Kungsholmens ekonomi: Överskott och trygghet för Valvets förskola

[Tjänsteutlåtande daterat 2026-01-26 Verksamhetsberättelse 2025 Kungsholmens stadsdelsnämnd.pdf] Kungsholmens stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: KUNG 2025/556 2026-01-26 Handläggare Till Anne Menes Kungsholmens stadsdelsnämnd Verksamhetsberättelse VB 2025 för Kungsholmens stadsdelsnämnd Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner förvaltningens verksamhetsberättelse med bokslut för 2025, inklusive bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Nämnden begär en ombudgetering om 1,0 mnkr avseende trygghetsmedel för åtgärder vid Valvets förskola. Ann-Christine Hansson Stadsdelsdirektör Sammanfattning Förvaltningen bedömer att nämnden bidragit till att uppfylla kommunfullmäktiges tre inriktningsmål. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom förvaltningsledningen i samråd med Kungsholmens stadsdelsnämnd chefer och nyckelpersoner inom respektive avdelning. start.stockholm Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...........................................................................................................5 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ........................................................13 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ........................................................................................................................................13 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ................................................................13 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ............................................................................18 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ..................................................................................................................28 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ......................................................................................................47 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................60 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................69 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................70 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................76 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................81 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .....................................................................................................83 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................86 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................86 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................89 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................95 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb ...........................................................................................100 Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 2(163) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden .................................................................................................................110 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .....114 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ......................................................................120 Uppföljning av ekonomi .......................................................................................................133 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget ..................................................................133 Resultatenheter ...............................................................................................................................150 Investeringar ...................................................................................................................................152 Försäljningar av anläggningstillgångar ...........................................................................................154 Verksamhetsprojekt (driftprojekt) ..................................................................................................154 Ombudgeteringar ............................................................................................................................154 Medel för lokaländamål ..................................................................................................................155 Analys av balansräkning .................................................................................................................155 Övrigt ..............................................................................................................................................156 Särskilda redovisningar ........................................................................................................156 Bedömning av nämndens interna kontroll .........................................................................156 Systematiskt kvalitetsarbete .................................................................................................157 Systematiskt arbetsmiljöarbete ...........................................................................................161 Checklista för årlig uppföljning ......................................................................................................161 Övrigt .....................................................................................................................................163 Bilagor Bilaga 1: Blanketsett Sdn08 VB 2025 Bilaga 2: Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten Kungsholmen Bilaga 3: Uppfoljning av Intern kontroll 2025 Kungsholmens stadsdelsnämnd Bilaga 4: Årsrapport GDPR 2025 Kungsholmen Bilaga 5: bilaga-6---KH sdf_slutrapport_vattenutkastare Bilaga 6: bilaga-6---Kh sdf_slutrapport_solskydd lekplatser - Lidnersplan Bilaga 7: bilaga-6---Kh sdf_slutrapport_solskydd Pontonjärparkens lekplats Bilaga 8: Åtgärdsplan SÖK Kungsholmen 2025 uppföljning Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 3(163) Bilaga 9: Socialtjänstavdelningens kvalitetsberättelse 2025 Bilaga 10: Uppfoljning oppen fritidsverksamhet 2025 Kungsholmen Bilaga 11: Uppföljning av verksamheter inom äldreomsorgen 2025 Bilaga 12: Nyckeltal 2025 Kungsholmen_utgående 2026_SLK Bilaga 13: Lokal miljö- och klimathandlingsplan Kungsholmen 2026 Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 4(163) Sammanfattande analys Verksamhetsberättelsen innehåller ett fullständigt årsbokslut och redogör för och analyserar årsutfall och avvikelser mot budget. I verksamhetsberättelsen redovisas även hur och i vilken omfattning nämnden under året har bidragit till kommunfullmäktiges tre inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Den sammantagna bedömningen är att nämnden genom det arbete som utförts under året inom nämndens alla verksamheter har bidragit till att uppfylla kommunfullmäktiges tre inriktningsmål. Bedömningen grundar sig på att av 16 kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har tio uppnåtts helt och fyra delvis. Till verksamhetsområdesmålen finns 23 nämndmål för konkretiserande av nämndens arbete för att nå kommunfullmäktiges mål. Av dessa har nämndmål 19 uppnåtts helt och fyra delvis. Av 93 indikatorer, varav 64 KF-indikatorer och 29 nämndindikatorer, har 47 uppnåtts helt (51 procent), 38 delvis och sju inte alls. De flesta av de indikatorer som inte har nått årsmålet återfinns inom socialtjänsten och äldreomsorgen I tertialrapport 1 prognostiserade förvaltningen att det fanns risk för att årsmål inte kommer att uppnås för vissa av indikatorerna vid årets slut. Denna bedömning kvarstod även i tertialrapport 2. Flera indikatorer baseras på brukar- och medborgarundersökningar med litet urval och varierande respondenttyper, vilket kan påverka tillförlitligheten och bör beaktas vid tolkning av resultaten. Bedömningen utgår vidare från det fortlöpande dagliga arbetet som bedrivits inom nämndens verksamheter under året, resultat av indikatorer och nämndmål samt aktiviteter som genomförts under året och en budget i balans. För verksamhetsår 2025 redovisar nämnden ett överskott på 40,5 mnkr före resultatdispositioner och 36,4 mnkr efter resultatöverföringar. Detta motsvarar 2 procent. Överskottet finns framför allt inom äldreomsorgens beställarverksamhet, till följd av lägre volymer än budgeterat inom vård- och omsorgsboende, samt inom hemtjänst. Även stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorgen redovisar överskott. Arbetsmarknad och ekonomiskt bistånd uppvisar underskott. Ekonomiskt bistånds underskott avser främst handläggningskostnader, därutöver har antalet bidragshushåll legat på en högre nivå sedan oktober och jämfört med 2024 har framför allt antalet sjukskrivna vuxna ökat bland biståndstagarna. Underskott inom förskola och stadsmiljöverksamhet var planerade och har möjliggjorts genom äldreomsorgens överskott och möjliggjort nödvändiga åtgärder och vissa upprustningar inom flera verksamhetsområden. Inom barn och unga påverkas resultatet negativt av ökade kostnader för köpta insatser, bland annat dyrare SiS-placeringar och fler jourhemsplaceringar, samtidigt som färre HVB- och familjehemsplaceringar har dämpat kostnadsutvecklingen. Den ökade osäkerheten kring akuta och kostsamma placeringar försvårar prognossäkerheten. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 5(163) Förskolan redovisar lägre volymer än planerat, särskilt under höstterminen, till följd av fler uppsagda platser och minskad efterfrågan. Det genomsnittliga antalet inskrivna barn minskade jämfört med 2024, men barnomsorgsgarantin uppfylldes under hela året. Därutöver har behovet av äldreomsorg ökat i lägre takt än budgeterat, framför allt inom vård- och omsorgsboende och hemtjänst. Redogörelse för nämndens arbete för att nå inriktningsmålen beskrivs i huvudsak under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena. Under verksamhetsområdesmålen återfinns nämndmålen som underrubriker. För indikatorer som inte har kunnat besvaras eller inte uppfylls helt och för aktiviteter som ej är genomförda lämnas en kommentar. I de fall det finns resultat uppdelat på kön redovisas dessa. Anledningen till att det inte finns ett utfall kan vara att andelen svarande har varit för få eller att resultaten inte presenterats uppdelat på kön, där detta inte har någon betydelse. För två KF-indikatorer inom socialtjänstens verksamheter har inget utfall redovisats, på grund av risk för identifiering. Sammantaget kan det konstateras att 2025 visar på bra resultat inom budgethållning, förebyggande arbete, kvalitet i välfärden, hållbarhet och samverkan. Kungsholmsbor i stort är nöjda med den service och de insatser som ges och är trygga i sitt stadsdelsområde. Arbetet med demokrati, mänskliga rättigheter och delaktighet har utvecklats, men ett minskat förtroende för förvaltningen och ökad andel ”vet ej”-svar visar på behov av fortsatt dialog, information och delaktighet för att stärka invånarnas kännedom och tillit. Detta arbete fortlöper under 2026. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt. Bedömningen grundar sig på att tre av fem mål för verksamhetsområdet har uppnåtts helt. För verksamhetsområde 1.3 och 1.4 är bedömningen att målet delvis har uppnåtts. Barn och unga på Kungsholmen har erbjudits jämlika uppväxtvillkor, trygghet och en meningsfull fritid. Parklekarna och fritidsgården Kuggen har erbjudit kostnadsfria verksamheter med ett varierat aktivitetsutbud och hög grad av delaktighet, vilket tillsammans med brukarundersökningar som visar mycket hög nöjdhet och trygghet indikerar god kvalitet. Förstärkt bemanning har bidragit till ökad kontinuitet och kvalitet, och samverkan med andra aktörer har breddat utbudet samt säkerställt tillgång till anpassad fritidsverksamhet. Barns socioekonomiska trygghet på Kungsholmen är fortsatt god i jämförelse med staden i stort, och det vräkningsförebyggande arbetet har varit framgångsrikt. Samtidigt har besöksantalet på fritidsgården Kuggen varit lägre än målet, främst till följd av tillfälliga lokallösningar och förändrade förutsättningar för spontanbesök. Avvikelsen bedöms vara strukturell snarare än ett uttryck för minskat intresse. Inom förskolan har arbetet fortgått med att alla barn ska ges likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande. Uppföljningar visar att undervisningen i förskolorna håller god och likvärdig kvalitet, med hög pedagogisk kompetens och ett väl etablerat arbetssätt där leken används systematiskt som grund för barns språkliga, sociala och fysiska utveckling. Resultaten i förskoleundersökningen bekräftar detta, särskilt gällande barns språkutveckling och vårdnadshavares nöjdhet. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 6(163) Arbetet med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har stärkts genom deltagande i praktiknära forskning och internationella samarbeten, vilket bidragit till ökad likvärdighet och mer medvetna pedagogiska strategier i hela organisationen. Förskolorna uppvisar även goda resultat inom trygghet, bemötande, fysisk aktivitet och hälsa, där satsningar på lärmiljöer, riskfylld lek och likvärdiga måltider stärker barns välbefinnande. Barns inflytande och vårdnadshavares delaktighet är generellt hög, och riktade insatser till enheter med tidigare lägre resultat har haft god effekt. Samtidigt kvarstår utvecklingsbehov kring kommunikationen om barns lärande, där införandet av en ny lärplattform ger förbättrade förutsättningar men kräver fortsatt gemensamt utvecklingsarbete. Stödet till barn i behov av särskilt stöd har stärkts genom gemensamma specialpedagogiska arbetssätt, vilket bidrar till tidiga insatser och tryggare lärmiljöer. Målet om att ge stöd och omsorg där behoven är som störst, har i huvudsak uppnåtts. Socialtjänsten har bedrivit ett omfattande och väl förankrat omställningsarbete inför den nya socialtjänstlagen, med tydligt fokus på förebyggande, uppsökande och tidiga insatser. Nya arbetssätt och stärkt samverkan har bidragit till ökad tillgänglighet och bättre förutsättningar att nå personer med omfattande behov. Barn och unga i riskzon nås i hög utsträckning genom tidiga stödinsatser och skolsocialt arbete, vilket bidrar till förbättrad skolnärvaro och ökat välmående. Samverkan med polis och andra aktörer har stärkt det våldsförebyggande arbetet och lett till ökad upptäcktsförmåga. Samtidigt kvarstår utvecklingsbehov avseende barns delaktighet, särskilt när det gäller återkoppling samt anpassade arbetssätt för yngre barn och barn med funktionsnedsättning. Det finns även behov av att tydligare säkerställa att våldsperspektivet får genomslag i val av insatser. Vuxna med skadligt bruk, beroende eller psykisk funktionsnedsättning ges i huvudsak insatser som stärker delaktighet och självständighet, och uppföljningar visar på förbättrade resultat, särskilt inom socialpsykiatrin. Samtidigt behövs fortsatt utveckling för att stärka individens inflytande över insatsernas innehåll och fördjupa analysen av insatsernas långsiktiga effekt inom beroendeområdet. Personer med funktionsnedsättning erbjuds i hög utsträckning individanpassade insatser, och upplevd trygghet visar en positiv utveckling även om årsmålet ännu inte nås. Samverkan kring unga och vuxna i kriminalitet är väl etablerad och möjliggör tidiga insatser. Ett fortsatt utvecklingsområde är att utveckla det förebyggande arbetet och öka kännedomen om insatser. Kommunfullmäktiges mål och underliggande nämndmål för äldreomsorgen bedöms uppfyllas delvis. Av 17 indikatorer når nio inte uppsatta målvärden, främst inom vård- och omsorgsboenden. Trots detta är den samlade bedömningen att verksamheten håller hög kvalitet och att äldres behov av vård, omsorg, trygghet och delaktighet har tillgodosetts. Bedömningen grundas på omfattande och kontinuerlig uppföljning av kvalitet på individ- och verksamhetsnivå. Resultaten från Socialstyrelsens brukarundersökning visar lägre nöjdhet inom vård- och omsorgsboenden, medan hemtjänsten uppnår målen och ligger i nivå med stad och riket i övrigt. Försämrade resultat bedöms främst vara kopplade till lokalförändringar, såsom Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 7(163) avvecklingen av Fridhemmets servicehus och osäkerheter kring evakueringslösning för Alströmerhemmet inför renoveringen av Trossen 13. Tillfälliga vakanta chefstjänster kan också ha påverkat resultatet negativt. Samtidigt har flera insatser bidragit positivt till måluppfyllelsen. Arbetet med delaktighet, trygghet och individanpassning har stärkts genom uppföljning av genomförandeplaner, boenderåd och anhörigdialog. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet har intensifierats i linje med nya socialtjänstlagen, med positiva resultat inom bland annat kognition, psykisk hälsa och nutrition. Kompetensutveckling och patientsäkerhet har prioriterats, och nya arbetssätt för schemaläggning och heltid syftar till att förbättra personalkontinuiteten, vilket fortsatt är ett utvecklingsområde. Utmaningar kopplade till nöjdhet inom särskilda boenden, kontinuitet samt hantering av pågående och kommande lokalförändringar kvarstår också. Kungsholmsbor i alla åldrar har fått ta del av ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv. Under året har ett brett utbud av aktiviteter erbjudits i samverkan med civilsamhället och stadens verksamheter, och i linje med stadens program för idrott, motion och friluftsliv, för att bidra till ökad fysisk aktivitet och god folkhälsa. Kungsholmens kulturhus har etablerats som mötesplats för kultur och föreningsliv, och föreningsbidragen har stärkt lokalt engagemang och breddat aktivitetsutbudet. Barn, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning har haft tillgång till inkluderande och anpassade kultur- och fritidsaktiviteter, bland annat genom förskolor, fritidsverksamheter, omsorgsverksamheter och Baltzars träfflokal, där besöksantalet fortsatt att öka. Utvecklingen av parker, lekplatser, spontanidrottsytor och badmiljöer har stärkt tillgången till trygga och attraktiva miljöer för rörelse, rekreation och möten. Samtidigt finns fortsatt behov av att stärka dialogen med invånarna, särskilt barn och unga, samt att långsiktigt utveckla tillgängliga och inkluderande offentliga miljöer. Resultaten från medborgarundersökningen och grundskoleundersökningen visar att tillgången till och deltagandet i kultur- och fritidsaktiviteter på Kungsholmen ligger lägre än snittet i staden. I medborgarundersökningen instämde 51 procent av respondenterna (399 svarande) att barn och ungdomar har tillgång till kulturutbud, 45 procent att vuxna har tillgång, och 50 procent att barn och ungdomar kan utöva kultur – samtliga lägst i staden. Grundskoleundersökningen visar att 46 procent av eleverna deltar i kulturaktiviteter på fritiden, 71 procent är nöjda med tillgången, och 68 procent deltar i föreningsliv. Jämfört med föregående år är resultaten något försämrade, men vissa indikatorer uppfyller fortfarande kommunfullmäktiges mål. Nämnden har begränsad påverkan på resultaten eftersom kultur- och idrottsaktiviteter främst erbjuds utanför nämndens verksamheter, exempelvis via kulturnämnden och föreningslivet, och en analys av resultaten är därför svår att göra. Inom ramen för egna verksamheter har nämnden erbjudit ett brett utbud av kultur- och idrottsaktiviteter genom parklek, fritidsgårdar och aktiviteter för personer med funktionsnedsättning och för äldre. En betydande utveckling under 2025 är invigningen och etableringen av Kungsholmens kulturhus, som skapar en ny mötesplats för kultur och föreningsliv. Bedömningen är att detta, tillsammans med fortsatt satsning på egna verksamheter och föreningsbidrag, kommer att Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 8(163) förbättra kungsholmsbornas möjligheter till och upplevelse av kultur på sikt. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt. Bedömningen grundar sig på att alla fyra mål för verksamhetsområdet har uppnåtts helt. Arbetet med biologisk mångfald och klimatanpassning på Kungsholmen har fortsatt under året. Trädplantering, återställning av busk- och gräsytor, etablering av ängsytor och friställning av ekar har bidragit till mer varierade stadsmiljöer och stärkt ekosystemtjänster. Insatser har kombinerats med information till invånare och aktiviteter för barn i förskolor, vilket ökar kunskap, engagemang och förståelse för ekologisk och social hållbarhet. Andelen ekologiska livsmedel fortsätter att öka i både äldreomsorg och förskolor, och målet om 70 procent närmar sig, trots vissa leveransbegränsningar. Klimatanpassningsåtgärder, som nya träd, dricksvattenfontäner, solskydd och riskanalyser, stärker trygghet och hälsa i utemiljöer, särskilt vid lekplatser och äldreboenden. Sammantaget visar arbetet på en systematisk satsning på hållbarhet, hälsa och klimatberedskap. Kungsholmens verksamheter har fortsatt att prioritera klimatsmarta och resurseffektiva transporter, där cykel, gång och kollektivtrafik används i första hand för tjänsteresor. För längre resor prioriteras tåg framför flyg, och elbilar används där bil behövs. Transporter inom förskola, äldreomsorg och fritidsgårdar sker i hög grad med elcyklar, och krav på fossilfria drivmedel gäller samtliga verksamheter. Kungsholmens verksamheter fortsätter att utvecklas som energieffektiva, resurssmarta och klimatmedvetna. Kompetensutveckling och samverkan mellan chefer, inköpare och verksamheter har stärkt kunskap och innovationsförmåga kring hållbara inköp, cirkularitet och Agenda 2030. Projektet Hållbar äldreomsorg har drivit piloter för minskad plastanvändning, matsvinn och klimatpåverkan från livsmedel, och hållbara metoder har integrerats i ordinarie rutiner. Förskolorna engagerar barn i odling och miljöarbete, medan socialtjänst och äldreomsorg arbetar med källsortering, återbruk och minskad plastförbrukning. Energieffektiviseringar, exempelvis LED-belysning och styrsystem, har påbörjats i alla större lokaler. Trots minskad förbrukning i vissa produktgrupper kvarstår hög användning av bl.a. skoskydd och avfallspåsar. Det behövs fortsatt arbete för att minska engångsprodukter och hitta hållbara alternativ. Möjligheterna till återvinning är fortfarande begränsade på vissa förskolor och äldreboenden på grund av utrymmesbrist. Arbetet med fler återvinningsmöjligheter och pedagogiskt återbruk behöver fortsätta. Att kontinuerligt mäta och minska matsvinn, samt att optimera inköp och måltider utifrån klimatpåverkan, är också fortfarande en utmaning. Nya digitala mätverktyg ska införas under 2026 för att förbättra uppföljningen. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt. Bedömningen grundar sig på att fem av sju mål för verksamhetsområdet har uppnåtts helt. För verksamhetsområde 3.2 och 3.4 är bedömningen att målet delvis har uppnåtts. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 9(163) Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) väntas lågkonjunkturen bestå de närmaste åren, med svag sysselsättning och begränsad tillväxt i skatteunderlaget, vilket minskar kommunernas ekonomiska handlingsutrymme. En tydligare återhämtning i ekonomin och på arbetsmarknaden bedöms först från 2026. Fram till dess behöver verksamheterna fortsatt anpassas till lägre skatteintäkter. Samtidigt innebär den demografiska utvecklingen att antalet äldre med behov av stöd ökar, medan antalet barn i förskoleålder minskar. En fortsatt relativt hög arbetslöshet och begränsade möjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden, kan också öka behovet av ekonomiskt bistånd. Sammantaget kan dessa faktorer påverka nämndens kostnader både på kort och lång sikt. Individanpassade arbetsmarknadsinsatser och tidiga stödsamtal är viktiga strategier för att motverka långtidsberoende av bistånd. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd har ökat något, men insatser som e-tjänster, drop-in- service, jobbcoacher och samordnade individuella planer (SIP) bidrar till att stödja bidragstagare i att uppnå självförsörjning. Antalet feriejobb för ungdomar har ökat och riktats särskilt mot ungdomar med sociala behov eller funktionsnedsättning, och pilotprojekt för förebyggande feriejobb har genomförts med gott resultat. För att främja näringslivet har arbetet fortgått med fokus på trygghet, välskötta offentliga miljöer och platssamverkan. Kompetensförsörjningen stärks genom att äldreomsorgen, socialtjänsten och förskolan tar emot studenter och praktikanter, för att öka förutsättningarna till tillgång på relevant arbetskraft framöver. Trots utmaningar som den svaga arbetsmarknaden och ökade biståndsbehoven medför, visar insatser på styrkor i form av tillgänglighet, individanpassat stöd och samordning mellan aktörer, något som ökar möjligheten för invånarna att bli självförsörjande. Utmaningar kvarstår även i form av relativt hög långtidsarbetslöshet och begränsade arbetsmöjligheter för utsatta grupper, vilket gör det viktigt att vidareutveckla samarbetet med exempelvis arbetsförmedling, skolor och näringsliv. Under 2025 har arbetet för hållbart boende på Kungsholmen fortsatt med fokus på tidiga och förebyggande insatser för att motverka vräkning och hemlöshet. Av 45 planerade avhysningar kunde 28 avvärjas, och inga personer 65 år eller äldre hamnade i hemlöshet, vilket är i linje med stadens nollvision. Socialtjänst och äldreomsorg har erbjudit stöd kring hyresskulder, vardagsekonomi och boendefrågor, och insatser som Bostad först, träningslägenheter och stödboenden har gett effekt, bland annat genom att tre klienter har övertagit hyreskontrakt under året. Antalet placeringar på akutboenden har ökat något, men antalet nätter har minskat, vilket tyder på att fler fått mer varaktiga boendelösningar. Endast ett fåtal barnfamiljer har beviljats boende på hotell eller vandrarhem. Parallellt har sociala och ekologiska perspektiv integrerats i stadsplanering, med särskild fokus på förskolekapacitet, bostäder med särskild service och vård- och omsorgsboenden samt parker och grönområden. Aktivt deltagande har skett i detaljplanering och granskning av nya parker, strandpromenader och tunnelbaneprojekt för att säkerställa kvalitet, funktion och långsiktig hållbarhet. Förebyggande arbete, tidig kontakt med berörda personer och samverkan mellan aktörer är viktiga framgångsfaktorer för att minska hemlöshet. Trots flera framsteg för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa en hälsosam arbetsmiljö nås inte årsmålet. Resultatet av medarbetarenkäten som visade ett AMI klart över stadens Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 10(163) genomsnitt och högst bland stadsdelsförvaltningarna, noteras dock en mindre nedgång, i linje med stadens samlade utveckling. Det systematiska arbetsmiljöarbetet stärkts genom tydligare struktur, utbildning, arbetsmiljöronder och integration av friskfaktorer. Långtidssjukfrånvaron har börjat minska med hjälp av proaktiv rehabilitering och regelbundna uppföljningar. Därutöver har strategisk kompetensförsörjning säkerställts genom strukturerad rekrytering och introduktion av sommarvikarier, digitala verktyg och åtgärder för att minska diskriminering vid rekrytering. Initiativ som “Skugga en kollega”, ISU-nätverk och utbildningar inom socialtjänst, omsorg och digital kompetens främjar lärande, samarbete och kunskapsbaserad styrning. Arbetet med att trygga anställningar, införa heltidsprojekt och nya scheman har ökat heltid och minskat andelen timavlönade, och implementeringen av ny chefsstruktur har skapat förutsättningar för ett hållbart arbetsliv och nära ledarskap. Kvarstående utmaningar är fortsatt minskning av sjukfrånvaro, nå målet om heltid som norm i alla verksamheter, justeringar i chefsstruktur för att balansera antal medarbetare per chef och säkerställa god arbetsbelastning, samt långsiktig kompetensförsörjning och resursanpassning inom socialtjänst, förskola och äldreomsorg. Arbetet med att ytterligare stärka organisation, lärande och personalens arbetsvillkor fortsätter under 2026. Målen nås i huvudsak gällande krisberedskap, informationssäkerhet och välfärdsbrottsförebyggande arbete. Arbetet har under året präglats av hög beredskap, god samverkansförmåga och ett systematiskt, förebyggande arbetssätt. Dock kvarstår vissa utvecklingsbehov, främst kopplade till stärkt informationssäkerhetskultur samt fortsatt utveckling av uppföljning och efterlevnad inom inköp, avtal och transporter. För att ytterligare stärka måluppfyllelsen framåt krävs fortsatt fokus på framförallt kompetenshöjning i form av genomföra digitala utbildningar kopplat till informationssäkerhet och att de rutiner som finns görs kända hos medarbetarna. Tryggheten på Kungsholmen upplevs generellt som hög, med 91 procent som anser stadsdelen trygg och 83 procent som känner sig säkra i parker och grönområden. Investeringar i vinterbelysning, upprustade parkstråk, förbättrad markbeläggning, effektiviserad skräphantering och medborgarbudgetprojekt som Kellgrenska ljusspåret är åtgärder för att bidra till ökad trygghet och positiv närvaro, även om vissa platser, särskilt kring Fridhemsplan och Stadshagen, fortsatt upplevs otrygga kvällstid. Därutöver har arbetet för att öka tryggheten på Kungsholmen fortgått genom systematisk samverkan (EST) med polis, civilsamhälle och andra aktörer, aktuell lägesbild och riktade åtgärder mot narkotikascener, framkomlighetsproblem och social utsatthet. Platsskapande åtgärder, som aktivitetsboxar i parker, marknader och konstmontrar, har bidragit till positiv närvaro och ökad trygghet i utsatta miljöer. Arbetet mot våldsbejakande extremism och välfärdsbrott har också förstärkts genom utbildning, strukturerade samverkansrutiner och systematiska kontroller, vilket ökar kvalitet, rättssäkerhet och effektivitet i socialtjänstens insatser. Kvarstående utmaningar är att hantera särskilt utsatta platser och öppna drogscener, stärka tryggheten för äldre och personer i riskgrupper, minska dröjsmål i turbundna resor samt vidareutveckla samverkan och insatser för barn, våldsutsatta och personer med funktionsnedsättning. Arbetet med kunskapshöjning, effektiva åtgärder och långsiktig Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 11(163) trygghetsutveckling fortsätter under 2026. Arbetet med demokrati, mänskliga rättigheter och delaktighet har fortsatt utvecklas utifrån MR-programmet och Agenda 2030. Insatser inom kunskap och information, som måltidspedagogik, seminarier om kemikalier, samtalsarenor på biblioteket och aktiviteter som kopplar barn till naturen, har ökat medvetenhet om hälsa, hållbarhet och rättigheter. Äldre invånare nås via informationsinsatser på träffpunkter och samlingsytor. Dessa exempel visar hur kunskap och delaktighet kan stärkas, även om vissa grupper fortfarande är svåra att nå. Innovation och MR-arbete har integrerats i det löpande arbetet. Mobil träfflokal för seniorer och aktivitetsboxar i parker är goda exempel på hur nya metoder skapar delaktighet, rörelse och trygghet, samtidigt som barn och unga ges möjlighet till fritidsaktiviteter oavsett ekonomiska förutsättningar. Invånarna på Kungsholmen upplever hög trygghet men samtidigt har förtroendet för stadsdelsförvaltningen däremot minskat med 2 procentenheter och ligger under målet. Andelen "vet ej"-svar har ökat, vilket tyder på begränsad kännedom om förvaltningens verksamheter och ansvar. Arbetet för att öka delaktighet och förtroende fortsätter genom medborgarbudgetprojekt, informationsinsatser, digitala kanaler och dialogmöten, med målet att invånare ska kunna påverka och känna ännu högre trygghet på Kungsholmen. Sammanfattning av nämndens prioriteringar för 2025 utifrån direktiv till samtliga nämnder och bolag I budget för 2025 framkommer direktiv till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Nämndens utförda arbete utifrån direktiv för samtliga nämnder beskrivs under relevanta mål inom respektive verksamhetsområde. Nedan framgår under vilka verksamhetområdesmål det utförda arbetet främst beskrivs: • Långsiktigt hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd Arbetet har främst fortgått under mål 1.1 - Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid, mål 1.2- Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan, mål 1.3 - Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst, mål 1.4 - Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet, mål 3.1 - Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd, mål 3.4 - Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb, mål 3.6 - Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser • En levande och hållbar stad Arbetet har främst bedrivits under mål 1.5 - Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts-, och föreningsliv, mål 2.1 - Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring, mål 2.2 - Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar, mål 2.3 - Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar, 2.4 - Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer, mål 3.1 - Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd, mål 3.5 - Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden, mål 3.6 - Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser och mål 3.7 Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 12(163) - Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad • Trygg och säker stad som håller samman Arbetet har främst fortgått under mål 1.1 - Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid, mål 1.5 - Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts-, och föreningsliv, mål 3.2 - I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb, mål 3.5 - Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden, mål 3.6 - Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser och mål 3.7 - Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad samt inom det systematiska kvalitetsarbetet. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Bedömningen är att inriktningsmålet Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden har uppfyllts helt. Till inriktningsmålet hör fem mål för verksamhetsområdet, elva nämndmål. 33 KF- indikatorer, 23 nämndindikatorer, sju KF-aktiviteter och 38 nämndaktiviteter. Bedömningen grundas på att tre av fem mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet har uppfyllts helt. För verksamhetsområdesmål 1.3 och 1.4 är bedömningen att målet har uppnåtts delvis. Analys och beskrivning av det arbete som nämnden har bidragit med för att uppfylla inriktningsmålet, redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Analys Den sammantagna bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfyllts helt. Nämnden erbjuder ett brett och tillgängligt utbud av fritidsverksamheter, som präglas av trygghet, delaktighet och ett tydligt barnrättsperspektiv. Bedömningen görs utifrån att underliggande nämndmålet med förväntade resultat bedöms uppfyllas helt och att årsmålen för tre av fem KF-indikatorer indikatorer uppnåtts helt samt att nämndens aktiviteter som bidragit till måluppfyllnaden har genomförts. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 13(163) Utöver ovanstående baseras bedömningen på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2025 genomförts utan större avvikelser. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna under året som har bidragit till måluppfyllelse. Barn och unga på Kungsholmen erbjuds en meningsfull fritid och ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor Parklek- och fritidsverksamhet I juni anställdes två fritidsledare på heltid till fritidsgården Kuggen, istället för att som tidigare ha timanställd personal. Detta gjorde att arbetet med att utveckla fritidsgårdens utbud av aktiviteter kunde växlas upp under hösten och kommer fortsätta under 2026. Utvecklingen har skett och kommer ske tillsammans med barn och ungdomar på Kungsholmen. Ett samarbete påbörjades under hösten med Kungsholmens bibliotek med läxläsning och olika kulturaktiviteter. Kuggen är idag samlokaliserad med Kronobergsparkens parklek i tillfälliga lokaler efter att den tidigare lokalen brann ner. En plan har tagits fram för det framtida arbetet med att bygga upp en permanent lokal där parkleken och fritidsgården även fortsättningsvis kommer vara samlokaliserade. Sedan september ingår parklekarna organisatoriskt i socialtjänsten och ett arbete har sedan dess pågått för att lära känna varandra och utveckla samverkan mellan personalen på fritidsgården och parkleken. Parklekarna och fritidsgården har haft flera olika aktiviteter som syftat till att höja barn och ungdomars utevistelse, rörelse och hälsa så som till exempel olika sportaktiviteter och matlagning. Parklekarna har också återkommande haft aktiviteten "Röris" då många förskolor besöker parklekarna. Även sommarlovsaktiviteterna var inriktade för att stimulera barn och ungdomar till mer rörelse och uppskattningsvis deltog 1500 barn och ungdomar i några av de många aktiviteterna som erbjöds. Det är fler barn som tar del av sommarlovsaktiviteter när dessa är integrerade i parklekens befintliga verksamhet. Barnen och ungdomarna på fritidsgården har varit delaktiga i att bestämma om en större aktivitet, något som resulterade i ett besök på Jumpyard. I fritidsgårdens och parklekarnas brukarundersökningar framkommer att barn, ungdomar och vuxna till mycket stor del är nöjda med verksamheterna och det utbud av aktiviteter som finns. Besökarna känner sig också trygga i verksamheterna samt känner att de kan vara med att bidra till aktivitetsutbudet. Däremot är det färre som har besökt Kuggen, vilket tros bero på att verksamheten har flyttat. Fritidsgården har numera en jämnare könsfördelning bland besökarna. Under perioden januari till november var 52 procent av besökarna flickor och 48 procent pojkar, vilket är en ökning av antalet pojkar från början av året. Sedan fast personal anställdes på gården har även antalet besök ökat, fler aktiviteter har planerats i förväg med ungdomarna och inköp har gjorts för att anpassa verksamheten efter ungdomarna. Detta sammantaget kan göra att könsfördelningen jämnas ut då personal jobbar aktivt med att hitta aktiviteter som ska tilltala samtliga ungdomar. Under året har samarbetet med Norra Innerstaden kring fritidsgården Tre Liljor, som är inriktade mot barn och ungdomar med funktionsnedsättning, fortsatt som vanligt. Avtalet avslutades dock vid årsskiftet 2025/2026 och en verksamhet kommer i stället att starta i egen Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 14(163) regi. Öppna förskolor Öppna förskolor har en viktig roll i det förebyggande och främjande arbetet för barn och föräldrar. På Kungsholmen finns två kommunala öppna förskolor, en vid Kristinebergs strand och en i Rålambshovsparken, i samma byggnad som parkleken. Den öppna förskolan i Kristineberg kan ta emot 14 föräldrar samtidigt inomhus och den i Rålambshovsparken 11 föräldrar. Förskolorna är populära mötesplatser där barn och föräldrar kan delta i pedagogiska aktiviteter och träffa andra familjer. Arbetet är familjecentrerat och sker i samverkan med socialtjänsten och barnavårdscentralen (BVC). Vid gemensamma träffar diskuteras hur föräldrar kan få stöd vid olika typer av svårigheter. Personal från BVC och socialtjänsten har besökt verksamheterna flera gånger per termin för att informera och samtala med föräldrar. De öppna förskolorna har även erbjudit ABC-träffar för föräldrar med barn i åldern 0–2 år samt riktade gruppträffar tillsammans med familjebehandlare för föräldrar som behöver extra stöd. Kollo 479 barn sökte kolloplats 2025, vilket är något färre än förra året då 484 barn sökte plats. Av de som sökt är 291 flickor och 188 pojkar. 308 barn tackade ja till plats och 37 tackade nej. Ekonomiskt bistånd Andelen barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd är 0,3 procent och har varit samma under hela året, detta är en minskning jämfört med 2024 då andelen var 0,4 procent. Utfallet för Kungsholmen är detsamma som för stadsdelsområdena Norra innerstaden och Södermalm, och lägst i staden då genomsnittet för staden är 1,9 procent. 32 barn på Kungsholmen lever i ett hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd för sin försörjning, vilket är en minskning med fem barn jämfört med verksamhetsberättelsen 2024. Arbetet fortgår för att skapa förutsättningar för hushåll med barn att uppnå självförsörjning. Barnrättsperspektivet har varit integrerat i det dagliga arbetet och barnkonsekvensanalyser genomförs när barnfamiljer berörs av el- och hyresskulder. Barnfamiljer som riskerar att bli bostadslösa uppmärksammas tidigt och erbjuds stöd för att motverka avhysning och bostadslöshet. Endast ett fåtal barnfamiljer har varit i behov av akut logi och inga avhysningar som berör barnfamiljer har genomförts under året, vilket det vräkningsförebyggande arbetet bedöms ha bidragit till. Genom barnkonsekvensanalyser och ett konsekvent fokus på barnets bästa vid beslutsfattande har barns behov synliggjorts i ärenden som rört deras vårdnadshavare. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 59 % 56 % 62 % 72 % 72 % 69 % 2025 och ungdomar som är Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 15(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor nöjda med tillgången till fritidsaktivit eter Analys Indikatorn bygger på resultat från grundskoleundersökningen som i år gått till ungdomar i åk 6 och 9, istället för åk 5 och 8, i både fristående och kommunala skolor. Resultatet har försämrats från föregående år, och det skulle kunna ha en anknytning till de förändrade åldersgrupperna, men ligger på samma resultat som staden totalt och några procentenheter högre än innerstads stadsdelarna. Indikatorn beräknas på två frågor gällande nöjdhet med parklekar och fritids/ungdomsgårdar. När det kommer till parklekar ligger resultatet på 73 procent och det är fyra procentenheter lägre än förra året. När det kommer till fritids/ungdomsgårdar ligger dock resultatet på 40 procent och det är 26 procent lägre än föregående år. Det är dock 100 färre svaranden i år i jämförelse med förra året på frågan om fritids/ungdomsgård vilket skulle kunna ha påverkat resultatet. Det är i stort sett samma antal svaranden när det kommer till parkleksfrågan. När det kommer till kön är flickor i årskurs 6 mer nöjda med parklekarna än pojkarna men pojkarna i årskurs 9 är mer nöjda med fritids/ungdomsgårdarna än flickorna. Detta är någonting som verksamheterna behöver analysera framöver. Det har varit en förändring i förvaltningens fritidsverksamhet då fritidsgården Kuggen har bytt lokal och haft ett tapp i besöksantal. Fritidsverksamheten har dock anställt två heltidsanställda fritidsledare under året, istället för att som tidigare haft timanställda. Det har påbörjats ett utvecklingsarbete av fritidsverksamheterna och detta arbete kommer att fortsätta för att kunna marknadsföra fritidsverksamheternas utbud. Målet är att nå ut till fler barn och ungdomar samt att tillsammans med barn och ungdomar utveckla aktiviteterna och utbudet i verksamheterna. Andel barn 0,3 % 0,4 % 0,3 % 2,7 % VB 2025 som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd Andelen 100 % 100 % 100 % 90 % 90 % 2025 nöjda besökare på stadens fritidsgårdar Antal 0 2 0 Tas fram av 2025 vräkningar nämnd som berör barn Antalet 773 371 402 1 300 Tas fram av 2025 besök på nämnd stadens fritidsgårdar Analys Kungsholmens fritidsgård Kuggen har flyttat till nya lokaler, från Rålambshovsskolan till Kronobergsparken, vilket lett till ett tapp i besökarantal. Tidigare gick barnen direkt från skolan till fritidsgården men detta sker inte på samma sätt längre. Årsmålet är satt utifrån tidigare besöksantal och kan anses vara för högt satt utifrån den förändring av lokal som skett. Kuggen är nu inhyst i den tillfälliga parklekspaviljongen och den lokalen är också mindre, samt att många barn och ungdomar har befunnit sig ute i parkleken istället för i lokalen, vilket gör att de inte räknas in i statistiken för fritidsgården utan i parkleken. Under året har Kuggen haft möjlighet att heltidsanställa två personer och under 2026 kommer de aktivt arbeta för att marknadsföra fritidsgården, utveckla utbudet av aktiviteter och höja kvaliteten i verksamheten. Nämndmål: 1.1.1 Barn och unga på Kungsholmen erbjuds en meningsfull fritid och ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor Uppfylls helt Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 16(163) Beskrivning De förväntade resultaten nås genom att skapa förutsättningar för att barn och unga som växer upp på Kungsholmen har tillgång till meningsfulla fritidssysselsättningar. Parklekarna och fritidsgården är trygga, jämlika och jämställda och barn och unga erbjuds en meningsfull fritid. Utifrån mål 5, jämställdhet, och mål 10, minskad ojämlikhet, i Agenda 2030 ska fritidsgårdarna följa upp sina verksamheter på ett sätt som möjliggör analyser gällande skillnader i kön, könsöverskridande identitet eller uttryck och funktionsnedsättning. Detta för att öka jämlikheten och nå grupper som idag inte besöker verksamheterna. Fritidsgården ska utvecklas i enlighet med Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar. Barn och unga på Kungsholmen erbjuds genom parklekar och fritidsgård kunskaper som gör dem redo att möta vuxenvärlden, och ges möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar. En meningsfull fritid främjar långsiktig hälsa, lärande och sociala förmågor. Verksamheterna har ett tydligt barnrättsperspektiv och barn och unga har möjlighet att påverka sin fritidsverksamhet och uppmuntras att bidra till aktiviteter. Parkleken erbjuder barn och unga pedagogiska och lekfulla miljöer. Nämndens öppna förskolor är viktiga verksamheter för många barn och familjer på Kungsholmen. Förvaltningen ska med stöd av förskolenämnden påbörja implementeringen av riktlinjer för öppen förskola, i syfte att säkerställa en jämn kvalitet och en god uppföljning av verksamheten. Vuxna med barn som söker ekonomiskt bistånd får stöd till att bli självförsörjande och det finns ett tydligt barnrättsperspektiv i handläggningen för att uppmärksamma barnets behov. Förvaltningen motverkar att barnfamiljer blir avhysta genom det vräkningsförebyggande arbetet och säkerställer att det finns en planering för en hållbar boendesituation. Arbetet sker på olika sätt enligt mål 3, hälsa och välbefinnande, mål 5, jämställdhet, och mål 10, minskad ojämlikhet, i Agenda 2030. Förväntat resultat Barn och unga som besöker parklekarna, fritidsgården och kollo deltar i aktiviteter med fokus på utevistelse, rörelse och hälsa Barn, unga och vårdnadshavare är delaktiga i utformningen av innehållet verksamheterna Barn, unga och vårdnadshavare som besöker öppna förskolorna, parklekarna och fritidsgården är nöjda med innehållet i verksamheterna Andelen barnfamiljer som uppbär ekonomiskt bistånd är fortsatt låg Inga barnfamiljer blir vräkta Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts helt. Bedömningen grundas på att Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 17(163) förväntade resultat uppnåtts och att aktiviteterna genomförts. Av tre indikatorer har årsmålet uppnåtts helt för en och delvis för en. En indikator har inget utfall på grund av framflyttad brukarundersökning. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 98,82 % 97,9 % 95 % 2025 besökare som är nöjda med parklekens verksamhet Andel 95 % 2025 vårdnadsha vare som är nöjda med öppna förskolorna s verksamhet Analys Resultat saknas på grund av att brukarundersökningen är framflyttad till våren 2026. Barn och 90,91 % 100 % 95 % 2025 unga som besöker fritidsgårde n Kuggen upplever sig vara trygga Analys I enkätundersökningen har elva personer svarat på frågan om de känner sig trygga på fritidsgården. Åtta personer har svarat att de alltid känner sig trygga, två personer har svarat att de oftast känner sig trygga, men en person har svarat att hen känner sig trygg ibland. Det går inte att säga varför den personen svarade som den gjorde men på efterföljande fritextfråga skrev en person att det känns otryggt att äldre ungdomar är där, vilket skulle kunna vara anledningen till svaret. Förvaltningen jobbar aktivt med att alla besökare ska känna sig trygga. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Medarbetare inom fritidsgården och inom parkleken får ökad 2025-01-01 2025-12-31 kunskap om risk- och skyddsfaktorer och om socialtjänstens uppdrag KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Analys Den sammantagna bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfyllts helt. Kungsholmens kommunala förskolor håller genomgående en hög kvalitet och erbjuder barn Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 18(163) likvärdiga förutsättningar för utveckling och lärande. Det systematiska arbetet med uppföljning, utveckling och riktade insatser har bidragit till ökad måluppfyllelse även på de förskolor som tidigare haft lägre resultat. Till grund för bedömningen ligger också att årsmålen för tre av fem KF-indikatorer har uppnåtts helt samt att de tre underliggande nämndmålen med förväntade resultat uppfyllts helt och aktiviteter som bidragit till måluppfyllelse har genomförts. Utöver ovanstående baseras bedömningen på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2025 genomförts utan större avvikelser. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna under året som har bidragit till måluppfyllelse. Förskolan är likvärdig och främjar barns utveckling och lärande De kommunala förskolorna på Kungsholmen har en god kvalitet i verksamheterna. Förskolor som har haft en lägre måluppfyllelse i den pedagogiska verksamheten, samt i arbetsmiljön, har särskilt följts upp och resulterat i en högre måluppfyllelse. Under första halvåret genomfördes en kvalitativ uppföljning av verksamheten med dialogmöten med förskollärarna på varje förskola. Resultatet av dialogerna visar att förskollärarna har en hög kompetens och att barnen får en god kvalitet i undervisningen. Det framkommer också i dialogerna att leken på förskolorna har utvecklats i den riktning som skrevs fram i årets verksamhetsplan. Barnen har fått större möjligheter till äventyrlig lek där de kan utveckla sina fysiska förmågor och pröva sina gränser. Förskolornas väl utvecklade arbete med lek är betydelsefull för barnens språkutveckling. I leken känner barnet ett behov av och vill uttrycka och kommunicera med andra. Genom leken ser pedagogerna att barnen lär sig nya ord, övar på att uttrycka sina tankar, önskemål och behov, lyssna på andra, kompromissa och vänta på sin tur. Leken ger också barnen möjlighet att experimentera med språk på kreativa sätt. Förskolorna på Kungsholmen har arbetat med att utveckla leken under fem års tid och det är nu ett väl implementerat arbete. Effekterna vi har kunnat se är många och det är intressant att se att de olika förskolorna lyfter fram liknande resultat. Lekar bibehålls längre stunder och barnen har lätt att komma in i positiva samspel. Barnen visar också på förmåga och vilja att inkludera varandra i lekar och flera förskolor beskriver hur barnen väljer efter leklust i högre grad än efter specifika kompisar. När barn leker roll- och fantasilekar skapar de berättelser där de måste organisera händelser i en logisk följd. Detta stärker deras förståelse för berättelsestruktur och hjälper dem att utveckla förmågan att berätta sammanhängande historier, både muntligt och skriftligt. För flerspråkiga barn är lek en viktig arena för att öva och stärka sina kunskaper i båda sina språk. Genom lek kan de naturligt växla mellan språken och använda dem i meningsfulla sammanhang, vilket stödjer deras flerspråkiga utveckling. I våras avslutades Erasmussamarbetet med Isländska förskolor. Samarbetet har pågått i tre år och inneburit två besök på Island för de deltagande förskollärarna och två besök av de isländska kollegorna. Rektorerna har också besökt Island vid ett tillfälle. Samarbetet, som haft fokus på lek och social hållbarhet, har bidragit till att leken ytterligare har utvecklats på förskolorna och framför allt kopplingen till social hållbarhet. Förvaltningen föreläste, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 19(163) tillsammans med isländska kollegorna och de deltagande forskarna, om samarbetet på en stor förskolekonferens, EECERA, i Bratislava i augusti. Alla förskolor når målen kring språk och förvaltningen ser överlag en god kvalitet i det språkutvecklande arbetssättet. Förskolorna lägger stort fokus vid högläsning. Det finns ett rikt utbud av barnlitteratur på förskolorna bland annat för att förskolorna haft möjlighet att köpa in litteratur med stöd av statsbidrag. Resultaten i årets förskoleundersökning har höjts till 90 för påståendet "Jag upplever att mitt barns språkliga förmåga utvecklas i förskolan", jämfört med ett resultat på 88 för 2024 och 86 för 2023. Resultatökningen visar att vårdnadshavarna ser och uppskattar det språkutvecklande arbetet på förskolorna. Under vårterminen har förskolorna inlett ett samarbete med forskningsprogrammet "Barns förändrade kunnande". Arbetet leds av Innovation, Forskning och Utveckling i Skola (IFOUS), ett fristående forskningsinstitut som arbetar för att främja praktiknära forskning och utveckling inom utbildning och förskola. Flera andra stadsdelsnämnder, kommuner och forskare deltar i programmet. Ett urval av förskollärare och rektorer deltar i programmet som kommer att ha fokus på barns förändrade kunnande utifrån förmågorna metakognition och självreglering. Syftet med deltagandet är att få ny kunskap och nya insikter om hur de kan stötta barns utveckling av sina förmågor samt få kunskap om hur dokumentation av barns förändrade kunnande kan gå till på ett meningsfullt sätt. Deltagandet i forskningsprojektet ligger i linje med läroplanen och skollagens krav på att förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Under året har arbetet fortgått med att sprida kunskapen till samtliga medarbetare, dels genom det utbildningsmaterial IFOUS tillhandahåller dels genom att arbeta med observationer av barns förmågor och hur pedagogerna kan stötta barnen på olika sätt. Rektorerna kan se att framför allt dialogerna om observationsuppgifterna har bidragit till en ökad insikt av vad olika situationer under dagen kräver av barnen samt en ökad förståelse varför det ibland blir svårt för barnen. Resultaten i årets förskoleundersökning har förbättrats jämfört med 2024 och visar att vårdnadshavarna bedömer att Kungsholmens kommunala förskolor har höjt sin kvalitet. På frågan "Jag är som helhet nöjd med mitt barns förskola" har det samlade resultatet ökat till 91 procent jämfört med 90 procent förra året och 89 procent året innan. Kungsholmens förskolor har det tredje högsta resultatet bland stadsdelsförvaltningarna. 24 av de 25 kommunala förskolorna når 80 procent eller högre på frågan om "Vårdnadshavarna som helhet är nöjda med sitt barns förskola" i årets förskoleundersökning. De tre förskolor som förra året hade ett resultat under 80 procent har förbättrat sig och ligger i årets undersökning på 85, 94 och 95 procent. En bidragande orsak till detta är att förvaltningen tillsammans med rektorerna genomfört extra insatser på de förskolorna. Alla förskolor får höga resultat för frågor som gäller trygghet och ett respektfullt bemötande. Det totala resultatet för frågan "Jag upplever att förskolan i sin helhet är trygg och säker för mitt barn" har ökat till 92 procent jämfört med 91 procent förra året. Vårdnadshavarnas nöjdhet för påståendet "Jag upplever att förskolan bidrar till att mitt barn dagligen deltar i fysiska aktiviteter" i årets förskoleundersökning har ökat till 88 procent jämfört med 84 procent förra året, vilket visar på den utveckling som skett på förskolorna. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 20(163) Förskolorna har under året bedrivit ett aktivt arbete med barns inflytande och delaktighet, bland annat genom att barnen varit mer delaktiga i olika måltidsforum. Arbetet med förskolebarnens delaktighet och inflytande har blivit synligt i den pedagogiska dokumentationen. Förskolorna har lagt in olika former av rörelseaktiviteter i sin planering, exempelvis har några förskolor haft olika lopp som barnen genomförde tillsammans, veckovisa gemensamma rörelsestunder på gården, gemensamma gympaaktiviteter både inomhus och utomhus samt balans- och motorikbanor. Utbildningen på temat riskfylld lek som genomfördes förra året har anammats och fått ett fokus på alla förskolor. Riskfylld lek ger barn möjlighet att utmaning sig, testa gränser och att lära sig om risker. Det kan till exempel vara lek på hög höjd, med hög hastighet, med farliga verktyg, nära farliga element, vilda lekar och lek där barnen kan "försvinna" eller gå vilse. På flera förskolor har det blivit tydligt att den egna gården erbjuder få utmaningar utifrån detta perspektiv och därför går man kontinuerligt i väg på utflykter i närområdet som erbjuder mer variation och fysiska utmaningar. Fokuset på riskfylld lek har generellt bidragit till mer dialoger och tankar kring uteverksamheten i stort vilket gjort att erbjudandena på gårdarna ökat när det till exempel gäller tillägg av stationer och material. Förskolorna har arbetat med balanserade riskbedömningar vilket bidragit till bra dialoger där fokus flyttats från "enskilt tyckande" till mer genomtänkta bedömningar. Satsningen för att höja kvaliteten på maten i förskolorna och skapa en större likvärdighet mellan förskoleköken har fortgått, bland annat genom att skapa en gemensam meny. Mat lagas från grunden och processad mat serveras inte. Maten har presenterats på kreativa sätt, ofta med koppling till pedagogiska teman, för att väcka barnens nyfikenhet. För andra året i rad genomfördes offentliga måltidens dag, med tema hållbarhet. Dagen blev en möjlighet att lyfta fram arbetet med att skapa goda, näringsrika och hållbara måltider och engagera barn och personal i frågor kring mat och miljö. Förskolorna har arbetat systematiskt med att introducera nya livsmedel för barnen, där personalen har uppmuntrat till smakutmaningar och barnen med hjälp av pedagogiska verktyg fått bedöma maten när den har provats. Kungsholmens kommunala förskolors kommunikation är tydlig och enhetlig I årets förskoleundersökning uppger 74 procent av vårdnadshavarna att de får information om sitt barns utveckling och lärande, vilket är en ökning från förra året då resultatet låg på 68 och året innan var det 63. För många av förskolorna är detta ett fortsatt utvecklingsområde. Alla förskolor genomför utvecklingssamtal med vårdnadshavarna en gång om året kring barnets trivsel och lärande på förskolan. Under våren gick förvaltningen ut med en enkät till alla vårdnadshavarna för att få deras uppfattning om utvecklingssamtalen. 92 procent av vårdnadshavarna svarade att de haft utvecklingssamtal om sitt barn det senaste halvåret. 88 procent av vårdnadshavarna tycker att utvecklingssamtalet var meningsfullt, 10 procent svarade att de delvis var meningsfulla och två procent av vårdnadshavarna var inte alls nöjda med samtalen. 95 procent av vårdnadshavarna upplevde att de kunde ta upp de saker de ville prata om kring sitt barn och fem procent tyckte att de delvis kunde göra det. 89 procent Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 21(163) svarade att pedagogerna gav dem värdefull information om barnets lärande och utveckling och tio procent svarade att de delvis gjorde det. Alla förskolor har under hösten erbjudit vårdnadshavarna ett extra utvecklingssamtal vilket varit uppskattat. Utifrån ovanstående resultat konstateras att vårdnadshavarna på Kungsholmens kommunala förskolor upplever att utvecklingssamtalen med pedagogerna har en god kvalitet. Under hösten 2025 har rektorer och nyckelpersoner fått utbildning i den nya lärplattformen som kommer införas på alla kommunala förskolor i staden i början av 2026. Den nya lärplattformen kommer att ersätta Skolplattformens system för information till vårdnadshavarna. Alla barn på Kungsholmens kommunala förskolor får det stöd de behöver för att lära, utvecklas och ges möjlighet till en bra start i livet. Alla förskollärare och barnskötare har under 2025 deltagit i processutbildningen Bredda Basen för att få djupare kunskaper om specialpedagogiska arbetssätt och förhållningssätt. Utbildningen har gett pedagogerna nya verktyg hur de kan förstå barns beteende och hur de kan möta barns olika förmågor som är under utveckling. Rektorerna beskriver att utbildningen varit viktig och lärorik. Den har bidragit till en större samsyn hur man ska bemöta och stötta barn främst i relation till barn som har utmaningar i det sociala samspelet eller utagerande beteenden. Många pedagoger lyfter fram att man med hjälp av den så kallade "Isbergsmodellen" har blivit bättre på att förstå de bakomliggande faktorerna till barnets synliga beteende. Detta har i sin tur bidragit till att det är lättare att förebygga problemskapande beteenden och att barnen i högre grad får det stöd de behöver. Flera förskolor beskriver hur de arbetat med verktyget "Energibägaren". Det har blivit ett konkret sätt för barnen att prata om och förstå den egna och kompisarnas energinivå samt hur barnen utifrån det kan förstå känslor och ageranden. Detta har också blivit en bra utgångspunkt i samverkan med vårdnadshavarna för att förstå var barnet "befinner sig" vid lämning. Barnen kan nu säga att "nu känner jag mig trött jag behöver gå och läsa" eller "min energi var låg innan maten men nu har jag mer energi". En annan viktig del som rektorerna lyfter fram från Bredda basen är den så kallade 5:1an. Den handlar om att skapa en balans mellan positiv förstärkning och tillsägelser. Den har bidragit till positiva förändringar för klimatet både på grupp och individnivå. Pedagoger beskriver att de själva är lugnare mot barn i affekt. Det skapar en positivitet som göra att relationerna mellan barn och pedagoger och har blivit mer starka och tillitsfulla. Pedagogerna lyfter också fram att det även blir ett bättre arbetsklimat för de vuxna när fokuset läggs på det som är positivt. Bredda basen har även bidraget med att förskolorna arbetar mer med tydliggörande pedagogik, som till exempel bildstöd och Tecken som alternativ och kompletterade kommunikation (TAKK). Det skapar en miljö som bli tydlig, begriplighet och hanterbar för barnen. 88 procent av vårdnadshavarna instämmer i påståendet "Jag upplever att mitt barn får det stöd som behövs i förskolan" i årets förskoleundersökning. Resultatet, som är en ökning med två procentenheter jämfört med förra året, visar att förskolornas arbete med att anpassa Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 22(163) verksamheten till alla barns förutsättningar i hög grad fungerar bra. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 36,3 % 2,5 % 33,8 % 35,9 % 36 % Ökning VB 2025 legitimerad e förskollärar e av totalt antal anställda (årsarbetar e) Antal barn 5 st 5 st 4,8 4,8 VB 2025 per anställd i förskolan (årsarbetar e) Analys Resultatet är 5 barn per personal vilket är något över kommunfullmäktiges årsmål. Antalet barn per personal är på samma nivå jämfört med samma period förra året. Resultaten varierar från 4,9 till 5,1 barn per personal för de fyra olika förskoleenheterna. Skillnaden mellan förskolor och enheter beror i första hand på att barngrupper med resurspersonal för barn i behov av särskilt stöd har en högre personaltäthet. Det är generellt fler barn per personal i äldrebarnsgrupperna och färre i yngrebarnsgrupperna. Antal barn 15,9 15,8 14,9 14,9 VB 2025 per grupp barn/avd. barn/avd. Analys Kungsholmens stadsdelsnämnd Barngruppernas storlek är 15,9 barn per grupp vilket är något högre jämfört med förra året då resultatet var 15,8 barn per grupp. Skillnaderna mellan de fyra förskoleenheterna är från 14,3 till 17,3 barn i barngrupperna. Barngruppernas storlek når inte kommunfullmäktiges mål eftersom förskolornas lokaler är utformade för avdelningar med 16–21 barn med tre pedagoger i varje grupp. Förskolornas arbetssätt och utformningen av den pedagogiska miljön innebär att barnen delas in i mindre barngrupper under dagen. En utmaning för när det gäller schemaläggningen av pedagogerna är att barnen har fått allt längre vistelsetider de senaste åren. Förvaltningen har genom olika uppföljningar identifierat att personaltätheten behöver förbättras på eftermiddagarna på flera förskolor. Antal barn 14,8 st 14,8 st 15 st Minskning VB 2025 per legitimerad förskollärar e Inskrivnings 97,1 % 96 % 96 % Tas fram av 2025 grad i nämnd förskola Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samråd med förskolenämnden, SISAB 2025-01-01 2025-12-31 och övriga relevanta aktörer inventera, prioritera och initiera upprustningar av befintliga förskolegårdar utifrån lekvärdesriktlinjerna Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 23(163) Nämndmål: 1.2.1 Kungsholmens kommunala förskolor är likvärdiga och främjar barns utveckling och lärande Uppfylls helt Beskrivning En förskola av hög kvalitet är en viktig nyckel för barns utveckling och lägger grunden för det livslånga lärandet. Kungsholmens kommunala förskolor ska vara tillgängliga för alla barn och varje barn ska få det stöd det behöver för att lära och utvecklas och därmed ges möjlighet till en bra start i livet. Språket är nyckeln till kunskap och alla barn ska få möjlighet att utvecklas i en rik språkmiljö på förskolorna. Tillgången till kompetenta pedagoger, barnlitteratur, inspirerande lekvärldar och kulturupplevelser är avgörande för detta. De kommunala förskolornas kärnuppdrag är att ge varje barn möjlighet att utvecklas i riktning mot läroplanens samtliga mål. Medarbetarnas kompetens och yrkesskicklighet är avgörande för att hålla en hög pedagogisk nivå. Rektorerna har en avgörande roll för att organisera och bemanna arbetslagen för att barnen ska få möta engagerade och kunniga förskollärare och barnskötare. Förskolorna har ett särskilt ansvar för att leda det pedagogiska arbetet och det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet sker på olika sätt enligt mål 4, god utbildning för alla och mål 5, jämställdhet i Agenda 2030. Förväntat resultat Alla barn ska känna trygghet och att de får en god omsorg Alla barn ska ges möjlighet till tid, rum och ro för lek Alla barn erbjuds utforskande undervisning Barnen möts av innehållsrika pedagogiska miljöer Alla barn ska ges möjlighet att utveckla sina språkliga och kommunikativa förmågor Alla barn ska få möjlighet att utveckla sina fysiska förmågor och få pröva sina gränser Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet uppfyllts helt. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 100 % 100 % 100 % VB 2025 avdelningar som arbetar medvetet med lek Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 24(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 90 % 88 92 88 % 85 % 2025 vårdnadsha vare som upplever att barnet uppmuntras till att utveckla sitt språk Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla förskolor utvecklar det pedagogiska arbetet på 2025-01-01 2025-12-31 förskolegårdarna med fokus på rörelse och odling. Förskoleavdelningen genomför riktade stödinsatser för förskolor 2025-01-01 2025-12-31 med lägre kvalitet för att öka likvärdighet för alla barn. Förvaltningen ska tillsammans med rektorerna revidera 2025-01-01 2025-10-31 stödmaterialet för den pedagogiska miljön inne och ute Förvaltningen ska utveckla dialogen med rektorer och förskollärare 2025-01-01 2025-12-31 för att få ett bättre underlag för att bedöma måluppfyllelsen Pedagogerna utvecklar arbetet med måltidspedagogik och 2025-01-01 2025-12-31 måltidsråd i samverkan med kockar och ekonomibiträden Rektorerna arbetar för att utveckla pedagogernas kompetens inom 2025-01-01 2025-12-31 i det språkutvecklande arbetet bland annat genom utbildningsmaterialet med språkmoduler Samarbeten mellan några förskolor och äldreomsorgen, där 2025-01-01 2025-12-31 barnen besöker och interagerar med de äldre, fortsätter under året Nämndmål: 1.2.2 Kungsholmens kommunala förskolors kommunikation är tydlig och enhetlig Uppfylls helt Beskrivning Rektorer och medarbetare ska vara goda ambassadörer för den kommunala förskoleverksamheten på Kungsholmen. Barn och vårdnadshavare ska få ett gott och professionellt bemötande. Introduktionen under barnets första veckor på förskolan är avgörande för att skapa ett förtroende till barn och vårdnadshavare. Pedagogerna har god samverkan med vårdnadshavarna i det dagliga mötet och vårdnadshavarna bjuds in till utvecklingssamtal, föräldramöten och förskoleråd. Vårdnadshavarna får ta del av barnens lärande via dokumentationer på förskolan eller i de digitala kommunikationsvägar som används. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 25(163) Arbetet sker på olika sätt enligt mål 4, god utbildning för alla och mål 5, jämställdhet i Agenda 2030. Förväntat resultat Nya och befintliga vårdnadshavare väljer Kungsholmens kommunala förskolor Vårdnadshavare och barn får ett bra bemötande Förskolornas kommunikation är likvärdig och enhetlig. Samverkan med vårdnadshavarna utvecklas Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet uppfyllts helt. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 94,4 % 90 % 2025 vårdnadsha varna som är nöjda med inskolninge n av sitt barn Jag får 73 % 73 % 73 % 80 % 2025 information om mitt barns utveckling och lärande Analys Resultatet för hur vårdnadshavarna svarar på påståendet "Jag får information om mitt barns utveckling och lärande" har minskat från 83 till 73. Skillnaden är stora mellan förskolorna och de lägsta resultaten ligger på 26 och det högsta på 98. För att möta detta kommer alla förskolor att erbjuda ett extra utvecklingssamtal kring varje barn som vårdnadshavarna bjuds in till under hösten. Förvaltningen kommer tillsammans med rektorerna se över hur den nya lärplattform som införs under 2026 kan förbättra kommunikationen med vårdnadshavarna om deras barns utveckling och lärande. Jag är nöjd 84 % 75 % 2025 med information en jag får om matens som serveras på förskolan Nämndmål: 1.2.3 Alla barn på Kungsholmens kommunala förskolor får det stöd de behöver för att lära, utvecklas och ges möjlighet till en bra start i livet. Uppfylls helt Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 26(163) Beskrivning Genom att de kommunala förskolorna har en hög pedagogisk kvalitet och prioriterar det kompensatoriska uppdraget kan förskolan tidigt identifiera behov av åtgärder, sätta in insatser och förstärka verksamheten där det behövs som mest. Inom alla förskoleenheter finns specialpedagoger som handleder pedagoger kring barn med behov av extra stöd och även har kontakt med habiliteringen inom regionen. Rektorerna avsätter särskilda resurser i barngrupper där det finns behov av extra stöd. Inskrivningsgraden är hög på Kungsholmen och rektorer och pedagoger har ett särskilt ansvar att uppmärksamma barn som har en hög frånvaro på förskolan. Vårdnadshavare vars barn inte är inskrivna i förskolan informeras och erbjuds plats. De förväntade resultaten nås genom förskolornas förebyggande och kompensatoriska arbete som uppmärksammar barn som riskeraratt fara illa och är i behov av extra stöd. Förskolorna samverkar med socialtjänsten kring barn som riskerar att fara illa och det finns en gemensam rutin för hur oro ska anmälas till socialtjänsten. De öppna förskolorna bjuder in barnavårdscentralerna till sin verksamhet. Vårdnadshavare erbjuds föräldraskapsstödsutbildningar och föräldrasamtal. Rektorerna inom förskola och skola har regelbundna möten för att sätta sig in i varandras verksamheter. Arbetet sker på olika sätt enligt mål 3 hälsa och välbefinnande, mål 4, god utbildning för alla och mål 5, jämställdhet i Agenda 2030. Förväntat resultat Barn i förskoleåldern är inskrivna i förskolan Varje barn utvecklar sin förmåga till sociala relationer Det specialpedagogiska stödet är likvärdigt på Kungsholmens kommunala förskolor Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet uppfyllts helt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla förskolor utvecklar sitt arbete med barns rättigheter 2025-01-01 2025-12-31 Alla förskolor utvecklar sitt arbete med tydliggörande pedagogik 2025-01-01 2025-12-31 och Bredda Basen Förskolorna genomför kompetensutvecklingsinsatser för att öka 2025-01-01 2025-12-31 pedagogernas kunskaper för att upptäcka brott och övergrepp mot barn Förvaltningen kommer att genomföra en granskning av 2025-01-01 2025-12-31 förskolornas planer mot diskriminering och kränkande behandling Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 27(163) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls delvis Analys Den sammantagna bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls delvis. Socialtjänstens arbete utgår från barn och vuxnas behov och fokus, synpunkter och förslag tas om hand och bidrar till utveckling av verksamheterna. Strukturerad samverkan för samordnade insatser för att uppmärksamma invånare i behov av stöd och omsorg har utvecklats under året. Bedömningen är att nämnden under året har bidragit till att ge stöd och omsorg där behoven är som störst, men samtidigt kvarstår utvecklingsbehov. Bedömningen grundar sig vidare på att av elva KF-indikatorer uppfylls årsmålet helt för fem, delvis för fem och för en indikator finns inget utfall. Fyra av fem underliggande nämndmål har uppfyllts helt och ett delvis, samt att nämndens aktiviteter har genomförts. I de delar där nämnden inte helt nått årsmålen helt finns åtgärder planerade. Utfallet för flera indikatorer ligger precis under årsmålet. Utöver ovanstående baseras bedömningen på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2025 genomförts utan större avvikelser. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna under året som har bidragit till måluppfyllelse. Nya socialtjänstlagen Den 1 juli 2025 trädde den nya socialtjänstlagen i kraft. Under året har ett lokalt omställningsarbete bedrivits genom utökade ledningsgrupper, regelbundna styrgruppsmöten samt återkommande dialoger i olika interna och externa forum. Arbetet har förankrats hos medarbetare genom arbetsplatsträffar och särskilda informationsinsatser. Under hösten har fokus legat på utveckling av förändrade arbetssätt samt förberedelser inför införandet av insatser utan behovsprövning i februari 2026. En kartläggning har genomförts för att skapa en gemensam lägesbild inför omställningen, med särskilt fokus på lotsande, vägledande och uppsökande arbete samt bostadsvägledning och vräkningsförebyggande insatser. Parallellt har arbetet med att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst fortsatt, bland annat genom utveckling av individbaserad systematisk uppföljning och stärkt samverkan mellan socialtjänst och förskola. Barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver Under året har det skett ett aktivt arbete för att föräldrar till barn i alla åldrar ska kunna ta del av föräldraskapsstöd och arbetet har skett på både gruppnivå och individnivå, bland annat information av preventiv karaktär till föräldrar på Kungsholmen via skolutskick. Föräldramottagningen har spridit information om det stöd som finns att tillgå via skolor, barnavårdscentraler och barnmorskemottagningar samt besökt på öppna förskolan en gång i månaden i syfte att sprida information om det stöd som erbjuds. För föräldrar som inte är Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 28(163) aktuella inom socialtjänsten erbjuds ett till fem stödsamtal via föräldramottagningen. Detta är fortsatt en välbesökt verksamhet och antalet familjer som tar del av dessa samtal ökar från år till år. Även de familjer som får råd, stöd och/eller lotsande samtal inom socialtjänsten har fördubblats under året. Det är tydligt att information om det preventiva stöd som erbjuds når många invånare och arbetssättet kommer utvecklas än mer utifrån nya socialtjänstlagen. Olika typer av föräldraskapsutbildningar/grupper har genomförts såsom Komet, ABC och "självstående" föräldrar, och som varit uppskattade. Under hösten anordnades en föräldramässa för föräldrar på Kungsholmen med syfte att informera om olika typer av stöd som finns att tillgå och denna kommer att anordnas även 2026. Därutöver har ett flertal föräldracaféer med olika teman så som till exempel skolfrånvaro och gränssättning erbjudits. För att stödja barn och ungdomar till en fungerande skolgång finns en skolsamordnare som arbetar med institutionsplacerade barns skolgång. Detta är en ny funktion som fortfarande är under utveckling men socialsekreterare kan redan nu se att skolsamordnarens arbete har haft positiva effekter på barns skolgång i de ärenden samordnaren arbetat i. De barn och ungdomar som inte uppnår målen i skolan får individuellt stöd genom olika insatser så som till exempel skolsamordnare och Skolfam. De egenkontroller som gjorts visar att socialsekreterare i princip alltid ställer frågor om skolgång och skolgången följs alltid upp vid placeringar. Sedan sommaren har de två olika skolsociala teamen, SST och SST+, slagits ihop till ett. Tidigare finansierades ett team av sociala investeringsmedel och det har nu övergått till ordinarie verksamhet. Teamet erbjuder stöd både med och utan biståndsbeslut från socialtjänsten. Under året har teamet arbetat med 38 elevärenden och av dessa har 17 stycken avslutat insatsen. Sex av dessa barn har fått en annan skolgång eller fått en annan insats av socialtjänsten. De andra barnen har höjt sina betyg och/eller höjt sin skolnärvaro. Insatsen har också ökat barnens välmående och fritidsaktiviteter. Gällande barn och ungas delaktighet under hela utredningsprocessen och vid insatser visar egenkontroller att barn över sex år är mer delaktiga än barn under sex år och att ungdomar över 13 år är delaktiga i mycket stor utsträckning. Det finns också svårigheter att göra barn med grövre funktionshinder delaktiga. När det gäller delaktighet är barn och unga ofta delaktiga under utredningstiden men det är i återkopplingen av utredningen det finns större brister i delaktighet och åtgärder kommer att vidtas under 2026 för att höja antalet barn som får återkoppling. Ett utvecklingsarbete har påbörjats för att säkerställa att barnets röst blir hörd under hela processen från förhandsbedömning till utredning och insats. Utvecklingsinsatsen har sin grund i den granskning som gjordes av stadens öppenvård under 2024 och som konstaterade att barnets röst, till exempel barnets problembeskrivning, behöver stärkas i familjebehandling. Beslut har fattats i verksamheterna att barnet alltid ska bjudas in till uppstartsmöte, uppföljning och avslutsmöte vid insats. Detta utvecklingsarbete kommer fortgå och följas upp under 2026. En barnenkät har delats ut till vissa barn efter kontakt med socialtjänsten. Svaren på enkäten visar att barnen känner sig lyssnade på och att de har fått ett gott bemötande. Ett utvecklingsområde är att bli bättre på att informera barn om vad som sker efter att de träffat socialtjänsten. För att skolor och förskolor ska kunna få information om anmälningsplikt och socialtjänstens arbete har förvaltningen genomfört fyra informationsträffar riktade mot alla skolor och Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 29(163) förskolor i stadsdelsområdet. Deltagarna har fått svara på en utvärdering efteråt och svaren visar att träffarna är uppskattade och att de har fått mer kunskap om socialtjänsten. Informationsträffarna har genomförts i Tekniska nämndhuset, och under 2026 kommer möjligheten att undersökas att även hålla informationsmöten på skolor och förskolor för att nå fler personer. Vuxna får stöd och omsorg där behoven är som störst Bedömningen är att vuxna med skadligt bruk, beroende och/eller psykisk funktionsnedsättning har förutsättningar att delta i samhällslivet. Genom insatserna motiverande samtal och behandlingsassistent har klienter fått hjälp att aktivera sig. Genom Mötesplats Kungsholmen, som sker i samverkan med Västermalms församling, får kungsholmsbor möjlighet till rådgivning och att träffa diakoner. Det finns möjlighet att träffa socialsekreterare inom områdena skadligt bruk och beroende, socialpsykiatri och äldreomsorg. I en utvärdering har brukarna lyft fram att mötesplatsen är ett enkelt sätt att få stöd och rådgivning kring sina myndighetskontakter, vilket är i linje med intentionerna i nya socialtjänstlagen som ställer krav på tillgänglighet, närvaro på fler arenor i samhället samt ökat krav på flexibelt stöd. Inom området socialpsykiatrin upplever en majoritet av brukarna (85 procent) att socialtjänstens insatser har lett till en förbättrad situation, vilket också är en förbättring med en procentenhet jämfört med förra året. Inom området skadligt bruk och beroende har resultatet dock försämrats, från 82 procent 2024 till 80 procent 2025. Det var fler svarande i årets undersökning jämfört med 2024 men antalet respondenter är fortfarande så lågt att det är svårt att analysera vad förändringen beror på. En granskning som gjorts utifrån genomförda ASI-intervjuer (addiction severity index) de senaste tio åren visar dock att antalet problemdagar med alkohol respektive narkotika har minskat vid uppföljningsintervjuerna. Underlaget tyder på att insatser från socialtjänsten bidrar till minskad konsumtion, men det krävs en djupare kartläggning för att klargöra vilka insatser som är verkningsfulla mot vilken problematik. För att vuxna med psykisk funktionsnedsättning ska få förutsättningar att leva ett självständigt liv är det viktigt att beställningar och genomförandeplaner följer en röd tråd, är tydliga och aktuella. En aktgranskning visar att det i en majoritet av ärendena fanns aktuella, tydliga och uppföljningsbara beställningar samt genomförandeplaner som svarade tydligt på beställningarna. Individens egna önskemål gällande insatser framgick också i en majoritet av beställningarna. Detta tyder på att individen har beviljats och fått det stöd hen har bedömts vara i behov av. För att stärka klienternas vilja och förmåga att delta i olika sammanhang utifrån deras egna behov och intressen arbetar boendestödjarna motiverande. Den evidensbaserade metoden Ett självständigt liv används, vilket är relevant i ljuset av nya socialtjänstlagen som betonar vikten av kunskapsbaserade insatser. Resultat från brukarundersökningen visar att klienterna i mycket stor utsträckning är nöjda och trygga med sin boendestödjare (egen regi), men resultaten för de frågor som berör den enskildes möjlighet att påverka stödet är däremot lägre jämfört med snittet för staden. Andelen som är nöjda är dock ca 80 procent och nästan alla anser att boendestödjaren förstår vad hen behöver. För att skapa förutsättningar för vuxna med psykisk funktionsnedsättning att delta i Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 30(163) hälsofrämjande aktiviteter har listor över kostnadsfria och lättillgängliga aktiviteter tagits fram av medarbetare. På så vis har det blivit enklare för klienterna att hitta meningsfulla aktiviteter utifrån var och ens behov. Det har anordnats gemensamma aktiviteter, till exempel sommarutflykter, julbord och bowling för att skapa sociala sammanhang och möjligheter till gemenskap. Personer i relationer där våld förekommer uppmärksammas och får det stöd de behöver Bedömningen är att det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer är strukturerat och utvecklat. Inom förskolan fortsätter arbetet med att bygga tillitsfulla relationer med barnen för att de ska känna sig trygga med att vända sig till pedagogerna för stöd, vilket pedagogerna ser att barnen gör. Förskolorna arbetar aktivt med barnrättsmaterial som också ligger till grund för förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Litteratur används för att prata om känslor och samtycke. Pedagogerna har uppmärksammat att barnen aktivt använder uttryck som stopp min kropp och samtycke i samspelet med varandra. Flera förskolor har genomfört brottsoffermyndighetens webbutbildning Jag vill veta som handlar om brott mot barn samt hur pedagoger kan upptäcka signaler på och stötta barn som lever i någon form av utsatthet. All personal har kunskap om och är medvetna om anmälningsplikten samt vet hur en anmälan ska göras. Arbetet med att erbjuda skolor våldsförebyggande program fortgår. Alla skolor med årskurs 6 och fritidsgårdar har erbjudits Respekt och självrespekt som syftar till att ge unga verktyg för att kunna identifiera vad som är, känns och upplevs som okej/inte okej. Under året har 73 lektionstillfällen genomförts. Alla skolor med årskurs 8 har erbjudits Machofabriken som är ett material och verktyg som uppmärksammar barn om könsroller och särskilt destruktiva könsroller kopplade till manlighet. 39 lektionsföreläsningar har genomförts under 2025. För att arbeta våldspreventivt på fritidsgården har fritidsledarna utbildning i MVP-fritid som är en universell våldspreventiv metod. För att barn, unga och vuxna som upplever våld ska kunna erbjudas individuellt utformade insatser är det viktigt att uppmärksamma våldsutsatthet. Under 2025 har antalet ärenden till relationsvåldshandläggarna ökat och våldsutsatta inom äldreomsorgen har uppmärksammats och erbjudits insatser. Samtliga myndighetsutövande enheter inom socialtjänst och äldreomsorg har rutiner för att fråga om våld, men egenkontroller visar att det fortfarande är ett stort utvecklingsområde att systematiskt ställa frågorna till barn, unga och vuxna. Detta arbete kommer fortsätta under 2026. Inom utförarverksamheter finns rutiner för att uppmärksamma våld. Brukare och klienter har under året fått information om våld för att öka deras medvetenhet om vad våld är och hur de kan få stöd. För ökad trygghet har checklistor och rutiner tagits fram för att säkerställa den enskildes självbestämmande vid möten och planering av insats, exempelvis vilka som får delta vid möten. Det trygghetsskapande arbetet bedöms ha gett effekt då nästan alla inom socialpsykiatrin är trygga med sin boendestödjare och resultat i brukarundersökningen visar att brukares upplevelse av trygghet inom service- och gruppbostad har ökat. Våldsutsatta och våldsutövare erbjuds anpassade insatser för att motverka fortsatt våldsutsatthet eller våldsutövning. 17 våldsutsatta och våldsutövare har remitterats till Relationsvåldscentrum Innerstaden (RVCI) för insatser, en övervägande majoritet är Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 31(163) våldsutsatta. Skyddat boende och jourlägenhet är andra insatser som också tillhandahållits. Andelen som upplever att socialtjänstens insatser har lett till en förbättrad situation har minskat under året. Det är svårt att dra några generella slutsatser kring det försämrade resultatet eftersom antalet svarande är få (åtta 2025 och sex 2024), men majoriteten av de svarande har uppgett att insatserna har bidragit till en förbättrad situation. Inga barn har beviljats insats på RVCI under året. En möjlig orsak till detta är att det finns föräldrar med insats på RVCI som inte vågar ansöka om insats för barnet på grund av rädsla för hur den andra föräldern (våldsutövaren) ska reagera. Andra orsaker är att kriteriet att minst en förälder ska ha pågående insats på RVCI inte är uppfyllt. Föräldrar motiveras till att ta emot stöd och på så sätt möjliggöra stödsamtal för barnen. Om föräldern inte tar emot insats från RVCI har barnet ändå möjlighet till eget stöd genom den egna öppenvården i form av Trappansamtal, Tryggare barn eller familjebehandling. Under året har ca 20 barn som upplevt våld tagit del av insatser inom den egna öppenvården. En kartläggning visar att arbetet med att ha våldet i fokus i ärenden som berör barn och unga kan utvecklas. I ärenden rörande barn och unga som återaktualiserades framgick att problematiken ofta var samma vid första och andra utredningen men att fokus hade skiftat från våld till konflikter och barnets egen beteendeproblematik. I hög utsträckning avslutades den första utredningen utan insats för familjerna trots att socialsekreterare hade försökt motivera till insats. Utredning nummer två avslutades i betydligt högre utsträckning med stödinsats, men oftast i form av familjebehandling som hade fokus på barnets beteende istället för på det våld som inledningsvis föranledde oro. Under 2026 kommer arbetssätt att utvecklas för att stödinsatser i större utsträckning ska kunna ges till barn som upplevt våld. Under 2024 implementerades Islandsmodellen, som innebär samverkan mellan socialtjänst, socialjour och polis i syfte att omedelbart möta upp polis hos barnfamiljer där det finns misstanke om våld. Under året har fyra ärenden handlagts. Socialsekreterare hos polis implementerades samma år och stärker socialtjänstens samarbete med Polisen samt skapar möjlighet att tidigt komma i kontakt med och motivera våldsutövare och våldsutsatta till att ta emot insatser. Arbetssättet har medfört att socialtjänsten har fått kontakt med en handfull våldsutövare som kunnat erbjudas insatser. Samverkan med Polisen har utvecklats inom ramen för Samverkansöverenskommelsen och genom att socialtjänsten har deltagit på arbetspass med Polisen för ökad kunskap om varandras uppdrag. Under året har Bryt upp – ett sammanhållet stöd för våldsutsatta implementerats och både organisationsövergripande och enhetsspecifika rutiner för samhandläggning har tagit fram. Arbetet kommer fortsätta under 2026 med fokus på utförarverksamheter och uppföljning. Arbetssätten i Bryt upp går i linje med intentionerna i nya socialtjänstlagen då den enskilde ska mötas av en lätt tillgänglig och samordnad socialtjänst som erbjuder insatser utifrån individens olika behov. Personer med funktionsnedsättning i behov av stöd får individuellt utformade insatser som bidrar till delaktighet och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv Trygghet är en grundläggande förutsättning för att skapa en god och förutsägbar vardag för brukarna, vilket verksamheterna har arbetat aktivt med under 2025 men årsmålet för indikatorn avseende brukarnas upplevelse av trygghet i grupp- och servicebostäder uppnås Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 32(163) inte. Dock kan en förbättring konstateras jämfört med föregående år samt en successiv positiv utveckling sedan 2023. Under de senaste åren har verksamheterna bedrivit ett omfattande arbete för att identifiera orsaker till bristande upplevd trygghet, bland annat genom brukardialoger. Den sammantagna analysen av brukarundersökningen visar att kommunikationen mellan personal och brukare är en avgörande faktor för upplevd trygghet. Under året har flera kompetenshöjande insatser inom kommunikation genomförts, vilket bedöms ha bidragit till det förbättrade resultatet. Trygghetsarbetet har bedrivits på flera nivåer. Befintliga strukturer inom verksamheterna, såsom stödpersoner, bemötandeplaner, tydliggörande pedagogik, lågaffektivt bemötande, uppföljningar och scheman, syftar till att skapa en trygg och förutsägbar vardag i boende och daglig verksamhet. Frågor om trygghet, samtycke, hot och trakasserier har behandlats i både brukarråd och klientråd, med medverkan av kommunpolis och trygghetssamordnare. Dessa insatser har bidragit till att göra informationen konkret, begriplig och tillgänglig för målgruppen. Arbetet med brukarnas delaktighet vid upprättande av genomförandeplaner samt målsättningen att samtliga brukare ska ha en aktuell genomförandeplan har fortgått under året. Brukarundersökningen visar att 92 procent av de svarande upplever att de kan påverka insatsens utformning, vilket innebär en ökning med tolv procentenheter under de senaste två åren. Under året har beställningar och genomförandeplaner granskats och bedömts som aktuella, tydliga och individanpassade, med god koppling mellan mål och insatser. I majoriteten av de granskade ärendena framgick brukarens egna synpunkter och mål med insatsen. Det fortsatta arbetet kommer att fokusera på konsekvent användning av mallar samt löpande granskning. Tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Arbetet med tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning utgår från Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029. Målsättningen är att främja ett inkluderande och tillgängligt Kungsholmen. Stadsmiljön planeras med ett tillgänglighetsperspektiv i ett tidigt skede, och tillgänglighetsförbättringar i utemiljön genomförs löpande på parkmark. Kungsholmens och Norra innerstadens stadsdelsnämnder har ett gemensamt regionalt råd för funktionshinderfrågor. Rådet har sammanträtt regelbundet och bidragit med värdefulla inspel i frågor som rör tillgänglighet och delaktighet. Brukarinflytande och delaktighet främjas genom strukturer såsom jobbmöten, boendemöten, fokusgrupper, delaktighetsplaner och brukarpärmar. Brukarna har varit delaktiga i planering av aktiviteter, studiebesök samt i dialoger kring värdeord som påverkan, gemenskap och glädje. Det hälsofrämjande arbetet har vidareutvecklats genom aktiviteter såsom kultur- och naturutflykter, motionslopp och regelbundna utomhusaktiviteter. Studiecirkeln Hälsokörkortet inom daglig verksamhet har bidragit till ökad hälsomedvetenhet hos brukarna, och intresse finns för en fortsättningskurs med fokus på relationer och sexualitet. Kommunikation är ett prioriterat utvecklingsområde, särskilt mot bakgrund av en ökning av Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 33(163) brukare med omfattande funktionsnedsättningar. Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning har utbildningsinsatser i alternativ och kompletterande kommunikation genomförts. Utbildningarna syftar till att stärka individens kommunikativa möjligheter och därigenom öka delaktighet och självbestämmande. Arbetet med digital inkludering har fortsatt under året och det har säkerställts att samtliga brukare i grupp- och servicebostäder har tillgång till internet i gemensamma utrymmen. En verksamhet deltar även i ett pilotprojekt som drivs av socialförvaltningen avseende budgetanpassade internetlösningar i brukarnas egna lägenheter. Parallellt har medarbetare deltagit i kompetenshöjande insatser inom digitalisering. Sammantaget stärker dessa åtgärder brukarnas möjligheter att ta del av samhällsinformation, upprätthålla sociala kontakter och utveckla sin självständighet. Under året har flera verksamheter fördjupat sin kunskap om åldrande och demens hos personer inom LSS, bland annat genom att bli Stjärnmärkta, en certifiering som innebär kvalitetssäkrad demenskompetens anpassad till målgruppen. Inom daglig verksamhet har en särskild satsning genomförts kring Möjlighetsanalys, en metod som stärker det hälsofrämjande förhållningssättet genom att fokusera på faktorer som medarbetarna kan påverka. Arbetet har följts upp genom individbaserad systematisk uppföljning och visar på positiva resultat ur ett brukarperspektiv. Arbetssätten ligger i linje med intentionerna i den nya socialtjänstlagen, där fokus ligger på förebyggande, jämställt och kunskapsbaserat stöd. Genom flera olika aktiviteter har arbetet med att främja hälsa fortsatt. Fördjupning sker vidare inom ramen för mål 1.5: Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv. Unga och vuxna i kriminalitet får det stöd de behöver Socialtjänsten deltar i flera samverkansforum med förskola, skola och polis i syfte att arbeta förebyggande. För att tidigt få kännedom om barn och unga i en negativ utveckling har socialtjänsten bjudit in till informationsträffar för Kungsholmens alla kommunala och fristående förskolor och skolor. Personal har fått information om hur de kan uppmärksamma tidiga tecken på normbrytande beteende och träffarna har bidragit till en förbättrad dialog med Kungsholmens skolor och förskolor kring oro för barn och unga i behov av stöd. Socialsekreterare hos polis deltar i polisförhör när barn och unga vid första eller andra tillfället omfattas av en anmälan om oro gällande kriminalitet. På så vis identifieras tidigt de barn och unga som löper risk att fortsätta utveckla kriminellt beteende och erbjuds insatser från socialtjänsten. Till och med november 2025 har 68 förhandsbedömningar handlagts gällande barn och unga 9–17 år gamla. Ytterligare ett forum som har haft positiv effekt är Polis, Barn, Unga. Syftet är att tidigt identifiera barn och unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil samt att samverka kring enskilda individer för att förhindra en negativ utveckling. Samverkansforumet har bidragit till att socialtjänsten kan arbeta mer effektivt i flera ärenden eftersom nödvändig information har kunnat utbytas genom tillämpning av sekretessbrytande bestämmelser. Samtalsstöd enligt modellen På rätt väg erbjuds utan biståndsbeslut till föräldrar vars barn har Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 34(163) ett riskbeteende för kriminalitet. Under året har fyra familjer deltagit i programmet. För att fler ska få vetskap om På rätt väg kommer en kommunikationssatsning att genomföras våren 2026 på stadens informationstavlor runt om på Kungsholmen. Föräldrar till barn som tidigt visar tecken på att utveckla ett antisocialt beteende eller som riskerar att bli indragna i kriminella nätverk kan också erbjudas råd- och stödsamtal hos föräldramottagningen. Två familjer har tackat ja till erbjudandet under året och upprättat kontakt med föräldramottagningen. De barn och unga som bedömts vara i behov av insatser på grund av kriminalitet har beviljats det i form av placering eller öppenvårdsinsatser. Antalet vuxna avhoppare och personer som söker stöd för att lämna en kriminell livsstil är fortfarande få. I samverkan med Polis och Frivården har säkerhetsplanering, motiverande samtal, lotsning till beroendevård och psykiatri samt planering mot sysselsättning tillsammans med område ekonomiskt bistånd och arbete genomförts. Insatser i from av boende och boendestöd har beviljats samt samtalsstöd utifrån programmet Kriminalitet som livsstil. Socialtjänsten har en upparbetad samverkan med Polisen, under året har kriterier för deltagande i avhopparverksamhet, arbetssätt och rutiner gåtts igenom för att tydliggöra ansvarsfördelning och utveckla samverkan. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 22,4 % 25,9 % 18 % 34 % 24 % 24 % VB 2025 och unga som åter blir föremål för anmälan/an sökan efter avslutad utredning Analys När det gäller indikatorn för återaktualiseringar har Kungsholmens stadsdelsnämnd resultat tidigare varit lågt och är nu i årets verksamhetsberättelse tillbaka till tidigare lågt resultat. Resultatet 2024 stod därför ut som en större avvikelse och ledde till en granskning för att kunna analysera orsaken till avvikelsen. Under 2025 genomfördes en granskning av 49 utredningar inom Familjeenheten. Granskningen visar att de flesta utredningar inleddes med god utredningstakt och relevanta åtgärder, och att handläggarna hade en positiv inställning och vilja att stödja familjerna och barnen. Kontakten med andra instanser, som BUP, skolor, förskolor, Barnahus och polis, fungerade också väl, och utredningarna var ofta flexibla och anpassade till familjens behov. Samtidigt identifierades områden som behöver förbättras. Dokumentationen var i många fall bristfällig i journal, utredningsplaner hade inte upprättats och löpande bedömningar och beslut dokumenterades inte i tillräcklig utsträckning. De återaktualiserade ärendena rörde främst familjer med långvariga och komplexa problem där tidigare utredningar inte resulterat i hållbara lösningar eller tillräckliga insatser. Granskningen visade också att ett fördröjt slutförande av beslutsunderlaget till familjen påverkade motivationen för att ta emot insatser. Lärdomarna från granskningen är att arbetet behöver stärkas genom tydligare utredningsstruktur och utredningsplaner, bättre dokumentation och löpande bedömningar, ökad fokus på barnets behov, rättigheter och delaktighet, samt motiverande arbete med familjerna. Även fortsatt samverkan med andra instanser är avgörande för att insatser ska kunna nå framgång. Utvecklingen av detta arbete kommer att ske under 2026. Nämnden ser ingen tydlig orsak till varför återaktualiserade ärenden kontinuerligt har minskat under 2025. Det har skett en liten minskning av inkomna anmälningar och det har också skett en minskning av inledda utredningar. Detta skulle kunna ha ett samband med att färre personer då också återaktualiseras. Det blir viktigt att följa resultatet framöver för att se om det fortsatt håller sig lågt, så som under tidigare år, eller ökar igen som det gjorde under 2024. Målet med utvecklingsarbetet utifrån granskningen är att föräldrar ska få en tydligare dokumenterad utredning och därmed ett tidigare och bättre fortsatt stöd efter utredning. Förhoppningen är att det leder till färre återaktualiseringar framöver. När det gäller skillnad i kön är det 13 fler pojkar som återaktualiserats än flickor. Det är en liten skillnad som procentuellt blir stor utifrån en liten totalsumma. En anledning till att fler pojkar återaktualiseras är att fler allvarliga anmälningar inkommer på pojkars eget normbrytande beteende så som skadligt bruk och beroende, kriminalitet, skolfrånvaro och utåtagerande Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 35(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor beteende vilket också följer hur det ser ut i samhället i stort. Andel 96 % 98 % 93 % 90 % Tas fram av 2025 brukare nämnd inom omsorgen för personer med funktionsne dsättning som inte upplever diskrimineri ng Andel 86 % 92 % 95 % Tas fram av 2025 brukare nämnd inom socialpsyki atrin som inte upplever diskrimineri ng Analys Utfallet har försämrats jämfört med förra året men ligger högre än utfallet för staden. Det är svårt att dra några slutsatser av utfallet på grund av få svarande. Utav de som svarat uppger nästan alla att de inte upplever diskriminering. Utfallet redovisas inte uppdelat på kvinnor och män på grund av för få svarande. Andel 84 % 80 % 88 % 85 % 85 % 80 % 2025 brukare som är nöjd med sin insats - Funktions nedsättning (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Analys Jämfört med 2024 har nöjdheten minskat med en procent. Likt 2024 är män mindre nöjda med insatsen än vad kvinnor är. Förvaltningen har en hög ambition gällande brukarnas nöjdhet. Det totala resultatet om 84 procent är fyra procentenheter högre än kommunfullmäktiges årsmål. Resultatet visar skillnader mellan kvinnors och mäns upplevelser. Kvinnor skattar i högre utsträckning att de känner sig nöjda med sin insats, medan män i lägre grad uppger detta. Män skattar även lägre på frågor i brukarundersökningen som rör kommunikation och trygghet med personalen. Mot denna bakgrund kommer verksamheten att fortsätta prioritera arbetet med att stärka kommunikationen med brukare. Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot att säkerställa ett likvärdigt bemötande och att förebygga omotiverade skillnader mellan könen i hur kommunikationen utformas och upplevs. Andel 85,71 66,67 75 % 75 % VB 2025 familjehem splacerade barn som når målen i svenska/sv enska som andraspråk, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 36(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor matematik, och engelska i grundskola n Analys Utfallet för pojkar respektive flickor rapporteras ej på grund av att det rör färre än fem individer och risk för Andel Fastställs VB 2025 institutionsp 2025 lacerade barn som når målen i svenska/sv enska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskola n Analys Resultatet rapporteras inte på grund av att det vid rapporteringstillfället finns mycket lågt antal placerade barn och det därför skulle kunna gå att identifiera ett enskilt barns resultat. Andel 91 % 89 % 90 % 89 % 90 % 90 % 2025 personer med funktionsne dsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Andel 92 % 91 % 95 % 91 % 90 % 80 % 2025 personer med funktionsne dsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 37(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 81,13 % 79,31 % 83,33 % 97,22 % 85 % 85 % 2025 personer som själva upplever att de får en förbättrad situation av insatserna de fått från socialtjänst en (vuxna missbruk, socialpsyki atri, våld i nära relation) Analys Målet för indikatorn nås inte och resultatet har försämrats med två procentenheter jämfört med förra året (korrekt utfall för 2024 är 83 procent). Inom socialpsykiatrin uppnås årsmålet. Inom skadligt bruk och beroende samt våld i nära relation är det svårt att dra några slutsatser av resultatet eftersom det är få svarande. I början av 2026 kommer en brukarundersökning genomföras där frågan om den enskilde upplever en förbättrad situation av insatserna kommer att ställas igen, för att på så vis se om resultaten skiljer sig åt samt för att få underlag till analys och åtgärder som eventuellt behöver vidtas. Andel 65,56 67,44 % 64,62 % 68,78 70 % Tas fram av VB 2025 utredningar nämnd av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkopplin g Analys Årsmålet nås inte, men utfallet har förbättrats under året (63, 64 % i T1, 62, 24 i T2). Den huvudsakliga anledningen till att barn inte görs delaktiga under hela processen är barnets ålder eller funktionsnedsättning. Ju äldre barn är desto mer är de delaktiga och ungdomar (13–17 år) är delaktiga i 84 procent av ärendena. När det gäller delaktighet är barn och unga ofta delaktiga under utredningstiden men det är i återkopplingen av utredningen det finns större brister i delaktighet och åtgärder kommer att tas under 2026 för att höja antalet barn som får återkoppling. Ett arbete kommer också göras för att höja delaktigheten för barn i lägre åldrar samt för de med svår funktionsnedsättning. Brukarens 69 % 55 % 84 % 65 % 75 % Tas fram av 2025 upplevelse nämnd av trygghet - LSS- boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Analys Årsmålet nås inte men utfallet är en förbättring jämfört med 2024. Det går även att se en succesiv förbättring av resultatet sedan 2023. De senaste åren har verksamheterna gjort ett stort arbete för att bringa klarhet i vad som gör att brukarna inte känner sig trygga. Arbetet har skett genom bland annat brukardialoger. Kommunikation har definierats som en central faktor för trygghetskänslan. Flera kompetenshöjande insatser för medarbetare inom kommunikation har genomförts under året och detta bedöms vara en bidragande faktor till att resultatet har förbättrats. Analysen visar på tydliga skillnader mellan kvinnors och mäns upplevelser. Kvinnor skattar i högre utsträckning att de känner Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 38(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor sig trygga med personalen, medan män i lägre grad uppger detta. Män skattar även lägre på frågor i brukarundersökningen som rör kommunikation och nöjdhet med insatsen, vilket sammantaget pekar på ett samband mellan upplevelsen av kommunikation och upplevelsen av trygghet. Mot denna bakgrund kommer verksamheten att fortsätta prioritera arbetet med att stärka kommunikationen med brukare. Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot att säkerställa ett likvärdigt bemötande och att förebygga omotiverade skillnader mellan könen i hur kommunikationen utformas och upplevs. Nämndmål: 1.3.1 Barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver Uppfylls helt Beskrivning De förväntade resultaten nås genom en strukturerad och systematisk samverkan inom stadsdelen med socialtjänst, förskola, skola och fritidsverksamhet, samt genom extern samverkan med polis och Region Stockholm. En god samverkan mellan socialtjänst, förskola, skola, fritidsverksamheter, föräldrar, civilsamhälle och polis är en viktig förutsättning. Samverkan sker på individ-, grupp- och organisationsnivå och leder till att barn och unga i riskzon identifieras tidigt och får det stöd de behöver. Goda skolresultat är en skyddsfaktor för barn och unga och arbetet ska fortgå för att särskilt följa skolresultat för de barn och unga som är aktuella för en barnavårdsutredning eller är placerade i samhällets vård. Placerade barn och unga har ofta en sämre hälsa och uppföljningen kring fysisk och psykisk hälsa samt tandhälsa fortsätter att utvecklas. Ett särskilt fokus kommer att ligga på att säkerställa delaktighet för alla barn utifrån deras ålder och mognad samt säkerställa barnperspektivet och barnrättsperspektivet i verksamheterna. Det förebyggande och kunskapsbaserade arbetet för att erbjuda tidigt stöd och insatser till barn, unga och deras föräldrar fortsätter under året genom ett familjecentrerat arbete där vårdnadshavare erbjuds fria, icke-biståndsbedömda rådgivande samtal med familjebehandlare på bland annat BB Family Kungsholmen och genom olika föräldraskapsstödsprogram. Fältassistenter arbetar med socialt fältförlagt arbete där barn och unga befinner sig, erbjuder skolföreläsningar samt råd- och stödsamtal till unga på ungdomsmottagningen. Arbetet sker på olika sätt enligt mål 4, god utbildning för alla, mål 5, jämställdhet, och mål 10, minskad ojämlikhet, i Agenda 2030. Förväntat resultat Föräldrar till barn i alla åldrar erbjuds föräldraskapsstöd Barn och ungdomar har en fungerande skolgång Barn och unga är delaktiga under hela utredningsprocessen och vid insatser Förskolor och skolor har kunskap om socialtjänstens arbete och anmälningsplikten Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 39(163) Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts helt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialtjänstens verksamheter genomför 2025-01-01 2025-12-31 brukarundersökningar/brukardialoger/fokusgrupper för respektive målgrupp. Socialtjänstens verksamheter utvecklar den sociala 2025-01-01 2025-12-31 dokumentationen. Temadag om nya Socialtjänstlagen för socialsekreterare och 2025-08-27 2025-12-31 biståndshandläggare Nämndmål: 1.3.2 Vuxna får stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Beskrivning I enlighet med intensionerna i nya socialtjänstlagen tillhandahålls tidiga, tillgängliga och kunskapsbaserade insatser. Förvaltningen tillhandahåller stöd och individuellt utformade insatser till vuxna med skadligt bruk och beroende samt till personer med problematiskt spelande om pengar. Kvinnor med skadligt bruk eller beroende uppmärksammas och det säkerställs att insatserna är samordnade för att möta behov inom flera områden, exempelvis våldsutsatthet. Insatserna behandlingsassistent och öppenvårdsbehandling, som finns i egen regi, används i förebyggande syfte men också för att tillhandahålla tidigt och snabbt stöd. Förvaltningens samverkar med civilsamhället för att erbjuda lågtröskelaktiviteter och mötesplatser för personer med beroendeproblematik, samsjuklighet eller psykisk funktionsnedsättning. Mötesplats Kungsholmen har varit uppskattad av besökare och ska utvärderas. Genom insatsen behandlingsassistent/boendestöd kan den enskilde få stöd i att söka upp och komma i kontakt med andra myndigheter och brukarorganisationer samt ta del av olika aktiviteter som finns att tillgå i samhället. Personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning får stöd att uppnå självständighet utifrån sina egna förutsättningar samt får stöd till att påbörja studier eller komma i arbete. Metodiken Ett självständigt liv används för att skapa förutsättningar för detta och arbetet ska fördjupas under 2025. Det hälsofrämjande arbetet ska utvecklas med syftet att målgruppen ska delta i hälsofrämjande aktiviteter utifrån egna definierade behov och önskemål. Samverkan med regionen och med andra huvudmän är centralt. Det möjliggör samordnade insatser och skapar förutsättningar för att sprida information om socialtjänsten. Arbetet med att säkerställa att det finns en upprättad samordnad individuell plan i de ärenden där det är aktuellt fortsätter, på så vis säkerställs att den enskildes behov blir tillgodosedda. I samverkan med regionen utvecklas arbetet med att förebygga spelmissbruk. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 40(163) Arbetet sker utifrån Agenda 2030, bland annat mål 3 om god hälsa och välbefinnande, mål 5 om jämställdhet och mål 10 om minskad ojämlikhet. Förväntat resultat Vuxna med skadligt bruk, beroende och/eller psykisk funktionsnedsättning har förutsättningar att delta i samhällslivet Vuxna med psykisk funktionsnedsättning har förutsättningar att leva ett självständigt liv Vuxna med psykisk funktionsnedsättning deltar i hälsofrämjande aktiviteter Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialtjänsten inrättar ett klientråd med fokus på hälsofrämjande 2025-01-01 2025-12-31 aktiviteter för målgruppen inom socialpsykiatrin. Socialtjänstens verksamheter genomför 2025-01-01 2025-12-31 brukarundersökningar/brukardialoger/fokusgrupper för respektive målgrupp. Socialtjänstens verksamheter utvecklar den sociala 2025-01-01 2025-12-31 dokumentationen. Nämndmål: 1.3.3 Barn, unga och vuxna i relationer där våld förekommer uppmärksammas och får det stöd de behöver Uppfylls delvis Beskrivning Barn, unga och vuxna som är utsatta för våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld och förtryck erbjuds stöd och skydd för ökad säkerhet och trygghet. Det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck bedrivs tillsammans med förskolor, skolor och fritidsgårdar. Inom förskoleverksamheter används stödmaterial för att prata om känslor, relationer och att sätta gränser. I samverkan med skolor och fritidsgårdar är arbetet med normer, värderingar och attityder centralt. Våldsutsatta uppmärksammas genom att frågor om våldsutsatthet ställs till barn, ungdomar och vuxna och strukturerade riskbedömningar görs. Det säkerställs att det finns upprättade rutiner inom de myndighetsutövande enheterna och utförarenheterna för hur olika former av våld ska uppmärksammas, när och hur frågorna ska ställas samt hur svaret ska hanteras. Barn som upplever eller har upplevt våld ska erbjudas eget stöd och barn på skyddat boende ska tillförsäkras skolgång, förskola eller pedagogisk verksamhet. Personer med särskild sårbarhet uppmärksammas, såsom barn, personer 65+, personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning och personer med beroendeproblematik. Förvaltningen säkerställer att medarbetare har kunskap om olika former av våld och indikationer på våldsutsatthet. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 41(163) För att tillhandahålla ett sammanhållet stöd som möjliggör för unga och vuxna att lämna en våldsam relation ska Bryt upp-programmet implementeras. Samhandläggning sker när det finns behov av stöd från flera enheter inom socialtjänsten och äldreomsorgen. Förvaltningen tillhandahåller barnpassning i de fall den enskilde har småbarn som behöver följa med till socialkontoret vid möten. Samarbetet med Relationsvåldscentrum innerstaden (RVCI) utgör en central roll för stöd och insatser till våldsutsatta, barn som upplevt våld och våldsutövare. Våldsutsatta och våldsutövare i unga parrelationer uppmärksammas och erbjuds stöd och insatser. Ett fortsatt utvecklingsområde är att motivera våldsutövare att ta emot stöd. Genom uppsökande arbete i samverkan med socialsekreterare hos polis (som organisatoriskt tillhör RVCI) och polisen uppmärksammas och motiveras våldsutövare, våldsutsatta och barn som upplevt våld till att ta emot stöd. Stöd och skydd till barn som bevittnat våld eller som själva varit utsatta för våld i familjen fortsätter att utvecklas med utgångspunkt i implementerade Islandsmodellen. Arbetet sker i enlighet med Agenda 2030 för att uppnå mål 5 ökad jämställdhet, mål 10 minska ojämlikhet, delmål 16.1 minska våldet i världen samt delmål 16.2 skydda barn mot övergrepp, utnyttjande, människohandel och våld. Förväntat resultat Socialtjänsten tillsammans med förskola, skola och fritidsgård förebygger våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Barn, unga och vuxna som upplever våld erbjuds individuellt anpassat stöd Samverkan mellan polis, civilsamhälle och socialtjänst utvecklas för att uppmärksamma och motivera våldsutsatta och våldsutövare att ta emot insatser Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 81,07 % 81 81 78,88 % 80 2025 våldsutsatt a där målet med insats från Relationsvå ldscentrum Innerstaden uppnåtts för stadsdelsfö rvaltningarn a Kungsholm en, Södermalm och Norra innerstaden . Andel 72 68 86 75 72 2025 våldsutövar Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 42(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor e där målet med insats från Relationsvå ldscentrum Innerstaden uppnåtts för stadsdelsfö rvaltningarn a Kungsholm en, Södermalm och Norra innerstaden . Analys Skillnaden i utfallet mellan män och kvinnor kan bero på att det procentuellt är fler kvinnor än män som går vidare från samtal på friytan till insats än vad det är män som gör. Både män och kvinnor söker dock stöd på friytan först i ungefär samma utsträckning. De män som inte valt att gå vidare har primärt uppgett att andra behov har behövt prioriteras, ex andra vårdbehov. Ytterligare några kom på endast ett fåtal samtal och hördes sedan inte av. Antal barn 0 1 10 2025 från Kungsholm ens stadsdelsfö rvaltning som beviljats insats på Relationsvå ldscentrum Innerstaden . Analys Inga barn har remitterats till RVCI men ca 20 barn har fått insats i den egna öppenvården i form av Trappansamtal, Tryggare barn och familjebehandling. En orsak till att inga barn har remitterats är att kriterierna för att bevilja barn insatsen inte är uppfyllda (en förälder behöver ha en pågående insats på RVCI). En annan orsak är att den våldsutsatta föräldern inte vågar ansöka om insats för barnet med rädsla för den andra förälderns (våldsutövaren) reaktion. För att öka antalet barn som remitteras för insats kommer socialsekreterare att fortsätta motivera våldsutsatta och våldsutövare att ta emot insats på RVCI. RVCI kommer under 2026 börja ta emot våldsutövare utifrån krisstöd när deras partnern och barn blivit placerade på skyddat boende. En förhoppning är att det ska leda till att den våldsutövande vårdnadshavaren tillstår att våld förekommit och då ger sitt samtycke till insats för barnet, på så vis möjliggörs för fler barn att få stöd. RVCI har under 2025 tagit fram en broschyr om insatser till barn som kan bidra till att sprida information om vilka insatser som finns. Antal 16 38 40 2025 våldsutsatt a från Kungsholm ens stadsdelsfö rvaltning som beviljats insats på Relationsvå ldscentrum Innerstaden . Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 43(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Analys Årsmålet nås inte. En orsak till det lägre resultatet för 2025 är att ärenden på friytan (fem fria samtal utan biståndsbeslut) räknades med förra året. Många som önskar stöd från RVCI börjar på friyta för att sedan ansöka om en längre stödkontakt med biståndsbeslut. Under 2025 var det 26 personer som började på friyta och 16 personer som beviljades insats efter biståndsbedömning. Bedömningen är att de som är i behov av och önskar stöd från RVCI får tillgång till insatsen. Från och med 2026 kommer RVC:s insatser på friyta att utökas med fler samtal utan biståndsbeslut samt inkludera unga från 15 år, detta som en del i omställningsarbetet till nya socialtjänstlagen och för att göra insatserna lätt tillgängliga. Det är därmed möjligt att fler kommer söka stöd på friyta framöver istället för att ansöka om insatsen hos socialtjänsten. Arbetet med att uppmärksamma våldsutsatthet och motivera våldsutsatta att ta emot stöd både med och utan biståndsbeslut kommer fortsätta under nästa år. Antal 34 26 8 20 25 2025 våldsutövar e i en nära relation eller i en hederskont ext som har kontakt med Relationsvå ldscentrum Innerstaden för stadsdelsfö rvaltningarn a Kungsholm en, Södermalm och Norra innerstaden . Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Myndighetsutövande enheter inom socialtjänstavdelningen och 2025-01-01 2025-12-31 äldreomsorgsavdelningen kartlägger andelen ärenden där frågor om våld har ställts och där svaret är dokumenterat i akten. Socialtjänstavdelningen och äldreomsorgsavdelningen 2025-01-01 2025-12-31 implementerar Bryt upp-programmet. Socialtjänsten och äldreomsorgen sprider kunskap till barn, unga 2025-01-01 2025-12-31 och vuxna om våld i nära relationer samt information om stöd som finns att få i syfte att förebygga våld. Utförarenheterna inom socialtjänstavdelningen och 2025-01-01 2025-12-31 äldreomsorgsavdelningen säkerställer att det finns upprättade rutiner för att uppmärksamma våld i nära relationer och för hur svaret ska hanteras. Nämndmål: 1.3.4 Personer med funktionsnedsättning i behov av stöd får individuellt utformade insatser som bidrar till delaktighet och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv Uppfylls helt Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 44(163) Beskrivning De förväntade resultaten nås genom att funktionshinderperspektivet beaktas i alla verksamheter. För att öka upplevelsen av trygghet inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning säkerställs att alla medarbetare har en grundkompetens inom området. Särskilt fokus ligger på frågor om kognition, hälsa och lågaffektivt bemötande. Arbetet med antagen färdplan för enhetlig yrkestitulatur inom stadens LSS-verksamheter fortgår. Förutsättningar skapas för att personer med funktionsnedsättning ska ha en meningsfull sysselsättning och fritid. Arbetet sker till exempel genom att underlätta brukares övergång från daglig verksamhet till arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Insatsen ledsagning möjliggör för personer med funktionsnedsättning att leva ett självständigt liv, förvaltningen utgår ifrån stadens riktlinjer om ledsagning. Inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning fortsätter utförar- och beställarverksamheter att konkretisera och tydliggöra beställningar och genomförandeplaner. Verksamheterna tillförsäkrar brukarnas delaktighet i upprättandet samt vid uppföljning av genomförandeplaner. Hälsofrämjande insatser erbjuds i syfte att öka den fysiska och psykiska hälsan. Verksamheterna arbetar för att alla brukare som bor på grupp- och servicebostäder enligt LSS tar del av erbjudandet om friskvårdskort på stadens simhallar. Under året fortsätter medarbetare att ta del av kompetenshöjande insatser från förvaltningens dietister för att främja hälsa och goda matvanor. Arbetet med digitalisering fortsätter och under året kommer personalen vid grupp-och servicebostäder utbildas för att kunna hjälpa brukare att använda digital teknik. Arbetet kommer att bedrivas med beviljade medel för kompetensutvecklingsinsatser från omställningsfonden, KOM-KR-medel. Förväntat resultat Personer med funktionsnedsättning upplever att de kan påverka insatsens utformning Beställningar och genomförandeplaner återger den enskildes individuella behov och intressen samt förmågor och önskemål Personer med funktionsnedsättning känner sig trygga och väl bemötta Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen fortsätter arbetet med Stjärnmärkt LSS i de 2025-01-01 2025-12-31 verksamheter där det finns behov Förvaltningen ska undersöka behovet av och förutsättningarna för 2025-01-01 2025-12-31 att personer med funktionsnedsättning över 65 år som inte längre har daglig verksamhet (LSS) att delta i förvaltningens seniorverksamheter Socialtjänstens verksamheter genomför 2025-01-01 2025-12-31 brukarundersökningar/brukardialoger/fokusgrupper för respektive målgrupp Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 45(163) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialtjänstens verksamheter utvecklar den sociala 2025-01-01 2025-12-31 dokumentationen. Nämndmål: 1.3.5 Barn, unga och vuxna i kriminalitet får det stöd de behöver Uppfylls helt Beskrivning Barn, unga och vuxna som riskerar att hamna i eller redan befinner sig i kriminalitet erbjuds snabbt och tidigt stöd. Det förebyggande arbetet bedrivs i samverkan med polis, skola och fritidsgårdar. Fältassistenterna möter unga i skolorna och på de arenor där de befinner sig. Både fältassistenter och fritidsgårdarna arbetar utifrån fritid fri från våld och stärker på så vis det våldsförebyggande arbetet. Informationsträffar genomförs för att skolor och vårdnadshavare ska få information om signaler för att tidigt uppmärksamma barn och unga i riskzonen samt vilket stöd från socialtjänsten som finns att tillgå. Socialtjänsten erbjuder olika föräldraskapsstöd för att motverka normbrytande beteende hos barn och unga, varav vissa ges utan föregående biståndsbeslut. Socialsekreterare hos polis fortsätter under 2025 och möjliggör stärkt samverkan med polisen samt att barn och unga med en negativ utveckling identifieras tidigt och erbjuds stöd. De som vill lämna en kriminell livsstil kommer i kontakt med socialtjänsten inom 24 timmar. Förvaltningen samarbetar med polisen och kriminalvården i avhopparärenden för att de som vill lämna gängmiljöer ska få snabbt och kvalitativt stöd och skydd. Kunskapshöjande insatser fortgår under året i syfte att uppmärksamma barn, unga och vuxna som är i riskzonen för eller redan befinner sig i kriminalitet. Förvaltningen ökar också kunskapen om flickor och kvinnor i kriminalitet. Socialtjänsten erbjuder stöd, och vid behov skydd, till anhöriga med en närstående som befinner sig i kriminalitet och/eller som själv har drabbats av hot och våld till följd av den närståendes koppling till kriminalitet. Anhöriga får också information om det stöd som finns att tillgå från andra huvudmän och från civilsamhället. Arbetet sker i enlighet med Agenda 2030 för att uppnå mål 5 jämställdhet, mål 10 minskad ojämlikhet och mål 16 fredliga och inkluderande samhällen. Förväntat resultat Socialtjänsten arbetar förebyggande i samverkan med polis, skola och fritidsgårdar för att motverka att barn och unga hamnar i kriminalitet Barn, unga och vuxna får det stöd de behöver för att lämna en kriminell livsstil Samverkan med polisen och frivården fortsätter att stärkas i avhopparärenden Anhöriga till personer i kriminalitet får stöd från socialtjänsten Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 46(163) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Medarbetare inom den öppna fritidsverksamheten och 2025-01-01 2025-12-31 fältassistenter ska få ökad kunskap om Fritid fri från våld Socialtjänstavdelningen genomför kompetenshöjande insatser om 2025-01-01 2025-12-31 barn, unga och vuxna som är i riskzonen för eller redan befinner sig i kriminalitet. Socialtjänstavdelningen implementerar Rutin för handläggning av 2025-01-01 2025-12-31 ärenden avseende avhoppare och anhöriga till personer i kriminalitet. Analys Aktiviteten är delvis genomförd. De enheter som inte har implementerat rutinen har planerat att göra det under första tertialet 2026. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls delvis Analys Den sammantagna bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfyllts delvis. Äldreomsorgen på Kungsholmen håller hög kvalitet och äldres behov för att klara sin livsföring har tillgodosetts. Verksamheterna har utvärderats kontinuerligt under året genom kvalitetsuppföljningar på individnivå, verksamhetsuppföljningar, inspektioner och olika kvalitetsobservationer, anmälda och oanmälda verksamhetsbesök, egenkontroller, avvikelserapportering, samt avstämningar på ledningsgrupp. Till grund för bedömningen ligger att nio av 17 indikatorer ej når uppsatta målvärden. Indikatorernas målvärde har satts utifrån äldreomsorgens tidigare resultat samt är avvägda gentemot aggregerade resultat för Stockholm stad samt riket. Utöver ovanstående baseras bedömningen på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2025 genomförts utan större avvikelser. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna under året som har bidragit till måluppfyllelse. Nya socialtjänstlagen Den 1 juli 2025 trädde den nya socialtjänstlagen i kraft. Under året har ett lokalt omställningsarbete bedrivits genom utökade ledningsgrupper, regelbundna styrgruppsmöten samt återkommande dialoger i olika interna och externa forum. Arbetet har förankrats hos medarbetare genom arbetsplatsträffar och särskilda informationsinsatser. Under hösten har fokus legat på utveckling av förändrade arbetssätt samt förberedelser inför införandet av insatser utan behovsprövning (IUB) i februari 2026. En kartläggning har genomförts för att skapa en gemensam lägesbild inför omställningen, med särskilt fokus på lotsande, vägledande och uppsökande arbete samt bostadsvägledning och vräkningsförebyggande insatser. Parallellt har arbetet med att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst fortsatt, bland annat genom utveckling av individbaserad systematisk uppföljning (ISU). Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 47(163) Kungsholmen är åldersvänlig där personer 65 år och äldre är delaktiga, trygga och får en god omsorg Äldrevänlig stad Stockholm stads handlingsplan för Äldrevänlig stad anger riktningen för arbetet och identifierar fem utvecklingsområden; delaktighet och inflytande, samverkan och partnerskap, social inkludering, bostäder och stadsmiljö samt kommunikation och information. Arbetet har fortlöpt enligt planen. För att äldre ska få en god vård och omsorg, vara delaktiga samt känna sig trygga har äldreomsorgen under året satsat på kompetensutveckling av medarbetare. För att säkerställa god vård och omsorg samt trygghet och delaktighet för äldre har äldreomsorgen under året prioriterat kompetensutveckling. Ett sätt att följa upp den äldres delaktighet är genom granskning av genomförandeplaner som har visat att individuella behov och önskemål tydligt framgår. Uppföljning av antal genomförandeplaner sker kontinuerligt och har lett till en ökad andel genomförandeplaner. 2026 fortgår arbetet för att granska kvaliteten ytterligare. I enlighet med intentionerna i nya socialtjänstlagen, har äldreomsorgen intensifierat det förebyggande arbetet, både till dem med insatser, men framförallt till dem utan insatser eller med få. Syftet med detta är att öka livskvaliteten hos Kungsholmens äldre befolkning generellt och därigenom stävja/skjuta fram omfattande omsorgsbehov samt minska ofrivillig ensamhet. Nyttjandet av äldreomsorgsinsatser fortsätter att öka jämfört med tidigare år. Detta är i enlighet med förväntan då antalet äldre på Kungsholmen prognostiserades att öka både i år men även många år framöver. Med anledning av det ökade antalet som ansöker och beviljas stöd har biståndsenheten utökats under året. Antalet köpta platser på vård- och omsorgsboende ökar stadigt sedan år 2023 men har inte ökat lika mycket som förväntat. Fram till och med november har det köpts cirka åtta platser färre i snitt per månad jämfört med prognosen. November 2025 köptes 451 platser att jämföra med 426 platser november år 2023. Antalet helmånaderspersoner med hemtjänst ökar också kontinuerligt sedan 2023. November 2025 hade 1067 personer hemtjänst att jämföra med 930 personer november 2023. Antalet beställda timmar per person har minskat vilket beror på att nya personer som får hemtjänst har ett lägre insatsbehov. Antalet månadspersoner med dagverksamhet har varit ungefär samma under året men är dock högre än tidigare år. Totala antalet dagar på dagverksamhet har en tydlig uppåtgående trend jämfört med tidigare år, totalt köptes 657 dagar november 2025 att jämföra med 540 dagar november 2023. Växelvård, korttidsboende och avlastning i hemmet är på ungefär samma nivå de senaste åren. Antalet helmånadspersoner på servicehus har minskat successivt vilket beror på att Fridhemmets servicehus avvecklats under året och att en del av de boende som flyttat har fått beviljat vård- och omsorgsboende istället på grund av ökat omsorgsbehov. Personer 65 år och äldre är delaktiga och har inflytande över äldreomsorgen För att öka nöjdheten och delaktigheten har verksamheterna haft flera boenderåd under året där de boende ger synpunkter och önskemål på verksamheten. Det som framkommer från råden omhändertas därefter i verksamheternas ledningsgrupper. Verksamheterna har även haft anhörigmöten under året för att de ska vara uppdaterade på vad som händer i verksamheterna Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 48(163) generellt. Verksamheterna skickar även ut månadsbrev till omsorgstagarna, anhöriga samt pensionärsrådet kring aktuella frågor i verksamheten. Vid Baltzar träfflokal har inflytandet ytterligare stärkts genom ett brett och efterfrågestyrt aktivitetsutbud. Besökarnas önskemål har legat till grund för nya aktiviteter och utveckling av verksamheten, vilket återspeglas i det ökade besöksantalet. I enlighet med att äldreomsorgen är en akademisk nod har ett projekt pågått sedan 2023 gällande skattningar av kognitiv förmåga hos nyinflyttade i särskilt boende. Syftet är att bemötandet, vården och omsorgen ska bli ännu mer individanpassat till den äldre. Resultaten visar hittills att de som testats har nedsatt kognitiv förmåga, vilket understryker vikten av individanpassade insatser för att skapa trygghet i omsorgen. Projektet fortsätter till 2026 och kommer därefter att utvärderas inför eventuell implementering. För att tillgodose den enskildes önskemål avseende vård vid livets slut har arbete pågått för att säkerställa att det dokumenteras i den enskildes journal. Antalet dokumenterade önskemål har ökat men det är ett fortsatt utvecklingsområde och arbete kommer därför fortgå nästa år. För att stärka det palliativa arbetet har alla verksamheter utsedda palliativa ombud. För att minska digitalt utanförskap har äldreomsorgen en digital stödjare som under året fortsatt att erbjuda digitalt stöd i hemmet och på Baltzar träfflokal. På Baltzar erbjuds gruppträffar där seniorerna har tränat på olika digitala aktiviteter såsom e-post och digitala träffar. Resultatet av uppföljningen visade att deltagarna var nöjda och att de fått nya kunskaper. Äldre direkt är en funktion som invånare kan vända sig till för att få information om äldreomsorg och hjälper den enskilde att komma i kontakt med rätt biståndshandläggare vid behov. Beställarenheten har möten kontinuerligt med Äldre direkt och det finns fungerande rutiner för återkoppling av ärenden. Omsorgstagare är trygga med beviljade insatser och anhöriga erbjuds stöd och avlastning Andelen som uppger att de är trygga med sina insatser (personer på vård- och omsorgsboende samt de som har hemtjänst) är enligt målsättningen och i linje med tidigare resultat samt resultaten för staden och riket (indikator från Socialstyrelsens brukarundersökning). Andelen som uppger att de får de hemtjänstinsatser som överenskommet är också fortsatt högt och i nivå med tidigare resultat samt staden (uppföljning av biståndshandläggare "individuppföljningen"). Äldreomsorgen har erbjudit hälsofrämjande samtal till dem som beviljats trygghetslarm och hemvårdsbidrag då de insatserna vanligen är de första inom äldreomsorgen. Syftet är att ge äldre ökad trygghet och information om stödinsatser så de har kännedom vad som finns att efterfråga när behov uppstår. Samtalen har haft ett helhetsperspektiv på den äldres livssituation och vid behov har äldrevägledare lotsat vidare till rätt stöd. Arbetssättet bedöms stärka möjligheten till kvarboende och förebygga framtida omsorgsbehov, vilket även kan bidra till avlastning för anhöriga. Ett fortsatt utvecklingsområde är att nå fler personer i ett tidigt skede för att stötta behov och hindra att problem blivit för stora. Äldreomsorgen har ett processteam för hälso- och sjukvård sedan några år tillbaka (chefer med ansvar för legitimerad personal, medicinskt ansvariga sjuksköterska MAS, medicinskt Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 49(163) ansvarig för rehab MAR,) vilket bidrar till en patientsäker hälso- och sjukvård samt ökad kvalitet och likställighet. Förvaltningen har bidragit till Stockholm stads övergripande mål med omställningen till en god och nära vård och omsorg genom samverkan med hälso- och sjukvården enligt plan. Användningsområdet för stadsbidraget God och nära vård har begränsats i år med anledning av en ny förordning. Det är nu en tydlig riktning mot hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Trots en god samverkan mellan KSA (kommunens samordnande funktion) och GSA (Geografiskt samordnande vårdcentral) finns utmaningar att nå ut till samtliga vårdcentraler med önskan om olika samverkansprojekt. Kontakt är tagen med hälso- och sjukvårdsförvaltningen för samråd i frågan. Samverkansmöte med Region Stockholm har genomförts med fokus på hur samarbetet kan fortsätta att stärkas med säkra vårdövergångar och en sömlös vårdkedja för patienten/ boende. Samverkan har bidragit till ökad kunskap om respektive aktörs roller och uppdrag samt att identifiera och föreslå förbättringsåtgärder för att stärka stödet till den äldre. En digital inventeringstjänst för medicintekniska produkter, Alisa, har införts. Systemet ska medföra att verksamheterna har bättre översikt av vilka produkter som finns, när det är dags för besiktning och när de ska kasseras/återsändas. Detta införandet har lett till ett mer systematiserat arbetssätt som sparar tid samt säkerställer att produkterna håller en god kvalitet och är säkra att använda. Mjuka och tunga tygdjur, även kallat ”terapidjur”, har köpts in och genomförs i projektform för att undersöka om de kan användas i omsorgen och ha en lugnande effekt. Preliminära resultat är positiva. Beställarenheten har beviljat anhörigstöd i olika former, såsom avlösning i ordinärt boende, korttidsboende och plats på dagverksamhet, vilket syftar till att stödja den närstående och ge anhöriga möjlighet till egen tid. Anhörigkonsulent ger anhöriga individuella samtal för råd och stöd gällande anhörigrollen. Stadens anhörigkonsulenter erbjuder också olika anhöriggrupper med olika inriktningar. Tryggt mottagande är en insats som beviljas enskilda som tillfälligt har behov av extra stöd, såsom efter sjukhusvistelse eller korttidsboende. Insatsen ger den enskilde ökad trygghet samt möjlighet att bättre anpassa sig till nya omständigheter. Fysisk, psykisk och social hälsa främjas genom förebyggande insatser Arbetet under året har haft ett tydligt fokus på förebyggande och hälsofrämjande insatser i linje med den nya socialtjänstlagen För att göra äldreomsorgen mer tillgänglig för Kungsholmsborna och nå ut till fler har äldreomsorgen haft en ”informationsturné” på olika platser på Kungsholmen. Äldreomsorgen deltar även på Mötesplats Kungsholmen i samverkan med socialtjänsten samt kyrkan. Mötesplatsen erbjuder vuxna råd och stöd inom skadligt bruk samt bryta social isolering. Arbetssättet har bidragit till att fler seniorer nåtts av information om hälsofrämjande insatser och stöd inom äldreomsorgen. Det stora deltagandet och positiva återkopplingen visar att arbetssättet bidragit till ökad kunskap om stödinsatser. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 50(163) Busshållplatsen på Bolinders plan 1, där Serafen, Pilträdet, Gläntan och Baltzars träfflokal ligger, har återinförts från mitten av december 2025, något förvaltningen har efterfrågat sedan den drogs in. Detta kommer göra tillgängligheten till verksamheterna bättre år 2026. Trots att det varit sämre tillgänglighet till verksamheterna har deltagarantalet till Baltzar fortsatt att öka. Äldreomsorgen är en akademisk nod vilket medför ett åtagande att driva utveckling inom äldreomsorg i Stockholms stad. Det kan exempelvis innebära deltagande i forskningsprojekt, kompetensutveckla medarbetare samt ta emot studenter och elever i verksamheterna. I enlighet med noden, har pilotprojektet ”Hjärnhälsa tillsammans” pågått under året i samverkan med Äldrecentrum. Programmet utgår från forskningsstudien Fingermetoden som är en evidensbaserad metod för att förebygga demenssjukdom. Utvärderingen visar övervägande positiva resultat avseende fysisk förmåga, kognition och social samvaro. Deltagarnas höga närvaro och nöjdhet, i kombination med positiva testresultat, indikerar att strukturerade livsstilsinsatser kan bidra till förbättrad hjärnhälsa och minskad risk för ohälsa. Arbetssättet ska implementeras nästa år då det bedöms stärka det långsiktiga förebyggande arbetet. Utifrån Stockholms stads aktivitet "Hälsofrämjande och förebyggande insatser i handlingsplan för en god och nära vård och omsorg" har medarbetare och chefer genomgått webbutbildningen ”Bryt myten”. Utbildningen är ett led i att främja en jämlik psykisk hälsa, minska stigmatisering och förebygga suicid för alla åldersgrupper. Tillsammans med riksorganisationen Hjärnkoll har samtalsgrupper för ensamma män ”Vi talar om livet” genomförts under hösten. Grupperna leds av samtalsledare från Hjärnkoll. Livsberättargrupper har pågått under hösten vilka letts av personal från Baltzar som genomgått utbildning inom samtalsmetodik. Inom hemtjänsten har ett aktivitetsombud anställts på deltid som erbjuder återkommande aktiviteter utifrån de äldres önskemål och dagsform. Enheten har fortsatt att erbjuda musikstunder i hemmet en gång i veckan för vissa målgrupper, inom ramen för projektet ”Musik i hemmet”. Medarbetarna har även informerat om det kulturella och sociala utbud som finns på Baltzars träfflokal. Under året har ett brett och varierat utbud av sociala och kulturella aktiviteter erbjudits inom särskilda boenden i syfte att främja äldres fysiska, psykiska, sociala och existentiella välbefinnande. Aktiviteterna har i stor utsträckning utformats utifrån de äldres behov, önskemål och förutsättningar samt anpassats för personer med kognitiv sjukdom. Sociala besök av Ung Omsorg, Seniorglädje samt vårddjur har genomförts kontinuerligt på de särskilda boendena. Det systematiska arbetet med BPSD-registreringar på särskilda boenden, har bidragit till minskade beteendemässiga och psykiska symtom samt minskad användning av läkemedel. Arbetssättet är etablerat på flertalet enheter och planeras att utökas, vilket bedöms stärka det förebyggande och personcentrerade arbetet. Tryggt mottagande är en insats som beviljas enskilda som tillfälligt har behov av extra stöd, såsom efter sjukhusvistelse eller korttidsboende. Under 2025 har fokus för Tryggt mottagande Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 51(163) varit att uppmärksamma och kartlägga risken för undernäring för äldre personer med kognitiva nedsättningar. Vid risk kontaktas primärvårdsrehab för åtgärd. Av 48 personer som kartlades var 25 personer undernärda eller riskerade undernäring. Utifrån att medarbetarna uppmärksammar undernäring är målet att fler äldre ska få stöd och hjälp med sin nutrition. Maten är näringsriktig, god och hållbar och ges i en anpassad måltidsmiljö Baltzars träfflokal har i samarbete med äldreomsorgens dietister haft fokus på mat och hälsa genom föreläsningar, matlagningsgrupp för äldre herrar och inom projektet Hjärnhälsa. Ytterligare satsning är att det har anställts en konditor/köksbiträde till Baltzar café. Det har möjliggjort att bakverk och smörgåsar tillagas på plats, vilket gett ett mer varierat och ekologiskt utbud. Satsningen har uppskattats av besökarna och cafét fortsätter att utveckla hälsosamma alternativ utifrån deras önskemål. Omsorgspersonal på vård- och omsorgsboende har utbildats i livsmedelshygien. Miljöförvaltningen har genomfört kontroll av livsmedelshygien utan anmärkning på Alströmerhemmet vilket indikerar på att utbildningen har gett goda resultat. Sjuksköterskor har utbildats i nutritionsvårdsprocessen. Arbete med nutrition sker teambaserat tillsammans med äldreomsorgens dietister för att tillgodose näringsbehoven. På vård- och omsorgsboendena sker smaktester och granskning av måltidssituationen. Dessa visar att maten håller en god kvalitet och smakar gott och måltidssituationen är generellt bra. Matlådorna från Fridas restaurang har granskats genom egenkontroller vars resultat visar på god kvalitet. Nattfastan behöver fortsatt arbetas med så den understiger 11 timmar för alla. Måltidsavtalet med Compass Group som levererar mat till Serafens vård- och omsorgsboende samt Gläntans dagverksamhet följs upp kontinuerligt. Medarbetare utför sina arbetsgifter på ett bra sätt och med kontinuitet En god vård och omsorg kräver kompetenta medarbetare och äldreomsorgen fortsätter att satsa kontinuerligt på kompetensutveckling av medarbetare vilket är i linje med åtagandet att vara en akademisk nod. Bland annat har det genomförts språkutbildning i svenska, dokumentation, första hjälpen vid psykisk ohälsa, sårutbildning och läkemedelsutbildningar. Äldreomsorgen har även tagit emot studenter och elever. Student- och elevmottagandet leder bland annat till nya medarbetare, särskilt vikarier på sommaren, nya perspektiv på arbetssätt och är en del av utbildningen av framtidens vård- och omsorgspersonal. För att hålla äldreomsorgen i framkant sker omvärldsbevakning kontinuerligt och olika mässor har besökts såsom Demensdagarna, Kvalitetsmässan, Äldreomsorgsdagarna, MVTe - mässan (e-hälsa och välfärdsteknologi). En tvååring utbildning har upphandlats på en folkhögskola som utbildar utvalda medarbetare (cirka 20 stycken) att nå kraven för skyddad yrkestitel undersköterska. Utbildningen startade i höstas och ska pågå under två år. Det kliniska träningscentrumet Metodrummet som tagits fram av äldreomsorgen används av verksamheterna för olika utbildningar. Bland annat har en realistisk docka köpts in som används för att träna på olika scenarion. Metodrummet har även en ”äldredräkt” som medarbetare kan sätta på sig som simulerar nedsatt syn och hörsel samt rörelseförmåga. Detta ska bidra till ökad förståelse för den äldres situation. Utbildningar sker också för att Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 52(163) medarbetare ska bli instruktörer så äldreomsorgen kan utbilda inom HLR internt. En central introduktion för nyanställda och sommarvikarier har införts för att säkerställa likvärdig grundkompetens inom äldreomsorgen. Utbildning av BPSD-administratörer och återkommande nätverksträffar har säkerställt kompetens och struktur i teamarbetet. Kompetensutveckling inom kognition och psykisk hälsa bedöms ha stärkt medarbetarnas förutsättningar att arbeta evidensbaserat och med god kontinuitet. Äldreomsorgen har under året arbetat intensivt med att möjliggöra att fler medarbetare kan arbeta heltid. Bland annat har en schemaläggningstjänst upphandlats för att revidera grundscheman, vilket har bidragit till att fler medarbetare kunnat erbjudas heltidstjänster. I de nya schemana ingick även uppdraget att säkerställa god personalkontinuitet samt att minska användningen av timanställda. De nya schemana började gälla i november och arbetet kommer att följas upp avseende minskad användning av timanställda, god arbetsmiljö för medarbetarna samt att verksamheternas behov tillgodoses. Se vidare mål 3.4. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel nöjda 76 % 74 % 77 % 82 % 81 % 81 % 2025 omsorgstag are Analys Indikatorn kommer från Socialstyrelsens brukarundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" som genomfördes våren 2025. Denna indikator mäter den sammantagna nöjdheten med boendet/hemtjänst och kan därmed anses vara den viktigaste av de indikatorer som mäter nöjdhet. Nöjdheten på särskilt boende är 74 procent vilket är en minskning jämfört med tidigare år (2024 var nöjdheten 84 procent och år 2023 var nöjdheten 80 procent), svarsandel 41 procent. Resultatet är lägre än resultatet för Stockholms stad som hade 80 procent nöjdhet och riket som hade 70 procent nöjdhet. Inom hemtjänsten är nöjdheten 83 procent vilket innebär en svag ökande trend (2024 var nöjdheten 82 procent och 2023 81 procent), andel svaranden 58 procent. Resultatet för hemtjänst är i linje med Stockholms stads resultat där nöjdheten var 82 procent och i riket 85 procent nöjdhet i år. Det är nöjdheten på särskilt boende som har försämrats. På en övergripande nivå kan det försämrade resultatet kopplas till den planerade renoveringen av Trossen 13, som medför att fastigheten behöver tomställas. Fridhemmets servicehus har successivt avvecklats under året och för Alströmerhemmet har det varit osäkerheter kring evakueringsboende då någon lösning ännu inte är klar. Vakanta chefstjänster kan vara ytterligare en faktor till minskad nöjdhet men som har tillsats under hösten. Varje verksamhet i egen regi har i uppdrag att analysera sitt resultat och ta fram lämpliga åtgärder för att öka nöjdheten. Andel nöjda 92 % 93 % 89 % 93 % 93 % 2025 omsorgstag are i dagverksa mhet Analys Undersökningen görs av Stockholms stad och nöjdheten med dagverksamheterna på Kungsholmen är fortsatt hög och i enlighet med tidigare resultat samt stadens aggregerade resultat (2024 var nöjdheten 94 procent och år 2023 90 procent). Nöjdheten i Stockholm stad var 95 procent. Planering har pågått under året för införande av en till dagverksamhet då det är en hög efterfrågan på insatsen. Andel 83 % 83 % 83 % 85 % 87 % 87 % 2025 omsorgstag are som upplever att de kan påverka hur Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 53(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor hjälpen utförs i hemtjänste n Analys Årsmålet nås inte helt och resultatet har försämrats något jämfört med 2024 (85 %) men är högre jämfört med 2023 (82 %). Indikatorn kommer från Socialstyrelsens brukarundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" som genomfördes våren 2025. Resultatet för hemtjänst är i linje med Stockholms stads resultat där nöjdheten var 84 procent och i riket 85 procent nöjdhet i år. Varje verksamhet i egen regi har i uppdrag att analysera sitt resultat och ta fram lämpliga åtgärder för att öka nöjdheten. Resultatet skiftar mellan verksamheterna. En av verksamheterna med lägre resultat är Fridhemmets servicehus vilket bedöms bero på avvecklingen av verksamheten som pågått under hösten. Andel 71 % 61 % 76 % 84 % 82 % 80 % 2025 omsorgstag are som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs på vård- och omsorgsbo ende Analys Indikatorn kommer från Socialstyrelsens brukarundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" som genomfördes våren 2025. Andelen på särskilt boende som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs är 71 procent vilket är en tydlig minskning jämfört med tidigare år (2024 var nöjdheten 84 procent och år 2023 var nöjdheten 83 procent), svarsandel 41 procent. Resultatet är lägre än resultatet för Stockholms stad och riket som hade 78 procent nöjdhet. Resultatet skiljer sig år mellan verksamheterna. Varje verksamhet i egen regi har i uppdrag att analysera sitt resultat, kolla särskilt på om det skiljer sig mellan kön och ta fram lämpliga åtgärder för att öka nöjdheten. Andel 0,06 0,04 0,05 Tas fram av 2025 sjuksköters nämnd kor inom särskilda boenden Andel äldre 70 60 69 % 69 % 2025 personer som vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsatse r Analys Ingen statistik uppdelad på kön finns tillgänglig. Antal 12,6 12,39 10 Max 10 2025 personal en personer hemtjänstta gare med minst två besök om dagen möter Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 54(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor under en 14- dagarsperio d Analys Kontinuiteten inom hemtjänsten når sedan flera år tillbaka inte uppsatt mål. Åtgärder har varit mindre geografiska områden. I och med att resultatet inte har förbättrats kommer förvaltningen att göra en kartläggning av hemtjänsten i egen regi samt de största privata utförarna. Utifrån vad som framkommer sätts lämpliga åtgärder in. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med äldrenämnden, i syfte 2025-01-01 2025-12-31 att fortsatt stärka stadens arbete med ramtid, implementera och arbeta efter tillämpningsanvisningarna så att beställare och utförare får en bättre förståelse för varandras roller och uppdrag samt stärka samverkan mellan dem Analys Nya tillämpningsanvisningar är framtagna. Äldreomsorgsavdelningen föreslår dock att äldreförvaltningen tar fram en generell samt fördjupad utbildningsinsats för utförarna gällande ramtid då det fortfarande verkar vara oklarheter kring hur det är tänkt att fungera. Nämndmål: 1.4.1 Kungsholmen är åldersvänlig där personer 65 år och äldre är delaktiga, trygga och får en god omsorg. Uppfylls delvis Beskrivning De förväntade resultaten nås genom att ett förebyggande arbete bedrivs och att personer 65 år och äldre är delaktiga, trygga och får en god omsorg. Den förebyggande enheten och utförarenheterna ska erbjuda sociala och hälsofrämjande aktiviteter utifrån önskemål och intressen. Den förebyggande enheten ska erbjuda samtalsgrupper och särskilt grupper riktade till män utifrån suicidprevention. God kännedom om Baltzar träfflokal fås genom exempelvis annonser om träfflokalen på digitala informationstavlor på äldreboenden, information om Baltzar i Kungsholmen i korthet och genom att utvalda åldersgrupper får brev hem om erbjudande om fysisk seniorträff på Baltzar. Baltzar är tillgänglig och öppet även vid storhelger och under sommaren. Nedläggningen av busslinjen som stannade utanför Baltzar har påverkat tillgängligheten, något förvaltningen utreder. Äldrevägledaren ska rikta in sitt uppsökande arbete mot personer med endast trygghetslarm för att tidigt informera om förebyggande insatser inom äldreomsorgen samt personer med hemvårdsbidrag för att ge information om vilket stöd som finns för anhöriga. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 55(163) Under januari 2025 startar den förebyggande enheten ett livsstilsprogram kallat "Hjärnhälsa tillsammans!". Målet är att deltagarna ska stärka sin hjärnhälsa och förebygga minnesproblem genom en förbättrad livsstil. Ett livsstilsprogram har tagits fram utifrån forskning från "Fingerstudien" i enlighet med den akademiska noden. Digital fixare finns inom förebyggande enheten för att stödja personer 65 år och äldre i digitalt utanförskap med digitala tjänster. Boende på vård- och omsorgsboende ska erbjudas möjlighet att komma utomhus, få sociala besök och träffa vårddjur. Personer med psykosociala problem och/eller missbruk ökar utifrån att antalet personer 65 år och äldre ökar och samverkan ska bedrivas med socialtjänstavdelningen utifrån målgruppernas behov. Beställarenheten möjliggör att enskilda så snabbt som möjligt kommer i direkt kontakt med ansvarig biståndshandläggare genom Äldre direkt. En dialog ska hållas med Äldre direkt kring eventuella utvecklingsområden. Den fasta omsorgskontakten inom hemtjänsten och kontaktpersonen inom särskilda boenden verkar för att omsorgstagaren är delaktig i framtagande vid dennes genomförandeplan som beskriver vad, hur och när omsorgstagaren får sina insatser. Brukardialoger genomförs i samband med inkomna resultat som stöd till verksamhetsutveckling inom utförarenheterna och representant från Pensionärsrådet ska bjudas in till dialogerna. När en person är i behov av samordnade insatser från både kommunen och Region Stockholm ska en samordnad individuell plan (SIP) erbjudas där personen ska göras delaktig i sin vård- och omsorg. SIP- samordnaren ska verka för att antalet SIP ökar. Tryggt mottagande i hemmet ska fortsätta stödja omsorgstagare i ordinärt boende efter sjukhusvistelse eller vistelse på korttidsboende och under 2025 ska arbetsgruppen utveckla arbetet med att uppmärksamma och kartlägga risken för undernäring för personer med demenssjukdom. Beställarenheten beviljar anhörigstöd i olika former, såsom avlösning i ordinärt boende, korttidsboende och plats på dagverksamhet, för att stödja den närstående och ge anhöriga möjlighet till egen tid. Ett pilotprojekt har pågått under 2024 där skattningar gjorts av den kognitiva förmågan hos nyinflyttade till särskilda boenden med målet att bättre anpassa omvårdnaden. Projektet kommer att fortsätta under 2025. Omotiverade skillnader mellan män och kvinnors upplevelse av nöjdheten med äldreomsorgen ska motverkas. Eventuella skillnader mellan mäns och kvinnors nöjdhet identifieras utifrån brukarundersökningar. All äldreomsorg planeras med god kontinuitet för Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 56(163) omsorgstagare. Omsorgstagares nutrition förbättras och näringsbehov tillgodoses. På vård- och omsorgsboendena genomförs nattfastemätningar i samråd med förvaltningens dietist. Dietisten deltar även på individuppföljningar inom vård- och omsorgsboendena utifrån förbättrad nutrition. Måltidsobservationer ska genomföras som stöd i att utveckla måltidsmiljön. Biståndshandläggarna ska genomgå utbildning inom mat, måltider och nutrition. Maten och livsmedlen som köps in ska vara ekologiska till 70 % och vara hållbar i så hög utsträckning som möjligt (mer om detta finns under aktiviteten under mål 2.2). Arbetet sker i linje med mål 2; ingen hunger i Agenda 2030. Den palliativa vården ska ske utifrån omsorgstagarens önskemål, kommunikation med anhöriga och som stöd finns palliativa ombud inom särskilda boendena. Symtomlindring ska ges utifrån fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov, teamarbete ska bedrivas och den boendes livskvalitet i livets slut ska främjas utifrån Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd. Äldreomsorgen bevakarar nyheter, forskning och goda exempel inom området genom att delta på mässor, seminarier och nätverk för erfarenhetsutbyten. Förväntat resultat Fysisk, psykisk och social hälsa främjas genom förebyggande insatser. Personer 65 år och äldre är delaktiga och har inflytande över äldreomsorgen. Omsorgstagare är trygga med beviljade insatser och anhöriga erbjuds stöd och avlastning. Medarbetare utför sina arbetsgifter på ett bra sätt och med kontinuitet. Maten är näringsriktig, god och hållbar och ges i en anpassad måltidsmiljö. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 94 % 94 % 90 % 2025 personer med hemtjänst som anger att de får hjälp så som är överensko mmet Andel 52 % 51 % 53 % 55 % 56 % 2025 personer på vård- och omsorgsbo ende som uppger att möjligheter na att komma utomhus är bra Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 57(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Analys Indikatorn kommer från Socialstyrelsens brukarundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" som genomfördes våren 2025. Andelen på särskilt boende som uppger att de är nöjda med utevistelser är 52 procent vilket är en minskning jämfört med förra året (2024 var nöjdheten 55 procent och år 2023 var nöjdheten 48 procent), svarsandel 41 procent. Resultatet är lägre än resultatet för Stockholms stad som hade 59 procent nöjdhet och riket som hade 59 procent nöjdhet. Resultatet skiftar mellan verksamheterna och varje verksamhet i egen regi har dock uppdrag att analysera sitt resultat och ta fram lämpliga åtgärder för att öka nöjdheten. Äldreomsorgen har i flera år satsat extra på utevistelser och under sommarhalvåret anställt extra medarbetare för att bistå med utevistelser. Denna åtgärd gav dock ingen ökad nöjdhet i enkätundersökningen så satsningen uteblev i år. Arbete har påbörjats och kommer pågå nästa år genom en fördjupad undersökning bland boende gällande utevistelser. Lämpliga åtgärder kommer därefter att sättas in. Andel 82 % 85 % 81 % 82 % 80 % 2025 personer som upplever att det känns tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänste n Andel 84 % 83 % 85 % 86 % 83 % 2025 personer som upplever att det känns tryggt att bo på sitt vård- och omsorgsbo ende Andelen 78 80 2025 som bor på vård- och omsorgsbo ende som tycker att personalen pratar och förstår svenska tillräckligt bra för att ni ska förstå varandra. Analys Indikatorn kommer från Socialstyrelsens brukarundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" som genomfördes våren 2025. Frågan infördes i undersökningen år 2024. Andelen som upplever att medarbetarna har tillräckliga kunskaper i svenska är 78 procent vilket är en minskning jämfört med förra året som var 82 procent. Resultatet är lägre än resultatet för Stockholms stad som hade 82 procent nöjdhet och riket som hade 82 procent nöjdhet. Äldreomsorgen har i flera år erbjudit undervisning i svenska på betald arbetstid. 2025 har också utvalda medarbetare (cirka 20 stycken) påbörjat en upphandlad utbildning på folkhögskola för att nå kraven för skyddad yrkestitel undersköterska. I utbildningen ingår även språkutveckling i svenska under hela studietiden. Generellt bedömer förvaltningen att kompetensutveckling inom svenska kommer vara ett stående inslag i verksamheterna fortsättningsvis. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 58(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andelen 86 82 2025 som tycker att hemtjänstp ersonalen pratar och förstår tillräckligt bra svenska för att ni ska förstå varandra. Andelen 83 83 2025 som tycker att personalen utför sina arbetsuppgi fter på ett bra sätt inom hemtjänste n Följsamhet 95 % 86 % 65 % VB 2025 till basala hygienrutin er och klädregler. Vård- och 54 % 48 % 56 % 58 % 58 % 2025 omsorgsbo ende: andel äldre som är nöjda med aktiviteter inom boendet Analys Indikatorn kommer från Socialstyrelsens brukarundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" som genomfördes våren 2025. Nöjdheten med aktiviteter på särskilt boende är 54 procent vilket är en minskning jämfört med förra året (2024 var nöjdheten 58 procent och år 2023 var nöjdheten 82 procent), svarsandel 41 procent. Resultatet är lägre än resultatet för Stockholms stad som hade 66 procent nöjdhet och riket som hade 60 procent nöjdhet. Resultatet skiftar mellan verksamheterna och både Alströmerhemmet, Serafen och Vallgossens vård- och omsorgsboende har en nöjdhet på över 60 procent (66 procent/61 procent/61 procent nöjdhet). Äldreomsorgen erbjuder ett rikt och varierande aktivitetsutbud som är anpassat utifrån de äldres intressen. Varje verksamhet i egen regi har dock uppdrag att analysera sitt resultat, titta särskilt på om nöjdheten skiljer mellan könen och ta fram lämpliga åtgärder för att öka nöjdheten. Vård- och 66 % 69 % 65 % 68 % 72 % 2025 omsorgsbo ende: andel äldre som är nöjda med den mat som serveras Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 59(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Analys Indikatorn kommer från Socialstyrelsens brukarundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" som genomfördes våren 2025. Andelen på särskilt boende som är nöjda med maten är 66 procent vilket är en minskning jämfört med tidigare år (2024 var nöjdheten 68 procent och år 2023 var nöjdheten 74 procent), svarsandel 41 procent. Resultatet är lägre än resultatet för Stockholms stad som hade 71 procent nöjdhet och riket som hade 72 procent nöjdhet. Resultatet skiftar mellan verksamheterna. Förvaltningen smaktestar maten som levereras i egen regi kontinuerligt och bedömer den generellt som god samt att den håller en bra kvalitet. Verksamheterna har också kostråd för att inhämta de äldres synpunkter. Smakupplevelse är individuell och äldre personers smakuppfattning kan förändras liksom vid olika sjukdomstillstånd. Med anledning av detta behöver verksamheterna säkerställa att det finns kryddor att tillgå vid måltiderna. Granskningar görs också kontinuerligt av måltidssituationen som också kan påverka smakupplevelsen, generellt bedöms även den som god. Förvaltningen kommer fortsatt att granska maten och verksamheterna i egen regi har i uppdrag att analysera sina resultat och planera in lämpliga åtgärder. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Aktiviteter används som ett verktyg för att främja den enskildes 2025-01-01 2025-12-31 fysiska, psykiska och sociala hälsa. Årshjulet "goda måltider till vardag och fest" används inom förebyggande enheten och på särskilda boenden. Beställarenheten genomför aktgranskning av utredning, beställning 2025-01-01 2025-12-31 och genomförandeplan med fokus på att implementera de nya tillämpningsanvisningarna för ramtid. Beställarenheten skickar inför varje tertial ut sammanställning till 2025-01-01 2025-12-31 utförarna om vilka som saknar genomförandeplan. Medarbetare och chefer genomgår webbutbildning ”Bemötande av 2025-01-01 2025-12-31 personer med kognitiv nedsättning" Särskilda boenden ska ta fram arbetssätt för att säkerställa att 2025-01-01 2025-12-31 önskemål om vård i livets slut blir dokumenterat Särskilda boendena ska använda ett utbildningsmaterial för hälso- 2025-01-01 2025-12-31 och sjukvårdsavvikelser Temadag om nya Socialtjänstlagen för socialsekreterare och 2025-09-03 2025-12-31 biståndshandläggare KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Till verksamhetsområdet tillhör fem KF-indikatorer, där årsmålen uppfyllts helt för en och delvis för fyra. Det underliggande nämndmålet uppfylls helt. Nämnden har begränsad påverkan på utfallet av indikatorerna, då arbetet bedrivs framförallt inom idrotts- och kulturnämndens ansvarsområden, och anser inte att dessa indikatorer ska ensamma ligga till grund för bedömning av måluppfyllelse. Nämndens planerade insatser har genomförts i enlighet med verksamhetsplan 2025 och innebär ett omfattande och brett arbete för att skapa Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 60(163) tillgängliga kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter för kungsholmsbor i alla åldrar inom egna verksamheter, med särskilt fokus på barn, unga, personer med funktionsnedsättning och äldre. Kulturhusets etablering förväntas på sikt stärka invånarnas tillgång till kultur i stadsdelen. Den sammantagna bedömningen är därför att verksamhetsområdesmålet har uppfyllts. Utöver ovanstående baseras bedömningen på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2025 genomförts utan större avvikelser. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna under året som har bidragit till måluppfyllelse Kungsholmsbor i alla åldrar tar del av ett rikt kultur- idrotts- och föreningsliv Uppföljning av Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028: Stadsdelsnämnden arbetar utifrån Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv med målet att genom fysisk aktivitet förbättra folkhälsan och minska ojämlikheter i hälsa. Under 2025 har arbetet fortgått inom förskolor, öppna förskolor, parklekar, fritidsverksamheter, öppna mötesplatser och boenden för att erbjuda kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter på Kungsholmen. Aktiviteterna genomförs i egen regi, i samverkan med civilsamhället och med stadens övriga nämnder och bolag. • Förskolorna har implementerat olika former av rörelseaktiviteter i sin planering, exempelvis olika lopp som barnen har genomfört tillsammans, veckovisa gemensamma rörelsestunder på gården, gemensamma gympaaktiviteter både inomhus och utomhus samt balans- och motorikbanor. • På fritidsgårdarna och parklekarna är rörelse en central del av verksamheterna. Under sommarlovet har också idrottsaktiviteter erbjudits vid parklekarna. • Inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning har hälsofrämjande aktiviteter erbjudits, såsom friskvårdskort för att öka möjligheterna till deltagande i idrottsaktiviteter. • Inom äldreomsorgen har hälsofrämjande aktiviteter och utflykter erbjudits. Utökningen av Baltzars träfflokal har möjliggjort att fler fysiska aktiviteter utefter besökarnas önskemål. • Arbetet med att värna och utveckla parker och grönområden har fortsatt med inriktning på att skapa höga upplevelsevärden och inkluderande miljöer för olika målgrupper. Parkerna ska rymma både lek, motion och avkoppling, samtidigt som platsers karaktärsdrag och gröna kulturvärden tas tillvara. I linje med stadens program för idrott, motion och friluftsliv, har underhåll och utveckling prioriterats för att stärka möjligheterna till fysisk aktivitet. Såväl anlagda spontanidrottsytor som parkerna i sin helhet utgör fortsatt viktiga miljöer för rekreation och rörelse i vardagen. Förskolorna har besökt teatrar, museum och tagit del av parkteaterns erbjudanden. De har även fått besök av författare och musiker. På samtliga förskolor har alla barngrupper tagit del av professionell scenkonst, framförallt via KULAN-premien, vilket varit mycket uppskattat och inspirerande. Ett antal barngrupper har utnyttjat denna möjlighet under våren och hösten. I de flesta fall har det varit teatergrupper som kommit till förskolorna, vilket har skapat inkludering för alla barn som kan ta del av teater i en trygg och känd miljö. Många pedagoger på förskolorna har också dramatiserat och dansat för barnen, vilket lett till att barnen tar egna Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 61(163) initiativ till att spela upp spontanteater för varandra. Pedagogerna ser att det givit barnen ökat självförtroende, tilltro till den egna förmågan att våga spela teater för varandra samt förmågan att mentalisera har utvecklats. Majoriteten av förskolorna har besökt biblioteken med sina barngrupper för att bland annat lyssna till sagoberättande och att genom ett samarbete kunna låna bokpåsar till förskolan. Alla blivande skolbarn har varit på bibliotekets skolvisning vilket har varit uppskattat och spännande för barnen. Fritidsgården Kuggen har inlett ett samarbete med Kungsholmens bibliotek där personal från fritidsgården befinner sig på biblioteket och skapar tillsammans med barn och ungdomar i bibliotekets ateljé. Detta samarbete kommer fortsätta under 2026 med förhoppningen att kunna höja antalet deltagare. Utöver fritidsgårdens och parklekarnas vardagliga arbete med rörelse, kultur och eget skapande har parklekarna under året arrangerat barnallsång vid två tillfällen, vilka har varit välbesökta. Under sommarlovet har flera olika idrotts- och kulturaktiviteter erbjudits vid parklekarna för alla barn och ungdomar som vill delta, exempelvis har det varit olika typer av skapande, teaterföreställningar och sportaktiviteter. Inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning har firande av högtider och hälsofrämjande aktiviteter erbjudits. Brukarna på Kungsholmens dagliga verksamhet har erbjudits kulturella aktiviteter såsom eget skapande, olika musikaktiviteter, foto och film. Många av brukarna har under året gjort besök på olika museer och flera har biblioteksbesök som återkommande aktivitet på sina scheman. I verksamheten anslås även information om kulturella aktiviteter som staden erbjuder och som riktar sig till målgruppen. För att stärka brukarnas möjligheter att delta i idrottsaktiviteter erbjuds friskvårdskortet, som används på ett anpassat sätt utifrån individuella behov. Friskvårdskortet, som gäller i stadens simhallar, erbjuds alla personer som bor på service- eller gruppbostad (LSS), även barn och unga. Det avser alla boenden oavsett service- och gruppbostadens regiform. Under året har 29 av 60 brukare som bor i grupp-och servicebostäder i egen regi tackat ja till erbjudandet, med en jämn könsfördelning. Skälen till att tacka nej till friskvårdskortet varierar. För vissa handlar det om omfattande fysiska begränsningar, medan det för andra kan bero på bristande intresse eller kunskap om vilka möjligheter kortet ger. För att öka intresset och sänka trösklarna har verksamheterna bland annat arrangerat studiebesök på särskilt anpassade bad- och simanläggningar samt erbjudit både grupp- och individuella aktiviteter. På lokal nivå har varje verksamhet tagit fram ett utbud av hälsofrämjande aktiviteter anpassade efter den egna målgruppen. Arbetet har organiserats på olika sätt, bland annat genom aktivitetsansvariga, aktivitetstavlor och boendemöten. Under de senaste åren har detta utvecklats till en stabil grund för det fortsatta arbetet med att ge brukare och klienter goda förutsättningar att delta i hälsofrämjande aktiviteter. Ett hälsofrämjande arbete pågår också inom socialpsykiatrins utförarverksamheter. Utifrån en framtagen lista över kostnadsfria aktiviteter har enskilda erbjudits förslag på meningsfulla aktiviteter utifrån behov och intressen. För seniorer 65+ har ett varierat kulturutbud erbjudits vid boenden samt på Baltzars träfflokal. Det har bland annat anordnats musikstunder, filmvisningar, föreläsningar och uppträdanden av olika artister. Utflykter har gjorts till museer, slott, trädgårdar och stadsmiljö. Högtider har firats inklusive nationella minoriteters högtidsdagar och Pride-veckan uppmärksammades. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 62(163) Kultur för äldre, stadens webbplats för att boka kvalitativa kulturaktiviteter, används kontinuerligt för att boka olika kulturevenemang. Under året inleddes en samverkan med KTH kring Social AI, där besökare under augusti fick prova aktiviteter med social robot. Drygt 15 personer deltog. Under hösten genomfördes en informationsdag för seniorer med 85 deltagare, där information gavs om tillgängligt stöd och hjälp från olika funktioner samt brottsförebyggande arbete i samverkan med polisen. Besöksantalet på Baltzars träfflokal har under 2025 fortsatt att öka och i perioden januari– november uppgick antalet besök till 11 350, att jämföra med 8 580 under motsvarande period 2024. Ökningen av besökare på Baltzar har lett till en utökning av lokalytorna i anslutning till de ursprungliga lokalerna, något som har möjliggjort ett bredare aktivitetsutbud. Aktiviteterna utgår från besökarnas önskemål och omfattar bland annat fysiska aktiviteter, musikunderhållning, samtalsgrupper, utflykter, informationsträffar, bokcirklar, filmvisningar samt drop-in-tider hos syn- och hörselinstruktör. Nya aktiviteter under året har varit körsång, skrivargrupper, boule och Zumba, samtliga har varit välbesökta. För att möta det ökade besöksantalet, anställdes ett cafébiträde, vilket har möjliggjort ett utökat utbud av hembakat mat- och fikabröd. Tillskottet har varit uppskattat av både besökare och personal och skapat bättre förutsättningar för aktivitetssamordnarna att genomföra efterfrågade aktiviteter. Temadagar har uppmärksammats inom äldreomsorgen med inspiration från Mat- och måltidsboken, bland annat semmeldagen, påsk och kräftskiva. Måltidens dag firades med föreläsningar på temat mat, där dietist och hållbarhetsstrateg från förvaltningen samt kocken Paul Svensson medverkade. Totalt deltog 96 personer. En matlagningsgrupp för män i samarbete med förvaltningens dietister arrangerades under hösten. Sex män deltog och aktiviteten var mycket uppskattad. Andelen manliga besökare har ökat något under året och verksamheten kommer fortsatt att utveckla aktiviteter utifrån männens efterfrågan. För att möjliggöra för fler seniorer att ta del av hälsofrämjande aktiviteter och information om äldreomsorgen, har mobil träfflokal som komplement till Baltzar testats. En träff genomfördes under december på Stora Essingen i samverkan med Stora Essingens bibliotek och med föreläsning av stockholmshistoriker (och kungsholmsbon) Christian Gradholt. Återkopplingen av den mobila träfflokalen har varit mycket positiv och ytterligare två träffar är inplanerade under våren 2026. Läs mer under mål 3.7. Kungsholmens kulturhus I januari 2025 invigdes Kungsholmens kulturhus. Verksamheten drivs av Kungsholmens föreningsråd med stöd av stadsdelsnämnden genom ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) och i samverkan med kulturnämnden. Under året har Kulturhuset succesivt etablerat sig som mötes- och samlingsplats för kultur och föreningar på Kungsholmen. Runt 50 olika föreningar och andra aktörer har bedrivit verksamhet i Kulturhusets lokaler. Det har erbjudits ett brett utbud av aktiviteter där invånare i olika åldrar har deltagit. Utbudet har innefattat konstutställningar, konserter, föreläsningar, dansarrangemang, filmfestival, utomhusarrangemang, workshops och folkbildande studiecirklar. Sammanlagt har 11 000 personer deltagit i aktiviteter på kulturhuset. I samband med de uppföljningar av kulturhusverksamheten som har skett under året har det visat sig att kostnaderna är högre än vad som bedömdes från början, bland annat har lokalkostnaderna ökat. Verksamheten har Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 63(163) successivt utvecklats med ett allt bredare utbud av aktiviteter som riktar sig till flera olika målgrupper. För att lokalerna ska vara attraktiva att hyra för olika former av aktiviteter krävs tillgång till viss utrustning i lokalerna. Med många olika aktiviteter ökar också behovet av lokalvård. Därför har det årliga bidraget höjts från 300 tkr till 600 tkr. Under året har verksamheten haft en del uppstartskostnader av engångskaraktär som förvaltningen lämnat bidrag till, bl.a. har ljuddämpade åtgärder, dansmatta, larm, möbler genomförts i lokalerna, hörselslinga kommer att införskaffats etc. Föreningsbidrag Under våren 2025 fördelades 660 000 kr i föreningsbidrag till 16 lokala föreningar på Kungsholmen. Föreningsbidrag tilldelas föreningar vars verksamhet eller aktiviteter kompletterar nämndens ordinarie kärnverksamhet. Stödet syftar till att öka kungsholmsbornas samhällsengagemang, stärka förutsättningar för lokala föreningar samt öka utbudet av aktiviteter, verksamheter och kultur. Genom föreningsbidraget engageras kungsholmsbor i olika åldrar. Årets föreningsbidrag tilldelades följande föreningar: Föreningen Den Öppna Dörren, Konstringen 12 broar, Essingeöarnas Hembygdsförening, Äldrekontakt, SPF Seniorerna Draken, SPF Seniorerna S:t Erik, Stiftelsen Inuti, Maria Sandel-sällskapet, Karlbergs BK, Mobila konsthallen, Svenska med baby, Nordens ljus och PRO gymnastik, PRO linedance, PRO-SPF seniordagen samt PRO kulturaktiviteter. Uppföljning av beviljade bidrag genomförs och redovisas i samband med förslaget till föreningsbidrag för 2026. Nationaldagsfirande Nationaldagen den 6 juni uppmärksammades traditionsenligt i Rålambshovsparken och lockade cirka 10 000 besökare under dagen. Många av parkens aktiviteter arrangerades av lokala idrottsföreningar. På scenen bjöds det på underhållning av organisationen Right by me, Kulturskolan, gymnastikföreningen Stockholmsflickorna samt Akademiska folkdanslaget i samspel med Stockholms spelmansgille. Besökarna fick även tillfälle att möta företrädare för stadsdelsnämnden och tjänstepersoner från förvaltningen som deltog på plats och delade ut fröpåsar till besökarna. Parker och grönområden är platser för aktivitet och återhämtning samt bidrar till en rik kulturhistoria Utvecklingen av ytor för spontan kultur- och idrottsverksamhet har fortsatt. En ny temporär dansyta har anlagts vid Rålambshovsparkens amfiteater, i samband med att en av entréerna rustats upp och ny effektbelysning installerats. För att utvärdera platsens funktion och intresset för dansverksamhet genomfördes en enkät riktad till allmänheten. Resultatet har sammanställts och utgör underlag för mindre justeringar av platsen under kommande år. Eftersom barn och unga inte nåddes i önskvärd utsträckning planeras kompletterande dialog med denna målgrupp. Under året har även medborgardialog genomförts kring spontanidrott på västra Kungsholmen. Dialogen har belyst hur Fredhällsparkens tennisplan, bollplanen i Kristinebergsparken samt en gräsyta i Kristinebergs strandpark används och vilka utvecklingsbehov som finns. Det sammanställda underlaget ligger till grund för fortsatt utveckling av spontanidrottsmöjligheterna på en av platserna under nästa år. För att möta behovet av attraktiva, trygga och tillgängliga lekmiljöer på Kungsholmen har arbetet med förnyelse av Disponentparken vid Luxparken på Lilla Essingen drivits vidare. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 64(163) Programmet omfattar både lekytor och vistelseytor med ambitionen att nå fler målgrupper och skapa ökad användbarhet över tid. Under året har bygghandlingar tagits fram inför planerat genomförande nästkommande år. Parallellt har reinvesteringsåtgärder genomförts i Luxparken, där särskilda medel inom ramen för Stockholm vid vatten möjliggjort åtgärder för att stärka vistelsevärdena kring viken. I Kristinebergs slottsparks lekplats (Uggleparken) har ny lekutrustning installerats, anpassad till lekplatsens tematik. Åtgärden genomfördes med anledning av att den tidigare utrustningen inte längre uppfyllde gällande säkerhetskrav. Under året slutfördes även den omfattande förnyelsen av Vängåvans lekplats, som invigdes i juni och lockade många besökare. Arbetet med att stärka tillgången till bad och vatten nära vistelsemiljöer har fortsatt i samverkan med trafikkontoret. Inom ramen för stadens samordnade arbete har åtgärder vidtagits för att möjliggöra bad vid Norr Mälarstrand sommaren 2025, bland annat genom installation av badstege vid en av solbryggorna. Därtill har medverkan skett i pågående utredningar om bastu på olika platser på Kungsholmen. Inför badsäsongen har åtgärder genomförts vid Smedsuddsbadet för att förbättra badvattenkvaliteten, där sandrening och rengöring av bryggor utgjort centrala insatser. För att minska förekomsten av gäss använde trafikkontoret under sommaren arbetshundar, som är specialtränad eller avlad för att utföra specifika uppgifter och hjälpa människor. I detta fall handlar det om en hund som vallar bort och skrämmer fåglar som bajsar och skräpar ner på badstranden. Detta har bidragit till att göra platsen mindre attraktiv för fåglar. Vidare har deltagande skett i exploateringskontorets arbete med att anlägga en ny badplats i Östra Primusparken inom stadsutvecklingsområdet Primus på Lilla Essingen. Parken, som även innehåller ett nytt utegym, öppnade för allmänheten under senhösten. Badplatsen planeras öppna till badsäsongen 2026. Samverkan med idrottsförvaltningen har även fortsatt kring Kungsholmens båtuppläggningsplatser. Arbetet har syftat till att identifiera utvecklingsbehov samt att på sikt öka allmänhetens tillgång till attraktiva strand- och parkområden i anslutning till dessa miljöer. Resultat av undersökningar Medborgarundersökningen genomfördes i maj och juni 2025 med ett slumpmässigt urval av stadens invånare från 18 år och uppåt. 399 kungsholmsbor besvarade enkäten. Undersökningen visade att Kungsholmen ligger lågt på flera punkter inom kulturområdet: Kungsholmen har lägst resultat i staden på tre kulturrelaterade frågor: • Barn och ungdomars tillgång till kulturutbud – 51 % instämmer (stadens snitt: 67 %, högst: Hässelby-Vällingby 84 %). • Vuxnas tillgång till kulturutbud – 45 % instämmer (en minskning från 46 % år 2024, stadens snitt: 66 %, högst: Södermalm 84 %). • Barn och ungdomars möjlighet att utöva kultur – 50 % instämmer (stadens snitt: 64 %, högst: Hässelby-Vällingby 76 %). Här var "vet ej"-svaren särskilt många: 56 %. Årets grundskoleundersökning genomfördes under oktober månad och riktar sig till elever i årskurs 6 och 9. Resultatet av undersökningen visar att årsmålen för fyra av fem indikatorer uppnåtts delvis och en har uppnåtts helt. Resultatet är en försämring jämfört med föregående Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 65(163) år. Undersökningen genomfördes med årskurs 6 och 9, istället för årskurs 5 och 8 som tidigare år, vilket kan ha påverkat resultaten. Undersökningen innehåller liknande frågor som ställs i medborgarundersökningen: • Andel barn och ungdomar som deltar i kulturaktiviteter på fritiden - 46 % (56 % 2024) • Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till kulturaktiviteter på fritiden - 71 % (79 % 2024) • Andelen barn och ungdomar som deltar i föreningsliv - 68 % (72 % 2024) Nämnden har en begränsad påverkan på utfallen eftersom denna typ av aktiviteter framförallt erbjuds utanför nämnden verksamheter, såsom kulturnämnden. Nämnden har erbjudit ett brett utbud av kultur- och idrottsaktiviteter inom ramen för sina verksamheter, exempelvis med aktiviteter vid parklek och fritidsgårdar. Synen på kultur inom stadsdelsnämndsområdet kan även påverkas av att det inte finns någon bio. En central förändring under 2025 är invigningen och etableringen av Kungsholmens kulturhus. Kulturhuset bidrar till ökade möjligheter till kultur och skapar en samlingsplats för föreningar. I undersökningen uppfattade endast 42 procent att kulturlivet i stadsdelen som bra. Förhoppningen är att kulturhuset framöver kommer att förbättra kungsholmsbornas upplevelse av kultur inom stadsdelen. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 89 % 91 % 88 % 92 % 92 % 76 % 2025 och ungdomar som deltar i idrottsaktivit eter på fritiden Analys Indikatorn bygger på resultat från grundskoleundersökningen som går till ungdomar i åk 6 och 9 i både fristående och kommunala skolor. Utfallet av indikatorn avser andelen barn och ungdomar som instämmer helt eller instämmer delvis på frågan "Hur ofta tränar/idrottar du på din fritid?". Resultatet har försämrats med tre procentenheter sedan föregående år. Årsmålet uppnås inte. Resultatet är dock högre än kommunfullmäktiges årsvärde och högre än stadens genomsnitt på 86 %. Stadsdelsnämnden har begränsad påverkan på utfallet eftersom denna typ av aktiviteter framförallt erbjuds utanför nämndens verksamheter. Möjligheten till idrottsaktiviteter påverkas också av tillgången till idrottsanläggningar och idrottsmark. Stadsdelsnämnden har även begränsad påverkan på utfallet eftersom idrottsnämnden har det övergripande ansvaret, i samarbete med exploateringsnämnden och fastighetsnämnden. Andel barn 46 % 37 % 55 % 56 % 57 % 57 % 2025 och ungdomar som deltar i kulturaktivit eter på fritiden Analys Indikatorn bygger på resultat från grundskoleundersökningen som går till ungdomar i åk 6 och 9 i både fristående och kommunala skolor. Utfallet av indikatorn avser andelen barn och ungdomar som instämmer helt eller instämmer delvis på påståendet "På min fritid deltar jag i kulturaktiviteter (till exempel musik, teater, dans, sång, bild, låna böcker)". Resultatet har försämrats med 10 procentenheter sedan föregående år. Varken årsmålet eller kommunfullmäktiges årsvärde uppnås. Resultatet ligger precis under stadens genomsnitt på 47 %. Det är svårt att göra en analys av vad det försämrade utfallet beror på. Stadsdelsnämnden har begränsad påverkan på utfallet eftersom denna typ av aktiviteter framförallt erbjuds utanför nämndens verksamheter. Kulturnämnden har det Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 66(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor övergripande ansvaret för kultur i staden. Inom ramen för nämndens verksamheter har kulturaktiviteter erbjudits vid parklekar, fritidsgårdar och även genom IOP med Kungsholmens kulturhus. Resultatet visar att en större andel flickor än pojkar deltar i kulturaktiviteter på fritiden. Skillnaden mellan utfallen för flickor och pojkar ser ut på liknande sätt bland resterande stadsdelsförvaltningar och generellt i staden. Andel barn 87 % 88 % 87 % 79 % 79 % 77 % 2025 och ungdomar som är nöjda med tillgången till idrottsaktivit eter Andel barn 71 % 67 % 75 % 78 % 79 % 79 % 2025 och ungdomar som är nöjda med tillgången till kulturaktivit eter på fritiden Analys Indikatorn bygger på resultat från grundskoleundersökningen som går till ungdomar i åk 6 och 9 i både fristående och kommunala skolor. Utfallet av indikatorn avser andelen barn och ungdomar som instämmer helt eller instämmer delvis på påståendet "På min fritid har jag möjlighet att delta i kulturaktiviteter (till exempel musik, teater, dans, sång, bild, låna böcker)". Resultatet har försämrats med sju procentenheter sedan föregående år. Varken årsmålet eller kommunfullmäktiges årsvärde på 79 % uppnås. Utfallet är precis under stadens genomsnitt på 72 %. På samma sätt som analysen under "Andel barn och ungdomar som deltar i kulturaktiviteter på fritiden", har stadsdelsnämnden till viss del begränsad påverkan på utfallet eftersom denna typ av aktiviteter framförallt erbjuds utanför nämndens verksamheter. Fördelningen mellan flickor och pojkar är inte lika stor i frågan om nöjdhet, vilket visar att både flickor och pojkar anser att det finns en tillgång till kulturaktiviteter även om det är färre pojkar som utnyttjar denna tillgång. Andel 68 % 73 % 63 % 72 % 72 % 67 % 2025 ungdomar som deltar i föreningsliv Analys Indikatorn bygger på resultat från grundskoleundersökningen som går till ungdomar i åk 6 och 9 i både fristående och kommunala skolor. Utfallet av indikatorn avser andelen barn och ungdomar som instämmer helt eller instämmer delvis på frågan "Är du med i någon förening?". Resultatet har försämrats med fyra procentenheter sedan föregående år. Årsmålet uppnås inte, men kommunfullmäktiges årsvärde uppnås. Utfallet är högre än stadens genomsnitt på 63 %. Andelen som deltar i föreningsliv minskar från årskurs 6 till årskurs 9, med 78 % respektive 57 %. Andelen minskar framförallt för flickor som sjunker från 77 % i årskurs 6 och endast 47 % i årskurs 9. Stadsdelsnämnden har begränsad påverkan på utfallet eftersom föreningar agerar utanför nämndens verksamheter. Däremot bidrar förvaltningen till föreningslivet genom föreningsstödet. Nämndmål: 1.5.1 Kungsholmsbor i alla åldrar tar del av ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 67(163) Beskrivning De förväntade resultaten nås genom att förutsättningar skapas för att kungsholmsbor och besökare i alla åldrar ska kunna ta del av ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv och hälsofrämjande aktiviteter. För att stimulera och inspirera Kungsholmsbor till att bli fysiskt aktiva beaktas Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028 inom nämndens verksamheter. På förskolorna ges barnen varje dag möjlighet till fysiska aktiviteter, ta del av kulturella upplevelser och utöva eget skapande. För barn och unga anordnar fritidsgårdarna aktiviteter där besökarna får prova på olika typer av idrotter och följa med på olika kulturupplevelser. För äldre samt för personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning planeras aktiviteter i dialog med målgrupperna och enskilda motiveras till hälsofrämjande aktiviteter. Beslut om insatserna ledsagning och kontaktperson möjliggör att personer som har behov av stöd för att kunna delta i kulturella och hälsofrämjande aktiviteter får det stöd de behöver. Parklekarna erbjuder aktiviteter utifrån besökarnas önskemål och behov. De öppna mötesplatserna för vuxna och äldre informerar om utbud och aktiviteter och anpassar utbudet utifrån dialog och efterfrågan. Det nya kulturhuset blir ett viktigt tillskott till kulturutbudet på Kungsholmen. Äldreomsorgens förebyggande enhet och aktivitetsansvariga inom varje utförarenhet ska använda Stockholms stads webbsida ”Kultur för äldre”, som har ett brett utbud inom musik-, dans- och teater, poesi- och litteraturstunder vid bokningar. Baltzar träfflokal ska fortsätta att utvecklas. Baltzar ska utöka sina lokaler till att även omfatta Bolinderssalen och Gripenhielmska rummet för att kunna möta det ökade behovet av sociala, hälsofrämjande och kulturella aktiviteter. Förvaltningens kultursekreterare är ansvarig för arbetet med föreningsbidrag, kontakter med lokala föreningar samt med Kungsholmens föreningsråd. Information ges till föreningar på Kungsholmen om möjligheten att ansöka om föreningsbidrag för lokala verksamheter, liksom om möjligheten att söka bidrag generellt i staden. För att underlätta för föreningar att ansöka om föreningsbidrag pågår i staden ett arbete med att upphandla ett stadsgemensamt system för ansökningar och handläggning av föreningsbidrag. Genom att utveckla parker och grönområden ges kungsholmsbor och besökare möjlighet till fritidsaktiviteter och rekreation genom ett jämställt, jämlikt och tillgängligt nyttjande året om, samt bidrar till att värna de värdefulla natur- och kulturmiljöer som finns på Kungsholmen. En uppskattad aktivitet är det årliga nationaldagsfirandet i Rålambshovsparken. Förvaltningen planerar under 2025 att erbjuda fler aktiviteter i utvalda parker genom aktivitetsboxar. Från aktivitetsboxarna kan besökare låna enkla redskap för att utföra olika sporter och lekar. Redskapen är säsongsbetonade och invånarna har möjlighet att önska vilka redskap som ska finnas att tillgå. Verksamhetsområdet berör flera av målen i Agenda 2030: mål 3; god hälsa och välbefinnande, mål 4; god utbildning för alla, mål 5; jämställdhet, mål 10; minskad Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 68(163) ojämlikhet, mål 11; hållbara städer och samhällen, mål 15; ekosystem och biologisk mångfald samt mål 16; fredliga och inkluderande samhällen. Förväntat resultat Kungsholmsbor i alla åldrar kan ta del av ett varierat kultur- och idrottsutbud. Barn och ungdomar är fortsatt nöjda med tillgången till kultur- och idrottsaktiviteter. Föreningar bidrar till stimulans och aktiviteter för kungsholmsborna. Föreningslivet ges förbättrade möjligheter att träffas. kungsholmsbornas behov av fritidsaktiviteter och rekreation tillgodoses i parker- och grönområden. Parkerna är mångfunktionella och erbjuder ett rikt utbud av aktiviteter och anläggningar, som möjliggör ett jämställt och jämlikt nyttjande. Parkernas karaktärsdrag och gröna kulturvärden förvaltas. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts. Bedömningen grundas på att förväntade resultat har uppnåtts och aktiviteterna genomförts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen informerar löpande om möjligheterna till kultur- och 2025-01-01 2025-12-31 föreningsstöd från stadsdelsnämnden och andra. Genomföra en medborgardialog utifrån inkomna medborgarförslag 2025-01-01 2025-12-31 och önskemål om utvecklade ytor för spontanidrott på västra Kungsholmen Personer med funktionsnedsättning som bor i bostad med särskild 2025-01-01 2025-12-31 service enligt LSS erbjuds kulturaktiviteter Tillsammans med föreningsrådet leda arbetet med att utveckla 2024-09-01 2026-08-31 Kungsholmens kulturhus genom styrgrupp för IOP Äldreomsorgens enheter använder webbplats ”Kultur för äldre” för 2025-01-01 2025-12-31 att boka kvalitativa kulturaktiviteter. KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls helt Analys Bedömningen är att inriktningsmålet Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning har uppfyllts helt. Till inriktningsmålet hör fyra mål för verksamhetsområdet, fyra nämndmål, sex KF- indikatorer, sex KF-aktiviteter och fem nämndaktiviteter. Bedömningen grundas på att alla fyra mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet har uppfyllts helt. Av fyra underliggande nämndmål har alla uppnåtts helt. Analys och beskrivning av det arbete som nämnden har bidragit med för att uppfylla Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 69(163) inriktningsmålet, redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls helt Analys Den sammantagna bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfyllts helt. Stadsdelsnämndens verksamheter arbetar systematiskt för att bli energieffektiva, resurssmarta och klimatmedvetna genom kompetensutveckling och samverkan kring hållbara inköp och cirkularitet. Förskolor, socialtjänst och äldreomsorg bidrar genom miljöpedagogik, källsortering, återbruk och minskad plastförbrukning. Till grund för bedömningen ligger också att årsmålen för tre av fyra KF-indikatorer har uppnåtts helt samt att det underliggande nämndmålet med förväntade resultat uppfyllts helt och aktiviteter som bidragit till måluppfyllelse har genomförts. Utöver ovanstående baseras bedömningen på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2025 genomförts utan större avvikelser. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna under året som har bidragit till måluppfyllelse. Kungsholmens verksamheter är energieffektiva och resurssmarta med låg påverkan på klimatet Kompetensutveckling Genom samverkan och kommunikation har kompetensen och innovationsförmågan stärkts för att nå de uppsatta målen inom miljö och klimat. Under hösten deltog chefer och gruppledare i ett chefsforum med presentationer från miljöförvaltningen och stadsledningskontoret om hållbara inköp kopplade till miljö, klimat, cirkularitet och Agenda 2030. Inköpare och strateger har också deltagit i regelbundna nätverksträffar på olika nivåer, med fokus på inköp av både livsmedel och engångsartiklar av plast. Flera verksamheter har besökts och informerats genom nätverksmöten, workshops och möten om stadens miljö- och klimatmål samt hur de själva kan bidra till att uppnå dem. Utvecklingsarbetet inom projekt Hållbar äldreomsorg på Kungsholmen har fortsatt och bygger i hög grad på samverkan mellan äldreomsorgens enheter, som tillsammans med projektet driver innovativa piloter inom olika områden. Kommunikation Kungsholmens lokala miljö- och klimathandlingsplan för 2025 har kommunicerats bland annat via nyhetsbrevet Chef på Kungsholmen. Genom nyhetsbrevet har även annat aktuellt material delats, till exempel checklistan för energieffektiviseringar. Medarbetare med arbetsplats i kontorslokal arbetar utifrån checklistan för hållbara kontor. I årets upplaga av Kungsholmen i korthet, som når alla Kungsholmsbor, finns ett uppslag om hållbarhet. Diplom har också satts upp på några äldreomsorgsverksamheter som ett erkännande av deras arbete Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 70(163) med Hållbar äldreomsorg på Kungsholmen. Rättvis och inkluderande omställning till ett hållbart samhälle Efter avslag på en EU-ansökan för projektet Closer och förändrade inriktningar inom stadens projekt Scale, beslutades att satsa på lokala samtalsarenor. Under hösten har en programserie genomförts på Kungsholmens bibliotek, i samverkan med biblioteket. Fokus låg på stadens miljö- och klimatarbete samt dialog med invånare kring hållbar omställning. Tre träffar hölls med teman livsmedel, kemikalier och energi, med presentationer från stadsledningskontoret, miljönämnden och stadsdelsnämnden, följt av publiksamtal. Inför fler samtal under 2026 planeras ökade marknadsföringsinsatser. Under året har även ett utvecklingsarbete bedrivits med fokus på involvering och delaktighet från föreningar och invånare i samverkan med andra stadsdelsnämnder, miljönämnden och stadsledningskontoret. I oktober arrangerades även Måltidens dag på Baltzars träfflokal med fokus på klimatsmart och ekologisk mat, tillsammans med kocken Paul Svensson. Under året har hållbarhetsarbete genomförts inom flera verksamheter med utgångspunkt i respektive uppdrag och målgrupp. Inom de kommunala förskolorna har barnen regelbundet vistats i naturen och deltagit i odlingsaktiviteter tillsammans med pedagogerna, både inomhus och utomhus. Arbetet har bidragit till att barnen fått följa kretsloppet från frö till växt och utvecklat förståelse för natur, miljö och ett varsamt förhållningssätt. Inom socialtjänstens utförarverksamheter har ekologiska och miljömärkta inköp prioriterats, liksom minskad plastanvändning och ökad källsortering. Gruppledare har deltagit i det interna miljö- och klimatnätverket och spridit kunskap vidare till medarbetarna miljö- och klimatnätverk och spridit kunskap vidare till medarbetarna. Övriga verksamheter har arbetat enligt Kungsholmens checklista för Hållbara kontor, som följs upp årligen. Antalet utskrifter har minskats genom ökad digital dokumentation. Brukare har involverats i miljöarbetet genom praktiska arbetsuppgifter såsom återvinning, energieffektiv tvätt och avfrostning samt genom deltagande i den internationella skräpplockardagen i närområdet. Projektet Hållbar äldreomsorg på Kungsholmen har fortgått och förlängts till och med 2026 i syfte att ställa om äldreomsorgen och integrera arbetet i ordinarie rutiner och arbetssätt. Inom äldreomsorgens verksamheter har insatser genomförts för att minska användningen av plast och engångsprodukter, reducera matsvinn, sänka livsmedlens klimatpåverkan samt öka andelen ekologiska inköp. En ny fas har inletts med fokus på hållbara städmetoder, tvätt och kemikalier. Projektet har presenterats vid introduktionsdagar för nyanställda och lyfts som ett gott exempel både inom och utanför staden. Hållbara inköp Arbetet med att öka kunskapen om hållbara upphandlingar har fortgått. Bland annat har utredande möten genomförts där fokus låg på hur inköp kan bidra till hållbarhetsmålen. Nätverksmöten för inköpare, administratörer och dietister har genomförts under året för att stärka och fördjupa kunskapen. Avdelningarna har även i ökad utsträckning arbetat med inköpslistor för att underlätta miljö- och klimatsmarta val. Genom samverkan mellan olika kompetenser i förvaltningen har aktiviteten "Hållbara inköp" drivits under året med den övergripande frågeställningen Hur kan vi bidra till hållbarhetsmålen med våra inköp och Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 71(163) göra mer medvetna val? Olika hållbarhetsperspektiv av förvaltningens inköp har identifierats liksom inköpskedjan och hur systemutnyttjandet är centralt för att kunna följa upp och mäta inköpens hållbarhetsaspekter. KF:s indikatorer samt stadens nya inköpsprogram är ledande. Hållbara inköp var också temat på ett av höstens chefsforum med särskilt fokus på inköp av plast och engångsprodukter samt livsmedel i ljuset av Agenda 2030. Utifrån chefsforum framkom många förslag från cheferna om hur inköpen kan göras mer hållbara genom planering och framförhållning för att minska svinn och onödiga inköp, liksom samordning av inköp och lager. Det framkom också att kunskap hos beställare, minskat användande av First Card, tydligare krav på leverantörer och att göra det lätt att handla rätt i systemen är avgörande för mer hållbara inköp framåt. Förbrukningen av plast- och engångsprodukter minskar Några av de största förbrukningsområden inom plast är blöjor, inkontinensskydd, förkläden, handskar samt avfallspåsar. Nämndens verksamheter har arbetat aktivt för att minska användningen av plast- och engångsprodukter i linje med stadens mål om minskade plastinköp. Preliminär statistik visar att plastinköpen efter en ökning under 2024 har minskat till 42,4 ton. En fördjupad analys planeras när mätverktyget Plastkollen är färdigställt. Plaststatistiken kommer att behöva ställas i relation till beläggningen i verksamheterna och till inköp av beredskapsmaterial, som började köpas in under 2024. Inom förskolan har plastinköp kartlagts och åtgärder vidtagits för att minska användningen av engångshandskar, plastpåsar och förpackningar. Inköp samordnas i högre grad, naturmaterial används i pedagogisk verksamhet och information om minskad blöjanvändning har spridits till vårdnadshavare. Inom socialtjänstens verksamheter har plastprodukter ersatts med mer hållbara alternativ, exempelvis genom utbyte av köksredskap och införande av tvättbara hygienunderlägg och diskhandskar. Äldreomsorgen har prioriterat flergångs- och returalternativ och projektet Hållbar äldreomsorg på Kungsholmen har haft särskilt fokus på att minska överanvändning av engångsprodukter såsom handskar, hygienartiklar och avfallspåsar. Inköpsstatistik har följts upp löpande och pilotprojekt har genomförts för att identifiera ytterligare besparingspotential, bland annat inom kök och hemtjänst. Åtgärder som tvättbara skoskydd, förbättrad materialhantering och inköp av kylväskor har bidragit till minskat plastsvinn. Klimatbelastningen från livsmedel och måltider minskar Arbetet har fortgått utifrån det gemensamma temat God, hälsosam och hållbar mat, med fokus på att minska livsmedlens klimatpåverkan. Uppföljning sker genom systemet Tendmill och arbetet har främst inriktats på utbildning och kommunikation med inköpare genom regelbundna nätverksträffar. Trots genomförda insatser ligger resultatet fortsatt något över målet. Inför kommande år planeras nya lösningar i samband med deltagande i forskningsprojektet PLATE. Förskolans kockar har ett utvecklat arbete med näringsrika måltider med låg klimatpåverkan, bland annat genom hög andel vegetariska livsmedel och låg andel kött. Under året har utbildningar i råvarukännedom genomförts och en gemensam meny har bidragit till ökad likvärdighet. Arbetet med att minska matsvinnet har fortsatt i nära dialog mellan kockar och pedagoger, en utmaning är att träffa rätt kring mängden mat då åtgången varierar. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 72(163) Förskolorna har även framfört att mätningarna varit svåra att följa upp, för att stärka uppföljningen kommer ett digitalt verktyg för daglig mätning av matsvinn att införas under 2026. Samtliga förskolor planerar även att ansöka om KRAV-certifiering och delta i forskningsprojektet PLATE, som fokuserar på att skapa en robust, hållbar och konkurrenskraftig måltidssektor genom att forska kring måltidens roll för beredskap, hälsa och miljö. Matsvinn mäts på äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden två gånger per år och följs upp, rapporteras och kommuniceras av äldreomsorgens dietister. Ett boende har genomfört ett pilotprojekt med att mäta köks- och lagringssvinn av livsmedel. Detta har föranlett nya rutiner för beställningar, hantering och förvaring, och inrättande av ett centralförråd för vissa livsmedel för att förebygga matsvinn. Återbruket ökar och Stocket är förstahandsalternativ vid inköp av möbler Under året har återbruk och återvinning utvecklats inom förskolor, socialtjänstens verksamheter och äldreomsorgen. På förskolorna deltar barnen i återvinningsaktiviteter och samtal om matsvinn ingår som en pedagogisk del. Inom socialtjänsten prioriteras källsortering och möbler köps i första hand via Stocket, även om tillgången på produkter som uppfyller enheternas funktionella krav fortfarande är begränsad. Inom äldreomsorgen har ett pilotprojekt förbättrat återvinningsmöjligheterna för boende genom inköp av avfallskärl och nya rutiner för personalen, vilket lett till ökad mängd sorterat avfall samt större kunskap och delaktighet bland boende, anhöriga och medarbetare. Energiförbrukningen i nämndens lokaler minskar Checklistan för energieffektivisering har granskats och uppdaterats av miljöförvaltningen och därefter kommunicerats till verksamheterna. Gamla armaturer har bytts ut mot tidsstyrd LED- belysning på vård- och omsorgsboendena Solbacken och Sankt Eriks, samt på Pilträdet 10 och i garaget på Bolindersplan, vilket förväntas minska elförbrukningen. Förskolorna arbetar aktivt med att minska energianvändningen, och barn deltar i SISAB:s aktivitet Energiagenterna för ökad kunskap om energibesparing. Brukare på Kungsholmens dagliga verksamhet deltar i miljöarbetet genom uppgifter som att tvätta fulla maskiner och se till att frysarna är avfrostade. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 50 50 % Tas fram av 2025 upphandlin nämnd/styr gar som else bidrar till cirkularitet Inköpta 42,39 44 552 ton 2025 förbrukning sartiklar i plast i stadens verksamhet er Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 73(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Klimatpåver 1,56 kg 1,52 kg 1,5 kg CO2 1,5 kg CO2 2025 kan från CO2 per kg CO2 per kg per kg per kg upphandlad livsmedel livsmedel livsmedel livsmedel e livsmedel Analys Siffran för matens klimatavtryck är 1,56 CO2e/kg livsmedel. Det innebär att förvaltningen måste intensifiera arbetet ytterligare på området för att nå årsmålet som är 1,5 CO2e/kg livsmedel 2026. Förskoleavdelningen ligger på 1,27, socialtjänstavdelningen på 2,23, äldreomsorgsavdelningen på 1,87, och övriga enheter på 1,77 CO2e/kg livsmedel. Arbetet med indikatorn har under året varit riktat främst mot utbildning och kommunikation med inköpare av livsmedel i förvaltningen, samt mot chefer. Denna satsning kommer fortsätta under kommande år. Förvaltningen kommer också delta i forskningsprojektet PLATE med förskolan under våren och äldreomsorgen under hösten. Äldreomsorgens egen restaurang Fridas serverar måltider och har ett relativt högt klimatavtryck. Här ligger en stor utmaning i arbetet eftersom de äldre har ett behov av en viss mängd kött för sitt proteinintag för att undvika undernäring. En särskild undersökning behöver göras av socialtjänstavdelningens siffror. Köpt energi 2,9 GWh 3,08 GWh 3,4 GWh 1 700 GWh 2025 i stadens organisatio n Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna revidera 2025-01-01 2025-12-31 riktlinjer för mat, måltider och fysisk aktivitet i kommunala förskolor i Stockholms stad, i linje med stadens reviderade strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat. Riktlinjerna ersätter stadsdelsnämndernas befintliga riktlinjer Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda förutsättningarna för ett stärkt klimatarbete i stadsdelsnämnderna, med fokus på involvering och delaktighet Stadsdelsnämnderna ska utifrån stadens styrdokument avseende 2025-01-01 2025-12-31 miljö och klimat redovisa hur de jobbar lokalt med implementeringen av programmen Trafiknämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och 2025-01-01 2025-12-31 Stockholm Vatten och Avfall AB utreda vad som krävs och påbörja åtgärder för att efterkomma kravet på källsortering på välbesökta platser såsom parker och torg i enlighet med förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar Nämndmål: 2.1.1 Kungsholmens verksamheter är energieffektiva och resurssmarta med låg påverkan på klimatet Uppfylls helt Beskrivning Genom att arbeta tillsammans tillvaratas den kompetens och förmåga som finns i förvaltningen och i staden för att nå de förväntade resultaten. Kompetensutveckling av förvaltningens medarbetare med fokus på chefer och inköpare ska stödja arbetet. Omställningen mot ett hållbart samhälle är rättvis, inkluderande och tillgänglig för alla. Fokus Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 74(163) ska ligga på lokala projekt genom att betona Kungsholmen-specifika insatser i kommunikationen för att göra informationen mer relevant och engagerande för invånarna. Det kan vara information om Kungsholmens möjligheter till återvinning, återbruk och andra hållbarhetsaktiviteter, liksom information som underlättar att minska användningen av skadliga kemikalier. Kungsholmsbor ska bli delaktiga och ha inflytande genom det fortsatta arbetet med projektet Scale, och den gemensamma lokala omställningsarenan där förvaltningen, näringslivet och civilsamhället samarbetar för förbättrad hälsa och lägre klimatpåverkan. Förvaltningen har sökt EU-medel för att i projektet Closer tillsammans med Sweco arbeta med innovativa arbetssätt, tillfällig arkitektur och matkultur för äldre med Bolinders plan som nav. Förvaltningens projekt Hållbar äldreomsorg på Kungsholmen fortsätter under året. Där är fokus på plast och engångsartiklar, ekologisk och klimatsmart mat, kemikalier, återvinning och städ, samt dialog och inkludering av de äldre. Hållbarhet ska införlivas i ordinarie rutiner och arbetssätt exempelvis vid användning av engångsmaterial och vid inköp av livsmedel. Förvaltningen ska under året utveckla arbetet med inköp under aktiviteten Hållbara inköp (3.7). Målet är att klimatpåverkan från förvaltningens konsumtion ska halveras fram till år 2030. Förvaltningen ska begränsa inköp till det som är nödvändigt och maximera möjligheten för återanvändning samt delning av inventarier, fordon, lokaler och fastigheter. Stocket ska vara förstahandsalternativ vid inköp av möbler och inventarier och återbruket ska öka. I förvaltningens inköpsprocess ska de hållbarhetskrav som ställs vara relevanta och enhetliga och avtalsuppföljningen ska vara systematisk och kontinuerlig. Kompetenshöjande insatser för förvaltningens medarbetare ska utvecklas för att öka kunskapen om hållbara inköp, samt att säkerställa inköpsprocessen och dess uppföljning. Det systematiska arbetet med att minska inköp och användning av engångs- och förbrukningsartiklar i plast fortsätter. Skadliga material och plaster ska fasas ut i miljöer där barn, unga, äldre samt personer med funktionsnedsättning vistas. Förvaltningen ska förebygga att avfall uppstår genom minskad användning av engångsprodukter och onödiga plastprodukter samt verka för att en större andel produkter och material återanvänds eller återvinns. Kunskapen om och möjligheterna till avfallsminimering, återanvändning och källsortering i förvaltningens verksamheter ska öka. Klimatpåverkan från livsmedel och måltider ska fortsatt minska genom ökad mängd vegetabilier och baljväxter, och regelbunden uppföljning av varje verksamhet som köper in livsmedel i systemet Tendmill. Nätverksmöten och utbildningsinsatser fortsätter inom tema "God, hälsosam och hållbar mat", med fokus på inköp. Förvaltningen deltar i projektgruppen för framtagandet av stadens uppdaterade livsmedels- och måltidsstrategi och ett gemensamt nätverk för förvaltningens livsmedel och måltider ska samverka under året. Matsvinnet ska minska, och mätningar görs vår och höst i de verksamheter som hanterar mat. Statistik från upphandlade måltidsentreprenörer följs upp regelbundet. Allt matavfall som ändå uppstår ska återvinnas. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 75(163) Arbetet med energieffektiviseringar ska intensifieras. I samverkan med fastighetsägarna fortsätter det kontinuerliga arbetet med energieffektivisering och driftoptimering i stadens samtliga verksamheter, bland annat genom effektiviserad ventilation och uppvärmning samt utbyte av äldre vitvaror och belysning där så behövs med stöd av sökta klimatmedel. Arbetet med att kartlägga el-abonnemang och energiförbrukning fortsätter. Förvaltningen ska också säkerställa att berörd personal har erforderlig kunskap om energi-besparingsåtgärder i sina verksamheter. Arbetet kopplar till flera mål i Agenda 2030, som mål 3: God hälsa och välbefinnande, mål 7: Hållbar energi, mål 10: Minskad ojämlikhet, mål 11: Hållbara städer, mål 12: Hållbar konsumtion och mål 13: Bekämpa klimatförändringarna. Förväntat resultat Kunskap om vikten av hållbara upphandlingar och inköp ökar. Förbrukningen av plast- och engångsprodukter minskar. Flergångs- och returalternativ väljs i högre grad. Återbruket ökar och Stocket är förstahandsalternativ vid inköp av möbler och inventarier. Alla avfallsfraktioner återvinns i verksamheternas lokaler. Klimatbelastningen från livsmedel och måltider minskar. Verksamheternas matsvinn inklusive kökssvinn minskar. Allt matavfall som ändå uppstår återvinns. Energiförbrukningen i nämndens lokaler minskar. Andelen återbrukat material som används i parkupprustningar och vid underhåll av parkmiljöer ökar. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla verksamheter fasar ut alla onödiga inköp av plast- och 2025-01-01 2025-12-31 engångsprodukter, inklusive engångshandskar i kök. Digital miljöutbildning för chefer 2025-01-01 2025-12-31 Analys Miljöförvaltningens digitala miljöutbildning för chefer har kommunicerats och påbörjats eller genomförts av 19 personer. Förvaltningens chefer erbjuds många digitala utbildningar och det finns en utmaning i hur dessa ska kommuniceras och prioriteras. Förvaltningens medarbetare som har sin arbetsplats i kontorslokal 2025-01-01 2025-12-31 arbetar utifrån checklistan för Hållbara kontor Äldreomsorgen minskar fortsatt onödig förbrukning av 2025-01-01 2025-12-31 engångshandskar i alla verksamheter, inklusive kök, inom projektet Hållbar äldreomsorg på Kungsholmen Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 76(163) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Analys Den sammantagna bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfyllts helt. Den biologiska mångfalden på Kungsholmen ökar genom att stärka trädstrukturer, återplantering av träd, förstärkt etableringsskötsel av buskytor, ställa om gräsytor till slåtterytor och en uppdaterad handlingsplan för klimatanpassning. Andelen inköpta ekologiska livsmedel och matvaror fortsätter att öka. Till grund för bedömningen ligger också att årsmålet för en KF-indikatorer har uppnåtts delvis samt att det underliggande nämndmålet med förväntade resultat uppfyllts helt och aktiviteten som bidragit till måluppfyllelse har genomförts. Utöver ovanstående baseras bedömningen på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2025 genomförts utan större avvikelser. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna under året som har bidragit till måluppfyllelse. Kungsholmen är en grön och resilient stadsdel med hög biologisk mångfald Arbetet med att stärka den biologiska mångfalden i parker och grönområden har fortgått hela året, samt att på olika sätt kommunicera åtgärder för både invånare och besökare. Under året har arbetet med att stärka trädstrukturen och öka krontäckningsgraden prioriterats. En särskild budgetjustering möjliggjorde återplantering av träd som tidigare fällts till följd av almsjukan. Medlen har använts till plantering av 19 nya träd, bland annat i anslutning till amfiteatern och parkleken i Rålambshovsparken, vid Västerbroplan samt längs Norr Mälarstrands parkstråk. Därutöver har träd planterats i Vängåvan, Pontonjärparken, vid Tekniska nämndhuset och Jaktvarsgården. Sammantaget har 33 nya träd planterats under året. Under 2025 fälldes cirka 75 träd, exklusive träd som tagits ned på grund av almsjuka. Träden stod både i naturmark och i anlagda parker och varierade i storlek, varav uppskattningsvis 20– 30 större träd stod i parkmiljö. Orsakerna var främst nedsatt vitalitet och bedömd risk för tredje man eller egendom, till följd av exempelvis sjukdom, skador, svampangrepp eller torka. Kraftiga vindar under sensommaren bidrog också till att 2025 blev ett år med större trädförluster än normalt. Arbetet med att ställa om gräsytor till slåtterytor har fortsatt, bland annat i Lindhagensgatans mittstråk och längs Rålambshovsleden. Etableringsskötsel av nyanlagda ängsytor har genomförts vid Rålambshovsleden och vid Tekniska nämndhuset. För att öka kunskapen om genomförda åtgärder för biologisk mångfald har informationsskyltar satts upp på utvalda platser. Längs Kaplanstrappan på östra Kungsholmen har uttjänt buskplanteringar ersatts med ängsytor, vilket bidrar till ökad biologisk mångfald och mer varierade stadsmiljöer. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 77(163) Särskilda medel för biologisk mångfald har använts för förstärkt etableringsskötsel av de buskytor som anlagts på Smedsudden. Etableringsskötseln har genomförts enligt plan under året. Medel för biologisk mångfald har även tilldelats arbetet med friställning av ekar i Kristinebergsparken och längs Kristinebergsklipporna. Arbetet slutfördes under hösten. I samband med åtgärderna har ris lämnats kvar i ordnade högar på flera platser, holkar satts upp och faunadepåer anlagts för att gynna den biologiska mångfalden. Arbetet med att möjliggöra stadsodling genom brukaravtal har fortsatt. Samtliga stadsodlingar har setts över under året och uppdaterade brukaravtal har tagits fram för de odlingar som är aktiva. Arbetet med att synliggöra och stärka biologisk mångfald och ekosystemtjänster i förskolorna har fortsatt under året. Genom undervisning, planerade aktiviteter och återkommande utflykter till skog och närnatur ges barnen möjlighet att utveckla relationer till naturen samt väcka nyfikenhet och intresse för djur och växter. Plantering och odling tillsammans med barnen, där växtprocesser följs över tid, har bidragit till ökat engagemang och förståelse för vikten av att vårda naturen. Under hösten genomförde flera förskolor skördefester som avslutning på arbetet med odlingsprojektet Den hemliga trädgården. Barnen deltog i skörd, förberedelse av pallkragar inför vintervila samt reflektion kring odlingsprocessen. I anslutning till detta har kockarna köpt in ett urval av höstens grödor, vilka barnen fått utforska genom sina sinnen och via estetiska uttrycksformer. I undervisningen har även globala miljö- och hållbarhetsfrågor uppmärksammats. På en förskola har äldre barn arbetat med frågor kring korallrev och människans påverkan på dessa, där barnen reflekterat över ansvar och hållbarhet. På en annan förskola har intresset riktats mot olika väderfenomen, såsom norrsken, vilka utforskats genom rörelse och dans. Sammantaget bidrar arbetet till att stärka barnens förståelse för ekologisk och social hållbarhet, både i ett lokalt och ett långsiktigt perspektiv. Ekologiska livsmedel Hållbarhetsstrateg har varit delaktig i framtagandet av stadens program God mat för hälsa, klimat och miljö, samt för förskolenämndens riktlinjer för programmet, tillsammans med förskolan. Andelen ekologiska livsmedel fortsätter att närma sig målet på 70 procent och ligger nu nära. Arbetet för att nå stadens mål har bedrivits genom utbildningar, nätverksträffar och underlag som underlättar inköp av ekologiska livsmedel samt produkter som följer svenska djurskyddsregler och antibiotikalagstiftning. Tillgången på ekologiska produkter inom vissa livsmedelsgrupper är fortfarande begränsad och ibland tillfälligt slut hos leverantör, vilket har lett till önskemål om ett utökat sortiment inom exempelvis bröd och fikabröd, fruktkrämer samt juice. Förskoleavdelningen ligger fortsatt över målet för alla enhetsområden och har ökat de ekologiska inköpen med en procent jämfört med 2024. Alla förskolor arbetar med att göra barnen delaktiga och ge dem möjlighet att skapa en positiv relation till måltiden och maten. Flera förskolor har infört "månadens grönsak" och/eller matforum, där barnen får delta i Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 78(163) processer från jord till bord. De största ökningarna av ekologiska livsmedel under året har skett inom äldreomsorgen, där andelen ekologiska livsmedel höjts från 52 procent till 64 procent, och socialtjänstavdelningen där andelen höjts från 60 procent till 71 procent. Kontinuerliga utbildningsinsatser inom projektet Hållbar äldreomsorg på Kungsholmen har fokuserat på säsongsanpassade livsmedelsinköp, minskat matsvinn, ökad variation av råvaror samt effektivisering av menyplanering och inköpsrutiner. Stödmaterial för inköp, där ekologiska alternativ prioriteras, uppdateras löpande och sprids till verksamheterna. Klimatanpassning Under året har arbetet med klimatanpassning fortsatt på flera sätt. Medverkan har skett i stadsledningskontorets och miljöförvaltningens framtagande av en uppdaterad handlingsplan för klimatanpassning samt i stadens nätverk för området. Dessutom har arbete genomförts tillsammans med Stockholm Vatten och Avfall för att se över kombinerade dagvatten- och skyfallsanläggningar, och i trafikkontorets framtagande av en ny trädpolicy för Stockholm. Med stöd av särskilda klimatinvesteringsmedel, avsedda att minska sårbarheten vid värmeböljor vid lekplatser, har sex nya träd planterats kring Pontonjärparkens lekplats för att på sikt skydda mot sol och höga temperaturer. Nya dricksvattenfontäner har installerats i Kronobergsparken och vid Rålambshovsparkens strand. Lokalsamordnare har löpande bevakat klimatanpassningsperspektivet i kontakter med fastighetsvärdar samt vid planering och byggnation av nya grupp- och serviceboenden. Verksamheterna arbetar förebyggande genom risk- och sårbarhetsanalyser (RSA). Utemiljöer på särskilda boenden har klimatanpassats med solskydd som markiser och parasoller samt naturlig skugga från träd, buskar och byggnader. En genomförd intern kontroll visade att samtliga äldreboenden har tillgång till skugga på sina uteplatser, i form av markiser och parasoll, samt naturlig skugga i form av träd, buskar och huskroppar. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 68,02 % 57,9 % 70 % 70 % 2025 inköpta ekologiska livsmedel i kronor Analys Siffran för ekologiska livsmedel har höjts under året från 61,5 procent (exklusive måltider som inkluderades 2024) till 68 procent. Arbetet har bedrivits genom nätverksmöten, utbildning, inköpslistor och regelbunden kommunikation av området. En stor ökning har skett inom äldreomsorgsavdelningen som höjt sina siffror från 52 procent till 64 procent. Den stora ökningen kan förklaras dels med ett förändrat sätt att mäta indikatorn (måltider och näringsdrycker inkluderas ej längre) samt ett fokuserat arbete från samtliga äldreomsorgsenheter. Likaså har socialtjänstavdelningen genomfört en stor ökning från 60 procent till 71 procent. Viss negativ påverkan på siffran kan komma från att ekologiska produkter ofta är slut i sortimentet; staden har börjat handla livsmedel från Mathem där konteringen av ekologiskt än så länge behöver ske manuellt; liksom att vissa livsmedel som köps in för beredskap inte finns som ekologiska alternativ. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 79(163) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska fortsätta öka andelen höggräs vid ytor 2025-01-01 2025-12-31 som inte används för rekreation. Detta genom att i första hand anlägga ängsmark, i andra hand genom att minska antalet klipptillfällen i stor omfattning, i syfte att skapa sammanhängande ängsstråk, öka biologisk mångfald och minska driftkostnader för klippning Nämndmål: 2.2.1 Kungsholmen är en grön och resilient stadsdel med hög biologisk mångfald Uppfylls helt Beskrivning De förväntade resultaten nås genom skötsel och åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden och stärker ekosystemtjänster och bidrar till Kungsholmen som en grön och resilient stadsdel. För att åstadkomma ett hållbart trädbestånd fortsätter arbetet med att besikta, inventera och mäta in träd för att kunna planera för återplantering och föryngring av trädbeståndet. Förvaltningen arbetar systematiskt med att återplantera träd. Parker sköts enligt framtagna skötselplaner för ökad biologisk mångfald. Andelen höggräs ska öka vid ytor som inte används för rekreation i syfte att öka biologisk mångfald, minska driftskostnader och klimatpåverkan vid klippning. Höggräs åstadkoms genom en kombination av att anlägga ängsmark och i stor omfattning minska antalet klipptillfällen. Parker och grönområden anpassas till nya klimatförutsättningar och bidrar till stadens hantering av skyfall och värmeböljor. Förvaltningen ökar fokus på inköpsprocessen av ekologiska livsmedel genom kontinuerliga utbildningsinsatser och förvaltningsövergripande nätverksmöten för att identifiera de utvecklingsområden som finns för att öka andelen inköpta ekologiska livsmedel. Inköpta livsmedel ska också vara producerade i nivå med svenska djurskyddsregler och med god djurhållning samt med restriktiv användning av antibiotika. Verksamheterna arbetar vidare med sitt förebyggande arbete inför eventuella värmeböljor och skyfall. De verksamhetsspecifika åtgärder som identifierades av verksamheterna i kartläggning och RSA (risk- och sårbarhetsanalys) under 2024 ska åtgärdas under året. Förvaltningen söker samverkan i staden för fortsatt utredning kring klimatanpassning och inväntar de stödfunktioner till stadens verksamheter som ska inrättas för att stötta i arbetet med verksamhetsanpassning och att reducera risker vid extrema väderhändelser. Arbetet sker i enlighet med Agenda 2030, mål 3: God hälsa och välbefinnande, mål 10: Minskad ojämlikhet, mål 11: Hållbara städer, mål 12: Hållbar konsumtion, mål 14: Hav och marina resurser, mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald samt mål 17: Genomförande och globalt partnerskap. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 80(163) Förväntat resultat Biologisk mångfald och ekosystemtjänster synliggörs och stärks i parker och grönområden. Andelen ekologiska livsmedel fortsätter att öka mot målet 70%. Inköpta livsmedel ska vara producerade i nivå med svenska djurskyddsregler och antibiotikalagstiftning. Verksamheterna genomför åtgärder för att skapa resiliens mot potentiella skyfall och värmeböljor. Utemiljöer på särskilda boenden ska vara klimatanpassade med solskydd som ger svalka. Stadsdelsområdets parker, grönområden och verksamheters utemiljöer motverkar negativa effekter av värmeböljor och skyfall för boende och besökare i stadsdelsområdet. Förmågan att hantera skyfall och värmeböljor har förbättrats i parker, grönområden och i verksamheternas utemiljöer. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Medarbetare som köper in och beställer livsmedel och måltider 2025-01-01 2025-12-31 arbetar aktivt med det förvaltningsgemensamma temat God, hälsosam och hållbar mat KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Analys Den sammantagna bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfyllts helt. Stadens rese- och mötespolicy följs och kollektivtrafik, cykel, elbil och tåg används i första hand. prioriteras framför flyg när det är möjligt. Transporter är klimatsmarta med fokus på cykel- och eldrivna lösningar inom förskola, äldreomsorg, socialtjänst och fritidsverksamhet. Fossilfria transporter ställs som krav i all verksamhet och uppföljning av drivmedel i transportavtal och entreprenörers fordonsflottor har intensifierats, samtidigt som äldre fordon har avvecklats. Till grund för bedömningen ligger också att KF-aktiviteten har genomförts samt det att underliggande nämndmålet med förväntade resultat bedöms uppfyllas helt. Utöver ovanstående baseras bedömningen på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2025 genomförts utan större avvikelser. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna under året som har bidragit till måluppfyllelse. Kungsholmens verksamheter använder klimatsmarta och resurseffektiva resor och transporter Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 81(163) Kungsholmens verksamheter och medarbetare använder klimatsmarta transportsätt såsom cykel, gång och kollektivtrafik vid tjänsteresor. Resorna utgår från Stockholms stads rese- och mötespolicy, som har kommunicerats till förvaltningens chefer bland annat genom Chef på Kungsholmen. Tjänsteresor har följts upp. Verksamheternas transporter är klimatsmarta och cykelåkeri används i första hand. Inom förskolan används cykel för transport av mat mellan förskolor liksom inom äldreomsorgen där hemtjänsten använder elcyklar för transporter av mat till de äldre. Fritidsgården Kuggen använder sig av två elcyklar för att nå de skolor som de sammanarbetar med. Socialtjänsten utgår från Stockholms stads resepolicy vid resor. När det finns särskilda skäl används andra färdmedel som bil och tåg. SL-kort har köpts in till funktioner som reser mycket i tjänsten. Elbil ska användas vid bilkörning men undantag har förekommit. Vid längre resor har tåg prioriterats före flyg där det har varit möjligt. Krav ställs på fossilfria transporter i all verksamhet, inklusive för personer med funktionsnedsättning samt i äldreomsorgen, oavsett driftsform. Ett arbete har påbörjats med att kartlägga drivmedel i transportavtal. Under året har arbetet med drivmedelsuppföljning för anläggningsentreprenören varit i fokus. Aktuella fordonslistor har krävts in och andelen fossilfritt drivmedel har stadigt minskat i entreprenörens fordonsflotta. Gasbilen har sålts, i linje med stadens inriktning om att gamla bilar ska avvecklas. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska ta fram handlingsplaner för utfasning av 2025-01-01 2025-12-31 fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 Nämndmål: 2.3.1 Kungsholmens verksamheter använder klimatsmarta och resurseffektiva resor och transporter Uppfylls helt Beskrivning De förväntade resultaten nås genom att Kungsholmens verksamheter och medarbetare använder klimatsmarta transportsätt såsom cykel, gång och kollektivtrafik vid leveranser, transporter och i tjänsteresor. Förvaltningens medarbetare ska följa stadens Rese- och mötespolicy. Förvaltningen ska årligen följa upp tjänsteresor, utifrån ett klimatperspektiv såväl som ett kostnadsperspektiv. Klimatsmarta och miljöeffektiva leveranser och transporter efterfrågas vid beställning och upphandling. Förvaltningen ska fasa ut resterande användning av fossila drivmedel i stadens egna fordon samt i alla upphandlingar ställa krav på eldrift för fordon och när det är möjligt för arbetsmaskiner i första hand och i andra hand biodrivmedel. Cykelåkeri används i första hand där det är möjligt. Verksamheterna använder elcyklar för transport av matlådor. Elcyklar Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 82(163) och elbilar finns att tillgå. När resor sker med taxi eller hyrbil efterfrågas elbilar. Bilpooler används inom socialtjänstavdelningen. Samarbetet fortgår med drift- och anläggningsentreprenör i park för en effektivare logistik och för att minska transporter, samt för att inspirera till att använda fossilbränslefria maskiner och verktyg. Arbetet med klimatsmarta och resurseffektiva resor och transporter kopplar till flera mål i Agenda 2030 så som mål 3: God hälsa och välbefinnande, mål 10: Minskad ojämlikhet, mål 11: Hållbara städer, mål 12: Hållbar konsumtion och mål 13: Bekämpa klimatförändringarna. Förväntat resultat Förvaltningens medarbetare följer stadens Rese- och mötespolicy. Cykel, gång och kollektivtrafik används i första hand vid kortare tjänsteresor. Verksamheterna använder el-cyklar för transport av matlådor när det är möjligt. Verksamheternas transporter är klimatsmarta, och cykelåkeri används i första hand. Krav ställs på fossilfria transporter i all verksamhet, inklusive för personer med funktionsnedsättning samt i äldreomsorgen, oavsett driftsform. För inrikes resor ska alltid tåg prioriteras. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts helt. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Analys Den sammantagna bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Verksamheterna bedriver ett systematiskt kemikaliearbete där skadliga ämnen och plastprodukter fasas ut, miljömärkta och parfymfria produkter prioriteras och Chemsoft samt byggvarubedömningen används för uppföljning och säkra inköp. Planering och programarbete har inletts för ekologiska åtgärder i stadsmiljön, med fokus på stärkt biologisk mångfald, förbättrade akvatiska livsmiljöer och ökade rekreativa värden. Till grund för bedömningen ligger också att KF-indikatorn har uppfyllts helt och att det underliggande nämndmålet med förväntade resultat bedöms uppfyllas helt samt att nämndens aktivitet som bidrar till måluppfyllnaden har genomförts. Utöver ovanstående baseras bedömningen på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2025 genomförts utan större avvikelser. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna under året som har bidragit till måluppfyllelse. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 83(163) Giftfria miljöer, ren luft och rent vatten främjar kungsholmsbornas hälsa Verksamheterna arbetar systematiskt och kontinuerligt med att fasa ut skadliga, svårnedbrytbara och hormonstörande ämnen. Byggvarubedömningen används löpande för att säkerställa att material och varor kontrolleras innan de byggs in, och stadens kemikaliehanteringssystem Chemsoft används regelbundet i alla lokaler. Inköpta kemikalieprodukter är i huvudsak miljömärkta och parfymfria, med nödvändiga undantag av smittoskäl, och kunskap om miljö- och hälsovänliga kemikalier har spridits genom nätverksträffar. Förskolornas arbete utgår från Giftfri förskola och en barnsäkerhetschecklista där utsortering av olämpliga plaster och leksaker ingår. Genom att inköp av leksaker och undervisningsmaterial sker via upphandlade leverantörer och genom Agresso minimeras risken för att barn exponeras för onödiga gifter. Kemikaliearbetet är ett pågående utvecklingsområde, då lekrekvisita ibland tas med utan att vara godkänd, vilket har uppmärksammats vid tillsyn. Säkerhetsdatablad används för att säkerställa korrekt hantering och endast miljömärkta produkter används för hygien och disk. Socialtjänstens utförarverksamheter arbetar systematiskt med att rapportera kemikalieinnehav i Chemsoft och ställer höga krav på giftfria inköp. En gemensam produktlista underlättar val av miljömärkta och parfymfria varor och inga avvikelser har noterats. Även brukare är delaktiga i arbetet genom förståelse för val av miljömärkta och ekologiska produkter samt minskad användning av plast- och engångsartiklar, och fritidsgårdar och parklekar använder enbart miljömärkta och parfymfria produkter för att skydda barn och unga från farliga kemikalier. Skadliga material och plaster fasas ut i enlighet med arbetet för att minska plast- och engångsprodukter. Inom socialtjänstens boenden och på äldreomsorgens kök har teflonpannor, svarta köksredskap och förvaringskärl av plast bytts ut mot hälsosammare och miljövänligare alternativ. Projektet Hållbar äldreomsorg på Kungsholmen har i samverkan med stadens kemikaliecentrum genomfört seminarier om kemikalier för medarbetare inom äldreomsorgen. Inventeringar har gjorts för att samla in och avyttra gamla kemikalier, samtidigt som behovet av rätt doserade, miljömärkta och parfymfria tvättmedel har ökat i takt med minskad användning av engångsartiklar. Kartläggning av städmetoder har inletts, goda exempel har spridits och nya städmaterial samt uppdaterade städvagnar har införts för att förbättra arbetsmiljö och minska miljöpåverkan, kompletterat med informationsträffar för servicepersonal om hållbara arbetssätt. Genom en särskild budgetjustering har programarbete kunnat startas för utformning av en våtmark/vik för gäddlek samt en ny gångbro i den västra delen av Fredhällsparken vid Tranebergs sund. Under den inledande fasen har en ekologisk kravspecifikation tagits fram, volymstudier genomförts och olika mark- och miljötekniska utredningar påbörjats. Eftersom geotekniska borrningar behövs på flera platser planeras programmet, tillsammans med kostnadskalkyl, att färdigställas under våren 2026. Budgeten var 0,8 mnkr och utfallet 2025 hamnade på 0,6 mnkr se vidare under ekonomiavsnittet. Projektet syftar till att förbättra livsmiljöerna för rovfisk, stärka den biologiska mångfalden, återskapa en kulturhistorisk miljö och öka de rekreativa värdena i området. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 84(163) Planeringen för förbättrade akvatiska livsmiljöer i vattnet och sanering av mark vid området kring Västermalms båtklubb, har pågått inom ramen för projektet Karlbergskanalens strandpromenad, där systemhandlingsarbetet har avslutats under året Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 100 % 100 % 100 % Tas fram av 2025 avslutade nämnd/styr bygg- och else anläggning sentrepren ader där varor miljöbedöm ts och loggats i Byggvarub edömninge n Nämndmål: 2.4.1 Giftfria miljöer, ren luft och rent vatten främjar kungsholmsbornas hälsa Uppfylls helt Beskrivning De förväntade resultaten nås genom att verksamheterna bedriver ett systematiskt och regelbundet arbete för att fasa ut skadliga, svårnedbrytbara och hormonstörande ämnen. De kommunala förskolorna arbetar utifrån miljöförvaltningens vägledning för kemikaliesmarta förskolor. Vägledningen hjälper personalen att ha en hög medvetandenivå om skadliga kemikalier i barns vardag och hur de undviks. Den används för att rensa bort riskmaterial och göra medvetna val vid inköp. Vägledningen används också vid projekteringen av nya förskolor för att säkerställa att inredningen är lämplig för barn. Förvaltningen kommer att genomföra åtgärder genom de medel som staden fördelar för kemikaliesmarta förskolor. Enhetliga och relevanta krav ska ställas vid upphandling, och miljömärkta varor ska väljas vid inköp. Endast miljömärkta och parfymfria tvättmedel, diskmedel, städprodukter och hygienprodukter köps in, utom i de fall då det finns synnerliga skäl till undantag. Ge information som underlättar för Stockholmarna att minska användningen av skadliga kemikalier i äldreomsorgen och socialtjänstens verksamheter. Det pågående arbetet med kemikaliesmarta förskolor ska intensifieras. Arbetet med kemikalier är också kopplat till utfasning av skadliga plast- och engångsprodukter under 2.1. Registrering av kemiska produkter i kemikaliesystemet Chemsoft sker regelbundet på alla förvaltningens enheter, med kontinuerlig utfasning av kemikalier som markerats gula eller röda i Chemsoft. I slutet av året ska förbrukad mängd av gul- och rödmärkta kemikalier anges Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 85(163) i Chemsoft. Arbetet sker i enlighet med flera mål i Agenda 2030 som mål 3: God hälsa och välbefinnande, mål 6: Rent vatten, mål 10: Minskad ojämlikhet, mål 11 Hållbara städer och samhällen, mål 14: Hav och marina resurser, samt mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald. Förväntat resultat Kemikalieprodukter som köps in (bland annat disk-, tvätt-, städ- och hygienprodukter) är miljömärkta och parfymfria. Stadens kemikaliehanteringssystem Chemsoft används regelbundet och systematiskt i alla verksamhetslokaler. Kemikalier som får gula och röda markeringar i Chemsoft fasas kontinuerligt ut. Skadliga material och plaster fasas kontinuerligt ut. Material i parkerna är miljövänliga och miljömässigt hållbara. Lokalt omhändertagande av dagvatten i parkerna bidrar till fördröjning och rening av dagvatten. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts. KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Bedömningen är att inriktningsmålet Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla har uppfyllts helt. Till inriktningsmålet hör sju mål för verksamhetsområdet, åtta nämndmål, 24 KF-indikatorer, sex nämndindikatorer, fem KF-aktiviteter och 32 nämndaktiviteter. Bedömningen grundas på att fem mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet har uppfyllts helt. För verksamhetsområdesmål 3.2 och 3.4 är bedömningen att målet har uppnåtts delvis. För verksamhetsområdesmål 3.2 grundar sig bedömningen på att årsmål för KF-indikatorerna inte har uppnåtts. För 3.4 har det underliggande årsmålet bedömts uppfyllas delvis. Av åtta underliggande nämndmål har sju uppnåtts helt och ett delvis. Analys och beskrivning av det arbete som nämnden har bidragit med för att uppfylla inriktningsmålet, redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 86(163) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Den sammantagna bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfyllts helt. Till grund för bedömningen ligger också att årsmålen för tre KF-indikatorer har uppnåtts helt samt att de tre underliggande nämndmålen med förväntade resultat uppfyllts helt och aktiviteter som bidragit till måluppfyllelse har genomförts. Utöver ovanstående baseras bedömningen på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2025 genomförts utan större avvikelser. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna under året som har bidragit till måluppfyllelse. Nämndens ekonomi lägger grunden för en jämlik välfärd Arbetet för att prognoserna ska vara tillförlitliga har fortgått under året genom nära samverkan och regelbundna avstämningar med budgetansvariga chefer. Vid behov har åtgärder och omprioriteringar gjorts för att säkerställa goda ekonomiska förutsättningar för en jämlik välfärd. Bokslutet för 2025 visar nettokostnader på 1 466,6 mnkr, vilket innebär ett överskott på 40,5 mnkr före resultatdispositioner. Efter resultatöverföringar uppgår nettokostnaderna till 1 470,7 mnkr och överskottet till 36,4 mnkr, motsvarande 2 procent. Överskottet beror främst på lägre kostnader inom äldreomsorgens beställarverksamhet, bland annat till följd av färre köp av platser i vård- och omsorgsboenden samt ett lägre behov av hemtjänst än planerat. Även stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorgen visar överskott. Arbetsmarknad och ekonomiskt bistånd redovisar däremot underskott. Se vidare avsnitt Uppföljning av ekonomi. Lokalförsörjning Ett systematiskt arbete bedrivs med den strategiska lokalförsörjningen för att på kort och lång sikt säkerställa ändamålsenliga lokaler för verksamheterna. Förskolan på Kungsholmen har, i likhet med övriga innerstadsstadsdelar, höga lokalkostnader. Dessa uppgår till cirka 20 procent av schablonersättningen, medan förskolepengen som finansierar driftverksamheten motsvarar resterande 80 procent. Sammantaget innebär detta att schablonen fullt ut tas i anspråk, vilket begränsar utrymmet för att finansiera gemensamma kostnader såsom lokalunderhåll, utan omfördelning av medel från andra verksamheter. Verksamheten har löpande följt inskrivningsgraden och arbetat aktivt med att anpassa bemanning och lokaler efter behov. Samtidigt är avveckling av förskoleverksamhet både tids- och kostnadskrävande, bland annat på grund av tomställnings- och återställningskostnader. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 87(163) Till följd av minskat barnantal har verksamheten vid förskolorna Havet och Kronan avvecklats under året, och barn och personal har flyttats till andra förskolor. Även lokalytorna vid förskolan Eira har minskats, vilket har inneburit att vissa barn- och personalgrupper har omlokaliserats inom samma enhet. Fastigheten Trossen 13, som innehåller Alströmerhemmets vård- och omsorgsboende, Fridhemmets servicehus och Fridas restaurang, ska genomgå en omfattande renovering. Enligt nuvarande planering påbörjas renoveringen under år 2027 och fastigheten behöver då vara tömd. När fastigheten är renoverad ska det inrymma ett vård- och omsorgsboende, tillagningskök och seniorboende. Fridhemmet servicehus har därför genomgått en successiv avveckling under året. I december hade boendet fem personer kvar. I samverkan med Micasa, stadsledningskontoret och äldrenämnden pågår arbete för att Alströmerhemmets vård- och omsorgsboende ska få ett evakueringsboende. Besked i frågan förväntas bli klart under våren 2026. Olika alternativ för Fridas restaurang har tagits fram för renoveringsperioden och kommer beslutas av nämnden i början av 2026. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Nämndens 97,6 % 99 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet efter resultatöver föringar Nämndens 97,3 % 98,3 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet före resultatöver föringar Nämndens -1 % -1 % +/-1 % +/- 1 % 2025 prognossäk erhet T2 Nämndmål: 3.1.1 Nämndens ekonomi lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Beskrivning De förväntade resultaten nås genom att verksamheterna bedrivs inom beslutad budgetram, med god kvalitet, en effektiv organisation utifrån uppdraget och utifrån kungsholmsbors behov. Ekonomistyrningen är tydlig genom att den följer ansvarsnivåerna. Ekonomiuppföljningar genomförs månadsvis med stöd av ekonomicontroller och verksamheternas kostnader och kvalitet jämförs kontinuerligt. Vid ett befarat underskott vidtas åtgärder. Lokalförsörjningen planeras utifrån en helhetssyn på nämndens totala behov och ekonomi. Underhåll sker löpande. Lokaler som kan samutnyttjas identifieras. Verksamheten på Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 88(163) förskolan Havet flyttas över till den nya förskolan Mariedal i början av året. Förskolan Eira minskar sin lokalyta från 6 till 2 avdelningar under året. Förväntat resultat God prognossäkerhet och en budget i balans. Chefer vidtar åtgärder vid befarat underskott och genomför anpassningar inom budgetramen. En effektiv lokalplanering som bidrar till en stabil ekonomi och en välfungerande verksamhet. Analys Förvaltningens bedömning är att nämndmålet har uppnåtts. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls delvis Analys Den sammanfattande bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfyllts delvis. Verksamheterna arbetar systematiskt med individanpassade insatser, bland annat genom samordnad individuell plan (SIP), jobbcoach och utökade OSA-platser, för att stärka arbetsförmåga och egen försörjning. Samtidigt kräver komplexa ärenden med flera aktörer fortsatt utveckling av intern och extern samverkan för att insatser ska bli tillräckligt snabba och träffsäkra. Den utdragna lågkonjunkturen med få lediga jobb och hög konkurrens försvårar övergången till egen försörjning, särskilt för personer som står långt från arbetsmarknaden. Detta bidrar till ökningen av både hushåll med ekonomiskt bistånd och långvarigt bistånd, trots välutvecklade stödinsatser och samverkan. Till grund för bedömningen ligger också att årsmålen för två av sex KF-indikatorer har uppnåtts helt, tre delvis och en inte har uppfyllts alls. Ett av två underliggande nämndmål med förväntade bedöms ha uppfyllts helt. Utöver ovanstående baseras bedömningen på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2025 genomförts utan större avvikelser. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna under året som har bidragit till måluppfyllelse. Invånarna på Kungsholmen har jobb och försörjer sig själva Arbetsmarknaden har under 2025 präglats av en utdragen lågkonjunktur med svag återhämtning och hög osäkerhet. Antalet arbetslösa har ökat och långtidsarbetslösheten är fortsatt hög, samtidigt som tillgången på lediga tjänster är begränsad. Detta skapar större konkurrens om färre jobb och drabbar särskilt personer som står långt från arbetsmarknaden. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd har ökat från 164 till 184 under 2025 (oktober 2024 – oktober 2025). Andel personer med ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen är samma som för 2024 och ligger 0,01 procentenheter över årsmålet. Andelen vuxna med Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 89(163) långvarigt ekonomiskt bistånd har ökat med 0,02 procentenheter jämfört med 2024 och ligger 0,03 procentenheter över årsmålet. Sett till antal individer är det fortfarande få som uppbär ekonomiskt bistånd på Kungsholmen. För att minska bidragsberoende och stärka förutsättningarna för självförsörjning har samverkan samt tidiga och tillgängliga insatser varit i fokus under året. Stadens e-tjänst har bidragit till att handläggningen blivit mer effektiv och tillgänglig för invånarna. Nytt telefonsystem, drop-in-service och beredskapsrum har också gjort det möjligt att snabbt möta klienters behov och minskat trösklarna för kontakt. Klienter har fått rätt stöd i rätt tid genom utvecklad samverkan inom socialtjänsten och med Jobbtorg Nordväst. En jobbcoach från Jobbtorg har funnits på plats en dag i veckan, vilket har ökat tillgängligheten för klienter och underlättat uppföljning. Samverkan med andra aktörer har stärkts genom upprättandet av samordnad individuell plan (SIP). Dessa har bidragit till en tydligare ansvarsfördelning mellan berörda aktörer samt att insatserna har kunnat anpassas efter klientens behov och ökat klientens delaktighet möjlighet till egen försörjning. Under 2026 kommer en insatssamordnare att införas för att ytterligare stärka arbetet med SIP och samordnade insatser. Detta som ett resultat av den målgruppsanalys och insatsinventering som genomfördes under 2025 och som hade fokus på behov, utmaningar och tillgång till insatser. Deltagandet i Stockholmskraften har fortsatt och är ett projekt som finansieras av medel från Europeiska socialrådet. Genom samordnade insatser och individanpassat stöd har nya möjligheter skapats för att bryta biståndsbehovet. Offentligt skyddat arbete (OSA) och arbetsförmågeutredningar (AFU) är centrala verktyg för personer med socialmedicinska funktionsnedsättningar eller långvarig psykisk ohälsa. Under året har arbetet med att identifiera kandidater till både OSA och AFU utvecklats och intensifierats. OSA är en insats som skapar möjlighet för personen att utveckla sin arbetsförmåga och öka chanserna till en vanlig anställning. Eftersom det finns ett stort behov av OSA har förvaltningen utökat antalet platser från nio till 14. Under 2025 har nio personer varit aktuella för AFU, samtliga har haft långvarigt ekonomiskt bistånd med sjukskrivning och oklar arbetsförmåga eller arbetsoförmåga i grunden. En AFU väntar på att bli färdigställd. Övriga åtta är genomförda och samtliga har ansökt om sjukersättning, beslut inväntas från Försäkringskassan. Feriejobb Inför 2025 höjdes ambitionsnivån för feriearbete markant, från 250 till 350 planerade anställningar. Feriearbete möjliggör för ungdomar att få kontakt med arbetsmarknaden och är en första viktig arbetslivserfarenhet. Under året har 372 ungdomar anställts av Kungsholmens stadsdelsförvaltning och 443 platser för feriejobb har tillhandahållits under sommar-, höst- och jullovet. Könsfördelningen har varit jämn och ungdomar med funktionsnedsättning eller sociala skäl har prioriterats i tilldelningen av platser. 36 prioriteringar inkom och samtliga erbjöds ett feriejobb varav en ungdom tackade nej. Den förebyggande enheten inom äldreomsorgen har deltagit i ett pilotprojekt för feriearbete för ungdomar 14–15 år i samverkan med Arbetsmarknadsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna Järva och Enskede-Årsta-Vantör. Projektets syfte är att pröva feriejobb som en förebyggande insats för unga med sociala behov. En feriearbetare togs emot Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 90(163) på Baltzar träfflokal under tre veckor med positivt utfall. Budget- och skuldrådgivning Budget- och skuldrådgivningen bedrivs av Norra innerstaden enligt ett samverkansavtal med Kungsholmens stadsdelsförvaltning. Verksamhetssystemet kan inte ta fram statistik separat för Kungsholmen utan innefattar såväl Kungsholmen som Norra innerstaden och Södermalm. Det har under året varit en hög efterfrågan av budget- och skuldrådgivning, vilket har resulterat i 172 personer i kö i slutet av året. Det rör sig både om hjälp med skuldsanering och budgetrådgivning. Verksamheten kommer utöka med ytterligare en rådgivare under 2026 för att möta upp det ökade behovet. Under hösten 2025 har en brukarundersökning genomförts med fokus på om klienterna upplever att de blivit hjälpta efter kontakt med budget- och skuldrådgivarna. 202 enkäter skickades ut och 35 svarade. Rådsökande var i hög grad mycket nöjda med rådgivarnas bemötande. 63 procent uppgav att möjligheten att hitta en långsiktig lösning på sin ekonomiska situation var större efter kontakten med rådgivarna och 57 procent upplever att de kan hantera sin ekonomiska situation bättre efter kontakten med rådgivaren. Då svarsfrekvensen är låg är det svårt att dra några stora slutsatser av resultatet. Konsumentvägledning Idéla Kunskapscentrum AB har i uppdrag att tillhandahålla konsumentvägledning och har under 2025 haft totalt 440 kontakttillfällen. Det är en liten ökning jämfört med 2024. 271 ärenden är nya och av dessa har uppföljande kontakt skett i 113 ärenden för att ge vägledning i olika frågor. Det är fortfarande fler kvinnor (60 procent) än män (40 procent) som kontaktar vägledningen. De vanligast förekommande konsumenträttsliga frågorna har handlat om problem med boendet av olika slag, till exempel frågor kring hantverkstjänster, hem och hushåll samt fordon. Utöver konsumentvägledning har även "Månadens konsumentfråga" publicerats på leverantörens webbplats, som omfattat tolv frågor inom olika konsumenträttsliga områden som varit aktuella under året. En attraktiv och trygg närmiljö bidrar till att företag och näringsliv etablerar sig på Kungsholmen Näringslivsfrämjande arbete Nämndens arbete bedrivs främst under mål 3.6. Arbetet med att främja det lokala näringslivet utgår från Stockholms stads näringslivspolicy. Huvuduppgiften är att säkerställa goda förutsättningar för företagande inom stadsdelsnämndsområdet genom att arbeta för ökad trygghet, välskötta parker samt god kommunal service. Samverkan med näringsidkare och fastighetsägare inom ramen för platssamverkan har fortgått och bidragit till att främja näringslivet genom att verka för tillgängliga, trygga och attraktiva stadsmiljöer. Äldreomsorgen är en akademisk nod i syfte för att kunna driva utvecklingen av äldreomsorgen i Stockholms stad. Detta innebär deltagande i forskningsprojekt, kompetensutveckla medarbetare och ta emot studenter och elever i verksamheterna, såsom sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och undersköterskor. Därutöver tar socialtjänsten och förskolan emot studenter till verksamhetsförlagd utbildning (VFU) från aktuella lärosäten, vilket bidrar till att öka tillgången till arbetskraft med relevant kompetens. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 91(163) I december beslutade kommunfullmäktige om en ny näringslivspolicy. Näringslivspolicyn innehåller bland annat sju ramvillkor för ett gott företagsklimat och ska vägleda stadens verksamheter i att prioritera insatser som underlättar för företag att starta, verka och växa i Stockholm. Som en bilaga till näringslivspolicyn finns en strategi för stadens etableringsfrämjande arbete. Under arbetet med framtagandet av det nya förslaget har man bland annat tittat på vilka utmaningar som staden har kopplat till exempelvis åldrande befolkning, arbetslöshet, geopolitiska läget och områdets attraktivitet. En utmaning som har lyfts är att det behöver förenklas när det gäller etableringsförfrågningar från och markanvisningar till företagare som önskar etablera sig i staden, framförallt den interna samverkan när flera berörda nämnder är involverade. Stadens budget för 2026 anger att fyra klusterområden ska inrättas för att stärka arbetet med näringslivsfrågor. Klustren är: • Järva, Hässelby-Vällingby och Bromma • Kungsholmen, Norra Innerstaden och Södermalm • Enskede Årsta Vantör, Farsta och Skarpnäck • Hägersten Älvsjö, Skärholmen Förvaltningen följer arbetet med hur dessa kluster påverkar det nuvarande arbetet och organisationen. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 0,29 % 0,44 % 0,3 % 0,29 % 0,28 % 1,5 % VB 2025 personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkninge n Analys Arbetsmarknaden under 2025 har präglats av en utdragen lågkonjunktur med svag återhämtning och hög osäkerhet, vilket påverkat både företag och hushåll negativt. Antalet arbetslösa har ökat och långtidsarbetslösheten är fortsatt hög. Detta återspeglas i resultatet för Kungsholmen där andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen, har ökar under verksamhetsåret. Andel 0,23 % 0,27 % 0,2 % 0,23 % 0,2 % 1,0 % VB 2025 vuxna med långvarigt e konomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare Analys För att stötta personer att bryta långvarigt biståndsbehov tillhandahålls insatser för arbetssökande som Stockholmskraften, Kommunhubben inom Arbetsförmedlingen och offentligt skyddat arbete. För personer med svag eller oklar arbetsförmåga erbjuds samordnad individuell planering och arbetsförmågeutredningar. Insatserna väntas ge effekt på längre sikt. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 92(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Antal 443 st 272 st 350 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd/styr na platser else för feriejobb Antal 7 st 6 st 10 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd/styr na platser else för Stockholms jobb Analys Färre platser än förväntat har tillhandahållits, men antalet är en liten ökning jämfört med 2024. För att tillhandahålla fler platser och öka kunskapen om Stockholmsjobb kommer representanter från Jobbtorg under 2026 att informera förvaltningens chefer om arbetsmarknadsinsatsen. Antal 146 st 156 st 160 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd na praktikplats er för högskolest uderande samt platser för verksamhet sförlagd utbildning Analys Med anledning av nedläggningen av Fridhemmets servicehus samt att färre personer genomgått utbildning till förskollärare sänktes årsmålet från 190 till 160 inför tertial ett men trots har inte förvaltningen kunnat nå uppsatt mål. Grundorsaken till minskat antal praktikanter/studenter är att äldreomsorgen, som är den verksamhet som har möjlighet att erbjuda flest utbildningsplatser, har beslutat om nedläggning av ett av servicehusen. En ytterligare orsak är Sophiahemmets högskolas ändrade utbildningsplan, vilken har inneburit att förvaltningen sedan hösten 2023 endast tar emot VFU-studenter under en VFU-period i termin två, i stället för tre perioder. Detta har lett till ett minskat mottagande av sjuksköterskestudenter. En tredje orsak är att färre personer utbildar sig till förskollärare. Antal 372 st 181 st 191 st 232 st 350 st 11 000 st VB 2025 ungdomar som fått feriejobb i stadens regi Nämndmål: 3.2.1 Invånarna på Kungsholmen har jobb och försörjer sig själva. Uppfylls delvis Beskrivning Prioriterade målgrupper är personer med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd och familjer med barn där huvudsaklig inkomst är ekonomiskt bistånd. Förvaltningen kommer att införa nya arbetssätt som tas fram i processen med att ställa om till den nya socialtjänstlagen och till en god och nära vård och omsorg. Effektiv samverkan, både internt och med externa aktörer, är centralt i arbetet med att utveckla arbetssätt för en lätt Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 93(163) tillgänglig socialtjänst och tidigt stöd till personer i behov av ekonomiskt bistånd. Den interna samverkan samt samverkan med Jobbtorg stärks under året för att möjliggöra detta. Förvaltningen kommer att genomföra målgrupps- och insatsanalyser med utgångspunkt i genomlysningen från 2024. Syftet är att utveckla handläggningsprocesser, insatser och stöd utifrån den enskildes behov. Arbetet med att ge stöd till den enskilde att klara sin egen försörjning fortsätter och när vuxna med barn söker stöd beaktas särskilt barnets behov. Personer som står långt från arbetsmarknaden och som har ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd får stöd i samverkan med Samordningsförbundet Stockholms stad där Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Jobbtorg och Region Stockholm ingår. Förvaltningen kommer också stärka arbetet med att erbjuda offentligt skyddade anställningar (OSA) för personer som står långt från arbetsmarknaden. Arbetet utgår från målen i Agenda 2030. Ekonomiskt bistånd samt stöd och insatser som möjliggör egen försörjning och hållbara boendelösningar bidrar till mål 1 ingen fattigdom, mål 2 ingen hunger, mål 5 jämställdhet, mål 10 minskad ojämlikhet och mål 11 hållbara städer och samhällen. Förväntat resultat Andelen hushåll i behov av ekonomiskt bistånd är fortsatt lågt. Andelen hushåll i behov av långvarigt ekonomiskt bistånd minskar (jmf 2024) Fler personer erbjuds offentligt skyddad anställning (jmf 2024) Fler ungdomar erbjuds feriejobb (jmf 2024) Analys Förvaltningens bedömning är att nämndmålet har uppnåtts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Företag som verkar på Kungsholmen bjuds in till 2025-01-01 2025-12-31 trygghetsvandring/ platsaktivering/ dialogmöten Socialtjänstavdelningen genomför målgrupps- och insatsanalyser 2025-01-01 2025-06-30 utifrån genomförd genomlysning. Socialtjänstavdelningen stärker den interna samverkan samt 2025-01-01 2025-12-31 samverkan med Jobbtorg. Socialtjänstavdelningen tar fram åtgärder utifrån genomförd 2025-07-01 2025-12-31 målgrupps- och insatsanalys samt genomför dessa. Nämndmål: 3.2.2 En attraktiv och trygg närmiljö bidrar till att företag och näringsliv etablerar sig på Kungsholmen Uppfylls helt Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 94(163) Beskrivning De förväntade resultaten nås genom kontinuerlig samverkan och dialog med Kungsholmens lokala näringsliv. Arbetet utgår från stadens näringslivspolicy för att skapa goda förutsättningar för företag att starta, verka och växa på Kungsholmen och bidrar till att fler jobb skapas i stadsdelsnämndområdet. Bra utbildnings- och jobbmöjligheter och trygghet är viktiga förutsättningar för ett växande lokalt näringsliv. Stadsutveckling och klimatomställning ska bidra till en levande och hållbar stad för kungsholmsbor, besökare och näringsliv. Företagarföreningar och entreprenörer inbjuds till att samverka kring utpekade områden för platssamverkan på Kungsholmen, och trygghetsvandringar genomförs i samverkan. En kontinuerlig samverkan och dialog med det lokala näringslivet förs för att skapa en attraktiv och trygg närmiljö. Trygghetsskapande åtgärder i den fysiska stadsmiljön samt det socialt preventiva arbetet bidrar till att ge bättre förutsättningar för företagandet och därigenom till en mer hållbar stadsutveckling. Det förebyggande arbetet för att skapa ett tryggt stadsdelsområde berör mål 5, jämställdhet, mål 10, minskad ojämlikhet, mål 11, hållbara städer och samhällen samt mål 16, fredliga och inkluderande samhällen i Agenda 2030. Att näringslivet etablerar sig inom stadsdelsnämndsområdet ger effekt på flera av hållbarhetsmålen. Förväntat resultat Företagarföreningar och entreprenörer på Kungsholmen upplever ett fungerande samarbete med nämnden Det lokala näringslivet har erbjudits att vara delaktiga i trygghetsskapande insatser Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppnåtts. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Den sammantagna bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfyllts helt. Stadsdelsnämnden arbetar systematiskt för att förebygga vräkningar och hemlöshet genom att tidiga insatser, rådgivning och praktiskt stöd erbjudits till vuxna och barnfamiljer för att behålla sina bostäder. Sociala och ekologiska perspektiv integreras i stadsutvecklingsprojekt, med fokus på tillräcklig kapacitet i förskolor, vård- och omsorgsboenden samt parker och grönytor. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 95(163) Till grund för bedömningen ligger också att årsmålen för en av två KF-indikatorer har uppnåtts helt samt att det underliggande nämndmålet med förväntade resultat uppfyllts helt och att alla aktiviteter utom en har genomförts. Utöver ovanstående baseras bedömningen på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2025 genomförts utan större avvikelser. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna under året som har bidragit till måluppfyllelse. Kungsholmsbor har ett hållbart boende och behovet av samhällsservice och parkmiljöer uppmärksammas tidigt i samhällsplaneringen Under året har 28 av 45 avhysningar kunnat avvärjas, och ingen av de avhysta tillhör målgruppen 65 år eller äldre. Resultatet innebär att årsmålet för indikatorn inte är uppnått. Vid meddelanden om avhysning kontaktas den enskilde med erbjudande om stöd i tidigt skede, exempelvis hjälp med kontakt med hyresvärd eller budget- och skuldrådgivning vid ekonomiska svårigheter. För att stärka det vräkningsförebyggande arbetet pågår översyn av organisation och rutiner kring hyresskulder, då detta varit orsaken till några av avhysningarna. Ett aktivt arbete har pågått för att förhindra att äldre hamnar i hemlöshet, i enlighet med stadens Nollvision – inga äldre ska leva i hemlöshet i Stockholm. Samverkan mellan äldreomsorgen, socialtjänsten, fastighetsvärdar och andra aktörer har gett positiva resultat och inga personer 65 år eller äldre har under året hamnat i hemlöshet. Vuxna som riskerar att bli hemlösa erbjuds tidiga och sammanhållna insatser för att behålla sin bostad. Socialtjänst och äldreomsorg tillhandahåller praktiskt stöd för att förhindra vräkning, rådgivning kring vardagsekonomi och hjälp att klara ett eget boende. Information om Mötesplats Kungsholmen ges, som är en plats med möjlighet till rådgivning i sociala frågor. För att motverka placeringar på akutboenden upprättas planering för varaktigt boende för personer som befinner sig i eller riskerar hemlöshet, samt för personer som bor på SHIS- avtal utan stöd. Antalet placeringar på akutboenden har ökat från nio till 13 jämfört med föregående år, medan antalet nätter har minskat från 990 till 868. För ett par personer som beviljats akut logi har det endast rört sig om enstaka nätter, medan de flesta har erbjudits mer varaktiga boendelösningar som Hjorthagens boende, SHIS, stödboende, träningslägenhet och Bostad först. Bostadslösa barnfamiljer prioriteras i ansökningar till SHIS, och endast ett fåtal barnfamiljer (färre än fem) har under året behövt bo på hotell eller vandrarhem. För personer utan egen bostad med skadligt bruk, beroende och/eller psykisk funktionsnedsättning har insatser som Bostad först, försöks- och träningslägenheter och stödboenden visat god effekt; tre klienter har under året övertagit hyreskontrakt för försökslägenheter. Arbetet med att erbjuda försöks- och träningslägenheter till personer som bedöms klara ett självständigt boende har fortsatt. En kartläggning av boendebeslut för personer med funktionsnedsättning visar att flera kan klara mer självständiga boendeformer. Många boendeplaceringar har pågått under flera år med bifallsbeslut som gäller tillsvidare, och arbetet fortsätter med att motivera berörda personer att frivilligt byta boendeform. Under året har deltagande i stadsbyggnadskontorets och exploateringskontorets stadsutvecklingsprojekt bidragit till att sociala och ekologiska perspektiv integrerats i planeringsprocesserna. Arbetet har haft särskilt fokus på att säkerställa tillräcklig kapacitet Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 96(163) inom förskola, inklusive ändamålsenliga förskolegårdar, samt behov av bostäder med särskild service och vård- och omsorgsboenden. Därutöver har tillgången till parker och grönområden varit en central fråga i stadsutvecklingsområdena. Ett yttrande lämnats över en detaljplan som avser anläggandet av en 11-spelsplan i Kristinebergs strandpark. Bedömningen var att den föreslagna detaljplanen riskerar att medföra betydande negativa konsekvenser för parkens allmänna intresse, gröna samband och rekreativa värden. Vidare har ritningar granskats och löpande dialog förts med exploateringskontoret i syfte att säkerställa kvalitet, funktion och långsiktig hållbarhet inför övertagandet av nya parker och grönytor i Primusområdet, den nya strandpromenaden vid Ångtvätten på Stora Essingen, parken vid Hornsbergskvarteren samt nya grönytor i Stadshagen. Arbetet har även omfattat deltagande i stadens samordnade granskning av planeringshandlingar för den nya tunnelbanesträckningen mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 62,22 % 68,75 % 68 % Tas fram av VB 2025 avhysninga nämnd r som kunnat avvärjas efter inkommit meddeland e till förvaltninge n från hyresvärde n Analys Arbetet fortgår för att avvärja avhysningar. De avhysningar som inte gått att avvärja har antingen gått till Kronofogden för avhysning eller personerna har blivit uppsagda och flyttat på egen hand. I de fall ärendena har gått till Kronofogden för avhysning har stöd från socialtjänsten erbjudits. Det pågår arbete med att se över organisationen för det vräkningsförebyggande arbetet med fokus på hyresskulder, vilket bland annat syftar till att avvärja avhysningar i ännu större utsträckning. Antal 6 5 Tas fram av 2025 barnfamiljer nämnd som beviljats tillfälligt boende på hotell/vandr arhem Analys Utfallet redovisas inte eftersom antalet barnfamiljer som beviljats boende på hotell/vandrarhem är färre än fem, årsmålet är därmed uppnått. Nämndmål: 3.3.1 Kungsholmsbor har ett hållbart boende och behovet av samhällsservice och parkmiljöer uppmärksammas tidigt i samhällsplaneringen Uppfylls helt Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 97(163) Beskrivning De förväntade resultaten nås genom att tidiga och samordnade insatser utifrån individens behov erbjuds för att förebygga hemlöshet och möjliggöra hållbara boendelösningar och att kungsholmsbors behov av samhällsservice och parkmiljöer bevakas och tillvaratas i remissvar och deltagande i arbetsgrupper. Genom individuellt utformade stödinsatser ökar förvaltningen möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att kunna bo i ett eget boende och utifrån sina egna förutsättningar leva ett självständigt liv. Förvaltningen motiverar och möjliggör för personer med funktionsnedsättning som beviljats boende att komma vidare i boendekedjan med målet att flytta vidare till mer självständiga boendeformer. Förvaltningens arbete mot hemlöshet, inklusive det vräkningsförebyggande arbetet, sker bland annat genom att motverka avhysningar och under året ska arbetet med hyresskulder förtydligas. Funktioner och insatser som bosamordnare, behandlingsassistent och äldrekurator är centrala. Stödet är individuellt utformat utifrån den enskildes behov och kan vara av praktisk karaktär samt sker genom intern samverkan. Bostadsvägledning är också centralt och utvecklas under 2025 för att nå flera målgrupper. Information om stadens konsumentvägledning samt budget- och skuldrådgivare ges till personer som har eller riskerar att hamna i ekonomisk problematik, eftersom en hållbar ekonomi är en förutsättning för en hållbar boendesituation. För att minska den öppna hemlösheten samarbetar förvaltningen med stadens uppsökarteam, som bistår den enskilde med att komma i kontakt med socialtjänsten för att få stöd Arbetet med att erbjuda stöd till vuxna och äldre i hemlöshet samt barnfamiljer (inklusive barnen) i osäkra boendeförhållanden fortgår. Långsiktiga boendelösningar prioriteras för att minska antalet hushåll i akut logi. Äldre ska inte placeras i akut logi i enlighet med stadens nollvision och barnfamiljer ska inte placeras på hotell eller vandrarhem. Barnrättsperspektivet råder i ärenden där barn berörs. Samverkan med bosamordnare, SHIS, bostadsbolag och enheter inom förvaltningen är viktigt i arbetet mot hemlöshet och för att nå hållbara boendelösningar. Intern samverkan är en förutsättning för att stödet ska vara sammanhållet och långsiktigt, den interna samverkan fortsätter därför att stärkas. Samordnad individuell plan är ett viktigt instrument för att identifiera behov och möjliggöra anpassade insatser från flera huvudmän. Behov av särskilt boende, förskolor, parker och grönområden inom Kungsholmens stadsdelsnämndområde ska bevakas och tillgodoses. Frågor om grönkompensation är angelägna att driva då flera av de stadsutvecklingsprojekt som pågår innebär att parkmark exploateras. I utvecklingen av Stadshagen är frågor om trygghet och tillgänglighet särskilt viktiga att driva. Nya mötesplatser behöver planeras och skapas i stadsutvecklingsprojekt. Förvaltningen verkar därför för att exempelvis parklekar och andra platser och lokaler där barn och unga kan mötas och umgås, inplaneras i de olika stadsutvecklingsområdena på Kungsholmen. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 98(163) Under de kommande åren kommer en successiv avveckling att ske av Fridhemmets servicehus. Samtidigt sker en planering av renovering för kvarteret Trossen. Micasa fastigheter AB kommer att fortsätta undersöka möjliga evakueringsalternativ för de boende på Alströmerhemmets vård- och omsorgsboende. De som bor på Fridhemmets servicehus kommer erbjudas förtur till andra servicehus i staden. Trossen 13 som inrymmer Fridhemmets servicehus och Alströmerhemmets vård och omsorgsboende är en arbetsplats för cirka 150 tillsvidareanställda medarbetare. Stadsdelsförvaltningen har en nära samverkan med fackliga representanter, genomföra risk- och konsekvensanalyser samt säkerställer att lagar och avtal efterlevs. Arbetet bedrivs utifrån Agenda 2030, mål 5 om jämställdhet, mål 10 om ojämlika villkor samt mål 11 om hållbara städer och samhällen. Förväntat resultat Det vräkningsförebyggande arbetet är individuellt anpassat och motverkar att personer vräks från sitt boende Vuxna och barnfamiljer som befinner sig i eller riskerar att hamna i hemlöshet/osäkra boendeförhållanden får stöd till ett långsiktigt boende Arbetssätt för att erbjuda försöks- och träningslägenhet till personer som bedöms klarar ett självständigt boende utvecklas Samverkan kring det vräkningsförebyggande arbetet fortsätter stärkas Behov av bostäder med särskild service, förskolor och parkmiljöer bevakas genom samverkan i stadsutvecklingsprocesserna. Analys Förvaltningens bedömning är att nämndmålet har uppnåtts. En aktivitet har en avvikelse och kommer att genomföras under 2026. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Rådet för funktionshinderfrågor får information om arbetet med, 2025-01-01 2025-12-31 och resultatet av, verksamhetsuppföljningar av grupp- och servicebostäder enligt LSS Socialtjänstavdelningens och äldreomsorgsavdelningens 2025-01-01 2025-12-31 myndighetsutövande enheter tar fram och implementerar enhetsspecifika rutiner för arbetet mot hemlöshet. Socialtjänstavdelningens och äldreomsorgsavdelningens 2025-01-01 2025-12-31 myndighetsutövande enheter utvecklar bostadsvägledningen. Socialtjänstavdelningens och äldreomsorgsavdelningens 2025-01-01 2025-12-31 myndighetsutövande enheter utvecklar gemensamt samverkan kring arbetet mot hemlöshet och det vräkningsförebyggande arbetet. Socialtjänstens och äldreomsorgens myndighetsutövande 2025-01-01 2025-12-31 verksamheter kartlägger andelen ärenden där det finns en uppdaterad och aktuell planering mot en hållbar boendelösning. Analys Aktiviteten är delvis genomförd. De enheter som inte har genomfört en kartläggning har kontinuerligt följt upp Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 99(163) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse boendesituationen för klienterna och gjort en planering för varaktigt boende när det funnits behov av det för att förhindra hemlöshet och osäkra boendeförhållanden. Aktiviteten fortsätter 2026. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls delvis Analys Den sammantagna bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls delvis. Förvaltningen arbetar aktivt och proaktivt enligt stadens process UBARA (utveckla, behålla, attrahera, rekrytera, introducera och avsluta) för att medarbetare ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb, bland annat genom "Skugga en kollega". Resultatet påverkas även av det pågående projektet om heltid inom äldreomsorgen, då prioriteringen under året har varit att trygga anställningar framför att erbjuda fler heltid, utifrån avverkningen av Fridhemmet. Till grund för bedömningen ligger också att av åtta KF-indikatorer uppfylls årsmålet helt för två, delvis för fem och inte alls för en indikator. Bedömningen grundar sig vidare på att det underliggande nämndmålet bedöms uppfyllas delvis och att tre av de sex årsmålen för underliggande nämndindikatorer har uppfyllts helt och tre har uppfyllts delvis samt att nämndens aktiviteter som bidrar till måluppfyllnades delvis har genomförts. Utfallet för flera indikatorer når inte helt, men ligger nära årsmålet och i flera fall utgör utfall för de indikatorerna ett bättre resultat jämfört med majoriteten av stadens stadsdelsnämnder. Utöver ovanstående baseras bedömningen på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2025 genomförts utan större avvikelser. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna under året som har bidragit till måluppfyllelse. Förvaltningen är en attraktiv arbetsgivare där chefer och medarbetare har möjlighet att utvecklas utifrån verksamhetens behov och tillsammans skapar en hälsosam arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet har stärkts genom tydligare struktur, utbildning och bättre uppföljning. Exempelvis genom implementering av arbetsmiljöronder för hot, våld och otillåten påverkan i stadens system. Strukturen kring dokumentationen ger ett bättre underlag för uppföljning och åtgärder. Utbildningsinsatser har genomförts för chefer för att ge kunskap och verktyg för att förebygga samt hantera hot, våld och otillåten påverkan i arbetsmiljön. Chefer har även erbjudits kompetensutveckling och stöd för att utveckla ett hälsofrämjande arbete genom att tillämpa friskfaktorer i både analys och planering av arbetsmiljöarbetet. Bland annat genom utbildning i hur resultatet från medarbetarenkäten kan vävas samman med arbetet med friskfaktorer och i form av workshop. Friskfaktorer har integrerats i flera av förvaltningens chefsutbildningar. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 100(163) Arbetslivsinriktad rehabilitering Förvaltningen har under året bedrivit ett proaktivt arbete i enlighet med stadens rehabiliteringsprocess. Den extra resurs som tillförts HR-avdelningen har möjliggjort ett mer omfattande operativt och avlastande stöd för förvaltningens chefer i arbetet med långtidssjukrivna medarbetare. Förskoleavdelningens rektorer har prioriterats i detta och har bland annat genomfört regelbundna rehabiliteringsträffar där sjukfrånvaron har följts upp på områdes-, enhets- och individnivå, vilket har gett rektorerna bättre överblick och stöd i planering av insatser. Dialoggrupp för chefer från flera av förvaltningens verksamhetsområden har startats. Både den totala sjukfrånvaron och långtidssjukfrånvaron har börjat minska inom samtliga avdelningar. Effekten av satsningen bedöms ge större resultat i sjukfrånvarostatistiken för rullande tolv vid tertialrapport 2, 2026. Strategisk kompetensförsörjning För andra året i rad har strukturerad och kvalitetssäkrad rekrytering av sommarvikarier inom äldreomsorgen med rekryteringsstöd från serviceförvaltningen genomförts. Cirka 90 sommarvikarier har genomfört en tvådagars introduktionsutbildning i förvaltningens Metodrum och har uttryckt nöjdhet med rekryteringsprocessen och introduktionen samtidigt som cheferna har upplevt att de har levererat god kvalitet. Målet med att avlasta cheferna, höja kvaliteten, stärka förvaltningens arbetsgivarvarumärke och långsiktiga kompetensförsörjning har uppnåtts. Förvaltningen fortsätter nyttja serviceförvaltningens rekryteringsstöd och arbetet har påbörjats inför rekrytering av sommarvikarier 2026. För att minska risken för diskriminering och göra det enklare att söka våra lediga tjänster har samtliga av förvaltningens rekryteringar under 2025 genomförts utan det personliga brevet samt att verktyg för digital referenstagning har implementerats. Sedan i början av året begärs också registerutdrag av arbetssökande i samband med erbjudande om anställning, i rekryteringar som rör arbete med äldre och personer med funktionsnedsättning. Stödfunktioner inom socialtjänsten och äldreomsorgen har under året genomgått utbildning i implementering och utbildning kring AI. Skugga en kollega Under året har en särskild satsning gjorts på arbetssättet ”Skugga en kollega”. Att skugga en kollega innebär att en följer med en kollega inom förvaltningen eller staden under en hel dag. Syftet är att bidra till lärande, ökat samarbete och en helhetssyn på förvaltningens och stadens uppdrag. Satsningen har gjort som en del av arbetet med Stockholms stads handlingsplan för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten. 18 medarbetare inom socialtjänsten har under året skuggat en kollega. Enligt utvärderingen som gjorts skattar alla att skuggningen varit värdefull och givit något som är värdefullt i det dagliga arbetet. Kommentarer som framkommit handlar om att det varit lärorikt att få en liten inblick i hur andra arbetar, att det skapar större förståelse för andra verksamheter och detta bidrar till att samverkan kan utvecklas. Vidare framkom att många ser detta som ett arbetssätt att arbeta vidare med och utveckla. Ökad kunskapsdelning ses som en förutsättning för god samverkan mellan verksamheter. Socialtjänst Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 101(163) Under året har flera medarbetare inom socialtjänsten genomgått bildning i individuell systematisk uppföljning, ISU. Ett ISU-nätverk har även startats för att stimulera användandet av ISU i enheternas uppföljning och på så sätt skapa en lokal kunskap som kan ligga till grund för en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning har ett brett utvecklingsarbete genomförts med fokus på kunskapsbaserade metoder och stärkt kvalitet i det dagliga stödet. Medarbetare har genomfört Socialstyrelsens utbildning i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), och nyanställda har fått en förstärkt introduktion via stadens pedagogiska ramverk. Implementeringen av ESL (Ett självständigt liv) har fortsatt och fördjupats genom lokala handlingsplaner och handledning, samtidigt som Stjärnmärkt LSS har stärkt verksamheternas kompetens kring åldrande och demens. Digital kompetens har varit ett prioriterat område där samtliga medarbetare genomgått grundläggande digital kompetenshöjning. Trygga anställningar Fridhemmets servicehus har avvecklats successivt under året och förvaltningen har tryggat alla anställningar. De flesta medarbetarna har placerats i äldreomsorgens verksamheter. Övertagandet av Fridhemmets medarbetare har påverkat heltidsprojektet som pågår inom äldreomsorgen, då prioriteringen har varit att trygga deras anställningar framför att erbjuda fler heltid. Antalet timanställda har också ökat tillfälligt under året i väntan på övertagandet av medarbetare. Heltidsprojektets målsättning är att heltid ska vara norm och att användandet av timanställda ska minska. Trots avvecklingen av Fridhemmet har äldreomsorgen under året lyckats höja 57 medarbetare till heltid. Detta har möjliggjorts genom framtagandet av nya scheman som genomförts av en upphandlad tjänst i samarbete med verksamheterna. I vissa av de nya scheman har också resurspass införts för att minska användandet av timanställda samt säkra en bättre personalkontinuitet. Inom hemtjänsten och Pilträdets servicehus är allas önskemål om heltid tillgodosedda. I övriga verksamheter finns det fortfarande medarbetare som önskar heltid och ett intensivt arbete kommer fortsätta år 2026 för att kunna möjliggöra att ännu fler får heltid. Arbetet med att få ner andelen timavlönade inom utförarverksamheterna har fortsatt i olika former under året och i jämförelse med resten av staden finns det enbart två andra stadsdelsförvaltningar med lägre andel timavlönade. Organisering för ett hållbart arbetsliv Implementering av ny chefsstruktur i enlighet med stadens riktlinjer har genomförts succesivt under hela året inom alla berörda verksamheter. Under 2026 genomförs justeringar i strukturen för att ytterligare säkerställa chefers arbetssituation och ge förutsättningar att utöva ett nära ledarskap. Justeringarna genomförs i början av året inom socialtjänstavdelningen och inom förskoleavdelningen efter sommaren. Befattningen biträdande enhetschef har fasats ut och ersatts av gruppledare eller enhetschef. Chefsnivån områdeschef har införts inom förskolan, socialtjänsten och äldreomsorgen. Som följd av förvaltningens storlek finns det ett par enhetschefer inom socialtjänstavdelningen som har avdelningschef som närmsta chef och som inte ingår i områden. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 102(163) Totalt har tio av förvaltningens chefer färre än tio medarbetare per chef. Bedömningen görs att det kan förklaras av förvaltningens storlek och av att dessa chefer har ansvar för strategiska områden med chefer och/eller specialister under sig vilket motiverar ett färre antal medarbetare per chef. Socialtjänstavdelningen består av verksamhetsområdena individ- och familjeomsorg samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning finns en chef med strax över 30 medarbetare. Inom förskoleavdelningen har de fyra rektorerna inom avdelningen över 30 medarbetare. De justeringar som är planerade att genomföras i augusti 2026 förväntas åtgärda detta. Inom äldreomsorgen genomfördes de sista delarna av implementeringen av chefsstrukturen i november. De chefsvakanser som funnits tidigare har nu tillsats. 10 enhetschefer och en områdeschef har fler än 30 medarbetare per chef. Bedömningen är att det är utmanande att ha färre än 30 medarbetare inklusive månadsanställda vikarier och samtidigt hålla en budget i balans. Att områdeschefen på Alströmerhemmet vård- och omsorgsboende har fler än 30 medarbetare är en tillfällig lösning i samband med att Fridhemmet servicehus läggs ner efter årsskiftet och i väntan på att medarbetarna ska tillträda sina nya placeringar. Äldreomsorgen fortsätter arbetet med organisering för ett hållbart arbetsliv under 2026. Tabell över antal medarbetare per chefsnivå Nedan redovisas antal medarbetare per chefsnivå och per verksamhetsområde i tabellform enligt givna anvisningar från stadsledningskontoret. Underlaget i tabellen speglar hur det såg ut i november månad. Antal underställda medarbetare Antal chefer uppdelat per verksamhetsområde inklusive underställda chefer 0. Politisk 6. Stöd och verksamhe 1. Individ- 3. 5. service till Chef t och och Förskoleverk Intervall Äldreomso personer med Totalt snivå gemensam familjeoms samhet och rg funktionsneds administrat org fritidshem ättning ion Färre än 10 st A 0 B 0 B1 1 1 2 B2 1 1 C 2 1 3 1 7 C1 0 C2 0 Mellan 10–30 st A 0 B 1 1 B1 0 B2 0 Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 103(163) Antal underställda medarbetare Antal chefer uppdelat per verksamhetsområde inklusive underställda chefer C 3 7 6 5 21 C1 0 C2 0 Fler än 30 st A 0 B 0 B1 0 B2 4 1 5 C 10 1 11 C1 0 C2 0 Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Aktivt 84 83 85 85 85 83 2025 Medskapan deindex Analys Aktivt Medskapandeindex gick ner en indexpunkt, precis som övriga stadsdelsförvaltningar. Men ligger fortsatt högst i staden i jämförelse med övriga stadsdelsförvaltningar och fyra indexpunkter högre än totala genomsnittet för övriga stadsdelsförvaltningar. De verksamheterna med resultat under årsmålet har lagt in åtgärder i sina handlingsplaner för att höja resultatet nästa år. Andel 80,9 % 70,3 % 86,3 % 90 % 90% 2025 heltidsanst ällningar av totalt antal tillsvidarean ställningar inom omsorg om funktionsne dsatta Analys Det finns i dagsläget inga medarbetare som arbetar deltid på ofrivillig basis. Alla lediga tillsvidareanställningar som utannonseras är på heltid och deltidsanställningar fasas succesivt ut. Andel 60,5 % 57 % 61,5 % 90 % 90% 2025 heltidsanst ällningar av totalt antal tillsvidarean ställningar inom äldreomsor gen Analys Ett intensivt arbete har pågått under året för att möjliggöra att fler kan få heltid inom äldreomsorgen och nya grundscheman Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 104(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor har tagits fram som bidragit till att 57 medarbetare har utökats till heltid under 2025. Avveckling av Fridhemmets servicehus har påverkat heltidsprojektet då förvaltningen har prioriterat att trygga deras befintliga anställningar. Heltidsprojektet fortsätter under 2026 med syfte att fortsätta att öka andelen heltider. Andelen 0,6 0,7 2 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar av else timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom förskolan Andelen 15,9 16,1 14 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar av else timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom stöd och service till personer med funktionsne dsättning Analys Utfallet ligger över årsmålet och men en bra bit under stadens totala andel timavlönade inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning som ligger på 19,8 procent. Det är endast en annan stadsdelsförvaltning som har en lägre andel timavlönade inom verksamhetsområdet. Arbetet med att minska andelen timavlönade fortskrider och förväntas minska ytterligare under 2026. Andelen 17,4 17,5 15 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar av else timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom äldreomsor g Analys Utfallet hamnar över årsmålet men strax under prognosen som sattes vid tertial 2 för helåret och hamnar en bit under stadens totala andel timavlönade inom äldreomsorgen, som ligger på 20,2 procent. I jämförelse har endast tre andra stadsdelsförvaltningar en lägre andel timavlönade inom äldreomsorgen. Arbetet med att minska andelen timavlönade fortskrider. Sjukfrånvar 8,2 % 4,8 % 91 % 8,9 % 8,7 % Tas fram av VB 2025 o nämnd/styr else Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 105(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Sjukfrånvar 2,6 % 2,3 % 2,6 % 2,6 % 2,5 % Tas fram av VB 2025 o dag 1–14 nämnd/styr else Analys Utfallet för helåret hamnar strax över årsmålet. Sjukfrånvaron dag 1–14 har legat på en jämn nivå de senaste åren och förvaltningens kortidssjukfrånvaro ligger lägre än snittet för stadens stadsdelsförvaltningar. Den totala sjukfrånvaron har sjunkit under 2025 och förväntas fortsätta sjunka under 2026. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med äldrenämnden införa 2025-01-01 2025-12-31 arbetsskor inom äldreomsorgen för att främja personalens arbetsmiljö och friskfaktorer Analys Rutin för införskaffande av arbetsskor har implementerats inom äldreomsorgen. Av de medarbetare inom vård- och omsorgsboenden som är berättigade arbetsskor har 27 procent använt sig av möjligheten att beställa skor per den 15 december 2025. Inom hemtjänsten är motsvarande siffra 6,5 procent. Andelen förväntas öka under 2026. Stadsdelsnämnderna ska ställa om vikarietillsättningen i förskolan, 2025-01-01 2025-09-30 där tillsvidareanställda vikarier på exempelvis enhetsnivå är utgångspunkten Nämndmål: 3.4.1 Förvaltningen är en attraktiv arbetsgivare där chefer och medarbetare har möjlighet att utvecklas utifrån verksamhetens behov och tillsammans skapar en hälsosam arbetsmiljö Uppfylls delvis Beskrivning De förväntade resultaten nås genom att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete med fokus på att det förebyggande och främjande arbetet med friskfaktorer, rehabilitering, hot och våld, otillåten påverkan och våld i nära relation. Medarbetares organisatoriska- och sociala arbetsmiljö undersöks och vid behov vidtas åtgärder. Under 2025 fortsätter implementeringen av stadens nya modul om systematiskt arbetsmiljöarbetet i ledningssystemet ILS, vilket förväntas öka likvärdigheten och kvaliteten i verksamheternas arbetsmiljöarbete. Den nya organisations- och chefsstrukturen skapar goda förutsättningar för ett nära ledarskap och ett hållbart arbetsliv. Ett aktivt arbete med strategisk kompetensförsörjning bedrivs enligt stadens kompetensförsörjningsprocess och varje avdelning vidtar aktiviteter utifrån behov. Chefer erbjuds ledarutvecklings- och kompetenshöjande insatser i syfte att stärkas i sin ledarroll. Inom äldreomsorgen fortsätter kompetensutvecklingsinsatser för att stötta medarbetare att söka skyddad yrkestitel för undersköterskor. Förvaltningen ska fortsätta söka medel från Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 106(163) stadens kompetensutvecklingssatsning för att stärka medarbetarnas kompetens inom svenska språket, psykisk ohälsa och kognition. Det metodrum som startade 2024 på Pilträdet servicehus ska erbjuda en plats för lärande och ge medarbetare möjlighet att öva på kliniska vård- och omsorgsmoment under säkra förhållanden. Målet med metodrummet är att erbjuda relevanta utbildningar och möjlighet till praktisk träning i en realistisk lärmiljö med fokus på klinisk simulering. Genom att arbeta systematiskt med rekrytering av sommarvikarier inom äldreomsorgen med stöd från Serviceförvaltningen Rekrytering, säkras den långsiktiga kompetensförsörjningen och chefernas arbetsbelastning minskar. Inom socialtjänsten fortsätter satsningen på aktivt medarbetarskap och att uppnå en gemensam titulatur inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning. Nämnden strävar efter att erbjuda heltidsanställning vid nyanställning och de medarbetare som önskar utökad sysselsättningsgrad erbjuds att gå upp i tid i de fall där det är möjligt. För att främja heltid som norm ska scheman för heltidsorganisation tas fram, med utgångspunkt från den äldres och personer med funktionsnedsättnings behov av god kontinuitet samt medarbetarnas behov av en god arbetsmiljö. Inom ramen för Agenda 2030 kopplar förvaltningen arbetet framför allt till: Mål 3 - Hälsa och välbefinnande Mål 5 - Jämställdhet Mål 8 - Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Förväntat resultat Ett systematiskt arbete bedrivs för att utveckla friskfaktorer i verksamheten och långtidssjukfrånvaron minskar. Hot, våld och otillåten påverkan förebyggs och vid behov erbjuds medarbetare stöd. Medarbetare har en god arbetsmiljö som är fri från kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Andel medarbetare som erbjudits ökad sysselsättningsgrad och heltidsanställning ökar. Medarbetare har den kompetens som uppdraget kräver och är bra på att dela kunskap och erfarenhet med varandra. Rekryteringar sker enligt Stockholm stads rekryteringsprocess. Analys Förvaltningens bedömning är att nämndmålet har delvis uppnåtts. Bedömningen grundar sig på att av sex nämndindikatorer har årsmålen uppnåtts helt för tre och delvis för tre samt att några aktiviteter inte har genomförts enligt plan. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 107(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 75 76 2025 medarbetar e inom förskolan som upplever att de tillsammans med kollegorna är bra på att dela kunskap och erfarenhet med varandra Analys Kungsholmens stadsdelsnämnd De förskolorna med lägre resultat än årsmålet, har lagt in åtgärder i sina handlingsplaner för att höja resultatet nästa år. Andel 72 72 2025 medarbetar e inom socialtjänst en som upplever att de tillsammans med kollegorna är bra på att dela kunskap och erfarenhet med varandra Andel 82 78 2025 medarbetar e inom äldreomsor gen som upplever att de tillsammans med kollegorna är bra på att dela kunskap och erfarenhet med varandra Andel 97 % 97 % 98 % 2025 medarbetar e som vet var de ska vända sig Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 108(163) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor om de upplever sig utsatta för kränkande särbehandli ng, trakasserier , sexuella trakasserier och repressalier . Analys Resultatet ligger kvar på samma höga nivå som föregående år, men årsmålet med att öka med 1 procentenhet uppnåddes inte. Förvaltningen fortsätter informera medarbetare om var de ska vända sig när de upplever sig utsatta för kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Temat tas årligen upp på en av verksamhetens arbetsplatsträffar och stödmaterial finns framtaget. Andelen 61,92 % 60 % VB 2025 undersköter skor med skyddad yrkestitel Ledarskaps 83 84 84 2025 index Analys Kungsholmens stadsdelsnämnd Ledarskapsindex har gått ned en indexpunkt men ligger fortsatt högst i staden i jämförelse med övriga stadsdelsförvaltningar. De verksamheterna med resultat under årsmålet, har lagt in åtgärder i sina handlingsplaner för att höja resultatet nästa år. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Biståndshandläggare och socialsekreterare bjuds in till en 2025-01-01 2025-05-31 inspirationsdag utifrån fokusområdet "kompetens- och utvecklingsmöjligheter" i handlingsplanen för att förbättra arbetssituationen för biståndshandläggare och socialsekreterare. Chefer genomför E-utbildning om Stockholms stads 2025-01-01 2025-12-31 rekryteringsprocess. Analys En handfull av förvaltningens chefer har genomfört stadens digitala rekryteringsutbildning. Inför 2026 undersöks möjligheten att anordna en fysisk rekryteringsutbildning för samtliga chefer då förvaltningen ser utmaningar med att få chefer och medarbetare att genomföra stadens befintliga e-utbildningar. Implementera ny organisations- och chefsstruktur. 2025-01-01 2025-12-31 Kompetenshöjande insatser genomförs för medarbetare inom 2025-01-01 2025-12-31 området våld i nära relationer, utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Medarbetare och chefer genomgår E-utbildning "Bryt myten" för att 2025-01-01 2025-12-31 minska stigma och öka kunskapen kring psykisk ohälsa Prioritera och utveckla stödet till rektorer i förskolan i arbetet med 2025-01-01 2025-12-31 rehabiliteringsprocessen i syfte att minska sjukfrånvaron. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 109(163) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Språkutveckling i svenska bedrivs på arbetstid för medarbetare 2025-01-01 2025-12-31 inom utförarverksamheterna i äldreomsorgen i samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen. Undersöka möjligheten att samordna befintligt stödmaterial, 2025-01-01 2025-12-31 riskbedömningar och handlingsplaner inom arbetsmiljöområdet i ny modul i ILS. Utveckla och stärka verksamheternas arbete med friskfaktorer. 2025-01-01 2025-12-31 Äldreomsorgen testar och utvärderar tillsammans med SF 2025-01-01 2025-10-31 rekrytering ett systematiskt arbetssätt för rekrytering av sommarvikarier. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Den sammantagna bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Övningar med krisledningsrutiner, inkallning och kommunikation har prövats och lett till uppdaterade funktionskort och identifierade förbättringsområden. Inom daglig verksamhet och förskolor har utbildningar och skrivbordsövningar ökat förståelsen för totalförsvaret och visat på behov av kompletterande rutiner och inköp. Ett enhetligt grundmaterial om totalförsvaret har tagits fram för att säkerställa att all personal får relevant information. Till grund för bedömningen ligger också att årsmålen för KF-indikatorerna har uppnåtts, att det underliggande nämndmålet med förväntade resultat har uppnåtts och att aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse har genomförts (saknar utfall på 1 indikator). Utöver ovanstående baseras bedömningen på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2025 genomförts utan större avvikelser. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna under året som har bidragit till måluppfyllelse. Nämndens verksamheter har en hög beredskap och god handlingsförmåga Beredskap Åtgärder utifrån risk-och sårbarhetsanalysen (RSA) 2024–2025 har genomförts under året. Eventuella kvarstående åtgärder tas med till cykeln 2026–2027. Utifrån övningar har även ytterligare åtgärder identifierats. Under våren deltog förvaltningen i den stadsgemensamma övningen Stadsö 25. Årets övning fokuserade på lägesbild och genomfördes som en prövande övning. Erfarenheter från övningen har tagits tillvara, stabens funktionskort har uppdaterats och krisledningsplanen håller på att revideras. Med utgångspunkt i den stadsgemensamma övningen genomfördes även en liknande övning med enhetscheferna, där inkallning och kommunikation via krisledningsappen prövades. Detta upplevdes som en meningsfull och lärorik övning. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 110(163) Inom Kungsholmens dagliga verksamhet har enhetschef och gruppledare deltagit i den stadsgemensamma utbildningen i totalförsvar och därmed fått en ökad förståelse för varför civil beredskap är viktig och vad den innebär för Stockholms Stad, vilka juridiska krav och principer som styr arbetet. Utifrån denna utbildning har enhetens ledning identifierat vilka delar av verksamheten som påverkas vid höjd beredskap. För att vara bättre förberedd har även visst krismaterial inhandlats. Enheten har genomfört en skrivbordsövning gällande misstänkt terrorhot och på så sätt prövat om enhetens rutiner hypotetiskt skulle fungera. Inom förskolorna har skrivbordsövningar utifrån scenariot strömbortfall genomförts. Vid övningen kunde deltagarna se att grundberedskapen är hög, vissa ytterligare åtgärder tillkom som uppdatering av rutiner och diverse inköp. Utmaningar finns med att hålla igång verksamheten över längre tid. Förskolorna ser också vikten av att gå igenom materialet från övningen på APT på samtliga förskolor, så att informationen når alla medarbetare. Grundmaterial om totalförsvaret har tagits fram för att på ett enhetligt sätt informera medarbetare. Inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning har personalgrupper och enhetschefer gått igenom innehållet i verksamheternas krislådor. Genom kollegial granskning har det även säkerställts att krislådorna finns på angiven plats och att rutinerna för bland annat rotation av vatten följts. Bedömningen är att verksamheterna har de resurser som krävs för att möta extraordinära händelser, såsom längre strömavbrott eller störningar i vattenförsörjningen. Krisstödet har under året deltagit i utbildning i grundläggande första hjälpen och hjärt- lungräddning samt gemensam gruppövning och erfarenhetsutbyte kring ett scenario. Information om beredskap/ beredskapsveckan Under februari fick alla som bor på Kungsholmen och Essingeöarna broschyren Kungsholmen i korthet, som förutom information om den service som erbjuds och presentation av nämnden, även innehåller information om Kungsholmens tre trygghetspunkter som kan öppnas upp vid en allvarlig störning. På Baltzars träfflokal hölls under beredskapsveckan en föreläsning om hemberedskap. Informationssäkerhet Informationssäkerhet innebär att all information som vi hanterar inom staden ska vara korrekt och tillgänglig för dem som behöver använda den, men inte för obehöriga personer eller organisationer. Samtliga medarbetare har ett ansvar för informationssäkerheten och de riktlinjer och lokala anvisningar som finns ska följas. GDPR:s årsrapport har bland annat visat att den lokala anvisningen för informationssäkerhet inte är känd för alla och att rollerna i anvisningen inte är fullt tillsatta. Under nästkommande år ska de lokala anvisningarna ses över. Informationssäkerhetsarbetet har fortgått under året, en god utveckling i det systematiska arbetet är att informationssäkerhetssamordnare (ISAM) och dataskyddsombud (DSO) bjudits in till klassningar inför upphandling av digitala verktyg. Statistiken för informationssäkerhetsutbildningen avser rullande tolv månader och utfallet varierar beroende på utbildningstillfälle. Under 2025 genomfördes informationsinsatser och en riktad kampanj för att öka genomförandegraden, som vid uppföljning i december visade att cirka 16 procent Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 111(163) av medarbetarna (inklusive nämndledamöter) genomfört de obligatoriska utbildningarna i informationssäkerhet och dataskydd, att jämföra med tertial 2 då 43 procent hade genomfört utbildningen. Inför 2026 planeras en översyn och full implementering av lokala anvisningar samt uppföljning genom internkontroll och medarbetarsamtal. I syfte att stärka förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och uppnå en hög cybersäkerhetsnivå inom EU implementeras NIS2-direktivet i svensk lag som väntas träda i kraft under januari 2026 och kan innebära förändringar genom att fler verksamheter omfattas av lagen. Under året har en NIS-incident rapporterats till myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Antalet rapporterade personuppgiftsincidenter har ökat under året, totalt har 21 personuppgiftsincidenter rapporterats varav tre anmäldes till integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Krisledningen aktiverades med anledning av det omfattande dataläckage som drabbade staden och stora delar av offentligheten. För 2026 utöver ovanstående åtgärder kommer informationsklassningar prioriteras för de system som innehåller känslig information och personuppgifter Upphandling och inköp Årsmålet nås för systemutnyttjandet, det vill säga andelen inköp från leverantörer i inköpssystemet i förhållande till samtliga inköp. Inom projektet Hållbar äldreomsorg har inköpare och beställare informerats om vikten av att använda inköpssystemet och systemutnyttjandet har följts upp. Arbetet har omfattat utbildningar, lathundar, digitala resurser samt löpande stöd, med särskilt fokus på att hjälpa verksamheter med låg användning av systemet. Vissa kunskapsbrister och en del otydliga rutiner har identifierats, delvis till följd av omorganisationer bland chefer. Samtalen med verksamheterna visar dock en tydlig vilja att förbättra och öka systemnyttjandet. De största bristerna rör tjänsteköp och användning av leverantörer utanför inköpssystemet. Arbetet har inletts med en ny gemensam upphandling av årsentreprenör för parkinvesteringar för Norra innerstaden och Kungsholmen. Upphandlingen annonserades i slutet av året med målet att teckna avtal våren 2026. Deltagande har även skett i trafikkontorets nytecknade gemensamma avtal avseende tekniska konsulter och landskapsarkitektur, arborister och konsulterande arborister samt bekämpning av invasiva arter. Under året har arbetet med upphandling av parkdriften på Kungsholmen startat. Direktupphandling avseende miljökonsult/vattenekolog har genomförts inom ramen för projektet med ny våtmark/vik i Fredhällsparken västra del. Hemtjänstinsatser nattetid utförs av sedan september i år av Norra innerstadens hemtjänst i egen regi. En överenskommelse mellan nämnderna har tagits fram. Tidigare har utförandet varit på entreprenad. De turbundna resor som används för brukare inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning är ofta försenade och innehållet i avtalet efterlevs därmed inte. Dröjsmål av resor påverkar både brukare och verksamheten eftersom den ofta långa väntan tar medarbetarnas tid från att utföra andra arbetsuppgifter. Avvikelserapporter görs fortlöpande Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 112(163) och kontakt har tagits med avtalsansvariga på serviceförvaltningen och transportföretaget. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 71,91 % 72,89 % 70 % 70 % 2025 elektronisk a inköp Andel 100 % 100 % 82 % 82 % 2025 prioriterade avtal där uppföljning genomförts Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samråd med socialnämnden pröva 2025-01-01 2025-12-31 möjligheten att etablera ledsagning i egen regi i alla stadsdelsområden Nämndmål: 3.5.1 Nämndens verksamheter har en hög beredskap och god handlingsförmåga Uppfylls helt Beskrivning Säkerhet- och beredskapsarbetet bedrivs med stöd av Stockholm stads säkerhetsprogram. För att vidareutveckla beredskapen utgår förvaltningen från de prioriteringar som framkom i risk- och sårbarhetsanalysen. Samhällsviktiga verksamheter arbetar vidare med de åtgärder som identifierades. Övning genomförs för att utveckla krishanteringsförmågan och skapa delaktighet. Krisledningen fortsätter att utvecklas genom årlig övning och uppdatering av tillhörande dokument. Krisstödet genomför en övning i samverkan med Röda korset och Västermalms församling. Via utskicket "Kungsholmen i korthet" får invånarna information om trygghetspunkterna. Utveckling av krigsorganisationen fortsätter. Medarbetare informeras om civilt försvar och krigsorganisationen. Förvaltningen följer fortsatt sektorsorganisationens arbete för civil beredskap. Förvaltningens inköp ska säkra en god kvalitet och hållbarhet. Arbetet sker utifrån Stockholms stads program för inköp och tillämpningsanvisning. För att säkerställa en god kvalitet, motverka välfärdsbrott och främja en sund konkurrens mellan seriösa företag är en aktiv avtalsuppföljning prioriterat. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 113(163) Det systematiska informationssäkerhetsarbetet fortgår, arbetet sker i enlighet med Stockholms stads riktlinje för informationssäkerhet samt lokal anvisning för informationssäkerhet. Prioriterat under verksamhetsområdet är fortsatt arbete med den lokala anvisningen för informationssäkerhet och särskilt det ansvar varje medarbetare och chef har i att upprätthålla en god informationssäkerhet. Arbetet bidrar främst till mål 11, hållbara samhällen i Agenda 2030 genom att bygga upp en robusthet och stärka förmågan att hantera samhällsviktig verksamhet vid en allvarlig händelse. Förväntat resultat Förmågan att förebygga och motstå samhällsstörningar och därigenom upprätthålla samhällsviktig verksamhet stärks. Kungsholmsbor har kännedom om stadsdelsförvaltningsområdets trygghetspunkter. Krishanteringsförmågan stärks genom övning, utveckling av organisationen och samverkan. Medarbetares kunskap om civil beredskap och krigsorganisation fördjupas. Avtalsuppföljning säkerställer en god kvalitet och eventuella oegentligheter upptäcks. Medarbetares och chefers förståelse och ansvar i att upprätthålla en god informationssäkerhet stärks och kraven på skydd av information säkerställs. Analys Förvaltningens bedömning är att nämndmålet har uppnåtts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Information till medarbetare om civilt försvar och krigsorganisation i 2025-01-01 2025-12-31 syfte att öka kunskapen, förtydliga ansvar och utveckla organisationen. Samhällsviktig verksamhet genomför en övning för att stärka 2025-09-01 2025-12-31 förmågan att hantera samhällsstörningar i fredstid. Verksamheterna (särskilt samhällsviktiga) genomför åtgärder 2025-01-01 2025-12-31 utifrån risk- och sårbarhetsanalysen 2024 för att minska sårbarheten och stärka förmågan att kunna hantera samhällsstörningar. Verksamheterna genomför aktivitet i samband med 2025-09-01 2025-09-30 beredskapsveckan 2025. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Den sammantagna bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Invånare har involverats genom föreläsningar, brukarråd, trygghetstält och möjligheten att Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 114(163) lämna synpunkter, vilket har ökat kunskap och delaktighet i trygghetsarbetet och som genererar en hög upplevelse av trygghet. Till grund för bedömningen ligger också att av tre KF-indikatorer uppnås årsmålet helt för en och delvis för två. För en av dessa indikatorer ingår en annan facknämnds arbete, vilket inte ska påverka nämndens sammantagna resultat. Det underliggande nämndmålet med förväntade resultat har uppnåtts och att aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse har genomförts Utöver ovanstående baseras bedömningen på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2025 genomförts utan större avvikelser. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna under året som har bidragit till måluppfyllelse. Kungsholmens stadsdelsnämndsområde är en trygg plats genom förebyggande insatser För att stärka tryggheten på Kungsholmen tillämpas arbetssättet effektiv samordning för ökad trygghet (EST), vilket är ett systematiskt samverkansarbete mellan kommunen, Polismyndigheten och civilsamhället. Inom ramen för EST tas löpande en aktuell lägesbild fram utifrån trygghetsläget, vilken ligger till grund för snabba och riktade trygghetsskapande åtgärder. Under 2025 har bland annat ökat narkotikabruk på vissa platser, framkomlighetsproblem i offentlig miljö samt personer i social utsatthet identifierats. Mot bakgrund av detta har åtgärder vidtagits för att motverka och stävja problematiken. Ansvaret omfattar även flera samverkansforum kopplade till trygghetsfrågor, däribland Kungsholmens trygghets- och säkerhetsråd, styrgruppsmöten kopplade till samverkansöverenskommelsen mellan Polismyndigheten och Stockholms stad samt platssamverkansmöten inom stadsdelens tre fokusområden: Fridhemsplan, Stadshagen samt Hornsbergs strand och Kristinebergs strand. I dessa forum deltar representanter från Polismyndigheten, stadsdelsorganisationen, civilsamhället, näringslivet samt Region Stockholm. Den samlade lägesbilden visar att trygghetsläget på Kungsholmen generellt bedöms som gott, men att ett fåtal platser och problemområden påverkar tryggheten negativt. Särskilt utpekad är den öppna drogscenen i området Fridhemsplan/Stadshagen. I samverkan med aktörer inom platssamverkan, har orsaksanalys av den öppna drogscenen genomförts. Analysen visar att lägesbilden påverkas av flera faktorer, däribland närheten till vårdinrättningar och verksamheter riktade till personer i missbruk och social utsatthet, kollektivtrafikens knutpunkt samt områdets krogmiljö. Genom samverkan har ansvarsfördelning tydliggjorts och resurser samordnats för att hantera problematiken mer effektivt. Under 2026 planeras platssamverkansforumen för Fridhemsplan och Stadshagen att slås samman i syfte att utveckla ett gemensamt och mer sammanhållet arbetssätt kring den öppna drogscenen. Vidare planeras ett projekt i samverkan med socialnämnden, civilsamhället och Region Stockholm för att stärka brukarinflytandet i trygghetsarbetet kopplat till området. Arbetat med platsaktivering har fortgått, främst i områden kopplade till den öppna drogscenen samt på platser där invånare i dialoger och undersökningar uppgett att de upplever otrygghet. I S:t Göransparken och Kronobergsparken har Piffl aktivitetsboxar installerats för att främja rörelse, positiv närvaro och ökad trygghet. I samband med installationerna anordnades Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 115(163) invigningar i samverkan med stadens upphandlade eventbyrå OneMotion, där lokala aktörer medverkade och informerade om de aktiviteter och redskap som finns tillgängliga i boxarna. Arrangemangen lockade deltagare i olika åldrar och bedöms ha bidragit till ökad kännedom och användning av boxarna. I maj genomfördes en mat- och hantverksmarknad vid Kungsholmstorg i samverkan med Kungsholmens föreningsråd, där lokala företagare erbjöds möjlighet att delta. Under hösten har montrar uppförts. Dessa har placerats inomhus vid korsningen Fleminggatan/S:t Eriksgatan i syfte att blockera ytor som tidigare varit utsatta för nedskräpning och ordningsstörningar. Montrarna används för utställning av konstverk skapade av deltagare inom socialtjänstens olika verksamheter. I samråd med trafikkontoret och fastighetsägare, har vinterbelysning installerats på flera platser inom eller i nära anslutning till platssamverkansområden. Syftet har varit att öka trygghet och trivsel i den offentliga miljön. Planeringen har utgått från invånarnas önskemål samt präglats av hållbarhet och långsiktighet, för att så många invånare som möjligt ska kunna ta del av det. Responsen från invånarna har varit mycket positiv. Belysningsinsatserna kommer att utvärderas i början av 2026 och vidareutvecklas med stöd av invånarnas synpunkter. Arbetet med invånarinvolvering och möjligheten att lämna synpunkter samt ta del av information om trygghetsfrågor har utvecklats under året. Föreläsningar om aktuell lägesbild och vidtagna åtgärder har genomförts vid träffpunkter, brukarråd, skolor samt för företagare och civilsamhällesaktörer. Under nationaldagsfirandet etablerades även ett trygghetstält i Rålambshovsparken. Information om hur invånare kan lämna synpunkter gällande trygghet har spridits via förvaltningens sociala medier samt genom lokaltidningen Mitt i. Arbetet inom ramen för det lokala BOB-rådet (Barn och unga i organiserad brottslighet) har fortsatt under året i samverkan med Polismyndigheten, Region Stockholm och utbildningsnämnden. Som en del av detta arbete har socialtjänsten, tillsammans med lokalpolisområdet, bedrivit operativ samverkan på individnivå för barn och unga som bedöms befinna sig i riskzon för kriminalitet. I slutet av 2025 har en ny lokal lägesbild tagits fram inom ramen för samverkansöverenskommelsen mellan Stockholms stad och Polisregion Stockholm. Samverkansöverenskommelsen syftar till att stärka det gemensamma arbetet mot brott och otrygghet. Tre prioriterade områden har identifierats och kommer att ligga till grund för den lokala åtgärdsplanen för 2026: särskilt utsatta och sårbara brottsoffer, unga i riskzon för destruktiva beteenden samt otrygga och brottsutsatta platser. Under januari 2026 inrättas en styrgrupp med fokus på våld i nära relation, med deltagande från socialtjänsten och Polismyndigheten. Styrgruppen ska stärka samverkan i frågan, då det bedöms finnas ett betydande mörkertal av våldsutsatta personer som inte söker stöd. I bred samverkan har Kungsholmen ansökt och blivit utvald som en av tio modellkommuner av Myndigheten för delaktighet, med uppdraget att utveckla ett mer inkluderande och tillgängligt samhälle för personer med funktionsnedsättning samt sprida erfarenheter och metoder till andra kommuner. Arbetet sker tillsammans med flera av stadens aktörer, där Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 116(163) målgruppen, deras anhöriga och intresseorganisationer involveras aktivt, med barn och ungas rättigheter som central utgångspunkt. En förstudie färdigställdes i december 2025 och fastställde målbild och plan för det fortsatta arbetet, med fokus på att stärka trygghet, framtidstro samt möjligheter till feriearbete och sysselsättning efter avslutad skolgång för unga med funktionsnedsättning. Förvaltningen har även under 2025 deltagit i ett regeringsuppdrag som tilldelats Myndigheten för delaktighet, med syfte att ta fram ett stödmaterial för att förebygga och motverka kriminellt beteende bland barn och unga med funktionsnedsättning. Förvaltningen har bidragit med erfarenheter från tidigare och pågående arbete inom området. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) i april 2026. Under hösten publicerades resultaten från Stockholms stads medborgarundersökning samt Polisens trygghetsmätning. Båda undersökningarna visar att invånarna på Kungsholmen generellt upplever en hög grad av trygghet. I medborgarundersökningen instämde 91 procent helt eller delvis i påståendet ”På det hela taget tycker jag att min stadsdel är trygg att bo i”, med en jämn könsfördelning. Vidare uppgav 83 procent att de känner sig trygga i parker och grönområden i stadsdelen, där män i något högre grad än kvinnor uppgav trygghet. Samtliga trygghetsrelaterade resultat har förbättrats jämfört med föregående år. Undersökningarna visar samtidigt att vissa grupper upplever lägre trygghet, främst personer i åldrarna 50–64 år samt 65 år och äldre. En fördjupad analys redovisas i lägesbilden för samverkansöverenskommelsen 2025. Två trygghetsvandringar har under året genomförts. I maj genomfördes en vandring vid Fridhemsplan och i november vid Stora Essingen. Deltagare var bland annat trygghetssamordnare, polis, fältassistenter, representanter från avdelningen för stadsutveckling, Trafikkontoret samt invånare. Något fler kvinnor än män deltog. Under vandringarna framkom att majoriteten upplevde viss otrygghet vid vistelse på platserna under kvällstid, särskilt vid ensamhet. Föreslagna åtgärder omfattade ökad närvaro, förbättrad belysning samt upprustning av vissa gång- och trafikmiljöer. Parker och grönområden är trygga, välskötta och tillgängliga Arbetet med trygghet i parker och grönområden har fortgått, med fokus på hög kvalitet i skötsel, underhåll och investeringar, eftersom välskötta miljöer generellt upplevs som tryggare. Insatser görs också för att förbättra orienterbarhet och uppsikt över viktiga platser och stråk samt för att skapa målpunkter och aktiviteter som ökar den positiva närvaron i parkerna. Under året har den nya vegetationen i parken runt Tekniska nämndhuset skötts intensivt, med kompletteringar av grässådder, buskar och perenner. Planering för upprustning av parkstråket vid Ola Hanssonsgatan i Kristineberg har pågått, inklusive behov av nya träd, och i samverkan med trafikkontoret som samtidigt planerar kabelbyte på belysningen. Markbeläggningar har rustats upp, skyltning förbättrats och vegetationsytor förnyats i flera parker, bland annat vid Svarvargatan, Jaktvarvsgården, Kristinebergs strandpark och Hornsbergs strand, samtidigt som trappor och trappvägar renoverats i Fredhäll, längs Kristinebergsklipporna och på Stora Essingen. Insatser har även genomförts för förbättrad gång- och cykelväg vid Yngve Larssons park och Serafimerstranden, där bygghandlingar för Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 117(163) kommande upprustning tagits fram. I projektet Karlbergskanalens strandpromenad har systemhandlingsprojektering slutförts under året och genomförandekalkyl tagits fram. Inom ramen för det arbetet har bland annat kompletterande geotekniska beräkningar genomförts och markmiljö- och vattenmiljö har utretts vidare. Process för anmälan om vattenverksamhet har inletts och särskild riskanalys genomförts. Ett genomförandebeslut väntas upp i nämnd under vårvintern 2026. Längs med strandlinjerna i Fredhäll och Kristineberg samt Smeduddsbadet, Rålambshovsparken, Oxhålsbadet på Stora Essingen och Hornsbergs strand har slutna komprimerande skräpkorgar placerats ut för att den stora mängden skräp ska kunna hanteras på ett bättre sätt. Även Kronobergsparken har fått nya skräpkorgar, av en modell anpassad till den kulturhistoriska miljön. Arbete mot våldsbejakande extremism Förvaltningens samordnare för våldsbejakande extremism har under året genomfört informationsinsatser riktade till socialsekreterare, fältassistenter, personal inom fritidsverksamhet/parklek samt grundskolerektorer. Informationsinsatserna har omfattat aktuell lokal lägesbild på Kungsholmen samt förvaltningens rutiner och arbetssätt inom området. Under året har ett fåtal ärenden inom socialtjänsten aktualiserats där våldsbejakande extremism har förekommit. I dessa ärenden har samverkan etablerats med lokalpolisområdet, varpå Redex-samverkan initierats. Redex är ett strukturerat arbetssätt för samverkan mellan Säkerhetspolisen, Polismyndigheten och andra relevanta aktörer i syfte att förebygga och reducera våldsbejakande extremism. Samverkan bedöms ha fungerat väl och har lett till önskat resultat. I den offentliga miljön har det periodvis förekommit klotter och klistermärken med huvudsakligen högerextrema budskap. Dessa har hanterats i enlighet med Stockholms stads rutiner. Under kommande år kommer arbetet med att höja kunskapsnivån om våldsbejakande extremism att fortsätta och vidareutvecklas. Arbete mot välfärdsbrott Inom socialtjänsten bedrivs ett förebyggande arbete genom utbildning, rutiner, uppföljning och samverkan. Representanter deltar i olika stadsövergripande nätverk inom områdena personlig assistans samt hem för vård och boende, i syfte att möjliggöra erfarenhetsutbyte, metodutveckling och tidig upptäckt av välfärdsbrott. Ett väl utvecklat arbete avseende fakturahantering bidrar till noggrann kontroll av fakturor och god prognossäkerhet. Personlig assistans är ett särskilt prioriterat område, eftersom insatsen utförs i brukarens hem och arbetsledningens insyn därmed är begränsad. Under året har en ny version av schemasystemet införts för att stärka uppföljning och kontroll av bemanning. Vidare har registerkontroll vid nyanställning införts och sjuklönefakturor granskas systematiskt. Ett underlag avseende sjuklönefakturor har implementerats och skickas till utförare för rapportering, vilket har underlättat kontrollarbetet. Inom området barn och unga har processen och checklistan för direktupphandling förtydligats i syfte att säkerställa att Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 118(163) genomförda direktupphandlingar är korrekta samt att nödvändiga kontroller av anlitade leverantörer genomförs. Genom FUT-arbete har ett aktivt och systematiskt arbete för att förebygga felaktiga utbetalningar genomförts. Nybesökskontroller och interna kontroller har genomförts för att säkerställa att utredningarna innehåller korrekt och fullständigt underlag. Arbetet har stärkt kvalitet, rättssäkerhet och prognossäkerhet utan att hindra sökande från att få stöd. Under året har fem återkrav av felaktiga utbetalningar genomförts, inga polisanmälningar. Sammantaget har åtgärderna bidragit till effektiva och kvalitetssäkrade beslut. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 91 % 92 % 90 % 85 % 85 % 79 % 2025 stockholma re som u pplever trygghet i den stadsdel där man bor Stockholma 69 % 69 % 69 % 63 % 73 % 73 % 2025 rnas nöjdhet med renhållning och städning Analys Årsmålet uppnås inte men ligger högre än förra årets resultat och i linje med stadens resultat i stort. Indikatorn bygger resultat i medborgarundersökningen och andelen som instämmer helt eller delvis på frågan "På det hela taget tycker jag att det är rent och städat i min stadsdel". Indikatorn mäter nöjdhet med rent och städat på både parkmark och gatumark, där stadsdelsnämnden endast ansvarar för skötseln av parkmark. Arbetet för att uppnå högre måluppfyllelse har fortgått under året med bland annat optimering av skräpkorgars disposition på platser i parker med högt besökstryck. Stockholma 70 % 72 % 70 % 67 % 73 % 73 % 2025 rnas nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområd en Analys Indikatorn uppnås inte, men resultatet har förbättrats sen den förra mätningen. Parker och grönområden på Kungsholmen har ett stort besökstryckt, bland annat använder många skolor och förskolor parkerna för sin utomhusverksamhet och många evenemang arrangeras här. Det gällande ekonomiska fördelningssystemet ger inte alltid det nödvändiga tillskott av medel för att kunna hantera detta. Förvaltningen fortsätter sitt dock arbete med förbättring av uppföljning och kontroll av parkdriftsentreprenören. Nämndmål: 3.6.1 Kungsholmens stadsdelsnämndområde är en trygg plats genom förebyggande insatser Uppfylls helt Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 119(163) Beskrivning De förväntade resultaten nås genom en strukturerad och systematisk samverkan vilket leder till att Kungsholmen upplevs rent, tryggt och attraktivt. Arbetet sker utifrån Stockholms stads båda program för trygghet och säkerhet. Arbetet fortgår med platssamverkan vid Fridhemsplan, Stadshagen, Hornsbergs strand och Kristinebergs strand. Platssamverkan planeras och genomförs i samverkan med polisen, företagarföreningar, församlingar och andra aktörer i civilsamhället. Därutöver fortgår arbetet med EST och Trygghets- och säkerhetsrådet. Ett prioriterat arbetsområde är att arbeta för att den öppna drogscenen vid Fridhemsplan ska försvinna. Otrygga platser identifieras genom analys av bland annat stadens trygghetsmätningar, månadsrapporter, medborgardialoger och inkomna synpunkter och avvikelser. Kungsholmsbor och besökare har möjlighet att enkelt inkomma med synpunkter och avvikelser och uppmuntras att göra detta. Trygghetsvandringar anordnas för olika målgrupper där lägesbilder, orsaksanalyser och åtgärdsplaner upprättas. Åtgärderna inkluderar ett barn-, jämställdhets-, jämlikhets- och tillgänglighetsperspektiv. Relevanta och adekvata insatser utvecklas för att verka brottsförebyggande och trygghetsskapande Förebyggande och uppsökande arbete fortgår genom bland annat fältförlagt socialt arbete. Under året ska kunskapen om våldsbejakande extremism öka. Utifrån mål 5, jämställdhet, och mål 10, minskad ojämlikhet, och mål 16, fredliga och inkluderande samhällen, i Agenda 2030 är det trygghetsskapande arbetet prioriterat i stadsdelen. Det systematiska arbetet mot mutor och korruption bidrar till mål 16, fredliga och inkluderande samhällen med målet att uppfylla delmålet 16.6 om att bygga effektiva, transparenta och ansvarsutkrävande institutioner på alla nivåer. Förväntat resultat Platssamverkan bidrar till den upplevda tryggheten Samverkan med civilsamhället, näringsidkare, regionen och polisen utvecklas Kunskap om kungsholmsbors syn på trygghet fås genom medborgardialoger Verksamheterna har arbetssätt för att förhindra, upptäcka och agera på olika former av välfärdsbrottslighet Parker och grönområden på Kungsholmen upplevs som trygga Parker och grönområden utvecklas i dialog med invånare Analys Förvaltningens bedömning är att nämndmålet har uppnåtts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen arbetar med platsaktivering tillsammans med 2025-01-01 2025-12-31 civilsamhället Förvaltningen gör informationsutskick till föräldrar, via skolan, 2025-01-31 2025-12-31 gällande kriminalitet och alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 120(163) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Analys Den sammantagna bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Arbetet utgår från stadens MR-program och Agenda 20230. Ett fortsatt utvecklingsområde är att kungsholmsbornas förtroende för förvaltningen ska öka. Till grund för bedömningen ligger också att KF-indikatorn uppnås delvis. KF-indikatorns utfall baseras på få svarande och bedömningen är att indikatorn inte ensam kan ligga till grund för bedömning av hela måluppfyllelsen. Det underliggande nämndmålet med förväntade resultat har uppnåtts och alla aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse har genomförts, utom en. Utöver ovanstående baseras bedömningen på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2025 genomförts utan större avvikelser. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna under året som har bidragit till måluppfyllelse. Kungsholmen är ett jämställt, öppet och demokratiskt stadsdelsnämndområde Arbete för att stärka demokratin och tillgodose de mänskliga rättigheterna Arbetet utgår från Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna och programmets tre fokusområden, kunskap och information, välfärd och service och delaktighet och inflytande. Förvaltningen har i en arbetsgrupp bedrivit ett utvecklingsarbete under året om hur Agenda 2030 kan användas som ett strategiskt verktyg för att arbeta holistiskt med mänskliga rättigheter, klimaträttvisa samt miljö och klimatfrågor och koppla det pågående arbetet till MR-programmet, Kvalitetsprogrammet och Agenda 2030. Nedan beskrivs exempel på förflyttningar som har skett i arbetet med att säkerställa alla invånares mänskliga rättigheter utifrån MR-programmets tre fokusområden: kunskap och information • Förskolans arbete med måltidspedagogik där barnen deltar i att undersöka råvaror, vilket ökar deras kunskap och skapar en positiv relation till mat och måltiden. • Att brukare på Kungsholmens dagliga verksamhet har kännedom om varför enheten väljer miljömärkta varor. • Seminarium om kemikalier i verksamheterna inom äldreomsorgen. • Aktiviteter som kopplar barn till naturen för att väcka intresse för hållbarhet och miljö. • Samtalsarenorna på biblioteket om hållbar stadsomställning. • Informationsutskick, inbjudan till informationsdag och närvaro på samlingsytor runtom på Kungsholmen för att ge information om stöd och aktiviteter som finns inom äldreomsorgen välfärd och service Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 121(163) • Anpassade matinsatser inom förskola och äldreomsorg för att säkra näringsriktig och klimatsmart kost. • Sociala, fysiska och kulturella aktiviteter för att främja hälsa och välbefinnande för både barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. • Insatser för att förhindra hemlöshet bland äldre och stöd för ekonomiskt utsatta familjer för att motverka bostadslöshet. • Jobbcoach och stödinsatser för att hjälpa människor till självförsörjning och minska biståndsbehov. • Ansträngningar för att minska plastanvändning och miljöpåverkan i verksamheter, samt främjande av hållbara inköp. • Kompetensutveckling av medarbetare inom äldreomsorgen för god kvalitet delaktighet och inflytande • Barnens delaktighet i måltidspedagogik och skapande aktiviteter. • Fritidsverksamheter och aktiviteter som utformas tillsammans med deltagarna, med exempel på jämställd deltagarfördelning. • Trygghetsvandringar och medborgarbudget där invånare kan komma med förslag och påverka närmiljön. • Samverkan med civilsamhället, föreningar och fastighetsägare för att skapa inkluderande och trygga miljöer. • Arbetet med att skapa samtalsarenor för invånardialog kring hållbarhetsfrågor. • Pensionärsråd är representanter för den äldre målgruppen och har haft 11 sammanträden. Rådet håller sig informerade om det som händer inom äldreomsorgen och lämnar yttrande på de ärenden som ska hanteras av stadsdelsnämnden • Brukarråd och anhörigträffar genomförs kontinuerligt inom äldreomsorgens verksamheter • Enkätundersökningar där den äldre får lämna sina synpunkter analyseras och används i förbättringsarbetet inom äldreomsorgen MR-indikator Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd • Kungsholmen har en låg andel barnfamiljer bland de som uppbär ekonomiskt bistånd som sin huvudförsörjning jämfört med övriga stadsdelnämndområden. Antalet barn som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd har minskat från 37 barn 2024 till 32 barn 2025. • För att bidra till jämlika uppväxtvillkor och en rik fritid för barn och ungdomar får barnfamiljer med långvarigt ekonomiskt bistånd information om att ansöka om sommarlovspeng inför sommaren för att ge barnen möjlighet att hitta på en aktivitet under sommarlovet som annars hade varit svårt för familjen att avsätta pengar för. • Alla barn och unga erbjuds också gratis aktiviteter på fritidsgårdarna, vilket möjliggör för barn att delta oavsett ekonomiska förutsättningar. Parklekarna har erbjudit en mängd avgiftsfria sommarlovsaktiviteter och Piffl aktivitetsboxar som under våren installerades har möjliggjort för barn, unga och vuxna att låna enklare redskap för att uppmuntra till aktiviteter i parkerna. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 122(163) MR-indikator: Antal vräkningar som berör barn • Arbetet med att förebygga vräkningar som berör barn har haft fortsatt hög prioritet under året. Hushåll med barn som riskerar bostadslöshet uppmärksammas tidigt genom samverkan inom socialtjänsten, och stödinsatser sätts in för att motverka avhysning och stärka familjernas möjligheter till långsiktig boendelösning. Barnfamiljer prioriteras bland annat i ansökningar till SHIS, och utvecklingen av arbetssätt kring hyresskulder har ytterligare stärkt det förebyggande arbetet. • Få barnfamiljer har varit i behov av akut logi, hotell eller vandrarhem och inga avhysningar som berör barn har genomförts. Det samlade resultatet bedöms vara en följd av ett systematiskt och tidigt vräkningsförebyggande arbete. MR-indikator: Andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare • Under 2025 har arbetsmarknaden präglats av en utdragen lågkonjunktur med svag återhämtning och fortsatt hög osäkerhet. Arbetslösheten och långtidsarbetslösheten har ökat, vilket har påverkat hushållens ekonomiska situation. Detta återspeglas i utfallet för Kungsholmen, där andelen vuxna med ekonomiskt bistånd i förhållande till den vuxna befolkningen har ökat under verksamhetsåret. Män är fortsatt överrepresenterade bland biståndsmottagarna. • För att minska andelen vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd erbjuds insatser som syftar till att stärka individers möjligheter till egen försörjning. Arbetssökande ges tillgång till arbetsmarknadsinsatser såsom Stockholmskraften, Hubben och offentligt skyddat arbete. • Personer som står nära arbetsmarknaden remitteras tidigt till Jobbtorg. Målgruppsanalys och insatsinventering används för att ge fördjupad förståelse av behoven samt hur insatserna kan tillämpas för att nå bästa effekt. Fokus på individanpassning och rätt insats i rätt tid skapar goda förutsättningar för självförsörjning. • För personer med svag eller oklar arbetsförmåga erbjuds samordnad individuell planering (SIP) samt arbetsförmågeutredningar (AFU). Dessa insatser bedöms främst ge effekt på längre sikt. MR-indikator: Andel stockholmare som upplever trygghet i den stadsdel där de bor • Resultat från stadens medborgarundersökning och Polisens trygghetsmätning visar att invånarna på Kungsholmen generellt upplever en hög grad av trygghet. I medborgarundersökningen instämde 91 procent helt eller delvis i påståendet att stadsdelen är trygg att bo i, och 83 procent uppgav att de känner sig trygga i parker och grönområden. • Samtliga trygghetsrelaterade resultat har förbättrats jämfört med föregående år. Samtidigt visar resultaten att vissa grupper, främst personer över 50 år, upplever lägre trygghet. • Under året genomfördes två trygghetsvandringar, vid Fridhemsplan och på Stora Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 123(163) Essingen. Deltagarna upplevde främst otrygghet under kvällstid och vid ensam vistelse. Identifierade förbättringsåtgärder rörde bland annat ökad närvaro, förbättrad belysning samt upprustning av gång- och trafikmiljöer. I början av året upphandlades och installerades Piffl, så kallade aktivitetsboxar, med syfte att vara ett alternativ till fritidsbibliotek men även skapa mer positiv närvaro i parkerna runt den öppna drogscenen och främja rörelse. Under december har vinterbelysning satts upp på flera platser på Kungsholmen. • Trygghetsläget på Kungsholmen bedöms sammantaget som gott, även om ett fåtal platser fortsatt påverkar upplevelsen av otrygghet, särskilt området kring Fridhemsplan och Stadshagen. I Kellgrensparken i Stadshagen har scouternas förslag till ljusspår bidragit till ökad trygghet. • Arbetet med att stärka tryggheten i parker och grönområden har fortsatt genom löpande skötsel, underhåll och investeringar. Särskilt fokus har legat på god orienterbarhet, ökad uppsikt samt att skapa aktiviteter och målpunkter som bidrar till positiv närvaro. Sammantaget bedöms insatserna ha bidragit till den ökade andelen boende som upplever Kungsholmen som en trygg stadsdel MR: indikator: Andel med förtroende för stadsdelsförvaltningen i det område där man bor • Resultatet i medborgarundersökningen för 2025 visar en liten minskning på flera av frågorna som avser delaktighet, möjlighet att påverka samt förtroende för förvaltningen i det område där man bor. Resultatet för 2025 visar en minskning av förtroendet för stadsdelsförvaltningen med 2 procent jämfört med 2024, och årsmålet på 35 % nåddes inte. Andelen som svarade "vet ej" ökade från 17 % till 25 %, vilket tyder på att många invånare saknar kännedom om förvaltningens uppdrag och verksamheter. Särskilt frågor om delaktighet och möjlighet att påverka parker, lekplatser och fritidsytor låg under stadens genomsnitt och har minskat sedan 2024. • Minskningen i förtroende och hög andel "vet ej" visar att kunskap om förvaltningens verksamheter och ansvarsområden fortfarande är begränsad. Ovanstående resultat bedöms bland annat påverkas av att enkätfrågorna ligger tillsammans med trygghetsfrågor, vilket kan skapa osäkerhet om ansvarsområden, samt att en del synpunkter rör frågor utanför stadsdelsnämndens ansvar, t.ex. snöröjning och busslinjer. För att öka förtroendet fortgår arbetet med genom information och dialog, bland annat via uppdaterad broschyr, digitala stadstavlor, medborgarbudgetprojekt och dialogmöten om miljö och klimat. Medborgardialog och möjligheten att lämna synpunkter digitalt fortsätter att utvecklas för att öka delaktighet och tydliggöra ansvarsområden. Med start från januari kommer förvaltningen ha en informationssida en gång i månaden i Mitt i. • Under året genomförde Kungsholmens stadsdelsförvaltning ett projekt med medborgarbudget i Kellgrensparken i Stadshagen. Syftet var att stärka invånarnas delaktighet och inflytande samt bidra till ökad trygghet och trivsel. För projektet avsattes 100 000 kronor, som invånare gavs möjlighet att påverka genom att lämna förslag och delta i omröstning. Totalt inkom 43 förslag, varav tre valdes ut för omröstning. 191 personer deltog, vilket visar på ett brett engagemang i området. Det Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 124(163) vinnande förslaget, Kellgrenska ljusspåret, fick 95 röster och innebär en tillfällig ljusinstallation som syftar till att öka upplevd trygghet, särskilt under kvällstid, samt göra parken mer trivsam och attraktiv. Förslaget togs fram av scoutgruppen Pilgrimerna från Brobergska scoutkåren på Kungsholmen. Arbetet med genomförandet pågår i samverkan mellan stadsdelsförvaltningen, Trafikkontoret och scoutgruppen. Erfarenheterna från projektet tas med i det fortsatta arbetet med medborgarbudget som verktyg för lokal demokratisk utveckling och trygghetsskapande insatser. Innovation Arbetet med innovation har fortsatt under året. Med en växande målgrupp äldre behöver resurserna räcka till fler, vilket kommer ställa krav på både ökad samverkan med andra aktörer och stärkt förebyggande arbete för att motverka att behoven växer sig stora. Innovationsgruppen tog sig an utmaningen hur livskvalitet kan skapas för äldre som har inget stöd eller få insatser från äldreomsorgen och socialtjänsten. Utmaningen resulterade i en mobil träfflokal med syfte att nå fler seniorer där de bor, att nå seniorer som inte besöker Baltzar träfflokal samt sprida information om äldreomsorgens insatser. I december genomfördes det första av tre planerade tillfällen. Tillfället genomfördes i samarbete med Stora Essingens bibliotek där träffen hölls. Bedömningen är att tillfället var uppskattat. Nästan 50 seniorer besökte träfflokalen, flera kom från närområdet och flera av seniorerna var inte regelbundna besökare av Baltzar träfflokal. Enligt utvärderingen tyckte en klar majoritet att den mobila träfflokalen var bra och bekräftade också att det finns ett behov av en mobil träfflokal framöver. Arbetet med mobil träfflokal kommer att fortsätta under 2026. Agenda 2030 FN:s globala mål, Agenda 2030, ska bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling i staden, likväl som i världens alla länder. Nämnden bidrar till att uppfylla målen i Agenda 2030 i den ordinarie verksamheten genom att integrera arbetet i alla styrnings- och uppföljningsprocesser och genom bland annat att ta hänsyn till barns rättigheter, nationella minoriteters rättigheter, öka tillgängligheten och delaktigheten för personer med funktionsnedsättning, ett medvetet arbete kring jämställdhet och ett målinriktat arbete för miljö och klimat. Samverkan sker med relevanta nämnder i staden som till exempel Järva stadsdelsnämnd, civilsamhället, näringslivet, och akademin. Särskilt fokus finns på följande mål: 2 Ingen hunger Nämndens verksamheter erbjuder mat som är särskilt anpassad efter målgrupperna. Förskolans kockar har ett väl utvecklat arbete med att tillaga och servera näringsrik mat som också har låg påverkan på klimatet. Arbete pågår i förskolorna kring måltidspedagogik för att göra barnen delaktiga och ge dem möjlighet skapa en positiv relation till måltiden genom att undersöka olika råvaror, till exempel genom skapande. Inom äldreomsorgen genomförs egenkontroller, nattfastemätningar samt smaktester för att säkerställa att kosten är tillfyllest. Två dietister finns som stöttar verksamheterna i arbetet. Maten och livsmedlen som köps in ska vara ekologiska till 70 procent, och klimatbelastningen samt matsvinnet ska minska. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 125(163) 3 God hälsa och välbefinnande Arbetet fortgår inom förskolor, öppna förskolor, parklekar, fritidsverksamheter, öppna mötesplatser och boenden för att erbjuda kultur-, idrotts- och fritidsutbud. Aktiviteterna genomförs i egen regi, i samverkan med civilsamhället, stadens förvaltningar och bolag. På parklekarna och förskolorna får barnen dagligen möjlighet till rörelse och aktiviteter utomhus där barnen får möjligheter att utveckla sina fysiska förmågor och pröva sina gränser. Inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning har firande av högtider och hälsofrämjande aktiviteter erbjudits. På Kungsholmens dagliga verksamhet är skapande, olika musikaktiviteter, foto och film en del av den ordinarie verksamheten. För att stärka brukarnas möjligheter att delta i hälsofrämjande aktiviteter erbjuds simhallskort, som används på ett anpassat sätt utifrån individuella behov. Ett hälsofrämjande arbete pågår också inom socialpsykiatrins utförarverksamheter. Utifrån en framtagen lista över kostnadsfria aktiviteter erbjuds klienterna förslag på meningsfulla aktiviteter utifrån behov och intressen. Äldreomsorgsavdelningen arbetar kontinuerligt med att äldre ska ha en god hälsa och känna välbefinnande. Verksamheterna erbjuder ett stort utbud av både sociala och fysiska aktiviteter för att främja fysisk och psykisk hälsa. Detta erbjuds både för äldre med beviljade insatser samt för seniorer utan biståndsbedömda insatser. Förvaltningen har deltagit i trafikkontorets samordnande arbete för att förbättra möjligheten till bad och bastu i staden, bland annat genom att sommaren 2025 möjliggöra bad vid Norr Mälarstrand. Inför badsäsongen genomförde förvaltningen åtgärder för förbättrad badvattenkvalitet på Smedsuddsbadet, till exempel renat sanden och tvättat bryggor. Förvaltningen deltar också i exploateringskontorets arbete med att anlägga en ny badplats i stadsutvecklingsområdet Primus på Lilla Essingen. 4 God utbildning Under året har förskoleavdelningens Erasmussamarbete med Island avslutats. Samarbetet som haft fokus på lek och social hållbarhet har bidragit till att leken ytterligare har utvecklats på förskolorna och framför allt kopplingen till social hållbarhet. Barnen har genom undervisning, aktiviteter och återkommande utflykter till skogen ställt sig i relation till naturen för att ta till vara och skapa nyfikenhet och intresse för djur och växter vilket är ett första steg att utveckla omsorg och i förlängningen vilja och handlingskraft att bidra till ekologisk hållbarhet, också för nästa generation. Plantering och odling med barnen för att följa växtprocessen skapar engagemang, nyfikenhet och en vilja att vårda växterna. Inom socialtjänstavdelningen arbetar flera verksamheter specifikt med barn och ungas skolgång för att förbättra skolnärvaro och betyg genom skolsamordnare, skolsociala team och andra stödjande insatser. Äldreomsorgsavdelningen gör stora satsningar för att medarbetarna ska kompetensutvecklas. Bland annat har en utbildning på folkhögskola upphandlas för att medarbetare ska nå kraven för yrkespaket vårdbiträde och skyddad yrkestitel undersköterska. 5 Jämställdhet Nämndens verksamheter arbetar på flera olika sätt för att uppnå jämställdhet. Fritidsverksamhet utgör en viktig del i att erbjuda meningsfulla aktiviteter som tas fram Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 126(163) tillsammans med besökarna. Under året har 52 procent av besökarna på Kuggen varit flickor vilket är ett trendbrott mot tidigare år då majoriteten varit pojkar. Även för kolloverksamheten var det en övervägande del fickor som ansökt, 291 flickor och 188 pojkar. Förskolorna arbetar medvetet med jämställdhet för att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter och för att motverka stereotypa könsroller. I den årliga förskoleundersökningen får förskolorna resultaten uppdelade per kön. Förvaltningen arbetar systematiskt med att uppmärksamma våld i nära relation. Arbetet med att säkerställa att det finns rutiner för att fråga om och uppmärksamma våld fortsätter inom både socialtjänsten och äldreomsorgen. Inom förskolan fortsätter arbetet med att bygga tillitsfulla relationer med barnen för att de ska känna sig trygga med att vända sig till pedagogerna för stöd. Olika material och böcker används för att prata om känslor och personal lyssnar in barnen både verbalt och icke-verbalt. Arbetet med att erbjuda skolor våldsförebyggande program fortgår. Alla skolor med årskurs 6 och fritidsgårdar har erbjudits Respekt och självrespekt som syftar till att ge unga verktyg för att kunna identifiera vad som är, känns och upplevs som okej/inte okej. Alla skolor med årskurs 8 har erbjudits Machofabriken som är ett material och verktyg som uppmärksammar barn om könsroller och särskilt destruktiva könsroller kopplade till manlighet. I äldreomsorgens enkätundersökningar redovisas ofta svaren fördelat på män och kvinnor vilket följs upp och analyseras. För att aktivitetsutbudet ska passa så många som möjligt har aktivitetsansvariga nätverksträffar för att inspirera kring utbud samt dela erfarenheter. Nämndens verksamheter ska vara jämställda. I enkätundersökningar redovisas ofta svaren fördelat på män och kvinnor. Resultaten analyseras av respektive verksamhet. 8 Anständiga arbetsvillkor Feriearbete möjliggör för ungdomar att få kontakt med arbetsmarknaden och är en första viktig arbetslivserfarenhet. Under året fick 372 ungdomar anställning. Fördelningen mellan flickor och pojkar var jämn. På Kungsholmen- och Essingeöarna är andelen hushåll i behov av ekonomiskt bistånd fortfarande låg. Genom samverkan och individanpassade insatser fortsätter arbetet med att minska biståndsbehovet. För att öka tillgängligheten för klienter är en jobbcoach tillgänglig i stadsdelen en gång i veckan, vilket även bidragit till bättre uppföljning av ärenden och fördjupad samsyn mellan förvaltningen och Jobbtorg. Det systematiska arbetet med Trygga anställningar fortsätter. Inom äldreomsorgen råder anställningsstopp sedan 2024 med anledning av tomställandet av fastigheten Trossen för att trygga befintliga tillsvidareanställningar. 10 Minskad ojämlikhet Arbetet med tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning utgår från Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Målsättningen är att främja ett inkluderande och tillgängligt Kungsholmen. Stadsmiljön planeras utifrån ett tillgänglighetsperspektiv i ett tidigt skede och tillgänglighetsförbättringar i utemiljön görs löpande på parkmark. Trygghet är en grundläggande förutsättning för att skapa en bra och förutsägbar vardag för brukarna inom omsorgen om funktionsnedsättning. Flera Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 127(163) insatser har genomförts och planeras under året, bland annat genom bemötandeplaner för alla brukare och kompetensutveckling för personalen inom alternativ kommunikation. Se mål 3.1, Tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, för mer information om aktiviteter som genomförs. Förvaltningen arbetar aktivt för att skapa förutsättningar för hushåll med barn att uppnå självförsörjning. Barnfamiljer som riskerar att bli bostadslösa uppmärksammas tidigt och erbjuds stöd för att motverka avhysning och bostadslöshet. Inga barnfamiljer har varit i behov av akut logi och inga avhysningar som berör barnfamiljer har genomförts under året. För att bidra till jämlika uppväxtvillkor och en rik fritid för barn och ungdomar uppmanas barnfamiljer med långvarigt ekonomiskt bistånd (minst tio månader) att ansöka om sommarlovspeng inför sommaren. Sommarlovspeng ger barnen möjlighet att hitta på en aktivitet under sommarlovet som annars hade varit svårt för familjen att avsätta pengar för. Alla barn och unga erbjuds också gratis aktiviteter på fritidsgårdarna, vilket möjliggör för barn att delta oavsett ekonomiska förutsättningar. Som ett led i arbetet med att implementera Stockholms stads program för mänskliga rättigheter har 34 medarbetare och chefer inom äldreomsorgen genomgått en fördjupad utbildning inom bemötande av äldre HBTQI-personer. Vid utvärderingen framkom att deltagare tyckte att utbildningen kändes givande och att det var viktigt att fortsätta lyfta HBTQI inom äldreomsorgen. Genom att skapa samtalsarenor på Kungsholmen har invånarna bjudits in till att delta i samtal om omställningsarbetet för en hållbar stad. 11 Hållbara städer och samhällen Förvaltningen arbetar aktivt för att förhindra att äldre hämnar i hemlöshet, vilket är i enlighet med stadens Nollvision – inga äldre ska leva i hemlöshet i Stockholms stad. Vid meddelanden om avhysning kontaktas den enskilde med erbjudande om stöd. Stödet kan utgöras av hjälp att kontakta hyresvärd eller att komma i kontakt med budget- och skuldrådgivningen om den enskilde har ekonomiska svårigheter och skulder. Vuxna som riskerar att hamna i hemlöshet erbjuds tidiga insatser för att behålla sin bostad. Socialtjänst och äldreomsorg har funktioner som kan tillhandahålla praktiskt stöd för att förhindra vräkning och stöd för att klara ett eget boende. Genom beredskapsarbetet utvecklas förvaltningens förmåga att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter under svåra påfrestningar vilket bidrar till målet om hållbara städer och samhällen. Beredskapsarbetet bidrar även till minskad ojämlikhet då de samhällsviktiga verksamheterna inkluderar de mest sårbara grupperna. Krisberedskap är en viktig del av klimatanpassningen då många kriser är kopplade till klimatförändringar, såsom skyfall och värmeböljor. I syfte att minska sårbarheten vid värmebölja kommer förvaltningen fortsätta arbetet med att skydda lekplatser från stark solinstrålning och kommer under hösten arbeta med Pontonjärparkens lekplats. Förvaltningen kommer också rusta upp befintliga och/eller installera nya dricksvattenfontäner i en till två parker inom stadsdelsnämndsområdet. Den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster stärks i parker och grönområden. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 128(163) Förvaltningen har beviljats medel för att för att kunna arbeta med friställning av ek i Kristinebergsparken och återplantera träd som fällts till följd av almsjukan. Träd kommer bland annat planteras kring amfiteatern och parkleken i Rålambshovsparken, vid Västerbroplan och längs Norr Mälarstrands parkstråk. Under året ställs även nya ytor om till slåtter, nyanlagda ängsytor ska etableras och arbetet med informationsskyltning på platser där åtgärder för stärkt biologisk mångfald genomförts har fortsatt. 12 Hållbar konsumtion och produktion Flera olika aktiviteter bidrar till målet. Flergångs- och returalternativ väljs i högre grad. Exempel är aktivitetsboxarna i Kronobergsparken och i S:t Göransparken som gör det möjligt för invånare och besökare att kunna låna olika enkla redskap för att utföra sporter och lekar. Inom äldreomsorgen integreras tvättbara liggunderlag, sittunderlag och haklappar kontinuerligt. För att minska förbrukningen av plastpåsar har kylväskor köpts in till hemtjänsten som används vid transport av måltider. Kylväskorna säkerställer också en god livsmedelshygien. Förvaltningen arbetar med att minska inköp av plast- och engångsprodukter. Särskilda insatser har riktats mot inköpare av plast- och engångsprodukter inom projektet Hållbar äldreomsorg på Kungsholmen. Arbetet med inköp av plast- och engångsprodukter i förvaltningen har intensifierats under året inom samtliga avdelningar för att möta stadens nya plastindikator. Andelen ekologiska livsmedel fortsätter att öka mot målet 70 procent. Genom utbildningar, nätverksträffar och listor som underlättar inköp av ekologiska livsmedel och produkter som är producerade i nivå med svenska djurskyddsregler och antibiotikalagstiftning underlättar förvaltningen för avdelningarna att arbeta mot stadens mål. Disk-, tvätt-, städ- och hygienprodukter är miljömärkta och parfymfria. Brukare på Kungsholmens dagliga verksamhet har kännedom om varför enheten väljer miljömärkta varor. Äldreomsorgen har hållit seminarium om kemikalier i verksamheterna med stadens kemikaliecentrum, och inventeringar har gjorts för att avyttra gamla kemikalier. Kunskap om vikten av hållbara upphandlingar och inköp ökar. Genom samverkan mellan olika kompetenser i förvaltningen har aktiviteten "Hållbara inköp" drivits under året med den övergripande frågeställningen Hur kan vi bidra till hållbarhetsmålen med våra inköp och göra mer medvetna val? Olika hållbarhetsperspektiv av inköp har identifierats liksom inköpskedjan och hur systemutnyttjandet är centralt för att kunna följa upp och mäta inköpens hållbarhetsaspekter. KF:s indikatorer samt stadens nya inköpsprogram är ledande. Hållbara inköp var också temat på ett av höstens chefsforum med särskilt fokus på inköp av plast och engångsprodukter samt livsmedel i ljuset av Agenda 2030. Utifrån chefsforum framkom många förslag från cheferna om hur inköpen kan göras mer hållbara genom planering och framförhållning för att minska svinn och onödiga inköp, bland annat med inköpslistor, större men färre beställningar samt möjlighet att frysa in mat. Även samordning av inköp och lager framkom, genom att fördela resurser mellan enheter och vårda det som redan finns – material, möbler och hjälpmedel – för att förlänga livslängden. Det framkom också att kunskap hos beställare, minskat användande av First Card, tydligare krav på leverantörer och att göra det lätt att handla rätt i systemen är avgörande för mer hållbara inköp framåt. Vidare lyfte Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 129(163) cheferna att genom samverkan och att skapa tid, lärande och förutsättningar i vardagen kan hållbara inköp bli en naturlig del av verksamheten. 13 Bekämpa klimatförändringarna Medarbetarnas resor sker enligt Stockholms stads rese- och mötespolicy. Medarbetare går, cyklar eller använder kollektivtrafik i första hand. Förbrukningen av plast- och engångsprodukter minskar. Samtliga avdelningar arbetar med att minska sin plastanvändning utifrån kartläggningar och förutsättningar. Plast som förbränns har hög påverkan på klimatet och ska därför alltid återvinnas. Klimatbelastningen från livsmedel och måltider minskar. Förskolans kockar har ett väl utvecklat arbete med att tillaga och servera näringsrik mat som också har låg påverkan på klimatet. Det finns en nära dialog mellan kockar och pedagoger för att minska matsvinnet med matsvinnsmätning varje termin. Det svinn som uppstår återvinns. Äldreomsorgen har i ett pilotprojekt arbetat med att mäta köks- och lagringssvinn av livsmedel. Detta har föranlett nya rutiner för beställningar och för hantering och förvaring i ett centralförråd. Återvinningen ökar. Äldreomsorgen har under året möjliggjort för och stöttat de boende i att återvinna regelbundet. Energiförbrukningen i förvaltningens lokaler minskar. En förskolas äldsta barn deltar i SISAB:s aktivitet "Energiagenterna" som bidrar till att minska energiförbrukningen och ger barnen en fördjupad kunskap. Brukare på Kungsholmens dagliga verksamhet har kännedom om och förståelse för enhetens miljöarbete, vilket visar sig i deras arbetsuppgifter som att tvätta fulla maskiner i tvättstugan och se till att frysarna är avfrostade. 16 Fredliga och inkluderande samhällen Nationaldagen 6 juni firades i Rålambshovsparken med uppskattningsvis 10 000 besökare. Genom att arrangera ett öppet, tryggt och inkluderande firande har nämnden skapat en tradition. I år satsade förvaltningen extra på barnaktiviteter, trygghetsdialoger och hållbarhetsinslag. För att informera om möjlighet till stadsodling delade de förtroendevalda ut fröpåsar med ängsblommor till besökarna. Kungsholmens kulturhus, som invigdes i januari 2025, har successivt etablerats med ett brett utbud av aktiviteter för kungsholmsbor i alla åldrar och allt fler föreningar bedriver verksamhet i kulturhusets lokaler. Förutom konstutställningar erbjuds teaterkurser för barn och vuxna, dansworkshops, hantverkscafé m.m. Under maj månad anordnades en mat- och hantverksmarknad vid Kungsholmstorg i samverkan mellan förvaltningen och Kungsholmens föreningsråd. Lokala aktörer bjöds in att delta och totalt deltog sex stycken aktörer som verkar på Kungsholmen. Det nya arbetssättet med platssamverkan har lett till ökat samarbete med flera fastighetsägare. Två platsaktiveringar planeras till höst och vinter. Vid arkaden Fleminggatan/S:t Eriksgatan ska montrar med konst och verk från förvaltningens verksamheter och lokala samarbetspartners installeras i tidigare problemutsatta utrymmen. Vid Drottningholmsvägen/Fridhemsgatan planeras en ljusinstallation i samarbete med fastighetsägare och Trafikkontoret. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 130(163) I början av maj genomfördes en trygghetsvandring vid Fridhemsplan med deltagare från staden, polisen och näringsidkare. Platserna som besöktes upplevdes som trygga, men ombyggnationer minskar trygghetskänslan. Ökad belysning under vinterhalvåret lyftes som önskemål, vilket förvaltningen tagit hänsyn till i planeringen av platsaktiveringar. För att öka invånarnas delaktighet genomfördes ett projekt med medborgarbudget under hösten i Kellgrensparken i Stadshagen. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel med 33 35 32 35 39 % 39 % 2025 förtroende för s tadsdelsfö rvaltningen i det område där man bor Nämndmål: 3.7.1 Kungsholmen är ett jämställt, öppet och demokratiskt stadsdelsnämndområde Uppfylls helt Beskrivning De förväntade resultaten nås genom att arbeta för att alla verksamheter lever upp till mänskliga rättigheter och är fria från diskriminering, kungsholmsbors synpunkter och förslag tas tillvara samt genom att vidareutveckla arbetet med jämställdhet, jämlikhet, nationella minoriteter, funktionshinderperspektivet och barnrättsperspektivet. Arbetet ska bedrivas i enlighet med bland annat det kommande programmet för mänskliga rättigheter med tillhörande handlingsplaner, program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning samt handlingsplan för en äldrevänlig stad. Barnrättsperspektivet och det enskilda barnets delaktighet är centralt i verksamheter där barn berörs. För att säkerställa att barnets bästa beaktas vid beslut om insats för den vuxne ska arbetet med barnkonsekvensanalyser utvecklas. Barn till anhöriga med beroendeproblematik och/eller någon form av funktionsnedsättning ska erbjudas eget stöd i syfte att öka barnets delaktighet och handlingsutrymme. Barnets delaktighet förstärks också genom möjligheten att lämna synpunkter och klagomål i en framtagen blankett specifikt för barn och unga. Barnen på förskolorna ges möjlighet att utveckla resiliens för att skapa tilltro och tillit den egna förmågan i med- och motgångar. Förvaltningen vill skapa en transparent och kontinuerlig dialog med stockholmarna, så att en rättvis omställning mot ett hållbart samhälle är inkluderande och tillgänglig för alla. Projektet Scale och det sökta EU-projektet Closer beskrivna under 2.1 riktar sig i olika konstellationer till äldre, anhöriga till äldre, medarbetare inom äldreomsorgen, medarbetare inom privat Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 131(163) äldreomsorg samt så småningom också civilsamhälle och näringsliv, med gemensamt fokus på hälsosam och hållbar mat, och minskad plastförbrukning. Klimatpåverkan från nämndens konsumtion ska halveras till 2030. Under året kommer en genomlysning göras av nämndens inköp, ur olika perspektiv, genom innovation och samverkan mellan olika funktioner i organisationen som berörs av inköpsprocesserna. Aktiviteten Hållbara inköp kopplar till flera mål i verksamhetsplanen (2.1 - 2.4, 3.5, 3.6) och ligger under mål 3.7 för att betona kopplingarna till Agenda 2030 och ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, inkluderat välfärdsbrott. Hållbara inköp handlar för förvaltningen om att om att välja produkter och tjänster som är bra för både människor och planeten, utan att äventyra framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Utvecklingsarbetet innebär att öka medvetenheten inför inköp, säkerställa inköpsprocessen och dess uppföljning och utbilda medarbetarna om relevanta aspekter av inköp. Tryggheten i stadsdelsområden utvecklas i samverkan och beredskapen inom verksamheterna stärks. Trygghetsvandringar initieras där det finns behov och kungsholmsbors och besökares synpunkter tas omhand. Delaktighet, inkludering och dialog med de verksamheterna är till för som invånare, nämndens råd, förenings- och näringsliv är viktigt. Dialogen bidrar till kvalitetsutveckling. Verksamheterna uppmuntras till att utveckla resultat- och medborgardialoger och vara aktiva i olika sociala kanaler. En viktig del i arbetet att säkerställa de mänskliga rättigheterna är även kompetenshöjande insatser för medarbetare, samt att som arbetsgivare säkerställa att mänskliga rättigheter efterlevs internt på arbetsplatsen och bland medarbetarna. Nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur ska främjas, genom att bland annat uppmärksamma nationella minoriteters nationaldagar eller högtider inom äldreomsorgens enheter enligt Agenda 2023 mål 10, minskad ojämlikhet. Nationella minoriteter bjuds in till samverkan för att erbjuda informationsutbyte och möjlighet till inflytande i frågor som rör deras rättigheter. Under 2025 ska en fördjupande föreläsning genomföras inom HBTQI och normkritiskt tänkande inom äldreomsorgen utifrån den handlingsplan som finns framtagen. Särskilt fokus ska läggas på sexuell hälsa bland omsorgstagare genom ökad kunskap bland omsorgspersonal på särskilda boenden. Anhörigkonsulenten ska erbjuda information om det anhörigstöd som förvaltningen, staden och intresseorganisationer erbjuder till exempel samtalsgrupper. De lokala anvisningarna för anhörigstöd som togs fram under 2024 ska revideras när stadens nya program för anhörigstöd är beslutat. Arbetet med ständiga förbättringar, innovationer och digitalisering utgår från stadens Kvalitetsprogram. Kunskapshöjande insatser utgör en central del för att skapa förutsättningar för avdelningarna att initiera och driva innovationsprocesser. Förvaltningens kvalitets- och Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 132(163) innovationsgrupp arbetar vidare med att skapa strukturer för det förvaltningsövergripande innovationsarbetet. Under 2024 påbörjades ett innovationsprojekt utifrån en identifierad utmaning, modellen design thinking används och arbetet kommer fortsätta under 2025. Förväntat resultat Relevanta beslutsunderlag innehåller analyser utifrån barnrättsperspektiv, jämställdhet och tillgänglighet Rådens synpunkter och förslag uppmärksammas och tas tillvara Kunskapen om vikten av hänsyn till hållbarhetsaspekter vid inköp ökar Synpunkter tas om hand och bidrar till kvalitetsutveckling Brukar- och medborgardialoger genomförs i alla verksamheter Anhöriga ges stöd utifrån lokala anvisningar Kungsholmsbor har högt förtroende för stadsdelsförvaltningen Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet har uppfyllts. Bedömningen grundas på att sex av sju förväntade resultat har nåtts och att alla aktiviteter utom en har genomförts vid årets slut. Implementeringen av MR-programmet med tillhörande handlingsplaner fortgår under 2026 och arbetet fortgår för att kungsholmsbors förtroende för förvaltningen ska öka. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen fortsätter innovationsarbetet utifrån identifierad 2025-01-01 2025-12-31 utmaning. Förvaltningen ska revidera de lokala anvisningarna för anhörigstöd 2025-01-01 2025-12-31 utifrån Stockholms stads nya program för anhöriga samt fortsätta dess implementering Hållbara inköp 2025-01-01 2025-12-31 Implementera en förvaltningsövergripande synpunkt- och 2025-01-01 2025-12-31 klagomålshantering MR-programmet och handlingsplan mot rasism implementeras 2025-01-01 2025-12-31 under året Analys MR-programmet har gjorts känt för chefer genom chefsforum och i utskicket chefsinformation, men har inte implementerats i alla verksamheter. Arbetet fortsätter under 2026 utifrån att stadens MR-program med tillhörande handlingsplaner har beslutats i kommunfullmäktige och ska implementeras enligt styrsignal i stadens budget för 2026. Se över möjligheten till att revidera broschyren" Kungsholmen i 2025-01-01 2025-12-31 korthet" för att informera kungsholmsborna om förvaltningens arbete Socialtjänstavdelningens myndighetsutövande verksamheter 2025-01-01 2025-12-31 utvecklar stöd till barn som har anhöriga med beroendeproblematik och/eller funktionsnedsättning. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 133(163) Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 Bokslut 2024 Avvikelse 2024 Anslag för 1 507,1 1 466,6 40,5 1 412,7 23,9 nämndens verksamhet (netto) Kostnader (+) 1 977,1 1 945,7 31,4 1 875,9 -2,5 Intäkter (-) -470,0 -479,1 9,1 -463,2 26,4 Avvikelse före 40,5 23,9 resultatdispositioner Resultatenheternas 63,0 53,2 överskott från 2024 (+) Resultatenheternas -67,1 -63,0 överskott till 2026 (-) Avvikelse efter 36,4 14,1 resultatdispositioner Nämnden tilldelades i kommunfullmäktiges ursprungliga budget för 2025 en ram som uppgick till 1 497,5 mnkr. I samband med verksamhetsplanen gjordes en omfördelning mellan verksamhetsområdena. Syftet med denna omfördelning var att möta olika verksamheters behov och ha en rimlig budget att följa över året. I samband med kommunstyrelsens beslut i avstämningsärende och tertialuppföljningar har förvaltningen tillförts medel samtidigt har förvaltningen till följd av prestationsförändringar och budgetjusteringar ökat ursprunglig budget, varför slutlig nettobudget uppgår till 1 507,1 mnkr. Justeringarna beror främst på prestationsförändringar inom förskolan och stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt tillförda medel i avstämningsärendet. Ovan redovisas utfallet i bokslutet jämfört med bokslutet 2024. Bokslutet 2025 redovisar nettokostnader om 1 466,6 mnkr, vilket ger ett överskott för nämnden med 40,5 mnkr före resultatdispositioner. Efter resultatöverföringar redovisar nämnden nettokostnader om 1 470,7 mnkr vilket ger ett överskott om 36,4 mnkr (2 procent). Överskottet finns framförallt inom äldreomsorgens beställarverksamhet som en följd av bland annat betydligt färre köp av platser vid vård- och omsorgsboende samt lägre behov av hemtjänst jämfört med budgeterat. Även verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt individ och familjeomsorgen visar ett större överskott. Verksamheter som visar underskott är arbetsmarknad och ekonomiskt bistånd. Underskottet inom förskola och stadsmiljöverksamheten är planerad då det fanns ekonomiskt utrymme när äldreomsorgens överskott bedömdes vara av engångskaraktär varför nödvändiga åtgärder genomfördes inom förskoleverksamheten samt stadsmiljöverksamheten. Det överskottet som äldreomsorgen genererat har haft avgörande inverkan på årets resultat och dessutom gjort det möjligt att genomföra en del upprustningar inom flera verksamhetsområden. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 134(163) Vartefter de ekonomiska prognoserna under året visat på stigande överskott, har förvaltningen tagit aktiva beslut om utökade åtgärder och satsningar för att möta verksamhetens behov och för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna inför kommande år. Verksamheterna har under året erhållit bidrag, framförallt statsbidrag men även medel via fackförvaltningarna. Mer om medlen finns att läsa under respektive verksamhet. Bokslut 2025 jämfört med tertialrapport 2 I förhållande till prognosen i tertialrapport 2 redovisas i bokslutet för ett förbättrat resultat. Inom äldreomsorgen ökade inte antalet vård- och omsorgsplatser i den omfattning som prognostiserats samt att en del planerade underhållsåtgärder behövde senareläggas. I samband med T2 prognosen fanns extra medel avsatta, en buffert inom äldreomsorgens ledning avseende avveckling av Fridhemmets servicehus eftersom det fanns en osäkerhet kring utflyttningstakten och därmed eventuellt tillkommande avvecklingskostnader. Dessa medel behövde inte nyttjas, prognosen för avvecklingen höll året ut 2025. Inom barn och unga hade verksamheten under hösten färre familjehemsplaceringar samt lägre kostnader inom flera insatser. I T2 togs det höjd för insatser eftersom det under sensommaren inkom ett antal akuta ärenden då utredning pågick om vilken typ av insats som var bäst lämpad. Kostnader blev lägre än prognostiserat. Inom verksamheten stöd och service till personer med funktionsnedsättning visas ett bättre resultat som delvis hör samman med att utförare inte kunnat genomföra köp utifrån ursprunglig plan då leveranser har dröjt. Hos beställarverksamheten har en del insatser avslutas under hösten som verksamheten fått budget för via nivåmätningen. Resultatenheternas ingående fond från år 2024 om 63,0 mnkr ökar med 4,1 mnkr och därmed överförs sammantaget 67,1 mnkr till år 2026. Bokslut Avvikelse Avvikelse Bokslut före Budget Budget Budget efter 2025 efter 2024 efter Mnkr resultat- (kostnader +) (intäkter -) (netto) resultat- resultat- resultat- överföringar överföringar överföringar överföringar Nämnd och 50,5 0,0 50,5 47,4 47,4 3,108 5,4 administration Individ- och 130,9 -15,8 115,1 105,8 105,9 9,203 -2,4 familjeomsorg varav barn 75,4 -9,1 66,3 61,4 61,4 4,930 -3,3 och ungdom varav vuxen 26,7 -1,5 25,2 23,6 23,6 1,569 0,5 varav 27,4 -3,9 23,5 21,7 21,8 1,710 -0,7 socialpsykiatri varav 1,4 -1,3 0,1 -0,9 -0,9 0,994 1,0 nyanlända Arbets- marknads- 7,3 -1,5 5,8 6,4 6,4 -0,592 0,0 åtgärder Ekonomiskt 31,6 -3,4 28,2 31,8 31,8 -3,589 -3,0 bistånd varav 9,0 0,0 9,0 11,5 11,5 -2,455 -3,6 handläggning Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 135(163) Stadsmiljö- 21,3 0,0 21,3 27,4 27,4 -6,051 -4,2 verksamhet Avskrivningar 17,3 0,0 17,3 16,9 16,9 0,387 0,7 Internräntor 4,3 0,0 4,3 3,8 3,8 0,513 -0,3 Förskole- 313,1 -34,3 278,8 282,3 282,1 -3,339 0,0 verksamhet Äldreomsorg 1 085,5 -376,8 708,7 682,3 685,5 23,196 5,9 Stöd och service till personer med 295,5 -36,7 258,8 248,8 249,7 9,067 7,8 funktions- nedsättning Barn, kultur 16,3 -1,5 14,8 13,8 13,8 1,033 0,6 och fritid Övrig 3,5 0,0 3,5 0,0 0,0 3,500 3,5 verksamhet Totalt 1 977,1 -470,0 1 507,1 1 466,6 1 470,7 36,4 14,1 Nedan visas tabeller med tillhörande förklaringar till avvikelserna samt i vissa fall tillhörande nyckeltal samt en jämförelse mellan prognoserna i tertialrapport 2 och bokslutet. Nämnd- och förvaltningsadministration Mnkr Budget Budget Budget Bokslut 2025 2024 2025 2025 2025 netto Avvik. Avvik. (kostnade (intäkter) (netto) efter efter efter r) resultat- resultat- resultat- överförin överförin överförin g g g Nämnd 2,4 2,4 2,4 0,0 -0,1 Förvaltningsadministration 48,1 48,1 45,0 3,1 5,5 Totalt 50,5 0,0 50,5 47,4 3,1 5,4 Nämnd- och förvaltningsadministration redovisar ett överskott om 3,1 mnkr (6 procent). Överskottet hänförs bland annat till vakanser under rekrytering. Samt att ombyggnadsåtgärder som planerats hamna som driftkostnader istället blir ett hyrestillägg till följd av ny hyresmodell för Fastighetskontoret. Bokslut 2025 jämfört med tertialrapport 2 I förhållande till prognosen i tertialrapport 2 visar bokslutet för verksamhetsområdet ett förbättrat resultat. Detta hör bland annat samman med vakanser under rekrytering, samt att ombyggnadsåtgärder hamnade som hyrestillägg istället för drift, samt i vissa fall lägre kostnader än budgeterat. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 136(163) Individ- och familjeomsorg Mnkr Budget Budget Budget Bokslut 2025 2024 2025 2025 2025 netto Avvik. Avvik. (kostnade (intäkter) (netto) efter efter efter r) resultat- resultat- resultat- överförin överförin överförin g g g Barn och ungdom 75,4 -9,1 66,3 61,4 4,9 -3,3 Vuxen 26,7 -1,5 25,2 23,6 1,6 0,5 Socialpsykiatri 27,4 -3,9 23,5 21,8 1,7 -0,7 Nyanlända 1,4 -1,3 0,1 -0,9 1,0 1,0 Totalt 130,9 -15,8 115,1 105,9 9,2 -2,4 Verksamheten individ- och familjeomsorgen redovisar ett sammantaget överskott om 9,3 mnkr före respektive 9,2 mnkr (8 procent) efter resultatöverföring. Överskottet hänförs framförallt till delområdet myndighetsverksamhet för barn och unga. Utifrån ursprunglig utnycklad budget gjordes i samband med budgeteringen en omfördelning av medel till verksamheten från andra verksamhetsområden med 10,2 mnkr. Verksamhetens fyra delområden redovisas separat nedan. Verksamheten har under året erhållit bidrag för bland annat för våld i nära relationer, uppdrag psykisk hälsa, familjecentral, skolsocionom samt samlokaliserad socialsekreterare hos polis. Bokslut 2025 jämfört med tertialrapport 2 I förhållande till prognosen i tertialrapport 2 visar bokslutet för verksamhetsområdet barn och ungdom ett förbättrat resultat, detta hör samman med vakanser under rekrytering inom bland annat fältassistans, verksamhetsplanering och ungdomsmottagning. Under hösten hade verksamheten färre familjehemsplaceringar samt färre insatser inom stödboende och behandlingsfamilj. I T2 hade det tagits höjd för ett antal akuta ärenden som inkom under sensommaren och utredning pågick om vilken typ av insats som var bäst lämpad. Samtidigt har andra individers placeringar kunnat avslutas eller övergå till öppenvård. Inom vuxen och socialpsykiatri hör förbättringen bland annat samman med färre placeringar inom HVB-hem än prognostiserat i tertialrapport 2 Barn och ungdom Barn och ungdomsverksamheten redovisar totalt ett överskott om 4,9 mnkr. Beställarverksamheten redovisar ett överskott om 1,7 mnkr och enheten för prevention och familjebehandling samt avdelningsledning redovisar ett överskott om 3,2 mnkr. Orsaken till överskottet beror på vakanser i personalgruppen samt att verksamheten har erhållit externa bidrag för bland annat fältassistenternas brottsförebyggande arbete under hösten. Beställarverksamheten uppvisar ett underskott avseende köpta insatser, vilket bland annat hänförs till målgruppen unga gängkriminella som har genererat dyrare SiS-placering samt fler köpta jourhemsplaceringar under hösten än budgeterat. Verksamheten har även haft fler öppenvårdsinsatser än budgeterat. Samtidigt har färre HVB-placeringar samt färre egna familjehemsplaceringar än budgeterat bidragit positivt till resultatet. Verksamheten strävar mot att, vid behov, kunna erbjuda familjehemsplaceringar i egen regi istället för köpta Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 137(163) placeringar. Senaste årens allt högre kostnader för vissa typer av köpta placeringar samt ovissheten om när behov av akuta placeringar kan uppstå, exempelvis på grund av gängkriminalitet bland unga, har gjort det svårare att prognostisera ekonomin inom verksamheten och kan medföra stora ekonomiska effekter även om endast ett fåtal brukare utnyttjar de allra dyraste placeringsformerna. Nyckeltal - IoF Barn och unga Plan 2025 Utfall 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Beställarperspektiv Insatser / antal /platser Dec Snitt jan-dec Snitt jan-dec §12-hem 0,5 0,0 0,6 0,6 HVB 2,0 2,0 1,5 3,4 Stödboende 4,0 1,0 3,8 4,0 Behandlingsfamilj 2,0 0,0 0,9 1,8 Familjehem 18,0 11,0 13,6 13,2 Jourhem 3,0 6,0 3,1 5,4 Skyddat boende 1,0 0,0 0,6 0,8 Vuxna och missbruk Verksamheten för vuxna och missbruk redovisar sammantaget ett överskott om 1,6 mnkr (6 procent). Överskottet hänförs framförallt till att det under året varit färre placeringar inom HVB-boende samt träningsboende än budgeterat. Antalet stödboenden har fortsatt varit på en hög nivå på grund av samsjuklighetsproblematik samtidigt som ett högre bidrag har erhållits i år inom ”Uppdrag psykisk hälsa” för just denna problematik. Vissa placeringar inom stödboende och akutboende har även finansierats av äldreomsorgen när brukare varit över 65 år. I övrigt endast mindre avvikelser jämfört med budgeterat. Verksamheten har fortsatt att motverka långvariga placeringar på skyddat boende genom att i de fall där det är möjligt erbjuda insatser genom förvaltningens egen öppenvård. Kostnaderna för handläggning har följt budget. Nyckeltal - IoF Vuxna Beställarperspektiv Plan 2025 Utfall 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Insatser / antal /platser Dec Snitt jan-dec Snitt jan-dec §12 LVM 0,5 1,0 0,4 0,2 Behandlingshem HVB 1,5 1,0 0,4 1,0 Stödboende 11,5 15,8 17,1 16,0 Skyddat boende 0,5 0,2 0,5 0,3 Härbärge 1,0 5,0 3,8 2,7 Socialpsykiatri Socialpsykiatriverksamheten redovisar ett överskott om 1,7 mnkr före respektive 1,7 mnkr (7 procent) efter resultatöverföring. Underskottet hänförs mestadels till beställarverksamheten. Beställarverksamheten - socialpsykiatri Beställarverksamheten redovisar ett överskott om 1,1 mnkr vilket hänförs till färre HVB- placeringar, färre köp av förhållandevis dyra korttidsplatser och färre familjehemsvårdplatser Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 138(163) än budgeterat. Samtidigt är antalet placeringar på stödboende något fler än budgeterat. Verksamheten har strävat mot att erbjuda fler gruppboendeplatser för att bättre kunna motsvara de behov som finns. Handläggningskostnaderna har följt budget. Nyckeltal - IoF Socialpsykiatri Plan 2025 Utfall 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Beställarperspektiv Insatser / antal /platser Dec Snitt jan-dec Snitt jan-dec Gruppboende 4,0 4,0 3,8 4,0 Stödboende 13,0 17,0 14,0 12,1 HVB 4,5 3,0 4,1 4,7 Utförarverksamheten – socialpsykiatri Utförarverksamheten boendestöd och stödboende redovisar ett mindre överskott efter resultatöverföringar. Enligt regelverket för resultatenheter kan enheten inte föra med sig hela överskottet då fonden är nära maximal. Överskottet hänförs till en ökning av antal brukare samt samordningsvinster inom organisationen. Resultatenheten överförde ett överskott om 0,7 mnkr från år 2024 till år 2025. Verksamhetens resultatfond överför en i stort sett oförändrad resultatfond om 0,7 till år 2026. Nyanlända Insatser för ensamkommande flyktingbarn redovisar sammantaget ett överskott om 1,0 mnkr. Överskottet hänförs främst en högre intäktsnivå under året avseende generalschablonen, på grund av folkbokförda ukrainare. Generalschablonsintäkterna som fördelas över en tvåårsperiod baserat på var de nyanlända är folkbokförda, förväntas minska under år 2026. Kostnaderna för insatser ska täckas av dygnsschablonintäkter från Migrationsverket och handläggningskostnaderna ska delvis täckas av generalschablonen. Under året har i genomsnitt två ensamkommande flyktingbarn varit i behov av insats och placerats i familjehem i egen regi. Nyckeltal - EKB Plan 2025 Utfall 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Antal ensamkommande barn Dec Snitt Jan-Dec Snitt Jan-Dec Totalt antal barn 2 2 2 3 Stadsmiljöverksamhet inklusive avskrivningar och internränta Mnkr Budget Budget Budget Bokslut 2025 2024 2025 2025 2025 netto Avvik. Avvik. (kostnade (intäkter) (netto) efter efter efter r) resultat- resultat- resultat- överförin överförin överförin g g g Öl och tobak 0,1 0 0,1 0,1 0,0 0,0 Stadsmiljö drift 21,2 0 21,2 27,3 -6,1 -4,2 Avskrivningar 17,3 0 17,3 16,9 0,4 0,7 Internränta 4,3 0 4,3 3,8 0,5 -0,3 Totalt 42,9 0,0 42,9 48,1 -5,2 -3,7 Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 139(163) Stadsmiljö inklusive avskrivningar och internränta redovisar ett planerat underskott om 5,2 mnkr (-12 procent). Utifrån ursprunglig utnycklad budget gjordes i samband med budgeteringen en omfördelning av medel till verksamhetsområdet från andra verksamhetsområden med 2,1 mnkr. Kostnaderna för ordinarie drift rymdes inom den omfördelade budgeten. Eftersom andra verksamheter inom stadsdelen prognostiserade ett överskott, fanns utrymme för stadsmiljöverksamheten att överskrida sin driftbudget. Verksamheten har utöver ordinarie drift genomfört åtgärder av engångskaraktär motsvarande 6,1 mnkr avseende bland annat reparationer av brandskadat förråd i Kristinebergsparken, utrustning till badplatser, förbättrad renhållning, upprätthålla hårt belastade gräsmattor, komplettera planteringsytor, underhåll av lekplatser och träbänkar samt underhåll vid hundrastgårdarna. I samband med den kraftiga stormen i början av juli skadades många träd inom stadsdelen. Kostnader för åtgärder till följd av stormen hamnade på ca 1,0 mnkr. I samband med detta kan konstateras att om förvaltningen inte hade satsat så mycket på förebyggande åtgärder tidigare kring trädvård hade skadorna blivit mycket värre. Verksamheten finns organisatoriskt inom Norra innerstadens stadsdelsförvaltning. Bokslut 2025 jämfört med tertialrapport 2 I förhållande till prognosen i tertialrapport 2 visar bokslutet för verksamhetsområdet ett något försämrat resultat som var planerat. Avskrivningar och internränta Verksamhetsområdets avskrivningar och internränta redovisar ett överskott om 0,9 mnkr. Detta beror på att en del planerade investeringar inte kunde fullföljas inom innevarande år och har därmed inte börjat skrivas av. Detta framgår också i form av ett överskott i nämndens investeringsbudget. Förskoleverksamhet Mnkr Budget Budget Budget Bokslut 2025 2024 2025 2025 2025 netto Avvik. Avvik. (kostnade (intäkter) (netto) efter efter efter r) resultat- resultat- resultat- överförin överförin överförin g g g Verksamhetsledning samt 35 -25,4 9,6 11,3 -1,7 0,1 gemensamma kostnader och intäkter Hyror och underhåll 65 -0,8 64,2 66,0 -1,8 -1,8 Anslag 6,5 -0,3 6,2 6,0 0,2 0,3 Utförare 206,6 -7,8 198,8 198,8 0,0 1,4 Totalt 313,1 -34,3 278,8 282,1 -3,3 0,0 Förskoleverksamheten redovisar en ett underskott före resultatöverföringar om 3,4 mnkr och ett underskott efter resultatöverföringar om 3,3 mnkr (-1 procent). Utifrån ursprunglig utnycklad budget gjordes i samband med budgeteringen en omfördelning av medel till verksamheten från andra verksamhetsområden med 15,3 mnkr. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 140(163) Den största delen av budgeten inom verksamhetsområdet är prestationsrelaterad. Avläsningar sker månadsvis av hur många barn som är inskrivna i förskolan. Varje inskrivet förskolebarn genererar en budgettilldelning. Det innebär att den rörliga delen motsvarar cirka 90 procent av verksamhetens totala budget. Nämndens slutliga budget fastställdes först i samband med bokslutet 2025. Antalet inskrivna barn har avvikit negativt från verksamhetens planering för år 2025, särskilt för höstterminen. De uppsagda platserna har varit fler än beräknat, samtidigt har det på flera förskolor saknats kö för inskrivning, detta gäller framför allt förskoleområden Hornsberg och Marieberg och Essingeöarna. En förklaring är att barnfamiljer bor kvar när de går upp i skolåldern, varför nya förskolebarn inte fylls på. Då tilldelad budget baserades på ett högre barnantal uppgår prestationsförändringarna till -13,0 mnkr för år 2025. Den justering som förvaltningen räknat med i samband med budgeteringen var -9,7 mnkr. Genomsnittet av antal inskrivna barn under 2025 var 1 566 barn att jämföra med föregående år som var 1 589 barn, vilket är en minskning med ett genomsnittligt barnantal om 24 barn. Fördelningen mellan antal inskrivna barn i kommunala och privata förskolor var för helåret 52/48. Barnomsorgsgarantin uppfylldes under hela året. Liksom övriga innerstads stadsdelar har verksamhetsområdet höga lokalkostnader. I relation till schablonersättningen utgör lokalkostnaderna cirka 20 procent av den totala nettokostnaden för verksamhetsområdet, samtidigt utgör förskolepengen som utges till respektive förskolas driftkostnader 80 procent av förskolepengen. Detta uppgår sammantaget till 100 procent av schablonen, varför finansiering av verksamhetsgemensamma kostnader, såsom lokalunderhåll och kostnader för stab, förutsätter att medel kan omfördelas från andra verksamheter. Verksamheten har liksom tidigare noggrant och kontinuerligt följt inskrivningsgraden inom förskolan och har arbetat aktivt och strategiskt med att anpassa bemanning och lokaler till verksamhetens behov. Under 2025 har två förskolor avvecklats. Avveckling av verksamhet är såväl tids- som kostnadsmässigt krävande, bland annat för tomställnings- och återställnings kostnader. Under 2025 har verksamheten erhållit stadsbidrag avseende bland annat kvalitetsåtgärder. Dessa har använts till att bibehålla eller rekrytera personal, kompetensutveckling samt sträva efter att ha en storlek på barngrupperna som överensstämmer med Skolverkets riktmärke. Bokslut 2025 jämfört med tertialrapport 2 I förhållande till prognosen i tertialrapport 2 redovisar förskolan ett sämre resultat. Försämringen härrör primärt från kostnader i samband med utträde, tomställning och återställning av lokaler eftersom möjligheter har dykt upp att i förtid lämna lokaler innan avtalstiden löper ut. Dessa utökade lokalkostnader är en följd av att verksamheten aktivt anpassar sig till minskat inskrivna barn. Resultatenheterna sammantaget överförde ett överskott om 22,5 mnkr från år 2024 till år 2025. Verksamhetens resultatfonder överför sammantaget en fond om 22,4 mnkr till år 2026. Nyckeltal - Förskola Plan 2025 Utfall 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Antal inskrivna barn Dec Snitt jan-dec Snitt jan-dec Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 141(163) Nyckeltal - Förskola Plan 2025 Utfall 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 1–3 år fsk 801 896 810 853 4–5 år fsk 787 580 756 736 Totalt 1 588 1 476 1 566 1 589 Äldreomsorg Mnkr Budget Budget Budget Bokslut 2025 2024 2025 2025 2025 netto Avvik. Avvik. (kostnade (intäkter) (netto) efter efter efter r) resultat- resultat- resultat- överförin överförin överförin g g g Verksamhetsledning och beställare 814,5 -107,7 706,8 684,3 22,5 10,5 Utförare 271,0 -269,1 1,9 1,2 0,7 -4,6 Totalt 1085,5 -376,8 708,7 685,5 23,2 5,9 Verksamhetsområdet äldreomsorg redovisar sammantaget ett överskott om 26,4 mnkr före resultatdispositioner och efter resultatdispositioner ett överskott om 23,2 mnkr (3 procent). Överskottet hänförs till såväl beställar- som utförarverksamheterna. Utifrån ursprunglig utnycklad budget gjordes i samband med budgeteringen en omfördelning av medel från verksamheten med ca 36 mnkr till andra verksamhetsområden. Behovet av äldreomsorg har ökat något under året men inte den omfattning som budgeterats och prognostiserats, framförallt är det vård- och omsorgsboende och hemtjänst som ännu inte nått förväntade volymer. Delar av det överskott som uppstått inom ramen för nämndens budget har använts bland annat till förstärkning av bemanning, utökning av aktiviteter och utflykter, tidigareläggning av planerad upprustning och inköp av utrustning till verksamheterna. Under de senaste åren och även år 2025 har äldreomsorgen erhållit olika statliga och kommunala bidrag. Dessa medel har möjliggjort satsningar på förebyggande insatser och kompetensutveckling, såsom anställning som SIP-samordnare, sakkunnig i kognition, äldrevägledare, hälsopedagog, musikkraft inom hemtjänsten, utökad sjuksköterskebemanning, minskad andel timavlönade, individuella samtal och liknande inom särskilda boenden. Bokslut 2025 jämfört med tertialrapport 2 I förhållande till prognosen i tertialrapport 2 visar bokslutet för verksamhetsområdet ett förbättrat resultat. Detta hör framförallt samman med att antalet vård- och omsorgsplatser inte ökat i den omfattning som prognostiserats samt att en del planerade satsningar och underhållsåtgärder har behövt senareläggas och därmed inte kunnat genomföras som planerat under 2025. I samband med T2 prognosen fanns extra medel avsatta, en buffert inom äldreomsorgens ledning avseende Fridhemmets servicehus avveckling då det fanns en osäkerhet kring utflyttningstakten och därmed eventuellt tillkommande avvecklingskostnader, dessa medel behövde inte nyttjas, prognosen för avvecklingen höll året ut 2025. Äldreomsorg beställare och ledning Beställarverksamheten inklusive ledning redovisar ett sammantaget överskott. Överskottet Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 142(163) hänförs framförallt till färre köp av platser vid vård- och omsorgsboende än budgeterat och prognostiserat enligt Swecos befolkningsprognos. Överskottet hör även samman med lägre hemtjänstkostnader än budgeterat. Även om antal insatser har ökat under året inom hemtjänsten så har ännu inte kostnaderna ökat i motsvarande omfattning. Detta beroende på att insatsbehoven inte är så omfattande initialt. I december var antalet personer med insats 2 026 vilket är en ökning med cirka 50 personer jämfört med januari 2025, den största ökningen ses inom hemtjänsten. Antalet vård- och omsorgsboendeplatser var budgeterat till 456 platser för år 2025. Genomsnittligt antal köp av vård- och omsorgsboendeplatser 2025 var 448 platser. Tills skillnad mot tidigare år minskade behovet av antal platser av vård- och omsorgsboende i slutet av året. I december var antalet platser 446 vilket i stort sett var oförändrat jämfört med januari 2025. Antal personer boende på servicehus har minskat under året från 71 personer i januari till 58 personer i december. Insatserna för dagverksamhet har under året varit i nivå med budget. Nyckeltal - Äldreomsorg Beställarperspektiv Plan 2025 Utfall 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Antal personer/mån. Insatser/timmar Dec Snitt jan-dec Snitt jan-dec Tot. antal personer med insats 2 026 2 000 1 918 Vård- och omsorgsplatser 456 446 448 432 Servicehus 67 58 63 74 Dagverksamhet 65 65 65 61 Hemtjänst 995 1 066 1 034 963 Utförda hemtjänst timmar 29 284 29 976 28 384 27 762 Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 143(163) Äldreomsorg utförare Sammantaget redovisar utförarenheterna ett överskott efter resultatöverföringar. Tre av de särskilda boendena Serafen och Alströmerhemmets vård- och omsorgsboende samt Pilträdets servicehus redovisar ett överskott, framförallt till följd av högre beläggningsgrad än budgeterat. Den höga beläggningsgraden kan höra samman med att Fridhemmets servicehus har avvecklats under året. S:t Eriks vård- och omsorgsboende, som är en mindre utförarenhet med 30 platser, redovisar ett underskott. Det är en utmaning att ha en budget i balans då verksamheten har få platser samtidigt som mål för fler heltider och färre timavlönade ska uppfyllas. Även hemtjänstverksamheten redovisar ett underskott vilket hänförs till att det periodvis varit högre bemanning än behovet av insatser. Inom hemtjänsten kan antalet beställda hemtjänsttimmar snabbt förändras vilket kan göra det svårt att alltid hålla bemanningen i nivå med insatsbehovet. Under året övergick hemtjänstens nattinsatser till egen regi, i ett samarbete med Norra innerstadens förvaltning. Månadskostnaden har efter övergången fördubblats. Fridhemmets servicehus har avvecklats under år 2025, avvecklingen beräknas vara slutförd under våren 2026. Lokalerna är uppsagda till 31 jul 2026. Verksamheten har under avvecklingstiden anpassats successivt i takt med att utflyttning har skett och lägenheter tomställs. Dock har det inte gått att bemanna optimalt i samma takt som utflyttningen sker och därmed har kostnaden för bemanningen blivit hög. Tomgångshyror och flyttkostnader har även tillkommit. År 2025 uppgick avvecklingskostnaderna för äldreomsorgsverksamheten avseende Fridhemmets servicehus till cirka 15,0 mnkr varav lokalkostnaderna i form av tomgångshyror uppgick till cirka 9,0 mnkr. Utförarna har under året erhållit riktade statsbidrag utifrån prestationer för exempelvis utökad sjuksköterskebemanning och medel i syfte att minska andelen timavlönade, medel för att minska ofrivillig ensamhet samt medel för kompetensutvecklingssatsning, Äldreomsorglyftet och Matlyftet, samt medel för god och nära vård. Resultatenheterna sammantaget överförde ett överskott om 32,1 mnkr från år 2024 till år 2025. Resultatenheterna överför sammantaget 35,4 mnkr till år 2026. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Mnkr Budget Budget Budget Bokslut 2025 2024 2025 2025 2025 netto Avvik. Avvik. (kostnade (intäkter) (netto) efter efter efter r) resultat- resultat- resultat- överförin överförin överförin g g g Verksamhetsledning och beställare 262,8 -11,0 251,8 246,3 5,5 8,8 Utförare övriga 32,7 -25,7 7,0 3,4 3,6 -1,0 Totalt 295,5 -36,7 258,8 249,7 9,100 7,8 Verksamheten för stöd och service till personer med funktionsnedsättning redovisar sammantaget ett överskott om 10,0 mnkr före resultatdispositioner och efter resultatdispositioner ett överskott om 9,1 mnkr (4 procent). Överskottet hänförs till såväl beställarverksamheten och verksamhetsledning som utförarverksamheterna. Verksamhetens Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 144(163) budget är till stor del prestationsrelaterad, cirka 80 procent av årets budget byggde på nivåmätningar och fastställdes i samband med årets sista mätning i augusti. Verksamheten har under året erhållit bidrag för ökad delaktighet och delar av stadsbidraget avseende nya socialtjänstlagen. Bokslut 2025 jämfört med tertialrapport 2 I förhållande till prognosen i tertialrapport 2 visar bokslutet för verksamhetsområdet ett förbättrat resultat. Det förbättrade resultatet hör dels samman med att utförarna har haft hög eller full beläggning under året samt utfördelade stadsbidrag som kommer sent under året. En annan förklaring är att utförare inte kunnat genomföra köp utifrån ursprunglig plan då leveranser har dröjt. Hos beställarverksamheten har en del insatser avslutas under hösten som verksamheten fått budget för via nivåmätningen. Beställarverksamheten inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Beställarverksamheten inklusive verksamhetsledning redovisar ett överskott som dels hör samman med något lägre behov av insatser än budgeterat. Resultatet hör också samman med förhandlingar av höga priser utanför ramavtalet som genomförts löpande vilket givit fortsatt god effekt på ekonomin. Vidare har verksamheten fortsatt arbetet med att minska antal avtal för placeringar utanför Stockholms stads ramavtal (LOV), (se bilaga 2). En annan förklaring är hög beläggning på vid stadsdelens grupp- och servicebostäder vilket genererat högre hyresintäkter än budgeterat. Ytterligare en förklaring är vakanser under pågående rekrytering. Verksamheten har under året erhållit stadsbidrag för den nya socialtjänstlagen. Kostnaderna för turbundna resor till och från daglig verksamhet påverkar verksamhetens ekonomi. Under år 2025 har kostnaderna totalt sett över året varit i nivå med budget, trots att antalet personer med daglig verksamhet har ökat. Nyckeltal - Stöd och service till pers. med Plan 2025 Utfall 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 funktionsnedsättning Beställarperspektiv Dec Snitt jan-dec Snitt jan-dec Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 145(163) Nyckeltal - Stöd och service till pers. med Plan 2025 Utfall 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 funktionsnedsättning Vuxenboende SoL 12 13 11 11 Hemtjänst SoL 70 72 73 71 Vuxenboende LSS 100 105 102 100 Barnboende LSS 2 1 1 1 Daglig verksamhet 165 180 172 163 Kostnader för resor tkr/mån 483 459 489 473 Utförare stöd- och service till personer med funktionsnedsättning Utförarenheterna inom verksamheten stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt habiliteringsenheten redovisar sammantaget ett överskott om 3,6 mnkr efter resultatöverföringar. Daglig verksamhet och grupp- och servicebostäder redovisar ett överskott som bland annat hänförs till att verksamheten fortsatt har arbetat med nivåöversyn för respektive brukare, så att ersättningen per brukare speglar vårdbehovet. Brukares behov kan ändras över tid varför nivåtillhörigheten ses över kontinuerligt. Samtidigt har bemanningen anpassats utifrån beläggning och behov. Verksamheterna har under året erhållit statsbidrag för uppdrag psykisk hälsa och nya socialtjänstlagen. Verksamheterna har delvis inte kunnat genomföra köp utifrån ursprunglig plan som iakttagits i tidigare prognoser då leveranser har dröjt, vilket påverkar resultatet positivt. Kungsholmens personliga assistansverksamhet redovisar en budget i balans. Ett resultat av att enheten har intensifierat arbetet med att se över bemanningen och effektivisera vikarietillsättning istället för att använda inhyrd personal. Volymmässigt är personlig assistans i egen regi en liten verksamhet där det är utmanande att få kostnaderna att motsvara intäkterna. Resultatenheterna sammantaget överförde ett överskott om 7,7 mnkr från år 2024 till år 2025. Resultatenheterna överför sammantaget 8,6 mnkr till år 2026. Verksamhet för barn, kultur och fritid Mnkr Budget Budget Budget Bokslut 2025 2024 2025 2025 2025 netto Avvik. Avvik. (kostnade (intäkter) (netto) efter efter efter r) resultat- resultat- resultat- överförin överförin överförin g g g Parklekar 5,8 -0,2 5,6 5,6 0,0 -0,3 Fritidsgård Kuggen 1,5 1,5 1,1 0,4 1,8 Nationaldagen 1,1 1,1 1,1 0,0 -0,2 Konsumentvägledning 0,3 0,3 0,2 0,1 0,1 Föreningsbidrag, IOP kulturhus 1,0 1,0 1,4 -0,4 -0,1 Kollo 5,4 -1,3 4,1 4,0 0,1 0,1 Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 146(163) Mnkr Budget Budget Budget Bokslut 2025 2024 2025 2025 2025 netto Avvik. Avvik. (kostnade (intäkter) (netto) efter efter efter r) resultat- resultat- resultat- överförin överförin överförin g g g Verksamhetsledning samt 1,2 1,2 0,4 0,8 -0,8 gemensamma kostnader och intäkter Totalt 16,3 -1,5 14,8 13,8 1,0 0,6 Verksamhetsområdet barn, kultur och fritid redovisar sammantaget ett överskott om 1,0 mnkr (4 procent). Verksamheten består bland annat av parklekar, fritidsgårdar, kolloverksamhet, föreningsbidrag, kultur, nationaldagsfirandet och konsumentvägledning. Inom verksamhetsområdet finansieras även idéburet offentligt partnerskap (IOP). Verksamheten för parklekar och fritidsgårdar redovisar sammantaget ett överskott som bland annat hör samman med vakanser under pågående rekrytering. Verksamheterna ingår numera inom samma avdelning, socialtjänstavdelningen i syfte att effektivare nyttja personal, lokal och övriga resurser. År 2025 genomfördes nationaldagsfirandet i Rålambshovsparken. Kostnaden uppgick till 1,1 mnkr. Under år 2025 har stadsdelen fortsatt att utveckla samarbetet med stadsdelens IOP (idéburet offentligt partnerskap) med Kungsholmens föreningsråd kring Kulturhuset på Kungsholmen Kolloverksamheten redovisar ett överskott. Under år 2025 inkom 479 ansökningar varav 66 procent tackade ja. I syfte att utöka antalet kolloplatser fick verksamhetsområdet en budgetjustering strax före sommaren om 1,1 mnkr, vilket var 0,1 mnkr mer än förvaltningen antog i budgetarbetet. Barn kultur och fritid Volymer Kolloverksamhet Plan 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Antal ansökningar 468 479 488 Andel erbjudanden 100% 100% 100% Antal som tackade Ja 351 314 367 Andel som tackade Ja 75% 66% 75% Bokslut 2025 jämfört med tertialrapport 2 I förhållande till prognosen i tertialrapport 2 visar bokslutet för verksamhetsområdet ett förbättrat resultat. Detta hör bland annat samman med att verksamheten för konsumentvägledning, parklekar och fritidsgårdar samt kollo redovisar ett mindre men förbättrat resultat. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 147(163) Arbetsmarknadsåtgärder Mnkr Budget Budget Budget Bokslut 2025 2024 2025 2025 2025 netto Avvik. Avvik. (kostnade (intäkter) (netto) efter efter efter r) resultat- resultat- resultat- överförin överförin överförin g g g Arbetsmarknadsåtgärder 2,6 -1,5 1,1 1,8 -0,7 -0,4 Feriearbetare 4,7 4,7 4,6 0,1 0,4 Totalt 7,3 -1,5 5,8 6,4 -0,6 0,0 Verksamheten arbetsmarknadsåtgärder redovisar ett underskott om 0,6 mnkr (10 procent). Utifrån ursprunglig utnycklad budget gjordes i samband med budgeteringen en omfördelning av medel till verksamhetsområdet från andra verksamhetsområden med 2,5 mnkr. Syftet med omfördelningen var att det fanns behov att utöka antalet ferieplatser Underskottet hänförs till en utökning av antalet arbetsförmågeutredningar samt OSA-platser, som tillsammans bidrar till en positiv effekt på verksamheten ekonomiskt bistånd. Målet för antal ferieplatser sattes till 350 stycken. Feriejobb erbjöds både under sommar- höst- och jullovet. Merparten av ungdomarna var yngre, 16 år gamla, vilket innebar en något lägre utbetald timkostnad. Övriga insatser inom arbetsmarknadsåtgärder är bland annat Stockholmsjobb, OSA (offentligt skyddat arbete) samt feriearbetare. Bokslut 2025 jämfört med tertialrapport 2 I förhållande till prognosen i tertialrapport 2 visar bokslutet för verksamhetsområdet en mindre förbättring av resultat. Merparten av årets ferieungdomar var yngre, 16 år gamla, vilket innebar en lägre utbetald timkostnad samtidigt som utökningen av antalet arbetsförmågeutredningar samt OSA-platser från nio till fjorton stycken under hösten innebar Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 148(163) en något högre kostnad. I förhållande till prognosen i tertialrapport 2 visar bokslutet för verksamhetsområdet ett oförändrat resultat. Verksamheten finns organisatoriskt inom Norra innerstadens stadsdelsförvaltning. Nyckeltal - Arbetsmarknadsåtgärder Plan 2025 Utfall 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Volymer Nov jan-nov jan-nov Feriearbetare (antal unika) 350 0 354 221 OSA (antal snitt) 9 12 10 9 Ekonomiskt bistånd Mnkr Budget Budget Budget Bokslut 2025 2024 2025 2025 2025 netto Avvik. Avvik. (kostnade (intäkter) (netto) efter efter efter r) resultat- resultat- resultat- överförin överförin överförin g g g Ekonomiskt bistånd 22,6 -3,4 19,2 20,3 -1,1 0,6 Handläggning 9,0 9,0 11,5 -2,5 -3,6 Totalt 31,6 -3,4 28,2 31,8 -3,6 -3,0 Ekonomiskt bistånd redovisar sammantaget ett underskott om -3,6 mnkr (-13 procent). Utifrån ursprunglig utnycklad budget gjordes i samband med budgeteringen en omfördelning av medel till verksamheten från andra verksamhetsområden med 5,0 mnkr. Underskottet kan i huvudsak hänföras till handläggningskostnader som liksom prognostiserat visade ett underskott om -2,5 mnkr, dvs ungefär i nivå med tidigare prognoser. Antalet bidragshushåll har legat på en högre nivå sedan oktober. Jämfört med förra året så har framför allt antalet sjukskrivna vuxna ökat i år bland biståndstagarna. Samtidigt har generalschablonsintäkterna legat kvar på en fortsatt hög nivå, vilket kan härledas till nya folkbokföringsregler sedan 1 november 2024 för flyktingar från Ukraina. Verksamheten har också erhållit en budgetjustering under hösten om 0,4 mnkr för att täcka en ökning av antalet bidragshushåll. Kungsholmens snittbidrag per bidragshushåll har legat på en relativt låg nivå jämfört med stadens övriga förvaltningar, vilket delvis förklaras med betydligt lägre utbetalda boendekostnader jämfört med tidigare år. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 149(163) Verksamhetens har haft budgetåtgärder som följts upp månadsvis. I flera ärenden återfinns en komplex problematik som kräver långsiktigt och långvarigt motivationsarbete från socialsekreterare, vilket kräver resurser. För att motverka budgetunderskott har verksamheten arbetat aktivt med att tidigt remittera de som står nära arbetsmarknaden till Jobbtorg samt att utveckla arbetet med SIP för att tydliggöra ansvarsfördelning och samordna insatser. Verksamheten arbetar också med att minska hushåll i akut logi och barn i osäkra boendeförhållanden, exempelvis arbetar en bostrateg med att följa upp hushåll i akut logi och arbeta för hållbara boendelösningar. Under 2025 genomfördes nio arbetsförmågeutredningar (AFU) av personer med oklar arbetsförmåga. Ifall någon av dessa individer beviljas sjukersättning retroaktivt så kan förvaltningen återsöka ersättning för det försörjningsstöd som har utbetalats sedan ansökan om sjukersättning gjordes. Den ursprungliga tilldelade budgeten täckte behoven för ca 118 hushåll och den omfördelade budgeten täckte behoven för ca 139 hushåll. Under verksamhetsåret har antalet hushåll ökat från 162 till 185 hushåll, vilket bedöms vara en konsekvens av att antalet sjukskrivna vuxna har ökat i år bland biståndstagarna. Årets genomsnittliga antal bidragshushåll för perioden januari-november var 175 hushåll att jämföra med 162 hushåll föregående år. Det genomsnittliga medelbidraget för januari- november uppgick till 11 076 kr, samma period föregående år var medelbidraget 10 959 kr. (se även bilaga 2) Bokslut 2025 jämfört med tertialrapport 2 I förhållande till prognosen i tertialrapport 2 visar bokslutet för verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd ett försämrat resultat, vilket hör samman med fler bidragshushåll från och med oktober månad. Ökningen består av framförallt fler sjukskrivna och arbetslösa bland de vuxna bidragstagarna jämfört med årets tidigare månader. Verksamheten finns organisatoriskt inom Norra innerstadens stadsdelsförvaltning Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 150(163) Nyckeltal - Ekonomiskt bistånd Plan 2025 Utfall 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Nov Snitt jan-nov Snitt jan-nov Antal bidragshushåll Kungsholmen 139 185 175 162 Utbetalat försörjningsstöd (tkr per månad) 1 658 2 036 1 938 1 778 Medelbidrag Kungsholmen (kr/mån) 11 900 11 006 11 076 10 959 Medelbidrag Staden (kr/mån) 11 900 11 509 11 771 11 421 Övrig verksamhet Övrig verksamhet redovisar ett överskott om 3,5 mnkr. Inom övrig verksamhet budgeterades en reserv för eventuell underskottstäckning. Resultatenheter För stadens resultatenheter gäller att enheter som redovisade budgetöverskott i bokslutet 2025 får disponera detta under 2026. Om enheter redovisade budgetunderskott gäller det omvända, underskottet ska täckas under 2025. Resultatenheterna får ta med sig 100 procent av såväl över- som underskott till nästkommande år, men maximalt 5 procent av bruttobudgeten innevarande år. Enhetens ackumulerade överskott får inte överstiga 10 procent av bruttobudgeten. För samtliga tolv resultatenheter inom Kungsholmens stadsdelsnämnd uppgick omsättningen år 2025 till totalt 682,9 mnkr. Från år 2024 till år 2025 överfördes total 63,0 mnkr. Till år 2026 överförs 67,1 mnkr vilket är en ökning med 4,1 mnkr. Resultatenheten inom socialpsykiatri för över en oförändrad fond från år 2025 till år 2026 medan resultatenheterna inom äldreomsorg, stöd och service till personer med funktionsnedsättning ökar sina fonder medan förskolan minskar sina fonder marginellt. Enheternas ekonomiska resultat har även under 2025 delvis påverkats av staten tilldelat kommunerna stadsbidrag för olika ändamål, vilka till stor del erhölls under andra halvåret 2025. En del av enheterna har haft en betydligt högre beläggningsgrad än budgeterat vilket inneburit högre intäkter, verksamheterna har även fått effekt av olika samordningsåtgärder. Individ och familjeomsorg, socialpsykiatri Resultatenheternas omsättning inom socialpsykiatrin för 2025 uppgick till 7,2 mnkr. Denna fond har uppnått högsta möjliga avsättning och kan endast fyllas med ca 50 tkr. Den ingående fonden om 0,7 mnkr förs i stort sett oförändrad över till år 2026. Förskoleverksamhet Stadsdelsnämndens fyra förskoleområden är samtliga är resultatenheter. Till den ingående fonden från år 2024 om 22,5 mnkr tillförs ett underskott om 0,1 mnkr. Sammantaget uppgår verksamhetens fond till 22,4 mnkr att överföra till år 2026. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Stadsdelsnämnden har två verksamheter inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning som är resultatenheter, daglig verksamhet och grupp- och Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 151(163) servicebostäder. Till den ingående fonden från år 2024 om 7,7 mnkr tillförs ett överskott om 0,9 mnkr. Sammantaget uppgår verksamhetens fond till 8,6 mnkr att överföra till år 2026. Äldreomsorg Stadsdelsnämnden har fyra resultatenheter inom verksamhetsområdet äldreomsorg, två servicehus samt två vård- och omsorgsboenden. Vård och omsorgsboendena samt ett av servicehusen har haft högre beläggningsgrad än budgeterat och därmed högre intäkter. Ett av servicehusen har påbörjat en avveckling som kommer att slutföras under år 2026 då enheten ska vara helt avvecklad. Till den ingående fonden från år 2024 om 32,1 mnkr tillförs ett överskott om 3,2 mnkr. Sammanlagt uppgår fonden till 35,4 mnkr att överföra till år 2026. Resultat- Resultatöver- Resultat- Resultat 2025 enhetens föring från 2024 överföring till Resultatenhetens namn Överskott (-) bruttobudget Överskott (-) 2026 Överskott Underskott (+) 2025 Underskott (+) (+) Underskott (-) Socialpsykiatri 7 247,0 -677,0 -174,0 724,7 Kungsholmens södra förskoleområde 66 909,0 -6 834,0 144,0 6 690,0 S:t Görans förskoleområde 61 932,0 -6 196,0 33,0 6 163,0 Hornsbergs förskoleområde 52 353,0 -5 170,0 4,0 5 166,0 Marieberg och Essingeöarnas 54 304,0 -4 297,0 -49,0 4 346,0 förskoleområde Pilträdet Servicehus 75 052,0 -6 771,0 -2 425,0 7 505,2 Fridhemmet Servicehus 27 927,0 -5 893,0 17,0 2 792,7 Alströmerhemmet vob 82 759,0 -7 282,0 -936,0 8 218,0 Serafen vob 168 493,0 -12 177,0 -5 253,0 16 849,3 Kungsholmens dagliga verksamhet 24 769,0 -2 325,0 -876,0 2 476,9 Service- och gruppbostäder 61 190,0 -5 376,0 -3 603,0 6 119,0 Summa resultatenheter -62 998,0 -13 118,0 67 050,8 Investeringar Avvikelse mellan Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 prognos T2 och bokslut 2025 Parkinvesteringar 9,5 9,4 0,1 0,6 Nycklade medel 9,5 9,0 0,5 0,5 stadsmiljö varav reinvesteringar 5,4 5,4 0,0 0,0 Klimatinvesteringar 1,2 1,1 0,1 0,1 Trygghetsinvesteringar 1,0 0,0 1,0 1,0 Övriga 4,3 3,8 0,5 0,5 investeringsmedel Maskiner & inventarier 3,2 2,4 0,8 0,8 Totalt investeringar 28,7 25,7 3,0 3,5 Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 152(163) Nämndens investeringsbudget för 2025 var 28,7 mnkr varav 3,2 mnkr avser maskiner och inventarier. Verksamhetsområdet redovisar ett överskott om 3,0 mnkr. Investeringar exklusive parkinvesteringar För avvikelsen avseende trygghetsmedel begärs ombudgetering se under rubriken ombudgetering. Maskiner och inventarier visar ett överskott om 0,8 mnkr, orsaken till den avvikelsen är att planerade inköp har förskjutits till kommande år då leveranser inte kunde genomföras under år 2025. Avvikelse Budget (inkl Avvikelse mellan Mnkr, netto Utfall VB BJ) mot budget prognos T2 och utfall VB Trygghetsinvesteringar (Förskola) 1,0 0,0 1,0 1,0 Maskiner & inventarier 3,2 2,4 0,8 0,8 Totalt 4,2 2,4 1,8 1,8 Parkinvesteringar Nämnden har en tilldelad budget för 2025 inklusive beviljade budgetjusteringar om 24,5 mnkr för investeringar och reinvesteringar i parker och grönområden. Dessa investeringar visar ett överskott om 1,2 mnkr. I tabellen nedan visas nämndens parkinvesteringar. Avvikels Avvikels e mellan Budget Mnkr Utfall VB e mot prognos Beskrivning (inkl BJ) budget T2 och utfall VB Parkinvesteringar (centrala medel) Karlbergskanalen 3,0 3,8 -0,8 0,2 Systemhandlingsprojektering Vängåvans lekplats 6,0 4,9 1,1 0,6 Etapp 2 och slutförande Luxparken och Disponentparken 0,5 0,7 -0,2 -0,2 Projektering lekplats Nycklade medel stadsmiljö Komplettering och etablering Parkytor vid Tekniska nämndhuset 1,0 0,8 0,2 0,1 vegetation Rålambshovsparken 0,5 0,5 0,0 0,0 Amfiteatern, planteringar Kronobergsparken 0,5 0,3 0,2 0,0 Reinvesteringar, skräpkorgar Karlbergskanalen 0,5 0,6 -0,1 -0,1 Systemhandlingsprojektering Kristinebergs strandpark 0,6 0,0 0,6 0,0 Fredhäll och Marieberg 0,8 0,9 -0,1 0,1 Trappor, räcken, lek, skräpkorgar Östra Kungsholmen 2,1 2,3 -0,2 0,3 Plantetringar och beläggningar Lekutrustning, trappor, Västra Kungsholmen 2,5 2,8 -0,3 0,1 planteringar, projektering trädgropar, skräpkorgar Lilla och Stora Essingen 1,0 0,8 0,2 0,0 Trappor Stora Essingen Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 153(163) Avvikels Avvikels e mellan Budget Mnkr Utfall VB e mot prognos Beskrivning (inkl BJ) budget T2 och utfall VB varav reinvesteringar Fredhäll och Marieberg 0,7 0,7 0,0 0,0 Trappväg, räcken, brygga Östra Kungsholmen 1,7 1,9 -0,2 -0,2 Beläggning, plantering Västra Kungsholmen 2,2 2,0 0,2 0,2 Plantering, lek, trappor Stora och lilla Essingen 0,8 0,8 0,0 0,0 Trappor, räcken Klimatinvesteringar solskydd lekplats samt nya Värme 1,2 1,1 0,1 0,1 dricksvattenfontäner parker Övriga investeringsmedel Stockholm vid vatten 0,5 0,6 -0,1 -0,1 Möbler och planteringar Luxparken Etablering av nya ängsytor och Biologisk mångfald 0,5 0,3 0,2 0,2 brynzoner Karlbergskanalen strandpromenad, Större investeringar i parkmark 1,6 1,6 0,0 0,0 systemhandlingsprojektering Lokala åtgärdsprogram för 0,8 0,6 0,2 0,2 Våtmark Fredhällsparken vattenförekomster Nya träd Rålambshovsparken och Trädplantering och viss trädvård 0,9 0,7 0,2 0,2 Norr Mälarstrand Totalt 24,5 23,3 1,2 1,7 Analys investeringar parkinvesteringar Karlbergskanalen I budget 2025 tilldelades projektet centrala parkinvesteringsmedel. Förvaltningen beviljades även ombudgetering av medel från 2024 och därutöver har även nycklade medel varit nödvändigt att nyttja för att klara årets kostnader. Under året har konsult- och utredningskostnader ökat bland annat på grund av kompletterade geotekniska undersökningar och krav på kompletterande utredningar kopplat till den inledda vattendomsprocessen. Förvaltningen har under året haft fortsatt dialog med stadsledningskontoret om finansieringen eftersom projektet kommer att överstiga 50 miljoner. Det här innebär att ett genomförandebeslut behövs i både stadsdelsnämnden och kommunfullmäktige. Ärendet måste också beredas i samråd med SLK. Stor del av genomförandekostnaderna väntas under 2027 och därför arbetar förvaltningen mot ett ärende i stadsdelsnämnden i februari 2026 med efterföljande beslut i kommunfullmäktige försommaren 2026. Samråd genomfördes med stadsledningskontoret i december 2025. Generellt kring årets stadsmiljöinvesteringar Årets stadsmiljöinvesteringar går med cirka 1,2 mnkr i överskott, något som varit svårt att prognostisera. Många projekt har pågått samtidigt och i flertalet fall har slutregleringen från entreprenör inneburit en lägre slutkostnad än den förkalkylerade kostnaden. Många slutregleringar genomfördes sent på året vilket innebär att det inte funnits möjlighet att Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 154(163) använda överskottsmedel till nya eller utökade projekt. I flera projekt exempelvis Karlbergskanalen och trädplanteringar har det också varit nödvändigt att året ut innehålla en buffert för oförutsedda och svårberäknade kostnader. Vissa omfördelningar har genomförts mellan projekt under året. Vängåvans lekplats kostade 1,1 mnkr mindre än beräknat, och samtidigt ökade kostnaderna för projektet Karlbergskanalen. Försäljningar av anläggningstillgångar Verksamhetsprojekt (driftprojekt) Ombudgeteringar Begäran om ombudgetering – 1,0 mnkr avseende trygghetsinvesteringar Nämnden begär en ombudgetering om 1,0 mnkr avseende trygghetsinvesteringar vid Valvets förskola vilket det även finns en notering om i tertialrapport 2. Förvaltningen fick i samband med tertialrapport 1 beviljat 1,0 mnkr för en trygghetsinvestering inom förskoleverksamheten. Syftet med investeringen är att förhindra fler trygghetsstörningar i nära anknytning med förskolan Valvet, något som har varit problematiskt under flera års tid. Berörda förvaltningar som deltar i samverkansforumet har gemensamt kommit fram till att detta är de mest effektiva insatserna kopplat till plats och problematik. Under sommaren har det dock uppstått en fördröjning i projektet då ytterligare en myndighet behövde bevilja delar av insatsen. Handläggningstiden hos myndigheten är lång och därför kunde inte investeringen fullföljas under innevarande år. Varför förvaltningen behöver ombudgetera beviljade medel om 1,0 mnkr från 2025 års budget till kommande år för att kunna genomföra den trygghetsskapande insatsen. Medel för lokaländamål Analys av balansräkning Mnkr Bokslut 2024 Bokslut 2025 Tillgångar Anläggningstillgångar 152,3 156,9 Mark och byggnader 142,9 150 Maskiner och inventarier 9,4 6,9 Omsättningstillgångar 110,2 108,4 Kundfordringar 59,1 57,6 Diverse kortfristiga fordringar 0,4 0,5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 50,7 50,3 Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 155(163) Mnkr Bokslut 2024 Bokslut 2025 Summa tillgångar 262,5 265,3 Skulder och eget kapital Eget kapital -106,1 -101,8 Långfristiga skulder -5,4 -4,8 Kortfristiga skulder -151 -158,7 Leverantörsskulder -102,3 -113,7 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -48,7 -45 Summa skulder och eget kapital -262,5 -265,3 Endast större avvikelser kommenteras. Tillgångar De totala tillgångarna har i jämförelse med bokslutet 2024 ökat med 2,8 mnkr. Anläggningstillgångar har ökat med 4,6 mnkr. Ökningen beror bland annat på fler pågående investeringsprojekt inom stadsmiljö som inte färdigställts än vid bokslut år 2025 jämfört med samma tidpunkt förra året. Under året 2025 har det varit mindre inköp och investeringar i nya inventarier jämfört med år 2024. Det resulterar i att årets anskaffningar av nya inventarier är mindre än årets avskrivningar. Omsättningstillgångarna har minskat totalt med 1,8 mnkr. Detta beror bland annat på minskade externa kundfordringar samt interna kundfordringar till andra förvaltningar och bolag inom staden i bokslut 2025 jämfört med förra året. Upplupna intäkter har minskat något på förvaltningen jämfört med samma tidpunkt förra året. Det beror delvis på att många intäkter har fakturerats i rätt period och år det blev något mindre att boka upp manuellt. Skulder Långfristiga skulder består av investeringsbidrag inom stadsmiljö. Nämndens kortfristiga skulder har ökat med 7,7 mnkr jämfört med bokslut 2024. Leverantörsskulder till externa leverantörer samt till stadens förvaltningar har i bokslut 2025 ökat i jämförelse med bokslut föregående år, då många leverantörer denna gång skickade fakturor i tid avseende december 2025. Därmed blev det mindre att periodisera manuellt på upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, ca 3,7 mkr mindre i bokslut 2025 jämfört med bokslut 2024. Särskilt inom stadsmiljö och försörjningsstöd saknades mycket mer kostnader förra året i bokslut 2024 för förvaltningen från Norra Innerstaden som handlägger dessa verksamheter åt oss jämfört med detta bokslut 2025, därmed behövdes det manuellt periodiseras mindre i belopp vid bokslutet 2025 som diverse interimsskulder. Enligt stadsdelsnämndens balansräkning visar eget kapital endast skillnaden mellan tillgångar och skulder. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 156(163) Övrigt Särskilda redovisningar Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Kungsholmens stadsdelsnämnd bedömer att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Bedömningen grundar sig på det fortlöpande systematiska arbete för att förebygga risker och åtgärda oönskade händelser, utifrån väsentlighets- och riskanalyser (VoR). I det systematiska arbetet ingår intern kontroll som en integrerad del i styrning och uppföljning vilket innebär att en analys sammanställs tertialvis. Nämnden har systematiskt ordnade kontroller i organisation, system, processer och rutiner. Organisationen har en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter för att stödja verksamheten och för att förhindra avsiktliga samt oavsiktliga fel. Riktlinjer och rutiner bidrar till att säkerställa att verksamhetens mål uppfylls och att föreskrifter följs. Intern kontroll Åtta processer har fått riskvärde 12 eller högre och ingår i interkontrollplanen. Under året har systematiska kontroller genomförts utifrån den framtagna planen. Se vidare bifogad rapport Uppföljning av intern kontroll. Socialtjänstens handläggning utförs rättssäkert Ingen avvikelse Patientsäkerhet Ingen avvikelse Samverkan inom äldreomsorgen Ingen avvikelse Arkiv och registratur Ingen avvikelse Kompetensförsörjning Ingen avvikelse Civil beredskap Ingen avvikelse Systematiskt informationssäkerhetsarbete Ingen avvikelse Förebygga välfärdsbrott Ingen avvikelse Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 157(163) Systematiskt kvalitetsarbete Det löpande systematiska kvalitetsarbetet utgår från stadens kvalitetsprogram samt socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2011:9) för verksamhet som bedrivs inom äldreomsorg och socialtjänst. Den förvaltningsövergripande kvalitetsgruppen leder utvecklingen och säkerställer att verksamheterna arbetar utifrån kvalitetsprogrammet. Utvecklingen av kvalitetsarbetet syftar till att nå målen om att kvaliteten ska förbättras, att kungsholmsborna ska vara nöjda med den kommunalt finansierade servicen samt arbetstillfredsställelse hos förvaltningens medarbetare. Stockholms stads kvalitetsprogram Stockholms stads övergripande kvalitetsprogram anger den gemensamma inriktningen för kvalitetsarbetet i stadens samtliga nämnder och bolag. Det systematiska kvalitetsarbetet bygger på ständiga förbättringar, innovation samt digitalisering. Under året har särskilt fokus legat på förhållningssätten Helhetssyn och Handlingsutrymme, vilka syftar till att stödja och vägleda chefer och medarbetare i det löpande kvalitetsarbetet. Goda exempel på helhetssyn och handlingsutrymme är arbetet med platssamverkan, där Kungsholmen samverkar både internt och externt med aktörer såsom fastighetsägare och polis. Under året har satsningen på vinterbelysning på flera platser på Kungsholmen även möjliggjort fördjupad samverkan med fastighetsägare, till följd av den mycket positiva återkoppling som förvaltningen fått från både boende och besökare. En innovationssatsning med syfte att nå seniorer 65+ med få eller inga insatser inleddes genom att medarbetare från samtliga avdelningar deltog i framtagandet av utmaningen. Gruppen gavs ett tydligt handlingsutrymme i arbetet, vilket har resulterat i en mobil träffpunkt som kommer att fortsätta under våren. I förvaltningens ILS-grupp deltar medarbetare från alla avdelningar samt representanter från stödfunktioner såsom miljö- och klimatsamordnare, kultursamordnare, HR-strateg, säkerhetssamordnare och informationssäkerhetssamordnare. Gruppens syfte är att säkerställa helhetssyn i arbetet med framtagande av verksamhetsplan och uppföljningsrapporter, samt att främja intern samverkan genom ökad kunskap om övriga verksamheters arbete och utmaningar. Detta bidrar till att motverka stuprörstänkande. Genom gruppens handlingsutrymme kan förslag på exempelvis projekt och andra aktiviteter initieras och därefter lyftas till förvaltningsledningen. Under 2025 är projektet medborgarbudget i Kellgrensparken ett sådant exempel. Kvalitetsutmärkelsen Medarbetare och verksamheter har uppmanats, bland annat på chefsforum, att delta i den årliga Kvalitetsutmärkelsen, både som examinator eller som deltagande, dels för kompetensutveckling och dels som ett sätt att få en genomlysning av verksamheten av särskilt utbildade examinatorer. Kvalitetsberättelsen Kvalitetsberättelsen ger en övergripande redogörelse för det systematiska kvalitetsarbete som har bedrivits inom socialtjänsten under året. I rapporten beskrivs arbetet med uppföljning och Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 158(163) egenkontroll samt analys- och utvecklingsinsatser utifrån identifierade behov och uppnådda resultat. Berättelsen innehåller även en sammanställning och analys av inkomna synpunkter och klagomål som rör nämndens socialtjänst. Därutöver redovisas uppföljningar, granskningar och kvalitetsobservationer som har genomförts av andra myndigheter och förvaltningar. Kvalitetsberättelsen redovisas som bilaga till verksamhetsberättelsen. Synpunkter och klagomål Förskola Det har kommit in 32 synpunkter och klagomål på de kommunala förskolorna. Tio av dessa gäller kvaliteten på förskolorna, sju klagomål gäller bemötande och 15 av dem rör övrigt. Rektorerna återkopplar skyndsamt till de som lämnat klagomål och tar upp klagomålen med berörd personal. Socialtjänst Under året har socialtjänstavdelningen tagit emot synpunkter och klagomål från brukare, klienter, anhöriga och ställföreträdare. Antalet inkomna synpunkter och klagomål har varierat mellan avdelningens verksamheter. Vissa områden/enheter har inte mottagit några klagomål alls, medan andra har hanterat flera ärenden. Sammantaget har cirka 20 klagomål inkommit under året. Därutöver har fyra klagomål inkommit inom den entreprenaddrivna verksamheten Kungsholmens och Kristinebergs gruppbostäder samt sju klagomål inom område ekonomiskt bistånd och arbete. Ett genomgående tema i de klagomål som inkommit rör bristande information, otydlighet kring handläggningsprocesser samt bemötande. Detta pekar på ett fortsatt utvecklingsområde avseende behovet av tidig, tydlig och anpassad information till brukare och anhöriga. I flera verksamheter har klagomålen även berört förståelsen för socialtjänstens uppdrag, handläggarens roll samt hur utredningar enligt socialtjänstlagen genomförs och bedöms. I dessa ärenden har ansvariga chefer och handläggare haft klargörande dialoger med berörda parter och lämnat fördjupad information om lagstiftning, processer och bedömningar. Samtliga klagomål har utretts enligt fastställda rutiner och skriftlig eller muntlig återkoppling har lämnats till den som framfört klagomålet. Äldreomsorg Redovisningen för äldreomsorgen avser beställarenheten, utförarenheterna i egen regi och på entreprenad. Totalt har det under året kommit in 136 synpunkter vilket är i linje med föregående år. Inom utförarverksamheterna rör synpunkterna framför allt brister i kvalitet vid utförande av insatser som till exempel vid serviceinsatser. Beställarenheten har redovisat åtta klagomål under året som bland annat rörde kommunikation. Alla enheter har tagit kontakt med brukare och/eller anhöriga som lämnat synpunkter och klagomål för att samtala om och redovisa de åtgärder som vidtagits. Synpunkterna har vanligen åtgärdats genom samtal med medarbetare och genomgång av rutiner. Stadsmiljö Kategori Antal Beröm 41 Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 159(163) Kategori Antal Felanmälan 3731 Fråga 221 Idé 160 Klagomål 85 Totalsumma 4238 Ärenden har inkommit via "Tyck-till". Egenkontroll Socialtjänst Under 2025 har socialtjänstavdelningens verksamheter arbetat systematiskt med egenkontroller. Arbetet har främst fokuserat på områden som beställningar, genomförandeplaner och journalanteckningar. Därutöver har barnrättsperspektivet och barnkonsekvensanalyser haft en central roll för att säkerställa att barns rättigheter och behov tillvaratas i verksamheterna. Arbetet har följts upp och rapporterats löpande genom tertialrapporter samt sammanställts i områdets och enheternas verksamhetsberättelser. Egenkontrollerna visar sammantaget på goda resultat. Samtliga verksamheter har genom sina egenkontroller identifierat utvecklingsområden och förbättringsbehov inför 2026. Ett återkommande utvecklingsområde är behovet av att fortsatt höja kvaliteten i den sociala dokumentationen. Flera enheter behöver även vidareutveckla sina egenkontroller samt stärka analysen av resultaten för att ytterligare förbättra kvaliteten och rättssäkerheten i verksamheterna. En fördjupad redovisning av respektive områdes och enhets arbete med egenkontroller framgår av bilagan Socialtjänstavdelningens kvalitetsberättelse 2025. Äldreomsorg Under året har äldreomsorgen liksom socialtjänstavdelningen arbetat systematiskt med egenkontroller. Beställarenheten har främst fokuserat på dokumentation till exempel att genomförandeplanen stämmer överens med beställningen. Utförarenheter har utfört egenkontroller av till exempel nyckelhantering och följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Egenkontrollerna visar sammantaget på goda resultat. Avvikelser Socialtjänst Under året har totalt 544 avvikelser rapporterats inom socialtjänstavdelningens samtliga verksamheter, vilket innebär en ökning jämfört med föregående år då 198 avvikelser rapporterades. Ökningen bedöms som positiv och ger ett bättre underlag för analys och förebyggande åtgärder. Den främsta orsaken till ökningen är införandet av digital avvikelsehantering inom Område utförare stöd och service samt en förstärkt lokal och central uppföljning inom området. Även övriga enheter har sammantaget rapporterat fler avvikelser, vilket efter tidigare år med underrapportering ses som en positiv utveckling. Avvikelserna har avsett flera olika områden, bland annat brister i dokumentation, utredningar och handläggning samt brister i rutiner och processer. Vissa avvikelser har även rört säkerhetsaspekter, exempelvis felaktig läkemedelshantering och brister i bemanning. Inom Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 160(163) den entreprenaddrivna verksamheten Kungsholmens och Kristinebergs gruppbostäder har avvikelser rapporterats, vilka ingår i den totala statistiken. Majoriteten av avvikelserna har haft sin grund i uteblivna insatser till följd av oförutsägbar personalfrånvaro. Samtliga avvikelser har utretts och åtgärder har vidtagits för att minska risken för att liknande händelser inträffar igen. Äldreomsorg Verksamheter inom äldreomsorgen har under perioden rapporterat totalt 393 avvikelser enligt Socialtjänstlagen (SoL), vilket ligger i nivå med föregående år. Att avvikelser rapporteras ses som ett tecken på ett väl fungerande kvalitetsarbete, där brister identifieras och åtgärdas. Beställarenhetens avvikelser avser främst handläggningsprocessen, medan avvikelser inom utförarenheterna huvudsakligen rör omvårdnadsinsatser. Vid varje rapporterad avvikelse vidtas lämpliga åtgärder, exempelvis genom samtal med berörda medarbetare samt genomgång och uppföljning av rutiner vid arbetsplatsträffar. Under 2025 har det inom äldreomsorgen rapporterats 1390 hälso- och sjukvårdsavvikelser vilket är en minskning i jämförelse med föregående år, vilket till viss del beror på avveckling av Fridhemmets servicehus. Det är främst avvikelser inom läkemedelshantering och fallavvikelser där rapporteringen minskat, dock ligger antal avvikelser inom specifik omvårdnad oförändrad. Verksamheterna har under året genomfört 12 internutredningar vid misstanke om vårdskada. Av dessa har två anmälts till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Lex Sarah/ lex Maria/ lex Maja Socialtjänst Totalt har tio lex Sarah-rapporteringar inkommit från socialtjänstavdelningens samtliga verksamheter under året, vilket ligger i nivå med tidigare år. I de rapporterade ärendena har flera återkommande mönster identifierats. En stor andel rör brister i dokumentation och handläggning samt otillräckliga riskbedömningar och uppföljningar. Det har även framkommit brister i tillsyn och omvårdnad samt i kommunikation och samverkan mellan olika enheter och professioner. Samtliga ärenden har utretts och åtgärder har vidtagits för att förhindra att liknande händelser inträffar i framtiden. Utredningarna har lett till förbättringar av rutiner, kompetens och arbetssätt, särskilt inom områdena riskbedömning, samverkan och uppföljning. Ingen av utredningarna har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Äldreomsorg Inom äldreomsorgen har det inkommit 14 rapporter enligt lex Sarah varav fyra är under utredning. Elva händelser bedömdes att vara missförhållanden och tre händelser bedömdes som allvarliga och rapporterades till IVO. Vid varje lex Sarah utredning som resulterar i ett missförhållande eller risk för missförhållande tas lämpliga åtgärder fram för att minska risken för likande händelser sker igen. Uppföljning av åtgärder sker löpande under utredningstiden och färdigställd utredning dras på ledningsgrupp för ett gemensamt lärande. Verksamhetsuppföljningar Socialtjänst Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 161(163) Verksamhetsuppföljningar inom egen regi är en del av nämndens styrning, uppföljning och kontroll av verksamheterna. Under året har socialtjänstavdelningen genomfört verksamhetsuppföljningar inom Område utförare stöd och service avseende servicebostad enligt LSS samt stödboende och boendestöd. Under hösten 2025 har verksamhetscontroller inom socialtjänstavdelningen även genomfört en granskning av utredningar inom familjeenheten. Granskningen omfattade totalt 49 utredningar, inklusive ärenden som överskridit utredningstiden samt återaktualiserade ärenden. För ytterligare information om genomförda verksamhetsuppföljningar och granskningar hänvisas till bilagan Socialtjänstavdelningens kvalitetsberättelse 2025. Äldreomsorg Äldreomsorgen har under året genomfört uppföljningar av verksamheterna inom vård- och omsorgsboenden samt dagverksamheter. För varje enhet finns en uppföljningsrapport publicerad på start.stockholm. Samtliga rapporter finns även samlade i bilagan ”Uppföljning av verksamheter inom äldreomsorgen 2025”. Systematiskt arbetsmiljöarbete Checklista för årlig uppföljning Framgångsfaktorer – analys av utfall Den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet visar att förvaltningen i stort bedriver ett aktivt och välfungerande arbetsmiljöarbete, där arbetsmiljöfrågor är integrerade i det dagliga arbetet och kännetecknas av god samverkan och hög delaktighet. På förvaltningsövergripande nivå identifieras följande framgångsfaktorer: • Medarbetare ges i hög grad möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet och förvaltningen har en god samverkan med skyddsombud i arbetsmiljöfrågorna. Skyddsombud deltar aktivt i riskbedömningar, skyddsronder, dialog kring åtgärder och det finns etablerade forum för facklig samverkan. • Förvaltningen arbetar kontinuerligt med undersökningar av arbetsmiljön, exempelvis genom medarbetarenkäter och arbetsmiljöronder. Dessa ger ett värdefullt underlag för att identifiera arbetsmiljörisker. • Arbetsmiljöpolicyn (tillika Personalpolicyn) är känd på arbetsplatserna och är en del av förvaltningens årshjul för Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och introduktion vid nyanställning. • Kunskap hos chefer, medarbetare och skyddsombud om vad som skapar en god arbetsmiljö är mycket hög. Två gånger per år anordnas grundläggande arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Utbildningen hålls av extern part och syftar till att öka kompetensen inom områdena arbetsmiljö och samverkan. Utbildningen innefattar både SAM och organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). • Det finns en god kännedom bland medarbetare om vilka risker som finns på arbetsplatsen. Förbättringsområden – analys av utfall Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 162(163) Där utvecklingsområden har identifierats på områdes-/enhetsnivå finns åtgärder inplanerade. Följande förbättringsområden har identifierats på förvaltningsövergripande nivå: • Förvaltningen behöver arbeta vidare med frågan om riskbedömningar löpande i verksamheten. • Dokumentation och uppföljning av beslutade åtgärder kan utvecklas. • Kunskapen hos medarbetarna om hur de ska utföra arbetet säkert är god men kan öka ytterligare. • Ett främjande arbete med tidiga insatser för ett hållbart arbetsliv bedrivs i de flesta fall, men i vissa verksamheter stämmer detta endast delvis. Förvaltningen kommer under 2026 att utveckla arbetet med friskfaktorer. • Övergripande rutiner, t ex fördelning av arbetsmiljöuppgifter och årlig uppföljning kommer att uppdateras och tydliggöras. Föregående års aktiviteter från årlig uppföljning – analys av utfall Fördelningen av arbetsmiljöuppgifter har följt den nya chefsstrukturen och nya fördelningar av arbetsmiljöuppgifter har upprättats. Uppföljning av förutsättningarna för de som tilldelats arbetsmiljöuppgifter har förtydligats i mall för medarbetarsamtal. Det kommer att förtydligas ytterligare i en skriftlig rutin. Arbetet med att stärka organisationen kring riskbedömning, åtgärder och uppföljning fortsätter under år 2026. Förvaltningen har påbörjat implementeringen av ett systemstöd kopplat till det systematiska arbetsmiljöarbetet i ILS-webb med syfte att underlätta uppföljningen och systematiken i arbetsmiljöarbetet för chefer. Arbetsmiljöronder för hot och våld har implementerats och implementeringen av ytterligare arbetsmiljöronder fortsätter under 2026. För att öka kunskapen inom arbetsmiljöområdet har förvaltningens chefer erbjudits tematräffar inom arbetsmiljöområdet med särskilt fokus på hot och våld, incidentrapportering samt friskfaktorer. Tematräffar med särskilt fokus på arbetsmiljö fortsätter under 2026. Arbetet med incidentrapportering kommer även fortsättningsvis att prioriteras under 2026 i syfte att stärka kunskapen att utreda, åtgärda och följa upp tillbud, arbetsskador och ohälsa. Detta som en del i utvecklingen av det löpande arbetet med riskbedömningar i verksamheten samt till att förbättra dokumentation och uppföljning av beslutade åtgärder. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 163(163) Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Ann-Christine Hansson, Stadsdelsdirektör 2026-02-05 --- [Bilaga 1 Blanketsett Sdn08 VB 2025.pdf] Stadsdelsnämnd Kungsholmen Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Resultat 2025 Har resultatet Ackumulerad enheternas resultat- enheternas (exkl. resultatfond) uppkommit av resultatöverföring (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat Överskott (-) resultatenhetens till 2026 2025 bruttobudget från 2024 Underskott (+) eget handlande? Överskott (+) 2025 Överskott (-) Underskott (-) tkr Underskott (+) JA / NEJ 1 2 3 4 5 6 7 Socialpsykiatri 7 247 362 -677 -174,0 JA 725 Kungsholmens södra förskoleområde 66 909 3 345 -6 834 144,0 JA 6 690 S:t Görans förskoleområde 61 932 3 097 -6 196 33,0 JA 6 163 Hornsbergs förskoleområde 52 353 2 618 -5 170 4,0 JA 5 166 Marieberg och Essingeöarnas förskoleområde 54 304 2 715 -4 297 -49,0 JA 4 346 Pilträdet Servicehus 75 052 3 753 -6 771 -2 425,0 JA 7 505 Fridhemmet Servicehus 27 927 1 396 -5 893 17,0 JA 2 793 Alströmerhemmet vob 82 759 4 138 -7 282 -936,0 JA 8 218 Serafen vob 168 493 8 425 -12 177 -5 253,0 JA 16 849 Kungsholmens dagliga verksamhet 24 769 1 238 -2 325 -876,0 JA 2 477 Service- och gruppbostäder 61 190 3 060 -5 376 -3 603,0 JA 6 119 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa resultatenheter 682 935 -62 998 -13 118 67 051 4 052,8 IB Res1 UB -63,0 2026-02-06 13:12 Resultatenheter IoF 7 247,0 362,4 -677,0 -174,0 724,7 Fsk 235 498,0 11 774,9 -22 497,0 132,0 22 365,0 ÄO 354 231,0 17 711,6 -32 123,0 -8 597,0 35 365,2 Funk 85 959,0 4 298,0 -7 701,0 -4 479,0 8 595,9 -62 998 -13 118 67 051 3 242,2 3 242,2 2026-02-06 13:12 Resultatenheter Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Ackumulerad 10 % av Årets resultatöverföring resultat- resultat- till 2026 enheternas överföring % bruttobudget % MAX 10 % 2025 MAX 5 % 8 9 10 10,0% 725 0,7% 48 10,0% 6 691 -0,2% 10,0% 6 193 -0,1% 9,9% 5 235 0,0% 8,0% 5 430 0,1% 10,0% 7 505 1,0% 10,0% 2 793 -11,1% 9,9% 8 276 1,1% 10,0% 16 849 2,8% 10,0% 2 477 0,6% 10,0% 6 119 1,2% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 68 294 2026-02-06 13:12 Resultatenheter 0,1 724,7 47,7 0,4 23 549,8 -132 0,4 35 423,1 3242,2 0,2 8 595,9 894,9 4 053 Fondförändr ökning (+) 2026-02-06 13:12 Resultatenheter Uppföljning av resultatenheter Anvisningar för ifyllande av blankett Resultatenheter 1) Resultatenhetens namn (intraprenader skall särskilt anges). 2) Resultatenhetens bruttobudget t.ex. beräknad ersättning (anges i tkr) 3) Belopp som motsvarar 5 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) 4) Summan ska överensstämma med resultatenheternas resultat i bokslutet 5) Avser hela resultatet (100 % exkl. resultatfond) 6) Resultatenheterna ska föra över sitt resultat till följande år, både över- och underskott, som uppkommit till följd av enhetens eget handlande med maximalt 5% av enhetens bruttobudget för året 7) Resultatfonden får ha ett överskott med motsvarande maximalt 10 % av enhetens bruttobudget 8) Kontroll av ackumulerad resultatöverföring (max 10 %) 9) Belopp som motsvarar 10 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) 10) Kontroll av årets överföring (max 5 %) Om blanketten inte räcker till kan fler rader infogas i tabellen. 2026-02-06 13:12 Resultatenheter 2026-02-06 13:12 Resultatenheter Stadsdelsnämnd Kungsholmen Uppföljning av budget 2025 - Verksamhetsberättelse 2024 2025 2026 2027 Investeringsutgifter (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) Utfall Utfall Budget Ombudget. S:a Utfall VP 2025 S:a Prognos VP 2025 S:a t.o.m. 2025 2025 mellan proj avvik 2025 2026 avvik 2026 2027 avvik 2024 Investeringsprojekt (Specificerad redovisning per projekt under underrubrik) Parkinvesteringar Vängåvans lekplats 7,9 4,9 6,0 1,1 4,9 0,0 0,0 Luxparken 1,2 0,7 0,5 -0,2 0,7 0,0 0,0 Karlbergskanalens strandpromenad 7,4 3,8 3,0 -0,8 3,8 0,0 0,0 Nycklade medel stadsmiljö (inkl. reinvesteringar) Parkytor vid Tekniska nämndhuset 4,4 0,8 1,0 0,2 0,8 0,0 0,0 Rålambshovsparken 0,5 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 Kronobergsparken 1,0 0,3 0,5 0,2 0,3 0,0 0,0 Karlbergskanalens strandpromenad 0,6 0,5 -0,1 0,6 0,0 0,0 Kristinebergs strandpark 0,7 0,0 0,6 0,6 0,0 0,0 0,0 Fredhäll och Marieberg 0,9 0,8 -0,1 0,9 0,0 0,0 Östra Kungsholmen 2,3 2,1 -0,2 2,3 0,0 0,0 Västra Kungsholmen 2,8 2,5 -0,3 2,8 0,0 0,0 Stora och lilla Essingen 0,8 1,0 0,2 0,8 0,0 0,0 varav reinvesteringar Fredhäll och Marieberg (trappväg, räcken, brygga) 0,7 0,7 0,0 0,7 0,0 0,0 Östra Kungsholmen (beläggning, plantering) 1,9 1,7 -0,2 1,9 0,0 0,0 Västra Kungsholmen (plantering, lek, trappor) 2,0 2,2 0,2 2,0 0,0 0,0 Stora och lilla Essingen (trappor, räcken) 0,8 0,8 0,0 0,8 0,0 0,0 Klimatinvesteringar Solskydd Pontonjärparken (Värme) 0,3 0,4 0,1 0,3 0,0 0,0 Dricksvattenfontäner (värme) 0,8 0,8 0,0 0,8 0,0 0,0 Trygghetsinvesteringar Trygghetsinvesteringar (Förskola) 0,0 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0 Övriga investeringsmedel Stockholm vid vatten 0,6 0,5 -0,1 0,6 0,0 0,0 Biologisk mångfald 0,3 0,5 0,2 0,3 0,0 0,0 Större investeringar i parkmark (Karlb) 1,6 1,6 0,0 1,6 0,0 0,0 Lokala åtgärdsprogram för vattenförekomster 0,6 0,8 0,2 0,6 0,0 0,0 2026-02-06 13:12 Investeringar Trädplantering och viss trädvård 0,7 0,9 0,2 0,7 0,0 0,0 Summa investeringsprojekt 22,6 23,3 25,5 0,0 2,2 23,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Maskiner & inventarier 2,4 3,2 0,8 2,4 0,0 0,0 SUMMA TOTALT 22,6 25,7 28,7 0,0 3,0 25,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa parkinvesteringar 16,5 9,4 9,5 0,0 0,1 9,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa nycklade medel stadsmiljö 6,1 9,0 9,5 0,0 0,5 9,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar 0,0 5,4 5,4 0,0 0,0 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa klimatinvesteringar 0,0 1,1 1,2 0,0 0,1 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa trygghetsinvesteringar 0,0 0,0 1,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga investeringsmedel 0,0 3,8 4,3 0,0 0,5 3,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1 Investeringsnetto t.o.m. 2024 2 Utfall innevarande år. För tertialrapport 1 (1 jan-30 april), för tertialrapport 2 (1 jan-31 aug), för verksamhetsberättelse (1 jan-31 dec). 3 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2025, se bilaga 3. "VP (verksamhetsplanen) utgift 2024” inkluderar även eventuella ombudgeteringar i VB (verksamhetsberättelsen) och budgetjusteringar som KF beslutat om. 4 Ombudgeteringar mellan projekt 6, 9 och 12 Nämndens prognos. 7,10 Nämndens plan 2026-2027 i verksamhetsplan 2025, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2025 inklusive av KF beslutade justeringar, se bilaga 3. 13 Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges utgiften enligt inriktningsbeslutet. 14 Avvikelse jämfört med totalt beslutad utgift. 15 Nämndens prognos. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. 2026-02-06 13:12 Investeringar Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret 2027 Totalt projektet (12) (13) (14) (15) Prognos 2027 Genomf. Avvik Prognos beslut 0,0 korrigerat utfall vängåvan 2026-01-16 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 korrigerat utfall västra kungsh 2026-01-16 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ombudgetering 1 mnkr till år 2026 skrivs i text till VB 0,0 0,0 0,0 0,0 2026-02-06 13:12 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2025, se bilaga 3. "VP (verksamhetsplanen) utgift 2024” inkluderar även eventuella ombudgeteringar i VB (verksamhetsberättelsen) och 2026-02-06 13:12 Investeringar Stadsdelsnämnd Kungsholmen Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Bidrag för merkostnader för nya enskilt drivna gruppbostäder FH, SP Utbetalade medel (anges exkl 6 % moms) Privat utförare, namn och adress berörd gruppbostad Summa 0,0 2026-02-06 13:12 stimbidr privat utf Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret 2026-02-06 13:12 stimbidr privat utf Stadsdelsnämnd Kungsholmen Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut 2025 Kommunövergripande verksamhet (KÖV) Kf-budget Utfall Avvikelse Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto Belopp i mnkr (-) (-) (-) 1 2 3 4 5 6 7 8 Hörselförskolan 4,9 -1,2 5,1 -1,4 -0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Habiliteringsenheten i Stadshagen, kostnader 4,5 0,0 4,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Habiliteringsenheten, kostnader 5,0 0,0 5,8 -0,8 -0,8 0,8 0,0 Habiliteringsenheten för barn, kostnader 0,7 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kommunövergripande verksamhet (KÖV) 15,1 -1,2 16,1 -2,2 -1,0 1,0 0,0 Anvisning: Uppföljning av kommunövergripande verksamheter som anslagsfinansieras enligt budget 2025 Analys kopplad till de största samt mest utmärkande kostnadsposterna för just den specifika verksamheten: Den mest utmärkande kostnadsposten är personal, utgör ca 54% av de totala kostnaderna. Hyran utgör ca 24% av kostnaden och verksamheten. Lokalen och kostnaden för den delas med en förskola. 2026-02-06 13:12 KÖV Tolkar har kostat ca 350 tkr. Tolkar behövs för att hörande och döva ska kunna kommunicera, dels under föräldramöten men också under personallagsmöten, medarbetarsamtal, APT, veckomöten etc. Analys av verksamhetens utmaningar och möjligheter kopplade till ny ersättningsmodell Utmaningar: Med en prestationsbaserad del av budget ökar den ekonomiska risken för verksamheten då barnantalet kan variera över tid. Det kan vara svårt att direkt anpassa kostnadernas storlek kopplat till minskat barnantal då denna verksamhet är specifikt riktad till hörselpåverkade barn och personalen som arbetar här kan av den anledningen vara svåra att omplacera. Om barnantalet ökar är det å andra sidan svårt att rekrytera personal eftersom det är en begränsad del av arbetsmarknaden. Alltså är det en utmaning att krympa eller uttöka verksamheten i samma takt som barn kan försvinna eller tillkomma. 2025 har antalet inskrivna barn minska då flera av barnen uppnått skolålder och antalet barn som väntar på plats har minskat. En bidragande orsak till detta är att många föräldrar uppger att de har svårt att transportera barnet till verksamheten i de fall de bor utanför innerstaden. Ett stockhomsbarn ger en intäkt om ca. 11 tkr/månad och ett interkommunalt barn genererar en intäkt om ca 40 tkr/månad, då vi utöver barnpeng fakturerar för kostnad som verksamheten kräver (såsom tolkar,hög personaltäthet, ljudanpassning av miljön, teckenspråkskompetens etc). De ekonomiska möjligheterna är helt beroende av intäkten av interkommunala barn. Skulle vi ha 10 stockholmsbarn, vilket vi bedömer som en full grupp, skulle det generera samma intäkt som vi har idag 2025, alltså 1,3 mnkr, men med 10 barn skulle befintlig personalstyrka behöva utökas med cirka en anställd. Det skulle öka kostnaderna med ca 500 tkr på helår som vi inte får täckning för. Möjligheter: Ett minskat anslag har inneburit en tydligare ram för vad verksamheten får lov att kosta. 2026-02-06 13:12 KÖV Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Hyran utgör ca 24% av kostnaden och verksamheten. Lokalen och kostnaden för den delas med en förskola. 2026-02-06 13:12 KÖV Tolkar har kostat ca 350 tkr. Tolkar behövs för att hörande och döva ska kunna kommunicera, dels under föräldramöten men också under personallagsmöten, medarbetarsamtal, APT, veckomöten etc. Med en prestationsbaserad del av budget ökar den ekonomiska risken för verksamheten då barnantalet kan variera över tid. Det kan vara svårt att direkt anpassa kostnadernas storlek kopplat till minskat barnantal då denna verksamhet är specifikt riktad till hörselpåverkade barn och personalen som arbetar här kan av den anledningen vara svåra att omplacera. Om barnantalet ökar är det å andra sidan svårt att rekrytera personal eftersom det är en begränsad del av arbetsmarknaden. Alltså är det en utmaning att krympa eller uttöka verksamheten i samma takt som barn kan försvinna eller tillkomma. 2025 har antalet inskrivna barn minska då flera av barnen uppnått skolålder och antalet barn som väntar på plats har minskat. En bidragande orsak till detta är att många föräldrar uppger att de har svårt att transportera barnet till verksamheten i de fall de bor utanför innerstaden. Ett stockhomsbarn ger en intäkt om ca. 11 tkr/månad och ett interkommunalt barn genererar en intäkt om ca 40 tkr/månad, då vi utöver barnpeng fakturerar för kostnad som verksamheten kräver (såsom tolkar,hög personaltäthet, ljudanpassning av miljön, teckenspråkskompetens etc). De ekonomiska möjligheterna är helt beroende av intäkten av interkommunala barn. Skulle vi ha 10 stockholmsbarn, vilket vi bedömer som en full grupp, skulle det generera samma intäkt som vi har idag 2025, alltså 1,3 mnkr, men med 10 barn skulle befintlig personalstyrka behöva utökas med cirka en anställd. Det skulle öka kostnaderna med ca 500 tkr på helår som vi inte får täckning för. 2026-02-06 13:12 KÖV 2026-02-06 13:12 KÖV Med en prestationsbaserad del av budget ökar den ekonomiska risken för verksamheten då barnantalet kan variera över tid. Det kan vara svårt att direkt anpassa kostnadernas storlek kopplat till minskat barnantal då denna verksamhet är specifikt riktad till hörselpåverkade barn och personalen som arbetar här kan av den anledningen vara svåra att omplacera. Om barnantalet ökar är det å andra sidan svårt att rekrytera personal eftersom det är en begränsad del av arbetsmarknaden. Alltså är det en utmaning att krympa eller uttöka verksamheten i samma takt som barn kan försvinna eller tillkomma. 2025 har antalet inskrivna barn minska då flera av barnen uppnått skolålder och antalet barn som väntar på plats har minskat. En bidragande orsak till detta är att många föräldrar uppger att de har svårt att transportera barnet till verksamheten i de fall de bor utanför innerstaden. Ett stockhomsbarn ger en intäkt om ca. 11 tkr/månad och ett interkommunalt barn genererar en intäkt om ca 40 tkr/månad, då vi utöver barnpeng fakturerar för kostnad som verksamheten kräver (såsom tolkar,hög personaltäthet, ljudanpassning av miljön, teckenspråkskompetens etc). De ekonomiska möjligheterna är helt beroende av intäkten av interkommunala barn. Skulle vi ha 10 stockholmsbarn, vilket vi bedömer som en full grupp, skulle det generera samma intäkt som vi har idag 2025, alltså 1,3 mnkr, men med 10 barn skulle befintlig personalstyrka behöva utökas med cirka en anställd. Det skulle öka kostnaderna med ca 500 tkr på helår som vi inte får täckning för. 2026-02-06 13:12 KÖV 2026-02-06 13:12 KÖV Med en prestationsbaserad del av budget ökar den ekonomiska risken för verksamheten då barnantalet kan variera över tid. Det kan vara svårt att direkt anpassa kostnadernas storlek kopplat till minskat barnantal då denna verksamhet är specifikt riktad till hörselpåverkade barn och personalen som arbetar här kan av den anledningen vara svåra att omplacera. Om barnantalet ökar är det å andra sidan svårt att rekrytera personal eftersom det är en begränsad del av arbetsmarknaden. Alltså är det en utmaning att krympa eller uttöka verksamheten i samma takt som barn kan försvinna eller tillkomma. 2026-02-06 13:12 KÖV 2026-02-06 13:12 KÖV Med en prestationsbaserad del av budget ökar den ekonomiska risken för verksamheten då barnantalet kan variera över tid. Det kan vara svårt att direkt anpassa kostnadernas storlek kopplat till minskat barnantal då denna verksamhet är specifikt riktad till hörselpåverkade barn och personalen som arbetar här kan av den anledningen vara svåra att omplacera. Om barnantalet ökar är det å andra sidan svårt att rekrytera personal eftersom det är en begränsad del av arbetsmarknaden. Alltså är det en utmaning att krympa eller uttöka verksamheten i samma takt som barn kan försvinna eller tillkomma. 2026-02-06 13:12 KÖV Stadsdelsnämnd Kungsholmen Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Fliken är frivillig att använda. Tabellerna nedan överensstämmer med de i ärendet i ILS och kan användas för att underlätta arbetet. Endast celler med vit bakgrund ska fyllas i. Celler med brun bakgrund har formler. Celler med grå bakgrund ska inte fyllas i. Se anvisningar för respektive tabell i ILS. 2025 före o efter 2024 före o efter Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 Bokslut 2024 Avvikelse 2024 Anslag för nämndens verksamhet (netto) 1 507,1 1 466,6 40,5 1 412,7 23,9 Kostnader (+) 1 977,1 1 945,7 31,4 1 875,9 -2,5 Intäkter (-) -470,0 -479,1 9,1 -463,2 26,4 Avvikelse före resultatdispositioner 40,5 23,9 Resultatenheternas överskott från 2024 (+) 63,0 53,2 Resultatenheternas överskott till 2026 (-) -67,1 -63,0 -4,053 Avvikelse efter resultatdispositioner 36,4 14,1 -470,0 1507,1 Bokslut före Bokslut efter Avvikelse 2025 Avvikelse 2024 % avvik Budget Budget Mnkr Budget (netto) resultat- resultat- efter resultat- efter resultat- efter (kostnader +) (intäkter -) överföringar överföringar överföringar överföringar resöverf Nämnd och administration 50,5 0,0 50,5 47,4 47,4 3,1 5,4 6% Individ- och familjeomsorg 130,9 -15,8 115,1 105,8 105,9 9,2 -2,4 9,3 8% varav barn och ungdom 75,4 -9,1 66,3 61,4 61,4 4,9 -3,3 7% varav vuxen 26,7 -1,5 25,2 23,6 23,6 1,6 0,5 6% varav socialpsykiatri 27,4 -3,9 23,5 21,7 21,8 1,7 -0,7 7% varav nyanlända 1,4 -1,3 0,1 -0,9 -0,9 1,0 1,0 Arbetsmarknadsåtgärder 7,3 -1,5 5,8 6,4 6,4 -0,6 0,0 -10% Ekonomiskt bistånd 31,6 -3,4 28,2 31,8 31,8 -3,6 -3,0 -13% varav handläggning 9,0 0,0 9,0 11,5 11,5 -2,5 -3,6 -27% Stadsmiljöverksamhet 21,3 0,0 21,3 27,4 27,4 -6,1 -4,2 -28% Avskrivningar 17,3 0,0 17,3 16,9 16,9 0,4 0,7 2% Internräntor 4,3 0,0 4,3 3,8 3,8 0,5 -0,3 12% Förskoleverksamhet 313,1 -34,3 278,8 282,3 282,1 -3,3 0,0 -1% Äldreomsorg 1 085,5 -376,8 708,7 682,3 685,5 23,2 5,9 3% Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 295,5 -36,7 258,8 248,8 249,7 9,1 7,8 0,9 4% Barn, kultur och fritid 16,3 -1,5 14,8 13,8 13,8 1,0 0,6 7% Övrig verksamhet 3,5 0,0 3,5 0,0 0,0 3,5 3,5 100% Totalt 1 977,1 -470,0 1 507,1 1 466,6 1 470,7 36,4 14,1 2,4% 4,053 2,4% Resultat- Resultat- Resultatöver- Resultat 2025 överföring till enhetens föring från 2024 Resultatenhetens namn Överskott (-) 2026 bruttobudget Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) 2025 Underskott (+) Underskott (-) -10,0 40,5 36,436 Socialpsykiatri 7 247,0 -677,0 -174,0 724,7 Kungsholmens södra förskoleområde 66 909,0 -6 834,0 144,0 6 690,0 S:t Görans förskoleområde 61 932,0 -6 196,0 33,0 6 163,0 Hornsbergs förskoleområde 52 353,0 -5 170,0 4,0 5 166,0 Marieberg och Essingeöarnas förskoleområde 54 304,0 -4 297,0 -49,0 4 346,0 Pilträdet Servicehus 75 052,0 -6 771,0 -2 425,0 7 505,2 Fridhemmet Servicehus 27 927,0 -5 893,0 17,0 2 792,7 Alströmerhemmet vob 82 759,0 -7 282,0 -936,0 8 218,0 Serafen vob 168 493,0 -12 177,0 -5 253,0 16 849,3 Kungsholmens dagliga verksamhet 24 769,0 -2 325,0 -876,0 2 476,9 Service- och gruppbostäder 61 190,0 -5 376,0 -3 603,0 6 119,0 Summa resultatenheter -62 998,0 -13 118,0 67 050,8 Avvikelse mellan prognos Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 T2 och bokslut 2025 Parkinvesteringar 9,5 9,4 0,1 0,6 Nycklade medel stadsmiljö 9,5 9,0 0,5 0,5 varav reinvesteringar 5,4 5,4 0,0 0,0 Klimatinvesteringar 1,2 1,1 0,1 0,1 Trygghetsinvesteringar 1,0 0,0 1,0 1,0 Övriga investeringsmedel 4,3 3,8 0,5 0,5 Maskiner & inventarier 3,2 2,4 0,8 0,8 Totalt investeringar 28,7 25,7 3,0 3,5 Uppdat 2026-01-18 (Fredrik) Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret T2-prognos % avvik jmf efter resultat- Diff Bokslut T2 Res1 Fondförändr överföringar mot T2 mnkr 3,1 49,4 -2,0 -4% 9,3 0,048 112,8 -6,9 -6% 4,9 65,8 -4,4 -7% 1,6 25,2 -1,6 -6% 1,8 0,048 22,6 -0,8 -4% 1,0 -0,8 -0,1 12% -0,6 6,5 -0,1 -2% -3,6 30,8 1,0 3% -2,5 11,3 0,2 1% -6,1 26,8 0,6 2% 0,4 16,7 0,2 1% 0,5 3,7 0,1 2% -3,5 -0,132 280,2 1,9 1% 26,4 3,242 690,2 -4,7 -1% 10,0 0,895 253,9 -4,2 -2% 1,0 14,1 -0,3 -2% 3,5 0,0 0,0 40,5 4,053 1 485,136 -14,472 -0,97% Uppdat 2026-01-18 (Fredrik) Stadsdelsnämnd Kungsholmen Verksamhetsberättelse 2025 Kontaktperson: Johanna Persson, strateg stadsledningskontoret johanna.persson@stockholm.se Redovisa samtliga innovationssatsningar som avslutats under året. Redovisningen ska innehålla * en kortfattad beskrivning av satsningen * resultatet och effekten av satsningen (inkl. om satsningen har implementerats i ordinarie verksamhet alt skäl till att det inte gjorts) * lärdomar från satsningen samt på vilket sätt den kan spridas i andra verksamheter i staden. Innovationssatsningar Namn på satsningen Kortfattad beskrivning av Resultat och effekt av Vilka lärdomar På vilket sätt kan satsningen syfte och mål. satsningen, exempelvis, har gjorts? spridas i andra verksamheter i har den implementerats? staden? Hållbar äldreomsorg på Kungsholmen Projekt med deltagare från Projektet har pågått sedan Samverkan är Genom att kommuniceras i olika samtliga äldreomsorgsenheter 2023 och har bl a lett till viktigt för att dela sammanhang för att ställa om att förbrukningen av nya lärdomar, äldreomsorgen till att bli engångsprodukter av plast pilotprojekt är en hållbar har minskat och att effektiv form för andelen ekologiska att testa idéer, livsmedel har ökat i långsiktighet är äldreomsorgen. viktigt för att ändra beteenden till att bli mer hållbara Samtalsarenor på Kungsholmens bibliotek Samverkan mellan Tre samtal har hållits Viktigt att knyta Genom att kommuniceras i olika Kungsholmens under hösten 2025 an till redan sammanhang stadsdelsförvaltning, tillsammans med befintliga nätverk Kungsholmens bibliotek samt miljöförvaltningen och för att nå ut. fackförvaltningar i staden för SLK. Annonsering i Utveckla att nå ut till och inkludera lokalpress krävs för att nå samtalskonceptet invånarna om hållbar ut till invånarna. Planer för och bredda omställning fortsättning under våren utbudet med med ett breddat koncept. workshops och även kulturinslag för att nå fler. Kontaktperson, namn samt e-post Helene Mårtenson helene.martenson @stockholm.se Helene Mårtenson helene.martenson @stockholm.se Stadsdelsnämnd Kungsholmen Omklassificering av ej aktiverbara utgifter hänförliga till investeringar Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Prognos (mnkr) Prognos T2, Utfall 2024 Utfall 2025 2025 Ej aktiverbara utgifter Ej aktiverbara inkomster 2026-02-06 13:12 Ej aktiverbara utgifter-inkomst --- [Bilaga 2 Handlingsplan for utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten Kungsholmen.pdf] Norra innerstadens Handlingsplan stadsdelsförvaltning 2025-10-24 Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (2) 104 51 Stockholm sofia.regnell@gmail.com start.stockholm Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 Kungsholmen och Norra innerstaden I enlighet med vad som anges i stadens klimathandlingsplan ska Stockholm vara klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040. Staden ska vara en förebild och driva på utvecklingen för hållbara transporter och arbetsmaskiner. Det sker exempelvis genom en egen fossilfri fordonspark och genom att ställa krav på fossilfria drivmedel och fordon vid upphandlingar av transporter och arbetsmaskiner. Stadsdelsnämnderna ska, under 2025, ta fram en handlingsplan för utfasning av bränslen i stadsmiljöverksamheten, i så väl upphandlingar som egen regi, för att nå en fossilfri organisation 2030. Nuläge Idag sköts parkskötseln inom Kungsholmens och Norra innerstadens stadsdelsförvaltningar av upphandlad Entreprenör. Nuvarande parkentreprenad för parkskötsel, barmarksväghållning och vinterväghållning på parkmark är uppdelat i tre geografiska områden, tidigare Norrmalms och Östermalms stadsdelsområden samt Kungsholmens stadsdelsområde. Avtalet för Östermalm löper ut 2026-09-30, avtalet för Norrmalm löper ut 2027-09-30 och avtalet för Kungsholmen löper ut 2026-09-30. Förvaltningen har påbörjat arbetet med en ny upphandling för ett nytt parkdriftsavtal för Kungsholmen och ett nytt avtal för Norra innerstaden. I och med sammanläggningen av Östermalm och Norra innerstadens stadsdelsområden utgår det pågående upphandlingsarbetet utifrån att ha ett gemensamt avtal för hela Norra innerstadens stadsdelsområde. Då de befintliga avtalen löper ut vid olika tidpunkter kommer detta innebära att det ett nytt avtal börjar gälla 2026-10-01 på Östermalm och 2027-10-01 på Norrmalm. I de nuvarande avtalen ställs de stadsgemensamma miljökrav som var aktuella när avtalen tecknades. Utöver detta så har förvaltningen under sommarsäsongen 2025 testat användning av Norra innerstadens stadsdelsförvaltning Avdelningen för stadsutveckling robotgräsklippare i utvalda parker inom Norra innerstadens stadsdelsområde, testet kommer fortsätta sommarsäsongen 2026. 104 51 Stockholm start.stockholm [Dokumenttyp] Dnr [Diarienummer] Sida 2 (2) Användningen av robotgräsklippare bidrar till stadens miljömål genom att de är fossilbränslefria och tystare än vanliga gräsklippare. Robotgräsklipparna sparar även på personella resurser. Förvaltningen samarbetar även med entreprenörerna för att skapa en mer effektiv logistik för minskade transporter samt inhämtar goda exempel genom omvärldsbevakning och arbetar för att inspirera entreprenörer att använda fossilbränslefria maskiner och verktyg. Gällande investeringar och anläggningsarbeten i stadsmiljön finns gemensamt avtal för Kungsholmen och Norra innerstaden. Upphandlingsarbete för ett nytt avtal pågår och förväntas starta under våren 2026. Åtgärdsplan utifrån verksamhetens kommande behov I de nya upphandlingarna för parkskötsel, skötsel av plaskdammar samt investeringar och anläggningsarbeten i stadsmiljön kommer förvaltningen att få stöd av Serviceförvaltningen att ställa de miljö- och hållbarhetskrav i upphandlingen som anges i stadens program för inköp så långt det är möjligt och ändamålsenligt, utifrån de mål som miljöprogrammet anger. Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 Kungsholmen och Norra innerstaden --- [Bilaga 3 Uppföljning av Intern kontroll 2025 Kungsholmens stadsdelsnämnd.pdf] Kungsholmens stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: KUNG 2025/556 Sid 1 (9) 2026-01-21 Handläggare Till Anne Menes Kungsholmens stadsdelsnämnd Uppföljning av Intern kontroll 2025, Kungsholmens stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Sid 2 (9) Innehållsförteckning Bedömning av nämndens interna kontroll ................................................................................................................................................................3 Uppföljning av nämndens internkontrollplan ..........................................................................................................................................................4 Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen ......................................................................................................................................................4 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ................................................................................................................................4 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet .............................................................................................................4 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb ....................................................................................................................6 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...........................................................................................................................7 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser ...........................................................................................................................................................8 Tjänsteutlåtande Sid 3 (9) Bedömning av nämndens interna kontroll Analys Kungsholmens stadsdelsnämnd bedömer att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Tjänsteutlåtande Sid 4 (9) Uppföljning av nämndens internkontrollplan Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Process: Socialtjänstens handläggning utförs rättssäkert Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Handläggning inom Enheterna genomför Verksamhetscontrollers följer upp att egenkontroll är genomförd. socialtjänsten sker i egenkontroller för att enlighet med säkerställa att Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: lagstiftning och handläggning och Verksamhetscontrollers har i samband med tertialrapporter, kvalitetsberättelse och verksamhetsberättelse följt upp riktlinjer dokumentation är enhetens egenkontroller. Avdelningens enheter har genomfört ett flertal olika egenkontroller bland annat gällande barnrätt, rättssäker i de våld, social dokumentation, utredningstider, återaktualiserade ärenden och rättssäkerhet i handläggning. Resultatet av myndighetsutövande egenkontrollerna har dokumenterats och analyserats i kvalitetsberättelsen. verksamheterna. 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Process: Patientsäkerhet Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Basala hygienrutiner Egenkontroll genom MAS följer upp att PPM-mätning genomförs och klädregler följs. PPM mätning. Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Vårens och höstens PPM-mätning visar på god följsamhet. Tjänsteutlåtande Sid 5 (9) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Hälso- och Egenkontroll hälso- MAS följer upp arbetet i patientsäkerhetsberättelsen sjukvårdsdokumentati och on. Dokumentationen sjukvårdsdokumentati Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: ska säkra en god on Patientsäkerhetsberättelsen har sammanställts av MAS och MAR. Utvecklingsområden har identifierats och åtgärder har vård och omsorg tagits fram inför 2026. kring den enskilde patienten. Dokumentationen ska utvisa såväl beslutade insatser och ordinationer som uppföljningar och resultat. Läkemedelshantering Egenkotroller av MAS följer upp arbetet i patientsäkerhetsberättelsen inom särskilda signeringslistor för boenden läkemedel och Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: narkotika Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen har genomförts som visar på goda resultat. Oanmält besök genomfördes av MAS och verksamhetscontroller i juli på vård- och omsorgsboendena som visade att det fanns rutiner för läkemedelshantering. Samt att egenkontroller av signeringslistor för läkemedel och narkotika genomfördes. Tjänsteutlåtande Sid 6 (9) Process: Samverkan inom äldreomsorgen Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet SIP (samordnad Uppföljning av Verksamhetscontroller följer upp med SIP-samordare om hur arbetet fortlöper individuell plan) ska samverkansöverensk användas som ommelsen och Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: verktyg för eventuella avvikelser Samverkan med hälso- och sjukvården har under året bedrivits enligt plan. Andelen äldre som får en samordnad individuell samverkan när från denna. plan (SIP) där den enskilde möter både regionen och förvaltningen samtidigt har dock minskat under året och utgör därför personen 65+ ett prioriterat fokusområde inför 2026. Under hösten har SIP-samordnare anordnat en konferens för beställare och befinner sig i det vårdcentraler med syfte att öka kunskapen om SIP och förbättra genomförandet. Förvaltningen har även deltagit i egna boendet och vid nätverksträffar för kommunalt samverkansansvariga (KSA), anordnade av Storsthlm och äldreförvaltningen. utskrivning från slutenvården utifrån LUS (lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård) för att säkerställa en samordnad trygg och säker vård- och omsorg. 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Process: Arkiv och registratur Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Diarieföring och Genomgång av Kontroll av ärenden i eDok registrering styrdokument för hantering av Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: allmänna handlingar Registrator kontaktar ansvarig handläggare för komplettering och avslut. Inga avvikelser avs edok. samt offentlighet och sekretess. Tjänsteutlåtande Sid 7 (9) Process: Kompetensförsörjning Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Kompetensförsörjning Respektive avdelning Uppföljning av kompetensförsörjningsplanen splan på 3 års sikt i är ansvarig för att syfte att utveckla och årligen revidera Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: behålla befintliga kompetensörsörjnings Uppföljning har genomförts med avdelningarnas ledningsgrupper. I och med förändrade anvisningar från staden medarbetare och planen sammanfattas nämndens kompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt som bilaga till fleråringen 2026. chefer. 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Process: Civil beredskap Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Krisstöd Att regelbundet Test av beredskapen. genomföra utbildning/ övning, revidera lokal Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: anvisning för Beredskapen har testats genom att meddelande gått ut via förvaltningens kriskommunikationsapp vid tre tillfällen, både krisstödsorganisation under kontorstid och efter kontorstid. en, utvärdera händelser och Testerna visar att efter 10 minuter har ca 50 procent av användarna läst informationen och efter en timme cirka 75 procent. utveckla krisstödet. Av de som tagit del av meddelandet kan cirka hälften ta sig an uppdraget och vara på plats inom en timme. De som inte tagit del av informationen inom ett dygn får återkoppling, sannolikt har de blivit utloggade ur appen. Det är viktigt att fortsätta testa beredskapen via kriskommunikationsappen för att se till att användare är inloggade och kan ta del av informationen som skickas ut. Vid ett skarpt läge finns även telefonlistor att använda sig av om användare inte nås av informationen via appen. Tjänsteutlåtande Sid 8 (9) Process: Systematiskt informationssäkerhetsarbete Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Behörighetshantering Se över följsamhet till Den framtagna rutin som avser när medarbetare avslutat sin tjänst ska användas. Kontroll att rutinen följs och att rutiner för tilldelning, behörigheter har avslutats genom att informationsägare tar ut behörighetslistor tertialvis och stämmer av att behörigheterna ändring och är korrekta. borttagning för varje digital tjänst. Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Under tertial 1 och 2 framkom mindre avvikelser vid stickprovskontroller där personer hade fortsatt tillgång till system trots att de avslutat sin anställning i förvaltningen. Som åtgärd beställs rapporter för att kontrollera att ingen obehörig har tillgång till systemen fortsättningsvis. Behörighetsrapporter gällande sociala system tas ut tre gånger per år och avvikelser tas med berörd chef. Enheterna använder sig av förvaltningens checklista för avslut av anställning. Samordnare för sociala system har under 2025 utvecklat uppföljningen av enheternas egenkontroller av behörigheter för sociala system. Två dokumenterade kontroller av egenkontrollerna visar inga avvikelser. Under tertial 2 gjordes en stickprovskontroll på behörigheter i ILS-webben och som visade att 15 personer fortfarande hade behörighet till systemet, trots att de inte jobbade kvar i förvaltningen. Resultatet under tredje kvartalet var att två personer hade slutat men fortfarande fanns kvar i systemet. Inga avvikelser i edok. Incidenthantering Följsamhet till rutin för Följa upp att chefer och medarbetare genomgått de obligatoriska utbildningarna i dataskydd och informationssäkerhet. incidentrapportering. Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Uppföljning av rapporterade incidenter i IA visar att fler personuppgiftsincidenter har rapporterats i år jämfört med tidigare år. Detta tyder på att kunskap om rutinerna är god. Dock visar uppföljningen i december att 17,4 procent av medarbetarna har genomför utbildning i dataskydd. Chefer får kontinuerlig information om status för utbildningarna för att kunna vidta lämpliga åtgärder. Antalet incidenter som berör informationssäkerhetsincidenter som exv informationsförlust/ förlorad dator eller telefon borde vara fler. Under 2026 ska rutinerna kopplat till incidenthantering ses över. Tjänsteutlåtande Sid 9 (9) 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Process: Förebygga välfärdsbrott Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Fakturagranskning Fakturagranskning Verksamhetscontroller följer upp med beställarenhetens granskare av fakturor inom äldreomsorgen genomförs avseende (volym, pris osv.) samtliga utförare Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: inom äldreomsorgen Verksamhetscontroller har stämt av med granskare av fakturor på beställarenheten löpande under året. Felaktigheter har påtalats till utförare och rättats till. Under 2026 ska granskare medverka på verksamhetsuppföljning med fokus på korrekt fakturering. --- [Bilaga 4 Årsrapport GDPR 2025 Kungsholmen.pdf] Bilaga 9 GDPR årsrapport 2025 Kungsholmens stadsdelsnämnd GDPR årsrapport 2025 Dnr: KUNG 2025/556 Sammanfattning GDPR, eller dataskyddsförordningen, syftar till att skydda individers grundläggande rättigheter och friheter, med särskilt fokus på rätten till skydd av personuppgifter. I Stockholms stad är varje nämnd och styrelse ansvarig för personuppgiftsbehandlingar som sker i den egna verksamheten. Ett dataskyddsombud har i uppdrag att oberoende granska verksamhetens efterlevnad av dataskyddsförordningen. I denna rapport redovisar dataskyddsombudet årets granskning av Kungsholmens stadsdelsnämnds dataskyddsarbete samt lämnar rekommendationer på åtgärder för att ytterligare stärka dataskyddet. 1 Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................... 1 Inledning .................................................................................................... 3 Dataskyddsombudets uppgift ..................................................................... 3 Granskning av dataskyddsarbetet .......................................................... 4 Kontroll av obligatoriska områden .............................................................. 4 Resultatsammanställning och centrala iakttagelser inom dataskyddsarbetet 5 Register över personuppgiftsbehandlingar................................................. 5 Säkerhet i samband med behandlingen ..................................................... 6 Konsekvensbedömning avseende dataskydd ............................................ 7 Den registrerades rättigheter ...................................................................... 8 Personuppgiftsincidenter ............................................................................ 9 Överföring till tredje land ........................................................................... 10 Bilagor ..................................................................................................... 11 Bilaga 1 - Detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning ... 12 2 Inledning GDPR, eller dataskyddsförordningen, syftar till att skydda individers grundläggande rättigheter och friheter, med särskilt fokus på rätten till skydd av personuppgifter. Dataskyddsreglerna (kallas GDPR fortsättningsvis) sätter tydliga ramar för hur personuppgifter får behandlas för att minimera risken för skada och säkerställa att hanteringen sker ansvarsfullt och rättvist. GDPR har sin grund i de mänskliga rättigheterna, där varje individ har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv samt skydd av sina personuppgifter. I Stockholms stad är varje nämnd och styrelse ansvarig för personuppgiftsbehandlingar som sker i den egna verksamheten. Dataskyddsombudets uppgift Varje personuppgiftsansvarig (nämnd eller styrelse) ska utse ett dataskyddsombud. Dataskyddsombudets uppgifter framgår direkt av lagstiftningen. Ombudets roll är att kontrollera att GDPR följs inom organisationen. Det innebär bland annat att ge råd, rekommendationer och informera om frågor som rör behandlingar av personuppgifter. Dataskyddsombudet har även i uppdrag att oberoende granska verksamheternas arbete med dataskyddsfrågor för att säkerställa att dataskyddslagstiftningen efterlevs. DSO ska rapportera direkt till högsta förvaltnings-/bolagsnivå. I Stockholms stad innebär det att dataskyddsombudet rapporterar till nämnder och styrelser. Dataskyddsombudet lämnar årligen en rapport om verksamhetens dataskyddsarbete till varje nämnd och styrelse. Genom rapporten kan nämnd och styrelse ta emot de råd och rekommendationer som dataskyddsombudet lämnar. Årsrapporten syftar till att nämnd/styrelse ska kunna fatta beslut om prioriteringar, resurser och initiativ framåt. Årsrapporten är ett medel för nämnds/styrelsens uppföljning och styrning av verksamhetens systematiska integritets- och dataskyddsarbete. 3 Granskning av dataskyddsarbetet Kontroll av obligatoriska områden Dataskyddsombudet har granskat verksamhetens dataskyddsarbete utifrån sex obligatoriska områden. De sex områdena har identifierats genom en analys av kraven i GDPR om hur verksamheter bör arbeta systematiskt med dataskydd. Varje område innehåller ett antal kontrollfrågor som ger en bild av verksamhetens dataskyddsarbete. Dessa områden överensstämmer med de delar som enligt Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utgör grunden för en verksamhets systematiska och rättssäkra hantering av personuppgifter. I rapporten används en riskmodell med fyra nivåer av risk. Modellen hjälper dataskyddsombudet att visa vilken bedömning hen gör av verksamhetens dataskyddsrisker utifrån de iakttagelser som gjorts i granskningen. Risknivå Beskrivning Hög risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till betydande risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen kräver omgående åtgärd och korrigering. Medelhög risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas skyndsamt, men kräver inte omedelbar korrigering. Låg risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till mindre risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas, men kräver inte omedelbar korrigering. Inget att anmärka Dataskyddsombudet har inga brister att rapportera avseende denna del. Notera att risken för att tilldelas en sanktion vid tillsyn är större desto högre risken är. 4 Resultatsammanställning och centrala iakttagelser inom dataskyddsarbetet I detta avsnitt presenteras en sammanställning av den bedömda risknivån för verksamhetens dataskyddsarbete, grundat på kontrollfrågorna inom de sex obligatoriska områdena. Vidare redovisas dataskyddsombudets centrala iakttagelser, inklusive områden där verksamheten uppvisar goda resultat och bör upprätthålla sitt arbete, samt identifierade brister som kan utgöra dataskyddsrisker. Avsnittet innehåller även dataskyddsombudets rekommenderade åtgärder för att hantera dessa risker och stärka dataskyddsarbetet. En fullständig redovisning av dataskyddsombudets underlag och resultat från granskningen av de sex obligatoriska områdena finns att läsa i bilaga 1. Bilagan innehåller även en beskrivning av syftet och bakgrunden för varje område. Register över personuppgiftsbehandlingar Se bilaga 1. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Antal behandlingar som är Se rekommendation nedan. registrerade? 209 Har verksamheten Att dataskyddshandläggare utses i enlighet ändamålsenliga rutiner för att med den lokala anvisningen för registrera nya/förändrade informationssäkerhet. behandlingar? Registreras/uppdateras Att se över behovet av en övergripande behandlingar i den omfattning rutin för hur registerförteckningen ska som krävs för att registret ska samordnas och hållas aktuell. innehålla de behandlingar som personuppgiftsansvarig utför? Har de uppgifter som är Se ovan rekommendationer. obligatoriska enligt artikel 30 besvarats kopplat till de registrerade behandlingarna? 5 Säkerhet i samband med behandlingen Se bilaga 1. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Efter ett antal stickprov på genomförda informationsklassningar, bedömer DSO att resultatet i genomförda informationsklassningar i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till olika kategorier av personuppgifter? Avseende de styrande dokument och rutiner om dataskydd (som finns skriftligt), bedömer DSO att det finns tillräckligt mycket reglerat och tillräckligt stöd? Avseende de skriftligt styrande dokument och rutiner som finns, bedömer DSO att de är tillräckligt implementerade och kända? 6 Konsekvensbedömning avseende dataskydd Se bilaga 1. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Finns det ändamålsenliga rutiner Förtydliga lokal anvisning för för att vid nya/förändrade informationssäkerhet avseende ansvar för personuppgiftsbehandlingar tröskelanalys och konsekvensbedömning. genomföra tröskelanalys? Genomförs tröskelanalyser vid Se rekommendation ovan. nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar? Finns det en ändamålsenlig mall samt rutiner för genomförande av konsekvensbedömning avseende dataskydd? Genomförs Se rekommendation ovan. konsekvensbedömning avseende dataskydd i de fall det krävs? Har personuppgiftsansvarig Se rekommendation ovan. identifierat samtliga personuppgiftsbehandlingar som kräver att en konsekvensbedömning avseende dataskydd görs samt genomfört detta? 7 Den registrerades rättigheter Se bilaga 1. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Finns det ändamålsenliga mallar samt rutiner för besvarande av begäran från den registrerade? Hur många begäranden (om registerutdrag, begränsning, radering etc.) har under året inkommit från de registrerade? En (1) begäran. Hur många av de inkomna begärandena har besvarats av verksamheten inom en månad? Baserat på ett antal stickprov genomförda av dataskyddsombudet, uppfyller svaren till de registrerade lagkraven? 8 Personuppgiftsincidenter Se bilaga 1. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Hur säkerställs det att samtliga medarbetare har den kunskap som behövs för att veta hur denne ska agera vid en personuppgiftsincident? Finns det ändamålsenliga rutiner för att hantera händelser som kan utgöra potentiella personuppgiftsincidenter? Följs dessa? Hur många personuppgiftsincidenter har dokumenterats under året? 21 incidenter har rapporterats. Hur många personuppgiftsincidenter har anmälts till IMY under året? 3 9 Överföring till tredje land Se bilaga 1. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Har personuppgiftsansvarig identifierat de tredjelandsöverföringar som utförs? 10 Bilagor Bilaga 1: Detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning 11 Bilaga 1 - Detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning Denna bilaga innehåller en beskrivning av syftet med respektive obligatoriskt område samt en mer detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning och slutsatser. Här framgår vilka iakttagelser som gjorts och vilken information som samlats in under granskningsarbetet av de sex obligatoriska rapporteringsområdena. För varje område redovisas de underlag som har använts, de iakttagelser som har gjorts samt hur dessa har utgjort grunden för dataskyddsombudets riskbedömning och rekommenderade åtgärder. 1. Register över personuppgiftsbehandlingar Syftet med området I GDPR framkommer det att personuppgiftsansvariga (och personuppgiftsbiträden) ska föra ett register över sina personuppgiftsbehandlingar. Registret brukar benämnas ”behandlingsregister” eller ”registerförteckning”. Registret ska finnas tillgängligt i elektronisk form och ska omfatta samtliga personuppgiftsbehandlingar som personuppgiftsansvarig utför. Det ska hållas uppdaterat vilket innebär att det ska uppdateras vid nya eller förändrade personuppgiftsbehandlingar. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera om verksamheten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar registreras, huruvida personuppgiftsbehandlingar registreras/uppdateras såsom det krävs samt huruvida de uppgifter som är obligatoriska har besvarats kopplat till de registrerade personuppgiftsbehandlingarna. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Antal behandlingar som är registrerade? I registerförteckningen finns 209 stycken behandlingar registrerade. Har verksamheten ändamålsenliga rutiner som möjliggör att nya/förändrade behandlingar registreras? I den lokala anvisningen för informationssäkerhet (KUNG 2023/163) anges roller och organisation för förvaltningens informationssäkerhetsarbete inklusive dataskydd. I anvisningen framkommer att chef har ansvar för att säkerställa att registervård görs inom sitt verksamhetsområde samt att uppdatera och följa upp stadsdelsförvaltningens registerförteckning. Vidare anges att det ska finnas dataskyddshandläggare som bland annat har till uppgift att ansvara för att samordna och sammanställa avdelningens och verksamheternas registerförteckning. 1 Delar av förvaltningen har en utsedd funktion som har ansvar för att samordna arbetet med att hålla registerförteckningen aktuell och uppdaterad. Funktionen dataskyddshandläggare är inte fullt ut införd. Därmed kan det finnas en risk för att registerförteckningen inte hålls aktuell. Därtill beskriver inte den lokala anvisningen arbetsgången i praktiken avseende hur nya eller förändrade personuppgiftsbehandlingar ska registreras. 1 Lokal anvisning för informationssäkerhet KUNG 2023/163 s. 7,11. 12 Registreras/uppdateras behandlingar i den omfattning som krävs för att registret ska innehålla de behandlingar som personuppgiftsansvarig utför? Förvaltningens registerförteckning förs i ett Exceldokument per avdelning, eller tillsammans med en annan avdelning, som förvaras lokalt. Delar av registerförteckningen har under året uppdaterats. Delar av förvaltningen anger att en översyn eller uppdatering kommer att göras. I och med att registerförteckningen inte har setts över i sin helhet kan det finnas risk för att nya eller förändrade behandlingar av personuppgifter inte har dokumenterats. Har de uppgifter som är obligatoriska enligt artikel 30 besvarats kopplat till de registrerade behandlingarna? Det finns behandlingar där samtliga obligatoriska områden inte är besvarade. Kraven enligt artikel 30 är inte fullt ut uppfyllda. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Det har under året tillkommit några fler behandlingar jämfört med föregående år (200 behandlingar registrerade 2024) men det är marginellt. Förvaltningen har under året sett över möjligheten att införa ett system för att samla registerförteckningen. Förvaltningen inväntar det arbete som pågår för staden gemensamt. Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? Hela registerförteckningen har inte setts över under året och det skiljer sig mot föregående år. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Registerförteckningen är ett centralt dokument för förvaltningens dataskyddsarbete, för att ha uppsikt över de personuppgiftsbehandlingar som personuppgiftsansvarig utför. Det är därför av vikt att registerförteckningen hålls aktuell. Det är positivt att förvaltningen under året har sett över möjligheten att samla registerförteckningen i ett system, då det kan underlätta dataskyddsarbetet och skapa en bättre överblick över de behandlingar som görs. Dataskyddsombudets rekommendation: • Att dataskyddshandläggare utses i enlighet med den lokala anvisningen för informationssäkerhet. • Att se över behovet av en övergripande rutin för hur registerförteckningen ska samordnas och hållas aktuell. 2. Säkerhet i samband med behandlingen Bakgrund och syfte Personuppgiftsansvarig ska tillse att personuppgifter skyddas med lämpliga säkerhetsåtgärder, detta för att till exempel undvika att obehöriga får tillgång till uppgifterna eller att uppgifterna förloras. Personuppgiftsansvarig behöver bedöma vilka tekniska- och organisatoriska säkerhetsåtgärder som ska vidtas för de behandlingar som utförs. Till tekniska säkerhetsåtgärder räknas till 13 exempel kryptering, pseudonymisering och säkerhetskopiering. Organisatoriska säkerhetsåtgärder avser till exempel interna riktlinjer och rutiner. För att skapa förutsättningar för att skydda information (inklusive personuppgifter) med rätt slags skydd ska verksamheten informationsklassa sin information. Stadens riktlinjer för informationssäkerhet föreskriver att alla stadens informationstillgångar ska vara klassade med stöd av SKR:s verktyg KLASSA. Ansvaret för att informationsklassning genomförs ligger på den del av verksamheten som är informationsägare. Genom riskanalyser identifierar informationsägaren risker och väljer åtgärder för att minska riskerna. Risker i samband med personuppgiftsbehandling är en typ av risk som informationsägaren behöver omhänderta i riskanalyser. Att det finns skriftliga, beslutade och kommunicerade styrdokument samt kända rutiner medför att medarbetarna vet hur de ska agera avseende frågor som rör dataskydd. Den personuppgiftsansvariga måste kunna visa hur GDPR efterlevs och att det finns styrdokument och rutiner är en viktig del i detta. Syftet med detta rapporteringsområde är därmed att rapportera huruvida DSO bedömer att det tas hänsyn till risker för den registrerade och om dessa beaktas i tillräcklig mån i genomförda informationsklassningar och riskanalyser. Vidare bedömer DSO huruvida det finns tillräckligt mycket reglerat om dataskydd i styrdokument och rutiner samt om dessa är tillräckligt implementerade och kända. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Efter ett antal stickprov på genomförda informationsklassningar, bedömer DSO att resultatet i genomförda informationsklassningar i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till olika kategorier av personuppgifter? Stickprov har genomförts. Stickproven har visat att informationsklassningarna tar hänsyn till olika kategorier av personuppgifter. Avseende de skriftligt styrande dokument och rutiner som finns, bedömer DSO att det finns tillräckligt mycket reglerat och tillräckligt stöd? Stadens mall för klassningsprotokoll utgör ett gott stöd. Det finns därutöver information på intranätet om ställningstagande om personuppgifter i samband med klassningar, såsom exempelvis gällande konsekvensbedömning. Avseende de skriftligt styrande dokument och rutiner som finns, bedömer DSO att de är tillräckligt implementerade och kända? Information finns tillgänglig på intranätet och används inom förvaltningen vid informationsklassningar. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? Resultatet skiljer sig inte nämnvärt åt från föregående år. 14 Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Stadens mallar utgör ett gott stöd i arbetet med informationsklassningar avseende personuppgifter. 3. Konsekvensbedömning avseende dataskydd Bakgrund och syfte En konsekvensbedömning avseende dataskydd krävs när personuppgiftsansvarig planerar att inleda en personuppgiftsbehandling som innebär hög risk för de registrerade. Huruvida en behandling innebär hög risk eller inte behöver personuppgiftsansvarig avgöra genom att genomföra en s.k. tröskelanalys. En konsekvensbedömning ska vara genomförd för samtliga behandlingar som innebär hög risk, vilket innebär att personuppgiftsansvarig även behöver kontrollera huruvida denne utför befintliga behandlingar som innebär hög risk. Om högriskbehandlingar utförs för vilka en konsekvensbedömning inte har gjorts, behöver personuppgiftsansvarig genomföra en sådan. Genom att genomföra en konsekvensbedömning kan personuppgiftsansvarig identifiera risker med en personuppgiftsbehandling, hantera riskerna genom åtgärder och rutiner samt påvisa ansvarsskyldighet. Genom konsekvensbedömningar kan risker identifieras och förebyggas. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida verksamheten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att tröskelanalyser och konsekvensbedömningar genomförs, huruvida sådana genomförs när det krävs samt huruvida personuppgiftsansvarig har genomfört konsekvensbedömningar för de behandlingar som kräver det. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Finns det ändamålsenliga rutiner för att vid nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar genomföra tröskelanalys? Det finns en mall som är gemensam för staden. Mallen finns tillgänglig på intranätet. Genomförs tröskelanalyser vid nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar? Det förefaller vara ett område att utveckla, då dataskyddsombudet inte har fått tillräckligt underlag. För att säkerställa att tröskelanalyser dokumenteras bör den lokala anvisningen för informationssäkerhet förtydligas gällande ansvar för tröskelanalyser. Finns det en ändamålsenlig mall samt rutiner för genomförande av konsekvensbedömning avseende dataskydd? Det finns en mall som är gemensam för staden. Mallen finns tillgänglig på intranätet. Den lokala anvisningen för informationssäkerhet skulle behöva förtydligas gällande ansvar för konsekvensbedömning. Genomförs konsekvensbedömning avseende dataskydd i de fall det krävs? Det har genomförts konsekvensbedömning inom exempelvis förskola och äldreomsorg. Det är oklart om konsekvensbedömningar har gjorts i samtliga berörda klassningar. Har personuppgiftsansvarig identifierat samtliga personuppgiftsbehandlingar som kräver att en konsekvensbedömning avseende dataskydd görs samt genomfört detta? 15 Se kommentarer ovan. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? Resultatet skiljer sig inte nämnvärt åt från föregående år. Konsekvensbedömningar har genomförts för system inom förskola och äldreomsorgen. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Konsekvensbedömning är ett område som fortsatt behöver prioriteras. Dataskyddsombudets rekommendation: • Förtydliga lokal anvisning för informationssäkerhet avseende ansvar för tröskelanalys och konsekvensbedömning. 4. Den registrerades rättigheter Bakgrund och syfte Den registrerade har ett antal rättigheter enligt GDPR. Den registrerade kan bland annat begära tillgång (registerutdrag), rättelse eller radering. Den som är personuppgiftsansvarig har att tillmötesgå en begäran enligt de krav som finns. Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det finns ändamålsenliga mallar samt rutiner för besvarande av rättighetsbegäran, huruvida inkomna begäranden har hanterats inom den tidsram som finns att förhålla sig till samt huruvida svaren till de registrerade, baserat på ett antal stickprov, uppfyller lagkraven. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Finns det ändamålsenliga mallar samt rutiner för besvarande av begäran från den registrerade? Det finns vägledning och rutiner till stöd för att på ett säkert sätt efterleva kravet på enskildas rättigheter. Hur många begäranden (om registerutdrag, begränsning, radering etc.) har under året inkommit från de registrerade? Under 2025 har en begäran om registerutdrag inkommit. Hur många av de inkomna begärandena har besvarats av verksamheten inom en månad? Begäran har hanterats inom en månad. Baserat på ett antal stickprov genomförda av dataskyddsombudet, uppfyller svaren till de registrerade lagkraven? Ja. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? 16 Det är försumbart färre begäran om registerutdrag mot föregående år (tre). Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Kunskapen om rättigheterna och befintliga rutiner säkerställs bland berörda medarbetare. 5. Personuppgiftsincidenter Bakgrund och syfte Med begreppet personuppgiftsincident avses en säkerhetsincident som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring eller till obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till de personuppgifter som överförts, lagrats eller på annat sätt behandlats. Om en inträffad personuppgiftsincident medför en risk för fysiska personers rättigheter och friheter ska den anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inom 72 timmar från upptäckt. Om personuppgiftsincidenten sannolikt leder till hög risk för de registrerade måste de informeras utan onödigt dröjsmål. Om en personuppgiftsincident inte bedöms vara anmälningspliktig ska den dokumenteras. Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det säkerställs att samtliga medarbetare har den kunskap som krävs om personuppgiftsincidenter, huruvida det finns ändamålsenliga rutiner för att hantera händelser som kan utgöra personuppgiftsincidenter och huruvida dessa rutiner följs. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Hur säkerställs det att samtliga medarbetare har den kunskap som behövs för att veta hur denne ska agera vid en personuppgiftsincident? Stadens obligatoriska utbildning om dataskydd ska säkerställa att samtliga medarbetare har information. Därtill har varje chef möjlighet att följa upp att medarbetare genomgår utbildning. Finns det ändamålsenliga rutiner för att hantera händelser som kan utgöra potentiella personuppgiftsincidenter? Följs dessa? Personuppgiftsincidenter rapporteras i incidentrapporteringssystemet IA. På intranätet finns information om hur personuppgiftsincidenter ska hanteras. Hur många personuppgiftsincidenter har dokumenterats under året? Under 2025 har 21 personuppgiftsincidenter rapporterats. Hur många personuppgiftsincidenter har anmälts till IMY under året? Under 2025 har tre personuppgiftsincidenter rapporterats utav de 21 rapporterade incidenterna. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Från föregående år har fler incidenter rapporterats, utfallet 2024 var 13 anmälda incidenter mot 21 under 2025. Därmed har fler incidenter rapporterats under verksamhetsåret. 17 Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Kompetensen inom dataskydd behöver fortsatt säkerställas bland samtliga användare. 6. Överföring till tredje land Bakgrund och syfte För att säkerställa att den nivå av skydd för personuppgifter som ställs i GDPR inte undergrävs får överföringar av personuppgifter till länder utanför EU/EES (tredje land) endast ske under särskilda förutsättningar. Det innebär att sådan överföring måste stödjas på antingen ett beslut från EU-kommissionen om att landet ifråga upprätthåller en adekvat skyddsnivå, att överföringen omfattas av en lämplig skyddsåtgärd eller i särskilda undantagsfall. Vidare behöver även kompletterade skyddsåtgärder, utöver de lämpliga skyddsåtgärderna, vidtas i vissa fall.2 Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida personuppgiftsansvarig har identifierat de tredjelandsöverföringar som utförs, huruvida personuppgiftsansvarig tillämpar överföringsverktyg på de tredjelandsöverföringar som utförs och om nödvändiga bedömningar har gjorts avseende tredjelandsöverföringarna. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Har personuppgiftsansvarig identifierat de tredjelandsöverföringar som utförs? Det förekommer system som medför tredjelandsöverföring. Förhållningsättet är restriktivt till tredjelandsöverföring. Registerförteckningen behöver förtydligas i detta avseende. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Kompetensen inom tredjelandsöverföring behöver säkerställas bland berörda medarbetare. 2 Europeiska dataskyddsstyrelsens (EDPB) Rekommendationer 01/2020 om åtgärder som komplement till överföringsverktyg för att säkerställa överenstämmelsen med EU-nivån för skydd av personuppgifter, Version 2.0, Antagna den 18 juni 2021. 18 --- [Bilaga 5 bilaga-6---KH sdf_slutrapport_vattenutkastare.pdf] Bilaga 6 Slutrapport för Klimatinvesteringar sida 1 (5) Dricksvattenutkastare Kungsholmen Slutrapport Namn på projekt: Dricksvattenutkastare Kungsholmen Sökande Nämnd: Kontaktperson: Kungsholmens stadsdelsnämnd Michael Parman Epost: Telefon: Michael.parman@stockholm.se 08-508 09 239 Datum för inlämnade av slutrapport 2026-01-09 Lilla Ratten stockholm.se Slutrapport Sida 2 (5) Innehåll 1 Beskrivning av projektet 3 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte 3 1.2 Bakgrund 3 1.3 Beskrivning av åtgärden 3 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte 3 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation 3 1.3.3 Avgränsning 3 2 Resultat 4 2.1 Uppfyllelse av projektmålen 4 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt 4 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling 5 3 Genomförande 5 4 Ekonomi 5 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel 5 4.2 Påverkan på driftkostnader 5 5 Övriga erfarenheter 5 Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 3 (5) 1 Beskrivning av projektet 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte Ange vilket syfte som var viktigast för åtgärden. ☐ Minskade klimatpåverkande växthusgasutsläppen ☒ En höjd beredskap för klimatförändringar ☐ Minskad energianvändning 1.2 Bakgrund Stadens handlingsplan för klimatanpassning har som mål att stärka motståndskraften i stadsmiljön mot varmare och torrare somrar. Att arbeta för riskavhjälpande åtgärder med särskild hänsyn till sårbara grupper. 1.3 Beskrivning av åtgärden Anläggning av två dricksvattenutkastare vid högt frekventerade platser. Kronobergsparken invid entré från Drottningholmsvägen samt Rålambshovsparken vid Smedsuddsvägen. 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte Erbjuda människor och husdjur dricksvatten av kvalitet. Förbättra förutsättningarna i stadsmiljön inför perioder av värme. Ge förutsättningar för en jämlik stad. 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation Parkingenjör på stadsdelsförvaltningen har beställt anläggningarna med upphandlad entreprenör för vattenanläggningar. 1.3.3 Avgränsning Placering av de tillkomna vattenutkastarna har skett med hänsyn till möjliga avsättningspunkter. 2 Resultat 2.1 Uppfyllelse av projektmålen Utsläppsfaktor: Utsläpp av CO2-ekvivalenter FÖRE: ej applicerbart EFTER: ej applicerbart och/eller Energianvändning (kWh/år) Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 4 (5) FÖRE: ej applicerbart EFTER: ej applicerbart Effekt (kW) FÖRE: ej applicerbart EFTER: ej applicerbart och/eller Uppnådd effekt av klimatanpassningsåtgärd Resiliens mot värmeperioder och torka vid två populära parkrum och om relevant Övriga effekter (andra miljöeffekter, påverkan på arbetsmiljö, positiva hälsoeffekter, uppkomna vinster, synergier, lärdomar för framtiden m.m.) Förstärkt tillgänglighet till parkrummet ur ett jämlikhetsperspektiv 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt Genom anläggningen av två dricksvattenkastare på populära platser tillgodoser vi dricksvatten åt människor och djur på Kungsholmen. De två anlagda utkastarna utgör en ökning med 100% av fungerande dricksvattenutkast på Kungsholmen. Anläggningarna bidrar till ökade möjligheter för rörelse och trygghet i det offentliga rummet. Effekten av anläggningarna kommer att följas upp empiriskt. 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling Genom att staden har vatten på strategiska platser finns möjlighet att framöver även kunna nyttja avsättningen till kommande behov, med exempelvis stadsodlingar och parkskötsel. 3 Genomförande År Aktiviteter 2025 Ansökning av klimatmedel 2025 Anläggning av vattenutkastare 4 Ekonomi 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 5 (5) Åtgärdens initiala budget 800 000 kr Åtgärdens totala investering 994 000 kr Varav ev. extern nationell medfinansiering Varav ev. extern övrig medfinansiering (t.ex. EU) Beviljat belopp från CM4 klimatinvesteringsmedel 800 000 kr Åtgärdens totala investering, utfall 994 000 kr Driftkostnadspåverkan (+ - ) Anläggningarna gick 194 000 kr över budget på grund av att en galvaniserad ledning från avsättningspunkt i Kronobergsgatan behövde förnyas. 4.2 Påverkan på driftkostnader Driftkostnader består av kostnad för förbrukad mängd vatten. Miljöförvaltningens kontroller samt egenkontroller för funktion och hygien. Uppstart och avstängning av anläggning innan och efter driftsäsong. Kostnaderna inlemmas i upphandlat driftavtal med övriga vattenanläggningar och utgör ringa storlek. 5 Övriga erfarenheter Beredningen och dialog inom förvaltning är betydelsefullt och kan generera i samordningsvinster kring översyn av kringliggande parkanläggningar, samt marknadsföring av insatser. Slutrapport för klimatåtgärder --- [Bilaga 6 bilaga-6---Kh sdf_slutrapport_solskydd lekplatser.pdf] Bilaga 6 Slutrapport för Klimatinvesteringar Sida 1 (6) Solskydd på lekplatser Slutrapport Namn på projekt: Solskydd på lekplatser - Lidnersplan Sökande Nämnd: Kontaktperson: Kungsholmens stadsdelsnämnd Jessica Jerrås Epost: Telefon: Jessica.jerras@stockholm.se 08 508 09 888 Datum för inlämnade av slutrapport 2025-01-09 Lilla Ratten stockholm.se Slutrapport Sida 2 (6) Innehåll 1 Beskrivning av projektet 3 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte 3 1.2 Bakgrund 3 1.3 Beskrivning av åtgärden 3 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte 3 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation 3 1.3.3 Avgränsning 3 2 Resultat 4 2.1 Uppfyllelse av projektmålen 4 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt 4 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling 5 3 Genomförande 5 4 Ekonomi 5 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel 5 4.2 Påverkan på driftkostnader 5 5 Övriga erfarenheter 5 Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 3 (6) 1 Beskrivning av projektet 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte Ange vilket syfte som var viktigast för åtgärden. ☐ Minskade klimatpåverkande växthusgasutsläppen ☒ En höjd beredskap för klimatförändringar ☐ Minskad energianvändning 1.2 Bakgrund Genom egna inventeringar, stadens värmekartering och inkomna synpunkter från allmänheten såg förvaltningen ett behov av att på vissa lekplatser i stadsdelsområdet arbeta för att minska solinstrålningen för att skydda lekmiljöerna vid värmebölja. De aktuella lekplatserna ligger inom den tätare innerstadsmiljön, som kan vara extra utsatt vid höga temperaturer. Då många av stadsdelsområdets allmänna lekplatser också i hög grad nyttjas av närbelägna förskolor ansågs det extra viktigt att arbeta för en mer hälsosam vistelsemiljö för barn och vuxna. Fyra platser att undersöka vidare valdes ut inför projektet; Lidnersplans lekplats, Nelly Sachs lekplats, Kronobergsparkens lekplats och Pontonjärparkens lekplats. De utvalda lekplatserna hade en hög grad av solexponering beroende på att träd som funnits på platsen tagits ner till följd av skador, ålder eller sjukdomar, eller beroende på att platsen inte planerats för skugga vid anläggning. De utvalda lekplatserna var också bland de mest nyttjade av förskolor. De fyra lekplatserna skulle analyseras och utvärderas inom ramen för projektet och målsättningen var att arbeta vidare med faktiska åtgärder på 1–3 av platserna. Åtgärderna som genomfördes skulle ge erfarenheter som kunde appliceras vidare på andra lekplatser framöver. 1.3 Beskrivning av åtgärden Efter att ha utvärderat olika möjliga lösningar för att öka beskuggningen på de utvalda lekplatserna var slutsatsen att många olika utrustningsdelar och funktioner ofta behövde flyttas runt för att få in beskuggande element till lekplatserna. Förvaltningen såg både över möjligheten att plantera träd och bygga solskydd. Detta faktum leder till ökade anläggningskostnader, eftersom mer åtgärder behövs än att bara placera ut de solskyddande funktionerna. Inom ramen för projektets budget fanns det därmed bara utrymme att genomföra åtgärder vid en av lekplatserna, och Lidnersplans lekplats valdes ut. Detta är en plats som dagligen nyttjas av en förskola intill, och där krontäckningsgraden kraftigt minskat de senaste 15 åren. Hela lekmiljön var utsatt för sol större delen av dagen sommartid. Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 4 (6) På Lidnersplans lekplats ritades in och anlades en platsbyggd pergola över en sandlåda och träd planterades i och utanför lekplatsen. En buskplantering med höga och låga buskar anlades också. För att få utrymme för träd- och buskplantering samt pergola behövde viss befintlig utrustning på lekplatsen flyttas runt. De beskuggande elementen placerades på sådant sätt att de ska ge skugga in på lekplatsen, dagtid, under sommaren. Valet av placering gjordes genom att studera solens rörelse över platsen sommartid via platsbesök och digitala verktyg. 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte Syftet med åtgärden var att minska solinstrålningen på lekplatsen under sommartid. Målet var att skapa en behagligare och mer hälsosam lekmiljö för barn och vuxna, och minska sårbarheten vid värmebölja. Målsättningen var också att främst, och i största möjliga mån, arbeta med ökad lövskugga till lekplatsen. Detta eftersom träd kan hjälpa till att reglera temperaturen även på andra sätt och ger andra värden utöver temperaturreglering. 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation Landskapsarkitekt stadsdelsförvaltningen – projektledning och planering Ramavtalad byggledare – biträdande projektledare under genomförande Ramavtalad markentreprenör – anläggare under genomförande 1.3.3 Avgränsning Åtgärder genomfördes på en av platserna med bakgrund i orsaker beskrivna under punkt 1.3. Erfarenheter togs dock vidare från projektet för att arbeta vidare med ytterligare en lekplats nästkommande år. 2 Resultat 2.1 Uppfyllelse av projektmålen Utsläppsfaktor: Utsläpp av CO2-ekvivalenter FÖRE: ej applicerbart EFTER: ej applicerbart och/eller Energianvändning (kWh/år) FÖRE: ej applicerbart EFTER: ej applicerbart Effekt (kW) Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 5 (6) FÖRE: ej applicerbart EFTER: ej applicerbart och/eller Uppnådd effekt av klimatanpassningsåtgärd Ökad beskuggning av Lidnersplans lekplats från platsbyggd pergola. Träd och buskar har planterats enligt plan, dock är plantorna fortfarande unga och behöver tid innan de kan ge önskad effekt för klimatanpassning. På sikt ska träd och buskar reglera temperatur genom skugga och evapotranspiration (vattenavdunstning). och om relevant Övriga effekter (andra miljöeffekter, påverkan på arbetsmiljö, positiva hälsoeffekter, uppkomna vinster, synergier, lärdomar för framtiden m.m.) Plantering av ny vegetation leder till andra klimatnyttor och kan främja biologisk mångfald lokalt. 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt Åtgärderna har lett till att en av de utvalda lekplatserna nu skyddas bättre vid värmebölja. Genom projektet kunde förvaltningen arbeta med två typer av klimatanpassningsåtgärder (trädplantering och byggda element) för att ta med sig erfarenheter för kommande projekt. Åtgärdernas fulla effekt har dock ännu inte nåtts i och med att det krävs tid innan träd och buskar är så pass stora att de kan svalka och skugga platsen på tänkt sätt. Växtlighetens effekt för klimatanpassning av platsen kommer följas upp regelbundet, särskilt under växternas etableringsfas de kommande 2–3 åren. 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling Erfarenheter från projektet tas vidare till kommande åtgärder vid andra lekplatser i stadsdelsområdet. 3 Genomförande År Aktiviteter 2024 Vår/sommar: Inventering av utvalda lekplatser, urval och planering av åtgärder. Framtagande av arbetshandlingar Lidnersplan. 2024 Höst/vinter: byggnation/plantering vid Lidnersplan 2025 Skötsel av växter och justering av pergola. (ej klimatmedel) Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 6 (6) 4 Ekonomi 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel Åtgärdens planerade budget på 700 000 sek var samma som beviljats från CM4 klimatinvesteringsmedel. Då större åtgärder krävdes för att passa in klimatanpassningsåtgärderna vid platsen sköt förvaltningen till ytterligare medel för att kunna genomföra projektet i sin helhet. Utfallet av åtgärdens totala investering blev därför 930 000 sek. Åtgärdens initiala budget 700000 Åtgärdens totala investering 930000 Varav ev. extern nationell medfinansiering Varav ev. extern övrig medfinansiering (t.ex. EU) Beviljat belopp från CM4 klimatinvesteringsmedel 700000 Åtgärdens totala investering, utfall 930000 Driftkostnadspåverkan (+ - ) 4.2 Påverkan på driftkostnader Stadsdelsförvaltningens driftskostnader ökar något till följd av projektet eftersom det kommer behövas underhåll av pergolan i framtiden. Buskplanteringen kommer också kräva skötsel men påverkan på driftskostnaden är liten med tanke på ytans begränsade storlek och för att ytan ersatte del av tidigare fallskyddsyta som också krävde en viss driftspeng. Behovet av extra skötsel av växtligheten (framförallt träd) kommer initialt bekosta stadsdelsförvaltningens investeringsbudget under etableringstiden. 5 Övriga erfarenheter För att reglera temperatur och skydda lekplatser från solinstrålning är erfarenheten att detta görs allra bäst i samband med att en lekplats planeras eller ska renoveras i stort. Detta med tanke på att ytan ofta är begränsad och att lekplatsen ofta behöver omdisponeras för att komplettera med antingen trädplantering eller byggda solskydd. Ytterligare erfarenhet är att träd med fördel kan planteras precis utanför lekplatsen om dess vitalitet är avgörande för lekplatsens beskuggning. Träd inne i lekmiljön utsätts för mer slitage än utanför och kan därför ha svårare att växa sig tillräckligt stora. Slutrapport för klimatåtgärder --- [Bilaga 7 bilaga-6---Kh sdf_slutrapport_solskydd Pontonjärparken lekplats.pdf] Bilaga 6 Slutrapport för Klimatinvesteringar Sida 1 (6) Solskydd Pontonjärparkens lekplats Slutrapport Namn på projekt: Solskydd Pontonjärparkens lekplats Sökande Nämnd: Kontaktperson: Kungsholmens stadsdelsnämnd Jessica Jerrås Epost: Telefon: Jessica.jerras@stockholm.se 08-50809888 Datum för inlämnade av slutrapport 2025-01-09 Lilla Ratten stockholm.se Slutrapport Sida 2 (6) Innehåll 1 Beskrivning av projektet 3 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte 3 1.2 Bakgrund 3 1.3 Beskrivning av åtgärden 3 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte 3 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation 3 1.3.3 Avgränsning 3 2 Resultat 4 2.1 Uppfyllelse av projektmålen 4 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt 4 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling 5 3 Genomförande 5 4 Ekonomi 5 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel 5 4.2 Påverkan på driftkostnader 5 5 Övriga erfarenheter 5 Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 3 (6) 1 Beskrivning av projektet 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte Ange vilket syfte som var viktigast för åtgärden. ☐ Minskade klimatpåverkande växthusgasutsläppen ☒ En höjd beredskap för klimatförändringar ☐ Minskad energianvändning 1.2 Bakgrund Under 2024 undersökte förvaltningen fyra utvalda lekplatser i behov av solskydd inom ramen för ett klimatinvesteringsprojekt (solskydd på lekplatser, Kungsholmens stadsdelsnämnd). I samband med det projektet genomfördes åtgärder för att minska solinstrålningen vid Lidnersplans lekplats. Inom ramen för 2025 års projekt skulle erfarenheter från projektet 2024 på Lidnersplan, tas vidare för att genomföra åtgärder vid Pontonjärparkens lekplats. Behovet av att minska solexponeringen vid Pontonjärparkens lekplats har förvaltningen sett både via egna inventeringar samt genom inkomna synpunkter från allmänheten. Lekplatsen ligger i en miljö som förlorat krontäckning över tid och platsen nyttjas frekvent av förskolor i närheten. Det fanns två mindre träd inne på lekplatsen som vuxit långsamt av olika anledningar och inte gav den skugga och temperaturreglering som behövs. Lekplatsen kantas i söder av gata utan trädplantering och flerbostadshus. Dagtid under sommaren var lekplatsen mycket utsatt för solinstrålning. 1.3 Beskrivning av åtgärden Inledningsvis planerades för att åtgärderna vid Pontonjärparkens lekplats både skulle bestå i att bygga en pergola för solskydd samt plantera träd. Efter undersökningar och skissarbete samt med erfarenhet av projektet på Lidnersplan 2024 beslutades att i stället helt och hållet satsa på trädplantering omkring lekplatsen. Att bygga en pergola inne på lekplatsen ansågs för kostsamt, eftersom lekredskap skulle behöva flyttas runt för att pergolan skulle ge den skuggning som behövdes. Trädplantering ger också fler effekter som är värdefulla, utöver att skugga, såsom att lövverket har en avkylande effekt, de kan binda koldioxid och förbättra luftkvaliteten. Att plantera träd direkt söder om lekplatsen i linje med Pontonjärgatan bedömdes också kunna öka vistelsevärdena både på lekplatsen och längs med gatan. Åtgärderna som utfördes var trädplantering direkt utanför lekplatsen, totalt sex stycken träd planterades. För de träd som placerades allra närmast lekplatsen valdes sorter som är relativt snabbväxande och får en stor krona som kan skänka mycket skugga och temperaturreglering. Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 4 (6) 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte Syftet med åtgärden var att minska solinstrålningen på lekplatsen under sommartid. Målet var att skapa en behagligare och mer hälsosam lekmiljö för barn och vuxna, och minska sårbarheten vid värmebölja. 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation Landskapsarkitekt stadsdelsförvaltningen – projektledning och planering Ramavtalad byggledare – biträdande projektledare under genomförande Ramavtalad markentreprenör – anläggare under genomförande 1.3.3 Avgränsning Projektet avgränsades till att bara gälla Pontonjärparkens lekplats. Förvaltningen har dock sett liknande behov på andra lekplatser i stadsdelsområdet men olika förutsättningar gör att åtgärder vid dessa behöver avvaktas. Vid Kronobergsparkens lekplats finns exempelvis behov av mer skugga, dock planeras för byggnation av att nytt parklekshus och förändring av den anslutande lekplatsen behöver därför avvaktas. Projektet avgränsades till att bara arbeta med trädplantering, anledningarna har tagits upp tidigare i rapporten. I handlingsplan för klimatanpassning framgår också att grönska ska utgöra majoriteten av solskyddet vid bland annat lekplatser. 2 Resultat 2.1 Uppfyllelse av projektmålen Utsläppsfaktor: Utsläpp av CO2-ekvivalenter FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. och/eller Energianvändning (kWh/år) FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. Effekt (kW) FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. och/eller Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 5 (6) Uppnådd effekt av klimatanpassningsåtgärd Träd har planterats enligt plan, dock är träden fortfarande unga och behöver tid innan de kan ge önskad effekt för klimatanpassning. På sikt ska träden reglera temperatur genom skugga och evapotranspiration (vattenavdunstning). och om relevant Övriga effekter (andra miljöeffekter, påverkan på arbetsmiljö, positiva hälsoeffekter, uppkomna vinster, synergier, lärdomar för framtiden m.m.) Trädplanteringen bidrar också till ökade vistelsevärden, och andra klimat- och miljönyttor (luftkvalitet, biologisk mångfald, koldioxidlagring). 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt Åtgärderna har lett till att Pontonjärparkens lekplats framöver kommer skyddas bättre vid värmebölja genom trädens temperaturreglerande funktioner. Åtgärdens fulla effekt har dock ännu inte nåtts i och med att det krävs tid innan träden är så pass stora att de kan svalka och skugga platsen på tänkt sätt. I vissa av planteringsgroparna nyttjades biokol som jordförbättrande medel. Biokol utgör en kolsänka. 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling - 3 Genomförande År Aktiviteter 2025 Vår/sommar: Inventering, planering, framtagande av arbetshandlingar. 2025 Höst: plantering 2026 Kommande: Etableringsskötsel av träd (ej klimatmedel) 4 Ekonomi 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel Åtgärdens initiala budget var 400 000 sek, det belopp som beviljats från CM4 Klimatinvesteringsmedel. Utfallet och den totala investeringen var dock lägre. Det berodde bland annat på att träd kunde planteras i befintlig jord utan att anlägga mer kostsamma växtbäddar med nytt växtsubstrat. Åtgärdens initiala budget 400000 Åtgärdens totala investering 300000 Varav ev. extern nationell medfinansiering Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 6 (6) Varav ev. extern övrig medfinansiering (t.ex. EU) Beviljat belopp från CM4 klimatinvesteringsmedel 400000 Åtgärdens totala investering, utfall 300000 Driftkostnadspåverkan (+ - ) 4.2 Påverkan på driftkostnader Stadsdelsförvaltningens driftskostnader ökar marginellt till följd av projektet. Träden som planterats kommer att kräva extra intensiv skötsel 2–3 år framöver under etableringstiden. Denna skötsel kommer initialt bekosta stadsdelsförvaltningens investeringsbudget. Efter detta kommer framtida behov av skötsel av träden belasta driftbudgeten, genom beskärningar, besiktningar, etc. 5 Övriga erfarenheter - Slutrapport för klimatåtgärder --- [Bilaga 8 Åtgärdsplan SÖK Kungsholmen 2025 uppföljning.pdf] Åtgärdsplan2025 Enligtlag(2023:196)omkommunersansvarförbrottsförebyggandearbeteskakommunernataframenlägesbildöverbrottsligheteni kommunen.Medlägesbildensomunderlag,ochutifrångenomfördorsaksanalys,skaåtgärderförattförebyggabrottochöka tryggheteninomrespektiveprioriteratsamverkansområdeanges.Åtgärdsplanenutgårfråndeprioriteradesamverkansområdenaiden centralasamverkanöverenskommelsen.Detfinnsenflikperprioriteratsamverkansområde.Harstadsdelsförvaltningenoch lokalpolisområdetenatsomytterligaresamverkansområdensåangesdeävenhär.Infoga isåfallennyflik,enmallpåensådanflik finnsunderpunkt6.Längsttillhögerblandflikarnafinnsenanalysfliksomangerantaletproblemområden,identifieradeorsakeroch åtgärderunderrespektiveprioriteratområde. Iåtgärdsplanenbeskrivsdetoperativaarbetetsomskagenomförasinomrespektiveprioriteratsamverkansområde.Förattlyckasmed atttaframåtgärdersompåverkardeidentifieradeutmaningarna,krävsattenvälgenomfördanalysavmöjligaorsakertillproblemet ochkonkretamålfinns.Utgåfrånerlägesbildochorsaksanalysförattformuleraåtgärder.Åtgärdsplanenförtydligaromdetären punktinsatsellerendelavordinariearbete.Insatsernaspecificerasmedentydligkortfattadbeskrivningavvadsomskagöras,hurdet skautföras,vilkasomäransvarigaochtidsplan.Åtgärdernasomanges kanbådevarasådanasomgenomförsisamverkanmedpolisen ochpåegenhandidenegnaorganisationen.Sorteraimöjligastemånivilkenordningolikaåtgärderskagenomföras.Börjameddetsom geromedelbareffektochbyggpåmedåtgärdersomtarlängretid.Kopplaoperativamåltillrespektiveåtgärd.ArbetamedSMART:amål (Specifika,Mätbara,Accepeterade,Realistiska,Tidsatta).Kolumnengällandeuppföljningfyllsinteividupprättandetavåtgärdsplanmen angesredannuförattunderlättaviduppföljningenislutetavåret. IarbetetmedlägesbildochåtgärdsplanerskaStrateginförattminskariskenförattbarn,ungaochungavuxnadrasinikriminalitetsamt arbetetmotvåldsbejakandeextremismintegreras. Åtgärdsplanenskabeslutasavdenlokalastyrgruppenochskickastillstadsövergripandeberedningsgrupp. Förstadensdelskaåtgärdsplanerävenbeslutasavstadsdelsnämndernaochlämnasinisambandmedtertialrapport1. TagärnastödavBRÅ:smaterial: Väljåtgärdersompåverkarorsakerna­Brottsförebygganderådet(bra.se) Brottförebygganderådet(Brå) bra.se/erfarenhetsbank CollegeofPolicing CollegeofPolicingiEnglandhartagitframenverktygslådaförattminskabrottslighet.Därbeskriverdeenkelthurolikametoder fungererarochhureffektivadeär. Crimereductiontoolkit EUCPN DeteuropeiskabrottsförebyggandenätverketEuropeanCrimePreventionNetwork(EUCPN)sammanställerbeskrivningaravlokala brottsförebyggandeprojektruntomiEuropa. www.eucpn.org EFUS NätverketEuropeanForumforUrbanSecurity(EFUS)harpraktiskaverktygochexempelpågodpraktikinomområdenatrygghetoch säkerhet. www.efus.eu ICPC InternationalCentreforPreventionofCrime(ICPC)spridererfarenheterfrånlokalabrottsförebyggandepro­jekt. www.crime­prevention­intl.org POP IUSAfinnsCenterforProblem­OrientedPolicingsomutvecklarproblem­orienteratpolisarbetegenomatttillgängliggörakunskapom arbetsmetodermotspeci­fikabrottstyper. www.popcenter.org Åtgärdsplan2025 Enligtlag(2023:196)omkommunersansvarförbrottsförebyggandearbeteskakommunernataframenlägesbildöverbrottsligheteni kommunen.Medlägesbildensomunderlag,ochutifrångenomfördorsaksanalys,skaåtgärderförattförebyggabrottochöka tryggheteninomrespektiveprioriteratsamverkansområdeanges.Åtgärdsplanenutgårfråndeprioriteradesamverkansområdenaiden centralasamverkanöverenskommelsen.Detfinnsenflikperprioriteratsamverkansområde.Harstadsdelsförvaltningenoch lokalpolisområdetenatsomytterligaresamverkansområdensåangesdeävenhär.Infoga isåfallennyflik,enmallpåensådanflik finnsunderpunkt6.Längsttillhögerblandflikarnafinnsenanalysfliksomangerantaletproblemområden,identifieradeorsakeroch åtgärderunderrespektiveprioriteratområde. Iåtgärdsplanenbeskrivsdetoperativaarbetetsomskagenomförasinomrespektiveprioriteratsamverkansområde.Förattlyckasmed atttaframåtgärdersompåverkardeidentifieradeutmaningarna,krävsattenvälgenomfördanalysavmöjligaorsakertillproblemet ochkonkretamålfinns.Utgåfrånerlägesbildochorsaksanalysförattformuleraåtgärder.Åtgärdsplanenförtydligaromdetären punktinsatsellerendelavordinariearbete.Insatsernaspecificerasmedentydligkortfattadbeskrivningavvadsomskagöras,hurdet skautföras,vilkasomäransvarigaochtidsplan.Åtgärdernasomanges kanbådevarasådanasomgenomförsisamverkanmedpolisen ochpåegenhandidenegnaorganisationen.Sorteraimöjligastemånivilkenordningolikaåtgärderskagenomföras.Börjameddetsom geromedelbareffektochbyggpåmedåtgärdersomtarlängretid.Kopplaoperativamåltillrespektiveåtgärd.ArbetamedSMART:amål (Specifika,Mätbara,Accepeterade,Realistiska,Tidsatta).Kolumnengällandeuppföljningfyllsinteividupprättandetavåtgärdsplanmen angesredannuförattunderlättaviduppföljningenislutetavåret. IarbetetmedlägesbildochåtgärdsplanerskaStrateginförattminskariskenförattbarn,ungaochungavuxnadrasinikriminalitetsamt arbetetmotvåldsbejakandeextremismintegreras. Åtgärdsplanenskabeslutasavdenlokalastyrgruppenochskickastillstadsövergripandeberedningsgrupp. Förstadensdelskaåtgärdsplanerävenbeslutasavstadsdelsnämndernaochlämnasinisambandmedtertialrapport1. TagärnastödavBRÅ:smaterial: Väljåtgärdersompåverkarorsakerna­Brottsförebygganderådet(bra.se) Brottförebygganderådet(Brå) bra.se/erfarenhetsbank CollegeofPolicing CollegeofPolicingiEnglandhartagitframenverktygslådaförattminskabrottslighet.Därbeskriverdeenkelthurolikametoder fungererarochhureffektivadeär. Crimereductiontoolkit EUCPN DeteuropeiskabrottsförebyggandenätverketEuropeanCrimePreventionNetwork(EUCPN)sammanställerbeskrivningaravlokala brottsförebyggandeprojektruntomiEuropa. www.eucpn.org EFUS NätverketEuropeanForumforUrbanSecurity(EFUS)harpraktiskaverktygochexempelpågodpraktikinomområdenatrygghetoch säkerhet. www.efus.eu ICPC InternationalCentreforPreventionofCrime(ICPC)spridererfarenheterfrånlokalabrottsförebyggandepro­jekt. www.crime­prevention­intl.org POP IUSAfinnsCenterforProblem­OrientedPolicingsomutvecklarproblem­orienteratpolisarbetegenomatttillgängliggörakunskapom arbetsmetodermotspeci­fikabrottstyper. www.popcenter.org Unga i riskzon för destruktivt Orsak Åtgärd beteende Ange identifierat problemområde eller utmaning Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv här flera separata åtgärder. tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Den grova kriminaliteten präglar idag samhällsbilden och BOB (Barn och unga i organiserad kriminaliteten går längre ner i åldrarna. Statistiken visar brottslighet) vilket är ett regeringsuppdrag. Barn och unga att ungdomsbrottsligheten i samhället generellt går ner BOB är en samverkansstruktur syfte att men den grova kriminaliteten bland unga fortsätter att förhindra och förebygga att barn och unga öka. hamnar i organiserad brottslighet. Socialsekreterare hos polis: Utveckla samverkan mellan socialtjänst och polis Den grova kriminaliteten präglar idag samhällsbilden och gällande unga lagöverträdare. kriminaliteten går längre ner i åldrarna. Statistiken visar Socialsekreterare hos polisen träffar Barn och unga att ungdomsbrottsligheten i samhället generellt går ner ungdomar som begått brott och deras men den grova kriminaliteten bland unga fortsätter att föräldrar och deltar bland annat i förhör. I öka. syfte att motverka att barn/unga dras in i kriminalitet eller att en pågående kriminell utveckling eskalerar. Behov att kontinuerligt utbyta information av aktuell lägesbild/"trender" som går att identifiera, öka SSP: Nätverksmöten för skola, socialtjänst kunskapsnivån samt ha en dialog för att förebygga och polis. Fokus på mötena ska främst vara Barn och unga specifika problem som kan uppstå under årets gång. att besluta om konkreta åtgärder utifrån Stärka skyddsfaktorer hos ungdomar och möjliggöra för lägesbild på regional och lokal nivå. tidig upptäckt av problem. Skolbesök: polis och fältassistenter besöker skolor (separat) regelbundet för att arbeta preventivt och trygghetsskapande samt lära Behov att arbeta med barn och ungdomar i skolmiljö i Barn och unga känna elever och lärare. Skolorna socialt preventivt och trygghetsskapande syfte. prioriteras utifrån vad skolorna berättar om trygghetsläget och om händelser nyligen inträffat där. Ny lagstiftning 2025­04­01 2025:170 om skyldigheter för En rektor inom skolväsendet ska lämna en andra myndigheter att lämna uppgifter till de uppgift som finns i den verksamhet som brottsbekämpande myndigheterna. Lagen innebär en rektorn ansvarar för, om den begärs av en skyldighet för bland annat skolor genom rektor att lämna brottsbekämpande myndighet och behövs i uppgifter till brottsbe­kämpande myndigheter (polisen) den brottsbekäm­pande verksamheten. om uppgifterna behövs i den brottsbekämpande Alternativt Den verksamheten, dvs. för att förebygga, förhindra eller nya lagen ställer också krav på skolorna upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller genom rektorerna att på eget initiativ lagföra brott. Skolor har även en skyldighet att på eget lämna uppgifter som behövs i initiativ lämna uppgifter till Polismyndigheten om en Polismyndighetens brottsbekämpande rektor bedömer att uppgiften behövs i den verksamhet. På brottsbekämpande verksamheten begäran Om uppgift begärs ut av polismyndigheten uppmanas rektor att Barn och unga använda önskad informationskanal som delges i respektive ärende. Vid "Egeninitierade uppgifter uppmanas rektor att använda kommunicerat webbformulär alternativt i komplexa fall kontakta kommunpolis för rådgivning. Se vidare specifik vägledning som gäller för skolor. Stärka samverkan/informationsutbyte och sätta ramarna Workshop: Mellan skola, socialtjänst och Barn och unga mellan skola, socialtjänst och polis utifrån ovanstående polis med fokus på ny lagstiftning. ny lagstiftning. Operativa mål När Vem Uppföljning Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har genomförts. Hur har åtgärden ska vara för åtgärden. parterna uppfyllt sina åtaganden. genomförd (alt linjearbete). Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Kommunpolisen är sammankallande och Säkerställ att vi har en operativ samverkan deltar gör chefer från och struktur på plats för att möjliggöra BOB har genomförts vid två tillfällen enligt socialtjänsten, handlingsberedskap utifrån tillfälle och plan. Samtliga aktörer har uppfyllt sina Under 2025 trygghetssamordnare, behov. Detta innefattar att vi har en åtaganden och konkreta åtgärder har grundskolechef, samverkan på alla nivåer, strategisk, operativ upprättats. gymnasiechef och samt på individnivå. representant från regionen. Skapa effektiv och operativ samverkan mellan polis och socialtjänst, upptäcka och Socialsekreterare hos Socialsekreterare hos polis har uppfyllt fånga upp ungdomar i riskzonen för en Linjearbete polisen och polisen sina åtaganden och arbetat enligt plan. negativ utveckling i syfte att tillsätta tidiga insatser. Preventionssamordnare på stadsdelsförvaltningen är sammankallande till mötet och ansvarar för Genom samverkan få ökad kunskap om att föra mötesprotokoll, varandras områden, skapa en effektiv bidra med relevant samverkan mellan aktörerna och öka samtalstema för mötena SSP har genomförts enligt plan. Möten 8 ggr/år (4 kunskapen om lägesbilden. Öka tryggheten samt vidarebefordra och Majoriteten av de kommunala skolorna på ggr/år mellan­ och för barn och unga som bor eller besöker sprida information till Kungsholmen har deltagit samt ett flertal högstadiet och 4 ggr/år stadsdelsområdet samt förebygga att barn andra parter inom privata skolor. Forumen har skett enligt gymnasiet) och unga utsätts för brott eller själva hamnar stadsdelsförvaltningen. plan av samtliga parter. i kriminalitet eller ett socialt nedbrytande Kommunpolis åtar sig att beteende. delta, sprida information och kunskap och delge en aktuell lägesbild samt vara första kontaktperson för skolor inom LPO. Skolbesök har genomförts enligt plan. Polisen har gjort uppsökande och Arbeta närmre invånarna och kunna fånga brottsförebyggande besök och Linjearbete Polis och fältassistenter upp barn och unga i ett tidigt skede. fältassistenterna har arbetat trygghetsskapande med besök och skolföreläsningar. Ökat informationsflöde från skolor på Kungsholmens stadsdelsområde till polismyndigheten LPO Lidingö­Kungsholmen. Målet är att öka informationsflödet till polismyndigheten från skolor på Kungsholmen. Genom det ökade informationsflödet är målet att förebygga brott i större utsträckning, förhindra att barn och unga begår brott och att upptäcka brott i större utsträckning. Genom ökat informationsflöde från skola till polis är målsättningen att förhindra att barn­ och Lagstifningen har implementerats och ungdomar utvecklar ett destruktivt beteende. information har delgetts all skolpersonal I de fall där unga ändå utvecklat destruktivt Linjearbete Alla skolor under SSP. Utvecklingen av den nya beteende, ska desssa identifieras, och rätt lagstiftningen har följts upp under samma åtgärder och aktiviteter vidtas för att möten. förhindra att barn och ungdomar dras in i kriminalitet eller missbruk. Ökat informationsflöde från skolor på Kungsholmens stadsdelsområde till polismyndigheten LPO Lidingö­Kungsholmen. Målet är att öka informationsflödet till polismyndigheten från skolor på Kungsholmen. Genom det ökade informationsflödet är målet att förebygga brott i större utsträckning, förhindra att barn Hösten 2025. Ej genomförts på grund av och unga begår brott och att upptäcka brott i Skola, socialtjänst och Uppföljning i forumet organisationsförändringar. Planeras att större utsträckning. Genom ökat polis. SSP. genomföras 2026. informationsflöde från skola till polis är målsättningen att förhindra att barn­ och ungdomar utvecklar ett destruktivt beteende. I de fall där unga ändå utvecklat destruktivt beteende, ska desssa identifieras, och rätt åtgärder och aktiviteter vidtas för att förhindra att barn och ungdomar dras in i kriminalitet eller missbruk. Otrygga och brottsutsatta platser Orsak Åtgärd Operativa mål Ange identifierat problemområde eller Beskriv orsaken till problemet, kan Koppla åtgärd mot respektive Koppla operativa mål till varje utmaning här vara flera, gör då flera separata orsak. Beskriv tydligt vad som åtgärd. åtgärder. ska göras och hur det ska utföras. Förbättra tryggheten i de områden där tryggheten Behov av att utveckla strategi av upplevs lägre. Främja dialog hög kvalitet i det mellan civilsamhället och trygghetsskapande och berörda myndigheter. Att Sammanställd lägesbild av trygghet- och brottsbekämpande arbetet. Kungsholmens trygghets- skapa en kontaktyta för säkerhetsläget på Kungsholmen Forumet ska i händelse av kris och säkerhetsråd information, samarbete och fungera som en kontakt­ och samverkan i trygghetsfrågor arbetsgrupp. och på ett effektivt sätt öka tryggheten för boende och besökare på Kungsholmen. Ta fram beslutsunderlag, Implementera ett systematiskt samordna trygghetsskapande Sammanställd lägesbild av trygghet- och arbetssätt för att skapa samlade EST (Effektiv samordning för och brottsförebyggande säkerhetsläget på Kungsholmen lokala lägesbilder och trygghet) aktiviteter på kort sikt samt orsaksanalyser. följa upp det gemensamma trygghetsarbetet. Trygghetsvandring: Stadsdelsförvaltningen ska Behov av att förbättra den fysiska genomföra minst två Förbättra utemiljön och tryggheten i gatumiljön genom insatser utifrån Förbättra utemiljön så att den trygghetsvandringar per år stadsdelsområdet situationell prevention. Syftet är att upplevs som tryggare. tillsammans med polisen. öka tryggheten på Kungsholmen. Boende, verksamheter och aktörer i staden bjuds in. Fördjupa samverkan mellan Behov av att gemensamt finna Platssamverkan deltagande aktörer och ta relevanta åtgärder för att öka Samverkan med externa aktörer gällande Fridhemsplan, Stadshagen fram konkreta åtgärder för tryggheten och minska förekomst prioriterade platser och Hornsbergs- och att öka tryggheten och av brott vid tre valda geografiska Kristinebergs strand minska brottlisgheten i områden. Anledningen området. När Vem Uppföljning Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har genomförts. Hur har åtgärden ska vara för åtgärden. parterna uppfyllt sina åtaganden. genomförd (alt linjearbete). Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Trygghetssamordnare på stadsdelsförvaltningen är sammankallande till mötet och ansvarar för att föra mötesprotokoll, bidra med relevant samtalstema för mötena samt vidarebefordra och sprida information till Kungsholmens trygghets­ och andra parter inom säkerhetsråd har genomförts enligt plan 4 ggr/år stadsdelsförvaltningen. och samtliga parter har uppfyllt sina Stadsdelsdirektör är åtaganden. ordförande. Kommunpolis åtar sig att delta, sprida information och kunskap och delge en aktuell lägesbild samt vara första kontaktperson inom LPO. Trygghetssamordnaren ska planera, administrera och leda arbetet med att anpassa och implementera EST­ metoden i samverkan med säkerhetschefen. Representanter från EST har genomförts enligt plan och 2 ggr/månad stadens förvaltningar ska samtliga parter har uppfyllt sina vid behov och efter åtaganden. kallelse från samordnaren delta under implementeringsfasen samt därefter bidra med information som efterfrågas. Trygghetsvandringarna har genomförts enligt plan och samtliga parter har uppfyllt sina åtaganden. Under våren genomfördes en trygghetsvandring vid Stadsdelsförvaltningen Fridhemsplan med omnejd och under 2 ggr/år eller vid behov tillsammans med hösten genomfördes en trygghetsvandring polisen. på Stora Essingen. Vid vandringarna fyllde alla deltagare i en esMarker­enkät och förslag på åtgärder diskuteras muntligt för att sedan fördelas till relevanta aktörer. Trygghetssamordnaren Platssamverkan har genomförts enligt ansvarar för att plan. Fyra möten har genomförts för sammankalla och Fridhemsplan respektive Stadshagen och administrera mötena tre för Hornsbergs­ och Kristinebergs 4 ggr/år för varje samt upprätta strand. Stadsdelsförvaltning och polis har område samt extra mötesprotokoll. Polisen uppfyllt sina åtaganden, däremot har möten vid behov för att åtar sig att delta och närvaron från andra deltagare periodvis arbeta med åtgärdsplan bidra med relevant varit låg. Forumen Fridhemsplan och lägesbild och Stadshagen slås ihop 2026 för att arbeta information för att med enhetligt med den öppna förbättra områdena. drogscenen. Systemhotade brottslighet Orsak Åtgärd Operativa mål Ange identifierat problemområde eller Beskriv orsaken till problemet, kan Koppla åtgärd mot respektive Koppla operativa mål till varje utmaning här vara flera, gör då flera separata orsak. Beskriv tydligt vad som åtgärd. åtgärder. ska göras och hur det ska utföras. När Vem Uppföljning Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har genomförts. Hur har åtgärden ska vara för åtgärden. parterna uppfyllt sina åtaganden. genomförd (alt linjearbete). Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Särskilt utsatta och sårbara Orsak Åtgärd Operativa mål brottsoffer Ange identifierat problemområde eller Beskriv orsaken till problemet, kan Koppla åtgärd mot respektive Koppla operativa mål till varje utmaning här vara flera, gör då flera separata orsak. Beskriv tydligt vad som åtgärd. åtgärder. ska göras och hur det ska utföras. Socialsekreterare samsittning hos polis: Utvecklat samarbete med polisen, 2 socialsekreterare samsitter med Våld i nära relation är en vanlig utredninssektion 1 ( BIN­ anmälningsorsak till socialtjänsten. vuxen) i syfte att effektivisera Effektivisera samverkan Vuxna Polisen har även uppmärksammat samverkan mellan socialtjänst mellan socialtjänst och polis. problematiken. och polis. Socialsekreterare deltar även vid polisens prioriteringsmöten där olika funktioner inom polisen är representerade för att rikta sina insatser. Socialsekreterare samsittning hos polis: Vid frihetsberövande och/eller Mäns våld mot kvinnor är ett stort förhör erbjuds våldsutövaren Alla våldsutövare ska samhällsproblem som får stora motiverande samtal med erbjudas motiverande samtal Våldsutövare konsekvenser. För att kunna stoppa socialsekreterare i syfte att få och fler våldsutövare att ta våldet behöver vi nå fler våldsutövaren att ta emot emot behandling. våldsutövare. behandling Alla våldsutövare ska erbjudas motiverande samtal med socialsekreterare.. Socialsekreterare samsittning hos polis: Polisen motiverar den våldsutsatta till samtal med socialtjänsten, detta kan ske innan polisanmälan, under Att fler våldsutsatta att Våld i nära relation och utredningstid samt efter anmäla och stå för sin våldsutsatthet innebär stort lidande Våldsutsatta handläggning hos polisen. anmälan under hela för den utsatta samt är ett Socialsekreterare stöttar och processen samt erbjudas stöd samhällsproblem. motiverar den våldsutsatta och motiverande samtal. att göra anmälan samt stå för sin anmälan under hela processen. Alla våldsutsatta erbjuds stöd och motiverande samtal. Islandsmodellen: Vid akut Barn som lever i och som växer upp ingripande kontaktar polisen i familjer där det förekommer våld socialtjänsten när det finns är en särskilt utsatt målgrupp som barn närvarande och Effektivisera samverkan Barn riskerar att fara illa och utvecklas socialtjänsten kommer till mellan socialtjänst och polis. negativt. I akuta situationer är det platsen. Polis motiverar viktigt att socialtjänst och polis frihetsberövad våldsutövare samverkar. till samtal med socialtjänst. Bryt Upp: Våldsutsatta som vill lämna en våldsam relation Våld i nära relation och ska få ett sammanhållet stöd Förvaltningen har formulerat våldsutsatthet innebär stort lidande från socialtjänsten utifrån en lokal process för Bryt Upp för den utsatta samt är ett individuella behov, med tillhörande rutiner där samhällsproblem. Det är svårt att Våldsutsatta vuxna arbetssättet bygger på fördelning av ansvar i bryta sig loss från en våldsam samhandläggning och förhållande till den relation och det krävs olika typer av samverkan med interna och våldsutsatta framgår och är stöd för att kunna ta steget att externa aktörer. Målet är att beslutad. lämna. den enskilde ska leva ett liv fritt från våld. Bedrägerierna har ökat markant de senaste åren och forsätter även i år att öka. Bedrägerier i hemmet, på nätet, exempelvis genom social Polisen och manipulation är ett problem som stadsdelsförvaltningen ofta kan drabba äldre personer och erbjuder informationsträffar Öka kunskapen hos personer med funktionsvariation då på boenden och öppna medborgare, särskilt de äldre, Kompetenshöjande insatser - externt kriminella utnyttjar deras sårbarhet. träffpunkter, distrubierar om hur man skydda sig mot (bedrägerier) Polisen och stadsdelsförvaltningen broschyrer, annonserar i bedrägerier och hur man ska har uppmärksammat att allt fler blir lokalpress samt samverkar gå till väga om man blivit drabbade i Kungsholmens med drabbad. stadsdelsområde. I stadsdelen finns pensionärsorganisationer och många äldre invånare som är en funktionsrättsorganisationer. prioriterad målgrupp för bedragare. I Norra innseratden är det av dessa äldre som utsätts. När Vem Uppföljning Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har genomförts. Hur har åtgärden ska vara för åtgärden. parterna uppfyllt sina åtaganden. genomförd (alt linjearbete). Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Socialsekreterare hos RVCI och polis som utreder brott i nära relation har uppfyllt Linjearbete: Socialsekreterare och sina åtagande enligt plan. Arbetet bedöms Socialsekreterare polis har ett gemensamt har bedrivits med goda resultat och samsitter och deltar ansvar för daglig insatsen har gjort att man lyckats nå fler aktivt i det dagliga samverkan våldsutsatta. Arbetssätten grundar sig i arbetet hos polisen. projektet IGOR och målgruppen har fortsatt utökas. Polisen har ett ansvar att Socialsekreterare hos RVCI och polis som motivera våldsutövaren utreder brott i nära relation har uppfyllt till samtal med sina åtaganden enligt plan. socialsekretare, Linjearbete Socialsekreterarna arbetar motiverande socialsekreterare har ett med målgruppen. Arbetet behöver ansvar att vara tillgänglig fortsätta utvecklas under 2026 för att nå samt genomföra fler våldsutövare. motiverande samtal. Polisen har ett ansvar att Socialsekreterare hos RVCI och polis som motivera den utreder brott i nära relation har uppfyllt våldsutsatta till samtal sina åtaganden enligt plan. med socialsekretare, Socialsekreterarna både hos RVCI och socialsekreterare har ett stadsdelsförvaltningen arbetar Linjearbete ansvar att vara tillgänglig motiverande med målgruppen. Arbetet samt genomföra kommer under 2026 utvecklas och en motiverande samtal och styrgrupp inom ramen för stötta den våldsutsatta i samverkansöverenskommelsen kommer kontakten med polisen. att utvecklas. Ingripande polis Samverkan har upprättats mellan kontaktar socialtjänsten förvaltningen, socialjouren och polisen Linjearbete: Akuta och informerar om utifrån Islandsmodellen och det finns situationer med barn situationen, beredskap att omedelbart möta upp närvarande. socialtjänsten gör polisen hos barnfamiljer där det finns skyddsbedömning misstanke om våld. gällande barn/en VINR­samordnare ansvarar för att samordna implementeringen av Bryt upp på förvaltningen. En Implementeringen av Bryt Upp har arbetsgrupp med Under 2025 fortsatt inom förvaltningen och fler representanter från medarbetare har fått kunskap om arbetet. berörda enheter kommer genomföra förändringar i dagens arbetssätt och rutiner för att uppfylla kriterierna i Bryt upp. Flera åtgärder har gjorts inom området under året. Polisen och äldreomsorgsavdelningen gjorde under Kommunpolisen och hösten en informationskampanj om trygghetssamordnaren bedrägeribrott mot äldre som spreds till Löpande hos hemtjänstkunder och i sociala medier. stadsdelsförvaltningen Trygghetssamordnare har tillsammans med polis föreläst vid olika seniorträffar och spridit information om bedrägeribrott och hur man kan skydda sig mot det. Kriminella miljöer och livsstilar Orsak Åtgärd Operativa mål Ange identifierat problemområde eller Beskriv orsaken till problemet, kan Koppla åtgärd mot respektive Koppla operativa mål till varje utmaning här vara flera, gör då flera separata orsak. Beskriv tydligt vad som åtgärd. åtgärder. ska göras och hur det ska utföras. Kriminella individer som själva vill lämna den kriminella livsstilen är i dagsläget få inom lokalpolispmrådet och Avhopparverksamhet: stadsdelsförvaltningen. Med Arbeta med den upparbetade utvecklingen som syns i samhället strukturen i respektive kring nätverkskriminella runt om i organisation för att hjälpa regionen så finns en sannolikhet att individer som vill lämna dessa ärenden kommer att öka. kriminell livsstil. Strukturen Effektivisera samverkan Staden har en enhet som hanterar för arbetsgången med en mellan polis och socialtjänst Individer som vill lämna kriminell livsstil eller individer med en hög hotbild men avhoppare ska vara känd hos samt motivera fler till att gruppering stadsdelsförvaltningen och lokalpolisområdet samt lämna kriminaliteten samt ge lokalpolisområdet behöver ha en berörda socialsekreterare på det stöd de behöver. fungerande struktur och hantering stadsdelsförvaltningen. Med för individer som vill lämna en gemensam struktur för kriminaliteten. avhopparverksamheten kan Avhopparverksamhetens syfte är vi stärka och utveckla att bidra till att minska det grova samverkan mellan stadsdelen våldet i samhället och öka och polisen. tryggheten, genom insatser som ska hjälpa personer att lämna sin kriminella situation. Odemokratiska strömningar ökar i samhället och frågor om våldbejakande extremism blir allt mer vanligt. Kungsholmen är i dagläget rätt förskonade med våldbejakande extremism Medarbetare på incidenter. Alla förebyggande Kungsholmen ska ha kunskap insatser som riktas mot individer Kompetenshöjande insats: om stadens rutiner för Kompetenshöjande insatser gällande sker på lokal nivå där kommunen VBE­samordnaren ska bjudas hantering av misstanke och våldsbejakande extremism - internt hos har det yttersta ansvaret för att in för föreläsning till APT, oro för våldsbejakande stadsdelsförvaltningen enskilda får det stöd och den hjälp planeringsdag eller annat extremism. Medarbetarna som de behöver. I den kommunala personalmöte. ska ha grundläggande verksamheten behöver därför kunskap om de olika mijöerna kunskapen öka i frågor som avser som finns. våldsbejakande extremism och förutsättningar skapas i berörda verksamheter för att kunna möta de problem och utmaningar som våldsbejakande extremism skapar. När Vem Uppföljning Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har genomförts. Hur har åtgärden ska vara för åtgärden. parterna uppfyllt sina åtaganden. genomförd (alt linjearbete). Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Avhopparverksamheten har genomförts enligt plan och samtliga parter har uppfyllt Socialtjänsten och Linjearbete sina åtaganden. Vuxenenheten har gjort polisen ett stort arbete tillsammans med polis och utökat sin samverkan kring målgruppen. Trygghetssamordnare ansvarar för att informera berörda avdelnings­ och enhetschefer om aktiviteten och Trygghetssamornare har föreläst på olika informera om att enheter inom socialtjänsten om den lokala Linjearbete möjligheten att bjuda in lägesbilden kring VBE och stadens rutiner VBE­samordnaren finns. för att hantera ärenden rörande VBE. Avdelnings­ och enhetscheferna ansvarar för att se till att bjuda in VBE samordnaren för informationsträffar vid behov. [Eget prioriterat område] Orsak Åtgärd Operativa mål Ange identifierat problemområde eller Beskriv orsaken till problemet, kan Koppla åtgärd mot respektive Koppla operativa mål till varje utmaning här vara flera, gör då flera separata orsak. Beskriv tydligt vad som åtgärd. åtgärder. ska göras och hur det ska utföras. När Vem Uppföljning Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har genomförts. Hur har åtgärden ska vara för åtgärden. parterna uppfyllt sina åtaganden. genomförd (alt linjearbete). Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Sammanställning över prioriterade områden Prioriterat område Antal problem Antal identifierade orsaker Antal åtgärder Unga i riskzon för destruktivt beteende 6 6 6 Otrygga och brottsutsatta platser 4 4 4 Systemhotade brottslighet 0 0 0 Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer 6 6 6 Kriminella miljöer och livsstilar 2 2 2 Sammanställning av åtgärdsplan [Eget prioriterat område] 0 0 0 7 6 5 4 3 2 1 0 Unga i riskzon för Otrygga och Systemhotade Särskilt utsatta och Kriminella miljöer och [Eget prioriterat destruktivt beteende brottsutsatta platser brottslighet sårbara brottsoffer livsstilar område] Antal problem Antal identifierade orsaker Antal åtgärder Sammanställning av åtgärdsplan 7 6 5 4 3 2 1 0 Unga i riskzon för Otrygga och Systemhotade Särskilt utsatta och Kriminella miljöer och [Eget prioriterat destruktivt beteende brottsutsatta platser brottslighet sårbara brottsoffer livsstilar område] Antal problem Antal identifierade orsaker Antal åtgärder --- [Bilaga 9 Socialtjänstavdelningens kvalitetsberättelse 2025.pdf] Kungsholmens stadsdelsförvaltning Kvalitetsberättelse 2025 Socialtjänstavdelningen 2026-01-22 [Nivå 2] Sida 1 (19) [Besöksadress] [Postadress] [Postnr] [Ort] Telefon [Telefon] Växel [Växel] Fax [Fax] e-postadress [hemsida] Kvalitetsberättelse 2025 Socialtjänstavdelningen Bakgrund Enligt föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för syste- matiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9, 7 kap 1 §) bör den som be- driver socialtjänst varje år upprätta en kvalitetsberättelse. Den ska beskriva hur verksamheten bedrivit ett systematiskt kvalitetsarbete, vilka åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet och vilka resultat som har uppnåtts. Målet för socialtjänstavdelningen vid Kungsholmens stadsdelsför- valtning är att bedriva en verksamhet som är av god kvalitet. Arbe- tet ska ske utifrån lagstiftning, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Stockholms stads kommunfullmäktiges inriktningsmål, stads- delsnämndens mål, mål för avdelningen, samt indikatorer och akti- viteter. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings arbete utgår ifrån Stockholms stads Kvalitetsprogram då programmet är stadens styrande doku- ment för kvalitetsarbetet. Där framkommer att ”Stockholms stad ska tillhandahålla service och tjänster som håller hög kvalitet för så väl dagens, som morgondagens stockholmare. För att nå dit krävs ett systematiskt kvalitetsarbete, som omfattar ständiga förbättringar, in- novation och digitalisering”. Socialtjänstavdelningens arbete utgår också från Kungsholmens stadsdelsförvaltnings gemensamma kva- litetsledningssystem. Vad som är god kvalitet finns inget entydigt svar på utan varierar mellan olika verksamheter, över tid och från situation till situation. Därför ska varje verksamhet inom socialtjänstavdelningen, utifrån sina mål, formulera kvalitetsmått i de tjänster och den service som de levererar med utgångspunkt i stadens styrande dokument och de rättsprinciper som finns i svensk lag. Kvalitetsberättelse 2025 Sida 2 (19) Syfte Syftet med kvalitetsberättelsen är att ge en samlad bild av kvaliteten i verksamheterna vid socialtjänstavdelningen. Den beskriver det ar- bete som bedrivits, de resultat som uppnåtts, de avvikelser som fö- rekommit och vilka utvecklingsområden som ringats in. Avvikelser, synpunkter och lex Sarah Avvikelser Socialtjänstens insatser ska alltid hålla hög kvalitet för att säker- ställa att medborgarna får det stöd och den service de behöver. En avvikelse definieras som en händelse som avviker från gällande ru- tiner, lagar, förordningar, kvalitetsmål och samverkansrutiner. Det kan handla om situationer där verksamheten inte uppfyller kraven och målen i lagar, föreskrifter och beslut. Exempel på avvikelser kan vara brister i dokumentation, såsom avsaknad eller brister i journaler eller utredningar, otillräckliga arbetsrutiner, bristande kompetens hos personalen eller undermåliga lokaler och utrustning. Att identifiera, analysera och åtgärda fel och brister är en avgörande del av kvalitetsarbetet. Effektiva rutiner för avvikelserapportering är nödvändiga för att systematiskt förbättra verksamheterna och öka rättssäkerheten inom organisationen. Genom att rapportera och ana- lysera avvikelser kan vi dra lärdom av våra misstag och brister, och använda dessa erfarenheter för att förbättra och utveckla vår verk- samhet. Detta arbete är en viktig del av vår strävan att erbjuda kungsholmsborna en service av högsta kvalitet. Sammanställning Under året har totalt 544 avvikelser rapporterats inom socialtjänst- avdelningens samtliga verksamheter, vilket är en ökning från förra årets 198 avvikelser. Denna ökning anses positiv och ger ett un- derlag för analys och förebyggande insatser. Ökningen beror främst på införandet av digital avvikelsehantering inom område stöd och services samtliga verksamheter, samt en stärkt lokal och central uppföljning inom området. De andra enheterna har också samman- taget ökat i antal avvikelser, vilket efter tidigare år med underrap- portering ses som en positiv utveckling. Avvikelserna har rört olika områden, såsom brister i dokumentation, utredningar och handläggning, samt problem med rutiner och pro- cesser. Dessutom har en del avvikelser rört säkerhetsaspekter, ex- empelvis felaktig hantering av medicin och brister i bemanningen. Kvalitetsberättelse 2025 Sida 3 (19) Inom den entreprenaddrivna verksamheten Kungsholmens och Kristinebergs gruppbostäder har avvikelser rapporterats, dessa är in- kluderade i totalsumman. Majoriteten av avvikelserna beror på ute- blivna serviceinsatser utifrån oförutsägbar personalfrånvaro. Alla avvikelser har utretts och åtgärder har vidtagits för att för- hindra att liknande avvikelser sker i framtiden. Utredningarna har lett till förbättringar av rutiner och processer, ökad medvetenhet och utbildning av personalen, samt i vissa fall förbättringar av den fy- siska miljön och utrustningen. Genom att ta till sig av avvikelserna och vidta åtgärder kan avdelningen fortsätta att utveckla och för- bättra verksamheterna. Sammantaget visar statistiken att antalet rapporterade avvikelser har ökat, vilket indikerar en stärkt rapporteringskultur inom avdel- ningen. Samtidigt framträder tydliga skillnader mellan område/en- heter i fråga om i vilken utsträckning avvikelser rapporteras. Detta visar att det fortfarande finns variationer i kunskap, tillämpning och samsyn kring vad som ska rapporteras som en avvikelse och när rapportering ska ske. Trots genomförda förbättringar kvarstår därför ett utvecklingsarbete med att skapa en mer enhetlig och systematisk avvikelsehantering inom hela socialtjänstavdelningen. Synpunkter och klagomål En viktig del i att utveckla kvaliteten i socialtjänstens verksamheter är att få veta vad som upplevts bra eller dåligt. Inkomna synpunkter och klagomål från brukare, klienter och invånare är ett viktigt in- strument i detta arbete. Det pågår ett utvecklingsarbete på avdel- ningen för att bli ännu bättre på att ta emot och hantera synpunkter, klagomål och beröm. Socialtjänstavdelningen, tillsammans med de andra avdelningarna på förvaltningen, har undersökt hur vi kan göra det enklare för brukare, klienter och invånare att lämna synpunkter och klagomål genom att använda ett digitalt program. Avdelning- arna har också undersökt om det går att använda ett digitalt program för att sammanställa synpunkter och klagomål som inkommit till förvaltningen. Arbetet med detta är pågående och kommer att fort- sätta under 2026, med målet att skapa en effektiv och användarvän- lig lösning som möjliggör en smidig hantering av synpunkter, kla- gomål och beröm. Sammanställning Under året har socialtjänstavdelningen tagit emot synpunkter och klagomål från brukare, klienter, anhöriga och ställföreträdare. Anta- let inkomna synpunkter och klagomål varierar mellan avdelningens områden och enheter. Vissa enheter har inte mottagit några klago- mål alls, medan andra har hanterat flera ärenden. Sammantaget har Kvalitetsberättelse 2025 Sida 4 (19) cirka 20 klagomål inkommit under året. Därutöver har fyra klago- mål inkommit inom den entreprenaddrivna verksamheten Kungs- holmens och Kristinebergs gruppbostäder samt sju klagomål inom område ekonomiskt bistånd och arbete. Sammantaget visar inkomna synpunkter och klagomål inget tydligt eller återkommande mönster, vilket tyder på att verksamheternas strukturer och kvalitetsarbete i stort fungerar väl. Ett genomgående tema i de klagomål som inkommit under året rör bristande information, otydlighet kring handläggningsprocesser samt bemötande. Flera klagomål har handlat om att den enskilde inte upplevt sig ha fått tillräcklig information eller stöd i samband med krav på underlag, inför exempelvis hembesök, förändringar i ärenden, byte av handläggare eller beslut som fattats. Även önske- mål om byte av handläggare har förekommit i de fall där den en- skilde upplevt bristande kommunikation eller samverkan. Detta in- dikerar ett fortsatt utvecklingsområde avseende tidig, tydlig och an- passad information till brukare och anhöriga. Inom flera verksamheter har klagomålen även berört förståelsen för socialtjänstens uppdrag, handläggarens roll samt hur en utredning enligt socialtjänstlagen genomförs och bedöms. I dessa ärenden har ansvariga chefer och handläggare haft klargörande samtal med be- rörda parter och gett fördjupad information kring lagstiftning, pro- cesser och bedömningar. Samtliga klagomål har utretts enligt fast- ställda rutiner och skriftlig eller muntlig återkoppling har lämnats till den klagande. Det har även inkommit flertal synpunkter och informella klagomål av enklare karaktär som hanterats löpande inom områdets/enheter- nas åtgärder, återkoppling och uppföljning. Även positiva syn- punkter och beröm, bland annat gällande gott bemötande från perso- nal gentemot både brukare och kollegor har inkommit. Detta har uppmärksammats av såväl anhöriga som nyanställda och inhyrd personal. I verksamheter där brukarnas möjlighet att själva uttrycka syn- punkter är begränsad arbetar området/enheterna aktivt med att upp- märksamma brukarnas perspektiv genom observation, dialog och skapande av trygga relationer. Flera verksamheter har utvecklat sina arbetssätt för att underlätta inlämnande av synpunkter och klago- mål, exempelvis genom tydligare rutiner och lättillgängliga sätt att lämna återkoppling. Socialtjänstavdelningen kan fortsatt se att det finns skillnader mel- lan område/enheterna när det gäller rapportering av synpunkter och klagomål. Detta visar på ett behov av fortsatt utveckling och sam- syn kring hur synpunkter och klagomål tas emot, dokumenteras och används i det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet med att använda Kvalitetsberättelse 2025 Sida 5 (19) inkomna synpunkter som en del av verksamheternas förbättringsar- bete kommer därför att fortsätta. Lex Sarah Bestämmelserna om lex Sarah innebär att var och en som uträttar uppgifter inom socialtjänsten eller i verksamhet enligt LSS ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Den som fullgör uppgifter enligt ovan ska rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missför- hållanden i verksamheten. En lex Sarah-utredning inleds efter att en rapport om missförhållande inkommit och ska identifiera brister i organisationen. Syftet är, i första hand, att komma tillrätta med de missförhållanden som upptäcks genom att återföra erfarenheterna in i verksamheten. Sammanställning Under året har totalt tio lex Sarah-rapporteringar inkommit från so- cialtjänstavdelningens samtliga verksamheter. Det ligger på ungefär samma antal som de senaste tre åren. I de rapporterade ärendena har flera återkommande mönster identifierats. En stor del rör brister i dokumentation och handläggning samt otillräckliga riskbedöm- ningar och uppföljningar. Det framkommer också att brister i tillsyn och omvårdnad är vanliga, liksom bristande kommunikation och samverkan mellan olika enheter och professioner. Under året har även antalet lex Sarah-ärenden som rör dödsfall ökat. Detta beror till stor del på att den reviderade lex Sarah-rutinen tyd- liggör att dödsfall som inte skett av naturliga orsaker ska utredas en- ligt lex Sarah. Rutinförändringen har därmed lett till en ökning av antalet ärenden som utreds enligt denna ordning. Ingen av utred- ningarna har dock kommit fram till att socialtjänstens agerande, el- ler avsaknad av ytterligare åtgärder, haft betydelse för de inträffade dödsfallen. Samtliga lex Sarah-rapporteringar har utretts och åtgärder har vidta- gits för att förhindra att liknande händelser inträffar i framtiden. Ut- redningarna har resulterat i förbättringar av rutiner, kompetens och metoder, särskilt inom riskbedömning, samverkan och uppföljning. Ingen av utredningarna har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Egenkontroller, metodutveckling och brukarun- dersökningar Under 2025 har avdelningens område/enheter arbetat med egenkon- troller, metodutveckling och brukarundersökningar enligt sina verk- samhetsplaner. Arbetet med egenkontroller har fokuserat på områ- den som beställningar, genomförandeplaner och journalanteck- ningar. Dessutom har barnrätt och barnkonsekvensanalyser varit i Kvalitetsberättelse 2025 Sida 6 (19) fokus för att säkerställa att verksamheterna tar tillvara barns rättig- heter och behov. Arbetet har följts upp och rapporterats löpande genom tertialrappor- ter och sammanställts i områdets/enheternas verksamhetsberättelser. Genom denna uppföljning och kontroll har avdelningen kunnat identifiera områden för förbättring och vidta åtgärder för att stärka kvaliteten i verksamheterna. Vuxenenheten Brukarundersökning Vuxenenheten har genomfört en bemötandeenkät för att följa hur deras klienter upplever bemötandet i kontakt med enhetens medar- betare. Enkäten besvarades av 25 personer, varav 96 procent av kli- enterna tyckte att de alltid eller oftast blev lyssnade på och 100 pro- cent tyckte att de alltid eller oftast blev bemötta med respekt. 96 procent av klienterna tyckte att de alltid eller oftast fick den hjälp de önskade. För att ytterligare förstå klienternas behov och upplevelser anord- nade vuxenenheten en fokusgrupp med sex män i olika åldrar. Re- sultatet från fokusgruppen visade att klienterna uppskattar den per- sonliga kontakten och bemötandet från personalen, men också att de såg förbättringsmöjligheter. De föreslog bland annat att socialtjäns- ten ska vara mer tillgänglig och synlig, och att det ska finnas tydli- gare information om hur man tar kontakt med socialtjänsten. De fö- reslog också att det ska finnas fler mötesplatser och informella mö- tesplatser där bland annat föräldrar kan delta tryggt och utan rädsla för konsekvenser. Enheten har också genomfört en enkätundersökning på Mötesplats Kungsholmen för att undersöka besökarnas behov och upplevelser. Resultatet visade att besökarna kommer till mötesplatsen främst för socialt umgänge. En högre andel av besökarna, 10 personer, kom- mer regelbundet varje vecka. De besökare som kommer vid enstaka tillfällen önskar främst rådgivning, länkning och praktiskt stöd. En- heten har analyserat resultaten och kommer att använda dem för att förbättra sin verksamhet och bemötande av klienter. En ny bemö- tandeenkät kommer att genomföras under december 2025-februari 2026, och resultatet kommer att redovisas i tertialrapport 1 2026. Metodutveckling Under 2025 har vuxenenheten arbetat med metodutveckling inom dokumentation, Motiverande samtal (MI) och genom samverkans- möten med enheten för funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Enheten har även arbetat med FREDA, ett verktyg för att identifiera och bedöma våld i nära relationer, samt deltagit i arbetet med mo- dellen Bryt upp, en processbeskrivning gällande våld i nära relation Kvalitetsberättelse 2025 Sida 7 (19) som rör sammanhållet stöd till våldsutsatta. Vidare har enheten del- tagit i omställningsarbetet med den nya socialtjänstlagen, vilket har inneburit arbetsinsatser för både chefer och medarbetare. Hela en- heten har deltagit i temaföreläsningar och flera planeringsdagar har innehållit förberedelser inför nya arbetssätt. Enheten har också utvecklat arbetet med stöd till vuxna som vill lämna en kriminell livsstil genom specialiserade socialsekreterare och samverkan med polisen. Arbetet syftar till att säkerställa struk- turerade arbetssätt och samordning kring målgruppen. Egenkontroller Under året har vuxenenheten genomfört två egenkontroller. I maj genomfördes en egenkontroll av gruppledare och enhetschef gäl- lande barnrätt, och i december genomfördes en egenkontroll av handläggare avseende frågor om våld. Handläggarna har själva lagt in data om antal genomförda SIP-möten, inkomna LVM-anmäl- ningar och antal genomförda FREDA-kortfrågor. Resultatet från egenkontrollen visar att enheten har genomfört/del- tagit i 114 SIP-möten under 2025, vilket är en nästan fördubbling jämfört med 2024. Resultatet från egenkontrollen avseende barnrätt visar att barnkonsekvensanalyser skrevs i hög grad och att fler och fler använder sig av barnkonventionen i analysen. I något fler än hälften av ärendena hade det varit möjligt att erbjuda BRA-samtal (Barns rätt som anhöriga). Resultatet har analyserats tillsammans med medarbetarna i september och enheten har konstaterat att det skett en positiv utveckling sedan granskningen 2024 gällande barn- konsekvensanalyser. Familjeenheten Brukarundersökning Familjeenheten har under tidigare år genomfört brukarundersök- ningar genom att dela ut enkäter till barn och unga för att följa upp bemötande och återkoppling. Under 2025 har enheten konstaterat att enkäterna inte har delats ut i tillräcklig omfattning för att möjlig- göra relevanta slutsatser. Enkäten har upplevts som svår att komma ihåg att ta med till besök med barn samt som otymplig i pappers- form. För att förbättra detta har enheten arbetat om enkäten till en digital version som är enkel att använda och som möjliggör smidig sam- manställning av resultat. Den digitala enkäten planeras att lanseras under 2026, och resultaten kommer att redovisas i tertialrapporter och i kommande års verksamhetsberättelsen. Utöver detta har enheten under hösten 2025 påbörjat en individba- serad systematisk uppföljning (ISU) av familjebehandlingen. Upp- följningen sker genom en digital enkät som ges till personer som Kvalitetsberättelse 2025 Sida 8 (19) deltagit i familjebehandlingen, där frågor ställs om hur familjens si- tuation har förändrats till följd av insatsen. Vid tidpunkten för sam- manställningen har tio föräldrar och sex barn besvarat enkäten. Re- sultaten kommer att följas upp vidare och redovisas i tertialrappor- ter och verksamhetsberättelse under 2026. Metodutveckling Familjeenheten har under 2025 fortsatt arbetet med att utveckla och anpassa sina metoder och arbetssätt i arbetet med barn, unga och de- ras föräldrar. Ett utvecklingsarbete har inletts i samverkan med mot- tagningsgruppen för barn och unga med syfte att säkerställa att bar- nets perspektiv beaktas genom hela processen, från förhandsbedöm- ning till utredning och insats. Arbetet tar sin utgångspunkt i den granskning av stadens öppenvård som genomfördes under 2024, där behov av att tydligare synliggöra barnets röst, exempelvis barnets egen problembeskrivning, identifierades inom familjebehandlingen. Som en del i detta arbete har enheten infört en rutin som innebär att barnet ska erbjudas att delta vid uppstartsmöte, uppföljningar och avslutsmöte. Arbetet med att implementera och följa upp rutinen fortsätter under 2026. För att ytterligare stärka barnets delaktighet har enheten under våren 2025 genomfört barngruppen Skilda världar. Gruppen riktade sig till barn i åldrarna 7–11 år och sex barn deltog. Enheten planerar att genomföra ytterligare en barngrupp under vårterminen 2026. Enheten har även fortsatt att utveckla kompetensen inom Motive- rande samtal (MI). Två medarbetare har genomgått utbildning i MI- coachning, och under året har två träffar genomförts tillsammans med motsvarande funktioner på andra enheter. Dessa träffar plane- ras att fortsätta under 2026. Arbetet med att implementera förenklad och förbättrad dokumentat- ion påbörjades under hösten 2024 och pågår fortsatt. Inom ramen för detta arbete har enheten infört en gemensam modell för journal- anteckningar och beslutsunderlag, vilken i ökande utsträckning an- vänds av socialsekreterarna. Under hösten 2025 har enheten påbörjat implementeringen av mo- dellen Bryt upp samt deltagit i framtagandet av lokal rutin för sam- manhållet stöd för våldsutsatta. Enheten fortsätter även arbetet med att utveckla kunskap och arbetssätt kopplat till barn, unga och vuxna som befinner sig i, eller riskerar att hamna i, kriminalitet. En- hetschefen följer utvecklingen av utbildningar inom evidensbase- rade bedömningsverktyg och ansvarar för att berörda medarbetare ges möjlighet att ta del av relevant kompetensutveckling Kvalitetsberättelse 2025 Sida 9 (19) Egenkontroller Familjeenheten har under 2025 fortsatt genomföra egenkontroller för att säkerställa att verksamheten uppfyller sina mål och krav. En checklista har införts vid avslutade utredningar för att följa upp om frågor om skolresultat har ställts till barn i grundskoleåldern, vilket visade att detta skett i majoriteten av fallen. Skolresultat för place- rade barn har även följts upp, och barn som inte når målen får stöd genom uppdrag till familjehem, samverkan med skola, Skolfam och den nyinrättade skolsamordnarfunktionen. Egenkontroller har också säkerställt att frågor om våld ställs och do- kumenteras, vilket visade att detta genomförts i flertalet avslutade utredningar. Att frågor ibland uteblivit kan bero på att utredningen gällt annan typ av oro eller att inga indikationer på våld förekom. Utredningstider har förbättrats jämfört med 2023, där andelen utred- ningar över fyra månader minskat från 47 till 39 procent, tack vare aktiv uppföljning på gruppmöten och regelbundna avstämningar. Under året har även en granskning av ett slumpmässigt urval av ut- redningar som löpt över tiden genomförts. Syftet har varit att öka förståelsen för orsaker till försenade utredningar och utveckla ar- betssätt för att både minska antalet sena utredningar och stärka kva- liteten i arbetet. Se för mer information under rubriken Kvalitets- granskning inom familjeenheten. På samma sätt har enheten fortsatt att följa statistiken för återaktua- liserade barn och unga. Andelen barn och unga som åter blir före- mål för anmälan eller ansökan efter avslutad utredning har under året varierat mellan mätperioderna, och årsmålet är nu uppnått. Ärenden som återaktualiserats har även granskats för att få förstå- else för bakomliggande orsaker och identifiera möjligheter att ut- veckla arbetet ytterligare. Gällande jämställdhet visar uppföljningen att handläggning och del- aktighet sker i stort sett lika för pojkar och flickor. Mindre skillna- der förekommer, till exempel att utredningar i något högre grad in- leds för pojkar, kopplat till unga i kriminalitet. För barn som får fa- miljebehandling är könsfördelningen jämn (51 % flickor, 49 % poj- kar). Enheten funktionsnedsättning och socialpsykiatri Brukarundersökning Under 2025 har enheten följt upp bemötande och tillgänglighet ge- nom brukarundersökningar riktade till personer med insatser inom socialpsykiatri, funktionsnedsättning och färdtjänst. Undersökning- arna, som genomförts via telefon och skriftligt, visar att majoriteten vet hur de ska kontakta sin handläggare och upplever bemötandet Kvalitetsberättelse 2025 Sida 10 (19) som gott. Inom socialpsykiatrin uppgav samtliga deltagare att de fått bra bemötande, medan 74 procent av brukarna inom funktions- nedsättning svarade samma sak. Medianen för tillgänglighetsskatt- ning låg på 7 av 10, vilket är en förbättring jämfört med tidigare år. Kunskapen om Kontaktcenter (KC) varierar, där fler brukare inom funktionsnedsättning känner till KC jämfört med socialpsykiatrin. Fler brukare kontaktar även handläggare via e-post jämfört med fö- regående år. Enkäterna visar inga större skillnader mellan kvinnor och män i upplevelsen av bemötande eller tillgänglighet, även om kvinnor i högre grad svarade skriftligt. Fokusgrupper och akt- granskningar används också för att säkerställa att brukarnas behov och synpunkter tas tillvara, och delaktigheten i beslut och doku- mentation är hög. Utifrån resultaten planerar enheten under 2026 att tydligare infor- mera brukare om KC och hur de kan lämna synpunkter och klago- mål, samt fortsätta utveckla mötesplatser och insatser utifrån bru- karnas behov. Metodutveckling I februari 2025 genomfördes en omorganisation då socialpsykiatrins arbetsgrupp flyttades från vuxenenheten till enheten för funktions- nedsättning och socialpsykiatri. För att säkerställa fortsatt hög kva- litet i stödet till personer med samsjuklighet har enheten, i samver- kan med vuxenenheten, infört en ny samverkansrutin med regel- bundna gemensamma ärendedragningar. Under året har samtliga handläggare utbildats i FREDA, inklusive kortfrågor och webbkurs om våld. Kompetensen inom människo- handel och prostitution har förstärkts genom riktad utbildning och intern kunskapsspridning. Resurspersoner deltar kontinuerligt i re- sursgrupper kopplade till kvinnofridsarbetet och har medverkat i ut- vecklingen av stadens program Bryt upp. Arbetet med att uppmärksamma våld mot barn och unga med funkt- ionsnedsättning har utvecklats, bland annat genom samverkan med trygghetssamordnaren. Informationsmaterial har anpassats för att inkludera digitalt våld och grooming med pictogrambilder, och FREDA-frågorna planeras vidareutvecklas för att stärka målgrup- pens trygghet. Enheten har också arbetat strukturerat med kompetensutveckling inom juridik och rättspraxis, där aktuella domar sprids och används för gemensamt lärande. Ett prioriterat utvecklingsområde har varit att öka andelen motiveringar till tidsbegränsade beslut. Resultatet för 2025 visar förbättring jämfört med föregående år, men området fortsätter att utvecklas. Kvalitetsberättelse 2025 Sida 11 (19) Egenkontroller Enheten arbetar systematiskt med egenkontroller för att säkerställa rättssäker handläggning och hög kvalitet i de insatser som beviljas. Under året har flera aktgranskningar genomförts med fokus på kva- litet, struktur och rättssäkerhet i handläggningen. En kollegial granskning har särskilt följt upp att beställningar och genomföran- deplaner är aktuella, tydliga och följer en sammanhängande röd tråd. Resultatet visar att dokumentationen överlag håller god kvali- tet och att individens mål och önskemål i stor utsträckning framgår. En särskild egenkontroll har fokuserat på användning av FREDA- kortfrågor och information om våld. Den visade att arbetssättet inte används i tillräcklig omfattning, vilket identifierats som ett utveckl- ingsområde. Enheten har analyserat orsakerna och vidtagit åtgärder för att underlätta användningen, bland annat genom att göra FREDA-frågorna mer tillgängliga för handläggarna. Arbetet med dessa frågor och information om våld kommer fortsatt att prioriteras under kommande år. Vidare har en aktgranskning genomförts utifrån Socialstyrelsens fö- reskrifter om dokumentation (SOSFS 2014:5). Den visar att den en- skilde i hög grad är delaktig i utredningsprocessen, att dokumentat- ionen är aktuell och korrekt samt att beslut och uppföljningar följer gällande rutiner. Sammantaget visar årets egenkontroller att enheten upprätthåller god kvalitet i dokumentation och myndighetsutövning, samtidigt som identifierade utvecklingsområden integreras i det fortsatta för- bättringsarbetet. Enheten för prevention och familjebehandling Brukarundersökning Under året har enheten genomfört flera brukarundersökningar inom verksamhetens olika delar för att följa upp kvalitet, trygghet och brukarnas upplevelser. På fritidsgården Kuggen har en brukarundersökning genomförts rik- tad till flickor, med fokus på önskemål om aktiviteter. En brukarun- dersökning har även genomförts på parkleken. Enheten genomför årligen en brukarundersökning om ungdomars upplevda trygghet, nöjdhet och delaktighet på fritidsgården. Årets undersökning ge- nomfördes i september 2025 och besvarades av 11 ungdomar, vilket ger ett begränsat underlag. Av de svarande uppgav 91 procent att de alltid eller oftast känner sig trygga på fritidsgården. Brukarundersökningar har även genomförts för avslutade ärenden inom SST och SST+ samt för deltagare i ABC, Komet och Råd och Kvalitetsberättelse 2025 Sida 12 (19) stöd hos föräldramottagningen. Resultaten visar bland annat att för- äldramottagningen har haft ett markant ökat inflöde, från 133 till 182 familjer. Föräldragrupper, rådgivning och tematräffar har varit välbesökta och utbudet når även yngre barns föräldrar i större om- fattning. Det skolsociala teamet har arbetat med 38 elevärenden där majoriteten förbättrat närvaro, mående eller skolresultat. Mottagningsgruppen har under hösten genomfört en barnenkät rik- tad till barn i samband med förhandsbedömningar eller kortare ut- redningar. Totalt svarade 29 barn och resultaten visar att 86 procent upplevt att de blivit lyssnade på och majoriteten uppger att de fått ett gott bemötande och förstått varför mötet ägt rum. Ett utveckl- ingsområde är att tydligare informera barn om vad som händer efter mötet. Metodutveckling Under året har enheten arbetat systematiskt med metodutveckling och kompetenshöjande insatser för att möta nya uppdrag och lag- krav. Inför införandet av den nya socialtjänstlagen har två represen- tanter deltagit i stadsövergripande workshops och hela enheten har fått genomgång av den nya lagstiftningen på APT samt deltagit i två heldagsutbildningar under hösten. Enhetens preventiva arbetssätt och arbete på friyta bedöms ligga väl i linje med den nya lagstift- ningen. Familjebehandlarna på föräldramottagningen förbereder sig för nya arbetssätt kopplade till insatser utan behovsprövning. Enheten har fortsatt att stärka kompetensen kring våld i nära relat- ioner. Resurspersoner deltar i resursgruppsmöten kopplade till kvin- nofrid och sprider kunskap vidare i arbetsgruppen. Enheten har tagit fram en egen rutin för modellen Bryt upp och gått igenom stadens processbeskrivning för att öka kunskapen om våld. Samtliga medar- betare som möter barn har grundläggande kompetens om våld, och ny personal genomgår webbutbildningar om heder, sexuell exploa- tering, prostitution och människohandel. För att stärka det våldspreventiva arbetet på fritidsgården Kuggen har fritidsledare utbildats i MVP-fritid (Mentors in Violence Pre- vention), en universell våldspreventiv metod som syftar till att före- bygga våld och kränkningar genom att stärka ungas civilkurage och ansvar som åskådare. Fritidsledarna deltar även i stadsdelens SSPF- samverkan (samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid), vilket möjliggör tidig upptäckt av risker och samordnade insatser för barn och unga. Som en del av arbetet med trygghet och säkerhet har fältassisten- terna utbildats i CRM (Crew Resource Management) för att stärka teamarbete vid allvarliga händelser. Kvalitetsberättelse 2025 Sida 13 (19) Egenkontroller Enheten följer noggrant könsfördelningen på fritidsgården Kuggen genom insamling av statistik och löpande utvärdering. Under peri- oden januari–november hade Kuggen 544 besökare, varav 52 pro- cent flickor och 48 procent pojkar. Sedan fast personal anställts har antalet besök ökat, fler aktiviteter har planerats tillsammans med ungdomarna och inköp har gjorts för att anpassa verksamheten efter deras intressen. Detta har bidragit till en jämnare könsfördelning, och enheten fortsätter att följa statistiken för att säkerställa att fri- tidsgården erbjuder aktiviteter som tilltalar alla i målgruppen. Enheten analyserar även könsfördelningen i ärenden inom det skol- sociala teamet. Under året har teamet arbetat med 38 elevärenden: 19 pojkar, 17 flickor och 2 ickebinära. Statistik förs för att säker- ställa att alla elever har samma möjlighet till stöd och för att sträva efter en jämn könsfördelning i arbetet. Område utförare stöd och service Brukarundersökning Brukarundersökningarna visar att en majoritet av klienter och bru- kare känner sig trygga i sitt boende. Inom socialpsykiatrin uppger 95 procent trygghet med sin boendestödjare, och tryggheten inom servicebostad och gruppbostad har ökat tydligt jämfört med föregå- ende år (64 respektive 71 procent 2025 jämfört med 45 respektive 62 procent 2024). Samtliga brukare har minst en trygg relation till personal, vilket bedöms som mycket positivt, även om arbetet med att stärka trygghet med hela personalgruppen fortsätter under 2026. Under året har information och dialog med brukare genomförts sys- tematiskt via brukarråd, hus- och boendemöten samt klientråd. Syf- tet är att stärka självbestämmande, uppmärksamma signaler på våld och säkerställa att brukarnas perspektiv ligger till grund för verk- samhetens utveckling. Sammanfattningsvis visar brukarundersökningarna på förbättrade resultat gällande trygghet, bemötande och kommunikation jämfört med föregående år. Lokala utvecklingsinsatser, såsom kognitiva hjälpmedel, digitala verktyg och individanpassade samtalsstöd, har ytterligare ökat möjligheterna till självbestämmande och delaktig- het. Daglig kommunikation mellan personal och brukare fångar upp aktuella behov och möjliggör löpande anpassningar. Metodutveckling Under 2025 har området fortsatt utveckla kunskapsbaserade meto- der och stärkt kvaliteten i det dagliga stödet. Implementeringen av Kvalitetsberättelse 2025 Sida 14 (19) Ett självständigt liv (ESL) har fördjupats genom lokala handlings- planer och handledning, och verksamheterna har arbetat med Stjärn- märkt LSS för att öka kompetensen kring åldrande och demens. Digital kompetens har varit ett prioriterat område och samtliga med- arbetare har genomgått utbildning i digitala och kommunikativa stöd, vilket stärker individens självständighet och delaktighet. För att förbättra kommunikationen med brukarna har all personal ge- nomfört Socialstyrelsens utbildning i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Under året har servicebostäder och en gruppbostad blivit HBTQI- certifierade, och all personal har utbildats i HBTQI-frågor och normkritik. Lokala handlingsplaner har även tagits fram i övriga verksamheter för att stärka kompetensen inom området, med exem- pelvis digitala utbildningar, föreläsningar och forum för erfarenhets- utbyte. Möjlighetsanalysen, som tidigare varit en del av utvecklingsarbetet, har under året inte kunnat genomföras fullt ut på grund av avsaknad av handledare. Verksamheterna fortsätter därför att utveckla bemö- tande och kompetens med fokus på andra metoder, såsom Stjärn- märkt LSS, AKK och Stockholms stads pedagogiska ramverk. Egenkontroller Under året har området bedrivit ett systematiskt egenkontrollarbete i enlighet med fastställda rutiner och årshjul för kvalitetsledningssy- stemet. Syftet har varit att säkerställa att verksamheterna bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning, interna styrdokument, avtal samt fastställda kvalitetskrav. Egenkontroller har genomförts vid tre tillfällen under året och har omfattat uppföljning av verksamhetsplanens mål, resultat från bru- karundersökningar, granskning av dokumentation, analyser av per- sonalens arbetssituation, riskanalyser samt genomgång av enheter- nas rutiner. Vidare har inkomna synpunkter och klagomål, avvikel- ser samt lex Sarah-ärenden följts upp, analyserats och lett till beslut om åtgärder. Ett utvecklingsområde som särskilt uppmärksammats är doku- mentation, där flera verksamheter visat behov av att stärka det sys- tematiska dokumentationsarbetet. För att möta detta behov har rik- tade kompetenshöjande insatser genomförts. Därutöver har den var- dagsnära uppföljningen förstärkts genom ökat stöd och tätare upp- följning från gruppledare och enhetschef. Sammanställningen av resultat, vidtagna åtgärder och identifierade förbättringsområden har utgjort ett centralt underlag för det fortsatta Kvalitetsberättelse 2025 Sida 15 (19) kvalitetsutvecklingsarbetet samt för planeringen av kommande års verksamhetsplan. Kungsholmens dagliga verksamhet Brukarundersökning Stadens brukarundersökning visar att 88 % av brukarna känner sig trygga med personalen, vilket är en mindre ökning jämfört med fö- regående år då motsvarande andel var 86 %. Trots att flera brukare har svårt att uttrycka sina känslor bedöms tryggheten ha stärkts ge- nom åtgärder på både grupp- och verksamhetsnivå, exempelvis ge- nom omstrukturering av team och värdegrundsdiskussioner. Verksamheten har fortsatt utveckla brukardialogen genom månat- liga jobbmöten och aktivitetsgrupper där brukarna får vara med och planera aktiviteter, högtider och studiebesök. Forumen har lett till ökat inflytande och delaktighet, och brukarna uppger att dessa mö- ten är viktiga för dem. Förslag och idéer från brukarna har i stor ut- sträckning kunnat genomföras, och verksamheten har arbetat med strukturer som årshjul och visualiseringar för att underlätta delta- gande och inflytande. Metodutveckling Under 2025 har enheten fortsatt arbetet med att utveckla kvaliteten i det dagliga stödet till brukarna. Fokus har legat på möjlighetsana- lyser, dokumentation, kommunikation och tydliggörande pedago- gik. Arbetet med möjlighetsanalyser har fortsatt och följts upp systema- tiskt. Resultaten visar att metoden bidrar till ökad kvalitet i indivi- duella insatser och stärker samsynen inom teamet. Enheten har ju- sterat arbetsformerna så att möjlighetsanalyser främst genomförs på teamnivå, vilket underlättar för nya medarbetare att introduceras i metoden. Framöver behöver ytterligare strukturer utvecklas för att alla ska känna sig trygga med arbetssättet. Enheten har även utvecklat arbetet med dokumentation i genomfö- randeplaner. En arbetsgrupp har tagit fram förslag på åtgärder för mer uppföljningsbar dokumentation, bland annat genom att samla ansvar för vissa genomförandeplaner hos en mindre grupp med medarbetare. Kommunikation och tillgänglighet har stärkts genom utbildning i al- ternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Tre medarbe- tare har genomgått vägledarutbildning för att sprida kunskapen vi- dare inom teamet under nästa år. Fokus har även legat på tydliggö- rande pedagogik utifrån det pedagogiska ramverket. Kvalitetsberättelse 2025 Sida 16 (19) Egenkontroller Enheten har följt upp möjlighetsanalyser med hjälp av ISU (individ- baserad systematisk uppföljning). Resultaten visar att insatserna ge- nerellt haft positiv effekt för brukarna, vilket bekräftas av journalan- teckningar och teamdiskussioner. En framgångsfaktor har varit att flera medarbetare arbetar tillsammans i analyserna, medan intro- duktion av nya medarbetare i metoden fortsatt är en utmaning. För att stärka brukarens delaktighet har stödpersonerna gjort lö- pande uppföljningar som granskas veckovis av ledningen. Resulta- ten visar att brukarna påverkar sina dagar och aktiviteter, även om medarbetarnas förmåga att formulera detta skriftligt varierar. Under hösten har en plan tagits fram att bilda en arbetsgrupp som stödjer kollegor i att formulera genomförandeplaner och journalföring för mer uppföljningsbar och likställd dokumentation. Sammanfattning avdelningen Egenkontrollerna, brukarundersökningarna och metodutvecklingen visar sammanfattningsvis på ett gott resultat under året. Enheterna har identifierat utvecklingsområden som fångats upp och kommer att arbetas vidare med under 2026. Gemensamma teman är fortsatt utveckling och implementering av metoder för nya behovsområden, såsom kriminalitet, barn och unga i riskmiljöer samt våld i nära re- lationer. Arbetet med möjlighetsanalyser och dokumentation har vi- dareutvecklats för att höja kvalitet och likvärdighet i insatserna. Av- delningen kommer fortsätta att utveckla egenkontroller och analy- sera resultaten för att stärka kvaliteten och rättssäkerheten i verk- samheterna. Tillsyn Syftet med tillsyn är att upptäcka och påtala brister som kan på- verka säkerheten för enskilda. Tillsynen ska även säkerställa att av- delningen uppfyller lagstadgade krav och upprätthåller en god kva- litet i verksamheten. En viktig del av tillsynsarbetet är att ta tillvara på och sprida kunskap. Tillsyn kan bland annat genomföras av IVO, JO, stadens socialtjänstinspektörer, funktionshinderinspektörer samt stadens revisorer. Under 2024 genomförde IVO en särskild nationell tillsynsinsats rik- tad mot samtliga kommuner. Tillsynen avsåg att granska rättssäker- heten i kommunernas myndighetsutövning för barn och unga, med fokus på placeringar i privat drivna verksamheter, hantering av oro- sanmälningar, uppföljning av placeringar samt egenkontroll inom området. Avdelningen skickade in begärda uppgifter till IVO i no- vember 2024 och har under 2025 mottagit återkoppling från tillsy- nen. Kvalitetsberättelse 2025 Sida 17 (19) IVO har i sin tillsyn konstaterat följande brister: • Kommunen brister i sin skyldighet att genomföra kontroller inför placeringar av barn och unga. • Kommunen brister i sin skyldighet att hantera orosanmälningar. • Kommunen brister i sin egenkontroll avseende myndighetsutöv- ning för barn och unga. Framåt behöver familjeenheten arbeta vidare med att säkerställa fullständiga kontroller inför samtliga placeringar, inklusive akuta placeringar, att lagstadgade tidsfrister vid orosanmälningar och ut- redningar hålls samt att utveckla en mer strukturerad och systema- tisk egenkontroll. Detta omfattar även uppföljning av konsultan- vändning och placerade barns situation. Uppföljningar Verksamhetsuppföljningar inom egen regi och entreprenad är en del av nämndens styrning, uppföljning och kontroll av verksamheterna. Under året har avdelningen genomfört verksamhetsuppföljningar av följande verksamheter som bedrivs i egen regi: • Enhet 4, servicebostad enligt LSS • Enhet 4, stödboende och boendestöd Den samlade bedömningen av de genomförda verksamhetsuppfölj- ningarna är att verksamheterna bedrivs i enlighet med gällande avtal och riktlinjer samt präglas av ett systematiskt arbete för att säker- ställa delaktighet, trygghet och ett individanpassat stöd. Organisat- ionsförändringar och byte av enhetschef har inneburit en uppbygg- nadsfas med pågående kvalitetshöjande insatser. Samtidigt har ut- vecklingsområden identifierats, främst kopplade till följsamhet till rutiner, riskbedömningar och social dokumentation, där genomfö- randeplaner och journalföring behöver bli mer enhetliga, aktuella och tydliga. Det planerade införandet av ett nytt kvalitetssystem be- döms skapa bättre förutsättningar för systematisk uppföljning, avvi- kelsehantering och fortsatt kvalitetsutveckling. Under året har avdelningen även genomfört verksamhetsuppföljning av Kungsholmen och Kristinebergs gruppbostad som bedrivs på entreprenad. Den samlade bedömningen är att utföraren bedriver verksamheten i enlighet med gällande avtal och riktlinjer samt arbe- tar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där den enskildes del- aktighet, trygghet och hälsa står i fokus. Vid uppföljningen har vissa utvecklingsområden identifierats. Dessa avser främst följsamhet till rutiner för social dokumentation samt arbetet med avvikelser och lex Sarah. Bristerna bedöms inte Kvalitetsberättelse 2025 Sida 18 (19) vara omfattande men behöver åtgärdas för att ytterligare stärka kva- liteten. Det finns behov av ökad tydlighet kring dokumentationens omfattning och genomförandeplanernas kvalitet samt kring rappor- tering och hantering av avvikelser. De identifierade utvecklingsom- rådena ska vara åtgärdade senast vid nästa verksamhetsuppföljning 2026. Kvalitetsgranskning inom familjeenheten Under hösten 2025 har verksamhetscontrollers inom socialtjänstav- delningen genomfört en granskning av utredningar inom familjeen- heten. Granskningen omfattade totalt 49 utredningar, både utred- ningar som passerat utredningstiden och återaktualiserade ärenden. Resultatet har presenterats för medarbetarna, och tillsammans med gruppledare och enhetschef har ett arbete påbörjats för att utveckla arbetssätt och förbättra kvaliteten i utredningarna. Granskningen visar att de flesta utredningar inleds med god utred- ningstakt och relevanta åtgärder, och att handläggarna har en positiv inställning och vilja att stödja familjerna och barnen. Kontakten med andra instanser, som BUP, skolor, förskolor, Barnahus och po- lis, fungerar också väl, och utredningarna är ofta flexibla och anpas- sade till familjens behov. I flera ärenden framkommer barnets röst tydligt i analysen och i förslag till åtgärder. Samtidigt identifierades områden som behöver förbättras. Doku- mentationen är i många fall bristfällig, utredningsplaner saknas ofta, och löpande bedömningar och beslut dokumenteras inte tillräckligt. Återaktualiserade ärenden rör främst familjer med långvariga och komplexa problem, där tidigare utredningar inte resulterat i hållbara lösningar eller tillräckliga insatser. Ärenden som överskridit utred- ningstiden är i större utsträckning mindre komplexa, men präglas av bristfällig journalföring och fördröjt slutförande av beslutsunderlag, vilket påverkar motivationen hos familjen och förtroendet för soci- altjänsten. Lärdomarna från granskningen är att arbetet behöver stärkas genom tydligare struktur och utredningsplaner, bättre dokumentation och löpande bedömningar, ökad fokus på barnets behov, rättigheter och delaktighet, samt motiverande arbete med familjerna. Även fortsatt samverkan med andra instanser är avgörande för att insatser ska kunna nå framgång. En checklista har tagits fram för att stödja gruppledares enskilda ärendegenomgångar, och arbetet med att för- bättra struktur och kvalitet i utredningarna kommer att fortsätta un- der 2026. Utveckling 2026 Socialtjänstavdelningen har identifierat vissa utvecklingsområden inom det systematiska kvalitetsarbetet: Kvalitetsberättelse 2025 Sida 19 (19) • Avdelningen behöver fortsatt arbeta med dokumentation för att ytterligare höja kvaliteten. • Hanteringen av avvikelser behöver utvecklas så det sker mer systematiskt och på en övergripande nivå. • Avdelningen behöver utveckla arbetet med egenkontroller och analysera resultaten för att stärka kvaliteten och rättssä- kerheten i verksamheterna. Analys och sammanfattande bedömning Syftet med denna kvalitetsberättelse är att ge en samlad bild av kva- liteten inom socialtjänstavdelningen och ska ses som en del av det ständiga förbättringsarbetet. Kvalitetsberättelsen för 2025 visar att socialtjänstavdelningen har arbetat systematiskt med kvalitetsarbete och förbättringar under året. Avdelningen har identifierat utveckl- ingsområden som behöver förbättras, och arbetet med att förbättra dessa områden kommer att fortsätta under 2026. Stadsdelens verksamhetsberättelse visar att områdena/enheterna uppnår ett gott resultat och fullföljer de flesta målen i verksamhets- planen på område-/enhetsnivå och bidrar till att uppnå nämndens mål för verksamhetsområdena. Under 2026 behöver det systema- tiska kvalitetsarbetet fortsätta utvecklas på avdelningen. En kvali- tetsplan har upprättats med en beskrivning av hur kvalitetsarbetet ska bedrivas under året. --- [Bilaga 10 Uppfoljning oppen fritidsverksamhet 2025 Kungsholmen.pdf] Kungsholmens stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande 2026-01-09 Uppföljning öppen fritidsverksamhet 2025 för Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd start.stockholm Innehållsförteckning Uppföljning öppen fritidsverksamhet .....................................................................................3 Fritids- och ungdomsgårdar ................................................................................................................3 Bestånd och deltagare ....................................................................................................................3 Kostnader och personal ..................................................................................................................4 Verksamhet och aktivitet på fritidsgårdar ......................................................................................5 Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet .................................................................5 Parklekar .............................................................................................................................................6 Bestånd och deltagare ....................................................................................................................6 Kostnader .......................................................................................................................................7 Verksamhet och aktivitet på parklekar ..........................................................................................7 Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet .................................................................8 Kungsholmens stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 2(8) Uppföljning öppen fritidsverksamhet Följande dokument utgör underlag till en stadsgemensam uppföljning av Stockholms stads fritids- och ungdomsgårdar samt dess parklekar. Fritids- och ungdomsgårdar Bestånd och deltagare Fråga 1a. Ange antal fritidsgårdar och antal fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning. Räkna även med eventuella verksamheter som är på entreprenad eller IOP-avtal. Som fritidsverksamhet riktat till unga med funktionsnedsättning räknas samtliga verksamheter oavsett omfattning. Observera att hemgårdar inte ska räknas med i denna redovisning. 2025 Antal fritidsgårdar 2 Antal fritidsverksamheter riktad till unga med 1 funktionsnedsättning Fråga 1b. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet fritidsgårdar och fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning under det senaste året. Beskriv även eventuell förändring i driftsform. Om ingen förändring skett kan ni avstå från att svara på frågan. Fråga 1c. Redovisa antalet besök på fritidsgårdar (13–19 år) och fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning. Antalet besök ska redovisas uppdelat på kön. Räkna även med eventuella verksamheter som är på entreprenad eller IOP-avtal. Som fritidsverksamhet riktat till unga med funktionsnedsättning räknas samtliga verksamheter oavsett omfattning. Observera att hemgårdar inte ska räknas med i denna redovisning. Här redovisas antalet besök och inte unika besökare. Antal besök kan/vill ej Verksamhetsområde Antal besök killar Antal besök tjejer ange kön Fritidsgård 13–19 år 259 285 Antal fritidsverksamheter 136 93 riktad till unga med funktionsnedsättning Kungsholmens stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 3(8) Fråga 1d. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet besökare på stadsdelsförvaltningens fritidsgårdar. Fritidsgården har ändrat lokaler från en lokal i anslutning till Rålambshovsskolan till en tillfällig lokal i anslutning till Kronobergsparkens parklek. Den tillfälliga lokalen är liten vilket leder till att det är svårt att kunna ha så många besökare som tidigare. Många besökaren har också befunnit sig mest utomhus vilket gör att de räknas in i parklekens besökare och inte fritidsgården. Det har också skett ett tapp i besökarantal då många elever gick direkt från skolan till fritidsgården när den låg i anslutning till Rålambshovsskolan. Kostnader och personal Fråga 2a. Ange nettokostnaden för stadsdelens fritidsgårdar samt fritidsverksamhet riktat till unga med funktionsnedsättning OBS! I nettokostnaden ingår samtliga kostnader kopplade till verksamheterna (personal, OH, ledning, lokaler mm). Fritidsverksamheter riktad till unga Fritidsgård med funktionsnedsättning Nettokostnad 874 000 150 000 Fråga 2b. Beskriv vilka faktorer som påverkat kostnadsutvecklingen för fritidsgårdar och fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning under det senaste året. Ingen speciell kostnadsutveckling har skett gällande verksamhet och lokal, däremot har fritidsgården haft möjlighet att anställa två heltidsanställda istället för att ha timanställningar som det varit tidigare. Fråga 2c. Ange antal årsanställda på fritids- och ungdomsgård inom stadsdelsförvaltningen, uppdelat på kön. Definition av årsanställda: Årsarbetare anger hur många anställda stadsdelsförvaltningen har på fritids- och ungdomsgårdarna. Den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade summerades till heltidsanställningar. Exempel: Om ni har en anställd som arbetar 80 % och en annan som arbetar 20 % i verksamheten som timanställd räknas det som 1 årsanställd. Kvinnor Män Antal årsanställda 2 Kungsholmens stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 4(8) Fråga 2 d. Andel utbildade fritidsledare eller annan relevant utbildning Ange andel (%) av totala antalet årsarbetare på fritids- eller ungdomsgården (fast anställda, timanställda, deltid etc.) som har minst två år för arbetet relevant eftergymnasial utbildning. Relevant utbildning kan t.ex. vara inom pedagogik eller socialt arbete. Med relevant utbildning Ange andel i procent 100% Verksamhet och aktivitet på fritidsgårdar Fråga 3a. Ange antal särskilt riktade verksamheter för att inkludera underrepresenterade grupper i fritidsgården. En riktad verksamhet definieras av att den är speciellt utformad för, eller att tid är speciellt avsatt till, en avgränsad målgrupp. Verksamheten som anges skall vara löpande och gäller alltså ej enskilda aktiviteter. Särskilt riktad till Särskilt riktad till Särskilt riktad till Annat, ange tjejer hbtqi 16–19 år inriktning och antal Antal 0 0 0 0 Fråga 3b. Ange det totala antalet planerade och ledarledda aktiviteter som erbjuds besökarna. Med aktivitet menas en annonserad och kommunicerad aktivitet som fritidsgården anordnar på egen hand eller i samverkan med andra aktörer. 32 stycken planerade och ledarledda aktiviteter har skett mellan juni och november. Aktiviteterna räknas from juni då det anställdes fast personal vid denna tidpunkt och en utveckling av aktiviteter skett sedan dess. Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet Fråga 4a. Ange deltagarnas nöjdhet, trygghet samt delaktighet. Detta mäts genom subjektiva skattningar via stadsdelsförvaltningarnas enkäter till besökande ungdomar. Nöjdhet Trygghet Delaktighet Andel nöjda/trygga/delaktiga i procent 100% 100% 91% Kungsholmens stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 5(8) Parklekar Som en del i genomförandet av Stockholms strategi för parklekar ska ett antal områden följas upp på ett likvärdigt sätt över staden. Bestånd och deltagare Fråga 1a. Ange antal parklekar. Räkna även med eventuella verksamheter som är på entreprenad eller IOP-avtal. 2025 Antal parklekar 3 Fråga 1b. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet parklekar. Beskriv även eventuell förändring i driftsform. Om ingen förändring skett kan ni avstå från att svara på frågan. Fråga 1c. Öppettimmar per år. Ange det totala antalet bemannade öppettimmar per år för samtliga parklekar i stadsdelen. 5280 timmar Fråga 1d. Redovisa antalet besök på parklekar för barn 6–12 år samt totalt antal besök. Antalet besök ska redovisas uppdelat på kön. Här redovisas antalet besök och inte unika besökare. Mäts genom att personalen räknar besökare dagligen. Ett unikt barn ska endast räknas en gång per dag. Antal besök kan/vill ej Verksamhetsområde Antal besök killar Antal besök tjejer ange kön Totalt antal besök på 235000 stadsdelsförvaltningens parklekar år 2025 Varav besökare 6–12 år. 143000 Fråga 1e. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet besökare på stadsdelsförvaltningens parklekar. Beskriv även om andra målgrupper prioriterats utifrån identifierade behov. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 6(8) Kostnader Fråga 2a. Ange nettokostnaden för parklekar. OBS! I nettokostnaden ingår samtliga kostnader kopplade till verksamheterna (personal, OH, ledning, lokaler mm). Parklek Nettokostnad, tkr 5850 Fråga 2b. Beskriv vilka faktorer som påverkat kostnadsutvecklingen för parklekar under det senaste året. Fråga 2c. Ange antal årsanställda på parkleksverksamheten inom stadsdelsförvaltningen, uppdelat på kön Definition av årsanställda: Årsarbetare anger hur många anställda stadsdelsförvaltningen har på parklekarna. Den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade summerades till heltidsanställningar. Exempel: Om ni har en anställd som arbetar 80 % och en annan som arbetar 20 % i verksamheten som timanställd räknas det som 1 årsanställd. Kvinnor Män Antal årsanställda 2 2,75 Fråga 2d. Andel utbildade parkleksanställda Ange andel (%) av totala antalet årsarbetare på parklekarna (fast anställda, timanställda, deltid etc.) som har minst två år för arbetet relevant eftergymnasial utbildning. Relevant utbildning kan t.ex. vara inom pedagogik eller socialt arbete. Med relevant utbildning Antal årsanställda 80% Verksamhet och aktivitet på parklekar Fråga 3a. Ange det totala antalet planerade och ledarledda aktiviteter som år 2025 erbjöds till barn 6–12 år. Kungsholmens stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 7(8) Med aktivitet menas en annonserad och kommunicerad aktivitet som parklekarna anordnar på egen hand eller i samverkan med andra aktörer. Under 2025 har det erbjudits cirka 230 planerade och ledarledda aktiviteter. Fråga 3b. Erbjuder ni ledarledda aktiviteter riktade till barn 6–12 år med funktionsnedsättning? Om ja, på vilka parklekar? Ge gärna exempel på aktiviteter. Vi har inga speciella aktiviteter som är riktade, men vi har alltid haft i tanke att de aktiviteter som vi har, ska alla kunna vara med på oavsett ålder, kön och funktionsnedsättning. Till exempel har vi byggt ett utav våra snickarbord rullstolsanpassad. Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet Fråga 4a. Ange deltagarnas nöjdhet, trygghet samt delaktighet. Detta mäts genom subjektiva skattningar via stadsdelsförvaltningarnas enkäter till besökande ungdomar. Nöjdhet mäts genom frågan Det finns roliga saker att göra i parkleken. Trygghet mäts genom frågan Känner du dig trygg när du är på parkleken. Delaktighet mäts genom frågan Får du vara med och påverka parkleken? Nöjdhet Trygghet Delaktighet Andel nöjda/trygga/delaktiga i procent 98% 99,5% 84% Kungsholmens stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 8(8) --- [Bilaga 11 Uppföljning av verksamheter inom äldreomsorgen 2025.pdf] Kungsholmens Bilaga till verksamhetsberättelsen stadsdelsförvaltning 2025 Äldreomsorgsavdelningen 2026-01-05 Sida 1 (20) Lindhagensgatan 76 Box 490 39 100 28 Stockholm Telefon 08-508 08 418 pia.lindman@stockholm.se start.stockholm Uppföljning av vård- och omsorgsboende och dagverksamhet 2025 Bakgrund All äldreomsorg inom Stockholms stad, oavsett driftsform, omfattande vård- och omsorgsboenden, hemtjänst, servicehus och dagverksamhet, följs upp enligt en gemensam stadsgemensam struktur. Avtalsuppföljningar genomförs vartannat år, förutsatt att utföraren inte är nyetablerad, har en pågående åtgärdsplan eller av annan anledning bedöms behöva särskild uppföljning. Syftet med avtalsuppföljningen är att skapa kunskap om verksamheternas strukturella förutsättningar, det vill säga att följa lagar, avtal samt kommunfullmäktiges kvalitetsmål. Uppföljningen identifierar verksamhetens styrkor och utvecklingsområden för att stödja förbättringsarbete och kontinuerlig kvalitetssäkring. De uppföljningsrapporter som bilagts har återförts till respektive utförare som resultat av genomförda uppföljningar. Under 2025 har verksamhetsuppföljningar genomförts hos utförare av vård- och omsorgsboenden samt dagverksamheter, på uppdrag av äldreförvaltningen. Årets fokusområde har varit anhörigstöd varpå kontaktpersonen roll och dialogen med anhöriga varit en del av uppföljningen. Förvaltningen har även genomfört verksamhetsbesök hos utförare av hemtjänst och servicehus vid behov. Verksamhetsbesöken hos hemtjänstutförare har haft fokus på korrekt fakturering, kontinuitet samt dokumentation, med tonvikt på genomförandeplaner. Innehållsförteckning Alströmerhemmets vård- och omsorgsboende…………………3 Serafens vård- och omsorgsboende…………………………….6 Solbackens vård- och omsorgsboende………………………….9 S:t Eriks vård- och omsorgsboende……………………………11 Bräckens dagverksamhet………………………………………14 Gläntans dagverksamhet……………………………………….16 Lidnersgårdens dagverksamhet………………………………...19 3 Bedömning av verksamhetens kvalitet Alströmerhemmets vård- och omsorgsboende Regiform: egen regi Inriktning: nedsatt kognition och soma Antal lägenheter: 92 Syftet med uppföljningen är att bedöma verksamhetens sammantagna kvalitet samt följsamhet till lagar, författningar och avtal eller uppdragsbeskrivning, utifrån nedan angivna underlag. Uppföljningen belyser verksamhetens styrkor och utvecklingsområden för att stödja verksamheten i förbättringsarbetet. Alströmerhemmets vård- och omsorgsboende ligger centralt på Kungsholmen och drivs av Kungsholmens stadsdelsnämnd med målet att skapa ett aktivt boende med gemensamma aktiviteter. Sammanfattande bedömning Utifrån de underlag som har legat till grund för uppföljningen, är bedömningen att verksamheten uppfyller de krav som ställs och bedöms därmed ha goda förutsättningar att ge en god vård och omsorg. Verksamheten arbetar strukturerat med att utveckla kvaliteten i verksamheten på olika sätt. Trygghet och säkerhet Den samlade bedömningen är att verksamheten erbjuder en trygg och säker vård och omsorg. Verksamheten har ett ledningssystem med lokala rutiner. Verksamheten arbetar strukturerat med att genomföra egenkontroller och riskanalyser av verksamheten. Rutiner finns som stödjer en säker hälso- och sjukvård. Det finns en struktur för systematisk hantering av synpunkter, klagomål och avvikelser. Analys och åtgärder genomförs. Dock kan kunskapen om hur boende och anhöriga kan lämna synpunkter på verksamheten förbättras. Verksamheten leds av en stabil och närvarande ledningsgrupp bestående av en verksamhetschef och tre biträdande verksamhetschefer varav en är ansvarig för hälso- och sjukvården. De allra flesta omsorgspersonal är utbildade undersköterskor med skyddad yrkestitel och har god kännedom om boende och deras behov. 4 Det finns ett väl utvecklat arbetssätt för att arbeta i team kring den boende. Verksamheten arbetar aktivt med registreringar i BPSD- registret som är ett stöd i att minska beteendemässiga och psykiska symtom hos boende med kognitiva nedsättningar. Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede följs. Verksamheten har palliativa ombud, både bland undersköterskor och sjuksköterskor som ska medverka på nätverk med palliativt kunskapscenter (PKC) för fortsatt utveckling av lokala rutiner och arbetssätt. Verksamheten genomför nattfastemätningar två gånger per år samt måltidsobservationer som stöd i utvecklingsarbetet kring mat och måltider. Teamarbete bedrivs inom enheten mellan omsorgspersonal, sjuksköterska och dietist för att erbjuda en god och näringsriktig kost till boende. Maten lagas av Fridas servering som finns i huset. Verksamheten är certifierade i Stjärnmärkt demensomsorg enligt modell från Svenskt demenscentrum. Meningsfullhet och delaktighet Den samlade bedömningen är att verksamheten arbetar för att de boende ska vara delaktiga och uppleva meningsfullhet. Verksamheten arbetar med värdegrunden på olika sätt bland annat genom att ge kontinuerlig utbildning och inom verksamheten finns värdegrundsledare. Enligt brukarundersökningen 2025 upplever de flesta boende sig nöjda med sitt boende på Alströmerhemmet och de känner sig trygga. Dock kan möjligheten att få träffa läkare, få kontakt med medarbetare och förtroendet för medarbetare förbättras. Verksamheten har brukardialoger och anhörigträffar regelbundet för att stämma av inkomna resultat och synpunkter för att gemensamt hitta förbättringsåtgärder. Boende erbjuds ett varierat utbud av aktiviteter enligt ett fastställt program. Aktivitetsansvariga erbjuder aktiviteter på individ och gruppnivå. En del av dessa aktiviteter genomförs i samverkan med externa kulturutförare bland annat genom digitala visningar. Verksamheten behöver åtgärda - Förbättra möjligheten att få träffa läkare och få kontakt med omsorgspersonal. - Förbättra förtroendet för verksamhetens medarbetare. - Öka kunskapen hos boende och anhöriga hur man kan lämna synpunkter på verksamheten. Uppföljningen är gjord av: Pia Lindman på Kungsholmens stadsdelsförvaltning den 23 maj 2025. 5 Uppföljningsunderlag • Verksamhetsuppföljning maj 2025 • Kvalitetsinstrument för hälso- och sjukvård (QUSTA) 2024 • Socialstyrelsens brukarundersökning 2024. Mer om stadens uppföljningsmodell för äldreomsorg och gällande avtal samt uppdragsbeskrivning hittas på stadens hemsida www.stockholm.se. Länk till sidan finns här. 6 Bedömning av verksamhetens kvalitet Serafens vård- och omsorgsboende Regiform: Kommunal Inriktning: Somatisk, demens, korttidsboende, profil äldrepsykiatrisk inriktning Antal lägenheter: 176 Syftet med uppföljningen är att bedöma verksamhetens sammantagna kvalitet samt följsamhet till lagar, författningar och avtal eller uppdragsbeskrivning, utifrån nedan angivna underlag. Uppföljningen belyser såväl verksamhetens styrkor som utvecklingsområden för att stödja verksamheten i utvecklingsarbetet. Serafens vård- och omsorgsboende ligger mitt i centrala Stockholm nära Centralen. Balkongerna har vacker utsikt över bland annat Stadshuset och Klara sjö. Ledningen består av en områdeschef och sex enhetschefer. Sammanfattande bedömning Utifrån de underlag som har legat till grund för uppföljningen är bedömningen att verksamheten uppfyller de i huvudsakliga kraven som ställs för att ha förutsättningar att ge en säker vård och omsorg med god kvalitet. Verksamheten behöver fortsätta utveckla, säkerställa och implementera patientsäkerhetsarbetet. Ledningssystemet behöver uppdateras och anpassas till att bli mer tillgängligt. Ledningen behöver fortsätta arbetet med att tydliggöra och förankra rutinerna i verksamheten. Majoriteten av de boende på enheten uppger i Socialstyrelsens brukarundersökning att de känner sig trygga och är nöjda med sitt boende. Trygghet och säkerhet Majoriteten av de boende på enheten uppger i Socialstyrelsens brukarundersökning att de känner sig trygga och är nöjda med sitt boende. Områdeschef bedriver ett närvarande ledarskap tillsammans med enhetschefer som är ansvariga för varsitt våningsplan. En enhetschef har ansvaret för hälso- och sjukvården. Verksamheten har rutiner för ett fungerande kvalitetsarbete där inkomna synpunkter och klagomål och avvikelser tas emot och upprättas. Verksamheten behöver fortsätt att utveckla avvikelsehantering för att säkerställa att de inte upprepas. 7 Verksamheten har rutiner för en säker livsmedelshantering samt att de äldre erbjuds en anpassad och näringsriktig kost från Compass Group. Verksamheten har också tillgång till specialkompetens inom kost- och nutritionsfrågor genom stadsdelens dietist. För att öka kompetensen kring bemötande av boende med kognitiva nedsättningar stjärninstruktörer utbildats med målet att verksamheten ska bli Stjärnmärkt enligt modell från Svenskt demenscentrum. Verksamheten har så kallade BPSD-administratörer. Målet med deras uppdrag är att minska beteendemässiga och psykiska symtom hos boende genom teamarbete. BPSD- registreringar samt uppföljningar har ökat genom att enheten gjort ett utvecklingsarbete tillsammans med förvaltningens sakkunnige i kognition. Meningsfullhet och delaktighet Verksamheten arbetar med att skapa förutsättningar för social samvaro genom aktivitetssamordnare som anordnar större hälsofrämjande och kulturella aktiviteter i boendets gemensamhetslokaler. Verksamheten har tagit emot en vårdhund som enligt medarbetare har varit uppskattad av boende. Resultatet i brukarundersökningen visar en positiv trend vad gäller aktiviteter. Verksamheten erbjuder anhörigträffar med utgångspunkt i inkomna resultat, i syfte att stärka anhörigas möjlighet till delaktighet och inflytande. Träffarna fungerar som ett forum för dialog, där synpunkter, erfarenheter och förbättringsförslag tas tillvara och bidrar till verksamhetens fortsatta kvalitetsutveckling. Äldrepsykiatrisk profil inriktning Serafens vård- och omsorgsboende har två avdelningar för boende med psykiatriska diagnoser samt behov av heldygnsomsorg. Medarbetarna har i regel kompetens vad gäller psykiska diagnoser och lågaffektivt bemötande. Ansvarig sjuksköterska för avdelningarna samverkar med andra vårdgivare som till exempel öppenvårdspsykiatri. Olika aktiviteter erbjuds på avdelningarna och bingo är mycket populärt bland boende. Verksamheten behöver åtgärda • Verksamheten behöver fortsätta utveckla ledningssystemet, det systematiska kvalitetsarbetet och patientsäkerhetsarbetet. Uppföljningen är gjord av: Ulrika Dahnell (verksamhetsuppföljare hälso- och sjukvård) och Pia Lindman (verksamhetsuppföljare SoL) på Kungsholmens stadsdelsförvaltning den 21 november 2025. 8 Uppföljningsunderlag Kvalitetsinstrument för hälso- och sjukvård (Qusta) 2025 Socialstyrelsens brukarundersökning 2025 Mer om stadens uppföljningsmodell för äldreomsorg och gällande avtal samt uppdragsbeskrivning hittas på stadens hemsida www.stockholm.se. Länk till sidan finns här. 9 Bedömning av verksamhetens kvalitet Solbackens vård- och omsorgsboende Regiform: Entreprenad Inriktning: Demens Antal lägenheter: 64 Syftet med uppföljningen är att bedöma verksamhetens sammantagna kvalitet samt följsamhet till lagar, författningar och avtal eller uppdragsbeskrivning, utifrån nedan angivna underlag. Uppföljningen belyser såväl verksamhetens styrkor som utvecklingsområden för att stödja verksamheten i utvecklingsarbetet. Sammanfattande bedömning Utifrån de underlag som har legat till grund för uppföljningen är bedömningen att verksamheten uppfyller de krav som ställs för att ha förutsättningar att ge en säker vård och omsorg av god kvalitet. Verksamheten bedrivs av Vardaga. Ett utvecklingsområde Vardaga ska påbörja är att implementera arbete enligt BPSD (beteendemässiga psykiska symptom för demens) då det är en strukturerad metod som kan stärka teamarbetet och minska BPSD-symptom. Socialstyrelsens brukarundersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?”, är en nationell undersökning som görs varje vår. Resultaten för 2025 visar att nöjdheten i jämförelse med Stockholms stads aggregerade resultat och riket varierar och nöjdheten är högre på vissa frågor, medan den på andra är på samma nivå eller lägre. Svarsandelen var mellan 40-60 procent. Andelen som anger att de är nöjda på den övergripande frågan ”Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende?”, var 71 procent att jämföra med resultatet för Stockholm stad 80 procent och riket 79. Verksamheten genomför också en egen brukarundersökning två gånger per år samt skickar ut en separat enkät till anhöriga. Detta tillvägagångsätt kan leda till ökat inflytande för brukare och anhöriga gällande verksamhetsutvecklingen. Till grund för denna bedömningen i denna rapport ligger förvaltningens verksamhetsbesök som genomfördes med medarbetare och ledning 12 september 2025. I bedömningen har resultat av följande underlag om verksamhetens kvalitet sammanvägts: • Socialstyrelsen brukarundersökning år 2024 samt 2025 ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen” • Bedömning av verksamhetens kvalité 2023, Kungsholmens stadsdelsförvaltning • Kvalitetsuppföljning på individnivå för 2024 • Rutiner för verksamheten 10 Trygghet och säkerhet Den samlade bedömningen är att verksamheten erbjuder en trygg och säker vård och omsorg. Verksamheten har ett fungerande ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Teammöten genomförs kontinuerligt och medarbetarna uppger att strukturen för mötena har förbättrats. Verksamheten är certifierad av Demensakademin och all personal ska vara utbildad av dem inom personcentrerad vård av äldre och personer med demenssjukdom. Ett utvecklingsområde är att få igång arbetet med BPSD (beteendemässiga psykiska symptom vid demens) som inte är helt implementerat. Verksamheten har sedan de övertog verksamheten år 2021 haft flera byten av verksamhetschef. År 2025 har det även varit en hög omsättning av sjuksköterskor. Ett förbättringsområde är att få yrkesgrupperna att stanna kvar längre för att stärka kontinuiteten och kvalitetsarbetet. Meningsfullhet och delaktighet Den samlade bedömningen är att verksamheten arbetar för att de äldre ska få vara delaktiga och ha en meningsfull tillvaro. Gällande utevistelser uppger medarbetarna och ledningen att gemensamma balkonger och innergården används mycket av de boende och anhöriga. Nöjdheten med möjlighet till utevistelser i senaste brukarundersökningen 2025 är 47 procent vilket är lägre än lägre än Stockholm stad och riket som har 59 % nöjdhet. För hela huset erbjuds större aktiviteter tre gånger i veckan men medarbetarna uppger vissa logistiska svårigheter med de gemensamma aktiviteterna på grund av att fastigheten endast har en hiss. Mest aktiviteter genomförs därför på avdelningarna. Nöjdheten med aktiviteter var 50 procent i Socialstyrelsens brukarundersökning 2025 vilket är lägre än resultatet för Stockholm stad (66 procent nöjdhet) och riket (60 procent nöjdhet). Ledningen uppger dock att de fått en ny aktivitetsansvarig och att arbetet med aktiviteter har förbättrats sedan undersökningen. Verksamheten behöver åtgärda Verksamheten behöver säkerställa att resultaten från uppföljningar och enkäter används för att systematiskt säkra och utveckla verksamhetens kvalitet och förbättrad nöjdhet, till exempel gällande aktiviteter och utevistelser. Verksamheten uppger att de ska påbörja implementering av arbete enligt BPSD, detta initiativ uppmuntras då det är ett strukturerat arbetssätt för att minska BPSD-symptom. Uppföljningen är gjord av: Elin Sundberg Kungsholmens stadsdelsförvaltning Mer om stadens uppföljningsmodell för äldreomsorg och gällande avtal hittas på stadens hemsida. 11 Bedömning av verksamhetens kvalitet S:t Eriks vård- och omsorgsboende Regiform: egen regi Inriktning: demens Antal lägenheter: 30 Syftet med uppföljningen är att bedöma verksamhetens sammantagna kvalitet samt följsamhet till lagar, författningar och avtal eller uppdragsbeskrivning, utifrån nedan angivna underlag. Uppföljningen belyser verksamhetens styrkor och utvecklingsområden för att stödja verksamheten i förbättringsarbetet. S: t Eriks vård- och omsorgsboende drivs i egen regi av Stockholms stad. Verksamheten har fyra avdelningar som ligger integrerat i två bostadshus. Det finns en avgränsad och lummig innergård emellan husen som ger goda möjligheter till utevistelse och samvaro. Verksamheten har ett centralt läge på Kungsholmen och i närområdet finns Karlbergskanalen. Sammanfattande bedömning Utifrån de underlag som har legat till grund för uppföljningen, är bedömningen att verksamheten uppfyller de krav som ställs och bedöms därmed ha förutsättningar att ge en god vård och omsorg. Verksamheten arbetar strukturerat med att utveckla kvaliteten i verksamheten på olika sätt bland. Socialstyrelsens brukarundersökning 2025 visar att majoriteten av boende är nöjda och trygga. Trygghet och säkerhet Den samlade bedömningen är att verksamheten erbjuder en trygg och säker vård och omsorg. Enheten har en områdeschef och en enhetschef. Medarbetarna anser att verksamhetens ledning är närvarande och tillgänglig på verksamheten. Verksamheten har ett ledningssystem och genomför egenkontroller och riskanalyser av verksamheten. Verksamheten har en struktur för systematisk hantering av synpunkter, klagomål och avvikelser. Verksamheten har goda förutsättningar att erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård. Verksamheten har rutiner för både muntlig och skriftlig informationsöverföring mellan arbetspass och mellan de olika yrkesrollerna. Enligt brukarundersökningen anser boende och anhöriga att det är lätt att komma i kontakt med omsorgspersonal och sjuksköterska. 12 Brukarundersökningen visar att majoritet av boende är mycket nöjda med sitt äldreboende, känner sig trygga och tycker att medarbetarnas bemötande är bra. Enligt kvalitetsobservation behöver enheten utveckla arbetet med BPSD-registret för att möjliggöra ett mer personcentrerat arbetssätt för individer som uppvisar beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. BPSD-administratörer finns utsedda på varje avdelning. En samordnare har fått i uppdrag att stödja dokumentationen på verksamheten och en mall är framtagen som stöd för att upprätta genomförandeplaner. Enligt stadens kvalitetsobservation behöver enheten tydliggöra rutin och arbetssätt för den löpande dokumentationen genom att beskriva händelse, åtgärder och resultat. Andelen omsorgspersonal med adekvat utbildning uppgår till cirka 90 procent. Varje boende har en utsedd fast omsorgskontakt som är väl insatt i sitt uppdrag. Uppdraget innebär att följa upp den boendes behov, medverka i planering av insatser samt föra en kontinuerlig dialog med anhöriga och kollegor. Webbutbildning i basala hygienrutiner genomförs årligen. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler mäts genom nationell punktprevalens mätning (PPM) och visade inga avvikelser. Meningsfullhet och delaktighet Den samlade bedömningen är att verksamheten arbetar för att de boende ska vara delaktiga och uppleva meningsfullhet. Resultaten från brukarundersökningen visar att medarbetare tar hänsyn till den enskildes åsikter och önskemål men informationen om tillfälliga förändringar i verksamheten kan förbättras. De flesta boende tycker att maten smakar bra enligt resultat från brukarundersökningen. Enheten genomför måltidsobservationer som stöd för att utveckla måltidssituationen. Verksamheten samarbetar med förvaltningens dietist för stöd både generellt och på individnivå. Enligt brukarundersökningen är nöjdheten med möjligheten att vistas utomhus ett utvecklingsområde för verksamheten. Enheten har tillgång till en innergård där de boende ges möjlighet till utevistelse. Vidare visar genomförd kvalitetsobservation att verksamheten behöver utveckla arbetet med att skapa en meningsfull vardag för de boende, bland annat genom ökad social stimulans, samtal och reminiscens, för att möjliggöra en mer individanpassad vård och omsorg. Verksamheten har genomgått utbildning och certifiering i Stjärnmärkt demensomsorg som Svenskt demenscentrum anordnar. 13 Verksamheten behöver åtgärda • Förbättra informationen om tillfälliga förändringar i verksamheten. • Utveckla arbetet med BPSD-registret. • Tydliggöra rutin och arbetssätt för den löpande. dokumentationen. • Öka nöjdheten med möjligheten att vistas utomhus • Utveckla arbetet med att skapa en meningsfull vardag för de boende. Uppföljningen är gjord av: Pia Lindman (verksamhetsuppföljare SoL) från Kungsholmens stadsdelsförvaltning den 23 maj 2025. Uppföljningsunderlag • Verksamhetsuppföljning maj 2025 • Brukarundersökning 2025 • QUSTA 2025 • Kvalitetsobservationsrapport 2025 Mer om stadens uppföljningsmodell för äldreomsorg och gällande avtal samt uppdragsbeskrivning hittas på stadens hemsida www.stockholm.se. Länk till sidan finns här. 14 Bedömning av verksamhetens kvalitet Bräckens dagverksamhet Regiform: Privat Inriktning: Demens Antal gäster per dag: 18 Syftet med uppföljningen är att bedöma verksamhetens sammantagna kvalitet samt följsamhet till lagar, författningar och avtal eller uppdragsbeskrivning utifrån nedan angivna underlag. Uppföljningen belyser verksamhetens styrkor och utvecklingsområden för att stödja verksamheten i förbättringsarbetet. Sammanfattande bedömning Bedömningen efter verksamhetsuppföljning och genomgång av de underlag som legat till grund för uppföljningen är att utföraren uppfyller kraven i avtalet. Verksamheten har förutsättning för att ge en god och säker vård och omsorg för gästerna i dagverksamheten. Utföraren bedöms ha förutsättningar för att bedriva verksamheten med fortsatt hög kvalitet och att arbeta systematiskt med kvalitetsutveckling då enheten har en stabil grupp med medarbetare med rätt kompetens. Verksamheten ligger centralt med bra kommunikationer. Lokalen är smakfullt inredd med möbler i milda färger. Trygghet och säkerhet Utföraren arbetar systematiskt med egenkontroller och avvikelser för att på så sätt höja kvaliteten i verksamheten. Egenkontroller görs av gruppledare tillsammans med medarbetare som sammanställs av ledningen. Resultatet tas upp i kvalitetsberättelsen och resultatet ligger även som grund för nästkommande års utvecklingsområden. Verksamheten arbetar med den sociala dokumentationen för att utveckla och förtydliga viken av att dokumentera. Meningsfullhet och delaktighet Verksamhetsuppföljningen visar att utföraren arbetar dagligen med värdegrunden och man arbetar med olika värdeord och teman på APT. 15 Anteckningar Sida 2 (2) Verksamheten presenterar månadsvis en aktivitetsplan och det finns både individuella och gemensamma aktiviteter. Det är utomhusaktiviteter varje dag såsom promenad, boule, besök på biblioteket. På eftermiddagar kan det vara musikunderhållning på Baltazar som är en träfflokal för seniorer på Kungsholmen. Verksamheten har även ett samarbete med Fridhemmet på Kungsholmen där gästerna går dit och kan jobba i trädgården. Det erbjuds solterapi varje dag och det finns en ateljé för skapande. Verksamheten behöver åtgärda Inget åtgärdsbehov kom fram vid verksamhetsuppföljningen. Men verksamheten ska fortsätta arbeta med att utveckla den sociala dokumentationen. Uppföljningen är gjord av Marita Johansson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Järva stadsdelsförvaltning och Paula Clementz, utredare, Järva stadsdelsförvaltning. Underlag till uppföljningen • Verksamhetsuppföljning 2023 • Brukarundersökning 2024 16 Bedömning av verksamhetens kvalitet Gläntans dagverksamhet Regiform: enskild regi Inriktning: social Antal gäster per dag: 20 Syftet med uppföljningen är att bedöma verksamhetens sammantagna kvalitet samt följsamhet till lagar, författningar och avtal eller uppdragsbeskrivning, utifrån nedan angivna underlag. Uppföljningen belyser verksamhetens styrkor och utvecklingsområden för att stödja verksamheten i förbättringsarbetet. Sammanfattande bedömning Den samlade bedömningen är att verksamheten följer de krav som ställs för att ha förutsättningar att ge en säker vård och omsorg av god kvalitet. Ledningen tar till vara resultat från olika undersökningar för att utveckla verksamheten. Vid samtal med medarbetare behöver enhetens syfte tydliggöras och det närvarande ledarskapet stärkas. Enheten kan utveckla samverkan med beställarenheten kring vilket behov den besökande har för att ge en mer individanpassad vistelse. Alla blir väl bemötta när de besöker dagverksamheten men brukarundersökningen visar också att medarbetare kan bli bättre på att lyssna på besökarnas önskemål. Brukarundersökningen visar att brukarna är nöjda med maten men att trivseln vid måltidssituationen kan utvecklas ytterligare. Trygghet och säkerhet Den samlade bedömningen är att verksamheten följer de krav som ställs och att förutsättningar finns för att ge en säker vård och omsorg av god kvalitet. Resultatet från brukarundersökningen visar att besökarna är nöjda med dagverksamheten, de allra flesta känner sig trygga på dagverksamheter och att det finns ett stort förtroende för medarbetarna. Enheten har ett ledningssystem som utvecklas systematiskt och medarbetarna är delaktiga i framtagande av rutiner. Enheten har en områdeschef som även ansvarar för Pilträdets servicehus och Kungsholmens hemtjänst sedan 2025. Ledningen tar till vara resultat från olika undersökningar för att utveckla verksamheten. Vid samtal med medarbetare behöver enhetens syfte tydliggöras och det närvarande ledarskapet stärkas. Genom att förmedla varför verksamheten finns kan ledaren ge riktning åt både arbetssätt och beslut som stödjer medarbetare i att se helheten i sitt uppdrag. 17 Enheten samarbetar med Pilträdets servicehus gällande sociala aktiviteter och hälso- och sjukvårdsinsatser ges av sjuksköterska från servicehuset. Enheten samverkar med beställarenheten för att påtala brister i avtalet med Samtrans som ansvarar för kundernas transporter till och från dagverksamheten. Enheten kan utveckla samverkan med beställarenheten kring vilket behov den besökande har för att ge en mer individanpassad vistelse. Majoriteten av besökarna vet vart de ska vända sig med klagomål och synpunkter. Enheten genomför regelbundet granskning av dokumentation, genomför riskanalyser tar fram åtgärder och följer upp åtgärder. Meningsfullhet och delaktighet Den samlade bedömningen är att verksamheten eftersträvar att besökarna ska vara delaktiga och ha en meningsfull vistelse i dagverksamheten. Verksamheten har tre kärnvärden som innebär att medarbetarna ska vara lyhörda, engagerade och nytänkande. Alla blir väl bemötta när de besöker dagverksamheten men brukarundersökningen visar också att medarbetare kan bli bättre på att lyssna på besökarnas önskemål. Brukarundersökningen visar att besökarnas nöjdhet med aktiviteter och möjligheten att kunna påverka vilka aktiviteter som erbjuds har ökat från föregående år. Det finns tillgång till en innergård där aktiviteter och utevistelser kan genomföras utifrån vad besökarna själva önskar. Måltiderna är en central del i verksamheten. Verksamheten serverar tre måltider per dag samt mellanmål som består av frukt och dryck. Medarbetarna tar hänsyn till individuella behov som allergier och preferenser. Brukarundersökningen visar att brukarna är nöjda med maten men att trivseln vid måltidssituationen kan utvecklas ytterligare. Insatsen social dagverksamhet har i vissa fall som syfte att avlasta anhörigvårdare i deras roll. Medarbetare är tillgängliga för frågor och funderingar. Verksamheten behöver åtgärda • Enhetens syfte gemensamt tydliggöras och det närvarande ledarskapet stärkas. • Trivseln vid måltidssituationen kan utvecklas ytterligare. • Medarbetare kan bli bättre på att lyssna på besökarnas önskemål. • Utveckla samverkan med beställarenheten kring vilket behov den besökande har för att ge en mer individanpassad vistelse. Uppföljningen är gjord av: Pia Lindman (kvalitetsuppföljare SoL) på Kungsholmens stadsdelsförvaltning den 2 december 2025. 18 Uppföljningsunderlag • Verksamhetsuppföljning december 2025. • Brukarundersökning 2025. Mer om stadens uppföljningsmodell för äldreomsorg och gällande avtal hittas på stadens hemsida www.stockholm.se. Länk till sidan finns här 19 Bedömning av verksamhetens kvalitet Lidnersgårdens dagverksamhet Regiform: entreprenad Inriktning: demens Antal gäster per dag: 15 Syftet med uppföljningen är att bedöma verksamhetens sammantagna kvalitet samt följsamhet till lagar, författningar och avtal, utifrån nedan angivna underlag. Uppföljningen belyser verksamhetens styrkor och utvecklingsområden för att stödja verksamheten i förbättringsarbetet. Lidnersgårdens dagverksamhet drivs på entreprenad av Vardaga. Sammanfattande bedömning Bedömningen är att verksamheten uppfyller de krav som ställs och bedöms därmed ha förutsättningar att ge en god vård och omsorg utifrån de underlag som har legat till grund för uppföljningen. En hög andel av besökare är nöjda enligt Stockholms stads brukarundersökning 2025. Tryggheten har dock minskat sedan föregående mätning och enheten bör undersöka vad det beror på. Trygghet och säkerhet Verksamheten har ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Verksamheten genomför riskbedömningar såväl på verksamhetsnivå som individnivå för att undvika att oönskade händelser sker. Regelbundna kontroller görs för att följa upp att arbetet sker enligt fastställda rutiner och mål. Verksamheten behöver utveckla arbetet med att se och lyfta avvikelser som sker inom den egna verksamheten som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamheten har rutiner för att ta emot nya besökare och de är väl implementerade med struktur och arbetssätt. Resultaten från brukarundersökningen visar att besökare är i hög grad nöjda med verksamheten men tryggheten har minskat sedan föregående mätning och enheten bör undersöka vad det beror på. Medarbetarna är utbildade undersköterskor, erfarna och erbjuder hög kontinuitet vilket möjliggör ett personcentrerat arbetssätt. En av medarbetarna är Silviasyster. Enligt resultat från brukarundersökningen uppger besökare att de får ett bra bemötande och att de känner förtroende för medarbetare. Ledningen har viljan att för verksamheten ta till vara på resultat från olika undersökningar för att utveckla verksamheten tillsammans med medarbetarna och bedriver ett närvarande ledarskap. 20 Verksamheten lämnar information om möjlighet att lämna klagomål/synpunkter på olika sätt och omhändertar det som kommer in som en del av klagomålshanteringen. Meningsfullhet och delaktighet Vardaga har målsättningen att besökare ska uppleva sin dag som meningsfull där alla sinnen stimuleras och där ensamhet samt psykisk och fysisk ohälsa motverkas. Brukarundersökningen visar att nöjdheten med aktiviteterna som erbjuds på dagverksamheten är hög samt att besökarna har goda möjligheter att påverka vilka aktiviteter som erbjuds. Verksamheten erbjuder promenader varje dag oavsett väder. Verksamheten har tillgång till en innergård för utevistelse och aktiviteter. Fysiska aktiviteter erbjuds i samverkan med fysioterapeut från Sopbackens vård- och omsorgsboende. Vardagar har ett koncept kring mat och måltider som heter ”Den goda dagen”. Frukost, mellanmål och lunch serveras. Brukarundersökningen visar att besökare är generellt nöjda med maten som serveras och måltidsupplevelsen. Verksamheten behöver åtgärda • Verksamheten behöver utveckla arbetet med att se och lyfta avvikelser som sker inom den egna verksamheten som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. • Enheten behöver ta fram en krisplan som en del av beredskapsarbetet. • Tryggheten har minskat sedan föregående mätning och enheten bör undersöka vad det beror på. Uppföljningen är gjord av: Pia Lindman (kvalitetsuppföljare SoL) på Kungsholmens stadsdelsförvaltning i juni 2025. Uppföljningsunderlag • Verksamhetsuppföljning den 4 juni 2025. • Brukarundersökning 2025. Mer om stadens uppföljningsmodell för äldreomsorg och gällande avtal hittas på stadens hemsida www.stockholm.se. Länk till sidan finns här. --- [Bilaga 12 Nyckeltal 2025 Kungsholmen_utgående 2026_SLK.pdf] Nyckeltal till årsredovisningen 2025 Bilaga 3 Stadsdelsnämnd 708 Kungsholmen Data avser år 2025 Data för 2024 är med för att kunna se skillnad Nyckeltal för Pedagogisk verksamhet Förskola Nyckeltal 211: Andel förskollärare av totalt antal anställda Andel förskollärare 2025 2024 Andel förskollärare 36,4% 35,9% Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Nyckeltal 31: Kostnad per invånare och år i kronor inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Kostnad (kr) per invånare 0-64 år 2025 2024 Funktionsnedsättning 4 379 4 154 Nyckeltal 32 & 33: Stadsdelsnämndens snittkostnad per dygn respektive dag inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Stadsdelens snittkostnad (kr) per dygn/dag 2025 2024 Gruppbostad och boende för unga 3 376 3 438 Daglig verksamhet 1 416 1 395 Nyckeltal 34: Assistansersättning FH, bruttokostnad per timme inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Snittkostnad (kr) per timme 2025 2024 Assistansersättning FH* 314 855 * Benämndes tidigare Personlig assistans enligt LASS Äldreomsorg Nyckeltal 37: Andel av befolkningen 65–79 år respektive 80 år och äldre som har insats från äldreomsorgen. Snitt av 12 månader Andel av befolkningen med insats 65-79 år 80- år 65-79 år 80- år 2025 2025 2024 2024 Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 3,1% 20,5% 3,0% 20,0% Hemtjänst (ordinärt boende) 3,0% 19,2% 2,9% 18,5% Vård- och omsorgsboende 0,9% 8,6% 1,0% 8,9% Äldreomsorg totalt 5,4% 36,4% 5,4% 36,6% Nyckeltal nr 38: Genomsnittligt antal hemtjänsttimmar (ordinärt boende och servicehus) inom äldreomsorgen per person och månad Genomsnittligt antal timmar per 202p5erson och måna2d024 Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 38,0 39,7 Hemtjänst (ordinärt boende) 36,7 38,2 Nyckeltal nr 39: Kostnad per timme för hemtjänst i ordinärt boende och servicehus inom äldreomsorgen Nettokostnad (kr) per timme 2025 2024 Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 507 517 Hemtjänst (ordinärt boende) 406 418 Nyckeltal nr 40: Kostnad per vårddygn i vård- och omsorgsboende inom äldreomsorgen Nettokostnad (kr) per vårddygn Vårddygn per person och månad 2025 2024 2025 2024 Vård- och omsorgsboende 2 923 2 761 29,6 29,5 Individ- och familjeomsorg, vuxna och socialpsykiatri Nyckeltal 50: Dygnetruntvård för vuxna med missbruk - kostnad per vårdform, dygn, person och invånare Dygn per person Kr per person Antal personer med insats per 1000 Kostnad per vårdform invånare 20 år och äldre kr/dygn 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 HVB 23 93 145 600 199 667 0,1 0,1 6 222 LVM / tvångsvård 167 44 1 642 000 408 500 0,0 0,0 9 832 Familjehemsvård 164 277 000 0,0 0,0 Nyckeltal 51: Andel biståndsbedömda insatser med genomförandeplan inom socialpsykiatrin (egna insatser samt entreprenad) Andel beslut med genomfördandeplan 2025 2024 Andel beslut 76% 82% Nyckeltal 52 del 1: Vuxna med missbruk - Boende och boendestöd, kostnad för insats per vårddygn, person och invånare samt personer med insats som andel av befolkningen Kr /dygn Kr per person Kr per invånare 20 år och äldre Antal personer med insats 2025 2024 2025 2024 2025 2024 per 12000205 invånare 20 år och äldre Stöd och omvårdnads- boende 1 883 1 789 239 608 250 563 203 200 0,8 Andra boendeformer 552 577 141 184 105 178 89 79 0,6 Boendestöd 5 643 1 240 5 1 0,9 Nyckeltal 52 del 2 Socialpsykiatri: Boende och boendestöd- kostnad per insatsform, dygn, person och invånare Kr /dygn Kr per person Kr per invånare över 19 år Antal personer med insats 2025 2024 2025 2024 2025 2024 per 12000205 invånare 20-64 år Bostad med särskild service 2 895 2 896 700 000 675 400 75 72 0,1 Familjevård/hvb inack. 3 217 3 032 649 000 706 556 112 136 0,2 Annat boende 209 870 378 429 104 114 0,5 Boendestöd /hemhjälp 40 367 45 912 121 135 3,0 Nyckeltal 53: Kostnad per person för sysselsättning/arbetsträning inom Socialpsykiatrin Kr per person 2025 2024 Sysselsättning och arbetsträning 36 068 39 522 Nyckeltal 54. Antal hemlösa (mätning vartannat år) Hemlösa Hemlösa SDF 2025 2024 Kvinnor Ingen mätning 2025 14 Män Ingen mätning 2025 56 Totalt Ingen mätning 2025 70 Nyckeltal 208 Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt Andelen försökslägenheter som ö2v0e2r5gått till eget kon2tr0a2k4t Kvinnor 25,0% 0,0% Män 28,6% 14,3% Totalt 27,3% 9,1% Individ- och familjeomsorg, barn och ungdomar Nyckeltal 55: Dygnetruntvård för barn och ungdomar - kostnad per dygn, per barn och per invånare 0-19 år, dygn per barn samt barn med insats som andel av befolkningen 0-19 år Dygn per barn/ungdom Kr per barn/ungdomar Antal barn per 1000 inv 0-19 år som Kr per dygn 2025 2024 2025 2024 2025 placeras 2024 2025 § 12HEM 215 63 4 526 000 282 000 0,1 0,3 21 051 HVB 175 109 2 673 333 1 624 714 0,3 0,6 15 305 Jourhem 112 151 343 400 481 867 1,4 1,4 3 066 Fam hem 163 317 466 095 1 052 625 1,9 0,7 2 856 Skyddat boende 0,0 0,0 Skyddat boende (medföljande barn) 113 283 132 000 290 000 0,1 0,1 1 168 Behandlingsfamilj 138 102 1 754 000 2 064 750 0,2 0,4 12 756 Stödboende 224 271 873 750 1 078 600 0,4 0,5 3 896 Nyckeltal 201: Antal familjer och antal barn som saknar stadigvarande bostad Antal familjer som saknar stadigvarande Antal barn 0-17 år i familjer som saknar bostad stadigvarande bostad 2025 2024 2025 2024 Saknar stadigvarande bostad 1 4 1 8 Ekonomiskt bistånd Nyckeltal 56: Andel biståndstagare av befolkningen i genomsnitt per månad Andel biståndstagare i bef, 0- år 2025 2024 Andel biståndstagare 0,3% 0,3% Nyckeltal 57: Hushåll med ekonomiskt bistånd avslutade till annan försörjning Andel hushåll med bistånd som fått försörjning 2025 2024 Andel hushåll 11,7% 12,5% Nyckeltal 58: Medelbidrag för ekonomiskt bistånd för vuxen biståndstagare och hushåll per månad Medelbidrag per hushåll och månad, kr Medelbidrag per vuxen biståndstagare 2025 2024 2025och månad, kr2024 Medelbidrag 10 978 10 930 10 780 10 639 Nyckeltal 59: Summa ekonomiskt bistånd i relation till befolkningen Summa ekonomiskt bistånd per invånare 0 år och äldre 2025 2024 Ekonomiskt bistånd i relation till bef 314 299 Nyckeltal 60: Vuxna biståndstagare med försörjningshinder arbetslöshet i relation till befolkningen Antal arbetslösa biståndstagare per 1000 invånare 18-64 år 2025 2024 Antal arbetslösa 1,2 1,2 Nyckeltal 64 a: Andel barn som lever i hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd i befolkningen i genomsnitt per månad Andel barn i biståndshushåll i befolkningen 0-17 år 2025 2024 Andel barn i biståndshushåll 0,3% 0,4% Nyckeltal 64 b: Andel ungdomar, 18-64 år, med ekonomiskt bistånd i befolkningen i genomsnitt per månad Andel ungdomar med ekonomiskt bistånd i befolkningen 18-24 år 2025 2024 Andel beroende av EB 0,4% 0,4% Nyckeltal 67: Andel inledda utredningar om felaktig utbetalning av ekonomiskt bistånd i relation till antal biståndshushåll Andel inledda utredningar om felaktig utbetalning av ekonomiskt bistånd, 2025 FUT 2024 Utredningar EB 3,3% 1,6% Stadsmiljö Nyckeltal 68: Kostnad per kvadrameter vinterväghållen yta Kostnad per kvadratmeter vinterväghållen yta, kr 2025 2024 Vinterväghållen yta 27,8 24,4 Nyckeltal 69: Barmarksrenhållning, kostnad per kvadrameter parkmark Kostnad för barmarksrenhållning per kvadratmeter parkmark, kr 2025 2024 Parkmark 5,7 6,8 Nyckeltal 70a: Parkdrift, kostnad per kvadrameter parkmark Kostnad för parkdrift per kvadratmeter parkmark, kr 2025 2024 Parkmark 52,8 48,5 Nyckeltal 70b: Parkunderhåll, kostnad per kvadrameter parkmark Kostnad för parkunderhåll per kvadratmeter parkmark, kr 2025 2024 Parkmark 4,1 2,0 Kultur och Fritid Nyckeltal 80: Kostnad inklusive/exklusive lokalkostnad för öppen fritidsverksamhet per öppethållandetimme Exklusive lokaler Inklusive lokaler 2025 2024 2025 2024 Nettokostnad (kr) per öppethållandetimme 1 027 1 605 1 248 1 781 Nyckeltal för personalstatistik Nyckeltal 122: Andel tillsvidareanställda Andel tillsvidareanställningar 2025 2024 Andel tillsvidareanställda 91,0% 91,0% Nyckeltal 123: Andel heltidstjänster Andel heltidsanställningar 2025 2024 Andel heltidstjänster 80,2% 74,8% Nyckeltal 124: Personalomsättning Personalomsättning 2025 2024 Personalomsättning 2,86% 6,51% Nyckeltal 125: Andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnor bland de anställda Kvinnliga chefer (kvot) 2025 2024 Kvot kvinnliga chefer 1,14 1,12 Nyckeltal 126: Andelen utrikes födda chefer i förhållande till andelen utrikes födda medarbetare Utrikes födda chefer (kvot) 2025 2024 Kvot utrikes födda chefer 0,19 i.u Nyckeltal 127: Korttidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 1-14 i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Andel korttidssjukfrånvaro 2025 2024 Korttidsfrånvaro 2,58% 2,62% Nyckeltal 128: Långtidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 15 och framåt i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Andel långtidssjukfrånvaro 2025 2024 Långtidsfrånvaro 5,66% 6,20% Nyckeltal 129: Kostnad korttidsfrånvaro per årsarbetare (kostnad utan personalförsäkring (PF)) Kostnad sjukfrånvaro per årsarbetare, kronor 2025 2024 Korttidssjukfrånvaro 12 018 9 488 Kostnad per vårdform Kr per invånare 20 år och kr/dygn äldre 2024 2025 2024 2 147 12 20 9 391 27 14 1 689 0 5 Nyckeltal 52 del 1: Vuxna med missbruk - Boende och boendestöd, kostnad för insats per vårddygn, person och invånare samt personer med insats som andel av befolkningen Antal personer med insats per 1000 invånare 2200 å2r4 och äldre 0,8 0,7 0,8 Antal personer med insats per 1000 invånare 2200-2644 år 0,1 0,2 0,3 2,9 Nyckeltal 55: Dygnetruntvård för barn och ungdomar - kostnad per dygn, per barn och per invånare 0-19 år, dygn per barn samt barn med insats som andel av befolkningen 0-19 år Kr per dygn Kr/invånare 0-19 år 2024 2025 2024 4 500 419 78 14 906 742 1 047 3 190 476 665 3 322 905 775 2 254 0 59 1 025 12 27 20 292 324 760 3 977 323 496 Handläggare: Stefan Larsson Lindmark Telefon nr: 076-12 08 494 Mejladress: Stefan.larsson.lindmark@edu.stockholm.se Nyckeltal för Pedagogisk verksamhet För in underlag i gulmarkerad ruta Förskola Nyckeltal 211: Andel förskollärare av totalt antal anställda Antal förskollärare Antal anställda som arbetar i barngrupp (grundbemanning) omräknat till årsarbetare, exklusive Andel förskollärare av resurspersonal totalt antal anställda Andel förskollärare 102 280 36,4% Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Handläggare: Ebba Waenerlund Telefon nr: 08-508 08 483 Mejladress: ebba.waenerlund@stockholm.se Nyckeltal för Stöd och service till personer med funktionsnedsättning För in underlag i gulmarkerad ruta Förifylld uppgift Nyckeltal 31: Kostnad per invånare och år i kronor inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Underlag Nyckeltal Totalt nettokostnad (tkr) Invånare 0-64 år i Kostnad (kr) per - Stöd och service till stadsdelen invånare 0-64 år personer med funktionsnedsättning Funktionsnedsättning 250 947 57 307 4 379 Kommentarer: Nyckeltalet kostnad per invånare som baseras på totala antalet i befolkningen i åldrarna 0-64 år i nämnaren och nettokostnad i täljaren kan vara missvisande eftersom antalet invånare inte nödvändigtvis speglar invåndare med funktionsnedsättning med behov av stöd och service. Mer rättvisande bild hade kanske getts av att i nämnaren ange inskivna brukare inom stöd och service till Nyckeltal 32 & 33: Stadsdeplesrnsoänmern mdeedn sfu snkntiiottnksonsetdnsaädttn pinegr. Id jyägmnfö rreelssep emketdiv 2e0 d24a gh airn aonmta lsett öid och service till personer med fbuenfokltkinoinngsenne id åsldäetrtsnkiantgegorin 0-64 år minskat något, däremot har antalet brukare inom flera insatser ökat under 2025 jämfört med 2024, särskild för LSS- insatserna daglig verksamhet men också för boende med särskilt stöd varför Underlag Nyckeltal kostnad per invånare ökat. Nettokostnad (tkr) för Antal dygn/dagar Stadsdelens verksamheten snittkostnad (kr) per dygn/dag Gruppbostad och boende för unga 127 701 37 831 3 376 Daglig verksamhet 61 551 43 475 1 416 Kommentarer: Snittkostnad per dygn avviker inte nämnvärt mellan 2024 och 2025. Snittkostnad per dygn avviker inte nämnvärt mellan 2024 och 2025. Nyckeltal 34: Assistansersättning FH, bruttokostnad per timme inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Underlag Nyckeltal Stadsdelens Antal timmar inom Snittkostnad (kr) per bruttokostnad (tkr) för verksamheten timme verksamheten Assistansersättning FH* 4 731 15 071 314 * Benämndes tidigare Personlig assistans enligt LASS Kommentarer: Förvaltningen har justerat antal timmar inom verksamheten, se beräkning till höger. Detta är uppgifter hämtade från utförare av personlig assistans i egen regi gällande utförda assistanstimmar för verksamhetskod 6210 under 2025. Ursprungligt angivna timmar inom verksamheten var 407 timmar, vilket motsvarar ca. antalet timmar enbart för en brukare en månad och kan därmed inte stämma som antal timmar på ett helt år. Jämförelse med föregående år: År 2023 hade Kungsholmen ett samverkansavtal med 3 stadsdelar där vår utförarenhet för Utförares Beräknad intäkt 2025 avseende 6210: Antal timmar fakturerade personlig assistans utförde ärenden åt dessa stadsdelar. Detta medförde att antal Beräknad intäkt MS -2 159 252 6 295 timmar inte återspeglade alla ärenden som vår utförarverksamhet utförde under VT -1 472 476 4 293 2023. Under 2024 upphörde detta samverkansavtal, varför snittkostnad per PJ -1 537 790 4 483 timme markant minskat 2024. År 2025 utförs ingen personlig assistans för annan förvaltning, däremot har utföraren delvis under året utfört assistans för person 15 071 aktuell inom äldreomsorgen. 343 Antal timmar fakturerade Handläggare: Ylva Koch Telefon nr: 08-50808880 Mejladress: ylva.koch@stockholm.se Nyckeltal för Äldreomsorg För in underlag i gulmarkerad ruta Uppgifterna i de förifyllda orangefärgade cellerna kan kontrolleras mot underlag i /beslutsstöd/Gemensamma mappar /Basnyckeltal/VB2025 Nyckeltal 37: Andel av befolkningen 65–79 år respektive 80 år och äldre som har insats från äldreomsorgen. Snitt av 12 månader Underlag Nyckeltal Antal personer Antal Total befolkning Total Andel av Andel av med insats 65- personer med 65-79 år befolkning befolkningen 65- befolkningen 80- 79 år insats 80- år 80- år 79 år med insats år med insats per månad per månad Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 301 825 9 783 4 034 3,1% 20,5% Hemtjänst (ordinärt boende) 292 774 9 783 4 034 3,0% 19,2% Vård- och omsorgsboende 92 346 9 783 4 034 0,9% 8,6% Äldreomsorg totalt 530 1 468 9 783 4 034 5,4% 36,4% Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal nr 38: Genomsnittligt antal hemtjänsttimmar (ordinärt boende och servicehus) inom äldreomsorgen per person och månad Underlag Nyckeltal Totalt antal Totalt antal Genomsnittligt bistånds- personer antal timmar per beslutade med person och timmar insatsen, månad brutto Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 42 756 1 127 38,0 Hemtjänst (ordinärt boende) 39 095 1 066 36,7 Kommentarer: Kommenteragärnautvecklingenjämförtmedföregåendeåridennaruta! Nyckeltal nr 39: Kostnad per timme för hemtjänst i ordinärt boende och servicehus inom äldreomsorgen Underlag Nyckeltal Netto -kostnad Antal Nettokostnad (kr) (tkr) biståndsbe- per timme slutade timmar Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 259 884 513 076 507 Hemtjänst (ordinärt boende) 190 552 469 138 406 Kommentarer: Kommenteragärnautvecklingenjämförtmedföregåendeåridennaruta! Nyckeltal nr 40: Kostnad per vårddygn i vård- och omsorgsboende inom äldreomsorgen Vårdkostnad/vårddygn Vårddygn/person o månad Nettokostnad Antal Nettokostnad Biståndsbed Antal personer Vårddygn per (tkr) 12 mån vårddygn (kr) per ömda verkställt beslut person och under 12 vårddygn vårddygn 12 12 mån månad mån mån Vård- och omsorgsboende 454 944 155 623 2 923 12 969 438 29,6 Kommentarer: Kommenteragärnautvecklingenjämförtmedföregåendeåridennaruta! Nyckeltal 37: Andel av befolkningen 65–79 år respektive 80 år och äldre som har insats från äldreomsorgen. Snitt av 12 månader Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Handläggare: Fredrik Claesson Telefon nr: 08-50808105 Mejladress: fredrik.claesson@stockholm.se År 0-19 år 20 år och äldre 20-64 år Antal invånare 2025 10 811 60 313 46 497 Nyckeltal för Individ- och familjeomsorg, vuxna och socialpsykiatri För in underlag i gulmarkerad ruta Förifylld uppgift Nyckeltal 50: Dygnetruntvård för vuxna med missbruk - kostnad per vårdform, dygn, person och invånare Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr Antal vårddygn Antal unika Antal invånare Dygn per person Kr per person Antal personer med personer 20 år och äldre insats per 1000 inv 20 år och äldre HVB 728 117 5 60 313 23 145 600 0,1 LVM / tvångsvård 1 642 167 1 60 313 167 1 642 000 0,0 Familjehemsvård 0 0 0 60 313 0,0 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 51: Andel biståndsbedömda insatser med genomförandeplan inom socialpsykiatrin (egna insatser samt entreprenad) Underlag Nyckeltal Antal beslut med Antal beslut om insatser Andel beslut med registrerad genomförande- genomförandeplan plan Genomförandeplaner inom socialpsykiatrin* 16 21 75,8% * Avser medeltalet av antal beslut per månad under perioden december 2024-november 2025 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 52 del 1: Vuxna med missbruk - Boende och boendestöd, kostnad för insats per vårddygn, person och invånare samt personer med insats som andel av befolkningen Underlag Nyckeltal Nettokostnad Antal boende- Antal unika personer Antal invånare Kr /dygn Kr per person Kr per invånare 20 år tkr* dygn 20 år och äldre och äldre Stöd och omvårdnadsboende** 12 220 6 489 51 60 313 1 883 239 608 203 Andra boendeformer*** 5 365 9 720 38 60 313 552 141 184 89 Boendestöd 316 56 60 313 5 643 5 * För verksamheter i egen regi ska verksamhetens del av personal-, lokal- och övriga administrativa kostnader ingå. ** Verksamhetskod 1310 har tillkommit år 2022. *** Verksamhetskod 1337 har tillkommit år 2022. Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 52 del 2: Socialpsykiatri - Boende och boendestöd, kostnad för insats per vårddygn, per person och per invånare samt antal personer med insats som andel av befolkningen Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr Antal boende-dygn Antal personer Antal invånare Kr /dygn Kr per person Kr per invånare 20 -64 år Bostad med särskild service 3 500 1 209 5 46 497 2 895 700 000 75 Familjevård/hvb inack. 5 192 1 614 8 46 497 3 217 649 000 112 Annat boende 4 827 23 46 497 209 870 104 Boendestöd /hemhjälp 5 611 139 46 497 40 367 121 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 53: Kostnad per person för sysselsättning/arbetsträning inom Socialpsykiatrin Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr Antal personer Kr per person Sysselsättning och arbetsträning 2 669 74 36 068 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 54 Antal hemlösa (mätning vartannat år) Underlag Antal hemlösa Kvinnor Ingen mätning 2025 Män Ingen mätning 2025 Totalt Ingen mätning 2025 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 208 Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt Underlag Tot antal Antal Andelen försökslägenheter försökslägenheter försökslägenhete Andelen försökslägenheter som som övergått till eget r som övergått till övergått till eget kontrakt kontrakt eget kontrakt Kvinnor 4 1 25,0% Män 7 2 28,6% Totalt 11 3 27,3% Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Individ- och familjeomsorg, barn och ungdomar Nyckeltal 55: Dygnetruntvård för barn och ungdomar - kostnad per dygn, per barn och per invånare 0-19 år, dygn per barn samt barn med insats som andel av befolkningen 0-19 år (Obs i nettokostnaden ska även statsbidragsintäkter inkluderas) Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr Antal vårddygn Antal unika barn o Antal invånare Dygn per barn/ Kr per barn Antal barn per 1000 ungdomar 0-19 år ungdom /ungdomar inv 0-19 år som placeras § 12HEM 4 526 215 1 10 811 215 4 526 000 0,1 HVB 8 020 524 3 10 811 175 2 673 333 0,3 Jourhem 5 151 1 680 15 10 811 112 343 400 1,4 Familjehem 9 788 3 427 21 10 811 163 466 095 1,9 Skyddat boende (för ungdomar som relaterar till kvinnofridsproblematik) * 0 0 0 10 811 0,0 Skyddat boende (barn och unga)** 132 113 1 10 811 113 132 000 0,1 Behandlingsfamilj 3 508 275 2 10 811 138 1 754 000 0,2 Övrigt boende för BoU 224 873 750 0,4 (stödboende) 3 495 897 4 10 811 * Verksamhetskod 1213 ** Verksamhetskod 1215 och 1216 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 201: Antal familjer och antal barn som saknar stadigvarande bostad Nyckeltal Antal familjer som Antal barn 0-17 år i saknar stadigvarande familjer som saknar bostad stadigvarande bostad Saknar stadigvarande bostad 1 1 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal Kr per dygn Kr per invånare 20 år och äldre 6 222 12 9 832 27 0 Nyckeltal Antal personer med insats per 1000 inv 20 år och äldre 0,8 0,6 0,9 Nyckeltal Antal personer per 1000 20-64 år med insats 0,1 0,2 0,5 3,0 Nyckeltal Kr /dygn Kr/invånare 0- 19 år 21 051 419 15 305 742 3 066 476 2 856 905 0 1 168 12 12 756 324 3 896 323 Handläggare: Fredrik Claesson Telefon nr: 08-50808105 Mejladress: fredrik.claesson@stockholm.se År 0-17 år 0 år och äldre 18-65 år Antal invånare 2025 9 806 71 123 48 268 Nyckeltal för Ekonomiskt bistånd Förifylld uppgift Nyckeltal 56: Andel biståndstagare av befolkningen i genomsnitt per månad Obs! befolkningsunderlaget är detsamma som i indikatorn. Underlag Nyckeltal Antal biståndstagare Befolkning 0- år Andel bistånds- tagare i bef Biståndstagare 209 71 068 0,3% Kommentarer: Nyckeltal 57: Hushåll med ekonomiskt bistånd avslutade till annan försörjning Underlag Nyckeltal Antal bistånds- Antal hushåll med Andel hushåll med hushåll totalt bistånd som fått bistånd som fått försörjning försörjning Biståndshushåll 273 32 11,7% Kommentarer: Nyckeltal 58: Medelbidrag för ekonomiskt bistånd för vuxen biståndstagare och hushåll per månad Underlag Nyckeltal Utbetalt bistånd per Antal bistånds- Antal vuxna Medelbidrag per Medelbidrag per månad, tkr hushåll per månad biståndstagare per hushåll och vuxen månad månad, kr biståndstagare och månad, kr Ekonomiskt bistånd 1 859 169 172 10 978 10 780 Kommentarer: Nyckeltal 59: Summa ekonomiskt bistånd i relation till befolkningen Underlag Nyckeltal Antal inv 0-w år Summa ekonomiskt Summa ekonomiskt bistånd under året, bistånd per inv 0-w tkr år, kr Ekonomiskt bistånd i relation till bef 71 123 22 306 314 Kommentarer: Nyckeltal 60: Vuxna biståndstagare med försörjningshinder arbetslöshet i relation till befolkningen Underlag Nyckeltal Antal inv 18-65 år Antal arbetslösa Antal arbetslösa med bistånd biståndstagare per genomsnitt per 1000 månad inv 18-65 år* Antal personer 48 268 57 1,2 *På grund av nya pensionsregler år 2023 beräknas nyckeltalet för åldersgruppen 18- 65 istället för som tidigare 18-64 Kommentarer: Nyckeltal 64 a: Andel barn som lever i hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd i Nyckeltal 64 b: Andel ungdomar, 18-24 år, med ekonomiskt bistånd i befolkningen i befolkningen i genomsnitt per månad genomsnitt per månad Obs! befolkningsunderlaget är detsamma som i indikatorn. Obs! befolkningsunderlaget är detsamma som i indikatorn. Underlag Nyckeltal Underlag Nyckeltal Antal barn i hushåll Antal barn 0-17 år i Andel barn i Antal ungdomar, Antal 18-24 år i Andel ungdomar med ekonomiskt befolkningen biståndshushåll i 18-24 år, med befolkningen med ekonomiskt bistånd per månad befolkningen ekonomiskt bistånd bistånd i per månad befolkningen 18-24 år Andel beroende av EB 32 10 064 0,3% 16 4 070 0,4% Kommentarer: Nyckeltal 67: Andel inledda utredningar om felaktig utbetalning av ekonomiskt bistånd i relation till antal biståndshushåll Underlag Nyckeltal Antal inledda Antal hushåll med Andel inledda utredningar om ekonomiskt bistånd utredningar om felaktig utbetalning under året (netto) felaktig utbetalning av ekonomiskt av ekonomiskt bistånd, FUT bistånd, FUT Utredningar EB 9 273 3,3% Kommentarer: Nyckeltal 64 b: Andel ungdomar, 18-24 år, med ekonomiskt bistånd i befolkningen i genomsnitt per månad Obs! befolkningsunderlaget är detsamma som i indikatorn. Handläggare: Fredrik Claesson Telefon nr: 08-50808105 Mejladress: fredrik.claesson@stockholm.se Nyckeltal om Stadsmiljö För in underlag i gulmarkerad ruta Nyckeltal 68: Kostnad per kvadrameter vinterväghållen yta Underlag Nyckeltal Kostnad för Kvadratmeter Kostnad per vinterväghållen yta, vinterväghållen yta kvadratmeter tkr vinterväghållen yta, kr Vinterväghållning 1 074 38 650 27,8 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 69: Barmarksrenhållning, kostnad per kvadrameter parkmark Underlag Nyckeltal Kostnad för Kvadratmeter Kostnad för barmarksren-hållning, parkmark barmarksrenhållning tkr per kvadratmeter parkmark, kr Parkmark 4 360 770 713 5,7 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 70a: Parkdrift, kostnad per kvadrameter parkmark Underlag Nyckeltal Kostnad för parkdrift, Kvadratmeter Kostnad för parkdrift tkr parkmark per kvadratmeter parkmark, kr Parkmark 40 724 770 713 52,8 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 70b: Parkunderhåll, kostnad per kvadrameter parkmark Underlag Nyckeltal Kostnad för Kvadratmeter Kostnad för parkunderhåll, tkr parkmark parkunderhåll per kvadratmeter parkmark, kr Parkmark 3 179 770 713 4,1 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Handläggare: Stefan Larsson Lindmark, emma.vikberg@stockholm.se Telefon nr: 08-508 08 494, 08-50808433 Mejladress: stefan.larsson.lindmark@edu.stockholm.se / emma.vikberg@stockholm.se Nyckeltal om Kultur och Fritid För in underlag i gulmarkerad ruta Nyckeltal 80: Kostnad inklusive/exklusive lokalkostnad för öppen fritidsverksamhet per öppethållandetimme Exklusive lokaler Inklusive lokaler Underlag Nyckeltal Underlag Nyckeltal Nettokostnad (tkr) Antal Nettokostnad Nettokostnad (tkr) Antal Nettokostnad per öppethållande- per öppethållande- öppethållande- timmar öppethållande- timmar timme (kr) timme (kr) Lokaler för öppen fritidsverksamhet 5 883 5 726 1 027 7 145 5 726 1 248 Kommentarer: Nettokostnaden för öppen fritidverksamhet per timme har minskat jämfört med föregående år. Den största förklaringen till minskningen av nettokostnaden är de återställningskostnaden som verksamheten under 2024 hade efter att en brand i en av parklekarnas lokaler, som inte var aktuella 2025. En annan förklaring till minskningen är vakanser under pågående rektyrering 2025. Handläggare: Cecilia Larsson Telefon nr: 08-50808046 Mejladress: cecilia.larsson@stockholm.se Nyckeltal för personalstatistik för Underlag finns i Beslutsstöd/Gemensamma mappar /Basnyckeltal/VB2025 Nyckeltal 122: Andel tillsvidareanställningar Underlag Nyckeltal Antal tillsvidare- Totala antalet Andel tillsvidare- anställningar anställningar anställningar Tillsvidareanställda 1 179 1 295 91,0% Kommentarer: Nyckeltal 123: Andel heltidstjänster Underlag Nyckeltal Antal heltids- Totala antalet Andel heltids- anställningar tillsvidare- anställningar anställningar Heltidstjänster 945 1 179 80,2% Kommentarer: Nyckeltal 124: Personalomsättning Underlag Nyckeltal Genomsnittligt Personalomsätt- Det lägsta talet av antal tillvidare- ning (%) antalet avgångar anställningar eller rekryteringar under året av tillsvidare- anställningar Personalomsättning 34 1 190 2,9% Kommentarer: Nyckeltal 125: Andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnor bland de anställda Underlag Antalet anställda Totala antalet Andel kvinnor Antalet kvinnor i Totala antalet chefer Andel kvinnliga kvinnor anställda (%) chefsposition chefer (%) Kvinnliga chefer 1 034 1 295 79,8% 52 57 91,2% Kommentarer: Nyckeltal 126: Andelen utrikes födda chefer i förhållande till andelen utrikes födda medarbetare* Underlag Antalet anställda Totala antalet Andel utrikes Antalet utrikes Totala antalet chefer Andel utrikes som är utrikes anställda födda födda chefer födda chefer födda (%) (%) Utrikes födda chefer Endast kvoten ska fyllas i, underlag ges från Sweco *Avser uppgifter per 30 september Kommentarer: Nyckeltal 127: Korttidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 1-14 i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Underlag Nyckeltal Antal Totala antalet Andel korttids- sjukfrånvaro- dagar av avtalad sjukfrånvaro dagar dag 1-14 arbetstid Korttidssjukfrånvaro 11 730 454 810 2,58% Kommentarer: Nyckeltal 128: Långtidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 15 och framåt i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Underlag Nyckeltal Antal Totala antalet Andel långtids- sjukfrånvaro- dagar av avtalad sjukfrånvaro dagar dag 15- arbetstid Långtidssjukfrånvaro 25 748 454 810 5,66% Kommentarer: Nyckeltal 129: Kostnad korttidsfrånvaro per årsarbetare (kostnad utan personalomkostnadspålägg (PO)) Underlag Nyckeltal Kostnad för Antalet Kostnad sjukfrånvaro- årsarbetare sjukfrånvaro per dagar dag 1-14 i årsarbetare, tkr* kronor Kostnad korttidsfrånvaro 15 791 1 314 12 018 *Kostnad för korttidssjukfrånvaro mäts från och med 2019 genom kostnad för sjukfrånvarodag 1-14 istället för dag 2-14. Kommentarer: Nyckeltal Kvinnliga chefer (kvot) 1,14 Nyckeltal Utrikes födda chefer (kvot) 0,19 --- [Bil 13 Lokal miljö- och klimathandlingsplan Kungsholmen 2026.pdf] Miljö- och klimathandlingsplan 2026 0 (82) 1. Inledning ................................................................................................ 2 2. 2026 Verksamhetsplan Kungsholmens stadsdelsnämnd................ 3 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning ......................................................................... 3 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ............................... 3 Nämndmål: 2.1.1 Kungsholmens verksamheter är energieffektiva och resurssmarta med låg påverkan på klimatet ........................................ 5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ........................................................... 9 Nämndmål: 2.2.1 Kungsholmen är en grön och resilient stadsdel med hög biologisk mångfald .....................................................................11 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar ............................13 Nämndmål: 2.3.1 Kungsholmens verksamheter använder klimatsmarta och resurseffektiva resor och transporter ............................14 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .......................15 Nämndmål: 2.4.1 Giftfria miljöer, ren luft och rent vatten främjar kungsholmsbornas hälsa ..........................................................................16 3. Arbetsområden ...................................................................................19 Agenda 2030 .............................................................................................19 Biologisk mångfald ....................................................................................21 Energieffektiviseringar ...............................................................................24 Inköp ..........................................................................................................26 Kemikalier..................................................................................................32 Klimatanpassning ......................................................................................35 Livsmedel ..................................................................................................37 Plast ..........................................................................................................40 Resor och transporter ...............................................................................42 Rättvis och inkluderande omställning .......................................................44 Återvinning och återbruk ...........................................................................47 Miljö- och klimathandlingsplan 2026 1 (82) 4. Stadens miljö- och klimatmål ............................................................51 Stockholms Miljöprogram 2030 .................................................................51 Stadens sju miljömål .................................................................................52 Arbetssätt för att nå miljömålen ................................................................61 Stockholms Klimathandlingsplan 2030 .....................................................63 5. Centrala dokument för miljö-, klimat- och hållbarhetsarbetet........70 Övergripande dokument ............................................................................70 Miljö- och klimatprogram ...........................................................................70 Agenda 2030 med mera ............................................................................70 6. Stöd i miljö- och klimatarbetet ...........................................................72 Rese- och mötespolicy Stockholms stad 2024 .........................................72 Kostdatasystemet Tendmill .......................................................................72 Stocket återbruk ........................................................................................73 Chemsoft – stadens kemikaliehanteringssystem ......................................73 Utbildningar ...............................................................................................75 Checklistor och guider staden ..............................................................75 Handskguide kök .......................................................................................75 Kemikaliesmart förskola ............................................................................76 Hållbar äldreomsorg ..................................................................................76 Leva Hållbart .............................................................................................76 Checklistor.................................................................................................76 Miljö- och klimathandlingsplan 2026 2 (82) Kungsholmens lokala miljö- och klimathandlingsplan är framtagen som stöd för miljö-, klimat och hållbarhetsarbetet på Kungsholmen under 2026. Handlingsplanen tydliggör vad förvaltningens verksamheter har att arbeta med under året inom miljö- och klimatområdet. Den pekar också på de viktigaste målen och programmen som finns inom miljö, klimat och hållbarhet inom Stockholms stad, och på en del av de stöd och system som finns att använda. Agenda 2030 ska genomsyra arbetet, och återkommer genom handlingsplanen med dess målsymboler. Först presenteras det miljö- och klimatarbete stadsdelsnämndsområdet beskriver under KF:s inriktningsmål 2: Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning i verksamhetsplanen: 2026 Verksamhetsplan Kungsholmens stadsdelsnämnd. Sedan följer en fördjupad information i bokstavsordning för de miljöområden som förvaltningen har stort fokus på. Särskilda samverkansområden för förvaltningen 2026 är fortsatt arbete med plastminskning, tema God mat för hälsa, klimat och miljö, samt hållbara inköp. För varje område återkommer relevanta delar från verksamhetsplanen, märkta med nummer för respektive mål. Stockholms Miljöprogram 2030 är byggt runt sju övergripande mål med 18 underliggande etappmål som kortfattat beskrivs och följs av Klimathandlingsplan 2030, som fördjupar miljöprogrammets två klimatmål i form av fem omställningsarenor. En sammanställning av program och handlingsplaner för stadens miljö- och klimatarbete, samt dokument kopplade till Agenda 2030 följer sedan. Handlingsplanen avslutas med redogörelser och länkar till några av stadens system, utbildningar, och webbsidor för miljö- och klimatarbetet och till sist följer Kungsholmens checklistor för att för att minska onödig elförbrukning i våra lokaler, för hållbara kontor (med egen checklista för Tekniska nämndhuset) och för att minska onödig plastförbrukning i våra verksamheter. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 3 (82) Under kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning är fyra verksamhetsområdesmål insorterade: • Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring • Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar • Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar • Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Nämnden bidrar till att inriktningsmålen nås genom att: • Kungsholmens verksamheter är energieffektiva och resurssmarta med låg påverkan på klimatet • Kungsholmen är en grön och resilient stadsdel med hög biologisk mångfald • Kungsholmens verksamheter använder klimatsmarta och resurseffektiva resor och transporter • Giftfria miljöer, ren luft och rent vatten främjar kungsholmsbornas hälsa Stadsdelsnämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet genom att nämndens verksamheter arbetar för ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040, och en fossilfri organisation 2030. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 4 (82) Nämnden ska implementera Miljöprogram 2030, under detta mål med målen 1: En rättvis och inkluderande omställning, 2. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck och 5. Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm; samt Klimathandlingsplan 2030 med omställningsarenorna • Agera för en rättvis och inkluderande omställning, • Utveckla ett klimatpositivt energisystem och • Styra mot en konsumtion med låg klimatpåverkan i stadens egen organisation. Kungsholmens lokala miljö- och klimathandlingsplan ska uppdateras utifrån dessa program. Kommunikationen om miljö, klimat och hållbarhet fortsätter, både internt och externt. Invånarna erbjuds fler möjligheter att delta i samtal och aktiviteter, exempelvis på Kungsholmens internationella bibliotek, Baltzar träffpunkt för att inspirera seniorer till hållbara val och på fritidsgården Kuggen, för samtal med unga om hållbara val och cirkulärt tänkande. Information om hållbarhetsarbete och hållbara val sprids även i foldern Kungsholmen i korthet och via interna forum. Nämnden anpassar sin ansökningsstruktur för att inkludera föreningsstöd med miljö- och klimatinriktning. Inköp och konsumtion styrs av stadens riktlinjer och ska bli mer hållbara, med minskad klimatpåverkan, fler cirkulära lösningar och ökat återbruk. Stocket är förstahandsalternativ vid inköp av möbler och inventarier. Andelen ekologiska och hållbarhetsmärkta produkter ökar, och användningen av plastartiklar och engångsprodukter fortsätter att minska och flergångs- och returalternativ väljs i högre grad. Genom att använda stadens gemensamma system för e-handel ökar förutsättningarna för att klimat- och miljökrav ställs och att uppföljningen sker systematiskt och att klimatpåverkan från stadens och förvaltningens konsumtion halveras fram till år 2030. Under året fortsätter arbetet med hållbara inköp, se vidare verksamhetsområdesmål 3.7. Klimatpåverkan från livsmedel och matsvinn minskar genom aktivt förebyggande arbete i alla verksamheter som hanterar mat. Tallriks-, serverings-, köks- och lagringssvinn mäts regelbundet, och statistik från måltidsentreprenörer följs upp. Förskolorna utvecklar också ett nytt system för systematiskt matsvinnsarbete, vilket ger bättre analysmöjligheter och underlag för åtgärder. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 5 (82) Äldreomsorgen på Kungsholmen ställer om till hållbar verksamhet under 2026 genom att projektet Hållbar Äldreomsorg på Kungsholmen går in i en omställningsfas och ingår i ordinarie rutiner och arbetssätt. Fokus kommer ligga på minskad plast- och engångsanvändning, ekologisk och klimatsmart mat, medveten kemikaliehantering, återvinning samt dialog och inkludering av de äldre. I alla parkupprustningar ses möjligheten att renovera och återbruka material över och arbetet fortgår för att utveckla och öka andelen jord som förbättras och återanvänds på plats. Material från parkupprustningar återanvänds där det är möjligt. Vid upphandling, omförhandling eller förlängning av avtal ska fossilfria transporter krävas. Energiförbrukningen i nämndens lokaler kartläggs per kvadratmeter för att identifiera och åtgärda energikrävande lokaler. Samarbete med fastighetsägare fortsätter för energieffektivisering och optimerad drift genom bättre ventilation och uppvärmning. Arbetet kopplar till flera mål i Agenda 2030, främst mål 3: God hälsa och välbefinnande, mål 4: God utbildning, mål 7: Hållbar energi, mål 10: Minskad ojämlikhet, mål 11: Hållbara städer, mål 12: Hållbar konsumtion, mål 13: Bekämpa klimatförändringarna samt mål 17: Genomförande och globalt partnerskap. Indikator Årsmål KF:s årsmål år 2026 Periodicitet Andel upphandlingar 75 % Tas fram av År som bidrar till nämnd/styrelse cirkularitet Inköpta 42,5 ton 525 ton År förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter Klimatpåverkan från 1,5 kg CO2 per kg 1,5 kg CO2 per kg År upphandlade livsmedel livsmedel livsmedel Köpt energi i 3,2 GWh 1 675 GWh År stadens organisation Den interna och externa kommunikationen om miljö, klimat och hållbarhet utvecklas och kontakten med Kungsholmens invånare om dessa frågor ökar - Förvaltningen anordnar träffar för och med Kungsholmens invånare för att kommunicera och samtala om att leva och konsumera hållbart i Stockholm. Till dessa träffar bjuds aktuella gäster in. Arbetet sker i samverkan med Miljö- och klimathandlingsplan 2026 6 (82) Kungsholmens bibliotek Internationella biblioteket. Kommunikationen om samtalsarenorna ökar för att få flera besökare. Förvaltningen anpassar sin ansökningsstruktur för att inkludera föreningsstöd med miljö- och klimatinriktning. Förvaltningen fortsätter genomföra miljö- och klimatdialoger på Baltzar träffpunkt för att inspirera äldre till hållbara val och ska också besöka fritidsgården Kuggen för samtal med de unga om hållbara val och cirkulärt tänkande. Föräldrar, anhöriga och brukare informeras om varför staden väljer ekologiskt och väljer bort skadliga kemikalier i förskolornas, socialtjänstens och äldreomsorgens verksamheter och varför det är bra. Kungsholmen i korthet utvecklar informationen om förvaltningens hållbarhetsarbete. Information sprids internt i förvaltningen om miljö och klimat-arbetet i olika forum, t ex Chefsposten, förvaltningsmöten, nätverksmöten och intranätet. Förvaltningen fortsätter besöka socialtjänstens enheter för miljö- och klimatsamtal under året. Förvaltningens inköp är medvetna, hållbara och följer stadens riktlinjer - Klimatpåverkan från stadens och förvaltningens konsumtion ska halveras fram till år 2030. Inköpen utgör en viktig grund för att nå detta mål. Inköp av varor och tjänster följer stadens riktlinjer och görs i första hand genom avrop från avtal med upphandlade leverantörer. Genom att använda stadens gemensamma system för e-handel ökar förutsättningarna för att klimat- och miljökrav ställs och att uppföljningen sker systematiskt. Nämndens verksamheter ska begränsa inköp till det som är nödvändigt och maximera möjligheten för cirkulära lösningar samt delning av inventarier. Andelen ekologiskt certifierade och hållbarhetsmärkta produkter och varor i förvaltningens inköp ökar. Flergångs- och returalternativ väljs i högre grad. Återbruket ökar och Stocket är förstahandsalternativ vid inköp av möbler och inventarier. Vid upphandling, omförhandling eller förlängning av avtal ska fossilfria transporter krävas. Regelbundna förvaltningsgemensamma nätverksmöten för inköpare fortsätter för att öka kunskapen om hållbara inköp, och säkerställa inköpsprocessen och dess uppföljning. Avdelningarna utreder sina lagrings- och inköpsrutiner för förbrukningsmaterial och livsmedel (inklusive beredskapslager) för att på så sätt minska onödigt svinn. Varje avdelning utreder sina respektive enheter. Förvaltningen ska under året fortsätta utveckla arbetet med hållbara inköp under aktiviteten Hållbara inköp (3.7). Alla avfallsfraktioner återvinns i verksamheternas lokaler - Förvaltningen arbetar utifrån Avfallsplan för Stockholm 2025 - 2030. Alla avfallsfraktioner återvinns i verksamheternas lokaler, särskilt matavfall, plast och farligt avfall. Verksamheterna ska också förebygga att avfall uppstår genom minskad användning av engångsprodukter och onödiga plastprodukter samt verka för att en större andel produkter och material återanvänds. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 7 (82) Andelen återbrukat material som används i parkupprustningar och vid underhåll av parkmiljöer ökar - I syfte att minska transporter genom lokalt nyttjande av restmaterial fortsätter förvaltningen arbetet med att återanvända överblivet material från arbeten i park som kan nyttjas i annan park, genom att nyttja mellanlagring av material på egen kommunalteknisk yta. I alla parkupprustningar ses möjligheten att renovera och återbruka material över och förvaltningen arbetar för att utveckla och öka andelen jord som förbättras och återanvänds på plats. Förvaltningens inköp av plastartiklar minskar med minst 1,5 ton under 2026 - Det systematiska arbetet med att minska inköp och användning av engångs- och förbrukningsartiklar i plast ökar. Flergångs- och returalternativ väljs i högre grad. Onödig användning av avfallspåsar och engångshandskar minskar i nämndens verksamheter - Minska onödig användning av avfallspåsar och engångshandskar, särskilt i kök, på förskoleavdelningen, socialtjänstavdelningen och äldreomsorgsavdelningen genom att göra medvetna val och följa basala hygienrutiner. Äldreomsorgsavdelningen ställer om till hållbar äldreomsorg - Förvaltningens projekt Hållbar äldreomsorg på Kungsholmen går in i en omställningsfas så att äldreomsorgens verksamheter är hållbara. Under året ska hållbarhet införlivas i ordinarie rutiner och arbetssätt som en självklar del. I arbetet ingår minskad användning av plast och engångsartiklar där flergångs- och returalternativ väljs i högre grad. Tvättbara hygienunderlägg och haklappar används som regel. Inkontinensskydd utprovas. Livsmedel och måltider är ekologiska och klimatsmarta; kemikalieanvändningen och städmetoder hållbara och återvinningen aktiv. Dialog med och inkludering av de äldre i aktiviteterna. Verksamheternas klimatpåverkan från livsmedel minskar - Inom kategorin inköpta varor står livsmedel för de största utsläppen. Det är därför viktigt att klimatpåverkan från livsmedel och måltider fortsätter att minska bland annat genom ökade mängder vegetabilier och baljväxter. Varje verksamhet/enhet/avdelning som köper in livsmedel ska regelbundet följa upp matens CO2-avtryck i stadens system Tendmill. Alla verksamheter som handhar livsmedel bedriver ett aktivt och förebyggande arbete så att alla sorters matsvinn: tallrikssvinn, serveringssvinn, kökssvinn och lagringssvinn, minskar. Åtgärder som att planera, följa upp, se över rutiner och lagra på rätt sätt kan bidra till att förebygga att matsvinn uppstår. Regelbundna mätningar vår och höst på vård- och omsorgsboenden fortsätter, där också statistik från upphandlade måltidsentreprenörer följs upp regelbundet. Förvaltningen följer förskolorna som ska utveckla sitt systematiska matsvinnsarbete genom ett nytt system för matsvinn. När det Miljö- och klimathandlingsplan 2026 8 (82) införs ges bättre möjlighet att analysera orsakerna till svinnet och det skapar bättre möjligheter att ta fram åtgärder för att minska matsvinnet. Energiförbrukningen i nämndens lokaler kartläggs för att fortsatt minska - Arbetet med att kartlägga el-abonnemang och energiförbrukning fortsätter för att ta fram förbrukningen per kvadratmeter. På så sätt kan de lokaler som drar mer energi identifieras och åtgärdas. Det kontinuerliga samverkansarbetet med fastighetsägarna fortsätter för energieffektivisering och driftoptimering i stadens samtliga verksamheter, genom effektiviserad ventilation och uppvärmning. Arbete med utbyte av äldre vitvaror och belysning där så behövs fortsätter när medel finns. Förvaltningen fortsätter att kommunicera om energi-besparingsåtgärder i verksamheterna. • Den interna och externa kommunikationen om miljö, klimat och hållbarhet utvecklas och kontakten med Kungsholmens invånare om dessa frågor ökar. • Förvaltningens inköp är medvetna, hållbara och följer stadens riktlinjer. • Alla avfallsfraktioner återvinns i verksamheternas lokaler. • Andelen återbrukat material som används i parkupprustningar och vid underhåll av parkmiljöer ökar. • Förvaltningens inköp av plastartiklar minskar med minst 1,5 ton under 2026. • Onödig användning av avfallspåsar och engångshandskar minskar i nämndens verksamheter. • Äldreomsorgsavdelningen ställer om till en hållbar äldreomsorg. • Verksamheternas klimatpåverkan från livsmedel minskar. • Energiförbrukningen i nämndens lokaler kartläggs för att fortsatt minska. Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla verksamheter som handhar livsmedel 2026-01-01 2026-12-31 bedriver ett aktivt och förebyggande arbete så att matsvinn: tallrikssvinn, serveringssvinn, kökssvinn och lagringssvinn minskar Förvaltningen påbörjar en kartläggning av 2026-01-01 2026-12-31 verksamhetslokalernas energiförbrukning för el och värme Förvaltningens verksamheter utreder lagrings- 2026-01-01 2026-12-31 och inköpsrutiner för förbrukningsmaterial och livsmedel Inkontinensskydd utprovas och förskrivs av 2026-01-01 2026-12-31 sjuksköterska i äldreomsorgens verksamheter Omställningsfas för arbetet med Hållbar 2026-01-01 2026-12-31 äldreomsorg på Kungsholmen Samtalsarena på Kungsholmens bibliotek 2026-01-01 2026-12-31 Miljö- och klimathandlingsplan 2026 9 (82) Tvättbara hygienunderlägg och haklappar ska 2026-01-01 2026-12-31 användas som regel i äldreomsorgens verksamheter Verksamheter som använder förbrukningsartiklar 2026-01-01 2026-12-31 i plast ska kartlägga sin förbrukning med hjälp av stadens uppföljningsverktyg ”Plastkollen” Stadsdelsnämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet genom att nämndens verksamheter genomför insatser som ökar den biologiska mångfalden och stärker nämndens verksamheter vid extremväder. Nämnden ska implementera Miljöprogram 2030, under detta mål med målen: 1. En rättvis och inkluderande omställning 3. Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem och 4. Ett klimatanpassat Stockholm. Omvandlingen av gräsytor till ängsytor fortsätter under 2026. Arbetet med att besikta, inventera och mäta in träd fortsätter för att planera återplantering och föryngring, samt främja god vitalitet hos befintliga träd. Till följd av kraftig vind och torka har många träd tagit skada eller försvagats, och almsjukan har lett till omfattande trädfällningar. Träd återplanteras systematiskt, och i de fall ett träd tas ned i anlagda parker planteras normalt två nya träd. Trädfällningar på grund av almsjukan undantas denna princip då ekonomiska förutsättningar saknas för full ersättning. SÅF (stadsdelsvisa åtgärdsförslag för biologisk mångfald) används som stöd i investeringsplanering samt i drift och underhåll av parker och grönområden. I SÅF:en finns områden utpekade där arbetet med ökad biologisk mångfald är särskilt viktigt. Genom remissvar och medverkan i stadsutvecklingsprojekt säkerställs att nya parker bidrar till en rikare biologisk mångfald. Med en klimatutveckling som ger högre temperaturer och förändrat nederbördsmönster blir stadens grönska allt viktigare för livskvalitet. Parker och natur fungerar som livsviktig infrastruktur genom att fördröja dagvatten, dämpa buller och reglera temperatur. Klimatanpassning och dagvattenhantering integreras i alla upprustningsprojekt i parker och grönområden. Samverkan sker med trafikkontoret och Stockholm Vatten och Avlopp (SVOA) när dagvatten behöver ledas från gatumark till närliggande parker eller grönområden. Dagvattenanläggningar följs upp och Miljö- och klimathandlingsplan 2026 10 (82) utvärderas, och arbetet styrs av stadens klimathandlingsplan och åtgärdsprogram. Bevattningsmetoder utvecklas och effektiviseras kontinuerligt. Verksamheterna fortsätter det systematiska klimatanpassningsarbetet enligt Risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) för att öka resiliensen mot skyfall och värmeböljor. Samverkan inom staden söks för utredningar kring klimatanpassning, och de kommande stödfunktionerna ska hjälpa verksamheterna att minska risker vid extrema väderhändelser. Nämndens verksamheter samverkar och implementerar stadens nya matprogram God mat för hälsa, klimat och miljö, som beslutas av kommunfullmäktige våren 2026. En arbetsgrupp tar fram riktlinjer för måltider i förskolan i linje med programmet. Verksamheterna deltar även i forskningsprojektet PLATE tillsammans med Stockholms Resiliance Centre, SLU, Beijerinstitutet och KTH, med fokus på hållbar, näringsriktig mat och minskade CO2-utsläpp. Både förskola och äldreomsorg deltar under året. Arbetet fortsätter med att öka andelen ekologiska livsmedel och livsmedel producerade enligt svenska djurskyddsregler och antibiotikalagstiftning. Förskolorna kommer att KRAV-certifieras under 2026, vilket innebär att följa KRAV:s regler för hållbar produktion och säkerställer hög standard inom djurvälfärd, biologisk mångfald och klimatpåverkan. Certifieringen underlättas av det utvecklingsarbete som förskolekockarna gjort för att göra måltiderna mer hållbara och stärker vårdnadshavarnas förtroende för maten. Arbetet kopplar till flera mål i Agenda 2030, främst mål 3: God hälsa och välbefinnande, mål 4: God utbildning, mål 10: Minskad ojämlikhet, mål 11: Hållbara städer, mål 12: Hållbar konsumtion, mål 14: Hav och marina resurser, mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald samt mål 17: Genomförande och globalt partnerskap. Indikator Årsmål KF:s årsmål år Periodicitet 2026 Andel inköpta 70 % 70 % År ekologiska livsmedel i kronor Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska fortsätta öka andelen 2026-01-01 2026-12-31 höggräs vid ytor som inte används för rekreation. Detta genom att i första hand anlägga ängsmark, i andra hand genom att minska antalet klipptillfällen i stor omfattning, i syfte att skapa sammanhängande ängsstråk, öka biologisk mångfald och minska driftkostnader för klippning Miljö- och klimathandlingsplan 2026 11 (82) De förväntade resultaten nås genom skötsel och åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden och stärker ekosystemtjänster och bidrar till Kungsholmen som en grön och resilient stadsdel. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster synliggörs och stärks i parker och grönområden. - Under året kommer förvaltningen fortsätta arbetet med omfattade trädplanteringar för att ersätta fällda almar, stärka biologisk mångfald och öka krontäckningsgraden. Exempelvis i Kristineberg, på Stora Essingen och längs med Kungsholms strandstig. Förvaltningen fortsätter att utöka andelen gräsytor som ställs om till slåtterdrift och fortsätter med kommunikation kring detta. Förvaltningen ansöker om extra medel för att arbeta med friställning av ek och tallmiljöer i Marieberg. I enlighet med gällande Lokalt åtgärdsprogram för vattenförekomsten Mälaren-Riddarfjärden ansöker förvaltningen om medel för att fortsätta planeringen för en ny vik/våtmark för gäddlek i Fredhällsparkens västra del, i syfte att bidra till förbättrad ekologisk status i Mälaren och stärkt biologisk mångfald. Ett program för projektet färdigställs i början av året och därefter kan arbetet med detaljprojektering ta vid, förutsatt att medel erhålls. Inom ramen för pågående arbete med Karlbergskanalens strandpromenad kommer stenmassor som ska läggas ut i vattnet anpassas för att också förbättra de akvatiska livsmiljöerna i strandzonerna. Stadsdelsområdets parker, grönområden och verksamheters utemiljöer motverkar negativa effekter av värmeböljor och skyfall för boende och besökare i stadsdelsområdet. - Förvaltningen ansöker om klimatinvesteringsmedel för att installera ett uttag för att möjliggöra fyllning av vattentankar med Mälarvatten i Kristinebergs strandpark. Syftet är att minska belastningen på dricksvattennätet och kunna hämta vatten och upprätthålla bevattning av bland annat nyplanterade träd inom stadsdelsområdet, vid vattenbrist exempelvis vid värmebölja. Förvaltningen kommer att uppmärksamma parkbesökare om de nya dricksvattenpollare som satts upp i Rålambshovsparken, Kristinebergs strandpark och Kronobergsparken, genom utökad information på plats. Förvaltningen har initierat och är del av Grönare Stockholm-projektet Östra Fredhällsparken, som finansieras genom trafiknämnden. Projektet innebär att den ostliga delen av parken klimatanpassas för att minska andelen vatten som enligt skyfallsberäkningar annars skulle påverka kringliggande viktig infrastruktur. Anpassningar planeras för att även minska det visuella bullret i parken och stärka ekologiska samband. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 12 (82) Enheterna arbetar systematiskt med klimatanpassning utifrån identifierade risker i Risk- och sårbarhetsanalys RSA - Enheterna fortsätter det systematiska klimatanpassningsarbetet i Risk- och sårbarhetsanalysen, RSA, för att skapa resiliens mot potentiella skyfall och värmeböljor. En ny RSA kommer att skapas under året för att följa upp vad som gjorts i verksamheterna i relation till tidigare analys. Förvaltningen söker fortsatt samverkan i staden för utredning kring klimatanpassning och inväntar de stödfunktioner till stadens verksamheter som ska inrättas för att stötta i arbetet och att reducera risker vid extrema väderhändelser. Kompetensen inom hållbara livsmedel och måltider ökar hos förvaltningens medarbetare och chefer - Förvaltningsgemensamma nätverksmöten och utbildningsinsatser fortsätter utifrån stadens nya matprogram: God mat för hälsa, klimat och miljö som kommer beslutas av kommunfullmäktige under våren 2026 och förvaltningen kommer att implementera det i sina verksamheter under året. Förvaltningen deltar i en arbetsgrupp för riktlinjer för måltider i förskolan som kommer att bli klart när stadens nya matprogram är beslutat. Förvaltningen deltar i forskningsprojektet PLATE tillsammans med Stockholms Resilience Centre vid Stockholms universitet, SLU, Beijerinstitutet och KTH. Fokus i projektet kommer att vara hållbar och näringsriktig mat och minskade CO2-utsläpp på tallriken. Både förskolan och äldreomsorgen kommer delta under året. Andelen ekologiska livsmedel som förvaltningen köper når målet 70 procent -Förvaltningens förskolor kommer att KRAV-certifieras under 2026. Det innebär att följa KRAV:s regler för en mer hållbar produktion vilket ger ett bevis på höga krav inom bland annat djurvälfärd, biologisk mångfald och klimatpåverkan. Det är också ett sätt att öka vårdnadshavarnas förtroende för måltiderna på förskolorna. Certifieringen kommer att underlättas av det utvecklingsarbete som förskolekockarna gjort de senaste åren med att förändra måltiderna till att vara mer hållbara. Inköpta livsmedel ska vara producerade i nivå med svenska djurskyddsregler och antibiotikalagstiftning - Förvaltningens verksamheter fortsätter arbetet med att inköpta livsmedel ska vara producerade i nivå med svenska djurskyddsregler och med god djurhållning samt med restriktiv användning av antibiotika. • Biologisk mångfald och ekosystemtjänster synliggörs och stärks i parker och grönområden. • Stadsdelsområdets parker, grönområden och verksamheters utemiljöer motverkar negativa effekter av värmeböljor och skyfall för boende och besökare i stadsdelsområdet. • Enheterna arbetar systematiskt med klimatanpassning utifrån identifierade risker i Risk- och sårbarhetsanalys RSA. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 13 (82) • Kompetensen inom hållbara livsmedel och måltider ökar hos förvaltningens medarbetare och chefer. • Andelen ekologiska livsmedel som förvaltningen köper når målet 70 procent. • Inköpta livsmedel ska vara producerade i nivå med svenska djurskyddsregler och antibiotikalagstiftning. Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolornas kockar ska bidra till att höja 2026-01-01 2026-12-31 andelen ekologisk mat i alla stadens stadsdelar genom att dela med sig av erfarenheter och lärdomar till andra, exempelvis genom studiebesök Medarbetare som köper in livsmedel och handhar 2026-01-01 2026-12-31 mat och måltider arbetar aktivt och samverkar förvaltningsövergripande utifrån stadens nya matprogram Stadsdelsnämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet genom att nämndens verksamheter arbetar för att staden ska vara en fossilfri organisation 2030. Nämnden ska implementera Miljöprogram 2030, under detta mål med målen: 1: En rättvis och inkluderande omställning 2. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck, och 7. Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö; och Klimathandlingsplan 2030 med omställningsarenorna: • Agera för en rättvis och inkluderande omställning, och • Driva på för hållbara och fossilfria transporter. Medarbetare följer stadens Rese- och mötespolicy och tjänsteresor följs upp årligen ur klimat- och kostnadsperspektiv. Gång, cykel och kollektivtrafik används i första hand vid korta resor. När tjänsteresor sker med taxi eller hyrbil ska elbilar efterfrågas. Bilpooler används inom socialtjänsten. Elcyklar och elbilar finns att tillgå. Medarbetarna undviker att använda egen bil för tjänsteresor och gör det endast om bilen uppfyller stadens miljökrav. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 14 (82) Det innebär att bilen måste drivas med helt fossilfria bränslen, såsom el, gas eller etanol. Vid inrikes resor ska tåg alltid prioriteras. Fossilfria och miljöeffektiva resor och transporter ska alltid krävas vid beställning. Cykelåkeri används i första hand där det är möjligt. Verksamheterna använder elcyklar för transport av matlådor. I alla verksamheter ska fossilfria transporter krävas (oavsett driftsform) vid upphandling, omförhandling eller förlängning av avtal. Nämndens nuvarande avtal där transporter ingår följs upp för kartläggning av leverantörernas drivmedelsanvändning. Förvaltningen ska planera för, och fortsätta arbeta mot, utfasning av fossila bränslen senast 2030. Miljökrav ställs i avtal med drift- och anläggningsentreprenaden. Dessa innehåller bland annat krav på drivmedel till fordon och arbetsmaskiner, användningen av kemiska produkter samt andra material och varor. Arbetet kopplar till flera mål i Agenda 2030, främst mål 3: God hälsa och välbefinnande, mål 4: God utbildning, mål 7: Hållbar energi, mål 10: Minskad ojämlikhet, mål 11: Hållbara städer, mål 12: Hållbar konsumtion och mål 13: Bekämpa klimatförändringarna samt mål 17: Genomförande och globalt partnerskap. Förvaltningens medarbetare följer stadens Rese- och mötespolicy - Förvaltningen ska årligen följa upp tjänsteresor, utifrån ett klimatperspektiv såväl som ur ett kostnadsperspektiv. - Förvaltningens medarbetare använder gång, cykel och kollektivtrafik i första hand för kortare sträckor. När tjänsteresor sker med taxi eller hyrbil ska elbilar efterfrågas. Bilpooler används inom socialtjänstavdelningen. Elcyklar och elbilar finns att tillgå. - Medarbetarna undviker att använda egen bil för tjänsteresor, och gör det endast om bilen uppfyller stadens miljökrav. Det innebär att bilen måste drivas med helt fossilfria bränslen, såsom el, gas eller etanol. - Inrikesresor ska alltid prioriteras med tåg. För resor inom Sverige och Europa ska resebyrån först föreslå tåg. Krav ställs på fossilfria drivmedel för alla förvaltningens resor och transporter - Fossilfria och miljöeffektiva resor och transporter ska alltid krävas vid beställning. Cykelåkeri används i första hand där det är möjligt. Verksamheterna använder elcyklar för transport av matlådor. I alla verksamheter ska fossilfria transporter krävas (oavsett driftsform) vid upphandling, omförhandling eller förlängning av avtal. Nämndens Miljö- och klimathandlingsplan 2026 15 (82) nuvarande avtal där transporter ingår följs upp för kartläggning av leverantörernas drivmedelsanvändning. Förvaltningen ska planera för, och fortsätta arbeta mot, utfasning av fossila bränslen senast 2030. Högt ställda krav vid upphandlingar bidrar till låga utsläpp inom stadsmiljöverksamheten. - I samband med nya upphandlingar för parkdrift och parkinvesteringar som kommer pågår under året kommer miljökraven skärpas ytterligare. Samarbetet fortgår även med drift- och anläggningsentreprenör i park för en effektivare logistik och för att minska transporter, samt för att inspirera till att använda fossilbränslefria maskiner och verktyg. • Förvaltningens medarbetare följer stadens Rese- och mötespolicy • Krav ställs på fossilfria drivmedel för alla förvaltningens resor och transporter • Högt ställda krav vid upphandlingar bidrar till låga utsläpp inom stadsmiljöverksamheten Aktivitet Startdatum Slutdatum Socialtjänstavdelningen kartlägger sina resor och 2026-01-01 2026-12-31 transporter Stadsdelsnämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet genom att nämndens verksamheter arbetar för att kungsholmsbornas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer. Nämnden ska implementera Miljöprogram 2030, här med målen: 1: En rättvis och inkluderande omställning 3. Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem och 6. Ett giftfritt Stockholm. Nämnden bidrar till hälsosamma och giftfria miljöer genom att minska användningen av skadliga, svårnedbrytbara och hormonstörande ämnen, med särskilt fokus på barn, unga, gravida och andra utsatta grupper. Information ges för att underlätta för invånarna att undvika skadliga kemikalier. Arbetet följer Stockholms stads Kemikalieplan 2025–2031. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 16 (82) Förskolorna fortsätter arbeta enligt stadens vägledning för kemikaliesmarta förskolor och övergår till den nya vägledningen som lanseras hösten 2026, för att stödja personalen i att undvika skadliga kemikalier i barns vardag. Åtgärder genomförs med de medel som staden fördelar för kemikaliesmarta förskolor. Kemikalieprodukter som köps in till nämndens verksamheter, såsom disk-, tvätt-, städ- och hygienprodukter, är miljömärkta och parfymfria. Miljömärkta varor ska väljas vid inköp och relevanta kemikaliekrav ställs vid upphandling. Brukarna inom äldreomsorgens och socialtjänstens verksamheter informeras om syftet med att skadliga kemikalier väljs bort. Alla verksamhetslokaler använder stadens kemikaliehanteringssystem Chemsoft regelbundet och systematiskt. Kemiska produkter registreras kontinuerligt, med utfasning av de som markerats gula eller röda i Chemsoft samt de som kan innehålla PFAS, bisfenoler eller ftalater. Skadliga material och plaster fasas kontinuerligt ut, särskilt i kök och i miljöer där barn, unga, äldre samt personer med funktionsnedsättning vistas. Miljövänligt material används i parkerna och gammalt material som ej uppfyller stadens miljökrav byts ut succesivt. Arbetet fortgår med förbättrad dagvattenhantering i parkerna, vilket bidrar till rening och fördröjning av dagvatten. Arbetet sker i enlighet med flera mål i Agenda 2030 som mål 3: God hälsa och välbefinnande, mål 4: God utbildning, mål 6: Rent vatten, mål 10: Minskad ojämlikhet, mål 11 Hållbara städer och samhällen, mål 14: Hav och marina resurser, mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald samt mål 17: Genomförande och globalt partnerskap. Indikator Årsmål KF:s årsmål år 2026 Periodicitet Andel avslutade bygg- och 100 % Tas fram av År anläggningsentreprenader nämnd/styrelse där varor miljöbedömts och loggats i Byggvarubedömningen De förväntade resultaten nås genom att verksamheterna bedriver ett systematiskt och regelbundet arbete för att fasa ut skadliga, svårnedbrytbara och hormonstörande ämnen. De kemikalieprodukter som köps in (som disk-, tvätt-, städ- och hygienprodukter) är miljömärkta och parfymfria. - Miljömärkta varor ska väljas vid inköp och relevanta kemikaliekrav ska ställas vid upphandling. Endast miljömärkta och parfymfria tvättmedel, Miljö- och klimathandlingsplan 2026 17 (82) diskmedel, städprodukter och hygienprodukter köps in till förvaltningen, utom i de fall då det finns synnerliga skäl till undantag. Informera brukarna om varför staden väljer bort skadliga kemikalier i äldreomsorgen och socialtjänstens verksamheter. Arbetet med kemikalier är också kopplat till utfasning av skadliga plast- och engångsprodukter under 2.1. Alla verksamhetslokaler använder stadens kemikaliehanteringssystem Chemsoft regelbundet och systematiskt. - Registrering av kemiska produkter i kemikaliesystemet Chemsoft sker regelbundet på alla förvaltningens enheter, med kontinuerlig utfasning av kemikalier som markerats gula eller röda i Chemsoft, och kemikalier som ger indikation på innehåll av PFAS, Bisfenoler eller Ftalater. I slutet av året ska förbrukad mängd av gul- och rödmärkta kemikalier anges i Chemsoft. Skadliga material och plaster fasas kontinuerligt ut. - Skadliga material och plaster ska fasas ut i miljöer där barn, unga, äldre samt personer med funktionsnedsättning vistas. Skadliga plaster och teflon ska fasas ut från kök för att inte komma i kontakt med livsmedel. Plast i kontakt med mat ska vara märkt med ”glas och gaffel” -symbolen eller med orden ”till livsmedel”. Förvaltningen arbetar utifrån Stockholms stads Kemikalieplan 2025 - 2031. - Förvaltningen kommer arbeta utifrån den nya kemikalieplanen. Förskolorna fortsätter arbeta utifrån stadens vägledning för kemikaliesmarta förskolor och kommer gå över till att arbeta med den nya vägledningen som lanseras under hösten 2026. Arbetet ska stödja personalen i att undvika skadliga kemikalier i barns vardag. Vägledningen används också vid projekteringen av nya förskolor för att säkerställa att inredningen är lämplig för barn. Förvaltningen kommer att genomföra åtgärder genom de medel som staden fördelar för kemikaliesmarta förskolor. Material i parkerna är miljövänliga och miljömässigt hållbara. - Förvaltningen miljövänligt material vid upprustning av parker och byter succesivt ut gammalt material som ej uppfyller stadens miljökrav. Förvaltningen inventerar kontinuerligt parkerna för att få ett underlag för att på sikt byta ut material mot mer miljömässigt hållbara alternativ. Lokalt omhändertagande av dagvatten i parkerna bidrar till fördröjning och rening av dagvatten. - Förvaltningen arbetar kontinuerligt med förbättrad dagvattenhantering i parkerna, vilket bidrar till rening och fördröjning av dagvatten. • De kemikalieprodukter som förvaltningen köper in (som disk-, tvätt-, städ- och hygienprodukter) är miljömärkta och parfymfria. • Alla verksamhetslokaler använder stadens kemikaliehanteringssystem Chemsoft regelbundet och systematiskt. • Skadliga material och plaster fasas ut kontinuerligt. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 18 (82) • Förvaltningen arbetar utifrån Stockholms stads Kemikalieplan 2025 - 2031. • Material i parkerna är miljövänliga och miljömässigt hållbara. • Lokalt omhändertagande av dagvatten i parkerna bidrar till fördröjning och rening av dagvatten. Aktivitet Startdatum Slutdatum Förvaltningen kommer att följa upp hur förskolorna 2026-01-01 2026-12-31 använder stadens vägledning för kemikaliesmarta förskolor Miljö- och klimathandlingsplan 2026 19 (82) Här följer fördjupad information i bokstavsordning för de miljöområden som förvaltningen har stort fokus på. Särskilda samverkansområden för förvaltningen 2026 är fortsatt arbete med plastminskning, tema God mat för hälsa, klimat och miljö, samt hållbara inköp. För varje område återkommer relevanta delar från verksamhetsplanen, märkta med nummer för respektive mål. Genomförandet av Agenda 2030 och de 17 hållbarhetsmålen ska bidra till att främja helhetstänkande och att ta till vara ny kunskap och nya innovationer. Målen är integrerade, odelbara och beroende av varandra. Arbetet ska använda kraften i ordinarie processer och stimulera till samverkan, stärka synergier och överbrygga organisatoriska gränser i stadens och förvaltningens verksamheter. För att åstadkomma en utveckling som tydligt styr mot de 17 målen behövs beslut och ställningstaganden som drar åt samma håll. Stadens medarbetare behöver också arbeta tillsammans med stockholmarna, näringsliv, myndigheter, civilsamhälle, akademi samt övriga regionala, nationella och internationella aktörer. Målet 3.7 kopplar direkt till Agenda 2030, där också miljö och klimat är relevant. Under de olika miljömålen 2.1 – 2.4 berörs följande Agenda 2030-mål främst: Mål 3: God hälsa och välbefinnande, mål 4: God utbildning, mål 6: Rent vatten, mål 7: Hållbar energi, mål 10: Minskad ojämlikhet, mål 11: Hållbara städer, mål 12: Hållbar konsumtion, mål 13: Bekämpa klimatförändringarna, mål 14: Hav och marina resurser, mål 15: Ekosystem och biologisk samt mål 17: Genomförande och globalt partnerskap. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 20 (82) Nämndens verksamheter bidrar på flera sätt till att uppfylla ett stort antal av de globala målen i Agenda 2030. Många av nämndens grunduppdrag är direkt eller indirekt kopplade till målen, och arbetet inkluderar fortsatt identifiering av lokala behov och utmaningar. Beslut och insatser utgår från principen om alla individers lika rättigheter och möjligheter, oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, ursprung, etnicitet, könsidentitet eller sexuell läggning. Arbetet följer stadens nya MR-program med tillhörande handlingsplan mot rasism samt stadens miljöprogram och klimathandlingsplan. Det strategiska arbetet med Agenda 2030 fortgår med huvudsakligt fokus på målen 2, 3, 4, 5, 8, 10, 11, 12, 13 och 16 samt att utveckla arbetet med hållbara inköp inom ramen för Agenda 2030 och därigenom analysera vilka samarbeten som behöver utvecklas eller förstärkas för att stärka arbetet ytterligare. Klimatpåverkan från verksamheternas konsumtion ska halveras till 2030. Arbetet med att genomlysa nämndens inköp ur olika hållbarhetsperspektiv fortsätter, genom innovation och samverkan mellan olika funktioner i organisationen som berörs av inköpsprocesserna. Arbetet kopplar till flera mål i verksamhetsplanen (2.1 - 2.4, 3.5, 3.6) och ligger under mål 3.7 för att betona kopplingarna till Agenda 2030, främst med fokus på mål 10 Minskad ojämlikhet, mål 11 Hållbara städer, mål 12 Hållbar konsumtion, mål 13 Bekämpa klimatförändringarna och mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald. Hållbara inköp handlar om att välja produkter och tjänster som är bra för både människor och planeten, utan att äventyra framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Utvecklingsarbetet innebär att medvetenheten om hållbarhet ökar inför inköp, och inköpsprocessen och dess uppföljning säkerställs. Medvetenheten om risker för välfärdsbrott ökar. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 21 (82) 1. En rättvis och inkluderande omställning 3. Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem • Biologisk mångfald och ekosystemtjänster synliggörs och stärks i parker och grönområden. • Kompetensen inom hållbara livsmedel och måltider ökar hos förvaltningens medarbetare och chefer. • Andelen ekologiska livsmedel som förvaltningen köper når målet 70 procent. • Inköpta livsmedel ska vara producerade i nivå med svenska djurskyddsregler och antibiotikalagstiftning. Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor 70 % Förskolornas kockar ska bidra till att höja andelen ekologisk mat i alla stadens stadsdelar genom att dela med sig av erfarenheter och lärdomar till andra, exempelvis genom studiebesök. Medarbetare som köper in livsmedel och handhar mat och måltider arbetar aktivt och samverkar förvaltningsövergripande utifrån staden nya matprogram. Stadsdelsnämnderna ska fortsätta öka andelen höggräs vid ytor som inte används för rekreation. Detta genom att i första hand anlägga ängsmark, i andra hand genom att minska antalet klipptillfällen i stor omfattning, i syfte att skapa sammanhängande ängsstråk, öka biologisk mångfald och minska driftkostnader för klippning. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 22 (82) Biologisk mångfald och ekosystemtjänster synliggörs och stärks i parker och grönområden. Under året kommer förvaltningen fortsätta arbetet med omfattade trädplanteringar för att ersätta fällda almar, stärka biologisk mångfald och öka krontäckningsgraden. Exempelvis i Kristineberg, på Stora Essingen och längs med Kungsholms strandstig. Förvaltningen fortsätter att utöka andelen gräsytor som ställs om till slåtterdrift och fortsätter med kommunikation kring detta. Förvaltningen ansöker om extra medel för att arbeta med friställning av ek och tallmiljöer i Marieberg. I enlighet med gällande Lokalt åtgärdsprogram för vattenförekomsten Mälaren-Riddarfjärden ansöker förvaltningen om medel för att fortsätta planeringen för en ny vik/våtmark för gäddlek i Fredhällsparkens västra del, i syfte att bidra till förbättrad ekologisk status i Mälaren och stärkt biologisk mångfald. Ett program för projektet färdigställs i början av året och därefter kan arbetet med detaljprojektering ta vid, förutsatt att medel erhålls. Inom ramen för pågående arbete med Karlbergskanalens strandpromenad kommer stenmassor som ska läggas ut i vattnet anpassas för att också förbättra de akvatiska livsmiljöerna i strandzonerna. Förvaltningsgemensamma nätverksmöten och utbildningsinsatser fortsätter utifrån stadens nya matprogram: God mat för hälsa, klimat och miljö som kommer beslutas av kommunfullmäktige under våren 2026 och förvaltningen kommer att implementera det i sina verksamheter under året. Förvaltningen deltar i en arbetsgrupp för riktlinjer för måltider i förskolan som kommer att bli klart när stadens nya matprogram är beslutat. Förvaltningen deltar i forskningsprojektet PLATE tillsammans med Stockholms Resilience Centre vid Stockholms universitet, SLU, Beijerinstitutet och KTH. Fokus i projektet kommer att vara hållbar och näringsriktig mat och minskade CO2-utsläpp på tallriken. Både förskolan och äldreomsorgen kommer delta under året. Förvaltningens förskolor kommer att KRAV-certifieras under 2026. Det innebär att följa KRAV:s regler för en mer hållbar produktion vilket ger ett bevis på höga krav inom bland annat djurvälfärd, biologisk mångfald och klimatpåverkan. Det är också ett sätt att öka vårdnadshavarnas förtroende för måltiderna på förskolorna. Certifieringen kommer att underlättas av det Miljö- och klimathandlingsplan 2026 23 (82) utvecklingsarbete som förskolekockarna gjort de senaste åren med att förändra måltiderna till att vara mer hållbara. Förvaltningens verksamheter fortsätter arbetet med att inköpta livsmedel ska vara producerade i nivå med svenska djurskyddsregler och med god djurhållning samt med restriktiv användning av antibiotika. Ur Miljöprogram 2030, Mål 3 Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem Miljö- och klimathandlingsplan 2026 24 (82) 1. En rättvis och inkluderande omställning 2. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck 5. Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm 1. Agera för en rättvis och inkluderande omställning. 2. Utveckla ett klimatpositivt energisystem. 5. Styra mot en konsumtion med låg klimatpåverkan i stadens egen organisation. Energiförbrukningen i nämndens lokaler kartläggs för att fortsatt minska. Köpt energi i stadens organisation 3,2 GWh Förvaltningen påbörjar en kartläggning av verksamhetslokalernas energiförbrukning för el och värme Arbetet med att kartlägga el-abonnemang och energiförbrukning fortsätter för att ta fram förbrukningen per kvadratmeter. På så sätt kan de lokaler som drar mer energi identifieras och åtgärdas. Det kontinuerliga samverkansarbetet med fastighetsägarna fortsätter för energieffektivisering och driftoptimering i stadens samtliga verksamheter, genom effektiviserad ventilation och uppvärmning. Arbete med utbyte av äldre vitvaror och belysning där så behövs fortsätter när medel finns. Förvaltningen fortsätter att kommunicera om energi-besparingsåtgärder i verksamheterna. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 25 (82) I slutet av detta dokument finner du Kungsholmens checklista med olika åtgärder som minskar elförbrukningen. Kurs: Energieffektiva storkök Stockholms stad har drygt 750 storkök och tillsammans lagar vi 160 000 portioner mat per dag. Det kräver mycket energi. Men med enkla medel går det att spara 5-15 procent bara genom att använda utrustningen lite smartare. Att arbeta med att spara energi på ett energismart sätt i storköken är ett viktigt och långsiktigt arbete. Kom ihåg att alltid ha en god livsmedels- hygien och att maten ska hålla rätt temperatur. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 26 (82) 1. En rättvis och inkluderande omställning 2. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck 3. Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem 4. Ett klimatanpassat Stockholm 5. Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm 6. Ett giftfritt Stockholm. 1. Agera för en rättvis och inkluderande omställning 3. Driva på för hållbara och fossilfria transporter. 5. Styra mot en konsumtion med låg klimatpåverkan i stadens egen organisation • Förvaltningens inköp är medvetna, hållbara och följer stadens riktlinjer • Förvaltningens inköp av plastartiklar minskar med minst 1,5 ton under 2026 • Onödig användning av avfallspåsar och engångshandskar minskar i nämndens verksamheter • Verksamheternas klimatpåverkan från livsmedel minskar • Hänsyn till hållbarhetsaspekter vid inköp ökar. Andel upphandlingar som bidrar till cirkularitet 75% Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter 42,5 ton Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel 1,5 kg CO2 per kg livsmedel Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor 70% Köpt energi i stadens organisation 3,2 GWh Miljö- och klimathandlingsplan 2026 27 (82) Aktiviteter Förvaltningens verksamheter utreder lagrings- och inköpsrutiner för förbrukningsmaterial och livsmedel. Verksamheter som använder förbrukningsartiklar i plast ska kartlägga sin förbrukning med hjälp av stadens uppföljningsverktyg ”Plastkollen”. Medarbetare som köper in livsmedel och handhar mat och måltider arbetar aktivt och samverkar förvaltningsövergripande utifrån staden nya matprogram. Klimatpåverkan från stadens och förvaltningens konsumtion ska halveras fram till år 2030. Inköpen utgör en viktig grund för att nå detta mål. Inköp av varor och tjänster följer stadens riktlinjer och görs i första hand genom avrop från avtal med upphandlade leverantörer. Genom att använda stadens gemensamma system för e-handel ökar förutsättningarna för att klimat- och miljökrav ställs och att uppföljningen sker systematiskt. Nämndens verksamheter ska begränsa inköp till det som är nödvändigt och maximera möjligheten för cirkulära lösningar samt delning av inventarier. Andelen ekologiskt certifierade och hållbarhetsmärkta produkter och varor i förvaltningens inköp ökar. Flergångs- och returalternativ väljs i högre grad. Återbruket ökar och Stocket är förstahandsalternativ vid inköp av möbler och inventarier. Vid upphandling, omförhandling eller förlängning av avtal ska fossilfria transporter krävas. Regelbundna förvaltningsgemensamma nätverksmöten för inköpare fortsätter för att öka kunskapen om hållbara inköp, och säkerställa inköpsprocessen och dess uppföljning. Avdelningarna utreder sina lagrings- och inköpsrutiner för förbrukningsmaterial och livsmedel (inklusive beredskapslager) för att på så sätt minska onödigt svinn. Varje avdelning utreder sina respektive enheter. Förvaltningen ska under året fortsätta utveckla arbetet med hållbara inköp. Klimatpåverkan från verksamheternas konsumtion ska halveras till 2030. Arbetet med att genomlysa nämndens inköp ur olika hållbarhetsperspektiv fortsätter, genom innovation och samverkan mellan olika funktioner i organisationen som berörs av inköpsprocesserna. Arbetet kopplar till flera mål i verksamhetsplanen (2.1 - 2.4, 3.5, 3.6) och ligger under mål 3.7 för att betona kopplingarna till Agenda 2030, främst med fokus på mål 10 Minskad ojämlikhet, mål 11 Hållbara städer, mål 12 Hållbar konsumtion, mål 13 Bekämpa klimatförändringarna och mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald. Hållbara inköp handlar om att välja produkter och tjänster som Miljö- och klimathandlingsplan 2026 28 (82) är bra för både människor och planeten, utan att äventyra framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Utvecklingsarbetet innebär att medvetenheten om hållbarhet ökar inför inköp, och inköpsprocessen och dess uppföljning säkerställs. Medvetenheten om risker för välfärdsbrott ökar. Inköp till offentlig verksamhet är ett viktigt medel för att driva samhällsutvecklingen i hållbar riktning. Inköp av varor och tjänster följer stadens riktlinjer och görs i första hand genom avrop från avtal med upphandlade leverantörer. Genom att använda stadens gemensamma system för e-handel ökar förutsättningarna för att erforderliga kvalitetskrav, arbetsmiljörättsliga villkor samt klimat- och miljökrav ställs. E-handel förenklar även den systematiska uppföljningen. Inköpen utgör en viktig grund för att nå stadens högt ställda miljö- och klimatmål. Nämndens verksamheter ska främja resurseffektivitet genom att prioritera återbruk, cirkulära lösningar och genomföra medvetna inköp samt hållbar avyttring. Stocket ska användas som förstahandsalternativ vid inköp av möbler och inventarier. Vid upphandling, omförhandling eller förlängning av avtal ska fossilfria transporter krävas. Läs mer om uppföljning av leverantörernas drivmedelsanvändning under mål 2.3. Inköpsindikatorer kopplade till miljö-och klimat handlar om inköpta förbrukningsartiklar i plast, ekologiska livsmedel samt klimatpåverkan från inköpta livsmedel. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 29 (82) Inköp och konsumtion av varor, tjänster och byggentreprenader påverkar den biologiska mångfalden i Stockholm, i Sverige och i övriga världen. Genom ansvarsfulla inköp och miljöhänsyn vid upphandlingar kan Stockholm bidra till att den globala biologiska mångfalden skyddas och stärks. Det är viktigt att öka kunskapen kring hur stadens upphandlingar och inköp av varor, tjänster och byggentreprenader påverkar den biologiska mångfalden, både inom och utanför stadens gränser. För att kunna ställa relevanta krav som bidrar till stärkt biologisk mångfald ska kravställning vid upphandling preciseras ytterligare och uppföljning av kraven samordnas i högre grad. Det är även viktigt med en ökad dialog och samverkan med branschorganisationer och leverantörer samt en långsiktighet i arbetet. Exempel på åtgärder för att bidra till stärkt biologisk mångfald i omvärlden • Utveckla krav för att minska påverkan på biologisk mångfald vid inköp och upphandling. • Öka andelen ekologiskt certifierade och hållbarhetsmärkta produkter och varor i stadens inköp, så som textilier, måltider, livsmedel, rengörings- och hygienprodukter, trävirke och planteringsjord. • Utreda möjliga mått och mätmetoder för att följa andel hållbarhetsmärkta produkter. • Utveckla system för att följa upp att varor vid inköp och upphandling är producerade i nivå med svenska djurskyddsregler och med god djurhållning samt med restriktiv användning av antibiotika. • Utveckla system för inköp som verkar för att öka inköp av livsmedel som gynnar naturbete och ökar utbudet av vegetariska livsmedel och måltider i staden. • Utveckla upphandlingssystem och arbetssätt som styr mot mer närodlad och säsongsbaserad mat. Staden behöver skapa förutsättningar för en resurseffektiv och cirkulär ekonomi samt vara en förebild för hållbar konsumtion. Inköp är ett viktigt och strategiskt verktyg i omställningen till en cirkulär ekonomi. Delmålet innefattar att upphandlingar utformas för cirkularitet och resurseffektivitet genom att: • Begränsa den totala materialåtgången. • Minska mängden primära råvaror. • Förlänga livslängden på produkter. • Maximera möjligheten för återanvändning av produkt och komponent. • Maximera möjligheter till återanvändning och återvinning av material. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 30 (82) Aktiv avtalsuppföljning och samverkan med leverantörer är viktigt för att säkerställa att ökad cirkularitet uppnås. Kraven vid upphandling kan exempelvis gälla energieffektivitet, att kravställa återbrukade och återvunna material i produkter, att produkterna har en så lång livslängd som möjligt, eller att de går att reparera. Det är också viktigt att de varor staden köper in är designade för att kunna återanvändas eller materialåtervinnas. Andra exempel är att dela, hyra och låna samt att ställa krav på demonterbarhet, återanvändning och återvunnen råvara. Genom att staden främjar utbud och efterfrågan av cirkulära varor och tjänster på marknaden drivs utvecklingen framåt vilket möjliggör för andra att göra resurseffektiva val. Det räcker inte att skapa förutsättningar för cirkularitet genom att ställa krav i upphandling eller att säkerställa att de material och resurser vi använder cirkulerar istället för att bli avfall, den effektiva användningen av resurserna behöver också öka. Det är till stor del en beteendefråga, hur resurser i högre grad används för att minska behovet av att köpa nytt som leder till onödigt avfall och förbrukning. Delmålet innefattar att skapa beteenden som främjar cirkularitet och effektiv användning av redan befintliga resurser, exempelvis genom att: • Minska användningen av plast. • Minimera matsvinn samt svinn och överanvändning av dricksvatten. • Dela inventarier, fordon, lokaler och fastigheter. • Hushålla med energi. • Öka nyttjandegraden av varor. • Etablera cirkulära arbetssätt i stadens verksamheter. Exempel på åtgärder för hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning • Använda leverantörsdialoger under hela inköpsprocessen för att möjliggöra innovation och nya cirkulära lösningar. • Ta fram konkreta exempel på krav att ställa i upphandlingar för att uppnå minskad materialanvändning. • Genomföra kompetenshöjande insatser för stadens medarbetare för att främja inköp och beteenden som främjar cirkularitet. • Genomföra kontinuerlig energieffektivisering och driftoptimering i stadens samtliga verksamheter. • Verka för utökade möjligheter för stockholmarna att hyra, byta, dela eller låna. Det främsta sättet att minska utsläppen av skadliga ämnen är att minska användningen. Inköp är ett effektivt verktyg för att minska mängden skadliga ämnen i stadens verksamheter. För att ställa relevanta krav och göra medvetna val vid inköp krävs kunskap om varors innehåll. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 31 (82) Staden ska arbeta för att förekomsten av utfasningsämnen i varor och produkter i stadens verksamheter upphör. Specifikt ska staden skärpa sina krav och sluta köpa in varor och produkter i vilka innehållet av PFAS, ftalater, bisfenoler och svårnedbrytbara ämnen är känt samt successivt fasa ut dessa produkter. Uppföljningen av upphandlingar behöver stärkas för att säkerställa att målen uppnås. En förutsättning är också att giftfria alternativ finns på marknaden. Här behöver staden arbeta långsiktigt tillsammans med befintliga och potentiella leverantörer för att driva utvecklingen framåt, exempelvis genom innovativa lösningar och att efterfråga varor utan oönskade ämnen. Genom samverkan och kommunikation ska staden också underlätta för stockholmare och näringsliv att göra kemikaliesmarta och giftfria val. Exempel på åtgärder för minskad användning och spridning av skadliga ämnen • Ställa och följa upp relevanta och enhetliga kemikaliekrav vid upphandling samt välja miljömärkta varor vid inköp. • Vidareutveckla uppföljningen av de kemikaliekrav som ställts vid inköp och entreprenader genom stickprovskontroll, revision, platsbesök och analyser. • Ge information som underlättar för Stockholmarna att minska användningen av skadliga kemikalier. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 32 (82) 1. En rättvis och inkluderande omställning 3. Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem 6. Ett giftfritt Stockholm. • De kemikalieprodukter som förvaltningen köper in (som disk-, tvätt-, städ- och hygienprodukter) är miljömärkta och parfymfria • Alla verksamhetslokaler använder stadens kemikaliehanteringssystem Chemsoft regelbundet och systematiskt • Skadliga material och plaster fasas ut kontinuerligt • Förvaltningen arbetar utifrån Stockholms stads Kemikalieplan 2025 - 2031 • Material i parkerna är miljövänliga och miljömässigt hållbara • Lokalt omhändertagande av dagvatten i parkerna bidrar till fördröjning och rening av dagvatten. Andel avslutade bygg- och anläggningsentreprenader där varor miljöbedömts och loggats i Byggvarubedömningen. Förvaltningen kommer att följa upp hur förskolorna använder stadens vägledning för kemikaliesmarta förskolor. Miljömärkta varor ska väljas vid inköp och relevanta kemikaliekrav ska ställas vid upphandling. Endast miljömärkta och parfymfria tvättmedel, diskmedel, städprodukter och hygienprodukter köps in till förvaltningen, utom i de fall då det finns synnerliga skäl till undantag. Informera brukarna om varför staden väljer bort skadliga kemikalier i äldreomsorgen och socialtjänstens verksamheter. Arbetet med kemikalier är också kopplat till utfasning av skadliga plast- och engångsprodukter under 2.1. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 33 (82) Registrering av kemiska produkter i kemikaliesystemet Chemsoft sker regelbundet på alla förvaltningens enheter, med kontinuerlig utfasning av kemikalier som markerats gula eller röda i Chemsoft, och kemikalier som ger indikation på innehåll av PFAS, Bisfenoler eller Ftalater. I slutet av året ska förbrukad mängd av gul- och rödmärkta kemikalier anges i Chemsoft. Skadliga material och plaster ska fasas ut i miljöer där barn, unga, äldre samt personer med funktionsnedsättning vistas. Skadliga plaster och teflon ska fasas ut från kök för att inte komma i kontakt med livsmedel. Plast i kontakt med mat ska vara märkt med ”glas och gaffel” -symbolen eller med orden ”till livsmedel”. Förvaltningen kommer arbeta utifrån den nya kemikalieplanen. Förskolorna fortsätter arbeta utifrån stadens vägledning för kemikaliesmarta förskolor och kommer gå över till att arbeta med den nya vägledningen som lanseras under hösten 2026. Arbetet ska stödja personalen i att undvika skadliga kemikalier i barns vardag. Vägledningen används också vid projekteringen av nya förskolor för att säkerställa att inredningen är lämplig för barn. Förvaltningen kommer att genomföra åtgärder genom de medel som staden fördelar för kemikaliesmarta förskolor. Förvaltningen miljövänligt material vid upprustning av parker och byter succesivt ut gammalt material som ej uppfyller stadens miljökrav. Förvaltningen inventerar kontinuerligt parkerna för att få ett underlag för att på sikt byta ut material mot mer miljömässigt hållbara alternativ. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med förbättrad dagvattenhantering i parkerna, vilket bidrar till rening och fördröjning av dagvatten. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 34 (82) Verksamhet som utförs på uppdrag av staden ska rapportera sin kemikalieanvändning regelbundet i stadens kemikaliehanteringssystem Chemsoft. Kemiska produkter som är miljö- och hälsofarliga ska bytas ut, substitueras, av produkter som är mindre farliga. Den som hanterar kemikalier ska känna till deras farlighet och risker, samt hantera dem på ett säkert sätt. Chemsoft ligger på startsidan för stadens intranät under Mina verktyg. Alla stadens anställda kan komma åt systemet och är då ”läsanvändare” (read-only). För att kunna skapa kemikalieförteckningar m.m. behöver du vara ”användare”. För att ändra behörighet från läsanvändare till användare behöver en lokal administratör hjälpa till. Kontakta förvaltningens hållbarhetsstrateg för detta. Mer finns att läsa på intranätet, under Chemsoft - kemikaliehanteringssystem Chemsoft – kemikaliehanteringssystem. (stockholm.se). Se också avsnitt Stöd och system i miljöarbetet i denna skrift. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 35 (82) 1. En rättvis och inkluderande omställning 4. Ett klimatanpassat Stockholm • Verksamheterna genomför åtgärder för att skapa resiliens mot potentiella skyfall och värmeböljor. • Utemiljöer på särskilda boenden ska vara klimatanpassade med solskydd som ger svalka. • Stadsdelsområdets parker, grönområden och verksamheters utemiljöer motverkar negativa effekter av värmeböljor & skyfall för boende och besökare i stadsdelsområdet. • Förmågan att hantera skyfall och värmeböljor har förbättrats i parker, grönområden och i verksamheternas utemiljöer. Förvaltningen ansöker om klimatinvesteringsmedel för att installera ett uttag för att möjliggöra fyllning av vattentankar med Mälarvatten i Kristinebergs strandpark. Syftet är att minska belastningen på dricksvattennätet och kunna hämta vatten och upprätthålla bevattning av bland annat nyplanterade träd inom stadsdelsområdet, vid vattenbrist exempelvis vid värmebölja. Förvaltningen kommer att uppmärksamma parkbesökare om de nya dricksvattenpollare som satts upp i Rålambshovsparken, Kristinebergs strandpark och Kronobergsparken, genom utökad information på plats. Förvaltningen har initierat och är del av Grönare Stockholm-projektet Östra Fredhällsparken, som finansieras genom trafiknämnden. Projektet innebär att den ostliga delen av parken klimatanpassas för att minska andelen vatten som enligt skyfallsberäkningar annars skulle påverka kringliggande viktig infrastruktur. Anpassningar planeras för att även minska det visuella bullret i parken och stärka ekologiska samband. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 36 (82) Enheterna fortsätter det systematiska klimatanpassningsarbetet i Risk- och sårbarhetsanalysen, RSA, för att skapa resiliens mot potentiella skyfall och värmeböljor. En ny RSA kommer att skapas under året för att följa upp vad som gjorts i verksamheterna i relation till tidigare analys. Förvaltningen söker fortsatt samverkan i staden för utredning kring klimatanpassning och inväntar de stödfunktioner till stadens verksamheter som ska inrättas för att stötta i arbetet och att reducera risker vid extrema väderhändelser. Klimatanpassning innebär att förbereda och anpassa en stad, dess infrastruktur, byggnader, funktioner och verksamheter till de förväntade klimatförändringarna. Detta innebär att utveckla och genomföra strategier och åtgärder som minskar sårbarheten mot extrema väderhändelser som exempelvis översvämningar, hetta och torka. Genom klimatanpassning kan en stad minska de negativa effekterna av extrema väderhändelser. Extrema väderhändelser är till exempel höga temperaturer, kraftig nederbörd, översvämningar, kraftiga vindar och oväder som kan påverka människors liv och hälsa negativt, störa viktiga samhällsfunktioner och leda till skador på mark, byggnader och infrastruktur. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 37 (82) 1. En rättvis och inkluderande omställning 2. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck 3. Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem 5. Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm 6. Ett giftfritt Stockholm 1. Agera för en rättvis och inkluderande omställning. 5. Styra mot en konsumtion med låg klimatpåverkan i stadens egen organisation. • Förvaltningens inköp är medvetna, hållbara och följer stadens riktlinjer. • Kompetensen inom hållbara livsmedel och måltider ökar hos förvaltningens medarbetare och chefer. • Verksamheternas klimatpåverkan från livsmedel minskar. • Andelen ekologiska livsmedel som förvaltningen köper når målet 70 procent. • Inköpta livsmedel ska vara producerade i nivå med svenska djurskyddsregler och antibiotikalagstiftning. • Onödig användning av avfallspåsar och engångshandskar minskar i nämndens verksamheter. • Förvaltningens inköp av plastartiklar minskar med minst 1,5 ton under 2026. Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel: 1,5 kg CO2 per kg livsmedel Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor: 70 % Alla verksamheter som handhar livsmedel bedriver ett aktivt och förebyggande arbete så att matsvinn: tallrikssvinn, serveringssvinn, kökssvinn och lagringssvinn minskar. Förvaltningens verksamheter utreder lagrings- och inköpsrutiner för förbrukningsmaterial och livsmedel. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 38 (82) Medarbetare som köper in livsmedel och handhar mat och måltider arbetar aktivt och samverkar förvaltningsövergripande utifrån stadens nya matprogram. Förskolornas kockar ska bidra till att höja andelen ekologisk mat i alla stadens stadsdelar genom att dela med sig av erfarenheter och lärdomar till andra, exempelvis genom studiebesök. Förvaltningsgemensamma nätverksmöten och utbildningsinsatser fortsätter utifrån stadens nya matprogram: God mat för hälsa, klimat och miljö som kommer beslutas av kommunfullmäktige under våren 2026 och förvaltningen kommer att implementera det i sina verksamheter under året. Förvaltningen deltar i en arbetsgrupp för riktlinjer för måltider i förskolan som kommer att bli klart när stadens nya matprogram är beslutat. Förvaltningen deltar i forskningsprojektet PLATE tillsammans med Stockholms Resiliance Centre vid Stockholms universitet, SLU, Beijerinstitutet och KTH. Fokus i projektet kommer att vara hållbar och näringsriktig mat och minskade CO2-utsläpp på tallriken. Både förskolan och äldreomsorgen kommer delta under året. Inom kategorin inköpta varor står livsmedel för de största utsläppen. Det är därför viktigt att klimatpåverkan från livsmedel och måltider fortsätter att minska bland annat genom ökade mängder vegetabilier och baljväxter. Varje verksamhet/enhet/avdelning som köper in livsmedel ska regelbundet följa upp matens CO2-avtryck i stadens system Tendmill. Alla verksamheter som handhar livsmedel bedriver ett aktivt och förebyggande arbete så att alla sorters matsvinn: tallrikssvinn, serveringssvinn, kökssvinn och lagringssvinn, minskar. Åtgärder som att planera, följa upp, se över rutiner och lagra på rätt sätt kan bidra till att förebygga att matsvinn uppstår. Regelbundna mätningar vår och höst på vård- och omsorgsboenden fortsätter, där också statistik från upphandlade måltidsentreprenörer följs upp regelbundet. Förvaltningen följer förskolorna som ska utveckla sitt systematiska matsvinnsarbete genom ett nytt system för matsvinn. När det införs ges bättre möjlighet att analysera orsakerna till svinnet och det skapar bättre möjligheter att ta fram åtgärder för att minska matsvinnet. Förvaltningens förskolor kommer att KRAV-certifieras under 2026. Det innebär att följa KRAV:s regler för en mer hållbar produktion vilket ger ett bevis på höga krav inom bland annat djurvälfärd, biologisk mångfald och klimatpåverkan. Det är också ett sätt att öka vårdnadshavarnas förtroende Miljö- och klimathandlingsplan 2026 39 (82) för måltiderna på förskolorna. Certifieringen kommer att underlättas av det utvecklingsarbete som förskolekockarna gjort de senaste åren med att förändra måltiderna till att vara mer hållbara. Förvaltningens verksamheter fortsätter arbetet med att inköpta livsmedel ska vara producerade i nivå med svenska djurskyddsregler och med god djurhållning samt med restriktiv användning av antibiotika. Stadens nya matprogram God mat för hälsa, klimat och miljö kommer beslutas av kommunfullmäktige under våren 2026 och därefter uppdateras detta avsnitt. Maten vi äter påverkar planeten vi bor på. För att vår vackra planet ska vara levande behöver vi äta betydligt mer grönt, smartare val av sjömat, och mindre men bättre kött. WWF Matguiden - konsumentguiden för mer hållbar mat Miljö- och klimathandlingsplan 2026 40 (82) 1. En rättvis och inkluderande omställning 2. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck 5. Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm 6. Ett giftfritt Stockholm. 1. Agera för en rättvis och inkluderande omställning. 5. Styra mot en konsumtion med låg klimatpåverkan i stadens egen organisation. • Förvaltningens inköp är medvetna, hållbara och följer stadens riktlinjer • Förvaltningens inköp av plastartiklar minskar med minst 1,5 ton under 2026 • Onödig användning av avfallspåsar och engångshandskar minskar i nämndens verksamheter • Äldreomsorgsavdelningen ställer om till en hållbar äldreomsorg • Alla avfallsfraktioner återvinns i verksamheternas lokaler. Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter 42,5 ton • Verksamheter som använder förbrukningsartiklar i plast ska kartlägga sin förbrukning med hjälp av stadens uppföljningsverktyg ”Plastkollen” • Förvaltningens verksamheter utreder lagrings- och inköpsrutiner för förbrukningsmaterial och livsmedel • Inkontinensskydd utprovas och förskrivs av sjuksköterska i äldreomsorgens verksamheter • Tvättbara hygienunderlägg och haklappar ska användas som regel i äldreomsorgens verksamheter • Omställningsfas för arbetet med Hållbar äldreomsorg på Kungsholmen • Skadliga material och plaster fasas ut kontinuerligt. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 41 (82) Det systematiska arbetet med att minska inköp och användning av engångs- och förbrukningsartiklar i plast ökar. Flergångs- och returalternativ väljs i högre grad. Minska onödig användning av avfallspåsar och engångshandskar, särskilt i kök, på förskoleavdelningen, socialtjänstavdelningen och äldreomsorgsavdelningen genom att göra medvetna val och följa basala hygienrutiner. Förvaltningens projekt Hållbar äldreomsorg på Kungsholmen går in i en omställningsfas så att äldreomsorgens verksamheter är hållbara. Under året ska hållbarhet införlivas i ordinarie rutiner och arbetssätt som en självklar del. I arbetet ingår minskad användning av plast och engångsartiklar där flergångs- och returalternativ väljs i högre grad. Tvättbara hygienunderlägg och haklappar används som regel. Inkontinensskydd utprovas. Livsmedel och måltider är ekologiska och klimatsmarta; kemikalieanvändningen och städmetoder hållbara och återvinningen aktiv. Dialog med och inkludering av de äldre i aktiviteterna. Skadliga material och plaster ska fasas ut i miljöer där barn, unga, äldre samt personer med funktionsnedsättning vistas. Skadliga plaster och teflon ska fasas ut från kök för att inte komma i kontakt med livsmedel. Plast i kontakt med mat ska vara märkt med ”glas och gaffel” -symbolen eller med orden ”till livsmedel”. Film: Så minskar vi plastförbrukningen på Kungsholmens stadsdelsförvaltning https://play.mediaflowpro.com/ovp/16/21IE7TLLXI Se sista sidorna i detta dokument. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 42 (82) 1. En rättvis och inkluderande omställning 2. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck 7. Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö. 1. Agera för en rättvis och inkluderande omställning 3. Driva på för hållbara och fossilfria transporter. • Förvaltningens medarbetare följer stadens Rese- och mötespolicy • Krav ställs på fossilfria drivmedel för alla förvaltningens resor och transporter • Högt ställda krav vid upphandlingar bidrar till låga utsläpp inom stadsmiljöverksamheten. Socialtjänstavdelningen kartlägger sina resor och transporter. Förvaltningens medarbetare följer stadens Rese- och mötespolicy • Förvaltningen ska årligen följa upp tjänsteresor, utifrån ett klimatperspektiv såväl som ur ett kostnadsperspektiv. • Förvaltningens medarbetare använder gång, cykel och kollektivtrafik i första hand för kortare sträckor. • När tjänsteresor sker med taxi eller hyrbil ska elbilar efterfrågas. Bilpooler används inom socialtjänstavdelningen. • Elcyklar och elbilar finns att tillgå. • Medarbetarna undviker att använda egen bil för tjänsteresor, och gör det endast om bilen uppfyller stadens miljökrav. Det innebär att bilen måste drivas med helt fossilfria bränslen, såsom el, gas eller etanol. • Inrikesresor ska alltid prioriteras med tåg. För resor inom Sverige och Europa ska resebyrån först föreslå tåg. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 43 (82) Fossilfria och miljöeffektiva resor och transporter ska alltid krävas vid beställning. Cykelåkeri används i första hand där det är möjligt. Verksamheterna använder elcyklar för transport av matlådor. I alla verksamheter ska fossilfria transporter krävas (oavsett driftsform) vid upphandling, omförhandling eller förlängning av avtal. Nämndens nuvarande avtal där transporter ingår följs upp för kartläggning av leverantörernas drivmedelsanvändning. Förvaltningen ska planera för, och fortsätta arbeta mot, utfasning av fossila bränslen senast 2030. I samband med nya upphandlingar för parkdrift och parkinvesteringar som kommer pågår under året kommer miljökraven skärpas ytterligare. Samarbetet fortgår även med drift- och anläggningsentreprenör i park för en effektivare logistik och för att minska transporter, samt för att inspirera till att använda fossilbränslefria maskiner och verktyg. Vid korta resor ska resan göras genom att gå, cykla eller resa kollektivt. Stadens egna bilar, upphandlad bilpool eller taxi kan väljas om inget kollektivt färdsätt finns att tillgå. När resor sker med taxi eller hyrbil ska elbilar alltid vid tillgänglighet efterfrågas. Resor med egen bil i tjänsten ska undvikas och får endast ske med egen bil som uppfyller kommunfullmäktiges miljöbilsdefinition. Vid längre resor ska tåg eller buss väljas i första hand. Även båt kan övervägas som ett alternativ till flyg där det är möjligt. För inrikes resor ska alltid tåg prioriteras. Vid resor inom Sverige och Europa ska resebyrån i första hand ta fram ett förslag på resa med tåg. Flygresor utnyttjas i första hand för längre utrikesresor där tåg och buss inte utgör ett alternativ. Vid bokning av flygresa väljs direktflyg i första hand alternativt flyg i kombination med tågresa. Generellt gäller att huvudresan måste vara längre än 50 mil. Därtill är flygresor till Göteborg och Malmö inte tillåtna. Undantag från detta kan göras av särskilda skäl. Flygresor i tjänsten godkänns av förvaltningschef/bolagschef och utifrån de principer som finns angivna i stadens rese- och mötespolicy. Eventuella flygresor ska kompenseras genom ett stadsövergripande system för intern klimatväxling (Dnr 2023/310). Samtliga nämnders tjänsteresor med flyg beläggs med ett internt kostnadspåslag om 50 procent som används för att subventionera klimatfrämjande åtgärder och finansiera implementering och uppföljning av systemet i Stockholms stad. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 44 (82) 1. En rättvis och inkluderande omställning 1. Agera för en rättvis och inkluderande omställning Den interna och externa kommunikationen om miljö, klimat och hållbarhet utvecklas och kontakten med Kungsholmens invånare om dessa frågor ökar. Förvaltningen anordnar träffar för och med Kungsholmens invånare för att kommunicera och samtala om att leva och konsumera hållbart i Stockholm. Till dessa träffar bjuds aktuella gäster in. Arbetet sker i samverkan med Kungsholmens bibliotek Internationella biblioteket. Kommunikationen om samtalsarenorna ökar för att få flera besökare. Förvaltningen anpassar sin ansökningsstruktur för att inkludera föreningsstöd med miljö- och klimatinriktning. Förvaltningen fortsätter genomföra miljö- och klimatdialoger på Baltzar träffpunkt för att inspirera äldre till hållbara val och ska också besöka fritidsgården Kuggen för samtal med de unga om hållbara val och cirkulärt tänkande. Föräldrar, anhöriga och brukare informeras om varför staden väljer ekologiskt och väljer bort skadliga kemikalier i förskolornas, socialtjänstens och äldreomsorgens verksamheter och varför det är bra. Kungsholmen i korthet utvecklar informationen om förvaltningens hållbarhetsarbete. Information sprids internt i förvaltningen om miljö och klimat-arbetet i olika forum, t ex Chefsposten, förvaltningsmöten, nätverksmöten och intranätet. Förvaltningen fortsätter besöka socialtjänstens enheter för miljö- och klimatsamtal under året. • Kunskapen om och arbetet med mänskliga rättigheter ökar i alla verksamheter • Synpunkter tas om hand och bidrar till kvalitetsutveckling • Brukar- och medborgardialoger genomförs i alla verksamheter • Anhöriga erbjuds stöd och avlastning utifrån behov • Kungsholmsbornas förtroende för stadsdelsförvaltningen ökar • Hänsyn till hållbarhetsaspekter vid inköp ökar Miljö- och klimathandlingsplan 2026 45 (82) Andel med förtroende för stadsdelsförvaltningen i det område där man bor Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att stadens handlingsplaner implementeras och att förskoleverksamheterna inleder arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar Genomföra insatser för ökat valdeltagandet i de allmänna valen bland röstberättigade personer som är aktuella i förvaltningens verksamheter. Samla information om MR-utbildningar för att tillgängliggöra dessa till verksamheterna. Socialtjänstavdelningens och äldreomsorgsavdelningens myndighetsutövande verksamheter utvecklar strukturen för BRA-samtal. Stödfunktioner inom socialtjänstavdelningen och äldreomsorgsavdelningen ökar kunskapen om AI. Under året följa upp arbetet med medborgarbudget. Utveckla och förbättra återkoppling av genomförda åtgärder av inkomna medborgarförslag. Verksamheterna lever upp till mänskliga rättigheter och är fria från diskriminering. Arbetet bedrivs i enlighet med stadens program för mänskliga rättigheter med tillhörande handlingsplaner, program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, handlingsplan för en åldersvänlig stad, Kvalitetsprogrammet och Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Alla relevanta beslutsunderlag inom nämnden innehåller analyser utifrån barnrätt jämställdhet och tillgänglighet. För att ytterligare stärka barn ungas rättigheter som anhöriga kommer förvaltningen utveckla arbetet med BRA- samtal. En viktig del i arbetet att säkerställa de mänskliga rättigheterna är även kompetenshöjande insatser för medarbetare, samt att som arbetsgivare säkerställa att mänskliga rättigheter efterlevs internt på arbetsplatsen och bland medarbetarna. Nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur ska främjas, genom att bland annat uppmärksamma nationella minoriteters nationaldagar eller högtider inom olika verksamheter Nationella minoriteter bjuds in till samverkan för att erbjuda informationsutbyte och möjlighet till inflytande i frågor som rör deras rättigheter. Stadsdelsnämndens pensionärsråd och råd för Miljö- och klimathandlingsplan 2026 46 (82) funktionshinderfrågor är involverade i beslut som påverkar deras vardag och deras förslag uppmärksammas och tas tillvara. Delaktighet, inkludering och dialog med de verksamheterna är till för så som invånare, nämndens råd och förenings- och näringsliv är viktigt. Dialogen bidrar till kvalitetsutveckling. Verksamheterna uppmuntras till att utveckla resultat- och medborgardialoger och vara aktiva i olika sociala kanaler. Involvering och dialog med stockholmare, med särskilt fokus på grupper som inte brukar komma till tals, sker i beslut som påverkar deras vardag genom exempelvis medborgardialoger eller på annat sätt inom planeringsprocesser och stadsutveckling. För att förtroendet för nämnd och förvaltning ska öka, stärks kommunikationen och informationen till invånare och verksamma på Kungsholmen. Förutom information om möjlighet till delaktighet och inflytande genom medborgardialoger kommer informationen ut till invånare stärkas kring det brottsförebyggande arbetet. Nämnden fortsätter även arbetet med att göra stadens kanaler och verktyg som exempelvis tyck-till- appen, medborgarundersökning och medborgarförslag kända och mer nyttjande. Trygghetsvandringar initieras där det finns behov och kungsholmsbors och besökares synpunkter tas omhand. Information om nämndens verksamheter, insatser och stöd förmedlas i sociala kanaler, i lokaltidningen och genom exempelvis tv-skärmar hos utsedda handlare. Klimatpåverkan från verksamheternas konsumtion ska halveras till 2030. Arbetet med att genomlysa nämndens inköp ur olika hållbarhetsperspektiv fortsätter, genom innovation och samverkan mellan olika funktioner i organisationen som berörs av inköpsprocesserna. Arbetet kopplar till flera mål i verksamhetsplanen (2.1 - 2.4, 3.5, 3.6) och ligger under mål 3.7 för att betona kopplingarna till Agenda 2030, främst med fokus på mål 10 Minskad ojämlikhet, mål 11 Hållbara städer, mål 12 Hållbar konsumtion, mål 13 Bekämpa klimatförändringarna och mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald. Hållbara inköp handlar om att välja produkter och tjänster som är bra för både människor och planeten, utan att äventyra framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Utvecklingsarbetet innebär att medvetenheten om hållbarhet ökar inför inköp, och inköpsprocessen och dess uppföljning säkerställs. Medvetenheten om risker för välfärdsbrott ökar. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 47 (82) 1. En rättvis och inkluderande omställning 2. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck 5. Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm 6. Ett giftfritt Stockholm. 1. Agera för en rättvis och inkluderande omställning. 2. Utveckla ett klimatpositivt energisystem. 5. Styra mot en konsumtion med låg klimatpåverkan i stadens egen organisation. • Alla avfallsfraktioner återvinns i verksamheternas lokaler. • Andelen återbrukat material som används i parkupprustningar och vid underhåll av parkmiljöer ökar. Alla verksamheter som handhar livsmedel bedriver ett aktivt och förebyggande arbete så att matsvinn: tallrikssvinn, serveringssvinn, kökssvinn och lagringssvinn minskar. Förvaltningens verksamheter utreder lagrings- och inköpsrutiner för förbrukningsmaterial och livsmedel. Tvättbara hygienunderlägg och haklappar ska användas som regel i äldreomsorgens verksamheter. Klimatpåverkan från stadens och förvaltningens konsumtion ska halveras fram till år 2030. Inköpen utgör en viktig grund för att nå detta mål. Inköp av varor och tjänster följer stadens riktlinjer och görs i första hand genom avrop från avtal med upphandlade leverantörer. Genom att använda stadens gemensamma system för e-handel ökar förutsättningarna för att klimat- och miljökrav ställs och att uppföljningen sker systematiskt. Nämndens verksamheter ska begränsa inköp till det som är nödvändigt och maximera Miljö- och klimathandlingsplan 2026 48 (82) möjligheten för cirkulära lösningar samt delning av inventarier. Andelen ekologiskt certifierade och hållbarhetsmärkta produkter och varor i förvaltningens inköp ökar. Flergångs- och returalternativ väljs i högre grad. Återbruket ökar och Stocket är förstahandsalternativ vid inköp av möbler och inventarier. Vid upphandling, omförhandling eller förlängning av avtal ska fossilfria transporter krävas. Regelbundna förvaltningsgemensamma nätverksmöten för inköpare fortsätter för att öka kunskapen om hållbara inköp, och säkerställa inköpsprocessen och dess uppföljning. Avdelningarna utreder sina lagrings- och inköpsrutiner för förbrukningsmaterial och livsmedel (inklusive beredskapslager) för att på så sätt minska onödigt svinn. Varje avdelning utreder sina respektive enheter. Förvaltningen ska under året fortsätta utveckla arbetet med hållbara inköp under aktiviteten Hållbara inköp (3.7). Förvaltningen arbetar utifrån Avfallsplan för Stockholm 2025 - 2030. Alla avfallsfraktioner återvinns i verksamheternas lokaler, särskilt matavfall, plast och farligt avfall. Verksamheterna ska också förebygga att avfall uppstår genom minskad användning av engångsprodukter och onödiga plastprodukter samt verka för att en större andel produkter och material återanvänds. Det systematiska arbetet med att minska inköp och användning av engångs- och förbrukningsartiklar i plast ökar. Flergångs- och returalternativ väljs i högre grad. Minska onödig användning av avfallspåsar och engångshandskar, särskilt i kök, på förskoleavdelningen, socialtjänstavdelningen och äldreomsorgs- avdelningen genom att göra medvetna val och följa basala hygienrutiner. I syfte att minska transporter genom lokalt nyttjande av restmaterial fortsätter förvaltningen arbetet med att återanvända överblivet material från arbeten i park som kan nyttjas i annan park, genom att nyttja mellanlagring av material på egen kommunalteknisk yta. I alla parkupprustningar ses möjligheten att renovera och återbruka material över och förvaltningen arbetar för att utveckla och öka andelen jord som förbättras och återanvänds på plats. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 49 (82) För att nå en effektiv resursanvändning behöver befintliga resurser användas så länge som möjligt. Först när produkter och material inte kan användas längre eller repareras ska de gå vidare till materialåtervinning och avfallsförbränning med energiutvinning. I Stockholm används stora mängder resurser som snabbt blir till avfall då de förbrukats. En mindre del av avfallet cirkulerar genom att materialåtervinnas eller rötas för att sedan återföras till kretsloppet. Den största delen av avfallet förbränns fortfarande och en liten del läggs på deponi. Stadens påbörjade arbete med cirkulär resursanvändning behöver skalas upp och utvecklas. Alla nämnder och bolag har ett ansvar för att säkerställa att resurser cirkulerar. Det krävs ökad samverkan inom staden för att förbättra möjligheterna till källsortering och öka utsorteringsgraden i stadens verksamheter. Avfall från stockholmarna och verksamma i staden ska minska. Att förbättra hushållens möjligheter att källsortera i nära anslutning till fastigheten kan bidra till bättre utsortering av det avfall som uppstår. Staden kan också påverka genom kommunikationsinsatser om avfallsminimering, återanvändning, avfallssortering och materialåtervinning. Stockholm Vatten och Avfall AB är en nyckelaktör i genomförandet. Exempel på åtgärder för cirkulära kretslopp av resurser • Öka kunskapen om och utveckla möjligheterna till avfallsminimering, återanvändning och källsortering i stadens verksamheter. • Arbeta för minskad nedskräpning från såväl privatpersoner som verksamheter. • Arbeta med civilsamhället, stockholmarna och näringslivet för avfallsminimering, ökad återanvändning och materialåtervinning i alla delar av staden. • Öka möjligheterna att återbruka och återvinna textil. • Säkerställ ytor och processer i staden för cirkulering av resurser, exempelvis återvinning och avfallsrelaterad verksamhet. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 50 (82) Visst avfall är så farligt för miljön och människors hälsa att det är klassat som farligt avfall. För farligt avfall gäller speciella regler. Du som driver en verksamhet ska själv klassificera ditt avfall. Det är viktigt för att den fortsatta hanteringen ska bli rätt. Så här definierar SVOA, Stockholm Vatten och Avfall, farligt avfall • Allt som drivs med sladd eller batteri räknas som farligt avfall och ska därför aldrig läggas i soppåsen. • Färg är något som de flesta vet räknas som miljöfarligt avfall. Men visste du att även nagellack och burkar med intorkad färg är farligt avfall? Vattenlöslig färg ska också hanteras i samma insamlingssystem som miljöfarligt avfall. • Kemikalier och annat som kan vara giftigt för människa eller miljö räknas som farligt avfall. • En del kosmetika räknas som farligt avfall den dagen du vill göra dig av med det. • Mediciner och läkemedel räknas som farligt avfall. • Vissa typer av oljor är vara giftiga för miljön och ska samlas in som farligt avfall av den anledningen. Vanlig matolja är inte giftig för miljön, men kall olja kan på sikt orsaka stopp i avloppsrören. • Om produkten är explosiv, brandfarlig, frätande, smittförande eller giftig för människa eller miljö räknas den som miljöfarligt avfall när du vill göra dig av med den. Företag och verksamheter har skyldighet att sortera ut miljöfarligt avfall och måste själva bekosta omhändertagandet av det. Företag och verksamheter är även skyldiga att rapportera vilka mängder och typer av farligt avfall som genereras i verksamheten och vart det transporteras, så kallad antecknings- och rapporteringsskyldighet. Den verksamhet som producerar, transporterar, samlar in, mäklar, handlar eller behandlar farligt avfall är skyldig att föra anteckningar för varje typ av farligt avfall. Det finns flera sätt att lämna miljöfarligt avfall från företag och verksamheter, men hanteringen är omgärdad av många lagar och regler så därför ska förvaltningen anlita upphandlad entreprenör, för närvarande Pre Zero, som hämtar upp det farliga avfallet direkt vid respektive verksamhet och som sedan transporterar det till återvinning på en behandlingsanläggning. På stadens sida Farligt avfall - Stockholms stad (tillstand.stockholm) finns mer att läsa. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 51 (82) Miljöprogrammet är utgångspunkten för stadens handlingsplaner på miljö- och klimatområdet. Handlingsplanerna konkretiserar genomförandet och pekar ut ansvar för åtgärder. Under varje mål finns också exempel på åtgärder för att uppnå målen. Målen följs upp genom ett antal målspecifika indikatorer som antas i samband med stadens budget Stadens miljöprogram antas av kommunfullmäktige. Miljöprogrammet är integrerat i stadens överordnade system för ledning och uppföljning av all verksamhet och ekonomi, ILS, vilket innebär att nämnden eller bolagsstyrelsen i sina verksamhetsplaner ska redovisa hur de avser att bidra till att staden når dessa mål och genom uppföljning av mål och indikatorer redovisa hur arbetet går. Miljöprogrammet fastställer även genomförande och uppföljningsansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Nedan följer kortfattade beskrivningar av de sju miljömålen, samt avsnittet om arbetssätt för att nå målen. För att läsa Miljöprogram 2030 i sin helhet, gå in på Miljöprogram och handlingsplaner på stadens intranät. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 52 (82) Stockholm ska vara en stad som tar ansvar för att kraftigt minska vårt globala klimatavtryck. Alla i staden ska ha möjlighet att leva hållbart och vara med i omställningen. Omställningen till ett hållbart samhälle ska ske rättvist och inkludera alla oavsett förmåga och livssituation. Detta kräver helhetssyn på samhället, där en bredd av perspektiv inkluderas i beslutsfattandet, för att undvika att framsteg inom ett område görs på bekostnad av ett annat. För att skapa goda förutsättningar för samverkan med stockholmarna och andra intressenter krävs dessutom tillit och förtroende till staden som aktör. I Stockholm finns tydliga skillnader i livsvillkor och ur ett rättviseperspektiv krävs hänsyn till människors olika förutsättningar och behov. Särskild hänsyn ska tas till de mest utsatta. En rättvis och inkluderande omställning gynnar hela staden och kan bidra till att minska spänningar, utanförskap och segregation i samhället. Delaktighet är centralt för att stärka medborgarengagemang och skapa förståelse för de utmaningar och behov som finns. Omställning syftar på den genomgripande förändring som föranleds av klimatförändringarna och andra miljöhot och som innebär en övergång till ett mer hållbart och resurseffektivt samhälle. Omställningen innehåller såväl teknikskiften, utveckling av infrastruktur, regelverk och resursanvändning som förändrat beteende och konsumtionsmönster. Sårbara grupper avser personer eller befolkningsgrupper som lever i en utsatt situation och därmed kan behöva särskilt stöd och skydd från samhället. Dessa grupper kan i högre utsträckning drabbas av negativa konsekvenser på grund av exempelvis socioekonomiska omständigheter, funktionsnedsättning, ålder, etnicitet, kön eller hemlöshet. Planetära gränser är ett ramverk för hållbar utveckling som identifierar nio processer inom miljöområdet som skapar stabilitet för livet på jorden. Det Miljö- och klimathandlingsplan 2026 53 (82) finns en gräns för varje område som konkretiserar vilken grad av mänsklig påverkan som kan ses som säker, och vilken grad som innebär stora risker för dagens och framtida samhällen. Hur vi människor i västvärlden lever våra liv, bedriver företag och bygger våra samhällen leder till höga utsläpp av växthusgaser. Detta leder till ökade klimatförändringar, så omfattande att de nu utgör ett allvarligt hot mot livet på planeten. De direkta utsläppen i Stockholm har minskat kraftigt sedan 1990-talet, men takten måste öka ytterligare. För att nå klimatmålen behöver Stockholms stads egen organisation tillsammans med hela samhället ställa om. En omställning som inte bara minskar utsläppen utan också innebär nya sätt att konsumera, resa, jobba och bo. Energianvändningen ska vara fossilfri och den lokala energiproduktionen ska öka. De utsläpp av växthusgaser som orsakas av vår konsumtion är i Stockholm ungefär fem gånger större per person än de direkta utsläppen. Det är inte hållbart. De konsumtionsbaserade utsläppen har inte minskat i den takt som krävs och de sker till stora delar utanför Stockholm. Det är därför viktigt att klimatarbetet nu lägger större tonvikt vid konsumtionens klimatpåverkan. Globalt klimatavtryck avser stockholmarnas konsumtions samlade effekt på den globala klimatpåverkan. Utsläpp av växthusgaser mäts i koldioxidekvivalenter (CO2e) och redovisas som direkta och indirekta. Direkta utsläpp är utsläpp från energianvändning och transporter i Stockholm. Indirekta utsläpp är sådana utsläpp som sker utanför Stockholms geografiska gräns. Utsläpp redovisas i olika scope där scope 1 avser direkta utsläpp inom den geografiska gränsen, scope 2 avser utsläpp från användning av nätbaserad energi (el och Miljö- och klimathandlingsplan 2026 54 (82) fjärrvärme), samt scope 3 som avser indirekta utsläpp från produktion av varor och tjänster där utsläppen sker utanför den geografiska gränsen men konsumeras inom gränsen. Fossilfritt, detsamma som fossilbränslefritt, innebär att ingen fossil energi, till exempel kol, olja, fossil plast och naturgas, används. Stockholms konsumtionsbaserade utsläpp inkluderar alla utsläpp som sker för att tillfredsställa efterfrågan i Stockholm, oavsett var i världen de uppstår. Exempel är utsläpp från produktion av stål och cement som används i byggen i Stockholm, eller utsläpp från stockholmarnas flygresor. Negativa utsläpp innebär att koldioxid aktivt bortförs från atmosfären. Koldioxidavskiljning och –lagring (CCS) innebär att fånga in och lagra koldioxid i stället för att släppa ut den till atmosfären. Om det är biogen koldioxid kallas det BECCS eller bio-CCS. Klimatpositivt Stockholm innebär att de negativa utsläppen av växthusgaser inom Stockholms geografiska gränser, som exempelvis åstadkoms genom avskiljning och lagring av koldioxid, ska vara större än de kvarvarande utsläppen. Stockholm ska ha livskraftiga ekosystem och en stor artrikedom bland växter och djur, på land och i vatten. De djur och växter som lever naturligt i staden ska finnas kvar i livskraftiga populationer. Det kräver att sammanhängande grönstrukturer värnas för att säkerställa fungerande habitat och spridningsvägar för många arter. Allt levande och den miljö som finns på land och i vatten utgör olika ekosystem. Livskraftiga ekosystem är en förutsättning för goda livsvillkor och god hälsa för stadens invånare, växter och djur. Fungerande ekosystem med hög biologisk mångfald är även en förutsättning för att de ska klara av förändringar och kunna bidra med ekosystemtjänster. Naturen i staden är värdefull och fyller många olika funktioner. Ekosystemen bidrar till hälsosamma stadsmiljöer genom att till exempel träd och växter renar luft, minskar buller och mildrar extremtemperaturer. Mark och växter kan också rena dagvatten och minska översvämningsrisker. Insekter pollinerar växter så att djur och människor får mat. När vi drar nytta av de ekosystemtjänster som naturen erbjuder och arbetar för att stärka den blågröna infrastrukturen, skapas värden för människor, den biologiska Miljö- och klimathandlingsplan 2026 55 (82) mångfalden och för samhället i stort. Detta gör Stockholm till en attraktiv stad för både boende och besökare. Staden behöver i större utsträckning än idag använda inköp och upphandling som ett medel för att ställa krav på hänsyn till biologisk mångfald vid inköp av varor och tjänster. Genom att arbeta med hållbar konsumtion av varor, tjänster och entreprenader bidrar arbetet till att uppnå målen även globalt. De rekordhöga och ökande halterna av växthusgaser i atmosfären till följd av människans utsläpp leder till snabb uppvärmning av hela jorden. Även om världens länder levererar i linje med Parisavtalets 1,5-gradersambition kommer de pågående klimatförändringarna få betydande konsekvenser för hela samhället. Det handlar bland annat om längre värmeböljor, torka, översvämningar till följd av höga flöden och häftiga skyfall och havsnivåhöjningar, med mycket allvarliga konsekvenser för livsmedelsproduktionen, vår tillgång till rent vatten, vår ekonomi, hälsa och livskvalitet. Vårt samhälle är uppbyggt utifrån ett relativt stabilt klimat. Med de pågående och kommande klimatförändringarna ändras förutsättningarna radikalt. Detta innebär att hela samhället behöver anpassas till nya förutsättningar för att bli mer motståndskraftigt. Städer är särskilt känsliga för översvämningar och ökade temperaturer eftersom hårdgjorda ytor gör det svårare för överskottsvatten att rinna undan och byggda miljöer förstärker värmeeffekten. Hur vi bygger och utvecklar vår stad och anpassar våra verksamheter har betydelse för hur väl Stockholm kan möta effekterna av de förändringar som sker. Det kräver att vi planerar vårt arbete med god framförhållning, flexibilitet och samordning som gör att de insatser vi gör ger bästa möjliga effekt. IPCC slår fast att det är mycket troligt att världens matsystem kommer att påverkas markant av de pågående klimatförändringarna. Stigande temperaturer, extrem torka med knappa vattenresurser, kraftig nederbörd och översvämningar samt utrotning av pollinatörer ändrar Miljö- och klimathandlingsplan 2026 56 (82) förutsättningarna för mat- och livsmedelsproduktionen i Sverige och hotar vår tillgång till importerade livsmedel. I egenskap av stor livsmedelskonsument behöver staden arbeta strategiskt och långsiktigt förebyggande för att säkra livsmedelstillgången. Staden behöver också tillsammans med berörda myndigheter, näringslivet och civilsamhället verka för och utreda möjligheten att successivt öka den regionala självförsörjningsgraden av livsmedel och hur staden kan bidra till den. Varje dag serveras tusentals måltider i förskolor och skolor, på äldreboenden och inom andra verksamheter i staden. Staden ska tillgodose grundläggande behov av näringsintag för sårbara grupper i stadens omsorg i händelse av kris eller krig. Staden är inte ensamt ansvarig för klimatanpassning och beredskapsarbete utan detta ansvar delas mellan många aktörer. Detta innebär att stadens arbete även måste handla om att finna goda former för samverkan kring viktiga åtgärder. Dagens linjära ekonomi med hög resursanvändning, stora mängder avfall och negativ miljöpåverkan, behöver omformas till en cirkulär ekonomi med en effektiv användning av resurser inom de planetära gränserna. Omställningen till en resurseffektiv och cirkulär ekonomi kräver nya tankesätt och förändrade konsumtions- och beteendemönster. Cirkulära affärsmodeller och produktionssätt behöver få större genomslag samtidigt som konsumtionen behöver minska. Produkters livslängd, reparerbarhet och nyttjandegrad behöver öka för att minska resursförbrukningen. Ett viktigt förhållningssätt är att överväga om behov kan lösas på annat sätt än genom att köpa nytt eller öka resursanvändningen Att exempelvis reflektera före inköp, återbruka, reparera och dela är värdefulla förhållningssätt. Nedskräpningen behöver minska. Utöver att skada naturen innebär den att resurser går till spillo. Målet handlar om att ifrågasätta och utmana produktionssätt, materialval, beteenden och konsumtionsmönster samt att främja och möjliggöra cirkulära flöden. Delmålen tydliggör vikten av att staden arbetar med alla delar i värdekedjan för att uppnå resurseffektivitet. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 57 (82) Effektivt nyttjande av resurser innebär även att använda så lite energi som möjligt, men också att producera energi från resurser som i dagsläget inte går att cirkulera eller ta tillvara. Exempel är fjärrvärmeproduktion från restavfall och biogasproduktion från matrester och rötslam. Även produktion av solenergi är ett sätt att minska den köpta energin. I Stockholms stads cirkulära omställning är följande flöden särskilt prioriterade: • Bygg- och anläggningsmaterial inklusive massor • Plast • Livsmedel • Batterier och fordon • Elektronik och IT-utrustning • Möbler och inventarier • Textil • Energi • Vatten Miljö- och klimathandlingsplan 2026 58 (82) Användningen av kemiska ämnen som har skapats eller utvunnits av människan spelar en viktig roll i dagens samhälle, men vållar i flera fall hälso- och miljömässiga problem. Några exempel är de ämnen som är svårnedbrytbara, ansamlas i levande organismer och är giftiga eller ämnen som stör hormonsystemen. Världsproduktionen av kemikalier har ökat drastiskt från mindre än 10 miljoner ton på 1950-talet till uppskattningsvis över 1000 miljoner ton per år 2024 och till 2030 väntas den fördubblas igen. Det finns idag över 200 000 registrerade kemikalier. Den största exponeringen av hälsoskadliga ämnen får vi via maten, vattnet, kläder, inomhusmiljön och genom direkt exponering vid användning av produkter som innehåller dessa ämnen. För att uppnå ett giftfritt Stockholm behöver såväl stadens verksamheter som näringslivet och alla invånare bidra till en säker hantering av skadliga ämnen och göra kemikaliesmarta val. Genom kommunikation och information ska staden hjälpa stockholmarna att minska sin användning av skadliga kemikalier. Utgångspunkten för stadens arbete är de risker olika ämnen ger upphov till. Att uppnå giftfrihet handlar om att ta bort eller minska risker för människor och miljö. Särskilt farliga ämnen ska i linje med det nationella målet fasas ut så långt som möjligt. Dessa kallas för utfasningsämnen och här ingår exempelvis ämnen som är hormonstörande, cancerframkallande eller mycket svårnedbrytbara. Under industrialiseringen och stadens framväxt har en mängd kemikalier och ämnen använts som vi idag vet är skadliga för både människan och miljön. Dessa ämnen kan finnas kvar i såväl byggnader och anläggningar som i mark, sediment och vatten under lång tid. Platser som historiskt har utsatts för stora utsläpp utgör miljö- och hälsorisker och är en stor miljömässig och ekonomisk utmaning för staden. Det första steget för att komma tillrätta med dem är att öka kunskapen om föroreningssituationen och ansvarsförhållandena. För att nå målet om ett giftfritt Stockholm behövs minskad användning och spridning av skadliga ämnen. Även de historiska utsläppen behöver tas om hand genom hantering av de förorenade mark- och sedimentområden som finns i vår stad. Riskerna med att utsättas för skadliga ämnen är inte jämnt fördelad över befolkningen. Vissa utsätts för mer skadliga ämnen genom sitt arbete, boende eller andra aktiviteter och exempelvis barn, unga och gravida är mer känsliga. Staden behöver därför prioritera sitt arbete med att minska Miljö- och klimathandlingsplan 2026 59 (82) exponering för de grupper som är extra utsatta. Om mängden skadliga ämnen minskar, så bidrar det även till att flera andra av stadens miljömål uppnås. Giftfria material är exempelvis ofta en förutsättning för cirkularitet, och en giftfri miljö bidrar till att bevara biologisk mångfald. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 60 (82) Det finns flera orsaker till buller och luftföroreningar i Stockholm. Den största är trafiken och för att minska trafikens påverkan på människors hälsa, samtidigt som transporterna fungerar för alla behov i staden, behöver olika åtgärder samverka. Staden arbetar i första hand för att minska påverkan på luft- och ljudmiljö direkt vid källan. Det handlar om att bygga staden så att vägtrafiken minskar, att främja gång, cykel och kollektivtrafik, att verka för att allt fler fordon som rullar i Stockholm drivs med el och i övrigt vidta åtgärder för att minska utsläppen av partiklar från trafiken. Staden behöver också komplettera med åtgärder som skyddar invånarna från de skadliga nivåer av buller och luftföroreningar som ändå uppstår. Det kan exempelvis vara i form av skydd på bullerutsatta platser, krav vid nybyggnation eller genom att hålla efter vägdammet för att minska partiklar. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 61 (82) Alla stadens nämnder och bolagsstyrelser är viktiga i arbetet för att nå miljöprogrammets mål vilket ställer stora krav på intern samverkan mellan förvaltningar och bolag. Genom god kunskap om varandras uppdrag och förutsättningar skapas en helhetsbild som stärker stadens förmåga att i den interna dialogen finna de allra bästa lösningarna för miljön och klimatet. Genom samordning och genom att verka tillsammans tillvaratar vi den kraft och den förmåga som finns i stadens stora organisation. Intern samverkan är också ett verktyg för att säkerställa de mångfunktionella lösningar som krävs i en stor stad som Stockholm där såväl resurser som ytor är begränsade. Med mångfunktionella lösningar kan flera positiva effekter åstadkommas samtidigt, exempelvis genom naturbaserade lösningar som kan ge samhälls-, miljö- och klimatnytta samtidigt. Flera mål i miljöprogrammet kan staden inte nå på egen hand utan de kräver samverkan med andra. Näringsliv, civilsamhälle, akademi, offentlig sektor och andra städer runt om i Sverige och världen är exempel på aktörer med vilka staden delar såväl utmaningar som målsättningar. Här kan starka, värdeskapande partnerskap ge möjligheter, insikter och engagemang. En samverkan som kan leda till nya lösningar och att utvecklingen mot gemensamma mål kan gå snabbare. Staden behöver säkerställa att invånarna involveras i miljö- och klimatarbetet. Delaktighet är en nyckel för att lyckas med omställningen. Staden ska därför fördjupa dialogen och policyutvecklingen tillsammans med invånare, exempelvis genom ett medborgarråd. Det är också genom samverkan internt eller externt som vi skapar den lärande organisation som är avgörande för att nå stadens miljö och klimatmål. Genom erfarenhetsutbyte får vi ny, viktig kunskap som hjälper oss som organisation att utveckla arbetssätt och strategier inom miljö- och klimatområdet, ett område som är under ständig och snabb utveckling. Inköp är ett betydelsefullt verktyg för att uppnå majoriteten av miljöprogrammets mål. Staden köper årligen varor, tjänster och entreprenader för stora belopp. Det finns därför potential att göra en stor miljönytta genom att göra mer hållbara val i dessa inköp. Inom flera kategorier av inköp är dessutom staden en så pass stor köpare att det finns möjligheter att påverka leverantörsmarknaden i en mer hållbar riktning. Det Miljö- och klimathandlingsplan 2026 62 (82) är avgörande att de hållbarhetskrav som ställs är relevanta och enhetliga. För att få önskad effekt behöver staden aktivt arbeta med en systematisk och kontinuerlig avtalsuppföljning. Genom intern samverkan och genom att öka kunskapen om och föra dialog med leverantörsmarknaden under hela inköpsprocessen kan stadens nämnder och bolagsstyrelser ytterligare stärka sin förmåga att driva omställningen till hållbara inköp och möjliggöra innovativa cirkulära lösningar. Stadens kommunikation såväl internt som med stockholmare och andra målgrupper och intressenter är en viktig del av stadens arbete och skapar intresse, acceptans och engagemang för den förändring som behöver ske. Kommunikationsarbetet är en strategisk och värdeskapande process som ger stöd för att nå stadens miljömål och som dessutom påverkar hur stadens arbete och Stockholms stad uppfattas. Den interna kommunikationen ska göra stadens mål och programmets underliggande handlingsplaner kända inom stadens organisation. Den tydliggör för ansvariga vad som behöver göras för att nå målen och bidrar till genomförandet av programmet. Kommunikationsinsatser som riktar sig till målgrupper, aktörer och intressenter som kan bidra till att målen i miljöprogrammet nås är särskilt viktiga. Deras engagemang behöver tas tillvara och stadens kommunikation kan skapa stolthet och inspirera till handling både internt och externt. Kommunikation är också ett viktigt verktyg för att påverka konsumtionsmönster och därmed de konsumtionsbaserade utsläppen. Staden behöver löpande utveckla och använda kommunikationsmetoder och - kanaler som når ut till målgrupperna på ett effektivt sätt så att de effekter som staden strävar efter kan uppnås. Här behöver staden utveckla nya arbetssätt. Kommunikationen ska i större utsträckning ske där stockholmarna befinner sig både fysiskt och digitalt, så som i direkt anslutning till åtgärder i stadsmiljön. Staden behöver identifiera fler medkommunikatörer som kan sprida omställningsarbetet. Detta inkluderar även internationella samarbeten som C40, Eurocities, POLIS, ICLEI med flera samt internationell media. För att fortsätta och snabba på omställningen behövs ett aktivt påverkansarbete för att verka för att de nationella styrmedlen skärps och för att hindrande lagar ska ändras. Staden behöver även delta aktivt på EU-nivå för att påverka EU-kommissionens och EU-parlamentets arbete så att rätt förutsättningar skapas för det som görs på lokal nivå. Miljö- och klimatarbetet kräver arbetssätt som utvecklas över tid och i takt med tiden. En del i detta är nämnders och bolags arbete med ständiga förbättringar där arbetssätt, processer, strukturer, styrning och kompetenser justeras utifrån gjorda erfarenheter och utvärderingar. Utmaningarna inom miljö- och klimatområdet skapar behov av nya lösningar. Innovation Miljö- och klimathandlingsplan 2026 63 (82) behöver utgå från användarperspektivet och drivas av behoven. Innovationsarbete går ofta på tvärs med inarbetade strukturer, arbetssätt och processer. Det förutsätter mod, undersökande nyfikenhet och ställer krav på en annan styrning och ledning jämfört arbetet med ständiga förbättringar. Nämnder och bolagsstyrelser behöver utveckla strukturer, arbetssätt och stöd för att tillvarata medarbetarnas idéer, hur lösningar kan utvärderas och goda exempel spridas för att införas på bredare front. Många gånger vilar framgångsrikt innovationsarbete också på samverkan med andra parter i och utanför den egna organisationen. Stadens nämnder och bolag behöver bevaka utlysningar och ansöka om finansiering för utvecklings- och innovationsarbete kopplat till miljö- och klimatfrågor. Såväl ständiga förbättringar som innovation kan ofta ha digitalisering som verktyg. Allt mer information och data samlas in och kan omvandlas till insikter som är viktiga i omställningen. Det kan handla om att mäta klimatförändringar över tid, realtidsstyra elförbrukning eller tillgängliggöra kunskap. Att tillvarata digitaliseringens möjligheter genom ett nära samarbete mellan verksamhets- och IT-kompetens är därför en viktig del i stadens miljö- och klimatarbete. Klimatavtryck anger hur staden ska nå sina ambitiösa klimatmål, fastlagda i Miljöprogram 2030: mål 1. En rättvis och inkluderande omställning och mål 2. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck. Klimathandlingsplan 2030 är ett styrdokument för Stockholms stads hela organisation som konkretiserar hur de klimatrelaterade målen i miljöprogrammet ska kunna nås. Planen anger att stadens klimatarbete ska ske i fem utpekade omställningsområden 1. Agera för en rättvis och inkluderande omställning. 2. Utveckla ett klimatpositivt energisystem. 3. Driva på för hållbara och fossilfria transporter. 4. Planera, bygga och utveckla staden cirkulärt och hållbart. 5. Styra mot en konsumtion med låg klimatpåverkan i stadens egen organisation. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 64 (82) Nedan följer kortfattade beskrivningar av dessa fem omställningsområden, utifrån den direkta relevans de har för stadsdelsförvaltningarna. För att läsa Klimathandlingsplan 2030 i sin helhet, gå in på Miljöprogram och handlingsplaner på stadens intranät. Staden ska bidra till att stärka invånarnas möjlighet till delaktighet och engagemang i klimatomställningen. Det lokala perspektivet är en viktig utgångspunkt och staden behöver bjuda in till samverkan med invånarna, civilsamhället och det lokala näringslivet. Ett stärkt klimatarbete i stadsdelsnämnderna är en av förutsättningarna för att arbetet på lokal nivå med klimatomställningen ska lyckas. Staden ska utveckla lokala samverkansarenor där kommunen, näringslivet och civilsamhället arbetar tillsammans för att snabbare genomföra åtgärder och nå mål kring klimat och hälsa. En rättvis klimatomställning med ett brett samhälleligt stöd och en bredd av perspektiv bygger på god kommunikation. Det behövs en ambitionshöjning kring kommunikation och dialog för att nå ut till fler, även grupper som idag är svåra att nå. Stockholms stad ska nyttja sin roll som arbetsgivare och arbeta för att alla medarbetare och chefer bidrar i klimatomställningen. Staden ska stötta utvecklingen av fler arbetstillfällen som främjar den gröna omställningen och samtidigt bidrar till arbetsmarknadsetablering för grupper med en utsatt position på arbetsmarknaden. Arbetsgivare inom den gröna omställningen är exempelvis restaurang- och dagligvaruhandel, bygg- och fastighetsbransch, reparations- och hyrtjänster, transporttjänster och teknikutvecklingstjänster. Staden ska bidra till att stärka klimatkunskaperna i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen. Stockholmarna har, i ett globalt perspektiv, höga utsläpp från sin konsumtion. Samtidigt finns det betydande skillnader i klimatavtryck mellan invånare i olika delar av staden. Alla invånare måste bidra till omställningen men de invånare som orsakar störst klimatpåverkan behöver bidra mer. Staden ska skapa möjligheter för alla stockholmare att delta i omställningen utifrån sina förutsättningar. Många stockholmare behöver i sin livsstil göra mer hållbara val kring resande, boende samt övrig konsumtion. Uppkomsten av avfall behöver minska. Dessutom krävs att näringslivet arbetar för att producera varor och tjänster med lägre klimatpåverkan. Staden ska skapa förutsättningar och i vissa fall driva olika tjänster för delning och återbruk, såsom exempelvis hyrcyklar, reparationer och utlåning av fritidsutrustning. Staden ska också främja hållbara och hälsosamma mat- och livsstilsvanor, genomföra hållbara evenemang, driva på innovativa lösningar genom upphandling samt medverka i olika typer av samverkansprojekt tillsammans med näringsliv, akademi och civilsamhälle. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 65 (82) I Stockholm produceras fjärrvärme och el till stor del genom energiåtervinning av avfall i kraftvärmeverk. Avfallsförbränningen utgör en viktig funktion genom att ta hand om det avfall som i dagsläget inte kan hanteras på annat sätt. En stor utmaning är att minska den fossila andelen av avfallet, vilket framförallt utgörs av plast. Ökad tillgång till fastighetsnära källsortering gör det lättare för invånare att sortera ut plast. Ytterligare utsortering av plast från avfallet möjliggörs genom eftersorteringsanläggningen i Högdalen. Dessutom behöver plast i verksamheternas avfall minska. Staden ska verka för teknikutveckling och lösningar som möjliggör återvinning och återanvändning av plaster som idag måste förbrännas. Genom ökad utsortering och materialåtervinning av plast ska förbränning av fossil plast inom fjärrvärmen fasas ut så fort som möjligt med målet att upphöra senast år 2040. Staden behöver också verka för att även eftersorterat hushållsavfall ska räknas in under producentansvaret. Utöver att ställa om till förnybar energi behöver energin användas mer effektivt. Staden ska i ett första steg till år 2026 minska sin relativa energianvändning med tio procent (jämfört med 2022 enligt Stockholms stads budget 2024). Staden behöver dessutom anpassa sig till allt skarpare EU-krav rörande bland annat byggnaders energiprestanda. Även skarpa energikrav vid nybyggnation samt krav vid inköp av till exempel vitvaror, IT-utrustning och belysning är viktigt för en effektiv energianvändning. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 66 (82) Stockholm står inför en stor omställning av transportsektorn. Utsläppen ska minska med 80 procent till år 2030 jämfört med år 2010. Samtidigt växer Stockholm och fler ska bo, arbeta och besöka staden. Detta kräver i första hand en omställning av hur vi rör oss och transporterar gods men även en snabb elektrifiering och en ökad andel förnybara bränslen. Satsningar på gångvägnätet samt ökat fokus på att skapa trygga och väl gestaltade offentliga miljöer ökar tillgängligheten och gör att fler personer kan gå för att nå sina viktigaste målpunkter. Staden ska fortsätta satsa på att göra det attraktivare och säkrare att cykla. Målsättningen om att 25 procent av stockholmarnas resor ska ske med cykel år 2040 (11 procent år 2019) sätter riktningen. En kraftfull utbyggnad av cykelinfrastrukturen i kombination med en hög standard på underhåll och vinterdrift kan göra cykeln till en självklar del av trafiken i staden året om. Kollektivtrafiken behöver fortsätta byggas ut med genomförande av planerade spårsatsningar. Detta för att hantera en växande region och uppnå att en ökad andel av resorna sker inom kollektivtrafik-systemet. År 2030 kan laddbara fordon utgöra upp emot 80 procent av personbilsflottan och en kraftig elektrifiering väntas även inom godstrafiken. År 2030 kan drygt hälften av de lätta lastbilarna och en femtedel av de tunga lastbilarna vara elfordon. En fortsatt utbyggnad av Miljö- och klimathandlingsplan 2026 67 (82) laddinfrastruktur för en god tillgänglighet i hela regionen i kombination med utveckling av teknikdrivande regleringar blir viktiga faktorer för att snabba på omställningen. Ett exempel på reglering är miljözon klass 3 som staden inför. Målet om en utsläppsfri innerstad år 2030 ställer höga krav på elektrifiering av godstrafiken. Godstransporterna behöver även fortsatt effektiviseras genom en högre grad av samordnade flöden och en ökad överflyttning till tysta leveranser på kvällar och nätter då vägnätet är mindre belastat. Staden ska vara en förebild och driva på utvecklingen för hållbara transporter. Det sker exempelvis genom en egen fossilfri fordonspark och genom att ställa krav på fossilfria drivmedel och fordon vid upphandlingar av transporter och arbetsmaskiner. Stockholm är och ska vara en växande stad. Staden har som mål att 140 000 bostäder med tillhörande samhällsservice ska byggas fram till år 2035. Samtidigt är utsläppen från bygg- och anläggningssektorn betydande och behöver minska till år 2030 och på sikt bli klimatneutral. Komplexiteten i stadens utveckling kräver att avvägningar görs mellan olika mål och intressen samtidigt som alla dimensioner av hållbarhet ska uppnås. Vidare ska planeringen och utvecklingen av både nya och befintliga områden bidra till att invånare och verksamheter kan leva och arbeta med så lågt klimatavtryck som möjligt. Det kan ske genom exempelvis energieffektiv bebyggelse eller genom att minimera behovet av resande Miljö- och klimathandlingsplan 2026 68 (82) genom att skapa närhet till service, arbetsplatser och hållbar mobilitet. En tät stad skapar förutsättningar för lägre klimatutsläpp. Stadsplaneringen ska anpassas för att möjliggöra cirkulärt byggande genom bland annat återbruk och hållbara materialval. När staden uppför byggnader ska återbrukat material nyttjas i högre utsträckning. Vid rivning ska fastighetsägare och byggaktörer genomföra återbruksinventering för att identifiera material som kan återbrukas på plats eller i andra projekt. För att underlätta återbruk av bygg- och anläggningsmaterial ska återbrukscentraler etableras för mellanlagring. Digitala system behöver utvecklas av marknaden för att ge översikt över tillgång och efterfrågan av återbrukat material. Stadens organisation, som en stor inköpare av varor, tjänster och entreprenader, spelar en viktig roll i arbetet att minska konsumtionens klimatpåverkan. Genom att ändra tankesätt och ifrågasätta det traditionella sättet att tillgodose behov är det möjligt att minska klimatpåverkan från stadens egen konsumtion. Staden ska fortsätta driva på omställningen genom att systematiskt ställa klimat- och cirkularitetskrav i upphandlingar samt följa upp dessa. Kompetensen om dessa frågor ska öka hos alla i stadens inköpsorganisation för att nå detta och den stadsgemensamma inköpsprocessen ska utvecklas ytterligare. Vidare ska staden också accelerera arbetet med att etablera mer hållbara och cirkulära arbetssätt och rutiner i sina verksamheter. Med hjälp av stöd, digitala verktyg och vägledning ska det bli lättare att göra hållbara val vid köp och i det dagliga arbetet. Det finns konsumtionsområden där stadens organisation har stor Miljö- och klimathandlingsplan 2026 69 (82) påverkan på klimatet och som behöver särskilt fokus. Åtgärder för att minska utsläpp från stadens inköp av energi, transporter och bygg- och anläggningsmaterial ingår i omställningsområde 2 till 4. Klimatpåverkan från den mat som serveras på stadens förskolor, skolor, fritidsgårdar, dagverksamheter och på stadens vård- och omsorgsboenden behöver minska markant till år 2030. Detta ska ske genom att till exempel öka andelen vegetabilier. Onödigt matavfall, det vill säga matsvinn, behöver också minska avsevärt. Stockholms stad har vidare en viktig roll att spela i att minska klimatpåverkan från plast, både förpackningar och varor. Genom att minska användning av plast och säkerställa att den plast som behöver användas cirkuleras genom återanvändning eller materialåtervinning ska klimatpåverkan minska. Även klimatpåverkan från inköp av möbler och inventarier, IT-utrustning och textilier ska minska och det finns stor potential att arbeta mer cirkulärt genom exempelvis delning, återbruk, reparation och materialval. Staden behöver också se till att de varor och förpackningar som används kan återanvändas och materialåtervinnas genom att skapa effektiva system för insamling, sortering och återanvändning eller återvinning. Staden ska bidra till att uppkomsten av avfall minskar och stadens avfallsplan är ett viktigt verktyg för att skala upp det arbetet. Genom att minska klimatpåverkan från verksamheternas egen konsumtion ska staden vara en förebild och inspirera både stockholmarna och näringslivet till mer hållbar och cirkulär konsumtion. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 70 (82) Under Styrdokument på stadens intranät finns nedan dokument: Stadens styrdokument - Stockholms stad (start.stockholm) • Stockholms stads budget 2026 • Vision 2040 - Möjligheternas Stockholm • Stockholms stads kvalitetsprogram • Miljöprogram 2030 • Klimathandlingsplan 2030 • God, hälsosam och klimatsmart mat – Matstrategi för Stockholms stad 2019 (ersätts under våren 2026 av nytt matprogram: God mat för hälsa, klimat och miljö) • Stockholms stads kemikalieplan 2031 • Handlingsplan för biologisk mångfald • Stockholms stads handlingsplan för minskad spridning av mikroplast 2020-2024 • Handlingsplan för hållbar plastanvändning • Rese- och mötespolicy 2024 • Fordonsstrategi för kommunkoncernen Stockholms stad • Energistrategi för Stockholms stad • Grönare Stockholm, Riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden • Stockholms stads handlingsplan för god vattenstatus • Stockholm Vatten och Avfall: Avfallsplan för Stockholm 2025-2030 • Stockholms stads handlingsplan för klimatanpassning • Dagvattenstrategi – Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering • Åtgärdsprogram för buller 2024-2028 • Agenda 2030 – Agenda 2030 • Hållbarhetsrapport 2025, Stockholms stad • Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna • Stockholms stads riktlinjer för arbetet med nationella minoriteters rättigheter Miljö- och klimathandlingsplan 2026 71 (82) • Strategi för romsk inkludering 2018-2022 • Program för ett jämställt Stockholm 2018-2022 • Program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck 2018-2022 • Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2018- 2022 • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024-2029 • Handlingsplan för en äldrevänlig stad • Stockholms stads program för inköp • Kommunikationsprogram för Stockholms stad • Stockholms stads kvalitetsprogram Miljö- och klimathandlingsplan 2026 72 (82) Vid korta resor ska resan göras genom att gå, cykla eller resa kollektivt. Stadens egna bilar, upphandlad bilpool eller taxi kan väljas om inget kollektivt färdsätt finns att tillgå. När resor sker med taxi eller hyrbil ska elbilar alltid vid tillgänglighet efterfrågas. Resor med egen bil i tjänsten ska undvikas och får endast ske med egen bil som uppfyller kommunfullmäktiges miljöbilsdefinition. Vid längre resor ska tåg eller buss väljas i första hand. Även båt kan övervägas som ett alternativ till flyg där det är möjligt. För inrikes resor ska alltid tåg prioriteras. Vid resor inom Sverige och Europa ska resebyrån i första hand ta fram ett förslag på resa med tåg. Flygresor utnyttjas i första hand för längre utrikesresor där tåg och buss inte utgör ett alternativ. Vid bokning av flygresa väljs direktflyg i första hand alternativt flyg i kombination med tågresa. Generellt gäller att huvudresan måste vara längre än 50 mil. Därtill är flygresor till Göteborg och Malmö inte tillåtna. Undantag från detta kan göras av särskilda skäl. Flygresor i tjänsten godkänns av förvaltningschef/bolagschef och utifrån de principer som finns angivna i stadens rese- och mötespolicy. Eventuella flygresor ska kompenseras genom ett stadsövergripande system för intern klimatväxling (Dnr 2023/310). Samtliga nämnders tjänsteresor med flyg beläggs med ett internt kostnadspåslag om 50 procent som används för att subventionera klimatfrämjande åtgärder och finansiera implementering och uppföljning av systemet i Stockholms stad. På intranätet: Start/Stöd i arbetet/Service på arbetsplatsen/Resor Kostdatasystemet Tendmill är infört på stadens förvaltningar för att följa upp bland annat klimatpåverkan (CO2e/koldioxidekvivalenter per kg livsmedel) från stadens samtliga centralt upphandlade livsmedelsleverantörer. Det ska finnas minst en systemadministratör per avdelning som regelbundet följer upp. Kontakta förvaltningens hållbarhetsstrateg för behörighet och inloggningsuppgifter. Miljö- och klimathandlingsplan 2026 73 (82) På Stocket går det att hitta begagnade möbler och annat från stadens verksamheter. Vi kan också annonsera ut möbler, växter och annat som vi inte behöver. Det är också möjligt att göra efterlysningar. Tjänsterna är kostnadsfria. Stocket finns under Favoriter på stadens Intranät Stocket återbruk (stockholm.se) – Chemsoft – kemikaliehanteringssystem. (stockholm.se) Kemikaliehanteringssystemet Chemsoft, som finns på Startsidan för stadens intranät, under Mina verktyg, används dels för att kartlägga kemikalieanvändningen i Stockholms stad, och dels för att byta ut farliga ämnen som används mot bättre alternativ. Lagstiftningen kräver att alla som bedriver en verksamhet ska ha koll på vilka farliga kemiska produkter som man använder, bland annat genom att ha en kemikalieförteckning. En kemisk produkt är ett kemiskt ämne eller en blandning av olika kemiska ämnen. Varje enhet ska regelbundet uppdatera sina kemikalier i Chemsoft för varje lokal. Användandet av kemikalier som innehåller utfasningsämnen, (röd triangel) och riskminskningsämnen, (gul triangel) ska anges före varje årsskifte med uppskattad mängd. Alla kemikalier är inte farliga men kan ändå innebära miljö- eller hälsorisker om de hanteras fel. Farliga kemikalier kan orsaka olika typer av skador på människor, allt från mild hudirritation till cancer, och de kan också ha en betydande påverkan på miljön. Enligt stadens kemikalieplan ska utfasningsämnen fasas ut ur staden och prioriterade riskminskningsämnen får bara användas om man kan säkerställa att användningen är säker. Utfasningsämnen har så allvarliga egenskaper att de på sikt inte ska användas alls i samhället. Exempel på prioriterade riskminskningsämnen är allergiframkallande ämnen, ämnen med mycket hög akut giftighet, potentiella PBT-ämnen eller ämnen som är miljöfarliga. Det är viktigt att vi tillsammans börjar hitta vägar för att i första hand ersätta produkter med utfasningsämnen. När man ska börja fundera över substitution är det alltid bra att starta med att ställa sig frågorna ”Vad använder vi produkten till? ”Behövs den verkligen, eller kan den avvecklas och lämnas som farligt avfall”? ”Vad har den för funktion”? Miljö- och klimathandlingsplan 2026 74 (82) • Handdiskmedel • Maskindiskmedel • Städ-produkter och andra rengöringsmedel • Målarfärg • Desinfektionsmedel • Bekämpningsmedel/biocider • Smörjoljor • Limmer och lacker • Laboratoriekemikalier. Det kan vara svårt att veta vilka produkter som är kemiska produkter. Här kommer några exempel på produkter som INTE är kemiska produkter, och som alltså inte ska läggas in i Chemsoft • Kosmetiska och hygieniska produkter, t.ex. handtvål, hårspray, smink (även teatersmink), tandkräm, schampo, balsam, hudkräm • Läkemedel • Avfall från kemikalier • Livsmedel • Varor. Alla dessa produkter omfattas av annan lagstiftning, de har inte samma märkningskrav som kemiska produkter. Verksamhet som utförs på uppdrag av staden ska rapportera sin kemikalieanvändning regelbundet i Chemsoft. Uppföljning av detta kommer ske årsvis i samband med verksamhetsberättelsen, och följs också upp av miljöförvaltningen. Alla stadens anställda kan komma åt systemet och är då ”läsanvändare” (read-only). För att kunna skapa kemikalieförteckningar m.m. behöver du vara ”användare”. För att ändra behörighet från läsanvändare till användare behöver en lokal administratör hjälpa till. Kontakta respektive avdelningsadministratör för detta, eller förvaltningens hållbarhetsstrateg. Mer finns att läsa på intranätet, under Chemsoft – kemikaliehanteringssystem. (stockholm.se) Miljö- och klimathandlingsplan 2026 75 (82) Kurs: Stockholms miljöprogram 2030 – vägledning, inspiration, stöd Utbildningen riktar sig till dig som är chef och ledare i alla stadens verksamheter, men även till andra medarbetare som har en viktig roll i miljöarbetet; miljösamordnare, miljöombud, strateger, planerare, projektledare och inköpare. Kort sagt till alla som på något sätt har ansvar för och kan påverka stadens arbete för att uppnå målen i programmet. Utbildningen tar cirka 60 minuter att genomföra, och går att dela upp på flera tillfällen. Kemikaliesmart förskola: Kemikaliesmart förskola Utbildning av personal är en viktig del i arbetet för en kemikaliesmart förskola. Kemikaliecentrum har tagit fram en webbutbildning för dig som arbetar i förskolan eller i pedagogisk omsorg. En uppdatering av utbildningen kommer göras under 2026 med anledning av den nya kemikalieplanen som antagits under 2025. Utbildning energieffektiva storkök Stockholms stad har drygt 750 storkök som producerar cirka 160 000 portioner mat varje dag. Det kräver stora mängder energi och skapar effekttoppar när alla kök sätter på sin utrustning samtidigt på morgonen. Storköken har därför en viktig roll att spela för att minska energianvändningen och öka energieffektiviseringen. Bara genom enkla beteendeförändringar, som att använda köksutrustningen lite smartare, går det att spara 5-15 procent energi! Energicentrum, stadens egen funktion för energifrågor, har därför tagit fram en webbutbildning för dig som arbetar i storkök. Den ger tips och råd om de viktigaste sakerna som du med enkla medel kan göra för att spara energi i köket. Utbildningen tar cirka tio minuter. Checklistor och guider staden Handskguide kök Minska mängden engångshandskar Använd engångshandskar endast när du har sår eller eksem på händerna. Byt mellan varje arbetsmoment, men tänk på att de aldrig ersätter handtvätt Miljö- och klimathandlingsplan 2026 76 (82) På webbsidan Minska skadliga kemikalier i förskolan och skolan Minska skadliga kemikalier i förskolan och skolan - Stockholms stad (leverantor.stockholm) finns mycket information och tips, samt artikelnummer på kemikaliesmarta varor. Där finns också länk till Vägledning och goda exempel för Kemikaliesmart förskola. Vägledning och goda exempel för kemikaliesmart förskola På webbsidan Hållbar äldreomsorg Hållbar äldreomsorg - Stockholms stad finns vägledning, stödmaterial och goda exempel som riktar sig till vård- och omsorgsboenden. Här finns också tips vid inköp med artikelnummer för hållbara produkter. Leva hållbart - Stockholms stad Stadens webbsidan Leva hållbart riktar sig till invånarna i Stockholm med massor av information och tips om miljö, klimat och hållbarhet. Denna kan vi sprida till brukarna i våra verksamheter. Kungsholmens stadsdelsförvaltning har tagit fram följande checklistor till verksamheterna som finns att ta del av på kommande sidor i detta dokument: Checklista för att minska onödig elförbrukning i våra lokaler Checklista för vårt hållbara kontor Checklista för vårt hållbara kontor: Tekniska nämndhuset Checklista för att minska onödig plastförbrukning i våra verksamheter Miljö- och klimathandlingsplan 2026 77 (82) Miljö- och klimathandlingsplan 2026 78 (82) Miljö- och klimathandlingsplan 2026 79 (82) Miljö- och klimathandlingsplan 2026 80 (82)