SISAB: Bygglov, fotbollstoaletter och ekonomi.
Denna agenda handlar om flera ärenden som rör SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB). Dels handlar det om remissvar gällande nationella system för att hantera bygglovsärenden och fastighetsbildning, där SISAB vill se en effektivare och enhetligare process men varnar för att lokalkännedomen kan minska. Dels yttrar sig SISAB kring en motion om att alla fotbollsplaner i Stockholm ska ha tillgång till toaletter och större planer även omklädningsrum, där SISAB planerar att utöka tillgängligheten genom att öppna fler idrottslokaler utanför skoltid. Slutligen innehåller agendan även finansiella månadsrapporter för november och december 2025 för SISAB.
Från originalhandlingen
[(Godkänd - R 1) Övriga anmälningsärenden till SISAB:s styrelse.pdf]
Tjänsteutlåtande
Dnr SISAB 2026/25
2026-01-07
Sida 1 (1)
K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se
Handläggare Till styrelsen för
Anna Andersson
Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB
08-50843284
Övriga anmälningsärenden till SISAB:s styrelse
Härmed anmäls följande ärenden till SISAB:s styrelse för
kännedom
SISAB 2025/493 Remiss av Boverkets rapport En gemensam väg
för PBL-ärenden
SISAB 2025/546 Remiss av En bättre organisering av
fastighetsbildningsverksamheten
SISAB 2025/445 Remiss av Motion om tillgång till toaletter och
omklädningsrum vid fotbollsplaner
SISAB 2025/98-10 Finansiell månadsrapport 251130 SISAB
SISAB 2025/98-11 Finansiell månadsrapport 251231 SISAB
Ebba Bock Agerman
VD
Bilagor
1. SISAB 2025/493 Remiss av Boverkets rapport En
gemensam väg för PBL-ärenden
2. SISAB 2025/546 Remiss av En bättre organisering av
fastighetsbildningsverksamheten
3. SISAB 2025/445 Remiss av Motion om tillgång till toaletter
och omklädningsrum vid fotbollsplaner
4. SISAB 2025/98-10 Finansiell månadsrapport 251130
SISAB
5. SISAB 2025/98-11 Finansiell månadsrapport 251231
SISAB
SISAB
Palmfeltsvägen 5, 121 62 Johanneshov
Box 5010
12105 Johanneshov
Växel 08-50846000
Fax
diarie@sisab.se
www.sisab.se
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Ebba Bock Agerman, VD 2026-01-22
Anna Andersson, Avdelningschef VD-Stab 2026-01-22
---
[(Godkänd - R 1) SISABs remissvar Boverkets rapport En gemensam väg för PBL-ärenden.pdf]
S
I
S
DNR: 2025/493
A
B
,
S
k
Handläggare: Anna Nyström Till Stockholms Stadshus AB o
Telefon: 08-508 460 92 Peter Dahlberg lf
a
st
i
Remissvar Boverkets rapport - En g
h
et
gemensam väg för PBL-ärenden
e
r
i
Sammanfattning
S
Stockholms Stadshus AB har remitterat Boverkets rapport En gemensam väg för PBL-ärenden till SISAB
t
för yttrande. Boverket fick i juli 2024 i uppdrag att skapa en klassificeringsstruktur för och utreda
o
förutsättningarna för ett nationellt system för hantering av ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900),
c
PBL (LI2024/01458). Denna rapport utgör Boverkets slutredovisning av uppdraget. I detta remissvar
k
framförs synpunkter kring de aspekter som hänger samman med SISAB:s arbete med utbildningsmiljöer.
h
o
l
m
A
B
.
P
o
Ebba Agerman
st
VD
a
d
r
e
s
s:
B
o
x
5
0
1
0
,
1
2
SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB
1
Postadress: Besöksadress: Tel: 08-508 460 00 Org.nr: 556034-8970 0
Box 5010 Palmfeltsvägen 5, våning 5 e-post: diarie@sisab.se Styrelsens säte: Stockholm
5
121 05 Johanneshov 121 62 Johanneshov webbadress: www.sisab.se En del av Stockholms stad
J
o
h
a
n
n
e
s
h
o
v
B
e
s
ö
k
s
a
d
r
e
s
s:
P
al
m
f
el
ts
v
ä
g
e
n
5
,
v
å
n
i
n
g
5
,
1
2
1
6
2
J
o
h
a
n
n
e
s
h
o
v
T
el
:
0
8
-
5
0
8
4
6
0
0
0
;
e
-
p
o
st
:
d
ia
ri
e
@
si
s
a
b
.s
e;
w
e
b
b
a
d
r
e
s
s:
w
w
w
.s
is
a
b
.s
e;
O
r
g
.
n
r:
5
5
6
0
3
4
-
8
9
7
0
;
S
t
y
r
el
s
e
n
s
s
ät
e:
S
t
o
c
k
h
o
l
m
;
E
n
d
el
a
v
S
t
o
c
k
h
o
l
m
s
st
a
d
S
I
S
A
B
,
S
k
o
lf
a
st
i
g
h
et
e
r
i
S
t
o
c
k
h
o
l
m
A
B
.
P
o
st
a
d
r
e
s
s:
B
o
x
5
0
1
0
,
1
2
1
0
5
J
o
h
a
n
n
e
s
h
o
v
B
e
s
ö
k
s
a
d
r
e
s
s:
P
al
m
f
el
ts
v
ä
g
e
n
5
,
v
å
n
i
n
g
5
,
1
2
1
6
2
J
o
h
a
n
n
e
s
h
o
v
T
el
:
0
8
-
5
0
8
4
6
0
0
0
;
e
-
p
o
st
:
d
ia
ri
e
@
si
s
a
b
.s
e;
w
e
b
b
a
d
r
e
s
s:
w
w
w
.s
is
a
b
.s
e;
O
r
g
.
n
r:
5
5
6
0
3
4
-
8
9
7
0
;
S
t
y
r
el
s
e
n
s
s
ät
e:
S
t
o
c
k
h
o
l
m
;
E
n
d
el
a
v
S
t
o
c
k
h
o
l
m
s
st
a
d
Remissen
Stockholms Stadshus AB har remitterat Boverkets rapport En gemensam väg för PBL-ärenden till SISAB
för yttrande. Boverket fick i juli 2024 i uppdrag att skapa en klassificeringsstruktur för och utreda
förutsättningarna för ett nationellt system för hantering av ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900),
PBL (LI2024/01458). Denna rapport utgör Boverkets slutredovisning av uppdraget.
Uppdraget till Boverket var att ta fram en nationell klassificerings struktur för alla ärendetyper inom PBL
och föreslå hur klassificeringsstrukturen kan implementeras i kommunernas arbete. Boverket skulle också
beskriva för- och nackdelar med ett frivilligt eller obligatoriskt införande samt de tekniska
förutsättningarna utifrån befintliga ärendehanteringssystem.
Boverkets sammantagna bedömning av slutsatserna från arbetet med uppdraget och de förslag som
presenteras är att de i hög grad bidrar till en digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen och ett
nationellt system väntas ge goda möjligheter till stordriftsfördelar.
För att till fullo möjliggöra nyttorna för offentliga och enskilda aktörer i ett utbyggt it-stöd ser Boverket
att vissa brister i PBL och angränsande lagstiftning behöver åtgärdas. Därför föreslår Boverket en särskild
utredningsinsats för att tillskapa en samlande författning för samhällsbyggnadsinformation. Sådan
lagstiftning ska möjliggöra rättsligt stöd inom respektive myndighets ansvarsområde gällande krav på
informationsleveranser och lagring. Syftet är att möjliggöra datakällor som är tydligt anpassade för att
underlätta för såväl forskning som för enskilda och myndigheter i det dagliga arbetet.
SISAB:s synpunkter
SISAB ser positivt på en nationell likriktning mellan kommuner och myndigheter på nationell nivå med
koppling till en obruten samhällsbyggnadsprocess. Detaljplaneprocessen kan idag kan vara
personberoende vilket i sig innebär en svårighet att förutse både omfattning av handlingar, kostnader och
tidsåtgång i processen.
Möjligheten att dela data underlättar i planeringen och om det bidrar till att förkorta hand-läggningstider
och remissförfaranden ser SISAB positivt på förslaget. Enhetlig hand-läggning med standarder bör ge
förutsättningar för en snabbare och mer överblickbar samhällsbyggnadsprocess.
Utifrån delbeslut vid lovärendet så ser SISAB det som positivt att tydliggöra och effektivisera processen.
Dock bör inte delbeslut ses som fristående beslut med risk för att öppna för överklaganden av delar som
riskerar att omkullkasta projekten/besluten. SISAB understryker vikten av att besluten omfattar en helhet.
Positivt med delbeslut är att det även kan möjliggöra att ändringar kan hanteras separat.
SISAB delar uppfattningen att bättre rapportering och underlag för statistik skulle kunna ge
förutsättningar för bättre underlag i planeringsprocessen i stort, exempelvis för befolkningsprognoser mm.
SISAB ser en möjlighet att en nationell klassificeringsstruktur kan komma att möjliggöra minskad
dubbellagring av data i gränssnitt mellan myndigheter.
Konsekvenser och analysera risker avseende öppen och tillgängliggjord data, för att säkerställa
rättssäkerheten och minska risk- och sårbarheten. SISAB vill betona vikten av att i uppbyggnad av ett
gemensamt nationellt system, säkerställa att risker för dataintrång tas om hand samt att analysera risker
och konsekvenser löpande vid tillgängliggörande av data.
SISAB anser att det är viktigt att klargöra kommunernas självbestämmande i förhållande till staten. Det är
angeläget att tydligt påvisa effekten av genomförandet och de inskränkningar på den kommunala
självbestämmanderätten som eventuellt kan komma att bli följden då systemet inte enbart reglerar och
2 (3)
effektiviserar rapportskyldigheten. SISAB ser ett behov av att undersöka vidare konsekvenser av statens
bredare ansvar och om hur det kan innebära eventuella begränsade möjligheter till att t.ex. utveckla
tekniska lösningar inom respektive kommun.
3 (3)
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Ebba Bock Agerman, VD 2025-12-18
---
[(Godkänd - R 1) SISABs remissvar Remissvar En bättre organisering av fastighetsbildning-sverksamheten.pdf]
S
I
S
DNR: 2025/546
A
B
,
S
k
Handläggare: Anna Nyström Till Stockholms Stadshus AB o
Telefon: 08-508 460 92 Peter Dahlberg lf
a
st
i
Remissvar En bättre organisering g
h
et
av fastighetsbildnings-
e
r
verksamheten
i
S
t
Sammanfattning
o
Stockholms Stadshus AB har remitterat En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten (SOU c
2025:98) till SISAB för yttrande. Utredningens uppgift har varit att göra en översyn av k
fastighetsbildningsverksamhetens organisering i syfte att förbättra förutsättningarna för en effektiv, h
enhetlig och rättssäker fastighetsbildning i hela landet. I detta remissvar framförs synpunkter kring de o
aspekter som hänger samman med SISAB:s arbete med utbildningsmiljöer. l
m
A
B
.
P
o
st
a
Ebba Agerman d
VD r
e
s
s:
B
o
x
5
0
1
0
,
1
2
SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB
1
Postadress: Besöksadress: Tel: 08-508 460 00 Org.nr: 556034-8970 0
Box 5010 Palmfeltsvägen 5, våning 5 e-post: diarie@sisab.se Styrelsens säte: Stockholm
5
121 05 Johanneshov 121 62 Johanneshov webbadress: www.sisab.se En del av Stockholms stad
J
o
h
a
n
n
e
s
h
o
v
B
e
s
ö
k
s
a
d
r
e
s
s:
P
al
m
f
el
ts
v
ä
g
e
n
5
,
v
å
n
i
n
g
5
,
1
2
1
6
2
J
o
h
a
n
n
e
s
h
o
v
T
el
:
0
8
-
5
0
8
4
6
0
0
0
;
e
-
p
o
st
:
d
ia
ri
e
@
si
s
a
b
.s
e;
w
e
b
b
a
d
r
e
s
s:
w
w
w
.s
is
a
b
.s
e;
O
r
g
.
n
r:
5
5
6
0
3
4
-
8
9
7
0
;
S
t
y
r
el
s
e
n
s
s
ät
e:
S
t
o
c
k
h
o
l
m
;
E
n
d
el
a
v
S
t
o
c
k
h
o
l
m
s
st
a
d
S
I
S
A
B
,
S
k
o
lf
a
st
i
g
h
et
e
r
i
S
t
o
c
k
h
o
l
m
A
B
.
P
o
st
a
d
r
e
s
s:
B
o
x
5
0
1
0
,
1
2
1
0
5
J
o
h
a
n
n
e
s
h
o
v
B
e
s
ö
k
s
a
d
r
e
s
s:
P
al
m
f
el
ts
v
ä
g
e
n
5
,
v
å
n
i
n
g
5
,
1
2
1
6
2
J
o
h
a
n
n
e
s
h
o
v
T
el
:
0
8
-
5
0
8
4
6
0
0
0
;
e
-
p
o
st
:
d
ia
ri
e
@
si
s
a
b
.s
e;
w
e
b
b
a
d
r
e
s
s:
w
w
w
.s
is
a
b
.s
e;
O
r
g
.
n
r:
5
5
6
0
3
4
-
8
9
7
0
;
S
t
y
r
el
s
e
n
s
s
ät
e:
S
t
o
c
k
h
o
l
m
;
E
n
d
el
a
v
S
t
o
c
k
h
o
l
m
s
st
a
d
Remissen
Stockholms Stadshus AB har remitterat En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten (SOU
2025:98) till SISAB för yttrande. Utredningens uppgift har varit att göra en översyn av
fastighetsbildningsverksamhetens organisering i syfte att förbättra förutsättningarna för en effektiv,
enhetlig och rättssäker fastighetsbildning i hela landet.
I uppdraget har ingått att beskriva och utvärdera bestämmelserna om statens övergripande ansvar för
fastighetsbildningsverksamheten, bestämmelserna om vilka förrättningar inom
fastighetsbildningsverksamheten en kommunal lantmäterimyndighet ska svara för och vilka ärenden som
ska lämnas över till Lantmäteriet, bestämmelserna i lagen (1995:1393) om kommunal
lantmäterimyndighet som gäller de villkor som ska uppfyllas för att en kommun ska få regeringens
tillstånd att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet, möjligheter till samverkan mellan kommuner inom
fastighetsbildningsverksamheten, bestämmelserna om tillsynen över kommunala lantmäterimyndigheter
och de bestämmelser som gäller lantmäterimyndigheternas uttag av avgifter.
SISAB:s synpunkter
SISAB välkomnar utredningens ambition att stärka enhetlighet, rättssäkerhet och effektivitet i
förrättningsverksamheten.
samt att tydliggöra ansvarsfördelning mellan stat och kommun samt förbättrade förutsättningar för
professionell handläggning. För SISAB med ett omfattande bestånd är tillförlitlighet, dialog och
tidsmässig förutsägbarhet avgörande för att skapa framdrift i både förvaltning och utveckling. Bolaget
bedömer därför att flera av de föreslagna förändringarna har stor potential att stärka både bolagets egen
verksamhet och kommunens samlade samhällsbyggnadsprocess.
SISAB ser dock risker vid flytt av ansvar från kommunala lantmäterimyndigheter till statlig myndighet,
med en minskad lokalkännedom via den geografiska anknytningen, en begränsad närhet till övriga
samhällsbyggnadsprocesser resulterande i ineffektiv handläggning och bristande samordning vid t.ex.
detaljplaneprocesser.
SISAB har även identifierat ett antal konsekvenser, så som risk för ökade kostnader genom högre avgifter
för sakägare och ökad risk för sårbarhet med ett gemensamt ärende-hanteringssystem.
Stärkt kvalitet och enhetlighet
Införandet av ett gemensamt ärendehanteringssystem och ett tydligare nationellt ansvar för utbildning,
metodstöd och uppföljning skapar en mer sammanhållen och transparent förrättningsprocess. Detta ger
ökad trygghet för sakägare, minskar risken för handläggningsfel och bidrar till jämnare ledtider. SISAB
ser positivt på att kommunala lantmäterimyndigheter ges samma tillgång till stöd och kompetens som
statliga myndigheter.
Effektiv handläggning och förbättrad dialog
Förslagens tydliggörande av kommunala lantmäterimyndigheters uppdrag, kompetenskrav och
organisatoriska oberoende stärker förutsättningarna för en långsiktigt hållbar och professionell
verksamhet. När handläggningen sker nära de lokala aktörer som berörs – och med tydliga strukturer för
samverkan – skapas goda möjligheter till en verksam dialog, skyndsam hantering och minskad risk för
missförstånd. Detta är av stor betydelse för SISAB:s möjlighet att planera och genomföra projekt
effektivt.
2 (3)
Samplanering och kommunal samverkan
Förslagen främjar samplanering inom kommunen genom att förrättningsverksamheten får en mer uttalad
och stabil roll i samhällsbyggnadsprocessen. Gemensamma system och likartade arbetssätt stärker också
förutsättningarna för samverkan mellan kommuner, vilket är särskilt värdefullt vid regionala
utvecklingsprojekt och vid hantering av fastigheter som berör flera kommuner. En mer harmoniserad
struktur underlättar strategisk planering och bidrar till effektiv resursanvändning.
Genomförande och övergång
SISAB vill samtidigt lyfta att införandet av nya system och processer kan innebära en temporär belastning
på både kommunala lantmäterimyndigheter och sakägare. Det är därför angeläget att övergången planeras
väl och att resurser avsätts för att säkerställa en stabil implementering utan onödiga störningar. På längre
sikt bedömer SISAB att förslagen ger förutsättningar för kortare ledtider och mer kvalitetssäkrade
processer.
3 (3)
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Ebba Bock Agerman, VD 2025-12-18
---
[(Godkänd - R 1) SISABs remissvar motion om tillgång till toaletter och omklädningsrum vid fotbollsplaner.pdf]
S
I
S
DNR: 2025/455
A
B
,
S
k
Handläggare: Anna Nyström Till Stockholms Stadshus AB o
Telefon: 08-508 460 92 Carolina Tillborg lf
a
st
i
g
Remiss av motion om tillgång till
h
et
toaletter och omklädningsrum vid e
r
i
fotbollsplaner
S
t
o
Sammanfattning
c
Motionen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge berörda nämnder och bolag i uppdrag att k
säkerställa att samtliga fotbollsplaner i staden har tillgång till toaletter samt att det även finns tillgång till h
omklädningsrum vid större fotbollsplaner och anläggningar. I detta remissvar framförs synpunkter kring o
de aspekter som hänger samman med SISAB:s arbete med utbildningsmiljöer. l
m
A
B
.
P
o
st
a
Ebba Agerman
d
VD
r
e
s
s:
B
o
x
5
0
1
0
,
1
2
SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB
1
Postadress: Besöksadress: Tel: 08-508 460 00 Org.nr: 556034-8970 0
Box 5010 Palmfeltsvägen 5, våning 5 e-post: diarie@sisab.se Styrelsens säte: Stockholm
5
121 05 Johanneshov 121 62 Johanneshov webbadress: www.sisab.se En del av Stockholms stad
J
o
h
a
n
n
e
s
h
o
v
B
e
s
ö
k
s
a
d
r
e
s
s:
P
al
m
f
el
ts
v
ä
g
e
n
5
,
v
å
n
i
n
g
5
,
1
2
1
6
2
J
o
h
a
n
n
e
s
h
o
v
T
el
:
0
8
-
5
0
8
4
6
0
0
0
;
e
-
p
o
st
:
d
ia
ri
e
@
si
s
a
b
.s
e;
w
e
b
b
a
d
r
e
s
s:
w
w
w
.s
is
a
b
.s
e;
O
r
g
.
n
r:
5
5
6
0
3
4
-
8
9
7
0
;
S
t
y
r
el
s
e
n
s
s
ät
e:
S
t
o
c
k
h
o
l
m
;
E
n
d
el
a
v
S
t
o
c
k
h
o
l
m
s
st
a
d
S
I
S
A
B
,
S
k
o
lf
a
st
i
g
h
et
e
r
i
S
t
o
c
k
h
o
l
m
A
B
.
P
o
st
a
d
r
e
s
s:
B
o
x
5
0
1
0
,
1
2
1
0
5
J
o
h
a
n
n
e
s
h
o
v
B
e
s
ö
k
s
a
d
r
e
s
s:
P
al
m
f
el
ts
v
ä
g
e
n
5
,
v
å
n
i
n
g
5
,
1
2
1
6
2
J
o
h
a
n
n
e
s
h
o
v
T
el
:
0
8
-
5
0
8
4
6
0
0
0
;
e
-
p
o
st
:
d
ia
ri
e
@
si
s
a
b
.s
e;
w
e
b
b
a
d
r
e
s
s:
w
w
w
.s
is
a
b
.s
e;
O
r
g
.
n
r:
5
5
6
0
3
4
-
8
9
7
0
;
S
t
y
r
el
s
e
n
s
s
ät
e:
S
t
o
c
k
h
o
l
m
;
E
n
d
el
a
v
S
t
o
c
k
h
o
l
m
s
st
a
d
Remissen
Motionen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge berörda nämnder och bolag i uppdrag att
säkerställa att samtliga fotbollsplaner i staden har tillgång till toaletter samt att det även finns tillgång till
omklädningsrum vid större fotbollsplaner och anläggningar. I detta remissvar framförs synpunkter kring
de aspekter som hänger samman med SISAB:s arbete med utbildningsmiljöer.
SISAB:s synpunkter
I SISAB:s uppdrag ligger att barn och ungdomar varje dag ska ges förutsättningar att vara fysiskt aktiva
och utveckla sin rörelseförmåga. Skolan och förskolan är en av de viktigaste arenorna för att stimulera
fler barn och ungdomar till fysisk aktivitet. Inbjudande, inspirerande och tillgängliga skolgårdar har
möjlighet att öka antalet användare både under lektionstid, raster och på fritiden.
Tillgång till utrymmen utanför skoltid för föreningslivet, t ex toaletter och duschrum i SISAB:s
fastigheter, sker precis som för idrottslokaler också via idrottsförvaltningens bokningsportal, vilket
innebär att när föreningar bokar en av bolagets lokaler så får du automatisk tillgång till toaletter.
SISAB deltar i ett gemensamt arbete tillsammans med idrottsförvaltningen och utbildningsförvaltningen
att öppna upp fler idrottslokaler i Stockholms stad för allmänheten. Det är ett gemensamt uppdrag
samtliga aktörer har för 2025. Där utreds för närvarande möjligheten att öppna upp idrottssalar i flera
skolor runt om i staden samt att utöka befintliga tider. Därmed kan även fler toaletter och
omklädningsrum bli tillgängliga, i de fall dessa ligger i nära anslutning till fotbollsplaner.
2 (2)
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Ebba Bock Agerman, VD 2025-12-04
---
[Finansiell månadsrapport 251130 Skolfastigheter i Stockholm AB.pdf]
Finansiell månadsrapport
Skolfastigheter i Stockholm AB
november 2025
Rapport till bolagets styrelse i enlighet med Finanspolicy för Stockholms Stadshus AB (§4.2).
Bolagets skuld
Internt lån uppgick vid slutet av månaden till 17 722 mnkr. Totalt är det en ökning med 204 mnkr
sedan förra månaden, 78,8% av ramen är utnyttjad. Räntan för månaden var 2,72%.
Stadens borgensåtagande var 4 mnkr för bolaget.
Tabell 1: Bolagets skuld
(mnkr) 2025-11-30 2025-10-31 Limit Utnyttjat
Internt lån 17 722 17 518 22 500,0 78,8%
Borgensåtagande 4 4
Totalt 17 726 17 522
Diagram 1: Utveckling 5-årsperiod för skulden (mnkr)
nov-20 maj-21 nov-21 maj-22 nov-22 maj-23 nov-23 maj-24 nov-24 maj-25 nov-25
0
-2 000
-4 000
-6 000
-8 000
-10 000
-12 000
-14 000
-16 000
-18 000
-20 000
Kommunkoncernens finansiella ställning
Räntan på kontot bestäms av snitträntan för kommunkoncernens externa skuld. Nedan ges
en överblick av kommunkoncernens finansiella ställning samt ramar och limiter. Finanspolicy för
kommunkoncernen Stockholms stad fastställdes den 19 november 2024 av kommunfullmäktige och
gäller från den 1 december 2024. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad
fastställdes den 18 december 2024 av kommunstyrelsens ekonomiutskott och gäller från beslutsdatum.
Tabell 2: Kommunkoncernens finansiella ställning*
2025-11-30 2025-10-31 Limit
Extern upplåning totalt (mnkr) 85 956 86 256 max 110 000
Extern nettoupplåning (mnkr) 80 446 79 668
Duration (år) 1,84 1,90 inom 1,25-3,75
Ränteförfall inom 1 år 43,2% 42,6% max 75%
Kapitalförfall inom 1 år 17,7% 18,0% max 30%
Betalningsberedskap (mnkr) 22 498 22 576 min 10 000
* Finansiell månadsrapport för november 2025 för kommunkoncernen Stockholms stad tas upp
i kommunstyrelsens ekonomiutskott den 17 december 2025. Extern skuldförvaltning hanteras
i en skuldportfölj.
Diagram 2: Duration (år) för kommunkoncernens externa skuldportfölj
Prognos för kommunkoncernens snittränta
Diagrammet nedan visar historik samt en prognos inklusive osäkerhetsintervall för kommun-
koncernens snittränta tre år framåt i tiden. Prognosen utgår från dagens skuld, nu kända flöden
och den framtida ränteutveckling som är inprisad på marknaden (implicita terminsräntor).
Diagram 3: Historik och prognos* för kommunkoncernens snittränta (%) exklusive marginal
och omkostnadsersättning
* Baserat på historiska utfall är sannolikheten 70% att framtida räntenivåer befinner sig inom de streckade linjerna
Marginaler för kommunkoncernens bolag är anpassade till respektive bolag på löpande basis.
Nivåer gäller från den 1 juli 2025 och gäller till den 31 december 2025.
Marginal- och omkostnadsersättning för bolaget uppgår till 0,36 procent.
Risken vid annat ränteutfall
Om ränteprognosen inträffar kommer bolagets räntekostnad med nuvarande skuld att bli 506,2 mnkr, beräknat inkl
marginal och omkostnadsersättning, för den kommande 12-månadersperioden. En känslighetsanalys med
en procentenhets ränteuppgång ger motsvarande räntekostnad om 683,4 mnkr. Räntekänsligheten är därmed
177,2 mnkr.
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
,5
,0
,5
,0
,5
,0
,5
,0
,5
,0
4
3
2
1
0
5,54,53,52,51,50n
o v -2 0
*
n o
G e n o m
H isto rik
v
s
-2 1 n o v -2 2
n ittlig r ä n te b in d n in
S n it t r ä n t a
P ro gn o s
n o v -2 3 n o v -2 4
g s tid in k lu s iv e d e r iv
, u t f a ll o c h p r o g n o s
Ö vre o sä ke rh e tsin te rva ll
a t
n o v
U n d
-2 5
re o sä ke rh e
D u ra tio n e n lig
fin a n s p o lic y *
L im it 1 ,2 5 -3 ,7
å r
tsin te rva ll
t
5
Tabell 3: Ränteprognos för bolagets månadsränta inklusive marginal och omkostnadsersättning
Månad Utlåningsränta
dec-25 2,70
jan-26 2,69
feb-26 2,69
mar-26 2,73
apr-26 2,80
maj-26 2,85
jun-26 2,93
jul-26 2,94
aug-26 2,97
sep-26 2,98
okt-26 2,99
nov-26 3,01
dec-26 3,01
jan-27 3,03
feb-27 3,07
mar-27 3,07
apr-27 3,12
maj-27 3,14
jun-27 3,15
jul-27 3,17
aug-27 3,18
sep-27 3,19
okt-27 3,20
nov-27 3,21
dec-27 3,22
jan-28 3,22
feb-28 3,24
mar-28 3,24
apr-28 3,28
maj-28 3,27
jun-28 3,29
jul-28 3,31
aug-28 3,31
sep-28 3,32
okt-28 3,34
nov-28 3,34
Marknadskommentarer per 2025-11-30 Bilaga I
Sammanfattning rör sig mot målet och att det finns utrymme
för justeringar av penningpolitiken på kort
Förväntningar om en räntesänkning från sikt. Som följd sjönk de amerikanska
amerikanska centralbanken FED steg, långräntorna, och den tioåriga
vilket bidrog till fallande amerikanska statsobligationsräntan noterades strax
räntor. under 4 procent vid månadsskiftet.
Begränsad makrostatistik i USA ökade Japan befinner sig i ett skede av försiktig
osäkerheten i den ekonomiska återhämtning med blandade signaler. Bank
bedömningen. of Japan bekräftade att normaliseringen av
penningpolitiken, vilket i Japans fall
Riksgälden höjde svenska statens betyder höjning av styrräntorna till skillnad
upplåningsprognos för 2026 avsevärt, från resten av västvärlden, sker gradvis och
vilket medförde högre svenska långräntor. datadrivet, vilket bidrog till en måttlig
uppgång i japanska statsobligationsräntor.
Svensk makrodata indikerade en gradvis Det nya ledarskapet med premiärminister
förbättrad tillväxt och en fallande inflation Sanae Takaichi i spetsen verkar fortsätta
i linje med Riksbankens prognoser. den finansiella expansionen, men en
inflation på nära 3 procent och en mycket
hög statsskuld om över 230 procent gör
Internationellt landet finansiellt sårbart.
N ovember präglades av osäkerhet
på de internationella
finansmarknaderna. I USA visade Europa
inkommande data en blandad utveckling,
där stabilare aktivitetsindikatorer Ut vecklingen i Europa var fortsatt
sammanföll med indikationer på en dämpad, men stabil, under
avmattning på arbetsmarknaden. november. Inflationsutfall låg
Nedstängningen av federala myndigheter i nära ECB:s mål och kärninflationen
USA som avslutades i mitten av månaden fortsatte att dämpas. De sammantagna
medförde att viss statistik inte indikatorerna avseende tillväxt och
publicerades, vilket försvårade den arbetsmarknad gav ingen tydlig signal om
makroekonomiska analysen. en förändrad konjunktur.
Under andra halvan av månaden ökade
marknadens förväntningar på en Den europeiska centralbanken, ECB,
räntesänkning vid FED:s decembermöte. betonade att framtida räntebeslut kommer
Detta skedde efter uttalanden från New att vara helt databeroende, för närvarande
York-Fed-chefen John Williams, som väntas ingen ändring av den nuvarande
framhöll att inflationsutvecklingen fortsatt styrräntan om 2 procent. Denna hållning
bidrog till begränsade rörelser i europeiska Inkommande makrodata indikerade
statsobligationsräntor. samtidigt en gradvis förbättring av den
svenska ekonomin. Senaste
Euron stärktes något mot den amerikanska inflationsprognoser visar en fallande
dollarn under november. Rörelsen
prisutveckling, i linje med Riksbankens
förklaras av förändrade ränteskillnader, där
inflationsprognoser. Arbetsmarknaden
fallande amerikanska långräntor och ökade
utvecklas i stort sett oförändrat, men
förväntningar om en räntesänkning från
förväntningar om stigande realinkomster
Federal Reserve bidrog till en marginellt
och en expansiv finanspolitik bidrar till
svagare dollar. Politiska riskfaktorer inom
positiva tillväxtutsikter för 2026, då svensk
euroområdet kvarstod men deras påverkan
ekonomi väntas växa med strax under 3
på marknadsutvecklingen var begränsad.
procent efter flera års lågkonjunktur.
Sverige
Den svenska kronan stärktes något mot den
I Sverige dominerades amerikanska dollarn under november, ca
marknadsutvecklingen under november 0,5 procent. På helåret är dollarn dock
av Riksgäldens reviderade fortsatt cirka 14 procent billigare än vid
upplåningsprognos för svenska staten årets början. Mot euron var kronans rörelse
2026. Den planerade nominella i stort sett oförändrad under månaden,
obligationsutgivningen höjs från 118 till medan euron är cirka 4,5 procent billigare
216 miljarder kronor, vilket innebär en än vid årsskiftet. Vid månadsskiftet
avsevärd ökning av utbudet jämfört med kostade en US-dollar 9,45 kronor och en
tidigare planering. Beskedet medförde att euro 10,96 kronor.
längre statsobligationsräntor steg i Den svenska aktiemarknaden (SAX
förhållande till kortare löptider. exklusive utdelning) steg med cirka 0,4
procent under november och har ökat med
omkring 6,2 procent sedan årsskiftet.
Världsmarknadsindex (MSCI World)
ökade med cirka 0,2 procent under
månaden och är upp ungefär 1,1 procent
hittills under året mätt i svenska kronor.
---
[Finansiell månadsrapport 251231 Skolfastigheter i Stockholm AB.pdf]
Finansiell månadsrapport
Skolfastigheter i Stockholm AB
december 2025
Rapport till bolagets styrelse i enlighet med Finanspolicy för Stockholms Stadshus AB (§4.2).
Bolagets skuld
Internt lån uppgick vid slutet av månaden till 17 150 mnkr. Totalt är det en minskning med 572 mnkr
sedan förra månaden, 76,2% av ramen är utnyttjad. Räntan för månaden var 2,7%.
Stadens borgensåtagande var 4 mnkr för bolaget.
Tabell 1: Bolagets skuld
(mnkr) 2025-12-31 2025-11-30 Limit Utnyttjat
Internt lån 17 150 17 722 22 500,0 76,2%
Borgensåtagande 4 4
Totalt 17 154 17 726
Diagram 1: Utveckling 5-årsperiod för skulden (mnkr)
dec-20 jun-21 dec-21 jun-22 dec-22 jun-23 dec-23 jun-24 dec-24 jun-25 dec-25
0
-2 000
-4 000
-6 000
-8 000
-10 000
-12 000
-14 000
-16 000
-18 000
-20 000
Kommunkoncernens finansiella ställning
Räntan på kontot bestäms av snitträntan för kommunkoncernens externa skuld. Nedan ges
en överblick av kommunkoncernens finansiella ställning samt ramar och limiter. Finanspolicy för
kommunkoncernen Stockholms stad fastställdes den 19 november 2024 av kommunfullmäktige och
gäller från den 1 december 2024. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad
fastställdes den 18 december 2024 av kommunstyrelsens ekonomiutskott och gäller från beslutsdatum.
Tabell 2: Kommunkoncernens finansiella ställning*
2025-12-31 2025-11-30 Limit
Extern upplåning totalt (mnkr) 84 756 85 956 max 110 000
Extern nettoupplåning (mnkr) 81 598 80 446
Duration (år) 1,96 1,84 inom 1,25-3,75
Ränteförfall inom 1 år 42,8% 43,2% max 75%
Kapitalförfall inom 1 år 17,3% 17,7% max 30%
Betalningsberedskap (mnkr) 20 147 22 498 min 10 000
* Finansiell månadsrapport för december 2025 för kommunkoncernen Stockholms stad tas upp
i kommunstyrelsens ekonomiutskott den 21 januari 2026. Extern skuldförvaltning hanteras
i en skuldportfölj.
Diagram 2: Duration (år) för kommunkoncernens externa skuldportfölj
Prognos för kommunkoncernens snittränta
Diagrammet nedan visar historik samt en prognos inklusive osäkerhetsintervall för kommun-
koncernens snittränta tre år framåt i tiden. Prognosen utgår från dagens skuld, nu kända flöden
och den framtida ränteutveckling som är inprisad på marknaden (implicita terminsräntor).
Diagram 3: Historik och prognos* för kommunkoncernens snittränta (%) exklusive marginal
och omkostnadsersättning
* Baserat på historiska utfall är sannolikheten 70% att framtida räntenivåer befinner sig inom de streckade linjerna
Marginaler för kommunkoncernens bolag är anpassade till respektive bolag på löpande basis.
Nivåer gäller från den 1 juli 2025 och gäller till den 31 december 2025.
Marginal- och omkostnadsersättning för bolaget uppgår till 0,36 procent.
Risken vid annat ränteutfall
Om ränteprognosen inträffar kommer bolagets räntekostnad med nuvarande skuld att bli 486,6 mnkr, beräknat inkl
marginal och omkostnadsersättning, för den kommande 12-månadersperioden. En känslighetsanalys med
en procentenhets ränteuppgång ger motsvarande räntekostnad om 658,1 mnkr. Räntekänsligheten är därmed
171,5 mnkr.
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
,5
,0
,5
,0
,5
,0
,5
,0
,5
,0
4
3
2
1
0
5
,5
4
,5
3
,5
2
,5
1
,5
0d
e c - 2 0
* G
H
e n
is to
d e
o m
rik
c - 2
s n
1
it t lig r
P
ä
ro
d e c - 2 2
n t e b in
S n i t t
g n o s
d
r
n
ä
in
n t
g
a
d e c - 2 3
s t id in k lu
, u t f a l l o
Ö v r e o sä k e r
d
s iv e
c h p
h e ts in
e c - 2 4
d e r iv
r o g n
te rv a ll
a
o
t
s
d e c -
U
2
n
5
d r e o sä k e
D u r a tio n e n lig
fin a n s p o lic y *
L im it 1 ,2 5 - 3 ,7
å r
r h e ts in te rv a ll
t
5
Tabell 3: Ränteprognos för bolagets månadsränta inklusive marginal och omkostnadsersättning
Månad Utlåningsränta
jan-26 2,68
feb-26 2,70
mar-26 2,70
apr-26 2,76
maj-26 2,79
jun-26 2,86
jul-26 2,88
aug-26 2,91
sep-26 2,92
okt-26 2,94
nov-26 2,95
dec-26 2,96
jan-27 2,98
feb-27 3,01
mar-27 3,02
apr-27 3,07
maj-27 3,10
jun-27 3,11
jul-27 3,12
aug-27 3,14
sep-27 3,14
okt-27 3,16
nov-27 3,17
dec-27 3,18
jan-28 3,18
feb-28 3,21
mar-28 3,21
apr-28 3,25
maj-28 3,24
jun-28 3,26
jul-28 3,28
aug-28 3,28
sep-28 3,29
okt-28 3,30
nov-28 3,31
dec-28 3,31
Marknadskommentarer per 2025-12-31 Bilaga I
Sammanfattning upplåningskostnader skapar ytterligare
osäkerhet. BNP siffror för det tredje
Snabbt sjunkande inflation som överraskar kvartalet visar en fortsatt god tillväxt, men
på nedsidan. Framförallt internationellt, i princip hela tillväxten är hänförlig till
liksom i Europa och Sverige. satsningar inom AI.
Ökad internationell oro, främst till följd av USA:s tillfångatagande av Venezuelas
geopolitiska spänningar och osäkerhet i president Nicolas Maduro har skapat
omvärlden, vilket bidrar till osäkerhet på ytterligare oro för den globala
marknaden. världsordningen och har fått oljepriset att
fluktuera.
Trots detta relativt goda tillväxtutsikter,
framförallt i Sverige, med fallande I Japan räknar marknaden fortsatt med
inflation och stabil efterfrågan vilket ger kommande räntehöjningar, Kinas tillväxt
stöd åt ekonomin. överraskar på nedsidan samtidigt som
inflationen är låg. De stora investeringarna
i bostäder riskerar att ha skapat en
fastighetskris som drar ned tillväxt och
Internationellt utsikter.
Fe deral reserve (FED) sänkte sin
styrränta med 0,25 procentenheter
på decembermötet. Den långa Europa
nedstängningen av statsapparaten gör att
marknaden fortsatt väntar på en klarare In flationen överraskade på nedsidan i
bild över hur den amerikanska ekonomin både Tyskland och UK, samtidigt som
mår och FED spås lämna räntan de tyska framåtblickande faktorerna
oförändrad vid nästa möte i januari. för industrin visar försiktig tillväxt. De
Amerikansk inflation för november kom in stora offentliga satsningarna på försvar och
mycket lägre än förväntat, samtidigt som infrastruktur ökar risken för högre
den förväntade avmattningen av långräntor på grund av större
arbetsmarknaden inte har infriats. budgetunderskott och upplåning.
De geopolitiska spänningarna och Europas ledare fortsätter sitt ekonomiska
svårigheter att uppskatta den ekonomiska stöd till Ukraina, samtidigt som stora
utvecklingen gör att börs och räntemarknad satsningar görs för att öka den egna
var avvaktande under december. försvarsförmågan. När vi summerar året så
Oklarheter om eventuella utbetalningar har de sydeuropeiska börserna visat bäst
från staten och om stadsbudgeten, vilka tillväxt. Ränteskillnaden mellan Tyskland
skulle kunna påverka USA:s
och Frankrike är fortsatt hög på grund av Marknaden har börjat prisa in sänkningar
svaga franska statsfinanser. från riksbanken under 2026. December var
en stökig månad för upplåning, där
Norge har fortsatta problem med en för
hög inflation, där vi inte noterar samma referensräntor föll samtidigt som
fall som i övriga Europa. investerarna krävde högre marginaler för
kreditrisk. Statens lånebehov väntas öka,
ECB bedömer att styrräntan på 2,0 % är vilket kan påverka långräntor. Detta
lämplig för överskådlig tid och räntan tillsammans med förväntningar om lägre
bedöms ligga still ett tag framöver. korträntor gör att ränteskillnaden mellan
långa och korta bindningstider förväntas
öka.
Sverige Kronan stärktes 1,7 % under december mot
en handelsviktad korg av valutor (KIX
Sv ensk preliminär BNP för november index.). Kronan har under året stärkts
visade en tillväxt på goda 2,7 %, kraftigt. Under året har euron blivit 5,9 %
drivet av ökad konsumtion och bra billigare och den amerikanska dollarn har
stämning i näringslivet. Inflationen faller tappat hela 17,9 %.
dessutom snabbar än vad både riksbanken
och marknaden har räknat med. Kronan har Stockholmsbörsen avkastade 2,6 % enligt
under 2025 stärkts mot i princip samtliga SIX return index med återlagd utdelning.
valutor, vilket sänker importkostnader. Under året har stockholmsbörsen enligt
Räntor har också sänkts, vilket bidrar till samma index avkastat 12,7 %.
ett lägre inflationstryck.
Inflationen rapporterades för december
med en KPI på 0,3 % och riksbankens
målvariabel, KPIF som räknar bort
ränteeffekter landade på 2,1 %. Inflationen
väntas under 2026 falla med lägre
matmoms.
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.