Bättre vatten i Strömmen – mindre föroreningar, renare miljö

Enligt EU:s vattendirektiv ska samtliga vattenförekomster inom unionen skyddas och återställas så att de uppnår god ekologisk och kemisk status. Bestämmelser för en vattenförekomst benämns som miljökvalitetsnormer och kommuner och övriga berörda myndigheter har ansvaret för att en miljökvalitetsnorm följs.Genom lokala åtgärdsprogram kan staden visa hur miljökvalitetsnormerna är avsedda att följas och utgör därmed en förutsättning för att staden ska kunna uppnå det bostadspolitiska målet om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2035.Strömmen påverkas, i likhet med majoriteten av stadens vattenförekomster, av att närområdet har förtätats vilket har lett till att livsmiljön och vattenkvaliteten för djur och växter förändrats. Strömmen bedöms idag ha otillfredsställande ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. Syftet med det lokala åtgärdsprogrammet är att belysa de huvudsakliga utmaningarna och ge förslag på konkreta åtgärder så att kommunerna kring Strömmen kan bidra till att miljökvalitetsnormerna följs.Underlagsmaterialet till det lokala åtgärdsprogrammet samt faktadelen har tagits fram gemensamt med Nacka kommun, som också ingår i Strömmens avrinningsområde.Åtgärdsprogrammets faktadel utgör ett övergripande underlag för förslag till åtgärder och prioriteringar i de berörda kommunerna. Varje kommun upprättar egna genomförandeplaner eller motsvarande.Sammantaget kommer de föreslagna lokala åtgärderna att resultera i förbättrade förutsättningar för att följa miljökvalitetsnormerna, främst gällande belastningen av miljögifter inklusive metaller i Strömmen. För att uppnå vattenkvalitetsmålen utifrån vattendirektivet för Strömmen krävs dock stora insatser även på regional, nationell och internationell nivå.För att förbättra vattenkvaliteten och förbättra förutsättningarna för växter och djur har ett antal förslag till åtgärder tagits fram. Åtgärderna syftar till att minska spridningen av föroreningar och fosfor från sedimenten och från landbaserade källor såsom förorenade områden, trafik och oönskat avloppsvatten. Egenkontroll samt tillsyn av verksamheter som påverkar vattenområdet föreslås liksom åtgärder för att förbättra den fysiska livsmiljön för växter och djur. Slutligen föreslås en rad åtgärder som rör den fysiska planeringen samt ett antal samverkans- och dialoginsatser med andra myndigheter, kommuner och markägare.För flertalet av de åtgärder som föreslås i Stockholm går det i nuläget inte att uppskatta kostnaderna utifrån befintlig kunskap. Kostnaden för att hantera förorenade sediment och förorenad mark förväntas vara hög (hundratals miljoner kr) men fortsatta fördjupade utredningar kring åtgärdsbehov och reningsteknik behöver göras innan kostnadsuppskattning. Investeringskostnaden för de tre föreslagna dagvattenåtgärderna (B1-B3) uppskattas grovt till cirka 22 miljoner kr i Stockholm. Kostnaden behöver preciseras i det fortsatta utredningsarbetet.Kostnaderna för att förbättra fysiska livsmiljöer i form av risvasar uppskattas till cirka 30 000 kr medan anläggande av en kajbalkong uppskattas till cirka 1,4 miljoner kr. Övriga åtgärder kring fysiska livsmiljöer är svåra att uppskatta. Även kostnaderna för att vidta förebyggande åtgärder för minskad spridning av föroreningar är svåra att uppskatta.De föreslagna åtgärderna behöver utredas vidare utifrån platsspecifika förutsättningar.Övriga föreslagna åtgärder som driftinsatser, fördjupande undersökningar och miljötillsyn bör genomföras succesivt av respektive ansvarig nämnd och bolagsstyrelse, baserat på resultat från utredningar och ekonomiska förutsättningar.Åtgärderna som föreslås i de lokala åtgärdsprogrammen kan finansieras på olika sätt, exempelvis genom VA-taxan, inom ordinarie budget eller genom att söka externa medel eller medel ur stadens centrala medelsreserv. Åtgärdsprogrammen innebär inte i sig ett beslut om finansiering och vilka åtgärder som ska genomföras utan detta prövas i stadens ordinarie processer. I och med detta sker också en prioritering mellan och inom de lokala åtgärdsprogrammen.De lokala åtgärdsprogrammen är inte juridiskt bindande som ett åtgärdsprogram i miljöbalkens mening, men utgör underlag för att konkretisera hur vattenmyndighetens bindande åtgärdsprogram ska kunna uppfyllas.Arbetet med lokala åtgärdsprogram visar att det finns ett omfattande åtgärdsbehov för stadens vattenförekomster och att vattenmyndigheternas beräkningar av åtgärdskostnaden är underskattad. Effekten av vidtagna åtgärder kommer även att dröja då återhämtningsprocesserna i ekologiska system tar tid [Tjänsteutlåtande: Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen.pdf] Gemensamt tjänsteutlåtande 2025-11-28 Sida 1 (9) Miljöförvaltningen Dnr 2025-9458 Stockholm Vatten AB Dnr 25SVOA662 Exploateringskontoret Dnr E2025-01647 Trafikkontoret Dnr T 2025-01878 Stadsbyggnadskontoret Dnr 2025-16725 Fastighetskontoret Dnr FSK 2025/631 Idrottsförvaltningen Dnr IDF 2025/1342 Norra innerstadens stadsdelsförvaltning Dnr NI 2025/831 Södermalms stadsdelsförvaltning Dnr SÖD 2025/939 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Dnr EÅV 2025/810 Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Dnr SKA 2025/634 Farsta stadsdelsförvaltning Dnr 2025/9458 Handläggare Till Miljöförvaltningen, Katarina Forslöw Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tel 08-508 28 759 2026-02-17 Stockholm Vatten och Avfall, Joakim Lücke Styrelsen för Stockholm Vatten AB Tel 08-522 124 60 2026-02-12 Exploateringskontoret, Anna Persson Exploateringsnämnden Tel 08-508 87 651 2026-02-22 Trafikkontoret, Tomas Nitzelius Trafiknämnden Tel 08-508 260 42 2026-02-12 Stadsbyggnadskontoret, Stadsbyggnadsnämnden Virginia Kustvall Stenring Tel 08-508 272 54 2026-02-19 Fastighetskontoret, Boel Noro Svärd Fastighetsnämnden Tel 08-508 267 55 2026-02-17 Idrottsförvaltningen, Oliver Karlöf Idrottsnämnden Tel 08-508 276 59 2026-02-17 Norra innerstadens stadsdelsförvaltning Norra innerstadens stadsdelsnämnd Fredrik Ekroth, Tel 08-508 09 307 2026-02-19 Södermalms stadsdelsförvaltning Södermalms stadsdelsnämnd Esther Östin, Tel 08-508 12 880 2026-02-19 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning E nskede Årsta Vantörs stadsdelsnämnd Eskil Swerkersson, Tel 08-508 14 020 2026-02-19 Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Skarpnäcks stadsdelsnämnd Peter Mellin, Tel 08-508 150 88 2026-02-19 Farsta stadsdelsförvaltning Farsta stadsdelsnämnd Klara Allenmark, Tel 08-508 180 88 2 0 26-02-19 Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 2 (9) Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen Förslag till beslut 1. Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen, Fakta och åtgärdsbehov (bilaga 1) och Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen, Genomförandeplan (bilaga 2), antas. 2. Utredning, uppföljning och utvärdering av Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen ska ske i enlighet med vad som anges i detta tjänsteutlåtande. ____________________ _____________________ Anna Hadenius Christian Rockberger Miljödirektör Miljöförvaltningen VD Stockholm Vatten AB ____________________ _____________________ Thomas Andersson Amanda Horwitz Exploateringsdirektör Exploateringskontoret Stadsbyggnadsdirektör Stadsbyggnadskontoret ______________________ _____________________ Gunilla Glantz Anders Kindberg Trafikdirektör Trafikkontoret Fastighetsdirektör Fastighetskontoret _____________________ _____________________ Marina Högland Jesper Ackinger Idrottsdirektör Idrottsförvaltningen Stadsdelsdirektör Norra innerstadens stadsdelsförvaltning _____________________ _____________________ Kerstin Andersson Anders Carstorp Stadsdelsdirektör Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektör Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning ____________________ ____________________ Jonas Lauri Karin Kollberg Stadsdelsdirektör Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektör Farsta stadsdelsförvaltning Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 3 (9) Sammanfattning Enligt EU:s vattendirektiv ska samtliga vattenförekomster inom unionen skyddas och återställas så att de uppnår god ekologisk och kemisk status. Bestämmelser för en vattenförekomst benämns som miljökvalitetsnormer och kommuner och övriga berörda myndigheter har ansvaret för att en miljökvalitetsnorm följs. Genom lokala åtgärdsprogram kan staden visa hur miljökvalitetsnormerna är avsedda att följas och utgör därmed en förutsättning för att staden ska kunna uppnå det bostadspolitiska målet om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2035. Strömmen påverkas, i likhet med majoriteten av stadens vatten- förekomster, av att närområdet har förtätats vilket har lett till att livs- miljön och vattenkvaliteten för djur och växter förändrats. Strömmen bedöms idag ha otillfredsställande ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. Syftet med det lokala åtgärdsprogrammet är att belysa de huvudsakliga utmaningarna och ge förslag på konkreta åtgärder så att kommunerna kring Strömmen kan bidra till att miljökvalitets- normerna följs. Underlagsmaterialet till det lokala åtgärdsprogrammet samt faktadelen har tagits fram gemensamt med Nacka kommun, som också ingår i Strömmens avrinningsområde. Åtgärdsprogrammets faktadel utgör ett övergripande underlag för förslag till åtgärder och prioriteringar i de berörda kommunerna. Varje kommun upprättar egna genomförandeplaner eller motsvarande. Sammantaget kommer de föreslagna lokala åtgärderna att resultera i förbättrade förutsättningar för att följa miljökvalitetsnormerna, främst gällande belastningen av miljögifter inklusive metaller i Strömmen. För att uppnå vattenkvalitetsmålen utifrån vattendirektivet för Strömmen krävs dock stora insatser även på regional, nationell och internationell nivå. • För att förbättra vattenkvaliteten och förbättra förutsättningarna för växter och djur har ett antal förslag till åtgärder tagits fram. Åtgärderna syftar till att minska spridningen av föroreningar och fosfor från sedimenten och från landbaserade källor såsom förorenade områden, trafik och oönskat avloppsvatten. Egenkontroll samt tillsyn av verksamheter som påverkar vattenområdet föreslås liksom åtgärder för att förbättra den fysiska livsmiljön för växter och djur. Slutligen föreslås en rad åtgärder som rör den fysiska planeringen samt ett antal samverkans- och dialoginsatser med andra myndigheter, kommuner och markägare. • För flertalet av de åtgärder som föreslås i Stockholm går det i nuläget inte att uppskatta kostnaderna utifrån befintlig kunskap. Kostnaden för att hantera förorenade sediment och förorenad mark förväntas vara hög (hundratals miljoner kr) men fortsatta fördjupade utredningar kring åtgärdsbehov och reningsteknik behöver göras innan kostnadsuppskattning. Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen Investeringskostnaden för de tre föreslagna dagvatten- Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 4 (9) åtgärderna (B1-B3) uppskattas grovt till cirka 22 miljoner kr i Stockholm. Kostnaden behöver preciseras i det fortsatta utredningsarbetet. Kostnaderna för att förbättra fysiska livsmiljöer i form av risvasar uppskattas till cirka 30 000 kr medan anläggande av en kajbalkong uppskattas till cirka 1,4 miljoner kr. Övriga åtgärder kring fysiska livsmiljöer är svåra att uppskatta. Även kostnaderna för att vidta förebyggande åtgärder för minskad spridning av föroreningar är svåra att uppskatta. • De föreslagna åtgärderna behöver utredas vidare utifrån platsspecifika förutsättningar. • Övriga föreslagna åtgärder som driftinsatser, fördjupande undersökningar och miljötillsyn bör genomföras succesivt av respektive ansvarig nämnd och bolagsstyrelse, baserat på resultat från utredningar och ekonomiska förutsättningar. • Åtgärderna som föreslås i de lokala åtgärdsprogrammen kan finansieras på olika sätt, exempelvis genom VA-taxan, inom ordinarie budget eller genom att söka externa medel eller medel ur stadens centrala medelsreserv. Åtgärdsprogrammen innebär inte i sig ett beslut om finansiering och vilka åtgärder som ska genomföras utan detta prövas i stadens ordinarie processer. I och med detta sker också en prioritering mellan och inom de lokala åtgärdsprogrammen. • De lokala åtgärdsprogrammen är inte juridiskt bindande som ett åtgärdsprogram i miljöbalkens mening, men utgör underlag för att konkretisera hur vattenmyndighetens bindande åtgärdsprogram ska kunna uppfyllas. • Arbetet med lokala åtgärdsprogram visar att det finns ett omfattande åtgärdsbehov för stadens vattenförekomster och att vattenmyndigheternas beräkningar av åtgärdskostnaden är underskattad. Effekten av vidtagna åtgärder kommer även att dröja då återhämtningsprocesserna i ekologiska system tar tid. Bakgrund Miljökvalitetsnormer Enligt EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) ska samtliga vattenförekomster inom unionen skyddas och återställas så att de uppnår god ekologisk och kemisk status. Bestämmelser om kvaliteten på miljön i en vattenförekomst benämns som miljökvalitetsnormer och ansvaret för att en miljökvalitetsnorm följs åvilar kommuner och övriga berörda myndigheter. Det ursprungliga målet för samtliga vattenförekomster var att uppnå god status till år 2015. På grund av orimliga kostnader, naturgivna förutsättningar eller tekniska svårigheter har tidsfrist medgivits fram till år 2027 eller 2039. Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 5 (9) Lokala åtgärdsprogram Vattenmyndigheten i Norra Östersjön har tagit fram en förvaltningsplan med tillhörande åtgärdsprogram som på en övergripande nivå redovisar vad berörda kommuner behöver göra för att nå god vattenstatus. Syftet med lokala åtgärdsprogram är att med utgångspunkt från de åtgärder som vattenmyndigheten föreslår konkretisera arbetet för enskilda vattenförekomster. Lokala åtgärdsprogram tas fram enligt Stockholms stads handlingsplan för god vattenstatus och antas av respektive nämnd och bolag. Åtgärdsprogrammets faktadel utgör ett övergripande underlag för förslag till åtgärder och prioriteringar i de fem berörda kommunerna. Varje kommun upprättar egna genomförandeplaner eller motsvarande. Lokala åtgärdsprogram som tas fram på kommunal nivå har inte samma rättsliga status som vattenmyndighetens åtgärdsprogram, vilka beslutas med stöd av miljöbalken. Genom lokala åtgärdsprogram kan staden visa hur miljökvalitetsnormerna är avsedda att följas och utgör därmed en förutsättning för att staden ska kunna förena sitt bostadspolitiska mål om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2035 med skyldigheten att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Ärendet Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt har fastställt miljökvalitetsnormer för Strömmen till god kemisk status och måttlig ekologisk status till 2027 respektive 2039 (gäller endast fosfor), med mindre strängt krav för hydromorfologisk påverkan då befintlig stadsmiljö ses som ett allmänintresse av större vikt. Trots det mindre stränga kravet ska bästa möjliga ekologiska status uppnås som kan åstadkommas med rimliga åtgärder. Stora delar av Strömmen har varit hamnområde sedan 1800-talet vilket har haft en stor påverkan på miljön. I likhet med majoriteten av stadens vattenförekomster medför den omgivande stadsmiljön en påverkan på Strömmen som bedöms ha otillfredsställande ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. Hårdgjorda kajer, utfyllda grundområden, strandnära förorenade områden med båtuppställningsplatser och tidigare industriverksamheter, utsläpp av bräddat avloppsvatten, snötippning, dagvatten från högtrafikerade vägar påverkar miljön för växter och djur. Ämnen som förekommer i halter över gränsvärden i vatten är fosfor, kväve, zink, PFAS i form av PFAS11 och difenyletrar (PBDE). Sedimenten innehåller följande ämnen som överskrider gränsvärdet; koppar, bly, antracen, tributyltenn (TBT). Dioxin, PCB och kvicksilver finns i förhöjda halter i fisk. I det lokala åtgärdsprogrammet för Strömmen lyfts utmaningarna för att nå miljökvalitetsnormerna. Programmet innehåller förslag på olika typer av åtgärder och möjliggör för ansvariga aktörer att påbörja förstudier, projektering och genomförande av åtgärder utifrån de förslag som lämnas. Målgrupper för åtgärdsprogrammet är kommunala nämnder och bolag, i första hand Stockholm Vatten AB, miljö- och Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen hälsoskyddsnämnden, exploateringsnämnden, trafiknämnden, stads- Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 6 (9) byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden samt Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Enskede Årsta Vantörs stadsdelsnämnd och Skarpnäcks stadsdelsnämnd. Samverkans- och dialoginsatser med andra myndigheter, kommuner och markägare lyfts också. De lokala åtgärdsprogrammen samt effekten av åtgärdsgenomförandet kommer att förvaltas digitalt av miljöförvaltningen, vilket innebär att uppföljning och förändringar redovisas på ett samlat och flexibelt sätt. En utvärdering av arbetet enligt de lokala åtgärdsprogrammen ska ske 2030 och kommer att samordnas av miljöförvaltningen. Ärendets beredning Underlagsmaterialet till det lokala åtgärdsprogrammet samt faktadelen har tagits fram gemensamt med Nacka kommun. Genomförandeplanen för Strömmen är framtagen av miljöförvaltningen i Stockholms stad tillsammans med Stockholm Vatten och Avfall. Representanter från stadens exploateringskontor, trafikkontor, stadsbyggnadskontor, fastighetskontor, idrottsförvaltning, berörda stadsdelsförvaltningar samt Stockholms Hamnar har haft möjlighet att delta i en referensgrupp. I det lokala åtgärdsprogrammet föreslås åtgärder vilka ska bidra till att miljökvalitetsnormerna följs. En första version av åtgärdsprogrammet har översänts till berörda förvaltningar för kontorsremiss på tjänstemannanivå under 2025. Programmet har därefter kompletterats utifrån inkomna synpunkter. Stadens strategiska samverkansgrupp för god vattenstatus har granskat och godkänt åtgärdsprogrammet inför politisk behandling. I den strategiska samverkansgruppen ingår miljöförvaltningen, Stockholm vatten och Avfall, exploateringskontoret, trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, idrottsförvaltningen, Norra innerstadens stadsdelsförvaltning samt Södermalms stadsdelsförvaltning. Synpunkter och förslag Förslag till åtgärder För att förbättra vattenkvaliteten och förutsättningarna för växter och djur har ett antal förslag till åtgärder tagits fram. Åtgärderna syftar till att minska spridningen av föroreningar från sedimenten och från landbaserade källor såsom förorenade områden, trafik och oönskat avloppsvatten. Egenkontroll samt tillsyn av verksamheter som påverkar vattenområdet föreslås liksom åtgärder för att förbättra den fysiska livsmiljön för växter och djur. Slutligen föreslås en rad åtgärder som rör den fysiska planeringen samt ett antal samverkans- och dialoginsatser med andra myndigheter, kommuner och markägare. Kostnader För flertalet av de åtgärder som föreslås i Stockholm för Strömmen går det i nuläget inte att uppskatta kostnaderna utifrån befintlig kunskap. Kostnaden för att hantera förorenade sediment och förorenad mark förväntas vara hög (hundratals miljoner kr) men fortsatta fördjupade utredningar kring åtgärdsbehov och reningsteknik behöver göras innan Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen kostnadsuppskattning. Investeringskostnaden för de tre föreslagna Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 7 (9) dagvattenåtgärderna (B1-B3) uppskattas grovt till cirka 22 miljoner kr i Stockholm. Kostnaden behöver preciseras i den fortsatta detaljutredningen. Kostnaderna för att förbättra fysiska livsmiljöer i form av risvasar uppskattas till cirka 30 000 kr medan anläggande av en kajbalkong uppskattas till cirka 1,4 miljoner kr. Övriga åtgärder kring fysiska livsmiljöer är svåra att uppskatta. Även kostnaderna för att vidta förebyggande åtgärder för minskad spridning av föroreningar är svåra att uppskatta. Ansvar för genomförande De föreslagna åtgärderna behöver utredas vidare och utifrån platsspecifika förutsättningar. Åtgärderna kan därmed ändras baserat på resultatet från utredningen. Om respektive åtgärd är motiverad att tas vidare kommer dessa hanteras inom ordinarie investeringsprocess för inriktnings- och genomförandebeslut. Om det visar sig att någon föreslagen åtgärd inte är möjlig att genomföra behöver en åtgärd som ger motsvarande miljöeffekt tas fram för att staden ska kunna bidra till att följa miljökvalitetsnormerna. Beslutet att godkänna förslaget till lokalt åtgärdsprogram innebär inte ett beslut att vidta exakt de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet, utan att vidta de åtgärder som krävs för att nå det övergripande målet god status. Sedimenten i Strömmen en stor källa till miljögifter. Vilka åtgärder som är lämpliga för att åtgärda de förorenade sedimenten samt vem som ansvarar för att genomföra åtgärderna behöver klargöras. Huvudansvarig för genomförandet av dagvattenåtgärder i befintlig stadsmiljö är Stockholm Vatten och Avfall i egenskap av verksamhetsutövare. Exploateringskontoret har som markägare ansvar att säkerställa genomförande av åtgärder för restaurering av sjöar och vattendrag, exempelvis fosforfällning. Det bedöms dock inte som aktuellt i Strömmen. Trafikkontoret och berörda stadsdelsförvaltningar ansvarar för åtgärder på allmän platsmark, som exempelvis förbättring av drift- och skötsel i syfte att minska påverkan på dagvattnet. Miljö- förvaltningen samordnar arbetet med de lokala åtgärdsprogrammen och ansvarar för tillsyn av verksamheter med påverkan på vatten. Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att tillräckligt med utrymme avsätts för åtgärder i samband med detaljplanering. Vidare ansvarar stadsbyggnadskontoret även för den mer övergripande stadsplaneringen och därmed även att åtgärdsbehov beaktas i ett större områdesperspektiv. Genom det lokala åtgärdsprogrammet tydliggörs att Stockholm behöver avsätta eller på annat sätt reservera de ytor som är nödvändiga. För att åtgärder på land ska kunna genomföras på ett resurs- och kostnadseffektivt sätt bör ytor samplaneras med klimatanpassningsarbetet och stadsbyggnadsprocessen i övrigt. Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 8 (9) Finansiering av åtgärder Åtgärderna som föreslås i de lokala åtgärdsprogrammen kan finansieras på olika sätt, till exempel genom VA-taxan, inom ordinarie budget eller genom sökt extern finansiering. Staden har även avsatt medel i den centrala medelsreserven. Åtgärdsprogrammen innebär inte i sig ett beslut om finansiering och vilka åtgärder som ska genomföras utan detta prövas i stadens ordinarie processer. I och med detta sker också en prioritering mellan och inom de lokala åtgärdsprogrammen. Tillräckliga medel för såväl investering som drift behöver avsättas för genomförande av nödvändiga åtgärder om stadens vattenområden ska uppnå god status. Erfarenheter från tidigare åtgärdsarbete för att förbättra vattenstatusen i stadens sjöar visar att det finns behov av en väsentligt utökad finansiering för att nå målet om en god vattenstatus. Åtgärder för bättre vatten behöver vara en naturlig del av stads- utvecklingen. Möjligheten att nå miljökvalitetsnormerna Sammantaget kommer de föreslagna lokala åtgärderna att resultera i förbättrade förutsättningar för att följa miljökvalitetsnormerna, främst gällande förekomsten av miljögifter inklusive metaller i Strömmen. De åtgärder som medför störst effekt att minska belastningen från fosfor och miljögifter inom tillrinningsområdet och i vattenförekomsten är sannolikt de åtgärder som föreslås genomföras direkt i Strömmen, det vill säga hantering av förorenade bottensediment. För att uppnå målen kring ekologisk status och i första hand övergödning krävs det förutom kommunala åtgärder inom Stockholm och Nacka kommuner gemensamma ansträngningar i kommuner med angränsande vatten, inte minst Mälaren. Stora insatser krävs även på regional, nationell och internationell nivå. Belastningen av fosfor behöver minska inte bara i Strömmen utan i hela Östersjön. Även fiskeförvaltningen sträcker sig utanför kommunernas rådighet och skärgårdens fiskbestånd behöver säkras genom en hållbar nationell fiskeförvaltning. Insatser behöver därför också göras av andra myndigheter än kommunerna, till exempel Sjöfartsverket, Trafikverket, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen Stockholm och Naturvårdsverket. Insatser från Kungliga Djurgårdsförvaltningen skulle ytterligare kunna bidra till förbättrade ekologiska förutsättningar i Strömmen. Staden kommer att använda de lokala åtgärdsprogrammen för att uppmuntra till dialog och samverkan med ovan nämnda aktörer samt uppmärksamma vattenmyndigheten om den faktiska åtgärdskostnaden och finansieringsbördan och om behovet av statliga medel för åtgärdsutredningar och genomförande. Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 9 (9) Åtgärdsarbetet bedöms behöva fortgå bortom slutåret 2027 för kemisk status på grund av det omfattande åtgärdsbehovet som finns. Åtgärdsbehovet och att effekten av vidtagna åtgärder kommer att dröja på grund av att återhämtningsprocesserna i ekologiska system tar tid, medför att det kommer att vara svårt att nå miljökvalitetsnormerna i stadens vattenförekomster. För att åstadkomma en förbättrad vattenkvalitet behövs en hög åtgärdstakt samt ekonomiska och personella resurser. Kostnaderna och arbetet med åtgärderna för att förbättra vattenkvaliteten i Strömmen bör dock beaktas tillsammans med kostnaderna och antalet åtgärdsförslag för stadens samtliga vattenförekomster. Det kommer att vara av vikt att fortsatt utveckla strukturer och samverkan för att åstadkomma väl grundade prioriteringar. Staden kommer därför att fortlöpande arbeta med att utveckla processerna för samordning och projektledning samt prioritering av åtgärder inom och mellan vattenförekomster på såväl övergripande programnivå som mellan specifika projekt. Bilagor 1. Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen - Fakta och åtgärdsbehov 2. Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen - Genomförandeplan inklusive Bilaga 1 Geografisk placering av fysiska åtgärder Bilaga 2 Geografisk placering av fysiska icke-kommunala samverkansåtgärder Bilaga 3 Stadens gemensamma ansvar Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera --- [Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen_Faktadel.pdf] Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen November 2025 Diarienummer: 2025–9458 Projektledare: Katarina Forslöw, Miljöförvaltningen Arbetsgrupp: Katarina Forslöw och Åsa Andersson, Stockholms stad, Joakim Lücke, Stockholm Vatten och Avfall, Sofia Åkerman, Nacka, Gunnar Andersson, Danderyd, Jerker Idestam Almquist och Tette Alström, Lidingö; Marie Amid, Solna. Foto omslag: Stockholms Stad Våra vattenmiljöer är en av Stockholmsregionens största tillgångar. De är ovärderliga miljöer för rekreation och välbefinnande, men framför allt är de hem för en rik biologisk mångfald som vi har ett ansvar att skydda. Strömmen är en del av Östersjön som ligger i hjärtat av Stockholm och är en vattenförekomst som många stockholmare och Nackabor har en relation till och uppskattar. Det är också ett av våra mest urbana vatten, vars morfologi, ekologi och inre balans har modifierats och förorenats kraftigt av all mänsklig aktivitet över tid. Sedan 1980-talet har vattenkvaliteten i Strömmen har förbättrats sedan 1980-talet, inte minst på grund av en centraliserad och mer effektiv avloppsvattenrening. Vattenområdet påverkas dock fortfarande av omgivande stadsbebyggelse. En eskalerande klimatkris, övergödning, miljögifter och fysisk exploatering av känsliga livsmiljöer är därtill akuta hot som måste tacklas med full kraft i det fortsatta arbetet med att förbättra tillståndet i våra vattenmiljöer. Vårt mål är tydligt: friska och levande vatten för Stockholms och Nackas invånare och för den biologiska mångfalden. När vattendirektivet (2000/60/EG) implementerades i miljöbalken fick kommunerna en nyckelroll i arbetet med att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Kommunernas roll och ansvar tydliggörs genom vattenmyndighetens åtgärdsprogram, men för att lyckas krävs att kraven omsätts till konkret handling. Då behövs lokal kunskap, tydlig styrning och en prioritering av naturbaserade lösningar och de lösningar som är mest kostnadseffektiva. Därtill krävs en bred förankring hos de aktörer som ska genomföra de nödvändiga åtgärderna. Allt detta måste ske samtidigt som Stockholmsregionen utvecklas. Det ger oss en möjlighet att bygga en region i harmoni med naturen. När vi planerar för fler bostäder och invånare måste vi integrera blågröna lösningar och säkerställa att hänsyn till våra sjöar, vattendrag och kustvatten är en självklar utgångspunkt. Med detta lokala åtgärdsprogram tar vi ett samlat grepp för att uppnå miljökvalitetsnormerna i Strömmen och återställa en av våra viktigaste vattenmiljöer. Det är grunden för vårt fortsatta arbete för ett levande vatten i hela Stockholm och Nacka. Strömmen ligger inom Stockholms stad och Nacka kommun. Strömmens yta är 4 km² och tillrinningsområdet cirka 13,5 km². Tillrinningen till Strömmen domineras av utflödet från Mälaren via Norrström. Det sker även ett vattenutbyte med Lilla Värtan. Strömmen delas in i fyra vattenområden; Saltsjön, Hammarby sjö, Djurgårdsbrunnviken och Svindersviken (figur 3). Den ekologiska statusen i Strömmen är idag otillfredsställande och god kemisk status uppnås inte. Orsaken till den otillfredsställande ekologiska statusen är främst kopplad till fysisk påverkan på livsmiljön, vilket har resulterat i negativa effekter på fisk och bottenlevande djur. Även halterna av näringsämnen och föroreningar är förhöjda. Ämnen som förekommer i halter över gränsvärden i vatten är fosfor, kväve, zink och PFAS i form av PFAS11. Sedimenten innehåller följande ämnen som överskrider gränsvärdet; koppar, bly, antracen, kadmium, flouranten och tributyltenn (TBT). PCB, difenyletrar (PBDE) och kvicksilver finns i förhöjda halter i fisk. Miljökvalitetsnormerna för Strömmen är att uppnå måttlig ekologisk status till 2027 (2039 med avseende på fosfor) och god kemisk status till 2027. Det minskade kravet från god till måttlig ekologisk status avser endast de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. För övriga kvalitetsfaktorer som påverkar den ekologiska statusen ska god ekologisk status uppnås. Befintlig stadsmiljö med hamnområden ses som ett allmänintresse av större vikt som utgör skäl för ett mindre strängt kvalitetskrav gällande hydromorfologisk påverkan för ekologisk status. Trots det mindre stränga kravet ska alltid bästa möjliga ekologiska status som kan åstadkommas med rimliga åtgärder uppnås. För övriga enskilda parametrar ska statusen vara god. Det finns en tidsfrist för fosfor och växtplankton till 2039 för den del av fosforn som härrör från jordbruk och andra vattenförekomster. Diffusa källor till fosfor från urban markanvändning och enskilda avlopp har en tidsfrist till 2027. I det lokala åtgärdsprogrammet beskrivs förbättringsbehovet för att nå miljökvalitetsnormerna för respektive ämne som överskrider gränsvärden. Halterna av näringsämnen och föroreningar behöver minska samt den fysiska miljön behöver förbättras i rimlig uträckning med hänsyn till kostnader och befintlig stadsbebyggelse. Betingen som tilldelas respektive kommun i detta arbete är att betrakta som anvisningar om vilka ämnen som behöver minska och i vilken mängd, från respektive kommun. Betingen baseras på belastningen från dagvatten och bräddningar från ledningsnätet (berör Stockholm). Dagvattenbelastningen inkluderar inte belastning från förorenade områden eller industrier då det inte funnits tillräcklig information om belastningen från dessa källor. Inte heller föroreningar i sedimenten ingår i betingen. Möjligen kan beting för dessa övriga källor, läggas fast i det fortsatta arbetet när det finns underlag som visar respektive källas betydelse. Att minimera belastningen på Strömmen från olika typer av verksamheter och förorenade områden på mark och i vatten genom tillsyn, miljövänlig drift och skötsel samt andra insatser är prioriterade oavsett om det finns beting eller ej för dessa källor. Miljön kring Strömmen har förändrats över tid till följd av stadsutvecklingen. Anlagda kajer, hamn- och industriområden och andra hårdgjorda ytor i strandnära lägen har gjort att stränderna till stor del har byggts bort och fyllts ut. Detta har resulterat i att naturliga livsmiljöer för växer och djur har gått förlorade. Då Strömmen är fosforbegränsad, det vill säga fosforhalterna har större betydelse än kväve vad gäller effekter av näringsämnen, ligger fokus i denna rapport på fosfor. Enligt en massbalansberäkning på årsbasis (figur 11) tillförs fosfor främst från Mälaren (113 ton) samt från Lilla Värtan (79 ton) som i sin tur tillförs fosfor från omgivande kustvatten. Även reningsverken Bromma och Henriksdal står för en betydande del idag (26 ton). De nya, skärpta miljövillkoren som implementeras efter ombyggnationen av Henriksdal, innebär en betydande minskning av avloppsvattnets påverkan på innerskärgården, men kommer fortsatt vara en betydande fosforkälla. En mindre del fosfor läcker från bottensedimenten (5 ton). Tillförseln av fosfor från land (exklusive reningsverken), via dagvatten och bräddningar i ledningsnätet från Stockholm och Nacka utgör endast ca 0,2 % av den totala fosfortillförseln. Möjligheterna att påverka fosforhalten i Strömmen genom lokala åtgärder är därmed mycket begränsade. Den lokala påverkan från land är större för miljögifter jämfört med näringsämnen. Källorna från land utgörs av förorenade områden såsom båtuppställningsplatser och tidigare industriverksamheter, bräddningar från avloppsnät, dagvatten och snödumpning. Dagvatten för med sig föroreningar från hårdgjorda ytor och vägar. Dagvatten kan även föra med sig oönskade ämnen från verksamheter inom Strömmens tillrinningsområde. Sju tillståndspliktiga verksamheter finns inom tillrinningsområdet samt ytterligare ett antal miljöfarliga verksamheter. Andra källor till miljögifter är båtklubbar och sjöfart, såväl kryssningsfartyg som reguljärtrafik. Den intensiva fartygstrafiken rör troligen upp sedimenten på flera platser och bidrar även till erosion av stränderna . Stora delar av Strömmens stränder har därför försetts med erosionsskydd i form av till exempel stensättningar. Åtgärden förhindrar erosion av stränderna men minskar samtidigt strändernas ekologiska funktion. Många historiska föroreningar ligger lagrade i sedimenten som så kallade ”hot spots” som ofta utgör stora områden. Spridning via reningsverk och dagvatten förklarar en stor del av mängderna av koppar, zink och kadmium i ytliga sediment, medan mängderna av PAH (antracen och fenantren) samt bly och TBT tillförs via andra källor, såsom båtar, båtuppställningsplatser och hamnar eller omrörning av gamla förorenade sediment. Åtgärderna i åtgärdsprogrammets faktadel har tagits fram i syfte att bidra till att möta de förbättringsbehov som finns för att nå miljökvalitetsnormerna för Strömmen. Faktadelen utgör ett övergripande underlag för åtgärder och prioriteringar i de berörda kommunerna. Varje kommun upprättar egna genomförandeplaner eller motsvarande som beskriver var, när och av vem åtgärderna bör genomföras. När de kommunspecifika dokumenten är beslutade publiceras de på respektive kommuns plattform för digital förvaltning där även information om effekter och genomförandestatus redovisas. Åtgärder kring förorenade sediment och förorenade landområden är mycket prioriterade liksom att minska belastningen från bräddningar, dagvatten, sjöfarten och andra verksamheter på land och i vatten. Förutom bräddningarnas tillförsel av fosfor så är de landbaserade källorna framför allt en källa till olika miljögifter. Minskad belastning av näringsämnen kan framför allt ge positiva lokala effekter i ytvattnet som till exempel minskade algblomningar eller minskade mängder fintrådiga alger. För att öka tillgången av viktiga livsmiljöer för fisk, vattenvegetation och bottenlevande djur föreslås en rad åtgärder i syfte att förstärka och skydda värdefulla områden, skapa nya grundområden och minska störningar från båttrafiken. Flera av de åtgärder som föreslås bör genomföras gemensamt av kommunerna eller till och med förutsätter en gemensam insats. Dialog- och samverkansinsatser riktade mot andra myndigheter och verksamheter utgör exempel på detta. Likartade föreslagna tillvägagångssätt kring tillsynsinsatser, behovsutredningar och kravställan utifrån miljöbalken kring potentiella föroreningskällor och verksamheter inom kommunerna ökar förutsättningarna att nå målet om friskare vatten. • Hantera förorenad mark och förorenade sediment. På land utgörs potentiellt förorenade områden i första hand av båtuppställningsplatser men även ett antal tidigare industriverksamheter, varav många av dem sanerats i samband med exploatering av dessa områden. Ett antal bottenområden utgör så kallade ”hot spots” för förorenade sediment. • Rensa bottnar från skräp. • Genomföra platsspecifika lösningar för rening av dagvattenflöden. Mark för dagvattenhantering behöver avsättas i både befintlig och ny bebyggelse. • Genomföra platsspecifika åtgärder för att förbättra fysiska livsmiljöer för vattenlevande organismer i Strömmen och omgivande vattendrag. Prioriterade åtgärder inkluderar skydd och förstärkning av befintliga områden med höga naturvärden, tillskapande av nya grunda vågskyddade områden och nya vandringsvägar i uppströms bäckar och åar. Såväl åtgärder inom kommunernas rådighet (kommunal mark) som inom Kungliga nationalstadsparken föreslås. För de senare föreslås fortsatt dialog och samverkan med Kungliga Djurgårdens förvaltning. • Löpande arbeta för att minska oplanerade bräddningar av spillvatten till Strömmen, vilka kan ske exempelvis i samband med kraftiga regn eller driftstörningar i avloppsreningsverken. • Separera dagvattennätet från spillvattennätet (så kallad duplicering) för att minska risken för bräddning i både ledningsnätet och avloppsreningsverken vid regn. Detta förbättrar även förutsättningarna för effektiv rening av spillvatten i reningsverken. • Spåra och åtgärda felkopplingar i ledningssystemet för att undvika att spillvatten avleds orenat till Strömmen via dagvattennätet. • Utföra löpande drift och underhåll av reningsanläggningar för dagvatten. • Bedriva ett förebyggande arbete för att minska föroreningsinnehållet i dagvatten från till exempel byggmaterial och genom skötsel av parker och vägar. • Ta hänsyn till miljön vid underhållsarbeten i anslutning till hamnområden och farleder, såsom muddringar. • Genomföra skötselåtgärder för att bevara och stärka ekologiska funktioner i strandzonerna, till exempel lucköppningar i vassbälten samt att lämna grenar, död ved och trädbårder i vattenkanten för skydd och beskuggning. • Utreda behovet av åtgärder kring förorenade sediment och vid behov ställa krav på åtgärder. • Bedriva ett förebyggande arbete mot båtuppställningsplatser och småbåtshamnar för att undvika spridning av miljöfarliga ämnen från land och sediment. Vid behov ställa krav på åtgärder. • Säkerställa att fartygstrafiken och fritidsbåtstrafiken i Strömmen vidtar nödvändiga åtgärder för att minimera utflödet av föroreningar via transporter, båtbottnar och enskilda VA-system ombord. • Säkerställa att miljöfarliga verksamheter och väghållare vidtar nödvändiga åtgärder för att minimera utflödet av föroreningar via dagvatten (inklusive snödumpning) till Strömmen. Större vägar (10 000 fordon/dygn eller mer) är prioriterade men även andra körbara ytor. • Säkerställa att muddringar utförs med hänsyn till risk för spridning av förorenade sediment. • Ställa krav på att länshållningsvatten, som uppstår i samband med exploateringar och markarbeten, renas innan avledning till Strömmen. • Säkerställa att strandskyddet efterlevs i områden som omfattas av detta. • Säkerställa att rådande fiskebestämmelser följs i områden där eventuella framtida fiskebegränsningar införs. • Utreda behovet av åtgärder kring förorenade markområden och sediment med efterföljande utpekande av ansvar för eventuellt genomförande. • Avsätta mark för dagvattenhantering och beakta möjlig påverkan på Strömmens vattenkvalitet i samband med översikts- och detaljplanering. • Ta fram guidebok för fysiska åtgärder i strandnära miljöer med tips och riktlinjer för lämpliga åtgärder och krav inom detaljplanering och handläggning av bygglovsansökningar. • I samverkan med Kungliga Djurgårdens förvaltning se över möjligheterna att reglera fisket inom Kungliga nationalstadsparkens områden (Djurgården, Norra Djurgården, Fjäderholmarna, Skeppsholmen, Kastellholmen, Hagaparken och Tivoliparken). • Verka för att i samverkan med länsstyrelsen peka ut ekologiskt särskilt känsliga områden där så inte är gjort. • Se över lämpligheten i att återinföra strandskyddet i områden där skyddet upphävts samt vid behov utarbeta kommunspecifika arbetssätt för att säkerställa att strandskyddet efterlevs. • Utarbeta kommunala bryggpolicys för lokalisering av båtplatser, hamnar och båtförvaring under vinterhalvåret. • Föra dialog och söka samverkan med andra myndigheter och angränsande kommuner som behöver involveras och i vissa fall även ta ansvar för att genomföra åtgärder. Transportstyrelsen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Trafikverket, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket är prioriterade myndigheter. Förutom ovanstående åtgärder föreslås ett antal undersökningar och utredningar för att fylla de kunskapsluckor som identifierats, till exempel kring sedimenten och olika tillsynsinsatser. Åtgärderna beskrivs närmare i kapitel 6 Åtgärder för att nå god status. Sammantaget kommer de föreslagna lokala åtgärderna att resultera i förbättrade förutsättningar för att följa miljökvalitetsnormerna, främst gällande Strömmens innehåll av miljögifter inklusive metaller. De åtgärder som medför störst effekt är att minska belastningen från fosfor och miljögifter inom tillrinningsområdet och i vattenförekomsten är sannolikt de åtgärder som föreslås genomföras direkt i Strömmen, det vill säga hantering av förorenade bottensediment. Sedimentens innehåll av miljögifter är på vissa områden, så kallade hot spots, omfattande. Åtgärdsbehoven kring sedimentens innehåll av miljögifter och möjligheter till åtgärder är dock osäkra och behöver utredas vidare. Dagvattenåtgärder har i första hand en positiv effekt på belastningen av miljögifter. Att minska bräddningarna från spillvattennätet bidrar till en minskad tillförsel av oönskade näringsämnen. Genom att öka tillgången till viktiga livsmiljöer för rovfisk samt minska belastningen/ recirkulationen av fosfor från i första hand sedimenten lindras övergödningssymptomen samtidigt som den biologiska mångfalden ges förutsättningar att öka. Utöver att säkerställa fysiska livsmiljöer behöver påverkan från andra källor minska för att Strömmens växt- och djurliv ska få en chans att återhämta sig. Exempel på sådana kan vara områdesskydd som reglerar mänskliga aktiviteter som båttrafik och fiske vilket gör att även buller och visuella störningar minskar samtidigt som erosionspåverkan och vattenkemisk påverkan minskar. Även kombinationer av åtgärder kan nyttjas, exempelvis att fiskebegränsningar införs i nyskapade grundområden. För att uppnå målen kring ekologisk status och i första hand övergödning krävs det förutom kommunala åtgärder inom de två kommunerna (inklusive åtgärder kopplade till avloppsreningsverken) gemensamma ansträngningar i kommuner med angränsande vatten, inte minst Mälaren. Stora insatser krävs även på regional, nationell och internationell nivå. Belastningen av fosfor behöver minska inte bara i Strömmen utan i hela Östersjön. Även fiskeförvaltningen sträcker sig utanför kommunernas rådighet och skärgårdens fiskbestånd behöver säkras genom en hållbar nationell fiskeförvaltning. Insatser behöver därför också göras av andra myndigheter än kommunerna, till exempel, Trafikverket, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Stockholms län och Naturvårdsverket. En stor del av de föroreningar som bedöms påverka eller riskerar att påverka Strömmens vattenkvalitet härrör från förorenade sediment och förorenade områden på land. Att uppskatta kostnaden för att åtgärda dessa områden är i detta skede inte möjligt men kan antas uppgå till mångmiljonbelopp. Kostnaden för hantering av förorenade sediment utanför Kolkajen i Lilla Värtan uppskattas exempelvis till cirka 120 miljoner kronor . Eventuella åtgärdsinsatser behöver föregås av en rad fördjupade utredningar kring risk och ansvar. Därefter kan kostnadsuppskattade åtgärdsförslag presenteras. Medfinansiering, i form av till exempel LOVA-bidrag, kan behöva sökas. Även för andra åtgärder kan stöd till finansiering behöva sökas externt som ett komplement till kommunernas budget. Investeringskostnaderna för de sex kostnadssatta föreslagna dagvattenåtgärderna uppskattas till totalt cirka 32 miljoner kronor utifrån schablonberäkningar baserat på branscherfarenhet. De tre åtgärderna i Nacka uppskattas till cirka 10 miljoner kronor och de tre åtgärderna i Stockholm uppskattas till cirka 22 miljoner kronor. Driftkostnaderna uppskattas till mellan 60 000–120 000 kr/år per anläggning. Investeringskostnaderna för att förbättra platsspecifika fysiska livsmiljöer i Strömmen på kommunernas mark (tre åtgärder) uppskattas till mellan 3,2–5 miljoner kr. Kostnadsuppskattningarna för åtgärderna är osäkra och i flera fall kan totala kostnader redovisas först när detaljprojekteringarna i respektive kommun har utförts. I de separata kommunspecifika genomförandeplanerna beskrivs åtgärderna mer ingående tillsammans med precisering och redovisning av kostnader, fördelning av ansvar samt prioriteringar. Sammantaget krävs insatser som ofta är mycket kostsamma, till exempel hantering av förorenade sediment. Extern finansiering kan behövas för att genomföra dessa. Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt ger ett visst underlag för att identifiera lokala åtgärdsbehov, men det är på en alltför övergripande nivå för att fungera som ett faktiskt verktyg vid genomförande av åtgärder för de berörda vattenförekomsterna. Detta lokala åtgärdsprogram har formulerats för att fylla det behovet. Genom detta kommungemensamma åtgärdsprogram och fortsatt samverkan uppfyller kommunerna åtgärden om att den förvaltningsövergripande planeringen ska innehålla en plan för samverkan med berörda kommuner inom kommunens av- och tillrinningsområden . Lokala åtgärdsprogram som tas fram på kommunal nivå har inte den rättsliga status som Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram har, eftersom de beslutas med stöd av miljöbalken. Dock konkretiserar lokala program vattenarbetet så att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas i enskilda vattenförekomster. Det lokala åtgärdsprogrammet för Strömmen består av två delar, en faktadel och en genomförandeplan, eller motsvarande. Faktadelen, detta dokument, är kommungemensam. Här beskrivs status, problembild och förbättringsbehov. Övergripande åtgärdsbehov redovisas samt övergripande förslag till åtgärder för att kommunerna ska kunna bidra till måluppfyllelse av miljökvalitetsnormerna. I de kommunspecifika genomförandeplanerna, som varje kommun ansvarar för att ta fram, konkretiseras och förankras de förslag till åtgärder som presenteras i faktadelen, utifrån varje kommuns specifika förutsättningar. Det lokala åtgärdsprogrammet och dess åtgärdsförslag grundar sig på en rad underlagsrapporter. För mer detaljerad information om rapportens olika delar, se källhänvisningar. Syftet med det lokala åtgärdsprogrammet är att belysa de huvudsakliga utmaningarna och åtgärdsbehoven samt ge förslag på konkreta åtgärder för att Strömmen ska följa miljökvalitetsnormerna. Åtgärdsförslagen ska, så långt det är möjligt, möta den historiska och befintliga påverkan på kustvattnet. Det lokala åtgärdsprogrammet ska vidare utgöra ett underlag för prioritering av åtgärder inom avrinningsområdet samt identifiera behov av underlag för det fortsatta åtgärdsarbetet. Konkreta åtgärdsförslag redovisas i de berörda kommunernas egna genomförandeplaner eller motsvarande. Det lokala åtgärdsprogrammets huvudfokus är att så långt det är möjligt åtgärda den historiska och befintliga belastningen av ämnen som belagts med miljökvalitetsnormer och som påverkar vattenförekomsten. Flera av åtgärderna kan som synergieffekt även minska belastningen av föroreningar som inte belagts med miljökvalitetsnormer, t.ex. mikroplast. Tillkommande belastning i samband med ny exploatering behöver i första hand omhändertas genom en hållbar dagvattenhantering . Eftersom förorenad mark inom pågående detaljplaner/ exploateringsprojekt hanteras inom dessa projekt ingår inte dessa områden i detta arbete. Detsamma gäller förorenade sediment som hanteras inom detaljplaner/exploateringsprojekt. I samband med ny exploatering i strandnära miljöer är det även viktigt att se till att de fysiska livsmiljöerna inte försämras och att de ekologiska funktionerna och sambanden stärks. Vissa av de föreslagna åtgärderna kan gynna möjligheter till rekreation. Det finns positiva synergieffekter, men rekreationsåtgärder är inte det huvudsakliga syftet med åtgärdsprogrammet. I vattendirektivet finns ingen uttrycklig möjlighet till kompensationsåtgärder om en verksamhet medför en försämring eller äventyrande av möjligheten att nå god status. Däremot framgår det av 5 kap 4 § miljöbalken att det vid en bedömning av om en verksamhet eller åtgärd är tillåten ska hänsyn tas till ”åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter”. Föreslagna åtgärder i det lokala åtgärdsprogrammet ska dock inte betraktas som förslag till kompensationsåtgärder vid en otillåten försämring. Stockholms och Nackas genomförandeplaner eller motsvarande innehåller förslag till åtgärder, deras geografiska placeringar, uppskattningar av effekter och kostnader samt ansvariga utförare. Detta möjliggör för ansvariga aktörer att påbörja förstudier, projektering och genomförande utifrån förslagen i åtgärdsprogrammet. I och med att kunskapsunderlaget både vad gäller teknik, genomförande av åtgärder och miljöövervakningsdata ständigt utvecklas samt att de platsspecifika förutsättningarna kan förändras kan åtgärdsförslagen komma att revideras innan faktiskt genomförande. Ett förändrat klimat kan medföra ökad och mer intensiv nederbörd och höjda vatten- nivåer. Detta ökar risken för översvämningar. Stora delar av Strömmens omgivande marker är hårdgjorda vilket medför en snabbare ytavrinning och högre flöden med risk för översvämningar som följd. Mer intensiv nederbörd ökar även riskerna för överbelastade va-ledningar med bräddningar av orenat spillvatten till vattenområdet som följd. Klimatförändringarna kan även innebära ett varmare klimat vilket kan påverka artsammansättningen så att arter med preferens för högre temperatur gynnas (hit hör även främmande arter) och kallvattenarter missgynnas. Klimatförändringarna har hittills inneburit att medelhavsvattenståndet ökat med 0,3 meter och inom några decennier kommer takten för havsnivåhöjningen överstiga landhöjningen. Hantering av skyfall och översvämningsrisk har inte varit huvudsyftet vid framtagandet av förslagen till åtgärder, men med hänsyn till risk för bräddningar har dock åtgärder för skyfallshantering positiv effekt på Strömmens vattenkvalitet. Det är framförallt översvämning i topografiska sänkor som utgör potentiella riskområden vad gäller påverkan på befintlig bebyggelse. Vid detaljplanering och genomförande av åtgärderna i det lokala åtgärdsprogrammet bör multifunktionalitet i form av skyfallshantering beaktas. Det lokala åtgärdsprogrammet utgår från rådande organisation inom vattenförvaltningen, den ansvarsfördelning och de rättsliga förutsättningar som kommunen har att förhålla sig till. Målgrupp för åtgärdsprogrammet är de kommunala nämnderna och bolagen inom de berörda kommunerna samt andra aktörer som har ansvar för att genomföra de åtgärder som föreslås i programmet. Dessa är för Strömmen i första hand de tekniska nämnderna, stadsdelsnämnderna och kommunernas VA-bolag. Även kommunstyrelsen kan i vissa fall beröras. Det lokala åtgärdsprogrammet, speciellt faktadelen, kan även vara av intresse för andra intressenter som kan bidra i vattenarbetet. Underlag till denna faktadel har tagits fram med hjälp av en konsult. Vid framtagande av underlaget har en arbetsgrupp bestående av tjänstepersoner från respektive kommun samt Stockholm Vatten och Avfall kopplats till projektet. Som ett ytterligare stöd har tematiska grupper med kommunernas kompetens kring dagvatten, tillsyn och prövningsfrågor, förorenad mark, förorenade sediment samt ekologi medverkat i arbetet. Svealands kustvattenvårdsförbund har bidragit med kompetens kring massbalansberäkningar för näringsämnen. Sammanställningen har gjorts av miljöförvaltningen i Stockholms stad i samverkan med arbetsgruppen. Intern förankring av det lokala åtgärdsprogrammet för Strömmen hanteras inom respektive kommun. Eventuellt beslut om antagande fattas av berörda nämnder och bolag, eller andra kommunala styrfunktioner. Vidare utredningar och genomförande av åtgärder utförs succesivt av ansvariga nämnder och styrelser. Eftersom de föreslagna åtgärderna kan behöva förändras efter utredning och detaljprojektering behöver beslutet vara flexibelt avseende att åtgärder och utredningsbehov ska utföras i huvudsak i enlighet med vad som anges i genomförandeplanen. Detta medför ett nödvändigt utrymme för förändringar av de föreslagna åtgärderna och utredningarna om så behövs. Det lokala åtgärdsprogrammet för Strömmen är ett av många lokala åtgärdsprogram som tas fram för de sjöar, vattendrag och kustvatten som ligger inom Stockholm och Nacka. Vid genomförandet av åtgärder kommer prioritering både inom ett lokalt åtgärdsprogram och mellan lokala åtgärdsprogram bli nödvändig. Samtliga åtgärder som föreslås för Strömmen, eller åtgärder med motsvarande effekt, behöver utföras för att bidra till att nå god vattenstatus. Prioriteringar utförs i syfte att klargöra i vilken ordning åtgärder bör utföras och inte för att avfärda åtgärder. I bedömningen av vilka åtgärder som är prioriterade bör parametrar som kostnadseffektivitet, praktisk genomförbarhet, synergieffekter och betydelse för stadsbyggnadsprocessen och miljökvalitetensnormerna inkluderas. Processen för prioritering och åtgärdsgenomförande inom ett lokalt åtgärdsprogram och mellan olika vatten kommer att se olika ut beroende på hur de interna rutinerna för genomförande av större projekt ser ut inom kommunerna. Detta är därför inget som beskrivs närmare i det lokala åtgärdsprogrammet utan beslutas separat av respektive kommun och dess berörda förvaltningar/avdelningar. De förvaltningar/avdelningar och bolag som är ansvariga för att planera och genomföra åtgärder är också de som vidare utreder vilka åtgärder som är lämpliga. Om det visar sig att någon föreslagen åtgärd i genomförandeplanerna inte är möjlig att genomföra bör en åtgärd som ger motsvarande resultat tas fram. Information om planerade och föreslagna åtgärder, genomförandet av dessa samt deras inverkan på Strömmen kommer löpande att redovisas på respektive kommuns digitala plattform. Uppföljningen av åtgärdsarbetets effekter på Strömmens vattenkvalitet sker genom etablerade miljöövervakningsprogram. Stockholm Vatten och Avfall bedriver månatliga kontroller av vattenkvaliteten vid två lokaler i Strömmen (Slussen och Hammarby sjö), där både fysikalisk-kemiska och biologiska parametrar analyseras. Stockholms stad har ett övervakningsprogram för ekologisk status med regelbunden övervakning av fisk. Stockholms stad har även ett övervakningsprogram för kemisk status där Strömmen ingår med provtagning av föroreningar i fisk och vatten. Även Svealands vattenvårdsförbund utför fysikalisk-kemiska mätningar vid två tillfällen/år. Resultat från miljöövervakningen rapporteras in till nationella datavärdar för att kunna användas vid vattenmyndigheten i Norra Östersjöns kommande statusklassning samt för att utgöra underlag för åtgärdsplanering. En kommunövergripande dialog kring de berörda kommunernas åtgärdsarbete gällande bland annat åtgärdstakt och kostnader behöver ske. Detta samarbete pågår sedan sommaren 2023. Syfte med samverkan är att säkerställa att åtgärdsarbete kan genomföras samt att en jämn fördelning avseende effekter och kostnader i förhållande till kommunernas belastningspåverkan uppnås. Vattensamverkan innebär även att en löpande översiktlig uppföljning kommer ske mellan kommunerna för att lyfta frågor gällande erfarenheter, utveckling, ny kunskap och kostnader. En mer utförlig utvärdering av genomförandet av det lokala åtgärdsprogrammet föreslås ske år 2030. EU:s vattendirektiv (2000/60/EG) anger att Europas vatten ska nå god vattenstatus till senast år 2015, med möjlighet till tidsundantag till senast år 2027. Direktivet har införts i svensk rätt genom främst bestämmelser i 5 kap miljöbalken om miljökvalitetsnormer och vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Miljökvalitetsnormer är ett rättsligt styrmedel för att minska miljöpåverkan från verksamheter samt diffusa utsläppskällor som exempelvis trafik och jordbruk. Genom ett avgörande i EU-domstolen (”Weserdomen”) förtydligade domstolen att målen i direktivet är bindande för medlemsstaterna. Det betyder att medlemsstaterna inte får tillåta projekt som kan orsaka en försämring av statusen i en vattenförekomst eller äventyra möjligheten att nå god status. Domstolen slog även fast att en försämring föreligger så snart en kvalitetsfaktor, exempelvis fosforhalten, försämras med en statusklass eller vid varje försämring av en kvalitetsfaktor som befinner sig i den sämsta klassen, även om statusen för vattenförekomsten som helhet inte försämras. För vatten som riskerar att inte uppnå god status behöver åtgärder vidtas för att miljö- kvalitetsnormerna ska kunna följas. Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som påverkar en vattenförekomst måste förhålla sig till miljökvalitetsnormerna för vatten. Ansvaret för att normerna följs vilar på myndigheter och kommuner enligt 5 kap 3 § miljöbalken. Detta sker bland annat genom att ställa de krav som behövs för att följa normerna vid tillsyn och tillståndsprövning. Huvudregeln enligt 2 kap 7 § miljöbalken är att kraven vid en avvägning mellan nytta och kostnader måste vara rimliga. Enligt 5 kap 4 § miljöbalken får dock en myndighet eller kommun trots rimlighetsavvägningen inte tillåta att en verksamhet eller en åtgärd påbörjas eller ändras i strid med försämringsförbudet eller äventyrandeförbudet. Dessutom ska kommunen enligt 2 kap 10 § plan- och bygglagen (PBL) se till att miljökvalitetsnormerna följs vid planläggning och i andra PBL-ärenden. Om kommunen trots det antar en detaljplan som medför att en miljökvalitetsnorm inte följs ska länsstyrelsen upphäva beslutet enligt 11 kap 10-11 §§ PBL. Genom lokala åtgärdsprogram kan kommuner visa hur miljökvalitetsnormerna är avsedda att följas. De lokala åtgärdsprogrammen utgår från de åtgärdsprogram som vattenmyndigheten tar fram. Lokala åtgärdsprogram som tas fram på kommunal nivå har dock inte samma rättsliga status som vattenmyndighetens åtgärdsprogram, vilka beslutas med stöd av miljöbalken. Skyldigheten att nå god status och förbudet mot försämring av befintlig status i en vattenförekomst är bindande för medlemsstaterna. Vattenförekomster som på grund av tekniska svårigheter, naturgivna förhållanden eller orimligt dyra åtgärder i förhållande till samhällsnyttan inte kan nå det generella målet medges undantag. Dessa undantag uttrycks antingen som en tidsfrist eller ett sänkt krav. Tidsfristen är satt till antingen 2021, 2027 eller 2039. Huvudregeln är dock att den befintliga statusen trots undantagen inte får försämras. Det finns också en möjlighet att förklara en vattenförekomst som kraftigt modifierad om det till exempel finns artificiella barriärer eller konstgjorda strandlinjer som påverkar statusen vilket innebär att de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna anpassas efter vad som är möjligt att nå. Vattenmyndigheterna är skyldiga att tillämpa undantagen om förutsättningarna är uppfyllda, inklusive att förklara ett vatten som kraftigt modifierat. Dessa undantag är dock inte tänkta att kunna tillämpas på enskilda verksamheter som riskerar att bryta mot försämringsförbudet eller medföra att god status inte nås inom utsatt tid. För sådana verksamheter finns det i direktivet istället ett särskilt undantag i 4 kap 11 § vatten- förvaltningsförordningen. Undantaget tar sikte på en ny eller förändrad verksamhet som utgör en fysisk förändring av vattenförekomsten eller om försämringen medför att statusen försämras från hög till god status, under förutsättning att det handlar om ett allmänintresse av stor vikt (4 kap 12-13§§ vattenförvaltningsförordningen). Tillämpningsområdet för undantaget för nya verksamheter är därmed mycket snävt. Det innebär att undantaget inte är tillämpbart på merparten av de verksamheter eller åtgärder där försämringsförbudet kan aktualiseras. De allra flesta verksamheter behöver därför vidta sådana skyddsåtgärder som medför att verksamheten inte orsakar en statusförsämring i strid med försämringsförbudet eller äventyrar möjligheten att nå god status i vattenförekomsten. Kommunerna har ett ansvar för både genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och 5 kap miljöbalken om att miljökvalitetsnormerna ska följas. De lokala åtgärdsprogrammens betydelse i stadsbyggnadsprocessen har lyfts fram av länsstyrelsen inom ramen för prövningen av detaljplaners tillåtlighet enligt Plan- och bygglagen. Kommunen ska enligt 2 kap 10 § PBL tillse att miljökvalitetsnormerna följs vid planering och andra ärenden enligt PBL och länsstyrelsen kan med stöd av 11 kap 10 § PBL överpröva kommunens beslut om plan ifall miljökvalitetsnormerna inte följs. Genom de lokala åtgärdsprogrammen kan kommunen visa hur miljökvalitetsnormerna är avsedda att följas och därmed bli en del av underlaget i översikts- och detaljplanering. För att kunna genomföra de föreslagna åtgärderna eller likvärdiga åtgärder, bör kommunerna avsätta eller på annat sätt reservera de ytor som är nödvändiga. Denna process behöver synkroniseras med klimatanpassningsarbetet och stadsbyggnadsprocessen i övrigt. Kostnaden för genomförandet av åtgärder ska sättas i relation till möjligheten att nå miljökvalitetsnormerna och därigenom kunna genomföra de planerade stadsbyggnadsprojekten i enlighet med kraven i 2 kap 10 § PBL samt de ekosystemtjänster som en god vattenkvalitet för med sig. Strömmen ligger inom Stockholms stad och Nacka kommun. Strömmens yta är 4 km² och tillrinningsområdet cirka 13,5 km². Tillrinningen till Strömmen domineras av utflödet från Mälaren via Norrström. Det sker även ett vattenutbyte med Lilla Värtan. Strömmen delas in i fyra vattenområden; Saltsjön, Hammarby sjö, Djurgårdsbrunnsviken och Svindersviken (figur 3). Strömmen är med sitt djup på cirka 40 meter något fjordliknande i sin karaktär, även om det inte finns någon grundare tröskel i dess mynning. Salthalten i de djupa partierna uppgår till 4,5 promille (Walve 2021) medan vattnet nära Norrström kan vara helt utsötat vid höga flöden. Strömmens stränder har genomgått en stor förändring i takt med industrialisering och utveckling av området. Läs mer om hur de strandnära områdena förändrats i kapitel 5. Stränderna vid Saltsjöns södra sida bedöms vara naturligt branta. I nuvarande tillstånd består dessa uteslutande av kaj- och hamnanläggningar. Längs norra sidan är höjdskillnaderna mindre. Även här kantas vattenförekomsten till stor del av kajer. Längs Djurgården finns mer naturlika stränder, men vid närmare anblick är dessa kraftigt påverkade av erosion, erosionsskydd, bryggor och parkmiljö. Kungliga nationalstadsparken i Stockholm och skogen Trolldalen i Nacka bidrar till höga natur- och rekreationsvärden längs delar av Strömmen. Djurgårdsbrunnsvikens vassbälten bedöms utgöra värdefulla lekområden för varmvattengynnade arter av fisk (gädda, abborre och de vanligaste arterna av karpfisk) i Strömmen. Fiske förekommer. Möjligheterna till bad i Strömmen är begränsade på grund av att stora delar av stränderna utgör hamnområden och Strömmen utgör fartygsled. Svindersviken utgör Nackas del av Strömmen. Viken sträcker sig från Kvarnholmen förbi Hästholmssundet, Gäddviken, ett flertal båtklubbar, Trolldalen nedanför Henriksdalsberget, industriområde vid dockan, Marinstaden och Ryssbergen. Tillrinningsområdet utgörs av både naturområden och bostadsområden som Finnboda, Finnberget och Finntorp. Delar av dessa har tidigare utgjort hamn- och industriområden. Stockholms del av tillrinningsområdet utgörs av delar av Östermalm och Djurgården med Kungliga nationalstadsparken, innerstadens kajområden längs med Strandvägen, Skeppsholmen, Beckholmen, Nybroviken, Skeppsbron, delar av Gamla stan, stora delar av Södermalm, Hammarby Sjöstad och Hammarbybacken, Globenområdet samt Enskede och delar av Gubbängen. Såväl fartygstrafiken som fritidsbåtstrafiken är omfattande. Stadsgården trafikeras dagligen av reguljär färjetrafik till Finland (Åbo, Helsingfors och Mariehamn). År 2024 gjordes ca 1000 fartygsanlöp till Stadsgården varav ca 80 var kryssningsanlöp till främst Stadsgården, men även till Skeppsbron och förtöjning vid boj i Strömmen. SL trafikerar med tre pendelbåtslinjer och även turbåtar som t.ex. Strömma och Waxholmsbolaget, trafikerar vattnet. Under 2021 uppskattades ca 40 000 passager av fartyg under 50 m vid en tänkt linje mellan Hundudden, Fjäderholmarna och Bergs oljehamn . Det finns 15 båtklubbar och 12 småbåtshamnar. Sjöfarten i Strömmen är omfattande. Erosion av stränder kan förekomma. .Möjligen bidrar sjötrafiken med buller och uppgrumling och spridning av förorenade sediment . Vattenomsättningen i Strömmen är periodvis relativt hög eftersom stora mängder sötvatten strömmar ut från Mälaren, främst via Norrström och i mindre omfattning via Victoriaslussen och Hammarbyslussen (figur 3). Utbytet styrs av den utåtgående ytvattenströmmen av sötvatten från Mälaren, som under delar av året sträcker sig från ytan ned till ungefär 10 meters djup. Under detta skikt, på cirka 10–20 meters djup, sker också ett huvudsakligen östligt utflöde. Här blandas vanligtvis det renade avloppsvattnet från reningsverken in och bildar en så kallad utåtgående avloppsström. Samtidigt strömmar ett tyngre och saltare vatten in västerut längs botten, på djup större än 20 meter. Detta inåtgående bottenvattenflöde transporterar vatten från Lilla Värtan och de utanförliggande kustvattnen in mot Strömmen (figur 4). Det naturliga avrinningsområdet, där vatten avrinner på markytan till Strömmen, är kraftigt påverkat av ledningsnätet för dagvatten. En del av Stockholms ytavrinning (cirka 30%) leds via kombinerat system till avloppsreningsverken Henriksdal och Bromma. Resten av tillrinningsområdet rinner av till Strömmen via dagvatten eller direkt via marken. Det renade avloppsvattnet från Henriksdal och Bromma släpps ut på ca 30 meters djup utanför Kastellholmen i Strömmen. Stockholm Vatten och Avfall renar avloppsvatten från Stockholm, Huddinge, Tyresö och Sundbyberg, samt delar av Ekerö, Järfälla, Nacka och Haninge. På Lidingö renar Käppala avloppsreningsverk vattnet som sedan släpps ut i Askrikefjärden. Huvuddelen av utsläppen från Käppala bedöms dock transporteras utåt i innerskärgården, snarare än att påverka Lilla Värtan och Strömmen. Både Käppalaverket och Henriksdalsverket genomgår för närvarande ombyggnationer för att utöka och anpassa verksamheten för framtiden. När Henriksdals avloppsreningsverk är färdigbyggt kommer reningskapaciteten ha ökat så pass mycket att Bromma avloppsreningsverk kommer att tas ur bruk. Med de nya, skärpta miljövillkoren som implementeras efter ombyggnationen, förväntas en betydande minskning av avloppsvattnets påverkan på innerskärgården. Två statusklassningar har gjorts; en för den ekologiska statusen, och en för den kemiska statusen. Bedömningen av ekologisk status baseras på biologiska kvalitetsfaktorer som beskriver växt- och djurlivet i vattnet, stödjande kvalitetsfaktorer som beskriver vattnets fysikalisk-kemiska egenskaper samt vattenförekomstens hydromorfologi. Bedömning av kemisk status baseras på förekommande halter av föroreningar jämfört med gränsvärden som inte får överskridas om status ska bedömas som god. Statusbedömningarna har utgått från tillgängliga dataunderlag och utgör en jämförande och kompletterande bedömning av vattenmyndighetens statusklassificering för Strömmen . Sammanfattningsvis överensstämmer denna jämförande och kompletterande bedömning till stora delar med vattenmyndighetens klassificering. Inga behov av uppdatering av bedömningen i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) finns därför. För några parametrar skiljer sig dock bedömningarna något. Dessa beskrivs närmare under respektive statusklassning. Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt har fastställt miljökvalitetsnormer för Strömmen till att otillfredsställande ekologisk status ska uppnås till år 2027. God kemisk status ska uppnås till år 2027 . Det minskade kravet från god till otillfredsställande status avser endast de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. För övriga kvalitetsfaktorer som påverkar den ekologiska statusen ska god ekologisk status uppnås. Fosfor och växtplankton har dock belagts med en tidsfrist till att uppnå god status till 2039. Befintlig stadsmiljö ses som ett allmänintresse av större vikt som utgör skäl för ett mindre strängt kvalitetskrav avseende hydromorfologisk påverkan, det vill säga att miljökvalitetsnormen sätts till otillfredsställande ekologisk status. Trots det mindre stränga kravet ska alltid bästa möjliga ekologiska status, även med hänsyn till hydromorfologi, som kan åstadkommas med rimliga åtgärder, uppnås. Det får inte heller ske några försämringar i förhållande till den status som gällde vid tidpunkten för normsättningen. Tidsfristen för fosfor och växtplankton till år 2039 finns på grund av att Strömmen är beroende av statusförbättringar kopplat till omgivande kustvattenförekomster och att internationella överenskommelser följs avseende en minskad näringsbelastning till Östersjön. Även stor jordbrukspåverkan uppströms är skäl för tidsfristen. Däremot har de diffusa källorna från urban markanvändning och enskilda avlopp en tidsfrist till 2027. För TBT, antracen, bly, kadmium och PFOS gäller en tidsfrist till 2027 med hänsyn till att det är tekniskt omöjligt att sänka förekommande halter på kort tid. För den kemiska statusen gäller också ett rikstäckande mindre strängt krav för de överallt överskridande ämnena PBDE och kvicksilver, annars ska statusen vara god . Den ekologiska statusen i ytvatten bedöms i fem klasser; hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Bedömningen baseras på biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. En kvalitetsfaktor kan innefatta flera parametrar. Målet med vattendirektivet är att djur och växter i sjöar, vattendrag och kustvatten endast i begränsad omfattning ska avvika från ett naturligt tillstånd. Statusklassningen för samtliga bedömda kvalitetsfaktorer för ekologisk status i Strömmen redovisas i tabell 1. Bedömningen av biologiska kvalitetsfaktorer innefattar bottenfauna och växtplankton. Bottenfaunan bedöms som dålig status baserat på inventeringar från år 2018 och 2020 . Bottenfaunan är inte klassificerad i VISS. Den sammanvägda bedömningen av växtplankton i VISS är otillfredsställande. Bedömningen som gjorts i detta arbete visar dålig status för växtplankton. Bedömningen utgår från åren 2018–2020 och åren 2015–2020 . Fisk ingår inte i den biologiska bedömningen. Rovfisk styr dock många av processerna i den akvatiska näringsväven och har en avgörande effekt på ekosystemet och övergripande ekologisk status. Att förbättra förutsättningarna för rovfisk utgör därför en utgångspunkt i detta åtgärdsprogram, där tre olika delmål identifierats. En rad åtgärder som förbättrar förutsättningarna för rovfisk som gädda och abborre föreslås. Den sammanvägda bedömningen av näringsämnen (fosfor och kväve) är otillfredsställande status. Jämfört med bedömningen i VISS är detta en klass bättre då VISS bedömer statusen som dålig. Bedömningen i detta arbete baseras på data om fosfor och kväve från perioden 2015–2020 . Proverna är från provpunkterna Slussen, Hammarby sjö och Blockhusudden och har tagits i augusti. Vinterprovtagning av näringsämnen saknas i Strömmen. Bedömningen av respektive näringsämne överensstämmer vad gäller fosfor med vattenmyndighetens bedömning i VISS, dålig status. Kvävehalterna i VISS bedöms som en klass sämre, dålig status, jämfört med bedömningen i detta arbete, vilka bedöms som otillfredsställande. Strömmens fosforhalter har varierat från 53 µg/l – till 23 µg/l (dålig status - måttlig status) sedan provtagningen startade 1976, se figur 5. Då Strömmen är fosforbegränsad, det vill säga fosforhalterna har större betydelse än kväve vad gäller effekter av näringsämnen, ligger fokus i denna rapport på fosfor. Belastningen av såväl fosfor som kväve ska i möjligaste mån minimeras för att bidra till att miljökvalitetsnormerna följs. Trots att Strömmen är fosforbegränsad så finns det rapporter som analyserar kväveförhållandena vilka utgör viktiga underlag i enskilda prövningar . µ (µ I Strömmen har de särskilt förorenande ämnena koppar, zink, krom och PCB provtagits och analyserats. Den sammanvägda bedömningen för särskilt förorenade ämnen är måttlig status. För kvalitetsfaktorn särskilda förorenande ämnen skiljer sig vissa parametrar något mellan vattenmyndighetens bedömning och bedömning utifrån kommunala och regionala data. Enligt VISS har koppar bedömts till måttlig status baserat på tillgängliga data för bottensediment, åren 2010–2016. Även Rydin m.fl. (2021, äldre sediment) har mätt upp mycket höga halter av koppar i bottensedimenten år 2020 och enligt Jonsson (2022) är statusen måttlig baserat på mätningar i bottensediment. Däremot visar ytvattnet god status eller bättre från åren 2016–2018. Den biotillgängliga koncentrationen av koppar beräknades för åren 2018–2020 , vilket gav god status för ytvattnet i Strömmen. Att statusbedömningarna för koppar resulterar i god status för ytvatten men måttlig för sediment beror på att metaller ansamlats i bottensedimenten under många år och att det tar lång tid innan koncentrationerna sjunker även om ytvattenkoncentrationerna förbättrats. Om ett eller flera ämnen överstiger gränsvärdena sätts statusen för parametern till måttlig. Zink i ytvatten bedöms av både VISS och från senare data till måttlig status. Halterna av zink har uppmätts i vatten motsvarande måttlig status i mätningar år 2018–2020 . Även PCB bedöms likvärdigt i VISS och detta arbete. PCB har uppmätts år 2019–2020 i fisk i halter motsvarande måttlig status. Fisk togs endast från Djurgårdsbrunnsviken och bör möjligen kompletteras med fisk från andra delar av vattenförekomsten för mer representativa resultat. Parametern krom är inte klassad i VISS. Analysresultat från år 2016–2021 indikerar god status . µ (µ De kvalitetsfaktorer som ryms inom hydromorfologi (HYMO) beskriver förutsättningarna för växter och djur att leva i recipienten utifrån tillgång på fysiska livsmiljöer, fysiska förändringar, deras möjlighet att förflytta sig inom och mellan vattenområden och vattenförekomstens strömningsförhållanden. Eftersom Strömmens stränder till stora delar utgörs av hamnområden och medföljande fartygstrafik är den fysiska påverkan stor. Miljökvalitetsnormerna för de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna tar hänsyn till detta. Det finns tre hydromorfologiska kvalitetsfaktorer för kustvattenförekomster; morfologiskt tillstånd, konnektivitet och hydrografiska villkor. Även dessa kvalitetsfaktorer bedöms utifrån den femgradiga skalan (hög-dålig status). En del i underlagsarbetet till denna rapport har varit att analysera om vattenmyndighetens befintliga bedömningar av den hydromorfologiska statusen är korrekta för Strömmen samt vid behov ge förslag till en reviderad bedömning av status för de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. Analysen pekar på att flera av de i analysen använda påverkansfaktorerna (olika fysiska strukturer som kajer, bryggor, artificiella rev och kablar) som används i bedömningen har liten, eller ingen relevans för ekologin och att påverkan därför överskattas. Slutsatsen är att kopplingen mellan påverkansfaktorer och miljökonsekvenser (på olika miljöer inom olika avstånd från påverkanskällorna) behöver verifieras genom forskning. Innan tydligare metodik används föreslås att status ej redovisas i VISS. Detta gäller främst bedömningen av konnektivitet, det vill säga organismers möjlighet att förflytta sig mellan kustvatten och vatten i övergångszon och sötvatten till det kustnära området. Även bedömningen av underparameterar inom de två andra kvalitetsfaktorerna (morfologiskt tillstånd och hydrografisk regim) träffas dock av dessa osäkerheter. En mer detaljerad beskrivning av analysen och alternativ statusklassning beskrivs närmare i underlagsrapport (delrapport 1 Akvatiska livsmiljöer) för Strömmen . Den kemiska statusen bedöms i två klasser; god status och uppnår ej god status utifrån EU-gemensamma gränsvärden i ytvatten och fisk för 45 prioriterade ämnen (2013/39/EU). Gränsvärdena är införda i svensk rätt genom Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2019:25. Sverige har också beslutat om nationella gränsvärden i sediment för följande fem ämnen; bly, kadmium, TBT, antracen och fluoranten. Den kemiska statusen i Strömmen uppnår ej god status med hänsyn till antracen, bly, kadmium, flouranten, PFOS, Tributyltenn (TBT), se tabell 4. Även PBDE och kvicksilver i fisk överskrids. För dessa två ämnen gäller nationella kvalitetsundantag då överskridandena i huvudsak orsakas av atmosfärisk deposition från långväga luftburna föroreningar. Halterna av dessa ämnen får däremot inte öka. Bland de prioriterade ämnena som bedöms under kemisk status skiljer sig vissa parametrar något mellan vattenmyndighetens bedömning och bedömning baserat på tillkommande kommunala och regionala data. VISS klassning av bly och kadmium baseras på sedimentdata för åren 2009-2016 (bly) samt 2010-2016 (kadmium), vilka ger att statusen är ej god för dessa ämnen. Även äldre undersökningar samt mätning från 2020 visar höga halter av dessa ämnen i bottensedimenten vilket motsvarar ej god status i bottensediment. Däremot visar ytvattnet god status för åren 2018–2020 för både bly och kadmium. Vattenmyndighetens klassning av PFOS i fisk baseras på Stockholms stads prover i fisk i Djurgårdsbunnsviken från åren 2013–2018. Bedömningen är ej god. Fortsatta mätningar av fisk från Djurgårdsbrunnsviken (2018–2020) visar på halter motsvarande god status. Däremot visar PFOS-halterna i ytvatten under åren 2012–2020 ej god status. Om något ämne överstiger gränsvärdena sätts statusen för parametern till ej god. Ämnet nickel är inte klassad i VISS. Data från åren 2016–2020 ger god status . µ (µ Förbättringsbehov anges för de ämnen eller problemområden där statusklassningen indikerar sämre status än god för Strömmen. Förbättringsbehovet anges i form av haltreduktion och belastningsminskning baserat på skillnaden mellan status och miljökvalitetsnorm. Målet att uppnå god status bidrar till viktiga ekosystemtjänster såsom exempelvis ökade möjligheter till bad, fiske, estetiska värden samt vattenrening och flödesutjämning. God status medför även att den biologiska mångfalden stärks. Den ekologiska statusen bedöms utifrån en rad biologiska kvalitetsfaktorer samt områdets fysiska påverkan, även kallade hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Den fysiska påverkan styr ofta förutsättningarna för växt- och djurlivet. Ekologisk status bedöms också utifrån en rad fysikalisk-kemiska parametrar, såsom näringsämnen och de förorenande ämnena koppar, zink och PCB. Vattenkvaliteten och livsmiljön i Strömmen behöver förbättras för att utgöra en bra miljö för fisk, vattenvegetation och bottenlevande djur. Fisk och särskilt rovfisk har en stor betydelse för det akvatiska ekosystemet genom att de reglerar mängden karpfisk så som mört, som äter bottendjur och djurplankton. Minskar mängden karpfisk ökar mängden djurplankton och bottendjur, vilket i sin tur minskar mängden växtplankton och fintrådiga alger och vattnet blir därigenom klarare. Med ett klarare vatten ökar ljusgenomsläppet vilket gynnar utbredningen av vattenvegetationen som utgör viktiga funktioner för fisk, bottendjur och fågel. Se figur 6. Fisk ingår inte i bedömningen av ekologisk status i kustvatten. Med sin förmåga att balansera näringsväven bör den dock ses som en nyckelfaktor i strävan att nå miljökvalitetsnormerna om god ekologisk status. Tillgången till lek- och uppväxtområden är en förutsättning för fiskarnas fortlevnad. Strömmen saknar idag lekområden som fisken kan reproducera sig på frånsett Djursgårdsbrunnsvikens vassbälten. Genom att återskapa grunda, skyddade områden som värms upp tidigt på våren kommer förutsättningarna för livskraftiga fiskbestånd i Strömmen och angränsande kustvatten att öka. Den intensiva fartygstrafiken har möjligen bidragit till att strandzonerna till stora delar påverkats av vågrörelser och erosion . Erosonsskydd i form av stenbeläggning finns därför på stora delar av Strömmens obebyggda stränder, vilket förhindrar ytterligare erosion. Stenskoningar begränsar dock strändernas naturliga ekologiska funktion. Erosions- och vågskydd i form av till exempel nya stenrev ger innanför liggande vågpåverkade strandområden möjlighet att återhämta sig. Grunda områden kan också frigöras genom att båtbryggor som idag är placerade i dessa områden, flyttas. Skyddade grundområden gör det möjligt för vattenväxter (makrofyter) att etablera sig. Vattenväxterna stabiliserar sediment, motverkar erosion och ökar syretillförseln till bottnarna. Genom att förekomsten av vattenlevande växter och djur är beroende av platsens fysiska förutsättningar, finns en koppling mellan förbättringsbehovet för hydromorfologi och de biologiska kvalitetsfaktorerna. Den fysiska livsmiljön i Strömmen är påverkad av långvarig mänsklig aktivitet i området. Omfattande båt- och fartygstrafik bidrar möjligen till erosion på stränderna, alternativt har stränderna stenbelagts med erosionsskydd. Båt- och fartygstrafik innebär också undervattensbuller och visuella störningar för djurlivet. Utfyllda stränder, hårdgjorda kaj- och hamnområden samt omfattande muddringar av bottnarna har också påverkat förutsättningarna för vattenlevande djur och växter negativt. För att förbättra förhållandena för fisk, vattenvegetation och bottenfaunan är det önskvärt att bevara och återskapa lugna grunda områden. Miljökvalitetsnormen för hydromorfologi i Strömmen har ett undantag från kravet att nå god ekologisk status. Det mindre stränga kravet är dock enbart kopplat till fysisk påverkan till följd av områdets kaj- och hamnområden. All fysisk påverkan ska trots det mindre stränga kravet åtgärdas så långt det är möjligt och rimligt vilket innebär att de akvatiska livsmiljöerna kan förbättras utifrån de förutsättningarna som finns. Huvudsyftet med de föreslagna förbättringsbehoven för hydromorfologi är därför inte att återställa till ett opåverkat tillstånd utan snarare att förbättra livsmiljöerna så långt det är möjligt samtidigt som stadsmiljöerna runt Strömmen växer och utvecklas. Målsättningen är att Strömmen ska ha naturligt förekommande arter av fisk, bottenfauna och vattenvegetation i livskraftiga bestånd genom att skapa förutsättningar för reproduktion, uppväxt och födosök. I innerskärgården är fosfor det begränsande näringsämnet, sedan fosforrening infördes i början på 1970-talet och bidrog till betydelsefull minskning av fosfor i innerskärgården. Åtgärdsarbetet fokuserar därför på att minska mängden fosfor framför kväve. Att fosfor är begränsande framför kväve betyder att fosfor styr hur mycket växter och växtplankton som finns i Strömmen. Tillförseln av kväve bör dock i möjligaste mån minimeras, från avloppsreningsverk, länshållningsvatten och andra källor. Fosforhalten i Strömmen uppgår till 42 µg/l vilket motsvarar otillfredsställande status. Gränsvärdet för god status är 22 µg/l. Halten behöver minska med cirka 48 % för att god status ska uppnås, se tabell 2. Den massbalansutredning som gjorts, se kapitel 5, visar att tillförseln av näringsämnen främst kommer från Mälaren, utanförliggande kustvatten och två avloppsreningsverk. Totalhalterna av kväve och fosfor är lägre i Mälarvattnet än i Strömmen, vilket gör att tillflödet från Mälaren på årsbasis sänker halterna av kväve och fosfor i Strömmen. Även vattenutbytet med Lilla Värtan sänker näringshalterna i Strömmen på årsbasis, eftersom inflödet av näringsämnena kväve och fosfor är lägre än utflödet. Frisättningen av fosfor från bottnarna beräknas vara lika stor som det som ackumuleras i bottnarna, 5 ton. Opåverkade sediment fungerar som en fosforfälla där det binds mer fosfor än det frisätts. Av den totala belastningen av fosfor kommer endast 0,2 % (0,76 ton) från landbaserade källor, exklusive reningsverken . En mer detaljerad beskrivning av fosfors massbalans finns i kapitel 5. Att rena dagvatten för att minska den lokala tillförseln av ämnen från landbaserade källor är främst motiverat utifrån syfte att minska tillförseln av föroreningar som förekommer i förhöjda halter, som exempelvis antracen, koppar, zink, bly, kadmium, PFAS och TBT. Detta påverkar möjligheten att nå god ekologisk status för särskilt förorenande ämnen (till exempel koppar och zink) samt att uppnå god kemisk status för prioriterade ämnen (t.ex. TBT och antracen). Halter av koppar i sediment har uppmätts till 219 mg/kg, vilket överskrider gränsvärdet på 52 mg/kg. Nuvarande halter behöver minska med cirka 76 %. Halter av zink i vatten har uppmätts till 2,7 µg/l. Gränsvärdet ligger på 1,1 µg/l vilket innebär ett förbättringsbehov motsvarande cirka 59 %. Halten av PCB i fisk har uppmätts till 188 µg/kg. Gränsvärdet motsvarar 75 µg/kg. Halterna i fisk behöver minska med cirka 69 %. Halterna i fisk bör fortsättningsvis övervakas och behov av haltreduktion och åtgärdsförslag bör utvärderas kontinuerligt. Förekommande halter av antracen (PAH), bly, kadmium, flouranten, dioxin, PFAS och TBT behöver minska med mellan 64-99 % för att god kemisk status enligt miljökvalitetsnormerna ska följas. I sediment överskrider halterna av antracen, bly, kadmium, flouranten och TBT fastställda gränsvärden för kemisk status. Halterna av TBT och antracen i sediment är så höga att förbättringsbehovet för att nå god kemisk status är 98-99 %. Halten bly, kadmium och flouranten behöver minska med mellan 64-72 %. I vatten förekommer PFAS11 i halter som behöver minska med 98 % för att motsvara god status. Ett antal miljögifter mäts även i fisk. Djurgårdsbrunnsviken ingår som en del av Stockholms stads övervakningsprogram . Halterna av PCB, PBDE och kvicksilver överskrider gränsvärden. Halterna PBDE och kvicksilver i fisk i svenska vatten ligger generellt över gränsvärdet och omfattas därför av nationellt undantag i form av mindre stränga kvalitetskrav. Undantaget innebär dock en skyldighet att vidta belastningsminskande åtgärder för lokala källor. PFOS har de senaste åren (2022–2023 legat inom ramen för god status. Även det bromerade flamskyddsmedlet Hexabromcyklododekan (HBCD eller HBCDD) motsvarar halter för god status. Som en grund för det fortsatta arbetet med att föreslå lämpliga kommunala åtgärder kopplat till dagvatten och bräddningar via ledningsnäten har det förbättringsbehov som kan kopplas till denna belastning från land fördelats på kommunerna inom tillrinningsområdet, Stockholm och Nacka. Detta förbättringsbehov/kommun kallas även beting. Beting har beräknats för dessa två källor eftersom påverkan kan uppskattas mängdmässigt (kvantifieras). Betingen har uppskattats för de ämnen som beräkningsverktygen medger data för. Denna grundar sig på varje kommuns ytandel och markanvändning inom tillrinningsområdet. För Stockholm har även en belastning från bräddningar uppskattats. Bräddningarna i Stockholm uppskattas tillföra Strömmen mellan 115-288 kg fosfor/år . I samband med dessa bräddningar förs även ca 20 kg fosfor med det dagvatten som följer med bredden (som annars skulle gått till reningsverk). Exempelvis är den totala uppskattade belastningen av fosfor från tillrinningsområdet (Stockholm och Nacka) via dagvatten och bräddningar ca 800 kg/år, i denna siffra ingår inte bräddningarna vid reningsverken. Motsvarande beräkningar har gjorts för resterande ämnen som ingår i bedömningen av ekologisk och kemisk status. I dessa uppskattningar har hänsyn tagits till det aktuella förbättringsbehov som finns för respektive ämne. Respektive kommuns beting/ämne utifrån andel av den totala belastningen av respektive ämne sammanfattas i tabell 6. För mer detaljerad beskrivning av hur belastning och beting har beräknats, se underlagsrapport (delrapport 1 Näringsämnen och miljögifter) . Betingen i detta arbete är att betrakta som anvisningar om vilka ämnen som behöver minska och i vilken mängd, från respektive kommun. Möjligen kan beting för övriga källor, till exempel verksamheter på land och inom vattenområdet samt områden med förorenad mark, läggas fast i det fortsatta arbetet när det finns underlag som visar respektive källas betydelse. Att minimera belastningen på Strömmen från olika typer av verksamheter och förorenade områden på mark och i vatten genom tillsyn, miljövänlig drift och skötsel samt andra insatser är prioriterat oavsett om det finns beting eller ej för dessa källor. Det fortsatta arbetet att föreslå åtgärder i kommunerna kommer att styras av resonemang om vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt samt miljömässigt motiverat. Det fortsatta åtgärdsarbetet ska ge svar på om föreslagna beting för kommunerna är möjliga att nå utifrån ovan förutsättningar. Vattenmiljön i Strömmen är starkt påverkad av långvarig mänsklig aktivitet i området, då stränder har omvandlats till kaj- och hamnområden, fartygs-och båttrafiken är och har varit intensiv och befintliga och tidigare verksamma verksamheter på land bidrar och har bidragit till oönskade föroreningar. Detta återspeglas i ett ekosystem med färre arter och med mindre utbredning än vad som skulle kunna förväntas om området inte var påverkat av människan. Flertalet föroreningar förekommer i förhöjda halter, såväl miljögifter, inklusive metaller, som näringsämnen. Förorenade sediment och förorenade landområden, framförallt vid båtuppställnings- platser och småbåtshamnar, men även vid tidigare industriverksamheter, bedöms stå för stor påverkan vad gäller miljögifter. Sedimenten bidrar även till näringspåverkan genom att de frisläpper fosfor, så kallad internbelastning. Frisättningen av fosfor i Strömmen bedöms vara lika stor som den mängd som binds i sedimenten, cirka 5 ton/år. Opåverkade sediment däremot fungerar som en fosforfälla och binder mer fosfor än de frisätter. Dagvatten som för med sig oönskade ämnen från bebyggelse, vägar och parkeringar, bräddningar av spillvatten, sjöfarten och andra verksamheter på land och i vatten bidrar också till föroreningar. För mer detaljerad information om respektive påverkanskälla samt fler kartor, se Tyréns underlagsrapporter (delrapport 1 Näringsämnen och miljögifter) (samt delrapport 1 Akvatiska livsmiljöer) . De hydromorfologiska förhållandena i Strömmen har förändrats över tid till följd av stadsutvecklingen i området. I takt med industrialisering, befolkningsökning och bebyggelsetillväxt har stränder, vattendrag och våtmarker i tillrinningsområdet utsatts för en rad olika typer av fysisk påverkan. Vid jämförelser med historiska kartor är det uppenbart att påverkan på strandlinjen är särskilt stor vid Hammarby sjö, Nybroviken och Strandvägen. Anlagda kajer och andra hårdgjorda ytor i strandnära läge har påverkat strandens naturliga flikighet, strandzon och grundområden genom utfyllnader, uträtningar och muddringar. Den intensiva fartygstrafiken i Strömmen bidrar till att bottnarna utsätts för stor påverkan av fartygsrörelser och ankring . Grunda strandpartier med ett naturligt vågskydd har i hög utsträckning ianspråktagits som småbåtshamnar. Träd som skuggar vattenbrynen har också minskat i strandnära lägen där marken har hårdgjorts. Svindersviken i Nacka kommun går även under namnet Gäddviken, vilket förmodligen minner om vikens betydelse för gädda förr i tiden. Numera upptas en stor del av viken av småbåtshamnar eller kajanläggningar (figur 7). I vikens innersta del finns dock ett grunt och relativt vegetationsrikt område som eventuellt kan fungera som rekryteringsmiljö för gädda och andra arter. Hammarby sjö var ursprungligen separerad från Mälaren och Saltsjön. Genom ett läge 4,7 meter över havet var den endast via en liten bäck med mynning i Danvikstull förbunden med havet . År 1929 färdigställdes den numera 5,8 meter djupa Danvikskanalen som öppnade upp en förbindelse till havet och sänkte av sjön (figur 8). Genom denna åtgärd öppnades Hammarby sjö upp en stor vik till Saltsjön, med ett djup på som mest 6 meter och medeldjup på 4,5 meter. Grunda delar har fyllts ut och stora delar av sjöns stränder kantas numera av kajer eller andra hårdgjorda ytor. Djurgårdsbrunnsviken ligger mellan Norra och Södra Djurgården. Viken sträcker sig från Djurgårdsbron till Djurgårdsbrunnskanalen som är en artificiell förbindelse med Lilla Värtan. Stränderna är till stor del stenskodda för att skydda mot erosion. Det finns dock strandsträckor med riklig förekomst av bladvass. Djurgårdsbrunnsviken är som mest cirka 9 meter djup och i medeltal 2,5 meter. Djurgårdsbrunnsviken har enligt de historiska kartorna ungefär samma form som idag, även om utfyllnader och erosionsskydd anlagts längs stränderna. Djurgårdsbrunnkanalen grävdes 1834 . Innan kanalen byggdes fanns endast en mindre rännil från Isbladskärret till Djurgårdsbrunnsviken och Lilla Värtan, enligt historiska kartor. De historiska kartorna (figur 9) visar hur Nybroviken minskat i storlek till följd av omfattande utfyllnader. Ett vattendrag samt sjön ”Träsket” (Norrmalm) är idag helt bortdikade. Stränderna vid Saltsjöns södra sida är till stor del bortsprängda och omgjorda till väg, kaj och hamnanläggningar. Troligen skulle stränderna domineras av branta klippor i ett opåverkat tillstånd, med något större variation och förekomst av livsmiljöer för vattenlevande djur. Det finns inga kartor bevarade över Stockholm från medeltiden. När Stockholm växte fram vid 1200-talets mitt vet man dock att exempelvis Stadsholmen var betydligt mindre. Genom arkeologiska utgrävningar vet man att strandlinjen låg strax nedanför nuvarande Väster- och Österlånggatorna. Därefter har utfyllnader längs stränderna i kombination med landhöjningen fördubblat Stadsholmens storlek. Norrströms fysiska miljö är påverkad genom modifierade stränder, ett dämme som utgör partiellt vandringshinder samt genom en onaturlig vattenregim. Området bedöms dock åtminstone tidvis vara en passage för fisk samt hysa stora variationer vad gäller strömhastighet, bottensubstrat och livsmiljöer. Det finns förutsättningar för ett stort antal arter av växter, alger, bottendjur, fisk och fågel. Den isfria vattenytan skapar en rastplats åt ett flertal arter av sjöfågel trots omfattande mänsklig aktivitet. Norrström ingår i Stockholms stads lokala åtgärdsprogram för Riddarfjärden och Norrström. För närmare information om åtgärdsförslag för Norrström, se åtgärdsprogram för Riddarfjärden och Norrström. Stadsutvecklingen har även resulterat i att det naturliga avrinningsområdet till Strömmen har modifierats då dagvatten från stora delar av Stockholm avleds till Bromma och Henriksdals avloppsreningsverk och vidare till Saltsjön. För mer detaljerade beskrivningar om hur Strömmens strandområden förändrats över tid, se underlagsrapport 1 Fysiska livsmiljöer i Strömmen och Lilla Värtan . Historiska kartor visar att tillgången på isolerade grundområden och kustnära våtmarker var större förr. Sannolikt fanns fler små vattendrag och diken som inte ritats ut på de historiska kartorna Att återställa vattendrag som kulverterats kan i många fall vara svårt på grund av platsbrist i stadsmiljön. En målbild är dock att återställa kulverterade vattendrag som går under öppen mark såsom parker och impedimentsytor. Områden med kända naturvärden i Strömmen är Isbladskärret i Stockholm. Isbladskärret utgör en värdefull fågel- och groddjurslokal vilket behöver beaktas i fortsatt utredning om kärret kan utvecklas även för fisk. Ett antal områden bedöms efter åtgärder eller minskad påverkan ha potential för naturvärden. Dessa är bland annat Täckaviken och viken vid Skeppsholmen i Stockholm och Svindersviken i Nacka. De åtgärder som föreslås i dessa områden beskrivs närmre i kapitel 6. Det finns relativt gott om fysiskt, till synes, relativt intakta rekryteringsmiljöer i de närbelägna vattenförekomsterna Edsviken och Stora Värtan. Fiskar som växer upp där bidrar sannolikt till bestånden i Strömmen. Mälaren reglerades 1943 med dammluckor i syfte att förhindra översvämningar, höja lågvattennivåerna i sjön, säkerställa vattenstånd för sjöfarten och förhindra saltvatteninträngning från Saltsjön. Dammluckorna orsakade vandringshinder och minskade rörelsemöjligheter för fiskar och andra akvatiska djur. I ett naturligt tillstånd skulle sannolikt en del av fiskbeståndet i Strömmen ha haft sina reproduktionsområden i Mälaren. Den fisktrappa som anlagts vid Slussen i samband med områdets renovering bidrar till att fisk återigen kan vandra mellan Saltsjön och Mälaren. I Strömmen finns en stor industrihamn samt 13 båtklubbar och 12 småbåtshamnar. Båt- och fartygstrafik leder till spridning av föroreningar, onaturligt stora vattenrörelser, buller och visuella störningar för vattenlevande fauna. Ökade vattenrörelser leder till ökad erosion, förändrad sammansättning av vegetation, förändrade livsmiljöer och ökad vattenomsättning i grunda områden. Yngel av arter som gädda och abborre är för sin överlevnad beroende av en hög temperatur under den första våren och försommaren. En ökad vattenomsättning gör att temperaturen sänks men även att yngel och rom riskerar att spolas bort från uppväxtområdena. Så gott som hela Strömmens strandlinje och grunda områden bedöms vara påverkade av erosion och vattenrörelser från båttrafik. Detta bidrar till att dessa områdens ekologiska funktion som rekryteringsmiljö för fisk minskar. Stränder som utsätts för stor vattenpåverkan på grund av sitt öppna läge är till exempel stränderna på södra sidan av Djurgården i Stockholm, samt vid Svindersviken i Nacka. Flera av dessa är dock måttligt exponerade, vegetationsbevuxna och har ett begränsat inslag av fysiska anläggningar. Trots erosions- och vågpåverkan bedöms de därför ha potential för ekologiska funktioner som reproduktions- och födosöksmiljöer för fisk och fågel, samt en livsmiljö för småkryp. Båttrafik leder även till en visuell störning för de arter som är beroende av sin syn för att finna föda eller undvika faror. Exempelvis kan arter av sjöfåglar, marina däggdjur och fiskar störas/stressas av att båtar dyker upp i deras synfält. Buller från båtar, anläggningsarbeten och hamnar kan leda till stress och påverkar sannolikt fiskarternas möjligheter att kommunicera. Det kan därför inte uteslutas att buller även påverkar fiskarnas reproduktionsframgång. Fiskar orienterar sig förutom med hjälp av jordens magnetfält även genom att känna av vattnets lukt. Det är därför inte uteslutet att även en förändrad kemisk sammansättning i vattnet kan påverka fiskars migration och reproduktionsframgång. Lampor i hamnar, på broar och längs med stränder kan förändra förutsättningarna (exempelvis risken för predation eller chansen att finna föda) för olika arter och påverka förekomst och artsammansättningen av djurplankton, fisk, groddjur, mollusker, kräftdjur, fladdermöss, däggdjur och fågel. Ljusföroreningar kan även påverka fåglars och fiskars flyttningsrutter samt störa hormoncykeln och fortplantningssignalerna hos fisk. I en urbant präglad miljö som Strömmen bedöms påverkan uppstå från olika typer av belysning. Yrkesfiske äger inte rum i innerskärgården. Det storskaliga fisket med trål till havs har emellertid stor effekt på förekomsten av strömming och torsk, vilket påverkar stora delar av näringsväven i Östersjön. Sannolikt kan detta fiske indirekt påverka såväl förekomsten av fisk i innerskärgården som andra ekosystemkomponenter i näringsväven. Fiske med handredskap har sannolikt en negativ effekt på fiskbestånden även om en stor del av fångsterna av särskilt gädda numera sätts tillbaka efter fångst. Denna hantering kan orsaka stress hos fisken med risk för störd lek eller beteende- förändringar och minskat födointag. I nuläget bedöms inte den ekologiska statusen i Strömmen vara allvarligt hotad av främmande invasiva arter. Sviktande bestånd av naturligt förekommande arter som gädda i kombination med miljöförändringar såsom klimatförändringar ökar risken för att invasiva arter finner nischer och etablerar sig i framtiden. Potentiellt invasiva arter som finns Stockholms innerskärgård är till exempel amerikansk trågmussla och trekantig brackvattenmussla, fiskarten svartmunnad smörbult, vitfingrad brackvattenskrabba och kinesisk ullhandskrabba samt Nyazeeländsk tusensnäcka . Potentiella spridningsvägar för invasiva arter är via fartygs barlastvatten men även fritidsbåtstrafiken då fritidsbåtar rör sig mellan olika vattenmiljöer. Övergödning till följd av framförallt förhöjda fosfor- men även kvävehalter är ett problem i Strömmen. Övergödningen har sannolikt lett till minskat siktdjup, ökad mängd växtplankton och minskad utbredning av bottenvegetation. Effekter bedöms även vara att vissa syrekrävande arter av fisk och bottenfauna missgynnas medan andra, exempelvis karpfisk och gös, gynnas. Då Strömmen är fosforbegränsad, det vill säga fosforhalterna har större betydelse än kväve vad gäller effekter av näringsämnen, ligger fokus i denna rapport på fosfor. En massbalansberäkning visar de dominerande källorna av fosfor till Strömmen (figur 8). Den externa tillförseln domineras av tillflöde från Mälaren samt utsläpp från Henriksdal och Bromma avloppsreningsverk samt via Lilla Värtan från Stora Värtan och Askrikefjärden i vilken Käppala avloppsreningsverk har sin utsläppspunkt. I den uppskattade belastningen från reningsverken Bromma och Henriksdal ingår även de bräddningar som sker i reningsverken. Även sedimenten står för en viss mängd. Av den totala tillförseln av fosfor står den lokala avrinningen från land, via dagvatten och bräddningar, för 0,2 %. Vattenutbytet styrs av en norrgående ytvattenström och en södergående bottenvatten- ström genom vattenförekomsten. Mälaren för med sig 113 ton fosfor in Mälaren. 26 ton fosfor/år tillförs Strömmens bottenvatten från reningsverken. Med den södergående bottenströmmen förs 79 ton fosfor in från Lilla Värtan. (För en mer detaljerad beskrivning av Lilla Värtans fosfor- och vattenutbyte med omgivande vatten, se Lokalt åtgärdsprogram för Lilla Värtan ). Den utgående ytvattenströmmen för på årsbasis med sig 218 ton fosfor från Strömmen till Lilla Värtan. Frisättningen av fosfor från bottnarna beräknas vara lika stor som det som ackumuleras i bottnarna, 5 ton. Opåverkade sediment fungerar som en fosforfälla där det binds mer fosfor än det frisätts. Totalhalterna av kväve och fosfor är lägre i Mälarvattnet än i Strömmen, vilket gör att tillflödet från Mälaren på årsbasis sänker halterna av kväve och fosfor i Strömmen. Även vattenutbytet med Lilla Värtan sänker näringshalterna i Strömmen på årsbasis, eftersom inflödet av näringsämnena kväve och fosfor är lägre än utflödet. Den lokala avrinningen av dagvatten för med sig cirka 0,6 ton fosfor/år (510–580 kg fosfor/år). Den diffusa belastning via dagvatten som avleds till reningsverken (berör Stockholm) har inte beräknats då detta dagvatten behandlas i reningsverken. Lokala bräddningar (berör Stockholm) står för cirka 0,2 ton fosfor/år. Av den totala belastningen av fosfor kommer därmed endast 0,2 % (0,76 ton enligt figur 11) från landbaserade källor inom tillrinningsområdet, exklusive reningsverken . Trots att belastningen av kväve och fosfor från det aktuella tillrinningsområdet är liten (exkluderat avloppsreningsverken), är bedömningen att det även är viktigt att identifiera och genomföra åtgärder för att begränsa tillförseln av dessa näringsämnen från källor inom det lokala tillrinningsområdet där så är rimligt och möjligt. Minskad belastning av näringsämnen kan framför allt ge positiva lokala effekter i ytvattnet som till exempel minskade algblomningar och minskade mängder fintrådiga alger. Miljögifter som överskrider gränsvärden i vatten är zink, PFAS i form av PFAS11. Sedimenten innehåller följande ämnen som överskrider gränsvärdet; koppar, bly, antracen, kadmium, flouranten och tributyltenn (TBT). PCB, difenyletrar (PBDE) och kvicksilver finns i förhöjda halter i fisk. Den lokala påverkan från land är större för miljögifter jämfört med näringsämnen. Långvarig industriverksamhet och sjöfart i Strömmen har bidragit till att föroreningar till slut hamnat i sedimenten och ofta spridit sig till större områden. Den historiska belastningen i sedimenten är omfattande. En enkel sammanställning över storleksordningar av källor till miljögifter i Strömmen och Lilla Värtans sediment har gjorts . Denna tyder på att spridning via reningsverk och dagvatten förklarar en stor del av mängderna av koppar, zink och kadmium i ytligt sediment, medan mängderna av PAH (antracen och fenantren) samt bly och TBT tillförs via andra källor, såsom båtar, hamnar, båtuppställningsplatser och omrörning av gamla förorenade sediment. Den enkla massbalansen som genomförts avseende sedimentföroreningar indikerar att tillförseln av föroreningar från grundvattnet generellt är mycket låg. Snö dumpas i Strömmen på två platser i Stockholm; Blasieholmen och Stadsgården. Tippningen sker vid behov för att säkerställa framkomligheten i kommunerna. Den dumpade snön innehåller bland annat fosfor, koppar och bly. Alternativa platser på land bör fortsatt sökas av kommunerna. Hormonstörande ämnen och miljögifter som tungmetaller och klororganiska föreningar kan påverka fiskars könsfördelning och gonadutveckling. Det kan inte uteslutas att reproduktionen hos fiskar och andra organismgrupper som lever i Strömmen påverkas negativt. Sedimenten på flera områden är förorenade på grund av tidigare och eventuellt pågående verksamheter på land eller i nära anslutning till vatten (till exempel varv). För att bedöma dessa områdens risk för miljöpåverkan och behov av åtgärder behöver fortsatt utredning ske. Tre områden bedöms som särskilt prioriterade i Strömmen att utreda : Hammarby sjö bedöms som ett prioriterat område liksom Beckholmen och Stockholms Superfosfat Fabriks AB. Utpekade områden visas i figur 12. Gulmarkerade områden i figur 12, Kajer/farleder med stora båtar som kan påverka botten är områden med kajer och/eller farleder, kännetecknas av inga eller låga naturvärden, relativt stora vattendjup med underhållsmuddringar samt stor erosion på grund av fartygsrörelser . Förväntade ackumulationsbottnar saknas ofta på grund av att sedimenten rörs upp. Detta har i studier i Strömmen visat sig bidra till högre halter föroreningar i de uppvirvlade sedimenten än på bottnarna . Hur omfattande föroreningstransporten i sedimenten i dagsläget är i dessa områden är oklart. Förutom utpekade förorenade bottensediment (Beckholmen, Hammarby sjö och Svindersviken) finns 17 potentiellt förorenade områden på land i riskklass 1 och 2 . Av dem bedöms de områden som ligger i direkt anslutning till vattnet utgöra en risk för spridning av föroreningar till Strömmen. Dessa omfattar i första hand båtuppställningsplatser men även ett antal tidigare industriverksamheter. Utöver dessa finns ytterligare ett antal områden som tidigare utgjort industriverksamheter och som i VISS bedöms kunna ha betydande påverkan på Strömmen Strömmen har en omfattande fritidsbåtstrafik. Det finns 13 båtklubbar och 12 småbåtshamnar i vattenförekomsten (figur 13). Vissa av småbåtshamnarna innehåller även marinor, småbåtsvarv och ofta båtuppställningsplatser. Ett varv är i bruk, beläget på Beckholmen. Fritidsbåtar och verksamheter kopplade till dessa kan antas vara en betydande källa av tributyltenn (TBT) och koppar men även zink, bly, PCB och PAH . Miljöfarliga verksamheter riskerar att sprida oönskade föroreningar. Åtta tillstånds- pliktiga verksamheter (A- och B-verksamheter) finns inom Strömmens tillrinnings- område, samtliga inom Stockholm. Dessa är Nybrohamnen, Stadsgårdshamnen Masthamnen, Södra Hammarbyhamnen, Henriksdals reningsverk, Henriksdals uppgraderingsanläggning, Mårtensdal blandningsanläggning, Hammarbyverket och Mårtenssons partiaffär AB. Det finns också ett flertal miljöfarliga verksamheter (C- och U-verksamheter) inom tillrinningsområdet. Utsläppspunkter för bräddar, dagvatten och enskilda avlopp utgör några av dessa. Även verksamheter och anläggningar utan geografisk angivelse, till exempel verksamheter inom hamnområden, punktutsläpp av dränvatten från gamla oljedepåer och utsläppspunkter för vatten från vägtunnlar kan utgöra källor till miljögifter och näringsämnen. Trafiken är en av de största bidragande källorna till föroreningar i dagvatten. Ämnen som kan kopplas till trafik är koppar, zink och bly vid slitage av bromsbelägg och vägräcken. Dessa ämnen överskrids i Strömmen. Även PAH:er, som också har uppmätts i höga halter i Strömmen, kan kopplas till trafik. Inom Strömmens tillrinningsområde finns en stor andel vägar med trafikflöden över 10 000 fordon/dygn (årsmedeldygnstrafik). Inom avrinningsområdet finns även ett stort antal större parkeringar, inte minst handels- och verksamhetsparkeringar. Trafikverket ansvar för de statliga vägarna inom området (endast i Nacka kommun). Trafikverkets vägar beräknas bidra med cirka 13 kg fosfor/år, cirka 3 kg koppar/ år, cirka 2 kg bly/år och cirka 19 kg zink/år . Denna uppskattning inkluderar inte belastningen från tunnelsträckor och inte heller effekten av eventuella reningsanläggningar. Övriga vägar är kommunala vägar. Dagvatten från kommunernas hårdgjorda ytor rinner, ofta orenat, ut i Strömmen via dagvattenledningsnätet (figur 13). Dagvattnet för med sig cirka 510–580 kg fosfor/år från Stockholm och Nacka . Om spillvatten når dagvattensystemet är risken stor för att orenat spillvatten leds ut i ett vattenområde. Spillvatten från hushåll och verksamheter innehåller, förutom bakterier, höga halter av fosfor och kväve samt kemikalier, till exempel rengöringsmedel, läkemedel och kosmetiska produkter. En enda felkoppling kan motsvara ett utsläpp av åtskilliga kilon fosfor och andra miljöstörande ämnen på årsbasis. Relativt omfattande spillvattenpåverkan förekommer periodvis i Strömmen. Spårning och åtgärdande av flera felanslutningar till dagvattennätet har skett men fortsatt arbete behövs. Bräddningar är tillfälliga utsläpp av avloppsvatten till följd av att ledningsnätet är överbelastat. Tekniska fel i pumpstationer eller kraftiga regn kan innebära att spillvatten blandat med dagvatten bräddar ut till Strömmen från det kombinerade ledningssystemet. Den teoretiskt uppskattade belastningen från Stockholms stads ledningsnät uppskattas till ca 115–288 kg fosfor per år och 720–2010 kg kväve per år . Till det tillkommer cirka 22 kg fosfor och 260 kg kväve från det dagvatten som bräddar från de kombinerade systemen, vatten som annars skulle avledas till reningsverk. Utöver detta kan det kombinerade ledningsnätet vid kraftiga regn leda till bräddningar vid avloppsreningsverken. Nacka saknar data för eventuella bräddningar eller bräddar nästan aldrig så att effekten av dessa sällsynta tillfällen bedöms som försumbara. Endast Stockholm har ett kombinerat ledningsnät. I Nacka är spill- och dagvattenledningar separerade. Inom ramen för arbetet med det lokala åtgärdsprogrammet har underlag tagits fram för möjliga åtgärder inom det lokala avrinningsområdet . Åtgärderna syftar till att möta de behov av förbättringar som behövs för att miljökvalitetsnormerna för Strömmen ska följas. Föreslagna åtgärder syftar till att minska den historiska och befintliga påverkan på vattenförekomsten. Åtgärderna innefattar förslag på specifika geografiska platser i Strömmen och på land, så kallade fysiska åtgärder. Även mer övergripande åtgärder utan specifik geografisk tillhörighet, såsom tillsynsinsatser, åtgärder kring drift- och underhåll samt åtgärder kopplade till kommunal planering föreslås. En del av de åtgärder som föreslås bör genomföras gemensamt av kommunerna. Till exempel dialog- och samverkansinsatser riktade mot andra myndigheter och kommuner bör ske samlat. Likartade föreslagna tillvägagångssätt kring tillsynsinsatser, behovsutredningar och krav med stöd av miljöbalken kring potentiella föroreningskällor och verksamheter inom kommunerna ökar förutsättningarna att nå målet om friskare vatten. → För mer detaljerad information om åtgärderna samt bakgrundsunderlag, se: Med fysiska åtgärder avses åtgärder som oftast har en fast geografisk placering. Förslagen omfattar åtgärder riktade mot potentiellt förorenade områden på land och i vatten, dagvattenåtgärder och åtgärder som förbättrar fysiska livsmiljöer för växt- och djurliv. Många av de åtgärder som föreslås innebär även en möjlighet att kommunicera stadens vattenarbete med allmänheten och kan även involvera andra naturnyttor som ökad rekreation. Åtgärderna redovisas nedan. Potentiella områden med förorenade sediment och förorenad mark, vilka pekas ut i figur 12 och 13, behöver hanteras i flera steg. Risker för påverkan behöver bedömas och utifrån detta behöver behov av åtgärder identifieras. Ett första steg är att klargöra vem som har ansvar för att analysera de potentiellt förorenade områdena. De potentiellt förorenade områdena på land utgörs av i första hand båtuppställningsplatser men också ett antal områden med tidigare industriverksamhet. Ett antal sedimentområden pekas ut för Strömmen. Exempel på möjliga åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten är: • Erosionsskydd för att begränsa risken för erosion i områden där det finns förorenade sediment. • Hastighetsbegränsning för sjöfart i områden där det finns risk för att förorenade sediment kan eroderar till följd av vattenrörelser orsakade av båttrafiken. • Begränsa risken för läckage från områden med förorenad mark i anslutning till vattenförekomsterna. Det finns indikationer på att bottnarna utanför Stadsgården och Hammarbyhamnen påverkas av båttrafiken i området med uppgrumling av sedimenten som följd . Sedimentens innehåll av föroreningar och risk för spridning behöver utredas. Möjligen kan en översyn av rådande tillåtna hastigheter i området vara en möjlig väg framåt då lägre hastigheter kan minska risken för att virvla upp sedimenten. Hantering av dessa frågor bör ske genom tillsyn. Se vidare åtgärd Strand- och bottenerosion kopplat till sjöfart under Dialog och samverkan med myndigheter, kommuner och markägare. Kommunerna har i arbetet med det lokala åtgärdsprogrammet arbetat fram en metod för prioritering av båtuppställningsplatser när det gäller att utföra eventuella åtgärder. Metoden, som utgörs av ett antal frågeställningar som behöver besvaras, sammanfattas i figur 14. • • • Rensning av dumpat avfall som bland annat bilbatterier, sparkcyklar och bildäck har genomförts vid ett 40-tal tillfällen i Strömmen av bland annat Hands2Ocean , i såväl Nacka som Stockholm. Insatserna leder till att mindre föroreningar frisätts från dumpat avfall och åtgärden behöver fortsatt genomföras. Sammanlagt föreslås sex platsspecifika åtgärder för att rena dagvatten, tre i Stockholm och tre i Nacka. I första hand har möjliga åtgärder för dagvatten från större vägar sökts. Platserna för att hantera dagvatten inom kommunerna är dock i många områden begränsade. Förslag på åtgärder för att rena dagvatten från mindre vägar föreslås också. Utöver detta bör dagvatten från parkeringar och andra körbara ytor tas om hand. Mark för dagvattenhantering behöver avsättas i både befintlig och ny bebyggelse. Att tillämpa kommunernas gällande dagvattenstrategier eller motsvarande vid ombyggnation och ny exploatering är nödvändigt för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Lokalt omhändertagande av dagvatten i form av rening och fördröjning nära källan utgör en viktig del. Framtida exploateringar ska inte öka belastningen på Strömmen. Riktlinjerna för hållbar dagvattenhantering som följer av kommunernas dagvattenstrategier eller motsvarande behöver efterlevas. Ett antal platsspecifika åtgärder för att förbättra fysiska livsmiljöer för fisk, bottenfauna och vattenvegetation i Strömmen och omgivande vattendrag föreslås inom kommunerna. Även ett antal åtgärder som ligger inom Kungliga nationalstadsparken har identifierats. Då dessa ligger utanför kommunernas rådighet föreslås fortsatt dialog och samverkan med Kungliga Djurgårdens förvaltning kring dessa. En slutsats är att följande livsmiljöer och åtgärder behöver prioriteras i det kommande arbetet: • • • Genom att anlägga rev på grunda områden erhålls miljöer med liten vattenomsättning och snabb uppvärmning under våren, vilket skapar goda förutsättningar för rekrytering av varmvattengynnade fiskarter såsom gädda och abborre. Vågskyddens ovansida bedöms gynna fågelfaunan och deras utsida kan anläggas med funktion för kallvattengynnade fiskarter som öring och strömming. Även ett antal åtgärder föreslås för att förstärka fiskrekrytering i nya eller befintliga våtmarker, i Svindersviken och i Isbladskärret. Förutom att möjligen kunna utgöra lekplatser för fisk fungerar våtmarkerna även som ett filter där näring och partiklar fångas upp. Förekomsten av dessa miljöer är sammantaget viktigt för att erhålla ett fungerande akvatiskt ekosystem i enlighet med vad som avses med god ekologisk status. Att bevara våtmarker och utveckla nya är därför en prioriterad åtgärd i Strömmens tillrinningsområde tillsammans med övriga åtgärder som föreslås för att förbättra vattenkvaliteten och förekomsten av näringsämnen och miljögifter i Strömmen. Flera småbåtshamnar inom Strömmen är placerade i områden som skulle kunna utgöra ekologiskt värdefulla miljöer. Småbåtshamnen i Svindersviken är ett exempel. Även båtbryggor längs med Djurgårdens södra stränder ligger troligen inom potentiella områden för fisklek. En flytt av dessa är sannolikt komplicerat men möjligheterna bör ses över. Samtidigt som nya värden kan skapas är det avgörande att kvarvarande strandnära naturmarker och intakta svämplan inte påverkas i negativ bemärkelse vid ny exploatering och ombyggnation. Övergripande åtgärder omfattar drift- och underhållsåtgärder som bör genomföras inom ramen för VA-bolagens och respektive kommuns ordinarie verksamhet, tillsynsrelaterade åtgärder inom ramen för miljötillsyn samt åtgärder kopplade till den kommunala fysiska planeringen. Effekterna av dessa icke platsspecifika åtgärder är svåra att kvantifiera men på sikt bidrar de till att vattenkvaliteten i Strömmen förbättras och därefter bibehålls. Ett förebyggande arbete för att undvika att oönskade ämnen hamnar i Strömmen rymmer åtgärder kring drift och underhåll. Åtgärderna omfattar exempelvis att ändra rutiner och välja miljövänliga produkter och material. För att begränsa påverkan från reningsverken och VA-systemet krävs ett löpande arbete för att minska bräddningar av spillvatten till Strömmen i samband med till exempel kraftiga regn eller driftstörningar i avloppsreningsverken. Felkopplingar behöver spåras och mängden tillskottsvatten till ledningsnätet och reningsverken behöver minska. De reningsanläggningar för dagvatten som byggs behöver underhållas. Ett förebyggande arbete behövs för att minska föroreningsinnehållet i dagvatten från till exempel byggmaterial och skötsel av kommunala parker och vägar och andra körbara ytor. Till exempel bör miljövänliga bygg- och anläggningsmaterial väljas, mängden gödsel begränsas, onödig saltning av vägbanan undvikas och anpassning av sopning av körytor för att minska mängden föroreningar undersökas. Miljöhänsyn behöver ske vid underhållsarbete i anslutning till hamnområden och farleder. Vid muddringar kan till exempel grumlingsskydd behöva användas. Skötseln av Strömmens strandzoner behöver ta hänsyn till dessa områdens ekologiska värden. För att bevara och stärka ekologiska funktioner i strandzonerna, kan till exempel lucköppningar göras i vassbälten. Grenar och död ved samt trädbårder i strandkanten bör lämnas kvar eller förstärkas för skydd och beskuggning. Tillsynen utgör ett viktigt verktyg för att minimera negativ miljöpåverkan från olika typer av verksamheter inom kommunerna. De tillsynsrelaterade åtgärdsförslagen rymmer såväl informationsinsatser som kravställande på verksamhetsutövare. Tillsyn behöver ske mot fartygstrafiken och fritidsbåtstrafiken för att minimera utflödet av föroreningar via transporter, båtbottnar och enskilda VA-system ombord. Frågor bör lyftas till Transportstyrelsen som ansvarar för tillsynen av fartyg och sjöfart, se vidare under Dialog och samverkan med myndigheter, kommuner och markägare. Potentiellt förorenade områden på land och i vatten behöver hanteras via tillsynen. Ett förebyggande informationsarbete behöver ske med ansvariga för båtuppställningsplatser och småbåtshamnar och vid behov behöver krav ställas på åtgärder för att hantera förorenad mark och förorenade sediment. För många utpekade områden behöver detta arbete ske i flera steg. Risk för påverkan behöver bedömas och utifrån detta vilka behov av åtgärder som finns. Se figur 14. För de båtuppställningsplatser och småbåtshamnar som bedöms utgöra en risk för negativ påverkan på Strömmen, och därmed behöver genomföra åtgärder för att begränsa denna påverkan, bör följande rutin tillämpas. Tillsyn behöver också ske av miljöfarliga verksamheter och väghållare så att de vidtar nödvändiga åtgärder för att minimera utflödet av föroreningar via dagvatten (inklusive snödumpning) till Strömmen. I första hand bör vägar större än 10 000 fordon/dygn prioriteras men även övriga körbara ytor bör ingå i tillsynen. Likaså behöver krav ställas på att länshållningsvatten, som uppstår i samband med exploateringar och markarbeten, renas innan avledning till recipienten. Miljöhänsyn behöver säkerställas vid underhållsarbete i anslutning till hamnområden och farleder, såsom muddringar, så att eventuella miljögifter i sedimenten inte sprids. För att värna de ekologiska värdena behöver efterlevnad av strandskyddet inom områden kring Strömmen säkerställas. Vid behov bör kommunspecifika arbetssätt utarbetas för att säkerställa att strandskyddet efterlevs. Det gäller även de fiskebestämmelser som eventuellt skulle kunna införas i föreslagna områden. Åtgärderna syftar till att utveckla planeringsstöd, strategier och nya skyddade vattenområden som kan användas i den kommunala planeringen. Bland annat föreslås en ny guidebok/inspirationsmaterial kring ekologiska förhållningssätt för detaljplanering och handläggning av bygglovsansökningar. Även samverkan kring lokalisering av båtplatser och småbåtshamnar lyfts. Kommunerna bör även verka för utvecklad samverkan för främmande arter i kustvatten. Vid arbete i eller i anslutning till strandområden bör hänsyn tas till såväl miljökvalitetsnormerna för vatten som behov av klimatanpassning. Återinförande av strandskydd vid detaljplaneändringar i områden som inte är tydligt ianspråktagna eller avskilda från strandlinjen kan vara en möjlighet att skydda värdefulla strandområden Förutsättningarna att stärka vattenknutna ekologiska värden genom att ändra befintliga föreskrifter och skötselplaner för kommunala naturreservat bör ses över. En dialog bör även föras med Kungliga Djurgårdens förvaltning om möjligheterna att reglera fisket inom Kungliga nationalstadsparkens områden (Djurgården, Norra Djurgården, Fjäderholmarna, Skeppsholmen, Kastellholmen, Hagaparken och Tivoliparken) där reglering inte finns idag. Slutligen behöver rutiner, arbetssätt, erfarenhetsutbyten och digitala verktyg som gör åtgärdsarbetet transparent inom och mellan kommunerna säkerställas. Detta arbete bedrivs både internt inom kommunerna samt mellan kommunerna kring Strömmen. I samband med att påverkankällor och åtgärdsbehov identifieras för Strömmen framträder också behovet av åtgärdsinsatser från andra myndigheter, kommuner och markägare för att miljösituationen i Strömmen ska kunna förbättras. Dessa insatser rör åtgärder som kommunerna (Stockholm och Nacka) inte själva har rådighet över och som ofta bottnar i nationella beslut. Vissa frågor är av internationell karaktär, såsom Östersjöns fiskeförvaltning, övergödningsproblematik och påverkan från sjöfarten. Aktuella frågeställningar och identifierade parter listas nedan, utan inbördes prioritering. Behovet av att förbättra vattenkvaliteten och de fysiska förutsättningarna för växter och djur i angränsande vattenförekomster behöver lyftas med berörda kommuner. Dessa är kommunerna kring Mälaren samt i första hand kustkommunerna runt Lilla Värtan och Sicklasjön. Behovet av åtgärder inom egentliga Östersjön behöver fortsatt hanteras på en internationell nivå. Här ryms frågor kring fiskeförvaltning såväl som belastning av näringsämnen och miljögifter. Kommunerna behöver följa utvecklingen av dessa frågor genom kommunikation med Vattenmyndigheten Norra Östersjön och Havs- och vattenmyndigheten. I Stockholmsregionen renas merparten av avloppsvattnet i stora reningsverk, vilket möjliggör en effektiv och bra rening. Dock innebär det också att utsläppen av det renade avloppsvattnet från ett stort antal människor och industrier koncentreras till ett fåtal platser långt in i Stockholms skärgård och Himmerfjärden. Reningsverk som nyttjar bästa möjliga teknik, t ex nya Henriksdals reningsverk, renar bort 98-99% av fosfor innan utsläpp i recipient. En växande befolkning kan dock medföra större utsläpp och miljöstatusen för de vattenområden som tar emot utsläppen riskerar att försämras. För att möjliggöra etablering och utbyggnad av reningsverk trots ökade nettoutsläpp är vissa förändringar i EU:s avloppsdirektiv gjorda. Ändringarna i direktivet innebär att reningsverken kan undantas från Vattendirektivets försämringsförbud i form av undantag från Weserdomen i kommande tillståndsprocesser. Undantag kan endast ges vid tillståndsprövning som skett enligt det nya avloppsdirektivet, det vill säga från 2025 och framåt. Undantaget gäller därmed inte Henriksdals nya reningsverk. Kriterierna som ska vara uppfyllda för att undantag ska kunna ges finns beskrivna i direktivets artikel 15 punkt 4. Det reviderade Avloppsdirektivet antogs hösten 2024 . Kommunerna ser framför sig att ett sådant undantag kommer få konsekvenser för miljökvalitetsnormerna. Efter det reviderade avloppsdirektivets antagande kommer kommunerna föra dialog med vattenmyndigheten för att reda ut eventuella konsekvenser för miljökvalitetsnormerna för Strömmen. Sjöfarten i Strömmen är omfattande. Erosion av känsliga stränder kan förekomma. Möjligen bidrar sjötrafiken med uppgrumling och spridning av förorenade sediment . Erosions- och sedimentpåverkan i Strömmen kopplat till sjöfart och båttrafik bör utredas ytterligare till underlag för eventuell översyn av maritima tillåtna hastigheter. Länsstyrelsen, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket bör involveras. Eventuella hastighetsbegränsningar berör i första hand sjöfarten utanför hamnområdena inklusive övrig sjöfart som skärgårdstrafiken och fritidsbåtar. Fartbegränsningarna i hamnområdena och farled för den tunga sjöfarten är dock noga avvägda och kan sannolikt inte sänkas mer . Möjligheten att införa nya hastighetsbegränsningar i särskilt känsliga områden bör diskuteras. Sträckan mellan Waldemarsudde och Högudden bedöms som prioriterad för fortsatt dialog utifrån befintliga, icke stenskodda, stränders naturvärden. Sjöfartens intressen behöver givetvis beaktas i frågan. Trafikverket behöver minimera sin påverkan från sina statliga vägar inom tillrinningsområdet. Prioriterade vägsträckor, befintliga anläggningar, behov av nya anläggningar samt ansvarsfördelning bör diskuteras med trafikverket i samverkan med kommunernas VA-huvudmän och tillsynsmyndigheten på kommunerna. Eventuellt bör även frågan lyftas regionalt, till exempel till Länsstyrelsen. Idag saknas centrala riktlinjer för skrovrengöring, ett uppdrag som ligger på Transportstyrelsen och Naturvårdsverket att ta fram. Havs- och vattenmyndigheten har i uppdrag att ta fram vägledning för omhändertagande av farliga ämnen och påväxt vid rengöring av fartygsskrov . Kommunerna bör lyfta behovet av att dessa riktlinjer och vägledningar tas fram med berörda myndigheter. Skrovrengöring är inte en anmälnings- pliktig verksamhet utan den bygger på frivillig upplysning till Miljöförvaltningen. Vägledningen kan användas i kommunens tillsynsarbete i samband med skrovrengöring i stadens hamnområden. Det internationella regelverket kring avloppsvatten innebär att om ett fartyg har ett typgodkänt reningsverk för Östersjön, kan det renade vattnet släppas ut i hamn. Certifikaten tillåter dock högre utsläppshalter än vad som tillåts släppas ut från det lokala reningsverket Henriksdals reningsverk. Alla färjor i reguljär trafik lämnar sedan länge avloppsvattnet i land. Även majoriteten av kryssningsfartygen (79 % år 2024) lämnar sitt avloppsvatten (även det vatten som är renat ombord) i land i Stockholm . Den potentiella miljöpåverkan från kvarvarande fartyg som renar sitt vatten med enskild anläggning ombord innan utsläpp till recipient är därmed begränsad. Om behov finns att studera resultat från fartygens kravställda provtagningar på sina anläggningar närmare för att bedöma miljöpåverkan, bör frågan lyftas med Transportstyrelsen, som har tillsynsansvar. Båtklubbar och båtuppställningsplatser utgör källor till föroreningar. Utredningar och saneringsåtgärder är kostsamt för ansvarig båtklubb. Ett kommungemensamt arbetssätt som till exempel bygger på nyttjande av arrenden för att täcka nödvändiga kostnader för båtklubbarna bör arbetas fram. Kommunerna bör föra en dialog med länsstyrelsen kring länsstyrelsens möjlighet till stöttning i kommunernas arbete. Utifrån det underlagsarbete som ligger till grund för detta åtgärdsprogram föreslås att fisk och täthet av gädda i större omfattning nyttjas vid en expertbedömning i bedömningen av ekologisk status. Det kan till exempel handla om val av fiskemetoder för att kartlägga förekomst av gädda. Dialog bör ske med Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Stockholms län och även lyftas med andra kommuner som ansvarar för omgivande vattenförekomster. Länsstyrelsen har huvudansvaret för det praktiska arbetet med att hantera och utrota främmande invasiva arter. De ansvarar också för att utöva tillsyn att lagar och regler följs. Kommunerna kring Strömmen önskar i fortsatt dialog med Länsstyrelsens stöd för hur kommunerna kan tillämpa den nationella strategin i sitt tillsynsarbete riktat mot båtklubbar samt vid skötselinsatser av olika vattennära miljöer i Strömmen. Möjligheterna att reglera fisket inom Kungliga nationalstadsparkens områden (Djurgården, Norra Djurgården, Fjäderholmarna, Hagaparken och Tivoliparken) bör ses över. Miljöförvaltningen och Idrottsförvaltningen bör föra en dialog med Kungliga Djurgårdens förvaltning och Länsstyrelsen i Stockholms län, vilka ansvarar för fiskefredning i länet och samordnar kommunernas arbete kring att upprätta marina områdesskydd . Djurgårdsbrunnskanalens och Djurgårdsbrunnsvikens vassområden utgör värdefull lek- och uppväxtmiljöer för fisk. För att värna dessa värdefulla vassområden kan insatser göras för att säkerställa att rådande hastighetsbegränsningar följs. Tillåten hastighet är 5 knop. Ansvarig myndighet för efterlevnad av dessa är Polisen. Stockholms stad, möjligen i samverkan med Kungliga Djurgårdens förvaltning, kan bistå i detta arbete genom att sprida information om åtgärdens betydelse för växt- och djurliv. Förutom ovanstående åtgärder föreslås ett antal undersökningar och utredningar för att fylla de kunskapsluckor som identifierats. • Fördjupade utredningar för att bedöma behovet av dagvattenhantering i anslutning till större tunnlar. • Fördjupade utredningar för att bedöma behovet av tillsynskrav riktat mot sjöfarten. • Fördjupade utredningar för att bedöma behovet av tillsynskrav riktat mot landbaserade verksamheter med risk för påverkan via dagvatten, till exempel trafikerade vägar, förorenade områden och miljöfarliga verksamheter. • Fortsatt utredning av behovet av åtgärder för att minska påverkan av bräddningar. • Fortsatt undersökning av naturvärden och miljöers funktion för fisk som underlag för detaljplanering och prioritering samt för att följa upp och utvärdera effekten av restaureringsåtgärder. Undersökningar föreslås bland annat i Norrström, Djurgårdsbrunnsviken, Svindersviken samt längs med stränder i respektive kommun. • Undersökningar kring gäddans status inför utvärdering och fortsatt åtgärdsplanering. En stor del av de föroreningar som bedöms påverka eller riskerar att påverka Strömmens vattenkvalitet härrör från förorenade sediment och förorenade områden på land. Att uppskatta kostnaden för att åtgärda dessa områden är i detta skede inte möjligt men kan antas uppgå till mångmiljonbelopp. Eventuella åtgärdsinsatser behöver föregås av en rad fördjupade utredningar kring risk och ansvar. Därefter kan kostnadsuppskattade åtgärdsförslag presenteras. Hantering av förorenade sediment är mycket kostsamma. För de föreslagna områdena kan de sammantagna kostnaderna uppgå till i storleksordningen flera 100-tals miljoner kronor, beroende på hur utbredda föroreningarna är. Medfinansiering i form av statliga bidrag kan behöva sökas. Även för andra åtgärder kan stöd till finansiering behöva sökas externt som ett komplement till kommunernas budget. Investeringskostnaderna för de sex kostnadssatta föreslagna dagvattenåtgärderna uppskattas till totalt cirka 32 miljoner kronor utifrån schablonberäkningar baserat på branscherfarenhet. Driftkostnaderna uppskattas till mellan 60 000-120 000 kr/år per anläggning. Kostnadsuppskattningarna för åtgärderna är osäkra och i flera fall kan totala kostnader redovisas först när detaljprojekteringarna i respektive kommun har utförts. Kostnader per kommun redovisas mer noggrant i respektive kommuners genomförandeplaner. Flertalet av de åtgärder som föreslås för att förbättra de fysiska livsmiljöerna i Strömmen ligger inom Kungliga nationalstadsparken och ligger därmed utanför kommunernas rådighet. Kostnaderna för att genomföra de åtgärder som ligger inom Nacka kommuns vatten, i Svindersviken, uppskattas till mellan 3,2 - 5 miljoner kronor. I Stockholm föreslås två åtgärder på kommunal mark, att anlägga risvasar i Hammarby sjö samt att bygga kajbalkonger. Kostnaden för risvasar uppskattas till cirka 30 000 kronor och varje kajbalkong beräknas kosta 1,4 miljoner kronor att anlägga. Även kostnaderna för dessa fysiska livsmiljöer behöver preciseras i samband med respektive kommuns detaljprojektering. Kostnader per kommun redovisas mer noggrant i respektive kommuns genomförandeplan. I den totala summan ingår inte kostnaden för de övergripande åtgärderna som exempelvis tillsyn samt drift och underhåll, eftersom kostnaderna för åtgärderna antingen finansieras genom tillsynsavgifter eller utförs i samband med löpande underhållsarbeten. Kostnadsuppskattningarna bygger på bästa tillgängliga information och kan komma att ändras efter att respektive genomförandeorganisation har tagit åtgärderna vidare för förstudier och projektering. Åtgärdskostnaden kan komma att bli högre om oförutsedda hinder uppdagas eller bli lägre om åtgärden kombineras med planerad ny- eller ombyggnation. I de separata kommunspecifika genomförandeplanerna beskrivs åtgärderna mer ingående tillsammans med redovisning av kostnader, fördelning av ansvar samt prioriteringar. Miljökvalitetsnormerna för Strömmen är att god kemisk status och måttlig ekologisk status ska följas år 2027 respektive 2039. Tidsundantaget till 2039 gäller näringsämnen och växtplankton. Det minskade kravet från god till måttlig status avser de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna och för övriga kvalitetsfaktorer som påverkar den ekologiska statusen ska god ekologisk status uppnås. Möjligheten att påverka förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för ekologisk och kemisk status genom lokala kommunala åtgärder är sannolikt större för miljögifter än för näringsämnen. De åtgärder som medför störst effekt för att bidra till att kunna följa miljökvalitetsnormerna är sannolikt de åtgärder som föreslås genomföras direkt i Strömmen. Detta omfattar åtgärder för förorenat sediment. Även övriga föreslagna åtgärder i form av hantering av förorenade områden på land såsom båtuppställningsplatser, rening av dagvatten och uppströmsåtgärder i form av tillsyn mot verksamheter, miljövänlig skötsel av kommunala ytor och att välja miljövänliga byggmaterial kommer att minska belastningen av oönskade miljöstörande ämnen. Med föreslagna åtgärder bedöms det rimligt att uppnå lägre halter av främst antracen, koppar, zink, TBT och PAHer i sediment, vatten och fisk. För PFOS krävs vidare utredning och källspårning av föroreningarna vilket kan resultera i flera åtgärdsförslag. Enligt en massbalansberäkning kring de olika källorna till PFOS i Strömmen utgör tillförseln från Mälaren och det stora utbytet av vattenmassor med Lilla Värtan och utanförliggande vattenförekomster de viktigaste källorna av PFOS. Utgående vatten från Henriksdals reningsverk utgör också en viktig transportväg för PFOS, om än mindre omfattande än den från Mälaren och utanförliggande kustvatten. Belastningen från Strömmens direkta tillrinningsområde bedöms som liten i relation till övriga källor. Kartläggning och åtgärdande av möjliga landbaserade källor är nödvändigt för att på sikt minska belastningen i Mälaren, Strömmen, Lilla Värtan och utanförliggande kustvatten. Det är i dagsläget, utifrån den befintliga information som finns att tillgå, inte möjligt att uppskatta belastningen som sker från förorenade områden och andra punktkällor. Fördjupade utredningar kring åtgärdsbehov av förorenade sediment, förorenad mark, sjöfarten och olika typer av verksamheter inom kommunerna behöver göras. Detsamma gäller källspårning av olika ämnen. Resultaten av dessa utredningar kan resultera i ytterligare åtgärdsförslag och mer detaljerade uppskattningar av dess effekter med avseende på minskad föroreningstillförsel. Det saknas fortfarande kunskap kring hur omgivande kustvattenförekomster bidrar till miljögifter. Kommunernas påverkan från land har dock delvis kunnat uppskattas (dagvatten och bräddningar) och de åtgärder som föreslås bidrar till att minska denna påverkan. Förekommande halter av koppar, zink, PCB, bly, kadmium, antracen (PAH), fluoranten och TBT behöver minska med mellan 59–99 % för att god kemisk och ekologisk status enligt miljökvalitetsnormerna ska följas. Belastningen av fosfor till Strömmen behöver minska med cirka 48 % inom en nära framtid för att god ekologisk status med avseende på näringsämnen ska uppnås till år 2039. Vattenmyndigheten bedömer att Strömmen är beroende av statusförbättringar av näringsämnen i omgivande kustvattenförekomster och är beroende av internationella överenskommelser kring utsläpp av näringsämnen för att kunna följa miljökvalitetsnormerna för näringsämnen och växtplankton. Kommunernas bakomliggande analyser till aktuellt åtgärdsprogram landar i samma slutsats. Strömmens komplexa påverkansbild genom omfattande vattenutbyten med andra kustvatten, betydande påverkan från uppströms landområden runt Mälaren och som recipient för reningsverk innebär en stor utmaning vad gäller att förbättra vattenkvaliteteten. Nackas och Stockholms belastning av fosfor från land utgör mycket liten del (0,2 %) av den totala belastningen. Minskad belastning av näringsämnen kan framför allt ge positiva lokala effekter i ytvattnet som till exempel minskade algblomningar eller minskade mängder fintrådiga alger. Om dumpning av snö upphör och kan ersättas av en alternativ metod kan belastningen minska ytterligare med upp till mellan 20–66 kg fosfor per år. Siffrorna baseras på dumpade mängder under åren 2009–2020 samt mängder som aktuell dispens medger. Genom att genomföra föreslagna dagvattenåtgärder kan ca 20 kg fosfor reduceras/år, enligt uppskattade reningseffekter av föreslagna dagvattenåtgärder. Bräddningar av avloppsvatten uppskattas bidra med ca 115–288 kg fosfor/år via direkt avrinning till Strömmen, vilka kan reduceras om åtgärder gentemot bräddningarna sätts in. Bräddningarna vid reningsverken uppgår till i genomsnitt 5 ton fosfor/år, under den tid som ombyggnationen av Henriksdals reningsverk pågår. Effekten av de föreslagna åtgärderna förutsätter en fungerande skötsel över tid av exempelvis dagvattenanläggningar och våtmarker. Vid åtgärdsgenomförande är det därför av stor vikt att drift- och skötselansvar är utrett, att erforderliga kompetenser finns samt att personella och finansiella resurser för en ändamålsmässig drift säkras. Sammantaget kommer föreslagna lokala åtgärder kring näringsämnen och miljögifter att resultera i förbättrade förutsättningar för att följa miljökvalitetsnormerna kopplat till vattenkvaliteten, främst vad gäller vattenförekomsternas innehåll av miljögifter inklusive metaller. Att följa miljökvalitetsnormerna inom uppsatt tidsram bedömer kommunerna inte som möjligt även om alla föreslagna kommunala åtgärder genomförs. För att miljökvalitetsnormerna för Strömmen ska kunna följas krävs även omfattande vattenkvalitetshöjande åtgärder i angränsande vattenförekomster. Insatser krävs även av andra myndigheter än kommunerna, till exempel Sjöfartsverket, Trafikverket, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Stockholms län och Naturvårdsverket. Åtgärder för att förbättra den fysiska livsmiljön har föreslagits baserat på hur de akvatiska livsmiljöerna kan förbättras utifrån de förutsättningarna som råder samtidigt som staden växer och utvecklas. Föreslagna åtgärder syftar till att förbättra tillgången till viktiga livsmiljöer för fisk, vattenvegetation och bottenfauna och bedöms kunna öka andelen rovfisk. Rovfisk har en stor betydelse för det akvatiska ekosystemet. Fisk ingår inte i bedömningen av ekologisk status i kustvatten men kan nyttjas som en stödjande faktor. Fiskar, och särskilt rovfisk som gädda, utgör emellertid nyckelorganismer som präglar hela näringsväven. Fisk, och i synnerhet rovfisk, bör därför ses som en nyckelfaktor i strävan efter att nå miljökvalitetsnormerna om god ekologisk status. Tillgången till rekryteringsområden är normalt den avgörande faktorn för beståndsstatusen hos varmvattenkrävande fisk. Genom att öka tillgången till viktiga livsmiljöer för rovfisk, samt minska belastningen av fosfor från i första hand sedimenten, lindras övergödningssymptomen samtidigt som den biologiska mångfalden bedöms öka. Effekterna av föreslagna åtgärder illustreras i figur 6. Möjligheterna till att förbättra de fysiska livsmiljöerna i Strömmen ligger dock delvis utanför kommunernas rådighet och insatser är beroende av andra aktörer. Utöver att säkerställa fysiska livsmiljöer behöver påverkan från andra källor minska för att Strömmens växt- och djurliv ska få en chans att återhämta sig. Exempel på sådana kan vara områdesskydd som reglerar mänskliga aktiviteter som båttrafik och fiske vilket gör att även buller och visuella störningar minskar samtidigt som erosionspåverkan och vattenkemisk påverkan minskar. Även kombinationer av åtgärder kan nyttjas, exempelvis att fiskebegränsningar införs i nyskapade grundområden. För att uppnå målen kring ekologisk status krävs förutom kommunala åtgärder även åtgärder som säkrar skärgårdens fiskbestånd genom en hållbar nationell fiskeförvaltning. Slutsatsen som kommunerna drar är att för att kunna uppnå miljökvalitetsnormerna för såväl kemisk och ekologisk status behövs gemensamma ansträngningar på såväl lokal, regional, nationell som internationell nivå. Även en fortsatt tät dialog med akademin och dess forskning behövs. Resultat från forskningen utgör grunden för förståelsen kring vilka åtgärder som har effekt på ekosystemen och varför åtgärder behövs på alla nivåer. Åtgärderna som föreslås bidrar till såväl förbättrad vattenkvalitet som förbättrade förutsättningar för Strömmens växt- och djurliv. Minskad belastning av näringsämnen kan ge positiva lokala effekter som minskade algblomningar eller minskad mängd fintrådiga alger. Den sammantagna effekten av åtgärderna kan dock inte uppskattas utifrån befintligt underlagsmaterial. För att göra detta krävs fördjupade utredningar, inte minst kring sedimentens påverkan och möjligheten att åtgärda dessa. Att följa miljökvalitetsnormerna inom uppsatt tidsram bedömer kommunerna inte som möjligt även om alla föreslagna kommunala åtgärder genomförs. Påverkansbilden för Strömmen, liksom för alla kustvatten, är mycket komplex eftersom påverkan sker från många olika källor som styrs av flera ansvariga på olika organisatoriska nivåer. För att förbättra och på sikt följa statusen krävs dialog och samarbete med andra ansvariga myndigheter, kommuner och verksamhetsutövare på alla dessa nivåer. Kostnaderna för förslagna åtgärder är totalt sett höga och sannolikt krävs medfinansiering för att kommunerna ska kunna genomföra de åtgärder som föreslås i detta arbete. Särskilt kostsamma är åtgärder som innebär att hantera förorenade sediment där kostnaderna kan uppgå till 100-tals miljoner kr. För att möjliggöra denna typ av insatser kan även statliga medel behöva sökas för att bekosta åtgärderna, beroende på vem som pekas ut som ansvarig. Vem som bär ansvaret för att fortsatt undersöka och vid behov åtgärda förorenade sediment behöver fortsatt utredas. Respektive kommun ansvarar för att fortsatt hantera och genomföra föreslagna åtgärder utifrån respektive kommuns förutsättningar. Fortsatt samverkan mellan kommunerna är högt prioriterad i det fortsatta åtgärdsarbetet. Flera föreslagna åtgärder bör genomföras gemensamt av kommunerna. Utbyte av erfarenheter och en fortsatt gemensam kunskapsbild av Strömmen bäddar för en klok och effektiv vattenvård och ett friskare kustvatten. Eklund, D., Eklund, B. (2012). Förorening av båtuppläggningsplatser – en sammanställning av utförda undersökningar i svenska kustkommuner. ITM -rapport 208 Granath, L. Hydrographica. 2015. Erosionsutvecklingen i Furusundsleden 2015 - Slutrapport om erosionsproblem, utvecklingstendenser och åtgärdsförslag. IVL. (1998). Metaller, PAH, PCB, och totalkväven i sediment runt Stockholm- flöden och halter. B 1297. Stockholm: IVL JP Sedimentkonsult HB (2022). Slutrapport Metaller och organiska miljöföroreningar i Djurgårdsbrunnsviken 2020. Rapport 2021:2. JP Sedimentkonsult, Sollenkroka 18 januari 2022. Lücke J. (2021): Undersökningar i Stockholms skärgård 2020. Vattenkemi, plankton och bottenfauna. Stockholm Vatten och Avfall Länsstyrelsen EBH-databas 2021 Metria (2020). Törnqvist O, Klein J, Vidisson B, Häljestig S, Katif S, Nazerian S, Rosengren R och Giljam C. 2020. Fysisk störning i grunda havsområden – Kartläggning och analys av potentiell påverkanszon samt regional och nationell statistik angående störda områden. Sellén E. och Filopovic M. (2023). Massbalans av PFOS i Brunnsviken, Lilla Värtan och Strömmen 23-09-08. SMHI. Framtida vattenstånd längs kusten Statens geotekniska institut (2018). Förorenad mark vid uppställningsplatser för fritidsbåtar - inventering, undersökning, riskbedömning och åtgärd. SGI publikation 42. Linköping 2018 Stockholms Hamnar (2025). Remissvar kontorsyttrande LÅP Lilla Värtan Tyréns (2022a) Underlag till lokalt åtgärdsprogram för Strömmen och Lilla Värtan- näringsämnen och miljögifter. Delrapport 1 Tyréns (2023a) Underlag till lokalt åtgärdsprogram för näringsämnen och miljögifter i Strömmen och Lilla Värtan. Delrapport 2 Tyréns (2022b) Underlag till lokalt åtgärdsprogram för Strömmen och Lilla Värtan- Fysisk påverkan och akvatiska livsmiljöer. Delrapport 1 Tyréns (2023b) Underlag till lokalt åtgärdsprogram för akvatiska livsmiljöer i Strömmen och Lilla Värtan – förslag till åtgärder. Delrapport 2 Vattenmyndigheten Norra Östersjön 2022 Åtgärdsprogram för vatten 2022—2027 Norra Östersjöns vattendistrikt VISS information för Strömmen och Lilla Värtan (2021–2024): https://viss.lansstyrelsen.se/ Walve J. (2021) Massbalanser för kväve och fosfor i Strömmen och Lilla Värtan – sammanställning, beräkningar och modelleringar baserade på data från vattenwebb och mätdata. 2021-11-16 Åtgärdsprogram för havsmiljön 2022–2027 enligt havsmiljöförordningen - Publikationer - Data, kartor och rapporter - Havs- och vattenmyndigheten (havochvatten.se) --- [Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen_Genomförenadeplan_inklusive bilagor 1-3.pdf] å Lokalt åtgärdsprogram för Strömmen November 2025 Diarienummer: 2025-9458 Projektledare: Katarina Forslöw, miljöförvaltningen, Stockholms stad Styrgrupp: Strategiska samverkansgruppen för god vattenstatus Foto omslag: Katarina Forslöw Åtgärderna som redovisas syftar till att förbättra vattenkvaliteten och livsmiljön och bidra till att miljökvalitetsnormerna för Strömmen följs. De kommunala åtgärdsförslag som presenteras kommer inte vara tillräckliga för att möta det totala åtgärdsbehovet. För att följa miljökvalitetsnormerna krävs åtgärdsinsatser i såväl angränsande vattenföre- komster, såväl som på regional, nationell och internationell nivå och inkluderar både konkreta fysiska åtgärder som förändringar i lagstiftning. Sammantaget kommer dock de föreslagna lokala åtgärderna att resultera i förbättrade förutsättningar att följa miljö- kvalitetsnormerna, främst kring miljögifter. De åtgärder med störst effekt att minska belastningen av fosfor och miljögifter är sannolikt de åtgärder som föreslås genomföras direkt i recipienten; att minska spridningen från förorenade sediment. Även sjöfartens påverkan vad gäller spridning av miljögifter i sedimenten bör fortsatt hanteras. Att hantera förorenade områden, i första hand båtuppställningsplatser, liksom att rena dagvatten är prioriterat för att minska belastningen av miljögifter från land. De kommunala kända källorna till fosfor som är prioriterade att minska utgörs i första hand av bräddningar, utsläpp från reningsverk och ledningsnät. Reningsverken utgör också en källa till vissa miljögifter. Föreslagna vattenkvalitetshöjande åtgärder i kombination med åtgärder som förbättrar fysiska livsmiljöer bidrar till förbättrade förutsättningar för Strömmens växt- och djurliv och uppfyllelse av ekologisk status. Tio platsspecifika fysiska åtgärder föreslås, varav ett flertal syftar till att minska sprid- ningen av miljögifter från förorenade sediment och potentiellt förorenade områden på land. Städning av dumpat avfall på bottnarna föreslås samt tre platser möjliga för dag- vattenrening. För att förbättra förutsättningarna för fisk finns förslag kring kajbalkonger och utläggning av risvasar. Även ett antal samverkansförslag som avser att förbättra den fysiska miljön har identifierats i form av rev och nya vandringsvägar för fisk. Dessa ligger dock utanför stadens rådighet då de ligger inom Kungliga nationalstadsparken med behov av fortsatt dialog med Kungliga Djurgårdens förvaltning. Åtgärder för förbättrad drift och underhåll samt tillsyn av verksamheter för att minska tillförseln av näringsämnen och miljögifter till recipienterna beskrivs. En rad åtgärder som rör den fysiska planeringen föreslås samt ett antal samverkans- och dialoginsatser med andra myndigheter och kommuner. Slutligen lyfts behovet av fortsatta inventeringar. Behovet av att hantera utpekade områden med förorenade sediment behöver fortsatt utredas. Kostnaden för att hantera de förorenade sedimenten går i nuläget inte att uppskatta men förväntas bli hög om behov finns. Miljönyttan behöver också ställas mot kostnader innan beslut om att genomföra åtgärden fattas. Åtgärderna som föreslås hanterar befintlig och historisk belastning inom tillrinnings- området. Nya exploateringar omfattas inte av föreslagna åtgärder. I samband med ny exploatering och större ombyggnation förutsätts att en hållbar dagvattenhantering till- ämpas och att strandnära naturmarker inte påverkas negativt. I och med att kunskaps- underlaget både vad gäller teknik, genomförande av åtgärder och miljöövervaknings- data ständigt utvecklas samt att de platsspecifika förutsättningarna kan förändras kan åtgärderna komma att revideras innan faktiskt genomförande. Slutligen behöver rutiner, arbetssätt, erfarenhetsutbyten och digitala verktyg som gör åtgärdsarbetet transparent inom och mellan kommunerna säkerställas. Detta arbete bedrivs både internt mellan berörda förvaltningar och bolag inom staden samt mellan kommunerna kring Strömmen. Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt utgör ett underlag för att identifiera lokala åtgärdsbehov, men är på en för övergripande nivå för att fungera som ett faktiskt verktyg för genomförande av åtgärder för de berörda vattenförekomsterna. Lokala åtgärdsprogram på kommunal nivå har inte den rättsliga status som vattenmyndigheternas åtgärdsprogram har, vilka beslutas med stöd av miljöbalken. Syftet med lokala program är att konkretisera åtgärdsarbetet, med utgångspunkt i vattenmyndighetens åtgärdsprogram, så att vattenkvaliteten i enskilda vatten kan förbättras. Åtgärdsförslagen i det lokala åtgärdsprogrammet är framtagna i syfte att uppnå miljökvalitetsnormerna. Det lokala åtgärdsprogrammet för Strömmen utgörs av två delar, en faktadel med beskrivning av status och förbättringsbehov samt en genomförandeplan med förslag till åtgärder. Beslut om antagande av det lokala åtgärdsprogrammet för Strömmen fattas av respektive berörd nämnd och styrelse. Vidare utredningar och genomförande av åtgärder utförs succesivt av respektive ansvarig nämnd och styrelse. Åtgärderna tar avstamp i det åtgärdsbehov som identifierats i åtgärdsprogrammet och de förslag till åtgärder som lämnas däri. Eftersom de föreslagna åtgärderna kan behöva förändras efter utredning och detaljprojektering behöver beslutet vara flexibelt avseende att åtgärder och utredningsbehov ska utföras i huvudsak i enlighet med vad som anges i genomförandeplanen. Detta medför ett nödvändigt utrymme för förändringar av de föreslagna åtgärderna och utredningarna om så behövs. Kostnaderna för de platsspecifika åtgärderna är framräknade med olika schabloner vilket innebär en förenkling eftersom de faktiska projekterings- och anläggningskostnaderna beror både av platsspecifika och generella faktorer . Uppskattade åtgärdskostnader för dagvattenhantering omfattar exempelvis kostnader för anläggningar och tillhörande röranslutningar samt arbetskostnader för utförandet, vilket framgår av bilaga 4 i underlagsrapporten till det lokala åtgärdsprogrammet . I det lokala åtgärdsprogrammet presenteras inte hur de föreslagna åtgärderna ska finansieras. Hur åtgärderna ska finansieras är något som ska hanteras inom respektive genomförandeorganisation i samband med vidare utredning av åtgärdsförslagen. I de fall det varit möjligt har åtgärdsförslagens reningsgrad uttryckts i kilo fosfor, koppar och zink per år för att kvantifiera effekten av åtgärdsförslagen i förhållande till förbättringsbehovet. Fosfor används som indikator för att jämföra effekten av åtgärdsförslag i samtliga lokala åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster. Åtgärderna som föreslås utgår från förbättringsbehoven som har beräknats inom ramen för det lokala åtgärdsprogrammet. Beräkningarna av förbättringsbehoven är dock behäftade med osäkerheter. Tillgång på mätdata från miljöövervakning varierar i omfattning beroende på parameter. Beräkningarna av förbättringsbehov och belastningar har baserats på befintligt dataunderlag och antaganden som bedömts rimliga utifrån aktuellt kunskapsläge. Både belastningar, förbättringsbehov och kostnader är behäftade med osäkerheter som ska minimeras i ett senare skede i samband med att åtgärdsförslagen utreds vidare av respektive genomförandeorganisation. Det är därför viktigt att sammanställa de faktiska kostnaderna samt eventuella uppdateringar av förbättringsbehov och åtgärder baserat på ny kunskap. Åtgärderna som föreslås hanterar den befintliga belastningen utifrån nuvarande markanvändning inom avrinningsområdet. Åtgärdsförslagen, som bidrar till att möta kommunernas beting, tar inte höjd eller hänsyn till eventuellt förändrad belastning från land till följd av förändrad markanvändning. I samband med ny exploatering förutsätts att en hållbar dagvattenhantering tillämpas utifrån stadens dagvattenstrategi och tillhörande åtgärdsnivå så att ändrad markanvändning inte bidrar till ökad belastning från dagvattnet. Det är även viktigt att nödvändig hantering av förorenade sediment och förorenade områden på land sker i samband med ny exploatering. Kvarvarande strandnära naturmarker och intakta svämplan bör värnas så att de inte påverkas i negativ bemärkelse vid ny exploatering och ombyggnation. Information om planerade och föreslagna åtgärder, genomförandet av dessa samt deras inverkan på Strömmen kommer löpande att redovisas på stadens digitala plattform. Uppföljningen av åtgärdsarbetets effekter på Strömmens vattenkvalitet sker genom etablerade miljöövervakningsprogram genomförda av Stockholm Vatten och Avfall, Stockholms stad och Svealands kustvattenvårdsförbund. Resultaten rapporteras in till nationella datavärdar för att kunna användas vid vattenmyndigheten i Norra Östersjöns kommande statusklassning samt för att utgöra underlag för åtgärdsplanering. Samverkan och dialog kring åtgärdsarbetet finns mellan kommunerna runt Strömmen. frågor som hanteras är åtgärdstakt, kostnader och gemensamma insatser liksom att säkerställa att en adekvat fördelning avseende effekter och kostnader i förhållande till kommunernas belastningspåverkan uppnås. Vattensamverkan innebär även att en löpande översiktlig uppföljning kommer ske mellan kommunerna för att lyfta frågor gällande erfarenheter, utveckling, ny kunskap och kostnader. Utvärdering av genomförandet av det lokala åtgärdsprogrammet föreslås ske senast år 2030. Åtgärderna bör initieras innan 2027 då återhämtningsprocesserna innebär att det kan ta flera år innan de ger önskat resultat. Om det visar sig att någon föreslagen åtgärd inte är möjlig att genomföra när förstudie eller detaljprojektering genomförs, exempelvis om platsen för en anläggning inte motsvarar behov av utrymme eller är olämplig av någon annan anledning, bör en åtgärd som ger motsvarande resultat tas fram. Med fysiska åtgärder avses åtgärder som oftast har en fast geografisk placering. Förslagen omfattar åtgärder riktade mot potentiellt förorenade områden på land och i vatten, dagvattenåtgärder och åtgärder som förbättrar fysiska livsmiljöer för växt- och djurliv. För information om geografisk placering av de fysiska åtgärderna, se: Inom Stockholms del av Strömmen finns två kända områden med förorenade sediment baserat på tidigare utförda sedimentundersökningar. Dessa är Beckholmen och Hammarby sjö. Områdena pekas ut som riskklass 1 i figur 1. Sedimenten i dessa områden är förorenade på grund av tidigare verksamheter på land eller i nära anslutning till vatten. För att bedöma dessa områdens risk för miljöpåverkan och behov av åtgärder behöver fortsatt utredning ske. Potentiella områden med förorenat sediment såväl som förorenad mark behöver hanteras i flera steg. Risk för påverkan behöver bedömas och utifrån resultaten från denna bedömning behöver eventuellt åtgärdsbehov identifieras. Om det råder oklarheter kring om det finns en verksamhetsutövare eller fastighetsägare som är ansvarig för att utreda och eventuellt åtgärda potentiellt förorenade vatten- och landområden kan en ansvarsutredning krävas. Vem som bör göra denna ansvarsutredning får bedömas från fall till fall. I de fall det inte är möjligt att peka ut en verksamhetsutövare eller fastighetsägare för fortsatt ansvar, finns möjlighet att inom staden åta sig ett huvudmannaskap som genom stadsbidrag kan ta ansvar för fortsatt hantering. Förslag för fortsatt hantering för respektive område beskrivs nedan. Exempel på möjliga åtgärder kring stadens förorenade sediment är: • Erosionsskydd för att begränsa risken för erosion i områden där det finns förorenade sediment. • Hastighetsbegränsning för sjöfart i områden där det finns risk för att förorenade sediment kan erodera till följd av vattenrörelser orsakade av båttrafiken. Fartbegränsningarna i hamnområdena och farled för den tunga sjöfarten är dock noga avvägda och kan sannolikt inte sänkas mer . • Begränsa risken för läckage från områden med förorenad mark i anslutning till vattenförekomsterna. Kunskapsunderlag kring sedimentens innehåll av miljöstörande ämnen behöver på många utpekade områden fördjupas för att få uppdaterad information utifrån ett riskperspektiv. Sedimenten i Hammarbyleden i Hammarby sjö utgör riskområde klass 1 . Tillsammans med sedimenten utanför Stadsgårdshamnen pekas dessa områden ut, utifrån rådande förutsättningar , som Kajer/farleder med stora båtar som kan påverka botten. Se kapitel 6 samt figur 12 över förorenade sediment i faktadelen. Områden som dessa, det vill säga farleder med hamnar och frekvent båttrafik, kännetecknas av inga eller låga naturvärden, relativt stora vattendjup med underhållsmuddringar samt stor erosion på grund av fartygsrörelser . Förväntade ackumulationsbottnar saknas ofta på grund av att sedimenten rörs upp. I studier i Strömmen har denna typ av grumling visat sig bidra till högre halter föroreningar i de uppvirvlade sedimenten än på bottnarna . Hur omfattande föroreningstransporten i sedimenten i dagsläget är i dessa områden är oklart. En översyn av rådande tillåtna hastigheter i området kan vara en möjlig väg framåt då lägre hastigheter kan minska risken för att virvla upp sedimenten. Fartbegränsningarna i hamnområdena och farled för den tunga sjöfarten är dock noga avvägda och kan sannolikt inte sänkas mer . Eventuella hastighetsbegränsningar berör i första hand övrig sjöfart som skärgårdstrafiken och fritidsbåtar. Översynen bör innefatta påverkan på sedimenten inom och i anslutning till hamnområdena. Hantering av dessa frågor bör ske genom åtgärd G3 Strand- och bottenerosion kopplat till sjöfart under Dialog och samverkan med myndigheter, kommuner och markägare. Det betyder att miljöförvaltningen föreslås lyfta frågan till Transportstyrelsen och länsstyrelsen. Miljöförvaltningen. Beckholmen är en ö belägen i Saltsjön i centrala Stockholm, strax söder om Djurgården. Beckholmen har en lång industriell historia. Tillverkning av beck inleddes på platsen år 1633 och år 1718 etablerades det första skeppsvarvet. På Beckholmen finns tre utsprängda dockor och varvsverksamhet bedrivs än idag på Beckholmen. En omfattande marksanering utfördes på ön år 2011–2014. Omgivande förorenade sediment åtgärdades dock inte i samband med marksaneringen. Sedimenten runt Beckholmen innehåller höga halter av metaller som kvicksilver, bly, koppar, zink, kadmium samt PAH:er. Risken för att föroreningarna sprids bedöms som mycket hög till följd av att det förekommer intensiv båttrafik i området samt att stora kryssningsfartyg vänder strax ovanför (väster om) de förorenade sedimenten vid angöring till Stadsgårdskajen. De utredningar som gjorts avseende föroreningar i sedimenten kring Beckholmen klargör att det finns behov av att gå vidare med ytterligare steg inom ramen för avhjälpandeprocessen. Enligt 10 kap. miljöbalken är det den som bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som orsakat en föroreningsskada som är skyldig att bekosta avhjälpandet. Ansvaret gäller för verksamheter vars faktiska drift pågått efter den 30 juni 1969 och kvarstår till dess att föroreningen har åtgärdats. Miljöförvaltningen har initierat en ansvarsutredning för de förorenade sedimenten för att tydliggöra om det finns ansvarig verksamhetsutövare enligt miljöbalken att ålägga vidare efterbehandlingsåtgärder via tillsyn. Nästa steg i avhjälpandeprocessen bedöms vara vidare riskbedömning samt utredning av möjliga åtgärdsalternativ. Om ansvarsutredningen visar att det inte finns någon ansvarig verksamhetsutövare kan statliga medel för efterbehandlingsåtgärder sökas från Naturvårdsverket. För att kunna söka och få bidrag för undersökningar eller saneringsåtgärder från Naturvårdsverket måste det finnas en huvudman som tar på sig att genomföra dessa. Det är bara en kommun, eller annan myndighet som kan vara huvudman. Det vanligaste är att en kommun går in och är huvudman för de förorenade områden där ansvarig saknas. Om Stockholms stad av någon anledning saknar möjlighet till att vara huvudman, har Sveriges geologiska undersökning (SGU) som myndighetsuppgift att kunna vara huvudman för statligt finansierade avhjälpande- eller efterbehandlingsprojekt. Behöver utredas. Miljöförvaltningen. Ansvarig verksamhetsutövare alternativt en huvudman enligt ansökan om statligt stöd. - Behöver utredas : - I tidigare undersökningar rörande Hammarby sjö (även kallad Hammarbysjön) har förorenade sediment konstaterats med höga halter av tungmetaller som kadmium, krom, kobolt, nickel, kvicksilver, bly, koppar och zink samt PAH och PCB . I området finns en tidigare verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel, bekämpningsmedelstill- verkning, elektroteknisk industri, ytbehandling av metaller mm. Förutom de industrier som tidigare inrymdes i Lumalampan fanns även ett stort antal mindre industrier kring Hammarby sjö som sannolikt inneburit stor belastning på recipienten. Landområdena har succesivt omvandlats från industriområden till bostadsområden och har efterbehandlats i olika grader. Pågående belastning från landområde till recipienten är oklar. Förorenat sedimentområde uppskattas till ca 160 000 m2 stort och vattendjupet uppgår till maximalt 6 meter. Bottnarna utgörs sannolikt av ackumulations- eller transportbottnar på grund av sitt relativt skyddade läge. Genom att åtgärda eventuella föroreningar i området finns förutsättning att kunna öka rekreationsvärden för människor genom att exempelvis möjliggöra bad. Konkreta åtgärdsförslag kan dock inte föreslås med nuvarande kunskapsläge. Beroende på föroreningssituation kan åtgärder från enklare typer av täckning av föroreningar till muddring komma att bli aktuella. Miljönyttan av en åtgärd av Hammarbysjön är beroende av flera faktorer. Bland annat är omgivningens pågående belastning på området av betydelse, vilket bör utredas. Av de ämnen som pekats ut som prioriterade i sediment för Strömmen (antracen, flouranten, bly, TBT, kadmium och koppar) har PAH (där antracen och flouranten ingår), bly, kadmium och koppar konstaterats i sedimenten i Hammarbysjön. TBT-halterna är okända men ämnet förekommer troligen. Undersökningar har genomförts i ett antal sedimentpunkter för drygt 20 år sedan och kan därför vara inaktuella. Föroreningssituationen i sedimenten bör därför undersökas, både vad gäller föroreningstyper och utbredning men även spridningsrisker. Risk för nytillförsel av föroreningar från landområdena bör även undersökas (mark, grundvatten, avlopp och dylikt). Då flera industriella verksamheter varit aktiva i närområdet är det troligen svårt att härleda de förorenade sedimenten till en ansvarig verksamhet. En ansvarsutredning bör därför genomföras som ett första steg. Utifrån denna kan vidare efterbehandlings- åtgärder åläggas via tillsyn. Nästa steg i avhjälpandeprocessen bedöms vara vidare riskbedömning samt utredning av möjliga åtgärdsalternativ. Behöver utredas. Miljöförvaltningen. Ansvarig verksamhetsutövare alternativt en huvudman enligt ansökan om statligt stöd. - Behöver utredas. - Det förekommer mycket skrot och dumpat avfall i Strömmen, vilket har konstaterats av den ideella föreningen Hands2Ocean (tidigare Rena Mälaren) vid dykningar i syfte att städa botten i Strömmen. Rensning av dumpat avfall som bland annat bilbatterier, sparkcyklar och bildäck har genomförts vid ett flertal tillfällen i Strömmen, i såväl Nacka som i Stockholm. För att begränsa belastningen och spridningen av bland annat metaller, oljor och PAH från dumpat avfall är fortsatt städning av bottnarna prioriterat. Enligt handlingsplan mot nedskräpning på land och i vatten för år 2021–2024 ska Trafikkontoret om möjligt bistå ideella organisationer som samlar skräp i mark och vatten med borttransport av insamlat avfall. Exploateringskontoret har genom sin roll som vattenägare ett utpekat ansvar för sjörestaureringsåtgärder. Även stadsdelsförvaltningarna ansvarar för skötsel av de områden som sträcker sig ”en krattlängd” ut från stranden. Minskning av miljögifter. Exploateringskontoret, trafikkontoret och Norra Innerstadens stadsdelsförvaltning, Södermalms stadsdelsförvaltning. - Behöver utredas. - Förutom utpekade förorenade bottensediment finns ett antal potentiellt förorenade områden på land i riskklass 1 och 2 . Dessa utgörs av tidigare industriverksamheter, till exempel Lumalampan intill Hammarby sjö. Av dem bedöms de områden som ligger i direkt anslutning till vatten utgöra en risk för spridning av föroreningar till Strömmen. Utöver utpekade områden i riskklass 1 och 2 finns även ett antal verksamheter med förorenade områden som enligt VISS kan ha en betydande påverkan på Strömmens vattenkvalitet. Dessa är identifierade verksamheter i MIFO-registret som ej har riskklassats. Verksamheterna har bland annat bestått av förnicklingsindustri, lamptillverkning, tryckeri och färgtillverkning. Det tidigare förorenade landområdet på Beckholmen har sanerats, vilket bidragit till minskad belastning från området till vattenmiljön. Sanering av förorenade områden i nära förbindelse med Strömmen kommer bidra till förbättrad vattenkvalitet i Strömmen. Inom Stockholms del av Strömmen finns sju båtklubbar, samtliga med småbåtshamnar. En av dessa har tillhörande båtuppställningsplats, se figur 1 samt åtgärd D2 om tillsyn av båtklubbar, båtuppställningsplatser och småbåtshamnar för mer detaljerad beskrivning. Båtuppställningsplatser och småbåtshamnar utgör risk för spridning av föroreningar till vattenområdet och är därför prioriterade att åtgärda. Underhållsarbete som tvätt av skrov, bottenskrapning, blästring och målning med bottenfärger medför föroreningar i mark vid båtuppställningsplatser. Föroreningsutsläpp kan även ske från båtmotorer, oljespill med mera. Båtuppställningsplatser är MIFO-klassade bland annat utifrån verksamhetens ålder och antal båtar . Kommunerna runt Strömmen har i arbetet med det lokala åtgärdsprogrammet arbetat fram metod för prioritering av båtuppställningsplatser och småbåtshamnar i recipienten utifrån behov av sanering. Metoden, som utgörs av ett antal frågeställningar som behöver besvaras, utgår från uppskattad risk för påverkan på människors hälsa och omgivande mark- och vattenområden, se figur 6. • • • Enligt Stockholms stads strategi för fritidsbåtlivet 2022–2026 ska en långsiktig plan tas fram för sanering av båtuppläggningsplatser från vilka det finns risk för spridning av miljögifter. Arbetet att ta fram denna plan kring sanering av båtuppställningsmark pågår och med beräknat avslut 2025. Arbetet leds av exploateringskontoret i samverkan med idrottsförvaltningen, miljöförvaltningen och stadsledningskontoret. Det vore önskvärt om även småbåtshamnar inkluderas i detta arbete. I förlängningen behöver de platser som pekas ut i planen åtgärdas utifrån de åtgärdsbehov och ansvarsfördelningar som framkommer i planen. Minskning av miljögifter. Exploateringskontoret i samverkan med idrottsförvaltningen, miljöförvaltningen, stadsledningskontoret och berörda båtklubbar. Baserat på den övergripande analysen av befintliga dagvattensystem har ett antal möjliga platser identifierats där åtgärder för dagvattenrening skulle kunna vara möjligt. Tillrinningsområdet är bebyggt och det är svårt att hitta mark för ytliga system för lokalt omhändertagande av dagvatten. Områden är avvattnade med dagvattenbrunnar till ett ledningssystem som ofta ligger relativt djupt. De lösningar som kan användas i dessa situationer är därmed begränsade. Att åtgärda belastningen från dagvatten nära källan ska dock alltid eftersträvas. Därför är det viktigt att säkerställa att kraven på rening i stadens dagvattenstrategi följs. En stor del av den föroreningsbelastning som tillförs Strömmen via dagvatten, sker i samband med mindre regn. Det innebär att även dagvattenlösningar som endast renar en del av flödet (små regn samt så kallade first flush av större regn) kan ha stor betydelse vad gäller att minska belastningen av föroreningar via dagvatten. En anläggning som syftar till rening av dagvatten dimensioneras normalt inte för att ta emot allt dagvatten som kan avledas i dagvattensystemet. Högre flöden bör därför kunna ledas förbi reningsanläggningen och fortsätta i befintligt ledningsnät. Utöver föreslagna platsspecifika åtgärder bör dagvatten från parkeringar och andra körbara ytor alltid hanteras så att flöden och föroreningsspridning till dagvatten minimeras innan det rinner vidare till Strömmen. Mark för dagvattenhantering behöver avsättas i både befintlig och ny bebyggelse. Att tillämpa Stockholms stads dagvattenstrategi och uppfylla åtgärdsnivån vid ombyggnation och ny exploatering är nödvändigt för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Lokalt omhändertagande av dagvatten i form av rening och fördröjning nära källan utgör en viktig del. Trafikkontorets arbete med att ta fram förslag på rening av dagvatten för högtrafikerade vägar som idag saknar rening utgör en sådan insats. Se vidare åtgärd D6. Även arbetet med att minska dagvattnets innehåll av orenat spillvatten på grund av felkopplingar med mera, är en mycket viktig del i arbetet att minska belastningen. Se vidare åtgärd E4. Driftsättningen av den nya Östbergatunneln, innebär att dagvatten från nytillkomna ytor som rinner av till Strömmen behöver hanteras av berörda förvaltningar och bolag enligt stadens principer. Se vidare Fortsatt arbete, åtgärd H4. Föreslagen dagvattenåtgärd ligger inom Anna Linds park, i Norra Hammarbyhamnen på Södermalm. Dag- och bräddvatten från ett större avrinningsområde, cirka 35 hektar, vilket främst utgörs av områden med flerfamiljshus, se figur 8, föreslås renas med hjälp av en teknisk reningsenhet (se exempel figur 7) i parken. Ungefärlig placering visas i figur 8. Exakt placering behöver bestämmas utifrån hänsyn till ledningar i området. Åtgärden innebär att en del av flödet, cirka 50% av årlig avrunnen volym från avrinningsområdet, avleds och renas. Reningen är till stor del begränsad till partikelbundna föroreningar. Föreslagen anläggning är effektiv att fånga in skräp och större partiklar och bör därför medföra en viss minskning av exempelvis plast i recipienten. Delar av avrinningsområdet överlappar ytor som ingår i trafikkontorets uppdrag att föreslå åtgärder för högtrafikerade vägar. Ringvägen och Renstiernas gata är två av de vägarna som ingår. Åtgärdsförslaget behöver därför samordnas med de åtgärder som trafikkontoret och Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) planerar. Beroende på läget av befintliga ledningar krävs en anpassning av placeringen. Åtgärden berörs potentiellt av servitut vilket kan påverka läget. Ledningarnas läge och djup behöver utredas i mer detalj innan eventuell projektering för att klargöra den tekniska genomförbarheten. Ledningar i åtgärdsområdet innehas av aktörerna Stokab, Skanova och Stockholm Vatten och Avfall. Jordarter i åtgärdsområde består av fyllning över postglacial lera. Reningsanläggningen föreslås i den öppna parkytan. Kostnaden är en grov uppskattning . Platsspecifika förutsättningar, till exempel grundvattennivåer, har stor påverkan på faktiska kostnader och en mer detaljerad kostnadsuppskattning bör göras i ett senare skede. Uppskattade åtgärdskostnader omfattar exempelvis kostnader för anläggningar och tillhörande röranslutningar samt arbetskostnader för utförandet och kostnad för anmälan om vattenverksamhet (vilken uppskattas till 100 000–200 000 kr). Den årliga kostnaden för drift omfattar utsugning av ackumulerade föroreningar samt skräp, och utbyte och omhändertagande av filter. Kostnaden bedöms utifrån Stockholm Vatten och Avfalls uppskattningar av liknande anläggningar vara i storleksordningen 100 000 kronor/år . För närmare beskrivning av åtgärden och dess uppskattade reningseffekt, se underlagsrapport Näringsämnen och miljögifter . 5,7 kg fosfor/år, 0,8 kg koppar/år, 3,5 kg zink/år. Stockholm Vatten och Avfall i samverkan med Södermalms stadsdelsförvaltning. Stockholm Vatten och Avfall. Cirka 10 mkr . 100 000 kr/år. Dag- och bräddvatten från ett större avrinningsområde bestående av industri och flerfamiljshus föreslås renas i parkområdet norr om Dalens Sjukhus i Enskededalen. Avrinningsområdet för dagvatten är ca 16 hektar stort, se figur 10. Föreslagen reningsanläggning (se exempel i figur 7) är en teknisk reningsenhet, placerad i grönytan, se figur 10 och 11. Området omfattas av pågående plan Hammarbyhöjden 1:1. Ingen bebyggelse är planerad på föreslagen plats för åtgärden men åtgärden kan behöva samordnas med andra perspektiv. Det finns dels ett pågående planprogram för Hammarbyhöjden och Björkhagen, samt ett pågående detaljplaneprojekt vid Nytorps gärde som bör beaktas. Detta åtgärdsförslag avser den dagvattenrening som behövs för att hantera områdets befintliga belastning, det vill säga reningsbehov utöver det behov som uppstår vid nybyggnation. Åtgärden innebär att en del av flödet, cirka 50% av årlig avrunnen volym från avrinningsområdet, avleds och renas. Reningen är till stor del begränsad till partikelbundna föroreningar. Föreslagen anläggning är effektiv att fånga in skräp och större partiklar och bör därför medföra en viss minskning av exempelvis plast i recipienten. Beroende på läget av befintliga ledningar krävs en anpassning av placeringen. Åtgärden berörs potentiellt av servitut vilket kan påverka läget. Ledningarnas läge och djup behöver utredas i mer detalj innan eventuell projektering för att klargöra den tekniska genomförbarheten. Ledningar i åtgärdsområdet innehas av aktörerna Skanova, Ellevio, Stockholm Exergi, Stockholm Vatten och Avfall och Stokab. Jordarter i åtgärdsområdet består av fyllning över postglacial lera. Reningsanläggningen föreslås i den öppna parkytan. Hänsyn behöver tas till träd som planterats inom området. Dagvattenrening är anmälningspliktig till tillsynsmyndigheten, miljö- och hälsoskyddsnämnden. Fortsatt planering av åtgärden behöver samordnas med berörda stadsdelsförvaltningar, det vill säga Enskede-Årsta-Vantör samt Skarpnäck. Kostnaden är en grov uppskattning . Platsspecifika förutsättningar, till exempel grundvattennivåer, har stor påverkan på faktiska kostnader och en mer detaljerad kostnadsuppskattning bör göras i ett senare skede. Uppskattade åtgärdskostnader omfattar exempelvis kostnader för anläggningar och tillhörande röranslutningar samt arbetskostnader för utförandet och kostnad för anmälan om vattenverksamhet (vilken uppskattas till 100 000–200 000 kr). Den årliga kostnaden för drift omfattar utsugning av ackumulerade föroreningar samt skräp, och utbyte och omhändertagande av filter. Kostnaden bedöms utifrån Stockholm Vatten och Avfalls uppskattningar av liknande anläggningar vara i storleksordningen 100 000 kr/år . För närmare beskrivning av åtgärden och dess uppskattade reningseffekt, se underlagsrapport Näringsämnen och miljögifter . 2,2 kg fosfor/år, 0,3 kg koppar/år, 1,3 kg zink/år. Stockholm Vatten och Avfall i samverkan med Enskede- Årsta-Vantörs- och Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Stockholm Vatten och Avfall. Cirka 7 mkr. 100 000 kr/år. Dagvatten från ett mindre avrinningsområde om 12 hektar, med främst villabebyggelse, föreslås renas, se figur 12. En reningsåtgärd skulle kunna kombineras med skyfallsåtgärder vid Enskede IP, figur 13, som kan minska risken för översvämningar vid större regn. Föreslagen yta för åtgärd utgörs av en kastplan för diskus och tillhör idrottsanläggningen. I området finns problem med översvämning från ledningsnät och skyfall, enligt stadens skyfallsmodell. På platsen finns även behov av åtgärder för att hantera kraftiga regn och skyfall. Planeringen av LÅP-åtgärd på platsen kan behöva samordnas med dessa åtgärder. Möjligheten att kombinera dagvattenrening och fördröjning med befintlig och planerad markanvändning i området bör därför utredas. För rening föreslås i nuläget en teknisk reningsenhet, men detta kan anpassas till andra åtgärder på platsen. Åtgärden innebär att en del av flödet, cirka 50% av årlig avrunnen volym från avrinningsområdet, avleds och renas. Reningen är till stor del begränsad till partikelbundna föroreningar. Föreslagen anläggning (se exempel i figur 7) är effektiv att fånga in skräp och större partiklar och bör därför medföra en viss minskning av exempelvis plast i recipienten. Den aktuella åtgärden ligger inom området Sockenplan inom vilket ett antal stadsutvecklingsprojekt pågår eller planeras, till exempel Länsmannen 1 och Enskede 1:1 i Enskede. Fortsatt samordning behöver ske med dessa liksom det pågående projekt för ny idrottsanläggning/multihall på Enskede IP. Beroende på utvecklingen av området och läget av befintliga ledningar krävs en anpassning av placeringen. Ledningarnas läge och djup behöver utredas i mer detalj innan eventuell projektering för att klargöra den tekniska genomförbarheten. Samordning krävs med idrottsförvaltningen för att utreda hur föreslagen åtgärd kan genomföras med bibehållen funktion på idrottsytan samt med berörda stadsdelsförvaltningar, det vill säga Enskede-Årsta-Vantör samt Farsta. Ledningar i åtgärdsområdet innehas av Stockholm Vatten och Avfall. Marken består av postglacial lera. Dagvattenrening är anmälningspliktig till tillsynsmyndigheten, miljö- och hälsoskyddsnämnden. Kostnaden är en grov uppskattning . Platsspecifika förutsättningar, till exempel grund- vattennivåer, har stor påverkan på faktiska kostnader och en mer detaljerad kostnads- uppskattning bör göras i ett senare skede. Uppskattade kostnader omfattar exempelvis kostnader för anläggningar och tillhörande röranslutningar, arbetskostnader för utförande för anmälan om vattenverksamhet (vilken uppskattas till 100 000–200 000 kronor). Kostnaden kan även påverkas av att anläggningen kombineras med annat arbete på plats, till exempel för skydd mot skyfall eller flödesfördröjning i ledningsnät. Den årliga kostnaden för drift omfattar utsugning av ackumulerade föroreningar samt skräp, och utbyte och omhändertagande av filter. Kostnaden bedöms utifrån Stockholm Vatten och Avfalls uppskattningar av liknande anläggningar vara i storleksordningen 100 000 kr/år . För närmare beskrivning av åtgärden och dess uppskattade reningseffekt, se underlagsrapport Näringsämnen och miljögifter . 0,8 kg fosfor/år, 0,1 kg koppar/år, 0,5 kg zink/år. Stockholm Vatten och Avfall i samverkan med fastighetskontoret, idrottsförvaltningen, Enskede-Årsta-Vantör samt Farsta stadsdelsförvaltningar. SVOA. Cirka 5 mkr . 100 000 kr/år. Ett antal platsspecifika åtgärder för att förbättra fysiska livsmiljöer för fisk, bottenfauna och vattenvegetation i Strömmen och omgivande vattendrag föreslås inom kommunerna kring Strömmen. I ett urbant område som Strömmen är det inte rimligt att göra åtgärder med målet att nå god hydromorfologisk status. Målbilden bör istället vara att naturligt förekommande arter av fisk, bottenfauna och vattenvegetation ska finnas i livskraftiga bestånd och ha tillgång till lek- och uppväxtmiljöer i vattenförekomsten eller angränsande vatten. Åtgärderna som föreslås bidrar därmed till att god ekologisk status på en övergripande nivå kan följas. För att lyckas med detta bedöms följande livsmiljöer och åtgärder som prioriterade: • • • Åtgärdsförslagen innefattar utveckling och skydd av grundområden, utveckla befintliga våtmarker till förmån för fisk och säkerställa fria vandringsvägar till dessa våtmarker, samt att förstärka grunda områden med så kallade risvasar. Åtgärderna innebär därmed både att skydda och förstärka befintliga områden med höga naturvärden samt utveckla nya områden, både på land och i vatten. Samtidigt som nya värden kan skapas är det avgörande att kvarvarande strandnära naturmarker och intakta svämplan inte påverkas i negativ bemärkelse vid ny exploatering och ombyggnation. Framtida åtgärder och användning av mark och vatten inom ramen för kommunal planering ska förbättra förutsättningarna att nå målet. Genom att lägga ut vasar gjorda av ris och grenar från träd och buskar kan antalet potentiella lekplatser öka. Vassen utgör substrat för fiskar att fästa sin rom på, framför allt från abborre, men sannolikt även gädda, mört, braxen med flera karpfiskarter. Vårlekande fiskarter som abborre och gädda är beroende av en hög temperatur under våren för en hög yngelöverlevnad. Eftersom grunda miljöer värms upp snabbare än djupa är det framför allt solbelysta grundområden som fungerar som skydd- och uppväxtmiljö. Lämpligen används avlagda julgranar eftersom det är ett resurseffektivt sätt som minimerar transporter och behov av avverkning. En utlagd risvase bryts ned efter cirka 5–10 år och ger positiva effekter under flera år. Eftersom den bryts ned behöver åtgärden upprepas med jämna intervall för att effekten ska kvarstå. Lämpligt intervall bedöms vara 3–5 år. Risvasar föreslås placeras utanför Södra Hammarbyhamnen, se figur 16. Området har förhållandevis grunda, vågskyddade miljöer med stenlagda stränder och liten tillgång till naturligt leksubstrat. Inför utplacering av risvasar behöver en anmälan om vattenverksamhet göras. Genomförandet av åtgärden förutsätter att den är lämplig utifrån den yrkesmässiga sjöfarten. Cirka 10 risvasar föreslås inom området. Den totala kostnaden, inklusive anmälan om vattenverksamhet, arbetstid i fält, båthyra och informationsinsatser uppskattas till cirka 30 000 kr. Åtgärden kräver ingen skötsel. Det bör även övervägas att skydda området med sälskrämma eller sälskyddsnät då säl finns i området . Risvasarnas funktion bör följas upp och utvärderas efter ett par år. Uppföljningen kan t.ex. visa om den valda platsen är lämplig. Ökar ekologiska värden. Idrottsförvaltningen i samverkan med miljöförvaltningen. - 30 000 kr. - För att skapa en möjlighet till etablering för växter som vass och säv krävs det grunda, mjuka bottnar, något som saknas i de flesta kajmiljöer. Djupen utanför dessa är för stora för dessa arter och den ständiga påverkan från båttrafiken gör etableringen svår på grundare partier. Att skapa nya ekologiska strukturer i dessa ekologiskt fattiga kajmiljöer kan göras på olika sätt. En möjlig lösning för att skapa denna funktion är de så kallade kajbalkongerna. Genom att fästa hängande ”undervattensbalkonger”, fyllda med substrat kommer vegetationen tillräckligt nära ytan för att frodas och kan därmed erbjuda förbättrad livsmiljö för fisk i staden. Effekten av att nyttja substrat för att förstärka fiskars livsmiljöer kan observeras vid de risvasar som anlagts på ett antal ställen i stadens innerstadsvatten. Studierna har visat att risvasar nyttjas som lek- och uppväxtmiljö för fisk. Kajbalkongerna bidrar, om lämpligt utformade, till en rikare biologisk mångfald och en mer levande kajmiljö som också välkomnar invånarna att vistas närmare vattnet. Kajbalkonger är numera en etablerad åtgärd i stadens utveckling av kajkanter inom ramen för stadens kajstrategi . Sommaren 2025 har kajbalkonger anlagts vid Söder Mälarstrand, Munkbrohamnen, Reimersholmskajen, Kungsholms strand och Norr Mälarstrand . En annan möjlig lösning för att förstärka förutsättningarna för växt- och djurlivet i kajmiljöerna är att tillföra kajväggarna en mer varierad yta med håligheter som kan skapa nya livsmiljöer. Vid varje etablering av nya ekologiska strukturer intill kajerna behöver hänsyn tas till förutsättningarna på platsen. Möjliga platser för nya ekologiska strukturer, till exempel kajbalkonger behöver ta hänsyn till hamnarnas funktion och den rörliga sjöfarten samt kajområdenas funktion som front mot vattnet och som offentliga rum. Samverkan med Stockholms Hamnar, stadsbyggnadskontoret och andra aktörer är därför nödvändigt vid planering av till exempel nya kajbalkonger. Ökar ekologiska värden. : Trafikkontoret i samverkan med Stockholms Hamnar. : Trafikkontoret. cirka 1,4 Mkr. : 70 000 kr/år. Inom ramen för arbetet med det lokala åtgärdsprogrammet har även åtgärder som ligger utanför stadens rådighet identifierats. Ett antal samverkansåtgärder (C3-C5) föreslås för att förbättra fysiska livsmiljöer inom Kungliga nationalstadsparken där Statens Fastighetsverk är markägare och Kungliga Djurgårdens förvaltning förvaltare av marken . En samverkansåtgärd rörande dagvattenhantering föreslås även på privat fastighetsmark (C6) och berör därmed privata fastighetsägare. Då samverkansåtgärderna bedöms som angelägna för att förbättra Strömmens vattenstatus kommer Stockholms stad föra en fortsatt dialog med berörda markägare för att söka lösningar för ett genomförande. Förslag till fortsatt dialog och samverkan beskrivs i slutet av varje åtgärd. För information om geografisk placering av de fysiska åtgärderna, se: Isbladskärret på Djurgården är en vegetationsrik och grund våtmark. Isbladskärret har restaurerats ett antal gånger med det återkommande syftet att skapa en attraktiv fågel- lokal där även groddjur trivs. Våtmarken står i förbindelse till Strömmen genom en bäck i som mynnar i Täckaviken, se figur 21. Vandrande fisk har observerats i bäcken, troligen i ett försöka att ta sig upp till Isbladskärret. I bäcken finns idag en fördämning för att hålla kvar vattennivån på en önskad nivå. Fördämningen, tillsammans med det pumphus som pumpar ut vatten från Isbladskärret när så krävs för bete och fågelliv, utgör vandringshinder för fisk att ta sig upp i kärret. Att möjliggöra för kustlevande fisk som gädda, att ta sig upp och leka i våtmarken som, med sin vegetationsrikedom och ringa djup, utgör en optimal rekryteringsmiljö för varmvattengynnade fiskarter, skulle innebära stor miljönytta ur ett fiskperspektiv. I våtmarken finns förutom en rik fågelfauna idag ett antal arter av groddjur samt fiskarten ruda. Genom att ombesörja fiskvandringen och öka mängden rovfisk i kärret kan dock predationen på fågel och grodor öka. Samexistens bedöms dock kunna fungera eftersom det finns fisk i våtmarken idag, sannolikt genom att det finns refuger för groddjur dit fisken inte tar sig. Hur känsliga delar av våtmarken fortsatt ska skyddas från fisk behöver utredas. Groddjur är skyddade enligt artskyddsförordningen. För att ta ställning till om åtgärden är förenlig med andra intressen behöver eventuella effekter analyseras och behovet av skadeförebyggande åtgärder utredas. Åtgärden skulle kunna innebära att allmänheten ges ökad kunskap och förståelse för vattenekologi och miljöfrågor. Åtgärden bedöms även höja områdets rekreationsvärde genom att fiskar periodvis kan skådas i området. Området omfattas av strandskydd, nationalstadspark, riksintresse för kulturmiljövård och friluftsliv. Det finns inga indikationer på att sedimenten i området är förorenade. Om undersökning visar att föroreningar finns behöver dessa beaktas. Åtgärden bedöms, beroende på hur den utformas, kunna kräva viss skötsel. Den planerade åtgärden, som planeras bli cirka 4 000 m2, kräver tillstånd för vattenverksamhet (vattendom). Idrottsförvaltningen, i samverkan med miljöförvaltningen, föreslås ansvara för fortsatt dialog med Kungliga Djurgårdens förvaltning. Täckaviken är belägen på Djurgårdens östra udde (figur 22). Vikens stränder är kraftigt erosionspåverkade, högst troligt till följd av svallvågor från båttrafik. Stränderna är därför mycket karga och saknar till största del vegetation. Ett kraftigt erosionsskydd har anlagts för att minska erosionen längs stranden. Påverkan på Täckavikens stränder visas i figur 23. Idag saknar Täckaviken förutsättningar för många ekologiska funktioner och naturvärden till följd av det öppna läget i kombination med stora vattenrörelser och erosionsskador. Genom att skapa en vågskyddad grund, och på sikt, vegetationsrik havsvik bedöms goda förutsättningar för fiskrekrytering och andra naturvärden åstadkommas. Miljönyttan med åtgärden bedöms som stor. Åtgärden innebär att en revstruktur anläggs i vikens yttre del samtidigt som bottnarna innanför revet fylls upp och utformas för att skapa en lugn, variationsrik, lagunliknande miljö för fisk och fågel. Grundområdet kan förstärkas med uppgrundningar och öar i form av skär. Strandlinjen kan fyllas ut och släntas av för att ge stranden en mer naturlig utformning. Efter hand förväntas vegetation, framför allt vass, etablera sig i området och förstärka förutsättningarna för annan vegetation, fisk, bottenfauna och fågel. Stommen till revet föreslås byggas upp med bergmassor från infrastrukturprojekt i området, till exempel tunnelbanebygge. Inspiration och kunskap om hur Täckaviken skulle kunna utvecklas finns att hämta i det pågående projektet Isbladslagunen , i vilken ett motsvarande rev och grundområde planeras i den närliggande Isbladsviken. Området berörs av strandskydd, nationalstadspark samt utgör riksintresse för kulturminnesvård och friluftsliv. Det finns därmed många intressen att ta hänsyn till på platsen, inte minst den estetiska utformningen för att anpassas till nationalstadsparkens förutsättningar. Den planerade åtgärden kräver tillstånd för vattenverksamhet (vattendom). Inför fortsatt planering av åtgärden i Täckaviken behöver ett antal förutsättningar kring platsen klargöras, till exempel hur befintliga teleledningar kan skyddas. Vidare behöver djup- och bottendjup mätas, naturvärdesinventering och marinarkeologisk inventering göras. Det finns även en kulturhistorisk lämning strax utanför åtgärdsområdet . En sedimentkemisk undersökning behövs då det finns risk för förorenade sediment vilket kan föranleda behov av särskild hantering. I anslutande markområde finns potentiellt förorenad mark till följd av en tidigare plantskola . : Idrottsförvaltningen, i samverkan med miljöförvaltningen, föreslås ansvara för fortsatt dialog med Kungliga Djurgårdens förvaltning. Söder om Skeppsholmen mot Kastellholmen finns ett grundområde som sträcker sig 100 meter från vikens inre del. Medeldjupet är cirka 1 m. Med sin placering vid Stockholms inlopp är området mycket påverkat av våg- och vattenrörelser. Stränderna utgörs av stenlagda kajkanter och förutsättningarna för växter och djur att leva på platsen är begränsade . Genom att anlägga ett långsmalt rev i en mjuk båge skulle viken och vraken, som finns i viken, kunna skyddas mot svall och samtidigt skulle det bildas en mer gynnsam livsmiljö för olika arter. Miljönyttan kan bli mycket stor förutsatt att åtgärden kan optimeras med målet att gynna ekologiska funktioner som fiskrekrytering. Revet föreslås gå upp strax ovanför vattenytan. Sand ansamlas naturligt här och stranden skulle möjligen kunna utvecklas till en publik sandstrand. Platsens möjligheter till att öka de rekreativa värdena kan med fördel lyftas i samband med åtgärdsförslaget om ett nytt rev. Då området är grunt bedöms påverkan på båtlivet vara begränsat. Förutsättningarna utifrån den rörliga sjöfarten behöver stämmas av med Sjöfartsverket och Stockholms Hamnar. En utmaning med platsen är förekomsten av marinarkeologiska föremål vilket kräver undersökningar och särskild hänsyn. För ungefärlig lokalisering av åtgärdsområdet se figur 26. Stommen till revet föreslås byggas upp med bergmassor från infrastrukturprojekt i området, till exempel tunnelbanebygge. Inspiration och kunskap om hur Skeppsholmen skulle kunna utvecklas finns att hämta i det pågående projektet Isbladslagunen , i vilken ett motsvarande rev och grundområde planeras i Isbladsviken. Kungliga Djurgårdens förvaltning söker för närvarande vattendom för att kunna genomföra denna åtgärd. För mer detaljerad beskrivning, se www.massaprojektet.se/isbladslagunen. I området finns inga ledningar som kan påverkas av åtgärden, men däremot troligtvis föroreningar (figur 26). Huruvida eventuella föroreningar utgör ett hinder för åtgärdernas genomförande behöver utredas. Skeppsholmen och Kastellholmen var från 1600-talet fram till 1960-talet en betydande flottbas. I området finns ett stort antal vrak och kulturhistoriska lämningar. Utformningen av åtgärden behöver anpassas så att dessa kulturhistoriska värden inte påverkas negativt. Möjligheten att anlägga en badplats i området har diskuterats. Anläggande av ett bad kan begränsa den ekologiska funktionen av revet och behöver tas i beaktande vid fortsatt planering av områdets utformning. Vattnets badvattenkvalitet behöver också utredas. Området ligger inom Kungliga nationalstadsparken, vilket innebär att stor hänsyn behöver tas, inte minst till den estetiska utformningen, för att anpassas till nationalstadsparkens förutsättningar. Den planerade åtgärden kräver tillstånd för vattenverksamhet (vattendom). Området berör befintlig detaljplan (dnr ÄDp 2014–18909). Beroende på utformning och om revet omfattar delar ovan vattenytan kan detaljplaneändring krävas, vilket behöver beaktas vid vidare planering. Om berörda parter, efter fortsatt utredning, vill gå vidare behöver ansökan om tillstånd för vattenverksamhet sökas. Idrottsförvaltningen, i samverkan med miljöförvaltningen, föreslås ansvara för fortsatt dialog med Kungliga Djurgårdens förvaltning. Stora delar av Strömmens naturliga ytavrinning leds idag ut på det kombinerade ledningsnätet tillsammans med spillvatten och vidare till Henriksdals reningsverk. I samband med regn kan det kombinerade ledningsnätet bli överbelastat och spillvattnet måste då ledas ut i recipienten, även kallat bräddning. På vissa platser kring Strömmen sker bräddningar redan vid månadsvisa regn. Genom att omhänderta en del av dagvattnet lokalt kan belastningen på det kombinerade ledningsnätet minska. Detta medför i sin tur att volymen bräddat vatten till Strömmen minskar. Stockholm Vatten och Avfall arbetar löpande med åtgärder för att minska bräddningar, se vidare åtgärd E3. Arbetet utförs i första hand på stadens allmänna platsmark. Som ett komplement till detta arbete kan åtgärder för att minska belastningen på ledningsnätet möjligen göras på privat mark, så kallad kvartersmark, där Stockholm Vatten och Avfall inte har rådighet. Möjligheterna att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD) på innergårdar och i trädgårdar bör uppmuntras. Till exempel kan regnvattentankar ovan eller under markyta vid befintliga stuprör på innergårdar installeras. Detta möjliggör att dagvatten från tak kan samlas upp. Dagvattnet kan sedan användas för exempelvis bevattning eller där det är möjligt ledas genom spridarledningar för att infiltreras i mark. . Synergieffekter med åtgärden kan vara minskad vattenförbrukning och ökad medvetenhet hos fastighetsägare. För att öka denna medvetenhet föreslås en informationskampanj utföras gemensamt av Stockholm Vatten och Avfall och miljöförvaltningen. Kampanjen kan i första hand riktas till fastighetsägare inom området med kombinerat nät. Eftersom så kallade LOD-åtgärder är eftersträvansvärt i inom hela avrinningsområdet kan även övriga delar involveras. Om intresse att installera regntankar finns hos enskilda fastighetsägare kan staden möjligen stötta i frågor kring installation och informera om behov av underhåll. Stockholm Vatten och Avfall, i samverkan med miljöförvaltningen, föreslås ansvara för fortsatt dialog med privata fastighetsägare. Övergripande åtgärder omfattar drift- och underhållsåtgärder som bör genomföras inom ramen för förvaltningarnas och bolagens ordinarie verksamhet, tillsynsåtgärder inom ramen för miljötillsyn samt åtgärder kopplade till den kommunala fysiska planeringen. Även en rad kommunikationsinsatser föreslås med olika myndigheter. Effekterna av dessa icke platsspecifika åtgärder är svåra att kvantifiera men på sikt bidrar de till att vattenkvaliteten i Strömmen förbättras. Tillsynen utgör ett viktigt verktyg för att minimera negativ miljöpåverkan från olika typer av verksamheter inom kommunerna. De tillsynsrelaterade åtgärdsförslagen rymmer såväl informationsinsatser som kravställande på verksamhetsutövare. Tillämpning av gemensamma strategier, prioriteringar och samverkan mellan kommunerna kring Strömmen ger sannolikt stärkt effekt i kommunernas tillsynsarbete. Nedan beskrivs prioriterade verksamhetsområden för tillsynsinsatser. Arbetet med tillsyn av förorenade områden kräver någon ansvarig att adressera kraven till, vilket inte alltid finns. Om det råder oklarheter kring om det finns en verksamhetsutövare som är ansvarig för att utreda det potentiellt förorenade vattenområdet kan en ansvarsutredning krävas. Miljöförvaltningen. Tillsyn av båtklubbar, båtuppställningsplatser och småbåtshamnar, varv och marinor utförs och bör fortsatt utföras för att säkerställa att det finns en utfasningsplan för otillåtna biocidfärger, rutiner för tvätt av båtar samt för att kartlägga förekomsten av olika båtbottenfärger. Att sanera båtuppställningsmark pekas ut som en prioriterad åtgärd för ett miljömässigt hållbart fritidsbåtliv i Stockholms stads strategi för fritidsbåtlivet 2022–2026. • Djurgårdsbrunnsvikens MBK Källhagen • Kungliga Motorbåtklubben • Hammarbyledens Motorbåtsklubb • Nannylunds Slipförening • Wasahamnen • Skeppsholmens Båtklubb • Nybrovikens Båtsällskap. Samtliga båtklubbar har hamnar. Uppställningsplats finns vid Nannylunds Slipförening. Miljösamverkan i Stockholms län har tagit fram ett handläggarstöd (2021) som kan användas av kommunerna i tillsynen . Frågan om vem som är ansvarig för föroreningar kopplat till båtuppställningsplatser är ibland inte självklar. Utredning om ansvar behöver då utredas innan åtgärder kan genomföras. Olika finansieringsmöjligheter beskrivs närmare i underlagsrapporten till denna genomförandeplan . Miljöförvaltningen. Stockholms Hamnars tillståndspliktiga hamnar är fördelade på fem tillstånd inom Stockholms stad. Hamnarna inom Strömmen utgörs av Skeppsbron-Stadsgården, del av Nybrokajen och del av Södra Hammarbyhamnen, se figur 29. Miljöförvaltningen i Stockholm bedriver tillsyn på hamnarna och deras hamnverksamhet, medan Transportstyrelsen bedriver tillsyn på fartygen och sjöfart. Länsstyrelsen i Stockholms län beviljar vissa tillstånd, till exempel dumpning av muddermassor och snö inom hamnområdena. Fördjupade utredningar kring sjöfartens påverkan kan behöva göras för att bedöma behovet av tillsyn. Miljöförvaltningen. Tillsyn av miljöfarliga verksamheter, enligt miljöbalken, har stor betydelse för vattenkvaliteten och möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna i Strömmen. Genom att inhämta nödvändig kunskap om verksamheterna finns möjlighet att agera och begränsa en negativ påverkan. Miljöförvaltningen har ansvar för tillsynen av miljöfarliga verksamheter som klassificeras som C- och U-verksamheter enligt miljöprövningsförordning (2013:251). Utöver det har Stockholm tagit över ansvaret från länsstyrelsen för tillsynen av alla A- och B-verksamheter med undantag för de som ligger under Försvarsmaktens tillsynsobjekt. Utöver de verksamheter som hanteras under respektive rubrik i denna rapport har miljöförvaltningen lyft fram ytterligare verksamheter som bedöms kunna påverka vattenkvalitet och möjligheten att följa miljökvalitetsnormer i Strömmen. Verksamheter med potentiell påverkan inom Stockholm listas nedan. • Stockholms reparationsvarv (Beckholmen) • Beckholmens Dockförening • Betongindustri, Hammarbyhamnen • Skansen • Nationalmuseum och Vasamuseet (koppartak) • ett antal utomhusbassängbad/plaskdammar. Miljöförvaltningen. Inom kommunernas tillrinningsområde till Strömmen finns ett antal befintliga dagvattenanläggningar. För att säkerställa deras funktion och reningsgrad är det viktigt att genom tillsyn följa upp efterlevnad av egenkontrollen som hanterar bland annat skötsel och drift. Anläggningarna listas nedan. Utöver de som listas nedan kan vissa så kallade trädgropar och perkolationsanläggningar i trafikkontorets regi, också fylla funktionen av en dagvattenanläggning. Trafikkontoret, i samverkan med Stockholm Vatten och Avfall, ser över dessa befintliga anläggningar med avseende på dimensionering och reningseffekt, i dialog med miljöförvaltningen. Om det anses lämpligt och motiverat kan det vara aktuellt att i samarbete med verksamhetsutövare att modifiera de befintliga anläggningarna för att nyttja och utvärdera nya tekniker eller produkter, exempelvis genom att installera filterreningsanläggningar. Verksamhetsutövarens ansvar att förvalta sina anläggningar beskrivs närmare under åtgärd E, Drift och åtgärder. Miljöförvaltningen. Påverkan från dagvatten från vägområden och större parkeringar inom tillrinnings- området behöver klargöras med målsättningen att minska föroreningsbelastningen genom att dagvattnet renas före avledning. Tillsyn behöver utföras för dagvatten från trafik, vilket inkluderar både vägar och befintliga dagvattenreningsanläggningar. Förutom större parkeringar bör alla kommunala vägar med mer än 10 000 fordonsrörelser per dygn ingå. Trafikkontoret ansvarar för att ta fram åtgärdsförslag för samtliga högtrafikerade vägar utan rening inom staden. Trafikkontoret har i samarbete med SVOA utrett ett antal åtgärdsförslag för Strömmen. Utredningen har lett till en beslutad åtgärd för en sträcka av Nynäsvägen; en ny reningsanläggning med planerad byggstart 2026. Trafikkontoret/ SVOA ansvarar för genomförandet enligt avtal. Fortsatt utredning och prioritering av övriga åtgärdsförslag pågår. Inga statliga vägar finns inom Stockholms del av tillrinningsområdet till Strömmen. Miljöförvaltningen. Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsynsansvaret för Stockholm Vatten och Avfalls reningsverk Henriksdal och Bromma gällande vattenverksamheten enligt Miljöbalkens 11 kapitel, medan Stockholms miljöförvaltning har tillsyn över de delar som hör till miljötillståndet för reningsverket samt de spillvattenförande ledningsnäten. Se bilaga 10 i underlagsrapport Näringsämnen och miljögifter för mer information om miljötillståndet. Även Stockholm Vatten och Avfalls egenkontroll av dagvattenledningsnätet ingår i tillsynen. Att söka upp och åtgärda problem med bräddning av spillvatten, läckage och felkopplingar för att minska tillförseln av spillvatten till dagvattennätet och recipienten utgör en viktig del i detta arbete. Miljöförvaltningen. Inom tillrinningsområdet pågår och planeras ett antal byggprojekt där länshållningsvatten uppkommer. Länshållningsvatten kan innehålla olika typer av föroreningar som kan orsaka skada i närliggande recipient. Därför behöver länshållningsvatten oftast genomgå lokal rening innan det avleds. Prov ska kunna tas på utgående vatten från reningsanläggningen. Stockholms stad har tagit fram en vägledning med riktvärden för hantering av länshållningsvatten som ska tillämpas. Vägledningen omfattar anvisningar för hur vattnet bör hanteras vid avledning direkt eller via dagvattenledning till en sjö, ett vattendrag, till kustvatten eller till grundvatten via infiltration i mark. För de vatten som leds till spillvattennätet finns även riktvärden och rutiner framtagna av Stockholm Vatten och Avfall. Miljöförvaltningen. För att säkerställa framkomlighet under vintern dumpas snö från innerstaden vid behov i Strömmen. Snö som behöver forslas bort från trafikerade ytor klassas som avfall. Dispens att få dumpa avfall inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon kan erhållas om avfallet kan dumpas utan olägenhet för människors hälsa eller miljön. Trafikkontoret i Stockholms stad har idag dispens för att få dumpa snö fram till vintern år 2025/2026. Även Stockholms Hamnar har dispens att dumpa snö i Strömmen till och med december 2028. Att undersöka möjligheter att rena snö och följa teknikutvecklingen samt säkerställa platser som långsiktigt kan användas för snöupplag är i enighet med stadens handlingsplan mot nedskräpning på land och vatten. Ambitionen bör vara att ingen snö i framtiden dumpas i Strömmen utan enbart hanteras på land. Uppskattning av olika ämnen vid maximalt nyttjande av dispensen beskrivs närmare under Drift och skötsel, snödumpning. Miljöförvaltningen. För att värna de ekologiska värdena behöver efterlevnad av strandskyddet inom områden kring Strömmen säkerställas. Detta sker genom tillsyn och i dispensprövningar. Det gäller även de fiskebestämmelser som finns idag inom området (Laduviken) och i områden där eventuellt framtida fiskebegränsningar införs. Miljöförvaltningen (strandskydd) och idrottsförvaltningen (fisketillsyn). För att motverka förorening av dagvattnet på sikt krävs ett förebyggande arbete. Det kan exempelvis vara att ändra rutiner vid gatusopning, städning, skötsel av gräs- och ängsytor och rensning av dagvattenbrunnar. Berörda förvaltningar och bolag kan behöva precisera vilka krav och förbättringar som kan vara lämpliga att säkerställa i drift och skötselinsatser med hänsyn till påverkan på vatten. Detta kan ske i samverkan med miljöförvaltningen. Preciseringen bör omfatta konkreta exempel på vilka ändrade rutiner som skulle ge högsta verkningsgrad för att undvika förorenat dagvatten. Förtydliganden kring vilka problem som förekommer i dagsläget och vilka områden som är prioriterade för förändrade driftsrutiner är frågor som kan fördjupas. Baserat på preciseringen som berörda parter tar fram i samverkan med miljöförvaltningen kan förbättrad drift säkerställas genom avtal med berörda parters entreprenörer där driften inte sker inom egen regi. Vid byte av belysningsstolpar, räcken och tak bör beställare välja bort exempelvis förzinkade material och därigenom minska risken för spridning av föroreningar via dagvattnet. I Stockholms stads kemikalieplan finns riktlinjer för material som innehåller ämnen som definieras som särskilda förorenande ämnen (SFÄ) eller prioriterade ämnen enligt EU:s ramdirektiv för vatten och HVMFS 2019:25. Exponeringsrisken för miljö och människor i förhållande till den aktuella användningen ska alltid bedömas. Material som kommer i kontakt med vatten bör uppnå nivån ”rekommenderas” enligt innehålls- och livscykelkriterier (totalbedömning) i Byggvarubedömningen. Enligt stadens dagvattenstrategi ska åtgärder i första hand vidtas vid källan så att dagvattnet inte förorenas. Effekten av åtgärder vid källan är svår att kvantifiera. Uppströmsarbete bedöms vara av stor betydelse för vattenkvaliteten i stadens vatten. Oplanerad spillvattenpåverkan till dagvattenledningsnätet kan delvis avhjälpas med förbättrade rutiner för drift och tillsyn av ledningsnäten. Södermalms stadsdelsförvaltning, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, trafikkontoret, fastighetskontoret, Stockholm Vatten och Avfall samt Stockholms Hamnar. För att säkerställa framkomlighet under vintern tippas/dumpas snö från innerstaden vid behov på två platser i Strömmen. Dessa är Blasieholmen (Nybrokajen) och Stadsgården. Snö som behöver forslas bort från trafikerade ytor klassas som avfall. Dispens att få dumpa avfall inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon kan erhållas om avfallet kan dumpas utan olägenhet för människors hälsa eller miljön. Trafikkontoret i Stockholms stad har idag dispens för att få dumpa snö fram till vintern år 2025/2026. Även Stockholms Hamnar har dispens till och med 6 december 2028 att dumpa sammanlagt maximalt 100 000 m³ snö per år i vattenförekomsterna Strömmen och Lilla Värtan . Staden bör verka för att alternativa snöhanteringsmetoder testas och utvärderas för att på sikt ersätta dumpning. Att undersöka möjligheter att rena snö och följa teknikutvecklingen samt säkerställa platser som långsiktigt kan användas för snöupplag är i enighet med Stockholm stads handlingsplan mot nedskräpning på land och vatten. Ambitionen bör vara att ingen snö i framtiden tippas i själva recipienten utan hanteras på land. Vid val av lämpliga platser på land bör bland annat framkomlighet till platsen beaktas då intensiva snöfall kan förhindra framkomligheten. Trafikkontoret planerar att genomföra en pilotstudie under 2025/2026 där en alternativ snösmältningsanläggning ska utvärderas . En uppskattning av föroreningar i dumpad snö vid ett maximalt nyttjande av trafikkontorets aktuella dispens (fyra platser) visar att snön kan innehålla upp till cirka 33 kg fosfor, 2,6 kg bly och 8,2 kg koppar. Beräkning utifrån faktiska snömängder under perioden 2009–2020 (medelvärden) visar att snön innehåller cirka en tredjedel så stora mängder av samma ämnen . Trafikkontoret samt Stockholms Hamnar. Bräddning av spillvatten beror på överbelastning i avloppsledningssystemet eller på tekniska fel. Det långsiktiga målet bör vara att inga bräddningar av spillvatten ska ske till Strömmen. Det är samtidigt viktigt att se till att detta inte medför att VA- abonnenterna riskerar att få översvämningar i sina fastigheter. För att minska bräddningar till följd av överbelastat avloppsledningssystem behöver tillskottsvatten minska genom att dagvatten och spillvatten separeras och leds i separerat nät. Stockholm Vatten och Avfall bör utöka sin inspektion av strategiska delar av ledningsnätet genom systematisk kontroll av bräddpunkter i syfte att snabbare upptäcka problem på ledningsnät som medför bräddning. Arbetet med att minska tillskottsvatten till spillvattennätet är omfattande och gäller övergripande för hela Stockholm. Genom att separera dagvatten från spillvatten kan delar av det naturliga avrinningsområdet återskapas. Detta är ibland önskvärt för att exempelvis skapa livsmiljöer för djur och växter, vilket samtidigt bidrar till den gröna infrastrukturen i staden. För att separeringen av dagvatten ska ge samma, eller mindre, belastning på recipienten behövs dock att det leder till avsevärd minskning av bräddningar, och/eller att dagvattnet som separeras renas innan det släpps till recipient eller infiltrerar lokalt. Arbetet med att minska mängden tillskottsvatten pågår och redogörs i Stockholm Vatten och Avfall färdplan för arbete med tillskottsvatten och bräddningar. Arbetet rapporteras årligen till Miljöförvaltningen som är tillsynsmyndighet. Belastningen från befintliga bräddningar i ledningsnätet har uppskattats till 115–288 kg P/år och 720–2010 kg N/år. Till det tillkommer ca 22 kg fosfor och 260 kg kväve från det dagvatten som bräddar från det kombinerade systemen, vilket är vatten som normalt avleds till reningsverk . Stockholm Vatten och Avfall. I ledningsnätet föreligger en risk för ett läckage av spillvatten till dagvattenledningar. Detta kan bland annat bero på felanslutningar, överläckage via trasiga spill- och dagvattenledningar eller okända driftproblem i ledningsnätet. Om spillvatten når dagvattensystemet finns en stor risk att spillvattnet leds orenat ut i ett vattenområde. En enda felkoppling kan motsvara ett utsläpp av åtskilliga kilon fosfor och andra miljöstörande ämnen på årsbasis. Stockholm Vatten och Avfall utför screening av det allmänna dagvattensystemet för att kunna bedöma eventuell påverkan från spillvatten via dagvatten. Metoden som främst används är att undersöka förekomst av fekala bakterier i dagvattensystemet. Eventuella indikationer på spillvattenpåverkan följs upp och utredningar initieras löpande i syfte att identifiera orsakerna till påverkan. Hur fort felen kan åtgärdas beror på orsak och omfattning. Problemet med dolt spillvattenläckage via dagvattnet kan sannolikt förekomma inom hela Strömmens avrinningsområde. Stadens dagvattensystem som mynnar direkt i Strömmen har i dagsläget inte undersökts på ett systematiskt sätt i syfte att kartlägga eventuell spillvattenpåverkan på grund av fel. Stockholm Vatten och Avfall har dock undersökt ett mindre antal av dessa dagvattensystem och ett antal fel där spillvatten felaktigt avletts till recipienten har hittats och åtgärdats. Utsläppen från dessa åtgärdade fel motsvarar troligen en årlig påverkan motsvarande hundratals kg fosfor/år som avlastats från vattenförekomsten . Det är prioriterat att kartlägga dagvattennätet för spillvattenpåverkan och åtgärda påträffade fel samt att fortlöpande säkerställa att nya felkopplingar inte uppstår. En systematisk undersökning av alla dagvattensystem som mynnar lokalt i Strömmen behöver utföras för att få en bra bild av aktuell påverkan och behov av åtgärder. Nya felanslutningar kan uppstå när nya fastigheter kopplas in till befintliga dag- och spillvattenledningar. Rutiner för kontroll av nyanslutningar bör ses över för att förebygga framtida felkopplingar. Kostnaden för att åtgärda läckage varierar beroende på orsak och behöver fastställas i samband med undersökning. Effekten av åtgärderna uppskattas när åtgärderna är genomförda. Stockholm Vatten och Avfall. Åtgärderna syftar till att utveckla planeringsstöd, strategier och nya skyddade vattenområden som kan användas i den kommunala planeringen. Bland annat föreslås en ny guidebok/inspirationsmaterial kring ekologiska förhållningssätt för detaljplanering och handläggning av bygglovsansökningar. Även samverkan kring lokalisering av båtplatser och småbåtshamnar lyfts. Strandområden kring Strömmen utgör viktiga miljöer för växter och djur i Strömmen. Vid arbete i eller i anslutning till strandområden bör hänsyn tas till såväl miljökvalitetsnormerna för vatten som behov av klimatanpassning. Återinförande av strandskydd vid detaljplaneändringar i områden som inte är tydligt ianspråktagna eller avskilda från strandlinjen kan vara en möjlighet att skydda värdefulla strandområden. Stadsbyggnadskontoret. Delar av landområden kring Strömmen är utpekade som Ekologiskt särskilt känsliga områden, ESKO . ESKO ska enligt miljöbalken alltid beaktas i fysisk planering och tillståndsfrågor och så långt som möjligt skyddas mot ingrepp som kan skada naturmiljön. ESBO, Ekologiskt särskilt betydelsefulla områden, är stadens utpekade kärnområden, livsmiljöer och spridningsstråk som är centrala i den blågröna infrastrukturen i syfte att bevara och stärka den biologiska mångfalden i staden. Dessa områden är i vissa delar även av regional, nationell och internationell betydelse. ESKO och ESBO överlappar på många platser, exempelvis i Kungliga nationalstadsparken. För att bevara och stärka Strömmens ekologiska värden behöver hänsyn alltid tas till ESKO och ESBO i den fysiska planeringen och tillståndsprövning. samtliga förvaltningar och bolag inom staden i samband med fysisk planering, drift och tillståndsprövning. För att underlätta att detaljplanering och förvaltning av områden i närhet till Strömmens marina vattenmiljöer tar hänsyn till ekologiska vattenanknutna värden, föreslås att en guidebok/inspirationsmaterial tas fram i samverkan med övriga kommuner kring Strömmen och Lilla Värtan. Sammanställningen bör innehålla goda exempel på hur vattennära miljöer kan utformas och skötas och utgöra ett stöd och inspiration i detaljplanering, skötsel av vattennära miljöer och bygglovsprövning. Miljöförvaltningen i samverkan med idrottsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och stadsdelsförvaltningarna. Stockholms stads strategi för fritidsbåtlivet 2022–2026 innehåller åtgärder för att långsiktigt säkra stadens fritidsbåtsintresse på ett miljömässigt hållbart sätt. Strategin innehåller åtgärder för att göra plats för fler småbåtshamnar, gästhamnar och daghamnar, att nyttja uppläggningsmarken mer effektivt samt åtgärder för att båtlivet ska bedrivas på ett miljövänligt sätt. Åtgärd nr 16 i strategin Kartlägga vilka småbåtshamnar som ligger i känsliga områden och ge förslag till åtgärder (MHN, IdN) är betydelsefull att genomföra för att öka förutsättningarna för Strömmens växt- och djurliv. För att bidra till att följa miljökvalitetsnormerna för Strömmen bör befintliga båtplatser och båthamnar i känsliga miljöer i möjligaste mån flyttas till mer okänsliga miljöer. Hänsyn till känsliga vattenmiljöer behöver även tas vid lokalisering och utformning av nya båtplatser. Miljöförvaltningen och idrottsförvaltningen i samverkan med exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret. I samband med att påverkanskällor och åtgärdsbehov identifieras för Strömmen framträder också behovet av dialog och samverkan med andra myndigheter, kommuner och markägare kring frågor och åtgärdsbehov där staden inte har rådighet. I flera fall bottnar dessa frågor i nationella beslut. Behovet av åtgärder inom egentliga Östersjön behöver lyftas på internationell nivå av andra myndigheter än kommunerna. Här ryms frågor kring fiskeförvaltning såväl som belastning av näringsämnen och miljögifter. Sammanställningen nedan består av ett antal frågeställningar och åtgärdsbehov, som kommunerna kring Strömmen med fördel kan lyfta gemensamt i samverkan mellan utpekade aktörer. Behovet av att förbättra vattenkvaliteten och de fysiska förutsättningarna för växter och djur i angränsande vattenförekomster behöver lyftas med berörda kommuner, vilka ansvarar för att följa miljökvalitetsnormerna i dessa vatten. Aktuella kommuner är kommunerna kring Mälaren samt kustkommunerna runt Lilla Värtan. Reningsverk som nyttjar bästa möjliga teknik, t ex det nya Henriksdals reningsverk, renar bort 98–99% av fosforn innan utsläpp i recipient. En växande befolkning kan dock medföra större utsläpp och miljöstatusen för de vattenområden som tar emot utsläppen riskerar att försämras. För att möjliggöra framtida utbyggnad av reningsverk trots eventuellt ökade nettoutsläpp är vissa förändringar i EU:s avloppsdirektiv gjorda. Ändringarna i direktivet innebär att reningsverken kan undantas från Vattendirektivets försämringsförbud i form av undantag från Weserdomen i kommande tillståndsprocesser. Undantag kan endast ges vid tillståndsprövning som skett enligt det nya avloppsdirektivet, det vill säga från 2025 och framåt. Undantaget gäller därmed inte Henriksdals nya reningsverk. Kriterierna som ska vara uppfyllda för att undantag ska kunna ges finns beskrivna i direktivets artikel 15 punkt 4. Det reviderade avloppsdirektivet antogs av ministerrådet hösten 2024 . Kommunerna kring Strömmen ser framför sig att ett sådant undantag kommer få konsekvenser för miljökvalitetsnormerna. Efter det reviderade avloppsdirektivets antagande kommer kommunerna föra dialog med Vattenmyndigheten för att reda ut eventuella konsekvenser för miljökvalitetsnormerna för Strömmen. Sjöfarten i Strömmen är omfattande. Erosion av känsliga stränder kan förekomma . För att förhindra tidigare erosion har stora delar Strömmens stränder försetts med erosionsskydd, i form av stenläggning. Åtgärden förhindrar erosion av stränderna men minskar samtidigt strändernas ekologiska funktion. Möjligen bidrar sjötrafiken med uppgrumling och spridning av förorenade sediment . Erosionspåverkan och sedimentpåverkan i Strömmen kopplat till sjöfart och båttrafik bör utredas ytterligare till underlag till eventuell översyn av maritima tillåtna hastigheter. Länsstyrelsen, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket bör involveras. Fartbegränsningarna i hamnområdena och farled för den tunga sjöfarten är dock noga avvägda och kan sannolikt inte sänkas mer. Eventuella hastighetsbegränsningar berör i första hand sjöfarten utanför hamnområdena inklusive övrig sjöfart som skärgårdstrafiken och fritidsbåtar . Möjligheten att införa nya hastighetsbegränsningar i särskilt känsliga områden, det vill säga naturliga strandområden med höga naturvärden, bör lyftas. Sträckan mellan Waldemarsudde och Högudden bedöms som prioriterad för fortsatt undersökning av värdefulla känsliga strandområden och påverkan av vågrörelser. Utifrån vad som framkommer kan eventuell översyn av hastighetsbegränsningar göras. Frågan behöver vägas mot sjöfartens intressen. Idag saknas central vägledning för skrovrengöring på nationell nivå, ett uppdrag som ligger på Transportstyrelsen och Naturvårdsverket att ta fram. Havs- och vattenmyndigheten har i uppdrag att ta fram vägledning för omhändertagande av farliga ämnen och påväxt vid rengöring av fartygsskrov . Kommunerna bör lyfta behovet av att denna vägledning tas fram av berörda myndigheter. Vägledningen kan användas i kommunens tillsynsarbete i samband med skrovrengöring i stadens hamnområden och vid behov komplettera den rutin som idag finns mellan rederierna, Stockholms Hamnar och miljöförvaltningen. Det internationella regelverket kring avloppsvatten innebär att om ett fartyg har ett typgodkänt reningsverk för Östersjön kan det renade vattnet släppas ut i hamn. Certifikaten tillåter dock högre utsläppshalter än vad som tillåts släppas ut från det lokala reningsverket Henriksdals reningsverk. Alla färjor i reguljär trafik lämnar dock avloppsvattnet i land för rening i reningsverk. Även majoriteten av kryssningsfartygen (79 % år 2024) lämnar sitt avloppsvatten (även det vatten som är renat ombord) i land i Stockholm för rening i reningsverk . Kryssningsfartyg kan även spara avloppsvatten i sina tankar för att sedan lämna i annan hamn än i Stockholm. Den potentiella miljöpåverkan från kvarvarande fartyg som renar sitt vatten med enskild anläggning ombord innan utsläpp till recipient är därmed begränsad. Transportstyrelsen har tillsynsansvar för fartygens hantering av avloppsvatten. Båtklubbar och båtuppställningsplatser utgör källor till föroreningar. Utredningar och saneringsåtgärder är kostsamt för ansvarig båtklubb. Stockholms stads strategi för fritidsbåtlivet 2022–2026 lyfter behovet av att ta fram en långsiktig plan för sanering av förorenade båtuppställningsplatser som en del i arbetet att uppnå ett miljömässigt hållbart fritidsbåtliv. Kommunerna bör även föra en dialog med länsstyrelsen kring länsstyrelsens möjlighet till stöttning i kommunernas arbete med förorenad mark på båtuppställningsplatser. Utifrån det underlagsarbete som ligger till grund för detta åtgärdsprogram föreslås att fisk och täthet av till exempel gädda i större omfattning nyttjas för bedömning av ekologisk status. Fisk finns inte som en parameter i bedömningsgrunderna för ekologisk status i kustvatten men kan användas som stöd i en expertbedömning. Denna möjlighet nyttjas dock i relativt liten omfattning vid statusbedömning. Det kan till exempel handla om val av fiskemetoder för att kartlägga förekomst av gädda. Dialog bör ske med Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Stockholms län och även lyftas med andra kommuner som ansvarar för omgivande vattenförekomster. Länsstyrelsen har huvudansvaret för det praktiska arbetet med att hantera och utrota invasiva främmande arter. De ansvarar också för att utöva tillsyn att lagar och regler följs . Även kommunen (och fastighetsägare) har ett ansvar att ta bort och förhindra spridning av förbjudna arter från sin egen mark och egna fastigheter. Kommunerna kring Strömmen önskar i fortsatt dialog med Länsstyrelsen i Stockholms län stöd för hur kommunerna kan tillämpa den nationella strategin i sitt tillsynsarbete samt vid skötselinsatser av olika vattennära miljöer. Möjligheterna att reglera fisket inom Kungliga nationalstadsparkens områden (Djurgården, Norra Djurgården, Fjäderholmarna, Hagaparken och Tivoliparken) bör undersökas. Miljöförvaltningen och idrottsförvaltningen bör föra en dialog med Kungliga Djurgårdens förvaltning och Länsstyrelsen i Stockholms län, vilka ansvarar för fiskefredning i länet och samordnar kommunernas arbete kring att upprätta marina områdesskydd . Även Solna kommun bör involveras gällande frågor kopplat till Kungliga nationalstadsparken. Djurgårdsbrunnskanalens vassområden utgör värdefulla lek- och uppväxtmiljöer för fisk. För att värna de värdefulla vassområdena kan insatser göras för att säkerställa att den rådande hastighetsbegränsningen om 5 knop följs. Ansvarig myndighet för efterlevnad av hastighetsbegränsningen är Polisen och samverkan bör därför ske med dem. Miljöförvaltningen i samverkan med idrottsförvaltningen och Kungliga Djurgårdens förvaltning kan bistå i detta arbete genom att sprida information om åtgärdens betydelse för växt- och djurliv. Miljöförvaltningen. Förutom ovanstående åtgärder föreslås ett antal undersökningar och utredningar för att fylla de kunskapsluckor som identifierats. Fördjupade utredningar samt källspårning av olika problemämnen för att bedöma behovet av tillsynskrav riktat mot landbaserade verksamheter med risk för påverkan via dagvatten, till exempel trafikerade vägar, förorenade områden och miljöfarliga verksamheter. Miljöförvaltningen. Fortsatt undersökning av naturvärden och miljöers funktion för fisk och andra vattenlevande organismer som underlag för detaljplanering, skydd av områden och prioritering samt för att följa upp och utvärdera effekten av restaureringsåtgärder. Undersökningar föreslås bland annat i Djurgårdsbrunnsviken samt längs med Saltsjöns stränder längs med Djurgården. Undersökningar kring gäddans status inför utvärdering och fortsatt åtgärdsplanering föreslås. Miljöförvaltningen. Enligt beslut från Havs- och vattenmyndigheten flyttas trålgränsen för strömming ut från delar av Östersjökusten mellan perioden 1 februari 2025 - 20 april 2027. För att kunna följa upp effekterna av detta beslut behöver tidigare provfisken och provtagn- ingar av strömming, som genomförts av Naturhistoriska Riksmuseet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) för cirka fem år sedan, upprepas. Det behövs data som visar hur olika strömmingspopulationer påverkas. Tidigare provfisken genomfördes utanför Fjäderholmarna. Som en vidareutveckling av ovan provfisken bör en kartläggning av var strömming leker i Strömmen och Lilla Värtan genomföras. Resultaten utgör ett värdefullt underlag för att kunna beakta dessa områden i stadsutvecklingen och även möjligen skydda dem. Detta skulle kunna genomföras både för vår- och höstlekande strömmingar. : Miljöförvaltningenoch idrottsförvaltningen. För att anpassa staden till nya klimatförhållanden med ökade regnmängder och stigande havsnivåer pågår byggnationen av nya Östbergatunneln. Tunneln, som kommer leda dagvatten från delar av Söderort, bidrar till att separera dagvattnet från det kombinerade ledningsnätet som även leder avloppsvatten från Henriksdals reningsverk. På så sätt kan utsläpp av orenat avloppsvatten, som vid kraftiga regn kan behöva släppas ut orenat i Saltsjön, undvikas. Nya Östbergatunneln sträcker sig från norra Hammarbyhöjden under Hammarbybacken, Hammarby Sjöstad och Henriksdal och mynnar ut i Saltsjön vid Finnboda. Tunneln tas i drift sommaren 2026. Den nya tunneln innebär att Strömmens avrinningsområde ökar något jämfört med dagens yta. Liksom för övriga ytor inom tillrinningsområdet behöver berörda förvaltningar och bolag inom staden minimera sin påverkan via dagvatten från tillkommande ytor. Nya åtgärdsförslag för att hantera befintlig belastning från vägar och hårdgjorda ytor kan behöva tas fram och dagvattenstrategin ska tillämpas vid ny- och ombyggnationer. Vissa osäkerheter finns kring de exakta gränserna för Strömmens tillrinningsområde. De belastningsuppskattningar som har gjorts i detta arbetet bör dock inte påverkas nämnvärt av detta. Eventuella osäkerheter klargörs i takt med att områden utvecklas, exempelvis i samband med att nya dagvattenåtgärder kan bli aktuella. Utifrån befintlig och planerad markanvändning inom tillkommande delar av avrinningsområdet kan Stockholm Vatten och Avfall och trafikkontoret utifrån avtal, fastighetskontoret samt exploateringskontoret beröras beroende på var åtgärderna placeras. Flertalet av de åtgärder som föreslås för Strömmen går det i nuläget inte att uppskatta kostnaderna för utifrån nuvarande kunskap om områdena. Kostnaden för att hantera förorenade sediment och förorenad mark förväntas vara hög (hundratals miljoner kr). Kostnaden för hantering av förorenade sediment utanför Kolkajen uppskattas exempelvis till cirka 120 miljoner kr . Fortsatta fördjupade utredningar kring åtgärdsbehov och reningsteknik behöver göras innan kostnadsuppskattning. De tre dagvattenåtgärder som föreslås för Stockholm (B1-B3) uppskattas grovt till cirka 22 miljoner kronor. Den årliga driften för dessa anläggningar uppskattas till cirka 100 000/anläggning. Kostnaden för att anlägga en kajbalkong uppgår till cirka 1,4 miljoner enligt tidigare genomföranden i staden. Kostnadsuppskattningar för de åtgärder som föreslås för att förbättra fysiska livsmiljöer inom Kungliga nationalstadsparken (C3-C5) presenteras inte i detta åtgärdsprogram då de ligger utanför stadens rådighet. Se vidare Fysiska icke-kommunala samverkans-åtgärder. Förebyggande åtgärder för att minska spridningen av föroreningar och minska påverkan på fysiska livsmiljöer är även de svåra att uppskatta. Dessa ingår i förvaltningarnas och bolagens ordinarie verksamheter vilka finansieras av respektive förvaltning och bolags ordinarie budget. Miljöförvaltningens tillsynsåtgärder bekostas i första hand av tillsynsavgifter. Extern finansiering kan behöva sökas för att genomföra vissa av de föreslagna åtgärderna eftersom de riskerar att bli kostsamma. Utifrån miljökvalitetsnormerna i Strömmen finns förbättringsbehov fosfor (48%), koppar (76%), zink (59%), antracen (99%), TBT (98%) och PFOS (98%), flouranten (72%), kadmium (68%), bly (64%) och PCB (69%). Även för kväve finns ett förbättringsbehov (41%). Då Strömmen är fosforbegränsad, det vill säga styrs av näringsämnet fosfor, så bedöms inte minskning av kväve vara dimensionerande vid val av åtgärder. Tillförsel av kväve behöver dock i möjligaste mån begränsas, till exempel från avloppsanläggningar, länshållningsvatten och dagvatten. Sammantaget kommer de föreslagna lokala åtgärderna att resultera i förbättrade förutsättningar för att följa miljökvalitetsnormerna, främst gällande Strömmens innehåll av miljögifter inklusive metaller. De åtgärder som medför störst effekt att minska belastningen från fosfor och miljögifter inom tillrinningsområdet och i vattenförekomsten är sannolikt de åtgärder som föreslås genomföras direkt i Strömmen, det vill säga hantering av förorenade bottensediment. Sedimentens innehåll av miljögifter är på vissa områden, så kallade hot spots, omfattande. Åtgärdsbehoven kring sedimentens innehåll av miljögifter och möjligheter till åtgärder är dock osäkra och behöver utredas vidare. Att avlägsna dumpat avfall i form av bilbatterier, bildäck och annat skräp minskar belastningen av olika miljöstörande ämnen. Effekterna av skräprensning är dock svåra att kvantifiera. Dagvattenåtgärder har i första hand en positiv effekt på belastningen av miljögifter och ämnen som koppar, bens(a)pyren, fluoranten, antracen och bly. Om snötippningen upphör och kan ersättas med alternativ metod minskar tillförseln av metaller och PAH:er från snö. Att minska felkopplingar och bräddningar från land bidrar till en minskad tillförsel av oönskade näringsämnen. De förebyggande åtgärder som föreslås för att minska tillförseln av nya miljöstörande ämnen från land och vatten är även de svåra att i detalj uppskatta effekten av. De är dock nödvändiga för att inte försämra situationen i recipienten och på sikt förbättra vattenkvaliteten. Genom att öka tillgången till viktiga livsmiljöer för rovfisk samt minska belastningen/recirkulationen av fosfor från i första hand sedimenten lindras övergödningssymptomen samtidigt som den biologiska mångfalden ges förutsättningar att öka. Utöver att säkerställa fysiska livsmiljöer behöver påverkan från andra källor minska för att Strömmens växt- och djurliv ska få en chans att återhämta sig. Exempel på sådana kan vara områdesskydd som reglerar mänskliga aktiviteter som båttrafik och fiske vilket gör att även buller och visuella störningar minskar samtidigt som erosionspåverkan och vattenkemisk påverkan minskar. Även kombinationer av åtgärder kan nyttjas, exempelvis att fiskebegränsningar införs i nyskapade grundområden. För att uppnå målen kring ekologisk status och i första hand övergödning krävs det förutom kommunala åtgärder inom de fem kommunerna gemensamma ansträngningar i kommuner med angränsande vatten, inte minst Mälaren. Stora insatser krävs även på regional, nationell och internationell nivå. Belastningen av fosfor behöver minska inte bara i Strömmen utan i hela Östersjön. Även fiskeförvaltningen sträcker sig utanför kommunernas rådighet och skärgårdens fiskbestånd behöver säkras genom en hållbar nationell fiskeförvaltning. Insatser behöver därför också göras av andra myndigheter än kommunerna, till exempel Sjöfartsverket, Trafikverket, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Stockholms län och Naturvårdsverket. Sammantaget krävs insatser som ofta är mycket kostsamma, till exempel hantering av förorenade sediment. Extern finansiering kan behövas för att genomföra dessa. Det lokala åtgärdsprogrammet utgör en grund för åtgärdsanalys, genomförande och prioritering. Det vidare arbetet med förstudier, projektering och ansvaret för att genomföra föreslagna åtgärder ligger på de förvaltningar och bolag som pekas ut som ansvariga för respektive åtgärd. Processen för detta arbete ska följa etablerade processer för projektplanering och investering för respektive aktör. Kostnadseffektivitet, uttryckt i exempelvis kronor per avskilt kilo fosfor eller annat miljöstörande ämne, är en huvudparameter i bedömningen av om en åtgärd är genomförbar och lämplig eller inte. För en rättvisande bedömning rörande genomförbarhet av en åtgärd behöver dock även andra parametrar som exempelvis juridisk genomförbarhet, mervärden, synergieffekter, teknisk genomförbarhet, rådighet, livslängd med flera vägas in i bedömningen. Den åtgärdsanalys som ligger till grund för förslagen i det lokala åtgärdsprogrammet har inkluderat ovanstående parametrar så långt det varit möjligt med den information som varit tillgänglig under framtagandet. I det vidare arbetet med förprojektering och genomförande är det viktigt att genomförandeorganisationerna prioriterar åtgärderna efter hur väl de uppnår miljökvalitetsnormerna samt helhetsnyttan för Stockholms stad. Strömmens komplexa påverkansbild kräver också en hög grad av samverkan, samsyn och gemensam agenda mellan alla de kommuner, verksamhetsutövare och myndigheter som på olika sätt träffas av de insatser som krävs för en mer välmående Strömmen där angivna miljökvalitetsnormer uppnås. Information om planerade och föreslagna åtgärder, genomförandet av dessa samt deras inverkan på Strömmen kommer löpande att redovisas på stadens digitala plattform. Uppföljningen av åtgärdsarbetets effekter på Strömmens vattenkvalitet sker genom etablerade miljöövervakningsprogram genomförda av Stockholm Vatten och Avfall, Stockholms stad och Svealands kustvattenvårdsförbund. Resultaten rapporteras in till nationella datavärdar för att kunna användas vid vattenmyndigheten i Norra Östersjöns kommande statusklassning samt för att utgöra underlag för åtgärdsplanering. Dialog kring åtgärdsarbetet mellan kommunerna runt Strömmen pågår. Aktuella frågor är åtgärdstakt, kostnader och gemensamma insatser liksom att säkerställa att en jämn fördelning avseende effekter och kostnader i förhållande till kommunernas belastningspåverkan uppnås. Vattensamverkan innebär även att en löpande översiktlig uppföljning kommer ske mellan kommunerna för att lyfta frågor gällande erfarenheter, utveckling, ny kunskap och kostnader. Utvärdering av genomförandet av det lokala åtgärdsprogrammet föreslås ske senast år 2030. Berörda förvaltningar och bolag inom staden förkortas enligt följande i tabellerna: Exploateringskontoret: Explo, fastighetskontoret: Fsk, idrottsförvaltningen: Idf, miljöförvaltningen: Mf, Norra Innerstadens stadsdelsförvaltning; Ni sdf, Södermalms stadsdelsförvaltning; Sm sdf, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning; EÅV sdf, Skarpnäcks stadsdelsförvaltning; Sn sdf, Farsta stadsdelsförvaltning; Fa sdf, stadsbyggnadskontoret: Sbk, stadsledningskontoret: Slk, Stockholm vatten och Avfall: SVOA, Stockholms Hamnar: SH, trafikkontoret: Tk, Kungliga Djurgårdens förvaltning förkortas med KDF. ( ) i samverkan med Geografisk placering av platsspecifika fysiska åtgärder Geografisk placering av icke-kommunala platsspecifika fysiska samverkansåtgärder Stadens gemensamma ansvar Exploateringskontoret 2025. Remissvar kontorsremiss. Golder (2022). Rapport Södra Värtan, Norra Djurgårdsstaden. Uppdaterad Riskbedömning av förorenad mark. Framställd för exploateringskontoret Stockholms stad. 2022-03-14 Havs- och Vattenmyndigheten (2021a). Marin strategi för Nordsjön och Östersjön, Åtgärdsprogram för havsmiljön 2022-2027 enligt havsmiljöförordningen. Hämtat den 2021-12-17 från https://www.havochvatten.se/download/18.3ab3bb5417e137738649a956/16479501737 40/rapport-2021-20-atgardsprogram-for-havsmiljon-2022-2027-enligt- havsmiljoforordningen.pdf Havs- och Vattenmyndigheten (2022). Åtgärdsprogram för havsmiljön 2022-2027 enligt havsmiljöförordningen - Publikationer - Data, kartor och rapporter - Havs- och vattenmyndigheten (havochvatten.se) Idrottsförvaltningen (2025). Remissvar kontorsremiss IVL (1998) Metaller, PAH, PCB, och totalkväven i sediment runt Stockholm- flöden och halter. B 1297. JP Sedimentkonsult (2015) Utredning av Beckholmens påverkan på vattenmiljön. Stockholm: JP Sedimentkonsult Metria (2020). Törnqvist O, Klein J, Vidisson B, Häljestig S, Katif S, Nazerian S, Rosengren R och Giljam C. 2020. Fysisk störning i grunda havsområden – Kartläggning och analys av potentiell påverkanszon samt regional och nationell statistik angående störda områden. Naturvatten i Roslagen AB (2020) Läckagebenägen fosfor i Lilla Värtans sediment – underlag för aluminiumdosering RUFS (2023). Rena Sediment Samlingsnod för förorenade sediment. Hämtat från https://www.renasediment.se/ Stockholms Hamnar (2025). Remissvar kontorsremiss. Stockholms stad (2022). Hantering av länshållningsvatten med avledning till yt- eller grundvatten. Miljöförvaltningen. Stockholm stad. Stockholms stads strategi för fritidsbåtlivet 2022–2026 Stockholms stad (2021). Handlingsplan mot nedskräpning på land och i vatten 2021- 2024. Stockholm Vatten och Avfall (2025). Remissvar kontorsremiss LÅP Lilla Värtan. Trafikkontoret (2025). Remissvar kontorsremiss LÅP Lilla Värtan. Tyréns (2022a) Underlag till lokalt åtgärdsprogram för Strömmen och Lilla Värtan- näringsämnen och miljögifter. Delrapport 1. Tyréns (2023a) Underlag till lokalt åtgärdsprogram för näringsämnen och miljögifter i Strömmen och Lilla Värtan. Delrapport 2. Tyréns (2022b) Underlag till lokalt åtgärdsprogram för Strömmen och Lilla Värtan- Fysisk påverkan och akvatiska livsmiljöer. Delrapport 1. Tyréns (2023b) Underlag till lokalt åtgärdsprogram för akvatiska livsmiljöer i Strömmen och Lilla Värtan – förslag till åtgärder. Delrapport 2. Tyréns (2023c) Akvatiska naturvärdesinventering inför åtgärder vid Bockholmen, Isbladsviken, Skeppsholmen och Svindersviken. WSP (2015) PM Exploateringskontoret Stockholms stad. Husarviken-bedömning av vattenmiljön. 2015-12-22 Yoldia consulting (2022) Sedimentutredning Beckholmen 2022. Bilaga 1 Platsspecifika fysiska åtgärder Strömmen AA00.. FFöörroorreennaaddee sseeddiimmeenntt ii hhaammnnoommrrååddeenn AA11.. FFöörroorreennaaddee sseeddiimmeenntt vviidd BBeecckkhhoollmmeenn AA22.. FFöörroorreennaaddee sseeddiimmeenntt LLuummaallaammppaann//HHaammmmaarrbbyy SSjjöö AA33.. RReennssaa bboottttnnaarr ffrråånn sskkrrääpp BB11.. RReenniinngg aavv ddaaggvvaatttteenn ffrråånn lleeddnniinngg ggeennoomm AAnnnnaa LLiinnddhhss ppaarrkk BB22.. RReenniinngg aavv ddaaggvvaatttteenn ffrråånn lleeddnniinngg vviidd ÅÅssttoorrppssrriinnggeenn BB33.. RReenniinngg aavv ddaaggvvaatttteenn ffrråånn lleeddnniinngg uunnddeerr EEnnsskkeeddee IIPP CC11.. RRiissvvaassaarr ii HHaammmmaarrbbyyssjjöö CC22.. UUttvveecckklliinngg aavv eekkoollooggiisskkaa vväärrddeenn vviidd kkaajjkkaanntteerr,, tt eexx kkaajjbbaallkkoonnggeerr AA44.. BBååttuuppppssttäällllnniinnggssppllaattsseerr oocchh ssmmååbbååttsshhaammnnaarr KKoommmmuunnggrräännsseerr Bilaga 2 Fysiska icke-kommunala samverkansåtgärder Strömmen CC33.. FFiisskkvvaannddrriinngg mmeellllaann IIssbbllaaddsskkäärrrreett oocchh hhaavveett CC44.. GGrruunnddoommrrååddee oocchh rreevv vviidd TTääcckkaavviikkeenn CC55.. RReevv vviidd SSkkeeppppsshhoollmmeenn CC66.. FFöörrddrrööjjaa oocchh llookkaalltt aannvväännddaa ddaaggvvaatttteenn KKoommmmuunnggrräännsseerr Om normerna ska kunna följas behöver alla stadens nämnder och bolag, inom sina verksamhetsområden, bidra till förbättringar i stadens vattenförekomster. Det innebär bland annat att tillämpa Stockholms dagvattenstrategi med tillhörande riktlinjer, både vid nya exploateringar och vid utveckling av befintliga miljöer. 2022 tog Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt beslut om förvaltningsplan och åtgärdsprogram för perioden 2022-2027. Av sex åtgärder riktade till distriktets kommuner är fyra av särskild betydelse för att bidra till att Lilla Värtan ska kunna uppnå god vattenstatus. : Kommunerna ska genomföra en förvaltningsövergripande planering för åtgärdsprogrammets genomförande med fokus på de yt- och grundvattenförekomster där det behövs åtgärder för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Planeringen ska bedrivas i samverkan med berörda utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. : Kommunerna ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom ramen för sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar vattenförekomster, i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden ska medföra att det för sådana verksamheter ställs krav på åtgärder som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Miljöfarliga verksamheter, förorenade områden, jordbruksmark och annan verksamhet enligt MB §12 är prioriterade. : Kommunerna ska genomföra sin översikts- och detaljplanering samt prövning enligt plan- och bygglagen så att den bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Kommunerna ska upprätta eller revidera plan för dricksvatten, spillvatten och dagvatten (VA-plan) och genomföra åtgärder i enlighet med planen så att miljökvalitetsnormerna för yt-och grundvatten ska kunna följas. Med utgångspunkt från Vattenmyndighetens åtgärdsprogram, Handlingsplan för god vattenstatus och Miljöprogrammet anges översiktligt vilket ansvar som Stockholm Vatten och Avfall och stadens nämnder har för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Varje part bör även ta fram mer detaljerade planer för vad som behöver genomföras inom ramen sina egna ansvarsområden. I egenskap av VA-huvudman är Stockholm Vatten och Avfall ansvarig för avledningen och reningen av avloppsvatten (spill- och dagvatten). Bolaget ansvarar för utformningen av den allmänna VA-anläggningen i stadsbyggnadsprojekt och fungerar som expertstöd inom staden i dagvattenfrågor. Bolaget är verksamhetsutövare för stadens dagvattenanläggningar och har genom avtal övertagit ansvar för investering och drift av många av trafikkontorets tidigare dagvattenanläggningar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för, att efter samråd med berörda organ, utarbeta och underställa kommunfullmäktige sådana åtgärdsprogram till uppfyllande av miljökvalitetsnormer, som staden är skyldig att upprätta enligt lag, förordning, föreskrift eller beslut av regeringen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden utövar tillsyn över miljöfarlig verksamhet med stöd av miljöbalken. Den bistår stadsbyggnadsnämnden med miljökompetens vid framtagande av detaljplaner, samt i bedömningen av om det finns behov av en miljökon- sekvensbeskrivning. Nämnden har även uppdraget att bedriva och samordna miljöövervakning i stadens vattenområden. Verksamheter som påverkar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna i stadens vattenförekomster, behöver prioriteras inom tillsynen. Krav på åtgärder ska ställas i enlighet med miljöbalken så att miljökvalitetsnormerna kan följas. Dagvatten från vägnätet bedöms vara en stor påverkansfaktor och därför bör tillsyn på väghållare inom staden genomföras under kommande år. Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för den fysiska planeringen av staden och hanterar även strategiska frågor så som vattendirektivets krav och konsekvenserna av ett förändrat klimat. I den fysiska planeringen ingår översiktlig planering och detaljplanering. Nämnden ansvarar också för bland annat bygglov, stadsmätning samt fastighetsbildning. Vid upprättande av detaljplaner säkerställer nämnden att stadens strategi och riktlinjer för dagvattenhantering följs. Nämnden behöver visa att en detaljplans genomförande inte innebär betydande påverkan på vattenförekomster. I samband med detaljplanering behöver stadsbyggnadsnämnden i planhandlingarna klargöra förutsättningarna för en hållbar hantering av dagvattnet. I den översiktliga planeringen, främst på områdesnivå, ska vattenrelaterade åtgärder beaktas med utgångspunkt från lokala åtgärdsplaner, skyfallsplanering samt andra vattenrelaterade underlag. Tillkommande ytor för omhändertagande av dagvatten, exempelvis vid behov av kompensationsåtgärder, ska inarbetas i planeringen. Exploateringsnämnden har det samlade ansvaret för förvaltning och exploatering av stadens mark inom stadens gränser. Nämnden reglerar vad som gäller för exploatering av stadens mark, bland annat dagvattenhantering på kvartersmark i överenskommelser med byggaktörer. Dagvattenhanteringen ska motsvara den åtgärdsnivå som framgår av stadens dagvattenstrategi med tillhörande riktlinjer för kvartersmark. Dagvattenåtgärder som genomförs enligt avtal/dagvattenstrategin bör följas upp så att de utförs i enlighet med avtalen. Trafiknämnden ansvarar för delar av den allmänna platsmarken, vilket innebär att nämnden framförallt har ansvar för växtbäddar med träd samt dagvattenhanteringen inom vissa av stadens större parker; Järvafältet, Berzelii park och Norra Bantorget. Utredning av behov, investering och drift av anläggningar som ska rena dagvatten från vägar, parkeringsytor och övrig mark ska skötas i enlighet med det avtal som är träffat mellan Trafikkontoret och Stockholm Vatten och Avfall. Fastighetsnämnden ansvarar för förvaltningen av Stockholms stads förvaltningsbyggnader, kommersiella byggnader och kulturbyggnader samt stadens partihandelsområden. Fastighetsnämnden har ett ansvar att ha kännedom om de interna ledningsnät som de har för sina fastigheter. Arbetet med att kartlägga dessa ledningar bör fortgå så att underhåll kan ske på ett tillfredsställande sätt. Stadsdelsnämnderna ansvarar för investeringar, drift och underhåll av park- och naturmark samt drift- och underhåll av grön platsmark inom gata och torg. Ansvaret för träd inom gata och torg tillhör däremot trafikkontoret. Städning av strandkanter och skräp i vattnen, som lätt kan nås från stranden ingår även i stadsdelsnämndernas ansvar. Idrottsnämnden ansvarar för drift och skötsel av idrottsanläggningar i staden, såsom idrottsplatser, ridanläggningar, bollplaner med mera, samt med att utveckla det rörliga friluftslivet. Vidare arbetar nämnden kontinuerligt med fiskevård för att förbättra olika fiskarters möjlighet till naturlig lek och uppväxt. Stockholms Hamnar driver hamnar i Stockholm, Kapellskär och Nynäshamn och ansvarar för att erbjuda kajplatser och anläggningar till färje-, kryssnings- och containertrafik. Vidare arbetar bolaget med att vårda och utveckla hamnar och innerstadens kajer samt att främja skärgårdstrafik och sjöburen lokaltrafik för att förbättra transportmöjligheterna inom regionen. --- [Bilaga 1 Platsspecifika fysiska åtgärder.pdf] Bilaga 1 Platsspecifika fysiska åtgärder Strömmen AA00.. FFöörroorreennaaddee sseeddiimmeenntt ii hhaammnnoommrrååddeenn AA11.. FFöörroorreennaaddee sseeddiimmeenntt vviidd BBeecckkhhoollmmeenn AA22.. FFöörroorreennaaddee sseeddiimmeenntt LLuummaallaammppaann//HHaammmmaarrbbyy SSjjöö AA33.. RReennssaa bboottttnnaarr ffrråånn sskkrrääpp BB11.. RReenniinngg aavv ddaaggvvaatttteenn ffrråånn lleeddnniinngg ggeennoomm AAnnnnaa LLiinnddhhss ppaarrkk BB22.. RReenniinngg aavv ddaaggvvaatttteenn ffrråånn lleeddnniinngg vviidd ÅÅssttoorrppssrriinnggeenn BB33.. RReenniinngg aavv ddaaggvvaatttteenn ffrråånn lleeddnniinngg uunnddeerr EEnnsskkeeddee IIPP CC11.. RRiissvvaassaarr ii HHaammmmaarrbbyyssjjöö CC22.. KKaajjbbaallkkoonnggeerr AA44.. BBååttuuppppssttäällllnniinnggssppllaattsseerr oocchh ssmmååbbååttsshhaammnnaarr KKoommmmuunnggrräännsseerr --- [Bilaga 3. Stadens gemensamma ansvar.pdf] Om normerna ska kunna följas behöver alla stadens nämnder och bolag, inom sina verksamhetsområden, bidra till förbättringar i stadens vattenförekomster. Det innebär bland annat att tillämpa Stockholms dagvattenstrategi med tillhörande riktlinjer, både vid nya exploateringar och vid utveckling av befintliga miljöer. 2022 tog Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt beslut om förvaltningsplan och åtgärdsprogram för perioden 2022-2027. Av sex åtgärder riktade till distriktets kommuner är fyra av särskild betydelse för att bidra till att Lilla Värtan ska kunna uppnå god vattenstatus. : Kommunerna ska genomföra en förvaltningsövergripande planering för åtgärdsprogrammets genomförande med fokus på de yt- och grundvattenförekomster där det behövs åtgärder för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Planeringen ska bedrivas i samverkan med berörda utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. : Kommunerna ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom ramen för sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar vattenförekomster, i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden ska medföra att det för sådana verksamheter ställs krav på åtgärder som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Miljöfarliga verksamheter, förorenade områden, jordbruksmark och annan verksamhet enligt MB §12 är prioriterade. : Kommunerna ska genomföra sin översikts- och detaljplanering samt prövning enligt plan- och bygglagen så att den bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Kommunerna ska upprätta eller revidera plan för dricksvatten, spillvatten och dagvatten (VA-plan) och genomföra åtgärder i enlighet med planen så att miljökvalitetsnormerna för yt-och grundvatten ska kunna följas. Med utgångspunkt från Vattenmyndighetens åtgärdsprogram, Handlingsplan för god vattenstatus och Miljöprogrammet anges översiktligt vilket ansvar som Stockholm Vatten och Avfall och stadens nämnder har för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Varje part bör även ta fram mer detaljerade planer för vad som behöver genomföras inom ramen sina egna ansvarsområden. I egenskap av VA-huvudman är Stockholm Vatten och Avfall ansvarig för avledningen och reningen av avloppsvatten (spill- och dagvatten). Bolaget ansvarar för utformningen av den allmänna VA-anläggningen i stadsbyggnadsprojekt och fungerar som expertstöd inom staden i dagvattenfrågor. Bolaget är verksamhetsutövare för stadens dagvattenanläggningar och har genom avtal övertagit ansvar för investering och drift av många av trafikkontorets tidigare dagvattenanläggningar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för, att efter samråd med berörda organ, utarbeta och underställa kommunfullmäktige sådana åtgärdsprogram till uppfyllande av miljökvalitetsnormer, som staden är skyldig att upprätta enligt lag, förordning, föreskrift eller beslut av regeringen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden utövar tillsyn över miljöfarlig verksamhet med stöd av miljöbalken. Den bistår stadsbyggnadsnämnden med miljökompetens vid framtagande av detaljplaner, samt i bedömningen av om det finns behov av en miljökon- sekvensbeskrivning. Nämnden har även uppdraget att bedriva och samordna miljöövervakning i stadens vattenområden. Verksamheter som påverkar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna i stadens vattenförekomster, behöver prioriteras inom tillsynen. Krav på åtgärder ska ställas i enlighet med miljöbalken så att miljökvalitetsnormerna kan följas. Dagvatten från vägnätet bedöms vara en stor påverkansfaktor och därför bör tillsyn på väghållare inom staden genomföras under kommande år. Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för den fysiska planeringen av staden och hanterar även strategiska frågor så som vattendirektivets krav och konsekvenserna av ett förändrat klimat. I den fysiska planeringen ingår översiktlig planering och detaljplanering. Nämnden ansvarar också för bland annat bygglov, stadsmätning samt fastighetsbildning. Vid upprättande av detaljplaner säkerställer nämnden att stadens strategi och riktlinjer för dagvattenhantering följs. Nämnden behöver visa att en detaljplans genomförande inte innebär betydande påverkan på vattenförekomster. I samband med detaljplanering behöver stadsbyggnadsnämnden i planhandlingarna klargöra förutsättningarna för en hållbar hantering av dagvattnet. I den översiktliga planeringen, främst på områdesnivå, ska vattenrelaterade åtgärder beaktas med utgångspunkt från lokala åtgärdsplaner, skyfallsplanering samt andra vattenrelaterade underlag. Tillkommande ytor för omhändertagande av dagvatten, exempelvis vid behov av kompensationsåtgärder, ska inarbetas i planeringen. Exploateringsnämnden har det samlade ansvaret för förvaltning och exploatering av stadens mark inom stadens gränser. Nämnden reglerar vad som gäller för exploatering av stadens mark, bland annat dagvattenhantering på kvartersmark i överenskommelser med byggaktörer. Dagvattenhanteringen ska motsvara den åtgärdsnivå som framgår av stadens dagvattenstrategi med tillhörande riktlinjer för kvartersmark. Dagvattenåtgärder som genomförs enligt avtal/dagvattenstrategin bör följas upp så att de utförs i enlighet med avtalen. Trafiknämnden ansvarar för delar av den allmänna platsmarken, vilket innebär att nämnden framförallt har ansvar för växtbäddar med träd samt dagvattenhanteringen inom vissa av stadens större parker; Järvafältet, Berzelii park och Norra Bantorget. Utredning av behov, investering och drift av anläggningar som ska rena dagvatten från vägar, parkeringsytor och övrig mark ska skötas i enlighet med det avtal som är träffat mellan Trafikkontoret och Stockholm Vatten och Avfall. Fastighetsnämnden ansvarar för förvaltningen av Stockholms stads förvaltningsbyggnader, kommersiella byggnader och kulturbyggnader samt stadens partihandelsområden. Fastighetsnämnden har ett ansvar att ha kännedom om de interna ledningsnät som de har för sina fastigheter. Arbetet med att kartlägga dessa ledningar bör fortgå så att underhåll kan ske på ett tillfredsställande sätt. Stadsdelsnämnderna ansvarar för investeringar, drift och underhåll av park- och naturmark samt drift- och underhåll av grön platsmark inom gata och torg. Ansvaret för träd inom gata och torg tillhör däremot trafikkontoret. Städning av strandkanter och skräp i vattnen, som lätt kan nås från stranden ingår även i stadsdelsnämndernas ansvar. Idrottsnämnden ansvarar för drift och skötsel av idrottsanläggningar i staden, såsom idrottsplatser, ridanläggningar, bollplaner med mera, samt med att utveckla det rörliga friluftslivet. Vidare arbetar nämnden kontinuerligt med fiskevård för att förbättra olika fiskarters möjlighet till naturlig lek och uppväxt. Stockholms Hamnar driver hamnar i Stockholm, Kapellskär och Nynäshamn och ansvarar för att erbjuda kajplatser och anläggningar till färje-, kryssnings- och containertrafik. Vidare arbetar bolaget med att vårda och utveckla hamnar och innerstadens kajer samt att främja skärgårdstrafik och sjöburen lokaltrafik för att förbättra transportmöjligheterna inom regionen.