← Tillbaka till arkivet
Stadsplanering Stockholms kommun Skolfastigheter i Stockholm AB · Möte 2026-02-03 · Kortfattat 2026-04-02

SISAB: Bygglov, fotbollstoaletter och ekonomi.

Denna agenda handlar om flera ärenden som rör SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB). Dels handlar det om remissvar gällande nationella system för att hantera bygglovsärenden och fastighetsbildning, där SISAB vill se en effektivare och enhetligare process men varnar för att lokalkännedomen kan minska. Dels yttrar sig SISAB kring en motion om att alla fotbollsplaner i Stockholm ska ha tillgång till toaletter och större planer även omklädningsrum, där SISAB planerar att utöka tillgängligheten genom att öppna fler idrottslokaler utanför skoltid. Slutligen innehåller agendan även finansiella månadsrapporter för november och december 2025 för SISAB.

Bilagor

Från originalhandlingen
[(Godkänd - R 1) Övriga anmälningsärenden till SISAB:s styrelse.pdf] Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/25 2026-01-07 Sida 1 (1) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till styrelsen för Anna Andersson Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB 08-50843284 Övriga anmälningsärenden till SISAB:s styrelse Härmed anmäls följande ärenden till SISAB:s styrelse för kännedom SISAB 2025/493 Remiss av Boverkets rapport En gemensam väg för PBL-ärenden SISAB 2025/546 Remiss av En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten SISAB 2025/445 Remiss av Motion om tillgång till toaletter och omklädningsrum vid fotbollsplaner SISAB 2025/98-10 Finansiell månadsrapport 251130 SISAB SISAB 2025/98-11 Finansiell månadsrapport 251231 SISAB Ebba Bock Agerman VD Bilagor 1. SISAB 2025/493 Remiss av Boverkets rapport En gemensam väg för PBL-ärenden 2. SISAB 2025/546 Remiss av En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten 3. SISAB 2025/445 Remiss av Motion om tillgång till toaletter och omklädningsrum vid fotbollsplaner 4. SISAB 2025/98-10 Finansiell månadsrapport 251130 SISAB 5. SISAB 2025/98-11 Finansiell månadsrapport 251231 SISAB SISAB Palmfeltsvägen 5, 121 62 Johanneshov Box 5010 12105 Johanneshov Växel 08-50846000 Fax diarie@sisab.se www.sisab.se Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Ebba Bock Agerman, VD 2026-01-22 Anna Andersson, Avdelningschef VD-Stab 2026-01-22 --- [(Godkänd - R 1) SISABs remissvar Boverkets rapport En gemensam väg för PBL-ärenden.pdf] S I S DNR: 2025/493 A B , S k Handläggare: Anna Nyström Till Stockholms Stadshus AB o Telefon: 08-508 460 92 Peter Dahlberg lf a st i Remissvar Boverkets rapport - En g h et gemensam väg för PBL-ärenden e r i Sammanfattning S Stockholms Stadshus AB har remitterat Boverkets rapport En gemensam väg för PBL-ärenden till SISAB t för yttrande. Boverket fick i juli 2024 i uppdrag att skapa en klassificeringsstruktur för och utreda o förutsättningarna för ett nationellt system för hantering av ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900), c PBL (LI2024/01458). Denna rapport utgör Boverkets slutredovisning av uppdraget. I detta remissvar k framförs synpunkter kring de aspekter som hänger samman med SISAB:s arbete med utbildningsmiljöer. h o l m A B . P o Ebba Agerman st VD a d r e s s: B o x 5 0 1 0 , 1 2 SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB 1 Postadress: Besöksadress: Tel: 08-508 460 00 Org.nr: 556034-8970 0 Box 5010 Palmfeltsvägen 5, våning 5 e-post: diarie@sisab.se Styrelsens säte: Stockholm 5 121 05 Johanneshov 121 62 Johanneshov webbadress: www.sisab.se En del av Stockholms stad J o h a n n e s h o v B e s ö k s a d r e s s: P al m f el ts v ä g e n 5 , v å n i n g 5 , 1 2 1 6 2 J o h a n n e s h o v T el : 0 8 - 5 0 8 4 6 0 0 0 ; e - p o st : d ia ri e @ si s a b .s e; w e b b a d r e s s: w w w .s is a b .s e; O r g . n r: 5 5 6 0 3 4 - 8 9 7 0 ; S t y r el s e n s s ät e: S t o c k h o l m ; E n d el a v S t o c k h o l m s st a d S I S A B , S k o lf a st i g h et e r i S t o c k h o l m A B . P o st a d r e s s: B o x 5 0 1 0 , 1 2 1 0 5 J o h a n n e s h o v B e s ö k s a d r e s s: P al m f el ts v ä g e n 5 , v å n i n g 5 , 1 2 1 6 2 J o h a n n e s h o v T el : 0 8 - 5 0 8 4 6 0 0 0 ; e - p o st : d ia ri e @ si s a b .s e; w e b b a d r e s s: w w w .s is a b .s e; O r g . n r: 5 5 6 0 3 4 - 8 9 7 0 ; S t y r el s e n s s ät e: S t o c k h o l m ; E n d el a v S t o c k h o l m s st a d Remissen Stockholms Stadshus AB har remitterat Boverkets rapport En gemensam väg för PBL-ärenden till SISAB för yttrande. Boverket fick i juli 2024 i uppdrag att skapa en klassificeringsstruktur för och utreda förutsättningarna för ett nationellt system för hantering av ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL (LI2024/01458). Denna rapport utgör Boverkets slutredovisning av uppdraget. Uppdraget till Boverket var att ta fram en nationell klassificerings struktur för alla ärendetyper inom PBL och föreslå hur klassificeringsstrukturen kan implementeras i kommunernas arbete. Boverket skulle också beskriva för- och nackdelar med ett frivilligt eller obligatoriskt införande samt de tekniska förutsättningarna utifrån befintliga ärendehanteringssystem. Boverkets sammantagna bedömning av slutsatserna från arbetet med uppdraget och de förslag som presenteras är att de i hög grad bidrar till en digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen och ett nationellt system väntas ge goda möjligheter till stordriftsfördelar. För att till fullo möjliggöra nyttorna för offentliga och enskilda aktörer i ett utbyggt it-stöd ser Boverket att vissa brister i PBL och angränsande lagstiftning behöver åtgärdas. Därför föreslår Boverket en särskild utredningsinsats för att tillskapa en samlande författning för samhällsbyggnadsinformation. Sådan lagstiftning ska möjliggöra rättsligt stöd inom respektive myndighets ansvarsområde gällande krav på informationsleveranser och lagring. Syftet är att möjliggöra datakällor som är tydligt anpassade för att underlätta för såväl forskning som för enskilda och myndigheter i det dagliga arbetet. SISAB:s synpunkter SISAB ser positivt på en nationell likriktning mellan kommuner och myndigheter på nationell nivå med koppling till en obruten samhällsbyggnadsprocess. Detaljplaneprocessen kan idag kan vara personberoende vilket i sig innebär en svårighet att förutse både omfattning av handlingar, kostnader och tidsåtgång i processen. Möjligheten att dela data underlättar i planeringen och om det bidrar till att förkorta hand-läggningstider och remissförfaranden ser SISAB positivt på förslaget. Enhetlig hand-läggning med standarder bör ge förutsättningar för en snabbare och mer överblickbar samhällsbyggnadsprocess. Utifrån delbeslut vid lovärendet så ser SISAB det som positivt att tydliggöra och effektivisera processen. Dock bör inte delbeslut ses som fristående beslut med risk för att öppna för överklaganden av delar som riskerar att omkullkasta projekten/besluten. SISAB understryker vikten av att besluten omfattar en helhet. Positivt med delbeslut är att det även kan möjliggöra att ändringar kan hanteras separat. SISAB delar uppfattningen att bättre rapportering och underlag för statistik skulle kunna ge förutsättningar för bättre underlag i planeringsprocessen i stort, exempelvis för befolkningsprognoser mm. SISAB ser en möjlighet att en nationell klassificeringsstruktur kan komma att möjliggöra minskad dubbellagring av data i gränssnitt mellan myndigheter. Konsekvenser och analysera risker avseende öppen och tillgängliggjord data, för att säkerställa rättssäkerheten och minska risk- och sårbarheten. SISAB vill betona vikten av att i uppbyggnad av ett gemensamt nationellt system, säkerställa att risker för dataintrång tas om hand samt att analysera risker och konsekvenser löpande vid tillgängliggörande av data. SISAB anser att det är viktigt att klargöra kommunernas självbestämmande i förhållande till staten. Det är angeläget att tydligt påvisa effekten av genomförandet och de inskränkningar på den kommunala självbestämmanderätten som eventuellt kan komma att bli följden då systemet inte enbart reglerar och 2 (3) effektiviserar rapportskyldigheten. SISAB ser ett behov av att undersöka vidare konsekvenser av statens bredare ansvar och om hur det kan innebära eventuella begränsade möjligheter till att t.ex. utveckla tekniska lösningar inom respektive kommun. 3 (3) Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Ebba Bock Agerman, VD 2025-12-18 --- [(Godkänd - R 1) SISABs remissvar Remissvar En bättre organisering av fastighetsbildning-sverksamheten.pdf] S I S DNR: 2025/546 A B , S k Handläggare: Anna Nyström Till Stockholms Stadshus AB o Telefon: 08-508 460 92 Peter Dahlberg lf a st i Remissvar En bättre organisering g h et av fastighetsbildnings- e r verksamheten i S t Sammanfattning o Stockholms Stadshus AB har remitterat En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten (SOU c 2025:98) till SISAB för yttrande. Utredningens uppgift har varit att göra en översyn av k fastighetsbildningsverksamhetens organisering i syfte att förbättra förutsättningarna för en effektiv, h enhetlig och rättssäker fastighetsbildning i hela landet. I detta remissvar framförs synpunkter kring de o aspekter som hänger samman med SISAB:s arbete med utbildningsmiljöer. l m A B . P o st a Ebba Agerman d VD r e s s: B o x 5 0 1 0 , 1 2 SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB 1 Postadress: Besöksadress: Tel: 08-508 460 00 Org.nr: 556034-8970 0 Box 5010 Palmfeltsvägen 5, våning 5 e-post: diarie@sisab.se Styrelsens säte: Stockholm 5 121 05 Johanneshov 121 62 Johanneshov webbadress: www.sisab.se En del av Stockholms stad J o h a n n e s h o v B e s ö k s a d r e s s: P al m f el ts v ä g e n 5 , v å n i n g 5 , 1 2 1 6 2 J o h a n n e s h o v T el : 0 8 - 5 0 8 4 6 0 0 0 ; e - p o st : d ia ri e @ si s a b .s e; w e b b a d r e s s: w w w .s is a b .s e; O r g . n r: 5 5 6 0 3 4 - 8 9 7 0 ; S t y r el s e n s s ät e: S t o c k h o l m ; E n d el a v S t o c k h o l m s st a d S I S A B , S k o lf a st i g h et e r i S t o c k h o l m A B . P o st a d r e s s: B o x 5 0 1 0 , 1 2 1 0 5 J o h a n n e s h o v B e s ö k s a d r e s s: P al m f el ts v ä g e n 5 , v å n i n g 5 , 1 2 1 6 2 J o h a n n e s h o v T el : 0 8 - 5 0 8 4 6 0 0 0 ; e - p o st : d ia ri e @ si s a b .s e; w e b b a d r e s s: w w w .s is a b .s e; O r g . n r: 5 5 6 0 3 4 - 8 9 7 0 ; S t y r el s e n s s ät e: S t o c k h o l m ; E n d el a v S t o c k h o l m s st a d Remissen Stockholms Stadshus AB har remitterat En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten (SOU 2025:98) till SISAB för yttrande. Utredningens uppgift har varit att göra en översyn av fastighetsbildningsverksamhetens organisering i syfte att förbättra förutsättningarna för en effektiv, enhetlig och rättssäker fastighetsbildning i hela landet. I uppdraget har ingått att beskriva och utvärdera bestämmelserna om statens övergripande ansvar för fastighetsbildningsverksamheten, bestämmelserna om vilka förrättningar inom fastighetsbildningsverksamheten en kommunal lantmäterimyndighet ska svara för och vilka ärenden som ska lämnas över till Lantmäteriet, bestämmelserna i lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet som gäller de villkor som ska uppfyllas för att en kommun ska få regeringens tillstånd att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet, möjligheter till samverkan mellan kommuner inom fastighetsbildningsverksamheten, bestämmelserna om tillsynen över kommunala lantmäterimyndigheter och de bestämmelser som gäller lantmäterimyndigheternas uttag av avgifter. SISAB:s synpunkter SISAB välkomnar utredningens ambition att stärka enhetlighet, rättssäkerhet och effektivitet i förrättningsverksamheten. samt att tydliggöra ansvarsfördelning mellan stat och kommun samt förbättrade förutsättningar för professionell handläggning. För SISAB med ett omfattande bestånd är tillförlitlighet, dialog och tidsmässig förutsägbarhet avgörande för att skapa framdrift i både förvaltning och utveckling. Bolaget bedömer därför att flera av de föreslagna förändringarna har stor potential att stärka både bolagets egen verksamhet och kommunens samlade samhällsbyggnadsprocess. SISAB ser dock risker vid flytt av ansvar från kommunala lantmäterimyndigheter till statlig myndighet, med en minskad lokalkännedom via den geografiska anknytningen, en begränsad närhet till övriga samhällsbyggnadsprocesser resulterande i ineffektiv handläggning och bristande samordning vid t.ex. detaljplaneprocesser. SISAB har även identifierat ett antal konsekvenser, så som risk för ökade kostnader genom högre avgifter för sakägare och ökad risk för sårbarhet med ett gemensamt ärende-hanteringssystem. Stärkt kvalitet och enhetlighet Införandet av ett gemensamt ärendehanteringssystem och ett tydligare nationellt ansvar för utbildning, metodstöd och uppföljning skapar en mer sammanhållen och transparent förrättningsprocess. Detta ger ökad trygghet för sakägare, minskar risken för handläggningsfel och bidrar till jämnare ledtider. SISAB ser positivt på att kommunala lantmäterimyndigheter ges samma tillgång till stöd och kompetens som statliga myndigheter. Effektiv handläggning och förbättrad dialog Förslagens tydliggörande av kommunala lantmäterimyndigheters uppdrag, kompetenskrav och organisatoriska oberoende stärker förutsättningarna för en långsiktigt hållbar och professionell verksamhet. När handläggningen sker nära de lokala aktörer som berörs – och med tydliga strukturer för samverkan – skapas goda möjligheter till en verksam dialog, skyndsam hantering och minskad risk för missförstånd. Detta är av stor betydelse för SISAB:s möjlighet att planera och genomföra projekt effektivt. 2 (3) Samplanering och kommunal samverkan Förslagen främjar samplanering inom kommunen genom att förrättningsverksamheten får en mer uttalad och stabil roll i samhällsbyggnadsprocessen. Gemensamma system och likartade arbetssätt stärker också förutsättningarna för samverkan mellan kommuner, vilket är särskilt värdefullt vid regionala utvecklingsprojekt och vid hantering av fastigheter som berör flera kommuner. En mer harmoniserad struktur underlättar strategisk planering och bidrar till effektiv resursanvändning. Genomförande och övergång SISAB vill samtidigt lyfta att införandet av nya system och processer kan innebära en temporär belastning på både kommunala lantmäterimyndigheter och sakägare. Det är därför angeläget att övergången planeras väl och att resurser avsätts för att säkerställa en stabil implementering utan onödiga störningar. På längre sikt bedömer SISAB att förslagen ger förutsättningar för kortare ledtider och mer kvalitetssäkrade processer. 3 (3) Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Ebba Bock Agerman, VD 2025-12-18 --- [(Godkänd - R 1) SISABs remissvar motion om tillgång till toaletter och omklädningsrum vid fotbollsplaner.pdf] S I S DNR: 2025/455 A B , S k Handläggare: Anna Nyström Till Stockholms Stadshus AB o Telefon: 08-508 460 92 Carolina Tillborg lf a st i g Remiss av motion om tillgång till h et toaletter och omklädningsrum vid e r i fotbollsplaner S t o Sammanfattning c Motionen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge berörda nämnder och bolag i uppdrag att k säkerställa att samtliga fotbollsplaner i staden har tillgång till toaletter samt att det även finns tillgång till h omklädningsrum vid större fotbollsplaner och anläggningar. I detta remissvar framförs synpunkter kring o de aspekter som hänger samman med SISAB:s arbete med utbildningsmiljöer. l m A B . P o st a Ebba Agerman d VD r e s s: B o x 5 0 1 0 , 1 2 SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB 1 Postadress: Besöksadress: Tel: 08-508 460 00 Org.nr: 556034-8970 0 Box 5010 Palmfeltsvägen 5, våning 5 e-post: diarie@sisab.se Styrelsens säte: Stockholm 5 121 05 Johanneshov 121 62 Johanneshov webbadress: www.sisab.se En del av Stockholms stad J o h a n n e s h o v B e s ö k s a d r e s s: P al m f el ts v ä g e n 5 , v å n i n g 5 , 1 2 1 6 2 J o h a n n e s h o v T el : 0 8 - 5 0 8 4 6 0 0 0 ; e - p o st : d ia ri e @ si s a b .s e; w e b b a d r e s s: w w w .s is a b .s e; O r g . n r: 5 5 6 0 3 4 - 8 9 7 0 ; S t y r el s e n s s ät e: S t o c k h o l m ; E n d el a v S t o c k h o l m s st a d S I S A B , S k o lf a st i g h et e r i S t o c k h o l m A B . P o st a d r e s s: B o x 5 0 1 0 , 1 2 1 0 5 J o h a n n e s h o v B e s ö k s a d r e s s: P al m f el ts v ä g e n 5 , v å n i n g 5 , 1 2 1 6 2 J o h a n n e s h o v T el : 0 8 - 5 0 8 4 6 0 0 0 ; e - p o st : d ia ri e @ si s a b .s e; w e b b a d r e s s: w w w .s is a b .s e; O r g . n r: 5 5 6 0 3 4 - 8 9 7 0 ; S t y r el s e n s s ät e: S t o c k h o l m ; E n d el a v S t o c k h o l m s st a d Remissen Motionen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge berörda nämnder och bolag i uppdrag att säkerställa att samtliga fotbollsplaner i staden har tillgång till toaletter samt att det även finns tillgång till omklädningsrum vid större fotbollsplaner och anläggningar. I detta remissvar framförs synpunkter kring de aspekter som hänger samman med SISAB:s arbete med utbildningsmiljöer. SISAB:s synpunkter I SISAB:s uppdrag ligger att barn och ungdomar varje dag ska ges förutsättningar att vara fysiskt aktiva och utveckla sin rörelseförmåga. Skolan och förskolan är en av de viktigaste arenorna för att stimulera fler barn och ungdomar till fysisk aktivitet. Inbjudande, inspirerande och tillgängliga skolgårdar har möjlighet att öka antalet användare både under lektionstid, raster och på fritiden. Tillgång till utrymmen utanför skoltid för föreningslivet, t ex toaletter och duschrum i SISAB:s fastigheter, sker precis som för idrottslokaler också via idrottsförvaltningens bokningsportal, vilket innebär att när föreningar bokar en av bolagets lokaler så får du automatisk tillgång till toaletter. SISAB deltar i ett gemensamt arbete tillsammans med idrottsförvaltningen och utbildningsförvaltningen att öppna upp fler idrottslokaler i Stockholms stad för allmänheten. Det är ett gemensamt uppdrag samtliga aktörer har för 2025. Där utreds för närvarande möjligheten att öppna upp idrottssalar i flera skolor runt om i staden samt att utöka befintliga tider. Därmed kan även fler toaletter och omklädningsrum bli tillgängliga, i de fall dessa ligger i nära anslutning till fotbollsplaner. 2 (2) Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Ebba Bock Agerman, VD 2025-12-04 --- [Finansiell månadsrapport 251130 Skolfastigheter i Stockholm AB.pdf] Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB november 2025 Rapport till bolagets styrelse i enlighet med Finanspolicy för Stockholms Stadshus AB (§4.2). Bolagets skuld Internt lån uppgick vid slutet av månaden till 17 722 mnkr. Totalt är det en ökning med 204 mnkr sedan förra månaden, 78,8% av ramen är utnyttjad. Räntan för månaden var 2,72%. Stadens borgensåtagande var 4 mnkr för bolaget. Tabell 1: Bolagets skuld (mnkr) 2025-11-30 2025-10-31 Limit Utnyttjat Internt lån 17 722 17 518 22 500,0 78,8% Borgensåtagande 4 4 Totalt 17 726 17 522 Diagram 1: Utveckling 5-årsperiod för skulden (mnkr) nov-20 maj-21 nov-21 maj-22 nov-22 maj-23 nov-23 maj-24 nov-24 maj-25 nov-25 0 -2 000 -4 000 -6 000 -8 000 -10 000 -12 000 -14 000 -16 000 -18 000 -20 000 Kommunkoncernens finansiella ställning Räntan på kontot bestäms av snitträntan för kommunkoncernens externa skuld. Nedan ges en överblick av kommunkoncernens finansiella ställning samt ramar och limiter. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad fastställdes den 19 november 2024 av kommunfullmäktige och gäller från den 1 december 2024. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad fastställdes den 18 december 2024 av kommunstyrelsens ekonomiutskott och gäller från beslutsdatum. Tabell 2: Kommunkoncernens finansiella ställning* 2025-11-30 2025-10-31 Limit Extern upplåning totalt (mnkr) 85 956 86 256 max 110 000 Extern nettoupplåning (mnkr) 80 446 79 668 Duration (år) 1,84 1,90 inom 1,25-3,75 Ränteförfall inom 1 år 43,2% 42,6% max 75% Kapitalförfall inom 1 år 17,7% 18,0% max 30% Betalningsberedskap (mnkr) 22 498 22 576 min 10 000 * Finansiell månadsrapport för november 2025 för kommunkoncernen Stockholms stad tas upp i kommunstyrelsens ekonomiutskott den 17 december 2025. Extern skuldförvaltning hanteras i en skuldportfölj. Diagram 2: Duration (år) för kommunkoncernens externa skuldportfölj Prognos för kommunkoncernens snittränta Diagrammet nedan visar historik samt en prognos inklusive osäkerhetsintervall för kommun- koncernens snittränta tre år framåt i tiden. Prognosen utgår från dagens skuld, nu kända flöden och den framtida ränteutveckling som är inprisad på marknaden (implicita terminsräntor). Diagram 3: Historik och prognos* för kommunkoncernens snittränta (%) exklusive marginal och omkostnadsersättning * Baserat på historiska utfall är sannolikheten 70% att framtida räntenivåer befinner sig inom de streckade linjerna Marginaler för kommunkoncernens bolag är anpassade till respektive bolag på löpande basis. Nivåer gäller från den 1 juli 2025 och gäller till den 31 december 2025. Marginal- och omkostnadsersättning för bolaget uppgår till 0,36 procent. Risken vid annat ränteutfall Om ränteprognosen inträffar kommer bolagets räntekostnad med nuvarande skuld att bli 506,2 mnkr, beräknat inkl marginal och omkostnadsersättning, för den kommande 12-månadersperioden. En känslighetsanalys med en procentenhets ränteuppgång ger motsvarande räntekostnad om 683,4 mnkr. Räntekänsligheten är därmed 177,2 mnkr. 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 ,5 ,0 ,5 ,0 ,5 ,0 ,5 ,0 ,5 ,0 4 3 2 1 0 5,54,53,52,51,50n o v -2 0 * n o G e n o m H isto rik v s -2 1 n o v -2 2 n ittlig r ä n te b in d n in S n it t r ä n t a P ro gn o s n o v -2 3 n o v -2 4 g s tid in k lu s iv e d e r iv , u t f a ll o c h p r o g n o s Ö vre o sä ke rh e tsin te rva ll a t n o v U n d -2 5 re o sä ke rh e D u ra tio n e n lig fin a n s p o lic y * L im it 1 ,2 5 -3 ,7 å r tsin te rva ll t 5 Tabell 3: Ränteprognos för bolagets månadsränta inklusive marginal och omkostnadsersättning Månad Utlåningsränta dec-25 2,70 jan-26 2,69 feb-26 2,69 mar-26 2,73 apr-26 2,80 maj-26 2,85 jun-26 2,93 jul-26 2,94 aug-26 2,97 sep-26 2,98 okt-26 2,99 nov-26 3,01 dec-26 3,01 jan-27 3,03 feb-27 3,07 mar-27 3,07 apr-27 3,12 maj-27 3,14 jun-27 3,15 jul-27 3,17 aug-27 3,18 sep-27 3,19 okt-27 3,20 nov-27 3,21 dec-27 3,22 jan-28 3,22 feb-28 3,24 mar-28 3,24 apr-28 3,28 maj-28 3,27 jun-28 3,29 jul-28 3,31 aug-28 3,31 sep-28 3,32 okt-28 3,34 nov-28 3,34 Marknadskommentarer per 2025-11-30 Bilaga I Sammanfattning rör sig mot målet och att det finns utrymme för justeringar av penningpolitiken på kort Förväntningar om en räntesänkning från sikt. Som följd sjönk de amerikanska amerikanska centralbanken FED steg, långräntorna, och den tioåriga vilket bidrog till fallande amerikanska statsobligationsräntan noterades strax räntor. under 4 procent vid månadsskiftet. Begränsad makrostatistik i USA ökade Japan befinner sig i ett skede av försiktig osäkerheten i den ekonomiska återhämtning med blandade signaler. Bank bedömningen. of Japan bekräftade att normaliseringen av penningpolitiken, vilket i Japans fall Riksgälden höjde svenska statens betyder höjning av styrräntorna till skillnad upplåningsprognos för 2026 avsevärt, från resten av västvärlden, sker gradvis och vilket medförde högre svenska långräntor. datadrivet, vilket bidrog till en måttlig uppgång i japanska statsobligationsräntor. Svensk makrodata indikerade en gradvis Det nya ledarskapet med premiärminister förbättrad tillväxt och en fallande inflation Sanae Takaichi i spetsen verkar fortsätta i linje med Riksbankens prognoser. den finansiella expansionen, men en inflation på nära 3 procent och en mycket hög statsskuld om över 230 procent gör Internationellt landet finansiellt sårbart. N ovember präglades av osäkerhet på de internationella finansmarknaderna. I USA visade Europa inkommande data en blandad utveckling, där stabilare aktivitetsindikatorer Ut vecklingen i Europa var fortsatt sammanföll med indikationer på en dämpad, men stabil, under avmattning på arbetsmarknaden. november. Inflationsutfall låg Nedstängningen av federala myndigheter i nära ECB:s mål och kärninflationen USA som avslutades i mitten av månaden fortsatte att dämpas. De sammantagna medförde att viss statistik inte indikatorerna avseende tillväxt och publicerades, vilket försvårade den arbetsmarknad gav ingen tydlig signal om makroekonomiska analysen. en förändrad konjunktur. Under andra halvan av månaden ökade marknadens förväntningar på en Den europeiska centralbanken, ECB, räntesänkning vid FED:s decembermöte. betonade att framtida räntebeslut kommer Detta skedde efter uttalanden från New att vara helt databeroende, för närvarande York-Fed-chefen John Williams, som väntas ingen ändring av den nuvarande framhöll att inflationsutvecklingen fortsatt styrräntan om 2 procent. Denna hållning bidrog till begränsade rörelser i europeiska Inkommande makrodata indikerade statsobligationsräntor. samtidigt en gradvis förbättring av den svenska ekonomin. Senaste Euron stärktes något mot den amerikanska inflationsprognoser visar en fallande dollarn under november. Rörelsen prisutveckling, i linje med Riksbankens förklaras av förändrade ränteskillnader, där inflationsprognoser. Arbetsmarknaden fallande amerikanska långräntor och ökade utvecklas i stort sett oförändrat, men förväntningar om en räntesänkning från förväntningar om stigande realinkomster Federal Reserve bidrog till en marginellt och en expansiv finanspolitik bidrar till svagare dollar. Politiska riskfaktorer inom positiva tillväxtutsikter för 2026, då svensk euroområdet kvarstod men deras påverkan ekonomi väntas växa med strax under 3 på marknadsutvecklingen var begränsad. procent efter flera års lågkonjunktur. Sverige Den svenska kronan stärktes något mot den I Sverige dominerades amerikanska dollarn under november, ca marknadsutvecklingen under november 0,5 procent. På helåret är dollarn dock av Riksgäldens reviderade fortsatt cirka 14 procent billigare än vid upplåningsprognos för svenska staten årets början. Mot euron var kronans rörelse 2026. Den planerade nominella i stort sett oförändrad under månaden, obligationsutgivningen höjs från 118 till medan euron är cirka 4,5 procent billigare 216 miljarder kronor, vilket innebär en än vid årsskiftet. Vid månadsskiftet avsevärd ökning av utbudet jämfört med kostade en US-dollar 9,45 kronor och en tidigare planering. Beskedet medförde att euro 10,96 kronor. längre statsobligationsräntor steg i Den svenska aktiemarknaden (SAX förhållande till kortare löptider. exklusive utdelning) steg med cirka 0,4 procent under november och har ökat med omkring 6,2 procent sedan årsskiftet. Världsmarknadsindex (MSCI World) ökade med cirka 0,2 procent under månaden och är upp ungefär 1,1 procent hittills under året mätt i svenska kronor. --- [Finansiell månadsrapport 251231 Skolfastigheter i Stockholm AB.pdf] Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB december 2025 Rapport till bolagets styrelse i enlighet med Finanspolicy för Stockholms Stadshus AB (§4.2). Bolagets skuld Internt lån uppgick vid slutet av månaden till 17 150 mnkr. Totalt är det en minskning med 572 mnkr sedan förra månaden, 76,2% av ramen är utnyttjad. Räntan för månaden var 2,7%. Stadens borgensåtagande var 4 mnkr för bolaget. Tabell 1: Bolagets skuld (mnkr) 2025-12-31 2025-11-30 Limit Utnyttjat Internt lån 17 150 17 722 22 500,0 76,2% Borgensåtagande 4 4 Totalt 17 154 17 726 Diagram 1: Utveckling 5-årsperiod för skulden (mnkr) dec-20 jun-21 dec-21 jun-22 dec-22 jun-23 dec-23 jun-24 dec-24 jun-25 dec-25 0 -2 000 -4 000 -6 000 -8 000 -10 000 -12 000 -14 000 -16 000 -18 000 -20 000 Kommunkoncernens finansiella ställning Räntan på kontot bestäms av snitträntan för kommunkoncernens externa skuld. Nedan ges en överblick av kommunkoncernens finansiella ställning samt ramar och limiter. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad fastställdes den 19 november 2024 av kommunfullmäktige och gäller från den 1 december 2024. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad fastställdes den 18 december 2024 av kommunstyrelsens ekonomiutskott och gäller från beslutsdatum. Tabell 2: Kommunkoncernens finansiella ställning* 2025-12-31 2025-11-30 Limit Extern upplåning totalt (mnkr) 84 756 85 956 max 110 000 Extern nettoupplåning (mnkr) 81 598 80 446 Duration (år) 1,96 1,84 inom 1,25-3,75 Ränteförfall inom 1 år 42,8% 43,2% max 75% Kapitalförfall inom 1 år 17,3% 17,7% max 30% Betalningsberedskap (mnkr) 20 147 22 498 min 10 000 * Finansiell månadsrapport för december 2025 för kommunkoncernen Stockholms stad tas upp i kommunstyrelsens ekonomiutskott den 21 januari 2026. Extern skuldförvaltning hanteras i en skuldportfölj. Diagram 2: Duration (år) för kommunkoncernens externa skuldportfölj Prognos för kommunkoncernens snittränta Diagrammet nedan visar historik samt en prognos inklusive osäkerhetsintervall för kommun- koncernens snittränta tre år framåt i tiden. Prognosen utgår från dagens skuld, nu kända flöden och den framtida ränteutveckling som är inprisad på marknaden (implicita terminsräntor). Diagram 3: Historik och prognos* för kommunkoncernens snittränta (%) exklusive marginal och omkostnadsersättning * Baserat på historiska utfall är sannolikheten 70% att framtida räntenivåer befinner sig inom de streckade linjerna Marginaler för kommunkoncernens bolag är anpassade till respektive bolag på löpande basis. Nivåer gäller från den 1 juli 2025 och gäller till den 31 december 2025. Marginal- och omkostnadsersättning för bolaget uppgår till 0,36 procent. Risken vid annat ränteutfall Om ränteprognosen inträffar kommer bolagets räntekostnad med nuvarande skuld att bli 486,6 mnkr, beräknat inkl marginal och omkostnadsersättning, för den kommande 12-månadersperioden. En känslighetsanalys med en procentenhets ränteuppgång ger motsvarande räntekostnad om 658,1 mnkr. Räntekänsligheten är därmed 171,5 mnkr. 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 ,5 ,0 ,5 ,0 ,5 ,0 ,5 ,0 ,5 ,0 4 3 2 1 0 5 ,5 4 ,5 3 ,5 2 ,5 1 ,5 0d e c - 2 0 * G H e n is to d e o m rik c - 2 s n 1 it t lig r P ä ro d e c - 2 2 n t e b in S n i t t g n o s d r n ä in n t g a d e c - 2 3 s t id in k lu , u t f a l l o Ö v r e o sä k e r d s iv e c h p h e ts in e c - 2 4 d e r iv r o g n te rv a ll a o t s d e c - U 2 n 5 d r e o sä k e D u r a tio n e n lig fin a n s p o lic y * L im it 1 ,2 5 - 3 ,7 å r r h e ts in te rv a ll t 5 Tabell 3: Ränteprognos för bolagets månadsränta inklusive marginal och omkostnadsersättning Månad Utlåningsränta jan-26 2,68 feb-26 2,70 mar-26 2,70 apr-26 2,76 maj-26 2,79 jun-26 2,86 jul-26 2,88 aug-26 2,91 sep-26 2,92 okt-26 2,94 nov-26 2,95 dec-26 2,96 jan-27 2,98 feb-27 3,01 mar-27 3,02 apr-27 3,07 maj-27 3,10 jun-27 3,11 jul-27 3,12 aug-27 3,14 sep-27 3,14 okt-27 3,16 nov-27 3,17 dec-27 3,18 jan-28 3,18 feb-28 3,21 mar-28 3,21 apr-28 3,25 maj-28 3,24 jun-28 3,26 jul-28 3,28 aug-28 3,28 sep-28 3,29 okt-28 3,30 nov-28 3,31 dec-28 3,31 Marknadskommentarer per 2025-12-31 Bilaga I Sammanfattning upplåningskostnader skapar ytterligare osäkerhet. BNP siffror för det tredje Snabbt sjunkande inflation som överraskar kvartalet visar en fortsatt god tillväxt, men på nedsidan. Framförallt internationellt, i princip hela tillväxten är hänförlig till liksom i Europa och Sverige. satsningar inom AI. Ökad internationell oro, främst till följd av USA:s tillfångatagande av Venezuelas geopolitiska spänningar och osäkerhet i president Nicolas Maduro har skapat omvärlden, vilket bidrar till osäkerhet på ytterligare oro för den globala marknaden. världsordningen och har fått oljepriset att fluktuera. Trots detta relativt goda tillväxtutsikter, framförallt i Sverige, med fallande I Japan räknar marknaden fortsatt med inflation och stabil efterfrågan vilket ger kommande räntehöjningar, Kinas tillväxt stöd åt ekonomin. överraskar på nedsidan samtidigt som inflationen är låg. De stora investeringarna i bostäder riskerar att ha skapat en fastighetskris som drar ned tillväxt och Internationellt utsikter. Fe deral reserve (FED) sänkte sin styrränta med 0,25 procentenheter på decembermötet. Den långa Europa nedstängningen av statsapparaten gör att marknaden fortsatt väntar på en klarare In flationen överraskade på nedsidan i bild över hur den amerikanska ekonomin både Tyskland och UK, samtidigt som mår och FED spås lämna räntan de tyska framåtblickande faktorerna oförändrad vid nästa möte i januari. för industrin visar försiktig tillväxt. De Amerikansk inflation för november kom in stora offentliga satsningarna på försvar och mycket lägre än förväntat, samtidigt som infrastruktur ökar risken för högre den förväntade avmattningen av långräntor på grund av större arbetsmarknaden inte har infriats. budgetunderskott och upplåning. De geopolitiska spänningarna och Europas ledare fortsätter sitt ekonomiska svårigheter att uppskatta den ekonomiska stöd till Ukraina, samtidigt som stora utvecklingen gör att börs och räntemarknad satsningar görs för att öka den egna var avvaktande under december. försvarsförmågan. När vi summerar året så Oklarheter om eventuella utbetalningar har de sydeuropeiska börserna visat bäst från staten och om stadsbudgeten, vilka tillväxt. Ränteskillnaden mellan Tyskland skulle kunna påverka USA:s och Frankrike är fortsatt hög på grund av Marknaden har börjat prisa in sänkningar svaga franska statsfinanser. från riksbanken under 2026. December var en stökig månad för upplåning, där Norge har fortsatta problem med en för hög inflation, där vi inte noterar samma referensräntor föll samtidigt som fall som i övriga Europa. investerarna krävde högre marginaler för kreditrisk. Statens lånebehov väntas öka, ECB bedömer att styrräntan på 2,0 % är vilket kan påverka långräntor. Detta lämplig för överskådlig tid och räntan tillsammans med förväntningar om lägre bedöms ligga still ett tag framöver. korträntor gör att ränteskillnaden mellan långa och korta bindningstider förväntas öka. Sverige Kronan stärktes 1,7 % under december mot en handelsviktad korg av valutor (KIX Sv ensk preliminär BNP för november index.). Kronan har under året stärkts visade en tillväxt på goda 2,7 %, kraftigt. Under året har euron blivit 5,9 % drivet av ökad konsumtion och bra billigare och den amerikanska dollarn har stämning i näringslivet. Inflationen faller tappat hela 17,9 %. dessutom snabbar än vad både riksbanken och marknaden har räknat med. Kronan har Stockholmsbörsen avkastade 2,6 % enligt under 2025 stärkts mot i princip samtliga SIX return index med återlagd utdelning. valutor, vilket sänker importkostnader. Under året har stockholmsbörsen enligt Räntor har också sänkts, vilket bidrar till samma index avkastat 12,7 %. ett lägre inflationstryck. Inflationen rapporterades för december med en KPI på 0,3 % och riksbankens målvariabel, KPIF som räknar bort ränteeffekter landade på 2,1 %. Inflationen väntas under 2026 falla med lägre matmoms.
Originalhandlingen finns på meetingspublic.stockholm.se.