Arbete för alla: inkludering och bättre jobbmöjligheter i Stockholm

Utsändes senare [Protokoll FHR 260114.pdf] Arbetsmarknadsförvaltningen Protokoll nr 1 Staben för strategi och samordning Sida 1 (4) 2026-01-14 AMF 2026/2 Protokoll fört vid möte med arbetsmarknadsnämndens råd för funktionshinderfrågor Tidpunkt Onsdagen den 14 januari, kl. 15:30-17:30 Plats Arbetsmarknadsförvaltningen, Palmfeltsvägen 5, lokal Festivalen och via Zoom Närvarande från rådet för funktionshinderfrågor Bengt Lyngbäck, FUB Stockholm- För barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning Ann-Cristin Broberg, Neuroförbundet Stockholm, Zoom Doaa Zatara, Synskadades Riksförbund Stockholms Stad, Zoom Sven Zachari, Synskadades Riksförbund Stockholms Stad Elsa Brunemalm, Stockholms Dövas förening Marie Kringberg, Föreningen för Rörelsehindrade Barn & Ungdomar i Stockholms län Andreas Nyhlén, Autism Stockholms län Närvarande från arbetsmarknadsförvaltningen Jenny Häggmark Lindmark, områdeschef Jobbtorg Stockholm: Funktionsnedsättning och psykisk ohälsa Amina Engman Granström, strateg inom mänskliga rättigheter Hanna Holmäng, sekreterare Särskilt inbjudna Arvid Vikman Rindevall, (S) ordförande arbetsmarknadsnämnden Johan Kling, (C), vice ordförande arbetsmarknadsnämnden Justering Justerat den 16 januari 2026 Bengt Lyngbäck Sven Zachari Ordförande Justerare Protokoll nr 1 FHR 2026-01-14 Sida 2 (4) §1. Mötets öppnande och fastställande av dagordning Ordförande Bengt Lyngbäck öppnade mötet och dagordningen fastställdes. I samband med mötets öppnande bad ordföranden om en tyst minut för att hedra minnet av Lena Huss, ordförande i Funktionsrätt och tidigare medlem i rådet, som i början av januari somnade in efter en tids sjukdom. §2. Val av justerare samt justeringsdag Sven Zachari valdes till justerare. Protokollet justeras den 16 januari. §3. Dialog med arbetsmarknadsnämndens presidium Rådet samtalade med Arvid Vikman Rindevall, ordförande för arbetsmarknadsnämnden (S) och Johan Kling, vice ordförande för arbetsmarknadsnämnden (C) I dialogen redogjorde rådet bland annat för sin verksamhetsplan med fyra prioriterade fokusområden för 2026. Inom ramen för fokusområde ”1. Staden som inkluderande arbetsgivare” framförde rådsledamöterna bland annat vikten av att fortsätta arbetet med arbetsdifferentiering inom stadens verksamheter samt att se över rekryteringskrav och anställningsprocesser som riskerar att utestänga personer med funktionsnedsättning. Rådet lyfte ett exempel i sammanhanget där äldreförvaltningen inom Stockholm stad sökte äldrevägledare till målgruppen döva. Enligt kravspecifikationen i jobbannonsen skulle arbetstagaren vara hörande, något som är direkt diskriminerande. Inom ramen för fokusområde ”2. Övergång från utbildning till arbete” lyftes särskilt vikten av att ha ett intersektionellt angreppssätt inom området för att säkerhetsställa att individuellt stöd ges till exempelvis individer med flera funktionsnedsättningar samt att individer som har funktionsnedsättningar men som inte är målgrupp för stadens verksamheter och insatser såsom BRON, IWork och Lärkedjan, får adekvat stöd. Inom fokusområde ”3. Program för tillgänglighet och delaktighet – från ord till handling” betonade rådsledamöterna behovet av tydligare mål och indikatorer för nämndens arbete. Inom fokusområdet ”4. Delaktighet och inflytande i praktiken” framhöll rådet att de önskar mer information och återkoppling av utveckling och Protokoll fört vid möte med resultat kopplade till valda fokusområdena från förvaltningen i syfte att arbetsmarknadsnämndens råd för ledamöterna ska kunna bidra utifrån sin kunskap och komma med funktionshinderfrågor förbättringsförslag i än högre grad. Protokoll nr 1 FHR 2026-01-14 Sida 3 (4) I dialogen lyftes även ett antal övergripande frågor. Nämndordföranden föreslog att rådet vid kommande möten kan bjuda in förvaltningschefer eller genomföra verksamhetsbesök i stadens verksamheter för att fördjupa dialogen kring arbetet med arbetsdifferentiering. Rådet påminde i sammanhanget om att man tidigare även diskuterat att bjuda in exempelvis HR-funktioner. Rådet lyfte även frågan om rådet kan bidra på något sätt inom det arbete som kommer ske utifrån att Stockholms stad av Myndigheten för delaktighet är utsedd till modellkommun 2026-2028 till att ”utveckla sitt arbete med funktionshinderspolitiken”. Vidare berördes behovet av mer individanpassade insatser, tydligare budgetmässiga prioriteringar samt strategier för att öka antalet anställningar med lönebidrag inom Stockholms stad. Nämndordföranden Arvid Vikman Rindevall återkopplade angående frågan om ledsagning i samband med förtroendeuppdrag och konferenser som diskuterades vid rådets möte den 15 oktober 2025. Behovet av ledsagning är enligt Arvid Vikman Rindevall något som man får man lyfta med sin biståndshandläggare. Inom ramen för de riktlinjer som finns för stadens funktionshinderråd ska det, enligt Arvid Vikman Rindevall, vara möjligt att få ledsagning i rådssammanhang beviljat. Vidare lyftes att aktiviteterna, kopplade till det aktivitetskrav för personer med försörjningsstöd som börjar gälla från och med 1 juli 2026, inte är avgränsade till kommunal förvaltning. Detta innebär att civilsamhällets organisationer kan vara utförare inom ramen för aktivitetskravet, något som Arvid Vikman Rindevall lyfte fram som positivt och något som kan stärka civilsamhället. §4. Återkoppling av föregående mötesprotokoll Föregående protokoll lades till handlingarna. §5. Rådet redovisar: fokusområden för 2026 Förvaltningen fick uppdraget att ta fram ett förslag på upplägg och möjliga fördjupningar för rådets möten under 2026 utifrån dialogen i dagens möte och rådets redovisade fokusområden, och då främst arbetsdifferentiering och implementeringen av program för tillgänglighet och delaktighet. Rådet tar ställning till dessa förslag vid mötet den 11 februari. §6.Övriga frågor a) Ledamöterna lyfte att det vore bra om det finns möjlighet att Protokoll fört vid möte med delta digitalt vid rådsmötena och att något rådsmöte som av rådet arbetsmarknadsnämndens råd för funktionshinderfrågor bedöms lämpligt, kan genomföras där alla deltar digitalt för att Protokoll nr 1 FHR 2026-01-14 Sida 4 (4) öka tillgängligheten och minska beroendet av resor och att lägga energi på resor. Förvaltningen åtar sig att undersöka möjligheterna att genomföra digitala rådsmöten, där frågan om sammanträdesarvodet kan betalas ut till ledamöterna som deltar digitalt, är centralt i sammanhanget och behöver klargöras. Ordförande tackar avslutningsvis alla deltagare för ett bra möte och förklarar mötet avslutat. Protokoll fört vid möte med arbetsmarknadsnämndens råd för funktionshinderfrågor Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera --- [Bilaga 1 till protokoll 260114 - Verksamhetsberättelse 2025 för funktionshinderrådet.pdf] Bengt Lyngbäck Verksamhetsberättelse 2025 Funktionshindersrådet för arbetsmarknadsfrågor Medlemmar i rådet Bengt Lyngbäck, FUB Stockholm – För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Ann-Cristin Broberg, Neuroförbundet Stockholm Doaa Zatara, SRF Synskadades Riksförbund Stockholms stad Andreas Nyhlén, Autism Stockholms Län Anna Palmborg, DHR – Delaktighet, Handlingskraft och Rörelsefrihet Ahmed Cherif, FHDBF – Föreningen för Hörselskadade och Döva Barn med familjer Sven Zachari, SRF Synskadades Riksförbund Stockholms stad Sammanfattning av verksamhetsåret 2025 Under 2025 har Funktionshindersrådet för arbetsmarknadsfrågor haft ett tydligt fokus på de prioriterade fokusområdena, i linje med Programmet för tillgänglighet och delaktighet samt funktionshindersperspektivet. Rådet har genom dialog och samverkan följt och bidragit till hur arbetsmarknadsförvaltningen integrerar funktionshindersperspektivet i planering, genomförande och uppföljning av arbetsmarknadsinsatser. Arbetet har särskilt inriktats på förvaltningens arbete med att vara en inkluderande arbetsgivare, utveckla stöd i övergångar från studier till arbete. Rådet har också verkat för att programmets intentioner ska få genomslag i verksamheternas ordinarie styrning och processer. Under året har rådet genomfört åtta protokollförda möten och ett möte med presidiet samt haft dialog med ordf. för nämnden och vid ett tillfälle träffat hela arbetsmarknadsnämnden. Arbetssättet har präglats av en diskussion om tydligare koppling mellan rådets fokusområden och förvaltningens strategiska arbete inom arbetsmarknadsområdet. Ett särskilt fokus under året har varit att vidareutveckla rådets arbetssätt, med ökad struktur i dialog och uppföljning av prioriterade fokusområden. Fokusområden för 2025 Rådet har under 2025 arbetat vidare med samma fokusområden som fastställdes under 2024. Inriktningen har varit att fördjupa arbetet och skapa ökad tydlighet kring ansvar, tidsperspektiv och påverkansmöjligheter. Arbetet har särskilt inriktats på att: -fortsätta prioritera och utveckla arbetet inom fastställda fokusområden, tydliggöra vilka frågor som är långsiktiga utvecklingsfrågor på nämndnivå och vilka som på kort sikt kan hanteras inom förvaltningens verksamheter, Bengt Lyngbäck -ge råd och stöd i implementeringen av intentionerna i Program för tillgänglighet och delaktighet i stadens verksamheter, -delta tidigt i strategiska processer för att stärka rådets möjlighet till faktisk påverkan, följa upp och vidareutveckla rådets arbetssätt utifrån de instruktioner som infördes 2022. Aktiviteter och arbetssätt Dialog och samverkan Rådet har haft kontinuerlig dialog på rådsmöten med förvaltningen, nämndens presidium och nämnden genom ordinarie sammanträden, presidieträffar samt deltagande i konferenser och gemensamma forum inom staden. Under 2025 har ett mer strukturerat arbetssätt utvecklats i syfte att stärka dialogen och skapa bättre förutsättningar för uppföljning. Förutom muntliga dialoger vid sammanträden har förvaltningen under hösten tillhandahållit skriftliga underlag kopplade till rådets prioriterade fokusområden, vilket bidragit till en gemensam och tydligare bild av nuläge och utveckling. Inflytande i strategiska dokument Rådet har lämnat synpunkter och bidragit med funktionshindersperspektiv i arbetet med strategiska dokument och processer inom arbetsmarknadsnämndens ansvarsområden, med ambitionen att perspektivet ska integreras tidigt och systematiskt. Budget Rådet har deltagit i diskussioner kring budgetförslag med fokus på hur arbetsmarknadsförvaltningen integrerar funktionshindersperspektivet i budgetarbete och verksamhetsplanering. Rådet har särskilt lyft behovet av att programmets intentioner, jämlika villkor och ändamålsenliga arbetsmarknadsinsatser för personer med funktionsnedsättning får genomslag i förvaltningens prioriteringar och resursfördelning. Samverkan inom staden Under året har rådet deltagit i samverkan med andra funktionshindersråd och centrala aktörer inom staden, bland annat genom gemensamma dialoger samordnade av Funktionsrätt Stockholms stad. Samverkan har syftat till att stärka rådens gemensamma inflytande och bidra till en mer sammanhållen tillämpning av Programmet för tillgänglighet och delaktighet i stadens verksamheter. Rådet har även varit en del av funktionshindersrörelsens gemensamma skrivelse till staden om funktionshindersrådens förutsättningar, arbetssätt och organisation. Skrivelsen behandlades som ett inspel i budgetprocessen och bidrog till att kommunstyrelsen gav ett nytt uppdrag om att säkerställa adekvat kompetensutveckling för både förtroendevalda och medarbetare, i syfte att programmets mål ska kunna Bengt Lyngbäck omsättas i praktiken. Därutöver har staden beslutat att stärka det intressepolitiska stödet till funktionshindersorganisationerna. Vi ser detta som ett viktigt steg för att stärka funktionshindersrådens roll, samverkan och reella inflytande i stadens fortsatta arbete med arbetsmarknadsfrågor ur ett funktionshindersperspektiv. Delaktighetstrappan - uppföljning Delaktighetstrappan har under året fortsatt att utgöra en referensram för rådets arbete och utveckling. Uppföljningen visar att utfallet är oförändrat i tre av fem frågor, medan en positiv utveckling kan ses inom området kunskap och kompetens samt i den samlade helhetsbedömningen av delaktigheten. Den gemensamma uppföljningen vid mötet den 14 januari gav rådet möjlighet att reflektera över delaktighetens praktiska innebörd och rådets faktiska roll i processerna. Resultatet utgör ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet med att utveckla rådets arbetssätt och stärka den reella delaktigheten, i ljuset av de utmaningar som identifierades i föregående verksamhetsberättelse. Delaktighetstrappan 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 1.Kunskap & 2.Ge stöd & råd 3.Strategiska 4.Planering & 5.Summering av komp frågor uppföljn helheten 2023 2024 2025 1 1 Mä tningen änvä nder en tregrädig skälä i frä gä 1-4 dä r: 1=Nej, inte älls / 2=Pä gä ng / 3=Jä, i stor utsträ ckning I frä gä 5 skättäs helheten i deläktighetsträppän, med skälän: 1=Informätion / 2=Konsultätion / 3=Diälog / 4=Inflytände / 5=Medbestä mmände Bengt Lyngbäck Workshop – grund för fokusområden 2026 Som avslutning på verksamhetsåret genomfördes en gemensam workshop mellan rådet och förvaltningen. Workshopen präglades av en öppen och konstruktiv dialog. Syftet var att skapa en gemensam förståelse för rådets fokusområden, identifiera prioriteringar och utvecklingsbehov inför 2026 samt ta fram ett gemensamt underlag för fortsatt strategiskt arbete. Organisation och sammansättning Under året har förändringar skett i rådets sammansättning. Ahmed Cherif (FHDBF – Föreningen för Hörselskadade och Döva Barn med familjer) och Anna Palmborg (DHR – Delaktighet, Handlingskraft och Rörelsefrihet) har avsagt sig sina uppdrag i rådet. Två fyllnadsval har därefter genomförts. Vid ingången av 2026 har rådet två nya ledamöter: Elsa Brunemalm, SDF, (Stockholm Dövas förening) och Marie Kringberg, RBU, (Föreningen för Rörelsehindrade Barn & Ungdomar i Stockholms län). Rådet består därmed åter av sju ledamöter, i enlighet med gällande instruktion, vilket säkerställer fortsatt representativitet och samlad kompetens från funktionshindersrörelsen. Utmaningar Rådets arbete präglas även under 2025 av höga ambitioner att bidra till att Stockholms stad lever upp till de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt kvarstår utmaningar som rör prioriteringar, resurser och praktiska förutsättningar för genomförande. Att omsätta politiskt beslutade mål, program och styrdokument i konkret verksamhetsutveckling kräver långsiktighet, tydlig styrning och en strukturerad samverkan mellan nämnd, förvaltning och funktionshindersråd. I enlighet med stadens vägledning för råd för funktionshindersfrågor och gällande instruktioner är funktionshindersrådens tidiga involvering och strategiska medverkan en förutsättning för att arbetet ska få genomslag. En fortsatt utmaning är att säkerställa tillräcklig kompetens, kontinuitet och resurser, både inom förvaltningen och i samverkan med rådet, för att möjliggöra ett systematiskt arbete med tillgänglighet och delaktighet enligt stadens program och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. --- [Bilaga 2 till protokoll 260114 - Verksamhetsplanering 2026 för FHR.pdf] Bengt Lyngbäck Verksamhetsplan 2026 Funktionshindersrådet för arbetsmarknadsfrågor Budskap till politiken Inkludering kräver mer än ambitioner, det kräver styrning, systematisk uppföljning och tydligt ansvar. Inledning Funktionshindersrådets prioriteringar för 2026 syftar till att påverka Arbetsmarknadsnämnden och arbetsmarknadsförvaltningen att i högre grad bidra till att Stockholms stad går från uttalad vilja till faktisk förändring, i enlighet med Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029. I enlighet med instruktion och vägledning för stadens funktionshindersråd fokuserar rådets arbete på strategiskt viktiga frågor, uppföljning av styrning och genomförande samt på att bidra med funktionshindersrörelsens samlade kunskap i planering och uppföljning. Funktionshindersrådets prioriterade områden 2026 För ett mer tillgängligt, inkluderande och hållbart Stockholm 1. Staden som inkluderande arbetsgivare 2. Övergång från utbildning till arbete 3. Implementering och uppföljning av Program för tillgänglighet och delaktighet 4. Delaktighet och inflytande, rådets roll i praktiken Bakgrund Stockholms stad har höga ambitioner när det gäller tillgänglighet och delaktighet. För att dessa ambitioner ska leda till faktisk förändring krävs tydligare styrning, systematisk uppföljning och ansvarstagande, särskilt inom områdena arbete, utbildning och stadens roll som arbetsgivare. Funktionshindersrådet har identifierat fyra prioriterade områden för verksamhetsåret 2026. Bengt Lyngbäck 1. Staden som inkluderande arbetsgivare Varför? Stockholms stad är en av Sveriges största arbetsgivare och ska vara ett föredöme när det gäller inkludering, tillgänglighet och icke-diskriminering i arbetslivet. För att nå detta krävs ett intersektionellt förhållningssätt där flera samtidiga funktionsnedsättningar, liksom hur funktionsnedsättning samverkar med exempelvis kön, ålder och socioekonomiska förutsättningar, beaktas i stadens arbete som arbetsgivare. Prioriteringar • Säkerställa att arbetsdifferentiering används i stadens samtliga verksamheter samt följa upp hur metoden tillämpas i relation till planerad rekrytering och verksamheternas kompetensbehov. • Se över rekryteringskrav och anställningsprocesser som riskerar att utestänga personer med funktionsnedsättning. • Följa upp effekterna av de anställningar för personer med funktionsnedsättning som arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för, inklusive nyrekryteringar, pågående anställningar och avslutade anställningar. • Undersöka och följa upp i vilken utsträckning funktionsnedsättning förekommer bland personer som rekryteras till vakanta tjänster i stadens ordinarie rekryteringsprocesser, i den mån det är möjligt och relevant. Önskad effekt • Fler hållbara anställningar för personer med funktionsnedsättning. • Förbättrad och långsiktig kompetensförsörjning för stadens verksamheter. • En stad som omsätter sina värderingar i praktisk handling. 2. Övergång från utbildning till arbete Varför? Många personer med funktionsnedsättning står utanför arbetsmarknaden eller fastnar i övergången mellan utbildning och arbete, trots genomförd utbildning och vilja att arbeta. Prioriteringar • Bidra till tydligare och mer sammanhållna övergångar från utbildning till arbete, med tidig och strukturerad kontakt med arbetsgivare. • Säkerställa att individuellt stöd till elever och deltagare i utbildningar fungerar i praktiken och följs upp. • Synliggöra och följa upp att individuellt stöd ges till grupper som i dag riskerar att hamna utanför, t. ex. döva samt personer med syn- och hörselnedsättning och rörelsehinder. • Följa utvecklingen av stadens arbete inom verksamheter och insatser såsom BRON, IWork och Lärkedjan samt NOVUM och Samstart. Bengt Lyngbäck Önskad effekt • Kortare och mer sammanhängande vägar till arbete. • Färre personer som faller mellan olika system och huvudmän. • Ökad tillit till utbildnings- och arbetsmarknadssystemen. 3. Program för tillgänglighet och delaktighet – från ord till handling Varför? Programmet är beslutat och tydligt, men tillämpningen och den systematiska uppföljningen behöver stärkas inom arbetsmarknadsområdet. Prioriteringar • Tydliggöra hur arbetsmarknadsnämnden och förvaltningen arbetar för att nå programmets mål inom arbete, studier och delaktighet. • Bidra till utvecklingen av mätbara indikatorer kopplade till arbete, utbildning och delaktighet, i linje med programmets fokusområden och rådets prioriteringar. • Verka för ett tydligare perspektivskifte, där fokus flyttas från individens begränsningar till samhällets ansvar för att undanröja hinder. Önskad effekt • Förbättrad styrning och uppföljning. • Ökad transparens i genomförandet av programmet. • Faktisk förändring i människors levnadsvillkor, inte enbart goda intentioner. 4. Delaktighet och inflytande i praktiken Varför? Delaktighet är en förutsättning för träffsäkra beslut och för att stadens insatser ska svara mot verkliga behov. Prioriteringar • Säkerställa tillgänglighet i möten, dialoger, evenemang och samråd som rör arbetsmarknadsnämndens ansvarsområden. • Tydliggöra funktionshindersrådets roll i planering, genomförande och uppföljning av strategiskt viktiga frågor. • Öka informationen till rådet om stadens och särskilt förvaltningens dialog med civilsamhället. • Skapa större utrymme för rådet att bidra med kunskap i fler sammanhang som är kopplade till prioriteringarna inom fokusområde 1 och 2. • Stärka dialogen mellan staden och funktionshindersrörelsen. Önskad effekt • Mer träffsäkra och hållbara beslut. • Ökad legitimitet i stadens arbete. • Ett mer inkluderande Stockholm där fler kan delta på jämlika villkor., --- [Protokoll FHR 260211.pdf] Arbetsmarknadsförvaltningen Protokoll nr 2 Staben för strategi och samordning Sida 1 (4) 2026-02-11 AMF 2026/2 Protokoll fört vid möte med arbetsmarknadsnämndens råd för funktionshinderfrågor Tidpunkt Onsdagen den 11 februari, kl. 15:30-17:30 Plats Arbetsmarknadsförvaltningen, Palmfeltsvägen 5, lokal Festivalen Närvarande från rådet för funktionshinderfrågor Bengt Lyngbäck, FUB Stockholm- För barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning Doaa Zatara, Synskadades Riksförbund Stockholms Stad Sven Zachari, Synskadades Riksförbund Stockholms Stad Marie Kringberg, Föreningen för Rörelsehindrade Barn & Ungdomar i Stockholms län Närvarande från arbetsmarknadsförvaltningen Karina Uddén, förvaltningschef Jenny Häggmark Lindmark, områdeschef Jobbtorg Stockholm: Funktionsnedsättning och psykisk ohälsa Sandra Degsell, verksamhetsutvecklare Vuxenutbildning Stockholm: Kompetensförsörjning och utveckling Amina Engman Granström, strateg inom mänskliga rättigheter Hanna Holmäng, sekreterare Förhinder Ann-Cristin Broberg, Neuroförbundet Stockholm Elsa Brunemalm, Stockholms Dövas förening Andreas Nyhlén, Autism Stockholms län Justering Justerat den 13 februari 2026 Bengt Lyngbäck Marie Kringberg Ordförande Justerare Protokoll nr 2 FHR 2026-02-11 Sida 2 (4) §1. Mötets öppnande och fastställande av dagordning Ordförande Bengt Lyngbäck öppnade mötet och dagordningen fastställdes. §2. Val av justerare samt justeringsdag Marie Kringberg valdes till justerare. Protokollet justeras den 13 februari. §3. Återkoppling av föregående mötesprotokoll Föregående protokoll lades till handlingarna. §4. Ärenden från nämndens sammanträde den 17 februari Rådets ledamöter framförde att de saknar tydliga mål och indikatorer i verksamhetsberättelsen i syfte att konkretisera och följa upp nämndens arbete kopplat till implementeringen av delaktighetsprogrammet, utvecklingen av sysselsättning och förvaltningens roll som arbetsgivare. §5. Verksamhetsberättelse för 2025 Följande dokument hade sänts ut inför mötet: presentation och sammanfattning av verksamhetsberättelsen Förvaltningschef Karina Uddén lyfte några utvalda delar av verksamhetsberättelsen och svarade på rådets frågor kring det utskickade underlaget. §6. Föreläsning om tjänsteutlåtanden Följande dokument hade sänts ut inför mötet: presentation om tjänsteutlåtanden Nämndsekreterare Hanna Holmäng gick igenom vad ett tjänsteutlåtande är, hur förvaltningen skriver tjänsteutlåtanden och varför tjänsteutlåtanden finns. Rådet föreslog och diskuterade hur funktionshinderperspektivet mer systematiskt kan integreras i förvaltningens tjänsteutlåtanden. I anslutning till presentationen besvarades rådets frågor, och en dialog fördes om hur perspektivet framöver tydligare ska beaktas i nämndens beslutsunderlag. Rådet lyfte stadens program för tillgänglighet och Protokoll fört vid möte med arbetsmarknadsnämndens råd för delaktighet som en vägledande utgångspunkt i det fortsatta funktionshinderfrågor utvecklingsarbetet. Protokoll nr 2 FHR 2026-02-11 Sida 3 (4) §7. Rådet redovisar delaktighetstrappan 2025 Resultatet av enkäten visar att utfallet är oförändrat i tre av fem frågor. Samtidigt kan en positiv utveckling noteras inom området kunskap och kompetens samt i den samlade helhetsbedömningen av delaktigheten. Enkätsvaren ger fortsatt uttryck för en viss frustration kring de faktiska möjligheterna att lämna råd som i praktiken påverkar utvecklingen. Ledamöterna lyfter dock förvaltningens återkommande skriftliga rapportering kopplad till rådets fokusområden som en positiv faktor under året. Rapporteringen har bidragit till bättre förutsättningar för en mer strukturerad och konstruktiv dialog mellan rådet, förvaltningen och nämnden. I anslutning till uppföljningen genomfördes en workshop som präglades av en öppen och konstruktiv dialog. Syftet var att skapa en gemensam förståelse för rådets fokusområden, identifiera prioriteringar och utvecklingsbehov inför 2026 samt ta fram ett gemensamt underlag för det fortsatta strategiska arbetet. §8. Förvaltningen återkopplar: Rådets VP Följande dokument hade sänts ut inför mötet: förvaltningens kommentarer på rådets VP och årsplanering för 2026 Förvaltningen fick uppdraget att ta fram ett förslag på upplägg och möjliga fördjupningar för rådets möten under 2026 utifrån rådets redovisade verksamhetsplanering/fokusområden. Förvaltningen presenterade ett förslag till mötesupplägg för årets första halvår. Rådet framförde önskemålet att mötet i april fokuserar på metoder för rådets fokusområde om arbetsdifferentiering inom förvaltningen och att den föreslagna programpunkten i april flyttas fram till senare under hösten. Årsplaneringen tas upp på nästa möte den 15 april. §9. Förvaltningen återkopplar: Digitala möten Vid mötet i januari lyfte rådets ledamöter ett önskemål om att genomföra digitala möten vid en eller ett par tillfällen under året. Förvaltningen återkopplade att det enligt stadens styrdokument inte finns något hinder att sammanträdesarvode betalas ut till ledamöter som deltar digitalt. Förvaltningen ser gärna att hybridmöten, om möjligt, undviks men motsätter sig inte att enstaka rådsmöten genomförs digitalt. Protokoll fört vid möte med Rådets ledamöter förslår att mötena i första hand genomförs fysiskt på arbetsmarknadsnämndens råd för förvaltningen men att ledamöterna vid nästa möte kommer att besluta funktionshinderfrågor om att eventuellt genomföra ett digitalt möte under året. För att öka Protokoll nr 2 FHR 2026-02-11 Sida 4 (4) tillgängligheten och möjliggöra till ett brett deltagande ska mötesformerna i första hand vara fysiska, men i undantagsfall kan hybridmöten tillämpas. Det kan bli aktuellt när det är den enda praktiskt genomförbara lösningen för att en ledamot ska kunna delta i mötet. §10.Övriga frågor a) Jenny Häggmark Lindmark, områdeschef Jobbtorg Stockholm: Funktionsnedsättning och psykisk ohälsa, frågade rådets ledamöter om de vill medverka i planering och framtagande av program för den temadag som Enheten för funktionsnedsättning och psykisk ohälsa årligen arrangerar. Rådets ledamöter föreslog att två personer från rådet utses att ingå i en arbetsgrupp kopplat till temadagen och meddelat vilka detta blir efter dagens möte. Ordförande tackar avslutningsvis alla deltagare för ett bra möte och förklarar mötet avslutat. Protokoll fört vid möte med arbetsmarknadsnämndens råd för funktionshinderfrågor Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera