Stöd till papperslösa: Lag och nödhjälp står mot förslag
Maurice Forslund (KD) föreslår att Stockholms stad slutar ge ekonomiskt stöd till papperslösa, eftersom han menar att det bidrar till ett skuggsamhälle. Detta strider mot stadens nuvarande riktlinjer som tillåter nödbistånd och stöd till barn, vilket motiveras av socialtjänstlagens yttersta ansvar och barnkonventionen. Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås och hänvisar till stadens skyldighet att ge nödbistånd samt att skydda barnens rättigheter.
Från originalhandlingen
Maurice Forslund (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stadens riktlinjer för ekonomiskt bistånd ändras så att möjligheten till ekonomiskt bistånd för papperslösa avskaffas.I dagsläget säger Stockholms stads riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd att personer som saknar uppehållstillstånd kan tilldelas ekonomiskt bistånd. Motionären anser att tilldelningen av ekonomiskt bistånd till individer utan uppehållstillstånd medverkar till skapandet av ett skuggsamhälle som gör att människor hamnar i utsatthet och inte inkluderas i det svenska samhället, och motionären yrkar därför på att dessa riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd bör ändras.
[R4 Utl Motion om att motverka skuggsamhället.pdf]
Utlåtande Rotel IV (Dnr KS 2025/383)
Motion om att motverka skuggsamhället
Motion av Maurice Forslund (KD)
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
Motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet.
Föredragande borgarrådet Alexander Ojanne
Sammanfattning av ärendet
Maurice Forslund (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stadens
riktlinjer för ekonomiskt bistånd ändras så att möjligheten till ekonomiskt bistånd för
papperslösa avskaffas.
I dagsläget säger Stockholms stads riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd
att personer som saknar uppehållstillstånd kan tilldelas ekonomiskt bistånd.
Motionären anser att tilldelningen av ekonomiskt bistånd till individer utan
uppehållstillstånd medverkar till skapandet av ett skuggsamhälle som gör att
människor hamnar i utsatthet och inte inkluderas i det svenska samhället, och
motionären yrkar därför på att dessa riktlinjer för handläggning av ekonomiskt
bistånd bör ändras.
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, socialnämnden, Farsta
stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd och Södermalms stadsdelsnämnd.
Stadsledningskontoret anser att motionens förslag inte är förenliga med stadens
ansvar för att bistå med insatser vid nödsituationer.
Socialnämnden anser att motionens förslag inte är förenliga med stadens ansvar och
skyldighet att vidta insatser vid akuta nödsituationer.
Farsta stadsdelsnämnd anser att stadens yttersta ansvar är att ge stöd i akuta
nödsituationer och att socialtjänsten har ett utökat ansvar för barn, framför allt i
utsatta grupper.
1 (13)
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd anser att stadens gällande riktlinjer för tilldelning
av ekonomiskt bistånd inte kan anses bidra till att individer undanhåller sig beslut om
utvisning.
Södermalms stadsdelsnämnd anser att förslaget inte är förenligt med stadens ansvar
och skyldigheter.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Arbetet mot skuggsamhället är viktigt för såväl vår samhällsgemenskap som våra
principer om att beslut ska följas. Det viktigaste vi som stad kan göra är att, när vi
kommer i kontakt med personer som befinner sig utan uppehållstillstånd i Sverige,
motivera till åtgärder för att uppnå en legal status. Det är i många fall det långsiktigt
mest hållbara som ger bäst framtidsutsikter. Det arbetet pågår i kommunal
förvaltning, i samverkan med andra myndigheter och i samarbete med civilsamhället.
Men vad motionären föreslår är att riskera tryggheten för en grupp som redan har det
svårt. Det är vårt ansvar att ge nödbistånd när det krävs för att undvika lidande och
risk för en förvärrad situation. Detta handlar om människovärde. När det gäller barn
finns även en möjlighet för stadsdelsnämnderna att bevilja bistånd för att uppnå en
skälig levnadsnivå. Det rör sig om en mycket liten grupp av barn vars vårdnadshavare
ansöker om denna typ av stöd. Alternativet till detta är att låta barn fara illa, fattigdom
breda ut sig och därmed öka risken för kriminalitet samt annan social problematik.
Stockholm står upp för alla barns rätt att vara barn. Alla barn har rätt till trygghet.
Stockholm står upp för människovärdet. I övrigt hänvisar jag till
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Bilaga
Motion om att motverka skuggsamhället, dnr KS 2025/383-1
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att
kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag.
Stockholm den 22 oktober 2025
Karin Wanngård
Kommunstyrelsens ordförande
2 (13)
Särskilt uttalande av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Paccamonti (alla
M) enligt följande.
Sverige är ett land som bygger på rättsstatens principer. Det innebär att våra lagar ska
gälla lika för alla och att beslut som fattas av myndigheter ska respekteras, där ett ja
är ett ja och ett nej ett nej. Samtidigt är vi ett land som värnar om människovärdet och
som alltid ska möta människor i utsatta situationer med värdighet. Men när vi ser hur
ett parallellt skuggsamhälle vuxit fram, där människor lever utan rätt att vara här, ofta
under svåra förhållanden måste politiken agera.
Vi delar motionens intentioner att Sverige och Stockholm inte kan ha ett system där
offentligt stöd går till personer som fått avslag på sin asylansökan och ändå stannar
kvar. Det undergräver förtroendet för migrationspolitiken, men framför allt riskerar
det att cementera utsattheten. Att upphöra med löpande försörjningsstöd, som inte är
kopplat akuta situationer, till papperslösa handlar inte om att blunda för människors
nöd, utan om att tydligt markera att Sverige är ett land där lagar gäller.
Vi måste i stället fokusera på att erbjuda ett värdigt återvändande och stärka insatser
som hjälper människor tillbaka till sina hemländer när man inte har rätt att vara kvar i
Sverige. På så sätt kan vi långsiktigt minska skuggsamhället och värna både vår
rättsstatens principer och människors värdighet.
Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) enligt följande.
1. Att bifalla motionen,
2. Att därutöver anföra följande
Kristdemokraterna delar uppfattningen att det kan finnas situationer då en person
behöver beviljas en insats av kommunen för att avhjälpa en akut nödsituation, t.ex. att
täcka ett akut matbehov eller ett akut behov av boende över natten. Det gäller även
för personer som visats i Sverige utan uppehållstillstånd. Dock bör det då röra sig om
ett oplanerat och tillfälligt behov av hjälp, och ytterst vara ett led i att personen ska
lämna landet eller på annat sätt rätta sig efter de beslut som har fattats i
migrationsprocessen. Det perspektivet saknas helt i stadens nuvarande riktlinjer för
handläggning av ekonomiskt bistånd. Kristdemokraterna beklagar att
vänstermajoriteten argumenterar utifrån barnkonventionen för att Stockholms stad
fortsatt ska ha en inriktning som riskerar att upprätthålla ett skuggsamhälle där
människor kan vistas i Sverige utan att fullt ut vara en del av det ordinarie samhället.
Vår uppfattning är att den enskildes grundläggande behov av trygghet och
rättssäkerhet inte är tillgodosett i en tillvaro som papperslös. Det gäller inte minst i
fråga om barn. Det mest medmänskliga staden kan göra är att bidra till att papperslösa
så snabbt som möjligt reder ut sin legala status, vare sig det är i Sverige eller genom
att lämna landet.
3 (13)
Ärendet
Maurice Forslund (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stadens
riktlinjer för ekonomiskt bistånd bör ändras så att möjligheten till ekonomiskt bistånd
för papperslösa avskaffas.
I motionen lyfts att tidigare majoriteter har beslutat att papperslösa ska ha rätt till
försörjningsstöd från kommunen, då det anges i stadens riktlinjer för handläggning av
ekonomiskt bistånd. Vidare lyfter motionären att det framgår av riktlinjerna att
Högsta förvaltningsdomstolen dock slagit fast att det inte finns någon skyldighet för
kommuner att ge ekonomiskt bistånd till den som har fått avslag på asylansökan men
som håller sig undan för att undgå avvisning eller utvisning. Motionären anser att ge
papperslösa rätt till ekonomiskt bistånd samtidigt som personen håller sig undan från
avvisning eller utvisning motverkar den reglerade migrationen. Motionären menar att
det bidrar till att upprätthålla ett skuggsamhälle där människor kan vistas i Sverige
utan att fullt ut vara en del av det ordinarie samhället, potentiellt under lång tid, vilket
kan leda till utsatthet för den enskilde. I längden skadar det också medborgarnas
förtroende för det allmänna att staden underlättar för personer att vistas i Sverige utan
uppehållstillstånd.
Motionären anser att stadens riktlinjer för ekonomiskt bistånd bör ändras så att
möjligheten till ekonomiskt bistånd för papperslösa avskaffas och föreslår att
kommunfullmäktige beslutar om att avskaffa möjligheten till ekonomiskt bistånd för
papperslösa.
Remissammanställning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, socialnämnden, Farsta
stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd och Södermalms stadsdelsnämnd.
Innehållsförteckning
Stadsledningskontoret ................................................................................ 4
Socialnämnden ........................................................................................... 6
Farsta stadsdelsnämnd .............................................................................. 7
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ............................................................. 8
Södermalms stadsdelsnämnd .................................................................... 9
Reservationer m.m. .................................................................................. 12
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 21 augusti 2025 har i huvudsak
följande lydelse.
4 (13)
Stockholms stads nu gällande riktlinjer för handläggningen av ekonomiskt bistånd
antogs av kommunfullmäktige i december 2017. Socialförvaltningen har i uppdrag att
under 2025 revidera stadens riktlinjer för ekonomiskt bistånd. I revideringsarbetet
ingår att se över samtliga delar i riktlinjerna bland annat utifrån gällande lagstiftning,
föreskrifter och allmänna råd samt rådande rättspraxis.
När det gäller personer som har fått avslag på ansökan om asyl men håller sig undan
för att undgå avvisning har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i en dom1 slagit fast
att dessa personer fortfarande omfattas av personkretsen enligt lagen (1994:137) om
mottagande av asylsökande m.fl. (LMA), även om de inte har rätt till bistånd enligt
LMA. Personer som omfattas av personkretsen enligt LMA har enligt 1 § andra
stycket LMA inte rätt till ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen (SoL).
Bistånd kan inte heller lämnas i form av nödbistånd, eftersom nödbistånd förutsätter
att försörjningsstöd enligt 1 § kan komma i fråga. HFD tydliggör dock i domen att
kommunen i enlighet med 2 kap. 1 § socialtjänstlagen har det yttersta ansvaret för alla
individer som vistas i kommunen. Av socialtjänstlagens förarbeten framgår att det
”alltid är en skyldighet för vistelsekommunen att vidta insatser vid akuta
nödsituationer” inom ramen för detta yttersta ansvar. HFD lämnar i domen ett förslag
på hur en kommun kan fullgöra sitt yttersta ansvar, nämligen genom att fatta beslut
om bistånd enligt 4 kap. 2 § SoL.
Mot bakgrund av ovanstående lagstiftning och rättspraxis anges det i stadens
nuvarande riktlinjer för handläggningen av ekonomiskt bistånd att personer som
saknar tillstånd att vistas i Sverige inte har rätt till ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 §
SoL, men att dessa personer kan beviljas ekonomiskt bistånd för att undvika nöd med
stöd av 4 kap. 2 § socialtjänstlagen. Det framgår vidare av riktlinjerna att en
utredning av den enskildes situation ska vara utgångspunkten i prövningen av rätten
till bistånd och att en individuell bedömning alltid ska göras.
Stadsledningskontoret bedömer därför att motionärens förslag om att avskaffa
möjligheten till ekonomiskt bistånd för personer som saknar tillstånd att vistas i
Sverige inte är förenligt med kommunens yttersta ansvar och skyldighet att vidta
insatser vid akuta nödsituationer enligt 2 kap 1 § SoL.
Vidare har socialtjänsten även ett särskilt ansvar för barn och i synnerhet för barn
som tillhör utsatta grupper. Även om utredningarna inom ekonomiskt bistånd som
utgångspunkt har ett vuxenperspektiv ska socialtjänsten i de fall barn berörs se på
situationen ur både de vuxnas och barnens perspektiv och även säkerställa barns
rättigheter enligt barnkonventionen. Enligt barnkonventionen har alla barn, oavsett
migrationsrättslig status, rätt att leva, överleva och utvecklas. Varje barn har rätt till
social trygghet och en levnadsstandard som stödjer dess utveckling. Föräldrarna är
ekonomiskt huvudansvariga för sitt barn men om behov uppstår har staten en
1 Högsta förvaltningsdomstolen den 5 juni 2017 i mål nr 1527–1529-16, HFD 2017 ref. 33.
5 (13)
skyldighet att bistå föräldrarna utifrån en rättvis prövning som inte diskriminerar eller
stigmatiserar familjen eller medför att de förlorar andra rättigheter.
I syfte att säkerställa att de barn som lever i familjer som saknar tillstånd att vistas i
Sverige får sin rättigheter tillgodosedda anges det i riktlinjerna att dessa barn ska
kunna beviljas bistånd till en skälig levnadsnivå samt därutöver en rimlig
boendekostnad för familjen. Precis som för vuxna beviljas bistånd i dessa fall enligt 4
kap 2 § SoL. Detta kan således innebära att barn som lever i familjer som saknar
tillstånd att vistas i Sverige kan beviljas bistånd upp till riksnorm medan föräldrarna
enbart kan beviljas nödbistånd.
Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige
beslutar att Motion om att motverka skuggsamhället av Maurice Forslund (KD)
besvaras med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Socialnämnden
Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 10 juni 2025 följande.
Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Särskilt uttalande av Yvonne Fernell Ingelström m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD), se Reservationer m.m.
Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 29 april 2025 har i huvudsak
följande lydelse.
Stockholms stads nu gällande riktlinjer för handläggningen av ekonomiskt bistånd
antogs av kommunfullmäktige i december 2017. Socialförvaltningen har i uppdrag att
under 2025 revidera stadens riktlinjer för ekonomiskt bistånd. I revideringsarbetet
ingår att se över samtliga delar i riktlinjerna bland annat utifrån gällande lagstiftning,
föreskrifter och allmänna råd samt rådande rättspraxis.
När det gäller personer som har fått avslag på ansökan om asyl men håller sig undan
för att undgå avvisning har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i en dom2 slagit fast
att dessa personer fortfarande omfattas av personkretsen enligt lagen (1994:137) om
mottagande av asylsökande m.fl. (LMA), även om de inte har rätt till bistånd enligt
LMA. Personer som omfattas av personkretsen enligt LMA har enligt 1 § andra
stycket LMA inte rätt till ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen (SoL).
Bistånd kan inte heller lämnas i form av nödbistånd, eftersom nödbistånd förutsätter
att försörjningsstöd enligt 1 § kan komma i fråga. HFD tydliggör dock i domen att
kommunen i enlighet med 2 kap. 1 § socialtjänstlagen har det yttersta ansvaret för alla
individer som vistas i kommunen. Av socialtjänstlagens förarbeten framgår att det
”alltid är en skyldighet för vistelsekommunen att vidta insatser vid akuta
2 Högsta förvaltningsdomstolen den 5 juni 2017 i mål nr 1527–1529-16, HFD 2017 ref. 33.
6 (13)
nödsituationer” inom ramen för detta yttersta ansvar. HFD lämnar i domen ett förslag
på hur en kommun kan fullgöra sitt yttersta ansvar, nämligen genom att fatta beslut
om bistånd enligt 4 kap. 2 § SoL.
Mot bakgrund av ovanstående lagstiftning och rättspraxis anges det i stadens
nuvarande riktlinjer för handläggningen av ekonomiskt bistånd att personer som
saknar tillstånd att vistas i Sverige inte har rätt till ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 §
SoL, men att dessa personer kan beviljas ekonomiskt bistånd för att undvika nöd med
stöd av 4 kap. 2 § socialtjänstlagen.
Det framgår vidare av riktlinjerna att en utredning av den enskildes situation ska vara
utgångspunkten i prövningen av rätten till bistånd och att en individuell bedömning
alltid ska göras. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn och i synnerhet för barn
som tillhör utsatta grupper. Även om utredningarna inom ekonomiskt bistånd som
utgångspunkt har ett vuxenperspektiv ska socialtjänsten i de fall barn berörs se på
situationen ur både de vuxnas och barnens perspektiv och även säkerställa barns
rättigheter enligt barnkonventionen.3 Enligt barnkonventionen har alla barn, oavsett
migrationsrättslig status, rätt att leva, överleva och utvecklas. Varje barn har rätt till
social trygghet och en levnadsstandard som stödjer dess utveckling. Föräldrarna är
ekonomiskt huvudansvariga för sitt barn men om behov uppstår har staten en
skyldighet att bistå föräldrarna utifrån en rättvis prövning som inte diskriminerar eller
stigmatiserar familjen eller medför att de förlorar andra rättigheter.
I syfte att säkerställa att de barn som lever i familjer som saknar tillstånd att vistas i
Sverige får sin rättigheter tillgodosedda anges det i riktlinjerna att dessa barn ska
kunna beviljas bistånd till en skälig levnadsnivå samt därutöver en rimlig
boendekostnad för familjen. Precis som för vuxna beviljas bistånd i dessa fall enligt 4
kap 2 § SoL. Detta kan således innebära att barn som lever i familjer som saknar
tillstånd att vistas i Sverige kan beviljas bistånd upp till riksnorm medan föräldrarna
enbart kan beviljas nödbistånd.
Förvaltningen bedömer att motionärens förslag om att avskaffa möjligheten till
ekonomiskt bistånd för personer som saknar tillstånd att vistas i Sverige inte är
förenligt med kommunens yttersta ansvar och skyldighet att vidta insatser vid akuta
nödsituationer enligt 2 kap 1 § SoL. Förvaltningen föreslår att socialnämnden
godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på motionen.
Farsta stadsdelsnämnd
Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 18 juni 2025 följande.
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen
som svar på remissen av en motion från Maurice Forslund, Kristdemokraterna, om
att motverka skuggsamhället.
3 Socialstyrelsens handbok, Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten, 2021-06-01
7 (13)
Särskilt uttalande av Leif Söderström m.fl. (SD), se Reservationer m.m.
Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 26 maj 2025 har i
huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen har att förhålla sig till stadens stadsövergripande riktlinjer och det
uttalade yttersta ansvaret. Även om personer som omfattas av personkretsen enligt
LMA inte har rätt till bistånd enligt 4 kap 1 § SoL har socialtjänsten enligt 2 kap 1 §
SoL det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen. Det yttersta ansvaret
innebär till exempel att ge stöd i akuta situationer.
En barnkonsekvensanalys behöver göras i varje respektive ärende, men socialtjänsten
har ett utökat ansvar för barn, framförallt i utsatta grupper.
Mänskliga rättigheter
Jämställdhetsanalys
Motionens förslag slår lika mot kvinnor och män, men kan påverka deras möjligheter
att lösa sin situation olika beroende på kön.
Miljö- och klimatkonsekvensanalys
Motionen anses inte ha några miljö- eller klimatkonsekvenser.
Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens
tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 12 juni 2025
följande.
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och
överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 22 maj 2025
har i huvudsak följande lydelse.
Remissen lyfter att Högsta förvaltningsdomstolen fastslagit att personer som saknar
uppehållstillstånd inte har rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL),
något som framgår i stadens riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Kommunen har
däremot enligt 2 kap. 1 § SoL det yttersta ansvaret för att den enskilde får det stöd
och hjälp den behöver. Det innebär att bistånd för att avvärja akuta situationer kan
beviljas enligt 4 kap. 2 § SoL, även kallad nödhjälp. Då det inte skett någon
förändring av lag eller praxis kvarstår kommunens yttersta ansvar och staden behöver
därför fortsätta bevilja bistånd för att avvärja nöd, även till personer som saknar
uppehållstillstånd.
Riktlinjerna lyfter att socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn, i synnerhet barn
som tillhör utsatta grupper. Vidare lyfts i riktlinjerna att om det finns barn i hushållet
8 (13)
ska detta särskilt beaktas, en barnkonsekvensanalys göras och utifrån
socialtjänstlagens samlade verktyg ska staden initiera de insatser som är bäst för
barnets långsiktiga behov. Barn ska därför, i de fall det bedöms lämpligt utifrån
barnkonsekvensanalysen, kunna beviljas bistånd till en skälig levnadsnivå upp till
riksnorm enligt 4 kap. 2 § SoL. Barn kan därmed utifrån principen om barnets bästa
beviljas bistånd medan deras föräldrar enbart beviljas nödhjälp. Utifrån skyldigheten
att arbeta utifrån barnkonventionen ser förvaltningen det som rimligt att denna
skrivning kvarstår.
Enheten för ekonomiskt bistånd i Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning mottar sällan
ansökningar om ekonomiskt bistånd från personer som saknar uppehållstillstånd, och
i de fall bistånd beviljas enligt 2 kap. 1 § SoL avser det att vid ett tillfälle täcka akut
matbehov, boende över natten eller att betala kollektivtrafik för att ta sig till förvaret.
Boende över natten har beviljats i de fall då sökande kontaktat enheten sent under
arbetsdagen och ej bedömts kunna ta sig till förvaret samma dag. Då nödhjälp
beviljats motiveras och uppmanas den sökande att ta kontakt med eller inställa sig hos
gränspolisen, förvaret eller Migrationsverket. I de fall barn ingår i hushållet betonar
enheten vikten av att sådan kontakt etableras utifrån föräldraansvaret, utifrån att barn
har rätt till grundläggande trygghet och rättssäkerhet och att detta inte kan anses vara
tillgodosett i en tillvaro utan möjlighet att reglera sin rättsliga status i landet.
Sammantaget gör förvaltningen bedömningen att Stockholms stads gällande riktlinjer
för ekonomiskt bistånd, liksom den praxis som utvecklats vid tillämpningen av dessa,
inte kan anses bidra till att individer undandrar sig verkställighet av beslut om
utvisning.
Mot bakgrund av detta anser förvaltningen inte att det föreligger behov av att revidera
stadens riktlinjer i enlighet med vad som föreslås i motionen.
Södermalms stadsdelsnämnd
Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 21 augusti 2025
följande.
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på
remissen.
Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 18 juni 2025 har i
huvudsak följande lydelse.
Stockholms stads nu gällande riktlinjer för handläggningen av ekonomiskt bistånd
antogs av kommunfullmäktige i december 2017. Socialförvaltningen har i uppdrag att
under 2025 revidera stadens riktlinjer för ekonomiskt bistånd. I revideringsarbetet
ingår att se över samtliga delar i riktlinjerna bland annat utifrån gällande lagstiftning,
föreskrifter och allmänna råd samt rådande rättspraxis.
När det gäller personer som har fått avslag på ansökan om asyl men håller sig undan
för att undgå avvisning har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i en dom slagit fast
9 (13)
att dessa personer fortfarande omfattas av personkretsen enligt lagen om mottagande
av asylsökande med flera (LMA), även om de inte har rätt till bistånd enligt LMA.
Personer som omfattas av personkretsen enligt LMA har inte rätt till ekonomiskt
bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL). HFD tydliggör dock i domen att kommunen i
enlighet med socialtjänstlagen har det yttersta ansvaret för alla individer som vistas i
kommunen. Av socialtjänstlagens förarbeten framgår att det ”alltid är en skyldighet
för vistelsekommunen att vidta insatser vid akuta nödsituationer” inom ramen för
detta yttersta ansvar. HFD lämnar i domen ett förslag på hur en kommun kan fullgöra
sitt yttersta ansvar, nämligen genom att fatta beslut om bistånd enligt SoL. Mot
bakgrund av ovanstående lagstiftning och rättspraxis anges det i stadens nuvarande
riktlinjer för handläggningen av ekonomiskt bistånd att personer som saknar tillstånd
att vistas i Sverige inte har rätt till ekonomiskt bistånd enligt SoL, men att dessa
personer kan beviljas ekonomiskt bistånd för att undvika nöd med stöd av
socialtjänstlagen. Det framgår vidare av riktlinjerna att en utredning av den enskildes
situation ska vara utgångspunkten i prövningen av rätten till bistånd och att en
individuell bedömning alltid ska göras.
Förvaltningens bedömning är att förslaget om att avskaffa möjligheten till
ekonomiskt bistånd för personer som saknar tillstånd att vistas i Sverige inte är
förenligt med kommunens yttersta ansvar och skyldighet att vidta insatser vid akuta
nödsituationer enligt SoL.
Barnrättsanalys
Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn och i synnerhet för barn som tillhör
utsatta grupper. Även om utredningarna inom ekonomiskt bistånd som utgångspunkt
har ett vuxenperspektiv ska socialtjänsten i de fall barn berörs se på situationen ur
både de vuxnas och barnens perspektiv och även säkerställa barns rättigheter enligt
barnkonventionen. Enligt barnkonventionen har alla barn, oavsett migrationsrättslig
status, rätt att leva, överleva och utvecklas. Varje barn har rätt till social trygghet och
en levnadsstandard som stödjer dess utveckling. Föräldrarna är ekonomiskt
huvudansvariga för sitt barn men om behov uppstår har staten en skyldighet att bistå
föräldrarna utifrån en rättvis prövning som inte diskriminerar eller stigmatiserar
familjen eller medför att de förlorar andra rättigheter. I syfte att säkerställa att de barn
som lever i familjer som saknar tillstånd att vistas i Sverige får sin rättigheter
tillgodosedda anges det i riktlinjerna att dessa barn ska kunna beviljas bistånd till en
skälig levnadsnivå samt därutöver en rimlig boendekostnad för familjen. Detta kan
därför innebära att barn som lever i familjer som saknar tillstånd att vistas i Sverige
kan beviljas bistånd upp till riksnorm medan föräldrarna enbart kan beviljas
nödbistånd.
Jämställdhetsanalys
Generellt är papperslösa kvinnor mer utsatta för våld, diskriminering och exploatering
än män och har större svårigheter att hitta arbete och försörjning. Papperslösa män
kan ha liknande problem men kvinnor drabbas ofta hårdare på grund av könsspecifika
risker och utsatthet. Det kan därför finnas en risk att förslaget om att avskaffa
10 (13)
möjligheten till ekonomiskt bistånd för personer som saknar tillstånd att vistas i
Sverige påverkar kvinnor i högre utsträckning.
Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till
kommunstyrelsen som svar på remissen.
11 (13)
Reservationer m.m.
Socialnämnden
Särskilt uttalande av Yvonne Fernell Ingelström m.fl. (M)
Sverige är ett land som bygger på rättsstatens principer. Det innebär att våra lagar ska
gälla lika för alla och att beslut som fattas av myndigheter ska respekteras, där ett ja
är ett ja och ett nej ett nej. Samtidigt är vi ett land som värnar om människovärdet och
som alltid ska möta människor i utsatta situationer med värdighet. Men när vi ser hur
ett parallellt skuggsamhälle vuxit fram, där människor lever utan rätt att vara här, ofta
under svåra förhållanden måste politiken agera.
Vi delar motionens intentioner att Sverige och Stockholm inte kan ha ett system där
offentligt stöd går till personer som fått avslag på sin asylansökan och ändå stannar
kvar. Det undergräver förtroendet för migrationspolitiken, men framför allt riskerar
det att cementera utsattheten. Att upphöra med löpande försörjningsstöd, som inte är
kopplat akuta situationer, till papperslösa handlar inte om att blunda för människors
nöd, utan om att tydligt markera att Sverige är ett land där lagar gäller.
Vi måste i stället fokusera på att erbjuda ett värdigt återvändande och stärka insatser
som hjälper människor tillbaka till sina hemländer när man inte har rätt att vara kvar i
Sverige. På så sätt kan vi långsiktigt minska skuggsamhället och värna både vår
rättsstatens principer och människors värdighet.
Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD)
Kristdemokraterna delar uppfattningen att det kan finnas situationer då en person
behöver beviljas en insats av kommunen för att avhjälpa en akut nödsituation, t.ex. att
täcka ett akut matbehov eller ett akut behov av boende över natten. Det gäller även
för personer som visats i Sverige utan uppehållstillstånd. Dock bör det då röra sig om
ett oplanerat och tillfälligt behov av hjälp, och ytterst vara ett led i att personen ska
lämna landet eller på annat sätt rätta sig efter de beslut som har fattats i
migrationsprocessen. Det perspektivet saknas helt i stadens nuvarande riktlinjer för
handläggning av ekonomiskt bistånd. Kristdemokraterna beklagar att
vänstermajoriteten argumenterar utifrån barnkonventionen för att Stockholms stad
fortsatt ska ha en inriktning som riskerar att upprätthålla ett skuggsamhälle där
människor kan vistas i Sverige utan att fullt ut vara en del av det ordinarie samhället.
Vår uppfattning är att den enskildes grundläggande behov av trygghet och
rättssäkerhet inte är tillgodosett i en tillvaro som papperslös. Det gäller inte minst i
fråga om barn. Det mest medmänskliga staden kan göra är att bidra till att papperslösa
så snabbt som möjligt reder ut sin legala status, vare sig det är i Sverige eller genom
att lämna landet.
Farsta stadsdelsnämnd
12 (13)
Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD)
Det är fullkomligt orimligt att personer som medvetet bryter mot svensk lagstiftning
och trotsar lagvunna domar, skall få ekonomiskt stöd från Stockholm stad för att
kunna ignorera utvisnings eller avvisningsbeslut och fortsätta vistas i landet utan att
ha rätt att göra så.
13 (13)
---
[Motion om att motverka skuggsamhället.pdf]
Motion om att motverka skuggsamhället
I Stockholms stads riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd har tidigare majoriteter
beslutat att papperslösa, det vill säga personer som har fått avslag på ansökan om
uppehållstillstånd i Sverige, vars uppehållstillstånd har löpt ut, eller som aldrig har ansökt om
uppehållstillstånd, ska ha rätt till försörjningsstöd från kommunen. Som framgår av
riktlinjerna har Högsta förvaltningsdomstolen dock slagit fast att det inte finns någon
skyldighet för kommuner att ge ekonomiskt bistånd till den som har fått avslag på
asylansökan men som håller sig undan för att undgå avvisning eller utvisning.
Kristdemokraterna beklagar den tvetydighet som stadens riktlinjer innebär. Att ge papperslösa
rätt till ekonomiskt bistånd samtidigt som personen håller sig undan från avvisning eller
utvisning, eller i övrigt inte följer reglerna för rätt att vistas i Sverige, motverkar den reglerade
migrationen. Det bidrar till att upprätthålla ett skuggsamhälle där människor kan vistas i
Sverige utan att fullt ut vara en del av det ordinarie samhället, potentiellt under lång tid, vilket
kan leda till utsatthet för den enskilde. I längden skadar det också medborgarnas förtroende
för det allmänna att staden underlättar för personer att vistas i Sverige utan uppehållstillstånd.
Stadens riktlinjer för ekonomiskt bistånd bör därför ändras så att möjligheten till ekonomiskt
bistånd för papperslösa avskaffas.
Vi föreslår kommunfullmäktige att besluta:
- att avskaffa möjligheten till ekonomiskt bistånd för papperslösa.
Maurice Forslund
2025-03-10
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.