Stockholm Vattens lån ökar – räntan kan också stiga

[4_Finansiell månadsrapport november 2025.pdf] Dnr: 2026-02-03 26SVOA46 1 (1) Ekonomiavdelningen Styrelsen för Stockholm Avfall AB Maria Ålander Petrén Finansiell månadsrapport – November 2025 FÖRSLAG TILL BESLUT Styrelsen föreslås besluta att godkänna lämnad redovisning Christian Rockberger Verkställande direktör Maria Ålander Petrén Avdelningschef, Ekonomi Bakgrund Finansavdelningen på stadsledningskontoret i Stockholms stad har uppdraget att fungera som kommunkoncernens gemensamma finansfunktion. Syftet är att garantera stadens framtida finansiering till bästa möjliga villkor. Bolagets finansiering ligger på checkräkningskrediten. Räntan för låneportföljen sätts utifrån den faktiska kostnaden för kommunkoncernens skuld. I praktiken innebär det att bolagets skuldportfölj blir en kopia av kommunkoncernens externa skuldportfölj. Rapporten per 30 november 2025 redovisar att bolagets låneskuld uppgår till 33 918 mnkr, vilket är en ökning med 231 mnkr jämfört med föregående månad, 91,7% av ramen är utnyttjad. Bolaget begärde i samband med styrelsemötet den 17 december 2025 att limiten skulle utökas till 43 000 mnkr för 2026 vilket godkänds av kommunkoncernens ekonomi och trygghetsutskott 17 december 2025. Hela skulden är placerad på checkkrediten i enlighet med policyn. Räntan för november månad var 2,65 procent. Stadens borgensåtagande var 4 mnkr för bolaget. Diagram 3 i rapportbilagan visar ränteprognosen för rullande 12 månader och osäkerhetsintervallet, medan tabell 3 i rapporten visar stadens kalkylerade ränteprognos. Bilaga: Finansiell månadsrapport November 2025 Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Finansiell månadsrapport Stockholm Vatten och Avfall AB november 2025 Rapport till bolagets styrelse i enlighet med Finanspolicy för Stockholms Stadshus AB (§4.2). Bolagets skuld Internt lån uppgick vid slutet av månaden till 33 918 mnkr. Totalt är det en ökning med 231 mnkr sedan förra månaden, 91,7% av ramen är utnyttjad. Räntan för månaden var 2,65%. Stadens borgensåtagande var 4 mnkr för bolaget. Tabell 1: Bolagets skuld (mnkr) 2025-11-30 2025-10-31 Limit Utnyttjat Internt lån 33 918 33 687 37 000,0 91,7% Borgensåtagande 4 4 Totalt 33 922 33 691 Diagram 1: Utveckling 5-årsperiod för skulden (mnkr) nov-20 maj-21 nov-21 maj-22 nov-22 maj-23 nov-23 maj-24 nov-24 maj-25 nov-25 0 -5 000 -10 000 -15 000 -20 000 -25 000 -30 000 -35 000 -40 000 Kommunkoncernens finansiella ställning Räntan på kontot bestäms av snitträntan för kommunkoncernens externa skuld. Nedan ges en överblick av kommunkoncernens finansiella ställning samt ramar och limiter. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad fastställdes den 19 november 2024 av kommunfullmäktige och gäller från den 1 december 2024. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad fastställdes den 18 december 2024 av kommunstyrelsens ekonomiutskott och gäller från beslutsdatum. Tabell 2: Kommunkoncernens finansiella ställning* 2025-11-30 2025-10-31 Limit Extern upplåning totalt (mnkr) 85 956 86 256 max 110 000 Extern nettoupplåning (mnkr) 80 446 79 668 Duration (år) 1,84 1,90 inom 1,25-3,75 Ränteförfall inom 1 år 43,2% 42,6% max 75% Kapitalförfall inom 1 år 17,7% 18,0% max 30% Betalningsberedskap (mnkr) 22 498 22 576 min 10 000 * Finansiell månadsrapport för november 2025 för kommunkoncernen Stockholms stad tas upp i kommunstyrelsens ekonomiutskott den 17 december 2025. Extern skuldförvaltning hanteras i en skuldportfölj. Diagram 2: Duration (år) för kommunkoncernens externa skuldportfölj Prognos för kommunkoncernens snittränta Diagrammet nedan visar historik samt en prognos inklusive osäkerhetsintervall för kommun- koncernens snittränta tre år framåt i tiden. Prognosen utgår från dagens skuld, nu kända flöden och den framtida ränteutveckling som är inprisad på marknaden (implicita terminsräntor). Diagram 3: Historik och prognos* för kommunkoncernens snittränta (%) exklusive marginal och omkostnadsersättning * Baserat på historiska utfall är sannolikheten 70% att framtida räntenivåer befinner sig inom de streckade linjerna Marginaler för kommunkoncernens bolag är anpassade till respektive bolag på löpande basis. Nivåer gäller från den 1 juli 2025 och gäller till den 31 december 2025. Marginal- och omkostnadsersättning för bolaget uppgår till 0,29 procent. Risken vid annat ränteutfall Om ränteprognosen inträffar kommer bolagets räntekostnad med nuvarande skuld att bli 945,0 mnkr, beräknat inkl marginal och omkostnadsersättning, för den kommande 12-månadersperioden. En känslighetsanalys med en procentenhets ränteuppgång ger motsvarande räntekostnad om 1284,2 mnkr. Räntekänsligheten är därmed 339,2 mnkr. 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 ,5 ,0 ,5 ,0 ,5 ,0 ,5 ,0 ,5 ,0 4 3 2 1 0 5,54,53,52,51,50n o v -2 0 * n o G e n o m H isto rik v s -2 1 n o v -2 2 n ittlig r ä n te b in d n in S n it t r ä n t a P ro gn o s n o v -2 3 n o v -2 4 g s tid in k lu s iv e d e r iv , u t f a ll o c h p r o g n o s Ö vre o sä ke rh e tsin te rva ll a t n o v U n d -2 5 re o sä ke rh e D u ra tio n e n lig fin a n s p o lic y * L im it 1 ,2 5 -3 ,7 å r tsin te rva ll t 5 Tabell 3: Ränteprognos för bolagets månadsränta inklusive marginal och omkostnadsersättning Månad Utlåningsränta dec-25 2,63 jan-26 2,62 feb-26 2,62 mar-26 2,66 apr-26 2,73 maj-26 2,78 jun-26 2,86 jul-26 2,87 aug-26 2,90 sep-26 2,91 okt-26 2,92 nov-26 2,94 dec-26 2,94 jan-27 2,96 feb-27 3,00 mar-27 3,00 apr-27 3,05 maj-27 3,07 jun-27 3,08 jul-27 3,10 aug-27 3,11 sep-27 3,12 okt-27 3,13 nov-27 3,14 dec-27 3,15 jan-28 3,15 feb-28 3,17 mar-28 3,17 apr-28 3,21 maj-28 3,20 jun-28 3,22 jul-28 3,24 aug-28 3,24 sep-28 3,25 okt-28 3,27 nov-28 3,27 Marknadskommentarer per 2025-11-30 Bilaga I Sammanfattning rör sig mot målet och att det finns utrymme för justeringar av penningpolitiken på kort Förväntningar om en räntesänkning från sikt. Som följd sjönk de amerikanska amerikanska centralbanken FED steg, långräntorna, och den tioåriga vilket bidrog till fallande amerikanska statsobligationsräntan noterades strax räntor. under 4 procent vid månadsskiftet. Begränsad makrostatistik i USA ökade Japan befinner sig i ett skede av försiktig osäkerheten i den ekonomiska återhämtning med blandade signaler. Bank bedömningen. of Japan bekräftade att normaliseringen av penningpolitiken, vilket i Japans fall Riksgälden höjde svenska statens betyder höjning av styrräntorna till skillnad upplåningsprognos för 2026 avsevärt, från resten av västvärlden, sker gradvis och vilket medförde högre svenska långräntor. datadrivet, vilket bidrog till en måttlig uppgång i japanska statsobligationsräntor. Svensk makrodata indikerade en gradvis Det nya ledarskapet med premiärminister förbättrad tillväxt och en fallande inflation Sanae Takaichi i spetsen verkar fortsätta i linje med Riksbankens prognoser. den finansiella expansionen, men en inflation på nära 3 procent och en mycket hög statsskuld om över 230 procent gör Internationellt landet finansiellt sårbart. N ovember präglades av osäkerhet på de internationella finansmarknaderna. I USA visade Europa inkommande data en blandad utveckling, där stabilare aktivitetsindikatorer Ut vecklingen i Europa var fortsatt sammanföll med indikationer på en dämpad, men stabil, under avmattning på arbetsmarknaden. november. Inflationsutfall låg Nedstängningen av federala myndigheter i nära ECB:s mål och kärninflationen USA som avslutades i mitten av månaden fortsatte att dämpas. De sammantagna medförde att viss statistik inte indikatorerna avseende tillväxt och publicerades, vilket försvårade den arbetsmarknad gav ingen tydlig signal om makroekonomiska analysen. en förändrad konjunktur. Under andra halvan av månaden ökade marknadens förväntningar på en Den europeiska centralbanken, ECB, räntesänkning vid FED:s decembermöte. betonade att framtida räntebeslut kommer Detta skedde efter uttalanden från New att vara helt databeroende, för närvarande York-Fed-chefen John Williams, som väntas ingen ändring av den nuvarande framhöll att inflationsutvecklingen fortsatt styrräntan om 2 procent. Denna hållning bidrog till begränsade rörelser i europeiska Inkommande makrodata indikerade statsobligationsräntor. samtidigt en gradvis förbättring av den svenska ekonomin. Senaste Euron stärktes något mot den amerikanska inflationsprognoser visar en fallande dollarn under november. Rörelsen prisutveckling, i linje med Riksbankens förklaras av förändrade ränteskillnader, där inflationsprognoser. Arbetsmarknaden fallande amerikanska långräntor och ökade utvecklas i stort sett oförändrat, men förväntningar om en räntesänkning från förväntningar om stigande realinkomster Federal Reserve bidrog till en marginellt och en expansiv finanspolitik bidrar till svagare dollar. Politiska riskfaktorer inom positiva tillväxtutsikter för 2026, då svensk euroområdet kvarstod men deras påverkan ekonomi väntas växa med strax under 3 på marknadsutvecklingen var begränsad. procent efter flera års lågkonjunktur. Sverige Den svenska kronan stärktes något mot den I Sverige dominerades amerikanska dollarn under november, ca marknadsutvecklingen under november 0,5 procent. På helåret är dollarn dock av Riksgäldens reviderade fortsatt cirka 14 procent billigare än vid upplåningsprognos för svenska staten årets början. Mot euron var kronans rörelse 2026. Den planerade nominella i stort sett oförändrad under månaden, obligationsutgivningen höjs från 118 till medan euron är cirka 4,5 procent billigare 216 miljarder kronor, vilket innebär en än vid årsskiftet. Vid månadsskiftet avsevärd ökning av utbudet jämfört med kostade en US-dollar 9,45 kronor och en tidigare planering. Beskedet medförde att euro 10,96 kronor. längre statsobligationsräntor steg i Den svenska aktiemarknaden (SAX förhållande till kortare löptider. exklusive utdelning) steg med cirka 0,4 procent under november och har ökat med omkring 6,2 procent sedan årsskiftet. Världsmarknadsindex (MSCI World) ökade med cirka 0,2 procent under månaden och är upp ungefär 1,1 procent hittills under året mätt i svenska kronor. Dnr KS 2025/1196 Sida 1 (4) 2025-12-17 Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Denna bilaga gäller enligt beslut från kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott den 17 december 2025 (Dnr KS 2025/1196) från och med den 1 januari 2026 och ersätter Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad som fastställdes den 18 december 2024 (Dnr KS 2024/40). 1. Generella principer 1.1 Ram för extern upplåning Kommunkoncernens ram för total extern upplåning är, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, 110 000 mnkr eller motsvarande i utländsk valuta. 1.2 Ramar för utlåning till och borgensåtagande för stadens bolag Den totala ramen för utlåning till och borgensåtagande för stadens bolag (bolagen) är, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, 130 000 mnkr. Ramar för varje enskild kommunkoncernintern motpart framgår enligt nedan tabell. Motpart* Limit (mnkr) (mnkr) AB Familjebostäder 1 1 400 AB Stockholmshem 1 5 500 AB Stokab 1 400 AB Svenska Bostäder 1 3 900 Micasa Fastigheter i Stockholm AB 7 000 Mässfastigheter i Stockholm AB 7 00 S:t Erik Markutveckling AB 4 900 Skolfastigheter i Stockholm AB 2 2 500 Stockholm Vatten och Avfall AB 4 3 000 Stockholms Hamn AB 4 500 Stockholms Stads Parkerings AB 2 000 Stiftelsen Hotellhem i Stockholm 1 0 Totalt 126 810 *Kulturhuset Stadsteatern och SGA Fastigheter AB lånar fr.o.m. den 1 januari 2016 från moderbolaget Stockholms Stadshus AB. stockholm.se Dnr KS 2025/1196 Sida 2 (4) I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska staden och samtliga bolag erbjudas upplåning och placering med villkor motsvarande kommunkoncernens externa finansieringskostnad med utrymme för marknadsmässig marginal samt omkostnadsersättning. Marknadsmässig marginal samt omkostnadsersättning vid upplåning och placering för bolagens räkning fastställs löpande av stadens internbank. 1.3 Borgensteckning Alla borgen och garantier, med undantag för förändringar i pensionsutfästelser, som tecknas av staden ska beslutas av kommunfullmäktige. Restriktivitet ska gälla för tecknande av stadens borgen. Godkännande ska endast ske i undantagsfall och enbart om all annan möjlighet till finansiering har beaktats. All borgensteckning ska vara belopps- och tidsbegränsad. Staden tecknar vid behov borgen för pensionsutfästelser. En årlig uppdatering av pensionsutfästelser för bolagens och stiftelsernas räkning, såsom nyintjäning, livslängdsantaganden, ränta, etc., får höja beloppet för stadens borgen. Förändringen anmäls till kommunstyrelsen. Vid borgen eller garanti, inklusive pensionsutfästelser, ska en årlig marknadsmässig avgift utgå. Avgiften fastställs vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska kommunstyrelsen fastställa, i varje enskilt fall, storlek på årlig avgift vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti. 2. Risk 2.1 Finansieringsrisk Kommunkoncernens externa skuldportfölj ska i möjligaste mån utifrån marknadsförutsättningar ha en förfallostruktur där maximalt 30 procent av kapitalet förfaller inom ett år. Utöver detta gäller en löptid om maximalt 15 år vid upplåning. 2.2 Likviditetsrisk Kommunkoncernen ska vid varje tidpunkt ha en betalningsberedskap på minst 10 000 mnkr i form av tillgängliga likvida medel. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Dnr KS 2025/1196 Sida 3 (4) 2.3 Valutarisk Lån och placeringar ska valutakurssäkras till 100 procent. Kontrakterade valutaflöden i utländsk valuta för respektive nämnd, Stockholms Stadshus AB samt för respektive dotterbolag och underkoncern inom kommunkoncernen som uppgår till ett större belopp än motsvarande 25 mnkr för totalt kontrakt eller enskilda valutaflöden ska rapporteras till internbanken i god tid. Internbanken fattar därefter beslut huruvida valutakurssäkring ska ske. Dokumentering av beslutet ska ske. 2.4 Ränterisk Ränterisken för kommunkoncernens externa skuldportfölj uttrycks som en genomsnittlig räntebindningstid, så kallad duration, och beräknas inklusive derivat. Durationen ska inte understiga 1,25 år och ska inte överstiga 3,75 år. Kommunkoncernens externa skuldportfölj, inklusive placeringar, ska ha en ränteförfallostruktur där maximalt 75 procent av ränteförfallen ligger inom ett år. 2.5 Kreditrisk I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska Stockholms stads motparter ha ett kreditbetyg (rating) av Standard & Poor´s eller Moody´s. Vid de fall motparten har fler än en rating skall den lägsta ratingen användas. Kommunkoncernens totala kreditexponering anges som ett samlat kreditvärde. Limit för maximalt tillåtet kreditvärde uppgår till 3 500. De av kommunfullmäktige särskilt beslutade placeringar ingår inte i beräkningen av kreditvärdet. Kreditvärdet beräknas utifrån placeringarnas nominella belopp inklusive upplupna räntor samt marknadsvärdet för derivatkontrakt, Respektive värde justeras för ratingvikter och löptidsvikter. Kreditvärdet kompletteras med en begränsning av kreditexponeringen i kronor per motpart för att diversifiera risken. För exponeringar med kortare löptid än sex månader kan Standard & Poor´s eller Moody´s kortfristiga rating användas. För exponeringar längre än sex månader ska den långfristiga ratingen användas. Derivatkontrakt omfattas således även av nedanstående tabell och exponeringen beräknas som derivatets marknadsvärde. Maximal kreditexponering per motpart framgår av nedanstående tabell. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Dnr KS 2025/1196 Sida 4 (4) Kortfristig rating, lägst Långfristig rating, lägst Max exponering per motpart (mnkr) Standard & Poor´s Moody´s Standard & Poor´s Moody´s Svenska staten Svenska staten Obegränsat A-1 P-1 AAA Aaa 6 000 A-2 P-2 AA- Aa3 4 000 A- A3 2 000 BBB+ Baa1 1 000 Vid det fall en befintlig motpart inte längre erhåller lägsta godkända ratingbetyg får inga nya affärer göras med denne motpart. Befintliga avtal och positioner ska utvärderas av internbanken innan åtgärd vidtas. Detta ska dokumenteras och rapporteras till kommunstyrelsen. 2.6 Operationell risk I enlighet med finanspolicyn ska förluster överstigande 200 000 kr rapporteras till kommunstyrelsen. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad