februari 2026

Lokala brottsförebyggande rådet i Järva har diskuterat trygghetsläget i stadsdelen. Man rapporterar om en generellt lugn situation, men vissa problem med ungdomshäng, narkotika och snatterier, särskilt i Kista och Tensta. Kollektivtrafikbolaget Keolis har upplevt störningar som stenkastning och laserbeskjutning vid Rinkeby och Tensta centrum. Polisen har en dialog med företagen i Kista och arbetar aktivt med brottsförebyggande åtgärder, bland annat gällande ungdomar och narkotika på Cervins väg.

Protokollet från Järva stadsdelsförvaltnings pensionärsråd den 17 februari 2026 visar att rådet diskuterade trafiksäkerhet vid övergångsställen för gångtrafikanter och var överens med förvaltningens svar. De planerar även en trygghetsvandring i Tensta centrum, Tisslingegången och Gullingeparken den 21 maj 2026. Vidare informerades om att Kommunstyrelsens pensionärsråd (KPR) kommer att ordna en politikerutfrågning inför valet 2026 där de vill fråga politiker om hur de planerar att förbättra pensionärers livsvillkor i Stockholm.

Järva stadsdelsförvaltning diskuterade tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning vid övergångsställen i Järva. Rådet föreslår bland annat längre gröntid vid trafikljus, nedfasade kantstenar, talande trafikljus och bättre snöröjning. De tog även upp vikten av tillgänglighet i valprocessen och kulturskolan.

Järva stadsdelsnämnd har tagit del av flera delegationsbeslut, vilket är beslut som fattats av tjänstemän på uppdrag av nämnden. Det handlar bland annat om svar på remisser angående bygglov för en toalettbyggnad i Akalla, en persisk eldfest och firande av Iranskt Nyår vid Husby gård, samt en utökad cricketplan i Igelsta kulturreservat och reklamvitriner. Dessa beslut rör alltså olika bygg- och evenemangsärenden i Järvaområdet.

Järva stadsdelsnämnd har rapporterat totalt 37 beslut om insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för kvartal 4, 2025, som inte kunnat verkställas inom tre månader. Av dessa återstår 23 beslut att verkställa. De vanligaste orsakerna är att invånarna tackat nej till erbjudanden, platsbrist eller att behovet är komplext, men förvaltningen erbjuder kompenserande insatser i väntan på verkställighet.

Järva stadsdelsförvaltning har yttrat sig om ett förslag till färdplan för utvecklingen av de regionala stadskärnorna, särskilt Kista-Sollentuna-Häggvik. Förvaltningen menar att det är otydligt vad som menas med "kärnor", "noder" och "delar", och att Kista-Sollentuna-Häggvik i dag saknar naturliga kopplingar. De ifrågasätter också delar av förslaget som rör högre utbildning, kulturens lokalutbud, näringslivets utveckling samt tvärförbindelser och utbyggnaden av Tvärbanans Kistagren till Helenelund, där de anser att staden inte kan kompromissa med krav för genomförandet.

En medborgare har föreslagit att bygga en ny hundrastgård i Spånga, nära Spångaån. Syftet är att skapa en plats där hundar kan umgås fritt och hundägare kan träffas och lära känna sina grannar. Järva stadsdelsnämnd har beslutat att ge förvaltningen i uppdrag att utreda förslaget vidare, där även barn-, funktionshinder- och jämställdhetsperspektiv ska tas i beaktande.

Invånare har lämnat ett medborgarförslag om att utveckla en populär odlingsplats i Spånga by. Förslaget inkluderar att föreningar ska kunna hyra en lada med kök och toalett, skapa vattenlek för barn och anlägga blomsterängar för biologisk mångfald. Dessutom vill man ha möjlighet att odla direkt i marken, bygga bihotell och erbjuda sommarjobb för ungdomar kopplade till odlingen. Järva stadsdelsnämnd har beslutat att förvaltningen ska utreda förslaget vidare.

Motionären Sara Svanström (L) föreslår att Stockholm ska öka trafiksäkerheten vid farliga övergångsställen, speciellt för fotgängare och personer med funktionsnedsättning. Hon vill att staden kartlägger och åtgärdar de farligaste övergångsställena med bättre belysning, tydliga markeringar och upphöjda övergångsställen. Järva stadsdelsnämnd stöder förslaget och hänvisar till befintligt arbete med att kartlägga trafiksäkerheten och åtgärda brister, då motionens förslag ligger i linje med det.

Naturvårdsverket har lämnat förslag på hur Sveriges lagar ska anpassas till EU:s nya förordning om förpackningar och förpackningsavfall, som syftar till att minska avfall och öka återvinningen från augusti 2026. Järva stadsdelsnämnd är positiv till förslagen men vill att det blir tydligare hur ansvaret för insamling av förpackningsavfall fördelas mellan producenter och kommuner, särskilt i offentliga miljöer och blandade fastigheter.

Motionärerna Annika Elmlund (M) och Johan Nilsson (M) vill se fler "pocketparker" (små parker) och gröna väggar i Stockholm för att öka trivsel, trygghet och gemenskap. Järva stadsdelsförvaltning är positiv till att anlägga fler fickparker och jobbar redan med det, men påpekar att gröna väggar är dyra att anlägga och underhålla. Förvaltningen har dock ett pilotprojekt med flyttbara växtstöd och har inventerat platser för att omvandla hårdgjorda ytor till gröna.

Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholms stad inte bara ska fokusera på Järvaområdet i arbetet mot brottslighet och otrygghet, utan även andra utsatta stadsdelar som Bredäng, Hagsätra och Skärholmen. De vill att staden tar fram en handlingsplan för ett "Stadsdelslyft" med tydliga mål för att stärka både tryggheten och den offentliga servicen. Järva stadsdelsförvaltning anser dock att det inte behövs en ny handlingsplan eftersom det redan finns program för brottsförebyggande arbete, och man vill inte att fokus på Järva och Skärholmen ska minska genom att sprida ut resurserna för brett.

Stockholms stad föreslår en reviderad matstrategi, "God mat för hälsa, klimat och miljö", som ska främja hälsosam matkonsumtion, minska klimatpåverkan och stärka stadens livsmedelsberedskap. Järva stadsdelsnämnd är positiv till förslaget men vill se tydligare riktlinjer för ansvar, genomförande och en central samverkansfunktion. Strategin innehåller mål som minst 70% ekologiska livsmedel och 40% minskad klimatpåverkan från upphandlad mat till 2030, samt årlig mätning av matsvinn i stadens förskolor, skolor, äldreomsorg och socialtjänst.

Järva stadsdelsnämnd beslutar att vissa tjänstepersoner vid Socialjouren får rätt att begära polishjälp för att genomföra tvångsvård av missbrukare (LVM) och unga (LVU), samt för att verkställa beslut om placering av barn i skyddat boende. Detta görs för att säkerställa att nödvändiga insatser kan genomföras, exempelvis om en vårdnadshavare motsätter sig ett beslut om skyddat boende för ett barn. Beslutet innebär en uppdatering av tidigare delegationer för dessa tjänstepersoner.

Patrick Amofah (C) har kritiserat att kommunkontoret i Tensta varit stängt i över 40 dagar efter vandalisering, vilket påverkar tillgången till kommunal service. Förvaltningen svarar att skadorna var omfattande och att leveranstiderna blev långa på grund av att vandaliseringen skedde strax före jul. Trots att receptionen varit stängd, har andra tjänster varit tillgängliga och förvaltningen uppskattar att receptionen kan öppna igen inom några veckor.

Åsa Nilsson Söderström (L) har ställt en fråga om hur pengar avsedda för förskolorna i Järva har använts, och varför Järva trots extra pengar inte verkar ha fler förskollärare eller mindre barngrupper jämfört med andra områden. Förvaltningen svarar att de socioekonomiska pengarna har använts för att stärka förskolan i Järva, bland annat genom att anställa fler pedagoger, skapa språkrika lärmiljöer och inrätta vikariepooler för att öka tryggheten. De menar att Järva nu har den högsta andelen förskollärare i staden (41,5%) och att alla mål för personal och gruppstorlek har uppfyllts eller överträffats, även om en del personal inte alltid räknas med i den officiella statistiken.

Ole-Jörgen Persson (M) har uppmärksammat att den islamistiska gruppen Hizb-ut-Tahrir sprider sitt budskap på stadens anslagstavlor i Järva, vilket han anser strider mot demokratiska värderingar. Han föreslår att antidemokratiska och potentiellt våldsbejakande organisationer inte ska tillåtas använda dessa anslagstavlor, och att reglerna för användningen ska skärpas. Järva stadsdelsförvaltning håller med om att det är problematiskt men bedömer att en reglering med förbud är svår att genomföra praktiskt och skulle kräva stora resurser för uppföljning. De föreslår istället att informationen på stadens hemsida om anslagstavlorna förtydligas, med en text om att kränkande, antidemokratiska eller våldsbejakande budskap inte är tillåtna, och vart invånare kan vända sig om de ser sådana meddelanden.

Åsa Nilsson Söderström (L) har frågat Järva stadsdelsnämnd om hur det går för placerade barn i Järva att uppnå gymnasiebehörighet och vilka insatser som görs. Förvaltningen svarar att andelen behöriga barn i familjehem har ökat och närmar sig målet, men att resultaten är lägre för barn placerade i institutioner. De menar att insatser som skolsamordnare och SkolFam har haft en positiv effekt, men att det fortfarande finns utmaningar för att alla barn ska klara skolan.

Järva stadsdelsnämnd redovisar sitt bokslut och sin verksamhet för 2025. Nämnden uppnådde nästan alla sina mål och gjorde ett överskott på 23,3 miljoner kronor, tack vare lägre kostnader för ekonomiskt bistånd och högre bidrag för nyanlända. Dock bedömdes målet om ökad trygghet genom förebyggande insatser inte vara uppnått. Nämnden begär att omfördela 6,3 miljoner kronor till motionsspår i Tensta-Rinkebydalen för att öka tryggheten och 0,3 miljoner till gemensamhetsodling för biologisk mångfald.

Ärendet om ansökan om bidrag för öppna mötesplatser för äldre i stadsdelsområdet för år 2026 har dragits tillbaka och kommer inte att behandlas.

Denna lista visar vilka beslut som fattats av anställda på Servicenämnden under vintern 2025-2026, utan att behöva gå via nämnden. Besluten rör bland annat anställningar av enhetschefer, inköp av licenser till juridiska tjänster, rekryteringsverktyg och möbler till kontor, samt mat till kommunens beredskapslager för nästan 1,9 miljoner kronor.

Protokollen från förvaltningsgruppens möten i januari och februari 2026 handlar främst om interna organisationsförändringar inom Serviceförvaltningen. Bland annat diskuteras inrättande av nya enheter inom Lokalplanering, inklusive en återbrukscentral, samt ändringar inom avdelningarna Rekrytering och DIT (Digitalisering, IT och Telefoni). Fackliga representanter ställer frågor om personalantal, chefstillsättningar och arbetsmiljö i samband med omorganisationerna, och det beslutas bland annat om att direktanställa en tillförordnad enhetschef inom Rekrytering under en period.

Servicenämnden har godkänt sin verksamhetsplan för 2026, vilken bland annat innebär att nämnden ansöker om en budgetjustering på 0,8 miljoner kronor för klimatåtgärder. Denna justering ska finansiera etableringen av en återbrukscentral för byggmaterial under 2026. Som en del av detta har nämnden också godkänt att hyra en lagerlokal på Frihamnsgatan 56, om 3200 kvadratmeter, för den nya återbrukscentralen till en årshyra på cirka 5 miljoner kronor. Moderaterna reserverade sig mot beslutet om verksamhetsplanen och menar att den är underfinansierad och att den effektivisering som krävs inte kommer att kunna upprätthålla kvalitet och tillgänglighet.

Servicenämnden presenterar sin verksamhetsplan för 2026, med särskilt fokus på rekrytering. Planen beskriver hur nämnden, genom sitt rekryteringsområde, ska bidra till att säkerställa kvalitet och effektivitet i rekryteringen av personal till bland annat förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg i staden. Målet är att avlasta förvaltningarna och förbättra Stockholms stads kompetensförsörjning.

Kommunstyrelsen har skickat en handlingsplan för en åldersvänlig stad på remiss till servicenämnden. Planen syftar till att säkerställa att äldre personer har samma rättigheter som andra grupper i samhället och får möjlighet att delta i samhällslivet. Servicenämnden, genom Kontaktcenter Stockholm och dess svarsgrupp "Äldre direkt", är positiva till planen men framhåller att de behöver mer resurser för att hantera en ökad ärendemängd och utveckla digitala lösningar för att samla in synpunkter och förbättra tillgängligheten för äldre.

Stockholms stad planerar att införa ett nytt "matprogram" för att förbättra stadens mat och måltider ur hälso-, klimat- och beredskapsperspektiv. Programmet ska gälla alla stadens verksamheter, inklusive skolor och äldreomsorg, och även påverka inköp för personalaktiviteter. Målet är bland annat att minska klimatpåverkan från livsmedel med 40 procent till 2030 jämfört med 2013 och att minska köttkonsumtionen. Serviceförvaltningen välkomnar programmet men efterfrågar förtydliganden kring begrepp, mål och kopplingar till befintliga inköpssystem.

Serviceförvaltningen i Stockholm ska upphandla ett nytt system för att hantera ärenden, eftersom det nuvarande avtalet löper ut under 2027. Det nya avtalet beräknas kosta 35 miljoner kronor över en tioårsperiod och syftar till att säkerställa att förvaltningen kan fortsätta utföra sina uppgifter effektivt. Upphandlingen kommer att genomföras i flera steg för att hitta den mest fördelaktiga leverantören.

Servicenämnden har godkänt sin verksamhetsberättelse och bokslut för 2025. Nämnden redovisar ett överskott på 3,2 miljoner kronor och vill att dessa pengar överförs till en fond för 2026. Arbetet har bland annat fokuserat på att utveckla stadens administrativa funktioner, inköp, ekonomi och digitalisering, samt att stärka Stockholms beredskapsförmåga.

Stockholms kommunala grund- och gymnasieskolor ska snart få nytt idrottsmaterial, som bollar och utrustning för friidrott och gymnastik. Det nuvarande avtalet löper ut i februari 2026, så en ny upphandling måste göras. Utbildningsdirektören får nu ansvaret att fatta alla beslut kring denna upphandling, som beräknas kosta cirka 4 miljoner kronor per år.

Jan Jönsson (L) har frågat om hur Stockholms skolor begränsar tillgången till sociala medier på iPads och andra digitala enheter under skoltid, och vilka planer som finns för att förbättra detta. Idag saknas tekniska lösningar för att blockera sociala medier under skoltid, men tester har visat att det inte finns några tekniska hinder. Utbildningsförvaltningen planerar att införa blockeringsfunktioner under 2026 på alla typer av digitala enheter, vilket även kan skydda mot skadligt innehåll.

Liberalerna, genom Jan Jönsson med flera, har ställt frågor till Utbildningsnämnden om hur Stockholms skolor arbetar för att motverka aktivklubbar och högerextrem rekrytering bland unga. Utbildningsförvaltningen svarar att de aktivt arbetar mot hat och våld, bland annat genom att ge skolor vägledning om symboler och rekryteringsmetoder, samt säkerställa att skolans lokaler inte hyrs ut till extrema grupper. Dessutom erbjuds personal kompetenshöjande insatser för att identifiera och hantera riskbeteenden hos elever.

Andréa Hedin (M) har föreslagit att Stockholm ska ta fram en AI-strategi för grund- och gymnasieskolan, inklusive en fortbildningsplan för lärare. Utbildningsförvaltningen är positiv till idén men menar att det redan pågår ett omfattande arbete med att ta fram vägledningar, godkända AI-verktyg och erbjuda kurser för skolpersonal för att säkert och etiskt kunna använda AI i undervisningen.

Liberalerna har föreslagit att Stockholm stad ska införa en modell, liknande UppSam i Uppsala, för att bättre samordna och stärka skolgången för barn som bor i samhällsvård, inklusive de som kommer från andra kommuner. Syftet är att ge dessa utsatta barn en stabilare skolgång. Utbildningsförvaltningen svarar att staden redan har ett liknande samarbete mellan socialtjänst och skola (SAMS-modellen) och har infört skolsamordnare. Förvaltningen undersöker redan internt om delar av UppSam-modellen kan användas i Stockholm, och anser att nuvarande arbete med skolsamordnare bör få etableras innan ytterligare stora utvecklingsprojekt startas.

En motion från Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholm ska införa så kallade SAO-jobb (studiemotiverande arbetslivsorientering) som en ny modell för att hjälpa unga in på arbetsmarknaden. Förslaget innebär att 1 000 av de befintliga feriejobben skulle omvandlas till dessa SAO-jobb, som är en form av årsanställning där unga arbetar extra vid sidan av studierna, med fokus på meningsfulla arbetsuppgifter och samarbete med näringslivet. Utbildningsförvaltningen håller med om vikten av att unga får tillgång till arbetsmarknaden och att det finns strukturerade vägar in i arbete. Dock avstyrker förvaltningen förslaget att omvandla feriejobb till SAO-jobb, eftersom de riktar sig till olika målgrupper (SAO-jobb till grundskoleelever i årskurs 8, feriejobb till gymnasieungdomar). Förvaltningen meddelar dock att det redan finns ett budgetuppdrag för 2026 att testa SAO-jobbmodellen i utpekade fokusområden i samarbete med Stockholm Business Region AB och stadsdelsnämnder.

Utbildningsnämnden ska yttra sig över ett nytt förslag för Stockholms stads matprogram som ersätter den befintliga matstrategin. Programmet syftar till att förbättra hälsa, miljö och livsmedelsberedskap genom att bland annat öka andelen ekologisk mat till 70 procent och minska köttkonsumtionen i skolorna. Nämnden är i stort positiv men betonar att skollagens krav på näringsriktiga måltider måste uppfyllas och att ett nytt livsmedelsavtal behövs för att nå de högt satta målen.

Kommunstyrelsen har tagit fram en handlingsplan för en ”åldersvänlig stad”, som innebär att Stockholm ska arbeta för att äldre medborgare får ett gott liv med goda förutsättningar. Utbildningsförvaltningen är positiv till planen, men vill inte ha krav på att ta fram egna mål och uppföljning då äldre inte är deras primära målgrupp. De vill att kravet att formulera egna aktiviteter endast ställs till nämnder och bolag som direkt berörs av äldrefrågor. Handlingsplanen innehåller fem utvecklingsområden: delaktighet, samverkan, social inkludering, bostäder/stadsmiljö och kommunikation.

Utbildningsnämnden planerar inte längre att bygga en ny grundskola i Slakthusområdet i Johanneshov. Detta beror på att stadens befolkningsprognos visar att antalet barn i grundskoleålder minskar och det finns tillräckligt med elevplatser i området fram till 2034. Beslutet från 2021 om att bygga skolan har därför dragits tillbaka, men man utesluter inte att en skola kan behövas efter 2045 och att en skola på Årstafältet kan byggas tidigare.

Utbildningsnämnden presenterar sin verksamhetsberättelse för 2025. Rapporten visar att budgeten är i balans och att gymnasieskolorna har en positiv utveckling, med hög trygghet bland eleverna. Däremot har inte alla mål nåtts när det gäller grundskoleelevernas resultat och andelen ekologiska livsmedel i skolmåltiderna behöver förbättras. Nämnden kommer att fortsätta arbeta med att öka likvärdigheten i skolan, stärka elevhälsan och minska skolornas klimatpåverkan, bland annat genom att satsa på mer hållbara skolmåltider och kompetensutveckling för personalen.

Utbildningsförvaltningen har lämnat synpunkter på Miljöförvaltningens förslag till nya rekommendationer för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi, som syftar till att minska spridningen av mikroplaster och skadliga ämnen. Förvaltningen är positiv till förslaget, men vill tydliggöra drifts- och underhållskostnader för alternativa material samt vikten av att involvera barn och unga i dialogen om utformningen av utemiljöer. De nya rekommendationerna syftar till att fasa ut konstgräs med plastgranulat till 2031 och stegvis avveckla platsgjutet gummi, med fokus på att använda miljövänliga alternativ som sand och gräs på skolgårdar och lekplatser, samtidigt som säkerhet och tillgänglighet bibehålls.

Kommunfullmäktige har beslutat att godkänna en ny handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar (KAA) i Stockholm för 2025–2027. Planen ska se till att unga under 20 år som inte har avslutat gymnasiet får stöd att börja eller återuppta studier, eller få hjälp till arbete. Dessutom har en ny skolbiblioteksplan godkänts för Stockholms förskolor och skolor, som fokuserar på att alla barn och elever ska ha likvärdig tillgång till bra bibliotek med ett brett utbud och engagerad personal.

Södermalms stadsdelsnämnd ska välja en ny ledamot till sin sociala delegation. Detta sker eftersom en ledamot från Miljöpartiet har lämnat sitt uppdrag. Förvaltningen föreslår att Carin Hellström (MP) utses till denna plats för år 2026.

Södermalms stadsdelsförvaltning diskuterade sjukfrånvaro och arbetsmiljöfrågor. De rapporterade låg sjukfrånvaro men fackförbunden lyfte problem med att skicka ärenden till företagshälsovården. En stor del av mötet handlade om äldreomsorgen, där det framkom ett överskott på 52 miljoner kronor år 2025, men samtidigt har 164 miljoner kronor flyttats från äldreomsorgen inför 2026. Facken kritiserade detta och krävde ökade satsningar på äldreomsorgen, bland annat mer personal och högre löner.

Södermalms stadsdelsnämnds pensionärsråd har fått ta del av protokoll och information från Stadsmiljöenheten om hur de planerar och underhåller parker och grönområden på Södermalm. Planen för 2026 inkluderar att öka antalet träd, förbättra renhållningen, klimatanpassa grönområdena samt göra parkerna tryggare och mer tillgängliga för alla åldrar, särskilt för seniorer och barn.

Södermalms stadsdelsnämnd ska ta ställning till en ansökan från restaurang Kajsas på Kajen, Tegelviksgatan 68, om att få servera alkohol på sin uteservering mellan klockan 11.00 och 22.00 alla dagar i veckan. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner ansökan, då de inte ser några sociala hinder utifrån ett förebyggande perspektiv.

Södermalms stadsdelsnämnd har beslutat att godkänna Falafelbarens ansökan om serveringstillstånd för alkohol. Detta innebär att restaurangen på Hornsgatan 39B får servera alkohol både inomhus mellan klockan 11.00 och 23.00, samt på sin uteservering mellan klockan 11.00 och 22.00, alla dagar i veckan. Beslutet har fattats utifrån en social och förebyggande bedömning, där man inte funnit några hinder för att bevilja tillståndet.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlar en ansökan om serveringstillstånd för restaurang Casa Hallmans på Timmermansgatan 20. Förvaltningen föreslår att ansökan beviljas, vilket innebär att restaurangen kommer att få servera alkohol till allmänheten måndag till söndag mellan klockan 11.00 och 00.00.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska få fler sommargågator och sommartorg för att skapa en livligare och mer attraktiv stadsmiljö, vilket även gynnar lokal handel, fotgängare och cyklister. Södermalms stadsdelsförvaltning stöder förslaget men betonar vikten av att tidigt involveras i planeringen, särskilt gällande grönska och avfallshantering. De understryker också att kollektivtrafikens framkomlighet och dialog med boende och näringsidkare måste säkerställas.

Motionärerna Annika Elmlund och Christoffer Hökmark (M) föreslår att Stockholm ska införa så kallade ”trygghetskiosker” för att öka tryggheten i staden. Dessa kiosker skulle fungera som mindre polisstationer, men även bemannas av väktare och fältassistenter för att öka närvaron och samordningen av trygghetsarbetet lokalt. Södermalms stadsdelsnämnd delar uppfattningen att trygghetsarbetet behöver stärkas men anser att man istället bör fortsätta utveckla befintliga metoder, som att aktivera prioriterade platser och stärka samarbetet mellan olika aktörer.

En motion har lagts fram av Andréa Hedin (M) om att HBTQ+-certifiera hemtjänsten i Stockholm. Motionären menar att äldre HBTQ-personer oroar sig för framtida vård och att hemmet ska vara en trygg plats där ingen behöver dölja sin identitet. Förvaltningen på Södermalm instämmer i att detta är en viktig fråga och informerar att de redan arbetar med att stärka kompetensen kring HBTQ-frågor och bemötande inom äldreomsorgen, bland annat genom utbildningar och att de inväntar stadens kommande HBTQ-diplomeringsutbildning för verksamheter.

En motion från Therese Lindström (M) föreslår att ett norrgående körfält permanent öppnas för biltrafik på Skanstullsbron för att minska köer och underlätta för pendlare mellan Hammarby Sjöstad, söderort och Södermalm. Södermalms stadsdelsförvaltning saknar dock kompetens att bedöma trafikflöden men betonar att trafiklösningen måste följa stadens Framkomlighetsstrategi, som prioriterar kapacitetsstarka färdmedel och ökad pålitlighet för alla trafikanter. Förvaltningen noterar att ombyggnationen av Skansbron, som orsakade nuvarande trafikproblem, snart är klar och dubbelriktad trafik där kommer att återupptas.

Motionärer från Moderaterna, Annika Elmlund och Johan Nilsson, föreslår att Stockholm ska satsa på fler så kallade "pocketparker" och växtväggar för att öka trivseln och livskvaliteten i staden. Detta innebär att små, gröna ytor och växtklädda väggar ska skapas, både i nya bostadsområden och på befintliga platser i staden. Södermalms stadsdelsförvaltning är positiv till förslagen och anser att de bidrar till en grönare och trevligare stad, särskilt viktigt för barn, men betonar att pocketparker inte kan ersätta större parker.

Södermalms stadsdelsnämnd har yttrat sig över Stockholms stads reviderade matstrategi, kallad "God mat för hälsa, klimat och miljö". Förvaltningen är positiv till det nya matprogrammet som syftar till att göra stadens måltider mer hållbara, hälsosamma och säkra. Det innebär bland annat att maten som serveras i förskolor, skolor och äldreomsorg ska vara god, näringsriktig och till minst 70% ekologisk, med målet att mejeriprodukter ska vara 100% ekologiska. Programmet vill också minska matens klimatpåverkan och stärka stadens beredskap vid kriser, samt arbeta för att stockholmarna ska kunna välja mer hållbar mat.

Stadsrevisionen har granskat tryggheten på fritidsgårdarna i Stockholm, inklusive Södermalm. De bedömer att arbetet i stort är bra men ser förbättringsbehov, särskilt gällande dokumentation av registerkontroller vid nyanställningar och uppföljning av externa fritidsgårdar. Södermalms stadsdelsnämnd har svarat att de kommer att stärka arbetet med registerkontroller, orosanmälningar, lokal samverkan med polis och socialtjänst, samt förbättra uppföljningen av alla fritidsgårdar, oavsett om de drivs i egen eller extern regi.

Stadsbyggnadskontoret har föreslagit en ny detaljplan för fastigheten Kålroten 3 vid Nytorget 6-8 på Södermalm. Planen syftar till att möjliggöra en 3D-fastighetsbildning, vilket innebär att lokalerna i byggnaden kan avskiljas från bostäderna. Detta kan ge skattemässiga fördelar för bostadsrättsföreningen, då den då kan betraktas som en "äkta" bostadsrättsförening. Södermalms stadsdelsförvaltning har inga invändningar mot förslaget eftersom det inte medför några fysiska förändringar av byggnaden eller påverkar deras verksamheter. Ärendet ska nu hanteras av stadsbyggnadskontoret.

Stadsdelsförvaltningen på Södermalm har yttrat sig över ett förslag till detaljplan för fastigheten Bonden Större 43 vid Skånegatan 63–65. Planen föreslår en påbyggnad av huset med en våning för sju nya hyresrätter, radhus i tre våningar på den upphöjda gården, samt nya butiks- eller restauranglokaler. Förvaltningen är positiv till förslaget som helhet och ser att det bidrar till en grönare stadsmiljö och ett aktivt gaturum, men önskar att man undersöker möjligheterna att minska skuggeffekten på grannfastigheterna som den nya byggnationen kan orsaka.

Stockholms kommunfullmäktige ska besluta om ett lokalt åtgärdsprogram för Strömmen. Programmet syftar till att förbättra vattenkvaliteten och livsmiljön för djur och växter i Strömmen, som idag har dålig ekologisk och kemisk status på grund av föroreningar från bland annat trafik, avloppsvatten och gamla hamnområden. Åtgärderna inkluderar att rena dagvatten, hantera förorenade bottensediment och förbättra den fysiska livsmiljön. Kostnaderna för detta beräknas till hundratals miljoner kronor och kommer att finansieras på olika sätt, bland annat genom VA-taxan och stadens budget.

Södermalms stadsdelsnämnd kommer att fastställa en ny lokal anvisning för informationssäkerhet. Detta dokument beskriver hur förvaltningen ska arbeta med att skydda information, fördela ansvar och hantera incidenter, i linje med stadens centrala riktlinjer. Det är en uppdatering av befintliga rutiner som tydliggör rollerna för anställda och chefer när det gäller att skydda känslig information.

Södermalms stadsdelsnämnd har godkänt sin verksamhetsberättelse och bokslut för 2025, vilket visar ett överskott på 58,2 miljoner kronor. Förvaltningen bedömer att de har uppfyllt kommunfullmäktiges mål inom områden som välfärd, klimat och ekonomi. Nämnden begär ombudgeteringar för flera investeringar, bland annat 1 miljon kronor till Tantolundens lekplats, 1,5 miljoner kronor för klimatinvesteringar i Tantolunden och 0,7 miljoner kronor för trygghetsåtgärder på Maria Prästgårdsgata.

En medborgare har föreslagit att en mycket lång anslagstavla sätts upp vid Tullhusen på Skeppsbron, för att folk ska kunna sätta upp affischer där istället för direkt på byggnaderna. Södermalms stadsdelsförvaltning avråder dock från förslaget. De anser att platsen är för trång för både fotgängare och cyklister, och att en anslagstavla skulle hindra framkomligheten samt förvaltningen av Tullhusen.

En medborgare har föreslagit att förbättra området kring minnesmärket för Stockholms sista skeppsvarv vid Londonviadukten. Förslaget inkluderar att ta bort buskar, lägga ut markplattor, placera ut en bänk, papperskorg och en historisk skylt. Stadsdelsförvaltningen håller med om att platsen behöver lyftas fram och planerar att ta bort buskarna, plattlägga ytan och sätta upp en historisk tavla under 2026. Det kommer inte att finnas plats för en bänk, men en papperskorg placeras i närheten.

En medborgare föreslog att skyltar skulle sättas upp vid Rosenlundsgatan på Södermalm för att informera om en gammal landsväg och tobakslador som fanns i området. Förvaltningen bedömer att en historisk informationstavla i Ånghästparken skulle vara intressant för invånarna och föreslår att man undersöker möjligheten att finansiera en sådan tavla i budgeten för 2026 eller 2027. Tavlan skulle kunna berätta om landsvägen, tobaksladorna och andra historiska fakta om området.

Södermalms stadsdelsnämnd föreslår att man återtar rätten att besluta om stängning av förskolor från skolchefen. Från och med den 19 februari 2026 ska det vara nämnden själv, och inte skolchefen, som fattar beslut om att stänga en förskola av andra skäl, oavsett hur lång tid stängningen gäller. Detta innebär att besluten om förskolornas framtid på Södermalm kommer att tas på en högre politisk nivå.

Södermalms stadsdelsnämnd har tagit emot sex medborgarförslag i januari 2026. Bland förslagen finns önskemål om fler tennisbanor, en rullskridskobana vid Åsöskolan, effektivare träningstider på fotbollsplaner samt vattenkannor med stadens logotyp till förskolor och skolor. Dessutom föreslås en höjning av körbanan till trottoarnivå på Ringvägen och plantering av träd längs Folkungagatan.

Svenska Bostäder, ett kommunalt bostadsbolag, har godkänt sin finansiella rapport för december 2025. Rapporten visar att bolagets låneskuld uppgick till 12 259 miljoner kronor och att räntan var 2,70 %. Den minskade investeringsvolymen har bidragit till en lägre skuldsättning, vilket kan påverka framtida hyror och investeringar i fastigheter.

Svenska Bostäder har informerat sin styrelse om nya ramavtal för olika arbeten kopplade till fastigheterna. Det handlar om avtal för styr- och reglerarbeten (60 Mkr), rörinfodringsarbeten (70 Mkr) samt undercentraler och värmepumpsanläggningar (500 Mkr). Detta innebär att Svenska Bostäder säkrar leverantörer för underhåll och utveckling av sina fastigheter de kommande åren, vilket påverkar boende genom tillgång till välskötta byggnader och uppvärmningssystem.

Svenska Bostäder redovisar läget för nyproduktion av bostäder. Under 2025 påbörjades byggnation av 92 lägenheter i Rinkeby, men inga färdigställdes. För 2026 planeras byggstart för 122 lägenheter på Lilla Essingen och man utreder även att bygga cirka 50 Stockholmshuslägenheter i Smedslätten. Flera andra projekt har pausats eller skjutits fram på grund av ekonomiska utmaningar och långa planprocesser.

Svenska Bostäders styrelse har godkänt ledningens genomgång av informationssäkerheten för 2026. Rapporten visar att bolaget under 2025 har förbättrat hanteringen av informationssäkerhet och dataskydd, bland annat genom att klassa information, uppdatera avtal och hantera incidenter bättre. För 2026 planeras åtgärder för att förenkla informationssäkerhetsarbetet, hantera risker och incidenter mer effektivt, samt förbereda för nya lagkrav som NIS2-direktivet. Detta ska stärka bolagets förmåga att skydda information och följa regler, vilket i förlängningen ska skydda hyresgästers personuppgifter och bolagets system.

Svenska Bostäders dataskyddsombud har presenterat sin årsrapport för 2025. Rapporten granskar hur väl bolaget följer GDPR och hanterar personuppgifter. Den visar att bolaget har god efterlevnad inom de flesta områden, men att det finns förbättringsområden som rör utbildning och dokumentation.

Svenska Bostäders styrelse har beslutat om budget och verksamhetsplan för 2026. De har godkänt hyresjusteringar för 2026 och beslutat att genomföra en upprustning av fastigheten Sabbatsberg 18. Dessutom godkändes slutredovisningen för grundförstärkning och upprustning av Pyramiden 18 på Södermalm.

Denna rapport godkänner Stadsholmens finansiella månadsrapport för december 2025. Rapporten visar bolagets lån från Svenska Bostäder, som uppgick till 719 miljoner kronor i december 2025 med en ränta på 2,70%. Den ger även en översikt över hela kommunkoncernens ekonomi, inklusive lån, räntor och framtida ränteprognoser.

Stadsholmen har granskat sitt arbete med informationssäkerhet under 2025 och planerar åtgärder för 2026. Arbetet handlar om att skydda digital information från intrång, säkra personuppgifter och hantera IT-incidenter. Planen för 2026 inkluderar bland annat att förenkla styrningen, förbättra hanteringen av risker och incidenter, samt förbereda sig för nya EU-lagar om cybersäkerhet (NIS2). Målet är att öka tryggheten och efterlevnaden av lagar kring digital information.

Styrelsen för Stadsholmen har godkänt Dataskyddsombudets årsrapport för 2025. Rapporten granskar hur bolaget hanterar personuppgifter enligt GDPR och visar att det mesta fungerar bra, med 19 områden bedömda som gröna och 3 som gula vilket innebär låg risk och behov av förbättring utan omedelbara åtgärder. Förbättringar behövs främst inom utbildning och dokumentation.

Denna balanslista från Skärholmens stadsdelsförvaltning listar aktuella uppdrag som nämnden ska behandla under våren 2026. Bland annat handlar det om att ta tillbaka 127 Festivalen, åtgärder för att öka tryggheten i Skärholmen, Bredäng, Sätra och Vårby, samt förslag om att plantera vildblommor i Bredäng och utöka discgolfbanan i Sätraskogen. Dessutom tas ärenden upp gällande ledsagning, tomma skolbänkar efter sommarlovet, tiggeriförbud vid bankomater, och snötippning i Sätra naturreservat.

Protokollet beskriver ett styrgruppsmöte för satsningen "Skärholmen tillsammans" som syftar till att ge barn och unga i Skärholmen en meningsfull och aktiv fritid. Bland annat diskuterades svårigheter att hitta lokal för Project Playground, uppstart av efterskoleaktiviteter på skolor samt "Winter Camp" med prova-på-aktiviteter från föreningar och bibliotek. Ansvaret för satsningen kommer att flyttas till avdelningen Individ och familj inom stadsdelsförvaltningen.

Protokollet från Skärholmens pensionärsråd den 12 februari 2026 visar att man informerat om kommande aktiviteter för äldre under våren. Det har också presenterats ett nytt utbildningsprogram för vårdbiträden, i samarbete med Röda Korsets folkhögskola, för att förbättra kompetensen inom vård och omsorg. Rådet har även diskuterat en verksamhetsberättelse för 2025 som inkluderar satsningar som HBTQI-mötesplatser, IT-säkerhetsutbildningar och "Cykling utan ålder".

Protokollet redogör för ett möte med rådet för funktionshinderfrågor i Hägersten-Älvsjö och Skärholmen. Bland annat diskuterades en boendeplan för personer med funktionsnedsättning som sträcker sig tio år framåt, samt planer på att öka valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning. Dessutom informerades om att Hägersten-Älvsjö tar över en gruppbostad för dövblinda och renoverar ett serviceboende, medan Skärholmen planerar att öppna en ny servicebostad med tolv lägenheter under 2027 och lanserar en mobil socialtjänst.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har granskat Skärholmens stadsdelsnämnd och upptäckte brister i hur de hanterar ärenden för barn och unga. Det handlade bland annat om kontroller inför placeringar av barn, hantering av orosanmälningar och kommunens egenkontroll. Skärholmens stadsdelsnämnd har sedan redovisat de åtgärder de vidtagit och planerar, vilket IVO anser räcker för att komma till rätta med bristerna och därför avslutar ärendet. Kommunen ska dock fortsätta sitt kvalitetsarbete och utvärdera effekterna av åtgärderna.

Stockholms stad och Röda Korsets folkhögskola i Skärholmen har tecknat ett samarbetsavtal för åren 2026-2027. Syftet är att stärka invånarnas tillit till samhället och öka kunskapen om sociala stödinsatser, särskilt för föräldrar och unga vuxna i Skärholmen, Sätra, Bredäng och Vårberg. Samarbetet ska bland annat erbjuda föräldrautbildningar, samhällsorientering, seniorverksamhet och kompetensutveckling inom äldreomsorgen.

Skärholmens stadsdelsnämnd ska välja en ny ersättare till sitt pensionärsråd. Lena Renner, nominerad av SPF Seniorerna, föreslås att väljas till och med den 31 december 2026. Detta innebär att rådet får en fulltalig representation av pensionärsorganisationerna för att bättre kunna föra fram seniorernas intressen.

Skärholmens stadsdelsnämnd har uppdaterat sin delegationsordning, vilket innebär att de regler för vem som får fatta olika beslut inom socialtjänsten i Skärholmen har ändrats. Detta är en löpande uppdatering som bland annat justerar lagrum och paragrafer, och tydliggör processer kring dataskydd, informationssäkerhet samt hantering av Lex Sarah och Lex Maria. Ändringarna innebär att vissa beslut kan fattas på en lägre nivå än tidigare, men nämnden behåller rätten att besluta i ärenden som rör personlig integritet, till exempel faderskapsutredningar och vårdnadsöverflyttningar.

Skärholmens stadsdelsnämnd har beslutat att utse femton namngivna tjänstemän att begära hjälp av polisen i fall som rör omhändertagande av barn och unga enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) och lagen om placering i skyddat boende. Detta görs för att säkerställa att nödvändiga insatser kan genomföras snabbt, till exempel om en vårdnadshavare motsätter sig ett beslut. Beslutet ersätter tidigare liknande förordnanden.

Detta dokument är Skärholmens stadsdelsnämnds verksamhetsberättelse för år 2025, vilket är en uppföljning av hur budgeten för året har använts och hur verksamheten har fungerat. Rapporten visar en detaljerad genomgång av nämndens ekonomiska resultat och investeringar, inklusive underskott i vissa förskoleenheter som hanterats med åtgärdsplaner. Dessutom bedömer nämnden att den interna kontrollen varit tillräcklig under året och beskriver pågående innovationssatsningar inom förskola, LSS-verksamhet och fritidsaktiviteter för barn och unga i Skärholmen.

Skärholmens stadsdelsnämnd delar ut föreningsbidrag på totalt 125 000 kronor för stadsdelsdagar under 2026. Fyra föreningar får bidrag: Stockholms Stadsmission (Vårberg, 25 000 kr), Drömstort (Sätra, 25 000 kr), Svensk-Azerbajdzjanska kulturföreningen (Skärholmen, 50 000 kr) och Jakobsbergs gård (Bredäng, 25 000 kr). Bidragen ska användas till öppna evenemang som främjar gemenskap, kultur och aktiviteter för invånarna.

Skärholmens stadsdelsnämnd har fattat beslut om att fördela föreningsbidrag för aktiviteter under 2026. Totalt har 22 föreningar beviljats bidrag på sammanlagt 398 890 kronor. Bidragen ska användas till aktiviteter som stärker gemenskapen, ökar integration, demokrati, jämställdhet och trygghet för invånarna i Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg, med särskilt fokus på nyanlända kvinnor och flickor samt barn och unga.

Moderaterna har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att göra cyklingen i Stockholm säkrare och bättre. De vill bland annat ha bättre samsyn mellan trafikslag, tydligare skyltning, bättre underhåll av cykelvägar och fler cykelparkeringar, totalt 10 000 nya låsstolpar. Skärholmens stadsdelsförvaltning stöder förslaget att förbättra cykelförhållandena, trots att de flesta Skärholmsborna redan är nöjda med trafiksäkerheten och framkomligheten för cyklister. Förvaltningen betonar vikten av fortsatta förbättringar ur både klimat- och folkhälsoperspektiv.

Motionen föreslår att Stockholms kommunfullmäktige ska starta ett pilotprojekt för en så kallad medborgarbudget, där invånare får vara med och bestämma hur en del av kommunens pengar ska användas för att minska sociala klyftor. Liknande projekt har varit framgångsrika i städer som Paris och Lund. Skärholmens stadsdelsförvaltning ställer sig positiv till medborgarbudgetar som verktyg för att involvera invånarna, men anser inte att ett pilotprojekt behövs eftersom de flesta stadsdelar redan använder sig av detta arbetssätt. Skärholmen har till exempel genomfört en medborgarbudget 2025 där invånare röstade om vilka fruktträd och bärbuskar som skulle planteras i Bredängsparken.

Stockholms stad reviderar sin matstrategi för att främja god hälsa, minska klimatpåverkan och stärka livsmedelsberedskapen. För Skärholmens stadsdelsnämnd innebär detta att man är positiv till förslaget, men ser utmaningar med att anpassa kosten i äldreomsorgen, där boende oftast föredrar traditionell husmanskost. Pensionärsrådet efterlyser en äldrekonsekvensanalys och betonar vikten av att äldre får mat de känner igen, att maten tillagas på plats inom äldreomsorgen, och att personal får utbildning i matlagning.

Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna har föreslagit att Skärholmen ska inrätta ett näringslivsråd för att stärka det lokala företagsklimatet och öka tryggheten. Förvaltningen instämmer i att lokalt näringsliv är viktigt men föreslår att man istället avvaktar inrättandet av fyra nya näringslivsutvecklare för hela Stockholm, varav en ska arbeta i Skärholmen, för att samordna arbetet mer effektivt.

Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna i Skärholmen har frågat om utbildning i hur personal ska agera vid pågående dödligt våld (PDV) och hur tryggheten för både anställda och politiker säkerställs. Skärholmens stadsdelsförvaltning svarar att det finns rutiner för att hantera hot- och våldssituationer, och att de deltar i en stadsövergripande upphandling för utbildningar i PDV. De är också öppna för att diskutera utbildning för nämndens politiker.

En medborgare har föreslagit att anlägga en terrängbana för käpphästar på grönområdet vid Sätravarvsvägen 41, nära Sätra Ridanläggning. Förvaltningen välkomnar idén och anser att den kan främja lek och rörelse bland barn och unga. Ärendet har skickats vidare till idrottsförvaltningen för att hanteras med berörda intressenter.

Ett medborgarförslag har lämnats in till Skärholmens stadsdelsnämnd med nio förslag om att förbättra inkluderingen av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i förskolan och socialtjänsten. Förslaget inkluderar utbildning för personal, anpassade lokaler och bättre bemötande. Stadsdelsförvaltningen anser att flera av förslagen redan ryms inom det befintliga arbetet med tillgänglighet och delaktighet, men håller med om vikten av att kompetensutveckling och anpassningar görs utifrån verksamheternas specifika behov. Individuella utbildningsplaner kommer att upprättas för att säkerställa att personal har rätt kunskaper.

Protokollet från Skarpnäcks stadsdelsnämnds pensionärsråd visar att äldres frågor behandlas, bland annat gällande hemtjänsten och patientsäkerhet på äldreboenden. Rådet ställer sig bakom förslag om bland annat vinterväghållning och trafiksäkring, men efterfrågar bättre framkomlighet för äldre och samordning av insatser. De lyfter också oro för hur en reviderad matstrategi kan påverka äldre.

Detta är en lista över inkomna och utgående brev och ärenden till och från Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Bland annat har Bagarmossens folkets hus ansökt om ekonomiskt stöd för projektet "Gubbröraran", vilket avslagits med hänvisning till ordinarie föreningsbidrag. Det finns även medborgarförslag om att byta ut gruset mot konstgräs på Bagarmossens öppna bollplan samt att anlägga konstis på Tätorps bollplan.

En medborgare föreslår att grusplanen vid Bagarmossens centrum byts ut mot konstgräs. Detta skulle aktivera ytan, stärka folkhälsan och öka tryggheten samt ungdomslivet i Bagarmossen. Enklare belysning föreslås också för att öka planens användbarhet.

Motionen föreslår att staden ska förbättra säkerheten för gångtrafikanter vid övergångsställen, då över 4 000 personer skadades och 12 omkom i trafiken 2023, varav många fotgängare. Liberalerna vill att staden kartlägger farliga platser, prioriterar åtgärder som bättre belysning, tydligare markeringar och upphöjda övergångsställen. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning konstaterar att förslagen ligger utanför deras ansvarsområde och hänvisar till trafiknämndens expertis.

Motionären Therese Lindström (M) föreslår att ett norrgående körfält för biltrafik permanent öppnas på Skanstullsbron. Detta för att minska köer och trafikbelastning i Södra innerstaden, särskilt då Skansbron byggs om och blir enkelriktad söderut. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning välkomnar lösningar för bättre framkomlighet för alla trafikslag men hänvisar ärendet till trafiknämndens expertis, då det ligger utanför deras ansvarsområde.

Två politiker från Liberalerna föreslår att Stockholm ska införa ett ”Stadsdelslyft” för att motverka otrygghet och brottslighet i utsatta områden, liknande Fokus Järva men bredare. De vill ha en tydlig handlingsplan med mål och delmål för alla inblandade nämnder och bolag. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning menar dock att ett sådant arbete redan bedrivs effektivt inom befintliga strukturer och att Skarpnäck inte har de problem som motionen syftar till, utan tvärtom har en positiv utveckling.

Stockholms stad inför ett nytt matprogram, "God mat för hälsa, klimat och miljö", som ersätter den tidigare matstrategin. Programmet syftar till att främja hållbar och hälsosam mat i stadens verksamheter, som skolor och äldreomsorgen, och att minska invånarnas klimatpåverkan från matkonsumtion. Det innebär bland annat krav på mer ekologisk mat (minst 70% ekologiskt, 100% för mejeriprodukter), minskade klimatutsläpp från upphandlade livsmedel med 40% till 2030, och att stärka stadens beredskap för livsmedelsförsörjning.

Denna fråga handlar om hur Skarpnäcks förskolor hanterar kränkande behandling och diskriminering. Politiker från C och M välkomnar en revision som visat att förskolorna redan arbetar förebyggande, men vill veta mer om hur förvaltningen ska säkerställa att barnens perspektiv tas tillvara vid utredningar. Förvaltningen svarar att de kommer att redovisa sitt arbete och involvera ledningsgrupper och pedagoger med utbildning för att stärka kunskapen i dessa frågor. De betonar att huvudmannen har det yttersta ansvaret för att rutiner finns, medan rektorerna utser vem som ska prata med barnen, och att biträdande rektorer ska leda arbetet trots en redan utmanande arbetsmiljö för personalen.

Oppositionen i Stockholms stad har frågat Skarpnäcks stadsdelsförvaltning om hur många barn som inte återvänt till förskola eller skola i Skarpnäck efter sommarlovet 2025, samt hur förvaltningen arbetar för att förhindra att unga förs bort mot sin vilja. Förvaltningen svarar att inga barn saknades från skola eller förskola i Skarpnäck efter sommaren 2025, och att de inte heller utrett några fall där barn förts bort mot sin vilja under samma period. De förklarar att de har rutiner för att följa upp frånvaro i förskolan och att socialtjänsten agerar vid orosanmälningar, samt att staden arbetar med handlingsplaner för att upptäcka och förhindra hedersrelaterat våld och förtryck.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska välja en ny ledamot till sin sociala delegation. Detta innebär att Ingvar Hultmark (L) föreslås att ta den vakanta platsen och vara med och fatta beslut som rör socialtjänstens myndighetsutövning för invånarna i Skarpnäck under resten av 2026.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd behandlade patientsäkerhetsberättelsen för Hemmet för gamla och Enskededalens dagverksamhet för år 2025. Rapporten visar på förbättringar i patientsäkerhetsarbetet, med bland annat minskat antal fallavvikelser, men en oroande ökning av fall som ledde till fraktur. För 2026 planeras åtgärder för att minska frakturer, stärka teamarbetet och förbättra hanteringen av medicintekniska produkter, samt öka rapporteringen av trycksår.

Stockholms stad och Nacka kommun har tagit fram ett åtgärdsprogram för Strömmen för att förbättra vattenkvaliteten. Strömmen har idag dålig ekologisk och kemisk status på grund av föroreningar från bland annat trafik och avlopp. Programmet föreslår konkreta åtgärder som att rena dagvatten och förbättra livsmiljön för djur och växter, vilket beräknas kosta minst 24 miljoner kronor i initiala investeringar.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd planerar att handla upp entreprenörer för att sköta vinterväghållning, som snöskottning av vägar och trappor, sandsopning och viss parkskötsel i Skarpnäcksområdet. Detta görs för att säkerställa att gator och parker hålls säkra och framkomliga under vintertid. Avtalet kommer att sträcka sig över fyra år och ska även inkludera miljökrav på fordon och maskiner.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd har godkänt sin verksamhetsberättelse och bokslut för 2025. Nämnden har uppnått de flesta av sina mål, både kommunfullmäktiges övergripande mål och egna nämndmål, men det finns några områden där målen uppnåtts delvis. Ekonomiskt sett har nämnden ett överskott på 19,9 miljoner kronor och vill överföra 5,5 miljoner kronor till 2026 för vissa resultatenheter.

Mötet anmäler protokoll från Norra innerstadens förvaltningsgrupp. Bland de frågor som tas upp finns kritik mot det nya städavtalet, där rektorer upplever att deras arbete försvåras och att städbolaget inte lever upp till avtalet. Det rapporteras även om fortsatta problem med lönesystemet LISA, vilket skapar stress för chefer. Dessutom diskuteras sjukfrånvarostatistik där kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, samt semesterplanering för sommaren 2026.

Detta är ett protokoll från ett möte den 9 februari 2026 med rådet för funktionshinderfrågor i Norra innerstaden och Kungsholmen. Rådet diskuterade bland annat tillgängligheten i förskolan Nova och önskar att förvaltningen undersöker åtgärder för hissar, trappor och belysning. De lyfte också vikten av anpassade bostäder för personer med funktionsnedsättning och önskar att förvaltningen utreder behovet av förtur för dessa.

Norra innerstadens pensionärsråd har haft möte och anmält protokoll. Rådet har framfört synpunkter gällande budget för 2027-2029 där de lyfter vikten av kompetensutveckling för personal inom äldreomsorgen, särskilt språkkunskaper, och betonar att det behövs fler boenden för äldre. De vill även se förbättrat samspel mellan region och kommun i sjukvårdsfrågor samt att äldre får mer inflytande i planeringen av en åldersvänlig stad.

Den här punkten är en anmälan av Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings postlista för perioden 8 januari till 4 februari 2026. Postlistan innehåller en mängd olika ärenden som rör invånarna i Norra innerstaden. Det handlar bland annat om medborgarförslag om gatubelysning, vinterunderhåll och fritidsgårdar, ansökningar och beslut om utökad förskoletid, klagomål på hemtjänsten, ansökningar om verksamhetsstöd för föreningar som Djurgårdens IF Basketförening och Folkkulturcentrum, samt ärenden gällande sociala delegationens arbete med vård enligt SoL och LVU.

Denna punkt informerar om flera beslut som fattats i Norra innerstaden under januari och början av februari 2026. Många av besluten handlar om undantag från regler för förskoleplatser, till exempel utökad tid eller att barn får stanna kvar i förskolan trots flytt. Det finns även beslut om att tillfälligt stänga Ungdomsmottagningen, att svara på remisser om bland annat dagvatten och serveringstillstånd, samt att upphandla media- och omvärldsbevakning.

Motionären Sara Svanström (L) föreslår att Stockholm ska kartlägga och säkra farliga övergångsställen, med särskilt fokus på fotgängare och personer med funktionsnedsättning. Detta efter att 4092 personer skadades i trafikolyckor 2023, varav många var fotgängare. Stadsdelsförvaltningen svarar att arbetet med trafiksäkerhet redan är prioriterat i stadens trafiksäkerhetsplan och budget för 2026, där bland annat ökad säkerhet för oskyddade trafikanter och en successiv kartläggning av övergångsställen ingår.

Liberalerna föreslår att Odenplan ska utvecklas till en ”Piazza Odenplan” med mer grönska, torghandel, uteserveringar och konst. De vill stänga av en del av Upplandsgatan för trafik för att skapa en sammanhängande yta. Stadsdelsförvaltningen välkomnar tanken på en grönare och trevligare stadsmiljö, men påpekar utmaningar kring trafik, stora folkmassor och platsens utformning. De ska göra en analys för att se hur Odenplan kan utvecklas till en tryggare och mer attraktiv plats.

En motion från Leif Söderström (SD) föreslår att Klarastrandsleden i Stockholm ska breddas från två till tre körfält, med ett mittfält som kan ändra riktning beroende på trafiken. Detta för att minska köer, utsläpp och avlasta Essingeleden samt innerstadens gator, då leden beskrivs som en flaskhals. Förvaltningen anser att förslaget bör vägas mot stadens översiktsplan som ser Klarastrandsleden som ett område för stadsutveckling, där leden kan omvandlas till ett mer urbant stråk med bostäder för att skapa en tryggare stad.

Motionärer från Moderaterna, Dennis Wedin och Petra Gardos Ek, vill att staden agerar mot streetracing på Strandvägen, där bilar kör upp till 200 km/h. De föreslår bland annat ökad polisnärvaro, kommunala ordningsvakter, fartgupp och hastighetskameror. Förvaltningen instämmer i att åtgärder behövs och föreslår att trafikkontoret utreder och genomför lämpliga trafiksäkerhetsåtgärder, som exempelvis dynamiska farthinder, för att stoppa den illegala streetracingen.

Dennis Wedin (M) har lämnat in en motion för att förbättra cyklingen i Stockholm. Motionen vill att Trafiknämnden ska få i uppdrag att rusta upp och bygga ut cykelvägar, förbättra skyltning och belysning samt installera 10 000 nya låsstolpar. Förvaltningen välkomnar initiativet då det ligger i linje med stadens cykelplan, som syftar till att göra det enklare och säkrare att cykla i Stockholm genom ett sammanhängande cykelvägnät och tydlig vägvisning.

Motionärer från Moderaterna föreslår att Stockholm ska införa fler ”pocketparker” (små parker) och växtväggar i staden för att öka trivseln och grönskan. De vill att en strategi tas fram för hur dessa gröna inslag kan integreras i nya bostadsområden och befintliga stadsmiljöer. Norra innerstadens stadsdelsförvaltning ser positivt på idén men menar att pocketparker och växtväggar bara är komplement till större grönområden. Förvaltningen anser att staden snarare behöver tydligare riktlinjer för grönstrukturplaneringen som helhet för att stärka ekosystemtjänster och uppnå klimatmål, istället för en specifik strategi för just pocketparker.

Moderaterna föreslår att Sergels torg i Stockholm ska bli en ny grön park, "Sergelparken", med mer grönska, uteserveringar och lek för att göra platsen mer välkomnande. De vill även utreda om rondellen kan byggas om och om ytan under fontänen kan glasas in för att skapa en tryggare miljö. Förvaltningen välkomnar en grönare stadsmiljö men lyfter fram utmaningar med att plantera växter på Soltorget och betonar vikten av att bevara torgens kulturmiljö. De föreslår att Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen.

Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att se över hur Sveriges lagar om förpackningar och förpackningsavfall ska anpassas till nya EU-regler. De föreslår att den nuvarande förpackningsförordningen ersätts med en ny som kompletterar EU:s regler. Detta innebär bland annat att kommuner som Stockholm ska fortsätta samla in förpackningsavfall på populära platser som torg och parker och kan få ersättning för detta, men att befintliga synpunkter om att ersättningen förmodligen inte täcker stadens kostnader kvarstår.

Stockholms stad föreslår ett nytt matprogram som ska förbättra maten i stadens verksamheter, som förskolor, skolor och äldreomsorgen. Det nya programmet betonar hållbarhet, hälsa, miljö, klimat och livsmedelsberedskap. Norra innerstadens stadsdelsförvaltning tycker att det är bra att programmet reviderats, men vill att det ska tydliggöras hur maten ska anpassas för äldre och personer med särskilda behov, och att digitala kostdataprogram ska upphandlas gemensamt av staden.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd ska godkänna en redovisning av verksamheten med personliga ombud för 2025 och en ansökan om statsbidrag för 2026. Personliga ombud hjälper vuxna med psykisk funktionsnedsättning att leva mer självständigt och ta del av samhällets stöd, och tjänsten är kostnadsfri. Pengarna från statsbidraget ska finansiera fyra heltidstjänster för personliga ombud för Kungsholmen, Norra innerstaden och Södermalm.

Stockholms stad föreslår ett åtgärdsprogram för Strömmen för att förbättra vattenkvaliteten och livsmiljön för djur och växter. Strömmen har idag dålig status på grund av föroreningar från stadsutveckling, trafik och avloppsvatten. Kommunerna bedömer dock att det inte är möjligt att nå EU:s miljömål för Strömmen inom utsatt tid med enbart lokala insatser, utan större åtgärder krävs även på regional, nationell och internationell nivå.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd delar ut föreningsstöd för att uppmuntra invånare att engagera sig i sociala aktiviteter som komplement till stadsdelens egna uppdrag. Under 2025 fick 22 föreningar totalt 2 miljoner kronor i stöd, och för 2026 föreslås att 2,3 miljoner kronor fördelas till 29 av 33 ansökande föreningar. Stödet är tänkt att bland annat bryta isolering och aktivera invånarna, med särskilt fokus på jämställdhet och inkludering av olika åldersgrupper och HBTQI-personer.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd har presenterat sin verksamhetsberättelse för 2025. Nämnden bedömer att de helt har uppfyllt kommunfullmäktiges tre övergripande mål. Det finns ett överskott på 94,4 miljoner kronor, främst för att äldre invånare i området är friskare och mer självständiga, vilket minskar behovet av äldreomsorg.

Ärendet som skulle handlat om att förlänga avtalet för driften av Linnégårdens vård- och omsorgsboende har utgått från dagordningen. Det innebär att kommunfullmäktige inte kommer att fatta beslut i denna fråga vid mötet.

Föreningen Ekhagen har lämnat ett medborgarförslag om att använda ett tomt våningsplan i samma fastighet som HVB-hemmet Almen på Åminnevägen i Ekhagen. De föreslår att man inrättar en kulturskola, omklädningsrum/dusch/toaletter vid fotbollsplanen, eller övernattningslägenheter för akademiker vid Stockholms universitet. Socialförvaltningen, som driver HVB-hemmet för barn, utreder för närvarande om våningsplanet kan användas för kontorsverksamhet under dagtid. De menar att man måste vara försiktig med vilken typ av verksamhet som kan bedrivas på plan två med tanke på barnen på HVB-hemmet. Därför kommer Norra innerstadens stadsdelsförvaltning inte att utreda Föreningen Ekhagens förslag vidare just nu. Om socialförvaltningens planer ändras kan förslagen tas upp igen.

En medborgare har föreslagit att Norra innerstaden ska införa gratis padel- och tennisbanor på Gärdet för att främja spontanidrott och folkhälsa. Förslaget inkluderar temporära banor som kan monteras upp säsongsvis och sponsras av företag. Norra innerstadens stadsdelsförvaltning avslår förslaget. De hänvisar till att Gärdets sportfält förvaltas av idrottsförvaltningen, inte av stadsdelsförvaltningen, och att utrymmet för nya idrottsytor är begränsat i innerstaden. Förvaltningen vill istället fokusera på att utveckla befintliga spontanidrottsplatser för olika aktiviteter och har köpt in aktivitetsboxar för att låna ut utrustning i parker.

En medborgare föreslår tydligare skyltning om koppeltvång och renhållning för hundar i grönområden som Tessinparken och Sportfältet, samt fler större sopkärl. Norra innerstadens förvaltning planerar under 2026 att förtydliga reglerna för hundar i Tessinparken genom att se över skyltningen och byta ut vissa mindre sopkärl mot större modeller. Förvaltningen föreslår också att synpunkterna gällande Gärdet och Sportfältet, som Kungliga Djurgårdens förvaltning och idrottsnämnden ansvarar för, skickas till dem för kännedom.

En invånare har lämnat ett medborgarförslag om att asfaltera och separera gång- och cykelvägen på Valhallavägens mittstråk mellan Lidingövägen och Gärdet. Anledningen är att det upplevs som rörigt och farligt med många olika trafikanter samt att det bildas stora pölar vid regn. Stadsdelsförvaltningen avslår förslaget om asfaltering med hänvisning till Valhallavägens kulturhistoriska värden, men meddelar att trafikkontoret redan arbetar med en upprustning av allén för att förbättra området för gående och cyklister.

En medborgare har föreslagit att man sätter upp skyltar i Vasaparken som visar namn, art och eventuellt planteringsår för parkens träd. Norra innerstadens stadsdelsnämnd stödjer förslaget och anser att det skulle vara lämpligt att informera om trädens svenska och latinska namn, samt att det finns ekonomiskt utrymme för detta i 2026 års budget. Detta kommer att ge besökare mer information om Vasaparkens varierade trädbestånd.

Två gymnasieelever föreslog att gratis hundbajspåsar skulle installeras i Stureparken för att öka trivsel och renhållning. Stadsdelsförvaltningen har testat detta i andra parker men upplever att det inte fungerat då påsarna tar slut för snabbt och det är för resurskrävande att fylla på dem. Förvaltningen kommer inte att sätta upp fler behållare och informerar istället om att hundägare själva ansvarar för att ha med sig påsar samt planerar att förtydliga regler för hundägare på informationsskyltar i Stureparken.

En medborgare föreslog att en permanent skatepark skulle byggas i Hjorthagen, Norra Djurgårdsstaden, på en tom gräsyta mellan kvarteren Ängsbotten och Starkströmmen. Förvaltningen har dock avslagit förslaget. De anser att platsen är för liten för en skatepark och att området snart kommer att stängas av för byggtrafik i samband med utbyggnaden av kvarteret Starkströmmen.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd har mottagit ett medborgarförslag om underhåll av utegym under vintertid. Nämnden har beslutat att skicka förslaget vidare till förvaltningen för att utreda hur det kan genomföras. Detta innebär att invånare kan få tillgång till fungerande utegym även under vintern i Norra innerstaden.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd får information om två områden. Förskolorna Luna och Sandön deltar i ett projekt under våren 2026 för att utveckla ett gemensamt arbetssätt för hur förskolor kan arbeta med hållbar utveckling, med fokus på miljöfrågor. Dessutom startar årets seniordialoger för tredje året i rad, där äldreomsorgen anordnar sex träffar på vård- och omsorgsboenden och seniorträffen Hjorthagsträffen för dialog med pensionärer och nämnden.

Kungsholmens stadsdelsförvaltning redovisar ett överskott på cirka 36,4 miljoner kronor för 2025, vilket är 2,4% över budget. Detta beror bland annat på ökade intäkter från äldreomsorgen och färre dyra placeringar inom individ- och familjeomsorgen. Stadsdelen nådde de flesta av sina mål, men har utmaningar kvar inom socialtjänst, äldreomsorg, HR samt att öka nöjdheten med kultur- och idrottsutbudet.

Detta är en anmälan av ett protokoll från rådet för funktionshinderfrågor i Kungsholmen och Norra innerstaden. Mötet den 9 februari 2026 behandlade bland annat tillgängligheten i förskolan Nova, behovet av anpassade bostäder för personer med funktionsnedsättning utan insats, samt vikten av olika terapeutiska funktioner inom daglig verksamhet och servicebostäder. Rådet önskar att förvaltningarna undersöker dessa frågor och att protokoll från andra funktionshinderråd blir mer lättillgängliga.

Kungsholmens stadsdelsnämnds pensionärsråd har haft möte där äldreomsorgen diskuterades. Rådet var missnöjt med att inte ha involverats i den reviderade matstrategin och kritiserade förslaget "Handlingsplan åldersvänlig stad" för att sakna tydlig ansvarsfördelning och konsekvensanalys för äldre. Bland annat planeras också nya lokaler för hemtjänsten på Garvagatan, ett evakueringsboende för Alströmerhemmet i Enskede, samt ett nytt vård- och omsorgsboende i Stadshagen.

Leif Söderström (SD) har motionerat om att bredda Klarastrandsleden till tre körfält, varav ett är reversibelt, för att minska köer och trafikproblem mellan norra och södra Stockholm. Kungsholmens stadsdelsförvaltning anser dock att Klarastrandsledens framtid och funktion bör utredas i samband med en bredare stadsutveckling av området, i linje med Stockholms översiktsplan som ser potential att omvandla trafikleder till mer urbana stråk.

Liberalerna föreslår att Stockholm stad ska ta fram en handlingsplan för ett "Stadsdelslyft" som ska förbättra utsatta områden i hela staden, inte bara Järva. Syftet är att motverka kriminalitet och social utsatthet genom att förstärka stadens kärnverksamheter som bostäder, socialtjänst och skolor, samt förbättra den fysiska miljön med snabbare klottersanering och mer konst och kultur. Kungsholmens stadsdelsnämnd svarar att det inte finns några utsatta områden på Kungsholmen, men att de arbetar brottsförebyggande och är positiva till ett långsiktigt och flexibelt stadsövergripande arbete för att öka tryggheten och förhindra att nya utsatta områden uppstår.

Kungsholmens stadsdelsnämnd yttrar sig över ett förslag till ny handlingsplan för en åldersvänlig stad som ska ersätta den tidigare ”Handlingsplan för äldrevänlig stad”. Nämnden ger synpunkter på att planen behöver tydliggöra målgruppen (om det bara är äldre eller alla åldrar) och vilka som ansvarar för genomförandet, då detta är oklart. De önskar också att uppföljningen ska innehålla konkreta mått och tidsramar för att säkerställa att arbetet blir enhetligt och effektivt i hela Stockholm.

Kungsholmens stadsdelsnämnd har utvärderat ett förslag till en ny matstrategi för Stockholm, nu kallat "Stockholms stads matprogram". Förvaltningen på Kungsholmen välkomnar programmet och anser att de höjda ambitionerna för hållbara och hälsosamma måltider är mycket positiva, i linje med stadens miljö- och klimatplaner. Programmet syftar till att minska klimatpåverkan från mat, öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel, samt förstärka livsmedelsberedskapen i staden. Detta innebär bland annat att maten i förskolor, skolor och äldreomsorgen ska bli ännu mer hållbar och näringsrik, och att all mat som köps in av staden, inklusive kaffe och te, ska vara miljö- och rättvisemärkt.

Centerpartiet på Kungsholmen har ställt frågor till stadsdelsförvaltningen om ett dataintrång hos systemleverantören Miljödata, där personuppgifter för alla Stockholms stads anställda läcktes. De vill veta hur förvaltningen arbetar för att förebygga bedrägeriförsök mot anställda och om det finns specifika mätetal för att följa upp detta arbete. Förvaltningen svarar att de arbetar proaktivt med bland annat riktlinjer, utbildning och tekniska åtgärder, men använder inga specifika nyckeltal för att mäta framstegen. Uppföljning sker istället genom befintliga system som internkontroll och incidentrapportering.

Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna på Kungsholmen har ställt frågor till stadsdelsförvaltningen om hur många anställda som fått avgångsersättning, det vill säga blivit "utköpta". De undrar också varför det sker, hur det ser ut jämfört med andra stadsdelar och hur man hanterar referenser vid misskötsamhet. Förvaltningen svarar att 8 anställda fick avgångsersättning 2023 (kostnad 2 451 229 kr), 10 under 2024 (kostnad 2 384 100 kr) och 11 under 2025 (kostnad 2 913 144 kr). Anledningar kan vara oenigheter om arbetsfrågor, neddragningar eller rehabiliteringsprocesser, men det finns ingen jämförande statistik med andra stadsdelar. Förvaltningen betonar att de följer stadens rekryteringsprocess för att anställa rätt kompetens, inklusive noggrann referenstagning, men att det inte finns ett register över anställda som fått avgångsersättning.

Efter en brand 2023 ska en ny, permanent parkleksbyggnad byggas i Kronobergsparken på Kungsholmen. Den tillfälliga paviljongen rivs i början av 2027 och den nya lokalen, som blir större och mer tillgänglig, beräknas vara klar i slutet av 2027. Under byggtiden kommer parkleks- och fritidsverksamheten att flytta tillfälligt, men förvaltningen ser det som viktigt att säkra en långsiktig och funktionell mötesplats för barn och unga i området.

Kungsholmens stadsdelsnämnd föreslår att kommunfullmäktige godkänner att man utvecklar strandpromenaden längs Karlbergskanalen. Promenaden, som är en del av den populära slingan Kungsholmen runt, behöver breddas och marken stabiliseras på grund av skredrisk. Den totala kostnaden för projektet beräknas till 72 miljoner kronor och man planerar även att söka statligt bidrag för upp till 60 procent av kostnaden.

Kungsholmens stadsdelsnämnd har godkänt sin verksamhetsberättelse och bokslut för 2025. Nämnden anser att man har bidragit till att uppfylla kommunfullmäktiges mål, och redovisar ett överskott på 40,5 miljoner kronor före resultatdispositioner. En ombudgetering på 1,0 miljoner kronor begärs för att öka tryggheten vid Valvets förskola.

Två medborgarförslag har lämnats in för Kungsholmen. Ett förslag handlar om att renovera tennisbanan i Fredhällsparken med nytt underlag. Det andra förslaget föreslår att en isyta spolas på basketplanen i Kronobergsparken under vintern för skridskoåkning, liknande Hagaparken. Båda förslagen har skickats till stadsutvecklingsavdelningen för hantering.

Pensionärsrådet i Hässelby-Vällingby diskuterade hur man kan hitta lämpliga lokaler för äldreverksamhet, då det är svårt för föreningar att hitta platser. De lyfte fram behovet av att äldreomsorgens biståndshandläggare blir mer tillgängliga, till exempel på vårdcentralerna. Rådet informerades också om Stadsdelskampen den 27 maj 2026 på Hässelby idrottsplats, ett evenemang med aktiviteter och underhållning för äldre.

Protokollet redogör för ett möte den 16 december 2025 med Bromma och Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnders gemensamma råd för funktionshindersfrågor. Rådet diskuterade hur de bättre kan involveras i ärenden som rör personer med funktionsnedsättning, och förvaltningen planerar att dela relevant information tidigare samt ge rådet möjlighet att lämna synpunkter på remisser och ärenden. Dessutom informerades om arbetet med att minska särskilt utsatta områden i Hässelby-Vällingby, medborgardialoger om trygghet, samt en positiv utveckling där personer inom socialpsykiatrin och LSS-verksamheterna går vidare till sysselsättning och mer självständigt boende.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd har godkänt uppföljningen av Starbogårdens dagverksamhet för äldre med demens. Uppföljningen visar att verksamheten generellt håller god kvalitet med nöjda brukare, erfaren personal och en trygg miljö. Dock behöver verksamheten förbättra arbetet med värdegrunden och tydliggöra kompetensutvecklingsplanen för personalen, vilket de redan har påbörjat.

Sverigedemokraterna har motionerat till kommunfullmäktige om att bredda Klarastrandsleden till tre körfält, med ett mittfält som kan ändra riktning beroende på trafiken. Syftet är att minska köer, sänka utsläpp och förbättra framkomligheten mellan norra och södra Stockholm. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd har fått motionen på remiss men hänvisar till trafikkontoret och Norra innerstadens stadsdelsförvaltning eftersom Klarastrandsleden ligger utanför deras ansvarsområde.

Moderaterna har föreslagit att Stockholm ska införa så kallade trygghetskiosker, liknande de som finns i Japan och Tyskland. Dessa skulle vara små lokaler nära tunnelbanan där polis, väktare och fältassistenter kan arbeta för att öka tryggheten och synligheten. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd anser dock att en gemensam lokal inte är den viktigaste lösningen, utan att nära samverkan mellan polisen och kommunen är avgörande, något som redan sker genom befintliga avtal.

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning har granskat ett förslag till ny handlingsplan för barnets rättigheter i Stockholm, som ska gälla fram till 2030. Planen ersätter en tidigare version och syftar till att alla barn i staden ska få sina rättigheter enligt barnkonventionen tillgodosedda. Förvaltningen anser att planen är viktig men föreslår att den ska fokusera mer på likvärdighet och att barn får återkoppling på sina synpunkter, samt att den blir enklare att använda i praktiken för stadens nämnder och bolag.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd har godkänt ett remissvar gällande stadens handlingsplan för en åldersvänlig stad. Planen syftar till att Stockholm ska vara en stad där äldre kan leva tryggt, självständigt och med god livskvalitet, fria från diskriminering baserad på ålder. Det innebär bland annat att främja delaktighet, tillgängliga bostäder, anpassad stadsmiljö och bättre kommunikation, men förvaltningen föreslår även att arbetet mot hemlöshet stärks och att hbtqi-personers situation uppmärksammas.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner ett yttrande om en detaljplan för fastigheterna Springbrunnen 1 och del av Grimsta 1:2 i Hässelby gård. Planen innebär att två nya flerbostadshus med totalt 68 lägenheter ska byggas längs Loviselundsvägen, med upp till fyra våningar plus en suterrängvåning. Dessutom möjliggörs utbyggnad för idrottsändamål och en ny elnätstation. Förvaltningen är positiv till nya bostäder nära service och kollektivtrafik, men har synpunkter på närheten till fotbollsplanen och risker för störningar från buller och ljus.

En medborgare har föreslagit att en fantasifull lekplats, liknande Mulle Meck-parken i Solna, ska byggas i Hässelby-Vällingby, gärna i samband med saneringen av marken vid Riddersvik. Förslaget menar att en sådan lekplats skulle gynna barnfamiljer, fungera som mötesplats och förbättra områdets anseende. Stadsdelsförvaltningen delar åsikten att fantasifulla lekplatser är bra men kan inte skapa en sådan i Riddersvik eftersom saneringen enbart finansierar återställande av den befintliga lekplatsen. Förvaltningen tar dock med sig idén till framtida parkupprustningsprojekt.

En medborgare har lämnat ett förslag om att göra Vällingby, särskilt centrum, tryggare då många upplever otrygghet där. Medborgaren föreslår fler poliser och ordningsvakter, bättre belysning och brottsförebyggande insatser. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning tackar för förslaget och kommer under våren 2026 att starta en fördjupad kartläggning av tryggheten och brottsligheten i Vällingby tillsammans med polisen, centrumägare, näringsidkare, civilsamhälle och invånare, för att sedan besluta om lämpliga åtgärder.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd har antagit en ny delegationsordning för att effektivisera beslutsfattandet inom förvaltningen. Detta innebär att vissa tjänstepersoner får rätt att fatta beslut i nämndens ställe, särskilt inom områden som socialtjänst, äldreomsorg och funktionedsättning. Nya lagar, som den reviderade socialtjänstlagen som träder i kraft i juli 2025, har föranlett flera av ändringarna. Exempelvis kan nu gruppledare besluta om att avsluta uppföljningar för barn och unga, och vissa beslutsgränser för hemtjänst har justerats.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd har godkänt sin verksamhetsberättelse för 2025 och begär att 37 miljoner kronor i överskott överförs till 2026. Berättelsen visar att nämnden har uppnått sina mål för att förbättra barns uppväxtvillkor, öka inskrivningsgraden i förskolan och stärka stödet till utsatta grupper. Ett projekt kallat Samteamet har framgångsrikt hjälpt personer med långvarigt ekonomiskt bistånd att komma ut i arbete eller få en stabilare boendesituation.

Denna punkt handlar om en rapport från socialtjänstinspektörerna om personer i Hägersten-Älvsjö som får ekonomiskt bistånd under väldigt lång tid på grund av arbetslöshet. Socialnämnden behandlade rapporten den 27 januari 2026.

Den här rapporten innehåller flera beslut som rör Stockholm. Bland annat handlar det om en remiss för en bodetablering på parkmark, där kommunen vill att den ska vara så liten som möjligt och inte skada träd och buskar. Ett annat beslut gäller en förlängning av ett plank vid Hägerstensvägen/Södertäljevägen som kommunen inte har invändningar emot. Dessutom finns beslut om gemensamma upphandlingar av medicintekniska produkter och systemstöd för schemaläggning, samt ett brukaravtal för en grusgång vid Ivar Vidfamnes gata.

Pensionärsrådet i Hägersten-Älvsjö har haft möte där de bland annat diskuterade att budgeten för äldreomsorgen i deras stadsdel verkar vara större än vad som faktiskt används, vilket leder till att de äldre får sämre vård och omsorg än i andra delar av staden. Rådet föreslår att stadsdelsnämnden ska utreda hur äldrevården kan förbättras och bli mer jämlik, till exempel genom att Seniorhälsans verksamhet sprids jämnare över stadsdelen. De diskuterade också vikten av att äldre får äta mat de själva önskar.

Protokollet från rådet för funktionshinderfrågor i Hägersten-Älvsjö och Skärholmen diskuterade boendeplaner för personer med funktionsnedsättning under de kommande tio åren. Rådet lyfte fram att det finns utmaningar när centrala beslut påverkar byggplaner för boenden. De diskuterade också verksamhetsberättelser för 2025, med fokus på att öka valdeltagandet för personer med funktionsnedsättning och att starta upp hälsoprojekt.

Stadsmiljöenheten i Hägersten-Älvsjö har tagit fram sin verksamhetsplan för 2026. Planen fokuserar på att förbättra stadsmiljön, öka tillgängligheten för funktionsnedsatta, engagera invånare i stadsutvecklingen och stärka samarbetet med civilsamhället. Bland annat planeras föreningsstädningar, en terrängbana i Älvsjöskogen i samarbete med boende och en uppföljning av avtal för pallkragsodlingar.

Stadsbyggnadskontoret föreslår att Trekanten i Hägersten-Älvsjö ska bli ett biotopskyddsområde. Detta skulle skydda sjöns och de omkringliggande skogarnas höga naturvärden, speciellt för fladdermöss, groddjur och andra sällsynta arter. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd är positiv till förslaget, men noterar att ett hundrastområde i Trekanten då måste flyttas. Området är populärt för rekreation, och det finns även planer för en ny tunnelbaneuppgång i närheten, men denna ska ligga utanför det föreslagna skyddsområdet.

Motionären Sergej Salnikov (SD) föreslår att Stockholm ska utreda möjligheten att skapa fler övningskörplatser för motorcyklar. Idag finns bara en plats vid Stockholmsmässan som ofta är överbelastad. Stadsdelsförvaltningen i Hägersten-Älvsjö håller med om behovet men påpekar att en ny anläggning inte bör ligga nära bostäder på grund av buller från motorcyklar.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska få fler sommargågator och sommartorg redan från sommaren 2025 för att göra staden trevligare, stärka handeln och förbättra miljön. De betonar att framkomligheten för bussar och spårvagnar måste säkerställas och att boende och företag ska involveras i planeringen. Stadsdelsförvaltningen i Hägersten-Älvsjö är positiv till idén men menar att Trafikkontoret behöver samarbeta nära med dem för att utnyttja deras lokalkännedom och säkerställa tryggheten.

Moderaterna har föreslagit att Stockholms stads hemtjänst ska HBTQ+-certifieras för att garantera ett respektfullt bemötande och en trygg miljö för alla äldre, oavsett sexuell läggning eller identitet. Stadsdelsförvaltningen i Hägersten-Älvsjö ställer sig positiv till idén men påpekar att en sådan utbildning behöver anpassas för hemtjänsten, då den i nuvarande form är kostsam och tidskrävande.

Stockholms stad vill anta ett nytt matprogram som ska säkerställa god, hälsosam och klimatsmart mat för både invånare och de som arbetar i stadens verksamheter. Programmet fokuserar på två områden: hållbara måltider i stadens egna verksamheter (som skolor och äldreomsorg) och Matstaden Stockholm, som syftar till att underlätta för alla i staden att göra hållbara matval. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd har yttrat sig positivt men föreslår bland annat tydligare riktlinjer för närproducerat och mer stöd för kompetensutveckling.

Moderaterna i Hägersten-Älvsjö undrar varför äldreomsorgen i stadsdelen har haft stora överskott i flera år och om dessa pengar kan användas för att förbättra kvaliteten för de äldre. Förvaltningen svarar att överskotten beror på att färre äldre än beräknat behövt insatser, samt effektivare arbetssätt. Pengarna kan inte direkt föras över till utförare på grund av stadens budgetprinciper, men förvaltningen ser positivt på att höja kvaliteten framöver om budgeten justeras i takt med det ökande antalet äldre.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd har beslutat att ge 41 socialsekreterare vid Socialjouren rätt att begära polishandräckning i vissa fall. Detta gäller bland annat vid tvångsvård av missbrukare (LVM), omhändertagande av unga (LVU) samt för att genomföra beslut om placering av barn i skyddat boende. Beslutet innebär att dessa tjänstepersoner kan kalla på polisens hjälp när det behövs för att skydda individer och genomföra viktiga insatser.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd utser specifika chefer och gruppledare inom barn-, unga- och familjeverksamheten. Dessa personer får rätt att begära hjälp från polisen för att genomföra beslut om tvångsvård av unga (LVU) eller placering av barn i skyddat boende. Detta gör att besluten kan verkställas snabbt när det behövs, till exempel om föräldrar eller barn inte samarbetar, eller om ett barn avviker.

Stockholms stad planerar att skapa tolv nya servicebostäder för personer med funktionsnedsättning i kvarteret Fader Bergström i Hägersten. Bostäderna, som beräknas vara klara 2028, ska täcka en del av det stora underskottet på liknande boenden i staden. Den beräknade årshyran för dessa bostäder kommer att ligga på cirka 1,8 miljoner kronor.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd har godkänt en upprustning av plaskdammen i parkleken Lugnet i Västertorp. Den nuvarande plaskdammen uppfyller inte kraven för vattenkvalitet, delvis på grund av dagvatten från en berghäll. Projektet innebär att dammen byggs om, flyttas bort från berghällen och får en ny botten av terrazzo. Kostnaden är 9,7 miljoner kronor och plaskdammen beräknas vara klar till badsäsongen 2026.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd har godkänt en upprustning av Långbroparkens lekplats, även känd som Äventyrsparken, i Långbro. Lekplatsen, som är sliten, kommer att byggas om för totalt 12 miljoner kronor mellan åren 2026 och 2028. Den nya lekplatsen får utrustning för olika åldrar, inslag av naturlek, speciella upplevelser för barn med funktionsnedsättningar, och ett permanent utegym för vuxna.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd delar ut drygt 1,4 miljoner kronor i verksamhetsbidrag till lokala föreningar under 2026. Totalt 27 föreningar får bidrag för att stärka kultur- och föreningslivet i stadsdelen och erbjuda invånarna aktiviteter. Bland de föreningar som får störst bidrag finns Midsommargården (150 000 kr), Eolshälls 4H-gård (130 000 kr) och Vintervikens Trädgård ideell förening (100 000 kr). Två föreningar, Sannadals sportklubb och OK Älvsjö Örby, får inget verksamhetsbidrag men hänvisas till Idrottsnämnden respektive arrangörsstöd.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd har godkänt sin verksamhetsberättelse och bokslut för 2025, och skickar den vidare till kommunstyrelsen och stadens revisorer. Nämnden redovisar ett överskott på 65,2 miljoner kronor och anser att de flesta av kommunfullmäktiges mål för året har uppnåtts, helt eller delvis. De begär att 74,8 miljoner kronor från överskottet överförs till 2026.

En medborgare har föreslagit att åtgärder vidtas för att göra en plats säkrare vid Enbacksparken i Hägersten. Förslaget handlar om att bilar och mopeder ofta kör in på en gångväg i parken, där det finns förskola, lekplats och skolgård med många barn. Förvaltningen föreslår att man utreder möjligheten att sätta upp någon form av fysisk barriär för att stoppa trafiken och därmed öka säkerheten för barnen i området.

Farsta stadsdelsnämnd har tagit del av beslut som fattats av ordföranden och stadsdelsdirektören under februari 2026. Bland besluten finns upphandlingar för vandrarhemsplatser och akutboende för hemlösa. Nämnden har även informerats om beslut från Kommunfullmäktige och Socialnämnden, bland annat om handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar (KAA) och hantering av externa remisser.

Farsta pensionärsråd har diskuterat nya initiativ och utmaningar för äldre i Farsta. En ny tjänst, "Äldrelotsen", presenterades, vilken ska vägleda seniorer i frågor om stöd, aktiviteter och ett självständigt liv, exempelvis gällande färdtjänst och hemtjänst. Rådet informerades även om en kommande brukarundersökning om äldreomsorgen och förde dialog om bemanning och språkförmåga inom äldreomsorgen.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska införa fler sommargågator och sommartorg för att skapa en livligare stadsmiljö, gynna handel och öka tryggheten. Farsta stadsdelsförvaltning stöder förslaget och pekar ut Karlandaplan, Gubbängstorget och Stig Trenters torg i Farsta som möjliga platser. De betonar vikten av att säkra framkomligheten för kollektivtrafiken och att invånare och näringsidkare får vara med i planeringen.

Stockholms stad föreslår att ett cirka 12,2 hektar stort skogsområde i Gökdalen, Farsta, ska bli ett biotopskyddsområde. Syftet är att skydda gamla träd och den rika biologiska mångfalden med sällsynta djur- och växtarter. För de boende innebär detta att skogen bevaras för rekreation, men med förbud mot aktiviteter som skadar naturen, och att området kommer att skötas för att värna dess naturvärden.

Stockholms stad föreslår ett nytt matprogram för att göra stadens mat, som serveras i förskolor, skolor och äldreomsorgen, samt invånarnas matval mer hälsosamma, klimatsmarta och miljövänliga. Programmet siktar på att minska stadens matrelaterade klimatpåverkan och öka andelen ekologisk mat. Farsta stadsdelsförvaltning är positiv men vill se tydligare inköpsregler, mer utbildning för personal och bättre kommunikation för att underlätta för både stadens verksamheter och invånare att välja hållbar mat.

Farsta stadsdelsnämnd tecknar ett nytt avtal med fyra lokala föreningar – FOC Farsta Fotboll, Farsta Scoutkår, Farsta IBK och Hammarby Basket – för att organisera nattvandring under 2026. Detta ska öka tryggheten i Farsta genom att fler vuxna rör sig i utemiljön kvälls- och nattetid, vilket förväntas minska ordningsstörningar och skapa bättre kontakt med barn och unga. Staden bidrar med 1500 kronor per vandringskväll till föreningarna.

Farsta stadsdelsnämnd ska revidera sin delegationsordning och rutin för Lex Sarah. Detta innebär att kommunens skyldighet att anmäla olämpliga utförare inom socialtjänsten och LSS-verksamheter till IVO utökas från och med 1 januari 2026. För Farstas del ska alla anmälningar om Lex Sarah-utredningar delas löpande under året med sociala delegationen och i vissa fall hela nämnden, istället för bara en gång per år.

Farsta stadsdelsnämnd har beslutat att upphandla tjänster för vinterväghållning av parkvägar och annan parkskötsel. Detta innebär att parker, grönområden vid trafikleder och parkvägar i Farsta kommer att fortsätta skötas av externa entreprenörer, vilket säkerställer att de hålls rena och tillgängliga året runt. Upphandlingen sker i samarbete med flera stadsdelar i söderort för att uppnå stordriftsfördelar.

Farsta stadsdelsnämnd har utvärderat nio av sina egna verksamheter för personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatri under 2025, inklusive servicebostäder som Brattforsgatan och gruppbostäder i Sköndal samt daglig verksamhet som STUDIO.it. Resultaten visar att verksamheterna generellt är trygga och säkra med god brukardelaktighet och välutbildad personal. Det finns dock ett behov av att förtydliga och implementera vissa rutiner, ett arbete som redan påbörjats. Förvaltningen bedömer att åtgärder som kompetensutveckling och en ny chefsstruktur stärker kvaliteten och brukarnas rättigheter.

Farsta stadsdelsnämnd har godkänt en rapport om brukarundersökningar från 2025. Undersökningen visade att personer under 65 år med funktionsnedsättning i Farsta generellt är nöjda med hemtjänst och korttidsvistelse, även om nöjdheten i Farsta är något lägre än i staden i stort. Resultaten, som bland annat visar på förbättrad nöjdhet med biståndshandläggare, ska användas för att kontinuerligt utveckla och förbättra omsorgen.

Brukarundersökningen 2025 för Farsta stadsdels parklekar, fritidsgårdar och öppna förskolor visar att besökarna överlag är mycket nöjda och känner sig trygga i verksamheterna, som ses som viktiga sociala mötesplatser. Trots att fler barn och unga känner sig delaktiga, upplever 19 procent av de vuxna brister i säkerheten i parklekarnas utemiljö, vilket förvaltningen ska arbeta med att förbättra under 2026. Det finns också önskemål om bättre utrustning i parklekarna, längre öppettider på öppna förskolor och ett fortsatt fokus på att öka flickors deltagande på fritidsgårdarna.

Stockholms stad antar ett lokalt åtgärdsprogram för Strömmen, i samarbete med Nacka kommun, för att förbättra vattenkvaliteten. Strömmen har idag dålig ekologisk och kemisk status på grund av föroreningar från stadsmiljön, dagvatten, avloppsvatten och förorenade bottensediment. Programmet föreslår åtgärder för att minska spridningen av miljögifter och förbättra livsmiljön för växter och djur, vilket på sikt ska ge renare vatten, även om kostnaderna kan bli omfattande.

Farsta stadsdelsnämnd föreslår omfattande investeringar i tre parker under 2027-2029 för att förbättra områdena för invånarna. Planerna inkluderar en aktivitetspark vid Farstaängen (beräknad kostnad ca 27,4 miljoner kr), en utvecklad strandpark vid Farstaängsvägen (ca 29,5 miljoner kr) med mer tillgängliga vattennära områden, samt nya entréer till Majroskogens blivande naturreservat (ca 10 miljoner kr). Dessa projekt syftar till att erbjuda mer rekreation, ökad tillgänglighet och en tryggare miljö för alla i Farsta.

Farsta stadsdelsnämnd har godkänt sin verksamhetsberättelse och bokslut för 2025, vilket visar ett överskott på 3,5 miljoner kronor. Nämnden beslutar att omfördela 0,8 miljoner kronor från upprustning av en parklek i Forsängen till bland annat belysning i Fagersjö motionsspår, medborgarförslag och renovering av plaskdammar. Dessutom omfördelas medel för renovering av parkvägar och en lekplats, och ett ackumulerat netto på 13,4 miljoner kronor förs över till 2026.

En medborgare föreslog att röja sly och fälla träd vid lekplatsen Kojparken i Farsta för att göra den ljusare och tryggare. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att röja sly runt lekplatsen, men kommer inte att fälla några träd. Detta beror på att träden anses viktiga för den biologiska mångfalden i ett ekologiskt särskilt betydelsefullt område.

En medborgare har föreslagit att en hundrastgård byggs i Gubbängsparken för att ge områdets många hundägare en trygg plats att rasta hundarna och göra parken mer levande under kvällstid. Farsta stadsdelsförvaltning är positiv till förslaget men föreslår en placering i parkens västra del, bland annat för att minska störningar för närboende och möjliggöra flytt av en befintlig rastgård i Tallkrogen. Rastgården, som uppskattas kosta 700 000 kronor, är inte budgeterad för 2026 men förvaltningen avser att söka finansiering för att bygga den under 2027.

En medborgare har föreslagit att Farsta stadsdelsnämnd tar fram en plan för att rusta upp och återställa trädbeståndet i Sköndal. Förslaget pekar på att många träd har försvunnit eller skadats i området, bland annat vid handelsplatsen med Willys och längs Sandåkravägen, vilket minskat grönområden och bullerskydd. Farsta stadsdelsförvaltning föreslår att medborgarförslaget lämnas över till förvaltningen för vidare beredning och bearbetning.

Stockholms stad förbereder en ny handlingsplan för att bli en mer åldersvänlig stad. Den ska säkerställa att äldre stockholmare kan leva ett aktivt, tryggt och delaktigt liv, fria från ålderism, med fokus på områden som boende, stadsmiljö och social gemenskap enligt WHO:s modell. Enskede-Årsta-Vantörs pensionärsråd välkomnar ambitionen men efterlyser mer konkreta förslag på hur målen ska uppnås och ett tydligare fokus på äldres mångfald.

Liberalerna föreslår ett "Stadsdelslyft" för att bredda stadens satsningar mot kriminalitet och otrygghet till fler utsatta områden än Järva, som Hagsätra och Skärholmen, och vill ha en tydlig handlingsplan för detta. Stadsdelsförvaltningen håller med om att breda insatser behövs men anser att staden redan arbetar med liknande fokusområden i söderort, och att det arbetet bör vidareutvecklas inom befintliga strukturer istället för att införa ett nytt parallellt system.

Stockholms stad har tagit fram ett nytt matprogram, "God mat för hälsa, klimat och miljö", som ska styra hur stadens måltider blir mer hållbara i förskolor, skolor och äldreomsorg. Programmet sätter ambitiösa mål som att öka andelen ekologisk mat, minska klimatpåverkan från livsmedel med 40% till 2030 och minska matsvinnet. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning välkomnar programmet men vill att staden förbättrar det upphandlade utbudet av ekologiska varor, tar fram tydligare riktlinjer för matsvinn och lokalproducerat, samt ser över rutiner för att trygga måltider för barn med matallergier.

Stockholms stad antar ett lokalt åtgärdsprogram för att förbättra den dåliga vattenkvaliteten i Strömmen, som idag är förorenat av bland annat metaller och kemikalier. Programmet föreslår åtgärder som att rensa förorenade bottnar, rena dagvatten från vägar och staden, samt förbättra livsmiljöerna för djur och växter. Målet är att uppnå EU:s miljökrav för vatten och säkerställa en frisk vattenmiljö för invånarna, vilket även underlättar stadens bostadsbyggande framöver.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd planerar att öppna en Fritidsbanken i Högdalen, där invånare gratis kan låna sport- och friluftsutrustning. De har godkänt att hyra en lokal på Skebokvarnsvägen 370 för 0,7 miljoner kronor per år och vill att verksamheten ska starta i september 2026. För att möjliggöra en snabb start har de även godkänt att renoveringar påbörjas omedelbart, till en kostnad av upp till 1,5 miljoner kronor, innan det slutliga hyresavtalet är helt klart.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd planerar att upphandla tjänster för vinterväghållning och viss parkskötsel, som gräsklippning av allmänna ytor och skötsel av vägrenar. Upphandlingen görs i samarbete med Farsta, Skarpnäcks och Skärholmens stadsdelsförvaltningar. Detta innebär att snöröjning och vissa parkunderhållsuppgifter fortsatt kommer att skötas av externa entreprenörer, även när stadsdelen tar över merparten av parkskötseln i egen regi från 2026.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutar att permanent flytta Sturebackens gruppbostad LSS från Tussmötevägen 120D till Tussmötevägen 173 i Stureby. Flytten är nödvändig på grund av att gruppbostadens boende stört grannar på den nuvarande adressen, vilket lett till en rättslig process. De sex boende, som har förvärvad hjärnskada, får nya och anpassade lokaler där deras hyra dessutom blir lägre, cirka 6 000 – 7 000 kronor i månaden, och flytten planeras till mars 2026.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd har granskat sin verksamhet och ekonomi för 2025 och bedömer att de flesta mål har uppnåtts. De godkänner en verksamhetsberättelse som bland annat beskriver nya trygghetsinvesteringar i Enskede och Hagsätra, samt en ny lokal för daglig verksamhet vid Bersågränd 9 med en årshyra på 3,8 miljoner kronor. Nämnden beslutar också att inte förlänga ett avtal för parkinvesteringar, då en entreprenörs (Spectra Sverige AB) prissättning bedöms som oskäligt hög.

Stadsdelsnämnden i Enskede-Årsta-Vantör ska välja en ny vice ordförande och en ersättare till sin sociala delegation. Detta sker eftersom den tidigare vice ordföranden, Nadin Fakhro (L), har lämnat sitt uppdrag. Den sociala delegationen fattar beslut som rör invånares personliga eller ekonomiska förhållanden, till exempel vid vård av unga eller missbrukare och placering av barn i skyddat boende.

Politiker från Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna har begärt en redovisning av kostnader och tidplan för det nya förvaltningshuset i Rågsved, vars inflyttning försenats till hösten 2028. De uttrycker oro över ökade kostnader och behovet av ekonomisk disciplin i projektet. Stadsdelsförvaltningen svarar att trots förseningen har de kontroll över kostnaderna och att den framtida hyran för det nya huset bedöms vara konkurrenskraftig jämfört med marknaden.

En medborgare har föreslagit att en andrahandsbytesstation inrättas i Rågsved, exempelvis vid Rågsved centrum, där invånare kan byta begagnade saker som kläder. Stadsdelsförvaltningen är positiv till förslaget då det gynnar klimatet och gemenskapen i området. De bedömer dock att en lämplig plats och förvaringslösningar behöver undersökas noggrannare för att säkerställa att stationen kan hållas ren och trygg.

Barn från förskolan Paletten i Hagsätra har föreslagit att en papperskorg sätts upp vid skogen intill förskolan, då de sett mycket hundbajs och skräp där. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning välkomnar förslaget och rekommenderar att en ny papperskorg placeras på den föreslagna platsen för att förbättra närmiljön.

Detta är en översikt över ärenden som Bromma stadsdelsnämnd kommer att hantera under 2026. Listan innehåller en blandning av ekonomiska rapporter, medborgarförslag om allt från utegym i Judarskogen och isbanor vid Ängby IP till staket runt lekparker, samt remisser gällande trafikförändringar och socialtjänstens riktlinjer. Dessutom tas ärenden upp om snöröjning, parkdrift och allvarliga uppgifter om brottslighet inom hemtjänsten.

Bromma stadsdelsförvaltning har fattat flera beslut under februari. Bland annat har de hanterat remisser gällande en bastuflotte vid Ängybadet, en bastu på Ålsten, en ny publik bastu på flotte i Mälaren samt en kayakomat vid Johanneslundsbadet. De har också behandlat ärenden som schaktarbete, loppmarknad, jordgubbsförsäljning och ett påskevent för barn.

Brommas invånare har lämnat flera förslag till stadsdelsnämnden. Bland annat föreslås en ny "king-spelplan" i Blackebergsparken, säkrare lekplatser i Bromma och att nämndens möten webbsänds för större öppenhet. Dessutom har förslag om att göra Bergslagsvägen vid Åkeshovs simhall dubbelriktad och att omvandla Bromma flygplats till ett stort rekreationsområde skickats vidare till ansvariga kontor för utredning.

Stockholms råd för funktionshinderfrågor har mötts och vill bli mer delaktigt i besluten som rör personer med funktionsnedsättning. Rådet efterfrågar tidigare insyn i ärenden för att kunna påverka frågor som tillgänglighet i stadsmiljö och personal i gruppbostäder. Dessutom rapporterade Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning om minskade utsatta områden och lyckade insatser för att personer inom socialpsykiatrin och LSS ska kunna få arbete eller ett mer självständigt boende.

Bromma pensionärsråd har diskuterat att nya bostadsområden som Bällsta Hamn och Tegelsjö måste anpassas för äldre, med fokus på tillgänglighet, hissar och närhet till service. Rådet vill också att kommunen erbjuder gratis lokaler för pensionärsorganisationer samt utökar stödet till anhöriga och antalet gemensamma luncher för äldre. Dessutom önskas fler aktiviteter för seniorer, som seniormässan och sommaraktiviteter, för en mer åldersvänlig stad.

Denna postlista från Bromma stadsdelsförvaltning innehåller en mängd ärenden. Bland de viktigare punkterna finns diskussioner om trygghet för äldre, bland annat krav på registerutdrag vid anställning inom äldreomsorgen för att förhindra brott som våldtäkter. Pensionärsrådet är också kritiskt till att de inte har involverats i matstrategin för äldreomsorgen, och de framhåller vikten av att en konsekvensanalys för äldre alltid görs, likt jämställdhets- och barnkonsekvensanalyser. Dessutom önskas en badbuss till Ängbybadet under sommaren 2026 för att underlätta för boende att ta sig dit.

Bromma stadsdelsnämnd har beslutat att bokföringsmässigt skriva av obetalda avgifter på totalt cirka 1,64 miljoner kronor. Dessa pengar var fordringar från bland annat förskoleverksamhet, äldreomsorg och socialtjänst. Att fordringarna skrivs av innebär att de tas bort från förvaltningens redovisning som förväntade inkomster, men det betyder inte att krav på betalning upphör för de som är skyldiga pengarna.

Bromma stadsdelsförvaltning omorganiserar lokalerna för Blackeberg Arbetsmarknadscenter på Johan Tillanders väg, som erbjuder stöd inom socialtjänsten. Detta innebär att de kommer att hyra färre byggnader efter att hemtjänsten flyttar till nya lokaler på Björnssonsgatan i Blackeberg och en konferensverksamhet läggs ner. Målet är att förbättra arbetsmiljön, öka kvaliteten och spara pengar, samtidigt som alla nuvarande sysselsättningar och aktiviteter bibehålls för invånarna.

Bromma stadsdelsförvaltning har följt upp kvaliteten på sex kommunala äldreboenden och dagverksamheter under 2025, bland annat Traneberg, Brommagården och Mälarbacken. Den övergripande bedömningen är att verksamheterna håller god och säker kvalitet och de flesta boende och gäster är mycket nöjda med trygghet och personalens bemötande. Små förbättringsområden handlar om att öka de äldres inflytande över aktiviteter och tydligare information om måltider.

Liberalerna, genom Sara Svanström, föreslår att Stockholms stad ska förbättra säkerheten vid farliga övergångsställen. Detta beror på att många fotgängare skadas eller omkommer i trafiken, och målet är att skydda särskilt fotgängare och personer med funktionsnedsättning. Motionen vill att staden kartlägger de farligaste övergångsställena, prioriterar åtgärder som bättre skyltning, belysning, ljudsignaler och upphöjda passager, samt sedan åtgärdar dessa.

Bromma stadsdelsnämnd behandlar ett förslag om att skydda cirka 6,8 hektar skogsmark i Åkeslund som ett biotopskyddsområde. Syftet är att bevara områdets naturvärden och biologiska mångfald, som inkluderar mycket gamla träd och är en viktig livsmiljö för många arter. Nämnden är positiv till förslaget men önskar förtydliganden kring finansiering av skötseln och föreslår en tre meters skyddsdistans från byggnaders fasader.

Stadsbyggnadskontoret föreslår en detaljplan för Bällsta Hamn i Ulvsunda industriområde, som ska omvandlas från ett industriområde till en blandstad med cirka 1400 nya bostäder, en grundskola, tre förskolor, parker och ett torg. Bromma stadsdelsförvaltning är positiv till förslaget men lämnar synpunkter gällande förskoleplanering, utformning och förvaltning av parker samt behovet av trygghet och samhällsservice för invånarna.

Bromma stadsdelsnämnd har svarat på ett förslag att bygga två nya bostadshus med omkring 50 lägenheter och en butik eller serviceverksamhet på bottenplan vid Tranebergsvägen i Ulvsunda. Planen innebär också att en mindre gata som ansluter till Åkerhielmsgatan ska bli allmän. Nämnden är i stort positiv, men betonar vikten av att hitta rätt verksamhet till lokalen, förbättra gångvägar och se över tillgängligheten i området, och nämner att två villor, varav en kulturhistoriskt värdefull, kommer att rivas.

Stockholms stad reviderar sin matstrategi för att främja hälsosammare matvanor, minska stadens miljöpåverkan och stärka livsmedelsberedskapen. Detta innebär bland annat att stadens egna verksamheter, som skolor och äldreomsorg, ska servera mer hållbar mat med lägre klimatavtryck och mindre matsvinn. Staden ska också göra det enklare för invånare och besökare att välja hållbar mat genom att främja stadsodling, hållbar gastronomi och förbättra matmiljöer i offentliga rum.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad utökar satsningen på utsatta områden, från dagens fokus på Järva till ett bredare ”Stadsdelslyft”. Detta skulle inkludera fler områden som exempelvis Skärholmen, Hässelby-Vällingby, Bredäng och Hagsätra, där kriminalitet och otrygghet också har ökat. Målet är att stärka tryggheten, förbättra samhällsservicen och underhållet av offentliga platser genom en konkret handlingsplan med tydliga mål för alla inblandade nämnder och bolag.

Moderaterna föreslår att Stockholms stad ska starta en förhandling med bland annat Region Stockholm och Trafikverket för att lösa den svåra trafiksituationen vid Brommaplan. Syftet är att hitta en långsiktig helhetslösning för den hårt belastade trafikknutpunkten i Västerort, som idag orsakar långa köer och längre restider för både bilister och kollektivtrafikanter.

Liberalerna och Centerpartiet i Bromma, genom Hanna Wistrand och Stefan Ennerfelt, har föreslagit att Bromma stadsdelsnämnd ska förbättra dialogen med Pensionärsrådet och Rådet för funktionshinderfrågor. De vill att råden årligen ska få träffa hela nämnden för att bättre kunna lyfta sina perspektiv och därmed skapa ett mer inkluderande Bromma. Stadsdelsförvaltningen stödjer förslaget och anser att det stärker delaktigheten för äldre och personer med funktionsnedsättning.

Liberalerna frågade Bromma stadsdelsnämnd om hur många dagar det blir åkbar is på de spolade banorna i Bromma, med tanke på mildare vintrar, och hur många platser som spolas. Förvaltningen svarade att det är svårt att ge ett exakt antal dagar då det beror på vädret, men att de totalt spolar 14 platser till isbanor i Bromma. Spolningen för den aktuella säsongen har försenats då kylan kom sent.

Liberalerna har frågat Bromma stadsdelsförvaltning om hur de arbetar med att främja äldres hälsa och förebygga ohälsa. Förvaltningen svarar att de samarbetar med idrottsförvaltningen och föreningslivet för att erbjuda aktiviteter och hälsosamtal till seniorer i Bromma, bland annat vid seniormässor och genom friskvårdsledare från simhallarna. Arbetet leds främst av den förebyggande enheten, och även om MI-samtal används, väntar man med att införa FINGER-modellen för att skapa en samlad strategi i hela staden.

Bromma stadsdelsnämnd har behandlat ett förslag från Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet om att låta pensionärsorganisationer använda Ungdomens hus dagtid när det står tomt. Förvaltningen svarar att de är positiva till att stödja föreningslivet, men att uthyrning måste ske enligt tydliga regler om likabehandling och demokratiska villkor. I dagsläget saknas etablerade rutiner för att granska föreningar på det sätt som krävs för att kunna genomföra ett sådant förslag.

Bromma stadsdelsnämnd har svarat på ett medborgarförslag om att skapa gemensamma och prisvärda luncher för äldre i Blackeberg för att motverka ensamhet. Stadsdelsförvaltningen ser positivt på idén och instämmer i att social gemenskap är viktigt, men meddelar att det i nuläget inte finns möjlighet att erbjuda *ytterligare* specifika lunchträffar utöver befintliga aktiviteter och samarbeten. De kommer dock att fortsätta utreda möjligheterna under året.

En medborgare föreslog att införa svag röd belysning längs naturstigen vid vattnet i Judarskogens naturreservat, likt den i Årstaskogen, för att öka tryggheten för bland annat hundägare kvällstid. Bromma stadsdelsnämnd avslog förslaget, då belysning strider mot reservatets syfte och skyddsbestämmelser, kan störa djurliv och ekosystem, samt att Judarskogen utreds för att bli ett mörkerreservat.

Ett medborgarförslag föreslog ett medborgarråd för ungdomar i Bromma. Bromma stadsdelsförvaltning svarar att de redan 2025 inrättade ett ungdomsråd där ungdomar mellan 13-17 år kan delta och påverka. Rådet träffas månadsvis, har arrangerat evenemang som en mat- och musikfestival i Alvik och kommer att få ännu större inflytande i framtiden.

En medborgare föreslog så kallade ”dialogluncher” där ungdomar i Bromma kan träffa politiker för att påverka. Bromma stadsdelsförvaltning svarar att de redan har ett ungdomsråd sedan 2025, där unga mellan 13 och 17 år kan delta, träffa politiker och lyfta viktiga frågor. Förvaltningen ser positivt på att utveckla fler mötesformer som dialogluncher för att minska avståndet mellan unga och politiker.

Bromma stadsdelsnämnd ger utvalda politiker, som nämndens ordförande Johan Heinonen (S) och vice ordförande Mattias Keresztesi (M), rätt att fatta brådskande beslut om barn som behöver placeras i skyddat boende. Detta innebär att de snabbt kan besluta var barn ska bo, om deras vistelseort ska hållas hemlig och vid behov begära hjälp från polisen. Syftet är att säkerställa att barn i Bromma får akut skydd utan dröjsmål, särskilt när nya lagen om skyddat boende kräver snabba insatser.

Bromma stadsdelsnämnd delegerar beslutsrätt till fem politiker (Johan Heinonen (S), Magnus Ljungkvist (S), Rose-Marie Rooth (V), Mattias Keresztesi (M) och Alexander Saednia (M)). Detta görs för att de snabbt ska kunna fatta brådskande beslut om tvångsvård av unga (LVU) och missbrukare (LVM), samt beslut om umgängesbegränsning. Syftet är att kunna agera skyndsamt i akuta situationer när hela nämnden inte kan sammanträda.

Bromma stadsdelsnämnd ska välja nya ledamöter till sin sociala delegation. Detta beror på att Stina Andersson (S) har valt att lämna sina uppdrag. Som ersättare föreslår majoriteten att Magnus Ljungkvist (S) blir ordförande, Petter Jennervall (S) ordinarie ledamot och Albin Ringstad (S) ny ersättare i delegationen.

Bromma stadsdelsnämnd ska uppdatera sin delegationsordning, vilket innebär att vissa beslut flyttas till andra chefer eller handläggare. Detta påverkar främst äldreomsorgen och insatser för personer med funktionsnedsättning, som till exempel att bevilja anstånd med hyra för brukare, eller beslut om boendestöd och placering på HVB-hem.

Bromma stadsdelsnämnd ska godkänna sin verksamhetsberättelse och sitt bokslut för år 2025. Rapporten redogör för hur stadsdelen arbetat med Stockholms stads mål inom bland annat välfärd, förskola, äldreomsorg, miljö och trygghet under året. Nämnden begär även omfördelningar av totalt 1 miljon kronor för åtgärder efter en kraftledningsrasering, förbättring av en park vid en förskola samt upprustning av gångbryggan och strandpromenaden i Johannesfred.

Stockholms valnämnd planerar att erbjuda förtidsröstning vid valet 2026 på 45 platser, främst äldreboenden, häkten och andra institutioner. Detta är till för personer som har svårt att ta sig till vanliga vallokaler. Förvaltningen har kontaktat alla berörda verksamheter för att säkerställa att minst 10-15 röstberättigade personer finns på varje plats. Öppettider för röstningen kommer att publiceras på val.se.

Valnämnden har godkänt förslaget för förtidsröstningslokaler inför de allmänna valen 2026. Antalet lokaler kommer att öka från 53 till 54, varav många är bibliotek, medborgarkontor och tillfälliga tält på torg som Odenplan, Gullmarsplan och Fridhemsplan. Syftet är att göra det enklare för stockholmarna att rösta genom god geografisk spridning och generösa öppettider under perioden 26 augusti till 13 september.

Valnämndens verksamhetsberättelse för 2025 visar att de har arbetat med att förbereda det allmänna valet 2026, bland annat genom att besluta om valkretsindelning och ordning i valsedelställen. De har även upphandlat transporter och tillfälliga lokaler för förtidsröstning. Nämnden redovisar ett underskott på 0,1 miljoner kronor för året, främst på grund av ökade kostnader för valmaterial.

Stockholms kyrkogårdsförvaltning rapporterar om statusen för restaureringen av Skogskrematoriet i Skogskyrkogården. Saneringen av miljöfarliga ämnen är nästan klar, och byggarbeten pågår både inomhus och utomhus trots snömängder. Det har upptäckts att fasadstenen på monumenthallens pelare måste bytas ut, vilket kommer att påverka tidsplanen för den delen av projektet. Den totala projektbudgeten är 292 miljoner kronor.

Stockholms stad har tagit fram en handlingsplan för att stärka barns rättigheter och inflytande fram till år 2030, med målet att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor för alla barn. Planen fokuserar på att öka kunskap och information om barns rättigheter bland stadens medarbetare, förbättra välfärd och service för barn i utsatta situationer, samt säkerställa att barn har möjlighet att vara delaktiga och påverka frågor som berör dem. Kyrkogårdsförvaltningen har lämnat ett positivt yttrande och stöder handlingsplanen.

Kyrkogårdsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över Stockholms stads handlingsplan för en åldersvänlig stad. Planen syftar till att säkerställa att äldre personer har samma mänskliga rättigheter som andra och att staden blir mer inkluderande, tillgänglig och trygg för dem. Kyrkogårdsförvaltningen ställer sig positiv till planen, som omfattar områden som delaktighet, social inkludering, bostäder och stadsmiljö, samt kommunikation.

Stadsrevisionen har granskat hur Kyrkogårdsnämnden samt andra bolag och nämnder sköter underhållet av sina fastigheter. Det har visat sig att Kyrkogårdsnämnden saknar en tydlig plan och samlad information för att prioritera och genomföra underhållsarbeten, vilket riskerar att viktiga beslut fattas på otillräckliga underlag. Kyrkogårdsförvaltningen håller med om kritiken och har påbörjat ett arbete med att införa ett nytt IT-system, Planima, för att bättre planera och dokumentera fastighetsunderhållet och säkerställa att fastigheternas funktion bibehålls.

Kyrkogårdsnämnden ska uppdatera sin delegationsordning, vilket innebär att de ser över vilka beslut som tjänstepersoner inom kyrkogårdsförvaltningen får fatta. Detta görs för att anpassa ordningen till en ny organisation som trädde i kraft 2026, samt för att modernisera språket och tydliggöra befogenheter kring bland annat gravrätt och gravvårdar. De nya reglerna ersätter den tidigare delegationsordningen från 2025.

Kyrkogårdsnämnden godkänner att två församlingar, Hedvig Eleonora församling och Stockholms stift, får extra ekonomiskt stöd för underhåll av begravningsplatser. Totalt fördelas 2 838 947 kronor under 2026. Pengarna ska användas till bland annat restaurering av kulturhistoriska gravar på Hedvig Eleonora kyrkogård och renovering av staket på S:t Jacobs kyrkogård.

Stockholms stad reviderar sina bestämmelser för begravningsplatserna. De nya reglerna förtydligar skillnaden mellan full, begränsad och ingen gravrätt. Bland annat kommer det inte längre vara möjligt att "förköpa" en gravplats, och det blir bara tillåtet för stockholmare (med undantag för make/maka) att gravsättas i askgravlunden på Sandsborgskyrkogården. En årlig översyn av dessa regler ska genomföras för att hålla dem uppdaterade.

Kyrkogårdsnämnden presenterar sin verksamhetsberättelse för 2025. Rapporten visar att nämnden uppnådde de flesta av sina mål, bland annat att bidra till jobb för ungdomar och att minska sin klimatpåverkan genom att använda fler eldrivna fordon. Man beslutade också att inte bygga en ny ceremonilokal på Strandkyrkogården på grund av minskat antal begravningsceremonier.

Kyrkogårdsnämnden har fått en anmälan om beslut som fattats av kyrkogårdsförvaltningen sedan förra mötet. Besluten rör inköp över 100 000 kronor för att sköta stadens kyrkogårdar, och inkluderar bland annat tjänster från begravningsbyråer, Restaurang Josefina, Maskinparken Sverige AB och Kulturnämnden.

Kyrkogårdsnämnden har fått in information om flera domar och beslut. Bland annat har förvaltningsrätten avslagit ett överklagande om gravsättning, och Länsstyrelsen har avslagit ett överklagande om flytt av en grav. Det finns också ett beslut om fällning av sälgträd på Brännkyrka kyrkogård och ett beslut om timavgift för tillsyn på Järva begravningsplats.

Funktionshinderrådet har granskat och godkänt verksamhetsplanen för Stockholms kyrkogårdsnämnd för 2026, som fokuserar på att göra stadens begravningsplatser trygga, välskötta och tillgängliga, bland annat genom att förbättra tillgängligheten och öka den biologiska mångfalden. Rådet lyfte också fram behovet av kryckhållare vid serviceplatser och tydligare skyltning för personer med osynliga funktionsnedsättningar. Vidare godkändes sammanträdestiderna för 2026 och åtgärdslistan, där flera tillgänglighetsanpassningar har genomförts eller är pågående, som att busshållplatser nästan är färdiga.

Detta är ett protokoll från Kyrkogårdsförvaltningens förvaltningsgruppsmöte. Gruppen har bland annat beslutat att revidera sin överenskommelse för ett positivt arbetsklimat och har diskuterat ärenden som ska tas upp på Kyrkogårdsnämndens möte, såsom verksamhetsberättelsen och revidering av bestämmelser för begravningsplatser. Dessutom rapporteras det om pågående rekryteringar och planering för sommarsemestrar.

Kyrkogårdsnämnden har diskuterat verksamhetsplanen för 2026, som ska vägleda deras arbete med begravningsplatserna. De har även hanterat frågor från allmänheten och politiker om avfallshantering på Norra begravningsplatsen och problem med att lämna Skogskyrkogården nattetid. En ekonomisk rapport för de tre första kvartalen 2025 presenterades också.

Kommunstyrelsen har beslutat att bevilja 77,1 miljoner kronor till trygghetsskapande åtgärder i Stockholm under 2026. Pengarna ska användas till 46 projekt i stadens olika nämnder, exempelvis för att förbättra belysning, rusta upp parker och gångtunnlar samt skapa fler mötesplatser på otrygga platser i staden. Särskild prioritet har getts åt områden som polisen klassar som utsatta eller där det finns öppna drogscener.

Kommunstyrelsen har godkänt Bromma stadsdelsnämnds ansökan om att hyra en lokal på Bergslagsvägen 49 för att sköta parkunderhåll i egen regi. Detta innebär att den nuvarande kontorsbyggnaden kommer rivas och ersättas med en ny paviljong som ska användas för kontor, fordon och utrustning. Hyran för mark och paviljong blir cirka 646 000 kronor det första året, med en hyrestid på tio år, samt engångskostnader på cirka 3,9 miljoner kronor för etablering och anpassningar.

Stockholms stad har beslutat att avbryta projektet för att utveckla området kring Gullmarsplan och Nynäsvägen i Johanneshov. Anledningen är att det inte går att hitta en ekonomiskt hållbar lösning för stadsomvandlingen, särskilt med tanke på de stora kostnaderna för att täcka över Nynäsvägen. Detta innebär att 22,4 miljoner kronor som redan lagts ner på utredningar nu skrivs av som förgäveskostnader. Trots avbrottet kommer stadens samarbete med Region Stockholm gällande Gullmarsplans betydelse som bytespunkt att fortsätta.

Stockholms stad planerar för ett nationellt fotbollscenter i östra Kista, i området Akalla 4:1. Projektet innebär att staden anvisar mark till Svenska Fotbollförbundet för fotbollsplaner och kringytor, medan byggaktörer för en inomhushall och kontorsbyggnad söks senare. Trots att projektet beräknas vara ekonomiskt olönsamt för staden, med en kostnad på cirka 182,2 miljoner kronor, godkänns det som en viktig satsning för att utveckla Kista och stärka Stockholms attraktionskraft, speciellt för att ge Järvas barn och unga närhet till elitfotbollen.

Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott har godkänt Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnds ansökan om att hyra en ny lokal i Fruängen, på Ellen Keys gata 48, för en så kallad "Fritidsbank". I Fritidsbanken kan invånarna, särskilt barn och unga, gratis låna sport- och fritidsutrustning som skidor, skridskor och fotbollsskor. Lokalen kommer att kosta 1,5 miljoner kronor i hyra per år, med ett femårigt avtal, och beräknas öppna våren 2026.

Stockholms stad planerar att hyra fastigheten De Gamlas Vänner 7 i Enskede för att använda den som ett gemensamt evakueringsboende för stadens vård- och omsorgsboenden. Detta är nödvändigt eftersom en stor del av de befintliga boendena behöver renoveras. Kostnaden för att hyra fastigheten under det första året är 9,8 miljoner kronor och ytterligare 16,8 miljoner kronor kommer att läggas på att anpassa lokalerna till ett vård- och omsorgsboende med 66 lägenheter. Den första evakueringen, av Kungsholmens stadsdelsnämnd, beräknas ske under våren 2027.

Farsta stadsdelsnämnd och Socialnämnden planerar att hyra in 13 nya servicebostäder i Farsta, i området Klockelund 2. Dessa bostäder, som beräknas vara klara våren 2026, är avsedda för personer med funktionsnedsättning som behöver stöd dygnet runt. Farsta stadsdelsnämnd ansöker också om 0,5 miljoner kronor i startbidrag för projektet, som totalt beräknas kosta 2,2 miljoner kronor per år i hyra.

Den finansiella månadsrapporten för Stockholms stad och dess bolag visar att stadens totala skulder uppgick till 86 miljarder kronor i januari 2026, en ökning med 1,25 miljarder sedan årsskiftet. Detta beror främst på stora investeringar i bland annat vatten-, trafik- och bostadsrelaterad infrastruktur. Staden har dock ett högt kreditbetyg (AAA) tack vare god kostnadskontroll och ökade skatteintäkter, vilket ger fördelaktiga lånevillkor. Enligt rapporten finns inga avvikelser från stadens finansiella ramar och risklimiter.

Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott har godkänt den finansiella månadsrapporten för december 2025. Rapporten visar att kommunens externa upplåning har ökat med 1,287 miljarder kronor under året, och med nästan 20 miljarder kronor sedan det nuvarande vänsterstyret tillträdde. Moderaterna och Liberalerna uttrycker oro över den ökade skuldsättningen, som nu uppgår till närmare 85 miljarder kronor, och de höga räntekostnaderna på cirka 2 miljarder kronor per år.

Region Stockholm planerar att införa nattpendeltåg på helgnätter från och med augusti 2026, med avgångar fram till kl. 02 på natten och från kl. 04 på morgonen. Som ett resultat av detta föreslås ändringar i nattbusstrafiken; flera radiella nattbusslinjer till och från Stockholm C kommer att ersättas med nya lokala busslinjer som ansluter till nattågen. Stockholms stad är positiv till förslaget då det kan bidra till en utvecklad kvällsekonomi och bättre förutsättningar för nattarbetande, men önskar tydligare detaljer om antalet nya bussavgångar och vill att vissa tidigare borttagna bussturer återinförs.

Stockholms kommunstyrelse har fått Sollentuna kommuns förslag till åtgärdsprogram mot trafikbuller för åren 2026-2030 på remiss. Stockholm stad har granskat programmet och anser att åtgärderna i Sollentuna inte direkt påverkar Stockholms stad, men önskar att Sollentuna informerar och samordnar med Stockholm om någon åtgärd i framtiden skulle få en direkt påverkan. Stockholms stad välkomnar dock arbetet och ser positivt på de föreslagna åtgärderna.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att Stockholm ska satsa mer på att göra stadsmiljön mer tillgänglig och framkomlig för alla, särskilt personer med funktionsnedsättning. De vill bland annat att staden ska agera mot byggsäckar som blockerar vägen och förbättra snöröjningen för att minska halka. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med detta, till exempel genom ett pilotprojekt mot felplacerade byggsäckar och förbättrad sopsaltning av gång- och cykelvägar. De menar också att staden snart kan få större befogenheter att agera mot hinder på allmän plats via en lagändring.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att staden genom satsningen "Skolfrid" ska avsätta 10 miljoner kronor extra för att göra skolvägarna säkrare. De vill se förbättrade övergångsställen, bättre belysning, utökade gång- och cykelvägar samt strängare hastighetsbegränsningar nära skolor. Stockholms stad svarar att man redan arbetar systematiskt med trafiksäkerhet runt skolor inom projektet "Säkra och trygga skolvägar", med en årlig budget på 15-20 miljoner kronor, men Liberalerna anser att detta inte är tillräckligt.

Stockholms stad reviderar riktlinjerna för barnomsorg på obekväm arbetstid för att förbättra verksamheten ur ett barnperspektiv. De nya riktlinjerna, som träder i kraft i augusti 2026, innebär bland annat utökade öppettider för dygnetsruntomsorg (kl. 17.30-07.30), en mer restriktiv syn på omsorg i hemmet, tydligare stöd för barn med särskilda behov, samt ett ökat ansvar för vårdnadshavare att informera och för ensamstående att även ansvara för delad vårdnad. Dessutom tas möjligheten för fristående aktörer att bedriva denna typ av omsorg bort.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska agera kraftfullare för att skydda privatägda byggnader med höga kulturvärden, till exempel Spånga Järn- och Färg. Detta ska ske genom nya strategier, tydligare riktlinjer och ökade möjligheter till tvångsförvaltning om fastigheter missköts. Majoriteten anser dock att befintliga verktyg i plan- och bygglagen kan användas mer effektivt, och att det är regeringens ansvar att eventuellt införa skarpare nationell lagstiftning.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska skydda föreningslivet från att bli vräkt på grund av höjda hyror efter renoveringar av kulturhistoriska byggnader. De vill att staden prioriterar renovering och underhåll av dessa byggnader, utreder hur budgeten kan anpassas för detta och skapar en kulturhistorisk fond för att täcka kostnader och undvika hyreschocker för föreningar. Den rödgröna majoriteten avvisar förslaget om en fond, då de menar att befintliga satsningar och en ny hyresmodell, där kulturnämnden kan bli förstahandshyresgäst i viktiga kulturfastigheter, redan adresserar problemet och att motionärernas förslag inte är tillräckligt.

Moderaterna har föreslagit att anställda i Stockholms stad ska kunna få tjänstledigt för att bli familjehem, och att staden kontinuerligt ska marknadsföra möjligheten. Detta för att minska bristen på familjehem och därmed antalet barn som placeras på HVB-hem, där kvaliteten ofta ifrågasätts. Förslaget hänvisar till Karlskrona kommun som ett föredöme, där kommunanställda kan få tjänstledigt för samma syfte.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholms socialtjänst ska kopplas närmare forskning. De vill inrätta en "forskningshubb" där socialsekreterare och forskare arbetar tillsammans på socialkontoren för att förbättra kvaliteten och utvärdera insatserna, liknande akademiska vårdcentraler. Staden och Stockholms universitet delar vikten av forskning men anser att befintliga, mer flexibla samarbetsformer fungerar bra och att en forskningshubb inte behövs. Istället vill de fokusera på att förbättra digitala system för datainsamling och analys inom socialtjänsten.

Motionärer Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) vill att Stockholm stad utreder sin inblandning i verksamheten kring det tidigare pojkhemmet Eolshäll, där pojkar utsattes för övergrepp mellan 70- och 90-talet. De vill också att staden undersöker möjligheten till ekonomisk ersättning för de drabbade, inspirerade av den norska modellen 'rettferdsvederlag'. Kommunstyrelsen och de flesta remissinstanser anser att en sådan utredning är för komplex för staden att hantera ensam och att en nationell utredning är att föredra, medan Moderaterna och Liberalerna i reservationer kritiserar majoritetens hållning och menar att staden har både förmåga och ansvar att agera.

Motionen från Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm ska placera yrkesprogram på populära gymnasieskolor i innerstaden, ta fram en strategi för att göra yrkesprogram mer attraktiva och utbilda studie- och yrkesvägledare för att fler elever ska välja dem. Svaret från kommunstyrelsen är att staden redan jobbar med att stärka yrkesprogrammen, till exempel genom att ha flyttat försäljnings- och serviceprogrammet till Bromma gymnasium med goda resultat, samt att de redan fortbildar vägledare. De menar att det finns utmaningar med att starta nya yrkesprogram i innerstaden, bland annat på grund av kostnader och risk att konkurrera med befintliga skolor.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad ska inventera alla skolgårdar och rusta upp dem för att göra dem tillgängliga för alla barn, föräldrar och personal, särskilt de med funktionsnedsättning. Stadsledningskontoret menar att det redan görs liknande arbete, medan Utbildningsnämnden ser positivt på en inventering men framhåller att det kräver budgeterade resurser. Socialnämnden och Funktionsrätt Stockholms stad stöder också förslaget att göra utemiljöerna mer inkluderande.

Jan Jönsson (L) föreslår att ansvaret för kostnader för bland annat nya inpasseringssystem och förbättringar av arbetsmiljön i skolor, som ventilation och ljudisolering, ska flyttas från skolorna till fastighetsägaren SISAB. Detta för att säkerställa att alla skolor har en grundläggande säkerhetsstandard och god arbetsmiljö, oavsett deras egen ekonomi. Majoriteten i kommunstyrelsen är positiv till att flytta kostnaden för inpasseringssystem till SISAB och en översyn av avtalet pågår, men menar att för många flyttade kostnader kan öka hyrorna och minska pengar till undervisning.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm ska skapa ett "Viva Lyceum vård och omsorg" där Komvux och gymnasieskolans vårdutbildningar slås ihop för att öka intresset för vårdyrken. Han vill även att staden delvis finansierar körkort för de elever som klarar utbildningen, med Skövde kommun som förebild. Majoriteten i kommunstyrelsen och flera nämnder avstyrker förslaget. De anser att det redan görs insatser, att det saknas förutsättningar för samlokalisering på Kungsholmens Västra gymnasium, och att det kan finnas pedagogiska svårigheter med att blanda gymnasie- och vuxenstudenter. De rödgröna framhåller att staden redan infört möjlighet till betalt körkort för vårdutbildningar från hösten 2025, men de vill inte slå ihop utbildningarna.

Stockholms stad ska svara på Boverkets rapport om att införa en nationell standard för hur ärenden enligt plan- och bygglagen (PBL) klassificeras. Staden är positiv till en gemensam, obligatorisk klassificering för att öka transparensen och effektiviteten i bygglovsprocessen, men avråder från ett nationellt ärendehanteringssystem på grund av oro för informationssäkerhet och kommunalt självstyre. Kostnader för nya statliga krav ska finansieras av staten.

Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholm stad ska införa en ”bygglovsrobot” för att automatisera handläggningen av enklare tillstånd och därmed korta handläggningstiderna för både företag och privatpersoner. Förslaget inkluderar även att utreda vilka andra tillståndsprocesser som kan automatiseras. Kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar med att digitalisera och effektivisera tillståndsprocesser, men Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna reserverar sig och anser att förslagen bör antas för att skynda på arbetet.

En motion från SD-politiker vill stoppa planerna på att bygga cirka 140 bostäder i Klubbensborgsbacken, Mälarhöjden. De menar att den föreslagna bebyggelsen förstör områdets karaktär, naturvärden och tillgängligheten till grönområden. Kommunstyrelsen svarar att det finns bostadsbrist och att projektet följer en demokratisk process, där alla synpunkter behandlas innan ett slutligt beslut fattas av stadsbyggnadsnämnden.

Stockholms stad avstyrker förslaget om en ny organisation för fastighetsbildningsverksamheten (SOU 2025:98). Utredningen, som granskats av bland annat stadsledningskontoret, exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret, föreslår att Lantmäteriet får ett tydligare statligt ansvar för bland annat utbildning och tekniska system. Stadens förvaltningar menar att förslaget riskerar att försämra stadens stadsutvecklingsprocess och lokala hänsyn, samt att det sannolikt leder till att Stockholms kommunala lantmäteri måste upphöra.

Två liberala politiker, Björn Ljung och André Nilsson, föreslår att Stockholm ska införa en modell där byggföretag kan dela upp betalningen för detaljplaner över tid istället för att betala allt i början. Tanken är att detta ska hjälpa byggföretagen, särskilt mindre aktörer, att lättare hantera kostnaderna under lågkonjunkturer och därmed öka byggtakten i staden. Staden avstyrker motionen och anser att den nuvarande modellen med löpande fakturering redan ger god transparens och förutsägbarhet. Dessutom menar staden att planavgifterna är en liten del av de totala kostnaderna för byggprojekt och att nedgången i bostadsbyggandet främst beror på bredare samhällsekonomiska faktorer, inte stadens avgifter.

Två SD-politiker har lämnat in en motion för att stoppa planerna på att bygga nya bostäder i Långbro park i Älvsjö, på fastigheten Lågbron 1. De menar att den föreslagna byggnationen förstör parkens viktiga delar och att befintliga byggnader med caféverksamhet samt odlingar bör bevaras. Kommunstyrelsen svarar att detaljplanearbetet för bostäderna redan avbrutits, men att planen kommer att fortsätta med fokus på att tillskapa en publik verksamhet, som ett café, på platsen.

Trafikverket har föreslagit ändringar i hur områden som är viktiga för transporter klassas som riksintresse. Stockholms stad tycker det är bra att reglerna ses över, men är kritiska till att de inte får vara med och påverka tidigare i processen. Staden vill säkerställa att riksintressena inte hindrar utvecklingen av nya bostäder och arbetsplatser, särskilt i områden som Norra Djurgårdsstaden och kring Bromma flygplats. Staden vill också se över och eventuellt minska riksintressena i Frihamnen och vid Masthamnen/Stadsgården för att möjliggöra stadsutveckling.

Kommunstyrelsen har godkänt sin verksamhetsberättelse och bokslut för 2025. Rapporten visar på ett ekonomiskt överskott på 99,5 miljoner kronor, främst på grund av lägre kostnader för politiker och vakanta tjänster. Dessutom har 94,6 miljoner kronor ombudgeterats för rotel- och partikansliernas verksamhet till 2026, och 93,8 miljoner kronor har godkänts för IT-utveckling och beredskapsåtgärder. Liberalerna och Centerpartiet kritiserar dock rapporten för att inte fullt ut spegla verkliga utmaningar inom skola, socialtjänst, trygghet och bostadsbyggande.

Två politiker från SD har lagt fram ett förslag om att göra amfiteatern i Rålambshovsparken till en tryggare mötesplats året runt, till exempel genom att undersöka möjligheten att ha kaféverksamhet, dansscen och skridskobana där. Staden svarar att de redan arbetar med att aktivera och göra platsen tryggare, bland annat genom att rensa buskar, renovera läktaren, anlägga en dansbana och spola skridskois på vintern. De menar att amfiteatern är en bra plats för evenemang men att de behöver intresse från aktörer för att etablera mer permanent verksamhet som caféer.

Stockholms stad gör en avstämning av budget och mål för 2026 för att se till att de olika nämndernas och bolagens planer stämmer överens med kommunfullmäktiges övergripande mål. Det handlar om att säkerställa att ambitionerna är tillräckligt höga för att uppnå stadens mål, särskilt inom områden som välfärd, trygghet och klimatomställning, trots en svår ekonomisk tid med minskade statsbidrag.

Två Centerpartister föreslår en omfattande upprustning av Valhallavägen, från Roslagstull till Hakberget, för att förbättra trafiklösningar, skapa nya grönytor, lekplatser och cykelbanor genom att flytta parkeringsplatser till garage. De vill också förbättra belysning, renhållning och halkbekämpning för ökad trygghet. Kommunstyrelsen anser att många av motionens intentioner redan hanteras inom befintliga uppdrag, men att andra områden i staden prioriteras högre för investeringar just nu. Trafiknämnden ser behov av upprustning men har inte budget för ett helhetsgrepp.

Centerpartiet har föreslagit att Stockholm ska utreda möjligheten att bli en teststad för självkörande bilar, i samarbete med företaget Waymo. Syftet är att samla kunskap om teknikens potential och risker i Stockholms stadsmiljö, med fokus på säkerhet, klimatnytta och minskad trängsel. Kommunstyrelsen, Trafiknämnden och flera stadsdelsnämnder är dock inte positiva till förslaget. De anser att staden redan följer utvecklingen via internationella nätverk och att det saknas svensk lagstiftning. De vill avvakta vidare utredningar från myndigheter innan nya pilotprojekt inleds, särskilt då Tesla nyligen fick avslag på en liknande ansökan på grund av belastning på infrastrukturen och risker för allmänheten.

Stockholms stad ska svara på Justitiedepartementets förslag att skärpa försörjningskravet vid anhöriginvandring. Stadsledningskontoret avråder från de nya förslagen och menar att de riskerar att motverka integrationen och leda till mer lidande för nyanlända och deras barn. De bedömer också att det kan öka behovet av socialtjänstens insatser. Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverar sig och vill att staden ska tillstyrka förslagen för att stärka egenförsörjningen och minska utanförskap.

Hanna Wistrand (L) har föreslagit att Stockholm ska utreda möjligheten att bygga en multibana för skidor, cykel och parasport. Syftet är att skapa en tillgänglig träningsmiljö året runt, särskilt för barn och unga, paraidrottare och Vasaloppsåkare. Kommunstyrelsen anser att behovet av fler idrottsytor är stort och att idrottsförvaltningen redan för en dialog med Stockholms skidförbund om en sådan bana. Stadsledningskontoret menar att förslaget ligger i linje med befintliga uppdrag att öka antalet idrottsanläggningar. Därmed föreslås att motionen besvaras, vilket betyder att man inte behöver starta en ny utredning, utan det befintliga arbetet fortsätter.

Liberalerna, genom Hanna Wistrand, föreslår att Stockholm stad inför ett särskilt stöd till idrottsföreningar som drabbas av stängda idrottsanläggningar under renoveringar. De vill också att en långsiktig plan tas fram för att öka tillgången till idrottsanläggningar, exempelvis genom tillfälliga byggnader eller subventioner till privata anläggningar. Staden anser dock att befintliga stöd och evakueringslösningar är tillräckliga och att det är svårt att rättvist fördela ett sådant stöd, då man redan arbetar med att förstärka föreningsstöden och har en strategi för idrottsanläggningar som uppdateras.

André Nilsson (L) föreslår att staden utreder möjligheten att skapa en konstgjord surfvåg i Slussen för att öka rekreation, turism och aktivitet i stadskärnan. Stadsledningskontoret och andra nämnder har tidigare utrett frågan och konstaterar att det är tekniskt möjligt, men att ytterligare utredningar krävs om säkerhet, miljö och ekonomi, då surfvågen inte får påverka Slussens viktiga funktioner som vattenreglering och båttrafik. Förslaget om att gå vidare med en utredning avslogs av kommunstyrelsen med hänvisning till dessa osäkerheter och behovet av mer finansiering, även om idén i grunden anses god.

Denna lägesrapport handlar om Stockholm Vatten AB:s stora projekt "Stockholms Framtida Avloppsrening" (SFA), som syftar till att uppgradera och bygga ut avloppsreningen i Stockholm. Projektet, som bland annat innebär att Bromma reningsverk läggs ner och att Henriksdalsverket fördubblar sin kapacitet, ligger enligt plan för både tid och budget. Projektet beräknas vara helt klart 2031 och ska kunna hantera avloppsvatten från cirka 1,6 miljoner människor samt uppfylla skärpta miljökrav.

Stockholms stad svarar på ett förslag från Konkurrensverket om att ändra reglerna för offentlig upphandling. Konkurrensverket vill göra det lättare för myndigheter att neka anbud som verkar orimligt låga och oseriösa. Staden stödjer flera av förslagen, men invänder mot att införa en fast gräns för när ett anbud alltid måste utredas och att det ska vara obligatoriskt att förkasta onormalt låga anbud i vissa enklare upphandlingar.

Stockholms kommunstyrelse har yttrat sig över Energimarknadsinspektionens förslag om ett nytt regelverk för gasmarknaden. Förslaget innebär att nuvarande lagstiftning för naturgas ersätts med en ny gasmarknadslag och -förordning som också omfattar biogas och vätgas. Syftet är att underlätta övergången till förnybara och koldioxidsnåla gaser för att nå EU:s klimatmål till 2050, vilket Stockholms stad ser positivt på då det stöder stadens mål att vara klimatpositivt till 2030.

Två centerpartister föreslår att Stockholms stad ska börja frystorka överbliven mat från skolor och äldreboenden för att minska matsvinnet och stärka stadens beredskap vid kriser. De vill att man utreder möjligheten att införa detta i stadens verksamheter och startar ett pilotprojekt i några skolor, samt att ett kommunalt krislager med frystorkad mat etableras. Kommunstyrelsen svarar att det redan pågår ett aktivt arbete med att minska matsvinnet och bygga upp beredskapslager för livsmedel i skolor och andra verksamheter, och ser inget behov av ytterligare utredningar eller pilotprojekt, delvis på grund av höga investeringskostnader för frystorkningsutrustning.

Äldrenämnden har anmält flera beslut som fattats av chefer inom förvaltningen. Bland annat har avtal sagts upp med vårdgivaren Guldhjärtat Omsorg och Rehabilitering AB, och ett beställningsstopp har införts. Dessutom har Birgittas hemtjänst AB fått avslag på sin ansökan att få bedriva hemtjänst i Stockholms stad, ett beslut som nu överklagats till förvaltningsrätten. Ett nytt avtal har också godkänts för en vårdgivare enligt LOV (Lagen om valfrihetssystem).

Denna handling är en anmälan av protokoll från Funktionshinderrådets möten den 22 januari och den 12 februari 2026. Vid mötena diskuterades bland annat Stockholms stads roll som modellkommun för funktionshinderspolitik, LSS-kolloverksamheten och utvecklingen av en digital ansökningstjänst för stöd och service. Rådet lyfte frågor om barns delaktighet, tillgänglighet till teckenspråkigt kollo och behovet av tydligare information om insatser.

Kommunstyrelsens pensionärsråd (KPR) diskuterade äldreomsorgens kvalitet och utveckling vid möten i januari och februari. Bland annat presenterades resultat från intervjuer med äldre och anhöriga om vad som är viktigt i vård och omsorg, som trygghet och kunnig personal. Rådet lyfte också frågor om dokumentation av stödsamtal för anhöriga, brister i matstrategin, hur staden ska hantera våldtäkter inom hemtjänsten, samt vikten av att pensionärsråden får vara delaktiga i beslutsfattande processer som rör äldre. Pensionärsråden planerar också en gemensam politikerutfrågning inför valet 2026 för att belysa frågor som rör äldre i Stockholms stad.

Äldreförvaltningens samrådsgrupp, Förvaltningsgruppen, har haft två möten där de diskuterat flera frågor rörande äldreomsorgen. Bland annat har de pratat om hur man kan minska antalet timanställda, tydliggöra regler för bidrag till arbetsskor och hur man bäst samlar in erfarenheter för att förbättra äldreomsorgen i stort. Frågor kring nya språkkrav inom äldreomsorgen och kommande budget har också diskuterats.

Äldreförvaltningen har svarat på en statlig utredning om att minska felaktiga utbetalningar av bidrag genom ökad digitalisering. Förvaltningen är positiv till förslagen men ser en risk att äldre under en övergångsperiod kan få minskade bidrag, särskilt om bostadstillägget schabloniseras, vilket kan öka behovet av ekonomiskt bistånd eller hemtjänst från kommunen. De understryker vikten av att skydda individens integritet vid datadelning.

Äldrenämnden beslutar att godkänna ett svar på en remiss gällande ett IT-stöd som heter Lifecare SP. Detta system ska hjälpa till att göra övergången tryggare, säkrare och effektivare för patienter som skrivs ut från sjukhus och behöver fortsatt vård hemma eller på ett äldreboende. Kommunerna får nu även vara med och styra utvecklingen av systemet, och kostnaderna delas mellan Region Stockholm (81%) och kommunerna (19%) för perioden 2026-2030.

Äldrenämnden har svarat på kommunstyrelsens förslag till en ny handlingsplan för att göra Stockholm till en mer åldersvänlig stad. Planen syftar till att äldre ska ha samma rättigheter som andra grupper, kunna delta i samhället och få tillgång till nödvändig vård och service. Nämnden är positiv till planen, men föreslår vissa förtydliganden och att kommunstyrelsen ska samordna stadens arbete.

Äldrenämnden har godkänt förvaltningens svar på kommunstyrelsens remiss om en reviderad matstrategi för Stockholm. Den nya strategin, kallad 'God mat för hälsa, klimat och miljö – Stockholms stads matprogram', ska ersätta befintlig mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen. Målet är att måltiderna ska vara goda, hälsosamma och klimatsmarta, med fokus på att minska utsläpp från maten och öka andelen ekologiska varor. Detta kan dock leda till ökade kostnader för äldreomsorgens måltider.

Moderaterna har föreslagit att hemtjänsten i Stockholm ska HBTQ+-certifieras för att garantera ett respektfullt bemötande och trygghet för äldre HBTQ+-personer. Äldreförvaltningen stöder förslaget och anser att det är viktigt att öka kunskapen om HBTQ+-personers situation inom äldreomsorgen. De kommer att fortsätta arbeta med utbildningsinsatser och vill främja certifiering via RFSL, samt utöka samarbetet med intresseorganisationer.

Oppositionspolitiker undrar varför de inte informerades om rapporterade våldtäkter inom Stockholms stads hemtjänst, där anställda misstänks ha våldtagit äldre kvinnor. De ifrågasätter också om registerutdrag kunnat förhindra detta. Äldreförvaltningen svarar att de inte har ansvar för enskilda ärenden, men att stadsdelen informeras. De uppger att man sedan 2024 kan skilja ut rapporterade sexuella övergrepp inom äldreomsorgen, vilka var två fall 2024, och att nya regler för registerutdrag införts 2025/2026. Målsägande har erbjudits stöd.

Tre ledamöter från KD, C och M ställde frågor om personalläget inom äldreomsorgen i Norra innerstaden efter att heltid blivit norm. De undrade om siffrorna i media var missvisande och om det verkligen innebar fler arbetade timmar. Äldreförvaltningen svarade att de flesta deltidsanställda har tackat ja till heltid och att antalet årsarbetare har ökat med cirka 81 sedan november 2024, samtidigt som vikarietimmarna har minskat. Ingen anställd har heller slutat med hänvisning till heltid som norm.

Två politiker från Moderaterna och Liberalerna har frågat Äldreförvaltningen hur man säkerställer god munhälsa för äldre i Stockholms äldreomsorg. De lyfter fram Socialstyrelsens rapport om vikten av tandvård för äldre och att personal inom äldreomsorgen ska få kompetensutveckling via "Äldreomsorgslyftet". Förvaltningen svarar att munhälsa är en integrerad del av undersköterskeutbildningen och att Äldreomsorgslyftet bidrar till att personalen får relevant kunskap för att kunna ge god munvård till äldre.

Äldrenämnden i Stockholm föreslår att nya stödinsatser, som hälsofrämjande samtal och stöd vid syn- eller hörselnedsättning, ska erbjudas äldre invånare från och med den 1 mars 2026. Dessa insatser kräver ingen individuell behovsprövning, vilket gör dem mer lättillgängliga. Syftet är att ge tidigt och förebyggande stöd och underlätta för invånare att få hjälp utan en omfattande utredning.

Äldrenämnden har godkänt sin verksamhetsberättelse och bokslut för år 2025. Detta innebär att nämnden har uppnått sina mål för året inom äldreomsorgen, bland annat genom att förbättra och utveckla kvaliteten på tjänsterna. Nämnden ansöker också om en budgetjustering på 3,8 miljoner kronor för det så kallade NU-projektet, som syftar till att utveckla ett nytt system för utförande inom äldreomsorgen.

Socialförvaltningen har beslutat att loggar i journalsystemet Vodok, som innehåller information om patienters åtkomst och ändringar, ska sparas i 15 år istället för de tidigare 10 åren. Detta beror på att preskriptionstiden för grovt dataintrång är 15 år, och man vill kunna utreda sådana brott. Beslutet gäller retroaktivt, och hanteringsanvisningar kommer att uppdateras.

Stockholm har utsetts till en av tio modellkommuner i Sverige för att förbättra arbetet med funktionshinder. Fokus ligger på arbete, sysselsättning, fritid, brottsförebyggande åtgärder och skola för att underlätta för personer med funktionsnedsättning. Rådet för funktionshinderfrågor diskuterade även stadens LSS-kolloverksamhet och möjligheten att erbjuda teckenspråkigt kollo, vilket man svarade att man har försökt tillgodose individuella behov men inget särskilt uppdrag finns för närvarande.

Miljöförvaltningen har genomfört en oanmäld livsmedelskontroll på Krukis Stödboende, Instrumentvägen 5, den 20 januari 2026. Kontrollen visade inga avvikelser vad gäller exempelvis livsmedelshantering, hygien och lokaler. Resultatet är offentligt och kommer att visas i appen Livsmedelskollen.

Liberalerna har föreslagit att Stockholms stad ska utveckla mer anpassade stödinsatser för HBTQI-personer, särskilt transpersoner och homosexuella män, som säljer sex. De menar att nuvarande stöd främst utgår från heterosexuella kvinnors behov och att HBTQI-personer ofta har andra skäl till prostitution och möter misstro från myndigheter. Socialförvaltningen svarar att de har kunskap om HBTQI-personers utsatthet, men inte specifikt anpassat stöd för HBTQI-personer som säljer sex. Stödet till personer som säljer sex ges könsneutralt och utifrån individuella behov. Förvaltningen ser ett fortsatt behov av att sprida kunskap till medarbetare, utveckla verksamheten och samverka med civilsamhället för att bredda stödet till denna grupp.

Socialnämnden i Stockholm behöver välja in nya ledamöter och ersättare till två av sina utskott för resten av år 2026. Detta sker eftersom Rashid Mohammed (V) har lämnat sin plats som ledamot i tillståndsutskottet för att istället bli ersättare i organisations- och föreningsutskottet. Beslutet innebär att nämnden fyller dessa vakanta platser för att säkerställa att arbetet kan fortsätta som planerat.

Socialförvaltningen i Stockholm planerar att införa en ny, intensiv familjeinsats kallad Multisystemisk terapi - Child Abuse and Neglect (MST-CAN) för barn mellan 6 och 17 år som riskerar att fara illa i hemmet. Insatsen, som kostar 55,4 miljoner kronor över tre år, syftar till att hjälpa familjer med fysiskt våld, försummelse eller vanvård att förbättra sin situation och undvika att barn måste flytta hemifrån. Projektet kommer att starta under våren 2026 i stadsdelarna Järva, Enskede-Årsta-Vantör, Hässelby-Vällingby och Hägersten-Älvsjö, under förutsättning att medel beviljas från sociala investeringsfonden.

Socialnämnden i Stockholm har godkänt en tillsynsplan för 2026 gällande försäljning av tobak, folköl, nikotinfria produkter och vissa receptfria läkemedel. Syftet är att se till att försäljningsställen följer lagar och regler, bland annat genom oanmälda besök och kontrollköp, där personer över 18 år testar att köpa utan legitimation. Planen fokuserar på att förebygga brister och att informera handlare om gällande bestämmelser, med särskild inriktning på försäljningsställen nära skolor.

Socialförvaltningen i Stockholm har tagit fram en tillsynsplan för år 2026 som beskriver hur de ska kontrollera att restauranger och krogar med serveringstillstånd följer alkohollagen. Syftet är att minska alkoholskador och öka tryggheten. Planen innehåller förebyggande åtgärder som information och utbildning, inre kontroller av till exempel företagets ekonomi, och yttre kontroller genom besök på restaurangerna för att se till att regler om ålder, berusningsgrad och ordning följs. Alla serveringsställen får minst ett besök per år, och de som har öppet sent eller tidigare har fått anmärkningar kontrolleras oftare.

Socialnämnden har följt upp sitt samarbete med frivilligorganisationer som stödjer utsatta EU- och tredjelandsmedborgare i Stockholm under perioden maj-oktober 2025. Rapporten visar att nattverksamheten haft 6 644 övernattningar och dagverksamheterna 28 519 besök, med flest besökare från Rumänien och Polen. Antalet unika personer som fått hjälp har ökat, men totalt antal övernattningar och dagsbesök har minskat jämfört med förra året, delvis på grund av minskade öppettider för dagverksamheterna. Socialnämnden föreslår att godkänna denna uppföljning.

Socialnämnden i Stockholm föreslår ett pilotprojekt för "flexibelt socialt stöd" utan individuell behovsprövning. Detta innebär att invånare över 15 år i Enskede-Årsta-Vantör, Järva, Skarpnäck och Södermalm kan få praktisk hjälp med till exempel blanketter, myndighetskontakter och digitala verktyg vid upp till fem tillfällen. Målet är att göra socialtjänsten mer tillgänglig och förebyggande enligt den nya socialtjänstlagen.

Socialnämnden i Stockholm föreslår att 16 olika insatser, som exempelvis bostadsvägledning, budget- och skuldrådgivning, stöd till personer utsatta för våld och föräldraskapsstöd, ska erbjudas utan individuell behovsprövning från den 1 mars 2026. Det innebär att invånare kan få hjälp snabbare och enklare. För vissa insatser, som stöd vid funderingar kring alkohol, narkotika eller spel om pengar, och stödgrupper för barn och anhöriga, kommer inga personuppgifter att dokumenteras för att sänka tröskeln att söka hjälp.

Denna rapport sammanfattar Funktionshinderinspektörernas kvalitetsgranskningar under 2025. Granskningarna fokuserade på barns delaktighet vid LSS-insatser och sysselsättning/öppna verksamheter inom socialpsykiatrin. Resultaten visar att staden till stor del följer riktlinjer, men att förbättringar behövs för att involvera enskilda mer i planeringen, säkerställa att anhöriga uppmärksammas och stärka barnrättsperspektivet i handläggningen. Socialnämnden föreslås godkänna rapporten och skicka den vidare till kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna för att användas som underlag för fortsatt kvalitetsarbete och eventuella kompetenssatsningar.

Socialtjänstens årsrapport för 2025 visar att människor med långvarig hemlöshet och ekonomiskt bistånd får för lite hjälp på grund av bristande samarbete mellan olika aktörer, särskilt sjukvården. Rapportens slutsats är att dessa personer behöver mer samordnade och individuellt anpassade insatser med en helhetssyn. Året har även fokuserat på att stärka barns delaktighet i socialtjänstens arbete, och för 2026 planeras en granskning av hur ungdomar får eftervård efter placering.

Stockholms stad uppdaterar sina riktlinjer för ekonomiskt bistånd, de senaste var från 2017. De nya riktlinjerna är tydligare och fokuserar på vad som är specifikt för Stockholm, och de innehåller uppdateringar utifrån ny lagstiftning. Förändringarna syftar till att göra handläggningen mer rättssäker och jämlik, och inkluderar en ”Stockholmsnorm” som ger barn och unga mellan 0-20 år lite extra pengar för livsmedel och fritid, samt en särskild sommarlovspeng för barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Även habiliterings- och lärlingsersättning kommer inte att räknas som inkomst vid beräkning av bistånd.

Socialnämnden i Stockholm har godkänt sin verksamhetsberättelse för år 2025. Rapporten beskriver nämndens arbete med att uppfylla kommunfullmäktiges mål, bland annat inom förebyggande socialtjänst, brottsförebyggande arbete, åtgärder mot hemlöshet och digitalisering av tjänster. Ett fokusområde har varit implementeringen av en ny socialtjänstlag med ökat fokus på tidiga insatser, samt att förbättra samarbetet mellan socialtjänst och skola för att barn och unga ska nå sina utbildningsmål. Man har också utrett möjligheten att erbjuda ledsagning utan individuell behovsprövning, men bedömer att det inte är lämpligt på grund av höga kostnader, svårigheter att kontrollera användning och organisatoriska utmaningar med stadens valfrihetssystem.

Stockholms stad vill bli mer åldersvänlig för att alla äldre ska kunna må bra, vara delaktiga i samhället och känna sig trygga. Socialförvaltningen är positiv till den nya handlingsplanen, som bland annat inkluderar åtgärder för äldre i hemlöshet. Förvaltningen föreslår dock att planen även ska ta upp äldre som utsätts för våld i nära relationer samt äldre med missbruksproblem, eftersom dessa grupper behöver särskilt stöd.

Stockholms stad har tagit fram ett nytt matprogram, "God mat för hälsa, klimat och miljö", som ska styra stadens arbete med mat och måltider. Programmet fokuserar på att främja hälsosamma och hållbara måltider inom stadens verksamheter, som skolor och äldreomsorg, samt att utveckla Stockholm som en levande matstad där invånarna har tillgång till mer hälsosam mat med mindre miljöpåverkan. Socialförvaltningen är positiv till programmet men föreslår att formuleringen om "Socialtjänstens verksamheter" ändras för att tydliggöra att det främst gäller de enheter som faktiskt serverar måltider.

Motionärer Jan Jönsson (L) och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholm ska utreda en modell liknande UppSam, som redan finns i Uppsala, för att bättre samordna skolstödet till barn som bor i samhällsvård, inklusive de som kommer från andra kommuner. Syftet är att ge dessa barn en mer stabil skolgång, då de ofta har avbrott och bristande kontinuitet i skolan. Socialförvaltningen har svarat att man delar problembeskrivningen men anser att de befintliga stödsystemen som SAMS, Skolfam och skolsamordnare, som redan används i Stockholm, är tillräckliga och att fokus bör ligga på att stärka dessa.

Moderaterna har föreslagit att Stockholm ska införa så kallade ”trygghetskiosker” vid exempelvis tunnelbanestationer, bemannade av polis, socialtjänst och ordningsvakter. Syftet är att öka tryggheten lokalt genom synlig närvaro och underlätta samverkan mellan trygghetsskapande aktörer. Socialförvaltningen anser dock att befintlig samverkan fungerar väl och att mobilt arbete är mer effektivt än fasta kiosker för att möta behov där de uppstår.

Liberalerna har föreslagit ett "stadsdelslyft" för att bredda insatserna mot utsatta områden i Stockholm, bortom det nuvarande fokuset på Järva. De vill se en handlingsplan med konkreta mål för att förbättra trygghet, skola, bostäder och socialtjänstens närvaro i områden som Bredäng, Hagsätra och Hässelby-Vällingby. Socialförvaltningen håller med om att resurser behövs, men anser att den nuvarande översiktsplanen med fokusområden (Farsta, Skärholmen, Järva, Hagsätra-Rågsved) redan hanterar detta och vill invänta en utvärdering av dessa fokusområden under 2026 innan nya handlingsplaner införs.

Stockholms stad antar ett åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten i Strömmen. Idag är vattnets ekologiska och kemiska status otillfredsställande på grund av föroreningar från bland annat hamnområden, trafik och avloppsvatten. Programmet innehåller konkreta förslag på åtgärder som att rena förorenade bottensediment, förbättra dagvattenhantering och skapa bättre livsmiljöer för växter och djur. Kostnaderna för åtgärderna beräknas till hundratals miljoner kronor, men finansieringsbeslut fattas löpande i stadens ordinarie processer.

Denna fråga handlar om hur Stockholms stads kemikalieplan för 2025–2031 följs upp. Sverigedemokraterna, genom Anders Edin, har frågat hur nämnden säkerställer att planen inte bara blir ett papper utan faktiskt kontrolleras och att brister åtgärdas. Miljöförvaltningen svarar att kemikalieplanen är en del av stadens miljöprogram, med särskilda nämnder och bolag som ansvarar för att nå målet om minskad användning av skadliga ämnen. En uppföljning av arbetet för 2025 pågår och kommer att rapporteras under våren.

Miljöförvaltningen har svarat på en remiss från kommunstyrelsen gällande en handlingsplan för att göra Stockholm till en mer åldersvänlig stad. Förvaltningen godkänner planen men lyfter fram vikten av klimatanpassning i bostäder och stadsmiljö, särskilt med tanke på äldres sårbarhet vid värmeböljor. De vill att staden tydligare ska ta hänsyn till inomhusklimat vid planering av nya bostäder för äldre, för att undvika problem med höga temperaturer som ofta ses i nybyggda lägenheter.

Stockholms kommunfullmäktige föreslås besluta att göra Majroskogen till naturreservat. Området, som är cirka 58,6 hektar stort och ligger mellan Svedmyra, Tallkrogen, Gubbängen, Hökarängen, Stureby och Bandhagen, skyddas för att bevara biologisk mångfald och säkra ett viktigt rekreationsområde för invånarna. Beslutet innebär särskilda regler för bland annat eldning och hundrastning, samt en skötselplan för att bevara och utveckla naturvärdena.

Stadsbyggnadsnämnden föreslår en detaljplan för Hjulsta trafikplats i Akalla och Hjulsta för att bygga ut på- och avfartsramper till E18 och en ny ramp från Förbifart Stockholm. Syftet är att förbättra trafikflödet och kopplingen mellan Stockholm och Järfälla, samt skapa en ny gång- och cykelväg. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har lämnat synpunkter på att planen måste förtydliga hur naturskyddade områden påverkas, särskilt för fladdermöss och fåglar, och vill försäkra sig om att naturmarken bevaras så mycket som möjligt.

Stockholms stad välkomnar förslaget från Klimat- och näringslivsdepartementet att införa digitala lösningar för tillsynsvägledning och rapportering inom miljöbalkens område. Målet är att förenkla för kommunerna genom att bara behöva rapportera uppgifter en gång till ett gemensamt system, istället för till flera olika myndigheter. Staden betonar dock att det är viktigt att klargöra ansvar för personuppgifter, offentlighet och sekretess, och att göra en grundlig analys av säkerhetsriskerna med den stora mängd data som kommer att lagras centralt.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår att Stockholm stad ska kunna fortsätta samla in bygg- och rivningsavfall tillsammans med skrymmande grovavfall av samma materialslag, till exempel en trasig trästol och träspill, på stadens återvinningscentraler och via mobila tjänster. Detta är för att underlätta för invånarna att sortera rätt och minska antalet transporter, vilket bedöms ge ett bättre miljöresultat. Förslaget innebär ett tillägg till stadens avfallsföreskrifter och ska nu skickas till kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut.

Miljöförvaltningen har granskat och godkänner den reviderade matstrategin för Stockholms stad, som nu kallas "Stockholms stads matprogram – God mat för hälsa, klimat och miljö". Programmet är en plan för hur staden ska arbeta för att all mat som serveras inom stadens verksamheter, som skolor och äldreomsorg, ska vara hållbar, hälsosam och klimatsmart. Det handlar också om att inspirera invånarna till att göra mer hållbara matval.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har godkänt sin verksamhetsberättelse och bokslut för 2025. Nämnden redovisar ett överskott på 1,3 miljoner kronor och har arbetat med en rad miljö- och hälsorelaterade frågor. Bland annat har de förstärkt arbetet med att minska förorenade områden och PFAS-ämnen, bekämpat välfärdsbrottslighet och utvecklat system för minskad plastanvändning samt planerat för fler naturreservat.

Liberalerna har föreslagit att Stockholm ska få fler sommargågator och sommartorg från och med sommaren 2025 för att skapa livligare stadsmiljöer. Kulturförvaltningen stöder förslaget eftersom det kan skapa fler platser för kulturella aktiviteter. De betonar att kollektivtrafiken inte får påverkas negativt och att invånare, företag och kulturaktörer ska vara med i planeringen.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholms stad startar ett pilotprojekt med "campusskolor". Idén är att skolor, tillsammans med föreningar och civilsamhället, ska erbjuda ett brett utbud av aktiviteter som läxhjälp, idrott och kultur i skolans lokaler efter skoltid för att ge barn och unga en trygg och meningsfull fritid. Kulturförvaltningen instämmer i att en trygg fritid är viktig och ser potential i att använda skolor som mötesplatser, men föreslår att man först utvärderar befintliga satsningar som avgiftsfria fritidsklubbar och projektet "Skärholmen Tillsammans" innan ett större pilotprojekt startas.

Stockholms stad reviderar sin matstrategi till ett nytt "matprogram" som ska leda till hälsosammare, klimatsmartare och mer beredskapsfokuserad mat för både invånare och stadens verksamheter. Programmet delas in i två delar: "Hållbara måltider i stadens verksamheter" som fokuserar på skolor, förskolor och äldreomsorg, samt "Matstaden Stockholm" som riktar sig till alla som påverkar invånarnas möjlighet att äta hållbart. Bland annat ska minst 70% av all upphandlad mat vara ekologisk, och för vissa livsmedel, som mejerivaror, är målet 100% ekologiskt. Kulturförvaltningen är positiv till initiativet men påpekar att det kan bli svårt att hitta leverantörer som uppfyller högre krav utan att priserna stiger eller kvaliteten försämras.

Kommunstyrelsen har skickat ut en reviderad handlingsplan för en åldersvänlig stad för att Kulturnämnden ska yttra sig. Kulturförvaltningen har granskat ändringarna, som främst handlar om att tydliggöra deras roll inom social inkludering för äldre. Förvaltningen ser att de nya formuleringarna ligger i linje med deras befintliga arbete, bland annat bibliotekens insatser mot digitalt utanförskap och fokus på att motverka ensamhet. Kulturnämnden har inga ytterligare synpunkter utöver vad de tidigare sagt.

Kulturnämnden föreslås bevilja 1,2 miljoner kronor i stöd till föreningen Mossutställningar för att etablera ett nytt ateljéhus, Fjädermossa, i Sätra. Ateljéhuset på Stensätravägen 9 ska öppna våren 2026 och erbjuda 28 ateljéer med cirka 30 arbetsplatser för yrkesverksamma konstnärer. Initiativet ska stärka den kulturella infrastrukturen i Stockholm, särskilt i sydvästra delen av staden, där det råder brist på prisvärda ateljéer.

Revisionen har granskat tryggheten på Stockholms fritidsgårdar under 2025. Resultatet visar att nämnderna generellt har bra rutiner för trygghet, men att det finns brister som att evakueringsrutiner inte övats och att kontroller av personalens belastningsregister inte alltid dokumenteras. Speciellt Järva och Södermalm behöver bli bättre på att följa upp fritidsgårdar som drivs av privata aktörer, samt att anmäla oro vid misstanke om att barn far illa.

Fastighetskontoret planerar en omfattande renovering av den grönklassade byggnaden Pelarbacken Större 4 på Götgatan, Södermalm. Byggnaden, som är i dåligt skick och saknar modern standard (till exempel hiss), huserar bland annat hemgården Södergården, Söderbokhandeln och andra butiker. Renoveringen syftar till att säkerställa att byggnaden uppfyller lagkrav för brandsäkerhet och tillgänglighet, samt förbättra energieffektiviteten och bevara de kulturhistoriska värdena. Alla hyresgäster kommer att behöva evakueras under renoveringsperioden som sträcker sig från tredje kvartalet 2026 till andra kvartalet 2028.

Kulturskolan i Norra Innerstaden måste flytta från sin nuvarande lokal vid Odenplan senast 2026-12-31, eftersom musikundervisningen skapar ljudstörningar för en annan hyresgäst som inte går att åtgärda. Kulturförvaltningen har därför fått i uppdrag att hitta en ny lokal i Norra Innerstaden, med målet att kunna erbjuda upp till tre gånger fler elever en mer långsiktig och ändamålsenlig plats för alla kulturskolans uttryck, inte bara musik.

Stockholms stadsarkiv presenterar sin verksamhetsberättelse för 2025. Rapporten visar att arkivet har gjort stadens offentliga information mer tillgänglig, bland annat genom att hantera 21 000 förfrågningar om arkivmaterial, vilket är en ökning med nästan nio procent. De har också haft 44 000 besökare i sina lokaler och 99 000 besök på webbplatsen, där det mest efterfrågade är kopior på betyg. Stadsarkivet jobbar även med att digitalisera material och erbjuda programverksamhet för att synliggöra olika gruppers historia, vilket lockade 6 900 besökare under året.

Kulturförvaltningen anser att de har uppnått sina mål för 2025 och att Stockholms invånare har fått tillgång till ett rikt kulturliv. Förvaltningen har särskilt fokuserat på att barn, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i kulturaktiviteter. De har också ansökt om extra pengar, totalt 10,7 miljoner kronor, för att renovera taket på Kungsträdgårdens scen och förbättra lås- och larmsystemen i Asplundhuset (Stadsbiblioteket).

Rapporten "Information om Kulan 2025" beskriver hur stadens barn och elever tar del av kultur genom initiativet Kulan. Under 2025 genomfördes 126 488 kulturbesök med Kulanpremien, som subventionerar kulturprogram för förskolor och skolor med 50%. Besöken har ökat i förskolor och grundskolor, särskilt i Järva där många barn fick flera kulturupplevelser.

Kulturnämnden har fått Kulturskolans verksamhetsplan för år 2026 presenterad. Planen syftar till att göra Kulturskolan mer känd, tillgänglig och inkluderande för alla barn och unga i Stockholm, oavsett bakgrund eller var de bor. Detta innebär bland annat sänkta avgifter från hösten 2026, satsningar på att nå underrepresenterade grupper som pojkar och unga i vissa områden, samt ett utökat utbud och förbättrad trygghet i verksamheten.

Detta är ett protokoll från Funktionshinderrådet där tillgängligheten på Kulturhuset Stadsteatern och i Stockholms kulturliv diskuteras. Kulturhuset planerar att använda AI för att förbättra tillgängligheten och undersöker hur textade föreställningar kan erbjudas, bland annat genom lånedisplayer för repliker. Dessutom ansöker Kungsholmens kulturhus om medel för att bygga en rullstolsramp och hiss för att förbättra sin entré.

Kulturförvaltningen och Stadsarkivet har haft möten där flera frågor diskuterades. Bland annat framförde Sveriges Lärare stark kritik mot att Kulturskolan ska flytta från sina lokaler vid Odenplan till en ny, mindre lämplig lokal på Löjtnantsgatan. De nya lokalerna saknar tillräckligt antal rum, har en pelare mitt i den tänkta scenen och ligger på en otrygg plats utan tillräckligt dagsljus. Stadsarkivet redovisade sin verksamhetsberättelse för 2025, inklusive goda siffror för sjukfrånvaro (2,8%).

Kulturnämndens arkivutskott har godkänt Stadsarkivets årsberättelse för 2025 och skickar den vidare till kommunstyrelsen. De har också behandlat ett remissvar gällande en handlingsplan för att göra Stockholm till en åldersvänlig stad, vilket nu skickas till kommunstyrelsen. Dessutom informerades utskottet om en kommande resa till Malmö och Köpenhamn för att studera arkivverksamhet.

Kulturförvaltningen har fattat flera delegationsbeslut under perioden 9 januari till 6 februari 2026. Besluten rör bland annat upphandlingar av ramavtal för konstprojektledare och temporära etableringar, konstnärlig gestaltning av Stadsbiblioteket, samt hyra av utrustning och personal för Stockholms Kulturfestival på Gustav Adolfs Torg 2026. Stadsmuseet har också svarat på flera remisser gällande bygglov och planärenden i olika delar av staden.

Kommunfullmäktige har godkänt en ny skolbiblioteksplan för förskolor och skolor i Stockholm. Detta innebär att alla förskolor och skolor nu har en uppdaterad plan för hur skolbiblioteken ska drivas och utvecklas. Den tidigare planen från 2021-2024 upphör därmed att gälla.

Kulturnämnden har godkänt Kulturförvaltningens verksamhetsplan för 2026, som fokuserar på att stärka kulturen för alla stockholmare, särskilt barn, unga och personer med funktionsnedsättning. Planen innebär bland annat ansökningar om budgetjusteringar på totalt cirka 30,6 miljoner kronor för olika kulturprojekt, inklusive upprustning av Kungsträdgårdens scen och åtgärder för att uppmärksamma högtider. Dessutom beslutades att från 2027 integrera stödet för ungas egna kulturprojekt i en annan stödform för att förenkla administrationen, och ett fyllnadsval gjordes till rådet för funktionshinderfrågor.

Ängby IF har skickat in en skrivelse till idrottsnämnden om utmaningar för små och medelstora idrottsföreningar i Stockholm. Föreningen upplever att stadens system för fördelning av träningstider missgynnar mindre klubbar och att kostnaderna för att använda idrottsanläggningar har ökat utan motsvarande stöd. De menar också att deras engagemang i trygghetsskapande arbete på Ängby IP inte uppmärksammas tillräckligt och vill att nämnden ser över dessa frågor för att säkra föreningslivets framtid.

Oppositionspartierna Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna har ställt frågor om situationen för gymnastiken i Stockholm. De pekar på att det är en växande barn- och ungdomsidrott med brist på lokaler, speciellt specialhallar och tillgång till skolidrottshallar med rätt utrustning. De undrar hur staden planerar att möta behovet av fler hallar och en rättvisare fördelning av tider, särskilt efter att en planerad hall i Riksby skrotats. Idrottsförvaltningen svarar att de arbetar med frågan och planerar dialog med Gymnastikförbundet Öst för att analysera behoven bättre. De menar att hallen i Riksby var ett privat projekt som de inte var delaktiga i, men ser över anpassningar i befintliga lokaler i Ulvsunda. Förvaltningen fortsätter också dialogen med utbildningsförvaltningen och SISAB för att öppna upp fler skolidrottshallar för föreningsverksamhet, med fokus på tillgång till redskap.

Politiker från M, C och L har frågat idrottsnämnden hur mycket Gärdets hybridgräsplaner används och om det går att byta till konstgräs. Idrottsförvaltningen svarar att hybridgräsplanerna kan bokas 340 timmar per år, jämfört med en konstgräsplan som kan bokas upp till 2810 timmar. De förklarar att hybridgräs kräver mer vila och underhåll, vilket begränsar speltiden. Att byta till konstgräs är komplicerat eftersom planerna ligger i Nationalstadsparken, men förvaltningen diskuterar möjligheterna med berörda parter då behovet av konstgräsplaner i Norra innerstaden är stort.

Två politiker från L och C har frågat Idrottsförvaltningen hur de följer stadens policy om att ersätta idrottsytor som försvinner vid byggprojekt, då de menar att policyn inte följs. De nämner specifikt att en 7-mannaplan i Stadshagen, en tennisplan i Skarpnäcks Gård och en 11-mannaplan vid Nytorps Gärde försvunnit utan fullvärdig ersättning. Idrottsförvaltningen svarar att de arbetar intensivt med att ersätta förlorade idrottsytor, men medger att en ersättning av spelytor 1:1 lokalt i Stadshagen inte längre bedöms möjlig. För tennisplanen i Skarpnäcks Gård är förvaltningen kritisk till att en upprustning av parken inte är en likvärdig ersättning, och för 11-mannaplanen vid Nytorps Gärde finns ingen ersättning redovisad i planförslaget. De påpekar också att inga definitiva beslut om att idrottsytor inte ska ersättas har fattats under mandatperioden, även om det finns pågående projekt där ytor kan minskas.

Oppositionspartierna (C, L, M) vill rädda Kronobergsbadet som Polismyndigheten planerar att stänga av säkerhetsskäl i maj 2026. Badet är viktigt för motionssim och simkunnighet bland barn och vuxna. De föreslår en dialog med polisen, en plan för att hyra badet vidare, eller att staden snabbt säkrar nya simplatser för skolor, föreningar och allmänheten. Idrottsförvaltningen svarar att de har dialog med polisen men att det inte går att hyra badet vidare av säkerhetsskäl. De letar nu efter mark för en ny simhall i innerstaden och arbetar med att hitta ersättningstider i andra bad för föreningar och kommunens egen simskola.

Hanna Wistrand (L) har frågat Idrottsnämnden hur staden ser på att idrottsföreningar är med och finansierar nya anläggningar, till exempel via sponsring, Allmänna arvsfonden eller RF SISU Stockholm. Hon undrar också hur staden ser på samarbete med andra kommuner för att finansiera idrottsanläggningar. Idrottsnämnden svarar att de är positiva till att föreningar medfinansierar anläggningar. De har redan samarbete med RF SISU Stockholm och andra kommuner för specialanläggningar. När det gäller sponsring av kommunala anläggningar är det mer komplicerat, men Idrottsnämnden kommer att ta fram riktlinjer för reklam och sponsring på idrottsytor.

Oppositionspartierna (C, M, L) ställde frågor till idrottsförvaltningen om dialogen med Djurgården Hockey, särskilt efter beslutet att Hovet får vara kvar till 2030. De ville veta hur dialogen utvecklats, hur osäkerheten för föreningen minskas, och hur förvaltningen hjälper Djurgården med sina planer på en ishall i Tallkrogen. Idrottsförvaltningen svarade att de har en löpande dialog med Djurgården IF om anläggningstider, främst för barn- och ungdomsverksamhet, men att Hovet inte ingår i nämndens primära utbud. De följer även Tallkrogen-frågan men är inte formellt inblandade då exploateringskontoret hanterar dialogen med den privata aktören där.

Stockholms skidförbund har föreslagit att staden ska bygga asfalterade banor för rullskidor och parasport i Ågesta friluftsområde och på Högdalstopparna. Förbundet menar att det finns ett stort och växande behov, då det idag saknas sådana anläggningar i Stockholm, vilket tvingar åkare att träna på osäkra platser som skolgårdar och cykelvägar. Idrottsförvaltningen anser att Högdalstopparna skulle kunna vara en lämplig plats för en asfalterad multibana och vill utreda detta vidare, medan Ågesta inte anses lämplig då det skulle påverka andra användare negativt.

Stockholms stad har tagit fram en ny handlingsplan för att bli en mer "åldersvänlig stad", som ersätter den tidigare planen. Målet är att äldre ska kunna bo tryggt och självständigt och ha samma rättigheter och möjligheter att delta i samhället som andra. Planen fokuserar på fem områden: delaktighet, samverkan, social inkludering, bostäder/stadsmiljö och kommunikation. Idrottsnämnden är positiv till förslaget och ser det som ett viktigt styrdokument för att stärka samarbetet inom staden och främja äldres hälsa i Stockholm.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholm ska starta ett pilotprojekt med så kallade "campusskolor". Idén är att skolan, tillsammans med föreningar och civilsamhället, ska erbjuda ett brett utbud av aktiviteter som läxhjälp, idrott och kultur i skolans lokaler efter lektionstid. Syftet är att ge barn och unga, särskilt de i mellanstadieåldern, en trygg och meningsfull fritid och minska risken att de dras in i destruktiva miljöer. Idrottsförvaltningen delar motionärens uppfattning om vikten av en meningsfull fritid, men anser inte att ett pilotprojekt med campusskolor behövs. De menar att staden redan erbjuder ett stort utbud av fritidsaktiviteter, bland annat genom samarbeten mellan skolor och föreningar, samt specifika initiativ som Järvaligan. Förvaltningen pekar också på att den svenska modellen för föreningsliv skiljer sig från idrottscampus i andra länder och ser en risk att ett sådant projekt skulle skapa en parallell organisation.

Idrottsnämnden har godkänt ett tjänsteutlåtande som svar på en remiss från kommunstyrelsen gällande Stockholms stads reviderade matprogram, ”God mat för hälsa, klimat och miljö”. Programmet syftar till att främja hälsosamma och hållbara måltider för att minska miljöpåverkan och förbättra folkhälsan. Idrottsnämnden ser detta som förenligt med sitt uppdrag och betonar vikten av mätbara mål, digitala verktyg för att minska matsvinn, samt ett hälsosamt matutbud vid idrottsanläggningar.

Stockholms stad planerar att byta ut löparbanorna, konstgräset och friidrottsytorna på Zinkensdamms IP på Södermalm. Detta görs för att ytorna är slitna och har uppnått sin livslängd, samt för att förbättra dräneringen. Målet är att Zinkensdamms IP ska fortsätta vara en modern och trygg mötesplats för elitidrott, breddidrott, skolidrott och allmänhet, med förhoppningen att vara klart innan Midnattsloppet i augusti 2026.

Stockholms stad ska utreda framtiden för Eriksdalsbadet, som är stadens största och mest besökta simanläggning, med cirka 1,5 miljoner besökare per år. Badet, som invigdes 1999, har akuta brister i tätskikt och konstruktioner, och behöver åtgärdas för att säkra dess funktion på lång sikt. Utredningen, som beräknas kosta upp till 25 miljoner kronor, ska titta på tre alternativ: totalrenovering av dagens anläggning, renovering och flytt av nationalarenadelen till en separat plats, eller att bygga ett helt nytt bad. Målet är att säkerställa bad- och simfunktioner för både allmänheten och föreningslivet, samt för nationella tävlingar, och en förstudie ska presenteras i början av 2027.

Idrottsnämnden föreslår att Träffstugan, en fritidsgård för barn och unga med funktionsnedsättning, flyttar från Sköndal till nya, större lokaler i Högdalen. Detta beror på att de nuvarande lokalerna ska byggas om till bostäder. De nya lokalerna på Önskehemsgatan 34, fastigheten Putsbruket 4, behöver anpassas för att passa verksamheten och dess besökare, vilket Familjebostäder kommer att ansvara för. Den årliga hyran beräknas till cirka 2 miljoner kronor och hyresavtalet föreslås gälla i 20 år, med inflyttning preliminärt i början av 2027.

Idrottsnämnden godkänner en utökad investering på 21,4 miljoner kronor i Sätra ishall, vilket är en ökning med 10,1 miljoner kronor jämfört med det ursprungliga beslutet från 2022. Den ökade kostnaden beror på att priserna för utrustning som sarg, resultattavla och ljudanläggning har blivit högre än beräknat, samt att allmänna priser har stigit sedan 2022. Detta innebär att Sätra ishall får förbättrad utrustning, men till en högre kostnad för kommunen.

Idrottsnämnden redovisar sin verksamhetsberättelse för 2025 där de bedömer att alla kommunfullmäktiges inriktningsmål har uppfyllts. Rapporten visar att nämnden framgångsrikt har arbetat för att alla barn och unga i Stockholm ska ha tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter, oavsett bakgrund eller var de bor. Särskilda insatser har gjorts för att öka simkunnigheten och för att nå tonårsflickor, unga med funktionsnedsättning och ungdomar i socioekonomiskt svaga områden med riktade aktiviteter och sänkt åldersgräns i gymmen.

Idrottsförvaltningen har beslutat att ge ekonomiskt stöd till olika idrottsföreningar och evenemang i Stockholm under 2025 och 2026. Detta inkluderar bland annat 350 000 kr till Fredagsdanser för FUB Stockholm, 470 400 kr vardera till Husby FF HT och Rinkeby United FC för spontanfotboll i Järva, samt 395 000 kr till Svenska Skidförbundet för "Alla på snö". Dessutom får flera ryttarföreningar stöd för fritidsledare och flera sim-, löpar- och friidrottsevenemang får finansiering.

Fastighetsnämnden i Stockholm ska köpa 14 bostadsrätter i Farsta, i området Brf Bruket, för cirka 45,3 miljoner kronor. Dessa bostäder ska användas som serviceboenden för personer med funktionsnedsättning. Syftet är att Farsta stadsdelsnämnd ska kunna hyra bostäderna och därmed möta behovet av serviceboenden i stadsdelen, då det idag saknas sådana alternativ i området.

Fastighetsnämnden vill köpa 13 nya bostadsrätter i Brf Cristina i Hägersten-Älvsjö för cirka 45 miljoner kronor. Dessa ska användas som servicebostäder för personer med funktionsnedsättning. Inflyttning beräknas ske under 2028 och stadsdelsnämnden kommer att hyra bostäderna för cirka 1,9 miljoner kronor per år.

Två temporära tälthallar för idrottsverksamhet har uppförts på Vinsta BP i Vällingby. Hallarna, som är cirka 3 500 kvadratmeter stora, ersätter idrottsytor under renoveringen av Vällingby sim- och idrottshall mellan 2025 och 2028. De ska främst användas för basket och bordtennis men också skolidrott, innebandy, handboll och badminton, och är tillgängliga för allmänheten. Projektet blev 17 procent dyrare än planerat, totalt 57,3 miljoner kronor, delvis på grund av snabbare byggtakt för att hålla tidplanen och oväntade kostnader för att reparera återvunnet material.

Fastighetsnämnden har godkänt slutredovisningen för ombyggnaden av Pilträdet 11 hus 6 på Kungsholmen. Den gamla vårdbyggnaden, som är gulklassad och ligger i ett kulturklassat område, har byggts om till moderna kontorslokaler för utbildningsförvaltningen med plats för cirka 170 medarbetare. Projektet blev billigare än beräknat, 74,4 miljoner istället för 98 miljoner kronor, men blev försenat till september 2025 på grund av mer miljöfarligt material än väntat och en överprövning av upphandlingen.

Stockholms stad planerar att bygga en ny, större parkleksbyggnad i Ådalens parklek i Grimsta, Vällingby. Den befintliga byggnaden från 1970-talet anses vara uttjänad och uppfyller inte dagens krav på tillgänglighet, ventilation och arbetsmiljö. Den nya byggnaden på 165 kvm beräknas vara klar hösten 2027 och ska erbjuda moderna och flexibla ytor för lek, spel och skapande för barn och vuxna, samt vara mer energieffektiv med bland annat solceller och bergvärme.

Stockholms stad planerar en omfattande renovering av fastigheten Pelarbacken Större 4 på Götgatan på Södermalm, som bland annat huserar Södergården, Söderbokhandeln och andra butiker. Byggnaden, med högt kulturhistoriskt värde, är i dåligt skick och behöver renoveras för att uppfylla dagens krav på brandskydd, tillgänglighet och energieffektivitet. Projektet, som beräknas vara klart sommaren 2028, innebär bland annat att en hiss installeras och att ett gårdshus rivs, samtidigt som hyresgästerna måste evakueras under byggtiden. Kulturnämnden kommer att agera som förstahandshyresgäst för de delar som används för föreningsverksamhet.

Fastighetsnämnden har beslutat att renovera avloppssystemet i Stockholms stadshus, Eldkvarnen 1. Avloppssystemet är från 1923 och har nått sin tekniska livslängd. Arbetet, som främst handlar om att relina rör, beräknas pågå mellan 2026 och 2029 och kommer att utföras etappvis för att minimera störningar för verksamheten i Stadshuset. Renoveringen är nödvändig för att säkerställa att Stadshuset kan fortsätta vara öppet för både anställda, evenemang och allmänheten.

Stockholms stad har beslutat att byta ut löparbanorna, konstgräset och friidrottsytorna på Zinkensdamms IP på Södermalm. Detta görs för att ytorna har nått sin livslängd och är hårt slitna. Arbetet kommer att påbörjas efter bandysäsongen och ska vara klart innan Midnattsloppet i augusti 2026, vilket säkerställer att idrottsplatsen fortsätter att vara en viktig anläggning för både elitidrott, breddidrott och skolidrott.

Fastighetsnämnden har godkänt planerna för en ny parkleksbyggnad i Kronobergsparken på Kungsholmen. Den gamla byggnaden totalförstördes i en brand 2023, och den nya byggnaden på 176 kvadratmeter ska ersätta den för att kunna användas för parkleksverksamhet, öppen förskola och fritidsgård. Projektet ska bland annat uppfylla högre krav på tillgänglighet och hållbarhet. Den nuvarande tillfälliga paviljongen kommer att monteras ner under 2026, och bygget av den nya parkleksbyggnaden förväntas vara klart under slutet av 2027.

Stockholms stad ska utreda framtiden för Eriksdalsbadet, som är stadens största och mest besökta simanläggning men har akuta brister i byggnaden. Utredningen, som beräknas kosta upp till 25 miljoner kronor, ska titta på tre alternativ: totalrenovering av dagens bad, totalrenovering och flytt av nationalarenan till en separat plats, eller att bygga ett helt nytt bad på samma plats. Syftet är att säkerställa att Eriksdalsbadet fortsätter att fungera för både allmänheten, föreningslivet och som nationalarena för simidrott på lång sikt.

Stockholms stad antar ett lokalt åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten i Strömmen. Detta program syftar till att minska föroreningar från sediment, trafik och avloppsvatten, samt att förbättra livsmiljön för växter och djur i vattnet. Åtgärderna är nödvändiga för att Strömmen ska uppnå EU:s miljökvalitetsnormer och beräknas kosta hundratals miljoner kronor, där en del åtgärder redan har specifika kostnadsförslag.

Moderaterna har föreslagit att Stockholm stad ska undersöka möjligheten att digitalt dela solel mellan kommunens fastigheter och upplåta takytor till externa aktörer för att öka användningen av solenergi. Fastighetskontoret ser positivt på digital delning av solel internt inom kommunen och menar att det kan minska elkostnaderna när ny lagstiftning är på plats, troligen under 2026. Kontoret anser dock att upplåtelse av takytor till externa aktörer inte är förenligt med deras uppdrag.

Fastighetsnämnden har fått ett remissvar gällande stadens nya matprogram, som syftar till att främja hälsosam och miljövänlig mat i Stockholms verksamheter, som skolor och äldreomsorg, samt stärka staden som en 'matstad'. Kontoret stöder programmets mål om hållbar mat, men önskar förtydliganden kring inköp och personalmåltider. De vill också tydliggöra att påverkan på restauranger i exempelvis simhallar sker via hyreskontrakt och inte enbart via upphandling.

Fastighetsnämnden har svarat på Stadsledningskontorets förslag till en handlingsplan för att göra Stockholm mer åldersvänligt. Planen fokuserar på fem områden, bland annat bostäder och stadsmiljö, där Fastighetsnämnden ansvarar för att skapa trygga och tillgängliga offentliga platser och för att utbilda personal som möter äldre. Nämnden är positiv till planen men vill ha förtydliganden kring vilka medarbetare som specifikt ska utbildas.

Fastighetsnämnden har godkänt ett nytt hyresavtal för Laroy Restaurang AB, som ligger i fastigheten Landbyska Verket 1. Restaurangen har funnits i fastigheten sedan 90-talet genom olika bolag inom Stureplansgruppen och får nu förlängt hyreskontrakt med nya villkor.

Stadsrevisionen har granskat hur Fastighetsnämnden och andra bolag sköter underhållet av stadens fastigheter, inklusive skolor och äldreboenden. Granskningen visar att Fastighetsnämnden behöver förbättra sina underlag för att prioritera underhållsåtgärder, ha en samlad bild av fastigheternas behov, och se till att det finns underhållsplaner för alla fastigheter. Fastighetsnämnden är positiv till rekommendationerna och kommer att vidta åtgärder, bland annat genom att ta fram principer för prioritering och införa ett nytt systemstöd under 2026 för att få en bättre överblick över underhållsbehoven.

Fastighetsnämnden godkänner en verksamhetsberättelse och bokslut för 2025, inklusive en ombudgetering på 7,8 miljoner kronor för klimatinvesteringar. Rapporten visar att flera åtgärder för att minska energianvändning och koldioxidutsläpp har genomförts, bland annat byte till LED-belysning i Sköndalshallen och Grimstahallen, vilket har minskat energiförbrukningen och CO2-utsläppen. Dessutom har en trygghetsinvestering vid Bredängs BP genomförts för att göra området mer attraktivt och tryggt.

Detta protokoll från Stockholms råd för funktionshinderfrågor behandlar flera frågor rörande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Bland annat diskuteras Swecos rapport om tillgängligheten i Stockholms idrottshallar, projektet "Fler på läktaren" som syftar till att göra evenemang mer tillgängliga, och fastighetskontorets nya anvisningar för tillgänglighet i byggnationer. Rådet lyfter fram vikten av att involvera personer med egen erfarenhet och att kommunen måste säkerställa att byggherrar följer nya byggregler.

Fastighetsnämnden har behandlat flera delegationsbeslut. Bland annat har de tagit beslut om att köpa och sälja bostadsrätter i Minneberg och Sandvik som del av fastighetskontorets utredningsarbete. Dessutom har ett fyllnadsval gjorts till fastighetsnämndens och miljö- och hälsoskyddsnämndens gemensamma funktionshinderråd, där Lennart Björk (SRF) utses som ny ledamot efter Stefan Mattsson.

Fastighetskontoret har yttrat sig över Boverkets förslag att införa en ny energiklass, A0, för nollutsläppsbyggnader. Kontoret ser positivt på att begreppet införs i Sverige men varnar för att byggnaders energisystem kan användas för vinstoptimering om de ska reagera på externa signaler. Kontoret anser att det bör förtydligas att detta endast ska ske vid samhällsstörningar och kriser.

Protokollet från förvaltningsgruppen innehåller flera viktiga punkter. Bland annat diskuterades säkerheten ett år efter skolattacken på Campus Risbergska, där förvaltningen informerade om att deras larmfunktioner följer rekommendationerna för appen Cosafe. Dessutom behandlades de pågående renoveringsbehoven på Komvux Södermalm, där förvaltningen uppgav att dialog pågår med fastighetsägaren och att man förbereder sig för framtida renoveringar i etapper, samtidigt som en säker arbetsmiljö prioriteras. Ytterligare en diskussionspunkt var flytten från Palmfelt Center, där förvaltningen meddelade att flytten tidigast sker kvartal 4 2028 till Elinborgsbacken i Tensta och att en riskbedömning kommer göras när tidsplanen klarnat.

Arbetsmarknadsnämndens råd för funktionshinderfrågor har rapporterat om sitt arbete, inklusive en verksamhetsplan för 2026. Planen fokuserar på att Stockholm ska vara en inkluderande arbetsgivare och förbättra övergången från utbildning till arbete för personer med funktionsnedsättning. Rådet vill se borttagande av diskriminerande krav i jobbannonser, ökat individuellt stöd och undersöker möjligheten att genomföra digitala möten för att öka tillgängligheten för ledamöterna.

Funktionshindersrådet för arbetsmarknadsfrågor har under 2025 arbetat för att Stockholms stad ska vara en mer inkluderande arbetsgivare och underlätta för personer med funktionsnedsättning att gå från studier till arbete. Rådet har bland annat gett råd till arbetsmarknadsförvaltningen och påverkat budgeten för att säkerställa tillgänglighet och jämlika villkor på arbetsmarknaden. En positiv utveckling ses i kunskap och kompetens kring delaktighet, men rådet understryker behovet av fortsatt starkt fokus på resurser och samarbete för full integration.

Denna dagordningspunkt är en sammanställning av beslut som har fattats av tjänstemän på delegation inom arbetsmarknadsförvaltningen. Det inkluderar beslut om anställningar av olika chefer, ramavtal för handledning till medarbetare, och hantering av överklaganden gällande interkommunal ersättning för Komvux-elever. Punkten innehåller också information om en polisanmälan gällande betygsförfalskning, internationella tjänsteresor samt inkomna ärenden som rör samarbetsavtal, feriejobb för ungdomar och tillsyn från Skolinspektionen.

Stockholms stad föreslår en ny handlingsplan för att bli en åldersvänlig stad. Planen syftar till att säkerställa att äldre personer har samma rättigheter som alla andra, kan delta aktivt i samhället och får tillgång till relevanta tjänster, samt motverka ålderism. Arbetsmarknadsförvaltningen betonar särskilt vikten av att inkludera äldre i arbetslivet och efterlyser en tydligare definition av begreppet ”äldre” i planen.

En motion föreslår att Stockholms stad ska införa så kallade SAO-jobb (studiemotiverande arbetslivsorientering) för unga, och ersätta 1000 feriejobb med dessa under 2026. Tanken är att SAO-jobben, som bygger på prao, ska ge unga en mer meningsfull och långsiktig väg in på arbetsmarknaden i samarbete med näringslivet. Arbetsmarknadsförvaltningen tycker att SAO-jobb är intressanta men bedömer att de organisatoriskt hör hemma hos utbildningsförvaltningen och att det inte är möjligt att genomföra omvandlingen av feriejobb redan 2026.

Stockholms stad håller på att ta fram ett nytt matprogram, ”God mat för hälsa, klimat och miljö”. Programmet ska säkerställa att maten i stadens verksamheter, som skolor och äldreomsorg, är hälsosam, klimatvänlig och miljövänlig. Det ska också göra det lättare för dig som invånare att göra hållbara och hälsosamma matval, samt stärka stadens förmåga att trygga matförsörjningen vid kriser.

En utvärdering har gjorts av ett pilotprojekt med feriejobb sommaren 2025 för 31 ungdomar i åldern 14-15 år med sociala behov, utvalda av socialtjänsten i Järva och Enskede-Årsta-Vantör. Projektet bedöms som lyckat då det stärkt ungdomarna och kompletterat socialtjänstens insatser, med 25 av 31 ungdomar som slutförde sina jobb. Det rekommenderas att insatsen kan implementeras i liten skala framöver, med förbättringar för att säkerställa hög kvalitet och lämpliga arbetsplatser.

Stockholms stad rapporterar om sitt arbete 2025 med att stötta unga under 20 år som varken studerar på gymnasiet eller har avslutat det. Över 8 300 ungdomar omfattades av stadens ansvar, och kommunen lyckades nå drygt 3 000 av dem med stöd och insatser. Av de som fick hjälp återupptog 58 procent studier, vilket är det högsta antalet sedan 2011.

Stockholms stad utser en jury för Nelson Mandela-priset 2026, som belönar initiativ som främjar integration och skapar mötesplatser mellan nya och etablerade stockholmare med en prissumma på 100 000 kr. Den föreslagna juryn består av ordförande och vice ordförande i arbetsmarknadsnämnden samt representanter från bland annat IBM, Familjebostäder, Föreningen Midsommargården, Miljöverkstaden Flaten och Rädda Barnen. Invånare kan själva nominera kandidater till priset mellan 1 och 22 mars via stadens webbplats.

Arbetsmarknadsnämnden har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2025, som visar hur man arbetat för att få fler stockholmare i jobb och studier. Trots en fortsatt hög arbetslöshetsnivå fick över 9 200 personer stöd via Jobbtorg Stockholm, varav många med försörjningsstöd eller funktionsnedsättning, och rekordmånga 11 700 ungdomar fick feriejobb. Rapporten beskriver även utökad vuxenutbildning och förberedelser inför nya lagar som syftar till att öka självförsörjningen bland invånarna.

Denna agenda handlar om flera remissvar från Stockholms Stadshus AB och dess dotterbolag gällande bland annat avfallshantering, fastighetsbildning och bygglovsärenden. Bland annat har den nya sorterings- och matavfallsanläggningen i Högdalen, som använder NIR-teknik för automatisk sortering, blivit färdigställd. Anläggningen förväntas minska stadens utsläpp av växthusgaser med cirka 32 800 ton koldioxidekvivalenter per år och underlättar matavfallsinsamling för hushållen. Man har också svarat positivt på en nationell klassificeringsstruktur för byggärenden enligt plan- och bygglagen, men betonar behovet av en kontrollerad och successiv implementering.

Kommunfullmäktige har beslutat om flera nya riktlinjer som Stockholms stads bolag ska följa. Dessa inkluderar en kemikalieplan för ett giftfritt Stockholm, en näringslivspolicy för att förbättra företagsklimatet, riktlinjer för att utforma bättre förskole- och skolgårdar, en handlingsplan för bostadsförsörjning samt nya riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion för att främja hållbart resande och minska privatbilismen i staden.

Stockholms Stadshus AB justerar sina interna regler för hur fakturor och löner hanteras och godkänns. Detta görs för att säkerställa att företagets pengar används på ett säkert och effektivt sätt, samt att ansvaret för olika inköp och utbetalningar är tydligt. Ändringarna innebär att beloppsgränserna för beställningar och attester har justerats, bland annat efter förändringar i koncernledningen, så att det blir klart vem som får godkänna inköp och utbetalningar upp till olika summor.

Kommunfullmäktige föreslås godkänna en reviderad bolagsordning för Stockholmsmässan AB. Ändringarna syftar till att förtydliga att bolaget ska följa kommunala principer, som att inte bedriva verksamhet i vinstsyfte och följa likabehandlingsprincipen. Detta är en del av en översyn av alla bolag inom Stockholms Stadshus AB-koncernen, som Stockholmsmässan inte omfattades av tidigare på grund av en avbruten försäljningsprocess.

Stockholm Vatten AB planerar att minska sin ägarandel i Syvab AB, som driver Himmerfjärdsverket, från cirka 33 procent till cirka 14 procent. Detta sker eftersom Stockholm Vatten kommer att leda en del av avloppsvattnet till Henriksdals reningsverk istället, vilket innebär att Stockholm Vatten kommer att använda Himmerfjärdsverket mindre. Samtidigt kommer Ekerö och Trosa kommuner att ansluta sig som ägare till Syvab. Ändringen innebär också att Stockholm Vattens borgensåtagande i Syvab minskar från cirka 860 miljoner kronor till cirka 225 miljoner kronor.

Stockholms stad planerar en omfattande om- och tillbyggnad av Lillholmsskolan i Skärholmen, inklusive en ny idrottshall. Projektet, som beräknas kosta 461,7 miljoner kronor, ska ge skolan permanent och långsiktig kapacitet samt moderna lokaler för anpassad grundskola. Idrottshallen kommer att vara tillgänglig för skolan under dagtid och för föreningslivet på kvällar och helger.

Stockholms kommunstyrelse har godkänt renovering och utbyggnad av Tenstareservoaren i Järva, vilket är avgörande för dricksvattenförsörjningen i Västerort. Den befintliga reservoaren, som levererar vatten till cirka 220 000 personer, är från 1969 och behöver moderniseras. Man planerar att först bygga en ny reservoar bredvid den gamla, och därefter renovera den befintliga, vilket beräknas ta åtta år totalt, från 2026 till 2034. Syftet är att säkra vattenkvaliteten och leveranssäkerheten för invånarna i området, samt förbättra tryckförhållandena i vattennätet.

Stockholms stad planerar att bygga en ny, fullstor återvinningscentral i Sätra. Den nya anläggningen, som beräknas kosta 337 miljoner kronor, ska ersätta den tidigare centralen i Sätra och bidra till att möta stadens behov av avfallshantering och återbruk. Målet är att öka kapaciteten för att ta emot grovavfall, farligt avfall och material för återbruk, samt att skapa en modern anläggning som minskar köer och underlättar sortering för invånarna.

Stockholms Stadshus AB presenterar sin budget och verksamhetsplan för 2026. Fokus ligger på att investera i bostäder, vård- och omsorgsboenden samt infrastruktur som vatten och avlopp. Dessutom ska bolaget förvärva två nya bolag, fortsätta arbeta med hållbarhetsmål enligt Agenda 2030 och stärka tryggheten i staden, samtidigt som man upprätthåller en stabil ekonomi. En ny hållbarhetsdeklaration antas för att möta krav på rapportering om hållbarhet.

Stockholms Stadshus ABs styrelse godkänner en budget och verksamhetsplan för år 2026. Denna plan, som inkluderar nya direktiv för ägarbolaget, fokuserar på att bolagskoncernen ska göra stora investeringar i infrastruktur för vatten och avlopp, bygga och rusta upp bostäder, skolor och vårdboenden samt fortsätta med trygghets- och klimatsatsningar. Målet är att Stockholm ska vara fossilbränslefritt till 2040, och moderbolaget ska leda arbetet med att fånga in och lagra koldioxid från Stockholms Exergis anläggning, vilket är avgörande för att staden ska bli klimatpositiv.

Stockholms stad behöver utse ombud som ska representera staden vid årsstämmor för Stockholms Stadshus AB:s dotter- och intressebolag under 2026, exempelvis Svenska Bostäder, Familjebostäder och Stockholm Exergi. Ombuden ska rösta i frågor som rör bolagens ekonomi, styrelse och andra viktiga beslut. Beslutet innefattar även en justering av årsarvodena för styrelseledamöter och revisorer i dessa bolag, som höjs något för 2026 på grund av ändrat prisbasbelopp, till exempel får en ordförande i AB Svenska Bostäder nu 92 500 kr i årsarvode.

Stockholms bolagskoncern hade en nettoskuld på 97,6 miljarder kronor i slutet av 2025, en ökning med 4,6 miljarder under året. Den största skulden stod Stockholm Vatten och Avfall för, på grund av deras investeringar. Kommunkoncernens totala lån uppgick samtidigt till 84,8 miljarder kronor.

Koncernstyrelsen har godkänt förslag om att bygga 76 nya hyresrätter i Solberga, till en kostnad av 305 miljoner kronor, samt att renovera en panncentral i samma område. De har också godkänt två projekt för nyproduktion av bostäder: ett med Familjebostäder i Farsta strand för 712 miljoner kronor och ett med Svenska Bostäder på Lilla Essingen för 457 miljoner kronor. Det finns dock invändningar från oppositionen som pekar på oro över ökande kostnader och skuldsättning samt att prioriteringar bör göras för befintligt bestånd och blandade upplåtelseformer.

Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett förslag till detaljplan för fastigheterna Rosteriet 6 och 8 i Liljeholmen. Planen innebär att befintliga kontorshus byggs på med två till tre våningar och nya sex- till sjuvåningsvolymer tillkommer centralt i kvarteret. Syftet är att skapa fler kontorsplatser och berika stadsmiljön med nya entréer, publika funktioner och grönska. Planförslaget visas upp för samråd mellan den 10 februari och 23 mars 2026, och ett möte hålls den 3 mars för de som vill lämna synpunkter.

Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett förslag till detaljplan för Fruängens centrum. Planen innebär att Fruängen centrum ska utvecklas med cirka 290 nya bostäder, nya lokaler för handel och service, samt tryggare och grönare torg och gator. Samråd hålls från 27 januari till 9 mars 2026, med informationsmöten den 3 februari och 9 februari på Fruängsplan, samt ett samrådsmöte den 11 februari i Kunskapsskolan.

Emelie Wassermann (SD) ställer frågor till stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet Jan Valeskog (S) om Svedmyrabadet som stängdes i september 2024. Badgästerna har inte fått något utlovat ersättningsbad. Dessutom verkar även Sandsborgsbadet, som nämnts som ett alternativ, stå inför en lång renovering. Wassermann vill veta när beslut fattas om Svedmyrabadets renovering, om det finns en plan för ersättningsbad, och varför löften om ersättningsbad inte hållits.

Mikael Valier Furtenbach (KD) har föreslagit att införa särskilda "arkitekturzoner" i Stockholm, särskilt i innerstaden och äldre stadsdelar. Syftet är att bevara stadens historiska karaktär genom att styra höjd, volym, materialval och formspråk vid nybyggnation. Kommunstyrelsen avvisar förslaget med motiveringen att det redan finns tillräckliga riktlinjer och lagar för att skydda stadens kulturmiljö, och att Stockholm bör kunna utvecklas med nya arkitektoniska inslag.

Motionären Kristin Jacobsson (C) föreslår att Stockholm stad ska följa Europarådets konvention om människohandel bättre. Detta innebär att ge potentiella brottsoffer, ofta kvinnor utsatta för prostitution, rätt till minst 30 dagars betänketid med tillfälligt uppehållstillstånd och ett "rättighetspaket" som inkluderar tryggt boende, juridisk rådgivning och sjukvård. Bakgrunden är att få sådana ansökningar görs av socialnämnderna trots att många kvinnor utnyttjas.

Motionärer Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholms stad ska utreda situationen för äldre HBTQI-personer inom äldreomsorgen, ställa krav på HBTQI-kompetens vid upphandling av äldreomsorg samt säkerställa kontinuerlig utbildning för personalen i bemötande och HBTQI-frågor. Detta för att äldre HBTQI-personer idag känner oro för att möta okunskap och diskriminering. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med dessa frågor genom en handlingsplan för HBTQI-personers lika rättigheter och möjligheter samt kontinuerliga utbildningar och uppföljningar i äldreomsorgen.

Motionärerna Ismail Ali och Claes Nyberg (C) föreslår att alla förskolor i Stockholm ska få möjlighet att odla som en del av den pedagogiska verksamheten. De vill att förskolenämnden ska ta fram en plan för detta, så att barn får lära sig om naturen och matens väg. Kommunstyrelsen menar dock att det redan finns tillräckliga riktlinjer och pågående insatser för att främja odling och gröna utomhusmiljöer på förskolorna, och att förskolorna själva ska få välja pedagogiska metoder.

Motionären Claes Nyberg (C) föreslår att Stockholm ska införa syskonförtur till förskolor för barn som har äldre syskon i en grundskola som ligger nära eller har koppling till förskolan. Syftet är att underlätta för barnfamiljer och bidra till jämställdhet, då många kvinnor idag anpassar arbetstider för att få ihop hämtning och lämning när syskon går på olika platser. Flera instanser, inklusive kommunstyrelsen, ställer sig positiva till intentionen men anser att förslaget kräver omfattande utredningar kring konsekvenser, nya systemstöd och ändrade riktlinjer då förskolor och skolor har olika huvudmän. De bedömer att förslaget i sin nuvarande form inte är motiverat att genomföra.

Motionären Hanna Werner (M) vill göra Odenplan grönare, tryggare och mer levande med fler träd och rabatter, samt förbättra cykelgaraget för att möta efterfrågan på elcykelplatser. Detta ska ske i samarbete med Region Stockholm. Majoriteten av kommunstyrelsen anser dock att åtgärder redan pågår eller planeras, till exempel med blomsterurnor och framtida upprustning av cykelgaraget, och menar att en större omdaning inte är lämplig just nu på grund av kommande tunnelbaneutbyggnad fram till 2028 och Roslagsbanans förlängning till 2038.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska planera för att arrangera en Stockholmsutställning 2030, hundra år efter den inflytelserika utställningen 1930. Utställningen skulle fokusera på stadsbyggnad, arkitektur, design och hållbarhet, med målet att sätta Stockholm på kartan och lära av historien för framtidens utmaningar. Kommunstyrelsen meddelar att arbetet med att utreda förutsättningarna för en sådan utställning redan pågår, med Stockholm Business Region AB i spetsen, och inväntar resultatet av detta arbete.

Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholms tre kommunala bostadsbolag – Familjebostäder, Svenska Bostäder och Stockholmshem – ska slås samman för att spara pengar, öka klimatnyttan och bygga fler bostäder. Han menar att ett enda bolag skulle vara effektivare och enklare för hyresgästerna. Kommunstyrelsen, stadsledningskontoret och bostadsbolagen själva anser dock att en sammanslagning inte behövs. De menar att bolagen redan arbetar med att effektivisera och samverka, och att en sammanslagning kan vara svår att styra och möjligen skapa konkurrensproblem. Därför föreslås motionen att besvaras, vilket innebär att förslaget inte går vidare.

Jonas Naddebo (C) har lagt en motion som vill införa en "idrottsnorm" i Stockholm. Detta innebär att staden tidigt i planeringen av nya områden, som Frihamnen och Slakthusområdet, ska avsätta mark för idrottsytor och involvera privata aktörer för att säkerställa att det finns tillräckligt med idrottsanläggningar. Motionen är ett svar på den akuta bristen på idrottsytor i Stockholm, där många föreningar och barn har svårt att hitta träningstider och platser, och lyfter fram hur detta påverkar både bredd- och elitidrotten. Majoriteten i kommunstyrelsen är positiva till ambitionen att prioritera idrott i stadsplaneringen men anser att befintliga strategier och verktyg räcker, medan C och L reserverar sig och menar att en tydlig norm är nödvändig för att undvika att idrott prioriteras bort.

Dennis Wedin (M) har föreslagit att Exploateringsnämnden ska hitta en långsiktig lösning för Örnsbergs Kanotsällskap, inklusive en ny samlad plats för deras klubbhus. Sällskapet förlorade sitt klubbhus i Gröndal 2018 i samband med bostadsbyggande och har ett rivningskontrakt på Reimersholme. Staden anser att man redan jobbar aktivt med frågan och att det inte behövs ytterligare uppdrag, men oppositionen menar att arbetet dragit ut på tiden och kostat staden stora summor, och att löften om ett nytt klubbhus för 6 miljoner kronor inte har hållits.

Hanna Wistrand (L) har föreslagit att Stockholm stad ska utreda hur man kan erbjuda simundervisning till nyanlända vuxna, via Svenska för invandrare (SFI) och lokala idrottsföreningar. Målet är att öka simkunnigheten och samtidigt underlätta integrationen i föreningslivet. Kommunstyrelsen anser att det redan finns initiativ för simkunnighet bland nyanlända via Welcome House och budgeten för 2026, men Liberalerna reserverar sig och vill att motionen bifalles och en utredning snarast startas.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att Hammarbybacken ska byggas ut med en extra topp och att den befintliga toppen ska höjas. Syftet är att använda schaktmassor från tunnelbaneutbyggnaden, skapa fler aktiviteter för skidåkning och cykling, och stärka Stockholms position som evenemangsstad. Kommunstyrelsen avslog förslaget och hänvisade till att det inte finns överskott av massor samt att det finns stora naturvärden i området som måste beaktas.

Nike Örbrink (KD) föreslår att fler vårddjur ska införas på Stockholms vård- och omsorgsboenden för att förbättra de äldres emotionella välbefinnande, särskilt för personer med kognitiv svikt. Förslaget stöds av äldreborgarrådet Torun Boucher som anser att vårddjur kan minska oro och ensamhet, men lyfter samtidigt fram utmaningar som begränsad tillgång på utbildade vårddjur och vikten av hygien och säkerhet. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att arbetet med vårddjur redan pågår och att stadsdelsnämnderna själva får besluta om att införa fler vårddjur efter riskanalyser.

Motionärer från Centerpartiet vill att Stockholms stad och Region Stockholm tar fram en gemensam rutin för att säkerställa att barn med autism får likvärdigt och samordnat stöd i förskolan, baserat på Socialstyrelsens rekommendationer. Idag varierar tillgången till tidiga, intensiva beteendeinsatser mellan stadens stadsdelar, vilket innebär att barnets bostadsort kan avgöra vilket stöd de får. Stadsledningskontoret och flera nämnder instämmer i vikten av samverkan men menar att befintliga avtal och program, som Barnhälsoprogrammet, redan arbetar för detta, även om Region Stockholm valde att inte yttra sig. Trots detta framhåller majoriteten att det finns en tydlig uppdelning där förskolan har ett pedagogiskt ansvar och regionen ett behandlande, och att kommunen inte kan ta över regionens uppgifter. En reservation från Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet kritiserar att vänsterstyret ignorerar bristerna som lyfts av remissinstanserna och att barnens rätt till stöd inte ska avgöras av postnummer.

Motionären Nike Örbrink (KD) föreslår att äldre ska få dricka medhavd alkohol på stadens träffpunkter, som Lusthuset Hornstull. Detta för att de ska kunna ”sätta guldkant på vardagen” på samma sätt som yngre. Kommunstyrelsen avslår motionen med hänvisning till alkohollagen, som gör att försäljning av lättdrycker som kaffe inte skulle vara möjlig om alkohol tilläts. De menar att lokala föreskrifter inte kan ändra på detta.

Liberalerna föreslår att Stockholm stad ska satsa mer på elektrifiering för att snabbare nå klimatmålen, till exempel genom fler laddplatser i hela staden och krav på eldrift i upphandlingar. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med elektrifiering inom ramen för Klimathandlingsplan 2030, som innehåller många konkreta åtgärder, och att det viktigaste är nationella styrmedel för att göra elbilar mer tillgängliga.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska införa högre parkeringsavgifter för fossildrivna fordon för att minska klimatutsläpp och förbättra luftkvaliteten. Kommunstyrelsen och trafiknämnden menar att detta inte är möjligt med nuvarande lagar, men staden har föreslagit en lagändring till regeringen. Trots detta håller Liberalerna fast vid att staden bör markera viljan att införa differentierade avgifter som ett viktigt steg för en grönare stad.

Centerpartiet föreslår att Stadsgårdskajen utvecklas med 180 nya bostäder, 25 000 kvm kontor och kommersiella lokaler. Detta skulle ske genom att överdäcka trafikleden med terrasserade byggnader, skapa en gångväg från Slussen till Fåfängan och nya mötesplatser vid vattnet som park, småbåtshamn, kallbadhus och scen. Kommunstyrelsen menar dock att förslaget är för problematiskt, bland annat på grund av att det negativt påverkar riksintressen för kulturmiljön, är förknippat med höga kostnader för överdäckning och att det redan pågår omfattande utvecklingsarbeten i området.

Motionärerna Jan Jönsson och Christina Tufvesson (L) vill att Stockholm ska utreda hur man kan skapa fler prisvärda och tillgängliga lokaler för föreningar och lokala företag, särskilt i ytterstaden. De menar att detta skulle bidra till en levande stad och social sammanhållning. Kommunstyrelsen menar dock att staden redan arbetar med frågan genom befintliga insatser som Föreningsservice och Kulturlotsen, samt att budgeten för 2025 innehåller aktiviteter för att tillgängliggöra skollokaler.

Motionärer från C, M och KD föreslog att idrottsföreningar ska få behålla subventionerade hyror för lokaler även om de säljer folköl under evenemang, för att stötta deras ekonomi. Stockholms stad svarade att Idrottsnämnden redan beslutat att införa en ny föreningsspecifik taxa från 2026, som tillåter folkölsförsäljning vid subventionerad hyra, vilket innebär att motionens förslag redan har åtgärdats.

Liberalerna har lagt en motion om att utveckla strategin för småhus- och villaområden i Stockholm. De vill att stadsbyggnadsnämnden ska få i uppdrag att fokusera mer på hur nya byggnader smälter in i områdets karaktär och att grönytorna skyddas bättre vid byggprojekt. Motionen besvaras dock av kommunstyrelsen med att de redan pågående processerna, särskilt med anledning av kommande ändringar i plan- och bygglagen, kommer att hantera dessa frågor.

Liberalerna, genom Jan Jönsson och Christina Tufvesson, vill att kommunen tar fram en åtgärdsplan för att minska avhoppen från SFI-utbildningar (Svenska för invandrare). De menar att många hoppar av, vilket försvårar integration och möjligheten till jobb och vidare studier. Majoriteten i kommunstyrelsen och flera stadsdelsnämnder anser dock att en sådan plan inte behövs, då staden redan arbetar strukturerat med att minska avhoppen genom anpassade utbildningsformer, studieuppehåll och samarbete med Arbetsförmedlingen. De ser att orsakerna till avhoppen, som att elever hittar arbete eller flyttar, ofta ligger utanför utbildningens kontroll.

Motionärerna Kristin Jacobsson och Svante Linusson (C) föreslår att Stockholms stads parkeringsgarage utreds för att kunna fungera som skyddade utrymmen vid kris eller krig. De vill att garagen utrustas med vatten, sanitet och ventilation, samt att man undersöker möjligheten att ställa krav på framtida garage att kunna konverteras till skyddsrum. Kommunstyrelsen anser att det är viktigt att stärka civilförsvaret men föreslår att man inväntar nationella beslut och statlig finansiering för sådana åtgärder, då det i dagsläget saknas tydliga krav och finansiering för att omvandla parkeringsgarage till skyddsutrymmen. Vissa oppositionspartier reserverar sig och anser att staden borde agera mer proaktivt och inte enbart vänta på nationella initiativ.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska restaurera och bevara kulturhistoriska parker som Vasaparken och Humlegården. De vill att nya installationer som bänkar och belysning ska likna originalen, och att man ska kunna ha små kiosker med mat och kultur för att göra parkerna mer levande. Stadens förvaltningar svarar att de redan arbetar med att bevara parkernas kulturhistoriska värden och att det redan finns möjlighet till kiosker, men Södermalm stödjer motionen.

Liberalerna (Jan Jönsson och Sara Svanström) föreslår att Stockholms stad låter föreningar sköta mindre parker via brukaravtal för att öka engagemanget och förbättra underhållet. Kommunstyrelsen avslår motionen med hänvisning till att huvudansvaret för parkskötseln måste ligga hos staden, även om man ser positivt på medborgares engagemang. Några stadsdelar har redan brukaravtal, men de gäller då för ”extra” uppgifter utöver den normala skötseln och utan ekonomisk ersättning till föreningen.

Liberalerna föreslog att staden skulle utreda hur man kan få fler arbetsplatser till Söderort, då många idag pendlar från söder till andra delar av staden för att arbeta. Detta leder till trängsel och långa restider. Staden svarar att de redan arbetar med att stärka Söderort med fler arbetsplatser och att åtgärder för detta redan ingår i pågående budgetuppdrag och planering. Liberalerna menar dock att mer kan göras för att underlätta för företag att etablera sig.

Motionären Dennis Wedin (M) anser att Stockholms företagsklimat har försämrats och att nyföretagandet minskat. Han föreslår att kommunen ska satsa mer på att underlätta för den som vill starta företag, bland annat genom att flytta tillbaka nyföretagarstödet till Stockholm Business Region och inrätta ett samlat tillståndscenter. Föredragande borgarrådet Karin Wanngård (S) delar inte bilden av ett försämrat företagsklimat. Hon menar att stadens nya modell, Entreprenör Stockholm, är mer träffsäker och fokuserar på områden som grön omställning, socialt företagande och bristyrken, samtidigt som den ger bättre kontroll över hur skattemedel används. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till det redan pågående arbetet.

Liberalerna föreslår att Stockholm namnger en offentlig plats efter Aaron Isaac, som var den första juden som fick bosätta sig i Sverige utan att konvertera 1775. Detta för att uppmärksamma den judiska minoritetens historia och bidrag till samhället, särskilt nu under 250-årsjubileet av etablerat judiskt liv i Sverige. Kommunstyrelsen avstyrker förslaget, då det redan finns platser med koppling till Aaron Isaac och man befarar att ytterligare namngivning kan skapa förvirring. Istället föreslår de att man kan förbättra informationen vid befintliga platser, som begravningsplatsen Aronsberg på Kungsholmen.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska kartlägga afrofobi i stadens skolor, inklusive analyser av anmälningar om diskriminering och hatbrott samt dialog med civilsamhället. Majoriteten i kommunstyrelsen och flera nämnder menar att en bredare kartläggning av all rasism i skolorna redan pågår och att man bör invänta resultaten från den, samt utnyttja DO:s nationella arbete. Liberalerna reserverar sig och anser att en specifik kartläggning av afrofobi behövs, då det är en särskilt utsatt grupp.

Liberalernas Jan Jönsson har föreslagit en ny kartläggning av antisemitism i Stockholms skolor, förskolor och andra pedagogiska verksamheter samt en åtgärdsplan. Detta på grund av en upplevd ökad antisemitism efter terrorattacken mot Israel i oktober 2023. Kommunstyrelsen anser dock att staden redan arbetar aktivt mot antisemitism, bland annat genom en ny handlingsplan mot rasism och en pågående bredare kartläggning av rasism i skolorna. Därför vill de avvakta resultaten från dessa insatser innan en ny specifik kartläggning av antisemitism övervägs.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm inför ett prov i svenska, liknande matematikprovet, för att bättre följa upp elevers läsförståelse i gymnasiet och hjälpa grundskolorna. Kommunstyrelsen säger nej till förslaget eftersom en tidigare utredning visat att ett sådant prov skulle vara för dyrt, svårt att utforma och inte tillräckligt användbart för att motivera kostnaden. De menar att det redan finns uppföljningar och att fokus ligger på att ge lärare bättre förutsättningar i undervisningen.

Centerpartiet föreslår att Stockholm ska inventera stadens alléer och äldre träd, ta fram en strategi för att vårda och utveckla dem, samt identifiera nya områden för trädplantering, inklusive att omvandla Karlbergsvägen till en grön esplanad. Staden svarar att man redan arbetar med en ny trädpolicy som ska hantera många av dessa frågor, inklusive att öka krontäckningsgraden och inventera träd. Att göra om Karlbergsvägen helt begränsas dock av underjordisk infrastruktur, men återplanteringar pågår.

Motionären Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska kartlägga förekomsten av homo- och transfobi i stadens egna verksamheter. Detta för att bättre förstå och motverka diskriminering mot hbtqi-personer, och att resultaten ska ligga till grund för åtgärder samt årlig uppföljning. De flesta nämnder och förvaltningar anser att de redan arbetar med detta genom stadens program för mänskliga rättigheter och en ny handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter, och att en separat kartläggning inte är nödvändig eller svår att genomföra på ett bra sätt. Motionären menar dock att stadens nuvarande insatser är otillräckliga och inte tillräckligt fokuserade på invånarnas upplevelser, samt att fler verksamheter borde HBTQ-certifieras.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) föreslår åtgärder för att underlätta för besöksnäringen i Stockholm. De vill se minskad byråkrati, snabbare tillståndsprocesser, bättre service och mer förutsägbara regler för exempelvis uteserveringar och danstillstånd, då de anser att besöksnäringen är viktig för stadens attraktivitet och ekonomi. Kommunstyrelsen, med Karin Wanngård i spetsen, avstyrker motionen och anser att staden redan arbetar aktivt med dessa frågor inom ramen för befintliga uppdrag, regelförenkling och digitalisering, samt att det finns ett väl fungerande branschråd för dialog. De menar att den befintliga näringslivspolicyn och pågående förbättringsarbeten är tillräckliga. Jan Jönsson (L) reserverar sig dock och framhåller att Svensk Handel och Visita Stockholm stöder motionens förslag, vilket visar att branschen upplever att mer behöver göras.

Jonas Naddebo (C) föreslår att kommunstyrelsen ska ta ett samordnat ansvar för att göra Fagersjöviken i Magelungen mer attraktiv för vattenrekreation. Han menar att viken har försämrats och att det saknas en tydlig plan för att förbättra bad, paddling och fiske. Kommunstyrelsen, med hänvisning till tjänsteutlåtanden, föreslår att motionen besvaras genom att förklara att staden redan bedriver ett omfattande och samordnat arbete för att förbättra både vattenkvaliteten och rekreationsmöjligheterna i hela Magelungen, inklusive Fagersjöviken. De anser inte att ytterligare uppdrag behövs, men betonar vikten av att beakta sjöns ekologiska balans vid alla åtgärder. Motionären är inte nöjd med svaret och reserverar sig, menar att insatserna i Fagersjöviken behöver vara mer specifika och att staden bör söka extern finansiering.

Två politiker från Liberalerna föreslår att staden ska utvärdera hur miljözonerna, särskilt de i Gamla stan och på Södermalm, påverkar luftkvalitet, utsläpp, boende och företag. De vill också jämföra med andra åtgärder som testats i andra städer. Kommunstyrelsen svarar att utvärderingar redan görs löpande och att miljözonerna har visat god effekt på luftkvaliteten, men att efterlevnaden av reglerna behöver förbättras. De vill också införa en tuffare miljözon i City.

Liberalerna föreslår att Stockholm stad ska utreda hur digitala verktyg används i förskolorna, ta fram tydliga riktlinjer för skärmanvändning och arbeta för att förskolorna ska vara skärmfria, med undantag för äldre barn med pedagogiskt syfte. Detta eftersom de anser att digitaliseringen skett utan tydlig strategi och att omfattande skärmtid kan påverka barns motorik, emotionella utveckling och sociala samspel negativt. Staden svarar att förskolornas nya läroplan, som trädde i kraft 1 juli 2025, redan har tagit bort krav på digitala verktyg och betonar analoga lärverktyg för yngre barn, samt att Skolverket tar fram stödmaterial. Därför anser stadsledningen och flera stadsdelsnämnder att motionens intentioner redan är uppfyllda och att förskollärarna ska ha frihet att välja lämpliga lärverktyg.

Liberalerna föreslår att Stockholm stad kartlägger hedersförtryck i förskolorna för att bättre kunna sätta in insatser och utbilda personal. De menar att kunskap om omfattningen av problemet saknas och att nuvarande riktlinjer är otydliga. Majoriteten i kommunstyrelsen vill inte kartlägga just nu, utan föreslår att man inväntar en statlig utredning om hedersrelaterat våld i förskolan och skolan, som blir klar 2026. Arbetet mot hedersförtryck ska dock fortsätta under tiden.

Destiny Zandi Lindgren (KD) föreslår att Stockholm ska ha ett mål om att antalet parkeringsplatser inte ska bli färre än vad det var 2020. Detta för att underlätta för bilister i staden och att parkeringsplatserna ska utvecklas i takt med att staden växer. Flera nämnder och bolag, bland annat Trafiknämnden och Stockholms Stadshus AB, menar att ett sådant mål skulle gå emot stadens nuvarande plan om att minska biltrafiken med 30 procent till 2030, förbättra framkomligheten, minska klimatpåverkan och skapa mer attraktiva offentliga rum. De anser att staden redan arbetar strategiskt med parkeringsfrågor, bland annat genom en parkeringsplan och nya riktlinjer för parkering vid nybyggnation.

En motion från Johan Nilsson (M) föreslår att Stockholms stad ska köpa eller byta mark för att bevara Långbro Parks natur- och kulturvärden. En privat fastighetsägare vill bygga 12 radhus och ett café på fastigheten Lågbron 1, som historiskt varit del av parken. Motionären vill att staden förvärvar marken för att integrera den i parken och säkra dess offentliga karaktär, eventuellt genom att erbjuda fastighetsägaren en annan plats för radhusen. Kommunstyrelsen anser dock att detaljplanearbetet för radhusen bör fortsätta och att allmänheten ska få yttra sig innan något beslut tas. Exploaterings- och stadsbyggnadsnämnderna bedömer att radhus och café är möjliga, och menar att frågan om markförvärv ligger utanför deras nuvarande uppdrag. Stadshus AB är positivt till bostäder men äger inte marken.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Johanneshovsvägen ska omvandlas till en grönskande boulevard med sänkt hastighet och färre körfält. Detta skulle frigöra yta för cirka 1045 nya bostäder, bredare gång- och cykelvägar samt ett nytt torg vid Lindes tvärbanestation, vilket syftar till att skapa ett grönare och mer levande område. Förslaget ligger i linje med stadens befintliga planer för Årstastråket, men Centerpartiet vill se att man går längre än vad som redan är planerat för att skapa en mer omfattande stadsutveckling.

Liberalerna föreslår att Stockholms stads policy för markanvisning, alltså hur staden säljer eller hyr ut mark till byggaktörer, ska ändras. Syftet är att staden ska kunna ställa tydligare sociala krav när ny mark anvisas, så att fler bostäder byggs som är tillgängliga för personer med sämre ekonomi. Man vill också att socialnämnden får en större roll i samarbetet kring bostäder för grupper med särskilda behov. Kommunstyrelsen anser dock att stadens befintliga arbete med nya riktlinjer för markanvisning och en handlingsplan för bostadsförsörjning redan tillgodoser motionens intentioner, och att sociala krav redan beaktas vid bostadsbyggande.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Kista ska utvecklas till Nordens totalförsvarscentrum för att vända den negativa trenden med företag som flyttar och för att öka tryggheten. Han vill att staden samarbetar med regeringen och andra aktörer för att locka fler försvarsrelaterade verksamheter och företag till Kista. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar intensivt med att utveckla Kista till en mer levande och attraktiv blandstad med fokus på teknik, innovation och etableringar, där försvarsrelaterade områden redan är en del av strategin. De anser därför att motionen redan är omhändertagen av pågående arbete och att inga nya uppdrag behövs.

Gabriel Kroon (SD) föreslår att invånare i Stockholm ska kunna betala för att få ett eget träd planterat på allmän mark, för att bidra till stadens grönska utan att belasta budgeten. Kommunstyrelsen avråder dock från förslaget, då liknande initiativ tidigare visat sig vara administrativt krävande och det finns problem med bland annat val av träd och skötselansvar. Staden satsar istället 71 miljoner kronor på trädplantering och skötsel, och arbetar med en ny trädpolicy.

Två politiker från SD har föreslagit att alla skyltar och reklam i Stockholm huvudsakligen ska vara på svenska. De vill att den svenska texten ska vara dubbelt så stor och lika läsbar som eventuell text på andra språk. Förslaget avslogs dock då de flesta nämnder och politiker anser att staden redan följer språklagen och att det finns behov av flerspråkighet för turister och nyanlända.

Motionärer från Liberalerna vill att stadens policydokument, som arkitekturpolicyn och strategin för småhusområden, ska få större genomslag i stadsutvecklingen. De menar att nämnder inte alltid följer dessa vilket kan leda till att Stockholms unika karaktär försvinner. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med att stärka integreringen av styrdokumenten och att det sker uppföljningar och utbildningsinsatser. De anser att motionens intentioner till stor del redan uppfylls genom det pågående arbetet.

Åsa Nilsson Söderström (L) föreslår att Stockholm inrättar ett kompetenscenter mot transnationellt förtryck, som riktar sig till personer som sökt skydd i Sverige men utsätts för hot och påtryckningar från sina hemländer. Centret skulle samla kunskap, ge stöd och erbjuda juridisk hjälp. Majoriteten av förvaltningarna och borgarrådet anser dock att detta faller utanför kommunens ansvar och är en statlig angelägenhet, men Liberalerna menar att det kan organiseras liknande centret Origo för hedersrelaterat våld.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms skolor i större utsträckning ska använda läsmetoden ”phonics” (ljudning) för att förbättra elevers läsförmåga, som en internationell studie visat har försämrats. Majoriteten av kommunstyrelsen och remissinstanserna, inklusive Stockholms universitet, håller med om att phonics är en viktig metod men betonar att den inte är tillräcklig på egen hand. De anser att en balanserad undervisning med flera metoder och fokus på språkförståelse är nödvändig, särskilt för elever med annat modersmål än svenska, och att politiker inte bör detaljstyra lärarnas undervisning.

Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att alla Stockholms parkeringshus ska samlas under bolaget Stockholm Parkering för att öka effektiviteten och tydliggöra ansvaret. Många instanser ser positivt på effektivisering men menar att det finns stora utmaningar med att flytta ägandet, bland annat juridiska och ekonomiska hinder. Istället föreslås att Stockholm Parkering ska drifta parkeringsytorna genom långsiktiga avtal, medan ägandet ligger kvar hos respektive bolag eller nämnd, för att undvika negativa ekonomiska effekter för hushållen.

Motionären Dennis Wedin (M) vill att kommunen ska vidta åtgärder för att sänka matpriserna genom att öka konkurrensen bland livsmedelsbutiker. Han föreslår bland annat att kommunen ska göra analyser av konkurrensen vid stadsutveckling, införa ett "snabbspår" för etablering av livsmedelsbutiker och se över befintliga detaljplaner. Kommunstyrelsen anser dock att staden redan arbetar aktivt med att underlätta för fler livsmedelsbutiker genom projekt som "Nya livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och markanvisning". De menar att ett snabbspår inte är nödvändigt eftersom detaljplaneprocessen är en viktig kvalitetssäkring, och att en översyn av alla detaljplaner inte är prioriterat. Även Moderaterna reserverar sig mot beslutet och anser att mer måste göras.

Svante Linusson (C) föreslår att Stockholm ska utreda om sportlovet ska flyttas till en tidigare vecka, som vecka 6, för att öka chansen till snö och vinterlek för de barn som stannar hemma i staden. Detta eftersom februari har blivit varmare och snön ofta försvunnit i slutet av månaden när sportlovet nu infaller (vecka 9). Staden avråder dock från förslaget och menar att det är osäkert om det blir snö även vecka 6, och att en ändring skulle skapa stora problem för skolor, föräldrar och företag som planerar sina aktiviteter utifrån den nuvarande sportlovsveckan.

Två politiker från SD vill stoppa bygget av ett LSS-boende i Lammholmen. De menar att platsen är olämplig på grund av dåliga markförhållanden, risk för förstörelse av skog och buller från motorvägen. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, med hänvisning till att det finns ett stort behov av LSS-boenden och att platsens lämplighet utreds noggrant inom ramen för detaljplaneprocessen, där alla aspekter som buller, naturvärden och markförhållanden beaktas.

Motionärer föreslår att Stockholms stad aktiverar ett vänortsavtal med Ukrainas huvudstad Kyjiv (Kiev) och etablerar en rutin för att stadens förvaltningar och bolag regelbundet donerar oanvänd utrustning till återuppbyggnaden av Ukraina. Majoriteten i kommunstyrelsen anser att staden redan gör mycket och att avtalet kan signeras när det är möjligt, men oppositionen vill agera omedelbart.

Johan Nilsson (M) har föreslagit att alla kommunala grund- och gymnasieskolor i Stockholm ska vara låsta dygnet runt för obehöriga. Detta för att minska säkerhetsrisker som stölder, skadegörelse och våldshandlingar, samt förbättra arbetsmiljön för personalen. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras genom att konstatera att majoriteten av skolorna redan har passersystem och att ett arbete pågår med att SISAB ska ta över kostnaderna för installation av dessa system för att möjliggöra fler låsta skolor. Man betonar också att låsta dörrar inte helt skyddar mot allvarligt våld och att ett bredare säkerhetsarbete behövs.

Moderaterna föreslår att Stockholms stad regelbundet ska kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck, minst en gång per mandatperiod, för att kunna följa utvecklingen och förbättra stadens insatser. De menar att den senaste studien är från 2019 och att det behövs uppdaterad kunskap för att effektivt motverka problemet, särskilt för att identifiera bortförda barn. Stadsledningskontoret, socialnämnden och utbildningsnämnden avråder dock från förslaget. De anser att det redan görs mycket arbete, att nya kartläggningar är resurskrävande och att de hellre vill prioritera det löpande arbetet med rutiner och samverkan för att direkt bekämpa hedersvåld.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att Stockholm Globe Arena Fastigheter AB, i samarbete med Hammarby IF och Djurgårdens IF, ska installera nya säkerhetslösningar på arenorna inför fotbollssäsongen 2025. Detta för att förhindra ordningsstörningar och avbrutna matcher, som har blivit vanligare under säsongen 2024. Stadsledningskontoret anser att tekniska lösningar kan bidra till tryggare arrangemang, men att en kulturförändring på läktarna också är nödvändig. De menar också att nya tekniska lösningar för att stoppa pyroteknik inte finns tillgängliga på marknaden än.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm säljer mark de äger utanför stadens gränser, främst i Botkyrka, Ekerö, Huddinge, Järfälla och Nacka. Marken köptes från början för att bygga ut förorter, men Centerpartiet menar att staden nu bör fokusera på att bygga tätare och mer klimatsmart inifrån och ut. Stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och fastighetsnämnden svarar att de redan arbetar med att sälja icke-strategisk mark när marknadsläget tillåter, och att de flesta sådana fastigheter redan har avyttrats sedan 2007. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till detta pågående arbete, vilket innebär att inget ytterligare uppdrag ges till nämnderna.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholms stad ska skapa en webbplats där alla medborgarförslag med tillhörande svar och beslut samlas. Syftet är att öka transparensen och underlätta för medborgare att följa sina förslag, samt för att staden ska bli bättre på att ge återkoppling. Kommunstyrelsen och nämnderna håller med om att detta är viktigt för demokratin och jobbar redan med att förbättra rutinerna och informationen om medborgarförslag.

Två politiker från Liberalerna föreslår att Stockholm startar ett pilotprojekt för att sätta solceller på kommunala byggnaders fasader och sedan utreda hur man kan göra detta mer. Syftet är att öka produktionen av förnybar energi i staden och minska klimatpåverkan. Kommunstyrelsen rekommenderar dock att inte starta ett nytt pilotprojekt, eftersom tidigare försök med fasadmonterade solceller visat att de är mindre effektiva och dyrare än solceller på tak. Istället anser man att befintliga metoder för att installera solceller på tak är tillräckliga och att stadens pengar ska användas där de gör störst nytta för klimatet.

Liberalerna föreslår att Stockholm stad ska anställa en "miljöcontroller" för Brommaprojektet, ett stort stadsutvecklingsprojekt där Bromma flygplats ska omvandlas till en ny stadsdel. Miljöcontrollern skulle ansvara för att minimera projektets miljöpåverkan, se till att saneringen av marken blir hälsosäker och att den biologiska mångfalden bevaras. Kommunstyrelsen svarar att de redan har stort fokus på miljö- och klimatfrågor i projektet och håller på att skapa en expertgrupp för hållbarhetsfrågor, och anser att en separat miljöcontroller inte behövs just nu. Liberalerna menar dock att en specialistgrupp inte räcker för att garantera transparens och ansvar i ett så stort och komplext projekt.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad anställer en "avtalscontroller" på trafikkontoret. Denna person ska granska, förhandla och följa upp stadens avtal med externa parter för att förhindra oväntade kostnadsökningar i stora projekt och säkerställa att skattemedel används effektivt. Trafikkontoret svarar att de redan har förstärkt arbetet med avtalsuppföljning och anställt en avtalscontroller, så man menar att förslaget redan är på plats.

Motionärerna Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) föreslår att Stockholm ska ta fram en strategi för att öka antalet kolonilotter och stadsodlingsytor. De vill att staden utreder vilka markområden som kan användas för odling, inklusive alternativa lösningar som tak- och vertikalodlingar, samt inför en enklare process för att etablera nya lotter. Detta för att minska de långa köerna och förbättra invånarnas välmående och stadens biologiska mångfald. Kommunstyrelsen, med stöd från flera nämnder, avstyrker motionen med hänvisning till att ett liknande program för stadsnära odling redan är under framtagande och snart är klart, vilket anses täcka motionens förslag. Liberalerna, inklusive motionärerna, reserverar sig och menar att utvecklingen går för långsamt och vill se snabbare åtgärder och fler innovativa odlingslösningar.

Motionärer från Moderaterna vill att en ny återvinningscentral omedelbart ska etableras i västra Söderort eftersom Sätra återvinningscentral stängdes vid årsskiftet 2024/2025. De föreslår att kommunfullmäktige ger bolag och nämnder i uppdrag att öka kapaciteten på befintliga återvinningscentraler och presentera en permanent eller tillfällig ersättning för Sätra. Som svar har det beslutats att en ny mini-återvinningscentral ska öppna i Skärholmen centrum i september 2025 och att arbetet med att hitta en permanent, fullstor återvinningscentral i området fortsätter. Vantörs återvinningscentral har också byggts om för att öka kapaciteten och den mobila Returrundan har fått fler stopp.

Nike Örbrink (KD) föreslår att Stockholm ska tillsätta en tillfällig "slöseriombudsman" i två år. Denna person skulle granska stadens utgifter i förvaltningar och bolag för att hitta hur pengar kan sparas och byråkratin minskas, så att skattepengarna används mer effektivt till kommunens kärnuppgifter. Majoriteten, ledd av Karin Wanngård, avvisar förslaget med hänvisning till att det redan finns omfattande granskningar och att en ny funktion riskerar att skapa dubbelarbete och mer byråkrati.

Två liberala politiker, Jan Jönsson och Björn Ljung, vill att Stockholms stad ska satsa mer på nya, innovativa sätt att bygga bostäder, särskilt för att fler ska ha råd att bo i staden. De lyfter fram "Kymmendömodellen" som ett exempel, där bostäder fördelas efter behov och hyran anpassas. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med att främja innovativa bostadsmodeller och en mer inkluderande bostadsmarknad, till exempel genom att prioritera hyresrätter och "Stockholmshus" med lägre hyror. Liberalerna menar dock att staden måste göra mer än att bara ha policys på plats, de vill se konkreta initiativ och att hinder för nya modeller, som Kymmendömodellen, undanröjs.

Motionären Johan Kling (C) vill att staden kartlägger och aktivt söker upp personer med funktionsnedsättning som varken arbetar eller studerar, för att erbjuda dem stöd till sysselsättning och studier. Stockholms stad svarar att man redan har välutvecklade insatser och uppsökande arbete riktat mot den här gruppen, bland annat genom Jobbtorg Stockholm och projekt som Lärkedjan. Man anser att en ny kartläggning inte är nödvändig och betonar vikten av individanpassat stöd snarare än separata lösningar som kan upplevas stigmatiserande.

Maurice Forslund (KD) föreslår att Stockholms stad slutar ge ekonomiskt stöd till papperslösa, eftersom han menar att det bidrar till ett skuggsamhälle. Detta strider mot stadens nuvarande riktlinjer som tillåter nödbistånd och stöd till barn, vilket motiveras av socialtjänstlagens yttersta ansvar och barnkonventionen. Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås och hänvisar till stadens skyldighet att ge nödbistånd samt att skydda barnens rättigheter.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholms stad ska köpa fler utbildningsplatser på folkhögskolor för ungdomar under 18 år som har svårt att klara gymnasiet. Detta skulle ge dem en ny chans i en mer anpassad studiemiljö och minska risken för utanförskap. Kommunstyrelsen avslår dock förslaget och anser att de nuvarande insatserna, som Ungvux och det kommunala aktivitetsansvaret (KAA), täcker behovet och erbjuder tillräckligt stöd.

Moderaterna har föreslagit att Stockholms stad ska ändra sin finanspolicy för att tillåta investeringar i europeisk försvarsindustri. Idag får staden inte investera i företag som producerar vapen. Moderaterna menar att detta skulle stärka Sveriges och Europas säkerhet. Stadsledningskontoret har svarat att staden inte har några pengar för sådana långsiktiga aktieplaceringar, då de likvida medlen behövs för löpande utgifter. Borgarrådet Karin Wanngård (S) menar att det finns bättre sätt att stödja Ukraina och att vapenindustrin redan har gott om kapital.

Centerpartiet föreslår att Stockholm ska införa ett tvärkommunalt team, likt Botkyrka kommuns OTTO-team, för att mer effektivt bekämpa organiserad brottslighet, välfärdsbrott och utnyttjande av människor. De vill att teamet ska samarbeta med polis och andra myndigheter för att upptäcka och hjälpa brottsoffer, som personer i farliga boenden eller utsatta för människohandel. Stockholms stad menar att de redan har ett liknande arbete genom projektet ”Samordnad tillsyn” som samarbetar med olika förvaltningar och myndigheter, och anser att det är mer ändamålsenligt att fortsätta utveckla detta snarare än att införa en ny parallell struktur.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har föreslagit att Stockholm ska använda ljusare färger på asfalt och trottoarer. Tanken är att detta ska göra staden mer attraktiv, sänka temperaturen under värmeböljor och spara energi på gatubelysning. Kommunstyrelsen avslår förslaget och anser att mer grönska och fler träd är de viktigaste och mest effektiva åtgärderna för att mildra värmeböljor i stadsmiljön.

Moderaterna, genom Dennis Wedin och Henrik Virro, föreslår att staden ska ta fram en gemensam strategi för Facility Management (FM) för att effektivisera skötsel av stadens fastigheter och lokaler. Målet är att spara pengar och förbättra servicen, då liknande satsningar i Tekniska nämndhuset sänkt kostnaderna med upp till 25%. Kommunstyrelsen tycker dock att den strategi som redan används för inköp är tillräcklig och att en ny, standardiserad strategi riskerar att minska flexibiliteten för stadens verksamheter, men understryker samtidigt att arbetet med att förbättra FM-verksamheten ska fortsätta.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska ta initiativ till att starta ett Teknikcollege i Stockholm för att förbättra tekniska utbildningar och minska kompetensbristen inom industrin. Förvaltningarna och majoriteten anser dock att staden inte bör starta ett eget initiativ då Region Stockholm redan driver ett liknande arbete som beräknas vara klart under 2025.

Motionärerna Kristin Jacobsson och Ismail Ali (båda C) vill inrätta familjesociala team i varje stadsdel för att förstärka samarbetet mellan förskolan, föräldrar och socialtjänsten. Syftet är att ge barn och familjer tidigt stöd och underlätta orosanmälningar. Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås eftersom staden redan har liknande insatser och pilotprojekt på gång, men Moderaterna och Centerpartiet har reservationer och vill se motionen bifallen.

Liliane Åkerlund (SD) föreslår att kommunen utreder möjligheten att sätta upp så kallade ”vänskapsbänkar” i parker och på andra platser i Stockholm. Syftet är att uppmuntra till fler sociala möten och minska ensamhet. De flesta nämnder är positiva till idén men påpekar att ett sådant projekt skulle kräva samordning och resurser, samt att liknande arbete redan pågår i staden.

Två politiker från SD har föreslagit att förtroendevalda som dömts för grova sexualbrott eller våldsbrott ska förlora rätten till ekonomisk ersättning eller avgångsvederlag efter avslutat uppdrag. Kommunstyrelsen meddelar att staden redan håller på att se över sina avtal för omställningsstöd och pension för politiker, och att eventuella begränsningar utreds inom det arbetet. Centerpartiet vill också begränsa avgångsvederlag, och utvidga det till att gälla alla allvarliga brott, inklusive de kopplade till organiserad brottslighet, och vill även pröva möjligheten att kräva tillbaka redan utbetalda ersättningar.

Centerpartiet föreslår att alla ungdomar som får ett feriejobb via Stockholms stad ska gå en obligatorisk CV-kurs och att ansökningsprocessen för feriejobb ska bli mer lik en riktig jobbansökan, till exempel med personligt brev. Kommunstyrelsen säger nej till motionen eftersom man redan utreder hur man kan samordna feriejobben och erbjuda stöd i jobbsökande, samt att den nuvarande ansökningsprocessen redan liknar en riktig rekrytering och att extra krav kan göra det svårare för unga att få sitt första jobb.

Motionärer från Moderaterna, Annika Elmlund och Johan Nilsson, föreslår att Stockholm ska bli en grönare och roligare stad genom att ta tillvara outnyttjade ytor som platta tak, ytor under broar och kajer, och skapa miniparker samt nya badplatser. De vill att exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att identifiera dessa platser och ta fram en åtgärdsplan för att förverkliga detta. Kommunstyrelsen svarar att många av dessa frågor redan hanteras inom befintliga program och uppdrag, som "Grönare Stockholm" och "Kajstrategi för Stockholms stad", och anser därför att inga nya uppdrag behövs.

Moderaterna har föreslagit att Stockholm ska ta fram en plan för att bygga fler radhus och radhusliknande bostäder. De menar att det behövs större bostäder för familjer och för att erbjuda mer variation i bostadsutbudet, så att inte familjer flyttar från staden. Majoriteten i kommunstyrelsen avslog dock förslaget och anser att frågorna redan hanteras inom befintlig planering, även om man delar ambitionen att öka andelen större bostäder för att minska trångboddheten och bryta segregationen i Stockholm.

Motionärer från Centerpartiet, Kristin Jacobsson och Jonas Naddebo, föreslår att Stockholms stad utreder möjligheten att införa en "flyttlots" för äldre. Syftet är att underlätta för äldre att flytta till mer anpassade bostäder, eftersom många bor kvar i bostäder som inte längre passar deras behov. Detta skulle också bidra till bättre rörlighet på bostadsmarknaden. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan har stöd via äldrekoordinatorer och hemtjänst, samt att en ny socialtjänstlag snart ger nya möjligheter. Äldrenämnden är positiv till en utredning men vill att den ska ha ett bredare perspektiv än enbart äldre. Däremot är stadsdelarna Enskede-Årsta-Vantör och Hässelby-Vällingby inte positiva till att inrätta en ny specifik funktion, utan menar att det redan finns befintliga stödstrukturer. Kungsholmens stadsdelsnämnd och Bostadsförmedlingen ser dock positivt på att frågan utreds, då anpassade bostäder kan stärka äldres självständighet och minska kommunens kostnader.

Motionärer från Moderaterna föreslår att utvalda bibliotek i Stockholm ska ha öppet nattetid under skollov och kulturevenemang, till exempel Stockholms kulturnatt och läslovet 2025. Detta för att skapa en unik upplevelse som stimulerar läslusten hos barn och vuxna, särskilt med tanke på sjunkande läsförståelse bland unga. Majoriteten i kommunstyrelsen avslog förslaget med motiveringen att biblioteken redan satsar på läsfrämjande aktiviteter och har fått utökad budget för längre öppettider, men Moderaterna reserverade sig mot beslutet.

Moderaterna föreslår att Stockholm ska sälja Hästa gård på Järvafältet, stadens enda kvarvarande jordbruk, till en privat aktör. De menar att gården behöver omfattande renoveringar som är för dyra för skattebetalarna, och att en försäljning skulle säkra en hållbar utveckling och frigöra stadens resurser. Kommunstyrelsen och flera nämnder avråder dock från försäljning och vill istället utveckla gården till en öppen mötesplats med kultur och natur, eftersom den anses vara en unik resurs med viktiga funktioner för lokal matförsörjning och rekreation, samt en förutsättning för förvaltningen av Igelbäckens kulturreservat.

Centerpartiet har föreslagit att Stockholm ska införa en ”potthålsgaranti” som innebär att potthål på gator och cykelbanor lagas inom 24 timmar efter anmälan. Detta för att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten. Kommunstyrelsen avråder dock från förslaget och menar att det inte är kostnadseffektivt med en sådan snabb garanti, utan att förebyggande underhåll och planerad lagning av flera hål samtidigt är ett bättre arbetssätt. Majoriteten i kommunstyrelsen framhåller att de redan satsat mer pengar på potthålslagning i sin budget för 2025.

Två Centerpartister föreslår att Stockholm ska inrätta ett cykelråd för att förbättra cykelinfrastrukturen. De menar att dagens dåliga samordning mellan olika förvaltningar leder till problem för cyklister, som hinder på cykelbanor och försämrad framkomlighet. Kommunstyrelsen avslår motionen med hänvisning till att en cykelsamordnare redan kommer att anställas för att förbättra samverkan kring cykelfrågor, men Centerpartiet anser att det inte räcker och vill se ett bredare cykelråd.

Centerpartiet föreslår att Stockholm ska förbättra framkomligheten för cyklister genom att bygga ihop det befintliga cykelnätet, minska köer vid trafikljus och vägarbeten, samt använda AI-teknik för att effektivisera trafikflöden. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med de föreslagna åtgärderna, som att åtgärda "missing links" och optimera trafiksignaler, och att en cykelplan med höga ambitioner för cykeltrafiken redan finns. Trots detta framhåller Farsta, Hägersten-Älvsjö och Södermalms stadsdelsnämnder vikten av att involvera lokalkännedom i planeringen och på Södermalm ser man tydliga exempel på långa väntetider vid trafikljus som kunde förbättras med AI.

Tom Hedrup (M) har föreslagit att alla gymnasieelever i Stockholm ska få besöka ett universitet minst en gång innan examen för att öka intresset för vidare studier, särskilt för elever från familjer utan studievana. Kommunstyrelsen menar att gymnasieskolorna redan samarbetar med universitet och Vetenskapens Hus för att erbjuda studiebesök och information, vilket är ett bra komplement till skolans undervisning. Moderaterna i kommunstyrelsen anser dock att det behövs en tydligare strategi för att säkerställa att alla elever får den här möjligheten.

Gabriel Kroon (SD) föreslår att Stockholms stad ska göra en hälsoekonomisk utvärdering av nyttan med miljözon klass 2 och 3, för att se om kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) är rimlig. Han menar att befintliga utredningar tyder på höga kostnader jämfört med andra samhällsinsatser och att miljözonerna påverkar både privatpersoner och företag ekonomiskt. Stadsledningskontoret, miljö- och hälsoskyddsnämnden och trafiknämnden avstyrker motionen. De anser att staden redan följer upp miljözonernas effekter på luftkvaliteten och att de positiva hälsoeffekterna är större än kostnaderna. De menar också att en sådan utvärdering skulle vara osäker på grund av brist på data och långsiktiga effekter.

Stockholms kommunfullmäktige ska besluta om att ändra de lokala ordningsföreskrifterna för att tillåta en ny hundrastgård i Fruängen, Hägersten-Älvsjö. Den nya rastgården, som blir cirka 3700 kvadratmeter och ligger vid Lotta Svärds Gränd/Vantörsvägen, syftar till att öka tryggheten i området och möta önskemål från invånarna. Merparten av de boende som deltagit i en dialog har varit positiva till förslaget.

Stockholms stad planerar en ny upphandling för betalväxeltjänster eftersom avtalet med Swedbank Pay AB (tidigare PayEx Sverige AB) går ut den 4 april 2027. Detta behövs för att invånarna ska kunna fortsätta betala för e-tjänster som kommunen erbjuder, till exempel att boka vigsel, betala för kulturaktiviteter och beställa kartor. Målet är att säkra att staden även i framtiden kan erbjuda smidiga och prisvärda digitala betallösningar, inklusive populära metoder som Swish.

Kommunfullmäktige har fattat ett reviderat inriktningsbeslut för Brommaprogrammet i Riksby. Det innebär att projektet minskas i omfattning, vilket sänker kostnaderna för Stockholms stad och Stockholm Vatten och Avfall AB med cirka 800 miljoner kronor. Den norra delen av etapp 1 och etapperna 2-4 utgår, men totalt planeras fortfarande 1 450 bostäder (hälften hyresrätter) och 1 500-2 000 arbetsplatser. Tyvärr försvinner planerade idrottsytor, men dialog pågår för att hitta alternativa lösningar för till exempel tennisverksamhet.

Stockholms stad beslutar att bygga en ny konstgräsplan för fotboll med planvärme och nya servicebyggnader på Gubbängens sportfält. Projektet ska stå klart under 2028 och omfattar bland annat omklädningsrum, café och teorisalar. Hammarby IF Fotboll kommer att hyra delar av den nya servicebyggnaden och får prioritering på den nya planen samt den befintliga Gubbängens BP, men alla föreningar kommer att kunna nyttja anläggningen.

Trafiknämnden föreslår att man ska fortsätta med planerna att reparera Sankt Eriksbron och samtidigt bredda cykelbanorna, trots att projektet blir dyrare än beräknat och kommer att ta längre tid. Ursprungligen beräknades kostnaden till 45 miljoner kronor och skulle vara klart 2025, men nya anbud har visat att det blir dyrare, och projektet beräknas nu vara klart 2028. Reparationerna är nödvändiga för brons funktion och cykelbanorna breddas för att förbättra säkerheten för cyklister. Vissa partier är kritiska till kostnadsökningarna och vill se en bättre kontroll över stadens infrastrukturprojekt.

Stockholms stad föreslår en ny biblioteksplan för de kommande fyra åren, kallad "Mer relevant än någonsin". Planen syftar till att utveckla biblioteken från enbart utlåningsplatser till samhällsviktiga, inkluderande mötesplatser över hela staden, med fokus på invånarnas delaktighet. Detta innebär bland annat att en gemensam boksamling ska införas för alla bibliotek och att större nodbibliotek ska skapas för att erbjuda ett bredare utbud. Barn och unga, personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska lyfts fram som prioriterade målgrupper.

Stockholms stad föreslår att Ålstensskogen och Storskogen i Bromma blir ett naturreservat på cirka 67,2 hektar, varav 19 hektar är vatten. Detta för att skydda den värdefulla naturen och de kulturhistoriska områdena, samt för att säkerställa att invånarna har tillgång till rekreationsytor som Solviksbadet. Trots att beslutet välkomnas av många, uttrycker Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reservationer och vill att reservatet utökas till att omfatta även delområde 25, som undantagits för eventuell bostadsbebyggelse.

Stockholms kommunfullmäktige ska godkänna byggstart för 122 nya hyresbostäder på Lilla Essingen, varav 12 servicelägenheter, i kvarteret Fotogenköket 2. Byggstart planeras till slutet av 2026 och inflyttning från slutet av 2028. Kostnaden beräknas till 457 miljoner kronor. Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverar sig, då de anser att Svenska Bostäder inte ska bygga dyra lägenheter utan fokusera på att renovera befintliga fastigheter eller sälja projektet till en privat aktör för att minska bolagets skulder.

Stockholms kommunfullmäktige planerar att godkänna byggnationen av 156 nya hyresrätter och tre kommersiella lokaler i kvarteret Bjurö 3 i Farsta strand. Projektet, som drivs av Familjebostäder, beräknas kosta 712 miljoner kronor och ska stå klart under 2030, med byggstart 2026. Moderaterna och Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet på grund av ökade kostnader och risker som kan leda till höga hyror, medan Sverigedemokraterna motsätter sig fler hyresrätter i Farsta strand på grund av sociala problem.

Stockholmshem planerar att bygga 140 nya hyreslägenheter och 6 LSS-lägenheter vid Björketorpsvägen i Norra Ängby/Beckomberga. Projektet, som beräknas kosta 470 miljoner kronor, ska vara inflyttningsklart i slutet av 2029 och klart 2030. Moderaterna och Sverigedemokraterna har invändningar mot projektet, bland annat att det tar grönytor i anspråk och förtätar villaområden.

Stockholmshem planerar att bygga 76 nya hyreslägenheter i två punkthus i Solberga, Hägersten, på fastigheten Taffelstenen 1. Dessutom ska en befintlig panncentral och kontorsbyggnad byggas om, där panncentralen eventuellt kan bli ett kulturhus. Projektet, som totalt kostar 305 miljoner kronor, planeras starta sent 2026 med inflyttning från tredje kvartalet 2028.

Stockholms stad föreslår att tre nämnder – arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och äldrenämnden – får besluta om vilka sociala insatser som ska kunna ges till invånare utan att en individuell behovsprövning behöver göras. Detta för att effektivisera införandet av den nya socialtjänstlagen fram till 2028. Besluten ska gälla för hela staden, men stadsdelsförvaltningarna ska få lämna synpunkter innan beslut fattas, vilket förväntas skynda på processen och göra socialtjänsten mer tillgänglig.

Dennis Wedin (M) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om att återuppta utredningen kring att bygga över Nynäsvägen. Vägen, som dagligen används av upp till 76 000 fordon, orsakar buller, avgaser och delar stadsdelar i Gamla Enskede och Johanneshov. En tidigare utredning avbröts 2025 på grund av ekonomiska skäl, men enligt Wedin saknades konkreta ekonomiska kalkyler som bevisade att projektet var för dyrt.

Johan Paccamonti (M) frågar klimat- och miljöborgarrådet Åsa Lindhagen (MP) om hur den nya bostadspolitiken påverkar Stockholms grönområden. M kritiserar att förtätning, som innebär att fler lägenheter byggs i villområden, leder till att grönområden som Myrberget i Bromma bebyggs. Detta trots att grönytor är viktiga för rekreation, naturvärden och till exempel för Alviksskolans idrottslektioner. Paccamonti vill veta varför grönområden offras och vad borgarrådet tänker göra för att stoppa exploateringen av Myrberget.

Moderaterna undrar varför delar av Ålstensskogen och Storskogen i Bromma inte tas med i ett nytt naturreservat, och befarar att området istället planeras för storskalig byggnation utan insyn. De frågar vilken typ av byggnation som planeras och varför informationen hålls hemlig för invånarna. Stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) svarar att ett naturreservat om 67,2 hektar inrättas för att skydda naturen, men att exploateringsnämnden beslutat att anvisa mark för cirka 50 nya hyresrätter, så kallade Stockholmshus, för att skapa ett mer blandat bostadsutbud i södra Bromma. Han menar att processen är öppen och demokratisk, och att allmänheten kommer att få möjlighet att lämna synpunkter under detaljplanearbetet.

Andréa Hedin (M) frågar trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S) om det utvärderade projektet Skolsociala team plus (SST+), som hjälper elever med hög frånvaro att komma tillbaka till skolan. Hon undrar varför endast 28 av 60 platser fylldes, hur projektet ska utvecklas för att nå fler, och när alla elever i Stockholm ska få tillgång till det. Alexander Ojanne (S) svarar att SST+ har många positiva effekter och att staden har avsatt medel för att göra det permanent och införa det successivt. Ett nytt, integrerat arbetssätt testas nu i vissa stadsdelar och ska utvärderas sommaren 2026 innan det sprids vidare.

Moderaterna undrar när äldre ska få dricka alkohol på stadens äldreboenden och träfflokaler igen, och ifrågasätter varför det inte har skett någon förändring trots löften från den rödgröna majoriteten. Frågan kommer upp efter att Vädurens seniorboende i Vasastan stoppat alkoholförtäring, medan Hornstulls servicehus uppges söka tillfälliga tillstånd. Moderaterna vill veta om det finns oenigheter inom majoriteten som försenar frågan och hur äldreborgarrådet ser på hanteringen.

Kristin Jacobsson (C) har ifrågasatt varför boende på seniorboendet Väduren inte längre får dricka alkoholhaltiga drycker, som en avec till kaffet, på egna initiativ i samlingslokalen under torsdagsfikan. Hon menar att det är ett onödigt förmynderi mot vuxna människor. Äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) svarar att staden måste följa alkohollagen när stadsdelsförvaltningen arrangerar verksamhet. Däremot har en lösning hittats: de boende kan fortsätta med sitt ”konjaksfika” om de själva arrangerar träffen i samlingslokalen, utan att stadsdelsförvaltningen står som arrangör. Detta innebär att lagen följs samtidigt som de boendes önskemål respekteras.

Svante Linusson (C) frågade trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om att förbjuda bensindrivna fordon på cykelbanor, då de bidrar till luftföroreningar och utgör en hälsorisk för cyklister. Linusson vill se ett förbud mot bensindrivna fordon på cykelbanor. Lars Strömgren (MP) delar oron för avgaserna men förklarar att kommunen inte kan förbjuda enbart bensindrivna mopeder på cykelbanor enligt nuvarande lag, utan måste i så fall förbjuda alla mopeder, även eldrivna. Ett sådant förbud skulle tvinga ut eldrivna mopeder i biltrafiken, vilket skulle skapa nya säkerhetsrisker. Strömgren har därför kontaktat infrastrukturministern för att få till lagändringar som möjliggör miljözoner för mopeder eller särklassificering av fordonsslagen, så att åtgärder kan riktas specifikt mot fossildrivna mopeder.

Moderaterna undrar varför staden planerar att lägga pengar på marknadsföringskampanjer för kommunala skolor istället för att satsa på att höja kvaliteten i undervisningen. De frågar hur mycket kampanjen kostar, vilka direktiv förskolor får gällande att informera föräldrar om skolval, och hur kampanjen ska utvärderas. Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) svarar att utbildningsförvaltningen inte ska ägna sig åt skönmålande reklam, utan riktade informationsinsatser vid skolvalet för att upplysa om informationsmöten. Hon menar att samarbetet mellan förskolor och skolor är viktigt för barnens bästa och att staden vill informera om vad kommunala skolor erbjuder, som lokaler och legitimerade lärare, för att föräldrar ska kunna göra ett informerat val.

Tom Hedrup (M) har ställt frågor till bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om den stora och växande skulden i Stockholms stads bostadsbolag (Stockholmshem, Familjebostäder och Svenska Bostäder). Idag är deras skulder cirka 36 miljarder kronor, vilket kostar cirka en miljard kronor i räntor årligen. Hedrup undrar hur skulden kommer att utvecklas när bolagen planerar att bygga 11 500 nya bostäder och om det finns en plan för att minska skulden eller om fastigheter kan behöva säljas.

Johan Paccamonti (M) frågar bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om Stockholms bostadspolitik. Han kritiserar att staden planerar att bygga fler flerbostadshus och hyresrätter i villa- och bostadsrättsområden, samt att detta kan leda till minskade grönområden. Paccamonti menar att politiken borde anpassas till stockholmarnas önskemål, där många vill bo i villa, och prioritera att skydda grönområden.

Nike Örbrink (KD) ställer finansborgarrådet Karin Wanngård (S) till svars för att staden först skrivit under en avsiktsförklaring om Östlig förbindelse med regeringen, regionen och Nacka kommun, men kort därefter uttalat sig negativt om projektet. Wanngård svarar att avsiktsförklaringen var ett villkor för att få statlig finansiering till tunnelbaneutbyggnad och Spårväg Syd, men att den inte innebär ett ställningstagande för att bygga vägen. Den rödgröna majoriteten i Stockholm vill inte bygga Östlig förbindelse då de anser att den är olönsam, ökar utsläppen och riskerar att leda till höjda trängselskatter.

Per Rosencrantz (M) ifrågasätter Stockholms stads ökade skuldsättning, som närmar sig 100 miljarder kronor, och kritiserar särskilt köpet av Hjulstahem för över en miljard. Han menar att lånen är för höga och inte skapar nya bostäder. Finansborgarrådet Karin Wanngård (S) svarar att köpet av Hjulstahem stärker Familjebostäders ekonomi, ger staden större kontroll över Hjulstas utveckling och kommer att finansieras av hyresintäkter, med förväntat positivt resultat på sikt.

Therese Lindström (M) har frågat trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om trafikkaoset i södra Stockholm, speciellt runt Gullmarsplan, Hammarby och Skansbron, på grund av samtidiga vägarbeten. Hon undrar om situationen kunde ha undvikits och vilka åtgärder som planeras för att minska köer och säkra framkomligheten. Lars Strömgren svarar att stora byggprojekt i en växande stad oundvikligen skapar störningar. Han betonar att Trafikkontoret arbetar med samordning och ställer höga krav på trafiken under byggtid. Enkelriktningen av Skansbron berodde på att entreprenören inte kunde garantera säker arbetsmiljö annars. Trafiken på Skansbron beräknas återgå till det normala den 9 december 2025, medan Johanneshovs trafikplats öppnas i slutet av 2025.

Nike Örbrink (KD) ställer frågor till finansborgarrådet Karin Wanngård (S) om Stockholms företagsklimat. Örbrink menar att stadens ranking i Svenskt Näringslivs mätning har försämrats kraftigt de senaste åren, vilket visar på ett sämre företagsklimat. Wanngård svarar att hon inte delar den bilden, och lyfter fram andra rapporter som visar att Stockholm är innovativt och attraktivt för företag. Hon nämner också att staden arbetar med åtgärder som en ny näringslivspolicy, fler näringslivsutvecklare i stadsdelarna och enklare bygglovshantering för att förbättra service och bemötande till företagare.

En interpellation från Andréa Hedin (M) lyfter problem med den otrygga och farliga trafikmiljön runt Hässelby Villastads skola, där vägar smalnats av och parkeringsregler ändrats, vilket skapar kaos och oro för elever, föräldrar och personal. Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) svarar att arbeten pågått under hösten 2025 för att göra närmiljön säkrare, bland annat med nya gång- och cykelbanor samt upphöjda övergångsställen. Parkeringsplatser för personal ska nu vara återställda och skolan har informerat om förändringarna. Hon betonar också att många bilburna elever skapar stora trafikvolymer och att säkra gång- och cykelvägar ska uppmuntra andra färdmedel, samt att föräldrar bör ta gemensamt ansvar för trafiksäkerheten.

Dennis Wedin (M) interpellerade trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om att rusta upp Spånga station. Wedin påpekar att stationen redan är hårt belastad med cirka 8 000 påstigande dagligen, och att antalet resenärer förväntas öka kraftigt med 3 500 nya bostäder i Bromstensstaden. Han föreslår åtgärder som en ny västlig entré, utbyggnad av stationsbyggnaden, förbättrad gångbro och utveckling av bussterminalen för att göra stationen trevligare, tryggare och mer tillgänglig. I sitt svar medger Lars Strömgren att det finns utmaningar med trängsel och driftsproblem vid Spånga station. Han framhåller att ansvaret är delat mellan Trafikverket, Region Stockholm och Stockholms stad, vilket har gjort tidigare försök till förbättringar svåra. Strömgren menar att mer genomgripande analyser behövs från Region Stockholm och Trafikverket för att kunna gå vidare med planering och finansiering. Han nämner att staden redan planerar för att förbättra ytorna närmast stationen med möblering, växter och förstärkt belysning.

Nike Örbrink (KD) frågar äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) hur Stockholm ska hantera det ökade behovet av vård- och omsorgsboenden fram till 2040, då antalet äldre väntas fördubblas. Hon ifrågasätter stadens begränsning av privata aktörer att bygga nya boenden och den växande skuldsättningen som belastar kommunen. Torun Boucher svarar att staden ska bygga boenden i egen regi för att säkerställa långsiktighet, kontroll och kvalitet. Hon menar att tidigare privatiseringar har lett till högre kostnader och att staden ska fortsätta med strategiska fastighetsavyttringar, men inte sälja ut välfärdsinfrastruktur som äldreomsorgen.

Moderaterna undrar vilken plan fastighetsborgarrådet Clara Lindblom (V) har för att förbättra Hötorgshallen och torghandeln på Hötorget, då de anser att hallen är eftersatt och torget dåligt skött. Fastighetsborgarrådet svarar att Hötorgshallen inte är ett sorgebarn utan har ökat i besökare och försäljning, men medger att det finns underhållsbehov som utreds. Staden arbetar även med att förbättra torgmiljön och anpassa torghandeln baserat på medborgardialoger.

Dennis Wedin (M) föreslår att Stockholm ska återinföra Vattenfestivalen för att göra staden roligare och lyfta fram dess unika läge vid vattnet. Han menar att festivalen kan moderniseras med ny teknik som drönarshower istället för fyrverkerier och fokus på förnybar energi. Finansborgarrådet Karin Wanngård (S) delar inte bilden av att Stockholm blivit tråkigare och menar att staden redan har ett rikt utbud av kultur och evenemang, som Kulturfestivalen och stora idrottsevenemang. Hon är öppen för nya idéer som bygger vidare på Vattenfestivalens tanke med moderna och hållbara upplevelser, men anser att en exakt återinförande av den gamla festivalen är onödigt då mycket av det den erbjöd redan finns idag och skulle konkurrera med befintliga evenemang.

Moderaterna undrar varför avgifterna för torghandel i Stockholm höjs, vilket de menar drabbar småföretagare och gör staden tråkigare. De pekar på att avgifterna blir dyrare på 32 av knappt 40 torg, bland annat på Medborgarplatsen och Kista Torg. Miljöpartiet svarar att avgiftshöjningen är en uppdatering av ett gammalt system från 2012 och ska spegla torgens attraktionskraft och kommersiella värde. Syftet är att skapa en mer transparent och platsanpassad prissättning för en mer hållbar och kvalitativ torghandel, samtidigt som kostnaden fortfarande är förmånlig jämfört med att hyra en lokal.

Per Rosencrantz (M) frågar trygghets- och socialborgarrådet Alexander Ojanne (S) om otryggheten i Hjorthagen. Detta beror på att ett utslussningsboende, med cirka 40 lägenheter för hemlösa och personer med missbruksproblem, har öppnats i området. Grannar och näringsidkare rapporterar om narkotikapåverkade personer, kanyler vid lekplatser, stölder och allmän otrygghet, och polisen larmar om risk för öppen drogscen. Alexander Ojanne svarar att det är oacceptabelt när hotfulla situationer eller brott förekommer och att åtgärder har vidtagits för att skapa lugn. Bland annat har vuxenuppsökare och ordningsvakter satts in, städningen har intensifierats och ett nära samarbete med polisen har etablerats. Dessutom har boende som betett sig illa fått flytta från boendet. Borgarrådet menar att dessa insatser tycks ha haft effekt och att antalet rapporterade problem har minskat avsevärt.

Nike Örbrink (KD) interpellerar stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) angående Hyresgästföreningens rapport om att bygga fler hyreslägenheter i villaområden för att motverka segregation. Örbrink ifrågasätter om styret tvångsblandar villaområden och anser att detta inte handlar om att bryta segregation utan om att korrigera oönskade olikheter. Hon ställer frågor om villaägare bidrar till segregation, om villaområden är ett problem, hur styrets arbete skiljer sig från Hyresgästföreningens vision, och hur borgarrådet ser på bevarandet av trädgårdsstädernas särart. Valeskog svarar att Stockholm ska byggas blandat för att motverka segregation, vilket är en inriktning som finns i stadens styrdokument, inklusive de som Kristdemokraterna ställer sig bakom. Han betonar att nya projekt prövas noggrant mot gällande policys och riktlinjer, och att det är viktigt att beakta kulturhistoriska värden i känsliga områden. Valeskog nämner seniorbostäder i anslutning till villaområden som ett exempel på hur man kan möjliggöra för äldre att bo kvar i sina områden.

Kommunstyrelsen har tagit fram en reviderad handlingsplan för en åldersvänlig stad som ska säkerställa att äldre stockholmare har goda möjligheter att bibehålla god hälsa, välbefinnande och delaktighet i samhället. Överförmyndarförvaltningen har granskat planen och anser att den är bra och ligger i linje med deras eget arbete för äldre, bland annat genom att se till att äldre som behöver det får god man eller förvaltare. Planen fokuserar på fem områden: delaktighet och inflytande, samverkan, social inkludering, bostäder och stadsmiljö, samt kommunikation och information.

Funktionshinderrådet har behandlat flera frågor som rör personer med funktionsnedsättning. Rådet diskuterade bland annat en årsrapport om kvalitetsgranskningar inom socialtjänsten, en digital tjänst för att söka stöd och service, samt hur SIP-möten (samordnade individuella planeringsmöten) kan förbättras för att bli mer användarvänliga och klientcentrerade.

Stockholms stad justerar arvodena för kommunala förtroendeuppdrag från och med den 1 januari 2026. Detta sker varje år och följer prisbasbeloppets utveckling, som för 2026 är 59 200 kronor. Syftet är att ersättningarna för de som har politiska uppdrag, som ledamöter i fullmäktige och nämnder, ska vara uppdaterade och rättvisa.

Stockholms läns god mans- och förvaltarförening ansöker om 70 000 kronor i bidrag för 2026. Föreningen, som grundades på initiativ av Stockholms stads överförmyndare, är en ideell organisation som erbjuder utbildning och rådgivning till gode män och förvaltare i länet. Överförmyndarförvaltningen anser att föreningen utför en viktig insats som underlättar för medborgare som behöver god man eller förvaltare, och rekommenderar att bidraget beviljas.

Överförmyndarnämnden i Stockholm har presenterat sin verksamhetsberättelse för 2025. Nämnden ansvarar för att se till att gode män och förvaltare sköter sina uppdrag och förvaltar tillgångar för personer som har svårt att sköta sin ekonomi, som äldre, personer med funktionsnedsättning och ensamkommande barn. Under 2025 har nämnden arbetat med att korta handläggningstiderna, rätta till brister som Länsstyrelsen påpekat och förbereda för e-tjänster, vilket resulterat i att de i stort sett kommit ikapp med ärenden från 2024.

Justitieombudsmannen (JO) kritiserar Stockholms överförmyndarnämnd för att det tog nästan ett år att granska och betala ut arvode för en årsräkning under 2024. JO anser också att nämndens granskning inte får vara för ytlig, utan måste kontrollera mer än bara de formella detaljerna.

Överförmyndarnämnden har godkänt sin verksamhetsplan för 2026. Planen fokuserar på att förkorta handläggningstider, rekrytera fler gode män och förvaltare, samt utveckla digitala tjänster. Mycket av arbetet 2026 kommer att handla om att förbereda och genomföra förändringar som förväntas komma från en ny statlig proposition om förmynderskap.

AB Stockholmshem, ett kommunalt bostadsbolag, har godkänt en lista över remisser de fått in och svarat på. Bland de inkomna remisserna finns en handlingsplan för barns rättigheter i Stockholm och en motion om att säkerställa korrekt användning av studentbostäder. De har också svarat på en remiss från Boverket om en gemensam väg för ärenden relaterade till plan- och bygglagen (PBL).

Stockholmshem rapporterar om sin bostadsproduktion och hur de ska bygga minst 290 nya lägenheter per år fram till 2026. Just nu bygger de över 400 lägenheter i Bromma (Utombordaren 2), Södermalm (Persikan) och Solberga (Skoblocket), som beräknas vara klara för inflyttning under kvartal 2, 2026. Målet är att bygga 3500 nya bostäder under mandatperioden, varav minst hälften ska vara så kallade Stockholmshus.

AB Stockholmshem utser representanter till årsstämmorna 2026 för sina två dotterbolag: AB Stockholmshem Fastighetsnät, som bygger bredbandsnät, och Stockholmshem i Skärholmen AB, som förvaltar bostäder i Skärholmen. Olle Torefeldt, vice vd, blir ordinarie ombud och Desiree Anger, redovisningschef, blir ersättare. Ombuden får i uppdrag att besluta om årsredovisningar, vinstfördelning och ansvarsfrihet för styrelsen.

Styrelsen för AB Stockholmshem har granskat och godkänt tio av bolagets policydokument för det kommande året. Bland dessa finns en ny policy för personuppgifter, samt en uppdaterad policy för uthyrning av bostäder. Den senare innebär att även äldre personer, utöver de med bostadsanpassningsbeslut, kan få hjälp med omflyttning till mindre eller mer tillgängliga bostäder om deras nuvarande fastighet ska byggas om.

AB Stockholmshem, som är Stockholms stads bostadsbolag, har godkänt sin finansiella månadsrapport för december 2025. Rapporten visar att bolagets interna lån uppgick till drygt 14 miljarder kronor, vilket är 90,5% av den tillåtna gränsen. Den genomsnittliga räntan för Stockholmshem för 2026 förväntas bli 2,69%, vilket är något högre än budgeterat och kan innebära högre räntekostnader för bolaget.

Stockholmshems styrelse har godkänt bolagets verksamhetsplan och budget för 2026. Det planeras dock endast byggstart för 76 nya bostäder, vilket Liberalerna och Moderaterna kritiserar. De anser att Stockholmshem ska fokusera på att utveckla Stockholmshusen med bra kvalitet och miljöprestanda, samt samarbeta med kommersiella aktörer. De efterfrågar också större lägenheter (70-90 kvm med 4-6 rum) för att sänka produktionskostnaderna och möta hyresgästernas behov. Vd informerade även om att omflyttningen i nybyggda Måsholmen 33 i Skärholmen ligger i nivå med andra nyproduktioner.

Denna punkt handlar om att styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB godkänner en lista med olika remissvar och en revisionsrapport. Remissvaren berör ämnen som en nationell naturrestaureringsplan, en ny miljöprövningsmyndighet, vattenåtgärdsprogram, vätgas i energisystemet, fastighetsbildning, PBL-ärenden (plan- och bygglagen) och behovet av skärpt kontroll av avfallshantering. Revisionsrapporten handlar om att motverka arbetslivskriminalitet.

Stockholms Stadshus AB justerar sina riktlinjer för hur dotterbolagen ska planera och hantera stora investeringar. Det handlar om projekt som kostar över 300 miljoner kronor eller är strategiskt viktiga. Ändringarna, som började gälla 1 januari 2026, förtydligar bland annat hur kostnadsutveckling och inflation ska räknas in i investeringskalkylerna, så att projekten blir mer realistiska och tydliga från start.

Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) rapporterar om 43 stora investeringsprojekt, värda totalt nästan 37 miljarder kronor, som handlar om vatten, avlopp och avfallshantering. Rapporten sammanfattar hur projekten fortskrider och hanterar budget, tidsplaner och eventuella oväntade händelser. Exempelvis har en ny sorteringsanläggning i Högdalen tagits i drift, och arbetet med Stockholms framtida avloppsrening (SFA) och vattenförsörjning (SFV) går framåt, bland annat med en ny Tenstareservoar.

Stockholm Vatten och Avfall AB informerar om upphandlingar för perioden juli-december 2025 som är värda över 10 miljoner kronor. Dessa upphandlingar gäller bland annat avfallshantering för trä och ris, drift av sopsuganläggningar i Hagastaden och Kista, underhåll av vattenreservoarer, renovering av vattenledningar i Ålsten samt olika tjänster för avloppsledningar och luktreducering.

Stockholms stad och Nacka kommun har tagit fram ett gemensamt åtgärdsprogram för Strömmen. Programmet syftar till att förbättra vattenkvaliteten och livsmiljön för djur och växter i Strömmen, som idag har otillfredsställande ekologisk och kemisk status. Förslagen inkluderar att minska föroreningar från sediment, trafik och avlopp, samt att förbättra den fysiska livsmiljön. Kostnaderna för dessa åtgärder uppskattas till hundratals miljoner kronor för att hantera förorenade sediment och mark, samt cirka 22 miljoner kronor för dagvattenåtgärder. Programmet är en förutsättning för att staden ska kunna bygga 140 000 nya bostäder till 2035 samtidigt som miljökvalitetsnormerna följs.

Projektet för Stockholms framtida avloppsrening (SFA) uppdateras med en lägesrapport för februari 2026. Arbetet med att bygga om Henriksdals reningsverk och en ny tunnel från Bromma fortsätter enligt plan. Avloppsvattnet från Bromma beräknas kunna ledas till Henriksdal under 2028, och hela reningsverket ska vara klart 2031. Budgeten ligger på 19,5 miljarder kronor (mars 2023 års prisnivå) och projektet följer den reviderade tid- och kostnadsplanen, även om det finns kvarstående risker kopplade till anläggningens skick, marknadsläget och materialtillgång.

Stockholm Vatten och Avfall föreslår att ett reviderat inriktningsbeslut fattas för projektet Centrala Bromma, Riksby. Detta innebär att 1450 nya bostäder och verksamhetsytor ska byggas i södra delen av Riksby. Budgeten för planeringsfasen utökas med 20,8 miljoner kronor till totalt 45 miljoner, med en uppskattad totalbudget på 636 miljoner kronor. Denna kostnadsökning beror bland annat på omfattande markarbeten, men projektets totala omfattning har minskats för att uppnå bättre lönsamhet.

Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) föreslår att ett nytt vattenverk byggs på Lovön för att säkra dricksvattenförsörjningen efter 2045. De nuvarande vattenverken är gamla och i dåligt skick. Den beräknade kostnaden för projektet är 8,2 miljarder kronor, med en möjlig ökning till 10,6 miljarder kronor med prisindexrisk. Det nya vattenverket ska möta framtida behov på grund av befolkningstillväxt och klimatförändringar, men projektet är komplext och riskerar förseningar på grund av plan- och tillståndsprocesser, till exempel att delar av naturreservatet på Lovön måste upphävas.

Stockholm Vatten och Avfall föreslår att fortsätta samarbetet med Stiftelsen Skansen för pedagogiskt stöd till barn och unga vid Baltic Sea Science Center. Detta innebär att elever fortsatt kan lära sig om vatten, avfall och miljö på Skansen, med fokus på Östersjön. Föreslaget avtal, värt upp till 3 miljoner kronor årligen, ska säkra att information om hållbart beteende sprids till unga stockholmare.

Stockholm Vatten och Avfall AB presenterar sin finansiella månadsrapport för november 2025. Bolagets låneskuld uppgår till 33 918 miljoner kronor och räntan för november var 2,65 procent. Styrelsen förväntas godkänna denna redovisning och en utökning av lånelimiten till 43 000 miljoner kronor för 2026 har redan godkänts.

Stockholm Vatten och Avfalls styrelse har godkänt bolagets budget och verksamhetsplan för 2026. De begär även en höjning av sin checkkredit från 37 miljarder till 43 miljarder kronor för planerade investeringar. Dessutom beslutades att ta emot en skrivelse om att styrelsen önskar en redovisning av innovationsprojekt inom vatten- och avloppsområdet.

Stockholm Vatten AB:s styrelse har informerats om flera remissvar kopplade till miljöfrågor. Dessa remissvar rör bland annat en nationell naturrestaureringsplan, en ny miljöprövningsmyndighet och vattenåtgärdsprogram. Styrelsen har även fått en revisionsrapport om hur man kan motverka arbetslivskriminalitet.

Stockholms Stadshus AB justerar sina riktlinjer för hur dotterbolagen ska hantera större investeringar, över 300 miljoner kronor eller av strategisk vikt. Ändringarna, som trädde i kraft 1 januari 2026, innebär bland annat tydligare regler för hur man beräknar framtida kostnadsökningar (inflation/index) i projektkalkyler. Syftet är att stärka och förtydliga styrningen av stadens stora investeringsprojekt.

Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) har fått i uppdrag att förbättra vattenkvaliteten i Stockholms sjöar och vattendrag. Detta görs genom att minska utsläpp av fosfor och koppar från dagvatten och avlopp. År 2025 nådde SVOA sina mål, men arbetet fortsätter med både nya reningsanläggningar och åtgärder mot felanslutningar i ledningsnätet för att nå god vattenstatus senast år 2035.

Stockholms kommunfullmäktige ska besluta om ett åtgärdsprogram för Strömmen för att förbättra vattenkvaliteten och livsmiljön för djur och växter. Strömmen har idag dålig ekologisk och kemisk status på grund av föroreningar från bland annat hamnområden, trafik och avloppsvatten. Åtgärderna, som beräknas kosta hundratals miljoner kronor, inkluderar att rena bottensediment och dagvatten, samt att förbättra den fysiska livsmiljön.

Denna rapport från Stockholm Vatten AB beskriver status för 43 stora investeringsprojekt över 200 miljoner kronor, med en total prognos på nästan 37 miljarder kronor. Projekten handlar främst om att bygga ut och underhålla vatten- och avloppsinfrastruktur, samt att möjliggöra nya bostadsområden och förbättra reningen av avloppsvatten. Rapporten detaljerar framsteg, tidsplaner och eventuella kostnadsavvikelser för varje projekt, inklusive åtgärder för klimatanpassning och nya vattenreservoarer.

Stockholm Vatten AB:s styrelse godkänner en rapport om upphandlingsbeslut som fattats under andra halvan av 2025, för avtal värda över 10 miljoner kronor. Det handlar om olika tjänster som är viktiga för stadens vatten- och avfallshantering, såsom underhåll av sopsugsanläggningar i Hagastaden och Kista Norra, rening av vattenreservoarer, renovering av vattenledningar i Ålsten samt service av avloppsledningar och luktreducerare. Besluten fattas av verkställande direktören efter rådgivning i inköpsrådet och rapporteras nu till styrelsen.

Stockholm Vatten AB godkänner en lista med investeringsbeslut för projekt mellan 10 och 50 miljoner kronor, fattade av verkställande direktören under juli-december 2025. Dessa investeringar inkluderar bland annat renovering av ventilation vid Norsborgs vattenverk, omläggning av VA-ledningar i Nälsta på grund av dåligt skick, samt åtgärder vid Örnsberg, Liljeholmskajen, Gullmarsplan, Källviken, Höglandet och Ålsten för att ansluta till den nya avloppstunneln. Vidare ingår VA-åtgärder kopplade till nya bostäder i Kråksätra, Liseberg, Flemingsbergsdalen, Mälarhöjden, Axelsberg, Bredäng och Sköndal centrum, samt förbättringar av vatten- och avloppsnätet i Birkastan-Röda Bergen och Nybrogatan.

Stockholms Framtida Avloppsrening (SFA) är ett stort projekt som syftar till att stänga Bromma reningsverk och leda avloppsvattnet till Henriksdals reningsverk, som byggs ut och moderniseras för att klara nya miljökrav och en växande befolkning. Projektet beräknas vara helt klart år 2031 och har en budget på cirka 22,5 miljarder kronor. Trots tidigare förseningar och ökade kostnader på grund av marknadsläget och komplexa arbeten, fortsätter projektet enligt reviderad plan och budget.

Stockholm Vatten AB ska utse Sigrid De Geyter som sin representant vid årsstämman för Mälarens Vattenvårdsförbund den 5 maj 2026. Förbundet, som är en ideell förening, arbetar för att förbättra beslutsunderlagen för samhällsplanering och annan verksamhet som påverkar vattenförhållandena i Mälaren.

Stockholm Vatten AB ska utse representanter till Tyresåns Vattenvårdsförbund, som arbetar för att bevara och utveckla naturvärdena i Tyresåns sjösystem som sträcker sig över flera kommuner. Sigrid De Geyter kommer att vara ombud på förbundsmöten fram till 2027, och Gabrielle Gjerswold och Bertil Timan nomineras till styrelsen. Detta innebär att Stockholm aktivt deltar i arbetet med att skydda och förbättra vattenmiljön i området.

Stockholm Vatten AB, som ansvarar för stadens vatten och avlopp, ska utse representanter till Svenskt Vattens årliga konferens och föreningsstämma 2026. Två deltagare från majoriteten och två från oppositionen ska delta på konferensen Vattenstämman i Malmö, och en särskild ombudsman ska representera Stockholm Vatten AB på föreningsstämman för att besluta i frågor som rör Sveriges vattenförsörjning och avloppshantering.

Stockholm Vatten AB behöver mer pengar, totalt 140 miljoner kronor, för att reparera och byta ut en utloppsledning vid Henriksdals reningsverk. Den gamla ledningen från 1940-talet är skadad och släpper ut orenat avloppsvatten nära strandlinjen vid Saltsjökvarn, vilket bryter mot miljötillståndet. Kostnadsökningen beror främst på oväntade läckage av sjövatten under byggarbetet, som kräver extra åtgärder för att kunna slutföra projektet säkert och miljövänligt.

Stockholms Vatten AB föreslås godkänna en utökad budget på 38 miljoner kronor, till totalt 60 miljoner kronor, för ett projekt på Hornsbruksgatan. Detta beror på oväntat mycket berg och närhet till tunnelbanan, vilket försenar arbetet med att förnya vatten- och avloppsledningarna för 36 nya bostäder. Projektet planeras vara klart under tredje kvartalet 2027 och syftar till att förbättra VA-försörjningen och minska risken för källaröversvämningar i området.

Stockholm Vatten AB planerar att investera upp till 225 miljoner kronor för att modernisera och förbättra reningsprocessen i Henriksdals reningsverk. Pengarna ska gå till att byta ut gammal maskinell utrustning i luftningsbassängerna (biolinje 2-5) för att säkerställa att verket kan hantera framtida avloppsreningsbehov, särskilt när avloppsvatten från Bromma reningsverk kopplas in. Arbetet kommer att utföras i etapper mellan 2026 och 2031.

Stockholm Vatten AB vill byta ut en 470 meter lång huvudvattenledning i Skarpnäck, på Gamla Tyresövägen, som är byggd med en känslig betongtyp som riskerar att spricka explosionsartat. Den nya ledningen blir av stål och tjockare (från 600 mm till 800 mm) för att säkra vattenleveransen till delar av Stockholm, Nacka, Värmdö och Tyresö samt minska risken för översvämningar, bland annat i koloniområden. Kostnaden beräknas till 52 miljoner kronor och inkluderar även krav på eldrivna arbetsfordon för att minska utsläpp och buller.

Stockholm Vatten AB planerar att bygga en dagvattenpark i Tenstadalen för att rena dagvattnet från Lunda industriområde innan det når Bällstaån. Parken ska minska föroreningar som fosfor, koppar och zink, vilket är viktigt för att Bällstaån och Mälaren-Ulvsundasjön ska få bättre vattenkvalitet. Projektet har blivit dyrare och försenats sedan tidigare beslut, bland annat på grund av sämre markförhållanden och att ett planerat samarbete med Stockholms stad har avbrutits.

Stockholm Vatten AB föreslås fatta ett reviderat inriktningsbeslut för Centrala Bromma, Riksby, en del av ett större program som syftar till att bygga cirka 1450 bostäder och verksamhetsytor. Budgeten för planeringsfasen utökas med 20,8 miljoner kronor till totalt 45 miljoner kronor, med en uppskattad totalbudget på 636 miljoner kronor. Denna ökning beror främst på ökade kostnader för markförstärkning och anpassning av vatten- och avloppssystemet, trots att projektets omfattning minskats från 24 till 16 kvarter för att förbättra lönsamheten.

Stockholm Vatten AB planerar att investera 250 miljoner kronor i Svartvik i Huddinge kommun för att bygga ut vatten- och avloppssystem. Detta är en del av Huddinge kommuns plan att utveckla området med cirka 400 nya bostäder, där det idag mest finns fritidshus. Projektet innebär att nya ledningar och fyra pumpstationer ska byggas för att möjliggöra kommunalt VA, vilket är en förutsättning för den nya detaljplanen.

Stockholm Vatten AB planerar att bygga ett nytt vattenverk på Lovön eftersom de befintliga verken är gamla och inte kan garantera dricksvattenförsörjningen efter 2045. Projektet beräknas kosta cirka 8,2 miljarder kronor, med en total budget upp till 10,6 miljarder inklusive risker och indexuppräkning. Syftet är att säkerställa dricksvattenkvalitet och kapacitet för Stockholmsregionen i framtiden, trots befolkningstillväxt och klimatförändringar. Byggnationen kräver bland annat att en del av naturreservatet på Lovön upphävs och att mark köps in, vilket medför risker för förseningar och kostnadsökningar.

Stockholm Vatten och Avfall vill fortsätta samarbetet med Skansen och deras Baltic Sea Science Center. Avtalet handlar om att ge pedagogiskt stöd till barn och unga, särskilt högstadie- och gymnasieelever, för att lära dem mer om vatten, miljö och hållbarhet kopplat till Östersjön. Det nya avtalet kan kosta upp till 3 miljoner kronor årligen och föreslås tecknas utan en öppen upphandling, eftersom Stockholm Vatten anser att Skansens verksamhet är unik och bäst lämpad för uppdraget.

Stockholm Vatten AB:s styrelse godkänner en finansiell månadsrapport för november 2025. Rapporten visar att bolagets låneskuld uppgår till 33 918 miljoner kronor, en ökning med 231 miljoner kronor sedan föregående månad, med en ränta på 2,65 procent. Bolaget har fått godkänt att utöka sin lånelimit till 43 000 miljoner kronor för 2026.

Stockholm Vatten AB:s styrelse har godkänt bolagets budget och verksamhetsplan för 2026. En särskild fråga har lagts fram om vikten av innovation och utveckling inom vatten- och avloppssektorn för att minska klimatpåverkan och stärka Stockholms attraktionskraft. Styrelsen kommer att få en översikt av forsknings- och utvecklingsprojekt inom VA-området och de projekt Stockholm Vatten AB är involverat i, med en bedömning av möjligheter till ytterligare deltagande.

Denna dagordningspunkt handlar om att styrelsen för Stockholm Avfall AB godkänner ett antal remissvar. Dessa remisser rör bland annat förslag till en nationell naturrestaureringsplan, en ny miljöprövningsmyndighet, samt ett åtgärdsprogram för vatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Styrelsen har även tagit del av en revisionsrapport om att motverka arbetslivskriminalitet.

Stockholms Stadshus AB justerar sina riktlinjer för hur dotterbolagen ska planera och hantera stora investeringar som överstiger 300 miljoner kronor, eller som är strategiskt viktiga. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 januari 2026, innebär bland annat tydligare regler för hur man beräknar och redovisar förväntade kostnadsökningar (inflation och index) i investeringskalkyler. Detta ska ge bättre kontroll och tydlighet över projektens ekonomi för Stockholms invånare.

Denna rapport informerar om stora investeringsprojekt som drivs av Stockholm Vatten och Avfall AB, alla med en budget över 200 miljoner kronor. Den beskriver statusen för 43 projekt, varav 29 är i genomförandefas. Många projekt, som nya vattenledningar i Flemingsbergsdalen, uppgraderingar av avloppsrening i Henriksdal och nya reservoarer i Tensta och Uggleviken, har försenats eller fått reviderade budgetar på grund av bland annat ökade kostnader och komplexa geologiska förhållanden. Två projekt för klimatåtgärder i Bromstensstaden avbryts då nyttan inte ansågs rimlig i förhållande till kostnaden, och projektet för en ny återvinningscentral i Lövsta är pausat i väntan på domstolsbeslut.

Stockholm Avfall AB anmäler vilka upphandlingar över 10 miljoner kronor som beslutats av VD under juli-december 2025. Detta inkluderar bland annat behandling av trä och ris från återvinningscentraler, drift och underhåll av sopsugsanläggningar i Hagastaden och Kista Norra, samt underhåll av vattenreservoarer och VA-ledningar i olika delar av staden.

Stockholm Avfall AB, som ansvarar för stadens avfallshantering, ska skicka deltagare till Avfall Sveriges årsmöte och konferens 2026 i Västerås. Fyra styrelseledamöter, två från majoriteten och två från oppositionen, ska delta i konferensen. Dessutom ska en representant utses för att företräda bolaget vid det formella årsmötet.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB föreslås fatta ett reviderat beslut för sopsugsanläggningen i Bromma Riksby. Det innebär att den planerade sopsuganläggningen för nya bostäder och verksamheter i Bromma Riksby minskas i omfattning, vilket gör att flera delprojekt avslutas och budgeten för planeringsfasen minskar med 4,4 miljoner kronor till 5,6 miljoner kronor. Den totala budgeten för projektet beräknas till 67,3 miljoner kronor, en minskning med 129 miljoner kronor jämfört med tidigare plan. Sopsugsanläggningen kommer att hantera restavfall, matavfall och plastförpackningar för cirka 1450 nya bostäder samt kommersiella lokaler.

Stockholm Avfall AB föreslår en ny tjänstegaranti för sophämtning, kallad "Närsorterat". Denna garanti utvidgas till att gälla för hushåll med villa eller radhus som sorterar restavfall, matavfall och förpackningsavfall, istället för bara restavfall som tidigare. Om soporna inte hämtas vid tre olika tillfällen under samma kvartal får hushållet 20 kronor per utebliven hämtning i avdrag på nästa faktura.

Denna månadsrapport för november 2025 visar att Stockholm Vatten och Avfall AB:s låneskuld uppgår till 33 918 miljoner kronor, en ökning med 231 miljoner kronor från föregående månad. Företaget har utnyttjat 91,7% av sin låneram, som nu utökats till 43 000 miljoner kronor för 2026. Månadsräntan för november var 2,65 procent och en prognos visar att den kan stiga till 3,27 procent i november 2028.

Stockholm Avfall AB:s styrelse har godkänt bolagets budget och verksamhetsplan för 2026. I budgeten ingår en plan för att hantera avfall och vatten, med fokus på att säkerställa god hälsa, livskvalitet och miljö för invånarna. Styrelsen betonar vikten av kostnadskontroll, transparens och att ta tillvara på nya innovationer för att minska klimatpåverkan och hålla nere avgifterna för hushållen.

Kommunstyrelsen har skickat ut ett förslag till en ny handlingsplan för en åldersvänlig stad för att få synpunkter från olika nämnder och förvaltningar. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet tycker att de ändringar som gjorts i handlingsplanen är bra, särskilt de som handlar om att äldre ska kunna delta i fler aktiviteter och känna sig mer socialt inkluderade. De tycker också att stadens bibliotek gör ett viktigt jobb med att hjälpa äldre som inte är digitala att inte hamna utanför. Kulturförvaltningen har inga fler synpunkter än de som de redan har lämnat.

Kulturnämnden ska besluta om att godkänna Stadsarkivets verksamhetsberättelse för 2025. Stadsarkivet bidrar till att bevara Stockholms historia och göra den tillgänglig för allmänheten, bland annat genom att hantera cirka 21 000 förfrågningar om arkivmaterial under året, vilket är en ökning med nästan nio procent. De arbetar också med att digitalisera material och erbjuda program och visningar som lockat närmare 7 000 besökare, med fokus på kvinnohistoria och andra underrepresenterade grupper.

Stadsarkivet har fattat tre beslut. Ett beslut rör bevarande och gallring av handlingar från ett EU-projekt. Ett annat handlar om samma sak för Stockholm Business Region och Starta Eget-arkivet. Det tredje beslutet är en dispens för arkivskåp för kyrkogårdsförvaltningen.

Bostadsförmedlingen i Stockholm AB presenterar sin årsrapport för 2025. De förmedlade rekordmånga 20 861 lägenheter under året, varav tusentals var ungdoms- och studentbostäder, samt bidrog till bostäder för utsatta grupper. Rapporten visar även att bolaget har en god ekonomi med ett överskott på 13,8 miljoner kronor och att de arbetar med att skydda personuppgifter.

Bostadsförmedlingen i Stockholms styrelse har godkänt sin budget och verksamhetsplan för 2026 samt fastställt nya regler för kö- och förmedling av bostäder, vilket direkt påverkar bostadssökande. Styrelsen diskuterade även att få mer detaljerad statistik om förmedlade lägenheter, möjligheten att påverka byggandet av större lägenheter samt digitaliseringen av förmedlingsprocessen.

AB Familjebostäders styrelse har godkänt en rapport över VD:ns beslut om stora investeringar under 2025. Besluten, som rör mellan 7 och 50 miljoner kronor per projekt, innefattar bland annat utredningar för nyproduktion av bostäder i Solberga, Tensta, Fruängen och Fagersjö. Dessutom genomförs renoveringar av fasader och fönster i Stureby och Högdalen, byte av vattenledningar i Farsta Centrum, installation av energisnål LED-belysning i hela beståndet, trygghetspaket i Svedmyra, Högdalen och Årsta, samt ombyggnad till LSS-boende i Farsta strand.

AB Familjebostäder redovisar ett gott resultat för 2025 och har investerat cirka 450 miljoner kronor i att rusta upp befintliga bostäder med bland annat nya installationer, underhåll och trygghetsåtgärder. Dessutom byggs nya hyresrätter, med 166 lägenheter i produktion och 79 nya projektstartade under året. Bolaget har också förbättrat kundnöjdheten, ökat tryggheten i områden som Tensta och Rinkeby, samt arbetat för att minska sin klimatpåverkan genom satsningar på energianvändning och återbruk.

Styrelsen har informerats om flera ärenden som rör stadsutveckling. Det handlar bland annat om granskning av bostäder i Midsommarkransen, samråd för en detaljplan i Bällsta Hamn och en färdplan för stadsutvecklingen i Kista-Sollentuna-Häggvik. Även en remiss om stadens fastigheter kan användas som skyddsrum har anmälts.

Stockholm stads Parkerings AB reviderar sin arbetsordning och instruktioner för hur företaget ska ledas. Den största ändringen är att det inte längre kommer att vara möjligt att få handlingar per post, utan allt kommer att tillgängliggöras digitalt. Detta är en årlig översyn som anpassas efter moderbolagets riktlinjer och syftar till att effektivisera styrelsens arbete.

Stockholms stads dotterbolag har fått i uppdrag att anta flera nya riktlinjer. Dessa inkluderar en handlingsplan mot rasism, ett program för hur staden ska göra sina inköp, nya mål för de som utför kommunala tjänster, riktlinjer mot mutor och jäv, samt en avfallsplan för Stockholm mellan 2025 och 2030. Syftet är att säkerställa att alla bolag inom koncernen arbetar enligt samma principer och stadens övergripande mål.

Denna punkt handlar om en marknadsrapport för februari 2026 som styrelsen ska godkänna. Rapporten innehåller information om intäkter, marknadsföring och olika projekt. Den är hemlig och föreslås godkännas av styrelsen.

Stockholms Stads Parkerings AB rapporterar sin ekonomiska månadsrapport för november 2025. Bolagets låneskuld uppgick till 1 495 miljoner kronor, en minskning med 31 miljoner kronor från föregående månad, och räntan för månaden var 2,61 procent. Rapporten innehåller även en ränteprognos för kommunkoncernens lån och beskriver hur bolagets lån anpassas till stadens finanspolicy.

Stockholm Parkering presenterar sitt årsbokslut för 2025, som visar ett bättre ekonomiskt resultat än budgeterat, främst tack vare ökade intäkter från elbilsladdning och besöksparkering. Bolaget bidrar med 170 miljoner kronor till Stockholms Stadshus AB. Planerade investeringar i nya parkeringsgarage, som Hjorthagsgaraget och Sandhagsgatan P-hus, har förskjutits i tid men arbetet fortsätter för att skapa mer parkeringsutrymme i staden, samtidigt som fokus ligger på hållbarhet och tillgänglighet.

Styrelsen för Stockholms Stads Parkerings AB har godkänt sin budget för 2026. De förväntar sig ett resultat på 100 miljoner kronor, vilket är högre än de 80 miljoner som kommunfullmäktige krävt, tack vare ökade intäkter från elbilsladdning och parkering. Bolaget ska även fortsättningsvis vara stadens laddoperatör och hantera parkeringar som byggs av bostadsbolagen. Dessutom har flera projekt för parkeringslösningar avslutats, medan andra reviderats för att fortsätta, bland annat vid Kristineberg och Årstafältet.

Denna rapport redovisar beslut om pensionsärenden för anställda i Stockholms stad under 2025. Totalt har 1698 pensionsärenden beslutats, vilket är en ökning från 1551 år 2024. De flesta besluten handlar om ålderspension till anställda som går i pension, men det finns också beslut om efterlevandepension till familjer, samt särskild avtalspension som beviljas av särskilda skäl.

Stockholms stad redovisar hur många arbetsrättsliga tvister och omplaceringar som hanterats under 2025. Antalet tvister ökade jämfört med tidigare år, med totalt 36 tvister. Stadens HR-avdelning arbetar aktivt med att ge rådgivning och föra dialog med fackliga organisationer för att lösa ärenden innan de blir formella tvister, vilket har lett till en markant ökning av ärenden som lösts i enighet. Dessutom har antalet omplaceringsutredningar ökat, och under 2025 kunde fem medarbetare erbjudas ny placering inom staden.

Stockholms stad planerar att renovera Sankt Eriksbron mellan Kungsholmen och Vasastaden samt bredda cykelbanorna. Renoveringen är nödvändig eftersom delar av bron har rostat och brokonstruktionen har skador. Bredare cykelbanor ska förbättra säkerheten och framkomligheten för cyklister. Projektet har blivit dyrare än beräknat, men staden anser att det är viktigt att genomföra åtgärderna ändå för att säkra brons funktion och livslängd, och för att främja cykeltrafiken.

Motionären Hanna Werner (M) föreslår att Odenplan ska utvecklas till ett grönare, mer levande och tryggare stadstorg med bättre anpassade cykelparkeringar. Staden svarar att arbetet med att göra Odenplan grönare redan pågår med bland annat blomsterurnor och tillfällig möblering. Angående cykelgaraget planeras förbättringar för att möta efterfrågan på elcykelplatser. Däremot anser majoriteten att en stor omdaning av Odenplan inte bör planeras just nu på grund av pågående och framtida tunnelbanearbeten.

Motionären Claes Nyberg (C) föreslår att Stockholm ska införa syskonförtur vid förskoleplacering. Det skulle innebära att barn får förtur till en förskola om de har ett syskon i en närliggande eller organisatoriskt kopplad grundskola. Syftet är att underlätta för barnfamiljer, minska stress och främja jämställdhet då kvinnor ofta tar störst ansvar för hämtning och lämning. Kommunstyrelsen avstyrker förslaget och anser att det inte är motiverat att genomföra förändringen utan omfattande utredningar, bland annat på grund av att förskolor och skolor inte tillhör samma organisation och att stadens olika områden har olika förutsättningar.

Motionärerna Ismail Ali och Claes Nyberg (C) föreslår att alla förskolor i Stockholm ska få möjlighet att odla som en del av undervisningen. De menar att det är viktigt för barns hälsa, motorik och förståelse för naturen och hållbarhet, och att det behövs en plan för att det ska bli en naturlig del av verksamheten, även för förskolor utan egna gårdar. Stockholms stad svarar att odling redan är en del av läroplanen och att det pågår flera insatser för grönare förskolegårdar och hållbarhet. De anser inte att det behövs ytterligare en stadsövergripande plan.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholm ska utreda livsvillkoren för äldre HBTQI-personer inom äldreomsorgen, ställa krav på HBTQI-kompetens vid upphandling av äldreomsorg samt erbjuda personal kontinuerlig utbildning i bemötandefrågor. De menar att äldre HBTQI-personer är särskilt utsatta och riskerar att dölja sin identitet av rädsla för diskriminering. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom hänvisning till redan pågående arbete med stadens handlingsplan för HBTQI-personers rättigheter och andra insatser som syftar till att säkerställa en inkluderande äldreomsorg, snarare än en separat utredning eller tillfälliga projekt.

Kristin Jacobsson (C) föreslår att Stockholm stad ska följa Europarådets konvention om människohandel genom att se till att potentiella offer får 30 dagars uppehållstillstånd för betänketid och ett "rättighetspaket" med boende, juridisk hjälp och psykologiskt stöd. Socialnämnden svarar att de redan jobbar aktivt med detta och reviderar sitt program mot våld och prostitution, men både Frälsningsarmén Safe Havens och Talita stöder motionen och pekar på bristande kunskap hos myndigheter som leder till att få ansökningar om betänketid görs.

Stockholms stad ska effektivisera hur beslut fattas kring socialtjänstens insatser utan behovsprövning, vilket är en ny möjlighet enligt den nya socialtjänstlagen. Arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och äldrenämnden får tillfälligt, fram till 2028, mandat att fatta dessa beslut för hela staden. Detta ska snabba upp anpassningen till den nya lagen, men stadsdelsförvaltningarna ska fortsatt få säga sitt innan beslut tas. Moderaterna kritiserar tempot i omställningen och vill se tätare uppföljning för ökad transparens.

Stockholms stad svarar på ett förslag från Utbildningsdepartementet om att Kriminalvården ska ansvara för skolverksamhet för barn och unga som sitter i fängelse. Staden är positiv till förslaget, då skolan är en viktig skyddsfaktor, men understryker att Kriminalvården måste upprätthålla hög kvalitet på undervisningen med behöriga lärare. Staden betonar också vikten av att enkelt kunna överföra information om eleverna när de går mellan Kriminalvårdens skola och det vanliga skolväsendet för att underlätta deras utbildning.

Stockholms stad ska justera pensionsavgifterna för förtroendevalda, alltså politiker och andra med uppdrag. Detta innebär att pensionsavgifterna höjs från 4,5 procent till 6 procent på inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp, och från 30 procent till 31,5 procent på inkomstdelar över detta. Förändringen, som gäller från 1 januari 2025, syftar till att harmonisera politikernas pensioner med de som gäller för anställda inom kommuner och regioner, vilket borgarrådet Emilia Bjuggren ser positivt på.

Stockholms stad planerar att bygga en ny konstgräsplan för fotboll med planvärme och ett nytt servicehus på Gubbängens sportfält. Projektet ska stå klart under 2028 och omfattar bland annat omklädningsrum, café och teorirum, som delvis kommer att hyras av Hammarby IF Fotboll. Den nya planen ska avlasta den akuta bristen på fotbollsplaner och gynna både bredd- och elitidrotten i söderort, men det finns en debatt kring hur mycket planen kommer att gynna Hammarby specifikt kontra andra föreningar.

Stockholms kommunstyrelse har yttrat sig om Lidingö stads handlingsplan för bostadsförsörjning. Lidingö planerar att bygga cirka 50 bostäder per år de närmaste tio åren, med fokus på särskilda boenden för äldre och personer med funktionsnedsättning. Stockholms stad kritiserar planen och menar att Lidingö borde bygga betydligt fler bostäder, minst 100-244 per år, för att leva upp till regionala behov och bidra till Stockholmsregionens utveckling.

Mikael Valier Furtenbach (KD) föreslår att Stockholm inför speciella arkitekturzoner i stadens äldre delar, som City och innerstaden. Tanken är att dessa zoner ska styra hur nya byggnader får se ut gällande höjd, volym, material och stil, för att bevara stadens gamla arkitektur och förhindra att nya hus sticker ut för mycket. Kommunstyrelsen avslår motionen med hänvisning till att det redan finns tillräckligt med regler och riktlinjer för att skydda stadens kulturmiljö, och att staden dessutom ska kunna utvecklas och tillåta nya stilar som speglar sin egen tid.

Stockholms stad planerar att inrätta Ålstensskogen och Storskogen i Bromma som naturreservat. Området är cirka 67,2 hektar stort, inklusive vatten, och sträcker sig från Storskogen norr om Alviksvägen till Solviksbadet i söder. Detta görs för att skydda den värdefulla naturen med gamla skogar och rika djurliv, samt för att bevara området för rekreation och friluftsliv för invånarna.

Stockholmshem planerar att bygga 76 nya hyreslägenheter i två punkthus, så kallade Stockholmshus, i Solberga, Hägersten. Dessutom ska en befintlig panncentral och kontorsbyggnad byggas om. Den totala kostnaden beräknas till 305 miljoner kronor och de första hyresgästerna beräknas kunna flytta in under tredje kvartalet 2028.

Stockholms kommunfullmäktige ska fatta beslut om AB Svenska Bostäders byggplaner för 122 nya hyresrätter, varav 12 servicelägenheter, i kvarteret Fotogenköket 2 på Lilla Essingen. Projektet, som även innefattar lokaler och gemensamma ytor, beräknas kosta 457 miljoner kronor och ska stå klart 2029. Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet och menar att Svenska Bostäder istället borde prioritera att renovera befintliga fastigheter och att nya projekt bör säljas till privata bolag för att minska Svenska Bostäders skulder.

Stockholms kommunfullmäktige ska fatta beslut om att godkänna Familjebostäders plan att bygga 156 nya hyresrätter och tre affärslokaler i Farsta strand. Projektet heter Bjurö 3 och kostar totalt 712 miljoner kronor. Byggstart planeras till 2026 och lägenheterna beräknas vara klara 2030. Majoriteten anser att projektet bidrar till att minska bostadsbristen och är viktigt för stadens tillväxt. Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna reserverar sig. De menar att kostnaderna har dubblerats sedan första beslutet, att projektet riskerar höga hyror och ökade skulder för bolaget, och att Farsta strand behöver blandade upplåtelseformer snarare än fler hyresrätter.

Kommunstyrelsen har beslutat att stadsdirektören ska upphandla en ny tjänst för leverans av profilprodukter och profilkläder som Stockholms stad använder i sitt kommunikationsarbete. Detta ramavtal, som inte medför några volymförpliktelser eller kostnader för staden, ska gälla från den 1 juni 2027 då det nuvarande avtalet löper ut. Oppositionen (M, L, C, KD) har dock uttryckt oro över stadens ekonomiska situation och betonar att alla icke-verksamhetskritiska inköp, som profilprodukter, måste präglas av återhållsamhet och endast göras om stadens kärnverksamheter som skola, omsorg och socialtjänst först får de resurser de behöver.

Stockholms kommunfullmäktige beslutade i november 2025 att införa nya avgifter för torghandelsplatser, som ska gälla från januari 2026. Beslutet har överklagats av flera torghandlare som menar att de nya avgifterna är oskäligt höga och påverkar deras möjlighet att bedriva verksamhet, särskilt på Kärrtorpstorg. Kommunstyrelsen föreslår nu att staden ska bestrida överklagandet till Förvaltningsrätten, med motiveringen att avgifterna är skäliga och lagenliga, samt att den nya avgiftsmodellen är baserad på en zonindelning som tar hänsyn till torgens läge och attraktivitet, med syfte att bättre återspegla nyttjandet av platserna.

Stockholms stad yttrar sig över Trafikverkets förslag till nationell plan för hur vägar, järnvägar och farleder ska underhållas och byggas ut 2026–2037. Stockholm välkomnar att budgeten har ökats till 1 200 miljarder kronor och att flera projekt i Stockholm inkluderas, men anser att det inte räcker för regionens stora behov. Staden betonar vikten av att prioritera kollektivtrafik, tvärförbindelser och att klimatmålen ska ligga till grund för investeringarna. Moderaterna och Sverigedemokraterna beklagar att Östlig förbindelse inte ingår i förslaget, då de menar att den skulle minska bilköer och förbättra framkomligheten. Centerpartiet vill också förbättra internationell tillgänglighet till Arlanda och stärka spårbunden trafik.

Stockholmshem planerar att bygga 140 nya hyreslägenheter och 6 LSS-bostäder vid Björketorpsvägen i Norra Ängby/Beckomberga. Projektet, som beräknas kosta 470 miljoner kronor, planeras starta sent 2027 och vara inflyttningsklart i slutet av 2029. Moderaterna och Sverigedemokraterna invänder mot att grönområden tas i anspråk och förtätning av villaområden.

Stockholms stad har beslutat om hur de ska arbeta för att påverka EU:s beslut under 2026. Detta görs årligen för att säkerställa att EU:s lagar är anpassade till Stockholms förhållanden och att stadens verksamheter är förberedda på förändringar i EU-reglerna. Prioriterade områden för 2026 inkluderar bland annat klimat och miljö, energi, transport, digitalisering och välfärd, med syftet att skydda stockholmarnas intressen.

Stockholm Exergi Tunnlar AB söker tillstånd för att fortsätta leda bort grundvatten från Örbytunneln, som ligger i Enskede-Årsta-Vantör. Syftet är att se till att tunneln inte fylls med vatten, vilket skulle stoppa den samhällsnyttiga verksamheten där. Ansökan bedöms ha liten risk att skada byggnader, natur eller kulturhistoriska platser, och bolaget utreder hur miljön påverkas.

Stockholms stad har fått en remiss gällande en slutrapport från Stiftelsen Sveriges Nationaldag om hur nationaldagsfirandet kan samordnas och bli mer inkluderande i hela landet. Staden välkomnar förslaget om att länsstyrelserna får en tydligare roll i samordningen och att kommunerna, som Stockholm, fortsätter att arrangera lokala firanden, med särskilt fokus på medborgarskapsceremonierna i Stadshuset. Kristdemokraterna i Stockholm motsätter sig dock att kalla nationaldagen för "6 juni" istället för "nationaldagen" och anser att högtidligheten ska stärkas.

Stockholms stad yttrar sig om Trafikverkets plan att bygga ut Mälarbanan mellan Duvbo och Spånga från två till fyra spår. Utbyggnaden ska öka kapaciteten för tågtrafiken och staden är positiv till detta. Dock har staden synpunkter gällande samordning med kommunens egna stadsutvecklingsprojekt, påverkan på befintlig infrastruktur och fastigheter, samt frågor kring bullerskydd och dagvattenhantering för att minimera störningar för boende och säkerställa stadens framtida utveckling i områden som Solvalla och Bromsten.

Stockholms stad ska yttra sig över ett statligt förslag om hur AI-förordningen ska införas i Sverige senast i augusti 2026. Staden är positiv till förslaget, men anser att utredningen inte tillräckligt har belyst konsekvenserna för kommunerna, särskilt när det gäller tillsyn av AI-system inom högriskområden som utbildning och vård. Staden vill även att kommunernas roll som innovatörer och utvecklingspartner tydliggörs.

Region Stockholm utreder just nu flera möjliga sträckningar för en ny tunnelbanelinje till det blivande bostadsområdet Bromma Parkstad, som ska ersätta Bromma flygplats. Utredningen är i ett tidigt skede och inga beslut är tagna, men syftet är att hitta den bästa lösningen för kollektivtrafiken när området byggs ut. Stockholms stad betonar vikten av att tunnelbanan ska stärka hela kollektivtrafiksystemet i Västerort och att det behövs minst två stationer med flera uppgångar i Bromma Parkstad.

Regeringen vill införa en ny lag för hur Skatteverket ska förmedla post till personer med skyddade personuppgifter, som exempelvis de som flytt från våldsamma relationer eller vittnat mot kriminella. Detta förslag syftar till att göra postförmedlingen säkrare och effektivare för dessa utsatta grupper. Stockholms stad är positiv till förslaget, men vill se ett förtydligande som säkerställer att även kommunala myndigheter kan använda tjänsten och att fysisk postförmedling inte ersätts av digitala lösningar.

Liberalerna föreslår att staden börjar planera för en Stockholmsutställning 2030, liknande den banbrytande utställningen 1930. Utställningen skulle fokusera på arkitektur, design och stadens utveckling, både historiskt och framåt. Stadens majoritet har redan lagt en budget för att utreda förutsättningarna för en sådan utställning, och arbetet pågår med att involvera näringslivet och civilsamhället.

Stockholms kommunfullmäktige ska godkänna en ny biblioteksplan, "Mer relevant än någonsin", som ska gälla de kommande fyra åren. Planen fokuserar på att utveckla biblioteken från att vara platser med bara böcker till att bli mer levande, samhällsviktiga mötesplatser som är tillgängliga i hela staden och där invånarna kan vara delaktiga. Detta innebär bland annat en gemensam boksamling för alla Stockholmsbibliotek, utökad medborgarservice och etablering av större så kallade nodbibliotek för att erbjuda ett bredare utbud, samtidigt som de lokala biblioteken får längre öppettider.

Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholms tre kommunala bostadsbolag – Familjebostäder, Svenska Bostäder och Stockholmshem – slås ihop för att öka effektiviteten, spara pengar och bygga fler bostäder. En sammanslagning skulle bland annat kunna effektivisera byggprocesser och fastighetsförvaltning. Kommunstyrelsen, stadsledningskontoret och bostadsbolagen själva anser dock att en utredning inte behövs. De menar att bolagen redan arbetar med att effektivisera och samarbeta, samt att en sammanslagning skulle kunna bli för stor att styra och möta juridiska hinder. De föreslår därför att motionen avslås, även om Centerpartiet reserverar sig mot beslutet.

Jonas Naddebo (C) har lagt fram ett förslag om att Stockholm ska införa en "idrottsnorm". Det betyder att staden tidigt ska planera in idrottsytor som hallar och planer när nya områden byggs, till exempel i Frihamnen och Slakthusområdet, för att undvika att de prioriteras bort. Många idrottsförbund stöder förslaget och menar att bristen på idrottsytor i Stockholm är akut och leder till sämre träningsmöjligheter och att idrottare lämnar staden. Kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar med att inkludera idrott i stadsplaneringen genom en strategi för idrottsanläggningar och att ytterligare uppdrag inte behövs, även om man delar ambitionen om att idrotten ska få plats.

Motionären Dennis Wedin (M) vill att staden ska hitta en långsiktig och samlad lösning för Örnsbergs Kanotsällskap, inklusive en plats för ett nytt klubbhus. Sällskapets tidigare klubbhus i Gröndal revs 2018 för bostadsbyggande, och trots löften om ett nytt har ingen permanent lösning presenterats, vilket har lett till dyra tillfälliga lösningar. Staden, genom bland annat exploaterings- och idrottsnämnden, menar att de redan arbetar aktivt med att hitta en lösning, inklusive en samlokalisering för klubbens verksamhet i Gröndal och på Reimersholme, och ser därför ingen anledning att ge ytterligare uppdrag.

Hanna Wistrand (L) har föreslagit att Stockholm stad ska undersöka hur man kan erbjuda simundervisning till nyanlända vuxna, bland annat genom samarbete med SFI (Svenska för invandrare) och lokala idrottsföreningar. Målet är att öka simkunnigheten och underlätta integrationen i föreningslivet. Även om det finns praktiska och juridiska hinder, ser förvaltningarna positivt på att förbättra simkunnigheten hos nyanlända. Regeringen arbetar med ett förslag där SFI-lärare ska informera om var vuxna kan lära sig simma.

Kommunstyrelsen har granskat en lägesrapport för ombyggnaden av en gammal bryggeribyggnad i Ulvsunda industriområde till ett nytt idrottscenter, kallat Bryggeriet i Bromma. Projektet, som invigs i september 2026, kommer att erbjuda ytor för en mängd olika sporter och har en budget på omkring 902 miljoner kronor. Det har varit diskussioner om att slutkostnaden riskerar att överskrida budgeten, men projektledningen arbetar aktivt för att hålla sig inom ramen och hantera eventuella risker.

Stockholms kommunfullmäktige ska besluta om en ny hundrastgård i Fruängen, Hägersten-Älvsjö. Den nya rastgården, som blir cirka 3700 kvadratmeter stor och ligger vid Lotta Svärds Gränd/Vantörsvägen, innebär en ändring i stadens lokala ordningsföreskrifter. Många medborgare i Fruängen har länge önskat en hundrastgård i området, och en digital dialog har visat stort stöd för förslaget. Syftet är att bidra till ökad trygghet och trivsel i området.

Regeringen har tillsatt en kommission som ska analysera hur produktiviteten i svenskt näringsliv och offentlig sektor kan höjas, med syfte att öka tillväxten och effektiviteten. Kommissionen har presenterat två delbetänkanden med förslag som nu skickats på remiss till Stockholms stad. Staden välkomnar en översyn men kritiserar att analyserna är för ytliga och avstyrker flera förslag, till exempel begränsningar av det kommunala planmonopolet, marknadshyror och skattesänkningar för höginkomsttagare.

Detta ärende handlar om Skolfastigheter i Stockholm AB:s (SISAB) ekonomiska månadsrapporter för november och december 2025. Rapporterna visar att bolagets resultat överstiger budgeten, främst på grund av försäljning av fastigheter. Vissa projekt för nya skolor och förskolor har avbeställts av hyresgästerna, men generellt sett uppnås målen för drift- och administrationskostnader.

Denna agenda handlar om flera ärenden som rör SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB). Dels handlar det om remissvar gällande nationella system för att hantera bygglovsärenden och fastighetsbildning, där SISAB vill se en effektivare och enhetligare process men varnar för att lokalkännedomen kan minska. Dels yttrar sig SISAB kring en motion om att alla fotbollsplaner i Stockholm ska ha tillgång till toaletter och större planer även omklädningsrum, där SISAB planerar att utöka tillgängligheten genom att öppna fler idrottslokaler utanför skoltid. Slutligen innehåller agendan även finansiella månadsrapporter för november och december 2025 för SISAB.

SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB) har beslutat att byta ut otrygga glaspartier i skolor i Hägersten-Älvsjö, Södermalm och Kungsholmen. Detta projekt, som kallas "Säkra glas" för förvaltningsområde 2, syftar till att förbättra säkerheten för barn och unga. Kostnaden beräknas till 15,5 miljoner kronor och arbetet planeras att genomföras under 2026, med fokus på att återvinna så mycket glas som möjligt.

Fagersjöskolan i Farsta ska få nya vatten-, avlopps- och värmestammar samt elarbeten för belysning, då de nuvarande systemen är gamla. Dessutom ska ventilationen i klassrum, matsal och gymnastiksal förbättras för att klara fler personer och möta dagens krav. Projektet beräknas kosta totalt 80,4 miljoner kronor och ska genomföras mellan oktober 2027 och oktober 2030, vilket innebär att skolan kommer att evakueras under en del av byggtiden.

Stadsrevisionen har granskat hur SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB) sköter underhållet av skolfastigheterna. Granskningen visar att SISAB i stort sett säkerställer att underhåll utförs, med tydliga planer och processer. Dock har SISAB historiskt inte använt alla budgeterade medel för ersättningsinvesteringar, men de arbetar sedan 2023 med att förbättra styrningen för att utnyttja budgeten fullt ut, vilket har gett resultat under 2025.

SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB) presenterar sitt preliminära årsbokslut för 2025. Bolaget, som förvaltar förskolor och skolor i Stockholm, redovisar ett resultat på 14,4 miljoner kronor efter finansnetto, och investeringar på 1 250 miljoner kronor. De har också uppnått sitt mål att minska energianvändningen med 10 procent ett år tidigare än planerat, samt förbättrat tryggheten på skol- och förskolegårdarna.

Staden föreslår en ny detaljplan för området Ängsbotten 6 m.fl. i Hjorthagen. Planen möjliggör byggandet av cirka 420 nya bostäder, inklusive bostäder för vård och omsorg samt en livsmedelsbutik och andra centrumverksamheter. Ett samrådsmöte hålls den 18 februari 2026 i Berghs School of Communication för att ge invånare möjlighet att lämna synpunkter på förslaget senast den 9 mars 2026.

Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett förslag till ny detaljplan för Bällsta Hamn i Ulvsunda industriområde, en del av ett större utvecklingsområde nära Bromma flygplats. Planen innebär att cirka 1400 nya bostäder, lokaler, kontor, hotell, skolor och förskolor ska byggas. Dessutom planeras nya gator, parker och en pendelbåtshållplats vid Bällstaviken. Förslaget visas för samråd mellan 16 december 2025 och 16 februari 2026, med ett informationsmöte för allmänheten den 26 januari 2026.