mars 2026

Förskoleförvaltningen har tagit fram nya riktlinjer för hur förskolorna i Stockholm ska bedöma och ge särskilt stöd till barn. Syftet är att alla barn ska få likvärdigt stöd oavsett vilken förskola de går på. Riktlinjerna beskriver en gemensam process för att identifiera behov, planera åtgärder, och ansöka om extra ekonomiskt stöd vid omfattande behov.

Kommunfullmäktige har beslutat om nya riktlinjer för att söka och få plats på förskola och pedagogisk omsorg som gäller från 1 juli 2026. Som en följd av detta kommer befintliga avtal med 115 fristående förskolor och 13 pedagogiska omsorger att sägas upp. Nya avtal ska sedan upprättas för att reglera köhanteringen enligt de nya riktlinjerna.

Förskolenämnden föreslår att godkänna ett nytt ramverk för pedagogisk utvecklingstid (PUT) för förskollärare i Stockholm. Ramverket innebär att alla heltidsanställda förskollärare får minst 5 timmar i veckan för att planera, analysera och utveckla undervisningen. Syftet är att säkerställa hög kvalitet i förskolan och att ge förskollärare tillräckligt med tid för deras undervisningsansvar, samtidigt som hänsyn tas till lokala förutsättningar och barngruppernas storlek.

Förskolenämnden har granskat sin ekonomiska månadsrapport för februari 2026. Prognosen visar att nämndens budget är i balans, vilket innebär att utgifterna inte förväntas överstiga intäkterna. Detta baseras på aktuella utfall och dialog med berörda avdelningar om eventuella avvikelser från budgeten.

En skrivelse från Moderaterna till förskolenämnden uppmärksammar barn som inte återvänder till förskolan efter sommarlovet. De vill veta hur många barn som försvunnit efter sommaren 2025 och vilka stadsdelar det rör, samt förvaltningens plan för att förhindra att detta sker. Förvaltningen svarar att tre barn saknades utan känd orsak efter sommaren 2025, varav två i Hässelby-Vällingby och ett i Skärholmen. De har ingen specifik handlingsplan men samarbetar med socialnämnden för att ta fram gemensamma rutiner mot skadliga utlandsvistelser.

Sophia Granswed Baat (M) och andra politiker har frågat förskolenämnden om tillsyn av fristående förskolor i Stockholm. De undrar hur många tillsynsärenden som gjordes 2025, hur förskolor väljs ut för tillsyn, hur ofta tillsyn sker, vad som händer vid brister samt hur säkerhet och kvalitet säkras i kommunala förskolor. Förskoleförvaltningen svarade att 87 tillsynsärenden genomfördes under 2025. Tillsynen planeras nu utifrån en riskbedömning och sker vanligtvis vart femte år, men oftare vid behov. Vid brister kan förvaltningen besluta om åtgärder som förelägganden eller att dra in tillståndet. För kommunala förskolor ansvarar stadsdelsnämnderna för kvalitet och säkerhet, och nya riktlinjer för barnsäkerhet väntas beslutas om under 2026.

Stockholms stad har beslutat om nya regler för barnomsorg på obekväm arbetstid, som gäller från 17 augusti 2026. De nya reglerna innebär bland annat utökade öppettider mellan kl. 17.30 och 07.30, en tydligare barnfokus samt att möjligheten för privata aktörer att erbjuda denna typ av omsorg tas bort. Det blir också striktare krav för att få barnomsorg i hemmet.

Detta ärende handlar om att rapportera protokoll från Förskolenämndens förvaltningsgrupp den 23 mars 2026 och Utbildningsnämndens, Förskolenämndens och SISAB:s gemensamma råd för funktionshinderfrågor den 18 mars 2026. Fokus ligger på att säkerställa att förskollärare har tillräckligt med tid för planering och uppföljning av undervisningen. Dessutom diskuteras arbetssätt och lokalutnyttjande i förskolan samt åtgärder för att göra skolmiljöerna mer tillgängliga, särskilt för personer med funktionsnedsättning.

Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett förslag till ny detaljplan för Storängsbotten i Hjorthagen, Ladugårdsgärdet och Norra Djurgården. Planen innebär att Idrottsparken utvecklas med nya idrottshallar och utökade tennisanläggningar, samt lokaler för vård och hälsa. Nya idrottshallar ska byggas där en gammal mässbyggnad stod för att skydda mot buller från Norra länken, och man vill också värna områdets natur- och kulturvärden.

Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett förslag till ny detaljplan för fastigheten Snöklockan 4 i Vasastaden, nära Odenplan. Planen syftar till att bygga ett gårdshus med cirka 6 nya mindre hyreslägenheter, samt att bevara den befintliga kulturhistoriska byggnaden. Dessutom ska innergården rustas upp för att bli mer trivsam och hantera dagvatten bättre. Allmänheten kan lämna synpunkter på förslaget mellan den 10 mars och 20 april 2026, och ett samrådsmöte hålls den 24 mars 2026 i Tekniska Nämndhuset.

Stadsbyggnadskontoret föreslår en ny detaljplan för fastigheten Trafikflyget 4 m.fl. i Riksby, nära Bromma flygplats. Planen innebär att en ny byggnad med kontor, hotell och butiker i bottenvåningen ska uppföras, kopplad till en befintlig kulturhistoriskt värdefull byggnad där hotellverksamhet bekräftas och skyddas. Förslaget syftar till att skapa en tryggare och mer tillgänglig miljö med mer grönska, bättre dagvattenhantering och att stärka områdets kopplingar till omgivande områden. Du kan lämna synpunkter på förslaget senast den 4 maj 2026.

Detta ärende handlar om att godkänna rapporter för S:t Erik Försäkring, ett bolag som ägs av Stockholms Stadshus AB och ansvarar för stadens och närstående bolags försäkringar och riskhantering. Rapporterna visar att bolagets ekonomiska ställning är stark, med en kraftigt ökad solvenskvot. S:t Erik Försäkring arbetar också med att förebygga skador, optimera försäkringslösningar och bidra till stadens miljö- och klimatplaner, bland annat genom att analysera klimatrelaterade risker och digitalisera sin verksamhet.

Jan Jönsson (L) har ställt frågor till Utbildningsnämnden om bristen på utbildade plåtslagare i Stockholm och föreslår att kommunen tar ett större ansvar för utbildning inom bristyrken. Utbildningsförvaltningen svarar att det finns lediga platser på plåtslagarutbildningar i regionen, men för få ungdomar söker. Eftersom Stockholms byggtekniska gymnasium lades ner 2019 anordnar staden inte längre bygg- och anläggningsprogrammet själva och kan därför inte utöka utbudet. Förvaltningen arbetar dock med att öka intresset för yrkesprogrammen generellt.

Politiker från C, L och M har ställt frågor om hur stängningen av Kronobergsbadet på Kungsholmen påverkar skolornas simundervisning, då de är oroade för minskad simkunnighet. Utbildningsförvaltningen svarar att fyra skolor med cirka 1 110 elever använder badet, men att det är praktiskt genomförbart att flytta simundervisningen till andra simhallar i staden genom att erbjuda tider eller att skolorna själva bokar.

Jan Jönsson (L) har ställt frågor till utbildningsnämnden om att förbättra yrkesutbildningar och hur elever kan få mer arbetsplatsförlagt lärande. Förvaltningen håller med om att det är viktigt att göra yrkesprogrammen mer attraktiva och att vägleda eleverna bättre. De kommer att testa en ny modell, SAO-jobb, som ersätter prao för åttondeklassare i vissa fokusområden i Stockholm, men kommer inte att införa en dansk modell eller starta andra pilotprojekt innan de utvärderat SAO-jobben.

Kommunstyrelsen har skickat ut ett förslag till en ny handlingsplan för att stärka barns rättigheter och inflytande i Stockholm fram till 2030. Planen är en del av stadens större program för mänskliga rättigheter och syftar till att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor för alla barn under 18 år. Utbildningsförvaltningen välkomnar initiativet men anser att handlingsplanen har för många mål, vilket riskerar att göra arbetet ofokuserat och svårt att följa upp. De föreslår därför att antalet mål minskas för att få tydligare resultat.

Utbildningsnämnden i Stockholm presenterar en ekonomisk prognos för februari 2026. Prognosen visar att nämnden som helhet förväntas hålla sin budget i balans tack vare att skolornas fonder minskas. Många grundskolor och gymnasieskolor har dock underskott, totalt 64 miljoner kronor, och arbetar med åtgärdsplaner för att få sin ekonomi i balans, delvis på grund av minskande elevantal.

Utbildningsförvaltningen har lämnat synpunkter på ett reviderat avtal för Gymnasieantagningen i Stockholms län. Avtalet, som hanteras av Storsthlm, förtydligar arbetsmetoder och ansvarsfördelningen mellan kommuner. Det inkluderar även en förändring där företaget Inera AB tar över ägandet av antagningssystemet Indra från och med juli 2026, vilket innebär att varje kommun tecknar ett eget avtal för systemåtkomst, men Storsthlm fortsätter att hantera administrationen. Förvaltningen har också godkänt en revidering av överenskommelsen för kostnadsansvar för hjälpmedel i förskola och skola mellan Region Stockholm och kommunerna. Denna överenskommelse klargör vem som ska betala för olika typer av hjälpmedel – skolan för grundutrustning och pedagogiska hjälpmedel, och regionen för personligt förskrivna hjälpmedel, för att säkerställa att barn och unga får det stöd de behöver.

Stockholms stad reviderar sina riktlinjer för barnomsorg på obekväm arbetstid, som kommer gälla från den 17 augusti 2026. Förändringarna innebär bland annat utökade öppettider mellan 17:30 och 07:30, samt en mer restriktiv syn på barnomsorg i hemmet för att prioritera en tryggare miljö i anpassade lokaler. Dessutom betonas ett tydligare barnperspektiv med särskild vägledning för barn i behov av extra stöd, och möjligheten för privata aktörer att bedriva denna typ av omsorg tas bort då kommunen bedömer att stadens egen verksamhet kan täcka behovet.

Svenska Bostäder antar nya riktlinjer för hur staden ska utvecklas. Det handlar bland annat om att minska användningen av farliga kemikalier, att förbättra näringslivet och att se till att förskole- och skolgårdar utformas för att ge barnen bästa möjliga lek. Besluten inkluderar även en plan för bostadsförsörjningen och riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion för att främja hållbara resor.

Svenska Bostäders styrelse har godkänt remissvar om tre handlingsplaner som påverkar Stockholms invånare. De är positiva till en handlingsplan för en åldersvänlig stad, men anser att delen om hemlöshet är onödigt detaljerad. De välkomnar också en handlingsplan som stärker barns rättigheter och inflytande i staden, och vill se mer kompetenshöjande utbildningar inom barnrätt. Slutligen föreslår de att Boverket vid nybyggnation och ombyggnation fokuserar på att dela laddinfrastruktur för elbilar istället för att installera enskilda laddpunkter, vilket skulle minska kostnaderna för stadens bostadsbolag med cirka 500 miljoner kronor.

Styrelsen för Svenska Bostäder har utsett Monica Häger, eller i hennes frånvaro Matilda Malmquist Glas, till ombud vid årsstämmor för Svenska Bostäders dotterbolag som AB Stadsholmen. Ombudets uppgift är att rösta i frågor som rör bolagens ekonomi, styrelsearvoden och ansvarsfrihet för styrelsen, baserat på revisorernas förslag och ägarens direktiv. Arvodena för styrelseledamöter i de kommunala bolagen har justerats inför 2026, exempelvis får en ordförande i Svenska Bostäder 92 500 kr i årsarvode.

AB Svenska Bostäder har lämnat sin finansiella månadsrapport för januari 2026. Företagets lån har minskat med 24 miljoner kronor och uppgick till 12 234 miljoner kronor. Räntan var 2,57%. Detta innebär att Svenska Bostäder, som bygger och förvaltar bostäder i Stockholm, har god kontroll över sin ekonomi och lånar till förmånliga villkor genom kommunen.

Svenska Bostäder, som äger och förvaltar hyresbostäder i Stockholm, redovisar sin inköpsverksamhet för 2025. Rapporten visar hur de köper varor och tjänster för omkring 2,3 miljarder kronor årligen, mestadels för byggprojekt, fastighetsunderhåll och fastighetsdrift. De har under året publicerat 42 upphandlingar och arbetat för att göra inköpen mer effektiva, hållbara och transparenta, bland annat genom att motverka arbetslivskriminalitet.

Svenska Bostäder redovisar en god måluppfyllelse för år 2025. Trots en svag byggmarknad har bolaget påbörjat bygget av 92 nya lägenheter i Rinkeby och planerar ytterligare 122 till 2026. Arbetet med att minska klimatpåverkan och öka hyresgästernas inflytande via initiativ som ”Hemokrati” har också fortsatt. Resultatet efter finansnetto uppgår till 263 miljoner kronor, vilket överstiger ägarkravet.

Svenska Bostäder har godkänt sin hållbarhets- och årsredovisning för 2025. Rapporten visar att bolaget gjorde en vinst på 209 miljoner kronor efter skatt. Vinstmedlen kommer att behållas inom bolaget för att användas till framtida investeringar och verksamhet istället för att delas ut till aktieägarna. Detta är viktigt för att säkerställa att bolaget kan fortsätta att bygga och förvalta hyresrätter i Stockholm.

Svenska Bostäders styrelse har beslutat att godkänna byggnation av nya bostäder i kvarteret Borlången på Årstafältet, trots reservationer från Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. De sistnämnda menar att kostnaderna är för höga för att bygga nya hyresrätter i mindre centrala lägen och att Svenska Bostäder istället borde prioritera underhåll av befintliga fastigheter, särskilt i Järva.

Styrelsen för Stockholmshem ska godkänna en lista över remisser som de fått in och besvarat. Dessa remisser handlar om allt från ekonomiskt våld i relationer, förskolelokaler, ändringar i Boverkets regler om energideklaration och hållbar mobilitet, till handlingsplaner för barns rättigheter och en åldersvänlig stad. Ett svar rör även en motion om att säkerställa korrekt användning av studentbostäder.

Stockholmshems styrelse har godkänt en lägesrapport om nya bostäder och att utreda nybyggnation i Norra Rågsved och Mälaräng. Detta innebär att 150 nya och ombyggda lägenheter planeras i Norra Rågsved, samt 150 lägenheter i Mälaräng, med beräknade kostnader på 20 miljoner kronor vardera för utredningarna. Målet är att bidra till stadens övergripande mål om 140 000 nya bostäder till år 2035.

AB Stockholmshem ska arbeta enligt nya ägardirektiv från kommunfullmäktige. Detta innebär att bolaget bland annat ska följa stadens kemikalieplan för ett giftfritt Stockholm, nya riktlinjer för näringslivet i staden, och riktlinjer för hur förskole- och skolgårdar ska utformas för att ge så bra lekmiljöer som möjligt. Dessutom ska bolaget följa stadens handlingsplan för bostadsförsörjning samt nya riktlinjer för mobilitet och parkering vid nybyggnation, med syfte att minska bilberoendet och främja hållbara resor.

AB Stockholmshem har slutfört ombyggnaden av 51 lägenheter i fastigheten Byrdingen 4 i Gröndal, som byggdes 1959. Renoveringen åtgärdade problem med vattenskador genom att byta vatten- och avloppsstammar, renovera badrum och uppdatera elsystemen. Projektet kostade 30,9 miljoner kronor, vilket var betydligt lägre än den ursprungliga budgeten på 54,8 miljoner kronor, tack vare minskad omfattning och kortare produktionstid. Hyresgästerna bodde kvar under arbetet, men 17 lägenheter evakuerades på grund av hälsoskäl. En kundundersökning visade dock att hyresgästerna var missnöjda med att resultatet inte motsvarade den hyreshöjning som projektet medförde.

AB Stockholmshem har beslutat att renovera 63 lägenheter i fastigheten Högsätra 3 i Sätra för 104 miljoner kronor. Renoveringen omfattar bland annat byte av vatten- och avloppsstammar, badrumsrenovering, ny elinstallation och köksrenovering. Syftet är att åtgärda problem med vattenskador, öka elsäkerheten och förbättra lägenheternas standard, vilket även förväntas höja hyresgästernas nöjdhet. En överenskommelse har tecknats med hyresgästföreningen.

Stockholmshem har färdigställt 125 nya hyreslägenheter i två sexvåningshus i Rågsved, inom fastigheten Bjurbäcken 10. Projektet har kostat 335 miljoner kronor och inkluderar bland annat bil- och cykelpool samt dagvattenrening som bidrar till biologisk mångfald. Trots vissa utmaningar med logistik under byggtiden är kundnöjdheten hög och projektet har överträffat de ekonomiska målen.

Stockholmshem planerar att riva 96 gamla hyreslägenheter på fastigheten Esbjörn 1 i Solhem, Spånga, som är från 1973 och inte uppfyller dagens krav. Istället vill de bygga cirka 255 nya hyreslägenheter, så kallade Stockholmshus, för totalt 1 024 miljoner kronor. Rivningen av de gamla husen är planerad till 2027 och inflyttning i de nya bostäderna kan ske mellan slutet av 2029 och slutet av 2031, förutsatt att kommunfullmäktige godkänner projektet.

AB Stockholmshem, som bygger och förvaltar bostäder i Stockholm, redovisar hur det går med sina större projekt. Företaget investerade 1,56 miljarder kronor under 2025, främst i nya bostäder men också i ombyggnationer. Styrelsen ska nu godkänna denna rapport.

Stockholmshems styrelse har beslutat att godkänna tre stora upphandlingar av ramavtal, där varje avtal överstiger 50 miljoner kronor. Dessa avtal, som ska börja gälla under 2026-2027, syftar till att säkerställa att Stockholmshem har tillgång till de tjänster och leveranser som behövs för att underhålla och förvalta sina fastigheter. Detta innebär att Stockholmshem tryggar viktiga tjänster för sina hyresgäster på lång sikt.

AB Stockholmshem har granskat sin ekonomi för januari 2026. Bolaget har lånat 14 076 miljoner kronor, vilket är 90,8% av deras lånelimit. Den genomsnittliga räntan för 2026 förväntas bli 2,68%, lägre än budgeterat, vilket innebär lägre räntekostnader på cirka 379,6 miljoner kronor under de kommande 12 månaderna för bolagets hyresgäster.

Styrelsen för AB Stockholmshem har godkänt sin rapport för internkontroll 2025. Rapporten visar att bolaget anser att den interna kontrollen varit tillräcklig under året, trots att en större och fyra mindre avvikelser upptäcktes. Dessa avvikelser, som bland annat rörde brister i dokumentation vid direktupphandlingar och fel i fakturor, har åtgärdats eller kommer att följas upp under 2026. Arbetet med att systematisera internkontrollen har också fortsatt för att säkerställa att mål för bland annat klimatpositivitet, hälsa, ekonomi och bra boende uppnås, och det pågår även insatser för att förbättra medarbetarnas arbetsmiljö och hantering av hot och våld.

Revisorerna har granskat AB Stockholmshems arbete under 2025. De bedömer att bolaget i stort sett har skött sin verksamhet väl och uppfyllt stadens mål. Dock behöver bolaget bli tydligare med ansvar och arbetssätt internt, och man konstaterar att målet om att bygga 3 500 nya bostäder under mandatperioden sannolikt inte kommer att nås då Stockholmshem bara påbörjat 390 bostäder hittills.

AB Stockholmshem, som förvaltar 28 500 hyresrätter, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2025. Bolaget nådde nästan alla sina mål, men lyckades inte påbörja de planerade 138 nya hyresrätterna i projektet Rosenstenen på grund av en försenad granskning. Trots detta överträffade det ekonomiska resultatet stadens krav med 170 miljoner kronor, främst tack vare lägre driftkostnader. Stockholmshem fortsätter att arbeta med trygghetsfrågor, vräkningsförebyggande insatser och klimatanpassning i sina bostadsområden.

Stockholmshems styrelse föreslår att godkänna sin årsredovisning och hållbarhetsrapport för 2025. Rapporten visar att Stockholmshem under 2025 färdigställde 377 nya bostadslägenheter, bland annat student- och ungdomslägenheter på Sankt Göransgatan. Bolaget uppger att de fortsätter arbeta med att öka hållbarhetsinsatserna och hantera utmaningar som ökade kostnader, samtidigt som de planerar att byggstarta 76 lägenheter och färdigställa 416 under 2026.

Stockholmshems styrelse höll ett möte den 12 februari 2026 i Skärholmen för att diskutera flera viktiga ärenden. Styrelsen godkände bland annat en finansiell månadsrapport, nya policyer och en lägesrapport för nyproduktion av bostäder. VD informerade också om att inflyttningen i första etappen av kvarteret Persikan har påbörjats.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB har godkänt remissvar om två ärenden som rör vattenmiljön. Det ena gäller Masmotunneln och tillstånd för vattenverksamhet, medan det andra handlar om nya avloppsledningar inom Bornsjöns vattenskyddsområde. Dessa beslut är viktiga för att skydda Stockholms vattenkvalitet.

Stadsrevisionen har granskat Stockholm Vatten och Avfall AB:s verksamhet för 2025. Granskningen visar att bolaget i huvudsak skött verksamheten på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt, men att det finns förbättringsområden gällande intern kontroll, särskilt för investeringar och arbetsmiljö. Rapporten lyfter bland annat fram att målen för minskade utsläpp och renare vatten inte helt uppfyllts, samt att det finns brister i hanteringen av återbruk och avfall från byggprojekt.

Stockholm Vatten och Avfall AB har granskats för räkenskapsåret 2025 av Ernst & Young AB. Revisorerna har inte hittat några större fel, men har noterat att intäkterna för vatten och avfall har ökat med 10% på grund av höjda avgifter. Bolaget har också investerat kraftigt, särskilt i projektet Stockholms Framtida Avloppsrening (SFA), som nu har en budget på 19,5 miljarder kronor.

Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) lämnar en lägesrapport om projektet Stockholms framtida avloppsrening (SFA). Projektet, som bland annat innebär att Bromma reningsverk läggs ner och att Henriksdals reningsverk byggs om och ut till ett av världens modernaste, fortlöper enligt plan. Överföringen av avloppsvatten från Bromma till Henriksdal beräknas ske under 2028, och Henriksdals reningsverk ska vara helt färdigställt under 2031. Projektets totala prognos håller sig inom både tidsplan och budget, även om utmaningar med arbetsmiljön i Sickla och vissa risker med en entreprenör noteras.

Stockholm Vatten och Avfall AB ska följa nya riktlinjer för hur staden ska hantera kemikalier, stödja näringslivet och planera för mobilitet och parkering vid nybyggnation. Det innebär bland annat att en ny kemikalieplan för 2025-2031 ska gälla, en ny näringslivspolicy ska införas och nya regler för parkeringsplatser vid nyproduktion ska följas för att främja hållbart resande.

Stadsrevisionen har granskat hur Stockholm Vatten och Avfall AB arbetar för att motverka arbetslivskriminalitet i byggprojekt. Granskningen visar att bolaget delvis lyckas förebygga och upptäcka denna typ av brottslighet, men rekommenderar att uppföljning och kontroller av arbetsrättsliga avtalsvillkor behöver bli mer systematiska och riskbaserade. Bolaget instämmer i behovet och har planerade åtgärder för att stärka arbetet, bland annat genom att utreda deltagande i "Rättvist byggande" och förbättra dokumentationen av underentreprenörer samt utbilda projektledare i hur arbetslivskriminalitet kan motverkas.

Stockholm Vatten och Avfall AB planerar att bygga ett nytt vattenverk på södra Lovön. Det gamla vattenverket, byggt på 1930-talet, är uttjänt och måste antingen renoveras med stor risk för avbrott i vattenförsörjningen, eller ersättas. Det nya vattenverket, som beräknas kosta cirka 8,2 miljarder kronor (exklusive prisindexrisk), ska säkra Stockholms dricksvattenförsörjning till åtminstone år 2045, då befolkningen förväntas ha ökat till nästan 2,2 miljoner människor.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås godkänna företagets uppföljning av internkontrollen för år 2025. Detta innebär att bolaget bedömer att deras interna kontrollsystem, som bland annat omfattar processer för investeringar, personalfrågor och informationshantering, har varit tillräckligt under året. Rapporten visar inga avvikelser och beskriver pågående arbete för att förbättra styrning, kompetensförsörjning och informationshantering, vilket bidrar till att säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt och säkert för stadens invånare.

Dataskyddsombudet för Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) har lämnat sin årsrapport för 2025. Rapporten granskar hur SVOA hanterar personuppgifter enligt GDPR och identifierar risker samt ger rekommendationer för att förbättra dataskyddet. Styrelsen föreslås anta rapporten och vidta åtgärder baserat på rekommendationerna, bland annat gällande hantering av personuppgiftsansvariga och säkerhet i leverantörskedjan.

Stockholm Vatten och Avfall AB presenterar sin års- och hållbarhetsredovisning för 2025. Rapporten redovisar företagets ekonomi och arbete med hållbarhet, inklusive investeringar i att säkra vatten- och avloppsförsörjningen samt hantering av avfall. Invånarna kan se att VA- och avfallskostnaderna har ökat de senaste åren, bland annat på grund av ökade avskrivningar, ränta och skatt.

Stockholm Vatten och Avfall AB redovisar sin finansiella månadsrapport för januari 2026. Bolagets låneskuld uppgår till 35 058 miljoner kronor, vilket är en ökning med 664 miljoner kronor från föregående månad. Rapporten godkänns av styrelsen och ger en överblick av företagets och kommunkoncernens ekonomiska situation och finansiella policy.

Stockholm Vatten och Avfall AB har beslutat att godkänna ett lokalt åtgärdsprogram för Strömmen, vilket innehåller en faktabakgrund och en genomförandeplan för olika åtgärder. De har också godkänt en investering på upp till 45 miljoner kronor för planeringsfasen av ett reviderat projekt för vatteninfrastruktur i Centrala Bromma, Riksby, med en total indikation på 636 miljoner kronor. Dessutom kommer VD att teckna avtal med Stiftelsen Skansen om pedagogiskt stöd för barn och unga vid Baltic Sea Science Center till ett maximalt belopp av 3 miljoner kronor årligen.

Stockholm Vatten AB:s styrelse har fått information om två remissvar. Det ena handlar om Masmotunneln och tillstånd för vattenverksamhet, medan det andra gäller nya avloppsledningar inom Bornsjöns vattenskyddsområde. Styrelsen godkände att ta del av dessa.

Stadsrevisionen har granskat Stockholm Vatten och Avfall AB:s verksamhet under 2025. Granskningen visar att bolaget i huvudsak skött verksamheten bra, men det finns brister inom intern kontroll, som att stärka arbetet med riskhantering och uppföljning av investeringar. Revisionen har också noterat att en del klimatmål inte helt uppfyllts, till exempel gällande insamling av matavfall och fördröjda solcellsanläggningar.

Stockholm Vatten AB ska godkänna sin transparensredovisning för 2025. Detta är ett krav enligt en lag som ska förhindra att offentligt ägda företag snedvrider konkurrensen genom otillåtet statligt stöd. Redovisningen visar företagets intäkter och kostnader, uppdelat på verksamheter med kommunalt monopol (som vatten och avlopp) och konkurrensutsatta verksamheter, samt vilka offentliga medel de mottagit.

Denna rapport sammanfattar revisionen av Stockholm Vatten och Avfall AB:s årsbokslut för 2025. Revisorer från Ernst & Young AB har granskat bolagets ekonomi och förvaltning, och har inte hittat några väsentliga fel. Rapporten konstaterar att årsresultatet har förbättrats betydligt, främst på grund av höjda avgifter för vatten och avfall, samt att driftskostnaderna har hållits nere.

Stockholm Vatten AB har godkänt en lägesrapport för projektet "Stockholms framtida avloppsrening" (SFA), som syftar till att bygga om Henriksdals reningsverk och lägga ner Bromma reningsverk. Enligt rapporten fortlöper projektet enligt plan, och avloppsvatten från Bromma kommer att ledas till Henriksdal under 2028. Hela Henriksdals reningsverk beräknas vara färdigställt under 2031.

Stadsrevisionen har granskat hur Stockholm Vatten och Avfall AB arbetar för att motverka brottslighet i arbetslivet, särskilt i byggprojekt som är en högriskbransch. Granskningen visar att bolaget delvis arbetar med att förebygga och upptäcka arbetslivskriminalitet, men att det finns förbättringsområden. Bolaget måste bland annat bli bättre på att systematiskt följa upp och kontrollera att leverantörer följer arbetsrättsliga villkor och anpassa kontrollerna efter risker i varje enskilt projekt.

Stockholms Stadshus ABs styrelse föreslås fatta beslut om flera nya direktiv som påverkar stadens invånare. Bland annat handlar det om en ny kemikalieplan för 2025-2031 för att minska gifter i miljön, en näringslivspolicy som ska underlätta för företag att etablera sig och växa i Stockholm, samt nya riktlinjer för mobilitet och parkering vid nybyggnationer som syftar till att minska bilberoendet och främja hållbara transporter.

Stockholm Vatten AB har kommit överens med Länsstyrelsen om en ersättning på 6 894 000 kronor för att Ryggbergen, som är en del av Bornsjöns naturreservat, ska få ett förstärkt skydd. Detta innebär att det blir nya regler som begränsar skogsbruk och annan markbearbetning i området, för att skydda dess höga naturvärden med gammal skog och sällsynta arter. I gengäld förbinder sig Stockholm Vatten att acceptera de nya reglerna och inte kräva ytterligare ersättning när Länsstyrelsens beslut vinner laga kraft.

Stockholm Vatten AB planerar att renovera rötkammare 5 vid Henriksdals reningsverk för att förbättra funktionen och förbereda för en uppgradering av reningsprocessen. Renoveringen är nödvändig eftersom kammaren är över 60 år gammal och har passerat sin tekniska livslängd. Arbetet, som beräknas kosta upp till 78 miljoner kronor, förväntas pågå mellan slutet av 2026 och slutet av 2027 och ska säkerställa att reningsverket kan hantera framtida mängder avloppsslam och producera biogas.

Stockholm Vatten AB planerar att rusta upp och modernisera verksamhetslokalerna vid Henriksdals reningsverk för totalt 190,8 miljoner kronor. Bakgrunden är att Bromma reningsverk ska läggas ner och personalstyrkan i Henriksdal utökas från 120 till 165 personer. Målet är att skapa moderna arbetsplatser med nya laboratorier, kontor och personalutrymmen som kan användas i 30 år framåt, samt att förbättra arbetsmiljön och miljöprestandan, bland annat genom installation av solceller. Projektet beräknas vara färdigt år 2030.

Stockholm Vatten AB planerar att bygga ett nytt vattenverk på Lovön, kallat Lovö södra, för att säkra Stockholms dricksvattenförsörjning till 2050 och framåt. Det befintliga Lovöverket, byggt på 1930-talet, är uttjänt och en renovering skulle vara för komplicerad och riskabel för vattenleveransen. Det nya verket, som beräknas kosta cirka 8,2 miljarder kronor plus prisindexrisk, ska möta ökade behov från en växande befolkning och anpassas till klimatförändringar för att garantera vattenkvalitet och leveranssäkerhet.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB ska godkänna bolagets uppföljning av internkontroll för år 2025. Detta innebär att bolaget granskat sina egna processer för att se till att de fungerar effektivt, till exempel inom investeringar, personalhantering och informationshantering. Bolaget bedömer att den interna kontrollen har varit tillräcklig under 2025 och att inga större avvikelser har hittats.

Dataskyddsombudet för Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) har lämnat sin årsrapport för 2025. Rapporten granskar hur SVOA hanterar personuppgifter enligt GDPR och identifierar riskområden samt ger rekommendationer för att förbättra dataskyddet. Bland de största riskerna finns komplexiteten i ansvarsfördelningen för personuppgifter inom bolaget, säkerheten i leverantörskedjan och hanteringen av överföringar av personuppgifter till länder utanför EU/EES (tredje land). Styrelsen uppmanas att anta rapporten och vidta åtgärder enligt rekommendationerna för att stärka skyddet av invånarnas personuppgifter.

Stockholm Vatten AB:s årsredovisning för 2025 visar att bolaget hade ett bra år med ökad omsättning och bättre resultat. De fortsätter att investera stort i nya vatten- och avloppsanläggningar, som projektet för Stockholms framtida avloppsrening (SFA) och Stockholms framtida vattenförsörjning (SFV). Vatten- och avloppsavgifterna höjdes under 2025 och kommer att höjas igen 2026, delvis på grund av höga räntor och stora investeringar.

Stockholm Vatten AB:s styrelse föreslår att godkänna bolagets finansiella rapport för januari 2026. Rapporten visar att bolagets låneskuld uppgår till 35 058 miljoner kronor, en ökning med 664 miljoner kronor från föregående månad, med en ränta på 2,54%. Bolaget utnyttjar 81,5% av den beviljade lånelimiten på 43 000 miljoner kronor för 2026.

Stockholm Vatten AB:s styrelse har beslutat om flera investeringar för att förbättra vatten- och avloppsinfrastrukturen i Stockholm. Bland annat godkändes en plan för att bygga ett nytt vattenverk i Lovö södra för upp till 250 miljoner kronor och att utöka budgeten för ett projekt i Centrala Bromma/Riksby med 20,8 miljoner kronor till 45 miljoner. De beslutade även om ett åtgärdsprogram för Strömmen för att förbättra vattenkvaliteten och att bidra med 3 miljoner kronor årligen till pedagogiskt stöd för barn och unga vid Baltic Sea Science Center på Skansen.

Stockholm Avfall AB:s styrelse har godkänt remissvar gällande två ärenden. Det ena handlar om en Masmotunnel och det andra om nya avloppsledningar i Bornsjöns vattenskyddsområde. Beslutet innebär att Stockholm Avfall har lämnat sina synpunkter på dessa projekt som rör vatten och miljö.

Stockholm Vatten och Avfall svarar på frågor från Anna Cederschiöld (M) och Inga Osbjer (L) om hur den nya fastighetsnära insamlingen av förpackningsavfall ska genomföras i Stockholm. Bolaget förklarar att man har utrett olika system, bland annat med tvåfackskärl för småhus och befintliga entreprenörer för flerbostadshus, eftersom det är svårt att införa heltäckande fastighetsnära insamling i stadens täta miljöer. Bolaget klargör att det inte är möjligt att söka dispens från kravet på fastighetsnära insamling för kommunen, men att det finns undantag som gör att avfall kan hämtas på en plats nära fastigheten om det finns hinder. De har utrett vilka kriterier som ska gälla för att komma överens om insamling på annan plats, till exempel att använda dagens återvinningsstationer eller lättillgängliga insamlingsplatser. Politikerna oroas över att den nya lagen kan leda till försämrad framkomlighet och ökade kostnader i Stockholm om den inte anpassas till stadens unika förhållanden.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB ska godkänna Stadsrevisionens årsrapport för 2025. Rapporten granskar om bolaget har skött sin verksamhet på ett bra och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Resultatet visar att bolaget i huvudsak har uppfyllt sina mål, men det finns förbättringsområden, bland annat gällande insamling av matavfall och intern kontroll. Bolaget har till den 26 juni 2026 på sig att lämna ett yttrande till stadsrevisionen med information om vilka åtgärder som planeras.

Stockholm Avfall AB, som ansvarar för stadens avfallshantering, presenterar sin årliga transparensredovisning för 2025. Redovisningen visar hur bolaget har hanterat sin ekonomi, särskilt när det gäller finansiering från staden och huruvida de bedriver verksamhet i konkurrens med privata aktörer. Syftet är att säkerställa att inga otillåtna statliga subventioner snedvrider konkurrensen. Rapporten granskas av bolagets revisor.

Stockholm Avfall AB har fått sin årsbokslut för 2025 granskad av Ernst & Young AB. Revisorerna har inte hittat några större fel och bedömer att bolaget kommer att kunna lämna en felfri revisionsberättelse. Rapporten visar bland annat att bolagets intäkter ökat med 10% på grund av höjda avfallstaxor och att rörelseresultatet förbättrats väsentligt, men även att stora investeringar i bland annat Stockholms Framtida Avloppsrening (SFA) har lett till ökade skulder.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB har fått i uppdrag att anta nya riktlinjer som har beslutats av kommunfullmäktige. Detta innebär att bolaget nu ska arbeta efter en ny kemikalieplan för 2025-2031 för att minska giftiga ämnen, en näringslivspolicy och etableringsstrategi för att underlätta för företag i Stockholm, samt nya riktlinjer för mobilitet och parkering vid nybyggnationer. De nya parkeringsriktlinjerna syftar till att minska bilberoendet genom att begränsa antalet parkeringsplatser i centrala Stockholm och ställa krav på cykelparkering, samtidigt som de säkrar ett visst antal platser i andra områden.

Stadsrevisionen har granskat hur Stockholm Vatten och Avfall AB arbetar för att motverka arbetslivskriminalitet i byggprojekt. Granskningen visar att bolaget delvis lyckas förebygga och upptäcka detta, men behöver förbättra systematiken i uppföljning och kontroller av arbetsrättsliga avtalsvillkor. Bolaget planerar nu flera åtgärder för 2026, bland annat att utreda deltagande i "Rättvist byggande" och förstärka uppföljningen av entreprenader, för att säkerställa schyssta villkor och motverka brottslighet på stadens byggarbetsplatser.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB ska godkänna bolagets uppföljning av den interna kontrollen för år 2025. Rapporten bedömer att bolagets interna kontroll är tillräcklig och beskriver hur arbetet med att utveckla projektstyrning, rekrytering och informationshantering har förbättrats under året. Detta handlar om att säkerställa att bolaget fungerar effektivt och att medborgarnas pengar används på ett ansvarsfullt sätt.

Dataskyddsombudets årsrapport 2025 för Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) presenterar en granskning av hur bolaget hanterar personuppgifter enligt GDPR. Rapporten pekar på tre huvudrisker: oklarheter kring vem som är personuppgiftsansvarig när flera parter är involverade, svårigheter med säkerhet i långa leverantörskedjor, och brister i identifiering av överföringar av personuppgifter till länder utanför EU/EES (tredje land). Styrelsen föreslås anta rapporten och vidta åtgärder enligt rekommendationerna för att förbättra skyddet av invånarnas personuppgifter.

Stockholm Avfall AB, som ansvarar för stadens avfallshantering, har godkänt sin årsredovisning för 2025. Rapporten visar att insamlingen av avfall fungerat väl och att sopsugssystemet byggs ut, bland annat invigdes sopsugen i Norra Kista. Dessutom har en ny mobil återvinningstjänst, Returrundan, utökats och en permanent återvinningscentral planeras i Sätra.

Denna månadsrapport för januari 2026 visar att Stockholm Vatten och Avfall AB:s skulder har ökat till 35 058 miljoner kronor, en ökning med 664 miljoner kronor sedan förra månaden. Bolaget har utnyttjat 81,5% av sin kreditlimit. Räntan för januari var 2,54%, och stadens borgensåtagande för bolaget var 4 miljoner kronor.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB har godkänt en reviderad plan för sopsugsinstallation i Bromma Riksby, vilket innebär en minskad budget för planeringsfasen och att vissa delprojekt avslutas. Dessutom har en tjänstegaranti för sortering av återvinning vid fastigheten godkänts. Styrelsen diskuterade även utmaningarna med att implementera fastighetsnära insamling av avfall i Stockholms täta stadsmiljö och hur man ska hantera undantag och alternativa lösningar för att undvika problem med framkomlighet och ökade kostnader för invånare och fastighetsägare.

Stadsholmens styrelse har antagit nya ägardirektiv för att följa kommunfullmäktiges beslut. Detta innebär att Stadsholmen ska arbeta efter bland annat en kemikalieplan för ett giftfritt Stockholm, en näringslivspolicy, riktlinjer för lekplatser på förskolor och skolor, en handlingsplan för bostadsförsörjning samt riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion. Syftet är att skapa en mer hållbar stad med god livskvalitet för invånarna och ett förbättrat företagsklimat.

Stadsholmen har godkänt sin finansiella månadsrapport för januari 2026. Rapporten visar bolagets låneskuld till moderbolaget Svenska Bostäder, som uppgick till 682 miljoner kronor med en ränta på 2,57%. Detta ger invånarna en inblick i hur Stadsholmens ekonomi ser ut och hur den påverkas av räntor och den globala ekonomin.

Stadsholmen redovisar ett bättre ekonomiskt resultat för 2025 än budgeterat, främst på grund av lägre driftskostnader. Hyresgästerna är generellt nöjda med både bostäder och lokaler, men det finns förbättringspotential inom information, matavfallsinsamling och trygghetsfrågor. Arbetet med att minska oriktiga hyresförhållanden har resulterat i att 13 lägenheter återlämnats till bostadskön, och insatser för att öka tryggheten och förebygga skador på fastigheter fortsätter.

AB Stadsholmen, som äger och förvaltar kulturhistoriskt värdefulla fastigheter i Stockholm, har presenterat sin årsredovisning för 2025. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 87,2 miljoner kronor, och företagets bostäder var i princip fullt uthyrda, med en snittkötid på 29 år. Bolaget fortsätter att fokusera på att bevara fastigheternas unika värden och förbättra kundnöjdheten bland både bostads- och lokalhyresgäster.

Styrelsen för Stadsholmen har godkänt dataskyddsombudets årsrapport för 2025 och en genomgång av informationssäkerheten för 2026. VD informerade också om att föreningen ASK ska ta över Hartwigska huset på Södermalm för att skapa ett kulturhus. Dessutom godkändes den finansiella månadsrapporten för december 2025.

Detta protokoll beskriver ett styrgruppsmöte för "Skärholmen tillsammans", ett initiativ för att erbjuda aktiviteter till barn och unga. Under sportlovet deltog över 800 barn i Winter Camp, och det pågår nu "efterskolan aktiviteter" på samtliga kommunala grundskolor i Skärholmen. Dessutom finns kostnadsfria kvälls- och helgaktiviteter, och satsningen planerar att delta i Häng med festivalen och Trygghetsdagarna i maj.

Ungdomsrådet i Skärholmen har beslutat att prioritera två kärnfrågor: fler jobb till ungdomar och att minska otryggheten kvällstid. De vill även jobba med mer fritidsverksamhet för tjejer och sommarlovsaktiviteter. Ungdomsrådet kommer också att delta i flera valaktiviteter inför valet 2026, inklusive paneldebatter och valvaka.

Protokollet från rådet för funktionshinderfrågor i Hägersten-Älvsjö och Skärholmen visar att stadsdelarna jobbar med att förbättra stödet för personer med funktionsnedsättning. Bland annat planeras nya servicebostäder och en mobil socialtjänst i Skärholmen för att nå fler invånare. Rådet har också uttryckt oro över korta svarstider för erbjudanden om särskilda boenden och har fått information om att BOSSE utökar sitt uppsökande arbete i Skärholmen.

Protokollet från förvaltningsgruppen i Skärholmen diskuterar flera personal- och verksamhetsfrågor. Bland annat följs sjukfrånvaron upp för 2025, som totalt låg på 7,1 procent. Dessutom tas oro för underskott inom funktionsnedsättningsenheten upp, särskilt gällande minskade hemtjänsttimmar och dess påverkan på arbetsmiljön, samt en diskussion om att tydliggöra rutiner för Lex Sarah-anmälningar. Från den 1 oktober kommer förvaltningen även att övergå till aktivitetsbaserat arbetssätt i sina lokaler.

Denna dagordningspunkt handlar om ett gruppledarmöte i Skärholmens stadsdelsnämnd den 19 februari 2026. Under mötet informerade förvaltningen om kommande Trygghetsdagar och Seniordagar. En tjänsteman svarade också på frågor från politikerna inför mötet.

Denna balanslista från Skärholmens stadsdelsförvaltning listar kommande ärenden som nämnden ska behandla under våren och försommaren 2026. Bland de viktigaste punkterna finns en granskning av anklagelser om sexualbrott inom hemtjänsten, åtgärder mot tomma skolbänkar efter sommarlovet, och ett medborgarförslag om att införa tiggeriförbud vid bankomater i Skärholmen.

Liberalerna har föreslagit ett "Stadsdelslyft" för att förbättra situationen i utsatta områden som Skärholmen, Hässelby-Vällingby och Enskede-Årsta-Vantör. De vill att staden ska ta ett helhetsgrepp med en tydlig handlingsplan, satsningar på fysisk och social miljö, samt snabbare klottersanering och fler papperskorgar. Skärholmens stadsdelsförvaltning svarar att liknande arbete redan pågår genom stadens "fokusområden" (Järva, Skärholmen, Farsta och Hagsätra-Rågsved). De menar att budgeten redan tydliggör att nämnder och bolag ska samordna insatser för att utveckla dessa områden, och att Fokus Skärholmen sedan 2015 varit ett framgångsrikt projekt för socialt hållbar stadsutveckling, trygghet och delaktighet.

Skärholmens stadsdelsförvaltning rapporterar om hur de hanterat Lex Sarah- och Lex Maria-ärenden under 2025 för att förbättra kvaliteten i socialtjänsten. Av 28 inkomna rapporter bedömdes 15 som missförhållanden, och två anmäldes till IVO. Åtgärder har främst handlat om att förbättra rutiner, utbilda personal och stärka kontrollen för att förhindra att liknande brister uppstår igen.

Skärholmens stadsdelsförvaltning har rapporterat en personuppgiftsincident till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Incidenten uppstod den 29 januari 2026 på grund av ett tekniskt fel i en självserviceportal och ledde till att fem anställningsavtal med personuppgifter blev obehörigt åtkomliga. Incidenten är bedömd som betydande och de berörda personerna har informerats.

Skärholmens stadsdelsförvaltning godkänner ett avtal med Idrottsförvaltningen om att Idrottsförvaltningen får använda och sköta en kastplan i Sätra som de själva har byggt. Kastplanen ska vara öppen för allmänheten. Idrottsförvaltningen ansvarar för skötsel som gräsklippning och städning, utan ersättning, och ska återställa marken om avtalet sägs upp.

Skärholmens stadsdelsnämnd har följt upp sitt samarbete med föreningarna Löparakademin och Cykelfrämjandet under 2025. Löparakademin har erbjudit löpkurser och Skärholmsloppet för barn och unga, vilket har finansierats med 300 000 kronor. Cykelfrämjandet har genomfört cykelkurser, särskilt för kvinnor som inte kunnat cykla tidigare, och har fått 80 000 kronor. Båda samarbetena har varit lyckade och bidrar till en mer jämlik hälsa och social inkludering bland Skärholmens invånare.

Denna boendeplan för Västra Söderort (Hägersten-Älvsjö och Skärholmen) beskriver behovet av fler särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatriska problem fram till 2035. Idag finns det en brist på platser, vilket leder till långa väntetider och att kommunen tvingas köpa dyra platser från privata aktörer utanför det vanliga valfrihetssystemet. Planen lyfter särskilt fram att det behövs fler boenden för barn med speciella behov, yngre personer med socialpsykiatriska problem, och personer med samsjuklighet. Målet är att öka antalet boendeplatser, förenkla processen för att skapa nya boenden och säkerställa att fler kan få en lämplig plats nära hemmet, med rätt kompetens och till rimliga priser.

Denna detaljplan handlar om att förvandla Sätra centrum. Den gamla centrumanläggningen rivs för att ge plats åt ett mer levande och tryggt torg med cirka 500 nya bostäder och affärsverksamheter. Skärholmens stadsdelsförvaltning är positiv till planen, men vill att trafiksäkerheten, särskilt för barn och skolvägar, tydliggörs mer. De önskar en uppdaterad trafikutredning och en flödeskarta för att visa gång-, cykel- och biltrafik på det nya torget.

Skärholmens stadsdelsnämnd har godkänt nya instruktioner för Skärholmens ungdomsråd. Dessa instruktioner klargör rådets syfte, uppdrag, sammansättning och arbetsformer. Syftet är att ge ungdomar i Skärholmen, mellan 13 och 19 år, en möjlighet att påverka beslut som rör dem och stärka den lokala demokratin.

Skärholmens stadsdelsnämnd har följt upp äldreomsorgen, omsorgen för personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatrin under 2025. Uppföljningen av totalt nio verksamheter visade att alla har fungerande system för att säkerställa god kvalitet. De flesta av de granskade verksamheterna inom äldreomsorgen fungerar väl, men ett par enheter behöver förbättra sin dokumentation, särskilt inom hälso- och sjukvård och egenkontroller. Verksamheterna för personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatri uppvisade inga brister.

Skärholmens stadsdelsnämnd beslutar att vissa tjänstemän vid Socialjouren får rätt att begära polishandräckning i ärenden som rör tvångsvård av missbrukare (LVM), tvångsvård av unga (LVU) samt placering av barn i skyddat boende. Detta gör det möjligt för polisen att ingripa när sådana beslut ska verkställas, exempelvis om en vårdnadshavare motsätter sig ett beslut om skyddat boende. Beslutet har en direkt påverkan på barn och enskilda som kan komma att behöva polishandräckning i dessa situationer.

Skärholmens stadsdelsförvaltning rapporterar att deras budget för 2026 ser ut att gå ihop, trots vissa utmaningar. Bland annat visar barn- och ungdomsomsorgen ett underskott på 1,8 miljoner kronor på grund av ökade kostnader för placeringar, och antalet orosanmälningar har ökat jämfört med förra året. Även ekonomiskt bistånd har ett underskott på 2,3 miljoner kronor då fler hushåll behöver försörjningsstöd än beräknat, delvis på grund av hög arbetslöshet och höga hyror i nya bostäder.

Stockholms stad har tagit fram ett funktionsprogram för förskolelokaler som ska styra hur nya förskolor byggs och hur befintliga byggs om. Syftet är att skapa en gemensam standard för att förskolorna ska vara ändamålsenliga, säkra och trygga, med fokus på barnens lärande och pedagogernas arbetsmiljö. Skärholmens stadsdelsförvaltning är positiv till programmet men betonar att kvaliteten främst skapas i mötet mellan pedagog och barn, samt önskar tydligare beskrivningar för tillgängliga lärmiljöer och förvaring.

Stockholms stad har tagit fram en handlingsplan för att stärka barns rättigheter och inflytande fram till 2030, baserad på barnkonventionen. Planen ska motverka diskriminering, främja jämlika levnadsvillkor och involvera alla nämnder och bolagsstyrelser. Fokus ligger på att öka kunskapen om barns rättigheter hos stadens personal, förbättra information till barn om deras rättigheter och stadens tjänster, samt ge barn mer inflytande i beslut som rör dem.

Moderaterna har föreslagit att Stockholm ska införa så kallade trygghetskiosker, liknande de som finns i Japan och Tyskland, för att öka tryggheten i staden. Dessa kiosker skulle bemannas av både polis och andra trygghetsskapande yrkesgrupper som väktare och fältassistenter för att ge en närmare närvaro och snabbare respons. Skärholmens stadsdelsförvaltning anser dock att fysiska trygghetscentraler inte är den mest ändamålsenliga metoden för närvarande. De menar att befintligt fältarbete redan skapar trygghet och att fasta lokaler kan göra arbetet mindre flexibelt, vilket kan begränsa möjligheten att nå områden med störst behov.

Företagare vid Skärholmsgången har problem med kraftigt minskad försäljning då parkerings- och angöringsmöjligheter har tagits bort i samband med nya polishuset. Detta gör det svårt för kunder att stanna till snabbt och för leverantörer att lasta/lossa. Stadsdelsförvaltningen har bett Trafikkontoret att utreda möjligheten att snabbt införa korttidsparkering eller lastzon, samt föra en dialog med fastighetsägaren Savana som är positiv till en lösning. Trafikkontoret har mottagit begäran.

En medborgare föreslog att plantera vildblommor på den stora ängen vid Ålgrytevägen nära tunnelbanespåren i Bredäng, då den upplevs som tråkig. Förslaget syftar till att både försköna området för invånarna och gynna bin och humlor. Skärholmens stadsdelsförvaltning är positiv till idén och planerar att utreda lämpliga ytor för plantering längs tunnelbanespåret, med tanke på en högspänningsledning och SL:s spårområde. Målet är att kunna anlägga blommor och buskar under 2027 för att öka den biologiska mångfalden.

Tre feriearbetande ungdomar har lämnat in ett medborgarförslag om att återinföra '127 Festivalen' i Skärholmen. De lyfter fram festivalens positiva aspekter som jobb för unga, gratis aktiviteter, gemenskap och trygghet. Skärholmens stadsdelsförvaltning svarar att de inte kan återuppta festivalen på exakt samma sätt, dels på grund av ändrade riktlinjer för samverkan och dels för att det tidigare funnits problem med ekonomin då en ansvarig förskingrade pengar. Förvaltningen planerar dock flera nya evenemang och aktiviteter för barn och unga i Skärholmen under 2026, bland annat fotbollsmästerskap, dagläger och olika festivaler i samarbete med civilsamhället. De kommer att ta med sig ungdomarnas förslag i sin fortsatta planering och strävar efter att erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter för både yngre och äldre ungdomar, samtidigt som de skapar arbetstillfällen genom feriearbete.

En medborgare föreslog att en automatisk dörröppnare installeras vid Skärholmens simhall för att underlätta för personer med funktionsnedsättning och föräldrar med barnvagn. Simhallen svarar att de inte planerar en sådan dörr då det redan finns alternativa ingångar med automatisk dörröppning. Medborgaren tog också upp Söderholmsskolans trångboddhet, men Skärholmens stadsdelsförvaltning meddelar att skolan nu bedriver verksamheten i Vårbergskolans lokaler som har tillräcklig kapacitet. Renovering av Söderholmsskolans egen byggnad beräknas vara klar 2028-2029.

Ett medborgarförslag har inkommit till Skärholmens stadsdelsnämnd med förslag om att öka tryggheten i Skärholmen, Bredäng, Sätra och Vårberg. Förslaget inkluderar bland annat ökad polisnärvaro, diskussion om nattvandring och ordningsvakter, samt förbättrad belysning för att motverka gängbrottslighet. Stadsdelsförvaltningen instämmer i att det finns utmaningar med brottslighet och otrygghet i områdena. De arbetar systematiskt och långsiktigt med trygghetsfrågor, bland annat genom samverkan med polisen och andra aktörer, och har specifika mål för att minska brottslighet på drogscener och öka tryggheten i offentliga miljöer under 2026.

En medborgare har föreslagit att en bänk sätts upp vid vändplanen utanför Måsholmstorget, då hen har svårt att stå och hålla balansen efter en stroke och behöver sitta medan hen väntar på färdtjänst. Skärholmens stadsdelsnämnd har vidarebefordrat förslaget till trafikkontoret, som är ansvarigt för platsen, och trafikkontoret kommer att bereda ärendet och ge besked till förslagsställaren.

Detta ärende handlar om att justera ett protokoll från ett möte med Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings förvaltningsgrupp. Mötet behandlade bland annat aktuell statistik över sjukfrånvaro och friskvårdsbidrag, där det framgick att medarbetare inom förskoleavdelningen samt stöd, service och omsorg använder friskvårdsbidraget minst. Dessutom diskuterades rekryteringsprocesser och vikten av en transparent och likartad process inom förvaltningen.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd har fått information om flera beslut som fattats via delegation. Bland annat har avdelningschefer delvis nekat utlämning av allmänna handlingar i fyra ärenden. Förvaltningschef Jonas Lauri har även delegerat vidare beslutanderätt gällande bland annat utvecklingsinsatser för personal, bemanningstjänster inom äldreomsorgen och funktionsnedsättning, samt upphandling av trygghetsskapande teknik och akutboende för hemlösa.

Den här punkten handlar om protokoll från råd för funktionshinderfrågor och pensionärsrådet i Skarpnäck, Farsta och Enskede-Årsta-Vantör. Funktionshinderrådet har diskuterat tillgänglighet och att många brukare är nöjda med ledsagning, trots att vissa fått avslag på fler timmar. Pensionärsrådet har diskuterat medborgarförslag gällande bland annat utegym, skatepark och kulturcentrum i Bagarmossen och ställt sig bakom förvaltningens förslag.

Invånare i Skarpnäck har lämnat in flera förslag till stadsdelsnämnden som nu ska handläggas. Förslagen handlar om att plantera rådjurssäkra dragväxter för pollinatörer längs Nytorps gärde, att anlägga perennrabatter och buskar i Magnebergsparken, samt att upprätta en ”Skarpnäck Wall of fame” med porträtt på inspirerande Skarpnäcksbor. Ett fjärde förslag rör växtbaserad kost inom kommunal verksamhet, som dock inte har någon specificerad beskrivning i handlingen.

Detta ärende handlar om en lista med medborgarförslag och skrivelser som kommit in till Skarpnäcks stadsdelsnämnd. Bland förslagen finns önskemål om ett "Skarpnäck Wall of fame", att enbart servera växtbaserad mat i kommunal verksamhet, samt att göra delar av Hammarbyhöjdens centrum bilfritt. Andra förslag rör plantering av blommor på Nytorps gärde och perennrabatter i Magnebergsparken.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd redovisar sin månadsrapport för januari-februari 2026. Prognosen för hela året pekar på ett nollresultat, vilket innebär att nämnden förväntas hålla sig inom budgeten trots utmaningar som ökade kostnader för lokaler, livsmedel och löner. Dock finns en risk för underskott inom äldreomsorgen om nuvarande trender med fler köpta platser på boenden fortsätter, samtidigt som antalet barn i förskolan fortsätter att minska vilket påverkar förskoleverksamhetens ekonomi.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd har mottagit 33 Lex Sarah-rapporter under 2025, vilket är en minskning jämfört med året innan. Dessa rapporter handlar om missförhållanden eller risker för missförhållanden inom socialtjänsten och verksamheter för funktionshindrade. Förvaltningen har inte anmält några fall till IVO, men har identifierat elva påtagliga risker och tolv missförhållanden. Nämnden kommer att fortsätta med internutbildningar för att förbättra kvaliteten och siktar på att minska utredningstiderna framöver.

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning rapporterar att 17 beslut om stöd och service enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inte kunde verkställas inom tre månader under sista kvartalet 2025. Av dessa har fem beslut verkställts, åtta är fortfarande ej verkställda och fyra har avslutats utan verkställan. Fördröjningarna beror bland annat på personalbrist, att de sökande inte valt utförare, eller tackat nej till erbjuden plats i väntan på ett specifikt boende.

Stockholms stad har uppdaterat sina riktlinjer för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi på bland annat lek- och idrottsytor. Syftet är att minska spridningen av miljö- och hälsoskadliga kemikalier samt mikroplaster. Staden rekommenderar nu att man i största möjliga mån undviker dessa material och istället använder mer miljövänliga alternativ, samt ställer högre krav på de material som ändå används. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning är positiv till de nya kraven och vill se att alla nämnder och bolag följer dem noggrant.

Stockholms stad inför en ny digital karta för de allmänna lokala ordningsföreskrifterna. Den nya kartan ska göra reglerna tydligare och mer lättillgängliga för invånarna. Dessutom föreslås en ändring i ordningsföreskrifterna som innebär att hundägare ska plocka upp efter sina hundar i hela Stockholm, inte bara i innerstaden som idag. Detta betyder att samma regler gäller för alla hundägare i hela staden.

Stockholms stad inför ett nytt program för att planera och utforma förskolelokaler. Syftet är att alla förskolor i staden ska ha samma höga kvalitet, vara trygga och funktionella, samt att planeringen ska bli mer effektiv och kostnadsbesparande. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning är positiv till programmet och anser att det bidrar till likvärdighet och bättre förutsättningar för barnens utveckling.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska ta ställning till Dalens Pizzerias ansökan om att få servera alkohol. Förvaltningen föreslår att pizzerian, som ligger på Fyrskeppsvägen 23, får tillstånd att servera alkohol till allmänheten mellan kl. 11.00 och 21.00 varje dag. Beslutet grundas på en bedömning att det inte finns några sociala eller förebyggande hinder, och att det inte heller påverkar barn negativt.

Café Dough på Halmstadsvägen 43 i Johanneshov har ansökt om tillstånd för att servera alkohol till allmänheten onsdag till söndag mellan kl. 11.00 och 22.00. Skarpnäcks stadsdelsnämnd föreslår att ansökan godkänns, då de inte ser några hinder utifrån ett socialt och förebyggande perspektiv. Detta innebär att Café Dough kommer kunna servera alkohol om tillståndet beviljas.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska ge ett yttrande över Stockholms stads handlingsplan för barns rättigheter och inflytande fram till år 2030. Planen syftar till att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor för alla barn i staden, bland annat genom att stärka deras delaktighet och tillgång till välfärd. Skarpnäcks stadsdelsnämnd är positiv till planen, men betonar att barns delaktighet måste vara meningsfull i praktiken.

Invånare i Skarpnäck, Bagarmossen, Kärrtorp, Björkhagen och Hammarbyhöjden har klagat på dålig snöröjning, speciellt på gator, gång- och cykelvägar. Detta har gjort det svårt för äldre, funktionsnedsatta och barnfamiljer att röra sig. Stadsdelsförvaltningen svarar att de ansvarar för parkmark och Trafikkontoret för gatumark, och att deras samarbete fungerar trots högt antal klagomål på gatorna. Förvaltningen anser att snöröjningen på parkmark fungerat väl och att befintliga avtal är tillräckliga, även om förskolor och verksamheter för äldre och funktionshindrade upplevt vissa problem.

En medborgare har föreslagit att en basketkorg ska sättas upp vid lekparken Gullpigan i norra Hammarbyhöjden, eftersom det finns få i området. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning är positiva till förslaget då platsen ligger tillräckligt långt från bostäder för att undvika störande buller. Bygget planeras till 2026 och finansieras med parkinvesteringsmedel, vilket innebär att invånarna får en ny möjlighet till spontanidrott.

En medborgare föreslog att ett nytt kulturcentrum eller en fritidsgård skulle öppnas i Bagarmossen. Stadsdelsnämnden tackar för förslaget men avslår det, då det inte finns planer på att etablera en ny fritidsgård. Istället kommer de att fortsätta utveckla och stärka utbudet på befintliga fritidsgårdar och Skarpnäcks kulturhus för att ge unga meningsfulla fritidsaktiviteter.

En medborgare har föreslagit att en ny skateboardramp på cirka 200 m² ska byggas i grönområdet mellan Bagarmossen och Skarpnäck. Syftet är att skapa en tillgänglig mötesplats för alla åldrar, eftersom befintliga ramper i området anses vara otillräckliga eller för avancerade. Förvaltningen avstyrker dock förslaget då de anser att det inte kan prioriteras ekonomiskt, och att det föreslagna området har höga naturvärden samt utreds för att bli naturreservat.

Invånare i Bagarmossen har föreslagit att ett utegym ska byggas på platsen för den rivna förskolan Vitsippan. Förvaltningen är positiv till idén men kan inte bygga utegymmet nu, eftersom marken inte är parkmark och dess framtid är osäker. Närmaste utegym finns i Brotorp, cirka 700 meter bort.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd har under 2025 mottagit 23 medborgarförslag och 26 synpunkter från invånare. Av dessa rörde 43 procent stadsmiljö och stadsutveckling, och 30 procent kultur och fritid. Nämnden har bifallit eller delvis bifallit nära 20 procent av förslagen, bland annat för att vidareutveckla fågelmatningen vid Brotorp och justera en beachvolleybollplan.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd kommer att delta i en gemensam upphandling med andra stadsdelar i söderort för att hitta en entreprenör som kan utföra parkinvesteringar och större underhållsarbeten. Det innebär att parker, gångvägar, trappor och lekutrustning kan rustas upp och förbättras. Avtalet beräknas kosta Skarpnäcks stadsdelsnämnd cirka 8 miljoner kronor årligen och startar den 18 november 2026.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd godkänner hur föreningsbidragen för 2025 har använts. Totalt delades 518 000 kronor ut till 35 föreningar och ytterligare 300 000 kronor till 12 föreningar i en extra omgång. De flesta föreningarna har använt pengarna som planerat för bland annat barn- och ungdomsverksamhet, äldreaktiviteter och amatörkultur. Tre föreningar fick betala tillbaka en del av bidraget då de inte kunde genomföra sin verksamhet fullt ut.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd delar ut föreningsbidrag för 2026. Totalt 35 av 42 sökande föreningar får bidrag, vilket innebär 600 000 kronor. Bidragen ska stödja det lokala föreningslivet inom områden som barn- och ungdomsverksamhet, äldreomsorg, amatörkultur, funktionsnedsättning och miljöarbete. Nämnden täcker även hyror för föreningslokaler till en kostnad av cirka 410 000 kronor.

Protokollet från Norra innerstadens förvaltningsgrupp den 18 mars 2026 redovisar flera diskussioner. Facket lyfter frågor om den rökskadade förskolan Solrosen och bristande städning. Dessutom behandlas arbetsmiljöfrågor som förstadagsintyg och förebyggande insatser för äldre kvinnors hälsa, samt förlängning av avtalet för Linnégårdens vård- och omsorgsboende.

Protokollet från rådet för funktionshinderfrågor i Norra innerstaden och Kungsholmen rapporterar om problem med otillgänglighet på förskolan Nova. En brant trappa och en osäker varuhiss gör det svårt för barn med funktionsnedsättningar att ta sig in. Rådet uppmanar stadsdelen att åtgärda problemen, till exempel genom att installera en personhiss, och att framöver alltid rådfråga funktionshinderrådet vid lokalisering av verksamheter för att säkerställa tillgänglighet.

Denna punkt är en anmälan av inkomna handlingar för Norra innerstadens stadsdelsförvaltning under februari och mars 2026. Bland de många ärendena finns medborgarförslag om underhåll av utegym vintertid och ett nytt övergångsställe vid Brantingsgatan/Sportfältet, remissvar om riktlinjer för särskilda boenden samt uppföljning av socialtjänstens arbete med bland annat Lex Sarah-anmälningar och placeringar enligt LVU. Det finns också många klagomål och ansökningar gällande hemtjänst, förskola och personuppgifter.

Denna punkt redovisar beslut som har fattats av tjänstemän under perioden 5 februari till 11 mars 2026. Det handlar bland annat om individuella beslut gällande barns rätt till förskoleplats, förlängd tid på förskolan, eller att få fortsätta på sin förskola vid flytt. Dessutom har beslut fattats om tillfälliga stängningar av Ungdomsmottagningen och Öppna förskolan Grev Ture under en kortare tid. Vissa rektorer har även fattat beslut om extra ekonomiska resurser till förskolebarn som behöver särskilt stöd, och utredningar har gjorts vid kännedom om att barn har utsatts för kränkande behandling eller trakasserier i förskolan.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd har godkänt en ekonomisk månadsrapport som visar att stadsdelen förväntas ha ett överskott på 25,2 miljoner kronor för år 2026. Prognosen visar underskott inom bland annat förvaltningsadministration på grund av utökat underhåll, ekonomiskt bistånd samt arbetsmarknadsåtgärder. Äldreomsorgen förväntas gå med ett överskott på 45 miljoner kronor, men har utmaningar med personalbudgeten på vård- och omsorgsboenden samt hemtjänsten på grund av satsningen på heltid som norm och borttagna statsbidrag.

Två politiker från Centerpartiet föreslår att Storängstorget i Norra Djurgårdsstaden ska bli ett sommartorg genom att Lövängsgatan stängs av för biltrafik under sommaren. Detta för att minska risken för olyckor, då många barn rör sig mellan uteserveringar och fontänen, och för att torget ska kunna användas för kulturaktiviteter inom ramen för konceptet ”Levande Stockholm”. Förvaltningen ser positivt på förslaget och anser att det kan bidra till en trevligare miljö, men föreslår att trafikkontoret först utreder trafiksäkerheten på platsen.

Sergej Salnikov (SD) har föreslagit ett pilotprojekt för "medborgarbudget" i Stockholm, där invånare får direkt inflytande över en del av kommunens budget för att besluta om lokala projekt. Norra innerstadens stadsdelsnämnd har uttalat sig i ärendet. Förvaltningen anser dock att ett sådant pilotprojekt inte behövs, eftersom staden redan har arbetat med medborgarbudgetar i tio år och har ett etablerat metodstöd för detta som bygger på SKR:s modell. Detta arbete beskrivs även som en del av stadens budget för 2026.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd har yttrat sig över ett förslag till handlingsplan för barns rättigheter och inflytande i Stockholms stad fram till 2030. Nämnden anser att handlingsplanen är bra men att den behöver förtydligas, särskilt när det gäller barns delaktighet och inflytande, för att tydligare visa att barn är kompetenta individer med egna rättigheter. De efterfrågar också mer konkreta riktlinjer för hur planen ska genomföras och att fokus inte bara ska ligga på långsiktiga konsekvenser av utsatta situationer, utan även på barns hälsa här och nu. Kommunstyrelsen föreslår att handlingsplanen godkänns, med syftet att stärka stadens arbete med barns rättigheter, motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor för alla barn i Stockholm.

Stockholms stad ska införa ett gemensamt program, "Funktionsprogram för förskolelokaler", för att alla nybyggda och ombyggda förskolor ska ha samma höga kvalitet och funktion. Norra innerstadens stadsdelsnämnd stödjer programmet men vill att det blir tydligare på vissa punkter, exempelvis gällande personalutrymmen, utformning av förskolegårdar och att fler funktioner, som barnrättssamordnare, ska inkluderas i planeringen. De föreslår också att begreppet "avdelning" byts ut till "enhet" för större flexibilitet i användningen av lokalerna.

Stadsbyggnadskontoret har föreslagit en detaljplaneändring för fastigheterna Repslagaren 31 och Östermalm 1:13 vid Grev Turegatan och Humlegårdsgatan. Ändringen innebär att befintlig centrumverksamhet i källarplanet, som butiker och restauranger, nu blir formellt godkänd i planen. Detta syftar till att rätta till ett misstag i en tidigare detaljplan från 2022, där källarplanets kommersiella användning inte inkluderades.

Stadsbyggnadskontoret föreslår en detaljplan för fastigheten Ängsbotten 6 med flera i Hjorthagen, Norra Djurgårdsstaden. Planen innebär att cirka 420 nya bostäder, inklusive 80 vård- och omsorgsbostäder samt 18 lägenheter för personer med funktionsnedsättning (LSS/SoL), byggs i flerbostadshus med 6-9 våningar. Det kommer också att finnas nya lokaler för centrumverksamheter, detaljhandel och en ny park på cirka 9000 kvadratmeter. Norra innerstadens stadsdelsförvaltning är positiv till planen, särskilt att den skapar boendeplatser som staden saknar och nya parkmiljöer, men betonar vikten av att bygga ett planerat bullerplank och närmare utreda parkens utformning på grund av buller- och luftföroreningar.

Linnéa Sandström Lange (L) har lämnat sina uppdrag i Norra innerstadens stadsdelsnämnd och den sociala delegationen. Därför har man nu valt en ny ledamot, Alexander Zejlon (L), för att fylla hennes plats fram till slutet av 2026. Den sociala delegationen beslutar i enskilda ärenden som rör socialtjänsten, exempelvis enligt socialtjänstlagen och lagen om vård av unga.

Socialnämnden i Stockholm har fattat beslut om vilka medarbetare inom stadens socialjour som får begära polishandräckning i brådskande fall. Detta gäller insatser enligt lag om vård av missbrukare (LVM), lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) samt lag om placering av barn i skyddat boende. Nu uppmanas även stadsdelsnämnderna, som Norra innerstadens stadsdelsnämnd, att fatta liknande beslut för att säkerställa att socialjouren har rätt befogenheter att agera snabbt när barn eller vuxna behöver akut skydd eller vård.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd föreslår att fem ledamöter, utöver ordföranden, får rätt att fatta brådskande beslut gällande omhändertaganden av barn och vuxna samt placering i skyddat boende. Detta gäller fall som rör LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga), LVM (Lag om vård av missbrukare i vissa fall), Lag om placering av barn i skyddat boende och SoL (Socialtjänstlagen). Beslutet är till för att snabbt kunna agera när det inte går att vänta på ett ordinarie nämndmöte och gäller från 1 april till 31 december 2026.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd föreslås godkänna en revidering av sin delegationsordning som ska gälla från och med den 1 april 2026. Denna ordning bestämmer vilka beslut som får fattas av tjänstemän istället för av hela nämnden, för att göra handläggningen effektivare. Bland annat uppdateras delegationerna gällande hyresadministrativa tjänster för andrahandsuthyrning och beslut om placeringar i jourhem enligt den nya socialtjänstlagen, där beslut om insatser till barn och unga nu behöver fattas på politisk nivå.

Stockholms stad planerar för att möta behovet av boenden med särskild service för personer med funktionsnedsättning fram till år 2036. Störst behov finns av gruppbostäder med normal tillgänglighetsanpassning i innerstaden, men även ytkrävande och fristående gruppbostäder behövs, trots att de är svåra att bygga i innerstadens täta miljö. Enligt prognoser kommer antalet personer med beviljade insatser öka från 1 987 till 2 368 till år 2035.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd föreslår att avtalet med företaget Vardaga Silverhemmen AB, som driver Linnégårdens vård- och omsorgsboende, förlängs. Detta betyder att boendet på Linnégatan 61, som har 86 lägenheter för både somatiska besvär och demens, kommer att fortsätta drivas av samma företag mellan den 1 februari 2027 och den 31 januari 2030. Beslutet bygger på att verksamheten uppfyller kraven för säker vård och omsorg av god kvalitet, enligt uppföljningar och oanmälda besök.

En medborgare föreslog att en ny tjänst ska införas för ensamboende äldre i Norra innerstaden, så att de regelbundet kan meddela att de lever och få hjälp om de inte hör av sig. Stadsdelsförvaltningen svarade att det redan finns flera tjänster för att öka tryggheten, som hälsopedagoger, trygghetslarm och frivilligorganisationen Kontaktringen. Förvaltningen vill hjälpa medborgaren att utforska dessa befintliga alternativ.

En medborgare har föreslagit att seniorer ska få ta med eget vin till Vasaträffen, en träffpunkt för äldre i Norra innerstaden, och att Vasaträffen ska ansöka om serveringstillstånd för att kunna erbjuda alkohol till självkostnadspris. Bakgrunden är att det nyligen sattes upp ett anslag på Vasaträffen som förbjuder alkohol, med hänvisning till alkohollagen. Norra innerstadens stadsdelsförvaltning har utrett frågan och konstaterar att enligt alkohollagen krävs serveringstillstånd i lokaler där lättdrycker säljs, vilket Vasaträffen gör. Det innebär att alkohol inte får serveras, säljas, förtäras eller förvaras i lokalen utan tillstånd, även om det är medtagen alkohol. Förvaltningen har tidigare ansökt om tillfälliga serveringstillstånd vid enstaka tillfällen, till exempel vid jullunch, och bedömer att detta kan fortsätta, men de kan inte tillåta medhavd alkohol generellt. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens svar, vilket innebär att man inte kommer att tillåta medhavd alkohol. Däremot kommer förvaltningen att undersöka vid vilka tillfällen tillfälliga serveringstillstånd kan vara lämpliga, som vid speciella evenemang.

En medborgare har föreslagit att trappan mellan Valhallavägen och Körsbärsvägen i Roslagsparken ska få belysning och sandas vintertid, eftersom den upplevs som mörk och otrygg. Norra innerstadens stadsdelsnämnd kommer att utreda möjligheten att belysa trappan under 2026, då medel avsatts för upprustning av Roslagsparken. Angående sandningen har förvaltningen redan ansvar för vinterunderhåll och kommer att kontakta sin entreprenör för att åtgärda brister.

Ett nytt medborgarförslag har lämnats in till Norra innerstadens stadsdelsnämnd. Förslaget handlar om att "Nya verkstan" ska byta namn tillbaka till "Verkstan för alla". Nämnden föreslår att förslaget nu ska utredas vidare av förvaltningen.

Stadsdelsdirektören informerar om två huvudpunkter. För det första pågår en omställning till den nya socialtjänstlagen, och Norra innerstaden erbjuder nu fler insatser som inte kräver behovsprövning, med fler på gång inom ett år. För det andra har det skett flera lokalförändringar inom förskolan: förskolan Solrosen har rökskadats och evakuerats, förskolan Rio har evakuerats på grund av stambyte, förskolan Greven stängs och öppna förskolan Grev Ture flyttar, och förskolan Stångkusken ska stambytas och evakueras.

Kungsholmens stadsdelsförvaltning planerar en stor omorganisation av förskolorna som ska träda i kraft den 1 augusti 2026. Det innebär att antalet förskoleområden minskas från fyra till tre, specialpedagogiskt arbete samlas i en särskild enhet, och öppna förskolan flyttas till socialtjänsten. Dessutom kommer Kungsholmen tillsammans med Södermalm att ansvara för omsorg på obekväm arbetstid från den 17 augusti 2026, vilket innebär att vissa förskolor kommer att erbjuda dygnet-runt-omsorg.

Detta protokoll beskriver ett möte för rådet för funktionshinderfrågor i Kungsholmen och Norra innerstaden den 16 mars 2026. Rådet diskuterade bland annat tillgänglighet i lokaler, nya rutiner för protokolljusteringar, samt vilka frågor de vill ta upp med stadsdelsnämnderna den 26 mars, såsom boendeplan för personer med funktionsnedsättning, tillgänglighet i förskolor och skolor, samt äldreomsorgens kunskap om funktionsnedsättningar.

Pensionärsrådet på Kungsholmen har haft ett möte där de bland annat diskuterade en ny dagverksamhet för äldre på Garvagatan och samverkan med hemtjänstutförare för att hjälpa äldre att bo kvar hemma längre. De uttryckte också att de saknar information om rådet i broschyren ”Kungsholmen i korthet” och att de vill ha en egen broschyr samt en annons i tidningen Mitti.

Denna punkt informerar om flera beslut som stadsdelsdirektören på Kungsholmen har tagit. Det handlar bland annat om att utveckla medarbetarnas kompetens, en gemensam upphandling av trygghetsteknik för äldreboenden och gruppboenden i hela staden, samt bemanningstjänster inom äldreomsorgen och för personer med funktionsnedsättning. Dessutom har beslut fattats om akutboende för hemlösa och upphandling av busstransporter.

Kungsholmens stadsdelsnämnd redovisar sitt patientsäkerhetsarbete för 2025 inom hälso- och sjukvården i stadsdelen. Rapporten beskriver hur man arbetar med att identifiera och minska risker i vården, bland annat genom regelbundna möten, utbildningar för personal, samarbete med Region Stockholm och införande av digitala verktyg för läkemedelshantering. Målet är att säkerställa en trygg och personcentrerad vård för de äldre på boenden som Alströmerhemmet och S:t Erik.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlar verksamhetsplanerna för 2026 inom förskola, socialtjänst och äldreomsorg. Planerna innehåller mål för hur enheterna ska arbeta med bland annat barns utveckling, äldres välmående och socialtjänstens insatser. Ett syfte är att säkerställa att verksamheterna håller hög kvalitet och bemöter invånarnas behov på bästa sätt.

Kungsholmens stadsdelsförvaltning rapporterar om sin verksamhet under 2025, särskilt inom förskola, socialtjänst och äldreomsorg. Inom socialtjänsten har Kungsholmen högst andel nöjda klienter i staden, men arbetar med att förbättra informationen om valfrihet för boendestöd. De har också fortsatt fokus på att stödja personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa, bland annat genom mötesplatsen och nya samverkansrutiner.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade en ansökan om serveringstillstånd för restaurangen Ukiyo by Tezukuri på Norr Mälarstrand 32A. Förvaltningen bedömer att det inte finns någon risk för sociala problem om restaurangen får tillstånd att servera vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker mellan kl. 11.00 och 22.00 varje dag. De rekommenderar därför att ansökan beviljas, men lämnar bullerfrågan till miljöförvaltningen.

Stockholms stad inför ett gemensamt funktionsprogram för förskolelokaler. Programmet ska säkerställa att alla nya och ombyggda förskolor i staden uppfyller samma höga krav på funktionella, säkra och trygga miljöer, både inomhus och utomhus. Målet är att skapa likvärdiga och effektiva förskolor som främjar barnens lärande och personalens arbetsmiljö, samtidigt som de bidrar till stadens miljö- och klimatmål.

Kungsholmens stadsdelsnämnd har yttrat sig över Stockholms stads förslag till en ny handlingsplan för barns rättigheter fram till 2030. Nämnden är positiv till planen som helhet, då den ska säkerställa barns rättigheter, motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor. De vill dock att planen förtydligas och förstärks, särskilt när det gäller barns delaktighet och inflytande, hur deras synpunkter samlas in och hur staden återkopplar till barnen.

Två politiker ställde en fråga till Kungsholmens stadsdelsnämnd om varför man ville ta bort avgränsningarna, så kallade inbojningar, för vattenskotrar vid Hornsberg, som satts upp för att öka tryggheten och säkerheten. Förvaltningen svarar att de initialt funderade på att ta bort inbojningen då nya regler minskat problemen med vattenskotrar, men att de efter diskussion med boende och polis beslutat att behålla den. Man planerar nu en djupare analys av hur platsen kan utvecklas, bland annat för att göra den säkrare för bad.

Centerpartiet på Kungsholmen har frågat hur många långtidssjukskrivna anställda inom stadsdelsförvaltningen som återgått i arbete under 2024/2025. Svaret är att cirka 20% har återgått till arbete inom förvaltningen efter rehabilitering och ungefär lika många har avslutat sin anställning. Förvaltningen kan inte ge exakta siffror för arbetsträning via Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, men uppskattar att endast cirka 3% av de långtidssjukskrivna under 2025 har arbetstränat på den egna arbetsplatsen.

Kungsholmens stadsdelsnämnd har beslutat att ge vissa politiker och tjänstemän rätt att fatta snabba beslut gällande tvångsvård av unga och missbrukare samt placering av barn i skyddade boenden. Detta för att kunna agera skyndsamt i brådskande fall när hela nämnden inte kan samlas. Besluten handlar bland annat om att omedelbart omhänderta barn eller unga, besluta om var och hur vården ska inledas, och även att begära handräckning från polis vid behov.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska välja nya ledamöter till sin sociala delegation. Detta behövs för att en ledamot och ordförande har avgått, och en ersättare vill bli ordinarie ledamot. Den sociala delegationen fattar beslut i ärenden som rör enskilda personer, oftast enligt socialtjänstlagen, och som inte får delegeras till tjänstepersoner.

Kungsholmens stadsdelsnämnd fastställer en ny delegationsordning som reglerar vilka beslut som får fattas av tjänstepersoner istället för nämnden i sin helhet. Ändringarna innebär bland annat att beslut om placering i jourhem och godkännande av dessa endast får fattas av den sociala delegationen, inte av enskilda tjänstemän. Vidare kommer en ny enhet för central upphandling att hantera avtal för LSS-boenden för att effektivisera processen. Dessutom ändras rätten att lämna ut uppgifter för att motverka fusk och brott från enhetschef till socialsekreterare för att underlätta samarbete mellan polis och socialtjänst.

Stadsdelsnämnden planerar att rusta upp det 90 meter långa parkstråket på Ola Hanssonsgatan i Kristineberg under våren 2026. Renoveringen, som beräknas kosta mellan 2,5 och 2,8 miljoner kronor, innebär nya träd, buskar och blomsterängar för att öka den biologiska mångfalden. Dessutom ska cykelparkeringarna organiseras bättre och nya sittplatser skapas för att göra parken trevligare att vistas i.

Kungsholmens stadsdelsnämnd planerar att rusta upp Disponentparken på Lilla Essingen med start hösten 2026 till en kostnad av 3,7 miljoner kronor. Parken kommer att få en avgränsad del för lek för yngre barn och en öppen del för social samvaro och vila, med mer tåliga växter och bättre tillgänglighet. Förvaltningen fick in många synpunkter från medborgardialogen som har använts som underlag för förnyelsen.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska ta ställning till om avtalet för driften av Solbackens vård- och omsorgsboende ska förlängas med det privata företaget Vardaga Silverhemmen AB fram till januari 2030. Boendet, som är ett demensboende med 64 platser, har sedan 2021 drivits av Vardaga. Förvaltningen rekommenderar en förlängning då verksamheten bedöms uppfylla kraven och en förlängning skulle innebära mest stabilitet och minst påverkan för boende och personal.

Kungsholmens stadsdelsnämnd rapporterar om beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och LSS som inte verkställts inom tre månader under fjärde kvartalet 2025. Detta gäller sex beslut inom funktionsnedsättning och 22 beslut inom äldreomsorg. Många av dessa ärenden handlar om att personer tackat nej till erbjudna bostäder eller insatser, men även brist på platser eller svårigheter att rekrytera personal nämns.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska fastställa en plan för särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatriska behov för perioden 2026-2036. Region Innerstaden (Kungsholmen, Norra innerstaden och Södermalm) har kartlagt befintliga boenden och bedömer att det behövs fler gruppbostäder med normal tillgänglighetsanpassning, samt ytkrävande och friliggande gruppbostäder, även om det är svårt att bygga sådana i innerstaden. Målet är att möta det växande behovet och minska antalet placeringar utanför det vanliga systemet.

Kungsholmens stadsdelsnämnd föreslås godkänna fördelningen av föreningsbidrag för 2026. Totalt 800 000 kronor delas ut till 17 lokala föreningar och ideella organisationer. Bidragen syftar till att öka samhällsengagemanget och utbudet av aktiviteter för Kungsholmsborna, bland annat senioraktiviteter, barn- och ungdomsidrott och kulturarrangemang.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska godkänna en månadsrapport för februari 2026 som visar en ekonomisk prognos för året. Förvaltningen förväntas gå med 1,5 miljoner kronor i överskott. Äldreomsorgen och övrig verksamhet prognostiseras visa överskott, medan arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt bistånd förväntas ha underskott.

Järva stadsdelsförvaltningens pensionärsråd har hållit möte. Där diskuterades bland annat hur rådet kan bli mer delaktigt i nämndprocessen, vilket innebär att deras synpunkter ska beaktas tidigt i ärenden som rör dem. Rådet informerades också om en trygghetsvandring i Tensta centrum den 21 maj 2026 och en kommande iPad-utbildning. De ställde även frågor till förvaltningen om budgetöverskottet inom äldreomsorgen.

Protokollet från Funktionshinderrådets möte den 13 mars 2026 i Järva stadsdelsförvaltning har anmälts. Under mötet framfördes synpunkter från rådet kring parktexter på stadens hemsida, och de uttryckte missnöje över att ha identifierat tre ärenden som skulle behandlas av nämnden utan att rådet fått yttra sig. Rådet önskar att bli involverade tidigare i nämndprocessen och få möjlighet att följa upp ärenden efter beslut, samt besöka parker för att se över tillgängligheten.

Detta protokoll från näringslivsrådet i Järva stadsdelsförvaltning handlar om hur man ska samarbeta med lokala företag i områden som Tensta, Rinkeby och Husby. Rådet diskuterade även stadens beredskap vid kriser och vad det innebär för näringslivet. Företagarföreningarna i Spånga och Lunda presenterade sina verksamheter och lyfte bland annat upp frågor om parkeringsproblem och vikten av att Lunda bevaras som företagsområde.

Järva stadsdelsförvaltning har yttrat sig över nya riktlinjer för hur särskilda boenden, som boenden för personer med funktionsnedsättning eller psykiska problem, ska fördelas i Stockholm. Förvaltningen är positiv till riktlinjerna eftersom de ska skapa mer rättvisa och tydlighet i processen. De betonar dock vikten av att boendena alltid matchar de enskilda behoven och att barn och unga får tillräcklig framförhållning vid placeringar, så att ingen blir erbjuden en olämplig bostad bara för att undvika böter.

Moderaterna föreslår att staden håller ett krissamtal om Kistas problem med minskad trygghet och tomma kontor. De vill ha en plan för att stärka tryggheten och göra området mer attraktivt för både boende och företag. Förvaltningen håller med om att Kista är viktigt och att trygghetsarbetet måste fortsätta och utvecklas, samt att staden bör stödja Kistas omvandling för att behålla sin attraktionskraft.

Stockholms stad planerar att införa en ny digital karta för sina lokala ordningsföreskrifter. Detta ska göra reglerna, som rör allt från alkoholförbud till hundrastplatser, tydligare och mer lättillgängliga för invånarna. Ett konkret förslag är att ändra en regel så att det blir obligatoriskt att plocka upp efter sin hund på offentliga platser i hela staden, inte bara i innerstaden som idag.

Kommunstyrelsen har skickat ut ett förslag till handlingsplan för att stärka barns rättigheter och inflytande i Stockholms stad fram till 2030. Järva stadsdelsnämnd har svarat att planen är bra, men de vill att den tydligare diskuterar barnsyn, maktrelationer mellan barn och vuxna samt universellt våldsförebyggande arbete. De anser också att en mening som beskriver barn som generellt saknar vuxnas mognad, erfarenhet och kunskap bör formuleras om för att bättre spegla att barn är kompetenta individer.

Stockholms stad inför ett nytt gemensamt funktionsprogram för förskolelokaler, som ska säkerställa att alla förskolor i staden håller hög och likvärdig kvalitet i både utformning och funktion. Programmet ska ligga till grund för hur nya förskolor byggs och befintliga byggs om, med fokus på trygghet, flexibilitet och en stimulerande lärmiljö för barnen. Järva stadsdelsförvaltning ser positivt på programmet men betonar behovet av en kompletterande checklista för att anpassa funktionskraven till lokala behov.

Järva stadsdelsnämnd fattar beslut om att vissa utvalda politiker och tjänstemän får rätt att fatta snabba beslut i akuta ärenden som rör omhändertagande av barn och unga enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) och LSB (Lag om placering av barn i skyddat boende), samt placering i jourhem. Detta innebär att besluten kan tas direkt när behov uppstår, utan att vänta på ett helt nämndsammanträde. Nämnden ger också tjänstemän rätt att begära polishandräckning för att verkställa dessa beslut vid behov.

Järva stadsdelsnämnd föreslås godkänna en uppdatering av sin delegationsordning. Detta är en viktig åtgärd som syftar till att effektivisera arbetet inom nämnden och förvaltningen, särskilt med tanke på den nya socialtjänstlagen (SoL) som träder i kraft den 1 juli 2025. Ändringarna innebär att beslut gällande placering och godkännande av jourhem, bland annat, kommer att delegeras till sociala delegationen eller i brådskande fall till nämndens ordförande.

En medborgare föreslog att bygga en ny hundrastgård i Spånga, nära Sundby, för att hundar och ägare ska kunna socialisera. Förslaget inkluderade att använda återvunnet material som gamla träd och bildäck, samt att involvera hundägare i designen. Järva stadsdelsnämnd avslår förslaget. De hänvisar till begränsad naturmark och närliggande fornlämningar, samt att ljud från hundrastgårdar kan störa boende. Det finns redan två hundrastningsområden inom 1 km från adressen och en hundrastgård drygt en kilometer bort.

Ett medborgarförslag om en ny cykel- och gångväg med belysning mellan Kista och Rinkeby, samt till Almbygatan, har avslagits. Förvaltningen anser att trafikkontoret ansvarar för belysningen på sträckan mellan Kista och Rinkeby och kommer att informera dem om synpunkterna. Det finns redan en gångväg till Almbygatan, vilket gör att en ny gångväg inte prioriteras.

Synskadades Riksförbund (SRF) Stockholm har skickat en skrivelse till Järva stadsdelsnämnd med frågor om ledsagningstjänster för synskadade. Förbundet rapporterar om neddragna timmar, bristande motiveringar i beslut och ifrågasättande av individuella behov, vilket påverkar synskadades förmåga att leva ett självständigt liv. Stadsdelsnämnden svarar att bedömningen av ledsagning ska vara individuell, inte schablonmässig, och att beslut alltid ska vara tydligt motiverade, även om tidsbegränsningar kan förekomma vid förändrade behov. Man betonar också att staden följer JO:s uttalanden om vikten av kontinuitet och tydliga beslut.

Två politiker från SD har ställt frågor till Järva stadsdelsnämnd om sexualbrott och annan brottslighet inom hemtjänsten. De vill veta vilka slutsatser förvaltningen dragit av uppmärksammade problem, hur tryggheten bedöms, vilka rutiner som finns för personalen och hur man förebygger brott samt hur äldre kan slå larm. Järva stadsdelsförvaltning anser att tryggheten inom hemtjänsten är god, att brott är sällsynta men att ett mörkertal kan finnas. De informerar om hur de arbetar förebyggande och att det snart kommer en lagändring som ger kommunen bättre möjligheter till registerkontroll av personal.

Stadsdelarna Bromma, Hässelby-Vällingby och Järva har tagit fram en plan för särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning fram till 2035. Planen visar att regionen behöver 228 nya lägenheter till år 2035, vilket är fler än konsultföretaget Swecos prognos på 127 lägenheter. Nämnden föreslås godkänna planen, som ska ligga till grund för Socialförvaltningens övergripande boendeplan för hela Stockholm.

Järva stadsdelsnämnd har tagit del av en rapport om den kommunala hemtjänsten i Järva. Rapporten beskriver bland annat hur hemtjänsten är organiserad i tre enheter för att minska restider och öka tryggheten för brukarna, samt hur man arbetar med bemanning och utbildning. Även resultat från en brukarundersökning presenteras, där nöjdheten med hemtjänsten varierar mellan områdena Spånga, Tensta och Rinkeby-Kista, och hur man arbetar för att motverka ensamhet bland äldre.

Järva stadsdelsnämnd ska godkänna en uppdaterad rutin för hur personalen ska rapportera missförhållanden eller risker inom socialtjänsten och LSS, vilket kallas lex Sarah. Rutinen ska se till att brukare får bättre skydd och att kvaliteten på insatserna förbättras, till exempel genom att förtydliga ansvarsfördelningen och hur utredningar ska göras. Den nya rutinen betonar också vikten av att informera personer med funktionsnedsättning som berörs av en lex Sarah-rapport om vilka åtgärder som vidtas.

Järva stadsdelsnämnd föreslår att Trondheimsgatans servicebostad nomineras till Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2026. Detta pris lyfter fram verksamheter som arbetar systematiskt med att förbättra sin kvalitet. Trondheimsgatans servicebostad, som drivs av Nytida AB, får beröm för hur de skapar en trygg vardag för de boende med individuell anpassning, tydlighet, delaktighet och kontinuerlig utveckling för både boende och personal.

Järva stadsdelsförvaltning ansöker om statsbidrag för att kunna fortsätta erbjuda två personliga ombud under 2026. Dessa ombud hjälper gratis personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning att få det stöd de behöver i samhället. Under 2025 hjälpte ombuden 137 personer i Järva, och de ser ett ökande behov, särskilt bland unga vuxna, äldre över 65 år och kvinnor. Ombuden har lyckats nå fler personer genom riktade informationsinsatser och har arbetat mer akut med ärenden som hot om vräkning och ekonomisk nöd, trots vissa brister i samordning med andra myndigheter.

Järva stadsdelsnämnd har godkänt sin månadsrapport för mars 2026. Prognosen visar att budgeten för driftverksamheten förväntas gå jämnt upp efter resultatöverföringar, vilket innebär att inga större underskott eller överskott förväntas för stadsdelens verksamheter. Rapporten inkluderar en genomgång av budgetläget för olika områden som individ- och familjeomsorg, förskola, äldreomsorg och stadsmiljö, där de flesta bedöms ha en balanserad budget.

Protokollet från Bromma och Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnders råd för funktionshindersfrågor visar hur man arbetar med stöd till personer med funktionsnedsättning. Här presenteras bland annat nya LSS-verksamheter i Bromma, såsom "Boskola" där man kan prova på att bo i gruppbostad, och hur stadsdelarna planerar sin budget för att stärka hälsa, delaktighet och möjligheter till arbete för målgruppen. Rådet diskuterar också vikten av att anpassa bemötandet, till exempel med döva personer, samt hur man kan förbättra tillgängligheten till kultur och fritidsaktiviteter.

Protokollet från Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnds pensionärsråds möte den 16 mars 2026 har anmälts till nämnden. Under mötet informerades om patientsäkerhetsarbetet 2025 som visat på färre avvikelser, och om insatser som bland annat digitala stödjare för äldre, en hälsopedagog för psykisk ohälsa, och samarbete med polisen mot bedrägerier. Dessutom nominerades två nya ersättare till pensionärsrådet, Wivan Lindberg och Barbro Erlandsson, och rådet kommer att lämna synpunkter på anläggning av grillplatser i Grimsta.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet i Hässelby-Vällingby ställde frågor till stadsdelsförvaltningen om snöröjningen. Partierna menade att stadens snöröjning inte fungerat bra under vintern och att över 20 000 klagomål inkommit. Förvaltningen svarar att den snöröjning de ansvarar för på parkvägar har fungerat bra, med endast 21 klagomål under vintern 2025/2026. Man anser att nuvarande avtal och rutiner är tillräckliga och inga särskilda brister har identifierats.

Denna punkt redovisar beslut som fattats av tjänstemän i Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning mellan den 21 januari och 24 februari 2026, utan att nämnden behövt sammanträda. Bland besluten finns åtgärder som rör Lex Sarah-utredningar, upphandling av akutboende för hemlösa, och flera beslut om förskoleplatser, såsom uppsägningar och undantag från regler. Dessutom inkluderar det remissvar gällande servicebyggnad vid Vällingby bollplan och förlängning av fotbollsträning på Grimsta IP.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd har tagit del av en rapport om beslut inom socialtjänsten och äldreomsorgen som inte kunnat genomföras under det fjärde kvartalet 2025. Totalt rör det sig om 23 beslut inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri (t.ex. boenden och daglig verksamhet) samt 9 beslut inom äldreomsorgen (t.ex. särskilt boende och dagverksamhet) som fortfarande inte är verkställda. Anledningar till att besluten inte kunnat verkställas i tid inkluderar att brukare tackat nej, önskat specifika utförare eller att det saknats platser.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd har yttrat sig över Stockholms stads förslag till en handlingsplan för jämställdhet fram till år 2030. Planen syftar till att kvinnor, män, flickor och pojkar ska få samma möjligheter att forma sina liv. Nämnden är positiv till planen men önskar tydligare prioriteringar av målgrupper och bättre uppföljning för att insatserna ska få större genomslag i det dagliga arbetet.

Stockholms stad ska byta ut nio gamla, svårtolkade kartor med lokala ordningsföreskrifter mot en ny, digital karta för att göra reglerna tydligare och mer lättillgängliga för invånare, stadens verksamheter och polis. Dessutom kommer regeln om att plocka upp hundbajs att gälla i hela staden, inte bara i innerstaden, som svar på en hemställan från Skarpnäcks stadsdelsnämnd. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning är positiva till förändringarna men önskar justeringar av hundrastplatser och alkoholförbudsområden på kartan.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd har godkänt förvaltningens svar på remissen för ett nytt funktionsprogram för förskolelokaler, som nu skickas vidare till kommunstyrelsen. Syftet med programmet är att alla förskolor i Stockholm ska ha ändamålsenliga, säkra och trygga lokaler med hög och likvärdig kvalitet, oavsett var de ligger. Detta innebär tydligare riktlinjer för hur nya förskolor ska byggas och befintliga byggas om, för att främja barnens lek och lärande samt bidra till stadens miljö- och klimatmål.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd har godkänt Västerorts boendeplan för personer med funktionsnedsättning fram till 2035. Planen, som även omfattar Bromma och Järva, visar att regionen uppskattar ett behov av ytterligare 228 lägenheter med särskild service och stödboende till 2035, en ökning med 50%. Det finns idag 475 lägenheter i Västerort, varav 130 i Hässelby-Vällingby. Planen betonar också vikten av profilboenden för specifika behov, såsom demens, teckenspråk och komplex problematik.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd har beslutat att ge vissa tjänstepersoner på Socialjouren rätt att kalla på polisens hjälp i ärenden som rör tvångsvård av missbrukare (LVM), tvångsvård av unga (LVU) och placering av barn i skyddat boende. Detta gör att socialtjänsten snabbt kan agera vid behov av skydd eller vård, även om det kräver polisingripande.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner budgetunderlaget för 2027 och planeringen för 2028-2029. Detta underlag är viktigt för kommunstyrelsens beslut om den totala kommunala budgeten. I underlaget beskrivs bland annat demografiska förändringar som att antalet äldre ökar och antalet barn minskar, utmaningar med trångboddhet och socioekonomiska skillnader i områden som Grimsta och Hässelby gård, samt satsningar på klimatanpassning och minskade utsläpp, inklusive att skyfallssäkra Engelska parken och hantera värmeöar vid Smedshagen. Det inkluderar också planer för att förbättra arbetsmiljön och rekrytera personal inom bland annat äldreomsorg och förskola.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner månadsrapporten för februari 2026. Förvaltningen förväntar sig en balanserad budget för året, men med underskott inom äldreomsorgen (7 miljoner kronor) och ekonomiskt bistånd (6 miljoner kronor). Samtidigt har stadsdelsförvaltningen beviljats 30,8 miljoner kronor extra för drift och investeringar, där en del av pengarna går till förbättringar i stadsmiljön, bland annat trädvård, belysning och nya multisporytorytor.

Denna punkt handlar om att stadsdelsnämnden i Hägersten-Älvsjö tar del av årsrapporter för 2025 från socialinspektörer, funktionshinderinspektörer och Patientnämnden. Rapporterna innehåller information om hur socialtjänsten och funktionshinderomsorgen har fungerat, samt hur Patientnämnden har hanterat klagomål från patienter i Region Stockholm.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd har tagit emot svar på medborgarförslag. Ett av förslagen gällde lekplatsen vid korsningen Vantörsvägen och Ada Nilssons gata. Förvaltningen har svarat direkt till förslagsställaren.

Denna rapport informerar om olika beslut som tagits av förvaltningen. Bland annat handlar det om flera gemensamma upphandlingar av tjänster som hantverkstjänster, trygghetsskapande teknik för äldreboenden och bussar. Det rapporteras även om ansökan om serveringstillstånd för Restaurang Hörnet Kaffebar som förvaltningen inte har några invändningar mot, samt om anmälningar av personuppgiftsincidenter till Integritetsskyddsmyndigheten inom bland annat äldreomsorgen, förskolan och familjehemsenheten.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning har lämnat sin månadsrapport för februari 2026. Den visar att stadsdelen beräknas ha ett litet överskott på 0,8 miljoner kronor efter resultatöverföringar, trots att man före resultatöverföringar ligger på ett underskott på 2,7 miljoner kronor. Störst underskott finns inom individ- och familjeomsorg, främst på grund av höga kostnader för placeringar av barn och vuxna, medan äldreomsorgen visar ett överskott.

Pensionärsrådet i Hägersten-Älvsjö har haft möte där de bland annat diskuterade nya insatser för att motverka ensamhet bland personer över 65 år. De tog också upp problem med bedrägerier mot äldre och vikten av hemtjänstpersonalens legitimation. Rådet framhöll även att dålig snöröjning påverkar äldres möjlighet att ta sig ut, samt kritiserade planerade nya bostäder och lokaler i Fruängens centrum och vid Långsjö gård för att minska parkeringsmöjligheter, grönytor och inte bevara områdets historia.

Protokollet från rådet för funktionshinderfrågor i Hägersten-Älvsjö och Skärholmen visar att stadsdelsförvaltningarna arbetar med att inkludera rådets synpunkter i verksamhetsplanerna. Bland annat öppnar en ny servicebostad på Ekholmsvägen i Skärholmen 2027 och en ny träffpunkt för socialt isolerade personer med LSS-insatser startar i mars. Rådet har också lämnat synpunkter på nya riktlinjer för förmedling av särskilda boenden, då svarstiden på ett erbjudande anses vara för kort.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd har följt upp kvaliteten på sina egna boenden och dagliga verksamheter för personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatri under 2025. Uppföljningen visade att tre av sex verksamheter uppfyller kraven för god kvalitet, medan de övriga tre delvis uppfyller kraven och behöver åtgärda brister, till exempel inom rutiner för avvikelsehantering och brandskydd. Arbetet med att åtgärda bristerna har påbörjats och kommer att följas upp under året.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning planerar att följa upp kvaliteten på sina egna verksamheter för personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatri under 2026. Detta inkluderar daglig verksamhet, grupp- och servicebostäder samt sysselsättning. Syftet är att säkerställa att invånarna får god vård och service, och att åtgärder från tidigare uppföljningar har genomförts. Resultaten kommer att redovisas till nämnden.

Stadsdelsnämnden i Hägersten-Älvsjö har granskat verksamhetsberättelserna för 2025 från sina olika enheter, som bland annat omfattar förskola, äldreomsorg, funktionsnedsättning och stadsmiljö. Enheterna bedöms ha uppfyllt de flesta av sina mål, och förvaltningen föreslår att rapporterna läggs till handlingarna. Ett undantag är dock att medborgarnas nöjdhet med parkskötsel och snöröjning har minskat, samtidigt som antalet felanmälningar till stadsmiljöenheten ligger på cirka 8 400 under året.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd har tagit del av patientsäkerhetsberättelserna för 2025 från äldreomsorgens särskilda boenden och servicehus i egen regi samt Åsengårdens vård- och omsorgsboende. Dessa rapporter visar hur arbetet med patientsäkerhet bedrivits under året, vilka åtgärder som vidtagits och vilka resultat som uppnåtts. Nämnden lägger rapporten till handlingarna, vilket innebär att den är känd men ingen ytterligare åtgärd krävs just nu.

Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett förslag till ny detaljplan för kontorskvarteret Rosteriet 6 och 8 i Liljeholmen. Planen innebär att de befintliga kontorsbyggnaderna vid Trekantsvägen får byggas på med två till tre våningar och att nya byggdelar i sex till sju våningar tillkommer, vilket ger cirka 23 000 kvm nya lokaler för kontor, butiker och restauranger. Stadsdelsförvaltningen är positiv till fler arbetsplatser och publika lokaler som kan öka tryggheten, men har synpunkter på hur planen påverkar den närliggande Trekantsparken och förskolan i området.

Stadsbyggnadskontoret föreslår en ny detaljplan för Långsjö gård i Hägersten-Älvsjö. Planen bekräftar att de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna från 1880-talet ska fortsätta användas som bostäder, men öppnar också för att de kan användas för centrumverksamheter som café eller kontor. En del av marken vid Långsjöbadet planläggs som park, vilket ökar tillgängligheten för allmänheten. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd är positiv till mer parkmark, men vill också att en jordkällare planläggs som park för att kunna skydda fladdermöss, och att förskolans infart säkras via servitut.

Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett förslag till ny detaljplan för Fruängens centrum. Planen innebär att centrum ska få cirka 290 nya bostäder (hälften hyresrätter, hälften bostadsrätter) och fler lokaler för handel, service och kultur, genom att bygga på och delvis riva befintliga byggnader. Syftet är att göra centrum tryggare och mer levande, samt förbättra gång- och cykelvägar. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd är positiv till nya bostäder och lokaler, men vill se en analys av hur nya butiker kan hyras ut och hur färre parkeringsplatser påverkar centrum. De lyfter också behovet av att förstärka närliggande parker som komplement till de små bostadsgårdarna på takterrasserna.

Stockholms stad inför en ny digital karta för de lokala ordningsföreskrifterna, som ersätter de tidigare PDF-kartorna. Detta gör det lättare för invånare att hitta information om bland annat områden med alkoholförbud, hundrastplatser och badförbud. Dessutom föreslås en ändring i ordningsföreskrifterna så att kravet på att plocka upp efter sin hund ska gälla i hela Stockholm, inte bara i innerstaden.

Stockholms stad har tagit fram en handlingsplan för att stärka barns rättigheter och inflytande fram till år 2030, baserad på FN:s barnkonvention. Planen fokuserar på kunskap och information, välfärd och service samt barns delaktighet. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd stödjer planen men efterlyser tydligare riktlinjer för hur arbetet ska genomföras och samordnas i stadens alla stadsdelar, särskilt när det gäller hur barn i utsatta situationer ska kunna vara delaktiga.

Stockholms stad har tagit fram ett funktionsprogram för förskolelokaler för att säkerställa att alla förskolor i staden håller hög kvalitet och är likvärdiga. Programmet innehåller gemensamma riktlinjer för hur förskolor ska planeras, byggas och renoveras, med fokus på trygghet, flexibilitet och hållbarhet, samt barnens behov av lek och lärande. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd stödjer programmet men önskar tydligare och mer konkreta riktlinjer för att underlätta samarbetet med byggaktörer och säkerställa ändamålsenliga lokaler, särskilt när förskolor byggs i bottenplan på flerbostadshus.

Liberalerna i Hägersten-Älvsjö frågade stadsdelsförvaltningen om snöröjningen i området, efter att ha fått många klagomål om svårframkomliga gångbanor och parkvägar. De ville veta hur många klagomål som kommit in, om det fanns problemområden, hur utsatta grupper prioriteras och vilka förbättringsåtgärder som planeras. Förvaltningen svarade att de under den snörika vintern 2025/2026 fått fler ärenden än tidigare, men också mer beröm, och att snöröjningen på parkmark fungerat bra. De prioriterar primära ytor som gångvägar nära förskolor och äldreboenden med 4 timmars röjning.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd föreslår att ett partnerskap med Föreningen Midsommargården ingås för att främja en mer cirkulär livsstil bland invånarna i stadsdelen. Föreningen ska under perioden april till december 2026 arrangera fyra workshops, bland annat så kallade ”Repair & Share Cafés”, där fokus ligger på kunskapsutbyte, reparation och återbruk. Stadsdelsnämnden bidrar med 100 000 kronor för att finansiera projektet, som syftar till att minska resursanvändningen och därmed vår klimat- och miljöpåverkan.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd föreslår att ett hundrastområde vid Trekanten ska avvecklas. Samma yta planeras istället bli ett biotopskyddsområde för att bevara och utveckla naturvärdena och den biologiska mångfalden i området. Detta innebär att hundar i framtiden måste hållas kopplade i området för att inte störa djurlivet.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner en boendeplan för personer med funktionsnedsättning i region Västra Söderort för perioden 2026-2035. Syftet är att bättre planera för och tillgodose behovet av särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatriska behov, då det råder brist på sådana bostäder idag. Planen syftar till att öka variationen i boendeutbudet och minska antalet som inte får sina beslut verkställda.

Stadsdelsnämnden i Hägersten-Älvsjö justerar sin delegationsordning. Detta innebär att beslut om placering av barn i jourhem inte längre kan delegeras till tjänstemän, utan måste fattas av utvalda politiker. Ledamöterna Eva Fagerhem (S), Anette Hellström (M), Maria Ljuslin (V) och Henrik Falk (C) får i uppdrag att fatta brådskande beslut i dessa ärenden från 1 april till 31 december 2026. Dessutom delegeras vissa administrativa uppgifter till serviceförvaltningen.

En medborgare har föreslagit att det ska finnas fler anslagstavlor i Örnsberg, särskilt eftersom den befintliga tavlan i Örnsbergs centrum har tagits ner. Stadsdelsförvaltningen i Hägersten-Älvsjö håller med om behovet och kommer att sätta upp den nedtagna anslagstavlan igen på torget i Örnsberg. Dessutom kommer stadens karta över anslagstavlor att uppdateras.

En medborgare föreslog att en vattenkran skulle installeras vid utegymmet i Vinterviken för att uppmuntra till fysisk aktivitet. Stadsdelsförvaltningen har undersökt saken och anser att det är en för dyr investering då närmaste vattenledning ligger cirka 500 meter bort, vilket skulle kosta ungefär 500 000 kronor att installera och 50 000 kronor per år i drift. Istället kommer de att kontakta idrottsförvaltningen för att se om det finns möjlighet att installera en kran på utsidan av den intilliggande idrottshallen.

Invånare i Hägersten-Älvsjö har lämnat in flera medborgarförslag. Ett förslag handlar om att rusta upp Botvidsparkens lekplats i Aspudden. Ett annat föreslår en papperskorg för att minska nedskräpning i Gröndal. Ett tredje vill se en hästanläggning i Vinterviken och ett fjärde att man ska införa nya krav vid stadsplanering i Liljeholmen för att säkra GPS-signaler och förhindra störningar.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd rapporterar att 35 beslut om insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inte har verkställts inom tre månader under fjärde kvartalet 2025. Detta inkluderar 12 beslut inom äldreomsorgen, 18 inom omsorg för funktionsnedsatta och 5 inom individ- och familjeomsorg. Förvaltningen har också rapporterat om 4 beslut som avslutats utan att verkställas och 11 beslut som har verkställts.

Stockholms bostadskö har vuxit med 5 864 personer sedan årsskiftet fram till mars 2026. Den genomsnittliga kötiden för en bostad i Stockholmsregionen är 10,1 år, och hela 21,7 år i innerstaden. Under årets första två månader förmedlades dock ett par hundra fler bostäder än förra året, främst genom stadens egna bolag, och 27 procent av bostäderna förmedlades med en kötid på under fyra år.

Stockholms stad planerar att införa handlingsplaner för att stärka barns rättigheter och inflytande, samt för att bli en mer åldersvänlig stad där äldre får likvärdiga möjligheter och motverka diskriminering. Bostadsförmedlingen stöder planerna och lyfter fram att trygga och långsiktiga bostäder är grundläggande för både barnfamiljer och äldre. De kommer särskilt att informera äldre om möjligheter att byta bostad för att hitta boenden som passar deras livssituation bättre.

Bostadsförmedlingen i Stockholm AB antar nya direktiv från Stockholms stad som ska styra deras arbete. Dessa omfattar en ny kemikalieplan för ett giftfritt Stockholm, en näringslivspolicy som ska förbättra företagsklimatet, en handlingsplan för bostadsförsörjning för att säkerställa att alla invånare har tillgång till goda bostäder, samt nya riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion för att främja hållbart resande och minska bilberoendet i staden.

Bostadsförmedlingen i Stockholm AB har beslutat att utse Jessica Hillergård från Omegapoint AB som nytt Dataskyddsombud från och med den 31 mars 2026. Hon ersätter nuvarande Dataskyddsombud Dani Cohens. Beslutet innebär att Bostadsförmedlingen fortsätter att följa reglerna för dataskydd enligt GDPR och stadens riktlinjer för informationssäkerhet.

Styrelsen för Bostadsförmedlingen i Stockholm AB ska godkänna sin årsredovisning för 2025. Rapporten visar att 20 861 lägenheter förmedlades under året och att den genomsnittliga kötiden för en vanlig hyresrätt var 9,0 år. Antalet registrerade bostadssökande har ökat till 894 592, och bolaget fortsätter att arbeta för att få in fler bostäder och utveckla sina digitala tjänster.

Externa och interna revisorer har granskat Bostadsförmedlingen i Stockholm AB:s verksamhet och ekonomi för 2025. Granskningen visar att bolaget skött sin verksamhet väl, förmedlat 20 861 lägenheter (över målet) och uppnått ett överskott på 14 miljoner kronor, bland annat genom ökade intäkter från köavgifter. Styrelsen har nu beslutat att lägga rapporterna till handlingarna.

Stockholms Bostadsförmedling har haft ett styrelsemöte där de granskat sin ekonomi och verksamhet för 2025. VD informerade om att man jobbar med att nå bostadssökande från underrepresenterade grupper, att det är hög belastning på bostadsmarknaden och att bolaget fokuserar på att motverka välfärdsbrott kopplat till bostäder. Styrelsen ställde också frågor om bland annat studentbostäder, regler för andrahandsuthyrning och fastighetsägares bakgrundskontroller av hyresgäster.

Stockholms kommunstyrelse har beslutat att Fastighetsnämnden får utreda framtiden för Eriksdalsbadet, stadens största simanläggning och nationalarena för simidrott. Utredningen, som beräknas kosta upp till 25 miljoner kronor, ska jämföra tre alternativ: en totalrenovering av det befintliga badet, en totalrenovering där nationalarenan flyttas till en separat plats, eller ett helt nytt bad på samma plats. Eriksdalsbadet från 1999 har omfattande problem med läckage och byggnadsskador, vilket har lett till driftstörningar. Fastighetsnämnden röstade för detta förslag, medan Moderaterna och Liberalerna reserverade sig och istället föreslog att man skyndsamt skulle utreda en ny träningsarena i anslutning till Eriksdalsbadet.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd planerar att flytta sitt kontor från Slakthusområdet till ett nytt förvaltningshus i Rågsved, i fastigheten Bygeln 5. Flytten, som beräknas vara klar hösten 2028, innebär att det nya kontoret blir mer yteffektivt och kommer att ha ett medborgarkontor på bottenvåningen. Även om flytten tillfälligt medför ökade kostnader, bedöms hyreskostnaden på sikt bli jämförbar eller lägre än att stanna i Slakthusområdet. Flytten ses även som positivt för stadsutvecklingen i Rågsved.

Stockholms stad förvaltar 121 donationsstiftelser som fördelade 59,4 miljoner kronor under 2025. Pengarna gick främst till ekonomiskt behövande (23 miljoner kr), barnkolonier (19,5 miljoner kr) och stipendier för utbildning (9,4 miljoner kr). Totalt hanterades 3 699 ansökningar, varav 3 034 avsåg sociala ändamål och 68 procent av dessa beviljades. Stiftelsernas totala kapital uppgick till nästan 2,5 miljarder kronor.

Stockholms stad har godkänt sin finansiella månadsrapport för februari 2026. Rapporten visar att kommunens skulder har ökat till 88,4 miljarder kronor, främst på grund av stora investeringar i bland annat vatten, trafik och bostäder. Trots detta har staden kvar högsta möjliga kreditbetyg, AAA, vilket ger fördelaktiga lånevillkor. Familjebostäder har bland annat förvärvat 14 fastigheter från Hjulstahem.

Den ekonomiska månadsrapporten för februari 2026 visar att Stockholms stads nettokostnader har ökat med 5,6 procent jämfört med förra året, främst på grund av högre personalkostnader och ökade hyror. Samtidigt har finansieringen, som kommer från skatteintäkter, ökat med 4,7 procent. Investeringarna fortsätter att vara höga, bland annat i stora projekt som Slussen, Hagastaden, Norra Djurgårdsstaden och Årstafältet, vilket leder till ökade avskrivningar. Rapporten är en sammanfattning av stadens ekonomi för att tidigt upptäcka avvikelser.

Kommunstyrelsens Ekonomi- och trygghetsutskott har godkänt den finansiella månadsrapporten för januari 2026. Moderaterna och Liberalerna uttrycker dock oro över stadens ökande skuldsättning, som nu närmar sig 100 miljarder kronor, och menar att den nuvarande majoriteten bedriver en överbudspolitik som får negativa konsekvenser för stadens ekonomi. De efterlyser en mer långsiktig och hållbar ekonomisk politik för att minska skulden.

Naturvårdsverket har föreslagit nya riktlinjer för hur byggmaterial, särskilt sten med skadliga ämnen som svavel och arsenik, ska hanteras för att skydda miljö och hälsa. Målet är att öka återanvändningen och minska transporter, vilket i sin tur ska sänka kostnader och klimatpåverkan. Stockholms stad är i grunden positiv till syftet att återanvända bergmassor, men avstyrker förslaget i sin nuvarande form. Staden menar att riktlinjerna är för komplicerade, riskerar att leda till onödigt strikta tolkningar och ökade kostnader, samt att de i praktiken kan minska återanvändningen av bergmaterial och därmed motverka sitt syfte.

Stockholms kommunstyrelse har föreslagit att man ska få blanda bygg- och rivningsavfall med annat skrymmande grovavfall av samma materialtyp. Detta gör det enklare för invånarna att sortera på återvinningscentralerna och minskar antalet transporter, vilket är bättre för miljön. Förslaget, som presenteras av borgarrådet Åsa Lindhagen, innebär en mindre ändring i avfallsföreskrifterna och bedöms inte vara till nackdel för medborgarna.

Stockholms stad inför en handlingsplan för att stärka rättigheterna för Sveriges nationella minoriteter (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar) fram till år 2030. Planen syftar till att öka kunskapen inom staden om minoriteternas kultur, språk och historia, samt att förbättra service och möjligheter till delaktighet och inflytande. Detta innebär bland annat att alla kommunala nämnder och bolag ska arbeta för att säkerställa minoriteternas rättigheter, till exempel genom att erbjuda modersmålsundervisning i förskola och skola samt att anpassa äldreomsorgen.

Stockholms stad antar en handlingsplan för att förbättra rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer fram till år 2030. Planen ska stärka stadens arbete för att alla stockholmare ska ha lika rättigheter oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Detta innebär bland annat att öka kunskapen hos stadens personal, se till att välfärd och service är inkluderande och att samarbeta mer med civilsamhället, exempelvis genom att stötta Stockholm Pride.

Stockholms stad har godkänt en handlingsplan för romsk inkludering som sträcker sig fram till år 2030. Planen syftar till att motverka diskriminering och öka romers delaktighet i samhället, samt säkerställa att de har samma tillgång till mänskliga rättigheter som andra medborgare. Alla nämnder och bolag inom staden får ansvar för att genomföra åtgärder, bland annat genom att öka kunskapen om romers situation bland stadens anställda och skapa trygga mötesplatser.

Transportstyrelsen har föreslagit nya regler för säkerhet i vägtunnlar, vilket innebär att Stockholm stad har yttrat sig i ärendet. De nya reglerna syftar till att göra det enklare och mer kostnadseffektivt att planera och bygga kortare tunnlar (upp till 500 meter) genom att anpassa säkerhetskraven efter tunnellängd och trafikmängd. Stockholm stad välkomnar förslaget, då det förväntas förenkla processen för tunnelbyggen.

Stockholms kommunfullmäktige ska besluta om nya avgifter för den som får sitt fordon bortflyttat, förvarat eller skrotat. Detta gäller fordon som felparkerats eller övergivits, inklusive bilar, motorcyklar, cyklar och elsparkcyklar. De nya avgifterna, som varierar beroende på typ av fordon och åtgärd, föreslås gälla från och med den 1 maj 2026 och har anpassats till Trafiknämndens nya entreprenadavtal. I vissa fall sänks avgifterna, i andra höjs de, exempelvis höjs dygnsavgiften för förvaring av fordon under de första tio dagarna från 111 kr till 150 kr, medan kostnaden för att flytta en lätt bil omedelbart till uppställningsplats sänks från 4370 kr till 3450 kr.

Stockholms stad planerar att investera 4 miljarder kronor under åren 2027-2031 för att förbättra stadens infrastruktur, som vägar, broar, belysning och parker. Syftet är att åtgärda eftersatt underhåll och säkerställa att anläggningarna fungerar på lång sikt. Flera nämnder och borgarråd stödjer detta initiativ, men oppositionen (M och C) är kritiska till den höga kostnaden och risken för minskad politisk kontroll, medan L efterlyser snabbare beslut och mer öppenhet kring underhållsskulden.

Liberalerna föreslog att staden skulle utreda och skärpa de demokratiska villkoren för att hyra ut lokaler och ge kulturstöd, särskilt för att motverka att antidemokratiska krafter utnyttjar stadens lokaler i andra- eller tredjehand. De vill också kunna återkräva stöd om villkoren inte följs. Stadsledningskontoret svarar att ett liknande arbete redan pågår i enlighet med budgeten för 2025 och 2026. Majoriteten i kommunstyrelsen röstade för att avslå motionen med hänvisning till det pågående arbetet, medan Moderaterna och Liberalerna reserverade sig och ville att motionen skulle bifallas.

Stockholms stad överväger en reviderad överenskommelse med Region Stockholm om kostnadsansvar för hjälpmedel i förskola och skola. Den nya överenskommelsen, som ska ersätta en från 1997, tydliggör att skolan ansvarar för grundutrustning och pedagogiska hjälpmedel som till exempel anpassade skrivbord och tangentbord, medan regionen står för personliga hjälpmedel som gång- och talhjälpmedel. Målet är att säkerställa att barn och unga med funktionsnedsättningar får det stöd de behöver utan hinder eller förseningar, samt att underlätta samarbetet mellan kommun och region.

Kommunstyrelsen har beslutat att stadens ledning ska genomföra nya upphandlingar för tjänster inom ledarutveckling. Detta beror på att de nuvarande avtalen löper ut 2026/2027 och staden vill fortsätta erbjuda stöd som coachning och teamutveckling till sina chefer och medarbetare. Syftet är att stärka organisationen, förbättra arbetsmiljön och därigenom höja kvaliteten i de tjänster som levereras till stockholmarna.

Stockholms kommunfullmäktige planerar att inrätta Majroskogen i södra Stockholm som naturreservat. Syftet är att skydda skogens biologiska mångfald, som bland annat omfattar barrskogar och våtmarker, och bevara området för friluftsliv. Området är cirka 58,6 hektar och kommer att få en skötselplan med regler för exempelvis eldning, hundkoppel och evenemang. Vissa partier är kritiska till att delar av skogen undantas från reservatet, då de befarar att dessa områden kan komma att exploateras för bostäder.

Stockholms kommunfullmäktige planerar att inrätta naturreservaten Ålstensskogen och Storskogen i sydöstra Bromma, ett område på cirka 67,2 hektar som inkluderar Solviksbadet. Syftet är att skydda de höga natur- och kulturvärdena, som gamla skogar och fladdermöss, samtidigt som området fortsatt ska vara tillgängligt för rekreation, bad och friluftsliv. Flera partier har motsatt sig beslutet med motiveringen att naturreservatet borde utökas till att omfatta fler områden, bland annat område 25, för att inte möjliggöra framtida bostadsbyggen och att skydda ytterligare delar av skogen.

Region Stockholm har tagit fram förslag till utvecklingsplaner, så kallade färdplaner, för åtta regionala stadskärnor, varav Stockholm stad har två: Kungens kurva-Skärholmen och Kista-Sollentuna-Häggvik. Dessa planer syftar till att göra stadskärnorna mer attraktiva, klimatsmarta och levande med bättre kollektivtrafik, näringsliv och kultur. Stockholms stad välkomnar planerna men vill att detaljerna ses över för att tydliggöra roller, ansvar och ge utrymme för flexibilitet, samt att trygghet, grönområden och kulturliv inkluderas ännu starkare.

Tenstareservoaren i Järva, som förser cirka 220 000 personer i Västerort med dricksvatten, är gammal och behöver renoveras. Istället för att bara renovera kommer en ny vattenreservoar att byggas bredvid den befintliga, och när den är klar, renoveras den gamla. Detta åttaåriga projekt, som beräknas starta byggnation 2027, ska förbättra dricksvattenförsörjningen och säkerställa vattenkvaliteten i området, samt göra systemet mer motståndskraftigt mot störningar. Kostnaden är hemlig, men tidigare har 550 miljoner kronor i 2021 års prisnivå nämnts för projektet.

Kommunfullmäktige har godkänt planerna för en ny, fullstor återvinningscentral i Sätra, sydvästra Stockholm, till en kostnad av 337 miljoner kronor. Den nya anläggningen ska ersätta den tidigare centralen i Sätra som stängdes, och kommer att erbjuda bättre kapacitet för grovavfall, farligt avfall och även fokusera mer på återbruk. Politikerna betonar vikten av att anläggningen blir trygg, säker och bidrar till att motverka avfallsbrottslighet i staden.

Stockholm Vatten AB planerar att minska sitt ägande i reningsbolaget Syvab AB från cirka 33 procent till 14 procent. Anledningen är att en del av Stockholms avloppsvatten i framtiden kommer att renas i Henriksdals reningsverk istället för Himmerfjärdsverket, som drivs av Syvab. Samtidigt ansluter Ekerö och Trosa kommuner till Syvab, vilket innebär att Himmerfjärdsverket kan rena mer avloppsvatten totalt sett. Denna förändring minskar Stockholms stads borgensåtagande i Syvab från 860 miljoner till 225 miljoner kronor.

Stockholms stad antar en handlingsplan för att bli en mer åldersvänlig stad. Detta innebär att äldre ska ha samma rättigheter som andra och att staden ska förbättras inom områden som delaktighet, bostäder, stadsmiljö, social inkludering samt kommunikation. Målet är att motverka ålderism och göra staden tryggare och mer tillgänglig för äldre invånare.

Kommunen planerar att bygga om och till Lillholmsskolan i Skärholmen för 461,7 miljoner kronor. Projektet innebär nya skollokaler, anpassningar för elever med särskilda behov, och en ny idrottshall. Ombyggnaden ska ersätta tillfälliga baracker och ge plats för fler elever, samtidigt som idrottshallen blir tillgänglig för både skolan och lokala föreningar. Dock är Moderaterna och Liberalerna kritiska till att det nya bygget ersätter en planerad idrottsanläggning vid Vårbergs IP, som de anser skulle varit en bättre lösning för föreningslivet.

Stockholms stad lämnar synpunkter på Masmotunneln, som är en del av den planerade Spårväg Syd. Staden anser att miljöaspekter som grundvattenpåverkan och föroreningar behöver utredas tydligare och att det är viktigt att projektet håller budget. Spårväg Syd ska koppla ihop Flemingsberg och Skärholmen med åtta hållplatser och en depå, och har som mål att förbättra kollektivtrafiken och möjliggöra stadsutveckling i södra Stockholm. Projektet planeras i etapper och ska bidra till 18 500 nya bostäder i Huddinge kommun.

Stockholms kommunfullmäktige ska besluta om att införa ett förbud mot att dricka alkohol på delar av Fleminggatan och Sankt Eriksgatan på Kungsholmen. Detta görs för att öka tryggheten och minska problem som nedskräpning, skadegörelse och hotfulla situationer, då området har klassats som en öppen drogscen sedan 2017. Förslaget, som kommer från Kungsholmens stadsdelsnämnd och stöds av stadsledningskontoret, syftar till att komplettera andra brottsförebyggande åtgärder.

Stockholms stad har ombetts yttra sig om en privat persons ansökan till Transportstyrelsen om att anlägga en civil helikopterflygplats på ön Bergholmen i Lidingö kommun. Flygplatsen och dess inflygningsytor gränsar till Stockholms stad. Stadsledningskontoret och det föredragande borgarrådet Karin Wanngård tillstyrker ansökan och bedömer att den inte kommer att innebära några direkta negativa konsekvenser för boende eller miljö i Stockholm, även om de betonar vikten av hållbara transportslag. En bullerutredning visar att ljudnivåerna uppfyller gällande bestämmelser och en naturvärdesinventering har identifierat vissa naturvärden som bör beaktas vid en eventuell exploatering.

Kommunstyrelsen ska utse en representant, Sidrah Schaider, som ska rösta vid årsstämmor för Stockholms Stadshus AB och andra hel- eller delägda bolag som staden äger, såsom Svenska Bostäder och Stockholm Vatten och avfall AB. Representanten ska bland annat godkänna årsredovisningar, besluta om hur bolagens vinster eller förluster ska hanteras, och fastställa styrelsearvoden för 2026. Arvodena för styrelseledamöter i de större bolagen, som Stockholms Stadshus AB, kommer att vara 92 500 kronor för ordförande och 37 000 kronor för en vanlig ledamot, en mindre ökning från 2025. Dessa justeringar baseras på ändrat prisbasbelopp och följer samma principer som för stadens nämnder.

Stockholms stad har yttrat sig över Länsstyrelsens plan för utrymning vid en kärnkraftsolycka, till exempel vid Forsmark. Staden välkomnar planeringen men avstyrker den nuvarande utformningen. De anser att planen inte är tydlig nog gällande kommunernas ansvar och att det saknas information om hur många invånare Stockholm kan behöva ta emot, vilket försvårar förberedelserna.

Stockholms stad välkomnar förslaget om att bygga ett datacenter och serverhallar på fastigheten Akalla 4:8 i Akalla verksamhetsområde. Projektet är en del av samarbetet Stockholm Data Parks, som syftar till att etablera gröna serverhallar där överskottsvärme kan återvinnas till fjärrvärmenätet. Staden betonar vikten av att en kommande miljökonsekvensbeskrivning även belyser eventuell påverkan på nya bostadsområden och naturvärden i närheten av Akalla.

Finansdepartementet har skickat ut ett förslag om att ändra lagarna för offentlig upphandling. Detta förslag syftar till att göra det möjligt att utesluta leverantörer från länder utanför EU som inte har frihandelsavtal med EU. Förslaget, som Stockholms stad tillstyrker, ska också underlätta att undvika leverantörer från ”antagonistiska stater” i upphandlingar som rör kritisk infrastruktur och försörjningsberedskap. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Stockholms stad välkomnar Region Stockholms förslag till en Life Science-strategi för Stockholm-Uppsalaregionen. Målet är att stärka samarbetet och utveckla regionen till ett världsledande centrum för forskning och företag inom medicin och bioteknik, vilket förväntas leda till fler jobb, ökade investeringar och effektivare vård för invånarna. Staden betonar dock vikten av att tydliggöra kommunernas roll, använda befintliga samarbeten och involvera näringslivet för att strategin ska bli framgångsrik och konkret.

Finansdepartementet har bett Stockholms stad att yttra sig över ett förslag från Gigabitutredningen som syftar till att snabba på och sänka kostnaderna för utbyggnaden av bredband, fiber och 5G i hela landet. Stockholms stad motsätter sig att kommunala organ tvingas dela med sig av sin egen infrastruktur utan att kunna prioritera kommunala behov och viktiga samhällsfunktioner. Staden avvisar också förslaget om att finansiera en central informationspunkt för detta med en årlig avgift för nätleverantörer.

Motionärer från Liberalerna vill att Stockholm ska öka tillgången till konst och kultur på stadens äldreboenden. De menar att detta kan förbättra äldres livskvalitet och motverka ensamhet, då utbudet idag varierar mellan olika boenden. Stockholms stad svarar att det redan pågår ett omfattande arbete med kultur för äldre, bland annat genom initiativet ”Kultur för äldre” och att Stockholm konst placerar ut konstverk. Staden anser därför att en ny strategi inte behövs, utan att det befintliga arbetet ska fortsätta utvecklas.

Denna detaljplan ska möjliggöra byggandet av cirka 320 nya bostäder, en förskola med fem avdelningar och en ny park i Mariehäll, Stockholm. Planen syftar till att skapa nya mötesplatser och stråk som binder samman stadsdelen. Även om det innebär att en kulturhistoriskt gulklassad byggnad rivs och några naturvärdesträd tas bort, bedömer staden att planens fördelar med nya bostäder, social infrastruktur och grönområden väger tyngre.

Stockholms kommunfullmäktige ska besluta om en ny detaljplan för Smedshagen i Hässelby villastad. Planen syftar till att bygga cirka 500 nya bostäder, både hyresrätter och bostadsrätter, på ytor som idag främst är parkeringsplatser. Dessutom ska nya parkeringslösningar anordnas i garage, och nya gångbanor och serviceutbud ska skapas längs Växthusvägen och Mäster Karls väg för att göra området mer levande och tryggt.

Kommunfullmäktige föreslås godkänna byggandet av en temalekpark i södra Spångadalen, mellan Tensta, Rinkeby och Bromsten. Parken ska heta "Tidsresan – Från hav till hem" och har utformats efter dialog med boende i området. Projektet beräknas kosta cirka 84,7 miljoner kronor att bygga och 1,2 miljoner kronor per år i drift. Kritiker menar att kostnaden är för hög och att parken kan bli stadens dyraste lekplats.

Stockholms stad har fått en inbjudan att yttra sig om planerna för vindparken Delta North. Detta är en stor havsbaserad vindpark som företaget Zephyr Renewable AB vill bygga cirka 55 kilometer öster om Sandhamn. Parken skulle bestå av upp till 105 vindkraftverk, vardera upp till 330 meter höga, och skulle bidra till att Sverige får mer fossilfri el. Staden stöder utbyggnaden av vindkraft men vill att eventuella konflikter med sjöfarten utreds.

Stockholms kommunfullmäktige ska ta beslut om att ta över ansvar för nya gator, parker, kajer och ett kajbad i Marievik, Liljeholmen. Detta ingår i ett stort utvecklingsprojekt där cirka 960 nya bostäder och 27 000 kvm nya affärslokaler byggs. Fastighetsägarna har stått för byggkostnaderna, men staden tar nu över driften, vilket beräknas kosta cirka 21 miljoner kronor per år i drift och underhåll. Kajbadet öppnade redan 2025, och hela området med alla allmänna ytor beräknas vara klart 2031.

Stockholms kommunstyrelse har godkänt ett förslag att bygga cirka 320 nya bostäder och en förskola i stadsdelen Mariehäll, i området kring Bällstavägen. Delar av marken, som idag är industri- och kontorsområde, kommer att omvandlas till bostäder och nya parker. Projektet, kallat Enigheten, inkluderar försäljning av kommunal mark till Peab Bostad AB för byggnation av 158 bostäder och förskola, vilket beräknas generera 160,1 miljoner kronor i intäkter för staden.

Stockholms kommunstyrelse har fattat ett genomförandebeslut för ett projekt vid Lingvägen i Farsta/Hökarängen. Detta innebär att 137 nya bostadsrätter kommer att byggas i tre punkthus. Projektet möjliggör också för en framtida utbyggnad av Kvickentorpsskolan och en ny förskola, samt förbättrar gång- och cykelvägar mellan stadsdelarna. Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet och föreslog istället att området skulle användas för en fotbollsplan.

Kommunfullmäktige föreslås upphäva det tidigare helhetsbeslutet för "Fokus Skärholmen", som innefattade 16 stadsutvecklingsprojekt med möjlighet till cirka 7 200 nya bostäder. Detta beror på svårigheter att följa upp projekten och att marknadsläget har försämrats, vilket gjort flera projekt olönsamma. Framöver ska uppföljningen ske per enskilt projekt, och fyra aktiva projekt – Ålgrytevägen, Kråksätra, Östra Bredäng och Sätra centrum – föreslås få egna inriktningsbeslut för att kunna fortsätta. Bland annat planeras 900 nya bostäder vid Ålgrytevägen i Bredäng, samt radhus i Kråksätra och bostäder med utvecklade centrumområden i Östra Bredäng och Sätra centrum. Liberalerna och Kristdemokraterna kritiserar bristen på framdrift och den dåliga ekonomin för flera av projekten, och menar att Skärholmen hamnar på efterkälken.

Kommunfullmäktige beslutar om att gå vidare med projekt Smedshagen i Hässelby Villastad. Detta innebär att cirka 500 nya bostäder, både hyres- och bostadsrätter, samt lokaler för service och nya parkeringslösningar kommer att byggas. Dessutom planeras nya gångbanor, en naturlekplats och trygghetshöjande åtgärder i området.

Stockholms stad godkänner ett byte av avtalspart och säkerhet för markexploateringen i Primusparken på Lilla Essingen. Tidigare var Wästbygg Gruppen AB avtalspart för cirka 90 lägenheter, men nu tar Klövern AB över ansvaret och blir solidariskt ansvarig gentemot staden, då de köpt de två berörda fastigheterna. Syftet är att säkerställa att projekten med 550 nya bostäder, äldreboende, förskola och ett nytt promenadstråk vid vattnet fortskrider som planerat.

Staden har godkänt en reviderad plan för Stadshagen på Västra Kungsholmen. Den tidigare planerade grundskolan kommer inte att byggas, vilket frigör yta för att istället anlägga två 11-spelsplaner på Stadshagens IP. En 7-spelsplan flyttas till Tranebergsängen. Dessutom planeras nya bostäder eller ett vård- och omsorgsboende i området.

Jonas Naddebo (C) har lagt fram ett förslag om att ändra Stockholms regler för restauranger, nattklubbar och livescener. Han menar att nuvarande regler, som kökskrav och begränsade öppettider, hämmar stadens attraktionskraft, trygghet och kreativitet. Centerpartiet vill förenkla tillståndsprocesser, tillåta avgiftsfria uteserveringar året runt och verka för mer liberala nationella regler. Kommunstyrelsen anser att staden redan arbetar aktivt med dessa frågor och att många regler styrs av nationell lagstiftning, men de är öppna för dialog om hur regelverken kan moderniseras utan att kompromissa med säkerhet och trygghet.

Detta är en rapport om nya ärenden som inkommit till kommunstyrelsen och protokoll från möten under perioden 26 februari till 11 mars 2026. Bland ärendena finns bland annat trafikförändringar i SL-trafiken, förslag om markanvisning för bostäder i Bredäng, ett samråd om Spårväg Syd mellan Flemingsberg och Skärholmen, samt frågor om barnsäkerhet i förskolan, reglering av kemiska produkter och den demografiska utvecklingen i staden.

Denna agenda är en anmälan om beslut som Äldrenämnden fattat via delegation under våren 2026. Besluten rör bland annat finansiering av 'Äldreomsorgslyftet', avgiftssystem inom äldreomsorgen, samt godkännande av nya aktörer inom stadens valfrihetssystem för hemtjänst och vård- och omsorgsboende. Dessutom innefattar den ett beslut om beställningsstopp för hemtjänstföretagen Allegio Omsorg AB och Safia Vård och Omsorg AB.

Rådet för funktionshinderfrågor har diskuterat flera viktiga ärenden. Bland annat presenterades ett nytt stöd, "FlyttFärdig", som ska hjälpa vuxna med funktionsnedsättning att flytta hemifrån. De behandlade även arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention i Stockholm, samt kritiserade en jobbannons för en teckenspråkig äldrevägledare. Rådet menar att kravet på "mycket god förmåga att uttrycka sig i talad svenska" riskerar att diskriminera döva sökande.

Kommunstyrelsens pensionärsråd (KPR) diskuterade viktiga frågor för äldre i Stockholm, bland annat boende, hemtjänst, personalbrist och hur äldre kan påverka. Rådet var kritiskt till att de inte får tillräckligt inflytande och efterfrågade tydligare resultat för att förebygga undernäring samt mer proaktiva åtgärder mot övergrepp i hemtjänsten. De efterlyste också mer detaljer om hur en handlingsplan för barns rättigheter påverkar äldreförvaltningens arbete.

Äldreförvaltningen har hållit ett möte med fackliga representanter. Bland annat diskuterades lönekriterier och hur chefer kan kommunicera dessa tydligare. Förvaltningen informerade också om nya lagar för registerkontroll av personal som arbetar med äldre och funktionshindrade, samt att en städleverantör med utgående avtal är åtalad för brott mot utlänningslagen. Slutligen diskuterades radonmätningar på fastigheten Uppbådet 1 och att halterna är godkända, samt hur världsläget kan påverka stadens ekonomi.

Äldrenämnden har granskat sin månadsrapport för februari 2026. Den ekonomiska prognosen för äldreförvaltningen visar ett nollresultat, vilket innebär att utgifterna beräknas gå jämnt upp med intäkterna. Det finns mindre underskott inom administrativa avdelningen och för larm och lås på grund av ökad efterfrågan från fler äldre, men dessa täcks upp internt inom förvaltningen. Investeringsbudgeten på 3,8 miljoner kronor går främst till utbyte och installation av trygghetslarm.

Äldrenämnden har godkänt ett förslag till handlingsplan för att stärka barns rättigheter och inflytande i Stockholms stad fram till år 2030. Planen syftar till att alla barn ska ha jämlika levnadsvillkor och motverka diskriminering, med fokus på kunskap, välfärd/service och delaktighet. Det innebär bland annat att staden ska arbeta för att minska skillnader i uppväxtvillkor för barn, säkerställa barnperspektivet i stadens verksamheter och förbättra barns tillgång till kultur, idrott och fritid, särskilt för barn i utsatta situationer.

Liliane Åkerlund (SD) har frågat om kommunen kan stoppa allvarliga sexuella övergrepp inom hemtjänsten, där äldre brukare utsatts för grova brott i sina hem. Hon menar att dagens kontroller och rutiner är otillräckliga. Äldreförvaltningen svarar att det är omöjligt att helt förhindra brott, men att de arbetar för att minimera riskerna. Från 1 mars 2026 blir det lagkrav på utdrag ur belastnings- och misstankeregistret vid nyanställning inom äldreomsorgen, vilket ger bättre möjligheter att bedöma personalens lämplighet. Förvaltningen betonar också vikten av referenstagning, närvarande ledarskap och låg personalomsättning för att öka tryggheten.

Äldrenämnden i Stockholm beslutar att förlänga och förtydliga äldredirektörens befogenheter gällande utvecklingen av ett nytt system för att hantera sociala tjänster. Projektet, som startade 2022, kommer nu att sträcka sig till och med 2029 och budgeten ökas med 105 miljoner kronor till totalt 255 miljoner kronor. Detta innebär att äldredirektören får behörighet att genomföra inköp, avtal och implementering av det nya systemet, vilket ska förbättra stödet för äldreomsorgen i staden.

Äldrenämnden rapporterar till kommunfullmäktige om beslut gällande äldreomsorg som inte verkställts under fjärde kvartalet 2025. Totalt handlade det om 261 beslut som fortfarande inte var genomförda. Den vanligaste orsaken till detta var att äldre personer tackat nej till erbjudanden om särskilt boende, ofta för att de hade specifika önskemål om boendeplats eller inte ville flytta just då. Norra innerstaden, Södermalm och Kungsholmen hade flest ej verkställda beslut, där 100% av de ej verkställda besluten i Järva, Kungsholmen och Skärholmen berodde på att den enskilde tackat nej eller haft särskilda önskemål.

Äldrenämnden beslutar att anta en ny delegationsordning som reglerar vem som får fatta beslut inom äldreomsorgen. Den nya ordningen inkluderar en punkt som tillåter avdelningschefer att besluta om anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om det misstänks att en verksamhet bedrivs utan tillstånd eller med allvarliga brister. Dessutom har några redaktionella fel rättats i den tidigare delegationsordningen.

Äldrenämnden beslutar att fördela 10,2 miljoner kronor från "Matlyftet" 2026 till Stockholms stadsdelsförvaltningar. Pengarna ska användas för att motverka undernäring och social isolering bland äldre genom aktiviteter som måltider med teman, utflykter, matlagningsgrupper och andra sociala sammankomster. Fördelningen baseras på antalet anställda inom äldreomsorgen i varje stadsdel, och de får sedan själva besluta om exakta aktiviteter.

Socialnämnden i Stockholms stad ska upphandla nya leverantörer för LSS-kollo, vilket är korttidsvistelse för personer med funktionsnedsättning som högfungerande autism eller intellektuell funktionsnedsättning. Kollot erbjuder rekreation, social samvaro och avlastning för anhöriga, och nuvarande avtal löper ut 2027. Upphandlingen syftar till att säkerställa fortsatt hög kvalitet, trygghet och ett barnrättsperspektiv, samt ställer krav på användning av ekologiska livsmedel när det är möjligt.

Socialförvaltningen i Stockholm Stad har godkänt deltagande i två internationella evenemang och ett EU-projekt. Matilda Klintemård, Sara Rahm Pernold och Ulrika Kannebäck Hagala kommer att delta i European Social Services Conference 2026 på Malta, vilket innebär en tjänsteresa med beräknade kostnader för resa och boende. Dessutom ska Karolina Hellberg delta i ett möte med arbetsgruppen "Prevention and Early Intervention" i Sofia, Bulgarien, där European Social Network (ESN) täcker kostnaderna. Slutligen ingår Stockholm Stad ett samarbetsavtal med Y-Säätiö i Helsingfors för EU-projektet "Beyond Housing: Quality Standards for Single-Site Housing First in Europe", som syftar till att förbättra boendestandard för ensamstående hemlösa.

Socialnämnden, tillsammans med andra förvaltningar i staden, ska handla upp utbildningar för att lära personalen hur man ska agera vid allvarliga våldssituationer, så kallat "pågående dödligt våld" (PDV). Utbildningarna ska hjälpa anställda att förebygga, upptäcka och hantera våld bättre, både individuellt och i organisationen. Upp till tre företag kommer att få avtal för att hålla dessa utbildningar.

Socialförvaltningen, äldreförvaltningen och Forum Carpe planerar att gemensamt upphandla högskoleutbildningar för sina anställda. Syftet är att se till att personal inom äldreomsorgen och socialtjänsten får bättre kompetensutveckling inom områden som individ- och familjeomsorg, funktionsnedsättning och äldreomsorg. Avtalen, som beräknas starta i september 2026, innebär att tre leverantörer får i uppdrag att erbjuda dessa kurser. Förra året köpte de utbildningar för cirka 8,8 miljoner kronor.

Socialförvaltningen och äldreförvaltningen, tillsammans med andra aktörer, planerar att gemensamt köpa in utbildningar för sina anställda inom socialtjänsten och äldreomsorgen. Detta för att säkerställa att personalen får god kompetensutveckling och att invånarna får högkvalitativ service. Upphandlingen är uppdelad i tre områden och avtalen förväntas gälla från september 2026 i minst två år.

Socialförvaltningen och Funktionshinderrådet diskuterade flera frågor. En ny insats kallad FlyttFärdig presenterades, som ska hjälpa vuxna att flytta hemifrån genom individuell coachning och gruppstöd i tio pilotområden. Dessutom behandlades Stockholms stads arbete med en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, där medel används för att bland annat utveckla hälsofrämjande samtal och stödgrupper.

Stadsfullmäktige ger nämnder som ansvarar för arbetsmarknad, socialtjänst och äldreomsorg rätt att besluta om insatser som inte kräver behovsprövning, till exempel för hemlösa. SHIS Bostäder redovisar att de fortsatt minskat antalet lägenheter men fått fler ansökningar från stadens förvaltningar för att hantera bostadssociala behov, särskilt för barnfamiljer, äldre och våldsutsatta. De strävar efter att få fler hushåll till egna, långsiktiga boenden.

Liberalerna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har frågat Socialförvaltningen om Mikamottagningens arbete med att nå ut online till personer som säljer sex eller utsätts för sexuell exploatering. De undrar bland annat hur man hanterar krav på betalkortsregistrering och att mottagningen blir blockerad från vissa plattformar. Socialförvaltningen svarar att Mikamottagningen använder Stockholms stads First Card för registrering och enbart har offentliga profiler. De menar att dagens lösningar tillåter dem att bedriva uppsökande arbete, men att det är komplext och fler aspekter behöver beaktas för att säkerställa trygghet och kvalitet.

Oppositionspartierna Liberalerna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har skickat in en skrivelse om att restaurang- och krogbranschen i Stockholm upplever problem med stadens tillstånds- och tillsynsprocesser. De menar att kontakten är splittrad, långsam, otydlig och att mindre aktörer saknar dialogforum. Socialförvaltningen svarar att de arbetar med att förbättra service, tydlighet och rättssäkerhet, bland annat genom en nöjd kund-index på 77 för serveringstillstånd 2025 och en genomsnittlig handläggningstid på 68,7 dagar för nya tillstånd. De undersöker också möjligheten att skapa nya dialogforum för att inkludera även mindre företag.

Moderaterna har ställt frågor till Socialnämnden om Rebeckahemmet, ett ungdomshem för flickor med psykosocial problematik, med anledning av medierapportering om allvarliga brister, inklusive många självmordsförsök. Stockholms stad har haft sex flickor placerade där under både 2024 och 2025. Socialförvaltningen konstaterar att det finns utmaningar inom SiS-vården, men att arbete pågår för att åtgärda platsbrist och förbättra vården. Staden lyfter också fram egna initiativ med nya HVB-hem och eftervårdsprojekt som ska minska behovet av placeringar på SiS.

Moderaterna frågade socialnämnden om varför HVB Essinge stängdes, trots att majoriteten vill öppna fler HVB-hem, och vad lokalerna ska användas till. Socialförvaltningen svarade att HVB Essinge stängdes på grund av låg beläggning eftersom efterfrågan på platser för ensamkommande barn och unga upphört. Förvaltningen ser nu över hur lokalerna kan användas i framtiden, då de inte anses lämpliga för andra HVB-verksamheter, och inga andra liknande verksamheter planeras att stängas.

Oppositionspartierna Liberalerna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har frågat Socialförvaltningen om stödet till äldre hemlösa i Stockholm som är folkbokförda i en annan kommun. De anser att dagens rutiner skapar problem och att äldre riskerar att stå utan hjälp medan kommunerna diskuterar ansvarsfördelning. Socialförvaltningen svarar att de har rutiner för att ge akut stöd, även när ansvaret är oklart, och att uppsökarteamet erbjuder hjälp oavsett var personen är folkbokförd. De menar att det inte behövs nya riktlinjer för uppsökarteamet eftersom nuvarande arbetssätt med frivillighet och samverkan är effektivt.

Liberalerna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har frågat Socialförvaltningen om stadens stöd till föräldrar vars barn är involverade i högerextremism, då sådana grupper som "Aktivklubb" rekryterar unga och begår våldsdåd i Stockholm. Partierna menar att det är svårt för föräldrar att få hjälp och att stödet varierar. Socialförvaltningen svarar att staden redan har ett samordnat arbete mot våldsbejakande extremism och erbjuder stöd via socialtjänsten, skolan, polisen och fritidsverksamheten samt specifika insatser för dem som vill lämna extrema miljöer. Förvaltningen bedömer att nuvarande strukturer fungerar men ser ett kontinuerligt behov av att utveckla arbetet och kompetensen i takt med att extremismen förändras.

Oppositionspartierna (C, L, M, KD) frågade Stockholms stad hur de säkerställer stöd och skydd för brottsoffer i samband med polisens insatser mot sexköpare, särskilt de som riskerar att vara offer för människohandel. De menade att fokus inte bara bör ligga på sexköparna. Socialförvaltningen svarade att deras POM-team alltid informerar brottsoffren om deras rättigheter till stöd, skydd och betänketid, oavsett om polisens insats riktas mot köpare. Teamet har väl inarbetade rutiner och resurser för att möta behoven.

Liberalerna har frågat Socialnämnden om varför personal som utbildas inom Funktionell familjeterapi (FFT) inte kan byta jobb eller stadsdelsförvaltning under sin certifiering. De menar att det är viktigt att staden har utbildad personal som kan hjälpa unga, och att det ska vara lättare för personal att slutföra sin utbildning även om anställningen ändras. Socialförvaltningen svarar att det inte stämmer att man inte kan byta arbete. Personalen kan byta jobb eller förvaltning och fortsätta sin FFT-utbildning, förutsatt att de kan fortsätta arbeta med FFT och det finns plats i en handledningsgrupp. Hittills har ingen behövt avbryta sin certifiering. De har också förklarat hur certifieringsprocessen fungerar.

Denna rapport redovisar beslut om stöd till personer med funktionsnedsättning (LSS) och enligt socialtjänstlagen (SoL) som inte har kunnat verkställas under sista kvartalet 2025. Totalt rör det sig om 182 beslut enligt LSS och 143 enligt SoL som inte genomförts. De vanligaste orsakerna är att den enskilde tackar nej eller har specifika önskemål, samt att kommunen saknar lediga platser eller lämplig personal.

Från och med 1 juli 2026 införs ett nationellt aktivitetskrav för den som får försörjningsstöd, vilket innebär att kommunen måste erbjuda aktiviteter som leder till arbete. I Stockholm föreslås arbetsmarknadsnämnden via Jobbtorg Stockholm ansvara för dessa aktiviteter, som kan handla om jobbsökande, arbetsplatsförlagda aktiviteter, språkutveckling eller att öka förmågan att arbeta. Detta för att samla ansvaret och öka effektiviteten, samtidigt som det fortfarande är ett gemensamt ansvar för socialnämnden, stadsdelsnämnderna och arbetsmarknadsnämnden att hjälpa invånare att bli självförsörjande.

Stockholms stad får 28,3 miljoner kronor från staten för att arbeta med psykisk hälsa och suicidprevention under 2026. Pengarna ska användas till insatser för barn och unga, personer med komplexa behov, samt för att stärka det suicidpreventiva arbetet. Socialnämnden ska godkänna hur pengarna från 2025 har använts och ge socialdirektören i uppdrag att fördela 2026 års medel.

Socialförvaltningen i Stockholm har presenterat sin patientsäkerhetsberättelse för område hälso- och sjukvård för år 2025. Rapporten beskriver hur man har arbetat för att undvika vårdskador och förbättra kvaliteten i vården för personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att förbättra systemet för att rapportera avvikelser och införa nya webbutbildningar för personalen. Inga allvarliga vårdskador rapporterades under året, men man betonar att samverkan och informationsutbyte vid vårdövergångar behöver utvecklas ytterligare för att öka säkerheten.

Socialförvaltningen i Stockholm har upprättat en patientsäkerhetsberättelse för LSS-kollo för 2025. Rapporten beskriver hur verksamheten arbetar med att säkerställa trygg vård för barn och vuxna med funktionsnedsättning som vistas på kollo under loven. Under året inträffade en allvarlig läkemedelshändelse som ledde till brister i bemanning, läkemedelshantering och kommunikation, vilket nu åtgärdas. Från och med sommaren 2026 kommer ansvaret för vården på LSS-kollo att flyttas till Område hälso- och sjukvård.

Socialnämnden i Stockholm rapporterar att deras budget för 2026 ser ut att gå ihop, trots underskott inom vissa områden. Specifikt förväntas hemlöshets- och missbruksverksamheten samt jour- och rådgivande verksamhet visa underskott, men dessa täcks inom nämndens befintliga budget. Däremot kommer nämnden att ansöka om mer pengar senare under året för LSS-kollo, nyanlända och familjerådgivning.

Stockholms stad vill förbättra barns rättigheter och inflytande fram till år 2030, med fokus på att motverka diskriminering och skapa jämlika levnadsvillkor. Socialnämnden är positiv till planen men önskar att barns delaktighet lyfts fram tydligare, särskilt för barn med funktionsnedsättningar. Nämnden föreslår även förtydliganden kring bland annat barnkonsekvensanalyser och hur samarbete med civilsamhället ska ske.

Kommunstyrelsen har tagit fram en handlingsplan för att stärka barns rättigheter och inflytande i Stockholm fram till 2030, baserad på barnkonventionen. Denna plan syftar till att minska ojämlikheter och motverka diskriminering bland barn i staden, genom att fokusera på kunskap, välfärd/service (som kultur och fritid) samt delaktighet. Kulturnämnden och Stadsarkivet stöder planen men föreslår vissa förtydliganden och betonar vikten av att inkludera barns perspektiv i stadens arbete, exempelvis genom att lyfta fram underrepresenterade grupper och skapa fler möjligheter för barns inflytande i kultur- och fritidsaktiviteter.

Socialdemokraterna har nominerat Ella Elofsson som ny ledamot i Stockholms konstråd, efter att Shiva Samadi (S) avsagt sig sitt uppdrag. Konstrådet ger råd om konstnärlig gestaltning av byggnader och offentliga platser i staden. Kulturnämnden föreslår nu att Ella Elofsson väljs till ledamot fram till den 31 december 2026.

Kulturnämnden föreslås bevilja 1,3 miljoner kronor i bidrag till föreningen Mossutställningar. Pengarna ska användas för att bygga ytterligare 15 ateljéer i ateljéhuset Husmossa på Magnus Ladulåsgatan 20–22 på Södermalm, vilket kommer att ge totalt 37 ateljéer för yrkesverksamma konstnärer. Detta är den andra etappen av projektet, och syftar till att stärka kulturlivet i Stockholm genom att erbjuda prisvärda arbetsplatser för konstnärer.

Stockholms stad har tagit fram en kvalitetsrapport för att följa upp hur stadens 43 parklekar fungerar. De flesta barn är nöjda och känner sig trygga, men det finns en ojämlik tillgång till parklekar i staden. Fem nya parklekar planeras till början av 2027, bland annat i Hagsätra, Sätra, Bredäng och Blackeberg, vilket gör att alla stadsdelar då kommer att ha minst en parklek. Kulturförvaltningen kommer under 2026 att prioritera att införa ett nytt uppföljningssystem, stärka personalens kompetens och säkerställa generationsskiftet, samt synliggöra parklekarnas roll i stadsutvecklingen, bland annat genom ett 90-årsjubileum.

En ny rapport visar att antalet besök på Stockholms fritids- och ungdomsgårdar har ökat med 14 procent mellan 2024 och 2025. Även antalet tjejer som besöker gårdarna har ökat med 26 procent sedan 2023, men de utgör fortfarande bara 36 procent av besökarna. Unga ger höga betyg för nöjdhet, trygghet och delaktighet, och kulturförvaltningen föreslår nu att kulturnämnden godkänner rapporten och fortsätter satsa på ett attraktivt aktivitetsutbud och ökad andel utbildad personal för att nå ännu fler, särskilt tjejer.

Kulturskolan i Stockholm föreslår en ny avgiftsmodell med sänkta och mer jämlika kursavgifter som ska börja gälla den 1 augusti 2026. Avgifterna ska baseras på kursformat snarare än ämne, vilket innebär att de flesta långa kurser kostar 650 kr per termin istället för tidigare 750-950 kr. Dessutom höjs inkomstgränsen för avgiftsfri kulturskola, vilket ger fler hushåll möjlighet till fria kurser.

Denna slutrapport sammanfattar införandet av eDok, Stockholms stads digitala system för ärende- och dokumenthantering. Systemet, som har tagit sex år att införa hos stadens samtliga 50 verksamheter, ska effektivisera arbetet, minska kostnader och förbättra tillgången till information för både anställda och medborgare. Rapporten beskriver de uppnådda resultaten och de lärdomar man dragit under projektets gång, särskilt vikten av förändringsledning för att lyckas med digitalisering.

Stadsbiblioteket genomgår en stor renovering och verksamhetsutveckling. Fastighetsnämnden har godkänt den tredje lägesrapporten för projektet. Renoveringen innebär bland annat att tekniska system byts ut, fasaderna putsas om i originalkulörer och ytor anpassas, särskilt för barn och unga.

Evenemangsavdelningen har presenterat sin verksamhetsplan för 2026. Planen fokuserar på att utöka Kulturfestivalen till nya områden, utveckla Kulturnatten med nya teman och ett större geografiskt område efter midnatt, samt förbättra tillgängligheten och programmet i Kungsträdgården, inklusive en ny scen och hiss för personer med funktionsnedsättning. Syftet är att göra kultur mer tillgänglig för alla Stockholmare, oavsett ålder, funktion eller var i staden de bor, och att säkerställa att Liljevalchs konsthall fortsätter att vara en relevant och inkluderande konstinstitution med hög konstnärlig kvalitet, bland annat genom att öppna Vårsalongen för konstnärer från hela Sápmi.

Denna punkt handlar om att Kulturförvaltningen och Stadsarkivet rapporterar sina ekonomiska lägen för februari 2026. Båda förvaltningarna visar att de följer sina budgetar utan några större avvikelser. Det innebär att kostnaderna för verksamheter som Liljevalchs konsthall, Kulturskolan, Stockholms stadsbibliotek och museerna håller sig inom ramen för vad som planerats.

Detta är en anmälan av protokollet från Rådet för funktionshinderfrågor, som hade möte den 27 januari 2026. Mötet behandlade Kulturförvaltningens verksamhet, inklusive Stockholms stadsbibliotek, Kulturskolan, museer, konst, Liljevalchs konsthall och evenemang som Kulturnatten. En viktig del av diskussionen var arbetet med att revidera Stockholms stads kulturstrategiska program, där rådet betonade vikten av tillgänglighet och att kulturen ska vara inkluderande för alla, särskilt personer med funktionsnedsättning.

Stadsarkivet informerade om en vattenskada på arkivhandlingar i Liljeholmskajen orsakad av ett trasigt sprinklersystem, som nu kommer att bytas ut. Akademikerförbundet SSR har lagt fram två yrkanden: att förvaltningen ska tillhandahålla mensskydd på personaltoaletter och att anställda ska få ge blod på arbetstid. Kulturförvaltningen har förtydligat rutiner för skyddsronder, särskilt i skolor, för att förbättra arbetsmiljöarbetet och kommer att se över flexitidsavtalet.

Kulturförvaltningen har fattat flera beslut om upphandlingar, bland annat ramavtal för konstprojektledare och lokalvårdstjänster. Dessutom har bidrag till konstnärlig produktion och kulturprogram för äldre samt förskola och skola delats ut. Stadsarkivet har fattat beslut om bevarande och gallring av handlingar hos bland annat Stockholms Hamnar och Stockholm Vatten och Avfall. Det finns också beslut om att svara på remisser gällande detaljplaner och bygglov på olika platser i Stockholm, samt om tjänsteresor till Nederländerna, Grekland, London och Paris för medarbetare inom kulturförvaltningen.

Stockholms stad har svarat på Region Stockholms förslag till färdplaner för utvecklingen av de regionala stadskärnorna Kungens kurva-Skärholmen och Kista-Sollentuna-Häggvik. Staden ser färdplanerna som viktiga verktyg för att skapa attraktiva och hållbara miljöer för boende och näringsliv, men föreslår tydligare fokus på bland annat grönområden, trygghetsarbete, näringslivets bredd, kollektivtrafik och samarbetsformer mellan kommun och region. Målet är att dessa områden ska utvecklas till levande knutpunkter som bidrar till ett hållbart Stockholm.

Kulturnämnden tog flera beslut under mötet. Bland annat beslutades att Kulturskolan i Norra Innerstaden ska få nya lokaler eftersom de nuvarande skapar ljudstörningar för andra hyresgäster. Nämnden godkände också ett stöd på 1,2 miljoner kronor till föreningen Mossutställningar för att etablera 28 nya ateljéer för konstnärer i Sätra.

Leif Söderström och Roine Löfgren (SD) har föreslagit att flytta byggmassor från en yta bredvid Haga BP för att där kunna anlägga en tillfällig 11-manna fotbollsplan. Idrottsförvaltningen svarar dock att detta inte är möjligt. Ytan behövs för att färdigställa projekt Hagastaden, bland annat med en ny sträckning av Sveavägen och permanenta gator, vilket är en intensiv process som pågår till 2028-2029. Att flytta byggmassorna skulle dessutom kosta mer och öka klimatavtrycket.

Oppositionspartierna Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna har frågat Idrottsnämnden om hur simtider fördelas mellan stadens simskolor och simklubbarna, då de anser att klubbarna missgynnas. Idrottsförvaltningen svarar att de strävar efter att fördela tiderna rättvist och effektivt för alla stockholmare, med en prioritering för föreningar som jobbar med barn och unga. Fördelningen av föreningstider i undervisningsbassänger har ökat med 44 procent mellan 2020 och 2025, medan stadens simskola ökat med 6 procent.

Löparnas vänner IF vill bygga ett eget klubbhus och förråd på Kärrtorps idrottsplats och har skickat in en skrivelse till Idrottsnämnden för att söka tillstånd. Föreningen, som är en löparklubb med fokus på barn och unga, anser att ett klubbhus skulle ge dem arbetsro och möjlighet att utveckla sin verksamhet. Idrottsförvaltningen säger dock nej till byggnationen med hänvisning till att utrymmet på idrottsplatsen är begränsat och att nya arrendeavtal för enskilda föreningar inte är önskvärt. Förvaltningen planerar istället en inventering av förrådsmöjligheter på stadens idrottsanläggningar, inklusive Kärrtorps IP, vilket kan leda till förbättringar för Löparnas vänner IF:s befintliga förråd.

Ängby IF har skickat en skrivelse till idrottsnämnden i Stockholm för att uppmärksamma de utmaningar små och medelstora idrottsföreningar möter. Föreningen vill att staden ser över hur plan- och halltider fördelas, anpassar bidrag och avgifter efter föreningarnas ekonomi samt ger ekonomiskt stöd för trygghetsskapande arbete. Idrottsförvaltningen svarar att de delar Ängby IF:s uppfattning om vikten av föreningsidrott, men bedömer att nuvarande fördelningsprinciper för tider är rättvisa. De påpekar också att ekonomiska stöd har ökat och nya stöd införts, men att idrottsnämndens stöd inte är avsett att täcka kostnader för arvoderade ledare. När det gäller Ängby IP har förvaltningen beslutat att anläggningen ska ingå i nämndens ordinarie katalog, vilket innebär att Ängby IF fortsatt kan nyttja tider till nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet utan att ansvara för omläggning och drift. Däremot finns det i dagsläget inga ekonomiska stöd för trygghetsskapande arbete utöver idrottsverksamheten.

Idrottsnämnden har lämnat synpunkter på Stockholms stads Handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande fram till år 2030. Planen syftar till att säkerställa att alla barn får sina rättigheter tillgodosedda och att de får vara delaktiga i samhället. Idrottsnämnden är positiv till planen men föreslår bland annat att stadens program för idrott, motion och friluftsliv läggs till som ett viktigt exempel i handlingsplanen, och att en meningsfull fritid för barn lyfts fram som en rättighet, inte bara en tjänst.

Moderaterna har begärt att Stockholms stad agerar mot problem i Kista som ökad otrygghet, tomma kontor och företag som flyttar. De vill att staden omedelbart håller ett krismöte med olika aktörer, presenterar en lägesbild och tar fram en konkret krisplan för att stärka tryggheten och Kistas roll som innovationscentrum. Idrottsförvaltningen svarar med att de bidrar genom att erbjuda och stödja fritidsaktiviteter, som Kistaloppet och utveckling av idrottsplatser, för att öka tryggheten och skapa meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och unga i Kista.

Aspuddens IP ska få en ny servicebyggnad med fler omklädningsrum, duschar, toaletter, pentry och kiosk. Den befintliga omklädningsbyggnaden ska renoveras och byggas ihop med den nya, vilket kommer att förbättra personalutrymmen och ventilation. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för idrottsutövare, föreningar och allmänheten, samt öka tryggheten på anläggningen. Projektet beräknas vara klart i början av 2028.

Stockholms stad ska renovera Nytorpsbadets vattenrening och bassängteknik. Detta är en tillfällig åtgärd för att säkra att badet kan hållas öppet fram till 2034, då en större ombyggnation är planerad. Renoveringen beräknas påbörjas efter badsäsongen 2026 och vara klar i april 2027, så att badet kan öppna som vanligt under sommaren 2027. Arbetet ska förbättra både arbetsmiljön för personal och upplevelsen för badgäster.

Stockholms stad planerar att bygga om Kämpingeskolans gymnastikbyggnad i Tensta för att modernisera lokalerna och möta dagens krav. Målet är att öka tillgången till funktionella idrottsytor för både skolor och föreningar i området. Ombyggnaden innefattar bland annat nya omklädningsrum, förbättrad ventilation och ett nytt tak, med start planerad för byggnation kvartal 2 2028.

Stockholms stad planerar att bygga en tillfällig idrottshall på Dalhagens BP i Akalla. Detta görs för att barn, ungdomar och föreningsliv ska kunna fortsätta idrotta i området när Husby idrottshall rivs för att ge plats åt det nya Husbybadet, och tills en ny permanent idrottshall byggs. Hallen, som planeras vara klar under andra kvartalet 2027, ska kunna användas för bland annat basket, innebandy och handboll och kan eventuellt bli kvar som ett extra idrottstillskott även efter att den nya permanenta hallen i Husby är klar.

Stockholms stad planerar att bygga ett helt nytt Husbybadet på Bislet 1, bredvid det nuvarande badhuset. Det gamla badet har stora konstruktionsproblem och har delvis varit stängt av säkerhetsskäl. Det nya badhuset, som beräknas vara klart under 2031, kommer att bli modernt, tillgängligt och energieffektivt med en 25-metersbassäng, hopptorn, två undervisningsbassänger, äventyrsbad, familjebad, gym och gruppträningsrum. Samtidigt kommer den befintliga Husbyhallen att rivas och ersättas med en ny temporär idrottshall på Dalhagens BP under byggtiden, för att sedan få en permanent hall på platsen för det gamla badhuset.

Stockholms stad antar ett åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten i Strömmen. Detta innebär att man planerar att minska utsläppen av föroreningar och miljögifter från bland annat dagvatten, förorenade områden och båtuppställningsplatser. Programmet syftar till att både rena vattnet och förbättra livsmiljön för växter och djur i Strömmen.

Idrottsnämnden har godkänt stipendiekommitténs förslag till mottagare av ungdomsledarstipendier för 2026. Totalt 40 nomineringar skickades in från föreningar och organisationer. Stipendierna delas ut i Stadshuset under våren till eldsjälar som engagerar sig i barn- och ungdomsverksamhet.

Idrottsnämnden i Stockholm kommer att upphandla ett nytt ramavtal för inköp av idrottsmateriel till stadens idrottsanläggningar. Det nuvarande avtalet löper ut i juli 2026. Detta innebär att stadens idrottsanläggningar, som används av invånare, kommer att fortsätta ha tillgång till nödvändig utrustning för sport och rekreation.

Stockholms idrottsnämnd föreslår att ge simföreningar ett ekonomiskt stöd för att kunna erbjuda vattenvana och förberedande simskola på sommaren. Stödet är till för barn födda 2018-2021 som bor i Stockholm, med syftet att de ska lära sig simma och få trygghet i vattnet. Anmälningsavgiften per barn får max vara 100 kronor och föreningarna får 500 kronor per elev i bidrag.

Idrottsförvaltningen har fattat tre beslut. För det första kommer konstgräsplanen på taket av Engelbrektshallen att utökas och bollnäten förlängas, vilket ger bättre förutsättningar för idrottande. För det andra kommer två medarbetare att resa till Oslo för att studera nya typer av konstgräsplaner. Slutligen kommer förvaltningschefen och två avdelningschefer också att resa till Norge på en studieresa.

Stockholms stad föreslås köpa Tullhuset på Blasieholmen för 47 miljoner kronor från S:t Erik Markutveckling AB. Syftet med köpet är att omvandla den historiska byggnaden till lokaler för kulturändamål. Huset, som är byggt 1876 och har stora kulturhistoriska värden, används för närvarande som kontor av SL men kommer att stå tomt i slutet av 2026.

Stadsbiblioteket genomgår en stor renovering och verksamhetsutveckling. Byggnaden får nya tekniska system och fasaderna återställs till originalskick. Arbetet innebär också att ytorna för barn och unga utökas och anpassas för att förbättra biblioteksservicen för denna målgrupp. Biblioteket beräknas kunna öppna för allmänheten under första kvartalet 2028, vilket är en viss försening jämfört med den ursprungliga planen.

Fastighetsnämnden godkänner en lägesrapport för upprustningen av Hantverkargatan 3I-L, även kallad Glasbruket 5. Byggnaden, som är blåklassad på grund av höga kulturhistoriska värden, behöver renoveras då tekniska installationer har nått sin livslängd och anpassas för bättre tillgänglighet och brandskydd. Projektet pausas nu då det inte finns någon hyresgäst, men projekteringen är nästan klar för att undvika ytterligare förseningar.

Fastighetsnämnden har godkänt en omfattande renovering av fasaden och fönstren på hus 07 i Pilträdet 11, det gamla operationshuset vid Serafimerlasarettet. Byggnaden, som idag bland annat inrymmer en förskola och kontor för Kungsholmens stadsdelsförvaltning, är i behov av stort underhåll och har problem med vatteninträngning. Renoveringen syftar till att både säkra byggnadens skydd mot väder och återställa dess kulturhistoriska värden, bland annat genom att ändra fasadfärg och belysning enligt ursprunglig gestaltning.

Fastighetsnämnden planerar att godkänna en omfattande renovering av tak, fasad och fönster på hus 05 i Pilträdet 11, det gamla Serafimerlasarettet. Byggnaden, som är grönmärkt på Stadsmuseets karta och har högt kulturhistoriskt värde, används idag av utbildningsförvaltningen och kommer att fortsätta vara kontorslokaler. Renoveringen syftar till att säkerställa byggnadens väderskydd och samtidigt återställa dess ursprungliga utseende med hänsyn till dess historia. Projektet, som startar tidigast 2027 och beräknas vara klart 2028, innebär att fasadens kulör och belysning kan ändras till originalutförande.

Aspuddens IP får en ny servicebyggnad med fler omklädningsrum, duschar, domarrum, pentry och kiosk. Den befintliga omklädningsbyggnaden kommer att renoveras och byggas ihop med den nya, vilket förbättrar arbetsmiljön och ventilationen. Detta projekt, som beräknas vara klart i början av 2028, syftar till att skapa en modern och tryggare anläggning som möjliggör ett rikare idrotts- och föreningsliv för Aspuddens invånare, inklusive skolor och barn.

Nytorpsbadet i Hammarbyhöjden ska få sin vattenrening och bassäng renoverad mellan september 2026 och april 2027. Detta görs för att badet, som är från 1961 och har uttjänade byggnader och teknik, ska kunna fortsätta hållas öppet fram till en större renovering och utveckling planerad runt 2034. Renoveringen omfattar bland annat byte av sandfilter och pumpar samt förbättrad vattenlek i plaskdammen.

Husbybadet ska rivas och ett nytt badhus ska byggas på fastigheten Bislet 1 i Husby. Det nuvarande badhuset från 1999 har omfattande konstruktionsfel och är inte lämpligt att renovera. Det nya badhuset planeras innehålla en större motionsbassäng, två undervisningsbassänger, äventyrsbad, hopptorn samt gym och gruppträningsrum. Det befintliga Husbybadet ska hållas öppet så länge som möjligt medan det nya byggs, och den gamla idrottshallen på Bislet 1 rivs för att ge plats. Projektet är en del av Fokus Järva och ska vara klart under 2031.

Fastighetsnämnden och Idrottsnämnden har tagit ett inriktningsbeslut om att bygga om Kämpinge skolgymnastikbyggnad i Tensta. Projektet innebär att de två gymnastiksalarna och tillhörande utrymmen ska moderniseras för att möta dagens krav, bli mer energieffektiva och erbjuda bättre faciliteter för både skolor och föreningar. Renoveringen beräknas vara klar i slutet av 2028 och hyresgäster kan flytta in under första kvartalet 2029.

Stockholms stad planerar att bygga en tillfällig idrottshall på Dalhagens BP i Akalla. Denna hall ska ersätta Husby idrottshall under tiden den rivs för att ge plats åt det nya Husbybadet och en ny permanent idrottshall. Den tillfälliga hallen, som beräknas vara klar i början av 2027 och kosta mellan 50 och 300 miljoner kronor, kommer att användas för basket, innebandy, handboll och skolidrott, med förhoppningen att den kan bli ett långsiktigt tillskott till området även efter att den nya permanenta hallen i Husby står klar.

Fastighetsnämnden i Stockholm har beslutat att gå vidare med en reviderad plan för att åtgärda problem med pumpgropar och avloppsledningar i Hötorgsgaraget, på fastigheten Beridarebanan 10. Detta beror på att tidigare utredningar visat att skadorna är mer omfattande än först beräknat, inklusive rostiga ledningar och läckage av avloppsvatten under bottenplattan. Projektet innebär en upprustning av två pumpgropar, ledningar, betongplatta, pelare och armering inom den del av garaget som staden äger, samt att frikoppla fastigheten från grannfastigheternas system. Målet är att skapa en säkrare och mer funktionell infrastruktur som uppfyller moderna krav, och arbetet beräknas vara klart i slutet av 2028. Kostnaden uppskattas till mellan 50 och 300 miljoner kronor.

Moderaterna har frågat Fastighetskontoret om hur materialpriser, rabatter och bonusar hanteras vid upphandlingar, för att säkra att skattepengarna används på bästa sätt. Fastighetskontoret svarar att de har rutiner för att följa upp materialkostnader, men att årsomsättningsrabatter, som baseras på entreprenörens totala inköp, tillhör entreprenören och inte staden. Att försöka kräva tillbaka dessa bonusar skulle troligen leda till högre kostnader och kräva stora resurser. Kontoret anser att nuvarande rutiner är tillräckliga och planerar inte att ändra dem.

Moderaterna har ställt frågor till fastighetskontoret om kostnaderna och behoven av nya lokaler när kommunala verksamheter, som exempelvis parkskötsel i Järva, Hägersten Älvsjö och Bromma, återtas i egen regi. De lyfter fram att dessa beslut har lett till att staden behövt hyra dyra lokaler externt, trots att lokalfrågan inte alltid beaktas i förväg. Fastighetskontoret svarar att de har begränsad insyn i lokalprojekt utanför deras eget bestånd och att de agerar på beställning från andra nämnder. De strävar efter att lokaler inte ska bli för specialiserade och att den ekonomiska uppföljningen sker på kostnadsställenivå. Kontoret meddelar också att de informerar om lediga lokaler och kan hjälpa till med lokalförsörjning, men har ingen övergripande funktion för alla stadens lokalbehov.

Fastighetsnämnden har svarat på en fråga från Henrik Virro (M) med flera om hybridgräsfotbollsplanerna på Gärdet. Frågan gällde underhållsbehov, stängningstider och möjligheten att byta till konstgräs. Fastighetskontoret förklarar att hybridgräsplaner kräver mycket mer underhåll än konstgräs och har en kortare säsong (vecka 18–40) på grund av naturgräsets krav. De kan inte enkelt byta till konstgräs eftersom planerna ligger i Nationalstadsparken, vilket kräver godkännande från Kungliga Djurgårdsförvaltningen och länsstyrelsen, och konstgräs avslogs redan 2021.

Moderaterna har ställt frågor till Fastighetskontoret om underhållet av Stockholms fastigheter. De undrar bland annat hur kontoret ska få en samlad bild av underhållsbehoven, införa tydliga principer för prioritering av underhållsåtgärder och förbättra redovisningen av investeringar. Fastighetskontoret svarar att de arbetar med att införa ett nytt systemstöd för underhållsplanering under 2026 och att de planerar att ta fram tydligare principer för prioritering. De nämner också att det är svårt att särskilja olika typer av investeringar och att de löpande informerar nämnden om underhållsbehoven.

Sverigedemokraterna har motionerat om att Stockholm stad ska utreda möjligheten att använda befintliga fastigheter, som tunnlar och garage, som skyddsrum. Detta för att öka skyddet för invånarna vid kris eller krig, då många stockholmare saknar tillgång till skyddsrum. Fastighetskontoret ser positivt på ett stadsövergripande samarbete i frågan, men menar att samordningen bör hanteras av stadsledningskontoret i samarbete med Myndigheten för civilt försvar.

Sverigedemokraterna har motionerat om att undersöka om arbetstunnlarna i Nya Östbergatunneln, som byggs för dagvatten, kan användas som skyddsrum när de inte längre används för byggarbete. Fastighetskontoret svarar att de inte kan utreda detta, då tunneln inte tillhör deras bestånd, utan föreslår att stadsledningskontorets säkerhetsavdelning ska hantera frågan.

Fastighetsnämnden har godkänt ett remissvar gällande Stockholms stads handlingsplan för barns rättigheter och inflytande fram till 2030. Nämnden är positiv till handlingsplanen men föreslår att den kompletteras med områden som hur stadens ungdomsråd ska se ut, en kunskapsbank om barns behov i byggande och utemiljöer, samt hur förvaltningarna ska arbeta för barns tillgång till natur och lek i staden.

Stockholms stad vill ha en gemensam standard för hur förskolelokaler ska se ut och fungera, oavsett var de ligger. Detta funktionsprogram ska underlätta planering, byggnation och ombyggnation av förskolor för att säkerställa att alla lokaler är ändamålsenliga, säkra och trygga för både barn och personal. Fastighetskontoret är positiva till programmet och menar att det kommer att leda till ökad effektivitet, tidsbesparingar och minskade kostnader, samt en mer jämlik standard på förskolorna.

Protokollet från Rådet för funktionshinderfrågor, som är ett rådgivande organ, visar att Dolores Back valdes till ordförande och Carin Lemberg till vice ordförande. Rådet diskuterade även fastighetskontorets planer för 2026 gällande tillgänglighet i kontorsbyggnader, upprustning av skyddsrum, inventering av LSS-boenden och tillgänglighet i naturreservat och idrottsanläggningar. Miljöförvaltningen fokuserar under året på kontroller av allergiinformation på restauranger och att kemiska produkter i butiker har barnskyddande förslutningar, trots att dessa kan vara svåra att öppna för personer med funktionsnedsättning.

Fastighetskontoret informerar om beslut som de tagit på egen hand, så kallade delegationsbeslut. Bland annat har förvaltningschefen beviljat försäljningen av en bostadsrätt på Svartviksslingan 19 i Bromma. Dessutom har chefen godkänt studieresor till Norge för två anställda i april 2026.

Stockholms stad beviljar 77,1 miljoner kronor för trygghetsskapande åtgärder i stadens fysiska miljöer under 2026. Pengarna ska bland annat gå till förbättrad belysning, upprustning av platser och åtgärder för att försvåra brott. Totalt 46 av 50 ansökningar från olika nämnder, inklusive flera stadsdelar, beviljas för att öka tryggheten på platser som upplevs otrygga, särskilt i områden som polisen klassar som utsatta eller riskerar att bli öppna drogscener.

Arbetsmarknadsförvaltningen har hållit ett möte där flera viktiga personalfrågor diskuterades. Bland annat ska anställda på förvaltarenheten få ett lönetillägg på 2000 kr i månaden som kompensation för beredskap under semester. Även arbetsmiljön på Komvux Södermalm (Åsö) utreds på grund av omfattande reparationsbehov, och förvaltningen följer situationen noga. Dessutom avslutade Arbetsmiljöverket ett ärende gällande brister i arbetsmiljön på Frans Schartau efter att kraven bedömts vara uppfyllda.

Den här punkten handlar om beslut som fattats av tjänstemän gällande arbetsmarknadsförvaltningen. Bland annat har avtal ingåtts för bevaknings- och larmtjänster för Campus Åsö och för automater med mensskydd. Dessutom har beslut fattats om tjänsteresor till flera europeiska länder för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling, samt avtalats feriejobbsplaceringar inom entreprenörskap för ungdomar.

Arbetsmarknadsnämnden har godkänt sin månadsrapport för februari 2026. Rapporten visar att nämnden förväntas hålla sin budget för året, men att intäkterna från Skolverket och Migrationsverket för vuxenutbildning och flyktingmottagande blir betydligt högre än planerat. Dessutom har arbetslösheten och antalet vuxna med ekonomiskt bistånd i Stockholm minskat något jämfört med föregående år.

Stockholms stad har tagit fram en handlingsplan för att säkerställa alla barns rättigheter, motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor för barn fram till 2030. Arbetsmarknadsförvaltningen är positiv till planen, men föreslår att den blir tydligare i upplägg och språk. De vill också att frågor om rasism och funktionsnedsättning lyfts fram mer, samt att förvaltningen tydligare inkluderas som ansvarig för delar som rör ungas delaktighet i arbetslivet genom till exempel feriejobb.

Stockholms stad har reviderat sina riktlinjer för 'Stockholmsjobb', som är tidsbegränsade anställningar för personer som står långt från den ordinarie arbetsmarknaden. Syftet är att hjälpa invånare att bryta långtidsarbetslöshet, få arbetslivserfarenhet och ökad kompetens, samt gå från försörjningsstöd till egen försörjning. De nya riktlinjerna, som gäller från 2026, förtydligar bland annat Arbetsmarknadsnämndens helhetsansvar och sätter ramar för anställningarna, exempelvis att de får vara som längst 24 månader och ska ge kollektivavtalsenlig lön.

Stockholm stad förbereder sig för ett nationellt aktivitetskrav som införs den 1 juli 2026 för personer som tar emot försörjningsstöd. Arbetsmarknadsnämnden föreslås få ansvaret att tillhandahålla aktiviteter som jobbsökande, språkträning eller arbetsplatsförlagda insatser, för att hjälpa invånare närmare arbete och självförsörjning. Om man får försörjningsstöd under minst tre månader kan man bli skyldig att delta i dessa aktiviteter, och om man vägrar utan giltig anledning kan stödet minskas eller nekas.

Stockholms stad föreslår att hyra lokaler på Isafjordsgatan 30B i Kista för vuxenutbildningen Komvux Kista. Det nya hyresavtalet sträcker sig över tre år, från juli 2026 till juni 2029, till en årshyra på cirka 2,3 miljoner kronor. Detta för att säkra att vuxenutbildningen i egen regi kan fortsätta bedrivas och möta kommunfullmäktiges mål, med en möjlighet att säga upp avtalet i förtid om elevantalet skulle minska.

Arbetsmarknadsnämnden i Stockholm kommer att ändra sin delegationsordning, vilket innebär att vissa beslut flyttas från nämnden till förvaltningschefen eller andra anställda. Syftet är att förenkla och effektivisera arbetet inom arbetsmarknadsförvaltningen, bland annat gällande ekonomi, upphandling och vuxenutbildning. Dessa förändringar är kopplade till den omorganisation som skedde 2025.

Styrelsen för Stockholm Norra Station AB ska godkänna företagets årsredovisning för 2025. Detta kommunala bolag äger och förvaltar fastigheter, och har nyligen utökat sin verksamhet genom att förvärva Mässfastigheter i Stockholm AB, som bland annat innehar tomträtterna för Mässhallen 1, Sjöbotten 2 och Älvsjö Gård. Bolaget, som inte haft någon verksamhet under lång tid, bedriver nu aktiv fastighetsförvaltning och genererade ett resultat på -12 000 kronor för 2025.

Styrelsen för S:t Erik Tullhusen AB ska godkänna företagets förvaltningsrapport för 2025. Rapporten beskriver viktiga händelser under året för fastigheterna som företaget äger, inklusive investeringsbeslut, underhållsåtgärder och hur arbetet med uthyrning och hyresgäster har gått. Den redovisar också hur väl målen i affärsplanen har uppnåtts och presenterar framtidsplaner för fastigheterna.

Stockholms kommunala bolag S:t Erik Tullhusen AB redovisar sitt bokslut och årsredovisning för 2025. Bolaget äger och förvaltar historiska byggnader som Stora Tullhuset och Stadsgårdsterminalen på Stadsgårdskajen samt Tullhus 1, 2 och 3 på Skeppsbron. Årets resultat uppgår till 170 Tkr, vilket är lägre än budgeterat, främst på grund av lägre hyresintäkter och högre administrativa kostnader. I övrigt har bolaget utfört planerat underhåll, såsom bygglov för Stadsgårdsterminalen och OVK-åtgärder.

Styrelsen för S:t Erik Tullhusen AB har godkänt bolagets budget och affärsplan för år 2026. Detta beslut påverkar hur bolaget kommer att arbeta och vilka ekonomiska ramar som gäller för dess verksamhet under nästa år.

Staden har tagit fram en ny handlingsplan för jämställdhet i Stockholm till år 2030, som syftar till att alla stockholmare ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. S:t Erik Markutveckling AB är positiv till planen, men lyfter fram att det är viktigt med verktyg och stöd från staden för mindre bolag så att de kan implementera jämställdhetsanalyser effektivt utan att det blir för tidskrävande.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling ska godkänna bolagets förvaltningsrapport för 2025. Rapporten beskriver hur de 13 dotterbolagen förvaltat sina fastigheter i Stockholm under året, med fokus på större händelser, tekniska åtgärder och hyresgästfrågor. Bland annat hanteras detaljplanearbeten, ombyggnationer och uthyrningar av lokaler, exempelvis i Slakthusområdet, på Stadsgårdskajen, i Frihamnen och Hammarby Sjöstad. Rapporten ger insikt i hur bolaget arbetar med stadens utveckling och fastighetsbestånd.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling AB har beslutat att utse Patrik Dahlin, eller Doris Serrato vid förhinder, till ombud inför årsstämmor för bolagets dotterbolag, som bland annat omfattar fastighetsbolagen Fastighets AB G-mästaren och Fastighets AB Guldbron. Ombudet ska rösta för att godkänna räkenskaper, vinstdisposition och ansvarsfrihet för styrelsen och VD för 2025, förutsatt att revisorerna godkänner detta. Samtidigt har Koncernstyrelsen för Stockholms Stadshus AB beslutat att Fredrik Jurdell, och vid förhinder andra namngivna personer, ska vara ombud för koncernens intresse- och dotterbolag vid årsstämmor 2026. Ombudet ska bland annat rösta om att fastställa resultat- och balansräkningar, vinstdispositioner och ansvarsfrihet för styrelse och VD för 2025 års förvaltning, samt om arvoden som justerats med hänsyn till prisbasbeloppet.

Stadsrevisionen har granskat hur S:t Erik Markutveckling AB skött sin verksamhet under 2025. Bolaget får godkänt för att ha bedrivit verksamheten ändamålsenligt och med god ekonomi, men behöver förbättra sin interna kontroll och styrningen av större byggprojekt, särskilt projekt Gjutmästaren i Ulvsunda. Styrelsen föreslår att bolagets yttrande som svar på revisionens rapport godkänns, och bolaget planerar att åtgärda de rekommendationer som framkommit under 2026.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling ska godkänna dataskyddsombudets årsrapport för 2025. Rapporten beskriver bolagets arbete med att skydda personuppgifter enligt GDPR, och konstaterar att arbetet i stort är välfungerande. Rapporten belyser dock flera riskområden, bland annat hantering av nya AI-tekniker, överföring av personuppgifter till länder utanför EU/EES, osäker e-posthantering, och bristande kontroll över lagringsytor i nya samarbetsverktyg som Nordic for Zoom. Dataskyddsombudet lämnar rekommendationer för att minska dessa risker och uppmanar styrelsen att vara medveten om riskerna vid nya upphandlingar.

Detta ärende handlar om S:t Erik Markutveckling AB:s årsredovisning och bokslut för 2025. Bolaget, som äger och förvaltar fastigheter i Stockholm, hade ett resultat efter finansnetto på -42 miljoner kronor, vilket är bättre än det budgeterade -65 miljoner kronor. Större investeringar under året har gått till ett idrottscentrum i Ulvsunda, samt förvärv av fastigheter i Ulvsunda för att underlätta framtida stadsutveckling. Bolaget arbetar också med att utveckla Bryggeriet i Bromma till en mötesplats för idrott och kultur, och att etablera en mötesplats för HBTQI-personer i Värtahamnen.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling AB har antagit sin budget och verksamhetsplan för 2026, inklusive en lånelimit på 4900 miljoner kronor, samt godkänt en plan för intern kontroll. De har också beslutat att arbeta enligt flera nya policyer för Stockholms stad, bland annat en handlingsplan för att minska spridning av mikroplast och en ny avfallsplan för 2025-2030, vilket påverkar hur staden utvecklar och förvaltar mark.

Styrelsen för S:t Erik Frihamnen AB har godkänt bolagets förvaltningsrapport för 2025. Rapporten beskriver viktiga händelser, investeringar, underhåll, uthyrning och framtidsplaner för de fastigheter bolaget äger i Frihamnen. Detta ger en överblick över hur fastigheterna förvaltas och utvecklas i området.

Detta ärende handlar om att styrelsen för S:t Erik Frihamnen AB ska godkänna företagets bokslut och årsredovisning för 2025. S:t Erik Frihamnen AB äger och förvaltar 18 byggnader i Frihamnen och Värtahamnen, i väntan på att området ska stadsutvecklas. Företaget är ett dotterbolag till Stockholms stad och hade ett årsresultat på 115 000 kronor för 2025.

Styrelsen för S:t Erik Frihamnen AB har godkänt bolagets budget och affärsplan för år 2026. Detta innebär att bolaget nu har en plan för sin verksamhet och ekonomi gällande utvecklingen av Frihamnen under det kommande året.

Styrelsen för Mässfastigheter i Stockholm AB godkänner årsredovisningen för 2025. Rapporten visar att Stockholmsmässan i Älvsjö, som ägs och förvaltas av bolaget, har haft ett sämre ekonomiskt resultat under året och har genomgått en omstrukturering, inklusive personalneddragningar och försäljning av delar av verksamheten. Framåt kommer Stockholmsmässan att påverkas av stadsutveckling i Älvsjö med nya bostäder och tunnelbanan, men verksamheten förväntas fortsätta åtminstone till 2035.

Styrelsen godkänner förvaltningsrapporten för 2025 för bolaget Langobardia AB, som äger fastigheter. Rapporten beskriver hur fastigheterna har skötts under året, vilka investeringar som gjorts, större händelser med hyresgäster och hur väl bolagets mål uppnåtts. Den tar även upp framtidsplaner för fastigheterna.

Langobardia AB, ett dotterbolag till Stockholms stad som äger och förvaltar tomträtten till fastigheten Dikesrenen 18, presenterar sin årsredovisning för 2025. Resultatet för året är en förlust på 164 tusen kronor, vilket är en markant försämring jämfört med 2024 då företaget gjorde en vinst på drygt 3,4 miljoner kronor. Nedgången beror bland annat på lägre hyresintäkter från vakanta ytor och minskade koncernbidrag.

Styrelsen för Langobardia AB har godkänt bolagets budget och affärsplan för år 2026. Detta innebär att de ekonomiska ramarna och målen för bolagets verksamhet nästa år är fastställda.

Styrelsen för Kajfastigheter AB har godkänt bolagets årsredovisning för 2025. Kajfastigheter AB är ett bolag som äger och förvaltar fastigheter i Stockholm via dotterbolag som S:t Erik Tullhusen AB, S:t Erik Frihamnen AB och Fastighets AB Flanören. Resultatet efter finansiella poster var -10 554 tkr för 2025 och bolaget är helägt av Stockholms stad via St Erik Markutveckling AB och Stockholms Stadshus AB.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling ska godkänna förvaltningsrapporten för år 2025 för fastigheten Valsverket 89. Rapporten beskriver viktiga händelser under året, som investeringar, underhåll, uthyrning och hur väl bolagets mål uppnåtts. Den redogör även för framtidsplanerna för fastigheten.

Fastighets AB Valsverket 89, som äger fastigheten Valsverket 8 & 9 i Ulvsunda, har redovisat sitt bokslut och sin årsredovisning för 2025. Bolaget förvärvades av Stockholm Norra Station AB, ett dotterbolag till Stockholms stad, i januari 2025 för att förvalta byggnaden i väntan på framtida stadsutveckling i Ulvsunda. Styrelsen godkänner nu att bokslutet, med ett resultat på 390 000 kronor för året, samt årsredovisningen fastställs.

Fastighets AB Valsverket 89 har godkänt sin budget och affärsplan för år 2026. Detta innebär att bolaget nu har en plan för hur de ska hantera sina ekonomi och verksamhet under det kommande året, vilket är viktigt för bolagets fastigheter och för de boende i området.

Styrelsen för Fastighets AB Valsverket 7 ska godkänna en rapport som beskriver vad som hänt med fastigheten under 2025. Rapporten innehåller information om investeringar, underhåll, uthyrning och hur bolaget ligger till med sina mål. Den beskriver även framtidsplanerna för fastigheten.

Fastighets AB Valsverket 7, som ägs av Stockholms stad, har redovisat sitt bokslut och sin årsredovisning för 2025. Bolaget äger och förvaltar tomträtten till fastigheten Valsverket 7 i Ulvsunda, där det finns drygt 1 000 kvm uthyrningsbar yta. Förvärvet av fastigheten gjordes i syfte att förvalta den i väntan på kommande stadsutveckling av Ulvsunda.

Fastighets AB Valsverket 7 har hållit ett styrelsemöte den 5 december 2025. Vid mötet godkändes bolagets budget och affärsplan för år 2026. Detta innebär att bolaget har en plan för sin ekonomi och verksamhet under det kommande året.

Styrelsen för Fastighets AB Valsverket ska godkänna förvaltningsrapporten för år 2025. Rapporten beskriver viktiga händelser under året som rör fastigheten, som fattade investeringsbeslut, större underhållsåtgärder och projekt, samt arbete med uthyrning och befintliga hyresgäster. Den innehåller även en bedömning av hur väl affärsplanens mål för 2025 har uppnåtts och framtidsplaner för fastighetsbeståndet.

Fastighets AB Valsverket, som äger tomträtten till fastigheten Valsverket 10 i Ulvsunda för att säkra plats för en skola, presenterar sitt bokslut och sin årsredovisning för 2025. Styrelsen har godkänt räkenskaperna. Bolaget har haft hyresintäkter på 20,7 miljoner kronor och ett resultat efter finansiella poster på 10,2 miljoner kronor för året.

Fastighets AB Valsverkets styrelse har godkänt bolagets budget och affärsplan för år 2026. Detta innebär att de har beslutat hur bolagets ekonomi ska se ut och vilka mål de ska arbeta mot under det kommande året.

Styrelsen för Fastighets AB Kylrummet ska godkänna förvaltningsrapporten för år 2025. Rapporten beskriver viktiga händelser under året för fastigheten, inklusive större investeringsbeslut, tekniska projekt, uthyrningsarbete och mål som uppnåtts. Den redogör också för framtidsplaner för fastighetsbeståndet.

Styrelsen för Fastighets AB Kylrummet har godkänt bolagets bokslut och årsredovisning för 2025. Bolaget, som ägs av Stockholms stad via dotterbolag, förvaltar två kulturklassade byggnader i Frihamnen med en total uthyrningsbar yta på nästan 12 000 kvm. Under 2025 hade bolaget hyresintäkter på cirka 30,8 miljoner kronor och ett resultat efter finansiella poster på 10,8 miljoner kronor.

Fastighets AB Kylrummet har godkänt sin budget och affärsplan för år 2026. Detta innebär att bolaget nu har en plan för hur de ska driva sin verksamhet och förvalta sina fastigheter under det kommande året.

Styrelsen för Fastighets AB Hamburg ska godkänna bolagets förvaltningsrapport för 2025. Rapporten redogör för viktiga händelser under året som rör bolagets fastigheter, inklusive investeringar, teknisk förvaltning, uthyrning och framtidsplaner. Detta innebär en översyn av hur stadens fastigheter förvaltas och utvecklas, vilket kan påverka invånare genom hur fastigheter används och underhålls i Stockholm.

Fastighets AB Hamburg, som äger fastigheten Hamburg 3 i Norra Djurgårdsstaden, redovisar sitt bokslut och sin årsredovisning för 2025. Bolagets styrelse godkänner att fastigheten, som har 4 700 kvm uthyrningsbar yta, har ett negativt resultat efter finansiella poster på -7 054 Tkr. Fastigheten är tänkt att säkra plats för allmänna ändamål i den nya stadsdelen.

Fastighets AB Hamburgs styrelse har godkänt bolagets budget och affärsplan för år 2026. Detta innebär att bolaget nu har en plan för sin ekonomi och verksamhet under det kommande året.

Stockholms stads helägda fastighetsbolag Fastighets AB Guldbron presenterar sin årsredovisning för 2025. Den visar att bolaget omsatte 173 tusen kronor men gjorde en förlust på drygt 2,3 miljoner kronor under året. Styrelsen föreslår nu att årsredovisningen godkänns.

Styrelsen för Fastighets AB Grosshandlarvägen har godkänt bolagets förvaltningsrapport för 2025. Rapporten beskriver viktiga händelser, investeringsbeslut, underhållsåtgärder och relationer med hyresgäster för bolagets fastigheter under året. Den redogör även för bolagets uppnådda mål och framtidsplaner för fastighetsbeståndet.

Fastighets AB Grosshandlarvägen, ett bolag som ägs av Stockholms stad, ansvarar för att förvalta fastigheter i bland annat Årsta Park och Norra Djurgårdsstaden, med syftet att främja stadsutvecklingen på platser som Årstafältet. Årsredovisningen för 2025 visar ett positivt resultat på 223 000 kronor. Detta inkluderar planerat underhåll som byte av LED-belysning och asfaltering på fastigheten Vasslan 4 i Årsta Park, vilket gynnar invånarna i området.

Styrelsen för Fastighets AB Grosshandlarvägen har godkänt bolagets budget och affärsplan för år 2026. Detta beslut styr hur bolagets fastigheter kommer att förvaltas och utvecklas under nästa år, vilket kan påverka hyresgäster och framtida byggprojekt i områden där bolaget är verksamt.

Styrelsen för Fastighets AB Godsfinkan ska godkänna bolagets förvaltningsrapport för år 2025. Rapporten beskriver viktiga händelser under året, som investeringsbeslut, större underhållsarbeten, uthyrning och hur väl bolagets mål har uppnåtts. Den redogör också för framtidsplanerna för fastigheterna.

Denna årsredovisning för 2025 gäller Fastighets AB Godsfinkan, ett bolag som äger och förvaltar fastigheten Godsfinkan 1 där Sjöstadsskolans annex finns. Bolaget, som ägs av Stockholms stad, beslutades under året att säljas till Skolfastigheter i Stockholm AB och köparen tillträder den 1 oktober 2026. Under 2025 gjorde bolaget en förlust på 171 000 kronor, vilket bland annat förklaras av att tre hyresgäster flyttade ut från fastigheten.

Stockholms stad får en lägesrapport om utvecklingen av fastigheten Gjutmästaren 6, även kallad Bryggeriet i Bromma. Flera projekt pågår för att renovera byggnader, uppgradera infrastruktur och anpassa lokaler för nya verksamheter, med målet att skapa en mer levande stadsdel. Arbeten med fasader, tak, kajgatan och ytor för nya hyresgäster är i gång, men planerna på ett kommunalt återbrukslager i fastigheten har avbrutits.

Stockholms stad har tagit del av en lägesrapport för utvecklingen av fastigheten Gjutmästaren 6 i Ulvsunda, där ett nytt idrottscentrum byggs. Idrottscentret är i slutskedet och beräknas vara klart för invigning hösten 2026. Projektet, som även inkluderar infrastruktur, mark och parker, har en beräknad slutkostnad på cirka 973 miljoner kronor, och arbete pågår för att hålla kostnaderna inom budget.

Kommunala bolaget Fastighets AB G-mästaren har beslutat att investera cirka 22,8 miljoner kronor i att utveckla markområdena vid fastigheten Gjutmästaren 6, känd som Bryggeriet i Bromma. Detta innebär att ytorna framför vissa hus ska anpassas för att förbättra tillgänglighet, skapa trygga gång- och cykelvägar, utöka parkering med förberedelse för laddplatser, och anlägga nya mötesplatser för allmänheten.

Styrelsen för Fastighets AB G-mästaren godkänner sin förvaltningsrapport för 2025. Rapporten beskriver viktiga händelser, investeringar, underhåll och uthyrning av de fastigheter som bolaget förvaltar åt Stockholms stad under året. Den ger även en inblick i framtidsplanerna för dessa fastigheter.

Kommunfullmäktige ska godkänna årsredovisningen och bokslutet för 2025 för det kommunala fastighetsbolaget Fastighets AB G-mästaren. Bolaget äger och utvecklar bland annat fastigheterna Gjutmästaren 6 och 9, populärt kallade "Bryggeriet i Bromma", som omvandlas till en ny central mötesplats för bland annat idrott, kultur och handel. För 2025 redovisade bolaget ett positivt resultat på nästan 20,8 miljoner kronor, vilket var betydligt bättre än budgeterat, och fastigheternas verkliga värde uppgick till 1,4 miljarder kronor.

Fastighets AB G-mästaren har fattat flera beslut som påverkar området Gjutmästaren 6. Bland annat godkänns en etablering av Leos Lekland för cirka 1,4 miljoner kronor och en skatepark för cirka 21,8 miljoner kronor. Dessutom beslutas om renovering av en kajgata för upp till 15,9 miljoner kronor och fasaden på hus 5 för cirka 35,3 miljoner kronor, vilket bidrar till utvecklingen av området.

Stadens bolag Fastighets AB Flanören säljer Tullhuset på Blasieholmen till Fastighetsnämnden för 47 miljoner kronor. Detta steg tas för att samordna fastighetsförvaltningen och underlätta framtida stadsutveckling på området. Byggnaden bedöms vara en lämplig plats för ett framtida museum om förintelsen, vilket Fastighetsnämnden nu ska arbeta vidare med att planera för.

Styrelsen för Fastighets AB Flanören ska godkänna bolagets förvaltningsrapport för 2025. Rapporten beskriver viktiga händelser under året, inklusive investeringar, underhåll, uthyrning och hyresgäster, samt hur bolaget har uppnått sina mål enligt affärsplanen. Den innehåller även framtidsplaner för fastighetsbeståndet.

Fastighets AB Flanören, som ägs av Stockholms stad, har presenterat sin årsredovisning och bokslut för 2025. Bolaget förvaltar flera stadsegendomar, bland annat Tullhuset på Blasieholmen, en restaurang på Norr Mälarstrand samt Celsinghuset och en glasskiosk på Strandvägen. Rapporten visar bolagets ekonomi för året och listar planerade underhåll, till exempel nya termostater och renovering av stentrappan i Tullhuset.

Styrelsen för Fastighets AB Flanören har godkänt bolagets budget och affärsplan för år 2026. Detta innebär att det kommunala fastighetsbolaget, som förvaltar egendomar i Stockholm, nu har sina ekonomiska ramar och operativa mål för nästa år fastställda. Besluten kan påverka underhåll, utveckling och förvaltning av fastigheter, inklusive bostäder, i staden.

Styrelsen för Fastighets AB Charkuteristen ska godkänna förvaltningsrapporten för 2025. Rapporten beskriver viktiga händelser under året som rör fastigheten, som investeringsbeslut, tekniskt underhåll och byggprojekt, uthyrning, samt hur väl bolagets mål har uppnåtts. Den tar även upp framtidsplaner för fastighetsbeståndet.

Stockholms stads bolag Fastighets AB Charkuteristen, som äger och förvaltar fastigheter i Slakthusområdet för att möjliggöra framtida bostadsbyggande, presenterar nu sitt bokslut och sin årsredovisning för 2025. Bolaget hade under året intäkter på cirka 6,2 miljoner kronor från hyror och ett positivt årsresultat på 54 000 kronor efter koncernbidrag.

Styrelsen för Fastighets AB Charkuteristen har godkänt bolagets budget och affärsplan för år 2026. Detta innebär att bolaget, som förvaltar kommunala fastigheter, har satt sin ekonomiska plan och strategiska inriktning för det kommande året. Besluten styr hur stadens fastigheter, inklusive de som används för boende eller verksamheter, kommer att förvaltas och eventuellt utvecklas under 2026.

Stockholms stad ska utse ett nytt dataskyddsombud. Ombudet ska se till att staden hanterar invånarnas personuppgifter på ett säkert sätt och enligt lagen. Det innebär att ombudet ska ge råd och vägleda staden i frågor som rör personuppgiftshantering, samt övervaka att reglerna följs.

Södermalms stadsdelsförvaltning diskuterade arbetsmiljön, där Kommunal berömde hanteringen av problem på två arbetsplatser men efterlyste risk- och konsekvensanalyser för samordnare inom äldreomsorgen. Man informerade också om att HR-chefen slutar och att en ny rekryteras, samt att en omorganisation föreslås för att förbättra ledning och samarbete. Slutligen diskuterades språkkrav för personal inom vård och omsorg, där förvaltningen arbetar med att intensifiera rekrytering och samarbeta med folkhögskolor.

Pensionärsrådet på Södermalm har hållit möte och diskuterat flera ärenden som rör äldre. Rådet motsätter sig ett medborgarförslag om kullersten på Götgatsbacken då det minskar tillgängligheten, och föreslår att den nedlagda förskolan Tantolundens lokaler kan användas för dagverksamhet för äldre. Dessutom informerades om att tidningen Södersenioren skickas ut till alla över 70 år på Södermalm och att korttidsvården på Kulltorp kommer att flytta till plan 4 efter ombyggnation, enbart för personer med somatiska sjukdomar.

Denna överenskommelse, som gäller 2026-2030, handlar om att Region Stockholm och kommunerna ska fortsätta använda IT-systemet Lifecare SP. Systemet hjälper vårdpersonal att samarbeta och dela information när patienter skrivs ut från sjukhus, för att övergången till hemmet eller särskilt boende ska bli så smidig och trygg som möjligt. Kostnaderna för systemet fördelas mellan Regionen och Stockholms läns kommuner, och Södermalms stadsdelsförvaltning ser inga problem med att fortsätta med överenskommelsen.

Södermalms stadsdelsnämnd rapporterar om 157 obesvarade beslut gällande stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) under fjärde kvartalet 2025. Av dessa var 83 nya fall. För äldreomsorgen handlade det ofta om särskilt boende och dagverksamhet där den enskilde tackat nej till erbjudanden eller väntar på en specifik utförare. För personer med funktionsnedsättning var svårigheter att rekrytera kontaktpersoner och att den enskilde inte valt utförare vanliga orsaker till dröjsmål.

Södermalms stadsdelsnämnd har fördelat 4,4 miljoner kronor i föreningsbidrag för år 2025 till 29 föreningar. Rapporten visar hur bidragen har använts av föreningarna, bland annat till öppen förskola, fritidsverksamhet för ungdomar, stöd till personer med psykisk ohälsa, cykelkurser och aktiviteter för seniorer på Södermalm. Merparten av föreningarna har använt bidragen enligt sina ansökningar, anpassat efter de belopp de beviljats.

Södermalms stadsdelsnämnd har beslutat att godkänna ansökan om serveringstillstånd för Gaston Bar på Bondegatan 46. Detta innebär att restaurangen får servera alkohol inomhus mellan klockan 11.00 och 01.00 varje dag, och på uteserveringen mellan klockan 11.00 och 22.00. Beslutet bygger på en social bedömning som inte ser några hinder för att bevilja tillståndet.

Södermalms stadsdelsnämnd har beslutat att godkänna ansökan om serveringstillstånd för Kafé Ekermanska, Ekermans Gränd 3-5. Detta innebär att kaféet, som drivs av Porter & Thorell Syndrom AB, kommer att få servera alkohol på sin uteservering varje dag mellan klockan 11.00 och 23.00, från 1 maj till 30 september årligen. Beslutet grundar sig på att inga sociala eller förebyggande hinder har identifierats.

Södermalms stadsdelsnämnd har beslutat att godkänna restaurang Brasserie Astrids ansökan om serveringstillstånd. Detta innebär att restaurangen på Mälartrappan 5 får servera alkohol både inomhus och på sin uteservering varje dag mellan klockan 11.00 och 01.00. Beslutet grundar sig på en social och preventiv bedömning som inte fann några hinder för tillståndet.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlar en ansökan om serveringstillstånd för restaurang Molise på Österlånggatan 18. Nämnden föreslår att ansökan godkänns, vilket innebär att restaurangen får servera alkohol inomhus mellan kl. 11.00 och 01.00 alla dagar, samt på uteserveringen mellan kl. 11.00 och 22.00 från 1 april till 30 september.

Södermalms stadsdelsnämnd har godkänt en ansökan om serveringstillstånd för restaurangen Omnipollos hatt kontor på Hökens Gata 4. Tillståndet gäller för servering till slutna sällskap, måndag till söndag mellan klockan 11.00 och 22.00. Beslutet baseras på att inga hinder hittats ur ett socialt eller förebyggande perspektiv.

Motionären Jonas Naddebo (C) vill skydda Stockholms kultur- och nöjesliv, som hotas av klagomål från nyinflyttade grannar. Förvaltningen på Södermalm, där bland annat Trädgården och Side Track hotas, är positiv till att utreda en modell med så kallade "kulturljudzoner" där högre ljudnivåer tillåts. Målet är att värna stadens nattliv och kulturutövare och säkerställa att befintliga kulturverksamheter får ett särskilt skydd mot klagomål.

Södermalms stadsdelsnämnd har utvärderat ett förslag till ett nytt funktionsprogram för förskolelokaler i Stockholm. Målet är att alla förskolor i staden ska ha samma höga kvalitet och funktionalitet, både inomhus och utomhus, för att bättre möta barnens behov och skapa en bra arbetsmiljö för personalen. Programmet ska också leda till en mer effektiv och kostnadsbesparande planering vid byggnation och anpassning av förskolor, samt göra det möjligt att omvandla förskolelokaler till andra ändamål vid behov.

Stockholms stad inför en ny digital karta för de lokala ordningsföreskrifterna, vilket gör regler om exempelvis alkoholförbud, hundrastplatser och badplatser tydligare. Dessutom föreslås en ändring som innebär att hundägare måste plocka upp efter sina hundar i hela staden, inte bara i innerstaden. Stadsdelsnämnden på Södermalm föreslår även att fyra platser, inklusive Medborgarplatsen och Björns trädgård, tas bort från områden med utökad tillståndsplikt för tillfällig försäljning, då en ny lag om lustgas redan reglerar detta.

Stockholms stad har tagit fram en handlingsplan för att stärka barns rättigheter och inflytande fram till 2030, baserad på FN:s barnkonvention. Målet är att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor för alla barn i staden. Handlingsplanen fokuserar på kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande. Södermalms stadsdelsförvaltning ser positivt på planen men föreslår att den blir mer konkret, tydligare i sin struktur och att insatserna kopplas tydligare till målen.

Stadsbyggnadskontoret föreslår en detaljplan för fastigheten Västergötland 21 på Södermalm, som ska möjliggöra en tillbyggnad på gården, nya entréer mot Repslagargatan samt nya fönster och takkupor. Syftet är att utveckla fastigheten för kontors- och centrumändamål samtidigt som de kulturhistoriska värdena bevaras och tryggheten på Repslagargatan ökar. Södermalms stadsdelsförvaltning är positiv till förslaget men betonar vikten av att se över cykelparkeringssituationen på Repslagargatan när nya entréer öppnas.

Sverigedemokraterna på Södermalm har ställt sex frågor om hur stadsdelsförvaltningen hanterar anställda inom skola och omsorg som beter sig olämpligt eller brottsligt. De menar att kommunen ofta köper ut sådan personal istället för att lagföra dem, vilket kan leda till att olämpliga personer återanställs. Förvaltningen svarar att utköp är en sista åtgärd, att brott alltid ska polisanmälas, och att de jobbar med kompetensbaserad rekrytering och referenstagning för att förhindra återanställning. Chefer får stöd och utbildning i att hantera svåra personalärenden.

Moderaterna har ställt frågor till Södermalms stadsdelsförvaltning om julbelysning i Hammarby Sjöstad. De menar att delar av området upplevs mörka under vintern, och att boende önskar mer julbelysning för att öka trivsel och trygghet. Förvaltningen svarar att trafikkontoret ansvarar för julbelysning och att Södermalm redan har mycket julbelysning, så nya platser är inte aktuella just nu. De kan dock föra fram lokala önskemål och samarbeta med fastighetsägare i trygghetsfrågor som inkluderar belysning.

Södermalms stadsdelsnämnd beslutar att vissa namngivna tjänstemän inom Socialjouren får begära polishandräckning. Detta gäller i ärenden som rör tvångsvård av missbrukare (LVM), tvångsvård av unga (LVU) samt placering av barn i skyddat boende. Beslutet är till för att polisen ska kunna hjälpa till när insatser enligt dessa lagar behöver genomföras, till exempel om någon motsätter sig ett beslut om skyddat boende för ett barn.

Södermalms stadsdelsnämnd har beslutat att ge vissa utsedda ledamöter utökad rätt att fatta snabba beslut i brådskande ärenden som rör barn och unga. Detta innebär att beslut om exempelvis omedelbart omhändertagande, placering i skyddat boende eller jourhem, samt begränsning av umgänge, kan fattas snabbt utan att behöva invänta ett fullständigt nämndbeslut. Ändringen görs för att säkerställa att viktiga beslut kan tas skyndsamt när barns och ungas välfärd är i fara, och är en revidering av tidigare regler på grund av ändringar i socialtjänstlagen.

Södermalms stadsdelsnämnd ska fastställa en ny delegationsordning för 2026. Detta innebär att vissa beslut inom socialtjänsten, som till exempel placering i jourhem, inte längre får tas av en tjänsteperson utan endast av nämndens sociala delegation. Dessutom uppdateras reglerna för vem som får ta emot delgivningar och hur beslut som fattas på delegation ska anmälas, samt justeras efter en omorganisation inom serviceförvaltningen.

Södermalms stadsdelsnämnd ska fastställa en boendeplan för personer med funktionsnedsättning i region Innerstaden (Kungsholmen, Norra innerstaden och Södermalm) för åren 2026-2036. Det finns ett växande behov av särskilda boenden för dessa grupper, särskilt gruppbostäder med normal tillgänglighetsanpassning. Prognosen visar att antalet personer i behov av sådana boenden i Innerstaden kan öka med 25 procent till 2035, från 547 till 686 personer, vilket kräver fortsatt planering och samarbete för att tillgodose behoven.

Södermalms stadsdelsnämnd har utrett möjligheten att ta över parkdriften i egen regi istället för att anlita externa entreprenörer som PEAB. Utredningen föreslår att nämnden går vidare med ett "medi-alternativ" som bedöms ge bäst kvalitet och beredskap, trots att det beräknas öka kostnaderna med 22,5 miljoner kronor jämfört med dagens upplägg. För att detta ska bli verklighet krävs dock att kommunfullmäktige beviljar extra investeringsmedel för bland annat maskiner och fordon.

Södermalms stadsdelsnämnd har godkänt månadsprognosen för februari 2026. Prognosen visar ett överskott på 65 miljoner kronor, främst inom äldreomsorgen. Sjukfrånvaron har minskat något, men behovet av försörjningsstöd och platser inom vård- och omsorgsboende förväntas öka under året.

Södermalms stadsdelsnämnd ska fördela 400 000 kronor i föreningsbidrag för miljö- och klimatarbete under 2026. Av 11 ansökningar, som totalt önskade nästan 12,5 miljoner kronor, föreslår förvaltningen att fem föreningar beviljas bidrag. Bland de beviljade finns Föreningen Timmermansgården, Hållbara Reimersholme, Mäster Olofsgården, Odla ihop och Sjöstadsföreningen Hammarby Sjöstad för insatser som cykelreparationer, skräpplockning, återbruksevenemang, odlingsprojekt och energiverkstäder.

Södermalms stadsdelsnämnd beslutar att dela ut totalt 935 000 kronor i föreningsbidrag för sommaraktiviteter 2026. Pengarna ska gå till nio föreningar som erbjuder aktiviteter för barn och unga i hela stadsdelen, samt för alla åldrar i och omkring Tantolunden. Bland de beviljade föreningarna finns Södergården, Fryshuset och Odla ihop, medan Hammarby IF Boxning nekas bidrag då de redan fått pengar för liknande utrustning tidigare.

Södermalms stadsdelsnämnd föreslås lägga ner förskolan Tantolunden från och med den 6 juli 2026. Anledningen är att barnantalet minskar på Södermalm, vilket leder till många tomma förskoleplatser och höga lokalkostnader. De 19 barn som berörs kommer att erbjudas nya platser på förskolorna Eriksdalsvillan eller Lyckan, med möjlighet att pedagogerna följer med för att skapa trygghet.

En medborgare på Södermalm har föreslagit att ett utegym byggs i kvarteret Persikan, samt fler postboxar, ett Systembolag och ett stopp för Returrundan. Stadsdelsförvaltningen är positiv till idén om ett utegym men menar att det inte får plats i Tvätt-Malins park. Istället föreslås ett utegym i Tengdahlsparken, som ska rustas upp. Frågan om Returrundan skickas vidare till Stockholm Vatten och Avfall AB, medan önskemålen om Systembolag och postboxar ligger utanför stadens ansvarsområde.

En medborgare har föreslagit att en miniramp för skateboard byggs nära Sofiaskolan på Södermalm, då det saknas lättillgängliga skateparker för mindre barn och nybörjare i området. Stadsdelsförvaltningen är positiv till fler aktiviteter men vill avvakta tills den planerade upprustningen av Tengdahlsparken är klar. Därefter är de öppna för att se över förslaget igen.

Södermalms stadsdelsnämnd har fått ett medborgarförslag om att bygga en större och vädersäkrad dansbana i Eriksdalslunden, då den befintliga är sliten och populär. Förvaltningen föreslår att en ny, större dansbana med tak byggs på grusytan söder om Hellas tennisklubb, istället för att renovera den nuvarande. De ska ta fram ett förslag för den nya dansbanan under 2026, med en kostnadsuppskattning, och undersöka ett hyresavtal med Föreningen Sprallen.

En medborgare föreslår att man ska förbättra Sankt Paulsparken vid Södermalmsskolan genom att anlägga en skridskobana med ljusslinga i den befintliga vattenleken, lägga mosaik i botten och plantera mer växter under höst- och vintersäsong. Södermalms stadsdelsförvaltning tackar för förslaget och planerar att under 2026 undersöka möjligheten för skridskobana samt att plantera träd och vintergröna buskar. Förvaltningen prioriterar dock inte mosaik i dagsläget.

Ett medborgarförslag har lämnats in till Södermalms stadsdelsnämnd om att finansiera fyra tjänster – två ungdomspedagoger, en äldrepedagog och en verksamhetschef – till ett planerat medborgarhus i Hammarby Sjöstad mellan 2026 och 2028. Förslaget syftar till att minska utanförskap och ensamhet bland unga och äldre genom aktiviteter och mötesplatser. Stadsdelsförvaltningen tackar för förslaget men avslår det i sin nuvarande form; de planerar redan att öppna en kommunal träffpunkt för seniorer i Hammarby Sjöstad under 2026, och bedömer att nuvarande resurser för ungdomar är tillräckliga. De hänvisar istället till befintliga föreningsbidrag eller samarbetsformen idéburet offentligt partnerskap (IOP) för finansiering.

En medborgare har föreslagit att en träffpunkt för seniorer öppnas i Hammarby Sjöstad, då det är svårt för äldre i området att ta sig till befintliga träffpunkter. Södermalms stadsdelsförvaltning instämmer i att det finns ett behov av en sådan mötesplats på grund av det ökande antalet äldre i området och planerar därför att öppna en ny träffpunkt för seniorer i Hammarby Sjöstad under året.

Södermalms stadsdelsnämnd har tagit emot fem medborgarförslag i februari 2026. Förslagen handlar om att starta en ungdomsbrandkår, plantera mer grönska i Götgatsbacken, bevara Hellas Tennisklubb, spola isbana i Lilla Blecktornsparken och att anlägga kullersten på Götgatspuckeln. Stadsdelsnämnden beslutade att överlämna förslagen till relevanta instanser som trafiknämnden, idrottsnämnden och stadsledningskontoret, eller till förvaltningen för vidare beredning.

SGA Fastigheter, som förvaltar arenor i Stockholm, har lämnat in sin finansiella månadsrapport för januari 2026. Den visar att bolagets interna lån uppgår till nästan 3 miljarder kronor och räntan låg på 2,68 procent för månaden. Rapporten informerar också om den allmänna ekonomiska situationen, med bland annat en starkare svensk krona och diskussioner om räntesänkningar från Riksbanken.

Detta ärende handlar om att fastighetsbolaget SGA Fastigheter AB ska följa flera nya riktlinjer från Stockholms stad. Bland annat ska de arbeta efter stadens kemikalieplan för 2025-2031, som syftar till att minska spridningen av farliga kemikalier för att skapa en giftfri miljö i Stockholm. De ska också följa stadens nya näringslivspolicy som ska underlätta för företag att etablera sig och växa i staden, samt riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion som ska främja hållbart resande och minska bilberoendet, med krav på bland annat cykelparkeringar.

Stockholms Stadshus AB reviderar sina riktlinjer för hur dotterbolagen ska hantera stora investeringar. Detta gäller projekt som kostar över 300 miljoner kronor eller de som är strategiskt viktiga. Ändringarna, som började gälla 1 januari 2026, syftar till att förtydliga rutiner, hantering av budgetavvikelser och hur projekt som överstiger 1 miljard kronor ska styras. Syftet är att förbättra stadens övergripande styrning och uppföljning av stora investeringar.

Stockholm Globe Arena Fastigheter (SGAF) ska utse ombud för årsstämmorna 2026 i sina dotterbolag, Stockholm Entertainment District AB och Arenan 9 Norra Fastigheten AB. Dessa dotterbolag är administrativa och hanterar framtida markförsäljningar, och deras styrelseledamöter får inga arvoden. Ombuden ska rösta om bland annat årsredovisningar, ansvarsfrihet för styrelsen och val av revisorer.

SGA Fastigheter AB har uppdaterat sina interna regler för vem som får godkänna beställningar och fakturor, samt vem som får skriva under avtal. Syftet är att förtydliga ansvar och befogenheter för de anställda, särskilt när en person har flera roller, och därmed öka säkerheten i ekonomihanteringen. Detta är viktigt för att säkerställa en korrekt användning av bolagets medel och för att skapa tydliga rutiner för alla ekonomiska transaktioner.

SGA Fastigheter AB har följt upp sin interna kontrollplan för 2025, som syftar till att identifiera och minimera risker som kan påverka bolagets förmåga att nå kommunfullmäktiges mål. De har rapporterat fyra mindre avvikelser, bland annat gällande underentreprenörer med bristande ekonomisk stabilitet, informationsöverföring och samverkan vid kris i Globenområdet. Bolaget anser dock att den interna kontrollen var tillräcklig under 2025 och arbetar med att förbättra processerna ytterligare för 2026.

SGA Fastigheter AB, som äger och förvaltar arenafastigheter som Avicii Arena och 3Arena, har redovisat sitt årsbokslut för 2025. Bolaget hade ett negativt resultat på 169,1 miljoner kronor före skatt, vilket är 7,9 miljoner sämre än budgeterat. En positiv händelse var att moderniseringen av Avicii Arena slutfördes och arenan återöppnade, vilket bidrog till ökade intäkter från evenemang.

Styrelsen för Stockholm Globe Arena Fastigheter AB har godkänt budget och verksamhetsplan för 2026, samt föreslagit ett limitbehov på 3,3 miljarder kronor för koncernen. De har också beslutat om en slutreglering med NCC gällande Avicii Arena och ett förlikningsavtal om konstgräset på 3Arena/Tele2 Arena. Moderaterna och Centerpartiet uttrycker dock missnöje med hanteringen av konstgräsfrågan och menar att staden borde ha drivit ärendet rättsligt.

Stockholms stad föreslår en ny handlingsplan för att stärka barns rättigheter och inflytande fram till år 2030, baserad på FN:s barnkonvention. Målet är att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor för alla barn. Handlingsplanen fokuserar på att öka kunskap och information, förbättra välfärd och service samt stärka barns delaktighet i frågor som berör dem, bland annat genom att ge barn inflytande i stadsutvecklingen och utformningen av offentliga miljöer.

Denna slutrapport beskriver projektet eDok, som har infört ett gemensamt digitalt system för ärende- och dokumenthantering i Stockholms stad. Systemet, som påbörjades 2013 och breddinfördes mellan 2017 och 2020, syftar till att effektivisera handläggning, sänka kostnader för administration och förbättra informationssäkerheten för stadens cirka 16 000 anställda. Projektet har bland annat möjliggjort digital publicering av möteshandlingar och minskat behovet av pappershantering, vilket gynnar både medborgare och stadens verksamheter.

Stadsarkivet redovisar sin månadsrapport för februari 2026. Rapporten visar att deras kostnader och intäkter följer den planerade budgeten, både för löpande verksamhet och investeringar. Det innebär att det inte finns några avvikelser från den beslutade budgeten för februari månad.

Farsta Pensionärsråd har diskuterat viktiga frågor för äldre i stadsdelen. De fick information om att utbildade ledare nu håller grupper i Farsta och Skarpnäck för seniorer som vill förebygga demens med metoden "Livsstil för Hjärnhälsa". Rådet kritiserade även snöröjningen i Farsta under vintern, då de anser att den har varit otillräcklig och skapat framkomlighetsproblem, samt välkomnade nya utökade registerkontroller av personal inom hemtjänsten.

Farsta stadsdelsnämnd har tagit emot en rapport om de beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd till funktionshindrade (LSS) som inte har kunnat verkställas under sista kvartalet 2025. Rapporten visar att 21 LSS-beslut och 49 SoL-beslut inte har genomförts. De främsta orsakerna är att invånare tackat nej till erbjudanden, men även brist på bostäder, platser inom daglig verksamhet och särskilt boende.

Stockholms stad inför en ny digital karta för allmänna ordningsregler, vilket ska göra dem tydligare och lättare att hitta. En stor förändring är att det blir obligatoriskt att plocka upp hundbajs i hela staden, inte bara i innerstaden. Dessutom justeras vissa områden där alkoholförbud gäller, bland annat utökas förbudet vid Farsta centrum och Observatorielunden för att öka tryggheten, och flera hundrastområden ändras i olika stadsdelar.

Stockholms stad har tagit fram en handlingsplan för barns rättigheter och inflytande till år 2030, med målet att alla barn ska ha jämlika levnadsvillkor och att diskriminering motverkas. Planen omfattar områden som skola, fritid och delaktighet i samhället. Farsta stadsdelsförvaltning stödjer planen men efterfrågar mer resurser för att kunna genomföra alla nya mål, samt vill se ett tydligare barnperspektiv i stadsplaneringen och digitala fritidsaktiviteter.

Farsta stadsdelsnämnd har yttrat sig positivt om ett nytt funktionsprogram för Stockholms stads förskolelokaler. Programmet ska säkerställa att alla förskolor, vid ny- och ombyggnation, får likvärdiga, säkra och ändamålsenliga lokaler samt utomhusmiljöer. Detta innebär att alla förskolebarn får tillgång till en högkvalitativ, trygg och flexibel lärmiljö, samtidigt som personalen får en förbättrad arbetsmiljö.

Farsta stadsdelsnämnd har godkänt sin ekonomiska månadsrapport för februari 2026. Rapporten visar att den totala budgeten för 2026 förväntas vara i balans efter interna justeringar, men det finns underskott inom individ- och familjeomsorg (främst barn och unga på grund av dyra placeringar) och äldreomsorg (fler biståndsbedömda insatser än budgeterat samt förlorade intäkter från stängda lägenheter på Postiljonens vårdboende). Förskolan prognostiserar ett överskott, liksom stadsmiljö och funktionsnedsättning, vilket bidrar till den övergripande balansen.

Farsta stadsdelsnämnd fördelar totalt 1 920 000 kronor i bidrag till 50 lokala föreningar i Farsta för år 2026. Pengarna går till allmän föreningsverksamhet, lovaktiviteter, högtider och evenemang, samt miljö- och klimatarbete. En stor del, 42 procent, av medlen är öronmärkta för aktiviteter riktade till barn och unga.

Farsta stadsdelsnämnd har svarat på en skrivelse från Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet om bristande snöröjning i Farsta. Partierna har påpekat att oplogade parkvägar och isiga gångstråk skapat framkomlighetsproblem för boende, äldre och hemtjänstpersonal. Förvaltningen håller inte med om att problemen varit omfattande men medger brister i Tallkrogen och Svedmyra, där entreprenörer fått böta, och de arbetar med att förbättra uppföljning samt samordningen med trafikkontoret.

En medborgare har föreslagit att Farsta stadsdelsnämnd ska bygga ett belyst utegym med en barnanpassad del vid Sunneplan. Syftet är att öka möjligheterna till fysisk aktivitet för både vuxna och barn, förbättra folkhälsan och bidra till en tryggare miljö i området. Förvaltningen stöder förslaget och föreslår att nämnden bifaller det, med förutsättningen att de beviljas trygghetsinvesteringsmedel på cirka 1,2 miljoner kronor för 2027, då gymmet kan utformas som en kombinerad aktivitetsyta för alla åldrar.

Ett medborgarförslag ville dela södra delen av Olympiaplan i Farsta mellan ängsmark och gräsmatta, för att ge mer plats för lek, hundpromenader och sociala aktiviteter. Farsta stadsdelsnämnd avslår förslaget. De anser att det redan finns stora gräsytor på norra Olympiaplan, och att en förändring skulle skada den biologiska mångfalden samt kosta förvaltningen betydande summor.

En 10-årig medborgare har föreslagit att Flygplansparken (parkleken Nybygget) i Gubbängen ska bli roligare för tioåringar med en klättervägg eller hinderbana. Farsta stadsdelsnämnd svarar att parken är relativt ny sedan en stor upprustning 2017 och redan är välutrustad med olika lekredskap. Därför prioriteras inga nya stora investeringar, som skulle kosta upp till 700 000 kr, i Nybygget just nu.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd rapporterar till IVO om beslut inom socialtjänsten och stöd till funktionshindrade (SoL och LSS) som inte har kunnat verkställas i tid under fjärde kvartalet 2025. Vid årets slut kvarstod 20 obeslutade ärenden, vilket är en minskning med sex jämfört med föregående kvartal. Förseningarna beror ofta på att medborgaren tackat nej till erbjudanden, inte valt utförare eller har specifika önskemål, särskilt inom äldreomsorgen där antalet ej verkställda beslut ökade med två.

Stockholms stad håller på att införa ett gemensamt program som ska styra hur nya förskolelokaler och deras utemiljöer ska utformas och byggas. Syftet är att alla förskolor ska hålla hög kvalitet, vara säkra och likvärdiga i hela staden, samt att effektivisera byggprocessen. Stadsdelsförvaltningen i Enskede-Årsta-Vantör stöder idén om ett gemensamt program, men vill att det ska bli mer detaljerat, förklara varför man begränsar antal avdelningar och klargöra hur det påverkar projekt som redan har startat.

Stockholms stad planerar att ersätta nuvarande papperskartor med en ny digital karta för stadens lokala ordningsregler, som var otydliga och inaktuella. Dessutom föreslås att kravet att plocka upp efter sin hund ska gälla i hela Stockholm, istället för bara innerstaden. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning stödjer digitaliseringen men vill se en tydligare plan för hur medborgare ska kunna ta del av den nya kartan, och flertalet hundrastgårdar samt områden med alkoholförbud runt om i staden kommer att justeras.

Stockholms stad tar fram en handlingsplan för att stärka barns rättigheter och inflytande fram till år 2030. Målet är att alla barn ska få sina rättigheter tillgodosedda, motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor i stadens verksamheter. Stadsdelsförvaltningen i Enskede-Årsta-Vantör instämmer i vikten av planen men önskar tydligare vägledning för hur barns rättigheter ska beaktas i *alla* strategiska beslut, inklusive budget, och att det ska framgå tydligare hur barn får återkoppling på det de påverkat.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd har behandlat en ansökan från Ateljéns Pizza Slaktis, beläget på Hallgränd 53 i Johanneshov. Restaurangen vill få tillstånd att servera alkohol i restaurangen till kl. 01:00 och på uteserveringen till kl. 00:00 alla dagar i veckan. Stadsdelsförvaltningen rekommenderar att ansökan godkänns, då man inte bedömer att det medför några sociala nackdelar för området.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd har beslutat att permanent flytta Gesundens gruppbostad LSS till Tussmötevägen 120D under våren 2026. Detta görs för att säkerställa en långsiktig lösning, då gruppboendets tidigare lokaler inte uppfyllde brandskyddskraven. De boende har informerats och accepterat flytten, men deras månadshyra kommer att öka med 1 500 – 3 100 kronor i de nya lokalerna.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd uppdaterar vilka anställda som får begära polishandräckning eller hjälp av Kriminalvården. Detta gäller för att verkställa beslut om tvångsvård för unga (LVU), placering av barn i skyddat boende samt tvångsvård för vuxna med missbruk (LVM). Syftet är att säkerställa att viktiga skyddsåtgärder och vårdinsatser kan genomföras snabbt när det behövs.

Stadsdelsnämnden i Enskede-Årsta-Vantör har uppdaterat sin delegationsordning för 2026. Detta innebär att rätten att fatta vissa beslut, särskilt inom socialtjänsten, fördelas om mellan nämnden, dess presidium, sociala delegationen och anställda för att effektivisera arbetet. Specifika ändringar inkluderar nya regler för beslut om jourhem samt justeringar gällande delegeringsförbud enligt föräldrabalken och lagen om placering av barn i skyddat boende, vilket syftar till att skydda barn och unga bättre.

Stockholms södra stadsdelar, inklusive Enskede-Årsta-Vantör, ska göra en ny upphandling för parkinvesteringar. Det nuvarande avtalet med entreprenörerna för bland annat lekparker, idrottsplatser och gräsytor förlängs inte på grund av oskäliga kostnader och brister i utförandet. Beslutet innebär att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd får i uppdrag att genomföra upphandlingen tillsammans med Farsta, Hägersten-Älvsjö, Skarpnäck och Skärholmen.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd har granskat sin ekonomi för februari 2026 och bedömer att den totala budgeten för året kommer att hållas. Dock prognostiseras ett underskott på 5,5 miljoner kronor inom individ- och familjeomsorgen, främst på grund av höga vårdkostnader för barn och unga, där åtgärder vidtas. Samtidigt förväntas äldreomsorgen samt individ- och familjeomsorgen för nyanlända visa överskott.

Oppositionspartier i Enskede-Årsta-Vantör kritiserade den bristfälliga snöröjningen i januari och ställde nio frågor till stadsdelsförvaltningen. Förvaltningen medgav att tillgängligheten begränsades och att entreprenörer inte alltid levt upp till avtalen, vilket särskilt påverkade äldre och funktionshindrade. De ser nu behov av att förbättra samverkan och beredskapen inför framtida snöfall.

En medborgare i Enskede-Årsta-Vantör har föreslagit att parker och bostadsnära gräsytor, särskilt Vårflodsparken, ska vara välskötta och klippta för rekreation och trygghet, samt att invånarna ska ha större inflytande över hur ytorna sköts. Stadsdelsförvaltningen svarar att de har ett uppdrag att öka höggräset på ytor som inte används för rekreation för att främja biologisk mångfald och minska kostnader, men att direkt medborgarinflytande över skötselkartor är svårt att genomföra.

Denna anmälan listar flera beslut som tagits av tjänstemän i Bromma stadsdelsförvaltning. Bland annat har beslut fattats om anmälan till Integritetsskyddsmyndigheten gällande en incident inom socialtjänst och fritid, samt flera vidaredelegeringar av beslutanderätt för upphandlingar av busstransporter, lekmaterial, profilprodukter och bemanningstjänster. Dessutom behandlas remisser för nybyggnation och rivning av likriktarstationer i Ålsten och Smedslätten, en tillfällig elnätsstation i Åkeshov, samt synpunkter på bygglov och gatuarbeten i Abrahamsberg och andra områden i Bromma.

Detta är en "balanslista" för år 2026 som visar vilka ärenden som kommer att tas upp på möten i Bromma stadsdelsnämnd under året. Listan innehåller bland annat uppföljningar av budget, föreningsbidrag, ekonomiska rapporter, och svar på medborgarförslag om allt från utegym och isbanor till miljöstationer och upprustning av Blackebergs torg. Viktiga frågor om snöröjning, parkdrift och brottslighet inom hemtjänsten kommer också att behandlas.

Bromma pensionärsråd har diskuterat flera frågor som rör äldre i stadsdelen. Bland annat planeras en satsning kallad ”Sommar i Bromma”, där seniorer kan handleda ungdomar i att arrangera aktiviteter för äldre. Rådet har också varit med och planerat en kommande medborgardialog i september, som ska handla om framtida boende för äldre och andra invånare i Bromma.

Bromma stadsdelsnämnd har tagit emot flera medborgarförslag om lokala förbättringar i stadsdelen under början av 2026. Bland annat handlar förslagen om att tidigarelägga bygget av en friidrottshall i Bällsta, skapa laddplatser för elbilar vid Tyska Bottens väg, sätta upp en stoppskylt vid Abrahamsberg och placera ut miljöstationer för hundbajspåsar i Alvik. Ett annat förslag är att rusta upp kulturhistoriska Blackebergstorg med mer grönska och attraktiva fasader för att öka trivseln, och samtliga förslag har skickats vidare till relevanta fackförvaltningar för vidare utredning.

Denna dagordningspunkt presenterar en förteckning över inkomna rapporter och protokoll som rör Bromma stadsdelsförvaltning. En av de viktigaste punkterna är markanvisningen för en ny förskola i Solvallastaden, som ska samlokaliseras med en redan planerad skola. Detta är en del av utvecklingen av Södra Solvallastaden som ska inkludera cirka 2000 bostäder, service och verksamheter, med byggstart planerad till 2034.

Bromma stadsdelsnämnd har redovisat att 27 beslut om sociala insatser, som boendestöd eller daglig verksamhet, inte kunde verkställas inom tre månader under fjärde kvartalet 2025. För de flesta handlar det om att invånare själva inte valt utförare eller tackat nej till erbjudanden. I något enstaka fall beror det dock på att förvaltningen behöver mer tid att hitta en passande lösning, till exempel för teckenspråkigt boende.

Bromma stadsdel presenterar sin ekonomiska månadsrapport där den totala budgeten är i balans med en positiv prognos på 9,9 miljoner kronor för året. Däremot har hemtjänsten i egen regi ett underskott på 13,9 miljoner, vilket innebär att åtgärder vidtas för att öka effektiviteten och förbättra kvaliteten genom bland annat färre personal per brukare och kortare restider för personalen. Dessutom visar rapporten på utmaningar inom barn- och ungdomsomsorgen med dyra placeringar kopplade till ökad ungdomskriminalitet, samt en vattenskada på äldreboendet Mälarbacken som påverkar 15 lägenheter.

Bromma stadsdelsnämnd har tagit del av årets patientsäkerhetsberättelser för äldreomsorgen i stadsdelen. Rapporten beskriver hur arbetet med patientsäkerhet på Brommas vård- och omsorgsboenden gick under 2025, med förbättringar inom bland annat digital medicinhantering och dokumentation, samt lyckad samverkan med andra aktörer. Inför 2026 planeras ytterligare insatser för att utveckla demens- och palliativ vård samt stärka en personcentrerad och trygg omsorg för de äldre.

Bromma stadsdelsförvaltning föreslår att Ängby Slott på Stora Ängby allé 32-34 får tillstånd att servera alkohol. Detta innebär att restaurangen och dess uteservering kommer kunna servera vin, starköl och spritdrycker måndag-söndag kl. 11.00-01.00. Förvaltningen har gjort en social bedömning och anser inte att detta skulle medföra några nackdelar för närboende eller samhället.

Bromma stadsdelsförvaltning har lämnat synpunkter på Stockholms stads handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande fram till 2030. Planen syftar till att säkerställa att alla barn får sina rättigheter tillgodosedda, motverka diskriminering och ge dem mer inflytande i staden, exempelvis i förskolor, skolor och stadsplanering. Förvaltningen är positiv till planen men betonar vikten av centralt stöd för att den ska kunna genomföras likvärdigt i alla delar av staden.

Stockholms stad inför en ny digital karta för sina allmänna lokala ordningsföreskrifter för att göra reglerna om offentliga platser tydligare och mer tillgängliga. Detta innebär justeringar, tillägg och borttaganden av flera hundrastplatser, badområden och områden med alkoholförbud i olika stadsdelar, delvis på grund av nya byggprojekt. Viktigast är att kravet på att plocka upp efter sin hund nu kommer att gälla på alla offentliga platser i hela Stockholm, inte bara i innerstaden som tidigare.

Ett förslag har lagts fram om att stoppa planerna på nybyggnation på grönområdet Myrberget i Bromma, vid Tranebergsvägen. Myrberget är ett uppskattat naturområde för rekreation och viktigt för Alviksskolans idrottslektioner. Förslaget innebär också att staden ska utreda hur området kan få ett starkare och permanent skydd mot framtida byggnation.

Elever från Nya Elementar i Bromma föreslog att skogsstigen från Sedumbacken till skolan skulle förbättras med grus eller en träspång eftersom den är lerig och hal. Bromma stadsdelsnämnd har beslutat att inte åtgärda stigen. Förvaltningen menar att det är en upptrampad stig på kuperad naturmark, vilket gör det svårt att anlägga en tillgänglig väg, och att trygghetsåtgärder med ny belysning redan gjorts på en annan skolväg i området under 2020.

Ett medborgarförslag föreslog att nya parkeringsplatser och ett extra övergångsställe skulle anläggas vid Norra Ängby skola, bland annat på en äng mittemot skolan. Bromma stadsdelsnämnd har nu beslutat att inte genomföra förslaget. Trafikkontoret anser att det redan finns tillräckligt med parkering, och att anlägga nya parkeringsplatser på grönområdet skulle skada miljön och inte är lämpligt.

Ett medborgarförslag har inkommit till Bromma stadsdelsnämnd med önskemål om fler sittplatser vid Solviksbadet, bland annat genom att öppna stängda paviljonger, sätta upp en väderskyddad bänk och fler parkbänkar för att kunna njuta av solen även på vintern. Förvaltningen instämmer i att fler sittplatser är önskvärt och har inlett en dialog med Fastighetskontoret för att försöka förverkliga detta, med ambitionen att tillmötesgå förslaget så att invånarna får tillgång till fler sittplatser.

Elever från Nya Elementar har föreslagit att fler soptunnor placeras ut och töms oftare vid Kyrksjön i Bromma, då de märkt att det finns för få och att det skräpas ner i naturreservatet. Bromma stadsdelsförvaltning kommer att utreda om befintliga tunnor kan flyttas eller om några nya behövs, men vill främst att invånarna använder appen "Tyck till" för att anmäla överfulla soptunnor. Förvaltningen menar att för många nya tunnor eller tätare tömning kan störa djurlivet och naturupplevelsen i det skyddade området.

Medborgare har föreslagit att Brommaplan ska bli tryggare och renare genom bättre städning, belysning och fler trygghetsvärdar. Bromma stadsdelsnämnd svarar att man redan arbetar med insatser som extra städning, förbättrad belysning, fältassistenter, ordningsvakter och poliskameror. Städningen på Brommaplan håller högsta klass med daglig skötsel, men större investeringar undviks då en omfattande ombyggnad av området planeras.

Niondeklassare i Bromma har föreslagit att mer ska göras för att minska ungas alkoholkonsumtion och att fler aktiviteter ska skapas, samt att vuxna får mer kunskap om ungas drickande. Bromma stadsdelsförvaltning bekräftar problematiken med hög alkoholkonsumtion bland ungdomar i Bromma, särskilt bland niondeklassare, och redogör för sitt förebyggande arbete. Detta inkluderar att informera föräldrar via fältassistenter och att erbjuda en rad aktiviteter som fritidsgårdar, spontanidrottsytor och sommaraktiviteter för att ge ungdomar en meningsfull fritid.

Bromma stadsdelsnämnd reviderar sin delegationsordning, vilket innebär ändrade regler för vem som får fatta beslut i olika ärenden. Förändringarna syftar till att förbättra synkroniseringen med serviceförvaltningen gällande ekonomi, upphandling och lokaler. Dessutom införs nya delegationsregler för arbetsmiljöuppgifter i enskilda hem och för godkännande av jourhem för barn och unga inom individ- och familjeomsorgen.

Bromma stadsdelsnämnd har beslutat att Bromma stadsdelsförvaltning ska ta över ansvaret för den dagliga städningen i egna verksamheter, såsom förskolor, äldreboenden och fritidsenheter, med start i juli 2026. Detta görs för att förbättra städkvaliteten, som idag upplevs ha brister med externa entreprenörer. Genom att ha städpersonalen anställd internt vill man säkerställa bättre kontroll, högre kvalitet och mer effektiv användning av skattemedel för invånarnas bästa.

Stockholms stad har tagit del av en prognos från Sweco om behovet av bostäder med särskilt stöd och stödboenden för personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa mellan 2026 och 2035. Prognosen visar att antalet personer som behöver dessa boenden väntas öka med cirka 19 procent till nästan 2 400 personer fram till år 2035, särskilt i Innerstaden. Redan idag finns ett underskott av sådana bostäder, och behovet förväntas fortsätta vara större än tillgången inom flera kategorier.

Bromma stadsdelsnämnd har godkänt en plan för att investera cirka 110 miljoner kronor i parker, naturreservat och andra utomhusmiljöer i Bromma under åren 2026-2030. Planen syftar till att rusta upp områden som Annedalsparken och Olovslundsparken, förbättra lekplatser som Kratsbodaparken, samt öka tryggheten med mer belysning och främja biologisk mångfald. Detta ska möta behoven från en växande befolkning och säkerställa trivsamma och tillgängliga ytor för invånarna.

Stockholm Business Region har redovisat sina yttranden för 2026. Det handlar bland annat om svar på remisser och motioner, exempelvis om förslag till färdplaner för de regionala stadskärnorna.

Stockholm Business Region har sammanställt vilka evenemang som fått marknadsföringsstöd under 2025, samt vilka som fått avslag. Flera stora evenemang, som Stockholm Marathon, Stockholm Pride och NHL Global Series, har fått stöd. En ansökan om stöd till J/70 Europamästerskap 2025 avslogs för att evenemanget inte bedömdes uppfylla målen om att öka kännedom och besökare till Stockholm, samt att ansökan var sen och ofullständig.

Stockholm Business Region har beslutat att godkänna sin VD Staffan Ingvarssons tjänsteresor för 2025. Resorna inkluderar deltagande på internationella fastighetsmässor som Mipim i Cannes och Expo Real i München, samt möten med bland annat Choose Europe och Oslo Innovation Week. Den totala kostnaden för dessa resor beräknas till cirka 91 000 kronor.

Stockholm Business Region AB har fått i uppdrag att anta flera viktiga styrdokument för Stockholm. Det handlar bland annat om en ny kemikalieplan för 2025-2031 för att minska användningen av farliga ämnen i stadens verksamheter, en näringslivspolicy som ska underlätta för företag att etablera sig och växa i Stockholm, samt nya riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion. De nya parkeringsriktlinjerna syftar till att främja hållbart resande och minska behovet av privatbilism, bland annat genom lägre parkeringstal och krav på cykelparkering och mobilitetstjänster i nya byggprojekt.

Stockholms stad behöver utse ombud för att företräda staden vid årsstämmor och eventuella extra bolagsstämmor för dotterbolagen inom Stockholm Business Region AB under 2026. Ombuden ska rösta enligt revisorernas förslag gällande ekonomiska rapporter och ansvarsfrihet för styrelsen, samt besluta om arvoden för styrelseledamöter och revisorer. Arvodena har justerats uppåt för 2026 på grund av ändrat prisbasbelopp, till exempel får en ordförande i Stockholm Business Region AB 92 500 kr i årsarvode.

Stockholm Business Region har utsett Peter Sundström till sitt nya dataskyddsombud. Hans uppgift är att se till att bolaget följer reglerna för hur personuppgifter hanteras och rapportera detta till styrelsen. Han ersätter Annette Bengtsson.

Stockholm Business Region AB (SBR) har godkänt sin GDPR årsrapport för 2025. Rapporten, utarbetad av dataskyddsombudet, granskar SBR:s hantering av personuppgifter och konstaterar att bolaget har en god grund för sin informationsförvaltning. De största riskområdena är överföring av data till länder utanför EU/EES, hantering av nya regler och omvärldsbevakning samt användning av ny teknik, särskilt generativ AI. SBR planerar att under 2026 fokusera på att uppdatera sitt register över personuppgiftsbehandlingar och stärka arbetet med att hantera dessa risker.

Stockholm Business Region AB har granskat sitt interna kontrollarbete för 2025 och bedömer att kontrollerna har varit tillräckliga. Det innebär att bolaget anser sig ha identifierat och hanterat risker kring exempelvis ekonomisk förvaltning, hantering av dokument och efterlevnad av policys. Inga större avvikelser har noterats i stickprovskontroller och uppföljningar av utbildningar och rutiner.

Stockholm Business Region AB rapporterar sitt ekonomiska resultat för 2025. Bolaget hade ett högre överskott än budgeterat, 12,1 miljoner kronor jämfört med 0, och intäkterna översteg budgeten med 17,3 miljoner kronor, delvis tack vare särskilda projekt som Ishockey-VM. Rapporten ger även en överblick av bolagets arbete med att stärka Stockholms näringsliv, locka investeringar och talanger, samt att positionera staden som en attraktiv destination för evenemang och besökare under 2025.

Stockholm Business Region AB, stadens bolag för att stärka näringslivet och marknadsföra Stockholm, har presenterat sin årsredovisning för 2025. Resultatet efter finansiella poster landade på 12 miljoner kronor, en ökning från 5,2 miljoner kronor året innan. Bolaget har bland annat arrangerat Ishockey-VM för herrar 2025, som bidrog med 729,9 miljoner kronor i turismekonomisk effekt i länet, samt arbetat med att stärka Kistas attraktionskraft och marknadsföra Stockholm som en destination för internationell talang.

Revisionsbyrån Ernst & Young har granskat årsredovisningen för 2025 för Stockholm Business Region AB och dess dotterbolag Visit Stockholm och Invest Stockholm Business Region. Granskningen har inte visat några större felaktigheter, och bolagen kommer att få godkända revisionsberättelser. Styrelsen har nu godkänt rapporten.

Stadsrevisionen har granskat Stockholm Business Region AB:s verksamhet och ekonomi under 2025. Granskningen visar att bolaget generellt sköter sin verksamhet och ekonomi på ett bra sätt och har uppfyllt de flesta av kommunfullmäktiges mål. Däremot har revisionen noterat avvikelser i bolagets rutiner för taxiresor utomlands, där det i många fall saknats motivering för att välja taxi istället för kollektivtrafik. Bolaget har nu förtydligat sina regler för att prioritera kollektiva färdmedel om det är säkert och tryggt.

Styrelsen för Stockholm Business Region har godkänt verksamhetsplanen för 2026, som ska lyfta fram Stockholm som en ledande stad för besökare och investeringar. Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet har reservationer och vill se förbättringar inom företagsklimat, trygghet och tillgänglighet, bland annat genom att satsa på Arlanda flygplats och Ostlänken. Även åtgärder för att motverka tomma lokaler i stadskärnan och ett fokus på att stärka Stockholm som finansiellt centrum och innovationsnav lyfts fram.

SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB) rapporterar om sin ekonomi för januari 2026. Rapporten visar att resultatet är bättre än budget, bland annat på grund av redovisning av pensionskostnader. Företaget fortsätter arbetet med energieffektiviseringar och underhållsplaner för Stockholms skolor och förskolor.

Denna punkt innehåller två ärenden: dels SISABs remissvar angående ett förslag att utveckla Piazza Odenplan och utreda möjligheten att stänga en del av Upplandsgatan för trafik. SISAB, som förvaltar skolfastigheter, välkomnar initiativ som stärker barns tillgång till gröna miljöer men har inga synpunkter på förslaget då inga av deras fastigheter berörs. Dessutom finns en finansiell månadsrapport för januari 2026 från SISAB, som visar att bolagets lån har ökat med 443 miljoner kronor och att räntan för månaden var 2,68 procent.

SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB) har beslutat att följa nya ägardirektiv från kommunfullmäktige. Detta innebär bland annat att de ska arbeta efter Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031, den nya näringslivspolicyn, samt riktlinjer för utformning av förskole- och skolgårdar. De nya riktlinjerna för skolgårdar betonar att förskolegårdar ska ha minst 20 kvm per barn och skolgårdar minst 15 kvm per elev.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) har slutrapporterat tre projekt i Stockholm. På Solbergaskolan i Älvsjö har köket byggts om och stambyte utförts i Hus E, vilket sänkt energiförbrukningen och förbättrat arbetsmiljön, men projektet blev dyrare än planerat. St Jacobi skola i Vällingby har fått nytt plåttak, fasadrenovering och bättre belysning i Hus E, och detta projekt blev billigare än budgeterat. Vid Sulvägen 62 i Hägersten-Älvsjö har en ny förskola med fyra avdelningar byggts, vilket skapat 72 nya förskoleplatser, men kostade mer än väntat på grund av oförutsedda markarbeten.

SISAB har beslutat att utreda en omfattande teknisk upprustning av Eriksdalsskolan på Södermalm, vilken beräknas kosta 820 miljoner kronor. Skolan, som byggdes 1938, behöver renovera bland annat ventilation, värme, vatten och avlopp. Under renoveringen, som kan starta 2031, kommer skolans 1100 elever att behöva evakueras tillfälligt.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) har beslutat att renovera Vinstaskolan Östra i Hässelby-Vällingby för 28 miljoner kronor. Arbetet, som pågår från juni 2026 till augusti 2027, innebär bland annat fönsterbyte och ny putsfasad på flera av skolans byggnader. Syftet är att förbättra inomhusklimatet, sänka energiförbrukningen och säkerställa hygienkraven i skolköket, vilket kommer att ge cirka 300 elever en bättre studiemiljö.

Styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) utser Manish Bhatt (eller Lotta Palo vid förhinder) till att representera dem på årsstämmorna 2026 för deras dotterbolag Epimetheus 100, Abderus 100 och dotter-dotterbolaget Erato 101, som alla hanterar samfällighetsfastigheter. Ombudet ska rösta om årsredovisningar, vinst/förlust, ansvarsfrihet för styrelsen, val av revisorer och andra ärenden enligt ägarens direktiv. Detta säkerställer att SISAB:s ägarintressen tas tillvara i förvaltningen av bolag som ansvarar för skolfastigheter.

SISAB, som ansvarar för skolhusen i Stockholm, har fastställt ett system för internkontroll. Detta innebär att de har tydliga rutiner och processer för att se till att verksamheten bedrivs effektivt, att ekonomin sköts korrekt och att lagar och regler följs, för att förebygga fel och missförhållanden i förvaltningen av skolorna.

SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB) har presenterat sin års- och hållbarhetsredovisning för 2025. Rapporten visar att bolaget har förbättrat sin service och sänkt energiförbrukningen i skol- och förskolefastigheter. Revisionen konstaterar dock att det finns brister i rutinerna för inventering av tillgångar och att arbetet med internkontroll och dataskydd behöver förbättras.

Stockholms kommunfullmäktige föreslås besluta att inrätta Kyrkhamn-Riddersviks naturreservat. Området, som är cirka 138 hektar stort och ligger i Hässelby vid Mälaren, ska skydda biologisk mångfald, bevara kulturmiljöer och erbjuda platser för friluftsliv. Reservatet kommer att kosta 15 miljoner kronor att iordningställa, och bland annat hundar kommer behöva vara kopplade, samt eldning och tältning endast vara tillåten på anvisade platser.

Staden planerar en ny detaljplan för fastigheten Ängsbotten 6 med flera i Hjorthagen. Denna plan syftar till att bygga nya bostäder, vård- och omsorgsboenden, butiker och lokaler för centrumverksamhet, samt en ny park. Miljöförvaltningen har lämnat synpunkter på att luftkvalitet, buller från Norra Länken och bangården, samt hantering av dagvatten och eventuell förorenad mark måste utredas noggrannare, och att vissa åtgärder för att minska miljöpåverkan måste säkerställas via planbestämmelser.

Denna detaljplan föreslår omvandling av delar av Ulvsunda industriområde vid Bällstaviken till en blandad stadsbebyggelse. Planen innebär cirka 1 400 nya bostäder, en grundskola, tre förskolor, kontor, hotell och lokaler i bottenvåningarna, samt en strandpark och en pendelbåtshållplats. Miljöförvaltningen har synpunkter på förslaget, bland annat att ytterligare utredningar behövs gällande föroreningar i mark och vatten, hantering av skyfall, tillgång till grönytor, bullernivåer från Bromma flygplats och dagsljuskrav för bostäder.

Motionärerna Therese Lindström (M) och Theréz Randquist (M) föreslår att Stockholms stad ska genomföra ett pilotprojekt för biodling. Syftet är att ta fram en strategi för hur biodling kan bidra till stadens biologiska mångfald och ekosystemtjänster, särskilt med hänsyn till vilda pollinatörer. Miljöförvaltningen är positiv till idén, men anser att en separat strategi inte är nödvändig då liknande frågor redan hanteras i befintliga dokument. De understryker dock vikten av att pilotprojektet fokuserar på att stärka pollinering, ha tillgång till blommor under hela säsongen och att inte tränga undan vilda pollinatörer.

Stockholms stad har kartlagt användningen av farliga kemikalier som PFAS, bisfenoler och ftalater i kommunens inköp och produkter. Syftet är att fasa ut dessa ämnen för att minska spridningen i miljön och exponeringen för stadens invånare. Staden har redan uppnått framgångar genom att fasa ut ämnena ur bland annat brandsläckare, serveringsutrustning och golv i förskolor, men de är svåra att helt undvika i elektronik och byggmaterial. Staden kommer fortsätta arbetet genom strängare krav vid upphandlingar och utfasning av befintligt material.

Miljöförvaltningen har under 2024-2025 inspekterat 666 bostäder i 62 hyreshus i socioekonomiskt utsatta områden i Stockholm. I 60 av dessa hus fanns brister, främst med ventilation (82%) och fukt (74%). Resultatet visar att det fortfarande finns ett stort behov av tillsyn i hyreshus i dessa områden för att säkerställa en bra inomhusmiljö för invånarna.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har granskat ett förslag till ”Funktionsprogram för förskolelokaler”, som ska säkerställa likvärdiga och funktionella förskolelokaler vid nybyggnationer och ombyggnader i Stockholm. Nämnden godkänner programmet, men föreslår att det kompletteras med tydligare hänvisningar till befintlig vägledning för inomhusmiljö och rekommendationer för konstgräs. Dessutom understryker nämnden vikten av att förskolegårdarna har tillräckligt UV-skydd för barnen, utöver enbart grönska, för att förebygga hudcancer.

Stockholms stad föreslår en handlingsplan för att stärka barns rättigheter och inflytande fram till 2030, baserad på barnkonventionen. Planen fokuserar på att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor för alla barn i staden, med särskilt fokus på kunskap, välfärd, service samt delaktighet och inflytande. Miljö- och hälsoskyddsnämnden stöder planen men påpekar att den behöver tydligare lyfta fram vikten av en god inomhusmiljö i skolor och förskolor, samt kemikalieperspektivet och behovet av barnkonsekvensanalyser vid stadsutveckling, för barnens hälsa och utveckling.

Detta är ett protokoll från Rådet för funktionshinderfrågor som behandlar flera ämnen relaterade till tillgänglighet i Stockholm. Rådet har bland annat valt en ny ordförande och diskuterat hur man ska göra arbetsplatser, skyddsrum, LSS-boenden, naturreservat och idrottsanläggningar mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Miljöförvaltningen fokuserar också på att restauranger informerar om allergener och att kemiska produkter har barnskyddande förslutningar, samtidigt som man uppmärksammar att dessa förslutningar kan vara svåra att öppna för vissa med funktionsnedsättning.

AB Familjebostäder ska anta nya riktlinjer från Stockholms stad som påverkar invånarnas boendemiljö och stadsutveckling. Dessa omfattar en kemikalieplan för att minska farliga ämnen i byggmaterial och produkter, riktlinjer för utformning av förskole- och skolgårdar samt stadens handlingsplan för bostadsförsörjning och näringslivspolicy. Nya regler för mobilitet och parkering vid nyproduktion införs också, med syfte att minska bilberoendet genom exempelvis bilpooler, fler cykelplatser och SL-biljetter till nyinflyttade.

Stockholms kommunfullmäktige har fattat beslut om att godkänna ändringar i AB Hjulstahems bolagsordning. AB Hjulstahem är ett kommunalt bostadsbolag inom Familjebostäder som bygger och förvaltar bostäder. Den viktigaste ändringen är att det nu tydligt står att bolagets verksamhet ska bedrivas i allmännyttigt syfte, vilket betyder att fokus ligger på att tillgodose invånarnas behov av bostäder snarare än att drivas av vinstintresse.

Stockholms stadsrevision har granskat stadens och bostadsbolagens samarbete för att nå målet om 140 000 nya bostäder till 2035. Granskningen visar att samarbetet fungerar bra, men att externa faktorer som höga räntor och kostnader saktar ner bostadsbyggandet. Familjebostäder instämmer och lyfter fram att det behövs fler olika typer av bostäder i områden som Kista-Järva och Skärholmen, samtidigt som invånarnas möjlighet att efterfråga dem måste beaktas.

Stadens revisorer har granskat Familjebostäder för 2025 och bedömer att bolaget generellt skött sin verksamhet och ekonomi bra, men att den interna kontrollen behöver förbättras. En viktig kritik är att bolaget troligen inte kommer att nå målet att bygga 3 500 nya bostäder under mandatperioden, då endast 173 har påbörjats hittills. Revisorerna påpekar även brister i bolagets hantering av till exempel folkbokföring, uthyrningar och uppföljning av upphandlingar, vilket Familjebostäder ska svara på och åtgärda.

Familjebostäder, ett kommunalt bostadsbolag, har presenterat sin årsrapport för 2025. Under året höjdes hyrorna med i snitt 4,69 procent, vilket motsvarade 411 kronor mer per månad för en medelstor lägenhet, och bolaget investerade 446 miljoner kronor i upprustning av befintliga bostäder. De påbörjade även 79 nya hyresrätter, köpte 1 194 lägenheter i Hjulsta och planerar inga nya byggstarter under 2026.

Rapporten visar att stadens bostadsbolag Familjebostäder i januari 2026 hade en skuld på 9 378 miljoner kronor med en ränta på 2,53 procent. Den presenterar även Stockholms stads totala externa upplåning på 86 006 miljoner kronor. Räntorna för stadens skulder förväntas stiga något de närmaste åren, vilket påverkar stadens ekonomi och möjligheten att investera i bland annat bostäder.

Familjebostäders styrelse har beslutat om en stor ombyggnation av 178 lägenheter och 12 lokaler i fastigheten Draget 1 på Södermalm, vilket beräknas kosta 434 miljoner kronor. Man har även godkänt en lägesrapport för nyproduktion och beslutat att utreda tre nya bostadsprojekt, till en kostnad av 35 miljoner kronor, som kan resultera i fler bostäder för Stockholms invånare.

Stockholms stad föreslår en ny detaljplan för Högdalstoppen, Fagersjötoppen och Hökarängtoppen, som idag är park- och naturområde. Syftet är att säkerställa nuvarande användning som frilufts- och rekreationsområde, klargöra vem som ansvarar för marken samt möjliggöra investeringar och underhåll. Planen undersöker också möjligheten att anlägga ett koloniområde för stadsnära odling och ökad trygghet. Förslaget visas upp för samråd mellan den 3 mars och 13 april 2026 på Tekniska Nämndhuset och biblioteken i Högdalen och Farsta, med möjlighet att träffa stadsplanerare vid Högdalens och Hökarängens tunnelbanestationer.

Stockholms stad föreslår en ny detaljplan för Snösätra upplagsområde i Rågsved, för att omvandla det till en permanent kulturpark med fokus på urban konst. Planen innebär att nuvarande kulturverksamheter kan fortsätta och nya tillkomma, samtidigt som området öppnas upp för fler besökare och tryggheten ökar. Synpunkter på förslaget kan lämnas senast den 23 mars 2026, och ett samrådsmöte hålls den 10 mars 2026 i Nya Rågsveds Folkets Hus.

Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett förslag till ny detaljplan för fastigheten Snöklockan 4 i Vasastaden, nära Odenplan. Planen syftar till att bygga ett gårdshus med cirka sex nya mindre hyresrätter på sex våningar samt att bevara och utveckla den befintliga byggnaden. Syftet är att stärka bostadsutbudet i området, förbättra innergården med grönområden och dagvattenhantering, och möjliggöra fortsatt användning av befintliga lokaler för bostäder, kontor, religiös verksamhet och centrumändamål.

Stockholms stad föreslår en ny detaljplan för fastigheten Julpsalmen 4 i Liseberg, mellan Älvsjö och Östberga. Planen syftar till att bygga cirka 85 nya lägenheter för seniorer eller vård- och omsorgsboende. Detta innebär att 40 befintliga bostäder kommer att rivas för att ge plats åt det nya boendet. Samråd hålls den 10 mars till 20 april 2026, med ett samrådsmöte den 26 mars 2026.

Två nya ersättare ska nomineras till pensionärsrådet i Hässelby-Vällingby. Kandidaterna kommer från pensionärsföreningarna PRO och SPF. Förslaget om vilka personer som ska utses kommer att lämnas över till nämnden för beslut i april.

Detta ärende handlar om S:t Erik Försäkrings AB:s styrelses ansvar för att granska revisorns arbete. Styrelsen kontrollerar att revisorn sköter sina uppgifter korrekt, inte utför andra otillåtna tjänster för bolaget, och att revisorns arvoden följer reglerna. Revisor Carl Rudin från EY och ekonomiansvarig Meri Jahangiri bekräftar att inga andra tjänster än revision har utförts eller betalats för.

Detta handlar om uppföljningen av internkontrollen för S:t Erik Försäkrings AB under 2025. Bolaget bedömer om deras interna kontroll har varit tillräcklig och planerar hur de ska följa upp detta framöver. Syftet är att säkerställa en stark och hållbar ekonomi samt goda förutsättningar för medarbetare, vilket bidrar till stadens välfärd.

Denna skaderapport sammanställer information om skador och deras kostnader i Stockholms kommun. Den visar trender för totalt antal skador och kostnader över tid, inklusive en detaljerad lista över 26 specifika skadeärenden från olika fastighetsägare som Stockholmshem och Trafikkontoret. Rapporten redogör för skadeorsaker som brand och vatten, samt självrisker och reserverade skadeersättningar.

Denna månadsrapport från S:t Erik Försäkrings AB visar bolagets ekonomiska ställning i januari 2026. Företagets tillgångar uppgick till 412 miljoner kronor, en minskning med 4 miljoner kronor sedan föregående månad. Rapporten ger även en översikt av Stockholms kommunkoncerns finansiella situation och internationella marknadskommentarer, som visar en starkare svensk krona och diskussioner om räntesänkningar.

Denna rapport redovisar hur S:t Erik Försäkrings AB följer gällande regler under första kvartalet 2026. Rapporten går igenom områden som outsourcing och anpassning till nya EU-förordningar (DORA och Solvens II), samt företagets riktlinjer för avbrottsfri verksamhet. Generellt sett bedöms bolaget följa alla lagar och regler, men vissa förtydliganden i styrdokument kopplade till informationssäkerhet kommer att åtgärdas under året.

Denna rapport från Nordic Actuary AB granskar S:t Erik Försäkring AB:s försäkringsreserver och bedömer om de är tillräckliga för att täcka framtida skadekostnader. Rapporten fastslår att reserverna sannolikt är tillräckliga, men att det finns en viss osäkerhet kring reserverna för olycksfall. Det totala avvecklingsresultatet för 2025 var -14,0 MSEK, vilket indikerar att reserverna i början av året var underskattade, främst drivet av egendomsförsäkringar.

Styrelsen för S:t Erik Försäkrings AB ska fastställa nya riktlinjer för att förbättra sin interna styrning och kontroll. Dessa riktlinjer handlar bland annat om hur bolaget hanterar försäkringsfrågor, risker och revision, samt hur de arbetar med externa uppdragsavtal. Ändringarna görs för att anpassa sig till nya EU-regler (DORA) och för att följa rekommendationer från internrevisionen, vilket syftar till att öka bolagets effektivitet och säkerhet.

Styrelsen föreslår att anta flera styrdokument för Stockholm. Bland dessa finns en ny kemikalieplan, en näringslivspolicy, en riktlinje för hantering av externa remisser samt en viktig riktlinje för mobilitet och parkering vid nyproduktion. Denna parkeringsriktlinje syftar till att minska behovet av privatbil genom att styra mot färre parkeringsplatser i nya bostadsområden och införa mobilitetstjänster som cykelpool, bilpool och SL-biljetter för nyinflyttade. Riktlinjen anger specifika parkeringstal för cyklar och bilar för olika typer av bostäder och lokaler, beroende på läge i staden, och ger möjlighet att minska parkeringstalet ytterligare genom ambitiösa mobilitetslösningar.

Styrelsen för S:t Eriks Försäkrings AB har tagit del av internrevisionsrapporter och årsrapporten för 2025 samt fastställt årsplanen för internrevisionen för 2026-2027. Internrevisionen granskade bland annat hur bolaget hanterar risker och digital säkerhet enligt nya EU-regler (DORA). Rapporten konstaterar att bolaget har en välfungerande styrning men att vissa förbättringar behövs, särskilt vad gäller tydligare dokumentation och ansvarsfördelning för att möta regelverkskraven.

Styrelsen för S:t Erik Försäkrings AB har gått igenom sin riskrapport för fjärde kvartalet 2025, sin årsrapport och fastställt en rapport för egen risk- och solvensbedömning (ORSA) för 2026. Rapporterna visar att bolagets finansiella ställning är stark med god marginal till lagkraven. De bedömer att de flesta risker är låga, även om dataintrång och eventuella brister i återförsäkringsavtal framhålls som medelstora risker, vilka de arbetar aktivt med att hantera.

Styrelsen för S:t Erik Försäkring föreslås godkänna sin flerårsbudget för de kommande åren. Bolaget är Stockholms stads försäkringsbolag och ska bland annat minimera stadens försäkringskostnader genom skadeförebyggande arbete och effektiv riskhantering. Budgeten innehåller en prognos om 1 miljon kronor i vinst per år och en fortsatt satsning på att förbättra informationssäkerheten och digitaliseringen, bland annat genom att införa en ”min sida” för stadens förvaltningar och bolag för skadeanmälningar.

Styrelsen för S:t Erik Försäkrings AB föreslås godkänna årsbokslutet för 2025, en rapport om intern styrning och kontroll (ILS), samt ett yttrande över revisionskontorets årsrapport. Bolaget, som ägs av Stockholms stad, försäkrar stadens förvaltningar och bolag, med totalt försäkrade byggnader värda 435 miljarder kronor under 2025. Dessutom har bolaget deltagit i forskning med KTH för att förebygga skador i kommunala bostadsbolag som Stockholmshem, Svenska Bostäder och Familjebostäder.

Stockholms Hamnar har lämnat synpunkter på hur en miljökonsekvensbeskrivning för ett nytt åtgärdsprogram för vatten i Norra Östersjön ska utformas. Hamnarna betonar vikten av att programmet inte hindrar viktig sjöfart och dess utveckling. De vill också att krav kring invasiva arter via fartyg ska riktas mot rederierna, inte hamnen, samt att Transportstyrelsen ska involveras.

Stockholms Hamnar har upphandlat nya bevakningstjänster för att säkra hamnarnas områden och verksamhet, efter att det tidigare avtalet med Securitas sades upp. Det nya avtalet, värt cirka 37 miljoner kronor per år, har tecknats med Avarn Security AB och gäller i minst fyra år med möjlighet till förlängning upp till åtta år. Tjänsterna omfattar bland annat rondering, stationär bevakning, behörighetskontroller och larmutryckningar för att skydda hamnarna.

Stockholms Hamnar byter verkställande direktör. Magdalena Bosson lämnar sin position den 30 april 2026. Alexandra Ribenyi Lindström utses till tillförordnad verkställande direktör från och med den 1 maj 2026, tills en ny ordinarie VD har hittats.

Dataskyddsombudet för Stockholms Hamnar har lämnat sin årsrapport för 2025, där de granskat hur väl hamnarna följer GDPR-reglerna för personuppgifter. Rapporten lyfter fram områden som behöver förbättras, till exempel att fler anställda måste delta i obligatoriska utbildningar om dataskydd och att processerna för att hantera personuppgifter i e-post och lagringsytor måste bli säkrare. Hamnarna kommer under 2026 att byta till ett nytt, mer användarvänligt digitalt verktyg för att föra register över personuppgiftsbehandlingar och åtgärda de brister som rapporten pekat ut.

Stockholms Hamnar har följt upp sin interna kontrollplan för 2025. Detta är en löpande process för att säkerställa att verksamheten är effektiv, ekonomin tillförlitlig och att lagar följs. Styrelsen godkänner uppföljningen, som bland annat visar att hamnbolagets interna kontroller under 2025 har varit tillräckliga. Revisioner har inte funnit några väsentliga brister, och bolaget har arbetat med rekommendationer från tidigare år inom områden som intern kontroll, informationssäkerhet och underhåll av anläggningar.

Stockholms Hamnar presenterar sin årsredovisning för 2025. Resultatet efter finansiella poster visar en förlust på 494 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med året innan. Hamnarna har investerat 304 miljoner kronor i infrastruktur, bland annat i en ny kaj för stenutlastning i Stockholm Norvik Hamn och Sveriges andra elanslutning för kryssningsfartyg, och har tagit emot 7,4 miljoner passagerare och lika mycket gods. Styrelsen föreslår att 2 005 miljoner kronor i fria medel balanseras i ny räkning och att årsredovisningen godkänns.

Styrelsen för Stockholms Hamnar har beslutat att den nuvarande verkställande direktören, Magdalena Bosson, lämnar sin tjänst den 30 april 2026. Alexandra Ribenyi Lindström utses till tillförordnad verkställande direktör från och med den 1 maj 2026, fram till dess att en ny ordinarie VD har hittats. Detta innebär att en ny person tar över ansvaret för driften av Stockholms Hamnar.

Nynäshamns Mark AB, som äger och förvaltar mark och anläggningar i Nynäshamns hamn, har presenterat sin årsredovisning för 2025. Styrelsen har godkänt årsredovisningen och beslutat att balansera 2 583 kronor av fritt eget kapital till ny räkning. Bolaget hade ingen vinst för året och inga investeringar har gjorts, vilket indikerar att bolaget fortsätter att främst förvalta befintlig mark.

Denna punkt redovisar en mängd beslut som fattats via delegation, framförallt under slutet av 2025 och början av 2026. Det handlar bland annat om tjänsteresor utomlands för stadsdirektören och avdelningschefer, inköp av IT-tjänster och licenser, samt ett lokalt kollektivavtal för feriearbetande ungdomar i Stockholm stad för 2026 och 2027. Även konkurrensutsättningar för konsulttjänster inom digitalisering och en trygghetsmätning 2026 ingår.

Stockholms kommunstyrelse ska välja en ledamot och en ersättare till föreningen Spårvagnsstäderna. Denna förening arbetar för att främja utbyggnaden av spårvägar, dela kunskap och erfarenheter om hur spårvägar kan bidra till att skapa attraktiva städer, stärka ekonomin och förbättra miljön i Stockholm.

Jan Jönsson (L) har frågat hur Stockholms stad arbetar för att stoppa organiserad brottslighet inom avfallshantering, som bland annat innebär illegal dumpning av sopor. Staden svarar att de intensifierar arbetet mot avfallsbrott genom skärpta kontroller vid upphandlingar, ökad samverkan med polisen och andra myndigheter, samt införande av digital spårning av avfallstransporter med GPS. Liberalerna anser att kontrollerna fortfarande behöver förstärkas med mer systematiska stickprov och formaliserat samarbete med externa aktörer.

Stockholms stad inför ett nytt program för barnhälsa som ska förbättra villkoren för barn mellan 1 och 6 år, med fokus på fysisk, psykisk och social hälsa. Målet är att minska skillnader och främja välbefinnande, samt tydliggöra ansvaret mellan stadens nämnder och bolag. Förskolenämnden får ett särskilt ansvar för att driva och följa upp arbetet.

Liberalerna föreslår att staden utreder hur Stockholms konstnärsateljéer kan samordnas och effektiviseras. De menar att många ateljéer behöver renoveras och att det är svårt för konstnärer att hitta prisvärda lokaler, vilket hotar Stockholms kulturliv. Majoriteten svarar att det redan finns en ateljéstrategi för 2024-2026 som bland annat ska skapa minst 200 nya ateljéplatser och att de höjda hyrorna är ett större problem som de arbetar med att lösa genom att bland annat höja ateljéstödet.

Stockholms stad svarar på ett förslag från regeringen om att införa ett nytt brott, "olaga tjänsteutnyttjande", och andra åtgärder för att bekämpa människohandel. Förslagen syftar till att stärka skyddet för brottsoffer, särskilt barn som utnyttjas i brottslighet, och att göra det enklare att lagföra förövare. Kommunen är positiv till förslagen men påpekar att de kan leda till ökade kostnader för kommunernas socialtjänster, då fler brottsoffer kommer att behöva stöd, och efterfrågar därför statlig finansiering för detta.

Justitiedepartementet föreslår nya lagar för att öka tryggheten i bostadsrätter. Förslagen innebär att bostadsrättsföreningar lättare ska kunna säga upp en bostadsrätt eller neka medlemskap om någon i hushållet begår brott. Stockholms stad är positiv till att bostadsrättslagen anpassas till hyresrättens regler, men oroar sig för att förändringarna kan leda till ökad bostadslöshet för utsatta grupper, särskilt barn.

Kristin Jacobsson (C) föreslår ett pilotprojekt kallat Vinterhjälpen, där äldre får hjälp med snöskottning och sandning utanför sin bostad av till exempel studenter eller unga från Jobbtorg Stockholm. Förslaget är tänkt att minska fallolyckor och social isolering bland äldre, samt ligga i linje med den nya socialtjänstlagen om förebyggande insatser. Kommunstyrelsen avråder dock från förslaget och menar att det är viktigt att säkerställa villkor för arbetsmarknadsinsatser och att det finns risker att stödet inte fördelas rättvist.

Stockholms stads funktionshindersombudsman har lämnat sin rapport för 2025 till kommunfullmäktige. Rapporten beskriver utmaningar, framgångar och behov av förbättringar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i Stockholm på jämlika villkor, utan diskriminering. En reservation från Moderaterna kritiserar att rapporten inte tar upp problemen med skolskjutsen i Stockholm, och en från Liberalerna vill att rapportens iakttagelser ska leda till konkreta åtgärder med tydlig ansvarsfördelning och uppföljningsbara mål.

Stockholms stad och Region Stockholm ingår en ny överenskommelse för att förbättra samarbetet kring patienter som skrivs ut från sjukhus och behöver fortsatt vård eller omsorg. Överenskommelsen avser IT-stödet Lifecare SP, som hjälper till med informationsöverföring och samordnade individuella planer (SIP). Region Stockholm betalar 81% av kostnaden för driften och kommunerna står för 19%, vilket för Stockholms kommuner innebär en kostnad på cirka 5 miljoner kronor per år.

Jonas Naddebo (C) har lagt en motion om att stärka Stockholms trygghetspunkter, som är platser där invånare kan få information och viss hjälp vid kriser som strömavbrott. Motionen föreslår att antalet trygghetspunkter ska ökas, spridningen förbättras, de ska bemannas och utrustas bättre, samt att informationen till invånarna om dem ska bli tydligare, inklusive att ta fram en lokal krisbroschyr och tydlig skyltning. Stockholms stad och borgarrådet Karin Wanngård anser att staden redan arbetar med detta och har 31 trygghetspunkter. De menar dock att man bör avvakta nationella utredningar och lagstiftning innan man etablerar fler punkter eller ändrar skyltningen, för att undvika att göra felaktiga investeringar. Det ses som viktigare att först säkerställa att befintliga skyddsrum fungerar fullt ut. Centerpartiet reserverar sig och anser att Stockholm bör gå före med skyltning och fler trygghetspunkter, då andra mindre kommuner redan lyckats med detta.

Jan Jönsson (L) har frågat Stockholms kommunstyrelse varför finansborgarrådet inte deltog i Mayor's Summit Against Antisemitism 2025 i Paris. Finansborgarrådet Karin Wanngård svarar att Stockholms stad tackade nej eftersom det saknades ett färdigt program för konferensen, ingen aktiv roll erbjöds, och staden redan arbetar med antisemitism genom andra internationella nätverk som Nordic Safe Cities och Strong Cities Network, samt genom stadens egen handlingsplan mot rasism. Jan Jönsson (L) menar att Stockholms stad borde ha prioriterat deltagande och att frågan om antisemitism måste stå över partipolitiska låsningar.

Moderaterna föreslår att Stockholm ska utreda möjligheten att anlägga flytande parköar i stadens vatten, inspirerade av exempel från Köpenhamn. Tanken är att dessa öar, fyllda med växter, ska öka den biologiska mångfalden, skapa nya livsmiljöer för insekter och fiskar samt erbjuda invånarna nya rekreationsytor. Staden, genom bland annat stadsledningskontoret, svarar att liknande projekt med kajbalkonger och flytande växtöar redan pågår och att det inte behövs ett nytt uppdrag. Dock är vissa nämnder positiva till ett pilotprojekt i områden som Riddarfjärden och Årstaviken.

Motionärer från Liberalerna föreslår att staden ska utreda och hitta fler lämpliga platser för gatukonst i de yttre stadsdelarna för att skapa en mer levande stad och stärka lokal identitet. Kommunstyrelsen menar dock att det redan finns ett omfattande arbete på plats, inklusive en strategi för muralmålningar från 2020 och 60 miljoner kronor till Trafiknämnden för att aktivera torg med kultur, vilket gör ett nytt uppdrag onödigt. Trots detta reserverar sig flera borgerliga partier och stadsdelsnämnder och anser att de befintliga insatserna inte är tillräckliga och att ett tydligt uppdrag med tidsram och ansvarsfördelning behövs.

Motionen föreslår att Stockholms stad ska vara positiv till och samarbeta för att bygga en Östlig förbindelse, en biltunnel som ska komplettera Stockholms ringled och minska trafiken i innerstaden. Stadsledningskontoret och trafiknämnden avråder dock från detta, då en ny motorväg kan öka biltrafiken och konkurrera med andra prioriterade infrastrukturprojekt som tunnelbaneutbyggnader. De menar att den Östliga förbindelsen bedöms som olönsam och skulle tränga undan viktigare investeringar.

Stockholms Hamnar har upphandlat nya bevakningstjänster för cirka 37 miljoner kronor per år. Detta görs för att fortsätta säkerställa trygghet och skydd i hamnområdena, både för allmänna ytor och terminaler. Det nya avtalet med Avarn Security AB ersätter det tidigare avtalet med Securitas och sträcker sig i åtta år framåt.

Styrelsen för Stockholms Hamn AB, Kapellskärs Hamn AB och Nynäshamns Mark AB har beslutat att avsätta Magdalena Bosson som verkställande direktör från och med den 30 april 2026. Alexandra Ribenyi Lindström utses till tillförordnad verkställande direktör från och med den 1 maj 2026, tills en ny ordinarie VD har hittats.

Stockholms Hamnar har fått en årsrapport från sitt dataskyddsombud för 2025, som granskar hur bolaget följer GDPR-reglerna. Rapporten lyfter fram områden där Stockholms Hamnar behöver förbättra sig, bland annat gällande utbildning i dataskydd och hantering av personuppgifter med ny teknik. Styrelsen har godkänt rapporten och kommer att arbeta med att åtgärda de brister som identifierats, med målet att förbättra skyddet av invånarnas personuppgifter.

Stockholms Hamnar AB har följt upp sin plan för internkontroll under 2025 och bedömer att kontrollerna har varit tillräckliga. Detta innebär att bolaget har arbetat för att verksamheten ska vara effektiv, informationen tillförlitlig, och att lagar och regler följs. Revisioner utförda av EY och Revisionskontoret har inte heller hittat några väsentliga brister.

Kapellskärs Hamn AB redovisar sin årsredovisning för 2025. Omsättningen minskade något till 123 miljoner kronor, främst på grund av att färre passagerare reste via hamnen då Tallink Siljas fartyg Baltic Princess flyttade sin trafik till Stockholm. Resultatet efter finansiella poster landade dock på 6 miljoner kronor, vilket är en förbättring jämfört med föregående år, tack vare minskade räntekostnader.

Micasa Fastigheter har yttrat sig om ett reviderat förslag till handlingsplan för en ”åldersvänlig stad” i Stockholm. Syftet är att äldre personer ska ha samma rättigheter och möjlighet att delta i samhället. Micasa är positiv till planen, men tycker att den nya versionen är för detaljerad med specifika uppdrag, vilket de anser kan motverka flexibiliteten för stadens förvaltningar och bolag.

Micasa Fastigheter har avslutat en utredning om underhållsbehoven i fastigheten Fabriken 37 på Södermalm, där bland annat Bergsunds vård- och omsorgsboende ligger. Utredningen visade att ett komplett stambyte inte är nödvändigt för hela fastigheten, men vissa stammar måste bytas ut på lägre våningsplan. Arbetet kommer att delas upp i mindre projekt och genomföras etappvis, vilket minskar påverkan på hyresgästerna och undviker att fastigheten behöver stå tom.

Micasa Fastigheter, som förvaltar äldreboenden och seniorbostäder i Stockholm, ska hålla sin årsstämma 2026. Styrelsen har beslutat att utse Anette Silfver Danielsson till stämmoombud och Catherine Mäkinen som ersättare. Deras uppdrag är att rösta i frågor som rör företagets ekonomi, såsom resultat- och balansräkning, vinstdisposition samt ansvarsfrihet för styrelsen, baserat på styrelsens direktiv.

Denna årsrapport från revisorerna granskar Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s verksamhet under 2025. Rapporten konstaterar att bolaget i huvudsak har bedrivit sin verksamhet på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt, samt att den interna kontrollen är tillräcklig. Det framkommer dock att bolaget inte når alla mål för nyproduktion av bostäder och kan få svårt att säkerställa svalt inomhusklimat under värmeböljor, samt att rutinerna för hantering av inventarier behöver ses över.

Micasa Fastigheter, som äger och förvaltar Stockholms stads omsorgs- och seniorbostäder, har godkänt sin årsredovisning för 2025. Rapporten innehåller en hållbarhetsrapport som visar bolagets arbete inom miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Bland annat har de arbetat med att minska energianvändningen, installera solceller på flera fastigheter som Edö 1, Dalen 20 och Vasen 3, samt fokusera på cirkulärt byggande och återbruk av material i projekt som Ånn 7. De arbetar också med att klimatanpassa fastigheterna mot exempelvis värmeböljor och skyfall och att minska sin klimatpåverkan med målet att halvera utsläppen till 2030 jämfört med 2021.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB har godkänt sitt årsbokslut för 2025. Bolaget arbetar med att bygga 23 vård- och omsorgsboenden samt 1 500 seniorbostäder till år 2040. Nya seniorbostäder har färdigställts i Enskededalen, Farsta strand, Axelsberg och Vasastaden under året, och ett nytt vård- och omsorgsboende i Årsta (Ånn 7) har påbörjats. Bolaget har dock en ansträngd ekonomi med förväntade negativa resultat de närmaste åren och bedömer att det blir svårt att leverera planerade projekt i den takt staden behöver.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB, som äger och förvaltar äldreboenden och liknande, presenterar sina finansiella månadsrapporter för december 2025 och januari 2026. Rapporterna visar bolagets lån och hur de påverkas av räntor, samt kommunkoncernens övergripande ekonomiska situation. I december minskade Micasas lån med 136 miljoner kronor och räntan låg på 2,72%, medan lånen i januari ökade med 101 miljoner kronor till 5,6 miljarder kronor med en ränta på 2,65%.

Micasa Fastigheter i Stockholm ABs styrelse har beslutat att godkänna planerna för underhåll och ombyggnation av fastigheterna Trehörningen 1 och Fruängsgården 1 för att skapa vård- och omsorgsboenden. De har även godkänt underhåll och anpassning av delar av fastigheten Bygeln 5 i Rågsved till kontor. Dessa beslut syftar till att möta det ökande behovet av anpassade boendeformer för äldre i Stockholm.

Kulturhuset Stadsteatern AB behöver en uppdaterad attestplan för att se till att pengar hanteras på ett säkert och effektivt sätt. Detta innebär att styrelsen ska besluta om vilka medarbetare som får godkänna inköp, fakturor och löneutbetalningar, eftersom personalstyrkan har förändrats.

Styrelsen för Kulturhuset Stadsteatern AB har beslutat att ge infrastrukturchefen Andreas Eriksson rätt att teckna firma för bolaget. Detta innebär att Andreas Eriksson får behörighet att representera och skriva under avtal för Kulturhuset Stadsteatern AB.

Kulturhuset Stadsteatern har lämnat in sin årsredovisning för 2025. Rapporten visar att 2025 var det starkaste året hittills, med 2,5 miljoner besökare och biljettintäkter på 124,8 miljoner kronor. Kulturhuset Stadsteatern bidrar till ett rikt kulturliv i Stockholm och arbetar aktivt med hållbarhet, mångfald och tillgänglighet i hela staden.

Kulturhuset Stadsteatern AB har fått sin årsredovisning för 2025 granskad av både stadsrevisionen och auktoriserade revisorer. Rapporterna visar att bolaget generellt sköter sin verksamhet på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt, och de flesta mål uppfylls. Det finns dock förbättringsområden gällande intern kontroll, avtalsförvaltning och uppföljning av brandrisker, samt hantering av korttidsinventarier och att etablera ett system för klimatväxling för flygresor.

Kulturhuset Stadsteatern AB:s styrelse har godkänt verksamhetsberättelsen för 2025, som visar på ett rekordår för publik och biljettintäkter. Bolaget har nu en stabil ekonomisk grund inför 2026. Dessutom har nya riktlinjer för representation och jäv antagits, samt stadsgemensamma styrdokument för att förbättra verksamheten.

Jonas Naddebo (C) har lagt en motion om att automatisera enklare tillståndsprocesser i Stockholm, som bygglov och tillstånd för uteserveringar, för att minska långa handläggningstider för både privatpersoner och företag. Han föreslår att staden inför en bygglovsrobot och utreder fler processer som kan automatiseras, med hänvisning till framgångsrika exempel i Nacka och Huddinge kommuner. Kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar med att digitalisera och effektivisera dessa processer, bland annat genom nya ärendehanteringssystem och omorganisationer, och anser att motionens syfte redan tillgodoses.

En motion från SD vill stoppa planerna på att bygga cirka 140 nya bostäder i Klubbensborgsbacken i Mälarhöjden. Partiet menar att byggnationen skulle förstöra områdets karaktär, natur och minska tillgängligheten till grönområden. Staden svarar att bostadsbristen är stor och att planprocessen, som nu pausats, är demokratisk och transparent, vilket ger möjlighet till dialog och ändringar innan ett slutgiltigt beslut tas.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholm ska ta fram en ny modell för att dela upp avgifter för detaljplaner över tid. Detta skulle underlätta för byggaktörer, särskilt mindre sådana, att hantera kostnader och främja byggande under lågkonjunktur. Kommunstyrelsen avslog dock motionen med motiveringen att stadens nuvarande modell med kontinuerlig fakturering är transparent och att de stora kostnaderna för byggprojekt främst beror på breda samhällsekonomiska faktorer, inte planavgifterna.

Två politiker från SD har motionerat om att stoppa planerna på att bygga nya bostäder vid Lågbron 1 i Långbro park. De menar att nybyggnationen skulle förstöra viktiga delar av parken och att det befintliga huset på Lågbron 1 borde bevaras. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till att detaljplanearbetet för bostäder redan har avbrutits, men att planen för en ny publik verksamhet (som ett café) på platsen fortsätter.

Jan Jönsson (L) har föreslagit att Stockholm stad ska etablera ett särskilt utbildningscenter, kallat Viva Lyceum vård och omsorg, som samlar både gymnasie- och vuxenutbildning inom vård och omsorg. Syftet är att locka fler att utbilda sig inom vårdsektorn och att minska personalbristen, bland annat genom att delvis finansiera körkort för elever som fullföljer sin utbildning. Kommunstyrelsen avråder från förslaget att slå samman utbildningarna, då de menar att det skulle medföra organisatoriska och pedagogiska utmaningar och att det saknas bevis för att det skulle ge bättre resultat än befintliga insatser. Däremot har staden redan beslutat att införa möjlighet till betalt körkort för elever på vård- och omsorgsprogrammen från och med höstterminen 2025, vilket de anser tillgodoser den delen av förslaget.

Jan Jönsson (L) föreslår att SISAB, som äger Stockholms skolfastigheter, ska stå för kostnaderna för att byta ut föråldrade inpasseringssystem i skolor, snarare än att skolorna själva ska betala. Detta för att förbättra säkerheten och arbetsmiljön i skolorna och hantera det ökade hotet om skolskjutningar. Majoriteten i kommunstyrelsen delar motionärens uppfattning att kostnader för inpasseringssystem bör vara en fastighetsägarfråga, och att detta redan utreds inom ramen för en pågående översyn av samverkansavtalet.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad ska inventera alla skolgårdar och rusta upp dem för att göra dem tillgängliga för alla, inklusive barn med funktionsnedsättning. Bakgrunden är en rapport från Funktionsrätt Stockholm som visar på utanförskap. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till befintligt arbete, eftersom staden redan arbetar med att göra förskole- och skolgårdar mer tillgängliga genom olika program och upprustningar, med ett särskilt fokus på tillgänglighet för barn med funktionsnedsättning.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm ska placera yrkesprogram på populära innerstadsskolor som idag mest har teoretiska utbildningar. Målet är att öka yrkesprogrammens attraktionskraft och få fler elever att välja dem, särskilt inom bristyrken som vård och omsorg, bygg och fordon. Staden svarar att man redan arbetar aktivt med att stärka yrkesprogrammen, till exempel genom att ha flyttat ett program till Bromma gymnasium med goda resultat, samt erbjuder fortbildning till studie- och yrkesvägledare. Majoriteten ser dock hinder med att placera nya yrkesprogram i innerstaden, som att det kan bli dyrt och att de kanske inte lockar tillräckligt många elever.

Motionärer från Sverigedemokraterna föreslår att amfiteatern i Rålambshovsparken ska utvecklas till en tryggare mötesplats med aktiviteter som café, dansscen och skridskobana. Syftet är att göra platsen mer levande året runt. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med att aktivera och öka tryggheten i amfiteatern genom exempelvis gallring av buskar, renovering av läktare, och skapande av dansbana och skridskois. De menar att den befintliga planen redan täcker det som motionärerna föreslår och att det även finns önskemål om att hålla platsen öppen för olika typer av evenemang. Reservationer inlämnades av SD som ansåg att ytterligare åtgärder behövs.

Motionärer Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) vill att Stockholm stad utreder sin inblandning i verksamheten vid pojkhemmet Eolshäll, där pojkar utsattes för övergrepp under 70- till 90-talet, och även undersöker möjliga kompensationsåtgärder. De menar att ny information visar att staden hade ett tydligt tillsyns- och betalningsansvar. Majoriteten anser dock att frågan är för komplex för staden att utreda ensam och att en nationell utredning, eventuellt med en modell liknande Norges "rettferdsvederlag", är bättre för att ge upprättelse till de drabbade.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholms socialtjänst ska kopplas närmare forskning. De vill inrätta en "forskningshubb" där socialsekreterare och forskare arbetar tillsammans på socialkontor, samt att stadens riktlinjer tydliggör att sociala insatser ska utvärderas. Kommunstyrelsen avstyrker motionen och anser att staden redan har effektiva samarbetsformer med universitet och att de istället fokuserar på att förbättra digitala system för att samla in data och möjliggöra analys inom socialtjänsten.

Motionärer från Centerpartiet föreslår en omfattande upprustning av Valhallavägen, från Roslagstull till Hakberget. De vill göra gatan grönare med fler lekplatser och cykelbanor genom att flytta parkeringsplatser till garage. De vill också förbättra belysning, renhållning och halkbekämpning för att öka tryggheten. Kommunstyrelsen anser att många av förslagen redan ingår i befintliga planer, men att det finns andra områden som prioriteras högre just nu och att det saknas budget för ett så stort projekt för Valhallavägen.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att kommunanställda ska kunna få betald tjänstledighet för att bli familjehem, likt en modell i Karlskrona, och att detta marknadsförs aktivt. Detta för att minska bristen på familjehem och placera färre barn på HVB-hem som ofta har brister. Kommunstyrelsen avstyrker förslaget och anser att det riskerar stadens kompetensförsörjning och att Karlskronas modell inte lett till fler familjehem. De framhåller dock att staden redan arbetar med att rekrytera fler familjehem och förbättra stödet till dem.

Centerpartiet föreslår att Stockholm blir en pilotstad för självkörande bilar i samarbete med Waymo, för att skaffa egen kunskap om tekniken. Stadsledningskontoret och trafiknämnden anser att staden redan följer utvecklingen via internationella nätverk, och Farsta och Södermalms stadsdelsnämnder är tveksamma till ett pilotprojekt i nuläget. Majoriteten i kommunstyrelsen avstyrker förslaget och anser att nuvarande arbetssätt räcker för att följa utvecklingen, men Centerpartiet vill att Stockholm ska vara mer proaktiv och inte hamna på efterkälken.

Liberalerna, genom Jan Jönsson och Björn Ljung, föreslår i en motion att Stockholm stad ska prioritera renovering och underhåll av kulturhistoriska byggnader utan att föreningslivet drabbas av kraftigt höjda hyror eller vräkningar. De vill att staden utreder en budgetprioritering och en ny kulturhistorisk fond för detta ändamål. Den styrande majoriteten, med Alexandra Mattsson, delar vikten av föreningslivet och underhåll av kulturhistoriska byggnader. De menar dock att förslaget om en fond inte är tillräckligt och att Liberalernas budget för ändamålet är för liten. Istället pågår redan ett arbete med en ny hyresmodell där Kulturnämnden kan bli förstahandshyresgäst för att stabilisera hyrorna för föreningar, samt att fastighetsnämndens ansvar för underhåll tydliggjorts, vilket de anser vara en mer strukturell och långsiktig lösning.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska agera mer kraftfullt för att skydda kulturhistoriskt viktiga byggnader i privat ägo, till exempel Spånga Järn- och Färg. De vill att staden utreder nya strategier, tar fram verktyg för att stärka möjligheterna till tvångsförvaltning vid misskötsel, och skapar tydligare riktlinjer för att säkerställa att skyddsbestämmelser i detaljplaner följs. Majoriteten anser att det redan finns lagar och verktyg för att hantera detta, men att tillämpningen kan stärkas och samordnas.

Hanna Wistrand (L) har föreslagit att Stockholm ska utreda möjligheten att bygga en multibana för skidor, cykel och parasport som kan användas året runt. Förslaget är att banan ska vara stängd för trafik, belyst, nära kollektivtrafik och anpassad för bland annat personer med funktionsnedsättning, med möjlighet till konstsnö på vintern. Kommunstyrelsen anser att förslaget ligger i linje med stadens befintliga arbete för att öka antalet idrottsanläggningar och att dialog redan förs med bland annat Stockholms skidförbund om en sådan bana, men menar att en separat utredning inte behövs i nuläget.

Liberalerna, genom Hanna Wistrand, föreslår att Stockholm stad ska utreda ett särskilt "återstartsstöd" för idrottsföreningar som drabbats ekonomiskt av att deras anläggningar stängts för renovering. Dessutom vill de att staden tar fram en långsiktig plan för att öka tillgången till idrottsanläggningar, till exempel genom att subventionera privata hallar eller bygga tillfälliga lösningar under renoveringar. Kommunstyrelsen avråder dock från förslaget och menar att staden redan arbetar med att erbjuda ersättningstider, hyresstöd och att ta fram en uppdaterad strategi för idrottsanläggningar, samt att ett nytt stöd skulle vara svårt att fördela rättvist och vara kostsamt.

André Nilsson (L) har föreslagit att Stockholms stad ska utreda möjligheten att bygga en konstgjord surfvåg vid Slussen för att öka rekreation, turism och aktivitet i stadskärnan. Flera nämnder har tittat på förslaget och konstaterar att det är tekniskt möjligt, men att Slussens viktiga funktioner som reglering av Mälaren och båttrafik måste prioriteras. Ytterligare utredningar behövs kring säkerhet, ekonomi och miljö, och förslaget kommer att behandlas i kommande budget.

Liberalerna föreslår satsningen "Skolfrid" för att öka trafiksäkerheten runt skolor i Stockholm. De vill se extra resurser på 10 miljoner kronor för att åtgärda farliga övergångsställen, förbättra belysning, utöka gång- och cykelvägar samt införa strängare hastighetsbegränsningar, särskilt med fokus på snöröjning i ytterstaden vintertid. Kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar systematiskt med trafiksäkerhet för skolbarn och årligen satsar 15-20 miljoner kronor, men erkänner behov av beteendeförändringar hos föräldrar för att minska bilåkande till skolan.

Två centerpartister föreslår att Stockholms stad ska börja frystorka överbliven mat från offentliga verksamheter, som skolor och äldreboenden. Detta ska minska matsvinnet och förbättra stadens förmåga att förse invånarna med mat vid kriser. Staden svarar att det redan pågår arbete med att minska matsvinn och bygga upp beredskapslager, och att frystorkning av överbliven mat är för dyrt och inte lämpligt då maten i första hand ska ätas upp.

Motionärer från Liberalerna vill förbättra framkomligheten i Stockholm för alla, särskilt personer med funktionsnedsättning, genom att åtgärda problem med byggsäckar på trottoarer och dålig snöröjning. De föreslår att staden ska fokusera mer på tillgänglighet i allt arbete och att trafiknämnden intensifierar sitt arbete med detta. Staden svarar att de redan arbetar med dessa frågor och att en lagändring kan ge kommunen större möjligheter att agera mot hinder. De pekar på pilotprojekt för att få bort byggsäckar och förbättrad sopsaltning av gång- och cykelvägar. Liberalerna reserverar sig och menar att staden måste vara mer aktiv och använda befintliga lagar, som miljöbalken, för att säkerställa att gatorna är framkomliga.

Mikael Valier Furtenbach (KD) föreslår att Stockholm inför speciella "arkitekturzoner" i innerstaden och äldre förorter. Syftet är att styra nya byggnationers utseende (höjd, material, form) för att de bättre ska passa in med äldre bebyggelse och bevara stadens historiska karaktär. Kommunstyrelsen, med borgarrådet Jan Valeskog i spetsen, föreslår att motionen avslås. De menar att det redan finns tillräckligt med lagar och riktlinjer för att värna stadens kulturmiljö, och att staden också behöver kunna utvecklas och tillåta nya arkitektoniska stilar.

Motionären Kristin Jacobsson (C) föreslår att Stockholm ska agera för att staden följer Europarådets konvention om människohandel. Detta innebär att potentiella offer för människohandel ska få 30 dagars uppehållstillstånd för betänketid, med ett tillhörande rättighetspaket med tryggt boende, juridiskt och psykologiskt stöd, sjukvård och tolk. Motionären kritiserar att få sådana ansökningar görs och att stadens program saknar relevanta termer. Kommunstyrelsen, med Alexander Ojanne (S) som föredragande, håller med om vikten av att stödja brottsoffer och hänvisar till befintligt arbete inom socialförvaltningen och ett kommande reviderat program. De noterar att 14 ansökningar om betänketid gjordes under 2024 och tre under våren 2025. Vissa partier, inklusive Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet, reserverar sig och menar att stadens insatser är otillräckliga och att majoriteten dessutom har minskat budgeten för insatser mot människohandel.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholm ska utreda livsvillkoren och hälsan för äldre HBTQI-personer inom äldreomsorgen. De vill att staden ställer krav på HBTQI-kompetens i upphandlingar för hemtjänst och äldreboenden, samt säkerställer kontinuerlig utbildning för personal i bemötande och HBTQI-frågor. Kommunstyrelsen, med stöd av flera nämnder, anser att staden redan arbetar med dessa frågor genom en handlingsplan för HBTQI-personers rättigheter och att kompetensen hos personalen löpande stärks. De betonar vikten av ett långsiktigt och inkluderande arbetssätt snarare än en separat utredning eller tillfälliga projekt, men oppositionen från L och C anser att mer kan och bör göras.

Motionärerna Ismail Ali och Claes Nyberg (C) föreslår att alla förskolor i Stockholm ska få möjlighet att odla som en del av undervisningen. De vill att förskolenämnden tar fram en plan för detta, även för förskolor utan egna gårdar, till exempel genom samarbete med koloniområden. Kommunstyrelsen menar att det redan finns tillräckligt stöd för odling i förskolorna via läroplanen och pågående satsningar som att förgröna förskolegårdar och att anlägga odlingsmöjligheter.

Motionären Claes Nyberg (C) föreslår att Stockholm ska införa syskonförtur vid placering på förskola för barn som har syskon i en närliggande grundskola. Detta för att underlätta för barnfamiljer och bidra till jämställdhet, då det ofta är kvinnor som tar ett större ansvar för lämning och hämtning. Kommunstyrelsen rekommenderar att motionen avslås. De menar att förslaget kräver omfattande utredningar och att det redan finns goda möjligheter för familjer att välja förskola. Dessutom finns idag ingen organisatorisk koppling mellan förskolor och grundskolor i staden, och att införa en syskonförtur skulle kräva nya arbetssätt och digitala system.

Motionären Hanna Werner (M) vill göra Odenplan grönare, tryggare och mer levande med fler träd och rabatter, samt bättre anpassa cykelgaraget för elcyklar. Staden besvarar motionen med att de redan arbetar med att förbättra Odenplan med grönska och åtgärder för cykelgaraget, men att större ombyggnationer inte är aktuella just nu på grund av utbyggnaden av tunnelbanan.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska planera för en stor Stockholmsutställning år 2030, liknande den banbrytande utställningen från 1930. Syftet är att lyfta viktiga frågor om stadsutveckling, arkitektur, design och hållbarhet inför framtiden. Staden arbetar redan med att utreda förutsättningarna för en sådan utställning, där flera förvaltningar och företag är involverade i planeringen.

Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholms stad ska utreda en sammanslagning av de tre kommunala bostadsbolagen Familjebostäder, Svenska Bostäder och Stockholmshem. Syftet är att öka kostnadseffektivitet, klimat- och energieffektivisering samt bostadsutbudet, och underlätta för hyresgäster vid bostadsbyte. Kommunstyrelsen och de berörda bolagen avvisar förslaget med motiveringen att man redan arbetar med effektivisering och samverkan, och att en sammanslagning riskerar att göra styrningen svårare och väcka konkurrensrättsliga frågor. Centerpartiet står fast vid sitt förslag då de menar att en sammanslagning skulle ge flera fördelar för stockholmarna.

Jonas Naddebo (C) har lagt fram ett förslag om att införa en ”idrottsnorm” i Stockholm. Det innebär att staden tidigt ska avsätta mark och planera för idrottsytor som hallar och planer när nya områden byggs, så att idrottsanläggningar inte glöms bort eller prioriteras bort när staden växer. Flera idrottsförbund stöder förslaget och betonar det akuta behovet av fler idrottsytor i Stockholm, som har lägst tillgång per invånare i landet. Staden svarar att idrottsperspektivet redan beaktas tidigt i stadsplaneringen och att det finns en strategi för idrottsanläggningar med nyckeltal för att beräkna behovet. Man ser positivt på att idrotten inkluderas tidigt, men menar att ytterligare uppdrag inte behövs då arbetet redan pågår och en ny strategi ska tas fram 2026. Jonas Naddebo (C) och Liberalerna anser dock att befintliga verktyg inte räcker och att en tydlig norm behövs för att säkerställa att idrottsytor verkligen byggs.

Motionären Dennis Wedin (M) vill att Exploateringsnämnden hittar en långsiktig lösning för Örnsbergs Kanotsällskap, inklusive en samlad plats för ett nytt klubbhus. Klubben, som är Sveriges största med 1 400 medlemmar, förlorade sitt klubbhus i Gröndal 2018 i samband med bostadsbyggande och har ett rivningskontrakt på Reimersholme. Staden har lovat ett nytt klubbhus och budgeterat sex miljoner kronor, men detta har ännu inte infriats. Stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och idrottsnämnden menar att de redan arbetar aktivt med att hitta en lösning, och därför finns ingen anledning att ge ytterligare uppdrag. Oppositionen (M, L, C) anser dock att processen gått för långsamt sedan 2018 och att staden måste hålla sina löften till föreningen.

Hanna Wistrand (L) har föreslagit att Stockholm stad ska undersöka hur man kan erbjuda simundervisning till nyanlända vuxna via SFI och idrottsföreningar. Målet är att öka simkunnigheten och underlätta integrationen i föreningslivet. Staden ser positivt på förslaget men lyfter fram praktiska och juridiska hinder som måste lösas, bland annat bristande kapacitet hos föreningar och svårigheter med att dela personuppgifter.

Motionären Jonas Naddebo (C) föreslår att Hammarbybacken ska byggas ut med en extra topp och att den befintliga toppen höjs med schaktmassor från tunnelbaneutbyggnaden. Detta för att skapa ett större område för både vinter- och sommaraktiviteter, som skidor och mountainbike, och för att Stockholm ska kunna stå värd för fler idrottsevenemang. Kommunstyrelsen avslår dock förslaget, då de menar att det inte finns överskott av massor att använda och att området kring Hammarbybacken har stora naturvärden som måste skyddas.

Nike Örbrink (KD) föreslår att fler vårddjur ska införas på Stockholms vård- och omsorgsboenden för att förbättra äldres välmående och minska ensamhet, särskilt för personer med kognitiv svikt. Kommunstyrelsen stöder initiativet men betonar utmaningar som begränsad tillgång till utbildade djur och behovet av hygienrutiner och riskanalyser. Stadsdelsnämnderna arbetar redan med vårddjur, men beslutet om att utöka antalet ligger hos varje enskild stadsdelsnämnd.