Fruängen centrum: Nya bostäder, butiker och grönare torg

[Samrådsbrev.pdf] Stadsbyggnadskontoret Dnr 2023-09842 Planavdelningen 2025-12-11 Anja Linna Sida 1 (3) Telefon 08-508 27 273 Plansamråd Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för Fruängen centrum i stadsdelen Fruängen, S- Dp 2023-09842 Ett förslag till detaljplan för Fruängen centrum i stadsdelen Fruängen i Stockholm, Dp 2023-09842, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Planförslaget ger möjlighet till utveckling av Fruängen centrum med stärkta offentliga rum och torg, nya bostäder och lokaler för handel och centrumändamål. Planförslaget visas under tiden 27 januari – 9 mars i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas även i Fruängens bibliotek, Fruängsgången 6, de tider då lokalen har öppet samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner. Samrådsmöte kommer att hållas den 11 februari, kl. 17:00 – 19:00 i Kunskapsskolan, Ellen Keys gata 2, Fruängen. Möjlighet till information och frågor kommer även finnas den 3 februari, kl. 14:00-16:00, och den 9 februari, kl. 16:00-18:00, på Fruängsplan i Fruängen centrum. Eventuella synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen och ska senast den 9 mars 2026 ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange ärendets diarienummer: 2023-09842 Fastighetsägare uppmanas att meddela eventuella hyresgäster och boende om informationen i detta brev. Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar när du skickar in en ansökan, synpunkt eller annat registreras och behandlas enligt reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det görs eftersom uppgifterna behövs för vår myndighetsutövning. Du har rätt att få en Stadsbyggnadskontoret sammanställning över vilka av dina personuppgifter vi behandlar. Fleminggatan 4 En sådan begäran ska vara skriftlig och ska skickas till Box 8314 stadsbyggnadskontoret. Du har också rätt att få felaktiga uppgifter 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner 24890-3202 rnD ,32-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,kramdyR allE - tnemukod tnäkdoG Dnr 2023-09842 Sida 2 (3) rättade. På start.stockholm/dataskydd hittar du mer information om hur stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor kopplade till GDPR. Sändlista Brännkyrka församling Brännkyrka hembygdsförening Ellevio AB Cykelfrämjandet Exploateringskontoret Försvarsmakten Föreningen Framtidståget Företagsgrupperna Stockholm Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT), Region Stockholm Fastighetskontoret Gasnätet Stockholm AB Hyresgästföreningen Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning Lantmäterimyndigheten Luftfartsverket Länsstyrelsen Miljöförvaltningen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturskyddsföreningen i Stockholm PRO Fruängen Västertorp Riksantikvarieämbetet Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Sjöfartsverket SPF Seniorerna Fruängen-Älvsjö Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) Svensk Handel SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB Skönhetsrådet Stadsmuseet Stockholm Exergi AB Stockholm Vatten och Avfall AB Storstockholms brandförsvar Swedavia AB, Arlanda flygplats och Bromma Stockholm Airport Trafikförvaltningen Trafikkontoret Trafikverket Utbildningsförvaltningen Sakägare enligt fastighetsförteckning 24890-3202 rnD ,32-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,kramdyR allE - tnemukod tnäkdoG Dnr 2023-09842 Sida 3 (3) För kännedom: Namnberedningen Receptionen i Tekniska Nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stockholmsrummet Stadsbyggnadsroteln Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK SM Plangrupp 24890-3202 rnD ,32-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,kramdyR allE - tnemukod tnäkdoG --- [Planbeskrivning samråd.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådshandling Planavdelningen Dnr 2023–09842 Anja Linna 2026-01-20 Telefon 08-508 27 273 Sida 1 (106) Robert Gremalm Telefon 08-508 27 241 Planbeskrivning för Fruängen centrum i stadsdelen Fruängen, S-Dp2023-09842 Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Fleminggatan 4 Box 8314 10420 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 2 (106) Sammanfattning Detaljplanen syftar till att utveckla Fruängens centrum med stärkta offentliga rum, nya bostäder och lokaler för handel och service. Enligt översiktsplanens mål ska Fruängen stärkas som centrum för kollektivtrafik, handel och boende. Detaljplanen ska möjliggöra för ett tryggare och mer levande stadsrum, med fler funktioner och bostäder. Markparkering omvandlas med bebyggelse och dagvatten och -skyfallslösningar integreras i stadsmiljön för att skapa ett grönare centrum. Besöksparkering till centrum föreslås i garage och ny boendeparkering i mobilitetshus norr om planområdet. Torg utvecklas med vistelseytor och grönska och gaturummen anpassas i större utsträckning för gående och cyklister. Detaljplanen syftar också till att skydda kulturhistoriskt höga värden i befintlig bebyggelse som sparas, samt karaktärsskapande landskapselement i den offentliga miljön. Förslaget avser ansluta till den låga skalan i centrum genom att ny bebyggelse utformas med sockelvåningar för centrumändamål, och att bostäderna inryms i högre volymer som placeras ovanpå. Målsättningen är att ny bebyggelse ska bidra till ett mer utåtriktat centrum, där kringliggande gator aktiveras och görs mer levande genom entréer, lokaler och breddade gång- och cykelbanor. Genom att befintlig markparkering ersätts med bebyggelse och grönska avses nya vistelsekvaliteter tillskapas i centrumet. Ny bebyggelse föreslås utformas med hög arkitektonisk kvalitet och en sammanhållen gestaltning som anknyter till stadsdelens kulturhistoriskt värdefulla miljö från 1950- och 60-talet. Bottenvåningar och entréer ska utformas med särskild omsorg. Planförslaget omfattar sju nya bostadshus i sex till tolv våningar, varav fyra punkthus och tre lamellhus placerade på sockelbyggnader, samt en tillbyggnad i fyra våningar på befintlig byggnad. Studerat förslag innehåller cirka 290 bostäder, varav hälften planeras upplåtas som hyresrätter och hälften som bostadsrätter. Viss rivning föreslås för en effektiv markanvändning som främjar stadsliv, trygghet och hållbara resesätt. Detaljplanen ska möjliggöra ett cirkulärt byggande med återbruk av byggnadsmaterial. Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL (2010) 4 kap 34§ eller MB 6 kap 11§ att en miljöbedömning behöver göras. Detaljplanens preliminära tidplan är samråd januari till mars 2026, granskning oktober till november 2027 och antagande i mars 2028. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 3 (106) Innehåll Detaljplanens syfte...................................................................................5 Beskrivning av detaljplanen....................................................................6 Ärendeinformation..............................................................................................6 Planens huvuddrag............................................................................................7 Genomförandetid...............................................................................................8 Arkitektonisk idé.................................................................................................9 Allmän plats......................................................................................................12 Kvartersmark....................................................................................................18 Befintligt...........................................................................................................32 Motiv till detaljplanens regleringar.......................................................37 Användning av mark och vatten.......................................................................37 Egenskapsbestämmelser för allmän plats.......................................................38 Egenskapsbestämmelser kvartersmark...........................................................39 Genomförandetid.............................................................................................47 Genomförandefrågor..............................................................................48 Mark och utrymmesförvärv...............................................................................48 Fastighetsrättsliga frågor..................................................................................48 Tekniska frågor................................................................................................50 Ekonomiska frågor...........................................................................................52 Organisatoriska frågor......................................................................................53 Kulturvärden.....................................................................................................53 Upplysningar....................................................................................................54 Planeringsunderlag................................................................................55 Kommunala......................................................................................................55 Utredningar......................................................................................................55 Planeringsförutsättningar......................................................................56 Kommunala......................................................................................................56 Riksintressen....................................................................................................57 Miljökvalitetsnormer.........................................................................................57 Klimatpåverkan................................................................................................58 Miljö..................................................................................................................60 Hälsa och säkerhet..........................................................................................60 Geotekniska förhållanden................................................................................62 Hydrologiska förhållanden................................................................................62 Kulturmiljö........................................................................................................63 Fysisk miljö.......................................................................................................70 Sociala förhållanden.........................................................................................72 Teknik...............................................................................................................75 Service och handel...........................................................................................75 Trafik................................................................................................................76 Konsekvenser.........................................................................................78 Undersökning om betydande miljöpåverkan....................................................78 Bostadsförsörjning...........................................................................................79 Klimatpåverkan................................................................................................80 Ljusförhållanden och lokalklimat......................................................................81 Natur................................................................................................................84 Miljö..................................................................................................................85 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 4 (106) Miljökvalitetsnormer.........................................................................................89 Hälsa och säkerhet..........................................................................................98 Social hållbarhet och barnperspektiv.............................................................103 Trafik..............................................................................................................104 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 5 (106) Detaljplanens syfte Detaljplanens syfte är att stärka Fruängens centrum som ett attraktivt och levande centrum för handel, service, kollektivtrafik och boende. Planen möjliggör cirka 290 nya bostäder och lokaler för verksamheter, hållbara mobilitetslösningar, utvecklade torg och gator, samt en trygg och grön stadsmiljö i enlighet med översiktsplanen och program för Fruängen. Ny bebyggelse ska utformas med hög arkitektonisk kvalitet och en sammanhållen gestaltning som anknyter till stadsdelens bebyggelse med höga kulturmiljövärden från 1950- och 60-talet. Bottenvåningar och entréer utformas med en platsanpassad gestaltning som bidrar till ett levande stadsliv. Sockelvåningarna ska utformas med en tydlig fasad som upplevs som en sockelbyggnad, i en renodlad gestaltning anpassad till befintlig centrumbebyggelse. Detaljplanen syftar till att skydda kulturhistoriskt höga värden i befintlig bebyggelse som sparas, samt karaktärsskapande landskapselement i den offentliga miljön. Viss rivning av befintlig bebyggelse föreslås för en effektiv markanvändning som främjar stadsliv, trygghet och hållbara resesätt. Detaljplanen ska möjliggöra ett cirkulärt byggande med återbruk av byggnadsmaterial. Nya planteringar, träd och vistelseytor integreras med lösningar för att hantera dagvatten och skyfall, för att skapa ett grönt och klimatsäkrat centrum. Detaljplanen syftar till att säkra ett utförande av bebyggelsen som gör att byggnaderna inte tar skada vid ett skyfall. Befintlig markparkering omvandlas med bebyggelse och nya vistelseytor. Besöksparkering föreslås delvis ersättas i garage och bostadsparkering planeras i ett mobilitetshus norr om planområdet. Gång- och cykelkopplingar stärks längs med gator och viktiga stråk mot grönområden och Mälarhöjdens idrottsplats utvecklas. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 6 (106) Beskrivning av detaljplanen Ärendeinformation Detaljplan för Fruängen centrum i stadsdelen Fruängen, Stockholms stad, diarienummer 2023–09842, är påbörjad enligt beslut i stadsbyggnadsnämnden den 30 november 2023 § 18. Detaljplanen tas fram med standardförfarande. Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Planbeskrivningen omfattas inte av licensformen CC0. Allt upphovsrättsligt skyddat material i planbeskrivningen, som till exempel bilder, kartor och andra illustrationer, kan användas efter tillstånd av rättighetshavaren. Rättighetshavare är den som har skapat, äger eller i övrigt råder över materialet. Användare ansvarar själva för att utreda rättighetsfrågorna innan eventuell användning eller spridning. Upphovsrätten regleras i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729). Illustrationer är framtagna av stadsbyggnadskontoret om inte annat anges. Medverkande Planen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom stadsplanerare Anja Linna och Robert Gremalm. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 7 (106) Planens huvuddrag Visualisering av planförslaget med befintlig bebyggelse som sparas i grönt, ny bebyggelse för centrum i rött och nya bostadshus i gult. Planområdet markerat med rött streck. Bild Equator och stadsbyggnadskontoret. Planområdet är beläget intill Fruängens tunnelbanestation och omfattar stora delar av Fruängens centrum. Marken används idag som torg, markparkering, gata och för centrumbebyggelse. Planområdet är cirka 27 000 kvadratmeter stort och omfattar stadens fastigheter Ballerinan 1, Dansösen 1, Direktrisen 1, Förkunnelsen 3, Guvernanten 1, Servitrisen 1 och del av Västberga 1:1. Planförslaget innehåller cirka 290 bostäder, cirka 2500 kvm BTA lokaler för centrumändamål, parkeringsgarage, utvecklade torg och nya gång- och cykelbanor. Lokaler för centrumändamål kan också inrymma kulturverksamhet. Planförslaget föreslår rivning av tre byggnader som ersätts med nybyggnation,delvis rivning och tillbyggnad till en byggnad samt påbyggnad på en byggnad. Tillkommande bebyggelse består av sju flerbostadshus i form av punkthus och lameller, nya lokaler för centrumverksamhet i sockelbyggnader samt en påbyggnad med bostäder på en byggnad. Rivning föreslås av delar av bebyggelsen för att skapa en mer effektiv markanvändning, med nya bostäder och aktiva bottenvåningar som vänder centrum utåt mot omkringliggande gator och gynnar stadsliv, trygghet och hållbara resvanor. Material från rivna byggnader ska i så stor utsträckning som möjligt återbrukas. Planförslaget bidrar till att befintliga kulturhistoriska värden bevaras och centrums särpräglade karaktär stärks, i linje med program för Fruängens mål att utveckla ny bebyggelse på 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 8 (106) hårdgjorda ytor och bevara så mycket park- och naturmark som möjligt i stadsdelen. Situationsplanen redovisar föreslagen ny bebyggelse i vitt och planområdesgräns med röd linje. Bild Landskapslaget och stadsbyggnadskontoret. Genomförandetid Genomförandetiden är sju år från det att detaljplanen har fått laga kraft. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 9 (106) Arkitektonisk idé Flygbild över Fruängen från sydost med collage som visar planförslaget inom vit linje i mitten av bilden. Bild: Equator och stadsbyggnadskontoret. Fruängens centrum föreslås utvecklas utifrån värden på platsen, med nya punkthus och lamellhus på sockelbyggnader runt om den låga Fruängsgången och torgen som är centrums hjärta. Förslaget utgår från och stärker befintliga rörelsemönster, stråk och siktlinjer. Den nya bebyggelsen ska utföras utifrån en sammanhållen arkitektonisk idé, med ett fåtal byggnadstyper och gestaltning i hög kvalitet, som anknyter till den tidstypiska modernistiska arkitekturen i centrum idag. Stadens skala Fruängens centrum har idag en urban, tät och kommersiell karaktär i kontrast till omgivande bostadsområden som omges av park- och naturmark. Planförslaget bygger vidare på idén att centrum ska utvecklas med en egen karaktär. Det innebär en högre täthet med fler bostäder och lokaler, som ramar in och levandegör gator och stadsrum med fler människor och mer stadsliv. Förtätning på redan hårdgjorda ytor i ett mycket kollektivtrafiknära läge gör att marken kan användas resurseffektivt och värdefull park- och naturmark i stadsdelen bevaras. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 10 (106) Visualisering av planförslaget sett från korsningen Fruängsgatan och Elsa Brändströms gata mot öster. Bild Equator. Områdets skala Bebyggelsen placeras för att stärka centrums nordsydliga och östvästliga rätvinklighet, samt utgår från viktiga platsbildningar och fondmotiv. Den låga skalan i centrum föreslås tas till vara genom att uppföra sockelbyggnader för centrumändamål, med högre bostadshus ovanpå. Ny bebyggelse utgörs av ett fåtal nya byggnadstyper som utgår från modernismens typologier och stadsbild. Genom att anpassa höjd, riktning och volym till de omgivande punkthusen kompletterar bebyggelsen det befintliga beståndet och bidrar till en sammanhållen stadsbild. Bild från Stockholms arkitekturpolicy som visar en av grunderna för planens arkitektoniska idé, komplettera helheten. Den nya bebyggelsen vänder det idag inåtriktade centrum utåt mot och aktiverar omkringliggande gator. Entréer och lokaler mot gatorna skapar en mer lättorienterad och levande stadsmiljö. Markparkering ersätts med bebyggelse och grönska som ger nya vistelsevärden till centrum. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 11 (106) Skiss av arkitektonisk idé för hur centrum vänds utåt, viktiga stråk samt de olika byggnadstyperna och hur de samspelar med omgivningen. Bild Equator och stadsbyggnadskontoret. Platsens skala Byggnaderna föreslås få en konsekvent och återhållsam volymhantering med räta hörn, platta tak och enkla fasaduttryck. Sockelvåningar föreslås i en svartvit färgsättning, kantade av för Fruängen karaktäristiska skärmtak. Ljusa putsfasader, tydlig fönstersättning och inslag av natursten knyter an till befintlig centrumbebyggelse och omgivande 1950-talsbebyggelse, samtidigt som variationen i material och fasaduttryck bidrar till en läsbarhet mellan nytt och ursprungligt. Visualisering av planförslaget sett från Elsa Brändströms gata mot öster och Fruängsgången. Bild Equator. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 12 (106) Allmän plats Huvudmannaskap Inom planområdet är det kommunalt huvudmannaskap. Torg Planförslaget omfattar utveckling av flera befintliga torg. Torgen har olika funktioner beroende på var i centrum de ligger och vilka förutsättningar de har. Övergripande principer för utformning av torg och stråk är att stärka befintliga rörelsestråk och siktlinjer, med en ökad orienterbarhet och trygghet. Fokus är också att tillföra så mycket grönska, träd och planteringar som möjligt. Skyfalls- och dagvattenlösningar integreras i torgens utformning. Västra torget Visualisering av planförslaget sett från Fruängsgatan mot norr, med skyfallsytor på västra torget i mitten av bilden. Bild Equator. Det västra torget utvecklas till ett flexibelt och grönt stadsrum som knyter samman centrum med omgivande gröna parkstråk med nya träd och planteringar. Entrén från parkstråket i väst föreslås öppnas upp för ökad sikt och trygghet, med nya träd och sittplatser kring fontänen Fruarna. De nya träden ersätter dagens låga, täta träd och anpassas till siktlinjer och bebyggelse för en ljusare och tryggare plats. En ny regnträdgård med nedsänkta planteringar skapas för att hantera större mängder regn vid skyfall samt rening och fördröjning av dagvatten. Intill skyfallsytan erbjuds gröna vistelseytor i skuggan av träden. Ny lekfull möblering av torget inbjuder barn till aktivitet 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 13 (106) i den bilfria miljön. Kopplingarna mellan torg och angränsande gator förbättras genom ombyggda trappor, terrasserade planteringar och nya gångförbindelser för bättre tillgänglighet. Nya gatuträd planteras mot Fruängsgatan och Elsa Brännströms gata för att stärka sambandet mellan torg och omgivande stråk. Situationsplan som visar utformning av allmän plats för Västra torget och Elsa Brändströms gata. Bild Landskapslaget. Fruängsplan Visualisering av planförslaget och Fruängsplan sett från utgången av tunnelbanan mot söder. Bild Equator. Fruängsplan utvecklas som ett urbant torg för handel och kommunikationer med nya mötesplatser, sittmöblering och ett nytt 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 14 (106) träd med bred krona som markerar entrén från tunnelbanan. Befintliga träd (robinior) och fontän föreslås bevaras, medan ny möblering och cykelparkeringar ordnas för ett mer levande och tillgängligt centrum. En nedsänkt plantering med regnbäddar bidrar till dagvatten- och skyfallshantering samt en grönskande entréyta mot Fruängsgatan. Gångstråken breddas och skapar en tydligare anslutning mellan torget och Fruängsgatan. Nya genomgående gångbanor och en kombinerad gång- och cykelbana anläggs längs Fruängsgatan. Busshållplatsen på andra sidan Fruängsgatan rustas upp och kompletteras med nya gatuträd. Situationsplan som visar utformning av allmän plats för Fruängsplan och Fruängsgatan. Bild Landskapslaget. Gator, trafik och mobilitet De övergripande målen för gator och trafik inom planområdet är att: • göra det lättare och tryggare att ta sig fram till fots och med cykel • upprätthålla god framkomlighet för kollektivtrafiken • minska motorfordonstrafiken på Fruängsplan till förmån för oskyddade trafikanter för att skapa ett attraktivt torg • skapa mer trafiksäkra miljöer, särskilt för unga och äldre 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 15 (106) Visualisering av planförslaget längs med Fruängsgatan sett från sydost. Centralt i bilden syns Fruängsplan och dess utformning anpassad för gående och cyklister i centrum. Vid infarten syns den föreslagna genomgående och upphöjda gångbanan för en mer trafiksäker miljö. Bild Equator. Gångtrafik Planförslaget har utformats för att stärka befintliga gångkopplingar i centrum och förbättra för gående längs gatorna runt centrum, som idag har smala gångbanor. Ny bebyggelse placeras med entréer vid gångbanorna, vilket förstärker gångstråken och bidrar till en mer aktiv och trygg miljö. Gångbanan längs Elsa Brändströms gatas östra sida breddas till 3,5 meter utmed den nya bebyggelsen. På Fruängsgatan och Ellen Keys gata breddas gångbanan intill ny bebyggelse till 3 meter. Övergångställen föreslås bli upphöjda så att de blir genomgående över gatorna vid ett flertal platser, vilket ger gående och cyklister företräde framför korsande fordon. På Elsa Brändströms gata och Fruängsgatan begränsas breddningen av brokonstruktioner, slänter och naturvärden, medan Ellen Keys gata begränsas av befintlig bebyggelse på gatans båda sidor. Cykeltrafik En ny kombinerad gång- och cykelbana föreslås på Elsa Brändströms gatas västra sida samt på Fruängsgatans södra sida, med en bredd på 3,5 meter. Förlängningen av gång-och cykelbanorna ska studeras vidare i intilliggande kommande detaljplaner och av trafikkontoret. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 16 (106) Kartan redovisar föreslaget gång- och cykelnätet i och intill Fruängens centrum. Bild Sweco och Landskapslaget. Kollektivtrafik Planförslaget innebär flytt av två befintliga hållplatslägen för bussar på Fruängsgatan. Hållplatsläget på Fruängsgatan föreslås utformas som körbanehållplats i båda riktningarna, med möjlighet att passera i en riktning åt gången om båda hållplatslägen är belagda. På gatans södra sida separeras plattformen helt från den kombinerade gång- och cykelbanan, som leds bakom hållplatsens väderskydd. I övrigt innefattar utredningsområdet inga nya hållplatslägen. Parkering Cykelparkering På flera platser i centrum föreslås antalet cykelparkeringsplatser utökas på allmän plats. Dagens centrum har större behov av cykelparkeringar för att främja cykelpendling till centrum och bytet mellan cykel, buss och tunnelbana. Ytor för cykelparkeringar har studerats och samordnats med övriga funktioner som gångstråk, planteringar och viktiga målpunkter. Besöksparkering för cykel på torgen planeras till cirka 280 platser, vilket är en ökning med cirka 70 platser jämfört med idag. Bilparkering I februari 2025 gjordes en beläggningsräkning av parkeringsytorna i Fruängens centrum som visade på en sammanlagd beläggningsgrad på som högst cirka 80 % på Fruängsplan, Fruängstorget och östra torget, (Structor, 2025). I planförslaget föreslås ny bebyggelse på den befintlig markparkeringen vid Fruängsplan som har 48 parkeringsplatser idag. Den befintliga parkeringen ersätts till största 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 17 (106) delen genom ett nytt parkeringsgarage med 30 platser som föreslås inom Dansösen 1 i korsningen Elsa Brändströms gata och Fruängsgatan. De parkeringsplatser som finns på Fruängstorget, Ellen Keys gata och Fruängens kyrkogata föreslås, med några justeringar för att skapa mer grönska och vistelsevärden, vara kvar. På Fruängens kyrkogata förslås en parkeringsplats tas bort av de i nuläget 19 platserna. Planförslaget medför att totalt 61 besöksparkeringar tas bort inom och intill planområdet, varav 30 platser ersätts i planerat parkeringsgarage. Besöksparkering för bil till centrum hänvisas till garaget inom Dansösen 1, samt till markparkering på Fruängstorget och parkeringsplatsen på Fruängens kyrkogata. Angöring Nya angörings- och lastplatser föreslås vid Fruängsplan, Elsa Brändströms gata och Ellen Keys gata för att förbättra leveransmöjligheter och tillgänglighet. Vid Fruängsplan planeras två lastplatser, en plats för rörelsehindrad (RHP) och en yta för på- och avstigning. På Elsa Brändströms gata och Ellen Keys gata anläggs lastplatser i ficka samt RHP-platser. Den befintliga angöringsytan vid bussterminalen föreslås göras om till lastplats och RHP. Ellen Keys gata föreslås fortsatt regleras med stoppförbud, bortsett från angöringsfickan, för att underlätta för busstrafikens framkomlighet. Fruängsgatan och Elsa Brändströms gata planeras fortsatt regleras med parkeringsförbud. På- och avstigning för personbilar, taxi och färdtjänst är fortsatt möjligt vid Fruängstorget och Östra torget. Tillgänglighet Planområdet innehåller två huvudsakliga höjdnivåer, en högre gatunivå som omringar Fruängens centrum, samt en lägre nivå på torgen i centrum. Planförslaget föreslår bättre kopplingar mellan höjdnivåerna i form av förbättrade trappor och ramp. Parkering för rörelsehindrade (RHP) föreslås intill respektive bostadshusentré. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 18 (106) Sektion genom centrum, dragen i nordsydlig riktning, som visar den högre marknivån på Fruängsgatan och Fruängstorget till vänster och höger i bild, samt den lägre marknivån för torgen i mitten av bilden. Bild Equator. Kvartersmark Illustrationsplan över förslaget. Fotavtryck för befintliga byggnader som föreslås rivas i tunn röd streckad linje. Bild: Equator. Kvartersmarken utgörs av sju nya bostadshus i sex till tolv våningar placerade på sockelbyggnader och en påbyggnad i fyra våningar på befintlig bebyggelse inom Förkunnelsen 3. - Dansösen 1 med lokaler för centrumändamål och garage i en sockelbyggnad i en till två våningar och två bostadshus placerade ovanpå. Bostadsbebyggelsen består av ett punkthus i tolv våningar och ett lamellhus i sex våningar mätt från torget, med takterrass på sockelbyggnaden. - Direktrisen 1 med lokaler för centrumändamål i två våningar mot torget och bostäder ovanpå i ett lamellhus på totalt sex våningar mätt från torget - Servitrisen 1 med lokaler för centrumändamål i två våningar och bostäder ovanpå, i ett lamellhus på totalt sex våningar. - Guvernanten 1 med en sockelbyggnad i en våning med lokaler för centrumändamål och ett punkthus med bostäder ovanpå. Punkthuset är totalt tolv våningar. - Södra Ballerinan (del av Västberga 1:1, idag parkeringsyta söder om Ballerinan 1) med två punkthus, med två sockelvåningar med lokaler för centrumändamål, i totalt tolv våningar. Byggnaderna binds samman av gemensam källare, som är överbyggd med en planterad yta och en trappa som går mellan den nya Ballerinagången och Fruängsgatan. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 19 (106) - Förkunnelsen 3 med en tillbyggnad av bostadsbebyggelse i fyra våningar på befintlig 2-våningsbyggnad med vårdverksamhet. Nya entréer anordnas mot Ellen Keys gata. Fruängstorget Illustration av utformning av kvartersmark på Fruängstorget, med entré till tunnelbanan till höger i bild. Bild Urbio. På Fruängstorget föreslås en stärkt gångkoppling från tunnelbanestationen vidare mot Mälarhöjdens idrottsplats via Ellen Keys gata. Mer plats ges för uteserveringar, gångytor och fler planteringar. Även trafiksäkerheten förbättras genom att skapa mer plats för fordon att vända, och större yta för gående, genom att minska på ytan för parkering och körfält. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 20 (106) Övergripande bebyggelsestruktur Visualisering av bebyggelse i planförslaget. Bild Equator. För att göra ett sammanhållet tillägg i den kulturhistoriskt värdefulla miljön hålls antalet nya byggnadstyplogier nere till tre typer: sockelbyggnader i två våningar, punkthus och lamellhus, med ett gemensamt grepp för gestaltning. Sockelbyggnader Ny bostadsbebyggelse ska utföras med en sockelbyggnad i en till två våningar med lokaler för handel och service. Sockelvåningarna ska vara tydligt markerade och ska gestaltas med en sammanhållen fasad som särskiljs från övrig fasad. Skalan och utformningen relaterar till befintligt centrum med ett tvåvåningsmotiv i svartvit färgskala med en rytmiskt indelad fasad i räta vinklar. Lokaler och bostadsentréer är uppglasade. Skärmtak med undersida av trä omger sockelbyggnaderna och anknyter till befintliga skärmtak. Materialen i sockelbyggnaderna ska vara återvunnen granit, mörk keramik, putsad varmt vitt återbrukat tegel samt inslag av trä vid bostadsentréer. För fasadpartier utan glas eller entréer föreslås klättrande växter som bidrar till mer grönska i centrum. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 21 (106) Punkthus De nya punkthusen föreslås placeras i samma riktning som omkringliggande punkthus i Fruängen, samt relatera till dem i höjd, för att uppnå en god helhetsverkan. De skulpturala volymerna med regelbunden fönstersättning och balkonger som begränsas i storlek och utförs med pinnräcken samspelar också med Fruängens befintliga punkthus. Alla punkthus fasader föreslås putsas i en varmt ljus gråbeige ton. Balkonger föreslås få mörkbruna smidesräcken mot väster, söder och öster. Mot norr tillåts endast så kallade spanska balkonger som får kraga ut maximalt 0,5 m, för att minska volymens påverkan på kulturmiljön. Lamellhus Lamellhusen utformas med en enhetlig gestaltning med likartad placering av balkonger och en regelbunden fönstersättning. Sammanhängande balkongband föreslås mot väster samt mindre balkonger mot söder. Räckena till balkongerna föreslås få en heltäckande del i puts nedtill och smidesräcken ovanpå. Mot norr och öster tillåts inga balkonger, utöver spanska balkonger mot norr. Fasaden ovanför sockelvåningarna föreslås i en varm ljus puts. Collage över föreslagen materialpalett för ny bebyggelse. Bild Equator. Tak och bostadsgårdar Byggnaderna får platta tak med teknikutrymmen indragna från fasaden. På punkthusen tillämpas en diskret materialdetaljering kring fasadernas avslut för att bryta ned skalan på taksargen, exempelvis genom indelning med en något annorlunda kulör eller annat material. Bostadsgårdar planeras på takterrasser främst på sockelbyggnadernas tak. De delar av taken som inte består av 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 22 (106) takterrass planeras som biotoptak med växter och örter samt sedumtak. Taken utformas även med en indragen byggnadsdel i ytterligare en våning, som inrymmer tekniska installationer samt en buller- och väderskyddad terrassdel under tak. För att minska synligheten av installationerna på taket förlängs fasaderna uppåt och bildar sargar runt takplanet. Dansösen 1 Visualisering av ny bebyggelse på fastigheten Dansösen 1 längst fram i bilden. Bild Equator. I korsningen mellan Elsa Brändströms gata och Fruängsgatan föreslås ett nytt kvarter med lokaler för centrumändamål, handelsgarage och bostäder. Förslaget förutsätter att befintlig byggnad på fastigheten rivs. Garageinfart är placerad mot Elsa Brändströms gata. Bostäderna i kvarteret är fördelade på ett punkthus och ett lamellhus som ligger ovanpå en sockelbyggnad med lokaler för handel och service samt garage. Punkthuset är totalt elva våningar mot gata och tolv våningar från torget. Lamellhuset placeras i norra delen av kvarteret, i en riktning som förstärker stråket genom Fruängsgången i öst-västlig riktning. Lamellhuset är sex våningar mot torget och fem våningar mot gatan. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 23 (106) Fasadritning av ny bebyggelse inom Dansösen 1, sett från Fruängsgatan. Bild Equator. Illustration av bostadsgård och takterrasser inom Dansösen 1. Bild Urbio. Bostäderna föreslås få en gemensam bostadsgård på taket till sockelbyggnaden. Gården föreslås utformas med olika rumsligheter och funktioner för umgänge och lek. Växtbäddar föreslås för plantering av buskar och mindre träd. På taken till punkthuset och lamellhuset planeras gemensamma uteplatser som är skyddade från 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 24 (106) buller. Längs kvarterets södra och östra sida planeras en förgårdsmark som kan omhänderta dagvatten. Fasaderna planeras kläs in med fasadgrönska mot förgårdsmarken. Direktrisen 1 Visualisering av ny bebyggelse på Fastigheten Direktrisen 1 till vänster i bild och fastigheten Dansösen 1 till höger. Bild Equator. Sektion som visar hur ny bebyggelse på Direktrisen 1, till vänster i bild, och Servitrisen 1, till höger i bild, ramar in den befintliga bebyggelsen längs Fruängsgången. Bild: Equator. På fastigheten Direktrisen 1 föreslås ett nytt lamellhus i sex våningar mot Västra torget i söder och fem våningar mot Fruängstorget i norr. Planförslaget förutsätter att befintlig byggnad väster om Fruängsgången rivs. Sockelbyggnaden i två våningar mot Västra torget rymmer lokaler och dess höjd ansluter till befintlig centrumbebyggelse österut. Ny byggnad är något förskjuten söderut mot dagens byggnads fotavtryck, och ger fortsatt plats till fontänen. Plats ges också till uteservering i soligt läge på torget framför lokalerna, samt på en längsgående balkong på skärmtaket. Bostäder tillåts från våning tre och uppåt från Västra torget räknat. Trappan mellan det nya huset och befintlig centrumbebyggelse ska bevaras och skyddas med varsamhetsbestämmelser. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 25 (106) Illustration av ny bebyggelse i västra delen av Direktrisen 1, från Västra torget sett. Bild Equator. Servitrisen 1 Visualisering av ny bebyggelse på fastigheten Servitrisen 1 i mitten av bilden, med påbyggnaden av vårdhuset i fastigheten Förkunnelsen 3 till vänster i bild och Guvernanten 1 till höger. Bild Equator. På fastigheten Servitrisen 1 föreslås ett nytt lamellhus i sex våningar, med lokaler i sockelvåningarna och bostäder från våning tre och uppåt. Planförslaget förutsätter att befintlig byggnad på fastigheten rivs. Ny byggnad har ett marginellt utökat fotavtryck mot befintligt. Fasaden mot busstorget som idag är en baksida ersätts med en mer öppen utformning med bostadsentréer och lokaler för handel och service. Byggnaden föreslås få samma utformning som ny bebyggelse inom Direktrisen 1 med en markerad sockelbyggnad i två våningar, fasad i svartvita geometriska former och ett skärmtak i trä, som knyter an till kulturhistoriska värden i befintlig miljö. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 26 (106) Illustration av ny bebyggelse i Servitrisen 1, sett från Fruängsgången. Bild Equator. Sektion som visar ny bebyggelse på fastigheten Servitrisen 3 till vänster och fastigheten Guvernanten 1 till höger. Bild: Equator. Guvernanten 1 På fastigheten Guvernanten 1 föreslås en tillbyggnad till befintlig centrumbyggnad. Lagerdelen av byggnaden föreslås rivas och ersättas med en sockelbyggnad i en våning med centrumlokaler, med ett punkthus i totalt tolv våningar med bostäder ovanpå. Bostadsgård föreslås på sockelbyggnadens tak i en liknande utformning som för Dansösen 1. Visualisering av ny bebyggelse på fastigheten Guvernanten 1 i fonden av bilden. Bild Equator. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 27 (106) Illustration av ny bebyggelse i kvarteret Guvernanten 1, från Fruängsgatan sett. Bild Equator. Situationsplan som visar bostadsgårdens utformning på taket till sockelbyggnaden. Bild: Urbio Södra Ballerinan På parkeringsplatsen söder om Ballerinan 1 föreslås två nya punkthus med bostäder i totalt tolv våningar, placerade på sockelbyggnader i en till två våningar med centrumlokaler. Punkthusen har samma utformning och höjd som på fastigheterna Dansösen 1 och Guvernanten 1. Den befintliga fasaden på byggnad inom Ballerinan 1 mot söder föreslås rustas upp för att få mindre baksideskaraktär. Fruängsgatan blir kantad av ny bebyggelse med entréer och lokaler. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 28 (106) Visualisering av ny bebyggelse på kvarteret södra Ballerinan. Vy från nordost. Bild Equator. Visualisering av ny bebyggelse på kvarteret södra Ballerinan. Vy från sydväst. Bild Equator. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 29 (106) Illustration av ny bebyggelse inom del av Västberga 1.1, söder om Ballerinan 1, från Fruängsgatan sett. Bild Equator. Situationsplan med ny bebyggelse söder om Ballerinan 1. En planteringsyta med ny trappa föreslås mellan husen, samt gemensamma takterasser. Bild Urbio. Förkunnelsen 3 Den lägre delen av byggnaden mot Ellen Keys gata föreslås få en tillbyggnad i fyra våningar med bostäder. Bostadsgård föreslås på taket till befintlig byggnad. Gångtunneln som leder från tunnelbanan österut föreslås omvandlas från kvartersmark till allmän plats. En ny trappkoppling föreslås upp till gatunivå för att stärka tryggheten. Befintlig bottenvåning mot Ellen Keys gata, som idag är sluten, föreslås få en upprustad fasad och nya entréer. Illustration av påbyggnad med nya bostäder till vänster i bild, inom Förkunnelsen 3. Bild Equator. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 30 (106) Sektion som visar påbyggnad på fastigheten Förkunnelsen 3 till höger i bild, ny bebyggelse på fastigheten Servitrisen 3 i mitten, samt befintlig centrumbebyggelse till vänster. Bild Equator. Situationsplan med påbyggnad på Förkunnelsen 3 och ny bostadsgård på tak. Bild Urbio. Parkering Parkeringstalet har identifierats till 0,43 bilparkeringsplatser per lägenhet. Efter justering utifrån mobilitetsåtgärder och lägenhetsstorlekar innebär studerat förslag ett behov om 104 parkeringsplatser. Boendeparkering samplaneras till ett mobilitetshus cirka 100 meter norr om planområdet på dagens infartsparkeringar tillsammans med boendeparkering för andra kommande detaljplaner intill Fruängen centrum. Cykelparkering för nya bostadshus planeras till cirka 600 platser fördelade i respektive bostadshus. Planerat parkeringsgarage för besökare till centrum rymmer 30 parkeringsplatser för bilar. På Fruängstorget föreslås det fortsatt finnas parkeringsplatser på kvartersmark, med en minskning från 50 platser i nuläget, till 38 platser. De 12 platserna föreslås tas bort för att tillskapa mer yta för gångbanor, planteringar och angöring. Parkering på allmän plats finns på parkeringsplatsen vid Fruängens kyrkogata, 46 parkeringsplatser. Leveranser och sophantering Angöring för leveranser och sophantering föreslås i stort likt dagens situation, med några justeringar. Två lastplatser föreslås på Fruängsplan, en på Ellen Keys gata, en på Elsa Brändströms gata och en på Fruängstorget. Torghandel planeras att angöras likt dagens situation. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 31 (106) Direktrisen 1 Sophantering från Elsa Brändströms gata eller från Fruängstorget. Leveranser sker likt befintlig situation. Ballerinan 1 Verksamheterna i fastigheten Ballerinan 1 planeras angöras via nya föreslagna lastplatser på Fruängsplan. Lastplatserna kan nås av lastbil (12 meter). Dragvägarna blir längre än med dagens utformning där fordon kan angöra utmed Ballerinans södra fasad. Dansösen 1 Angöring för leveranser och sophantering till ny centrumverksamhet föreslås till ny lastplats på Elsa Brändströms gata. Servitrisen 1 Fastigheten planeras angöras via lastplatserna precis norr om fastigheten på bussterminalens södra del, likt dagens situation. Två lastbilar (12 meter) ryms samtidigt. Sophantering för Servitrisen 1 föreslås också ske via de befintliga lastplatserna. Guvernanten 1 Verksamheter i befintlig byggnad föreslås angöras via nya lastplatser på Fruängsplan och Ellen Keys gata. Sophantering för tillkommande påbyggnad med bostäder föreslås ske via föreslagen lastplats på Ellen Keys gata. Förkunnelsen 3 Befintliga verksamheter angörs likt dagens situation via parkeringsytan öster om byggnaden. Även sophantering sker från denna plats. Föreslagna bostäder i Förkunnelsen får ett nytt soprum i östra delen av dagens byggnad mot Fruängens kyrkogata. Södra Ballerinan Sophantering för bostäderna i de två föreslagna punkthusen planeras till lastplatserna på Fruängsplan. Centrumverksamheter i gatuplan föreslås också angöras via Fruängsplan. Vändytan mellan byggnaderna dimensioneras för minibuss och färdtjänst. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 32 (106) Kartan redovisar förslag för leverenser och sophantering i Fruängens centrum. Bild Structor. Befintligt Strukturen i Fruängens centrum med tunnelbanan, busstationen, vägnätet, torgen, gågatan, trappförbindelserna, gångtunnlarna och parkeringsplatserna är intakt sedan 1960-talet. Planförslaget innebär att delar av bebyggelse inom Direktrisen 1 samt byggnad inom Ballerinan 1 bevaras. Befintlig bebyggelse i kvarteren Dansösen, Servitrisen, del av Direktrisen 1 samt del av Guvernanten rivs för att ersättas av ny bebyggelse. Därtill föreslås ny bebyggelse uppföras på nuvarande markparkering söder om Ballerinan 1, inom del av Västberga 1:1(platsen benämns i planbeskrivning som Södra Ballerinan). Läkarhuset inom Förkunnelsen 3 föreslås byggas på med en högre volym mot Ellen Keys gata. Den huvudsakliga strukturen kommer att kvarstå med undantag för tillägget av de två bostadshusen på markparkeringen. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 33 (106) Dansösen 1 Foto av befintlig bebyggelse på fastigheten Dansösen 1, som avses att rivas och ersättas med ny bebyggelse. Bild Stadsmuseet. Befintligt lamellhus i fem våningar på fastigheten Dansösen 1, byggt 1966, föreslås rivas och ersättas med en ny byggnad med centrumverksamhet, garage och bostadsbebyggelse. Direktrisen 1 Foto av befintlig bebyggelse på fastigheten Direktrisen 1 som föreslås rivas och ersättas med en ny byggnad, med skulpturen Fruarna och fontänen på torget. Bild Stadsmuseet. Den västra byggnaden på fastigheten Direktrisen 1 föreslås rivas för att ge plats åt en ny byggnad i sex våningar. Byggnaden är en del av de enhetligt utformade kommersiella byggnaderna i anslutning till Fruängsgången, uppförd 1961–62, med fasad av vitslammat tegel och svartvit emaljerad aluminiumplåt. Den indragna placeringen ger plats åt en solig uteservering intill fontänen Fruarna. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 34 (106) Foto av formklippta träd och gångtunneln som leder västerut från centrum. Bild Stadsmuseet. Foto av befintlig bebyggelse på fastigheten Direktrisen 1 som avses att bevaras. Bild Stadsmuseet. På fastigheten Direktrisen 1 finns också en centrumbyggnad och ett underbyggt torg med garage och lastfar som bevaras. Byggnaden ramar in Fruängsgången, tillsammans med centrumbyggnaden på Ballerinan 1, som också bevaras. Servitrisen 1 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 35 (106) Foto av befintlig bebyggelse på fastigheten Servitrisen 1 till höger i bild, sett från sydost. Bild Stadsmuseet. Foto av befintlig bebyggelse på fastigheten Servitrisen 1 sett norrifrån, från bussterminalen. Bild Stadsmuseet. Tvåvåningsbyggnaden från 1962, med fasad i svartvit emaljerad plåt, på fastigheten Servitrisen 1 föreslås rivas och ersättas med en ny byggnad i sex våningar. Guvernanten 1 Foto av befintlig bebyggelse på fastigheten Guvernanten 1, med lagerdelen av byggnaden till höger i bild. Bild Stadsmuseet. Guvernanten 1 består av en tvåvåningsbyggnad från 1962, som bevaras, och en senare tillbyggd last- och lagerbyggnad i en våning. Lagerdelen av byggnaden föreslås rivas och ersättas med en ny byggnad. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 36 (106) Ballerinan 1 och södra Ballerinan Foto av parkeringsplatsen söder om fastigheten Ballerinan 1 som föreslås bebyggas. Byggnaden på Ballerinan 1 sparas och baksidan mot parkeringen föreslås rustas upp. Bild Stadsmuseet. Markparkeringen söder om Ballerinan 1 föreslås bebyggas med två punkthus i totalt tolv våningar, placerade på sockelbyggnader i två våningar. På parkeringsplatsen finns idag en grill som behöver rivas. Förkunnelsen 3 Foto av befintlig bebyggelse på fastigheten Förkunnelsen 3 som föreslås bebyggas med en påbyggnad. Bild Stadsmuseet. På Förkunnelsen 3 finns ett byggnadskomplex i en till fem våningar som byggdes 1967 som läkarcentral och sjukhus. Planförslaget medför en påbyggnad på femvåningsbyggnaden mot Ellen Keys gata. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 37 (106) Motiv till detaljplanens regleringar Syftet med detta avsnitt är att motivera och beskriva bakgrund till föreslagna planbestämmelser i plankartan. Sektionens syfte är att stötta tolkningen av planbestämmelser nedan, särskilt bestämmelser under ”Byggnaders användning” och ”Utformning”. Sektionen redovisar hur våning och nivåer ska tolkas mot TORG respektive GATA. Bild Equator och stadsbyggnadskontoret. Användning av mark och vatten Allmän plats GATA (Gata): Planbestämmelsens syfte är att bekräfta befintlig och föreslagen tillkommande gatumark. GCVÄG (Gång- och cykelväg): Planbestämmelsens syfte är att bekräfta befintliga gång- och cykelkopplingar och säkerställa deras funktion som trafikseparerade entréer till centrum. GCVÄG₁ (Gångväg): Avgränsad vertikalt nedåt till +40.8 meter och uppåt till +44.4 meter över angivet nollplan. Planbestämmelsens syfte är att avgränsa gångväg vertikalt mellan 40,8 meter och 44,4 meter över angivet nollplan samt bekräfta befintlig gångväg och säkerställa dess fortsatta funktion som trafikseparerad entrépunkt. TORG (torg): Planbestämmelsens syfte är att bekräfta befintliga torgytor och dess funktioner, skapa nya trafikseparerade stråk och förbättra vistelsevärdena inom Fruängen centrum. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 38 (106) Kvartersmark B (Bostäder): Planbestämmelsens syfte är att möjliggöra ny bostadsbebyggelse i ett centrum- och kollektivtrafiknära läge. B₁ (Bostadskomplement): Planbestämmelsens syfte är att möjliggöra bostadskomplement i bottenvåning. C (Centrum): Planbestämmelsens syfte är att möjliggöra lokaler för centrumändamål och på så sätt stärka Fruängens centrum som ett viktigt stadsdelscentrum i söderort. D (Vård): Planbestämmelsens syfte är att möjliggöra fortsatt och framtida vårdverksamhet inom planområdet i fastigheten Förkunnelsen 3 i planområdets östra del. P (Parkering): Planbestämmelsens syfte är att möjliggöra besöksparkering till centrum i garage. Egenskapsbestämmelser för allmän plats Utformning av allmän plats + 0: Markens höjd över angivet nollplan. Markens höjd över angivet nollplan. Planbestämmelsen syftar till att säkerställa utformning av allmän platsmark genom höjdsättning av ett utvalt antal platser i centrum. Bestämmelsen är en viktig förutsättning för att dagvatten- och skyfallshantering ska fungera samt att entréer för bostäder samt vård- och centrumverksamhet inte blir översvämmade. skydd₁: Yta avsedd för skyfallshantering. Planbestämmelsens syfte är att säkerställa en översvämningsyta som kan hantera stora mängder vatten vid ett skyfall. Skydd av kulturvärden q₁: Fontäner och skulptur ska bevaras, inklusive röd granit samt bandet av smågatsten runt fontänen med skulpturen Fruarna. Planbestämmelsens syfte är att skydda den ursprungliga skulpturen Fruarna och dess fontän på det västra torget samt fontänen på Fruängsplan. Varsamhet Fristående belysningsarmaturer på torg, trappor invid Direktrisen 1 och Servitrisen 1, räcken och handledare i svart smide, stödmurar med ingjutet mönster, murar i natursten och 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 39 (106) landskapselement i platsgjuten betong med reliefverkan ska bibehållas. Undantag medges där stenmurar och trappa behöver byggas om för att möjliggöra ny bebyggelse på Dansösen 1 och södra Ballerinan. Planbestämmelsens syfte är att säkerställa att ovan nämnda värdefulla element skyddas och bevaras i framtida förändringar av Fruängens torg och allmänna plats. Egenskapsbestämmelser kvartersmark Begränsning av markens utnyttjande Prickmark: Marken får inte förses med byggnad. Parkering medges inte förutom där det anges. Planbestämmelsens syfte är att begränsa markens utnyttjande för byggnad och parkering till förmån för andra funktioner som gångytor, planteringar, angöring och dagvattenhantering. Ringmark: Endast byggnad under mark. Planbestämmelsens syfte är att begränsa markens utnyttjande genom att förhindra bebyggelse ovan mark och möjliggöra för besöksparkering, lastfar, angöring och bostadskomplement under mark. Byggnaders användning s₁: I våning 1 och 2, räknat mot TORG, medges endast centrum, bostadskomplement och bostadsentréer. Planbestämmelsens (placerad på Direktrisen 1 och Servitrisen 1 i plankartan) syfte är att säkerställa lokaler för centrumändamål i de två nedre sockelvåningarna, räknat mot torget. Bestämmelsen säkerställer också bostadskomplement och bostadsentréer. s₂: Endast centrum, vård, bostadskomplement och bostadsentréer medges. Planbestämmelsens (placerad på Förkunnelsen 3 i plankartan) syfte är att säkerställa lokaler för centrumändamål och vårdverksamhet. Bestämmelsen säkerställer också bostadskomplement och bostadsentréer. s₃: Endast centrum, bostadskomplement och bostadsentréer medges. Planbestämmelsens (placerad på Direktrisen 1 och Servitrisen 1 i plankartan) syfte är att säkerställa lokaler för centrumändamål i de två nedre sockelvåningarna, räknat mot torget. Bestämmelsen säkerställer också bostadskomplement och bostadsentréer. s₄: I våning 1, räknat mot TORG, medges endast centrum, bostadskomplement och bostadsentréer. I våning 2, räknat mot 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 40 (106) TORG, medges bostäder till högst 50 % av byggnadsarean. Planbestämmelsens (placerad söder om Ballerinan 1 i plankartan) syfte är att säkerställa lokaler för centrumändamål i de två nedre sockelvåningarna, räknat mot torget. Bestämmelsen säkerställer också bostadskomplement, bostadsentréer och bostäder på våning 2. s₅: Bostadskomplement får finnas endast i våning 1. Planbestämmelsens (placerad söder om Ballerinan 1 i plankartan) syfte är att begränsa bostadskomplement till våning 1. s₆: I våning 1, räknat mot TORG, medges endast centrum, bostadskomplement och bostadsentréer. I våning 2 medges endast centrum, bostadskomplement, bostadsentréer och parkering. Parkering får finnas endast i våning 2, räknat mot TORG. Planbestämmelsens (placerad på Dansösen 1 i plankartan) syfte är att säkerställa lokaler för centrumändamål i de två nedre sockelvåningarna, räknat mot torget. Bestämmelsen säkerställer också bostadskomplement och bostadsentréer, samt begränsar parkering till våning 2. s₇: I våning 1 medges endast centrum, bostadskomplement och bostadsentréer. Planbestämmelsens (placerad på Direktrisen 1, Dansösen 1, Guvernanten 1 och söder om Ballerinan 1 i plankartan) syfte är att säkerställa lokaler för centrumändamål i våning 1. s₈: Bostadskomplement medges inte. Planbestämmelsens (placerad på Förkunnelsen 3 i plankartan) syfte är att begränsa bostadskomplement till en specifik plats. s₉: Där trafikbuller vid fasaden överskrider 60 dBA ekvivalent ljudnivå ska lägenheter större än 35 kvm utföras med minst hälften av boningsrummen orienterade mot ljuddämpad sida. För lägenheter om max 35 kvm gäller att minst hälften av boningsrummen ska vara orienterade mot ljuddämpad sida där ekvivalent ljudnivå vid fasaden överskrider 65 dBA. Med ljuddämpad sida menas fasad som har en ekvivalent ljudnivå på högst 55 dBA och maximal ljudnivå nattetid på högst 70 dBA. Planbestämmelsen (placerad på Direktrisen 1, Servitrisen 1, Dansösen 1, Guvernanten 1 och söder om Ballerinan 1 i plankartan) syftar till att säkerställa att riktlinjer för trafikbuller ska följas. Höjd på byggnadsverk h₁-h₁₅: Högsta nockhöjd är x meter över angivet nollplan. Planbestämmelserna syftar till att begränsa byggnadshöjd för att samspela med omgivande bebyggelse i centrala Fruängen. Uppdelningen i höjd syftar till att skapa en sammanhållen 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 41 (106) höjdsättning som fungerar både i förhållande till den befintliga högre skalan i stadsdelen och till den lägre centrumbebyggelsen. Markens anordnande och vegetation n₁: Parkering medges. Planbestämmelsen syftar till att säkerställa en trafiksäker miljö på Fruängstorget genom att begränsa användningen av parkering till utvalda platser. n₂: Parkering medges ej. Planbestämmelsen syftar till att säkerställa en trafiksäker miljö på Fruängstorget genom att begränsa användningen av parkering till utvalda platser. Markreservat för allmännyttiga ändamål x₁: Markreservat för allmännyttig gång- och cykeltrafik. Planbestämmelsens syfte är att säkerställa tillräcklig gångbredd i befintlig gångtunnel samt att optimera siktlinjer och trygghet. x₂: Markreservat för allmännyttig gång- och cykeltrafik till en fri höjd av 2,5 meter. Planbestämmelsens syfte är att säkerställa tillräcklig gångbredd i befintlig gångtunnel samt att optimera siktlinjer och trygghet. Rivningsförbud r₁: Byggnad får inte rivas. Planbestämmelsens syfte är att säkerställa att befintliga byggnader med höga kulturhistoriska värden på Direktrisen 1, Guvernanten 1, Ballerinan 1 och Förkunnelsen 3 inte rivs. r₂: Rivningsförbud gäller ursprunglig byggnad på fastigheten Förkunnelsen 3. Planbestämmelsens syfte är att säkerställa att endast den befintliga byggnaden ges rivningsförbud och inte den del av Förkunnelsen 3 som föreslås byggas på. Skydd av kulturvärden q₂: Byggnadens karaktärsdrag från byggnadstiden ska bevaras med avseende på dess renodlade volym med starkt geometriska form, låg utbredd profil och platt tak. Planbestämmelsens syfte är att skydda de viktiga kulturmiljömässiga karaktärsdragen i de befintliga byggnaderna Direktrisen 1, Guvernanten 1 och Ballerinan 1. Gäller tillsammans med planbestämmelsen Rivningsförbud (r₁). q₃: Byggnadens volym ska bevaras med avseende på den modernistiska kompositionen med en lågsträckt del mot gata och en tvärställd högdel. Byggnadens karaktärsdrag ska 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 42 (106) bevaras avseende den starka geometriska formen med rätvinkliga hörn, platt tak och två ljusgårdar utan tak. Planbestämmelsens syfte är att skydda de viktiga kulturmiljömässiga karaktärsdragen i den befintliga byggnaden Förkunnelsen 3. Gäller tillsammans med planbestämmelsen Rivningsförbud (r₁ och r₂). Utformning f₁: Byggnad ska ha en fri höjd om minst 3,5 meter över mark. Pelare får finnas. Avgränsas av sekundär egenskapsgräns och kombinerad gräns. Planbestämmelsens (placerad på Dansösen 1 och Förkunnelsen 3 i plankartan) syfte är att skapa en arkad under planerad huskropp. f₂: Byggnad ska ha en fri höjd om minst 7 meter över mark. Pelare får finnas. Avgränsas av sekundär egenskapsgräns och kombinerad gräns. Planbestämmelsens (placerad söder om Ballerinan 1 i plankartan) syfte är att skapa en arkad under planerad huskropp. f₃: Tekniskt utrymme medges med en höjd om max 1,5 meter över högsta nockhöjd. Planbestämmelsens syfte är att ge planstöd till befintliga och nya tekniska installationer på tak samt att minska synligheten av dem från gata och torg i så stor utsträckning som möjligt. f₄: Tak ska utformas som takterrass. Planbestämmelsens (placerad söder om Ballerinan 1 i plankartan) syfte är att säkerställa att gemensam takterrass för boende anordnas. f₅: Tak ska utformas som bostadsgård. Planbestämmelsens (placerad på Dansösen 1, Guvernanten 1 och Förkunnelsen 3 i plankartan) syfte är att säkerställa att bostadsgård för boende anordnas. f₆: Minst 50 % av fasader i sockelvåningar ska vara uppglasade. Balkonger får kraga ut max 1,5 meter från fasad, undantaget i norr där de får kraga ut max 0,5 meter från fasad. Utkragande balkong tillåts inte mot öst. Utkragande balkong mot syd, från och med våning 4, får ha en bredd om max 3 meter. Balkongräcken mot syd och väst får utföras med betong eller puts upp till 0,7 meter och därefter med pinnräcken. Bostadsentré ska finnas mot norr och syd. Entré till centrumlokal ska finnas mot norr, väst och syd. Planbestämmelsens syfte är att reglera utformning av sockelbyggnad och lamellhus i kvarteret Direktrisen 1. Bestämmelsen säkerställer uppglasning i sockelvåningar längs med kvarteret. Tillsammans med en hög entrétäthet bidrar det till tryggare gångstråk och platser och bättre orienterbarhet. De uppglasade bottenvåningarna bidrar till en öppenhet mellan allmän 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 43 (106) platsmark och centrumlokalerna. Planbestämmelsens syfte är vidare att reglera storlek och utseende på balkonger samt placering av entréer. f₇: Minst 50 % av fasader på sockelvåningar mot TORG och GATA ska vara uppglasade. Balkonger på punkthus får kraga ut max 1,5 meter från fasad, undantaget mot norr där de får kraga ut max 0,5 meter från fasad. Utkragande balkonger på punkthusets fasad mot öst får ha en bredd om max 3,2 meter, mot väst max 5,2 meter, mot syd max 4,5 meter och mot norr max 1,5 meter. Fasad på punkthus ska avslutas med en markerad materialdetaljering mot takfot. Bostadsentré ska finnas mot syd och väst. Entré till centrumlokal ska finnas mot väst. Planbestämmelsens syfte är att reglera utformning av sockelbyggnad och punkthus i kvarteret Dansösen 1. Bestämmelsen säkerställer uppglasning i sockelvåningar längs med kvarteret. Tillsammans med en hög entrétäthet bidrar det till tryggare gångstråk och platser och bättre orienterbarhet. De uppglasade bottenvåningarna bidrar till en öppenhet mellan allmän platsmark och centrumlokalerna. Planbestämmelsens syfte är vidare att reglera storlek och utseende på balkonger samt placering av entréer. f₈: Minst 50 % av fasader i sockelvåningar ska vara uppglasade. Balkonger får kraga ut max 1,5 meter från fasad, undantaget mot norr där de får kraga ut max 0,5 meter från fasad. Mot öst och väst får utkragande balkonger ha en bredd om max 3,2 meter, mot syd max 4,5 meter och mot norr max 1,5 meter. Fasad på punkthus ska avslutas med en markerad materialdetaljering mot takfot. Bostadsentré ska finnas mot norr och syd. Entré till centrumlokal ska finnas mot väst och öst. Planbestämmelsens syfte är att reglera utformning av sockelbyggnader och två nya punkthus i kvarteret Nya Ballerinan. Bestämmelsen säkerställer uppglasning i sockelvåningar längs med kvarteret. Tillsammans med en hög entrétäthet bidrar det till tryggare gångstråk och platser och bättre orienterbarhet. De uppglasade bottenvåningarna bidrar till en öppenhet mellan allmän platsmark och centrumlokalerna. Planbestämmelsens syfte är vidare att reglera storlek och utseende på balkonger samt placering av entréer. f₉: Minst 50 % av fasad i sockelvåning ska vara uppglasad mot väst, öst och syd. Balkonger får kraga ut max 1,5 meter från fasad, undantaget i norr där de får kraga ut max 0,5 meter från fasad. Mot öst och väst får utkragande balkonger ha en bredd om max 3,2 meter, mot syd max 4,5 meter och mot norr max 1,5 meter. Fasad på punkthus ska avslutas med en markerad materialdetaljering mot takfot. Bostadsentré ska finnas mot syd. Entré till centrumlokal ska finnas mot syd och väst. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 44 (106) Planbestämmelsens syfte är att reglera utformning av sockelbyggnad och punkthus i kvarteret Guvernanten 1. Bestämmelsen säkerställer uppglasning i sockelvåningar längs med kvarteret. Tillsammans med en hög entrétäthet bidrar det till tryggare gångstråk och platser och bättre orienterbarhet. De uppglasade bottenvåningarna bidrar till en öppenhet mellan allmän platsmark och centrumlokalerna. Planbestämmelsens syfte är vidare att reglera storlek och utseende på balkonger samt placering av entréer. f₁₀: Minst 50 % av fasader i sockelvåningar ska vara uppglasade. Balkonger får kraga ut max 1,5 meter från fasad, undantaget mot norr där de får kraga ut max 0,5 meter från fasad. Utkragande balkong tillåts inte mot öst. Utkragande balkong mot syd, från och med våning 4, får ha en bredd om max 3 meter. Balkongräcken mot syd och väst får utföras med betong eller puts upp till 0,7 meter och därefter med pinnräcken. Bostadsentré ska finnas mot norr och syd. Entré till centrumlokal ska finnas mot väst och syd. Planbestämmelsens syfte är att reglera utformning av sockelbyggnad och lamellhus i kvarteret Servitrisen 1. Bestämmelsen säkerställer uppglasning i sockelvåningar längs med kvarteret. Tillsammans med en hög entrétäthet bidrar det till tryggare gångstråk och platser och bättre orienterbarhet. De uppglasade bottenvåningarna bidrar till en öppenhet mellan allmän platsmark och centrumlokalerna. Planbestämmelsens syfte är vidare att reglera storlek och utseende på balkonger samt placering av entréer. f₁₁: Utkragande balkong medges inte mot norr och syd. Balkonger mot väst får kraga ut max till sockelvåningarnas fasadliv. Planbestämmelsens (placerad på Förkunnelsen 3 i plankartan) syfte är att säkerställa storlek och utseende på balkonger. f₁₂: Marken ska planteras. Planbestämmelsens (placerad på Dansösen 1, Söder om Ballerinan 1 och Förkunnelsen 3 i plankartan) syfte är att säkerställa planteringsytor på kvartersmark för dagvattenhantering. f₁₃: Marken ska planteras till en yta på minst 10 %. Planbestämmelsens (placerad på Fruängstorget i plankartan) syfte är att säkerställa planteringsytor på kvartersmark för dagvattenhantering. f₁₄: Minst 50 % av fasader på sockelvåningar mot TORG och GATA ska vara uppglasade. Balkonger får kraga ut max 1,5 meter från fasad, undantaget i norr där de får kraga ut max 0,5 meter från fasad. Utkragande balkong tillåts inte mot öst. Utkragande balkong mot syd, från och med våning 4, får ha en 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 45 (106) bredd om max 3 meter. Balkongräcken mot syd och väst får utföras med betong eller puts upp till 0,7 meter och därefter med pinnräcken. Bostadsentré ska finnas mot norr och väst. Entré till centrumlokal ska finnas mot öst. Planbestämmelsens syfte är att reglera utformning av sockelbyggnad och lamellhus i norra delen av kvarteret Dansösen 1. Bestämmelsen säkerställer uppglasad kvot i sockelvåningar längs med kvarteret och bidrar därmed till tryggare gångstråk och platser, fler entréer till centrum och bättre orienterbarhet. De uppglasade bottenvåningarna bidrar till en öppenhet mellan allmän platsmark och centrumlokalerna. Planbestämmelsens syfte är vidare att reglera storlek och utseende på balkonger samt placering av entréer. Fasader på sockelvåning 1 och 2, räknat mot TORG, ska utföras tydligt markerad med en sammanhållen gestaltning särskild från övrig fasad. Skalan och utformningen ska relatera till befintligt centrum med ett tvåvåningsmotiv i svartvit färgskala och en rytmiskt indelad fasad i räta vinklar. Sockelbyggnaderna ska utföras i återvunnen granit, mörk keramik, putsad varmt vitt återbrukat tegel samt med inslag av trä vid bostadsentréer. Sockelvåningar ska avslutas med ett i huvudsak sammanhängande skärmtak, vars undersida ska utformas med trä. Lokaler för centrum som sträcker sig över hörn ska ha fönsterpartier över hörn. Balkonger medges inte i sockelvåning/-ar, med undantag för Direktrisen 1 mot syd. Bestämmelsen omfattar inte befintlig bebyggelse. Guvernanten 1 har endast en sockelvåning. Planbestämmelsens syfte är att säkerställa gestaltningen av nya föreslagna sockelbyggnader i Fruängens centrum genom att anpassa bebyggelsen till de befintliga centrumbyggnadernas karaktär. Valet av kulör och material ska bidra till en god helhetsverkan. Bestämmelsens syfte är vidare att säkerställa utformning av fönsterpartier för lokaler och skärmtak lika befintligt. Fasad ovanför sockelvåning/-ar ska utformas med ljusa varma kulörer i puts eller betong. Fasad ska utföras utan synliga elementskarvar. Fönster ska placeras regelbundet och jämnt fördelat över hela fasaden. Planbestämmelsens syfte är att skapa en god helhetsverkan i bebyggelsens utförande där gestaltningen av bostadsdelarna ska inordna sig i de närliggande, befintliga bostadshusens kulörpalett och uttryck. Entréer till bostäder och centrumlokaler ska i huvudsak utformas med dörrkarmar i trä. Planbestämmelsens syfte är att säkerställa att entréer till bostadshusen är tydliga och omhändertagna genom materialval. Balkonger och terrasser ska utföras med pinnräcken av metall. Dragstag får inte sticka upp över balkongräcke. Kulör på 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 46 (106) balkongräcken, fönsterkarmar och övriga plåtdetaljer ska utgöras i en mörkare nyans av fasadkulören. Planbestämmelsens syfte är att säkerställa en enhetlig utformning med god helhetsverkan av balkongräcken, fönsterkarmar och övriga plåtdetaljer. Utförande b₁: Bjälklag ska utföras planterbart. Planbestämmelsens (placerad på Dansösen 1, Guvernanten 1 och Förkunnelsen 3 i plankartan) syfte är att säkerställa att bostadsgårdarna kan förses med vegetation i form av träd och buskar. b₂: Trapphus för utrymning ska finnas. Planbestämmelsens (placerad på Guvernanten 1 i plankartan) syfte är att säkerställa utrymning via bostadsgård i fastigheten Guvernanten 1. b₃: Entréer ska placeras över beräknad vattennivå vid ett klimatanpassat 100-årsregn. Planbestämmelsens syfte är att säkerställa att entréer för byggnader inom planområdet är upphöjda för att klara vattennivåer vid ett klimatanpassat 100-årsregn. Alternativa entréer krävs och säkerställs genom bestämmelser i plankartan, för en säker utrymning av de byggnader som drabbas av höga vattennivåer mot entréer och fasad i gångtunneln. b₄: Byggnader ska utföras så att konsekvenser av skyfall beaktas upp till angivet största beräknat vattendjup vid ett klimatanpassat 100-årsregn. Planbestämmelsens syfte är att säkerställa att byggnader inom planområdet klarar vattennivåer vid ett klimatanpassat 100-årsregn. b₅: Entré för utrymning ska finnas mot väst och öst. Bestämmelsen säkrar att fastigheten Förkunnelsen 3, som inkluderar vårdverksamhet och en vårdcentral, kan utrymmas mot Ellen Keys gata eller mot Fruängens kyrkogata vid översvämning i Fruängsgången. b₆: Marken ska vara genomsläpplig. Planbestämmelsens (placerad på Dansösen 1 i plankartan) syfte är att säkerställa dagvattenhantering på kvartersmark. Utnyttjandegrad Skärmtak får uppföras över allmän plats, med en minsta fri höjd om 3,5 meter över mark. Planbestämmelsen syfte är att säkerställa befintliga och tillkommande skärmtak. Varsamhet 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 47 (106) k₁: Byggnadens karaktärsdrag ska bibehållas med avseende på plattor av gnejs, slutna fasadpartier av slammat vitmålat tegel, spritputs, emaljerade aluminiumplåtar, skyltfönster och stora glaspartier, smala takfotslister samt fönsterband med rytmisk och enhetlig indelning. Håltagningar för nya fönster och entréer får göras, med hänsyn till befintliga karaktärsdrag. Nya skyltfönster och dörrar ska utföras i natureloxerat aluminium och ha smäckra dimensioner. Planbestämmelsens syfte är att säkerställa att framtida förändringar av den befintliga byggnaden Förkunnelsen 3, sker med varsamhet samt att ovan nämnda karaktärsdrag ska bibehållas. Gäller och ska tolkas tillsammans med planbestämmelserna Rivningsförbud (r₁ och r₂) och Skydd av kulturvärden (q₃). k₂: Byggnadens karaktärsdrag ska bibehållas med avseende på slutna fasadpartier av slammat vitmålat tegel, plattor av gnejs i sockel, emaljerade aluminiumplåtar, utkragande skärmtak i svart plåt med undersida av omålat trä, glaspartier och glasdörrar med ramverk av aluminium, smala svarta takfotslister, ursprungliga fönster med aluminiumbåge, dörrar och skyltskåp. Nya skyltfönster och dörrar ska utföras i natureloxerat aluminium och ha smäckra dimensioner. Planbestämmelsens syfte är att säkerställa att framtida förändringar av de befintliga byggnaderna Direktrisen 1, Guvernanten 1 och Ballerinan 1 sker med varsamhet samt att ovan nämnda karaktärsdrag ska bibehållas. Gäller tillsammans med planbestämmelsen Rivningsförbud (r₁) och Skydd av kulturvärden (q₂). Genomförandetid Genomförandetiden är 7 år och börjar gälla fr.o.m. att planen fått laga kraft. Planbestämmelsens syfte är att säkerställa en genomförandetid för fastighetsägaren på sju år från och med att detaljplanen vunnit laga kraft. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 48 (106) Genomförandefrågor Mark och utrymmesförvärv Mark som enligt detaljplanen ska utgöra allmän plats kan kommunen lösa in med stöd av kap. 6 § 13 Plan- och bygglagen. Kommunen har också en inlösenskyldighet enligt kap. 14 § 14. Avsikten är dock att kommunen och berörda fastighetsägare innan detaljplanen antas ska träffa avtal om marköverföringarna. Markreservat för allmän gång- och cykeltrafik (x-område) innebär en inlösenskyldighet för kommunen (PBL 14:18). Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter och ägoförhållanden Planområdet omfattar hela fastigheterna: - Ballerinan 1, Direktrisen 1, Dansösen 1, Förkunnelsen 3 Guvernanten 1 och Servitrisen 1, vilka ägs av Stockholms stad och upplåts med tomträtt till NIAM VII Stationsfastigheter Fruängen AB, samt delar av fastigheten: - Västberga 1:1 som ägs av Stockholms stad Förändrad fastighetsindelning Mindre delar av fastigheten Dansösen 1 föreslås ändra utformning något för att möjliggöra ny utformning av gata och torg. Delar av Direktrisen 1, Dansösen 1, Servitrisen 1 och förslås utökas för att möjliggöra utökad yta för bostad och centrumverksamhet. En ny fastighet föreslås bildas inom Västberga 1:1 för att tillskapa bostäder och centrumändamål. Denna mark utgör idag parkering och utgör delar av Fruängsplan. Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Lämplighet avseende fastigheters utformning prövas vid lantmäteriförrättning. För planens genomförande krävs fastighetsbildning. Område utlagt som kvartersmark (bostäder, centrumändamål, vård och parkering) ska utgöra separata fastigheter, som bildas genom fastighetsreglering och avstyckning. Möjlighet till tredimensionell fastighetsbildning finns i vissa delar, prövning av lämplighet prövas av lantmäterimyndigheten vid lantmäteriförrättning. Områden utlagda som kvartersmark i planförslaget är till största delen belägna inom område utlagt som kvartersmark med användning 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 49 (106) bostäder och centrumändamål i nuvarande plan. Några mindre områden ändras från allmän plats (torg och gata) till kvartersmark (bostäder och centrumändamål) och några mindre områden ändras från kvartersmark (bostäder) till allmän platsmark (gata och torg). Område utlagt som allmän platsmark (torg och gata) ska ingå i av Stockholm stad ägd fastighet. Fastighetsreglering krävs för att överföra de delar av fastigheterna som är utlagda som allmän platsmark, vilka ändras från kvartersmark (bostäder och centrumändamål) till allmän platsmark (torg och gata). Garaget avses bilda en egen fastighet. Rättigheter Följande rättigheter finns inom, eller i direkt anslutning till planområdet: • Avtalsservitut, väg i byggnad. Akt: 0180IM-13/12863.1.” lokaliserad inom fastigheten Direktrisen 1 Inom planområdet finns en anläggningssamfällighet i form av gemensamhetsanläggning (Direktrisen ga:1). Denna anläggning inkluderar lastfar, sprinkleranläggning, bensin- och oljeavskiljare, Fruängsgumman samt belysning ovan mark. Rättigheterna fortsätter att gälla oförändrat, har fortsatt planstöd och påverkas inte av planens genomförande. Markreservat för allmän gång- och cykeltrafik har avsatts (x₁ och x₂). Rätten kan säkras genom inrättande av servitut. Behov av rättigheter prövas i samband med fastighetsbildningen i lantmäteriförrättning. Några rättigheter bedöms inte behöva inrättas för planens genomförande. Vid bildande av tredimensionellt avgränsad fastighet krävs att ett flertal rättigheter inrättas. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintliga detaljplaner, stadsplan 5007, stadsplan 4060, ändrad stadsplan 6021A samt detaljplan 95010 helt upphör att gälla inom planområdet. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 50 (106) Förändringskartan redovisar hur fastigheter föreslås förändras inom planavgränsningen. Färgerna redovisas nedan i punktlistan nedan. • Gult område ska avstyckas från allmän platsfastigheten Västberga 1:1 för att bilda en kvartersfastighet för i huvudsak bostadsändamål • Gröna områden ska föras från kvartersfastigheten Dansösen 1 till allmän platsfastigheten Västberga 1:1 för ändamålet gata/torg • Turkost område ska föras från allmän platsfastigheten Västberga 1:1 till kvartersfastigheten Dansösen 1 för i huvudsak bostadsändamål • Orange område ska föras från kvartersfastigheten Guvernanten 1 till allmän platsfastigheten Västberga 1:1 för ändamålet gata • Blått område ska föras från allmän platsfastigheten Västberga 1:1 till kvartersfastigheten Servitrisen 1 för i huvudsak bostadsändamål • Rött område ska föras från kvartersfastigheten Servitrisen 1 till allmän platsfastigheten Västberga 1:1 för ändamålet torg • Lila område ska föras från allmän platsfastigheten Västberga 1:1 till kvartersfastigheten Direktrisen 1 för centrum- /bostadsändamål Tekniska frågor Tekniska åtgärder Vattenförsörjning, spillvatten, el, tele och värme Ledningar för vatten, avlopp, fjärrvärme, tele, el och gas finns framdragna i anslutning till området. Kapaciteten för ledningar för vatten och avlopp bedöms klara tillkommande bebyggelse. Den befintliga elnätstationen i området, på Fruängsgatans södra sida, har nått sin kapacitetsgräns och ny nätstation behövs för att försörja nya 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 51 (106) föreslagna och planerade bostäder i och omkring Fruängens centrum. Placeringen av nätstationen är under utredning. På parkeringen söder om kvarteret Ballerinan, del av Fruängsplan, ligger det idag fjärrvärmeledningar, vilka föreslås att flyttas för att möjliggöra nya bostäder med centrumverksamhet mot Fruängsgatan. På samma plats finns befintliga ledningar för dagvatten, vatten och kombinerad ledning vilka också föreslås att flyttas för att möjliggöra de nya byggnaderna. Samtliga ledningar föreslås att omläggas till Ballerinagången, ytan mellan de nya byggnaderna och den befintliga fastigheten Ballerinan 1. Den befintlig dagvatten- och spillvattenledningen, i dagsläget placerad på Fruängsgatan södra sida med anslutning till Fruängsplan, föreslås läggas om väster om och söder om ny bebyggelse. På allmän plats finns det ledningar för vatten, avlopp och el som behöver flyttas för att möjliggöra ny utformning av torg. Ledningssamordning mellan staden och ledningsägarna ska inledas efter samråd. Dagvatten Utbyggnaden av planförslaget ska följa Stockholm Vatten och Avfall AB:s riktlinjer för dagvattenhantering. Dimensionering och tekniska lösningar ska väljas för att uppfylla stadens åtgärdsnivå för dagvatten, och gäller för både kvartersmark och allmän plats. Räddningstjänsten Utrymning från samtliga bostadshus kan ske genom Tr2-trapphus och andra dimensionerande förutsättningar från räddningstjänsten. Utrymning med räddningstjänstens höjdfordon är därför inte en förutsättning för ny bebyggelse. Utrymning från en nuvarande tandläkarlokal i den befintliga byggnaden i fastigheten Ballerinan 1 behöver ske via räddningstjänstens stegar. Räddningstjänsten behöver därför kunna köra in till västra torget via den nya gatan söder om befintlig byggnad i Ballerinan 1. I övrigt gäller att räddningstjänsten ska nå samtliga utrymningsdörrar inom 50 meter från möjliga uppställningsplatser. Det gäller även för befintliga byggnader som påverkas av om- eller tillbyggnation. Räddningstjänsten behöver ställa upp fordon på Elsa Brändströms gata, Fruängsgatan, Ellen Keys gata, Västra torget, busstorget, Fruängstorget och Fruängsplan. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 52 (106) Utbyggnad allmän plats Stockholms stad ansvarar för utbyggnad av allmän plats. I Fruängens centrum handlar det om upprustning och kvalitetshöjande åtgärder på gata och torg. Utbyggnad vatten och avlopp Fastigheterna ska anslutas till de kommunala näten för dricks- och spillvatten. Nya ledningar och anslutningspunkter behövs för att försörja de nya fastigheterna. Stockholm vatten och avfall AB (SVOA) ansvarar för nya förbindelsepunkter och tar ut anslutningsavgifter. Byggaktör ansvarar för anslutningsavgiften för förbindelsepunkter för blivande fastigheter. Ekonomiska frågor Planekonomisk bedömning Planen medför begränsade ekonomiska konsekvenser för kommunen genom ökade driftkostnader för allmän platsmark. Genom exploateringskontoret ansvarar och finansierar staden för utbyggnad av allmän platsmark. Utbyggnaden av allmän platsmark finansieras genom markförsäljning och tomträttsavgäld på kvartersmark kopplad till detaljplanen. Genom exploateringskontoret ansvarar och finansierar staden för ombyggnad av torgytor och upprustning av allmän plats inklusive fördröjningsytor för skyfall. Stadens exploateringskostnader utgörs i huvudsak av kostnader för ombyggnad av torgytor, gator och upprustning av allmän plats. Byggaktören finansierar och ansvarar för uppförande av ny bebyggelse och anläggningar på kvartersmark samt för iordningställande av utemiljöer på kvartersmark. Byggaktören ansvarar för och finansierar även återställande - och anslutningsarbeten inom allmän plats i anslutning till kvartersmarken. Genomförandet av exploateringen kommer att regleras i en överenskommelse om exploatering mellan staden och byggaktören. Planavgift Planavtal har tecknats med byggaktören för att täcka Stockholm stads planarbetskostnad i samband med upprättandet av detaljplanen. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 53 (106) Gemensamhetsanläggningar Fastighetsrättsliga åtgärder inom kvartersmark, såsom upprättande av gemensamhetsanläggning, bekostas av byggaktören. Drift allmän plats Trafikkontoret är ansvarig för drift av gata och torg. Stadsdelsförvaltningen är ansvarig för drift av park. Drift vatten och avlopp Stockholm Vatten och Avfall AB ansvarar för drift av VA-systemet. Organisatoriska frågor Exploateringsavtal Överenskommelse om exploatering ska tecknas mellan staden och byggaktören innan detaljplanen antas. Överenskommelsen reglerar bland annat ansvar och kostnader för genomförandet av exploateringen. Markanvisning Markanvisningsavtal tecknades med Niam VII Stationsfastigheter Fruängen AB efter markanvisning i exploateringsnämnden 2023- 11-09. Ett tilläggsavtal om förlängning av markanvisningen beslutades 2025-11-06. Tidplan Detaljplanen upprättas med standardförfarande. Preliminär tidplan för den fortsatta planprocessen: Samråd januari 2026 – mars 2026 Granskning oktober 2027 – november 2027 Antagande mars 2028 Laga kraft, tidigast april 2028 Kulturvärden Bevarandekrav Detaljplanen reglerar bevarande av kulturhistoriska värden genom skydds- och varsamhetsbestämmelser. Syftet med regleringen är att skydda och värna kulturhistoriska värden i centrumbebyggelse som bevaras, samt att skydda landskapselement såsom stenmurar, trappor, belysningsarmatur och fontäner. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 54 (106) Upplysningar I planområdet finns idag fem skyddsrum. Planförslaget medför att ett skyddsrum rivs och ersätts med ett nytt skyddsrum i källare till kvarteret Dansösen 1. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 55 (106) Planeringsunderlag Kommunala Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är: - Brandutlåtande (Brandskyddslaget, 2025-05-23) - Brandutlåtande bilaga Förkunnelsen (Brandskyddslaget, 2025- 11-11) - Dagvattenutredning kvartersmark (WRS AB, 2025-09-24) - Dagvattenutredning allmän plats (Ramboll, 2025-12-03) - Handelsutredning (WSP, 2025-09-03) - Inventering av byggnader (Sören Lundgren Byggkonsult AB, 2024-02-22) - Klimatberäkningar och återbruksinventering (Equator, 2026- 01-15) - Konsekvensbeskrivning kulturmiljö (Tyréns, 2026-01-15) - Kulturmiljöanalys (Tyréns, 2024-03-26) - Markmiljöutredning allmän plats (Iterio, 2024-08-29) - Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (Structor, 2025- 09-03) - Miljöteknisk markundersökning och riskbedömning (Structor, 2025-09-03) - Omgivningsbullerutredning (Structor, 2025-11-18) - PM ledningssamordning (Iterio, 2025-12-10) - PM Värdebärande karaktärsdrag (Tyréns, 2025-11-14) - Sammanställning dialog i Fruängen centrum (Stockholms stad, 2024-12-19) - Skyfallsutredning (Ramboll, 2025-12-03) - Solljus-, skugg- och vindstudie (Equator, 2025-10-13) - Stomljud- och vibrationsmätning (Structor, 2025-05-09) - Trafikutredning kvartersmark (Structor, 2025-11-21) - Trafikutredning allmän platsmark (Sweco, 2025-11-28) - Ungdomsdialog i Fruängen centrum (Spacescape AB, 2024-12- 19) - Utrednings-PM Geoteknik – Markförhållanden och grundläggning (Structor, 2025-09-03) Övrigt underlag - Programhandling för allmän platsmark (Landskapslaget, 2025- 10-03) - Utformning av kvartersmark (Urbio, 2025-10-20) 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 56 (106) Planeringsförutsättningar Kommunala Detaljplan Planområdet omfattas av stadsplan 5007 för Fruängen centrum, fastställd 1959, stadsplan 4060 för del av stadsdelen Långbro, fastställd 1952, ändrad stadsplan 6021A för del av kvarteret Trådvanten mm, fastställd 1963 samt detaljplan 95010 för kvarteret Guvernanten mm, laga kraft 1995. Marken är reglerad för torg, gatumark, centrumbebyggelse, bostäder och allmänt ändamål. Planprogram Fruängen centrum har studerats inom program för Fruängen, dnr 2019-1431, som godkändes av stadsbyggnadsnämnden den 9 november 2023. Programförslaget utgår från fyra övergripande mål som ger vägledning för kommande utveckling: 1 Låt det gröna vara en ledstjärna, 2 Fler bostäder och mer stadsliv, 3 Koppla ihop och nå ut samt 4 Möjliggör hållbara transporter. Programmet ger inriktningen om att ny bebyggelse ska koncentreras till centrum, som med sitt kollektivtrafiknära läge föreslås utvecklas med en högre täthet än omgivande bebyggelse. För att värna stadsdelens gröna värden föreslås förtätning i centrumnära lägen och markparkeringar omvandlas med bebyggelse och grönska. Ny bebyggelse och aktiva bottenvåningar ska levandegöra gator och stadsrum, vilket skapar trygghet och plats för fler människor. Centrum tillåts utvecklas med en egen karaktär och en högre täthet än omkringliggande bostadsområden. Ombyggnad och rivning av befintlig bebyggelse kan prövas. Översiktsplan Fruängen är i översiktsplanen utpekat som ett stadsutvecklingsområde där en omfattande komplettering med bostäder, service, verksamheter, gator, parker, kultur och idrottsytor föreslås. Fruängen är utpekat som centrum för flera stadsdelar och har genom utbyggnationen av Spårväg Syd goda förutsättningar att stärkas som bytespunkt för kollektivtrafik. Att utveckla bytespunkten med stadskvaliteter som service, handel, kultur, kontor, arbetsplatser, är viktigt för att göra det klimatsmarta kollektiva resandet attraktivt. Detaljplanen förväntas bidra med nya stadskvaliteter i form av nya arbetsplatser, kommersiell och offentlig service i linje med översiktsplanens utbyggnadsstrategi om värdeskapande kompletteringar. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 57 (106) Byggnadsordningen Fruängen utgörs av stadsbyggnadskaraktären tunnelbanestad. Vägledningen framhåller att tunnelbanestäderna ska utvecklas utifrån de centrala parkstråken och de gestaltningsmässigt sammanhållna husgrupperna. Punkthusens skulpturala verkan i landskapet ska beaktas. Vidare ska ny bebyggelse utformas utifrån en samtida tolkning av platsens förutsättningar. Särskilt relevant för detaljplanen är att nya husgrupper ska utformas utifrån en sammanhållen gestaltningsidé och befintliga lokaler för handel, verksamheter och kultur ska tas tillvara. Det är viktigt att beakta de centrala parkstråkens samband med omgivande grönstruktur. Spårväg Syd Region Stockholm utreder en möjlig framtida spårväg som är tänkt att gå mellan Flemingsberg och Älvsjö, i samverkan med Huddinge kommun och Stockholms stad. Det saknas beslut om sträckning för Spårväg Syd genom Fruängen. Stockholms stad förordar en sträckning norr om centrum då spårvägen på grund av topografin inte kan ta sig fram i den södra delen av centrum, längs Fruängsgatan. Riksintressen Trafikkommunikation Södertäljevägen, E4/E20, som ligger drygt 300 meter norr om planområdet är riksintresse för kommunikation och bedöms inte påverka planområdet. Miljökvalitetsnormer Luft Miljökvalitetsnormen för luft klaras för planområdet. Halten av partiklar PM10 är 25-30 µg/m³ (dygnsvärde) att jämföra med miljökvalitetsnormen 50 µg/m³. Halten av kvävedioxid är 24-30 µg/m³ (dygnsvärde) att jämföra med miljökvalitetsnormen 60 µg/m³. Vatten Planområdet är beläget inom det naturliga avrinningsområdet Magelungen (SE657041 -163174). Enligt VISS november 2025 har Magelungen otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvattenförekomsten är ekologisk potential 2033 och kemisk ytvattenstatus 2027. På grund av avståndet och den varierade topografin som inkluderar flera lågpunkter kommer vatten troligtvis 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 58 (106) inte att nå recipienten. En eventuell påverkan kan enbart förväntas vid extrema skyfall. Planområdet är beläget inom det tekniska avrinningsområdet Mälaren-Fiskarfjärden (SE657865 -161900). Enligt VISS november 2025 har Mälaren-Fiskarfjärden måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvattenförekomsten är ekologisk potential 2027 och kemisk ytvattenstatus 2027. En mindre del av östra planområdet är beläget inom ett annat tekniskt avrinningsområde som leds till recipienten Strömmen (SE629414-1552941) via Henriksdals reningsverk. Enligt VISS november 2025 har Strömmen otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvattenförekomsten är ekologisk potential 2039 och kemisk ytvattenstatus 2027. Resultaten från grundvattenundersökningen visar att det förekommer detekterbara halter av flyktiga föroreningar i grundvattnet (bensen, toluen och triklormetan). Samtliga uppmätta halter underskrider tillämpade bedömningsgrunder. Buller Vid nybyggnation av bostäder gäller riktvärden enligt Trafikbullerförordning (2015:216). Klimatpåverkan Inom ramen för detaljplanen har en klimatkalkyl samt en återbruksinventering tagits fram för planförslaget på kvartersmark. Potential till återbrukade material. Allmän platsmark I granskningsskede ska återbruk av material på allmän plats undersökas på de ställen där rivning är en förutsättning för nybyggnation. Ett exempel på material med potential för återbruk är murbeklädnad längs med Fruängsgatan. Kvartersmark I återbruksinventeringen inför samråd har det inledningsvis identifierats vilka material som har möjlighet för att återbrukas i de hus som föreslås rivas. Betongelement Samtliga byggnader som föreslås rivas har stomme i platsgjuten betong. Dessa byggnader har en robust konstruktion och är 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 59 (106) grundlagda ned till berg. Enligt en byggnadsteknisk inventering framtagen i planarbetet finns det möjligheter för till- eller påbyggnad med eventuella förstärkningar av grundläggning, stomme och dess stabilitet. För återbruk är denna typ av konstruktioner svåra att omvandla. Delar av konstruktionen kan krossas för användning som ballast i nya betongkonstruktioner. Tegel Ett av de mest karaktäristiska materialen som används inom planområdet är det vitslammade tegel som utgör en basnot i områdets materialpalett. Det finns väl beprövade tekniker för att ta vara på denna resurs. Mängden av tillgängligt tegel inom projektet är begränsad men kan kompletteras med nyinköpt återbrukat tegel. Fasadpaneler Delar av fasaderna på byggnaderna är klädda med emaljerade aluminiumplåtar. Dessa paneler framstår generellt i gott skick och har potential för ett flertal återbruksmöjligheter. Natursten Flera av byggnaderna har dekorativa naturstenssocklar av gnejs. Att tillvarata och låta stenen få nytt liv i de nya byggnaderna är ett gestaltningsgrepp för att ge de nya byggnaderna ett släktskap med befintliga byggnader. Stenen kan komma till användning på en mängd olika platser, från montering på fasad till utemöbler eller inklädnad av landskapselement i de nya stadsrummen. Skärmtak Skärmtak på byggnader som föreslås rivas har goda förutsättningar att få ett nytt liv med samma funktion på de nya byggnaderna. Att återanvända stommen ger den största klimatvinsten då det ingående stålet har ett stort klimatavtryck. Stålräcken Inom området finns ett antal olika typer av stålräcken, horisontella såväl som längs trappor, för att hantera de nivåskillnader som finns. Dessa räcken har potential att återbrukas som räcken i nya lägen, både för terrasser och vid nivåskillnader inom centrumområdet. Isolering De befintliga byggnaderna är i stor utsträckning isolerade med expanderad kork. Materialet kan användas som beklädnad av undersidor av skärmtak eller akustikdämpande element i de nya byggnaderna. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 60 (106) Miljö Dagvatten Avrinningsområdet är bebyggt med flerbostadshus och centrumbebyggelse med en blandning av hårdgjorda ytor och mindre skogsområden. Kvartersmarken som i befintlig situation till största delen består av takytor, parkeringar och innergårdar, avvattnas helt och hållet av ledningsnät under mark. I området finns det både kombinerade spill- och dagvattenledningar samt ledningar för endast dagvatten. Dagvattnet ska omhändertas inom den egna fastigheten enligt stadens dagvattenstrategi och åtgärdsnivå. Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Planområdet utsätts för vägtrafikbuller från omkringliggande vägar och spårtrafikbuller från tunnelbanan. Högt trafikerade E4/E20 Södertäljevägen bidrar även till ljudnivåerna. Inom planområdet finns flertalet industribullerkällor i form av utblås samt kylare. Även lågfrekvent buller förekommer inom planområdet. Befintlig ljudnivå inom planområdet är generellt hög, men i de centrala delarna beräknas 50–55 dBA på en större yta. Vid befintlig bebyggelse närmast Fruängsgatan beräknas upp mot 64 dBA dygnsekvivalent ljudnivå. Även mot Elsa Brändströms gata beräknas strax över 60 dBA dygnsekvivalent ljudnivå. Det finns höga nivåer av verksamhetsbuller i planområdet från utblås och kylaggregat kopplade till verksamheterna i de olika byggnaderna. Lågfrekvent buller uppkommer då bussar står på tomgång vid busshållplats Fruängen (Fruängsgatan) samt busstorg vid Ellen Keys gata. Beräkningarna visar att det är mycket höga ljudnivåer i låga frekvenser, i synnerhet 160 Hz. Risk för olyckor Fruängen tunnelbanestation angränsar till planområdet och är ändstation för den södra riktningen av linje 14. Det föreligger ingen särskild risk för olyckor inom planområdet då tunnelbanans hastighet är begränsad i och med att det är ändstation. Södertäljevägen, E4/E20, ligger drygt 300 m norr om planområdet och bedöms inte medföra någon risk för planområdet. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 61 (106) Risk för översvämning Fruängens centrum ligger i en lågpunkt som riskerar översvämmas med stora vattenmängder vid ett skyfall. Eftersom detaljplanen rör förtätning i en redan bebyggd centrummiljö, är möjligheterna för att helt undvika översvämningsrisker genom lokalisering i området begränsade. Risk för ras och skred Planområdet utgörs huvudsakligen av fastmark. Inom delar av området förekommer lera med tjocklek uppemot 3–4 meter. Förorenad mark Uppmätta halter i jord underskrider de storstadsspecifika riktvärdena. Det bedöms därmed inte krävas några särskilda efterbehandlingsåtgärder avseende förorenad jord. I naturlig lera förekommer halter av kobolt och nickel som i två av fem punkter överskrider generella riktvärden för KM (känslig markanvändning). Uppmätta halter i porgas underskrider riktvärdena och bedöms därför inte medföra en hälsorisk. I planområdet finns berg med höga sulfidhalter. Uppmätta halter i grundvattnet bedöms vara låga och utgör inte ett hinder för planerad markanvändning. Beräkning visar att grundvatten från planområdet inte påverkar ytvattenrecipienten Magelungen så att miljökvalitetsnormerna överskrids. Belastningen bedöms som låg. Vibrationer I projektet tillämpas riktvärden: LmaxF 32 dBA för stomljud, och komfortvärde 0,4 mm/s för komfortvibrationer. Beräknade stomljudsnivåer utifrån mätningarna överstiger inte 20 dBA för någon passage i någon av mätpunkterna. Inga uppmätta komfortvägda hastigheter översteg 0,1 mm/s under någon passage i någon av mätpunkterna. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 62 (106) Geotekniska förhållanden Byggnadsgeologiska kartan. Enligt byggnadsgeologiska kartan från Stockholm stads Geoarkiv utgörs utredningsområdet huvudsakligen av lera och fastmarkpartier med morän och berg i dagen. Det ligger under ett begränsat jordtäcke, normalt bestående av fyllning ovan morän. Inom områdets centrala delar förekommer ett lerområde. Enligt utförda undersökningar utgörs leran huvudsakligen av uttorkad lera så kallad torrskorpelera. I enstaka punkter vid Fruängsplan har vattenmättad lera med en tjocklek varierande mellan cirka 0,7–1,7 meter påträffats. Mindre områden med lera förekommer även i östra delarna och nordvästra delarna av planområdet enligt äldre geotekniska utredningar. Under delar av området förekommer sprickzoner i berg. Marknivån enligt utförda inmätningar och nivåer enligt grundkartan är lägst i mellersta och södra delen Fruängens centrum och Fruängsplan, omkring +42 och +43. I norr och väst längs Elsa Brändströms gata och Fruängstorget ligger markytan omkring +46, i öst längs Ellen Keys gata ligger marknivån på ca +44. Söder om Fruängsgatan finns en brant slänt mot ett större höjdparti där det förekommer berg i dagen. Hydrologiska förhållanden Grundvattnets trycknivå är lodad vid ett tillfälle och låg då cirka 2,8 meter under befintlig markyta. Vattenskyddsområde Planområdet ingår i en sekundär skyddszon för Östra Mälarens vattenskyddsområde, för vilket särskilda skyddsföreskrifter gäller. I föreskrifterna regleras bland annat hantering av spillvatten, dagvatten och mark- och anläggningsarbeten. Planområdet kräver ingen särskild hänsyn till vattenskyddsområdet eftersom inga nya verksamheter med föroreningsnivåer motsvarande 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 63 (106) skyddsföreskrifterna (större vägar, broar eller parkeringsanläggningar) planeras. Trots detta bör dagvattnet så långt som möjligt renas, då samlade mindre föroreningskällor från flera områden kan skapa betydande belastning och därmed hota vattenskyddets mål. Kulturmiljö Övergripande kulturhistoriska värden Fruängens centrum uppfördes i etapper under 1960-talet. Tunnelbanestationen invigdes år 1964 och är röda linjens ändstation. Utformningen av Fruängens centrum följer efterkrigstidens ideal om trafikseparering där de offentliga rummen skulle vara på de gåendes villkor. Med undantag för varuleveranser är centrum bilfritt och fordonstrafik leds i en ringgata kring centrum (Ellen Keys gata, Fruängsgatan och Elsa Brännströms gata). På den lägsta nivån i terrängen placerades den låga centrumbebyggelsen utmed gågatan Fruängsgången, utifrån tidens ideal. Ett signifikant gestaltningsdrag är funktionalismens idéer om bostäder i parkmiljö som omger centrumet, i en stil som kom att kallas Stockholmsskolan. I centrum finns element från denna stil i murar, trappanläggningar, vattenkonst och formklippta träd. Inga större gestaltningsförändringar, förutom spaljétakens omdaning över Fruängsgången, har skett i centrum sedan utemiljöerna stod färdiga 1968. Fruängens centrum tillhör en av Stockholms tunnelbanecentrum. Dess kulturmiljö präglas av sin tids strama, modernistiska arkitektur och stadsplan med trafikseparering. Centrum präglas av låg centrumbebyggelse och en serie torgrum. Bostadsbebyggelse ligger i direkt anslutning till centrum och består av karaktärsfulla 10- våningshus samt 4-5- våningshus som följer den kuperade terrängen. Mellan bostadsbebyggelsen förekommer parkytor och rekreationsstråk. De bilfria parkstråken i dalgångarna leder in till centrum via trafikseparerade gång- och cykeltunnlar. Värdebärande karaktärsdrag Nedan följer en sammanfattning av byggnadernas och utemiljöns viktigaste karaktärsdrag, som skyddas i detaljplanen med skydds- och varsamhetsbestämmelser. Punkterna ska betraktas som ett förtydligande urval snarare än en fullständig uppräkning. I framtida bedömningar och tillståndsprövningar enligt plan- och bygglagen kan andra delar och karaktärsdrag än de som nämns nedan komma att beaktas. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 64 (106) Direktrisen 1 • Renodlad volym med stark geometrisk form, låg utbredd profil och platt tak. • Fasader med plattor av gnejs på gavlarnas nedre delar o stora glaspartier, skyltfönster och glasade dörrar till o lokaler i marknivå, indelade med karmar/ramverk av aluminium i smäckra dimensioner. ursprungliga emaljerade aluminiumplåtar som löper o vertikalt i övre delen av fasaden mot söder samt på gavlarna. och bildar ett grafiskt mönster med ljusgrå och smalare mörkgrå/svarta plåtar. slutna fasadpartier av slammat vitmålat tegel. o smala svarta takfotslister av plåt. o • Utkragande skärmtak inklätt med svart plåt och med undersida av omålat trä, som bildar väderskydd ovan butikslokalerna längs affärsgatan. • Ursprungliga fönster med karm och båge av aluminium i smäckra dimensioner, översta våningen mot söder och upptill på gavlar. • Två ursprungliga dörrar mot Fruängstorget Foto som visar värdefulla karaktärsdrag för bebyggelse på Direktrisen 1, med den renodlade volymen med stark geometrisk form, låg utbredd profil och platt tak. Emaljerade aluminiumplåtar ramar in de ursprungliga fönstren på våning två. Det träklädda skärmtaket syns till höger i bild och det vitslammade teglet på gaveln. Foto: Stadsmuseet. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 65 (106) Ursprunglig dörr inom Direktrisen Ursprunglig dörr mot 1. Foto Tyréns. Fruängstorget inom fastigheten Direktrisen 1. Aluminiumprofilen på högra sidan av dörrbladet är ersatt med en ny i samma dimension som ursprunglig. Ballerinan 1 • Renodlad volym med stark geometrisk form, låg utbredd profil och platt tak. • Fasader med plattor av gnejs på gavlarnas nedre delar och fasad o mot söder. stora glaspartier, skyltfönster och glasade dörrar till o lokaler i marknivå, indelade med karmar/ramverk av aluminium i smäckra dimensioner. ursprungliga emaljerade aluminiumplåtar som löper o vertikalt i övre delen av fasaden mot norr och söder samt på gavlarna, och bildar ett grafiskt mönster med ljusgrå och smalare mörkgrå/svarta plåtar. slutna fasadpartier av slammat vitmålat tegel. o kakel/keramik i stående format på fasad mot söder. o smala svarta takfotslister av plåt. o • Utkragande skärmtak inklätt med svart plåt och med undersida av omålat trä, som bildar väderskydd ovan butikslokalerna mot affärsgata och torg. • Ursprungliga fönster med karm och båge av aluminium i smäckra dimensioner, översta våningen mot norr, båda våningarna mot söder samt på gavlar. • Tre ursprungliga dörrar mot söder • Ursprungliga skyltskåp på gavel mot söder. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 66 (106) Foto som visar bebyggelse på Ballerinan 1 samt belysningsarmatur på Fruängsplan beskrivet under Mark och landskap nedan. Foto: Stadsmuseet. Ursprungliga dörrar på Ballerinan 1 mot söder. Foto Tyréns. Guvernanten 1 • Renodlad volym med stark geometrisk form, låg utbredd profil och platt tak. • Fasader med plattor av gnejs i sockel och fasad mot norr. o stora glaspartier, skyltfönster och glasade dörrar till o lokaler i marknivå, indelade med karmar/ramverk av aluminium i smäckra dimensioner. ursprungliga emaljerade aluminiumplåtar som löper o vertikalt i övre delen av fasaden mot norr och söder samt på gavlarna, och bildar ett grafiskt mönster med ljusgrå och smalare mörkgrå/svarta plåtar. slutna fasadpartier av slammat vitmålat tegel. o smala svarta takfotslister av plåt. o 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 67 (106) • Utkragande skärmtak inklätt med svart plåt och med undersida av omålat trä, som bildar väderskydd ovan butikslokalerna mot affärsgata och torg. • Ursprungliga fönster med karm och båge av aluminium i smäckra dimensioner, översta våningen mot norr och söder, samt upptill på gavlar. Förkunnelsen 3 • Dynamisk och utpräglat modernistisk komposition av volymer med en låg långsträckt del mot gata och en tvärställd högdel som ramar in parkeringsplatsen på Fruängens kyrkogata. • Stark geometrisk form med rätvinkliga hörn och platta tak. • Plattor av gnejs i sockel. • Gatufasader av vitmålat slammat tegel på lågdelen • Spritputsade fasader i beige kulör på högdelen. • Den södra ljusgården som öppnar sig över gågatan genom byggnaden. • Fasader mot södra ljusgården med ljusgrå och mörkgrå/svarta emaljerade aluminiumplåtar som löper runt hela gårdsbildningens övre våning. Det grafiska fasadmönstret, rytmen i fönsterbanden och symmetrin som bildare en effektfull inramning av öppningen i byggnaden. • Skyltfönster och stora glaspartier mot Fruängsgången genom byggnaden. • Smala svarta takfotslister av plåt på högdelen. • Portgång i anslutning mellan låg- och högdel, där den högre volymen bärs upp av runda betongpelare. • Fönsterband med rytmisk indelning längs långsidorna på högdelen och fönsterband med enhetlig indelning på lågdelens fasader mot norr, söder och öster, vilka förstärker volymernas horisontella utbredning. • Vertikal axel med indragna balkonger på högdelens gavlar. • Invändigt trapphus som ansluter till ljusgården. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 68 (106) Foto som visar den modernistiska kompositionen av volymer med en lågdel mot gata och en tvärställd högdel, fönsterband med rytmisk indelning, vitslammat tegel på lågdelen och spritputsade fasad på högdelen. Foto: Stadsmuseet. Foto som visar den södra ljusgården med ljusgrå och mörkgrå/svarta emaljerade aluminiumplåtar som löper runt hela gårdsbildningens övre våning. Foto: Stadsmuseet. Mark och landskap • Ursprungliga blockstegstrappor av natursten med tillhörande räcken och handledare i svart smide: mellan husen på fastigheten Direktrisen 1 o vid östra gaveln på Servitrisen 1 o • Planteringskar, plattform och låga murar gjutna av betong med dekorativt reliefmönster / räfflad yta. • Skulpturer och fontäner på västra torget respektive Fruängsplan, Fruarna och Fruängsfontänen. • Band av småsten runt fontänen och skulpturen Fruarna, med en blandning av mörkgrå/svart och röd granit. • Fristående belysningsarmatur med kraftig bas av svart smide och vita globlampor på torgen. • Stenmurar, i så kallade rubbel- eller polygonmönster, med ovanpåliggande smidesräcken eller smidesstaket. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 69 (106) Foto som visar trappa i natursten och planteringskar i formgjuten betong till höger i bild, intill fastigheten Direktrisen 1. Foto: Stadsmuseet. Foto på stenmurar i så kallade rubbel- eller polygonmönster intill gångtunnel på det västra torget, med ovanpåliggande smidesräcken. Foto: Stadsmuseet. Kyrkligt kulturarv Vårfrukyrkan angränsar till planområdets östra del, Förkunnelsen 3. Stadsmuseets klassificering Fruängen har till största del gulmarkerade byggnader, ett antal grönmarkerade förekommer i anslutning till centrum. Inom Fruängen centrum är samtliga byggnader grönklassificerade, det vill säga har ett högt kulturhistoriskt värde. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 70 (106) Fruängen utgör en välbevarad representant för utbyggnaden av Stockholms tunnelbanestadsdelar under 1950-talets senare hälft. Modernismens idéer och enhetliga gestaltning i svensk tappning är avläsbara i Fruängens planstruktur, arkitektur och trädgårdskonst. Detta gäller såväl bostadsmiljöer som offentliga funktioner. Centrumanläggningen illustrerar utöver detta, tidens mer radikala stadsbyggande med tydliga internationella paralleller. Den markerade kontrasten mellan bostadsbebyggelse och centrumanläggning berättar om tidens ideal där olika funktioner blev åtskilda och tydligt avläsbara till innehåll och gestaltning. Sammantaget utgör Fruängen ett pedagogiskt exempel på hur efterkrigstidens politiska och sociala ideal omsattes i tidens stadsplanering. Klassificeringskarta med grön- och gul markerad samt skrafferad bebyggelse. Utredningsområdet för kulturmiljöanalys och -konsekvensbedömning (Tyréns 2025) markerat med röd streckad linje. Planområdet ungefärligen markerat med blå linje. Fysisk miljö Stråk och platsbildningar i centrum idag. Bild Landskapslaget. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 71 (106) Fruängens centrum består av ett koncentrerat och centralt placerat stråk där merparten av Fruängens handel och service är lokaliserat, Fruängsgången. Stråket löper i västöstlig riktning mellan västra och östra torget. På mitten av Fruängsgången korsar stråket Fruängsplan; med tunnelbanestationen i norr och platsen kring fontänen i söder. De omkringliggande kvarteren har skärmtak med en undersida i trä, som är karaktäristiska för Fruängens centrum och ger väderskydd åt gångytorna. Samtliga butiksbyggnader i centrum är en till två våningar förutom Dansösen 1 och Förkunnelsen 3 som båda delvis är fem våningar. Fruängstorget Fruängstorget ligger norr om centrum och är kvartersmark, underbyggt med parkering och lastfar. Torget är tillgängligt för allmänheten och har uteserveringar och bilparkering för besökande till centrum. Utanför tunnelbanebyggnaden löper ett gång- och cykelstråk parallellt med spåren och platsen utanför entrén till tunnelbanan är även den allmän platsmark. Västra torget Västra torget är beläget i Fruängsgångens västra ände. Torgrummet är stort och öppet med markbeläggning i betongmarksten. Torget är möblerat med karaktäristiska belysningsstolpar och blomsterurnor för säsongsväxter. Kring fontänen Fruarna är ytan belagd med smågatsten. Intill gångtunneln under Elsa Brändströms gata finns en grupp formklippta träd. Här ansluter ett stort parksammanhang till centrum med gångstråk genom två gångtunnlar: en smal i väst och en bredare tunnel i söder. Parkstråket binder samman idrottsanläggningar och parker i norr med skola och parkområden i söder. Fruängsplan Från Fruängsgatan, söder om torget, finns möjlighet till angöring för biltrafik till centrum. Fruängsplan är en L-formad plats med parkeringsplatser med infart från Fruängsgatan och ett torg framför tunnelbanestationen. I torgets norra del finns entrén till tunnelbanan och gångkoppling till busstorget. På torget finns torghandel och torget korsas av Fruängsgångens handelsstråk. I söder finns en fontän kantad av sittplatser och robiniaträd som avgränsar mot de trafikerade delarna av Fruängsplan. I nära anslutning till torget finns Fruängsgången med livsmedelsbutiker, systembolag, bibliotek med mera. Östra torget I Fruängsgångens östra ände finns en parkeringsplats som ligger utanför planområdet. Verksamheterna kring torget erbjuder 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 72 (106) samhällsservice och mötesplatser, som exempelvis vårdcentral, fritidsgård, kyrka och församlingshem. I söder ansluter ett parkstråk, via gångtunnel under Fruängsgatan med promenad söderut mot Långbro park. Sociala förhållanden Karta över några av Fruängens målpunkter, samt favoritplatser identifierade i en tidig medborgardialog. Det finns ett behov av lokaler för det fria kulturlivet, scenkonst, samlingslokaler, ateljéer och parklek i stadsdelen. Bild: Program för Fruängen Majoriteten i Fruängen bor i flerbostadshus. Totalt bor det cirka 9700 personer i hela stadsdelen, fördelat på drygt 5000 bostäder. Medelinkomsten är lägre än Stockholmssnittet. Andel förvärsarbetande är högre än snittet i staden. Bostadsbeståndet består av 65 % bostadsrätter och 35 % hyresrätter. Det finns ett underskott av mindre lägenheter och ett överskott av medelstora lägenheter jämfört med staden i stort. Idag arbetar knappt 2000 personer i Fruängen. Nästan hälften av alla sysselsatta jobbar inom utbildning, vård och omsorg eller hälso- och sjukvård. Handel och byggverksamheter är andra stora sektorer. Kontorsbyggnader som finns i området är huvudsakligen från1960- och 70-talet. Kontorsytorna är belägna i byggnader som samnyttjas med lager, logistik eller handel i Fruängens centrum. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 73 (106) Nulägeskarta över centrum med offentliga rum, gångstråk, gångtunnlar och barriärer. De funktionsseparerade gångtunnlarna upplevs särskilt på kvällar och nätter som otrygga. Tunnelbanans sista del kantas av industribyggnader, markparkeringar och en bussterminal. Bild: Program för Fruängen Inom ramen för programarbetet för Fruängen genomfördes i januari-februari 2021 en medborgarenkät med hjälp av ett digitalt verktyg. Syftet var att samla in kunskap om hur platser och stråk i hela Fruängen används och hur de kan utvecklas. 1410 personer deltog i enkäten, de flesta boende i stadsdelen. En av favoritplatserna som lyftes fram är centrum med sitt utbud av kollektivtrafik och butiker. På frågan om vilka platser som upplevs som otrygga svarade många att centrum och ytorna runt tunnelbanan och busstorget kvälls- och nattetid är otrygga. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 74 (106) Mest förekommande favoritplatser i enkätundersökningen som gjordes inom ramen för Programmet för Fruängen. Bild: Program för Fruängen Mest förekommande otrygga platser i enkätundersökningen som gjordes inom ramen för arbetet med Program för Fruängen. Bild: Program för Fruängen Under hösten 2024 genomfördes en medborgardialog på Fruängstorget, samt två dialogpromenader med ungdomar i Fruängen. Syftet med dialogpromenaderna var att nå ut till fler barn och unga i närområdet och samla in kunskap om hur de upplever och använder centrum. Ungdomarna fick också berätta om vad de eventuellt saknar i centrum idag och hur det skulle kunna utvecklas för att passa deras behov bättre. Nio ungdomar i ålder 12 till -17 år deltog. Ungdomarna utryckte ett behov av mer inbjudande offentliga platser med fler sittmöjligheter, lekytor, grönska, färg och 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 75 (106) god belysning, liksom bättre renhållning och ökad trygghet. För gatorna efterfrågas förbättrade gångstråk, fler övergångsställen och bättre cykelbanor, särskilt längs Fruängsgatan. I bebyggelsen önskas ett bredare och mer prisvärt serviceutbud, fler lokaler för unga samt fler bostäder. I dialogen på torget inkom 122 enkätsvar, varav 35 % var från personer under 20 år. Sammantaget efterfrågas mer grönska, mer platser för lek och umgänge, ett större utbud av handel och restauranger, en biograf och en scen för kultur, teater, musik och konst. Torghandeln och ytor för marknader och loppisar uppskattas. Flera platser upplevs som slitna eller outnyttjade. Samlat finns en tydlig önskan om ett mer levande, färgstarkt och välvårdat centrum. Teknik Den befintliga elnätstationen i området ligger på Fruängsgatans södra sida. En ny elnätstation är en förutsättning för att försörja ny bebyggelse i centrum. Placering kommer utredas vidare i kommande planarbete. På parkeringen söder om kvarteret Ballerinan, del av Fruängsplan, ligger det idag fjärrvärmeledningar samt dagvatten- och spillvattenledning. Dessa ledningar tillsammans med befintliga ledningar för dagvatten, vatten och kombinerad ledning behöver flyttas för att möjliggöra ny bebyggelse. På allmän plats finns det ledningar för vatten, avlopp och el som behöver flyttas för att möjliggöra ny utformning av torg och ny byggnation. Service och handel Fruängens centrum fungerar som stadsdelscentrum med upptagningsområde för omkringliggande stadsdelar. Som en kollektivtrafiksnod, med slutstation för tunnelbanan, är det många som passerar genom centrum och nyttjar service och handel på väg till eller ifrån kollektivtrafiken. Centrumet har ett stort utbud av offentlig service och kultur. Här finns bibliotek, en kyrka, barnavårdscentral, folktandvård, apotek, ungdomsgård samt vårdcentral. Det finns flera förskolor i närheten av planområdet. Närmaste grundskola är Fruängens skola strax söder om planområdet. Verksamhetsutbudet i centrum domineras av dagligvaruhandel, café och restaurang samt kommersiell service. Visst utbud av sällanköpshandel finns men är väldigt begränsat och har en lokal omfattning. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 76 (106) Trafik Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelnätet som ansluter till planområdet består av ett trafikseparerat trafiksystem med planskilda passager med flertalet kombinerade gång- och cykelvägar som sträcker sig genom bostads- och parkområden. De planskilda passagerna innebär att gående kan röra sig längs obrutna stråk, helt separerade från motorfordonstrafik, men innebär även trygghetsproblematik på grund av utformningen av tunnlarna. På gatorna inom planområdet löper smala gångbanor utmed körbanorna medan cyklister hänvisas att cykla i blandtrafik, där också bussar trafikerar. Stråket längs med Fruängsgatan är utpekat huvudcykelstråk i stadens cykelplan. Gatan saknar dock separat cykelbana och följer därmed inte standard för huvudcykelstråk. Kollektivtrafik Planområdet har god kollektivtrafikförsörjning med såväl tunnelbana som busstorg, medflertal busslinjer. Inom planområdet finns även två hållplatslägen för buss på Fruängsgatan. Platsen är en viktig bytespunkt för tunnelbana och busstrafik i södra Stockholm och Huddinge. I gällande stadsplaner söder om centrum finns ett tunnelbane- reservat för förlängning av tunnelbanan. Motortrafik Gatorna inom planområdet utgörs av Fruängsgatan, Elsa Brändströms gata och Ellen Keys gata. Framkomligheten bedöms generellt som god då körbanor har generösa bredder om cirka 8 till– 9 meter och ingen kantstensparkering förekommer. Fruängsgatan kopplar samman Mickelbergsvägen i öst och Vantörsvägen i väst. Fruängsgatan och Elsa Brändströms gata ansluter till parkeringarna kring centrum. Dessa gator tillsammans med Ellen Keys gata har en uppsamlande funktion för att koppla ihop bostäderna och verksamheterna kring Fruängens centrum med omkringliggande gatunät. I övrigt så finns ett antal mindre återvändsgator med parkeringar. Fruängsgatan har ett vardagsdygnsflöde på cirka 5 600 fordon, Elsa Brändströms gata cirka 3 800 fordon och Ellen Keys gata cirka 750 fordon per dygn. Hastighetsbegränsningen uppgår till 30 km/h på Fruängsgatan, Ellen Keys gata, Fruängsplan och Fruängstorget. På Elsa Brändströms gata är hastighetsbegränsningen 30 km/h mellan Fruängsgatan och bron och övergår sedan till 40 km/h vidare norrut. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 77 (106) Parkering I enlighet med program för Fruängen ska stadsdelens grönska till största delen sparas och utvecklas till förmån för omvandling av ytkrävande markparkering och kompletteringar längs trafikrum. Det är i linje med stadens klimatmål och bidrar till en hållbar stadsmiljö. Framtagen parkeringsinventering för programmet konstaterar att det finns ett överskott av parkeringsplatser i stadsdelen, utifrån vad bilinnehavet är bland de boende. I aktuellt planarbete har beläggningen på parkeringarna i centrum inventerats. Inventeringen visar att beläggningen är som störst vid lunchtid, särskilt fredagar. Den sammanlagda beläggningen överskrider inte 100% vid något inventeringstillfälle. Dock kan en parkering redan vid 80–85 % beläggning upplevas som full eller svårt att hitta en plats på, eftersom det kräver mer av bilföraren att hitta en ledig plats. Tabell som visar antal lediga parkeringsplatser för befintliga parkeringsytor i planområdet. Bild Structor. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 78 (106) Konsekvenser Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer, enligt 5 kap 11a § PBL, att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken, och anslutande bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver genomföras. Bedömningen bygger på kriterier i 5 § och 10 – 13 §§ i miljöbedömningsförordningen. Naturvärden Inom området finns inga höga naturvärden. Kulturhistorisk värdefull miljö Fruängens kulturmiljö bedöms påverkas av detaljplanen samtidigt som de starka dragen i centrumets stadsbild förblir, då strukturer, skala och rörelsemönster bevaras i stor utsträckning. Centrumutvecklingen bedöms vara väl motiverad för att behålla centrums relevans både funktionellt och som värdefull kulturmiljö. Även om läsbarheten av den kulturhistoriska stadsbilden delvis minskar kommer läsbarheten av centrum fortsatt kvarstå, och projektet bidrar till att stärka Fruängens centrum som helhet. Risker för människors hälsa och miljö Relevanta risker som buller, översvämning, markförhållanden, förorenad mark har utretts och hanterats inom planförslaget. Planerad höjdsättning och dagvattenhantering minskar risken för översvämning inom planområdet. Åtgärdsnivån för dagvattenhantering bör tillämpas på västra torget, Ballerinagången samt Fruängsplan samt de föreslagna bostadskvarteren. För övriga delar av planområdet bedöms att åtgärdsnivån inte tillämpas då ingen eller endast mindre ombyggnation sker. För att uppnå åtgärdsnivån inom hela planområdet så behövs en fördröjningsvolym på totalt 194 m3. Planförslagets dagvattenlösningar har kapacitet att omhänderta 388 m3. Samtliga ytor som bedöms omfattas av åtgärdsnivån inom planområdet uppnår åtgärdsnivån. Fruängens centrum ligger i ett instängt område som har en stor översvämningsproblematik. Planerade skyfallsytor och justeringar av marknivåer bedöms sänka vattennivåerna något utan att påverka omgivande områden negativt. Trots befintlig skyfallsproblematik, som inte bedöms kunna åtgärdas utan omfattande och kostsamma insatser, kan ny bebyggelse skyddas genom att entréer och färdiga 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 79 (106) golvnivåer placeras minst 10 cm över beräknad maximal vattennivå. Delar av byggnader som hamnar under denna nivå ska utformas för att tåla tillfällig översvämning. Med dessa åtgärder bedöms ny bebyggelse inte riskera skador vid ett 100-årsregn. Med föreslagna åtgärder säkerställer planen att bullerriktvärden efterföljs. Lågfrekvent buller från bussar behöver utredas vidare. För att uppfylla Boverkets riktvärden för verksamhetsbuller behöver de befintliga takinstallationerna åtgärdas, för att reducera befintligt buller. Sammantaget bedöms bullernivåer kunna hanteras vidare inom detaljplaneprocessen. Låga halter av föroreningar har påträffats i jord och grundvatten. Samtliga halter i både fyllnadsmassor och naturlig jord underskrider tillämpade storstadsspecifika riktvärden. Jorden bedöms därmed inte utgöra en miljö- eller hälsorisk vid vare sig gällande eller planerad markanvändning. Grundvatten har undersökts och resultaten visar generellt på låga halter av förorenande ämnen. Vid beräkning av spridning bedöms bidraget från planområdets grundvatten till ytvattenrecipienten Magelungen inte medföra att miljökvalitetsnormer överskrids, och belastningen bedöms vara låg. Planområdet utgörs huvudsakligen av fastmark med låg risk för ras och skred. Stabilitetsförhållandena bedöms som goda i befintliga förhållanden. Sammantaget bedöms den planerade markanvändningen inte medföra betydande påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Bostadsförsörjning Riktlinjer för bostadsförsörjning redogör för stadens samlade bostadsförsörjningsbehov. Ett kraftigt bostadsbyggande är en av stadens mest prioriterade uppgifter för att förbättra bostadsför- sörjningen. Stadsbyggnadskontoret reglerar inte upplåtelseform, typ av bostad, lägenhetsfördelning, storlek på lägenheter eller bostadskostnader i detaljplanen. I de fall detta regleras är det i samband med beslut om markanvisning och i avtal om överenskommelse om exploatering. Detaljplanen möjliggör för cirka 290 bostäder, varav ungefär hälften planeras som hyresrätter och hälften planeras som bostadsrätter. Det leder till en jämnare fördelning mellan hyresrätt och bostadsrätt i stadsdelen. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 80 (106) Detaljplanen möjliggör 8 servicebostäder. Det bidrar till uppfyllandet av identifierat behov i stadens Boendeplan - Bostad med särskild service SoL och LSS. Klimatpåverkan Projektets klimatpåverkan, rivning och påverkan på kulturmiljön har vägts mot planförslagets målsättning att tillskapa fler bostäder, en mer attraktiv stadsmiljö och utvecklade möjligheter till hållbart resande. Rivning och nybyggnation medför en klimatpåverkan. Staden och fastighetsägare har stora möjligheter att påverka hur stor klimatpåverkan blir genom val av byggmaterial samt att arbeta med återbruk. Inom ramen för arbetet med planförslaget har strategiska val gjorts för att minska klimatpåverkan. Eftersom underjordiska parkeringsgarage har ett stort klimatavtryck, föreslås all tillkommande boendeparkering i ett mobilitetshus vid infartsparkeringarna intill tunnelbanespåret. Mobilitetshuset är tänkt att fungera för parkering även för nya bostäder i kommande detaljplaner i stadsdelen. Det väntas leda till ett mer hållbar resande i stadsdelen. Klimatkalkyl kvartersmark I en klimatkalkyl har klimatpåverkan av ny bebyggelse på kvartersmark beräknats och resulterat i fyra olika scenarier, se diagram nedan. Beroende på materialval kan projektets koldioxidutsläpp variera från cirka 400 kg CO per m² (scenario 1) 2 till cirka 150 kg CO per m² (scenario 4). 2 I vidare planarbete kommer möjligheterna till att få ner planförslagets klimatpåverkan studeras. Projektets ekonomiska förutsättningar, tekniska krav och arkitektonisk idé är andra faktorer som kan komma att påverka materialvalet framöver. Tabellen redovisar fyra olika scenarier för den föreslagna bebyggelsens klimatpåverkan. Bild stadsbyggnadskontoret. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 81 (106) Ljusförhållanden och lokalklimat Solstudie Eftersom centrumbebyggelsen idag är låg medför planförslaget mer skuggning av den allmänna platsen. Fruängsplan är fortsatt solbelyst vid lunchtid, men får under vår och höst mer skugga på för- och eftermiddagen på grund av ny högre bebyggelse i söder. Under sommaren är den del av torget som ligger närmast tunnelbanan fortsatt solbelyst under hela dagen. Det är också den del av torget som har högst vistelsevärden och som planeras att fortsatt användas för torghandel. Det västra torget skuggas idag delvis av det befintliga lamellhuset på fastigheten Dansösen 1, samt centrumbebyggelsen vid Fruängsgången, speciellt under vår och höst. Planförslaget medför mer skuggning av den idag solbelysta ytan vid fontänen Fruarna, där det fortsatt planeras för uteservering. Under sommarmånaderna är ytan fortsatt solbelyst under hela dagen. Den södra delen av torget där skyfallsytor planeras får marginellt mer skugga än idag. Busstorget norr om Servitrisen 1 får mer skugga under vår och höst i den södra delen. Planförslaget medför också att kyrkan och bostadshusen öster om Östra torget får mer skugga under eftermiddag vår och höst. Fruängsgången, samt gatorna och övrig bebyggelse utanför planområdet får marginellt mer skuggning än idag. Solstudie 21 mars kl 9, befintlig situation till vänster och planförslag till höger. Bild: Equator. Solstudie 21 mars kl 12, befintlig situation till vänster och planförslag till höger. Bild Equator. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 82 (106) Solstudie 21 mars kl 15, befintlig situation till vänster och planförslag till höger. Bild Equator. Solstudie 21 mars kl 18, befintlig situation till vänster och planförslag till höger. Bild Equator. Solstudie 21 juni kl 9, befintlig situation till vänster och planförslag till höger. Bild Equator. Solstudie 21 juni kl 12, befintlig situation till vänster och planförslag till höger. Bild Equator. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 83 (106) Solstudie 21 juni kl 15, befintlig situation till vänster och planförslag till höger. Bild Equator. Solstudie 21 juni kl 18, befintlig situation till vänster och planförslag till höger. Bild Equator. Solstudie för planförslaget den 21 mars. Bild Equator. Solstudie för planförslaget den 21 juni. Bild Equator. Vindkomfort Planförslaget medför att vindförhållandena på platsen ändras. Takterrasserna högst upp på punkthusen beräknas få en relativt hög vindstyrka och kan ibland komma att upplevas som obekväma att vistas på. Västra torget och Fruängsplan får en större andel yta med 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 84 (106) lägre komfortnivå för vindar, men de övriga ytorna av torgen bedöms fortsatt ha en hög komfortnivå. För de dominerande vindriktningarna västlig och sydvästlig vind bedöms ingen markant försämring av vindstyrkan på allmän plats inom och intill planområdet. Vindstudie som visar vindkomfort i planområdet, med befintlig situation till vänster och planförslaget till höger. Ljusgröna ytor har minst påverkan av vind, med en gradient via gul till rött som har mest påverkan. Bild Equator. Vindstudie som visar vindstyrka i planområdet, med befintlig situation högst upp och planförslaget längst ner. Västlig vindriktning till vänster och sydvästlig vindriktning till höger. Bild Equator. Natur Stadsgrönska De gröna tilläggen i Fruängens centrum är ett efterfrågat tillskott enligt medborgarenkäter. Nya träd och planteringar skapar ett behagligt mikroklimat där de bidrar med skugga och lägre temperaturer samt årstidsvariationer. Bostadsgårdarna som är förlagda ovanför marknivå bidrar med grönska till de boende och stärker förutsättningarna för områdets biologiska mångfald. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 85 (106) Miljö Dagvatten Dagvattnet ska omhändertas inom den egna fastigheten enligt stadens dagvattenstrategi. Eftersom planområdet främst idag består av hårdgjorda ytor bedöms föreslagna åtgärderna bidra positivt till möjligheten att hantera dagvatten. Till följd av ombyggnationen förväntas markens hårdgörningsgrad minska från 0,79 till 0,74. Detta leder till att de sammanlagda utgående flödena för ett 10-årsregn utan klimatfaktor minskar från 220 l/s till 210 l/s. För ett dimensionerande 10-årsregn med klimatfaktor minskar flödet från 280 l/s till 260 l/s. För att uppnå åtgärdsnivån inom hela planområdet så behövs en fördröjningsvolym på totalt 194 m3. Planförslagets dagvattenlösningar har kapacitet att omhänderta 388 m3. Samtliga ytor som bedöms omfattas av åtgärdsnivån inom planområdet uppnår åtgärdsnivån. Kvartersmark Med en fördröjningsvolym på kvartersmark motsvarande 135 m3 minskar det dimensionerande 10-årsflödet (med en klimatfaktor på 1,25) från 280 l/s innan exploatering till 150 l/s efter exploatering med LOD-åtgärder (Lokalt omhändertagande av dagvatten). Föroreningshalterna och -mängderna beräknas minska för samtliga undersökta ämnen inklusive koppar, bly och kvicksilver som har värden över gränsvärdet för god status i recipienten. Inom kvartersmarken föreslås takvatten i största möjliga mån ledas ner i planteringsytor för rening och ytterligare fördröjning. Nedsänkning av planterings- och gräsytor eftersträvas därför för att öka möjligheterna för fördröjning. För att öka jordens vattenhållande kapacitet bör växtsubstrat med hög porositet väljas, detta är speciellt viktigt för fördröjning på bjälklagsgården. En välfungerande dränering under bjälklagsgårdar och gröna tak är även viktig för att systemet ska fungera. Dagvatten från parkeringsytor och liknande bör i största möjliga mån renas via infiltration i nedsänkta växtbäddar innan det leds vidare till Stockholms stads dagvattennät. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 86 (106) Bilden visar förslag på åtgärder och avledning för dagvatten inom kvartersmark. Bild: Ramboll. Allmän platsmark Efter planens genomförande sker viss förändring inom allmän platsmark. Breddningen av Fruängsgatan och Elsa Brändströms gata tar både delar av nuvarande körbana och intilliggande grönytor i anspråk. På torgytorna tillkommer planteringsytor/regnbäddar samt träd i hårdgjord yta, samtidigt som en del befintliga träd tas bort. Det bedöms att åtgärdsnivån bör tillämpas på Västra torget, Ballerinagången samt Fruängsplan. Här sker förändringar som kan klassas som nya- eller större ombyggnationer, bland annat på grund av ett nytt ledningsstråk från Västra torget till Fruängsplan. Inom Västra torget föreslås dagvatten från hårdgjorda ytor omhändertas i skelettjordar samt i en nedsänkt regnbädd vilken även ska fördröja skyfallsvatten. I Ballerinagången föreslås en mindre cirkulär öppen regnbädd, med underliggande skelettjord som breder ut sig under körbanan. På Fruängsplan föreslås en nedsänkt regnbädd, som likt den på Västra torget, både hanterar dagvatten och fördröjer skyfallsvatten. Med föreslagna anläggningar bedöms att åtgärdsnivån kan nås för samtliga ytor som den omfattar. Anläggningarna har tillsammans kapacitet att omhänderta 98 m3 dagvatten, vilket överskrider den enligt åtgärdsnivån erforderliga fördröjningsvolymen med knappt 40 m3. För resterande torgytor samt Ellen Keys gata sker ingen eller endast mindre ombyggnation och de omfattas därför inte av åtgärdsnivån. Med föreslagna dagvattenanläggningar inom den del av områdets allmänna platsmark som omfattas av åtgärdsnivån beräknas flödena från området minska relativt idag. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 87 (106) Föreslagna dagvattenanläggningar för den del av planområdets allmänna platsmark som omfattas av åtgärdsnivån. Ungefärlig ytlig avrinning till anläggningarna illustreras med gröna pilar. Bild: Ramboll. Föreslagna dagvattenanläggningar för den del av planområdets allmänna platsmark som inte omfattas av åtgärdsnivån. Ungefärlig ytlig avrinning till anläggningarna illustreras med gröna pilar. Bild: Ramboll. Kulturhistoriskt värdefull miljö Centrumutvecklingen är väl motiverad för att behålla centrums relevans både funktionellt och som kulturmiljö. Strukturer och rörelsemönster bevaras i stor utsträckning. Den huvudsakliga utvecklingen, med punkthus i den södra delen av centrum, bedöms utgöra en expansion och utveckling av centrum som trots skalan ger relativt begränsad påverkan på kulturvärdena. Nya byggnader är konsekventa sett till typ och skala och har en till befintliga förhållanden väl avvägd fasadutformning. Aktiveringen av gatorna runt centrum bedöms kunna ske utan betydande negativa följder för kulturvärdena. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 88 (106) Illustration som visar föreslagen rivning av bebyggelse i rött. Bild: Equator och stadsbyggnadskontoret. Planförslaget innebär att byggnaderna på fastigheterna Dansösen 1, Direktrisen 1 och Servitrisen 1 samt delar av Guvernanten 1 föreslås rivas. Rivningarna bedöms ge negativa konsekvenser för kulturvärdena. Störst påverkan får rivningarna vid det västra torget, där ny bebyggelse ramar in platsen. På fastigheten Direktrisen 1 har befintliga delar som avses rivas en tydlig baksideskaraktär och den negativa påverkan på kulturvärdet bedöms som begränsad. Återbruk av byggnadsmaterial kommer studeras vidare i planprocessen, vilket utöver klimatvinster kan ge bebyggelsen en platsanknuten utformning. Bilden redovisar planförslaget tillsammans med de befintliga byggnader som föreslås rivas, illustrerade med vit streckad linje. Bild Equator och stadsbyggnadskontoret. Planförslaget medför en stor förändring av centrum som det ser ut och upplevs idag. Den nya bebyggelsen är högre och förändrar stadsbilden. Den föreslagna byggnadsstrukturen innebär en 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 89 (106) förändring av Fruängens siluett, men stärker samtidigt de offentliga rummen och tillför ett välbehövligt tillskott av bostäder. Utvecklingen ligger i linje med översiktsplanens och program för Fruängens mål att utveckla centrum med mer stadsliv och bostäder. Markavvattning Det finns inga närliggande markavvattningsföretag som kan påverka eller påverkas av planområdets dagvattenhantering. Miljökvalitetsnormer Luft Planförslaget bedöms generellt sett inte att medföra att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids inom planområdet. Vatten Planområdets ytvattenavrinningsområde Magelungen bedöms endast eventuellt påverkas i händelse av extrema skyfall. Planförslaget bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Enligt föroreningsberäkningarna Visualisering av planförslaget med ungefärlig markering av byggnader som föreslås rivas i finns möjlighet att i och med exploateringen minska planområdes vit streckad linje. Bild: Equator och stadsbyggnadskontoret. nuvarande utsläpp av föroreningar till recipient Mälaren- Fiskarfjärden och Strömmen. Dagvatten från planområdet fördröjs och tas om hand inom fastigheten. Byggherren får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Då det inte planeras tillkomma särskilda källor till några föroreningar inom planområdet i och med detaljplanens genomförande bedöms risken för ökad spridning till recipienten vara mycket låg. Sammantaget leder detta till att detaljplanen inte bedöms försämra recipientens möjlighet att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. Uppmätta halter i grundvattenundersökningen bedöms inte innebära en hälsorisk till följd av ånginträngning i byggnader Buller Trafikbullerförordningens riktvärden klaras för samtliga planerade lägenheter med de föreslagna planlösningarna. Inga särskilda åtgärder krävs för byggnader i Servitrisen 1 och Förkunnelsen 3. Dansösen 1 – punkthuset Den dygnsekvivalenta ljudnivån uppgår till 64 dBA vid fasad för punkthuset inom Dansösen 1. Det innebär att lägenheter om högst 35 kvm kan planeras i samtliga lägen utan åtgärder, men att större 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 90 (106) lägenheter behöver tillgång till ljuddämpad sida för minst hälften av bostadsrummen. På våningsplan 7 till 11 beräknas som högst 60 dBA, vilket betyder att lägenheter här kan planeras utan särskild bulleranpassning. Nuvarande förslag på planlösningar medger att riktvärdena klaras för samtliga lägenheter inom kvarteret med föreslagna åtgärder. Dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad för punkthus i kvarter Dansösen. Bild: Structor och Equator, 2025-11-18 Planlösning för punkthus i kvarter Dansösen, våningsplan 2 (till vänster) och för våningsplan 3(till höger). Röd linje markerar möjlig planlösning för att uppfylla bullerförordningens riktlinjer. Bild: Structor och Equator, 2025-11-18 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 91 (106) Planlösning för punkthus i kvarter Dansösen, våningsplan 4-6 (till vänster) och för våningsplan 7-11 (till höger). Röd linje markerar möjlig planlösning för att uppfylla bullerförordningens riktlinjer. Bild: Structor och Equator, 2025-11-18 Dansösen 1 – lamellhus Den dygnsekvivalenta ljudnivån uppgår till som högst 61 dBA vid fasad för lamellhuset inom Dansösen 1. För större lägenhet som vetter mot väst på våningsplan 3 där över 60 dBA beräknas erhålls ljuddämpad sida mot söder. Nuvarande förslag på planlösningar medger att riktvärdena klaras för samtliga lägenheter inom kvarteret med föreslagna åtgärder. Dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad för lamellhus inom Dansösen 1. Bild: Structor och Equator, 2025-11-18 Planlösning för lamellhus inom Dansösen 1 våningsplan 2. Bild: Structor, 2025- 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 92 (106) 11-18 Planlösning för lamellhus inom Dansösen 1 våningsplan 3-5. Röd linje visar på där hälften av bostadsrummen behöver placeras för att åstadkomma tyst sida för lägenhet på plan 3. Bild: Structor och Equator, 2025-11-18 Direktrisen 1 Den dygnsekvivalenta ljudnivån uppgår till 62 dBA vid fasad för hus inom Direktrisen. Det innebär att lägenheter om högst 35 kvm kan planeras i samtliga lägen utan åtgärder, men att större lägenheter behöver tillgång till ljuddämpad sida för minst hälften av bostadsrummen. På våningsplan 4 till 5 beräknas högst 60 dBA, därmed kan lägenheter planeras utan särskild bulleranpassning på dessa våningsplan. Nuvarande förslag på planlösningar medger att riktvärdena klaras för samtliga lägenheter inom kvarteret med föreslagna åtgärder. Dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad för lamellhus i kvarter Direktrisen. Bild: Structor och Equator, 2025-11-18 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 93 (106) Planlösning för lamellhus inom Direktrisen 1 våningsplan 2. Röd linje markerar möjlig planlösning för att uppfylla bullerförordningens riktlinjer. Bild: Structor och Equator, 2025-11-18 Planlösning för lamellhus inom Direktrisen 1 våningsplan 3. Röd linje markerar möjlig planlösning för att uppfylla bullerförordningens riktlinjer. Bild: Structor och Equator, 2025-11-18 Guvernanten 1 Den dygnsekvivalenta ljudnivån uppgår till 64 dBA vid fasad för hus inom Guvernanten 1. På våningsplan 7 till 11 beräknas som högst 60 dBA, därmed kan dessa våningsplan planeras utan särskild anpassning till buller. Utmed fasad som vetter mot söder beräknas över 60 dBA på våningsplan 1 till 6. I dessa lägen planeras mindre lägenheter (≤ 35 kvm) på samtliga våningar. Nuvarande förslag på planlösningar medger att riktvärdena klaras för samtliga lägenheter inom kvarteret med föreslagna åtgärder. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 94 (106) Dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad för punkthus inom Guvernanten 1. Bild: Structor och Equator, 2025-11-18 Planlösning för punkthus inom Guvernanten 1 våningsplan 1-5 (till vänster) och våningsplan 6 (till höger). Röd linje markerar möjlig planlösning för att uppfylla bullerförordningens riktlinjer. Bild: Structor och Equator, 2025-11-18 Del av Västberga 1:1, söder om Ballerinan 1 – hus D1 Den dygnsekvivalenta ljudnivån uppgår till 65 dBA vid fasad för hus inom del av Västberga 1:1, söder om Ballerinan 1, hus D1. I bottenvåningarna där över 65 dBA beräknas planeras för lokaler och tvättstuga. På våningsplan 7 till 11 beräknas högst 60 dBA dygnsekvivalent ljudnivå, vilket innebär att bostäder kan utformas utan särskild bulleranpassning. På våningsplan 2 till 6 beräknas över 60 dBA (dock högst 65 dBA) vilket innebär att mindre lägenheter (≤ 35 m²) kan planeras. På våningsplan 1 uppfylls riktvärdet för den större hörnlägenheten i nordöst då den erhåller ljuddämpad sida som visat i figur 20 (hälften av bostadsrummen behöver vara orienterade mot den markerade fasaden). Nuvarande förslag på planlösningar medger att riktvärdena klaras för samtliga lägenheter inom kvarteret med föreslagna åtgärder. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 95 (106) Observera att planförslagets förslag till utbredning av byggnad inte stämmer helt överens med byggnaden i beräkningen. De två nedre våningsplanen ska vara indragna mot norr. Byggnaden har modellerats utan detta indrag eftersom beräkningsstandarden inte stödjer ljudnivåer som har passerat under utskjutande objekt. Ljuddämpad sida bedöms klaras även med indraget. Dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad för punkthus inom Del av Västberga 1:1, söder om Ballerinan 1 – hus D1. Bild: Structor och Equator, 2025-11-18 Figur 20. Planlösning våningsplan 1 hus D1 inom Del av Västberga 1:1, söder om Ballerinan 1 – hus D1. Fasad där hälften av bostadsrummen behöver vara placerade för större hörnlägenhet markeras med gröna pilar. Bild: Structor och Equator, 2025-11-18 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 96 (106) Planlösning för punkthus inom Del av Västberga 1:1, söder om Ballerinan 1 – hus D1 våningsplan 2-4 (till vänster) och våningsplan 5-6 (till höger). Röd linje markerar möjlig planlösning för att uppfylla bullerförordningens riktlinjer. Bild: Structor och Equator, 2025-11-18 Del av Västberga 1:1, söder om Ballerinan 1 – hus D2 Den dygnsekvivalenta ljudnivån uppgår 64 dBA vid fasad för hus inom del av Västberga 1:1, söder om Ballerinan 1, hus D2. I bottenvåningarna där över 65 dBA beräknas planeras för lokaler och tvättstuga. Samtliga lägenheter på våningsplan 7 till 11 klarar riktvärde om högst 60 dBA dygnsekvivalent ljudnivå, här kan lägenheter planeras utan särskild hänsyn till buller utomhus. För våningsplan 2 till 6 beräknas över 60 dBA (dock högst 65 dBA) i vissa lägen vilket innebär att mindre lägenheter (≤ 35 m²) kan planeras. På våningsplan 1 uppfylls riktvärdet för större hörnlägenhet i nordväst genom att den erhåller ljuddämpad sida som visat i figur 23. Hälften av bostadsrummen behöver vara orienterade mot denna fasad. Nuvarande förslag på planlösningar medger att riktvärdena klaras för samtliga lägenheter inom kvarteret med föreslagna åtgärder. Observera att planförslagets förslag till utbredning av byggnad inte stämmer helt överens med byggnaden i beräkningen. De två nedre våningsplanen ska vara indragna mot norr. Byggnaden har modellerats utan detta indrag eftersom beräkningsstandarden inte stödjer ljudnivåer som har passerat under utskjutande objekt. Ljuddämpad sida bedöms klaras även med indraget 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 97 (106) Dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad för punkthus inom Del av Västberga 1:1, söder om Ballerinan 1 – hus D2. Bild: Structor och Equator, 2025-11-18 Figur 23. Planlösning våningsplan 1 hus D2 inom Del av Västberga 1:1, söder om Ballerinan 1. Fasad där hälften av bostadsrummen behöver vara placerade för större hörnlägenhet markeras med gröna pilar. Bild: Structor och Equator, 2025-11-18 Planlösning för punkthus inom Del av Västberga 1:1, söder om Ballerinan 1 – hus D2 våningsplan 2-4 (till vänster) och våningsplan 5-6 (till höger). Röd linje markerar möjlig planlösning för att uppfylla bullerförordningens riktlinjer. Bild: Structor och Equator, 2025-11-18 Uteplatser 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 98 (106) Gemensamma uteplatser planeras på samtliga byggnader i form av antingen takterrasser eller bostadsgård. Riktvärde klaras på bostadsgården inom Förkunnelsen 3. Dygnsekvivalent ljudnivå på takterrass 1,2 meter över terrassgolv utan åtgärder Bild: Structor och Equator, 2025-11-18 För resterande bebyggelse krävs täta räcken om höjd 1,5 meter runt samtliga uteplatser med ljudabsorberande sidor i riktning in mot terrassen. På taken planeras teknikbyggnader som även har en skärmande effekt. På samtliga hus utom inom Förkunnelsen 3 görs ett tillägg av bullerskärm. Uteplatsernas innertak behöver även de förses med ljudabsorbenter. För Direktrisen 1 krävs även att samtliga väggar och bullerskärmen förses med ljudabsorbenter för att uppfylla riktvärde. Principiell utformning av takterrass för hus inom Dansösen 1, Direktrisen 1, Guvernanten 1, Del av Västberga 1:1, söder om Ballerinan 1 hus D1 och D2. Bild: Structor och Equator, 2025-11-18 Hälsa och säkerhet Beräkning av omgivningsbuller För att uppfylla Boverkets riktvärden för verksamhetsbuller behöver befintliga takinstallationerna åtgärdas. Riktvärdet om högst 50 dBA 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 99 (106) ekvivalent ljudnivå dagtid överskrids med 1-3 dBA för bostadshus i södra Ballerinan och Förkunnelsen 3. Riktvärdet om högst 45 dBA ekvivalent ljudnivå kvälls- och nattetid överskrids med 1-8 dBA för samtliga nya bostadshus förutom lamellen inom Dansösen 1 och punkthuset i Direktrisen 1. Enligt beräkningar behöver ljudeffektnivån för källa 1 dämpas med 12 dB, källa 2 med 5 dB och källa 6 med 7 dB för att klara riktvärde för verksamhetsbuller om högst 45 dBA nattetid vid samtliga fasader. Placering av takinstallationer som inmättes med benämning 1-6. Bild: Structor, 2025-11-18 Det lågfrekventa bullret från bussar överskrider riktvärdena och behöver utredas vidare. Beräknad ekvivalent ljudnivå (ovägd, dB) vid fasad som vetter mot busshållplats för byggnaden inom Guvernanten 1(vänster) och byggnaden inom Servitrisen 1(höger). Bild: Structor och Equator, 2025-11-18 Översvämning Föreslagna åtgärder i detaljplanen minskar områdets sårbarhet för översvämning och säkerställer människors hälsa och säkerhet. Då översvämningsnivåer för ny bebyggelse i planområdet minskar marginellt samtidigt som ny bebyggelse kan anpassas till översvämningsnivåerna kommer riskerna i stort att minska för området, även om viss översvämningsrisk kvarstår. Den befintliga skyfallsproblematiken kan inte byggas bort utan en mycket stor 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 100 (106) förändring av centrum och kostsamma lösningar, vilket inte bedöms som realistiskt ur ett ekonomiskt perspektiv eller miljömässigt hållbart att genomföra. Fruängens centrum har mycket goda utvecklingsmöjligheter och är del av ett redan etablerat centrum. Att pröva tillkommande bebyggelse i ett sådant läge är en god hushållning av stadens mark och bedöms bidra till en effektiv och hållbar markanvändning i enlighet med stadens övergripande mål om minskad klimatpåverkan. Ny bebyggelse Med föreslagna skyfallsåtgärder, genom ytlig fördröjning i ytor på torgen och ändring av markhöjder, beräknas att vattennivåerna generellt sänks något gentemot nuvarande situation. Planförslaget medför ingen ökad översvämningsrisk och inga skador kopplade till skyfall på befintlig bebyggelse nedströms planområdet. Ny bebyggelse skyddas genom placering och höjdsättning av entréer och färdigt golv, som ska placeras över beräknad vattennivå vid ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,4. Eventuella delar under det ska tåla tillfällig översvämning. Detta innebär att planerade entréer som angränsar till lågpunkten i västra delen av planområdet, ska ligga på minst +42,38. Motsvarande lägsta entré- och färdig golvnivå vid lågpunkten i östra sidan av planområdet är +42,25. Färdig golvnivå har planerats utifrån målsättningen att klara en säkerhetsmarginal på 10 cm över beräknade vattendjup. Karta som visar entrénivåer vid ny bebyggelse i västra delen av planområdet. Grön markering innebär att säkerhetsmarginal på 10 cm kan uppnås, vid gul markering klarar entrén 100-årsnivån och vid röd markering behöver åtgärder genomföras i byggnaden för att hantera en potentiell översvämning. Oförändrade befintliga entréer som översvämmas är markerade med röd triangel (WRS, 2025). 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 101 (106) Karta som visar entrénivåer vid ny bebyggelse i östra delen av planområdet. Grön markering innebär att säkerhetsmarginal kan uppnås, vid gul markering klarar entrén 100-årsnivån och vid röd markering behöver åtgärder genomföras i byggnaden för att hantera en potentiell översvämning. Oförändrade befintliga entréer som översvämmas är markerade med röd triangel (WRS, 2025). 36 av 43 entréer inom planområdet föreslås få en höjdsättning så att de klarar ett 100-årsregn med en 10 cm säkerhetsmarginal. För de byggnader som inte når upp till 10 cm marginal rekommenderas åtgärder som att material och byggteknik väljs som minimerar vattenskador och att all elutrustning och liknande känslig teknik placeras över översvämningsnivån med säkerhetsmarginal. Befintlig bebyggelse Även om vattennivåerna minskar med föreslagna åtgärder kvarstår risk för översvämning för befintlig bebyggelse inom planområdet. Det innebär att vatten riskerar att bli stående längs fasader på ett flertal platser, vilket kan leda till översvämmade entréer och skador på fastigheterna. Befintliga källare riskerar att översvämmas. I gångtunneln under Ellen Keys gata utgör lågpunkten fortfarande ett riskområde med stora vattendjup i samband med ett 100-årsregn. Beroende av ledningsnätets kapacitet är det dock möjligt att vattendjupet är lägre än beräknat i gångtunneln vid ett 100-årsregn. Övrig befintlig bebyggelse inom planområdet har alternativa utrymningsvägar som inte påverkas av översvämning. Vårdcentralen bedöms som en samhällsviktig verksamhet. Den beräknas översvämmas vid befintlig situation i samband med både 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 102 (106) ett 100- och 500-årsregn. Ny bebyggelse påverkar inte dess översvämningsrisk ytterligare. I samband med genomförande säkerställs utrymning genom alternativa entréer vilket bedöms minska potentiella negativa konsekvenser vid ett skyfall. Den nya bebyggelsen bedöms inte heller påverka tunnelbanestation. I kommande planarbete kommer åtgärder för att minska konsekvenser för de befintliga fastigheterna att studeras vidare tillsammans med byggaktören. Framkomlighet Framkomligheten för räddningstjänst till och från planområdet bedöms idag vara begränsad, främst vid en lågpunkt i Fruängsgatan. Vid framtida situation finns det fortfarande vattendjup som begränsar framkomligheten men med föreslagna åtgärder bedöms framkomligheten att förbättras. Det finns också andra framkomliga vägar för att ta sig förbi lågpunkten i Fruängsgatan. Mellan Fruängsplan och ny byggnad finns en framkomlig yta som är cirka 6 meter bred, där vattendjupet understiger 20 centimeter. Ytan kan vara körbar för ett räddningsfordon för att ta sig in i centrum och till de centrala torgytorna. Ellen Keys gata, Elsa Brändströms gata samt Fruängstorget bedöms vara framkomliga och entréer går att nå vid ett 100-årsregn. Karta som visar framkomlighet för räddningstjänsten. Vattendjupet som ses vid Ellen Keys gata är i gångtunneln under gatan. Gatan är framkomlig. (Ramboll, 2025) 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 103 (106) Risk för ras och skred Planområdet utgörs huvudsakligen av fastmark med låg risk för ras och skred. Stabilitetsförhållandena bedöms som goda i befintliga förhållanden. Förorenad mark Eventuella överskottsmassor som uppstår i samband med markarbeten ska hanteras efter föroreningsgrad och på ett miljö- och hälsomässigt godtagbart sätt, på en av mottagningsanläggning som är godkänd av tillsynsmyndighet. Det kommer behövas kompletterande prover av massorna inför eller under byggnationen för att korrekt hantering. Detsamma gäller vid eventuell rivning av befintliga byggnader, eftersom mark som inte varit möjlig att undersöka då friläggs och därmed blir lättare att provta. I planområdet finns berg med höga sulfidhalter. Vid eventuell losshållning av berg bör kompletterande analyser utföras. Massor som inte klarar kriterierna för inert avfall (och därmed kan släppa ifrån sig skadliga sulfidhalter) ska tas omhand på en godkänd anläggning. Detta bedöms vara en fråga som kan utredas närmare i samband med byggnation. I samband med eventuell rivning av befintliga byggnader kan kontroller utföras i mark som inte varit tillgänglig för provtagning i detta skede för att mäta porgas. Vibrationer Inga åtgärder bedöms krävas för att uppfylla riktvärden för stomljud och komfortvibrationer. Elektromagnetiska fält Befintlig elnätsstation på Fruängsgatan har anlagts på ett sådant sätt att ytor för stadigvarande vistelse har godtagbara riskavstånd till elektromagnetiska fält. Social hållbarhet och barnperspektiv Genom förbättrade förutsättningar för stadsliv och mötesplatser med vistelsevärden stärks tryggheten i centrumområdet. Med fler bostäder, aktiva bottenvåningar mot torg och gator, fler attraktiva platser samt väl upplysta och befolkade stråk lockas fler människor till centrum vilket är en viktig aspekt för att gynna trygghet. I kommande arbete ska vistelseplatser med fokus på unga studeras vidare. Även gångtunnlarnas belysning och gestaltning är viktiga i kommande arbete för att säkerställa trygga entréer till centrum. Ett tryggare centrum gör det lättare för barn och unga att röra sig fritt. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 104 (106) Att centrum till största delen är bilfritt bidrar till en säker och väl anpassad miljö för barn. Breddade trottoarer inom planområdet är viktigt då det finns en skola i anslutning till området. Det innebär att många barn rör sig via gång- och cykelstråken för att komma till skolan. Det ger också ett tryggt alternativ för de som inte vill nyttja parkstråken, särskilt kvällstid. Tillskottet av fler bostäder gör att centrum blir befolkat kväll och nattetid, vilket ger mer liv och rörelse som kan förbättra den upplevda tryggheten i området. Genom att förbättra utformningen och underhåll av offentliga rum, samt att skapa fler platser för umgänge och gemenskap, kan utvecklingen i centrum bidra till engagemang, hemkänsla och trivsel. Det kan leda till en ökad upplevd trygghet i centrum. Andra principer är bättre överblickbarhet och orienterbarhet i tidigare skymda delar och fler tydliga stråk in och ut från det lågt liggande centrumdelarna. För att skapa goda förutsättningar för trygga offentliga rum med öppna siktlinjer behöver skymmande träd ersättas av nya träd i välplacerade lägen. Detta gäller främst det kompakta och låga trädtaket i anslutning till gångtunneln på det västra torget. Val av nya träd och deras placering studeras vidare i nästa skede. Jämlikhet och jämställdhet Planförslaget bidrar till en inkluderande utemiljö som gestaltas med trygghet och grönska i fokus. Gång- och cykeltrafik prioriteras inom och i anslutning till planområdet. Det skapas därmed förutsättningar för att fler människor kan använda stadens offentliga rum på ett säkert och uppmuntrande sätt. Där det tidigare var parkeringsplats för privatbilism föreslås bostadshus med bottenvåningar som utformas för att ge liv och rörelse i centrumets alla delar. Planförslaget gör det lättare för gående och cyklister att röra sig inom och till/från området. De nya byggnadernas närhet till tunnelbanan underlättar det kollektiva resandet. Trafik Tillgänglighet och trafiksäkerhet Planförslaget innebär att Fruängens centrum öppnas upp mot omgivande gatustruktur, vilket skapar mer liv och rörelse samt ökad trygghet utmed gatorna. På Fruängsplan bebyggs befintlig markparkering, vilket innebär att centrumet blir en plats för oskyddade trafikanter och biltrafiken leds bort från torgytorna. Dagens överbreda körbanor minskas för att ge plats åt gående och cyklister samt planteringsytor och platsbildningar. Det ger en 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 105 (106) tydligare trafiksituation med lägre hastigheter, vilket ökar trafiksäkerheten. Planförslagets bebyggelse förstärker gångstråken utmed gatorna, då den ansluter direkt mot gångbanorna. Det skapar en aktiv och trygg gatumiljö, med lokaler och entréer i bottenvåningar. På Fruängsplan skapas ett angöringstorg mellan ny bebyggelse och befintliga byggnader, med funktioner för lastning och angöring till fastigheterna. Angöringsslingan enkelriktas för att strukturera trafiken och minska konflikterna. Torget tydliggörs genom att en grönyta anläggs i mitten av angöringsslingan och gångbanorna separeras från körytan med kantsten. Den västra delen av Fruängsplan regleras som gångfartsområde och separeras från angöringsslingan med nedsänkningsbara pollare. Avgränsningen innebär att endast fordon med tillstånd kan ta sig in på ytan. Gång- och cykeltrafik För gående ökar framkomligheten och tillgängligheten, då gångbanorna inom planområdet breddas. Både på Elsa Brändströms gata och Ellen Keys gata har den ena sidans gångbana prioriterats, för att möjliggöra att minimimåtten för stadens driftfordon klaras på åtminstone ena sidan av gatan. Utmed bebyggelsen föreslås breddmått om 3 – 3,5 meter, för att möta entréer på ett önskvärt sätt. Även om rekommenderade mått i Gata Stockholm inte har uppfyllts utmed huvudgatorna bedöms standarden vara god. Gångbanorna som passerar angöringsslingan på Fruängsplan görs breda, för att möjliggöra större gångflöden. För cyklister bedöms framkomligheten förbättras markant jämfört med idag, där de nya föreslagna kombinerade gång- och cykelbanor utmed Fruängsgatan och Elsa Brändströms gata kopplar området mot omgivande huvudnät och primära stråk. Förslag med separerad gång- och cykelbana har studerats, men har bedömts ha för stora konsekvenser på övriga funktioner inom gatusektionen varför det har valts bort. Kollektivtrafik De nya hållplatslägena på Fruängsgatan bedöms förbättra flödet av kollektivtrafik samt ge bättre förutsättningar för gång- och cykelresenärer. Motortrafik Trafiksituationen bedöms förbättras inom planområdet då befintlig yta för motorfordonstrafik prioriteras ned till förmån för oskyddade trafikanter. Fruängens centrum trafiksepareras i större utsträckning, jämfört med dagens utformning, då markparkeringen byggs bort 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 106 (106) och endast leveranser och viss hämtning och lämning väntas ske på torgytan. Tillkommande trafik i och med planförslaget beräknas uppgå till cirka 320 motorfordon/vardagsdygn, vilket inte bedöms ha någon påverkan på kapaciteten i området. En kapacitetsberäkning har gjorts för garaget inom Dansösen 1, vilken visade att köerna var små och belastningsgraden låg i samtliga tillfarter. Besöksparkering Planförslaget medför att dagens parkeringsplatser minskar från totalt 144 till 113 stycken i och i direkt anslutning till planområdet. Tabellen nedan beskriver parkeringsbehovet till följd av tillkommande verksamheter och med antal parkeringsplatser som planförslaget innebär. Verksamheterna antas dock inte generera någon större mängd tillkommande kunder då en stor andel (50% antaget) av besökarna förväntas vara kunder till befintliga verksamheter. Högst efterfrågan är det, likt nuläget, kring lunch på vardag och helg, då den sammanlagda beläggningsgraden uppgår till som mest 95%. Den sammanlagda beläggningen underskrider 100% vid samtliga inventeringstillfällen. Tabell som visar parkeringsbeläggning utifrån behovet av nya verksamheter och med föreslagen lösning för parkeringsplatser i detaljplanen. Bild Structor. Boendeparkering Det planerade mobilitetshuset norr om planområdet innebär att mindre fordonsrörelser kommer att ske intill centrum. Angöring Angöringsytor för leveranser till verksamheterna i området koncentreras till specifika platser, vilket bedöms öka trafiksäkerheten på platsen. 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG --- [Plankarta.pdf] 24890-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG --- [Konsekvensbeskrivning kulturmiljö.pdf] FFRRUUÄÄNNGGEENN CCEENNTTRRUUMM KKoonnsseekkvveennssbbeesskkrriivvnniinngg kkuullttuurrmmiilljjöö 22002266--0011--1155 SSlluuttvveerrssiioonn 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI UPPDRAG Uppdragsnamn: 340256 Fruängen Centrum kulturmiljöstöd Titel på rapporten: Konsekvensbeskrivning Fruängen centrum, Stockholm Version: Slutversion Datum: 2026-01-15 MEDVERKANDE Beställare: Niam AB Kontaktperson: Monika Fridenäs Konsult: Tyréns Sverige AB Uppdragsansvarig: Martin Lagergren Handläggare: Klara Sundlöf, Martin Lagergren Kvalitetsgranskning: Jennifer Fäldt ÖVRIGT Rapport: Rapporten läses vid utskrift i liggande A3. Bilder: Bilder och illustrationer är skapade av Tyréns Sverige AB om inget annat anges. Tyréns Sverige AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 556194-7986 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANFATTNING tvåvåningshusen i centrum, och befintlig centrummarkör förlorar i betydelse. Sett Landskapsarkitekturen är strikt med stiliserade, avskalade former och en materialpalett inifrån-ut påverkas sikten mot och synligheten av de för 1950-talsstadsdelarna som är typisk för 1960-talet och för Stockholms gatukontor. Planförslaget innebär att kännetecknande punkthusgrupperna, däribland från den övre tunnelbaneentrén. Från flera ursprungliga inslag som murar, trappor och planteringar byggs om, rivs helt eller den viktigaste entrén till stadsdelen, tunnelbaneutgången, består den viktiga kontakten delvis, kompletteras och/eller ersätts. Trapporna byggs om och blir kvar i ungefär med naturmarken. samma lägen, men genomförandet redovisas inte i detalj. Om ursprungliga stenblock, trappräcken och handledare kan återmonteras i hög utsträckning och föreslagna Förslaget i sammandrag Den föreslagna nya byggnaden i Direktrisen 1 bidrar i hög grad till att konsekvenserna tillägg görs varsamt med utgångspunkt i befintlig karaktär, blir påverkan begränsad. Ny på kulturvärden och stadsbild blir betydande negativa, då den genom sin skala Planförslaget innebär en förnyelse av Fruängen centrum med nya bostäder och trappa vid Ellen Keys gata och ny ramp mot Fruängstorget bedöms kunna tillföras utan påverkar rumsligheten vid två av centrums torg såväl som kontakten med omgivningen. kommersiella lokaler. De befintliga byggnaderna Kv Dansösen, Kv Servitrisen, Kv negativ påverkan. Murar och terrasserade planteringar bevaras i största möjliga mån Det ändrade fotavtrycket gör att de formklippta lindarna på västra torget måste tas Direktrisen 1 hus F och södra delen av Kv Guvernanten föreslås rivas och ersättas och kompletteras lika befintligt, men tre muromgärdade planteringar på västra torget bort. Den nya punkthusgruppen i södra delen av centrum är närvarande i samtliga med nya lamellhus och punkthus på utbredda sockelvåningar, inrymmande kommer- föreslås tas bort. Breddning av tunneln under Elsa Brändströms gata kan påverka den vyer men bedöms inte nödvändigtvis ha en påtagligt negativ inverkan på kulturmiljön. siella lokaler i botten och ett större antal bostäder i överliggande våningar. Därtill karaktäristiska hästskoformen och omgivande mur negativt. Åtgärden kan samtidigt Den bedöms i stort vara ett konsekvent grepp som bidrar till att markera centrum föreslås två nya punkthus på nuvarande parkeringsytor i söder och en påbyggnad av bidra till ökad trygghet och att de trafiksepararerade gångstråken till centrum stärks. och blir lätt läsbar som en utvidgning. Genom att gruppen ansluter till den befintliga befintlig byggnad i Kv Förkunnelsen. Förslaget omfattar även förändringar av utemiljö skulpturala punkthusraden vid Eva Bonniers gata bedöms kvaliteter kunna tillskapas. Att de formklippta lindarna på västra torget tas bort bedöms utgöra en risk för och landskapsarkitektur, med bl.a. trappor och ramper som byggs om eller ersätts, Påbyggnaden till vårdbyggnaden i kv. Förkunnelsen skapar något av en siktbarriär i förvanskning av kulturvärdena, då dessa träd är ett framstående exempel på ursprungliga träd som fälls och ny tillkommande grönska. öst-västlig riktning genom centrum och påverkar den renodlat modernistiska volymhan- 1960-talets stiliserade, strama landskapsarkitektur. De har ett värdefullt släktskap med teringen i östra delen. liknande grupper i samtida centrum som Högdalen och Farsta. Vad gäller trygghetsas- Sammanfattning av konsekvenserna för kulturmiljön pekten utgör lindarna inte någon fullständig siktbarriär mot Fruängsgången. Siktlinjen Detta är en nedkortad version av texten ”Samlad bedömning”, som finns att Rivningar av grönklassade byggnader från tunneln, som denna åtgärd avser stärka, bedöms inte som överordnad ur kulturmil- läsa i sin helhet i slutet av rapporten på s. 69. Analyserna som ligger till grund jösynpunkt. De rivningar som planförslaget kräver bedöms ge upphov till medelstora till stora för bedömningen redovisas i kapitlet ”Konsekvenser för kulturmiljön”. negativa konsekvenser för kulturvärdena i Fruängen centrum. Minskningen av det Övriga åtgärder som regnbäddar, partier med ny markbeläggning, möblering, träd ursprungliga byggnadsbeståndet påverkar märkbart upplevelsen av centrum som en och grönska kan bidra med nya kvaliteter och bättre vistelsemöjligheter. Att befintlig Motiverad utvidgning men delvis nya drivkrafter sammanhållen och helgjuten tidstypisk miljö, särskilt vid västra torget där två viktiga materialpalett används som utgångspunkt i flera fall är positivt. På västra torget blir Fruängen centrum har sedan uppförandet haft en stor betydelse som nod och social inramande byggnader försvinner. Rivningarna påverkar även intrycket av centrum dock förändringarna så omfattande – med regnbäddar, spänger, borttagna lindar och och kommersiell tyngdpunkt i sydvästra Stockholm, och det bedöms därför viktigt ur från Fruängsgången, gångstråk som ansluter till centrum, från busstationen och planteringar – att torget påtagligt ändrar karaktär och den strama stiliserade landskaps- kulturmiljösynpunkt att stadsdelen tillåts att utvecklas för att bibehålla sin relevans. från bilvägarna runt centrum. I kv. Guvernanten har delen som föreslås rivas ett mer arkitekturen försvagas betydligt. Detta medför risk för förvanskning. Ytterstadens bebyggelsemönster med tydligt avgränsade grannskapsenheter, centrum begränsat kulturhistoriskt värde. vid tunnelbanestationer, och zonering enligt ABC-stadens idé om Arbete, Bostad, Bilismens betydelse bevaras Centrum har tydligt satt sin prägel på många av de Stockholmsstadsdelar som Nya byggnaders typ, skala och gestaltning Fruängen centrum planerades och byggdes under massbilismens stora genombrott, byggdes ut under efterkrigstiden. Fruängen är inte en utpräglad ABC-stad, då den är Ny föreslagen bebyggelse är i grunden renodlad till sin sort med punkthus och vilket bidrog till att trafikplaneringen gjorde stort avtryck i stadsplaneringen. Planför- för liten och har för få arbetsplatser, men ABC-stadens grundläggande funktionssepa- lamellhus, där sockelbyggnadernas utbredning varierar beroende på förutsättningarna. slaget innebär en relativt liten påverkan på läsbarheten kring hur bilen styrde rerade struktur och stora lokala utbud finns här. I Kv Dansösen och Guvernanten kombineras dock de två typerna. Strukturen med planeringen. En markparkering tas bort och bilen blir mindre närvarande vid två av Planförslaget innebär en omfattande förnyelse där utökade lokaler, stärkt handel och punkthus i södra delen och lamellhus vid Fruängsgången visar på en i huvudsak torgen. Den berörda parkeringen är dock inte del av det kulturhistoriskt intressanta service samt ökad trygghet är centrala mål. De nya bostäderna avser bidra till ökad konsekvent hantering av tillägg och bedöms väl anpassat till förutsättningarna. Även park-and-ride-systemet. Att ringgatorna får en mindre tydlig baksideskaraktär påverkar i trygghet och stärkt befolkningsunderlag i centrum. Fram till idag har bostäder dock haft skalan hanteras konsekvent med sockelbyggnader i ett till två plan, mellanskala i sex viss mån förståelsen av centrumets ursprungligen inåtvända karaktär. en underordnad roll i centrum. Det inslag av bostäder som ursprungligen funnits har våningar och punkthus som ansluter i höjd till befintliga punkthus, utan att överstiga främst varit kategoribostäder och inte familjelägenheter. Enligt 1950-talets planering- dem. Detta bedöms vara mycket väsentligt ur kulturmiljösynpunkt. Ursprunglig centru- Slutsats sideal skulle barnfamiljerna främst bo i de renodlade bostadskvarteren med nära manläggning har en varierad höjdskala kring en enhetlig kärna och det bedöms vara Centrumutvecklingen är väl motiverad för att behålla centrums relevans både tillgång till bilfria parker och lekplatser. av stor vikt att inte skapa en alltför rörig stadsbild. Det är även av betydelse att de nya funktionellt och som kulturmiljö. I framtagandet av planförslaget har flertalet medskick punkthusen, som kommer bilda nya centrummarkörer, blir resliga och inte alltför satta. Bostäderna som tillkommer får stor påverkan på den funktionsseparerade stadsdelens från kulturmiljöexpertis hörsammats helt eller delvis. Strukturer och rörelsemönster Påbyggnaden på vårdbyggnaden avviker i skala och försvagar spelet mellan låg- och uppbyggnad och fysiska uttryck. Att bostäderna, B i ABC-systemet, blir betydligt fler bevaras i stor utsträckning. Den huvudsakliga utvecklingen, den i södra delen av högdelar i östra centrum. inom C – Centrum, betyder en mindre renodlad uppbyggnad av stadsdelen. Centrum centrum, bedöms utgöra en expansion och utveckling av centrum som trots skalan minskar dock inte i storlek, utan behåller sitt fotavtryck och expanderar något. En tydlig Sockelmotivet på nya byggnader bedöms som genomarbetat. Det har ett tydligt ger relativt begränsad påverkan på kulturvärdena. Nya byggnader är konsekventa centrumkaraktär i bottenvåningarna bidrar till att göra den ursprungliga strukturen släktskap med befintliga centrumbyggnader men blir samtidigt läsbart som nytt. sett till typ och skala och har en till befintliga förhållanden väl avvägd fasadutformning. fortsatt läsbar. Volymbehandling, fasadmaterial, fönstersättning och takavslut på bostadsvåningarna Aktiveringen av ringgatorna bedöms kunna ske utan betydande negativa följder för bedöms också generellt som väl anpassat till sammanhanget. Föreslagen färgsättning kulturvärdena. Bostäderna påverkar inte nämnvärt de ursprungliga rörelsemönstren, men fler privata med varma kulörtoner på punkthusens bostadsvåningar och påbyggnaden i Kv Förkun- inslag kan förändra upplevelsen av torg och stråk som utpräglat offentliga miljöer. Den Trots att medskicken har hanterats aktivt och beaktats blir konsekvenserna för kultur- nelsen bedöms dock som mindre lämpligt och kan försvaga skärpan i det grafiska nya bebyggelsen innebär en anpassning till dagens situation, där människor också värdena i Fruängens Centrum sammantaget långtgående. Förändringarna längs uttrycket i centrum. Balkonger på nya byggnader är förhållandevis begränsade till rör sig längs med bilgatorna. Detta kan i viss mån minska läsbarheten av planerings- Fruängsgången ger konsekvenser för upplevelsen av centrums kärna med förändring storlek och antal, och bedöms därför i de flesta fall inte ge någon stor negativ påverkan tanken med renodlade ringgator kring centrum. Påbyggnaden med bostäder ovanpå av alla de tre platsbildningarna, därtill förändras kontakten med omgivningen. Då på upplevelsen av stråk och torg som offentliga miljöer. De långsträckta balkonger som vårdbyggnaden i Kv Förkunnelsen bedöms förenlig med de ursprungliga planerings- konsekvenserna för stadsbilden, analyserade genom vyerna med före- och efterper- vetter mot centrala torget i Kv Servitrisen bedöms dock som mindre lämpliga. För att tankarna om kategoribostäder förlagda i anslutning till service i centrums utkanter. spektiv, bedöms bli medelstora till stora, konsekvenserna av rivningarna medelstora upprätthålla centrums karaktär är det viktigt att uttryck som är starkt förknippade med till stora och det finns risk för förvanskning av del av landskapsarkitekturen, bedöms privata bostäder begränsas. Ändringar av stadsbild och relation till omgivningen planförslaget samlat ge upphov till stora negativa konsekvenser för kulturvärden. Genomgången av vyerna före och efter genomfört förslag visar att förändringarna Landskapsarkitekturen påverkas leder till medelstora och ibland stora negativa konsekvenser för kulturmiljön från Centrummiljön utgörs av enhetliga byggnader med för modernismen urban karaktär, vissa punkter. Sett utifrån skymmer nya byggnader i hög grad de kvarvarande där rätvinklighet och definierade platsbildningar förstärker stadsmässigheten. 3 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning .........................................................................................................................5 Planförslaget ................................................................................................................25 Bakgrund och syfte ....................................................................................................................................5 Bakgrund och syfte ..................................................................................................................................26 Disposition .................................................................................................................................................5 Projektidé .................................................................................................................................................26 Orientering .................................................................................................................................................6 Planbestämmelser ...................................................................................................................................32 Mark och landskap ...................................................................................................................................33 Förutsättningar ..............................................................................................................8 Översiktsplan ............................................................................................................................................8 Konsekvenser för kulturmiljön...................................................................................38 Stockholms byggnadsordning ....................................................................................................................9 Rivningar ..................................................................................................................................................40 Stockholms Arkitekturpolicy .....................................................................................................................10 Påverkan på stadsbilden ..........................................................................................................................44 Stockholms Balkongvägledning ...............................................................................................................11 Konsekvenser i relation till riktlinjer i kulturmiljöanalys ............................................................................61 Gällande stads- och detaljplaner .............................................................................................................12 Konsekvenser i relation till Stadsmuseets riktlinjer ..................................................................................67 Plan- och bygglagen ...............................................................................................................................14 Samlad bedömning ..................................................................................................................................69 Kulturhistorisk klassificering .....................................................................................................................15 Fortsatt arbete ..........................................................................................................................................71 Kort historik .................................................................................................................16 Källförteckning ............................................................................................................72 Efterkrigstidens tunnelbaneförstäder .......................................................................................................17 Planering och utbyggnad av Fruängens centrum ....................................................................................18 Kronologi ..................................................................................................................................................20 Kulturvärden ................................................................................................................21 Kulturvärden .............................................................................................................................................22 Kulturmiljöanalys Fruängen .....................................................................................................................22 Kompletterande kulturvärden ...................................................................................................................23 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INLEDNING Bakgrund och syfte Disposition Tyréns Sverige AB har fått i uppdrag av Niam AB att upprätta en Rapporten inleds med ett förutsättningskapitel där vägledande dokument konsekvensbeskrivning för kulturmiljö, kopplad till detaljplanearbete och aktuella lagrum beskrivs. Därpå följer en kort sammanfattning av för Fruängen centrum i Stockholm. Detaljplanens syfte är att utveckla historik, varefter de kulturvärden som identifierats i tidigare kulturmiljöa- Fruängens centrum med bostäder, lokaler för handel och service samt nalyser återges. I nästföljande två kapitel beskrivs planförslaget och dess utvecklade offentliga rum i ett kollektivtrafiknära läge. konsekvenser för kulturmiljön. Konskevensbeskrivning kulturmiljö En konsekvensbeskrivning för kulturmiljö tas fram i samband med planläggning som berör kulturhistoriskt värdefulla byggnader eller miljöer. Syftet med konsekvensbeskrivningen är att beskriva den påverkan som bedöms uppstå på kulturvärden och analysera vilka konsekvenser planen ger för kulturvärden och kulturmiljön. Konsekvensbeskrivningen ska fungera som stöd för myndigheter, remissinstanser och allmänhet i planprocessen. Tidigare utredningar En kulturmiljöanalys har tagits fram av Tyréns Sverige AB, 2024-03-22. I analysen beskrivs planområdets och omgivningens historik och nuvarande bebyggelse. I rapporten ingår kulturhistorisk värdering av bebyggelsen inom planområdet. Fruängen - Kulturmiljöanalys har tagits fram av Stadsmuseet under 2023 i samband med programarbete. Kulturmiljöanalyserna fungerar som underlag för föreliggande konsekvensbeskrivning. Planförslagets konsekvenser bedöms i relation till de kulturvärden och de riktlinjer som tidigare redovisats i analyserna. Ortofoto med planområdet markerat i gult. Källa: Equator Flygvy över Fruängen centrum från söder, 2024. Fruängen 5 Inledning 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Orientering Stadsdelen Fruängen är lokaliserad ca. 8 km sydväst om centrala Stockholm och ingår i stadsdelsområde Hägersten-Liljeholmen. I norr avgränsas området av Södertäljevägen, mot väster ansluter området till Segeltorp och i söder mot Herrängen. I öster avgränsar Mickelsbergsvägen Fruängen mot stadsdelen Långbro. N N 6574803 Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 6 Inledning 2026-01-15 Markeringen utgör ungefärligt utredningsområde som inbegriper en vid sträckning kring Fruängens centrum. Källa: Lantmäteriet. 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI N Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 7 Inledning 2026-01-15 N DDiirreekkttrriisseenn 33 DDiirreekkttrriisseenn 22 BBuussssttaattiioonn TTuunnnneellbbaannaa FFöörrkkuunnnneellsseenn 33 DDiirreekkttrriisseenn 11 SSeerrvviittrriisseenn 11 BBaalllleerriinnaann 11 DDaannssöösseenn 11 GGuuvveerrnnaanntteenn 11 FFöörrkkuunnnneellsseenn 11 Ungefärligt utredningsområde med berörda kvarter: Ballerinan 1, Dansösen 1, Direktrisen 1 - 3, Förkunnelsen 1 och 3, Guvernanten 1, Servitrisen 1 samt Tunnelbanestationen. Karta: Lantmäteriet, flygbild med bearbetning av Tyréns. 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FÖRUTSÄTTNINGAR Översiktsplan I aktuell översiktsplan (2018) redogör Stockholms stad för hur kulturmiljöer ska tas tillvara i utvecklingen av staden, under rubriken Kulturmiljö i en växande stad. Relevant i detta fall är bl.a. att: Utvecklingsmöjligheter Fruängen • Bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och har betydelse • Stadens rum och bebyggelse ska utvecklas i relation till alla Planområdet ligger inom stadsdelen Hägersten-Älvsjö stadsdelsområde i för stads- och landskapsbilden ska ses som en resurs i stadsut- skalor, från detalj till staden som helhet. Söderort inom Stockholms kommun. I den till översiktsplanen tillhörande vecklingen. • Det byggda ska ta stöd i kunskap om historien, spegla samtiden stadsutvecklingskartan redovisas Fruängen som ett område med blandad • Att väva samman ny bebyggelse med befintliga värden är och planeras för framtida behov. stadsbebyggelse där omfattade komplettering föreslås. angeläget i stadsbyggandet. Nya tillägg i stadsväven ska I översiktsplanen anges följande angående området Fruängen: • Det byggda ska utformas med stöd i kunskap om den specifika uttrycka ett medvetet förhållningssätt till kulturmiljöns värden. platsen. Fruängen byggdes i samband med tunnelbanans utbyggnad på 1960-talet. • När staden förändras krävs ett medvetet förhållningssätt till Kring stationen och det lokala centrumet ligger bostäder i lamellhus och • Arkitekturen ska uttrycka sin samtid, utvecklas med stöd i topografi, stadssiluett och mötet med vattnet. Högre byggnader punkthus i det kuperade landskapet. kunskap om Stockholms karaktär samt kunna beskrivas som ska infogas med omsorg om stadslandskapets helhetsverkan. Grönska, parker och naturområden ska utvecklas så att kultur- idé. Fruängen har stora möjligheter till stadsutveckling. Centrum har förutsätt- värden tas tillvara samtidigt som nya estetiska och sociala • Det byggda ska användas som verktyg för att bidra till att ningar att stärkas som bytespunkt för kollektivtrafik, service, handel värden tillförs. lösa samhällets långsiktiga behov och tillföra staden hållbara och kultur med fler funktioner och platsbildningar kring tunnelbanan. Vantörsvägen och Mickelsbergsvägen kan omvandlas till urbana stråk kvaliteter med människan som utgångspunkt. • Stadsbyggandet ska ta sin utgångspunkt i kunskap om stadsde- kantade med ny blandad bebyggelse. Det finns goda förutsättningar att larnas olika karaktär, hur de samspelar med landskapets utveckla kopplingen till stadsutvecklingsområdet Jakobslund-Smista i förutsättningar, deras olika stadsplanemönster och hustyper. grannkommunen Huddinge, särskilt i cykelplanens utpekade stråk och Ett medvetet förhållningssätt till befintliga kvaliteter är därför en genom Spårväg syd. förutsättning vid tillägg och omvandlingar. Ur Översiktsplan för Stockholms stad (2018), s. 146. • Kulturmiljöns värden ska fortlöpande identifieras, säkerställas, tas omhand och utvecklas. • Ny bebyggelse, ändringar och tillägg i befintliga miljöer ska utföras omsorgsfullt, med konsekventa karaktärsdrag och genomarbetade detaljer grundade på en gedigen analys. Utsnitt ur stadsutvecklingskarta från översiktsplanen. Fruängen är identifierat som stadsutvecklingsområde där omfattande komplettering föreslås. Källa: Stockholms stad Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 8 Förutsättningar 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stockholms byggnadsordning Vägledningar - Tunnelbanestad Stockholms byggnadsordning kan ses som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen som förtydligar planens delar om allmänna • Utveckla tunnelbanestäderna med utgångspunkt ur de intressen: Kulturmiljö i en växande stad och Arkitektur och gestaltning. centrala parkstråken, de gestaltningsmässigt sammanhållna Stockholms arkitekturpolicy och balkongvägledning är ytterligare husgrupperna som utgörs av höga punkthus kring centrum, kunskapsunderlag, tillsammans med översiktsplanen, riksintres- flerfamiljshus i tre till fyra våningar och områden av småhus i sebilagan och byggnadsordningen. I den övergripande strategi stadsdelarnas utkanter. Beakta punkthusens skulpturala verkan Stockholms stad har för stadens arkitektur. i stadslandskapet. Byggnadsordningen inleds med följande utgångspunkter när • Utforma nya byggnader inom befintlig struktur utifrån en samtida Stockholm utvecklas: tolkning av platsens förutsättningar och närliggande bebyggelse. Utforma grupper av nya hus utifrån en sammanhållen gestal- • Stadens rum och bebyggelse ska utvecklas i relation till alla skalor, ningsidé. från detalj till staden som helhet. • Utforma kompletteringsbebyggelse i anslutning till tunnelba- • Det byggda ska ta stöd i kunskap om historien, spegla samtiden nestäderna utifrån ett helhetsperspektiv. Beakta närliggande och planeras för framtida behov. bebyggelse. • Det byggda ska utformas med stöd i kunskap om den specifika • Utveckla lokala centrum och centrala stråk genom att Framsidan på boken Stockholms platsen. komplettera med ny bebyggelse, verksamhetslokaler och byggnadsordning. Källa: Tidskriften arbetsplatser där så är möjligt. Ta tillvara befintliga lokaler för Arkitektur, arkitektur.se. • Arkitekturen ska uttrycka sin samtid, utvecklas med stöd i kunskap handel, verksamheter och kultur. Undvik omvandling av lokaler om Stockholms karaktär samt kunna beskrivas som idé. till bostäder. • Det byggda ska användas som verktyg för att bidra till att lösa • Ta tillvara och utveckla den gröna karaktären med förgårdsmark samhällets långsiktiga behov och tillföra staden hållbara kvaliteter i gaturummet och de centrala parkstråkens samband med med människan som utgångspunkt. omgivande grönstruktur som skapar ett nätverk av gröna Byggnadsordningen beskriver hur staden har vuxit fram historiskt, promenader. Undvik parkeringsytor på förgårdsmark och stadslandskapets förutsättningar och stadsdelarnas karaktärer. Den bostadsgårdar. innehåller också vägledningar och processtöd för stadens fortsatta • Utgå från de ursprungliga husens volym, proportioner och utveckling. takformer vid ombyggnader och renoveringar. Ta tillvara eller Framsidan på boken Stockholms återskapa karaktärsskapande material, kulörer, byggnadsdelar Arkitekturpolicy. Källa: Stockholm Fruängen och detaljer i så stor utsträckning som möjligt. Förändra stad. sammanhållna grupper av småhus med hänsyn till helheten i Fruängen är en del av utbyggnaderna av de s k tunnelbanestäderna gestaltning och utformning. under 1950- och 60-talen. Under 1950-talets andra hälft skedde en skalförskjutning i nya stadsdelar, bland annat i Fruängen, där punkthus i 9–16 våningar, placerade i grupper vid centrumbildningar och tunnel- banestationen. Detta blev ett allt vanligare inslag. Följande vägledande punkter för Tunnelbanestäderna redovisas i Framsidan på boken Stockholms byggnadsordningen: Balkongvägledning. Källa: Stock- holm stad. Exempel på gatubild i tunnelbanestad, med lamellhus och grupper av höga punkthus. Källa: Stockholms byggnadsordning Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 9 Förutsättningar 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stockholms Arkitekturpolicy Med utgångspunkt i översiktsplanen utgör Stockholms arkitekturpolicy Följande frågeställningar kan ställas inom verktygets respektive tema: tillsammans med Stockholms byggnadsordning och kommande vägled- ningar en familj av dokument som bidrar med kunskap, strategier och Skala - Stadens rum och bebyggelse ska utvecklas i relation arbetssätt till stöd för stadens gestaltning. Andra dokument som kopplar till alla skalor, från staden som helhet till detalj. till Arkitekturpolicyn är Vision 2040, Stockholms stads klimatmål, Agenda 2030, Gestaltad livsmiljö, Stockholms Framkomlighetsstrategi och Stockholms Miljöprogram. Arkitekturpolicyn redogör för förhållningssätt inom arkitektur och samhälls- utveckling samt ger konkreta metoder för ett kvalitativt byggande. Policyn omfattar planering av alla skalor, från staden som helhet till utformning och Tid - Hur förhåller sig projektet till Stockholms historiska gestaltning av enskilda byggnader och detaljer. utveckling? Hur formas projektet av vår samtid, regler, ekonomi, I kapitlet Identitet finns riktlinjer för hur arkitekturen ska bidra till att miljö och arkitektoniska ideal? Hur kommer projektet åldras och ”stärka, bekräfta och utveckla stadens karaktär och identitet” med grund fungera för framtida behov? i Byggnadsordningen. Här framförs bland annat vikten av att identifiera värdebärare, utveckla Stockholms särart och att gestalta med en Stockholmsk prägel. Under kapitlet Byggstenar beskrivs de delar som tillsammans bildar staden, från den stora skalan ner till byggnadens komposition och detaljering. Plats - Vilken betydelse har projektet i stadens siluett? Hur förhåller sig projektet till stadslandskapet och omgivande I policyn finns Verktyg för stadens gestaltning som, genom att kombinera stadsbyggnadskaraktärer? Hur förhåller sig projektet till ett antal frågeställningar med byggnadsordningen, ska inbringa kunskap omgivande bebyggelse och stadsrum? om projektets arkitektoniska förutsättningar och möjligheter. Verktyget är tänkt ska finnas med i alla faser under ett byggprojekt och hos alla inblandade. Verktygets grafiska presentation utgörs av en genomkorsad cirkel rymmer de olika aspekterna tid, plats, form och funktion. Form - Hur beskrivs projektets arkitektoniska idé i förhållande till helhetsupplevelsen av Stockholm och stadens karaktär? Hur beskrivs projektets arkitektoniska idé i förhållande till stadslandskapet och intilliggande stadsbyggnadskaraktärer? Hur genomförs den arkitektoniska idén i byggnadens alla delar i volymhantering, konstruktion, fasadkomposition, material, kulör och detaljer? Funktion - Hur bidrar projektet till att öka Stockholms stadskvaliteter med människan som utgångspunkt? Hur bidrar funktionen till omgivande bebyggelse och stadsrum? Hur utformas bebyggelsen och stadsrummen i förhållande till dess funktioner och innehåll? Den grafiska representationen av verktyget. Figurer och text hämtade från Stockholms Arkitekturpolicy (2021). Stockholms Arkitekturpolicy och balkongvägledning. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 10 Förutsättningar 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stockholms Balkongvägledning Staden Balkongernas utförande ger form till husens fasader och bidrar till både Stockholms topografi och vidsträckta landskapsrum gör att många delar av byggnadens och gatans karaktär, den bidrar också till trygghet när den staden också upplevs på långt håll, exempelvis vid kajer och stadsfronter, är vänd mot gatan. Balkongvägledningen godkändes av stadsbygg- byggnader på höjder eller högre hus som sticker upp i stadssiluetten. På nadsnämnden den 30 november 2023 och är, i likhet med Stockholms avstånd upplevs stadens balkonger ofta som en integrerad del av det översiktsplan, byggnadsordning och arkitekturpolicy, ett kunskapsunderlag byggda. Genom sin placering och form kan balkongerna skapa en mönster- och metodstöd att använda när staden utvecklas med detaljplaner och verkan, präglad av horisontalitet, vertikalitet, eller ett riktningslöst grafiskt bygglov. Dokumentet beskriver ett genomtänkt och samordnat förhåll- mönster. Balkongen som byggnadens yttersta skikt är också en del av hur ningssätt till frågor som kan dyka upp i olika planerings- och byggpro- byggnadsvolymen ser ut på håll. När hus byggs behöver särskild omtanke cesser, vid utformning av både nya och befintliga balkonger och fasader. läggas kring hur balkongerna tecknar sig som en del av stadens siluett och Balkongvägledningen utgår ifrån plan- och bygglagen, PBL. tillsammans med omkringliggande bebyggelse. Stockholms inriktning Stadens övergripande gestaltning påverkas i hög grad av balkongens enskilda utformning. Balkongernas utformning ska bidra till både stadens och byggnadens gestaltning samt vara en funktionell och attraktiv del av Byggnaden bostaden. Väl utformade och väl placerade balkonger bidrar till positiva Balkonger påverkar en byggnads upplevda volym i olika omfattning. upplevelser av bostaden, byggnaden och till det offentliga rummet. Alltifrån franska balkonger med ingen påverkan på volymen alls, till stora Balkonger och inglasningar ska utgöra en del av en större helhet och de balkonger som kan löpa utmed hela huset och som förflyttar den upplevda behöver planeras och utformas omsorgsfullt och studeras utifrån stadens fasaden till balkongfronten. Hur balkonger integreras med byggnadens alla skalor. volym påverkar i hög grad hur byggnadens volym uppfattas och upplevs Området i gaturummet. Eftersom balkongen har en framträdande plats på fasaden Verktyget för stadens gestaltning är ett metodstöd för att formulera en bör den gestaltas med stor omsorg och inlevelse från både gatan och arkitektonisk idé som stödjer projektet genom alla faser. Verktyget i sin Stockholms stadsdelar är ofta byggda under en sammanhållen tidsperiod, bostaden. helhet återfinns i Stockholms byggnadsordning och i arkitekturpolicyn. där man tydligt kan avläsa tidsandan och den roll balkongen spelat i vår bostadsmiljö. I äldre miljöer såsom innerstaden finns ofta relativt få balkonger mot gatan och de som finns är grunda och nätta. Komplette- Detaljer ringar i innerstaden med ny bebyggelse kan, väl utformad och med hänsyn Balkongens detaljer och material kommer nära dem som använder VÄGLEDNING BALKONGER - tagen till omgivande hus ibland tänkas ha balkonger mot gatan. I stadsdelar balkongen och påverkar upplevelsen av omsorg och trivsel. Men även för UTFORMNINGSSKEDET utanför innerstaden finns också en samstämmighet i balkonguttryck präglad betraktare har balkongens detaljer stor inverkan på upplevelsen. Detaljer av när de byggdes och av att nästan alla bostäder har tillgång till balkong. som infästningar, balkongplattor och räcken är återkommande element i När ny bebyggelse läggs till behöver hänsyn tas till den utformning som fasaden och påverkar i hög grad helhetsutformningen av balkonger och • Utformningen av balkonger ska utgå ifrån hur präglar området. Vid framtagande av visioner och gestaltningen av nya fasader. Balkonger är ofta utsatta för väder och vind. Därför bör detaljer byggnaden ser ut på såväl långt som nära håll. områden bör utformning av balkonger samordnas, så att det bildas en och material väljas så att de tål det utsatta läget, är vackra över tid och kan palett av alternativ inom ett sammanhållet tema. Samordningen bidrar till förvaltas och underhållas på ett enkelt sätt. • Balkonger ska bidra till byggnadens fasadrytm och att skapa karaktär och ge en identitet till området. Stockholm är, genom samverka med fasadens proportioner, samt beakta hur historien, i hög grad uppbyggd på detta sätt. byggnadens volym påverkas. • Balkongen ska planeras med människan som Längs gata och på gård utgångspunkt, utifrån den boendes perspektiv men Gränsen mellan privat och offentligt är tydlig längs gator och på gårdar. också utifrån allmänhetens upplevelse från gatan. Balkonger bryter delvis denna gräns och kan tillföra interaktion och liv, social närvaro och upplevd trygghet i det gemensamma rummet. Men de • Balkonger ska utgöra en integrerad del av tar också plats i stadsrummet och därför behöver balkongerna utformas byggnadens arkitektur och samspela med byggnadens med hänsyn till platsens förutsättningar, storleken på gatan eller gården arkitektoniska idé. samt till väderstreck. Från gata och gård upplevs balkonger snett underifrån och balkongens undersida blir påtaglig. Därför är balkongens utförande • Balkongen ska utföras med omsorg om detaljer och och placering en viktig del av arkitekturen och stadsrummets helhets- dimensioner, i material som åldras vackert. verkan. Kulörton, material och detaljer bör samspela med fasadens och gaturummens utformning. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 11 Förutsättningar 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gällande stads- och detaljplaner För Fruängen finns flertalet planer, både stora och små, aktuellt område finns tre gällande stads- och detaljplaner Pl 5007, PI 6021A och 2002-03501. Pl 5007 Planområdet omfattas av stadsplan Pl 5007 för Fruängen centrum, fastställd 1959. Marken är reglerad för torg, gatumark, centrumbebyggelse, bostäder och allmänt ändamål/barnstuga. Pl 6021A Ändring av stadsplan för del av kv. Trådvanten m.m. inom stadsdelen Fruängen i Stockholm. Fastställd 1963. Planen omfattar den södra delen av kv. Trådvanten (nuvarande Förkunnelsen 3), del av torgområdet söder om samt södra delen av trafikområdet för tunnelbanan (den egentliga stationsbyggnaden). Planen syftade till att möjliggöra uppförandet av en läkarcentral inom den södra delen av kv. Trådvanten. Den barnstugetomt som tidigare planerats utgick. Planen reglerade att gångtrafik i torgplanet skulle förses genom byggnaden för läkarcentralen, att tunnelbanestationen skulle få uppföras i två våningar mot torget och att kontor skulle få anordnas. Dp 2002-03501 Ändring av stadsplan för kv. Direktrisen mellan Fruängens tunnelbanestation och Elsa Brändströms gata. Lagakraft 2007. Planens syfte är att skapa fler bostäder i Fruängens centrum med en byggrätt för tre byggnader i 3 till 5 våningar inkl. bottenvåning för delvis kommersiell verksamhet och garage under mark. Utsnitt ur gällande stadsplan, Pl 5007 för Fruängen centrum, fastställd 1959. Fullständig information om planerna finns i Stockholm stads, plan och byggtjänst. Källa: Stadsbyggnadsnämndens arkiv. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 12 Förutsättningar 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utsnitt ur gällande stadsplan, Pl 6021A för kv. Trådvanten m.m. inom stadsdelen Fruängen i Stockholm. Fastställd 1963. Källa: Utsnitt ur gällande stadsplan, 2002-03501 för kv. Direktrisen inom stadsdelen Fruängen i Stockholm. Stadsbyggnadsnämndens arkiv. Fastställd 1963. Källa: Stadsbyggnadsnämndens arkiv. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 13 Förutsättningar 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (PBL) reglerar hur mark- och vattenområden används PBL 2 kap. Allmänna och enskilda intressen PBL 8 kap. Krav på byggnadsverk, och samt hur markanvändningen skall utvecklas. Lagen fastställer att byggprodukter, tomter och allmänna platser planläggningen av mark- och vattenområden är en kommunal angelä- 1 § Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till genhet och ställer krav på att kommunen upprättar en översiktsplan både allmänna och enskilda intressen. Plan- och bygglagens åttonde kapitel reglerar krav på över hela kommunen. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser. detaljplaner och bygglov. 3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och Vid en bygglovsprövning omfattas byggnader som bedöms ha kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala Planläggning enligt denna lag ska ske med hänsyn till natur- och kultur- särskilt högt kulturhistoriskt värde av förbud mot förvanskning av och regionala förhållanden främja kulturvärden, 8 kap. 13§. För alla byggnader gäller även varsam- värden, andra miljöaspekter samt mellankommunala och regionala förhål- hetskrav och särskilda krav vid underhåll enligt 8 kap. 17§ och landen. Lagen fastställer att byggnader eller områden som är särskilt 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande 14§. värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig utformning av bebyggelse, grönområden och kommunika- synpunkt inte får förvanskas. Dessa kan av kommunerna skyddas genom tionsleder, bestämmelse i detaljplan. Skyddet regleras i PBL:s 8 kapitel och de 13 § Förvanskningsförbud bestämmelser som läggs in i planen är juridiskt bindande. 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och En byggnad eller som är särskilt värdefull från historisk, kulturhis- användbar för alla samhällsgrupper, torisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt Plan- och bygglagen är även 2 kap. 6 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och Enligt 13 § 1 st. p.4 ska förvanskningsförbudet även tillämpas § tillämplig. råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, på bebyggelseområden. 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 14 § Underhåll och varsamhet 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i 6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den miljömässig och konstnärlig synpunkt. avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhis- 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på torisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas platsen och intresset av en god helhetsverkan. så att de särskilda värdena bevaras. 6 § Tredje stycket 17 § Varsamhet och ändringar Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kultur- och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. historiska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 14 Förutsättningar 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kulturhistorisk klassificering Vid bedömning av bygglov och åtgärder enligt Plan- och Bygglagen har Stockholms stad antagit en klassificeringskarta med kulörmarkeringar för N byggnader av olika kulturhistoriskt värde. Klassificeringen som utförs av Stockholms stadsmuseum är ett kunskapsunderlag utan rättsligt bindande verkan. De tre klassificeringar som Stadsmuseet använder sig av är: Blå - bebyggelse av synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Grön - högt kulturhistoriskt värde. Bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Gul - bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Fastighet markerad med grått går inte att hänföra till någon av ovanstående kategorier. Det finns även fastigheter som är markerade med streck vilket betyder att de ännu inte är klassificerade, alternativt att fastigheten är obebyggd. Fastigheter som inte är klassificerade kan ha stora kulturhis- toriska värden, även om Stadsmuseet ännu inte tagit ställning till dessa värden. Fruängen har till störstadels gulmarkerade byggnader, ett antal grönmar- kerade förekommer runt om centrum. Inom Fruängen centrum, är samtliga byggnader grönklassificerade, det vill säga har ett högt kulturhistoriskt värde. Klassificeringskarta med grön- och gul markerad samt skrafferad bebyggelse. Utredningsområdet markerat med röd streckad linje. Planområdet ungefärligen markerat med blå linje. Källa: Stockholms stad - Stadsmuseet, DpWebmap. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 15 Förutsättningar 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KORT HISTORIK Fruängens centrum sett från söder, 1960-talets andra hälft. Fotot överblickar det centrala torget vid tunnelbanestationen, inramat av affärskvarteren Ballerinan och Direktrisen 2 till vänster, respektive Kv Servitrisen och Guvernanten till höger. I vänster bildkant syns centrummarkören inom Direktrisen 2 med neonskylten Fruängsgumman på gaveln. Den låga bebyggelsen hade ett minimum av uppbygg- nader och installationer på de plana taken. Fasadernas grafiska effekt var markant när byggnaderna var nya och framgår särskilt väl på svartvita fotografier. Svenska Riksbyggen 1950-1957. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 16 Kort historik 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Efterkrigstidens tunnelbaneförstäder För att råda bot på den enorma bostadsbrist som uppstått i Stockholm i början av 1940-talet beslutades år 1944 att låta upprätta en generalplan för en omfattande utbyggnad av nya bostadsområden efter andra världs- krigets slut. En första programskrift till generalplanen gavs ut 1945 med titeln ”Det framtida Stockholm”, och den färdiga planen antogs sedan 1952. En viktig förutsättning för planen var 1941 års beslut om att låta bygga ut ett fullskaligt tunnelbanesystem i Stockholm, då detta möjlig- gjorde att nya bostadsområden kunde byggas längre ut från centrum. En grundtanke var att de nya ytterstadsdelarna skulle planeras kring en station för ”förortsbanan” med intilliggande centrum, folkskola och idrottsplats. För de boendes trivsel erfordrades att varje stadsdel försågs med gemensam- hetsanläggningar vilka med fördel koncentrerades till stadsdelens centrum. Önskvärt var att det i varje stadsdel skulle finns en skola, daghem, tvätteri, restaurang eller konditori, butiker, postkontor, bibliotek, biograf, samlings¬lokaler och lokaler för kyrkliga ändamål. Generalplanen rekommenderade en befolkningsmängd på max 10 000- 15 000 per stadsdel, s.k. grannskapsenheter, för att en naturlig gruppbildning skulle kunna uppstå. Inom grannskapsenheten skulle allt för det dagliga livet finnas inom gångavstånd. En schemaplan upprättades för stadsdelarna uppbyggnad, som innebar att det skulle finnas en hög koncentration av bostäder i områdena runt centrum och glesare låg bebyggelse längre ut. Den höga koncentrationen åstadkoms oftast genom grupper med punkthus i kombination med större områden med lamellhus, medan områdena längst ut dominerades av småhus. Med grund i de planeringstankar som formulerats i generalplanen och Schemaplan för de nya förortssamhällena från 1945 års programskrift ”Det av stadsplanedirektör Sven Markelius lanserades konceptet för det nya framtida Stockholm”. Centrum är placerat vid en tunnelbanestation, med idealsamhället: ABC-staden (Arbete, Bostad, Centrum). Avsikten var att Flygfoto över Fruängen omkring 1963. Tunnelbanestationen är under uppförande. närliggande skola och idrottsplats. Bebyggelsen är indelad i grannskap de nya stadsdelarna skulle bli självförsörjande genom lokala arbetsplatser, med hög exploateringsgrad i områdena närmast centrum (0,6) och lufti- Stockholmskällan. nya bostäder med hög standard och egna centrum med kommersiell och gare områden med lägre bebyggelse längre ut (0,25). social service. Vällingby och Farsta är de mest konsekvent genomförda ABC-städerna och planerades med verkliga storcentrum för att kunna tillgodose ett större omland av nya förorter. På de flesta andra håll var centrumen utformade för att primärt fylla ett lokalt behov. Men stadsdelar som var slutpunkter eller viktiga bytespunkter på tunnelbanans olika linjer kunde generellt utformas med mer välutrustade centrumanläggningar för att också i någon mån försörja kringliggande områden. Så var fallet för Fruängen. Med bilismens starka framfart blev också trafikseparering en viktig aspekt som kom att prägla planeringen av förorterna. Biltrafiken skulle vara separerad från gång- och cykeltrafiken. Centrumanläggningarna planerades i många fall vara helt eller delvis bilfria, med en kringgående ringgata. Ett nät av gång- och cykelvägar drogs fram i generösa parkstråk som anlades i terrängens naturliga dalgångar. Gångvägarna korsade oftast bilvägarna planskilt i tunnlar. Karta från 1952 års generalplan som visar den planerade utbyggnaden av tunnelbaneförstäder. De rödmarkerade tunnelbanestationerna är inlagda i efterhand. Wikipedia. Fruängens tunnelbanestation vid invigningsåret 1964. Spårvagnsmuseet. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 17 Kort historik 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Planering och utbyggnad av Fruängens centrum När stadsplanen för Fruängen godkändes av kommunfullmäktige 1952 Snart efter att stadsplanen fastställts påbörjades utbyggnaden av bostäder. När centrum invigdes 1 oktober 1961 var det dessa byggnader som stod det klart att den nya stadsdelen skulle samlas kring en ny station för Under perioden 1954-1959 uppfördes större delen av Fruängens flerbo- fanns på plats och Dagens Nyheter som rapporterade från den festliga förortsbanan, som förutsattes bli ändstation på linjen. Sedan 1946 pågick stadshus. År 1955 inleddes program- och projekteringsarbetet för centrum. invigningen beskrev en ofärdig inramning. Flertalet av dessa tidiga arbete med att bygga en spårvägsförbindelse mellan Telefonplan och Tomträtterna i centrum hade överlåtits till Riksbyggens dotterbolag byggnader färdigställdes först under 1962. Samma år beviljades bygglov Fruängen, som förbereddes för övergång till tunnelbana i takt med att AB Stockholms¬byggen, och projekteringen leddes av arkitekten för tunnelbanestationen som stod färdig året därpå. stadsdelen byggdes ut. Eftersom Fruängen skulle bli en ändstation fanns Carl-Eddie Lund vid Riksbyggens arkitektkontor. För Stockholms stad För norra delen av kv. Direktrisen med höghus och ungdomsgård lämnades behov av plats för anslutande busstrafik till bostadsområden i Huddinge var stadsplanebyrån och fastighetskontoret huvudsakliga parter i progra- bygglov in 1961 (oklart vilket år de stod färdiga). Läkarcentralen med och Älvsjö. Man förutsåg dessutom att Fruängens centrum skulle komma marbetet. vidbyggt dagsjukhus och inackorderingshem uppfördes 1963-67. Medbor- att betjäna de kringliggande småhusområdena i Herrängen och Segeltorp. Under de kommande åren svällde centrumprojektet och utökades från garhuset i kv. Dansösen kom inte till stånd. Bygglov lämnades istället 1964 Dessa förutsättningar gjorde att det fanns underlag för en större centru- att initialt ha varit avsett att betjäna 8 000-9 000 invånare till 13 000. in för en femvåningsbyggnad med butiker i bottenvåningen, en våning manläggning- ett storcentrum. Svenska kyrkan visade intresse för en etablering i Fruängen och 1958 kontor och tre våningar bostäder. I april 1964 invigdes tunnelbanan. Centrumet skulle utgå ifrån ett centralt torg vi tunnelbanestationen, som fattades beslut om att bygga ett antal läkarcentraler i Fruängen. Till följd av Utemiljöerna i centrum iordningställdes inte i samma takt som butiksbygg- möter fyra kvarter med butiksbyggnader i två våningar. Byggnaderna detta utarbetades en ny stadsplan 1958, där centrumområdet utvidgades naderna blev färdiga, utan började få sin slutgiltiga form först under åren skulle i huvudsak vara i två våningar men mot omgivningen kunde delar av österut för att rymma kyrka med församlingshus och läkarcentral inom 1966-69. För gestaltningen stod parkavdelningen vid Stockholms stads bebyggelsen vara endast en våning hög. Det övre planet i byggnaderna kvarteret Förkunnelsen. I väster omformades kvarteret Direktrisen gatukontor, med vid tiden framstående arkitekter och trädgårdsarkitekter förutsattes användas för bibliotek, kliniker och kontor. I norra delen med en underjordisk parkerings- och lastförsörjnings¬anläggning, och som Holger Blom, Anton Paulsson, Erik Glemme och Jan Gezelius. Torgen av centrum föreslogs ett punkthus i sju våningar vars övre våningar centrums högsta hus höjdes från 7 till 8 våningar. I lågdelarna planerades fick en grafisk markbeläggning med betongplattor i två olika kulörer, två reserverades för bostäder för ensamstående. Centrums inre skulle vara en ungdomsgård. I sydvästra delen av centrum planerades ett medbor- kraftiga fontäner i röd granit, och karaktärsfulla förgrenade belysnings- bilfritt, men runtomkring planerades en ringgata varifrån bilburna centrum- garhus inom Kv Dansösen. En nyhet var även att Fruängens centrum armaturer med globlampor. På västra torget placerades två rader med besökare kunde angöra och varuförsörjning till butikerna kunde ske. Tre skulle utrustas med ett s.k. ”park-and-ride”-system, vilket innebar att större formklippta lindar och skulpturen Fruarna av Willy Gordon, som fick pryda gångtunnlar skulle anläggas under ringgatan så att fotgängare kunde ledas parkeringsplatser skulle anläggas nära stationen för att folk i omgivningen fontänen. planskilt från trafiken via gångstråken in och ut ur centrum. Centrumet i skulle kunna ta bilen dit och resa vidare med tunnelbanan. Fruängen skulle således vara bilfritt inåt men biltillvänt utåt- en princip- Fram till 1959 bestod platsen för centrum av orörd skogsmark. Under 1959 lösning som syftade till att uppnå en lagom nivå av trafikseparering utan att lämnades bygglov in för butiksbyggnaderna i kv Ballerinan, Direktrisens göra det alltför opraktiskt för bilisterna. En tidigare lösning på bilfritt centrum södra del, Guvernanten och Servitrisen. 1960 följde bygglov för den mindre i Hökarängen, där biltrafiken letts helt utanför, såg som ett varnande byggnaden i Direktrisen (hus F) och för församlingshus och kyrkbyggnad. I exempel. Fruängens centrum skulle därför ”tangeras av genomfartsleden”, stort sett var det de kommersiella delarna som uppfördes först. Fruängsgatan. Kv Direktrisen T-bana Kv Servitrisen Hus F Hus A Kv Ballerinan Kv Guvernanten Kv Dansösen Situationsplanen från 1961 visar de första av centrumkvarteren som planerades Vy mot västra torget ca år 1962. Här lotsas fotgängare in till centrum via gångtun- Vy mot centrala torget vid tunnelbanestationen ca år 1962. I förgrunden parkering och realiserades. Centrum är uppbyggt kring en central affärsgata som kantas neln under genomfartsleden Fruängsgatan. Neonskylten Fruängsgumman, som vid Fruängsplan. Genom generösa parkerinsgytor som anlades i anslutning till av fyra butiksbyggnader, ett centralt torg vid tunnelbanestationen och ett torg i blev en symbol för centrum, syns på gaveln till centrums högsta hus. Kollektivt ringgatorna kunde bilister bekvämt köra in och parkera nära butikerna, samtidigt väster med konditori och bibliotek, där man också hade för avsikt att uppföra ett kulturarv. som den inre affärsgatan och torgen hölls bilfria. Kollektivt kulturarv. medborgarhus (Kv Dansösen). Stadsbyggnadsnämndens arkiv. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 18 Kort historik 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vy över centrum från Elsa Brändströms gata omkring 1962. Centrumet anlades i en lågpunkt i landskapet och förbands med de högre liggande ringgatorna genom trappor och ramper. I fonden syns en grupp av punkthus vid Agnes Lagerstedts gata. Genom att punkthus förlades i höjdlägen och centrumbebyggelsen hölls låg bidrog planeringen till att förstärka områdets naturliga topografi. Kollektivt kulturarv. Västra torget år 1969, efter att det nyligen iordningsställts med sittbänkar, belysningsar- maturer, markbeläggning, murar och planteringar. Till höger Kv Dansösen som uppförts något år tidigare. Kommunfullmäktigetrycket. Vy från hästskoformad gångtunnel som mynnar ut på västra torget. Två av de ursprungliga gångtunnlar som planerades i början av 1950-talet fick denna karakteristiska form. Foto från 1990. Stadsmuseet. Vy mot busstationen 1990. Kv Servitrisen till vänster. I bakgrunden punkthus vid Eva Bonniers gata. Stadsmuseet. Västra torget år 1990 med Kv Dansösen (vänster) och Direktrisen 1 hus F (höger). Stadsmuseet Vy längs Fruängsgången, ca. 1962. Den enhetliga tvåvåningsbebyggelsen som ramar in en Neonskylten på högdelen i Direktrisen 2 annonserade Fruängens centrum mot intim väderskyddad affärsgata med skärmtak visar på inspiration från samtida förebilder omgivande bostadsområden. Foto från 1990. Stadsmuseet. som Hötorgs-city och Vällingby centrum. Kollektivt kulturarav Skulpturen Fruarna vid fontänen utanför Direktrisen 1 hus F. Kollektivt kulturarv. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 19 Kort historik 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kronologi 1964 Bygglov lämnas för en femvåningsbyggnad i kv. Dansösen 1952 Kommunfullmäktige godkänner stadsplanen för Fruängen. (istället för det planerade medborgarhuset). Enligt det första förslaget planeras ett ”storcentrum” som ska betjäna även Herrängen och Segeltorp. Centrumet 1963–1967 Läkarcentral med dagsjukhus och inackorderingshem planeras kring en station för förortsbanan, med planerad uppförs i kv. Förkunnelsen. övergång från spårväg till tunnelbana. 1966 Skulpturen Fruarna av Willy Gordon doneras till staden 1953 Första stadsplaneförslaget (pl 4076a) fastställs. Centrum och placeras i centrum vid västra torget. planeras med ett bilfritt torg, butiksbyggnader i två våningar, gångtunnlar och en ringgata. Ett punkthus i sju 1968 Västra torget färdigställs med sittbänkar, planteringskar våningar föreslås i norra delen. och fontän. 1954 Bostadsbyggandet i Fruängen inleds. Under de kommande 1969 Centrala torget vid tunnelbanestationen iordningställs fem åren byggs större delen av flerbostadshusen. och murar tillkommer kring det nyligen uppförda kvarteret Dansösen vid västra torget. Fruängens centrum är nu i 1955 Projekteringsarbetet för centrum inleds av Riksbyggens stort sett färdigutbyggt. dotterbolag AB Stockholmsbyggen. Arkitekt Carl-Eddie Lund leder arbetet. Samma år blir Göran Sidenbladh 1970-talet Förskolor tillkommer i de större parkerna. stadsplanedirektör. 2004–2005 Vårfrukyrkan byggs till med ett kyrkorum och ny 1958 En ny stadsplan (P. 5007) tas fram för att möta ökade krav klockstapel, ritad av Zuez arkitekter. på service och parkering. Centrumets yta utökas, ett nytt medborgarhus planeras, och ett åttavåningshus tillkommer i kvarteret Direktrisen. 2010-2012 Tre nya bostadshus uppförs i Kv Direktrisen 3 och ungdomsgården rivs. Två av bostadshusen uförs som påbyggnader av befintliga garage- och verkstads- 1959 Bygglov lämnas för butiksbyggnaderna i kv. Ballerinan, byggnader från 1960-talet. Den tredje uppförs i läge för Guvernanten, Servitrisen och Direktrisen. Platsen för den rivna ungdomsgården. centrum är då fortfarande skogsmark. 2011–2013 Fruängens centrum rustas upp. Skärmtaken återfår 1960 Bygglov ges för byggnad med konditori och bibliotek, sitt utförande med undersidor i omålat trä, skärmtaken Direktrisen 1 hus F, samt församlingshus och utvidgas mot Fruängstorget, den tidigare pergolalösningen kyrkobyggnad i kv Förkunnelsen. mellan skärmtaken i butiksgångarna rivs, kakelklädda fasadytor på baksidor av butikslokaler målas över i grå 1961 Fruängens centrum invigs den 1 oktober. Invigningen kulör, stor del av skyltningen rivs och skadade delar av beskrivs i tidningen som festlig men med en ofärdig markbeläggningen med betongplattor i två olika kulörer inramning, då flertalet byggnader ännu inte blivit färdiga. byts ut till ny i enhetlig kulör. 1962 Flera av de tidiga byggnaderna färdigställs. Bygglov ges för tunnelbanestationen. 1963 Tunnelbanestationen färdigställs. Kyrkcentrum med ungdomslokaler, samlingssalar och pastorsexpedition invigs. Det planerade kyrkorummet uppförs dock inte. 1964 Tunnelbanan invigs mellan T-centralen och Fruängen den 5 april. Fruängen blir ändstation på röda linjen. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 20 Kort historik 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KULTURVÄRDEN Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 21 Kulturvärden 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Särskilt värdefulla delar och karaktärsdrag redovisade i Kulturmiljöanalys Fruängen (2023) • Fruängens övergripande gestaltningsprincip och skalförhållande bestående av en låg centrumbebyggelse omgiven av punkthus i höglägen eller som Kulturvärden Kulturmiljöanalys Fruängen fondmotiv, lamellhus samt längst ut småhus. Stockholms stadsmuseum/Stadsmuseet i Stockholm har vid olika tillfällen Följande delar av kulturmiljöanalysen (2023) bedöms vara relevanta • Nätet av gångvägar som i hög grad är trafikseparerade, anpassade efter bedömt och beskrivit kulturvärdena i Fruängens centrum. Det gjordes för kulturvärdena i Fruängens centrum. Vissa av beskrivningarna är terrängen och förbinder de viktigaste målpunkterna centrum, idrottsplats, först år 2006 i samband med att stadsdelens bebyggelse klassificerades. nödvändiga för att förstå centrums betydelse i den helhetsplanering kommunikationsnoder och skolor med den omgivande bostadsbebyggelsen. Därefter gjordes inom ramen för program för Fruängen en kulturmiljöanalys som Fruängen är ett exempel på. Gångtunnlar från anläggningstiden i form och material, exempelvis hästsko- av Stadsmuseet år 2023 som inkluderar en värdering och utpekande av formade, och med beklädnad av sten, kakel eller mosaik. särskilt värdefulla delar och karaktärsdrag. Här återges de delar som är Välbevarad tunnelbanestadsdel - Modernistiska smidesstaket, rubbel- eller polygonmönstrade stenmurar, relevanta för Fruängens centrum. terrasser och blockstegstrappor med ursprungliga smidesräcken i Fruängen utgör en välbevarad representant för utbyggnaden av rundjärn som tar upp höjdskillnader i parkmark eller i anslutning till Stockholms tunnelbanestadsdelar under 1950-talets senare hälft. bebyggelse. Centrumanläggningens topografiska anpassning och Motivering till klassificering i bebyggelseregistret Modernismens idéer och enhetliga gestaltning i svensk tappning är förstärkning, med tonvikt på låg bebyggelse i landskapets lågpunkt. Centrumanläggningen uppfördes av AB Stockholmsbyggen i början av avläsbara i Fruängens planstruktur, arkitektur och trädgårdskonst. 1960-talet efter ritningar av arkitekt Åke Östin på Svenska Riksbyggens Detta gäller såväl bostadsmiljöer som offentliga funktioner. • De sammanhållna hushöjderna, med enhetlig ”basarbebyggelse” i två arkitektkontor. Anläggningen hade anpassats till en ökad bilism och rationa- våningar på den lägsta marken, två något högre hus i mötet med den lisering av butikshandeln efter amerikanska mönster genom bredare Centrumanläggningen illustrerar utöver detta, tidens mer radikala högre marken i öster och väster samt ett markerande höghus i landskapets stadsbyggande med tydliga internationella paralleller. Den markerade mellannivå. utrymme för parkeringsplatser och större butiksytor. Bebyggelsen utgörs kontrasten mellan bostadsbebyggelse och centrumanläggning av låga butiksbyggnader som placerats så att flera torgplatser och bilfria • Anläggningens grundläggande urbana, täta och kommersiella karaktär, i berättar om tidens ideal där olika funktioner blev åtskilda och tydligt delvis täckta affärstråk bildats. Som en markör för centrum finns ett kontrast till omgivande bostadsområden och med tydliga yttre gränser i form avläsbara till innehåll och gestaltning. högre lamellhus. Bebyggelsen har en modernistisk prägel och bevarar av omgivande ringgator. i stort sin ursprungliga arkitektur. Centrumanläggningen rymmer både Sammantaget utgör Fruängen ett pedagogiskt exempel på hur kommersiell handel, offentlig service och arbetsplatser, vilket ingår som en efterkrigstidens politiska och sociala ideal omsattes i tidens stadspla- • Den trafikseparerade och bilfria karaktären, med parkering förlagd i utkanterna och med sammankopplande gångtunnlar mot omgivande del i ABC-stadens grundidé med arbete, bostad och centrum och har ett nering. bostadsområden. samhällshistoriskt värde. (2006) Omsorgsfull parkplanering och tidstypisk • Den tydliga och rätvinkliga strukturen, med tunnelbanestation som naturlig mittpunkt och med bebyggelse och butiksgator anpassade efter trädgårdskonst väderstrecken med möjlighet till insyn och utblickar, och vilka vidgar sig till Fruängens utemiljöer utgör i sin helhet och detaljer en viktig platsbildningar mot fondmotiv. representant för hur den modernistiska trädgårdskonsten och parkpla- • Bebyggelsens ursprungliga arkitektoniska gestaltning i en internationellt neringen tog form i utbyggnaden av Stockholms tunnelbanestäder. betonad modernism med stark grafisk prägel, med sammanhållet geometri- Även stadsdelens utemiljöer berättar om hur tidens ideal omsattes i serande volymer och platta tak, samt med skärmtak över skyltfönster som stadsbyggandet. ett genomgående och sammahållande element. Stockholmsskolans sociala ambitioner och regionala betoning i • Ursprungliga industriellt betonade fasadmaterial och ingående delar, gestaltningen var stilbildande inom det svenska stadsbyggandet inklusive färgskala. Exempelvis ljusgrå emaljerade aluminiumplåtar med under stora delar av 1900-talet, och uppmärksammades även interna- smalare vertikala plåtar i mörkgrått, smäckra svarta taklister, skärmtakssidor tionellt. Fruängens utemiljöer är genomgående komponerade enligt och skärmtaksstöd i svart plåt eller stål, socklar och sockelvåningar i gråa Stockholmsskolans ideal. På så sätt utgör de ett välbevarat uttryck för naturstensskivor. Ursprungligt vitslammat fasadtegel samt beige spritputs. stadens parkplanering vid 1900-talets mitt. • Fönsterpartier, skyltfönster och dörrar, deras grundläggande gestaltning och materialkaraktär. Skärmtakens undersidor i naturfärgad träpanel. • Kyrkcentrets ursprungliga arkitektoniska egenart, inklusive takformer, material och detaljer. • Hårdgjord mark, i huvudsak lagd med betongplattor med vissa inslag av smågatsten. Bevarad del med ursprunglig markbeläggning i betongplattor vid västra platsbildningen. • Ursprungliga platsbunden konst, planterade träd, belysningsarmaturer, stödmurar och trapparrangemang, gångtunnlar. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 22 Kulturvärden 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utdrag ur kulturmiljöanalys Fruängen centrum 2024 Kompletterande kulturvärden De centrumanläggningar som byggdes under 1950-talet och med en Utpräglad modernism koncentration runt 1950-talets sista år och 1960-talets första del - hit Hötorgs-city är landets främsta uttryck för den internationella Utöver det som stadsmuseet anfört kan kulturvärdesbeskrivningen hör storcentrum i Vällingby Farsta Högdalen men även klassen mindre modernismen eller International Style, en arkitekturritning som fick kompletteras med andra aspekter och berättelser. anläggningar som Fruängen, Hässelby gård och Hagsätra samt den närmast global spridning under 1950-talet och som var tongivande även minsta kategorin i Hässelby strand och Fagersjö - måste ses som en in på 1960-talet. Fruängens centrum har inte tillnärmelsevis samma Folkhemmet förmår storartad och kulturhistoriskt mycket betydelsefull satsning. Den fortsatte arkitekturhistoriska betydelse men är ändå särskilt intressant på så senare i storcentrat Skärholmen, i Bredäng och Axelsberg, Tensta m fl. Fruängen är likt många andra samtida kompletta stadsdelar i Stockholm sätt att den globala arkitekturstilen här är konsekvent tillämpad i en innan inomhuscentrumen gjorde sitt intåg. och andra svenska städer häpnadsväckande exempel på vad det förortsmiljö. De skarpskurna, rena volymerna, de flacka taken, fönster- svenska samhället kunde åstadkomma relativt kort efter andra världs- Precis som man i varje ny stadsdel testade någon ny lösning för trafik- banden och fasadernas till stor del ”underhållsfria” material är viktiga kriget. 20 år efter krisrapporterna om den svenska undermåliga bostads- föring eller planmönster uppvisar centrumanläggningarna inte någon inslag i detta. De bygger upp en ljus, grafisk elegans och en samman- standarden kan människor som ofta vuxit upp i bristfälliga bostäder flytta konformitet utan en variation. Nya grepp i samverkan mellan staden hållen miljö som inte har några motsvarigheter bland de övriga, mer till ett modernt drömprojekt. Det är inte endast fråga om välplanerade och exploatörerna och deras arkitekter svarade för detta. Gemensamt varierade centrumanläggningarna. Den konsekventa modernismen i bostäder med hög teknisk och komfortmässig standard, generösa är en hög arkitektonisk svansföring och en mer utpräglad arkitektur än Fruängens centrum har en plats i berättelsen om hur den internationella parkstråk med lekplatser inramad av sparad natur, påkostad skola den mer standardiserade utformningen av bostadsmiljöerna. Av särskilt arkitekturstilen tolkades i Sverige. Stilen var naturligtvis synnerligen och stora idrottsytor. Centrum visar hur folkhemssverige förmår förse intresse är att arkitekterna återknöt till den traditionella stadens element lämpad för en anläggning som även till sitt innehåll ville signalera befolkningen med ett komplett litet sjukhus, kyrkcentrum med stora som torg, gator och gränder när stadsdelarna i övrigt planerades som modernitet och framsteg. församlingslokaler samt ett effektivt ålderdomshem, ambitiöst planerat upplösta miljöer med fritt rum mellan byggnaderna, dvs ett avstånds- med hobbylokaler. Den ”nya” gruppen i samhället, ungdomar, togs tagande till stadens hävdvunna principer. Kontinuitet och utveckling också på allvar och försågs med rymliga välbelägna lokaler. Här har Remarkabelt är att centrummiljöer som Fruängen och Högdalen, dock läsbarheten försvagats påtagligt i och med rivningen av ungdoms- De likheter som ändå finns centrumen sinsemellan drar inte ned kultur- planerade för 65-70 år sedan, fortfarande fungerar väl och ännu är gården. värdena, tvärtom. Genom att stadsplanekontoret och inte minst gatukon- relevanta för en stor del av stadsdelarnas befolkning, och som planerat, torets parkavdelning var med i planeringen finns en stark igenkännings- Biblioteket hör också till denna väl utbyggda kulturella och offentliga för många i omgivande områden. Tämligen många funktioner och faktor som kopplar dessa miljöer i olika stadsdelar samman. service. Plumpen i protokollet blev att något medborgarhus inte verksamheter finns kvar i ursprungliga lägen. Trots en enorm utveckling byggdes, det offentligas kassa var inte outsinlig. inom service och handel fungerar navet i idealstaden i många avseende Släktskap med city såsom man tänkte sig på 1950-talet. Andra funktioner har flyttat inom Den svenska efterkrigstidens mix av ett starkt samhälle och Parallellt med utvecklingen av ytterstaden arbetade stadsplane- centrummiljön. I övrigt avspeglar centrumanläggningen på ett tydligt framgångsrikt privat näringsliv åskådliggörs i det breda kommersiella kontoret med ett ytterst komplext stadsbyggnadsprojekt i en skala och men ständigt föränderligt sätt samhällsutvecklingen där automatiserad utbudet som fanns vägg i vägg med de offentliga funktionerna i ett så komplexitet som var dittills oprövad och som knappast övertrumfats och digitaliserad service gjort att post- och bankkontor lämnat platsen förhållandevis litet centrum. Att det inom centrum förekommer en tydlig senare, Stockholms nya city. Det är tveklöst så att planeringen och ihop med många av de mindre individuella och specialiserade butikerna. zonering mellan de kommersiella och de offentliga inslagen visar på den påbörjade realiseringen av det hypermoderna Hötorgs-city och Det ökade fokuset på matservering berättar om skillnader i levnadssätt tidens totalt inarbetade övertygelse om att förlägga var funktion för sig city i övrigt spillde över på utbyggnaden av tunnelbanestädernas och konsumtion mellan då och nu. där den ansågs bäst lämpad. centra. Hötorgs-citys bilfria flanör- och shoppingmiljö, belägen med bästa tänkbara koppling till tunnelbana men också med en ytterst god Få andra platser kan mäta sig med centrumanläggningarna när det tillgänglighet för bilister, var med största sannolikhet en ledstjärna. Den gäller den utpräglade modernitetssträvan som fanns i det svenska rationella underjordiska parkerings- och logistikanläggningen, faret, blev samhället. I Fruängen genomsyrade denna vilja centrumprojektet och eftersträvansvärd och realiserades i olika grad i ytterstaden, i Fruängen märks i allt från infartsparkering till snabbköp. Grillbaren i tunnelbanes- i mindre utsträckning men med samma inslag såsom välbelägna tationen var även den det ett uttryck för det senaste. lastkajer, garage och bilverkstad. Centrumen en enastående satsning Shoppingen i Hötorgs-city var baserad på eleganta tvåvånings- byggnader med stora skyltfönster, aluminiumpartier och en omfattande 1950-talet innebar för Stockholm en kraftfull utveckling med bygget av och genomarbetad skyltning. Det kom att bli huvudsakligt mönster tunnelbanans första linje och en stark decentralisering med nya tunnel- även för de i periferin belägna centrumanläggningarna. I Fruängen banestäder och grannskapsenheter. Allt högre punkthus blev markörer finns en förstärkt koppling till Hötorgs-city i form av de emaljerade i ett växande stadslandskap. I detta omfattande stadsbyggande måste plåtkassetterna på fasaderna, ett material som där förekom både på centrumanläggningarna ses som särskilt märkvärdiga. Det var en ny höghusens gavlar och i butiksbyggnaderna, även där med ett grafiskt uppgift att planera och bygga stadsdelscentrum och storcentrum. Det växelspel mellan ljust och mörkt. krävde mycket av stadsplanekontoret och de involverade företagen och experterna. I dessa nav skulle det finnas en stark koncentration, Att den avantgardistiska stadsplaneringen i city även avspeglade sig i närmast all, service och de skulle vara lika mycket rationella logistikap- de nya stadsdelarna är planerings- och samhällshistoriskt intressant, parater som representativa finrum. knyter miljöerna närmare varandra och gör att 1950- och 60-talens stockholmska stadsmiljöer blir lättare att avläsa. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 23 Kulturvärden 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utdrag ur kulturmiljöanalys Fruängen centrum 2024 Välbevarat Gatukontorets landskapsarkitektur präglar Lokalhistoria och symbolvärde Kontinuiteten som många verksamheter i centrum uppvisar vittnar Kulturmiljövården uppmärksammar i allt högre grad den stora betydelse På det lokalhistoriska planet har Fruängens centrum en viktig betydelse. om ovanligt få genomgripande förändringar, Fruängens centrum är som landskapsarkitekturen har i tunnelbanestäder och grannskap- Det absoluta flertalet av dagens och gångna tiders fruängsbor torde tveklöst mer välbevarat än de samtida anläggningarna på andra håll i senheter i ytterstaden. Stadsmuseets kulturmiljöanalys för Fruängen ha en personlig relation till miljön och dess verksamheter. Eftersom Stockholm. Den övergripande strukturen vad gäller centrums uppdelning visar på hur parkplaneringen som gatukontorets parkavdelning svarade servicen är så starkt koncentrerad hit och då det är här som stadsdelens i trafikytor respektive bilfria sådana, rörelsemönster och byggnads- för under ledning av den legendariske stadsträdgårdsmästaren Holger representativa rum och sociala funktioner återfinns har centrum varit, volymer är till stor del densamma som den ursprungliga. Rivningen Blom var djupt integrerad i de grundläggande planerna för stadsdelen. och är, en betydelsemässig tyngdpunkt i stadsdelen. Centrum är även av ungdomsgården inom kv Direktrisen är det betydande undantaget. I centrum är kontorets karaktäristiska landskapsarkitektur tongivande, en viktig symbol för Fruängen och trots bebyggelsens begränsade Rivningen och det bostadshus som ersatte har försvagat det samhälls- inte minst i hanteringen av nivåskillnaderna mot omgivande miljöer. höjd ett landmärke och nav i förortslandskapet. I detta avseende har historiska värdet och privatiserat ett tidigare offentligt utrymme. Centrum Trappor, ramper och stödmurar utgör högkvalitativa inslag som ger neonskylten Fruängsgumman, tillkommen redan under tidigt 1960-tal, vänder ett annat ansikte mot norr än vad det tidigare gjorde. en stark inramning åt centrummiljön och som manifesteras i de runda ett särskilt symbolvärde. Hon understryker också Fruängens speciella eller hästskoformade gångtunnlarna. På torgen är fontänerna och namnskick för gator och parker, framstående kvinnors namn. De ursprungliga byggnaderna har ändrats ifråga om fönster (gäller belysningsarmaturerna med sina rustika 1960-talsutföranden av stor vissa hus) och butiksvåningar men har ursprungliga fasadmaterial. betydelse och de har intressanta släktskap med motsvarande inslag i de Fläktrummen anpassade för 1960-talets mekaniska ventilation räcker andra samtida centrumanläggningarna. Gruppen av formklippta lindar inte heller till idag vilket medfört några mindre uppbyggnader på vissa i anslutning till en av gångtunnlarna vid östra torget är goda exponenter av tvåvåningsbyggnadernas tak. för den geometriska stramhet som präglade mycket av 1960-talets Bortsett från själva markbeläggningen på de bilfria ytorna, som inte landskapsarkitektur. längre uppvisar mönsterläggningen med betongplattor i två olika Även Fruängstorgets beläggning med smågatsten, medvetet livfull kulörer (förutom på östra torget), är fontäner, murar, trappor, räcken och genom inblandning av kontrasterande stenar, är värd att lyfta fram. Den gångtunnlar bevarade i ursprungligt eller nära ursprungligt utförande. visar på omsorg även om en parkeringsmiljö. Centrums inramning är i huvudsak intakt i väster och öster även om ett Den höga kvaliteten och det rejäla utförandet i gatukontorets anlägg- nytt högt punkthus på en höjd öster om centrum blivit ett nytt blickfång. ningar har givit ett över åren stabilt ramverk kring Fruängens centrum I söder har dock närområdet ändrats desto mer sedan kv Plymen och har en svåröverskattad betydelse för dess kulturvärden. började utvecklas 1985 med ett stilbrytande kontorshus och senare med punkthuset som ersatte panncentralen. Punkthuset från 2008 är mer Blomstrande bilism närvarande i centrummiljön än sina likar från 1950-talet som står högre i topografin och är inbäddade i grönska. Att utvärdera bilismens miljöer från kulturmiljösynpunkt kan vara proble- matiskt. Det kan vara svårt att frigöra sig från dagens paradigm där man ofta beklagar historiska satsningar på biltillvända stadsmiljöer och Kyrkan i samhället istället söker ta tillbaka ytor från bilarna, placera dem i underjordiska Kyrkcentrum i Fruängen är ett av många exempel i liknande miljöer hur garage under mark och omvandla hårdgjord mark till grön. det under efterkrigstiden, trots sekulariseringen av samhället, uppfördes nya kyrkobyggnader i en häpnadsväckande omfattning. De samhälls- Men det är uppenbart att bilen spelat en stor roll i Fruängens planering historiska värdena är stora knutna till denna satsning på en kyrka mitt i och att den fortfarande gör det i stadsmiljön. Stadsdelen ligger i direkt byn eller mitt i staden, granne med den nya tidens samhällsservice och anslutning till en av landets mest betydande pulsådror. Stadsplanekon- kommersiella utbud. Kyrkan svarade här i Fruängen själv för en del av torets ledande tjänstemän Torsten Westman och Göran Sidenbladh utbyggnaden av tidens satsning på mötesplatser och sociala ytor, bland gjorde studieresor till USA under 1950-talet och Westman beskriver hur annat för ungdomar. han såg bilen som ett viktigt medel för jämlikhet i samhället. Fruängen planerades och byggdes före det att bilismen med dess miljöproblem Sven Hesselgrens arkitektur i rött tegel, bearbetade detaljer och på allvar problematiserades. Ringgatan kring Fruängens centrum, landskapsarkitekturen av Walter Bauer tillför kvalitetsaspekter till parkeringsplatserna i direkt anslutning till butikerna, infartsparkeringen, centrummiljön. Anläggningen tillhör dock inte någon av de arkitektoniskt garaget och verkstaden i kv Direktrisen kan inte betraktas som ett mer märkvärdiga från tiden och är inte uppmärksammad i arkitekturhis- monument från bilismens gyllene epok, likt närbelägna men numera torisk litteratur. Den är dock väl integrerad i centrummiljön samtidigt som rivna motellet Gyllene Ratten, men samlat illustrerar de en framväxande den på ett pedagogiskt sätt står i utformningsmässig kontrast till övriga vardagsbilism och bilen som planeringsförutsättning. Hade drivmedels- centrumhus. stationen och bilhandeln i kv Direktrisen varit bevarade hade kultur- Tillbyggnaden med en kyrksal som gjort anläggningen till en komplett värdena knutna till bilismen varit högre. kyrkoanläggning har inte inverkat negativt på den ursprungliga arkitekturen vid sidan av rivningen av klockstapeln och förståelsen för att det tidigare fanns en plats för gudstjänster i det fria. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 24 Kulturvärden 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANFÖRSLAGET Översiktsvy av planförslaget från sydöst. Illustration: Equator, NIAM. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 25 Planförslaget 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bakgrund och syfte Planförslaget syftar till att utveckla Fruängen centrum med nya bostäder, fler funktioner samt trygga och väl gestaltade offentliga rum. Detaljplanen ska möjliggöra för ca. 300 nya bostäder samt lokaler för handel och service i kollektivtrafiknära läge. Marken ägs av Stockholm stad och är delvis upplåten med tomträtt till Niam AB. Bostäderna avses upplåtas som bostads- och hyresrätter. I översiktsplanen finns mål om att Fruängen ska stärkas som centrum för kollektivtrafik, handel och boende, vilket planen avser bidra till. Förslaget innefattar följande: • Fler bostäder med blandade upplåtelseformer. • Stärkt centrum med fler lokaler för handel, verksamheter och kultur • Omvandling av markparkering till ytor med vistelsevärden och grönska • Utvecklad allmän plats och torg • Aktiva bottenvåningar med centrumverksamheter för stadsliv och trygghet • Ökad orienterbarhet och utvecklad gång- och cykeltrafik • Stärkt kapacitet för att klara översvämningar vid skyfall Projektidé Förslaget innebär att markparkeringen mot Fruängsgatan omvandlas till ett nytt bostadskvarter och i centrums utkanter prövas rivning av befintlig bebyggelse för att ge utrymme för fler bostäder. Målsättningen är att ny bebyggelse ska bidra till ett mer utåtriktat centrum, där kringliggande gator aktiveras och görs mer levande genom entréer och lokaler. Förslaget utgår ifrån befintlig struktur och har ambitionen att bibehålla befintliga stråk, stadsrum och kopplingar till omgivande funktioner. Genom att befintlig markparkering ersätts med bebyggelse och grönska avses nya vistelse- kvaliteter tillskapas i centrumet. Förslaget avser ansluta till den låga skalan i centrum genom att ny bebyggelse utformas med sockelvåningar för Situationsplan över förslaget. Fotavtryck för befintliga byggnader som föreslås rivas i orange streckad line. Skärmtak som rivs i tunnare orange linje. centrumändamål, och att bostäderna inryms i högre volymer som placeras Illustration: Equator, NIAM, bearbetad av Tyréns. ovanpå. Sockelmotivet är huvudsakligen i två våningar, likt merparten av den befintliga centrumbebyggelsen. Bostadsvolymerna föreslås bli 4 respektive 10 våningar ovanpå socklarna, och bildar då en mellanskala byggnader i två våningar (totalt 12 våningar). I kv Dansösen föreslås en i centrumets norra del föreslås lamellhus i fyra våningar ovanpå de två och en högre skala som ansluter till befintliga punkthus. Tillkommande större utbredd sockelbyggnad, med ett punkthus och ett lägre lamellhus i våningar höga socklarna, totalt sex våningar. Påbyggnaden i Kv Förkun- bebyggelse har skarpskurna takavslut utan synlig takfot samt indragna fyra våningar ovanpå. På sockelbyggnadens tak föreslås en bostadsgård. nelsen föreslås bli fyra till fem våningar hög. Fruängsgången som löper teknikvåningar. Parkering för centrum och nya bostäder placeras inom kv Dansösens genom kv Förkunnelsen 1 rustas upp och den östra centrumentrén sockelbyggnad samt i kommande mobilitetshus i anslutning till centrum. tydliggörs med ny skyltning. Ny trappkoppling till Ellen Keys gata skapas. Befintlig bebyggelse i kvarteren Dansösen, Servitrisen, del av Direktrisen 1 samt del av Guvernanten föreslås rivas för att ersättas av ny bebyggelse. I Kv Guvernanten föreslås volymen närmast Fruängsgången bevaras, Ny bebyggelse tillkommer på nuvarande markparkering söder om Kv medan södra delen av befintlig byggnad ersätts av en utbredd sockel- Ballerinan, och läkarhuset i Kv Förkunnelsen föreslås byggas på med en byggnad som på motsvarande sätt har en bostadsgård på taket och ett högre bostadsvolym mot Ellen Keys gata. punkthus placerat ovanpå. Byggnaderna på nuvarande parkering vid Fruängsgatan har mer karaktär av fristående punkthus, dock med samma I läge för den nuvarande markparkeringen i söder utgörs den föreslagna indelning i sockel- och bostadsvåningar. I Kv Direktrisen och Servitrisen bebyggelsen av punkthus med 10 våningar bostäder, placerade på sockel- Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 26 Planförslaget 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gestaltning Text och bild i detta avsnitt är endast avsedda att beskriva förslaget, konsekvenserna för kultur- miljön beskrivs i nästa kapitel. Byggnaderna föreslås utformas med två tydligt markerade sockelvåningar som ansluter till befintlig centrumbebyggelse genom rytmisk fasadindelning med slammat vitmålat tegel alternativt ljust grå strukturputs och vertikala band av mörkgrått kakel. Därtill utgör glasade lokaler, skyltband och utskjutande skärmtak gemensamma drag. Skärmtaken utformas med undersida av trä och integrerad belysning, likt befintliga skärmtak. Skärmtaken kommer i hög utsträckning utgöra del av balkonger till bostäder i överliggande plan. För fasadpartier utan glas eller entréer föreslås klättrande växter som bidrar till mer grönska i centrum. Skyltbanden utgörs av betong med brädmönstring eller liknande profilering. Karmar till glaspartier och dörrar föreslås vara av aluminium i punkthusens sockelvåningar. I lamellhusens sockelvåningar föreslås träklädda bostadsentréer Bostadsvåningarna föreslås utformas med ljusa putsfasader som generellt får en mjukare framtoning och mindre skarpa kulörkontraster än bottenvåningarna. För punkthusen föreslås en färgsättning med puts i ljust grå-beige kulör och detaljer i nyanser av grått och gråbrunt. För lamellhusen föreslås en ljust grå färgsättning av putsen, plåtdetaljer i ljust gråbrun kulör samt inslag av natursten och karmar av trä. För påbyggnaden i Kv Förkunnelsen föreslås en färgsättning i ljust rosa eller terrakotta, tak och plåtdetaljer i ljusgrått, och karmar av trä. Båda hustyperna utformas med platta tak och takterrasser med inslag av grönska. Taken utformas även med en indragen uppbyggnad i ytterligare en våning, som inrymmer installationer samt en buller- och väderskyddad terrassdel under tak. För att minska synligheten av uppbyggnaderna på taket förlängs fasaderna uppåt och bildar höga sarger runt takplanet. På punkthusen utformas dessa takavslut med en relief av puts eller betong och färgsättning i ljusgrå kulör som skiljer sig något från övriga fasadytor. Detta syftar till att bryta ned skalan på taksargen. Balkonger och terrasser utformas med pinnräcken av metall som har olika färgsättning och detaljering beroende på hustyp och placering. Kulören på balkongräcken ska utgöras av en mörkare nyans av fasadkulören. Balkonger mot söder och väster i lamellhusens bostadsvåningar utformas med täta partier av puts, betong eller natursten nedtill. Vy längs gångstråk från söder mot västra torget. Nya Kv Dansösen till vänster med sockelbyggnaden närmast i bild och det västra av punkthusen på markparkeringen till höger. I fonden syns lamellhuset som ersätter Direktrisen 1 hus F. Längs stråket tillkommer nedsänkta planteringar för regnvatten- hantering, träspänger och träd. Illustration: Equator, NIAM. Fasad mot Fruängsgatan. Illustration: Equator, NIAM. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 27 Planförslaget 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vy mot västra torget från Elsa Brändströms gata. Nya lamellhuset som ersätter Direktrisen 1 hus F till vänster och Kv Dansösen till höger. Illustration: Equator, NIAM. Föreslagen kulör- och materialpalett för punkthus respektive lamellhus i bostadsvåningar och sockelvåningar. Illustration: Equator, NIAM. Vy mot söder över centrala torget och Fruängsplan med nya punkthus på respektive sida. Till vänster i bild syns även gaveln på det nya lamellhuset i Kv Servitrisen med långsträckta balkonger. Illustration: Equator, NIAM. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 28 Planförslaget 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vy längs passagen mellan Kv Ballerinan och de nya punkthusen på markparkeringen. Illustration: Equator, NIAM. Flygvy från sydväst. Illustration: Equator, NIAM. Fasad mot söder, Kv Dansösen. Illustration: Equator, NIAM. Fasad mot söder, Kv Servitrisen. Illustration: Equator, NIAM. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 29 Planförslaget 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vy mot öster längs Fruängsgatan med raden av nya punkthus i Kv Dansösen (närmast i bild), på nuvarande markparkering Vy mot väster längs Fruängsgatan i nivå med Fruängsplan och centrala torget. Ny grönska och regnvattenhantering vid och i Kv Guvernanten längst bort. Illustration: Equator, NIAM. vändplatsen på Fruängsplan syns till höger i bild. Hörnet på den låga sockelbyggnaden i Kv Guvernanten syns längst ut till höger. Illustration: Equator, NIAM. Sektion genom punkthus och sockelbyggnader längs Fruängsgatan. Illustration: Equator, NIAM. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 30 Planförslaget 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sektion genom Fruängsgången, Kv Servitrisen och Kv Guvernanten mot öster. Illustration: Equator, NIAM. Plan av bostadsgård och takterrasser i Kv Dansösen. Illustration: Urbio. Plan av kvartersmark vid Fruängstorget. Illustration: Urbio. Fasader mot Fruängsgången. Nya lamellhuset i Kv Direktrisen 1 till vänster och Kv Servitrisen till höger. Illustration: Equator, NIAM. Längdsektion genom bebyggelsen på norra sidan av Fruängsgången. Illustration: Equator, NIAM. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 31 Planförslaget 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Planbestämmelser I planen föreslås rivningsförbud och skydds- och varsamhetsbestämmelser införas till skydd för delar av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen och element i utemiljön som avses bevaras. Rivningsförbud Användning och utformning Vidare anges följande generella text avseende byggnadernas utformning på plankartan: r Byggnad får inte rivas. För tillkommande bebyggelse föreslås en rad bestämmelser som reglerar 1 byggnadernas användning och utformning. Bestämmelserna avseende • Fasad ovanför sockelvåningar ska utformas med ljusa varma kulörer byggnaders användning reglerar indelningen av funktioner mellan sockel- i puts eller betong. Fasad ska utföras utan synliga elementskarvar. våningar och bostadsvåningar, och syftar i hög grad till att säkerställa Fönster ska placeras regelbundet och jämnt fördelat över hela fasaden. Skydd av kulturvärden förekomsten av lokaler för centrumändamål i sockelvåningarna samt q1 Skulptur och fontän ska bevaras, inklusive röd granit samt bandet möjliggöra för vård respektive garage i Kv Förkunnelsen och Dansösens • Fasad i sockelvåningar ska utföras med en tydlig grafisk markering av smågatsten runt fontänen och skulpturen. sockelvåningar. Följande är exempel på användningsbestämmelser som samt avvikande kulör eller material från övrig fasad. Lokaler för centru- föreslås: mändamål som sträcker sig över hörn ska markeras med fönsterpartier q2 Byggnadens karaktärsdrag från byggnadstiden ska bevaras med i båda fasaderna. Sockelvåning ska avslutas med skärmtak med trä avseende på dess renodlade volym med starkt geometriska form, s1 Lokaler för centrumändamål ska finnas i två sockelvåningar nedtill. låg utbredd profil och platt tak. mot gatu- och torgplan. Bostadskomplement och bostadsentréer tillåts. Bostäder får finnas från våning tre och uppåt. Bostadskom- • Entréer till bostäder och centrumlokaler ska i huvudsak utformas med q3 Byggnadens volym ska bevaras med avseende på den plement tillåts i källarvåning. dörrkarmar i trä. modernistiska kompositionen med en lågsträckt del mot gata och en tvärställd högdel. Byggnadens karaktärsdrag ska bevaras s2 Lokaler för centrum eller vård ska finnas i två sockelvåningar. • Balkonger och terrasser ska utföras med pinnräcken av metall. avseende den starka geometriska formen med rätvinkliga hörn, Bostadskomplement och bostadsentréer tillåts. Dragstag får inte sticka upp över balkongräcke. Kulör på balkongräcken, fönsterkarmar och övriga plåtdetaljer ska utgöras i en platt tak och två ljusgårdar utan tak. s4 Lokaler för centrumändamål ska finnas i två sockelvåningar mot mörkare nyans av fasadkulören. Balkonger får inte glasas in. gatu- och torgplan. I den övre sockelvåningen får bostäder finnas Varsamhet upp till 50 %. Bostadskomplement och bostadsentréer tillåts. • Inom Guvernanten 1 ska våning 1 (sockelvåning) utformas med Generell (ej platsbestämd): avvikande kulör och material från övrig fasad. För övrig bebyggelse Fristående beslysningsarmarturer på torg, trappor invid Direktrisen ska fasader på våning 1 och 2 (sockelvåningar), räknat mot TORG, 1 och Servitrisen 1, räcken och handledare i svart smide, Utformningsbestämmelserna är till stor del skrivna för att sockelvåningarna utformas med en sammanhållen gestaltning med avvikande kulör och stödmurar med ingjutet mönster, murar i natursten och landskap ska utformas med minst 50% uppglasning mot valda torg och gator material från övrig fasad. Fasader ska utföras med en tydlig grafisk selement i platsgjuten betong med reliefverkan ska bibehållas. samt för att reglera utformningen av balkonger. För byggnaderna längs markering. Sockelvåning/-ar ska avslutas med ett i huvudsak samman- Undantag medges där stenmurar och trappa behöver byggas om Fruängsgatan finns även bestämmelser som reglerar att det ska finnas hängande skärmtak, vars undersida ska utformas med trä. Lokaler för för att möjliggöra ny bebyggelse på Dansösen 1 och södra takterrass respektive bostadsgård på taket. För samtliga byggnader centrum som sträcker sig över hörn ska ha fönsterpartier över hörn. Ballerinan. utom Kv Förkunnelsen, såväl befintliga som tillkommande, föreslås en Balkonger medges inte i sockelvåning/-ar, med undantag för Direktrisen bestämmelse som begränsar höjden på tekniska installationer som sticker 1 mot syd. Bestämmelsen omfattar inte befintlig bebyggelse. k1 Byggnadens karaktärsdrag ska bibehållas med avseende på upp ovan nock till 1 m. Se exempel på bestämmelser nedan: plattor av gnejs, slutna fasadpartier av slammat vitmålat tegel, spritputs, emaljerad aluminumplåtar, skyltfönster och stora f3 Tekniskt utrymme medges med en höjd om max 1,5 meter över glaspartier, smala takfotslister samt fönsterband med rytmisk och högsta nockhöjd. enhetlig indelning. Håltagningar för nya fönster och entréer får göras, med hänsyn till befintliga karaktärsdrag. Nya skyltfönster f6 Minst 50 % av fasader i sockelvåningar mot TORG och GATA och dörrar ska utföras i natureloxerat aluminium och ha smäckra ska vara uppglasade. Balkonger får kraga ut max 1,5 meter från dimensioner. fasad, undantaget i nord där de får kraga ut max 0,5 meter från fasad. Utkragande balkong tillåts inte mot öst. Utkragande k2 Byggnadens karaktärsdrag ska bibehållas med avseende på slutna balkong mot syd, från och med våning 4, får ha en bredd om max fasadpartier av slammat vitmålat tegel, plattor av gnejs i sockel, 3 meter. Balkongräcken mot syd och väst får utföras med betong emaljerade aluminiumplåtar, utkragande skärmtak i svart plåt med eller puts upp till 0,7 meter och därefter med pinnräcken. undersida av omålat trä, glaspartier och glasdörrar med ramverk av aluminium, smala svarta takfotslister, ursprungliga fönster med aluminiumbåge, dörrar och skyltskåp. Nya skyltfönster och dörrar ska utföras i natureloxerat aluminium och ha smäckra dimensioner. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 32 Planförslaget 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Mark och landskap En programhandling för allmän platsmark har tagits fram som underlag 2. Stadsliv och vistelsevärden 4. Tillgänglighet och trygghet till samråd, daterad 20251003. Programhandlingens syfte är att pröva Tillkommande möblering med fler sittplatser på torgen avser bidra Centrum ligger på en lägre nivå i förhållande till omgivande gator och förutsättningarna för en bearbetad utformning av allmän platsmark i till stadslivet. Torgen längs Fruängsgången utvecklas enligt tre olika många kopplingar utgörs av trappor med begränsad tillgänglighet. Fruängen Centrum i samband med exploatering av ny centrum- och koncept. Västra torget: det gröna torget. Fruängsplan: vardagsplatsen. En ny tillgänglig ramp med flackare lutning än befintlig föreslås från bostadsbebyggelse. I programmet uttrycks en ambition om att så mycket Östra torget: entréplats för samhällsfunktioner. Fler gångkopplingar till Fruängsgatan till västra torget. Ny ramp föreslås också från tunnelba- som möjligt av befintliga värden i centrum ska bevaras och att nya värden centrum tillskapas och befintliga byggs om för ökad tillgänglighet. nestationen till Fruängstorget. Trappor i anslutning till byggnader som ska tillskapas. Ett särskilt fokus i förslaget har varit att skapa ett tryggt och föreslås rivas byggs om och förses med vilplan, barnvagnsramp och ”regnsäkrat” centrum med förbättrade tillgängliga kopplingar och entréer. 3. Kulturmiljö nya handledare för ökad komfort. Tryggheten avses stärkas genom Skyfallsproblematik har varit en viktig fråga eftersom terrängen i centrum Förslaget har som ambition att bygga vidare på Fruängen centrums bl.a. ökat folkliv och fler levande bottenvåningar. Gångtunnlarnas ligger lågt och tar emot stora mängder regnvatten vid skyfall. En annan ursprungliga karaktär och kulturhistoriska värden. Åtgärder på och i belysning och gestaltning studeras. Ökad överblickbarhet eftersträvas tydlig målsättning har varit att skapa mer träd och grönska i centrum. anslutning till gångtunnlar syftar till att stärka gångstråken som en del också av trygghetsskäl, varför de formklippta lindarna i närheten av av det trafikseparerade vägnätet. Den ursprungliga grafiska markbe- gångtunneln på västra torget föreslås tas bort. I programmet presenteras fyra ledande gestaltningsprinciper: läggningen som finns på västra torget används som utgångspunkt för delar av markbeläggningen på torgen. 1. Grönska Mer grönska avser bidra till ökad trivsel, trygghet och solavskärmning. Kopplingar mellan parkstråk och centrum förstärks genom nya plante- ringar och träd. Strukturdiagram, grönska. Illustration: Landskapslaget. Strukturdiagram, kulturmiljö. Illustration: Landskapslaget. Strukturdiagram, trygghet och tillgänglighet. Illustration: Landskapslaget. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 33 Planförslaget 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Västra torget och Elsa Brändströms gata Västra torget får en ny inramning och minskar något i omfattning genom tillkommande byggnader i norr och söder som har större fotavtryck. Fontänen med skulpturen Fruarna och befintliga belysningsstolpar bevaras. Markbeläggningen förändras delvis. Det befintliga grafiska fältet med kontrasterande mörkare grå betongplattor som finns i söder mellan nuvarande Kv Dansösen och Ballerinan påverkas genom tillkommande nedsänkta planteringar för regnvattenhantering och nya träd. Fältindel- ningen bibehålls på ytan som förblir hårdgjord och förlängs i nordsydlig riktning. Ett nytt motsvarande grafiskt fält föreslås också på torgytan i norr. Det är oklart vilket material som avses användas till dessa fält, och huruvida de befintliga mörkare grå betongplattorna kommer finnas kvar. Den hästskoformade gångtunneln under Elsa Brändströms gata i väst breddas och de formklippta lindarna på torgytan tas bort. Dessa åtgärder syftar till att öka tryggheten. Utformning på tunneln efter breddning redovisas inte. Ett fåtal nya träd föreslås utanför lamellhuset som uppförs i läge för nuvarande Direktrisen 1 hus F, som ersättning för lindarna. Här tillkommer även nya sittplatser och lekfull möblering. Sittplatser och möbler föreslås också i anslutning till nya skyfallsytor och träd i söder. För att möjliggöra passage tvärs de nedsänkta planteringarna föreslås spänger av trä. Trappförbindelser till Fruängstorget och Elsa Brändströms gata, som ligger i anslutning till byggnader som rivs, föreslås byggas om för ökad komfort. Anslutande murar och terraserade planteringar av natursten bevaras i möjligaste mån. Delar som behöver rivas ersätts med nya, utformade med utgångspunkt i de ursprungligas karaktär. Utseende och material på trappor, trappräcken och handledare redovisas inte i detalj- det är oklart hur mycket av befintligt material som återanvänds. Befintlig ramp i Kv Dansösen från Fruängsgatan till västra torget byggs om till en ny flackare ramp med fler vilplan. I anslutning till rampen tillkommer även nya träd och grönytor. Planutsnitt västra torget och Elsa Brändströms gata. Illustration: Landskapslaget. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 34 Planförslaget 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Centrala torget, Fruängsplan och Fruängsgatan Centrala Torgets egenskap som vardagsplats med livsmedelsbutiker, marknadstorg och knytpunkt för kollektivtrafik avses bibehållas och förbättras. Fontänen, belysningsstolparna och raden av robiniaträd i anslutning till vändplanen i söder bevaras. Utanför tunnelbaneentrén reserveras fortsatt plats för torghandel. Här föreslås ett nytt bredkronigt träd som avser bidra till en mer lummig karaktär vid mötet med centrum från tunnelbanestationen. Trädet placeras något förskjutet för att inte hindra flödet av människor över torget. Två nya grafiska fält föreslås som ett nytt inslag i markbeläggningen, ett i norr nära tunnelbanestationen och ett i söder runt fontänen. På fältet runt fontänen föreslås nya sittbänkar, lekfull möblering och blomsterurnor. Nya bänkar tillkommer även under raden med robiniaträd. Den tidigare offentliga toalettbyggnaden utgår och ger plats för nya cykelparkeringar mot Kv Ballerinans östra gavel. Fruängsplan närmast Fruängsgatan fortsätter att vara tillgänglig för biltrafik och fungerar som infart och vändplan med angöring till torg och angränsande fastigheter. Närmast Fruängsgatan föreslås en ny nedsänkt plantering för regnvattenhantering som också avser bidra till en grönare entréplats. Huruvida marbeläggningen avses förändras på körytorna redovias inte. Mellan Kv Ballerinan och nya punkthus planeras ett nytt stråk där endast behörig trafik har framkomlighet. Vidare justeras gångbanorna längs Fruängsgatan. Busshållplatsen på södra sidan Fruängsgatan rustas upp och kompletteras med nya träd. Utsnitt ur programmets koncept för centrala torget och Fruängsplan: Vardagsplatsen. Markmaterial som finns på platsen idag föreslås användas vidare för att bibehålla Planutsnitt centrala torget, Fruängsplan och Fruängsgatan. Illustration: Landskapslaget. karaktären. Illustration: Landskapslaget. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 35 Planförslaget 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Östra torget På nuvarande platsbildning och parkering som ramas in av Kv Förkun- nelsen i östra delen av centrum förelås ett fält närmast nuvarande vårdbyggnad omvandlas med en ny torgmässig markbeläggning och en mindre plantering som avskiljande element mot parkeringen. Syftet är att denna del ska få mer av karaktär av gågata istället för vändplats. Ett nytt träd föreslås också i söder. Möjligheten att tillgänglighetsanpassa befintliga ytor med smågatsten studeras. En ny trappkoppling skapas från Ellen Keys gata ned till passagen genom Kv Förkunnelsen. Nya cykelparkeringar föreslås i passagen genom Förkunnelsen och mot östra fasaden. Trappan i anslutning till nuvarande Kv Servitrisen byggs om och förses med nytt vilplan och handledare. Det är oklart hur mycket av befintlig sten och räcken som kommer att återan- vändas. Vidare utreds en möjlig sänkning av tröskelnivån intill församlingslokalen för ytterligare skyfallshantering. Detta kan påverka befintlig smågatsten i anslutning till församlingshemmet, som ersätts av asfalt vid genomförande av åtgärden. Exempel på markbeläggning i betong och natursten, som kan bidra till mer av en torgkaraktär på platsen. Foto: Landskapslaget. Planutsnitt östra torget. Illustration: Landskapslaget. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 36 Planförslaget 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Översikt av förslaget. Illustration: Landskapslaget. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 37 Planförslaget 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER FÖR KULTURMILJÖN Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 38 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehåll i konsekvensbeskrivning I konsekvensbeskrivningen bedöms i vilken grad aktuellt förslag påverkar Bedömningsskala kulturhistoriska värden. Konsekvensbedömningen är uppdelad på fem delar. De kulturhistoriska bedömningarna som redovisas i denna Först beskrivs konsekvenserna av de rivningar som ett realiserande analys bygger på nedanstående skala för konsekvenser: av planförslaget förutsätter. Sedan analyseras förslagets påverkan Stora negativa konsekvenser - kan uppstå när höga kultur- på stadsbilden genom visualiseringar från valda vypunkter. Därpå miljövärden påverkas. Skyddad eller skyddsvärd bebyggelse redovisas hur planförslaget förhåller sig till de medskick som gjorts under och miljöer berörs. I riksintresseområden påverkas rubriken ”Förutsättningar för förändring” i kulturmiljöanalysen (Fruängen utpekade uttryck och/eller värdekärnor. Påverkan innebär centrum kulturmiljöanalys). Även de ”punkter att beakta i det kommande att läsbarheten av landskapets och/eller bebyggelsens planarbetet” som Stadsmuseet redovisar i sin kulturmiljöanalys för utveckling över tid försvåras kraftigt eller upphör helt. Fruängen följs upp. Därpå görs en samlad bedömning av planförslagets Historiska samband, strukturer, funktioner och betydelse- konsekvenser för kulturmiljön. bärande företeelser bryts eller går förlorade. Kulturmiljö som fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfattas. Konsekvenserna redovisas under följande rubriker: Medelstora negativa konsekvenser - uppstår när Rivningar viktiga kulturmiljövärden påverkas i mindre grad än ovan. Läsbarheten av landskapets och/eller bebyggelsens Påverkan på stadsbilden utveckling över tid försvåras. Historiska samband, strukturer, Konsekvenser i relation till riktlinjer i kulturmiljöanalys funktioner och betydelsebärande företeelser går delvis förlorade eller försvagas. Strukturer och samband som Konsekvenser i relation till Stadsmuseets riktlinjer försvagas och blir mindre tydliga. Påverkan kan även innebära att enstaka kulturhistoriskt värdefulla objekt; Samlad bedömning välbevarade, unika eller på annat sätt särskilt värdefulla blir svårtolkade, fragmenterade eller går förlorade. Små negativa konsekvenser - uppstår när kulturmiljövärden påverkas i mindre grad. Påverkan innebär att läsbarheten av landskapets/bebyggelsens utveckling över tid fortfarande är möjlig. Historiska samband, strukturer, funktioner och betydel- sebärande företeelser försvagas eller påverkas men kan även i framtiden uppfattas. Enstaka kulturmiljöobjekt av mindre betydelse påverkas eller tas bort. De enstaka objekten är inte betydelsebärande för kulturmiljöns helhet eller unika eller sällsynta av sin typ. Inga konsekvenser - varken negativa eller positiva, förväntas på befintliga kulturmiljövärden. Positiva konsekvenser - uppstår när projektet bidrar till att tydliggöra och förstärka kulturmiljöns samband och strukturer. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 39 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Rivningar Byggnaden har genomgått vissa förändringar under 1990- och 2000-talet som bland annat omfattar inredning av en restauranglokal i bottenvå- Förslaget innebär att de befintliga centrumbyggnaderna Dansösen 1, ningen (nuvarande Pizzeria Donna Bella), omgjorda skärmtak i samband Direktrisen 1 hus F, Servitrisen 1 samt södra delen av Guvernanten 1 rivs med centrumförnyelsen 2012 och tillkommande aluminiumjalusier framför för att bereda plats åt ny bebyggelse. butiksfasaderna. Förändringen som har haft störst inverkan på byggnadens exteriör har inbegripit fönsterbanden. Många fönster i fönsterbanden har satts igen och ersatts av täta aluminiumplåtpartier, övriga fönster har bytts ut. Äldre bilder visar att fönsterbanden ursprungligen var till största delen Dansösen 1 glasade och hade en rytmisk indelning med endast smala mellanliggande Byggnaden är ett femvåningshus som uppfördes från 1966 i västra partier i plåt. Det realiserade utseendet avviker dock från 1966 års fasadrit- delen av centrum som ersättning för det medborgarhus som aldrig kom ningar, där fönsterglas varvas med täta partier som är utförda i fint räfflad att realiseras. Byggnaden är utformad med fasader i spritputs, långa plåt eller liknande. Den förändrade fönstersättningen med högre andel fönsterband, bottenvåning inklädd med plattor av gnejs samt skyltfönster täta partier i fönsterbanden kan eventuellt ha motiverats utifrån utseendet mot västra torget. Ursprungligen har den inrymt butikslokaler i botten- på ritningarna. Men genomförandet uppvisar inte samma finess ifråga om våningen, kontor på första våningen och lägenheter på de tre översta rytm och detaljering. Aluminiumplåtarna ger ett klumpigt och obearbetat våningarna. Lägenheterna har till största delen varit små, ettor och tvåor. uttryck. Fönsterbanden är av stor betydelse för fasadkompositionen, och I bottenvåningen finns två av de ursprungliga verksamheterna kvar i förändringen har bidragit till att göra fasaderna mer grovhuggna och slutna. form av en kemtvätt och guldsmedsbutik. Skylten för guldsmedsbutiken Detta i kombination med att spritputsens kulör har mörknat avsevärt sedan verkar ha sett ungefär likadan ut genom alla år. Kontorsplanet nyttjas idag uppförandet har haft en negativ inverkan på byggnadens arkitektoniska som lokaler för Fastighetsbyrån, vilket ligger i linje med den ursprungliga uttryck och kvaliteter. Men grunddragen i gestaltningen består såväl som funktionen. kontinuitet i användning och verksamheter. Byggnaden får därför betraktas som någorlunda välbevarad. Den uppvisar dock inte i grunden samma skärpa i gestaltningen som de lägre affärskvarteren, om än det finns påkostade material i form av gnejs och det indragna partiet med pelare mot väst utgör en kvalitet. Genom sin renodlade rätvinkliga form, spritputs och fönsterband är byggnaden av betydelse för miljön i Fruängen centrum som del av den tidstypiska inramningen kring västra torget. Byggnaden är integrerad med en trapplösning som tar upp höjdskillnaden mellan torget och Elsa Brändströms gata på ett elegant sätt och bidrar positivt till landskapsar- kitekturen. Att volymen är tvärställd de lägre butikslängorna och har en högre höjd bidrar till att stärka torgets rumslighet såväl som riktningen på gångstråket in till centrum från söder. Fasadmaterialet och fönster- banden är gemensamma drag för de tre något högre byggnader som finns placerade i centrums utkanter och inrymmer bostäder. Byggnaden bidrar Dansösen 1 från nordväst med integrerade trappor och planteringar. genom samhörigheten med de andra likartade byggnaderna till att belysa centrums ursprungliga struktur, funktioner och byggnadstypologier. a at s g Rivning av Kv Dansösen skulle medföra att m ö förekomsten av den högre hustypen minskar och El s a br ä n d strDirektrisen 1 hus F Servitrisen a ta g s y e K a i b c t o t e s a n ta n tr d t u a s m l i e n t n b u e li r r h s å f p ä l r l r u r ä e n r . g d D li o g e c a k a b n e o d v s r e t a ä n d t b u e y e r g ll g o t n c m h a e d a r e r i r b n n e t a r t e s m s p s l e a a d t n s t e a r n e llE som uttryck för tidens planeringstankar, då de har haft en tydlig koppling till social omsorg och vård- verksamheter som har getts en naturlig plats i ett centrum avsett att erbjuda en allsidig service. Det är inte känt huruvida bostäderna i Dansösen var Dansösen 1 avsedda för någon särskilt grupp. Fruängsgatan Guvernanten 1 Översiktskarta med byggnader som föreslås rivas i röd skraffering. Dansösen 1 från sydöst med rampförbindelse till vänster. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 40 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Direktrisen 1 hus F Hus F är betydelsefullt för upplevelsen av centrum genom sin roll som Servitrisen 1 fondbyggnad vid västra torget. Utöver att den bildar en karaktärsstark Byggnaden är den västligaste och minsta av de enhetligt utformade låga Byggnaden utgör en av de låga affärsbyggnaderna i centrum, belägen inramning lokalt vid torget har den också utgjort fond för centrummiljön affärskvarteren med fasader i vitslammat tegel och svart-vit emaljerad utmed huvudstråket Fruängsgången öster om tunnelbanestationen och i vyer längs det välfrekventerade gångstråket från skolan. Byggnaden aluminiumplåt. Den tillhör den första gruppen av byggnader i centrumet det centrala torget. Den tillhör den första etappen av byggnader i centrum ansluter naturligt genom sin låga skala, rätvinkliga form och grafiska som kom att färdigställas 1961-62. Genom sin indragna placering i som planerades redan 1959 och stod sedan färdig 1962 samtidigt som de fasader till byggnaderna längs affärsgatan i centrums kärna, och stärker förhållande till affärsgatan i fonden av västra torget har byggnaden berett andra kommersiella delarna i Kv. Ballerinan, Direktrisen och Guvernanten. upplevelsen av en sammanhållen miljö. Den får samtidigt något av en plats för uteservering i soligt läge på det södervända torget. Detta nyttjades Ursprungligen har den inrymt lokaler för Skandinaviska banken, en herreki- särställning genom sin friliggande och förskjutna placering, vilket bidrar till ursprungligen av ett konditori som hade sina lokaler i bottenvåningen. pering och bokhandel i bottenvåningen, samt kontor och lagerlokal på att markera torgets läge och stärker dess rumslighet. Byggnaden har också Övre våningen inrymde omklädningsrum för konditoriets personal och övervåningen. närvaro vid Fruängstorget på andra sidan, där den bidrar till inramningen ett bibliotek som överblickade torget. Konditoriet ersattes med tiden av och inrymmer en viktig funktion. Byggnaden är omsorgsfullt integrerad med Verksamheterna i byggnaden har växlat några gånger, men de exteriöra en restaurang, och lokalerna har byggts om i åtminstone två omgångar trappor, murar och planteringar, vilket visar på en skicklig hantering av förändringarna har varit relativt få. Två av lokalerna slogs ihop när banken mellan 1977 och 1992 för att anpassas till restaurangverksamheten. Den höjdskillnaderna i centrum samt en genomgående hög kvalitet i utförande expanderade på 1970-talet, och detta utrymme omvandlades 2012 till ursprungliga funktionen med torgservering har dock bestått genom alla år. och material på landskapsarkitekturen. ett gym. I samband med den ändrade funktionen byttes entrépartiet mot 1997 byggdes bibliotekslokalen i övre planet om för att husera ett nytt café affärsgatan, och samma år gjordes upprustningen av skärmtaken på (nuvarande Café Koppen) och i samband med detta togs en ny entré togs En rivning skulle innebära att antalet byggnader i centrum med den samtliga centrumbyggnader. Bokhandelns tidigare lokal nyttjas sedan 2015 upp mot Fruängstorget i norr. Caféet ligger nära den ursprungliga använd- ursprungliga karaktäristiska fasadgestaltningen blir färre, och att en av ett privat omsorgsföretag. Den tidigare indelningen i tre lokaler mot ningen och har bidragit till en kontinuitet i byggnadens utåtriktade och byggnad med långvarig utpräglad centrumfunktion vid två av torgen Fruängsgången är inte längre läsbar efter att den mittersta entrén tagits sociala funktioner, något som har haft stor betydelse för centrumets publika försvinner. Den ursprungliga anläggningens helhet påverkas. bort, men fönsterpartierna är trots vissa ändringar rätt lika det ursprungliga karaktär och folkliv. utseendet och de två kvarvarande entréerna bibehåller sina lägen. I samband med centrumupprustningen 2012 återställdes skärmtaken till ett Plattorna med gnejs i sockeln finns dock inte längre kvar på denna sida. utseende mer likt det ursprungliga och vissa förändringar gjordes i norra 2017 flyttade biblioteket in i byggnaden och övertog bland annat gymmets fasaden. Skärmtaket mot norr utökades för att skapa en tacktäckt uteser- lokaler med entré från Fruängsgången. Sannolikt har biblioteket också tagit vering till caféet, kakelklädda fasadytor målades grå och små fönster sattes det övre planet i anspråk (ritningar har inte hittats från eventuella ändringar igen. Dörrar och dörrpartier har också bytts ut på denna sida. Därtill har det som gjordes i samband med flytten). Bibliotekets i hög grad publika funktion på västra gaveln vid någon tidpunkt tillkommit en missprydande utanpå- ansluter väl till den offentliga prägeln vid centrala torget och folklivet längs liggande ventilationskanal (ett tillägg som dock får anses reversibelt). affärsgatan, men detta avspeglar sig inte lika tydligt mot busstationen i norr. Fasaderna bibehåller de ursprungliga och för centrum karaktäristiska Fasaden mot busshållplatsen är välgestaltad och uppvisar kanske i högre aluminiumplåtarna i söder och väster. Glas- och dörrpartierna i botten- grad än någon annan prov på det grafiska svart-vita motivet, men har ändå våningen har i huvudsak behållit sin indelning och placering sedan något av en baksideskaraktär. Detta eftersom bottenvåningen till stora uppförandet. Byggnaden är således välbevarad mot västra torget, men delar är sluten och utan fönster i ögonhöjd, entrépartiet är litet och saknar präglas i högre grad av ovarsamma ändringar mot norr. Den täta delen av skyltning, och svarta portar till soprum har tillkommit precis intill. fasaden med övermålat kakel har något av en baksideskaraktär, men Café Koppens lokaler bidrar å andra sidan till en mer publik och utåtriktad prägel Byggnaden tycks vara en av de mest välbevarade längs affärsgatan, och vid Fruängstorget. har en hög nivå av ursprunglighet med avseende på material. I synnerhet Direktrisen 1 hus F mot Fruängstorget, med Café Koppen. Direktrisen 1 hus F från söder. Torgservering i Direktrisen 1 hus F, med skulpturen Fruarna precis utanför. Servitrisen 1, fasad mot busstationen i norr. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 41 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI norra fasaden och gavlarna. Vid östra gaveln kragar skärmtaket ut och Guvernanten 1 form än sina motsvarigheter längs Fruängsgången. De många tilläggen överbryggar trappförbindelsen som leder upp till busstorget. Skärmtaket skapar plottrighet och är i några fall missprydande eller iögonfallande på Byggnaden tillhör den första etappen med affärskvarter längs Fruängs- bärs upp av smala svarta pelare på andra sidan trappan. Detta är en ett sätt som stör byggnadens grundläggande uttryck. Ett sådant exempel gången som planerades 1959, och har sedan uppförandet 1962 inrymt en elegant ursprunglig lösning som säkrade att man också kunde gå torrskodd är det skrymmande fläktrummet på taket, som får stor synlighet i och med större matvaruaffär. Från början var det ett s.k. Skokonsum (kombinerat i trappan. Något liknande har funnits i Direktrisen 1 hus F mot Fruängs- byggnadens låga höjd i södra delen samt att det är inklätt med kontras- snabbköp och skoaffär), vilket sedermera har blivit Coop. Konsum/Coop torget, men har idag ett klumpigare utförande efter åtgärderna 2012. terande svart plåt. Detsamma gäller hisstornet, som också är inklätt med har således haft en lång och obruten kontinuitet i byggnaden. Även om Trappan i Servitrisen är tydligt integrerad med östra gaveln och kantas av svart plåt. skoförsäljningen har försvunnit är detta ett exempel på en viktig ursprunglig byggnadens gnejsklädda sockel samt en plantering med stödmur av betong verksamhet som fortfarande finns kvar i samma läge. Byggnaden har Lågdelens syfte har varit att hantera logistik, och det ursprungliga som bildar fundament till skärmtakets pelare och möter den upphöjda Ellen dock genomgått många ändringar genom åren och är det av centrum- konceptet med den kringbyggda lastgården verkar ha varit utformat för att Keys gata i öster. Trapplösningen besitter särskilda kvaliteter och visar på kvarteren som förändrats mest (undantaget den nu rivna ungdomsgården). i någon mån skymma transporter och lastpallar bakom murar och på så ett tredimensionellt stadsbyggande med omsorg om detaljer och material. Kvarteret är idag sammansatt av en huvudvolym med butiksfasad mot vis ge ett städat uttryck utåt gatorna. Kvarvarande delar av muren/fasaden Byggnaden har stor synlighet i centrum från flera betydelsefulla lägen och Fruängsgången och en utbredd lågdel i söder. Ursprungligen har det i mot söder och öster har en tämligen sluten karaktär, med endast små utgör del av inramningen vid centrala torget, östra delen av Fruängsgången södra delen funnits en muromgärdad lastgård för transport och varumottag. gallerförsedda fönster mot Fruängsgatan i söder. Fasaden mot genomfart- och busstationen. Den har därför stor betydelse för stadsbilden i centrum Lastgården byggdes sedan in och omvandlades till en lagerlokal 1968. sleden Fruängsgatan är överlag mer påkostad med större andel gnejs och som helhet, men upplevs ändå som något perifer. Baksideskaraktären Under åren 1989-91 revs lagerbyggnaden och ersattes av en ny tillbyggnad ursprunglig emaljerad aluminiumplåt. Gnejsplattor finns kvar på södra och mot busstationen är sannolikt bidragande till detta. Gavelmotivet, som är till butiken. Delar av det som varit mur/fasad runt lastgården bevarades i östra fasaden samt i sydvästra hörnet mot Fruängsplan. Fasaden mot Ellen likartat i Kv Guvernanten mittemot, är av betydelse för den symmetriska söder och öster, och en ny fasad med portar för godsmottag tillkom i väster Keys gata består till största delen av vitslammat tegel och är helt sluten. uppbyggnaden kring Fruängsgången sett från centrala torget och Ellen mot centrala torget. Under 1990-talet skedde ytterligare förändringar i Fasaden mot centrala torget präglas av stora portar för godsmottagning, Keys gata. Byggnaden bidrar till upplevelsen av centrumet som en form av utbyggda lokaler för folktandvården med tillkommande hisstorn frostade glaspartier som förhindrar insyn, och dörrar till soprum. Lågdelens sammanhållen miljö med en konsekvent utformning av byggnaderna som på västra gaveln, en ny utvändig trappa på östra gaveln, uppbyggnader samtliga fasader bibehåller därmed en utpräglad baksideskaraktär. kantar den centrala affärsgatan. med fläktrum på taket, och ett nytt entréparti för Coop på västra gaveln. Dessa förändringar har bidragit till att byggnaden har en mindre renodlad Butiksdelen är fortsatt av betydelse för centrums uppbyggnad och En rivning skulle innebära att antalet byggnader i centrum med den sammanhållna karaktär. Tvåvåningslängan med matvaruaffärens lokaler ursprungliga karaktäristiska fasadgestaltningen blir färre. Centruman- mot Fruängsgången och centrala torget bibehåller en kommersiell prägel läggningens helhet påverkas och uppbyggnaden kring del av affärsgatan och det ursprungliga fasadmotivet är lätt igenkännligt trots en del störande förändras. När Servitrisen försvinner kommer östra delen av Fruängs- tillägg. gången få en annan karaktär, då den inte längre kantas av likartade Lågdelen som föreslås rivas har förändrats i flera omgångar och utgör 1960-talsbyggnader på båda sidor. Detta får konsekvenser för upplevelsen genom sin nedtonade praktiska karaktär idag centrums kanske minst när man rör sig längs centrumets huvudstråk. övertygande del. Avsaknaden av skyltning ihop med de slutna fasaderna gör att centrumfunktionen blir svår att avläsa. Den låga skalan och materialen visar på en samhörighet med övriga centrumkvarter, men volymen utgör inget betydande bidrag till stadsbilden. Lågdelen bedöms ha begränsade värden och en rivning skulle därför inte innebära någon större förlust för centrumanläggningen som helhet. I och med att butiksdelen mot Fruängsgången bevaras bör Coop/Konsum fortsatt kunna finnas kvar i ursprungligt läge. Servitrisen 1, vy från öst längs Fruängsgången. Till höger trapplösningen med Västgavlarna på Servitrisen 1 (vänster) och Guvernanten 1 (höger), sett från cen- Guvernanten 1, lågdelens slutna fasad mot Ellen Keys gata. Härifrån syns också det utkragande skärmtaket. trala torget. Utbyggd lokal och hisstorn syns på Guvernanten 1 närmast i bild. de skrymmande fläktrumsuppbyggnaderna på taken. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 42 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Den andra fotgängarkopplingen är inte trafikseparerad och därför inte lika Rivningarna sammantaget väl överensstämmande med tidens planeringsideal. Det är inte heller fråga Förslaget innebär att 3,5 utav 12 kvarvarande ursprungliga centrum- om någon specifikt utmejslad vy av centrumanläggningen som möter den byggnader rivs. Tillsammans med den redan rivna ungdomsgården innebär gående, utan snarare en förbindelse av rent praktisk karaktär där bussta- det en påtaglig minskning av centrums äldre byggnadsbestånd. Detta för tionens uppställningsytor, Kv Servitrisens baksida samt tunnelbanesta- med sig att upplevelsen av centrum som helgjuten och sammanhållen tionen och -perrongen är i fokus. Detta möte bedöms därför inte som lika tidstypisk miljö innanför ringgatorna försvagas. Den inre kärnan bestående känsligt och viktigt. Att Servitrisen rivs medför dock att ett av få omsorgsfullt av butiksbyggnaderna i Kv Ballerinan och Direktrisen samt tunnelbanesta- gestaltade element i miljön vid busstationen försvinner. tionen förblir intakt, men centrumstråkets yttre miljöer vid västra torget och östra delen av Fruängsgången påverkas kraftigt av rivningarna. Centrum- I grunden kan rivningar av byggnader med kommersiella lokaler sägas miljön naggas i kanterna och den ursprungliga sammansättningen av motverka ambitionen att utöka centrum. Särskilt när det, som i det här byggnader blir mindre tydlig. Effekten blir särskilt stor vid västra torget, där fallet, är fråga om kommersiella lokaler som har fungerat väl under två byggnader som i hög grad definierar torgets fysiska gränser och har en lång tid och har livaktiga verksamheter. I planförslaget tillförs dock nya stor präglande verkan på miljön försvinner. Båda byggnaderna innehåller lokaler i bottenvåningarna i större omfattning än dem som rivs. Inslaget restauranglokaler som nyttjar platsbildningen för torgservering, vilket av kontorslokaler som också är ett ursprungligt om än inte tongivande stärker torgets sociala dimension och tydliggör att det är en plats avsedd att inslag i centrummiljön minskar dock genom rivningarna av Servitrisen och vistas på. Liknande funktioner saknas på centrala torget, som i högre grad Dansösen. präglas av intensiv rörelse med torghandel och människor på väg till och Sammantaget bedöms medelstora till stora konsekvenser uppstå från tunnelbanan. Direktrisen 1 hus F är särskilt viktig genom sin roll som till följd av rivningarna. Rivningen av lågdelen inom Guvernanten 1 karaktärskapande fondmotiv och byggnad med långvarig publik funktion, bedöms endast i liten utsträckning bidra till dessa grader av konsekvenser. vilket har stärkt torgets karaktär av allmän plats. Rivningen får också Rivningen påverkar läsbarheten kring centrums ursprungliga uppbyggnad konsekvenser för Fruängstorget, där det nuvarande caféet är välbesökt och och funktion men upplevelsemässigt har den del som föreslås rivas ingen bidrar till folklivet. stark betydelse. Rivningarna påverkar hur man möter centrumet från omgivande Dansösen tillhör inte centrums inre kärna och byggnaden som färdig- bostadsområden, framför allt ur bilperspektiv längs Fruängsgatan, Elsa ställdes i en senare etapp blev ersättning för det medborgarhus som Brändströms gata och Ellen Keys gata. Flera av byggnaderna som legat inte byggdes. Rivningen bedöms ge medelstora konsekvenser eftersom närmast dessa ringgator försvinner. Den baksideskaraktär som präglar byggnaden har en välbevarad struktur med butikslokaler, kontor och några av fasaderna utåt gatorna gör att byggnaderna ur detta perspektiv bostäder och stor betydelse för västra torget där den är integrerad med inte lika tydligt utstrålar sin centrumfunktion. Att upplevelsen av centrum trappa och ramp som också påverkas . utifrån och ur bilperspektiv förändras bedöms därför inte som problematiskt i samma grad som de miljöförändringar rivningarna ger upphov till inuti Rivningen av de två tvåvåningshusen Direktrisen 1 hus F och Servitrisen Affärsgatan Fruängsgången mot öst med Servitrisen 1 till vänster och Guvernan- centrum. Att flera byggnader med den ursprungliga grafiska fasadgestalt- bedöms också ge upphov till medelstora negativa konsekvenser. Båda ten 1 till höger. Här syns glasade lokaler och skyltning för biblioteket respektive ningen försvinner kan dock bidra till att centrum inte blir lika lätt igenkännligt byggnaderna är komponenter i centrums dominerande karaktär med relativt Coop. utifrån. enhetliga låga och skarpskurna volymer med grafiska fasader. Direktrisen har avgörande betydelse för västra torgets karaktär. Rivningarna påverkar också mötet med centrum ur fotgängarperspektiv, från gångstråket via skolan i söder samt gångstråket som ansluter till busstationen i öster. Av dessa är den södra förbindelsen mer omsorgsfullt anlagd och har ett storslaget anslag i hur stråket öppnar sig från gångtunneln ut mot västra torget. Här får rivningen av två inramande byggnader stor negativ effekt på upplevelsen. Hörnet Fruängsgatan-Fruängsplan. Portar för varumottagning i lågdelen på Guvernanten 1 syns till vänster. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 43 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Påverkan på stadsbilden För att undersöka vilken effekt förslaget har på Fruängen centrum och den omgivande stadsdelen som helhet har ett antal visualiseringar tagits fram från valda vypunkter före och efter förslaget. Vyerna presenteras först med foto som redovisar nuläget på ett mer realistiskt sätt, och sedan med modellvyer från samma vypunkt före och efter förslagets genomförande. Det förekommer vissa skillnader mellan fotografierna och modellvyerna i fråga om utsnitt, avstånd och perspektiv. Detta beror på att de renderade vyerna ofta har ett bredare siktfält än vad som varit möjligt att fånga på ett realistiskt sätt med kamera. Situationsplan med föreslagen ny bebyggelse i grått och vypunkterna som analyseras markerade med orange siffror och pilar. 66 a at 44 g s m ö 55 r st 88 d 33 n ä r B a s El 22 Fruängsgatan 77 11 Ortofoto som visar befintlig situation med analyserade vypunkter markerade i orange. Källa: Lantmäteriet, bearbetad av Tyréns Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 44 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI atag syeK nellE VYPUNKT 1 Korsningen Fruängsgatan- Elsa Brändströms gata mot nordöst Befintlig situation Vyn visar Fruängen centrum så som det framträder vid infart från väster längs Fruängsgatan. Till vänster i bild syns Kv Dansösen och del av Direktrisen 2, två av de byggnader i centrumet som med sina fyra respektive åtta våningar inrymmer bostäder och reser sig högre än den dominerande tvåvånings- bebyggelsen. Åttavåningshuset inom Direktrisen 2 har trots sin relativt begränsade höjd funktion som landmärke och centrumaccent, där neonskylten Fruängsgumman på södra gaveln är en karaktäristisk symbol som annonserar centrumet utåt. Byggnaden urskiljer sig också genom sin taksilhuett med två platta takfall på olika höjd samt en glasad vertikal fönsterslits på södergavelns mitt. De två byggnaderna vänder långsidor mot Elsa Brändströms gata i väst med spritputsade fasader och fönsterband. Längre fram längs Fruängsgatan anas den långsträckta och låga butikslängan i Kv Ballerinan, som löper parallellt med gatan. I fonden syns del av bostadsbebyggelsen i centrums östra utkant, lamellhus i Kv Torgkassen och ett punkthus i Kv Pälskappan. Till höger i bild framträder del av grönskan på den trädbevuxna kullen som möter centrum på södra sidan Fruängsgatan. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 45 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT 1 Korsningen Fruängsgatan- Elsa Brändströms gata mot nordöst Före Efter Påverkan Konsekvenser Byggnaden inom Kv Dansösen rivs och ersätts av ett byggnadssättet och förändrar centrums grammatik. Från denna vypunkt genomgår stadsbilden en totala scenförändringen ger i denna vy därför upphov punkthus i 12 våningar och ett lägre lamellhus, härifrån Läsbarheten av centrumets placering i en lågpunkt omfattande förändring. Cetntrums lågmälda möte till långtgående negativa konsekvenser.Genom att syns endast delar av kvarterets sockelbyggnad. Öster i landskapet minskar eftersom den lägre belägna med omgivningen förbyts i en ny stark front. Tydligt det fortsatt blir tydligt var centrum är beläget bedöms om Kv Dansösen tillkommer ytterligare tre punkthus bebyggelsen blir svår att avläsa. Den tillkommande markerade, enhetliga sockelvåningar framträder konsekvenserna mildras något. i samma format, så att det bildas en rad med höga bebyggelsen skymmer även det nuvarande landmärket på samtliga byggnader och visar tillsammans med punkthus utefter Fruängsgatan. Detta innebär en i Direktrisen 2 i denna vy, samt butikslängan inom tätheten att detta är stadsdelens centrum. Det blir i vyn Medelstora till stora negativa konsekvenser. påtaglig skalförskjutning och volymmässig förändring i Ballerinan 2. Punkthusen ansluter till befintliga uppenbart att en omfattande centrumförnyelse ägt rum. vyn såväl som för centrumet som helhet. Den tidigare punkthusgrupper söder om Fruängsgatan och vid Eva tydliga uppdelningen i låg centrumbebyggelse och Bonniers gata i väster. Befintlig centrumbebyggelse som bevaras, däribland omgivande bostäder i form av lamellhus och grupper befintlig centrummarkör, blir inte längre synlig i vyn. av punkthus på höjder blir mindre tydlig. Placeringen Detta faktum gör att läsbarheten kring den ursprungliga av punkthusen bryter därmed mot det ursprungliga planeringen och centrumanläggningens tidigare samverkan med omgivningen försvagas märkbart. Den Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 46 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT 2 Tunnel under Fruängsgatan mot norr Befintlig situation Vyn visar hur gångtrafikanter och cyklister möter centrum från söder. Gångtunneln är en av de viktiga kopplingspunkterma i det trafiksepa- rerade vägnätet som knyter ihop centrumanläggningen med gångstråken i bostadsområdena. Denna gångtunnel är en av de största och sannolikt mest välfrekventerade då den ligger på vägen mellan skolan och centrum. I vyn framträder en stor del av det västra torget och många av de för Fruängen centrum karaktäristiska elementen. De låga rätvinkliga affärs- kvarteren med platta tak och grafisk fasadindelning i Direktrisen och Ballerinan breder ut sig i horisontalled. Bortom Direktrisen syns grönska vid Elsa Brändströms gata och lamellhus i kv Handväskan. Centrummarkören i Direktrisen 2 reser sig ovanför tvåvåningsbyggnaderna och är med sitt lätt igenkännliga gavelmotiv och skylten Fruängsgumman ett blickfång. Till vänster syns del av Dansösen, som avgränsar stadsrummet åt väster. Bortom byggnaden syns ett par av de formklippta lindarna. I förgrunden präglas miljön av den för platsen typiska landskapsarkitekturen med betongplattor i två olika kulörer, rektangulära upphöjda planteringar med stödmurar av natursten, förgrenade belysningsarmaturer med vita globlampor, skulpturen/fontänen Fruarna långt fram till vänster och trappor som tar upp nivåskillnaderna mellan centrum och omgivande gator. Det är tydligt att gångstråket efter tunneln övergår i ett bredare centrumstråk och platsbildning som leder fram till centrums kärna, affärsgatan Fruängsgången. Stråkets riktning förstärks genom en rät siktlinje mot trappförbindelsen som leder upp till Fruängstorget. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 47 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT 2 Tunnel under Fruängsgatan mot norr Före Efter Påverkan Konsekvenser Det nya lamellhuset som ersätter Direktrisen 1 hus F De formklippta lindarna utgår ur vyn. Grönskan I vyn framgår att den föreslagna förnyelsen är tar plats till vänster i vyn. Byggnaden har ett annorlunda ökar i övrigt genom nya träd- och buskplanteringar. omfattande i den västra delen av centrum. Tre nya fotavtryck än befintlig byggnad på platsen och reser Upplevelsen av luftighet och småskalighet i centrum- butiksfasader omformar torgets karaktär. Befintlig sig högre med sina sex våningar. Därmed minskar miljön minskar. Den visuella kontakten med miljöer bebyggelse ligger väl samlad men får en underordnad dominansen av den nuvarande centrummarkören i utanför centrum minskar. roll. Ändringen av landskapsarkitekturen är påtaglig. Direktrisen 2. De glasade sockelvåningarna ansluter i Trots de omfattande ändringarna bedöms platsen bli höjd till de kvarvarande låga affärskvarteren till höger. igenkännbar eftersom dominerande strukturer och Ny altan i nya Direktrisen 1 blir ett framträdande inslag. rörelsemönster behålls. Det är uppenbart att befintlig grammatik och arkitektur influerat den nya bebyggelsen Det breda stråket fram till västra torget snävas in och den arkitektoniska samverkan mellan befintligt och genom tillkomsten av ett nytt punkthus till höger i bild. nytt bedöms bli god. Här tillkommer nya lokaler som i högre grad än befintlig fasad i kv Ballerinan visar en framsideskaraktär mot Medelstora negativa konsekvenser. torget. Planteringarna med stödmurar av natursten till höger i bild tas bort. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 48 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT 3 Västra torget mot Fruängsgången Befintlig situation Vyn blickar ut över västra torget i riktning mot centrums huvudstråk och affärsgata, Fruängsgången. I förgrunden präglas platsbildningen av de formklippta lindarna som är uppställda i prydliga rader och markbe- läggningen av ljusgrå betongplattor. Till vänster mellan trädstammarna framträder fontänen med skulpturen Fruarna, som har en kantmur av röd granit och omgärdas av ett band med smågatsten. Bortom träden syns skärmtaken på de låga affärskvarteren skjuta ut och bilda en väderskyddad intim gatumiljö. Stråket präglas av de glasade bottenvåningarna med affärslokaler och skärmtakens undersidor av omålat trä med integrerad belysning. Stråkets riktning förstärks av ett band med smågatsten. I fonden syns del av fasaden till läkarhuset i Kv Förkunnelsen och därovan bakomliggande bostadsbebyggelse. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 49 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT 3 Västra torget mot öst Före Efter Påverkan Konsekvenser De formklippta lindarna försvinner och västra torget får ansluter till de kvarvarande låga centrumbyggnaderna Rätvinkligheten och strukturen för rörelser behålls. en ny inramning av lamellhus som ersätter befintliga längs Fruängsgången. I fonden hamnar den föreslagna Den urbana karaktären förstärks. Bevarad tvåvånings- byggnader i Kv Direktrisen 1 och Dansösen. Detta påbyggnaden i kv Förkunnelsen framför befintliga bebyggelse i centrums kärna ger en läsbarhet kring innebär en märkbar skalförskjutning, särskilt på norra bostadshus längre bort, vilket medför att de inte längre utvecklingen och tillämpningen av tvåvåningsmotivet sidan (till vänster i bild) där befintlig byggnad idag syns. Siktdjupet i vyn kortas av något och kontakten med grafiska fasader ger en samhörighet mellan är två våningar. På södra sidan i Kv Dansösen blir med kringliggande bebyggelse minskar. befintligt och nytt. Skalförändringen vid, och omdispo- skillnaden inte lika stor, med en förändring från dagens neringen av, västra torget med förlusten av de fem våningar till sex. Bortom Kv Dansösen tillkommer formklippta lindarna och en ny inramning för fontänen dock en rad med punkthus som reser sig bakom ger en betydande påverkan på 1960-talskaraktären. affärslängan i Kv Ballerinan. Dessa byggnadsvolymer Medelstora negativa konsekvenser innebär en påtaglig förändring av stadsbilden längs centrumstråket. De nya byggnaderna är utformade med ett sockelmotiv i två våningar och skärmtak som Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 50 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT 4 Fruängstorget mot väster Befintlig situation Vyn visar en för Fruängen karakteristisk stadsbild med de låga skärmtaks- försedda centrumkvarteren till vänster, det högre lamellhuset med Fruängs- gumman på gaveln till höger, och raden med vita punkthus längs Eva Bonniers gata som bildar ett effektfullt motiv i fonden. Detta perspektiv är det första av Fruängen centrum som möter många anländande tunnelba- neresenärer när de kliver av tåget och kommer ut från perrongen till väster. Miljön präglas av ett förhållandevis intensivt folkliv, med människor i rörelse till och från affärsgatan nedanför (Fruängsgången), tunnelbanan och bilpar- keringen på Fruängstorget. Centrumstråket här på norra sidan av Direktrisen 1 har utöver affärslokaler ett större inslag av restauranger och caféer, med några inbyggda uteserve- ringar som skjuter ut i den skärmtaksskyddade trottoaren. Den fristående västligaste volymen inom Direktrisen 1 inrymmer ett café och har en förskjuten placering som i viss mån bidrar till inramningen av platsbild- ningen. Fotgängarytorna närmast byggnaderna har beläggning av grå betongplattor likt övriga centrumanläggningen. I övrigt är det tydligt att detta är en av de mer biltillvända miljöerna i centrum. Större delen av den fria ytan på Fruängstorget utgör parkeringsplats. På dessa ytor utgörs markbe- läggningen huvudsakligen av ursprunglig mönsterlagd smågatsten. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 51 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT 4 Fruängstorget mot väster Före Efter. Denna vy redovisas utan befintliga och tillkommande träd för att byggnadsvolymerna ska synas tydli- gare. Befintliga träd och grönska som syns i fonden av vyn till vänster påverkas alltså inte av förslaget. Påverkan Konsekvenser Lamellhuset som ersätter den västligaste byggnaden Den förändrade upplevelsen av punkthusraden i Direktrisen 1 tar plats centralt i vyn och reser sig från denna entré till Fruängen innebär att ett tydligt ovanför den kvarvarande låga centrumlängan. Sockel- motiv som väl illustrerar stadsdelens uppbyggnad våningen har en utformning som knyter byggnaden och karaktär försvagas. Lamellhuset i Direktrisen till centrum. Volymen med bostadsvåningar skymmer inför en mellanskala som bidrar till minskad klarhet i delar av punkthusen i vyn och reducerar effekten av stadsbilden. Rörelsemönster och struktur vid Fruängs- punkthusraden som fondmotiv. Till vänster skymtar torget är väl igenkännliga. del av de nya punkthusen ovanför skärmtaket Små till medelstora negativa konsekvenser. och förstärker punkthusen som tongivande inslag. Uppbyggnaderna på nya byggnaders tak ger en trappning som avviker från befintliga rakslutna tak. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 52 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT 5 Tunnelbanestationen mot söder Befintlig situation I vyn blickar man ut från tunnelbanestationens huvudentré mot centrala torget, platsbildningen framför stationsbyggnaden och det östra av de två torgen längs centrumstråket Fruängsgången. Givet tunnelbanestationens roll som strukturerande utgångspunkt för centrum, kommunikativt nav och livsnerv för hela stadsdelen, är denna plats av stor betydelse för Fruängen som kulturmiljö. Torget ramas in i öster och väster av de låga rätvinkliga affärskvarteren med fasader i grafisk svart och vit plåt, där Kv Ballerinan syns till höger i bild och Kv Guvernanten till vänster. I Guvernanten har envåningsdelen som med åren ändrat uttryck en relativt framträdande roll trots sin baksideskaraktär. Centrum- och affärsfunktionerna annonseras genom skyltar på taken och övre delen av fasaderna. Torget nyttjas bland annat för torghandel, med stånd för försäljning av blommor, frukt och grönt uppställda utanför entrén till tunnelbanan. Här finns även en matvagn och längre bort vid parkeringen skymtar en kiosk (till höger i bild) som funnits länge på platsen. Bortom matvagnen, centralt placerad på södra delen av torget, syns del av Fruängsfontänen med en kraftig rektangulär bas i röd granit. Torgytan präglas också av de karaktäristiska belysningsarmaturerna och markbeläggningen av grå betongplattor. Bortom fontänen syns en trädrad som avgränsar torgytan från parkeringen i söder. I fonden syns höjden med sparad natur och punkthus som möter centrum på södra sidan Fruängsgatan. Punkthuset till vänster, som är ett sentida tillskott, avviker från planmönstret och övriga punkthus genom sitt större fotavtryck, trappande takprofil och placering i låglänt läge. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 53 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT 5 Tunnelbanestationen mot söder Före Efter Påverkan Konsekvenser Två nya punkthus tar plats i vyn och reser sig bakom Detta beror dels på att själva torgytan förstoras och Punkthusens balkonger blir ett nytt inslag i den Vyn bedöms vara den kanske mest betydelsefulla de låga affärsbyggnaderna i Kv Ballerinan och dels på att den ramas in av nya storskaliga byggnader offentliga miljön, tydligt förknippat med privata bostäder. eftersom den visar tunnelbaneresenärens möte med Guvernanten. Den slutna envåningsdelen i södra Kv i söder. Glasade butiksfasader i sockelvåningarna Detta bidrar till att bostäder får en tydligare närvaro såväl centrum som stadsdelen. Torget är stadsdelens Guvernanten rivs och ersätts av en ny glasad sockel- medför att den kommersiella prägeln också utökas i centrummiljön. Påverkan begränsas dock av att centralpunkt. Här framgår väl att centrum vidareut- byggnad som utgör bas för det vänstra punkthuset. söderut. balkongerna är förhållandevis få och små. vecklas och växer. De tillkommande punkthusen lägger sig framför och Samtidigt minskar upplevelsen av öppenhet och Kiosken vid parkeringen försvinner på bekostnad av det Karaktärsskapande inslag blir kvar som en tydlig skymmer befintliga punkthus i vyn på andra sidan kontakt med bostadszonen söder om ringvägen. högra punkthuset. På torgytan tillkommer också ett nytt kärna medan expansionen görs på mindre värdefulla Fruängsgatan. Således infogas en ny främre rad med Upplevelsen av hur det ursprungliga centrums enhetligt träd till vänster i bild. angörings- och parkeringsytor. Luftigheten i stadsbilden punkthus inom centrumanläggningens gränser. Detta låga bebyggelse står i kontrast till punkthusen på minskar men den viktiga utblicken mot grönskan blir innebär en påtaglig förändring av torgets inramning höjden utanför blir då mindre tydlig. Kärnan av låga kvar. mot söder. Där torget idag övergår i en till största delen byggnader kring torget går fortfarande att uppleva, men öppen yta med markparkering tillkommer höga volymer Små negativa konsekvenser de nya punkthusen dominerar genom sin skala. Den på ömse sidor, nära inpå befintliga affärsbyggnader. frodiga grönskan på höjden blir fortsatt synlig centralt i Effekten blir att platsbildningen upplevs förlängas vyn. söderut och får en mer sluten och storskalig karaktär. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 54 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT 6 Förkunnelsen mot sydväst Befintlig situation Vyn visar perspektivet vid ankomst till centrum från ett av gångstråken i stadsdelens östra del. Stråket mynnar ut mellan Kv Förkunnelsen och Trådvanten för att sedan fortsätta vidare över Ellen Keys gata via ett övergångsställe, till vänster i bild. I vänster bildkant syns hörnet på vårdbyggnaden i Kv Förkunnelsen. Korsningen mellan gångstråket och ringvägen runt centrum är i denna punkt inte trafikseparerad och planskild till skillnad från merparten av gångstråkskopplingarna in till centrum. På andra sidan Ellen Keys gata syns busstationen inramad av låg centrum- bebyggelse i Kv Servitrisen samt tunnelbanestationen och tunnelbaneper- rongen till höger i bild. Bakom syns grupper av punkthus som synliggör stadsdelens struktur utanför centrum. Punkthusen inom Kv. Pudervippan och Krustången till vänster är mest framträdande i vyn. Centrumbebyg- gelsen kontrasterar genom sin sammanhållna låga höjd där tunnelbanans perrongtak överflyglar centrumbyggnaderna. Perrongen bildar vägg mot busstationen och vänder en fasad med huvudsakligen sluten bottenvåning utåt. I och angränsande till tunnelbanestationen finns två lokaler som inrymmer enklare restauranger. Fasaderna mot busshållplatsen ger ett vårdat intryck men har till stor del karaktär av baksida. Byggnaden i Kv Servitrisen har välbevarade ursprungliga fasader i grå och svart emaljerad plåt. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 55 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT 6 Förkunnelsen mot sydväst Före Efter. Denna vy redovisas utan befintliga träd för att tillkommande volymer ska synas tydligare. Träden påver- kas alltså inte av förslaget. Påverkan som de får en mer utåtvänd och kommersiell karaktär Konsekvenser mot Ellen Keys gata och busstationen. Kv Förkun- I vyn framgår den stora omfattningen på förnyelsen I denna vy, som inte hör till de känsligare, är det tydligt nelsen kommer i och med sin nya fasad sannolikt inte som föreslås. Ett flertal av de nya högre byggnaderna att centrum vänds även utåt och tycks växa trots att längre vara läsbar som en del av den ursprungliga blir synliga samtidigt från denna punkt och medför en expansionen i stort sker inom befintligt fotavtryck. De centrumbebyggelsen. Bakom tunnelbanestationen genomgripande förändring av stadsbilden. Centrum- kollektiva kommunikationerna bevaras på ursprunglig reser sig två tillkommande punkthus på markparke- miljöns silhuett går från att ha haft en samman- plats och är fortsatt strukturerande. Av befintlig ringen vid Fruängsgatan, och till höger i bild syns två hållen låg höjd till att bli betydligt mer varierad, hög bebyggelse blir endast tunnelbanebyggnaden och delar nya lamellhus som ersätter befintliga byggnader vid och tät. Den ursprungliga affärsbyggnaden i Kv av ett punkthus vid Eva Bonniers Gata fortsatt synliga. västra torget. Punkthusgruppen i Kv. Pudervippan Servitrisen ersätts av ett lamellhus i sex våningar. Den ökade tätheten, den minskade öppenheten i och Krustången skyms. Endast tunnelbanestationen, Kv. Förkunnelsen byggs på och omgestaltas med stadsrummet och det stora inslaget av bostäder ger en perrongen och ett punkthus vid Eva Bonniers gata blir en ny fasad. Båda dessa byggnader utformas med betydande skillnad i upplevelsen av centrummiljön och igenkännliga från dagens situation. Läsbarheten av det uppglasade lokaler och en svartvit fasadindelning försvagad läsbarhet avseende ursprungliga planering- ursprungliga byggnadssättet i centrum och stadsdelens i sockelvåningarna. På så vis bibehålls en arkitek- sideal. utanförliggande struktur minskar. tonisk samhörighet mellan byggnaderna, samtidigt Medelstora negativa konsekvenser. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 56 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT 7 Ellen Keys gata mot norr Befintlig situation Vyn visar perspektivet vid ankomst med bil söderifrån längs Ellen Keys gata. Denna del av ringgatan runt centrum korsar det bilfria centrums- tråket Fruängsgången, som löper planskilt i en tunnelförbindelse under vägen och ansluter till Kv Förkunnelsen och kyrkcentrum, till höger i bild. Uppvuxna lövträd och häckar runt kyrkcentrum kontrasterar mot en närmiljö som i övrigt domineras av rätvinkliga volymer och hårdgjorda ytor. Kv Guvernanten, som syns till vänster, vänder en sluten lågdel utåt korsningen och har från denna vinkel en tydlig baksideskaraktär. Påbyggnader för installationer på Guvernantens tak är väl synliga i vyn och gör volymbe- handlingen mindre renodlad än den ursprungligen varit. De breda körbanorna vittnar om den rationella planeringen av trafiken, med matargator som försörjer ett centrum där verksamheter och folkliv är koncenterat till en bilfri inre kärna. Bortom Kv Guvernanten kantas vägen av ett räcke som markerar läget där Fruängsgången passerar under vägen. Vårdbyggnaden i Kv Förkunnelsen på högra sidan vägen bildar fasad för centrums östra delar med inriktning mot vård, social omsorg och andlig verksamhet. Centrums inåtvända organsiation har medfört att bebyggelsen utåt matargatorna, som i denna vy, har fått en mer sluten och anonym karaktär. Kulturvärdena är mer begränsade än i andra vyer. Grönskan vid kyrkcentrum är dock av kulturhistoriskt intresse. Bortom vårdbyggnaden bildar trädrader vid busstationen och ett bortanförliggande skogsparti grön en fond till gaturummet och visar hur grönskan präglar miljöerna utanför centrum. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 57 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT 7 Ellen Keys gata mot norr Före Efter Påverkan Konsekvenser Kv Guvernantens lågdel i söder rivs och ersätts av västra och östra sidan av gatan, jämfört med dagens Förändringen av Kv. Guvernanten men även ändringen en ny sockelbyggnad med ungefär motsvarande enhetliga envåningsskala. av bottenvåningen i vårdbyggnaden visar hur centrum fotavtryck, som får bära upp ett nytt punkthus. Glasade kan ges en mer aktiv samverkan med gatorna och butikslokaler i sockelbyggnaden bidrar till att skapa en mer omhändertagen karaktär utan att det sker på en mer kommersiell och utåtriktad karaktär mot bekostnad av befintliga höga värden. Värdena är mer matargatorna. Det nya punkthuset blir en uppseende- begränsade i denna vy och och den karaktärsskapande väckande volym i korsningen. Kv Förkunnelsen byggs grönskan i stadsbilden påverkas inte av planförslaget. på med fyra våningar mot Ellen Keys gata och den Påbyggnaden i Förkunnelsen innebär att även östra befintliga envåningsdelen omgestaltas samtidigt med centrumhalvan påverkas av förnyelsen. Tillägget ger ett ny fasad som har gemensamma drag med sockel- mindre abrupt möte mellan centrums olika delområden. byggnaden i Guvernanten. Utskjutande långsträckta balkonger i bostadsvåningarna blir ett nytt inslag i Små negativa konsekvenser. gaturummet. En tydlig höjdskillnad uppstår mellan Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 58 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT 8 Förkunnelsen mot väster Befintlig situation Vyn visar Kv Förkunnelsen sett från markparkeringen i öster. Parkerings- platsen ramas in av den låga vårdbyggnaden med vitslammade tegelfasader centralt i bild och den högre spritputsade volymen till höger, som ursprungligen utgjort inackorderingshem. Det sammanbyggda komplexet med inriktning mot vård visar på en rättfram modernistisk komposition av en liggande låg och en tvärställd högre byggnad, där båda präglas av renodlad form, fönsterband, platta tak och skarpa hörn. Volymerna avspeglar indelningen i funktioner och representerar de två olika skalor som förekommer i centrumanläggningen. I bottenvåningen på den lägre volymen syns en öppning mot gångtunneln som förbinder denna östra del av centrum med affärsgatan Fruängsgången och övriga centrum. Till vänster i bild syns del av kyrkcentrum med omgivande grönska. Genom sina röda tegelfasader, sadeltak och gröna inramning kontrasterar kyrkcentrum mot den strama modernistiska arkitekturen och hårdgjorda prägeln i den vårdinriktade delen. Ovanför den lägre vårdbyggnaden skymtar toppen på tre punkthus vid Eva Bonniers gata samt ett hörn på centrummarkören i Direktrisen 2. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 59 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT 8 Förkunnelsen mot väster Före Efter Påverkan Konsekvenser En påbyggnad om fyra våningar med bostäder Till vänster i vyn syns ett tillkommande punkthus i Kv Kontrasterna mellan kyrkcentrum och omgivningen adderas till vårdbyggnaden i Kv Förkunnelsen ut mot Guvernanten resa sig ovan kyrkcentrum. Punkthuset ökar men det bedöms inte vara problematiskt sett från Ellen Keys gata. Detta medför att byggnaderna som och påbyggnaden tillsammans gör att bostäder i högre kulturmiljösynpunkt. Den östra centrumdelens karaktär sticker upp ovanför taket idag skyms och att den grad blir ett synligt inslag i miljön. De högre volymerna av avskild del med socialt inriktad verksamhet minskar ursprungliga uppdelningen i volymer och funktioner står i kontrast till kyrkcentrums småskaliga karaktär och när nya punkthus tillkommer i närheten. Påbyggnaden blir mindre tydlig. Fasaden med loftgångar avviker omgivande grönska. av vårdbyggnaden blir iögonfallande och förändrar tydligt i karaktär från befintliga byggnader i kvarteret den befintliga, utpräglat modernistiska kompositionen. och gör att påbyggnaden blir lätt att identifiera som Bevarad markparkering och den bibehållna portiken till ett senare tillägg. Ursprungliga volymer går fortsatt att Fruängsgången gör att stora delar av strukturen och urskilja, men tillägget stör upplevelsen av arkitekturens rörelsemönstren består. renodlade form och sammansättning. Små till medelstora negativa konsekvenser. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 60 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Konsekvenser i relation till riktlinjer i kulturmiljöanalys Medskicken från kulturmiljöanalysen redovisas i ljusblå textrutor och följs upp i vidstående texter. Texterna i blå rutor är hämtade från avsnittet Förutsättningar för förändring på s. 75-80 i Kulturmiljöanalys Fruängen centrum 2024-03-22 (Tyréns). Konsekvenser Fruängen utvecklas och centrum behöver Att växa och utvecklas på rätt sätt Planförslaget innebär drastiska ändringar av centrum genom rivningar och behålla relevansen Efterkrigstidens tunnelbanestäder är planerade som kompletta tillkomsten av stora volymer som till stor del inrymmer bostäder. Fruängen är en stadsdel som hittills förtätats och utvecklats i relativt stadsdelar vid ett och samma tillfälle eller under en mycket kort På så sätt är det inte självklart välanpassat till befintliga kulturvärden. Men liten utsträckning. Längst i väster har en mer omfattande utveckling tidsrymd. Stadsdelens liv och funktioner var mer eller mindre färdig- förslaget till utveckling bedöms ändå ligga nära ett ursprungligt förhåll- ägt rum där bland annat det välkända f.d. motellet Gyllene Ratten fått uttänkta och på plats från början. Även om Fruängsborna fick vänta på ningssätt. Trots det betydande tillskottet av byggnadsvolym ändras inga ge plats för bostadsbebyggelse. centrum och det anpassades till en större köpkraft och ökat bilinnehav rörelsemönster på något avgörande sätt. Fruängen centrum blir fortsatt planerades anläggningen i samma anda som resten av stadsdelen. Ett programarbete har genomförts inför en kommande utvecklingsfas Man förutsåg ett mycket begränsat behov av framtida komplettering. koncentrerat och tätt, väl urskiljbart från omgivande grannskap. Trafiksepa- som sannolikt kommer att innebära mer påtaglig förnyelse och Det skapades knappt någon elasticitet i stadsplanerna som möjlig- reringen förblir ett grundläggande drag. Torg och centrumstråk blir fortsatt tillkommande bebyggelse på fler håll inom stadsdelen. gjorde att bebyggelsen kunde förändras när tiderna gjorde det. Det bilfria där det naturliga huvudstråket för fotgängare inte utmanas. Tunnel- banestationens roll och rörelsemönster kopplat till resande ändras inte. mesta var fixt och färdigt. Historien har visat att det funnits behov av Fruängens centrum är fortfarande stadsdelens självklara och livaktiga hjärta. Den rollen har det även i omlandet och utbudet är av förändring. Behoven var redan från början mer diversifierade än vad Centrum vänds inte ut mot matargatorna. Den ökade interaktionen med betydelse även för småhusområdena i omgivningen. Därtill är rollen den sociala ingenjörskonsten kunde förutse. Teknologi och livsstil gatorna som ändå eftersträvas genom nya entréer och ”ögon på gatan” i som knut- och omstigningspunkt för kollektivtrafiken fortsatt viktig. har utvecklats, stadsbyggandet letar inte hela tiden nya jungfruliga nya lägenheter är väl motiverad. Många rör sig längs gatorna då störningar När det nu studeras ny bebyggelse görs det med ambitionerna om områden att göra stad av. Trycket på nya bostäder har funnits länge från biltrafiken är mindre idag än tidigare (avgaser, buller) och eftersom att centrumet ska växa och utvecklas parallellt med att nya bostäder nu. gångvägarna i parkstråken kan upplevas otrygga under dygnets mörka tillförs. Från kulturhistorisk synpunkt är det relevant att centrum När efterkrigstidens mönsterstadsdelar förändras innebär det nästan timmar. kan växa, både för Fruängens egen skull och dess kulturhistoriska per automatik att man gör den ursprungliga stadsbyggnadsidén Byggnadstyperna som tillförs är delvis väletablerade i Fruängen och bakgrund som en ”självförsörjande” tunnelbanestad. Betydande kultur- mindre tydlig. Att införa planmönster och hustyper från andra i 1950-talets stadsbyggande. Punkthusen innebär ett fortsatt öppet värden är knutna till den kontinuitet som finns på platsen och till de stadsbyggnadsideal för att komma till rätta med vad som uppfattas byggnadssätt. Takträdgårdar ovan lågdelar kan delvis ses som ett nytt övergripande tankar som Sven Markelius och andra stadsplanerare i som brister blir sällan verkningsfullt. De ursprungliga stadsplanerna är inslag men finns sedan ursprungstiden etablerat i kv Direktrisen och ingår i Stockholm formulerade på 1940-talet om hur den moderna ytterstaden så genomsyrade av modernismens stadsbyggnadsideologi att det är den modernistiska arkitekturtraditionen. skulle fungera. Tankar som ännu är giltiga. Att Fruängens centrum mer lämpligt att spela med dessa idéer än att kämpa emot. får behålla sin roll som tyngdpunkt i ett större omland än endast Nya byggnader i kv Direktrisen och Servitrisen avviker i högre utsträckning Fruängen bedöms också vara en i högsta grad relevant kulturhistorisk Grundstrukturen är stark och mycket svår att ändra på ett lyckosamt från 1960-talsbebyggelsen men det är fortfarande frågan om friliggande aspekt. sätt. Att tillföra mer av samma har därför ofta större möjligheter att byggnader med rektangulär plan. Genom markerade butikssocklar med en bidra i stället för att försämra, göra otydligt och slå sönder gestaltade gestaltning anpassad till befintliga kommersiella byggnader bedöms de ha helhetsmiljöer. en tydlig relation till det ursprungliga bebyggelsemönstret. Förtätning i idealstadsdelarna bör göras på ett sätt som inte resulterar Överlag bedöms den föreslagna förnyelsen och utvecklingen ha tagit Konsekvenser i att kvaliteter och värdefulla inslag förloras eller reduceras. Insatserna sin utgångspunkt i befintligt bebyggelsemönster och den renodlade Sett till de kulturvärden som är kopplade till den betydelse Fruängen bör göras där de kan stärka och tillföra. modernistiska stadstypologin. centrum har för stadsdelen Fruängen och för omlandet bedöms den Att analysera hur stadsdelen är planerad och utformad, vilka föreslagna utvecklingen vara gynnsam. Genom nya lokaler för bl. a. drivkrafter som ligger bakom och hur dessa kom till uttryck, är en dagligvaruhandel och med ett ökat befolkningsunderlag som i sin tur naturlig utgångspunkt. Likaså att utvärdera vad som fungerat bra, vad ger ett större kundunderlag och mer rörelse i centrum kan en önskvärd som tidigt ändrades samt vad den hittills genomförda utvecklingen aktualisering åstadkommas. av stadsdelen inneburit. Det är också viktigt att analysera vad övriga Att tillföra ett större antal nya bostäder i centrum bedöms kunna stärka kommande förtätningar inom stadsdelen kan komma att innebära för tryggheten och göra att centrum kan få en utökad betydelse även centrums förutsättningar. kvällstid. Ändrade förhållanden för parkering, möjligheterna till markparkering minskar till förmån för parkeringsgarage, kan eventuellt innebära föränd- ringar i vilka som besöker centrum för dagliga ärenden. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 61 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Det urbana i en parkstad Zontänkande Bilismens arv Centrum avviker markant från Fruängens övriga bebyggelse, det är I centrum förekommer, trots att fritidsgården ersatts med bostads- Det aktuella planarbetet innebär potentiellt stora förändringar av fråga om ett intensivt city i en parkstad. Ringgatorna formar i stora rätter, relativt få bostäder, särskilt i bemärkelsen familjelägenheter, det centrums ursprungliga struktur, de för tiden stora markparkeringarna delar en tydlig gräns mellan det upplösta modernistiska stadsbyg- är främst en kommersiell och servicebetonad del av Fruängen. Därtill kan komma att minska påtagligt. Att bygga bort markparkeringar gandet och ett tätt centrum med tydliga förebilder i den traditionella har centrum sin egen zonering med koncentrerade kommersiella delar innebär ofta relativt små problem från kulturhistorisk synpunkt staden. Dess byggstenar gator, torg och kyrka formar stora delar av och andra mer renodlat offentliga. Bostäder finns i de mest perifera eftersom funktionen parkering är en sekundär funktion till den dagens centrum. Men här finns också modernistiska inslag ständigt delarna, då vanligtvis ovan andra mer centrummässiga funktioner som huvudsakliga (boende, idrott, handel etc). I Fruängen bär dock närvarande i form av trafikseparerande lösningar, zonering och kontor eller vårdlokaler. markparkeringen på ovanligt rik information och förståelse för en goda möjligheter att gå torrskodd. Det är en stadskaraktär vi känner omvälvande tid där bilinnehavet i Sverige steg dramatiskt, från år där Tillkommande bebyggelse och ändringar bör göras med en igen från Stockholms modernistiska city med ett tredimensionellt bilen ännu inte börjat ses som ett problem utan som en symbol för medvetenhet om denna zonering. Om strukturen förändras bör stadsbyggande med trappförbindelser och gångtunnlar, flanörvänliga framgång och framtid. Fruängen och dess centrum var en plats där det finnas en läsbarhet kring de ursprungliga planeringstankarna. butiksgator och mer ödsliga baksidor. Den urbana karaktären är i bilen på allvar fått genomslag. Infartsparkeringen för park-and-ride- Zonering och programmering i det stora och lilla genomsyrade många avseenden stark med ett stort antal verksamheter som omges systemet torde vara en av de första medvetet anlagda sådana och planeringen i sådan omfattning att de är kulturhistoriskt betydelsefulla och länkas samman av utpräglat offentliga rum. den har en intressant koppling till Stockholms framsynta satsning på aspekter att hantera. tunnelbana, som är anmärkningsvärd i ett internationellt perspektiv Det är väsentligt att bygga vidare på denna hybrid av tät stad med eftersom staden var så liten jämfört med de metropoler som infört den traditionella förtecken och modernistiskt city. Man bör pröva att tidigare. använda samma verktygslåda vid utvidgning av centrumanläggningen men det kan naturligtvis också behöva införas andra grepp. För att i någon mån behålla möjligheterna att förstå bakgrunden till Konsekvenser Fruängens uppbyggnad och utveckling bör det vara fortsatt läsbart var Centrum bör från kulturhistorisk synpunkt ha en fortsatt tydlig urban Ett av planens syften är att tillföra ett betydande antal bostäder i centrum markparkeringarna ursprungligen var belägna. Att behålla markpar- inriktning med offentliga rum med stark offentlig karaktär. Det bör för att öka tryggheten. Tillkomsten av familjelägenheter innebär en kering i mindre skala bör övervägas. Möjligen kan också landskaps- finnas öppna och markerade bottenvåningar där det finns stöd och fortsatt utveckling i den riktning som inleddes när fritidsgården ersattes arkitekturen utformas på ett sätt som gör det möjligt att avläsa vad realism för lokaler. Det är av stor betydelse att centrum upplevs med bostäder. Att stadsdelens ursprungliga zonering då blir mindre som tidigare var parkeringsytor. Grundläggande för en fortsatt god tillgängligt och välkomnande och att det inte blir delar som upplevs tydlig är en naturlig följd, bostäderna (B enligt det vid tiden rådande läsbarhet kring denna intressanta bilanknutna historik är att den privatiserade eller mindre offentliga. ABC-idealet) bryter mer markant in i centrummiljön (C). Det bedöms nya bebyggelse som placeras på tidigare parkeringsyta genom sin dock fortsatt bli tydligt var centrummiljön börjar och slutar, centrum utformning blir avläsbar som tillägg. utvidgas inte på någon annan funktions eller zons bekostnad. Vad gäller zonindelningen inom centrum bevaras en god läsbarhet trots Konsekvenser det stora tillägget av bostäder. Den renodlade kommersiella kärnan blir Planförslaget bedöms ha hörsammat detta medskick. Planmönstret kvar längs den centrala delen av butiksgatan. Kyrkocentrum påverkas Konsekvenser behålls, rumsligheterna vid stråken och torgen blir än tydligare och inte direkt av planförslaget utan blir fortsatt väl avgränsat. Den mot vård Den föreslagna bostadsbebyggelsen i södra delen av centrum ersätter stadskvaliteterna bedöms överlag stärkas. inriktade delen bevaras och kompletteras men kommer även framledes en intensivt använd markparkering som funnits sedan centrum anlades. att uppfattas som en egen del i centrummiljön. Kollektivtrafikmiljön med Tillkomsten av bostadshus med balkonger kan innebära en viss Ingen ny markparkering tillkommer, däremot ett parkeringsgarage i tunnelbanestation och busstation blir kvar i befintliga lägen och påverkas förskjutning från det offentliga mot en mer privat karaktär. Gestaltningen anslutning till handelsytor likt i kv Direktrisen, även detta med infart från inte märkbart. av tillkommande byggnader med tydligt markerade socklar för centrum- Elsa Brändströms Gata. Detta innebär att befintlig grammatik i detta funktioner borgar dock för att fotgängare i centrum fortsatt kommer avseende förstärks. I de västra och södra delarna av centrum blir bostäderna mer påtagliga. uppleva sig befinna sig i en i hög grad offentlig miljö. I söder är det framförallt parkeringsfunktionen/en av parkeringszonerna Vad gäller läsbarhet av den södra markparkeringen som nu ianspråktas som påverkas. I väster är kv. Dansösen den del av det befintliga centrum Sett till modernismens sätt att skapa urbanitet kommer skärmtak som kommer det inte finnas några fysiska spår eller annat som visar att som redan har en tydlig funktionsblandning med butiker, kontor och ett möjliggör torrskoddhet, tydligt definierade flanörytor, undanskymd logistik marken tidigare använts för biluppställning. Det bedöms dock på ett större inslag av bostäder. Påverkan på ursprunglig zonering blir därför samt kopplingar mellan olika nivåer att behållas. En ny trappkoppling övergripande plan bli möjligt att avläsa att den täta grupperingen av inte så stor när bebyggelsen här ersätts. mellan Fruängsgången och Ellen Keys gata i kv. Förkunnelsen kommer punkthus i centrums södra del är ett tillägg från en tid långt efter att att stärka denna typ av kopplingar. centrumanläggningen först uppfördes. Medskicket bedöms ha hörsammats. Medskicket bedöms delvis ha hörsammats, det har inte visat sig vara realistiskt eller ur andra perspektiv önskvärt att gestalta marken på ett sätt som illustrerat att det tidigare varit parkering på platsen. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 62 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Den inre kärnan viktigare Solljus och vind Logistik som stör så lite som möjligt Även om Fruängens parkeringsytor kan ses som ovanligt värdefulla Under den modernistiska epoken var man i planeringssammanhang Genomtänkta logistiklösningar stod högt upp på önskelistan i från kulturmiljösynpunkt är de underordnade stråken och torgen som och i utformning av byggnader starkt styrd av ideal om solljusets planeringen av 1950- och 60-talens centrum. Underjordiska lastgator är avsedda för fotgängare och som utgör stadsdelens mest represen- välgörande verkan, både inomhus och i utemiljön. Beaktande av och lastfar innebar bättre framkomlighet och trivsammare miljöer ovan tativa rum, såväl vardagsrum som finrum. goda solförhållanden på strategiska platser var viktigt, det skulle vara jord. I Fruängen var den ursprungliga lösningen begränsad till en liten trevligt att strosa i centrum. Byggnaders volym och placering styrdes del av centrum. Detta innebar att lastning behövde ske i markplan Kyrkomiljön med påkostade och omsorgsfullt gestaltade byggnader av en strävan att undvika skuggning. Att slippa nordanvind och kunna och medförde baksidor mot offentliga rum, tydligast illustrerat i kv. och parkytor har en slags särställning och förändringar i dess gå torrskodd var andra faktorer som modernismens arkitekter ville Ballerinan där man sökte skyla detta med skyltskåp. Att skapa nya närområde behöver vara ytterst välstuderade. tillgodose. underjordiska försörjningslösningar bedöms kunna ge stora fördelar Tvåvåningsbebyggelsen i centrums hjärta bedöms dock vara av lika för kulturvärden. Om det inte är möjligt är det av särskild vikt att Ny bebyggelse i anslutning till centrum bör på ett övergripande plan högt värde. De välgestaltade byggnaderna med sina grafiska fasader på samma sätt som i projekteringen på 1950-talet söka minimera planeras efter liknande principer. Skuggning från ny bebyggelse bör och välbevarade fasadmaterial har större arkitekturhistoriskt värde de negativa effekterna av sådana nödvändiga funktioner som studeras för att minska påverkan på de mest betydelsefulla vistel- än högdelarna vars satta och breda volymer inte kännetecknas av en garageportar och lastmottag. seplatserna och stråken i den befintliga anläggningen. Uppkomst av lika utpräglad modernism. Tvåvåningsbyggnaderna ansluter därtill till besvärande vindar bör minimeras. de mest frekventerade centrumytorna och har stor betydelse för hur torgen upplevs och för centrummiljöns karaktär i allmänhet. Nya vistelsekvaliteter kan tillskapas utan att lika ensidigt fokusera på solbelysta platser eftersom vi idag ser ett ökat behov av beskuggade Konsekvenser Här i centrums kärna är det särskilt viktigt att vara lyhörd och platser men i centrummiljön överlag bör ursprungliga tankar om medveten i planarbetet. Ändringar av befintliga byggnader behöver Befintligt lastmottag och underjordisk lasthantering inom Direktrisen blir platser att njuta av solen fortsatt beaktas. vara utpräglat varsamma. Tillkommande eller förändrad bebyggelse kvar. I den nya bebyggelsen i kv. Dansösen tillkommer en ny inbyggd behöver utvärderas ingående efter hur den påverkar allmänna platser logistiklösning som värnar centrums trafikseparerade karaktär och gör att och vistelsemiljöer. de täta transporterna till och från funktioner som dagligvaruhandel inte stör centrumlivet. Konsekvenser Till butikerna i kv. Ballerinan blir logistiken fortsatt beroende av befintliga De två torgen som är öppna mot söder blir fortsatt öppna för södersolen lastdörrar på byggnadens södra sida. Att denna lösning blir kvar präglar Konsekvenser vilket betyder att de kommer att vara solljusbelysta ytor kring lunchtid. miljön mellan byggnaden och nya punkthus söder om kvarteret men Den inre delen av centrum med butiksgatan Fruängsgången kommer Skuggningen ökar dock på eftermiddagarna. För delar av kyrkcentrum detta kan inte betraktas som en negativ aspekt från kulturmiljösynpunkt att bibehålla sin struktur och i den mest centrala delen även sin innebär nytt punkthus i kv. Guvernanten mindre tillgång till kvällssol. eftersom befintlig lösning till stora delar bevaras. karaktär. Det centrala torget vid Fruängsplan blir väl igenkännbart och Höga byggnader kan ge turbulenta vindar som kan påverka vistelsekva- kommer att bevara sin funktion som centrums hjärta. Även det högre liteter. Den vindstudie som tagits fram visar ingen entydig bild kring de belägna Fruängstorget bedöms påverkas i liten grad. Det västra torget ändringar ifråga om upplevda vindar som bedöms uppstå. De ytor som kommer delvis behålla sin form och relation till stadsdelens stråk. Det har högst komfort och lämpar sig för sittande minskar i västra delen av bedöms dock påverkas långtgående av att dess planmått ändras, av centrum men ökar något på både Centrala torget och Fruängstorget att de karaktärsskapande formklippta lindarna inte längre kan beredas samt i Fruängsgången. Andelen ytor som har komfortnivå stående plats och av att nya byggnader ersätter befintliga och ger en annan minskar dock generellt i centrum, här kommer den upplevda vinden att rumslighet. bli mer påtaglig. Kyrkomiljön bedöms inte påverkas negativt. Nya storskaliga byggnader Medskicket har hörsammats. Den tillkommande bebyggelsen innebär i miljöns direkta närhet kan tvärtom stärka miljöns särprägel och de trots att den är omfattande och koncentreras till södra delen av centrum kulturhistoriskt intressanta kontrasterna mellan andliga och kommersiella en relativt liten effekt ifråga om solbelysta ytor. Avseende vindar innebär miljöer som redan finns etablerade här och i andra förortscentrum från höga punkthus negativa effekter men dessa balanseras delvis av tiden. utökade vistelsekvaliteter på platsbildningarna. De för centrum karaktäristiska och särskilt betydelsefulla tvåvånings- byggnaderna påverkas långtgående genom att två av dem rivs. Det är dock inte fråga om de två mest centrala och tongivande byggnaderna utan två något mer perifera. Rivningarna påverkar dock båda torgmil- jöerna, särskilt den västra. Att det tongivande tvåvåningsmotivet införs i de byggnader som ersätter bedöms mildra konsekvenserna märkbart. Sammantaget bedöms medskicket till stor del ha hörsammats, de mest centrala och betydelsefulla delarna av centrum är de som förändras minst. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 63 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Konsekvenser Rörelsemönster av betydelse för hela Stadsbilden runt om Planförslaget innehåller en ny grupp om fyra punkthus i centrums södra stadsdelen Miljön runt centrum är i Fruängen tämligen varierad och inte lika del, i anslutning till Fruängsgatan. Det blir en ny punkthusgrupp som När centrum utvidgas kan de befintliga mer än 60-åriga rörelse- utmejslad som i exempelvis Farsta, Högdalen eller Vällingby. I kommer att omforma stadsbilden. mönstren från och till centrum komma att förändras. Gångvägar till dessa stadsdelar finns en tydlig struktur med väl läsbara stadsbygg- Med det nya punkthuset i kv. Dansösen kopplas denna nya grupp närmast och från centrum tillhör den primära infrastrukturen i tunnelbane- nadsmönster som möter centrum. I Fruängen är grupperingen av samman med befintliga punkthus vid Eva Bonniers gata. Denna koppling städerna och dess täta relation till parkplaneringen utgör en bas för bebyggelsen friare och förtätningar runt centrum har gjort stadsbilden bedöms bli elegant och ge en god helhetsverkan men gör samtidigt stadsdelarnas kulturvärden. Planering av ny bebyggelse bör i så stor mer diversifierad. Det finns dock ett par punkthusgrupper som är stadsdelens ursprungliga grammatik mindre tydlig. Det blir inte lika tydligt utsträckning som möjligt undvika att förändra de etablerade rörelse- av stor betydelse för stadsbilden, längs Agnes Lagerstedts gata i att punkthusen helst ställdes i höjdlägen. mönstren om det riskerar att påverka parkstråken utanför centrum. De öster och vid Eva Bonniers gata i väster. Den östra gruppen har karaktäristiska gångtunnlarna som trafiksäkert leder människor under påverkats av ett förtätningsprojekt vid radens högsta punkt. Vid Kontrasten mellan centrum och omgivningen ifråga om stadsbild och ringgata och tunnelbanespår bör behålla sin viktiga roll. Eva Bonniers gata klättrar de ytterst tidstypiska punkthusen ännu karaktär påverkas långtgående. De låga centrumbyggnader som blir kvar relativt välbevarade uppför sluttningen. De ger en effektfull inramning blir inte påtagliga inslag sett från Fruängsgatan vilket gör att läsbarheten av centrum och utgör ett synnerligen viktigt stadsbyggnadsmotiv i kring det ursprungligen övervägande låga centrum i kontrast till punkthusen stadsdelen. Denna effekt har husgruppen längs en lång sträcka av på höjderna försvåras. Fruängsgatan. Även i korsningen Fruängsgatan - Elsa Brändströms Konsekvenser gata har punkthusen en viktig betydelse som kontrast till centrumbe- Den täthet som enligt planförslaget blir följden gör centrum fortsatt byggelsen. urskiljbart från omgivande luftigare bostadskvarter men distinktionen mellan Planförslaget syftar till att centrum inte helt ska vända matargatorna centrum och stadsdelen i övrigt blir omformad och mindre tydlig. ryggen. Genom tillkomsten av nya entréer och lägenheter med Det är också uppenbart att bebyggelsen i den flackare topografin norr fönster och balkonger mot gatorna kan tryggheten stärkas och en mer om centrum, mot Södertäljevägen, är lägre. En mellanskala med en typ av volymer som förvisso finns representerad omhändertagen helhetskaraktär uppnås. genom kv. Dansösen och kategoriboendet i Förkunnelsen utökas. Denna Att höjder betonats med höga punkthus och att lamellhusen dominerar typ av byggnader bidrar till en fortsatt distinktion mellan centrum och De befintliga primära gångstråken som lagts ut av de ursprungliga lägre landskapsavsnitt är ingen slump utan ett högst medvetet grepp bostadsgrannskapen där låga lamellhus, som norrut mot Södertäljevägen, stadsplanerarna i dalgångsparkerna kommer att bestå och bibehålla som bidrar till tunnelbanestädernas särpräglade stadsbild. Imposanta eller slanka punkthus dominerar. sin funktion och roll i stadsdelen. Gångtunnlarna mellan centrum och punkthusgrupper är ett av de starkaste uttrycken för 1940- och omgivningen behåller sina lägen och centrums entréer och kopplingar 50-talens omfattande utbyggnad av Stockholm. Att inte bygga bort Medskicket har delvis hörsammats. Att tillföra nya punkthus i den lågpunkt i ut mot stadsdelens grannskap kommer därmed att bestå. Föreslagen de stadsbildseffekter de har bör ges en hög prioritet i planering för landskapet som centrums lägre belägna delar utgör går emot ursprungliga breddning av tunneln under Elsa Brändströms gata kan i kombination tillkommande byggnader. planeringstankar men punkthusen placeras med medvetenhet om de med ny belysning i tunneln eventuellt bidra till att denna tunnel används i befintliga förutsättningarna ifråga om stadsbild och bedöms ge en god Likaså bör den jämnare hushöjden i andra delar hörsammas. Nya än högre grad. helhetsverkan. byggnader kan kontrastera mot den dominerande hushöjden men den Medskicket har hörsammats i hög grad. ursprungliga stadsbyggnadstanken bör inte göras otydlig och svårläst genom ogenomtänkt volymhantering eller alltför många avsteg från grundkaraktären. Den gröna fonden Ett särdrag för Fruängens centrum är den direkta visuella kontakten med sparad natur som möter den som kommer ut ur tunnelbanans huvudentré. Sikten över torget mot tallbacken visar att man kommit till en parkdominerad stadsdel och kontrasten mellan det intensiva torget med urban karaktär som torghandel och fontän å ena sidan och den kuperade naturmarken å den andra belyser centrums karaktär av ett stadsdelens nav som tydligt avviker från bostadsmiljöerna runt om. Kontakten med naturmarken i söder är en kulturhistorisk kvalitet att värna. Konsekvenser Den visuella kontakten med berget med sparad naturmark söder om Fruängsgatan kommer att snävas in något men förblir fortsatt tydlig. Medskicket har hörsammats. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 64 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Den konsekventa volymhanteringen bedöms vara väl anpassad till den Lågt men också varierade höjder Arkitektoniskt uttryck, material och kulör ursprungliga bebyggelsens renodlade modernistiska formspråk. Höga taksarger på punkthusen bidrar till att göra takuppbyggnaderna mindre Frågan om tillkommande byggnaders höjd och skala är alltid Centrumbebyggelsens färgskala och materialpalett är bortsett iögonfallande på avstånd. Att sargen bryts upp i ett övre band med något betydelsefull. I Fruängen och Fruängens centrum finns det en strikt från kyrkcentrum i hög grad enhetlig. Det finns en tämligen tydlig kontrasterande kulör och ytstruktur bedöms även som positivt för fasadge- en- och tvåvåningsskala i centrums kärna, mer varierade höjder i distinktion mellan centrumbebyggelsen och omgivande bostäder staltningen som helhet. Greppet bidrar till att markera takfotens linje och centrums utkanter och utanför ringgatan en normal 1950-talsskala. vad gäller volym, material och fasaduttryck. Det här är av stor vikt påminner om hur horisontella band av exempelvis plåt eller träpanel har Centrummarkören, det f.d. pensionärshemmet i kv. Direktrisen, är att reflektera över när det kommer till utformning av ny bebyggelse. använts i anslutning till platta tak inom den modernistiska arkitekturen. förvånansvärt låg. En utvidgning av centrum gör att ny bebyggelse hamnar mittemellan dessa två karaktärer. Bostadsvåningarna på punkthus och lamellhus föreslås utformas med Vid ett tillägg med flera nya byggnader i och runt centrum är det av ljusa putsfasader, och kommer således att bära likheter med befintliga stor vikt att studera hur nya byggnader ska förhålla sig till dessa Företrädesvis bör de nya byggnadernas utformning hålla sig mer bostadsinslag i centrum såväl som 1950-talsbebyggelsen i bostadsom- höjdskalor. Eftersom helheten inte är så strikt och centrummarkören till centrumarkitekturens gentemot de omgivande bostadshusens rådena runtomkring. Eftersom putsytor kan ges olika egenskaper bedöms inte utgör ett självklart riktmärke är det svårt att hitta ramar för mer ytmässiga och mer vågade arkitektur. Den emaljerade plåten det finnas goda möjligheter att balansera släktskap och läsbarhet kring byggnadshöjder. En viktig strävan bör vara att söka ett konsekvent och det vita teglet med stora kulörmässiga kontraster är ett så starkt ursprungligt och nytt. En utpräglad enkelhet i fönstersättning och fönster- grepp för att uppnå en relativ ordning och god läsbarhet kring den kännetecken för centrum att dessa material och uttryck bör hanteras former föreslås vilket bedöms ha ett välgörande släktskap med befintlig ursprungliga stadsplanen. med försiktighet, utan att det för den skull bör vara tabu att pröva dem arkitektur. Färgsättningen av lamellhusen med ljust grå puts bedöms som inslag i ny arkitektur. Det blir en avvägning hur stort släktskap som välanpassad. Inslagen av natursten som föreslås mellan fönster kan som ska sökas med den befintliga arkitekturen. I de nedre planen kan liknas vid en mer påkostad variant av de täta plåtpartierna i fönsterbanden mer långtgående likheter med befintliga butiksvåningar vara gångbart, på centrums befintliga bostadshus (centrummarkören, Kv Dansösen även motivet med enhetliga skärmtak kan prövas. Viktigt är att utform- Konsekvenser och Kv Förkunnelsens högdel), och ansluter väl till plattorna av gnejs i ningen siktar på att ge optimala förutsättningar för kommersiella Rivningarna av tvåvåningsbyggnader och ersättande av dessa med lokaler och andra centrumverksamheter. de centrumbyggnader som bevaras. De varmare färgtoner som föreslås högre volymer innebär en omfattande ändring och en mindre renodlad för punkthusens bostadsvåningar och påbyggnaden i Kv Förkunnelsen stadsbild. Tillkommande byggnader i centrummiljön bör om det inte finns (grå-beige respektive ljusrosa/terrakotta) bryter delvis mot centrumbygg- synnerligen starka skäl utformas med plana eller flacka tak av nadernas dominerande svart-vita färgskala och kan riskera att minska Greppet ifråga om tillkommande volymer bedöms dock vara konsekvent. modernistisk typ. skärpan i det grafiska uttrycket. De varma kulörerna har mer gemensamt Bevarade tvåvåningsbyggnader blir avläsbara, nya byggnader och med bostadsbebyggelsen utanför centrum. Att använda dem i högre påbyggnad norr om Fruängsgången hålls i mellanskala och höga utsträckning inne i centrum kan bidra till att kontrasterna minskar mellan punkthus i söder ger en ordning. Tvåvåningsmotivet lever vidare i nya den urbana och grafiskt präglade centrummiljön, och omgivande bostads- sockelbyggnader. områden. Detta kan i viss mån urvattna centrumkaraktären. Konsekvenser Centrummarkören i Direktrisen 2 kommer att få en försvagad roll i För de nya byggnadernas socklar som hålls i befintliga centrumbygg- Balkonger blir ett nytt inslag i den utpräglat offentliga centrummiljön. I de stadsbilden och inte längre upplevas som en centrummarkör. Att den naders en- och tvåvåningsskala plockas befintliga byggnaders grafiska flesta fasader som vetter mot det primära centrumstråket och torgytorna överstigs i höjd av de nya punkthusen bedöms inte vara lika proble- fasaduttryck upp. Slammat vitmålat tegel och ljusgrå puts i kombination är balkongerna dock förhållandevis begräsade till storlek och antal, och matiskt som om byggnaden hade varit ett verkligt utropstecken likt med vertikala band av mörkgrå keramik ger ett svartvitt intryck med kommer sannolikt inte att märkbart störa upplevelsen av det publika. centrummarkörerna i exempelvis Västertorp, Hägerstensåsen och skarpa kontraster som kommer att ha ett tydligt släktskap med den På lamellhusens gavlar mot väst finns dock utskjutande paket med Bandhagen. befintliga arkitekturen. Samtidigt blir det väl urskiljbart som en del av långsträckta balkonger som närmast har karaktär av loftgångar. Dessa stör Medskicket har hörsammats då man sökt hitta ett konsekvent förhåll- centrumförnyelsen. Stående keramik förekommer i den ursprungliga delvis den rena volymhanteringen och kan riskera att bli ett iögonfallande ningssätt ifråga om höjdskala. materialpaletten i centrum men har en undanskymd roll. Emaljerade element, särskilt västra gaveln på Kv Servitrisen som vetter mot centrala aluminiumplåtar plockas inte upp som fasadmaterial i ny bebyggelse torget. För västra gaveln i Kv Direktrisen, som vetter mot Elsa Brändströms och förblir således ett utmärkande karaktärsdrag för de ursprungliga gata, är detta mindre av ett problem. I lamellhusen föreslås generellt täta byggnaderna. Den nya bebyggelsens omfattning medför dock att partier av betong, puts eller natursten på nedre delen av balkongfronterna Busstationen mindre känslig de karaktäristiska plåtarna inte längre kommer att upplevas som ett mot söder och väster. Detta är ett något främmande inslag i centrummiljön Öster om tunnelbanestationen sträcker busstationen ut sig på en plan genomgående element för centrumanläggningen som helhet. och kan göra att balkongerna upplevs mer framträdande jämfört med helt genomsiktliga räcken. Samtidigt ger de täta partierna en viss avskärmning yta. Denna yta förefaller vara större än vad som behövs för kollek- Från centrums karaktärsdrag föreslås även motivet skärmtak med som kan bidra till en rimlig balans mellan halvprivat och offentligt, och tivtrafiken. Kulturvärdena på platsen är relativt begränsade, det är i undersida av trä tas upp som avslut av sockelbyggnader och visst kanske även minska risken för missprydande insynsskydd och synlig första hand kontinuiteten i busstrafiken som är betydelsefull. Även väderskydd. Skyltband plockas också upp från befintliga byggnader förvaring på balkongerna. naturmarken direkt norr om bussytan är mindre känslig att bebygga som ett sammanhållande drag, men ges en mer samtida utformning. från kulturmiljösynpunkt. Skyltbanden föreslås vara utformade i matrisgjuten betong med någon Medskicken om arkitektonisk utformning bedöms i hög grad ha form av stående profilering, eventuellt brädmönstring. Detta bedöms hörsammats. kunna bli ett inslag av hög kvalitet som utgår ifrån befintlig materialpalett och bär vissa likheter med exempelvis de planteringskar och murar som Konsekvenser är gjutna av betong och har ett dekorativt reliefmönster. Ingen ny bebyggelse tillkommer på busstationen eller naturmarken inom ramen för denna plan. Medskicket har därför inte kunnat hanteras. Nya byggnader ges räta och skarpa hörn lika befintliga centrum- Rivningen och nybyggandet inom kv. Servitrisen innebär ingen byggnader och plana tak med indragna teknikuppbyggnader. Även betydande påverkan på läsbarheten kring den knutpunkt som bussta- takuppbyggnaderna är rakavslutade och har en strikt geometrisk form. tionen utgör. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 65 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Mindre känsligt i norr Markbehandling Skydds- och varsamhetsbestämmelser Överlag är det mindre kulturmiljöintressen norr om centrum. Den Centrum präglas av gatukontorets fokus på tåliga och beständiga Befintlig centrumbebyggelse som ska bevaras bör i en ny detaljplan begränsade verksamhetsbebyggelse som kom på plats öster om material och rejäla utföranden, något som var särskilt tydligt under ges ett långsiktigt och väl utformat skydd i form av skydds- och tunnelbanespåren och i kv. Damskon har visst värde och har delvis 1960-talet. Befintliga markytor bör inte förändras ytterligare i riktning varsamhetsbestämmelser. Bestämmelserna bör ge tydliga ramar redan ersatts. Infartsparkeringen är kulturhistoriskt intressant men bort från ursprungsutförandet. Den grundläggande grafiska effekten för förvaltning och utveckling men inte hindra den typ av vanligen bidrar inte med miljöskapande värden. Även rivningen av ungdoms- i betongplattor i två olika kulörer kan med fördel återintroduceras om förekommande ändringar som krävs i kommersiella sammanhang. gården och ersättandet med nya bostadsvolymer i kv. Direktrisen har behov finns av omläggning. Utformningen av tillkommande ytor bör De ursprungliga byggnaderna kommer med stor sannolikhet att i medfört att en utveckling norr om centrum bedöms kunna bli mindre ta sin utgångspunkt i den befintliga materialpaletten men tillämp- framtiden behöva en utvecklad och mer utrymmeskrävande ventila- problematisk från kulturmiljösynpunkt. ningen kan vara kreativ och nyskapande. Åtgärder för att omhänderta tionslösning. Detaljplanen bör medge någon typ av konsekventa och dagvatten och skyfall bör inte bli utpräglat iögonfallande. enhetliga tillägg på tak för ny teknik. Även fontäner och karaktärsskapande murar skulle med fördel kunna förses med lämpliga bestämmelser för att säkra ett långsiktigt skydd Konsekvenser Konsekvenser och tillvaratagande. Den utveckling av centrum som aktualiseras av detaljplanen inbegriper Indelning av markbeläggningen i geometriska fält för grafisk effekt inga delar norr om befintligt centrum. plockas upp i förslaget. Detta framgår av planerna för västra och centrala torget, där torgytan föreslås få två rektangulära fält i norr och söder med kontrasterande beläggning. Det framgår dock inte med Konsekvenser tydlighet vilket material som avses användas till dessa fält. Del av de Befintliga byggnader som bevaras beläggs med rivningsförbud. De Väl vald grönska befintliga mörkare betongplattorna på västra torget måste tas bort till förses även med skyddsbestämmelser som riktar in sig mot de viktigaste Grönskan i centrummiljön är sparsmakad. Det finns en skarp kontrast förmån för nya regnbäddar. I en av illustrationerna har resterande del av karaktärsdragen, byggnadernas volym och strikta form. mellan kultiverat och strikt i centrum och den naturliga blandskogs- av det rektangulära fält där de mörkare plattorna ligger idag ersatts av Förslaget till utformningsbestämmelse som begränsar höjden på vegetationen i stadsdelen i stort. Detta förhållningssätt understryker smågatsten. Smågatsten finns i den befintliga materialpaletten men tekniska installationer ovan nock möjliggör att tillägg på tak hanteras centrums stadsmässighet och bör även fortsättningsvis tillämpas. ger ett något annorlunda intryck. Med grå granit som i illustrationen konsekvent och minskar risken för att de blir stora och iögonfallande. blir kontrasten mellan ytorna inte lika skarp som dagens utförande. Skyddsbestämmelsen q3 som meddelas för Förkunnelsen 3 säkrar – Det är positivt att den grafiska fältindelningen återinförs på torgytor där undantaget den del som föreslås byggas på - byggnadens modernistiska den tidigare funnits. Bäst vore om även typen av beläggning följde det komposition med hög- och lågdelar samt de betydelsefulla ljusgårdarna historiska utseendet, så att den effekt som ursprungligen eftersträvats (varav den ena utgör del av Fruängsgången). Konsekvenser blir tydlig. Det bedöms vara lämpligt att skyddet av de befintliga byggnadernas I planförslaget utgår de formklippta lindarna och ersätts med andra träd Regnbäddarna medför stor åverkan på södra delen av västra torget fasader och skärmtak görs genom varsamhetsbestämmelser (k1 och som inte uppvisar samma stramhet till form och placering. Ytterligare och förändrar i hög grad karaktären på denna del av platsbildningen. k2). Befintliga fasadmaterial är delvis sådana som inte är möjliga eller träd föreslås på att flertal platser där det inte finns träd idag, ibland De nedsänkta planteringarnas utformning har ingen tydlig förankring i problematiska att underhålla. Byte till välanpassade nya delar behöver som rader och i andra fall som mer organiskt utplacerade solitärer för den befintliga miljöns estetik, utan bildar tillsammans med spängerna därför vara tillåtet. Många inslag såsom aluminiumdörrar och skyltfönster att skapa skugga i valda lägen. Därtill föreslås klätterväxter på tak och ett mer naturlikt och organiskt inslag som omformar platsen och delvis är delvis redan bytta och bör inte omfattas av mer långtgående skydd än fasader, vilket är en form av mer vildvuxen grönska som avviker från även rörelsemönstren. Detta bidrar till att den urbana, geometriska och varsamhetsbestämmelser. striktheten i centrummiljön. Det föreslås även nedsänkta planteringar strikt kultiverade karaktären försvagas i denna del. Att exempelvis rama för regnvattenhantering på västra torget och Fruängsplan som tillför in planteringarna med stenmurar eller räfflade betongkanter lika de som För skulptur och fontäner meddelas skyddsbestämmelse vilket bedöms en mer lummig grönska. Sammantaget blir det ett märkbart tillskott av finns i miljön hade kunnat vara ett sätt att anpassa dem bättre till befintlig vara lämpligt. Den generella varsamhetsbestämmelse som omfattar grönska och växtlighet, som i flera delar har en mjukare framtoning karaktär. belysningsarmaturer, murar och trappor samt planteringskar ger än befintliga formklippta träd och planteringar. Detta gör att det starkt förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av landskapsarkitekturens geometriska formspråket som präglat såväl byggnader som landskaps- Att Fruängsplan närmast Fruängsgatan förses med en ny plantering för 1960-talskaraktär. arkitektur och grönska i centrummiljön blir mindre tydligt. Att lindarna regnvattenhantering och eventuellt ny markbeläggning med smågatsten tas bort innebär att ett av få gestaltade gröna element försvinner, och (enl. illustration från Equator) kan bidra till att denna yta får mer karaktär att de miljömässiga kvaliteterna på västra torget påverkas negativt. av torg än renodlad vändplats. Att plocka upp befintliga markmaterial Medskicket har hörsammats. Regnbäddarna och tillhörande spänger på södra delen av västra torget som smågatsten eller betongplattor samtidigt som ytan förblir tillgänglig har också en mer naturlig prägel, och förändrar dramatiskt upplevelsen för biltrafik bedöms välgörande. Kombinerat med ny inramande av den idag helt hårdgjorda platsen med grafisk markbeläggning och bebyggelse och regnbädden som har en mer samtida karaktär ger detta endast små muromgärdade planteringar närmast gåmgtunneln längst i en god balans mellan nytt och anpassning till befintligt. söder. Dessa befintliga planteringar tas bort. Liknande muromgärdade Den nya markbeläggning som föreslås i östra delen av centrum, i planteringar föreslås dock i anslutning till fasad på vissa byggnader, anslutning till Kv Förkunnelsen, kan bidra till att göra inramningen av exempelvis Kv Dansösen. Detta grepp är välgörande och bygger vidare platsen mer omhändertagen. Samtidigt kan en ny beläggning med på befintlig karaktär. Fasadväxter är i sig inte något främmande inslag samtida karaktär göra uttrycket mindre renodlat. Tillägget bör vara när det kommer till modernistisk arkitektur, om än de avviker från den så pass diskret att det inte riskerar att störa upplevelsen av helheten ursprungliga karaktären i Fruängen centrum. Tillskottet av grönska på tillsammans med kyrkcentrum. tak och fasader bedöms dock kunna bidra med nya kvaliteter. Medskicket har delvis hörsammats. Medskicket har inte hörsammats. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 66 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Konsekvenser i relation till Stadsmuseets riktlinjer Här bedöms förslagets konsekvenser i relation till riktlinjer som framförts i Stadsmuseets kulturmiljöanalys för Fruängen från 2023. Eftersom Stadsmuseets rapport behandlar hela stadsdelen har ett urval gjorts av de riktlinjer som bedöms ha särskild relevans för centrummiljön. Riktlinjer från kulturmiljöanalysen återges i lila text och medskicket behandlas i underliggande kommentar. ”Kompletteringar bör utgå från stadsdelens befint- ”Utgå från befintlig struktur, nivåskillnader och ”Låt gågator fortsätta vara gågator. Utgå från liga karaktärsområden, topografi och de skala vid kompletteringar. Undvik påbyggnader för centrumanläggningens trafikseparerade struktur, geografiska gränserna för olika hustyper och att upprätthålla den tidstypiska centrumkaraktär sammankopplad med omgivningen via planskilda skalnivåer” som fortfarande präglar Fruängen och många gångtunnlar” liknande stadsdelar från tiden” Konsekvenser Konsekvenser Konsekvenser De tillägg med nya volymer som föreslås i centrum hålls inom centru- Trafikstrukturen förändras inte vid sidan av att Fruängsplan inte får manläggningens nuvarande gränser. Punkthus som är karaktärs- Centrums struktur med uppbyggnaden i Fruängsgången och de samma trafikprägel som hittills och att markparkeringen i anslutning till bebyggelse inom stadsdelen och vanligtvis förlagda till höjdlägen två torgen samt nivåskillnader som kopplar ihop huvudstråket med Fruängsplan och Fruängsgatan utgår. flyttas in i karaktärsområde centrum där de inte förekommer hittills. Fruängstorget behålls. Nivåskillnader behålls. Trapp- och ramplös- Hustypen punkthus förekommer dock inom eller i tät anslutning till ningar som ersätts hanteras på liknande sätt där förbindelser Medskicket bedöms ha hörsammats. andra samtida centrumanläggningar i Stockholm och är därför inte behöver ersättas. En ny trappa tillkommer för att förbättra kopplingar. främmande inslag ihop med tvåvåningsbebyggelse. I centrums östra del, kv. Förkunnelsen, föreslås en påbyggnad av vårdbyggnaden som påverkar kompositionen av hög- och lågdelar. Medskicket bedöms delvis ha hörsammats. Inom centrums kärna är det inte aktuellt med påbyggnad av några befintliga byggnader, men att två tvåvåningshus ersätts med ”Bevara befintlig kontrast mellan den mer urbana sexvåningsbyggnader kan i någon mån jämställas med påbyggnader. och kommersiellt inriktade centrumanläggningen Att tvåvåningsmotiv och skärmtak tillämpas på nya byggnader mildrar och omgivande bostadsområde, med ringgator som effekten av högre hushöjder påtagligt när man rör sig i centrummiljön. tydlig gräns” ”Höga hus bör generellt undvikas men kan Medskicket bedöms delvis ha hörsammats. prövas i storskaliga miljöer intill tunnelbanespår, i anslutning till befintliga grupper av punkthus, som fondmotiv eller som accenter av befintliga höjder i Konsekvenser ”Ta hänsyn till ursprunglig relation mellan centru- landskapet” manläggningens stråk, gator, torgbildningar och Centrum utvecklas inom sina egna gränser. Aktiveringen av ringgatorna omgivningen, med nordsydlig och östvästlig innebär inte att kontrasten mot omgivande kvarter minskar. axialitet samt rumsbildningar med fondmotiv” Medskicket bedöms ha hörsammats. Konsekvenser Punkthusen i tolv våningar får anses som höga. De placeras i anslutning till den stadsbildsmässigt effektfulla ensemblen vid Eva Bonniers Gata. De fyra punkthusen bedöms även bilda ett starkt motiv Konsekvenser i sig själva vilket kan vara relevant i samband med detta medskick. Relationen med omgivningen förändras visuellt genom tillkomsten Medskicket bedöms delvis ha hörsammats. av nya eller skalmässigt annorlunda byggnader men inte funktionellt bortsett från en ökad närvaro och aktivering av gaturummen. Vid torgbildningarna bibehålls mycket av kontakten med fonderna mot söder. Vid västra torgets norra sida ändras fondmotivet till en ny byggnad som begränsar kontakten med omgivningen. Samma byggnad, Direktrisen 1, påverkar även fondmotivet i form av en punkthusrad vid Fruängstorget. Medskicket bedöms ha hörsammats vad gäller struktur och delvis ifråga om fondmotiv. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 67 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ”Utgå ifrån ursprunglig gestaltning, materialitet ”Kompletteringar bör även prövas beträffande ”Stenmurar, terrasser, blockstegstrappor, räcken och färgsättning vid åtgärder som rör befintlig parkeringsytor i och invid centrum, liksom ytan och staket i järnsmide från anläggningstiden bör bebyggelse och utemiljö. Ursprungliga delar bör så vid bussterminal, dock med hänsyn taget till bevaras. Kompletteringar bör utföras med lika långt som möjligt bevaras”. ovanstående punkter”. gedigna material och ansluta till befintlig karaktär”. Konsekvenser Konsekvenser Konsekvenser Planförslaget syftar inte till att förändra annat än vårdbyggnaden som En stor del av de ursprungliga inslagen i landskapsarkitekturen kommer Parkeringsytan vid Fruängsgatan söder om kvarteret Ballerinan föreslås få en mer arbetad och distinkt utformning mot Ellen Keys att bevaras, men flera trappor och murar i anslutning till byggnader bebyggs. Den nya byggnaden i kv Servitrisen innebär en ändring av Gata. Avseende utemiljön utgår de karaktärsskapande formklippta som rivs kommer att påverkas. Enligt förslaget ska dessa trappor fasaduttryck och skala mot bussterminalen vilket visar att förslaget tagit lindarna. Fontänen Fruarna får en ändrad inramning när fotavtrycket byggas om, förses med nya vilplan och kompletteras med handledare. fasta på att känsligheten är mindre vid bussterminalen. växer på byggnaden i Direktrisen 1. Förslagen till förändringar av I praktiken kommer trapporna sannolikt behöva demonteras/rivas för markbeläggning tar inspiration från ursprunglig indelning i grafiska Medskicket bedöms ha hörsammats. att sedan återmonteras i anslutning till nya byggnader med föreslagna fält. Material och utförande redovisas inte specifikt men det finns en komplement och justeringar. Det framgår dock inte i vilken grad tydlig ambition om att utgå från centrums befintliga materialpalett. Del befintligt material (sten och trappräcken) avses återanvändas, vilket av de ursprungliga mörkare grå betongplattorna tas bort och så även material som ska användas till vilplan, hur de nya ledstängerna ska se tre mindre muromgärdade planteringar vid västra torget. Fontäner, ut och huruvida dessa kommer att ersätta befintliga handledare och belysningsstolpar samt raden av Robiniaträd vid centrala torget räcken. Ökad komfort och tillgänglighet anges som motiv till föränd- ”Vid komplettering längs gata bör stadsdelens bevaras. Regnbäddar, träspänger och del av den nya grönska som ringarna av trapporna. Om detta även skulle kräva förändrad lutning, föreslås avviker mer tydligt från ursprunglig karaktär. befintliga karaktärsdrag med förgårdsmark vara höjd eller djup på plan- och sättstegen kan det eventuellt vara svårt att vägledande”. tillgodose önskemålen med befintliga stenblock. Förändringarna kan i Medskicket har delvis hörsammats. sådant fall bli mer långtgående än vad som beskrivs i aktuellt förslag. Ambitionen att bygga om trapporna är god. Om en stor del av ursprungligt material i form av stenblock och karaktärskapande räcken ”Kompletteringar kan prövas i centrumområdets och handledare kan bevaras vid ombyggnad medför detta ingen norra del, norr om kvarteret Direktrisen 3 samt Konsekvenser uppenbar negativ påverkan. Om kompletterande delar som vilplan och från bussterminalen norrut, dock med hänsyn till ledstänger kan utföras som diskreta tillägg i material och utförande som Nya bostadshus i centrum planeras utan förgårdsmark. Det finns ingen områdets övergripande karaktär och terrängan- ansluter väl till karaktären bör även denna påverkan kunna begränsas. befintlig förgårdsmark vid Fruängsgatan att bevara men en mindre passade skala”. Vid eventuell ersättning av trappräcken förutsätts nya räcken vara underbyggd yta tillskapas i anslutning till gångtunneln vid västra torget. svarta för att bibehålla ett tidstypiskt utförande och grafisk karaktär. Måtten på platsen har inte medgivit förgårdsmark. Förgårdsmark bedöms heller inte vara lämplig vid nya lokaler. Vid Elsa Brändströms Murar och terraserade planteringar avses bevaras i största möjliga Gata anordnas in- och utfart till nytt garage på yta som annars hade mån och delar som rivs ska kompletteras på ett sätt som upprätt- kunnat utgöras av grön förgårdsmark. håller befintlig karaktär. Detta förhållningssätt är positivt ur kulturmil- Konsekvenser jösynpunkt. Medskicket har inte hörsammats men bedöms heller inte ha full Norra delen av centrum ligger utanför planområdet, och ny relevans i centrummiljön. bebyggelse i dessa lägen har därför inte utretts inom ramarna för projektet. Det finns dock planer på att studera detta i ett kommande Medskicket har hörsammats i hög grad. planarbete. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 68 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Samlad bedömning Motiverad utvidgning men delvis nya drivkrafter De mindre bostäder som föreslås som en tillbyggnad ovanpå I kv. Guvernanten har befintliga delar som föreslås rivas tydlig baksideska- Att Fruängen centrum, som sedan det stod färdigt har en stor betydelse vårdbyggnaden bedöms vara förenliga med de ursprungliga planerings- raktär och de kulturvärden som förloras vid rivning bedöms vara mer som nod och kommersiell och social tyngdpunkt i sydvästra delen av tankarna. Kategoribostäder i något mer perifera lägen stämmer väl med begränsade. Stockholm, kan utvecklas för att ”växa ikapp” sin omgivning och behålla 1950- och 60-talens tankar om att förlägga denna typ av bostäder i direkt sin betydelse bedöms ha stor kulturmiljömässig relevans. Ytterstadens kontakt med kommersiell och samhällelig service. Nya byggnaders typ, skala och gestaltning bebyggelsemönster med tydligt avgränsade grannskapsenheter och tunnel- Ny föreslagen bebyggelse är i grunden renodlad till sin sort med punkthus banestäder sammankopplade till stadsdelsgrupper är ett stockholmskt Ändringar av stadsbild och relation till och lamellhus men fotavtrycken för punkthusens sockelbyggnader varierar fenomen som är starkt präglande och som influerat andra städer. Särskilt omgivningen beroende på förutsättningarna i kv. Guvernanten, där delar av befintlig uppmärksammade är ABC-städerna (Arbete, Bostad, Centrum - främst Genomgången av vyerna som illustrerar skillnaden mellan befintlig situation bebyggelse ska bevaras, och i Dansösen, där större kommersiell yta Vällingby och Farsta men även Högdalen, Skärholmen och Kista kan och planförslaget visar att det blir medelstora och i något fall även stora och parkering ska tillskapas. Här kombineras de två typerna punkthus nämnas) som representerade en ny syn på ytterstaden och uppgraderade negativa konsekvenser för kulturmiljön från vissa punkter i omgivningen. och lamellhus. Den föreslagna strukturen med dessa så långt möjligt dess status som god livsmiljö. Fruängen är inte en utpräglad ABC-stad, Såväl blickar in mot centrum som kontakten med omgivningen påverkas konsekventa tillägg med punkthus i södra delen av centrum och lamellhus därtill är den för liten och har för få arbetsplatser, men ABC-stadens långtgående. Sett utifrån skymmer nya byggnader i hög utsträckning de vid Fruängsgången bedöms vara väl anpassad till förutsättningarna. grundläggande funktionsseparerade struktur och stora lokala utbud finns tvåvåningsbyggnader som blir kvar i centrum och befintlig centrummarkör här. Även skalhanteringen är konsekvent med sockelbyggnader i ett och två förlorar i betydelse. Sett inifrån-ut påverkas sikten mot och synligheten plan, en mellanskala i sex våningar som knyter an till den befintliga skalan Planförslaget innebär en omfattande förnyelse av centrum. Drivkraften är av den för 1950-talsstadsdelarna kännetecknande punkthusgrupperna, och punkthusen som har en höjdskala som överstiger befintlig centrum- en strävan att utöka utbudet av lokaler och stärka handeln och servicen, däribland från den övre tunnelbaneentrén. Från den viktigaste entrén markör men inte punkthusen i omgivningen. Detta bedöms vara mycket men lika viktigt är numera att öka tryggheten i och kring centrum. Ett stort till stadsdelen, tunnelbaneutgången, består den viktiga kontakten med väsentligt ur kulturmiljösynpunkt. Ursprunglig centrumanläggning har en inslag av bostäder är ett medel för att stödja efterfrågan men framförallt naturmarken. varierad höjdskala kring en enhetlig kärna och det bedöms vara av stor vikt för att tillgodose trygghetsaspekten. Fram till idag har bostäder haft en Den föreslagna nya byggnaden inom Direktrisen 1 bedöms i hög grad att inte skapa en alltför rörig stadsbild. Det bedöms även vara betydelsefullt underordnad roll i centrum och bortsett från det sentida tillägget i kv. bidra till att konsekvenserna för kulturvärden och stadsbild blir betydande att punkthusen, som kommer att bli de nya centrummarkörerna, inte blir för Direktrisen, på platsen för den tidigare ungdomsgården, har det främst varit negativa. Byggnaden är belägen vid två av centrums torg och den påverkar satta utan resliga. De bör för den skull inte dominera i relation till befintliga fråga om kategoribostäder och inte familjelägenheter. Enligt 1950-talets sätt genom sin skala såväl rumsligheten vid platsbildningarna som kontakten punkthus. Föreslagen höjd bedöms vara väl avvägd. att se skulle barnen i första hand bo i de renodlade bostadskvarteren med med omgivningen. Det ändrade fotavtrycket bidrar dessutom till att den nära tillgång till lekplatser och park. Påbyggnaden på vårdbyggnaden avviker sett till skala och gör spelet karaktärsskapande gruppen av formklippta lindar på västra torget måste mellan befintliga låg- och högdelar i östra delen av centrum svagare. Bostäderna tillkommer i nya volymer som uppförs på befintlig markpar- utgå. Bakom förslaget att lindarna föreslås utgå finns även trygghetsskäl. kering eller som ersätter några av de befintliga byggnaderna. För att Sockelmotivet på nya byggnader bedöms som genomarbetat. Det har ett Den nya punkthusgruppen i södra delen av centrum är närvarande tillgodose behov av grönska och lek anläggs gröna gårdar på tak. Detta tydligt släktskap med befintliga centrumbyggnader men kommer samtidigt i samtliga vyer men den bedöms inte nödvändigtvis ha en påtagligt får stor betydelse för det fysiska uttrycket men ger också en betydande att vara läsbart som nytt. Glasade butikslokaler, skärmtak och skyltband negativ inverkan på kulturmiljön. Från någon vypunkt skymmer den påverkan på den funktionsseparerade stadsdelens uppbyggnad. Att lever vidare som sammanhållande element men får ett delvis uppdaterat befintlig bebyggelse men i stort är den ett konsekvent grepp som tydligt bostäderna, B i ABC-systemet, blir betydligt fler inom C – Centrum betyder utseende i nya byggnader. Materialen ansluter väl till befintligt och det markerar centrum och bildar en lätt läsbar utvidgning av centrum. Genom en mindre renodlad uppbyggnad av stadsdelen. C:et blir dock inte mindre grafiska svart-vita uttrycket plockas upp som en bärande del i gestalt- att den ”kopplar på” den stadsbildsmässigt starka punkthusraden som utan behåller sitt fotavtryck och expanderar något. Den ursprungliga ningen. klättrar uppför Eva Bonniers Gata bedöms den även tillföra kvaliteter till strukturen blir fortsatt läsbar, främst genom att samtliga nya byggnader en stadsbild som har skulpturala inslag och där grupper av byggnader Volymbehandling, fasadmaterial, fönstersättning och takavslut på bostads- har en tydlig centrumkaraktär i sockelvåningarna. Funktioner som hör till används som accenter och utropstecken. våningarna bedöms som väl anpassade till sammanhanget. Detaljering bostäderna såsom cykelförråd och miljörum kommer dock att ta plats i med inslag av natursten på lamellhusen och kontrasterande ytstruktur/ delar av sockelvåningarna. Den loftgångsbyggnad som föreslås som påbyggnad på vårdbyggnaden i kulör vid takfoten på punkthusen bedöms kunna bidra med kvaliteter. kv. Förkunnelsen påverkar också kontakten mellan centrum och omgivande Bostäderna kan dock tillkomma utan någon större påverkan på de rörelse- Färgsättningsförslagen med grå-beige kulör till punkthusen och rosa/ kvarter då den blir något av en siktbarriär för den öst-västliga kontakten mönster som finns inprogrammerade i centrum från början genom den terrakotta till påbyggnaden i Kv Förkunnelsen bedöms dock som mindre genom centrum. Den påverkar även den renodlat modernistiska volymhan- konsekventa trafiksepareringen. Att anpassa bebyggelsen efter dagens lämpliga, då varma kulörer i stor mängd kan bidra till att ta udden av det teringen i östra delen av centrum. rörelsemönster där människor faktiskt rör sig även längs gatorna och inte grafiska uttrycket i centrum. Rosa/terracotta har ingen förankring i centrum- endast i parkstråken kan göras utan att läsbarhet eller betydande arkitek- miljön och skulle bli tydligt avvikande. Den ljusgrå kulör som föreslås till Rivningar av grönklassade byggnader toniska kvaliteter utgår. Ursprungliga planeringstankar om renodlade lamellhusen bedöms fungera väl. Balkonger blir ett nytt inslag som delvis ringgator för biltrafik kommer att bli något svårare att avläsa. De rivningar som ett realiserande av planförslaget kräver bedöms ge avviker från ursprunglig karaktär, då befintliga bostäder i centrum haft upphov till medelstora till stora negativa konsekvenser för kulturvärdena i inga eller endast mycket få balkonger i mindre synliga lägen. Balkongerna Ögon på gatan innebär även ögon på torg och stråk som idag är i så hög Fruängen centrum. Minskningen av det ursprungliga byggnadsbeståndet som föreslås mot centrumstråk och torg är mestadels relativt begränsade grad offentliga till sin karaktär genom att det privata är så lite närvarande. för med sig att upplevelsen av centrum som helgjuten och sammanhållen till storlek och antal, och bedöms därför inte bli påtagligt störande i den Vilken påverkan bostäderna får på centrums utpräglat offentliga karaktär är tidstypisk miljö påverkas märkbart. Störst blir påverkan vid västra torget utpräglat offentliga miljön. Mot centrala torget föreslås dock loftgångslika svårt att bedöma. Balkonger och bostadsfönster några våningar ovan torg där de två byggnader som har störst betydelse för inramningen försvinner. balkonger i Kv Servitrisen, vilka riskerar att bli ett mer iögonfallande och gångstråk kommer att innebära skillnader i relationen mellan offentligt Rivningarna påverkar även upplevelsen av centrum från huvudstråket element med tydlig privat bostadskaraktär. För att att upprätthålla centrums och halvprivat och därmed hur det upplevs att vistas i och röra sig genom Fruängsgången, från gångstråk som ansluter till centrum, från busstationen urbana, kommersiella karaktär och läsbarheten av zoneringstankarna centrum. Karaktären av ett renodlat centrum med uppenbara likheter med och från bilvägarna som ringar in centrumanläggningen. är det viktigt att uttryck som är starkt förknippade med privata bostäder citykärnan kommer att ändras märkbart. begränsas. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 69 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Landskapsarkitekturen påverkas Bilismens betydelse bevaras Centrummiljön utgörs av relativt enhetliga byggnader med för modernismen med centrumstråket även från gångtunneln. Siktlinjen mot Fruängsgången Fruängen centrum planerades och byggdes i en tid som är särskilt sett urban prägel. Denna stadsmässiga karaktär förstärks av urbana från vypunkter i och i anslutning till tunneln på västra torget bedöms inte intressant ur ett samhällshistoriskt perspektiv på så sätt att massbi- element som rätvinklighet och definierade platsbildningar. Genom en strikt som överordnad ur kulturmiljösynpunkt. lismen fick sitt definitiva genombrott. Trafikplaneringen kom att influera landskapsarkitektur med stiliserade avskalade former och en materialpalett stadsplaneringen på djupet. Centrummiljöns uppbyggnad präglades Övriga åtgärder i form av planteringar för regnvattenhantering, partier med typisk för 1960-talet i allmänhet och för Stockholms gatukontor i synnerhet i hög grad av hur bilar skulle röra sig och ställas upp. Planförslaget ny markbeläggning, möblering samt tillkommande träd och grönska kan skapas en stark helhet. Planförslaget innebär att flera ursprungliga innebär en relativt liten påverkan på läsbarheten kring hur bilen styrde bidra med nya kvaliteter och bättre möjligheter att vistas i centrum genom inslag som murar och trappor behöver byggas om, rivas helt eller delvis, planeringen. bl.a. mer sittplatser och möjlighet till skugga. Flertalet av dessa åtgärder kompletteras och/eller ersättas. Trapporna byggs om och blir kvar i ungefär bedöms kunna genomföras utan någon stor påverkan på kulturvärden. Att En av markparkeringarna, den kanske mest frekventerade, utgår och samma lägen, men genomförandet redovisas inte i detalj. Om ursprungliga befintlig materialpalett används som utgångspunkt för flera av tilläggen bilen blir mindre närvarande vid två av torgen. Den berörda parkeringen stenblock, trappräcken och handledare i hög utsträckning kan återmonteras är positivt och bidrar till att förankra dem i miljön. Förbättrade kopplingar är emellertid inte del i det kulturhistoriskt intressanta park-and-ride- och föreslagna tillägg görs varsamt med utgångspunkt i befintlig karaktär, och möjligheter till stadsliv understödjer även centrums funktion, vilket är systemet, dvs den tidiga form av infartsparkering som anlades invid blir den negativa påverkan begränsad. Hur trapporna integreras med nya relevant ur kulturmiljösynpunkt. Men på västra torget blir förändringarna centrum. Att ringgatorna får en mindre renodlad baksideskaraktär ger en och befintliga byggnader är en annan viktig aspekt som är svår att bedöma med regnbäddar, spänger och påverkan på ursprunglig grafisk markbe- viss påverkan på förståelsen av hur centrum vände ringgatorna ryggen. utifrån befintligt underlag. I befintlig situation finns eleganta lösningar som läggning, i kombination med att formklippta lindar och befintliga plante- knyter ihop byggnader och trappor genom överbryggande skärmtak och ringar tas bort, så pass omfattande att torget påtagligt ändrar karaktär. pelarstöd. Dessa kvaliteter kommer sannolikt att gå förlorade. Rampen vid Upplevelsen av den strama stiliserade landskapsarkitekturen försvagas Fruängsgatan som ersätts är asfalterad och besitter inga stora värden. Ny Slutsats betydligt. Förändringarna i södra delen av västra torget bedöms därför trappa vid Ellen Keys gata och ny ramp mot Fruängstorget bedöms kunna också kunna medföra risk för förvanskning. Centrumutvecklingen är väl motiverad för att behålla centrums relevans tillföras utan att några värden påverkas negativt. både funktionellt och som kulturmiljö. I framtagandet av planförslaget Murar och terraserade planteringar bevaras i största möjliga mån och har flertalet medskick från kulturmiljöexpertis hörsammats helt eller kompletteringar efter rivning ska utgå ifrån befintlig karaktär. Detta är ett delvis. Strukturer och rörelsemönster bevaras i stor utsträckning. Den varsamt förhållningssätt som bidrar till att begränsa påverkan och negativa huvudsakliga utvecklingen, den i södra delen av centrum, bedöms konsekvenser. Tre befintliga muromgärdade planteringar i södra delen av utgöra en expansion och utveckling av centrum som trots skalan ger västra torget föreslås dock tas bort. relativt begränsad påverkan på kulturvärdena. Nya byggnader är konsekventa sett till typ och skala och har en till befintliga förhållanden Vad gäller den föreslagna breddningen av tunneln under Elsa Brändströms väl avvägd fasadutformning. Aktiveringen av ringgatorna bedöms kunna gata är det oklart hur den omgivande muren påverkas och vilken form ske utan betydande negativa följder för kulturvärdena. tunneln kommer få efter breddning. Tunneln är en av två hästskoformade gångtunnlar till centrum och utgör ett karaktäristiskt inslag som är specifikt Trots att medskicken har hanterats aktivt och beaktats blir för Fruängen. Den aktuella tunneln används flitigt redan i befintligt konsekvenserna för kulturvärdena i Fruängens Centrum sammantaget utförande, men breddning och mer belysning i tunneln skulle kunna bidra långtgående. Förändringarna längs Fruängsgången ger konsekvenser till att det trafikseparerade gångnätet upplevs tryggare att använda även för upplevelsen av centrums kärna med förändring av alla de tre på kvällar och nätter. Eftersom tunnlarna är trånga kan detta i viss mån platsbildningarna, därtill förändras kontakten med omgivningen. Då anses motiverat även från kulturmiljösynpunkt för att upprätthålla och konsekvenserna för stadsbilden, analyserade genom vyerna med före- stärka rörelsemönstren till och från centrum på lång sikt. Beroende på hur och efterperspektiv, bedöms bli medelstora till stora, konsekvenserna åtgärden genomförs kan den dock samtidigt ha en negativt påverkan på av rivningarna medelstora till stora och det finns risk för förvanskning av karaktärsskapande form och material. del av landskapsarkitekturen bedöms planförslaget samlat ge upphov till stora negativa konsekvenser för kulturvärden. Att de formklippta lindarna på västra torget förutsätts utgå bedöms utgöra en risk att kulturvärden förvanskas. Lindarna är ett framstående och pedagogiskt exempel på 1960-talets stiliserade och strama landskapsarki- tektur. De har ett värdefullt släktskap med en motsvarande grupp i det bl. Vy från gångtunneln under Elsa Brändströms gata mot de formklippta lindarna a. samtida Högdalen centrum liksom på centrumtorget i Farsta. Att detta och Fruängsgången. inslag är så brett representerat vid samma tid stärker kulturvärdena och ger dessa för Stockholm betydelsefulla kulturmiljöer ett släktskap som har en kulturmiljömässig betydelse. Vad gäller trygghetsaspekten utgör lindarna inte någon fullständig siktbarriär mot Fruängsgången. Lövverket sitter ovan ögonhöjd och det är möjligt att se mellan stammarna och ha visuell kontakt Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 70 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fortsatt arbete För att minska de negativa konsekvenserna för kulturvärden i Fruängen centrum bör det i planarbetets nästa fas utredas om de föreslagna rivningarna kan minska i omfattning. Bortsett från de negativa följder som är knutna till att ursprungliga byggnader försvinner i sin helhet innebär volymökningarna konsekvenser för de centrala platsbildningarna och för stadsbilden i stort. Rivningarna av byggnaderna innebär också direkt eller indirekt påverkan på inslag som trappor, planteringsytor, murar och växtlighet. Vad gäller gestaltning av nya byggnader bör färgsättningen av bostadsvåningarna på punkthusen och påbyggnaden i Kv Förkunnelsen ses över. Svalare färgtoner i skalor av vitt och grått vore lämpligare ur kulturmiljösynpunkt. Även förändringarna av mark och anläggningar, landskapsarkitekturen, bör studeras vidare för att minska negativ påverkan. I detta arbete bör det undersökas i vilken omfattning befintliga inslag behöver förändras. Material och utföranden för nya inslag behöver preciseras för att säkerställa en god anpassning till befintligt. Hur ombyggnaden av trapporna ska genomföras i praktiken behöver studeras närmare med avseende på möjligheten att bevara befintlig sten och räcken, utformning av föreslagna tillägg, och integrering med nya och befintliga byggnader. Från kulturvärdessynpunkt bör generellt värdefulla delar av landskapsarkitekturen såsom trappor, murar, räcken och planteringsanordningar i första hand bevaras i befintligt skick, i andra hand byggas vidare på och anpassas, och i tredje hand rekonstrueras med återbruk av komponenter. Helt nya inslag bör utformas med ett aktivt förhållningssätt till befintliga delar och utföranden. Plante- ringarna för regnvattenhantering med tillhörande spänger på västra torget bör studeras vidare för att se om de kan minska i omfattning eller anpassas bättre till befintlig karaktär. För att minska de negativa konsekvenserna vid västra torget bör man även undersöka om de karaktärsfulla formklippta lindarna är möjliga att spara. Breddad gångtunnel och mer belysning kan eventuellt ge tillräcklig effekt för att öka tryggheten. Hur breddning av tunneln kan genomföras behöver också studeras närmare för att minimera påverkan på omgivande mur och för att hitta ett utförande som ligger nära ursprunglig karaktär. Om tunneln kan bibehålla en rundad form och vitmålade omfattningar vore detta positivt. Där centrum utvidgas söderut på Fruängsplan och nuvarande parkering bör landskapsarkitekturen gestaltas på ett sätt som bidrar till att den stadsmässiga, strama och geometriska prägeln upprätthålls för centrum som helhet. En lika hög kvalitet på utförande och material som ursprunglig anläggning bör eftersträvas. Befintliga element kan med fördel ingå eller användas som inspiration, exempelvis markbeläggning av betongplattor med grafisk verkan eller mönsterlagd smågatsten. Aktuellt förslag visar en sådan riktning. I nästa fas behöver material och utföranden studeras närmare och preciseras. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 71 Konsekvenser för kulturmiljön 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KÄLLFÖRTECKNING Tryckta källor Génetay, C. & Lindberg, U. (2015). Plattform Kulturhistorisk värdering och urval: grundläggande förhållningssätt för arbete med att definiera, värdera, prioritera och utveckla kulturarvet. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. Kurttila, A. (2000). Riksbyggen projektering: från kristidsbyggen till framtidshem 1940-2000. Stockholm: Arkitektur- museet. Stadsbyggnadskontoret, Stockholm stad. (2020). Stockholms byggnadsordning. Stockholm: Stadsbyggnadskontoret. https://vaxer.stockholm/tema/stockholms-arkitektur/ Stadsplanekontoret, Stockholms stad. (1952). Generalplan för Stockholm 1952. Stockholm: Stockholms stadsplane- kontor. Otryckta källor Stockholm Stadsmuseet. (2023). Fruängen - Kulturmiljöanalys. Internetkällor Lantmäteriet. Stockholm stad - Bygg- och plantjänsten. Stockholms stad. (2018). Översiktsplan för Stockholms stad. Stockholm: Stockholms stad. Stadsbyggnadskontoret, Stockholm stad. (2021). Stockholms arkitekturpolicy. [Elektronisk resurs]. Stockholms Stad. https://vaxer.stockholm/tema/stockholms-arkitektur/ Stadsbyggnadskontoret, Stockholm stad. (2023). Stockholms balkongvägledning. Stockholms stad. https://vaxer. stockholm/tema/stockholms-arkitektur/ Wikipedia. Arkiv Digitala stadsmuseet. Digitalt museum. DN Arkiv. Stockholmskällan. Stockholms stadsarkiv - Gatukontorets parkavdelnings arkiv Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Stockholms stadsmuseum. Riksantikvarieämbetet. Fruängen centrum konsekvensbeskrivning 72 Källförteckning 2026-01-15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tyréns Sverige AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 556194-7986 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Kulturmiljöanalys.pdf] Kulturmiljöanalys Fruängen centrum, Stockholm 2024-03-26 SLUTVERSION 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI UPPDRAG Uppdragsnamn: Kulturmiljöanalys, Fruängen centrum, Stockholm Titel på rapporten: Kulturmiljöanalys - Fruängen centrum, Stockholm Version: Slutversion Datum: 2024-03-26 MEDVERKANDE Beställare: Niam AB Kontaktperson: Johan Billing Konsult: Tyréns Sverige AB Uppdragsansvarig: Martin Lagergren Handläggare: Sandra Pettersson, Hélène Svahn Garreau Kvalitetsgranskning: Martin Lagergren ÖVRIGT Rapport: Rapporten läses vid utskrift i liggande A3. Bilder: Bilder och illustrationer är skapade av Tyréns Sverige AB om inget annat anges. Tyréns Sverige AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 556194-7986 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INLEDNING .....................................................................................................4 FÖRUTSÄTTNINGAR ......................................................................................8 HISTORIK .....................................................................................................16 NULÄGE OCH KARAKTÄR ...........................................................................39 KULTURVÄRDEN ..........................................................................................72 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRÄNDRINGAR ...............................................76 KÄLLFÖRTECKNING ....................................................................................82 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INLEDNING Bakgrund och syfte Avgränsningar Vad är en kulturmiljöanalys? I samband med ett pågånde detaljplanearbete, vars syfte är att utveckla Utredningen har sitt fokus på Fruängen centrum men analysen omfattar på Syftet med en kulturmiljöanalys är att fungera som underlag i Fruängens centrum med bostäder, lokaler för handel och service samt ett mer övergripande sätt hela stadsdelen Fruängen där relevant historik planeringsprocesser och vid projektering. Kulturmiljön är en tillgång utvecklade offentliga rum i ett kollektivtrafiknära läge, har Tyréns Sverige och nuläge beskrivs. Utblickar till andra närliggande miljöer som är av i planeringen som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Vi kan AB fått i uppdrag av Niam AB att ta fram en kulturmiljöanalys. relevans för förståelse och sammanhang inbegrips också under tematiska aktivt välja vilka mänskliga spår och avtryck som blir avläsbara i texter. Planområdet för Fruängens centrum omfattar cirka 29 hektar. Området framtiden. Kunskap om samhällets utveckling och de historiska ligger centralt intill tunnelbanan inom stadsdelen Fruängen. Planförslaget processerna är en förutsättning för att kunna avläsa varför omfattar uppförande av ny bebyggelse och frågan om ombyggnad och landskapet ser ut som det gör idag. Bärande berättelser identifieras, Tidigare utredningar rivning av befintlig bebyggelse i centrum studeras i planförslaget. liksom även de fysiskt avläsbara uttrycken som återspeglar dem. Fruängen - Kulturmiljöanalys har tagits fram av Stadsmuseet under 2023 i Genom att belysa vad som är kännetecknande för en miljö ges Utredningen ska bidra med kunskap om stadsdelen Fruängen i allmänhet samband med programarbete. underlag för bedömning av områdets möjligheter och begränsningar och dess centrala delar i synnerhet. Genom att undersöka vilka faktorer för förändring. För att förstå hur dessa avspeglas i landskapet och är som påverkade stadsdelens planering kan Fruängen sättas in i ett väsentliga för att avläsa och uppleva miljöns historia och utveckling kulturhistoriskt sammanhang. Utifrån det identifieras och definieras Pågående detaljplanearbete lyfts de fram som värdebärande karaktärsdrag. bebyggelsens kulturvärden och kulturmiljökvalitéer. Meningen är att • Detaljplan för Barnfröken 1. Dnr 2019–07290. Planens syfte är utredningens resultat ska integreras i byggaktörens och stadens utveck- Värdebärande karaktärsdrag är de strukturer, funktioner, samband att möjliggöra skolverksamhet inom fastigheten Barnfröken 1 lingsplaner för området. Under rubriken Förutsättningar för förändring görs och egenskaper som starkt präglar och upprätthåller landskapets/ under en tidsbegränsad period. Planskede. ett medskick till planarbetet kring kulturmiljöaspekter på planeringen. platsens/bebyggelsemiljöns karaktär. Kulturmiljöanalysen skapar förutsättningar för att göra medvetna förändringar som tar avstamp i • Detaljplan för Fruängsgården 5 m.fl. Dnr 2016–01386. Cirka 90 Analysen är utvidgad till hela centrumanläggningen. Meningen är att miljöns kulturmiljökvaliteter. bostäder. Planskede. analysen ska kunna vara till hjälp även vid förvaltning och fortsatt Syftet med en kulturmiljöanalys är också att skapa underlag för god utveckling av centrumanläggningen. miljöanpassning. Kulturmiljövärden ska tillvaratas, negativ påverkan Disposition ska minimeras och skador ska så långt som möjligt förebyggas. För att det ska kunna ske, behöver projektet underlag om vilka kultur- Rapporten inleds med ett förutsättningskapitel där vägledande dokument miljövärden som finns, hur dessa karaktäriserar området, och hur och aktuella lagrum beskrivs. Därpå följer beskrivning av områdets områdets karaktär kan bibehållas eller stärkas. bebyggelsehistoria, för Fruängen i stort och för Fruängen centrum. I kapitlet Nuläge och karaktär beskrivs befintliga förhållanden i Fruängens centrum En kulturmiljöanalys följs ofta av en konsekvensanalys. Det är med nedslag i de olika kvarteren och byggnaderna. Rapporten avslutas en utredning och analys av hur kulturvärdena påverkas och vilka med en redogörelse för områdets kulturvärden och värdebärande delar konsekvenserna blir för området vid en föreslagen ändring av en och karaktärsdrag samt ett medskick inför fortsatt planering. I kulturmiljöa- byggnad eller ett område. nalysen växlar huvudtext och tematexter om särskilda företeelser. Fruängen 4 Inledning 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Orientering Stadsdelen Fruängen är lokaliserad ca. 8 km sydväst om centrala Stockholm och ingår i stadsdelsområde Hägersten-Liljeholmen. I norr avgränsas området av Södertäljevägen, mot väster ansluter området till Segeltorp och i söder mot Herrängen. I öster avgränsar Mickelsbergsvägen Fruängen mot stadsdelen Långbro. N N 6574803 Fruängen 5 Inledning 2024-03-26 Markeringen utgör ungefärligt utredningsområde som inbegriper en vid sträckning kring Fruängens centrum. Källa: Lantmäteriet. 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI N Fruängen 6 Inledning 2024-03-26 N Kv Direktrisen Busstation Tunnelbana Kv Ballerinan Kv Förkunnelsen Kv Kv Dansösen Guvernanten Ungefärligt utredningsområde med berörda kvarter: Ballerinan, Dansösen 1, Direktrisen 1 - 3, Förkunnelsen 1 och 3, Guvernanten 1, Servitrisen 1 samt Tunnelba- nestationen. Karta: Lantmäteriet, flygbild med bearbetning av Tyréns 2024. 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Metod Metod för kulturhistorisk värdering till en plats eller att en bekant och historisk miljö bidrar till upplevelse av samhörighet och trygghet. Föreliggande utredning har utförts av byggnadsantikvarisk kompetens. Riksantikvarieämbetets (RÄA) ”Plattform Kulturhistorisk värdering och Den bygger på befintligt kunskaps- och planeringsunderlag, fältbe- urval” från 2015 ligger till grund för den antikvariska värderingsmetodiken. I begreppet kulturmiljö ligger en värdering av kulturmiljöns kulturhistoriska siktning, arkivmaterial samt studier av historiskt kartmaterial. Inledningsvis Enligt plattformen (s.37) kan kulturhistoriskt värde definieras enligt följande: värde, som kan bedömas vara högt eller lågt. Värderingen är i sin tur sammanställs förutsättningar såsom gällande planer, program och aktuell kopplad till lagrum där hänsyn till kulturmiljön är lagstadgad, bl.a. kultur- lagstiftning. ”Kulturhistoriskt värde består i de möjligheter materiella och immateriella miljölagen och plan- och bygglagen. Plattformen/metoden ger förhåll- företeelser kan ge vad gäller att inhämta och förmedla kunskaper om ningssätt och riktlinjer i arbetet med att definiera, värdera, prioritera och Utredningsområdets historik beskrivs och området sätts i ett kulturhistoriskt och förståelse av olika skeenden och sammanhang – samt därigenom utveckla kulturmiljön. Denna kulturmiljöanalys innefattar de två inledande och geografiskt sammanhang. De historiska processer och förutsättningar människors livsvillkor i skilda tider, inklusive de förhållanden som råder stegen, Beskrivande och Analyserande, samt ger råd inför det tredje steget. som utgör grunden till de fysiska uttryck och funktioner som präglar dagens idag”. Steg tre och fyra, Planerande och Beslutande, syftar till att ta ställning till landskap förklaras. framtida hantering av kulturhistoriska värden. All fysisk miljö är trots detta inte lika värdefull. Kulturhistoriska värden kan Slutligen beskrivs byggnadernas kvaliteter och värden som är betydel- i varierande grad tillskrivas enskilda byggnader, anläggningar och fornläm- sefulla att ta hänsyn till vid förändring och utveckling av området. ningar såväl som hela miljöer eller stora landskapsavsnitt. RAÄ förklarar vidare: Utredningens metodik tar stöd i Riksantikvarieämbetets plattform Kultur- historisk värdering och urval (2015) och Boverkets byggregler (2011:6) - ”Enkelt uttryckt kan sägas att ju bättre en företeelse bidrar till möjligheterna föreskrifter och allmänna råd, BBR (BFS 2011:6 med ändringar till och med att utvinna och kommunicera kunskap – desto högre är dess kulturhis- BFS 2020:4, 1:221). toriska värde”. En kulturmiljö kan även värderas utifrån andra aspekter än rent kultur- historiska. Det kan t.ex. vara estetiska och stadsbildsmässiga värden eller sociala aspekter som handlar om människors personliga relationer C) Planerande D) Beslutande A) Beskrivande B) Analyserande I det planerande delmomentet förs en I det sista delmomentet beslutande sker val I det beskrivande delmomentet I det analyserande delmomentet görs den egentliga värderingen, prioritering och planering, med avseende på av styrmedel. • regelverk & bestämmelser • sker inventering och beskrivning vilka värden finns och i vilken hög grad återspeglas de? I analy- eventuella hot och förutsättningar för beva- finansieringsformer • åtgärder för vård- och av de kulturhistoriska värden som sen studeras vilka möjligheter till kunskap och förståelse randet och utvecklingen av de kulturhistoris- utveckling • kommunikationsinsatser samt • återspeglas. platsen/objektet har, hur fullständig den förmedlade bilden blir, ka värdena. metoder för uppföljning och utvärdering. samt hur relevant den förmedlade kunskapen är. Svarar på frågorna: Vad har hänt? Svarar på frågorna: Vad krävs? Vad är Svarar på frågorna: Vad ska göras? Hur ska Vad finns? Vad återspeglas? Svarar på frågorna: Vilka är värdena? Vilka är de höga värdena? möjligt? det göras? Stockholms stadsmuseums beskrivning av processen för kulturhistorisk värdering och urval, grundad i RAÄ:s ”Plattform Kulturhistorisk värdering och urval” (2015). Fruängen 7 Inledning 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FÖRUTSÄTTNINGAR Översiktsplan I aktuell översiktsplan (2018) redogör Stockholms stad för hur kulturmiljöer ska tas tillvara i utvecklingen av staden, under rubriken Kulturmiljö i en växande stad. Relevant i detta fall är bl.a. att: Utvecklingsmöjligheter Fruängen • Bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och har betydelse • Stadens rum och bebyggelse ska utvecklas i relation till alla Planområdet ligger inom stadsdelen Hägersten-Älvsjö stadsdelsområde i för stads- och landskapsbilden ska ses som en resurs i stadsut- skalor, från detalj till staden som helhet. Söderort inom Stockholms kommun. I den till översiktsplanen tillhörande vecklingen. • Det byggda ska ta stöd i kunskap om historien, spegla samtiden stadsutvecklingskartan redovisas Fruängen som ett område med blandad • Att väva samman ny bebyggelse med befintliga värden är och planeras för framtida behov. stadsbebyggelse där omfattade komplettering föreslås. angeläget i stadsbyggandet. Nya tillägg i stadsväven ska I översiktsplanen anges följande angående området Fruängen: • Det byggda ska utformas med stöd i kunskap om den specifika uttrycka ett medvetet förhållningssätt till kulturmiljöns värden. platsen. Fruängen byggdes i samband med tunnelbanans utbyggnad på 1960-talet. • När staden förändras krävs ett medvetet förhållningssätt till Kring stationen och det lokala centrumet ligger bostäder i lamellhus och • Arkitekturen ska uttrycka sin samtid, utvecklas med stöd i topografi, stadssiluett och mötet med vattnet. Högre byggnader punkthus i det kuperade landskapet. kunskap om Stockholms karaktär samt kunna beskrivas som ska infogas med omsorg om stadslandskapets helhetsverkan. Grönska, parker och naturområden ska utvecklas så att kultur- idé. Fruängen har stora möjligheter till stadsutveckling. Centrum har förutsätt- värden tas tillvara samtidigt som nya estetiska och sociala • Det byggda ska användas som verktyg för att bidra till att ningar att stärkas som bytespunkt för kollektivtrafik, service, handel värden tillförs. lösa samhällets långsiktiga behov och tillföra staden hållbara och kultur med fler funktioner och platsbildningar kring tunnelbanan. Vantörsvägen och Mickelsbergsvägen kan omvandlas till urbana stråk kvaliteter med människan som utgångspunkt. • Stadsbyggandet ska ta sin utgångspunkt i kunskap om stadsde- kantade med ny blandad bebyggelse. Det finns goda förutsättningar att larnas olika karaktär, hur de samspelar med landskapets utveckla kopplingen till stadsutvecklingsområdet Jakobslund-Smista i förutsättningar, deras olika stadsplanemönster och hustyper. grannkommunen Huddinge, särskilt i cykelplanens utpekade stråk och Ett medvetet förhållningssätt till befintliga kvaliteter är därför en genom Spårväg syd. förutsättning vid tillägg och omvandlingar. Ur Översiktsplan för Stockholms stad (2018), s. 146. • Kulturmiljöns värden ska fortlöpande identifieras, säkerställas, tas omhand och utvecklas. • Ny bebyggelse, ändringar och tillägg i befintliga miljöer ska utföras omsorgsfullt, med konsekventa karaktärsdrag och genomarbetade detaljer grundade på en gedigen analys. Fruängen 8 Förutsättningar 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stockholms byggnadsordning Stockholms byggnadsordning kan ses som ett tematiskt tillägg till översikts- planen som förtydligar planens delar om allmänna intressen: Kulturmiljö Vägledningar - Tunnelbanestad i en växande stad och Arkitektur och gestaltning. Stockholms arkitektur- • Utveckla tunnelbanestäderna med utgångspunkt ur de policy och balkongvägledning är ytterligare kunskapsunderlag, tillsammans centrala parkstråken, de gestaltningsmässigt sammanhållna med översiktsplanen, riksintressebilagan och byggnadsordningen. I den husgrupperna som utgörs av höga punkthus kring centrum, övergripande strategi Stockholms stad har för stadens arkitektur. flerfamiljshus i tre till fyra våningar och områden av småhus i Byggnadsordningen inleds med följande utgångspunkter när Stockholm stadsdelarnas utkanter. Beakta punkthusens skulpturala verkan i utvecklas: stadslandskapet. • Stadens rum och bebyggelse ska utvecklas i relation till alla skalor, från • Utforma nya byggnader inom befintlig struktur utifrån en samtida detalj till staden som helhet. tolkning av platsens förutsättningar och närliggande bebyggelse. Utforma grupper av nya hus utifrån en sammanhållen gestal- • Det byggda ska ta stöd i kunskap om historien, spegla samtiden och ningsidé. planeras för framtida behov. • Utforma kompletteringsbebyggelse i anslutning till tunnelba- • Det byggda ska utformas med stöd i kunskap om den specifika platsen. nestäderna utifrån ett helhetsperspektiv. Beakta närliggande bebyggelse. • Arkitekturen ska uttrycka sin samtid, utvecklas med stöd i kunskap om Framsidan på boken Stockholms Stockholms karaktär samt kunna beskrivas som idé. • Utveckla lokala centrum och centrala stråk genom att byggnadsordning. Källa: Tid- komplettera med ny bebyggelse, verksamhetslokaler och skriften Arkitektur, arkitektur.se. • Det byggda ska användas som verktyg för att bidra till att lösa arbetsplatser där så är möjligt. Ta tillvara befintliga lokaler för samhällets långsiktiga behov och tillföra staden hållbara kvaliteter med handel, verksamheter och kultur. Undvik omvandling av lokaler människan som utgångspunkt. till bostäder. Byggnadsordningen beskriver hur staden har vuxit fram historiskt, • Ta tillvara och utveckla den gröna karaktären med förgårdsmark stadslandskapets förutsättningar och stadsdelarnas karaktärer. Den i gaturummet och de centrala parkstråkens samband med innehåller också vägledningar och processtöd för stadens fortsatta omgivande grönstruktur som skapar ett nätverk av gröna utveckling. promenader. Undvik parkeringsytor på förgårdsmark och bostadsgårdar. Fruängen • Utgå från de ursprungliga husens volym, proportioner och Framsidan på boken Stockholms Fruängen är en del av utbyggnaderna av de s k tunnelbanestäderna under takformer vid ombyggnader och renoveringar. Ta tillvara eller Arkitekturpolicy. Källa: Stock- 1950- och 60-talen. Under 1950-talets andra hälft skedde en skalför- återskapa karaktärsskapande material, kulörer, byggnadsdelar holm stad. skjutning i nya stadsdelar, bland annat i Fruängen, där punkthus i 9–16 och detaljer i så stor utsträckning som möjligt. Förändra våningar, placerade i grupper vid centrumbildningar och tunnelbanesta- sammanhållna grupper av småhus med hänsyn till helheten i tionen. Detta blev ett allt vanligare inslag. gestaltning och utformning. Följande vägledande punkter för Tunnelbanestäderna redovisas i byggnadsordningen: Framsidan på boken Stockholms Balkongvägledning. Källa: Stockholm stad. Fruängen 9 Förutsättningar 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stockholms Arkitekturpolicy Med utgångspunkt i översiktsplanen utgör Stockholms arkitekturpolicy Följande frågeställningar kan ställas inom verktygets respektive tema: tillsammans med Stockholms byggnadsordning och kommande vägled- ningar en familj av dokument som bidrar med kunskap, strategier och Skala - Stadens rum och bebyggelse ska utvecklas i relation arbetssätt till stöd för stadens gestaltning. Andra dokument som kopplar till alla skalor, från staden som helhet till detalj. till Arkitekturpolicyn är Vision 2040, Stockholms stads klimatmål, Agenda 2030, Gestaltad livsmiljö, Stockholms Framkomlighetsstrategi och Stockholms Miljöprogram. Arkitekturpolicyn redogör för förhållningssätt inom arkitektur och samhälls- utveckling samt ger konkreta metoder för ett kvalitativt byggande. Policyn omfattar planering av alla skalor, från staden som helhet till utformning och Tid - Hur förhåller sig projektet till Stockholms historiska gestaltning av enskilda byggnader och detaljer. utveckling? Hur formas projektet av vår samtid, regler, ekonomi, I kapitlet Identitet finns riktlinjer för hur arkitekturen ska bidra till att miljö och arkitektoniska ideal? Hur kommer projektet åldras och ”stärka, bekräfta och utveckla stadens karaktär och identitet” med grund fungera för framtida behov? i Byggnadsordningen. Här framförs bland annat vikten av att identifiera värdebärare, utveckla Stockholms särart och att gestalta med en Stockholmsk prägel. Under kapitlet Byggstenar beskrivs de delar som tillsammans bildar staden, från den stora skalan ner till byggnadens komposition och detaljering. Plats - Vilken betydelse har projektet i stadens siluett? Hur förhåller sig projektet till stadslandskapet och omgivande I policyn finns Verktyg för stadens gestaltning som, genom att kombinera stadsbyggnadskaraktärer? Hur förhåller sig projektet till ett antal frågeställningar med byggnadsordningen, ska inbringa kunskap omgivande bebyggelse och stadsrum? om projektets arkitektoniska förutsättningar och möjligheter. Verktyget är tänkt ska finnas med i alla faser under ett byggprojekt och hos alla inblandade. Verktygets grafiska presentation utgörs av en genomkorsad cirkel rymmer de olika aspekterna tid, plats, form och funktion. Form - Hur beskrivs projektets arkitektoniska idé i förhållande till helhetsupplevelsen av Stockholm och stadens karaktär? Hur beskrivs projektets arkitektoniska idé i förhållande till stadslandskapet och intilliggande stadsbyggnadskaraktärer? Hur genomförs den arkitektoniska idén i byggnadens alla delar i volymhantering, konstruktion, fasadkomposition, material, kulör och detaljer? Funktion - Hur bidrar projektet till att öka Stockholms stadskvaliteter med människan som utgångspunkt? Hur bidrar funktionen till omgivande bebyggelse och stadsrum? Hur utformas bebyggelsen och stadsrummen i förhållande till dess funktioner och innehåll? Den grafiska representationen av verktyget. Figurer och text hämtade från Stockholms Arkitekturpolicy (2021). Stockholms Arkitekturpolicy och balkongvägledning. Fruängen 10 Förutsättningar 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stockholms Balkongvägledning Balkongernas utförande ger form till husens fasader och bidrar till både byggnadens och gatans karaktär, den bidrar också till trygghet när den Staden är vänd mot gatan. Balkongvägledningen godkändes av stadsbygg- Stockholms topografi och vidsträckta landskapsrum gör att många delar av nadsnämnden den 30 november 2023 och är, i likhet med Stockholms staden också upplevs på långt håll, exempelvis vid kajer och stadsfronter, översiktsplan, byggnadsordning och arkitekturpolicy, ett kunskapsunderlag byggnader på höjder eller högre hus som sticker upp i stadssiluetten. På och metodstöd att använda när staden utvecklas med detaljplaner och avstånd upplevs stadens balkonger ofta som en integrerad del av det bygglov. Dokumentet beskriver ett genomtänkt och samordnat förhåll- byggda. Genom sin placering och form kan balkongerna skapa en mönster- ningssätt till frågor som kan dyka upp i olika planerings- och byggpro- verkan, präglad av horisontalitet, vertikalitet, eller ett riktningslöst grafiskt cesser, vid utformning av både nya och befintliga balkonger och fasader. mönster. Balkongen som byggnadens yttersta skikt är också en del av hur Balkongvägledningen utgår ifrån plan- och bygglagen, PBL. byggnadsvolymen ser ut på håll. När hus byggs behöver särskild omtanke läggas kring hur balkongerna tecknar sig som en del av stadens siluett och Stockholms inriktning tillsammans med omkringliggande bebyggelse. Stadens övergripande gestaltning påverkas i hög grad av balkongens enskilda utformning. Balkongernas utformning ska bidra till både stadens och byggnadens gestaltning samt vara en funktionell och attraktiv del av Byggnaden bostaden. Väl utformade och väl placerade balkonger bidrar till positiva Balkonger påverkar en byggnads upplevda volym i olika omfattning. upplevelser av bostaden, byggnaden och till det offentliga rummet. Alltifrån franska balkonger med ingen påverkan på volymen alls, till stora Balkonger och inglasningar ska utgöra en del av en större helhet och de balkonger som kan löpa utmed hela huset och som förflyttar den upplevda behöver planeras och utformas omsorgsfullt och studeras utifrån stadens fasaden till balkongfronten. Hur balkonger integreras med byggnadens alla skalor. volym påverkar i hög grad hur byggnadens volym uppfattas och upplevs Verktyget för stadens gestaltning är ett metodstöd för att formulera en Området i gaturummet. Eftersom balkongen har en framträdande plats på fasaden arkitektonisk idé som stödjer projektet genom alla faser. Verktyget i sin bör den gestaltas med stor omsorg och inlevelse från både gatan och Stockholms stadsdelar är ofta byggda under en sammanhållen tidsperiod, helhet återfinns i Stockholms byggnadsordning och i arkitekturpolicyn. bostaden. där man tydligt kan avläsa tidsandan och den roll balkongen spelat i vår bostadsmiljö. I äldre miljöer såsom innerstaden finns ofta relativt få balkonger mot gatan och de som finns är grunda och nätta. Komplette- Detaljer ringar i innerstaden med ny bebyggelse kan, väl utformad och med hänsyn Balkongens detaljer och material kommer nära dem som använder VÄGLEDNING BALKONGER - tagen till omgivande hus ibland tänkas ha balkonger mot gatan. I stadsdelar balkongen och påverkar upplevelsen av omsorg och trivsel. Men även för UTFORMNINGSSKEDET utanför innerstaden finns också en samstämmighet i balkonguttryck präglad betraktare har balkongens detaljer stor inverkan på upplevelsen. Detaljer av när de byggdes och av att nästan alla bostäder har tillgång till balkong. som infästningar, balkongplattor och räcken är återkommande element i När ny bebyggelse läggs till behöver hänsyn tas till den utformning som fasaden och påverkar i hög grad helhetsutformningen av balkonger och • Utformningen av balkonger ska utgå ifrån hur byggnaden präglar området. Vid framtagande av visioner och gestaltningen av nya fasader. Balkonger är ofta utsatta för väder och vind. Därför bör detaljer ser ut på såväl långt som nära håll. områden bör utformning av balkonger samordnas, så att det bildas en och material väljas så att de tål det utsatta läget, är vackra över tid och kan palett av alternativ inom ett sammanhållet tema. Samordningen bidrar till förvaltas och underhållas på ett enkelt sätt. • Balkonger ska bidra till byggnadens fasadrytm och att skapa karaktär och ge en identitet till området. Stockholm är, genom samverka med fasadens proportioner, samt beakta hur byggnadens volym påverkas. historien, i hög grad uppbyggd på detta sätt. • Balkongen ska planeras med människan som Längs gata och på gård utgångspunkt, utifrån den boendes perspektiv men också Gränsen mellan privat och offentligt är tydlig längs gator och på gårdar. utifrån allmänhetens upplevelse från gatan. Balkonger bryter delvis denna gräns och kan tillföra interaktion och liv, social närvaro och upplevd trygghet i det gemensamma rummet. Men de • Balkonger ska utgöra en integrerad del av byggnadens tar också plats i stadsrummet och därför behöver balkongerna utformas arkitektur och samspela med byggnadens arkitektoniska med hänsyn till platsens förutsättningar, storleken på gatan eller gården idé. samt till väderstreck. Från gata och gård upplevs balkonger snett underifrån • Balkongen ska utföras med omsorg om detaljer och och balkongens undersida blir påtaglig. Därför är balkongens utförande dimensioner, i material som åldras vackert. och placering en viktig del av arkitekturen och stadsrummets helhets- verkan. Kulörton, material och detaljer bör samspela med fasadens och gaturummens utformning. Fruängen 11 Förutsättningar 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Gällande stads- och detaljplaner För Fruängen finns flertalet planer, både stora och små, aktuellt område finns tre gällande stads- och detaljplaner Pl 5007, PI 6021A och 2002-03501. Pl 5007 Planområdet omfattas av stadsplan Pl 5007 för Fruängen centrum, fastställd 1959. Marken är reglerad för torg, gatumark, centrumbebyggelse, bostäder och allmänt ändamål/barnstuga. Pl 6021A Ändring av stadsplan för del av kv, Trådvanten m.m. inom stadsdelen Fruängen i Stockholm. Fastställd 1963. Den södra delen av kv. Trådvanten, del av torgområdet söder om samt södra delen av trafikområdet för tunnelbanan (den egentliga stationsbyggnaden). Förslaget avsikt är att i området ska en läkarcentral uppföras inom den södra delen av kv. Trådvanten. Barnstu- getomten är ej längre erforderlig. Gångtrafik i torgplanet ska förses genom huset, och tunnel- banestationsne skall få uppföras i två våningar mot torget och kontor får anordnas. Dp 2002-03501 Ändring av stadsplan för kv. Direktrisen mellan Fruängens tunnelbanestation och Elsa Brändströms gata. Lagakraft 2007. Planens syfte är att skapa fler bostäder i Fruängens centrum med en byggrätt för tre byggnader i 3 till 5 våningar inkl. bottenvåning för delvis kommersiell verksamhet och garage under mark. Utsnitt ur gällande stadsplan, Pl 5007 för Fruängen centrum, fastställd 1959. Fullständig information om planerna finns i Stockholm stads, plan och byggtjänst. Källa: Stadsbyggnadsnämndens arkiv. Fruängen 12 Förutsättningar 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Utsnitt ur gällande stadsplan, Pl 6021A för kv. Trådvanten m.m. inom stadsdelen Fruängen i Stockholm. Fastställd 1963. Källa: Utsnitt ur gällande stadsplan, 2002-03501 för kv. Direktrisen inom stadsdelen Fruängen i Stockholm. Stadsbyggnadsnämndens arkiv. Fastställd 1963. Källa: Stadsbyggnadsnämndens arkiv. Fruängen 13 Förutsättningar 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Plan- och bygglagen PBL 2 kap. Allmänna och enskilda intressen PBL 8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, Plan- och bygglagen (PBL) reglerar hur mark- och vattenområden används tomter och allmänna platser och samt hur markanvändningen skall utvecklas. Lagen fastställer att planläggningen av mark- och vattenområden är en kommunal angelä- 1 § Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både genhet och ställer krav på att kommunen upprättar en översiktsplan allmänna och enskilda intressen. Plan- och bygglagens åttonde kapitel reglerar krav på byggnadsverk, över hela kommunen. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat byggprodukter, tomter och allmänna platser. Vid en bygglovsprövning detaljplaner och bygglov. 3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kultur- omfattas byggnader som bedöms ha särskilt högt kulturhistoriskt värden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala värde av förbud mot förvanskning av kulturvärden, 8 kap. 13§. För alla Planläggning enligt denna lag ska ske med hänsyn till natur- och kultur- förhållanden främja byggnader gäller även varsamhetskrav och särskilda krav vid underhåll värden, andra miljöaspekter samt mellankommunala och regionala förhål- enligt 8 kap. 17§ och 14§. 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av landen. Lagen fastställer att byggnader eller områden som är särskilt bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig 13 § Förvanskningsförbud synpunkt inte får förvanskas. Dessa kan av kommunerna skyddas genom 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och En byggnad eller som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, bestämmelse i detaljplan. Skyddet regleras i PBL:s 8 kapitel och de användbar för alla samhällsgrupper, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. bestämmelser som läggs in i planen är juridiskt bindande. 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och Enligt 13 § 1 st. p.4 ska förvanskningsförbudet även tillämpas på Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, bebyggelseområden. byggnader som inte kräver lov enligt Plan- och bygglagen är även 2 kap. 6 § tillämplig. 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 14 § Underhåll och varsamhet Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och 6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och konstnärlig synpunkt. byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och särskilda värdena bevaras. intresset av en god helhetsverkan. 17 § Varsamhet och ändringar 6 § Tredje stycket Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggel- byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och seområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Fastighetsbeteckning/titel etc. 14 Förutsättningar 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kulturhistorisk klassificering Vid bedömning av bygglov och åtgärder enligt Plan- och Bygglagen har Stockholms stad antagit en klassificeringskarta med kulörmarkeringar för N byggnader av olika kulturhistoriskt värde. Klassificeringen som utförs av Stockholms stadsmuseum är ett kunskapsunderlag utan rättsligt bindande verkan. De tre klassificeringar som Stadsmuseet använder sig av är: Blå - bebyggelse av synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Grön - högt kulturhistoriskt värde. Bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Gul - bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Fastighet markerad med grått går inte att hänföra till någon av ovanstående kategorier. Det finns även fastigheter som är markerade med streck vilket betyder att de ännu inte är klassificerade, alternativt att fastigheten är obebyggd. Fastigheter som inte är klassificerade kan ha stora kulturhis- toriska värden, även om Stadsmuseet ännu inte tagit ställning till dessa värden. Fruängen har till störstadels gulmarkerade byggnader, ett antal grönmar- kerade förekommer runt om centrum. Inom Fruängen centrum, är samtliga byggnader grönklassificerade, det vill säga har ett högt kulturhistoriskt värde. Klassificeringskarta med grön- och gul markerad samt skrafferad bebyggelse. Aktuellt område markerat med rött. Källa: Stockholms stad - Stadsmuseet, DpWebmap. Fruängen 15 Förutsättningar 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI HISTORIK Flygfoto med Fruängen sett från sydväst. Centrumanläggningen omges av karaktäristisk Fruängen 16 1950-talsbebyggelse i ett varieraHti sptlaonrimkönster. 2024-03-26 Kollektivt Kulturarv. 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI EFTERKRIGSTIDENS trafikleder byggdes. Under ledning av Sven Markelius bildade Yngve men baserades även på sekelskiftets trädgårdstadsideal där bostäder, Larsson, dåvarande stadsplanedirektör, tillsammans med civilingenjören arbetsplatser och social service integrerades i mindre enheter. Sven Lundberg och Carl Fredrik Ahlberg från Göteborgs stadsplanekontor FÖRSTÄDER den grupp som arbetade fram generalplanprogrammet. Titeln blev ”Det Målet var att främja social gemenskap och forma den demokratiska medborgaren. I grannskapsenheten skulle allt för det dagliga livet finnas Framtida Stockholm”. Frågor som rörde social differentiering var centrala i form av butiker, skolor, kyrka och rekreationsutrymmen. I Sverige och diskuterades med då moderna termer som integration och segregation. blev ABC-staden (Arbete, Bostad, Centrum) den nya idealstaden där Vikten av att känna samhörighet och gemenskap framhölls som central demokrati, jämlikhet och gemenskap låg som grund. Tanken var att de “DET FRAMTIDA STOCKHOLM” samtidigt som en allt för tydlig social uppdelning inte var önskvärd. nya stadsdelarna skulle bilda egna livegna samhällen, självständiga Bostadsbyggandet var under krigsåren återhållsamt och staden låg efter I generalplanen rekommenderades en befolkningsmängd på max 10 000- gentemot innerstaden, liksom Englands New Towns. De mest konsekvent med ungefär en hel årsproduktion bostäder samtidigt som hushållsbild- 15 000 per stadsdel, för att en naturlig gruppbildning skulle kunna uppstå. genomförda ABC-städerna i Sverige är Vällingby och Farsta i Stockholm ningen hade varit intensivare än vanligt. Bostadsbristen i efterkrigstidens Stadsdelarna skulle planeras kring en ”förortsbana” med intilliggande där arbetsplatser och storcentrum förlades inom stadsdelen, men Stockholm var därför alarmerande och affischer som varnade för den svåra centrum, folkskola och idrottsplats. För de boendes trivsel erfordrades framförallt skulle det röra sig om mindre närförorter där viss grad av service bostadssituationen med budskapet “Sök er ej till Stockholm” sattes upp vid att varje stadsdel försågs med gemensamhetsanläggningar vilka med rymdes. De nya stadsdelarna växte successivt under perioden vilket järnvägsstationerna runt om i landet. fördel koncentrerades till stadsdelens centrum. Önskvärt var att det i avspeglades i detaljhandeln. Under 1940-talet var områdena ofta relativt varje stadsdel skulle finns en skola, daghem, tvätteri med maskintvätt, små och lokaler för handel fanns då vanligen i bostadshusens bottenplan 1945 slog den bostadssociala utredningen fast att det var dags för restaurang eller konditori, butiker, postkontor, bibliotek, biograf, samlings- eller i en mindre butikslänga. Under 1950-talet ökade områdena i storlek kommunerna att ta ett större ansvar för bostadsbyggandet som kom lokaler och lokaler för kyrkliga ändamål. En stor bakomliggande inspiration där det fanns torg med butiker, medborgarservice och gemensamhets- igång igen mot slutet av decenniet. Med statliga lån i ryggen började de till utformningen av de nya tunnelbanestäderna var de självförsörjande New lokaler, grannskapsplaneringen hade nu slagit igenom. kommunala bostadsbolagen bygga och förvalta hyresrätter i större skala. Towns som planerades i Londons ytterområden. Neighbourhood planning/ I Stockholm hade det året innan beslutats att upprätta en generalplan grannskapsplanering myntades första gången i början av 1920-talet av den som tillgodosåg att stadens mark utnyttjades på bästa sätt och att nya amerikanske sociologen Clarance A. Perry och växte fram ur modernismen Schemaskiss ur “Generalplan Stockholm 1952”. Centrumfunktioner i mitten Vy över ABC-staden Vällingby med låg centrumbebyggelse omgiven av lamell- och och arbetsplatser till höger. Tunnelbanan går tvärs genom området. punkthus. Foto Oscar Bladh, 1961. Källa: Stockholms stadsmuseum. Fruängen 17 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FOLKHEMSBYGGANDET De sociala och politiska ambitionerna som grannskapstanken byggde på översattes i Sverige av en arkitekturstil och typ av stadsplanering som kom att kallas för Folkhemsarkitektur. Folkhemsarkitekturen präglade det svenska bostadsbyggandet mellan 1945 och 1960 och uppmärksammades internationellt för sina sociala samband och strävan efter att det skulle vara ”lika för alla”. Den vanligaste hustypen var lamellhus i tre våningar. Istället för parallellt ställda byggnadskroppar var det vanligt att lamellhusen byggdes samman och bildade intima gårdar på insidan medan trafiken leddes runt på utsidan. Även punkthus på 8-11 våningar förekom flitigt. Nya innovativa husformer uppkom under perioden, bland dessa de mångkantiga stjärnhusen som ibland var sammankopplade i sexkantiga ”bikakemönster”. Radhus uppfördes också i stor utsträckning under denna period. Lamellhusen under denna period uppfördes huvudsakligen i tre våningar med källare och utan hiss. Huskropparna blev allt djupare i takt med att standarden ökade. Sockelhöjden varierade och tog på så vis upp nivåskillnader i terrängen. Första bostadsplanet förlades en trappa upp och vindarna hölls oinredda. Förskjutna och vinklade huskroppar bildade sammanhängande fasader. På hörnen länkades husen samman med en tvåvåningars länkbyggnad, Stjärnhus i Gröndal uppförda 1946. Foto Lennart af Petersens. Lamellhus i Blackeberg. Foto Sune Sundahl. en våning ovan mark. På det viset kunde gården präglas av både Digitalt museum. Digitalt museum. slutenhet runt gården och öppenhet mot omgivningen. Gårdarna utgjordes av gräsmatta i kombination med sparad natur och berg i dagen med gångvägar slingrandes över gården och längs husen. Ofta fanns en liten lekplats i soligt läge och ett piskställ som förlades mer undanskymt. Fasaderna var symmetriskt uppbyggda och lägenheterna spegelvända på var sida om trapphuset. Folkhemsperiodens arkitektur kännetecknades av mjukare linjer och en större variation i material och färgval än funktio- nalismens stramare gestaltning. Husen var ofta putsade med en grov sprit- eller ädelputs i mustiga jordfärger. Även fasadtegel var vanligt förekommande. Fasaderna accentuerades med utanpåliggande balkonger med kulörta balkongfronter, burspråk och hörnmarkeringar och fönste- romfattningar. Fönsterbanden från 1930-talet försvann och fönstren blev mindre men fick mer lekfulla former. Entréportar placerades på regelbundna avstånd, ibland inramade med tegel. Husen hade främst traditionella sadeltak med rött lertegel. i takt med att husen fick större djup blev takvinklarna flackare och material som papp och eternit kom då till användning. Några av folkhemspersioden mer välkända arkitekter var Ancker- Gate-Lindegren, Erik och Tore Ahlsén, Backström & Reinius, Paul Hedqvist, Hjalmar Klemming, Sven Markelius, Nils Sterner och Sven Wallander. Fram till 1940-talets slut var byggproduktionen hantverksmässig. Därefter började byggarbetsplatserna industrialiseras och rationaliseras i allt högre grad och platsbyggda element i betong och lättbetong blev vanligare. Enklare kranar och lyftanordningar började användas som dock fortfarande Punkthus på Södra Guldheden byggda 1950. Foto Bertil Hulten. Nya lamellhus och punkthus i västra Högdalen. Foto Sune Sundahl, var skonsamma mot den befintliga terrängen och vegetationen. Digitalt museum. 1957. Digitalt museum. Fruängen 18 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI TUNNELBANESTÄDER 1941 togs beslutet för utbyggnaden av ett fullskaligt tunnelbanesystem i Stockholm, ett beslut som hade en avgörande roll för framväxten av de nya stadsdelarna i stadens ytterkanter. Den vägledande strategin verkade för att nya stadsdelar skulle anläggas längs tunnelbanans linjer innehållande bostäder, kommersiell och offentlig service. De nya närförorterna längs gröna och röda linjen placerades på rad som ett pärlband. I söderort utgjorde Västertorp, Fruängen, Björkhagen, Kärrtorp, Bagarmossen, Bandhagen, Högdalen, Hökarängen, Farsta, Hagsätra och Rågsved några av dessa stadsdelar och i västerort fanns Blackeberg, Råcksta, Vällingby samt Hässelby gård och Hässelby strand. Alla anlades kring tunnelbanestationen, avgränsade från varandra genom grönområden. Alla fick en centrumanläggning av varierande storlek med butiker och samhällsservice, och ett högre punkt- eller skivhus placerades ofta som accent. De nya stadsdelarna längs med tunnelbanans sträckning var det huvudsakliga sättet Stockholm växte på under 1940-talet till 1980-talets Skarpnäck, den sista eller senaste tunnelbanestaden i Stockholm. Stockholms stadsplanerare hade förmånen att staden ägde merparten av marken i ytterstaden och här kunde bygga ut nya ideala stadsdelar på i huvudsak tidigare obebyggd mark. 1944 togs det första spadtaget och sex år senare, 1950, invigdes tunnelbanan på sträckan Slussen-Hökarängen. 1952 rullade tågen mellan nuvarande Hötorget och den nya ABC-staden Vällingby. T h “Tunnelbaneförstäder” längs tunnelbanan, ur Generalplan för 1Stockholm, 1952. De rödmarkerade tunnelbanestationerna är inlagda i efterhand. Fruängen I samband med utbyggnaden av Stockholms förortsområden under ligger på den röda linjen 14, Fruängen - Mörby centrum. Wikipedia. 1950-talets första år, invigdes ett flertal nya sträckor. Många av sträckorna var konverterad spårväg, bl.a. Örbybanan (nr 19) med sträck- ningen Slussen-Örby (nuvarande Stureby). Tunnelbanan skulle därför gå ovan mark nästan hela sträckan, förutom i innerstaden. Hela denna första del blev sedan till Gröna linjen som var i princip färdigbyggd 1960. planerad för att övergå till tunnelbana, med T-baneperronger i mitten och Ett provisoriskt Sparbankskontor invigs vid Högdalens tunnelba- kortare spårvagnsperronger på sidorna. Den röda linjen, invigdes den 5 nestation 1955, i väntan på att stadsdelen skulle byggas klart. Även Spårvagnslinjer till förorterna utanför Hornstull i början av 1950-talet var april 1964 mellan T-centralen och Fruängen/Örnsberg. Linjen fick med tiden stationen i bakgrunden var provisorisk. Det var inte ovanligt att en outnyttjad resurs. Linjen till Västertorp kunde, med hjälp av en bro, invånarna i ytterstadens nya stadsdelar fick vänta på både tunnel- ytterligare sträckor som invigdes under 1965 - 1967, den sista förgreningen ledas över Södertäljevägen ut till Fruängens gård som var ett statsägt bana och den service som centrumanläggningarna erbjöd. Foto Tore var till Mörby centrum och blev klar 1978. I dag består linjen av fyra grenar område. Sträckan mellan Telefonplan och Fruängen byggdes mellan Burnäs, SvD. Digitala stadsmuseet. med slutstationer i Fruängen och Norsborg i sydväst samt Mörby centrum 1946 - 1956 och då som spårväg. Från början var även Fruängslinjen och Ropsten i nordost. Fruängen 19 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängens bebyggelsehistoria Utbyggnaden av stadsdelen Fruängen Planstrukturen för Fruängen var till stor del ett verk av Göran Sidenbladh som under stadsplanedirektör Sven Markelius ledning ansvarade för stadsplanerna i utbyggnaden av Stockholms ytterstadsdelar. I arbetet med Fruängen hade Sidenbladh stöd av arkitekt Per Holmgren. Från 1955 ersatte Sidenbladh Markelius som stadsplanedirektör och därmed fick Sidenbladh ett stort inflytande över Stockholms nya stadsdelar. Även arkitekt Torsten Westman som senare ersatte Sidenbladh som stadsbygg- nadsdirektör var involverad i planeringen. Även Riksbyggens Arkitektkontor var starkt bidragande till planmönstret i stora delar av stadsdelen. Planstruktur Bebyggelsekronologi. 1950-talets bebyggelse är markerad med orange, 1960- och 70-talets bebyggelse Grönstruktur Bostadsbebyggelsen är markerad med lila, 1980-talets bebyggelse är Bostadsgårdar och förgårdar i Fruängen var utformade utifrån tidens markerad med grönt och bebyggelse som tillkommit Bostadsbebyggelsen låg kring en centrumbebyggelse, med högre punkthus rådande ideal inom trädgårdskonsten med funktionalismens tro på ljus, år 2000 eller senare är markerad med gult. i stadsdelens mitt och ut mot stadsdelens periferi trappades byggnads- luft och grönska. Folkhemsbyggandet som ideologi skulle främjas inom Stadsmuseet, Kulturmiljöanalys Fruängen. volymerna ned, till tre - fyra våningars lamellhus. Vanligtvis uppfördes i bostadsbyggandet, där bostadens närmiljö helst skulle präglas av natur, stadsdelens yttre gräns även småhusbebyggelse. I Fruängen byggdes öppna gräsfält och omsorgsfullt placerade sittplatser. Gårdsrummen var dessa grupphusområden först under 1960-talet. lekplatser för mindre barn, och bostadsgårdens funktioner var placerade i Under en femårsperiod med start omkring 1954 uppfördes större delen av rumsbildande grönska, ofta i en kombination av sparade träd och prydnads- Fruängens flerbostadshus efter de stadsplaner som nyligen fastställts för växtlighet. Tidstypisk utrustning på bostadsgårdarna var sandlådor, Genom 1950-talets bebyggelse i Fruängen planerades ett samman- stadsdelen. Den snabba takten i utarbetandet av planer och utbyggnaden cykelställ och parksoffor. hängande parknät där de större stråken lokaliserades till dalgångarna i kan förklaras med hjälp av tidigare erfarenheter och rutiner från tidigare områdets kuperade terräng. Ritningar till parkstråk, parklek och lekplatser Förgårdarna mot gata utformades huvudsakligen med smala gräsfält där togs fram av parkavdelningen vid Stockholms stads gatukontor genom arbeten med liknande stadsdelar vid samma tid, som exempelvis mindre partier berg i dagen sparades. I vissa fall sparades äldre individer vid tiden framstående arkitekter och trädgårdsarkitekter, bla. Holger Blom, Västertorp och Årsta. En mindre del av bebyggelsen i Fruängen uppfördes av tall, ek eller björk i förgårdsmarken, men huvudsakligen planterades Anton Paulsson, Erik Glemme och Jan Gezelius. Ritningsmaterialet visar att av privata byggherrar men den dominerande aktören i Fruängen blev den rader av björk, lönn och rönn. Längs fasader, mellan fastigheter eller som parkerna fick tidstypiska former. Rumslighet och grönska tillskapades genom kooperativa organisationen Riksbyggen. solitärer i gräs planterades prydnadsbuskar, ofta tydligt avgränsade av plantering av skogslönn, hästkastanj och oxel samt tåliga prydnadsbuskar som kantsten. På grund av bebyggelsens ofta höga läge i terrängen användes häggmispel, try, berberis, oxbär, måbär och buskrosor. Parkerna utrustades Trafikplanering med generösa lekytor av grus och gräs tillsammans med lekredskap, gärna terrasserade stödmurar i granit samt blockstegstrappor eller regnskydd, kälkbackar, gungor, sandlek, dricksfontäner och parksoffor. I Fruängen lades ut i ett mindre, triangulärt område, som begränsades terrasser för att ta upp höjdskillnader. Kerstin Hesselgrens park anlades parkleken Vippan under tidiga 1960-talet avMickelsbergsvägen och Vantörsvägen (tidigare Gamla Södertäljevägen). Längs huvudgator och parkeringsplatser i Fruängen planerades tillsammans med en större plaskdamm. Parklekslokalen inrymdes i bottenvå- Ytmässigt ansågs området vara för trångt för att erhålla en fulländad genomgående inramande alléer av lönn eller björk. Alla planer ningen i kvarteret Manikyristen. grannskapsenhet, området kunde däremot få en kärna av hyreshus kring genomfördes dock inte. Huvudgatorna Mickelbergsvägen, Fruängsgatan ett centrum. 1950-talets planeringsideal var ett trafikseparerade gatunät, Trafikseparerade gångvägar inlemmades organiskt i stråken och avsåg och Vantörsvägen är exempel på gator som i delar fick alléplanteringar där fotgängare och bilister, så långt som det var möjligt, skulle skiljas åt. skapa funktionella och trivsamma anslutningar mellan centrum, bostäder, under tidigt 1960-tal. I samband med 2000-talets bebyggelse i västra Biltrafiken lotsades kring centrum på en ringgata via Fruängsgatan, Ellen skola och park. I Fruängen anlades tre större parker i 1950-talets bostads- Fruängen har Vantörsvägen kompletterats med rader av himalayabjörk och Keys och Elsa Brännströms gator samt säckgator in till parkeringsplatserna bebyggelse: Solfjädern i den västra delen, Solhatten i den södra delen kärrek. I vissa fall kompletterades ytor som varit naturmark med befintlig i anslutning till bostadshusen. och Kerstin Hesselgrens park i den östra delen. Under 1970- och 80-talen växtlighet. Mot Södertäljevägen sparades en remsa av talldominerad mark, tillkom på tidstypiskt sätt förskolor i de tre större parkerna. I samtliga fall Centrumtorget var bilfria och planerades med angöring via gångtunnlar, som i delar var uppbruten av odlingsmark och berg. Området modellerades togs delar av parkmarken i anspråk som gård, och under 2000-talet har vilka fungerade som förbindelse med gång- och cykelstråk i nära anslutning om som en slänt och gallrades ur, viss växtlighet sparades och komplet- förskolorna successivt utökats. till stadsdelens barnstugor, och vidare till grannstadsdelarna Västertorp och terades främst av ek och tall. Herrängen. Fruängen 20 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Aktörer i Fruängen Byggherre- och förvaltningsorganisationen Svenska Riksbyggen bildades 1940 med syftet att minska bostadsbristen och skapa arbetstillfällen åt byggnadsarbetare, en yrkesgrupp som under krigsåren var hårt drabbade av arbetslöshet. Riksbyggen var nära lierad med byggfackförbunden och kom att utveckla nära samarbeten med kommunerna för att stimulera bostadsbyggandet. Med det toppmoderna Årsta centrum (1943-1954) etablerades Riksbyggen som en ledstjärna för tidens bostadsbyggande. Lamellhus i tre våningar kompletterade av punkthus stod för en stor del av produktionen under 1940- och 50-talen. I Fruängen uppfördes båda dessa hustyper i stor skala och chefsar- kitekt Carl-Eddie Lunds drivkrafter att så långt som möjligt bevara platsens befintliga natur gjorde att några av lamellhusen fick en cirkelformad plan. Fruängens bostadsgårdar ritades av byggher- rarnas anlitade trädgårdsarkitekter, varav flera hade stor erfarenhet av markplanering i samband med bostadsbyggande. Carl och Jange Blomkvist låg bakom all landskapsplanering inom Riksbyggens bebyggelse i västra Fruängen. Vid uppförandet av bebyggelsen i östra och södra delen av stadsdelen var olika trädgårdsarkitekter verksamma, bl.a. Bengt Nordblom, Charlie Pikulinsky, Bengt Larsson och Edgar Oldén. Årsta centrum 1954. Foto: Sune Sundahl. ArkDes/Digitalt museum. Fruängen 21 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Under 1950-talet då alltmer kompletta centrum planerades vid tunnel- LOKALA CENTRUM I banestationerna blev dessa mindre grupper av butiker mindre viktiga, i synnerhet eftersom antalet hushåll med bil växte snabbt. Trots det fortsatte man att bygga lokala butikscentrum under hela 1950-talet. GRANNSKAPEN Många blev kortlivade. I Fruängen fanns tre lokala centrum: Ett i norra delen av stadsdelen där två motstående längor i kv Tumvanten och Fruängen är en stadsdel uppförd enligt den under 1940- och 50-talen Spetshandsken inrymde två snabbköp, frisersalong, sybehörsaffär och förhärskande grannskapsplaneringen. Stadsdelarna från tiden kan sägas tobaksaffär. vara en grupp av grannskap, en grannskapsenhet. Grannskapet var ett lagom sammanhang för att man skulle lära känna och känna igen sina I västra Fruängen, i kv Solfjädern vid Doktor Widerströms gata fanns en medmänniskor, ett sätt att skapa hemkänsla och tillhörighet i dessa nya utbyggd länga med bla snabbköp och kemtvätt. stadsdelar som fylldes av människor från olika håll, inte sällan inflyttade Söder om centrum, i SKB:s område i kv. Filthatten låg butiker från landet eller landsorten och med svagt kontaktnät i Stockholm. Till integrerade i en av byggnadernas bottenvåningar. Liksom i kv Solfjädern många av grannskapen lät man bygga mindre centrumanläggningar, ibland vände sig lokalerna ut mot en parkeringsplats. Inget av lokalcentra i i form av torgbildningar men mer vanligt var att de endast utgjordes av en Fruängen hade någon platsbildning med vistelseytor. butikslänga i ett bostadshus. Upprinnelsen till detta fenomen fanns redan i smalhusstäderna på 1930-talet där det fanns en koncentration av mjölk- Numera kan de tre lokalcentra ännu betecknas som levande, även och brödbutiker, frisersalong och liknande närservice i strategiska lägen där om delar av butikslängan i kv. Solfjädern byggts om till bostäder. många passerade. Stadsdelarna hade en betydande dagbefolkning i form Verksamheter som spel & tobaksbutik, frisersalonger, solarium och av hemmafruar och mindre barn. kvarterskrog disponerar lokalerna år 2024. Fasadritning för butikslängan i kv. Spetshandsken vid Jenny Linds gata. Arkitekt Johan Thomé 1955. Snabbköp, sybehör, tobak och frisör var de ursprungliga verksamheterna. Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Butikslängan i kv. Solfjädern med naturstensfasader och neonskyltar. Här fotograferad 1977 då Vivo snabbköp ännu fanns kvar på plat- På motstående sida Jenny Linds gata, i kv. Tumvanten låg konsums snabbköp och två mindre butikslokaler sen. Stockholms stadsmuseum. varav någon kan ha använts för Koppartrans bensinstation. Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Fruängen 22 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI BILEN OCH BILISMEN I FRUÄNGEN Fruängen var trafikseparerat och gåvänligt med sina utpräglade dalstråks- parker och gena, snabba gångförbindelser mellan bostäderna och centrum med tunnelbanan. Barnen kunde tryggt ta sig till lekplatserna och till skolan. Men stadsdelen var också i hög grad bilanpassad. Parkeringsmöjligheterna i byggnaderna var ännu begränsade, såväl lamellhus som punkthus hade små fotavtryck och man sprängde inte ner för extra garageutrymme. Det uppfördes heller inga garagebyggnader som i den samtida stadsdelen Högdalen. Likt i Högdalen anordnades på flera ställen tämligen stora parkeringsplatser mellan två huslängor, inte sällan vid säckgator. Det var fråga om helt hårdgjorda miljöer och ett inslag som inte finns i 1940-talets eller det tidiga 1950-talets stadsdelar. Gatornas bredd var också sådan att Esso-macken låg i centrum och den tillhörande verkstaden nåddes via nedfarts- det fanns gott om utrymme för kantstensparkering. rampen. Stockholms stadsmuseum. I de på 1960- och 70-talet utbyggda bostadsområdena i östra Fruängen finns större ytor för markparkering och till småhuskvarteren hör långa garagelängor. Både med hänsyn till bilarna från stadsdelens egen befolkning och från småhusen i omlandet, som bla skulle köra till och från Fruängens centrum och använda parkeringsplatserna för infartsparkering, gjordes gator som Fruängsgatan och Vantörsvägen breda och kapacitetsstarka. Servicen för bilisterna var också utbredd. I centrum, i kv. Direktrisen fanns en Esso-mack med verkstad och en komplett bilverkstad under ungdomsgården. Koppartrans hade en servicestation i korsningen Elsam Brändströms gata och Jenny Linds gata. Den verkliga symbolen för bilismen var motellet Gyllene Ratten som låg i direkt anslutning till Södertäljevägen i stadsdelens västligaste del. Motellet med sin grillrestaurang var hypermodernt när det invigdes 1957 och var ett flaggskepp bland de bilistanknutna miljöerna i Stockholm. Motellet blev senare otidsenligt och revs år 2007. Essos och Koppartrans bensinstationer är också rivna men verkstäderna i kv Direktrisen finns kvar. Den ursprungliga parkeringsstrukturen i Fruängens bostadsområden är i stort sett bevarad. Vid Fruängstorget fanns under en period en bilhandlare i den numera rivna envå- Bilen var viktig i Fruängen. Denna bild, tagen av Sune Sundahl 1956 i kv. Kam- ningsbebyggelsen. Bild från Facebook. koftan, utstrålar den modernitet som ofta förknippas med 1950-talet. Riksanti- kvarieämbetet. Fruängen 23 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Exempel parkering i Fruängen Fruängen 24 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMTIDA CENTRUM I viktigt medel för att de nya stadsdelarna inte skulle bli s.k. sovstäder som Arkitekterna Backström och Reinius ritade stora delar av byggnaderna i YTTERSTADEN led brist på service och aktiviteter. ett välgestaltat centrum med tydlig uppdelning i kommersiella delar och rikt utbyggda kulturella och sociala funktioner. S:t Tomas kyrka, ritad av I Vällingby som skulle bli raka motsatsen till en sovstad utan också skulle Peter Celsing, kontrasterade med sin tyngd mot den lekfulla centrumarki- Den massiva utbyggnaden av Stockholms ytterstad innebar att centruman- vara platsen där invånarna arbetade, uträttade ärenden och rekreerade tekturen. Ett underjordiskt lastfar gav en rationell varuförsörjning. Tunnel- läggningar av olika typ och skala planerades och byggdes kontinuerligt sig satsades storslaget på centrumanläggningen som invigdes under banestationen låg mitt i centrum. Gatukontorets parkavdelning formgav fram till 1970-talets senare del. När Skarpnäck planerades under 1970-talet internationell uppmärksamhet 1954. Den skulle vara ett s.k. storcentrum de allmänna ytorna med ett ikoniskt cirkelmönster, fontäner i marmor och ersattes idén om en koncentrerad centrumanläggning med en traditionell i stadsdelsgruppen Råcksta, Grimsta, Hässelby strand och gård samt för specialdesignade armaturer. stadsgata som utbudet låg utsträckt längs. Då var cirkeln sluten. småhusbetonade stadsdelar norr om Vällingby. I dessa stadsdelar skulle det finnas lokala centrum men för sällanköp, nöjen och samhällsservice Under 1950-talets senare del och 1960-talets början var centrumbyggandet Från kring 1950 byggdes centrumanläggningar i de nya stadsdelarna efter var det tänkt att de boende där skulle bege sig till Vällingby. Allmän- särskilt intensivt. Det sammanföll i tid med att hela Stockholms nya och att planeringen av Årsta visat på att ett livaktigt centrum kunde vara ett nyttiga Svenska Bostäder hade huvudansvaret för detta prestigeprojekt. främsta köpcentrum, Hötorgs-city, tillkom. I Vällingby bidrog den särpräglade markbehandlingen till en festlig inramning av den i alla delar Hötorgs-city 1963. Den bilfria soliga Sergelgatan fanns på planerings- ambitiöst genomförda centrumbebyggelsen. Skärmtak för att kunna gå torrskodd under shoppingtu- stadiet redan på 1940-talet och idén torde ha präglat även ytterstadens ren förekom i stora delar av centrum. Foto Lennart af Petersens, Stockholms stadsmuseum. centrumanläggningar. Butiks-byggnaderna var i två plan och hade ursprungligen butikslokaler även på övre planet. Takterrasserna fick inga direkta efterföljare i ytterstaden. Foto Ingmar Gram, Stockholms stadsmuseum. Fruängen 25 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ABC-städerna i söderort, Farsta och Högdalen, var storcentrum för biltillvänt. Många butikslokaler hade dubbla entréer för att vara inbjudande Arkitekter i Farsta var främst Backström & Reinius som här arbetade på sina respektive stadsdelsgrupper. I Högdalen, storcentrum för Stureby, för både fotgängare och bilister. Centrum markerades med ett högt skivhus uppdrag av privata byggmästare. Farsta centrum invigdes hösten 1960. Bandhagen, Rågsved, Hagsätra, Fagersjö och för villasamhället Örby som delvis inrymde smålägenheter. Farsta centrum genomgick en förnyelse under tidigt 2000-tal då varuhusen var bostadsbebyggelsen likt i Fruängen färdig långt före centrum blev Högdalen genomgick en arkitektonisk omvandling på 1970-talet och senare byggdes om till en sammanhängande galleria. klart, många bostadshus var inflyttningsklara 1955. Provisoriska butiker i början på 1990-talet efter en rejäl nedgångsperiod på 1980-talet. var tvungna att uppföras. Centrum invigdes 1959. Byggherre var till Under det sena 1950-talet och tidiga 1960-talet uppfördes också flera övervägande delen AB Familjebostäder som anlitade HSB:s Arkitektkontor Farsta var storcentrum i en stadsdelsgrupp med Gubbängen-Hökarängen, mindre centrumanläggningar. I Hässelby strand ritade Ancker Gate och Arne Rudberger för ritningarna. Arkitekturen var inte lika festlig som i Farsta Strand och Larsboda. Likt Vällingby fanns här stora arbetsplatser i Lindegren en låg centrumbebyggelse (invigd hösten 1958) grupperad kring Vällingby utan mer rationell och i delar närmast kulissartad. anslutning till centrum och på lite större avstånd. ett litet torg. Centrumet i Hässelby strand är numera rivet. I ena änden av den långsträckta bilfria centrumgatan låg Vantörs kyrka och Här var grundtanken en italiensk piazza kantad av festligt utformade I Valla i Årsta byggdes låga butikspaviljonger ritade av Paul Hedqvist i bortom den byggdes läkarcentralen. Likt i Vällingby fanns även frikyrko- varuhusbyggnader, däribland NK bakom en sober granitfasad. Stora ryggen av en öppen torgbildning. Byggnaderna ritades 1959, stod färdiga lokaler. Det fanns även en biograf och efter lång planering tillkom sporthall parkeringsplatser låg i direkt anslutning till torg och varuhus. Tunnelbanan 1961 och torget var färdigt 1964. Centrumbyggnaderna är nu rivnings- med badhus (även i Vällingby dröjde det länge innan motsvarande hallar anslöt till torgets ena kortsida och hade inte samma framträdande roll som hotade. kunde byggas). I Högdalen fanns varuhus och stora snabbköpsbutiker som i Vällingby. Likt i Vällingby och Högdalen anlades en busstation i anslutning till delar servades av ett underdimensionerat underjordiskt lastfar. till tunnelbanan. Bygget av Söderledskyrkan mellan Hökarängen och I Fagersjö färdigställdes år 1962 ett centrum med tvåvåningsbyggnader. Liksom i Valla har det begränsade befolkningsunderlaget inneburit stora Gubbängen gjorde att det endast uppfördes en frikyrkobyggnad i Farsta. I Vällingby var tunnelbanan huvudnumret, i Högdalen var centrum mer utmaningar och centrum i Fagersjö revs år 2006. Högdalens centrum gavs inte samma omsorgsfulla markbehandling som Vällingby. Fontäner Invigning av Farsta centrum i oktober 1960. Djupa varuhusbyggnader i två plan runt var dock ett stående inslag i cetrummuiljöerna. Bebyggelsen är tydligt mer individuell och ett bilfritt torg och med höga punkthus och vidsträckta markparkeringsytor på utsi- varierad än i Fruängen men inte av samma festliga och exklusiva karaktär som i Farsta och dan. Senare kompletterades centrum med storskalig kontorsbebyggelse. Källa? Vällingby. Källa? Fruängen 26 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN I RELATION TILL ANDRA CENTRA I relation till de många andra centrumanläggningarna från denna tid av intensivt centrumbyggande intar Fruängen en position mellan renodlat, småskaligt stadsdelscentrum och storcentrum. Genom funktionen som ändstation och betydande omstigningsplats och med omgivande stora småhusområden med begränsad service var centrum inte endast en angelägenhet för de boende i Fruängen. Det insåg man under planeringen och Fruängens centrum hade både ett kommersiellt utbud och samhälls- service som var väl utbyggt. Här fanns dock inte varuhus, biograf eller sport- och simhall. Likheterna med andra centra är betydande. Tvåvåningsbebyggelse var ett närmast genomgående drag som också tillämpades i Hötorgs-city. Tunnelbanans centrala roll och det stadslika anslaget likaså. Samordnad skyltning och belysning samt utsmyckning i form av fontäner och skulpturer var också genogående drag vid tiden. Överlag torde planeringen av Fruängen centrum, butiksgata i perspektiv. Gågatan i Fruängen är en av Sveriges första. Svenska Riksbyg- Hötorgs-citty med dess bilfria Sergelgata och underjordiska lastförsörj- gen 1950-1957. ningssystem samt dess motsvarighet i ytterstaden, Vällingby, ha varit vägledande för stora delar av den fortsatta centrumplaneringen. De ledande tjänstemännen på stadsplanekontoret som Sven Markelius och Göran Sidenbladh var involverade i flera av planerna och gatukontorets parkavdelning svarade för en kontinuitet i utformningen av de offentliga rummen. Noterbart är också att Fruängens centrum varken tynat bort eller genomgått någon omfattande förnyelse eller omvandling. Fruängen centrum ca. 1962. Kollektivt kulturarv. Fruängen 27 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGENS BEBYGGELSEHISTORIA Planeringen av Fruängens centrum 1953 års förslag Längs spåren reserverades mark för småindustrier och parkeringsgarage I Dagens Nyheter skrevs 1952, i samband med att kommunfullmäktige för sammanlagt 120 bilar. Markparkeringen i och kring centrum skulle godkände stadsplanen för Fruängen, att den nya stadsdelen skulle få uppgå till 150 platser. ett storcentrum som skulle betjäna småhusområdena i Herrängen och Tanken var att centrum skulle kunna byggas etappvis. All mark skulle ägas Segeltorp. Begreppet storcentrum hade nyligen lanserats för de centru- av staden och upplåtas med tomträtt. Fullt utbyggt skulle centrum rymma manläggningar som skulle betjäna flera stadsdelar och var aktuellt i 12 400 kvm, varav 3500 för butiker, 3000 för hantverkslokaler, 2700 för utbyggnaden av Vällingby. kontor och 2100 för bostäder. Centrumanläggningen i Fruängen skulle samlas kring en ny station för Planförslaget väckte inget större motstånd hos tjänstemän eller politiker förortsbanan, anpassad för övergång från spårvägstrafik till tunnelbana. I men det fanns oklarheter kring om tunnelbanan i framtiden skulle förlängas planen (pl 4076a) förutsattes att Fruängen skulle vara en ändstation och mot Huddinge och kammarkontoret ifrågasatte att inte planeringen av att det därför fanns behov av plats för anslutande busstrafik till bostads- centrum utgick från ett sådant scenario. områden i Huddinge och Älvsjö. En bärande tanke var också att det runt centrum skulle finnas en ringgata som i norr, mot den nya Södertäljevägen, Projektering 1955 skulle ledas under tunnelbanespåret. Tomträtterna i centrum uppläts till Riksbyggens dotterbolag AB Stockholms- Gångtrafiken till och från centrum skulle använda sig av tre gångtunnlar för byggen. År 1955 inleddes ett program- och projekteringsarbete för att planfritt och säkert kunna passera ringgatan. centrum. För Stockholmsbyggen svarade arkitekten Carl-Eddie Lund vid Riksbyggens arkitektkontor för projektledningen. Lund införde enligt Hjärtat i centrum var ett bilfritt torg vid tunnelbanestationen. Mot torget egen utsaga en ny typ av projektering, totalprojektering, där konsulter och skulle butiksbyggnader i två våningar vända butiksfasader. Butiksbygg- tjänstemän med annan expertis än arkitektur arbetade tätare ihop med Centrumplanen som presenterades i DN 1955-07-27. Runt en stor sammanhäng- naderna skulle fördelas på fyra kvarter. De skulle i huvudsak vara i två arkitekterna än vad som tidigare varit brukligt. ande torgyta med olika rumsligheter ligger butiksbyggnaderna. Ett medborgarhus våningar men mot omgivningen kunde delar av bebyggelsen vara endast har en nyckelplacering. Parkeringsplatser ligger i anslutning till genomfartsleden en våning hög. Det övre planet i byggnaderna förutsattes användas för För Stockholms stad var stadsplanebyrån och fastighetskontoret och ”trafikgatorna”. De tre gångtunnlarna möter grönstråk direkt efter att ha bibliotek, kliniker och kontor. huvudsakliga parter i programarbetet. passerat under gatorna. Från ringgatan söder om torget skulle man få en god överblick över Frågan om tunnelbanan fortsättning till Huddinge levde, Lund kämpade centrum och härifrån kunde bilburna centrumbesökare angöra. Varuförsörj- för att inte tunnelbanan skulle upp på bro utan att man skulle hålla fast vid chef, fokuserade på principlösningen med ett bilfritt men ändå biltillvänt ningen var tänkt att ske från olika ställen längs ringgatan. upplägget med ett torg utan järnvägsviadukt. centrum. Han menade att hittills utförda anläggningar i söderort avskräckte. I norra delen av centrum föreslogs ett punkthus i sju våningar vars övre I juli 1955 skrev Dagens Nyheter om centrumplaneringen under rubriken I grannstadsdelen Västertorp var centrum beläget längs en traditionell våningar reserverades för bostäder för ensamstående. ”Ny centrumtyp i Fruängen”. Arkitekt Torsten Westman, stadsplanebyråns stadsgata medan trafiken i Hökarängen, ett av de absolut första exemplen Fruängen 28 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGENS BEBYGGELSEHISTORIA på bilfri centrummiljö, letts helt utanför centrum, något Westman menade I de tvåvåningsvolymer som var ett bärande inslag för de kommer- Flertalet av dessa tidiga byggnader färdigställdes under 1962. Samma år var ”en olägenhet för bilisterna”. Fruängens centrum skulle därför ”tangeras siella delarna projekterades byggnaderna med fläktrum belägna beviljades bygglov för tunnelbanestationen som stod färdig året därpå. av genomfartsleden” och de tre gångtunnlarna som fanns med i 1953 års integrerade i de övre planen och inte som uppstickande volymer För norra delen av kv. Direktrisen med höghus och ungdomsgård lämnades plan var en förutsättning för att detta grepp skulle kunna fungera. Bilisterna på taken. Planen reglerade att de lägre byggnaderna i centrum bygglov in 1961 (oklart vilket år de stod färdiga). kunde ostörda av gångtrafik parkera i rymliga fickor framför butikerna. skulle ha flacka eller plana tak, undantaget gällde kyrkbyggnaderna. Butiksbyggnaderna och tunnelbanebyggnaden förutsattes ha Läkarcentralen med vidbyggt dagsjukhus och inackorderingshem Under arbetet med projekteringen förändrades viktiga förutsättningar. skärmtak som skulle ge väderskydd åt gångytorna. uppfördes 1963-67. Fruängen skulle rymma 8000-9000 invånare men man såg hur den växande bilismen gjorde det blivande centrumet till en alltmer angelägen punkt för Planförslaget antogs av byggnadsnämnden i december 1958 och av Medborgarhuset i kv. Dansösen kom inte till stånd. Bygglov lämnades ett stort antal boende i omgivande småhusområden. Kalkylen växte till att kommunfullmäktige tidigt 1959. Kammarkontoret ifrågasatte behovet istället 1964 in för en femvåningsbyggnad med butiker i bottenvåningen, en centrum skulle betjäna 13000 invånare. Såväl bilinnehav som köpkraft av ytterligare en kyrka inom Brännkyrka församling. våning kontor och tre våningar bostäder. steg. Svenska kyrkan visade intresse för en etablering i Fruängen och 1958 fattades beslut om att bygga ett antal läkarcentraler i Fruängen och några Utbyggnaden av centrum I april 1964 invigdes tunnelbanestationen. andra viktiga centrumanläggningar i ytterstaden. Centrum skulle behöva Fram till 1959 bestod platsen för centrum av orörd skogsmark. växa. Följden blev att en ny stadsplan utarbetades under 1958. Under 1959 lämnades bygglov in för butiksbyggnaderna i kv Tidsaspekten var problematisk. Utbyggnaden av bostäderna i Fruängen Ballerinan, Direktrisens södra del, Guvernanten och Servitrisen. påbörjades 1954 och 1955 var ett stort antal bostäder inflyttningsklara. Att 1960 följde bygglov för den mindre byggnaden i Direktrisen (hus förverkligandet av centrum dröjde renderade i protester från de boende. F) och för församlingshus och kyrkbyggnad. I stort sett var det de Provisoriska butiker ska ha uppförts. En mildring av problematiken torde ha kommersiella delarna som uppfördes först. varit att minst tre snabbköp, dvs självbetjäningsbutiker, en företeelse som När centrum invigdes 1 oktober 1961 var det dessa byggnader som snabbt spred sig under 1950-talet, öppnade i de mindre lokalcentrum som fanns på plats och Dagens Nyheter som rapporterade från den fanns i stadsdelen. festliga invigningen beskrev en ofärdig inramning. I huvudsak var det ekonomiska förhållanden och byggrestriktioner som låg bakom förseningen av centrumutbyggnaden. En annan anledning var svårigheter att få till lämpliga garageanläggningar i och i centrums närhet. Stadsmuseet menar att omställningen till ett ”park-and-ride”-system, dvs att centrala Fruängen skulle anpassas för att folk i omgivningen tog bilen hit och reste vidare med tunnelbanan, bidrog till förseningen. Parkeringsfrågan var viktig och besvärlig. I beskrivningen av 1958 års plan (P. 5007) inleder stadsplanebyrån med att den omarbetade planen är en direkt följd av den projektering som bedrivits. En rad omdispositioner gjordes. I öster utvidgades centrumområdet för att rymma kyrka med församlingshus och läkarcentralen. I väster omformades kvarteret Direktrisen med en underjordisk parkerings- och lastförsörjnings- anläggning och centrums högsta hus höjdes från 7 till 8 våningar. Det förutsågs nu rymma bostäder för anställda vid Långbro sjukhus alternativt kontor. Kvarteret Dansösen i centrums sydvästra hörn avsågs husera det medbor- garhus som i DN-artikeln 1955 var beläget intill tunnelbanestationen. Industrimarken väster om tunnelbanespåret minskade kraftigt till förmån för parkering. I kvarteret Plymen söder om Fruängsgatan medgavs en panncentral och en omdisponerad parkeringslösning. Planen innebar ”en mycket stor ökning av antalet bilplatser inom området”. Det totala kvadrat- meterantalet ökade från 12 400 kvm i 1953 års plan till 19 800. Bild vänster: Redan 1956 var huvuddragen i 1958 års plan på plats. Riksbyggens arkitektkontor presenterade planerna i Dagens Nyheter. Nyheter var ett överbyggt Då Carl-Eddie Lund blivit befordrad till chefsarkitekt på Riksbyggen blev det torg, ny placering av medborgarhuset, ungdomsgård för bl a ”knuttar”, dvs mopedburen ungdom, på behörigt avstånd från läkarcentral och kyrka. DN 1956-06-29. hans kollega Åke Östin som tog över projekteringen, Lund granskade dock Ett överbyggt torg måste också betecknas som ett utropstecken, något sådant hade hittills aldrig realiserats. Bild höger: Flygfoto ca 1963. Tunnelbanestationen är de ritningar som togs fram. under byggnad. Läkarcentralen har ännu inte påbörjats. Stockholmskällan. Fruängen 29 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGENS BEBYGGELSEHISTORIA Mark och planteringar På tidiga fotografier från Fruängens centrum framgår att markbeläggning, belysning etc inte färdigställdes lika fort som butiksbyggnaderna. För utformningen av utemiljöerna i centrum svarade Stockholms stad genom gatukontorets parkavdelning, dvs samma arkitekter som ritade parkmiljöerna på stadens mark i stadsdelen i övrigt. Hösten 1966 tillfrågades Stockholms stad av AB Stockholmsbyggen om staden ville motta skulpturen Fruarna som donation. Stadens instanser tillstyrkte, tackade ja och verket placerades i samråd mellan AB Stockholmsbyggen, konstnämnden och gatukontorets parkavdelning. Konstnämnden ansåg att verket, utfört av skulptören Willy Gordon, hade ett betydande konstnärligt värde. Under 1969 iordningställdes det östra torget och murarna kring det nyligen Övre bild vänster: Det västra torget med sittbänkar och planteringskar stod färdigt först 1968. Kommunfullmäktigetrycket 1969, Stockholms stadsarkiv. uppförda kvarteret Dansösen. Övre bild höger: Annons i Dagens Nyheter 1961-09-30 för den festliga invig- ningen av centrum. Konferencier var Arne Weise och för underhållningen sva- rade bl. a. Stig Järrel och Harry Brandelius. Annonsen visar också namnen på de butiker som ingick i detta ”varuhus”. Nedre bild: Fruängens centrum sett från söder, 1960-talets andra hälft. Den låga bebyggelsen hade ett minimum av upp- byggnader och installationer på de plana taken. Fasadernas grafiska effekt var markant när byggnaderna var nya och framgår särskilt väl på svartvita fotogra- fier. Svenska Riksbyggen 1950-1957. Fruängen 30 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 2 3 4 5 SVENSKA KYRKAN OCH KYRKOBYGGANDET UNDER EFTERKRIGSTIDEN FRAM TILL REKORDÅREN Från 1950-talet fram till 1970-talets slut inträffade en av de mest Under 1950-talet skulle kyrkorummen vara liturgiskt funktionella, stärkte den kyrkliga förnyelserörelsen och påverkade kyrkobyggandet. omfattande kyrkobyggnadsperioderna i Sveriges historia. Orsaken till anspråkslösa och levande rum nära människan och man uppförde s.k. Vissa ansåg att 1950-talets småkyrkor var för vardagliga och inte tillräckligt det var efterkrigstidens stora demografiska förändring med tilltagande småkyrkor. Det skulle vara nära människan socialt inriktat, med låga meditativa. Intresset från arkitektkåren ledde till alltmer sofistikerade inflyttning till städerna, vilket ledde till nya förorter. Kyrkan sågs till en trösklar att ta sig in. anläggningar. Kyrkorummet skulle nu vara ett avgränsat och lugnt rum som början som en integrerad del i planeringen av de nya stadsdelarna. var manade till andlighet med hög med sparsmakad konstnärlig kvalitet. ”för den kyrkliga reformrörelse, som arbetar intensivt med problemet Sedan 1940-talet pågick en intensiv diskussion inom Svenska kyrkan Kyrkobyggnaden skulle hänvisa till kyrkans äldsta tid och i de arkitektoniska storstaden och som i småkyrkan har sin samlande symbol, har det länge om hur de nya kyrkorna skulle utformas. Det hävdades att kyrkorummet diskussionerna återkom begreppet fornkyrkan som referens. Särskild stått klart att lösningen bland annat måste ligga i mindre, klart avgränsade måste byggas utifrån liturgin och inte med en särskild arkitekturstil, vilket fokus lades på ljuset där man ofta lade särskilt intresse på armaturens enheter.” i sig var en funktionalistisk tanke. Nya kyrkobyggnader och kyrkcentrum utformning. formades sålunda efter sådana principer. Samtidigt genomgick Svenska Kyrkorummet skulle inte vara monumentalt utan mer som ett försam- När Fruängen växte fram på 1950-talet planerade Svenska kyrkan ett kyrkan liturgiska förändringar, en kyrklig reformrörelse, och dess lingshem. Den nya synen på församlingsgemenskapen med nya funktioner kyrkcentrum i ovan anda. Det ritades av Sven Hesselgren, uppfördes i samhällsroll omförhandlades, vilket speglas i de nya kyrkoanläggningarna. ökade behovet av olika typer av lokaler ledde till att stadsdelskyrkorna början av 1960-talet och invigdes 1963. Uppförandet inträffade sålunda Det påverkades bland annat av nya handboken för Svenska kyrkan även inbegrep församlingshus. Verksamheten i de nya församlingshusen i övergången till 1960-talets diskussion. Det planerade kyrkorummet som utkom 1942 och att det 1951 uppnåddes ovillkorad religionsfrihet skulle innefatta fler aktiviteter än tidigare. Utöver kyrksal kunde det handla uppfördes dock aldrig utan det som realiserades var en byggnad med i Sverige. Liturgiskt diskuterades bland annat större flexibilitet och att om samlingssalar, lokaler för barn- och ungdomsverksamhet, syföreningar, ungdomslokaler och en lägenhet samt en byggnad som inrymde pastors- mässan skulle firas versus populum, dvs. att prästen skulle vara vänd mot studiecirklar, samt för administration. Det skulle finnas plats för dans teater, expedition och stora samlingssalar samt ett dop- och vigselrum. En altaret som då utformades som ett måltidsbord. Musikens roll diskuterades musik och lek. Flexibilitet blev ett nyckelbegrepp och man skulle ofta kunna klockstapel restes. Från samlingssalen ledde stora dörrar ut mot en friluft- även och kören och orgeln fick så småningom en mer central roll. förena, eller åtskilja, kyrksal och samlingssal med en vik- eller hissvägg. skyrka i trädgården. År 2004-05 byggdes församlingshuset till med ett Kyrkorna kunde medveten hållas låga intill högre bebyggelse. Kyrkan Kyrkans byggnadsbyrå och K-byrån på Byggnadsstyrelsen som 1968 kyrkorum och ny klockstapel, för ritningarna svarade Zuez arkitekter efter skulle vara antiauktoritär, vänlig och vardaglig. På 1950-talet var det ofta blev Riksantikvarieämbetets kulturhistoriska byrå arbetade för väcka att en arkitekttävling hållits. Byggnaden benämns numera Vårfrukyrkan. frågan om mer anspråkslösa kyrkoanläggningar. intresse för kyrkobyggandet hos arkitektkåren. Uppdragen gick därför ofta till framstående arkitekter. För arkitekter som inte helt omfamnade De nya politiska vindarna under 1960-talet gjorde att kyrkan inte längre det rationella samhällsbygget blev kyrkobyggandet en ”skönhetens hade samma betydelse och då sågs kyrkbyggnaderna inte längre sågs tillflyktsort”. Gestaltningsmässigt speglade de den mer konstnärliga som lika viktiga i samhällsbygget. Samtidigt ökade intresset för mässan 1. Vantörs kyrka, Stockholm (1959). Foto: Holger Ellgard. Wikipedia. 2. Mikaelikyrkan, modernismens estetiska värden. Församlingarna ville erbjuda lika och omgestaltning av liturgin som en del av en internationell diskussion. Västerås (1966). Foto: Bertil Forsén. Västerås stadsarkiv/Digitalt museum. Härlanda bra lokaler för sina verksamheter som andra aktörer i de nyuppförda Viktig var andra Vatikankonciliet som hölls av den katolska kyrkan i Rom kyrka, Göteborg (1958). Kringla. 4. Hässelby strands kyrka (1970) Bild hämtad från stadsdelarna i s.k. stadsdelskyrkor som ofta låg i centrum av de nya 1962-65. I Sverige var det Axel Rappe som skrev den avgörande prästmö- Svenska Kyrkan. Foto: Sune Sundahl. ArkDes/Digitalt museum. 5. Kyrkcentrum med förorterna. Tanken var att skapa levande församlingar i närhet till platser tesavhandling Domus Ecclesiae. Studier i nutida kyrkoarkitektur, 1963 som församlingshem i Fruängen (1963), bild hämtad från Facebook. där människor lever och rör sig. Fruängen 31 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGENS BEBYGGELSEHISTORIA Flygfoto ca 1958 som visar en närmast komplett utbyggd bostadsbebyggelse, här orienterad mot spårvägens vändslinga. Där Ortofoto från ca 1975 som visar det färdigutbyggda centrum före det att några egentliga förändringar av betydelse ägt rum. Lantmäteriet. centrum snart skulle komma att byggas finns än så länge naturmark. Lantmäteriet. Fruängen 32 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGENS BEBYGGELSEHISTORIA Fruängstorget 1973. Neonskylltar och skyltfönster välkomnade bilisterna som släpptes in på detta torg. Digitala Stadsmuseet. Den jämna byggnadshöjden i centrums kärna framgår tydligt liksom hur skärmtaken präglade Kontrasten var stor mellan de utpräglat geometriska byggnaderna i centrum och den natur- centrummiljön. Inackorderingshemmet bortom butiksbyggnaderna framstår som mycket ljust. präglade kullen i söder. Kollektivt kulturarv. Kollektivt kulturarv. Fruängen 33 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGENS BEBYGGELSEHISTORIA Västra torget Västra torget ca år 1962. Neonskylten Fruängsgumman är på plats. Kollektivt kulturarv. Västra torget med grupp av lindar, fontän, bänkar, planteringsytor och trappförbindelser. Stock- holms stads gatukontor, parkav- delningen, 1967. Stadsarkivet. Fruängen 34 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Planritning, markbehandling i centrum, upprättad under flera år och reviderad i takt med att olika ytor blev färdigställda. Stockholms stads gatukontor, parkavdelningen. Stadsarkivet. Fruängen 35 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGENS BEBYGGELSEHISTORIA Busstation och infartsparkering Situationsplan med busstation och infartsparkering. Intrycket av den stora parkeringen mjukades upp av trädrader. Stockholms stads gatukon- tor, parkavdelningen, 1964. Stadsarkivet. Centrum med busstationen år 1973. Punkthusen vid Eva Bonniers gata förstärker det rätvinkliga intrycket i centrum. Installationer har tillkom- mit på några av centrumbyggnadernas tak. Digitala Stadsmuseet. Fruängen 36 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGENS BEBYGGELSEHISTORIA Kyrkcentrum (Kv Förkunnelsen) Kv Direktrisen m.fl Situationsplan, kv. Direktrisen. 1961. Den underbyggda gården som inneslöts av Situationsplan och placering av skärmtak, kv. Servitrisen, Guvernanten, Bal- ungdomsgården hade en högmodern utformning med upphöjda planteringskar. lerinan och Direktrisen, 1960. Svenska Riksbyggens Arkitektkontor. Stads- Svenska Riksbyggens Arkitektkontor. Stadsbyggnadsnämndens arkiv. byggnadsnämndens arkiv. Läkarcentral m.m (Kv Förkunnelsen) Situationsplan och planteringsritning, Fruängens församlingshus, Walter Bauer 1963. Till skillnad från cen- trum i övrigt modellerades landskapet i kyrkcentrum med mjuka linjer och former. Situationsplan, kv. Förkunnelsen. Läkar- central, dagsjukhus och inackorderings- hem, Relationsritning 1967. Stadsbygg- nadsnämndens arkiv. Fruängen 37 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGENS BEBYGGELSEHISTORIA Upprustning av centrum 2011-2013 år 2011 fick Murman arkitekter i uppdrag att göra en översyn av Fruängens centrum. Arkitektkontoret konsta- terade att centrumanläggningen var nedgången och att många av de ursprungliga kvaliteterna gått förlorade. Den ursprungliga skyltningen och belysningen var ersatt med en annan, jalusier och kylaggregat gjorde miljön rörig. Att skärmtakens träklädda undersidor målats vita och att även annat trä genom åren färgats vitt sågs som en brist. Det konstaterades också att markbeläggningen i centrum till stora delar var skadad. Under 2012 genomfördes ett antal åtgärder för att lyfta miljön. Skärmtaken återfick enligt ursprungligt koncept ett utförande i omålat trä. För att tillskapa möjligheter för uteserveringar till ett nu utökat utbud av matställen utvidgades skärmtaken mot Fruängstorget. Pergolalös- ningen mellan skärmtaken i butiksgångarna revs. Bottenvå- ningar av baksideskaraktär som ursprungligen klätts med klinker målades grå. Befintlig skyltning revs till stor del. Skadad markbeläggning ersattes med ny. Den variation i kulör som dittills funnits på betongplattorna levde inte vidare annat än på västra torget. Situationsplan över Fruängens centrum, 2011. Fruängen 38 Historik 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NULÄGE OCH KARAKTÄR Fruängen 39 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängens centrum Struktur och utbud Mycket är sig likt i Fruängens centrum sedan 1960-talet. Strukturen med tunnelbanan, busstationen, vägnätet, torgen, gågatan, trappförbindelserna, gångtunnlarna och parkeringsplatserna är intakt. Även ifråga om utbud finns det sådant som inte förändrats. Konsum och Hemköp (tidigare Vivo och Sabis), apoteket och Systembolaget finns kvar i ursprungliga lägen även om lokalerna vuxit. I tunnelbanestationsbyggnaden ligger grill och pressbyrå kvar, även om dåvarande kiosk vuxit till en butik. I Dansösen finns kemtvätt och guldsmed kvar i samma lokaler som i mitten av 1960-talet. I Ballerinan ligger uraffär och blomsterhandel i ursprungliga lägen. Men annars är småbutikerna till stor del borta, detaljhandeln finns inte kvar efter den radikala utvecklingen inom handeln som pågått alltsedan centrum byggdes. Strukturomvandlingar har också gjort att postkontor och banker inte finns kvar. I butikslokalerna finns idag ett kraftigt utökat utbud av matservering. Även inom detta område har samhället förändrats avsevärt – på 1960-talet var serveringen i centrum koncentrerad till Västra torget med ramp i förgrunden, stråk mot gångtunneln till och från skolan till höger och avgränsande planteringskar mot parkeringsplatsen. Programmeringen av ytorna är tydlig. konditoriet i kv Direktrisen (nuvarande restaurang Parma kök och bar). Läkarcentralen är numera vårdcentral vilket får sägas vara en logisk och grönska även inom anläggningen. Kyrkans bebyggelse måste ändå punkthuset i korsningen har stor inverkan på stadsbilden. Trots denna utveckling. Dagsjukhuset har blivit veterinärmottagning och inackor- beskrivas som något svåröverskådlig då den är uppdelad på två delar och utveckling finns det fortsatt en grön fond för centrumbesökaren och den deringshemmet ovan det har konverterats till studentbostäder. Vårdbe- där ett av gångstråken till de karaktäristiska gångtunnlarna passerar mellan som kliver av tunnelbanan, skogsbacken mitt för infarten till centrum har byggelsen i kv Förkunnelsen, kyrkcentrum och parkeringsplatsen ramas dessa delar. stor betydelse för karaktären i denna centrala del, kontrasten mellan in på ett effektfullt sätt av den imposanta stenmuren och lamellhuset i kv. det intensiva, kompakta centrum och den till synes orörda sluttningen är När man rör sig längs Fruängsgatan västerut tornar de höga punkthusen Torgkassen som reser sig ovan muren. effektfull. vid Eva Bonniers gata upp sig ovan det låga centrum. Här är de Kyrkcentrum har bibehållen och utvecklad roll och trots tillbyggnaden grundläggande planeringstankarna bakom centrum tydliga - från den Fruängsgatans upphöjda läge fortsätter förbi gångtunneln mot skolan och med kyrkorum är miljön i östra delen av centrum i stort intakt. Kontrasten upphöjda gatan har man god överblick över centrum men taken på vidare till korsningen mot Elsa Brändströms gata. Miljön runt korsningen mellan kyrkcentrums mer livfulla tegelarkitektur och centrumbebyggelsen tvåvåningshusen är inte längre lika släta. Miljön vid Fruängsgatan är grön och med träd, berg i dagen och gräs kontrasterar platsen mot de är stor och till kyrkcentrums särprägel hör att miljön är grönare med tätt och centrums mittaxel har påverkats påtagligt av kv. Plymens brokiga underbyggda och hårdgjorda ytorna intill. Här i väster höjs skalan med det placerade träd vid parkeringsplatsen, grön förgårdsmark mot Fruängsgatan bebyggelse som tillkommit från 1985 och senare och där särskilt fristående huset i Dansösen och höghuset, de f.d. pensionärsbostäderna Fruängen 40 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGENS CENTRUM är numera bostadsrätter. Den karaktärsfulla neonskylten Fruängsgumman sitter kvar i ursprungligt läge på sydgaveln. Bebyggelsen har tätnat i kv Direktrisen, höghuset är sedan ca 2010 kompletterat med den bostadsbe- byggelse (bostadsrätter) som ersatt ungdomsgården. Denna förtätning är den största fysiska förändringen i centrummiljön, den har medfört att en av butikslokalerna utgått, att det blivit ”tunnelkaraktär” längs gången till infarts- parkeringen och att centrum visar upp ett annat ansikte mot omgivningen i norr. Bostadsbebyggelsen står på ursprungliga konstruktioner, den stora bilverkstaden finns kvar liksom den underbyggda gården som ungdoms- gården grupperades runt. Gården är nu privat och försedd med grindar. Byggnader Bortsett från den norra delen av kv. Direktrisen med bostäderna ovan bilverkstaden är samtliga byggnader i centrum väl igenkännliga sedan uppförandetiden även om samtliga har påverkats fysiskt av strukturför- ändringar i handelslokaler och andra lokaler. Tillbyggnader har gjorts till Guvernanten, Konsums kvarter, både i form av utökning av butiksvolymen och ett utvändigt trapp- och hisstorn. Byggnaden är därigenom betydligt mindre konsekvent i formen än övriga butiksbyggnader. Butiksfasaderna Fruängsgångens passage under Ellen Keys Gata har ursprunglig keramisk har alla påverkats av ändrade entrélägen, nya entré- och skyltfönsterpartier beklädnad. även om det finns ett antal ställen där det sitter kvar ursprungliga fönster- profler av natureloxerat aluminium. En företeelse som byggts bort är från början indragna indragna entréer. Entrélägena har flyttats ut närmare fasad. På flera håll har också utvändiga aluminiumjalusier tillkommit som skydd mot inbrott. Dessa har en stor inverkan på arkitekturen, framförallt när de är neddragna men även i upprullat tillstånd är de skrymmande. Bortsett från ändringarna i butikernas bottenvåningar har byggnaderna i huvudsak kvar sin ursprungliga gestaltning. Slutna delar av bottenvå- ningarna är välbevarade med plattorna av gnejs som ger en exklusiv och tålig prägel. Det är anmärkningsvärt att inga fasadmaterial bytts i sin helhet. Den emaljerade plåten med sin grafiska effekt skiftar eventuellt mer i kulör än ursprungligen men färgskiktet är bevarat och plåtarna upplevs inte slitna. Spritputsen på bostadshusens fasader har mörknat avsevärt och på dessa byggnader har det gjorts en del ändringar i fönsterbanden och även fönsterbyten som påverkat det arkitektoniska uttrycket negativt. Vitslammade tegelmurar som dominerar tunnelbanestationen och gavlarna på butiksbyggnaderna är ett av karaktärsmaterialen och de har överlag åldrats väl. Keramiska plattor i fasader av baksideskaraktär, dvs för inlastning etc, har i flera fall målats över med grå färg. En av de två hästskoformade gångtunnlarna, här under Elsa Brändströms Trappförbindelsen i kv. Direktrisen med mönstergjuten betong runt plante- Gata med kv. Dansösen på andra sidan. ringsytorna. Här bildar byggnader och utemiljö en starkt tidstypisk helhet. En utvändig trappa för access till och utrymning från yttertaket har nyligen tillkommit och påverkar den ursprungluiga strukturen negativt. Fruängen 41 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGENS CENTRUM Skärmtaken som har så stor betydelse för centrummiljön, inte minst längs gågatan, fick 2012 tillbaka mycket av sitt ursprungliga uttryck. Spaljéerna som överbryggade mellanrummet mellan taken och vari globarmaturer och ursprungliga flaggskyltning var integrerad, finns inte längre kvar. Mot Fruängstorget utvecklades skärmtaken med inbyggda uteserveringar i samband med förnyelsen 2012. Stolpar av svart smide restes mellan betongsocklar på mark och tak och stämmer väl formmässigt med andra inslag i utemiljön. Av ursprungliga neonskyltar finns endast sporadiska inslag kvar, koncen- trerade till kv. Dansösens fasad mot västra torget. Den enhetliga skyltning som infördes i Fruängens centrum på 1990-talet, med skyltlådor med grön botten, är ersatt av i huvudsak skyltar med fristående bokstäver. De är bl. a. placerade på takkrönet på kv. Ballerinan. Här finns inte längre de ursprungliga skyltskåpen kvar som skulle ge en mer kommersiell prägel mot parkeringsplatsen på södra sidan. Mot Fruängstorget är bilden en annan med belysta skyltlådor och icke upplysta plåtskyltar. Mark och landskap Parkavdelningen vid Stockholms stads gatukontor formade markytor, murar, trappor, fontäner, planteringar, parkeringsplatser och gångtunnlar i en för arkitektkontoret karaktäristisk stil. Liksom på många andra håll har dessa anläggningar utförts med hög teknisk och materialmässig kvalitet vilket gör att de i huvudsak är i gott skick och har kunnat bibehållas. I Fruängens centrum är merparten av inslagen bevarade. Det främsta undantaget är själva markbeläggningen i de bilfria delarna. Här låg tidigare Bildtext BIldtext Fruängsgången genom Läkarcentralen i kv. Förkunnelsen. Marken är nu täckt av Fontänen på Fruängsplan är uppbyggd av granit i kraftiga dimensioner. Kyrkcentrum ligger skyddat från trafiken på Fruängsgatan genom en bred grön betongplattor i endast en kulör. En icke ursprunglig utrymningstrappa snävar i förgårdsmark och ett gentemot gatan nedsänkt läge. viss mån in utrymmet. Fruängen 42 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGENS CENTRUM betongplattor i två kulörer, vanliga grå och svarta, i ett rätlinjigt mönster. Det kan idag endast avläsas på det västra torget där ett stort fält med mörkare plattor finns kvar. I övrigt är beläggningen utbytt till enfärgade betong- plattor i samma format som det ursprungliga. På den bevarade ytan på västra torget har planteringskar och bänkar som ingick i den ursprungliga planeringen tagits bort. Det östra torget som möter tunnelbaneresenären har samma funktioner och programmering som ursprungligt. Här bedrivs liksom tidigare torghandel, här ställs centrums julgran och här finns fontänen Fruängsfontän, ritad av Bertil Johnson vid gatukontorets parkavdelning. Fontänen har kraftfulla former utförda i granit och kännetecknas Torget står i direktkontakt med infart, parkering och landskapet på andra sidan Fruängsgatan. Kiosken som står invid parkeringen har funnits länge på platsen. Många som kommer med tunnelbanan viker runt hörnet till den stora, kala och periodvis ödsliga busstationen. Tunnelbanans väggar är delvis täckta med konstverket ”Människans Livs Ansikten” - en mosaik av konstnären Fredrik Landergren och det finns en butiks-/serveringslokal som vänder sig Norr om och igenom f.d. inackorderingshemmet i kv. Förkunnelsen går en ut mot platsen. Byggnaden i kv. Servitrisen vänder baksidan mot platsen. I gångförbindelse till höjden på Agnes Lgerstedts gata. norr avgränsas den stora asfalterade ytan av ett stycke sparad naturmark. Busshållplatsernas väderskydd har bytts ut vid sannolikt ett par tillfällen. BIldtext Busstationen nås från Ellen Keys gata som har en särpräglad karaktär där den sträcker sig mellan de låga centrumbyggnaderna, här i endast ett plan, och tillhörande vita murar. På gågatan öster om östra torget, mellan kv Servitrisen och Guvernanten, har stråket karaktär av transportsträcka. Med cykelställ längs fasad förändras den kommersiella karaktären, därefter leder gågatan vidare under Ellen Keys gata och vårdcentralens överbyggnad. Det är här fråga om en hårdgjord miljö där det tillkommit en utvändig utrymningstrappa. Vid gågatans slut öppnar sig en portik mot norr (genom studentboendet/veteri- närmottagningen) med viss otydlighet i kopplingen till omgivningen. Väster om tunnelbanan har gågatan en väl bibehållen kommersiell prägel även om antalet butiker och entréer är färre idag. Gaturummet upplevs tätt och intimt tack vare skärmtaken. Gågatan mynnar i det öppna och luftiga västra torget. Här står formklippta ursprungliga lindar vid den karaktärsfulla rundade gångtunneln och Vy från terrass vid kv. Dansösen mot dalgångsstråket i nordväst. Bilden berättar Fruängstorget är i första hand en parkerings- och angöringsplats men den mycket om Fruängens karaktär: Här framträder de omsorgsfullt gestaltade och ursprungliga markbeläggningen av mönsterlagd smågatsten gör karaktären välbevarade stödmurarna, trapporna och räckena i det urban och hårdgjorda mer omhändertagen och bearbetad än om den varit asfalterad. centrumet, den upphöjda ringgatan för biltrafiken från vilken fotgängarna går väl skyddade genom gångtunneln och vidare ut i den omgivande terränganpassade bostadsbebyggelsen. Fruängen 43 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGENS CENTRUM Skulpturen Fruängsfruar i brons med inramning av Gångpassage undre tunnelbanespåret sedd från infartsparkeringen. Ursprunglig keramik på Den keramiska beklädnaden i Fruängsgången har granit. väggarna. en färgskala från 1950-talet och 1960-talets början. Muiljöer som dessa kom några år senare att präglas av en mer rustik karaktär och dovare toner. markerar att detta torg har en lite annan karaktär, mer högtidlig, sannolikt på grund av ett anslag som skulle samspela med det medborgarhus i kv. Dansösen som aldrig blev. Här bedrivs ingen torghandel men likt ursprungstankarna förekommer uteservering. På den öppna ytan med bevarade betongplattor finns imponerande, av gatukontoret specialritade belysningsstolpar, besläktade med dem i Vällingby men på 1960-talsvis stramare och mer kraftfulla. Liksom fontänen Fruängsfruar kom belysnings- stolparna på plats först kring 1967-69 och det märks i formspråket. Samma stolpar finns också framför tunnelbanestationen. Fontänen har ett stramt och rustikt formspråk med röda granitblock. Den omges av mörk smågatsten där röda stenar blandats in i ytan för att samspela med fontänkaret. Mur- och trappanläggningar med rustik granitbeklädnad och stålräcken ramar in kv. Dansösen och den breda gångtunneln mot skolan. Nivåskillnaderna inom centrum tas upp av trappor och terrassmurar runt planteringsytor. I dessa murar använde sig gatukontoret av betong vilket ger ett annat intryck, mer av internationell modernism än den stockholmska granitens grövre och mer tidlösa karaktär. Svart stål ger samma grafiska intryck som i fasaderna. Betong användes också till påkörningsskydd och bänkar mot Fruängstorget och till de planteringskar och bänkar som försvunnit från västra torget. Gruppen av formklippta lindar mellan kv. Direktrisen och Dansösen kantas av en tämligen omfattande plantering. Fruängen 44 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGENS CENTRUM Parkerings- och verkstadsytor under mark i kv. Direktrisen har en för 1960-talet typisk utformning. Infartsparkeringen norr om kv. Direktrisen med trädbevuxen slänt mot tunnelbanespåret. De relativt sentida byggnaderna inom Direktrisen 3 och Ply- Lastmottagen som servar butiker i kv. Direktrisen har genomgått men 1 präglar vyn i lika hög grad som den ursprungliga bebyggelsen. ombyggnader. För bilisten är sig mycket likt, trafikföringen har inte ändrats och parkerings- med synlig brädform samt väggar i kalksandsten utgör ursprungliga inslag De mindre parkeringsytorna längs Elsa Brändströms väg, vid kv. Direktrisen platserna som anlades finns kvar, de har inte ökat utan tvärtom minskat med stark karaktär av 1900-talets mitt. och Dansösen, har viss grön inramning. Vid Direktrisen har parkeringen då allmän parkering i Direktrisens garage inskränkts. Fruängsplan är en ersatt drivmedelsstationen, av denna finns inga spår. Vid Dansösen står en Parkeringsytorna ovan mark har kvar ursprunglig karaktär. Det handlar livlig plats i det avseendet liksom Fruängstorget med sina matställen och rad ursprungliga lövträd mellan byggnaden och parkeringsytan. om asfalterade ytor där refuger och gångytor belagts med betong- fiskbutik även om parkeringen nu delas med brf. Den med ursprunglig plattor innanför kantsten av granit. Lönnar mjukar upp intrycket av den Parkeringen vid Fruängsplan är utpräglat rationell med smala ytor för smågatsten belagda ytan upplevs nu trängre och svåröverskådlig genom stora infartsparkeringen, några förefaller ha utgått utan att ersättas. Ett gående. Här finns träd som avgränsning mot de bilfria ytorna. Träden en tillkommen sopbyggnad och inbyggnaderna för uteservering. Till karaktärsdrag för denna parkering är den långa gångrampen längs tunnel- i kanten av östra torget planterades på 1970-talet. Här är trädradens trängseln bidrar även den ursprungliga inbyggda infarten till garage och banespåret som kantas av ursprungliga granitmurar. I rampens norra ände avgränsande verkan förstärkt av cykelställ. inlastning. I den inre parkerings- verkstads och logistikmiljön har påtagliga finns en bred gångtunnel som ger förbindelser mellan nordöstra Fruängen ändringar genomförts. Betongpelare av s.k. mushroom-typ, betongväggar och centrum med tunnelbanan. Tunneln har ursprunglig kakelbeklädnad. Fruängen 45 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI a at G s m ö str d n ä Br a s El Ballerinan 1 – Hus B Byggår: Bygglov 1959, relationsritningar 1962 Ursprunglig användning: Fruängsgatan I bottenvåning (från väster): Fotoateljé, blommor, Radioaffär, Bosättningsbutik, Manufaktur, Ur- och optik, postkontor, dameki- pering med parfymavdelning. På 1 tr stort kontor med ateljé, mörkrum, verkstad, matsal med kök. Nåddes från trapphus ut mot parkeringen. I källaren skyddsrum. Material: Betongstomme med beklädnadsmur av tegel eller yttervägg av gips, mineralull, träpanel, internit och ytskikt av emaljerad aluminiumplåt. Skyltfönster och dörrar i natureloxerat aluminium. Taktäckning av papp med singel. Betydande förändringar: 1973 ersattes damekiperingen med lokal för sparbanken. Nytt valv byggdes. 1981 utökades postkontoret genom att intilliggande butik togs i anspråk som ny kundhall. Ca 2005 blev Posten Svensk kassaservice, lokalen övertogs av Nordea 2008. 2012 – upprustning. Omfärgning av fasad mot söder. En rad nya skyltlov. Kommentar: Viktig byggnad vid butiksgatan. Postkontoret var en av centrums nyckelfunktioner och vände sig delvis mot parkeringsplatsen. Flera av lokalerna var dock enkelsidiga och eftersom byggnaden inte betjänades av invändig inlastning behövdes bakdörrar. Åt detta håll satt därför skyltskåp längs stora delar av fasaden. Byggnaden har påverkats av omstruktureringar inom posten med först växande postlokal, sedan nedläggning. Lokalstrukturen är relativt välbevarad. Ett gym upptar en betydande del av byggnaden. Delar av bottenvåningen har ursprungliga partier, fönster och dörrar. Fläktrum har tillkommit på yttertaket. Fruängen 46 Nuläge och karaktär 2024-03-26 ataG syeK nellE Centrums byggnader Fruängstorget Fruängens centrum, 1973. Stockholms stadsmuseum. Utsnitt av fasad Ballerinan med dåvarande skyltning år 2006. Stockholms stadsmuseum. Fasad mot Fruängsplan/Fruängsgatan Butiksgatan 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ballerinan 1 – Hus B Ballerian 1. Bygglovsritningar, 1962 (relationsritningar). Svenska Riksbyggens arkitektkontor. Fasad mot söder Gavelfasad väster Fasad mot norr Bildtext Källarvåning Fasad mot väster Fasad mot öster Bottenvåning Våning 1 tr Fruängen 47 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI a at G s m ö str d n ä Br a s El Dansösen 1 – Hus G Byggår: Bygglov inlämnat 1964, relationsritningar 1966. Ursprunglig användning: Fruängsgatan BV: I mörk del skyddsrum och lgh-förråd, konfektionsbutik, guldbutik, kemtvättsbutik. 1 tr: Kontor med cellkontorsindelning 2 tr: Enkelsidiga 1ROK, 2ROKV och 1ROKV 3 tr Enkelsidiga 1ROK, 2ROKV och 1ROKV 4 tr: Här två trerumslägenheter (dessa markerade med fönster på gaveln). 5 tr: Uppbyggnad med hisstopp och fläktrum Material: Betongstomme med beklädnad av gnejs och spritputsad lättbetong- stomme, aluminiumplåt mellan fönster. Betydande förändringar: 1996 tillkom en serveringslokal, nuvarande pizzeria. 2012 upprustning av skärmtak. Kommentar: Ersättningen för medborgarhuset som aldrig uppfördes. Belägen vid och i någon mån integrerad med trapp- och rampförbindelser. Guldsmeds- och kemtvättslokalerna har funnits genom alla år. Byggnaden har genom spritputsade fasader ett tydligt släktskap med övriga bostadsdelar inom centrum. Byggnaden kan karaktäriseras som välbevarad men fönstren har bytts ut och nya aluminiumplåtar har tillkommit i fönsterbanden. Utvändiga aluminiumjalusier har tillkommit framför butiksfasaderna. Fruängen 48 Nuläge och karaktär 2024-03-26 ataG syeK nellE Fruängstorget Fasad mot Fruängsplan Byggnaden vetter mot torgrum i norr. Lokaler för kemtvätt och guldbutik i bottenvåning Fasad åt väster med parkeringsplats. 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dansösen 1 – Hus G Indragen entréfasad åt väster Nedre våningar har beklädnad med skivor av natursten (gnejs). Gavelfasad åt söder. Dansösen 1. Bygglovsritningar, 1966 (relationsritningar). Svenska Riksbyggens arkitektkontor. Fasad mot öster Fasad mot norr Fasad mot väster Fasad mot söder Fruängen 49 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dansösen 1. Bygglovsritningar, 1966 (relationsritningar). Svenska Riksbyggens arkitektkontor. Plan 1 Plan 5 Situationsplan Plan 2 Takplan Plan 3 och 4 Fruängen 50 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI a at G s m ö str d n ä Br a s El Fruängsgatan Fruängen 51 Nuläge och karaktär 2024-03-26 ataG syeK nellE Fruängstorget HUS F Direktrisen 1 – Hus A HUS A Byggår: Bygglov inlämnat 1959, relationsritningar 1962 Ursprunglig användning: KV: Skyddsrum BV (från väster): Systembolaget med lager, tobaksaffär, herrfrisör, färghandel, fruktbutik, snabb-köp (Sabis). Innanför parkeringsgarage som nåddes genom passage genom byggnaden och med tre lastkajer (för Systemet, fruktbutiken och snabbköpet). 1 tr: (från väster): damfrisering, modeaffär, cykel- och sportaffär med cykelverkstad, damkonfektion, glasmästare, tvättbolaget, hushållsma- skiner, livsmedelsbutik (fisk?), pälsaffär, väskaffär, apotek. Material: Betongstomme med beklädnadsmur av tegel eller yttervägg av gips, mineralull, träpanel, internit och ytskikt av emaljerad alumini- umplåt. Skyltfönster och dörrar i natureloxerat aluminium. Taktäckning av papp med singel. Betydande förändringar: 1971 påbyggnad med fläktrum ovan apoteket Humlan. 1978 utökning Butiksgatan av apotekslokal genom ianspråktagande av grannlokal. 1993 ombyggnad av fasad vid Systembolaget, igensättning av glasparti i gavel och byte av fasadpartier mot Fruängsgången. Samma år utökas Vivo Sabis genom att lokaler i garaget togs i anspråk. Fasadändringar gjordes i både långsida och gavel. Kylmedelskylare tillkom på yttertaket. Fri höjd i nedfart till garage ökades. 1998 byggs apotekslokalen ut med nytt vindfång och utflyttad fasad. 2004 byggdes Systembolaget om för självbetjäning och entrén flyttades. 2012 ändring av skärmtak och inbyggnader för uteserveringar 2022 byggdes ny spiraltrappa inklädd i träbur för utrymning från tak. Kommentar: Kommersiellt nav med stora butiker i souterrängplanet och många småbutiker i det övre. Snabbköp, Systembolaget och Apoteket finns kvar i ursprungliga lägen men har samtliga expanderat. Lokalstrukturen urglesad. Fasad mot Fruängstorget förändrad genom utbyggnad av Apotekets vindfång, inbyggnader av uteserveringar. En betydande del av fasaden mot gågatan har klätts med träpanel. Instal- lationer har tillkommit på yttertaket. Butiksgatan 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Direktrisen 1 - Hus A Fasad mot norr, 1962. Svenska Riksbyggens arkitektkontor. Fasad mot väster, 1962. Fasad mot öster, 1962. Fasad mot söder, 1962. Svenska Riksbyggens arkitektkontor. Fasad mor väster, om- och tillbyggnad av Fasad mot öster, om- och tillbyggnad av Vivo Systembolagets-, frisör- och tobaks lokaler, Sabis lokaler, 1993. 1993. Fasad mor söder, om- och tillbyggnad av Systembolagets-, frisör- och tobaks lokaler, 1993. Böving & Kinnmark Arkitekter. Fasad mot söder, om- och tillbyggnad av Vivo Sabis lokaler, 1993. Böving & Kinnmark Arkitekter. Våning 1 Våning 2 Fruängen 52 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Direktrisen 1 – Hus F Byggår: Bygglov inlämnat 1960, relationsritningar 1962. Ursprunglig användning: Souterrängplan: Konditori med separat serverings och försälj- ningslokal. Övre plan: omklädningsrum för konditoriets personal, bibliotek Material: Betongstomme med beklädnadsmur av tegel eller yttervägg av gips, mineralull, träpanel, internit och ytskikt av emaljerad alumini- umplåt. Skyltfönster och dörrar i natureloxerat aluminium. Taktäckning av papp med singel. Betydande ändringar: 1992 Ombyggnad av restaurang Karlavagnen. Konditoriet var ersatt av restaurang sedan tidigare, någon gång efter 1977. 1997 delar av biblioteket byggs om till café, ny entré. 2012 Förlängning av skärmtak på övre plan. Ny beklädnad av skärmtak. Målning av keramik i fasad på övre plan. Kommentar: Byggnaden ligger i soligt läge vid det västra torget vilket utnyttjades för det ursprungliga konditoriets torgservering. Konditoriet ersattes efter ett par årtionden av en krog som utvecklats med dansgolv etc. Biblioteket hade ursprungligen utblick över torget. Sedan 1990-talet finns här Café Koppen som vänder sig mot övre plan och som stärkt byggnadens roll som mötesplats. Byggnaden är relativt välbevarad men har påverkats av 2012 års åtgärder. Fruängen 53 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Direktrisen 1 - Hus F Direktrisen 1 - Hus ¤. Bygglovsritningar, 1962 (relationsritningar). Svenska Riksbyggens arkitektkontor. Fasad mot söder Våning 1 Fasad mot norr Fasad mot söder Fasad mot öster Våning 2 Fruängen 54 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI a at G s m ö str d n ä Br a s El Direktrisen 2 – Hus G Byggår: Bygglov inlämnat 1961. Ursprunglig användning: Fruängsgatan Nedre garageplan för 37 platser. Övre garageplan kopplat till garaget vid Systembolaget. Här 44 platser med tvättplats och smörjgrop, stor bilverkstad, under ålderdomshem skyddsrum och förråd. Bottenvåning: Ålderdomshem: en butik, läkarmottagning (för hemmet) tvätt (för hemmet) hobbylokaler, snickeri, vävsal, klubbrum. Ungdomsgård: samlingssal, lekhall, klubbrum, café. Vån 1-7 tr: Pensionärslägenheter om ett rum och kök, ett rum och kokvrå, 2 rum och kokvrå. Vädringsbalkong i änden av korridor. 8 tr: Fläktrum och lägenhetsförråd Material: Spritputsade lättbetongblock. Gavlarna betong med lättbe- tongisolering och spritputs. Betydande förändringar: 1987 blir Esso-macken Statoil 1998 ny entré till källaren i norrgaveln Sophus tillkom på Fruängstorget år 2001. 2005-08 byggdes entrévåningen vid Fruängstorget om till bostäder med nya uteplatser mot parkeringen. Kommentar: Det inte särskilt resliga landmärket i Fruängens centrum vars symbol- funktion stärks av att neonskylten Fruängsgumman är monterad på dess södra fasad. Byggnadens ursprungliga funktion som pensionärs- bostäder och det ambitiösa programmet för de äldres rekreation är ersatt av bostadsrätter. Utvändigt har byggnadens arkitektur påverkats av att de spritputsade fasaderna mörknat betydligt. Byte av fönster och täta delar i fönsterbanden har förändrat arkitekturen och gjort uttrycket mer grovhugget. Fruängen 55 Nuläge och karaktär 2024-03-26 ataG syeK nellE HUS J HUS H HUS G Fruängstorget 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Direktrisen 2 - Hus G Hus G, fasad mot väster, 1961. Fasad mot öster, 2005. Hus G, fasad mot söder, 1961. Fruängen 56 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Direktrisen 3 – Hus H och J Byggår: 2010-12 Ursprunglig användning: Lägenheter Betydande förändringar: - Planlösning för hus G, H och J, övre garageplan. Kommentar: De tre bostadshusen inom fastigheten är en påbyggnad på garage- och verkstadsbyggnaden från tidigt 1960-tal. Med ljust putsade fasader och rätvinkliga former ansluter de någorlunda väl till centrums övergripande arkitektoniska formspråk men är i byggnadsteknik och detaljer lätt avläsbara som 2000-talsbyggnader. De påverkar i hög grad mötet med centrum från tunnelbanan och infartsparkeringen. Planlösning för hus G, H och J, bottenvåningen. Hus J, fasad mot öster. Hus J, fasad mot söder. Fruängen 57 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI a at G s m ö str d n ä Br a s El Fruängen 58 Nuläge och karaktär 2024-03-26 ataG syeK nellE Fruängstorget Förkunnelsen 1 Byggår: 1960-62 Ursprunglig användning: Församlingshem med pastorsexpedition i den östra byggnaden och ungdomslokaler och en lägenhet i den västra Betydande förändringar: År 1980 murades församlingshemmets dörrar till friluftskyrkan igen. År 2004 revs delar av församlingshemmet och klockstapeln för att möjliggöra tillbyggnad med kyrkorum. Tillbyggnaden färdig 2005. Material: Ursprungliga byggnader uppförda med rött tegel med mönstermurningar och med betydande inslag betong med vitcement och frilagd ballast. Även grönt färgat glas förekommer i fasad. Tak är täckta med kopparplåt i skivtäckning. Entrépartier i ek. Inslag av koppar i dörrar, på murkrön och i avvattning. Kyrkan uppförd i platsgjuten betong. Fasta glasade partier och panel av ek kompletterar. Kommentar: Kyrkcentrum kan nu sägas bestå av tre delar. I väster, motbyggd läkarhuset finns den byggnad som ursprungligen innehöll ungdomslokaler. Byggnaden är tämligen profan i uttrycket, påminner om ambitiösa skolbyggnader från samma tid, och uppdelad i två volymer varav den ena kännetecknas av mönstermurat tegel medan den andra till stor del av präglas betong med frilagd ballast och färgat glas, två material som verkligen var i ropet åren kring 1960. Entréer och länk mellan byggnaderna är påkostade och gedigna. Den mer privata baksidan vetter mot gröna ytor. Anmärkningsvärda inslag är den stora utvändiga öppna spisen och den muromgärdade trädgården ut mot Fruängsgatan. Byggnaden är välbevarad men en balkong har ersatts med en utvändig utrymningstrappa. Församlingshemmet har stora likheter med den västra byggnaden men en mer offentlig karaktär, dessutom mer högrest. Muromgärdad gård mot söder ger en bearbetad avskärmning mot Fruängsgatan och omvärlden. Kyrkan med sin rutindelade betongfasad och klockstapel bygger vidare på murtemat och avviker på ett pedagogiskt sätt mot ursprungsarkitekturen utan att för den skull upplevas påträngande eller dominant. Att den inramas av ursprunglig trädrad och möter de äldre tegelmurarna gör att anläggningen uppfattas som en helhet. 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Förkunnelsen 1 Församlingshus, pastorsexpedition, Församlingshus, ungdomslokaler och pastorsexpedition, fasad mot väster, fasad mot örtagården, 1960. 1960. Församlingshus, pastorsexpedition, Församlingshus, ungdomslokaler och pastorsexpedition, fasad mot 1960. väster, 1960. Församlingshus, pastorsexpedition, fasad mot norr, 1960. Församlingshus, samlingslokaler, Församlingshus, samlingslokaler, fasad mot fasad mot norr, 1960. öster, 1960. Församlingshus, samlingslokaler, Församlingshus, samlingslokaler, fasad fasad mot väster, 1960. mot friluftskyrkan med öppna kordörrar, 1960. Fruängen 59 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Förkunnelsen 1 Församlingshus, samlingslokaler, bottenvåning, 1960. Församlingshem, samlingslokaler, vindsvåning, 1960. Församlingshus, ungdomslokaler, plan av suterrängvåning, 1960. Församlingshus, pastorsexpedition, plan av bottenvåningen, 1960. Fruängen 60 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI a at G s m ö str d n ä Br a s El Fruängen 61 Nuläge och karaktär 2024-03-26 ataG syeK nellE Fruängstorget Förkunnelsen 3 – Hus K Byggår: Bygglov 1963, relation 1967. Ursprunglig användning: Läkarcentral, dagsjukhus, inackorderingshem Dagsjukhus i nedre våningarna av inackorderingshemmet inrymde många specialrum som snickeri, keramik, bibliotek. Inackorderings- hemmet bestod av enkelrum med badrum. Gemensamt dagrum, vardagsrum och kök. Läkarcentral grupperade sig runt ljusgården och över gånggatan. Mödravårdscentral, barnmottagning, tandläkare, röntgen, kirurg, allmänläkare, Öron- näsa- hals och hud, psykiater. Material: Läkarcentral: Betongstomme med beklädnadsmur av tegel eller yttervägg av gips, mineralull, träpanel, internit och ytskikt av emaljerad aluminiumplåt. Skyltfönster och dörrar i natureloxerat aluminium. Sockel klädd med fjäråsgnejs. Inackorderingshem: Spritputsade lättbetongblock. Betydande förändringar: 1993 Nya utrymningstrappor 1997 ombyggnad av lokal mot Fruängsgången till bibliotek 2001 och 2005 byggs inackorderingshem om till studentlägenheter Fönster har bytts i stora delar av byggnaderna. Kommentar: Läkarcentralen med inackorderingshemmet är en komplex struktur som bryggar över gågatan och möter flera olika sammanhang. Läkarcentralen, numera vårdcentral, håller centrala centrums en- och tvåvåningsskala och har samma fasadmaterial som de kommersiella byggnaderna; vitmålat tegel och aluminiumkassetter medan inackor- deringshemmet sållar sig till samma uttryck som de övriga högre byggnaderna med bostadsinnehåll (Direktrisen 2 och Dansösen). Inackorderingshemmet har fått ändrad funktion. Utrymningstrappor har tillkommit på flera ställen. Fönster och vissa entrépartier har bytts men som helhet är komplexet väl igenkännligt sedan byggnadstiden. 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Förkunnelsen 3 - Hus K Situationsplan, 1967. Fasad mot öster och väster, läkarhus, dagsjukhus och inackorderingshem, 1967. Fasad mot söder och norr, läkarhus, dagsjukhus och inackorderingshem, 1967. Fasad mot söder, norr och öster i gånggata samt fasad mot norr och öster i ljusgården, läkarhus, Sektion nord-syd genom ljusgårdarna, samt öst-väst genom höghusdelen, dagsjukhus och inackorderingshem, 1967. läkarhus, dagsjukhus och inackorderingshem, 1967. Fruängen 62 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Våning 1-3, läkarhus, dagsjukhus och inackorderingshem, 1967. Våning 1, läkarhus, dagsjukhus och inackorderingshem, 1967. Våning 2, läkarhus, dagsjukhus och inackorderingshem, 1967. Våning 4-5 och takplan, läkarhus, dagsjukhus och inackorderingshem, 1967. Fruängen 63 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI a at G s m ö str d n ä Br a s El Fruängen 64 Nuläge och karaktär 2024-03-26 ataG syeK nellE Fruängstorget Guvernanten 1 – Hus C Byggår: Bygglov 1959, relation 1962. Ursprunglig användning: Källare: Skyddsrum Bottenvåning: Skokonsum: Kombinerat snabbköp och skobutik 1 tr: Lokaler med 2 st musikrum Material: Betongstomme med beklädnadsmur av tegel eller yttervägg av gips, mineralull, träpanel, internit och ytskikt av emaljerad aluminiumplåt. Skyltfönster och dörrar i natureloxerat aluminium. Murar klädda med fjäråsgnejs. Taktäckning av papp med singel. Betydande förändringar: 1968: Lastgården byggdes in till lager 1989-91 tillbyggnad av butik efter rivning av befintlig lagerbyggnad 1995 tillbyggnad av folktandvårdsklinik med hisstorn, utvändig trappa och fläktrum. 1999 Nytt entréparti till Konsum Kommentar: Byggnaden är inte lika renodlad till sin form som de andra mindre kommersiella byggnaderna och den av dessa som förändrats mest. Ursprungligen var det en något märklig lösning med muromgärdad lastgård, den har byggts in i två omgångar och även om hänsyn tagits till ursprunglig karaktär avviker byggnaden från de övriga. Även det för folktandvården tillbyggda hisstornet bidrar till ett mindre renodlat och brokigt intryck. Flytten av Konsums/Coops entréparti till gaveln mot torget har medfört att huvudfasaden mot gågatan förlorat i betydelse. Att Coop finns kvar i byggnaden är en av de faktorer som gör att det finns en utpräglad kontinuitet i centrum. 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Guvernanten 1 - Hus C Fasad mot söder, 1962. Fasad mot söder, 1962. Fasad mot öster, 1962. Fasad mot norr, 1962. Fasad mot väster, 1962. Våning 1, 1962. Våning 2, 1962. Fruängen 65 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI a at G s m ö str d n ä Br a s El Fruängen 66 Nuläge och karaktär 2024-03-26 ataG syeK nellE Fruängstorget Servitrisen 1 – Hus D Byggår: Bygglov inlämnat 1959. Relation 1962. Ursprunglig användning: Bottenvåning: Skandinaviska banken med valv, herrekipering och bokhandel 1 tr: Kontor och en större lagerlokal Material: Betongstomme med beklädnadsmur av tegel eller yttervägg av gips, mineralull, träpanel, internit och ytskikt av emaljerad aluminiumplåt. Skyltfönster och dörrar i natureloxerat aluminium. Betydande förändringar: 1974 byggdes banklokalen ut, herrekiperingsaffären togs i anspråk. 2012 ändrades banklokalen till gym 2017 flyttade biblioteket till byggnaden. Kommentar: En av de från början helt kommersiella centrumbyggnaderna. Byggnaden har bibehållet arkitektoniskt uttryck men verksamheterna har förändrats. Kontorsentrén är vänd mot busstationen, fasaden hitåt kännetecknas tydligt av viljan att ge fasaderna en grafisk verkan. Tillkommande installationer har i viss mån påverkat exteriören. 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Servitrisen 1 - Hus D Fasad mot norr och söder, 1962. Fasad mot öster och väster, 1962. Våning 1, 1962. Våning 2, 1962. Fruängen 67 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI a at G s m ö str d n ä Br a s El Tunnelbanestationen Arkitekt: Ahlgren Olsson Silow Arkitekter SAR genom Magnus Ahlgren Byggår: Bygglov 1962. Relation 1963. Invigd 5 april 1964. Material: I nedre delen betongstomme, delvis klädd med fjäråsgnejs, övre plan järnstomme isolerad med mineralull och beklädd med vitslammat tegel. Papptak. Ursprunglig användning: Markplan (nedre) skyddsrum, Sparbanken mot torget liksom Pressbyrån (från början kiosk med lucka). Grillbar i hörnet. Butik mot busstorget. Även stort disponibelt utrymme, urinoar och förråd för torghandlare. Våningsplanet: Kontor för en hyresgäst. Ingång från västra entrén. I tunnelbanedelen personalrum och avräkningsrum. Betydande förändringar: Pressbyråkiosken ombyggd till butik och utökad med banklokalen. Kioskluckan ersatt med större glasparti. Aluminiumjalusier har tillkommit framför butiksfasaderna. Partier i tunnelbaneentréer utbytta. Nytt entréläge till kontorsvåningen som nu disponeras av en butik. Datering dessa förändringar oklart eftersom bygglovhandlingar inte påträffats. De var genomförda 2016. Pressbyrån utökades efter 2006. Konstverket Människans Livs Ansikten skapades av Fredrik Landergren på uppdrag av SL 2005. Förändring och upprustning av biljetthall kan ha utförts i anslutning till detta. Kommentar: Tunnelbanestationen har genomgått en rad ovarsamma ändringar men är igenkännlig i sin formstarka grundform och det finns en kontinuitet i användningen, både för stationen i sig och för pressbyrå och grill. Anmärkningsvärt är att byggnaden är så nära besläktad med övriga centrumbyggnader i sin fasadarkitektur och framtoning. I övriga centrumanläggningar från tiden brukar stationen vara mer självständig. Fruängen 68 Nuläge och karaktär 2024-03-26 ataG syeK nellE Fruängstorget 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tunnelbanestationen Fasad mot öster, 1965. Torgplan, 1965. Spår- och kontorsplan, 1965. Fruängen 69 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tunnelbanestationen Delplan och sektion, 1963. Sektion, 1963. Fasad mot söder och öster, 1963. Fruängen 70 Nuläge och karaktär 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KULTURVÄRDEN Fruängen 71 Kulturvärden 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Särskilt värdefulla delar och karaktärsdrag redovisade i Kulturmiljöanalys Fruängen (2023) • Fruängens övergripande gestaltningsprincip och skalförhållande bestående av en låg centrumbebyggelse omgiven av punkthus i höglägen eller som Kulturvärden Kulturmiljöanalys Fruängen fondmotiv, lamellhus samt längst ut småhus. Stockholms stadsmuseum/Stadsmuseet i Stockholm har vid olika tillfällen Följande delar av kulturmiljöanalysen (2023) bedöms vara relevanta • Nätet av gångvägar som i hög grad är trafikseparerade, anpassade efter bedömt och beskrivit kulturvärdena i Fruängens centrum. Det gjordes för kulturvärdena i Fruängens centrum. Vissa av beskrivningarna är terrängen och förbinder de viktigaste målpunkterna centrum, idrottsplats, först år 2006 i samband med att stadsdelens bebyggelse klassificerades. nödvändiga för att förstå centrums betydelse i den helhetsplanering som kommunikationsnoder och skolor med den omgivande bostadsbebyggelsen. Därefter har det inom ramen för den kulturmiljöanalys som gjordes 2023 Fruängen är ett exempel på. Gångtunnlar från anläggningstiden i form och material, exempelvis hästsko- skrivits en värdering och särskilt värdefulla delar och karaktärsdrag har formade, och med beklädnad av sten, kakel eller mosaik. pekats ut. Här återges delar som är relevanta för Fruängens centrum. Välbevarad tunnelbanestadsdel - Modernistiska smidesstaket, rubbel- eller polygonmönstrade stenmurar, terrasser och blockstegstrappor med ursprungliga smidesräcken i Fruängen utgör en välbevarad representant för utbyggnaden av Motivering till klassificering i bebyggelseregistret rundjärn som tar upp höjdskillnader i parkmark eller i anslutning till Stockholms tunnelbanestadsdelar under 1950-talets senare hälft. bebyggelse. Centrumanläggningens topografiska anpassning och Centrumanläggningen uppfördes av AB Stockholmsbyggen i början av Modernismens idéer och enhetliga gestaltning i svensk tappning är förstärkning, med tonvikt på låg bebyggelse i landskapets lågpunkt. 1960-talet efter ritningar av arkitekt Åke Östin på Svenska Riksbyggens avläsbara i Fruängens planstruktur, arkitektur och trädgårdskonst. Detta arkitektkontor. Anläggningen hade anpassats till en ökad bilism och gäller såväl bostadsmiljöer som offentliga funktioner. • De sammanhållna hushöjderna, med enhetlig ”basarbebyggelse” i två rationalisering av butikshandeln efter amerikanska mönster genom våningar på den lägsta marken, två något högre hus i mötet med den bredare utrymme för parkeringsplatser och större butiksytor. Bebyggelsen Centrumanläggningen illustrerar utöver detta, tidens mer radikala högre marken i öster och väster samt ett markerande höghus i landskapets stadsbyggande med tydliga internationella paralleller. Den markerade mellannivå. utgörs av låga butiksbyggnader som placerats så att flera torgplatser och kontrasten mellan bostadsbebyggelse och centrumanläggning berättar bilfria delvis täckta affärstråk bildats. Som en markör för centrum finns • Anläggningens grundläggande urbana, täta och kommersiella karaktär, i om tidens ideal där olika funktioner blev åtskilda och tydligt avläsbara till ett högre skivhus. Bebyggelsen har en modernistisk prägel och bevarar kontrast till omgivande bostadsområden och med tydliga yttre gränser i form innehåll och gestaltning. i stort sin ursprungliga arkitektur. Centrumanläggningen rymmer både av omgivande ringgator. kommersiell handel, offentlig service och arbetsplatser, vilket ingår som en Sammantaget utgör Fruängen ett pedagogiskt exempel på hur efterkrigs- del i ABC-stadens grundidé med arbete, bostad och centrum och har ett tidens politiska och sociala ideal omsattes i tidens stadsplanering. • Den trafikseparerade och bilfria karaktären, med parkering förlagd i utkanterna och med sammankopplande gångtunnlar mot omgivande samhällshistoriskt värde. bostadsområden. (2006) Omsorgsfull parkplanering och tidstypisk • Den tydliga och rätvinkliga strukturen, med tunnelbanestation som trädgårdskonst naturlig mittpunkt och med bebyg-gelse och butiksgator anpassade efter Fruängens utemiljöer utgör i sin helhet och detaljer en viktig representant väderstrecken med möjlighet till insyn och utblickar, och vilka vidgar sig till för hur den modernistiska trädgårdskonsten och parkplaneringen tog platsbildningar mot fondmotiv. form i utbyggnaden av Stockholms tunnelbanestäder. Även stadsdelens • Bebyggelsens ursprungliga arkitektoniska gestaltning i en internationellt utemiljöer berättar om hur tidens ideal omsattes i stadsbyggandet. betonad modernism med stark grafisk prägel, med sammanhållet geometri- Stockholmsskolans sociala ambitioner och regionala betoning i gestalt- serande volymer och platta tak, samt med skärmtak över skyltfönster som ningen var stilbildande inom det svenska stadsbyggandet under stora delar ett genomgående och sammahållande element. av 1900-talet, och uppmärksammades även internationellt. Fruängens • Ursprungliga industriellt betonade fasadmaterial och ingående delar, utemiljöer är genomgående komponerade enligt Stockholmsskolans ideal. inklusive färgskala. Exempelvis ljusgrå emaljerade aluminiumplåtar med På så sätt utgör de ett välbevarat uttryck för stadens parkplanering vid smalare vertikala plåtar i mörkgrått, smäckra svarta taklister, skärmtakssidor 1900-talets mitt. och skärmtaksstöd i svart plåt eller stål, socklar och sockelvåningar i gråa naturstensskivor. Ursprungligt vitslammat fasadtegel samt beige spritputs. • Fönsterpartier, skyltfönster och dörrar, deras grundläggande gestaltning och materialkaraktär. Skärmtakens undersidor i naturfärgad träpanel. • Kyrkcentrets ursprungliga arkitektoniska egenart, inklusive takformer, material och detaljer. • Hårdgjord mark, i huvudsak lagd med betongplattor med vissa inslag av smågatsten. Bevarad del med ursprunglig markbeläggning i betongplattor vid västra platsbildningen. • Ursprungliga platsbunden konst, planterade träd, belysningsarmaturer, stödmurar och trapparrangemang, gångtunnlar. Fruängen 72 Kulturvärden 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Kompletterande kulturvärden De centrumanläggningar som byggdes under 1950-talet och med en miljöerna närmare varandra och gör att 1950- och 60-talens stockholmska koncentration runt 1950-talets sista år och 1960-talets första del - hit hör stadsmiljöer blir lättare att avläsa. Utöver det som stadsmuseet anfört kan kulturvärdesbeskrivningen storcentrum i Vällingby Farsta Högdalen men även klassen mindre anlägg- kompletteras med andra aspekter och berättelser. ningar som Fruängen, Hässelby gård och Hagsätra samt den minsta Utpräglad modernism kategorin i Hässelby strand och Fagersjö - måste ses som en storartad Hötorgs-city är landets främsta uttryck för den internationella modernismen Folkhemmet förmår och kulturhistoriskt mycket betydelsefull satsning. Den fortsatte senare eller International Style, en arkitekturritning som fick närmast global i storcentrat Skärholmen, i Bredäng och Axelsberg, Tensta m fl. innan Fruängen är likt många andra samtida kompletta stadsdelar i Stockholm spridning under 1950-talet och som var tongivande även in på 1960-talet. inomhuscentrumen gjorde sitt intåg. och andra svenska städer häpnadsväckande exempel på vad det svenska Fruängens centrum har inte tillnärmelsevis samma arkitekturhistoriska samhället kunde åstadkomma relativt kort efter andra världskriget. 20 år Precis som man i varje ny stadsdel testade någon ny lösning för trafikföring betydelse men är ändå särskilt intressant på så sätt att den globala arkitek- efter krisrapporterna om den svenska undermåliga bostadsstandarden kan eller planmönster uppvisar centrumanläggningarna inte någon konformitet turstilen här är konsekvent tillämpad i en förortsmiljö. De skarpskurna, människor som ofta vuxit upp i bristfälliga bostäder flytta till ett modernt utan en variation. Nya grepp i samverkan mellan staden och exploatörerna rena volymerna, de flacka taken, fönsterbanden och fasadernas till stor drömprojekt. Det är inte endast fråga om välplanerade bostäder med hög och deras arkitekter svarade för detta. Gemensamt är en hög arkitektonisk del ”underhållsfria” material är viktiga inslag i detta. De bygger upp en ljus, teknisk och komfortmässig standard, generösa parkstråk med lekplatser svansföring och en mer utpräglad arkitektur än den mer standardiserade grafisk elegans och en sammanhållen miljö som inte har några motsva- inramad av sparad natur, påkostad skola och stora idrottsytor. Centrum utformningen av bostadsmiljöerna. Av särskilt intresse är att arkitekterna righeter bland de övriga, mer varierade centrumanläggningarna. Den visar hur folkhemssverige förmår förse befolkningen med ett komplett återknöt till den traditionella stadens element som torg, gator och gränder konsekventa modernismen i Fruängens centrum har en plats i berättelsen litet sjukhus, kyrkcentrum med stora församlingslokaler samt ett effektivt när stadsdelarna i övrigt planerades som upplösta miljöer med fritt rum om hur den internationella arkitekturstilen tolkades i Sverige. Stilen var ålderdomshem, ambitiöst planerat med hobbylokaler. Den ”nya” gruppen mellan byggnaderna, dvs ett avståndstagande till stadens hävdvunna naturligtvis synnerligen lämpad för en anläggning som även till sitt innehåll i samhället, ungdomar, togs också på allvar och försågs med rymliga principer. ville signalera modernitet och framsteg. välbelägna lokaler. Här har dock läsbarheten försvagats påtagligt i och med rivningen av ungdomsgården. De likheter som ändå finns centrumen sinsemellan drar inte ned kultur- Kontinuitet och utveckling värdena, tvärtom. Genom att stadsplanekontoret och inte minst gatukon- Biblioteket hör också till denna väl utbyggda kulturella och offentliga torets parkavdelning var med i planeringen finns en stark igenkännings- Remarkabelt är att centrummiljöer som Fruängen och Högdalen, planerade service. Plumpen i protokollet blev att något medborgarhus inte byggdes, faktor som kopplar dessa miljöer i olika stadsdelar samman. för 65-70 år sedan, fortfarande fungerar väl och ännu är relevanta för det offentligas kassa var inte outsinlig. en stor del av stadsdelarnas befolkning, och som planerat, för många i omgivande områden. Tämligen många funktioner och verksamheter Den svenska efterkrigstidens mix av ett starkt samhälle och framgångsrikt Släktskap med city finns kvar i ursprungliga lägen. Trots en enorm utveckling inom service privat näringsliv åskådliggörs i det breda kommersiella utbudet som fanns Parallellt med utvecklingen av ytterstaden arbetade stadsplanekontoret och handel där fungerar navet i idealstaden i många avseende såsom vägg i vägg med de offentliga funktionerna i ett så förhållandevis litet med ett ytterst komplext stadsbyggnadsprojekt i en skala och komplexitet man tänkte sig på 1950-talet. Andra funktioner har flyttat inom centrum- centrum. Att det inom centrum förekommer en tydlig zonering mellan de som var dittills oprövad och som knappast övertrumfats senare, miljön. I övrigt avspeglar centrumanläggningen på ett tydligt men ständigt kommersiella och de offentliga inslagen visar på tidens totalt inarbetade Stockholms nya city. Det är tveklöst så att planeringen och den påbörjade föränderligt sätt samhällsutvecklingen där automatiserad och digitaliserad övertygelse om att förlägga var funktion för sig där den ansågs bäst realiseringen av det hypermoderna Hötorgs-city och city i övrigt spillde över service gjort att post- och bankkontor lämnat platsen ihop med många av lämpad. på utbyggnaden av tunnelbanestädernas centra. Hötorgs-citys bilfria flanör- de mindre individuella och specialiserade butikerna. Det ökade fokuset på och shoppingmiljö, belägen med bästa tänkbara koppling till tunnelbana Få andra platser kan mäta sig med centrumanläggningarna när det gäller matservering berättar om skillnader i levnadssätt och konsumtion mellan då men också med en ytterst god tillgänglighet för bilister, var med största den utpräglade modernitetssträvan som fanns i det svenska samhället. I och nu. sannolikhet en ledstjärna. Den rationella underjordiska parkerings- och Fruängen genomsyrade denna vilja centrumprojektet och märks i allt från logistikanläggningen, faret, blev eftersträvansvärd och realiserades i olika infartsparkering till snabbköp. Grillbaren i tunnelbanestationen var även den Välbevarat grad i ytterstaden, i Fruängen i mindre utsträckning men med samma inslag det ett uttryck för det senaste. såsom välbelägna lastkajer, garage och bilverkstad. Kontinuiteten som många verksamheter i centrum uppvisar vittnar om ovanligt få genomgripande förändringar, Fruängens centrum är tveklöst Centrumen en enastående satsning Shoppingen i Hötorgs-city var baserad på eleganta tvåvåningsbyggnader mer välbevarat än de samtida anläggningarna på andra håll i Stockholm. 1950-talet innebar för Stockholm en kraftfull utveckling med bygget av med stora skyltfönster, aluminiumpartier och en omfattande och Den övergripande strukturen vad gäller centrums uppdelning i trafikytor tunnelbanans första linje och en stark decentralisering med nya tunnelba- genomarbetad skyltning. Det kom att bli huvudsakligt mönster även för de respektive bilfria sådana, rörelsemönster och byggnadsvolymer är till stor nestäder och grannskapsenheter. Allt högre punkthus blev markörer i ett i periferin belägna centrumanläggningarna. I Fruängen finns en förstärkt del densamma som den ursprungliga. Rivningen av ungdomsgården inom växande stadslandskap. I detta omfattande stadsbyggande måste centru- koppling till Hötorgs-city i form av de emaljerade plåtkassetterna på kv Direktrisen är det betydande undantaget. Rivningen och det bostadshus manläggningarna ses som särskilt märkvärdiga. Det var en ny uppgift att fasaderna, ett material som där förekom både på höghusens gavlar och som ersatte har försvagat det samhällshistoriska värdet och privatiserat ett planera och bygga stadsdelscentrum och storcentrum. Det krävde mycket i butiksbyggnaderna, även där med ett grafiskt växelspel mellan ljust och tidigare offentligt utrymme. Centrum vänder ett annat ansikte mot norr än av stadsplanekontoret och de involverade företagen och experterna. I mörkt. vad det tidigare gjorde. dessa nav skulle finnas en stark koncentration, närmast all, service och Att den avantgardistiska stadsplaneringen i city även avspeglade sig i de De ursprungliga byggnaderna har ändrats ifråga om fönster (gäller vissa de skulle vara lika mycket rationella logistikapparater som representativa nya stadsdelarna är planerings- och samhällshistoriskt intressant, knyter hus) och butiksvåningar men har ursprungliga fasadmaterial. Fläktrummen finrum. anpassade för 1960-talets mekaniska ventilation räcker inte heller till idag Fruängen 73 Kulturvärden 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI vilket medfört några mindre uppbyggnader på vissa av tvåvåningsbyggna- Gatukontorets landskapsarkitektur präglar torets ledande tjänstemän Torsten Westman och Göran Sidenbladh gjorde dernas tak. studieresor till USA under 1950-talet och Westman beskriver hur han såg Kulturmiljövården uppmärksammar i allt högre grad den stora betydelse bilen som ett viktigt medel för jämlikhet i samhället. Fruängen planerades Bortsett från själva markbeläggningen på de bilfria ytorna, som inte längre som landskapsarkitekturen har i tunnelbanestäder och grannskapsenheter och byggdes före det att bilismen med dess miljöproblem på allvar proble- uppvisar mönsterläggningen med betongplattor i två olika kulörer (förutom i ytterstaden. Stadsmuseets kulturmiljöanalys för Fruängen visar på hur matiserades. Ringgatan kring Fruängens centrum, parkeringsplatserna i på östra torget), är fontäner, murar, trappor, räcken och gångtunnlar parkplaneringen som gatukontorets parkavdelning svarade för under direkt anslutning till butikerna, infartsparkeringen, garaget och verkstaden bevarade i ursprungligt eller nära ursprungligt utförande. ledning av den legendariske stadsträdgårdsmästaren Holger Blom var i kv Direktrisen kan inte betraktas som ett monument från bilismens djupt integrerad i de grundläggande planerna för stadsdelen. I centrum Centrums inramning är i huvudsak intakt i väster och öster även om ett är kontorets karaktäristiska landskapsarkitektur tongivande, inte minst i gyllene epok, likt närbelägna men numera rivna motellet Gyllene Ratten, nytt högt punkthus på en höjd öster om centrum blivit ett nytt blickfång. I hanteringen av nivåskillnaderna mot omgivande miljöer. Trappor, ramper men samlat illustrerar de en framväxande vardagsbilism och bilen som söder har dock närområdet ändrats desto mer sedan kv Plymen började och stödmurar utgör högkvalitativa inslag som ger en stark inramning planeringsförutsättning. Hade drivmedelsstationen och bilhandeln i kv utvecklas 1985 med ett stilbrytande kontorshus och senare med punkthuset åt centrummiljön och som manifesteras i de runda eller hästskoformade Direktrisen varit bevarade hade kulturvärdena knutna till bilismen varit som ersatte panncentralen. Punkthuset från 2008 är mer närvarande i gångtunnlarna. På torgen är fontänerna och belysningsarmaturerna högre. centrummiljön än sina likar från 1950-talet som står högre i topografin och med sina rustika 1960-talsutföranden av stor betydelse och de har är inbäddade i grönska. intressanta släktskap med motsvarande inslag i de andra samtida centru- Lokalhistoria och symbolvärde manläggningarna. Gruppen av formklippta lindar i anslutning till en av På det lokalhistoriska planet har Fruängens centrum en viktig betydelse. Kyrkan i samhället gångtunnlarna vid östra torget är goda exponenter för den geometriska Det absoluta flertalet av dagens och gångna tiders fruängsbor torde ha en Kyrkcentrum i Fruängen är ett av många exempel i liknande miljöer hur det stramhet som präglade mycket av 1960-talets landskapsarkitektur. personlig relation till miljön och dess verksamheter. Eftersom servicen är så under efterkrigstiden, trots sekulariseringen av samhället, uppfördes nya starkt koncentrerad hit och då det är här som stadsdelens representativa Även Fruängstorgets beläggning med smågatsten, medvetet livfull genom kyrkobyggnader i en häpnadsväckande omfattning. De samhällshistoriska rum och sociala funktioner återfinns har centrum varit, och är, en betydel- inblandning av kontrasterande stenar, är värd att lyfta fram. Den visar på värdena är stora knutna till denna satsning på en kyrka mitt i byn eller mitt semässig tyngdpunkt i stadsdelen. Centrum är även en viktig symbol för omsorg även om en parkeringsmiljö. i staden, granne med den nya tidens samhällsservice och kommersiella Fruängen och trots bebyggelsens begränsade höjd ett landmärke och nav utbud. Kyrkan svarade här i Fruängen själv för en del av utbyggnaden av Den höga kvaliteten och det rejäla utförandet i gatukontorets anläggningar i förortslandskapet. I detta avseende har neonskylten Fruängsgumman, tidens satsning på mötesplatser och sociala ytor, bland annat för ungdomar. har givit ett över åren stabilt ramverk kring Fruängens centrum och har en tillkommen redan under tidigt 1960-tal, ett särskilt symbolvärde. Hon svåröverskattad betydelse för dess kulturvärden. understryker också Fruängens speciella namnskick för gator och parker, Sven Hesselgrens arkitektur i rött tegel, bearbetade detaljer och landskaps- framstående kvinnors namn. arkitekturen av Walter Bauer tillför kvalitetsaspekter till centrummiljön. Blomstrande bilism Anläggningen tillhör dock inte någon av de arkitektoniskt mer märkvärdiga från tiden och är inte uppmärksammad i arkitekturhistorisk litteratur. Den är Att utvärdera bilismens miljöer från kulturmiljösynpunkt kan vara proble- dock väl integrerad i centrummiljön samtidigt som den på ett pedagogiskt matiskt. Det kan vara svårt att frigöra sig från dagens paradigm där man sätt står i utformningsmässig kontrast till övriga centrumhus. ofta beklagar historiska satsningar på biltillvända stadsmiljöer och istället söker ta tillbaka ytor från bilarna, placera dem i underjordiska garage under Tillbyggnaden med en kyrksal som gjort anläggningen till en komplett mark och omvandla hårdgjord mark till grön. kyrkoanläggning har inte inverkat negativt på den ursprungliga arkitekturen vid sidan av rivningen av klockstapeln och förståelsen för att det tidigare Men det är uppenbart att bilen spelat en stor roll i Fruängens planering fanns en plats för gudstjänster i det fria. och att den fortfarande gör det i stadsmiljön. Stadsdelen ligger i direkt anslutning till en av landets mest betydande pulsådror. Stadsplanekon- Fruängen 74 Kulturvärden 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRÄNDRINGAR Fruängen utvecklas och centrum behöver Att växa och utvecklas på rätt sätt Det urbana i en parkstad behålla relevansen Efterkrigstidens tunnelbanestäder är planerade som kompletta stadsdelar Centrum avviker markant från Fruängens övriga bebyggelse, det är fråga vid ett och samma tillfälle eller under en mycket kort tidsrymd. Stadsdelens om ett intensivt city i en parkstad. Ringgatorna formar i stora delar en Fruängen är en stadsdel som hittills förtätats och utvecklats i relativt liten liv och funktioner var mer eller mindre färdiguttänkta och på plats från tydlig gräns mellan det upplösta modernistiska stadsbyggandet och ett tätt utsträckning. Längst i väster har en mer omfattande utveckling ägt rum början. Även om Fruängsborna fick vänta på centrum och det anpassades centrum med tydliga förebilder i den traditionella staden. Dess byggstenar där bland annat det välkända f.d. motellet Gyllene Ratten fått ge plats för till en större köpkraft och ökat bilinnehav planerades anläggningen i gator, torg och kyrka formar stora delar av dagens centrum. Men här bostadsbebyggelse. samma anda som resten av stadsdelen. Man förutsåg ett mycket begränsat finns också modernistiska inslag ständigt närvarande i form av trafiksepa- Ett programarbete har genomförts inför en kommande utvecklingsfas som behov av framtida komplettering. Det skapades knappt någon elasticitet rerande lösningar, zonering och goda möjligheter att gå torrskodd. Det är sannolikt kommer att innebära mer påtaglig förnyelse och tillkommande i stadsplanerna som möjliggjorde att bebyggelsen kunde förändras när en stadskaraktär vi känner igen från Stockholms modernistiska city med bebyggelse på fler håll inom stadsdelen. tiderna gjorde det. Det mesta var fixt och färdigt. Historien har visat att det ett tredimensionellt stadsbyggande med trappförbindelser och gångtunnlar, funnits behov av förändring. Behoven var redan från början mer diversi- flanörvänliga butiksgator och mer ödsliga baksidor. Den urbana karaktären Fruängens centrum är fortfarande stadsdelens självklara och livaktiga fierade än vad den sociala ingenjörskonsten kunde förutse. Teknologi och är i många avseenden stark med ett stort antal verksamheter som omges hjärta. Den rollen har det även i omlandet och utbudet är av betydelse livsstil har utvecklats, stadsbyggandet letar inte hela tiden nya jungfruliga och länkas samman av utpräglat offentliga rum. även för småhusområdena i omgivningen. Därtill är rollen som knut- och områden att göra stad av. Trycket på nya bostäder har funnits länge nu. omstigningspunkt för kollektivtrafiken fortsatt viktig. När det nu studeras Det är väsentligt att bygga vidare på denna hybrid av tät stad med ny bebyggelse görs det med ambitionerna om att centrumet ska växa När efterkrigstidens mönsterstadsdelar förändras innebär det nästan traditionella förtecken och modernistiskt city. Man bör pröva att använda och utvecklas parallellt med att nya bostäder tillförs. Från kulturhistorisk per automatik att man gör den ursprungliga stadsbyggnadsidén mindre samma verktygslåda vid utvidgning av centrumanläggningen men det kan synpunkt är det relevant att centrum kan växa, både för Fruängens egen tydlig. Att införa planmönster och hustyper från andra stadsbyggnadsideal naturligtvis också behöva införas andra grepp. skull och dess kulturhistoriska bakgrund som en ”självförsörjande” tunnel- för att komma till rätta med vad som uppfattas som brister blir sällan Centrum bör från kulturhistorisk synpunkt ha en fortsatt tydlig urban banestad. Betydande kulturvärden är knutna till den kontinuitet som verkningsfullt. De ursprungliga stadsplanerna är så genomsyrade av inriktning med offentliga rum med stark offentlig karaktär. Det bör finnas finns på platsen och till de övergripande tankar som Sven Markelius och modernismens stadsbyggnadsideologi att det är mer lämpligt att spela med öppna och markerade bottenvåningar där det finns stöd och realism andra stadsplanerare i Stockholm formulerade på 1940-talet om hur den dessa idéer än att kämpa emot. för lokaler. Det är av stor betydelse att centrum upplevs tillgängligt och moderna ytterstaden skulle fungera ännu är giltiga. Att Fruängens centrum Grundstrukturen är stark och mycket svår att ändra på ett lyckosamt sätt. välkomnande och att det inte blir delar som upplevs privatiserade eller får behålla sin roll som tyngdpunkt i ett större omland än endast Fruängen Att tillföra mer av samma har därför ofta större möjligheter att bidra i stället mindre offentliga. bedöms också vara en i högsta grad relevant kulturhistorisk aspekt. för att försämra, göra otydligt och slå sönder gestaltade helhetsmiljöer. Förtätning i idealstadsdelarna bör göras på ett sätt som inte resulterar i att kvaliteter och värdefulla inslag förloras eller reduceras. Insatserna bör göras där de kan stärka och tillföra. Att analysera hur stadsdelen är planerad och utformad, vilka drivkrafter som ligger bakom och hur dessa kom till uttryck, är en naturlig utgångspunkt. Likaså att utvärdera vad som fungerat bra, vad som tidigt ändrades samt vad den hittills genomförda utvecklingen av stadsdelen inneburit. Det är också viktigt att analysera vad övriga kommande förtät- ningar inom stadsdelen kan komma att innebära för centrums förutsätt- ningar. Fruängen 75 Förutsättningar förförändringar 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Zontänkande Bilismens arv Den inre kärnan viktigare I centrum förekommer, trots att fritidsgården ersatts med bostadsrätter, Det aktuella planarbetet innebär potentiellt stora förändringar av centrums Även om Fruängens parkeringsytor kan ses som ovanligt värdefulla relativt få bostäder, särskilt i bemärkelsen familjelägenheter, det är främst ursprungliga struktur, de för tiden stora markparkeringarna kan komma från kulturmiljösynpunkt är de underordnade stråken och torgen som är en kommersiell och servicebetonad del av Fruängen. Därtill har centrum att minska påtagligt. Att bygga bort markparkeringar innebär ofta relativt avsedda för fotgängare och som utgör stadsdelens mest representativa sin egen zonering med koncentrerade kommersiella delar och andra mer små problem från kulturhistorisk synpunkt eftersom funktionen parkering rum, såväl vardagsrum som finrum. renodlat offentliga. Bostäder finns i de mest perifera delarna, då vanligtvis är en sekundär funktion till den huvudsakliga (boende, idrott, handel etc). ovan andra mer centrummässiga funktioner som kontor eller vårdlokaler. I Fruängen bär dock markparkeringen på ovanligt rik information och Kyrkomiljön med påkostade och omsorgsfullt gestaltade byggnader och förståelse för en omvälvande tid där bilinnehavet i Sverige steg dramatiskt, parkytor har en slags särställning och förändringar i dess närområde Tillkommande bebyggelse och ändringar bör göras med en medvetenhet från år där bilen ännu inte börjat ses som ett problem utan som en symbol behöver vara ytterst välstuderade. om denna zonering. Om strukturen förändras bör det finnas en läsbarhet för framgång och framtid. Fruängen och dess centrum var en plats där bilen kring de ursprungliga planeringstankarna. Zonering och programmering i Tvåvåningsbebyggelsen i centrums hjärta bedöms dock vara av lika på allvar fått genomslag. Infartsparkeringen för park-and-ride-systemet det stora och lilla genomsyrade planeringen i sådan omfattning att de är högt värde. De välgestaltade byggnaderna med sina grafiska fasader torde vara en av de första medvetet anlagda sådana och den har en kulturhistoriskt betydelsefulla aspekter att hantera. och välbevarade fasadmaterial har större arkitekturhistoriskt värde än intressant koppling till Stockholms framsynta satsning på tunnelbana, som högdelarna vars satta och breda volymer inte kännetecknas av en lika är anmärkningsvärd i ett internationellt perspektiv eftersom staden var så utpräglad modernism. Tvåvåningsbyggnaderna ansluter därtill till de mest liten jämfört med de metropoler som infört den tidigare. frekventerade centrumytorna och har stor betydelse för hur torgen upplevs För att i någon mån behålla möjligheterna att förstå bakgrunden till och för centrummiljöns karaktär i allmänhet. Fruängens uppbyggnad och utveckling bör det vara fortsatt läsbart var Här i centrums kärna är det särskilt viktigt att vara lyhörd och medveten markparkeringarna ursprungligen var belägna. Att behålla markparkering i planarbetet. Ändringar av befintliga byggnader behöver vara utpräglat i mindre skala bör övervägas. Möjligen kan också landskapsarkitekturen varsamma. Tillkommande eller förändrad bebyggelse behöver utvärderas utformas på ett sätt som gör det möjligt att avläsa vad som tidigare var ingående efter hur den påverkar allmänna platser och vistelsemiljöer. parkeringsytor. Grundläggande för en fortsatt god läsbarhet kring denna intressanta bilanknutna historik är att den nya bebyggelse som placeras på tidigare parkeringsyta genom sin utformning blir avläsbar som tillägg. Fruängen 76 Förutsättningar förförändringar 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Solljus och vind Logistik som stör så lite som möjligt Rörelsemönster av betydelse för hela stadsdelen Under den modernistiska epoken var man i planeringssammanhang och Genomtänkta logistiklösningar stod högt upp på önskelistan i planeringen i utformning av byggnader starkt styrd av ideal om solljusets välgörande av 1950- och 60-talens centrum. Underjordiska lastgator och lastfar innebar När centrum utvidgas kan de befintliga mer än 60-åriga rörelsemönstren verkan, både inomhus och i utemiljön. Beaktande av goda solförhållanden bättre framkomlighet och trivsammare miljöer ovan jord. I Fruängen var den från och till centrum komma att förändras. Gångvägar till och från centrum på strategiska platser var viktigt, det skulle vara trevligt att strosa i centrum. ursprungliga lösningen begränsad till en liten del av centrum. Detta innebar tillhör den primära infrastrukturen i tunnelbanestäderna och dess täta Byggnaders volym och placering styrdes av en strävan att undvika att lastning behövde ske i markplan och medförde baksidor mot offentliga relation till parkplaneringen utgör en bas för stadsdelarnas kulturvärden. skuggning. Att slippa nordanvind och kunna gå torrskodd var andra faktorer rum, tydligast illustrerat i kv. Ballerinan där man sökte skyla detta med Planering av ny bebyggelse bör i så stor utsträckning som möjligt undvika som modernismens arkitekter ville tillgodose. skyltskåp. Att skapa nya underjordiska försörjningslösningar bedöms kunna att förändra de etablerade rörelsemönstren om det riskerar att påverka ge stora fördelar för kulturvärden. Om det inte är möjligt är det av särskild Ny bebyggelse i anslutning till centrum bör på ett övergripande plan parkstråken utanför centrum. De karaktäristiska gångtunnlarna som trafik- vikt att på samma sätt som i projekteringen på 1950-talet söka minimera planeras efter liknande principer. Skuggning från ny bebyggelse bör säkert leder människor under ringgata och tunnelbanespår bör behålla sin de negativa effekterna av sådana nödvändiga funktioner som garageportar studeras för att minska påverkan på de mest betydelsefulla vistel- viktiga roll. och lastmottag. seplatserna och stråken i den befintliga anläggningen. Uppkomst av besvärande vindar bör minimeras. Nya vistelsekvaliteter kan tillskapas utan att lika ensidigt fokusera på solbelysta platser eftersom vi idag ser ett ökat behov av beskuggade platser men i centrummiljön överlag bör ursprungliga tankar om platser att njuta av solen fortsatt beaktas. Fruängen 77 Förutsättningar förförändringar 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Den gröna fonden Stadsbilden runt om Lågt men också varierade höjder Ett särdrag för Fruängens centrum är den direkta visuella kontakten med Miljön runt centrum är i Fruängen tämligen varierad och inte lika utmejslad Frågan om tillkommande byggnaders höjd och skala är alltid betydel- sparad natur som möter den som kommer ut ur tunnelbanans huvudentré. som i exempelvis Farsta, Högdalen eller Vällingby. I dessa stadsdelar sefull. I Fruängen och Fruängens centrum finns det en strikt en- och Sikten över torget mot tallbacken visar att man kommit till en parkdo- finns en tydlig struktur med väl läsbara stadsbyggnadsmönster som möter tvåvåningsskala i centrums kärna, mer varierade höjder i centrums utkanter minerad stadsdel och kontrasten mellan det intensiva torget med urban centrum. I Fruängen är grupperingen av bebyggelsen friare och förtätningar och utanför ringgatan en normal 1950-talsskala. Centrummarkören, det f.d. karaktär som torghandel och fontän å ena sidan och den kuperade runt centrum har gjort stadsbilden mer diversifierad. Det finns dock ett par pensionärshemmet i kv. Direktrisen, är förvånansvärt låg. naturmarken å den andra belyser centrums karaktär av ett stadsdelens punkthusgrupper som är av stor betydelse för stadsbilden, längs Agnes Vid ett tillägg med flera nya byggnader i och runt centrum är det av stor nav som tydligt avviker från bostadsmiljöerna runt om. Kontakten med Lagerstedts gata i öster och vid Eva Bonniers gata i väster. Den östra vikt att studera hur nya byggnader ska förhålla sig till dessa höjdskalor. naturmarken i söder är en kulturhistorisk kvalitet att värna. gruppen har påverkats av ett förtätningsprojekt vid radens högsta punkt. Eftersom helheten inte är så strikt och centrummarkören inte utgör ett Vid Eva Bonniers klättrar de ytterst tidstypiska punkthusen ännu relativt självklart riktmärke är det svårt att hitta ramar för byggnadshöjder. En viktig välbevarade uppför sluttningen. De ger en effektfull inramning av centrum strävan bör vara att söka ett konsekvent grepp för att uppnå en relativ och utgör ett synnerligen viktigt stadsbyggnadsmotiv i stadsdelen. Denna ordning och god läsbarhet kring den ursprungliga stadsplanen. effekt har husgruppen längs en lång sträcka av Fruängsgatan. Även i korsningen Fruängsgatan - Elsa Brändströms gata har punkthusen en viktig betydelse som kontrast till centrumbebyggelsen. Det är också uppenbart att bebyggelsen i den flackare topografin norr om centrum, mot Södertäljevägen, är lägre. Att höjder betonats med höga punkthus och att lamellhusen dominerar lägre landskapsavsnitt är ingen slump utan ett högst medvetet grepp som bidrar till tunnelbanestädernas särpräglade stadsbild. Imposanta punkthus- grupper är ett av de starkaste uttrycken för 1940- och 50-talens omfattande utbyggnad av Stockholm. Att inte bygga bort de stadsbildseffekter de har bör ges en hög prioritet i planering för tillkommande byggnader. Likaså bör den jämnare hushöjden i andra delar hörsammas. Nya byggnader kan kontrastera mot den dominerande hushöjden men den ursprungliga stadsbyggnadstanken bör inte göras otydlig och svårläst genom ogenomtänkt volymhantering eller alltför många avsteg från grundkaraktären. Fruängen 78 Förutsättningar förförändringar 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Busstationen mindre känslig Mindre känsligt i norr Arkitektoniskt uttryck, material och kulör Öster om tunnelbanestationen sträcker busstationen ut sig på en plan yta. Överlag är det mindre kulturmiljöintressen norr om centrum. Den Centrumbebyggelsens färgskala och materialpalett är bortsett från Denna yta förefaller vara större än vad som behövs för kollektivtrafiken. begränsade verksamhetsbebyggelse som kom på plats öster om tunnelba- kyrkcentrum i hög grad enhetlig. Det finns en tämligen tydlig distinktion Kulturvärdena på platsen är relativt begränsade, det är i första hand nespåren och i kv. Damskon har visst värde och har delvis redan ersatts. mellan centrumbebyggelsen och omgivande bostäder vad gäller volym, kontinuiteten i busstrafiken som är betydelsefull. Även naturmarken direkt Infartsparkeringen är kulturhistoriskt intressant men bidrar inte med material och fasaduttryck. Det här är av stor vikt att reflektera över när det norr om bussytan är mindre känslig att bebygga från kulturmiljösynpunkt. miljöskapande värden. Även rivningen av ungdomsgården och ersättandet kommer till utformning av ny bebyggelse. En utvidgning av centrum gör att med nya bostadsvolymer i kv. Direktrisen har medfört att en utveckling ny bebyggelse hamnar mittemellan dessa två karaktärer. norr om centrum bedöms kunna bli mindre problematisk från kulturmil- Företrädesvis bör de nya byggnadernas utformning hålla sig mer till centru- jösynpunkt. markitekturens gentemot de omgivande bostadshusens mer ytmässiga och mer vågade arkitektur. Den emaljerade plåten och det vita teglet med stora kulörmässiga kontraster är ett så starkt kännetecken för centrum att dessa material och uttryck bör hanteras med försiktighet, utan att det för den skull bör vara tabu att pröva dem som inslag i nya arkitektur. Det blir en avvägning hur stort släktskap som ska sökas med den befintliga arkitekturen. I de nedre planen kan mer långtgående likheter med befintliga butiksvåningar vara gångbart, även motivet med enhetliga skärmtak kan prövas. Viktigt är att utformningen siktar på att ge optimala förutsättningar för kommersiella lokaler och andra centrumverksamheter. Tillkommande byggnader i centrummiljön bör om det inte finns synnerligen starka skäl utformas med plana eller flacka tak av modernistisk typ. Fruängen 79 Förutsättningar förförändringar 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Väl vald grönska Markbehandling Skydds- och varsamhetsbestämmelser Grönskan i centrummiljön är sparsmakad. Det finns en skarp kontrast Centrum präglas av gatukontorets fokus på tåliga och beständiga material Befintlig centrumbebyggelse som ska bevaras bör i en ny detaljplan ges mellan kultiverat och strikt i centrum och den naturliga blandskogsvege- och rejäla utföranden, något som var särskilt tydligt under 1960-talet. ett långsiktigt och väl utformat skydd i form av skydds- och varsamhets- tationen i stadsdelen i stort. Detta förhållningssätt understryker centrums Befintliga markytor bör inte förändras ytterligare i riktning bort från bestämmelser. Bestämmelserna bör ge tydliga ramar för förvaltning och stadsmässighet och bör även fortsättningsvis tillämpas. ursprungsutförandet. Den grundläggande grafiska effekten i betongplattor utveckling men inte hindra den typ av vanligen förekommande ändringar i två olika kulörer kan med fördel återintroduceras om behov finns av som krävs i kommersiella sammanhang. omläggning. Utformningen av tillkommande ytor bör ta sin utgångspunkt De ursprungliga byggnaderna kommer med stor sannolikhet att i framtiden i den befintliga materialpaletten men tillämpningen kan vara kreativ och behöva en utvecklad och mer utrymmeskrävande ventilationslösning. nyskapande. Åtgärder för att omhänderta dagvatten och skyfall bör inte bli Detaljplanen bör medge någon typ av konsekventa och enhetliga tillägg på utpräglat iögonfallande. tak för ny teknik. Även fontäner och karaktärsskapande murar skulle med fördel kunna förses med lämpliga bestämmelser för att säkra ett långsiktigt skydd och tillvaratagande. Fruängen 80 Förutsättningar förförändringar 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KÄLLFÖRTECKNING Tryckta källor Génetay, C. & Lindberg, U. (2015). Plattform Kulturhistorisk värdering och urval: grundläggande förhållningssätt för arbete med att definiera, värdera, prioritera och utveckla kulturarvet. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. Kurttila, A. (2000). Riksbyggen projektering: från kristidsbyggen till framtidshem 1940-2000. Stockholm: Arkitektur- museet. Stadsbyggnadskontoret, Stockholm stad. (2020). Stockholms byggnadsordning. Stockholm: Stadsbyggnadskontoret. https://vaxer.stockholm/tema/stockholms-arkitektur/ Stadsplanekontoret, Stockholms stad. (1952). Generalplan för Stockholm 1952. Stockholm: Stockholms stadsplane- kontor. Otryckta källor Stockholm Stadsmuseet. (2023). Fruängen - Kulturmiljöanalys. Internetkällor Facebook. Lantmäteriet. Stockholm stad - Bygg- och plantjänsten. Stockholms stad. (2018). Översiktsplan för Stockholms stad. Stockholm: Stockholms stad. Stadsbyggnadskontoret, Stockholm stad. (2021). Stockholms arkitekturpolicy. [Elektronisk resurs]. Stockholms Stad. https://vaxer.stockholm/tema/stockholms-arkitektur/ Stadsbyggnadskontoret, Stockholm stad. (2023). Stockholms balkongvägledning. Stockholms stad. https://vaxer. stockholm/tema/stockholms-arkitektur/ Wikipedia. Arkiv Digitala stadsmuseet. Digitalt museum. DN Arkiv. Stockholmskällan. Stockholms stadsarkiv - Gatukontorets parkavdelnings arkiv Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Stockholms stadsmuseum. Riksantikvarieämbetet. Fruängen 81 Källförteckning 2024-03-26 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tyréns Sverige AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 556194-7986 24890-3202 rnD ,62-30-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Handelsutredning.pdf] 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,71-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Inventering av byggnader.pdf] Fruängen Centrum Inventering av byggnader: Kv Dansösen, Kv Direktrisen, Kv Guvernanten Kv Servitrisen och Kv Förkunnelsen Sören Lundgren Byggkonsult AB Utförd av: Erik Englund Granskad av: John Jonsson Sundbyberg 2024‐02‐22 24890-3202 rnD ,22-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bakgrund Denna rapports sy�e är a� ge en översiktlig bild av förutsä�ningar för utveckling av respek�ve fas�ghet. Fördjupade undersökningar krävs naturligtvis när inriktningsbeslut finns framme. Orientering Fruängens centrum har en historia som sträcker sig �llbaka �ll 1950‐talet. Det är en del av stadsdelen Hägersten‐Liljeholmen i Stockholm. Här finns en blandning av bostäder, kommersiella och serviceinrä�ningar. �är området planerades och byggdes under 1950‐ och 1960‐talen var det en del av det omfa�ande bostadsbyggandet som genomfördes för a� möta den ökande e�erfrågan på bostäder i Stockholm e�er andra världskriget. Målet var a� skapa moderna och funk�onella förorter med en blandning av bostäder och serviceinrä�ningar för invånarna. A: Kv Dansösen, B: Kv Direktrisen, C: Kv Guvernanten, E: Kv Servitrisen, F: Kv Förkunnelsen Bild: Situa�onsplan Kv Dansösen, Fruängsgången 7 Byggnaden, uppförd 1964, �llhör kategorin lamellhus och är konstruerad av platsgjuten betong. Fasaderna består av lä�betong som har putsats, medan taket är u�ormat med uppstolpade takstolar på e� betongvalv med 120 mm mineralullsisolering och har invändig avva�ning. Huset inkluderar även e� skyddsrum i källaren. Grundläggningen sträcker sig ned �ll bergnivån med hjälp av plintar och väggar. Kv Direktrisen, Fruängsgången 12 Byggnaden, uppförd 1959, är e� tvåvåningshus i suterräng. Stommen utgörs av e� pelardäck med delar av fasaden bestående av bärande, stabiliserande betongväggar. Konstruk�onen är u�örd av 24890-3202 rnD ,22-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI platsbyggd betong, med fasader av tegel. �aket är u�ormat med uppstolpade takstolar på e� betongvalv med 150 mm mineralullsisolering och har invändig avva�ning. Isolering av väggar är u�ört med 100mm lä�betong under mark samt med 40mm kork bakom teglet. Grundläggningen sträcker sig ned �ll bergnivån med både av plintar och väggsulor. Kv Guvernanten, Fruängsgången 3 Byggnaden, uppförd 1959, utgörs av både e� envåningshus och e� tvåvångshus. Stommen är uppbyggd som e� pelardäck, med delar av fasaden bestående av bärande och stabiliserande betongväggar. Konstruk�onen är u�örd i platsbyggd betong, med fasader av tegel. �aket är u�ormat med uppstolpade takstolar på e� betongvalv som har 120 mm mineralullsisolering och invändig avva�ning. Huset inkluderar även e� nedgrävt skyddsrum under tvåvåningsdelen. Isolering av väggar är u�ört med 100mm lä�betong under mark samt med 40mm kork bakom teglet. Grundläggningen sträcker sig ned �ll bergnivån med hjälp av plintar och väggar. I slutet av 80‐talet byggdes las�aret in med en lä� konstruk�on bestående av stålbalkar och e� tak av trp‐plåt. Kv Servitrisen, Fruängsgången 6 Byggnaden, uppförd 1959, är e� tvåvåningshus i suterräng. Stommen utgörs av e� pelardäck med delar av fasaden bestående av bärande, stabiliserande betongväggar. Konstruk�onen är u�örd i platsbyggd betong, med fasader av tegel. �aket är u�ormat med uppstolpade takstolar och e� betongvalv med 150 mm mineralullsisolering och invändig avva�ning. Grundläggningen sträcker sig ned �ll bergnivån med användning av plintar och väggar. Kv Förkunnelsen, Ellen Keys gata 59 Byggnaden, uppförd 1963, ingår i e� omfa�ande kvarter som ligger lite vid sidan av centrumet, där den specifika delen som vi fokuserar på är e� tvåvåningshus i suterräng. Stommen består av e� pelardäck med delar av fasaden u�ormad av bärande och stabiliserande betongväggar. Konstruk�onen är realiserad i platsbyggd betong, med fasader klädda i tegel. �aket är u�ormat med uppstolpade takstolar på e� betongvalv försedd med 120 mm mineralullsisolering och invändig avva�ning. Grundläggningen sträcker sig ned �ll bergnivån med hjälp av plintar och väggar. Övrigt Då byggnaderna är uppförda innan oljekrisen på 70‐talet, har klimatskalet dålig isoleringsförmåga, husen torde vara ganska energikrävande. Husen kring centrum delen karaktäriseras av e� för �den särpräglat skärmtak. 24890-3202 rnD ,22-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Skyddsrum Området innehåller �era skyddsrum som poten�ellt kan påverkas på olika sä�. En del av dessa skyddsrum är belägna inom de aktuella byggnaderna, medan andra återfinns i närliggande byggnader som också kan påverkas av en eventuell ombyggnad. Placering av dessa finns markerad på kartan. Utdrag från MSB:s skyddsrumskarta. Möjligheter Med tanke på a� byggnaderna är platsbyggda med armerade betongkonstruk�oner och robusta dimensioner, samt a� de är grundlagda på berg, är möjligheterna för �ll‐ eller påbyggnad mycket goda. Däremot är den inbyggda lastytan, vid kv Guvernanten och uppförd sent på 80‐talet, mindre lämplig för påbyggnad. Eventuella förstärkningar av grund och stomme, liksom stabiliteten, kan bli aktuella beroende på u�ormningen, storleken, installa�oner och hissar av de planerade påbyggnaderna. �ven för skyddsrummen kan krävas förstärkningar för a� möta eventuella förändringar. Husens energiprestanda kan förbä�ras genom �ll e�empel tätningar och/eller byta av fönster, samt �lläggsisolering av y�ertak. 24890-3202 rnD ,22-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Klimatberäkningar och återbruksinventering.pdf] FRUÄNGEN CENTRUM KLIMATBERÄKNING FRUÄNGEN CENTRUM / BERÄKNING AV KLIMATAVTRYCK SAMT ÅTERBRUKSINVENTERING / 2026.01.15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI METOD De klimatberäkningar som tagits fram för utvecklingen av Fruängen centrum baseras på de volymer som utgör förslaget till ny detaljplan (inför samråd). Data om höjder, utbredning av våningsplan samt källarvåningar, Genom hela presentationen förekommer det utbredning av glaspartier mm har hämtats från den 3d-modell som Equator Stockholm under planprocessen med jämna mellanrum små pratbubblor där tagit fram. Baserat på dessa modeller har beräkningar på uppskattad materialanvändning (mängdning) tagits olika begrepp eller siffror förklaras och sätts fram, vilken sedan utgjort grunden till klimatberäkningen genom att de beräknade mängderna multiplicerats i en vidare kontext. med klimatdata för de olika ingående antagna materialen. Mängdningen har sammanställts i ett dokument där ! klimatpåverkan beräknas utifrån EPD-data för respektive byggdelstyp (grund, bjälklag, väggar osv). I beräkningarna ingår bjälklag och grundläggning (exkl pålning), fasad samt byggnadens bärande konstruktionsdelar, dvs pelare och bärande innerväggar. Dessa element utgör, enligt den kunskapsbank som börjat byggas rörande klimatberäkningar, ca 80% av en byggnads klimatpåverkan i byggskedet. I tidigt skede där full kunskap kring ingående kompontenter ännu inte jobbats fram är detta en etablerad metodik för att förså var den stora påverkanspotentialen i projektet finns och ge flera relevanta medskick till projektets vidareutveckling. Sammanställningar av projektets klimatavtryck är därmed relevant att ta fram även för kommande skeden i processen för att kontinuerligt kunna fatta strategiska beslut rörande projektets utveckling och klimatprestanda. Utgångspunkten i klimatberäkningen är en basnivå (Benchmarkberäkning) som utgörs av en beräkning där projektet utförs genomgående i platsgjuten betong. I relation till detta scenario presenterar rapporten ett antal alternativa scenarier för minskad klimatpåverkan; 1. Ett scenario med klimatförbättrad betong 2. Ett scenario med håldäckskonstruktion och prefab-betong samt grundläggning i klimatförbättrad betong 3. Ett scenario med kl-stomme (stomme av massivt korslimmat trä) och träbjälklag, med källare och suterrängvåningar i platsgjuten klimatförbättrad betong. Rivning av befintlig bebyggelse och dess påverkan på klimatberäkningarna har ej inkluderats i denna rapport. Detta är på grund av att rivning av befintlig bebyggelse ej ingår i avgränsningen som görs för vad som enligt Boverket ska inkluderas i en klimatberäkning. Den internationella förståelsen kring klimateffekten av rivning antyder att klimateffekten skiljer sig väldigt mycket åt mellan olika projekt. (Samtidigt är det viktigt att förstå att detta område är ej helt genomlyst av forskningen och därmed inte fullständigt förstått.) Svensk forskning som gjorts inom detta område har än så länge landat i att klimateffekten av själva rivningen är påtagligt mindre än klimateffekten av uppförandet av nya byggnader. För klimatberäkningens del kan denna post därmed troligen Biogent kol är kolatomer som genom biologiska processer tas upp från ses som marginell. Samtidigt utgör rivningen ofta förusättningen för att nybyggnation ska kunna ske vilket atmosfären när ett träd eller annat organiskt material växer. innebär att den indirekta påverkan är stor. Om detta organiska material byggs in i en byggnad bidrar det till att de uppbundna atomerna plockas ur det naturliga kolkretsloppet och binds Inkluderandet av biogent kol har ej tagits med i beräkningarna då detta är utanför de av Boverket fastslagna upp under byggdelens livslängd. På så vis bidrar det biogena kolet till en redovisningmetoderna för en klimatberäkning. Den klimatvinst som biogent kol utlovar bedöms vara för osäker teoretisk minskning av kol(dioxid)halten i atmosfären. över tid och riskerar därmed att ge missvisande resultat för byggandet och dess klimateffekter. SIDA 2 / FRUÄNGEN CENTRUM / KLIMATAVTRYCK OCH ÅTERBRUK / 2026.01.15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ORIENTERANDE FIGUR ÖVER OMRÅDET MED BERÖRDA FASTIGHETER MARKERADE ORIENTERANDE FIGUR ÖVER OMRÅDET MED TILLKOMMANDE BEBYGGELSE 1 NESÖSNAD VK 1 NESIRTKERID VK 1 NANIRELLAB VK ,NOITATSENAB-T TEHGITSAF LANUMMOK 1 NESIRTIVRES VK 1 NETNANEVUG VK 3 NESLENNUKRÖF VK FRUÄNGEN IDAG PROJEKTET Fruängen centrum byggdes på 1960-talet och präglas av en tydlig och sammanhållen Den tillkommande bebyggelsen i Fruängen centrum utgörs av fyra högre punkthus vilka ställs bebyggelse-struktur med byggnader huvudsakligen i två våningar vilka ramar in två torgytor, en längs med Fruängsgatan, tre lägre hus med mer horisontell orientering, samt en påbyggnad av i direkt anslutning till tunnelbanestationen och en i väster. Bebyggelsen utgörs huvudsakligen av ett befintligt hus på östra sidan av Ellen Keys gata. kommersiella lokaler kompletterade av en mindre del kontor och bostäder. Tillkommande bebyggelses huvudsakliga programmering är för bostadsändamål. Källar-, Huvuddelen av det offentliga rummet utgörs av kommunal mark medan byggnaderna med sockelvåningar samt souterrängplan innehåller lokaler för handelsändamål, garage samt undantag av de mindre kioskerna samt tunnelbanestationen utgörs av enskilda fastigheter. gemensamma funktioner. • Byggnader A1 och A2 ersätter en befintlig byggnad inom Kv Dansösen 1 som föreslås rivas. Byggnaderna står på en gemensam sockel som även sträcker sig ner till källarplan. • Hus B uppförs inom Kv Direktrisen 1 där befintlig byggnad föreslås rivas. • Hus C uppförs inom del av Kv Guvernanten 1 där befintligt, senare uppfört lastfar föreslås rivas. • Hus D1 och D2 uppförs på befintlig markparkering mellan Fruängsgatan och tunnelbanan. De nyuppförda byggnaderna delar en gemensam sockel- och källarvåning. • Hus E uppförs inom Kv Servitrisen 1 där befintlig byggnad föreslås rivas rivs. • Hus F utförs som en påbyggnad av befintlig byggnad inom Kv Förkunnelsen 3. F C E D2 B D1 A2 ELLEN A1 K EY S G T A T A A TA G A G A S M M S R Ö ELLEN R Ö D S T K EY S T N S G D Ä A N R TA Ä B R A B S E L S A FRUÄNGSGATAN E L FRUÄNGSGATAN SIDA 3 / FRUÄNGEN CENTRUM / KLIMATAVTRYCK OCH ÅTERBRUK / 2026.01.15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KLIMATAVTRYCK 3% BASNIVÅ - PLATSGJUTEN BETONG 4% Referensutförandet för projektet beräknas på byggnadsvolymerna med grundläggning (exkl pålning och markarbeten), bjälklag och bärande innerväggar i platsgjuten betong. Fasader utförs som utfackningsväggar (väggar som endast bär sin egen vikt, dvs inte utgör en del av byggnadens bärande stomme) med puts. 10% Balkonger utförs i platsgjuten betong. Fönster utförs i trä med utsida i aluminium. De ingående beräknade byggdelarna antas utgöra ca 80% av byggnadens slutliga klimatavtryck. Siffrorna som redovisas i rapporten har räknats upp till 100% för att kompensera för de byggdelar som ännu inte är fastslagna. Detta för att säkerställa att redovisade siffror ska vara jämförbara med data från andra projekt. 13% 12 206 ton CO e motsvarar de samlade årsutsläppen från ca 1450* svenskar, 2 om man räknar ihop utsläppen från boende, livsmedel, transporter, offentlig konsumtion, investeringar och övrigt. (*2022 års nivåer enligt SCB-data) 100% = 12 205 902 KG CO2e 47% 23% GRUNDLÄGGNING 1 183 437 kg CO2e BETONGBJÄLKAG 5 749 380 kg CO2e BÄRANDE INNERVÄGGAR 2 756 464 kg CO2e FASAD 1 564 088 kg CO2e BALKONGER 547 375 kg CO2e FÖNSTER 405 159 kg CO2e BYGGDELAR % Enligt en sammanställning från KTH* GRUND över bostadsbyggandet i Sverige ligger BJÄLKLAG ett medelvärde för klimatpåverkan för ett TOTAL BTA = CA 30900 m2 INNERVÄGGAR 395 flerbostadshus något under 300 kg CO2e/m2 FASAD kg CO2e/m2 BTA. (*Referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av BALKONGER byggnad, 2023) FÖNSTER TRÄBJÄLKLAG SIDA 4 / FRUÄNGEN CENTRUM / KLIMATAVTRYCK OCH ÅTERBRUK / 2026.01.15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KLIMATAVTRYCK/BYGGNAD BASNIVÅ - PLATSGJUTEN BETONG F C Data på denna sida bryter ner klimatavtrycket för de olika planerade byggnaderna inom projektet i E D2 B separata delar. Projektets klimatpåvkeran på denna sida är sammantaget det samma som det redovisade D1 klimatavtrycket för hela projektet på föregående sida. Här studeras hur klimatavtrycket för de olika A2 A1 byggnaderna inom projektet skiljer sig åt. Skillnader i utfall mellan olika byggnader beror delvis på skillnader i formfaktor, alltså relationen mellan en byggnads bredd, djup och höjd, där en byggnad som har minsta möjliga omslutande yta i relation till sin inre volym är den som ger det mest gynsamma utfallet. Här kommer samtidigt frågor om kvalitet i det byggda in, då det som byggs ska resultera i goda livsmiljöer är det viktigt att poängtera att vi inte endast kan eller bör utgå ifrån sådant som formfaktor. Snarare är det en av flera aspekter att ta hänsyn till vid gestaltandet av byggd miljö. En annan faktor som påverkar är hur mycket av byggnaden som ligger under mark, då detta I fallet med Byggnad F är den huvudsakliga orsaken till dess siffror att det är en slank byggnad vilket ger relativt lite brukbar yta i relation till mängd fasad och bjälklag. Då denna byggnad uppförs ovanpå befintlig byggnad har ingen grund inräknats då pålning och stomförstärkning under tillkommande byggnader ej har räknats in i detta skede pga svårigheter att göra korrekta bedömningar då det ännu inte finns några konstruktiva beräkningar att utgå ifrån. ORIENTERANDE FIGUR ÖVER OMRÅDET OCH TILLKOMMANDE BEBYGGELSE Beräkningar för de enskilda byggnaderna har inte gjorts för de olika scenarierna utan endast Basscenariot har beräknats på byggnadsnivå. Dock kan de stora dragen antas vara snarlika för scenarierna med alternativa stomsystem. KLIMATAVTRYCK/BYGGNAD - BASSCENARIOT I DETALJ A1 A2 B C D1 D2 E F 2% 3% 4% 3% 4% 4% 4% 4% 4% 3% 4% 4% 4% 4% 4% 9% 10% 10% 20% 12% 13% 6% 6% 10% 12% 14% 13% 15% 13% 16% 13% 15% 32% 51% 43% 18% 48% 24% 43% 23% 48% 22% 51% 18% 48% 18% 51% 399 17% 313 9% 403 9% 420 18% 398 15% 378 15% 397 9% 472 8% kg CO2e/m2 kg CO2e/m2 kg CO2e/m2 kg CO2e/m2 kg CO2e/m2 kg CO2e/m2 kg CO2e/m2 kg CO2e/m2 KLIMATAVTRYCK BYGGNADENS DEL AV PROJEKTETS SAMLADE KLIMATAVTRYCK - CO2-AVTRYCK FÖR PROJEKTET SAMMANTAGET ÄR 395 KG CO2e/M2 BTA SIDA 5 / FRUÄNGEN CENTRUM / KLIMATAVTRYCK OCH ÅTERBRUK / 2026.01.15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI STRATEGIER FÖR BYGGDELAR % CO2OPTIMERING GRUND BJÄLKLAG INNERVÄGGAR FASAD BALKONGER 3% FÖNSTER TRÄBJÄLKLAG 4% 10% 5% 5% 4% 6% 1% 13% 9% 14% 9% 19% 17% 20% 47% 30% 45% 36% 23% 31% 20% 25% 4% 100% 75% 62% 43% /-18% SB - BETONGSTOMME 2021 S1 - KLIMATFÖRBÄTTRAD BETONG S2 - HÅLDÄCK & PREFAB BETONG S3 - BETONG & MASSIVTRÄ Platsgjuten betong genomgående i grund, bjälklag Bjälklag, bärande innerväggar samt balkongplat- Grundläggning utförs som platsgjuten klimatförbät- Grundläggning utförs i platsgjuten klimatförbättrad och stomme. tor utförs i platsgjuten klimatförbättrad betong med trad betong. Bjälklag utförs som håldäck (bjälklag betong, bjälklag balkongplattor och bärande klimatreducerad återvunnen armering. som utgörs av prefabricerade betongskivor med innerväggar ersätts med massivträelement. Fönster i trä med utsida i aluminium. längsgående hålrum, vilket medför en lägre Klimatavtrycket minskar till ca 43% av basnivån. Klimatavtrycket minskar till ca 75% av basnivån. resursåtgång), bärande innerväggar samt OBS! om vi rä knar med "B iogent kolupptag" så balkonger utförs som prefabricerade element. sänks klimatavtrycket för projektet till att bli De viktigaste byggdelarna att arbeta vidare med: Klimatavtrycket minskar till ca 62% av basnivån. en kolsänka, -18% jmf med basnivån. - Bjälklag - Innerväggar De viktigaste byggdelarna att arbeta vidare med: De viktigaste byggdelarna att arbeta vidare med: - Fasader - Bjälklag - Bjälklagen - Innerväggar - Grundläggning - Fasader - Fasader 395 297 246 169 kg CO2e/m2 kg CO2e/m2 kg CO2e/m2 kg CO2e/m2 -71 kg CO2e/m2 SIDA 6 / FRUÄNGEN CENTRUM / KLIMATAVTRYCK OCH ÅTERBRUK / 2026.01.15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANHANG Referenrapport som sammanställer kunskaps- läget kring data om Klimatberäkningar och För att sätta de framräknade värdena i en kontext följer här en serie diagram med olika relevant byggande i Sverige. referensdata för samtida byggande i Sverige. Sedan 2022 finns en lag som föreskriver att byggnader som sökt bygglov från och med 1a Referensvärden för klimatpåverkan januari 2022 i samband med slutbesked ska lämna in en Klimatdeklaration. (Slutbesked är vid uppförande av byggnader. ett godkännande som utfärdas av Byggnadsnämnden inför ibruktagande vilket bekräftar att Version 3, 2023 byggnaden är godkänd att tas i bruk). Sedan dess har alltså en stor del av alla byggprojekt rapporterat in data rörande klimatpåverkan baserat på byggnadens beståndsdelar samt Tove Malmqvist, Sara Borgström, Johanna Brismark, Martin genomförande. Insamlade data från dessa klimatdeklarationer delas upp efter bla. byggnadstyp Erlandsson för att kontinuerligt bygga en kunskapsbas kring vilka byggåtgärder som ger bäst utfall rörande en byggnads klimatpåverkan. Relevant referensgrupp för detta projekt är kategorin Flerbostadshus, inom vilken det sedan 2022 lämnats in lite över 300 klimatdeklarationer. Medianvärdet inom denna grupp rörande klimatpåverkan ligger på 203 kg CO e/m2 BTA. Om detta värde stämmer påvisar det en stor 2 potential till gradvis förbättring av en byggnads klimatpåverkan under projekterings- och byggskedet, då den KTH-rapport som i dagsläget är den mest grundliga rapport om läget för klimatåtgärder inom den svenska byggbranschen anger ett värde på ca 300 kg CO e/m2 för 2 Stockholm, Sverige, 2023 Flerbostadshus (dock medelvärde, inte medianvärde). Bildkälla: Boverket Bildkälla: KTH - Referensvärden för klimatpåverkan vid https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/om-klimatdeklaration/statistik/ uppförande av byggnader. Version 3, 2023 BIOGENT KOL Ett begrepp som används i klimatberäkningssammanhang är biogent kol. Detta innebär kolatomer som tagits upp från atmosfären och bundits i olika typer av organiskt material, SB tex i form av cellulosa i trä. När denna träråvara sedan byggs in i en byggnad säkerställer den att kolet som utgör en del av dess uppbyggnad inte kommer tillbaka till det atmosfäriska kretsloppet under byggdelens livslängd. Skälet till att kolinlagringseffekten av biogent kol S1 särredovisas är att det inte finns något sätt att säkerställa att träråvaran kommer bevaras eller om den kommer energiåtervinnas (skickas till förbränning) när byggnaden demonteras eller S2 rivs. Olika hållbarhetscertifieringar och redovisningsmetoder anger olika referenstider för hur länge kolatomerna ska finnas kvar i byggnaden för att anses vara "permanent bundet" snarare än bara i en fördröjd del av en naturlig kolcykel. De regler som än så länge kommunicerats S3 av Boverket rörande biogent kol är tydliga med att ev beräkningseffekter av biogent kol ska särredovisas för att inte riskera att klimatdeklarationer som tas fram blir glädjekalkyler utan snarare drar åt det konservativa hållet rörande beräkningens resultat. Bildkälla: Boverket, KTH - Referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av bygg nad er . Ve rsion 3, 202 3 - Figu r 31 Klim atp åv erk a n för olika byg gn ad s ty pe r oc h samtliga byggnad er. OBS - Beskuren tabell för a tt end ast visa re levant pr oj ektty p. Ak tu ellt p rojekt, referensscenario samt alternativa stomscenarier inplacerade i diagram för förståelse. SIDA 7 / FRUÄNGEN CENTRUM / KLIMATAVTRYCK OCH ÅTERBRUK / 2026.01.15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI LÄMPLIGA ÅTGÄRDER FÖR VIDARE CO2OPTIMERING STOMME BYGGNADSVOLYM ALTERNATIVA MATERIAL & BIOGENT KOL BYTE FRÅN PLATSGJUTEN BJÄLKLAGEN BÄR GENERELLT DEN BETONG TILL HÅLDÄCK. STÖRSTA KLIMATKOSTNADEN. VI KAN INTE RÄKNA MED ATT BIOGENT KOL ELLER BYTE FRÅN BETONG TILL TRÄ. FASAD KLIMATFÖRBÄTTRAD BETONG KOMMER ATT LÖSA BYTE FRÅN MASSIVTRÄ TILL LÄTT- VALET AV FASADMATERIAL PROBLEMEN ÅT OSS. KONSTRUKTION. KAN HA STOR PÅVERKAN. DOCK FINNS EN POTENTIAL I ATT NYTTJA DESSA KOLSÄNKOR FÖR ÖVERDIMENSIONERA INTE! ALUMINIUMFÖNSTER HAR NÄSTAN ATT ÅSTADKOMMA LÄGRE DUBBELT SÅ HÖG KLIMAT- KLIMATAVTRYCK. ANVÄNDNING AV ÅTERBRUKAD PÅVERKAN SOM TRÄFÖNSTER. BETONG KAN PÅTAGLIGT MINSKA KLIMATAVTRYCKET SIDA 8 / FRUÄNGEN CENTRUM / KLIMATAVTRYCK OCH ÅTERBRUK / 2026.01.15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ÅTERBRUKS- INVENTERING BEFINTLIGA MATERIAL OCH MÖJLIGA APPLIKATIONER Det projektområde som definieras av planområdet inrymmer en mängd resurser som även om Förutom inventerade material kommer allt fler aktörer och initiativ till marknaden som syftar till enskilda byggnader rivs, fortsatt kan ha ett stort värde för platsen såväl som klimatet om de att öka återbruk av byggvaror av olika slag mellan projekt och inte bara inom pågående projekt. återbrukas. Föränderligheten inom denna del av branschen är dock så stor att det inte bedöms finnas några meningsfulla medskick kring detta då de aktörer som finns dyker upp, förändras och försvinner med Denna arkitektoniska återbruksinventering ska ses som ett komplement till den inventering som viss frekvens vilket väl mer än något annat kan ses som ett tecken på att denna del av marknaden tidigare tagits fram av Sören Lundgren Byggkonsult AB rörande potentialen i de konstruktiva ännu inte hittat sin form. Som företeelse bedöms återbruksmarknaden som källa till material byggdelarna men tar också till del avstamp i denna samt i framtagen antikvarisk rapport. och produkter bara vara i sin linda. I de skeden som projektet kommer genomgå framöver bör Material som lyfts fram är material som har potential att återbrukas med liknande eller ny funktion återbruksmarknaden kontinuerligt inventeras för att identifiera vilka av projektets materialbehov som inom det nya projektet. kan tillgodoses med återbrukat material. I redovisning av material så anges inom vilken byggnad/fastighet huvudsaklig potential till återbruk I dialogen med kommunala aktörer så som tex bygglovsenheten brukar frågan om förutsägbarhet finns. För att förtydliga ungefärlig utbredning av respektive material används små orienterande vad gäller faktisk materialkvalitet/estetiskt skick vara en kritisk punkt när det kommer till att lyckas fasader för de olika byggnaderna inom området med. Utbredning av aktuellt material markeras med användandet av återbrukade byggdelar. Ett sätt att hantera detta har i flera genomförda projekt i färg. Då materialpaletten i området är väl sammanhållen blir det tydligt att de olika materialen varit att för relevanta delar av en byggnad ta fram fullskalemodeller för att enas kring en rimlig nivå återkommer genomgående i de olika byggnaderna. Materialinventering av invändiga material har ej av estetiskt kravställande visavis ambitionen att öka andelen återbrukade byggnadsdelar för att få utförts utan fokus för denna inventering har legat på de stora materialgrupperna som finns inbyggda ner det byggdas klimatpåverkan. i byggnadernas stomme och fasad, samt till del även andra exteriöra byggdelar såsom skärmtak. Byggdelar som fönster, glaspartier och dörrar samt till dessa hörande karmar har ej inkluderats i denna inventering eftersom de genom sin tekniska ålder bedöms vara svåra att återbruka. Detta givet de krav på energieffektivitet som idag ställs vid både ny- och ombyggnation. Dock ska det nämnas att även dessa material vid demontering bör hanteras med varsamhet för att kunna materialåtervinnas och på så vis säkerställa att redan processat material används så effektivt och länge som möjligt. Inför kommande projektering krävs en djupare materialinventering på materialbasis. Detta genom att tex konstruktör, byggentreprenör eller återbrukskonsult tas in för att för att säkerställa föreslagna materials lämplighet i användning i byggnadsapplikationer. Frågor som behöver vidare hanteras är till exempel hållfasthet, men även förekomst av material med toxiska egenskaper, varav bl.a. asbest är material som frekvent förekom under perioden då aktuella byggnader uppfördes. SIDA 9 / FRUÄNGEN CENTRUM / KLIMATAVTRYCK OCH ÅTERBRUK / 2026.01.15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MATERIAL TEGEL - SLAMMAT Ett av de mest karaktäristiska materialen som används i byggnaderna inom planområdet är det vitslammade tegel som utgör en basnot i områdets materialpalett. Det finns flera olika återbruksapplikationer för detta material. Genom tester, framförallt i Danmark så har hela sjok av tegelfasader (murade med cementbruk) sågats ner och monterats som fasad på nya byggnader. Det har de senaste åren även börjat växa fram ett helt ekosystem av aktörer som tar tillvara på FABEGE - HAGA NORRA - BAU - FASAD UTFÖRD MED ÅTERBRUKAT TEGEL gammalt tegel och rekonditionerar det, hela processen från demontering, tumling för att få bort bruksrester, till tester av stenarnas hållfasthet osv. En återbrukad tegelsten beräknas ha substantiellt lägre CO2-avtryck jämfört med en ny tegelsten och ger dessutom rätt till en pant till "inlämnaren" förutsatt att teglet bedöms uppfylla de uppsatta kriterierna för återcirkulering. Att ta tillvara på denna resurs är relativt rättframt och det finns väl beprövade tekniker och aktörer för hela processen, även om skalan på tillgängliga material inom projektet är begränsade finns goda förutsättningar att komplettera återbrukat tegel från projektet med nyinköpt återbrukat tegel. Byggnader som berörs: Kv Direktrisen 1, del av Kv Guvernanten 1, Kv Servitrisen 1. VARVSSTADEN - GJUTERIET - KJELLANDER SJÖBERG - FASAD AV ÅTERBRUKAT TEGEL SLAMMAD TEGELFASAD INOM KV SERVITRISEN 1 NREP - RESOURCE ROWS - LENDAGER GROUP HUVUDSAKLIG UTBREDNING AV AKTUELLT MATERIAL MARKERAT I FÄRG KV DANSÖSEN 1 KV DIREKTRISEN 1 KV GUVENANTEN 1 KV SERVITRISEN 1 SIDA 10 / FRUÄNGEN CENTRUM / KLIMATAVTRYCK OCH ÅTERBRUK / 2026.01.15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MATERIAL EMALJERADE FASADPANELER Delar av fasaderna på byggnaderna inom planområdet är klädda med emaljerade fasadpaneler vilket bidrar till den svala, men också föränderliga karaktären på området. Dessa paneler framstår generellt i gott skick och bör kunna fungera väl för ett flertal återbruksapplikationer inom projektet. Att montera panelerna på de tillkommande byggnaderna kan vara ett sätt att förstärka relationen mellan befintliga och nya byggnader och delvis mjuka upp den ibland hårda kontrast som nya och gamla byggnader skapar när de ställs intill varandra. Montage lika befintlig situation, eller i nya konfigurationer kan båda vara intressanta lösningar för att tillvarata denna resurs. Även i inomhusapplikationer kan dessa paneler bidra till att ge de nya byggnaderna historia och ankra dem till platsen, tex genom återbruk i trapp/hisshallar eller andra publika delar av byggnaderna. Byggnader som berörs: Kv Dansösen 1, Kv Direktrisen 1, Kv Servitrisen 1. FASADPANELER INOM KV DIREKTRISEN 1 VASAKRONAN - KV NATTUGGLAN - EQUATOR - ÅTERBRUKADE PANELER HUVUDSAKLIG UTBREDNING AV AKTUELLT MATERIAL MARKERAT I FÄRG KV DANSÖSEN 1 KV DIREKTRISEN 1 KV GUVENANTEN 1 KV SERVITRISEN 1 SIDA 11 / FRUÄNGEN CENTRUM / KLIMATAVTRYCK OCH ÅTERBRUK / 2026.01.15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MATERIAL SOCKELINKLÄDNAD I NATURSTEN Flera av byggnaderna inom området har dekorativa naturstenssocklar av gnejs vilka fyller funktioner av allt ifrån att skydda putsfasader från hårt slitage nära mark (låga socklar) till att artikulera hela våningar eller relationen mellan torgplan och de kringliggande högre liggande gaturummen. Att tillvarata denna natursten och låta den få nytt liv i de nya byggnaderna kan utgöra ett starkt gestaltningsgrepp för att ge de nya byggnaderna ett tydligt släktskap med befintliga byggnader. Stenen kan komma till användning på en mängd olika platser inom projektet, från återmontage på fasad till utemöbler eller inklädnad av landskapselement i de nya stadsrummen. Tekniska snitt från relationsunderlaget anger att stenens godstjocklek är ca 60 mm vilket ger goda förutsättningar för demontage av stenen, oberoende av befintlig montagemetod. Byggnader som berörs: Kv Dansösen 1, Kv Direktrisen 1, del av Kv Guvernanten 1, Kv Servitrisen 1. STENSOCKEL INOM KV DANSÖSEN 1 HUVUDSAKLIG UTBREDNING AV AKTUELLT MATERIAL MARKERAT I FÄRG KV DANSÖSEN 1 KV DIREKTRISEN 1 KV GUVENANTEN 1 KV SERVITRISEN 1 SIDA 12 / FRUÄNGEN CENTRUM / KLIMATAVTRYCK OCH ÅTERBRUK / 2026.01.15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MATERIAL SKÄRMTAK - KONSTRUKTION Befintliga skärmtak på byggnader som avses rivas har goda förutsättningar att få ett nytt liv med samma funktion som tidigare men på nya byggnader genom att stommen/stålstrukturen i skärmtaken återbrukas i de nya byggnaderna. På så vis kan både det starka grafiska och formmässiga greppet med återkommande och liknande skärmtak som bidrar till områdets prägel bevaras. Ev kan även mindre beståndsdelar av skärmtaken vara möjliga att återbruka, men att återanvända stommen ger den största klimatvinsten då det ingående stålet har ett stort klimatavtryck, och att säkerställa att denna typ av objekt ges längsta möjliga livslängd är centralt i att säkerställa att vi bygger på ett så energi- och resurseffektivt vis som möjligt. Att återbruka stålstommen bidrar dessutom till att säkerställa att måtten på de tillkommande skärmtaken har en släktskap till de befintliga kvarvarande skärmtaken. Byggnader som berörs: Kv Dansösen 1, Kv Direktrisen 1, Kv Servitrisen 1. HUVUDSAKLIG UTBREDNING AV AKTUELLT MATERIAL MARKERAT I FÄRG KV DANSÖSEN 1 KV DIREKTRISEN 1 KV GUVENANTEN 1 KV SERVITRISEN 1 SIDA 13 / FRUÄNGEN CENTRUM / KLIMATAVTRYCK OCH ÅTERBRUK / 2026.01.15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MATERIAL RÄCKEN I STÅL Inom projektet finns ett antal olika typer av stålräcken, horisontella såväl som längs trappor, för att hantera de nivåskillnader som ryms inom projektområdet. Räcken förekommer både längs med och inom de enskilda fastigheterna, men även längs med Fruängsgatan. Dessa räcken går både att återbruka som räcken i nya lägen - behovet av räcken bör finnas på flera platser i det nya förslaget. Räcken bör behövas runt tillkommande terrassytor på den planerade bebyggelsen, men även som räcken i anslutning till de nivåskillnader som kommer kvarstå inom projektområdet. Delar av befintliga räcken kan också återbrukas som tex växtställningar för den typ av klättrande växter som förekommer/har förekommit inom projektområdet för att minska slitaget på de byggnader som kompletteras med ny grönska. Då dessa räcken ibland sömnlöst går mellan att vara en applikation inom enskild fastighet till att hantera nivåskillnader på allmän platsmark behöver frågan om återbruk av dessa byggelement hanteras i samråd med den kommunala förvaltningen. KV DANSÖSEN SIDA 14 / FRUÄNGEN CENTRUM / KLIMATAVTRYCK OCH ÅTERBRUK / 2026.01.15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MATERIAL BETONGKONSTRUKTIONER Utifrån den inventering som tagits fram av Sören Lundgren Byggkonsult AB framgår att alla de byggnader som planerats för rivning har stomme i platsgjuten betong, generellt kompletterad med lättbetongelement samt med fasader i tegel (i Dansösens fall puts på lättbetong). Det fastslås att dessa byggnader har en robust fysisk konstruktion genom sin struktur och i och med att byggnaderna är väl grundlagda ner till berg. Möjligen innebär detta goda grundförutsättningar för att bygga på dessa byggnader, detta fastslås dock inte explicit i framtagen inventeringen. För återbruk är denna typ av konstruktioner svåra att förvalta/omvandla. Beprövat med denna teknik är att tex krossa delar av konstruktionen för materialåtervinning (ej återbruk) som ballast i nya betongkonstruktioner, i samband med detta friläggs ingjuten armering för att kunna lämnas till materialåtervinning. Delar av bjälklag skulle kunna användas som marktäckning, men det är knappt troligt att dessa byggnadsdelar lånar sig till nya konstruktiva uppgifter. Återbrukspotentialen bedöms därmed generellt som låg. Byggnader som berörs: Kv Dansösen 1, Kv Direktrisen 1, del av Kv Guvernanten 1, Kv Servitrisen 1. HUVUDSAKLIG UTBREDNING AV AKTUELLT MATERIAL MARKERAT I FÄRG KV DANSÖSEN 1 KV DIREKTRISEN 1 KV GUVENANTEN 1 KV SERVITRISEN 1 SIDA 15 / FRUÄNGEN CENTRUM / KLIMATAVTRYCK OCH ÅTERBRUK / 2026.01.15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MATERIAL EXPANDERAD KORK De befintliga byggnaderna är i stor utsträckning isolerade med ca 40-50 mm expanderad kork i ett skikt bakom både tegel- plåtpanel- och naturstensfasaderna. Denna kork kan användas till en mängd olika applikationer, både som beklädnad av undersidor av skärmtak, men även som akustikdämpande element i tex invändiga trapphallar i de nya byggnaderna. Återbruk av organiska material är dock något som generellt kan anses ha lägst klimatvinst inom återbruk av byggvaror och givet att detta är ett material som aldrig har exponerats är det svårt att resonera att det är ett material som har någon bärighet på områdets kulturhistoriska identitet varför ev återbruk av detta material endast bör bedömas som en kuriositet. Kv Dansösen 1, Kv Direktrisen 1, Kv Servitrisen 1. AMF FASTIGHETER - STOCKHOLMSVERKEN - EQUATOR HUVUDSAKLIG UTBREDNING AV AKTUELLT MATERIAL MARKERAT I FÄRG KV DANSÖSEN 1 KV DIREKTRISEN 1 KV GUVENANTEN 1 KV SERVITRISEN 1 SIDA 16 / FRUÄNGEN CENTRUM / KLIMATAVTRYCK OCH ÅTERBRUK / 2026.01.15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SIDA 17 / FRUÄNGEN CENTRUM / KLIMATAVTRYCK OCH ÅTERBRUK / 2026.01.15 24890-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [PM Värdebärande karaktärsdrag.pdf] PM FRUÄNGEN CENTRUM VÄRDEBÄRANDE KARAKTÄRSDRAG Ange status. 2025-11-14 24890-3202 rnD ,41-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Värdebärande karaktärsdrag, Fruängen centrum Värdebärande karaktärsdrag har identifierats för byggnader samt mark och landskap inom område för pågående planarbete (gul linje). Karta: Stockholms stad Direktrisen 1 hus A  Renodlad volym med stark geometrisk form, låg utbredd profil och platt tak.  Fasader med plattor av gnejs på gavlarnas nedre delar. o stora glaspartier, skyltfönster och glasade dörrar till o butikslokaler i marknivå, indelade med karmar/ramverk av aluminium i smäckra dimensioner. ursprungliga emaljerade aluminiumplåtar som löper vertikalt o i övre delen av fasaden mot söder samt på gavlarna och bildar ett grafiskt mönster med alternerande ljusgrå och smalare mörkgrå/svarta plåtar. slutna fasadpartier av slammat vitmålat tegel. o smala svarta takfotslister av plåt. o Uppdrag: 340256 Fruängen Centrum kulturmiljöstöd 2025-11-14 Beställare: NIAM 2(14) 24890-3202 rnD ,41-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI  Utkragande skärmtak inklädda med svart plåt och med undersida av omålat trä, som bildar väderskydd ovan butikslokalerna längs affärsgatan.  Ursprungliga fönster med karm och båge av aluminium i smäckra dimensioner, översta våningen mot söder och upptill på gavlar.  Två ursprungliga dörrar mot Fruängstorget (mellan Babas och Beirut-lounge samt längst bort i väster). Figur 1 Ursprunglig dörr, Direktrisen 1 hus A. Uppdrag: 340256 Fruängen Centrum kulturmiljöstöd 2025-11-14 Beställare: NIAM 3(14) 24890-3202 rnD ,41-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 2 Ursprunglig dörr mot Fruängstorget, Direktrisen 1 hus A. Aluminiumprofilen på högra sidan av dörrbladet i bild är ersatt med ny i samma dimension som ursprungliga. Ballerinan 1  Renodlad volym med stark geometrisk form, låg utbredd profil och platt tak  Fasader med plattor av gnejs i sockel på gavlar och fasad mot söder. o stora glaspartier, skyltfönster och glasade dörrar till lokaler i o marknivå, indelade med karmar/ramverk av aluminium i smäckra dimensioner. ursprungliga emaljerade aluminiumplåtar som löper vertikalt o i övre delen av fasaderna mot norr och söder samt på gavlarna, och bildar ett grafiskt mönster med alternerande ljusgrå och smalare mörkgrå/svarta plåtar. slutna fasadpartier av slammat vitmålat tegel o kakel/keramik i stående format på fasad mot söder o smala svarta takfotslister av plåt o Uppdrag: 340256 Fruängen Centrum kulturmiljöstöd 2025-11-14 Beställare: NIAM 4(14) 24890-3202 rnD ,41-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI  Utkragande skärmtak inklätt med svart plåt och med undersida av omålat trä, som bildar väderskydd ovan butikslokaler mot affärsgata och torg.  Ursprungliga fönster med karm och båge av aluminium i smäckra dimensioner, översta våningen mot norr, båda våningar mot söder samt på gavlar.  Tre ursprungliga dörrar mot söder.  Ursprungliga skyltskåp på gavel mot öster. Figur 3 Ursprunglig dörr, Kv Ballerinan mot söder. Uppdrag: 340256 Fruängen Centrum kulturmiljöstöd 2025-11-14 Beställare: NIAM 5(14) 24890-3202 rnD ,41-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 4 Ursprunglig dörr, Kv Ballerinan mot söder. Figur 5 Ursprunglig dörr, Kv Ballerinan mot söder. Uppdrag: 340256 Fruängen Centrum kulturmiljöstöd 2025-11-14 Beställare: NIAM 6(14) 24890-3202 rnD ,41-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Guvernanten 1  Renodlad volym med stark geometrisk form, låg utbredd profil och platt tak.  Fasader med plattor av gnejs i sockel och fasad mot söder o stora glaspartier, skyltfönster och glasade dörrar till o butikslokaler i marknivå, indelade med karmar/ramverk av aluminium i smäckra dimensioner. ursprungliga emaljerade aluminiumplåtar som löper vertikalt o i övre delen av fasaden mot norr och söder samt på gavlarna och bildar ett grafiskt mönster med alternerande ljusgrå och smalare mörkgrå/svarta plåtar. smala svarta takfotslister av plåt. o slutna fasadpartier av slammat vitmålat tegel. o  Utkragande skärmtak inklätt med svart plåt och med undersida av omålat trä, som bildar väderskydd ovan lokaler mot affärsgata och torg.  Ursprungliga fönster med karm och båge av aluminium i smäckra dimensioner, översta våningen mot norr och söder samt upptill på gavlar. Förkunnelsen 3  Dynamisk och utpräglat modernistisk komposition av volymer med en låg långsträckt del mot gata och en tvärställd högdel som ramar in parkeringsplatsen innanför. Uppdelningen i volymer speglar de två olika funktioner som ursprungligen funnits, läkarcentral i lågdelen och primärt inackorderingshem (bostäder) i högdelen.  Stark geometrisk form med rätvinkliga hörn och platta tak.  Plattor av gnejs i sockel.  Gatufasader av vitmålat slammat tegel på lågdelen.  Spritputsade fasader avfärgade i beige kulör på högdelen.  Den östra förlängningen av stråket Fruängsgången som fortsätter igenom byggnaden efter tunneln under Ellen Keys gata, och trafikseparerat knyter ihop centrumets två delar.  Den södra ljusgården som öppnar sig över gågatan genom byggnaden. Uppdrag: 340256 Fruängen Centrum kulturmiljöstöd 2025-11-14 Beställare: NIAM 7(14) 24890-3202 rnD ,41-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI  Fasader mot södra ljusgården med ljusgrå och mörkgrå/svarta emaljerade aluminiumplåtar och fönsterband med smala fönsterslitsar som löper runt hela gårdsbildningens övre våning. Det grafiska fasadmönstret, rytmen i fönsterbanden och symmetrin bildar en effektfull inramning till öppningen i byggnaden.  Skyltfönster och stora glaspartier mot gågatan genom byggnaden.  Smala svarta takfotslister av plåt på högdelen.  Portgång i anslutning mellan låg- och högdel, där den högre volymen bärs upp av runda betongpelare.  Fönsterband med rytmisk indelning längs långsidorna på högdelen och fönsterband med enhetlig indelning på lågdelens fasader mot norr, söder och öster, vilka förstärker volymernas horisontella utbredning.  Vertikal axel med indragna balkonger på högdelens gavlar.  Invändigt trapphus som ansluter till ljusgården. Direktrisen 1 hus F  Renodlad volym med stark geometrisk form, låg utbredd profil och platt tak utan takutsprång.  Indragen placering som gör plats för uteservering på västra torget  Fasader med plattor av gnejs i sockeln o stora glaspartier, skyltfönster och glasade dörrar till o butikslokaler i marknivå, indelade med karmar/ramverk av aluminium i smäckra dimensioner. ursprungliga emaljerade aluminiumplåtar som löper vertikalt o i övre delen av fasaden mot söder samt på gavlarna, och bildar ett grafiskt mönster med alternerande ljusgrå och smalare mörkgrå/svarta plåtar. slutna fasadpartier av slammat vitmålat tegel o kakel/keramik i stående format på fasad mot norr o smala svarta takfotslister av plåt o Uppdrag: 340256 Fruängen Centrum kulturmiljöstöd 2025-11-14 Beställare: NIAM 8(14) 24890-3202 rnD ,41-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI  Ursprungliga fönster med karm och båge av aluminium i smäckra dimensioner, översta våningen mot söder, gavel mot öst och små igensatta fönster mot norr.  Utkragande skärmtak inklädda med svart plåt och med undersida av omålat trä, som bildar väderskydd ovan lokaler mot affärsgator och torg.  Smala svarta pelarstöd i anslutning mellan skärmtak och trappa på östra gaveln, som bildar infästningspunkter för handledare av smide.  Entréparti mot Fruängstorget med ursprunglig dörr, överljus och glasat sidoparti med brevinkast (entré till Café Koppen). Figur 6 Entréparti med ursprunglig dörr, sidoljus och brevinkast, Direktrisen 1 hus F. Uppdrag: 340256 Fruängen Centrum kulturmiljöstöd 2025-11-14 Beställare: NIAM 9(14) 24890-3202 rnD ,41-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Servitrisen 1  Renodlad volym med stark geometrisk form, låg utbredd profil och platt tak  Fasader med plattor av gnejs i sockel mot norr och söder samt nedre o fasadpartier på gavlar stora glaspartier, skyltfönster och glasade dörrar till lokaler i o marknivå, indelade med karmar/ramverk av aluminium i smäckra dimensioner. ursprungliga emaljerade aluminiumplåtar som löper vertikalt o i övre delen av fasaderna mot norr och söder samt på gavlarna, och bildar ett grafiskt mönster med alternerande ljusgrå och smalare mörkgrå/svarta plåtar. slutna fasadpartier av slammat vitmålat tegel o smala svarta takfotslister av plåt o  Utkragande skärmtak inklätt med svart plåt och med undersida av omålat trä, som bildar väderskydd ovan lokaler mot affärsgata och torg.  Smala svarta pelarstöd som bär upp skärmtaket där det överbryggar trappan på östra gaveln. Pelarna bildar infästningspunkter för handledare av smide.  Ursprungliga fönster med karm och båge av aluminium i smäckra dimensioner, översta våningen mot söder, båda våningar mot norr samt upptill på gavlar.  Entréparti mot norr med ursprunglig dörr, sidoljus och trappsteg av natursten.  Invändigt trapphus/trapphall med ursprunglig trappa och vilplan av natursten, smidesräcken och handledare av trä. Uppdrag: 340256 Fruängen Centrum kulturmiljöstöd 2025-11-14 Beställare: NIAM 10(14) 24890-3202 rnD ,41-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 7 Entréparti mot norr med ursprunglig dörr, sidoljus och trappsteg av natursten, Servitrisen. Dansösen 1  Stark geometrisk form med rätvinkliga hörn och platta tak.  Stora glaspartier, skyltfönster och glasade dörrar till lokaler i marknivå, indelade med karmar/ramverk av aluminium i smäckra dimensioner.  Utkragande skärmtak inklätt med svart plåt och med undersida av omålat trä ovan butikslokaler.  Plattor av gnejs i sockeln och del av första våningen.  Spritputsade fasader avfärgade i beige kulör.  Fönsterband med rytmisk indelning på långsidorna.  Gavelmotiv med fönsteraxel och vertikalt putsfält i kontrasterande mörkbrun kulör  Entrépartier med ursprungliga dörrar, sidopartier och överljus till lokaler för kemtvätt och nagelsalong. Uppdrag: 340256 Fruängen Centrum kulturmiljöstöd 2025-11-14 Beställare: NIAM 11(14) 24890-3202 rnD ,41-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI  Indraget entréparti uppburet av runda pelare i fasad mot väst.  Invändigt trapphus/trapphall med ursprunglig trappa, vilplan och golv av marmor samt räcke i svart smide. Figur 8 Entréparti med ursprunglig dörr samt sido- och överljus, Dansösen. Uppdrag: 340256 Fruängen Centrum kulturmiljöstöd 2025-11-14 Beställare: NIAM 12(14) 24890-3202 rnD ,41-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 9 Entréparti med ursprunglig dörr samt sido- och överljus, Dansösen. Mark och landskap  Ursprungliga blockstegstrappor av natursten med tillhörande räcken och handledare i svart smide: mellan hus A och F i Kv Direktrisen 1, inklusive ett högre o svart räcke med grafisk form. mellan Direktrisen 1 hus A och tunnelbanestationen (obs. o det silverfärgade räcket som finns här är sentida och omfattas inte) i anslutning till Dansösen 1 och västra torget o vid östa gaveln på Servitrisen 1 o  Planteringskar, plattform och låga murar gjutna av betong med dekorativt reliefmönster/räfflad yta.  Skulpturer och fontäner på västra respektive centrala torget: Fruarna och Fruängsfontän. Uppdrag: 340256 Fruängen Centrum kulturmiljöstöd 2025-11-14 Beställare: NIAM 13(14) 24890-3202 rnD ,41-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI  Band av smågatsten runt fontänen och skulpturen Fruarna, med blandning av mörkgrå/svart och röd granit.  Belysningsarmaturer med kraftig bas av svart smide och vita globlampor  Band av smågatsten längs Fruängsgången.  Markbeläggning av grå betongplattor. På västra torget mer välbevarat med fält av kontrasterande plattor i mörkare grå nyans, som ger en grafisk verkan.  Markbeläggning med mönsterlagd smågatsten på Fruängstorget.  Hästskoformad gångtunnel under Eva Bonniers gata.  Större gångtunnel mot skolan i söder med dekorativt måleri och kakel.  Grupp av formklippta lindar vid västra torget.  Rubbel- eller polygonmönstrade stenmurar, på flera håll med ovanpåliggande smidesräcken eller smidesstaket. Uppdrag: 340256 Fruängen Centrum kulturmiljöstöd 2025-11-14 Beställare: NIAM 14(14) 24890-3202 rnD ,41-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Programhandling för allmän plats.pdf] ,, FRUaNGENs CENtRUm PROGRAMHANDLING FÖR ALLMÄN PLATSMARK - UNDERLAG TILL SAMRÅD DNR 2023-09842 2025 10 03 Ölandsgatan 42, 116 63 Stockholm • +46 8 442 48 20 • info@landskapslaget.se • www.landskapslaget.se 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN C SYD - PROGRAMHANDLING | 2 INNEHÅLL 1. VISION Syfte Programunderlag och utredningar Programhandlingens syfte är att pröva förutsättning- 2. BEFINTLIG SITUATION • Program för Fruängen, SBK, nov 2023 arna för en bearbetad utformning av allmän plats- • TRAFIK PM - Fruängen C, Sweco, 2025-07-07 2:1 Fruängen centrum s. 4 mark i Fruängens C i samband med exploatering av • PM Ledningssamordning, Iterio ab, 2025-07-01 2:2 Karaktärsdrag och förutsättningar s. 6 ny centrum- och bostadsbebyggelse. Så mycket som • W-01-1-100 Ledningssamordning- bef och möjligt av befintliga värden i centrum bevaras och 2:3 Karaktärsgivande element s. 8 planerade ledningar, Iterio ab, 2025-07-01 nya värden tillskapas. • PM - Skyfallsutredning, Ramböll, 25-08-22 3. GESTALTNINGSPRINCIPER Programhandlingen är framtagen som underlag • Dagvattenutredning, Ramböll, 2025-07-01 till samråd för Detaljplan för Fruängens centrum 3:1 Grönska s. 10 • Fruängen byggnadskonturer, Equator/ Niam, Dnr: 2023-09842. 3:2 Stadsliv & vistelsevärden s. 11 2025-06-26 Programarbetet har pågått under april 2024 till • Situationsplan kvartersmark, Urbio/ Niam, 3:3 Kulturmiljö s. 12 september 2025 och detta PM är framtaget av av 2025-08-28 3:4 Tillgänglighet & Trygghet s. 13 Landskapslaget AB på uppdrag åt Exploaterings- • Kulturmiljöanalys, Stadsmuseet, daterad 2023 -kontoret, Stockholms stad. • Tillgänglighetsworkshop pilotprojekt Fruängen, 4. FÖRSLAGET Trivector, 2025-09-09 4:1 Fruängen centrum, Situationsplan s. 14 4:2 Västra torget och Elsa Brännströms gata s. 15 Projektgrupp för detta program 4:3 Fruängsplan och Fruängsgatan s. 17 Exploateringskontoret: Fortsatt arbete 4:4 Östra torget s. 19 Peter Tomtlund, projektledare I kommande genomförandeskede bör följande utre- 4:5 Tekniska förutsättningar s. 20 Hanna Carls, extern byggprojektledare das vidare: Anita Rogström, landskapsarkitekt -specialist • Detaljhöjdsättning och -avvattning av allmän Erik Brinkebäck, trafikplanerare -specialist platsmark (Gata/torg/park) Sofia Thurin, miljöspecialist • Detaljhöjdsättning mot omkringliggande an- läggningar (ex T-banestation) Landskapslaget AB: • Anpassning av cykelparkering till allmänna Magdalena Franciskovic landskapsarkitekt stråk och funktioner för cykel-och gångstråk vid Sergio Maximo landskapsarkitekt Fruängstorget. Sara Radinger landskapsarkitekt • Anpassning av cykelparkering till allmänna stråk och funktioner längs Fruängsgången • Nedsänkta planteringsytors utformning med hänseende på risk, drift och kapacitet som skyfallsytor. • Anpassning till befintliga markbeläggningar. • Läge för mötesplatser med fokus på unga. Avvikelse Denna version av programhandling för allmän plats- mark saknar egenskaper som tillgängligt dokument Försättsblad: Fruängen market, eventbild, västra torget, maj enligt standarden WCAG 2.1 (Web Content Accessibi- 2024. lity Guidelines). Läs mer information angående EU:s tillgänglighetsdi- Foton i dokumentet tagna av M. Franciskovic/S. Radinger om rektiv som trädde i kraft 28 juni 2025 på Europeiska inget annat anges. kommissionens hemsida. Ölandsgatan 42, 116 63 Stockholm • +46 8 442 48 20 • info@landskapslaget.se • www.landskapslaget.se 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN C SYD - PROGRAMHANDLING | 3 1. VISION Vision och målformuleringar placering av träd i centrum. I förslaget Program för Fruängen (nov 2023) utgår har anpassningar gjorts till befintliga från en fyrdelad vision med målbilder ledningar för att begränsa behovet av om- och stadsbyggnadsstrategier som väg- läggning samtidigt som de mest solutsatta ledning för kommande omvandlingar i delarna får ny trädskugga som ger attrak- stadsdelen: tiva sitt- och vistelseplatser. I programmet benämns torgen till • Låt det gröna vara en ledstjärna västra torget, centrala torget och östra torget. • Fler bostäder och mer stadsliv Centrumets ryggrad, Fruängsstråket, be- • Koppla ihop och nå ut varas och förstärks i förslaget som central • Möjliggör hållbara transporter gågata i öst-västlig riktning. Programhandlingen för Fruängen Centrum bygger vidare på dessa målformuleringar Ny bebyggelse i utvecklingen av allmänna torg och stråk Ny exploatering föreslås i centrum som i Fruängens centrum. I förslaget har ett identifierats som en lämplig plats för att särskilt fokus varit att skapa ett tryggt förtäta och erbjuda nya bostäder och och ”regnsäkrat” centrum med förbättra- centrumfunktioner på grund av ett stra- de tillgängliga kopplingar och entréer. tegiskt gynnsamt läge med avseende på kommunikation och service. En del av de Bakgrund befintliga kvarteren på befintlig kvarter- Projektet och planområdet är en del av smark, byggs om. Allmän plats reduceras Program för Fruängen (nov 2023). I pro- i begränsad omfattning. Den befintli- grammets tidiga skede identifierades en ga parkeringsytan söder om kvarteret stor skyfallsproblematik och initialt har Ballerinan tas i anspråk för ny byggna- stadens utredningar fokuserat på hur tion men befintliga torgytor för vistelse exploatering på allmän platsmark kan förblir till ytan i det närmsta intakta. hantera skyfall. Terrängen i centrum lig- Samordning mot nya byggnader har skett ger lokalt på en låg nivå och är idag mot- i samarbete med SBK och byggaktören (1) Flygbild över Fruängen centrum. Gul-streckad linje avser detaljplaneområdet sett från öster. tagare av stora mängder regnvatten vid NIAMs konsulter. skyfall. Målsättningen med förslaget är att ny exploatering ska klara de krav som ställs i förhållande till stående vatten på allmän plats. Befintliga byggnaders si- tuation ska inte heller försämras. En för- bättrad situation eftersträvas för befintlig bebyggelse. En tydlig målsättning har varit att skapa mer träd och grönska i centrum. Idag förekommer problem med värme- öar samtidigt som trängsel under mark på grund av befintliga ledningar hindrar (2) llustrationer från Program för Fruängen (nov 2023) som illustrerar visionerna: Låt det gröna vara en ledstjär- na, Fler bostäder och mer stadsliv, Koppla ihop och nå ut, samt, Möjliggör hållbara transporter (1) Stockholm stad. Flygbild över Fruängen centrum [Drönarbild/Diagram]. (2) Stockholm stad. Visioner för Fruängen [Piktogram/Illustrationer]. 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN C SYD - PROGRAMHANDLING | 4 2. BEFINTLIG SITUATION 2:1 Fruängen centrum SITUATIONSPLAN - BEFINTLIGT Fruängstorget - kvartersmark a at g s m F str ö R U Ä n N n G Br ä E N a S El s K Y R K O G A T A Fruängsgatan Skola FRUÄNGSGÅNGEN FRUÄNGSTORGET Stråket är ryggraden i centrum både rumsligt och som Torget ligger norr om centrum och är på kvartersmark. Ut- handelsstråk. ”Gången” löper i väst-östlig riktning mellan anför tunnelbanebyggnaden löper ett allmännt stråk paral- Västra- och Östra torget. På mitten av Fruängsgången kor- lellt med spåren och platen utanför entrén till tunnelbanan sar stråket Fruängsplan; med tunnelbanestationen i norr är även den allmänn platsmark. och platsen kring fontänen i söder. De omkringliggande kvarteren har skärmtak som gör stråket bekvämt vid neder- börd eller heta sommardagar. Ellen Keys gata T-BANA Fruängsgången Centrala torget Fruängsgången Ballerinan Guvernanten Fruängsplan Kyrka Förkunnelsen Busstorget Parkstråk Direktrisen G Direktrisen Sevitrisen ångtunnel Västra Östra torget torget Dansösen Parkstråk Parkstråk Parkstråk Gångtunnel Gångtunnel le n n u t g n å G Gångtunnel 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN C SYD - PROGRAMHANDLING | 5 2:1 Fruängen centrum SITUATIONSPLAN - BEFINTLIGT Fruängstorget - kvartersmark a at g s m F str ö R U Ä n N n G Br ä E N a S El s K Y R K O G A T A Fruängsgatan Skola VÄSTRA TORGET FRUÄNGSPLAN ÖSTRA TORGET Torget är beläget i Fruängsgångens västra ände. Torgrummet Från Fruängsgatan, söder om torget, finns möjlighet till Torget är beläget i Fruängsgångens östra ände. Platsen upp- är stort och öppet med markbelägggning i betongmarksten. angöring för biltrafik till centrum. Fruängsplan är en L-for- levs som en parkerings- och vändplats som avslutning på Torget är möblerat med karaktäristiska belysningsstol- mad plats med parkeringsplatser med infart från Fruängs- Fruängens kyrkogata. Verksamheterna kring torget erbjud- par och blomsterurnor för säsongsväxter. Kring fontänen gatan och ett torg framför tunnelbanestationen. Det senare er, och har historiskt sett innehållit, sammhällservice och ”Fruarna” är ytan belagd med smågatsten.På en del av tor- kallas för ”Centrala torget” i det här programmet. mötesplatser. Exempelvis: bibliotek, vårdcentral, fritidsgård, get finns en grupp formklippta träd. Här ansluter ett stort kyrka och församlingshem. I söder ansluter ett parkstråk, parksammanhang till centrum med gångstråk genom två Centrala torget genom gångtunnel, med prommenad söderut mot Långbro gångtunnlar: en smal i väst och en bredare tunnel i söder. Den del av Fruängsplan som uppfattas som torg och entré park. Parkstråket binder samman idrottsanläggningar och parker till Fruängen. I torgets norra del finns entrén till tunnelba- i norr med skola och parkområden i söder. nan och gångkoppling till busstorget. På torget finns torg- handel och torget korsas av Fruängsgångens handelsstråk. I söder finns en stor fontän kantad av sittplatser och stora ro- biniaträd avgränsar de trafikerade delarna av Fruängsplan. Ellen Keys gata T-BANA Fruängsgången Centrala torget Fruängsgången Ballerinan Guvernanten Fruängsplan Kyrka Förkunnelsen Busstorget Parkstråk Direktrisen G Direktrisen Sevitrisen ångtunnel Västra Östra torget torget Dansösen Parkstråk Parkstråk Gångtunnel Gångtunnel le n n u t g n å G Gångtunnel 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN C SYD - PROGRAMHANDLING | 6 2:2 Karaktärsdrag och förutsättningar Kort historik se utifrån tidiens ideal utmed gågatan Stadsliv (3) Visionsbild, ca 1950-tal Fruängen centrum uppfördes i etapper Fruängsgången. Medan omgivande trafi- Det rika utbudet gör att centrum aktive- under 1960-talet. Tunnelbanestationen kerade gator angör centrum med kring- ras och attraherar många olika människor invigdes år 1964 och är röda linjens liggande markparkeringar. i området, mycket tack vare kollektivtra- ändstation. Ett signifikant gestaltningsdrag är fikförbindelserna och gång- och cykelför- Utformningen av Fruängens cen- funktionalismens idéer om bostäder i bindelserna i området. Centrumets olika trum följer efterkrigstidens ideal om tra- parkmiljö som omger centrumet i en stil funktioner bidrar till idealbilden hos fikseparering där de offentliga rummen som kom att kallas Stockholmsskolan. I förortscentrum från tidigt 60-tal - tätt, skulle vara på de gåendes villkor. Med centrum finns element från denna stil i kommersiellt och urbant. undantag för varuleveranser är centrum murar, trappanläggningar, vattenkonst Torgen har olika förutsättningar, bilfritt - fordonstrafik leds istället i en och formklippta träd. och roller, som stödjer stadslivet i cen- ringgata kring centrum (Ellen Keys gata, Inga större gestaltningsförändringar, trum. Fruängsplan har ett rikt flöde på Fruängsgatan och Elsa Brännströms förutom förutom spaljétakens omdaning människor som uträttar sina vardags- gator). På den lägsta nivån i terrängen över Fruängsgången, har skett i centrum ärenden vid torgmarknaden och buti- placerades den låg centrumbebyggel- sedan utemiljöerna stod färdiga 1968. ker och som tar sig till och från med - (4) Arkivbild från vykort, ca 1960-tal Fruängsplan, september 2024 (3) Stockholms stad. Fruängens centrum [Teckning]. (4) Pressbyrån. Fruängens centrum, tidigt 1960-tal [Fotografi/ Äldre vykort]. https://sv.wikipedia.org/wiki/Fru%C3%A4ngens_centrum#/media/ Fil:Fru%C3%A4ngens_centrum_tidigt_1960-tal.jpg 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN C SYD - PROGRAMHANDLING | 7 - cykel, buss och tunnelbana. Det västra Planstruktur i norr som ligger på kvartersmark. torgets opragrammerade och öppna ytor Fruängens centrum tillhör en av Torget ligger på ca 4m högre i nivå från möjliggör idag för tillfälliga event och Stockholms tydliga tunnelbanecentrum. Fruängsstråket och kopplar till centrum marknader. I centrum finns även matstäl- Dess kulturmiljö präglas av sin tids stra- via trappor, tunnelbanestationens hiss len, service och mötesplatser; såsom fri- ma, grafiska arkitektur och stadsplan med och rulltrappor. tidgård, vårdmottagning, kyrka och gym. trafikseparering. I omgivningen är bostäderna förlag- Fontänerna i centrum är dekorativa Centrum präglas av låg centrumbe- da i direkt anslutning utanför centrum inslag i torgmiljöerna, medan sittplat- byggelse och en serie torgrum omgivet och består av karaktärsfulla 10-vånings- ser och andra möjligheter till vistelse är av bostadsområden. Dessa ansluter till hus samt 4-5-våningshus som följer den begränsad eller vetter åt ett annat håll. Fruängsplan, idag två centrumparkering- kuperade terrängen. Mellan bostads- Möjligheterna vistelse i skugga begrän- ar med angöring och korttidsparkering bebyggelsen förekommer parkytor och sar också möjlighterna till rekreation i för ca 55 fordon. I öster ansluter centrum rekreationsstråk. De bilfria parkstråken i centrum. till parkeringen på Fruängens Kyrkogata. dalgångarna leder in till centrum genom I centrum ingår även Fruängstorget trafikseparerade gång- och cykeltunnlar. Västra torget - under event (Fruängen market), maj 2024 Fruängsplan, parkeringen, mars 2024 Östra torget, mars 2024 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN C SYD - PROGRAMHANDLING | 8 2:3 Karaktärsgivande element Trafikseparerade kopplingar Trappor & murar Gång- och cykeltunnlar skapar viktiga entréer från trafikseparera- Flera trappor är viktiga entréer till centrum från den högre be- de stråk i området till centrum. Tunnlarna har olika utformning lägna omgivningen. En gångkoppling (utformad som ”ramp” - ej där känslan av trygghet varierar beroende på underhåll, belysning, tillgänglighetsanpassad lutning) möjliggör att nå centrum utan orienterbarhet och sikten på andra sidan tunneln. Längden på trappa mellan Fruängsgatan och det västra torget. Trapporna och tunneln, om den befolkas väl, längden och om det finns alternati- gångkopplingen kantas av terasserade planteringar med tidstypis- va vägar är ytterligare faktorer som påverkar trygghetsupplevelsen. ka stödmurar i betong eller natursten. Markbeläggning Markbeläggningarna består av plattor i betong i stora delar av centrum. Fruängsgångens belägg- ning avviker mot de generella 35-plattorna och som närmast fasaderna är lagda i fiskbensmöns- ter. Smågatsten i granit dekorerar marken kring fontänerna och delar av det västra torget är be- lagda med mörkare betongplattor i storskaliga ”mattor”. Fruängsplans torgytor har taktilplat- tor som ledstråk. 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN C SYD - PROGRAMHANDLING | 9 Träd & grönska Möblering & vattenkonst En trädrad med robinia skärmar av trafiken på Fruängsplan mot Fontänerna är viktiga utsmyckningar i centrum och vattenspe- marknadstorget. En grupp med arkadklippta lindar skapar ett len bidrar med liv till platserna. Sittplatser vänder sig oftas med lågt tak intill den västra entrén, intill parkstråks förbindelsen via utsikten från, och inte till, fontäner och intressanta utblickar. gångtunnel. Buskvegetation, i varierande skick, finns i plantering- Cykelparkering, av olika slag, finns på flera platser i centrum ar kring trappor och murar. Urnor med säsongsväxter möblerar men är koncentrerad till tunnelbaneentrén, den östra delen av torgen och bidrar med blomsterprakt. Torghandeln bidrar till in- Fruängsgången och Fruängsplan. Belysningstolpar med tidsenliga trycket av att grönt och levande torgintill tunnelbaneentrén. grafiska kandelaberarmar dekorerar torgen. (5) Foto av vattenkonsten ”Fruarna” (5) Stockholm stad. Damm Fruängen Centrum [Fotografi]. https://vaxer.stockholm/omraden/hagersten-alvsjo-stadsdelsomrade/fruangen/ 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN C SYD - PROGRAMHANDLING | 10 3. GESTALTNINGSPRINCIPER 3:1 Grönska Grönska Fruängen centrum berikas med mer grönska för ökad trivsel, trygghet och solavskärmning. De gröna tilläggen är ett efterfrågat tillskott enligt medborgarenkäter. Nya träd och planteringar g. skapar ett behagligt mikroklimat i centrum - de m s ö bidrar, bl.a. med skugga och lägre temperaturer str n samt bidrar till årstidsvariationer. n ä br Viktiga parkstråk får en ny förstärkt grön a s koppling in i centrum tack vare nya träd och El planteringar. Befintlig vegetation som idag skymmer viktiga gångstråk justeras för ökad trygghet och orienterbarhet. Befintliga, stora, robiniaträd på Fruängsplan bevaras och bidrar .g s y till att stärka vistelsevärdens vid Fruängsplan e k tillsammans med nya sittplatser under träden. n e llE Fruängsgatan De befintliga robiniaträden på Fruängsplan bevaras i förslaget. Strukturdiagram 1 Förstärkt grönstråk genom centrum som Parkområde, befintligt ansluter till befintliga parkstråk Befintliga torgträd som bevaras Siktlinje med gröna blickpunkter Befintlig parkväg väster om gångtunneln under Elsa Grönskan i centrum ska gestaltas så att årtidsväx- Ny plantering Nytt träd Brännströms gata. I förslaget förlängs Fruängens lingar förstärks och skapar ett dekorativt inslag. parkstråk med ny grön koppling i centrum. Ny plantering, på kvartersmark Nytt träd på kvartersmark 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN C SYD - PROGRAMHANDLING | 11 3:2 Stadsliv & vistelsevärden Stadsliv & vistelsevärden Fruängen centrum har idag ett varierat stadsliv med som förstärks i förslaget med fler platser för möten och vistelse. Sittplatser i attraktiva och gynnsamma lägen med intressanta utblickar i g. både sol och skugga blir nya tillskott på torgen. m s ö Centrums olika torgmiljöer tas till vara str n och utvecklas. Västra torget, det gröna torget, n ä br Fruängsplan, vardagsplatsen, och Östra torget, a s entréplats för samhällsfunktioner. El Centrum ligger sänkt mot omgivningen och för att förbättra gångkopplingarna byggs en ny flackare gångkoppling till Fruängsgatan. Dagens olika trappkopplingar bevaras eller där .g s y exploatering sker anpassas nya i befintliga lägen. e k Målsättningen är att bibehålla och i samverkan n e med byggaktör öka antalet kopplingar till och llE från centrum. Nya trappor förbättras med barn- Fruängsgatan vagnsramp, vilplan och handledare. Möjligheten till flexibel användning såsom event. Det- ta främjas i förslaget genom välgestaltade torgytor med möjlighet för uppställning av, exempelvis, mark- nadsstånd eller scener. Strukturdiagram 2 Fruängsgången, befintligt handelsstråk Fontän med skulptur, bevaras Förstärkta entréer till centrum Torghandel Stråk kring centrum Sittmöbler Torghandeln i dagens centrum skapar liv och rörelse Ny möblering och nya trädplanteringar skapar vistel- Gångtunnel/portik Lekfulla och multifunktionella möbler i dagens centrum. Plats för torghandeln är något en seplatser med intressanta utblickar och möjlighet för av de kvalitéer i centrum som bevaras. vistelse i skugga under träden. Förstärkta platsidentiteter 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN C SYD - PROGRAMHANDLING | 12 3:3 Kulturmiljö Kulturmiljö Förslaget bygger vidare på Fruängen centrums kulturhistoriska karaktär med sin grafiska arki- tektur och modernistiska ornament. Fontäner , belysningsarmaturer och delar av stenmurar g. bevaras och restaureras. m s ö Fruängsgångens strama karaktär med sikt- str n linjen genom centrum bevaras och förstärks. n ä br Med förbättrad orienterbarheten till gångtunn- a s larna, vars bilfria stråk är ett viktigt grepp i den El kulturhistoriska miljön, skapas trafiksäkra stråk för, framför allt, barnen i området idag. Dagens markbeläggningarna i grafiska mat- tor utvecklas vidare i förslagets torggestaltning. .g s y Västra torgets befintliga formklippta låga e k trädtak skapar en tidsenlig gestaltning från n e tiden då Fruängen planerades. Trädgruppen llE skapar begränsningar för siktlinjer och över- Fruängsgatan blickbarhet mellan torg och gata och bidrar till en mörk och otrygg del av dagens torget. Träden ersäts med nya träd som bättre tar hand om I bilden syns exempel på hur grönska, den grafis- siktlinjer och bebyggelsen skala. ka arkitekturen, möblering (i bild: belysningsstolpar och blomsterurnor), tillsammans med fontänen (i bild: fontänen ”Fruarna”) flätas samman och karaktärise- rar Fruängen centrum. Strukturdiagram 3 Fasader med skärmtak, befintliga Axialitet Fasader med skärmtak/arkader, nya kvarter Rumsskapande markbeläggning I bilden syns en av Fruängens karaktäristiska belys- Ett av flera exempel på klädda naturstensmurar i Tidstypiska stödmurar i natursten Karaktärskapande belysningsstolpar, bevaras ningsstolpar, här från Fruängsplan, brevid den befint- centrum med terraserade planteringar. liga fontänen på centrala torget. Gångstråk genom tunnel/portik Fontän med skulptur, bevaras 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN C SYD - PROGRAMHANDLING | 13 3:4 Tillgänglighet & Trygghet Förutsättningar för tillgänglighet Principer för ökad trygghet Centrum ligger på en lägre nivå i förhållande Genom förbättrade förutsättningar för stadsliv till omgivande gator, vilket påverkar möjlighe- och mötesplatser med vistelsevärden förbättras terna för tillgänglig mobilitet. Idag finns flera även tryggheten. Med levande bottenvåningar trappkopplingar som förbinder centrum med mot torg och gata, fler attraktiva platser och g. s omgivande gator och torg. trevligare stråk lockas fler människor till cen- m ö Dagens allmänna platser i centrum nås trum vilket är en viktig aspekt för att gynna str n n tillgängligt via Fruängsplan, från busstorget och trygghet. I kommande arbete studeras vistelse- br ä 1 via tunnelbanestationens hiss och rulltrappor. platser med fokus på unga vidare. Även gång- a s El Detta medför långa omvägar för att nå västra tunnlarnas belysning och gestaltning är viktiga 3 centrum tillgängligt. i kommande arbete för att säkerställa trygga 3 entréer till centrum. Principer för ökad tillgänglighet Med en kombination av förbättrad och 3 4 .g För att förbättra tillgängligheten föreslås en för- omhändetagen utformning och underhåll och s y bättring av gångkopplingen från Fruängsgatan i fler platser för gemenskap kan mer engagemang, e k n väster ner till västra torget. Den befintliga kopp- hemkänsla, positiv social kontroll och trivsel i 2 e ling lutar mycket brant, ca 1:8, men används av centrum skapas, principer som stödjer trygg- 4 llE 4 många i centrum. Den nya gångkopplingen är hetsupplevelsen. Andra principer är bättre över- Fruängsgatan samordnad med ny exploatering, torgstråk och blickbarhet och orienterbarhet i tidigare skymda funktioner. Utrymmet för den nya gångkopp- delar, trånga stråk och fler tydliga stråk in och lingen möjliggör en förbättrad lutning på 1:12 ut från det lågt liggande centrumdelarna. och byggs med flera vilplan som ökar komforten Befintliga träd som idag skymmer viktiga i form av soffor med intilliggande plan yta för stråk i centrum, föreslås tas bort och ersättas rullstol. med träd som skapar bättre överblickbarhet. Trappor som påverkas av exploateringen Detta gäller främst det kompakta och låga träd- förses med ökad komfort med vilplan, barn- taket över västra torgets västra del. Val av nya vagnsramp och nya handledare utifrån dagens träd och deras placering studeras noggrant i normer. Utanför tunnelbanestationens entré nästa skede. mot Fruängstorget byggs en ny ramp som upp- fyller kravet på max 5% lutning för att förbättra tillgängligheten. Strukturdiagram 4 Entréer till centrum som förbättras Siktlinje som beaktas för ökad orienterbarhet Befintliga, stråk kring centrum Trappa Stråk genom tunnel/portik 1 NY TILLGÄNGLIG GÅNGKOPPLING 3 TRAPPA, befintlig Befintlig mark framför entrén till tunnelbanan vid De befintliga trapporna byggs om vid exploate- Fruängstorget byggs om. ring med ökad komfort genom nya vilplan och handledare. 2 FÖRBÄTTRAD GÅNGKOPPLING 4 TRAPPA, ny Befintlig gångkoppling mellan Fruängsgatan Befintlig koppling byggs om med flackare Ny trappa som skapar fler kopplingar till centrum. och Fruängen centrum, september 2025 lutning och ökad komfort. Bidrar till ökad trygghet. 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN C SYD - PROGRAMHANDLING | 14 4. FÖRSL AGET 4:1 Fruängen centrum, Situationsplan FRUÄNGSTORGET - kvartersmark A T A G S M Ö R T S N N Ä R B A S L E ELLEN KEYS GATA SITUATIONSPLAN - FÖRSLAGET BUSSTORGET F ö r k T-BANA u n Nytt n kvarter e ls Direktrisen Servitrisen e n VÄSTRA FRUÄNGSGÅNGEN FRUÄNGSPLAN ÖSTRA TORGET CENTRALA TORGET TORGET Ballerinan F R U Ä N G E Guvernanten N Angöring S Dansösen till centrum K Y R K Nytt Nytt KYRKA O kvarter kvarter G A T A FRUÄNGSGATAN SKOLA 0 10 20 50m NYA KVARTERSGRÄNSER Föreslagna nya kvartersgränser. Byggnader, nya Skala 1:1000 (A3) Byggnader, befintliga 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN C SYD - PROGRAMHANDLING | 15 4:2 Västra torget och Elsa Brännströms gata PLANUTSNITT VÄSTRA TORGET Utveckling av allmän platsmark Ny regnträdgård med skyfallsyta Torgrummet i centrumets västra del ut- Torget berikas med generösa och väl ge- veklas vidare som flexibelt torgrum sam- staltade nedsänkta planteringar - gestalta- tidigt som det får nya grönskande inslag de för hantering av regn vid stora skyfall som nya träd och planteringar som binder och för fördröjning och rening av dag- ihop det urbana centrumet med omgiv- vatten. Stråket med planteringar och nya Nytt kvarter ningens gröna parklandskap. Torgytan träd är en viktig del av förlängningen av fortsätter att ha en öppen karaktär för det gröna parkstråket i områdets trafikse- flexibel användning och event. parerade dalgångar. Här skapas sittplatser i trädkronornas skugga och längs fasader- En breddad entré i väst na med utsikt över torget. Entrén till centrum från parkstråket i väst genom gångtunneln föreslås bred- Kopplingar mellan torg och gator das för ökad tydlighet, sikt och trygghet. Trapporna från Fruängstorget i norr och Dagens tunnel är trång i både bredd och Elsa Brännströms gata väster om centrum höjd och har brister som centrumentré. byggs om i och med de nya kvarterens Nya trädplanteringar ersätter de arkad- bebyggelse. De nya trapporna får ökad T A A G klippta lindarna på platsen och förlänger komfort och ges, som Fruängen är ge- S M Fruängsgångens siktlinje genom centrum. stalt idag, terasserade planteringar och Ö R Trädraden skapar svalkande skugga för murar i natursten. Från Fruängsgatan T S N nya sittplatser under träden och intill fon- skapas en förbättrad och flackare gång- N Ä R tänen ”Fruarna”. koppling. Gångkopplingen gestaltas med B A flera vilplan samt en trappa, som alter- S L E nativt stråk, intill gångtunneln under Fruängsgatan. I korsningen Elsa Brännströms gata och Fruängsgatan planteras nya gatuträd i Dansösen den nya breda gångbanen i anslutning till den förbättrade gångkopplingen till det västra torget. Nytt kvarter FRUÄNGSGATAN GRÖNSKANDE MURAR Befintliga terras- GRÖNT TORGRUM Den rampade gångkopp- serade murar i natursten bevaras i möjligas- lingen bäddas in i grönska och vilplan i ram- te mån. Nya murar gestaltas med samma pen med sittmöjligheter ökar komforten. 0 5 10 25m karaktär. Skala 1:500 (A3) därt ayN därt ayN Justerad trappa Uteservering gå F n b ö g re r t e u d s n d l n a a e g d l e n m L ö e b k le fu ri l n l g Uteservering Nya träd Bef. belysning Plats för e torghandel, g ä event mm. ytt l n a, p p a Tr Bef. belysning Lekfull möblering le n n u t g Nya träd n å g .fe B gnilppokgnåg darttäbröF F ö r b ä t tr a d g å n g k o p Bef. fontän p lin g Fruängs- -gången Cykelparkering a n a b g n å g h c o - k el Spång y c d a er n bi m o k y p N m a R Spång & ny trappa Slänt Ramp Ramp Befintlig mur Genomgående gångbana .m ddäbngeR .m ddäbngeR A atysllafyks atysllafyks A .plekyC Ny kombinerad cykel- och gångbana 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN C SYD - PROGRAMHANDLING | 16 Ett grönskande och levande torg Den nya utformningen ger västra torget grönska genom nya träd och planteringar som även hanterar dagvatten och funge- rar som skyddsåtgärder vid skyfall. Entrén in till torget från parkstråket i väster föreslås förbättras genom en ny breddad gångtunnel. Denna skapar ett ge- nerösare och tryggare allmänt gångstråk. Gångstråket längs Fruängsgången och stråket i nors-sydlig riktning tydliggörs med nya trädrader och siktlinjer mot gångtunnlar. TRÄD I TORGYTA LEKFULL MÖBLERING SPÅNG ÖVER PLANTERING För att korsa regnbädden föreslås till- Längs med huvudstråken i öst-västlig och Möbleringen av torget ska, förutom tillgängli- Tillgängliga spänger över planteringsytan gör gängliga spänger. Regnbädden kantas av nord-sydlig riktning planteras träd i hård- ga sittmöbler, kompletteras med lekfull möb- att den nedsänkta planteringen inte skapar ett gjorda ytor. Under träden skapas sittplat- lering som ger identitet och nya vistelse- hinder för stråkkopplingarna på torget. träd i torgytan. I gynnsamma sollägen skapas mötesplatser med olika former av ser för vistelse i skuggan under träden. -kvalitéer i centrum. Planteringarna utformas för att hantera regn vid stora skyfall och samtidigt bidra med sittplatser för varierade vistelsevärden. estetiska värden. Särskilt fokus läggs på vistelseplatser för unga. Möjlighet att omvandla torget till tillfällig eventplats för tex Fruängen mar- ket utvecklas. PRINCIPSEKTION A - A Fruängsgatan - Västra torget 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN C SYD - PROGRAMHANDLING | 17 4:3 Fruängsplan och Fruängsgatan Utveckling av allmän platsmark i förlängningen av Fruängsgången. Den PLANUTSNITT: NY GRÄND - FRUÄNGSPLAN Fruängsplans egenskap som urbant torg tidigare offentlig toalettbyggnaden utgår för dagligvaruhandel och kommunika- och ger plats för nya cykelparkeringar tioner utvecklas vidare med tydliga stråk mot fasad. Ytterligare cykelparkeringar och mötesplatser, ny möblering och ett disponeras längs husfasaderna längs den nytt bredkronigt träd. Trädet ger platsen östra Fruängsgången lika de som finns i en lummig framtoning när man entrar befintlig situation. Fruängen från tunnelbane- och busssta- Nytt kvarter tionen och blir ett grönt blickfång längs Ett tillgängligt och välkomnande Fruängsgången. Trädet är strategiskt pla- entrétorg cerat för att inte hindra stråken på plat- Fruängsplan mot Fruängsgatan dispo- sen och ger skugga för de mest solutsatta neras för angöring till fastigheterna och delarna av torget. centrum. För att förbättra läget i centrum vid kraftiga skyfall föreslås en nedsänkt Möblering för ett rikt stadsliv plantering med regnbäddar som skapar Befintliga trädraden med stora robi- en grönskande entréplats som renar och naträd intill körytan och fontänen be- fördröjer dagvatten. Exploatering sker varas. Sittplatser, cykelparkeringar och på Fruängsplans västra parkering. Söder blomsterurnor placeras för att skapa om det befintliga kvarteret Ballerinan optimerade platser för vistelse och rö- anläggs ett generöst stråk längs den nya relsemönster i centrum. Dubbelriktade bebyggelsen där endast behörig trafik soffor föreslås under de stora träden och har framkomlighet. Fruängsgatan planeras inte att byggas om förutom justeringar av gångbanorna. Vid korsningar anläggs genomgående gångbanor, där den södra sidan anläggs med ny kombinerad gång- och cykelba- na. De befintliga busshållsplatsen vid centrum förbättras och nya gatuträd fö- reslås intill hållplatsen. Nytt kvarter BEFINTLIG BELYSNING De befintliga ka- FRUÄNGSPLAN De befintliga träden beava- raktärsfulla belysningsstolparna med grafiska ras och skapar en fond i förslaget mellan den kandelaberarmar och globarmaturer bevaras. trafikerade miljön och torgrummet. netnanrevuG netnanrevuG T-BANA Direktrisen Nytt träd FRUÄNGSGÅNGEN Nya bänkrader Bef. fontän Ballerinan Nya bänkrader Ny trappa Fruängsgatan HPL 0 5 10 25m Skala 1:500 (A3) appart giltnfieB Ny plantering i vändplan eralloP Plats för torgmarknad Lekfull möblering Bef. träd Bef. belysning Slänt på kvartersmark Genomgående gångbana Nya gatuträd Ny kombinerad cykel- och gångbana gnirekraplekyC Cykelparkering gnirögnA gnirögnA Bef. belysning Angöring 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI .m ddäbngeR atysllafyks B B därt ayN FRUÄNGEN C SYD - PROGRAMHANDLING | 18 Vardagsplatsen Den nya utformningen bevarar och byg- ger vidare på Fruängsplans inneboende urbana och modernistiska kvalitéer och vistelsevärden. Torgets egenskap som var- dagsplats med livsmedelsbutiker, mark- nadstorg och knytpunkt för kollektivtra- fik behålls och förbättras. Generösa gångstråk skapar en tydlig an- slutning mellan torget och Fruängsgatan. Det föreslagna trädet på markandstorget tillsammans med den nya regnbäddsplan- teringen skapar en grön entréplats och avser ge svalkande skugga. NEDSÄNKA REGNBÄDDSPLANTERINGAR STADSMILJÖNS MÖBLERING MODERNA & TIDLÖSA MARKMATERIAL Markmaterial som finns på platsen idag Planteringar med stort fokus på årstidsvaria- Fruängens urbana karaktär förstärks Markbeläggningen i förslaget bygger vidare föreslås användas vidare för att bibehålla tion som skapar dekorativa inslag året runt. ytterligare med fler platser för vistelse. på dagens torgytor med välgestaltade ytor centrummets karaktärsfulla kulturmiljö. av betongplattor och smågatsten. PRINCIPSEKTION B - B Fruängsgatan - Fruängsplan - Fruängsgången - Tunnelbanan 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN C SYD - PROGRAMHANDLING | 19 4:4 Östra torget PLANUTSNITT: ÖSTRA TORGET Utveckling av allmän platsmark Fortsatt arbete - skyfallshantering Den östra entrén till centrum tydliggörs. Som en ytterligare åtgärd avseende sky- Två parkeringsplatser tas i anspråk för fallshanteringen kan en mindre sänkning att skapa en avskiljande plantering mot av tröskelnivån intill Församlingslokalen dagens parkering för att skapa mer grön- komma ifråga. Vid en sådan åtgärd ska ska i blickfånget genom Fruängsgången. den befintliga smågatstenytan ersättas Vändplatsens karaktär går från körfält med en asfalterad koppling till gångstrå- till gågata och vändplatsen ges en ny ket mot tunneln under Fruängsgatan för torgmässig markbeläggning som stärker ökad tillgänglighet. För gångstråket söder entrén till centrum. De befintliga små- om torget och anslutning till församlings- gatstensytorna studeras vidare för ökad lokalerna, föreslås en mindre sänkning tillgänglighet. av tröskelhöjden mot gångtunneln under På torgets södra sida planteras ett Fruängsgatan.På detta vis kan vissa cen- nytt träd där det finns möjlighet utifrån trum tappas av på skyfall. befintliga ledningar och underliggande Tröskelhöjden och konsekvenserna berg. Ett träd som växer sig så att grenver- för centrum, i sin helhet, och platsen, lo- kert kan skymtas från tunnelmynningen kalt, behöver utredas vidare i nästa skede. skulle innebära ett välgörande grönt ele- Se skyfallsutredningen för mer detaljerad ment och förstärka platsens identitet. beskrivning. Nya cykelparkeringar föreslås som avlastar cykelparkeringarna närmast tun- nelbanan i centrum. KYRKA > NY MARKBELÄGGNING Den nya mark- beläggningen förstärker torgkaraktären på platsen och underlättar orienteringen mot centrum. Bilden illustrerar ett exempel på markbeläggning med klassiska material i be- tong och natursten. 0 5 10 25m Skala 1:500 (A3) ATAG SYEK NELLE F ö r k u n n e ls e FRUÄNGENS KYRKOGATA n Nytt träd FÖRSAMLINGS- LOKAL Tröskelhöjd +42.2 Sänkning av tröskelhöjd behöver utredas vidare för skyfallshanteringen i centrum Fruängsgatan appart yN Ny mark- -beläggning gnirekraplekyC gniretnalp yN FRUÄNGSGÅNGEN Cykelparkering Cykelp. 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Sammanställning dialog i Fruängen.pdf] Sammanställning dialog i Fruängen centrum Hösten 2024 24890-3202 rnD ,61-01-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Deltagare 4 3. Resultat från dialogen 5 Utformande av dialog och enkät samt sammanställningen genomfördes av projektgruppen för Fruängen centrum under hösten 2024 Projektnummer: 8002973 - Fruängen centrum 24890-3202 rnD ,61-01-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanställning dialog Fruängen centrum Sida 3 (20) 1. Bakgrund Fruängen växer. När området utvecklas vill staden planera för hur bostäder, parker, centrum och infrastruktur med mera kan komplet- teras och förbättras för att möta en växande befolknings behov. Det här dokumentet sammanfattar en enkätundersökning som gjordes på plats i Fruängen centrum vid tre tillfällen under september 2024. Syftet med enkäten var att samla in kunskap om hur centrum används idag, vad som är uppskattat och hur de som bor eller verkar i Fruängen tycker att det kan utvecklas. De svar som citeras är ett urval för att exemplifiera de synpunkter som kom fram i undersökningen, citat anges i blått i texten. Denna dialog och enkät var öppen för alla. Målet var dock att försöka få in fler svar från unga personer eftersom deras röst inte hade stor del i den tidiga dialog som genomfördes i arbetet med programmet för Fruängen.Under samma tidsperiod genomfördes också dialogprom- enader med ungdomar. Resultat från dialogpromenaderna redovisas i en egen rapport. Bild 1. Gul linje markerar planområdets gräns. 24890-3202 rnD ,61-01-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanställning dialog Fruängen centrum Sida 4 (20) 2. Deltagare Antal deltagare och svar 122 personer har svarat på enkäten. Den största gruppen svarande är 11-19 år (39 st). De två största grupperna är 11-19 och 35-50 år (54,6 %). 57,7 % av de svarande har angett att de är kvinna och 38,7 % att de är man. De flesta (69,8 %) bor i Fruängen, varav 8,6 % i centrum. Majoriteten av de svarande besöker centrumet ofta, 60,8 % har angett att besöker centrum varje dag och 32,5% besöker centrum flera gånger i veckan. De flesta anger att de oftast besöker centrumet dagtid och på vardagar även om platsen är välbesökt även de andra tiderna. De allra flesta tar sig till centrum till fots (65,8 %) eller med kollektivtrafik (20,8%), men även med bil (7,5 %) eller cykel (5 %). Bild 2. Tabell och stapeldiagram över ålder på svarande 24890-3202 rnD ,61-01-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanställning dialog Fruängen centrum Sida 5 (20) 3. Resultat från dialogen Generella synpunkter på centrum ”Jag skulle vilja att det är ett ställe där man kan träffa folk, att man ska kunna äta/fika med också handla det man behöver till vardagen. Också kul när det händer saker i centrum som aktiviteter/marknader/loppis etc. Saknar också att det inte finns mer för barn i centrum. Tycker det är toppenbra att vi har ett bibliotek här men mer kulturella verksam- heter (bio/teater) skulle uppskattas” ”Torget idag är lite kargt och inte särskilt hemtrevligt. Det har en viss 60-tals charm som gärna får bevaras på något vis men utan skulle må bra av bättre grönska, belysning och lite mjukare material än idag.” ”Att det bjuder in till att vilja hänga kvar och känna sig trygg. Saknar umgängesytor, barnaktiviteter, mysig belysning, trivselinslag som sit- tytor, allmän vård av gator och fastigheter (allt har en smutsig hinna), väntytor för bussar vid dåligt väder, blomarrangemang mm.” ”trevliga sittplatser, grönska i form av rabatter, träd och buskar. Det skulle gärna kunna få vara lite finare runt skulpturerna och fontänen. Någonting med FÄRG och liv skulle vara kul att se. Kanske något för barn.” ”öppna ljusa ytor med grönska skapar trivsel! Förtätning med nya höghus får motsatt effekt och skapar inte trivsel” Handel På frågan om vad man vill göra i centrum svarar många att de vill äta på restauranger och caféer. En stor andel av de svarande önskar ett större utbud av både restauranger och caféer, gärna med uteserveringar. Många kommer också till centrum för att shoppa, handla mat och andra saker till vardagen. Även här efterfrågas ett större utbud. Befintliga aktiviteter på torget så som marknader, loppis och torghandeln är uppskattade och lockar många till centrum. 24890-3202 rnD ,61-01-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanställning dialog Fruängen centrum Sida 6 (20) Allmän plats En stor det av de svarande anger att de vill umgås, träffa människor och titta på folk i centrum. Många efterfrågar fler sittplatser och olika typer av platser för umgänge. Platser som passar för barnfamiljer och äldre, för att umgås och vila. Både sittplatser i solen och platser som kan ge svalka/skugga och regnskydd saknas. Mer grönska, träd och planteringar efterfrågas. Flera vill ha platser för lek och aktiviteter, exempel som tas upp är lekytor för barn, boule, schackspel, pingis, interaktiv konst eller balanslek. Många vill ha bio i centrum. Även en scen för teater, musik, dans och kultur efterfrågas. Övergripande • Fler sittplatser • Platser att umgås på • Mer grönska, träd och planteringar • Fler butiker och restauranger • Aktiviteter för barn • Aktiviteter för vuxna • Mer konst • Både bättre belysning och fin/mysig belysning. • Mer färg • Bättre arkitektur • Allmän vård av gator och torg Västra torget Det västra torget beskrivs av många som tomt, tråkigt och dött, en plats man går förbi men inte har anledning att stanna upp på. Det som är positivt med torget är att det är stort och öppet och kan användas till marknad, vallokaler, pop-ups och liknande. Många efterfrågar mer grönska, sittplatser och bord. Platser för aktiviteter efterfrågas också, exempelvis lekyta för barn och scen. De svarande vill även se mer färg, att fontänen fixas till och mer konst. ”Stort och öppet men all denna yta används inte till något egentligen. Förutom när det är marknad eller när återvinningen är där… Borde kunna göras mkt trevligare.” ”Ödsligt idag. Här skulle det vara trevligt med ett kafé med uteserver- ing och lekskulpturer så att barnfamiljer stannar till.” 24890-3202 rnD ,61-01-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanställning dialog Fruängen centrum Sida 7 (20) ”Känns lite för mycket som bara en sträcka man passerar. Saknas ute- rum med sittplatser och grönska. Det bjuder inte in till att stanna där.” ”Det som är bra att din stora och öppen plats! Lite strategiskt plac- erade rabatter och träd med eventuella bänkar skulle piffa upp det hela.” Fruängstorget Många av de svarande tycker att det finns ett bra utbud av butiker och restauranger. Restauranggatan med uteserveringar uppskattas för det mesta även om många tycker att det är trångt. Flera påpekar att gångvägen förbi restaurangerna är för smal för rullstolar, barnvagnar och rullatorer. Platsen beskrivs av flera som trång, rörig och ful. Synpunkterna kring parkeringsplatsen är motstridiga. Flera tycker att parkeringen ska tas bort och ersättas med något annat, exempelvis ett torg, park eller ny bebyggelse. Andra tycker att det är viktigt att ha kvar parkeringen nära centrum och tunnelbanan men att den är ful, lite stökig och kan behöva planeras om. ”Inte mycket till torg, mest parkeringsplats. Tråkigt att restaurangerna där är lite ihopträngda uteplatser. Känns som man går igenom restau- rangerna när man går till tunnelbanan. Det är bra att parkeingsplatser finns, men även parkeringsytan känns trång. Så kanske inte behövs vara just där? Kul att det finns butiker/restauranger där.” ”Toppen med stort fokus på restauranger/fika/äta. Känns kul att det är flera bra restauranger här. Parkering behövs ju i Fruängen med det är ruskigt fult att titta på. Bättre med plank eller buskar så man slipper se eländet. Bättre belysning kväll/natt. Och fler restauranger/fik hade varit kul. Även något bättra att sitta på.” ”Jag tycker att det finns bra och fungerande restauranger men restau- ranger försvinner i det hemska kaos med trafiken och avgaser.” Torget framför tunnelbanan Flera av de svarande tycker att torget är bra, många uppskattar torghandeln, ett bra utbud av butiker och att det är liv och rörelse. Det som framförallt lyfts upp som dåligt med torget är att det smutsigt och slitet. Här efterfrågas fler sittplatser, mer träd och grönska och färg. Flera vill även se att fontänen fixas. 24890-3202 rnD ,61-01-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanställning dialog Fruängen centrum Sida 8 (20) ”Bra att ha torghandel och bänkar: saknar färg, växtlighet och sittplat- ser.” ”Det finns gott om utrymme för marknader vilket är bra. Fontänen är nästan aldrig igång men när den är det så är den fin. Finns bänkar. Här hade det varit kul med fler bänkar. Nån konst. Mindre ful reklam. Fler torghandlare. Roligare butiker. Finare byggnader.” ”Här behövs framförallt en ordentlig rengöring. Eller förresten, det gäller hela centrum. Stenplattorna är slitna, smutsiga, sneda och ojämna. Väggarna utomhus är smutsiga och slitna och behöver ny beläggning (…) Mer grönska. Mera sittplatser. Bort med duvorna, om det nu går!” Övriga platser Generellt svarar många att området är bra men tråkigt, färglöst och grått. Mer grönska efterfrågas. Gångtunneln från torget mot kyrkan beskrivs av flera som en öde, mörk och sliten plats som behöver fräschas upp och få bättre belysning, liv och rörelse. Flera svarande tycker att parkeringsplatserna tar upp för mycket plats och några föreslår att parkering ska anordnas i underjordiskt garage. Andra tycker att det behövs fler parkeringsplatser. Trafiklösningen vid busshållplatserna på Fruängsgatan tas också upp. Här genar många över gatan för att komma till busshållplatsen på andra sidan. 24890-3202 rnD ,61-01-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Solljus- skugg- och vindstudie.pdf] FRUÄNGEN CENTRUM UTREDNINGAR: - SOLSTUDIE AV BEFINTLIG OCH FÖRESLAGEN BEBYGGELSE I MARS RESPEKTIVE JUNI - SOLLJUSSTUDIE AV PLANFÖRSLAG, ANTAL SOLTIMMAR I JUNI - VINDSTUDIE AV BEFINTLIG OCH FÖRESLAGEN BEBYGGELSE, UPPLEVD VIND OCH VINDSTYRKA FRUÄNGEN CENTRUM 2025.10.13 24890-3202 rnD ,31-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN CENTRUM Solstudie 21e mars - befintlig situation 4 1 4 1 12 12 9 9 DANSÖSEN 219 Fruängsgången Fruängsplan DANSÖSEN 219 Fruängsgången Fruängsplan 44 Fruängsplan 1 44 Fruängsplan 1 kl. 09 kl. 12 4 1 4 1 12 12 9 9 DANSÖSEN 219 Fruängsgången Fruängsplan DANSÖSEN 219 Fruängsgången Fruängsplan 44 Fruängsplan 1 44 Fruängsplan 1 kl. 15 kl. 18 FRUÄNGEN CENTRUM 2025.10.13 24890-3202 rnD ,31-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN CENTRUM Solstudie 21e mars - planförslag mm 442020..++ mm 442020..++ m 075.+ m 075.+ m 075.+ m 075.+ kl. 09 kl. 12 mm 442020..++ mm 442020..++ m 075.+ m 075.+ m 075.+ m 075.+ kl. 15 kl. 18 FRUÄNGEN CENTRUM 2025.10.13 24890-3202 rnD ,31-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN CENTRUM Solstudie 21e juni - befintlig bebyggelse 44 1 44 1 1122 1122 99 99 DANSÖSEN 221199 Fruängsgången Fruängsplan DANSÖSEN 221199 Fruängsgången Fruängsplan 44 Fruängsplan 11 44 Fruängsplan 11 kl. 09 kl. 12 44 1 44 1 1122 1122 99 99 DANSÖSEN 221199 Fruängsgången Fruängsplan DANSÖSEN 221199 Fruängsgången Fruängsplan 44 Fruängsplan 11 44 Fruängsplan 11 kl. 15 kl. 18 FRUÄNGEN CENTRUM 2025.10.13 24890-3202 rnD ,31-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN CENTRUM Solstudie 21e juni - planförslag mm 442020..++ mm 442020..++ m 075.+ m 075.+ m 075.+ m 075.+ kl. 09 kl. 12 mm 442020..++ mm 442020..++ m 075.+ m 075.+ m 075.+ m 075.+ kl. 15 kl. 18 FRUÄNGEN CENTRUM 2025.10.13 24890-3202 rnD ,31-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN CENTRUM Solljusstudie - mars Fruängen centrum från nordväst Fruängen centrum från sydöst Antal soltimmar 21 mars Fruängen centrum ovanifrån FRUÄNGEN CENTRUM 2025.10.13 24890-3202 rnD ,31-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN CENTRUM Solljusstudie - juni Fruängen centrum från nordväst Fruängen centrum från sydöst Antal soltimmar 21 juni Fruängen centrum ovanifrån FRUÄNGEN CENTRUM 2025.10.13 24890-3202 rnD ,31-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN CENTRUM Vindstudie - vindkomfort - befintlig situation Fruängen centrum från nordväst Fruängen centrum ovanifrån Comfort scale Lawson LDDC Genomsnittliga komfortnivåer Fruängen centrum från sydöst FRUÄNGEN CENTRUM 2025.10.13 24890-3202 rnD ,31-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN CENTRUM Vindstudie - vindkomfort - planförslag Fruängen centrum från nordväst Fruängen centrum ovanifrån Comfort scale Lawson LDDC Genomsnittliga komfortnivåer Komfortnivåer för upphöjda gårdar och terrasser redovisas utan planteringar och väderskydd. Fruängen centrum från sydöst FRUÄNGEN CENTRUM 2025.10.13 24890-3202 rnD ,31-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24890-3202 rnD ,31-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN CENTRUM Vindstudie - vindstyrka - planförslag Nordvästlig Nordlig Nordöstlig vind Genomsnittlig vindstyrka Vid olika vindriktningar 1,75m över mark utifrån CFD-simulering av statistiska väderdata, 3D-modell av 8% byggnader, vegetation och terräng. 11% 9% 24% 8% 20% 8% 12% Sannolikhet för respektive vindriktning. Västlig Östlig Sydvästlig Sydlig Sydöstlig FRUÄNGEN CENTRUM 2025.10.13 24890-3202 rnD ,31-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN CENTRUM Vindstudie - vindstyrka - dominerande vindriktningar VÄSTLIG VINDRIKTNING SYDVÄSTLIG VVIINNDDRIKTNING Befintlig situation Befintlig situation Planförslag Planförslag Genomsnittlig vindstyrka 1,75m över mark. FRUÄNGEN CENTRUM 2025.10.13 24890-3202 rnD ,31-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Ungdomsdialog i Fruängen centrum.pdf] Ungdomsdialog i Fruängen centrum Sammanställning av riktade dialoginsatseUr ntdille urntigteal D2a4t1u2m19 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ”Det är grejen med torget, man träffar alltid folk man känner här. Alla som bor här går förbi.” 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning Stockholms stad har planer för en omfattande om- Framtida Fruängen centrum vandling av Fruängen centrum. Tidigare dialoger enligt ungdomarna hade visat låg representation av ungdomar under 18 år, vilket ledde till ett behov av kompletterande insatser. Ungdomarna vill se att Fruängen centrum utvecklas Längs gatorna behöver cykelbanor och övergångs- Syftet med dialogpromenaderna var att samla in spe- till en mer trygg och trivsam plats med fler offentliga ställen förbättras för att göra centrum mer tillgäng- cifik information om hur närboende ungdomar använ- sittplatser, väderskydd, grönska, lekplatser och bättre ligt, och ungdomarna efterfrågar fler billiga butiker der Fruängen centrum idag och att fånga upp vad de belysning. De vill även ha fler aktiviteter och sociala och restauranger. De vill också ha fler gratis och till- saknar och hoppas på i ett framtida centrum. ytor som inte kräver konsumtion för att tilltala en bre- gängliga mötesplatser inomhus, likt fritidsgården och dare grupp. ”Grottan” i Vårfrukyrkan. Under hösten 2024 genomfördes två dialogpromena- der med nio ungdomar per tillfälle, rekryterade via Kunskapsskolan och Svenska kyrkans ungdomsverk- samhet. Deltagarna, i åldrarna 12-17 år, leddes till elva specifika platser i Fruängen centrum, där de ombads + grönska, färg + gratis platser ge feedback på vad de tycker om och vad som kan förbättras. Ytterligare enkätsvar från elever på Kun- & sittplatser (inomhus & utomhus) Framtida skapsskolan och Fruängens ungdomsgård komplette- rade dialogen med över 100 extra svar. Fruängen centrum enligt ungdomarna Fruängen centrum är central mötesplats idag + lek- och Fruängen centrum är en central mötesplats för ung- domarna, där de träffas både planerat och spontant, aktivitets- handlar, äter och umgås. Många besöker centrum flera + restauranger & platser gånger i veckan och en del är där dagligen trots att butiker med billigt de bor i andra stadsdelar. De uppskattar centrumets funktion som en social samlingsplats, där möjligheten utbud + mer att träffa vänner och uppleva ett aktivt folkliv är vik- omhändertagna tiga kvaliteter. miljöer 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehåll Bakgrund ...........................................................2 Fruängsgatan .................................................14 Medverkande Metod .................................................................4 Västra torget ....................................................15 Anna Ingels, Stockholms stad Gångtunneln mellan centrum och Anja Linna, Stockholms stad Ungdomarnas användning av Mälarhöjdens idrottsplats .............................16 Robert Gremalm, Stockholms stad centrum idag 6 Parkstråkets mitt .............................................17 Vägen till och från Fruängen centrum ........7 Parken mot Mälarhöjdens idrottsplats Karin Lobo Lundgren, Spacescape Hur används Fruängen centrum idag? .......8 entré ...................................................................18 Vera Esaiasson, Spacescape Hur används Fruängen centrum idag? .......9 Gångtunneln mot Kunskapsskolan .............19 William Öman, Spacescape Busstorget.......................................................20 Ungdomarnas upplevelse av Fruängstorget ..................................................21 centrum idag 10 Torget .................................................................11 Medskick till fortsatt Gångtunneln mot kyrkan ..............................12 planering 22 Parkeringen vid kyrkan ..................................13 Medskick till fortsatt planering ...................23 / 1 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bakgrund Stadsbyggnadskontoret program för Fruängen ska utreda förutsättningar för en omvandling med nya bostäder och arbetsplatser, mer service, plats för en ny skola, en ny bytespunkt för kollektivtrafiken, nya gång- och cykelvägar samt utvecklade offentliga plat- ser. Programmet av stadsbyggnadsnämnden den 9 no- vember 2023. Som en del av programarbetet genomfördes 2021 en digital dialog där syftet var att samla in kunskap om hur stadsdelens torg, grönytor, parker och platser an- vänds idag och hur Fruängen kan utvecklas. Sex av drygt 1400 svarande var under 18 år, varför staden ville öka representationen bland barn och unga och genomföra kompletterande dialogaktiviteter i form av dialogpromenader. Syfte Syftet med promenaderna var att samla in kunskap om hur närboende barn och unga upplever och använ- der Fruängen centrum. Med anledning av att centrum ska utvecklas var det också relevant att fokusera på vad de eventuellt saknar idag och hur området skulle kunna utvecklas på ett sätt som bättre möter deras be- hov. Resultatet från dialogpromenaderna kommer att vara ett kunskapsunderlag i arbetet med detaljplaner i området. Flygfoto av centrum sett österifrån. Gul streckad linje markerar ungefärlig avgränsning för detaljplan för Fruängen centrum. / 2 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Program för Fruängen + ca 270 bostäder Visionsbild. Illustration över förslag på möjlig ny bebyggelse inom det rödmarkerade planområdet. Planering Beslutad Pågående Genomfört + 2000 m2 / 3 lokaler 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Metod Två dialogpromenader genomfördes under hösten år 2024. Ungdomarna rekryterades via Kunskapsskolans hållbarhetsråd och Svenska kyrkans mötesplats för ungdomar. Vid respektive tillfälle deltog nio ungdo- mar i åldrarna 12 - 17 år. Av deltagarna var hälften tje- TVÅ jer och hälften killar. DIALOGPROMENADER Promenadtillfällena inleddes med en presentations- runda och introduktion till arbetet med Fruängen cen- 18 sept - 9 deltagare trums framtida utveckling. Detta följdes av en redan utpekad gåtur med elva hållplatser. Dessa syftade till 17 okt - 9 deltagare att representera olika typer av miljöer aktuella för ut- veckling, där det därmed fanns möjlighet att påverka + 100 enkätsvar framtida innehåll eller utformning. Ungdomarna fick använda dialogverktyget Place- toplan och fick inledningsvis svara på ett antal bak- grundsfrågor om hur de använder centrum idag och hur de oftast tar sig dit. I samma verktyg fick de sedan göra markeringar i en digital karta och beskriva vad som var bra och saker som kan förbättras på respek- tive hållplats. De fick också möjlighet att berätta om sina tankar och den gemensamma diskussionen doku- menterades av Spacescape. Då det var svårt att rekrytera ungdomar till en tredje dialogpromenad skickades enkätsidan ut till Kun- REKRYTERING VIA skapsskolan, Fruängens skola och Fruängens ung- domsgård. 85 svar inkom från elever på Kunskapssko- Svenska kyrkan lan och 15 från Fruängens ungdomsgård. Kunskapsskolan 4 / Fruängens ungdomsgård 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Platserna valdes ut av Stockholms stad för att få in synpunkter på olika typer av miljöer som är aktuella för utveckling. / 5 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ungdomarnas användning av centrum idag 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vägen till och från Fruängen centrum Fördelningen av hur man tar sig till torget speglar upp- Hur tar sig unga till och från Hur vill unga ta sig till och från delningen av var de svarande bor. Ungefär hälften kan centrum? centrum? antas bo i andra stadsdelar och tar sig då till torget med kollektivtrafik. Den andra stora gruppen går och kan förmodas bo i närheten. Ett fåtal tar sig till centr- um på andra sätt. Tendensen är att tjejer går och åker kollektivt i något högre utsträckning än killarna, som även cyklar och kör elsparkcykel, men det rör sig om några enstaka ungdomar och det går därför inte att säga säkert. När det gäller hur man skulle vilja svarar de unga däremot precis likadant. Två tredjedelar är nöjda med sitt sätt att färdas. De som åker buss och tunnelbana är minst nöjda, 4 av 10 hade velat färdas på annat sätt. Hälften av dessa ungdomar vill hellre promenera, vilket skulle kunna tolkas som inte enbart en önskan om att byta färdsätt utan också att faktiskt bo på gångavstånd från centrum. En fjär- dedel av de som går vill hellre ta sig på andra sätt, närmare bestämt med elsparkcykel eller moped. • 51 % åker kollektivt • 34 % vill åka kollektivt Cykel och bil är lågprioriterade färdmedel bland ung- domarna, både i dagsläget och i ett önskescenario. • 42 % går • 39 % vill gå • 3 % cyklar • 4 % vill cykla • 2 % kör elsparkcykel • 6 % vill köra elsparkcykel • 2 % kör moped • 10 % vill köra moped • 1 % åker bil • 2 % vill åka bil UnGdoMarnaS anVändninG aV cenTrUM idaG / 7 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Hur används Fruängen centrum idag? Centrumet är en viktig mötesplats där ungdomarna Hur ofta är du i Fruängen centrum? möts upp, både organiserat och spontant, hänger, handlar och äter. De besöker centrumet flera dagar i veckan, många till och med varje dag, trots att flera av dem inte bor i Fruängen. Ungdomarna värdesätter både sociala och fysiska aspekter av centrumet. Många uppskattar centrumets funktion som mötesplats. Att det är livligt och aktivt med goda möjligheter att träffa folk är viktiga kvaliteter. Öppna och tillgängliga hängplatser uppskattas. Bra platser karaktäriseras enligt ungdomarna av att de är mysiga exempelvis tack vare inslag av blommor och bänkar. Hängplatserna kan dock bli fler. När ungdomarna till- frågas om vad de saknar mer konkret är det konse- kvent sittplatser och grönska som nämns. Av de utpekade platserna tyder resultatet på att de som benämns Torget och Fruängstorget är de mest betydel- sefulla idag. Många nämner även de båda skolgårdar- na. Det är platser som inte tidigare valts ut, sannolikt för att ungdomarna är ganska ensamma om att vistas där, men de tycks utgöra viktiga platser, jämte torget, i deras vardag. UnGdoMarnaS anVändninG aV cenTrUM idaG / 8 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Hur används Fruängen centrum idag? ”Jag bor här” Tjej 16 år ”På väg hem till vänner, på väg till kyrkan, promenad, byta buss” Tjej 16 år ”Biblioteket, mataffär och lokaltrafik” annan 15 år ”Gå mellan bussen och skolan” Kille 14 år ”Handla och går till ungdomsgården” Kille 17 år UnGdoMarnaS anVändninG aV cenTrUM idaG / 9 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ungdomarnas upplevelse av centrum idag 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Torget En samlingsplats som saknar motsvarighet vintertid Bra Torget är rumsligt centralt och därför en naturlig mötes- ”Det är grejen med plats i Fruängen. Utbudet av affärer och restauranger i • Mötesplats övriga delar av centrum bidrar positivt till platsen. Till- torget, man träffar alltid gången till dem kräver dock konsumtion. Ungdomarna • affärer och folk man känner här.” saknar en varm och gratis plats att vara på under vin- restauranger terhalvåret. • oftast mycket folk Folkliv som bidrar både positivt och negativt Torget upplevs öppet, aktivt, ofta fullt av folk och är enligt många av ungdomarna rent generellt en bra plats. Torgets ”roliga karaktärer” beskrivs av några som en av de bästa sakerna med Fruängen centrum. Andra tycker att platsen är otrygg med mycket stök och vill ha fler ordningsvakter. Det upplevs också som skräpigt av många. Förbättringspotentialen ligger i att ge torget en mysigare gestaltning med mer naturmate- rial och grönska. Förbättra • Mjukare utformning • Mer grönska • Fler sittplatser 11 / UnGdoMarnaS UPPleVelSe aV cenTrUM idaG UnGdoMarnasU PPlevelsea vc entrUMi daG/ 1 1 • Väderskydd 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 Gångtunneln mot kyrkan Knyter samman flertalet ungdomsverksamheter Bra Gångtunneln är välanvänd till följd av det kluster av ”Skulle behövas mer verksamheter riktade till just unga som ansluter till • trygg plats med gången. Det finns en uppdelning mellan den kommu- lampor på kvällen.” nala fritidsgården och kyrkans ungdomsverksamhet. • Formell och informell På den tidigare uppges klientelet vara något yngre och mer lokalt, medan kyrkan är knuten till konfirma- övervakning tionsverksamheten och samlar personer från ett större område. • Ungdomsgård och fältassistenter Trygg tack vare formell och informell övervakning Verksamheterna i gången är utåtriktade och bidrar med informell övervakning. Tillsammans med fälta- sisstenter gör det gångtunneln till en trygg plats, trots att belysningen inte har fungerat på länge. Åsikterna går däremot isär huruvida det är en plats man vill vis- tas på. Även här ser man potential i att mjuka upp in- trycket med hjälp av naturliga material såsom trä och växter. Klätterväxten vid entrén nämns som referens. Förbättra • Mer levande material • Bättre belysning • Justera ojämnt mark- underlag 12 / UnGdoMarnaS UPPleVelSe aV cenTrUM idaG 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 Parkeringen vid kyrkan Nyttjas som mopedparkering Parkeringen används av ungdomar som kör moped till kyrkan. I övrigt nyttjar de inte själva ytan men som- Bra liga menar att bilparkeringsplatserna behövs för cen- ”Finns plats för trumbesökare. Enligt ungdomarna uppehåller sig dock • Gratis moped- även missbrukare på parkeringen. moppe oftast.” parkering Praktisk men tråkig Ungdomarna uppskattar att den är gratis och nära kyr- kan. Andra tycker att platsen är grå och steril. När de ombeds nämna alternativa användningsområdena fö- reslås park, fotbollsplan och evenemangsyta. ”Hade varit trevligt med en gräsmatta eller park med bänkar.” Förbättra • Kan bli yta för evenemang, sport eller park etc. 13 / UnGdoMarnaS UPPleVelSe aV cenTrUM idaG UnGdoMarnasU PPlevelsea vc entrUMi daG/ 1 3 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Fruängsgatan Går till och från busshållplats Fruängsgatan används av ungdomarna huvudsakli- ”Jag anser att det ser gen för transport. Här tar de bussar mot Bredäng och Bra Skärholmen. ganska grått och tråkigt • tillgång till buss ut. Att bygga i trä livar Ogästvänlig baksida upp stället mer.” Gatans endimensionella trafikfunktion avspeglas i för- bättringsförslagen. Det är mycket folk som väntar vid busskurerna och dessa saknar sittplatser. Det behövs cykelbanor och fler övergångsställen i närheten av busshållplatserna, över Ellen Keys gata och i höjd med gångtunneln mot Västra torget. Gatan och centrumets parkering upplevs som en grå och oinbjudande baksida som står i stark kontrast till torget framför. Ungdomar- na föreslår att andra husfärger, grönska, en fontän och bänkar skulle liva upp platsen. De resenorerar även om parkeringen, men har olika uppfattning om hur stort be- hovet av parkeringsplatser i centrum är. Förbättra • Fler övergångsställen • cykelbana • större bussplattformar med fler sittplatser 14 / UnGdoMarnaS UPPleVelSe aV cenTrUM idaG • Tillför färg och liv 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 Västra torget Få målpunkter för unga Västra torget är betydligt mindre använt än andra ut- pekade torgplatser i Fruängen. Här finns få verksam- Bra heter som vänder sig till unga. De passerar ytan men ”En McDonalds här, ställen uppehåller sig sällan där. Att platsen består av en enda • restauranger stor yta, utan icke-kommersiella aktiviteter eller sitt- att hänga här, bänkar osv.” platser, gör den oattraktiv för gruppen. • Flexibel yta Stor och outnyttjad yta Den stora öppna platsen gör att torget upplevs tomt och oanvänt. Man vill att möjligheten till torghandel ska finnas kvar men ser potential i att dela in och möblera upp ytan och samtidigt få in fler aktiviter. Ett schack- bräde i marken nämns som ett exempel. Ungdomarna upplever att billiga matställen och butiker saknas i Fruängen och tycker att det här vore en lämplig plats. Förbättra • Möblera upp • snabbmatshak • dela in ytan i mindre rum • Butik som lockar 15 / UnGdoMarnaS UPPleVelSe aV cenTrUM idaG UnGdoMarnasU PPlevelsea vc entrUMi daG/ 1 5 • Skyltning in i centrum 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 Gångtunneln mellan centrum och Mälarhöjdens idrottsplats En effektiv passage Bra Gångtunneln fyller en central funktion som gen pas- ”Trevlig när lamporna är på.” • igenkännbar entré sage till och från centrum. Kopplingen är viktig att bevara även om tunneln skulle tas bort. Det är idag till centrum vanligt att gäng uppehåller sig i eller precis efter gång- en. Ungdomarna tar då i många fall hellre en inofficiell • viktig koppling omväg via Elsa Brändströms gata. Trång gång skapar otrygghet Tunneln är så pass trång att det känns olustigt att pas- sera grupper som hänger däri. Sikten är också mycket begränsad. Ungdomarna beskriver hur de skulle kän- na sig betydligt tryggare om mynningen breddades så att de kunde se vad och vem som väntar på andra sidan. Problemen gäller främst när det är mörkt. Mål- ningen uppskattas och tycks ha gett viss positiv ef- fekt på hur tunneln används, även om de efterfrågar starkare färger. Förbättra • Bättre belysning • låg överblickbarhet • Starkare färger 16 / UnGdoMarnaS UPPleVelSe aV cenTrUM idaG UnGdoMarnasU PPlevelsea vc entrUMi daG/ 1 6 • ersätt koppling 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7 Parkstråkets mitt Passeras utan problem i grupp Ungdomarna passerar utan problem parkstråket i grupp. På egen hand kan de däremot ibland tveka, i Bra synnerhet som tjej. • Mysig promenad ”Det är ganska lugnt här.” Mysigt men befolkas främst • ser årstidsskiftningar av ”skumma” personer • Flera vägval Parkstråket är uppskattat som grönområde. Att det lig- ger lite avsides gör det lugnt och mysigt, men också öde och läskigt. Vid tunneln mot torget sker droghan- del och de som vistas där idag upplevs som skumma. Den lite vilda grönskan förstärker till viss del känslan av en åsidosatt plats. Ungdomarna tror att exempelvis lekytor (gärna platta gungor eller kompisgungor) och bänkbord skulle få andra grupper, såsom barnfamiljer, att vistas där vilket skulle fungera som trygghetsska- pande motvikt till hur och av vilka området används idag. Ljusinstallationerna är ett omtyckt inslag som de gärna ser mer av. Förbättra • Mer mysbelysning • tillför sittplatser • lekplats och gungor 17 / UnGdoMarnaS UPPleVelSe aV cenTrUM idaG 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8 Parken mot Mälarhöjdens idrottsplats entré Förändrad användning efter dödsskjutningen Bra Idrottsplatsen var tidigare en välanvänd hängplats för många av ungdomarna. Sedan en dödsskjutning ”Behövs bättre ingång mot IP.” • används för or- inträffade på träningstid 2023 har många slutat att spontanbesöka den. Idrottsplatsen används däremot ganiserad idrott fortsatt av skolor och föreningar. Innan träden togs ned där ishallen nu står kunde skolorna även orientera och skolor i skogspartiet intill. Den mer vildvuxna grönskan är med andra ord både en styrka och svaghet beroende på perspektiv. Negativa associationer och oinbjudande entré Upplevelsen av platsen har förändrats och gjort den mindre attraktiv som mötesplats. Skoleleverna har dä- remot förslag på hur den fysiska miljön kan förbätt- ras. Idrottsplatsens entré uppfattas inte som så trevlig och närheten till Södertäljevägen både syns och hörs. Klätterställningar, kompisgungor, en mer gestaltad park och upprustning av ytan mellan den nya ishallen Förbättra och Webhallen är önskemål för platsen. • Snygga till entré • tillför lekplats • Plantera fler träd 18 / UnGdoMarnaS UPPleVelSe aV cenTrUM idaG 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 9 Gångtunneln mot Kunskapsskolan En viktig skolväg Gångtunneln är en del av skolvägen för många elever på Kunskapsskolan. Tunneln utgör även ett väder- skydd och skulle därför gärna få kompletteras med ”Fixa till väggarna sittplatser. Majoriteten av tiden är den enbart en öde passage. Undantaget är helgnätter då tunneln enligt och rensa bort Bra ungdomarna i stället är en samlingsplats och full av skräp.” folk. De tycks dock inte själva spendera tid där. • Väderskydd Slitet och sunkigt intryck • smidig koppling Ungdomarna är överens om att gångtunneln är kraf- tigt eftersatt. Det samlas vatten när det regnar och är därtill ofta skräpigt på grund av återvinningscentralen och att folk lämnar glasflaskor efter sig. De framhåller målningen i gångtunneln mot Fruängens skola som ett föregångsexempel och eleverna på Kunskapsskolan erbjuder sig att ställa upp som arbetskraft. Förbättra • rusta upp • Mer färg • Mindre skräp (Åvc) • sittplatser 19 / UnGdoMarnaS UPPleVelSe aV cenTrUM idaG 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 10 Busstorget Ankomstplats från angränsande stadsdelar Bra Många ungdomar som går i skolan eller hänger i ”Super, lätt att ta sig till sin Fruängen bor utanför stadsdelen. Eftersom alla bussar till andra delar av Stockholm avgår från busstorget är buss åt båda hållen. Borde inte • Viktig funktion för det en central plats för dem. förändras något alls.” pendlande elever • enkelt att nå Fult och skräpigt intryck Busstorget upplevs dock inte som särskilt trevligt. För lite belysning, låga estetiska värden, dålig renhållning och lukt från toaletterna nämns som några orsaker. Även här uppges missbrukare uppehålla sig. ”Det är inte så trevligt där och luktar från toaletterna.” Förbättra • Bättre belysning • Mer grönska • Bättre trafikinfo 20 / UnGdoMarnaS UPPleVelSe aV cenTrUM idaG • Bättre renhållning 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 11 Fruängstorget Tunnelbanan och Pris Värt gör torget till en Bra samlingsplats ”Alltså tar ni bort Pris Värt • Pris Värt Torget passeras på väg till och från tunnelbanan och är en vanlig uppsamlingsplats. Här ligger också Pris Värt kommer jag aldrig att förlåta er.” • restauranger som ungdomarna håller mycket högt, inte minst tack vare det unika utbudet, och som de återkommande handlar i. Även restaurangerna är viktiga besöksmål. Kunskapsskolans elever passerar torget och fortsätter norrut via gångvägen jämte spåren. Torgytan behöver fler vistelsekvaliteter Bortsett från verksamheterna lider torget brist på vis- telsekvaliteter såsom växter och mer bekväma bänkar med ryggstöd. Många tycker även Fruängstorget ser fult, ofräscht och slitet ut. Gången vid spåren är smal, skräpig och med ojämnheter där vatten och is samlas som gör den svårframkomlig och hal. Förbättra • Bänkar med ryggstöd • Underhåll på gångväg • Mer växtlighet 21 / UnGdoMarnaS UPPleVelSe aV cenTrUM idaG 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Medskick till fortsatt planering 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Medskick till fortsatt planering Offentliga platser Gator • Uppvärmda platser för att kunna umgås • Gent och anlagt alternativ till tunnel vid Västra torget. även vintertid. • Mer belysning, färg och trivsel i gångtunnlar mot kyrkan • Fler sittplatser och bord. och Kunskapsskolan. • Fler lekplatser att mötas upp på, gärna • Fler övergångsställen längs och tvärs Fruängsgatan. med kompisgungor och klätterställningar. • Bättre cykelbanor på Fruängsgatan. • Mer färg generellt. • Mer belysning, gärna i form av ”mysbe- Bebyggelse lysning”. • Mer träd, växter och naturmaterial på plat- • snabbmatsrestaurang och andra billigare matställen. ser med mycket sten, metall och betong. • normal-butik och andra billigare affärer. • Ytor för idrott. • Bevara Pris Värt. • Bättre renhållning och underhåll. Ökat • Fler gratis lokaler (likt Grottan och ungdomsgården). omhändertagande. • Fler bostäder = fler grannar och kompisar. • Ökad informell övervakning på platser • Mer färgrika fasader. för narkotikahandel och missbruk. MedSKicK Till ForTSaTT PlanerinG / 23 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI X. Kapitelrubrik Rad 2 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Spacescape AB / Östgötagatan 100 / Box 4700 / SE-116 92 Stockholm / Sweden Tel +46 8 452 97 67 / www.spacescape.se / info@spacescape.se 24890-3202 rnD ,91-21-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Utformning av kvartersmark.pdf] FRUÄNGEN C Utformning av kvartersmark 2025-10-20 www.urbio.se 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 2 0 5 12.5 25 50 m A3 1:1000 Översikt Illustrationsplan Fruängstorget TUNNELBANA KV. FÖRKUNNELSEN KV. DIREKTRISEN a Fruängsgången g at KV.DANSÖSEN KV. SERVETRISEN s m ö str KV.BALLERINAN d ä n KV.GUVERNANTEN Br El s a a t a g Fruängsplan y s e KV. X K n e Ell Fruängsgatan N 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Översikt Grönstruktur TECKENFÖRKLARING FASTIGHETSGRÄNS EJ UNDERBYGGD GRÖNYTA Växtbädd 800 mm djup anläggs. Planteras med klätterväxter, buskträd och marktäckande buskar samt med inslag av perenner. GRÖNYTA PÅ BJÄLKLAG Växtbädd minst 600-800 mm djup. Planteras med klätterväxter, buskträd, marktäckande buskar med inslag av perenner. GRÄSYTA PÅ BJÄLKLAG Växtbädd 300 mm djup. Gräsmatta för vistelse och aktivitet. Utgör lågpunkt på bostadsgårdarna i syfte att fördröja dagvatten. BIOTOPTAK Växtbädd 200 mm djup. Planteras med örter och gräs. SEDUMTAK Växtbädd 100 mm djup. Planteras med sedumaarter. Utbredning uppskattas till ca 50-70 % av redovisad takyta. FASADGRÖNSKA Klättrande eller slingrande växter på fasad. FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 3 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Översikt Sociala funktioner TECKENFÖRKLARING FASTIGHETSGRÄNS GEMENSAM TAKTERRASS Plats för möjlighet att sitta flera personer tillsammas. MÖTESPLATS PÅ BOSTADSGÅRD Plats med t ex pergola, grill och möjlighet för flera personer att sitta tillsammans. YTA FÖR LEK Sandlek, stock och sten mm. LÄGE FÖR KOLLEKTIVTRAFIK Entréläge till tunnelbana och busshållplatser. PUBLIKA GÅNGSTRÅK INOM KVARTERSMARK HANDEL/PUBLIK VERKSAMHET Entréer, skyltfönster mm. BOSTÄDER Entréer samt dörrar för komplementsfunktioner. FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 4 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Översikt Dagvattenstrategi TECKENFÖRKLARING FASTIGHETSGRÄNS HÖJDANGIVELSE EJ UNDERBYGGD MARK Möjlig plats för infiltration av dagvatten och/eller dagvattenmagasin. UNDERBYGGD MARK/ BOSTADSGÅRD Fördröjning av dagvatten i planteringsytor. TAK OCH TAKTERRASSER Dagvatten leds till vidare till lägre gårdsnivåer. AVRINNINGSRIKTNING SKYFALLSVÄG FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 5 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensbilder Gårdsmiljöer Exempel på prunkande gårdsmiljöer En grönskande karaktär Bostadsgårdarna har flera vistelseplatser med olika funktioner som lek för mindre barn, samlingsplats med pergola och möblerade platsbildningar i enskildhet. Naturbaserade materialval Artrik vegetation Generös grönska med vildare karaktär väller ut över Stråk och platser utförs med golvytor belagda med Grönskan gestaltas flerskiktad och med artrika bostadsgårdens räcken och blir synligt från torg- och betongplattor eller stenmjöl. Inslag av kant- och kompositioner för att gynna insekter och bidra till gatunivå. Därför anläggs växtbäddar med min. 600 mm rumsskapande element i trä bidrar med karaktär och årstidsvariation och uppplevelsevärden. Bärande och djup, lokalt 800 mm för möjlighet till större träd. funktioner i form av möjlighet till interaktion. blommande arter, gärna inhemska, väljs i första hand. FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 6 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referensbilder Takterrasser och fasadgrönska Sociala takterrasser med ängar och planteringar Ymnig fasadgrönska Taklandskap med vegetation Gemensamma takterrasser utformas med sittplatser och omgivande grönska. Flera av takterrasserna är bullerutsatta och utformas med sittplats som omges av tak och täta väggar på flera sidor. Stor del av taken anläggs med gräs och örter, vilket ger en ängskaraktär. Närmast sittplatserna anläggs planteringsytor med djupare växtbädd där en mer frodig och rumsskapande grönska kan tillskapas. Trivsrelskapande vertikalgrönska Klättrande eller slingrande växter planteras intill fasadpartier som saknar övrig typ av aktivering (typ entréer eller glaspartier). Fasadgrönskan bidrar till en grönare miljö i centrum. Artval och typ av eventuella klätterstöd utreds vidare i nästa skede och anpassas till fasadens beskaffenhet. FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 7 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Översikt Illustrationsplan FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 8 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Orientering Utformning av Kvarteret Dansösen Kvarterets gemensamma bostadsgård är beläget i fin förmiddagssol mellan ett lamellhus i norr och ett högre punkthus i sydväst. Bostadsgården ligger på bjälklag med handel och garage under. Gårdsmiljön utformas med olika rumsligheter med sinsemellan olika funktioner. Här finns exempelvis en möblerad pergolaplats med grill, sandlek och en fixarhörna. I sydöst är en gräsyta för lek och samvaro, som samtisigt möjliggör fördröjning av dagvatten. Uppställningsplats för leverans- och avfallsfordon återfinns längs Elsa Brändströms gata väster om kvarteret. Parkering för rörelsehindrade möjliggörs i det underliggande garaget. Längs kvarterets södra och västra fasad finns förgårdsmark som planteras med marktäckande buskar, buskträd och klätterväxter. Planteringarna ska vara genomsiktilga för att bidra till ökad trygghet. Fasaderna kläs med vertikalgrönska. Förgårdsmarken, som inte är underbyggd, används för att omhänderta takvatten. Sektion A-a, skala 1:200 Illustrationsplan, skala 1:400 Sektion B-b, skala 1:200 FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 9 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Orientering Utformning av Kvarteret Fruängsplan Två punkthus byggs på den mark som i dagsläget är bilparkering. Husen ansluter i söder till Fruängsgatans nivå, i övriga lägen ansluter byggnaderna till de lägre torgnivåerna. I norr utformas byggnaderna med atriumgångar med något överhöjda färdiga golvnivåer för att skyfallsäkra byggnaderna. Det medför att trappsteg och ramper byggs för att ta upp höjdskillnaderna mellan byggnadens golvnivå och anslutande trottoar. Mellan de två punkthusen föreslås en bredare trappa som möjliggör gångflöden och aktiverar platsen i möjligaste mån. En större planteringsyta i slänt mellan byggnaderna gestaltas med marktäckande buskar och större, uppstammade träd. Ytan ges också en utsmyckning i form ljuskonst, en lekfullt utformad belysning som också bidrar till ökad upplevd trygghet på platsen. Gemensamma takterrasser för de boende, både högst upp på taken samt på ytor närmast högdelarna, gestaltas med växtplanteringar och trivsamma vistelseytor. Parkering för rörelsehindrade finns inom kvartersmark i anslutning till vändplan på allmän plats mellan husen. Uppställning av avfallsfordon sker på Fruängsplan öster om kvarteret. Illustrationsplan, skala 1:400 Referensbilder. Ljuskonst i släntplantering. Sektion C-c, skala 1:200 FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 10 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Orientering Utformning av Kvarteret Guvernanten I kvarterets södra del byggs ett punkthus för bostäder och i norra delen behålls befintlig byggnadskropp med handelsverksamhet. Byggnadsdelen däremellan inrymmer forsatt handel och en bostadsgård anläggs ovan denna del. Bjälklaget förutsätts behöva byggas om och dimensioneras då för att ge gårdens grönska goda förutsättningar genom djupare växtbäddar, minst 600 mm djupa, lokalt upp till 800 mm djupa. Bostadsgården utformas med lekmöjligheter, en mer enskilt sittyta i morgonsolen samt en större samlingsyta med pergola och grill. En gräsyta utgör gårdens lågpunkt och möjliggör därmed fördröjning av dagvvatten. Parkering för rörelsehindrade och uppställningsplats för avfallsfordon finns längs Ellen Keys gata. Leveranser till handel sker via Fruängsplan. Sektion D-d skala 1:200 Illustrationsplan, skala 1:400 Sektion E-e, skala 1:200 FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 11 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Orientering Utformning av Kvarteren Direktrisen och Servitrisen KV. DIREKTRISEN KV. SERVITRISEN Kv. Direktrisen Kv. Servitrisen En ny byggnad ersätter befintlig och verksamheter möter Kvarteret ligger dikt an tunnelbanestationen med torg omgivningen i två nivåer. Våningarna ovan planeras för och stråk med verksamhet och handel. I norr angränsar bostäder. Flera av de befintliga verksamheter som idag kvarteret till befintligt bussstation. finns i kvarterer Direktrisen har servering. Längs Elsa Brändström gata bildas en plats med gott solläge, en Bostäder byggs ovan befintliga verksamheter och möjlig yta för t ex uteservering. En planteringsyta ger fastighetsgränsen ligger dikt an byggnaden vilket innebär platsen grönska och skärmar av mot trafiken. att det inte finns möjlighet till någon bostadsgård inom kvarteret. En gemensam takterrass anläggs istället, dels En gemensam takterrass utformas med bullerskyddad med möjlighet till bullerskyddade sittplatser under tak sittplats. Upphöjda planteringar omger terrassen och längs och dels med ytterligare sittplatser omgivna av upphöjda takets kant anläggs ett grönt vegetationstak i form av planteringar. Det övriga taket utformas med vegetation biotoptak med gräs och örter. bestående av gräs och örter. Parkering för rörelsehindrade iordningsställs på Parkering för rörelsehindrade och uppställningsplats för Fruängstorget, även avfallshanteringen sker via avfallsfordon finns längs trottoar norr om kvarteret. Fruängstorget. FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 12 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Orientering Utformning av Kvarteret Förkunnelsen Del av kvarteret Förkunnelsen byggs på med bostäder och en mindre bostadsgård anläggs ovan befintlig byggnadsdel. Gården får en samlingsplats med sittmöjligheter för ett större sällskap och en mindre plats för vistelse mer enskillt. Då gården byggs ovan befintlig byggnad anläggs grönytor med tunnare överbyggnad och planteras med lägre buskar och enstaka buskträd där underliggande konstruktion medger ökad last. Gården utformas även med ytor av äng och biotoptak för att skapa grönska där befintliga förutsättningar inte medger en växtbädd för annan typ av vegetation. Parkering för rörelsehindrade och uppställningsplats för avfallsfordon återfinns norr om kvarteret. FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 13 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Orientering Utformning av Fruängstorget Analys På platsen rör sig idag mycket människor i en rad olika riktningar. Rörelsestråken upplevs snäva och trånga i bredd längs med fasad på centrumbyggnaden närmast Fruängstorget. Entrén till tunnelbanan annonserar sig inte på ett optimalt sätt mot parkeringstorget. Det saknas en plats i bra lokalklimat och i soligt läge för vistelse. Grönt entrétorg Sträckan längs Direktrisen breddas med en dryg meter, vilket gör gångstråket närmast fasad mer spasiöst. Uteserveringarna flyttas ut, skärmtak utökas och nya tillkommande planteringsytor med allmänna sittytor tillfogas. Samtidigt föreslås övergångsstället på Elsa Brändströms gata flyttas söderut för att bättre koppla an till det breddade stråket längs med fasad på Kv Direktrisen. Närmast Tunnelbaneutgången skapas en ny entréplats med ett vackert mönstrat torggolv och nya, överhöjda planteringsytor med sittbara kanter i trä. Växtligheten består av perenner och skira buskträd med genomsiktliga kronverk. De snedställda parkeringsplatserna bibehålls, men flyttas norrut med en dryg meter, alltmedan infartsgatan smalnas av till 5,5 meter och trottoaren längs lastfarets ramp förkortas till 1 meters bredd, vilket gör att den är att betrakta som refug med plats för utåtslående dörrar och snöupplag, snarare än trottoar. Parkeringsfunktioner En ny lastzon för en T-backande 12-meters lastbil förläggs nämast entréplatsen och de två parkeringsplatserna för röresehindrade flyttas därför västerut. Sammanlagt finns med denna lösning totalt 35 parkeringsplatser plus 3 st RHP, vilket är 14 st p-platser färre än i nuläget. Antalet cykelparkeringar bibehålls. FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 14 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FRUÄNGEN C Beräkning grönytefaktor 2025-10-21 FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 15 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI GYF-underlag för Fruängen centrum Grönytefaktorn (GYF) är ett verktyg för att arbeta med biologisk mångfald, klimatanpassning och sociala värden på kvartersmark. I detta underlag redovisas projektets GYF-krav, balansering och karaktärshabitat. För detta projekt gäller följande krav: där kvarteren slagits samman till en gemensam kravställning utifrån ytor som är föremål för ny byggnation. GYF-krav: 0,6 Balansering: 60% Karaktärshabitat • Barrskog – habitat för barrskogsarter (företrädesvis) • Ek och ädellövskog- habitat för eklevande insekter Övrigt: Två karaktärshabitat har angivits men där barrskogsarter ska gynnas företrädesvis. Motiveringen till detta är att planområdet ingår i svaga spridningssamband för båda enligt den spridningsutredning som togs fram för programmet för Fruängen. Samt att det ev kan ge ett bredare urval av arter där blomningssäsongen för respektive art kan spridas över året mm. Beroende av fönstersättning på garaget är det önskvärt med klätterväxter (så väl som belysning av planteringsytan) intill garagets fasad mot det västra torget. Mycket positivt om bjälklagsgårdarnas yttre kant förses med högre grönska som visuellt kan uppfattas från allmän plats och bidra till upplevelsen av ett grönt centrum. Gärna städsegröna växter på platser som har förutsättningar för det (och inte utsätts för stark sol osv) för ett grönt intryck över året. FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 16 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Översikt beräkningområde FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 17 0 5 12.5 25 50 m A3 1:1000 Tot. yta 5341 m2 varav 3153 m2 består, i GYF-sammanhang, av byggnad TECKENFÖRKLARING 64 46.36 46 54 46 52 Sv 48 44 46 52.96 2 44 77.73 50.35 1 Gata 44.97 66.92 64 71.88 Keys Ellen 45.38 49.00 84 44.38 46.04 Fruängens K 47.33 49.12 49.67 48.88 Agnes Lagerstedts G ata 44 yrkogata 46 64 64 44 42.6 42.9 Fruängens Kyrkogata 84 43.8 43.1 43.2 Fruängsgatan 43.62 43.2 Fruän 47.54 44.1 N 44 47 45 48 94 44 45 47 51 47 54 49 54 49 43 54 34 74 94 34 15 54 13 64 45 11 7 45 9 50 3 205 70 1 45 2 5 7 9 51 66 20 53 18 68 55 57 16 59 46 21 23 14 19 4 2 17 1 7 3 5 55 39 57 15 11 25 %5,2 Byggnader och mark som ingår i beräkningen. 4 2 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Översikt Grönstruktur TECKENFÖRKLARING FASTIGHETSGRÄNS EJ UNDERBYGGD VÄXTBÄDD Planteras med klätterväxter, buskträd och marktäckande buskar samt med inslag av perenner. GRÖNYTA PÅ BJÄLKLAG Växtbädd 600-800 mm djup. Planteras med klätterväxter, buskträd, marktäckande buskar med inslag av perenner. GRÄSYTA PÅ BJÄLKLAG Växtbädd 200-600 mm djup. Gräsmatta för vistelse och aktivitet. Utgör lågpunkt på bostadsgårdarna i syfte att fördröja dagvatten. BIOTOPTAK Växtbädd 120-300 mm djup. Planteras med örter och gräs. SEDUMTAK Växtbädd 50-120 mm djup. Planteras med sedumaarter. Utbredning uppskattas till ca 50-70 % av redovisad takyta. FASADGRÖNSKA Klättrande eller slingrande växter på fasad. FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 18 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Redovisning i plan GYF - Västra delen FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 19 EJNILSNOITKENNOK Här visas beräkningarna för grönytefaktorn i planer. Summerade siffror visar totala värdet för hela projektområdet. Planen över området har delats upp på två sidor för tydligare läsbarhet. Grönt tak, växtbäddsdjup 100 mm. 350 kvm totalt för området. (Beräknat 50% utbredning av illustrerad takyta.) Biotoptak, växtbäddsdjup 120-300 mm. Diversitet i fältskiktet på gröna tak. 1230 kvm totalt för området. Bärande träd. 20 st totalt för området. Växtbädd på bjälklag, växtbäddsdjup 600-800 mm. 816 kvm totalt för området. Flerskiktad växtlighet. 500 kvm totalt för området. Blomsterprakt i Nya stora träd. fältskiktet 2 st totalt för 10 kvm totalt för området. området. Grönska på väggar, spaljé och pergola 20 kvm totalt för området. Träd placerade så de ger lövskugga. 10 st totalt för området. Ej underbyggd växtbädd. Växtbädd på bjälklag 200-600 mm. Grönskande förgårdsmark. 134 kvm totalt för området. 175 kvm totalt för området. 174 kvm totalt för området. 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Redovisning i plan GYF - Östra delen FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 20 EJNILSNOITKENNOK Gemensamma takterrasser 424 kvm totalt för området. Synliga gröna tak. 1230 kvm totalt för området. Fruktträd och blommande träd 30 st totalt för området. Buskar med ätliga bär Karaktärsträd, 10 st och frukter. totalt för område 5 kvm totalt för området. Faunadepåer. Nya mellanstora träd (so 3 st totalt för 20-30 cm). området. 10 st totalt för området. Avvattning Nya små träd (so 16-20 hårdgjorda ytor till cm). växtbäddar 291 kvm 40 st totalt för området. Nedan visas beräkningarna för grönytefaktorn totalt för område i planer. Summerade siffror visar totala värdet för hela projektområdet. Planen över området har delats upp på två sidor för tydligare läsbarhet. Pergolor, 2 st totalt Fjärilsrabatt Synliga gröna tak. för området 20 kvm 10 kvm totalt för totalt. området 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Redovisning i sektioner GYF Stora delar av Dansösens fasad kläs med klätterväxter. De upphöjda gårdarnas vegetation tillåts hänga ut och över för att synas från omgivande markplan. FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10-20 21 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Redovisning GRÖNYTEFAKTOR BBiioollooggiisskk mmåånnggffaalldd PPoolllliinneerriinngg LLiivvssmmiilljjööeerr Grönyt ef akt or f ör kvart ersmark - St ockhol ms st ad RReenniinngg//rreegglleerriinngg NNaattuurrlliiggaa aavv vvaatttteenn kkkrreettsslloopppp Detaljplan/Projektnamn/Byggaktör Fruängen C RReegglleerriinngg JJJooorrrdddmmmååånnnssss--- aavv bbuulllleerr bbiillddnniinngg Skede/datum GYF ansvarig Olof Olterman LLuuffttrreenniinngg MMaattfföörrssöörrjjnniinngg GYF krav 0,6 Kvarterets/fastighetens yta SSkkyydddd mmoott FFyyssiisskk hhäällssaa eexxttrreemmvvääddeerr 5341 kvm RReegglleerriinngg aavv MMeennttaalltt llookkaallkklliimmaatteett vväällbbeeffiinnnnaannddee YTA ANTAL AREA FAKTOR BERÄKNAD AREA EKOSYSTEMTJÄNSTER KKuullttuurraarrvv ooccchhh KKKuuunnsskkaapp oocchh iiddeennttiitteett iinnssppiirraattiioonn SSoocciiaall DELFAKTORER FÖR GRÖNSKA iinntteerraakkttiioonn Bevarad naturmark - 0 1,6 0 Stödj. Kult. Regl. Ej underbyggd växtbädd - 134 1,6 214 Stödj. Regl. Växtbädd på bjälklag >800 mm djup - 0 1,5 0 Stödj. Regl. Växtbädd på bjälklag 600-800 mm djup - 816 0,4 326,4 Stödj. Regl. Växtbädd på bjälklag 200-600 mm djup - 175 0,2 35 Stödj. Regl. Källa ikoner för ekosystemtjänster: Grönt tak med >600 mm djup växtbädd - 0 1,0 0 Stödj. Kult. Regl. The New Division/Boverket Grönt tak med 300-600 mm djup växtbädd - 0 0,4 0 Stödj. Kult. Regl. Grönt tak med 120-300 mm djup växtbädd - 1230 0,3 369 Stödj. Kult. Regl. Grönt tak med 50 - 120 mm djup växtbädd - 500 0,1 50 Kult. Regl. Gröna väggar med växtsubstrat - 0 0,7 0 Kult. Regl. YTA ANTAL AREA FAKTOR BERÄKNAD AREA EKOSYSTEMTJÄNSTER Växtbädd balkonger - 0 0,3 0 Kult. DELFAKTORER FÖR VATTEN TILLÄGGSFAKTORER FÖR GRÖNSKA Vattenytor i dammar, bäckar och diken - 0 1,0 0 Stödj. Kult. Regl. Fältskikt Öppna hårdgjorda ytor - 0 0,3 0 Stödj. Regl. Diversitet i fältskiktet - 0 0,5 0 Stödj. Kult. Regl. Halvöppna hårdgjorda ytor - 154 0,2 31 Stödj. Regl. Diversitet på gröna tak >120 mm - 1097 0,3 329 Stödj. Kult. Regl. Hårdgjorda ytor med fogar - 168 0,05 8 Stödj. Regl. Arturval från karaktärshabitat - 0 0,5 0 Stödj. Kult. Täta ytor - 0 0,0 0 Fjärilsrabatt - 10 1,0 10 Stödj. Kult. Regl. TILLÄGGSFAKTORER FÖR VATTEN Biodiversitet buskskikt Biodiversitet vatten Buskar generellt - 900 0,3 270 Stödj. Kult. Regl. Bärande buskar - 100 0,4 40 Stödj. Kult. Regl. Biologiskt tillgängliga permanenta vattenytor - 0 4,0 0 Stödj. Kult. Regl. Vegetationsytor med tillfälligt kvardröjande Stödj. Kult. Regl. Biodiversitet trädskikt vatten - 0 2,0 0 Befintligt träd 0 0 3,2 0 Stödj. Kult. Regl. Förd. av dagvatten från hårdgjorda ytor i dammar Stödj. Regl. Nya stora träd (stam >30 cm) 2 50 2,8 140 Stödj. Kult. Regl. och fuktstråk - 0 0,2 0 Nya mellanstora träd (stam 20-30 cm) 10 250 1,9 475 Stödj. Kult. Regl. Avvattning av hårdgjorda ytor till växtbäddar - 291 0,2 58 Stödj. Regl. Nya små träd (stam 16-20 cm) 40 1000 1,4 1400 Stödj. Kult. Regl. Rekreativa värden Karaktärsträd 10 250 3,0 750 Stödj. Kult. Vattenspeglar - 0 0,5 0 Kult. Bärande träd 20 500 0,4 200 Stödj. Kult. Regl. Fontäner, cirkulationsanläggning o.dyl. 0 0 1,0 0 Kult. Regl. Biodiversitet vertikal grönska Reglering av lokalklimat/vatten Stödj. Kult. Regl. Vattensamlingar i damm o.dyl. - 0 0,5 0 Regl. Grönska på väggar, murar, spaljéer, pergola m.m. - 20 0,5 10 Uppsamling av regnvatten för bevattning - 0 0,1 0 Regl. Biologiska och rekreativa gestaltningselement Förd. av dagvatten från hårdgjorda ytor i magasi - 0 0,1 0 Regl. Holkar, bikupor, faunadepåer m.m. 3 15 1,0 15 Stödj. Kult. Habitatstärkande livsmiljöer 0 2,0 0 Stödj. Kult. Rekre ativ a värde n ( y p Total summa (eko-effektiv yta): 5354 skola/förskola) - 88 1,2 106 Kult. Kvarterets/fastighetens yta: 5341 Odlingsytor - 0 0,7 0 Stödj. Kult. Regl. Uppnådd GYF- f akt or: 1, 00 Balkonger, takterrasser och växthus för odling - 0 0,5 0 Stödj. Kult. Regl. Gemensamma takterasser - 424 0,2 85 Kult. Synliga gröna tak - 1230 0,05 62 Kult. Grönskande förgårdsmark - 174 0,3 52 Kult. Pergolor o.dyl. - 20 0,3 6 Kult. Regl. Bal ansräkni ng Uppnått Max Uppnådd antal antal procentsats Blomsterprakt i fältskiktet - 10 0,2 2 Kult. Regl. Buskar med ätliga bär och frukter - 5 0,2 1 Stödj. Kult. Stödjande ekosystemtjänster 31 47 66% Fruktträd och blommande träd 30 750 0,2 150 Stödj. Kult. Kulturella ekosystemtjänster 29 45 64% Reglerande ekosystemtjänster 30 41 73% Reglering av lokalklimat Träd placerade så att de ger lövskugga 10 250 0,4 100 Kult. Regl. Pergolor, lövgångar mm som ger lövskugga - 20 0,5 10 Kult. Regl. Flerskiktad växtlighet - 500 0,1 50 Regl. FRUÄNGEN C UTFORMNING AV KVARTERSMARK OCH GYF Urbio, 2025-10- 20 22 24890-3202 rnD ,02-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Trafikutredning kvartersmark.pdf] Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 1 (33) Trafikutredning kvartersmark Fruängens centrum Fruängen, Stockholms stad 2025-11-21 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 2 (33) Beställare: Niam Fastigheter AB Beställarens projektnummer: 832-5002 Konsultbolag: Structor Mark Stockholm AB Uppdragsnamn: Fruängen C trafikutredning Uppdragsnummer: 4571 Datum: 2025-11-21 Uppdragsledare: Ellen Fredholm Utredare: Sabine Saracco Granskare: Mats Ohlson Status: Slutlig handling STRUCTOR MARK STOCKHOLM AB Solnavägen 4, 113 65 Stockholm Telefon: +46 8-545 556 30 www.structor.se, Instagram, Facebook, LinkedIn Organisationsnummer: 556624 - 6855 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 3 (33) Sammanfattning I Fruängens centrum i Stockholm planerar Niam Fastigheter AB en upprustning och förtätning. Projektet omfattar cirka 290 nya bostäder, 500 kvm tillkommande lokaler samt utveckling av befintliga centrumverksamheter. För att möjliggöra detta tas en ny detaljplan fram. Structor Mark Stockholm AB har utrett trafikens förutsättningar inom kvartersmark, med fokus på gång-, cykel-, kollektiv- och biltrafik, samt angöring, parkering, sophantering och mobilitetsåtgärder. Det lägesbaserade parkeringstalet har identifierats av Stockholms stad till 0,43 bilparkeringsplatser per lägenhet. Efter att hänsyn är tagen till lägenhetsstorlekar innebär det ett behov om 104 parkeringsplatser. Parkering för boende planeras till ett mobilitetshus som utreds inom ett separat projekt. Cykelparkering för boende planeras med ca 600 platser fördelat i bostadshusen. Planerad bebyggelse innebär att befintlig markparkering vid Fruängsplan utgår. Den ersätts delvis med parkering i garage. Besöksparkering för centrum planeras delvis till befintliga ytor och delvis till det nya garaget. Totalt ryms 114 parkeringsplatser för centrumverksamhet inom förslaget. Detta att jämföra med befintligt antal om 147 platser. Beläggningsstudier har visat att det finns en viss överkapacitet på befintliga parkeringsytor vilket tyder på att den föreslagna utvecklingen av centrum klarar av besöksparkeringsbehovet för bilar. Cykelparkering vid centrum planeras till allmän platsmark med ca 280 platser vilket är en ökning med ca 70 platser jämfört med idag. Befintliga kopplingar mellan kringliggande gatunät som delvis är på en högre nivå än centrums torgytor bibehålls. Två nya kopplingar för gående tillskapas dels mot Fruängsgatan dels mot Ellen Keys gata. STRUCTOR MARK STOCKHOLM AB Solnavägen 4, 113 65 Stockholm Telefon: +46 8-545 556 30 www.structor.se, Instagram, Facebook, LinkedIn Organisationsnummer: 556624 - 6855 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 4 (33) Innehåll 1. Inledning ................................................................................................................................... 5 1.1. Uppdraget ........................................................................................................................... 5 1.2. Förutsättningar ................................................................................................................... 5 2. Nuläge ....................................................................................................................................... 7 2.1. Gång- och cykel ................................................................................................................. 7 2.2. Kollektivtrafik ...................................................................................................................... 9 2.3. Angöring och leveranser .................................................................................................... 9 2.4. Parkering motorfordon ...................................................................................................... 14 2.5. Motorfordonstrafik ............................................................................................................ 21 3. Förslag .................................................................................................................................... 22 3.1. Gång- och cykel ............................................................................................................... 22 3.2. Angöring – leveranser och sophantering ......................................................................... 23 4. Parkeringstal .......................................................................................................................... 26 4.1. Parkering - motorfordon ................................................................................................... 26 4.2. Cykelparkering ................................................................................................................. 28 5. Mobilitetsåtgärder ................................................................................................................. 30 5.1. Stockholms stads förslag på åtgärder .............................................................................. 30 6. Mobilitet i Fruängen Centrum .............................................................................................. 32 6.1. Mobilitetsåtgärder och planerat genomförande................................................................ 32 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 5 (33) 1. INLEDNING I Fruängen Centrum, Stockholms stad, planerar fastighetsägaren Niam fastigheter AB för upprustning och nybyggnation. Bland annat planeras cirka 500 kvm tillkommande verksamheter/lokaler och cirka 290 lägenheter. Samtidigt ser Stockholms stad över kringliggande vägnät. För att möjliggöra denna förändring krävs att en ny detaljplan tas fram. Fruängen Centrum Figur 1 Översikt 1.1. Uppdraget Structor Mark Stockholm AB har fått i uppdrag att ta fram en trafikutredning som underlag för den nya detaljplanen. Trafikutredningen ska redovisa hur trafiken inom centrumområdet påverkas och hur den är tänkt att fungera utifrån planerad förändring. Framför allt utifrån följande funktioner: gångtrafik, cykeltrafik, kollektivtrafik, motorfordonstrafik, angöring, parkering och avfallshantering. Trafikutredningen ska även redogöra för mobilitetsåtgärder. Denna trafikutredning omfattar kvartersmark. Trafikfrågor som rör allmän platsmark presenteras i en separat trafikutredning utförd av Sweco. 1.2. Förutsättningar På grund av att befintlig stombuss trafikerar Fruängsgatan är en förutsättning identifierad av Exploateringskontoret att angöring i angöringsfickor inte är möjligt längs denna gata. För parkeringstal och utformning följs Stockholms stads gällande riktlinjer och styrande dokument. Utredningen avgränsas geografiskt till området kring centrum, nedan figur 2. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 6 (33) Det lägesbaserade parkeringstalet har identifierats av Stockholms stad till 0,43 bilparkeringsplatser per lägenhet. Det lägesbaserade parkeringstalet baseras på exploateringskontorets värdering för tre parametrar utifrån en femgradig skala från A (lägst) till E (högst). De tre parametrarna med värdering inom parentes är: • Närhet till kollektivtrafik (B) • Avstånd till city (C) • Tillgänglighet till lokal handel (C) 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 7 (33) 2. NULÄGE Fruängens Centrum är uppbyggt i två nivåer. En övre del i norr och en nedre del i söder. Gång- och cykelbanor kopplar till största del an till centrum genom tunnlar och trappor. Centralt inom utredningsområdet finns Fruängens tunnelbanestation. Centrumet avgränsas i huvudsak av gatorna: Elsa Brändströms gata, Fruängsgatan och Ellen Keys gata. Det finns idag flertalet butiker, restauranger och verksamheter i centrum. Leveranser och sophantering för dessa sker i huvudsak dels via garage i den norra delen, dels via Fruängsplan och parkeringsytan i den södra delen. Figur 2: Nuläge översikt 2.1. Gång- och cykel Inom centrumområdet finns gångytor på torgytorna kring befintliga verksamheter. Kopplingarna mellan den nedre delen av centrum och kringliggande gator sker i huvudsak via tunnlar och trappor. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 8 (33) Figur 3 Trappa från Elsa Brändströms gata tv, ramp från Fruängsgatan th Det finns dock två möjliga tillgängliga kopplingar. Dels i söder vid Fruängsplan dels via bussterminalen. I öster finns en gångtunnel under Ellen Keys gata och under en befintlig byggnad. Även öster om tunneln finns viss centrumverksamhet och en parkeringsyta. Den övre delen av centrum nås tillgängligt i plan via Elsa Brändströms gata. Befintliga kopplingar, framförallt tillgängliga kopplingar, mellan centrum och kringliggande gator bör bevaras och om möjligt kompletteras. Vid platsbesök observerades majoriteten av bussresenärerna gena från busshållplatsen på Fruängsgatans södra sida till tunnelbanestationen tvärs Fruängsgatan. Fruängsgatan är utpekad som ett huvudcykelstråk i Stockholms stads cykelplan. Cykelbanor saknas idag. Längs gatorna som angränsar utredningsområdet är cyklister hänvisade till cykling i blandtrafik i körbanan. I väster och söder ansluter gång- och cykelvägar i parkstråk via tunnlar under Elsa Brändströms gata och Fruängsgatan. Framförallt är tunneln under Elsa Brändströms gata mycket smal. Figur 4 Gång- och cykeltunnel under Elsa Brändströms gata tv, Fruängsgatan th 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 9 (33) Det finns cykelparkeringar vid flera platser kring centrum. Vid platsbesök i augusti 2024 observerades att befintliga cykelparkeringar var fullbelagda, framförallt yta C5 i nedan bild, och att ytterligare behov finns eftersom det även stod cyklar utanför parkeringarna. Idag finns totalt 207 cykelparkeringsplatser vilket ger cirka 12 cykelparkeringar/1000 kvm BTA centrumverksamheter (kvm BTA avser verksamheter inom utredningsområdet). Figur 5. Placering av cykelparkeringsplatser i området. 2.2. Kollektivtrafik Fruängens centrum ligger i ett mycket kollektivtrafiknära läge med direkt anslutning till tunnelbanans röda linje samt en bussterminal vid Ellen Keys gata som trafikeras av linjerna: 144, 192, 703, 704, 707, 792 och 907. På Fruängsgatan finns också en busshållplats som trafikeras av stombusslinje 173 och busslinje 163. Tunnelbanan har två entréer. En mot den nedre delen av centrum och en mot den övre. Turtätheten är hög, under dagtid avgår en tunnelbana cirka var 10:e minut och oftare under rusningstid. Att resa mellan Fruängen och T-centralen tar cirka 18 minuter. 2.3. Angöring och leveranser Under februari 2025 genomfördes platsbesök i Fruängen centrum som innefattade dialog med samtliga verksamheter kopplat till deras leveransbehov. Frågor ställdes kring antal och lokalisering av leveranser. Ett fåtal verksamheter hade dock inte möjlighet att besvara frågorna. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 10 (33) Angöring till befintliga verksamheter sker vid flera platser runtomkring och i centrum enligt kartbild nedan. Kartbilden visar antal leveranser per vecka och angöringsplats. Notera att ett leveransfordon sannolikt har fler verksamheter det levererar varor till. Det innebär att ett och samma leveransfordon kan ha inkluderats flera gånger i sammanställningen eftersom den baseras på svar från respektive verksamhet. Utifrån sammanställningen går det att konstatera att flest leveranser sker från Fruängsplan och Fruängstorget. Majoriteten av verksamheterna får sina leveranser på förmiddagen, från tidig morgon fram till lunch. Vissa verksamheter får leveranser utspritt under hela dygnet. Figur 6 Befintliga leveranser DIREKTRISEN Verksamheter med entré norrut mot den övre delen angörs på Fruängstorget, via Elsa Brändströms gata. Reglerad lastplats saknas varför leveranser och sopbilar stannar i gatan eller på lediga parkeringsplatser. Större fordon backvänder sedan på Fruängstorget för att kunna köra ut igen på Elsa Brändströms gata. På platsbesök har det även noterats att lastbilar backar in på Fruängstorget från Elsa Brändströms gata. I fastighetens västra ände ligger en restaurang. Den har två angöringspunkter: dels från Fruängstorget, där varutransporter sker och sedan förs invändigt en våning ner i byggnaden, dels från den nedre delen av fastigheten. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 11 (33) Från den nedre delen töms fettavskiljaren, troligen genom att lastbilen kör upp på torgytan via Fruängsplan. Verksamheterna i Direktrisen 1 på Fruängstorget mottar cirka 60 leveranser per vecka. Verksamheterna med entré söderut mot den nedre delen angörs i huvudsak via garaget (fri höjd 2,8 meter) norr om Fruängstorget och lastkajer i butikernas bakutrymmen. Till garaget ankommer cirka 25 leveranser per vecka fördelat till Hemköp och Systembolaget. Figur 7Garage norr om centrum BALLERINAN Leveransfordon till verksamheterna i fastigheten Ballerinan 1 angör via lastplatserna längs fastighetens södra sida, det är butikernas baksida, alternativt via torgytan. Verksamheterna mottar cirka 90 leveranser per vecka. Troligtvis levererar ankommande fordon till flera verksamheter samtidigt. Flera av verksamheterna får leveranser via mindre budbilar. Här finns även två soprum på byggnadens södra sida. Både sopbil och 12 meters lastbil kan angöra längs sträckan. Fordonen kör in via Fruängsplan. Vid platsbesök noterades sopbil köra upp över torgytor och backa in längs sträckan. Vid platsbesök observerades även minibuss köra in sydväst om fastigheten in på torgytan för att angöra på gången mellan Ballerinan och Direktrisen. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 12 (33) Figur 8. Angöring söder om "Ballerinan". DANSÖSEN 1 Till Dansösen ankommer få leveranser, frekvensen uppgår till cirka 1 per månad. Fastigheten angörs antagningsvis via lastplatsen söder om Ballerinan 1. Därifrån dras förmodligen varor in i butikernas framsida. Sopor dras förmodligen samma väg. Eventuellt kör fordon in på torgytan för att angöra till fastigheten och verksamheter med entré på det nedre planet. Dansösen angörs även från Elsa Brändströms gata, där till exempel sophämtning sker. SERVITRISEN 1 Fastigheten angörs via lastplatsen norr om fastigheten på bussterminalens södra del. Två normallastbilar (Lbn, 12 meter) ryms samtidigt. Totalt mottar verksamheterna vars leveranser nyttjar dessa platser cirka 3 leveranser per vecka. Det är i huvudsak två intilliggande verksamheter längs med västra sidan av busstorget. Figur 9. Lastplats vid bussterminalen. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 13 (33) GUVERNANTEN 1 Fastigheten angörs via ett lastfar som nås från Fruängsplan. Leveranser (Lbn, 12 m normallastbil) och sopbil backar upp över gångbanan och backar in i lastfaret. Längre lastbilar kan ibland blockera både gångbana och infart till Fruängsplan/parkeringen. Totalt mottar verksamheterna i Guvernanten 1 cirka 20 leveranser per vecka, cirka 3–4 per dag (förutom söndagar). Figur 8 Angöring Coop lastfar. FÖRKUNNELSEN 3 Fastigheten angörs via parkeringsytan öster om fastigheten. Reglerad lastplats saknas, vid platsbesök har lastbilar observerats längs kantstensparkering på den norra sidan. Utifrån samtal med verksamheter i Förkunnelsen 3 kan det förekomma att leveransbilar kör upp på torgytan intill kantstensparkeringen för att kunna angöra närmare entréerna i gångtunneln. Totalt mottar verksamheterna vars leveransfordon angör här cirka 20 leveranser per vecka. Torghandel På torgytan direkt söder om tunnelbaneentrén finns torghandel. Skåpbil används för leveranser till torghandel, fordonen står ofta parkerade precis intill torghandeln under dagen. Dessa kör via Fruängsplan in på torgytan för att angöra. Grillkiosk på Fruängsplan Angöring sker via reglerad lastplats väster om verksamheten. 2.3.1. Sophämtning Under platsbesöket ställdes även frågor till verksamheterna kopplat till sophämtningsbehov och dess hantering. Utifrån detta kunde miljörum kartläggas samt vilka verksamheter som använder respektive miljörum. Frekvensen av soplämning skiljer sig i stor utsträckning mellan verksamheter där vissa gör detta dagligen, medan vissa gör det några gånger i veckan. Hur ofta soprummen töms kunde inte redogöras av 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 14 (33) verksamheterna. Ungefärlig placering av miljörum för verksamheters sophantering är illustrerat i figur 6. 2.4. Parkering motorfordon Parkering för besökare till centrum sker idag framför allt vid fyra platser: Fruängstorget 50 platser, Fruängsplan på två ytor 40 respektive 8 platsersamt 3 RHP och i öster vid Fastigheten Förkunnelsen 3, 46 platser. Totalt 147 parkeringsplatser. Del av parkeringsytan på Fruängstorget ägs av Niam Fastigheter AB och del av ytan, 18 platser, ägs av två bostadsrättsföreningar. Ytan som ägs av bostadsrättsföreningarna hyrs av Niam Fastigheter AB och hela parkeringsytan på Fruängstorget utgör besöksparkering till centrum. Figur 9Befintlig parkering Regleringen på de fyra parkeringarna är olika former av korttidsparkering enligt nedan:  48 platser, Fruängstorget Avgiftsfritt 1 timme därefter avgift  40 platser, Fruängsplan P-skiva 2 timmar, 9-18 (9-16)  8 platser, Fruängsplan P-skiva 30 min, 9-18 (9-16)  46 platser, Fruängens Kyrkogata P-skiva 2 och 4 timmar, 9-18 (9-16) 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 15 (33) Vardagar kl. 18-9, lördagar kl. 16-9 och söndagar är det fri parkering på Fruängsplan och vid Förkunnelsen. Parkeringsplatserna antas då samnyttjas av boende i närområdet. De två RH-platserna på Fruängstorget har avgiftsfri parkering i tre timmar. De tre RH- platserna vid Fruängsplan samt RHP vid Förkunnelsen har ingen reglering. Inom utredningsområdet finns även en yta med 25 st förhyrda platser för boende och verksamheter i Dansösen 1. 2.4.1. Beläggning vid bilparkeringar Under hösten 2021 genomfördes en beläggningsstudie av samtliga parkeringsplatser i Fruängen. Studien genomfördes inom ramarna för det planprogram som Stockholms stad tagit fram för hela Fruängen. Studien visar att parkeringsplatserna vid Fruängstorget, Fruängens kyrkogata och Fruängsplan har som högst beläggning under vardag lunch. Samtidigt konstateras en viss överkapacitet övrig tid på vardagar och framförallt nattetid. Figur 10 Beläggning från inventering år 2021 Plats Vardag lunch Söndag kväll Fruängstorget 92% 6% Fruängens Kyrkogata 88% 49% Fruängsplan 98% 51% Inom ramarna för föreliggande trafikutredning genomfördes i februari 2025 en beläggningsstudie av parkeringsytorna i Fruängen Centrum, ytorna framgår av Figur 9. Platsbesök genomfördes under tre vardagar (tidig morgon, lunch och kväll/eftermiddag) samt en helg (lunch och eftermiddag).1 Vid platsbesöken kontrollerades beläggningen (antalet parkerade fordon) på varje parkeringsyta. Resultatet redovisas nedan. Fruängsplan Vid Fruängsplan var beläggningen som högst vid lördag lunch (kl. 12:00). Parkeringen är generellt sett högst belagd vid lunchtid, även under vardagar. Övrig tid fanns en viss överkapacitet. Fordon parkerade även på de reglerade lastplatserna (röd markering), vilket inte är tillåtet. Lastplatserna används även för hämtning och lämning i förhållandevis stor utsträckning, framför allt under rusningstid (vardag kl 18) vilket inte heller är tillåtet. Lägst beläggning var under tidiga mornar, vilket tyder på att ytan sannolikt inte används som boendeparkering under natten i någon större utsträckning. För att undersöka nyttjandet av parkering över en längre tidsperiod genomfördes även en analys av parkerade fordon under en längre sammanhängande tid. Resultaten från inventeringen vid Fruängsplan visade att ett fåtal fordon stod parkerade i en längre 1Tisdag18,onsdag19,torsdag20 ochfredag21 februari 2025 där torsdag och fredagsmätningen utgör ett dygn. Helg lördag 15 februari 2025. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 16 (33) sammanhängande tid. Det var främst på den större parkeringsytan vid Fruängsplan som nyttjades av fordon under flertalet timmar. På denna parkering stod 14 fordon parkerade minst 6 timmar sammanhängande tid, under de dagar beläggningsstudien genomfördes. Figur 11. Sammanställning av inventerade parkeringsytor vid Fruängsplan. Figur 12. Tabellsammanställning av beläggning vid Fruängsplan. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 17 (33) Fruängstorget Vid Fruängstorget var beläggningen som högst under fredag lunch (kl. 12:00). Utöver detta var parkeringsytan lågt belagd, framför allt under tidiga mornar, vilket tyder på att ytan sannolikt inte används som boendeparkering under natten. Vid platsbesöken noterades att hämtning och lämning sker på körytan mellan parkeringsplatserna (röd markering nedan). Framför allt för att hämta och lämna personer som ska till/från tunnelbanan. Vid Fruängstorget noterades endast ett fåtal fordon stå parkerade över ett längre tidsintervall, totalt noterades 5 fordon stå parkerade längre än 6 timmar. Under lördagens beläggningsräkning noterades 2 fordon stå parkerade under en längre tid, och resterande fordon stod längre tid under vardagar. Figur 13. Sammanställning av inventerade parkeringsytor vid Fruängstorget. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 18 (33) Figur 14. Tabellsammanställning av beläggning vid Fruängstorget. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 19 (33) Förkunnelsen Även för parkeringsytan på Fruängens Kyrkogata öster om Förkunnelsen var lunchperioderna de tidsperioderna med högst beläggning. Även onsdagskväll var beläggningen relativt hög, nära 80%. Utöver detta var parkeringsytan lågt belagd, framför allt under tidiga mornar likt de andra parkeringsytorna, vilket tyder på att ytan sannolikt inte används som boendeparkering under natten i någon större utsträckning. Antalet fordon som stod parkerade längre än 6 timmar uppgick till 7 fordon. Figur 15. Sammanställning av inventerade parkeringsytor vid kvarter Förkunnelsen. Figur 16. Tabellsammanställning av beläggning vid Förkunnelsen. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 20 (33) Beläggning och antal lediga parkeringsplatser Den sammanlagda beläggningen överskrider inte 100% vid något av inventeringstillfällena. Dock upplever många Redan vid ca 80–85 % beläggning att en parkeringsyta är "full" eller åtminstone svår att hitta plats på. Orsaken är att det blir tidskrävande att hitta en ledig plats när bara några få finns kvar, särskilt om man måste köra runt flera varv. Den upplevda "fullbeläggningen" inträffar alltså innan ytan är helt fysisk full (100 %). För att hjälpa förare att hitta en plats vore det därför lämpligt att i det fortsatta arbetet se över möjligheten att sätta upp digitala skyltar som visar var det finns lediga platser. I tabellen nedan har antalet lediga platser vid respektive parkeringsyta sammanställts för varje tidsperiod. Den sammanlagda parkeringsbeläggningen på de tre parkeringsytorna var som högst 79% (21% lediga platser), detta inträffade under en fredag lunch. Vid 7 av 11 inventeringstillfällen understiger den sammanlagda beläggningsgraden 50%. Tabell 1 Antal lediga P-platser Parkeringsyta Morgon 06:00 Lunch 12:00 Em. 16:00 Kväll 18:00 /antal lediga platser Tis Ons Fre Tis Ons Fre Lör Tors Lör Tis Ons Fruängsplan (51 P) 36 26 9 9 7 5 2 8 15 11 16 Fruängstorget (50 P) 43 47 48 25 18 3 30 25 35 36 33 Förkunnelsen (46 P) 37 38 38 19 11 20 37 23 37 29 38 Tot. antal lediga platser 116 111 95 53 36 28 69 56 87 76 87 Andel lediga platser 85% 82% 70% 39% 26% 21% 51% 41% 64% 56% 64% (totalt 147 p) 2.4.2. Befintliga parkeringstal Befintliga verksamheter inom fastigheterna Dansösen 1, Direktrisen 1, Ballerinan 1, Servitrisen 1, Guvernanten 1 och Förkunnelsen 3 är fördelade på totalt cirka 16 800 kvm BTA (antal kvm BTA avser verksamheter inom utredningsområdet). Med 147 st befintliga parkeringsplatser innebär det parkeringstal om 8,7 parkeringsplatser per 1000 kvm BTA verksamheter. Det finns även andra verksamheter i centrum vars BTA inte är inkluderad ovan, exempelvis Kyrkan och andra närliggande verksamheter. Besökare till dessa kan också nyttja parkeringarna i centrum vilket i sin tur påverkar parkeringstalet. Verksamheter i befintlig tunnelbanebyggnad (pressbyrån, grillrestaurang och prisvärt) har inte heller inkluderats i beräkningarna. Besökare/kunder till dessa verksamheter antas dock i första hand vara kollektivtrafikresenärer. Inom fastigheten Dansösen 1 finns även 25 lägenheter. Parkering sker på P-ytan intill som har 25 platser. Några av dessa platser är dock uthyrda till verksamheter, bilpool m.m. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 21 (33) 2.5. Motorfordonstrafik Centrum avgränsas av befintligt gatunät: Fruängsgatan, Elsa Brändströms gata och Ellen Keys gata. Fordonsflödena längs dessa gator bedöms normala för gatutypen, Ellen Keys gata bedöms dock ha något lägre flöde än förväntat. Längs Fruängsgatan vid utredningsområdet, råder parkeringsförbud och högsta tillåtna hastighet är 30 km/timme. År 2017 mättes vardagsdygnsflödet till 5300 fordon (ÅMVD)2. Längs Elsa Brändströms gata vid utredningsområdet, råder parkeringsförbud och högsta tillåtna hastighet är 30km/timme närmst Fruängsgatan och 40 km/timme resterande sträcka. År 2012 mättes vardagsdygnsflödet till 3800 fordon (ÅMVD). Längs Ellen Keys gata vid utredningsområdet, råder stoppförbud och högsta tillåtna hastighet är 30km/timme. År 2012 mättes vardagsdygnsflödet till 700 fordon (ÅMVD) precis norr om bussterminalen. ÅMVD (2012) 700 ÅMVD (2012) 3800 ÅMVD (2017) 5300 ÅMVD (2016) 4300 Figur 17Flödesmätningar (trafikdata Stockholm) 2 ÅMVD är medelvärdet av dygnstrafikflödena i respektive gatusnitt för alla helgfria måndagar-fredagar under respektive år. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 22 (33) 3. FÖRSLAG Detaljplanen innebär att Fruängens centrum förslås förtätas med cirka 290 lägenheter och att delar av centrumverksamheter förnyas/utvecklas. Totalt tillkommer cirka 500 kvm BTA handel/verksamheter. Flera kvarter berörs av utvecklingen. Markparkeringen på Fruängsplan, söder om Ballerinan 1, tas i anspråk för exploatering med två nya punkthus. Den befintliga byggnaden vid Dansösen 1 föreslås ersätts med en ny större byggnad med både bostäder och centrumverksamheter. Guvernanten 1 får en påbyggnad med nya lägenheter liksom Förkunnelsen 3 och västra delen av Direktrisen 1. Markparkeringen föreslås att ersättas delvis med ett garage i kvarteret Dansösen 1. Figur 18 Översikt, föreslagen bebyggelse 3.1. Gång- och cykel Det befintliga gång- och cykelnätet kompletteras med en ny gångkoppling mellan Fruängsgatanoch Fruängsplan mellan de två punkthusen. Den befintliga rampen mellan Fruängsgatan och Fruängsplan, söder om Dansösen 1, bevaras men ges ny utformning. Trappor mellan Elsa Brändströms gata och torgytan/centrum finns kvar men i justerat 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 23 (33) läge.Likaså trappor mellan Ellen Keys gata och torgyta/centrum. Det tillkommer en ny trappförbindelse på östra sidan av Ellen Keys gata mellan gatan och centrumgången. Tre befintliga övergångsställen på Elsa Brändströms gata justeras i läge varav ett ersätts med en genomgående gångbana intill Fruängsvägen och två ersätts i nytt läge för att anpassa sig till föreslaget. De tre befintliga övergångsställena på Fruängsgatan justeras någon meter vardera i läge. Ett övergångsställe tvärs Ellen Keys gata, vid bussterminalen föreslås utgå. Figur 19Förslaget, gång-och cykel 3.2. Angöring – leveranser och sophantering Angöring för leveranser och sophantering föreslås i stort ske likt dagens situation. Dock med några justeringar. Två lastplatser föreslås på Fruängsplan, en på Ellen Keys gata, en på Elsa Brändströms gata och en på Fruängstorget. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 24 (33) Figur 20 Förslaget, leveranser DIREKTRISEN Föreslagen rivning av befintligt hus och ny bebyggelse med bostäder och centrumverksamheter i bottenvåningen. Sophantering från gatan, Elsa Brändströms gata, eller från Fruängstorget. Leveranser sker likt befintlig situation. BALLERINAN Verksamheterna i fastigheten Ballerinan 1 planeras angöras via nya föreslagna lastplatser på Fruängsplan. Lastplatserna kan nås av fordonstyp Lbn (lastbil, 12 meter). Dragvägarna blir längre än med dagens utformning där fordon kan angöra utmed Ballerinans södra fasad. DANSÖSEN 1 Byggnaden på fastigheten föreslås rivas och ersättas med en ny byggnad med en ny verksamhet i det nedre torgplanet och garage i gatuplanet med angöring från Elsa Brändströms gata. Angöring för leveranser och sophantering till den nya verksamheten föreslås till ny lastplats på Elsa Brändströms gata. SERVITRISEN 1 Fastigheten planeras angöras via lastplatserna precis norr om fastigheten på bussterminalens södra del, likt dagens situation. Två lastbilar (Lbn, 12 meter) ryms 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 25 (33) samtidigt. Befintlig byggnad föreslås att rivas och ersättas med en ny bostadsbyggnad med centrumverksamhet i bottenvåningen. Sophantering för Servitrisen 1 föreslås också ske via de befintliga lastplatserna. GUVERNANTEN 1 Verksamheter i befintlig byggnad föreslås angöras via nya lastplatser på Fruängsplan och Ellen Keys gata. Sophantering för tillkommande påbyggnad med bostäder föreslås ske via föreslagen lastplats på Ellen Keys gata. FÖRKUNNELSEN 3 Befintliga verksamheter angörs likt dagens situation via parkeringsytan öster om byggnaden. Även sophantering sker från denna plats. Torghandel Planeras angöras likt dagens situation. Två tillkommande punkthus söder om Ballerinan Sophantering för bostäder i de två punkthusen planeras till lastplatserna på Fruängsplan. Eventuella verksamheter i gatuplan föreslås också angöras via Fruängsplan. Vändytan mellan byggnaderna dimensioneras för minibuss/färdtjänst. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 26 (33) 4. PARKERINGSTAL Stockholms stad använder en flerstegsmetod för att beräkna parkeringstalet vid nyproduktion. Framtagandet av ett slutgiltigt parkeringstal för varje enskilt projekt sker i dialog med byggaktören. Riktlinjerna framgår i dokumentet Riktlinjer för projektspecifika och gröna parkeringstal i Stockholm för bilparkering (2015) samt bilagan med tillämpningsanvisningar. Metoden utgår från ett grundintervall för parkeringsbehov mellan 0,3 – 0,6 platser/lägenhet och därefter sker projektspecifika justeringar på parkeringstalet. Metoden kan sammanfattas enligt nedan: 1. Lägesbaserat parkeringstal bedömt utifrån projektets geografiska läge. 2. Projektspecifikt parkeringstal, anpassning med hänsyn till lägenhetsstorlek. 3. Justering för besöksparkering. 4. Gröna parkeringstal, valfri justering mot genomförande av mobilitetsåtgärder. I steg 4 har byggaktören möjlighet att genomföra mobilitetsåtgärder i syfte att minska behovet för de boende att äga egen bil. I utbyte mot genomförande av mobilitetståtgärder som underlättar hållbart resande så kan ett avdrag av parkeringstalet ske. Beroende på ambitionsnivå på åtgärderna så kan avdraget vara på mellan 10-25%. De tre ambitionsnivåerna är: • Grundläggande nivå (10% avdrag på p-talet) • Medelnivå (15% avdrag på p-talet) • Ambitiös nivå (25% avdrag på p-talet) Redogörelse för de åtgärder som ingår i respektive ambitionsnivå framgår i kapitel 5. För aktuellt projekt har fastighetsägaren Niam AB valt att genomföra mobilitetsåtgärder på medelnivå. Anledningen till medelnivå är framförallt för att det är vad som anses genomförbart i förhållande till de ytor som kan tas i anspråk för genomförande av mobilitetsåtgärder inom befintliga fastighetsgränser. Mobilitetsåtgärder på medelnivå medger en reduktion på parkeringstalet med 15%. 4.1. Parkering - motorfordon Beräkningar har genomförts både för boendeparkering och parkeringsbehov för besöksparkering handel/centrumverksamhet. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 27 (33) Figur 21 Förslaget, parkering 4.1.1. Boendeparkering Stockholms stad har i angränsande projekt beslutat att uppföra ett mobilitetshus. All boendeparkering är därför planerad till mobilitetshuset. RHP ska dock vara möjligt att tillskapa intill respektive bostadshusentré vilket möjliggörs genom: • Direktrisen 1, RHP på Fruängstorget • Dansösen 1, RHP i garaget • Servitrisen 1, RHP norr om fastigheten där det idag är två lastplatser. Detta påverkar längden på lastplatsytan. • Guvernanten 1, RHP på Ellen Keys gata • Förkunnelsen 3, RHP på parkeringsyta på Ellen Keys gata. • Nya punkthusen, RHP intill vändytan mellan punkthusen Behov av antal P-platser för boende har beräknats till 104 parkeringsplatser baserat på medelnivå för mobilitetsåtgärder. Riktlinjen för parkeringsbehov för rörelsehindrade vid nyproduktion är att cirka 5% av parkeringsplatserna ska kunna avsättas för rörelsehindrade. Parkeringsbehovet är baserat på nedan antaganden: • Lägesbaserat P-tal = 0,43 • Mobilitetsnivå medel ger P-tal 0,40 (innebär 15% avdrag) 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 28 (33) • Antal lägenheter 290 st. • Hänsyn är tagen till lägenhetsstorlekar. 4.1.2. Besöksparkering centrum Parkering planeras i huvudsak via tre ytor varav två befintliga i markplan (Fruängstorget och vid Fruängens Kyrkogata) och en ny i garage, kv Dansösen 1. Markparkering på Fruängstorget och parkeringen i garaget på fastigheten Dansösen 1 är inom kvartersmark. Sammanlagt planeras för 114 parkeringsplatser varav 60% på kvartersmark. Med 500 kvm tillkommande BTA för centrumverksamhet innebär det ett parkeringstal om 6,5 parkeringsplatser per 1000 kvm verksamheter. Att jämföra med befintlig situation: 8,7 p-platser/1000 kvm verksamheter. Parkering för rörelsehindrade, RHP, planeras i samtliga parkeringsytor och på Fruängsplan. Dessa platser ingår i det totala antalet p-platser. Det finns även andra verksamheter i centrum vars BTA inte är inkluderad ovan, exempelvis Kyrkan och andra närliggande verksamheter. Besökare till dessa kan också komma att nyttja parkeringarna i centrum, vilket i så fall påverkar efterfrågan och beläggningsgraden. Tabellen nedan beskriver parkeringsbehovet till följd av tillkommande verksamheter och med antal parkeringsplatser som förslaget innebär. Verksamheterna antas dock inte generera någon större mängd tillkommande kunder då en stor andel (50% antaget) av besökarna förväntas vara kunder till befintliga verksamheter. Vid 4 av 11 inventeringstillfällen understiger den sammanlagda beläggningsgraden 50%. Högst efterfrågan är det, likt nuläget, kring lunch på vardag och helg, då den sammanlagda beläggningsgraden uppgår till som mest 95%. Den sammanlagda beläggningen underskrider 100% vid samtliga inventeringstillfällen. Tabell 2 Parkeringsbeläggning med tillkommande verksamheter och antal P enligt förslaget Morgon 06:00 Lunch 12:00 Em 16:00 Kväll 18:00 Parkeringsyta/ antal lediga platser Tis Ons Fre Tis Ons Fre Lör Tors Lör Tis Ons Dansösen (30 P) 24,6 14,8 20,7 -2,0 -3,9 -5,9 -8,9 -3,0 3,9 0,0 4,9 Fruängstorget (38 P) 31,5 35,5 36,4 13,8 6,9 -7,9 18,7 13,8 23,6 24,6 21,7 Förkunnelsen (46 P) 36,4 37,4 37,4 18,7 10,8 19,7 36,4 22,7 36,4 28,6 11,8 Totalt antal lediga platser 92,6 87,7 94,6 30,5 13,8 5,9 46,3 33,5 64,0 53,2 38,4 Andel lediga platser 81% 77% 83% 27% 12% 5% 41% 29% 56% 47% 34% Beläggningsgrad 19% 23% 17% 73% 88% 95% 59% 71% 44% 53% 66% 4.2. Cykelparkering Beräkningar har genomförts både för boendeparkering och parkeringsbehov för besöksparkering handel/centrumverksamhet. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 29 (33) 4.2.1. Boendeparkering, cykel Parkeringstalet för cykel vid nyproduktion är inom ett spann mellan 2,5 – 4 platser per 100 kvm ljus BTA. Baserat på en yta om cirka 26 600 kvm (ljus) BTA ger det ett behov om 588 – 1065 cykelparkeringsplatser. Förslaget innehåller cirka 600 cykelparkeringsplatser för bostäderna. Cykelparkeringarna är placerade utifrån behov i respektive kvarter. De planeras säkra med möjlighet till ramlåsning, delvis med anslutning i markplan och väderskyddade. Cirka 70% av platserna har tillgång via markplan. 4.2.2. Besöksparkering centrum, cykel Centrum planeras omfatta totalt cirka 17 300 kvm BTA verksamheter. I kommunens riktlinjer för cykelparkeringstal anges behovet till 20–30 platser per 1000 kvm för handel. Vilket innebär ett behov om 346 - 519 cykelparkeringsplatser. Majoriteten av dessa bör planeras med väderskydd samt med möjlighet att låsa fast ramen. En del av platserna bör planeras för last/lådcykel. Förslaget innehåller 285 cykelparkeringsplatser för centrum, vilket är cirka 80 platser fler än idag, samtliga på allmänplatsmark. Observationer som gjordes vid platsbesök under sommaren skiljde sig mycket från platsbesöket under vintern, troligtvis till stor del på grund av väderskillnader. Vid platsbehovet under sommaren var cykelparkeringarna fullbelagda och det fanns behov för fler cykelparkeringar. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 30 (33) 5. MOBILITETSÅTGÄRDER Vårt behov av att resa och sättet vi reser på förändras över tid. I samband med coronapandemin förändrades vårt vardagliga resmönster. Fler har fått möjligheten att arbeta på distans vilket minskar det vardagliga resandet till och från arbetsplatser. För de som reser långa sträckor till sin arbetsplats finns nu utökade möjligheter att enbart behöva resa till kontoret enstaka gånger per vecka. Detta förändrade resmönster påverkar också behovet av att äga egen bil. Tillgång till bilpool kan i dessa fall vara mer ekonomiskt för den enskilde individen jämfört att äga egen bil. Vi blir också mer miljö- och hälsomedvetna och hållbara färdmedel som cykel, gång och kollektivtrafik blir alltmer attraktiva. Även transporter inom samhället som stort har förändrats. I samband med att E-handel har blivit allt vanligare så sker färre resor till fysiska butiker och fler beställer på nätet med hemleverans eller leverans till utlämningsställe och paketboxar. Mobilitetstjänster är en viktig del i omställningen mot ett mer hållbart transportsystem och spelar en nyckelroll för att nå klimatmålen på FN-, EU- och nationell nivå. Genom att främja delad mobilitet, elektrifiering och hållbara färdmedel kan utsläppen från transportsektorn minska avsevärt. Mobilitetsåtgärder som bilpooler, mikromobilitet och förbättrad kollektivtrafik bidrar till att minska bilberoendet, öka energieffektiviteten och skapa mer hållbara städer – vilket är centralt för att nå klimatmålen. Med hjälp av mobilitetsåtgärder går det att ta vara på dessa förändringar i resmönster så att behovet av att äga egen bil minskar eller helt utgår. I detta kapitel utforskas vilka åtgärder som är lämpliga och passar för projektet Fruängen Centrum, en kombination av åtgärderna inom Stockholms stads riktlinjer och åtgärder som på ett bra sätt kan komplettera och kompensera för eventuella alternativa lösningar. 5.1. Stockholms stads förslag på åtgärder Stockholms stad erbjuder byggaktörer ett avdrag på parkeringstalet vid nyproduktion i utbyte mot genomförande av särskilda mobilitetsåtgärder som kommunen valt ut. Åtgärderna är därefter uppdelade i olika nivåer: grundläggande nivå, medelnivå och ambitiös nivå. Genomförande av en högre nivå av åtgärder innebär att vardagslivet utan egen bil underlättas i stor mån för de boende och ger därför ett större avdrag på parkeringstalet. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 31 (33) Grundläggande nivå För en grundläggande nivå behöver följande åtgärder, eller likvärdiga åtgärder, genomföras: 1. Informationspaket med kommunikation i tidigt skede där nya resmöjligheter belyses. Fokus på gång, cykel och kollektivtrafik. 2. Cykelparkeringar av god standard enligt stadens handböcker för cykelparkering. 3. Lätt nåbara cykelrum 4. Förbättrade cykelfaciliteter (ex. fast luftpump, automatisk dörröppnare för cykel i cykelrum etcetera) Medelnivå För en medelnivå behöver följande åtgärder, eller likvärdiga åtgärder, genomföras: 1. Tillgång till dedikerade parkeringsplatser för bilpool i området 2. Prova-på-kort på kollektivtrafik – erbjudande under viss tid. 3. Förbättrade cykelfaciliteter (ex reparations- och tvättrum, ladduttag för el-cykel, besöksparkering nära entrén etc.) 4. Cykelpool med bland annat lastcykel, cykelkärra och elcykel Ambitiös nivå För en ambitiös nivå behöver följande åtgärder, eller likvärdiga åtgärder, genomföras: • Bilpool där byggherren ordnar attraktiva parkeringsplatser till bilpoolen och täcker den fasta månadskostnaden för lägenhetsinnehavaren i minst fem år. • Subvention av månadskort för kollektivtrafik. • Erbjudande om personlig resecoach vid inflyttning • Leveransskåp med kyla för mottagande av varor med hemkörning • Attraktivt, tryggt och lätt nåbart cykelrum i markplan För att kunna nå medelnivå behöver samtliga åtgärder i grundläggande nivå genomföras. Möjlighet finns att byta ut de åtgärder som listas ovan mot andra mobilitetsåtgärder som bedöms ha likvärdig effekt. Nedan listas därför ytterligare mobilitetsåtgärder som alternativ till åtgärder som föreslås i kommunens riktlinjer. Redovisning av vilka åtgärder som är planerade för att uppnå medelnivån framgår i kapitel 6 Mobilitet och parkering i Fruängen Centrum. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 32 (33) 6. MOBILITET I FRUÄNGEN CENTRUM 6.1. Mobilitetsåtgärder och planerat genomförande För att uppnå ”medel” i mobilitetsnivån med Stockholms stads förslag på åtgärder behöver följande åtgärder genomföras: 1. Informationspaket med kommunikation i tidigt skede där nya resmöjligheter belyses. Fokus på gång, cykel och kollektivtrafik. 2. Cykelparkeringar av god standard enligt stadens handböcker för cykelparkering. 3. Lätt nåbara cykelrum 4. Förbättrade cykelfaciliteter (ex. fast luftpump, automatisk dörröppnare för cykel i cykelrum etcetera) 5. Tillgång till dedikerade parkeringsplatser för bilpool i området 6. Förbättrade cykelfaciliteter (ex reparations- och tvättrum, ladduttag för el-cykel, besöksparkering nära entrén etc.) 7. Cykelpool med bland annat lastcykel, cykelkärra och elcykel 1) Informationspaket. I samband med försäljning och tillträde får boende informationsblad kring begränsat parkeringsutbud, var cykelrum finns liksom cykelfaciliteter samt information kring cykelpool och bilpool. Byggaktören ansvarar för sammanställning av informationsbladet. Föreningen sköter utskick framöver i tid. Information ges även till verksamma i lokaler. 2, 3, 4 och 7) Cykelparkering för boende Rummen ska vara lättillgängliga. För detta rekommenderas automatiska dörröppnare och cykelrummen är med fördel förlagda på markplan utan nivåskillnader. För ökad trygghet ska cykelrummen vara väl upplysta och lätta att överskåda. Totalt anordnas cirka 245 cykelparkeringar i cykelrum i respektive bostadshus, dessa är försedda med förbättrade cykelfaciliteter. Cykelfaciliteter bör även finnas i mobilitetshuset. 5) Bilpool planeras med sex dedikerade platser till mobilitetshuset. Normalt för beräknande av antal bilpoolsplatser används en faktor 0,02 per lägenhet, dvs 1 bilpoolsbil per 50 lägenheter. För dessa bostäder skulle därmed behovet uppgå till 260/50 = 5,2 alltså sex bilpoolsplatser. 8) Cykelpool För att ytterligare öka attraktiviteten att välja cykel som färdmedel kan cykelpoolen erbjudas med subventionerat medlemskap av byggaktören under viss tid. Medlemskapet är då kopplat till lägenheten. Viktigt är även att cykelpoolen har tillgång till cyklar utöver den vanliga standardcykeln; exempelvis vikcyklar och lastcyklar, gärna med el. Platser för cykelpool föreslås inrymmas i mobilitetshuset. Av ovanstående föreslås ”prova-på” kort till kollektivtrafik samt subvention för månadskort till kollektivtrafik ersättas av alternativ åtgärd. Subventionering av kollektivtrafikkort innebär att boende enbart får ett bidrag till ett kort och behöver stå för resterande kostnad själv vilket ändå inte garanterar att boende faktiskt köper ett kort. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Fruängen C trafikutredning 4571 2025-11-21 s 33 (33) Det blir även, ur administrativ synpunkt, svårt att kontrollera att subventionen faktiskt används till ett kollektivtrafikkort. I stället föreslås alternativ åtgärd ersätta ”prova-på” kort och subventionerat kollektivtrafikkort. Fastighetsnära återvinning bedöms ha likvärdig effekt. 24890-3202 rnD ,12-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Skyfallsutredning.pdf] Skyfallsutredning DP Fruängen Centrum stockholm.se Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdragsnr: (Ramboll): 1320070360 Skyfallsutredning DP Fruängen Ordernummer: 3183025628 Centrum Daterad: 2025-12-03 Reviderad: Handläggare: Carl Edström Granskad av: Robert Elfving RAPPORT SKYFALLSUTREDNING DP FRUÄNGEN CENTRUM KONSULT/KONTAKT Ramboll Water Krukmakargatan 21 118 51, Stockholm 010-615 60 00 Org. nr 556133-0506 Ramboll.se ÖVRIGA KONTAKTPERSONER Mats Vernersson, mats.vernersson@ramboll.se BESTÄLLANDE FÖRVALTNING/KONTAKT Exploateringskontoret Hanna Carls 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Skyfallsutredning DP Fruängen Centrum 3 (27) Sammanfattning Ramboll Sweden AB har fått i uppdrag av Stockholms stads exploateringskontor att utreda översvämningsrisken vid skyfall för ett förslag till ny detaljplan för Fruängen centrum. Utredningen ämnar till att bedöma planens konsekvenser, att se till att den nya anläggningen inte utsätts för översvämningsrisk, samt att säkerställa att risken för översvämning vid befintlig bebyggelse inte ökar i förhållande till befintligt scenario. För analys av översvämningsrisk användes en hydrodynamisk ytavrinningsmodell i MIKE +, baserad på Stockholms stads skyfallsmodell. Två scenarion har utretts, befintlig situation samt framtida situation med åtgärder. För framtida scenario med åtgärder uppdaterades modellen med höjder för ny bebyggelse och nedsänkta skyfallsytor. I de utförda skyfallssimuleringarna har ett CDS-regn (Chicago Design Storm) med återkomsttiden 100 år med klimatfaktor 1,4 belastat modellen. Det studerade 100-årsregnet med klimatfaktor 1,4 avser ett CDS-regn enligt regnsstatistik för ”Stockholmsregn”, varaktighet på 6 timmar, tidssteg på 5 min och ett centralt block om 5 min. Totalt uppgår regnets volym till 84,4 mm Vid befintlig situation beräknas maximala vattennivåer inom planområdet till mellan +42,4 och +42,3. Vid framtida situation med åtgärder beräknas vattennivåer till mellan +42,4 och +42,25. Planerade skyfallsytor och förändringar av markhöjder inom planområdet beräknas generellt sänka vattennivåerna något jämfört med den nuvarande situationen, utan att påverka områden utanför planområdet. Ny bebyggelse bedöms därför inte orsaka skada på befintlig bebyggelse vid en översvämning från ett 100-årsregn. Inom planområdet finns det en befintlig skyfallsproblematik som inte bedöms kunna byggas bort, åtminstone inte utan kostsamma lösningar samt en mycket stor ombyggnation av centrum som inte bedöms vara hållbart eller realistiskt för projektet. För att ny bebyggelse därför inte ska ta skada vid en översvämning rekommenderas att entréer och färdig golvnivå anläggs med en marginal på 10 cm ovan beräknad maximal vattennivå, samt att det i planbestämmelse föreskrivs att eventuella delar av byggnaden under denna nivå ska tåla tillfällig översvämning. Skyddsåtgärder som ytliga fördröjningsytor och förändringar av markhöjder minskar risken för översvämningsskador på befintlig bebyggelse, men gångtunneln under Ellen Keys gata utgör fortfarande en riskpunkt. Alternativa entréer föreslås för att säkerställa tillgång till byggnader vid höga vattennivåer. Framkomligheten för räddningstjänst till och från planområdet bedöms idag vara begränsad, främst vid en lågpunkt i Fruängsgatan. Vid framtida situation finns det fortfarande vattendjup som begränsar framkomlighet vid framtida situation men med föreslagna åtgärder bedöms framkomligheten att förbättras. Det finns också andra vägar för att ta sig förbi lågpunkten i Fruängsgatan som bedöms vara framkomliga. Mellan Fruängsplan och ny byggnad finns en framkomlig yta som är ca 6 m bred mellan där vattendjupet understiger 20 cm och kan vara körbar för ett räddningsfordon för att ta sig in i centrum och till de centrala torgytorna. De övriga gatorna Ellen Keys gata, Elsa Brändströms gata samt Fruängstorget bedöms vara framkomliga och entréer mot dem går att nå vid ett 100-årsregn. Då översvämningsnivåer för befintlig bebyggelse minskar marginellt samtidigt som ny bebyggelse kan anpassas till översvämningsnivåerna kommer riskerna i stort att minska för området även om viss översvämningsrisk kvarstår. Sammantaget görs bedömningen att ny bebyggelse inte orsakar skada vid en översvämning från minst ett 100-årsregn. Med föreslagna åtgärder och färdig golvnivå med en marginal på 10 cm ovan beräknad maximal vattennivå samt vattensäker konstruktion under denna nivå, tar ny bebyggelse inte skada vid översvämning Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Skyfallsutredning DP Fruängen Centrum 4 (27) Innehåll 1. Inledning .................................................................................................................................................. 5 2. Underlag och tidigare utredningar ........................................................................................................... 6 3. Riktlinjer för Skyfallshantering ................................................................................................................. 7 4. Befintliga förhållanden ............................................................................................................................ 8 4.1 Topografi ........................................................................................................................................... 9 5. Framtida förhållanden ........................................................................................................................... 10 5.1 Planområdets föreslagna utformning ............................................................................................. 10 5.2 Alternativt åtgärdsscenario ............................................................................................................. 10 6. Skyfallsmodell ....................................................................................................................................... 11 6.1 Modell- och avrinningsområde ....................................................................................................... 11 6.2 Höjdmodell ...................................................................................................................................... 12 6.2.1 Justering befintlig topografi .......................................................................................................... 12 6.2.2 Framtida höjder ........................................................................................................................... 12 6.3 Infiltration ........................................................................................................................................ 12 6.4 Markytans råhet .............................................................................................................................. 12 6.5 Ledningsnät .................................................................................................................................... 13 6.6 Regn ............................................................................................................................................... 13 7. Resultat ................................................................................................................................................. 14 7.1 Nuläge ............................................................................................................................................ 14 7.2 Framtida situation med åtgärder..................................................................................................... 17 7.3 Jämförelse av nuläge och framtida situation .................................................................................. 20 7.4 Samhällsviktig verksamhet - 500-årsregn ...................................................................................... 23 8. Översvämningsrisk inom kvartersmark ................................................................................................. 24 9. Slutsatser .............................................................................................................................................. 26 Referenser ................................................................................................................................................ 27 Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1. Inledning Stockholms stad ska ta fram ett förslag till ny detaljplan för Fruängen centrum (diarienummer 2023-09842). Planen syftar till att utveckla centrumområdet genom att möjliggöra byggnation av cirka 270 bostäder, lokaler för handel och service samt upprustning av den offentliga miljön. Detaljplanen befinner sig i planskede. Planområdet ligger i sydvästra Stockholm och omfattar merparten av Fruängens centrumområde, samt delar av kringliggande gator (Elsa Brändströms gata, Fruängsgatan, Ellen Keys gata samt Fruängens Kyrkogata), se Figur 1. Området består idag av en stor andel hårdgjorda ytor, främst torgytor och byggnader med service och handel. Det finns inslag av växtlighet i form av träd och planteringar. Marken ägs av Stockholms stad och är delvis upplåten med tomträtt till byggaktören Niam AB. Figur 1. Planområdets geografiska läge, skala 1:20 000 tv och skala 1:2500 th. Plangräns visas med röd linje Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Skyfallsutredning DP Fruängen Centrum 6 (27) Under projektets gång har plangränsen för Fruängen Centrum justerats. Detta påverkar inte skyfallshanteringen för området, varmed den nya, gällande plangränsen redovisas här nedan i Figur 2 men i övriga figurer har det valts att behålla den tidigare plangränsen. Figur 2. Jämförelse mellan ursprunglig (röd linje) och justerad plangräns (prickad linje). Svartstreckad linje är kvartersgräns. Inom Fruängen centrum finns det en befintlig skyfallsproblematik med risk för översvämning. Syftet med skyfallsutredningen är därmed att visa på att planen är lämplig med hänsyn till risk för översvämning, kopplat till både befintlig och ny bebyggelse inom planområdet. 2. Underlag och tidigare utredningar Följande underlag har använts i utredningen: • Skyfallsmodell Stockholms stad med tillhörande indata (2024) • Situationsplan L-30-P-001.dwg Landskapslaget (erhållen 250508) • Höjdmodell LA L-30-3D-001_250513.dwg Landskapslaget (erhållen 250513) • Inmätning marknivåer och entréer Inm_Fruängen_Skyfall_SW991800_RH2000_3D.dwg (daterad 230914) • Dagvattenutredning Fruängen centrum (Kvartersmark), NIAM AB (20250924) Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3. Riktlinjer för Skyfallshantering Ett skyfall är en mycket kraftig regnhändelse och det finns ingen skarp gräns för när ett regn blir ett skyfall. SMHI definierar skyfall som ”minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm på en minut” (SMHI, hämtat 2025). En tumregel är att regn som kan hanteras i ledningsnät är dagvatten, medan regn som överskrider ledningsnätets kapacitet och orsakar ytlig avrinning är skyfall. I samhällsplaneringssammanhang har 100-årsregnet förknippats med begreppet skyfall. Med 100-årsregn menas ett regn som har 1% chans att inträffa varje år, eller i snitt en gång vart hundrade år. Samma sannolikhet kan skrivas 1/100. Sett över tid är den ackumulerade sannolikheten att ett 100-årsregn inträffar under 50 år ca 30 % och under 100 år ca 64 % (SMHI, 2025). Länsstyrelserna i Stockholms och Västra Götalands län har tagit fram rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall som stöd i fysisk planering (Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2018). Riktlinjerna baseras på gällande lagstiftning som bland annat säger att ”Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat risken för översvämning” (2 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900, PBL)). Med markens lämplighet menar Länsstyrelsen att om en kartering av ett 100-årsregn visar att det inte föreligger någon risk för översvämning och planerad markanvändning inte heller försämrar situationen för närliggande områden, kan marken anses vara lämplig utifrån risken för översvämning till följd av skyfall. Om kartering visar att planområdet översvämmas vid ett skyfall eller att den planerade bebyggelsen leder till översvämning för närliggande områden behöver konsekvenserna utredas. Om marken bedöms som olämplig behöver åtgärder genomföras för att den tillkommande bebyggelsen ska bli lämplig och dessa åtgärder behöver så långt som möjligt regleras på plankartan eller på annat sätt säkerställas innan planen antas. Om en åtgärd behöver genomföras utanför planområdet för att göra bebyggelsen lämplig behöver kommunen visa hur detta säkerställs. Vidare anser Länsstyrelsen att när planering av ny bebyggelse sker i områden med befintlig bebyggelse bör den fysiska planeringen syfta till att minska sårbarheten för eventuella översvämningar i hela området. Länsstyrelsen har i dokumentet följande rekommendationer: • Ny bebyggelse planeras så att den inte tar skada eller orsakar skada vid en översvämning från minst ett 100- årsregn. • Risken för översvämning från ett 100-årsregn bedöms i detaljplan och eventuella skyddsåtgärder säkerställs. • Samhällsviktig verksamhet ges en högre säkerhetsnivå och planeras så att funktionen kan upprätthållas vid en översvämning. • Framkomligheten till och från planområdet bedöms och ska vid behov säkerställas. Många av våra tätorter och städer har vuxit fram under lång tid i lägen som inte är optimala ur ett översvämningsperspektiv. Stora investeringar i bebyggelse och infrastruktur har ofta gjorts under århundraden. Att vidareutveckla dessa investeringar kan ofta anses vara i linje med plan- och bygglagens krav på långsiktigt god hushållning. När ändringar sker i sådan bebyggelse bör den fysiska planeringen ha som mål att minska sårbarheten för översvämningar. Vid förtätning och komplettering av tätorter kan det vara svårt att följa grundläggande utgångspunkterna för planläggning fullt ut, särskilt när ny bebyggelse måste anpassas till befintlig struktur och infrastruktur. Om ny bebyggelse inte kan placeras på nivåer som undviker översvämningsrisk, bör planen reglera placering eller utformning så att den klarar översvämningar. Kommunen har ansvar för att visa markens lämplighet, och tillgänglighet bör säkerställas med översvämningssäkra tillfartsvägar, exempelvis genom höjdsättning av vägar (Boverket, 2024). Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Skyfallsutredning DP Fruängen Centrum 8 (27) 4. Befintliga förhållanden Planområdet består idag till största del av hårdgjorda ytor, främst i form av torg, gator och parkeringsplatser. Inom planområdet finns det en befintlig översvämningsproblematik som uppstår i lågpunkter och en flödesväg. Lågpunkter har markerats med blått i Figur 3 och fokusområden har numrerats och benämns enligt följande: 1. Västra torget 2. Gränden 3. Fruängsplan 4. Centrala torget 5. Gångtunnel under Ellen Keys gata Figur 3. Befintliga förhållanden. Lågpunkter med översvämningsproblematik är markerade med blått. Utöver avrinning från ytor inom planområdet kommer flöden från väst längs Eva Bonniers gata samt under Elsa Brändströms gata, söderifrån både under och via Fruängsgatan, samt från busstorget norr om planområdet. Vid Vårfrukyrkan i den östra delen av planområdet finns det en tröskel som gör Fruängen C till ett instängt område. Upp till tröskelns nivå är det ledningsnätet som avtappar lågpunkterna inom området, och det är först när vattennivån i lågpunkten stiger över tröskelns höjd rinner som vattnet över och vidare nedströms söderut. Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.1 Topografi Befintliga höjder inom och i anslutning till planområdet ses i Figur 4. Där ses hur Fruängen centrum är beläget i en lågpunkt med höjder mellan ca +42,3 och +40,85. De tre omkringliggande gatorna Elsa Brändströms gata, Fruängsgatan samt Ellen Keys gata ligger på högre nivåer och har underliggande gångtunnlar inom planområdet. Områden nedströms, längre söderut, som exempelvis Långbro park ligger på nivån ca +30. Figur 4. Befintliga höjder inom och i anslutning till planområdet. Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Skyfallsutredning DP Fruängen Centrum 10 (27) 5. Framtida förhållanden Framtida bebyggelse innefattar nya byggnader, varav vissa planeras som påbyggnader ovanpå befintliga byggnader. För markanvändning sker mindre förändringar och torgytor anpassas för att hantera skyfall samt rena dagvatten, men markanvändning kommer fortsatt primärt att utgöras av hårdgjorda ytor. 5.1 Planområdets föreslagna utformning I Figur 5 ses höjder inom och i anslutning till planområdet vid framtida situation. Utöver att torgytornas höjdsättning och utformning anpassas för att hantera skyfall har åtgärder för skyfallshantering har föreslagits i tre punkter: 1. Nedsänkt fördröjningsyta på västra torget som rymmer ca 50 m3 (ytligt) 2. Nedsänkt höjdpuckel i gränden för att åtgärda dämning i flödesväg som orsakar höga vattennivåer, samt en något nedsänkt fördröjningsyta på vändplan 3. Nedsänkt fördröjningsyta på Fruängsplan som rymmer ca 50 m3 (ytligt) Figur 5. Framtida höjder inom och i anslutning till planområdet med åtgärder för skyfallshantering markerade i ljusblått. 5.2 Alternativt åtgärdsscenario Ett alternativt åtgärdsscenario där tröskelnivån vid Vårfrukyrkan i den östra delen av planområdet sänks har också utretts. Eftersom det är tröskeln som gör Fruängen C till ett instängt område gör en sänkning av tröskeln att vattennivån i lågpunkten inte behöver stiga lika högt innan det kan rinna över tröskeln och vidare nedströms söderut. Men en sänkning av tröskeln ger ett ökat flöde nedströms med risk för att förorsaka översvämning i andra områden. För att inte försämra för områden nedströms behövs då kompensationsåtgärder som exempelvis underjordiska magasin inom centrum eller vidare utredning nedströms för att säkerställa en säker flödesväg som inte försämrar för redan översvämningsdrabbade områden. Tester har utförts med studerat 100-årsregn, sänkt tröskel och med ett underjordiskt magasin och nyttan var marginell. Utbredningen på ett underjordiskt magasin begränsas också av både befintliga och planerade ledningsstråk. Eftersom kompensationsåtgärder bedöms kunna vara kostsamma samt att åtgärder nedströms krävs på en längre sträcka utanför planområdets arbetsområde har åtgärden vid kyrkan valts att inte tas vidare i den här utredningen. Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6. Skyfallsmodell För att utreda skyfallssituationen och föreslå en skyfallshantering som gör planen lämplig med hänsyn till risk för översvämning, har Stockholms stads skyfallsmodell som färdigställdes 2024 använts. Skyfallsmodellen är uppdelad i 12 mindre delmodeller, samtliga i programvaran MIKE+. Skyfallsmodellen som inkluderar Fruängen Centrum täcker ett område över Liljeholmen-Brännkyrka-Vantör och har en upplösning på 2x2m (Stockholms stad, Trafikkontoret, 2024). För att göra skyfallsmodellen mer anpassad för utredning av skyfallssituation i Fruängen centrum har modellen klippts ner till en mindre modell, justerats med en högre upplösning på 1x1 m samt uppdaterats med platsspecifika förutsättningar som beskrivs mer i följande avsnitt. Modellering har gjorts för två scenarion: - Befintlig situation - Framtida situation med åtgärder 6.1 Modell- och avrinningsområde Modellområdet för skyfallsutredningen har tagits fram utifrån avrinningsområden till Fruängen C samt för att täcka in områden nedströms som kan påverkas av exploateringen i Fruängen C. Modellområdets utbredning ses nedan i Figur 6 med rinnpilar som översiktligt beskriver flödesvägar inom modellområdet. Nedströms planområdet finns det två områden vid Elsa Borgs gata samt Bergtallsvägen med befintlig översvämningsproblematik som inte får förvärras av den nya bebyggelsen inom Fruängen C. Nedströms planområdet finns också Långbro park som bedöms ha kapacitet att omhänderta större flöden och volym. Ytor inom planområdet bedöms enbart rinna vidare nedströms söderut, varmed modellområdet har klippts strax norr om planområdet. Figur 6. Modellområde Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Skyfallsutredning DP Fruängen Centrum 12 (27) 6.2 Höjdmodell Höjdmodellen har en upplösning på 1x1 m och är baserad på Lantmäteriets Markhöjdmodell, grid 1+. I höjdmodellen har bearbetningar gjorts för att på ett så tillförlitligt vis som möjligt beskriva de ytliga rinnvägar vatten rinner över då kraftiga regn inträffar. • Alla byggnader representeras med platta tak och har höjts med 2 m utifrån högsta höjdvärde inom respektive byggnadspolygon. • Nedbränningar för passager under viadukter eller tak har gjorts med syfte att beskriva rinnvägar genom dessa. I avsnitt 6.2.1 beskrivs en nedbränd gångtunnel som har höjts upp för att beskriva rinnvägarna korrekt. 6.2.1 Justering befintlig topografi Under Fruängsgatan i anslutning till det västra torget finns det en gångtunnel som i hämtad höjdmodell var nedsänkt för att möjliggöra att flöden söderifrån kan rinna ”genom” tunneln likt hur det rinner vid ett riktigt regn. Det medför dock också att flödet som egentligen rinner i Fruängsgatan, över gångtunneln, rinner ner och in på det västra torget i stället för ner till Fruängsplan. För att göra modellen och flödesvägarna mer korrekta har därför den nedsänkta gångtunneln höjts upp till korrekt höjd i Fruängsgatan och en så kallad 2D Culvert har lagts in för att möjliggöra flöde genom gångtunneln. Gångtunneln lades in i modellen som en rektangulär 2D Culvert med dimensionerna: - Höjd: 2 m - Bredd: 8 m - Längd: 16 m 6.2.2 Framtida höjder Den framtida höjdmodellen har utgått från modellen för befintligt scenario som sedan uppdaterats med planförslagets projekterade marknivåer från Landskapslaget. 6.3 Infiltration Infiltrationen har inkluderats genom en så kallad infiltrationsmodul som beaktar parametrarna infiltrationshastighet (mm/h), Porositet (%), Läckagehastighet (mm/h), Mäktighet (m), Läckagehastighet (mm/h) och Initialt vatteninnehåll (%). Då markanvändningen främst består av hårdgjorda ytor, både vid befintlig situation samt framtida har parametrarna i infiltrationsmodulen inte justerats. För mer detaljerad beskrivning av infiltrationsmodulen och dess parametrar hänvisas därför till Modelldokumentationen för Stockholms stads skyfallsmodell (Stockholms stad, Trafikkontoret, 2024). 6.4 Markytans råhet Markytans råhet (skrovlighet) påverkar det motstånd som olika ytor utgör på vattenflöden, och beskrivs ofta med Manningstal. Släta ytor leder till mindre motstånd och förknippas med höga Manningstal, medan skrovligare ytor vars motstånd är större förknippas med lägre tal. Värden på Manningstal som har använts i modellen är samma för Stockholms stads skyfallsmodell och ses nedan i Tabell 1. Tabell 1. Mannings tal som använts för olika marktyper i modellen. Markanvändning Mannings tal, M (enligt Stockholms stads modell) ( ) Skog/Naturområde 5 𝟏𝟏⁄𝟑𝟑 Järnväg 6𝒎𝒎 ⁄𝒔𝒔 Åker 10 Gräsytor 10-20 Hög bebyggelse 25 Öppen mark 25 Låg bebyggelse 30 Tak 30 Torg 35 Sluten bebyggelse 40 Industri- och handelsbebyggelse 50 Vägar 50 Sjö/vatten 70 Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.5 Ledningsnät Modellen är en markavrinningsmodell och inkluderar inte ledningsnätet. I stället har ett schablonavdrag gjorts på regnet inom hårdgjorda ytor. Se kapitel 6.6 nedan för beskrivning av regn och schablonavdrag. 6.6 Regn I de utförda skyfallssimuleringarna har ett CDS-regn med återkomsttiden 100 år med klimatfaktor 1,4 belastat modellen. Ett CDS-regn är uppbyggt av ett antal blockregn med samma återkomsttid som har varierande varaktighet (intensitet). Regnet är symmetriskt fördelat kring ett intensitetsmaximum som antas inträffa i den tidigare delen eller mitten av regnet. Fördelen med att använda ett CDS-regn i modelleringsarbetet är att regnet statistiskt sett innehåller intensitetsblock med alla varaktigheter upp till den tid som krävs för att alla delområden skall hinna rinna av och bidra med flödet i varje punkt i modellen. Därmed säkerställer man att rätt varaktighet på regnet använts för att få med maximal avrinning i varje sträcka i modellen (Svenskt Vatten, 2011). Det studerade 100-årsregnet med klimatfaktor 1,4 avser ett CDS-regn enligt regnsstatistik för ”Stockholmsregn”, varaktighet på 6 timmar, tidssteg på 5 min och ett centralt block om 5 min. Totalt uppgår regnets volym till 84,4 mm. ”Stockholmsregn” är framtaget genom statistisk analys och matematisk anpassning av regional nederbördsstatistisk som beskriver de egenskaper som råder för extrema regn inom Stockholmsregionen. För att ta hänsyn till ledningsnätets kapacitet belastas den tvådimensionella modellen med olika andelar nederbörd beroende på vilken typ av markanvändning som råder inom modellens olika delar. På permeabla (genomsläppliga) ytor kan vatten infiltrera ner i marken i varierande grad, beroende på vilken markanvändning och jordart som finns på platsen. På dessa ytor görs inget avdrag från nederbördsmängden som faller i 2D-modellerna. På hårdgjorda ytor kan inget eller en försumbar andel vatten infiltrera ner i marken. På dessa ytor görs ett generellt avdrag till nederbördsmängden för att representera det flöde som hanteras av VA-systemets kapacitet (Stockholms stad, Trafikkontoret, 2024). Efter avstämning med SVOA har det bedömts att avdrag för ett 10-årsregn utan klimatfaktor kan göras på de hårdgjorda ytorna. Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Skyfallsutredning DP Fruängen Centrum 14 (27) 7. Resultat I detta avsnitt redovisas resultat av skyfallsmodelleringen för befintlig situation, framtida situation samt en jämförelse av de två situationerna. Resultat som redovisas är maximala vattendjup, vattennivåer och flöden. Maximala vattendjup och flöden redovisar de högsta värdena som har registrerats någon gång under simuleringstiden. Det innebär att det inte är en ögonblicksbild som redovisas, då alla maximala vattendjup och maxflöden inte nödvändigtvis inträffar vid exakt samma tidpunkt. 7.1 Nuläge Figur 7 redovisar de beräknade maximala vattendjupen i samband med ett 100-årsregn inklusive klimatfaktor 1,4 vid befintlig situation. Resultatet visar på det inom planområdet finns ett flertal områden med risk för översvämning och vattendjup som uppgår till 1,45 m som mest. För byggnader på kvartersmark innebär det att vatten riskerar att bli stående längs fasader mot entréer på ett flertal platser vilket kan leda till översvämmade entréer och stora skador på fastigheter. För en mer detaljerad beskrivning av påverkan på kvartersmark, se avsnitt 8. I det västra torget beräknas den maximala vattennivån till ca +42,4. Det uppstår vid regnets mest intensiva period och flödestopp, som en konsekvens av uppdämning från en befintlig höjdpuckel i ”gränden” mellan västra torget och Fruängsplan. Med andra ord är höjdpuckeln en mindre lokal höjdpunkt som bromsar upp flödet som kommer västerifrån och gör att vattennivån stiger bakåt. Det ger upphov till en maximal vattennivå på västra torget som sedan sjunker till ca +42,3 när flödet runnit vidare över ”puckeln” mot Fruängsplan. I den östra delen av planområdet är det en större lågpunkt som sträcker sig över Fruängsplan, centrala torget samt gångtunneln under Ellen Keys gata. Lågpunkten har sitt utlopp vid Vårfrukyrkan. Vid befintlig situation beräknas den maximala vattennivån i lågpunkten att stiga precis till tröskelnivån på +42,29 utan att vatten rinner över tröskeln. Figur 7. Maximala vattendjup i samband vid ett 100-årsregn vid befintlig situation. Angivna maximala vattennivåer är avrundade. Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI En väg anses vara framkomlig om vattendjupet är maximalt 20 cm på en kortare sträcka av vägen, vilket är ett vattendjup som ambulans-, polis- och ledningsfordon kan klara av enligt räddningstjänsten. Utifrån dessa nivåer kan det ses i Figur 8 att vattendjupet i Fruängsgatan, söder om Fruängsplan, ger upphov till en begränsad framkomlighet för räddningstjänst. Detta gäller både för att ta sig fram på Fruängsvägen samt att ta sig in till centrum och torgytorna. Utifrån analys av resultat från Stockholms stads skyfallsmodell finns det vägsträckor mellan planområdet och närmsta stora väg (E4/E20), utan vattendjup som överstiger 20 cm och därmed bedöms som framkomliga vid ett 100-årsregn. Vattendjupet som ses i Ellen Keys gata är i gångtunneln under och Ellen Keys gata bedöms därmed vara framkomlig. Figur 8. Framkomlighet nuläge Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Skyfallsutredning DP Fruängen Centrum 16 (27) Figur 9 visar beräknade maximala flöden samt flödesriktning kring planområdet i samband med ett 100-årsregn inklusive klimatfaktor 1,4 vid befintlig situation. Där ses att flöden kommer västerifrån och mot den östra delen av planområdet. De största flödena beräknas i Fruängsgatan samt just öster om centrala torget där flödet rinner vidare mot gångtunneln under Ellen Keys gata. Figur 9. Maximala flöden i samband med ett 100-årsregn vid befintlig situation Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7.2 Framtida situation med åtgärder De beräknade maximala vattendjupen i samband med ett 100-årsregn inklusive klimatfaktor 1,4 vid framtida situation inklusive de åtgärder som presenterats i avsnitt 5 redovisas i Figur 10. Likt för befintlig situation, finns det ett flertal områden inom planområdet med risk för översvämning vid ett 100-årsregn. Resultatet visar på att det inom planområdet finns ett flertal områden med risk för översvämning och vattendjup som uppgår till 1,4 m som mest, vilket är samma som för befintlig situation. Med de ytliga nedsänkningarna inom centrum ses det att vattennivån på den östra delen av planområdet sjunker till +42,25 m. På det västra torget beräknas maximala vattennivån till knappt +42,4. Vattendjupet är där som störst i den sydvästra delen av torget där den nedsänkta fördröjningsytan omhändertar vattnet innan det bräddar vidare österut. I gränden sjunker den maximala vattennivån jämfört med nuläge efter att höjdpuckeln som orsakade en bakåtdämning har tagits bort. Varaktigheten på översvämningarna inom planområdet är svår att bedöma då avtappning av lågpunkterna sker via ledningsnät i området, vilket inte ligger inlagt i modellen utan bara beskrivs som ett avdrag på regnbelastningen. Figur 10. Maximala vattendjup i samband vid ett 100-årsregn vid framtida situation med åtgärder Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Skyfallsutredning DP Fruängen Centrum 18 (27) Likt för befintlig situation beräknas vattendjupet i Fruängsgatan, söder om Fruängsplan, ge upphov till en begränsad framkomlighet för räddningstjänst, vilket kan ses i Figur 11. Det finns dock en framkomlig yta som är ca 6 m bred mellan Fruängsplan och ny byggnad där vattendjupet understiger 20 cm och kan vara körbar för ett räddningsfordon. Det bedöms vara en förbättring jämfört med befintlig situation. Varaktigheten på vattendjupet i Fruängsgatan är svår att avgöra eftersom det är ledningsnätet som avtappar ytan och den avtappningen är inte inkluderad i modelleringen. Vattennivån är där +42,25, likt för andra delar av centrum. Vattennivån behöver därmed sjunka med 5cm inom stora delar av östra/centrala delarna av centrum för att vattendjupet ska sjunka till 20 cm. Det finns dock andra vägar för att ta sig förbi lågpunkten i Fruängsgatan som bedöms vara framkomliga. Vattendjupet som ses i Ellen Keys gata är i gångtunneln under, och Ellen Keys gata bedöms därmed vara framkomlig. Även Elsa Brändströms gata samt Fruängstorget bedöms vara framkomliga och entréer mot dem går att nå vid ett 100- årsregn. Figur 11. Framkomlighet framtida situation med åtgärder. Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 12 visar beräknade maximala flöden samt flödesriktning kring planområdet i samband med ett 100-årsregn inklusive klimatfaktor 1,4 vid framtida situation med åtgärder. Flöden kommer likt befintlig situation västerifrån och rinner mot den östra delen av planområdet. En skillnad är den nya översvämningsytan på västra torget, dit flöden som kommer både norrifrån samt söderifrån leds. När översvämningsytan väl fylls upp, bräddar flödet och rinner vidare österut via gränden mot Fruängsplan. De största flödena beräknas fortsatt i Fruängsgatan samt just öster om centrala torget där flödet rinner vidare mot gångtunneln under Ellen Keys gata. Då vattennivån i lågpunkten under Ellen Keys gata inte når över tröskelnivån vid kyrkan rinner inget vatten ut över tröskeln. Figur 12. Maximala flöden i samband med ett 100-årsregn vid framtida situation med åtgärder. Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Skyfallsutredning DP Fruängen Centrum 20 (27) 7.3 Jämförelse av nuläge och framtida situation Figur 13 redovisar skillnaden i maximala vattendjup mellan resultat för framtida situation med åtgärder och nuläge. Negativa värden, grönt i färgskalan, innebär att vattendjupet är mindre i framtida situation jämfört med nuläge. Positiva värden, rött i färgskalan, innebär därmed att vattendjupet är större i framtida situation än vid nuläge. I figuren ses det att det endast är inom planområdet som vattendjupen skiljer sig och att den framtida bebyggelsen därför inte orsakar en negativ påverkan på områden utanför planområdet. Figur 13. Beräknad skillnad i maximala vattendjup vid framtida och befintlig situation för hela modellområdet. Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI I Figur 14 redovisas skillnaden i maximala vattendjup mellan resultat för framtida situation och nuläge inom planområdet. Där ses att vattendjupen beräknas generellt att minska på västra torget samt Fruängsplan, för att i stället öka i de föreslagna fördröjningsytorna. I gränden beräknas vattendjupet att öka något. Det bedöms dock vara till följd av att marknivån i gränden sänks för att ta bort den ”puckel” som finns där i nuläget och som skapar en uppdämning bakåt. Trots att vattendjupet ökar i den punkten beräknas vattennivån att sjunka vid framtida situation, vilket ses som en förbättring jämfört med befintlig situation. Vattendjupet i lågpunkten under Ellen Keys gata som sträcker sig mot centrala torget minskar med 4 cm vid framtida situation med åtgärder (+42,29 till +42,25) men ses inte i figuren eftersom skillnader i vattendjup i intervallet -5cm till +5 cm inte visas. Figur 14. Beräknad skillnad i maximala vattendjup vid framtida och befintlig situation inom planområdet. Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Skyfallsutredning DP Fruängen Centrum 22 (27) I Figur 15 nedan ses det hur maximal vattennivå i gränden minskar vid framtida situation då marknivåerna har sänkts jämfört med nuläge. I gränden har den befintliga byggnaden (Kv Ballerinan) 9 inmätta entréer, varav 6 ligger under beräknad maximal vattennivå vid befintlig situation. Vid framtida situation beräknas samtliga av de befintliga entréerna att ligga över den maximala vattennivån. På grund av tillgänglighetsanpassning planeras färdig golvnivå i byggnaden att sänkas till +42,29, vilket är under maximal vattennivå i den västra delen av profilen. Hantering av detta beskrivs mer i avsnitt 8. Figur 15. Profil i ”gränden” med maximala vattennivåer vid nuläge samt framtida situation med åtgärder. Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7.4 Samhällsviktig verksamhet - 500-årsregn I den östra delen av planområdet finns samhällsviktig verksamhet i form av en vårdcentral, vars placering kan ses Figur 16. I enlighet med Länsstyrelsens riktlinjer ska därmed konsekvenser vid ett större regn bedömas för samhällsviktiga verksamheter, varmed det här har valts att använda ett klimatanpassat 500-årsregn. Resultat för 500- årsregn har hämtats från Stockholms stads skyfallsmodells resultat för 500-årsregn (Stockholms-CDS) med klimatfaktor 1,4. Eftersom beräknade vattennivåer vid framtida situation med åtgärder minskar jämfört med vid befintlig situation bedöms befintlig situation visa ett något värre scenario, och går därmed bra att använda för att analysera konsekvenserna för vårdcentralen. Vid vårdcentralen beräknas den maximala vattennivån i den östra delen av planområdet till +42,45, vilket innebär en vattennivå 20 cm över beräknad maximal vattennivå i samband med ett 100-årsregn inkl. kf1,4 vid framtida situation. Skyfallsmodellen visar att varaktigheten på översvämningen är mer än 6 timmar i bland annat lågpunkten i planområdets östra del som har vattendjup på upp till 1,5 meter vid simuleringens slut. Men eftersom ledningsnätets avtappning inte är inkluderad i modellen är varaktigheten och djupet på översvämningen osäker. Vid ett 500-årsregn bedöms det dock vara mycket troligt att lågpunkten är översvämmad i ett flertal timmar. Sett till konsekvenserna blir tillgängligheten ytterligare försvårad jämfört med 100-årsregnet på grund av de större vattendjupen. Sett till vårdcentralens funktion är dock skillnaden i konsekvenser jämfört med 100-årsregnet relativt liten, tillgängligheten är fortsatt försvårad och entréer blir fortsatt översvämmade. Figur 16. Beräknade vattendjup vid befintlig situation i samband med ett 500-årsregn inklusive klimatfaktor 1,4. Placering av befintlig vårdcentral i planområdets östra del. Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Skyfallsutredning DP Fruängen Centrum 24 (27) 8. Översvämningsrisk inom kvartersmark WRS har tagit fram en dagvattenutredning för kvartersmark där de har utrett översvämningsrisken för inom kvartersmark och konsekvenser av de beräknade vattendjupen som redovisas i den här utredningen. Följande kapitel redovisar en summering och slutsatser från den utredningen. Även om redovisade resultat visar på minskade vattennivåer vid framtida situation, kvarstår dock risk för stora vattendjup och översvämning inom stora delar av planområdet. För kvartersmarken innebär detta att vatten riskerar att bli stående längs fasader och mot entréer på ett flertal platser vilket kan leda till översvämmade entréer och stora skador på fastigheterna. Källare finns även på byggnaden i kvarter 7 vilken riskerar att översvämmas. För att minska översvämningsrisker och skada på fastigheter efter exploatering rekommenderas att en projektspecifik säkerhetsmarginal på 10 centimeter finns från entré- och färdiga golvnivåer till maximala översvämningsdjup vid ett klimatkompenserat 100-årsregn. Detta innebär att planerade entréer som angränsar till lågpunkten i västra delen av planområdet, bör ligga på minst +42,48 för att uppnå säkerhetsmarginalen. Motsvarande lägsta entré- och färdig golvnivå vid lågpunkten i östra sidan av planområdet är +42,35. Figur 17 och Figur 18 redovisar entrénivåer samt om säkerhetsmarginal om 10 centimeter ovan maximal vattennivå uppnås. 36 av 43 planerade entréer är höjdsatta så att de klarar ett klimatkompenserat 100-årsregn med en 10 cm säkerhetsmarginal. För två planerade entréer som inte uppnår målet på en 10 cm hög säkerhetsmarginal är entrénivån fortsatt över det klimatkompenserade 100-årsregnet. För resterande fem entréer leder tillgänglighetskrav till att en mindre entréyta i byggnaderna riskerar att översvämmas. För de byggnader som inte når upp till 10 cm marginal rekommenderas åtgärder som minimerar risken för att skada uppstår på fastigheterna. Sådana åtgärder kan vara att material och byggteknik väljs som minimerar vattenskador och att all elutrustning och liknande känslig teknik placeras över översvämningsnivån med säkerhetsmarginal. Alternativa utgångar planeras för de översvämmade entréerna i de nya byggnaderna så att framkomligheten säkerställs vid översvämning. Figur 17. Entrénivåer vid ny bebyggelse i västra delen av planområdet. Grön markering innebär att säkerhetsmarginal kan uppnås, vid gul markering klarar entréen 100-årsnivån och vid röd markering behöver åtgärder genomföras i byggnaden för att hantera en potentiell översvämning. Oförändrade befintliga entréer som översvämmas är markerade med röd triangel (WRS, 2025). Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 18. Entrénivåer vid ny bebyggelse i östra delen av planområdet. Grön markering innebär att säkerhetsmarginal kan uppnås, vid gul markering klarar entréen 100-årsnivån och vid röd markering behöver åtgärder genomföras i byggnaden för att hantera en potentiell översvämning. Oförändrade befintliga entréer som översvämmas är markerade med röd triangel (WRS, 2025). Särskilt utsatta befintliga entréer med kvarstående översvämningsrisk är de under Ellen Keys gata som riskerar att bli översvämmade med vattenmassor upp till cirka 70 cm över färdig golvnivå. Även entrén till Coop i kvarter 7 riskerar att översvämmas med cirka 35 cm stående vatten. Dessa översvämningsnivåer bedöms kunna leda till omfattande skador på fastigheterna. För dessa verksamheter behöver alternativa utgångar finnas så att framkomlighet och utrymningsvägar finns vid översvämning. Alternativa utrymningsvägar finns i dagsläget för nästan samtliga av de översvämmade verksamheterna undantaget två platser i kvarter 3. En är en ungdomsgårdsverksamhet med entré på södra sidan av tunneln under Ellen Keys gata. Denna verksamhet har utrymningsväg åt Östra Torget som har ett vattendjup på upp till 0,5 meter. För verksamheter med entré på norra sidan av tunneln under Ellen Keys gata är utrymningsvägarna något mer osäkra och behöver utredas vidare. Brandskydd och utrymningsstrategi vid om- och påbyggnation av kvarter 3 kvarstår att utredas och översvämningsrisk av Fruängsgången skulle kunna tas med när detta ses över. Det är svårt att hitta åtgärder för att minska konsekvenserna vid en översvämning för de befintliga fastigheterna som även översvämmas i dagsläget. I den mån det är möjligt kan elektronik och annan känslig teknik placeras över högsta översvämningsnivå inom fastigheterna. Man kan även säkerställa att backventiler finns på aktuella ledningar som kan översvämma fastigheterna, entréer skulle potentiellt kunna byggas om för att bli vattentäta, en plan med utökat underhåll och skötsel av ledningsnät och gatubrunnar i området kan upprättas för att säkerställa att ledningsnätet ej är eftersatt vid kraftiga regn. I sista hand kan även fastighetsägare och verksamhetsutövare ha beredskap i form av mobila översvämningsskydd och pumpar tillsammans med en utarbetad handlingsplan vid översvämning. Då översvämningsnivåer för befintlig bebyggelse minskar marginellt samtidigt som ny bebyggelse kan anpassas till översvämningsnivåerna kommer riskerna i stort att minska för området även om viss översvämningsrisk kvarstår. Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Skyfallsutredning DP Fruängen Centrum 26 (27) 9. Slutsatser Kopplat till Länsstyrelsens rekommendationer görs följande slutsatser: • Med de planerade skyfallsytorna och förändringen av markhöjder inom planområdet beräknas vattennivåerna generellt att sjunka jämfört med befintlig situation. Utanför planområdet ses ingen försämring eller påverkan. Ny bebyggelse bedöms därför inte orsaka skada vid en översvämning från minst ett 100-årsregn. Inom planområdet finns det en befintlig skyfallsproblematik som inte bedöms kunna byggas bort, åtminstone inte utan kostsamma lösningar samt en mycket stor ombyggnation av centrum som inte bedöms vara hållbart eller realistiskt för projektet. För att ny bebyggelse därför inte ska ta skada vid en översvämning bör entréer och färdig golvnivå anläggas med en marginal på 10 cm ovan beräknad maximal vattennivå, samt att det i planbestämmelse föreskrivs att eventuella delar av byggnaden under denna nivå ska tåla tillfällig översvämning. Enligt dagvattenutredning för kvartersmark är 36 av 43 planerade entréer höjdsatta så att de klarar ett klimatkompenserat 100-årsregn med en 10 cm säkerhetsmarginal. För de byggnader som inte når upp till 10 cm marginal rekommenderas åtgärder som att material och byggteknik väljs som minimerar vattenskador och att all elutrustning och liknande känslig teknik placeras över översvämningsnivån med säkerhetsmarginal. För fem entréer leder tillgänglighetskrav till att en mindre entréyta i byggnaderna riskerar att översvämmas. Alternativa utgångar planeras för de översvämmade entréerna i de nya byggnaderna så att framkomligheten säkerställs vid översvämning. • Skyddsåtgärder i form av ytliga fördröjningsytor samt förändring av markhöjder har föreslagits och bedöms ge en minskad risk för negativa konsekvenser och skador på byggnader till följd av översvämning inom planområdet. I gångtunneln under Ellen Keys gata utgör dock den befintliga lågpunkten fortfarande ett riskområde med stora vattendjup i samband med ett 100-årsregn. Där bör alternativa entréer säkerställs så att det är möjligt att sig in och ut ur de byggnader som drabbas av höga vattennivåer mot entréer och fasad. En begränsning av modellen är den endast tar hänsyn till dagvattenledningsnätet via ett avdrag på regnbelastningen. Då lågpunkten i gångtunneln utgörs av hårdgjorda ytor i ett centrumområde är det avledning via ledningsnät som avvattnar lågpunkten. Beroende på ledningsnätets kapacitet är det därför möjligt att den maximala vattennivån i lågpunkten hade varit lägre om ledningsnätets avtappning hade inkluderats. Avsaknaden av ledningsnät i modellen gör det också svårt att bedöma varaktigheten på översvämningarna i lågpunkterna. • Det finns en befintlig vårdcentral inom planområdet som bedöms som en samhällsviktig verksamhet, och beräknas översvämmas vid befintlig situation i samband med både ett 100- och 500-årsregn. Sett till vårdcentralens funktion är dock skillnaden i konsekvenser jämfört med 100-årsregnet relativt liten, tillgängligheten är fortsatt försvårad och entréer blir fortsatt översvämmade. Den nya bebyggelsen bedöms inte heller påverka Fruängens tunnelbanestation som ligger i anslutning till planområdet. • Framkomligheten för räddningstjänst till och från planområdet bedöms idag vara begränsad, främst vid en lågpunkt i Fruängsgatan. Vid framtida situation finns det fortfarande vattendjup som begränsar framkomlighet vid framtida situation men med föreslagna åtgärder bedöms framkomligheten att förbättras. Det finns också andra vägar för att ta sig förbi lågpunkten i Fruängsgatan som bedöms vara framkomliga. Mellan Fruängsplan och ny byggnad finns en framkomlig yta som är ca 6 m bred mellan där vattendjupet understiger 20 cm och kan vara körbar för ett räddningsfordon för att ta sig in i centrum och till de centrala torgytorna. De övriga gatorna Ellen Keys gata, Elsa Brändströms gata samt Fruängstorget bedöms vara framkomliga och entréer mot dem går att nå vid ett 100-årsregn. Sammantaget görs bedömningen att ny bebyggelse inte orsakar skada för befintlig bebyggelse vars situation förbättras marginellt vid en översvämning från ett 100-årsregn. Med föreslagna åtgärder och färdig golvnivå med en marginal på 10 cm ovan beräknad maximal vattennivå samt vattensäker konstruktion under denna nivå och riskreducerande åtgärder där säkerhetsmarginalen inte kan uppnås, tar ny bebyggelse inte skada vid översvämning. Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referenser Boverket. (den 21 12 2022). PBL kunskapsbanken. Hämtat från Utgångspunkter för bedömning av översvämningsrisk: https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/planering/detaljplan/lansstyrelsens- tillsyn/tillsynsvagledning_naturolyckor/tillsynsvagledning- oversvamning/riskbedomning/utgangspunkter/ Boverket. (den 4 oktober 2024). Översvämningsrisk vid planläggning - Tillämpning och avsteg. Hämtat från PBL Kunskapsbanken: https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/detaljplan/lansstyrelsens- tillsyn/tillsynsvagledning_naturolyckor/tillsynsvagledning- oversvamning/riskbedomning/tillampning-och-avsteg/ Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. (2018). Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall – stöd i fysisk planering. Faktanummer 2018:5. MSB. (2023). Lista med viktiga samhällsfunktioner - Utgångspunkt för att stärka samhällets beredskap, MSB1844. SMHI. (2025). kunskapsbanken, klimat, extremer, återkomsttider. Hämtat från https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/extremer/aterkomsttider den 09 01 2024 SMHI. (hämtat 2025). Skyfall och rotblöta. Hämtat från smhi.se: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/skyfall-och-hagel/skyfall-och-rotblota Stockholms stad. (2024). Handläggarstöd - Skyfallshantering i plan- och exploateringsprocessen vid ombyggnation. Stockholm: Stockholms stad. Stockholms stad, Trafikkontoret. (2024). Stockholms stads skyfallsmodell 2024 - Modelldokumentation. Version 1.0. Stockholm: Stockholms stad, Trafikkontoret. Svenskt Vatten. (2011). Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Publikation P104. Svenskt Vatten. WRS. (2025). Dagvattenutredning Fruängen centrum, NIAM AB. Uppsala: WRS. Confidential 24890-3202 rnD ,30-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI