Nya bostäder och affärer i Hjorthagen: Tyck till!

[Samrådsbrev.pdf] Stadsbyggnadskontoret Dnr 2023-02072 Planavdelningen 2026-01-20 Natali Klosterling Sida 1 (2) Telefon 08-508 27 303 Plansamråd Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för Ängsbotten 6 m.fl. i stadsdelen Hjorthagen, S- Dp 2023-02072 Ett förslag till detaljplan för Ängsbotten 6 m.fl. i stadsdelen Hjorthagen i Stockholm, Dp 2023-02072, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Planförslaget innebär tillskapande av cirka 420 bostäder, inklusive LSS- och SoL-bostäder, vård- och omsorgsboende, centrumverksamheter och livsmedelsbutik. Planförslaget visas under tiden 2026-01-27 – 2026-03-09 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas även på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner. Förslaget har upprättats med utökat planförfarande och kungjorts på kommunens anslagstavla och annons i ortstidning. Samrådsmöte kommer att hållas 2026-02-18, kl. 17.30-19.30 i lokalerna på Berghs School of Communication på Bobergsgatan 48 i Hjorthagen, 115 42 Stockholm. Eventuella synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen och ska senast den 9 mars 2026 ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange ärendets diarienummer: 2023-02072 Fastighetsägare uppmanas att meddela eventuella hyresgäster och boende om informationen i detta brev. Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar när du skickar in en ansökan, synpunkt eller annat registreras och behandlas enligt reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det görs eftersom uppgifterna behövs för vår myndighetsutövning. Du har rätt att få en sammanställning över vilka av dina personuppgifter vi behandlar. Stadsbyggnadskontoret En sådan begäran ska vara skriftlig och ska skickas till Fleminggatan 4 stadsbyggnadskontoret. Du har också rätt att få felaktiga uppgifter Box 8314 rättade. På start.stockholm/dataskydd hittar du mer information om 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 hur stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor kopplade till GDPR. stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner 27020-3202 rnD ,12-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Dnr 2023-02072 Sida 2 (2) Sändlista Ellevio AB Cykelfrämjandet Exploateringskontoret Försvarsmakten Företagsgrupperna Stockholm Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT), Region Stockholm Fastighetskontoret Gasnätet Stockholm AB Hyresgästföreningen Kollektivtrafikant Sthlm Stadsmuseet Lantmäterimyndigheten Luftfartsverket Länsstyrelsen Miljöförvaltningen Naturskyddsföreningen i Stockholm Riksantikvarieämbetet Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Sjöfartsverket Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) Svensk Handel SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB Skönhetsrådet Stockholm Exergi AB Stockholm Vatten och Avfall AB Storstockholms brandförsvar Swedavia AB, Arlanda flygplats och Bromma Stockholm Airport Trafikförvaltningen Trafikkontoret Trafikverket Utbildningsförvaltningen Sakägare enligt fastighetsförteckning Norra innerstadens stadsdelsförvaltning Hemköp Djurgårdsstaden För kännedom: Namnberedningen Receptionen i Tekniska Nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stockholmsrummet Stadsbyggnadsroteln Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK SM Plangrupp 27020-3202 rnD ,12-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG --- [Planbeskrivning samråd.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådshandling Planavdelningen Dnr 2023-02072 Natali Klosterling 2026-01-20 Telefon 08-50827303 Sida 1 (87) Camilla Maruyama Telefon 08-50827172 Planbeskrivning för fastigheten Ängsbotten 6 m.fl. i stadsdelen Hjorthagen, S-dp 2023-02072 Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Fleminggatan 4 Box 8314 10420 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 2 (87) Sammanfattning Detaljplanen möjliggör för en blandning av bostäder, vård- och omsorgsbostäder, lokaler för centrumverksamheter samt detaljhandel i Hjorthagen i Norra Djurgårdsstaden. Utöver detta bekräftas befintlig fristående pumpstation inom planområdet. För att säkra områdets energiförsörjning möjliggörs för en ny elnätstation. Planförslaget omfattar cirka 420 bostäder, varav sex stycken LSS- bostäder och 12 stycken SoL-lägenheter, samt 80 vård- och omsorgslägenheter. Planförslaget utgör entrén till Norra Djurgårdsstaden och bildar en ny stadsfront mot Kungliga nationalstadsparken, Östermalm och Gärdet. Bebyggelsen utformas med hög arkitektonisk kvalitet, som ett samtida tillägg till den redan utförda stadsbebyggelsen i dalstråket. Utformningen och skalan i byggnaderna anpassas för att åstadkomma en god boendemiljö utifrån platsens förutsättningar och läge intill Trafikverkets anläggningar Värtans västra bangård och Norra länken som utgör riksintresse för kommunikationer. I södra delen av planområdet tillskapas en ny park som bidrar till att stärka det ekologiska spridningssambandet mellan nationalstadsparken och Hjorthagsberget. Längs den södra gatan planteras en trädridå som tillsammans med bebyggelsen annonserar stadsfronten från söder. Ytterligare trädplanteringar och vegetation tillskapas längs gatorna inom planområdet och bidrar till en grönare stadsmiljö. Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer, enligt 5 kap 11a § PBL, att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken, och anslutande bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljö- konsekvensbeskrivning behöver genomföras. Bedömningen bygger på kriterier i 5 § och 10-13 §§ i miljöbedömningsförordningen. En miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram till detaljplanen. Tidplan Detaljplanen upprättas med utökat planförfarande. Preliminär tidplan för planprocessen: Samråd 27 januari – 9 mars 2026 Granskning kvartal 1 2027 Godkännande kvartal 2 2027 Antagande kvartal 3 2027 Laga kraft, tidigast kvartal 3 2027 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 3 (87) Innehåll Beskrivning av detaljplanen .................................................................... 4 Ärendeinformation ............................................................................................ 4 Planens huvuddrag ........................................................................................... 5 Genomförandetid .............................................................................................. 5 Arkitektonisk idé ................................................................................................ 6 Allmän plats ...................................................................................................... 7 Kvartersmark .................................................................................................. 14 Motiv till detaljplanens regleringar ....................................................... 26 Användningsbestämmelser allmän plats......................................................... 26 Användningsbestämmelser kvartersmark....................................................... 26 Egenskapsbestämmelser allmän plats............................................................ 27 Egenskapsbestämmelser kvartersmark .......................................................... 28 Genomförandefrågor.............................................................................34 Fastighetsrättsliga frågor ................................................................................ 34 Tekniska frågor ............................................................................................... 36 Ekonomiska frågor .......................................................................................... 36 Organisatoriska frågor .................................................................................... 37 Planeringsunderlag ................................................................................ 38 Utredningar ..................................................................................................... 38 Planeringsförutsättningar ..................................................................... 39 Kommunala ..................................................................................................... 39 Regionala ........................................................................................................ 40 Regionplan ...................................................................................................... 40 Riksintressen .................................................................................................. 41 Miljökvalitetsnormer ........................................................................................ 42 Miljö ................................................................................................................ 44 Hälsa och säkerhet ......................................................................................... 45 Geotekniska förhållanden ............................................................................... 49 Hydrologiska förhållanden .............................................................................. 49 Kulturmiljö ....................................................................................................... 49 Fysisk miljö ..................................................................................................... 51 Ekologiska samband ....................................................................................... 53 Sociala förhållanden ....................................................................................... 54 Teknik ............................................................................................................. 54 Service ............................................................................................................ 54 Trafik ............................................................................................................... 55 Konsekvenser ......................................................................................... 55 Undersökning om betydande miljöpåverkan ................................................... 55 Miljöbedömning ............................................................................................... 55 Bostadsförsörjning .......................................................................................... 58 Miljö ................................................................................................................ 59 Miljökvalitetsnormer ........................................................................................ 68 Hälsa och säkerhet ......................................................................................... 71 Social hållbarhet ............................................................................................. 84 Riksintresse .................................................................................................... 85 Trafik ............................................................................................................... 87 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 4 (87) Detaljplanens syfte Detaljplanen syftar till att möjliggöra en blandning av bostäder, vård- och omsorgsbostäder, lokaler för centrumverksamheter i bottenvåningarna samt detaljhandel inom planområdet. Vidare syftar detaljplanen till att bekräfta befintlig fristående pumpstation inom planområdet och möjliggöra en ny elnätstation för områdets energiförsörjning. Ny bebyggelse ska anpassas i sin utformning och skala för att åstadkomma en god boendemiljö utifrån platsens förutsättningar och läge intill Trafikverkets anläggningar Värtans västra bangård och Norra länken som utgör riksintresse för kommunikationer. Då planområdet utgör en ny entré till Hjorthagen och stadsfront mot Kungliga nationalstadsparken ska ny bebyggelse utformas med hög arkitektonisk kvalitet och som ett samtida tillägg till den redan utförda stadsbebyggelsen i dalstråket. Vidare ska detaljplanen bidra till att stärka det ekologiska spridningssambandet mellan nationalstadsparken och Hjorthagsberget genom tillskapande av en ny park i söder. Gator ska utformas för att samspela med angränsande gator i området med trädplanteringar utmed gatorna och utfartsförbud noga utvalt för att säkerställa en trafiksäker och ordnad angöring. Beskrivning av detaljplanen Ärendeinformation Detaljplan för Ängsbotten 6 m.fl. i stadsdelen Hjorthagen, Stockholms stad, S-dp 2023-02072, är påbörjad enligt beslut i stadsbyggnadsnämnden 14 december 2023 §22. Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Planbeskrivningen omfattas inte av licensformen CC0. Allt upphovsrättsligt skyddat material i planbeskrivningen, som till exempel bilder, kartor och andra illustrationer, kan användas efter tillstånd av rättighetshavaren. Rättighetshavare är den som har skapat, äger eller i övrigt råder över materialet. Användare ansvarar själva för att utreda rättighetsfrågorna innan eventuell användning eller spridning. Upphovsrätten regleras i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729). Medverkande Planen är framtagen av ansvarig stadsplanerare Natali Klosterling och stadsplanerare Camilla Maruyama på stadsbyggnadskontoret. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 5 (87) Representanter från exploateringskontoret, trafikkontoret och miljöförvaltningen har deltagit i projektet. Planens huvuddrag Illustrationsplan som visar planförslaget (Bild: Nivå Landskapsarkitektur). Planområdet är cirka tre hektar stort och omfattar fastigheterna Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 samt delar av Ängsbotten 9, Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2, i södra Hjorthagen i Norra Djurgårdsstaden. Bostäderna är fördelade på tre kvarter som möjliggör totalt cirka 420 bostäder, varav sex stycken LSS-bostäder och 12 stycken SoL-lägenheter, samt 80 vård- och omsorgslägenheter. Bostäderna avses uppföras i blandade upplåtelseformer i hyresrätter och bostadsrätter. I bottenvåningarna mot Bobergsgatan och Madängsgatan tillskapas lokaler för centrumverksamhet och en livsmedelsbutik som bidrar till att levandegöra stadsmiljön. Parkering sker i underjordiska garage under respektive kvarter. Planförslaget omfattar även förändringar i allmän plats som ger plats för möten, vistelse och grönska i området. Västra kvarteret avses delvis upplåtas med tomträtt och delvis överlåtas med äganderätt. Mittenkvarteret avses upplåtas med tomträtt. Östra kvarteret avses delvis upplåtas med tomträtt och delvis överlåtas med äganderätt. Genomförandetid Genomförandetiden är tioårfrån det datum planenfått laga kraft. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 6 (87) Arkitektonisk idé Flygvy som visar planförslaget sett från söder (Bild: Stadsbyggnadskontoret). Längdsektion över stadsfronten från söder. I bakgrunden syns stadsljus som fick beviljat bygglov 2025 (Bild: KEJS Arkitektur, Varg arkitekter, DinellJohansson och Freda arkitekter). Planförslaget utgår från tre kvarter som är en fortsättning och ett avslut på Norra Djurgårdsstadens stadsbebyggelse som ligger i dalsänkan mellan Ugglebacken och Hjorthagsberget. Västra kvarteret följer Bobergsgatans riktning och förstärker gatans karaktär med bebyggelsefront mot gata. Östra kvarteret placeras i liv med motstående bebyggelsens fasadliv i öst och skapar en tydlig siktlinje och riktning mot Hårdvallsgatan (1). Kvarteren som helhet ges en inordnande skala i stadsbilden med en överordnad front i söder som får annonsera stadsfronten och entrén in till Norra Djurgårdsstaden. Kvarteren uppförs i sex våningar samt en indragen sjunde våning mot Madängsgatan och tvärgatorna (bild 2). Mot Madängsgatan ansluter den nya bebyggelsens takfotshöjd till takfotshöjden hos befintlig bebyggelse för ett enhetligt, balanserat och sammanhållet gaturum (bild 3). Bebyggelsefronten i söder, mot Kungliga nationalstadsparken, Östermalm och Gärdet, utformas samordnat i sju våningar plus en indragen åttonde våning. I samtliga kvarter föreslås en högdel i nio våningar med möjlighet till en indragen tionde våning mot söder. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 7 (87) Högdelarna placeras något tvärställda som bidrar till fasadernas vertikala indelning och rytm i gaturummet. I mittenkvarteret och östra kvarteret utformas högdelarna med liknande utbredning för ett enhetligt uttryck. I västra kvarteret föreslås högdelen följa över hörn som skapar riktning och markerar entrén till Norra Djurgårdsstaden (bild 4). Högdelarna ska kunna avläsas som en grupp volymmässigt och arkitektoniskt och stadsfronten som helhet ges en samordnad gestaltning även om visst individuellt uttryck tillåts. Den tionde våningen avses utformas med ett tydligt och artikulerat avslut. Kvarteren fortsätter på befintlig kvartersstruktur med slutna och halvslutna kvarter. I västra och östra kvarteren föreslås siktlinjerna från Lövängsgatan och Storängsgatan avslutas i platsbildningar genom öppna hörn som skapar inblickar och passage in mot gård för de boende (bild 5). I östra kvarteret tillförs minst ett träd i siktlinjen från Lövängsgatan som utgör ett grönt blickfång och tydligt avslut på den befintliga trädallén längs Lövängsgatan. I mittenkvarteret utformas bebyggelsen med sluten kvartersstruktur, som skapar tydlighet mellan offentligt och privat. Kvartersstrukturen ramar in de gröna bostadsgårdarna med möblering för social samvaro och grönskande planteringar i växtbäddar. Taken kan med fördel komplettera innergården med sociala boendekvaliteter, vegetation och lokal energiförsörjning. Taken utformas flacka och indragna likt taklandskapet hos befintlig bebyggelse norr om Madängsgatan och bidrar till ett sammanhållet taklandskap. Bostadsentréer orienteras mot angränsande gator. I riktning mot Bobergsgatan och Madängsgatan fylls bottenvåningarna även med publika lokaler som kan bidra till ett levande stadsliv och lokal service (bild 6). Allmän plats Huvudmannaskap Stockholm stad är huvudman för allmän plats. Park Detaljplanen möjliggör en ny park i södra delen av planområdet med gångstråk och vegetationsytor innehållandes gräs, äng, buskpartier, perennplanteringar och träd. Ytan varierar i bredd mellan 10 till 40 meter och utgör totalt cirka 9000 kvadratmeter sammanhängande grönyta. Delar av vegetationsytorna har även funktion som skyfallsdike och damm. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 8 (87) Förslag till en ny grön visuell koppling mellan Hjorthagsberget och Ugglebacken i Kungliga nationalstadsparken, markerad med grön pil. Större träd föreslås närmast södra gatan och lägre träd i framkant. Lägre planteringar i form av perenner, ängsytor, skyfallsdike och buskplanteringar föreslås närmare Norra länken (Bild: Nivå landskapsarkitektur och Stadsbyggnadskontoret). I norra delen av parken, närmast södra gatan, föreslås en ridå med större träd, cirka 25 stycken. Trädridån utgör cirka 2500 kvadratmeterav den totala parkytan och bidrar tillsammans med bebyggelsen att annonsera stadsfronten mot Kungliga nationalstadsparken i söder. I övriga parken föreslås flera mindre träd, cirka 35 stycken. Till grönskan i området föreslås även gatuträd tillkomma på tvärgatorna som tillför värdefull grönska och lokala ekosystemtjänster som skugga och klimatreglering. Genom det sammanhängande parkstråket i söder stärks de gröna visuella sambanden mellan Hjortshagsberget och Ugglebacken. I takt med att vegetationen och träden växer till sig och åldras förstärks denna funktion ytterligare, både som möjliga livsmiljöer men också klivstenar mellan Norra Djurgårdens viktiga ekmiljöer. Med tillgång på fler ekar kan eklevande insektsarter gynnas, som i sin tur också kan gynna fåglar och fladdermöss samt överlag förstärka den biologiska mångfalden i området. Ett plank avses uppföras mot Norra länken för att öka vistelsevärdena i parken och området. Planket kommer ha en positiv påverkan på buller och luftföroreningar i området. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 9 (87) Gator och trafik I Norra Djurgårdsstaden ska gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras högst. Nedan redovisas föreslagen utformning av omgivande gator. Orienteringskarta som visar omgivande gator och sektionssnitt A-A till E-E (Bild: Nivå landskapsarkitektur). Bobergsgatan Principsektion A-A över Bobergsgatan med befintlig gång- och cykelbana på västra sidan följt av körbana i vardera riktning, planteringsyta emellan och en ny angöringsficka och gångbana i anslutning till västra kvarteret. Hastigheten är 30 km/h på Bobergsgatan och lokalgatorna (Bild: Nivå landskapsarkitektur). Den gröna mittrefugen på Bobergsgatan förlängs inom ramen för gällande detaljplan från 2011. Den befintliga gång- och cykelbanan samt körbanorna behålls och kompletteras med angöringsficka i östra delen närmast västra kvarteret. På Bobergsbrons östra sida förlängs gångbanan norrut fram till Madängsgatan. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 10 (87) Madängsgatan Principsektion B-B över Madängsgatan med befintlig gång- och cykelbana om fem meter i bredd följt av planteringsyta, körbana, angöringsfickor och en ny gångbana på södra sidan i anslutning till de nya kvarteren (Bild: Nivå landskapsarkitektur). Madängsgatan behåller sin befintliga utformning med gång- och cykelbana på den norra sidan av gatan och kompletteras med en trottoar för gångtrafikanter på gatans södra sida i anslutning till de nya kvarteren samt angöringsfickor. Angöringsplatsen vid västra kvarteret ligger 2,5 meter från pumpstationen och möjliggör angöring för driftpersonal till pumpstationen. Lövängsgatan och Storängsgatan Principsektion C-C över tvärgatorna Lövängsgatan och Storängsgatan som föreslås innehålla växtbäddar, träd, angöringsfickor samt gångbanor intill de nya kvarteren (Bild: Nivå landskapsarkitektur). Planförslaget innebärett robustare och sammanhängande gatunät med nya gång- och cykelstråk som förbättrar tillgängligheten i området. Tvärgatorna mellan kvarteren ges en kvalitativ gestaltning med nya gatuträd och växtbäddar och föreslås innehålla parkeringsfickor med möjlighet till angöring och korttidsparkering. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 11 (87) Garageinfart till mittenkvarteret föreslås från tvärgatan Storgängsgatan och garageinfart till östra kvarteret föreslås från tvärgatan Lövängsgatan. Södra gatan Principsektion D-D över södra gatan med gångbana intill de nya kvarteren och anslutande körbana. I parken planteras en sammanhängande trädridå med större och lägre träd i stadsfronten följt av ett promenadstråk. Parkens lutning anpassas för omhändertagande av dagvatten och skyfall i ett samlat skyfallsstråk i parken (Bild: Nivå landskapsarkitektur). Tvärgatorna ansluter till den södra gatan som föreslås utformas med växtbäddar, träd och sittmöbler närmast parkområdet samt trygga gångbanor närmast kvarterens södra fasad. Södra gatan planeras utformas som en 30-gata, som övriga gator, där högsta tillåtna hastigheten är 30 km/h. Tvärgatorna och södra gatan utformas utifrån den mänskliga skalan så att ett tryggt och levande stadsliv främjas. Garageinfart till västra kvarteret föreslås från södra gatan. På andra sidan gatan mittemot mittenkvarteret, föreslås en fristående elnätstation som försörjer kvarteren och kompletterar området med elenergiförsörjning med möjlighet till angöring på gatan. Lastning och lossning av leveranser till livsmedelsbutiken i mittenkvarteret föreslås ske utvändigt med lastplats i södra gatan. I utformningen av gatorna ska eftersträvas en balans mellan gestaltning och funktion. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 12 (87) Gång- och cykeltrafik Principsektion E-E över ny gång- och cykelväg öster om östra kvarteret. I den triangulära parkytan mellan gång- och cykelvägen och kvarteret tillskapas trädplanteringar och sittplatser (Bild: Nivå landskapsarkitektur). Planförslaget utgår från att knyta ihop Bobergsgatans och Madängsgatans gång- och cykelbanor med cykelkopplingen mot östra Hjorthagen. På tvärgatorna och södra gatan föreslås cykling ske i blandtrafik. Runt de nya kvarteren planeras trottoarer för gångtrafikanter. Parkering Parkeringstalen för bil- och cykelparkering fastställs i handlingsprogram. I området ska mobilitetsindex tillämpas, vilket kan påverka parkeringstalen. Mobilitetindex är ett verktyg som innebär att byggaktörer kan påverka vilka åtgärder de vill genomföra på kvartersmark för att främja ett hållbart resande. Parkering för bilar Parkeringstalet för nya bostäder är 0,5 platser per lägenhet med möjlighet till en sänkning av parkeringstalet genom tillämpning av mobilitetsindex. Därutöver ska 0,02 bilpoolsplatser per lägenhet tillskapas. Samtliga parkeringsplatser och parkering för rörelsehindrade föreslås lösas i garage under respektive kvarter. För äldreboendet planeras för 0,15 bilparkeringsplatser per lägenhet för anställda och besökare. Parkering för cykel Parkeringstalet för cykel är 4 platser per 100 kvm ljus BTA för lägenheter mindre än 35 kvm och minst 3,5 platser per 100 kvm ljus BTA för lägenheter större än 35 kvm. I Besqabs västra del av västra kvarteret föreslås cykelrummet mot Bobergsgatan kunna nås direkt från gata från separat entré. Cykelrum föreslås även i garaget som nås via hiss från respektive bostadsentré alternativt via garageinfarten i söder mot södra gatan. Några cykelparkeringar planeras på gården samt på kvartersmark 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 13 (87) bredvid pumpstationen. I Wallenstams östra del av västra kvarteret planeras cykelparkering för boende både utomhus vid platsbildningen utmed Madängsgatan, samt inomhus i gatuplan och källare. Cykelplatser i källare nås via garageramp eller hissar i trapphus. För mittenkvarteret planeras cykelparkeringar för boende och besökare i cykelrum i källare. Cykelrummen nås via ramp och cykelanpassad hiss. För östra kvarteret planeras cykelrum i markplan med egen entré, i kvarterets källarplan som nås via garageramp samt för besökare på förgårdsmarken i nordvästra hörnet. Cykelparkeringstalet för äldreboendet är minst 0,25 cykelparkeringsplatser per lägenhet för anställda och besökare, varav minst 3 platser för utrymmeskrävande cyklar. Tillgänglighet Angöring till huvudentréer till de nya kvarteren sker inom tillgängliga avstånd på 10 meter från omgivande gator. Parkering för rörelsehindrad kan anordnas i garage under husen. Kvarterens entréer ansluter i huvudsak till gatunivåerna. I en del av västra kvarteret och mittenkvarteret regleras att färdig golvnivå behöver vara något förhöjd för att minimera översvämningsrisk och görs tillgänglighetsanpassade. Nivåskillnaderna mellan platsbildningarna i västra och östra kvarteren och gårdarna tas upp med trappor med möjlighet till cykel- och barnvagnsramp. Kvarterens gårdar nås tillgängligt med hiss från respektive trapphus. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 14 (87) Kvartersmark Västra kvarteret Perspektiv som visar västra kvarteret närmast Bobergsgatan. Till vänster visas Ugglebacken som ingår i nationalstadsparken. Söder om kvarteren illustreras den föreslagna trädridån som tillsammans med bebyggelsen annonserar stadsfronten mot söder (Bild: Stadsbyggnadskontoret). I västra kvarteret,närmast Bobergsgatan, möjliggörs ett tillskott med nya bostäder, inkluderat ett LSS-boende samt lokaler för centrumverksamhet. Totalt kan 185 bostäder tillskapas, sex LSS- lägenheter med en totalyta om cirka 460 kvadratmeter med tillhörande gemensamhetsutrymmen, samt 184 kvadratmeter lokalyta för verksamheter. Kvarteret i sin helhet omfattar 18406 kvadratmeter ljus BTA. Parkering sker i garage, med undantag för några cykelparkeringar på kvartersmark mot platsbildningen i nordost och på gård. Garaget omfattar totalt cirka 2090 kvadratmeter BTA. Bebyggelse Västra kvarteret placeras i liv med Bobergsgatan och följer och gatans riktning. Kvarteret föreslås i sex våningar plus en indragen sjunde våning mot Madängsgatan. I väster utformas bebyggelsen med en högdel som markerar entrén till Norra Djurgårdsstaden och skapar en visuell koppling till högdelarna i mittenkvarteret och östra kvarteret. I östra delen av kvarterets nedre hörn övergår volymen från sex våningar plus en indragen sjunde våning till sju våningar med en indragen åttonde våning som fortsätter i söder. Utformningen i kvarteret syftar till att skapa en harmonisk övergång mellan den högre stadsfronten och de lägre gatustråken. Bottenvåningar/entréer Kvarterets varierande topografi innebär att bottenvåningarna ligger på olika nivåer, vilket medför varierande rumshöjder. Bostadsdelarna utformas med upphöjd sockel för att stärka de boendes integritet och samtidigt möjliggöra generösa takhöjder i lokalerna. Lokaler placeras strategiskt i hörnlägen längs Bobergsgatan, i anslutning till viktiga stråk såsom trappan ner till södra gatan samt 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 15 (87) mot Madängsgatan, där de fungerar som målpunkter och bidrar till ett aktivt gaturum. Detaljplanen reglerar att minst 30 % av fasadlängden mot Bobergsgatan och del av Madängsgatan ska inrymma lokaler för centrumändamål med publikt innehåll som kan understödja idén om levande gaturum. I bottenvåningen mot söder och mot gård planeras för gruppbostad enligt LSS med en totalyta om 460 kvadratmeter, varav cirka 35 kvadratmeter per bostadsenhet. Gruppbostaden bör i första hand ligga i ett plan, gärna i bottenvåning, men kan vid behov delas upp på två plan ovanpå varandra. Bottenvåningarna utförs resliga med en markerad våningshöjd om minst 4,5 meter mot gata och bidrar med flera entréer mot de omgivande gatorna. Entréerna utformas generöst och med hög detaljering för att upplevas som välkomnande och trygga. Samtliga entréer är genomgående eller har koppling till annat trapphus, vilket möjliggör passage till gården. Genomgående lägenheter orienteras med sovrum mot tyst sida mot gård. De tre diagrammen redovisar huvuddragen i förslaget för västra kvarteret med levande bottenvåning med lokaler för centrumändamål och gemensamma utrymmen som bidrar till att aktivera Bobergsgatan och Madängsgatan. Bebyggelsestrukturen skapar ett tydligt inramat kvarter med en passage som förbinder gården med platsbildningen i nordost. Kvarteret inrymmer bostäder, LSS-bostäder och centrumverksamhet (Bild: två övre bilderna från KEJS Arkitektur och nedersta bilden från Varg arkitekter). 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 16 (87) Tvärsektioner med föreslagna höjder på Besqabs västra del av västra kvarteret (Bild: KEJS Arkitektur). Tvärsektioner med föreslagna höjder på Wallenstams östra del av västra kvarteret (Bild: Varg arkitekter). 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 17 (87) Gårdens utformning Bostadsgården utformas till ett sammanhållet gårdsrum som blir hela kvarterets gröna vardagsrum. En öppning i kvarteret kopplar gården via en generös trappa ned till platsbildningen invid korsningen Madängsgatan/Storängsgatan. Kopplingen mellan gården och platsbildningen skapar vardagliga rörelsestråk mellan gårdsentréer via gården och stadsdelens målpunkter. Detta befolkar gården över dygnet och skapar därmed trygghet och grannskapskänsla. Platsbildningen fungerar som gårdens förlängning ut mot det offentliga rummet och markerar övergången mellan gaturum och bostadsmiljön. Platsbildningen föreslås ges en grön inramning med planteringar längs husens gavlar. En mindre byggnad med ett invändigt trapphus kopplar till pumpstation under mark och gestaltas med arkitektonisk kvalitet och förslagsvis konstnärlig utsmyckning som tillför platsen vistelsekvaliteter. Kvartersmarken runt pumpstationen ramar in platsen och kan inrymma cykelparkeringar. Entré till cykelrum tillskapas i östra husets gavel mot platsbildningen. Bostadsgården föreslås gestaltas som en böljande glänta med en öppen central gräsyta vilken ramas in av en brynzon med flerskiktad grönska i form av flerstammiga träd, solitärbuskar och planteringar med gräs, buskar och perenner. I planteringarna finns även grova grenar och små stenblock som bildar boplatser för insekter och förstärker upplevelse av ett skogsbryn. Situationsplan som visar västra kvarteret i sitt sammanhang i anslutning till Bobergsgatan, parken i söder samt Madängsgatan i norr. Gården omfattar totalt 1292 kvadratmeter exklusive platsen vid pumpstationen. Garageinfart till kvarteret föreslås från södra gatan. (Bild: KEJS Arkitektur, Varg arkitekter och ÅWL arkitekter). 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 18 (87) Mittenkvarteret Perspektiv som visar mittenkvarteret med vy från söder mot Norra länken och Värtans västra bangård (Bild: Stadsbyggnadskontoret). I mittenkvarteret tillskapas en blandning av bostäder, inkluderat ett gruppboende enligt socialpsykiatrin (SoL), samt lokaler för detaljhandel med livsmedel och centrumändamål. Totalt kan 132 bostäder tillskapas, 12 SoL-bostäder med en totalyta om cirka 700 kvadratmetermed tillhörande gemensamhetsutrymmen, samt 3132 kvadratmeter LOA. Kvarteret omfattar totalt 17925 kvadratmeter ljus BTA. Parkering sker i garage och omfattar totalt cirka 1665 kvadratmeter BTA. Bebyggelse Mittenkvarteret placeras i liv med de nya gatorna och bidrar till att skapa ett inramat gårdsrum. Kvarteret föreslås i sex våningar plus en indragen sjunde våning mot Madängsgatan och mot tvärgatorna. I söder övergår volymen till sju våningar plus en indragen åttonde våning. Bebyggelsen utformas med en högdel som placeras i samma riktning som östra kvarteret för en sammanhållen helhet. Bottenvåningar/entréer Bottenvåningarna utformas med fokus på tydliga entréer, öppenhet och trygghet i gaturummet. Gruppboendet med SoL-lägenheter planeras i två plan, med det lägre planet en våning upp från gatan, i höjd med bostadsgården. Boendet omfattar cirka 700 kvadratmeter och planeras med 12 lägenheter om cirka 35 kvadratmeter per bostadsenhet. Längs södra fasaden planeras inlastning till den planerade matbutiken. Sockelvåningen får en egen materialbehandling med omsorgsfull detaljering och belysning. Stora glaspartier bidrar till transparens och kontakt mellan gata och lokaler. Entréer planeras något indragna runt hela kvarteret vilket ger väderskydd, möjlighet att slå upp entrédörr inom fastigheten samt stärker orienterbarheten. För matbutiken ställer byggaktören krav på hyresgästen om öppna, glasade fasader utan täckande film eller reklam, för att bidra till trygghet och aktivitet även under kvällstid. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 19 (87) Diagrammet redovisar huvuddragen i planförslaget. Bebyggelsens inramade struktur skapar tydlighet mellan offentligt och privat. I bottenvåningen inryms en livsmedelsbutik som vänder sig mot Madängsgatan och över hörn mot tvärgatorna. Gården planeras ovan livsmedelsbutiken och är därför förhöjd i jämförelse med västra och östra kvarteret. Inlastning till livsmedelsbutiken sker utvändigt från södra gatan. Gårdsrummet omfattar cirka 1000 kvadratmeter. Kvarteret inrymmer bostäder, SoL-lägenheter, livsmedelsbutik och centrumverksamhet (Bild: DinellJohansson). Tvärsektion med föreslagna höjder på mittenkvarteret (Bild: DinellJohansson). 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 20 (87) Gårdens utformning Gården utformas som en grön och gemensam vistelsemiljö med tydlig koppling till kvarterets bostäder. En generös gräsyta anläggs i gårdens södra del och fungerar både som samlande yta och för fördröjning av dagvatten. Gårdens ytskikt utförs i genomsläppliga material för att fördröja dagvatten. Bostäder i markplan får egna uteplatser, avgränsade med växtlighet som ger avskildhet utan att skapa barriärer mot de gemensamma ytorna. Gården kompletteras med sociala ytor för lek, samvaro och odling, vilket bidrar till en trivsam och aktiv miljö för de boende. Situationsplan som visar mittenkvarteret i sitt sammanhang i anslutning till tvärgatorna, parken i söder samt Madängsgatan i norr (Bild: DinellJohansson). Östra kvarteret Perspektiv som visar östra kvarteret med vy från sydost med gång- och cykelkoppling mot östra Hjorthagen. I nordost visas siktlinjen mot Hårdvallsgatan (Bild: Stadsbyggnadskontoret). I östra kvarteret möjliggörs nya bostäder, ett vård- och omsorgsboende samt lokaler för centrumändamål. Totalt kan cirka 100 bostäder tillskapas, 80 vård-och omsorgsboendeenheter samt 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 21 (87) lokalyta om 75 kvadratmeterljus BTA. Kvarteret omfattar totalt 15 500 kvadratmeterBTA, varav andelen för bostäder omfattar 9700 kvadratmeterljus BTA och vård-och omsorgsboendet omfattar 5800 kvadratmeter ljus BTA. Parkering sker i garage, med undantag för några cykelparkeringar på kvartersmark mot platsbildningen. Garaget omfattar cirka 1600 kvadratmeter BTA. Bebyggelse Byggnadens östra fasad placeras i fasadliv med motstående byggnad på andra sidan Madängsgatan och stärker Hårdvallsgatans riktning. Kvarteret föreslås i sex våningar plus en indragen sjunde våning mot Madängsgatan och tvärgatorna. Volymen föreslås övergå till sju våningar plus en indragen åttonde våning i söder. Bebyggelsen utformas med en högdel som placeras i samma riktning som mittenkvarteret för en sammanhållen helhet. Bottenvåningar/entréer Platsen och byggnadens program ger bottenvåningarna olika karaktärer som bidrar till en lekfull och formstark helhet. Vid platsbildningen i nordväst planeras för en lokal med publikt ändamål som bidrar till aktivering av platsen och gatan. Även vård- och omsorgsboendets vistelserum så som matsal och sällskapsrum med balkong föreslås vända sig mot platsbildningen. Genomgående bostadsentréer, cykelrum och miljörum föreslås längs gatorna i söder och väster. Diagrammet redovisar huvuddragen i planförslaget. Den nya bebyggelsens struktur bidrar till en inramning av gårdsrummet med en passage som förbinder platsbildningen i nordväst med gården. Gårdsrummet omfattar cirka 1000 kvadratmeter, varav cirka 450 kvadratmeter gårdsyta avses för vård- och omsorgsboendet. Gården kompletteras med takterrasser som bidrar till ytterligare boendekvaliteter och vistelsevärden och omfattar cirka 300 kvadratmeter. Kvarteret inrymmer bostäder i form av lägenheter och radhus, vård- och omsorgsboende i kvarterets fyra nedersta våningsplan i norr och öst, samt centrumverksamhet i nordvästra gaveln mot platsbildningen (Bild: Freda arkitekter). 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 22 (87) Fasaderna mot öster och norr planeras för vård- och omsorgsboendets boendeenheter som ligger något förhöjda mot gatan, men vid det nordöstra hörnet föreslås en generöst uppglasad huvudentré samt leveransmottagning till boendet. Vård- och omsorgsboendet fördelas på åtta avdelningar i kvarterets fyra nedersta våningsplan i norr och öst. I det sydöstra kvartershörnet planeras för hälften av avdelningarnas matsal och sällskapsrum med balkong. Detta skapar fina utblickar mot den platsbildningen som planeras öster om kvarteret. Tvärsektioner med föreslagna höjder på östra kvarteret (Bild: Freda arkitekter). Gårdens utformning Bostadsgården för det östra kvarteret delas upp i två delar, en för bostäderna och en för äldreboendet, vilka utformas med ett gemensamt gestaltningsgrepp som skapar en sammanhållen, grön och lummig miljö med omslutande karaktär. Avgränsningen mellan gårdarna utformas mjukt och återhållsamt, samtidigt som trygghet och säkerhet för samtliga boende säkerställs. Bostadsgårdens mer skuggiga lägen lämpar sig väl för småbarnslek, stilla vistelse och miljöer med rekreativa visuella värden. I anslutning till äldreboendet säkerställs plats för social samvaro och trygga, lättillgängliga gångstråk som gör det möjligt för de boende att röra sig runt. Takterrasserna kompletterar gårdsmiljön genom att erbjuda delvis solbelysta, sociala och gröna vistelseytor med plats för odling, sociala aktiviteter och spontana möten mellan de boende. I entréplanet mot gatan skapas en platsbildning som fångar upp flöden, tillför grönska och bidrar till att bryta ned skalan i den omgivande bebyggelsen. Platsens utformning spelar även en central 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 23 (87) roll i att hantera dagvatten från kvarteret, vilket integreras i gestaltningen genom större grönytor, trädplanteringar och inslag av öppna dagvattenlösningar. Platsen och bostadsgården binds samman av en trappa som öppnar upp viktiga siktlinjer och tydliggör gränsen mellan offentlig och privat miljö. Denna koppling förstärker orienterbarheten och skapar en trygg, sammanhållen och lättillgänglig helhet. Situationsplan som visar östra kvarteret i sitt sammanhang i anslutning till parken i söder och öster, platsbildningen i nordväst samt Hjorthagsberget i öster. Garageinfart föreslås mot tvärgatan Lövängsgatan i väster (Bild: Freda arkitekter). Gestaltning av kvarteren De tre nya kvarteren, den fristående elnätstationen och trapphuset till pumpstationen ska utföras med hög arkitektonisk kvalitet och studeras efter samråd. Kvarteren föreslås uppföras i jordnära färgtoner med hänsyn till omgivningens färgskala, stadsrummets färgpalett och Kungliga nationalstadsparkens kulturhistoriskt värdefulla parkmiljö. Kvarteren samordnas till en välbalanserad och lugn stadsfront avseende rytm och skala, men ges ett varierat uttryck genom materialitet och formspråk. Förslagsvis kan kvarteren uppföras i tegel, puts eller trä. Avfallshantering För projekt i Norra Djurgårdsstaden gäller maximalt 30 meter gångväg från entrén till sopsugsnedkast. Från miljörum maximalt 50 meter gångväg från entrén. Kvarteren ansluts till det stationära sopsugssystemet som omfattar fyra fraktioner med restavfall, matavfall, plastförpackningar respektive tidningar. Övriga fraktioner sorteras i miljörum med kärl. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 24 (87) Västra kvarteret I västra kvarteret föreslås nedkast till sopsug, som delas mellan två byggaktörer Wallenstam och Besqab. Sopsugen placeras på gård och nås tillgängligt inom 30 meter via gårdsentré från respektive trapphus. Två miljörum föreslås i den södra delen av kvarteret närmast södra gatan och nås tillgängligt via underjordiskt garage, alternativt via gård och gata. Avståndet från den nordligaste entrén till miljörum beräknas till cirka 40 meter via gård och cirka 100 meter från gata. Kvarterets lokal ombesörjer sitt eget avfall antingen via sopsug på bostadsgård och miljörum alternativt via ett eget miljörum inom lokalens yta mot Madängsgatan. Mittenkvarteret Sopsugsinkast för de boende planeras på gården, vilket säkerställer att alla boende når dem inom 30 meter från respektive gårdsentré. Livsmedelsbutiken i bottenvåningen har en egen anslutning till sopsugssystemet, i anslutning till deras miljörum och inkasten planeras för rest- och matavfall. Övriga lokaler nyttjar bostädernas inkast på gården. Två miljörum planeras i kvarteret, ett med ingång från kvarterets västra sida och ett från dess östra. Matbutiken har ett eget miljörum samt ett rum för kylt avfall som nås direkt från lagerutrymmen. Övriga lokaler nyttjar bostädernas miljörum mot Storängsgatan. Östra kvarteret Sopsugsinkast för de boende i bostadsrättsföreningen planeras på gården, vilket säkerställer att alla boende når dem inom 30 meter från respektive gårdsentré. I kvarteret planeras ett miljörum för bostäderna. För äldreboendet föreslås ett eget miljörum. Brand Samtliga kvarter föreslås utföras med Tr2-trapphus vilket innebär att utrymning kan ske utan räddningstjänstens hjälpinsats. Uppställningsplatser för släckbil finns inom 50 meter från bostadsentréerna. I detaljplanen regleras att friskluftsintag ska planeras på tak och/eller mot sida bort från Norra länken och Värtabanan i samtliga kvarter för att minimera risk att giftiga brandgaser eller dylikt sugs in i byggnaderna vid händelse av brand på Norra länken och Värtabanan. Västra kvarteret Trapphus som betjänar bostäder i kvarteret utförs som Tr2-trapphus med utrymningsväg mot gata. Utrymningsvägar från källare och garage mynnar ut mot södra gatan och tvärgatan Storängsgatan i öster. Lokaler föreslås utrymma via dörrar mot gata. Vid fler än 30 personer erfordras minst två utrymningsvägar. Från källarplan sker utrymning via separata trappor och garageramp. Teknikrum, förråd 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 25 (87) och motsvarande där endast tillfällig vistelse sker tillåts ha tillgång till endast en enda utrymningsväg, vilken kan vara tillgänglig via annan brandcell. LSS-bostäderna tillhör verksamhetsklass 5B enligt gällande brandskyddsbestämmelser. Mittenkvarteret I kvarteret planeras sju bostadstrapphus, alla förses med Tr2- trapphus och trapphusen nås inom 50 meter från räddningstjänstens uppställningsplatser. Mot Madängsgatan, Storängsgatan och Lövängsgatan utryms Tr2-trapphusen direkt mot gatan. Mot Madängsgatan utryms även SoL-boendet genom ett extra trapphus som bara betjänar gruppboendet. SoL-bostäderna tillhör verksamhetsklass 5B enligt gällande brandskyddsbestämmelser. Mot södra gatan utryms samtliga fem trapphus med Tr2-trapphus mot gården, eftersom explosionsrisk råder söderut. I händelse av brand når räddningstjänsten trapphusen från bostadsentréerna mot gatan. Östra kvarteret Utrymning från bostadslägenheter sker generellt via Tr2-trapphus. Radhusen dimensioneras som etagelägenheter och reglerna för flerbostadshus i byggnadsklass 1 med tillgång till oberoende trapphus i gårdsplan. Från radhusens översta plan om maximalt 25 kvadratmeter sker utrymning via angränsande våningsplanets utrymningsvägar. Från radhusens gårdsplan finns tillgång till oberoende trapphus varav minst ett Tr2-trapphus. Vårdboendets utrymningsstrategi baseras på tillgång till tre oberoende trapphus som mynnar ut i det fria. Källarplanet och garagets utrymningsstrategi baseras på tillgång till flertalet trapphus som mynnar ut i det fria samt utrymning via garageport. Enligt riskutredningen rekommenderas att östra kvarteret, vars fasad vetter mot Norra länken i söder, rekommenderas att utformas med utrymningsmöjligheter till gård och att alternativ utrymning får ske mot Norra länken. Risk Norra länken och Värtabanan För riskminimering vid händelse av gasmolnsexplosion reglerar detaljplanen skyddsåtgärder för östra kvarteret om att sovrum i vård- och omsorgsboende inte får placeras direkt innanför södra fasaden mot Norra länken. Utöver detta ska glaspartier i den södra fasaden utformas med laminerat glas för att begränsa splitterverkan. Enligt riskutredningen rekommenderas att byggnaden inte utförs med lätt trästomme som är mer känslig vad gäller rasrisk vid explosion. Inför granskning studeras lämplig byggstomme. För samtliga kvarter reglerar detaljplanen att friskluftsintag ska placeras på tak och/eller mot trygg sida bort från Norra länken och Värtabanan. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 26 (87) Enligt riskutredningen bör utomhusmiljöer inom cirka 15 meter från Norra länken samt Värtabanan inte utformas för att uppmuntra till stadigvarande vistelse för att minimera skadepotential vid gasmolnsbrand/-explosion. Motiv till detaljplanens regleringar Användningsbestämmelser allmän plats GATA: Möjliggör framkomlighet och angöring till runt kvarteren. GATA : reglerar ytor för Norra länken där plank eller skärm avses 1 uppföras. GCVÄG: Reglerar ytor som ska användas för gång-och cykel. PARK: Reglerar ytor för parkmark. VÄG : Reglerar ytor för Norra länken under parkmarken och 1 Trafikverkets servitutsområde. Användningsbestämmelser kvartersmark Bostäder: Bestämmelsen möjliggör uppförande av nya bostäder inom planområdet. Inom användningen bostäder får även LSS och/eller SoL bostäder tillskapas. Parkering ämnad för bostäder tillåts i garage. Centrum: Syftet med bestämmelsen är möjliggöra lokaler för centrumändamål inom nya bostadshus inom planområdet med publikt innehåll. Parkering ämnad för centrum tillåts i garage. Vård- och omsorgsboende: Bestämmelsen möjliggör uppförande av vård- och omsorgsboende. Parkering ämnad för centrum tillåts i garage. Pumpstation: Syftet med bestämmelsen är att bekräfta befintlig pumpstation på platsen. Transformatorstation: Syftet med bestämmelsen är att säkerställa elförsörjningen till de nya kvarteren och förstärkning till området. Vid behov av stödmur ska denna rymmas inom E2-området. Detaljhandel: Syftet med bestämmelsen är möjliggöra bland annat en större livsmedelsbutik med publikt innehåll. Parkering ämnad för detaljhandel tillåts i garage. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 27 (87) Egenskapsbestämmelser allmän plats Markreservat för allmännyttiga ändamål t : Schaktning eller borrning får ej göras inom utrymme för 1 betongtunnel. Fyllnad får ej ske utan full lastkompensation. Schaktning för ledningsgrav får ske till högst 2 meters djup. Avsteg härifrån får göras om utredning visar att skador på betongtunnel ej inträffar eller om detta uppfylls med byggnadsteknik. Avsteg ska godkännas av ansvarig väghållare för Norra länken. Bestämmelserna syftar till att säkerställa att ingen åverkan sker på trafikledstunnel Norra länken. Utformning av allmän plats + 0.0 Markens höjd över angivet nollplan. Bestämmelsen syftar till att säkra skyfallsavrinningen till skyfallsstråket i parken. Avser allmän plats. schaktnivå Schaktning, sprängning, borrning eller andra ingrepp 1 får inte göras i berggrunden och inte under -15.0 meter relaterat till angivet nollplan. Begränsas i väster av sekundär egenskapsgräns. Bestämmelsen syftar till att kunna tillgodose att olika samhälleliga funktioner kan utföras utan att påtagligt skada riksintresset för Östlig förbindelse eller andra eventuella ledningsrätter. träd Trädridå ska finnas. 1 Bestämmelsen syftar till att säkerställa att en sammanhängande rad med träd planteras i fronten mot Kungliga nationalstadsparken, och har funktion för att stärka det ekologiska spridningssambandet, annonsera stadsfronten tillsammans med den nya bebyggelsen, samt förbättra luftkvaliteten lokalt. skydd : Plank/skärm ska anordnas till en höjd om minst 2.1 meter 1 ovan mark. Syftet med bestämmelsen är att förbättra luftkvaliteten i parken och minimera bullerpåverkan från Norra länken och Värtabanan inom planområdet. trappa : Trappa ska finnas. 1 Bestämmelsen syftar till att möjliggöra en förbindelse och trappkoppling mellan Bobergsgatan och södra gatan. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 28 (87) Egenskapsbestämmelser kvartersmark Begränsning av markens utnyttjande Prickmark: Marken får inte förses med byggnad. Bestämmelsen syftar till att begränsa bebyggelsens utbredning och till att säkerställa tillräckliga friytor inom planområdet. Ringmark: Endast komplementbyggnader och andra anläggningar än byggnader ovan mark, om inget annat anges. Byggnadsverk tillåts under mark. Bestämmelsen syftar till att möjliggöra för att marken, ovan bjälklaget på gård, får bebyggas med komplementbyggnader och andra anläggningar än byggnader som kan inrymma sociala funktioner som ger ytterligare boendekvalitet. ö : Marken får endast förses med komplementbyggnader ovan 1 planterbart bjälklag. Byggnadsverk tillåts under planterbart bjälklag. Bestämmelsen syftar till att möjliggöra för att marken, ovan bjälklaget på livsmedelsbutik på gård, får bebyggas med komplementbyggnader och andra anläggningar än byggnader som kan inrymma sociala funktioner som ger ytterligare boendekvalitet. Byggnaders användning s : Lokal för detaljhandel och centrumändamål ska finnas i 1 bottenvåning. Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra en livsmedelsbutik och flera typer av centrumverksamheter i bottenvåningen som kan levandegöra gaturummet. s : Lokal för centrumändamål med publikt innehåll ska finnas i 2 bottenvåning mot gata i väst och norr till minst 30% av fasadlängden.Begränsas av kombinerad egenskapsgräns. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa tillräcklig stor andel av fasadlängden får inrymma lokaler som kan levandegöra gaturummet. s : Pumpstation får endast finnas till en höjd under 4.5 meter 3 över angivet nollplan. Trapphus till pumpstation får uppföras på pumpstationens tak. Syftet med bestämmelsen är att bekräfta befintlig pumpstation vars tak ansluter till gatans nivå. s : Entré till lokal eller bostadskomplement ska finnas mot norr. 4 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 29 (87) Bestämmelsen syftar till att aktivera platsbildningarna mot Madängsgatan. s : Där trafikbuller vid fasaden överskrider 60 dBA ekvivalent 5 ljudnivå ska lägenheter större än 35 kvm utföras med minst hälften av boningsrummen orienterade mot ljuddämpad sida. Med ljuddämpad sida menas fasad som har en ekvivalent ljudnivå på högst 55 dBA och maximal ljudnivå nattetid på högst 70 dBA. Bestämmelserna syftar till att säkerställa en god boendemiljö utifrån platsens förutsättningar och läge intill Trafikverkets anläggningar Värtans västra bangård och Norra länken som utgör riksintresse för kommunikationer. s : Sovrum i vård- och omsorgsboende får inte placeras direkt 6 innanför fasaden mot Norra Länken. Bestämmelserna säkerställer att placering av verksamhet anpassas för att minska risk för människors hälsa och säkerhet vid explosionsrisk. Inom zon A tillåts genomgående eller enkelsidiga lägenheter. Inom zon B ska lägenheter planeras med tillgång till ljuddämpad sida. Avser verksamhetsbuller. Bestämmelserna syftar till att säkerställa en god boendemiljö utifrån platsens förutsättningar och läge intill Trafikverkets anläggningar Värtans västra bangård och Norra länken som utgör riksintresse för kommunikationer. Riktvärden för lågfrekvent buller inomhus ska uppfyllas. Bestämmelserna syftar till att säkerställa en god inomhusmiljö avseende lågfrekvent buller. Höjd på byggnadsverk h -h : Högsta bjälklagshöjd för planterbart bjälklag i meter över 1 2 angivet nollplan. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att möjliggöra för vegetation, växtbäddar och liknande på gård för omhändertagande av dagvatten och vistelsekvaliteter. h : Högsta nockhöjd på komplementbyggnad är 3.0 meter 3 ovan mark. Bestämmelsen syftar till att reglera nockhöjden på komplementbyggnaderna så att de inte blir för volymskapande på gården. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 30 (87) h : Högsta nockhöjd på trapphus till pumpstation är 7.5 meter 4 över angivet nollplan. Bestämmelsen syftar till att möjliggöra ett trapphus till pumpstationen motsvarande cirka 3 meter hög ovan mark. h : Högsta nockhöjd är 3.3 meter ovan mark. 5 Bestämmelsen syftar till att reglera nockhöjden på tillkommande elnätstation så att den i höjd och i sin funktion är anpassad till platsen. h -h : Högsta nockhöjd i meter över angivet nollplan. 6 14 Bestämmelsen syftar till att reglera nya byggnaders höjd med utgångspunkt i planförslagets arkitektoniska idé. h : Högsta takfotshöjd i meter över angivet nollplan. 15 Bestämmelsen syftar till att reglera nya byggnaders höjd med utgångspunkt i planförslagets arkitektoniska idé. Med takfotshöjd avses ytterkant på taket, mätt från marken upp till den punkt där taket slutar vid fasad. Markens anordnande och vegetation + 0.0 Markens höjd över angivet nollplan. Bestämmelsen syftar till att säkra skyfallsavrinningen till skyfallsstråket i parken. Avser kvartersmark. n : Marken får inte användas för parkering. 1 Bestämmelsen syftar till att säkerställa att platsbildningarna i västra och östra kvarteret blir tillgängliga för gångtrafikanter. Cykelparkering tillåts, men ej bilparkering. Markreservat för allmännyttiga ändamål x : Markreservat för allmännyttig gångtrafik ovan 4.5 meter över 1 angivet nollplan. Bestämmelsen syftar till att säkerställa tillgängligheten för gångtrafikanter på den mindre delen av pumpstationens tak som ansluter till trottoar. Stängsel, utfart och annan utgång In- och utfart får inte finnas. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att in- och utfart blir lämpligt placerade i förhållande till utformningen av allmän plats gata. j : Stängsel får inte uppföras. 1 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 31 (87) Bestämmelsen syftar till att säkerställa att platsbildningarna i västra och östra kvarteret blir tillgängliga. Utformning f : Bottenvåningen ska vara uppglasad till minst 40 % av 1 fasadlängden mot gata i norr. Bestämmelsen syftar till att skapa en öppenhet i bottenvåningen som ger visuell kontakt till den publika livsmedelsbutiken. f : Gemensam takterrass om minst 80 kvm ska finnas och vara 2 tillgänglig för boende i kvarteret. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att det finns gemensamma vistelseytor, utöver gården, för boende i kvarteret som är solbelysta då större delen av den solbelysta delen föreslås upptas av radhus. f : Minst ett träd ska planteras. 3 Bestämmelsen syftar till att säkerställa att ett träd planteras på platsbildningen i östra kvarteret som skapar ett grönt blickfång från Lövängsgatan och ett avslut på den befintliga trädallén längs gatan. f : Trappa ska uppföras. 4 Bestämmelsen syftar till att skapa en passage och förbindelse mellan platsbildningarna och gårdarna i västra och östra kvarteret. f -f : Högst antal våningar. 5 10 Bestämmelsen syftar till att reglera upplevda antalet våningar i ny bebyggelse så att det harmonierar med befintlig bebyggelse. Entréer ska finnas mot angränsande gator. Bestämmelsen syftar till att levandegöra stadsmiljön omkring kvarteren och trygga stråk. Bottenvåningens höjd inklusive sockel ska vara minst 4.5 meter mot gata. Bestämmelsen syftar till att skapa resliga bottenvåningar på samma sätt som befintlig bebyggelse norr om Madängsgatan för ett sammanhållet uttryck. Bostäder i bottenvåning ska utföras med lägsta golvnivå om minst 1.0 meter ovan intilliggande gata, med undantag av entréer, bostadskomplement och lokaler. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 32 (87) Bestämmelsen syftar till att minska insyn till bostäder från gata samtidigt som bostäder i bottenvåningarna kan ge ögon mot gatorna och på det viset tryggare stråk. Tak ska utformas flacka och får förses med tekniska anläggningar för lokal energiförsörjning såsom solpaneler och solfångare. Hisstopp och fläktrum ska inrymmas inom taket. Bestämmelsen säkerställer att teknikrum ovan byggnader inte tillåts sticka upp och riskera att bli dominerande i stadsbilden. Bestämmelsen syftar vidare till att möjliggöra för lokal energiförsörjning och omhändertagande av dagvatten på tak genom vegetation. Utförande b : Bjälklag ska utföras planterbart. 1 Bestämmelsen syftar till att möjliggöra för dagvatten- och skyfallshantering och vegetation på innergårdarna. Gårdarna är ej tillgängliga för biltrafik. b : Entréer mot gata ska utföras med lägsta golvnivå om minst 4.7 2 meter över nollplanet. Bestämmelsen säkerställer lägsta färdig golvnivå för att undvika översvämningsrisk vid skyfall. b : Entréer mot gata ska utföras med lägsta golvnivå om minst 4.6 3 meter över nollplanet. Bestämmelsen säkerställer lägsta färdig golvnivå för att undvika översvämningsrisk vid skyfall. b : Glaspartier i den södra fasaden ska utformas med laminerat glas. 4 Bestämmelsen säkerställer att ett mer explosionståligt glas uppförs som begränsar splitterverkan vid händelse av explosion från Norra länken. b : Schaktning, sprängning, borrning eller andra ingrepp får inte 5 göras i berggrunden och inte under -15.0 meter relaterat till angivet nollplan. Gäller inom hela användningsområdet. Bestämmelsen syftar till att kunna tillgodose att olika samhälleliga funktioner kan utföras utan att påtagligt skada riksintresset för Östlig förbindelse eller andra eventuella ledningsrätter. Friskluftsintag ska placeras på tak och/eller mot sida bort från Norra länken och Värtabanan. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 33 (87) Bestämmelsen syftar till att minimera risk att giftiga brandgaser eller dylikt sugs in i närliggande byggnader vid händelse av brand på Norra länken och Värtabanan. Byggnader ska utformas så att komfortvägd vibrationsnivå i bostadsrum inte överskrider 0,4 mm/s. Bestämmelserna syftar till att säkerställa en god boendemiljö, även vid ett framtida genomförande av Östlig förbindelse. Bostäder ska utföras så att stomljud i boningsrum inte överskrider ljudnivån 32 dBA (fast) vid fordonspassage. Bestämmelserna syftar till att säkerställa en god boendemiljö, även vid ett framtida genomförande av Östlig förbindelse. Fordonspassage avser både tåg- och vägtrafik. Grundläggningen för byggnader ska utföras med slagna stödpålar av stål eller betong. Byggnader ska utföras med fribärande källargolv. Grundläggning ska utföras gas- och vattentätt. Bedömningen är att viss pålning kommer att behöva ske i friktionsjord, och att pålstopp kommer att ske ner till befintlig bergyta. Från pålstoppet ner till den planerade bergtunneln uppskattas avståndet till cirka 20 – 25 meter. Mot den bakgrunden bedöms inte den tänkta åtgärden påtagligt kunna skada riksintresset Östlig förbindelse, vare sig gällande utförande eller driftandet av denna. Utnyttjandegrad e : Största byggnadsarea är 50 kvm för komplementbyggnader ovan 1 planterbart bjälklag. Bestämmelsen syftar till att möjliggöra för komplementbyggnader för social samvaro som kan ge ytterligare boendekvalitet i kvarteren. e : Största byggnadsarea för trapphus till pumpstation är 15 kvm. 2 Bestämmelsen syftar till att möjliggöra åtkomst till pumpstationen genom ett tillkommande trapphus motsvarande 15 kvadratmeter. Villkor för lov Startbesked får inte ges för ändrad markanvändning förrän markföroreningar har avhjälpts och/eller skyddsåtgärder har vidtagits på tomten. Startbesked får ges för att avhjälpa dessa markföroreningar och/eller vidta skyddsåtgärder. Bestämmelsen syftar till att marken blir lämplig utifrån detaljplanens ändamål. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 34 (87) Genomförandetid Genomförandetiden är 10år och börjar gälla fr.o.m. laga kraft. Bestämmelsen syftar till att reglera detaljplanens genomförandetid. Genomförandefrågor Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter och ägoförhållanden Planområdet omfattar hela fastigheterna - Ängsbotten 6 som ägs endast av Stockholms kommun. Tomträtt är upplåten till Stockholms stad - Ängsbotten 8 som ägs endast av Stockholms kommun. Tomträtt är upplåten till Fastighets AB Grosshandlarvägen samt del av fastigheterna - Ängsbotten 9 som ägs av Stockholms kommun - Hjorthagen 1:1 som ägs av Stockholms kommun - Hjorthagen 1:2 som ägs av Stockholms kommun Rättigheter Inom planområdet är ett flertal rättigheter lokaliserade, bland annat ledningsrätt för fjärrvärme och starkström, officialservitut för Norra länken och avtalsservitut för tunnel. Befintlig pumpstation ligger med nyttjanderätt i stadens fastighet. Markreservat för allmän gångtrafik har avsatts (x1). Rätten kan säkras genom inrättande av servitut. Behov av nya rättigheter prövas i samband med fastighetsbildningen i lantmäteriförrättning. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintlig stadsplan Pl 5256 helt upphör att gälla inom planområdet. En mindre del av detaljplanerna Dp 2008- 12203, Dp 2011-10341 och Dp 93002A upphör att gälla inom planområdet. Förändrad fastighetsindelning Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Lämplighet avseende fastigheters utformning mm prövas vid lantmäteriförrättning. För planens genomförande krävs fastighetsbildning. Område utlagt som kvartersmark (bostäder, centrumändamål, detaljhandel, vård- och omsorgsboende, elnätstation, pumpstation) ska utgöra flera separata fastigheter, som bildas genom avstyckning och/eller 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 35 (87) fastighetsreglering. Möjlighet till tredimensionell fastighetsbildning finns, prövning av lämplighet m m prövas av lantmäterimyndigheten vid lantmäteriförrättning. Planområdet är i sin helhet beläget inom område utlagt som användning industri, lager och jämförliga ändamål samt trafikändamål i gällande stadsplan som omfattar större delen av planområdet. Område utlagt som allmän plats (gata) ska fortsatt ingå i av Stockholms stad ägd fastighet. Område utlagt som kvartersmark (pumpstation) ska fortsatt ingå i av Stockholms stad ägd fastighet. Utnyttjandegrad Kommunen äger i dagsläget alla fastigheter inom planområdet. Avsikten är dock att kommunen och berörda fastighetsägare innan detaljplanen antas ska träffa avtal om eventuella marköverföringar. Markreservat för allmän gång- och cykeltrafik (x1) innebär en inlösenskyldighet för kommunen (PBL 14:18). Förändringskarta. Figuren illustrerar de förändringar i tillåten markanvändning som detaljplanen innebär. Gula områden övergår från industriändamål till bostäder och parkering. Orange område i väst övergår från allmän plats gatumark till kvartersmark, bostäder, centrumändamål och parkering. Rött område i öst övergår från järnvägstrafik till bostäder, centrumändamål, vård- och omsorgsboende och parkering. Mörkgrått område inom Ängsbotten 6 övergår från teknisk anläggning till pumpstation. Turkost område inom Ängsbotten 6 övergår från industriändamål till pumpstation. Mörkblått område inom Ängsbotten 6 övergår från industriändamål till pumpstation. Rosa område övergår från industriändamål till transformatorstation. Ljusgrå områden övergår från industriändamål till allmän plats, gata. Ljusgröna områden övergår från industriändamål till allmän plats park. Mörkgrönt område inom Ängsbotten 9 övergår från järnvägstrafik till allmän plats, park och delvis gata. Horisontellt rastrerade områden övergår från järnvägstrafik till allmän plats park, i söder säkerställs väg i tunnel (Norra länken). Vertikalt rastrerat område övergår från allmän plats, huvudgata till allmän plats, park samt väg i tunnel (Norra länken) (Bild: Lantmäteriet). 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 36 (87) Tekniska frågor El/Tele/Fjärrvärme Fastighetsägare ansvarar för ansökan och bekostar eventuella tillkommande anslutningar. Samtliga fastigheter avses anslutas till fjärrvärmenätet. Detaljplanen omfattar en ny elnätstation som Ellevio ansvarar för och som ska försörja byggnaderna med elström. Byggaktörer bekostar gestaltningen av elnätstationen. Utbyggnad allmän plats Exploateringskontoret ansvarar för utbyggnaden av allmän plats GATA, GC-VÄG och PARK. Trafikverket ansvarar för drift av HUVUDGATA (Norra länkens område). Utbyggnad vatten och avlopp Fastigheterna ska anslutas till de kommunala näten för dricks- och spillvatten. Nya ledningar och anslutningspunkter behövs för att försörja fastigheten Ängsbotten 8. Stockholm vatten och avfall AB (SVOA) ansvarar för erforderliga nya förbindelsepunkter och tar ut anslutningsavgifter. Staden ansvarar för anslutningsavgiften för förbindelsepunkter för blivande tomträttsfastigheter. Byggaktör ansvarar för anslutningsavgiften för förbindelsepunkter för blivande fastigheter med äganderätt. Ekonomiska frågor Planekonomisk bedömning Byggaktören ansvarar för och bekostar all utbyggnad på kvartersmark. Byggaktören ansvarar för och bekostar även återställande- och anslutningsarbeten som måste göras i allmän platsmark och som är en följd av byggaktörens bygg- och anläggningsarbeten inom kvartersmarken. Stadsbyggnadskontoret upprättar detaljplan och ansvarar för myndighetsutövning vid prövning av bygglov. Exploateringskontoret ansvarar för och bekostar utbyggnad av allmän plats. Anslutningsavgifter för VA, el, tele, fjärrvärme med mera debiteras respektive byggaktör enligt vid var tid gällande taxa hos respektive leverantör. Staden bekostar en anslutning för VA till byggaktörer med fastigheter upplåtna med tomträtt. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 37 (87) För anslutning till den stationära sopsugsanläggningen debiteras respektive byggaktör en anslutningsavgift. Planavgift Beställaren ska betala planavgift enligt plan- och bygglagen (PBL) 12 kap. 9 §. Beräkningen av avgiften ska ske i enlighet med kommunfullmäktiges taxa för stadsbyggnadsnämndens verksamhet. Avgiften ska enligt taxan motsvara stadsbyggnadsnämndens självkostnad för de åtgärder som erfordras för att upprätta den nya detaljplanen samt grundkarta till denna. Ersättningsanspråk och inlösen I samband med dessa fastighetsbildningsåtgärder kan frågor om ersättningsanspråk och inlösen av mark uppkomma. Hanteringen av dessa ersättningsanspråk och inlösen av mark kommer att ske inom ramen för befintliga avtal och kommande avtal mellan de berörda parterna. Drift allmän plats Trafikkontoret ansvarar för drift och anläggningar inom allmän platsmark med användningen GATA. Norra innerstaden stadsdelsförvaltning ansvarar för drift och anläggningar inom allmän platsmark med användningen PARK. Drift vatten och avlopp Stockholm vatten och avfall AB (SVOA) ansvarar för drift av vatten- och avloppsanläggningar inom berörda fastigheter samt pumpstation inom användningen E1. Lämplig ventilationslösning till pumpstation studeras efter samråd inför granskning. Organisatoriska frågor Exploateringsavtal Exploateringskontoret ansvarar för att de avtal som krävs upprättas mellan staden och berörda parter. Markanvisning Exploateringsnämnden fattade den 11 maj 2023 beslut om markanvisning för cirka 60 bostäder med hyresrätt och verksamhetslokaler till Wallenstam. Vid samma tillfälle fattade exploateringsnämnden beslut om markanvisning för cirka 160 bostäder med hyresrätt, varav 11 gruppbostäder med tillhörande gemensamhetslokal enligt LSS och/eller SoL, verksamhetslokaler inklusive en livsmedelsbutik om cirka 3000 kvadratmeter till Primula. Exploateringsnämnden fattade den 24 augusti 2023 beslut om markanvisning för cirka 55 bostäder med bostadsrätt, varav sex gruppbostäder med gemensamhetsyta enligt LSS och/eller SoL samt verksamhetslokaler till Aros (numera Besqab). Den 12 december 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 38 (87) 2024 fattade exploateringsnämnden beslut om cirka 60-80 bostäder med bostadsrätt, cirka 50-80 vård- och omsorgsboendelägenheter samt verksamhetslokaler till Nrep. Tidplan Detaljplanen upprättas med utökat planförfarande. Preliminär tidplan för planprocessen: Samråd 27 januari – 9 mars 2026 Granskning kvartal 1 2027 Godkännande kvartal 2 2027 Antagande kvartal 3 2027 Laga kraft, tidigast kvartal 3 2027 Planeringsunderlag KEJS Arkitektur, Varg arkitekter, DinellJohansson och Freda arkitekter har tagit fram illustrationsmaterial och solstudier som ingår i planbeskrivningen, om inget annat anges. Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är - Bullerutredning Ängsbotten 6 m.fl. (Brekkestrand, 2026) - Fullständig dagvattenutredning (Norconsult, 2025) - PM Dagvatten Ängsbotten 8 (Bjerking, 2025) - Dagvattenutredning Ängsbotten 7 (Structor, 2025) - PM Dagvatten Ängsbotten 6 (Bjerking, 2025) - PM Ekologi (Ekologigruppen, 2025) - Ängsbotten PM Geoteknik (WSP, 2025) - Ängsbotten Beräknings-PM Geoteknik (WSP, 2025) - Markteknisk undersökningsrapport (WSP, 2025) - Kulturmiljöanalys inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning (Wenanders Byrå, 2026) - Luftkvalitetsutredning (SLB-analys, 2025) - PM Risk (Projektstaben, 2026) - PM Markföroreningar Ängsbotten (Sweco, 2025) - Miljökonsekvensbeskrivning (Sweco, 2026) Övrigt underlag - Järnvägsplan (Trafikverket, 2022) - Östlig förbindelse – Precisering av riksintresse kommunikation (Trafikverket, 2025) - Ängsbotten trafikprognos 2035 (Iterio, 2025) - Ekologiutredning (Calluna, 2021) 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 39 (87) Planeringsförutsättningar Kommunala Detaljplan Planområdet omfattas av följande detaljplaner: • Huvuddelen av planområdet är detaljplanerat och omfattas av Pl 5256 (laga kraft 1961) som anger industri- och trafikändamål. • En mindre del av planområdet omfattas av Dp 2011-10341, som omfattar gatumark och parkmark i områdets västra del. • Planområdet berörs även av Dp 93002A, Norra länken (laga kraft 1996) • och en mindre del som medger teknisk anläggning av Dp 2008-12203, etapp Västra (laga kraft 2010). Genomförandetiden har gått ut för samtliga planer. Planbesked Stadsbyggnadskontoret gav den 25 januari 2024 positivt planbesked till exploateringskontoret om planändring för fastigheterna Ängsbotten 6, 7 och 8. Planprogram Ett program för planering av området Hjorthagen – Värtahamnen – Frihamnen – Loudden godkändes av stadsbyggnadsnämnden 2003. I det fördjupade programmet för Hjorthagen, antaget i stadsbyggnadsnämnden 2009, anges att planområdet kan förtätas med kontor, handel och bostäder och att buller och riskfrågan kring transport av farligt gods bör utredas inom planprocessen. Ytan mellan ny bebyggelse och Värtabanan redovisas som ett svagt ekologiskt samband mellan Hjorthagsberget och nationalstadsparken. Norra Djurgårdsstaden ska utgöra ett miljöprofilområde där kommunfullmäktige i september 2021 godkände en uppdaterad version av program för Hållbar stadsutveckling för Norra Djurgårdsstaden. I programmet konkretiseras ett antal strategier och hållbarhetsmål för områdets långsiktiga utveckling. Översiktsplan I Stockholms översiktsplan ingår planområdet i stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden som ska karaktäriseras av innerstadens kvaliteter och täthet. Norra Djurgårdsstaden ska utvecklas som ett av stadens hållbarhetsprofilområden och sambanden mellan området och omgivande stadsdelar ska förstärkas. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 40 (87) Byggnadsordningen I Stockholms byggnadsordning pekas området ut som en del av stadsbyggnadskaraktären tät blandstad. Området präglas av den traditionella kvarterstaden med slutna kvarter och med blandning av bostäder, service och handel i bottenvåningar längs centrala stråk. Kvarteren präglas av tydliga gränser mellan privat och offentlig mark. I vägledningen framgår att utforma bebyggelsefronter samordnat utifrån en tydlig gestaltningsidé. Att Skapa en rumsligt integrerad stad genom att i planeringen säkerställa tillgången till mötesplatser som torg och parker. Utforma gator och torg utifrån den mänskliga skalan och så att ett tryggt och levande stadsliv främjas. Säkerställa att gaturummen kan inrymma olika funktioner beroende på gatutyp, till exempel förgård, trädplantering, kollektivtrafik, trygga gång- och cykelbanor samt angöring för handel. Utforma bottenvåningarna så att stadsrummet blir upplevelserikt och aktiveras. Kommunala beslut i övrigt Detaljplan för Ängsbotten 6 m.fl. i stadsdelen Hjorthagen (Dp 2011- 10341) antogs av Kommunfullmäktige den 17 februari 2014, 19 § och upphävdes av Länsstyrelsen den 14 december 2015. Detaljplanen upphävdes med undantag för den västra delen av området som omfattandes av PARK och GATA. Den delen av planen fick laga kraft 16 mars 2016. Den 15 mars 2016 fattade Stadsbyggnadsnämnden beslut att ge kontoret i uppdrag att påbörja planarbete för planläggning av bostäder i Ängsbotten 6 m.fl. (Dp 2016-02323). Efter detaljplanesamråd 2017 reviderades detaljplanen och ett planeringsbesked begärdes av Länsstyrelsen. 2018 lämnade Länsstyrelsen negativt planeringsbesked. Den 14 dec 2023 fattade Stadsbyggnadsnämnden återigen beslut om att ge kontoret i uppdrag att påbörja planarbete för Ängsbotten 6 m.fl. (Dp 2023-02072). Den 11 maj 2023 markanvisade exploateringsnämnden del av Ängsbotten 6 till Primula Byggnads AB och Wallenstam Fastighets AB och den 24 augusti 2023 till Aros Bostadsutveckling AB. Den 12 december 2024 markavisade exploateringsnämnden Ängsbotten 8 till Nrep AB. Regionala Regionplan Norra Djurgårdsstaden med planområdet inkluderat är i RUFS 2050 utpekat som en del av centrala regionkärnana och regional stadskärna. Enligt RUFS bör det i området planeras för en mångsidig och funktionsblandad stads- och bebyggelsemiljö. Arbetsplatsintensiva verksamheter, offentliga funktioner och handel bör placeras inom ett gångavstånd på 600 meter från stationsläge och bytespunkt. Bostadsbeståndet bör vara blandat där hushåll och 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 41 (87) individer med olika behov och förutsättningar har möjlighet att bo. En hög ambitionsnivå bör hållas i arkitekturen och platsens historia beaktas vid utformningen av offentliga ytor och stadsrum. Kulturmiljövärden i bebyggelsen bör användas som en resurs och hanteras utifrån sina förutsättningar. Utveckla och säkerställ centrala funktioner i den lokala grönstrukturen för både människors hälsa och upplevelser samt för den biologiska mångfalden. Bebyggelsemiljön bör utformas så att det går att ta sig fram på gång-och cykelbanor på ett tryggt, gent och säkert sätt. Gång- och cykelstråk bör kopplas till stationer och hållplatslägen. Mark bör avsättas för bland annat samhällsservice, aktiviteter och lekplatser. Riksintressen Kulturmiljövård Planområdet är beläget inom riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115), som är skyddad enligt miljöbalken kapitel 3 § 6. Detta innebär att det är ett område som så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljövärden. Trafikkommunikation Värtabanan är av riksintresse för kommunikation och järnväg och är en del av ”Rail Net Europe”. Värtans västra bangård ligger söder om planområdet och utgör ett verksamhetsområde. Även Norra länken är av riksintresse för kommunikation. Riksintresseprecisering för Östlig förbindelse Östlig förbindelse är idag utpekat som framtida riksintresse. Östlig förbindelse är en framtida väg- och kollektivtrafikförbindelse som binder samman regionens norra och södra delar, öster om Slussen. Vägförbindelsen knyter ihop Södra och Norra länken med varandra. Tillsammans med Norra länken, Södra länken och Essingeleden bildar Östlig förbindelse en ringled runt Stockholms innerstad. Preciseringen innebär inte ett åtagande att genomföra projektet utan det inträder först när det finns en fastställd vägplan. En plan som visar att den föreslagna bebyggelsen inte innebär att tillkomsten eller nyttjandet av Östlig förbindelse påtagligt försvåras ska kunna vinna laga kraft även om planen ligger inom riksintressets gräns. Trafikverket fattade 2022 beslut om riksintresseprecisering för Östlig förbindelse. Under 2024 har Trafikverket aktualitetsprövat och uppdaterat riksintressepreciseringen. Precisering av riksintresset Östlig förbindelse påverkar planområdet genom att underliggande motorledstunnlar planeras under planområdet för Ängsbotten. Norr om Ängsbotten kommer den framtida Östlig förbindelse att gå i bergtunnel under befintliga kvarter samt bebyggelsen i Norra Djurgårdsstaden och Hjorthagen. Söder om planområdet kommer Östlig förbindelse löpa under Norra länkens motorledstunnlar samt under Värtans västra bangård och Storängsbotten. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 42 (87) Trafikverket har preciserat riksintresset Östlig förbindelse med ett skyddsområde som redovisats i plan samt i höjdled. Skyddsområdet är 25meter från ytterkontur tunnel. För att bygga en bergtunnel behövs tillräckligt mycket berg ovanför tunneln (bergtäckning) och mot kringliggande bergrum och tunnlar, normalt 5 - 10 meter. I partier med nedsatt bergkvalitet samt där osäkerhet råder avseende var bergytan är lokaliserad är det önskvärt med större bergtäckning. Inom planområdet har planerade underliggande motorledstunnlar en bergtäckning som är mer än 25 meter i största delen av området. Inom en mindre del är bergtäckningen minst 20 meter. Riksintressepreciseringen för Östlig förbindelse markerad med brun skraffering (Bild: Trafikverket). Nationalstadspark Planområdet gränsar mot Kungliga nationalstadsparken som omfattas av riksintresse och skyddas av bestämmelserna i miljöbalken 4 kapitel 1 § och 7 §. Riksintresset skyddar det historiska landskapet med sina natur- och kulturvärden. Miljökvalitetsnormer Luft Halterna för partiklar PM10 (dygnsvärde) är i dagsläget omkring 20 –25 µg/m³ att jämföra med miljökvalitetsnormen som är < 50 µg/m³. I den sydligaste delen av Ängsbottens planområde, ovanför tunnelmynningen, beräknas miljökvalitetsnormen, 50 µg/m³, överskridas i nuläget. De högsta halterna inom planområdet bedöms förekomma väster om tunnelmynningen, ovanför tunneln, där det saknas en skyddande betongvall. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 43 (87) Beträffande kvävedioxid NO2 (dygnsvärde) ligger dagens halter omkring 14 – 40 µg/m³ med de högsta halterna i den södra delen av planområdet, att jämföra med miljökvalitetsnormen som ligger på < 60 µg/m³. Miljökvalitetsnormen klaras således i hela planområdet. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³), 36:e högsta dygnsvärdet i nuläget år 2025. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år (Bild: SLB-analys). Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³), 8:e högsta dygnsvärdet i nuläget år 2025. Halterna gäller 2 meter ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år (Bild: SLB-analys). Vatten Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten/övergångsvattnet Husarviken, som står i förbindelse med Lilla Värtan via en smal vik, utan föregående rening (SE658352-163189). Enligt VISS februari 2025 har Lilla Värtan otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 44 (87) ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvattenförekomsten/övergångsvattnet är måttlig ekologisk status år 2039 och god kemisk ytvattenstatus år 2027. Miljö Dagvatten Planområdet för Ängsbotten ligger inom Stockholm Vatten och Avfalls verksamhetsområde. Ledningssystemet för vatten och avlopp har byggts ut i huvudgatorna Storängsgatan, Lövängsgatan och södra gatan. Befintliga ytliga avrinningsförhållanden styrs av markförberedelserna som genomförts inom planområdet, däribland urschaktning av två kvarter samt höjdsättning av arbetsgator. Dagvatten tillrinner även planområdet från högre belägen naturmark. Planteringslådor och dräneringsledningar har byggts ut i befintliga arbetsgator och en nord-sydlig dagvattenkulvert har anlagts genom området. Idag avleds allt dagvatten till kulverten, utan föregående rening, och fortsätter sedan vidare till Husarviken som står i förbindelse med Lilla Värtan. Befintlig ytlig avrinning inom planområdet. Principiella flödespilar och höjder från Stockholms stads senaste skyfallskartering över ett 100-årsregn. Bräddpunkter vid större regn markeras i rött. (Bild: Norconsult). 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 45 (87) Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Planområdet utsätts för både trafikbuller i form av väg- och sppårtrafik samt industribuller från den närliggggande banggården. Utdrag ur Stockholms trafikbullerkarta, planområdet ungefärligt markerad med svart linje (Bild: Miljöförvaltningen). Trafikbuller, väg och spårtrafik Enligt bullerkartan beräknas de ekvivalenta ljudnivåerna från spår- och vägtrafik vara mellan 40 och 55 dBA inom de centrala delarna av planområdet. Närmare vägarna Norra länken och Bobergsgatan ligger de ekvivalenta ljudnivåerna mellan 55 och 65 dBA. Trafikbullret är det dominerande bullret i området. I Trafikverkets järnvägsplan för Värtans västra bangård framgår det att efter genomgång av verksamhetens aktiviteter över dygnet har det för utredningen fastslagits att bullersituationen nattetid utgör det dimensionerande beräkningsfallet. Den mest kritiska perioden inhyser aktiviteter för: Spår 5: Fliståg 580 m (1 fr/h) Spår 5: Diesellok T43/841 (1 fr/h) Spår 4: Cementtåg 200 m (1 fr/h) Det dimensionerande beräkningsfallet baseras på aktiviteter på spår 4 och 5 (närmast detaljplaneområdet) samt nuvarande äldre loktyp. Då det inte går att fastställa när den äldre loktypen tas ur bruk förutsätter utredningen att den är aktiv så pass länge att det utgör en förutsättning för bostadsutvecklingen. Verksamhetsbuller Planområdet påverkas av verksamhetsbuller från Värtabanan och Värtans västra bangård. Risk för olyckor För planområdet har följande riskkällor identifierats: - Norra länken - Järnvägen Värtabanan och Värtans västra bangård - Köldmedium för nya planerade ishallar inom Storängsbotten 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 46 (87) Norra länken Norra länken, E20/E4, utgör primär transportled för farligt gods. Vid en framtida anslutning av Norra länken till en Östlig förbindelse skulle transporterna av farligt gods kunna öka i och med en närmare förbindelse mellan dels Bergs oljehamn och dels LNG- terminal i Nynäshamn. Omfattningen av en sådan ökning är svår att uppskatta. Det är vidare inte troligt att det skulle påverka flödet på Norra länken som löper förbi planområdet. De olycksrisker som kunnat identifierats föranleda allvarliga konsekvenser från Norra länken är begränsade till olycka med brandfarlig gas och explosivt ämne, även om riskutredningen indikerar en låg samlad riskexponering inom planområdet. I riskutredningen konstateras att planeringsförutsättningarna medför en begränsad skadepotential inom planområdet vid händelse av farligt godsolyckor på Norra länken. Rådande skyddsavstånd tillsammans med det inbyggda skydd som erhålls från tunnelkonstruktionen och tråget säkerställer skydd för människor inom planområdet från allvarlig påverkan från majoriteten av tänkbara olycksscenarier. Såväl individ- som samhällsrisknivån bedöms acceptabel. Värtabanan och Värtans västra bangård På Värtabanan transporteras endast gods, med i huvudsak transporter av biobränsle till Värtaverket. Tidigare har det dock transporterats en mindre mängd farligt gods på järnvägen. Det finns inga restriktioner för vilka farligt godsklasser som får transporteras på Värtabanan utan styrs av målpunkternas verksamhet. Baserat på beräkningsanvisningar som återfinns i Eurokoderna vad gäller urspårningsscenarier beräknas att ett urspårat tåg i 20 km/h maximalt kan förväntas röra sig cirka 5 meter från spåret. Vid en hastighet om 70 km/h förväntas tåget maximalt röra sig cirka 10 meter från spåret. Enligt riskutredningen framgår att på avstånd längre än cirka 10-15 meter från spårområdet bedöms riskexponeringen för människor vistandes utomhus vara låg. Köldmedium Storängsbotten Val av köldmedium för planerade ishallar är inte fastlagt i detta skede. På marknaden idag finns två möjliga kylalternativ. Det ena är en kylanläggning med koldioxid som köldmedium och det andra är att nyttja ammoniak som köldmedium. Ammoniak är en giftig gas som vid högre koncentrationer kan föranleda allvarlig påverkan och dödsfall för exponerade människor. Vid val av ett system med ammoniak som köldmedium går inte utesluta att olyckshändelse såsom rörläckage/-brott etcetera leder till att giftig gas sprids inom och utanför ishallen. Dagens kylsystem i ishallar utformas vanligtvis som ett indirekt system. I riskutredningen görs bedömningen att riskexponeringen i 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 47 (87) närområdet oberoende av val av ammoniak som köldmedium är begränsad. Givet en normal och korrekt systemuppbyggnad med anpassade säkerhetssystem bedöms inte dödliga koncentrationer kunna uppstå i omgivningen. Inga allvarliga konsekvenser bedöms kunna uppstå inom Ängsbotten, som ligger över 90 meter från Storängsbotten. Risk för översvämning Idag utgör samtliga tre kvarter instängda områden där skyfallsvatten samlas i lågpunkter. Befintlig situation där Ängsbotten 6 och 7 är utgrävd är en konsekvens av den sanering som har gjorts inom området samt att utbyggnad av gator påbörjades innan detaljplanen för Ängsbotten 6 med flera från år 2011 blev upphävd. Från Bobergsgatan bräddar skyfallsvattnet in till det västra kvarteret medan det mellersta kvarteret får ett inflöde från lokalgator i norr. Ängsbotten 8 belastas med skyfallsvatten som uppkommer inom den egna fastigheten samt från Midskogsvägen och skyfallsvattnet står mot fasad på byggnadens baksida. Det maximala vattendjupet i lågpunkten uppskattas till 30 – 50 cm (+2,92 m). Två lågpunkter i höjd med växtbäddarna på Madängsgatan fylls med vatten upp till 15 cm (+4,4 och +4,45 m) och bedöms därför vara framkomliga vid skyfall enligt befintlig höjdsättning. Vidare hindrar befintlig mur vatten från att rinna över från Ängsbottens planområde till Norra Länkens tunnelsystem. Till vänster visas maximala vattenflöden under studerat 100-årsregn med klimatfaktor 1,25 för befintlig situation. Till höger visas maximalt vattendjup under studerat 100-årsregn med klimatfaktor 1,25 för befintlig situation. Plushöjder på maximala vattendjup markerat i svart. Vattendjupet i tunnelmynningen till Norra Länken och på Västra bangården är osäkert (Bild: Norconsult). 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 48 (87) Enligt befintlig höjdsättning ligger de två västra, urschaktade kvarteren samt den sydöstra lågpunkten under Länsstyrelsens rekommenderade lägsta grundläggningsnivå om +2,7 meter, rödskrafferad markering (Bild: Norconsult). Risk för erosion Risk för erosion föreligger inte i området. Risk för ras och skred Enligt genomförd geoteknisk utredning finns det inte risk för skred eller ras inom planområdet. Leran i området är sättningskänslig. Marken i området har ej stabilitetsproblem med nuvarande topografi. Området är inte inom risk för blocknedfall. Förorenad mark Förorenad mark inom Ängsbotten sanerades år 2016 till de åtgärdsmål som var gällande vid saneringstillfället. Kompletterande jordprovtagningar har tagits under år 2025. Resultaten visar att inom området för kvartersmark överskrider cirka 40 % av uttagna prover från kvarlämnade jordmassor SSRV för scenario B2 (genomsläpplig jord). Halter över åtgärdsmål, både avseende PAH- H och PAH-M, förekommer inom centrala delarna av planområdet. I södra delen överskrids SSRV scenario D LOD (genomsläpplig jord) i cirka 30 % av prover som uttagits på kvarlämnade jordmassor. Resultat från grundvattenprovtagning utförd år 2025 i fyra provpunkter visar generellt låga halter av analyserade ämnen i grundvattnet. Samtliga halter av PAH:er understiger riktvärde för risk för ånginträngning i byggnader. PAH-halterna understiger även riktvärden för risk för negativ påverkan på ytvatten, om än knappt avseende PAH-H. De uppmätta halterna av metaller i grundvattnet är generellt mycket låga. Nickel förekommer dock i halter uppemot klass 4, hög halt (provpunkt 27C104, områdets nordöstra del). I provpunkt 15JM06O (områdets västra del) påvisas även något förhöjda halter av arsenik, nickel samt krom. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 49 (87) Vid den genomförda provtagningen av porgas 2025 har låga halter av naftalen uppmätts i samtliga provpunkter. De uppmätta halterna ligger med god marginal under TRC (RfC) även om utspädning från porgas till inomhusluft inte beaktats. Halterna av övriga PAH:er ligger under laboratoriets rapporteringsgräns (0,021 μg/m³). Se provtagningspunkter i framtagen markmiljöutredning. Vibrationer Risken för vibrationer i ny bebyggelse har utretts och utredningen visar att uppmätta nivåer är långt under kravet för kännbara vibrationer på ≤ 0,4 mm/s. Inga betydande stomljudsnivåer kunde upptäckas vid mättillfället. Geotekniska förhållanden Jordartskarta där aktuellt område är markerat med svart streckad linje, gult indikerar lera, vitt skrafferat indikerar fyllning, rött visar berg och rött med prickar indikerar morän på berg (Bild: SGU). Utredningsområdet består i huvudsak av fyllningsjord på lera på friktionsjord eller sand på berg. I västra delen av området finns glacial lera och i angränsande områden finns morän ovan berg. Hydrologiska förhållanden Då området består av fyllning ovan lera kan ett övre och ett undre grundvattenmagasin finnas inom planområdet. Enligt VISS Vattenkartan (februari 2025) finns inget grundvattenmagasin som utgör dricksvattenförekomst inom avrinningsområdet. Grundvattnets generella flödesriktning vid planområdet är mot norr. Närmsta ytvattenrecipient bedöms därmed vara Husarviken, som utgör den norra avgränsningen av Norra Djurgårdsstaden. Via Husarviken avrinner vattnet slutligen mot Lilla Värtan. Med befintligt underlag går det inte att helt utesluta att grundvattnet även transporteras i genomsläppliga jordlager runt tunnlar, vägar, ledningar etcetera mot öst och recipient Lilla Värtan. Kulturmiljö I Stadsmuseets klassificeringskarta är fastigheterna inom och norr om planområdet ej klassificerade. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 50 (87) Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta. Öster om planområdet, uppe på Hjorthagsberget, ligger det av Stadsmuseet blåmarkerade flerbostadsområdet Abessinien, uppfört på 1930-talet. Planområdet ungefärligt markerat med svart cirkel (Bild: Stadsmuseet). Flygfoto över Östermalm år 1898. Det ungefärliga området för detaljplanen är inringat med rött (Bild: O. Halldin). Enligt kulturmiljöutredningen består områdets kulturhistoriska värden främst av höjdryggarna på ömse sidor om planområdet. Även om merparten av dalgången mellan Ugglebacken och Hjorthagsberget har fyllts ut sedan ett drygt decennium tillbaka, går det att utmed dalgångens södra front, utmed Värtabanan och Norra länken, fortfarande ana konturen av dalgångens botten och uppfatta hur landskapet öppnar sig mot söder mot Storängsbotten. Planområdet karaktäriseras av att fortfarande vara den lägsta punkten (”botten”) i en av dalgångarna i Norra Djurgårdens sprickdalslandskap som präglat natur- och kulturlandskapet sedan havsvattnet drog sig undan för ungefär 1000 år sedan. Att planområdet på ömse sidor omges av nationalstadsparken (Ugglebacken) respektive Hjorthagsberget med Abessinien, har 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 51 (87) indirekt inverkan på planområdets roll för kulturlandskapet i stort. Genom planområdets placering, strax intill två särskilt utpekade och skyddade kulturmiljöer, har planområdet rollen som ”stötdämpare” för säkerställande av grannmiljöernas höga kulturvärden. Fornlämningar Inga registrerade fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar finns inom eller i direkt anslutning till planområdet. Fysisk miljö Planområdet ligger i dalsänkan mellan höjderna Ugglebacken och Hjorthagsberget. Söder om planområdet breder Storängsbotten ut sig och längre bort mot sydost avslutas dalsänkan genom Gärdeshöjden. Planområdet var en gång i tiden en del av Storängen, men eftersom Värtabanan skurit av denna norra del av dalsänkan sedan tidigt 1880-tal och Norra Djurgårdsstadens bebyggelse signalerar ”stad”, är det nog få som idag tänker på planområdet som en del av dalgången. Dessutom löper sedan drygt tio år tillbaka, den delvis överbyggda Norra länken parallellt med Värtabanans järnväg, vilket bidrar till att markera avgränsningen både i höjd och plan. Större delen av området består idag av olika typer av hårdgjorda ytor som tillkommit under ett flertal år till följd av diverse tillfälliga användningsområden och förberedande arbeten för infrastruktur och påldäck. Inom fastigheten Ängsbotten 6 finns en pumpstation och inom Ängsbotten 8 en större livsmedelsbutik, Hemköp. En del ytor används tillfälligt för padelverksamhet och skatepark. På flygbilder från 1950 till 1960-talet utgörs hela ytan inom planområdet av industrimark. Under 1990-talet fanns verksamhetsbyggnader placerade i södra delen, med mellanliggande asfalterade parkeringsytor. Samtliga av dessa byggnader är idag rivna, förutom livsmedelsbutiken i östra delen. Den begränsade vegetationen inom planområdet idag består av små, triviala gräsytor på grus med små unga självsådda tallplantor samt björksly och enstaka unga sälgar ovanpå tunneltaken till Norra länken. Ingen del av planområdet som avses bebyggas består av naturmark med naturvärden eller uppvuxna träd, och området hyser idag därför inga/låga naturvärden. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 52 (87) Flygfoto över planområdet med befintliga kvarter norr om Madängsgatan, Bobergsgatan i väster, Hårdvallsgatan i öster och Norra länken och Värtans västra bangård i söder (Bild: Mapspace). Ortofoto från år 1995. Ungefärligt planområdet är markerat med röd linje. Mellan år 1995–2006 revs industrin på de närliggande fastigheterna Färnebofjärden, Muddus och Kosterhavet. Under denna period gjordes även ett saneringsarbete på området för att förbereda det för bostadsområde. År 2006 påbörjades markarbeten av de närliggande fastigheterna Färnebofjärden, Muddus och Kosterhavet. Mellan år 1995 och 2006 revs järnvägen som fanns på områdets östra sida. År 2012 påbörjades byggnation av fastigheterna Färnebofjärden, Muddus och Kosterhavet som stod klara 2016. Mellan dessa år revs delar av Värtabanan för att göra plats för Norra länken som stod klar 2014 (Bild: Stockholm geoarkiv). Riksintresse för kulturmiljövården Planområdet ligger inom ”Stockholms stad med Djurgården [AB 115]”, av staten utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Motiveringen till riksintresset lyder: Storstadsmiljö, som i planstruktur och bebyggelse återspeglar funktionen som landets huvudstad och politiska och administrativa centrum sedan medeltiden, med sitt läge vid mötet mellan Saltsjön och Mälaren som gett speciella topografiska och kommunikations- mässiga förutsättningar för handel och försvar. Central plats för länets och landets ekonomi, turism och kultur- och samhällsliv. De olika epokerna och århundrandena som är väl representerade i stadsplane- och byggnadskonsten, från medeltiden till 1900-talets slut. (Stadsmiljö; hamnstad, sjöfartsstad, industristad, residensstad, skolstad, universitets- och regementsstad, rekreationsmiljö). 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 53 (87) Uttryck för riksintresset, som är särskilt applicerbara på planområdet lyder: Stadens anpassning till de naturgeografiska förutsättningarna: för- kastningsbranterna, obebyggda bergsformationerna och grön- klädda höjderna som en del av stadsbilden samt Stockholmsåsens kvarvarande delar. Kontrasten mellan den täta staden och det gröna parklandskapet på Djurgården och andra platser som Långholmen och Skeppsholmen. Det samlade rekreationslandskapet på Djurgården, med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark. Direkt väster och söder om planområdet, på andra sidan Fiskartorpsvägen respektive Norra länken och Värtabanan, gränsar planområdet till Kungliga nationalstadsparken som skyddas enligt Miljöbalken. Stadsmuseet har även pekat ut Abessinien, öster om Hjorthagsberget, som en del av ett kulturhistoriskt värdefullt område och som en av riksintressets värdekärnor. Ekologiska samband Planområdet berör en mindre del av västra kanten av Hjorthagsberget som i ekologiutredning om Hjorthagskransen klassats med påtagliga naturvärden, klass 3. Berört område utgörs av en bergsskärning med gräsvegetation och skog i sluttning, vilken domineras av yngre och medelålders träd av ek, tall, björk och rönn. Planområdet domineras av hårdgjorda ytor och hyser få naturmiljöer med naturvärden eller livsmiljöer av värde för skyddade arter som fåglar, fladdermöss, grod- eller kräldjur. Det är enbart den trädklädda kanten på Hjorthagsberget i öster samt paret uppvuxna ekar på Bobergsgatan i väster, som kan fylla en funktion för födosök eller fortplantning. Högst troligen rör sig arter över det idag öppna området, främst flygande, när de rör sig mellan Hjorthagen och Lill-Jansskogen. Stadens habitatnätverk för ädellöv. Ungefärlig plangräns med svartstreckad linje (Bild: Stockholms dataportal). Det är främst Stockholms habitatnätverk för ädellövskog som är centralt att beakta i samband med utveckling av området. Beaktande 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 54 (87) av ekar och förstärkta eksamband har varit ett genomgående tema i utveckling av Norra Djurgårdsstaden och även i Hjorthagskransen. Planområdet ligger strategiskt mellan Hjorthagsberget i väster och Ugglebacken och Lill-Jansskogen i öster. Mellan dessa bägge ekrika naturpartier på ömsom sida är det cirka 350 meter. Idag finns tydliga visuella samband över de öppna ytorna inom planområdet som gör att flygande arter som insekter, fåglar och fladdermöss kan navigera mellan skogspartierna. Denna möjlighet är viktig att bibehålla och förstärka med grönska. Planområdet berörs varken av habitatnätverk för groddjur eller barrskogsmesar då det inte förekommer lämpliga miljöer eller habitat för någondera av dessa artgrupper. Sociala förhållanden I Norra Innerstadens stadsdelsområde är bostadsbeståndet bland flerbostadshus övervägande bostadsrätter till 70 % av totala bostadsbeståndet. Lägenhetsfördelningen domineras av 2 och 3 rum och kök. Från planområdet är det mer än 200 meter till närmaste lekplats för mindre barn. Lekplats för större barn finns i Hjortgläntans parklek cirka 270 meter gångväg från planområdet och Ekorrparken cirka 400 meter från planområdet. På andra sidan järnvägen, finns Kungliga tennishallen som föreslås utvecklas inom ramen för detaljplanen för Storängsbotten. I närområdet norr om planområdet finns ett större torg, Storängstorget, men utöver det finns få mötesplatser för boende och besökare i området. De befintliga kvartershusen norr om Madängsgatan och längs Bobergsgatan har få entréer mot gatorna och saknar aktivt innehåll i bottenvåningarna och transparens som skapar visuell kontakt mellan livet inne och ute, vilket tillsammans ger byggnaderna en något sluten karaktär mot gatorna. Stadsmiljön inom planområdet är stökig med stängsel runt paddelbanor, skatepark, en fristående pumpstation och Hemköp, som tillsammans med den ofullständiga gatustrukturen i området kan bidra till otrygghet på platsen. Teknik En befintlig fristående pumpstation finns i planområdets västra del, vars tak angränsar till gatunivån på Madängsgatan. Service Inom cirka 200 meter från planområdet, finns ett blandat utbud av offentlig och kommersiell service. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 55 (87) Trafik Gång- och cykeltrafik Ett primärt cykelstråk med separerad gångbana går längst Bobergsgatan mot Ropsten och vidare mot Lidingö och city. Längs Madängsgatan finns ett befintligt gång- och cykelstråk och i östra delen av planområdet leder ett cykelstråk vidare till östra Hjorthagen. Kollektivtrafik Bobergsgatan trafikeras idag av busstrafik, stomlinje 6 samt linje 57 och 75. Närmaste tunnelbanestation är Ropsten med uppgång Artemisgatan/ Jägmästargatan på ett gångavstånd cirka 800 meter från planområdet. Biltrafik Biltrafik når planområdet via Bobergsgatan och Madängsgatan. Stadens övergripande gatunät samt Norra länken nås antingen via Bobergsgatan som ansluter till Lidingövägen vid Ropsten eller via Bobergsgatan och Södra Fiskartorpsvägen och vidare mot city. Trafikprognosen för biltrafik år 2025 är 22610 transporter på Norra länken/Lidingövägen och för år 2040 uppskattas en ökning till 60 600 fordon utanför fastigheten Starkströmmen öster om planområdet. Spårtrafik Värtans västra bangård passeras av fliståg 580 m (1 fr/h), diesellok T43/841 (1 fr/h) och cementtåg 200 m (1 fr/h). Konsekvenser Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer, enligt 5 kap 11a § PBL, att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken, och anslutande bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning har genomförts. Bedömningen bygger på kriterier i 5 § och 10 – 13 §§ i miljöbedömningsförordningen. Frågor relaterade till genomförd miljöbedömning och upprättad miljökonsekvensbeskrivning redovisas under rubriken nedan. Övriga miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i resterande delar av planbeskrivningen. Miljöbedömning Miljöbedömningen i miljökonsekvensbeskrivningen omfattar de miljöaspekter som låg till grund för bedömning att detaljplanen kan 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 56 (87) medföra betydande miljöpåverkan. Dessa aspekter är luftkvalitet, buller, risk och säkerhet, biologisk mångfald och grön infrastruktur, vattenkvalitet, förorenade områden, stads- och landskapsbild samt kulturmiljö. Inom ramen för detaljplanen hanteras även påverkan på riksintressen. Luftkvalitet Det bedöms med nuvarande beräkningar för planförslaget som en liten negativ påverkan inom planområdet då det sker överskridande av miljökvalitetsnormen PM10 för delar av planområdet. Påverkan kan ändras beroende på om framtida beräkningar med bullerplank visar att alla gränsvärden uppfylls inom hela planområdet där människor vistas, eller om någon form av begränsning av vistelse behöver ske i de delar av området där överskridande av gränsvärden och riktvärden sker. Utifrån en sammanvägning av platsens värde och bedömd effekt bedöms planförslaget ge risk för små-måttliga negativa konsekvenser avseende luftkvalitet. Buller Planförslaget bedöms även innebära små-måttliga negativa konsekvenser avseende buller. Detta beror på att det bullerutsatta området bebyggs med bostäder, uteplatser samt vård- och omsorgboende, för vilka riktvärden finns, och som bedöms ha hög känslighet. Gällande riktvärden bedöms kunna erhållas vid anpassning av bebyggelsen vilket föreskrivs i plankartan med planbestämmelser. Risk och säkerhet Detaljplanen medför inte att några riskkällor tillkommer inom planområdet. Identifierade riskkällor bedöms inte innebära att planerad bebyggelse utsätts för oacceptabel risk. I plankartan har flera rekommenderade åtgärder från riskutredningen vidtagits med planbestämmelser vilket bedöms bidra till ytterligare riskminimering. Med planerade skyddsåtgärder bedöms det finnas ett tillräckligt skydd för människor inom planområdet. Sammantaget bedöms planförslaget innebära en acceptabel risk på individ- och samhällsrisknivå. Biologisk mångfald och grön infrastruktur Naturmiljövärdet inom planområdet är lågt och inom delar är det obefintligt. Det finns dock ett svagt grönt spridningssamband genom planområdet mellan Hjorthagsberget och nationalstadsparken som är betydelsefull då nationalstadsparken har ekbestånd av nationell betydelse. På grund av planområdets betydelse för spridningssambandet kopplat till just nationalstadsparken kan planområdets naturvärde antas vara måttligt med avseende på biologisk mångfald och grön infrastruktur. Påverkan bedöms med åtgärder vara positiv för det ekologiska spridningssambandet, då mer vegetation planteras än vad som finns inom området idag. Effekten bedöms bli att spridningssambandet stärks över tid i takt med att vegetationen 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 57 (87) utvecklas och träden åldras. Effekten bedöms som måttligt positiv då spridningssambandet bedöms kunna stärkas på lokal och kommunal nivå, vilket i sin tur även kan gynna de regionala sambanden. Vattenkvalitet Planförslaget bedöms medföra små-måttliga positiva konsekvenser med avseende på vattenkvalitet. I framtagna dagvattenutredningar för kvartersmark och allmän platsmark bedöms planförslaget generellt leda till minskad föroreningsbelastning till recipient, utan dagvattenåtgärder. Vid genomförandet av dagvattenåtgärder bedöms planförslaget på sikt kunna leda till en förbättring gällande recipientens möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormerna. Förorenade områden Detaljplanen bedöms innebära små-måttliga positiva konsekvenser avseende förorenade områden. Generellt bedöms planområdet ha låga halter av påträffade föroreningar, med undantag för vissa provtagningar. Osäkerheter kring den totala föroreningssituationen finns då kompletterande provtagningar rekommenderas och kommer att utföras efter samråd inför granskning. I plankartan föreskrivs utförande av grundläggning med planbestämmelse och markens lämplighet för ändamålet säkerställs genom att villkora att startbesked för ändrad markanvändning inte får ges förrän föroreningar avhjälpts. Stads- och landskapsbild och kulturmiljö Kvartersbebyggelsens utökade fotavtryck västerut riskerar att tränga sig på nationalstadsparken på ett sätt som försvårar dess läsbarhet. Påverkan är svårbedömd i detta skede men kan bedömas riska bli måttligt negativ. Det bedöms möjligt att omgestalta ytorna inom planområdet och att där uppföra tre nya bostadskvarter, men att skalförskjutning i förhållande till intilliggande bebyggelse vid Norra Djurgårdsstaden Västra i övrigt är problematisk. Eftersom kvartersbebyggelsen ännu inte gestaltats, annat än till utbredning och i volymer, anser kulturmiljöutredningen inte att det går att bedöma huruvida planförslaget är förenligt med plan- och bygglagens krav på lämplighet med hänsyn till kulturvärdena på platsen, PBL § 2:6. Därmed bedöms det i nuläget finnas risk för måttliga negativa konsekvenser. Riksintressen Planområdet berörs, eller ligger i direkt närhet, av utpekade riksintressen för kulturmiljövård, kommunikationer, totalförsvar och nationalstadspark. Planförslaget bedöms kunna innebära viss risk för negativ påverkan på riksintresset för kulturmiljövård och nationalstadspark, se Stads- och landskapsbild och kulturmiljö ovan. Detaljplanen bedöms varken påtagligt skada eller försvåra åtkomst eller utnyttjandet av utpekade anläggningar inom riksintressena för kommunikationer eller totalförsvar. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 58 (87) Ställningstagande om betydande miljöpåverkan För fortsatt planering och uppföljning planeras att säkerställa att föroreningshalterna blir lägre med plank/skärm närmast Norra länken genom noggranna beräkningar. Om det efter beräkningar fortsatt finns risk för överskridanden inom området ska det tydligare redovisas hur begränsningen av stadigvarande vistelse för människor ska ske i de områden i östra delen av planområdet där överskridanden av riktvärden sker. Utformningen av plank/skärm ska studeras vidare för optimal effekt och säkerställa att människor inte vistas stadigvarande i områden med förhöjda partikelhalter och riskområde som enligt riskutredningen är inom cirka 15 meter från Norra länken. Trädens placering och vegetationens omfattning studeras vidare i syfte att förbättra förutsättningarna att förbättra luftkvaliteten lokalt och en skötselplan tas fram. Vad gäller kulturmiljön har föreslagna byggnadernas volym och utformning anpassats för att minimera påverkan på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Inför granskning ska ett arkitekturprogram tas fram med syfte att säkerställa att byggnaden får en gestaltning av hög kvalitet i enlighet med detaljplanens syfte. Övriga frågor avseende rekreation, närhet till hästverksamhet, klimatanpassning och klimatpåverkan har utretts inom planprocessen och bedöms inte medföra risk för betydande miljöpåverkan. Stadsbyggnadskontoret har tagit hänsyn till allmänna och enskilda intressen enligt Plan- och bygglagen och bedömer att projektet har ett stort allmänintresse, både gällande den blivande trafikleden och tillkommande övermarksbebyggelse, och att konsekvenserna av planens genomförande är positiva. Projektet möjliggör nödvändig infrastruktur och samtidigt bidrar till nya bostäder i Stockholm. Stadsbyggnadskontoret bedömer att planen är utformad med skälig hänsyn till befintlig bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande enligt Plan- och bygglagen (4 kap 36 §). Sammantaget bedömer Stadsbyggnadskontoret att detaljplanen efter planerade åtgärder inte medför betydande miljöpåverkan. Bostadsförsörjning Riktlinjer för bostadsförsörjning redogör för stadens samlade bostadsförsörjningsbehov. Ett kraftigt bostadsbyggande är en av stadens mest prioriterade uppgifter för att förbättra bostadsför- sörjningen. Stadsbyggnadskontoret reglerar inte upplåtelseform, typ av bostad, lägenhetsfördelning, storlek på lägenheter eller bostads- kostnader i detaljplanen. I de fall detta regleras är det i samband med beslut om markanvisning och i avtal om överenskommelse om exploatering. Detaljplanen möjliggör för cirka 420 bostäder, varav cirka 330 hyresrätter och cirka 90 bostadsrätter vilket leder till en jämnare 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 59 (87) fördelning mellan hyresrätter och bostadsrätter i stadsdelen. Byggaktörerna har för avsikt att bidra till en bättre blandning av bostadsstorlekar genom att möjliggöra en variation av lägenhetsstorlekar 1 – 5 rum och kök. Detaljplanen möjliggör för 80 vård- och omsorgsbostäder. Behovet bidrar till uppfyllandet av identifierat behov i stadens boendeplan för äldre. Detaljplanen möjliggör två gruppboenden, varav sex stycken LSS-bostäder och 12 stycken SoL-lägenheter. Behovet bidrar till uppfyllandet av identifierat behov i stadens Boendeplan - Bostad med särskild service SoL och LSS. Miljö Dagvatten En dagvattenutredning har tagits fram för respektive kvarter där tänkbara lösningar för att uppnå stadens åtgärdsnivå för fördröjning och rening av dagvatten för kvartersmark beskrivits. Enligt Stockholms stads åtgärdsnivå ska en volym motsvarande 20 millimeter nederbörd renas och fördröjas vid ny- eller större ombyggnation för att nå en hållbar dagvattenhantering på kvartersmark.Utifrån nedan angivna åtgärder uppfylls åtgärdsnivån. Västra kvarteret Den erforderliga fördröjningsvolymen enligt åtgärdsnivån uppgår till 61 kubikmeter som klaras genom dagvattenåtgärder. Dagvatten föreslås fördröjas och renas i regnväxtbäddar och skelettjord. Mittenkvarteret Den erforderliga fördröjningsvolymen enligt åtgärdsnivån uppgår till 57 kubikmeter. Inom utredningsområdet föreslås en dagvattenhantering där fördröjning och rening sker i regnbäddar eller nedsänkta grönytor på innergården. Dagvattenhanteringen kompletteras av biotoptak för att minska avrinningen. För att maximera översvämningsvolymen på innergården föreslås en nedsänkt grönyta som kan skapa en fördröjningsvolym på 33 kubikmeter. Detta medför en total fördröjande volym på 80 kubikmeter inom utredningsområdet vilket gör att åtgärdsnivån uppfylls. När innergårdens översvämningsvolym väl är fylld ska dräneringssystemet säkerställa att vattenståndet på innergården inte stiger efter att tänkt översvämningsvolym är full. För att skapa detta föreslås två dräneringsledningar från innergården till södra gatan. Det föreslås även ett bräddavlopp med en öppen konstruktion. Östra kvarteret Den erforderliga fördröjningsvolymen enligt åtgärdsnivån uppgår till 56 kubikmeter. Dagvatten föreslås fördröjas och renas i regnväxtbäddar på takyta, gårdar, platsbildning och förgårdsmark. Dessa regnväxtbäddar har en sammanlagd fördröjningsvolym på 56 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 60 (87) kubikmeter, med möjlighet att kunna utökas till 62 kubikmeter vilket innebär att åtgärdsnivån uppfylls. Sammanfattande helhetsbild av dagvatten- och skyfallshanteringen på kvartersmark och allmän platsmark (Bild: Bjerking, Structor och Norconsult). Allmän plats, park och gata Enligt dagvattenutredningen krävs en sammanlagd erforderlig fördröjningsvolym för föreslagna dagvattenlösningar på allmän plats om 6882 kubikmeter, vilket säkerställer att 20 millimeter nederbörd kan omhändertas. För att uppnå erforderlig fördröjningsvolym samt redningsbehovet av dagvatten från kvartersmarken föreslås nedanstående åtgärder på allmän plats. Illustrationsplan över Ängsbotten samt delavrinningsområden till respektive dagvattenåtgärd. Pilar visar planerade ytliga avrinningsvägar (Bild: Nivå Landskapsarkitektur och Norconsult). Dagvatten som uppkommer på gångbanor mellan kvartersmark inom Ängsbotten och Madängsgatan (V4, V5 och Ö2) föreslås hanteras i befintliga växtbäddar i Madängsgatan. Växtbäddarna är 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 61 (87) placerade längst hela gatan. Madängsgatan är enkelskevad och dagvattnet från gångbanorna i Ängsbottens planområde kommer att rinna ytligt till de nedsänkta växtbäddarna via kantstensbrunnar eller via brunn och ledning. Då växtbäddarna i den västra delen av Madängsgatan är mindre än de östra är åtgärdsvolymen däremot ojämnt fördelad. Med enbart hänsyn till ytvolymen uppnås inte åtgärdsnivån i de västra växtbäddarna. Med hänsyn till infiltration bedöms åtgärdsnivån kunna uppnås men fördelningen av avrinningen från område V4 mellan de två bäddarna behöver studeras vidare inför granskning. På Storängsgatan och Lövängsgatan (V1 och V2) har trädlådor, täta nedsänkta växtbäddar och dräneringsledningar anlagts i samband med utförande av arbetsgator. Växtbäddarna är dimensionerade för att hantera dagvatten som leds in från lokalgatan och intilliggande gångbana genom kantstensbrunnar. På parkytan öster om östra kvarteret föreslås nedsänkta trädplanteringar (Ö1) med samma renings- och fördröjningsfunktion som på övriga lokalgator inom Ängsbotten. Gång- och cykelvägen i öster föreslås anpassas i höjd för att kunna leda skyfallsvatten från Hårdvallsgatan mot parken, vilket även ger goda förutsättningar för att skapaett avskärande dike (D1). Diket kan utformas som gräsbeklätt svackdike eller makadamdike som bidrar med flödesutjämning av dagvatten och skyfallsvatten. Eftersom tillrinningsområdet till diket består av grönyta åligger inget reningskrav enligt stadens åtgärdsnivå. När diket är fullt kan det antingen brädda över cykelbanan eller avledas i ledning under cykelbanan ut mot parken i söder (D1). Dagvatten som uppstår på södra gatan och parkytan på södra gatans västra delar (V3) föreslås fortsatt hanteras i träd i skelettjord och dike i parken (S1). Diket i parken (S1) fylls med vatten vid skyfall men kommer annars vara torrlagda större delen av tiden. Den gröna mittrefugen på Bobergsgatan förlängs inom ramen för gällande detaljplan från 2011 dit ytterligare avledning av dagvatten kan ske. Grönområde Samtliga kvarter placeras på hårdgjord och redan ianspråktagen mark utan naturvärden. Gång- och cykelvägen i öster kommer att höjas ungefär en halvmeter vilket innebär uppfyllnader mot naturmarken. En medelålders ek och ett fåtal yngre träd kan påverkas. Rotkartering och skyddsåtgärder för att undvika påverkan på ekens rötter kommer att tas fram inför granskning. I den södra delen av planområdet tillförs en ny park om cirka 9000 kvadratmeter med gräs, äng, buskpartier, perennplanteringar och träd. Genom det tillkommande parkrummet och vegetationen i den skapas ett tydligare visuellt samband över de öppna ytorna inom planområdet, som gör att flygande arter som insekter, fåglar och 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 62 (87) fladdermöss kan navigera mellan skogspartierna Hjorthagsberget och Ugglebacken. Detaljplanen reglerar och säkerställer att den befintliga parkmarken öster om gång- och cykelvägen behålls genom att släcka ut markanvändningen för trafikändamål i gällande stadsplan och istället reglera PARK. Rekreation Planförslaget innebär att stadsmiljön ges en grönare karaktär genom att tillföra ny grönska i området, dels i gatustrukturen och dels genom tillkommande parkstråk i söder. I parkområdet utvecklas välkomnande entréer och en ny trappkoppling från Bobergsgatan till södra gatan som förbättrar tillgängligheten till parkområdet från väster. Vid uppförande av ett plank mot Norra länken, vilket förbättrar luft- och bullersituationen, finns möjlighet att uppmuntra till stadigvarande vistelse på större delen av parkområdet. Planförslaget bidrar till att ytterligare vistelsekvaliteter kan tillföras i området bland annat lekplats och sittplatser. Kvartersgårdarnas storlek och utformning med planterbart bjälklag ger möjlighet till ytterligare rekreationsmöjligheter och förutsättningar för att ett gott mikroklimat kan tillskapas med platser med såväl sol som skugga. Ekologiska samband Med de planerade vegetationsytorna i södra delen av planområdet finns goda förutsättningar att stärka områdets ekologiska funktion och spridningssamband och därmed skapa positiva konsekvenser för biologisk mångfald till följd av planens utformning. I takt med att vegetationen och träden växer till sig förstärks denna funktion ytterligare, både som möjliga livsmiljöer men också klivstenar mellan Norra Djurgårdens viktiga ekmiljöer. Detaljutformningen av områdets nya grönytor kommer studeras vidare inför granskning med syfte att stärka parkens ekologiska funktion och förutsättningar för biologisk mångfald. Restriktioner kring befintligt tunneltak över Norra länken, samt närheten till Värtabanan, begränsar mängden storvuxna träd som kan placeras in. Grupper av större träd föreslås därför utmed södra gatan, samt i början och slutet av denna. På tunneltaket föreslås en buskplantering med lägre vegetationsytor som också kan ha en ekologisk funktion om inhemska arter får dominera växtvalet. Planerade ängsytor och gräsvegetation i skyfallsdike och damm kan addera ytterligare värden, beroende på växtval och typ av skötsel. Till detta tillkommer även gatuträd på tvärgatorna. Dessa fyller inte samma ekologiska funktion för att stärka de ekologiska funktionerna och spridningssambanden genom området, men tillför värdefull lokal grönska och ekosystemtjänster som lokal värmereglering. Sammantaget bedöms detaljplanen medföra positiva konsekvenser för områdets ekologiska funktion och för spridningssambanden knutna till ekmiljöer. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 63 (87) Stads- och landskapsbild Planförslaget har utformats med utgångspunkt i den täta blandstadens stadsbyggnadsideal med ett integrerat gatunät samt slutna och halvslutna kvarter. De nya kvarteren inordnar sig till större del till den befintliga bebyggelsen norr om Madängsgatan avseende skala med i genomsnitt sju våningar, typologi och riktning. I söder ges kvarteren överordnade högdelar som står som accenter i stadslandskapet. Södra delen av kvarteren ges en samordnande bebyggelsefront mot ett nytt sammanhängande parkstråk, likaså får gatorna fonder av grönska, vilket båda är typiska karaktärsdrag för tät blandstad. Genom det sammanhängande parkstråket i söder kan även den visuella gröna kopplingen mellan Hjorthagsberget och Kungliga nationalstadsparken stärkas. Kvarterens fotavtryck med fasadliv i direkt anslutning till gata skapar tydlighet om gränsen mellan privat och offentligt, med undantag för platsbildningarna mot Madängsgatan som tillåter passage och vistelse. Tak utformas flacka och indragna som är utmärkande karaktärsdrag i området och bidrar till ett sammanhållet taklandskap i stadsbilden. De nya kvarteren ges ett varierat innehåll med bostäder, service och handel för att skapa en levande stadsmiljö och tillgång till stadskvaliteter som är en gemensam nämnare för kvartersstaden. Lokaler för olika verksamheter planeras i bottenvåningarna längs centrala stråk, Bobergsgatan och Madängsgatan. Sammantaget bedöms den nya detaljplanen innebära måttlig påverkan på stads- och landskapsbilden. Kulturhistoriskt värdefull miljö Enligt den antikvariska bedömningen är det möjligt att omgestalta ytorna inom planområdet och uppföra tre nya bostadskvarter, men att skalförskjutningen i förhållande till den intilliggande bebyggelsen inom Norra Djurgårdsstaden Västra är problematisk. Det gäller särskilt i mötet mot Kungliga nationalstadsparken, där kvartersbebyggelsens utökade fotavtryck mot väster riskerar att tränga sig på nationalstadsparken på ett sätt som försvårar dess läsbarhet. Kvartersfrontens bredd, som från marknivå upplevs sträcka sig genom hela dalgången, från Ugglebacken till Hjorthagsberget, riskerar att göra läsbarheten av natur- och kulturlandskapets dalgång svårläst. Förstärkande faktorer är dels bebyggelsehöjden, dels att det västra kvarteret har förlängts västerut jämfört med vad som tidigare var tänkt i kvalitetsprogrammet för Norra Djurgårdsstaden Västra från 2011. Stadsbyggnadskontoret bedömer dock att västra kvarterets placering har anpassats utifrån ändrade förutsättningar, då tidigare föreslagen sträckning av Bobergsgatan från 2011 inte längre är aktuell. Mot norr har bebyggelsens volym anpassats för att inordna sig 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 64 (87) motstående bebyggelses höjd för en sammanhållen helhet, medan den högre volymen mot söder skapar en tydlig stadsfront och annonserar entrén in till Norra Djurgårdsstaden. Vad gäller utformningen av kvartersindelningen har den ingen inverkan på omgivningens kulturvärden enligt kulturmiljöutredningen. Ur ett framtidsperspektiv är det positivt att gatusträckningarna överensstämmer med den sedan lång tid planerade strukturen för Norra Djurgårdsstaden Västra. Att taklandskapets höjder och utformning är varierad hos den föreslagna bebyggelsen, överensstämmer med intentionerna i kvalitetsprogrammet. Enligt kulturmiljöutredningen är det även ur ett framtidsperspektiv positivt för hur Norra Djurgårdsstadens bebyggelse kommer att kunna läsas som en årsring från 2000-talets första kvartil. Sammantaget bedömer Stadsbyggnadskontoret att den nya detaljplanen innebär måttlig påverkan på planområdets kulturhistoriska värden. Planförslagets lämplighet med hänsyn till kulturmiljövärdena på platsen, PBL § 2:6, kommer studeras vidare efter samråd när gestaltningen detaljeras. Ljusförhållanden och lokalklimat Nedan visas sol/skuggstudie för vår- och höstdagjämning samt sommarsolståndet. Av sol/skuggstudien framgår att samtliga kvarter skuggar en del av de befintliga byggnadernas södra fasader under större delen av dygnet under vår- och höstdagjämning, men betydligt mindre skuggpåverkan under sommarsolståndet i juni. Bostadsgårdarna är delvis belysta under sommarsolståndet, även om större delen av gården är skuggad även under vår- och höstdagjämning. I östra kvarteret är desto större del av gården skuggad oavsett vår- och höstdagjämning och midsommar. Detaljplanen reglerar därför att det ska finns gemensamma vistelseytor, utöver gården, för boende i kvarteret som är solbelysta. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 65 (87) Västra kvarteret Solstudie över västra kvarteret under vår- och höstdagjämning samt sommarsolståndet (Bild: KEJS Arkitektur och Varg arkitekter). 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 66 (87) Mittenkvarteret Solstudie över mittenkvarteret under vår- och höstdagjämning samt sommarsolståndet (Bild: DinellJohansson). 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 67 (87) Östra kvarteret Solstudie över östra kvarteret under vår- och höstdagjämning samt sommarsolståndet (Bild: Freda arkitekter). 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 68 (87) Miljökvalitetsnormer Luft Miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön. Normerna är juridiskt bindande föreskrifter som har utarbetats i anslutning till miljöbalken. De baseras på EU:s regelverk om gränsvärden och vägledande värden. PM10-halter, årsmedelvärden Miljökvalitetsnormen för partiklar PM10, årsmedelvärden, är 40 μg/m³ och miljökvalitetsmålet är 15 μg/m³. Det gränsvärde som har antagits i ett nytt EU-direktiv och ska gälla senast år 2030 är 20 μg/m³. Vid utbyggnad beräknas den gällande miljökvalitetsnormen 40 μg/m³ klaras vid planerad bebyggelse men ej i den sydligaste delen av området närmast tunnelmynningen där skyddande betongvall saknas. Även det nya EU-gränsvärdet, 20 μg/m3, och det strängare miljökvalitetsmålet, 15 μg/m³, som årsmedelvärde av partiklar, PM10, beräknas uppnås vid bebyggelsen men uppnås ej i närheten av Norra länken. Beräknad årsmedelhalt av partiklar, PM10 (μg/m³) i utbyggnadsalternativet år 2035. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år (Bild: SLB-analys). PM10-halter, dygnsmedelvärden Miljökvalitetsnormen för PM10, dygnsmedelvärden, är 50 μg/m³ och miljökvalitetsmålet är 30 μg/m³ för dygnsmedelvärden. Vid utbyggnad beräknas miljökvalitetsnormen 50 μg/m³ klaras vid planerad bebyggelse men ej i den sydligaste delen av området närmast tunnelmynningen där skyddande betongvall saknas. Det strängare miljökvalitetsmålet 30 μg/m³ uppnås troligtvis vid planerad bebyggelse, men marginalen är liten vid det östligaste av de tre nya byggnaderna. I jämförelse med nuläget år 2025 ökar PM10-halterna med utbyggnaden intill den hårdare trafikerade Norra länken. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 69 (87) Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³), 36:e högsta dygnsvärdet i utbyggnadsalternativet år 2035. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år (Bild: SLB-analys). I östradelen av planområdet där miljökvalitetsnormen för PM10 beräknas överskridas ska människor inte uppmuntras till vistelse. En barriär i form av ett plank eller skärm mellan Ängsbotten och Norra länken skulle minska intransporten av luftföroreningar och därmed minska storleken på det område där överskridande av miljökvalitetsnormen beräknas. Enligt luftkvalitetsutredningen bör skärmen vara minst 2,1 meter från marknivå för att sänka människors exponering men gärna minst fyra meter för att tillse att exponeringen inte förvärras någonstans i planområdet. Som jämförelse är den existerande bullervallen som leder längs gång- och cykelvägen öster om planområdet cirka fem meter hög. Inför granskning studeras vidare vilka exakta halter ett plank eller en skärm skulle ge. Ambitionen är att försöka uppnå att miljökvalitetsnormen endast överskrids på vägbanan. För att minimera exponering mot luftföroreningar hos de som vistas stadigvarande inomhus i de nya byggnaderna rekommenderas att friskluftsintag placeras på fasader mot kvarterens innergårdar där utomhusluften förväntas vara renast, alternativt på byggnaders tak om det inte är möjligt med placering på innergårdsfasader. Kravet om placeringen av friskluftsintag regleras i detaljplanen. NO2-halter, årsmedelvärden Miljökvalitetsnormen för NO2-halter, årsmedelvärden, är 40 μg/m³ och både miljökvalitetsmålet och det gränsvärde som har antagits i ett nytt EU-direktiv och ska gälla senast år 2030 är 20 μg/m³. Vid utbyggnad beräknas miljökvalitetsnormen 40 μg/m³ klaras överallt i planområdet. Årsmedelvärdet vid den nya bebyggelsen beräknas till cirka 5 μg/m3, vilket med marginal är lägre än normvärdet, EU- gränsvärdet och miljömålet. De högsta årsmedelhalterna av NO2 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 70 (87) beräknas uppstå intill Norra länken och dess tunnelmynning men även där förväntas halterna bli under 20 μg/m3. Beräknad årsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (μg/m³) i utbyggnadsalternativet år 2035. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år (Bild: SLB-analys). NO2-halter, dygnsmedelvärden Miljökvalitetsnormen för NO2-halter, dygnsmedelvärden, är 60 μg/m³. Miljökvalitetsmål finns inte definierat för dygnsmedelvärden av NO2. Vid utbyggnad kommer miljökvalitetsnormen 60 μg/m³ klaras överallt i planområdet. Vid den nya bebyggelsen är beräknade dygnsmedelvärden av NO2 med utbyggnad 10 – 16 μg/m³. De högsta halterna, intill tunnelmynningen i söder, beräknas bli under 35 μg/m3. I jämförelse med nuläget år 2025 minskar NO2-halterna inom hela planområdet. Till höger visas beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (μg/m³), 8:e högsta dygnsvärdet i utbyggnadsalternativet år 2035. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år (Bild: SLB-analys). 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 71 (87) Vatten Föroreningsbelastningen bedöms minska för samtliga föroreningar inom kvartersmark och allmän platsmark, enda undantaget är fosfor från Ängsbotten 7. Dock sker en tillräckligt stor minskning inom övriga kvarter samt inom allmän platsmark för att totala belastningen från planområdet ska minska. Med föreslagna åtgärder minskar mängden fosfor och kväve med 81 % respektive 75 % från planområdet jämfört med befintlig situation. Vattenförekomsten överskrider även gränsvärdena för bland annat antracen, bly, TBT och kvicksilver, vilka alla ses minska med föreslagna dagvattenåtgärder. Då samtliga föroreningshalter väntas minska och området har en hög nivå av rening bedöms inte exploateringen med föreslagna dagvattenåtgärder försämra möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormer för recipienten. Utöver reningsåtgärder för dagvatten kan förekomsten av vissa föroreningar minskas genom medvetna materialval. Exempelvis bör tak- och fasadmaterial som riskerar att avge metaller eller andra föroreningar till dagvattnet undvikas. För dagvattenåtgärder som behöver gödsling, exempelvis gröna tak, ska gödslingen begränsas och planeras noga. Byggherren får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Hälsa och säkerhet Beräkning av omgivningsbuller Trafikbuller, väg och spårtrafik Enligt SFS 2015:216 med ändringar enligt SFS 2017:359 gäller att: Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Om ljudnivån överskrids bör minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden. Om ljudnivån om 70 dBA maximal ljudnivå ändå överskrids bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller istället att bullret inte bör överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 72 (87) Tabell som visar vägtrafik för prognosår 2040 och används för bullerutredningen (Bild: Brekkestrand). Tabell som visar spårtrafik för prognosår 2040 som används i bullerutredningen (Bild: Brekkestrand). Utifrån planförslaget visar bullerutredningen att beräknade trafikbullernivåer är som högst 69 dBA ekvivalent nivå på södra fasaden av östra kvarteret och 83 dBA maximal nivå för den västra fasaden av västra kvarteret. Redovisar ekvivalenta ljudnivåer vid fasad dygnstid från väg- och spårtrafik (Bild: Brekkestrand). 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 73 (87) Redovisar maximala ljudnivåer vid fasad nattetid från spårtrafik (Bild: Brekkestrand). Detaljplanen reglerar att lägenheter inom zon B avseende verksamhetsbuller ska planeras med tillgång till ljuddämpad sida. Dessa fasader sammanfaller med de fasader där ljudnivåer avseende trafikbuller överskrids, med undantag för västra delen av västra kvarteret. För västra kvarteret reglerar detaljplanen att där ekvivalent ljudnivå vid bostadens fasad är högre än 60 dBA ska lägenheter större än 35 kvadratmeter utföras med minst hälften av boningsrummen orienterade mot ljuddämpad sida. Med ljuddämpad sida menas fasad som har en ekvivalent ljudnivå på högst 55 dBA och maximal ljudnivå nattetid på högst 70 dBA. Verksamhetsbuller Riktvärden för buller från industri anges i Boverkets allmänna råd om omgivningsbuller utomhus från industriell verksamhet och annan verksamhet med likartad ljudkaraktär (BFS 2020:2). Vid planläggning av bostäder ska en bedömning göras utifrån zonindelningen A, B och C som relaterar till högsta acceptabla ljudnivåer vid exponerad bostadsbyggnads fasad. Tabell som visar acceptabla ljudnivåer vid exponerad bostadsbyggnadsfasad (Bild: Brekkestrand). Maximala ljudnivåer, LFmax över 55 dBA, bör inte förekomma nattetid klockan 22-06 annat än vid enstaka tillfällen. I det fallet bostadsbyggnader har tillgång till en ljuddämpad sida avser begränsningen den ljuddämpade sidan. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 74 (87) För ljudnivåer utomhus vid ljuddämpad sida och uteplats gäller ljudnivåer enligt tabell nedan. Tabell med högsta tillåtna ekvivalenta ljudnivåer från industriell och annan verksamhet på ljuddämpad sida och vid uteplats (Bild: Brekkestrand). Enligt bullerutredningen överskrids riktvärdet för zon A om 45 dBA ekvivalent nivå nattetid på de mest exponerade fasaderna i söder, väst och öst i kvarteren. Däremot klaras riktvärden för zon B nattetid, 50 dBA ekvivalent nivå, även i värst utsatta lägen och innebär att riktvärdet om ekvivalent nivå för zon B nattetid klaras. Redovisar ekvivalenta ljudnivåer vid fasad nattetid från bangården (Bild: Brekkestrand). Maximala ljudnivåer från verksamhetsbullret beräknas till 72 dBA på södra fasaden på västra kvarteret som är mest utsatt eftersom det är närmast bangården. Rekommenderade riktvärdet om 55 dBA maximal nivå nattetid överskrids därmed, även på de västra och östra fasaderna. I dessa lägen ska lägenheter göras genomgående med tillgång till ljuddämpad sida och regleras i detaljplanen. Enligt beräkningarna uppfylls riktvärdet för ljuddämpad sida om 55 dBA maximal nivå på samtliga norra fasader mot Madängsgatan samt mot gårdarna och tillåter där enkelsidiga lägenheter. Enligt bullerutredningen görs bedömningen att ljudet från bangården inte är tonalt och även då det förekommer tillfälliga impulsljud är de inte tillräckligt frekvent återkommande för att de ska ses som särskilt störande. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 75 (87) Redovisar maximala ljudnivåer vid fasad nattetid från bangården (Bild: Brekkestrand). Zonindelning för kvarteren inom planområdet baserad på antagna bullernivåer för trafik- och verksamhetsbuller i framtidsscenario med Trafikverkets redovisning av aktiviteter med diesellok, fliståg och cementtåg som förutsättning för detaljplanen. I gröna områden kan antingen genomgående eller enkelsidiga lägenheter tillåtas enligt zon A avseende industribuller. I röda markerade områden ska lägenheter planeras enligt zon B med tillgång till ljuddämpad sida. Lämplig placering av balkonger studeras vidare inför granskning i syfte att ytterligare minimera störningspåverkan hos bostäder. I bullerutredningen har studerats effekten av ett bullerplank närmast Norra länken och tunnelmynningen. Resultatet visar att de ekvivalenta ljudnivåerna och maximala ljudnivåer nattetid minskar med cirka två dBA, särskilt i östra kvarteret. Summering av trafik- och verksamhetsbuller för kvarteren Generellt har samtliga kvarter en hög bullerbelastning på sina södra fasader. Lägre men ändå betydande nivåer på de östra och västra fasaderna. Norra fasader och fasader mot gård har nivåer under riktvärdena för både trafik- och industribuller. Samtliga kvarter har möjlighet till gemensamma uteplatser på innergårdarna som uppfyller riktlinjerna för både trafik- och industribuller. Föreslagen exploatering bedöms inte ge någon begränsning för Trafikverkets verksamhet på bangården eller Norra länken och samtliga riktvärden avseende buller bedöms vara möjliga att uppfylla för samtliga kvarter. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 76 (87) Västra kvarteret Kvarteret beräknas få maximala ljudnivåer från bangården som överskrider 55 dBA mot södra och östra fasaden. Lägenheter måste där göras genomgående med hälften av boningsrummen mot gård eller annan skyddad sida för hela södra och östra fasaden. Utöver detta beräknas ekvivalenta trafikbullernivåer över 60 dBA på södra fasaden samt delar av fasaderna mot väst och öst. För delar av västra fasaden kan lägenheterna behöva bulleranpassas om inte gemensamhetsytor kan förläggas där, exempelvis cykelrum, tvättstuga eller liknande. Möjligheter till enkelsidiga lägenheter finns mot norr, väster och mot gård. På översta våningarna finns två överskridanden av den beräknade maximala ljudnivån från bangården, där riktvärden beräknas överskridas med 1 dBA. Detta bör kunna accepteras enligt Boverkets rapport 2020:8. Trafikbuller. Plan 1 och 2 på den västra fasaden mot Bobergsgatan beräknas den ekvivalenta ljudnivån från trafik överskridas, se rosa ring. Här kan mindre lägenheter om högst 35 kvadratmeter skapas, alternativt gemensamhetsutrymmen eller lokaler (Bild: Brekkestrand). 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 77 (87) Verksamhetsbuller. Redovisar fasader som beräknas överskrida den maximala ljudnivån nattetid från bangården, se gula, orangea, röda och lila fasader (Bild: Brekkestrand). 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 78 (87) Till vänster visas planlösning på hörnlägenheterna i väst. Till höger visas planlösning av hörnlägenheterna i sydvästra hörnet. (Bild: till vänster från KEJS Arkitektur och till höger från Varg arkitekter). Mittenkvarteret Hela södra, östra och västra fasaderna beräknas få maximala industribullernivåer över 55 dBA, vilket innebär att samtliga lägenheter längs dessa fasader ska vara genomgående eller enkelsidiga mot gård. Enkelsidiga lägenheter kan tillåtas mot norr mot Madängsgatan eller mot gård. Samtliga fasader som beräknas överskrida den maximala ljudnivån nattetid från verksamhetsbuller redovisas på föregående sida. Planlösning av hörnlägenheterna i sydväst till vänster och sydöst till höger (Bild: DinellJohansson). Östra kvarteret Södra, östra och västra fasaderna på kvarteret beräknas få höga ekvivalenta trafikbullernivåer och maximala ljudnivåer från bangården som är över 55 dBA. Samtliga fasader som beräknas överskrida den maximala ljudnivån nattetid från verksamhetsbuller redovisas på föregående sida. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 79 (87) I de fyra nedre våningsplanen i norra och östra delen av kvarteret föreslås vård- och omsorgsboende. 16 av totalt 80 stycken vård- och omsorgsboendelägenheter föreslås placeras mot östra fasaden. För att klara bullerkraven enligt zon B avseende industribuller med genomgående lägenheter och maximala ljudnivåer utformas östra fasaden med indrag och burspråk som gör att lägenheterna får en fasadyta mot norr som är bullerskyddad. Utan burspråken beräknas de maximala ljudnivåerna från bangården till 59 dBA på den östra fasaden, men med skärmningen som burspråken ger blir nivåerna strax under 50 dBA. Vård- och omsorgsboende planeras i de fyra nedersta våningarna i norra och östra delen av kvarteret, markerade i rosa till vänster. I öster, där lägenheter ska planeras enligt zon B, föreslås att fasaden utformas med indrag och burspråk med ett öppningsbart fönster mot ljuddämpad sida som har låga bullernivåer både sett till trafik- och verksamhetsbuller. Planlösning redovisas till höger (Bild: Freda arkitekter). Verksamhetsbuller. Kraven för ljuddämpad sida och maximal ljudnivå nattetid från bangården klaras i indragen, se gröna fasader inom rosa markering (Bild: Brekkestrand). 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 80 (87) Planlösning av bostadslägenheter, ej vård- och omsorgsbostäder, i sydväst mot korsningen Lövängsgatan och södra gatan (Bild: Freda arkitekter). Spårtrafik Baserat på Trafikverkets järnvägsplan är framtidsplanen att utveckla den södra delen av bangården med ytterligare ett spår utifrån 5- spårsalternativet förlagd i den södra delen mot Storängsbotten. Prognos för 2040 indikerar cirka 5-6 tågrörelser (godståg) per dygn. I framtagen bullerutredning dimensioneras för fliståg 580 m (1 fr/h), diesellok T43/841 (1 fr/h) och cementtåg 200 m (1 fr/h) som enligt Trafikverkets prognosår för 2040 förväntas passera Värtans västra bangård. Planförslaget är anpassat utifrån ovan givna förutsättningar och föreslagen exploatering bedöms inte medföra begränsning för Trafikverkets verksamhet på bangården eller Norra länken, men byggnationen behöver beakta att det kan förekomma lågfrekvent buller från bangården. Lågfrekvent buller På bangården sker arbeten som kan medföra höga maximala nivåer samt påtagligt lågfrekvent buller. Lågfrekvent buller från diesellok på tomgång har beräknats. Nivåerna beräknades som högst till 72 dB ekvivalent nivå mot de södra fasaderna. Det bedöms vara möjligt att uppfylla Boverkets krav (BFS 2024:10) för ljudnivåer inomhus men det lågfrekventa bullret måste beaktas vid val av fasad och fönster. En generell rekommendation är fasad av betong till exempel en helsandwich med mineralullsisolering, men möjlighet finns till andra fasadval. Riktlinjer för lågfrekvent buller inomhus ska uppfyllas enligt Folhälsomyndighetens riktlinjer FoHMFS 2014:3 eller Boverkets krav BFS 2024:10. Översvämning Översvämningsrisken inom planområdet har utretts både utifrån ett 100-års regn och ett 500-års regn med anledning av att planområdet ligger intill samhällsviktig verksamhet, Norra länken och Värtans bangård. Det övergripande åtgärdsförslaget innebär ytlig avledning 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 81 (87) av skyfallsvatten från lokalgatorna till ett lågstråk i planerad park i söder. För att minska risken för översvämning föreslås att även skyfallsvatten från lågpunkt i etapp Jackproppen leds till översvämningsytan via ny ledning. Vid ett 500-års regn fylls lågstråket/översvämningsytan för att sedan rinna ut från planområdet och ner i Norra länken. Vid ett 500- års regn ökar maxdjupet från +3,45 meter till +3,54 meter i området för parken. Från planområdet ges en volymökning om ungefär 4% av det totala inflödet till Norra länken under studerat 500-års regn. Majoriteten av skyfallsvattnet tillrinner från Storängsbotten. Enligt skyfallsutredningen konstateras att försämringen utgör en mycket liten del av tunnelns översvämningsproblematik. Vid ett 100-års regn stannar skyfallsvattnet i lågstråket/översvämningsytan och påverkar inte Norra länken. På Värtans bangård ökar maxvattendjupet med två centimeter i 40 minuter. Enligt skyfallsutredningen görs bedömningen att bangården vid ett 500-års regn inte är framkomligt vid befintliga förhållanden, utan detaljplanens genomförande, då vattendjupet uppgår till cirka 80 centimeter. Ökningen på två centimeter bedöms därmed inte påverka framkomligheten på järnvägen. Maximala flöden under studerat 500-års regn för planerad situation (Bild: Norconsult). Maximala vattendjup i meter under studerat 500-årsregn för planerad situation (Bild: Norconsult). 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 82 (87) Planområdet är beläget inom ett av Trafikverkets definierat belastningsbegränsningsområdet, vilket innebär att särskilt teknisk hänsyn måste tas vid planering och genomförande av byggnation. Norr om Norra länken föreslås skyfallsdamm/översvämningsyta för hantering av skyfallsvatten. Enligt skyfallsanalysen bedöms att tillskottsbelastningar mot Norra länkens konstruktion inte uppstår till följd av skyfallsdammen och planerade buskplanteringar. Instängda områden under studerat 100-årsregn med plusnivåer markerat med gula siffror. Svarta siffror redovisar höjder invid byggnader på Madängsgatan och enligt projekterade höjder på lokalgator inom Ängsbotten (Bild: Norconsult). Planförslaget innebär att kvartersmarkerna kommer höjas upp till samma nivå som gatunätet. För att säkerställa god avrinning från gårdsytorna inom Ängsbotten 6 och 8 (västra och östra kvarteret) planeras öppningar mot Madängsgatan vilket innebär att all avrinning styrs mot lokalgator. Skyfallsvatten från lokalgatorna leds sedan ytligt till lågstråket i parken i söder. För att säkerställa att vatten inte blir ståendes intill fasader ska marken höjdsättas så att vatten leds bort från huskropparna. I detaljplanen regleras dels föreskriven marknivå på allmän plats gata och dels lägsta golvnivå för entréer i utsatta lägen där vatten kan bli stående vid ett 100-års regn. Markhöjder har anpassats så att de är lägre än färdiga golvnivåer. För Ängsbotten 7, som planeras som ett slutet kvarter, behöver större andel skyfall hanteras på gården men föreslås också få bräddutlopp mot Södra gatan. Detta behöver studeras vidare i nästa skede. Med det mellersta kvarteret, Ängsbotten 7, ökar maxdjupet i lågpunkterna på Madängsgatan. Inga entréer bedöms få ett ökat maxvattendjup men ökade vattendjup i lågpunkterna leder till att den mellersta delen av Madängsgatan är oframkomlig för räddningstjänst under en period. Maxvattendjup över 20 centimeter täcker hela vägbredden i de två lågpunkterna på Madängsgatan och denna del är därför inte framkomlig för blåljusfordon under en del av skyfallet. Det tar ungefär två timmar för vattendjupet på körbanan att sjunka till under 20 centimeter vid ett 100-års regn. Det kan vara möjligt att ta sig till kvarteret Muddus genom intilliggande byggnader och gården. Vid mindre vattendjup kan det även vara möjligt att ta sig till byggnaden via gångbanan. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 83 (87) Maxvattendjupet över 20 centimeter täcker även hela körbanan på Storängsgatan i cirka två timmar och under en kortare period på den vänstra delen av Lövängsgatan. Både Storängsgatan och Lövängsgatan får därför anses svårframkomliga under delar av skyfallet. Fram till korsningen mellan Storängsgatan/Lövsängsgatan och Madängsgatan är Madängsgatan framkomlig och tillträde till Ängsbotten 6 och 8 bedöms medges från Bobergsgatan respektive Hårdvallsgatan. Tillträde under skyfall till Ängsbotten 7 bör ske från Södra gatan eftersom övriga gator inte är framkomliga. Inför granskning ska vidare utredning göras som tar hänsyn till ledningsnätets specifika kapacitet och vattenutbytet mellan markytan och ledningar. Detta gäller särskilt för tidsförloppet/avtappningen i instängda lågpunkter som förekommer i planområdet. Uppställningsplatser för räddningstjänsten där gula cirklar markerar områden där räddningstjänstens fordon kan nå angreppspunkten inom 50 meter. Röd markering visar översvämningsutbredningen då maxvattendjupet överstiger 10 respektive 20 centimeter för planerat situation. Utrymning bör inte ske i området som inte kan nås eller mot områden som är översvämmade (Bild: Iterio och Norconsult). Olyckor Utförd riskanalys indikerar en låg samlad riskexponering inom planområdet. Såväl individ- som samhällsrisknivån bedöms acceptabel. För riskminimering reglerar detaljplanen skyddsåtgärder som enligt riskutredningen säkerställer ett robust skydd för människor inom planområdet. Ras och skred Byggnader på planerade fastigheter inom området ska pålgrundläggas med slagna stödpålar av stål eller betong. I fyllningen förekommer block, vilket medför att förborrning eller prylning kan krävas. Byggnader på planerade fastigheter inom området rekommenderas utföras med fribärande källargolv. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 84 (87) Ledningar inom området rekommenderas förläggas på markförstärkt område (påldäck, kalkcementpelare eller lättfyllning). Ledningar i mark under fribärande golv rekommenderas att pendlas eller gjutas in. Vägar inom området rekommenderas markförstärkas, exempelvis med påldäck eller kalkcementpelare. Kvalificerade ytor, exempelvis lekparker, parker rekommenderas att markförstärkas. Övergångar från förstärkt till oförstärkt mark ska ske med länkplatta för att undvika differenssättningar. Detta gäller även mellan byggnader och gatumark. Grundläggningen ska utföras gas- och vattentätt i området på grund av markföroreningar. Detta medför att utredning för markradon är överflödigt då denna åtgärd är tillräckligt även för radon. Om ovanstående rekommendationer följs bedöms en grundvattensänkning till följd av byggnationen av Östlig Förbindelse inte påverka tillkommande byggnation. Vibrationer Mätningar har gjorts av vibrationer från godståg som anländer till bangården. Uppmätta nivåer uppgick som högst till 0,005 mm/s (Vm-vägt) på västra kvarteret. Uppmätta nivåer är långt under kravet för kännbara vibrationer på ≤ 0,4 mm/s. För att säkerställa en god boendemiljö även vid framtida utbyggnad av Östlig förbindelse reglerar detaljplanen att stomljud i boningsrum inte får överskrida ljudnivån 32 dBA (fast) vid fordonspassage och att komfortvägd vibrationsnivå i bostadsrum inte får överskrida 0,4 mm/s. Elektromagnetiska fält Elnätstation föreslås 10 meter från närmaste ny bebyggelse, vilket innebär tillräckligt skyddsavstånd avseende elektromagnetiskt fält. Social hållbarhet Planförslaget möjliggör en blandning av bostäder, gruppboenden, vård- och omsorgsboende, livsmedelsbutik och lokaler för centrumändamål som gör att området befolkas under hela dygnet. Detta bidrar till fler ögon på tillkommande parkområdet och platsbildningarna vilket bedöms öka tryggheten i området. Barn Planförslaget innebär att fler skolvägar kan skapas genom tillkommande gång- och cykelstråk. Enligt Stockholms stads parkprogram från 2006 slås fast att en god tillgång till lek innebär maximalt 200 meter till lekområde. Från planområdet är det idag längre än 200 meter till närmsta lekområde. Detaljplanen utvecklar platsen med ett parkområde som kan ges blandat innehåll, exempelvis en lekplats som främjar barnens lek. Genom 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 85 (87) detaljplanens reglering om plank/skärm mot Norra länken kan även en säkrare parkmiljö skapas för barn. Jämställdhet Detaljplanen syftar till att skapa en rumsligt integrerad stad genom att i detaljplanen säkerställa tillgången till mötesplatser som parker och platsbildningar för social samvaro. Detta bidrar till en mer jämställd miljö och användande av stadens rum. Service Detaljplanen medger lokaler för centrumändamål och detaljhandel för livsmedel, vilket innebär att det lokala utbudet av kommersiell service kan stärkas i området. Inför granskning bör en handelsutredning tas fram som beskriver etableringar av livsmedelsbutiker i Norra Djurgårdsstaden och hur nya etableringar påverkar befintliga butiker. Riksintresse Kulturmiljövård Området berörs av starka lagskydd som riksintresse för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården och riksintresse nationalstadsparken. Bedömningen är att planförslaget är förenligt med riksintressena. En samlad bedömning av kulturmiljövärdena är att planförslagets påverkan på riksintresset är måttlig. Trafikkommunikation Trafikverket har preciserat riksintresset Östlig förbindelse med ett skyddsområde som angetts i plan samt i höjdled. Skyddsområdet är 25 meter från ytterkontur tunnel. För att bygga en bergtunnel behövs tillräckligt mycket berg ovanför tunneln (bergtäckning) och mot kringliggande bergrum och tunnlar, normalt 5 - 10 meter. I partier med nedsatt bergkvalitet samt där osäkerhet råder avseende var bergytan är lokaliserad är det önskvärt med större bergtäckning. Bedömningen är att viss pålning kommer att behöva ske genom friktionsjorden under leran, och att pålstopp kommer att ske i friktionsjord ovan berget eller mot berget. Från pålstoppet ner till den planerade bergtunneln för Östlig förbindelse uppskattas bergtäckningen till cirka 20 – 30 meter. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 86 (87) Sektion genom den planerade östra bergtunneln, i det läge inom planområdet där bergtäckningen bedöms bli som minst, cirka 22meter. Beräknad bergtäckning ovan planerade ramptunnlar, från överkant tunneltak till bergytan. På plankartan regleras att inom planområdet, där Östlig förbindelses skyddsområde går, får schaktning, sprängning, borrning eller andra ingrepp i berggrunden inte göras. Viss grundläggning med slagna pålar kan således ske inom skyddsområdet på 25 m, men i dessa områden finns en bergtäckning på mer än 20 meter, Planförslaget bedöms därmed inte innebära att tillkomst eller nyttjande av Östlig förbindelse påtagligt försvåras. Planförslaget bedöms sammantaget inte heller innebära påverkan på riksintresset för kommunikationer, Värtans västra bangård och Norra länken. Nationalstadspark Detaljplanen bedöms vara förenlig med skyddet för nationalstadsparkens natur- och kulturvärden. Den samlade bedömningen är att planförslaget inte kan antas medföra risk för skada på riksintresset nationalstadsparken. Planförslaget bedöms medföra måttliga konsekvenser avseende påverkan på nationalstadsparken. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 87 (87) Trafik Gång- och cykeltrafik Planförslaget innebär att ett integrerat gatunät kan skapas med nya och tillgängliga gångbanor runt kvarteren och en stärkt gång- och cykelkoppling mot östra Hjorthagen och vidare mot Jägarmästargatan. Kollektivtrafik Genom planområdets kollektivtrafiknära läge och att omfattande mobilitetsåtgärder tillämpas kan möjligheterna för ett hållbart resande stärkas och gaturum och garage kan ges ett effektivare markutnyttjande. Nya bostäder i området skapar ett bättre kundunderlag till kollektivtrafiken. Biltrafik Planförslaget innebär att nya tillgängliga gator skapas med angöringsmöjligheter till kvarteren. Söder om mittenkvarteret möjliggörs för en lastplats för lastning och lossning av leveranser till livsmedelsbutiken. Föreslagen exploatering bedöms inte ge någon begränsning på Trafikverkets anläggning Norra länken. Spårtrafik Föreslagen exploatering bedöms inte ge någon begränsning för Trafikverkets verksamhet på bangården. Tillgänglighet Såväl allmän plats som kvartersmark utformas för att uppfylla tillgänglighetskrav där så är möjligt. Planförslaget möjliggör bostäder som går att nå på ett tillgängligt sätt. I sydväst, i anslutning till det västra kvarteret, föreslås en trappkoppling på allmän plats som på grund av topografin kommer få en lutning på cirka 1:2,7 vilket motsvarar cirka 18 grader. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG --- [Plankarta.pdf] h Högsta nockhöjd är 3.3 meter ovan mark. 5 h Högsta nockhöjd är 40.0 meter över angivet nollplan. 6 h Högsta nockhöjd är 29.5 meter över angivet nollplan. 7 \NORRA KVILL 1\ h 8 Högsta nockhöjd är 33.0 meter över angivet nollplan. e h Högsta nockhöjd är 23.0 meter över angivet nollplan. 9 s l h Högsta nockhöjd är 26.0 meter över angivet nollplan. e e 10 d s h Högsta nockhöjd är 36.5 meter över angivet nollplan. n l 11 e i b d h Högsta nockhöjd är 20.7 meter över angivet nollplan. r n 12 ö i h Högsta nockhöjd är 11.0 meter över angivet nollplan. f b 13 g r ö h Högsta nockhöjd är 23.4 meter över angivet nollplan. s t l i g f h 14 Högsta takfotshöjd är 25.5 meter över angivet nollplan. Ö 15 i l t s Ö Markens anordnande och vegetation 0.0 Markens höjd över angivet nollplan n Marken får inte användas för parkering. 1 Markreservat för allmännyttiga ändamål x Markreservat för allmännyttig gångtrafik ovan 4.5 meter 1 över angivet nollplan. Stängsel, utfart och annan utgång In- och utfart får inte finnas. j Stängsel får inte uppföras. 1 Utformning f Bottenvåningen ska vara uppglasad till minst 40 % av 1 fasadlängden mot gata i norr. f Gemensam takterrass om minst 80 kvm ska finnas och Nationalstadsparken 2 h vara tillgänglig för boende i kvarteret. h 10 15 f Minst ett träd ska planteras. 3 x h f h s 1 4.5 f 4 Trappa ska uppföras. 7 7 f 6 h 4 . 5 e 2 4 n 1 3j 1 E f 5 Högst 4 våningar. 1 h 9 n j f 6 Högst 6 våningar. h 9 15 f 4 s 1 1 4.5 h 15 h 10 f 1 f 6 b 2 h 7 f 7 4.5 f f 7 8 H H ö ö g g s s t t 7 8 v v å å n n i i n n g g a a r r . . s 4 2 h1 0 n f j f Högst 9 våningar. h 9 BC h h 10 h 10 h 10 h 15 f 6 4.4 5 1 .0 3 1 10 h 15 f 6 h 7 f 7 f 10 Högst 10 våningar. s h Entréer ska finnas mot angränsande gator. h 13 5 h 1 h 3 b 1 e 1 f 6 15 h 7 f 7 f 6 15 s 2 s 4 h 10 f 4 h 14 h 12 f 5 Bottenvåningens höjd inklusive sockel ska vara minst 4.5 meter mot gata. h HBC h h 15 f 2 f 6 B ov o a s n tä i d n e ti r ll i i g b g o a t n te d n e v g å a n t in a g , m sk e a d u u t n fö d r a a n s t a m g e a d v l ä e g n s tr t é a e g r o , l b v o n s iv ta å d o s m ko m m i p n l s e t m 1 e .0 n t m o e c t h er t r a p p a 1 f 1 6 0 h 7 f 7 b 2 ö 1 s 1 h 2 h 3 b 1 b 5 e 1 h f 6 1 1 5 0 h 7 f 7 h h f 1 1 5 0 h 1 h B 3 C b 1 D b 5 1 e 1 G C i l e T n o n a r k y e k a m r l s g e m k i r f . a ö a r u s s t ö i f n o rj o r n m m in a g t s a s k f å l e a s t c . o k m a o s c o h lp f a å n r e f l ö e r r s o e c s h m s e o d lf å te n k g n a i r s e k . a H a is n s lä to g p g p n i o n c g h a r f l f ä ö k r t r lo u k m a l ska h f b 6 h f P V 3 7 7 Utförande 8 8 A Ä b Bjälklag ska utföras planterbart. f R G 1 h h 11 f 9 h f h 8 f 8 6 10 4.4 h 8 s 6 f 8 b 4 h 6 s 6 b 4 f 10 K s c h a b 2 E 4. n 7 t r m ée e r t e m r o ö t v g e a r t a a n s g k iv a e u t t n fö o r l a lp s l a m n e . d lägsta golvnivå om minst 7 7 4.6 k PARK b 3 Entréer mot gata ska utföras med lägsta golvnivå om minst h f h f 9 schaktnivå 1 b f t n 4.6 meter över angivet nollplan. \HJORTHAGEN 1:1\ 7 7 GATA 11 schaktnivå h 7 s 6 f 7 b 4 h 11 s 6 4 9 i v å 1 b 4 l G am las in p e a r r a ti t e g r la i d s. en södra fasaden ska utformas med PARK 1 träd schaktnivå 1 E 2 h 5b 5 träd 1 PARK GATA b 5 i S n c te h a g k ö t r n a in s g i , b s e p r r g ä g n r g u n n i d n e g n , b o o c r h r n in in te g u e n lle d r e r a n -1 d 5 ra .0 i n m g e re te p r p får 1 PARK relaterat till angivet nollplan. Gäller inom hela t VÄG t E VÄG t 2 1 1 1 1 1 schaktnivå användningsområdet. 1 Friskluftsintag ska placeras på tak och/eller mot sida bort från Norra länken träd PARK träd 1 och Värtabanan. 1 VÄG t Byggnader ska utformas så att komfortvägd vibrationsnivå i bostadsrum inte 1 1 överskrider 0,4 mm/s. skyfallsdike Bostäder ska utföras så att stomljud i boningsrum inte överskrider ljudnivån 32 dBA (fast) vid fordonspassage. GATA Grundläggning för byggnader ska utföras med slagna stödpålar av stål eller 1 betong. Byggnader ska utföras med fribärande källargolv. Grundläggning ska skydd P utföras gas- och vattentätt. 1 A R K Utnyttjandegrad G C e Största byggnadsarea är 50 kvm för V 1 Ä komplementbyggnader ovan planterbart bjälklag. G V e Största byggnadsarea för trapphus till pumpstation är 15 Ä 2 G kvm. t 1 1 Villkor för startbesked Östlig förbindelse Startbesked får inte ges för ändrad markanvändning förrän markföroreningar har avhjälpts och/eller skyddsåtgärder har vidtagits på tomten. Startbesked får ges för att avhjälpa dessa markföroreningar och/eller vidta skyddsåtgärder. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år och börjar gälla fr.o.m. laga kraft. Nationalstadsparken Ö s t l i g f ö r b i n d e l s e 0 25m Skala 1:500, utskriftsformat A0 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. PLATS NORR Endast angiven användning och utformning är tillåten. Byggnaders användning Markreservat för allmännyttiga ändamål I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet s Lokal för detaljhandel och centrumändamål ska finnas i inom respektive område. t Schaktning eller borrning får ej göras inom utrymme för 1 1 bottenvåning. betongtunnel. Fyllnad får ej ske utan full lastkompensation. GRÄNSBETECKNINGAR Schaktning för ledningsgrav får ske till högst 2 meters djup. s Lokal för centrumändamål med publikt innehåll ska finnas i 2 Planområdesgräns Avsteg härifrån får göras om utredning visar att skador på bottenvåning mot gata i väst och norr till minst 30 % av Användningsgräns betongtunnel ej inträffar eller om detta uppfylls med fasadlängden. Begränsas av kombinerad egenskapsgräns. byggnadsteknik. Avsteg ska godkännas av ansvarig Egenskapsgräns s Pumpstation får endast finnas till en höjd under 4.5 meter 3 väghållare för Norra länken. över angivet nollplan. Trapphus till pumpstation får Sekundär egenskapsgräns GRUNDKARTA uppföras på pumpstationens tak. Kombinerad egenskapsgräns Utformning av allmän plats s Entré till lokal eller bostadskomplement ska finnas mot norr. 4 Stadsdelsgräns 0.0 Markens höjd över angivet nollplan s Där trafikbuller vid fasaden överskrider 60 dBA ekvivalent Kvarter enligt detaljplan, ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN 5 schaktnivå Schaktning, sprängning, borrning eller andra ingrepp får Allmän plats-gräns 1 ljudnivå ska lägenheter större än 35 kvm utföras med minst Allmän plats inte göras i berggrunden och inte under -15.0 meter Fastighetsgräns hälften av boningsrummen orienterade mot ljuddämpad (Kvarterstraktgräns,Traktgräns relaterat till angivet nollplan. Begränsas i väster av sida. Med ljuddämpad sida menas fasad som har en Fastighetsområdesgräns) GATA Gata sekundär egenskapsgräns. ekvivalent ljudnivå på högst 55 dBA och maximal ljudnivå Fastighetsutrymmesgräns 3D GATA Huvudgata träd Trädridå ska finnas. nattetid på högst 70 dBA. Fastighetsbeteckning 1 1 \ 2 \ Fastighetsbeteckning 3D skydd Plank/skärm ska anordnas till en höjd om minst 2.1 meter s Sovrum i vård- och omsorgsboende får inte placeras direkt GCVÄG Gång- och cykelväg 1 6 Gemensamhetsanläggning ovan mark. innanför fasaden mot Norra Länken. Servitutsområde PARK Park trappa Trappa ska finnas. Inom zon A tillåts genomgående eller enkelsidiga lägenheter. Inom zon B ska 1 Ledningsrättsområde lägenheter planeras med tillgång till ljuddämpad sida. Avser Byggnad VÄG Väg i tunnel med tillhörande skydds- och tekniska 1 verksamhetsbuller. Väg/gångbanekant anordningar EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR Riktvärden för lågfrekvent buller inomhus ska uppfyllas. Staket KVARTERSMARK Mur Kvartersmark Begränsning av markens utnyttjande Höjd på byggnadsverk Träd B Bostäder Nivåkurvor h Högsta bjälklagshöjd för planterbart bjälklag är 7.5 meter Marken får inte förses med byggnad. 1 Markhöjd C Centrum över angivet nollplan. Transformatorbyggnad Endast komplementbyggnader och andra anläggningar än h Högsta bjälklagshöjd för planterbart bjälklag är 10.6 meter D Vård- och omsorgsboende byggnader ovan mark, om inget annat anges. 2 1 över angivet nollplan. Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan Byggnadsverk tillåts under mark. och RH2000 i höjd. E Pumpstation h Högsta nockhöjd på komplementbyggnad är 3.0 meter 1 3 Upprättad av Stadsmätningsavdelningen ö Marken får endast förses med komplementbyggnader ovan ovan mark. 1 Aktualitetsdatum 2025-11-21 E Transformatorstation 2 planterbart bjälklag. Byggnadsverk tillåts under planterbart h Högsta nockhöjd på trapphus till pumpstation är 7.5 meter 4 Sanna Norrby H Detaljhandel bjälklag. över angivet nollplan. kartingenjör ybrroN annaS :DAC ILLUSTRATIONER Illustrationslinje illustration Illustrationstext Illustrerat träd UPPLYSNINGAR Planen består av: - plankarta med bestämmelser Till planen hör: - planbeskrivning Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900), standardförfarande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för fastigheten Ängsbotten 6 m.fl. at a n Madängsgatan i stadsdelen Hjorthagen i Stockholm g s g r e b o B Stockholms stadsbyggnadskontor Planavdelningen 2026-01-20 Maria Sahlstrand Natali Klosterling Camilla Maruyama planchef stadsplanerare stadsplanerare Påbörjad av SBN Godkänd av SBN Antagen av Laga kraft Illustration över zongränsen mellan zon A respektive zon B. Zon A i grönt, zon B i rött. Avser S-Dp 2023-02072 verksamhetsbuller. 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG --- [Kulturmiljöanalys inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning.pdf] ÄNGSBOTTEN, LADUGÅRDSGÄRDET Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm Kulturmiljöanalys inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete, Dnr. 2023-02072 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG ÄNGSBOTTEN, LADUGÅRDSGÄRDET Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm Kulturmiljöanalys inklusive antikvarisk konsekvens- beskrivning för planarbete, Dnr 2023-02072 Datum: 2026-01-20 Beställare: Primula Byggnads AB med flera genom Jonas Petré Wenanders Byrå Björngårdsgatan 8 118 52 Stockholm +46 70 614 14 55 vicki.wenander@wenanders.se Upprättad av: Vicki Wenander, bebyggelseantikvarie och personcertifierad som sakkunnig för kulturvärden enligt KUL2. Omslagsbild: Vy mot planområdet, sett från söder. Till vänster i bild ligger Kungliga nationalstadsparken. Där bildkälla ej anges är fotografierna tagna av Vicki Wenander under våren 2025. Planområdets ungefärliga utbredning, inringar med svart. Källa: Länsstyrelsens stockholmskarta. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 2 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG INNEHÅLL INLEDNING ........................................................................ 4 PLANOMRÅDETS KULTURVÄRDEN .................................. 34 Bakgrund .............................................................................................................................. 4 Kulturhistorisk karaktärs- och värdebeskrivning .................................................. 34 Om denna handling .......................................................................................................... 4 REKOMMENDATIONER OCH RIKTLINJER ........................ 35 Kunskapsunderlag och källmaterial ............................................................................. 4 BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET ................................. 36 Metod .................................................................................................................................... 5 Detaljplanens omfattning och karaktär ................................................................... 36 NULÄGESBESKRIVNING ...................................................... 6 Vyer från stadens digitala 3D-modell.......................................................................37 Introduktion till planområdet ......................................................................................... 6 ANTIKVARISK BEDÖMNING AV PLANFÖRSLAGET ........... 46 Planområdet och dess närmaste omgivning idag .................................................... 7 Konsekvenser för planområdets och omgivningens kulturvärden på grund av FÖRFATTNINGSSKYDD OCH TIDIGARE rivning och omgestaltning ............................................................................................ 46 STÄLLNINGSTAGANDEN ..................................................20 Konsekvenser för planområdets och omgivningens kulturvärden med anledning av planförslaget ........................................................................................... 46 Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar .........................................20 Sammanfattning av konsekvensbedömning ............................................................. 47 Riksintresse för kulturmiljövården ..............................................................................20 Förbättringspotential i det fortsatta planarbetet ................................................. 48 Den Kungliga nationalstadsparken ............................................................................21 KÄLLOR ............................................................................. 49 Stadens kulturhistoriska klassificering .......................................................................21 Internet .............................................................................................................................. 49 Gällande detaljplaner .....................................................................................................22 Dp 2008-12203-54, Norra Djurgårdsstaden (västra)...........................................23 HISTORISK BAKGRUNDSBESKRIVNING .............................24 Förhistorisk tid .................................................................................................................24 Från 1200-talet och framåt ..........................................................................................24 Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 3 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG INLEDNING Bakgrund I december 2023 fattade stadsbyggnadsnämnden beslut om att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja planarbetet för det område som denna kulturmiljöanalys omfattar. Planområdet är en del av det större stadsutvecklingsområdet Nor- ra Djurgårdsstaden, beläget på platsen för det före detta Värtagas- verket mellan Husarviken och Hjorthagen. Den tänkta bebyggelsen inom planområdet kommer att fungera som entré till Hjorthagen och bli en del av Norra Djurgårdsstadens front mot Kungliga natio- nalstadsparken. Enligt start-pm:et är syftet med detaljplanen att, utöver ovanstående intentioner, dels skapa kopplingar mellan Nor- ra Djurgårdsstaden och omgivningen, dels att möjliggöra för den tänkta bostadsbebyggelsen. Bebyggelsen ska enligt start-pm:et ut- formas med hög arkitektonisk kvalitet. Om denna handling I denna handling redogörs för planområdetsoch dess närområdes bebyggelseutveckling över tid. Här beskrivs även områdets kultur- historiska karaktär och kulturvärden. Slutligen ges rekommenda- tioner och riktlinjer för ett kulturhistoriskt förhållningssätt, att anamma vid utarbetandet av planförslaget. Kunskapsunderlag och källmaterial Som underlag för kulturmiljöanalysen ligger äldre och samtida kart- och bildmaterial över planområdet och dess omgivning, hämtat från bland annat Riksantikvarieämbetet, Stockholms stadsmuseum och diverse andra källor som finns tillgängliga via internet. För utförlig källinformation, se i källförteckningen i slutet av denna handling. Planområdet med konst i förgrunden. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 4 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Metod Kulturmiljöanalysen baseras på DIVE-metodiken, som presenteras utförligt i Riksantikvarieämbetets översättning av den norske Riks- antikvarens rapport Kulturmiljöanalys: En vägledning för använd- ningen av DIVE-analys, från 2009. Rapporten finns att ladda ner på www.raa.se. DIVE-metodiken hjälper till att lyfta fram kulturarvets betydelse som resurs och kvalitet i samband med utveckling av landskaps- och bebyggelsemiljöer. Strukturen för metodiken är att den är flexibel, metodiskt öppen, tvärsektoriell och samverkansorienterad. DIVE baseras snarare på vad som bör hanteras för att nå uppsatta mål, än att ge exakta an- visningar om hur arbetet ska genomföras. Meningen är att man vid varje enskilt tillfälle, med stöd av DIVE-metodiken, ska anpassa ar- betet efter respektive projekts förutsättningar och behov. DIVE ska ses som ett hjälpmedel för att sortera, diskutera och bearbeta in- formation i plan- och utvecklingsprocesser. DIVE är en arena för ifrågasättande, kritiskt och kreativt tänkande och ska bana väg för tvärfackligt och tvärsektoriellt engagemang, samarbete, delaktighet och kommunikation. De fyra bokstäverna står för: D = describe/beskriva, I = interpret/tolka, V = valuete/värdera och E = enable/aktivera. Denna kulturmiljöanalys innehåller metodikens tre första steg (DIV), där värderingen delvis baseras på ställningstaganden som redan tidigare gjorts av Stockholms stad. Det fjärde steget i metodiken (E) hanteras i planarbetet och vid kommande bygglovsärenden. Utdrag ur ”Kulturmiljöanalys: En vägledning för användningen av DIVE-analys”. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 5 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG NULÄGESBESKRIVNING Introduktion till planområdet Planområdet ligger i dalsänkan mellan höjderna Ugglebacken och Hjorthagsberget. Söder om planområdet breder Storängsbotten ut sig och längre bort mot sydost avslutas dalsänkan genom Gärdes- höjden. Planområdet var en gång i tiden en del av Storängen, men eftersom Värtabanan skurit av denna norra del av dalsänkan sedan tidigt 1880-tal och Norra Djurgårdsstadens bebyggelse signalerar ”stad”, är det nog få som idag tänker på planområdet som en del av dal- gången. Dessutom löper sedan drygt tio år tillbaka, den delvis över- byggda Norra länken parallellt med Värtabanans järnväg, vilket bidrar till att markera avgränsningen både i höjd och plan. Planområdet ligger inom Stockholms stad med Djurgården [AB 115], riksintresse för kulturmiljövården, men också i skärningspunk- ten mellan andra av kulturmiljövården utpekade mark- och bebyg- gelseområden. Direkt väster och söder om planområdet, på andra sidan Fiskartorpsvägen respektive Norra länken och Värtabanan, gränsar planområdet till den sedan 30 år inrättade Kungliga natio- nalstadsparken, som skyddas enligt Miljöbalken. Öster om planom- rådet, uppe på Hjorthagsberget, ligger det av Stadsmuseet blåmar- kerade flerbostadsområdet Abessinien, uppfört på 1930-talet. Stads- museet har även pekat ut Abessinien som en del av ett kulturhisto- riskt värdefullt område och som en av riksintressets värdekärnor. Redan idag är den tänkta kvartersindelningen och de tänkta gatu- sträckningarna läsbara inom planområdet. I det västra kvarteret finns idag en skatebordpark, i det mellersta kvarteret finns padel- Flygbild över området från 2023. Planområdets ungefärliga utbredning är banor och i det östra kvarteret ligger en envåning livsmedelsbutik inringat med rött. Källa: https://earth.google.com/web/ som täcker merparten av den tänkta kvartersytan. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 6 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Planområdet och dess närmaste omgivning idag Vy från Boberggatan, mot söder med delar av planområdet (Ängsbotten 6) rakt fram i bild. Till höger om trottoaren börjar den Kungliga nationalstadsparken. De röda linjerna anger bedömd ungefärlig utbredning av tänkt bebyggelse inom planområdet, med en höjd som ungefärligen motsvarar grannkvarterens höjd. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 7 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Vy mot planområdet, sett från Ugglebacken i nordväst. Längst till vänster ses kvarteret Färnebofjärden och längst till höger Norra länkens ventilationstorn. Längst bort i bild, på andra sidan planområdet, anas bebyggelsen på Gärdeshöjden. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 8 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Vy mot planområdet, sett från Södra Fiskartorpsvägen/Bobergsgatan. Till vänster i bild ligger den Kungliga nationalstadsparken. Bakom träden i grönområdet till höger ligger flerbostadsområdet Abessinien. Källa: Google Maps. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 9 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Vy mot planområdet, sett från söder, strax intill Bobergsbron. I fonden ligger Norra Djurgårdsstadens nuvarande front, bestående av kvarteren Färnebofjärden, Muddus och Kosterhavet. Den grå, envåniga byggnaden längst till höger är den livsmedelsbutik som redan idag finns på fastigheten Ängsbotten 8 och 9. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 10 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Vy från Storängsvägen, mot väster, med planområdet till höger i bild. Däremellan ligger Värtabanan och Norra länken. Källa: Google Maps. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 11 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Vy från Storängsvägen, mot nordväst, med planområdet rakt fram i bild. Källa: Google Maps. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 12 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Vy från Norra länken, mot väster, med planområdet snett till höger i bild. Källa: Google Maps. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 13 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Samma vy som på föregående sida, mot väster, men från tunnelbanebron, med planområdet snett till höger i bild. Källa: Google Maps. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 14 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Vy mot planområdet, mot väster, sett från korsningen Hårdvallsgatan/Madängsgatan. Längst bort i bild ses Ugglebacken och den Kungliga nationalstadsparken. Källa: Google Maps. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 15 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Vy utmed Madängsgatan, med Ängsbotten 6 till vänster och Fjärnebofjärden till höger. I fondens ses Ugglebacken och den Kungliga nationalstadsparken. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 16 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Vy utmed Madängsgatan, med Fjärnebofjärden till vänster och planområdet till höger. Längst bort i bild ses Gärdeshöjden och till höger Ryttarstadion. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 17 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Vy från mitten av planområdet vid Storängsgatans förlängning, mot Ugglebacken och den Kungliga nationalstadsparken i väster. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 18 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Vy från mitten av planområdet vid Storängsgatans förlängning, mot Hjorthagsberget i öster. Bakom Hjorthagsparkens trädridå ligger det blåklassade Abessinien. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 19 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG FÖRFATTNINGSSKYDD OCH TIDIGARE STÄLL- NINGSTAGANDEN Riksintresse för kulturmiljövården Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar Planområdet ligger inom ”Stockholms stad med Djurgården [AB Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar skyddas enligt 115]”, av staten utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. kulturmiljölagens andra kapitel. Registrerade lämningar redovisas i det digitala fornlämningsregistret Fornsök. Varken inom eller i när- Motiveringen till riksintresset lyder: heten av planområdet finns det idag några registrerade fornläm- Storstadsmiljö, som i planstruktur och bebyggelse återspeglar ningar eller övriga kulturhistoriska lämningar. Se illustration nedan. funktionen som landets huvudstad och politiska och administrativa centrum sedan medeltiden, med sitt läge vid mötet mellan Saltsjön och Mälaren som gett speciella topografiska och kommunikations- mässiga förutsättningar för handel och försvar. Central plats för länets och landets ekonomi, turism och kultur- och samhällsliv. De olika epokerna och århundrandena som är väl representerade i stadsplane- och byggnadskonsten, från medeltiden till 1900-talets slut. (Stadsmiljö; hamnstad, sjöfartsstad, industristad, residensstad, skolstad, universitets- och regementsstad, rekreationsmiljö). Uttryck för riksintresset, som är särskilt applicerbara på planom- rådet lyder: Stadens anpassning till de naturgeografiska förutsättningarna: för- kastningsbranterna, obebyggda bergsformationerna och grön- klädda höjderna som en del av stadsbilden samt Stockholmsåsens kvarvarande delar. Kontrasten mellan den täta staden och det gröna parklandskapet på Djurgården och andra platser som Långholmen och Skepps- holmen. Utsnitt ur Fornsök, där det framgår att det saknas registrerade fornläm- Det samlade rekreationslandskapet på Djurgården, med rötter i ningar och andra kända kulturhistoriska lämningar inom planområdet och 1600-talets kungliga jaktpark. dess närmaste omgivning. Källa: https://app.raa.se/open/fornsok/. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 20 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Den Kungliga nationalstadsparken Direkt öster och söder om planområdet tar den Kungliga national- bär att Stadsmuseet, stadens kulturmiljöexpertis, anser att bebyg- stadsparken vid. Nationalstadsparken sträcker sig från Ulriksdal gelsen besitter ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Se illustra- och Sörentorp i norr, till Djurgården och Fjäderholmarna i söder, tion nedan. genom kommunerna Solna, Stockholm och Lidingö. Nationalstads- parkens gräns återges med en rosaröd linje på illustrationen till höger. Det vidsträckta parkområdet, med höga natur-, kultur- och rekrea- tionsvärden utsågs för 30 år sedan (1995) till världens första natio- nalstadspark. Skyddet för parken finns preciserat i 4 kap 7 § miljö- balken: Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är en national- stadspark. Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anlägg- ningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. Trots bestämmelsen i andra stycket får en åtgärd som innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en nationalstadspark vid- tas, om 1. åtgärden höjer parkens natur- och kulturvärden eller tillgodo- ser ett annat angeläget allmänt intresse 2. parken återställs så att det inte kvarstår mer än ett obetydligt Utsnitt ur Stockholms stads kulturhistoriska klassificeringskarta, där det fram- går att planområdet, inringat med röda streck, är kulturhistoriskt oklassifi- intrång eller en obetydlig skada. cerat, men att det finns blåmärkt bebyggelse i närområdet. På illustrationen framgår också att planområdet gränsar till, men ligger strax utanför den Stadens kulturhistoriska klassificering Kungliga nationalstadsparken (rosaröd linje). Planområdet ligger dessutom Bebyggelsen/tomterna inom planområdet är oklassificerade av Stock- inom ”Stockholms stad med Djurgården [AB 115]”, riksintresse för kulturmiljö- holms stadsmuseum. Detsamma gäller för den relativt nyuppförda vården. Källa: https://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/kul/klassifice- bebyggelsen i Norra Djurgårdsstaden. Stora delar av den äldre be- ring/DPWebMap.html byggelsen norr och öster om planområdet är blåmärkt, vilket inne- Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 21 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Gällande detaljplaner Huvuddelen av planområdet omfattas idag av stadsplan Pl 5256, an- och en mindre del som medger teknisk anläggning av Dp 2008- tagen 1961. Enligt stadsplanen är planområdet i huvudsak avsett att 12203, etapp Västra (laga kraft 2010). användas för industri- och lagerverksamhet och i viss mån för trafik, Planområdet angränsar mot det stora område som omfattas av det vill säga en bekräftelse av den redan pågående verksamheten områdesbestämmelser Ob87032 (laga kraft 1989), Norra Inner- på platsen. Bebyggelsen begränsas till 12 meters höjd. Planen sak- staden. Utbredningen av områdesbestämmelserna motsvarar den nar skydds- och varsamhetsbestämmelser. del av den Kungliga nationalstadsparken som ligger inom Stock- holms stad. I områdesbestämmelserna fastslås att det området ”utgör en kulturhistoriskt särskilt värdefull miljö”. Gällande detaljplan Pl 5256, antagen 1961. Källa: https://etjanster.stockholm.se/Byggochplantjansten/gallande- planer/sok-via-karta. Utsnitt ur Ob87032, de områdesbestämmelser för angränsande områden, Enligt Stadsbyggnadskontorets startpromemoria för planarbetet där det fastslås att de ”utgör ett kulturhistoriskt särskilt värdefull miljö”. omfattas en mindre del av planområdet av Dp 2011-10341, be- Källa: https://etjanster.stockholm.se/Byggochplantjansten/gallande- stående av gatumark och parkmark i områdets västra del. Plan- planer/sok-via-karta. området berörs även av 93002A, Norra länken (laga kraft 1996) Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 22 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Dp 2008-12203-54, Norra Djurgårdsstaden (västra) Planområdet omfattas inte av rubricerad detaljplan, men när den Bebyggelsen uppförs i varierade våningsantal med utgångspunkt planen upprättades ingick Ängsbotten i utredningsarbetet och tycks att vara lägre mot Kungl. Nationalstadsparken och något högre ha varit tänkt att ingå i den detaljplanen. Så blev dock inte fallet, mot Hjorthagsparken. På så sätt tar bebyggelsen stöd i landskaps- men eftersom delar av planarbetet bör ha utförts med Ängsbotten i rummet. (s. 9) åtanke och eftersom Ängsbotten tidigt varit en del av stadsbygg- När det gäller ssaammoorrddnniinnggeenn mmeellllaann bbeebbyyggggeellsseekkvvaarrtteenn anges: nadsområdet Norra Djurgårdsstaden, finns det anledning att be- röra Dp 2008-12203-54 i denna kulturmiljöanalys. Målsättningen är att bebyggelsen ska ha en sammanhållen karak- tär och en klart avläsbar identitet. Detta bygger på en starkt bun- I samband med framtagandet av detaljplanen för Norra Djurgårds- den planstruktur där varje kvarter varieras utifrån arkitekternas staden (västra) togs ett kkvvaalliitteettsspprrooggrraamm fföörr ggeessttaallttnniinngg fram. I och byggherrarnas intentioner. (s. 9) programmet beskrivs bland annat det överordnade gestaltningsmo- tivet, byggnadsutformningen och utformning av allmän mark. När det gäller ffäärrggssäättttnniinnggeenn anges att: Fasaderna ska generellt ha jordnära färger, avstämda mot den När det gäller ssttaaddssbbyyggggnnaaddsskkaarraakkttäärreenn anges att: äldre gasverksbebyggelsen och till omgivande natur. I områdets Ambitionen är att Norra Djurgårdsstaden ska bli en del av inner- centrala delar kan en ljusare och klarare färgskala prövas. Bygg- staden med en stark attraktionskraft och en identitet som präglas naders gårdsfasader kan ha en ljusare kulör. (s. 10) av god arkitektur och hållbarhet. Läget nära Kungliga national- stadsparken, Husarviken och den unika tegelarkitekturen i gas- När det gäller uutteemmiilljjöönn anges att: verksområdet, ritad av Ferdinand Boberg, ger området en unik Ett utrustningsprogram för den nya bebyggelsen i Hjorthagen har karaktär. Utformning, färgsättning och materialval för den nya tagits fram. Utrustningsprogrammet är tänkt som ett stöd vid bebyggelsen ska utgå från och inspireras av omgivningens natur projektering av gaturum, parker och kvartersmark i de olika del- och arkitektur och ta hänsyn till dessa värden. (s. 7) områdena i Norra Djurgårdsstaden. Det ska ge riktlinjer för materialval, färgsättning och karaktär på utrustning. Det inne- Bebyggelsens vvoollyymm oocchh rreellaattiioonn ttiillll llaannddsskkaappssrruummmmeett beskrivs som: håller också delar av belysningsprogrammet. (…) Målsättningen Husens höjd är varierad och anpassar sig till omgivande landskap. med programmet är att skapa en enhetlig stadsmiljö. Utrust- I genomsnitt har husen ca sju våningar. Mot Hjorthagsparken ningen ska bidra till att hålla samman den nya stadsdelen samt att trappas bebyggelsen upp till åtta våningar med en indragen ge den en egen karaktär som förstärker områdets ursprungliga nionde våning. Mot Kungl. Nationalstadsparken trappas bebyg- industriella identitet. (s. 48) gelsen ned till ca sex våningar. Bebyggelsen är med andra ord högre mot Hjorthagsberget och lägre mot Kungl. Nationalstads- parken. (s. 8) Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 23 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG HISTORISK BAKGRUNDSBESKRIVNING Förhistorisk tid Från 1200-talet och framåt Under förhistorisk tid och långt därefter var havsnivån i och runt I takt med att havsnivån sjönk undan kunde allt större landytor i Stockholm betydligt högre än idag. sprickdalslandskapet norr om dagens Stockholm tas i bruk av människan. Eftersom planområdet ligger i en dalsänka, i det sprickdalslandskap som karaktäriserar stockholmstrakten, låg området under vatten Vid 1200-talets slut förfogade de katolska klostren i Stockholm över ända fram till yngre järnåldern. Runt år 1000 hade Östersjön dragit markområdena norr om staden, men på 1520-talet drog Gustav sig undan så pass att de västra delarna av planområdet blivit torr- Vasa genom reduktionen in marken och Kronan blev ägare till hela skodda (se nedan). det område som senare kom att kallas Djurgården. Området nytt- jades såväl under klostrens tid som av kronan för bete och ängs- Eftersom området legat under vatten, har människan först relativt bruk. sent kunnat ta marken i besittning och bedöms därför inte heller lämnat några förhistoriska spår efter sig just här. På 1680-talet etablerade Karl XI, efter förebild från kontinenten, en kunglig jaktpark i området och det var nu som området fick namnet Djurgården. Efter hand minskade dock det kungliga intresset för jakt och delar av Djurgården utvecklades successivt till ett utflykts- område, framför allt för stadens välbeställda. Andra delar, bland an-nat den del av nationalstadsparken som ligger i anslutning till plan-området, kom att till stor del användas som betesmark. I takt med industrialiseringen, kom de låglänta markområdena ut- med Lilla Värtan att tas i bruk för industriproduktion och frakt via vattnet. En av de industrier som anlades var Värtagasverket, som började byggas på platsen på 1890-talet. Resultatet av denna historiska utveckling är att planområdet idag ligger i skärningspunkten mellan det största samlade natur- och friluftsområdet inom Nationalstadsparken, det före detta Värtagas- Östersjöns utbredning vid år 1000. Då låg fortfarande ungefär halva plan- verket, idag konverterat till bostadsområdet Norra Djurgårdssta- området under vatten. Källa: Regionala kulturmiljöer, den, och den infrastrukturella sträckningen för Norra länken och https://storymaps.arcgis.com/collections/9bac022c08194ac1ac8bac697eb91 Värtabanan. 276?item=2 Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 24 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Utsnitt ur karta Stockholm med omgivningar från 1817, upprättad av W. M. Carpelan. Vid den här tiden bestod Norra Djurgården fortfarande nästan enbart av ängs- och betesmark. Det ungefärliga området för detaljplanen är inringat med rött. Källa: https://stockholmskallan.stockholm.se/ Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 25 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Utsnitt ur kartblad 5 i kartverket ”Trakten omkring Stockholm i IX blad” från 1893. Vid den här tiden hade Värtabanans järnväg dragits över Storängsbotten och ett stickspår löpte parallellt med dalgången, mellan Värtahamnen och det nyligen anlagda Värtagasverk. Det ungefärliga planområdet är inringat med rött. Källa: https://stockholmskallan.stockholm.se/ Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 26 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Flygfoto över Östermalm år 1898. Foto: O. Halldin. Det ungefärliga området för detaljplanen är inringat med rött. Källa: https://app.raa.se/open/arkivsok/search Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 27 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Utsnitt ur kartblad ”Norra Djurgården” ur ”Stockholms stad med omnejd i 12 blad”, tryckt 1921. Det ungefärliga området för detaljplanen är inringat med rött. Källa: https://stockholmskallan.stockholm.se/ Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 28 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Flygfoto mot sydväst med gasklockorna i förgrunden och Storängsbotten därbakom. Planområdet ligger tyvärr utanför bilden, till vänster. Bilden är tagen i juni 1932. Foto: Oscar Bladh. Källa: https://app.raa.se/open/arkivsok/search Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 29 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Utsnitt ur Kartblad "Norra Djurgården:d", upprättad av Stockholms stadsingenjörskontor 1940, tryckår 1941. Det ungefärliga området för detaljplanen är inringat med rött. Till höger finns en inzoomning i utsnittet, med den småskaliga industribebyggelse som då fanns på platsen. Vägsträckningarna som ramar in planområdet är ungefär desamma som idag. Källa: https://stockholmskallan.stockholm.se/ Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 30 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Utsnitt ur Kartblad ”33 Brunnsviken” ur ”Officiell karta över Stockholmstrakten” Från 1971. Det ungefärliga området för detaljplanen är inringat med rött. Källa: https://stockholmskallan.stockholm.se/ Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 31 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Utsnitt ur kartblad ”33 Norra Djurgården” ur”Officiell karta över Stockholmstrakten” från 1996.Norra Djurgårdsstaden har ännu inte börjat uppföras. Det ungefärliga området för detaljplanen är inringat med rött. Källa: https://stockholmskallan.stockholm.se/ Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 32 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Flygbild över Norra Djurgårdsstaden, med planområdet i förgrunden. Bilden är tagen 2021. Foto: Lennart Johansson/Stockholms stad. Källa: https://www.flickr.com/photos/norradjurgardsstaden/51193989444/in/album-72157604604900389 Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 33 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG PLANOMRÅDETS KULTURVÄRDEN Kulturhistorisk karaktärs- och värdebeskrivning Höjdryggarna på ömse sidor om planområdet ger det ”kulturhisto- Även om den småskaliga industri- och servicebebyggelsen är riven risk stadga”. Även om Norra Djurgårdsstaden sedan ett drygt och de tänkta bostadskvarteren redan idag avtecknas i planområ- decennium tillbaka fyllt ut merparten av dalgången mellan Uggle- dets fotavtryck, kan den som är familjär med områdets 1900-tals- backen och Hjorthagsberget, kan man utmed dalgångens södra historia fortfarande utläsa var industribebyggelsen låg, det vill säga front, utmed Värtabanan och Norra länken, fortfarande ana kontu- på slättlandet mellan naturlandskapets höjdryggar och de av män- ren av dalgångens botten och uppfatta hur landskapet öppnar sig niskan anlagda spår- och landsvägarna utmed höjdryggarnas sidor. mot söder, på andra sidan om trafikbarriärerna. Själva planområdet karaktäriseras av att vara ddeenn ssiissttaa äännnnuu oobbee-- Planområdet karaktäriseras av att fortfarande vara ddeenn llääggssttaa bbyyggggddaa rreesstteenn aavv ddeett ssmmååsskkaalliiggaa iinndduussttrrii-- oocchh sseerrvviicceeoommrrååddee ffrråånn ppuunnkktteenn ((””bbootttteenn””)) ii eenn aavv ddee ddaallggåånnggaarr ii NNoorrrraa DDjjuurrggåårrddeennss ttiiddiiggtt11990000--ttaallssoommttiiddiiggaarreeffaannnnssssööddeerroommVVäärrttaaggaassvveerrkk,intill det sspprriicckkddaallssllaannddsskkaapp som präglat natur- och kulturlandskapet sedan stickspår som löpte mellan gasverket och Värtahamnen. havsvattnet drog sig undan för ungefär 1000 år sedan. Principen för ett sprickdalslandskap, där det bildas dalgångar i lågpunkterna. Källa: https://radararkitektur.se/-projekt/ilka-for-strategisk-planering/ Att planområdet på ömse sidor omges av Nationalstadsparken (Ugglebacken) respektive Hjorthagsberget med Abessininen, har indirekt inverkan på planområdets roll för kulturlandskapet i stort. Genom dess placering, strax intill två särskilt utpekade och skydda- Vy utmed Storängsgatan år 1942. I fonden ses den småskaliga industri- de kulturmiljöer, har planområdet rollen som ”stötdämpare” för och servicebebyggelsen som då låg i planområdet. säkerställande av grannmiljöernas höga kulturvärden. Källa: https://digitalastadsmuseet.stockholm.se/fotoweb/ Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 34 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG REKOMMENDATIONER OCH RIKTLINJER Nedan ges rekommendationer och riktlinjer för hur planområdets kulturvärden ska kunna traderas vidare och framför allt anpassas till det intilliggande kulturlandskapet och Norra Djurgårdsstadens karaktär. De två första punkterna syftar till att värna karaktärsdrag som hör till naturgivna förutsättningar och den tidigare industriepoken, me- dan den sista punkten syftar till att ta fasta på och bygga vidare på den redan befintliga Norra Djurgårdsstadens gestaltningsidé.  BBiibbeehhåållll BBoobbeerrggssggaattaannss ggaattuussttrrääcckknniinngg oocchh llääggeett fföörr ddeett ttiiddii-- ggaarree ssttiicckkssppåårreett.. Syftet är att tradera de sedan lång tid eta- blerade och transporthistoriska rörelsemönstren genom land- skapet. Dessa sträckningar bidrar också till att tydliggöra dalgångens sträckning genom landskapet.  UUttffoorrmmaa ssttaaddssffrroonntteenn mmoott SSttoorräännggeenn,, UUgggglleebbaacckkeenn oocchh HHjjoorrtt-- hhaaggssbbeerrggeett ssåå aatttt ddeenn iinnttee vviissuueelllltt ””ttääppppeerr ttiillll”” ddaallggåånnggeenn.. Syftet är dels att understödja läsbarheten av områdets sprickdals- landskap/det stora landskapsrummet, dels att ge utrymme för Nationalstadsparken och Abessinien så att de även fortsätt- ningsvis kan vara likvärdiga spelare i den stadslandskapsväv som byggts upp i dalgången under 2000-talet.  FFöölljj rriikkttlliinnjjeerrnnaa ssoomm ååtteerrffiinnnnss ii DDpp 22000088--1122220033--5544::ss kkvvaalliitteettss-- pprrooggrraamm fföörr ggeessttaallttnniinngg. Syftet är att säkerställa att Norra Djurgårdsstaden blir gestaltningsmässigt sammanhållen på ett Flygbild över Norra Djurgårdsstaden, med planområdet nere till höger (in- sätt som blir begripligt för kommande generationer. Anled- ringar med rött). Här tydliggörs hur planområdet ligger i en dalgång, på den ningen är att Norra Djurgårdsstaden i framtiden kommer att plats där dalgången öppnar sig mot Storängen. (Dalgångens riktning pekas vara ett tydligt och intressant avtryck från vår egen tid, på ut med gula pilar.) Bilden är tagen 2020. Foto: Lennart Johansson/ samma sätt som till exempel Gärdesstaden (vid Tessinparken) Stockholms stad. Källa: https://www.flickr.com/photos/norradjurgardsstaden/51193989444/in/album- är idag. Inriktningen i kvalitetsprogrammets har även ett uttalat 72157604604900389 förhållningssätt till Nationalstadsparken och landskapsrummet. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 35 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET Detaljplanens omfattning och karaktär Den föreslagna detaljplanen medger att:  Befintlig markbehandling, gatuträckningar, bebyggelse och utrustning inom planområdet tas bort och/eller justeras,  Ny kvartersbebyggelse, uppdelad på tre kvarter med mellan- liggande gator uppförs inom planområdet.  Byggnadshöjden hos den nya kvartersbebyggelsen varierar. Mot söder är den högsta byggnadshöjden 40 meter ovan an- givet nollplan, men mot norr har kvarteren ungefär samma byggnadshöjd som de angränsande bostadskvarteren i Nor- ra Djurgårdsstaden. Mot söder bildar de tre kvarteren en front med varierat våningsantal. De lägre delarna har 8 vå- ningar, medan högdelarna medger 9 respektive 10 våningar. I övrigt består bebyggelsen av 7 våningar, där den översta våningen är indragen från gatan.  Gestaltning och färgsättning hos den befintliga bebyggelsen regleras inte plankartan. Sammanfattningsvis innebär planförslaget att nuvarande byggnad och befintliga anläggningar inom planområdet rivs, för att ersätts med ny kvartersbebyggelse som planmässigt bygger vidare på den struktur som togs fram i samband med planeringen av Norra Djurgårdssta- den för ett drygt decennium sedan (Dp 2008-12203-54). Mot söder är den föreslagna bebyggelsen dock högre än grannkvarten. Samrådsunderlagets plankarta. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 36 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Vyer från stadens digitala 3D-modell Flygvy över planområdet, sett från sydväst. Källa: https://eu.opencitiesplanner.bentley.com/stockholm/angsbotten653214 Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 37 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Planområdet, sett från söder. Kungliga nationalstadsparken till vänster. (Höghuset Stadsljus och Storängsbotten, det sistnämnda nere till höger, redovisar föreslagen utveckling i området som regleras av andra detaljplaner.) Källa: https://eu.opencitiesplanner.bentley.com/stockholm/angsbotten653214 Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 38 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Flygvy över planområdet, sett från sydost. (Höghuset Stadsljus och Storängsbotten, det sistnämnda anas nederst i bild, redovisar föreslagen utveckling i området som regleras av andra detaljplaner.) Källa: https://eu.opencitiesplanner.bentley.com/stockholm/angsbotten653214 Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 39 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Flygvy mot planområdet från sydväst. (Höghuset Stadsljus, till vänster, och Storängsbotten, till höger, redovisar föreslagen utveckling i området som regleras av andra detaljplaner.) Källa: https://eu.opencitiesplanner.bentley.com/stockholm/angsbotten653214 Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 40 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Markvy mot planområdet, sett från Södra Fiskartorpsvägen/Bobergsgatan. Norra länken kan anas till höger. (Höghuset Stadsljus, till vänster om planomårdet, redovisar föreslagen utveckling i området som regleras av andra detaljplaner.) Källa: https://eu.opencitiesplanner.bentley.com/stockholm/angsbotten653214 Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 41 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Vy mot planområdet, sett från Ugglebacken i nordväst. Längst till vänster ses kvarteret Färnebofjärden och längst till höger Norra länkens ventilationstorn. Jämför med foto på sidan 8. Källa: https://eu.opencitiesplanner.bentley.com/stockholm/angsbotten653214 Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 42 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Vy från Norra länken, mot väster. Jämför med foto på sidan 13. Källa: https://eu.opencitiesplanner.bentley.com/stockholm/angsbotten653214 Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 43 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Flyvvy över planområdet, sett från öster. Källa: https://eu.opencitiesplanner.bentley.com/stockholm/angsbotten653214 Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 44 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Vy utmed Hårdvallsgatan/Madängsgatan, med planområdet till vänster. Jämför med foto på sidan 15. Källa: https://eu.opencitiesplanner.bentley.com/stockholm/angsbotten653214 Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 45 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG ANTIKVARISK BEDÖMNING AV PLANFÖRSLAGET Konsekvenser för planområdets och omgivningens kulturvärden på grund av rivning och omgestaltning läsbarheten av områdets natur- och kulturvärden. Undertecknad gör bedömningen att en rivning av den befintliga be- byggelsen och strukturen inom planområdet inte skulle ha någon Vad gäller utformningen av kvartersindelningen har den ingen in- negativ inverkan på vare sig planområdets eller omgivningens kul- verkan på omgivningens kulturvärden. Ur ett framtidsperspektiv är turvärden. det positivt att gatusträckningarna överensstämmer med den sedan lång tid planerade strukturen för Norra Djurgårdsstaden Västra. Konsekvenser för planområdets och omgivningens kulturvärden med anledning av planförslaget Eftersom samrådsunderlaget inte redovisar någon gestaltning an- nat än kvartersindelning, kvartersplacering, gatusträckningar och byggnadsvolymer, omfattar konsekvensbeskrivningen enbart dessa frågor. Den bebyggelseutbredning och den byggnadsvolym som planförsla- get medger, innebär en fortsatt utbyggnad och ett färdigställande av Norra Djurgårdsstaden Västra, så som den planerades för mer än tio år sedan, dock med vissa justeringar: Förslaget innebär att kvartersbebyggelsen nu sträcker sig längre västerut än då och att kvartersindelningen är delvis annorlunda (jämför med illustrationen till höger, hämtad ur 2011 års kvalitetsprogram). En av anledning- arna till förändringen är att Bobergsgatan fått en delvis annan dragning längre västerut än vad som var tänkt 2011 och att kra- ven på bulleravskärmning höjts sedan dess. Det nu utökade fotavtrycket västerut innebär att bebyggelsen kom- Utsnitt ur illustrationsplan från kvalitetsprogram för gestaltning till Dp mer närmare Ugglebacken och Nationalstadsparken än vad som 2008-12203-54 (Norra Djurgårdsstaden, Etapp 1 Västra). Här framgår att tidigare planerats för Norra Djurgårdsstaden Västra. Det innebär staden redan i början av 2010-talet tänkt sig att Norra Djurgårdsstaden att den föreslagna bebyggelsefronten/avslutet av stadsdelen söderut Västra skulle avslutas med tre kvarter mot söder. Bebyggelsen inom dagens kommer att fylla ut mer av landskapsrummet mellan Ugglebacken planområde sträckte sig vid denna tid inte lika långt västerut och kvarters- och Hjorthagshöjden än vad som var tänkt 2011, vilket försvårar indelningen var delvis annorlunda. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 46 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Att taklandskapets höjder och utformning är varierad hos den före- Vad gäller relationen till omgivande bebyggelse, det vill säga utan- slagna bebyggelsen, överensstämmer med intentionerna i det kvali- för Norra Djurgårdsstaden Västra, anser undertecknad att planför- tetsprogram för gestaltning som togs fram för Norra Djurgårdssta- slaget kan komma att inverka på omgivningen, men att den bedöm- den Västra år 2011 (se textutdrag nedan). I ett framtidsperspektiv ningen inte kan göras utan att bebyggelsen inom planområdet ge- är det även positivt för hur Norra Djurgårdsstadens bebyggelse staltats. kommer att kunna läsa som en årsring från 2000-talets första kvar- til. Sammanfattning av konsekvensbedömning Sammanfattningsvis gör undertecknad bedömningen att det är möj- Husens höjd är varierad och anpassar sig till omgivande landskap. ligt att omgestalta ytorna inom planområdet och att där uppföra I genomsnitt har husen ca sju våningar. Mot Hjorthagsparken tre nya bostadskvarter, men att skalförskjutning i förhållande till trappas bebyggelsen upp till åtta våningar med en indragen den intilliggande bebyggelsen inom Norra Djurgårdsstaden Västra nionde våning. Mot Kungl. Nationalstadsparken trappas bebyg- är problematisk. Det gäller särskilt i mötet mot Kungliga national- gelsen ned till ca sex våningar. Bebyggelsen är med andra ord stadsparken, där kvartersbebyggelsens utökade fotavtryck dess- högre mot Hjorthagsberget och lägre mot Kungl. Nationalstads- utom riskerar att tränga sig på Nationalstadsparken på ett sätt parken. (s. 8) som försvårar dess läsbarhet. Bebyggelsen uppförs i varierade våningsantal med utgångspunkt Kvartersfrontens bredd, som från marknivå upplevs sträcka sig ge- att vara lägre mot Kungl. Nationalstadsparken och något högre nom hela dalgången, från Ugglebacken till Hjorthagshöjden, riske- mot Hjorthagsparken. På så sätt tar bebyggelsen stöd i landskaps- rar att göra läsbarheten av natur- och kulturlandskapets dalgång rummet. (s. 9) svårläst. Förstärkande faktorer är dels bebyggelsehöjden, dels att Beskrivning av tänkta byggnadsvolymer och höjder, enligt 2011 års kvali- det västra kvarteret har förlängts västerut, jämfört med vad som tetsprogram för gestaltning av Norra Djurgårdsstaden Västra. tidigare varit planerat för Norra Djurgårdsstaden Västra. Att den föreslagna bebyggelsen är högre än den mot norr redan Eftersom kvartersbebyggelsen ännu inte gestaltats, annat än till ut- uppförda, angränsande kvarteren, är negativt för omgivningens bredning och i volymer, anser undertecknad inte att det går att be- kulturvärden och i viss mån gäller det även för stadsdelens kultur- döma huruvida planförslaget är förenligt med plan- och byggla- värden som helhet. Det förstärker den redan beskrivna upplevelsen gens krav på lämplighet med hänsyn till kulturvärdena på platsen, av att naturlandskapets dalgång sätts igen, dels kommer bebyggel- PBL § 2:6. sen inom planområdets att höjdmässigt avvika från stadsdelens när- liggande bebyggelse i övrigt. Det är också negativt för läsbarheten av Nationalstadsparken att kvartersbebyggelsen mot väster inte sänker sig på det sätt som anges som princip i 2011 års kvalitetsprogram. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 47 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Förbättringspotential i det fortsatta planarbetet Följande punkter skulle bidra till att förbättra hanteringen av kul- turvärdena i relation till omgivningen och Nationalstadsparken:  Anpassa kvartersbebyggelsens höjd till intentionerna i det kvalitetsprogram för gestaltning för Norra Djurgårdsstaden Västra, som togs fram 2011.  Dra tillbaka det västra kvarteret från Ugglebacken i väster, så att det (sett från marknivå) bildas en tydlig distans mellan bebyggelse och naturlandskap. Åtgärden skulle vara fördel- aktig för såväl relationen till Nationalstadsparken, som läs- barheten av naturlandskapets dalgång. Stockholm 2026-01-20 Vicki Wenander Bebyggelseantikvarie och medlem i Sveriges Byggnadsantikvarier Certifierad sakkunnig avseende kulturvärden - K sedan 2007, certifikat nr. SC0606-16 070-614 14 55 vicki.wenander@wenanders.se Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 48 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG KÄLLOR Internet https://app.raa.se/open/arkivsok/search Riksantikvarieämbetets https://app.raa.se/open/fornsok/ Information om registrerade forn- arkivsök, med äldre fotografier, besökt i juni 2025. lämningar, kulturhistoriska lämningar och fornfynd, besökt i juni https://www.nationalstadsparken.se/wp-content/uploads/Rapport- 2025. 2006-11-Nationalstadsparken-handlingsprogram-del-I.pdf https://www.raa.se/app/uploads/2017/08/Kulturmilj%C3%B6analys.p Framtidens nationalstadspark - Handlingsprogram del I: Visioner df Skriften ”Kulturmiljöanalys: En vägledning för användning av och förutsättningar (Länsstyrelsens rapport 2006:11), besökt i DIVE-analys”, besökt i juni 2025. augusti 2025. https://digitalastadsmuseet.stockholm.se/fotoweb/archives/5013- https://www.nationalstadsparken.se/wp-content/uploads/Rapport- S%C3%A4rskilda-samlingar-(Gr%C3%A5ark- 2006-11-Nationalstadsparken-handlingsprogram_del-II.pdf mm)/?q=Stor%C3%A4ngsbotten Äldre fotografier på planområdet, Framtidens nationalstadspark - Handlingsprogram del II: Åtgärder besökt i augusti 2025. och utveckling (Länsstyrelsens rapport 2006:11), besökt i augusti http://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/kul/klassificering 2025. /DPWebMap.html Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering av https://www.lansstyrelsen.se/download/18.1b1d393819324610c3748 bebyggelsen i planområdet. d9b/1732516576155/V%C3%A5rd- http://insynsbk.stockholm.se/Byggochplantjansten/GallandePlan/?sea %20och%20utvecklingsplan%20f%C3%B6r%20Kungliga%20nationalst rchtype=map&journalNumber=2003-04857 Gällande detaljplaner i adsparken.pdf Vård- och utvecklingsplan för den Kungliga Stockholm. nationalstadsparken (Länsstyrelsens rapport 2012:33), besökt i augusti 2025. https://storymaps.arcgis.com/collections/9bac022c08194ac1ac8bac6 97eb91276?item=1 Region Stockholms plattform för regionala https://radararkitektur.se/-projekt/ilka-for-strategisk-planering/ kulturmiljöer, betaversionen, besökt i augusti 2025. Illustration på sprickdalslandskap, hämtad i augusti 2025. https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=d1b3761e5e944f129a69 8acc7e7ed183 Länsstyrelsernas länskarta för Stockholms län, besökt i juni 2025. Kulturmiljöutredning inklusive antikvarisk konsekvensbeskrivning för planarbete för Ängsbotten, Dnr. 2023-02072 Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och (del av) Ängsbotten 9 samt delar av Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2 inom Ladugårdsgärdet, Stockholm 2026-01-20 Sida 49 av 49 27020-3202 rnD ,02-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG --- [Miljökonsekvensbeskrivning.pdf] Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund Stockholms stad tar fram en ny detaljplan för Ängsbotten 6 m.fl. i Norra Djurgårdsstaden, vars syfte är att möjliggöra för cirka 420 bostäder i centralt läge med blandad upplåtelseform. Detaljplanen möjliggör även för vård- och omsorgsboende, centrum, detaljhandel, tekniska anläggningar, parkmark samt nya gator och gång- och cykelväg. Planområdet består i nuläget av hårdgjorda ytor med visst inslag av träd och markvegetation. Inom området finns en skatepark, padelanläggning samt livsmedelsbutik med tillhörande besöksparkering. Detaljplanen antas medföra betydande miljöpåverkan och efter avgränsningssamråd med Länsstyrelsen konstateras att miljöaspekterna luftkvalitet, buller, risk och säkerhet, biologisk mångfald och grön infrastruktur, vattenkvalitet, förorenade områden, stads- och landskapsbild samt kulturmiljö, samt riksintresse för kulturmiljövården och nationalstadspark, ska bedömas i innevarande miljökonsekvensbeskrivning. Den geografiska avgränsningen är framför allt planområdet och dess direkta närhet, men även ett större geografiskt område beaktas i bedömningarna för vissa miljöaspekter. Tidshorisonten för bedömningen är vid år 2030 till 2035 då området bedöms vara färdigutbyggt. Ett så kallat nollalternativ har också bedömts inom samma avgränsning som planförslaget. Nollalternativet utgörs av ett scenario då planförslaget inte genomförs, vilket betyder att markanvändningen enligt nuläget fortsatt kvarstår, eller att området byggs ut enligt gällande stadsplan som möjliggör för industri- och handelsverksamhet samt lager. Miljökonsekvenser Luftkvalitet Det bedöms med nuvarande beräkningar för planförslag som en liten negativ påverkan inom planområdet då det sker överskridanden av PM10 (dock inte NO2) för åtminstone delar av planområdet och för några av de riktvärden och gränsvärden som finns. Påverkan kan ändras beroende på om framtida beräkningar med bullerplank visar att alla gränsvärden uppfylls inom hela planområdet där människor vistas, eller om någon form av begränsning av vistelse sker i de delar av området där överskridande av gränsvärden och riktvärden sker. En liten negativ effekt tillsammans med ett högt värde inom planområdet bedöms ge risk för små - måttliga negativa konsekvenser, med nuvarande planförslag utan säkerställda beräkningar med bullerskärm eller andra säkerställda åtgärder för att minska halterna av framför allt PM10. Nollalternativet bedöms ha en liten negativ påverkan inom planområdet då det sker överskridanden av både PM10 och NO2 för åtminstone delar av planområdet, men inte vid exempelvis skateanläggningen och padelbanorna. En liten negativ effekt tillsammans med ett måttligt värde inom planområdet bedöms ge risk för små negativa konsekvenser för nollalternativet. Buller Planförslaget bedöms även innebära små-måttliga negativa konsekvenser avseende buller. Detta beror på att det bullerutsatta området bebyggs med bostäder, uteplatser samt vård- och omsorgboende, för vilka riktvärden finns, och som bedöms ha hög känslighet. Gällande riktvärden bedöms kunna erhållas vid 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG anpassning av bebyggelsen vilket föreskrivs i plankartan med planbestämmelser. I nollalternativet bedöms oförändrade konsekvenser uppstå jämfört med nuläget då markanvändningen inte bedöms vara lika känslig för buller samt att effekterna bedöms vara samma som i nuläget. Risk och säkerhet Detaljplanen medför inte att några riskkällor tillkommer inom planområdet. Identifierade riskkällor bedöms inte innebära att planerad bebyggelse utsätts för oacceptabel risk. I plankartan har flera rekommenderade åtgärder från riskutredningen vidtagits med planbestämmelser vilket bedöms bidra till ytterligare riskminimering. I nollalternativet bedöms också en acceptabel risknivå föreligga. Biologisk mångfald och grön infrastruktur Naturmiljövärdet inom planområdet är lågt och inom delar är det obefintligt. Det finns dock ett svagt grönt spridningssamband genom planområdet mellan Hjorthagsberget och Nationalstadsparken som är betydelsefull då Nationalstadsparken har ekbestånd av nationell betydelse. På grund av planområdets betydelse för spridningssambandet kopplat till just Nationalstadsparken kan planområdets värde antas vara måttligt med avseende på biologisk mångfald och grön infrastruktur. Påverkan bedöms med åtgärder vara positiv för det ekologiska spridningssambandet, då mer vegetation planteras än vad som finns inom området idag. Effekten bedöms bli att spridningssambandet stärks över tid i takt med att ve getationen utvecklas och träden åldras. Effekten bedöms som måttligt positiv då spridningssambandet bedöms kunna stärkas på lokal och kommunal nivå, vilket i sin tur även kan gynna de regionala sambanden. Konsekvensen av ett måttligt värde och en måttlig positiv effekt på lång sikt blir små-måttliga positiva konsekvenser. Det bedöms dock viktigt att framöver se över och säkerställa vilka föreslagna åtgärder som ska vidtas. I nollalternativet bedöms påverkan vara obetydlig eller lite negativ, då det i nollalternativet kan antas att samma fokus inte finns på att förstärka det gröna sambandet och eftersom fler byggnader antas tillkomma kan barriären öka något. Effekten bedöms bli att något färre eklevande insekter eller andra djur kan använda området som spridningsväg. Det bedöms bli en obetydlig till liten negativ effekt. Konsekvenserna bedöms bli oförändrade till små negativa i nollalternativet. Vattenkvalitet Planförslaget bedöms medföra små–måttliga positiva konsekvenser med avseende på vattenkvalitet. I framtagna dagvattenutredningar för kvartersmark och allmän platsmark bedöms planförslaget generellt leda till minskad föroreningsbelastning till recipient, utan dagvattenåtgärder. Vid genomförandet av dagvattenåtgärder bedöms planförslaget på sikt kunna leda till en förbättring gällande recipientens möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormerna. För att säkerställa att erforderlig reningseffekt uppnås enligt beräkningar i dagvattenutredningarna behöver föreslagna planbestämmelser för dagvattenhantering preciseras med exempelvis en minsta area. I nollalternativet bedöms situationen antingen vara oförändrad vilket innebär små–måttliga negativa konsekvenser, eller eventuell exploatering enligt gällande stadsplan vilket då förväntas innebära små–måttliga positiva konsekvenser då det antas att reningsåtgärder kommer att genomföras. 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Förorenade områden Detaljplanen bedöms innebära små-måttliga positiva konsekvenser avseende förorenade områden. Generellt bedöms planområdet ha låga halter av påträffade föroreningar, med undantag för vissa provtagningar. Osäkerheter kring den totala föroreningssituationen finns då kompletterande provtagningar rekommenderas. I plankartan föreskrivs utförande av grundläggning med planbestämmelse och markens lämplighet för ändamålet säkerställs genom att villkora att startbesked för ändrad markanvändning inte får ges förrän föroreningar avhjälpts. I nollalternativet saknas sådana planbestämmelser, men det antas kunna genomföras viss sanering av föroreningar i det fall området exploateras, dock till en lägre kravnivå. I det fall exploatering inte sker kvarstår befintliga föroreningar vilket bedöms innebära små negativa konsekvenser. Stads- och landskapsbild samt kulturmiljö Kvartersbebyggelsens utökade fotavtryck västerut riskerar att tränga sig på Nationalstadsparken på ett sätt som försvårar dess läsbarhet. Påverkan är svårbedömd i detta skede men kan bedömas riskera bli måttligt negativ. Det bedöms möjligt att omgestalta ytorna inom planområdet och att där uppföra tre nya bostadskvarter, men att skalförskjutning i förhållande till intilliggande bebyggelse vid Norra Djurgårdsstaden Västra i övrigt är problematisk. Eftersom kvartersbebyggelsen ännu inte gestaltats, annat än till utbredning och i volymer, anser kulturmiljöutredningen inte att det går att bedöma huruvida planförslaget är förenligt med plan- och bygglagens krav på lämplighet med hänsyn till kulturvärdena på platsen, enligt 2 kap. 6 § plan- och bygglagen. Därmed bedöms det i nuläget finnas risk för måttlig negativ effekt. Ett högt värde tillsammans med måttlig negativ effekt innebär risk för måttliga negativa konsekvenser. I nollalternativet bedöms en nybyggnation i samma stil som affärsbyggnaden öster om området i viss utsträckning kunna göra landskapsbilden något enhetligare samt i mindre utsträckning än planförslaget (då det kan antas vara lägre byggnader) påverka den visuella avläsbarheten av landskapet. Om området inte byggs ut fortsätter det att framstå som ett avbrott både i den i hög grad exploaterade omgivningen och i närbelägna naturmiljöer. Påverkan och effekt antas till liten negativ. Ett högt värde och en liten negativ effekt ger små-måttliga negativa konsekvenser för nollalternativet. Riksintressen Planområdet berörs, eller ligger i direkt närhet, av utpekade riksintressen för kulturmiljövård, kommunikationer, totalförsvar och nationalstadspark. I detta skede, utifrån avsaknad av heltäckande utredningsunderlag, bedöms planförslaget kunna innebära viss risk för negativ påverkan på riksintresset för kulturmiljövård och nationalstadspark. Detaljplanen bedöms varken påtagligt skada eller försvåra åtkomst eller utnyttjandet av utpekade anläggningar inom riksintressena för kommunikationer eller totalförsvar. Miljömål Planförslaget bedöms beröra elva av de 16 nationella miljökvalitetsmålen. • Planförslaget bedöms bidra till måluppfyllelse för miljömålen Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar samt Ett rikt växt-och djurliv. 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG • Planförslaget bedöms varken bidra till eller motverka måluppfyllelse för miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Planförslaget bedöms delvis motverka måluppfyllelse och delvis bidra till måluppfyllelse för målen Frisk luft och God bebyggd miljö. Uppföljning För att säkerställa att utvecklingen enligt planförslaget överensstämmer med de bedömningar som gjorts ska uppföljning ske av de föreslagna åtgärderna. Stockholms stad och byggaktörerna ansvarar i första hand för att ta fram underlag för att kunna följa upp åtgärderna. Uppföljningen görs inom olika etablerade processer och rutiner inom plan- och bygglovsskedet. I de fall det saknas utarbetade arbetssätt föreslås Sweco ansvara för uppföljningen inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen. Förslag på uppföljning finns för samtliga miljöaspekter och redovisas i kapitel 12. 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Ändringsförteckning Ver Datum Ändringsbeskrivning Granskad Godkänd av 1 2025-12-17 Uppdatering efter extern granskning och uppdaterad plankarta samt utredningar 2 2026-01-13 Uppdatering efter reviderad kulturmiljöanalys Sweco Sverige AB 556767-9849 Uppdrag Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl. Uppdragsnummer 30070849 Kund Stockholms kommun Upprättad av Linda Netz, Robin Hansson Granskat av Jon Halling Datum 2026-01-13 Version Samrådsskede Dokumentreferens Miljökonsekvensbeskrivning 6/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Innehållsförteckning Icke-teknisk sammanfattning ............................................................................................... 2 1 Inledning ....................................................................................................................... 9 1.1 Bakgrund och syfte ............................................................................................. 9 1.2 Miljöbedömning ................................................................................................. 10 2 Avgränsning ............................................................................................................... 11 2.1 Saklig avgränsning ............................................................................................ 11 2.2 Tidsmässig avgränsning ................................................................................... 13 2.3 Geografisk avgränsning .................................................................................... 13 3 Metodik ....................................................................................................................... 14 3.1 Konsekvensbedömning ..................................................................................... 14 3.2 Bedömningsmatris ............................................................................................ 15 3.3 Osäkerheter....................................................................................................... 15 4 Planeringsförutsättningar och bedömningsgrunder ............................................. 16 4.1 Planområdet ...................................................................................................... 16 4.2 Gällande planer ................................................................................................. 17 4.3 Kommunala styrdokument och mål ................................................................... 19 4.4 Miljökvalitetsnormer .......................................................................................... 20 5 Planförslaget .............................................................................................................. 21 6 Alternativ .................................................................................................................... 23 6.1 Nollalternativ...................................................................................................... 23 6.2 Alternativ lokalisering eller utformning .............................................................. 23 7 Miljökonsekvenser .................................................................................................... 26 7.1 Luftkvalitet ......................................................................................................... 26 7.2 Buller ................................................................................................................. 49 7.3 Risk och säkerhet .............................................................................................. 58 7.4 Biologisk mångfald och grön infrastruktur ......................................................... 63 7.5 Vattenkvalitet ..................................................................................................... 74 7.6 Förorenade områden ........................................................................................ 91 7.7 Stads – och landskapsbild samt kulturmiljö ...................................................... 97 8 Berörda riksintressen och påverkan på dessa .................................................... 104 8.1 Riksintressen ................................................................................................... 104 9 Påverkan under byggtiden ..................................................................................... 108 9.1 Allmänt ............................................................................................................ 108 9.2 Klimatpåverkan under byggproduktion ........................................................... 109 10 Kumulativa effekter ................................................................................................. 111 11 Samlad bedömning och måluppfyllelse ................................................................ 115 11.1 Hänsyn till miljömål ............................................................................ 115 11.2 Samlad bedömning ............................................................................ 118 12 Uppföljning ............................................................................................................... 121 13 Bilaga 1 Artförteckning ........................................................................................... 125 Påträffade värdearter ................................................................................................ 125 14 Referenser ................................................................................................................ 129 7/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 8/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 1 Inledning Stockholms stad tar fram en detaljplan för Ängsbotten 6 m.fl. och har bedömt att detaljplanen kan medföra en betydande miljöpåverkan. Sweco har fått i uppdrag att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning till detaljplanen för att bedöma miljöpåverkan och integrera miljöaspekterna i den fortsatta planeringen. 1.1 Bakgrund och syfte Stockholms stad genomförde under 2010 samråd om betydande miljöpåverkan för ny detaljplan för Ängsbotten och Länsstyrelsen beslutade år 2012 att genomförandet av detaljplan Ängsbotten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen ansåg då att luftkvalitet, risk, vattenkvalitet, klimatfrågor, närhet till hästverksamhet, markföroreningar samt Kungliga nationalstadsparken med dess stads- och landskapsbild och spridningsvägar, var aspekter som behöver belysas och bedömas i miljöbedömningen. Detaljplan för Ängsbotten 6 antogs av Kommunfullmäktige i februari 2014, och upphävdes av Länsstyrelsen i Stockholm i december 2015. Detaljplanen upphävdes med undantag för den västra delen av området som omfattades av PARK och GATA, och som vann laga kraft den 16 mars 2016. Plansamråd för utveckling av bostäder inom området hölls under 2017 och under 2018 lämnade Länsstyrelsen ett negativt planeringsbesked med hänvisning till att bangårdens verksamhet skulle kunna påverkas negativt med anledning av buller mot kommande bostäder. Trafikverket har därefter tagit fram en fördjupad bullerutredning som visar att bebyggelse inom Ängsbotten skulle kunna vara möjlig utan att bangårdens nuvarande och framtida verksamhet påverkas negativt. I det tidigare förslaget till detaljplan ingick inte Ängsbotten 8, som ligger längst österut i nuvarande planförslag. I det kommande planarbetet ska det utredas hur den nya bebyggelsen kan utformas med hänsyn till människors hälsa avseende buller samt skyddsavstånd till Värtabanan och Norra länken. Planområdet ligger inom området för riksintresseprecisering för Östlig förbindelse som går under delar av planområdet. Ett nytt avgränsningssamråd hölls skriftligt i september 2024, där Länsstyrelsen den 12 september inkom med yttrande kring att de instämmer i kommunens förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen men innehöll medskick kring avgränsningen gällande riksintresse för kulturmiljö och Kungliga nationalstadsparken. I Länsstyrelsens yttrade gällande riksintresse för kulturmiljövården, Stockholms innerstad med Djurgården [AB115], nämns särskilt värdekärnan Abessinien i förslag till avgränsning, men Länsstyrelsen upplyste även om att det finns andra delar i riksintressets uttryck som kan behöva belysas i miljökonsekvensbeskrivningen, så som stadens utbyggnadsfaser, årsringar och vad som karakteriserar dessa. Länsstyrelsen yttrade också att påverkan på biologisk mångfald, grön infrastruktur samt stads- och landskapsbild och kulturmiljö är viktiga aspekter att belysa i miljökonsekvensbeskrivningen kopplat till Kungliga nationalstadsparken. Miljökonsekvensbeskrivningen bör även belysa Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 9/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG hur den nya byggelsen kan påverka viktiga siktlinjer och upplevelsevärden från Kungliga nationalstadsparken. 1.2 Miljöbedömning Enligt 6 kap. miljöbalken ska en myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan göra en strategisk miljöbedömning, om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med en strategisk miljöbedömning är ”att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas”. En strategisk miljöbedömning av en detaljplan innefattar analys och bedömning av konsekvenser av en planerad markanvändning och dess inverkan på miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. Arbetet med den strategiska miljöbedömningen ska integreras med den övriga planeringsprocessen så att konflikter mellan olika intressen tidigt kan identifieras och så att möjligheten att finna miljöanpassade lösningar ökar. Den strategiska miljöbedömningen innebär att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. I Figur 1-1 anges var i planprocessen som aktuell detaljplan befinner sig, alltså inför plansamråd. Figur 1-1. Översiktlig visualisering av planprocessen. Detaljplanen befinner sig nu inom den grå rutan, ”plansamråd”. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 10/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 2 Avgränsning Enligt 4 kap. 34 § plan- och bygglagen samt 6 kap. 5 § miljöbalken ska alla detaljplaner föregås av en undersökning om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning för en detaljplan ska fokusera på de frågor som bedöms ha betydelse för planens genomförande och allmänhetens intressen. Stockholms stad genomförde ett avgränsningssamråd med Länsstyrelsen i Stockholm i september 2024. 2.1 Saklig avgränsning Kommunens undersökning om betydande miljöpåverkan har efter avgränsningssamråd med Länsstyrelsen i september 2024 resulterat i bedömningen att detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, avseende nedan aspekter: • Luftkvalitet • Buller från trafik och bangårdsverksamhet • Risk och säkerhet kopplad till Värtabanan och Norra länken • Biologisk mångfald och grön infrastruktur • Vattenkvalitet och markmiljö • Stads-/landskapsbild och kulturmiljö Detaljplanen bedöms inte medföra en risk för betydande miljöpåverkan på nedan aspekter och dessa aspekter har därmed avgränsats bort från miljöbedömningen. Rekreation Detaljplanen möjliggör för bebyggelse i nära anslutning till Kungliga nationalstadsparken, som används för rekreation. Det innebär att detaljplanen möjliggör bostäder i ett läge nära rekreationsmöjligheter. Inom planområdet skapas också en park med många nya träd och en promenadväg. Det finns även plats för en liten lekplats för de minsta barnen. Den utreds vidare i systemhandlingen för allmän plats. Hur detaljplanen påverkar Kungliga nationalstadsparken beskrivs separat under riksintressen i innevarande miljökonsekvensbeskrivning. Befintlig padelverksamhet och skateanläggningen är tillfällig med tidsbegränsad upplåtelse, där Staden ser över lämpliga ytor än i bostadsområden. Generellt bedöms inte detaljplanen försvåra rekreationsmöjligheterna i närområdet och därför tas inte denna aspekt upp som en betydande miljöaspekt i miljökonsekvensbeskrivningen. Närhet till hästverksamhet I tidigare version av miljökonsekvensbeskrivningen från 2016 har konsekvenser av närhet till hästverksamhet bedömts. Cirka 120 meter söder om planområdet ligger Ryttarstadion med stallplatser för cirka 130 hästar. Anläggningen består bland annat av tre ridhus, ett större stall och en lokal med kontor och restaurang samt café. Anläggningen är utformad så att hästarna främst rör sig i området mellan byggnaderna. Ridhus 2 utgör en fysisk barriär för spridning av allergener och lukt i förhållande till planområde Ängsbotten. Gödselhantering sker på södra Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 11/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG sidan om stallet, vilket minskar risken för luktolägenhet i riktning mot planområdet. Konsekvenserna för de boende inom planområdet i form av allergener och olägenhet i form av lukt och flugor bedöms sammantaget som liten, enligt miljökonsekvensbeskrivningen från 2016. Konsekvenser av närhet till hästverksamheten bedöms inte utgöra risk för betydande miljöpåverkan och föreslås hanteras utanför denna miljökonsekvensbeskrivning. Klimatanpassning Inom planområdet finns ett flertal lågpunkter där vatten riskerar ansamlas i händelse av skyfall. Länsstyrelsens rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall ska följas, och detaljplanen planeras förhålla sig till de flöden som kan uppstå vid ett klimatkompenserat 100-årsregn. Det finns stora risker med översvämningsproblematik nedströms, vilket blir viktigt att beakta. I planarbetet kommer det att säkerställas att översvämningssituationen inom och utanför planområdet inte förvärras vid ett genomförande av detaljplanen. Dagvattensystemet dimensionerades tidigare för att klara ett 10-årsregn utan översvämning eller andra problem. Dimensionerande flöden har justerats med faktor 1,25 för att inkludera eventuella effekter av klimatförändringar. Inom kommande utredning ska dagvattenflöden beräknas enligt branschstandard och åtgärder ska dimensioneras utefter lämplig återkomsttid. För Norra Djurgårdsstaden har ett särskilt hållbarhetsprogram, Program för hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden, (Stockholms stad, 2021) tagits fram som bland annat lyfter uppfyllandet av en viss grönytefaktor, som ett krav, för att skapa en klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö. Aspekten klimatanpassning, med fokus på översvämning, kommer att hanteras i detaljplanen och avgränsas bort från miljökonsekvensbeskrivningen. Det finns inom området dock risk för värmeöar, som tas upp under kumulativa effekter i denna miljökonsekvensbeskrivning. Vegetation inom området blir viktigt för att minska riskerna för värmeöar. Klimatpåverkan Vid exploatering sker olika moment som ger upphov till utsläpp av växthusgaser som påskyndar klimatförändringarna och dess effekter. Transporter till och från området under byggtid, utvinning och tillverkning av byggmaterial (betong, stål med mera) samt energianvändning är exempel på moment som bidrar till ökade utsläpp. Även efter det att området är utbyggt sker vissa moment som bidrar till ökade koldioxidutsläpp, som exempelvis persontransporter, avfallshantering och energianvändning. Samtidigt är planområdets lokalisering fördelaktig ur ett klimatperspektiv då Norra Djurgårdsstaden redan är under omvandling och transporter under byggskedet förhoppningsvis kan samordnas. Området är beläget nära busslinjer men lite längre ifrån tunnelbanan än andra delar av Norra Djurgårdsstaden. På grund av den höga hållbarhetsprofil som området har och programmet för hållbar stadsutveckling i Norra djurgårdsstaden kommer klimatfrågan att behandlas i planprocessen och har därför avgränsats bort som Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 12/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG aspekt från denna miljökonsekvensbeskrivning. Dock redovisas den klimatredovisning som tagits fram inom ramen för projektet under avsnitt 9.2 i denna miljökonsekvensbeskrivning. 2.2 Tidsmässig avgränsning Miljökonsekvenserna beskrivs utifrån hur området för detaljplanen ser ut när det är utbyggt, vilket i det aktuella fallet bedöms vara någon gång mellan år 2030 och 2035. För en del miljöaspekter kan dock ett längre tidsperspektiv än 2035 behövas, exempelvis för positiva effekter på naturmiljö som kan ta många år innan planterade träd växer upp. 2.3 Geografisk avgränsning Miljökonsekvenserna beskrivs främst för området som ligger inom eller i nära anslutning till planområdet. Många miljöaspekter har dock ett större influensområde än själva planområdet, till exempel vattenkvalitet, landskapsbild och naturmiljö, vilket innebär att ett större geografiskt område kommer att ingå i konsekvensanalysen. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 13/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 3 Metodik 3.1 Konsekvensbedömning I miljökonsekvensbeskrivningen görs en bedömning av miljökonsekvenserna i flera steg. Bedömningen av miljökonsekvenserna beskrivs i respektive kapitel för miljöaspekterna och bedöms utifrån den maximala utbyggnaden som detaljplanen möjliggör. Figur 3-1. Illustration av sambanden mellan Påverkan, Effekt och Konsekvens (Naturvårdsverket, 2025a). Förutsättningarna för varje miljöaspekt beskrivs under kapitelrubriken "Förutsättningar", vilket inkluderar värdet eller känsligheten på platsen eller andra faktorer kopplade till miljöaspekten. Värdet varierar beroende på områdets betydelse, såsom om det är av riksintresse (mycket högt värde), regionalt intresse (högt värde), kommunalt intresse (måttligt värde) eller lokalt intresse (lågt värde), eller om det har skyddade eller klassade naturvärden (högt till mycket högt värde). Planens påverkan på varje miljöaspekt beskrivs sedan under rubriken "Påverkan". Påverkan syftar på fysiska förändringar, intrång eller andra förändringar i markanvändningen i förhållande till nuläget som planen innebär. Påverkan leder till effekter, det vill säga förändringar i miljön som orsakas av påverkan. Effekterna av påverkan beskrivs och bedöms mot värdet eller känsligheten, och konsekvenserna kvantifieras utifrån en bedömningsmatris, se Tabell 3-1. Konsekvensen är betydelsen av denna förändring och bedöms utifrån vad den innebär för olika de olika värdena. Konsekvenser bedöms för planförslaget och nollalternativet. När varje miljöaspekt har bedömts för dess konsekvenser, görs en sammanfattande bedömning, tillsammans med en bedömning av kumulativa effekter, samt huruvida planen bidrar till att uppfylla nationella miljökvalitetsmål. Det görs även en bedömning av hur riksintressen och skyddade områden påverkas och av eventuella konsekvenser under byggfasen, i den utsträckning som det är möjligt att förutse. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 14/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 3.2 Bedömningsmatris Tabell 3-1. Bedömningsmatris för kvantifiering av konsekvenser i förhållande till nuläget. Litet Måttligt Högt Mycket högt värde/känslighet värde/känslighet värde/känslighet värde/ känslighet Stor negativ Små – måttliga Måttliga Stora Mycket stora effekt konsekvenser konsekvenser konsekvenser konsekvenser Måttlig Små Små – måttliga Måttliga Stora negativ effekt konsekvenser konsekvenser konsekvenser konsekvenser Liten negativ Obetydliga Små Små – måttliga Måttliga effekt konsekvenser konsekvenser konsekvenser konsekvenser Ingen/obetydli g effekt Obetydliga eller oförändrade konsekvenser Liten positiv Obetydliga Små Små – måttliga Måttliga effekt konsekvenser konsekvenser konsekvenser konsekvenser Måttlig positiv Små Små – måttliga Måttliga Stora effekt konsekvenser konsekvenser konsekvenser konsekvenser Stor positiv Små – måttliga Måttliga Stora Mycket stora effekt konsekvenser konsekvenser konsekvenser konsekvenser 3.3 Osäkerheter Miljökonsekvensbeskrivningen är baserad på flertalet antaganden. Dels råder det osäkerheter kring det faktiska utfallet av den planerade utbyggnaden, dels kring den indata som använts i utredningarna som ligger till grund för bedömningarna i miljökonsekvensbeskrivningen. Exempelvis baseras föroreningsberäkningarna i dagvattenutredningen på schablonhalter och resultaten bör därför tolkas med vissa osäkerheter, och i den miljötekniska markundersökningen rekommenderas kompletterande provtagningar. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 15/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 4 Planeringsförutsättningar och bedömningsgrunder 4.1 Planområdet Planområdet omfattas av fastigheterna Ängsbotten 6, Ängsbotten 8, Ängsbotten 9 samt Hjorthagen 1:1 och Hjorthagen 1:2. Stockholms stad äger all mark inom detaljplaneområdet. Ängsbotten 8 innehas med tomträtt av Fastighets AB Grosshandlarvägen som är ett dotterbolag till S:t Erik Markutveckling AB. Ängsbottens detaljplaneområde ligger i en dal mellan höjderna Hjorthagsberget och Ugglebacken. Planområdet omfattar cirka tre hektar. Historiskt utgjordes området av ängsmark men sedan 1930-talet har större delen av området fyllts ut och bebyggts och använts som industriområde fram till senare delen av 2000- talet. Inom Ängsbotten 6 finns det en pumpstation som avses vara kvar och tillfälliga padelbanor som kommer att rivas i samband med den nya exploateringen. Marken inom Ängsbotten 6 har varit väldigt förorenad men har sanerats i samband med planarbetet 2015. Det finns en livsmedelsbutik samt tillhörande parkering inom Ängsbotten 8. Marken är i övrigt obebyggd och relativt plan. Inga kända fornlämningar finns inom området. Den begränsade vegetationen inom planområdet består av ett fåtal träd i kantzonen mot Hjorthagskransen, små unga tallar samt björkar och utgör i dagsläget låga naturvärden. Planområdet saknar kulturhistoriskt värdefull bebyggelse men ligger inom riksintresse för kulturmiljövård och angränsar till smalhusområdet Abessinien. I väst angränsar Nationalstadsparken till planområdet. Kungliga nationalstadsparken är av riksintresse enligt 4 kap. 7 § miljöbalken. Söder om Värtabanan finns området Storängsbotten som också ingår i Nationalstadsparken. Planområdet begränsas i söder av Värtabanan, som klassas som riksintresse. Värtabanan är en järnväg för godstrafik från Värtahamnen. Järnvägen går parallellt med områdets södra gräns, se Figur 4-1. För att förbereda plats för byggnation av Norra länken (kring år 2014) lades spåren om. I övrigt är banan inhägnad med stängsel och stödmur finns under bron över Värtabanan (WSP, 2024). Norra länkens östra tunnelmynning är belägen precis sydost om planområdet. Norra länken stod klar kring år 2014 och kommer in från öst och angränsar områdets södra gräns med en stödmur. Vägen övergår till en betongtunnel vid Ängsbotten 8 västra gräns för att sedan övergå till en bergtunnel (WSP, 2024). Det finns inget väl utvecklat gång- och cykelvägnät inom området, men två välanvända gång- och cykelbanor finns längs med Bobergsgatan respektive i planområdets östra del. Det finns gångvägar ut mot Nationalstadsparken väster om planområdet. Busslinjer 6, 55 och 75 stannar vid hållplatsen Jaktgatan. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 16/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Närmaste tunnelbanestation är Ropsten med uppgång cirka 800 meter från planområdet. Planområdet är beläget inom huvudavrinningsområdet mellan Åkerström och Norrström och delavrinningsområdet rinner mot Husarviken, och avrinner naturligt till ytvattenförekomsten Lilla Värtan för vilken fastställda miljökvalitetsnormer finns. Inom området förekommer två grundvattenmagasin (WSP, 2014). Planområdet berörs inte av några skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken. 4.2 Gällande planer 4.2.1 Översiktsplan I Stockholm kommuns översiktsplan ingår planområdet i stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden, som ska karaktäriseras av innerstadens kvaliteter och täthet. I översiktsplanen framgår också att Norra Djurgårdsstaden ska utvecklas som ett av stadens hållbarhetsprofilområden, samt att ett strategiskt samband (för att uppnå mål om en sammanhängande stad) mellan området och Lidingö ska förstärkas. Planområdet är beläget i sydvästra utkanten av Norra Djurgårdsstaden, vid västra Värtans bangård samt angränsar mot Kungliga nationalstadsparken i väster och söder. I norr ansluter planområdet till en kvartersstruktur inom västra delen av Norra Djurgårdsstaden. Figur 4-1. Översiktskarta över Norra Djurgårdsstaden med planområdet markerat i rosa. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 17/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 4.2.2 Program Ett fördjupat program för Hjorthagen togs fram i maj 2009 som är en reviderad version av tidigare framtagen upplaga. I det fördjupade programmet för Hjorthagen, antaget i stadsbyggnadsnämnden 2009, anges att planområdet Ängsbotten kan förtätas med kontor, handel och bostäder och att buller och riskfrågan kring transport av farligt gods bör utredas inom planprocessen. Ytan mellan ny bebyggelse och Värtabanan redovisas som ett svagt ekologiskt samband mellan Hjorthagsberget och Kungliga nationalstadsparken. Norra Djurgårdsstaden ska utgöra ett miljöprofilområde där kommunfullmäktige i september 2021 godkände en uppdaterad version av program för Hållbar stadsutveckling för Norra Djurgårdsstaden. För planområdet gäller: • Program för planering av området Hjorthagen-Värtahamnen-Frihamnen- Loudden, Stockholms stad, november 2001. • Fördjupat program för Hjorthagen, 1999–05368–53, som godkändes den 19 maj 2009. 4.2.3 Detaljplaner Befintliga detaljplaner Området omfattas även av följande detaljplaner: • Huvuddelen av planområdet är detaljplanerat och omfattas av P15256 (laga kraft 1961) som anger industri- och trafikändamål. • En mindre del av planområdet omfattas av Dp 2011–10341, som omfattar gatumark och parkmark i områdets västra del. • Planområdet berörs av 93002A, Norra länken (laga kraft 1996) • En mindre del medger teknisk anläggning av Dp 2008–12203, etapp Västra (laga kraft 2010). • Planområdet angränsar mot ett område med områdesbestämmelser i sydväst, Ob87032, Norra Innerstaden. Pågående detaljplaner och övriga förändringar i närområdet • Detaljplan för Hjorthagskransen, 2021–14449, i startskede. Detaljplan för kompletterande bostads- och centrumbebyggelse i den gröna kransen runt Hjorthagen. Bebyggelsestrukturen ska koppla samman Hjorthagen med Norra Djurgårdsstaden. • Detaljplan för Storängsbotten, 20220–09041, i startskede. Detaljplan för idrott, rekreation, evenemang och hälsovård. Parken ska ha en sammanbindande funktion i stadsstrukturen. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 18/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 4-2. Pågående detaljplaner och program i närområdet enligt start-PM för detaljplanen (Stockholms stad, 2023). 4.3 Kommunala styrdokument och mål Stadens arbete utgår från Miljöprogram 2030 som slår fast mål för stadens arbete inom miljö- och klimatområdet. Programmet omfattar sju mål (Stockholm stad, 2024): • en rättvis och inkluderande omställning • ett Stockholm utan globalt klimatavtryck • ett Stockholm med livskraftiga ekosystem • ett klimatanpassat Stockholm • ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm • ett giftfritt Stockholm • ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö. Gällande klimatanpassning lyfts exempelvis: • Genomföra temperatursänkande åtgärder på och i anslutning till stadens byggnader för att säkerställa en god inomhusmiljö med prioritet för sårbara grupper. • Skapa multifunktionella lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten vid skyfall och öka den befintliga stadsmiljön med mer grönska och vegetation. • Öka krontäckningsgraden med en målsättning om minst 30 procent i de områden där människor riskerar att drabbas av värmeöar (Stockholm stad, 2024). Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 19/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 4.4 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) infördes med miljöbalken år 1999 och är ett juridiskt bindande styrmedel för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa föroreningskällor. Miljökvalitetsnormer anger högsta tillåtna förorenings- eller störningsnivåer för luft, mark eller vatten. De kan också bestå av gräns- och riktvärden för till exempel buller. Föreskrifter om miljökvalitet regleras i 5 kap. miljöbalken. Miljökvalitetsnormer finns för utomhusluft, omgivningsbuller och vatten, vilket innefattar yt-, grund och havsvatten. Miljökvalitetsnormer för luft, buller och vatten beskrivs i avsnitt 7.1, 7.2 och 7.3. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 20/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 5 Planförslaget Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för kompletterande utbyggnad av tät blandstad i Norra Djurgårdsstaden. Totalt planeras det för cirka 420 bostäder inom tre kvarter, inklusive centrum, vård- och omsorgsboende samt detaljhandel med livsmedel. Inom kvartersmark möjliggörs även pumpstation och transformatorstation. Markanvändning för allmän platsmark regleras med väg, gata, park samt gång- och cykelväg. Parkstråket som planeras mellan den nya bebyggelsen och Värtans bangård ämnar bland annat till att stärka de ekologiska spridningssambanden mellan Nationalstadsparken och Hjorthagsberget. Inom parkmarken föreslås ytor för dagvatten- och skyfallshantering. Staden utreder även möjligheten att anlägga en mindre lekplats vid den östra delen av planområdet. Planområdet utgör en ny entré till Hjorthagen och bildar stadsfront mot Kungliga nationalstadsparken och ny bebyggelse föreslås utformas med hög arkitektonisk kvalitet. Planförslaget kopplas ihop med och bygger vidare på den befintliga kvarterstrukturen med volymer och höjdskala som finns norr om planområdet, etapp Västra Ugglebacken och Hjorthagsberget, och dessa ska fortfarande dominera landskapsbilden och utgöra fond i de östvästliga gatorna. Figur 5-1. Utkast på plankarta (2025-12-08) inför samråd. Denna version av detaljplanen har utgjort underlag för konsekvensbedömningen. Planen består av tre kvarter: Ängsbotten 6 (vänster), Ängsbotten 7 (mitten) och Ängsbotten 8 (höger). För kvartersmarken regleras byggnadernas användning och höjder byggnadsverk. Inom delar av samtliga kvarter möjliggörs för lokaler för detaljhandel och/eller centrumändamål i bottenvåningarna. För kvarteret inom Ängsbotten 7 ska bottenvåning mot Madängsgatan vara uppglasad till minst 40 procent. Entréer för alla kvarter ska vara mot angränsade gator. För samtliga innergårdar möjliggörs för planterbart bjälklag med begränsade höjder och begränsning till att endast tillåta komplementbyggnader med största byggnadsarea om 50 kvadratmeter. Inom kvarteret för Ängsbotten 8 ska även en gemensam takterrass om minst 80 kvadratmeter finnas för boende i kvarteret. För samtliga kvarter regleras högsta nockhöjd i varierande höjd. I plankartan anges planbestämmelser för skydd mot störningar för att byggnader och bostäder ska följa gällande riktvärden avseende buller, stomljud och Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 21/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG vibrationer. Andra generella planbestämmelser som föreskrivs avser bland annat att tak ska utformas flacka och får förses med bland annat vegetation samt solceller, solfångare och solpaneler. Med beaktande av risker samt luftburna och markbundna föroreningar har planbestämmelser avseende lokalisering av friskluftsintag från Norra länken/Värtabanan och gas- och vattentät grundläggning föreskrivits i plankartan. I plankartan villkoras att markföroreningar ska ha avhjälpts innan startbesked för ändrad markanvändning kan ges. Längs den södra fasaden av Ängsbotten 8 ska glaspartier utformas med laminerat glas och boenderum tillhörande svårutrymda lokaler får inte placeras innanför den södra fasaden mot Norra länken. Grundläggning ska utföras med slagna stödpålar av stål eller betong och schaktning, sprängning, borrning eller andra ingrepp i undergrunden får inte göras under – 9,0 meter till angivet nollplan. Vid parkmarken i söder anges även att schaktning eller borrning inte får göra inom utrymme för betongtunnel och schaktning för ledningsgrav får ske till högst två meters djup. Avsteg får göras om utredning visar att skador inte uppkommer på betongtunneln, men behöver godkännas av ansvarig väghållare för Norra länken. Vid den sydöstra delen av parkmarken anges en skyddsbestämmelse om att plank/skärm ska anordnas till en höjd av 2,1–5,0 meter över angivet nollplan. Längs den norra delen av parkmarken i söder ska det finnas en trädridå i väst- östlig riktning. Torgytan vid Ängsbotten 8 får varken förses med byggnad, parkering eller stängsel. Minst ett träd ska planteras vid denna yta. In- och utfart får inte finnas vid majoriteten av samtliga kvarters fasader. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 22/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 6 Alternativ Enligt 6 kap. 11 § miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en identifiering, beskrivning och bedömning av rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte eller geografiska räckvidd samt sammanfatta de överväganden som gjorts och de skäl som ligger bakom val av alternativ. 6.1 Nollalternativ Nollalternativet utgörs av ett så kallat framskrivet nuläge, det vill säga hur den troliga utvecklingen av området blir om huvudalternativet, föreslagen detaljplan, inte genomförs. Nollalternativet har samma tidshorisont som planförslaget. Nollalternativet kan i detta fall antas innebära fortsatt verksamhet på platsen, det vill säga livsmedelsbutik. Padelanläggning och skateparkens kvarvarande beror på om det tidsbegränsade lovet förlängs eller blir permanent. Området kan också komma att utvecklas mer inom det som nuvarande detaljplan (stadsplan) från år 1961 anger, det vill säga lättare industri- eller handelsverksamhet och lager. Därmed kommer den tillfälliga padelverksamheten och skateanläggningen som att läggas ner. Stadsplanen från 1961 anger dessutom markanvändningen karantänsanstalt för djur och smådjursstall, vilket dock inte anses som ett rimligt alternativ längre på grund av alla bostäder som finns i Norra Djurgårdsstaden idag. Av respektive angivet område i plankartan ska minst en fjärdedel av tomten lämnas obebyggd för att tillgodose behovet av parkering inom tomten. Våningshöjden är begränsad till tolv respektive 17,5 meter. Området kan i nollalternativet antas, liksom idag, sakna vegetation till stora delar och till viss del vara avstängt för allmänheten. Transporter till och från området sker i nollalternativet troligtvis främst via Norra länken, Fiskartorpsvägen, Bobergsgatan och Madängsgatan. 6.2 Alternativ lokalisering eller utformning 6.2.1 Jämförelsealternativ Enligt 6 kap. 11 § miljöbalken, ska det inom arbetet med att fram en miljökonsekvens-beskrivning göras en identifiering, beskrivning och bedömning av rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd. Ett jämförelsealternativ utgör ett alternativt planförslag, det vill säga, en annan rimlig utveckling, som kan jämföras mot aktuellt planförslag. Detta för att bedöma om en alternativ utveckling leder till färre aspekter med betydande miljöpåverkan och mindre miljökonsekvenser. Ett rimligt jämförelsealternativ för Ängsbotten skulle kunna vara att bebygga platsen med kontor och handel, och göra en ändring för att medge livsmedelsbutik. Eftersom detta alternativ liknar nollalternativet, som innebär att platsen används för lättare industri- och handelsverksamhet och kan förväntas ge liknande påverkan ur miljöhänseende, görs bedömningen att det är tillräckligt att i miljökonsekvensbeskrivningen beskriva och jämföra konsekvenserna av planförslaget samt för ett nollalternativ. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 23/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 6.2.2 Avfärdade alternativ Under arbetet med framtagande av den tidigare detaljplanen har olika utformningsalternativ tagits fram. Variationen har främst handlat om våningshöjd och närhet till Värtabanan. Även utformning av byggnaderna med lägenhetslösning och uteplatser/balkonger har prövats på olika sätt. Kvartersutformningen och trafiklösningen har ändrats i förhållande till varandra. I tidigare planförslag planerades kvarteren vara oregelbundna, i huvudsak slutna och ha olika byggnadshöjd på mellan sex och 15 våningar. Högre bebyggelse planerades i mitten av området medan lägre byggnader placerades i anslutning till Ugglebergets höjd. Bebyggelsen i området utgjorde en förlängning på kvartersstrukturen i bebyggelsen i etapp Västra. Balkonger planerades att finnas i kvarteren även mot Norra länken. Detta tidigare planförslag har nu omarbetats för att i större utsträckning anpassas till riksintresset Värtabanan samt dess industribuller. Val av antal våningar har främst handlat om möjligheten att hantera buller, risk från Värtabanan och Norra länken samt övergripande stadsbyggnadsstruktur och landskapspåverkan. Avvägningen mellan höga, karaktärsgivande byggnader och lägre, mer bullertåliga kvarter med färre lägenheter har landat i nuvarande planförslag. Att lägga kvarterbebyggelsen längre söderut har på grund av risk kopplat till transporter med farligt gods och servitut avfärdats. Balkonger och uteplatser i söderläge mot Värtabanan har i tidigare alternativ varit svårt att tillåta eftersom bebyggelsen då har legat för nära befintligt spår. Detsamma har gällt öppningsbara fönster då luftkvaliteten har varit för dålig. Även möjligheter att använda grönstråket mellan bostadsbebyggelsen och Värtabanan/Norra länken för urban odling har studerats översiktligt. Med hänsyn till förväntade halter av luftföroreningar bör människor inte vistas under längre perioder i detta område. Odling kräver skötsel och kontroll, vilket innebär att människor kommer att vistas under längre tid där odlingen sker. Grönstråket ska därmed inte användas för detta syfte. På grund av buller från Värtabanan och Norra länken har enkelsidiga lägenheter mot järnvägsspåren avfärdats. Med genomgående lägenheter får varje lägenhet en tyst sida mot innergården. Trafikutformningen har anpassats till de förslag på kvartersutformning som har studerats. Hänsyn har tagits till samtliga trafikslag. Det utformningsförslag som utgjorde samrådshandlingen bearbetades vidare till utställningshandlingen. De stora förändringarna som gjordes är följande: • Genomgående lägenheter i studentbostadshusen ut mot Värtabanan/Norra länken. Ger förbättrade luft – och bullerförhållanden. • Ökat avstånd från Värtabanan för det västra kvarteret. Bättre ur risksynpunkt samt lufthänseende. • Ökad andel busk - och trädplanteringar intill Norra länken för att bromsa partikelspridning och minska vistelsemöjligheterna i stråket med hög andel partiklar från trafiken. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 24/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG • Jämfört med tidigare planförslag är detta bättre ur bullersynpunkt då byggnadernas placering och höjd har anpassats så att bullerpåverkan ska bli så liten som möjligt. • Nuvarande planförslag är bättre avseende luftkvalitet också på grund av bullerplank. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 25/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 7 Miljökonsekvenser 7.1 Luftkvalitet I detta avsnitt behandlas frågor gällande luftkvalitet. 7.1.1 Förutsättningar 7.1.1.1 Bakgrund och miljökvalitetsnormer I detaljplaneområdets närhet finns flera utsläppskällor till luften från vägtrafiken på Norra länken och lokalgatorna omkring området. Halten av luftföroreningar från Norra länkens mynning är störst på samma höjdnivå som leden. Haltbidraget avtar sedan uppåt i höjdled samt med avståndet från leden. Området Ängsbotten påverkas av mynningsutsläppet samt yttrafiken på Norra länken. En luftkvalitetsanalys av SLB togs fram 2012 till den tidigare detaljplaneprocessen för det aktuella planområdet. Det har också tagits fram en luftkvalitetsutredning för nuvarande planförslag (SLB-analys, 2025). Luftkvalitet bedöms som en betydande miljöaspekt på grund av närheten för planerade bostäder och vistelseytor till infrastrukturanläggningar och därmed höga halter av föroreningar, som ligger nära miljökvalitetsnormen för luft. Vid planering och beslut ska kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitetsnormer. I Naturvårdsverkets handbok ”Luftguiden” anges att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överskrids. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10 och PM2.5), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Från hälsoskyddssynpunkt är det viktigt med både en låg genomsnittlig exponering av luftföroreningar (motsvaras av årsmedelvärde) och att minimera antalet tillfällen med höga halter under kortare tid (dygns- och timmedelvärden). För att en miljökvalitetsnorm ska klaras får inget av normvärdena överskridas (SLB-analys, 2025). De nuvarande svenska miljökvalitetsnormerna utgår från EU-direktiv som baseras på Världshälsoorganisationens (WHO) tidigare riktvärden från år 2005. År 2021 skärptes WHO:s riktvärden efter en översyn av den senaste forskningen om hälsoeffekter kopplade till luftföroreningar. Till följd av detta har ett nytt luftkvalitetsdirektiv antagits av EU i oktober år 2024. Efter att förslaget har antagits har medlemsländerna två år på sig att inkludera detta i nationell lagstiftning. Det nya direktivet kommer innebära att nya, skärpta svenska normer för luftkvalitet som börjar gälla senast år 2030 och som minst är i linje med direktivet (SLB-analys, 2025). I Tabell 7-1. visas miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10, till skydd för människors hälsa. I Tabell 7-2. visas de gränsvärden för partiklar, PM10, som har antagits i EU:s reviderade luftkvalitetsdirektiv som ska uppfyllas senast år 2030. I Tabell 7-3. visas miljökvalitetsmål för partiklar, PM10, till skydd för människors hälsa. I Tabell 7-4. visas WHO:s nya riktvärden för partiklar baserat på nyare forskning. Tabellerna är hämtade från (SLB-analys, 2025). Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 26/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Tabell 7-1. Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10. Tabell 7-2. EU:s gränsvärde för partiklar, PM10, som ska uppfyllas senast år 2030. Tabell 7-3. Miljökvalitetsmål för partiklar, PM10. Tabell 7-4. WHO:s nya riktvärden för partiklar, PM10. I Tabell 7-5. visas miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, NO2, till skydd för människors hälsa. Tabell 7-6. visar EU:s gränsvärden för kvävedioxid, NO2, som ska uppfyllas senast år 2030. I Tabell 7-7 visas miljökvalitetsmål för kvävedioxid, NO2, till skydd för människors hälsa. I Tabell 7-8 visas WHO:s nya riktvärden för kvävedioxid. Tabellerna är hämtade från (SLB-analys, 2025). Tabell 7-5. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, NO2. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 27/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Tabell 7-6. EU:s gränsvärden för kvävedioxid, NO2 som ska uppfyllas senast år 2030. Tabell 7-7 Miljökvalitetsmål för kvävedioxid, NO2. Tabell 7-8 WHO:s nya riktvärden för kvävedioxid, NO2. Det finns tydliga samband mellan luftföroreningar och negativa effekter på människors hälsa. I Sverige beräknas luftföroreningar årligen orsaka ungefär 6700 fall av för tidig död. Hälsoeffekter konstateras även om luftföroreningshalterna underskrider gällande gränsvärden. Barn är mer känsliga än vuxna eftersom de generellt tillbringar mer tid utomhus samt att deras lungor inte är färdigutvecklade. Människor som redan har sjukdomar i hjärta, kärl och lungor riskerar att bli sjukare av luftföroreningar. Äldre människor löper större risk än yngre att få en hjärt- och kärlsjukdom och risken att dö i förtid av sjukdomen ökar om de utsätts för luftföroreningar. 7.1.1.2 Nuläge: PM10-halter, dygnsmedelvärden I Figur 7-1. visas beräkningen av det 36:e högsta dygnsmedelvärdet av partiklar i nuläget år 2025. I den sydligaste delen av Ängsbottens planområde, ovanför tunnelmynningen, beräknas miljökvalitetsnormen, 50 µg/m3, överskridas i nuläget. De högsta halterna inom planområdet bedöms förekomma väster om tunnelmynningen, ovanför tunneln, där det saknas en skyddande betongvall. Normen överskrids inte i den del av området som skyddas av den cirka 1,5 meter höga betongvallen mot Norra Länken. Miljömålet 30 µg/m3 uppnås inte på ett lite större avstånd från Norra Länken, även bakom den låga betongvallen. I den ostligaste delen av planområdet, bakom den högre bullervallen beräknas halter som varken är högre än miljökvalitetsnorm eller miljömål. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 28/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-1. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³), 36:e högsta dygnsvärdet i nuläget år 2025. Halterna gäller två meter ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. 7.1.1.3 Nuläge: NO2-halter, dygnsmedelvärden I Figur 7-2. visas beräknade dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO2 (8:e högsta dygnsvärdet) i nuläget år 2025. NO2-halterna i planområdet beräknas till 14–40 µg/m3, med de högsta halterna i den södra delen av planområdet. Miljökvalitetsnormen uppskattas således klaras i hela planområdet. Miljökvalitetsnormen kopplad till årsmedelvärdet av NO2 klaras också i hela planområdet (presenteras inte som bild i denna rapport) men miljömålet uppnås inte i den delen av planområdet som är inom cirka tio meter från den södra av de två tunnelmynningarna. Inom ytterligare cirka 25 meter runt tunnelmynningen uppnås inte WHO:s nya riktvärden, som inte är gällande för Sverige ännu men dock bör vara en utgångspunkt för en hälsosam miljö. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 29/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-2. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m3), åttonde högsta dygnsvärdet i nuläget år 2025. Halterna gäller två meter ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. 7.1.2 Konsekvenser av planförslaget 7.1.2.1 Bakgrund Beräkningar har gjorts för halter i luften av partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO2, vilka omfattas av de miljökvalitetsnormer som är svårast att klara i Stockholmsområdet. Trafiken på Norra länken är en stor källa till förhöjda luftföroreningshalter i området, i synnerhet eftersom en av vägens tunnelmynningar är belägen intill de planerade nya byggnaderna. Utsläppen från Norra länkens trafiktunnel sker både i marknivå, vid mynningen, och från ett ventilationstorn (beläget på södra sidan av vägen). En tidigare utredning för det närliggande området Storängsbotten visar att det främst är utsläppet i tunnelmynningen samt yttrafiken på Norra Länken som bidrar till halterna i närområdet. I Figur 7-3. visas planområdets läge i relation till resten av Stockholms innerstad, med en förstoring av planområdet där de planerade nya huskropparna är utritade. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 30/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-3. Översiktskarta med Ängsbottens läge markerat i rött, samt förstoring av planområdet med tidigare föreslagen utformning (SLB-analys, 2025). De tre husen som planeras att byggas inom planområdet planeras ha en varierande högsta nockhöjd mellan elva och 39,5 meter över angivet nollplan. Byggnaderna placeras vid planområdets norra gräns vilket maximerar avståndet till den hårt trafikerade Norra Länken. Som minst är avståndet mellan byggnaderna och Norra Länken 35 meter. Inom planområdet finns idag en matvarubutik som planeras att rivas i planförslaget. Nya byggnader planeras också söder om järnvägsspåret, i Storängsbotten, till scenarioåret 2035. I övrigt förväntas den fysiska miljön inom beräkningsområdet förbli oförändrad. I den östra ändan av planområdet står en cirka fem meter hög bullervall mellan planområdet och Norra Länken, medan det längs resten av gränsen mellan planområdet och Norra Länken finns en cirka 1,5 meter hög betongmur. Ovanför tunnelmynningen finns ingen ogenomtränglig barriär mellan Norra Länken och planområdet. Söder om planområdet löper järnvägen Värtabanan. Utsläpp av luftföroreningar från de godståg som passerar bedöms vara försumbart i förhållande till vägtrafiken. Cirka 215 meter väster om tunnelmynningen finns ett 20 meter högt avluftningstorn som leder undan en signifikant andel av de luftföroreningar som bildas i Norra Länken-tunneln. Dessa utsläpp beräknas vara cirka 2,3 ton NOx Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 31/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG per år och 1,5 ton PM10 år 2025, baserat på mätningar som gjordes i Norra Länken 2020. Avståndet från avluftningstornet till planområdet är tillräckligt stort för att utsläppen hinner spädas ut, men källan tas ändå hänsyn till i utredningen från SLB. I planförslaget studeras effekten av den planerade bebyggelsen tillsammans med framtida förändringar i trafikens sammansättning. Utredningen från SLB och därmed även denna miljökonsekvensbeskrivning redovisar jämförelser mellan beräknad halt och de gränsvärden som EU har beslutat om i det nya luftkvalitetsdirektivet (2024/2881). Dessa EU-gränsvärden kommer att ligga till grund för skarpare svenska miljökvalitetsnormer som ersätter de gamla senast år 2030. 7.1.2.2 Planförslag: PM -halter, årsmedelvärden 10 I jämförelse med nuläget år 2025 ökar års- och dygnsmedelvärdet för partiklar, PM10, till år 2035 på grund av att trafiken på Norra Länken förväntas öka. Vägtrafiken i och precis utanför Norra Länkens tunnel är de överlägset största källorna till PM10 i närheten av planområdet på grund av trafikmängden, trafikens hastighet och den bedömt högre dubbdäcksandelen på vägens fordon. I jämförelse mellan nollalternativet och planförslaget är halten inom planområdet till stor del likvärdig, men förändringen av bebyggelsen och den ändrade luftströmningen som följer innebär att området där normöverskridande sker är olika fördelade. I Figur 7-4. visas beräknade årsmedelvärden av partiklar, PM10 för planförslaget år 2035. Vid utbyggnad av Ängsbotten enligt detaljplan beräknas den gällande miljökvalitetsnormen 40 µg/m3 klaras vid planerad bebyggelse men inte i den sydligaste delen av området närmast tunnelmynningen där skyddande betongvall saknas. Intill den låga betongvall som avgränsar planområdet mot Norra Länken beräknas PM10-halter under normens gränsvärde. Även det strängare miljökvalitetsmålet, 15 µg/m3, som årsmedelvärde av partiklar, PM10, beräknas uppnås vid bebyggelsen men uppnås inte i närheten av Norra Länken. Dock är det precis på gränsen att årsmedelvärdet för partiklar PM10 klaras för miljökvalitetsmålet vid de södra fasaderna för de två mest östra byggnaderna. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 32/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-4. Beräknad årsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³) i utbyggnadsalternativet år 2035. Halterna gäller två meter ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. 7.1.2.3 Planförslag: PM -halter, dygnsmedelvärden 10 I Figur 7-5. visas beräknade dygnsmedelvärden av partiklar, PM10 (36:e högsta dygnsvärdet) i utbyggnadsalternativet år 2035. Miljökvalitetsnormen är 50 µg/m3 och miljökvalitetsmålet är 30 µg/m3. Beräknade dygnsmedelvärden av PM10 i den del av planområdet som är närmast väster om Norra Länkens tunnelmynning uppgår till mer än 50 µg/m3, vilket innebär att miljökvalitetsnormen eller gränsvärden inte klaras i detta område (alltså i den sydligaste delen av området närmast tunnelmynningen där skyddande betongvall saknas, och inte heller inom cirka sju meter från den låga betongvall som avgränsar planområdet från Norra Länken). Vid den nya bebyggelsen beräknas dygnsmedelhalten av PM10 bli som högst 30 µg/m3, vilket innebär att MKN uppnås men att det precis på gränsen uppnår eller riskera att inte uppnå miljökvalitetsmålet. Marginalen är liten vid det östligaste av de tre nya byggnaderna. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 33/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-5. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³), 36:e högsta dygnsvärdet i utbyggnadsalternativet år 2035. Halterna gäller två meter ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. För att kunna ta hänsyn till EU-direktivets nya gränsvärde som gäller från 2030 visas också beräknade dygnsmedelvärden av partiklar, PM10, för det 19:e högsta dygnsvärdet, se Figur 7-6.. Observera att dessa dygnsmedelvärden inte är jämförbara med de som ses i Figur 7-5. och som avser dagens miljökvalitetsnormer och att haltintervallerna skiljer sig åt. Dygnsmedelhalterna för det 19:e högsta dygnet beräknas överskrida det kommande gränsvärdet 45 µg/m3 inom en större del av planområdet än det beräknade överskridande av nuvarande normen i Figur 7-5. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 34/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-6. Beräknade dygnsmedelhalter av partiklar, PM10 (μg/m3), 19:e högsta dygnsvärdet i utbyggnadsalternativet år 2035. Halterna gäller två meter ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Observera att detta dygnsmedelvärde är för jämförelse med EU:s gränsvärde som ska uppnås senast 2030 och inte är jämförbart med dagens miljökvalitetsnormer. 7.1.2.4 Planförslag: NO2-halter, årsmedelvärden I jämförelse med nuläget år 2025 minskar NO2-halterna inom hela planområdet. I jämförelse med nollalternativet år 2035 är halten inom planområdet till stor del likvärdig, men förändringen av bebyggelsen och den ändrade luftströmningen som följer innebär att utbredningen av de högsta halterna skiljer sig åt en aning. I Figur 7-7. visas beräknade årsmedelvärden av kvävedioxid, NO2, i utbyggnadsalternativet år 2035. Miljökvalitetsnormen är 40 μg/m3 och både miljökvalitetsmålet och det gränsvärde som har antagits i ett nytt EU-direktiv och ska gälla senast år 2030 är 20 μg/m3. Vid utbyggnad av Ängsbotten enligt detaljplan beräknas miljökvalitetsnormen 40 µg/m³ klaras överallt i plan- och beräkningsområdet. Årsmedelvärdet vid den nya bebyggelsen beräknas till cirka 5 µg/m3, vilket med marginal är lägre än normvärdet, EU-gränsvärdet och miljömålet. De högsta årsmedelhalterna av NO2 beräknas uppstå intill Norra Länken och dess tunnelmynning men även där förväntas halterna bli under 20 µg/m3. WHO:s nya riktvärde på 10 µg/m³ för kalenderår beräknas också uppnås men med mindre marginal. Det mesta av området som markeras som 5–10 µg/m3 på kartan (inklusive vid fasaderna) beräknas få under 7,5 µg/m3. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 35/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-7. Beräknad årsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³) i utbyggnadsalternativet år 2035. Halterna gäller två meter ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. 7.1.2.5 Planförslag: NO -halter, dygnsmedelvärden 2 I Figur 7-8. visas beräknade dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO2 (8:e högsta dygnsvärdet) i utbyggnadsalternativet år 2035. Miljökvalitetsnormen är 60 µg/m3. Miljökvalitetsmål finns inte definierat för dygnsmedelvärden av NO2. Vid utbyggnad av Ängsbotten enligt detaljplan kommer miljökvalitetsnormen 60 µg/m³ klaras överallt i plan- och beräkningsområdet. Vid den nya bebyggelsen i Ängsbotten är beräknade dygnsmedelvärden av NO2 med utbyggnad 10–16 µg/m3. De högsta halterna, intill tunnelmynningen i söder, beräknas bli under 35 µg/m3. I jämförelse med nuläget år 2025 minskar NO2-halterna inom hela planområdet. I jämförelse med nollalternativet år 2035 är halten inom planområdet till stor del likvärdig, men förändringen av bebyggelsen och den ändrade luftströmningen som följer innebär att fördelningen av de högsta halterna är något olika i de två scenariona. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 36/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-8. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³), 8:e högsta dygnsvärdet i utbyggnadsalternativet år 2035. Halterna gäller två meter ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Det gränsvärde för dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO2, som har antagits i det reviderade EU-direktivet och ska uppfyllas senast år 2030 är 50 μg/m3 och får inte överskridas mer än 18 dygn under ett kalenderår. För att kunna jämföra med EU-direktivets nya gränsvärde för år 2030 visas också beräknade dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO2, för det 19:e högsta dygnsvärdet, se Figur 7-9. Observera att detta dygnsmedelvärde därmed inte är jämförbart med det värde som ses i Figur 7-8. och som avser jämförelse med dagens miljökvalitetsnormer. De beräknade dygnsmedelhalterna för det 19:e högsta dygnet är 7–26 μg/m3 inom planområdet. EU:s gränsvärde 2030 för dygn klaras därmed med mycket god marginal i hela planområdet. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 37/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-9. Beräknade dygnsmedelhalter av kvävedioxid, NO2 (μg/m³), 19:e högsta dygnsvärdet i utbyggnadsalternativet år 2035. Halterna gäller två meter ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Observera att detta dygnsmedelvärde är för jämförelse med EU:s gränsvärde som ska uppnås senast 2030 och inte är jämförbart med dagens miljökvalitetsnormer. 7.1.2.6 Planförslag: NO -halter, timmedelvärden 2 I Figur 7-10. visas beräknade timmedelvärden av kvävedioxid, NO2 (176:e högsta timvärdet) i utbyggnadsalternativet år 2035. Miljökvalitetsnormen är 90 µg/m3 och miljökvalitetsmålet är 60 µg/m3. Vid utbyggnad av Ängsbotten enligt detaljplan kommer miljökvalitetsnormen 90 µg/m3 klaras överallt i plan- och beräkningsområdet. Vid den nya bebyggelsen i Ängsbotten är beräknade dygnsmedelvärden av NO2 med utbyggnad cirka 15 µg/m3 och de högsta halterna inom planområdet, intill tunnelmynningen, beräknas bli cirka 50 µg/m3. Det strängare miljökvalitetsmålet 60 µg/m3 uppnås således i hela planområdet. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 38/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-10. Beräknad timmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³), 176:e högsta timvärdet i utbyggnadsalternativet år 2035. Halterna gäller två meter ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. EU:s reviderade gränsvärde, som ska klaras senast 2030, är för timmedelvärden 200 μg/m3 och får inte överskridas mer än tre gånger per kalenderår. Haltkartor för detta timmedelvärde visas inte. Gränsvärdet beräknas klaras med mycket god marginal i hela området. 7.1.2.7 Haltbidrag från Norra Länken-tunnelns ventilationstorn Utsläppen av kvävedioxid och partiklar från det ventilationstorn som vädrar ut en signifikant del av luftföroreningarna i Norra Länkentunneln har beräknats med modellen Airviro Gauss. En närmast försumbar del av dessa utsläpp visar sig nå ner till gatunivå (årsmedelvärdet av både PM10 och NO2 ökar med cirka 0,1 µg/m3 när denna källa inkluderas) men bidraget finns ändå representerat i de haltkartor som presenterats ovan i rapporten. 7.1.2.8 Summering och konsekvensbedömning Med nuvarande beräkningar klaras miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10 och miljökvalitetsmålet för partiklar vid den planerade bebyggelsen men inte i hela planområdet med utbyggnad enligt planförslag och utan att räkna med bullerskärm. Gränsvärdet i det nya EU-direktivet (2024/2881) för partiklar kommer inte klaras i hela planområdet som det ser ut, i den mest östra delen av planområdet. Vid den nya bebyggelsen beräknas halterna av PM10 dock bli lägre än EU-gränsvärdena. Det är på gränsen att dagens miljökvalitetsmål klaras vid fasad i denna del. PM10-halten det 36:e värsta dygnet beräknas bli mindre än 5 µg/m3 lägre än miljömålsgränsen, så där finns det en risk att miljömålet inte nås. Det föranleder att fler åtgärder bör genomföras för att minska risken för Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 39/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG människors hälsa i detta område, som exempelvis uppförande av bullerskärm, som säkerställs i plankartan, mer om det längre ned i detta stycke. Miljökvalitetsnormen för halten av kvävedioxid, NO2, i utomhusluften består av tre olika normvärden definierade i Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, NO2, klaras i hela planområdet med utbyggnad enligt planförslag i och med att alla tre normvärden klaras. Gränsvärdet i det nya EU-direktivet (2024/2881) för kvävedioxid, NO2, klaras i hela planområdet med utbyggnad enligt planförslag. Detta gäller för samtliga exponeringstider som inkluderas i direktivet: årsmedelvärde, dygnsmedelvärde och timmedelvärde. Enligt beräkningarna uppnås också miljökvalitetsmålet för kvävedioxid, NO2, i hela området. WHO:s nya riktvärde för NO2 på 10 µg/m3 för kalenderår bedöms uppnås, och bedöms bli cirka 7,5 µg/m3 i en stor del av den östra delen av planområdet samt mot de södra fasaderna av de två mest östra planerade bostadsbyggnaderna. Det kan inte uteslutas att det finns risk för att detta överskrids, men eftersom en bullerskärm planeras minskar det risken betydligt för överskridanden av NO2. Det är viktigt med så låg exponering av luftföroreningar som möjligt för människor som bor och vistas i området. Detta eftersom det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer. Särskilt känsliga för luftföroreningar är barn, gamla och människor som redan har sjukdomar i luftvägar, hjärta eller kärl. Därför är det positivt att de nya bostadshus som ska byggas placeras så långt ifrån områdets största utsläppskälla som möjligt. Dock är detta inte fullt tillräckligt för att minska riskerna för hälsa. Förändringen som sker av bebyggelsen i planförslaget påverkar i viss utsträckning luftströmningen inom och intill planområdet och således spridningen av luftföroreningar relativt nollalternativet då dagens bebyggelse är bevarad. Den nya bebyggelsen i Storängsbotten, söder om Norra Länken och Värtabanan, bedöms vara tillräckligt långt bort för att inte påverka luftföroreningshalterna i Ängsbotten. I jämförelse med nuläget kommer halterna av kvävedioxid att minska på grund av minskade utsläpp från vägtrafiken. Hårdare avgaskrav och elektrifiering av fordonsparken medför minskade utsläpp av kväveoxider och partiklar från fordonens avgaser, vilket är viktigt från exponeringssynpunkt då de allra minsta partiklarna har stor inverkan på människors hälsa. Eftersom bostäder ska byggas inom området kommer dock människor exponeras mer för dessa föroreningar på platsen i jämförelse med nuläget. Halterna av partiklar, PM10, som till stor del beror av slitagepartiklar som bildas vid dubbdäcksanvändning, beräknas öka jämfört med nuläget med mer trafik på Norra Länken. Även om MKN och övriga gränsvärden och miljökvalitetsmål uppnås till stor del där det är bostäder innebär det en risk för människors hälsa att bo så nära luftföroreningar som dessutom överskrider riktvärden. Det är främst gränsvärden för PM10 som riskerar att överskridas inom delar av området, men även NO2 om WHO:s riktvärde räknas in. Den yta som överskrider riktvärden och MKN kommer utgöras till största del av parkmark, vilket är en typ av område där människor gärna vistas. För att människor inte ska utsättas för hälsofarliga nivåer av luftföroreningarna ska det sättas upp bullerskärm som är minst 2,1 meter hög, vilket säkerställs i plankartan, som bidrar till att minska föroreningarna. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 40/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Enligt luftkvalitetsutredningen är höjden på bullerskärmarna avgörande för hur mycket exponeringen minskar (SLB-analys, 2025). En sammanställning av studier kring bullerskärmars påverkan på luftkvalitet som gjordes av SLB-analys på uppdrag av Trafikverket visar att om skärmarna är lägre än två meter ovan mark förväntas faktiskt luftkvaliteten försämras på den höjd som vuxna andas in luft i. För att bedöma nyttan av högre skärmhöjder är det lämpligt att ta hänsyn till var människor ska vistas inom planområdet. Den studie som hänvisas till som använder en CFD-modell, motsvarande den modell som använts i luftkvalitetsutredningen (SLB-analys, 2025), visade att ”för en fyra meter hög skärm är halten lägre med än utan skärm oavsett avstånd från skärmen. Störst minskning beräknas cirka tio meter från skärmen med 20 procent lägre halt med än utan skärm”. Halten tio meter från bullerskärmen är särskilt relevant för detaljplan Ängsbotten då gångvägen genom planområdet går cirka tio meter från föreslagen bullerskärm. Höjden på nya bullerskärmar vid Ängsbotten bör således vara mer än två meter höga för att sänka människors exponering men gärna minst fyra meter för att tillse att exponeringen inte förvärras någonstans i planområdet. Som jämförelse är den existerande bullervallen som leder längs gång- och cykelvägen öster om planområdet cirka fem meter hög. Denna bullervall mot Norra Länken begränsar spridningen av luftföroreningar in i denna del av området, vilket syns i de figurer i rapporten som visar partikelhalter. Bullervallens västra ände är cirka 120 meter från tunnelmynningen, och i området mellan tunnelmynningen och bullervallen står en betongmur som endast är cirka 1,5 meter hög relativt nuvarande parkeringsplats norr om Norra Länken. Den låga muren blockerar spridningen av luftföroreningar från Norra Länken mindre än den högre bullervallen. För att säkerställa effekten av den nya bullerskärmen bör beräkningar med den nya bullerskärmen göras. Särskilt viktigt är detta då det planeras en lekplats i den östra delen av planområdet nära bebyggelse. Om det efter nya beräkningar visar sig att det fortfarande är en del av Ängsbottens planområde där miljökvalitetsnormen beräknas överskridas ska människor inte uppmuntras till vistelse i detta område. För att inte uppmuntra till vistelse där halter förväntas överstiga något gränsvärde bör någon form av avspärrning i så fall planeras, och gång- och cykelbanor bör inte gå genom den delen av området. Det område där dagens miljökvalitetsnorm överskrids är mindre, men i detta finns det redan i dagsläget lagkrav på att människor inte får uppmuntras till vistelse. Planförslaget orsaker inte mer luftföroreningar inom området, utan det är främst på Norra Länken som påverkar halterna och planförslagets bidrag blir främst att ytor med höga halter förflyttas något, samt minskar i området med bullerskärm. Hög känslighet x Risk för liten negativ effekt = Risk för små–måttliga negativa konsekvenser Värde Värdet för området bedöms som högt på grund av framtida bostäder och stadigvarande vistelse för människor. Påverkan Det bedöms med nuvarande beräkningar för planförslag som en liten negativ påverkan inom planområdet då det sker överskridanden av både PM10 och NO2 Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 41/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG för åtminstone delar av planområdet och för några av de riktvärden och gränsvärden som finns. Anledningen till att påverkan dock antas begränsas till liten är på grund av den kravställda bullerskärmen mot Norra länken. Eftersom inga platsspecifika beräkningar har genomförts bedöms inte den negativa konsekvensen ännu kunna undgås helt. Påverkan kan ändras beroende på om framtida beräkningar visar att alla gränsvärden uppfylls inom hela planområdet där människor vistas, eller om någon form av begränsning av vistelse sker i de delar av området där överskridande av gränsvärden och riktvärden sker. Det är positivt att friskluftsintag ska placeras på tak och/eller mot sida bort från Norra länken/Värtabanan. Effekt Det finns inte någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer från luftföroreningar och eftersom området är relativt drabbat av luftföroreningar finns det en liten risk för sjukdom och ohälsa hos människor som vistas under längre tid i området, om inte kommande beräkningar visar att alla gränsvärden och riktvärden uppfylls inom de delar av planområdet där människor vistas. Effekten bedöms som liten negativ. Konsekvens En liten negativ effekt tillsammans med ett högt värde inom planområdet bedöms ge små - måttliga negativa konsekvenser, med nuvarande planförslag utan säkerställda beräkningar med bullerskärm eller andra säkerställda åtgärder för att minska halterna av PM10 och NO2. 7.1.3 Konsekvenser av nollalternativet Vid ett nollalternativ kommer markanvändningen att fortsätta likt nuläget, men trafiken på Norra länken kommer öka likt planförslaget. I nollalternativet undersöks effekterna av framtida förändringar i trafikens sammansättning. 7.1.3.1 PM -halter, dygnsmedelvärden 10 I Figur 7-11. visas beräknade dygnsmedelvärden av partiklar, PM10 (36:e högsta dygnsvärdet) i nollalternativet år 2035. PM10-halterna beräknas överskrida miljökvalitetsnormen, 50 µg/m3, i närheten av tunnelmynningen, men inte vid befintlig bebyggelse. De högsta halterna inom planområdet förväntas förekomma väster om tunnelmynningen, ovanför tunneln, där det saknas en skyddande betongvall. Miljömålet på 30 µg/m3 beräknas inte klaras inom en cirka tio meter bred zon norr om betongvallen mot Norra länken. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 42/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-11. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³), 36:e högsta dygnsvärdet i nollalternativet år 2035. Halterna gäller två meter ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Det gränsvärde som har antagits i det reviderade EU-direktivet och ska uppfyllas senast år 2030 är 45 µg/m³ och får inte överskridas mer än 18 dygn under ett kalenderår. För att kunna jämföra med EU-direktivets nya gränsvärde visas därför också beräknade dygnsmedelvärden av partiklar, PM10, för det 19:e högsta dygnsvärdet, se Figur 7-12. Observera att detta dygnsmedelvärde därmed inte är jämförbart med det värde som ses i Figur 7-11. och som avser dagens miljökvalitetsnormer samt att haltintervallerna skiljer sig åt. Medelhalterna av PM10 det 19:e värsta dygnet beräknas i nollalternativet bli högre än 45 µg/m3 i den del av planområdet som ligger närmast Norra Länken. Intill nuvarande bebyggelse beräknas normen inte överskridas. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 43/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-12. Beräknade dygnsmedelhalter av partiklar, PM10 (μg/m3), 19:e högsta dygnsvärdet i nollalternativet år 2035. Det reviderade gränsvärdet som ska klaras år 2030 är 45 µg/m³. Halterna gäller två meter ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Observera att detta dygnsmedelvärde är för jämförelse med EU:s gränsvärde som ska uppnås senast 2030 och inte är jämförbart med dagens miljökvalitetsnormer. 7.1.3.2 NO -halter, dygnsmedelvärden 2 I Figur 7-13. visas beräknade dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO2 (8:e högsta dygnsvärdet) i nollalternativet år 2035. Miljökvalitetsmål finns inte definierat för dygnsmedelvärden av NO2. Halterna av NO2 minskar mer än PM10 i jämförelse med nuläget eftersom minskade avgasutsläpp på grund av renare fordonspark har större inverkan på de totala halterna. Längs den södra planområdesgränsen mot Norra Länken och dess tunnelmynning är beräknade NO2-halter 18–34 µg/m3. Miljökvalitetsnormen på 60 µg/m3 beräknas således klaras i hela planområdet. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 44/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-13. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³), 8:e högsta dygnsvärdet i nollalternativet år 2035. Halterna gäller två meter ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Årsmedelvärdet av NO2, vilket inte presenteras i bild för nollalternativet, är även det lägre än gällande miljökvalitetsnorm i hela planområdet. Halterna i den del av planområdet som är närmast tunnelmynningen är dock högre än det miljömål som finns definierat för årsmedelvärdet av NO2. Det gränsvärde för dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO2, som har antagits i det reviderade EU-direktivet och ska uppfyllas senast år 2030 är 50 µg/m3 och får inte överskridas mer än 18 dygn under ett kalenderår. För att kunna jämföra med detta gränsvärde visas därför också beräknade dygnsmedelvärden för det 19:e högsta dygnsvärdet, se Figur 7-15. Observera att detta dygnsmedelvärde därmed inte är jämförbart med det värde som ses i Figur 7-14 som avser dagens miljökvalitetsnormer och att haltintervallen skiljer sig åt. NO2-halterna beräknas i nollalternativet ligga i intervallet 10–27 µg/m3 för det 19:e värsta dygnet. EU:s reviderade gränsvärde för det 19:e högsta dygnsmedelvärdet klaras därmed med god marginal i hela området i nollalternativet. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 45/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-15. Beräknade dygnsmedelhalter av partiklar, NO2 (μg/m3), 19:e högsta dygnsvärdet i nollalternativet år 2035. Det reviderade gränsvärdet som ska klaras år 2030 är 50 µg/m³. Halterna gäller två meter ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Observera att detta dygnsmedelvärde är för jämförelse med EU:s gränsvärde som ska uppnås senast 2030 och inte är jämförbart med dagens miljökvalitetsnormer. Måttlig känslighet x Liten negativ effekt = Små negativa konsekvenser Värde Värdet för området bedöms som måttligt på grund av vistelse för människor i form av inköp och arbetsplatser. Påverkan Nollalternativet bedöms precis som planförslaget ha en måttlig negativ påverkan inom planområdet då det sker överskridanden av både PM10 och NO2 för åtminstone delar av planområdet och för några av de riktvärden och gränsvärden som finns. Påverkan kan ändras beroende på vilka åtgärder som vidtas för att begränsa de delar av området där överskridande av gränsvärden och riktvärden sker. Effekt Det finns inte någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer från luftföroreningar och eftersom området är relativt drabbat av luftföroreningar finns det risk för sjukdom och ohälsa hos människor som vistas under längre tid i området, utan att åtgärder vidtas. Dock bedöms inte de delar av området där människor kommer vistas stadigvarande i nollalternativet överskrida miljökvalitetsmål och andra riktvärden. Effekten bedöms som liten negativ. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 46/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Konsekvens En liten negativ effekt tillsammans med ett måttligt värde inom planområdet bedöms ge risk för små negativa konsekvenser, med nuvarande nollalternativ utan åtgärder för att minska halterna av PM10 och NO2. 7.1.4 Åtgärder • Sett ur luftkvalitetsperspektiv kommer planket/bullerskärmen som föreslås uppföras i sydöstra delen av planområdet ge bättre luftkvalitet vilket innebär att flera delar av parken skulle kunna användas för stadigvarande vistelse. Det bör dock beräknas föroreningshalter igen, med planket. • Om det efter beräkningar fortsatt finns risk för överskridanden inom området bör det bli tydligare hur begränsning av vistelse för människor ska ske i de områdena i östra delen av planområdet där överskridanden av riktvärden sker, exempelvis genom avskärmning. Nedan åtgärder är vidare förslag som vore bra att studera vidare i det fortsatta arbetet med planen och projekteringen: • Om någon form av tak/skärm som böjer sig över vägen hade kunnat vara ett alternativ. • Lägre hastighet på sträckan utanför, vilket skulle minska slitage som minskar partiklar. • Byte av beläggning på särskilt utsatta vägavsnitt (Färre partiklar bildas. Eventuellt mindre risk för bullerstörning.) (Uppsala kommun, 2014) • Värmeslingor i gatan utanför (kan innebära mindre krav på sandning och därmed mindre partikelbildning) (Uppsala kommun, 2014) • Gröna väggar på muren mot Norra länken. - Faktorer som påverkar depositionshastigheten gällande lövens morfologi är klibbighet, mikroskalig grovhet, tvärsnittsarea och fina hårstrån. En viss återsuspension sker alltid, vilket gör att partiklar som deponerat ej kan räknas ur systemet. Återsuspensionen är i regel högre för håriga blad, när ett tjockt lager fastnat på bladen är det stor risk att en kraftig vind för med sig partiklarna. För barr som sitter på långa knippen, exempelvis tall, så sker stor återsuspension eftersom de långa barren rör sig i mot varandra vid stark vind och därmed lossnar partiklar. Dock har tall en bra förmåga att fånga upp partiklar, vilket medför att partikeldepositionen i slutändan ändå är bra (SLU, Henrietta Johnsson, 2011). - Vilka växter ska då väljas för en effektiv luftrening? Sett över hela året är städsegröna växter effektivast då de behåller bladverket året om, medan lövfällande växter är avsevärt mer effektiva under sommarhalvåret. Förmågan att fånga upp partiklar varierar stort mellan olika växtarter och är mycket beroende av lokala förutsättningar. Det är främst partiklar med en diameter Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 47/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG mindre än 10 mikrometer (PM10) som binds till bladen. Några exempel på träd som har visat förmåga att fånga PM10 och bryta ned skadliga gaser som svaveldioxid, kväveoxider, kolmonoxid och ozon (SO2, NOx, CO och O3) är bok, hästkastanj och gran. Även buskar längs gator och gröna väggar kan binda små partiklar. • Det är även viktigt att tänka på att luftcirkulation är den enskilt största faktorn för luftkvalitet på lokal nivå. Därför ska träd inte planteras så att de hämmar luftcirkulation och genomströmmande vindar på platsen. (Boverket, 2023). Att öka mängden vegetation i staden är ett attraktivt sätt att förbättra luftkvaliteten. När förorenad luft passerar genom vegetationen kan en del av partiklarna fastna på växtligheten. Varje höst, när växterna tappar sina löv, följer en viss mängd deponerade partiklar med och transporteras bort med löven. En del av partiklarna kan också regna av och hamnar i dagvattnet. Ökad mängd växtlighet ger också trivsel, skugga och ökad luftfuktighet. Med ökad luftfuktighet minskar partikelhalterna genom att fukten binder damm på olika ytor. Studier har visat upp till 10 procent minskad partikelhalt genom ökad vegetation – men resultatet beror på hur växtligheten utformas, där både positiv och negativ påverkan på halterna kan ske (Naturvårdsverket, 2023). Figur 7-16 Tabell från Naturvårdsverket (Boverket, 2023). • Placera växtligheten nära källan där halterna är högst. För utsläpp från vägtrafik innebär det på låg höjd nära vägen. • Använd växtlighet med stor yta där partiklarna kan fastna, till exempel håriga och klibbiga blad eller barr. • Den förorenade luften måste passera genom växtligheten och får inte hindras av exempelvis ett bakomliggande plank. • Växtligheten får inte bidra till att föroreningar stängs in i gaturum där människor vistas, till exempel genom höga täta trädkronor. • Vegetationen måste skötas under många år framöver. Detta kan säkerställas om kommunen äger vegetationen och allokerar resurser för skötseln. • Uppföljande luftmätningar kan ske efter uppförande av bostadsbebyggelsen, både under och efter tiden då övriga delar av Norra Djurgårdsstaden byggs ut. Uppföljning kan även göras i bygglovshanteringen av friskluftintagsplacering. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 48/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 7.2 Buller I detta avsnitt behandlas frågor gällande buller från omgivningen som kan påverka planen. 7.2.1 Förutsättningar Enligt förordning (2004:675) om omgivningsbuller omfattas Stockholms stad av miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller. Detta innebär bland annat att kommunen vart femte år ska redovisa bullersituationen med strategiska bullerkartor. Enligt Stockholms stads övergripande bullerkartläggning som tagits fram enligt förordning (2004:675) är detaljplaneområdet i dagsläget utsatt för trafikbuller från E20 och Bobergsgatan samt industribuller från Värtans västra bangård. Enligt bullerkartan beräknas de ekvivalenta ljudnivåerna från spår- och vägtrafik vara mellan 40 och 55 dBA inom de centrala delarna av planområdet. Närmare vägarna, framför allt E20, ligger de ekvivalenta ljudnivåerna på mellan 55 och 65 dBA, se Figur 7-17. Figur 7-17. Karta från Stockholms stads övergripande bullerkartläggning (Stockholms stad, 2025). En bullerutredning (Brekke & Strand Akustik AB, 2025) har tagits fram i syfte att beräkna omgivningsbuller för planområdet. Utredningen grundar sig på trafikuppgifter från Trafikverket gällande industribuller från Värtans västra bangård samt olika tidigare framtagna utredningar för väg- och spårtrafiken. Bullerutredningen för detaljplanen utgår från Boverkets allmänna råd om omgivningsbuller utomhus för industriell verksamhet och annan verksamhet med likartad karaktär (BFS 2020:2) samt förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, se gällande riktvärden för industribuller och trafikbuller i Tabell 7-9 respektive Tabell 7-10. Bullerutredningen utgör bedömningsgrund för konsekvensbedömningen i denna miljökonsekvensbeskrivning. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 49/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Tabell 7-9. Högsta ekvivalenta ljudnivåer från industriell och annan verksamhet, uttryckt som frifältsvärde utomhus vid bostadsbyggnaders fasad samt vid ljuddämpad sida och uteplats. Område Leq dag Leq kväll (18-22) Leq natt (06-18) samt lör-, sön- (22-06) och helgdag (06- 18) Zon A1 50 dBA 45 dBA 45 dBA Bostadsbyggnader bör kunna accepteras Zon B 60 dBA 55 dBA 50 dBA Bostadsbyggnader bör kunna accepteras förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas Zon C > 60 dBA > 55 dBA > 50 dBA Bostadsbyggnader bör inte accepteras Högsta tillåten 45 dBA 45 dBA 40 dBA ljudnivå på den ljuddämpade sidan 1 Vad avser buller från teknisk utrustning vid annat än industriell verksamhet tillämpas värdena för ljuddämpad sida också på den exponerade sidan. Tabell 7-10. Gällande riktvärden enligt förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Plats Riktvärde Tillämpning Kommentar (dBA) Bostadsbyggnadens 60 ekvivalent Bör inte överskridas fasad Uteplats i anslutning till 50 ekvivalent Bör inte överskridas Gäller om uteplats ska byggnad 70 maximal anordnas Bostadsbyggnadens 65 ekvivalent Gäller i stället för 60 fasad dBA för bostäder <35 kvadratmeter Fasad (”tyst sida”) <55 ekvivalent Gäller i stället om 60 Minst hälften av dBA överskrids vid bostadsrummen ska ha fasad denna ljudnivå mot tyst sida Fasad (”tyst sida”) <70 maximal Gäller i stället om 60 Minst hälften av nattetid (kl. 22-06) dBA överskrids vid bostadsrummen ska klara fasad detta mot tyst sida Uteplats 80 maximal, Gäller om 70 dBA högst 5 maximal ljudnivå ggr/timme (06– överskrids vid fasad 22) Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 50/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 7.2.2 Konsekvenser av planförslaget Planförslaget innebär att nuvarande ytor för skatepark, padelanläggning, livsmedelsbutik och parkering samt övriga ytor kommer att exploateras för bostäder, centrum, detaljhandel, vård- och omsorgsboende samt parkmark. Då bostäder och vård- och omsorgsboende tillkommer inom området utgår bedömningen av konsekvenserna från områdets känslighet vid utbyggt planförslag. Stockholms stad planerar även att anlägga en lekplats sydost om Ängsbotten 8. Allmän platsmark I bullerutredningen (Brekke & Strand Akustik AB, 2025) har inte beräknade ljudnivåer modellerats för allmän platsmark. Det går därmed inte att bedöma påverkan på eventuell lekplats eller motsvarande ytor som behöver beakta buller. Kvartersmark I bullerutredningen (Brekke & Strand Akustik AB, 2025) redovisas beräkningar för buller från industri och väg- och spårtrafik. Beräkningarna redovisas i kartor i tre olika scenarier: utan skärm, skärm med höjd på 2,1 meter samt skärm med höjd på 5,0 meter. Då plankartan anger att plank/skärm på en höjd på minst 2,1– 5,0 meter ovan mark ska finnas, kommer konsekvensbedömningen av planförslaget endast utgå från scenariot med ett plank/skärm på 2,1 meter. Detta då det är den lägsta höjd som kan genomföras och utgör därmed ett värsta scenario som behöver tas höjd för. I bullerutredningen framgår att verksamhetsbuller överskrider 45 dBA ekvivalent ljudnivå nattetid vid de mest exponerade fasaderna, detta innebär att samtliga kvarter omfattas av krav i enlighet med zon B i Tabell 7-9. Bullerutredningen konstaterar att ljudnivåerna från trafikbullret är högre än för industribullret och att det troligtvis är trafikbullret som kommer vara mest märkbart för boende. De södra fasaderna för samtliga kvarter är generellt mest bullerutsatta medan de östra och västra fasaderna är något mindre bullerutsatta, men ändå på betydande nivåer. Samtliga riktvärden för trafik- och industribuller klaras för de norra fasaderna och fasaderna mot innergårdarna. Gemensamma uteplatser på innergårdarna förväntas också uppfylla riktvärdena för trafik- och industribuller. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 51/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-18. Översiktlig bullerberäkning för ekvivalenta ljudnivåer för trafikbuller. Jämförelse mellan scenario med skärm på en höjd av 2,1 meter respektive 5,0 meter (Brekke & Strand Akustik AB, 2025). Ängsbotten 6 Enligt bullerutredningen (Brekke & Strand Akustik AB, 2025) beräknas den södra fasaden samt begränsade delar av fasaderna mot väst och öst av kvarteret vid Ängsbotten 6, överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå med avseende på trafikbuller. Även 55 dBA maximala ljudnivåer avseende industribuller överskrids för de södra och östra fasaderna, samt begränsad del av den västra fasaden. Detta innebär att där riktvärdena överskrids måste lägenheterna utformas till att hälften av bostadsrummen är vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasad, alternativt behöver lägenheterna vara högst 35 kvadratmeter då krav på högst 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad gäller för trafikbuller vid sådana lägenheter. Utifrån framtagna bullerberäkningskartor och exempel på planlösningar bedöms det vara möjligt att uppnå båda alternativen inom kvarteret. Vid den västra fasaden där 60 dBA ekvivalent ljudnivå överskrids anges i plankartan att lokaler för centrumändamål med publikt innehåll ska finnas i bottenvåning mot gata till minst 30 procent av fasadlängden. Det innebär att lägenheter inte tillkommer vid denna del, och kravet på 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad gäller inte. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 52/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-19. Ekvivalenta ljudnivåer för trafikbuller med en 2,1 meter hög skärm (Brekke & Strand Akustik AB, 2025). I bullerutredningen framgår att det finns mindre överskridande på de översta våningarna vid mot innergården vid beräkning av den maximala ljudnivån från bangården, se Figur 7-20. Riktvärden beräknas överskridas med 1 dBA, men bör enligt utredningen vara acceptabelt med hänvisning till Boverkets rapport 2020:8. Ängsbotten 7 Kvarteret vid Ängsbotten 7 bedöms utsättas för trafikbuller som innebär att 60 dBA ekvivalent ljudnivå överskrids vid södra fasaden samt delar av den östra fasaden. Industribuller från bangården bedöms dimensionerande då samtliga utåtriktade fasader utom norra beräknas få maximala industribullernivåer över 55 dBA, vilket innebär att samtliga lägenheter längs dessa fasader antingen behöver ha hälften av bostadsrummen mot tyst sida eller vara enkelsidiga mot innergården. Utifrån framtagna bullerberäkningskartor och redovisade exempelplanlösningar bedöms det vara möjligt att ha genomgående lägenheter med möjlighet till tyst sida för hälften av bostadsrummen. Lägenheter mot norr eller mot innergård bedöms kunna utformas utan anpassningar till bullersituationen (Brekke & Strand Akustik AB, 2025). Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 53/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-20. Maximala ljudnivåer för industribuller nattetid, vy från söder. Jämförelse mellan scenario med en 2,1 meter hög skärm respektive 5,0 meter hög skärm (Brekke & Strand Akustik AB, 2025). Ängsbotten 8 Vid kvarteret för Ängsbotten 8 beräknas trafikbullret innebära att hela den södra fasaden, samt att delar av den östra fasaden närmast vägen, överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå. De maximala ljudnivåerna från bangården överskrider även 55 dBA vid den västra, södra och östra fasaden. Detta innebär att lägenheterna där riktvärdena överskrids vid fasad behöver ha minst hälften av bostadsrummen mot en tyst sida. Utifrån framtagna bullerberäkningskartor och exempel på planlösningar bedöms det vara möjligt att uppnå. Figur 7-21. Maximala ljudnivåer för industribuller, jämförelse mellan scenario med en 2,1 meter hög skärm respektive en 5,0 meter hög skärm. Vy från nordöst. (Brekke & Strand Akustik AB, 2025). Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 54/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG I plankartan regleras bostäder med planbestämmelser för skydd mot störning med avseende på trafikbuller. För bostäder samt vård- och omsorgsboende anges att minst hälften av bostadsrummen för lägenheter över 35 kvadratmeter ska vara orienterade mot ljuddämpad sida i de fall den ekvivalenta ljudnivån vid bostadens fasad överskrider 60 dBA. För lägenheter om maximalt 35 kvadratmeter gäller i stället att minst hälften av bostadsrummen ska vara orienterade mot ljuddämpad sida i det fall 65 dBA ekvivalent ljudnivå överskrids. Ljuddämpad sida avser fasad med högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå och högst 70 dBA maximal ljudnivå mellan klockan 22.00 och 06.00. Avseende industribuller regleras plankartan med planbestämmelse att bostäder ska utformas så att riktvärden enligt zon A och B uppfylls enligt Boverkets allmänna råd. Inom zon B tillåts inte enkelsidiga lägenheter med fasad mot GATA. Utöver de generella planbestämmelserna för skydd mot störning avseende bostäder anges att plank/skärm om högst 2,1–5,0 meter ovan mark ska anordnas vid den södra/sydöstra delen av parkmarken närmast Norra länken. I bullerutredningen har tre scenarier beräknats för ekvivalenta och maximala ljudnivåer från trafik- och industribuller. Beräkningarna visar att en skärm, och dess höjd, har betydelse för bullerpåverkan. Eventuell lekplats vid parkmarken har inte ingått i bullerutredningen och det går därmed inte att bedöma hur den kan komma att påverkas av trafik- och industribuller. För att fastställa detta behöver bullerberäkningar göras för allmän platsmark. Bebyggelsen i planförslaget bedöms kunna innebära en barriär för kvarteren norrut, vilket skulle kunna ha en positiv effekt på ljudmiljön för befintliga bostäder. Hur påtaglig effekten är går dock inte att bedöma då sådana beräkningar saknas. För att få svar på detta skulle en bullerutredning behöva redovisa ett sådant scenario. I bullerutredningen (Brekke & Strand Akustik AB, 2025) bedöms det inte föreligga någon risk för stomljud eller kännbara vibrationer från spårbunden trafik. Lågfrekvent buller beräknas uppgå till högst 72 dBA ekvivalent ljudnivå och det bedöms vara möjligt att uppfylla krav för ljudnivå inomhus enligt Boverkets byggregler, även om lågfrekvent buller behöver beaktas vid utformningen av fönster och fasader. I plankartan regleras detta med generella planbestämmelser om att bostäder ska utföras så att stomljud i boningsrum inte överskrider ljudnivån 32 dBA (fast) vid tågpassage och att komfortvägd vibrationsnivå inte överstiger 0,4 mm/s i bostadsrum, samt att riktlinjer för lågfrekvent buller ska uppfyllas inomhus. Samlad bedömning Sammantaget bedöms planförslaget innebära små-måttliga negativa konsekvenser med avseende på buller. Planområdet bedöms inneha hög känslighet då området kommer att bebyggas med bostäder, uteplatser, vård- och omsorgsboende samt eventuell lekplats. I plankartan regleras skydd mot bullerstörning med planbestämmelser som säkerställer att gällande riktvärden ska uppfyllas vid bygglovsprövning, dock innebär det att anpassningar, såsom Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 55/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG orientering av bostadsrum, kommer att behöva göras i flera fall för att uppfylla riktvärdena. Den nya bebyggelsen skärmar av bullret för befintliga bostäder och troligtvis ger det en positiv effekt för ljudmiljön för berörda bostäder. Däremot är det nya bostäder och vård- och omsorgsboenden som i stället utsätts för buller. Det är framför allt de södra fasaderna för samtliga kvarter där bullerbelastningen blir hög. För de östra och västra fasaderna är bullernivåerna lägre, men betydande, medan de norra fasaderna och faser mot innergård har nivåer under riktvärden för både trafik- och industribuller. På individnivå är det svårt att bedöma konsekvenserna avseende buller gällande aktuellt planförslag, men generellt visar forskning att exponering av buller kan ha negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt (Naturvårdsverket, 2025b). För att bedöma ljudmiljön för eventuell lekplats samt den faktiska effekten som planerad bebyggelse har avseende ljudmiljön för befintliga bostäder, rekommenderas att beräkningar görs för dessa scenarion. Hög känslighet x Liten negativ effekt = Små-måttliga negativa konsekvenser Känslighet Sammantaget bedöms planområdet ha hög känslighet med avseende på buller vid ett framtida scenario då detaljplanen möjliggör för bostäder, uteplatser, vård- och omsorgsboende samt parkmark med eventuell lekplats. Påverkan Bostäder och vård- och omsorgsboende kommer att byggas inom ett bullerutsatt område, mellan befintliga bostäder och E20 samt Värtans västra bangård. Befintlig markanvändning inom planområdet kommer att försvinna och ersättas med känsligare markanvändning utifrån bullerperspektiv. Ny bebyggelse och anläggningar kommer troligtvis att skärma av bullret mot befintliga bostäder. Effekt Planförslaget innebär att planerade bostäder, vård- och omsorgsboende samt allmän platsmark kommer att utsättas för buller inom planområdet. Planbestämmelser reglerar att riktvärden för bostäder och vård- och omsorgsboende kan uppfyllas, även om anpassningar av lägenhetsutformning krävs. Gemensamma uteplatser bedöms kunna uppfylla riktvärdena. Befintliga bostäder förväntas kunna få en bättre ljudmiljö då planerad bebyggelse skärmar av trafik- och industribuller. Dock innebär planförslaget att nya bostäder utsätts för buller i ett närmare läge jämfört med befintliga bostäder norrut. Planförslaget bedöms innebära liten negativ effekt med avseende på buller då flertalet människor berörs samt att riktvärden överskrids för vissa fasader men uppfylls för uteplatser och inomhusmiljö. Konsekvens Utifrån planområdets känslighet och den bedömda effekten, antas planförslaget innebära små-måttliga negativa konsekvenser. Riktvärden för bostäder, uteplatser samt vård- och omsorgsboende bedöms kunna uppnås med planbestämmelserna med erforderliga anpassningar. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 56/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 7.2.3 Konsekvenser av nollalternativet Bullersituationen i nollalternativet bedöms i stort sett vara oförändrad för befintliga bostäder i det fall markanvändningen kvarstår. Planområdets känslighet bedöms inte vara samma som i planförslaget och den negativa effekten bedöms dessutom utebli. Om nuvarande stadsplan verkställs kan olika verksamheter tillkomma inom planområdet. Detta skulle kunna innebära en försämrad bullersituation för befintliga bostäder, beroende på typ av verksamheter samt trafikrörelser. I stadsplanen anges att byggnadshöjden högst får vara tolv respektive 17,5 meter över nollplanet. Den barriäreffekt som eventuella verksamheter skulle kunna ha på trafik- och industribullret från Norra länken och bangården bedöms därför kunna vara sämre än planförslaget. Vilken exakt effekt det har på befintliga bostäder är osäkert då beräkningar saknas, men jämfört med nuläget bedöms bullersituationen från E20 och bangården bli bättre för befintliga bostäder i det fall verksamhetsbyggnader uppförs. Liten känslighet x Obetydlig till liten negativ effekt = Oförändrade konsekvenser Känslighet Sammantaget bedöms planområdet ha liten känslighet med avseende på buller i nollalternativet då planområdet inte är bebyggt med bostäder samt att människor inte bedöms vistas stadigvarande i området. Påverkan Markanvändningen kan antingen förbli som i nuläget, med padelanläggning, skatepark, livsmedelsbutik och parkering, eller med lättare industri- och handelsverksamhet samt lager. Effekt I det fall nollalternativet innebär oförändrad markanvändning från nuläget bedöms det inte ske någon förändring avseende bullersituationen. De som vistas i området för aktiviteter påverkas tillfälligt under vistelsetiden. Befintliga bostäder exponeras fortsättningsvis av trafik- och industribuller. Effekten bedöms därmed vara obetydlig. I det fall lättare industri- och handelsverksamhet samt lager tillkommer skulle bullersituationen kunna bli något mer negativ. Beroende på verksamheterna kan verksamhetsbuller tillkomma, men även trafikbuller, som innebär att bullernivåerna ökar för befintliga bostäder jämfört med nuläget. I detta fall bedöms nollalternativet innebära liten negativ effekt. Konsekvens Utifrån områdets känslighet och de effekter som skulle kunna uppstå ur de två scenarierna av nollalternativet, bedöms nollalternativet innebära obetydliga konsekvenser med avseende på buller. 7.2.4 Åtgärder Bullerberäkningar bör tas fram för allmän platsmark då en eventuell lekplats planeras inom parkmarken. Underlaget kan användas för att kunna bedöma lämpligheten av en lekplats inom föreslaget område samt föreslå åtgärder. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 57/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 7.3 Risk och säkerhet I detta avsnitt behandlas frågor gällande risker och säkerhet kopplat till Norra länken och Värtabanan. 7.3.1 Förutsättningar Enligt framtagen policy av Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län (Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, 2006) ska riskhantering beaktas i detaljplaneprocessen om detaljplaneområdet ligger inom 150 meters avstånd från transportled för farligt gods. För exempelvis bostäder, skola och vård gäller ett minsta avstånd från järnväg på 50 meter och väg 75 meter. Länsstyrelsen i Stockholm har därtill tagit fram ett faktablad (Länsstyrelsen Stockholm, 2016) med riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. Av detta framgår att det ska finnas ett bebyggelsefritt avstånd om minst 25 meter och särskilda skyddsåtgärder oavsett riskutredningens resultat. Ett PM för risk avseende människors hälsa och säkerhet (Projektstaben, 2025) har tagits fram till planförslaget. Utredningens syfte är att uppfylla de krav som ställs i plan- och bygglagen och omfattar således analys och värdering av den samlade riskbilden för identifierade olycksscenarier som kan leda till påverkan på människor inom planområdet, både på individ- och samhällsrisknivå. Bedömningen i utredningen omfattar enbart plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för människors liv och hälsa inom planområdet. Buller och elektromagnetiska fält beaktas därmed inte som risk i utredningen. I riskutredningen används tre klassificeringar av risker: oacceptabel, tolerabel och acceptabel. Vid risk som klassificeras som oacceptabel måste åtgärder vidtas. Om risken är tolerabel enligt ALARP-principen (As Low As Reasonably Praticable) ska åtgärder värderas och vidtas om kostnaden är rimlig sett till var inom riskmodellen risken bedöms hamna. Om risken är acceptabel behöver inte åtgärder vidtas men bör ändå undersökas (Projektstaben, 2025). För att bedöma risknivån utgår riskbedömningen utifrån riskmåtten för individrisk och samhällsrisk enligt Räddningsverkets kriterier (Räddningsverket, 2003). Riskbedömningen i utredningen utgör bedömningsgrund i denna miljö- konsekvensbeskrivning. Konsekvenserna redovisas således enligt riskbedömningens värdering som acceptabel, tolerabel eller oacceptabel risk. Planområdet ligger i anslutning till Norra länken som bedöms utgöra en riskkälla till planområdet (Projektstaben, 2025). Vid kvarter Ängsbotten 8 går Norra länken i tråg medan vägen fortsätter i tunnel invid resterande del av planområdet. Trågets höjd varierar mellan fem och sex meter vid den del som passerar Ängsbotten 8 vid tunnelmynningen. Avståndet mellan Ängsbotten 8 och tunnelmynningen är mer än 30 meter. Värtabanan med tillhörande rangerbangård ligger söder om Norra länken och bedöms också utgöra en riskkälla. Närmsta fastighet från järnvägen är Ängsbotten 6, som ligger på ett avstånd på cirka 35 meter från närmaste spår. Trafikverkets planerade utbyggnad av rangerbangården bedöms inte innebära att nytt spår kommer närmare planområdet. Värtaverket som ligger cirka 500 meter från planområdet utgör en Seveso-klassad verksamhet. Avståndet bedöms Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 58/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG vara tillräckligt långt för att anläggningen ska avskrivas som riskkälla (Projektstaben, 2025). I riskutredningen (Projektstaben, 2025) anges planerade ishallar inom Storängsbotten utgöra riskkälla att beakta i utredningen då dessa använder kylsystem med antingen koldioxid eller ammoniak. Enligt riskutredningen (Projektstaben, 2025) bedöms vindriktningen vara sydlig och västligt, vilket innebär att eventuella luftburna partiklar sprids österut. Vidare bedöms sannolikheten att vindriktningen ligger på från Norra länken och järnvägsanläggningen mot planområdet vara cirka tio procent. I riskutredningen (Projektstaben, 2025) har inventering av farligt godsklasser gjorts samt bedömning av potentiella skadescenarier som kan uppstå vid olycka. I utredningen uppskattas antal transporter per år för de olika transportlederna utifrån tidigare kartläggning av Räddningsverket. På Norra länken beräknas strax under 23 000 transporter ske per år av bland annat explosiva ämnen och föremål, brandfarliga gaser och vätskor, giftiga gaser samt oxiderade ämnen och organiska peroxider. Antalet transporter bedöms dock minska till cirka 11 000 transporter år 2040 i och med avvecklingen av de farliga verksamheterna vid Loudden och utvecklingen i Energihamnen. Enligt uppgifter från Stockholms Hamnar bedöms dock så kallade LNG-transporter (Liquefied Natural Gas) komma att fördubblas fram till år 2040. En framtida anslutning av Norra länken till planerad Östlig förbindelse skulle eventuellt kunna leda till ökade transporter men bedöms inte påverka flödet på Norra länken som löper förbi planområdet. I riskutredningen (Projektstaben, 2025) framgår att det saknas uppgifter om farligt godstransporter på Värtabanan i nuläget. På Värtabanan bedöms endast transporter av gods ske och enligt prognos för år 2040 beräknas cirka fem till sex tågrörelser ske per dygn, varav majoriteten bedöms vara transporter av biobränsle. Det saknas restriktioner för vilka klasser av farligt gods som får transporteras på Värtabanan, men med beaktande av Stockholms Hamnars restriktioner för hantering av farligt gods förväntas dock inte transporter av kemikalier ske. Vidare anges att Stockholms stads strategi att flytta tyngre godshanteringen till Norvik innebär att en betydande ökning av farligt godstransporter på Värtabanan är osannolik. Om hantering av farligt gods från fartyg och lastbil skulle flyttas till järnväg bedöms det främst röra sig om brandfarlig vätska (klass 3) där sannolikheten för antändning vid utsläpp till atmosfären bedöms vara väldigt låg. Utbredning av eventuellt utsläpp av brandfarlig vätska vid järnvägen bedöms även vara begränsad på grund av den höga genomsläppligheten som råder på grund av markbeläggningen längs järnvägen. 7.3.2 Konsekvenser av planförslaget Detaljplanen möjliggör för utbyggnad av bostäder, centrum, detaljhandel, vård- och omsorgsboende samt elnätstation och pumpstation. Planförslaget bedöms ha en mycket begränsad påverkan på befintlig risknivå, därmed utgår bedömningen huvudsakligen från befintliga identifierade risker och hur dessa antas påverka planområdet. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 59/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Utifrån den konsekvensanalys som gjorts för karakteristiska olycksförlopp konstateras det i riskutredningen att planeringsförutsättningarna medför en begränsad skadepotential inom planområdet vid händelse av olycka med farligt gods på Norra länken (Projektstaben, 2025). I riskutredningen (Projektstaben, 2025) har strålningsberäkningar gjorts för en pöl på 100 kvadratmeter som visar att farliga strålningsnivåer (15 kW/m2) begränsas till 15 meter från olycksplatsen. Markbeläggningen längs järnvägen bedöms reducera risken gällande pölbrand och värmestrålning. Ett mer troligt brandscenario beskrivs i stället som godstågsbrand som innebär ett mer långsamt förlopp och mindre risk för omgivningen i jämförelse med pölbrand. Vid eventuell urspårningsolycka bedöms byggnaderna inom planområdet inte vara utsatta för någon risk. Detta utifrån beräkningar att tåg som färdas i 20 respektive 70 kilometer i timmen förväntas röra sig maximalt fem respektive tio meter från spåret vid urspårning. Olyckshändelser så som urspårningar och bränder inom järnvägsanläggningen bedöms inte föranleda allvarlig skada på människor inom planerade byggnader i planförslaget. Riskexponeringen för människor som vistas utomhus bedöms vara låg på ett avstånd längre än cirka 10–15 meter (Projektstaben, 2025). I riskutredningen (Projektstaben, 2025) bedöms sannolikheten för stort utsläpp vid eventuell transport av koldioxid på järnvägen vara noll, dels på grund av att transporten sker i tankar med extra hög hållfasthet, dels då kvävningspotentialen, som koldioxid innebär, sker på kort avstånd från riskkällan. Det bedöms därför att ett mindre utsläpp inte medför direkt fara för liv sett till planförslaget. Planområdet ligger över 90 meter från Storängsbotten där ishallar planeras. I riskutredningen (Projektstaben, 2025) bedöms inga allvarliga konsekvenser uppstå inom planområdet vid händelse av olycka med kylanläggning som använder ammoniak. Olycka med brandfarligt ämne och explosivt ämne i anslutning till planområdet har identifierats som olycksscenarier som kan innebära allvarliga konsekvenser med risk för omkomna inom och i anslutning till planområdet, utifrån ett antagande att två tredjedelar av olyckorna inträffar i tunnelsystemet och en tredjedel i det öppna i höjd med Ängsbotten 8. Beräknad samhällsriskprofil ligger dock inom det undre gränsvärdet och bedöms vara inom acceptabel risknivå. Beräknad individriskprofil ligger också inom det undre gränsvärdet vid bedömning av avståndet till Norra länken, och bedöms därmed också vara inom acceptabel risknivå. Sammantaget bedöms det vara en låg total riskexponering inom planområdet och planförslaget bedöms ha en mycket begränsad påverkan på befintliga risknivåer (Projektstaben, 2025). I riskutredningen (Projektstaben, 2025) rekommenderas skyddsåtgärder för riskminimering utifrån ett kostnad/nyttoperspektiv. Dessa har inarbetats i plankartan med följande planbestämmelser: • Friskluftsintag ska placeras på tak och/eller mot sida bort från Norra länken/Värtabanan • Glaspartier i den södra fasaden ska utformas med laminerat glas. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 60/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG • Boenderum tillhörande svårutrymda lokaler får inte placeras innanför södra fasaden mot Norra länken. I riskutredningen (Projektstaben, 2025) rekommenderas även att byggnad vid Ängsbotten 8 inte ska uppföras i trästomme, att byggnadsdelen inom kvarteret som vetter mot Norra länken ska utformas med utrymningsmöjlighet mot gård samt att utomhusmiljöer inom cirka 15 meter från Norra länken och Värtabanan inte ska uppmuntra till stadigvarande vistelse, som exempelvis lekplatser. Begränsning av stadigvarande vistelse regleras inte i detaljplanen. Däremot finns en planbestämmelse om att plank/skärm ska anordnas, vilket skulle kunna bidra till viss riskminimering vid parkmarken närmast Norra länken. Dock behöver detta bekräftas av ansvarig riskkonsult. Förbud mot trästomme regleras inte i plankartan vilket innebär att det finns möjlighet att bygga med trästomme som skulle kunna utgöra en risk vid eventuell explosion vid Norra länken. Utrymningsmöjlighet till gård styrs inte heller i plankartan. I riskutredningen har bedömningen dock redan gjorts att detaljplanen innebär acceptabel risk, även utan dessa skyddsåtgärder. Samlad bedömning Utifrån riskutredningens (Projektstaben, 2025) slutsatser samt inarbetade skyddsåtgärder i plankartan bedöms det finnas ett tillräckligt skydd för människor inom planområdet. Sammantaget bedöms planförslaget innebära en acceptabel risk på individ- och samhällsrisknivå. Sammanfattande bedömning = Acceptabel risk Sammantaget bedöms planförslaget innebära en acceptabel risk på individ- och samhällsrisknivå. Planområdet ligger på tillräckligt avstånd för att risker som identifierats och konsekvenser som kan uppstå ska bedömas vara begränsade. Enligt framtagen analys beräknas individ- och samhällsriskprofilerna ligga inom det undre gränsvärdet och därmed inom acceptabel risknivå. I plankartan regleras några av de rekommenderade skyddsåtgärder från riskutredningen med planbestämmelser vilket säkerställer ytterligare riskminimering. 7.3.3 Konsekvenser av nollalternativet Vid ett nollalternativ kommer befintlig livsmedelsbutik att vara kvar, men även utveckling i enlighet med gällande detaljplan skulle kunna ske. Detta innebär att industri- eller handelsverksamhet och lager möjliggörs. Nollalternativet bedöms därmed innebära att verksamheter tillkommer närmre befintliga bostäder i norr. Beroende på vilken typ av verksamhet som etableras kan olika typer av risker uppstå. Det saknas en riskutredning för nollalternativet som skulle kunna visa på en teoretisk riskbild och bedöma eventuella konsekvenser. Med tanke på att befintliga bostäder finns norr om planområdet bedöms det dock vara mindre troligt att verksamheter som innebär risker för människors hälsa och liv får etableras. Transporter till planområdet bedöms därmed inte heller utgöras av farligt gods. Då framtagen riskutredning (Projektstaben, 2025) till planförslaget konstaterat att det bedöms vara låg exponeringsrisk och Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 61/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG acceptabel risknivå inom planområdet, antas det att samma bedömning gäller vid nollalternativet då tillkommande byggnader skapar en barriär mellan Norra länken och befintliga bostäder i norr. För att kunna avgöra risknivån som nollalternativet innebär behöver en riskanalys tas fram. Under förutsättning att transporter och hantering av farligt gods inte sker inom planområdet bedöms nollalternativet i detta skede innebära acceptabel risk på individ- och samhällsrisknivå. Sammanfattande bedömning = Acceptabel risk Sammantaget bedöms nollalternativet kunna innebära en acceptabel risk på individ- och samhällsrisknivå. Gällande detaljplan möjliggör för industri- eller handelsverksamhet och lager. Detta skulle kunna innebära hantering och transport av farligt gods. Med beaktande av befintliga bostäder i norr bedöms det dock vara mindre troligt att sådana verksamheter kommer till stånd ifall det skulle visa sig innebära en risk för boendes hälsa och liv. I detta skede bedöms därmed nollalternativet innebära en acceptabel risk, men för att verkligen kunna avgöra risknivån skulle en riskanalys behövas. 7.3.4 Åtgärder För att följa rekommendationerna i riskutredningen fullt ut föreslås att parkmarken närmast Norra länken förses med en planbestämmelse om att lekplats inte får komma till stånd. Stockholms stad har dock yttrat ambitioner att anlägga en eventuell lekplats inom allmän platsmark, strax vid det sydöstra hörnet av Ängsbotten 8. I riskutredningen nämns inte plank/skärm som en rekommendation, och det är därmed oklart vilket skydd den verkligen ger med avseende på risk. Ansvarig riskkonsult bör undersöka om planket/skärmen är en förutsättning för minskad riskbild, exempelvis om det skulle innebära att lekpark skulle kunna anläggas närmre Norra länken. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 62/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 7.4 Biologisk mångfald och grön infrastruktur I detta avsnitt behandlas frågor gällande detaljplanens påverkan på naturmiljö och biologisk mångfald samt spridningssamband. 7.4.1 Förutsättningar Aktuellt planområde är cirka tre hektar stort. Detaljplaneområdet består av ianspråktagen mark i form av gator och hårdgjord mark, grusytor, bebyggelse och tunneltak ovanpå Norra Länken. Den begränsade vegetationen inom planområdet idag består av små, triviala gräsytor på grus med små unga självsådda tallplantor samt björksly och enstaka unga sälgar ovanpå tunneltaken till Norra Länken. Vegetationen inom planområdet har i dagsläget låga naturvärden. Området omfattar även en smal remsa utmed gång- och cykelvägen upp mot Hjorthagsberget där det växer några träd. Platsens förutsättningar för biologisk mångfald är därmed begränsad och det förväntas inte förekomma några skyddade arter (till exempel fåglar, fladdermöss eller groddjur) som nyttjar platsen för fortplantning eller regelbundet födosökande. Sannolikt rör sig dock arter över det idag öppna området, främst flygande, när de rör sig mellan Hjorthagen och Lill-Jansskogen (Ekologigruppen, 2025). Vid sök i artportalen under 2025 påvisas inte några fynd av hotade rödlistade arter inom planområdet, men inom en radie på 500 meter runt planområdet har värdearter påträffats 2015–2025 (se Bilaga 1 Artförteckning). Väster och öster om planområdet, i Nationalstadsparken respektive på Hjorthagsberget, finns ekbestånd. Området befinner sig därmed i det svaga gröna spridningssambandet mellan norra och södra Djurgården som behöver stärkas. Nationalstadsparken är belägen väster om planen, och dess ekbestånd som är ett av Sveriges sista sammanhängande ekstråk och är därför av nationellt intresse. Det finns cirka 1 500 arter som knyts till ek, många av dessa arter är ovanliga och hotade. Parkens höga artrikedom är beroende av ett ekologiskt utbyte med områden av liknande karaktär. De ekologiska spridningsvägarna är mycket viktiga, framför allt för eklevande insekter (se Figur 7-24) som är beroende av död ekved och så kallade mulmekar. Mulm består av en blandning av nedbruten ved och exkrementer från djur och insekter. I mulmen lever en mycket särpräglad flora och fauna, varav många arter är rödlistade. En ek utvecklar vanligtvis inte håligheter med mulm förrän den uppnått en ålder av 200 år. Detta medför en ökad känslighet för ekmiljöerna, många av de arter som kräver äldre ekmiljöer riskerar att försvinna. Ytterligare en svaghet bland Nationalstadsparkens ekmiljöer är bristen på död ved. Nedfallna grenar och stockar tenderar att städas bort vilket gör att det på många platser saknas lämpliga miljöer för de arter som lever av död ekved. Mellan de ekrika naturpartierna i Hjorthagensberget respektive Lill-Jansskogen på ömsom sida av planområdet är det cirka 350 meter. Insekter, fåglar och fladdermöss kan navigera mellan skogspartierna. Denna möjlighet är viktig att bibehålla och förstärka med grönska. Det har tagits fram ett ekologi-PM (Ekologigruppen, 2025) för området med anledning av det svaga gröna sambandet som ska stärkas. Någon ekologiutredning med naturvärdesbedömning (NVI) har inte utförts då Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 63/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG planområdet inte innehåller någon naturmark eller uppvuxna träd. Grönytorna på ömsom sida av planområdet ligger på höjder, var emellan planområdet ligger som en sänka. Utmed Madängsgatan i norra delen finns gatuträd planterade, bland annat ek, lind och lönn. På flygbilder från 1950–1960-tal utgörs hela ytan av industrimark. Under 1990-tal fanns byggnader placerade i södra delen, med mellanliggande asfalterade parkeringsytor. Samtliga av dessa byggnader är idag rivna, förutom livsmedelsbutiken i östra delen. Planområdet berör även den västra kanten av Hjorthagsberget som i ekologiutredning om Hjorthagenkransen har klassats som påtagliga naturvärden, klass 3 (Calluna, 2021). Berört område utgörs av en bergsskärning med gräsvegetation och skog i sluttning, vilken domineras av yngre och medelålders träd av ek, tall, björk och rönn. I närheten av vägrefugen på Bobergsgatan i väster växer ett par ekar, varav en klassas som jätteträd och därmed särskilt skyddsvärd, i tidigare ekologiutredning för Hjorthagenkransen (Calluna, 2021). Under ekarna växer gräs med inslag av blommande örter. I nordväst, strax utanför plangränsen växer också en särskilt skyddsvärd jätteek, se Figur 7-22. Figur 7-22. Kartbild med fristående ekar över 80 centimeter i diameter samt ekar över 100 centimeter i diameter som står i bestånd/skogsmark. Ungefärlig plangräns i streckat linje (Ekologigruppen, 2025). Det är främst Stockholms habitatnätverk för ädellövskog och ek som är centralt att beakta i samband med utveckling av området. Beaktande av ekar och förstärkta eksamband har varit ett genomgående tema i utveckling av Norra Djurgårdsstaden och även i Hjorthagenkransen, se Figur 7-23. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 64/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-23. Utredningsområdets ungefärliga gräns i streckat vitt. Kartan visar zoner genom Norra Djurgårdsstaden som i tidigare underlag för Norra Djurgårdsstaden pekats ut som viktiga zoner att förstärka de ekologiska sambanden för ek, i förhållande till intilliggande ekområden i Kungliga Nationalstadsparken. Som underlag har stadens habitatnätverk för eklevande arter och ekdatabas använts. Bild från GYF för Norra Djurgårdsstaden, 2013. Figur 7-24. Stadens habitatnätverk för ädellövträd. Ungefärlig utredningsområdesgräns i svart, streckat. Bild från Stockholms dataportal Planområdet berörs varken av habitatnätverk för groddjur eller barrskogsmesar då det inte förekommer lämpliga miljöer eller habitat dessa artgrupper, se Figur 7-25 och Figur 7-26. Analysen över habitatnätverk för groddjur visar potentiella aktivitetszoner för groddjur i gränsen mot Hjorthagsberget och in över planområdets nordöstra del, vilket beror på att det norr om planområdet finns en Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 65/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG öppen dagvattenhantering i form av diken och långsmala små dammar vilka uppförts som del av tidigare bebyggelseetapper av Norra Djurgårdsstaden. Figur 7-25. Stadens habitatnätverk för groddjur. Ungefärlig utredningsområdesgräns i svart, streckat. Bild från Stockholms dataportal Figur 7-26. Statens habitatnätverk för barrskogsmesar. Ungefärlig utredningsområdesgräns i svart, streckat. Bild från Stockholms dataportal. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 66/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 7.4.2 Konsekvenser av planförslaget Planområdet planeras med tre bostadskvarter söder om Madängsgatan. Samtlig mark är redan ianspråktagen eller hårdgjord, och ingen del av planområdet som avses bebyggas består av naturmark med naturvärden eller uppvuxna träd, vilket innebär att inga känsliga naturmiljöer eller naturvärden kommer att påverkas negativt av planförslaget. Planområdet berör även den västra kanten av Hjorthagsberget som i ekologiutredning om Hjorthagenkransen klassats som påtagliga naturvärden, klass 3. Berört område utgörs av en bergsskärning med gräsvegetation och skog i sluttning, vilken domineras av yngre och medelålders träd av ek, tall, björk och rönn. Denna del planläggs som parkmark och det antas därmed att naturmiljön inte kommer att exploateras. Den gång- och cykelväg som föreslås förlängas norrut intill denna del av parkmarken bedöms inte kräva mer utrymme i bredd än befintlig väg, däremot kommer vägen justeras i höjdled vilket innebär att den utfyllnad som sker kan komma att påverka naturmarken. Vid genomförande av detaljplaneförslaget planteras mer vegetation vilket i stället förstärker de ekologiska spridningssambanden, främst för eklevande arter, mellan Ängsbotten och angränsande områden. Ett syfte med planen är att den ska bidra till att stärka spridningssambanden för ekbestånd mellan Nationalstadsparken och Hjorthagsberget och verka för ökad biologisk mångfald, såväl lokalt som för Kungliga nationalstadsparkens ekologiska samband. Detta är positivt även för att uppnå mål i Stockholm stads miljöprogram, där ett av målen anger att stadens arbete med mångfunktionella lösningar och ekosystemtjänster ska utvecklas. Det är också positivt med planbestämmelser om att tak ska utformas flacka och får förses med vegetation samt tekniska anläggningar för lokal energiförsörjning, såsom solpaneler samt att bjälklag ska utföras planterbart. Ett nytt parkstråk planeras i den södra delen av planområdet, mellan Värtabanan och den nya bebyggelsen, i syfte att stärka det ekologiska spridningssambandet i området mellan Hjorthagens naturmark i öster och Lill-Jansskogen i Kungliga nationalstadsparken i väster. Parkstråket ska bestå av vegetationsytor med gräs, äng, buskpartier, perennplanteringar och träd. I plankartan anges en planbestämmelse om att trädridå ska finnas inom parkmarken i öst-västlig riktning. Den totala arean för parkområdet blir cirka 9000 kvadratmeter, inklusive gräsytor och buskplantering ovanpå del av Norra länken. Av planområdets totala area på cirka tre hektar innebär det en grön täckningsgrad på nästan 30 procent. Den tillkommande nya vegetationsytan varierar i bredd mellan cirka tio och 40 meter, se Figur 7-27 och Figur 7-28. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 67/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-27. Illustrationsplan för planområdet med ny grön koppling (Ekologigruppen, 2025). Delar av vegetationsytorna har även funktion som skyfallsdike och damm. Med de planerade vegetationsytorna i södra delen av planområdet finns goda förutsättningar att stärka områdets ekologiska funktion och spridningssamband, och därmed skapa positiva konsekvenser för biologisk mångfald till följd av planens utformning. I takt med att vegetationen och träden växer till sig förstärks denna funktion ytterligare, både som möjliga livsmiljöer och spridning mellan Norra Djurgårdens viktiga ekmiljöer. Figur 7-28. Tillskapad grön visuell koppling mellan Hjorthagsberget och Kungliga Nationalstadsparken (Ekologigruppen, 2025). Restriktioner kring befintligt tunneltak över Norra länken, samt närheten till Värtabanan, begränsar mängden storvuxna träd som kan planteras. Grupper av större träd ska därför främst planteras utmed Södra gatan som ska gå precis söder om den nya bebyggelsen, samt i början och slutet av denna. Det planeras för cirka 25 större och 35 mindre träd i det nya grönstråket. Detta säkerställs till viss del genom planbestämmelsen att trädridå ska finnas. Närmare Norra länken samt Värtanbanan ska grönstråket främst bestå av lägre vegetation som buskar och ängsytor. På tunneltaket skapas en buskplantering med lägre Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 68/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG vegetationsytor som också kan ha en ekologisk funktion om inhemska arter får dominera växtvalet, se Figur 7-29. Exakta träd- och andra växtarter är ännu inte beslutat i detta skede, men förutom ekar så planeras det för att det ska kompletteras med mer snabbväxande träd för att få upp volym och grönska i parkstråket. Vidare planeras för inslag av växter i olika nivåer med buskar och småträd som ger blomning och bär. Ängsytor och gräsvegetation i skyfallsdike och damm kan addera ytterligare värden, beroende på växtval och typ av skötsel. Till grönskan i området tillkommer även gatuträd på tvärgatorna. Dessa fyller inte samma ekologiska funktion som de sammanhållna grönytorna för att stärka de ekologiska funktionerna och spridningssambanden genom området, men tillför värdefull grönska och lokala ekosystemtjänster som skugga och klimatreglering. Vid torgytan inom Ängsbotten 8 finns en planbestämmelse att minst ett träd ska planteras, vilket till viss del säkerställer vegetation och på sikt lokala ekosystemtjänster. Figur 7-29. Bilden visar sektioner genom Södra gatan och anslutande nya grönytor med planerade träd, buskar, ängsytor och vegetationsklätt skyfallsdike (Ekologigruppen, 2025). Gång- och cykelvägen i öster kommer att höjas vilket innebär uppfyllnader mot naturmarken. En medelålders ek och ett fåtal yngre träd kan påverkas. Rotkartering och skyddsåtgärder för att undvika påverkan på ekens rötter kan vara behövliga (Ekologigruppen, 2025). Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 69/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Konsekvensbedömning Måttligt värde x Måttlig positiv effekt = Små–måttliga positiva konsekvenser Värde Naturmiljövärdet inom planområdet är lågt och inom delar är det obefintligt. Det finns dock ett svagt grönt spridningssamband genom planområdet mellan Hjorthagsberget och Kungliga nationalstadsparken som är betydelsefull, då parken har ekbestånd av nationell betydelse. De ekologiska spridningsvägarna är alltså mycket viktiga, framför allt för eklevande insekter som är beroende av död ekved. På grund av planområdets betydelse för spridningssambandet kopplat till just Kungliga nationalstadsparken kan planområdets värde antas vara måttligt. Påverkan Nya bostadskvarter föreslås i norra delen av planområdet och i den södra delen planläggs planområdet som parkmark, som även till viss del säkerställer inslag av vegetation. Påverkan bedöms med åtgärder vara positiv för det ekologiska spridningssambandet, då mer vegetation planteras än vad som finns inom området idag. Effekt Effekten bedöms bli att spridningssambandet stärks över tid i takt med att vegetationen utvecklas och träden åldras. Den största positiva effekten är att de visuella sambanden blir kvar och förstärks med vegetation, vilket innebär att flygande arter kan ta sig över planområdet. Med tillgång på fler ekar kan eklevande insektsarter gynnas, som i sin tur också kan gynna fåglar och fladdermöss samt över lag förstärka den biologiska mångfalden. Effekten bedöms som måttligt positiv då spridningssambandet bedöms kunna stärkas på lokal och kommunal nivå, vilket i sin tur även kan gynna de regionala sambanden. Konsekvens Konsekvensen av ett måttligt värde och en måttlig positiv effekt på lång sikt blir små-måttliga positiva konsekvenser. Det bedöms dock viktigt att framöver se över och säkerställa vilka föreslagna åtgärder som ska vidtas. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 70/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 7.4.3 Konsekvenser av nollalternativet Vid ett nollalternativ kommer markanvändningen för livsmedelsbutik fortsätta samt det kan antas att fler industri- eller handelsverksamheter tillkommer. I nollalternativet utgör planområdet fortfarande en barriäreffekt för insekternas spridning, både ifall att det bebyggs eller förblir oförändrat. Då övriga Hjorthagen exploateras skulle Ängsbotten utgöra ett kvarter med avvikande struktur, extensivt markutnyttjande och bristande kvaliteter. Högt värde x Liten/obetydlig negativ effekt = Oförändrade/små negativa konsekvenser Värde Naturmiljövärdet inom planområdet är lågt och inom delar är det obefintligt. Det finns dock ett svagt grönt spridningssamband genom planområdet mellan Hjorthagsberget och Nationalstadsparken som är betydelsefull då Nationalstadsparken har ekbestånd av nationell betydelse. De ekologiska spridningsvägarna är alltså mycket viktiga, framför allt för eklevande insekter som är beroende av död ekved. På grund av planområdets betydelse för spridningssambandet kan planområdets värde antas vara högt. Påverkan Påverkan bedöms vara obetydlig eller lite negativ, då det i nollalternativet kan antas att samma fokus inte has på att förstärka det gröna sambandet och eftersom fler byggnader antas tillkomma kan barriären öka något. Effekt Effekten bedöms bli att något färre eklevande insekter eller andra djur kan använda området som spridningsväg. Det bedöms bli en obetydlig till liten negativ effekt. Konsekvens Konsekvenserna bedöms bli oförändrade till små negativa. 7.4.4 Åtgärder • Det vore bra om nedan åtgärder specificeras hur de eller några av de kommer kravställas så att det faktiskt blir av, till exempel i plankarta, avtal med exploatör, skötselplan etcetera. • Rotkartering och skyddsåtgärder för att undvika påverkan på ekens rötter kan vara behövliga där gång- och cykelvägen ska höjas mot naturmarken i öster. Det kommer göras i systemhandlingen som kommunen tar fram i projekteringen för allmän plats. • Det finns idéer om större träd med 30 procent krontäckningsgrad, men det kommer detaljstuderas efter samråd. Mulmholkar, depåer och fågelholkar med mera är insatser som är möjliga och som sannolikt kommer att planeras för. Placering av träd är tänkt i dungar och enstaka solitärer. Arter har inte bestämts ännu, men det kommer att planeras för att ha stor variation i arter för att säkra upp blomning under lång tid och Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 71/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG bärande växter. Angående ängsmark så planeras för extensiv skötsel där stora delar blir äng. Typ av redskap för driften kan inte bestlutas ännu, sannolikt blir det maskinslåtter. Stenhögar och block kan vara bra att se över vidare. Angående skötselplaner är planen i dagsläget att ytorna kommer att skötas enligt stadsdelens ordinarie drift. Det vill säga enligt de skötseltyper som de har för sina upphandlade entreprenörer. Dialog kommer att ske med stadsdelen under projekteringen. • Detaljutformningen av områdets nya grönytor har stor betydelse för vilken ekologisk funktion och naturlighet som kan uppnås. Ju högre grad av naturliga miljöer desto bättre förutsättningar för biologisk mångfald. En mer ”stram” utformning med dominans intensivt skötta grönytor och hög grad av exotiska arter/ej inhemska arter ger mer begränsade möjligheter till en hög ekologisk funktion. Viktiga pusselbitar kan till exempel utgöras av: - Träd- och växtval som domineras av inhemska arter. - Förekomst av död ved av olika slag och storlek (så kallade biodepåer eller faunadepåer), med fokus på ek. - Stenar och block som skapar skrymslen, inslag av lövhögar och ris. - Ytor med äng/blommande gräsmattor med inhemska fröblandningar. - Soliga miljöer med sand för grävande vildbin, grusplanteringar. - Flikiga brynmiljöer med inhemska buskarter i olika höjd. - Mulmholkar (som efterliknar insidan av ihåliga träd fyllda med träflis, trämjöl och löv), holkar för fåglar och fladdermöss. - Boplatser för insekter, smådjur som igelkottar och eventuella groddjur. • Utformning och placering av ovanstående pusselbitar är viktigt att göra tillsammans med ekologisk kompetens, så att funktionen blir den som eftersträvas, och minska risken att åtgärder främst får en kosmetisk funktion. • Vid växtval i de nya grönytorna bör invasiva arter undvikas generellt, med tanke på närheten till naturmark. SLU Artdatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten lett arbetet med att ta fram en ny risklista, som senast uppdaterades år 2025. • Möjligheten att skapa ett mörkt/mörkare stråk genom parkmiljöerna bör undersökas. Detta med tanke på planområdets läge mellan Hjorthagsberget och Ugglebacken, med potential att binda samman dessa värdefulla grönytor och förstärka de ekologiska sambanden. Till exempel skulle träd kunna placeras för att belysningen ska nå entréer och stråk där människor vistas ofta, men skärma av och bevara mörkare partier mot delar av parken som besökare inte frekventerar lika mycket kvälls och nattetid. • Generella belysningsanpassningar står också i ekologirapporten. • Drift och skötsel som hantering av ris, löv, död ved, klipp från perenner, osv, har alla en inverkan på vilken grad av naturlighet ett område kan Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 72/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG hysa. Likaså skötsel av eventuella tillskapade miljöer med död ved, holkar osv, behöver riktlinjer för skötsel för att över tid inte tappa i funktion. • Gröna biotopliknande tak och innegårdar med hög grönytefaktor kan tillföra värden och funktioner för växter och djur (Ekologigruppen, 2025). • Gröna tak i för bättre biologisk mångfald. • Vissa partier av gräsmarken kan bestå av vildvuxen ängsmark som inte klipps med gräsklippare. Här kan naturliga ängsarter få växa. Ängsmarken kan då även fungera som barnkammare för exempelvis fjärilar. • I väntan på att vissa värden uppnåtts, såsom uppvuxna nya hålträd eller etablerad ängsmark, kan artificiella boplatser skapas för humlor eller andra djur. • Uppföljning: Inom ramen för genomförandet av detaljplanen kan en skötsel och utvecklingsplan upprättas för hur områdets naturvärden ska vårdas och hur spridningssambanden mellan planområdet och omgivande naturområden (Nationalstadsparken) kan förstärkas. Åtgärder för att stärka de ekologiska spridningssambanden knutna till omgivande ekbestånd kan där preciseras. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 73/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 7.5 Vattenkvalitet I detta avsnitt behandlas dagvatten med avseende på den föroreningsbelastning som bedöms uppstå till följd av projektet. Eventuella spridningar av föroreningar i grundvatten hanteras i avsnitt 7.6. Översvämningsrisk till följd av skyfall hanteras inom detaljplanen och inte i innevarande miljökonsekvensbeskrivning. 7.5.1 Förutsättningar Det har tagits fram flera dagvattenutredningar för detaljplanen i syfte att utreda hur den planerade exploateringen inom planområdet påverkar dagvattensituationen. En dagvattenutredning har tagits fram för respektive kvarter samt en fullständig dagvattenutredning (Norconsult, 2025) för allmän platsmark som även gör en sammanvägd bedömning av resultaten för kvartersmarken. Samtliga dagvattenutredningar syftar till att beskriva förutsättningarna, beräkna framtida flöden- och föroreningsmängder samt föreslå dagvattenåtgärder inom kvartersmark och allmän platsmark i enlighet med Stockholms stads åtgärdsnivå. Åtgärdsnivån innebär att 20 millimeter regn ska fördröjas för att minska föroreningsbelastningen med 70 till 80 procent, vilket i sin tur innebär att 90 procent av årsnederbörden behöver renas och fördröjas. Detta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas (Stockholm Vatten och Avfall, 2025). Vidare gäller även de generella riktlinjerna för dagvattenhantering i Norra Djurgårdsstaden enligt gällande dagvattenstrategi samt riktlinjer för avvattning av gator och lokalt åtgärdsprogram för Strömmen och Lilla Värtan (Norconsult, 2025). Dagvatten från planområdet avrinner ytligt och via dagvattenledningsnät mot Husarviken i nordväst, som i sin tur mynnar ut i Lilla Värtan (Bjerking, 2025a) som är en vattenförekomst som omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten. Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) har Lilla Värtan i dagsläget en otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Den ekologiska statusen beror på att kvalitetsfaktorn för hydrografiska villkor i kustvatten och vatten i övergångszon uppnår dålig status och att kvalitetsfaktorerna växtplankton, näringsämnen och konnektivitet samt morfologiskt tillstånd i kustvatten och vatten i övergångszon har otillfredsställande status. Den kemiska statusen beror på överskridande av gränsvärden för ämnena antracen, bromerade difenyletrar (PBDE), bly, kvicksilver, dioxiner, PFOS och tributyltennföreningar. Enligt VISS är de främsta påverkanskällorna identifierade som förorenade områden, urban markanvändning, jordbruk, transport och infrastruktur, enskilda avlopp samt förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar där turism och rekreation, sjöfart och transport identifierats som påverkanskällor. Sjöfart, turism och rekreation leder även till förändring av morfologiskt tillstånd som påverkar Lilla Värtans status (VISS, 2025). Miljökvalitetsnormerna för Lilla Värtan är måttlig ekologisk status år 2039 samt god kemisk ytvattenstatus år 2027, med undantag för bromerad difenyleter och kvicksilver. Då miljökvalitetsnormerna inte uppfylls för Lilla Värtan finns ett behov av att bidra till minskad påverkan och förbättra förutsättningarna att uppnå miljökvalitetsnormerna. Lilla Värtan utgör inte vattenskyddsområde, område för dricksvattenförsörjning eller omfattas av annat skydd, men planområdets värde i Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 74/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG förhållande till vattenförekomsten bedöms ändå vara högt utifrån Lilla Värtans nuvarande status och bestämda miljökvalitetsnormer. Planområdet består i stort sett av fyllnadsjord ovan lera som i sin tur ligger på morän till berg. Fyllningen bedöms vara genomsläpplig enligt tidigare genomförda geotekniska undersökningar. Grundvattennivån inom planområdet bedöms variera mellan -0,5 och +0,5 meter (Norconsult, 2025). På grund av topografin sker tillrinning av dagvatten till planområdet från olika avrinningsområden, där en del av dagvattnet via ytlig avrinning omhändertas av befintliga dagvattenåtgärder längs gatorna. Dagvatten från fastigheten Ängsbotten 6 och Ängsbotten 7 leds till anslutningspunkt i sydväst medan dagvattnet från det Ängsbotten 8 pumpas upp till Madängsgatan, vilket innebär att det tekniska avrinningsområdet för planområdet är fördelat i två (Norconsult, 2025). Ängsbotten 6 Fastigheten Ängsbotten 6 ligger i den västra delen av planområdet och avgränsas av Madängsgatan i norr, Storängsgatan i öst, Värtabanan i söder och Bobergsgatan i väst. Marksanering har genomförts och fastigheten är sedan en tid tillbaka förberett med infrastruktur och påldäck. I nuläget består kvarteret av en grusyta med en skatepark och är idag en arbetsplats. Större delen av marken inom kvarteret består av fyllnadsjord med hög genomsläpplighet medan en mindre del av kvarterets västra del består av glacial lera med låg genomsläpplighet (Bjerking, 2025b). Ängsbotten 7 Fastigheten Ängsbotten 7 är det mittersta kvarteret inom planområdet som avgränsas av Madängsgatan i norr, Lovängsgatan i öst, Värtabanan i söder och Storängsgatan i väst. I nuläget består fastigheten till största delen av padelbanor med konstgräs samt andra hårdgjorda ytor (Structor, 2025) Ängsbotten 8 Fastigheten Ängsbotten 8 ligger längst österut inom planområdet och avgränsas av Madängsgatan i norr, Storängskroken i öst och Lövängsgatan i väst. I söder ligger Norra länken och Värtabanan. I nuläget består kvarteret till största delen av matvarubutiken Hemköp samt inslag av parkering och asfalterade ytor (Bjerking, 2025a). 7.5.2 Konsekvenser av planförslaget Detaljplanen innebär att planområdet planläggs för kvartersmark samt allmän platsmark. Inom samtliga kvarter ska bjälklag utföras planterbart. Tak ska utföras flacka och får förses med vegetation. Inom parkmarken i söder ska det finnas en trädridå i öst-västlig riktning och i den östra delen av parkmarken ska ett skyfallsdike finnas. Startbesked får inte ges för ändrad markanvändning förrän markföroreningar har avhjälpts och/eller skyddsåtgärder vidtagits på tomten. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 75/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Allmän platsmark Enligt dagvattenutredningen för allmän platsmark (Norconsult, 2025) kommer reducerad area, det vill säga ytorna som bidrar till avrinning, att minska jämfört med nuläget. Det beror till största delen på en ökad areal av grönytor såsom parkmarken i söder, dit delar av avrinningsområdet avrinner med planerad höjdsättning. Detta innebär att framtida flöde för ett 30-årsregn med klimatfaktor 1,25 bedöms minska från 502 l/s för beräknat 30-årsregn för befintlig markanvändning till 324 l/s för framtida markanvändning, för de ytor som utgör allmän platsmark. Enligt dagvattenutredningen (Norconsult, 2025) kommer en total volym om cirka 109 kubikmeter behövas för fördröjning av dagvatten på allmän platsmark, varav cirka 45 kubikmeter omhändertas i befintliga dagvattenanläggningar i den västra delen. Tolv kubikmeter föreslås tillskapas i den östra delen av planområdet och 51 kubikmeter i den södra delen. Som dagvattenåtgärder föreslås bland annat översilningsyta och dike, nedsänkta växtbäddar och träd i skelettjord, se Figur 7-30. Den totala kapaciteten för befintliga nedsänkta växtbäddar vid Madängsgatan beräknas vara tillräcklig för det dagvatten som avrinner från gångbanor mellan kvartersmarken i Ängsbotten. Dock är kapaciteten ojämnt fördelad mellan växtbäddarna, med lägre kapacitet i de västra, varför avrinningen behöver studeras vidare (Norconsult, 2025). Figur 7-30. Schematisk helhetsbild över dagvattenhanteringen för allmän platsmark. Angivna volymer avser erforderliga fördröjningsvolymer för respektive delavrinningsområde (Norconsult, 2025). Utifrån planförslaget bedöms ytbehovet som krävs för dagvattenåtgärder inom allmän platsmark kunna uppfyllas. I plankartan regleras dock inte ytorna för dagvattenåtgärder såsom nedsänkta växtbäddar och skelettjordar. Tillräcklig yta för översilningsyta och dike bedöms finnas vid parkmarken i söder för att kunna uppnå erforderlig fördröjningsvolym. I plankartan anges att trädridå ska finnas samt skyfallsdike. Även om kommunen har rådighet över allmän plats bedöms Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 76/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG det vara fördelaktigt att reglera gatorna i den mån det går för att säkerställa att tillräckliga åtgärder vidtas och erforderliga volymer möjliggörs. Vid planerad situation utan dagvattenåtgärder beräknas föroreningshalterna och föroreningsmängderna minska för alla undersökta ämnen förutom krom, som bedöms öka jämfört med befintlig situation, se Tabell 7-11 och Tabell 7-12. Om föreslagna dagvattenåtgärder vidtas beräknas föroreningshalterna och mängderna minska för samtliga ämnen i jämförelse med befintlig situation. Även flödet bedöms minska med föreslagna dagvattenåtgärder. För befintlig situation med ett 10-årsregn utan klimatfaktor beräknas flödet vara 279 l/s och vid ett 30- årsregn med klimatfaktor för befintlig situation beräknas det vara 502 l/s. Vid planerad situation med dagvattenåtgärder beräknas flödet vid ett 30-årsregn med klimatfaktor uppgå till 233 l/s efter fördröjning. Tabell 7-11. Beräknade föroreningsmängder för allmän platsmark för befintlig situation och planerad situation utan och med dagvattenåtgärder. Koncentrationer som överskrider värden för befintlig situation är markerade i rosa (Norconsult, 2025). Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 77/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Tabell 7-12. Beräknade föroreningshalter för allmän platsmark för befintlig situation och planerad situation utan och med dagvattenåtgärder. Koncentrationer som överskrider värden för befintlig situation är markerade i rosa (Norconsult, 2025). Vid genomförandet av dagvattenåtgärderna beräknas halterna för fosfor och kväve minska med 77 procent respektive 69 procent jämfört med befintlig situation. Detta bedöms vara positivt då övergödning är en kvalitetsfaktor som påverkar den ekologiska statusen negativt. Föreslagna dagvattenåtgärder beräknas uppfylla åtgärdsnivån på 20 millimeter och beräknas minska samtliga förorenande ämnen och näringsämnen jämfört med nuläget. Exploateringen med dagvattenåtgärder bedöms således inte äventyra möjligheten för Lilla Värtan att uppnå miljökvalitetsnormerna, vilket är utgångspunkten i bedömningen. Exploateringen bedöms dock innebära att gränsvärdena i det lokala åtgärdsprogrammet för Lilla Värtan fortsatt överskrids för fosfor (20 µg/l) och kväve (375 µg/l). Vid genomförandet av dagvattenåtgärder beräknas halterna för fosfor och kväve bli 58 µg/l respektive 530 µg/l. Exploateringen (med och utan dagvattenåtgärder) innebär dock fortfarande en minskning i jämförelse med befintlig situation där halterna för fosfor beräknas uppgå till 260 µg/l och 1800 µg/l för kväve, varför exploateringen bedöms vara positiv. I åtgärdsprogrammet framgår även att störst effekt uppnås genom åtgärder direkt i recipienten och inte genom lokala dagvattenåtgärder, även om enbart åtgärder i recipienten inte heller bedöms vara tillräckliga (Tyréns, 2023). Trots att den reducering som sker inte motsvarar gränsvärdena i åtgärdsprogrammet bedöms den planerade allmänna platsmarken inom detaljplanen kunna bidra till en förbättrad föroreningssituation än i nuläget och därmed inte äventyra Lilla Värtans möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormerna. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 78/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Ängsbotten 6 Enligt dagvattenutredningen för Ängsbotten 6 (Bjerking, 2025b) beräknas dagvattenflödena för ett 30-årsregn med klimatfaktor på 1,25 öka jämfört med befintlig situation. I nuläget beräknas flödet för ett 30-årsregn utan klimatfaktor vara 94 l/s medan det i framtida situation bedöms vara 130 l/s. Det ökade flödet beror dels på klimatfaktorn, dels på ändrad markanvändning där takytor med högre avrinningskoefficient tillkommer (Bjerking, 2025b). För att följa åtgärdsnivån på 20 millimeter kommer en fördröjningsvolym om totalt cirka 62 kubikmeter behövas. I dagvattenutredningen (Bjerking, 2025b) föreslås fördröjning och rening av dagvatten från hustaken ske via regnväxtbäddar på kvartersgården samt via skelettjord vid föreslagen torgyta. En del av dagvattnet från takytorna kommer att behöva ledas direkt till ledningsnätet då förgårdsmark inte planeras mellan bebyggelsen och omkringliggande gatunät. Detta föreslås kompenseras med att dagvattenåtgärderna på innergården dimensioneras upp, alternativt att delar av takytorna anläggs vegetationsklädda. Då regnväxtbäddar även behöver ta höjd för det regn som faller direkt i dem behöver den totala volymen för dessa uppgå till cirka 63 kubikmeter. Detta kan exempelvis uppnås genom att ha de har ett djup på cirka 0,2 meter och en yta på cirka 315 kvadratmeter. En fördröjningsvolym på cirka fem kubikmeter krävs vid torget och uppnås genom att skelettjorden har en anläggningsyta på cirka 15 kvadratmeter och ett anläggningsdjup på en meter. Figur 7-31. Föreslagen dagvattenhantering för Ängsbotten 6 (Bjerking, 2025b). Utifrån planförslaget bedöms ytbehovet som krävs för dagvattenåtgärder inom kvarteret kunna uppfyllas. I plankartan regleras utförandet av gårdsytan med en planbestämmelse om att bjälklag ska utföras planterbart samt att tak bland annat får förses med vegetation. För torget anges att del av ytan inte får förses med byggnad och att föreslagen pumpstation ska förläggas under mark. Torgytan får inte heller användas för parkering. I plankartan saknas det dock konkretisering Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 79/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG av planbestämmelserna som säkerställer att erforderliga volymer möjliggörs, som exempelvis minsta area för planterbart bjälklag. Vid planerad situation utan dagvattenåtgärder beräknas föroreningsmängderna minska för alla undersökta ämnen förutom grupper av PBDE, som bedöms öka i jämförelse med befintlig situation. Föroreningshalterna bedöms minska för alla ämnen förutom grupper av PBDE. För PBDE beräknas ingen förändring ske jämfört med befintlig situation, se Tabell 7-14. Om föreslagna dagvattenåtgärder vidtas beräknas föroreningshalterna och mängderna minska för samtliga ämnen jämfört med befintlig situation. Tabell 7-13. Beräknade föroreningsmängder för Ängsbotten 6 för befintlig situation och planerad situation utan och med dagvattenåtgärder (Bjerking, 2025b). Tabell 7-14. Beräknade föroreningshalter för Ängsbotten 6 vid befintlig situation och planerad situation utan och med dagvattenåtgärder (Bjerking, 2025b). Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 80/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Med föreslagna dagvattenåtgärder bedöms flödet vid ett 30-årsregn med klimatfaktor vara 92 l/s, vilket är lägre än beräknat 30-årsregn med klimatfaktor för befintlig situation på 120 l/s. Det framtida flödet vid ett 30-årsregn med klimatfaktor bedöms dock vara högre än befintlig situation för ett 10-årsregn utan klimatfaktor, som beräknas vara 65 l/s. Vid genomförandet av föreslagna dagvattenåtgärder i dagvattenutredningen (Bjerking, 2025b) bedöms åtgärdsnivån uppnås och samtliga förorenande ämnen och näringsämnen beräknas minska, vilket medför att exploateringen inte bedöms äventyra möjligheten för Lilla Värtan att uppnå miljökvalitetsnormerna. Erforderliga volymer säkerställs dock inte även om ytor för dagvattenåtgärder möjliggörs. Planerad situation utan dagvattenåtgärder beräknas dock endast innebära en marginell ökning av mängderna av PBDE, som inte bedöms påverka möjligheterna för Lilla Värtan att uppnå miljökvalitetsnormerna. Exploateringen (med eller utan dagvattenåtgärder) bedöms överskrida gränsvärdena i det lokala åtgärdsprogrammet för Lilla Värtan för fosfor (gränsvärde 20 µg/l) och kväve (gränsvärde 375 µg/l). Vid genomförandet av dagvattenåtgärder beräknas halterna för fosfor och kväve bli 27 µg/l respektive 630 µg/l. Detta i jämförelse med befintlig situation där halterna för fosfor beräknas uppgå till 270 µg/l och 1900 µg/l för kväve. Trots att den reducering som sker inte motsvarar gränsvärdena i åtgärdsprogrammet bedöms detaljplanen kunna bidra till en förbättrad föroreningssituation och inte äventyra Lilla Värtans möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormerna. Ängsbotten 7 Enligt dagvattenutredningen för Ängsbotten 7 (Structor, 2025) beräknas dagvattenflödena för ett 30-årsregn med klimatfaktor på 1,25 öka jämfört med befintlig situation, från 113 l/s till 118 l/s. Det ökade flödet beror främst på ändrad markanvändning där takytor med högre avrinningskoefficient tillkommer. För att följa åtgärdsnivån på 20 millimeter kommer en fördröjningsvolym om totalt cirka 57 kubikmeter behövas. I dagvattenutredningen (Structor, 2025) föreslås fördröjning och rening av dagvatten ske genom i regnbäddar eller nedsänkta grönytor på innergården. Dagvattenhanteringen föreslås även kompletteras med biotoptak för att minska avrinningen. Erforderlig fördröjningsvolym beräknas uppnås genom regnbäddar vid gårdsytan med en minsta yta om 63 kvadratmeter (som ger elva kubikmeter), biotoptak och regnbädd för tak med ett ytanspråk på totalt 580 kvadratmeter (som ger 37 kubikmeter) samt takterrass med en yta på 56 kvadratmeter (som ger nio kubikmeter). Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 81/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-32. Föreslagen dagvattenhantering för Ängsbotten 7 (Structor, 2025). Utifrån planförslaget bedöms ytbehovet som krävs för dagvattenåtgärder inom kvarteret kunna uppfyllas. I plankartan regleras utförandet av gårdsytan med en planbestämmelse om att bjälklag ska utföras planterbart. I plankartan anges även att tak bland annat får förses med vegetation. Det saknas dock konkretisering av planbestämmelserna som säkerställer att erforderliga volymer möjliggörs, som exempelvis en minsta area för planterbart bjälklag. Vid planerad situation utan dagvattenåtgärder beräknas föroreningsmängderna öka för samtliga ämnen förutom krom, kvicksilver, olja och benso(a)pyren, jämfört med befintlig situation, se Tabell 7-15. Föroreningshalterna bedöms även öka för samtliga ämnen förutom bly, krom, kvicksilver och olja, jämfört med befintlig situation, se Tabell 7-16. Om föreslagna dagvattenåtgärder vidtas beräknas endast halterna och mängderna öka för fosfor i jämförelse med befintlig situation. Ökningen av fosfor förklaras av användningen av vegetationsklädda tak i beräkningsmodellen StormTac, som bygger på schablonvärden för olika typer av markanvändning. I dagvattenutredningen föreslås att de vegetationsklädda taken ska utgöras av sådan sort som inte behöver gödslas och att den framtida belastningen av fosfor då inte bedöms äventyra Lilla Värtans möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormerna (Structor, 2025). Med föreslagna dagvattenåtgärder bedöms flödet vid ett 30-årsregn med klimatfaktor bli 87 l/s, vilket är en reducering jämfört med beräknat 30-årsregn för befintlig situation som är på 113 l/s, men en ökning jämfört med beräknat 10- årsregn utan klimatfaktor för befintlig situation som är på 63 l/s. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 82/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Tabell 7-15. Beräknade föroreningsmängder för Ängsbotten 7 för befintlig situation och planerad situation utan och med dagvattenåtgärder (Structor, 2025). Tabell 7-16. Beräknade föroreningshalter för Ängsbotten 7 för befintlig situation och planerad situation utan och med dagvattenåtgärder Vid exploatering med dagvattenåtgärder bedöms fosfor vara det enda ämne som ökar. Fosforhalten beräknas uppgå till 180 µg/l vilket är mer än det dubbla jämfört med befintlig situation. Halten ligger även över gränsvärdet på 20 µg/l i det lokala åtgärdsprogrammet för Lilla Värtan. Trots att kvävehalten bedöms minska jämfört med befintlig situation (från 1700 µg/l till 1100 µg/l) beräknas gränsvärdet på 375 µg/l överskridas i åtgärdsprogrammet. Förutsatt att taken inte gödslas görs bedömningen i dagvattenutredningen att halterna av fosfor och kväve inte påverkar Lilla Värtans möjligheter att uppnå sina miljökvalitetsnormer (Structor, 2025). Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 83/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Ängsbotten 8 Enligt dagvattenutredningen för Ängsbotten 8 (Bjerking, 2025a) beräknas dagvattenflödena för ett 30-årsregn med klimatfaktor på 1,25 öka jämfört med befintlig situation. I nuläget beräknas flödet för ett 30-årsregn utan klimatfaktor vara 84 l/s medan det i framtida situation bedöms vara 110 l/s. Det ökade flödet beror dels på klimatfaktorn, som representerar ökad nederbörd i framtiden på grund av klimatförändringarna, dels på ändrad markanvändning där takytor med högre avrinningskoefficient tillkommer. För att följa åtgärdsnivån på 20 millimeter konstateras att en fördröjningsvolym om totalt cirka 56 kubikmeter kommer att behövas. I dagvattenutredningen (Bjerking, 2025a) föreslås fördröjning och rening av dagvatten ske i regnväxtbäddar på kvartersgården, förgårdsmarken och torget. Då regnväxtbäddar även behöver ta höjd för det regn som faller direkt på ytan behöver den totala volymen för regnväxtbäddarna uppgå till cirka 62 kubikmeter. Ytbehovet för regnväxtbäddar med ett djup på 0,2 meter beräknas uppgå till 310 kvadratmeter. För regnväxtbäddar på förgårdsmarken och torget beräknas en fördröjningsvolym om en kubikmeter respektive fyra kubikmeter behövas, vilket motsvarar en yta på fem respektive 20 kvadratmeter. Figur 7-33. Föreslagen dagvattenhantering för Ängsbotten 8 (Bjerking, 2025a). Utifrån planförslaget bedöms ytbehovet som krävs för dagvattenåtgärder inom kvarteret kunna uppfyllas. I plankartan regleras utförandet av gårdsytan med en planbestämmelse om att bjälklag ska utföras planterbart samt att tak bland annat får förses med vegetation. För torget anges att ytan inte får förses med byggnad eller parkering samt att minst ett träd ska planteras. Det saknas dock konkretisering av planbestämmelserna med exempelvis en minsta area för planterbart bjälklag, som säkerställer att erforderliga volymer möjliggörs. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 84/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Vid planerad situation utan dagvattenåtgärder beräknas föroreningsmängderna minska för alla undersökta ämnen förutom grupper av PBDE, som bedöms öka i jämförelse med befintlig situation, se Tabell 7-17. Föroreningshalterna bedöms minska för alla ämnen förutom grupper av PBDE. För dessa beräknas ingen förändring ske jämfört med befintlig situation. Om föreslagna dagvattenåtgärder vidtas beräknas föroreningshalterna och mängderna minska för samtliga ämnen jämfört med befintlig situation. Tabell 7-17. Beräknade föroreningsmängder för Ängsbotten 8 för befintlig situation och planerad situation utan och med dagvattenåtgärder (Bjerking, 2025a). Tabell 7-18. Beräknade föroreningshalter för Ängsbotten 8 för befintlig situation och planerad situation utan och med dagvattenåtgärder (Bjerking, 2025a). Med föreslagna dagvattenåtgärder bedöms flödet vid ett 30-årsregn med klimatfaktor vara 84 l/s, vilket är lägre än beräknat 30-årsregn med klimatfaktor för befintlig situation på 100 l/s. Det framtida flödet vid ett 30-årsregn med Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 85/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG klimatfaktor bedöms dock vara högre än befintlig situation för ett 10-årsregn utan klimatfaktor, som beräknas vara 58 l/s. Vid genomförandet av föreslagna dagvattenåtgärder i dagvattenutredningen (Bjerking, 2025a) bedöms åtgärdsnivån uppnås och samtliga förorenande ämnen och näringsämnen beräknas minska, vilket medför att exploateringen inte bedöms äventyra möjligheten för Lilla Värtan att uppnå miljökvalitetsnormerna. Erforderliga volymer säkerställs dock inte även om ytor för dagvattenåtgärder möjliggörs. Planerad situation utan dagvattenåtgärder beräknas dock endast innebära en marginell ökning av mängderna av PBDE, som inte bedöms påverka möjligheterna för Lilla Värtan att uppnå miljökvalitetsnormerna. Exploateringen (med eller utan dagvattenåtgärder) bedöms överskrida gränsvärdena i det lokala åtgärdsprogrammet för Lilla Värtan för fosfor (gränsvärde 20 µg/l) och kväve (gränsvärde 375 µg/l). Vid genomförandet av dagvattenåtgärder beräknas halterna för fosfor och kväve bli 27 µg/l respektive 630 µg/l. Detta i jämförelse med befintlig situation där halterna för fosfor beräknas uppgå till 270 µg/l och 1900 µg/l för kväve. Trots att den reducering som sker inte motsvarar gränsvärdena i åtgärdsprogrammet bedöms detaljplanen kunna bidra till en förbättrad föroreningssituation och inte äventyra Lilla Värtans möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormerna. Figur 7-34. Sammanfattande helhetsbild av dagvattenhanteringen på kvartersmark och allmän platsmark. Kvartersmarken är utklippt från respektive utredning och schematiskt hopslagen med föreslagen systemlösning på allmän platsmark (Norconsult, 2025) Hela planområdet I den fullständiga dagvattenutredningen (Norconsult, 2025) har resultaten från samtliga kvarter och allmän platsmark sammanställts. Föroreningsmängderna och halterna minskar för samtliga ämnen för respektive kvarter och allmän platsmark vid genomförandet av dagvattenåtgärder, med undantag för fosfor i Ängsbotten 7 som i stället beräknas öka till följd av användningen av vegetationsklädda tak i beräkningsmodellen. Vid sammanställningen av hela planområdet bedöms dock föroreningsmängderna minska för samtliga ämnen, se Tabell 7-19. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 86/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG För hela planområdet bedöms åtgärdsnivån uppnås även om fördelningen av vilka ytor som fördröjer och renar dagvattnet anses vara ojämn och föreslås utredas vidare (Norconsult, 2025). Det gäller bland annat att innergårdarna behöver kompensera för takvatten som avrinner mot gata samt att dagvatten från allmän platsmark rinner till befintliga växtbäddar i Madängsgatan. Tabell 7-19. Sammanställning av beräknade föroreningsmängder efter föreslagen rening för hela planområdet. Gröna celler indikerar en minskning jämfört med befintlig situation (Norconsult, 2025). Samlad bedömning Sammantaget bedöms detaljplanen innebära små-måttliga positiva konsekvenser då det bedöms finnas möjlighet till liten positiv effekt genom att planförslaget kan bidra till att marginellt förbättra Lilla Värtans ekologiska och kemiska status på lång sikt, under förutsättning att erforderliga reningsåtgärder vidtas. Vid genomförandet av renings- och fördröjningsåtgärder bedöms föroreningshalterna och mängderna minska för nästan samtliga ämnen jämfört med befintlig situation. För Ängsbotten 7 bedöms fosforhalterna öka på grund av att takytor föreslås vara vegetationsklädda, vilket indikerar på en ökad tillförsel av näringsämnen i beräkningsmodellen. Vid utebliven gödsling bedöms det i dagvattenutredningen (Structor, 2025) att recipientens möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormerna inte kommer att äventyras. Det går dock inte att styra i plankartan vilken typ av vegetation som ska användas och behov av gödsling, varför fosforbelastningen bedöms vara enligt värdena i beräkningsmodellen. För Ängsbotten 7 beräknas fosforhalterna och mängderna öka med 108 µg/l respektive 0,12 kg/år jämfört med befintlig situation, vid genomförandet av dagvattenåtgärder. Detta kan jämföras med den sammanlagda fosforreducering på totalt 541 µg/l respektive 2,16 kg/år som beräknas ske för Ängsbotten 6 och 8 Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 87/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG samt för allmän platsmark, utan dagvattenåtgärder. De totala fosforhalterna och mängderna för samtliga kvarter och allmän platsmark beräknas vara 872 µg/l respektive 3,05 kg/år vid befintlig situation. Totalt bidrar alltså detaljplanen till att minska belastningen av samtliga ämnen. Vid ett antagande av ett värsta scenario, det vill säga att dagvattenåtgärder vidtas vid Ängsbotten 7 som ökar fosforbelastningen samt att inga dagvattenåtgärder vidtas för övriga kvarter och allmän platsmark, som innebär en lägre reducering än med åtgärder, beräknas det totala utsläppet fortsatt totalt vara lägre än i befintlig situation. Vidare anger detaljplanen att tak får förses med vegetation, vilket innebär att det inte är ett krav. I beräkningsmodellen kan utsläpp av näringsämnen även vara överskattat jämfört med om tak som inte gödslas väljs. Samtidigt gäller planbestämmelsen samtliga kvarter, men vegetationsklädda tak har inte ingått i beräkningarna i dagvattenutredningarna för Ängsbotten 6 och 8. I det lokala åtgärdsprogrammet för Lilla Värtan framgår att det inte är de lokala reningsåtgärderna som ger störst effekt för fosforreduceringen i Lilla Värtan, utan det är åtgärder som genomförs direkt i recipienten som har störst effekt, som exempelvis åtgärder för förorenat sediment och fosforfällning (Tyréns, 2023). Att ytterligare reducering av fosfortillförseln från planområdet sker bedöms därmed inte vara motiverat och planförslaget bedöms som helhet bidra positivt till att minska påverkan på Lilla Värtan med avseende på utsläpp av näringsämnen. Det förutsätts dock att dagvattenåtgärder genomförs enligt förslag i dagvattenutredningarna samt att det följs upp i efterkommande skeden. För Ängsbotten 6, Ängsbotten 8 och allmän platsmark beräknas en marginell ökning ske av mängderna av PBDE respektive krom, medan en större ökning förväntas ske av mängden krom för allmän platsmark. För Ängsbotten 7 beräknas dock halterna och mängderna öka för flertalet ämnen vid uteblivna dagvattenåtgärder. För planområdet som helhet bedöms det dock ske en reducering av samtliga föroreningar och näringsämnen i jämförelse med befintlig situation, även utan dagvattenåtgärder. I plankartan möjliggörs för dagvattenåtgärder, men planbestämmelserna skulle kunna konkretiseras med exempelvis en minsta area, för att säkerställa att dagvattenåtgärderna blir tillräckliga och att samtliga ämnen minskar vid genomförandet av åtgärderna. Högt värde x Liten positiv effekt = Små–måttliga positiva konsekvenser Värdet Planområdet avrinner till Husarviken som i sin tur mynnar ut i Lilla Värtan. Lilla Värtan omfattas av miljökvalitetsnormer som inte uppfylls i nuläget. Lilla Värtan utgör inget vattenskyddsområde, används för dricksvattenförsörjning eller omfattas av något annat skydd. Planområdets värde bedöms därmed vara högt, i relation till Lilla Värtan. Påverkan Markanvändningen inom planområdet kommer att ändras. Befintlig livsmedelsbutik, padelverksamhet, skatepark samt övriga hårdgjorda ytor såsom asfalterade parkeringsplatser och grusade ytor kommer att försvinna. Befintlig vägstruktur kvarstår med viss modifikation för att anpassas till den nya bebyggelsen. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 88/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Effekten Nytillkommen bebyggelse innebär förändrade flöden inom planområdet på grund av ändrade avrinningskoefficienter. Den ändrade markanvändningen innebär även förändrade halter och mängder av förorenade ämnen och näringsämnen, både lägre och högre jämfört med nuläget. Med de föreslagna dagvattenåtgärderna minskar mängderna och halterna för alla undersökta ämnen för allmän platsmark, Ängsbotten 6 och 8. För Ängsbotten 7 bedöms fosforhalterna- och mängderna öka på grund av tillkomsten av vegetationsklädda tak som tagits med i beräkningsmodellen. Totalt för planområdet bedöms dock en reducering ske av halterna och mängderna för samtliga ämnen, vilket bedöms ge liten positiv effekt då planförslaget på lång sikt kan bidra till att marginellt förbättra ekologisk och kemisk status genom att minska sitt utsläpp av föroreningar och näringsämnen. Konsekvenser Utifrån recipientens värde och den effekt som antas uppstå, bedöms planförslaget innebära små–måttliga positiva konsekvenser. Detta då den totala tillförseln av förorenade ämnen och näringsämnen från planområdet minskar jämfört med befintlig situation, vilket på lång sikt bedöms kunna bidra till att den ekologiska och kemiska statusen för Lilla Värtan förbättras marginellt. 7.5.3 Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär att nuvarande markanvändning kvarstår, men att utveckling även kan ske i enlighet med gällande stadsplan som möjliggör för industri- eller handelsverksamhet och lager. Detta skulle då innebära att padelverksamheten och skateanläggningen försvinner. Det bedöms att majoriteten av planområdet fortsatt är hårdgjord med ytor för parkering samt transporter till och från området på befintliga vägar. I det fall ingen utveckling sker bedöms det saknas incitament och ekonomi för att åtgärda kvarvarande markföroreningar, samt att rening och fördröjning av dagvattnet som avrinner från planområdet uteblir då dagvattenåtgärder inte genomförs. Vid eventuell exploatering av planområdet kommer marksanering troligtvis att ske och dagvattenåtgärder vidtas som visar på att exploateringen inte äventyrar recipientens möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormerna. Nollalternativet bedöms således innebära små-måttliga negativa konsekvenser med avseende på vattenkvalitet vid oförändrad situation, men med möjlighet till små-måttliga positiva konsekvenser om planområdet exploateras och befintliga föroreningar avlägsnas och erforderliga reningsåtgärder vidtas för dagvattenhantering. Högt värde x Liten negativ till liten positiv effekt = Små–måttliga negativa eller positiva konsekvenser Värdet Planområdet avrinner till Husarviken som i sin tur mynnar ut i Lilla Värtan. Lilla Värtan omfattas av miljökvalitetsnormer som inte uppfylls i nuläget. Lilla Värtan utgör inget vattenskyddsområde, används för dricksvattenförsörjning eller omfattas av något annat skydd. Planområdets värde bedöms därmed vara högt, i relation till Lilla Värtan. Påverkan I nollalternativet förväntas planområdet fortsatt domineras av hårdgjorda ytor. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 89/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Befintlig stadsplan möjliggör för industri- eller handelsverksamhet och lager, vilket innebär att exploatering kan ske i nollalternativet. Effekten Om ingen exploatering sker i nollalternativet förväntas föroreningssituationen vara motsvarande nuläget, vilket innebär en oförändrad situation med liten negativ effekt. I det fall exploatering sker i enlighet med befintlig stadsplan kommer krav att ställas dels på dagvattenhantering för att inte äventyra Lilla Värtans möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormerna, dels på marksanering av befintliga föroreningar. I detta fall bedöms nollalternativet kunna innebära en liten positiv effekt, förutsatt att befintliga markföroreningar avlägsnas samt att dagvattenåtgärder vidtas vid eventuell exploatering som visar att föroreningsbelastningen minskar till recipienten. Konsekvenser Utifrån det bedömda värdet och effekt, antas nollalternativet innebära små– måttliga negativa konsekvenser vid oförändrad markanvändning. Möjlighet till små–måttliga positiva konsekvenser finns om exploatering sker där det säkerställs att markföroreningar avlägsnas och dagvattenåtgärder vidtas som reducerar föroreningsbelastningen till Lilla Värtan. 7.5.4 Åtgärder För att ytterligare säkerställa att tillräckliga åtgärder för dagvattenhantering vidtas motsvarande det dagvattenutredningarna har redovisat, föreslås följande: • Detaljplanen föreskriver att tak får förses med vegetation. Endast i dagvattenutredningen för Ängsbotten 7 har vegetationsklädda tak ingått i beräkningarna. Dagvattenutredningarna bör visa en känslighetsanalys avseende vegetationsklädda tak, det vill säga vad belastningen blir med och utan vegetationsklädda tak för samtliga kvarter. • Planbestämmelsen om vegetationsklädda tak bör efter vidare utredning konkretiseras om tak ska förses med vegetation i stället för får, som nu anges i plankartan. • Om vegetationsklädda tak ska genomföras bör planbestämmelsen konkretiseras med utpekade ytor eller en minsta area. • Stockholms stad bör utreda hur det kan styras att vegetationsklädda tak inte ska gödslas för att på så sätt inte bidra till ökat utsläpp av näringsämnen, exempelvis i avtal om utformning av tak. • Planbestämmelsen om planterbart bjälklag bör konkretiseras med åtminstone en minsta area för planterbart bjälklag för att säkerställa att tillräcklig volym kan skapas för dagvattenåtgärder. • En kompletterande planbestämmelse som begränsar andel hårdgjord yta bör läggas till i plankartan. • I plankartan bör det, i den mån det går, reserveras ytor eller anges planbestämmelser för dagvattenåtgärder inom gata och parkmark. • I plankartan bör en planbestämmelse om tak- och fasadmaterial läggas till. Även om det inte är vanligt förekommande bör tak- och fasamaterial med koppar, zink och dess legeringar undvikas. Plastbelagda plåttak som avger organiska föroreningar bör också undvikas. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 90/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 7.6 Förorenade områden I detta avsnitt bedöms föroreningssituationen med avseende på markmiljö och grundvatten. 7.6.1 Förutsättningar Ett PM Markföroreningar (Sweco, 2025) har upprättats till detaljplanen i syfte att beskriva föroreningssituationen inom planområdet och bedöma de risker som förekommande föroreningar kan utgöra för människor och miljön. I PM:et redovisas provtagningsresultat från 2025, men även uppdaterad bedömning kring de provtagningar och resultat som gjordes i samband med schaktsanering år 2016, eftersom dåvarande åtgärdsmål är föråldrade och nya förutsättningar tillkommit som föranlett att ny bedömning erfordrats. I PM:et redovisas resultat för föroreningar i jord, porgas och grundvatten. Under år 2016 sanerades dåvarande förorenad mark till de åtgärdsmål som var aktuella under saneringstillfället. En revidering av tidigare bedömning har ansetts vara nödvändig då Länsstyrelsen i Stockholm inte godkänner vissa av de antaganden som gjordes vid framtagandet av åtgärdsmålen samt att den modell som användes vid framtagandet av åtgärdsmålen har justerats. Därav har kvarvarande jordmassor bedömts på nytt mot Storstadsspecifika riktvärden (SSRV) i detta skede, även om det i PM:et rekommenderas att platsspecifika riktvärden ska tas fram i ett senare skede (Sweco, 2025). 7.6.1.1 Föroreningar i jord I bedömningen mot SSRV har två markanvändningsscenarier legat till grund för bedömningen – B2/F1b, flerbostadshus med källare ytlig (B2 för jord 0–1 meter) och djup (F1b för jord djupare än en meter) jord, samt D/F3 LOD, nylagda parker och grönytor med lokalt omhändertagande av dagvatten ytlig (D för ytlig jord 0–1 meter) och djup (F3 för jord djupare än en meter) jord. Vidare har riktvärden för genomsläpplig jord använts då jordarterna inom planområdet har en genomsläpplig karaktär. Resultaten visar att cirka 40 procent av uttagna prover från de kvarlämnade jordmassorna inom framtida kvartersmark överskrider SSRV för scenario B2 (genomsläpplig jord), på hela ytan och för alla undersökta djup ner till grundvattennivån. Både PAH-H och PAH-M förekommer i halter över åtgärdsmål. Uppmätta halter har jämförts med riktvärden mot ytlig jord, och då grundläggningsnivå för framtida bebyggelse inte är klargjord, kan därför föroreningsproblematiken gällande PAH-H vara överskattade i detta skede (Sweco, 2025). Cirka 30 procent av uttagna prover vid framtida parkmark överskrider SSRV scenario D LOD (genomsläpplig jord) på hela ytan och alla djup. Det är främst halter av bly, kvicksilver, PAH-M och/eller PAH-H som överskrids. 7.6.1.2 Grundvatten Grundvattenprovtagning från fyra provpunkter (se Figur 7-35) visar generellt på mycket låga halter (klass 1) av metaller enligt SGU:s bedömningsgrunder för Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 91/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG grundvatten. SGU:s tillståndsklasser används som bedömningsgrund med 1 (mycket låg halt), 2 (låg halt), 3 (måttlig halt), 4 (hög halt) och 5 (mycket hög halt). Däremot förekommer nickel i hög halt, upp mot klass 4, i provpunkt 27C104. I provpunkt 15JM06O förekommer en viss förhöjd halt av arsenik (klass 4), nickel (klass 3) och krom (klass 2). De fyra provtagningarna visar även låga halter av PAH, där halterna understiger risken för ånginträngning i byggnader. Det bedöms även vara låg risk för negativ påverkan på ytvatten, även om halt för PAH-H är i nivå med riktvärdet och föreslås följas upp för att kunna utesluta negativ påverkan på närliggande ytvatten (Sweco, 2025). Figur 7-35. Översiktskarta med provtagna grundvattenrör i Ängsbotten. Källa: Stockholms stad, bearbetad av Sweco (Sweco, 2025). 7.6.1.3 Porgas Provtagning av porgas har genomförts i syfte att få en uppfattning av ångtransporter av porgas i jorden inom planområdet, se Figur 7-36. Porgas innehåller PAH och naftalen vilket har risk för ånginträngning. Provtagningsresultaten indikerar dock på låga halter inom planområdet vid bedömning mot toxokologiska referenskoncentrationer (TRC) för inomhusluft. Sambandet mellan uppmätta halter av PAH-M i jord och porgas anses generellt vara lågt, och det bedöms finnas en risk att överskatta omfattningen på ångtransporten vid användandet av SSRV. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 92/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 7-36. Översiktskarta med ungefärlig placering av porgasmätning markerade med röda cirklar. Källa: Stockholms stad, bearbetad av Sweco (Sweco, 2025). 7.6.2 Konsekvenser av planförslaget Planförslaget innebär att planområdet kommer att bebyggas för att bland annat möjliggöra för bostäder och vård- och omsorgsboende samt parkmark. Denna typ av markanvändning anses vara känslig för föroreningar då det innebär stadigvarande vistelse samt att parkmarken kan nyttjas för lek av barn. Planområdets känslighet bedöms därmed vara hög. I detaljplanen regleras utförandet av byggnader med en planbestämmelse om att grundläggning ska utföras gas- och vattentätt. Dessutom villkoras att bygglov inte får ges för uppförande av nya byggnader förrän markföroreningar har avhjälpts. Enligt PM:et för markföroreningar (Sweco, 2025) är förekommande föroreningshalter inom planområdet generellt lågt gällande grundvatten och porgas. För jord bedöms 40 procent av uttagna prover för kvartersmark samt 30 procent för parkmark överskrida riktvärdena. I PM:et (Sweco, 2025) bedöms det inte möjligt att göra en slutgiltig bedömning av potentiella risker kopplade till förekommande föroreningar då framtida marknivåer och grundläggningsdjup inte varit redovisade. I PM:et (Sweco, 2025) anges att om den framtida parkmarken förläggs i nuvarande höjdläge finns det risk för exponering av förekommande föroreningar, exempelvis genom intag av jord och intag av växter. Det bedöms finnas risk för ökad utlakning och föroreningsspridning om parkmarken används för infiltration och fördröjning av dagvatten, varför åtgärder bedöms behövas. Huruvida, och i sådana fall vilken omfattning, byggnaderna kommer komma i kontakt med grundvattnet behöver också utredas vidare (Sweco, 2025). Det saknas dessutom täckande provtagningar och resultat från Ängsbotten 8 då större delar av fastigheten redan är bebyggd, därav erfordras kompletterande undersökningar för att kunna bedöma potentiella risker vid denna del av planområdet. I PM:et (Sweco, 2025) rekommenderas även ytterligare provtagningar av porgas för en säkrare bedömning samt kompletterande undersökningar av grundvattenriktning och förekommande ämnen för att bedöma risken för föroreningsspridning. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 93/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Plankartan säkerställer att startbesked för ändrad markanvändning inte får ges förrän markföroreningar avhjälpts och/eller skyddsåtgärder vidtagits på tomten, samt att grundläggning ska vara gas- och vattentäta. Detta gäller oavsett vilka ytterligare föroreningar och halter som påträffas i fortsatta undersökningar. Detta bedöms innebära att markanvändningen blir lämplig för sitt ändamål, både för bostäder och allmän platsmark. Däremot går det inte att utesluta att halterna av eventuella markföroreningar vid Ängsbotten 8 är så pass höga att riskerna bedöms vara betydligt större än för resten av planområdet, eller att det bedöms vara ekonomiskt orimligt att sanera till den nivå som krävs, vilket i sådana fall skulle kunna föranleda ändringar av planförslaget. Troligtvis är föroreningssituationen homogen över hela planområdet med mindre variationer, men då det inte går att utesluta i detta skede på grund av ovissheten får det antas att risken kan vara större än vid övriga delar av planområdet. Samlad bedömning Planområdet bedöms ha hög känslighet då bostäder, vård- och omsorgsboende och parkmark möjliggörs vilket avser känslig markanvändning. Generellt bedöms planförslaget innebära liten positiv effekt då sanering av befintliga förorenade områden bedöms ske i liten utsträckning, eftersom föroreningshalterna generellt bedöms vara låga inom planområdet. Vid de delar av planområdet där halterna överstiger riktvärden, och sanering sker i måttlig omfattning, bedöms måttliga positiva effekter uppstå. Samtidigt bedöms inte hela föroreningssituationen inom planområdet, i synnerhet Ängsbotten 8, vara fullt utredd. Sammantaget bedöms planförslaget generellt innebära små-måttliga positiva konsekvenser. Hög känslighet x Liten positiv effekt = Små–måttliga positiva konsekvenser Känslighet Planförslaget möjliggör för bland annat bostäder, vård- och omsorgsboende samt parkmark. Denna typ av markanvändnings bedöms innebära hög känslighet. Påverkan Ny bebyggelse, vägar och parkmark tillkommer. Befintliga jordmassor kommer att behöva schaktas ut. Effekten Planbestämmelser säkerställer att grundläggning utförs gas- och vattentätt samt att markföroreningar avlägsnas innan startbesked för ändrad markanvändning kan ges. Det medför att saneringsåtgärder behöver vidtas vid kvartersmark och allmän platsmark. Generellt bedöms planförslaget medföra liten positiv effekt då halterna generellt är låga inom planområdet. Där halterna överstiger riktvärdena bedöms måttliga positiva effekter ske. Konsekvenser Utifrån planområdets känslighet och den effekt som generellt bedöms uppstå till följd av planförslaget, bedöms konsekvenserna vara små–måttliga positiva. Detta då detaljplanen säkerställer att markföroreningar avlägsnas och att Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 94/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG markanvändningen blir lämplig för sitt ändamål. Detta innebär att det inte bedöms finnas någon risk för människors hälsa eller miljö. 7.6.3 Konsekvenser av nollalternativet I nollalternativet kommer livsmedelsbutiken vara kvar, men där även handels – och industriverksamhet kan tillkomma. Troligtvis saknas incitament och ekonomiska resurser för att sanera och åtgärda föroreningarna inom planområdet om ingen utveckling sker, varför nuvarande föroreningssituation bedöms kunna kvarstå. I nollalternativet bedöms planområdet ha måttlig känslighet då området klassas som mindre känslig markanvändning, men befintliga bostäder finns i närheten där markanvändningen bedöms vara känslig. Nollalternativet vid outbyggt scenario bedöms ha liten negativ effekt då förekomst av låga föroreningshalter påvisats inom området, med undantag för vissa områden, och dessa bedöms kvarstå utan åtgärder. I detta scenario av nollalternativet bedöms de låga halterna inom planområdet inte utgöra risk för människors hälsa, men fortsatt finnas kvar och begränsad spridningsrisk föreligger. I det fall exploatering sker bör schakt inom området föranledas av en anmälan enligt § 28 i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd där det beskrivs hur schaktmassor ska hanteras och vilka föroreningsnivåer som bedöms utgöra en risk för framtida markanvändning. I den processen kommer troligen krav ställas från tillsynsmyndigheten på viss markrening. Omfattningen bedöms dock bli mindre när markanvändningen är verksamheter än när planerad markanvändning är bostäder och parkmark, då riktvärdena enligt SSRV är högre för verksamheter än för bostäder. Oavsett ändrad markanvändning i nollalternativet, bedöms nollalternativet innebära högre förekommande föroreningshalter än planförslaget, men skulle kunna innebära en lägre förekomst än nuläget om markreningsåtgärder vidtas. Åtgärder bedöms kunna vidtas så att det inte föreligger någon risk för spridning av föroreningar. Måttlig känslighet x Obetydlig till liten negativ effekt = Små negativa konsekvenser Känslighet Nollalternativet innebär att befintlig markanvändning kvarstår, alternativt exploateras med industri- och handelsverksamhet enligt gällande stadsplan. Denna typ av markanvändning bedöms utgöra mindre känslig markanvändning. Planområdet bedöms ha måttlig känslighet på grund av markanvändningen och närheten till närliggande bostäder som utgör känslig markanvändning. Påverkan I det fall planområdet exploateras enligt gällande stadsplan bedöms nollalternativet kunna innebära att krav ställs på sanering inför exploatering. Detta säkerställs inte i gällande stadsplan men kan villkoras av tillsynsmyndigheten vid anmälan om miljöförlig verksamhet. I det fall nollalternativet inte innebär exploatering bedöms föroreningarna kvarstå. Effekten Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 95/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG I det fall markföroreningar avlägsnas inför exploatering enligt gällande stadsplan bedöms obetydlig effekt uppstå. Detta då markanvändningen inte innebär samma krav som för känslig markanvändning, även om förekomsten av föroreningar blir lägre än nuläget. Vid utebliven exploatering bedöms föroreningarna kvarstå och det finns därför begränsad risk för spridning. Detta bedöms innebära liten negativ effekt. Konsekvenser Konsekvenserna bedöms bli små negativa i det fall nollalternativet inte innebär att saneringsåtgärder vidtas. Nuvarande föroreningssituation bedöms föreligga med begränsad risk för spridning av föroreningar, men ingen direkt risk för människors hälsa. 7.6.4 Åtgärder • Uppföljande provgastagning av porgas för säkrare bedömning. • Uppföljning av provtagning gällande föroreningssituationen under den befintliga butiken (Ängsbotten 8), samt de kvarlämnade jordmassorna. • Grundvattnets flödesriktning är osäkert och kompletterande hydrogeologiska utredningar rekommenderas för att kunna bedöma risk för spridning av föroreningar vid infiltrationen. • Risken för PAH-H:s påverkan på nedströmsliggande ytvatten går inte att utesluta i detta skede och det kan behöva följas upp i framtiden. • Inför den fortsatta kontrollen av föroreningssituationen i grundvatten bör en bedömning göras om det eventuellt kan finnas ämnen som behöver undersökas inför kommande kontrollprovtagningar. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 96/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 7.7 Stads – och landskapsbild samt kulturmiljö 7.7.1 Förutsättningar Hjorthagens tidiga stadsstruktur följer samma principer som övriga innerstadsstadsdelar, med ett rutnät och en friliggande kyrka. Figur 7-37. Snedbild som visar sammanhanget mellan de äldre delarna av Hjorthagen och Norra Djurgårdsstaden. Planområdet för detaljplan för Ängsbotten 6 med flera markerat i rosa. Planområdet utgör en ny entré till Hjorthagen och bildar stadsfront mot Kungliga Nationalstadsparken, och ny bebyggelse ska utformas med hög arkitektonisk kvalitet (Ekologigruppen, 2025). Området ligger i dalsänkan mellan Ugglebacken och Hjorthagsberget, med Storängsbotten i söder och Gärdeshöjden i sydost. Planområdet var en gång i tiden en del av Storängen, men eftersom Värtabanan skurit av denna norra del av dalsänkan sedan tidigt 1880-tal och Norra Djurgårdsstadens bebyggelse signalerar ”stad”, är det nog få som idag tänker på planområdet som en del av dalgången. Dessutom löper sedan drygt tio år tillbaka, den delvis överbyggda Norra länken parallellt med Värtabanans järnväg, vilket bidrar till att markera avgränsningen både i höjd och plan. Planområdet ligger inom ”Stockholms stad med Djurgården [AB 115]”, ett riksintresse för kulturmiljövården men också i skärningspunkten mellan andra av kulturmiljövården utpekade mark- och bebyggelseområden (Wenanders, 2026). Planområdet gränsar till Kungliga nationalstadsparken på västra och södra sidan och flerbostadsområdet Abessinien, uppfört på 1930-talet, på östra sidan, som Stadsmuseet markerat som kulturhistoriskt värdefullt och som en av riksintressets värdekärnor. Kvartersindelningen och gatusträckningarna är redan läsbara; det finns en skateboardpark, padelbanor och en livsmedelsbutik. Inga registrerade fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar finns inom eller nära planområdet. Riksintresset motiveras av Stockholms storstadsmiljö Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 97/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG som speglar stadens funktion som huvudstad och dess topografi vid mötet mellan Saltsjön och Mälaren. Uttryck för riksintresset applicerbara på planområdet inkluderar stadens naturgeografiska anpassning och kontrasten mellan täta stadsstrukturer och parklandskapet. Planområdet är oklassificerat av Stadsmuseet, medan den äldre bebyggelsen norr och öster om är blå-märkt. Områdets småskaliga industri- och servicebebyggelse från tidigt 1900-tal är rivna, men dess placering intill skyddade kulturmiljöer gör det till en stötdämpare för grannmiljöernas höga kulturvärden. Planområdet karaktäriseras av den sista obebyggda resten av det tidiga 1900- talets industriområde och ligger i den lägsta punkten i en dalgång, omgiven av kulturhistoriska höjdryggar. Planområdet karaktäriseras av att fortfarande vara den lägsta punkten (”botten”) i en av de dalgångar i Norra Djurgårdens sprickdalslandskap som präglat natur- och kulturlandskapet sedan havsvattnet drog sig undan för ungefär 1000 år sedan. Att planområdet på ömse sidor omges av Nationalstadsparken (Ugglebacken) respektive Hjorthagsberget med bostadsområdet Abessininen, har indirekt inverkan på planområdets roll för kulturlandskapet i stort. Genom dess placering, strax intill två särskilt utpekade och skyddade kulturmiljöer, har planområdet rollen som ”stötdämpare” för säkerställande av grannmiljöernas höga kulturvärden (Wenanders, 2026). Figur 7-38. Utsnitt ur Stockholms stads kulturhistoriska klassificeringskarta, där det framgår att planområdet, inom inringat område med röda streck, är kulturhistoriskt oklassificerat, men att det finns blåmärkt bebyggelse i närområdet. På illustrationen framgår också att planområdet gränsat till, men ligger strax utanför den Kungliga nationalstadsparken (rosaröd linje). Planområdet ligger dessutom inom ”Stockholms stad med Djurgården [AB 115]”, riksintresse för kulturmiljövården. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 98/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 7.7.2 Konsekvenser av planförslaget Nedan ges rekommendationer och riktlinjer för hur planområdets kulturvärden ska kunna traderas vidare och framför allt anpassas till det intilliggande kulturlandskapet och Norra Djurgårdsstadens karaktär (Wenanders, 2026). • Bibehåll Bobergsgatans gatusträckning och läget för det tidigare stickspåret. Syftet är att tradera de sedan lång tid etablerade och transporthistoriska rörelsemönstren genom landskapet. Dessa sträckningar bidrar också till att tydliggöra dalgångens sträckning genom landskapet. • Utforma stadsfronten mot Storängen, Ugglebacken och Hjorthagsberget så att den inte visuellt ”täpper till” dalgången. Syftet är dels att understödja läsbarheten av områdets sprickdalslandskap/det stora landskapsrummet, dels att ge utrymme för Nationalstadsparken och Abessinien så att de även fortsättningsvis kan vara likvärdiga spelare i den stadslandskapsväv som byggts upp i dalgången under 2000-talet. • Följ riktlinjerna som återfinns i Dp 2008-12203-54:s kvalitetsprogram för gestaltning. Syftet är att säkerställa att Norra Djurgårdsstaden blir gestaltningsmässigt sammanhållen på ett sätt som blir begripligt för kommande generationer. Anledningen är att Norra Djurgårdsstaden i framtiden kommer att vara ett tydligt och intressant avtryck från vår egen tid, på samma sätt som till exempel Gärdesstaden (vid Tessinparken) är idag. Inriktningen i kvalitetsprogrammets har även ett uttalat förhållningssätt till Nationalstadsparken och landskapsrummet. Den föreslagna detaljplanen medger i dagsläget att (Wenanders, 2026): • Befintlig markbehandling, gatuträckningar, bebyggelse och utrustning inom planområdet tas bort och/eller justeras. • Ny kvartersbebyggelse, uppdelad på tre kvarter med mellanliggande gator uppförs inom planområdet. • Byggnadshöjden hos den nya kvartersbebyggelsen varierar. Mot söder är den högsta byggnadshöjden strax under 40 meter ovan angivet nollplan, men mot norr har kvarteren ungefär samma byggnadshöjd som de angränsande bostadskvarteren i Norra Djurgårdsstaden. Mot söder bildar de tre kvarteren en front med varierat våningsantal. De lägre delarna har åtta våningar, medan högdelarna medger nio respektive tio våningar. I övrigt består bebyggelsen av sju våningar, där den översta våningen på alla ställen är indragen från gatan. • Gestaltning och färgsättning hos den befintliga bebyggelsen regleras inte på plankartan, eftersom det kommer studeras efter samråd. Sammanfattningsvis innebär planförslaget att nuvarande byggnad och befintliga anläggningar inom planområdet rivs, för att ersätts med ny kvartersbebyggelse som planmässigt bygger vidare på den struktur som togs fram i samband med planeringen av Norra Djurgårdsstaden för ett drygt decennium sedan (Dp 2008- 12203-54). Mot söder är den föreslagna bebyggelsen dock högre än grannkvarten. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 99/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kulturmiljöanalysen gör bedömningen att en rivning av den befintliga bebyggelsen och strukturen inom planområdet inte skulle ha någon negativ inverkan på vare sig planområdets eller omgivningens kulturvärden (Wenanders, 2026). Eftersom samrådsunderlaget inte redovisar någon gestaltning, annat än kvartersindelning, kvartersplacering, gatusträckningar och byggnadsvolymer, omfattar konsekvensbeskrivningen enbart dessa frågor. Den bebyggelseutbredning och den byggnadsvolym som planförslaget medger, innebär en fortsatt utbyggnad och färdigställande av Norra Djurgårdsstaden Västra så som den planerades för mer än tio år sedan, men med vissa justeringar. Förslaget innebär att kvartersbebyggelsen sträcker sig längre västerut och att kvartersindelningen är delvis annorlunda. Figur 7-39. Flygvy över planområdet, sett från sydost (Wenanders, 2026). Det nu utökade fotavtrycket västerut, enligt planförslaget, innebär att bebyggelsen kommer närmare Ugglebacken och Nationalstadsparken än vad som tidigare planerats för Norra Djurgårdsstaden Västra. Det innebär att det föreslagna bebyggelsefronten/avslutet av stadsdelen söderut, kommer att fylla ut merparten av landskapsrummet mellan Ugglebacken och Hjorthagshöjden. Det riskerar att leda till att dalgången upplevs som igenpluggad, vilket skulle vara negativt för läsbarheten av områdets natur- och kulturvärden. Även det östra kvarterets spetsigt utvinklade fotavtryck österut bidrar på samma sätt till att dalgången upplevs som igenpluggad. Vad gäller själva kvartersindelningen har den ingen inverkan på omgivningens kulturvärden och ur ett framtidsperspektiv är det positivt att gatusträckningarna överensstämmer med den sedan lång tid planerade strukturen för Norra Djurgårdsstaden Västra. Att taklandskapets höjder och utformning är varierad hos den föreslagna bebyggelsen överensstämmer med intentionerna i det kvalitetsprogram för gestaltning som togs fram för Norra Djurgårdsstaden Västra år 2011. I ett framtidsperspektiv är det även positivt för hur Norra Djurgårdsstadens bebyggelse kommer att kunna läsa som en årsring från 2000-talets första kvartil. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 100/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Taken planeras flacka för att kunna vara sammanhållet med taklandskapet hos befintlig bebyggelse. Att den föreslagna bebyggelsen är högre än den mot norr redan uppförda, angränsande kvarteren, är negativt för omgivningens kulturvärden och i viss mån gäller det även för stadsdelens kulturvärden som helhet. Det förstärker den redan beskrivna upplevelsen av att naturlandskapets dalgång sätts igen, dels kommer bebyggelsen inom planområdet att höjdmässigt avvika från stadsdelens närliggande bebyggelse i övrigt. Det är också negativt för läsbarheten av Nationalstadsparken att kvartersbebyggelsen mot väster inte sänker sig på det sätt som anges som princip i 2011 års kvalitetsprogram. Vad gäller relationen till omgivande bebyggelse, det vill säga utanför Norra Djurgårdsstaden Västra, anser kulturmiljöutredningen att planförslaget kan komma att inverka på omgivningen, men att den bedömningen inte kan göras utan att bebyggelsen inom planområdet gestaltats. Sammanfattningsvis gör kulturmiljöanalysen bedömningen att det är möjligt att omgestalta ytorna inom planområdet och att där uppföra tre nya bostadskvarter, men att skalförskjutning i förhållande till den intilliggande bebyggelsen inom Norra Djurgårdsstaden Västra i övrigt är problematisk. Det gäller särskilt i mötet mot Kungliga nationalstadsparken, där kvartersbebyggelsens utökade fotavtryck dessutom riskerar att tränga sig på Nationalstadsparken på ett sätt som försvårar dess läsbarhet. Kvartersfrontens bredd, som från marknivå upplevs sträcka sig genom hela dalgången, från Ugglebacken till Hjorthagshöjden, riskerar att göra läsbarheten av natur- och kulturlandskapets dalgång svårläst. Förstärkande faktorer är dels bebyggelsehöjden, dels att det västra kvarteret har förlängts västerut, jämfört med vad som tidigare varit planerat för Norra Djurgårdsstaden Västra. Eftersom kvartersbebyggelsen ännu inte gestaltats, annat än till utbredning och i volymer, anser kulturmiljöutredningen inte att det går att bedöma huruvida planförslaget är förenligt med plan- och bygglagens krav på lämplighet med hänsyn till kulturvärdena på platsen (2 kap. 6 § plan- och bygglagen). 7.7.2.1 Konsekvensbedömning Högt värde x Måttlig negativ effekt = Måttliga negativa konsekvenser Värde Värdet bedöms som högt på grund av riksintresse för kulturmiljövården (dock i utkanten) samt en tidigare dalgång i landskapet som delvis är läsbar fortfarande. Påverkan Kvartersbebyggelsens utökade fotavtryck västerut riskerar att tränga sig på Nationalstadsparken på ett sätt som försvårar dess läsbarhet. Påverkan är svårbedömd i detta skede men kan bedömas riskera bli måttligt negativ. Effekt Det bedöms möjligt att omgestalta ytorna inom planområdet och att där uppföra Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 101/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG tre nya bostadskvarter, men att skalförskjutning i förhållande till intilliggande bebyggelse vid Norra Djurgårdsstaden Västra i övrigt är problematisk. Förstärkande faktorer är dels bebyggelsehöjden, dels att det västra kvarteret har förlängts västerut, jämfört med vad som tidigare varit planerat för Norra Djurgårdsstaden Västra. Eftersom kvartersbebyggelsen ännu inte gestaltats, annat än till utbredning och i volymer, anser kulturmiljöutredningen inte att det går att bedöma huruvida planförslaget är förenligt med plan- och bygglagens krav på lämplighet med hänsyn till kulturvärdena på platsen (2 kap. 6 § plan- och bygglagen). Därmed bedöms det i nuläget finnas risk för måttlig negativ effekt. Konsekvens Ett högt värde tillsammans med måttlig negativ effekt innebär risk för måttliga negativa konsekvenser. 7.7.3 Konsekvenser av nollalternativet Inom planområdet kan nybyggnation av handelsverksamhet anses vara sannolik till följd av stigande efterfrågan från den ökande befolkningsmängden i Hjorthagen. Dessutom kan närliggande serviceverksamheter i området öster om Ängsbotten bidra till skapandet av ett centrerat serviceutbud. En nybyggnation i samma stil som affärsbyggnaden öster om området skulle i viss utsträckning göra landskapsbilden något enhetligare. Tillsammans skulle de skapa ett band av lägre byggnader mellan Värtabanan och de nybyggda bostadshusen i kvarteren norr om Ängsbotten. Om området inte byggs ut fortsätter det att framstå som ett avbrott både i den i hög grad exploaterade omgivningen och i närbelägna naturmiljöer. Nationalstadsparken i väst samt skogsridåerna i öst kommer att lämnas orörda, vilket innebär att ingen påverkan på landskapsbilden sker där. Däremot har en omfattande exploatering norr om planområdet skett, vilket har genererat nya landmärken och siktstråk med högre, moderna flerbostadshus. Ängsbotten kan i detta sammanhang komma att upplevas som en fristående enklav utan tydlig koppling vare sig i stråk eller utformning till resterande Hjorthagen, även om området bebyggs med liknande byggnader som i området öster om planområdet. Sydväst om planområdet, på södra sidan om Norra länken och norr om det västra ridhuset, har ett avluftningstorn för Norra länken byggts. Tornet är väl synligt från planområdet. Då övriga Hjorthagen exploateras skulle Ängsbotten utgöra ett kvarter med avvikande struktur, extensivt markutnyttjande och bristande kvaliteter i form av landskapsbild och klimatanpassning. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 102/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Högt värde x Liten negativ effekt = Små–måttliga negativa konsekvenser Värde Värdet bedöms som högt på grund av riksintresse för kulturmiljövården (dock i utkanten) samt en tidigare dalgång som delvis är läsbar fortfarande. Påverkan En nybyggnation i samma stil som affärsbyggnaden öster om området skulle i viss utsträckning göra landskapsbilden något enhetligare. Om området inte byggs ut fortsätter det att framstå som ett avbrott både i den i hög grad exploaterade omgivningen och i närbelägna naturmiljöer. Påverkan antas till liten negativ. Effekt Då övriga Hjorthagen exploateras skulle Ängsbotten utgöra ett kvarter med avvikande struktur, extensivt markutnyttjande och bristande kvaliteter i form av landskapsbild och klimatanpassning. Effekten antas till liten negativ. Konsekvens Ett högt värde och en liten negativ effekt ger små–måttliga negativa konsekvenser. 7.7.4 Åtgärder Följande punkter skulle bidra till att förbättra hanteringen av kulturvärdena i relation till omgivningen och Nationalstadsparken (Wenanders, 2026): • Anpassa kvartersbebyggelsens höjd till intentionerna i det kvalitetsprogram för gestaltning för Norra Djurgårdsstaden Västra, som togs fram 2011. • Dra tillbaka det västra kvarteret från Ugglebacken i väster, så att det (sett från marknivå) bildas en tydlig distans mellan bebyggelse och naturlandskap. Åtgärden skulle vara fördelaktig för såväl relationen till Nationalstadsparken, som läsbarheten av naturlandskapets dalgång. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 103/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 8 Berörda riksintressen och påverkan på dessa 8.1 Riksintressen Riksintressen är geografiska områden som är viktiga för hela landet på grund av deras kvaliteter. Dessa områden kan användas för bevarande, exploatering, yrkesfiske och rennäring. Kommunerna måste ta hänsyn till riksintressena i sin översiktsplanering och göra avvägningar mellan olika intressen. Enligt 3 kap. miljöbalken ska områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Riksintressen som bedöms beröras av detaljplanen är riksintressen för kulturmiljövården och kommunikationer samt nationalstadspark. Figur 8-1. Planområdet i relation till utpekade riksintressen. Riksintresse för kulturmiljövård och totalförsvar omfattar hela planområdet men redovisas inte i kartan för att undvika att den blir för plottrig. 8.1.1 Riksintresse för kulturmiljövård Planområdet är beläget inom av Riksantikvarieämbetet utpekat riksintresse för kulturmiljövården, Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115), som är skyddat enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. I Riksantikvarieämbetets beskrivning av riksintresset framhävs bland annat storstadsmiljöns struktur och bebyggelse som återspeglar landets funktion som huvudstad och politiska och administrativa centrum sedan medeltiden. Kontrasten mellan den täta staden och det gröna parklandskapet på Djurgården och fronterna mot vattenrummen ger uttryck för riksintresset. Gasverksområdets omfattande kommunaltekniska anläggning, Norra Djurgårdens större idrottsområde, bostadsområdena i Abessinien, Djurgårdsstadens bebyggelse för hantverkare och sjömän samt institutionsbältet på Norra Djurgården med högskolor, universitet och museum, beskrivs och framhävs som miljöer och bebyggelsestruktur som ger uttryck för riksintresset. Planområdet ligger också i skärningspunkten mellan andra av kulturmiljövården utpekade mark- och bebyggelseområden. Uttryck för riksintresset, som är särskilt applicerbara på planområdet lyder: Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 104/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Stadens anpassning till de naturgeografiska förutsättningarna: förkastningsbranterna, obebyggda bergsformationerna och grönklädda höjderna som en del av stadsbilden samt Stockholmsåsens kvarvarande delar. Kontrasten mellan den täta staden och det gröna parklandskapet på Djurgården och andra platser som Långholmen och Skeppsholmen. Det samlade rekreationslandskapet på Djurgården, med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark. (Wenanders, 2026) Att planområdet på ömse sidor omges av Nationalstadsparken (Ugglebacken) respektive Hjorthagsberget med Abessinien, har indirekt inverkan på planområdets roll för kulturlandskapet i stort. Genom dess placering, strax intill två särskilt utpekade och skyddade kulturmiljöer, har planområdet rollen som ”stötdämpare” för säkerställande av grannmiljöernas höga kulturvärden. Det är svårt att göra en heltäckande bedömning baserat på att den detaljerade gestaltningen av fasaderna inte redovisas i planunderlaget, men det är rimligt att anta att den volym som föreslås riskerar att ta så mycket plats i stadslandskapet att den går i polemik med Abessinien på ett sätt som inte enbart är positivt, vare sig för riksintressets värdekärna eller för natur- och kulturlandskapet som sådant. Anledningen är framför allt byggnadshöjden med de många våningarna, hos den föreslagna bebyggelsen inom planområdet. För att minska risken för negativ påverkan på riksintresset, rekommenderas att antalet byggnadsvåningar inom planförslaget minskas och att fotavtrycket dras tillbaka från Nationalstadsparken. Som vägledning för byggnadshöjder och bebyggelseutbredning kan det kvalitetsprogram för gestaltning som tidigare tagits fram för Norra Djurgårdsstaden Västra, vara tillämpligt. 8.1.2 Riksintresse för kommunikationer Enligt 3 kap. 8 § miljöbalken skall mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga anläggningar för kommunikationer så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Planområdet ligger inom eller strax intill av Trafikverket utpekat riksintresse för kommunikationer, luftfart, flygplats, väg och järnväg enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Riksintresse för luftfart avser hinderfrihetsyta (MSA-yta1) för Stockholm-Arlanda och Stockholm-Bromma, medan riksintresse för väg avser framtida Östlig förbindelse under Norra Djurgården som syftar till att förbättra framkomligheten och tillgängligheten genom att binda ihop regionens norra och södra delar. Vägförbindelsen knyter ihop Södra och Norra länken med varandra. Tillsammans med Norra länken, Södra länken och Essingeleden bildar Östlig förbindelse en ringled runt Stockholms innerstad. Riksintresset utgörs av tunnlar, trafikplatser och tekniska anläggningar ovan mark. Samtliga anläggningsdelars funktionalitet ovan och under mark behöver beaktas i riksintresset (Trafikverket, 2025). Östlig förbindelse planeras under planområdet. 1 Minimum Sector Altitude (MSA). Lägsta sektorhöjd. Den lägsta flyghöjden som garanterar minst 1 000 ft (300 meter) över högsta hinder i området. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 105/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Strax söder om planområdet ligger riksintresse för väg och järnväg som avser E20 respektive järnväg Tomteboda-Värtan. Riksintresse för kommunikationer avser luftfart samt väg och järnväg. Riksintresse luftfart bedöms inte påverkas på grund av lokaliseringen och höjden för den planerade bebyggelsen. Utpekade riksintressen för väg (E20 och Östlig förbindelse) och järnväg (Tomteboda-Värtan) bedöms inte påverkas. I bullerutredningen (Brekke & Strand Akustik AB, 2025) konstateras att föreslagen bebyggelse inte innebär någon begränsning av Trafikverkets verksamhet på bangården eller E20. I plankartan säkerställs utförandet av grundläggningen enligt rekommendationer i den geotekniska utredningen (WSP, 2024). I utredningen bedöms planerad grundläggning inte hamna inom skyddsområdet för riksintresset för Östlig förbindelse och att planförslaget därmed inte påtagligt försvårar dess tillkomst. I plankartan anges även planbestämmelser som reglerar begränsning av schaktning, sprängning, borrning eller andra ingrepp i undergrunden, till som lägst nio meter under angivet nollplan. För parkmarken närmast E20 och järnvägen anges att marken ska vara tillgänglig för allmän trafikledstunnel och att schaktning eller borrning inte får göras inom utrymme av betongtunnel, och schaktning för ledningsgrav får ske till högst två meters djup. Avsteg kan göras om utredning visar på att skador inte uppstår på betongtunneln, men avstegen behöver godkännas av ansvarig väghållare för Norra länken. Vidare får fyllnad ej ske utan full lastkompensation. I beräknings-PM för geoteknik (WSP, 2025) konstateras att eventuella planteringar och skyfallsdamm inte bedöms bidra till tillskottsbelastningar mot Norra länkens konstruktion. Transporter under byggtiden bedöms i detta skede ske via Bobergsgatan och därmed inte belasta E20. Sammantaget bedöms inte planförslaget påverka riksintressena för kommunikationer. 8.1.3 Riksintresse för totalförsvar Enligt 3 kap. 9 § miljöbalken skall mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen. Planområdet ligger inom av Försvarsmakten utpekat riksintresse för totalförsvaret, påverkansområde för väderradar, enligt 3 kap. 9 § miljöbalken. Riksintresset utgör område med särskilt behov av hinderfrihet. Riksintresse för totalförsvaret bedöms inte påverkas av planförslaget på grund av den byggnadshöjd som föreslås. 8.1.4 Riksintresse för nationalstadspark Väster och söder om planområdet ligger det av Länsstyrelsen i Stockholm utpekade riksintresset för nationalstadspark, Kungliga nationalstadsparken, enligt 4 kap. 7 § miljöbalken. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 106/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Enligt 4 kap. 7 § miljöbalken utgör området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken- Djurgården en nationalstadspark och i sin helhet ett riksintresse. Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. Undantag kan dock göras om det innebär ett tillfälligt intrång eller tillfällig skada om åtgärden höjer parkens natur- och kulturvärden eller tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse. Undantag kan även göras om parken återställs så att det inte kvarstår mer än obetydligt intrång eller en obetydlig skada. Landskapet inom Nationalstadsparken är till största delen präglat av det kungliga inflytandet och en markanvändning med mycket lång kontinuitet. Det område av Nationalstadsparken som närmast berörs av planförslaget är det skogsparti som är beläget väster om planområdet. Området mellan södra och norra Djurgården har tidigare pekats ut som en svag och känslig länk avseende spridning av eklevande insekter. Planförslaget innebär inte att bebyggelse eller åtgärder kommer genomföras inom Nationalstadsparken, däremot i närheten av. Det är positivt för spridningen av Nationalstadsparkens eklevande arter att spridningssambandet kommer stärkas mellan Hjorthagensberger och Nationalstadsparken. Det är negativt för läsbarheten av Nationalstadsparken att kvartersbebyggelsen mot öster inom planområdet inte sänker sig på det sätt som anges som princip i 2011 års kvalitetsprogram. Byggandet av Norra Djurgårdsstaden innebär i sin helhet att ett stort antal människor kommer att bo och röra sig i området, jämfört med nollalternativet. Detta kan innebära en ökad belastning och ett ökat slitage i de delar av Nationalstadsparken som ligger närmast bebyggelsen. Detta gäller även för planområde Ängsbotten, som en mindre del i den större helheten. En ökad användning av parken är dock i linje med det handlingsprogram som tagits fram för Nationalstadsparken. Att fler använder parken ses som övervägande positivt. Det är svårt att göra en heltäckande bedömning baserat på att den detaljerade gestaltningen av fasaderna inte redovisas i planunderlaget, men med tanke på det föreslagna våningsantalet med tillhörande byggnadshöjd och att bebyggelsens fotavtryck sträcker sig nästan ända fram till gränsen för Nationalstadsparken, finns risk för skada på Nationalstadsparken. För att kunna göra en bedömning om graden av skada, krävs mer bearbetade bedömningsunderlag. Med tanke på övriga plan- och byggprojekt i och i anslutning till Nationalstadsparken (som ny vattenreservoar i Uggleviken och programutredning Hjorthagen) kan det även bli en kumulativ effekt på Nationalstadsparken. För att minska risken för negativ påverkan på Nationalstadsparken, rekommenderas att antalet byggnadsvåningar inom planförslaget minskas och att fotavtrycket dras tillbaka från Nationalstadsparken. Som vägledning för byggnadshöjder och bebyggelseutbredning kan det kvalitetsprogram för gestaltning som tidigare tagits fram för Norra Djurgårdsstaden Västra, vara tillämpligt. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 107/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 9 Påverkan under byggtiden 9.1 Allmänt Det är inte känt under hur lång tid byggskedet bedöms äga rum då det finns externa faktorer som kan påverka byggprocessen. Det bedöms dock att de arbetsmoment som vanligtvis sker kommer att innebära störningar för människor, djur och miljön. Störningarna förväntas ske under hela byggtiden, men kan variera i omfattning beroende på arbetsmoment. Det är inte känt i vilka etapper utbyggnaden kommer att ske och val av arbetsmetoder. Nedan redovisas därför generella arbetsmoment som potentiellt kan genomföras samt potentiell påverkan och störningar som kan antas uppstå. Potentiella arbetsmoment: • Borttagning av träd, vegetation och markbeläggning • Schakt- och grävarbete som kan innebära att tillstånd eller anmälan för vattenverksamhet krävs. • Sprängning • Rivning av befintliga byggnader • Masstransporter • Grundläggning (pålning) • Transport av material • Konstruktionsarbeten och belysning Potentiell påverkan och störningar: • Buller och vibrationer • Damning • Utsläpp av föroreningar till luft, mark och vatten • Ljusstörningar • Ökad byggtrafik och risk för olyckor • Fysiska barriärer Det kommer troligtvis uppstå direkt negativ påverkan på människor och djur. Samtliga störningar bedöms kunna ha negativa effekter på människors hälsa vid direkt och långvarig exponering. Buller, vibrationer och ljusstörningar kan ge upphov till stress, sömnstörningar och koncentrationssvårigheter, och vid långvarig exponering även ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar (Naturvårdsverket, 2025b). Damning och luftföroreningar kan vid långvarig exponering leda till luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar (Naturvårdsverket, 2025c). Transporter, buller, ljus- och annan störning kan påverka fåglar, eventuella fladdermöss och andra djur negativt under byggtiden. Området bedöms dock inte nyttjas direkt i stor omfattning i dagsläget och möjlighet finns att söka sig till mer lämpligare habitat under byggtiden. Det finns risk för påverkan på en ek som Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 108/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG gränsar till planområdet i öster, vid höjning av gång – och cykelvägen. Därmed kan rotkartering behöva göras. Det är också viktigt under byggtid att vara uppmärksam på om eventuella invasiva arter har spridits till området för att då kunna vidta försiktighetsåtgärder. Genom att följa gällande regler och riktvärden samt vidta andra skydds- och försiktighetsåtgärder förväntas störningarnas effekt reduceras. Det rekommenderas dock att samordning sker kring utbyggnadsetapperna och de olika arbetsmomenten inom planområdet för att minska störningarnas effekt, effektivisera utbyggnadsprocessen och minimera transporterna i området. Information till boende och andra berörda bör ges i god tid inför byggstart samt under olika delar av byggprocessen. 9.2 Klimatpåverkan under byggproduktion Marken består av sjöbotten och området ligger på gammal industrimark. Grundläggning ska utföras med stödpålar i stål eller betong. På grund av närheten till Norra länken kommer de flesta byggaktörer planera sina byggnader med betong- respektive hybridstomme. Schaktning, sprängning, med mera kommer behöva genomföras. Cement och stål står för merparten av klimatpåverkan i bygg- och anläggningsprojekt, se Tabell 9-1. Tabell 9-1. Sammanställning av olika moment under byggtiden samt beräknade koldioxidutsläpp. Moment Ton CO e 2 Allmän platsmark (färdigbyggd) - Cementbaserade produkter 1844 - Metallprodukter (inkl. 4 378 armering) - Asfalt 104 - Transporter 770 Allmän platsmark (återstående arbeten) - Arbetsgata (inkl. påldäck) 5 300 - Finplanering 982 - Park 34 Allmän platsmark totalt (693 kg 13 412 CO e/m2) 2 Kvartersmark (400 lghx100m2x210 8 400 kg/m2) Totalt för detaljplanen 21 812 Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 109/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Följande punkter skulle bidra till att minska klimatpåverkan under byggproduktion: • Följ upp handlingsprogram för att minska klimatpåverkan under varje skede • Optimera konstruktiva lösningar för byggnader och anläggningar för att minska andelen cement och stål ytterligare. • Använd så långt det är möjligt, klimatförbättrad betong med inblandning av alternativa bindemedel (50 procent). Se över möjligheten att substituera klimatdrivande material, exempelvis basaltstavsarmering, krossmaterial. • Använd fossilfria bränslen i transporter och arbetsmaskiner under byggproduktion. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 110/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 10 Kumulativa effekter Kumulativa effekter uppstår när flera olika effekter samverkar med varandra. Det kan handla om att olika typer av effekter från en och samma detaljplan samverkar eller att effekter från olika verksamheter eller detaljplaner samverkar. Syftet med att beakta kumulativa effekter i en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och bedöma miljöeffekter som samverkar med varandra. Exempelvis kan flera effekter tillsammans bli större än vad som identifierats för varje enskild miljöaspekt. Kumulativa effekter kan vara antingen additiva, synergistiska eller motverkande. Additiv effekt avser olika effekter som tillsammans skapar en större effekt än de gör enskilt. Synergistisk effekt avser när en effekt förstärker en annan effekt. Motverkande effekt innebär att effekterna från fler än en aktivitet är mindre än summan av var och en. Kumulativa effekter kan uppstå på kort, medellång eller lång sikt. Effekterna kan både vara negativa och positiva Vid identifiering och bedömning av kumulativa effekter ska både tidigare, pågående och planerade åtgärder vägas in i bedömningen (Naturvårdsverket, 2025d). Figur 10-1. Schematisk illustration av begreppet "kumulativa effekter". Människors hälsa Kumulativa effekter på människors hälsa kan uppstå av samverkan mellan exempelvis buller, luftföroreningar, markföroreningar och påverkan från klimatförändringar som värme. Inom området finns det risk för värmeöar, som i sin tur kan påverka hälsan, särskilt hos känsliga personer, barn och äldre. Buller inom området kan orsaka stress hos de som vistas och bor där. Eftersom det planeras åtgärder inom alla ovan nämnda områden som skulle kunna ha en kumulativ effekt på människors hälsa, bedöms risken som relativt liten att ohållbara effekter uppstår. Exempelvis planeras bostäderna på ett avstånd från Värtabanan (och dessutom skiljt med ett bullerplank) så att buller och luftföroreningar inte ska bli ett stort problem, det planeras mer vegetation som har en positiv effekt på hälsa och som även minskar värmeöar och det kommer saneras inom området för att människor inte ska utsättas för markföroreningar. Därmed bedöms den kumulativa effekten endast vara lite negativ. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 111/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 10-2. I modellberäkningen visas riskområden för värmeöar (Miljöförvaltningen, 2025). Buller och luftkvalitet I takt med samtida, samt efterföljande, byggskeden kan bullerstörningar och luftföroreningar komma från flera pågående projekt som medför negativa kumulativa effekter för boende och besökare. Det bedöms framför allt vara under byggtiden som bullrande källor och luftföroreningar är som störst, som exempelvis sprängning, grävning, pålning, transporter med mera. I de fall närliggande projekt byggs ut samtidigt kan störningarna intensifieras. Det är även möjligt att utbyggnadstiderna överlappar varandra vilket ger en längre period av störning, det vill säga att när byggtiden för ett projekt precis avslutats så startar byggtiden för ett annat närliggande projekt. För aktuell detaljplan bedöms de kumulativa effekterna av bullerstörningar och luftföroreningar för människor vara begränsad utifrån aktuell information om pågående och kommande projekt. Närmast pågående detaljplaner är Storängsbotten på andra sidan E20 samt Hjorthagskransen uppe vid Hjorthagsberget. Med tanke på avståndet mellan projekten bedöms den kumulativa effekten avseende buller och luft vara försumbar. Risk och säkerhet Riskkällorna bedöms inte öka med pågående och kommande utbyggnader inom Norra Djurgårdsstaden då det framför allt är bostäder, kontor och annan verksamhet som i första hand föreslås och byggs ut. Däremot innebär förtätningen att fler människor kommer att vistas inom Norra Djurgårdsstaden och Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 112/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG att exempelvis bostadskvarter kommer närmare nuvarande riskkällor. Med beaktande av, vid tillfället kända pågående och kommande, projekt inom 400 meter från planområdet bedöms inga kumulativa effekter avseende risk att uppstå. Andra typer av risker såsom olycksrisker för oskyddade trafikanter och olycksrisk med farligt gods kan dock uppstå som en följdeffekt av ökad trafikering på vägarna. Biologisk mångfald och grön infrastruktur Planförslaget tillsammans med andra planer inom närområdet bedöms kunna ha potential att ge positiva kumulativa effekter men även negativa effekter kan uppstå på naturmiljö. För Norra Djurgårdsstaden finns höga ambitioner och i området norr om Ängsbotten, inom detaljplan Västra, har spridningssamband beaktats i planeringen genom att skapa och stärka spridningskorridoren inom planområdet. I detaljplanerna Gasverket Östra och Kolkajen planeras det för parker som syftar till att stärka spridningssambanden mellan Kungliga nationalstadsparken och Hjorthagen. Dock finns fortfarande risker att naturmark försvinner. I exempelvis detaljplan för Hjorthagskransen tas naturmark i anspråk vilket har negativ påverkan på biologisk mångfald och grön infrastruktur. Även i detaljplan Västra har en del vegetation försvunnit till följd av exploateringen. Vattenkvalitet Tidigare, pågående och kommande planarbeten inom Norra Djurgårdsstaden behöver beaktas avseende dagvattenhantering. I dagvattenutredningen som togs fram till granskningsskedet för detaljplan Gasverket Östra framgår att föroreningsmängderna och halterna minskar för samtliga ämnen vid genomförandet av dagvattenåtgärder. För detaljplan Kolkajen framgår i dagvattenutredningen som tagits fram till granskningsskedet att föroreningsmängderna för samtliga undersökta ämnen bedöms minska vid lokalt omhändertagande av dagvatten. Beträffande föroreningshalterna bedöms endast ämnet krom öka marginellt. Enligt skyfalls- och dagvattenutredningen för Hjorthagskransen beräknas föroreningshalterna till både Lilla Värtan och Strömmen minska om de föreslagna åtgärderna genomförs. För resterande pågående detaljplaner inom Norra Djurgårdsstaden saknas kompletta dagvattenutredningar. Det antas dock generellt vara liknande förutsättningar och att möjlighet finns att följa de krav som finns för att inte äventyra Lilla Värtans möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormerna. Det antas därmed uppstå positiva kumulativa effekter med avseende på dagvattenhantering och föroreningsbelastning. Förorenade områden Som för dagvattenhantering bedöms positiva kumulativa effekter uppstå med avseende på föroreningssituationen inom Norra Djurgårdsstaden med beaktande av tidigare, pågående och kommande projekt. Tidigare markföroreningar har avlägsnats och befintliga kommer fortsatt att avlägsnas i takt med att förorenade områden byggs ut, då krav på sanering ställs, både som villkor i plankartan som säkerställer att markanvändningen blir lämplig för ändamålet, och enligt 10 kap. miljöbalken och 28 § förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 113/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Stads- och landskapsbild samt kulturmiljö Planområdet påverkar kulturmiljön tillsammans med andra delar av Norra Djurgårdsstaden så att området blir en sammanhängande stadsstruktur med inslag av bevarade äldre byggnader. Att den föreslagna bebyggelsen är högre än i stadsdelen generellt (med undantag för två hörnbyggnader norrut vid korsningen Labradorgatan/Bobergsgatan) är negativt för omgivningens kulturvärden och i viss mån gäller det även för stadsdelens kulturvärden som helhet. Vad gäller relationen till omgivande bebyggelse, det vill säga utanför Norra Djurgårdsstaden Västra, anser kulturmiljöutredningen att planförslaget kan komma att inverka på omgivningen, men att den bedömningen inte kan göras utan att bebyggelsen inom planområdet gestaltats. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 114/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 11 Samlad bedömning och måluppfyllelse Sedan 1999 finns miljökvalitetsmål antagna av regeringen som beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 20 etappmål inom områdena avfall, minskat matsvinn, biologisk mångfald, farliga ämnen, hållbar stadsutveckling, luftföroreningar och klimat. Definitioner och preciseringar av miljökvalitetsmålen finns på https://www.sverigesmiljomal.se Generationsmålet är tillsammans med de 16 miljömålen ett löfte till framtida generationer om frisk luft, hälsosamma miljöer och rika miljöupplevelser. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. De av Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål som främst bedöms kunna beröras av den planerade detaljplanen är följande: • Begränsad klimatpåverkan • Frisk luft • Giftfri miljö • Ingen övergödning • Levande sjöar och vattendrag • Hav i balans samt levande kust och skärgård • Grundvatten av god kvalitet • Levande skogar • Ett rikt odlingslandskap • God bebyggd miljö • Ett rikt växt – och djurliv Miljömålen En säker strålmiljö, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Myllrande våtmarker och Storslagen fjällmiljö bedöms irrelevanta utifrån platsens förutsättningar och planens syfte. 11.1 Hänsyn till miljömål I Tabell 11-1 redovisas de nationella och globala miljömål som är relevanta för detaljplanen. Bedömningen av måluppfyllelse görs för planförslaget. Bedömningen görs utifrån följande bedömningsgrunder: Alternativet bedöms bidra till att uppnå målet. Alternativet varken bidrar till eller försämrar möjligheten att uppnå målet. Alternativet bedöms motverka att målet uppfylls eller att planens möjlighet att bidra till målet uppfattas som otydligt och därmed osäkert. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 115/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Tabell 11-1. Nedan redovisas en bedömning utifrån planförslagets möjlighet att bidra till målet. Berörda mål enligt Agenda 2030 redovisas också med bilder. Miljömål Planförslaget Begränsad Planförslaget bedöms varken medverka till eller motverka klimatpåverkan uppfyllandet av målet. På grund av den höga hållbarhetsprofil som området har och hållbarhetsprogrammet för Norra Djurgårdsstaden kommer klimatfrågan att behandlas i planprocessen och en klimatanalys kommer genomföras för att minska klimatpåverkan. Detta mål kan påverkas mer positivt av att följa upp handlingsprogram för att minska klimatpåverkan under varje skede, optimera konstruktiva lösningar för byggnader och anläggningar för att minska andelen cement och stål ytterligare, använda så långt det är möjligt, klimatförbättrad betong med inblandning av alternativa bindemedel (50 procent), se över möjligheten att substituera klimatdrivande material, exempelvis basaltstavsarmering, krossmaterial och att använd fossilfria bränslen i transporter och arbetsmaskiner under byggproduktion, samt genom att sträva efter återbruk, återanvändning, bygga förnybar energi som solceller, effektiv logistikplanering för att minska antalet transporter samt sälja avfall som begagnade produkter där så är möjligt. Även att ha en plan för vad som händer med material från befintliga byggnader som rivs. Stockholms stads miljöprogram anger exempelvis nedan åtgärder som bör genomföras i planer och projekt: - Genomföra åtgärder för ökad utsortering och materialåtervinning av plast. - Fortsatt utveckla lokal förnybar elproduktion och energilagring. - Skydda och skapa fler naturliga kolsänkor i staden genom exempelvis restaurering av våtmarker. - Trängselskatter och parkeringsåtgärder har särskild potential att bidra till minskade växthusgasutsläpp. En viktig förutsättning för elektrifiering av transportsystemet är en fortsatt tillgång till el med låga utsläpp och en förstärkning av elnätet i Stockholm till 2030 samt genom ökad lokal produktion av el exempelvis från fjärrvärmen och solceller på offentliga och privata fastigheter. - Mobilitetstjänster såsom kollektivtrafik, bilpooler och hyrcykelsystem behöver utformas så de passar olika behov och laddinfrastruktur byggas ut så att alla invånare har möjlighet att nyttja elbil. - Ställa krav på gränsvärden för byggnaders totala klimatpåverkan vid nybyggnation utifrån klimatberäkningar och livscykelanalyser. - Genomföra åtgärder för att minska klimatpåverkan från nybyggnation och renoveringar, exempelvis genom återbruk, att undvika rivning, klimatförbättrad betong, samt att använda trämaterial. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 116/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Miljömål Planförslaget Frisk luft Målet bedöms kunna påverkas både positivt och negativt. Det flyttar in människor till ett område som delvis är luftförorenat. Dock genomförs åtgärder i form av bullerskärmar och plantering av växtlighet som innebär att föroreningarna minskar i området. Dock finns det fortfarande viss risk för att inte uppnå miljökvalitetsmålet i nära anslutning till bostäderna, till exempel för årsmedelvärdet för partiklar. Med åtgärder kommer denna risk minska. Giftfri miljö Planförslaget bedöms bidra till att uppnå målet, då sanering av förorenad mark kommer att ske, vilket leder till en förbättrad föroreningssituation än nuläget. Grundläggningen av byggnader ska dessutom utföras gas- och vattentätt för att förhindra eventuell ånginträngning och risker för människors hälsa. Föreslagna dagvattenåtgärder bedöms även leda till att föroreningsbelastningen minskar till recipient jämfört med nuläget. I hållbarhetsprogrammet för Norra Djurgårdsstaden ställs krav på giftfria material och ansvarsfullt användande av kemikalier samt hantering av farligt avfall. Verktyg som finns för byggande som exempelvis Sunda Hus, BASTA eller Byggvarubedömningen kan användas. Ingen Planförslaget bedöms bidra till att uppnå målet. Sammantaget övergödning beräknas den totala exploateringen inom planområdet leda till minskade halter och mängder av kväve och fosfor, vid genomförandet av föreslagna dagvattenåtgärder. Detta bedöms minska tillförseln av näringsämnen till Lilla Värtan och projektet bedöms följa åtgärdsnivån och inte äventyra möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna. Reduceringen motsvarar dock inte gränsvärdena enligt det lokala åtgärdsprogrammet, men bedöms sammantaget förbättra förutsättningarna till att uppnå målet. Levande sjöar och Planförslaget bedöms bidra till att uppnå målen. Sammantaget vattendrag beräknas den totala exploateringen inom planområdet leda till minskade halter och mängder av fosfor, samt övriga ämnen, vid genomförandet av föreslagna dagvattenåtgärder. Detta bedöms minska tillförseln av ämnen till Lilla Värtan och planförslaget bidrar marginellt att på sikt förbättra ekologisk och kemisk status jämfört Hav i balans samt med nuläget. levande kust och skärgård Grundvatten av Planförslaget bedöms bidra till att uppnå målet. Generellt god kvalitet förekommer låga halter av förorenande ämnen i grundvattnet, även om förhöjda halter uppmätts ställvis. Grundvattnets kvalitet bedöms på sikt kunna förbättras genom att befintliga markföroreningar avlägsnas samt att dagvattenåtgärder vidtas som minskar infiltration av skadliga ämnen till grundvattnet. Grundvattenresurser i Stockholm används dock inte till dricksvattenförsörjning, men förbättrad grundvattenkvalitet kan ha positiv påverkan på miljön för växter och djur i ytvatten. Levande skogar Målet bedöms kunna påverkas positivt, eftersom planförslaget innebär att mer träd planteras och att olika arters spridningssamband stärks genom planområdet på sikt. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 117/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Miljömål Planförslaget God bebyggd Planförslaget påverkar detta mål mestadels positivt. Planområdet miljö ligger delvis intill befintlig bebyggelse, samt är till stor del redan hårdgjort, vilket är positivt vid omvandling till bebyggelse. Inga värdefulla natur- eller kulturmiljöer riskerar att påverkas negativt. Anpassningar har gjorts efter buller- och luftkvalitet för att miljökvalitetsnormer och riktvärden ska uppnås. Eftersom människor flyttar till området som redan är drabbat av buller och luftföroreningar är det svårt att helt komma ifrån risk för negativ påverkan också. Det finns potential att påverka mer positivt bland annat genom energianvändning och energieffektivitet, att minska mängd avfall och återvinna. Ett rikt växt- och Planförslaget bedöms ge möjlighet att på sikt stärka det djurliv ekologiska spridningssamband som finns mellan Hjorthagen och Nationalstadsparken/Ugglebacken, då mer vegetation och träd kommer planteras inom området. 11.2 Samlad bedömning I Tabell 11-2 presenterar en konsekvensbedömning av planförslaget och nollalternativ för de avgränsade miljöaspekterna. Den sammanställer bedömningen av konsekvenserna för alternativen och ger en översiktlig bild av de olika miljöaspekterna. Tabell 11-2. Konsekvensbedömning av planförslaget och nollalternativ för avgränsade miljöaspekter. Miljöaspekt Planförslag - Nollalternativ - konsekvensbedömning konsekvensbedömning Luftkvalitet Risk för små–måttliga Små negativa negativa konsekvenser konsekvenser Buller Små–måttliga negativa Oförändrade konsekvenser konsekvenser Risk och säkerhet Acceptabel risk Acceptabel risk Biologisk mångfald och Små–måttliga positiva Oförändrade – små grön infrastruktur konsekvenser negativa konsekvenser Vattenkvalitet Små–måttliga positiva Små–måttliga negativa konsekvenser eller små–måttliga positiva konsekvenser Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 118/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Förorenade områden Små–måttliga positiva Små negativa konsekvenser konsekvenser Stads- och Måttliga negativa Små–måttliga negativa landskapsbild samt konsekvenser konsekvenser kulturmiljö Planförslaget innebär att befintlig markanvändning, som utgörs av padelanläggning, skatepark och livsmedelsbutik samt parkering, försvinner och ersätts med bostadskvarter, nya gator, planteringar och parkmark. Med avseende på luftkvalitet bedöms det med nuvarande beräkningar för planförslag som en liten negativ påverkan inom planområdet då det sker överskridanden av både PM10 och NO2 för åtminstone delar av planområdet och för några av de riktvärden och gränsvärden som finns. Påverkan kan ändras beroende på om framtida beräkningar med bullerplank visar att alla gränsvärden uppfylls inom hela planområdet där människor vistas, eller om någon form av begränsning av vistelse sker i de delar av området där överskridande av gränsvärden och riktvärden sker. Planförslaget bedöms ge risk för små–måttliga negativa konsekvenser, med nuvarande planförslag utan säkerställda beräkningar med bullerskärm eller andra säkerställda åtgärder för att minska halterna av PM10 och NO2. Nollalternativet bedöms ha en liten negativ påverkan inom planområdet då det sker överskridanden av både PM10 och NO2 för åtminstone delar av planområdet men inte inom de delar där människor bedöms vistas. Nollalternativet bedöms få risk för små negativa konsekvenser. Planförslaget bedöms även innebära små-måttliga negativa konsekvenser avseende buller. Detta beror på att det bullerutsatta området bebyggs med bostäder, uteplatser samt vård- och omsorgboende, för vilka riktvärden finns, och som bedöms ha hög känslighet. Gällande riktvärden bedöms kunna erhållas vid anpassning av bebyggelsen vilket föreskrivs i plankartan med planbestämmelser. I nollalternativet bedöms oförändrade konsekvenser uppstå jämfört med nuläget då markanvändningen inte bedöms vara lika känslig för buller samt att effekterna bedöms vara samma som i nuläget. Detaljplanen medför inte att några riskkällor tillkommer inom planområdet. Identifierade riskkällor bedöms inte innebära att planerad bebyggelse utsätts för oacceptabel risk. I plankartan har flera rekommenderade åtgärder från riskutredningen vidtagits med planbestämmelser vilket bedöms bidra till ytterligare riskminimering. I nollalternativet bedöms också en acceptabel risknivå föreligga. Naturmiljövärdet inom planområdet är lågt och inom delar är det obefintligt. Det finns dock ett svagt grönt spridningssamband genom planområdet mellan Hjorthagsberget och Nationalstadsparken som är betydelsefull då Nationalstadsparken har ekbestånd av nationell betydelse. Påverkan bedöms med åtgärder vara positiv för det ekologiska spridningssambandet, då mer vegetation planteras än vad som finns inom området idag. Effekten bedöms bli Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 119/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG att spridningssambandet stärks över tid i takt med att vegetationen utvecklas och träden åldras. Konsekvensen av ett måttligt värde och en måttlig positiv effekt på lång sikt blir små–måttliga positiva konsekvenser. Det bedöms dock viktigt att framöver se över och säkerställa vilka föreslagna åtgärder som ska vidtas. I nollalternativet bedöms påverkan vara obetydlig eller lite negativ, då det i nollalternativet kan antas att samma fokus inte finns på att förstärka det gröna sambandet och eftersom fler byggnader antas tillkomma kan barriären öka något. Konsekvenserna bedöms bli oförändrade till små negativa i nollalternativet. Planförslaget bedöms medföra små–måttliga positiva konsekvenser med avseende på vattenkvalitet. I framtagna dagvattenutredningar för kvartersmark och allmän platsmark bedöms planförslaget generellt leda till minskad föroreningsbelastning till recipient, utan dagvattenåtgärder. Vid genomförandet av dagvattenåtgärder bedöms planförslaget klara åtgärdsnivån på 20 millimeter och på sikt kunna leda till en förbättring gällande recipientens möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormerna. För att säkerställa att erforderlig reningseffekt uppnås enligt beräkningar i dagvattenutredningarna behöver föreslagna planbestämmelser för dagvattenhantering preciseras. I nollalternativet bedöms små negativa till små positiva konsekvenser kunna uppstå beroende på om området förblir oförändrat eller om exploatering sker. Detaljplanen bedöms innebära små–måttliga positiva konsekvenser avseende förorenade områden. Generellt bedöms planområdet ha låga halter av påträffade föroreningar, med undantag för vissa provtagningar. Osäkerheter kring den totala föroreningssituationen finns då fler provtagningar rekommenderas. I plankartan föreskrivs utförande av grundläggning med planbestämmelse och markens lämplighet för ändamålet säkerställs genom att villkora att startbesked för ändrad markanvändning inte får ges förrän föroreningar avhjälpts. I nollalternativet saknas sådana planbestämmelser, men det antas kunna genomföras viss sanering av föroreningar i det fall området exploateras, dock till en lägre kravnivå. I det fall exploatering inte sker kvarstår befintliga föroreningar vilket bedöms innebära små negativa konsekvenser. Avseende kulturmiljö och landskapsbild riskerar kvartersbebyggelsens utökade fotavtryck västerut att tränga sig på Nationalstadsparken på ett sätt som försvårar dess läsbarhet. Påverkan är svårbedömd i detta skede eftersom kvartersbebyggelsen ännu inte gestaltats. Därmed bedöms det i nuläget finnas risk för måttliga negativa konsekvenser. I nollalternativet bedöms en nybyggnation i samma stil som affärsbyggnaden öster om området i viss utsträckning kunna göra landskapsbilden något enhetligare. Om området inte byggs ut fortsätter det att framstå som ett avbrott både i den i hög grad exploaterade omgivningen och i närbelägna naturmiljöer. Ett högt värde och en liten negativ effekt ger små–måttliga negativa konsekvenser för nollalternativet. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 120/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 12 Uppföljning Enligt 6 kap. 11 § miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innefatta en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som ett genomförande av planförslaget medför. Syftet med uppföljningen är dels att kontrollera att negativ miljöpåverkan inte blir större än avsett, dels att upptäcka och åtgärda oförutsedda negativa konsekvenser. Uppföljningen är också av betydelse för det långsiktiga målet om hållbar utveckling. Uppföljning bidrar också till kunskapsuppbyggnad som på sikt kan ge bättre och effektivare miljöbedömningar. Förslag på uppföljning redovisas i Tabell 12-1. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 121/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Tabell 12-1. Förslag på uppföljning av de identifierade miljöaspekterna. Miljöaspekt Vad ska följas upp? Vem ska följa När ska det följas Uppföljningssystem som ska upp? upp? följas upp Naturmiljö Specifikation av vilka Byggherre/kommun Inför, under och efter Plankarta, bygglovshandlingar, skötselplan. åtgärder som vidtas av de bygglovsprocessen som föreslås i denna miljökonsekvensbeskrivning under kapitel 7.4.4. Inventering av biologisk Byggherre/kommun 5–10 år efter Artinventering som indikerar spridning mellan mångfald flera år efter anläggande Hjorthagskransen och Kungliga anläggande för att få en nationalstadsparken, men även den översyn om planförslaget har biologiska mångfalden inom planområdet bidragit till ökad biodiversitet i området samt ökad ekologisk spridning mellan Nationalstadsparken och Hjorthagskransen. Buller Ljudnivåer utomhus och Byggherre Inför slutbesked för Följs upp vid bygglovsprövning samt inför inomhus bygglov slutbesked för bygglov Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 122/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Miljöaspekt Vad ska följas upp? Vem ska följa När ska det följas Uppföljningssystem som ska upp? upp? följas upp Stads- och Uppdaterad Kommunen Planerings- och Planhandlingar landskapsbild kulturmiljöbedömning efter projekteringsskede uppdaterade planhandlingar. och kulturmiljö Eventuellt anpassa kvartersbebyggelsens höjd till intentionerna i det kvalitetsprogram för gestaltning för Norra Djurgårdsstaden Västra, som togs fram 2011. Luftkvalitet Luftkvalitetsberäkningar med Byggherre I projekteringsskedet PM som visar beräkningar och slutsatser, bullerskärm samt inför slutbesked mätningar som visar faktiska halter av bygglov Eventuell avspärrning av område Möjliga ytterligare åtgärder på vägen eller på bullerskärmen (delvis vegetationsskärm) för att minska partiklar Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 123/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Miljöaspekt Vad ska följas upp? Vem ska följa När ska det följas Uppföljningssystem som ska upp? upp? följas upp Vattenkvalitet Dagvattenåtgärder Byggherren Inför startbesked och Dagvattenutredning. Kommunens efter slutbesked för miljöplanerare granskar handlingar för att bygglov bedöma att tillräckliga dagvattenåtgärder vidtagits som motsvarar den rening och fördröjning som beräknats i detaljplaneskedet. Förorenade Föroreningar (porgas, jord Byggherre Innan startbesked ges Sanerings- och kontrollrapport. Kommunens områden och grundvatten) för bygglov miljötillsynsavdelning granskar underlagen. Klimat Konsekvenser för klimat till Kommunen Inför slutbesked för Följs förslagsvis upp inom ramen för den följd av detaljplanens och bygglov miljöprofilering som gäller för Norra hela stadsdelen Norra Djurgårdsstaden. Djurgårdsstadens utbyggnad. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 124/131 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 13 Bilaga 1 - Artförteckning Påträffade värdearter Nedan sammanfattas de värdearter som påträffats inom planområdet, samt inom en 500 meter buffertzon utanför planområdet (2015–2025, hämtat: 2025- 09-19). Förklaring till typ av värdeart i tabellen: Fridlyst (§), Signalart (S) eller (E) ekologisk ståndortsindikator från Skogsstyrelsen (Sks), Trafikverket (Trv) eller Jordbruksverkets ängs- & betesmarksinventering (S, Ä&B). Typisk art för Natura 2000-naturtyper (T) endast kod för relevanta naturtyper redovisas nedan, rödlistning (NT, VU, EN, CR), nyckelart (N). Tabell 1. Värdearter identifierade inom inventeringsområdet, utdrag från Artportalen. För närmare upplysning om i vilka naturvärdesbiotoper arterna registrerats, se objektskatalogen i Bilaga 1. Artnamn Vetenskapligt namn Typ av värdeart Aleochara verna Aleochara verna (NT) Almsnabbvinge Satyrium w-album (NT) Ask Fraxinus excelsior (EN) Avlång flatbagge Grynocharis oblonga (S, Sks) Backklöver Trifolium montanum (NT), (S, Trv) Berguv Bubo bubo (VU), (4§), (Prioriterad art Skogsvårdslagen), (Fågeldirektivet Bilaga 1) Björksplintborre Scolytus ratzeburgii (S, Sks) Björktrast Turdus pilaris (NT), (4§) Bleksopp Hemileccinum impolitum (VU) Blekticka Haploporus tuberculosus (NT), (T, 9190, 9160) Blomkålssvamp Sparassis crispa (S, Sks) Bredbandad ekbarkbock Plagionotus detritus (EN) Brokig barksvartbagge Corticeus fasciatus (VU) Colydium filiforme Colydium filiforme (EN) Duvhök Astur gentilis (NT), (4§) Ekmulmbagge Pentaphyllus testaceus (NT) Ekticka Fomitiporia robusta (NT), (T, 9020) Fiskmås Larus canus (NT), (4§) Fyrtandad ekvedborre Xyleborus monographus (NT) Granbarkgnagare Microbregma emarginatum (S, Sks), (T, 9010) Gropticka Postia guttulata (NT), (T, 9010) Grovticka Phaeolus schweinitzii (S, Sks) Gråtrut Larus argentatus (VU), (4§) Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Grönfink Chloris chloris (EN), (4§) Grönsångare Phylloscopus sibilatrix (NT), (4§) Gul gaddbagge Mordellistena neuwaldeggiana (NT) Gulbent kamklobagge Allecula morio (NT) Gulhämpling Serinus serinus Gulsparv Emberiza citrinella (NT), (4§) Hasselticka Dichomitus campestris (S, Sks), (T, 9160, 9020) Havstrut Larus marinus (VU), (Prioriterad art Skogsvårdslagen) Havsörn Haliaeetus albicilla (NT). Fågeldirektivet Bilaga 1), (4§), (prioriterad art Skogsvårdslagen) Hornuggla Asio otus (NT), (4§) Hässleklocka Campanula latifolia (S, Sks), (T, 9020) Jättesvampmal Scardia boletella (S, Sks) Kardinalrödrock Ampedus cardinalis (NT) Klätt Agrostemma githago (EN), Kricka Anas crecca (VU), (4§) Lundbräsma Cardamine impatiens (S, Sks) Lungrot Blitum bonus-henricus (VU), (S , Trv) Mindre flugsnappare Ficedula parva (Fågeldirektivet Bilaga 1), (4§), (Prioriterad art Skogsvårdslagen) Mindre hackspett Dryobates minor (NT), (T, 9010), (4§), (Prioriterad art Skogsvårdslagen) Myskbock Aromia moschata (S, Sks) Naverlönn Acer campestre (CR) Nordfladdermus Eptesicus nilssonii (NT), (Art- och habitatdirektivet Bilaga 4), (4§) Noshornsoxe Sinodendron cylindricum (S, Sks) Oxtungssvamp Fistulina hepatica (NT) Reliktbock Nothorhina muricata (NT), (T, 9010) Rotsopp Caloboletus radicans (NT) Rynkskinn Phlebia centrifuga (VU), (T, 9050, 9010) Rödvingetrast Turdus iliacus (NT), (4§) Saffransticka Aurantiporus croceus (CR), (T, 9160), (8§) Silkesslidskivling Volvariella bombycina (VU) Skeppsvarvsfluga Lymexylon navale (NT) Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Skogsalm Ulmus glabra (CR) Skrattmås Chroicocephalus ridibundus (NT), (4§) Solvända Helianthemum nummularium (NT), (Ä&B), (T, 6270), (S, Trv) Sommarfibbla Leontodon hispidus (NT), (Ä&B), (T, 6270), (S, Trv) Spenslig murargeting Ancistrocerus gazella (NT) Spillkråka Dryocopus martius (NT), (T, 9010), (Fågeldirektivet Bilaga 1), (4§), (Prioriterad art skogsvårdslagen) Stare Sturnus vulgaris (VU), (4§) Stenfalk Falco columbarius (NT), (Fågeldirektivet Bilaga 1), (4§) Stor tratticka Picipes badius s.str. (NT) Strandskata Haematopus ostralegus (NT), (4§) Stäppröksvamp Lycoperdon decipiens (NT) Svartpälsbi Anthophora retusa (NT), (ÅGP) Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca (NT), (4§) Svartöra Auricularia mesenterica (NT), (T, 9020) Svedjenäva Geranium bohemicum (NT), (T, 9010) Tallbit Pinicola enucleator (VU), (T, 9010), (4§), (Prioriterad art skogsvårdslagen) Tallticka Porodaedalea pini (NT), (T, 9010) Tofsvipa Vanellus vanellus (VU), (4§) Tornseglare Apus apus (EN), (4§), (Prioriterad art Skogsvårdslagen) Törnskata Lanius collurio (Fågeldirektivet Bilaga 1), (4§), (Prioriterad art Skogsvårdslagen) Vanlig flatbagge Peltis ferruginea (S, Sks) Vitkindad gås Branta leucopsis (Fågeldirektivet Bilaga 1), (4§) Ärtsångare Curruca curruca (NT), (4§) Östersjötrut Larus fuscus fuscus (VU), (4§) Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 13-1. Kartan visar inrapporterade arter under 2015–2020 inom en buffertzon (500 meter). Utdrag gjort den 19 september 2025. Källa: Artportalen.se. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 14 Referenser Bjerking. (2025a). PM Dagvatten, Ängsbotten 8. Bjerking AB. Bjerking. (2025b). PM Dagvatten, Ängsbotten 6. Bjerking AB. Boverket. (2023). Ljuddämpad sida och uteplats. Hämtat från https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/teman/industribuller/riktvarden/ Boverket. (2023). Luftrening. Hämtat från https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/teman/ekosystemtjanster/verktyg/rakna/luftrening/ Boverket. (2023). Regler och riktvärden för buller, Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Hämtat från https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/planering/detaljplan/lamplighetsbedomning/buller-vid- detaljplanering/regler-och-riktvarden-for-buller/ Boverket. (2023). Riktvärden för buller utomhus, Bostadsbebyggelse. Hämtat från https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/teman/industribuller/riktvarden/ Brekke & Strand Akustik AB. (2025). Ängsbotten 6 mfl - Bullerutredning inför detaljplan. Brekke & Strand Akustik AB. Calluna. (2021). Naturvärdesinventering för Hjorthagskransen. Ekologigruppen. (2025). PM Ekologi för projekt Ängsbotten 6. Folkhälsomyndigheten. (2014). Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus. Hämtat från https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/66c03ed04e244b9 2a9165705ef3ac3c2/fohmfs-2014-13.pdf Länsstyrelsen Stockholm. (2016). Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholm. Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län. (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen. Miljöförvaltningen. (2025). Öppna data miljöförvaltningen. Hämtat från https://experience.arcgis.com/experience/f2ffe82e0d624cca9ea67bbb4f f4915e Naturvårdsverket. (2023). Luft och miljö. Hämtat från https://www.naturvardsverket.se/4ad01d/globalassets/media/publikation er-pdf/1300/978-91-620-1308-0.pdf Naturvårdsverket. (den 29 Oktober 2025a). Miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken. Hämtat från Naturvårdsverket: https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och- stod/miljobalken/miljobedomningar/strategisk-miljobedomning/ Naturvårdsverket. (den 22 Oktober 2025b). Hälsoeffekter av buller. Hämtat från Naturvårdsverket: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/buller/halsoeffekter- av-buller/ Naturvårdsverket. (den 28 Oktober 2025c). Luftföroreningar och dess effekter. Hämtat från Naturvårdsverket: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/luft/luftfororeningar- och-dess-effekter/ Naturvårdsverket. (den 29 Oktober 2025d). Kumulativa effekter inom strategisk miljöbedömning. Hämtat från Naturvårdsverket: https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och- stod/miljobalken/miljobedomningar/strategisk- miljobedomning/kumulativa-effekter/#E-468570810 Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Norconsult. (2025). Fullständig dagvattenutredning kv. Ängsbotten. Norconsult Sverige AB. Projektstaben. (2025). PM - Risk avseende människors hälsa och säkerhet. Projektstaben. Räddningsverket. (2003). Handbok för riskanalys. SLB-analys. (2025). Luftkvalitetsutredning vid detaljplan Ängsbotten - Spridningsberäkningar av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) år 2035. SLU, Henrietta Johnsson. (2011). Vegetation som luftfilter i urban miljö, Examensarbete. Hämtat från https://stud.epsilon.slu.se/2534/1/johnson_h_110502.pdf Stockholm stad. (2024). Miljö och klimat. Hämtat från https://vaxer.stockholm/tema/miljo-och-klimat/ Stockholm Vatten och Avfall. (den 07 05 2025). Åtgärdsnivå för hållbar hantering. Hämtat från Stockholm Vatten och Avfall: https://www.stockholmvattenochavfall.se/dagvatten/vagledningar2/rad- och-anvisningar/planera/stockholms-atgardsniva/ Stockholms stad. (2021). Program för hållbar stadsutveckling - Norra Djurgårdsstaden visar vägen mot en hållbar framtid. Stockholms stad. Stockholms stad. (den 11 November 2023). Startpromemoria för planläggning av Ängsbotten 6 m.fl. i stadsdelen Ladugårdsgärdet (ca 400 bostäder och centrumverksamhet). Stockholm: Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad. Stockholms stad. (den 17 Oktober 2025). Stockholms stads bullerkarta. Hämtat från Stockholms stad: https://experience.arcgis.com/experience/fdcd2aed252f40989b0f7e78c b456166/page/2D- Karta?draft=true#widget_35=active_datasource_id:dataSource_7,viewp oint:%7B%22rotation%22%3A312.5016719294845%2C%22scale%22 %3A1113.8966789047722%2C%22targetGeometry%22%3A%7B% Structor. (2024). Ängsbotten Stockholms stad - Trafikbuller och verksamhetsbuller från Värtans västra bangård. Structor. (2025). Dagvattenutredning, Ängsbotten 7. Uppsala: Structor Vatten & Miljö Uppsala AB. Sweco. (2025). PM Markföroreningar Ängsbotten, Norra Djurgårdsstaden. Stockholm: Sweco AB. Trafikverket. (2025). Värtans bangård. Hämtat från https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-stockholms- lan/vartans-bangard-ombyggnad/ Trafikverket. (2025). Östlig förbindelse - Precisering av riksintresse kommunikation . Hämtat från https://trafikverket.diva- portal.org/smash/get/diva2:1931449/FULLTEXT02.pdf#:~:text=%C3%9 6stlig%20f%C3%B6rbindelse%20%C3%A4r%20idag%20utpekat%20so m%20framtida,norra%20och%20s%C3%B6dra%20delar%2C%20%C3 %B6ster%20om%20Slussen. Tyréns. (2023). Underlag till lokalt åtgärdsprogram för näringsämnen och miljögifter i Strömmen och Lilla Värtan, delrapport 2. Stockholm: Tyréns Sverige AB. Uppsala kommun. (2014). Omprövning för Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar (pm10) i Uppsala. Hämtat från https://www.uppsala.se/contentassets/f69d2f47492d4d36af58172998ffa ebd/atgardsprogram-for-battre-luftkvalitet-2014-2021.pdf Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG VISS. (den 07 05 2025). Lilla Värtan. Hämtat från Vatteninformationssystem Sverige: https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA46408217 Wenanders. (2025). ÄNGSBOTTEN, LADUGÅRDSGÄRDET Kulturmiljöanalys för planarbete, Dnr. 2023-02072 . WSP. (2014). PM Hydrogeologi Entreprenad E-327 Ängsbotten. WSP. (2024). ÄNGSBOTTEN - PM GEOTEKNIK DETALJPLAN FÖR ÄNGSBOTTEN, NORRA DJURGÅRDSSTADEN. WSP. (2024). ÄNGSBOTTEN, HJORTHAGEN, NORRA DJURGÅRDSSTADEN, STOCKHOLMS STAD - ARKIVINVENTERING - GEOTEKNIK MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT (MUR) GEOTEKNIK. WSP. (2025). Ängsbotten - Beräknings-PM geoteknik, detaljplan för Ängsbotten, Norra Djurgårdsstaden. WSP. Sweco | Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Ängsbotten 6 m.fl., Stockholms stad Uppdragsnummer 30056701 Datum 2026-01-13 Sweco - Miljökonsekvensbeskrivning Ängsbotten 6 m.fl., 2026-01-13 27020-3202 rnD ,91-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG --- [Ekologiutredning.pdf] Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvärdesinventering (NVI), för eksambandet inför strukturplan, 2020 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms Stad 2021-05-03 Utgivare: Exploateringskontoret, Stockholms Stad Kontaktperson: Daniel Gleimar Konsult: Omslagsfoto: Calluna AB Calluna AB, OM RAPPORTEN: Titel: Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvärdesinventering (NVI) och habitatnätverksanalys för eksambandet. 2020 Versions datum: 2021-05-03 Rapporten bör citeras så här: Koffman, A. (2021). Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvärdesinventering (NVI), för eksambandet inför strukturplan, 2020. Foton i rapporten: © Calluna AB där inget annat anges Omslag: Bilden föreställer ekskog på Örnberget (norra om Hjorthagens IP), bredbandad ekbarkbock fotograferad när den lade ägg i ek vid Porjusgatan samt kartor eksamband. OM UPPDRAGET: Utfört av: Calluna AB (organisationsnummer: 556575-0675) Adress huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, 582 28 Linköping Hemsida: www.calluna.se Telefon (växel): +46 13-12 25 75 På uppdrag av: Exploateringskontoret. Beställarens kontaktperson: Daniel Gleimar Projektledare: Anna Koffman (Calluna AB) Rapportförfattare: Anna Koffman (Calluna AB) Ansvarig utredare: Anna Koffman (Calluna AB) Medförfattare: Petter Andersson vedinsekter, Håkan Ignell fladdermöss (Calluna AB) Inventering: NVI – Anna Koffman och Petter Andersson (Calluna AB). Vedinsekter – Petter Andersson (Calluna AB) fladdermöss – Mattias Stahre (Calluna AB). Kartor: Anna Koffman (Calluna AB) GIS-ansvarig och analyser: Anna Koffman (Calluna AB) Kvalitetssäkring: Lisa Sigg och Arianna Scarpellini (Calluna AB) Intern projektkod: AKN0135 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Innehåll 1 Sammanfattning 4 2 Inledning 5 2.1 Vad är en naturvärdesinventering? ............................................................................................................. 5 2.2 Bakgrund, uppdragets syfte och process .................................................................................................... 5 3 Metodbeskrivning 7 3.1 Naturvärdesinventering ............................................................................................................................... 7 3.2 Tidpunkt för arbetet och utförande personal ............................................................................................... 9 3.3 Informationskällor och referenslitteratur ...................................................................................................... 9 3.4 GIS och fältdatafångst .............................................................................................................................. 12 4 Resultat 13 4.1 Allmän beskrivning av inventeringsområdet ............................................................................................. 13 4.2 Skyddad natur och övrig känd kunskap om området ................................................................................ 13 4.3 Naturvärdesinventeringens resultat .......................................................................................................... 13 5 Habitatnätverk för eksambandet 27 5.1 Bakgrund landsskapsekologi .................................................................................................................... 27 5.2 Metod konnektivitetsanalysen ................................................................................................................... 28 5.3 Resultat nuläget habitatnätverk eksamband ............................................................................................. 30 6 Referenser 35 Bilaga 1 – Metodbeskrivning NVI (SIS standard) 36 Bilaga 2 – Naturvärdesinventering (NVI) Objektsbilaga 40 Bilaga 3 – Relevanta naturvårdsarter 66 Fynd av naturvårdsintressanta arter (ej rödlistade) från vedinsektsinventeringen. ........................................... 71 Bilaga 4 – Artlista från fladdermusinventeringen 73 Fynd av fladdermöss, resultat inventeringen med autoboxar från fladdermusinventeringen ............................ 73 Bilaga 5 – Övriga skyddade arter som inte bedöms vara relevanta naturvårdsarter inom inventeringsområdet 76 Bilaga 6 – Artfynd från artportalen/analysporten i och utanför inventeringsområdet 77 Bilaga 7 – Metod inventering naturvärdesträd 82 Bilaga 8 Mått i attributdata i habitatnätverksanalysen. 95 3 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad 1 Sammanfattning I detta uppdrag har Calluna AB utfört en naturvärdesinventering av Hjorthagskransen – den gröna krans som omger Hjorthagsberget i Stockholms stad, som är beläget mellan Norra Djurgårdsstaden och befintliga Hjorthagen, och som ligger 200 m från Nationalstadsparken. Uppdraget har utförts enligt SIS standard 2014 för naturvärdesinventeringar. Inventeringen utfördes på fältnivå med detaljeringsgrad medel, samt med tilläggen naturvärdesklass 4, inventering av naturvärdesträd, nyrekrytering och efterträdare av ekar, samt inventering av andra värdeelement. Fördjupad artinventering av vedinsekter och fladdermöss har gjorts. Fältinventering för kartläggning av naturvärdesobjekt utfördes den 8, 9 april, 7, 12,13, 15 maj, 9 juni, 26 augusti. Trädinventeringen gjordes huvudsakligen under april-maj. Fladdermusinventering skedde 25–26 juni och 3–4 augusti. Vedinsektsinventeringen utfördes med fällor under hela sommaren. Naturen i inventeringsområdet består av olika typer av lövskogar, både slutna täta skogar, lundmiljö, och mer glesa skogar, samt trädmiljöer i anslutning till bebyggelse och hällmarker. Utmärkande är ekbiotoper med gamla ekar och ekar i olika åldersstadier. Hjorthagskransen, som är beläget mellan Norra Djurgårdsstaden och befintliga Hjorthagen, ligger nära Nationalstadsparken och de kärnområden med ekbiotoper som finns där. Hjorthagskransen har också ett strategiskt läge mellan Norra och Södra Djurgården i eksambandet. Vid inventeringen avgränsades totalt 17 naturvärdesobjekt (totalt 15,5 ha av inventeringsområdets 23 ha). Av dessa objekt var 4 med högsta naturvärde (naturvärdesklass 1), 1 med högt naturvärde (naturvärdesklass 2) och 6 med påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3), samt 6 med visst naturvärde (naturvärdesklass 4). Två objekt (15, 16) i södra delen, har preliminär bedömning av naturvärdesklass då de inte inventerats noga och inte omfattades av de fördjupade artinventeringarna eftersom de inte berörs av strukturplanen. I inventeringsområdet finns ett landskapsobjekt som omfattar biotoper av betydelse för eksambandet. Landskapsobjektet har inte avgränsats på en särskild karta utan Calluna bedömer att resultatet av habitatnätverksanalysen för eksamband är landskapsobjektet. Totalt registrerades 431 träd varav de allra flesta var ekar i inventeringen som utfördes 2020. Den inventeringen var heltäckande i delen norr om Hjorthagens IP. I den södra delen gjorde Calluna en ekinventering under 2008 som också redovisas i denna rapport. Därför inventerades inte hela den södra delen igen utan bara ett mindre stråk. I trädinventeringen från 2020 har 31 levande särskilt skyddsvärda träd identifierats och tre döda. En del av dessa berörs av strukturplanen, vilket redovisas i rapporten. Länsstyrelsens bedömning är att särskilt skyddsvärda träd omfattas av 12:6 samråd i Miljöbalken. Detta innebär att när man vill bedriva en verksamhet eller utföra en åtgärd som väsentligt skulle påverka ett särskilt skyddsvärt träd ska en anmälan göras till länsstyrelsen. Ett 20-tal värdeelement hittades i naturvärdesinventeringen i form av mindre delområden med exempelvis lodyta, häll och vårflora, avgränsades i eller, i något fall, utanför naturvärdesobjekten. Vid Callunas inventering för naturvärdesobjekt samt vedinsektsinventering och fladdermusinventering noterades 52 naturvårdsarter som är relevanta vid naturvärdesbedömning. Av dessa är 13 arter rödlistade. Tre utgör hotade arter i 4 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad rödlistekategorin starkt hotad. Det är skalbaggen bredbandad ekbarkbock, träden alm och ask. Nio arter är rödlistade i kategorin nära hotad och en art i kategorin kunskapsbrist (en skalbagge). Vid utsök från Analysportalen tillkom ytterligare 4 naturvårdsarter i området som bedömdes som relevanta för naturvärdesbedömning, vilka var stare (rödlistad kategori sårbar) gröngöling, sandgräsfjäril och stor vedsvampbagge. Totalt ger detta 56 konstaterade relevanta naturvårdsarter. Callunas inventering och utdrag från ArtDatabanken visar på förekomst av nio skyddade arter enligt artskyddsförordningen (2007:845) vilka är fåglar och fladdermöss samt liljekonvalj. Utav dessa är grå flugsnappare, grönfink, gröngöling, rödstjärt och stare prioriterade fågelarter enligt Naturvårdsverkets rekommendation. Inventeringen visar på indikation att nordfladdermus kan ha yngelkoloni. De högsta naturvärdena i inventeringsområdet utgörs av ekbiotoperna. Naturvärdesklass 1 och 2 är objekt som har så höga naturvärden att de skulle kunna ingå i naturreservat eller biotopskydd med syfte att bevara biologisk mångfald. Grön infrastruktur är ett arbetssätt för att långsiktigt planera för hållbara landskap med ekologiskt funktionella nätverk av livsmiljöer. Med ett s.k. habitatnätverk skapas förståelse för hur flera träd tillsammans bildar ett nätverk – en grön infrastruktur. Det kan urskiljas hur varje träd ingår i ett större sammanhang. Analys har gjorts för att belysa det eksamband som Hjorthagskransen utgör del av. 2 Inledning 2.1 Vad är en naturvärdesinventering? Syftet med en naturvärdesinventering (förkortas NVI) är att beskriva och värdera naturmiljöer av betydelse för biologisk mångfald inom ett avgränsat område. Bedömningen av naturvärdet görs utifrån de två bedömningsgrunderna biotop (typ av naturmiljö) och arter. En NVI resulterar i avgränsningar av områden, naturvärdesklassningar, objektbeskrivningar, artlistor med noterade naturvårdsarter och skyddade arter, samt en övergripande rapport. En NVI kan utgöra en grund inför inventeringar av andra miljöaspekter än naturmiljö (t.ex. friluftsliv, kulturmiljö, geologi, landskapsbild och ekosystemtjänster), konsekvensbedömning med mera, men bedömningar av sådana värden ingår inte i NVI-resultatet. Naturvärdesinventeringen omfattar inte heller en fullständig analys och bedömning av ifall risk för att förbud enligt artskyddsförordningen kan föreligga. En sådan analys görs inom en artskyddsutredning. En NVI är dock ett användbart underlag till sådana bedömningar och ska om möjligt uppmärksamma om en sådan utredning behövs. 2.2 Bakgrund, uppdragets syfte och process Miljökonsultföretaget Calluna AB har av Stadsbyggnadskontoret och Exploateringskontoret, Stockholms stad fått i uppdrag att göra en ekologiutredning för området Hjorthagskransen, i Stockholms kommun. Ekologiutredningen omfattar naturvärdesinventering (NVI) samt inventering av naturvärdesträd och andra värdeelement och fördjupad artinventering av vedinsekter och 5 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad fladdermöss. Habitatnätverksanalyser av eksambandet ingår inte i NVI men har efterfrågats av Stockholm stad. Det har tidigare gjorts utredningar som delvis omfattar inventeringsområdet. Calluna har gjort en naturmiljöutredning som låg med som underlag för planeringen av ny bebyggelse inom de första utbyggnadsetapperna i NDS, Hjorthagen (Koffman & Askling 2009). Den rapporten berör delar av inventeringsområdet i väster. Stadsbyggnadskontoret gjorde 1997 en utredning om Nationalstadsparkens ekologiska infrastruktur (SBK 1997). Den rapporten visar att Hjorthagens ekmiljöer utgör en del av det svaga spridningssambandet mellan Norra och södra Djurgården. Skyddsvärda ekar och ekområden är dokumenterade i Stockholms stads ekdatabas (Widenfalk 2018) där Calluna har tagit del både av rapporten och databasen. Inventeringsområdet omfattar 23 ha och består av lövskog, hällmark och trädmiljöer nära bebyggelse (se figur 1). Stockholm stad har nyligen lanserat en handlingsplan för Biologisk mångfald (Stockholm stad 2020) som naturkvaliteter som Staden ska fokusera på. Nedan har strukits under det som har bäring utredningen i Hjorthagskransen. Handlingsplanen anger: • En sammanhängande, värdefull blågrön infrastruktur • Ett stort inslag av olika vattenmiljöer såsom stränder, vattendrag, sjöar och kustvatten. • Artrika naturtyper med lång kontinuitet såsom ekmiljöer, barrskogar, tallmiljöer och ängsmarker med prioriterade skyddsvärda arter. • Bostadsnära vardagsnatur med artrika inslag till exempel gamla värdefulla träd i parker och kyrkogårdar. Området är idag grönmark som sköts av Norrmalm/Östermalms stadsdelsförvaltning, då området är beläget inom stadsdelen Östermalm. Stora delar har naturmarksskötsel med slyröjning som görs vid behov. Död ved och åldrande träd finns i ovanligt stor omfattning och det är uppenbart att död ved får ligga kvar i naturmarken i stor del av området. 6 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Figur 1. Kartan visar inventeringsområdets avgränsning och hur det ligger i förhållande till Nationalstadsparken som visas i grönt. Ljusa linjen avgränsar inventeringsområdet Hjorthagskransen (Området vid Hjorthagens kyrka har inte inventerats.). 3 Metodbeskrivning 3.1 Naturvärdesinventering Inventeringen har utförts enligt SIS standard SS 199000:2014 ”Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning”. Metoden finns beskriven i sin helhet i standarden1 och en kortfattad metodbeskrivning finns i bilaga 1. Calluna är ackrediterade2 av SWEDAC för NVI i stränder och terrestra naturtyper. I detta uppdrag har inventeringen utförts på fältnivå med detaljeringsgrad medel. Inventeringen har utförts med de tillägg enligt standarden som redovisas i tabell 1 nedan. 1 Standarden kan köpas från SIS förlag: https://www.sis.se/standardutveckling/tksidor/tk500599/sistk555/. 2 Calluna AB är ackrediterade av SWEDAC sedan december 2017 för naturvärdesinventeringar i stränder och terrestra naturtyper enligt SIS-standarden för NVI. Calluna var det första företaget att ackrediteras för inventeringar enligt standarden. Ackrediteringen innebär att Calluna kontrolleras årligen och får visa att vi har personal med rätt kompetens samt rutiner, metoder och verktyg för att utföra NVI enligt standarden med god kvalitet. 7 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Tabell 1. De tillägg som har markerats med ”Ja” är de som har beställts och utförts inom ramen för detta uppdrag. Beställd? Möjliga tillägg till NVI Beställd? Möjliga tillägg till NVI Ja Naturvärdesklass 4 Nej Kartering av Natura 2000-naturtyp Nej Generellt biotopskydd Nej Detaljerad redovisning av artförekomst. Ja Värdeelement inkl trädinventering i Ja Fördjupad artinventering eksambandet. Inventeringsområdet har avgränsats av beställaren till ett område som omfattar 23 hektar (se figur 1). Även det omkringliggande landskapet har dock studerats genom tillgängliga informationskällor. I bilaga 3 redovisas motiveringar till de egna naturvårdsarter som har använts vid naturvärdesbedömningarna. Arters benämningar följer så långt det är möjligt SLU:s taxonomiska databas Dyntaxa (ArtDatabanken, 2020-05). Alla hänvisningar till rödlistan gäller den senaste upplagan från 2020 (ArtDatabanken, 2020). Den terminologi som har använts vid bestämning av biotoper i fält är hämtad från Nyckel för tolkning av flygbilder med avseende på naturvärdesinventering (NVI) och biotopkartering. Redovisning av använd metod för namnsättning på ingående biotoper längs med Ostlänkens sträckning i utredningsskede (Ignell & Bovin, 2015) 3.1.1. Tillägg: Naturvärdesklass 4 Uppdraget omfattar hela inventeringsområdet. . 3.1.2. Tillägg: Värdeelement. Uppdraget omfattar hela inventeringsområdet. • Inventering av naturvärdesträd av ek (för kriterier se bilaga 7). Dessutom har efterträdare av ek och nyrekrytering av ek inventerats. Som efterträdare har alla ekar >50 cm och <100 cm i brösthöjdsdiameter tagits med. Som nyrekrytering har ekar 10- 50 cm i brösthöjdsdiameter tagits med. För mer information se avsnittet om trädinventering 4.3.5. • Värdeelement andra än träd. Dessa värdeelement utgjordes exempelvis av områden med vårflora, lodytor, hällar, solitära lindar, stenmur med mera. 3.1.3. Tillägg: fördjupad artinventering av fladdermöss och vedinsekter Uppdraget gäller artgrupperna fladdermöss och vedinsekter. Fladdermöss Autoboxar användes för inventering av artgruppen. Autoboxar spelar in ultraljud från fladdermössen, vilket gör att man kan bestämma vilka arter som finns och aktiviteten i området. Inventeringen skedde 25–26 juni, och 3–4 augusti 2020. Kunskap om fladdermusfaunan kan vara en viktig faktor i konsekvensbedömningen vid prövning av bebyggelse. Vedinsekter Metoden var två fälltyper. Sex stycken fönsterfällor och tre mulmfällor användes för inventeringen. Fällorna ger endast ett tvärsnitt av de insekter som rör sig i området. Risken att 8 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad fällorna påverkar känsliga populationer av insekter bedöms därför var låg. Inventeringen genomfördes maj till augusti 2020. 3.2 Tidpunkt för arbetet och utförande personal Se tabellen nedan för tidpunkt utförande av NVI:s olika delar. Även när inventeringsområdet besöktes vid en rad olika datum för fördjupade artinventeringar, trädinventering samt olika studiebesök med designteamet så gjordes observationer av arter och strukturer och dessa besök tillförde också information till avgränsning och naturvärdesbedömning av naturvärdesobjekt. Tabell 2. Tidpunkt och utförande personal för naturvärdesinventeringen. Område Datum (& ev. tid) Inventerare NVI naturvärdesobjekt 8, 9 april, 7, 12,13, 15 maj. Anna Koffman huvudsaklig naturvärdesinventerare. Petter Andersson som inventerade vedinsekter deltog också i kartläggning av naturvärdesobjekt. Fladdermusinventering 25,26 juni, 3,4 augusti. Mattias Stahre Trädinventering Cirka 6 olika dagar i framförallt Anna Koffman koncentrerade till maj månad. med stöd av praktikant Johnnie Ingerström. Vedinsektsinventering Fällor ute hela sommaren Petter Anderrsson 3.3 Informationskällor och referenslitteratur Vid naturvärdesinventeringen har ett antal informationskällor genomsökts efter information om platsens tidigare kända naturvärden och skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken. Tabell 3 nedan redovisar de källor som har genomsökts och använts som underlag vid bedömningar och avgränsningar. Såvitt Calluna vet har inga andra NVI:er eller artinventeringar gjorts tidigare inom inventeringsområdet, förutom ekdatabasens inventering. Som stöd vid uppdragets bedömning av naturvärden användes SIS-standarden samt den litteratur som listas i avsnittet Tabell 3. Redovisning av genomgångna informationskällor relevanta som kunskapsunderlag för NVI. Resultatet av informationssökningen redovisas i avsnittet Resultat. Informationskälla Utsök Kommentarer Utfall Naturvårdsarter och skyddade arter Utsök gjordes Sökningen gav Utsök ur databasen Analysportalen den 17 Utsök av resultat, bilaga 3, (ArtDatabanken). februari 2020. naturvårdsarter3 och bilaga 6. Fynduppgifter för inrapporterade skyddade arter. observationer av arter. 3 Naturvårdsart – indikerar att området har naturvärde, har förutsättningar att vara artrikt eller att arten i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsart är ett begrepp inom SIS-standard för NVI, läs mer i bilaga 1. 9 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Informationskälla Utsök Kommentarer Utfall Skyddsklassade artobservationer Utsök gjordes Inventeringsområdet Utsöket resulterade i Inhämtat utdrag från ArtDatabanken4. den 17 med en buffert som några arter. Calluna februari 2020. gick in i bedömde inget fynd Fynduppgifter för inrapporterade Nationalstadsparken. som relevant för skyddsklassade observationer av arter. inventeringsområdet. Skyddsklassningen innebär att fynduppgifter för specifika arter döljs eller diffuseras i varierande grad, antingen för att skydda dem mot olika hot eller för att uppgiftslämnaren har begärt att observationen ska döljas. Skyddet berör främst orkidéer och vissa rovfåglar. Natura 2000-områden Utsök gjordes Inget utfall den 17 GIS-skikt(Naturvårdsverket). februari 2020. Skyddade områden enligt 7 kap 27 § miljöbalken. Naturtypskarta med kartering av Natura 2000-naturtyper, för de naturtyper som ingår i EU:s Art- och habitatdirektiv, bilaga 1 (EEG 92/443) samt ett urval av andra naturtyper. Naturreservat och andra skyddade Utsök gjordes Nationalstadsparken områden den 17 ligger inom 150 m. februari 2020. GIS-skikt (Naturvårdsverket). Skyddade områden enligt 7 kap Miljöbalken – naturreservat, nationalparker, kulturreservat, naturminnen, naturvårdsområden, djur-och växtskyddsområden, biotopskyddsområden, vattenskyddsområden samt skyddade älvar och nationalstadsparker. Strandskydd Utsök gjordes Inget utfall Länsstyrelsens register/Kommunens karta den 17 över strandskydd. februari 2020. Skyddade områden enligt 7 kap. 14 § miljöbalken. Strandskyddat område omfattar land- och vattenområden 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Inom vissa strandmiljöer har Länsstyrelsen beslutat om ett utvidgat strandskydd upp till 300 meter. RAMSAR-områden Utsök gjordes Inget utfall GIS-skikt (Naturvårdsverket). den 17 februari 2020. Områden med internationellt värdefulla våtmarker skyddade av Ramsarkonventionen. Naturvårdsavtal Utsök gjordes Inget utfall GIS-skikt (Skogsstyrelsen). den 17 februari 2020. Tidsbestämt skyddade områden som t.ex. är beroende av skötsel för att bevara naturvärden eller där naturvärdena gynnas bäst av fri utveckling utan skogsbruk, avtalstiden kan vara 1–50 år. 4 Skyddsklassade observationer – dessa fynduppgifter visas inte öppet för allmänheten, men de kan erhållas från ArtDatabanken av aktörer med avtal för utdrag av sådana uppgifter. (Artdatabanken 2018) 10 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Informationskälla Utsök Kommentarer Utfall Nyckelbiotoper och naturvärden Utsök gjordes Inget utfall GIS-skikt (Skogsstyrelsen). den 17 februari 2020. Naturvärden inventerade av Skogsstyrelsen på småskogsbrukets mark samt från skogsbolags och större markägares egna inventeringar. Sumpskogar Utsök gjordes Inget utfall GIS-skikt (Skogsstyrelsen). den 17 februari 2020. Skogsklädd våtmark, från inventering av Skogsstyrelsen. Jordbruksblock Utsök gjordes Inget utfall den 17 GIS-skikt (Jordbruksverket). februari 2020. Uppgifter om sådan betesmark och åkermark i Sverige som lantbrukare har sökt stöd för vid något tillfälle. Ängs- och betesmarker Utsök gjordes Inget utfall GIS-skikt TUVA (Jordbruksverket). den 17 februari 2020. Data från Svenska ängs- och betesmarksinventeringen, innehållande både ängs- och betesmarksobjekt och naturtypsytor. Forn- och kulturlämningar Utsök gjordes Inget utfall GIS-skikt Skog & Historia (Skogsstyrelsen). den 17 februari 2020. Information om forn- och kulturlämningar i skogsmark, exempelvis stenrösen och kolbottnar. Värdefulla vatten Utsök gjordes Inget utfall den 17 GIS-skikt (Havs- & vattenmyndigheten). februari 2020. En sammanställning av Sveriges mest värdefulla sötvattensmiljöer för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Skyddsvärda träd Utsök gjordes Utfall den 17 Databas GIS-skikt (Länsstyrelsen i februari 2020. Stockholms län) samt Ekdatabasen 2017 Stockholms stad Grön infrastruktur Utsök gjordes Väretrakt ek GIS-skikt (LŠnsstyrelsen i Stockholms lŠn). den 17 Djurgården-Edsviken februari 2020. 11 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Informationskälla Utsök Kommentarer Utfall ESBO Ekologiskt särskilt betydelsefulla Utsök gjordes ESBO är en så kallad Utfall. Södra delen, områden. den 17 signalkarta som ska skogen mot februari 2020 användas på en cykelbanan längs väg översiktlig nivå vid E20 och skogen vid exempelvis runt Hjorthagnes konsekvensbedömning kyrka, är klassat som ar av exploateringars ”Livsmiljö för påverkan på skyddsvärda ater” ekologiska funktioner. och resten av den ESBO signalerar de gröna kransen som viktigaste ekologiska spridningszon. förutsättningarna inom staden, och är indelad i tre kategorier: kärnområden, livsmiljö för skyddsvärda arter (utöver kärnområdena) och spridningszoner. Miljöförvaltningen har tagit fram den. Mörtberg, U., Zetterberg, A. & Gontier, M. Utsök gjordes Utfall. Ingår med (2007). Landskapsekologisk analys i den 17 habitatområden och Stockholms stad: Habitatnätverk för februari 2020 spridningszoner i eklevande arter och barrskogsarter. habitatätverk för Miljöförvaltningen, Stockholms stad. eklevande arter. Barthel et al., 2015. Kartläggning och analys Utsök gjordes Dessa analyser bygger Utfall. Ingår med av ekosystemtjänster i Stockholms stad. den 17 på biotopkartan 2015, habitatområden och Calluna AB, Stockholm. februari 2020 ekdatabasen, spridninglänkar i ädellövträd i habitatätverk för Länsstyrelsens eklevande arter inventering av skyddsvärda träd, samt uppdatering av sentida exploatering. Tidigare inventeringar Utsök gjordes Den västra delen av Utfall. Se Koffman & Koffman, A. & Askling, J. 2009: den 17 inventeringsområdet Askling 2009 Naturmiljöutredning – Underlag till MKB inför februari 2020. för Hjorthagskransen ingick även i ny bebyggelse Hjorthagen, Norra inventeringen i Djurgårdsstaden, Dp Västra. Calluna AB, rapporten från 2009. Stockholm. 3.4 GIS och fältdatafångst Naturvärdesinventeringen har gjorts i ESRI:s fältapplikation Collector på en smartphone. Lägesnoggrannheten för denna enhet är 5-10 meter. Inventeringen av naturvärdesträd och efterträdare i eksambandet har gjorts i stadsträd.se med en extern GPS av märket Leica (GG04 plus) med korrektionstjänst. Lägesnoggrannheten för denna enhet är <1 meter och ofta dm- noggrannhet. Punkten har satts vid stammen och oftast på södra sidan. Z-värden har inte mätts in. Callunas trädinventering från 2008 gjordes med handdator och noggrannheten på punkterna är kring 10 m. GIS-skikt med naturvärdesobjekt samt värdeelement och artregistreringar från inventeringen har upprättats. Till GIS-skikten finns även tillhörande metadatablad med bland annat beskrivningar av attributdata. Trädinventeringen redovisas som GIS-skikt med tillhörande 12 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad metadatablad. GIS-underlaget har beställts av och ska levereras till uppdragsbeställaren till Byggnet. 4 Resultat 4.1 Allmän beskrivning av inventeringsområdet Naturen i inventeringsområdet består främst av olika skogsbiotoper som domineras av ekskog eller ädellövskog men med visst inslag av triviallövskog och tallskog. Skogsområdena utgörs av både slutna täta skogar, lund, och mer glesa skogar, såväl som trädmiljöer i anslutning till bebyggelse och hällmarker. Karaktäristiskt för Hjorthagskransen är ekskogarna som har god åldersspridning och ett påtagligt inslag av död ved och åldrande träd. Hjorthagskransen, som är beläget mellan Norra Djurgårdsstaden och befintliga Hjorthagen, ligger nära Nationalstadsparken och de kärnområden med ekbiotoper som finns där. Området Hjorthagskransen har också ett strategiskt läge mellan Norra och Södra Djurgården i eksambandet. Majoriteten av inventeringsområdet har klassats som naturvärdesobjekt, men det finns även mindre områden som inte uppnått någon naturvärdesklass. Dessa ytor utgörs främst av hårdgjord eller bebyggd mark. 4.2 Skyddad natur och övrig känd kunskap om området Det aktuella projektet berör skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken. Hjorthagskransen ligger ca 200 meter från Nationalstadsparken och är beläget mellan Norra Djurgårdsstaden och befintliga Hjorthagen. Det finns särskilt skyddsvärda träd i inventeringsområdet. Länsstyrelsens bedömning är att Särskilt Skyddsvärda träd omfattas av 12:6 samråd i Miljöbalken. Detta innebär att när det önskas bedriva en verksamhet eller utföra en åtgärd som väsentligt skulle påverka ett särskilt skyddsvärt träd bör en anmälan göras till länsstyrelsen. 4.3 Naturvärdesinventeringens resultat 4.3.1. Naturvärdesobjekt Vid inventeringen avgränsades totalt 17 naturvärdesobjekt (se tabell 4 och Figur 2 & 3 nedan). Av dessa objekt var 4 med högsta naturvärde (naturvärdesklass 1), 1 med högt naturvärde (naturvärdesklass 2) och 6 med påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3), samt 6 med visst naturvärde (naturvärdesklass 4). De för inventeringen högsta naturvärdena återfanns i den norra och nordöstra delen av inventeringsområdet, där fyra objekt med naturvärdesklass 1 (Högsta naturvärde) avgränsades. Dessa objekt utgörs av glesare äldre ek- eller ädellövskogar med förekomst av jätteekar, hålträd och med ett bekräftat högt artvärde. Det finns ett naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 2 (Högt naturvärde, preliminär klassning). Detta objekt finns i inventeringsområdets sydöstra spets och utgörs av ett område med ekskog stående i sydläge. Inom objektet finns ekar av varierande ålder inklusive flertalet jätteekar med flera större håligheter och ekefterträdare. Inslaget av död ved är dock relativt litet. Objekt med naturvärdesklass 3 (Påtagligt naturvärde, objekt nummer 15 har i dagsläget preliminär klassning) utgörs främst av ek- eller ädellövskogsobjekt med förekomst av några jätteekar och flertalet ekefterträdare. Det finns ofta förekomst av block och vissa av objekten 13 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad är belägna i sluttning med god solinstrålning. Ett av objekten utgörs av triviallövskog. Objekt med naturvärdesklass 4 (Visst naturvärde) finns främst i den västra delen och utgörs av olika biotoptyper så som tallskog, ekskog, silikathällmark, ädellövskog och park. I objekten förekommer ekefterträdare och nyrekrytering av ek, inslag av äldre björklågor. Jätteekar och ekar med tydliga håligheter är saknas eller är fåtaliga. I objektkatalogen framgår motiven till naturvärdesklassningen och där finns även representativa bilder till objekten. Miljöerna utanför de klassade områdena är så kallat Övrigt område, vilket innefattar områden med lågt naturvärde. De kan även omfatta områden som har positiv betydelse för biologisk mångfald men som är mindre än uppdragets minsta karteringsenhet (d.v.s. inom ramen för inventeringens beställda detaljeringsgrad). Karaktären hos de områden som bedömts ha lågt naturvärde kan beskrivas som hårdgjord marksåsom befintlig bebyggelse, Jackproppens lekpark och andra starkt påverkade markytor. Tabell 4. Fördelning av identifierade naturvärdesobjekt. Inventeringsområdet omfattar totalt 23 hektar. Vid inventeringen avgränsades totalt 17 naturvärdesobjekt (totalt 15,5 ha av inventeringsområdets 23 ha). Naturvärdesklass Antal objekt 1 högsta naturvärde 4 2 högt naturvärde 1 3 påtagligt naturvärde 6 4 visst naturvärde 6 14 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Figur 2. Kartan visar inventeringsområdet med resultaten från Callunas naturvärdesinventering där naturvärdesobjekten och deras naturvärdesklass framgår. (Hjorthagens kyrka är inte inventerat trots att det ligger inom inventeringsområdet.) 15 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Figur 3. Kartan visar inventeringsområdet med resultaten från Callunas naturvärdesinventering där naturvärdesobjekten är visualiserade på biotoptyp och ekologiska karaktärer. 16 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Tabell 5. Tabellen nedan ger exempel på olika biotoptyper eller karaktärer som i Hjorthagskransen utgör högre naturvärde. Typ av naturvärde, typ av biotop Representativ bild Gles ekskog. Solbelyst Sluten ädellövskog /Lund. Vårflora. 17 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Död ved Mycket gamla ekar dvs äldre än 200 år, grova hålträd (>40 cm i diameter) & jätteträd (>1 m i diameter). Dessa träd är särskilt skyddsvärda träd enligt länsstyrelsens kriterier. Kan utgöra livsmiljö för bland annat skyddsvärda vedinsekter, vedsvampar, fåglar eller fladdermöss. Medelålders tallskog och trivialövskog. Genom att skogen inte är så gammal har den inte utvecklat höga naturvärden. 18 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad 4.3.2. Landskapsobjekt Inom inventeringsområdet finns ett landskapsobjekt som omfattar biotoper av betydelse för eksambandet. Landskapsobjekt är ett område där landskapets betydelse för biologisk mångfald uppenbart är större, eller av annan karaktär, än de enskilda ingående naturvärdesobjektens betydelse). De identifierade landskapsobjektenhar ekologisk funktion föreklevande insekter, andra insekter knutna till död ved av både ekved och triviallövträd, fladdermöss, hålhäckande fåglar. Landskapsobjektet har inte avgränsats på en särskild karta utan Calluna bedömer att resultatet av habitatnätverksanalysen för eksamband där skogskärnor och spridningskorridorer identifierats, är landskapsobjektet. Se figur 7. 4.3.3. Arter Naturvårdsarter Vid Callunas inventering noterades5 52 relevanta naturvårdsarter (se faktaruta nedan med förklaring av begreppet naturvårdsart). Se bilaga 3. Samt bilaga 4 som visar resultat av fladdermusinventeringen. I utsök från ArtDatabankens databaser återfanns ytterligare fyra relevanta naturvårdsarter inom inventeringsområdet. Det finns ett stort antal naturvårdsarter utanför inventeringsområdet inom ett utsök i närområdet där många artfynd var från Nationalstadsparken. Genomgången av detta artdata visas i bilaga 6. De relevanta naturvårdsarterna som hittades i inventeringsområdet redovisas i bilaga 3. Där finns motiveringar till varför de har utpekats som naturvårdsarter, samt i de flesta fall en kortfattad beskrivning av varje arts ekologi. Utöver de relevanta naturvårdsarterna återfanns i utsöket även några/flera naturvårdsarter som rensades bort som irrelevanta i det här sammanhanget av olika skäl6, se bilaga 5. Många av naturvårdsarterna är knutna till död ved och gamla träd. En fördjupad inventering av vedinsekter har genomförts och fällor sattes upp där det finns hög sannolikhet att påträffa arterna (Andersson 2020). Det var i naturvärdesobjekt i norra, östra halvan av Hjorthagskransen. Goda förutsättningar finns även i södra Hjorthagskransen (naturvärdesobjekt 15 och 16) men dessa prioriterades inte för inventering eftersom strukturplanen inte berörde dessa. Om man tittar på fördelningen av rödlistade och naturvårdsintressanta arter från vedinsektinventeringen mellan de olika fällorna, så kan det urskiljas att fördelningen av intressanta fynd varierar något mellan fällorna. Trots denna variation har alla fällor fångat åtminstone några naturvårdsintressanta arter. Resultaten visar därmed att intressanta arter finns spritt över större delen av det inventerade området och det är därför svårt att peka ut något delområde som skulle ha lägre betydelse än något annat, åtminstone med avseende på den vedlevande insektsfaunan. Vidare är det högst troligt att intressanta arter även förekommer i andra gamla ädellövträd i området vilka inte har inventerats närmare i denna inventering. 5 Observera att noterade naturvårdsarter vid inventeringen endast är de arter som hittades vid inventeringen. Det kan finnas fler naturvårdsarter. 6 Irrelevant naturvårdsart kan exempelvis vara att observationen är mycket gammal eller rör en art som är utgången i inventeringsområdet. Det kan även handla om arter som är rödlistade som vildväxande i Sydsverige men som frekvent förekommer som trädgårdsrymlingar i andra delar av landet, arter som har påträffats i trakten men där det saknas skäl att anta att den även förekommer i inventeringsområdet, fågelarter som säkert inte normalt är hemmahörande i området (som häckfågel eller knuten till en specifik rastplats), eller att fyndplatsen är så pass diffust rapporterad att det inte går att säga var arten hör hemma. 19 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Bland naturvårdsarterna i området kan särskilt nämnas bredbandad ekbarkbock (starkt hotad ochhar i Sverige i dagsläget stabila populationer endast i Stockholmsområdet, då framförallt på Norra och Södra Djurgården), mögelbaggen Corticaria inconspicua Euryusa sinuata Lissodema denticolle Atomaria diluta (som tidigare inte påträffats nMororr odmell iÖstlaennad ni eSuvweraigldee)g, sgmiaånkaortvingen (VU), vasstandad trädbasbagge Mycetophagus dec e(mNTp)u,n fcutkattbuasggen P(NenTt)a, pghuyl llus testaceus gaddbagge Xyleborus monograph u(NsT), tiofläckig vedsvampbagge Allecula morio (jäNtTte)s, veakmmpumlmabl,a ogxgetu ngssvamp och ekticka (.N T), Oplbatsteardv elörav vaettd bbolarnrde dessa arter finns både s v(NårTs)p ridda arter knutna till mulm i hålträd och mer samt gulbent kamklobagge (NT), lättspridda arter knutna till mer kortvariga successionsstadium av död ved eller försvagade träd. Bredbandad ekbarkbock är exempel på det senare. Hålhäckande fåglar, ex rödstjärt har påträffats häckande. Observera att ingen fördjupad artinventering har gjorts av fåglar. Inventering av fladdermöss visar på indikation att nordfladdermus kan ha yngelkoloni i hålekar (norr om Hjorthagens IP och Hjorthagens kyrka) (Ignell & Stahre 2020). Sammantaget visar både att trädmiljöerna i Hjorthagskransen utgör en mångfacetterad och varierande livsmiljö för ett stort antal arter knutna till ädellövträd och till viss del triviallövträd. Därmed utgör Hjorthagskransen ett viktigt komplement till de mer välkända trädmiljöerna på norra och södra Djurgården. Dess strategiska läge i landskapet bidrar troligen även till att upprätthålla en landskaplig konnektivitet mellan norra och södra Djurgårdens ädellövträdmiljöer. NATURVÅRDSARTER RÖDLISTADE ARTER Begreppet naturvårdsarter lanserades av Rödlistningen visar risken att en art dör ut. ArtDatabanken som ett verktyg vid Bedömningen görs bl.a. genom att jämföra artens naturvärdesbedömning. Det är en samlingsterm för populationsstorlek, populationsförändring, arter som är skyddsvärda genom att de indikerar utbredning samt grad av habitatfragmentering att ett område har höga naturvärden, eller i sig mot en uppsättning kriterier. själva är av särskild betydelse för biologisk Som rödlistad benämns de arter som uppfyller mångfald (Hallingbäck, 2013). kriterierna för någon av kategorierna: Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för • Nationellt utdöd (RE) skyddade arter, rödlistade arter, typiska arter i • Akut hotad (CR) identifierade Natura 2000-naturtyper, ansvarsarter, • Starkt hotad (EN) signalarter etc. Arterna kan finnas i upprättade • Sårbar (VU) officiella listor (t.ex. Skogsstyrelsens signalarter) • Nära hotad (NT) eller vara sådana som inventeraren själv bedömer • Kunskapsbrist (DD) uppfylla definitionen för en naturvårdsart. Som hotad benämns de rödlistade arter som Calluna har upprättat ett eget verktyg med listor kategoriseras som antingen CR, EN eller VU. över naturvårdsarter och motiv till varför dessa Rödlistningsangivelser i denna utredning följer anses vara naturvårdsarter. Verktyget används vid den senaste rödlistan (ArtDatabanken, 2015). bl.a. naturvärdesinventeringar. Av dessa är 13 arter rödlistade. 2 är hotade arter i rödlistekategorin starkt hotad, skalbaggen bredbandad ekbarkbock och trädet alm, 1 är hotad art i rödlistekategorin starkt hotad, trädet ask, 9 är rödlistade i kategorin nära hotad och 1 i kategorin kunskapsbrist (en skalbagge). 20 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Skyddade arter Vid Callunas inventering noterades 9 arter som omfattas av skydd enligt artskyddsförordningen (2007:845) och i utsök från ArtDatabankens databaser återfanns ytterligare 2 arter med fynd inom inventeringsområdet som bedöms kunna ha livsmiljö inom inventeringsområdet nu. Dessa skyddade arter redovisas i bilaga 3, 4 och 5 och utgörs av: • Fågelarter (som är skyddade enligt 4 § artskyddsförordningen) prioriterade enligt Naturvårdsverket (se faktaruta): grå flugsnappare, grönfink, gröngöling, rödstjärt, björktrast och stare. (gröngöling och stare från artportalen). • Fladdermöss skyddade enligt 4 §: dvärgpipistrell, nordfladdermus, större brunfladdermus, trollpipistrell, och vattenfladdermus.Fladdermusinventeringen redovisas i ett särskilt PM (Ignell & Stahre 2020). Här anges kort sammanfattning av bedömning huruvida yngelkoloni kan förekomma i inventeringsområdet. Nordfladdermusen, som är rödlistad i kategorin nära hotad sedan den senaste uppdateringen av Sveriges rödlista 2020 p.g.a. att den visat tendenser till att minska i antal i södra Sverige, förekommer i hela det inventerade området. Den plats som används intensivast av arten finns mellan Hjorthagens IP och Artemisgatan samt även sydöst om Hjorthagens kyrka där aktiviteten under högsommaren är minst lika stor. Den förhöjda aktiviteten kan bero på att det är en attraktiv plats att jaga på och/eller att det finns en koloni i anslutning till den aktuella platsen. Calluna bedömer att det är indikation på koloni.Enligt 4 § 4 punkten artskyddsförordningen, är det förbjudet att skada eller förstöra de skyddade arternas fortplantningsområden eller viloplatser. • Liljekonvalj är med på artskyddsförordningen genom att den är fridlysta i Stockholms län enligt 9 §. Detta innebär att man inte får gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växterna. NATURVÅRDSVERKETS REKOMMENDATION GÄLLANDE PRIORITERING AV FÅGELARTER Alla vilt förekommande fågelarter är skyddade enligt 4 § artskyddsförordningen. Naturvårdsverkets handbok för artskyddsförordningen (Naturvårdsverket, 2009) säger dock att följande grupper bör prioriteras även om alla fågelarter omfattas: • Arter markerade med B i artskyddsförordningens bilaga 1 (betyder att de är upptagna i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv). • Rödlistade arter. • Arter vars populationer har minskat med 50 % eller mer under perioden 1975–2005. Denna prioritering har fått stort genomslag och därför väljer Calluna att endast redovisa dessa prioriterade fågelarter. 4.3.4. Värdeelement I inventeringsområdet registrerades ett 20-tal värdeelement utöver naturvärdesträden, det vill säga element som är särskilt viktiga för inventeringsområdets naturvärde (se figur 4). 21 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Figur 4. Kartan visar inventeringsområdet med registrerade värdeelement från Callunas naturvärdesinventering. 4.3.5. Trädinventering Calluna har gjort en inventering av naturvärdesträd av ek (för kriterier se bilaga 7) år 2020. Dessutom har efterträdare av ek och nyrekrytering av ek inventerats. Som efterträdare har alla ekar >50 cm och <100 cm i brösthöjdsdiameter tagits med. Som nyrekrytering har ekar 10-50 cm i brösthöjdsdiameter tagits med. Dessutom har naturvärdesträd av andra trädslag inventerats, men fokus har leget på att åstadkomma en heltäckande inventering av ekbestånden och det kan inte garanteras att inventering av naturvärdesträd av andra trädslag är fullt ut heltäckande. Calluna inventerad ekar i södra och västra delen av Hjorthagsparken år 2008. Den inventeringen omfattade alla ekar >10 cm i brösthöjdsdiameter och endast diameter registrerades. Norra Hjorthagskransen (norr om Hjorthagens IP) samt naturmiljön närmast Vardagslivet gång (norr om Hjorthagens IP), har heltäckande inventerats år 2020. Stora delar av Hjorthagskransen söder om IP omfattades av ekinventering av Calluna 2008 och då med sämre lägesnoggrannhet än 2020. Eftersom strukturplanen är i ett tidigt skede så prioriterades det inte att inventera om inventeringen från år 2008 systematiskt. Dock så mättes ett 20-tal träd in i det område som redan var inventerad 2008 eftersom tillgång till extern GPS med hög lägesnoggrannhet fanns vid dessa inventeringsdagar. Dessutom kontrollerades i samband med naturvärdesinventeringen att inte jätteekar, ekefterträdare eller andra uppenbart skyddsvärda träd missats vid inventeringen år 2008. Trädinventeringarna har utgjort grunden för de habitatnätverksanalyser som gjorts. Inmätning av träd gjordes med precisions-GPS Leica GG04 plus med korrektionstjänstabonnemang, vilket kopplas till smartphone. Inventeringen utfördes i trädapplikationen stadsträd.se. Stadsträds-appen har under projektets gång använts av Staden 22 :dats smlohkcotS 9002 otofotrO :atraksdnurgkab thgirypoC 00 81 99FEREWS :metsystanidrooK 32-01-0202 BA anullaC :noitkudorptraK tfosorciM ,raxaM :redlib ednakcätsdlräV NVI SIS Standrad 199000 2014. ± Plats: Hjorthagskransen. Resultat inventering 2020. Beställare: Stockholms stad. Inventeringsområde 2020 Värdeelement (förutom träd i skog) Typ Blommande buskar Glänta, buskar, vidkronig ek Häll Ljusöppen ekskog. Gräs. Liljekonvalj. Lodyta Lodyta, stora block Mur av sten. Block. Solitära ekar Solitära lindar Tät lövskog Ung asp Vårflora Meters 0 50 100 200 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad och inom designteamet vid arbetet med framtagande av den nya strukturplanen. De inventerade träden finns i stadsträd.se. Grundattribut är fritt tillgängliga data för allmänheten och träden med dessa attribut och fotografier kan ses i stadsträds-appen. De andra attributen för trädinventeringen kan bara ses av medlemmar anknutna till projekt Hjorthagskransen i stadsträd.se. Även trädinventeringen av ek som genomförts av Calluna år 2008 samt planterade träd inom Norra Djurgårdsstaden erhållna av staden har importerats till Stadsträd.se. Det har möjliggjort att alla träddata kan visas tillsammans. Datan exporterades också till GIS- och dwg format för analys och användning i Callunas, stadens och andra konsulters programvaror samt för leverans till Byggnet. År 2020 har det mätts in 431 träd varav 413 var ekar och 18 träd av andra trädslag. Vid inventeringen bedömdes dessa attribut: Grunddata som trädslag, stamdiameter, kronbredd med mera. • Demografi: jätteträd, efterträdare, nyrekrytering • Hålstadium • Mycket gammalt träd • Död ved • Naturvårdsarter • Vitalitet efter LST:s manual skyddsvärda träd samt efter Stockholms stads ekinventering. • En rad andra ekologiska attribut. Vitalitetsskalorna skiljer sig åt mellan inventeringsmanual skyddsvärda träd och Stockholms stad. Bedömningen har gjorts av ekolog som inte har lika stor vana att göra vitalitetsbedömningar som arborist, varför bedömningarna har osäkerheter. I figur 5 redovisas vitalitetsskalan enligt LST:s metod. 1. Friskt (> 50 % av kronan vital) 2. Klart försämrad (20–50 % av kronan vital) 3. Låg vitalitet (<20 % av kronan vital) Döda träd klassas enligt: 4. Dött stående träd (inkl. högstubbar ≥ 2 m) 5. Dött liggande träd. (För ytterligare information se bilaga 7) År 2008 inventerades 343 ekar, i stora delar av västra delen av Hjorthagskransen och detta träddata hade endast stamdiameter. Datat delades in i klasserna jätteträd, efterträdare och nyrekrytering. Ca 6 träd överlappar med inventeringen år 2020 och har mätts in två gånger. En del av träden från 2008 har avverkats till följd av exploatering, främst p.g.a. genomförandet av detaljplanen för Jackproppen. I figur 5 visas resultat av trädinventeringarna. Där syns även fördelningen mellan jätteekar, ekefterträdare och nyrekrytering. I kartan har grå punkter för borttagna träd lagts som översta lagret i kartan. Inventeringarna år 2020 och år 2008 ger heltäckande kartläggning i Hjorthagskransen. I andra delar i Hjorthagen har kartläggning av ek gjorts från flygbild och de visas också i figur 5 för att ge information om eksambandet inom Hjorthagen, men utanför inventeringsområdet. 23 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Figur 5. Kartan visar inventeringsområdet med resultat av trädinventering för eksambandet 2020 samt 2008. Dessutom visas ekar från ekdatabasen utanför inventeringsområdet samt flygbildstolkade ekar i Hjorthagen. Träden har visualiserats på olika ekologisk karaktärer. Gröna cirklar i olika nyanser är alla träd visade i trädapplikationen stadstrad.se. För det område där heltäckande inventering av eksambandet gjordes 2020 har träddata sammanställt utifrån ekologiska parametrar. Sammanställningen ger ekologisk information om trädpopulationen i eksambandet. Se figur 6 med 7 diagram. Hela trädpopulationen innehåller 412 träd. Av dessa klassades 288 stycken som att mer än 50% av kronan är vital. Av populationen är det endast 2 % som är jätteträd och 28 % är klassade som efterträdare (50- 99 cm i brösthöjdsdiameter). De flesta av jätteträden är också klassade som mycket gammalt träd. Detta visar att det i hela trädpopulationen är en liten andel av träden som vid en viss tidpunkt erbjuder livsmiljö för arter knutna till gammelekar. Den demografiska fördelningen mellan mycket gamla ekar/jätteekar, ekefterträdare och nyrekryteringsekar bedöms följa vad man kan förvänta sig i en naturlig trädpopulation. Det behövs i ekpopulationer oerhört mycket större antal ekar än antalet gammelekar för att över tid hålla ett ungefärligen konstant antal gammelekar i populationen. Det är glädjande att det finns förhållandevis bra tillgång på efterträdare och nyrekryteringsekar i Hjorthagskransen. Däremot är det oroande att många av efterträdarna och nyrekryteringsträden har klart försämrad vitalitet eller låg vitalitet. Dessa kommer inte hinna utvecklas till mycket gamla ekar, innan de dör. 24 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Demografi DEMOGRAFI Nyrekrytering Efterträdare Jätteträd Nyrekrytering 280 2% Efterträdare 109 28% Jätteträd 9 70% 8 träd är klassade som mycket gamla träd. Ej klassad (0) 9 Vitalitet Friskt (1) 288 350 288 Klart försämrad (2) 74 300 250 Låg vitalitet (3) 15 200 150 74 Dött stående (4) 18 100 50 9 15 18 7 Dött liggande (5) 7 0 … Ej klass a d ( 0) Friskt ( 1) Kl ar L t å g vit alit et ( D 3 ö ) tt st å e n d e D ( 4 ö ) tt li gg a n d e ( 5) Solexponerad 94 SOLEXPO Inte Solexponerad 318 Solexponerad Inte Solexponerad 23% 77% Vidkronigt 19 VIDKRONIGT Inte vidkronigt 393 Vidkronigt Inte vidkronigt 5% 95% Figur 6. Sammanställningen av ekologisk information om trädpopulationen i eksambandet. 25 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Hålträd 27 HÅLTRÄD Inte hålträd 385 Hålträd Inte hålträd 7% 93% Mulm 14 MULM Inte mulm 398 Mulm Inte mulm 3% 97% Död ved 88 TRÄD MED DÖD VED Inte död ved 324 (SE KRITERIE) Död ved Inte död ved 21% 79% Figur 6. Fortsättning. Sammanställningen av ekologisk information om trädpopulationen i eksambandet. 4.3.5.1. Särskilt skyddsvärda träd Länsstyrelsens bedömning är att Särskilt Skyddsvärda träd omfattas av 12:6 samråd i Miljöbalken. Detta innebär att när man vill bedriva en verksamhet eller utföra en åtgärd som väsentligt skulle påverka ett särskilt skyddsvärt träd bör en anmälan göras till länsstyrelsen. En väsentlig påverkan innebär avverkning, toppkapning, kraftig beskärning, åtgärder som ger upphov till rotskador, m m. Särskilt skyddsvärt träd Med särskilt skyddsvärda träd avses följande enligt Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet: • Jätteträd – träd ≥ 1 meter i diameter på det smalaste stället upp till brösthöjd (brösthöjd = 1,3 m över marken). • Mycket gamla träd – gran, tall, ek och bok äldre än 200 år, övriga trädslag äldre än 140 år. 26 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad • Grova hålträd – träd ≥ 0,4 meter på det smalaste stället upp till brösthöjd med utvecklad hålighet i stam (eller gren). Notering om parametern Mycket gammalt träd: Mycket gamla träd – anmärkning gällande metoden: Det är vanligt med inventeringar där man inte med säkerhet har kunnat bedöma vilka träd som är Mycket gamla träd enligt Naturvårdsverkets kriterier. Klassning av Mycket gamla träd är ofta svår att bedöma tillförlitligt i fält. I fält har inventeraren bedömt om trädet kan klassas som mycket gammalt träd. Observera att även ett dött träd som uppfyller dessa kriterier är ett särskilt skyddsvärt träd. Länsstyrelsens bedömning är att Särskilt Skyddsvärda träd omfattas av 12:6 samråd i Miljöbalken. I trädinventeringen från 2020 har 31 levande särskilt skyddsvärda träd identifierats. Dessa syns på kartan i figur 5. Dessutom finns av de inventerade träden, tre döda träd som uppfyller kriterier för särskilt skyddsvärda träd. Det har tillkommit en del ytterligare särskilt skyddsvärda träd, utöver vad som tidigare kartlagts i Länsstyrelsens. I Länsstyrelsens inventering finns 26 särskilt skyddsvärda träd (ekar) inom inventeringsområdet. I de fortsatta utredningarna är det därför viktigt att använda de GIS-skikt från trädinventeringen som tagits fram i denna rapport. 5 Habitatnätverk för eksambandet 5.1 Bakgrund landsskapsekologi I stadsmiljöer och urbaniserade regioner accentueras problematiken med fragmentering. I fragmenterade miljöer lever arter ofta i metapopulationer, dvs. en samling populationer som till viss del är sammankopplade med varandra genom spridning (Hanski 1994). Om livsmiljöers kvalitet försämras och avstånden ökar mellan populationer – då ökar risken för att arter dör ut. Konnektivitet visar i vilken grad landskapet hänger ihop för en art eller grupp av arter. Begreppet är viktigt inom landskapsekologi och definieras som graden av sammankoppling mellan livsmiljöer dvs. hur sammankopplade eller isolerade de är i förhållande till varandra. Ju närmare livsmiljöerna ligger varandra desto lättare är det för individer av en art att sprida sig mellan dem. För vetenskaplig litteratur om konnektivitet läs bland annat (Fahrig 2007) och (Tichendorf & Fahrig 2007). Habitatområdets storlek, biotopkvalitet och grad av isolering avgör om det är ett område som kan hålla livskraftiga populationer över lång tid (Appelqvist 2005). Populationer i små habitatområden är mer känsliga för att dö ut. Små habitatområden kan ibland återkoloniseras från kärnområdet om det finns fungerande spridningsvägar. Små habitatområden kan utgöra s.k. stepping stones, vilka fungerar som delar av spridningsvägar, som förbinder större habitatområden. Det är större sannolikhet att spridning sker från starka populationer. För att spridningen ska lyckas behövs fungerande spridningsvägar och avstånden till nästa livsmiljö får inte vara för lång. De stråk som binder samman habitatområden har funktion som spridningskorridorer. 27 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad En habitatnätverksanalys visar utbredning och storlek på fokusartens habitatområden och i vilken grad landskapet hänger samman. Konceptet med fokusart handlar om att välja en art eller artkluster där analysen visar var det finns förutsättningar för fokusarten att leva och föröka sig och hur den kan sprida sig i landskapet. 5.2 Metod konnektivitetsanalysen I habitatnätverksanalysen är vedlevande insekter fokusarten. Det är arter som är starkt knutna till ekmiljöer och ädellövskog. Analysen möjliggör för oss att se landskapet ur ekinsekternas perspektiv. Det innebär att landskapet är analyserat utifrån de krav på livsmiljö och spridning, som ekinsekter har. Analyserna har gjorts i analysverktyg för habitatnätverk i stadsträd.se och baseras på träd som finns i trädappen. Analysen är möjliga att köra om när som helst. Habitatnätverksanalysen bygger på urval av träd som är relevanta för eksambandet utifrån alla träd som finns i stadsträd.se. Viktigaste indatat till analysen är träd från Callunas trädinventering (2008 och 2020 års inventeringar). Dessa söktes fram genom att välja trädarterna ek, alm, ask, bok, fläder, hästkastanj, bok, skogslind, lindsläktet, oxel och lönn, varav Callunas inventeringar till allra största delen består av ekar. Det är för ek som heltäckande inventering utförts. Utanför inventeringsområdet var träden inte bestämda till trädart eftersom dessa kartlagts från laserdata. I urval av trädpunkter till analysen valdes därför även alla träd i analysområdet som klassat till ädellövskog eller triviallövskog med ädellövinslag enligt klassningen från nationella marktäckedata. Analysområdet omfattar Hjorthagen samt ett stort område av Nationalstadsparken. Analysområdet begränsas söder om Hjorthagen av den stora barriären E20. Habitatnätverket innehåller inte bara gamla träd utan alla träd i eksambandet. Ädellövträdsnätverkets ekologi och valet av ”fokusarten grupp av vedlevande skalbaggar” finns väl beskrivet i Mörtberg m fl (2007). Miljöförvaltningen i Stockholm lät i mitten av 2000-talet KTH ta fram s.k. habitatnätverk för arter knutna till ek. Fokusarten som valdes var ett komplex av olika arter vedlevande skalbaggar knutna till ekens sena livsstadium, d.v.s. äldre jätteekar och hålekar. Larvutvecklingen sker i bark och ved hos en del av arterna och andra lever i s.k. mulm i ekens ihåliga utrymmen. Många av dessa arter är svårspridda arter som idag rödlistade och indikerar dessutom artrikedom inom olika grupper av organismer. Arten brun guldbagge Protaetia marmorata är en mulmlevande ekart som kan föras fram som representant för detta artkomplax. Brun guldbagge är också hittat i vedinsektsinventeringen i Hjorthagskransen. De spridningsanalyser som Calluna nu gjort utgår från samma ”fokusart” med artkomplex som Miljöförvaltningen i Stockholms tidigare studie. I artklustret utgör följaktligen de flesta arter ganska svårspridda arter. Spridningsavståndet mellan ekområdena har satts till 400 m vilket kan sägas vara ett rimligt genomsnittligt spridningsavstånd för svårspridda arter. Analyser har också gjorts med obegränsat spridningsavstånd och avstånd på > 1 km som simulerar spridning av mer lättspridda arter som t.ex. bredbandad ekbarkbock. Med långt spridningsavstånd så finns spridningslänkar som förbinder Hjorthagskransen med Nationalstadsparken. Dessa analyser redovisas dock inte i rapporten. I urbana miljöer finns barriärer i varierande grad vilka försvårar spridning i landskapet. I habitatnätverksanalysen vägs barriäreffekten in när fokusartens spridningsmöjligheter 28 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad analyseras. Markslag som det är lätt för arten att förflytta sig genom, tilldelas friktionstal 1. Ju högre tal desto större barriäreffekt. Se tabell 6 för friktionstal som används i den färdiga analysdesignen i stadsträds-appen. Avståndsanalyser görs med funktionen Minimum Cost Path, vilket innebär att spridningsanalysen är baserad på friktionsraster. Tabell 6. Friktionsrastret. 1.1.6. €dellšvskog 1 Förbättring av del av friktionsrastret från 1.1.7. Triviallšvskog med Šdellšvinslag 1 NMD genom manuell kartering 1.2.6. €dellšvskog 1 En manuell flygbildstolkning gjordes 1.2.7. Triviallšvskog med Šdellšvinslag 1 inspirerad av biotopklasserna i huvudklass 1.1.5. Triviallšvskog 1 gråstruktur och urban grönstruktur i 1.1.8. TemporŠrt ej skog 5 1.2.5. Triviallšvskog 1 flygbildstolkningsmanualen till Biotop 1.2.8. TemporŠrt ej skog 5 Stockholm. 4.1. …vrig šppen mark utan vegetation* 5 Byggnader 244 4.2. …vrig šppen mark med vegetation* 5 Urban gråstruktur hårdgjorda ytor 15 3. Jordbruksmark* 5 1.1.1. Tallskog 1 Urban grönstruktur av grå karaktär 15 1.1.2. Granskog 1 Grusväg 5 1.1.3. Barrblandskog 1 Urban grönstruktur gräskaraktär 5 1.1.4. Lšvblandad barrskog 1 1.2.1. Tallskog 1 Urban lummig karaktär 1 1.2.2. Granskog 1 Urban grönstruktur trädkaraktär 1 1.2.3. Barrblandskog 1 1.2.4. Lšvblandad barrskog 1 2. …ppen vŒt mark* 3 6.1. Sjšar och vattendrag 12 6.2. Hav 12 5.2. Exploaterad mark, ej byggnad eller vŠg 15 5.1. Byggnader** 244 total barriŠr 5.3 Exploaterad mark, vŠg 15 De šppna markklasserna šverlagras med NMD raster tŠckningsgrad av objekthšjder mellan 0,5 Ð 5 m. Dessa objektshšjder syftar till att Œterspegla fšrekomst av buskar. Genom att kombinera skikten ÓbusktŠckningÓ och de šppna markklasserna sŒ har pixlar med šppen mark som innehŒller buskar och lŒga trŠd, kunnat tilldelas friktionsvŠrde 1. Cirkelytor för trädkronorna görs om till raster. En spridningsanalys görs med algoritmen Minimum Cost Path och maximalt avstånd från trädkronans kant sätts till 20 m. I och med att spridningsanalysen använder friktionsraster blir avståndet mellan två träd olika långt beroende på hur gästvänlig eller ogästvänlig marken är för förflyttning av fokusarten. Det innebär att två trädkronor som är max 40 meter från varandra i markslag med friktionsvärde ett, hamnar i samma avgränsade område. Två trädkronor som står i markslag med friktionsvärde fem, kommer att hamna i samma avgränsade område om trädkronornas kant är max 8 meter från varandra (Maximala spridningsavståndet 20 meter dividerat med 5 är halva avståndet mellan två träd). Rastret från spridningsanalysen konverteras sedan till polygoner (ytor i vektordata). Detta är livsmiljöområdena som utgör s.k. noder i nätverksanalysen. En nätverksanalys görs för att undersöka den sammankopplande funktionen i landskapet för fokusarten. Analysen bygger på principer från grafteori. Grafteorin baseras på ett koncept där noder är sammankopplade med länkar, vilka tillsammans utgör ett nätverk (Saura och Rubio 2010). Livsmiljöområdena är noderna. Spridningslänkar skapas för den minst kostnadskrävande vägen och utgår från områdets kant. Maximalt spridningsavstånd mellan livsmiljöområdena i analysen var 400 kostnadsviktade meter. Länkar (least Cost Path) som var kortare än 400 kostnadsviktade meter skapades mellan områdena. Flera olika mått räknas ut i nätverksanalysen. Se bilaga 8. 29 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad 5.3 Resultat nuläget habitatnätverk eksamband Kartan i figur 8 är resultat från habitatnätverksanalysen för nuläget. På kartan visas de ingående träden i analysen och träd klassade till jätteträd, efterträdare eller nyrekrytering visas. Det framgår att jätteträden är koncentrerade till livsmiljöområdena norr om Hjorthagens IP samt i sydligaste delen av Hjorthagskransen (mot E 20). Kartan visar att i princip alla livsmiljöområden är sammanlänkade i Hjorthagskransen. Söder och norr om Hjorthagens IP finns ett sammanhängande livsmiljöområde med en ”getingmidja” (vid Ropstens tunnelbaneuppgång). Getingmidjan utgörs av en trädrad med lindar. På norra och östra sidan finns två större livsmiljöområden. I södra Hjorthagskransen finns ett större livsmiljöområde som via spridningsstråk i Abessinien har kontakt med livsmiljöområdena runt Hjorthagens IP. Gatan Rådjursstigen skiljer livsmiljöområdena i norra Hjorthagen åt så att det inte blivit ett sammanhängande område. Men avståndet dem emellan är mycket kort och det finns spridningslänkar. Spridningssambandet till Nationalstadsparken är brutet för spridningsbegränsade arter. Avståndet mellan ekar i östra Hjorthagskransen och ekar på västra sidan om Bobergsgatan är ca 200 m fågelvägen och det är i det här läget som det innan Norra Djurgårdsstadens utbyggnad, fanns en smal spridningskorridor (se avsnitt historisk utblick nedan). När detaljplanen för Norra Djurgårdsstaden västra utformades var det stort fokus på att få till stånd en fungerande spridningskorridor. Ett släpp med parkyta tillskapades i bebyggelsen kring den gata som idag heter Hårdvallsgatan och den äldre ek som på strategisk plats i spridningssambandet kunde bevaras. Parken kallas Hästhagsparken och den är drygt 50 meter bred från fasad till fasad och grönytan är 30 m bred och den äldre eken växer i parken. I parken har ca 13 nya ekar planterats som ännu är små träd. Bobergsgatan och hårdgjorda ytor har friktion 15. Parkytan har i friktionsrastret klassats som ” Urban grönstruktur gräskaraktär friktion 5”, dvs har visst spridningsmotstånd (se figur 7). Under Callunas fältinventering besöktes parken och vegetationen i hela stråket med gräsyta hade karaktären av kortklippt gräsmatta. Ängsvegetation, blommande buskar och veddepåer behövs för att få god funktionalitet i spridningssambandet och kunna sätta friktionsvärde 1. Figur 7. Det viktiga spridningstråket till Nationalstadsparken, en ny park kallad Hästhagsparken där en äldre ek finns bevarad och små ekar planterats. Bilden visar gräsytorna har karaktär av klippt bruksgräsmatta. Foto Stockholms stad. Spridningsanalysen visade att avstånden är för långa och barriäreffekterna för stora för att det ska bildas spridningslänkar till Nationalstadsparken för spridningsbegränsade vedinsekter. 30 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Även pollinatörer och småfåglar skulle gynnas av att ängsvegetation och buskar fick mer utrymme i spridningsstråket. Figur 8. Habitatnätverk eksamband nuläget. Ju mörkare grön färg desto större sammanhängande livsmiljö. 31 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad 5.3.1. Historisk utblick Calluna har studerat trädkartläggning från laserscanning baserat på laserdata från 2017, Callunas inventering från 2008, och äldre ortofoton, detta har jämförts med ortofoto från 2019. Calluna har skattat att minst 218 träd försvunnit från eksambandet i nära dåtid varav många ekar, främst i samband med Jackproppens detaljplan, Norra Djurgårdsstaden västra och breddning av Gasverksvägen. Sedan 2008 har 173 gatuträd planterats i de nya kvarteren i Norra Djurgårdstaden (Husarviken och väster om Hjorthagskransen), varav en del är ekar. Det faktum att träd i eksambandet försvunnit sedan Norra Djurgårdsstaden började byggas gör att eksambandet är känsligt för ytterligare minskningar. Se figur 9-11 ortofoton från strax innan Norra Djurgårdsstaden västra började byggas samt bildpar nutid – dåtid från Google Earth. Figur 9. Ortofoto från strax innan Norra Djurgårdsstaden DP västra började byggas (Stockholms stad, Stadsbyggnadskontoret). Bilden visar att det fanns en trädklädd spridningskorridor som kopplade samman Hjorthagskransen med Nationalstadsparken. 32 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Figur 10. Undre bilden är från2006 och övre bilden är från senast tillgänglia 3d vy från Google Earth. Kv Jackproppen och lekparkan (mellan Gasklockan och Abbessinien) var inte med på Google Earth och har ritats in i vitt. Trädkorridoren som 2006 ansluter till Ingengörsvillorna vid norra sidan om Gasverksvägen har omvandlats till släpp mellan byggnader med ett 20 tal gatuträd. Den skogsklädda västsluttningen har minskar genom punkthus i Dp Västra, bortsprängning av berg vid nya parken Hästhagsparken nedom Gasklockan, samt kv Jackproppen och lekparken. Nu återstår smal spridnngskorridor mellan Jackproppen och Abbessinien. 33 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Figur 11. Undre bilden är från 2010 och övre bilden är 2020. Träd har försvunnit runt gasklocka 1,2 och 5 samt längs Gasverksvägen ända till östra sidan i samband med breddning av vägen. Breddningen medförde även en bortsprängning av Hjorthagsberget. Vid trappen ned till Ropstens tunnelbana har även en tunnelmynning anlaggs. Utsnittet med naturvärdesobjekt till höger visar att en zon på Örnberget om 7-123 meters bredd sprängts bort och i öster en zon på ca 24 m. I botten är ortofoto från 2015. Lövskogen har därmed redan naggats i kanten märkbart. 34 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad 6 Referenser Vedlevande insekter i Hjorthagen – en insektsinventering vid Hjorthagskransen på Norra Djurgården, Stockholms stad 2020 Andersson, P. (2020) . Calluna AB. Rödlista 2015 Appelqvist, T. 2005. Naturvårdsbiologisk forskning. Naturvårdsverket. ArtDatabanken (2015). . ISBN: 978-91-87853-10-4. SLU. A practical model of metapopulation dynamics Hallingbäck, T. (red.) (2013). Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU, Uppsala. Hanski, I. (1994). . J. Anim. Ecol. 63: 151-162. Berglund, H., Sundberg, S. & Eide, W. 2018. Arters spridning i en grön infrastruktur – kunskapsöversikt Nyckel för tolkning av flygbilder med avseende på naturvärdesinventering och vägledning för analys. ArtDatabanken Rapporterar 19. ArtDatabanken SLU, Uppsala. (NVI) och biotopkartering. Redovisning av använd metod för namnsättning på ingående biotoper längs Ignell, H. & Bovin, M. (2015). med Ostlänkens sträckning i utredningsskede. Calluna AB. Johst, K., Drechsler, M., van Teeffelen, A.J.A., Hartig, F.,Vos, C.C.,Wissel, S.,Wätzold, F. & Opdam, P. 2011. Biodiversity conservation in dynamic landscapes: trade-offs between number, connectivity and turnover of habitat patches. Journal of Applied Ecology 48: 1227–1235. Koffman, A. & Askling, J. 2009: Naturmiljöutredning – Underlag till MKB inför ny bebyggelse Hjorthagen, Norra Djurgårdsstaden, Dp Västra. Calluna AB, Stockholm. Mörtberg, U., Zetterberg, A., Gontier, M. (2007). Landskapsekologisk analys i Stockholms stad: SS 199000:2014, Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Genomförande, Habitatnätverk för eklevande arter och barrskogsarter. Miljöförvaltningen, Stockholms stad. naturvärdesbedömning och redovisning SIS (2014). Nationell skyddsklassning av arter. . Utvecklad av SIS-kommitté Naturvärdesinventering. SLU ArtDatabanken (2018). [online] Skrivelse daterad 29 maj 2018. Saura, S. & Rubio, L. (2010). A common currency for the different ways in which patches and links can Tillgänglig: https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/fynddata/skyddsklassade-arter/. contribute to habitat availability and connectivity in the landscape. Ecography 33:523-537. Stadsbyggnadskontoret, strategiska avdelningen. Nationalstadsparkens ekologiska infrastruktur. 1997. SBK 1997:8. Stockholms stad 2020. Handlingsplan för biologisk mångfald. Tillgänglig: http://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/tema/natur/hpbm/Handlingsplan-biologisk- mangfald.pdf Van Teeffelen, A. J. A., Vos, C. C., Opdam, P. 2012. Species in a dynamic world: consequences of habitat network dynamics on conservation planning. Biological Conservation 153: 239–253. Widenfalk, L., Sandberg, L., Axelson, T., Hammarström, A. Jakobsson, M. och Widenfalk, O. Greensway AB. 2018: Stockholm Stads Ekdatabas: Uppdatering och komplettering. 35 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Bilaga 1 – Metodbeskrivning NVI (SIS standard) Denna bilaga innehåller en kort sammanfattande metodbeskrivning för SIS standard SS 199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning7. Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. NVI:n resulterar i avgränsning av områden, naturvärdesklassning, objektbeskrivningar, artlista med naturvårdsarter samt en övergripande rapport. Naturvärdesbedömning görs utifrån bedömningsgrunderna biotop och arter (figur 1). Bedömningsgrund biotop Denna bedömningsgrund omfattar två aspekter: biotopkvalitet och sällsynthet/hot. En helhetsbedömning av biotopvärdet görs utifrån bedömningar av båda aspekterna. Biotopvärdet bedöms på en fyrgradig skala (obetydligt, visst, påtagligt och högt), se figur 1. Figur 1. Bedömningsgrunderna för NVI. Matrisen visar hur utfall av bedömningsgrunderna art respektive biotop leder till en viss naturvärdesklass. Figur hämtad ur standarden (SIS, 2014). Biotopkvalitet är olika faktorer som formar biotopen, t.ex. grad av naturlighet (påverkan), ekologiska processer, strukturer, element, naturgivna förutsättningar etc. Sällsynta biotoper avser biotoper som är mindre vanliga inom ett visst geografiskt område. 7 Standarden i sin helhet kan köpas från SIS förlag. 36 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Bedömningsgrund arter Denna bedömningsgrund omfattar två aspekter: naturvårdsarter och artrikedom. Artvärdet bedöms på en fyrgradig skala (obetydligt, visst, påtagligt och högt), se figur 1. Naturvårdsarter indikerar att ett område har naturvärde, att området har förutsättningar att vara artrikt eller att naturvårdsarten i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för bl.a. skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, typiska arter (Natura 2000) och signalarter (ex. framtagna artlistor från Skogsstyrelsen och Jordbruksverket). Bedömningen för naturvårdsarter ska grunda sig på faktiska fynd av arter från inventeringen, Artportalen eller annat kunskapsunderlag och värdet bedöms utifrån både antalet olika naturvårdsarter, arternas livskraft och hur goda indikatorer de är för naturvärde. Artrikedom ska bedömas utifrån artantal eller artdiversitet och är en viktig bedömningsgrund framförallt i naturtyper där kunskapen om naturvårdsarter är bristfällig. Naturvärdesklasser En samlad bedömning av det inventerade objektets naturvärdesklass görs utifrån utfallet för bedömningsgrunderna biotop och arter. I standarden finns en matris som ger inventeraren vägledning till vilken klass som ska sättas utifrån områdets biotopvärde och artvärde (figur 2). Om inventeraren inte kan ge ett säkert resultat för naturvärdesklass ska det anges att bedömningen är preliminär. Figur 2. Schematisk bild av ett inventeringsområde med naturvärdesobjekt och landskapsobjekt. Figur hämtad ur standarden (SIS, 2014). Objekt med naturvärdesklass utgör naturvärdesobjekt. I standarden finns följande naturvärdesklasser: • högsta naturvärde naturvärdesklass 1 – störst positiv betydelse för biologisk mångfald • högt naturvärde naturvärdesklass 2 – stor positiv betydelse för biologisk mångfald • påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 – påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald • visst naturvärde naturvärdesklass 4 – viss positiv betydelse för biologisk mångfald (Naturvärdesklass 4 är ett tillägg och ingår inte i beställning enligt grundutförande) 37 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Landskapsobjekt kompletterar naturvärdesobjekt och innebär att naturvärde av landskapsekologisk karaktär ska redovisas som geografiska områden(se figur 2). Dessa kan avgränsas när landskapets betydelse för biologisk mångfald uppenbart är större eller av annan karaktär än de ingående naturvärdesobjektens betydelse. Lågt naturvärde är de områden som inte uppfyller kriteriet för att utgöra naturvärdesobjekt och dessa märks inte ut på kartor. Områdenas karaktär ska dock beskrivas i rapporten tillsammans med den allmänna beskrivningen av hela inventeringsområdets natur. Övrigt område kallas den yta som ingår i inventeringsområdet men som inte avgränsas som naturvärdesobjekt. Området kan då antingen utgöras av lågt naturvärde (se ovan) eller av naturvärde men att objektet är mindre än den minsta karteringsenheten i beställd detaljeringsgrad (se nedan). Nivå och detaljeringsgrad En NVI kan beställas och utföras på olika nivåer och med olika detaljeringsgrad. Det finns dels förstudienivå (där fältinventering inte ingår) och dels fältnivå (där både förstudiearbete och fältinventering ingår). Vid NVI på förstudienivåidentifieras naturvärdesobjekt utifrån studier av kartor och flygbilder samt tillgängligt kunskapsunderlag. Vid denna nivå är det tillåtet att låta bli att klassa områdena till naturvärdesklass, det räcker att ange ”potentiellt naturvärde”. Naturvärdesbedömning på förstudienivå har alltid statusen preliminär bedömning. Vid NVI på fältnivå identifieras områden med naturvärdesklass 1, 2 och 3 och kan göras med olika detaljeringsgrad (se tabell 1 nedan). Identifiering av naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 4 är ett tillägg (se nedan) och ingår inte i ordinarie NVI på fältnivå. Tabell 1. Storlek på naturvärdesobjekt som ska kunna identifieras för NVI fältnivå med olika detaljeringsgrader. Detaljeringsgrad Storlek på naturvärdesobjekt En yta av >1 ha alternativt ett linjeformat objekt med en längd på >100 meter och en Fält – översikt bredd på >2 meter. En yta av >0,1 ha alternativt ett linjeformat objekt med en längd på >50 meter och en Fält – medel bredd på >0,5 meter. En yta av >10 m2 alternativt ett linjeformat objekt med en längd på >10 meter och en Fält – detalj bredd på >0,5 meter. Tillägg NVI på förstudienivå och NVI på fältnivå kan kompletteras med ett eller flera av nedanstående tillägg. Dessa tillägg kan avse hela eller delar av inventeringsområdet. Naturvärdesklass 4 Tillägget Naturvärdesklass 4 innebär att även naturvärdesobjekt av denna klass avgränsas. Tillägget kan göras på både förstudie- och fältnivå. Generellt biotopskydd Tillägget Generellt biotopskydd innebär att alla områden som omfattas av det generella biotopskyddet enligt miljöbalken 7 kap 11§ och förordningen om områdesskydd ska identifieras och kartläggas, oavsett storlek. 38 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Värdeelement Tillägget Värdeelement innebär att element som är särskilt viktiga för inventeringsområdets naturvärde ska eftersökas, kartläggas och redovisas. Detta för att det ska vara möjligt att kunna se var värdeelementen i området förekommer, oavsett om de ligger inom ett naturvärdesobjekt eller inte. Tillägget ska göras i fält. Kartering av Natura 2000-naturtyp Tillägget Kartering av Natura 2000-naturtyp innebär att eventuella Natura 2000-naturtyper inom inventeringsområdet ska identifieras och avgränsas, samt att dess status ska bedömas. Detta görs enligt Naturvårdsverkets manualer för inventering av olika Natura 2000-naturtyper. Tillägget ska göras i fält. Detaljerad redovisning av artförekomst Tillägget Detaljerad redovisning av artförekomst innebär att förekomster av naturvårdsarter ska redovisas på karta eller med koordinater med en noggrannhet på 10–25 meter (beroende på satellitmottagning). Tillägget innebär inte att arterna eftersöks noggrannare, men att varje påträffad förekomst redovisas med större noggrannhet. Tillägget ska göras i fält. Fördjupad artinventering Tillägget Fördjupad artinventering innebär att specifika arter eller artgrupper inventeras. Metodik och tidpunkt anpassas efter de arter/artgrupper som eftersöks samt efter syftet med naturvärdesinventeringen. Inventeringen ska utföras under den säsong då arten/artgruppen är möjlig att identifiera och lämplig att inventera. Tillägget ska göras i fält. Genomförande Standarden beskriver hur en NVI ska genomföras med avseende på förarbete, utförande samt vad en rapport och redovisning måste innehålla. Där finns även anvisningar för hur ett naturvärdesobjekt ska avgränsas, det vill säga vad som får ingå i samma naturvärdesobjekt. I standarden finns definitioner och beskrivningar av naturtypsindelning. I den tekniska rapporten finns även en vägledning vid naturvärdesbedömning för varje naturtyp. Fynd av naturvårdsarter ska registreras i Artportalen eller motsvarande nationell databas för artobservationer i samband med redovisningen. 39 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Bilaga 2 – Naturvärdesinventering (NVI) Objektsbilaga Vid Hjorthagskransen (Stockholms kommun) inför strukturplan. Om inventeringsdatum: Fältinventering för kartläggning av naturvärdesobjekt utfördes den 8, 9 april, 7, 12,13, 15 maj, 9 juni, 26 augusti. Trädinventeringen gjordes huvudsakligen under april-maj. Vedinsektsinventeringen utfördes med fällor under hela sommaren. Vid träd- och vedinsektsinventeringen gjordes även noteringar relevanta naturvårdsarter och ekologiska strukturer. Informationen blev input till naturvärdesobjekten. Flesta objekten har således besökts flera gånger. Naturvärdesobjekt nr 1 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 1 Högsta Skog och ädellövskog Högt Högt artvärde träd biotopvärde Motivering naturvärdesklass Naturvårdsarter Gammal ädellövskog av lundkaraktär. Olika trädarter. Ekticka (NT) 3 st, stenknäck, grå Gammelek i söderläge. Död ved alm, björk, fnösketicka. flugsnappare häckningsbiotop. Fältskikt med vitsippa, smånunneört, svalört utbredd. Kirskål Jättesvampmal kläckhål i fnösketicka. Ask och löktrav också utbrett. Biotop för lövskogsfåglar, (EN), alm (CR) många vitala äldre träd och hålhäckande fåglar, vedlevande insekter. föryngring. Objektet är utsatt för störning i form av buller, vilket gör att Från insektsinventeringen: plattad objektet inte är optimal för fåglar, men de övriga lövvedborre Xyleborus monographus (NT), biotopvärdena är så höga att naturvärdesklass 1 gäller orange rödrock Ampedus nigroflavus, bred tickgnagare Dorcatoma flavicornis, nästtjuvbagge Ptinus sexpunctatus, ljusfäckig vedsvampbagge Mycetophagus piceus, brunhuvad spolbagge Scraptia fuscula, ekgrenbrunbagge Conopalpus testaceus, ekbarkborre Dryocoetes villosus, brun trämyra Lasius brunneus, blanksvart trämyra Lasius fuliginosus, takvedgeting Symmorphus debilitatus 40 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Beskrivning Natura 2000-naturtyp Gammal ädellövskog i stenig östsluttning. Lund. Hällar. Vital Ej Natura 2000 habitat gammal alm utbredd. Gammal ek, ask, lönn, oxel, björk, poppel. Almföryngring, askföryngring. Variation i trädålder. Ej Säker eller lav. Allmänt med hålträd och mulmträd. Grövre död ved av preliminär björk, oxel, rönn. bedömning Säker Mycket bullerstört. Fältskiktet påverkat av konkurrensstarka arter, löktrav, kirskål, skelört, men också naturlig vårflora. I Inventerare buskskiktet finns invasiva arter snöbär, druvfläder. Anna Koffman, Petter Andersson Bild 41 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvärdesobjekt nr 2 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 1 Högsta 160 Skog och träd 1640 Obestämd Högt biotopvärde Högt artvärde ädellövskog Motivering naturvärdesklass Naturvårdsarter Gammal ädellövskog, ek, alm. Enstaka gammelekar med hål Jättesvampmal kläckhål 1 fnösketicka. och mulm. Flera spärrgreniga gamla ekar. Ekföryngring. Smånunneört utbredd. Blåsippa (enstaka) Gamla grova rönnar, oxel börk och död ved, mulmträd. Rödstjärt häckningsbiotop. Oxtungssvamp Vårflora. Block. Blommande buskar. Fnösketickor. Livsmiljö (NT) på ek vid Gasverksv., Länsstyrelsen för vedinsekter, hålhäckande fågel. Särskilt skyddsvärt träd (ID 1350 i stadens Objektet är utsatt för störning i form av buller, och med delvis Ekdatabas) påverkat fältskikt, vilket gör att objektet inte är optimal för Från insektsinventeringen: tiofläckig fåglar och för kärlväxter, men de övriga biotopvärdena är så vedsvampbagge Mycetophagus höga att naturvärdesklass 1 gäller. decempunctatus (NT), gul gaddbagge Mordellistena neuwaldeggiana (NT), plattad lövvedborre Xyleborus monographus (NT), robust tickgnagare Dorcatoma robusta, ljusfläckig vedsvampbagge Mycetophagus piceus, stor vedsvampbagge Mycetophagus quadripustulatus, brunhuvad spolbagge Scraptia fuscula, ekgrenbrunbagge Conopalpus testaceus, lönnbock Leioderes kollari, bålgeting Vespa crabro, brun trämyra Lasius brunneus Beskrivning Natura 2000-naturtyp Gammal ädellövskog, lundkaraktär i stenig östsluttning. Ej Natura 2000 habitat Gamla träd av ek, alm, oxel, rönn, björk. I västra delen en spärrgrenig ek. Både äldre och yngre vitala almar. Allmänt Säker eller preliminär med hålträd och mulmträd. Grövre död ved av björk, bedömning oxel/rönn. Viss sly hägg, alm. Säker 42 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Biotopen nyligen minskad, bortsprängning tunnelmynning Inventerare och hela östbranten blir spontad. Anna Koffman, Petter Andersson Bild 43 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvärdesobjekt nr 3 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 4 Visst 120 Park och 1201 Park Visst biotopvärde Obetydligt trädgård artvärde Motivering naturvärdesklass Naturvårdsarter Gamla solbelysta björkar. En mycket gammal fläder. Häll. Inga funna. (Håligheten i flädern ej undersökt). Beskrivning Natura 2000-naturtyp Park, klippt gräsmatta med solitära träd och buskområde Ej Natura 2000 habitat med häggsly och fläder. Hällar. 10 tal gamla björkar, grov bark och några hålträd. Ett fantastiskt fläderträd, gammalt, Säker eller preliminär grovt och 7 stammar. bedömning Säker Inventerare Anna Koffman Bild 44 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvärdesobjekt nr 17 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt Skog och träd Triviallöv Påtagligt biotopvärde Visst artvärde Motivering naturvärdesklass Naturvårdsarter Utgör ett trädstråket, en slags buffertzon mot högre Jättesvampmal spår i en fnösketicka naturvärde. Gamla hagtornsträd utgör nektar- och pollenkälla för en del av de arter av vedinsekter som påträffats i inventeringsområdet, liksom för fjärilar och bin. Betydelse för insekter, vedsvampar. Beskrivning Natura 2000-naturtyp Blommande träd. Tät lövskogsdunge med hägg, björk, ek Ej Natura 2000 habitat mellan bergbrant och vägen. Gammalt grovt bokträd i ljusöppen miljö. Det finns två äldre små trästugor och i Säker eller preliminär anslutning till dem växer flera gamla hagtornsträd. Allmänt bedömning med död ved. Säker Inventerare Anna Koffman 45 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Bild 46 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvärdesobjekt nr 4 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 1 Högsta 160 Skog och träd 1647 Obestämd Högt biotopvärde Högt artvärde ekskog Motivering naturvärdesklass Naturvårdsarter Höjd med gles ekskog med senväxta s.k. krattekar, Brun trämyra 2 träd. Kanske gnag av efterträdare och nyrekrytering. Ekföryngring. Solbelyst. Död bredbandad ekbarkbock, gamla kläckhål grön ved av björk, rönn, ek. Fnösketickor. Miljö för vedinsekter. aspvedbock (NT), liljekonvalj. Häll, block. Buskar. Torrbacksflora, liljekonvalj. Hålhäckande häckande rödstjärt i en hålek. Spolsnäcka 1 st. fågel. Stora block, lodytor. Många småbiotoper. Slåttergräsfjäril. 1 st ekticka (NT) Från insektsinventeringen: bredbandad ekbarkbock Plagionotus detritus (EN), småkortvingen Euryusa sinuata (VU), mögelbaggen Corticaria inconspicua (DD), vasstandad trädbasbagge Lissodema denticolle (NT), fuktbaggen Atomaria diluta (NT), gul gaddbagge Mordellistena neuwaldeggiana (NT), gulbent kamklobagge Allecula morio (NT), ekmulmbagge Pentaphyllus testaceus (NT), plattad lövvedborre Xyleborus monographus (NT), brun guldbagge Protaetia marmorata, rödpalpad rödrock Ampedus hjorti, smalknäppare Procraerus tibialis, bred tickgnagare Dorcatoma flavicornis, robust tickgnagare Dorcatoma robusta, avlång flatbagge Grynocharis oblonga, ljusfläckig vedsvampbagge Mycetophagus piceus, stor vedsvampbagge Mycetophagus quadripustulatus, gulhornad gaddbagge Mordellistena variegata, brunhuvad spolbagge Scraptia fuscula, ekgrenbrunbagge Conopalpus testaceus, större svampklobagge Mycetochara axillaris, kamklobaggen Pseudocistela ceramboides, ekbarkborre Dryocoetes villosus, brun vedborre Xyleborinus saxesenii, bålgeting Vespa crabro, brun trämyra Lasius brunneus, takvedgeting Symmorphus debilitatus Beskrivning Natura 2000-naturtyp Gles ekskog. Äldre, medelålders ek, ekföryngring. Ej lavar. Ej Natura 2000 habitat Gammal och ung rönn. Äldre, yngre björkar. Dunge ung asp. Enstaka hägg. Död ved av björk, fnösketickor. Hålhäckande Säker eller preliminär fågel. Enstaka ekhögstubbar. Fältskikt smalbladiga gräs. bedömning Hällar, block i öst. Säker Östra delen dominerar rönn. Stammar upp till 8 cm. Västra delen ekskog. Inventerare Anna Koffman, Petter Andersson Bild 47 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad 48 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvärdesobjekt nr 5 Artvärd Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde e 3 Påtagligt 160 Skog och träd 1647 Obestämd ekskog Påtagligt biotopvärde Obetydl igt artvärd e Motivering naturvärdesklass Naturvårdsarter Ekefterträdare, nyrekrytering. Begränsad vårflora bara lite vitsippa. Död Inga funna. ved av björk, gamla fnösketickor. Död ved ek, en mycket grov stam. Igenväxt med hägg, tysklönn, körsbär. Viktigt framtidsområde. Beskrivning Natura 2000-naturtyp Ekskog i sydsluttning. God åldersspridning. Flera solexponerade. Ej Natura 2000 habitat Ekefterträdare och nyrekrytering. Löktrav, lundgröe, trivialt fältskikt. Björkhögstubbar, lågor, fnösketicka. 1 grov eklåga, några döda ekar. Säker eller preliminär Areal Block Häggsly. Ställvis tysklönn sly. Igenväxt. bedömning (ha) Säker Stora delar igenväxt med sly körsbär, hägg, alm, snöbär. Röj. Invasiva arter snöbär, tysklönn rätt så spritt. Inventerat även 7 maj. Inventerare 49 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Bild 50 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvärdesobjekt nr 6 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 1 Högsta 160 Skog och 1647 Obestämd Högt biotopvärde Högt träd ekskog artvärde Motivering naturvärdesklass Naturvårdsarter Några jätteekar, hålekar med mulm, ekar i olika ålder. Scaphidema metallicum albarksvartbagge fem Solbelysning. Livsmiljö för vedlevande insekter. Död ved ex en plats, tandrot tiotal,Gnagspår av främst i gamla ekar. Små partier med lundflora (tandrot). bredbandad ekbarkbock (EN) i ett träd. Från Gläntor, blommande buskar. insektsinventeringen: bredbandad ekbarkbock Plagionotus detritus(EN), gul gaddbagge Mordellistena neuwaldeggiana (NT), ekmulmbagge Pentaphyllus testaceus (NT), gulbent kamklobagge Allecula morio (NT), plattad lövvedborre Xyleborus monographus (NT), bålgetingkortvinge Quedius dilatatus, rödpalpad rödrock Ampedus hjorti, smalknäppare Procraerus tibialis, bred tickgnagare Dorcatoma flavicornis, avlång flatbagge Grynocharis oblonga, glansbaggen Epuraea guttata, ljusfläckig vedsvampbagge Mycetophagus piceus, stor vedsvampbagge Mycetophagus quadripustulatus, brunhuvad spolbagge Scraptia fuscula, kamklobaggen Pseudocistela ceramboides, ekbarkborre Dryocoetes villosus, brun vedborre Xyleborinus saxesenii, bålgeting Vespa crabro, brun trämyra Lasius brunneus Beskrivning Natura 2000-naturtyp Ekskog i västsluttning. God åldersspridning. Flera Ej Natura 2000 habitat solexponerade. 5 jätteekar, hålek. Ej lavar. Ekföryngring. Löktrav, lundgröe. Björkhögstubbar, lågor, fnösketicka. 1 Säker eller preliminär Areal (ha) grov eklåga, några döda ekar. Block Häggsly. Ställvis bedömning tysklönn sly. Igenväxt. Säker Invasiva arter druvfläder, snöbär, tysklönn rätt så spritt. Inventerare Inventerat även 7 maj. Anna Koffman, Petter Andersson Övrig information Grönfink (EN) i häckningsbiotop. Björktrast (NT) – omfattas av artskyddsförordningen, men har inte ansetts vara relevant naturvårdsart för naturvärdesklassning 51 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Bild 52 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvärdesobjekt nr 7 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt 160 Skog 1640 Obestämd Påtagligt Visst artvärde och träd ädellövskog biotopvärde Motivering naturvärdesklass Naturvårdsarter Solbelyst vidkronig ek med nedsatt vitalitet där äggläggande En solbelyst ek i syd med äggläggande hona bredbandad ekbarkbock (akut hotad) sågs. Några bredbandand ekbarkbock. Liljekonvalj. ekefterträdare, gammal björk och död ved av björk. Stora fnösketickor. Lodyta med mossfällar. Eken med bredbandand ekbarkbock står solbelyst men de andra ekarna i området står skuggigt och är inte möjlig miljö för bredbandand ekbarkbock. Habitat finns nära norra sidan tennisbanan. Eken som bredbandad ekbarkbock (starkt hotad) hittades på står solbelyst och är skyddsvärd. Merpartan av biotopen är dock skuggig lövskog som inte bedöms vara habitat för bredbandad ekbarkbock, därför betraktas artvärdet för detvärdeelementsom den enskilda eken utgör förhögt artvärde och resterande del av naturvärdesobjektet som visst artvärde. Beskrivning Natura 2000-naturtyp Lövskog med äldre ek, björk, yngre alm, oxel och asp. I syd Ej Natura 2000 habitat skuggad lodyta med mossfällar. I öst solbelyst häll med getrams. Död ved av björk med stora fnösketickor. Rönn. Säker eller Fältskikt lundgröe, svalört. Skuggigt. I sydöst spärrgrenig preliminär solbelyst döende ek. bedömning Säker Inventerare Anna Koffman 53 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Bild 54 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvärdesobjekt nr 8 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 4 Visst 106 Skog och träd 1603 Tallskog Visst biotopvärde Obetydligt artvärde Motivering naturvärdesklass Naturvårdsarter Medelålders mestadels skuggig tallskog där gamla tallar saknas. Gamla kläckhål i fnösketicka av Några gamla björklågor med stora fnösketickor med kläckhål av jättesvampmal. Finns lite mer jättesvampmal påträffades. vedsvampar på björk där den skulle kunna finnas, men ganska begränsat. Beskrivning Natura 2000-naturtyp Medelålders tallskog. Gamla träd och död ved saknas i stort sett. Ej Natura 2000 habitat Medelålders och ung tall. Ung rönn. Fåtaliga ekar. Inslag av medelålders björk. Största delen tät, skuggig. Säker eller preliminär Södra delen gles solbelyst och häll går i dagen. Fältskikt med bedömning smalbladiga gräs. Ljung saknas i stort sett. I västsluttning annan Säker karaktär, äldre björk och medelålders hägg. Lönn. Tät skog. I ett litet område finns ansamling av död ved, björk vedsvampar. Inventerare Anna Koffman 55 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Bild 56 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvärdesobjekt nr 9 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 4 Visst 160 Skog 1647 Obestämd Visst Obetydligt artvärde och träd ekskog biotopvärde Motivering naturvärdesklass Naturvårdsarter Naturvärdena är knutna till nyrekrytering av ek, enstaka Gröngöling (observationer från Artportalen 2012, ekefterträdare samt sälg. 2016, 2019 från juli månad). Sannolikt att arten födosökt i området. Inga boträd för gröngöling sågs men det är inte omöjligt att den kan ha häckat i naturvärdesobjektet. Beskrivning Natura 2000-naturtyp Skog med ek, björk, asp och sälg på höjden. Nyrekrytering Ej Natura 2000 habitat ek och enstaka ekefterträdare. Skogs nära bebyggelse. Säker eller preliminär bedömning Säker Inventerare Anna Koffman 57 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Bild 58 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvärdesobjekt nr 10 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 4 Visst 160 Skog och 1606 Triviallövskog Visst Obetydligt träd artvärde Motivering naturvärdesklass Naturvårdsarter Lövsuccession, igenväxning med lövträd. Gott om klen död ved, Inga funna. (Ingen vedinsektsinventering rishögar och några grövre björklågor, högstubbar. har gjorts). Beskrivning Natura 2000-naturtyp Skog med 40–60 årig asp, björk, lönn. Några ekar. Tätt med rönn Ej Natura 2000 habitat och annan lövsly. Enstaka gammal sälg. Allmänt med klen död ved samt grova björklågor, högstubbar. Rishögar, blockiga partier. Säker eller preliminär Hundrastgård. bedömning Säker Inventerare Anna Koffman Bild 59 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvärdesobjekt nr 11 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 4 Visst 180 Berg 1805 Silikathällmark Visst Visst artvärde och sten nedanför trädgränsen biotopvärde Motivering naturvärdesklass Naturvårdsarter Hällmark med unga träd, solbelysta senväxta träd i kanten av Vedharkrank Tanyptera atrata (1 observerad) hällmarken mot bebyggelsen, blommande buskar. Markfloran är inte så artrik. Död ved i kronor på levande ekar, klena lågor, rönn. Vedharkrank påträffad. Beskrivning Natura 2000-naturtyp Hällmark, berg i dagen i norr, resten grunt jordtäcke. Ej Natura 2000 habitat Hällmarken har markslitage och känslig hällmarkstorrängsflora saknas. Det finns smalbladiga gräs, Säker eller bergssyra, mossor. Litet parti med nagelört. Klena ekar yngre preliminär och äldre, unga björkar, aspar och rönn. Nära huset en bedömning mycket gammal oxel. Säker Närmare bebyggelsen finns en buskdunge: nypon, hagtorn, oxbär. Nagelört, vårveronica, femfingerört på häll. Måttligt Inventerare slitage. Nyttjas som uteplats av boende. Anna Koffman Bild 60 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvärdesobjekt nr 12 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt 160 Skog och 1647 Obestämd ekskog Visst Obetydligt träd biotopvärde artvärde Motivering naturvärdesklass Naturvårdsarter Naturvärdena är knutna till att det finns många ekefterträdare i solbelyst miljö Inga och att ekarna är vitala. Därför påtagligt naturvärde. Negativt är ett artfattigt fältskikt (löktrav och vanliga gräs) inslag av ung tysklönn. Skarp gräns mot ny bebyggelse som sprängts in. Beskrivning Natura 2000-naturtyp Ej Natura 2000 habitat Objektet består dels av gles ekskog i sydsluttning vid Älvkarleövägen, trädmiljö uppe på höjden i anslutning till Ahlsellsvägen samt skogsstråk mellan Säker eller Ahsellsvägen och tunnelbanetorget vid Jägmästargatan. I objektet finns preliminär ekbestånd med variation i ålder från nyrekrytering till efterträdare, ekföryngring. bedömning Det finns också lönn. Sololexponeringen varierar från solbelyst till skuggigt. Säker Uppe på berget vid Ahsellvägen finns hällmarksskog med dels ljusöppen ekmiljö med till större delen relativt klena träd dels ett område söder om Inventerare garagen med ekar som sedan länge är omgivna av igenväxningsvegetation vilket orsakat beskuggning. Vid tunnelbane torget finns en solitär solbelyst ek, i Anna Koffman övrigt är skogen sluten. Några unga tysklönnar. Element i är av typen: block, björkhögstubbe, rishögar. Fältskiktet är artfattigt, vanliga gräs och löktrav. I sydsluttning fattigt på buskar. Död ek och död asp längs garagelängan. Bild 61 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvärdesobjekt nr 13 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 4 Visst 160 Skog och 1640 Obestämd Visst biotopvärde Obetydligt träd ädellövskog artvärde Motivering naturvärdesklass Naturvårdsarter Naturvärdena är knutna till ekefterträdare och nyrekrytering. Inga hittade Dessa skuggas dock i väst av hus. Beskrivning Natura 2000-naturtyp Västbrant troligen delvis utfylld mark. Mot bebyggelse, dagvatten. Ej Natura 2000 habitat Tysklönn äldre och ung. Vital ung alm, i kanten ekefterträdare, nyrekrytering. Dessa skuggas av hus. Körsbär. Buskar hägg, sly tysklönn, ask. nypon, fläder. Rishögar. Fältskikt artfattigt. Säker eller preliminär Högar med nedsågad död alm. bedömning Säker Inventerare Anna Koffman Bild 62 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvärdesobjekt nr 14 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt 160 Skog 1640 Obestämd Påtagligt Obetydligt artvärde. och träd ädellövskog biotopvärde Motivering naturvärdesklass Naturvårdsarter Naturvärdena är knutna till en grov gammal lind, grova Inga funna. (Ingen vedinsektsinventering utförd i körsbärsträd, ekefterträdare. Ljusöppet. den gamla linden). Beskrivning Natura 2000-naturtyp Gamla ädellövträd och grova sötkörsbär. En mycket Ej Natura 2000 habitat gammal och grov lind, hålträd, samt tre äldre lindar. Fem ekefterträdare, solbelysta, tendens till spärrgreniga. Häll Säker eller med buskar och svalört. preliminär bedömning Säker Inventerare Anna Koffman Bild 63 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvärdesobjekt nr 15 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt 160 Skog 1647 Obestämd Påtagligt Ej bedömt och träd ekskog biotopvärde Motivering naturvärdesklass Naturvårdsarter Naturvärdena är knutna till två jätteekar med mulm, stort 1 tallticka. Aurorafjäril. (Vedinsekter, antal ekefterträdare och nyrekrytering, äldre tallar. fladdermöss ej inventerat) Naturmark med smalbladigt gräs. Ej särskilt örtrikt. Beskrivning Natura 2000-naturtyp Ekskog med olika ålder på ekarna. Två jätteekar, hålträd. Ej Natura 2000 habitat Gammaltall. Naturvårdsröjning för att hålla skogen ljusöppen. Sydläge. Fältskiktet ej så artrikt, löktrav och Säker eller lundgröe dominerar. Inte så mycket död ved. Buskar, rönn, preliminär hägg, skogstry men begränsat. bedömning Preliminär Inventerare Anna Koffman Bild 64 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvärdesobjekt nr 16 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 2 Högt 160 Skog och träd 1647 Obestämd ekskog Högt Ej bedömt biotopvärde Motivering naturvärdesklass Naturvårdsarter Ekskog i sydläge med 8 st jätteekar, flera med större håligheter, Inga funna. (Vedinsekter, ekefterrädare och nyrekrytering av ek. Inte så örtrikt fältskikt. Goda fladdermöss ej inventerat) förutsättningar vedinsekter. Inte så påtagligt inslag av död ved. Beskrivning Natura 2000-naturtyp Sydsluttning med ekskog, 8 st jätteekar, efterträdare och nyrekrytering. Ej Natura 2000 habitat Nyligen slyröjt. Fältskiktet är ganska trivialt. Inte så mycket död ved. Hålträd. Ingen lavflora. Säker eller preliminär bedömning Områdetharinte fältinventeratsmer änmedett kort besök. Bedömningen bygger på uppgifter från Stockholm ekdatabas. Preliminär Inventerare Anna Koffman Bild 65 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Bilaga 3 – Relevanta naturvårdsarter I bilaga 3 visas naturvårdsarter som haft relevans för naturvärdesklassningen av naturvärdesobjekt, s.k. relevanta naturvårdsarter. I tabell 1 redovisas naturvårdsarter från Callunas fältinventering för avgränsning och naturvärdesklassninga av naturvärdesobjekt samt de rödlistade arter som hittades vid Callunas vedinsektsinventering. Andra naturvårdsarter (ej rödlistade) från vedinsektsinventeringen ligger i separat lista i tabell 2 i bilagan. I resultat från fladdermusinventering bedömdes en art, den som var rödlistad med indikation på yngelkoloni, som relevant naturvårdsart och listas i tabell 1. De andra fynden från fladdermusinventeringen redovisas i bilaga 4 samt i separat fladdermusrapport. Även utsök med Callunas filter för naturvårdsarter från Artportalen/analysportalen redovisas efter att arter rensas bort som inte bedömts vara relevanta naturvårdsarter för naturvärdesbedömningen. Det rörde sig om två fågelarter. Det är fynd inom inventeringsområdet. Utanför inventeringsområdet finns många fågelarter och andra naturvårdsarter främst i Nationalstadstadsparken, men dessa redovisas inte i artlistan i tabell 1. Listan i tabell 1 visar artnamn, information om arternas sällsynthet, signalvärde och ekologi. De arter som listas är relevanta för denna NVI och kan knytas till inventeringsområdet. Naturvårdsarter som knyts till något av naturvärdesobjekten listas även i de flesta fall i bilagan för naturvärdesobjekt, så där kan alltså utläsas i vilket naturvärdesobjekt arten hittats. 66 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Tabell 1. Naturvårdsarter från Callunas fältinventering för avgränsning och naturvärdesklassninga av naturvärdesobjekt samt de rödlistade arter som hittades vid Callunas vedinsektsinventering. 67 0202 natsildöR 5102 natsildöR PGÅ retralangis AVUT retralangiS neslerytssgokS retra aksipyT 0002 arutaN hco -trA tevitkeridtatibah tevitkeridlegåF negnindroröfsddykstrA )lavru stekrevsdråvrutaN tgilne ralgåf röf( 5002-5791 gninksnim %05 ralgåF trasdråvrutan sanullaC Information Blötdjur Träd, buskar och ved, blockrika miljöer, även i Spolsnäc skog. Många arter kor x indikerar god Clausiliid artdiversitet och god ae kontinuitet, oavsett biotop. Fladder möss Nordfladd ermus Nära (Eptesicu hotad s (NT) 4 §, 5 § nilssonii) IV Fjärilar En av Europas största malar med ett Jättesva vingspann på upp till 5 mpmal Nära cm (honan). Den Scardia hotad x förekommer ganska boletella (NT) sällsynt i södra halvan av Sverige och larven - lever i fnöskticka. Tre fynd i inventeringen. Fåglar Grå flugsnapp Förekommer i slags are 4 § x miljö där det finns träd Muscicap eller buskar. Häckar a striata gärna i holkar. Ett fynd i inventeringen. Artportalen Gröngöling häckar ofta i lövskog, och föredrar halvöppna mosaikartade landskap. Den är specialiserad på myror, och kräver därför en rik Gröngölin och varierad myrfauna, Nära g vilket gör att den gynnas hotad 4 § x Picus av hävdade marker. (NT) viridis Den bygger bo i grova eller senvuxna lövträd (oftast i asp) som tidigare är angripna av vedsvampar, eftersom veden då är lättare att bearbeta. 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Prioriterad fågelart enligt bilaga 4 i Skogsvårdslagen. Boet byggs i någon hålighet i träd eller murar, inte så sällan i jordhålor på marken eller under stenar. Rödstjärten föredrar att häcka i öppna, varma Rödstjärt och torra skogsmiljöer. Phoenicu Eftersom det rus 4 § x sydsvenska phoenicu skogslandskapet var av rus en helt annan, mer öppen karaktär under 1800-talet torde rödstjärten ha varit vanligare förr. Rödlistekriterium 2020: A2be. Ett fynd i inventeringe. Lövskogsfågel. Gynnas Stenknäc av god tillgång på k stenfrukter, t.ex. Coccothr körsbär. x austes Siglanartsvärdet är coccothra större ju längre norrut ustes man kommer i Sverige. Ett fynd i inventeringe. Artportalen. Fynden är kunde inte knytas till specifikt naturvärdesobjekt men det är sannolikt att stare kan häcka i gamla ekar. Rödlistekriterium 2020: A2bc Mellan 1975-1998 halverades det svenska beståndet. Minskningen har sedan fortsatt successivt och under femtonårsperioden före 2014 har ytterligare 40- 50% av alla starar Stare försvunnit. Staren Sårbar Sårbar Sturnus 4 § x häckar i anslutning till (VU) (VU) vulgaris jordbrukslandskap, i tätorter eller andra öppna marker. Staren är under häckningstid helt beroende av öppna gräsmarker med kortvuxet fältskikt. Den utnyttjar också gräsmattor, vägkanter, nysådda åkrar och liknande. Boet läggs i befintliga håligheter, t.ex. ett gammalt bohål av större hackspett eller gröngöling, i holkar eller under tegelpannor. Oftast häckar de i alléer, dungar eller skogsbryn. Kärlväxt er Akut Akut hotad hotad Alm (CR) (CR) Ulmus glabra Rödlistekriterium 2020: A3e+4ce 68 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Starkt Starkt Rödlistekriterium 2020: hotad hotad A3be+4abe (EN) (EN) Ask Skogsalm växer gärna Fraxinus på näringsrik mullrik excelsior mark. Skogsalmen är akut hotad på grund av almsjukan. Liljekonv Liljekonvalj (Convallaria alj majalis) är fridlyst enligt 9 § Convallar 9 § i Stockholms län. ia majalis Finns utbredd i några delar av Örnberget, naturvärdesobjekt 4. TandrotC ardamine x Tandrot växer på bulbifera mullrika jordar, vanligen i skuggiga lundar. Skalbag gar Under bark på olika Albarksv lövträd. Tidigare artbagge rödlistad art. Arten är Scaphide fortfarande sällsynt eller x ma mindre vanlig samt metallicu knuten till specifika, ofta m ovanliga substrat. Ett fynd inventeringen. Arten är knuten till ekar med varm utvecklingsmiljö för arten. Äggen kan läggas på såväl stående träd Bredband samt på marken ad liggande virke, i död ekbarkbo Starkt Starkt ekved. Rödlistekriterium ck hotad hotad x 2020: B1ab(iii)+2ab(iii). Plagionot (EN) (EN) Ett fynd av äggläggande us hona vid tunnelbana detritus Ropsten, samt ytterligare några fynd från vedinsektsinventeringen i norra Hjorthagskransen. Larvutvecklingen sker i innerbarken på stammar och grova grenar av Grön nyligen döda, aspvedbo Nära Nära grovbarkiga aspar. ck hotad hotad x Rödlistekriterium 2020: Saperda (NT) (NT) A2c+3c; B2ab(iii,iv) perforata Fynd i en liggande aspstam av äldre kläckhål. Myskbocken har sitt larvstadie under barken på grova, Myskboc solexponderade och k x skadade träd, främst av Aromia släktet salix, men går moschata även på poppel, asp och klibbal. Ett fynd av kläckhå i inventeringen. Nära Nära Atomaria hotad hotad diluta (NT) (NT) Rödlistekriterium 2020: B2ab(iii) 69 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Ekgrenbr unbagge Murken grenved av ek. Conopalp x Tidigare rödlistad art. us Arten är fortfarande testaceus sällsynt eller mindre vanlig samt knuten till specifika, ofta ovanliga substrat. Rödpalpa d Ihåliga lövträd med rödrockA x mulm, främst ek. mpedus Tidigare rödlistad art. hjorti Arten är fortfarande sällsynt eller mindre vanlig samt knuten till specifika, ofta ovanliga substrat. Gulbent kamkloba Nära Nära gge hotad hotad Allecula (NT) (NT) morio Rödlistekriterium 2020: B2ab(iii) Kunskap Kunskap Corticaria sbrist sbrist inconspic (DD) (DD) ua Gul gaddbag ge Nära Nära Mordellist hotad hotad ena (NT) (NT) neuwalde ggiana Rödlistekriterium 2020: B2ab(iii) Ekmulmb agge Nära Nära Pentaphy hotad hotad llus (NT) (NT) testaceus Rödlistekriterium 2020: B2ab(iii) Vasstand ad Nära Nära trädbasb hotad hotad aggeLiss (NT) (NT) odema denticolle Rödlistekriterium 2020: B2ab(iii) Steklar 70 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Ihåliga lövträd. Två fynd Brun i inventeringen av trämyra naturvärdesobjekt och x Lasius ytterligare flera fynd i brunneus vedinsektsinventeringen . Tvåvinga r (En vedharkr Lövskogar med gamla ank) träd och död ved. Tanypter Larvutveckling i död a atrata ved. Ett fynd av vuxen x individ i inventeringen. Svampar Rödlistekriterium 2020: A2c Arten är knuten till gamla och senvuxna ekar som ofta växer i biotoper med höga Ekticka Nära Nära naturvärden. Ekar som Fomitipor hotad hotad x x ekticka växer på har ofta ia (NT) (NT) håligheter som gynnar robusta insektslivet och bark där det kan förekomma intressanta mossor och lavar. Nordlig ädellövskog (9020). 7 fynd i inventeringsområdet. Rötsvamp, brunröta, på Oxtungss gamla ekar som Nära Nära vampFist infekteras genom sår i hotad hotad ulina barken. (NT) (NT) hepatica Rödlistekriterium 2020: A2c Fynd av naturvårdsintressanta arter (ej rödlistade) från vedinsektsinventeringen. Utöver de rödlistade arterna påträffades ytterligare 28 arter som antingen har varit upptagna på någon av de tidigare rödlistorna (Ehnström et al. 1993; ArtDatabanken 2000, 2005, 2010, 2015) eller som är intressanta av andra skäl, exempelvis att de har ett värde som indikatorer. Flertalet av dessa naturvårdsintressanta arter är mer eller mindre ovanliga, men dyker ofta upp vid inventeringar i miljöer med höga biotopvärden. Dessa arter beskrivs mer utförligt i tabell 2 nedan. Tabell 2. Övriga naturvårdsintressanta arter som påträffades vid Callunas vedinsektsinventering i Hjorthagskransen 2020 som inte är rödlistade men som Calluna anser är relevanta naturvårdsarter. Förkortningar: LC = livskraftig, VU = sårbar, NT = nära hotad, Hk = hotklass 71 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvårds- Art Beskrivning av ekologi (fyndplats i parentes) intresse Utbredd från Skåne till Medelpad, samt i Norrbotten och Lule Ampedus LC lappmark. Larven lever i vitrötad, död ved av främst asp och björk, nigroflavus (orange (NT 2010) men även andra lövträd. Larven är rovdjur på exempelvis larver av rödrock) noshornsoxe Sinodendron cylindricum (Artfakta, ArtDatabanken). Förekommer från Skåne till Hälsingland. Påträffas oftast på lokaler Mordellistena LC med gamla lövträd och larven utvecklas troligen i döda grenar och variegata (gulhornad (NT 2010) stammar av lövträd. De fullbildade skalbaggarna är flitiga gaddbagge) blombesökare (Artfakta, ArtDatabanken). Förekommer relativt sällsynt i sydöstra Sverige i bestånd med gamla Procraerus tibialis LC lövträd. Larven lever i ganska torr, murken ved (Artfakta, (smalknäppare) (NT 2010) ArtDatabanken). Gles utbredning från Skåne till Lule lappmark. Främst knuten till Ptinus sexpunctatus LC gamla träd med håligheter där den troligen lever av rester av döda (nästtjuvbagge) (NT 2010) insekter, exempelvis i gamla bon av murarbin (Artfakta, ArtDatabanken). Xyleborinus Förekommer i södra Sverige upp till Uppland. Larven lever i nyligen LC saxesenii (brun död ved hos ett flertal lövträdsarter, men är kanske mest frekvent (NT 2005) vedborre) påträffad i ekved (Artfakta, ArtDatabanken). Grynocharis En ovanlig art som förekommer i landets södra del upp till Dalarna LC oblonga (avlång och Hälsingland. Arten är knuten till död ved av ek, asp, klibbal, men (VU 2000) oblonga) även gran och tall (Ehnström & Axelsson 2002). Denna art är knuten till lövträd såsom ek, asp och ask, och larverna Protaetia marmorata LC utvecklas i håligheter med mulm. Larven har en flerårig utveckling. (brun guldbagge) (VU 2000) Den fullbildade skalbaggen besöker ibland blommor (Ehnström & Axelsson 2002). Förekommer i södra Sverige upp till Uppland. Arten är knuten till Quedius dilatatus LC bålgetingbon, där larven lever som rovdjur på flugor som i sin tur lever (bålgetingkortvinge) (VU 2000) av avfall i getingboet. Den fullbildade skalbaggen påträffas ofta vid savflöden (Ehnström 1999). Ampedus hjorti LC Förekommer i den södra delen av landet. Arten är knuten till (rödpalpad rödrock) (NT 2000) brunrötad lövträdsved, främst av ek (Artfakta, ArtDatabanken). Conopalpus Förekommer i södra Sverige upp till Västmanland. Larven utvecklas i LC testaceus döda grenar som sitter i nedre krondelen på gamla, grova, levande (NT 2000) (ekgrenbrunbagge) ekar (Artfakta, ArtDatabanken). Dorcatoma LC Förekommer i södra Sverige. Arten är knuten till brunrötad ekved flavicornis (bred (NT 2000) (Ehnström & Axelsson 2002). tickgnagare) Arten förekommer från Skåne till Värmland och kan lokalt vara ganska Dryocoetes villosus LC vanlig i fina ekmiljöer. Larven utvecklas i tjock, nyligen död ekbark (ekbarkborre) (NT 2000) (Ehnström & Axelsson 2002). Förekommer i södra Sverige upp till Dalälven. Arten är knuten till Epuraea guttata (en LC savflöden på levande träd, företrädelsevis på ek (Artfakta, glansbagge) (NT 2000) ArtDatabanken). Förekommer huvudsakligen i landskapen kring Mälaren, men har Leioderes kollari LC även påträffats i östra Småland. Larven utvecklas i nyligen döda (lönnbock) (NT 2000) grenar och klena stamdelar av lönn, främst i kronan på levande träd (Ehnström & Axelsson 2002). Mycetochara Utbredd från Skåne till Norrbotten. Arten är knuten till håligheter i LC axillaris (större lövträd, där larven lever i svampangripen och murken ved (Artfakta, (NT 2000) svampklobagge) ArtDatabanken). Mycetophagus En relativt ovanlig art som ofta påträffas på fina lokaler med gamla LC piceus (ljusfläckig träd. Arten lever under bark och inne i ved och håligheter i gamla, (NT 2000) vedsvampbagge) rötskadade ekar med angrepp av svavelticka (Ehnström 1999). 72 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Naturvårds- Art Beskrivning av ekologi (fyndplats i parentes) intresse Mycetophagus Arten förekommer huvudsakligen i gamla ädellövskogsbestånd från quadripustulatus LC Skåne till Värmland och Uppland. Arten är knuten till vedsvampars (stor (NT 2000) fruktkroppar och svampangripen lövträdsved (Ehnström 1999). vedsvampbagge) Scraptia fuscula LC Förekommer i södra delen Sverige. Verkar vara knuten till hålekar (brunhuvad (NT 2000) med svampangripen grenved (Artfakta, ArtDatabanken). spolbagge) En art som förekommer över en stor del av landet. Larverna utvecklas Scaphidema i mjuk, svampangripen ved och bark på lövträd av flera arter, ofta i LC metallicum lågt sittande veddelar eller i grenar på marken. Ofta förekommer arten (NT 2000) (albarksvartbagge) på fuktiga lokaler (Artfakta, ArtDatabanken). (funnen i fält under fältarbetet) Dorcatoma robusta LC Förekommer i stora delar av landet. Larven utvecklas i fnöskticka, (robust tickgnagare) (Hk 4 1993) främst på björk (Artfakta, ArtDatabanken). Pseudocistela LC Arten förekommer i södra Sverige upp till Mälardalen. Larverna ceramboides (en (Hk 4 1993) utvecklas främst i murken ved i ihåliga lövträd (Lindroth 1993). kamklobagge) Arten har en sydöstlig utbredning i Sverige och lever i anslutning till Lasius brunneus LC träd, ofta i stamhåligheter i ekar. I Stockholmsområdet är arten (brun trämyra) (Hk 2 1993) ganska allmän. Arten är värmeberoende (Ehnström & Axelsson 2002; Douwes et al. 2012). Arten är sparsam men förekommer ofta lokalt allmänt i områden med Vespa crabro LC gamla hålträd. Den anlägger sina bon i trädhåligheter (Ehnström & (bålgeting) (Hk 2 1993) Axelsson 2002). Förekommer i södra Sverige samt längs Norrlandskusten. Arten Lasius fuliginosus LC anlägger ofta sitt bo inuti ihåliga träd, både löv- och barrträd (Artfakta, (blanksvart trämyra) Signalart ArtDatabanken). En art med utbredning i södra Sverige. Arten lever på organiskt Catops picipes (en LC material och verkar vara knuten till olika djurbon, exempelvis i fågel- mycelbagge) Ovanlig art eller gnagarbon (Artfakta, ArtDatabanken). En ovanlig art som förekommer i södra Sverige upp till Dalälven, Quedius invreae (en LC Arten är knuten till grova lövträd där den lever som rovdjur i och i storkortvinge) Ovanlig art anslutning till olika djurbon (Artfakta, ArtDatabanken). En ganska anonym art som förekommer i sydöstra Sverige. Arten Leptothorax gredleri LC lever huvudsakligen i lövskog med inslag av berghällar och stenrösen (eksmalmyra) Ovanlig art där den anlägger bona i nedfallna grenar och kvistar av ek (Douwes et al. 2012). (funnen i fält under fältarbetet) En lokalt förekommande art med fynd främst från landets sydöstra Eumerus ornatus delar. Arten lever i glest beskogade torrmarker där den besöker LC (strandmån- blommor av exempelvis blodnäva Geranium sanguineum och tulkört Ovanlig art blomfluga) Vincetoxicum hirundinaria. Larven utvecklas troligen i jordstammar eller lökar (Artfakta, ArtDatabanken). Bilaga 4 – Artlista från fladdermusinventeringen Fynd av fladdermöss, resultat inventeringen med autoboxar från fladdermusinventeringen Tabell 3 visar resultat från inventering med autoboxar. Artfynd och aktivitet enligt analys av autoboxarnas inspelningar. 73 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Skyddade arter Olika lagar, förordningar och internationella konventioner finns för att skydda fladdermöss. Samtliga funna arter är listade i 4:e bilagan till art- och habitatdirektivet och skyddas av 4 § och 5 § i artskyddsförordningen. Rödlistade och ovanliga arter fladdermus I området påträffades en rödlistad art, nordfladdermusen. Arten trollpipistrell som är relativt ovanlig och en lite mera krävande art påträffades under sommaren. Ingen observation av trollpipistrell gjordes under sensommaren. Trollpipistrellen migrerar långa avstånd mellan sommar- och vintertillhållen och jagar ofta i gles, ofta högstammig skog, över skogsbilvägar, i gläntor, vid sjöstränder och i trädalléer.Även större brunfladdermus som lockas av lite rikare skogsmiljöer påträffades i området men då under sensommaren. Tabell 3. Antalet inspelningar av respektive art per autobox och natt. De gula raderna indikerar inventering på högsommaren, och de rosa sensommaren. Datum anger det datum autoboxen startade. Större Trollpi Dvärgp Ant Antal Plat brunfladd Nordfladd Vattenfladd - i- al registrerin s Datum er-mus er-mus er-mus pistrell pistrell arter gar 1 20200625 0 518 1 0 69 3 588 1 20200626 0 309 0 1 54 3 364 1 20200803 3 144 0 0 89 3 236 1 20200804 1 58 0 0 92 3 151 2 20200625 0 14 0 0 0 1 14 2 20200626 0 20 0 0 0 1 20 2 20200803 1 48 0 0 8 3 57 2 20200804 0 39 0 0 3 2 42 3 20200625 0 6 0 0 17 2 23 3 20200626 0 5 0 0 12 2 17 3 20200803 0 4 0 0 9 2 13 3 20200804 0 4 0 0 6 2 10 4 20200625 0 518 0 0 5 2 523 4 20200626 0 364 0 0 0 1 364 4 20200803 0 9 0 0 0 1 9 4 20200804 0 8 0 0 0 1 8 5 20200625 0 0 0 0 0 0 0 5 20200626 0 3 0 0 2 2 5 5 20200803 0 6 0 0 6 2 12 5 20200804 0 2 0 0 2 2 4 6 20200625 0 54 0 0 9 2 63 6 20200626 0 4 0 0 3 2 7 74 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad 6 20200803 0 10 0 0 6 2 16 6 20200804 0 10 0 0 9 2 19 Högsom mar 0 1815 1 1 171 4 1988 Sensomm ar 5 342 0 0 230 3 577 Totalt 5 2157 1 1 401 5 2565 75 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Bilaga 5 – Övriga skyddade arter som inte bedöms vara relevanta naturvårdsarter inom inventeringsområdet De artfynd som filtreras ut i Callunas Artverktyg för naturvårdsarter men som inte bedöms vara relevanta naturvårdsarter för naturvärdesbedömning men som är skyddade presenteras i en separat artlista här. Endast arter inom inventeringsområdet har tagits med. 76 0202 natsildöR 5102 natsildöR PGÅ retralangis AVUT retralangiS neslerytssgokS retra aksipyT 0002 arutaN hco -trA tevitkeridtatibah tevitkeridlegåF negnindroröfsddykstrA )lavru stekrevsdråvrutaN tgilne ralgåf röf( 5002-5791 gninksnim %05 ralgåF trasdråvrutan sanullaC Informatio n Fåglar Rödlistekriteri Nära hotad Björktrast um 2020: (NT) Turdus pilaris A2b Häckar i I enbuskar eller täta granar på några meters höjd. Ett fynd i inventeringe. Rödlistningen till EN beror på att arten drabbats hårt av parasitsjukdo men gulknopp och Grönfink Starkt grönfink har 4 § Chloris chloris hotad (EN) därför minskat kraftigt i antal på senare år. Dock är grönfink fortfarande en vanligt förekommand e fågel i större delen av landet och Calluna har inte bedömt den som relevant naturvårdsart. 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Bilaga 6 – Artfynd från artportalen/analysporten i och utanför inventeringsområdet Den genomgång av artfynd som visas i tabellen nedan är en rak artlista från utsök i analysportalen med ett filter för utsök av naturvårdsarter inom det avgränsade området. En genomgång har gjorts vilka arter som är relevanta för naturvärdesbedömning. Arterna är utanför inventeringsområdet. Artfynd inom inventeringsområdet som används för naturvärdesbedömning är med i bilaga 3 relevanta naturvårdsarter. Relevans som Taxon Svenskt namn naturvårdsart Aromia moschata myskbock relevant en obs 2000 Chlorophorus herbstii lindfläckbock relevant gammal obs från 50-talet Plagionotus detritus bredbandad ekbarkbock relevant flera obsar Peltis ferruginea vanlig flatbagge ej relevant endast typisk, åsbarrskog Cryptophagus micaceus bålgetingfuktbagge relevant callunas egen nv-art Dryocoetes villosus ekbarkborre relevant callunas egen nv-art Ampedus nigroflavus orange rödrock relevant callunas egen nv-art Eucnemis capucina relevant Hylis olexai relevant callunas egen nv-art Margarinotus brunneus relevant NT 2010, spillning i öppna marker Protaetia marmorata brun guldbagge relevant frekvent i ädellövmiljöer Trichonyx sulcicollis relevant frekvent i ädellövmiljöer Mycetophagus piceus ljusfläckig vedsvampbagge relevant frekvent i ädellövmiljöer Mycetophagus quadripustulatus stor vedsvampbagge relevant frekvent i ädellövmiljöer Ischnomera cinerascens matt blombagge relevant frekvent i ädellövmiljöer Scraptia fuscula brunhuvad spolbagge relevant frekvent i ädellövmiljöer 77 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Prionychus ater relevant frekvent i ädellövmiljöer Pseudocistela ceramboides relevant frekvent i ädellövmiljöer Uloma culinaris större sågsvartbagge relevant en gammal obs 1959 Hallomenus axillaris punkterad brunbagge relevant frekvent i ädellövmiljöer Ferdinandea ruficornis ekguldblomfluga relevant frekvent i ädellövmiljöer Brachypalpus laphriformis brun mulmblomfluga relevant frekvent i ädellövmiljöer Crossocerus walkeri gulnosad småsilvermun-stekel relevant callunas egen nv-art Lestica clypeata relevant callunas egen nv-art Pseudomalus violaceus relevant callunas egen nv-art Symmorphus connexus aspvedgeting relevant callunas egen nv-art Symmorphus debilitatus takvedgeting relevant callunas egen nv-art Vespa crabro bålgeting relevant Epicallima formosella snedfläckspraktmal relevant en obs 1992 Coenonympha arcania pärlgräsfjäril relevant callunas egen nv-art Hipparchia semele sandgräsfjäril relevant callunas egen nv-art endast en "ej återfunnen" Psophus stridulus trumgräshoppa tveksam obs i Ap, kanske finns gamla obsar Castor fiber bäver ej relevant obsar i Husarviken Natrix natrix vanlig snok relevant enstaka obsar någon obs vid Husarviken, Branta leucopsis vitkindad gås ej relevant annars enbart förbiflygande Anser anser grågås ej relevant endast typisk för " Smala östersjövikar" och Cygnus olor knölsvan ej relevant "Stora vikar och sund" Cygnus cygnus sångsvan ej relevant endast förbiflygande Anser anser x Branta canadensis grågås x kanadagås ej relevant hybrid Anas strepera snatterand ej relevant från Husarviken Aythya ferina brunand ej relevant från Husarviken från Husarviken, men relevant Bucephala clangula knipa relevant pga att arten är hålhäckare Podiceps cristatus skäggdopping ej relevant från Husarviken förbiflygande, kan fiska i Pandion haliaetus fiskgjuse ej relevant Husarviken Accipiter gentilis duvhök tveksam mest förbiflygande, födosök Circus aeruginosus brun kärrhök ej relevant endast förbiflygande Haliaeetus albicilla havsörn ej relevant endast förbiflygande Buteo lagopus fjällvråk ej relevant endast förbiflygande Fulica atra sothöna ej relevant från Husarviken Grus grus trana ej relevant Haematopus ostralegus strandskata ej relevant endast en förbiflygande Vanellus vanellus tofsvipa ej relevant endast förbiflygande Pluvialis apricaria ljungpipare ej relevant Charadrius dubius mindre strandpipare tveksam häckar vid någon båtklubb/husarviken/gasklockan 78 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Numenius arquata storspov ej relevant Calidris alpina kärrsnäppa ej relevant Gallinago gallinago enkelbeckasin ej relevant Actitis hypoleucos drillsnäppa ej relevant från Husarviken Chroicocephalus ridibundus skrattmås ej relevant förbiflygande/rastande Larus argentatus gråtrut ej relevant förbiflygande/rastande mest förbiflygande, födosök, men en obs med häckningskriterium, k Larus fuscus silltrut tveksam an häcka på hustak etc Sterna hirundo fisktärna ej relevant Columba oenas skogsduva relevant Bubo bubo berguv tveksam senaste obsen 2017 Strix uralensis slaguggla ej relevant Asio otus hornuggla tveksam en obs 2015, spel/sång Apus apus tornseglare relevant Jynx torquilla göktyta relevant Dendrocopos minor mindre hackspett relevant Dryocopus martius spillkråka tveksam en hörobs (från Lidingö) Picus viridis gröngöling relevant Falco columbarius stenfalk ej relevant en vinterobs Falco subbuteo lärkfalk ej relevant två höstobsar Lanius collurio törnskata tveksam några obsar vid Husarviken Oriolus oriolus sommargylling ej relevant en obs 2000 Corvus corone kråka relevant Bombycilla garrulus sidensvans ej relevant obsar endast under vinterhalvåret två obsar, miljön känns inte rätt Lophophanes cristatus tofsmes tveksam inom inventeringsområdet Lullula arborea trädlärka ej relevant en obs, miljön känns inte rätt inom inventeringsområdet två obsar, en med spel/sång, miljön Alauda arvensis sånglärka tveksam inom inv området känns inte rätt flera obsar , men endast födosök/rast. Kan häcka på b Delichon urbicum hussvala tveksam yggnader i området Aegithalos caudatus stjärtmes relevant Acrocephalus dumetorum busksångare tveksam troligen sporadisk Locustella fluviatilis flodsångare tveksam troligen sporadisk Sylvia communis törnsångare relevant Regulus regulus kungsfågel relevant Sturnus vulgaris stare relevant Muscicapa striata grå flugsnappare relevant Luscinia luscinia näktergal relevant Phoenicurus ochruros svart rödstjärt tveksam tillfällig Phoenicurus phoenicurus rödstjärt relevant Oenanthe oenanthe stenskvätta relevant enstaka obsar Cinclus cinclus strömstare ej relevant från Husarviken 79 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Passer domesticus gråsparv relevant Prunella modularis järnsparv relevant Anthus pratensis ängspiplärka ej relevant en obs Coccothraustes coccothraustes stenknäck relevant Pinicola enucleator tallbit ej relevant en obs 1999 Pyrrhula pyrrhula domherre relevant Carpodacus erythrinus rosenfink ej relevant en obs 2012 Acanthis flammea gråsiska ej relevant endast typisk för "Fjällbjörkskog" Acanthis flammea exilipes snösiska ej relevant numera "lumpad" med gråsiska Serinus serinus gulhämpling ej relevant en förbiflygande 2016 en förbiflygande och någon Emberiza citrinella gulsparv tveksam spel/sång från Husarviken Emberiza schoeniclus sävsparv ej relevant från Husarviken från Husarviken, men kan f Bufo bufo vanlig padda tveksam örekomma i skogsmarken utanför lekperioden? från Husarviken, men kan Triturus cristatus större vattensalamander tveksam förekomma i skogsmarken utanför lekperioden? Fistulina hepatica oxtungssvamp relevant Butyriboletus fechtneri sommarsopp relevant Phellinus pini tallticka relevant Phellinus robustus ekticka relevant endast typisk för "Nordlig Laetiporus sulphureus svavelticka tveksam ädellövskog" Aurantiporus croceus saffransticka relevant Equisetum fluviatile sjöfräken ej relevant typisk för "Svämängar" Gymnocarpium dryopteris ekbräken ej relevant typisk för "Näringsrik granskog" typisk för "Svämlövskog" och Athyrium filix-femina majbräken ej relevant "Näringsrik granskog" Dactylorhiza incarnata ängsnycklar ej relevant en obs 1859 Luzula campestris knippfryle ej relevant typisk för "Torra hedar" en obs 2012, utanför i Carex elongata rankstarr tveksam nventeringsområdet Anthoxanthum odoratum sydvårbrodd ej relevant typisk för "Höglänta slåtterängar" Avenella flexuosa kruståtel ej relevant typisk för "Trädklädda dynder" Avenula pratensis ängshavre relevant några obsar från NSP, inga från inv området Briza media darrgräs tveksam en obs från NSP en obs 2001, ursprung osäkert, Elymus caninus lundelm tveksam högar med parkavfall Lolium temulentum dårrepe ej relevant en obs 1926 Setaria viridis kavelhirs ej relevant en obs 1926 Nymphaea alba subsp. alba sydnäckros ej relevant Ceratophyllum demersum hornsärv ej relevant typisk för fyra naturtyper Corydalis intermedia smånunneört ej relevant typisk för "ädellövskog i branter" en obs 2001, ursprung osäkert, Fumaria vaillantii blek jordrök tveksam högar med parkavfall Saxifraga tridactylites grusbräcka ej relevant typisk för fyra naturtyper 80 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Sedum rupestre stor fetknopp ej relevant typisk för "kalkgräsmarker" Myriophyllum spicatum axslinga ej relevant typisk för fyra naturtyper Genista tinctoria färgginst tveksam notering 1920 typisk för kalkgräsmarker och Lotus corniculatus käringtand ej relevant grå dyner Trifolium montanum backklöver relevant en obs i NSP Alchemilla glaucescens sammetsdaggkåpa ej relevant typisk för "Enbuskmarker" Alchemilla plicata trubbdaggkåpa relevant en obs i NSP Filipendula vulgaris brudbröd relevant flera obsar i NSP Fragaria viridis backsmultron ej relevant endast "Kalkgräsmarker" Potentilla crantzii vårfingerört ej relevant typisk för fyra naturtyper Ulmus glabra subsp. glabra vanlig skogsalm relevant Urtica urens etternässla relevant några obsar utanför inv området Salix caprea sälg ej relevant endast typisk "fjällbjörkskog" Viola stagnina strandviol tveksam endast vid Husarviken Geranium bohemicum svedjenäva ej relevant Malva pusilla vit kattost relevant några obsar utanför inv området Helianthemum nummularium solvända tveksam flera obsar i NSP Cardamine bulbifera tandrot relevant Cardamine impatiens lundbräsma relevant Cardamine pratensis subsp. pratensis äkta ängsbräsma relevant utanför inv området Lepidium campestre fältkrassing tveksam gamla obsar 1994 Lepidium densiflorum bankrassing tveksam gamla obsar 1999 och 2001 Lepidium ruderale gatkrassing tveksam ej i ap? Neslia paniculata korndådra tveksam ej i ap? Raphanus raphanistrum åkerrättika tveksam ej i ap? endast typisk "Rullstensåsar i Rumex longifolius gårdsskräppa ej relevant Östersjön" flera obsar, både i inv området o Agrostemma githago klätt relevant ch utanför Dianthus deltoides backnejlika relevant en obs i NSP Viscaria vulgaris tjärblomster ej relevant endast typisk i "Hällmarkstorräng" Blitum bonus-henricus lungrot relevant utanför inv området Impatiens glandulifera jättebalsamin relevant Monotropa hypopitys subsp. hypopitys vanlig tallört relevant en obs 1998 Galium verum gulmåra relevant utanför inv området Asperugo procumbens paddfot relevant en obs 2012 Fraxinus excelsior ask relevant utanför inv området Plantago lanceolata svartkämpar ej relevant typisk för "Silikatgräsmarker" Plantago media rödkämpar relevant Veronica longifolia × spicata hällveronika ej relevant Salvia verticillata kranssalvia ej relevant en obs 1929 81 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Rhinanthus angustifolius höskallra relevant Rhinanthus minor ängsskallra tveksam obs i NSP Campanula rotundifolia liten blåklocka ej relevant endast typisk för fem naturtyper Hieracium umbellatum flockfibbla ej relevant typisk för "grå dyner" Leontodon hispidus sommarfibbla tveksam ej i ap? Leucanthemum vulgare prästkrage relevant utanför inv området Valeriana officinalis läkevänderot ej relevant typisk för "Högörtsängar" Chara horrida raggsträfse ej relevant Husarviken Chara rudis spretsträfse ej relevant Husarviken Chara tomentosa rödsträfse ej relevant typisk för fem naturtyper Bilaga 7 – Metod inventering naturvärdesträd Inventering av naturvärdesträd Beskrivning av metod för inventering och inmätning Version datum: 2020-08-18 anpassning med extra fokus på betydelse för långsiktigt hållbara trädbestånd med ek. Ersätter version 2020-01-12 Författare: Anna Koffman, Lisa Sigg, Tenna Toftegaard och Marlijn Sterenborg (Calluna AB) Granskning: Petter Andersson och Håkan Andersson (Calluna AB) samt Karin Sandberg (Naturvårdsverket, ÅGP skyddsvärda träd) Layout: Tove Adelsköld (Calluna AB) Rapporten bör citeras: Calluna AB (2019). Inventering av naturvärdesträd – beskrivning av metod för inventering och inmätning. Version 2020-08-18 82 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad En metod för inventering av naturvärdesträd Bakgrund Särskilt i urban miljö har i princip alla uppväxta träd ett bevarandevärde. Träden skapar stadsgrönska. De erbjuder flera reglerande ekosystemtjänster såsom temperaturreglering, bullerdämpning och flödesutjämning. De ger även kulturella ekosystemtjänster som upplevelsevärden och identitetsskapare i omgivningen. Träden utgör också den stödjande ekosystemtjänsten biologisk mångfald. Dessutom är det ett flertal träd som kan ha kulturmiljövärden. Inventering av naturvärdesträd avser dock endast värden för biologisk mångfald. SIS standard för naturvärdesinventering (förkortas NVI), SS 199000:2014, hanterar inventering av s.k. värdeelement, vilket definieras som element av positiv betydelse för biologisk mångfald. Träd med särskild betydelse för biologisk mångfald är värdeelement. SIS standard från 2014 anger dock inga kriterier eller någon metod för identifiering av naturvärdesträd. Att kartlägga naturvärdesträd är en ofta återkommande fråga i projekt med detaljplaner och infrastruktur. Det är relativt många exploateringsprojekt som kan behöva göra anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken för hur projektet berör skyddsvärda träd enligt åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Naturvårdsverket 2004, rapport 5411). Därför har Calluna tagit fram en metod för kartläggningen som huvudsakligen baseras på referenser till redan framtagna inventeringsmetoder samt befintliga definitioner av ekologiska faktorer. De flesta kriterierna i metoden följer anvisningar i Naturvårdsverkets manual för inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet8 och Skogsstyrelsens handbok för nyckelbiotopsinventering9. Andra referenser som har granskats och använts är Standard för trädinventering i urban miljö10 samt Trädvård – Termer och definitioner11. Inventeringsmetoden är framtagen för att fungera i såväl ”En användare kan stads- och kulturlandskapet som i skogen. En användare (granskare, beställare, markägare etc.) kan enkelt se varje enkelt se varje enskilt träd i inventeringsresultatet och förstå varför just enskilt träd och detta anses vara ett naturvärdesträd när inventeringen utförs förstå varför just enligt denna metodbeskrivning. Användaren får även en indikation på trädets grad av naturvärde. detta anses vara ett Metoden benämns ”Inventering av naturvärdesträd”. naturvärdesträd” Begreppet naturvärdesträd används medvetet som ett bredare samlingsnamn på träd med naturvärde. Metoden fångar in fler träd än Naturvårdsverkets inventeringsmetod1, exempelvis träd som är s.k. efterträdare till skyddsvärda träd. Snabb och upprepningsbar metod Inventeringsmetoden är relativt snabb och anpassad för inventering av naturvärdesträd i urban miljö, skog eller kulturlandskap. Foton Alla träd är fotograferade och finns i stadsträd.se 8 Naturvårdsverket, 2009. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Version 1:0 : 2009-04-06. 9 Skogsstyrelsen, 2013. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping. 10 Östberg, J. 2015. Standard för trädinventering i urban miljö. Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 2015:14. ISBN 978-91- 576-8904-7. Alnarp 2015. 11 Svensk standard, SS 990000:2014. Trädvård – Termer och definitioner. 83 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Teknisk utrustning vid inmätningen Inventeringen av naturvärdesträd och efterträdare i eksambandet har gjorts i stadsträd.se med en extern GPS av märket Leica (GG04 plus) med korrektionstjänst. Lägesnoggrannheten för denna enhet är <1 meter och ofta dm-noggrannhet. Punkten har satts vid stammen och oftast på södra sidan. Z-värden har inte mätts in. Poängsättning I inventeringen har de ekologiska faktorerna tilldelats poäng 1 eller 0 (förekommer eller inte). För att vara ett naturvärdesträd måste minst en parameter för trädet ha fått poäng 1. Söka ut ”Skyddsvärda träd” Från inventeringsresultaten kan urval göras som identifierar träd som uppfyller kriterierna i Naturvårdsverkets inventeringsmetod Skyddsvärda träd. Nedan citeras kriterierna för den metodens två klasser Särskilt skyddsvärt träd respektive Övrigt skyddsvärt träd. Särskilt skyddsvärt träd Med särskilt skyddsvärda träd avses följande enligt Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet: • Jätteträd – träd ≥ 1 meter i diameter på det smalaste stället upp till brösthöjd (brösthöjd = 1,3 m över marken). • Mycket gamla träd12 –gran, tall, ek och bok äldre än 200år, övriga trädslag äldre än 140 år. • Grova hålträd – träd ≥ 0,4 meter på det smalaste stället upp till brösthöjd med utvecklad hålighet i stam (eller gren). Observera att även ett dött träd som uppfyller dessa kriterier är ett särskilt skyddsvärt träd. Länsstyrelsens bedömning är att Särskilt Skyddsvärda träd omfattas av 12:6 samråd i Miljöbalken. Vidare kan även efterträdare till jätteträd (även kallat blivande jätteträd) väljas ut från inventeringsresultatet. Länsstyrelserna13 använder att efterträdare ska finnas inom 500 m från ett jätteträd. Efterträdare är 50–99 cm i diameter14. Anpassning inventeringsmetoden för att fånga in träd viktiga för eksamband Calluna har gjort en inventering av naturvärdesträd av ek år 2020. Dessutom har efterträdare av ek och nyrekrytering av ek inventerats. Som efterträdare har alla ekar >50 cm och <100 cm i brösthöjdsdiameter tagits med. Som nyrekrytering har ekar 10-50 cm i brösthöjdsdiameter tagits med. Ekefterträdare och nyrekrytering ek, enligt Ekdatabasen 2017 definition. Dessutom har naturvärdesträd av andra trädslag inventerats, men fokus har leget på att 12 Mycket gamla träd – anmärkning gällande metoden: Det är vanligt med inventeringar där man inte med säkerhet har kunnat bedöma vilka träd som är Mycket gamla träd enligt Naturvårdsverkets kriterier. Om eventuell klassning som Mycket gamla träd inte har bedömts så kan inte urval på den parametern göras. Urvalet används för att söka ut särskilt skyddsvärda träd eller för att utesluta att ett träd inte är särskilt skyddsvärt. Klassning av Mycket gamla träd är ofta svår att bedöma tillförlitligt i fält. Att studera borrkärnor är ett relativt rättvisande sätt att bestämma ett träds ålder. Det är dock vanligt med inventeringar där trädålder bestäms på annat sätt än genom borrning, bland annat eftersom många trädslag är svåra att borra i (gran och tall är lättborrade, medan det mer sällan borras i övriga trädslag). I fält bedömer inventeraren istället om trädet kan klassas som Gammalt träd. Den bedömningen baseras på "Vägledning åldersbestämning träd från Manual för basinventering av skoghabitat 2007-06-21 version 5.5 Naturvårdsverket", vilken beskrivs i tabellen nedan, parametern Gammalt träd. Alla träd som klassas som Gammalt träd är dock inte även Mycket gammalt träd. 13 T.ex. Västra Götaland, Inventering av Skyddsvärda träd 2006:61. 14 Personlig kommunikation: Karin Sandberg (2018-05-07) angående reviderad manual inventering särskilt skyddsvärda träd. 84 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad åstadkomma en heltäckande inventering av ekbestånden och det kan inte garanteras att inventering av naturvärdesträd av andra trädslag är fullt ut heltäckande. Se nedan om kriterier. Inventeringen är utförd i stadsträd.se Inventeringen utfördes i trädapplikationen stadsträd.se. Stadsträds-appen har under projektets gång använts av Staden och inom designteamet vid arbetet med framtagande av den nya strukturplanen. De inventerade träden finns i stadsträd.se. Grundattribut är fritt tillgängliga data för allmänheten och träden med dessa attribut och fotografier kan ses i stadsträds-appen. De andra attributen för trädinventeringen kan bara ses av medlemmar anknutna till projekt Hjorthagskransen i stadsträd.se. 85 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Metodens attributfält Ett antal grundläggande uppgifter registreras för alla inventerade naturvärdesträd (se ljusgrå fält i tabell 1). Exempelvis noteras trädslag, stamomkrets/-diameter, hålstadium, krondiameter, vitalitet och solexponering. Utöver de grundläggande uppgifterna bedöms en mängd ekologiska parametrar, vilka sedan används för att identifiera om trädet är ett naturvärdesträd. Dels finns det fält för parametrar som måste bedömas i fält (se gröna fält i tabell 1). Dels finns det fält som fylls i genom sökning av information i fälten med de grundläggande uppgifterna (se blå fält i tabell 1). Det sistnämnda är något som kan göras på kontoret, efter genomfört fältarbete. Ett par stödvariabler förekommer också i metoden (se gula fält i tabell 1). Detta är fält som enbart kan få poäng om minst en annan parameter har fått poäng. Det finns även flera olika kommentarsfält och möjlighet att t.ex. notera eventuella behov av skötselåtgärder (se lila fält i tabell 1). Tabell 1. Presentation av de grundläggande inventeringsuppgifter och ekologiska parametrar (attributfält) som registreras i fält vid arbete enligt metoden Inventering av naturvärdesträd. Lämpligen används någon applikation för fält-GIS för registreringen. Uppgift Beskrivning ID ID-nummer (internt löpnummer för projektet). Inventerare Namn på fältinventeraren. Datum Datum för inventeringen. Trädslag Trädart (svenskt artnamn). Bestäm till art. Om det inte är möjligt bestäm till släkte. Om det inte heller är möjligt, använd obestämd. ” Trädart (svenskt artnamn). Stamdiameter Stammens diameter i brösthöjd (anges i hela cm)15. Om mäthöjden avviker från 1,3 meter (=brösthöjd) anges detta i fältet Kommentar. Vanligen är det omkretsen som mäts med måttband i fält och diametern beräknas då med hjälp av omkrets/ pi. Brösthöjdsdiametern mäts annars direkt med hjälp av klave. I omkretsen inräknas inte svulster på stammen. Om svulster finns i brösthöjd mäts trädet på smalaste stället under brösthöjd. Stående träd mäts på smalaste stället där det är en stam, upp till 1,3 meter (=brösthöjd) över marknivå vinkelrätt mot stammen, liggande träd mäts på smalaste ställe upp till 1,3 meter från stambas16. Är det flera stammar som delar sig från en samlad stambas så ska det mätas på den högsta höjd med smalaste stället där det fortfarande är en stam. Är det buketträd med flera stammar så mäts den grövsta stammen, eftersom databasen inte hanterar flera mätvärden. Stamomkrets Se beskrivning till uppgiften Stamdiameter. Detta fält används av den inventerare som vill mäta stammens omkrets istället för diameter. Mäts med måttband. Hålstadium Med hål avses ingångshål till hålighet i ved. Skador i bark som har vallats över, grunda hackspetthack, fläkskador eller grenbrott räknas inte som hål. Håligheter mellan rot och mark (t.ex. träd på socklar) räknas endast om det finns hålighet i veden. Vid bedömning anges värde enligt hålklassindelning nedan. Lägsta värde för att hål ska registreras är en håldiameter på 3 cm. Endast ett värde anges och klassningen 15 Naturvårdsverket, 2009. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Version 1:0 : 2009-04-06. samt utkast reviderad manual från 2017-10-06. 16 Se figur 2 i källan ovan, Naturvårdsverket 2009. Naturvårdsverket, 2009. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Version 1:0 : 2009-04-06. samt utkast reviderad manual från 2017-10-06. 86 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Uppgift Beskrivning görs utifrån det största ingångshålet. Hålstadium hämtade från Naturvårdsverkets metod17: 1. Inga hål synliga 2. Ingångshål <10 cm i diameter 3. Ingångshål 10–19 cm i diameter 4. Ingångshål 20–29 cm i diameter 5. Ingångshål ≥30 cm i diameter Om trädet har fler än ett ingångshål kan detta noteras i fältet Kommentar. Träden måste vara grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd, förutom bukettbildande sälg som kan ha klenare dimension med minst en stam ³20 cm i brösthöjd.18 Kommentar Kommentarsfält för sådant som kan vara relevant för bedömningen. Trädtyp Typ av träd Som gatuträd räknas träd som kräver skötsel på grund av teknisk infrastruktur (ej elledningar). Gäller samtliga träd på trottoarer, i mittremsor och på refuger. Det kan också vara träd i andra lägen i närheten av väg, gata, cykelväg, torg eller dyl. Övriga träd i urban miljö räknas oftast som parkträd (mark med parkskötsel) och träd i på naturmark, (oftast naturligt föryngrade) räknas som naturmarksträd. 1 Naturmarksträd 2 Parkträd 3 Gatuträd Kommentar trädålder Kommentarsfält för bedömningen av trädålder. Parametern Mycket gammalt träd är ett av kriterierna för särskilt skyddsvärt träd enligt Naturvårdsverkets metod19. Ofta är det inte möjligt att bedöma detta i fält. Om trädåldern inte har kunnat bedömas anges detta här, för att möjliggöra korrekta utsökningar av särskilt skyddsvärda träd. Ett träd med ”ej bedömd för parameter mkt gammalt träd” kräver ytterligare undersökning för att identifiera om det är särskilt skyddsvärt. Kronform Kronformen klassas efter följande kategorier20: 1. Spärrgrenig (står i övervägande öppen miljö) 2. Spärrgrenig historia men nu krona påverkad av igenväxning 3. Normalformat träd 4. Högt ansatt krona 5. Påtagligt beskuren krona (trädvård, beskärning av riskträd mm) 6. Krona kapad, toppkapning, högstubbe 7. Hamlat träd (se beskrivning i fältet Hamlat träd) 8. Annan (beskriv under kommentar) Om kronan är mycket asymmetrisk så ska beskrivas i kommentarsfältet. Krondiameter Kronans storlek mätt i antal meter i diameter, antingen stegat och skattat i fält eller mätt i högupplöst ortofoto om trädet har solitär krona. Mäts på bredaste stället då detta för ojämna kronor ger bättre möjlighet att jobba vidare med naturhänsyn vid eventuell påverkan från exploatering mm. Om kronan är mycket asymmetrisk ska detta noteras i kommentarsfältet (det som heter bara kommentar) eftersom en cirkelrund visualisering i GIS då inte blir rättvisande. Krondiametern kan lätt visualiseras i en karta, och det är även enkelt att lägga på en hänsynsbuffert kring trädet. Visualiseringar på kartor av trädens utrymme underlättar planering av hänsynsåtgärder i exploateringsprojekt.21 17 Naturvårdsverket, 2009. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Version 1:0 : 2009-04-06. 18 Calluna AB. Naturvårdsverkets kriterie är 40 cm, men Calluna har sänkt diamtern för sälg. 19 Naturvårdsverket, 2009. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Version 1:0 : 2009-04-06. 20 Kategorierna 1, 3 och 4 är hämtade från Naturvårdsverket, 2009. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Version 1:0 : 2009-04-06. Resterande kategorier har Calluna tagit fram beskrivning för. 21 Calluna AB. 87 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Uppgift Beskrivning Flerstammighet Här anges siffran för antal stammar. För ett träd som inte är flerstammigt noteras 1. Vitalitet Levande träd klassas enligt skalan nedan: För levande träd uppskattas trädstatus efter hur stor andel av kronan som är vital (d.v.s. har skottbildning) i en tänkt optimal krona för den specifika trädarten. Vid bedömning ska hänsyn inte tas för avbrutna grenar utan endast döda grenar. Troligen kommer det i Naturvårdsverkets reviderade manual22 en skala med klasser. Nedan visas skalan från manualen från 2009, vilken Naturvårdsverket har beslutat att revidera. Tillsvidare används skalan från 2009. 6. Friskt (> 50 % av kronan vital) 7. Klart försämrad (20–50 % av kronan vital) 8. Låg vitalitet (<20 % av kronan vital) Döda träd klassas enligt: 9. Dött stående träd (inkl. högstubbar ≥ 2 m) 10. Dött liggande träd. Träd ska ej registreras om veden är så murken att man vid mätställe utan ansträngning kan trycka in hela bladet på en morakniv (=10 cm) Vitalitet Ekdatabasen Vitalitet metod enligt Stockholm stads ekdatabas 2017. Stockholms stad De träd som bedömdes som ”Friskt träd” skulle vara helt friska. Trädets vitalitet 2006. 1 Dött liggande 2 Dött stående 3 Döende 4 Försämrad vitalitet 5 Något försämrad vitalitet 6 Friskt träd 7 Ej återfunnet (”Ej återfunnet” angavs då platsen för där trädet var markerat på kartan verkade opåverkad och ingen stubbe återfanns) Marktäckning Marktäckningen bestäms efter den yttyp som är dominerande under trädets krona.23 • 1. Hårdgjord mark • 2. Permeabel mark ej vegetationsklädd • 3. Naturligt fältskikt • 4. Klippt gräsyta • 5. Anlagd växtbädd eller dyl. • 6. Annan typ av naturmark (ex hällmark) Jätteträd Beräknas utifrån resultat i fälten Stamdiameter alternativt Stamomkrets. Trädet får 1 poäng om: • Trädets brösthöjdsdiameter är ³100 cm.24 22 Naturvårdsverket, 2017. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Version 2017-10-06. Utkast reviderad manual. 23 Modifierat från Östberg, J. 2015. Standard för trädinventering i urban miljö. Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 2015:14. ISBN 978-91-576-8904-7. Alnarp 2015. 24 Trädet uppfyller då kriterium för att vara Jätteträd enligt Naturvårdsverket, 2009. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Version 1:0 : 2009-04-06. 88 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Uppgift Beskrivning Grovt träd Trädet får 1 poäng om: • Trädet är ett grovt träd enligt nedanstående. Definition för grovt träd har skapats genom att kombinerat två källor från Skogsstyrelsen, se nedan. OBS! Ange ett poäng här också ifall trädet ges poäng som jätteträd. Det beror på trädslaget vid vilken grovlek ett träd ska räknas som grovt träd. Riktlinjer för vad som är grova träd25 (diameter i brösthöjd): • Tall och gran: södra Sverige 70 cm, norra Sverige 50 cm • Sälg: södra Sverige 40 cm, norra Sverige 40 cm • Rönn: södra Sverige 30 cm, norra Sverige 25 cm • Triviallöv (förutom sälg och rönn): södra Sverige 50 cm, norra Sverige 40 cm • Ädellöv: minst 60 cm förutom ek där gränsen är 50 cm i enlighet med Stockholms stads Ekdatabas 2017 definition för efterträdare. • Hassel: minst 15 cm 25 Calluna har till metoden plockat från de två referenserna: Skogsstyrelsens arbetsmaterial 2018-05-08: Målbild för hänsyn till levande träd och buskar med naturvärden samt Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventeringsmanual, 2013. Skogsstyrelsens definition av grovt träd skiljer sig något mellan nyckelbiotopsinventeringsmanualen och målbildsdokumentet (se tabellen nedan). I målbildsdokumentet är gränsen för övrigt triviallöv 30 cm, vilket i många inventeringar kommer att medföra väldigt många grova träd. I målbildsdokumentet var gränsen för ädellövträden mer passande än i nyckelbiotopshandboken. De två källornas riktlinjer (diameter i brösthöjd) för grova träd, för möjlig jämförelse med Callunas metod: Trädslag Målbildsdokument, 2018 Nyckelbiotopsinventering manual, 2013 Tall och gran södra Sverige 70 cm, norra Sverige 50 cm Götaland-Svealand 70 cm, Norrland 60 cm Asp södra Sverige 40 cm, norra Sverige 30 cm Götaland-Svealand 50 cm, Norrland 40 cm Björk (vårt- & glas-) södra Sverige 50 cm, norra Sverige 40 cm Götaland-Svealand 50 cm, Norrland 40 cm Övrigt triviallöv minst 30 cm Ädellöv minst 60 cm Hassel minst 15 cm Al (klibb- & grå-) och oxel Götaland-Svealand 50 cm, Norrland 40 cm Sälg minst 40 cm (någon stamdel) Rönn Götaland-Svealand 30 cm, Norrland 25cm Ek och bok minst 80 cm Alm och ask minst 60 cm Lind, lönn, avenbok och fågelbär minst 50 cm 89 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Ek-efterträdare Klassas som ek-efterträdare 26om kriterierna 1 och 3 tillsammans eller 2 och 3 uppfylls tillsammans: 1) diametern är 51–99 cm och trädet är inom ekområden i ekdatabasen. 2) Om det är utanför ekområde ska diametern vara 5-79 cm. 3) Trädet är max 500 m från jätteträd av ek. Jätteek måste inom ekområde vara >100 cm men utanför ekområde räknas ekar >80 cm som jätteekar. Ek-efterträdare tilldelas 1 poäng. Dessa får 1 poäng. Nyrekryterande ekar Förekomst av nyrekryterande ekar (10-50 cm) inom max 500m från jätteekar. Dessa får 1 poäng. Hålträd Beräknas utifrån resultat i fälten Hålstadium Trädet får 1 poäng om: • Trädet anses vara grovt hålträd, dvs. om det är minst 40 cm i diameter på smalaste stället och om trädet bedömts vara i något hålträdsstadium. Klenare träd får inte någon poäng även om de har hål.27 Mulm Trädet får 1 poäng om: • Träd med synlig mulm. Naturvårdsverkets manual för skyddsvärda träd innehåller en skala för skattning av mulmens volym. Calluna har dock valt att hålla metoden enkel och skattar inte volymen. Vidkronigt träd Trädet får 1 poäng om: • Trädets krondiameter är minst 18 meter för ädellövträd, 12 meter för triviallövträd och 10 meter för barrträd.28 Att träd med stora kronor är värdefulla nämns i många referenser29. Bärande träd Beräknas utifrån resultat i fältet Trädslag och Stamdiameter alternativt Stamomkrets. Trädet får 1 poäng om: • Det är ett bärande träd, vilket omfattar träd och buskar som ger frukt och bär, såsom rönn, en, oxel, hagtorn, olvon, bok, avenbok, ek, hassel, apel, körsbär. Även sälg och lind som är särskilt viktigt för pollinering räknas här in i parametern bärande träd.30 • För att ge poäng måste trädet räknas som grovt träd, undantaget sälg, som kan vara klenare än 40 cm om det rör sig om bukettbildande äldre träd med minst en stam ³20 cm i brösthöjd (sälg har kortlivade stammar och producerar naturligt nya vid basen), eller hagtorn, en, apel och körsbär som måste vara grövre än 20 cm. Rödlistad art Trädet får 1 poäng om: • Det finns minst en rödlistad art som har trädet som livsmiljö. Det är vanligen vedsvampar, insekter mossor och lavar som tydligt kan knytas till trädet, men det kan även handla om rödlistade fåglar med dokumenterad häckning. Poäng ges även för de rödlistade trädarterna ask och alm, om det är vitala träd som inte har drabbats av epidemisk sjukdom och är över 40 cm i brösthöjdsdiameter. 26 Widenfalk, L., Sandberg, L., Axelson, T., Hammarström, A.,Jakobsson, M., & Widenfalk, O. 2018. Stockholm Stads Ekdatabas: Uppdatering och komplettering. Greensway på uppdrag av Miljöförvaltningen Stockholms stad. 27 Samma kriterium för grovt hålträd som i Naturvårdsverket, 2009. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Version 1:0 : 2009-04-06. 28 Calluna AB. 29 Exempelvis: Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket (2009) nämner vidkronigt träd som viktig aspekt för naturvärde, det finns dock ingen exakt definition. I manual för nyckelbiotopsinventering omnämns hagmarksgranar. 30 Skogskunskap (Skogforsk, LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen). www.skogskunskap.se 90 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Motivet är att vitala träd kan hysa gener som är resistenta mot sjukdomarna almsjuka och askskottssjuka. Vad gäller rödlistade trädarter gäller att förekomster av sådana träd inte ger poäng inom denna kategori utanför deras naturliga utbredningsområden, dvs. på platser där de uppenbart har planterats. Det gäller framförallt arter som naverlönn, järnek, bohuslind och lundalm utanför deras mycket begränsade naturliga utbredningsområden. Naturvårdsart Trädet får 1 poäng om: • Det finns minst en naturvårdsart, vilken har trädet som livsmiljö och är en god indikator på naturvärde. Rödlistade arter som också är naturvårdsarter ges 1 poäng för parameter naturvårdsarter. Artkommentar Här anges den eller de rödlistade alternativt naturvårdsarter som observerats på trädet. Död ved Trädet måste vara minst 40 cm i diameter, förutom träd som också uppfyller kriteriet för att vara MYCKET GAMMALT TRÄD, för dem finns inget krav på grovlek. Trädet får 1 poäng om något av följande uppfylls: • >3 dm2 stamblottor med bar ved i en samlad yta, med sådan karaktär att det är ett potentiellt substrat för vedlevande insekter (gnagspår av insekter, sprickor, eller hård ved som blottats längre tid). Här inkluderas även brandljud.31 • Påtagligt med död ved i kronan, d.v.s. minst en gren som är minst 2 dm i diameter på tjockaste stället och som har död ved (bar ved 3 dm2 på grenen eller minst 3 dm2 med bark kvar). Värde bland annat för vedsvampar och insekter.32 • >50 % av kronan är klart försämrad. Kriteriet inbegriper även döda och döende träd.33 Ytterligare vägledning om helt döda träd: • Döda stående/liggande träd ≥0,4 meter på det smalaste stället upp till brösthöjd alternativt från stambas (för liggande avbrutna stammar gäller ≥ 0,4 meter vid brottställe). • Döda liggande träd ska ej registreras om veden är så murken att man vid mätställe utan ansträngning kan trycka in hela bladet på en morakniv (=10 cm).34 Det kan även vara fallna grenar som ligger vid trädet. Solexponering stor Stödvariabel. Måste kombineras med att poäng getts för minst en annan faktor som inte är stödvariabel. Trädet får 1 poäng om det uppfyller kriterier för klass 1 och 2 i skalan nedan. För att få poäng måste trädets naturvärden gynnas av solexponering. Om ex ett träd med kryptogamflora som gynnas av skugga, plötsligt blivit ljusexponerat p.g.a. avverkning, så ger solexponeringen inte poäng. Ek, tall är vanliga exempel är ex på trädarter som oftast gynnas av solexponering. Klasser för den solexponering av stammen upp till ca 1,8 m höjd över marken, uppskattat medelvärde en solig dag mellan klockan 11 och 15 (sommartid)35: 1. Solexponering >95 % av stammen 2. Solexponering 51–95 % av stammen 31 Calluna AB, modifierat efter Sörensson, M.: AHA – en enkel metod för prioritering av vedentomologiska naturvärden hos träd i sydsvenska park- och kulturmiljöer. [AHA – a simple method for evaluating conservation priorities of trees in South Swedish parks and urban areas from an entomo-saproxylic viewpoint.] – Entomologisk Tidskrift 129 (2): 81-90. Uppsala, Sweden 2008. ISSN 0013-886x. 32 Kriterium formulerat av Calluna AB. Grovlek på gren från: Naturvårdsverket, 2007. Manual för basinventering av skoghabitat 2007-06-21 version 5.5. 33 Skalan för vitalitet i Naturvårdsverket, 2009. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Version 1:0 : 2009-04-06. 34 Naturvårdsverket, 2009. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Version 1:0 : 2009-04-06. 35 SLU, 2015. Fältinstruktion för fjärilar, humlor, grova träd och lavar i ängs- och betesmarker, NILS. 91 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad 3. Solexponering 5–50 % av stammen 4. Solexponering <5 % av stammen Fältskikt naturligt Stödvariabel. Måste kombineras med att poäng getts för minst en annan faktor som inte är stödvariabel. Trädet får 1 poäng om: • det är ett naturligt fältskikt eller annan typ av naturmark. Övriga kategorier av fältskikt får värde 0. Se vilka kategorier som har angetts i fältet Marktäckning. Gammalt träd Trädet får 1 poäng om: • Trädet kan bedömas vara Gammalt träd, enligt nedanstående36. Åldersbestämning med trädborrning bör användas om det är möjligt. Med Gamla träd avses biologiskt gamla träd och de definieras snarare av funktion än av exakt kronologisk ålder. Det är alltså inte den exakta åldern som är viktig utan om trädet uppnått biologiskt mogen ålder, att trädet inte längre är i starkt växande fas. Man bör borra några träd när man kommer till en ny trakt, för att kalibrera in sig. För att snabbt få en grov uppfattning av trädåldern kan man t.ex. speciellt titta på: • Barktextur – trädbarken ger ett annorlunda intryck när träden blivit biologiskt gamla, ofta med en tjock, skrovligare barktyp. Hos tallar blir barken tjock och slät och kallas ofta krokodil- eller pansarbark, hos ekar bildas det djupa sprickor i den grova barken och hos lind och alm blir barkstrukturen allt mer strimmig till utseendet. • Barkfärg – hos tall och gran försvinner rödsticket i barken i de övre delarna av trädstammen när höjdtillväxten avtar och trädet åldras. • Grenstruktur – många trädslag får knotiga, grova grenar när dom blir gamla. • Kronform –i takt med ökande ålder avtar toppskottslängden hos både tall och gran. Detta är tydligast hos tall och inträffar tidigare på högproducerande marker än på svagare. Kronan tappar då delar av sin triangulära form och ger ett ”plattare” intryck. Hos granar är detta inte alls lika tydligt, de växer mer kontinuerligt på höjden, om än i långsammare takt. Eken självreducerar sin krona och har endast ett fåtal lövbärande grenar vid hög ålder. • Skador – hos gran i många delar av Sverige drabbas äldre träd av nedsatt vitalitet. Detta kan avslöja sig som kådflöden, stambrott eller hackspetthål. Detta räcker dock inte ensamt som tecken på ålder – ett skadat träd behöver inte vara gammalt. • Förekomst av övervallningsskador, brandljud etc. kan användas som stöd i bedömningen. • Mer basisk bark med stigande ålder kan synas i lavflorans sammansättning. Bland annat bedöms bokvårtlav komma först vid 150 års ålder på boken. • Märk att grovleken på stammen inte är någon säker indikation på ålder eftersom även en bok med 20 cm diameter kan vara över 300 år. Åldersbestämning med trädborrning bör användas om det är möjligt. I praktiken är det oftast endast trädslagen tall och gran som är görliga att borra. För dessa trädslag är nedanstående åldersintervall att betrakta som gammalt träd enligt Calluna. • Gran 120–200 år • Tall 150–200 år Mycket gammalt träd Delmängd av parametern ”Gammalt träd”. Ett träd som ges poäng för Mycket gammalt träd får även poäng för Gammalt träd. Detta för att förstärka parametern ålder. Trädet får 1 poäng om: 36 Naturvårdsverket, 2007. Manual för basinventering av skoghabitat 2007-06-21 version 5.5. 92 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad • Träd som kan klassas som Mycket gammalt träd enligt nedanstående, antingen genom åldersbestämning med trädborrning eller genom okulär bedömning av trädets utseende (vad gäller barkstruktur, trädform, grovlek på stam och grenar eller senvuxenhet). Åldersgränser för vad som räknas som Mycket gamla träd.37 : • Gran, tall, ek och bok: äldre än 200 år. • Övriga trädslag: äldre än 140 år. Parametern kan vara svår att bedöma. Ange i kommentarsfält Kommentar trädålder om parametern har fastställts eller om det en rimlig bedömning, eller om det är en osäker bedömning som behöver ytterligare undersökning. Hamlat träd Naturvårdsverkets manual saknar definition för vad som är ett hamlat träd. Därför refereras här till andra källor. Trädet får 1 poäng om: • Träd som fortfarande idag har en begränsad krona till följd av regelbunden hamling eller träd som uppvisar tydliga tecken på tidigare hamling som under de senaste decennierna upphört.38 OBS! Den hamling som avses är beskärning av hela eller delar av kronan med regelbundna intervall, på ett sådant sätt att nya skott bildas till kommande år. Ursprungligen gjordes hamling för produktion av exempelvis lövfoder och bränsle. Hamling påbörjas på unga träd och sker vanligen med 3–6 års intervall.39 Idag finns endast en bråkdel av äldre tiders hamlade träd kvar och de utgör viktiga levande historiska element i landskapet.40 Beskärning av gatuträd och stadsträd är vanligt inom kommunal eller andra organisationers förvaltning och har syftet att hindra att risker med trädet uppstår. Sådan beskärning ger inte 1 poäng. Sav Trädet får 1 poäng om: • Lövträd som har stort yttre savflöde (10 cm långt eller längre).41 Svampangrepp Trädet får 1 poäng om: • Den totala storleken av vedsvampen/vedsvamparnas levande hymenium uppfyller storlekskraven för kriterie 5 eller 6. Riksskogstaxeringens metod42: 1. Mindre än en tändsticksask (< 18 cm2). 2. Större än en tändsticksask, mindre än ett A6 ark (18–156 cm2). 3. Större än ett A6 ark. 4. Mindre än ett A5 ark (157–312 cm2). 5. Större än ett A5 ark, mindre än ett A4 ark (313–624 cm2). 6. Större än ett A4 ark (> 624 cm2). Sockel Trädet får 1 poäng om: • Väl utbildad sockel och trädet växer ofta bukettformat på sockeln. Sockeln kan också ha uppkommit p.g.a. skottskogsbruk.43 Vanligast är att alar bildar sockelträd. Bo Trädet får 1 poäng om något av följande uppfylls: • Bohål hackspett eller dylikt • Rovfågelbo 37 Kriterium för Mycket gammalt träd enligt Naturvårdsverkets inventeringsmanual för skyddsvärda träd. 38 Calluna AB. 39 Svensk standard, SS 990000:2014. Trädvård – Termer och definitioner. 40 Riksantikvarieämbetet. Träd som biologiskt kulturarv. https://www.raa.se/kulturarv/landskap/biologiskt-kulturarv/trad-som- biologiskt-kulturarv/ 41 Calluna AB, modifierat efter Sörensson, M.: AHA – en enkel metod för prioritering av vedentomologiska naturvärden hos träd i sydsvenska park- och kulturmiljöer. [AHA – a simple method for evaluating conservation priorities of trees in South Swedish parks and urban areas from an entomo-saproxylic viewpoint.] – Entomologisk Tidskrift 129 (2): 81-90. Uppsala, Sweden 2008. ISSN 0013-886x.. 42 Institutionen för skoglig resurshushållning & institutionen för mark och miljö. 2017. Fältinstruktion 2017 Riksinventeringen av skog. Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå och Uppsala 43 Modifierat från Skogsstyrelsen, 2013. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping. 93 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad • Annan typ av fågelbo som ger indikation på naturvärde. Beskriv i kommentarsfält varför det skapar naturvärde. Träd som har bohål av hackspett får en ”dubbelräkning” genom att de även får 1 poäng för hålträd. Övrig faktor Inventeraren får ge 1 poäng för övrig faktor som inte innefattas i någon av de redan beskrivna, om det är motiverat att detta bidrar till att trädet är ett naturvärdesträd. Faktorn ska då beskrivas i kommentarsfältet. Exempelvis kan genetiskt avvikande träd som exempelvis ormgran och flikbladig björk fångas upp här som naturvärdesträd. Summa poäng Fälten med numeriska ekologiska attribut med tilldelade ekologiska poäng summeras. Skötselåtgärd Om inventeringsuppdraget omfattar skötselråd används detta fritextfält för att beskriva behov av skötselåtgärder. Exempel på kategorier för skötselåtgärder44: Åtgärdsförslag: 1. Avverka barrträd 2. Avlastningsbeskär detta träd 3. Återhamling 4. Hamla närstående träd 5. Stängsla in med betesmarken 6. Avlastningsbeskär detta träd och/eller närstående träd Behov av frihuggning: A) Inget B) Akut (inom 2 år) C) Snart (3–10 år) D) Framtida (>10 år) Teknisk utrustning Teknisk utrustning inmätning. Beskriv vilken utrustning som använts vid inmätningen. Koordinatnoggrannhet Kommentarsfält för vägledning som gör att trädet ska kunna hittas vid återbesök. Hela inventeringens ungefärliga lägesnoggrannhet för trädpunkterna och metod för kartläggningen (GPS, totalstation, från ortofoto etc), beskrivs i metadatabladet som ska höra till GIS-filen som upprättats vid inmätningen. Vid behov kan detta fält användas för att beskriva noggrannhet i inmätningen för viss trädpunkt, osäkerheter eller avvikande metod för inmätning. 44 Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2006. Inventering av skyddsvärda träd i skyddade områden i Västra Götalands län. Rapport 2006:61. ISSN 1403-168X. 94 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad Bilaga 8 Mått i attributdata i habitatnätverksanalysen. En rad olika mått har räknats fram för patcherna och länkarna i analysen i den habitatnätverksanalys som gjorts i stadsträd.se. Se tabell 1 och 2. Dessa är attribut till GIS- objekten och kan användas av kommunen i olika fortsatta tolkningar och uppföljning på analyserna. Tabell 1. Attribut för patcher/livsmiljöområden Attribut Förklaring Id Nodens id. *Komponentarea Konnektivitetsanalysen visar vilka skogskärnor som hänger ihop i ett nätverk. Är det god konnektivitet i landskapet hänger alla skogskärnor samman i ett enda nätverk. I fragmenterade landskap är de ofta uppdelade i flera separata lokala nätverk. Ett lokalt nätverk kallas för komponent. Analysen räknar ut den sammanlagda arealen skogskärnor i en komponent. *Antal träd (n_trees) Antal träd knutna till skogskärnan. Uträknat genom antalet träd som är i polygonen eller tangerar polygonen. Adjacent Id för de noder som är länkade till denna nod. *Degree Antal länkar som går från noden till andra noder. Component_nodes Listar id på alla noder som ingår i komponenten (det lokala nätverket). Komponentarea Konnektivitetsanalysen visar vilka livsmiljöområden som hänger ihop i ett nätverk. (Component_area_m2) Är det god konnektivitet i landskapet så hänger alla livsmiljöområden samman i ett enda nätverk. I fragmenterade landskap är de ofta uppdelade i flera separata lokala nätverk. Ett lokalt nätverk kallas för komponent. Analysen räknar ut den sammanlagda arealen livsmiljöområden i en komponent. Tabell 2. Attribut för länkarna Attribut Förklaring Id Länkens id. Kostnadsviktat avstånd Den uträknade kostnadsviktade längden på länken. En kort länk kan ha högt tal (CWD) för CWD om den går över pixlar med högt friktionsvärde. Längd delat med CWD Kvoten: länkens längd delat med kostnadsviktade längden. Ju närmare talet 1 (CWD_index) kvoten är, desto mer funktionell är länken, det vill säga den går genom mark som är bra för arten att sprida sig i. En kvot som är nära 1 i kombination med kort längd på länken visar på bra förhållanden för konnektivitet. Ju mindre kvottalet är desto mer är länken drabbad av barriäreffekter. Längd fågelvägen Avståndet fågelvägen mellan noderna som sammanlänkas. (Cartesian_distance) Längd i meter (Lenght_m) Spridningslänkens faktiska längd i meter. Source Id på den nod som länken startar i. Target Id på den nod som länken når fram till. 95 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Ekologiutredning för Hjorthagskransen i Stockholms stad 96 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI Hemsida: www.calluna.se • E-post: info@calluna.se • Telefon växel: 013-12 25 75 Huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, 582 28 Linköping 27020-3202 rnD ,41-10-62029 ,4ro4t4n1o-k1s2d0a2n grngDyb ,s1d2a-5ts0 -s5m2l0o2h k- croottSno ,kgsndilarentgsgoylKb sildaatatsN s -m tnloehmkucokotSd ltlnit ämkdooknGI --- [PM Ekologi.pdf] PM Ekologi, detaljplan för fastigheten Ängsbotten 6 m.fl. i stadsdelen Hjorthagen i Stockholm Beskrivning av ekologiska förutsättningar och konsekvenser Granskningsversion 2 20251014 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG PM Ekologi för projekt Ängsbotten 6 är beställd av Exploateringskontoret, Stockholms stad Kontaktperson: Anna Ek E-post: anna.ek.2@stockholm.se Utredningen är levererad av Ekologigruppen AB Telefon: 08-508 26 456 Kontaktperson: Ulrika Hamrén Granskningsversion 2: 20251014 Dnr: 2023-02072 E-post: ulrika.hamren@ekologigruppen.se Utgivare: Exploateringskontoret, Stockholms stad Telefon: 08 525 201 00 Omslagsfoto: Ekologigruppen AB Intern kvalitetsgranskning: xx Internt projektnummer: 10782 1 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG IInnnneehhåållllssfföörrtteecckknniinngg IInnnneehhåållllssfföörrtteecckknniinngg ................................................................................ 2 SSaammmmaannffaattttnniinngg ...................................................................................... 2 BBaakkggrruunndd oocchh iinnlleeddnniinngg .......................................................................... 3 BBeesskkrriivvnniinngg aavv oommrrååddeett .......................................................................... 4 Planområdets naturförutsättningar ......................................................... 4 Skyddsvärda träd ...................................................................................... 7 Planområdet som del av landskapet och habitatnätverk ...................... 8 Planområdets funktion för skyddade arter ........................................... 11 FFöörreessllaaggeenn ppllaannuuttffoorrmmnniinngg oocchh kkoonnsseekkvveennsseerr ................................... 12 MMeeddsskkiicckk oocchh rreekkoommmmeennddaattiioonneerr ........................................................ 15 RReeffeerreennsseerr .............................................................................................. 18 SSaammmmaannffaattttnniinngg Planområdet idag domineras av hårdgjorda ytor och hyser få naturmiljöer med naturvärden eller livsmiljöer av värde för skyddade arter som fåglar, fladdermöss, grod- eller kräldjur. Flygande arter insekter, fåglar och fladdermöss rör sig idag sannolikt över det öppna området, när de förflyttar sig mellan Hjorthagenparkens ek-rika sluttningar i öster och Ugglebacken i väster. Planområdet planeras med tre bostadskvarter i norra och centrala delarna, söder om Madängsgatan. Samtliga nya kvarter placeras på hårdgjord och redan ianspråktagen mark utan naturvärden. Den södra delen av området planeras för parkstråk och vegetationsytor med gräs, äng, buskpartier, perennplanteringar och träd. Den totala arean för parkområdet blir cirka 9000 kvm, inklusive gräsytor och buskplantering ovanpå del av Norra länken. Med de tillkommande vegetationsytorna i södra delen av planområdet finns goda förutsättningar att stärka områdets ekologiska funktion och spridningssamband, och därmed skapa positiva konsekvenser för biologisk mångfald till följd av planens utformning, såväl lokalt som för Kungliga Nationalstadsparkens ekologiska samband. Detaljutformningen av områdets nya grönytor kommer ha stor betydelse för vilken ekologisk funktion och naturlighet som kan uppnås. Ju högre grad av fokus på naturliga miljöer med strukturer och processer, samt växtval med dominans av inhemska arter, desto bättre förutsättningar för biologisk mångfald. 2 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG BBaakkggrruunndd oocchh iinnlleeddnniinngg Området Ängsbotten 6 är en del av stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden, och ingår i ett fördjupat program för Hjorthagen som godkändes av stadsbyggnadsnämnden år 2009. I det fördjupade programmet anges att området kan förtätas med kontor, handel och bostäder. Ytan mellan ny bebyggelse och Värtabanan redovisas som ett svagt ekologiskt samband mellan Hjorthagsberget och Kungliga Nationalstadsparken. Den nu aktuella detaljplanen har föregåtts av tidigare framtagna planförslag under åren 2014-2018. Aktuellt planområdet, som är cirka 3 hektar stort, är beläget vid västra Värtans bangård och angränsar till Kungliga Nationalstadsparken i väster och söder. I norr vid Madängsgatan ansluter planområdet till en kvartersturktur inom västra delen av Norra Djurgårdsstaden. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för cirka 400 bostäder med blandad upplåtelseform, äldreboenden och gruppboenden med gemensamhetslokaler, möjligheten till centrumändamål i bottenvåningarna, samt plats för Trafikverkets teknikbyggnad. Då planområdet utgör en ny entré till Hjorthagen och bildar stadsfront mot Kungliga Nationalstadsparken ska kopplingar skapas till omgivningen. Ett nytt parkstråk planeras mellan Värtabanan och den nya bebyggelsen, i syfte att stärka det ekologiska spridningssambandet i området, mellan Hjorthagens naturmark i öster och Lill Jan skogen i Kungliga Nationalstadsparken i väster. Bägge dessa grönytor på ömsom sida av planområdet ligger på höjder, var emellan planområdet ligger som en sänka. Figur 1. Karta som visar planområdets läge. Från start PM, 2023, Stockholms stad. 3 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Syftet med detta PM är att beskriva de ekologiska förutsättningarna i området idag och konsekvenserna av genomförandet av detaljplanen. Genomförandet innebär utöver nya byggnader och gator även nya parkstråk och planerade grönytor. Fokus ligger på möjligheterna för planerade grönstråk och tillkommande vegetation att stärka områdets ekologiska funktion och de ekologiska spridningssambanden, främst för eklevande arter. Någon ekologiutredning med naturvärdesbedömning (NVI) har inte utförts då planområdet inte innehåller någon naturmark eller uppvuxna träd. BBeesskkrriivvnniinngg aavv oommrrååddeett Planområdets naturförutsättningar Större delen av området består idag av olika typer av hårdgjorda ytor som tillkommit under ett flertal år till följd av diverse tillfälliga användningsområden och förberedande arbeten för infrastruktur och påldäck. Inom Ängsbotten 6 finns en pumpstation och inom Ängsbotten 8 en större livsmedelsbutik. En del ytor används tillfälligt för padelverksamhet och skatepark. Utmed Madängsgatan i norra delen finns gatuträd planterade 2017, bland annat ek, lind och lönn. På flygbilder från 1950-1960-tal utgörs hela ytan av industrimark. Under 1990- tal fanns byggnader placerade i södra delen, med mellanliggande asfalterade parkeringsytor, se figur 3. Samtliga av dessa byggnader är idag rivna, förutom livsmedelsbutiken i östra delen. Figur 2. Översiktsbild som visar dagens situation och infrastruktur. 4 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 3. Flygbild från 1998 med dåvarande bebyggelse. Ovanpå visas aktuell planstruktur i rött, där nya byggnader placeras i norra delen, och ett nytt gröntråk i den södra delen. Figur 4. Områdets hårdgjorda ytor med inslag av gräs och självsådda tallar. Öster ut, i fonden, syns Hjorthagenbergets ekmiljöer. Den begränsade vegetationen inom planområdet idag består av små, triviala gräsytor på grus med små unga självsådda tallplantor samt björksly och enstaka unga sälgar ovanpå tunneltaken till Norra Länken. Ingen del av planområdet som avses bebyggas består av naturmark med naturvärden eller uppvuxna träd, och området hyser idag därför inga/låga naturvärden. Planområdet berör även den västra kanten av Hjorthagenparken som i ekologiutredning om Hjorthagenkransen klassats som påtagliga naturvärden, klass 3 (Calluna, 2021). Berört område utgörs av en bergsskärning med gräsvegetation och skog i sluttning, vilken domineras av yngre och medelålders träd av ek, tall, björk och rönn. 5 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 5. Östra kanten av planområdet utmed Storängskroken och kanten mot Hjorthagenparken. Vy mot söder till vänster i bild, respektive mot norr och hörnet Madängsvägen/Hårdvallsgatan till höger. Figur 6. Områdets östra del med butik och asfaltsytor, samt Hjorthagenbergets uppvuxna ekar och tallar bakom. Norra länkens nedsänkta vägbana och tunnelmynning syns till höger i bild. Figur 7. Områdets västra del med grus- och asfaltsytor och slänter upp mot Brobergsgatan, samt Östra delen av Lill Janskogen i Kungliga Nationalstadsparken i fonden. Värtabanans spår syns till vänster i bild. 6 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Skyddsvärda träd I befintlig vägrefug på Bobergsgatan i väster växer ett par ekar, varav en är yngre och tvåstammig och den andra grövre och äldre. Under ekarna växer gräs med inslag av blommande örter. I nordväst, strax utanför plangränsen växer en särskilt skyddsvärd jätteek. Figur 8. Kartbild från Ekdatabasen 2024 (Miljöförvaltningen), med fristående ekar över 80 cm i diameter, samt ekar över 100 cm i diameter i som står i bestånd/skogsmark. Ungefärlig plangräns i svart, streckat. Figur 9. Bobergsgatans vägrefuger med befintliga ekar till vänster i bild. Den största eken står strax utanför plangränsen i nordväst. 7 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 10. Bobergsgatans vägrefug med två ekar och en ung planta av alm, med gräsvegetation under. Den stora jätteeken i bakgrunden står strax utanför planområdet. Planområdet berör även västra kanten av Hjorthagenparken, som i denna del består av en bergsskärning och en sluttning med gräsvegetation, ek och andra träd i olika åldrar, där yngre och medelålders träd dominerar. Dessa träd har ett värde som framtida naturvårdsekar och efterträdare till områdets äldre ekar. Planområdet som del av landskapet och habitatnätverk Det är främst Stockholms habitatnätverk för ädellövskog och ek som är centralt att beakta i samband med utveckling av området. Beaktande av ekar och förstärkta eksamband har varit ett genomgående tema i utveckling av Norra Djurgårdsstaden och även i Hjorthagenkransen. Figur 11. Planområdets ungefärliga gräns i streckat vitt. Kartan visar zoner genom Norra Djurgårdsstaden som i tidigare underlag för Norra Djurgårdsstaden pekats ut som viktiga zoner att förstärka de ekologiska sambanden för ek, i förhållande till intilliggande ekområden i Kungliga Nationalstadsparken. Som underlag har stadens habitatnätverk för eklevande arter och ekdatabas använts. Bild från Grönytefaktor (GYF) för Norra Djurgårdsstaden, 2013. 8 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 12. Stadens habitatnätverk för eklevande insekter. Ungefärlig plangräns i svart, streckat. Bild från Stockholms dataportal. Figur 13. Stadens habitatnätverk för groddjur. Ungefärlig plangräns i svart, streckat. Bild från Stockholms dataportal. Planområdet ligger strategiskt viktigt placerat mellan Hjorthagenparken i öster och Ugglebacken i väster. Mellan dessa bägge ek-rika naturpartier på ömsom sida är det cirka 350 meter. Idag finns tydliga visuella samband över de öppna ytorna inom planområdet, som gör att flygande arter som insekter, fåglar och fladdermöss kan navigera mellan skogspartierna. Denna möjlighet är viktig att bibehålla och förstärka med grönska. 9 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 14. Stadens habitatnätverk för barrskogsmesar. Ungefärlig plangräns i svart, streckat. Bild från Stockholms dataportal. Figur 15. Stadens habitatindex för skogslevande fladdermöss och potential för livsmiljöer. Blå färger representerar sämre förutsättningar/index, och varmare färger bättre. Ungefärlig plangräns i svart, streckat. Bild från Stockholms dataportal. Planområdet berörs varken av habitatnätverk för skogslevande fladdermöss, groddjur eller barrskogsmesar då det inte förekommer lämpliga miljöer eller habitat för någondera av dessa artgrupper i själva planområdet. På analysen över habitatnätverk för groddjur ser det ut att finnas potentiella aktivitetszoner för 10 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG groddjur i gränsen mot Hjorthagenparken och in över planområdets nordöstra del. Detta har sannolikt att göra med att det norr om planområdet finns en öppen dagvattenhantering i form av diken och långsmala små dammar, vilka uppförts som del av tidigare bebyggelseetapper av Norra Djurgårdsstaden. Planområdets funktion för skyddade arter Planområdet idag domineras av hårdgjorda ytor och hyser få naturmiljöer med naturvärden eller livsmiljöer av värde för skyddade arter som fåglar, fladdermöss, grod- eller kräldjur. Det är enbart den trädklädda kanten på Hjorthagenparken i öster, samt paret uppvuxna ekar på Bobergsgatan i väster, som kan fylla en funktion för födosök eller fortplantning. Högst troligen rör sig dock arter över det idag öppna området, främst flygande, när de rör sig mellan Hjorthagen och Ugglebacken, samt Lill Janskogen. 11 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG FFöörreessllaaggeenn ppllaannuuttffoorrmmnniinngg oocchh kkoonnsseekkvveennsseerr Planområdet planeras med tre bostadskvarter i norra och centrala delarna, söder om Madängsgatan. Samtliga kvarter placeras på hårdgjord och redan ianspråktagen mark utan naturvärden. GC-vägen i öster kommer att höjas vilket innebär uppfyllnader mot naturmarken. En medelålders ek och ett fåtal yngre träd kan påverkas. Rotkartering och skyddsåtgärder för att undvika påverkan på ekens rötter kan vara behövliga. gnärotS sgatan egävettähllorT Madängsgatan Bobergsgatan Elnätstation 12x10 m Södra gatan Bobergsbron Teknikområde 500 m2 Parkslinga Skyfallsdike Buskplantering Norra Länken Plantering Skyfallsdamm RYTTARTORNET Storängsvägen Figur 16. Föreslagen planutformning på övre bilden, samt illustrationsplan förprojektering på den nedre (Nivå landskap, 2025). 12 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 17. Inzoomade utsnitt av illustrationsplanen, med sektioner inlagda. Den södra delen av planområdet planeras för parkstråk och vegetationsytor med gräs, äng, buskpartier, perennplanteringar och träd. Ytan varierar i bredd mellan 10 till 40 meter. Den totala arean för parkområdet blir cirka 9000 kvm, inklusive gräsytor och buskplantering ovanpå Norra länken. Trädridån som ligger i norra delen av parken utgör cirka 2500 kvm av detta. Delar av vegetationsytorna har även funktion som skyfallsdike och damm. 13 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Med de planerade vegetationsytorna i södra delen av planområdet finns goda förutsättningar att stärka områdets ekologiska funktion och spridningssamband, och därmed skapa positiva konsekvenser för biologisk mångfald till följd av planens utformning. Genom att södra delen av planen skapar ett sammanhängande gröntråk kan de visuella gröna sambanden mellan Hjorthagenparken och Ugglebacken stärkas. I takt med att vegetationen och träden växer till sig och åldras förstärks denna funktion ytterligare, både som möjliga livsmiljöer men också klivstenar (stepping stones) mellan Norra Djurgårdens viktiga ekmiljöer. Med tillgång på fler ekar kan eklevande insektsarter gynnas, som i sin tur också kan gynna fåglar och fladdermöss samt överlag förstärka den biologiska mångfalden i området. Figur 18. Tillskapad grön visuell koppling mellan Hjorthagenparken och Kungliga Nationalstadsparken. Ny grön koppling visas som schematisk pil i grönt. Restriktioner kring befintligt tunneltak över Norra länken, samt närheten till Värtabanan, begränsar mängden storvuxna träd som kan placeras in. Därför kan grupper av större träd främst planteras utmed Södra gatan, samt i början och slutet av denna. Sammantaget planeras för cirka 25 större och 35 mindre träd i det nya grönstråket, men exakt antal är ännu inte beslutat. På tunneltaket skapas en buskplantering med lägre vegetationsytor som också kan ha en ekologisk funktion om inhemska arter får dominera växtvalet. Exakta träd- och andra växtarter är ännu inte beslutat i detta skede, men förutom ekar så planeras för att komplettera med mer snabbväxande träd för att få upp volym och grönska i parkstråket. Vidare planeras för inslag av växter i olika nivåer med buskar och småträd som ger blomning och bär. Ängsytor och gräsvegetation i skyfallsdike och damm kan addera ytterligare värden, beroende på växtval och typ av skötsel. Till grönskan i området tillkommer även gatuträd på tvärgatorna. Dessa fyller inte samma ekologiska funktion som de sammanhållna grönytorna för att stärka de ekologiska funktionerna och spridningssambanden genom området, men tillför värdefull grönska och lokala ekosystemtjänster som skugga och klimatreglering. 14 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 19. Bilden visar sektion B genom den nya grönytan i södra delen av planområdet, med plantering med större träd närmast Södra gatan, samt perenner, ängsytor, skyfallsdike och buskplanteringar närmare Norra Länken. MMeeddsskkiicckk oocchh rreekkoommmmeennddaattiioonneerr Växtval och strukturer för biologisk mångfald Detaljutformningen av områdets nya grönytor har stor betydelse för vilken ekologisk funktion och naturlighet som kan uppnås. Ju högre grad av naturliga miljöer desto bättre förutsättningar för biologisk mångfald. En mer ”stram” utformning med dominans intensivt skötta grönytor och hög grad av exoter /ej inhemska arter ger mer begränsade möjligheter till en hög ekologisk funktion. Viktiga pusselbitar kan till exempel utgöras av: § Träd- och växtval som domineras av inhemska arter § Förekomst av död ved av olika slag och storlek (så kallade biodepåer eller faunadepåer), med fokus på ek § Stenar och block som skapar skrymslen, inslag av lövhögar och ris § Ytor med äng/blommande gräsmattor med inhemska fröblandningar § Soliga miljöer med sand för grävande vildbin, grusplanteringar § Flikiga brynmiljöer med inhemska buskarter i olika höjd. § Mulmholkar (som efterliknar insidan av ihåliga träd fyllda med träflis, trämjöl och löv), holkar för fåglar och fladdermöss § Boplatser för insekter, smådjur som igelkottar och ev. groddjur Utformning och placering av ovanstående pusselbitar är viktigt att göra tillsammans med ekologisk kompetens, så att funktionen blir den som eftersträvas, och minska risken att åtgärder främst får en kosmetisk funktion. 15 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Undvik invasiva växtarter Vid växtval i de nya grönytorna bör invasiva arter undvikas generellt, med tanke på närheten till naturmark. SLU Artdatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten lett arbetet med att ta fram en ny risklista, som senast uppdaterades år 2025 (https://artfakta.se/risklistor/2024/taxa). De arter med högst risk, baserat på invationspotential och ekologisk effekt bör undvikas, se figur 20. Bland dessa återfinns exempelvis de flesta häggmisplar och oxbär. Trafikverket har tagit fram en lista över arter som inte har samma risk för invasivitet (Trafikverket, 2022), vilken är lämplig att konsultera vid växtval och utformning. Figur 20. Växtarter med mycket hög eller hög risk, baserat på invasionspotential och ekologisk effekt (markerat med streckat blått) bör undvikas, särskilt i anslutning till naturmark. Bild från SLU, Artdatabanken. Faunaanpassad belysning och möjlighet till mörkare stråk Möjligheten att skapa ett mörkt/mörkare stråk genom parkmiljöerna bör undersökas. Detta med tanke på planområdets läge mellan Hjorthagenparken och Ugglebacken, med potential att binda samman dessa värdefulla grönytor och förstärka de ekologiska sambanden. Visserligen gör närheten till bostadsbebyggelse och infrastruktur att området till stora delar är och fortsatt kommer vara påverkat av omgivande belysning, men det ändå vara av värde att själva grönytan belyses på ett medvetet och återhållsamt sätt. Gestaltning av parken och placering av träd och annan vegetation kan gärna göras i synergi med planering och placering av belysning. T.ex skulle träd kunna placeras för att belysningen ska nå entréer och stråk där människor vistas ofta, men skärma av 16 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG och bevara mörkare partier mot delar av parken som besökare inte frekventerar lika mycket kvälls och nattetid. Kunskap har ökat på senare år kring mörkrets betydelse och belysningens negativa påverka på fladdermöss och andra artgrupper. Särskilt kallt, blått ljus har en negativ påverkan. Vidare har tekniken utvecklats kring typ av armaturer och ljuskällor, styrning under året och under dygnet, dimring, osv. Stockholms stad har tagit fram riktlinjer för belysning och har även områden där olika typ av belysning prövas för att minska påverkan på djurlivet, t ex utmed Årstaviken. Generella belysningsanpassningar i prioritetsordning De följande allmänna riktlinjerna för anpassning av belysning har tagits fram av EUROBATS i rapportenGuidelines for consideration of bats in lighting projects(Voigt m.fl. 2018). 1. Minska antal ljuspunkter till endast det antalet som behövs av säkerhetsskäl. 2. Armaturer ska utformas och riktas för att inte sprida ljus ut i naturmarken (inte mer än 0,1 lx i omgivningen). 3. Ljusintensiteten ska hållas så låg som möjligt (ska följa EU-standarder för belysning och inte överstiga minimivärdet som krävs av säkerhetsskäl). 4. Tidsstyrning av belysning: ljusets intensitet (dimning) och våglängd kan med fördel anpassas efter säsong. Detta är mest viktigt april- november, när fladdermöss är mest aktiva. Under vintern kan lampornas intensitet och våglängd vara som vanligt. 5. När ljuset regleras för fladdermöss ska våglängden vara över 540 nm och ljustemperaturen lägre än 2700 K. 6. Bäst är om ljusintensiteten regleras av människors rörelse under fladdermössens aktiva period, april till november. Figur 21. Allmänna rekommendationer kring belysning och fladdermöss. Drift och skötsel Drift och skötsel är en viktig del i hur ett grönområdes funktion kan gynna biologisk mångfald. Det är ofta av värde att redan vid gestaltningen tänka in driftskedet för att kunna upprätthålla en ekologisk funktion. Detta gäller särskilt ytor där skötseln har en direkt inverkan, så som ängsytor och gräsytor med blomning av olika slag, men även brynplanteringar med träd- och buskar. Skötselkoder kan behöva anpassas och riktlinjer tas fram. Aspekter som hantering av ris, löv, död ved, klipp från perenner, osv, har alla en inverkan på vilken grad av naturlighet ett område kan hysa. Likaså skötsel av eventuella tillskapade miljöer med död ved, holkar osv, behöver riktlinjer för skötsel för att över tid inte tappa i funktion. T.ex kan ny död ved behöva tillföras med jämna mellanrum i takt med att veden bryts ned i faunadepåerna, eller nya löv och träflis läggas in i mulmholkar. 17 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kvartersmark och GYF Som komplement till områdets nya grönytor i parkstråket kan även utformningen av kvartersmark utgöra en värdefull delkomponent. Grönytefaktor (GYF) styr redan Norra Djurgårdstadens utformning i hög grad och har värdefulla inarbetade riktlinjer för att styra mot tillskapande av ekosystemtjänster, där biologisk mångfald utgör en viktig förutsättning. Gröna biotopliknande tak och innegårdar med hög grönytefaktor kan tillföra värden och funktioner för växter och djur. RReeffeerreennsseerr ArtDatabanken 2024. Artfakta. Webverktyg för sökning om fakta om arter. https://artfakta.se/artbestamning/ Artportalen 2024. Artportalen, rapportsystem för arter. http://www.artportalen.se (Hämtad: 2025-06-01) Calluna, 2021. Ekologiutredning för Hjorthagenkransen i Stockholms stad. Naturvärdesinventering (NVI) för eksambandet inför strukturplan. Calluna, 2024. Konsekvensbedömning av naturmiljö och bedömning av risk för förbud enligt artskyddsförordningen, för detaljplan Hjorthagskransen Stockholms stad 2024 Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad, 2023-11-10. Startpromemoria för planläggning av Ängsbotten 6 m.fl. i stadsdelen Ladugårdsgärdet (ca 400 bostäder och centrumverksamhet). SLU, Artdatabanken. Risklista invasiva arter, https://artfakta.se/risklistor/2024/taxa Stockholms stad, 2024, Strategi för utomhusbelysning. https://trafik.stockholm/siteassets/trafik-gator-och- torg/gator-och-torg/belysning/strategi-for-stockholms-utomhusbelysning.pdf Trafikverket, 2022. Trafikverkets växtlista för invasivfria infrastrukturmiljöer: https://trafikverket.diva- portal.org/smash/get/diva2:1725073/FULLTEXT01.pdf Voigt, et al, 2018. Guidelines for consideration of bats in lighting projects. EUROBATS. 18 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG --- [Ängsbotten trafikprognos 2035.pdf] 2025-01-28 Ängsbotten trafikprognos 2035 Rev 2025-04-28 (Ny gatustruktur, vändplan i öst) Jevgenij Petoukhov 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Nollalternativ 2025 (f/d) Huvudsakligen baserat på diverse trafikräkningar 2019-2024 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Bef biltrafik i detaljplaneområdet Paddelbanorna: Försumbar trafik – beaktas inte Hemköp/Agape baserat på stickprov på plats jan 2025: • ca 110 p-platser uppskattas alstra drygt 200 fordon + 5-10 nyttorörelser (leveranser, postboxar mm) • Beläggning på parkering vid stickprov : FM-max 13 pl (10%), EM-max 28 pl (25 %), dagsgenomsnitt 20 pl (18 %) – bedömd omsättning ca 10 resor per pl 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Jämförelsealternativ 2035 (f/d) Bef verksamheter i Ängsbotten Bobergsgatan innehåller trafikökning från andra utbyggda delar av NDS – bl a Brofästet och Gasverket inkl Gasklockorna Lokalgatorna har i stort sett dagens (2025-års) trafiknivå 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Förutsättningar alstringsberäkning ny bebyggelse Räknar högt för att inte underskatta. Använder endast platsspecifika p-tal. Det troliga är dock att det blir projektspecifika med avdrag och lägre alstring. • 100 m2 per lgh, 0,5 p-platser per lgh + 0,02 för bilpool • Omsorgsboende 0,3 p-platser per lgh, men något högre omsättning • Bortser gruppbostäder i Kv6 o Kv7 i beräkningen – inom felmarginal • 0,15 nyttoresor per bostad • Handel > 3000 BTA = 8 p-platser per 1000 BTA, samnyttjande? • Bef handel har mycket större parkeringsutbud, men beläggningen motsvarar i sort framtida p-utbudet = Kommer alstra ungefär samma mängd som idag. • Lokalerna har ringa alsring, några nyttoresor per dag 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Beräkningsresultat Trafikalstring Kvarter Markanvändning Ljus BTA (m2) Lägenheter (antal) P-platser (antal) Alstring resor (f/d) Nyttoresor (f/d) Summa resor (f/d) Lägenheter* 11 500 115 58 104 17 121 Ängsb. 6 Lokaler i markplan - - 2 4 5 9 Lägenheter* 16 000 160 80 144 24 168 Ängsb. 7 Livsmedel 3 000 - 24 250 10 260 Lägenheter 6 000 80 40 72 12 84 Ängsb. 8 Omsorgsboende 6 000 80 24 20 12 32 Summa 42 500 435 228 594 80 674 *Gruppboende i kv 6 och kv 7 beräknas inte separat med hänsyn till ringa storlek, utan avrundas in i övriga lägenheters beräkning Nya kvarteren i Ängsbotten beräknas alstra ca 670 fordon/dygn 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Trafikprognos 2035 (f/d) 667700 fordon/dyggnn Idag 200 f/d som utgår 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Trafikprognos 2035 (f/d) 100 200 100 Bobergsgatan innehåller trafikökning även från andra utbyggda delar av NDS – bl a Brofästet och Gasverket inkl Gasklockorna 27020-3202 rnD ,41-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG --- [Bullerutredning Ängsbotten 6 mfl.pdf] RAPPORT Ängsbotten 6 mfl Bullerutredning till detaljplan Kund: Besqab, NREP, Primula och Wallenstam Kontaktperson: Lisa Grufman, Denis Corluka, Jonas Petré och Johan Bergström Datum: 2026-01-15 Uppdragsnummer: 5818347 Rapportnummer: 5818347 - 0004 Revisionsnummer: - Revisionsdatum - Uppdragsansvarig: Per Kajmats Utförd av: Anna Novak/Per Kajmats Kontrollerad av: Anna Novak/Per Kajmats Sammanfattning Brekke & Strand Akustik har på uppdrag av Besqab, NREP, Primula och Wallenstam beräknat omgivningsbuller för Ängsbotten i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. Projektet omfattar ca 400 bostäder, äldreboende samt kommersiella lokaler. Kvarteren utsätts för både trafikbuller i form av väg- och spårtrafik samt industribuller från den närliggande bangården. Samlad bedömning: • Möjligheten att bygga bostäder påverkas främst av den maximala ljudnivån nattetid från bangården. Beräkningsresultatet visar dock att det finns en ljuddämpad sida mot gården och att lägenheter kan göras genomgående för att uppfylla riktvärdena. I två lägen beräknas ett mindre överskridande av den maximala ljudnivån mot gården (högst upp i det västra kvarteret). Enligt Boverket bör det kunna accepteras. På den östra fasaden av det östra kvarteret anpassas delar av fasaden för att möjliggöra mindre lägenheter med möjlighet till tyst sida norrut. • I ett läge beräknas trafikbuller vara anledningen till åtgärder. På plan 1 närmast Bobergsgatan i det västra kvarteret beräknas den ekvivalenta ljudnivån till som mest 61 dBA. Om bostäder planeras i detta läge kan dessa antingen göras mindre (om högst 35 kvm) alternativt planeras genomgående mot gård. • Med ovan föreslagna rekommendationer bedöms föreslagen markanvändning vara lämplig och rapporten visar även på flertalet exempel på hur bullerproblematiken kan lösas. Brekke & Strand Akustik AB www.brekkestrand.se • info@brekkestrand.se 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG • Byggnationen bedöms inte ge någon begränsning för Trafikverkets verksamhet på bangården eller E20 men byggnationen behöver beakta att det kan förekomma lågfrekvent buller från bangården. Resultat: Beräknade trafikbullernivåer är som högst 69 dBA ekvivalent nivå på södra fasaden av östra kvarteret och 83 dBA maximal nivå för den västra fasaden av västra kvarteret. De beräknade ekvivalenta trafikbullernivåerna domineras av E20 även om Bobergsgatan har betydelse. Alla kvarter faller inom Zon B avseende verksamhetsbuller eftersom 45 dBA ekvivalent nivå (som är riktvärdet för Zon A) beräknas överskridas på mest exponerade fasaderna nattetid. Nivåerna beräknas ligga under 50 dBA ekvivalent nivå i värst utsatta läge. Maximala ljudnivåer från industribullret beräknas som högst till 72 dBA på södra fasaden på västra kvarteret som är mest utsatt eftersom det är närmast bangården. Trafikverkets utredning med bl.a. dieselllok har använts som förutsättning för verksamhetsbullerutredningen. Generellt har samtliga kvarter en hög bullerbelastning på sina södra fasader. Lägre men ändå betydande nivåer på de östra och västra fasaderna. De norra fasader och fasader mot gård har nivåer under riktvärdena för både trafik- och industribuller. Samtliga kvarter har möjlighet till gemensamma uteplatser på innergårdarna som uppfyller riktlinjerna för både trafik- och industribuller. 5818347 - 0006 Ängsbotten 6 mfl Revision: - Bullerutredning till detaljplanBullerutredning inför detaljplan 2026-01-15 Sida 2 av 13 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Innehållsförteckning 1. Inledning .................................................................................................................................... 4 2. Underlag & förutsättningar ....................................................................................................... 4 2.1. Förutsättningar industribuller .......................................................................................... 4 2.2. Förutsättningar trafikbuller ............................................................................................. 5 2.2.1. Vägtrafik .................................................................................................................. 5 2.2.2. Spårtrafik ................................................................................................................. 6 2.3. Bedömningsgrunder ........................................................................................................ 6 2.3.1. Riktlinjer för verksamhetsbuller/industribuller ...................................................... 6 2.3.2. Riktlinjer för trafikbuller .......................................................................................... 7 2.4. Beräkningsinställningar .................................................................................................... 7 3. Beräkningsresultat ..................................................................................................................... 8 4. Mätning av vibrationer .............................................................................................................. 8 5. Utlåtande ................................................................................................................................... 9 5.1. Västra kvarteret ............................................................................................................... 9 5.1.1. Exempel på planlösning ........................................................................................... 9 5.2. Mittenkvarteret ............................................................................................................. 10 5.2.1. Exempel på planlösning ......................................................................................... 10 5.3. Östra kvarteret ............................................................................................................... 11 5.3.1. Exempel på planlösningar ..................................................................................... 11 5.4. Bullerskyddskärm vid E20 .............................................................................................. 12 5.5. Stomljud och vibrationer ............................................................................................... 12 5.6. Lågfrekvent buller .......................................................................................................... 13 5.7. Samlad bedömning ........................................................................................................ 13 Bilagor: 5818347-0001a till -0018 5818347 - 0006 Ängsbotten 6 mfl Revision: - Bullerutredning till detaljplanBullerutredning inför detaljplan 2026-01-15 Sida 3 av 13 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 1. Inledning Brekke & Strand Akustik har på uppdrag av Besqab, NREP, Primula och Wallenstam beräknat omgivningsbuller för Ängsbotten i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. Projektet innefattar ca 400 bostäder, äldreboende samt kommersiella lokaler. Projektet är uppdelat i 3 kvarter, västra, mitten- och östra kvarteret. Kvarteren utsätts för trafikbuller från primärt E20 och Bobergsgatan. Bullerpåverkan finns även från närliggande bangård. 2. Underlag & förutsättningar Följande underlag har använts vid framtagandet av bullerutredningen: Tabell 1. Följande underlag ligger till grund för utredningen. Underlag Från Datum Arkitektritningar för Besqabs kvarter Kejs arkitekter 2025-11-11 Arkitektritningar för NREPs kvarter Fredaa arkitekter 2025-11-11 Arkitektritningar för Primulas kvarter DinellJohansson arkitekter 2025-11-11 Arkitektritningar för Wallenstams kvarter Varg Arkitekter 2025-11-11 PM Industribuller- Dp Ängsbotten och befintlig bebyggelse (173810- Trafikverket 2022-03-29 04-025-002) Beräkningsmodell baserad på Trafikverkets utredning rörande buller Brekke & Strand Akustik 2022-03-09 från Värtans västra bangård Ängsbotten, Stockholm Stad - Trafikbuller och verksamhetsbuller från Structor Akustik AB Reviderad 2024-11-26 Södra Värtan bangård 2024-018 r02 Ängsbotten trafikprognos 2035 Itero Reviderad 2025-04-28 2.1. Förutsättningar industribuller I Trafikverkets utredning rörande buller från verksamheten på Värtans västra bangård anges följande: Efter genomgång av verksamhetens aktiviteter över dygnet har det för utredningen fastslagits att bullersituationen nattetid utgör det dimensionerande beräkningsfallet. Den mest kritiska perioden inhyser aktiviteter för: Spår 5: Fliståg 580 m (1 fr/h) Spår 5: Diesellok T43/841 (1 fr/h) Spår 4: Cementtåg 200 m (1 fr/h) Det dimensionerande beräkningsfallet baseras på aktiviteter på spår 4 och 5 (närmast detaljplaneområdet) samt nuvarande äldre loktyp. Då det inte går att fastställa när den äldre loktypen tas ur bruk förutsätter utredningen att den är aktiv så pass länge att det utgör en förutsättning för bostadsutvecklingen. Med detta som förutsättning utgör utredningen ett värsta fall. Samma indata och förutsättningar som ovan har även använts i denna utredning. 5818347 - 0006 Ängsbotten 6 mfl Revision: - Bullerutredning till detaljplanBullerutredning inför detaljplan 2026-01-15 Sida 4 av 13 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Beräkningar för stillastående tåg har gjorts med den nordiska beräkningsmodellen för externt industribuller (DAL32) och beräkningar för rullande tåg har gjorts med den nordiska beräkningsmodellen för spårbuller (NMT 96). Vid beräkningarna av verksamhetsbuller har programvaran SoundPLAN 8.2 använts. 2.2. Förutsättningar trafikbuller Trafikbuller har beräknats med beräkningsmetoden Nord2000 och till hjälp har programvaran SoundPLAN 9.1 använts. Beräkningar har endast gjort för framtidsprognos eftersom den bedöms vara dimensionerande. 2.2.1. Vägtrafik Trafikdata för kommunala vägar samt tillkommande vägar i området kommer från Iteros PM Ängsbotten trafikprognos 2035 reviderad 2025-04-28. För E20/Hjorthagsvägen har trafikdata hämtats från Tyréns utredning Trafikprognos TPL Värtan 2040 daterad 2023-02-06. För vägbredder och trafikdata på övriga avfarter för E20 har data hämtats från Trafikverkets portal Lastkajen och räknats upp till prognosår 2040 med hjälp av Trafikverkets EVA-tal. Detta har resulterat i följande trafikmängder: Tabell 2. Vägtrafik använd i utredningen. Väg ÅDT Hastighet Andel tung trafik* Prognosår Madängsgatan (västerut, mellansträckan, österut) 1700, 1100, 500 30 5 2035 Bobergsgatan (norrut) 6000 30 8 2035 Bobergsgatan (söderut) 8300 30 8 2035 Storängsgatan 400 30 5 2035 Lövängsgatan 800 30 5 2035 Hårdvallsgatan 500 30 5 2035 Nya lokalgator (mellan husen, nordsydlig riktning) 400 30 5 2035 Ny lokalgata (söder om området, östvästlig 100 - 200 30 5 2035 riktning E20/Hjorthagsvägen västerut (närmast tunneln) 30 300 70 8 2040 E20/Hjorthagsvägen österut (närmast tunneln) 30 300 70 8 2040 E20/Hjorthagsvägen västerut (i tråget) 20 900 70 8 2040 E20/Hjorthagsvägen österut (i tråget) 20 900 70 8 2040 Den tunga trafiken har för de kommunala vägarna delats upp så att 40 % antas vara medeltung och 60 % tung. För Trafikverkets väg har 10 % av den tunga trafiken antagits vara medeltung och 90 % tung. För nya lokalgator med ÅDT 100 fordon antas ingen tung trafik gå nattetid. 5818347 - 0006 Ängsbotten 6 mfl Revision: - Bullerutredning till detaljplanBullerutredning inför detaljplan 2026-01-15 Sida 5 av 13 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 2.2.2. Spårtrafik Spårtrafiken är baserad på Rambölls PM Trafikering av Värtabanan daterad 2022-06-22. Där anges följande: ”Medelantalet bränsletåg med 3 tåg/dygn under 7 månader och 1 tåg/dygn under 2 månader blir 1,9 tågpar per dygn, dvs 3,8 tågpassager på Värtabanan nattetid. Vagnslasttågen som endast går vardagar kan antas gå 250 dagar per år vilket ger 0,68 tågpar per dygn, dvs 1,4 tågpassager på Värtabanan dagtid.” Tabell 3. Spårtrafik använd i utredningen för trafikbuller. Avser år 2040. Antal passager per dag [st] Tågtyp Längd [m] Hastighet [km/h] (dygn/dag/kväll/natt) Godståg a) 5,2 / 1,4 / 0 / 3,8 630 40-70 b) a) Tågtyp S-GT, godståg med gjutjärnsblock har antagits b) 70 km/h tillåts ca 100 m väster om bron där Bobergsgatan går över spåret. Vid planområdet tillåts högst 40 km/h. 2.3. Bedömningsgrunder 2.3.1. Riktlinjer för verksamhetsbuller/industribuller Enligt BFS 2020:2 gäller följande: Tabell 4. Högsta ekvivalenta ljudnivåer från industriell och annan verksamhet, uttryckt som frifältsvärde utomhus vid bostadsbyggnads fasad. Område Leq dag (06–18) Leq kväll (18–22) Leq Natt (22–06) samt lör-, sön- och helgdag (06–18) Zon A1 Bostadsbyggnader bör kunna acceptera 50 dBA 45 dBA 45 dBA Zon B Bostadsbyggnader bör kunna accepteras förut-satt att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas. 60 dBA 55 dBA 50 dBA Zon C Bostadsbyggnader bör inte accepteras. >60 dBA >55 dBA >50 dBA 1) Vad avser buller från teknisk utrustning vid annat än industriell verksamhet tillämpas värdena för ljuddämpad sida enligt tabell 15 också på den exponerade sidan. Vid uteplats, om sådan planeras, gäller ljudnivåerna i Tabell 5. I de fall den bullrande verksamheten endast pågår en del av tidsperioderna, eller om ljudnivån från verksamheten varierar mycket, bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för den tid då den bullrande verksamheten pågår, dock minst en timme. Maximala ljudnivåer, LFmax över 55 dBA, bör inte förekomma nattetid klockan 22–06 annat än vid enstaka tillfällen. Om de berörda bostadsbyggnaderna har tillgång till en ljuddämpad sida avser begränsningen den ljuddämpade sidan. Om ekvivalenta ljudnivåer inom zon A uppfylls, men maximala ljudnivåer regelbundet överskrids nattetid vid exponerad sida, bör bulleranpassning av bostadsbyggnader i enlighet med zon B göras. 5818347 - 0006 Ängsbotten 6 mfl Revision: - Bullerutredning till detaljplanBullerutredning inför detaljplan 2026-01-15 Sida 6 av 13 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Om en sådan situation uppstår blir bedömningen därmed densamma som när den ekvivalenta ljudnivån är högre än riktvärdena i zon A. När buller från industriell verksamhet karaktäriseras av ofta återkommande impulser eller av ljud med tydligt hörbara tonkomponenter, bör värdena i Tabell 4 sänkas med 5 dBA. Tabell 5. Högsta ljudnivå från industri/annan verksamhet på ljuddämpad sida. Frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad och uteplats. Område Leq dag (06–18) Leq kväll (18–22) Leq Natt (22–06) samt lör-, sön-och helgdag (06–18) Högst tillåten ljudnivå på den ljuddämpade sidan 45 dBA 45 dBA 40 dBA Boverket skriver i sin rapport 2020:8 på sidan 21 i ”Omgivningsbuller från industriell verksamhet och annan verksamhet med likartad ljudkaraktär” att: ”I situationer där det inte är tekniskt möjligt att klara de angivna ljudnivåerna utmed samtliga våningsplan vid fasaden på en ljuddämpad sida, kan högre värden behöva accepteras för de översta våningsplanen”. 2.3.2. Riktlinjer för trafikbuller Enligt SFS 2015:216 med ändringar enligt SFS 2017:359 gäller följande: 3 § Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Förordning (2017:359). 4 § Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden. Vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att minst ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden. 5 § Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå som anges i 3 § första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00. 2.4. Beräkningsinställningar Beräkningarna har utförts med 3 reflexer, maximalt reflektionsavstånd 400 m, maximal sökradie 1000 m och tillåten tolerans 0,1 dB. Beräknade ljudnivåer vid fasad avser frifältsvärden, dvs. ljudnivåer utan inverkan av reflex i egen fasad. I utbredningskartor är fasadreflexerna däremot inkluderade. 5818347 - 0006 Ängsbotten 6 mfl Revision: - Bullerutredning till detaljplanBullerutredning inför detaljplan 2026-01-15 Sida 7 av 13 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Nord2000 är en mer detaljerad beräkningsmetod än tidigare Nord96 och har större krav på detaljeringsnivån i underlaget. Kunskapscentrumbuller har därför tagit fram schabloner i sin rapport Användarhandledning Nord2000 version 1.0 2024-12-20, avseende exempelvis referensförutsättningar för väder och trafikdata, som har använts i detta projekt. 3. Beräkningsresultat Beräkningsresultatet redovisas i följande bilagor: Tabell 6. Beräkningsbilagor Dokument id Beräkningsbilagan avser Beskrivning 5818347–0001 a – c Ekvivalent trafikbullernivå Beräknad ljudnivå vid fasad, 3D-vyer 5818347–0002 a - c Maximal trafikbullernivå nattetid - väg Beräknad ljudnivå vid fasad, 3D-vyer 5818347–0003 a - c Maximal trafikbullernivå nattetid - spår Beräknad ljudnivå vid fasad, 3D-vyer 5818347–0004 Ekvivalent trafikbullernivå Högsta värdet 1,5 m över mark 5818347–0005 Maximal trafikbullernivå dygn - väg Högsta värdet 1,5 m över mark 5818347–0006 Ekvivalent trafikbullernivå med skärm vid E20 Beräknad ljudnivå vid fasad, 3D-vyer 5818347–0007 Maximal trafikbullernivå natt, väg, med skärm vid E20 Beräknad ljudnivå vid fasad, 3D-vyer 5818347–0008 Maximal trafikbullernivå natt, spår, med skärm vid E20 Beräknad ljudnivå vid fasad, 3D-vyer 5818347–0009 Ekvivalent trafikbullernivå med skärm vid E20 Beräknad ljudnivå vid fasad, 3D-vyer 5818347–0010 Maximal trafikbullernivå natt, väg, med skärm vid E20 Beräknad ljudnivå vid fasad, 3D-vyer 5818347–0011 Maximal trafikbullernivå dagtid, väg, med skärm vid E20 Beräknad ljudnivå vid fasad, 3D-vyer Ekvivalent trafikbullernivå med skärm vid E20, 5818347–0012 Högsta värdet 1,5 m över mark jämförelse med olika skärmhöjder Maximal trafikbullernivå maxtimme, väg, med skärm vid 5818347–0013 Högsta värdet 1,5 m över mark E20, jämförelse med olika skärmhöjder 5818347–0014 a - c Ekvivalent industribuller nattetid Beräknad ljudnivå vid fasad, 3D-vyer 5818347–0015 a - c Maximal industribullernivå nattetid Beräknad ljudnivå vid fasad, 3D-vyer 5818347–0016 a - c Ekvivalent industribuller nattetid, med skärm vid E20 Beräknad ljudnivå vid fasad, 3D-vyer 5818347–0017 a - c Maximal industribullernivå nattetid, med skärm vid E20 Beräknad ljudnivå vid fasad, 3D-vyer 5818347–0018 Ekvivalent industribuller dag/kväll Högsta värdet 1,5 m över mark Bilagorna som visar 3D-vyer från 3 olika riktningar delas upp i bilaga a,b och c. För ljudnivån 1,5 m över mark presenteras endast en bilaga per beräkningsfall. 4. Mätning av vibrationer Mätningar av vibrationer från godståg som anländer till bangården har utförts 2025-10-10 av George Adams och Amir Wedmalm. Mätpunkter valdes på västra och mittersta kvarteret. Uppmätta nivåer uppgick som högst till 0,005 mm/s (Vm-vägt) på västra kvarteret. Uppmätta nivåer är långt under kravet för kännbara vibrationer på ≤ 0,4 mm/s. Inga betydande stomljudsnivåer kunde upptäckas. 5818347 - 0006 Ängsbotten 6 mfl Revision: - Bullerutredning till detaljplanBullerutredning inför detaljplan 2026-01-15 Sida 8 av 13 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 5. Utlåtande Beräknade trafikbullernivåer är som högst 69 dBA ekvivalent nivå på södra fasaden av östra kvarteret och 83 dBA maximal nivå för den västra fasaden av västra kvarteret. De beräknade ekvivalenta trafikbullernivåerna domineras av E20 även om Bobergsgatan har betydelse. Alla kvarter faller inom Zon B avseende verksamhetsbuller eftersom riktvärdet för Zon A om 45 dBA ekvivalent nivå beräknas överskridas på mest exponerade fasaderna nattetid. Nivåerna beräknas dock ligga under 50 dBA ekvivalent nivå i värst utsatta läge, se 5818347-0014c och därmed uppfylls riktvärdet om ekvivalent nivå för Zon B nattetid. Maximala ljudnivåer från verksamhetsbullret beräknas till 72 dBA på södra fasaden på västra kvarteret som är mest utsatt eftersom det är närmast bangården. Därmed överskrids riktvärdet om 55 dBA maximal nivå nattetid på dessa fasader, men även stora delar av fasaderna mellan de tre kvarteren, se 5818347-0015a-c. I dessa lägen bör lägenheter göras genomgående med ljuddämpad sida mot gård. Enligt beräkningarna uppfylls riktvärdet för ljuddämpad sida om 55 dBA maximal nivå på samtliga norra fasader samt mot gårdarna. Vår bedömning är att ljudet från bangården inte är tonalt och även då det förekommer tillfälliga impulsljud är de inte tillräckligt frekvent återkommande att de ska ses som särskilt störframkallande. Generellt har samtliga kvarter en hög bullerbelastning på sina södra fasader. Lägre men ändå betydande nivåer på de östra och västra fasaderna. De norra fasader och fasader mot gård har nivåer under riktvärdena för både trafik- och industribuller. Samtliga kvarter har möjlighet till gemensamma uteplatser på innergårdarna som uppfyller riktlinjerna för både trafik- och industribuller. Se resultat i Bilaga 5818347–0004, -0005, -0012, -0013, -0018. 5.1. Västra kvarteret Kvarteret beräknas få maximala ljudnivåerna från bangården som överskrider 55 dBA mot södra och östra fasaden. Det medför att lägenheter måste göras genomgående med hälften av boningsrummet mot gård eller annan skyddad sida för hela södra och östra fasaden. Utöver detta beräknas ekvivalenta trafikbullernivåer över 60 dBA på södra fasaden samt delar av fasaderna mot väst och öst. För delar av västra fasaden (se bilaga 5818347-0001b) kan lägenheterna behöva bulleranpassas om inte gemensamhetsytor kan förläggas där (tex cykelrum, tvättstuga etc). Möjligheter till enkelsidiga lägenheter finns mot norr, mot väster och mot gård. På översta våningarna finns några mindre överskridande av den beräknade maximala ljudnivån från bangården. Det är två beräkningspunkter mot gård (bilaga 5818347-0017a och -b) där riktvärden beräknas överskridas med 1 dB. Detta bör kunna accepteras enligt Boverkets rapport 2020:8 sida 21. Sammanfattningsvis bör genomgående lägenheter planeras vid: • Samtliga fasader som beräknas överskrida den maximala ljudnivån nattetid från verksamhetsbuller, se gula, orangea, röda och lila fasader i bilaga 5818347-0015a-c. • Plan 1 på den östra fasaden där den ekvivalenta ljudnivån från trafik beräknas överskridas, se orangea fasadelen i bilaga 5818347-0001b. Här kan även mindre lägenheter om högst 35 kvm planeras, alternativt gemensamhetsutrymmen eller lokaler. 5.1.1. Exempel på planlösning Följande är exempel på hur planlösningarna i de bullerutsatta hörnen är planerade med hälften av boningsrummen mot gård. 5818347 - 0006 Ängsbotten 6 mfl Revision: - Bullerutredning till detaljplanBullerutredning inför detaljplan 2026-01-15 Sida 9 av 13 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 1 - Planlösning av hörnlägenheterna, KEJS arkitekter. Figur 2 - Planlösning av hörnlägenheterna, Varg arkitekter. 5.2. Mittenkvarteret Lägenhetsutformningen styrs primärt av bullret från bangården även om trafikbullret troligen kommer vara det mest påtagliga för de boende. Hela södra, östra och västra fasaderna beräknas få maximala industribullernivåer över 55 dBA vilket medför att samtliga lägenheter längs dessa fasader ska vara genomgående eller enkelsidiga mot gård. Lägenheter som enbart vetter mot norr eller mot gård kan utformas utan hänseende till yttre buller. Sammanfattningsvis bör genomgående lägenheter planeras vid: • Samtliga fasader som beräknas överskrida den maximala ljudnivån nattetid från verksamhetsbuller, se gula, orangea, röda och lila fasader i bilaga 5818347-0015a-c. 5.2.1. Exempel på planlösning Följande är exempel på hur planlösningarna i de bullerutsatta hörnen är planerade med hälften av boningsrummen mot gård. Husen har fått indrag i hörnen för att lättare möjliggöra en effektiv planlösning. 5818347 - 0006 Ängsbotten 6 mfl Revision: - Bullerutredning till detaljplanBullerutredning inför detaljplan 2026-01-15 Sida 10 av 13 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 3 - Planlösning av hörnlägenheterna. DinellJohansson arkitekter. 5.3. Östra kvarteret Södra, östra och västra fasaderna på kvarteret beräknas få höga ekvivalenta trafikbullernivåer och maximala ljudnivåer från bangården som är över 55 dBA. Lägenheter längs den södra och västra fasaden görs genomgående eller enkelsidiga mot gård. Genom att arbeta med byggnadens utformning och gestaltningen av fasaden med burspråk har bullernivåerna reducerats för den östra fasaden (enligt rekommendation från Boverkets BFS 2020:8 sida 45 och Stockholm stads ”Vägledning för hantering av omgivningsbuller vid bostadsbyggande i Stockholm sida 54). Det har möjliggjort enkelsidiga vård- och omsorgsboende längs den östra fasaden som får en fasadyta mot norr som är bullerskyddad. Utan burspråken beräknas de maximala ljudnivåerna från bangården till 59 dBA på den östra fasaden, men med skärmningen som burspråken ger blir nivåerna blir strax under 50 dBA. Sammanfattningsvis bör genomgående lägenheter planeras vid: • Samtliga fasader som beräknas överskrida den maximala ljudnivån nattetid från verksamhetsbuller, se gula, orangea, röda och lila fasader i bilaga 5818347-0015a-c, förutom på några våningsplan längs östra sidan som får en veckad fasad för att hantera bullret. 5.3.1. Exempel på planlösningar Sydvästra hörnet i bostadsdelen av kvarteret planeras lägenheterna med boningsrummen mot gård eller helt enkelsidiga mot gård. Kvartersformen är anpassad med ett indrag i fasadlivet mot gården för att enklare kunna skapa en ljuddämpad sida för bostäderna. 5818347 - 0006 Ängsbotten 6 mfl Revision: - Bullerutredning till detaljplanBullerutredning inför detaljplan 2026-01-15 Sida 11 av 13 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Figur 4 - Planlösning med hälften av boningsrummen mot tyst sida från FREDA arkitekter. I kvarteret finns även ett äldreboende med ca 80 boendeenheter. De är generellt mindre enkelsidiga lägenheter. 15 av dem som ligger i ett bullerutsatt läge får burspråk med ett öppningsbart fönster mot ljuddämpad sida som har låga nivåer av både trafik- & verksamhetsbuller. En lägenhet får burspråk för att få till en enhetlig fasad, men den behövs ej av bullerskäl. Figur 5 - Östra kvarteret med äldreboendets boendeenheter Figur 6 - Planlösning av boendeenhet i bullerutsatt läge (längs östra markerade i rött. fasaden). 5.4. Bullerskyddskärm vid E20 En 2-5 m hög skärm planeras i anslutning till E20. För att se hur höjden påverkar bullret i området har beräkningar gjorts, dels för en 2,1 m hög skärm och dels för en 5 m hög skärm. Beräkningarna visar att skärmen ger god verkan, speciellt för ytan ovan mark och på de lägre bostadsvåningarna. Skärmningsverkan är primärt för trafikbuller, för verksamhetsbullret är effekten låg. Se beräkningsbilaga 5818347–0018. 5.5. Stomljud och vibrationer Mätningarna visar att det inte föreligger risk för stomljud eller kännbara vibrationer från spårbunden trafik. 5818347 - 0006 Ängsbotten 6 mfl Revision: - Bullerutredning till detaljplanBullerutredning inför detaljplan 2026-01-15 Sida 12 av 13 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG 5.6. Lågfrekvent buller I Stockholm stads utredning 2024-018 r02 har lågfrekvent buller från lok på tomgång beräknats. Nivåerna beräknades som högst till 72 dB ekvivalent nivå (ovägt, se spektrum i tabellen nedan) mot de södra fasaderna. Det bedöms vara möjligt att uppfylla Boverkets krav (BBR) för ljudnivåer inomhus men det lågfrekventa bullret måste beaktas vid val av fasad och fönster. En generell rekommendation är fasad av betong, till exempel en helsandwich med mineralullsisolering, men möjlighet till andra fasadval finns. Om större fönsterpartier eller fönsterdörrar önskas på de södra fasaderna mot bangården är det viktigt att beakta att ljudkraven kan komma bli höga, speciellt om de är till sovrum. T abell 7. Frekvensspektrum för diesellok 31,5 Hz 40 Hz 50 Hz 63 Hz 80 Hz 100 Hz 125 Hz 160 Hz 200 Hz Diesellok [dB] 58 71 59 60 56 61 53 56 50 5.7. Samlad bedömning Bullret i området präglas av E20 och bangården i söder. Beräknad nivå från trafikbullret är högre än industribullret och det är även troligt att trafikbullret är det mest påtagliga för de boende. På bangården sker dock arbeten som kan medföra höga maximala nivåer samt påtagligt lågfrekvent buller. Kvarterens form med en högre del mot söder ger ett bra bullerskydd. De högre södra huskropparna fungerar som bullerskyddsskärmar mot övriga huskroppar och gårdar. Möjlighet finns att skapa lägenheter med goda boendekvalitéer även om flertalet behöver anpassas efter rådande bullersituation genom att bland annat göras genomgående med hälften av boningsrummen mot gård likt exemplen i denna rapport. Byggnationen bedöms inte ge någon begränsning för Trafikverkets verksamhet på bangården eller E20 och samtliga riktvärden avseende buller bedöms vara möjliga att uppfylla för samtliga kvarter. 5818347 - 0006 Ängsbotten 6 mfl Revision: - Bullerutredning till detaljplanBullerutredning inför detaljplan 2026-01-15 Sida 13 av 13 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kv. Ängsbotten Teckenförklaring: Väg Järnväg Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Bullerskärm Tidsperiod: Projektnummer: Dygn 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Väg- och spårtrafik JEH Bilaga: Datum: 5818347-0001a 2026-01-05 Ekvivalent ljudnivå L , dB(A) eq <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kv. Ängsbotten Teckenförklaring: Väg Järnväg Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Bullerskärm Tidsperiod: Projektnummer: Dygn 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Väg- och spårtrafik JEH Bilaga: Datum: 5818347-0001b 2026-01-05 Ekvivalent ljudnivå L , dB(A) eq <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kv. Ängsbotten Teckenförklaring: Väg Järnväg Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Bullerskärm Tidsperiod: Projektnummer: Dygn 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Väg- och spårtrafik JEH Bilaga: Datum: 5818347-0001c 2026-01-05 Ekvivalent ljudnivå L , dB(A) eq <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kv. Ängsbotten Teckenförklaring: Väg Järnväg Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Bullerskärm Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Vägtrafik JEH Bilaga: Datum: 5818347-0002a 2026-01-05 Maximal ljudnivå L , dB(A) max <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kv. Ängsbotten Teckenförklaring: Väg Järnväg Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Bullerskärm Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Vägtrafik JEH Bilaga: Datum: 5818347-0002b 2026-01-05 Maximal ljudnivå L , dB(A) max <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kv. Ängsbotten Teckenförklaring: Väg Järnväg Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Bullerskärm Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Vägtrafik JEH Bilaga: Datum: 5818347-0002c 2026-01-05 Maximal ljudnivå L , dB(A) max <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kv. Ängsbotten Teckenförklaring: Väg Järnväg Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Bullerskärm Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Spårtrafik JEH Bilaga: Datum: 5818347-0003a 2026-01-05 MMaaxxiimmaall lljjuuddnniivvåå LL ,, ddBB((AA)) mmaaxx <<== 6600 6600 << <<== 6655 6655 << <<== 7700 7700 << <<== 7755 7755 << <<== 8800 8800 << <<== 8855 8855 << <<== 9900 9900 << 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kv. Ängsbotten Teckenförklaring: Väg Järnväg Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Bullerskärm Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Spårtrafik JEH Bilaga: Datum: 5818347-0003b 2026-01-05 MMaaxxiimmaall lljjuuddnniivvåå LL ,, ddBB((AA)) mmaaxx <<== 6600 6600 << <<== 6655 6655 << <<== 7700 7700 << <<== 7755 7755 << <<== 8800 8800 << <<== 8855 8855 << <<== 9900 9900 << 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kv. Ängsbotten Teckenförklaring: Väg Järnväg Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Bullerskärm Facade point Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Spårtrafik JEH Bilaga: Datum: 5818347-0003c 2026-01-05 MMaaxxiimmaall lljjuuddnniivvåå LL ,, ddBB((AA)) mmaaxx <<== 6600 6600 << <<== 6655 6655 << <<== 7700 7700 << <<== 7755 7755 << <<== 8800 8800 << <<== 8855 8855 << <<== 9900 9900 << 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kv. Ängsbotten Teckenförklaring: Väg Järnväg Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Bullerskärm Tidsperiod: Projektnummer: Dygn 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: 1,5 m ANO Driftsfall: Granskat av: Väg- och spårtrafik JEH Bilaga: Datum: 5818347-0004 2026-01-05 Ekvivalent ljudnivå L , dB(A) eq <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < Skala (A3) 1:900 0 5 10 20 30 40 m 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kv. Ängsbotten Teckenförklaring: Väg Järnväg Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Bullerskärm Tidsperiod: Projektnummer: Dygn 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: 1,5 m ANO Driftsfall: Granskat av: Vägtrafik JEH Bilaga: Datum: 5818347-0005 2026-01-05 Maximal ljudnivå L , dB(A) max <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < Skala (A3) 1:900 0 5 10 20 30 40 m 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kv. Ängsbotten Teckenförklaring: Väg Järnväg Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Bullerskärm Tidsperiod: Projektnummer: Dygn 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Väg- och spårtrafik JEH Skärm 2,1 m hög Bilaga: Datum: 5818347-0006 2026-01-05 Ekvivalent ljudnivå L , dB(A) eq <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kv. Ängsbotten Teckenförklaring: Väg Järnväg Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Bullerskärm Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Vägtrafik JEH Skärm 2,1 m hög Bilaga: Datum: 5818347-0007 2026-01-05 Maximal ljudnivå L , dB(A) max <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kv. Ängsbotten Teckenförklaring: Väg Järnväg Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Bullerskärm Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Spårtrafik JEH Skärm 2,1 m hög Bilaga: Datum: 5818347-0008 2026-01-05 Maximal ljudnivå L , dB(A) max <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kv. Ängsbotten Teckenförklaring: Väg Järnväg Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Bullerskärm Tidsperiod: Projektnummer: Dygn 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Väg- och spårtrafik JEH Skärm 5 m hög Bilaga: Datum: 5818347-0009 2026-01-05 Ekvivalent ljudnivå L , dB(A) eq <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kv. Ängsbotten Teckenförklaring: Väg Järnväg Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Bullerskärm Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Vägtrafik JEH Skärm 5 m hög Bilaga: Datum: 5818347-0010 2026-01-05 Maximal ljudnivå L , dB(A) max <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kv. Ängsbotten Teckenförklaring: Väg Järnväg Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Bullerskärm Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Spårtrafik JEH Skärm 5 m hög Bilaga: Datum: 5818347-0011 2026-01-05 Maximal ljudnivå L , dB(A) max <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kv. Ängsbotten Teckenförklaring: Väg Järnväg Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Bullerskärm Tidsperiod: Projektnummer: Dygn 5818347 Skärm 2,1 m hög Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Väg- och spårtrafik JEH Skärm 2,1 och 5 m Bilaga: Datum: 5818347-0012 2026-01-05 Ekvivalent ljudnivå L , dB(A) eq <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < Skärm 5 m hög 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Kv. Ängsbotten Teckenförklaring: Väg Järnväg Planerad bebyggelse Befintlig bebyggelse Bullerskärm Tidsperiod: Projektnummer: Dygn 5818347 Skärm 2,1 m hög Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Vägtrafik JEH Skärm 2,1 och 5 m Bilaga: Datum: 5818347-0013 2026-01-05 Maximal ljudnivå L , dB(A) max <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < Skärm 5 m hög 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Industribullerutredning kv Ängsbotten Prognosår 2040 Redovisade ljudnivåer vid fasad avser högsta frifältsvärde av samtliga våningsplan Vy från NordÖst Spår 5: Fliståg 580 m (1 fr/h) Spår 5, väster: Diesellok T43/841 (1 fr/h) Spår 4: Cementtåg 200 m (1 fr/h) Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Värtans västra JKR bangård Bilaga: Datum: 5818347-0014a 2026-01-09 Ekvivalent Teckenförklaring ljudnivå Bostäder L , dB(A) eq Övriga byggnader <= 40 Järnväg 40 < <= 45 45 < <= 50 50 < Skala (A3) 1:1963 0 15 30 60 90 120 m 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Industribullerutredning kv Ängsbotten Prognosår 2040 Redovisade ljudnivåer vid fasad avser högsta frifältsvärde av samtliga våningsplan Vy från NordVäst Spår 5: Fliståg 580 m (1 fr/h) Spår 5, väster: Diesellok T43/841 (1 fr/h) Spår 4: Cementtåg 200 m (1 fr/h) Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Värtans västra JKR bangård Bilaga: Datum: 5818347-0014b 2026-01-09 Ekvivalent Teckenförklaring ljudnivå Bostäder L , dB(A) eq Övriga byggnader <= 40 Järnväg 40 < <= 45 45 < <= 50 50 < Skala (A3) 1:1963 0 15 30 60 90 120 m 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Industribullerutredning kv Ängsbotten Prognosår 2040 Redovisade ljudnivåer vid fasad avser högsta frifältsvärde av samtliga våningsplan Vy från Syd Spår 5: Fliståg 580 m (1 fr/h) Spår 5, väster: Diesellok T43/841 (1 fr/h) Spår 4: Cementtåg 200 m (1 fr/h) Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Värtans västra JKR bangård Bilaga: Datum: 5818347-0014c 2026-01-09 Ekvivalent Teckenförklaring ljudnivå Bostäder L , dB(A) eq Övriga byggnader <= 40 Järnväg 40 < <= 45 45 < <= 50 50 < Skala (A3) 1:1963 0 15 30 60 90 120 m 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Industribullerutredning kv Ängsbotten Prognosår 2040 Redovisade ljudnivåer vid fasad avser högsta frifältsvärde av samtliga våningsplan Vy från NordÖst Spår 5: Fliståg 580 m (1 fr/h) Spår 5, väster: Diesellok T43/841 (1 fr/h) Spår 4: Cementtåg 200 m (1 fr/h) Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Värtans västra JKR bangård Bilaga: Datum: 5818347-0015a 2026-01-09 Maximal Teckenförklaring ljudnivå Bostäder L , dB(A) max Övriga byggnader <= 40 Järnväg 40 < <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < Skala (A3) 1:1963 0 15 30 60 90 120 m 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Industribullerutredning kv Ängsbotten Prognosår 2040 Redovisade ljudnivåer vid fasad avser högsta frifältsvärde av samtliga våningsplan Vy från NordVäst Spår 5: Fliståg 580 m (1 fr/h) Spår 5, väster: Diesellok T43/841 (1 fr/h) Spår 4: Cementtåg 200 m (1 fr/h) Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Värtans västra JKR bangård Bilaga: Datum: 5818347-0015b 2026-01-09 Maximal Teckenförklaring ljudnivå Bostäder L , dB(A) max Övriga byggnader <= 40 Järnväg 40 < <= 45 Bullerskärm 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < Skala (A3) 1:1963 0 15 30 60 90 120 m 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Industribullerutredning kv Ängsbotten Prognosår 2040 Redovisade ljudnivåer vid fasad avser högsta frifältsvärde av samtliga våningsplan Vy från Syd Spår 5: Fliståg 580 m (1 fr/h) Spår 5, väster: Diesellok T43/841 (1 fr/h) Spår 4: Cementtåg 200 m (1 fr/h) Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Värtans västra JKR bangård Bilaga: Datum: 5818347-0015c 2026-01-09 Maximal Teckenförklaring ljudnivå Bostäder L , dB(A) max Övriga byggnader <= 40 Järnväg 40 < <= 45 Bullerskärm 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < Skala (A3) 1:1963 0 15 30 60 90 120 m 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Industribullerutredning kv Ängsbotten Prognosår 2040 Redovisade ljudnivåer vid fasad avser högsta frifältsvärde av samtliga våningsplan Skärm 2,1 m Vy från NordÖst Spår 5: Fliståg 580 m (1 fr/h) Spår 5, väster: Diesellok T43/841 (1 fr/h) Spår 4: Cementtåg 200 m (1 fr/h) Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Värtans västra JKR bangård Bilaga: Datum: 5818347-0016a 2026-01-09 Ekvivalent Teckenförklaring ljudnivå Bostäder L , dB(A) eq Övriga byggnader <= 40 Järnväg 40 < <= 45 45 < <= 50 Skärm 5 m 50 < Skala (A3) 1:1963 0 15 30 60 90 120 m 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Industribullerutredning Skärm 2,1 m kv Ängsbotten Prognosår 2040 Redovisade ljudnivåer vid fasad avser högsta frifältsvärde av samtliga våningsplan Vy från NordVäst Spår 5: Fliståg 580 m (1 fr/h) Spår 5, väster: Diesellok T43/841 (1 fr/h) Spår 4: Cementtåg 200 m (1 fr/h) Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Värtans västra JKR bangård Bilaga: Datum: 5818347-0016b 2026-01-09 Skärm 5 m Ekvivalent Teckenförklaring ljudnivå Bostäder L , dB(A) eq Övriga byggnader <= 40 Järnväg 40 < <= 45 45 < <= 50 50 < Skala (A3) 1:1963 0 15 30 60 90 120 m 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Industribullerutredning kv Ängsbotten Prognosår 2040 Redovisade ljudnivåer vid fasad avser högsta frifältsvärde av samtliga våningsplan Vy från Syd Spår 5: Fliståg 580 m (1 fr/h) Spår 5, väster: Diesellok T43/841 (1 fr/h) Spår 4: Cementtåg 200 m (1 fr/h) Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Skärm 2,1 m Driftsfall: Granskat av: Värtans västra JKR bangård Bilaga: Datum: 5818347-0016c 2026-01-09 Ekvivalent Teckenförklaring ljudnivå Bostäder L , dB(A) eq Övriga byggnader <= 40 Järnväg 40 < <= 45 45 < <= 50 50 < Skala (A3) 1:1963 0 15 30 60 90 120 m Skärm 5 m 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Industribullerutredning kv Ängsbotten Prognosår 2040 Redovisade ljudnivåer vid fasad avser högsta frifältsvärde av samtliga våningsplan Vy från NordÖst Skärm 2,1 m Spår 5: Fliståg 580 m (1 fr/h) Spår 5, väster: Diesellok T43/841 (1 fr/h) Spår 4: Cementtåg 200 m (1 fr/h) Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Värtans västra JKR bangård Bilaga: Datum: 5818347-00017a 2026-01-09 Maximal Teckenförklaring ljudnivå Bostäder L , dB(A) max Övriga byggnader <= 40 Järnväg 40 < <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 Skärm 5 m 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < Skala (A3) 1:1963 0 15 30 60 90 120 m 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Industribullerutredning Skärm 2,1 m kv Ängsbotten Prognosår 2040 Redovisade ljudnivåer vid fasad avser högsta frifältsvärde av samtliga våningsplan Vy från NordVäst Spår 5: Fliståg 580 m (1 fr/h) Spår 5, väster: Diesellok T43/841 (1 fr/h) Spår 4: Cementtåg 200 m (1 fr/h) Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Värtans västra JKR bangård Bilaga: Datum: 5818347-00017b 2026-01-09 Skärm 5 m Maximal Teckenförklaring ljudnivå Bostäder L , dB(A) max Övriga byggnader <= 40 Järnväg 40 < <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < Skala (A3) 1:1963 0 15 30 60 90 120 m 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Industribullerutredning kv Ängsbotten Prognosår 2040 Redovisade ljudnivåer vid fasad avser högsta frifältsvärde av samtliga våningsplan Vy från Syd Spår 5: Fliståg 580 m (1 fr/h) Spår 5, väster: Diesellok T43/841 (1 fr/h) Spår 4: Cementtåg 200 m (1 fr/h) Tidsperiod: Projektnummer: Natt 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Skärm 2,1 m Driftsfall: Granskat av: Värtans västra JKR bangård Bilaga: Datum: 5818347-00017c 2026-01-09 Maximal Teckenförklaring ljudnivå Bostäder L , dB(A) max Övriga byggnader <= 40 Järnväg 40 < <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < Skala (A3) 1:1963 0 15 30 60 90 120 m Skärm 5 m 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG Industribullerutredning kv Ängsbotten Prognosår 2040 Redovisade ljudnivåer vid fasad avser högsta frifältsvärde av samtliga våningsplan Spår 5: Fliståg 580 m (1 fr/h) Spår 5, väster: Diesellok T43/841 (1 fr/h) Spår 4: Cementtåg 200 m (1 fr/h) Tidsperiod: Projektnummer: Dag/Kväll 5818347 Beräkningshöjd: Utfört av: - ANO Driftsfall: Granskat av: Värtans västra JKR bangård Bilaga: Datum: 5818347-0018 2026-01-09 Ekvivalent Teckenförklaring ljudnivå Bostäder L , dB(A) eq Övriga byggnader <= 40 Järnväg 40 < <= 45 Väg 45 < <= 50 50 < Skala (A3) 1:900 0 5 10 20 30 40 m 27020-3202 rnD ,51-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,gnilretsolK ilataN - tnemukod tnäkdoG