januari 2026

Detta protokoll från rådet för funktionshinderfrågor i Järva stadsdelsförvaltning handlar om hur rådet kan bli mer delaktigt i nämndens beslutsprocesser. De diskuterade bland annat behovet av tydligare mötesstrukturer, gemensam utbildning för att öka kunskapen om funktionshinderperspektivet och möjligheter att påverka frågor som bostadskarriär och anställning för personer med funktionsnedsättning. Rådet önskar också mer information om arbetet med den nya socialtjänstlagen och hur förvaltningen samverkar med Region Stockholm.

Järva stadsdelsförvaltningens pensionärsråd har haft möte där de bland annat diskuterade hemtjänstens organisation och kvalitetsarbete. Fokus för 2026 är att Silviahemscertifiera hela hemtjänsten, vilket innebär en särskild kunskap om demens. Man kommer även att arbeta med munhälsa hos brukare och fortsätta språksatsningen för personalen. Vidare informerades det om att en upphandling av matlådor till hemtjänsten är på gång då det nuvarande avtalet med Sodexo löper ut under året. Pensionärsrådet planerar också en politikerutfrågning inför valet 2026 för att belysa äldres levnadsvillkor.

Järva stadsdelsnämnd har tagit del av flera delegationsbeslut, vilket är beslut som fattats av tjänstemän på delegation. Dessa beslut rör bland annat svar på remisser om schaktarbeten vid Esbogatan/Vandagatan och Hjulstavägen, placering av en foodtruck vid Skårby gränd och byggnation av en toalettbyggnad vid Trudeluttens lekplats. Dessutom ingår beslut om en ny digital plattform och systemstöd för kolloverksamhet.

Ett medborgarförslag har lämnats in om att bygga en cykel- och gångväg mellan Kista och Rinkeby. Järva stadsdelsnämnd har nu beslutat att ge förvaltningen i uppdrag att utreda förslaget vidare, med hänsyn till barn, personer med funktionsnedsättning och jämställdhet.

Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) har utrett hur ansvaret för dagvatten- och skyfallsanläggningar ska fördelas i staden. Järva stadsdelsförvaltning är positiv till att ansvarsfördelningen tydliggörs men ser behov av en enklare plan. De oroas också över eventuellt ökade och svårförutsedda kostnader för stadsdelarna i samband med drift och underhåll.

Motionärer Jan Jönsson (L) och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholms stad ska utreda hur man kan införa en modell liknande UppSam, som används i Uppsala, för att bättre stötta barn i samhällsvård med deras skolgång. Modellen skulle ge barnen samordnat stöd i fyra faser och även omfatta barn från andra kommuner. Stadsdelsförvaltningen anser dock att Stockholm redan har fungerande metoder som Skolfam och skolsocionomer, samt arbetar enligt SAMS, som ger liknande positiva resultat och avser att fortsätta med dessa etablerade arbetssätt istället för att införa en ny modell.

Centerpartiet har föreslagit att Stockholm stad ska ta fram en strategi för så kallade "privatägda offentliga platser" (POPS). Detta innebär att privata aktörer skulle äga och förvalta offentliga ytor som torg och grönytor, i utbyte mot till exempel ökade byggrätter. Järva stadsdelsförvaltning är dock tveksam, då de anser att staden själv bör äga och förvalta offentliga platser för att säkerställa kvalitet och tydligt ansvar, och att de nuvarande strategierna för offentliga rum räcker.

Två politiker från Sverigedemokraterna i Järva ställer frågor om projektet Aktiv Fritid Järva, som hjälper barn och unga i Husby, Rinkeby och Tensta att hitta fritidsaktiviteter. Projektet har överträffat målet att hjälpa 300 barn och unga genom att ha lotsat 552 barn till aktiviteter. En uppföljning visar också att 76,5% av barnen fortsatte med aktiviteterna i minst tre månader efter start.

Två politiker från Centerpartiet frågade Järva stadsdelsförvaltning om uppföljning av sysselsättningsvillkor i offentliga upphandlingar. Förvaltningen svarade att de under 2024-2025 haft sysselsättningskrav i en lokalvårdsupphandling i Västerort, som Samhall AB tilldelats. Avtalet förväntas skapa cirka 130 tillsvidareanställningar med heltid för personer med funktionsnedsättning.

Järva stadsdelsnämnd ska svara IVO (Inspektionen för vård och omsorg) efter att IVO hittat brister i hur förvaltningen placerar barn och unga i bland annat familjehem. IVO kritiserar bland annat att man inte alltid kontrollerar familjehem ordentligt, att orosanmälningar inte hanteras snabbt nog och att barn inte får information om sina rättigheter. Förvaltningen håller delvis med och planerar åtgärder som att förbättra rutiner, utöka kontroller och informera personal, för att stärka kvaliteten och tryggheten för barnen.

En revisionsrapport från Stockholms stad har granskat trygghetsarbetet på fritidsgårdar i Järva stadsdelsnämnd och funnit att arbetet i stort är bra men behöver förbättras. Kritiken handlar främst om bristande dokumentation av bakgrundskontroller vid rekrytering av personal, att man inte övar på in- och utrymning vid allvarliga händelser, samt att uppföljningen av orosanmälningar och fritidsgårdar som drivs av externa aktörer har brister. Järva stadsdelsförvaltning har åtgärdsplaner för 2026 som bland annat inkluderar nya rutiner för registerkontroller, årliga säkerhetsövningar och förbättrad uppföljning av orosanmälningar och externa fritidsgårdar.

Stadsdelsförvaltningen i Järva är i stort sett positiv till ett förslag om en ny detaljplan för Akalla, som ska möjliggöra byggandet av nya industrier och arbetsplatser i området Vanda 3. Planen förväntas skapa mellan 200 och 600 nya jobb. Förvaltningen vill dock att man utreder hur en björkallé längs Esbogatan påverkas av att hamna i ständig skugga och att extra hänsyn tas till skyddsvärda träd i området.

Den här detaljplanen handlar om att bygga om Hjulsta trafikplats i Akalla och Tensta för att förbättra trafikflödet mellan Förbifart Stockholm, E4 och E18. Syftet är att göra vägnätet mer effektivt, minska köer och öka trafiksäkerheten. Dessutom ska en ny gång- och cykelväg mellan Stockholm och Järfälla byggas för att underlätta för boende. Stadsdelsförvaltningen vill att boende i området får löpande information om arbetet och att förvaltningen ska vara med i planeringen för att skydda natur- och kulturmiljön.

Järva stadsdelsnämnd har godkänt ett förslag till detaljplan för Tensta 4:11. Planen syftar till att bygga cirka 170 nya hyresrätter, inklusive ett LSS-boende med sex lägenheter, på en tidigare parkeringsyta vid Krällingegränd och Spånga kyrkväg. Förvaltningen är positiv till att de nya bostäderna kan öka tryggheten och förbättra områdets utseende, men ifrågasätter varför övergångsställen ritats in över Hjulstavägen då de leder till motorvägen utan målpunkt.

Invånare har föreslagit att fritidsgården Grottan i Spånga ska rustas upp, bland annat med kök och bättre tillgänglighet. Järva stadsdelsnämnd delar bedömningen att lokalen behöver ses över. Man har utrett brister med SISAB och kommer att inkludera Grottan i en bredare plan för att göra alla fritidsgårdar mer tillgängliga, vilket ska finnas med i verksamhetsplan 2026.

Järva stadsdelsnämnd har beslutat om fördelning av föreningsbidrag för 2026. Av de 63 föreningar som sökte bidrag får 43 föreningar, som uppfyller nämndens krav, helt eller delvis bidrag för sina aktiviteter, totalt 2 802 600 kronor. Syftet är att stärka föreningslivet och erbjuda invånarna, särskilt barn och unga, meningsfulla aktiviteter som bidrar till jämlika uppväxtvillkor och en tryggare stadsdel.

Pensionärsrådet i Hässelby-Vällingby har haft möte där de bland annat diskuterade en ny socialtjänstlag och hur de kan utveckla digitalt stöd för seniorer. De efterfrågade också förbättringar kring tillgänglighet till biståndshandläggare och lyfte problem med snöröjningen i stadsdelen, förutom den som stadsdelen själv ansvarar för.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd har tagit del av flera beslut som fattats på delegation under december 2025. Dessa inkluderar bland annat bygglovsremisser för trädfällning på fastigheten Vinsta 6:1 och en ny toalett till Grötfatet, samt ett yttrande gällande bygglov för en mast inom Lunda 6:1. Det fanns också ett beslut om uppsägning av en outnyttjad placering och en Lex Sarah-utredning gällande barn och ungdom.

Sverigedemokraterna har frågat Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd hur de arbetar för att förhindra att personal som misskött sig eller begått brott inom skola, förskola och omsorg köps ut och sedan återanställs. Förvaltningen svarar att brott alltid polisanmäls, att det görs bakgrundskontroller vid nyanställningar för att undvika återanställning av olämplig personal, samt att chefer får löpande utbildning och stöd i att hantera svåra personalärenden.

Stadsrevisionen har granskat tryggheten på fritidsgårdar i Hässelby-Vällingby, Järva och Södermalm. Man anser att arbetet generellt är bra, men vissa förbättringar behövs. För Hässelby-Vällingbys del handlar det om att bättre dokumentera bakgrundskontroller vid anställningar, samt att öva rutinerna för hur man agerar vid hot och våld. Förvaltningen välkomnar granskningen och lovar att arbeta med förbättringarna.

Liberalerna föreslår ett ”Stadsdelslyft” för att motverka brottslighet och otrygghet i alla utsatta områden i Stockholm, inte bara Järva. De vill se en handlingsplan med konkreta mål för att förbättra bland annat bostäder, socialtjänst och skolor samt den offentliga miljön. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning svarar att de redan arbetar nära polisen med trygghetsskapande åtgärder och att ett område i Hässelby-Vällingby som tidigare klassats som utsatt har förbättrats avsevärt.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) har föreslagit att Stockholms stad ska utreda en modell liknande UppSam, som används i Uppsala, för att bättre stötta barn i samhällsvård i deras skolgång. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd delar problembeskrivningen om att barn i samhällsvård ofta har en bristande skolgång. Nämnden anser dock att stadens befintliga arbete med modellen Skolfam redan uppfyller motionens intentioner, då den också syftar till att stärka skolresultaten för barn i familjehemsvård genom samarbete mellan socialtjänst och skola.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner ett förslag från kommunstyrelsen om en reviderad matstrategi för Stockholm. Förvaltningen är positiv till att staden ska servera god, hälsosam och klimatsmart mat i bland annat skolor och äldreomsorgen, och att upphandlingarna ska underlätta att endast välja ekologiska eller närproducerade varor. De vill även se insatser för att öka livsmedelsberedskapen och stadsodlingen i området.

Ett medborgarförslag har lämnats in till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd för att ge ungdomar mer inflytande över politiska beslut, till exempel genom att skapa ett ungdomsråd. Förvaltningen är positiv till förslaget och kommer att utreda hur ungdomars delaktighet kan stärkas. Delen av förslaget som rör ungas psykiska hälsa i skolan kommer att skickas vidare till utbildningsförvaltningen för vidare hantering.

En medborgare föreslog att så kallade pantrör ska sättas upp på papperskorgar i Hässelby-Vällingby för att minska nedskräpningen när människor letar pant. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning svarar att de redan har satt upp 50 sådana pantrör i området under det senaste året och att fler kommer att kompletteras löpande. Förvaltningen anser därför att förslaget redan är uppfyllt.

En medborgare har föreslagit att en stor, naturrik hundrastgård (liknande de i Järfälla) borde anläggas i Hässelby-Vällingby, då de befintliga rastgårdarna och -områdena upplevs som otillräckliga och dåligt utformade. Stadsdelsförvaltningen tackar för förslaget och meddelar att de under 2025 har gjort en översyn av hundrastplatser i området. De tar med sig önskemålet om en större rastgård med gräs och skog i sitt fortsatta arbete med att komplettera och jämna ut tillgången på hundrastplatser i stadsdelen.

En medborgare har föreslagit att hastighetsgränsen på Blomsterkungsvägen i Hässelby-Vällingby inte ska ändras så ofta, då de upplever att de ständiga ändringarna är förvirrande och att 60 km/h är för snabbt på vissa sträckor. Stadsdelsförvaltningen kan inte fatta beslut om hastighetsbegränsningar, utan skickar därför ärendet vidare till trafikkontoret för att de ska ta ställning till förslaget.

En medborgare föreslog att en solcellsdriven pump skulle installeras mellan Mälaren och Råcksta träsk för att hjälpa fiskar att vandra. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd har beslutat att skicka förslaget vidare till miljöförvaltningen för vidare utredning. Anledningen är att åtgärder som gynnar fiskar kan vara skadliga för groddjur, som är en hotad art, och detta behöver undersökas noggrant.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd har granskat och godkänt en uppföljning av Koppargårdens vård- och omsorgsboende. Uppföljningen visar att boendet överlag har god kvalitet och trygghet för de boende, med många erfarna medarbetare. Dock behöver verksamheten förbättra vissa områden, som att bättre möta de äldres önskemål om tidpunkter för insatser, utveckla måltidsmiljön och utevistelser, samt säkerställa att all personal har adekvat utbildning och att trygghetslarm hanteras effektivt.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd har beslutat att bygga ett nytt parklekshus i parkleken Ådalen. Det nuvarande huset är i dåligt skick och behöver ersättas för att kunna erbjuda moderna och tillgängliga lokaler för barn och familjer. Byggstart planeras till tredje kvartalet 2026, och det nya huset beräknas stå klart under tredje kvartalet 2027. Arbetet görs etappvis för att inte stänga båda parklekarna i området samtidigt.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd föreslår att man skriver av obetalda skulder på totalt 1 084 304,84 kronor från år 2024. Dessa skulder kommer främst från avgifter inom barnomsorgen, individ- och familjeomsorgen samt äldreomsorgen. Att skulderna skrivs av innebär att de tas bort från bokföringen, men de som är skyldiga pengar är fortfarande betalningsskyldiga.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ska besluta om fördelning av föreningsbidrag för 2026. Totalt har 38 föreningar ansökt om bidrag, varav 13 även sökt för lovaktiviteter. Nämnden föreslås bevilja 30 föreningar bidrag på totalt 1 598 200 kronor för att stödja lokalt föreningsliv och erbjuda aktiviteter, inklusive 402 300 kronor för lovaktiviteter för barn och unga mellan sex och 17 år.

Denna punkt handlar om flera rapporter och ärenden som rör socialpsykiatrin och boendestöd i stadsdelen Hägersten-Älvsjö, som Socialnämnden behandlat den 9 december 2025. Det inkluderar rapportering av budgetuppdrag kring resursmätning, fördelning av lokala utvecklingsmedel samt frågor om försöks- och träningslägenheter, bostad först, och boende för personer med samsjuklighet eller äldre i hemlöshet. Även möjligheten till centralisering av försöks- och träningslägenheter samt stadsövergripande insatser för boendestöd har rapporterats.

Detta är en anmälan om att förvaltningen i Hägersten-Älvsjö har besvarat flera medborgarförslag direkt till förslagsställarna. Förslagen handlar bland annat om att förbjuda raketer under nyår, starta en kvartersbio i Medborgarhuset på Hägerstensåsen, förbättra kollektivtrafiken, hantera Kaninparken i Marievik och placera ut hjärtstartare vid Medborgarhuset på Hägerstensåsen.

Pensionärsrådet i Hägersten-Älvsjö har hållit möte där Irene Svensson valdes till ordförande. Rådet diskuterade bland annat ombyggnationer av äldreboendena Fruängsgården 1 och Trehörningen 1, vilket kommer att skapa 140 nya platser för vård och omsorg. De kritiserade också snöröjningen i stadsdelen som de ansåg var bristfällig, men fick lugnande besked om att hemtjänsten ändå når fram till de äldre.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd har tagit del av en plan för hur äldreomsorgen i stadsdelen ska följas upp under 2026. Uppföljningen ska säkerställa att kvaliteten är hög inom både kommunala, privata och entreprenaddrivna verksamheter som hemtjänst och servicehus. Målet är att de äldre ska känna sig trygga och att insatserna är meningsfulla.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ska godkänna ett yttrande till kommunstyrelsen om ett nytt avtal för IT-stödet Lifecare SP. Detta system används för att samordna vård och omsorg för personer som skrivs ut från sjukhus och behöver fortsatta insatser i hemmet. Avtalet, som gäller 2026-2030, reglerar hur systemet ska skötas och kostnadsfördelningen mellan Region Stockholm (81%) och kommunerna (19%).

Moderaterna i Hägersten-Älvsjö undrar hur arbetet med den nya socialtjänstlagen, som trädde i kraft 1 juli 2025, fortskrider. Den nya lagen syftar till att göra socialtjänsten mer tillgänglig, förebyggande och individanpassad, med snabbare insatser och mindre byråkrati. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning svarar att en omställningsplan med tillhörande kommunikations- och tidsplan ska fastställas i januari 2026. Stadsdelen arbetar bland annat med att förstärka öppenvården för barn och unga, anställa en äldrelots och samverkar med andra stadsdelar genom projektet ”Framtidens socialtjänst” för att skapa mer likvärdiga erbjudanden. Stadsdelen har fått cirka 6,7 miljoner kronor och förväntas få ytterligare 13 miljoner under 2026 i statliga medel för att underlätta omställningen.

Fastigheten Trehörningen 1 i Hägersten-Älvsjö, där Trekantens servicehus ligger, ska byggas om till ett vård- och omsorgsboende med cirka 92 lägenheter. Detta för att möta det ökande behovet av äldreomsorgsplatser i staden. Ombyggnationen, som beräknas vara klar 2030, innebär att servicehuset avvecklas och de boende erbjuds förtur till andra boenden. De 85 anställda kommer att erbjudas nya placeringar inom äldreomsorgen.

Stadsdelen Hägersten-Älvsjö planerar att bygga om delar av Fruängsgården 1 för att utöka antalet platser för vård- och omsorgsboende med 48 lägenheter. Detta innebär att Fruängsgårdens servicehus kommer att läggas ner och de 41 servicehuslägenheterna avvecklas. De boende kommer att erbjudas förtur till andra boenden och de anställda kommer att omplaceras. Renoveringen beräknas vara klar 2031 och den årliga hyran för stadsdelen kommer att öka med 15,3 miljoner kronor.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd föreslår att avtalet med Djur & Kul i Stockholm AB förlängs, vilket innebär att de fortsätter driva Aspuddens parklek med djurinriktning till och med september 2028. Detta säkerställer att invånare kan fortsätta besöka parkleken och delta i aktiviteter med djur. En uppföljning visar att verksamheten uppfyller avtalets krav, även om det finns en del mindre frågor kring försäkringar och säljtillstånd som ska följas upp.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd föreslås dela ut 1 481 850 kronor i verksamhetsbidrag till 27 lokala föreningar under 2026. Två föreningar, Sannadals Sportklubb och OK Älvsjö Örby, beviljas inga bidrag från stadsdelsnämnden då deras verksamheter bedöms ligga under Idrottsnämndens ansvar. Syftet med bidragen är att stärka föreningslivet, erbjuda invånarna aktiviteter och kulturarrangemang samt uppmuntra engagemang.

Två medborgare har föreslagit att en privatägd fastighet (Lågbron 1) i Långbro park ska omvandlas till parkmark, eventuellt genom ett markbyte, för att skydda parkens kulturhistoriska värden och förhindra bostadsbyggande. Stadsdelsförvaltningen är positiv till att fastigheten blir en del av parken, men anser att frågan om markbyte ligger hos exploateringskontoret. Stadsbyggnadsnämnden har redan beslutat att inte tillåta radhus på fastigheten och vill istället se publik verksamhet som ett café, vilket innebär att syftet med medborgarförslaget delvis redan är uppfyllt.

En medborgare föreslog att en fristående konstverkstad för förskolebarn skulle öppnas i Marievik. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning är positiv till idén men föreslår att verkstaden istället placeras i Solberga, eftersom det skulle ge mer likvärdiga möjligheter för barn i hela stadsdelsområdet. Förvaltningen vill nu utreda kostnader och hitta lämpliga lokaler för att kunna starta verksamheten.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd behandlar tre medborgarförslag. Ett förslag om anslagstavlor i Hägersten skickas vidare för att utredas. Två andra förslag om en lekplats vid Vantörsvägen/Ada Nilssons gata (som anses nyligen renoverad) och en minnesplats i Fruängen (som ligger på Trafikkontorets ansvar) kommer att få svar från förvaltningen istället för att utredas vidare.

Socialförvaltningen i Stockholm avvisar en ansökan om bidrag från föreningen "Barn av sin stad". Föreningen, som vill erbjuda psykosocialt stöd till barn och ungdomar i utsatta områden, uppfyller inte stadens krav för bidrag. Bland annat brister föreningens verksamhetsberättelse och ekonomiska dokumentation, och dess styrelse uppfyller inte krav på demokratisk struktur och jäv.

Protokollet från rådet för funktionshinderfrågor den 22 januari 2026 behandlar flera viktiga frågor för personer med funktionsnedsättning. Bland annat diskuterades en årsrapport som visar på både framsteg och brister i arbetet med barns delaktighet och sysselsättningsinsatser inom socialpsykiatrin. Rådet har också lämnat synpunkter på utvecklingen av den digitala ansökningstjänsten ASoS för stöd och service, samt föreslagit att SIP-möten (samordnade individuella planeringsmöten) ska göras mer klientcentrerade och hållas digitalt eller i hybridformat.

Socialförvaltningen stödjer förslaget om en ny boendeplan för personer med särskilda behov (SoL och LSS) och stödboende för åren 2025-2035. Planen godkändes av Kommunstyrelsen den 17 december 2025. Detta syftar till att säkerställa tillräckligt med anpassade bostäder och stöd för dessa grupper i Stockholm.

Socialförvaltningen och Södermalms stadsdelsförvaltning planerar att bygga en ny gruppbostad med 13 lägenheter för personer med funktionsnedsättning på fastigheten Svärdet 8 på Södermalm. Boendet, som ska stå klart 2028, ska hyras ut av Micasa Fastigheter och den årliga hyreskostnaden beräknas till cirka 3,5 miljoner kronor. Detta är en del av stadens plan för att minska underskottet på särskilda boendeplatser fram till 2035.

Socialnämnden och Hägersten Älvsjö stadsdelsnämnd planerar en ny servicebostad för personer med funktionsnedsättning i kvarteret Fader Bergström i Hägersten. Boendet kommer att bestå av tolv lägenheter med gemensamhetslokal och beräknas vara klart 2028. Detta ska bidra till att minska underskottet på denna typ av boende i Stockholm stad och den beräknade årshyran ligger på cirka 1,8 miljoner kronor.

Den här rapporten visar att under tredje kvartalet 2025 fanns det 151 obesvarade beslut om stöd till funktionshindrade (LSS) och 115 obesvarade beslut om socialtjänst (SoL) i Stockholm. De vanligaste orsakerna till att beslut inte verkställs är att det saknas lediga platser, till exempel bostäder eller daglig verksamhet, eller att personen själv tackar nej till erbjudanden eller har specifika önskemål.

Socialnämnden i Stockholm beslutar att vissa tjänstepersoner vid Socialjouren får rätt att begära hjälp av polisen. Det handlar om att få polishjälp vid omhändertaganden av unga och missbrukare (enligt LVU och LVM), samt för att genomföra beslut om skyddat boende för barn som behöver det. Detta för att de som arbetar med individ- och familjeomsorgen ska kunna agera snabbt i akuta situationer. Stadsdelsnämnderna ska sedan fatta liknande beslut.

Socialförvaltningen i Stockholm föreslår att socialdirektören får rätt att snabbt fördela statliga pengar som staden får för olika sociala insatser under 2026. Detta ska underlätta för stadsdelarna att snabbt få tillgång till bidragen. Förvaltningen har under 2025 samordnat ansökningar och rekvirerat över 174 miljoner kronor i statsbidrag för områden som förebyggande socialtjänst, brottsförebyggande arbete, barn- och ungdomsvård samt insatser för att motverka hemlöshet.

Socialnämnden har granskat hur stadsdelsförvaltningarna i Bromma och Hässelby-Vällingby hanterar personer som länge fått ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet. Granskningen visar att dessa personer ofta har komplexa problem som inte löses med standardiserade insatser. Det behövs mer individanpassat stöd, bättre samordning med sjukvården och andra myndigheter, samt mer fokus på barns situation i dessa familjer.

Socialnämnden har fått i uppdrag att ta fram nya, enhetliga riktlinjer för hur platser på särskilda boenden för vuxna med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa förmedlas. Syftet är att alla ska behandlas lika och få ett rättssäkert beslut när de söker en boendeplats. De nya riktlinjerna ska också förtydliga ansvarsfördelningen mellan socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna och hur valfrihetssystemet fungerar vid val av boende.

Socialnämnden har behandlat ett förslag till ny överenskommelse med Region Stockholm om ett IT-stöd, Lifecare SP, för samverkan vid utskrivning från sjukhus. Systemet underlättar trygga övergångar från slutenvård till vård i hemmet. Socialförvaltningen är positiv till att kommunerna nu får större inflytande över systemets utveckling och framhäver vikten av samordnade individuella planer (SIP) för invånarna.

Stockholms stad har tagit fram ett reviderat program för barnhälsa i förskolan. Syftet är att alla barn i stadens förskolor ska ha en trygg, inkluderande och hälsofrämjande miljö, oavsett bakgrund, och att minska skillnader i barns livsvillkor. Programmet fokuserar på fysisk, psykisk och social hälsa, samt vikten av tidiga och förebyggande insatser i samverkan mellan förskola, socialtjänst och andra relevanta aktörer. Socialförvaltningen välkomnar det nya, tydligare programmet och betonar socialtjänstens viktiga roll som samarbetspartner.

Kulturhuset Stadsteatern uppdaterar sina regler för vem som får godkänna utbetalningar av pengar, som fakturor och löner. Detta görs för att säkerställa att pengar hanteras på ett säkert och effektivt sätt, samt att reglerna följer stadens riktlinjer. Förslaget innebär att styrelsen fastställer en ny attestplan som anpassas till den nuvarande personalen och organisationen.

Kulturhuset Stadsteatern ska formellt anta 17 styrdokument från Stockholms stad som man tidigare inte formellt beslutat om, trots att de tillämpats i verksamheten. Dessa dokument omfattar bland annat stadens handlingsplan för minskad spridning av mikroplast, cykelplan för Stockholm, och en policy för heltid som norm. Kulturhuset Stadsteatern har analyserat de två sistnämnda dokumenten särskilt. Gällande chefsstrukturen anser man att den nuvarande fyrnivåstrukturen är ändamålsenlig och effektiv, trots stadens generella riktlinje om tre chefsnivåer. Vad gäller "heltid som norm" för anställningar, har Kulturhuset Stadsteatern svårt att uppnå målet på 90% tillsvidareanställningar på grund av branschens behov av många visstidsanställda konstnärer. Däremot har cirka 90% av de anställda redan heltidsanställningar, vilket man anser uppfyller intentionen med riktlinjen.

Kulturhuset Stadsteatern har fått sin årliga rapport om hur de sköter personuppgifter enligt GDPR. Rapporten visar att de har ett bra dataskyddsarbete som ständigt förbättras, men det finns utmaningar. Bland annat behöver medarbetarna mer kunskap om personuppgiftsincidenter och hur de ska hanteras, eftersom få incidenter rapporteras in. Dataskyddsombudet rekommenderar också att Kulturhuset Stadsteatern tydliggör ansvar för dataskydd inom verksamheten och fortsätter att fokusera på att förbättra hanteringen av personuppgifter, särskilt kring bibliotekssystemet och e-Dok.

Kulturhuset Stadsteatern har följt upp sin interna kontrollplan för 2025 och bedömer att kontrollen varit tillräcklig, men att vissa områden kan utvecklas. Bland annat behöver de stärka uppföljningen av direktupphandlingar, resor och fribiljetter, samt fortsätta utbilda chefer inom administrativa processer. Åtgärder har vidtagits för att förbättra rutinerna, som att kommunicera tydligare kring resepolicy och hantering av fribiljetter.

Kulturhuset Stadsteatern AB har följt upp rekommendationer från revisorerna gällande bolagets ekonomi och förvaltning. Åtgärder har vidtagits för att förbättra hanteringen av representation, resor och fribiljetter, samt för att stärka internkontrollen och följsamheten till dataskyddsförordningen. Vissa rekommendationer gällande direktupphandling och avtalsförvaltning kvarstår eller är delvis åtgärdade, och arbetet med dessa kommer att fortsätta.

Kulturhuset Stadsteatern har fastställt sin verksamhetsberättelse för år 2025. Rapporten visar att året var det starkaste hittills, med 2,5 miljoner besökare och biljettintäkter på 124,8 miljoner kronor. Det var en ökning med 13% jämfört med året innan. Särskilt framgångsrika var pjäsen "Lonely together", utställningen "Total Metal" och den nya Bio Husby, samt ungdomssatsningen "Stationen" i Skärholmen. Bolaget hade också ett positivt resultat efter avskrivningar, vilket är 615 tusen kronor bättre än budgeterat, och dessutom en högre självfinansieringsgrad än förväntat.

Kulturhuset Stadsteatern har haft ett framgångsrikt år med rekordmånga besökare och ökade intäkter, särskilt från Stora scenen och Soppteatern. De har också utsett en ny fristadskonstnär från Iran och fastställt budget och verksamhetsplan för 2026. Vidare beslutades om internkontrollplan och avfallsplan för Stockholm 2025-2030.

Stockholms simförbund har skrivit till Idrottsnämnden angående stadens program för att öka simkunnigheten. Simförbundet välkomnar programmet men betonar att det behövs en djupare och mer strukturerad samverkan mellan staden och föreningslivet. De menar att simföreningarna bör ses som partners, inte konkurrenter, och att befintliga system som skolsimmet måste förbättras för att uppnå programmets mål om att fler stockholmare ska bli simkunniga.

Danderyds kommun har bett Stockholms stad att lösa frågan om båtplatser i Ropsten för de boende på Tranholmen. Dessa båtplatser är avgörande för Tranholmsborna för att kunna pendla till arbete och skola, eftersom ön saknar vägförbindelse. Stockholms stad svarar att Idrottsförvaltningen inte kan hjälpa till då det inte handlar om fritidsbåtar, men Exploateringskontoret är öppet för dialog med Tranholmens invånare om att hitta lösningar för bryggor i Ropsten, trots att stadsutvecklingen i Norra Djurgårdsstaden begränsar möjligheterna.

Stockholms stad inför ett nytt program för barnhälsa i kommunala förskolor. Målet är att alla barn mellan 1-6 år, oavsett bakgrund eller var de bor, ska ha tillgång till en trygg och hälsosam miljö. Programmet fokuserar på fysisk, psykisk och social hälsa, och syftar till att minska skillnader i barns livsvillkor genom samarbete mellan stadens olika förvaltningar och aktörer.

Idrottsnämnden har beslutat att ordföranden Johan Heinonen (S) och vice ordföranden Mikael Peterson (C) ska delta på en presidieträff i Malmö den 28-29 januari 2026. Träffen är en del av ett samarbete mellan Stockholms, Malmös och Göteborgs idrotts- och fritidsförvaltningar för att utbyta erfarenheter. Kostnaden för resan och uppehället kommer att bekostas av Idrottsförvaltningen.

Idrottsnämnden godkänner en utökad investering på 49,6 miljoner kronor i idrottslokalerna i Gjutmästaren 6 i Ulvsunda industriområde. Detta innebär en ökning med 30 miljoner kronor jämfört med det ursprungliga beslutet, och den totala investeringen beräknas nu till 60 miljoner kronor. En stor del av den ökade kostnaden beror på ett nytt LED-sportgolv som bedöms vara mer fördelaktigt på sikt med lägre driftkostnader.

Idrottsnämnden har fattat tre delegationsbeslut. För det första har ett avtal ingåtts med Sundbybergs stad om att ge verksamhetsbidrag till föreningen Dynamite Cheerleading, trots att de verkar i Sundbyberg men har flest medlemmar från Stockholm. För det andra har ett samverkansavtal ingåtts med idrotts- och kulturföreningen Healthy Women. Detta avtal syftar till att öka fysisk aktivitet bland unga tjejer (13-20 år) i Järva och Skärholmen genom att de får gratis tillgång till gym i Husby och Skärholmen. Slutligen har Robert Sköld förordnats som tillfällig förvaltningschef under Marina Höglands semester.

Motionärerna Jan Jönsson och Christina Tufvesson (båda L) föreslår att Stockholm stad ska utreda hur man kan skapa fler prisvärda och tillgängliga lokaler för föreningar och lokala entreprenörer, särskilt i ytterstaden, och ta fram en modell för detta. De menar att det finns ett stort engagemang men brist på lokaler, vilket hämmar lokal utveckling och innovationskraft. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med att stödja föreningsliv och entreprenörer genom befintliga initiativ som Föreningsservice och Kulturlotsen, och att det är viktigt att samordna nya insatser med dessa för att effektivt stärka stödet, snarare än att skapa nya parallella strukturer. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till det befintliga arbetet.

Motionärer från C, M och KD föreslog att idrottsföreningar ska få behålla subventionerad hyra för evenemang, även när de säljer folköl. Tidigare innebar folkölsförsäljning en högre hyra, vilket de menade drabbade föreningarnas ekonomi negativt. Stockholms stad har redan beslutat att införa en särskild föreningstaxa för evenemang från 2026, vilket tillåter subventionerad hyra trots folkölsförsäljning. Därmed är motionärernas önskan redan uppfylld.

Liberalerna har lagt fram ett förslag om att förbättra Stockholms strategi för att varsamt utveckla småhus- och villaområden. De vill att nya byggnader ska anpassas bättre till områdets karaktär och att grönytor ska få större betydelse vid nya byggprojekt. Staden svarar att arbetet med att se över nuvarande strategier redan pågår, speciellt med tanke på kommande ändringar i plan- och bygglagen, och att motionens förslag kan hanteras inom detta befintliga arbete.

Liberalerna, genom Jan Jönsson och Christina Tufvesson, vill att Stockholm stad tar fram en åtgärdsplan för att minska att elever hoppar av SFI (svenska för invandrare). De menar att många hoppar av, vilket försvårar integration och chanser till jobb. Kommunstyrelsen, tillsammans med majoriteten av nämnderna, anser dock att det redan finns ett väl fungerande system med anpassade utbildningar och uppföljning för att minska avhoppen. De menar att en ytterligare åtgärdsplan inte behövs, även om man delar motionärernas åsikt om vikten av fullföljda SFI-studier för integration och egen försörjning.

Motionärerna Kristin Jacobsson och Svante Linusson (båda C) föreslår att Stockholms stad utreder alla parkeringsgarage som Stockholm Parkering AB äger för att se hur de kan göras om till skyddade utrymmen. Detta innebär att garagen ska få grundläggande ventilation, toaletter och tillgång till vatten, samt att de ska uppfylla MSB:s krav för skyddade utrymmen. Staden föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att man först måste invänta nationella krav och statlig finansiering för sådana åtgärder, eftersom det inte finns några tydliga lagar eller finansiering på plats idag.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska restaurera och bevara kulturhistoriskt viktiga parker som Vasaparken och Humlegården, samt att nya inslag som bänkar och belysning ska vara trogna originalen. De vill även se fler kiosker med kultur- och matutbud i parkerna för att göra dem mer levande. Stadens förvaltningar svarar att de redan arbetar med att bevara parkernas kulturhistoriska värden och att det redan finns möjlighet till kiosker. De menar också att parker måste balansera historiska värden med dagens krav på tillgänglighet och säkerhet.

Liberalerna föreslår att föreningar ska kunna ta över skötseln av mindre parker i Stockholm via brukaravtal. Detta för att motverka att parker förfaller och för att öka lokalt engagemang. Staden anser dock att huvudansvaret för parkskötsel måste ligga kvar hos kommunen för att garantera kvalitet och säkerhet, men att föreningar kan bidra med extra insatser utöver den normala skötseln.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska utreda hur man kan få fler arbetsplatser till Söderort. Idag är arbetsplatserna ojämnt fördelade, vilket leder till längre pendling, trängsel och ökade utsläpp. Staden svarar att arbetet med att stärka arbetsplatsutvecklingen i Söderort redan pågår inom ramen för befintliga och kommande budgetuppdrag, bland annat genom att analysera behovet av kontorsarbetsplatser och ta fram strategier för att stärka utvecklingen i området. Liberalerna menar dock att mer kan göras för att underlätta för företag och andra aktörer att etablera sig.

Motionären Dennis Wedin (M) anser att nyföretagandet i Stockholm behöver öka och att stadens företagsklimat har försämrats. Han föreslår att Stockholm Business Region återigen får ansvar för nyföretagarrådgivningen och att staden utreder möjligheten att samla tillsyn och tillstånd för företag i en enhet. Föredragande borgarrådet Karin Wanngård håller inte med om att företagsklimatet har försämrats och menar att stadens nya modell, Entreprenör Stockholm, är mer träffsäker. Den fokuserar initialt på grön omställning, socialt företagande och bristyrken för att skapa hållbar tillväxt och fler arbetstillfällen. Hon avvisar förslaget att återföra ansvaret till Stockholm Business Region och att samla tillståndshanteringen.

Liberalernas Jan Jönsson har föreslagit att en offentlig plats i Stockholm ska döpas efter Aaron Isaac, som var den första juden att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen år 1775. Syftet är att synliggöra den judiska minoritetens historiska betydelse. Stadsledningskontoret och Stadsbyggnadsnämnden avstyrker förslaget eftersom det redan finns platser med hans namn och riskerar att skapa förvirring, men föreslår att informationen om befintliga platser kan förstärkas. Judiska Centralrådet och Judiska Ungdomsförbundet stödjer förslaget och föreslår specifikt Tyska Brunnsplan i Gamla stan som en lämplig plats.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska kartlägga afrofobi i stadens skolor, inklusive en analys av diskrimineringsanmälningar och dialog med civilsamhället. Majoriteten av nämnderna och kommunstyrelsen menar att en liknande kartläggning av all rasism i skolorna redan pågår och att resultaten från den bör inväntas innan en specifik kartläggning av afrofobi beslutas om. Vissa nämnder och minoriteten betonar vikten av en specifik kartläggning och att afrosvenskar är överrepresenterade bland dem som utsätts för hatbrott med våld.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad gör en ny kartläggning av antisemitism i stadens skolor och förskolor och tar fram en åtgärdsplan. Han menar att den ökade antisemitismen efter händelserna i Israel och Gaza gör en ny studie nödvändig, eftersom den förra gjordes 2021. Majoriteten av nämnderna och borgarråden håller med om vikten av att motverka antisemitism, men anser att det redan pågår flera insatser och kartläggningar, både lokalt och nationellt, som behöver slutföras och analyseras först. De menar att ytterligare en specifik kartläggning kan övervägas senare, men avstyrker motionen nu. Liberalerna står fast vid sitt förslag och kritiserar befintliga planer för att vara för otydliga och inte tillräckligt fokusera på antisemitism.

Motionären Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm ska införa ett prov i svenska, liknande det som redan finns i matematik, för att bättre följa upp gymnasieelevernas läsförståelse och ge skolorna bättre verktyg att förbättra den. Förslaget har dock avslagits av kommunstyrelsen med hänvisning till att en liknande utredning från 2022 visade att ett sådant prov inte skulle vara tillräckligt effektivt eller prisvärt. Oppositionen reserverar sig mot beslutet och menar att ett prov kan hjälpa grundskolorna att åtgärda läsbrister innan eleverna börjar gymnasiet.

Centerpartiet föreslår att Stockholm ska ta ett helhetsgrepp för att bevara och utveckla stadens alléer och äldre träd. Detta inkluderar att inventera träden, skapa en strategi för att skydda dem, identifiera nya områden för alléer och omvandla Karlbergsvägen till en grön esplanad. Kommunstyrelsen svarar att mycket av detta arbete redan pågår eller planeras, till exempel genom en ny trädpolicy och satsningar på trädplantering och skötsel, men att möjligheterna att plantera nya träd på Karlbergsvägen är begränsade på grund av Citybanan och annan infrastruktur under marken.

Liberalernas Jan Jönsson har föreslagit att Stockholms stad ska undersöka hur homo- och transfobi yttrar sig inom stadens egna verksamheter. Syftet är att ta fram konkreta åtgärder för att motverka diskriminering mot HBTQI-personer. Flera nämnder, som Socialnämnden och Utbildningsnämnden, menar att staden redan arbetar med dessa frågor genom sitt program för mänskliga rättigheter och att en separat kartläggning är svår att genomföra. Liberalerna anser dock att befintliga insatser är otillräckliga, särskilt gällande hur invånare upplever bemötandet i stadens verksamheter, och vill se fler HBTQ-certifierade verksamheter.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) föreslår att Stockholm stad ska underlätta för besöksnäringen genom att minska byråkratin, förbättra servicen och göra regler och processer mer förutsägbara. De vill bland annat se snabbare handläggningstider, bättre telefonservice, förenklade ansökningsprocesser för befintliga företag samt en översyn av regler för uteserveringar och danstillstånd. Kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar med dessa frågor genom regelförenkling, digitalisering och dialog med branschen, och att motionen därför inte behöver leda till nya uppdrag. Liberalerna och Centerpartiet har lämnat in reservationer, där de framhåller att motionens förslag är väl grundade och att branschen upplever att problemen fortfarande kvarstår.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att kommunstyrelsen ska ta ett samordnat ansvar för att utveckla Fagersjöviken i Magelungen till ett attraktivt område för vattenrekreation, som bad och paddling. Detta för att motverka igenväxning och otydliga ansvarsfrågor. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med att förbättra Magelungen genom ett lokalt åtgärdsprogram, vilket inkluderar åtgärder för både natur och rekreation, och att motionärens önskemål redan tillgodoses inom pågående arbete. Flera nämnder, inklusive idrottsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, instämmer och betonar vikten av att väga rekreation mot bevarandet av Magelungens höga ekologiska värden.

Liberalerna föreslår att Stockholm stad ska utvärdera sina miljözoner, inklusive de i Gamla stan och på Södermalm. De vill att utvärderingen ska titta på hur zonerna påverkar luftkvalitet, utsläpp, boende och företag, och om nyttan är proportionell mot påverkan. Staden svarar att utvärderingar redan pågår för både nuvarande och kommande miljözoner, och att man redan ser goda effekter på luftkvaliteten men att det finns problem med att folk följer reglerna.

Liberalerna föreslår att Stockholm stad ska utreda hur digitala verktyg används i förskolorna och ta fram nya riktlinjer. De vill att förskolor ska vara skärmfria som huvudregel, med undantag för äldre barn och tydliga pedagogiska syften, eftersom forskning visar att omfattande digital användning kan påverka barns utveckling negativt. Stadsledningen och andra nämnder anser att motionen redan är besvarad genom den reviderade läroplanen för förskolan, som trädde i kraft i juli 2025. Den nya läroplanen har tagit bort krav på digitala verktyg och betonar analoga verktyg, särskilt för yngre barn, samt att förskollärare får större frihet att välja lärverktyg utifrån vetenskaplig grund och barnens behov.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska kartlägga hur utbrett hedersförtryck är i stadens förskolor och att resultatet ska användas för att ge förskolepersonal bättre verktyg och utbildning för att upptäcka och motverka förtrycket. Majoriteten i kommunstyrelsen anser att staden bör invänta resultatet av en nationell utredning om hedersförtryck i skolan, men att stadens eget arbete med att stärka kompetensen mot hedersvåld ska fortsätta under tiden.

Destiny Zandi Lindgren (KD) föreslår att Stockholm ska ha som mål att antalet parkeringsplatser inte får bli färre än vad det var 2020. Hon menar att parkeringar är viktiga för stockholmarnas vardag och att staden bör satsa på fler underjordiska garage. Kommunstyrelsen och flera nämnder avråder från detta mål, då de anser att det går emot stadens mål om att minska biltrafiken med 30 procent till 2030, förbättra framkomligheten och minska klimatpåverkan. Istället vill de fortsätta prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik.

En motion har lagts fram om att Stockholms stad ska köpa eller byta mark i Långbro Park, fastigheten Lågbron 1, för att bevara parkens natur- och kulturvärden. Fastigheten är idag privatägd och det finns planer på att bygga tolv radhus och ett café där. Moderaterna vill att staden förvärvar marken och gör den till en del av parken, eventuellt genom ett markbyte med byggrätt på annan plats. Kommunstyrelsen avslog dock förslaget och hänvisade till den pågående detaljplaneprocessen.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Johanneshovsvägen i Årsta omvandlas från en fyrfilig väg till en grönskande tvåfilig boulevard. Detta skulle frigöra ytor för cirka 1045 nya bostäder, nya butiker och restauranger samt bredare gång- och cykelvägar. Han vill också skapa en grön korridor mellan innergårdar och ett nytt torg vid Lindes tvärbanestation för att stärka områdets sociala sammanhållning. Staden delar visionen om att utveckla Johanneshovsvägen till en levande stadsmiljö med nya bostäder och bättre gång-/cykelvägar, men menar att detta redan ingår i det pågående projektet "Årstastråket" etapp 3, som planerar för cirka 1500 nya bostäder. Därför ser kommunstyrelsen ingen anledning att ge nämnderna ytterligare uppdrag, även om de instämmer i att det finns potential att utveckla området.

Liberalerna föreslår att Stockholms stads policy för markanvisning, alltså hur staden säljer eller hyr ut mark för byggnation, ska ses över för att bättre hjälpa människor som har svårt att hitta bostad. De vill att staden ska kunna ställa tydligare sociala krav på byggaktörer, till exempel att fler bostäder byggs för hushåll med lägre inkomster, och att socialnämnden får en större roll i planeringen. Staden, genom kommunstyrelsen, menar dock att befintliga riktlinjer och en ny handlingsplan för bostadsförsörjning redan hanterar dessa frågor och att en revidering av policyn inte behövs.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Kista ska utvecklas till Nordens totalförsvarscentrum för att vända den negativa trenden med företag som flyttar och en hög andel tomma lokaler. Han menar att detta, tillsammans med en strategisk satsning på stadsutveckling med fler bostäder, bättre gator och parkmiljöer, skulle göra Kista mer attraktivt och tryggt. Stockholms stad håller med om att Kista är viktigt och att det behövs satsningar, men anser att mycket arbete redan pågår i linje med motionens intentioner. Staden betonar vikten av att Kista blir en blandstad med öppenhet och ser inte nödvändigtvis ett försvarscentrum som den enda lösningen, men bekräftar att försvarsrelaterade verksamheter redan finns och ska fortsätta stärkas.

Gabriel Kroon (SD) föreslår att invånare i Stockholm ska kunna 'köpa' och finansiera egna träd som planteras på offentlig mark, eventuellt med en namnbricka. Detta för att få fler träd i staden utan att belasta kommunens budget för mycket. Kommunstyrelsen avstyrker dock förslaget då tidigare liknande initiativ visat sig vara administrativt krävande och inte kostnadseffektiva, samt att det finns juridiska och praktiska utmaningar med ägande och skötsel. De rödgröna partierna har istället satsat 71 miljoner kronor på trädplantering och skötsel för 2026.

Två Sverigedemokrater har föreslagit att alla skyltar och all reklam i Stockholms offentliga rum ska vara huvudsakligen på svenska. Detta skulle innebära att svensk text alltid ska dominera visuellt, till exempel genom att vara minst dubbelt så stor som text på andra språk. Förslaget avslås av majoriteten i kommunstyrelsen och av flertalet nämnder, som hänvisar till befintlig lagstiftning, stadens kommunikationsprogram, och att förslaget kan försvåra kommunikation och tillgänglighet för stadens invånare och besökare.

Motionärer från Liberalerna vill att stadens policydokument, som arkitekturpolicyn och strategin för småhusområden, ska få större genomslag när Stockholm utvecklas. De menar att dokumenten inte alltid följs fullt ut, vilket kan leda till att viktiga kulturmiljöer och stadens unika karaktär riskerar att försvinna. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar systematiskt med att stärka dessa dokument och samordningen mellan nämnderna, bland annat genom utbildningar och uppföljningar, men ser positivt på fortsatt utveckling.

Åsa Nilsson Söderström (L) föreslår att Stockholm inrättar ett kompetenscenter för att hjälpa personer som utsatts för transnationellt förtryck, vilket innebär hot och påtryckningar från sina hemländer. Centret skulle samla kunskap, ge stöd och erbjuda juridisk hjälp. Majoriteten av förvaltningarna och borgarrådet anser att detta faller utanför kommunens ansvar och är en statlig uppgift, medan Liberalerna anser att det kan drivas likt "Origo", ett befintligt center mot hedersrelaterat våld.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms skolor i större utsträckning ska använda läsmetoden ”phonics” (ljudning) för att förbättra elevers läsförmåga, som har försämrats enligt en internationell studie. Kommunstyrelsen menar att phonics är viktigt men inte tillräckligt; en balanserad undervisning med flera metoder och fokus på språkförståelse behövs, särskilt för elever som inte har svenska som modersmål. Man delar också Stockholms universitets oro över att politiker detaljstyr lärares metodval.

Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att alla Stockholms stads parkeringshus ska samlas under bolaget Stockholm Parkering för att öka effektiviteten och tydligheten. Detta skulle innebära att bolag som Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) inte längre skulle förvalta parkeringshus, utan fokusera på sina huvuduppdrag. Även om det finns utmaningar som fastighetsbildning och skatteeffekter, menar motionärerna att en utredning bör göras för att hitta den bästa lösningen.

Motionären Dennis Wedin (M) vill att staden ska vidta åtgärder för att sänka matpriserna genom att öka konkurrensen bland livsmedelsbutiker. Han föreslår att staden ska göra konkurrensanalyser vid planering, skapa ett ”snabbspår” för livsmedelsbutiker vid nya detaljplaner och se över befintliga planer för att underlätta nya etableringar. Staden svarar att man redan arbetar aktivt med detta, bland annat genom projektet "Nya livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och markanvisning", och att det inte är lämpligt att införa ett snabbspår eftersom det kan påverka kvalitetssäkringen i planprocessen och riskera att motverka stadens mål för hållbar stadsutveckling.

Motionären Svante Linusson (C) föreslår att sportlovet ska flyttas till en tidigare vecka för att öka chansen för Stockholms barn att uppleva vinterlek med snö och is. Bakgrunden är att vintrarna blir mildare och snö allt mer sällsynt under vecka 9. Kommunstyrelsen avråder dock från detta, då det skulle skapa stora utmaningar för skolor, familjer och företag, samt att snögaranti inte finns även vid tidigareläggning.

Två politiker från SD vill stoppa bygget av ett LSS-boende i Lammholmen. De menar att platsen är olämplig på grund av dåliga markförhållanden, risk att förstöra en urskog och buller från motorvägen. Staden och flera nämnder anser dock att boendet är nödvändigt på grund av stort underskott av LSS-platser och att alla problem ska utredas noga under detaljplaneprocessen.

Motionärer föreslår att Stockholms stad omedelbart aktiverar ett vänortsavtal med Ukrainas huvudstad Kyjiv och donerar utrustning som inte längre behövs till återuppbyggnaden av Ukraina. Detta ska ses som en solidaritetshandling och ett sätt att hjälpa Kyjiv med kompetens och material. Föredragande borgarråd Karin Wanngård svarar att Stockholm redan stöder Ukraina på olika sätt och att ett avtal kan signeras när det är möjligt, men att staden kontinuerligt utreder möjligheter att donera utrustning baserat på Ukrainas behov. Moderaterna och Liberalerna har reservationer och vill att vänortsavtalet aktiveras omedelbart och att donationer av utrustning blir en regelbunden praxis.

Johan Nilsson (M) har föreslagit att alla kommunala grund- och gymnasieskolor i Stockholm ska vara låsta dygnet runt för att öka säkerheten och förhindra obehöriga från att vistas i lokalerna. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, men att frågan ska utredas vidare. Man har redan gett Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) och stadsledningskontoret i uppdrag att undersöka om SISAB kan bära kostnaderna för installation av elektroniska passersystem, med målet att fler skolor ska kunna utrustas med sådana låssystem.

Moderaterna föreslår att Stockholms stad regelbundet ska kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck, minst en gång per mandatperiod, för att kunna följa utvecklingen och förbättra stadens förebyggande och stödjande insatser, särskilt för barn och ungdomar i skolan. Stadsledningskontoret, socialnämnden och utbildningsnämnden anser dock att det redan görs mycket arbete och att en ny kartläggning är för resurskrävande just nu, samt att en statlig utredning om detta pågår. Därför föreslås motionen inte bifallas.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att Stockholm stad ska arbeta för att göra fotbollen tryggare och bevara läktarkulturen. Detta innebär att Stockholm Globe Arena Fastigheter AB, som äger arenorna, ska installera nya säkerhetslösningar i samarbete med Hammarby IF och Djurgårdens IF inför säsongen 2025 för att förhindra ordningsstörningar och avbrutna matcher. Kommunstyrelsen anser att motionen är besvarad. De hänvisar till pågående arbete med tekniska lösningar och en bredare dialog mellan staden, Polisen och idrottsförbunden för att främja en positiv supporterkultur och motverka våld och extremism på läktarna.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm säljer mark de äger utanför kommungränsen, främst i Botkyrka, Ekerö, Huddinge, Järfälla och Nacka, som inte längre är viktig för Stockholms stads utveckling. Stockholms stad har historiskt köpt mark för att bygga ut förorterna, men Naddebo menar att det inte längre finns skäl att behålla den. Stadsledningskontoret och exploateringsnämnden svarar att de redan arbetar med att sälja icke-strategisk mark när marknadsläget tillåter, och att det mesta redan har sålts sedan 2007. De ser ingen anledning att ge ytterligare uppdrag.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholms stad ska skapa en webbplats där alla medborgarförslag med svar och beslut samlas, för att öka insynen och göra det enklare för invånarna att följa ärenden. Förslaget syftar till att förbättra återkopplingen och transparensen kring medborgarförslag, då många idag upplever att de "försvinner" i systemet. Kommunstyrelsen anser att arbetet med att förtydliga rutiner och stärka återkopplingen redan pågår och har tillstyrkt att motionen besvaras med hänvisning till detta, medan Centerpartiet reserverar sig och vill se motionen bifallen i sin helhet för att snabbare få en central portal.

Liberalerna, genom Jan Jönsson och Elin Hjelmestam, föreslår att Stockholm startar ett pilotprojekt för att installera solceller på fasader på kommunala byggnader. Målet är att öka den lokala elproduktionen och minska stadens klimatpåverkan, samt att utreda hur fler fasadinstallationer kan bli möjliga på sikt. Kommunstyrelsen svarar att liknande pilotprojekt redan genomförts och visat att fasadmonterade solceller producerar mindre el och är dyrare än takmonterade. Staden anser att nuvarande arbetssätt med solceller på tak är tillräckligt, men kommer att följa den framtida tekniska utvecklingen.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholm ska inrätta en ”miljöcontroller” för det stora stadsutvecklingsprojektet i Bromma. Denna funktion skulle ansvara för att minimera projektets klimat- och miljöpåverkan, säkerställa säker sanering av marken och bevara den biologiska mångfalden i området. Kommunstyrelsen menar dock att en miljöcontroller inte är nödvändig i nuläget eftersom projektet är i ett tidigt skede och det redan arbetas med hållbarhetsfrågor inom ramen för projektet.

Liberalerna föreslog att Stockholms stad skulle anställa en "avtalscontroller" på trafikkontoret. Denna person skulle granska, förhandla och följa upp stadens avtal med externa företag för att säkerställa att skattepengarna används effektivt och för att undvika att kostnader för stora projekt skenar iväg. Flera nämnder och Trafikkontoret själva menar att de redan har påbörjat ett liknande arbete och till och med anställt en avtalscontroller för att förbättra uppföljningen av avtal. Därför föreslås att motionen besvaras med hänvisning till det pågående arbetet, vilket innebär att inget ytterligare uppdrag ges.

Motionärerna Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) föreslår att Stockholm stad ska ta fram en strategi för att skapa fler kolonilotter och stadsodlingsytor. De menar att tillgången på kolonilotter är för låg och att kötiderna är långa, samt att kolonilotter bidrar till både biologisk mångfald och invånarnas välmående. Förslaget inkluderar en översyn av lämpliga markområden, tillgängliga områden för alla och en enklare process för att etablera nya lotter. Stadens majoritet svarar att ett liknande program för stadsnära odling redan är under framtagande och snart ska beslutas, vilket de menar täcker motionens förslag. Flera stadsdelsnämnder stöder intentionen men lyfter fram utmaningen med begränsad mark, medan Liberalerna anser att utvecklingen går för långsamt och efterlyser mer konkreta och innovativa lösningar som takodlingar och tillfälliga odlingsytor.

Motionärerna Anette Hellström och Johan Nilsson (M) föreslår att staden omedelbart ska prioritera en ersättningsanläggning för Sätra återvinningscentral, som har stängts, samt öka kapaciteten på befintliga återvinningscentraler i Söderort. Kommunstyrelsen svarar att en temporär återvinningscentral i Skärholmen centrum öppnar i september 2025 och att kapaciteten på Vantörs återvinningscentral har utökats. Arbetet med en ny, permanent återvinningscentral i västra Söderort fortsätter också.

Nike Örbrink (KD) föreslår att Stockholm ska anställa en tillfällig "slöseriombudsman" i två år. Denna person skulle granska hur stadens förvaltningar och bolag använder pengar, för att hitta sätt att effektivisera utgifter som inte är del av stadens kärnuppgifter och därmed minska byråkratin. Kommunstyrelsen säger nej till förslaget, eftersom de anser att det redan finns ett omfattande arbete med att granska stadens ekonomi genom bland annat Stadsrevisionen och att en ny funktion riskerar att skapa dubbelarbete.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska stödja nya och innovativa sätt att bygga bostäder, särskilt de som är socialt och ekonomiskt hållbara, som Kymmendömodellen. De vill även att staden utreder hinder i regelverk och anpassar markpolitiken för att underlätta sådana projekt. Kommunstyrelsen menar dock att staden redan arbetar med detta genom befintliga riktlinjer och projekt, men Liberalerna och Centerpartiet menar att staden måste göra mer för att sänka trösklarna till bostadsmarknaden.

Motionären Johan Kling (C) vill att kommunen kartlägger och aktivt söker upp personer med funktionsnedsättning som varken arbetar eller studerar. Syftet är att erbjuda dem bättre stöd och insatser för att komma in på arbetsmarknaden eller börja studera, samt att utreda stöd för entreprenörskap. Staden, inklusive arbetsmarknadsnämnden, menar att det redan finns omfattande insatser och uppsökande arbete, och att en separat kartläggning riskerar att vara stigmatiserande och att fokus bör ligga på universell utformning snarare än att särskilja grupper baserat på diagnos. Centerpartiet vidhåller dock att tydligare och kraftfullare åtgärder behövs för att säkerställa att ingen faller mellan stolarna.

Maurice Forslund (KD) föreslår att Stockholms stad slutar ge ekonomiskt bistånd till personer utan uppehållstillstånd (papperslösa), eftersom han menar att de nuvarande riktlinjerna bidrar till ett "skuggsamhälle". Stadsledningskontoret, socialnämnden och flera stadsdelsnämnder avråder från förslaget. De anser att kommunen har ett yttersta ansvar att hjälpa alla som vistas i kommunen vid akuta nödsituationer, och att förslaget inte heller tar hänsyn till barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholms stad ska köpa fler platser på folkhögskolor för ungdomar under 18 år som har svårt att klara gymnasiet, exempelvis på grund av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller psykisk ohälsa. Detta skulle ge dem en ny chans att avsluta sin utbildning i en mer anpassad miljö. Stockholms stad har idag fem budgeterade platser men dessa utnyttjas sällan fullt ut, och staden anser att nuvarande system med särskilt stöd inom gymnasiet och vuxenutbildning täcker behovet och ger bättre förutsättningar.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att Stockholms stad ska ändra sin finanspolicy för att tillåta investeringar i europeisk försvarsindustri. Idag får staden inte investera i företag som till mer än fem procent tillverkar eller handlar med vapen. Wedin menar att en förändring skulle stärka Sveriges och Europas försvar i det nuvarande säkerhetspolitiska läget. Stadsledningskontoret avråder från förslaget och menar att staden har en nettoskuld på 80 miljarder kronor och inga medel för långsiktiga investeringar av den typen, utan att befintliga likvida medel behövs för korta betalningar. Borgarrådet Karin Wanngård håller med och föreslår att motionen besvaras med hänvisning till stadsledningskontorets synpunkter, då staden redan stöder Ukraina på andra sätt.

Centerpartiet föreslår att Stockholm ska inrätta ett tvärgående tillsynsteam, liknande Botkyrka kommuns OTTO-team, för att effektivare bekämpa organiserad brottslighet, välfärdsbrott och människohandel. De menar att teamet, som ska samarbeta med bland annat polis och räddningstjänst, även bör fokusera på att identifiera och hjälpa brottsoffer. Majoriteten av nämnderna och borgarrådet Karin Wanngård anser dock att Stockholm redan har ett liknande och välfungerande arbete med "Samordnad tillsyn", som effektivt hanterar dessa frågor och bör fortsätta att utvecklas istället för att införa en ny parallell struktur.

Destiny Zandi Lindgren (KD) föreslår att Stockholm ska undersöka att använda ljusare färger på asfalt och trottoarer. Tanken är att detta ska göra staden mer attraktiv, minska höga temperaturer under värmeböljor och bidra till en mer energieffektiv belysning. De flesta nämnder anser dock att ökad grönska är den mest effektiva åtgärden mot värmeöar, och trafiknämnden menar att ljusare asfalt kan försämra trafiksäkerheten och sikten för synskadade.

Motionärer från Moderaterna, Dennis Wedin och Henrik Virro, vill att staden ska utreda en gemensam strategi för Facility Management (FM) för att bättre hantera tjänster som fastighetsskötsel, städning och reception. Syftet är att spara pengar, öka effektiviteten och förbättra servicen i stadens fastigheter. Kommunstyrelsen svarar att arbetet redan pågår inom befintliga inköpsprocesser, men understryker att de ser behovet av att fortsätta förbättra FM-verksamheten i dialog med berörda parter.

Två liberala politiker, Jan Jönsson och Christina Tufvesson, har föreslagit att Stockholms stad ska starta ett Teknikcollege i regionen. Detta för att minska bristen på teknisk kompetens inom industrin och underlätta för invånare att få jobb. Kommunstyrelsen avslog dock motionen med hänvisning till att Region Stockholm redan driver ett liknande projekt, som beräknas vara klart under 2025. Vissa stadsdelsnämnder och Centerpartiet stödde motionen och betonade vikten av att företagen får inflytande över utbildningarnas utformning.

Motionärer från Centerpartiet, Kristin Jacobsson och Ismail Ali, föreslår att Stockholm stad inrättar familjesociala team i varje stadsdel. Dessa team, med socionomer kopplade till förskolan, ska stärka samarbetet mellan förskola, föräldrar och socialtjänst för att ge tidigt stöd till barn i riskzon och underlätta orosanmälningar. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, då liknande insatser redan pågår, inklusive ett pilotprojekt med socionomer i förskolan. Dock reserverar sig bland annat Moderaterna och Centerpartiet och menar att de pågående insatserna inte räcker och att det behövs en bredare, stadsövergripande reform för att skydda barn.

Liliane Åkerlund (SD) föreslår att kommunen utreder möjligheten att sätta upp så kallade vänskapsbänkar i parker och andra offentliga platser. Tanken är att dessa bänkar ska uppmuntra människor att mötas, prata med varandra och motverka ensamhet. Majoriteten av nämnderna ser positivt på idén men betonar att det redan finns liknande insatser och att ett eventuellt införande behöver samordnas väl. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till pågående arbete som syftar till att skapa fler mötesplatser och sociala interaktioner.

Två politiker från SD har föreslagit att förtroendevalda som döms för grova sexualbrott eller våldsbrott, särskilt sexuella ofredanden mot barn, ska förlora sin rätt till ekonomiskt avgångsvederlag eller omställningsstöd. De vill att kommunfullmäktige utreder en begränsning av sådana ersättningar. Kommunstyrelsen meddelar att man redan utreder en uppdatering av reglerna för omställningsstöd och pension för förtroendevalda, där eventuella ytterligare begränsningar ska ses över.

Centerpartiet föreslår att ungdomar som får feriejobb via Stockholms stad ska få obligatorisk CV-kurs och att ansökningsprocessen för feriejobben ska likna den ordinarie arbetsmarknaden mer, till exempel med personligt brev. Kommunstyrelsen svarar att den nuvarande ansökningsprocessen redan är lik den reguljära och att en obligatorisk CV-kurs skulle kunna höja trösklarna för ungdomarna. De hänvisar också till att en utredning om central samordning av feriejobben redan pågår, där även möjligheter att erbjuda frivilligt stöd i jobbsökande ingår.

Motionärer från Moderaterna föreslår att Stockholm ska bli en grönare och roligare stad genom att ta vara på outnyttjade ytor som platta tak, platser under broar och outnyttjade kajer. De vill att staden ska identifiera dessa platser för att skapa fler gröna oaser, miniparker och mötesplatser samt ta fram en plan för att stimulera detta. Kommunstyrelsen menar dock att det redan finns många liknande uppdrag och strategier för att utveckla stadens offentliga rum, grönområden och kajer, och att de aktuella nämnderna redan arbetar med dessa frågor.

Moderaterna har föreslagit att staden ska ta fram en plan för att bygga fler radhus och radhusliknande bostäder i Stockholm, eftersom det idag mest byggs lägenheter. De menar att många barnfamiljer vill ha större bostäder med trädgård och att detta skulle bidra till ett mer varierat utbud. Kommunstyrelsen anser dock att en separat handlingsplan inte behövs, då frågorna redan hanteras inom befintlig planering och budget, där man bland annat beslutat att öka andelen bostäder med minst fyra rum och kök för att minska trångboddheten och bryta segregationen.

Motionärer från Centerpartiet, Kristin Jacobsson och Jonas Naddebo, har föreslagit att Stockholms stad ska utreda möjligheten att införa en "flyttlots" för äldre. Tanken är att en sådan lots ska stötta äldre som vill flytta till en mer anpassad bostad, men som upplever flytten som ett stort och svårt projekt, särskilt om de saknar anhöriga. Trots att flera remissinstanser ser positivt på en utredning, väljer kommunstyrelsen att avslå motionen med hänvisning till att det redan finns liknande stöd inom äldreomsorgen, till exempel äldrekoordinatorer och hemtjänst som kan ge praktiskt stöd vid flytt.

Motionärer från Moderaterna föreslår att utvalda bibliotek i Stockholm ska ha öppet nattetid under skollov och kulturnatten 2025, för att stimulera läslusten hos barn och vuxna. De vill att barn med funktionsnedsättning ska kunna delta och att lokala författare bidrar. Kommunstyrelsen säger nej till förslaget och hänvisar till att biblioteken redan har många aktiviteter och utökade öppettider, men Moderaterna reserverar sig och anser att nya metoder behövs för att möta den sjunkande läsförmågan.

Moderaterna föreslår att Stockholms stad säljer Hästa gård på Järvafältet, som är stadens enda aktiva jordbruk. De menar att gården har stora renoveringsbehov och att en försäljning till privata aktörer skulle säkerställa en hållbar utveckling och frigöra stadens resurser. Den rödgröna majoriteten och flera nämnder motsätter sig försäljningen, med hänvisning till att gården är en unik resurs för kultur, natur och rekreation, viktig för Järvaområdet och stadens beredskap, och att staden nyligen tecknat ett arrendeavtal för att utveckla gården som en öppen mötesplats.

Centerpartiet föreslår att Stockholm ska införa en ”potthålsgaranti” som innebär att staden måste laga potthål på gator och cykelbanor inom 24 timmar efter en anmälan. Detta för att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten. Kommunstyrelsen avråder dock från förslaget och menar att en 24-timmarsgaranti inte är kostnadseffektiv och att förebyggande underhåll är en bättre lösning. De rödgröna partierna har istället satsat på ökade driftmedel till trafiknämnden för att laga fler potthål.

Centerpartiet föreslår att Stockholm stad inrättar ett cykelråd för att förbättra cykelinfrastrukturen och undvika problem som blockeringar och farliga hinder på cykelbanor. Rådet skulle bestå av politiker, tjänstemän, civilsamhället och näringslivet för att säkerställa bättre planering och samarbete. Kommunstyrelsen rekommenderar att motionen avslås. De menar att ett nyinrättat cykelsamordnare på trafikkontoret, som får i uppdrag att starta en samordningsgrupp med representanter från berörda förvaltningar och bolag, svarar upp mot behovet att förbättra samverkan.

Centerpartiet föreslår i en motion att staden ska förbättra för cyklister genom att bygga ihop cykelvägar, minska köer vid trafikljus och vägarbeten, samt använda AI-teknik för att effektivisera trafikflöden. Kommunstyrelsen svarar att många av förslagen redan genomförs eller planeras, då staden satsar stort på cykelinfrastruktur och bland annat testar AI-lösningar för att uppnå målet om att Stockholm ska vara Europas främsta cykelstad. Vissa stadsdelsnämnder framhåller även behovet av att förbättra parkvägar för cykling och öka möjligheten till låst cykelförvaring.

Motionären (M) föreslår att Stockholm stad ska se över skolskjutsen för barn, särskilt de med funktionsnedsättning, eftersom det kommit in klagomål om bristande säkerhet och kvalitet. De vill att kommunen analyserar nuvarande avtal, utreder hur säkerheten kan förbättras och låter funktionshinderrådet vara med i framtida upphandlingar. Kommunstyrelsen menar att avtalen i stort fungerar bra och att avvikelser hanteras, men föreslår att man bjuder in funktionshinderrådet till en referensgrupp inför nya upphandlingar. Flera partier reserverar sig och vill bifalla motionen för att ytterligare betona vikten av en trygg och säker skolskjuts för alla barn.

Andréa Hedin (M) föreslår att alla kommunala grundskolor i Stockholm blir mobilfria under en treårig testperiod, eller tills ett nationellt förbud införs, för att minska psykisk ohälsa bland barn och förbättra studieron. Majoriteten av skolorna har redan mobilförbud eller strikta regler, vilket gör att effekten av ett nytt kommunalt förbud bedöms bli liten. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom hänvisning till utlåtandet, då de anser att ett kommunalt förbud troligen inte kommer att göra stor skillnad och att ett nationellt förbud sannolikt är på gång.

Kristdemokraterna föreslår att antalet feriejobb i Stockholm ska minskas från 11 000 till 4 000 och att fokus ska ligga på jobb inom vård och omsorg samt parkskötsel, för att öka kvaliteten och undvika "hittepå-jobb". Kommunstyrelsen, stödd av förvaltningar, avvisar förslaget och menar att en minskning skulle vara skadlig för ungdomars inträde på arbetsmarknaden och stadens kompetensförsörjning. De framhåller att feriejobben redan håller hög kvalitet och är meningsfulla, och att man istället bör fortsätta satsa på att både öka antalet och förbättra kvaliteten på jobben inom en bredd av områden.

Två politiker från SD vill stoppa byggandet av flerfamiljshus i Älvsjö villaområden, eftersom de anser att förtätningen förstör stadsdelens gröna karaktär. Kommunstyrelsen och nämnderna svarar att förtätningen är nödvändig för att möta bostadsbristen och att den sker i linje med stadens översiktsplan, som strävar efter en hållbar stad med varierad bebyggelse, samtidigt som man tar hänsyn till områdets karaktär.

Två politiker från SD vill stoppa det planerade bygget av en ny byggnad på Läkarhusets tomt vid Odenplan. De föreslår att detaljplanen ska ändras för att bygga ett hus i klassisk stil som passar bättre med omgivningen, istället för den moderna byggnaden som har godkänts. De vill även undersöka möjligheten att återanvända delar av den befintliga byggnadens stomme och inkludera grannfastigheter i planeringen för en mer enhetlig stadsbild. Majoriteten i kommunstyrelsen och berörda nämnder avslår dock motionen med motiveringen att den antagna detaljplanen är väl genomarbetad och bidrar till bostadsbyggande och en levande stadsmiljö, samt att planen redan välligger i linje med Stockholms översiktsplan.

Två politiker från SD vill stoppa byggandet av höghus i Åkeslund. De menar att höghusen skulle skada naturen, kulturmiljön, en utsiktsstig och en lekplats, samt att de inte passar in i området. Istället vill de att stadsbyggnadsnämnden tar fram ett nytt planförslag med färre och lägre hus. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen inte godkänns, då en lägre exploatering skulle göra projektet ekonomiskt omöjligt och nuvarande planförslag anses vara väl avvägt.

Två politiker från SD vill att Stockholms stad avbryter planerna på att bygga ett seniorboende intill historiska Hovings malmgård på Södermalm. De menar att det planerade boendet skulle skymma utsikten från malmgården och förvandla kulturreservatet till ett gårdshus. Istället föreslår de att seniorboendet byggs i ett befintligt kontorshus i närheten.

Gabriel Kroon (SD) och andra föreslår att byggplanerna vid Telefonplan ska revideras för att minska antalet höga hus, eftersom de anser att den nuvarande planen hotar områdets kulturvärden, grönytor och invånarnas livskvalitet. De hänvisar till ett alternativt förslag från "Telefonplans vänner". Kommunstyrelsen svarar att detaljplanearbetet redan bearbetas med hänsyn till dessa synpunkter, bland annat gällande höjden på hus och stadsbilden, och att en ny granskning ska ske längre fram. De betonar också att det finns en betydande bostadsbrist i Stockholm.

En motion från Sverigedemokraterna föreslår att kommunen ska stoppa planerna på att bygga cirka 65 nya lägenheter i fem flerfamiljshus i parkområdet Branterna i Mälarhöjden. Partiet menar att området har höga naturvärden som bör bevaras och att de boende i närområdet protesterat kraftigt mot förslaget. Kommunstyrelsen rekommenderar dock att motionen avslås. De menar att bostadsbristen i Stockholm är stor och att projektet är viktigt för att binda samman Mälarhöjden och Bredäng samt att planprocessen är demokratisk och transparent, där synpunkter från samrådet kommer att vägas in.

Moderaterna föreslår att flytta busshållplatsen på Danmarksgatan i Kista och öppna gatan för all trafik igen, eftersom nuvarande lösning skapar stora köer och problem för både bussar och privatbilister. Stadsledningskontoret och trafiknämnden svarar att de redan jobbar med att förbättra Kista busstorg och att trafikkontoret har en pågående dialog med Region Stockholm om hållplatslägen. De anser därför att inget nytt uppdrag behövs.

Motionären Tom Hedrup (M) föreslår att alla gymnasieelever i Stockholm ska få besöka ett universitet minst en gång före examen för att öka intresset för vidare studier, särskilt för elever från hem utan studievana. Kommunstyrelsen svarar att Stockholm redan har samarbeten med lärosäten som KTH och Stockholms universitet, bland annat via Vetenskapens Hus, som erbjuder kostnadsfria besök. Dock anser kommunstyrelsen att rektorerna själva ansvarar för att planera studiebesök baserat på skolans behov.

Moderaterna föreslår att det indragna stödet på 1,3 miljoner kronor till studieförbundet Ibn Rushd, som förlorat sin status, ska omfördelas till en organisation som motverkar antisemitism, exempelvis Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA). Majoriteten i kommunstyrelsen avslog dock motionen och har istället beslutat att pengarna ska gå till Studiefrämjandet Mälardalen för att driva verksamheten Kvinnornas bildningshus i Tensta.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholm ska ta fram en ny handlingsplan mot hedersrelaterat våld och uppfostringsresor. Planen ska inkludera nya lagar om utreseförbud för barn, systematiskt följa upp barn som inte återvänder efter lov samt starta en informationskampanj för att fler ska agera vid misstanke. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med att uppdatera rutiner och samarbetar med olika nämnder och myndigheter för att skydda barn, men att de kommer att fortsätta utveckla detta arbete, bland annat inspirerade av Västerås modell för "saknade elever".

Jonas Naddebo (C) vill se en upprustning av Blasieholmstorg för att göra platsen mer levande, trygg och attraktiv med fler caféer och uteserveringar. Han föreslår även förbättrad trafiksäkerhet för cyklister och gående längs Arsenalsgatan. Staden svarar att ett visionsarbete för Blasieholmen redan pågår inom ramen för budget 2025, vilket omfattar att utveckla och aktivera området. Däremot besvaras inte förslagen om ökad grönska, nya verksamheter eller samarbete med fastighetsägare i detalj, och staden avråder från ytterligare åtgärder utöver det pågående visionsarbetet.

Gabriel Kroon (SD) har motionerat om att trafiknämnden ska utvärdera kostnaden för miljözon klass 2 och 3 i Stockholm, med fokus på vad varje vunnet "kvalitetsjusterat levnadsår" (QALY) kostar. Motionären menar att detta behövs för att se om miljözonerna är kostnadseffektiva, särskilt då tidigare rapporter indikerat höga kostnader per vunnet levnadsår, och för att undvika att åtgärderna är ideologiskt drivna. Majoriteten av nämnderna och det föredragande borgarrådet anser dock att det inte finns skäl att beställa en sådan utvärdering, eftersom staden redan följer upp luftkvaliteten och att miljözoner är viktiga för folkhälsan och klimatet. De betonar att hälsovinsterna från bättre luftkvalitet är större än kostnaderna och att det är svårt att göra en tillförlitlig hälsoekonomisk analys då många hälsoeffekter är svåra att kvantifiera.

Moderaterna föreslår att Stadsbyggnadsnämnden ska förbättra sin service och tillgänglighet för medborgare och fastighetsägare, då deras nöjd-kund-index (NKI) har sjunkit. De vill att nämnden tar fram handlingsplaner för att öka NKI och sätta tydliga servicemål. Stadsbyggnadsnämnden svarar att de redan arbetar med att förbättra service och kundnöjdhet, bland annat genom en organisationsjustering och utveckling av bygglovshanteringen, och att ytterligare uppdrag inte behövs.

Sergej Salnikov (SD) föreslår att Stockholms stads allmännyttiga bostadsbolag (Svenska Bostäder, Stockholmshem, Familjebostäder och Micasa Fastigheter) ska införa bakgrundskontroller för nya hyresgäster. Dessa kontroller ska, utöver ekonomi, granska om bostadssökande har en historik av störningar eller olaglig verksamhet för att öka tryggheten. Kommunstyrelsen avvisar förslaget med hänvisning till att bostadsbolagen redan har omfattande rutiner för att pröva hyresgäster och samarbetar med socialtjänsten för att förebygga vräkningar, samt att utökade kontroller skulle vara juridiskt komplicerade och resurskrävande.

Motionärer från M och L vill att Stockholms stad ska arbeta för att Sveriges museum om Förintelsen får en permanent plats i Stockholm, eftersom museet idag bara har tillfälliga lokaler. De menar att museet är viktigt för att bekämpa antisemitism och bevara minnet av Förintelsen, särskilt som det judiska livet firar 250 år i Sverige. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till att staden redan arbetar med att möjliggöra en permanent lokalisering i Tullhuset på Blasieholmen.

Stockholms stad har tagit fram en ny skolbiblioteksplan för förskolor och skolor, som godkändes av kommunstyrelsen den 17 december 2025. Planen syftar till att alla barn, elever och lärare ska ha tillgång till bra bibliotek med kvalificerad personal och ett brett utbud av böcker och medier. Målet är att öka läsglädjen och stärka språkutvecklingen, särskilt för barn med läs- och skrivsvårigheter och de med annat modersmål än svenska.

Stockholms stad föreslår att förbjuda användning av lustgas som berusningsmedel på offentliga platser i stadens tätbebyggda områden. Detta är för att motverka den ökade användningen bland unga, minska ordningsstörningar och nedskräpning, samt skydda invånarnas hälsa. Det nya förbudet kompletterar en nationell lag som trädde i kraft 1 juli 2025 och som förbjuder försäljning av lustgas i berusningssyfte.

Kommunfullmäktige föreslås införa ett alkoholförbud i delar av kvarteret Spelbomskan, nära Observatorielunden i Norra innerstaden. Trots att området inte längre klassas som öppen drogscen, kvarstår problem med alkohol- och narkotikamissbruk, nedskräpning och otrygghet. Förbudet syftar till att hjälpa polisen att förebygga brott och ordningsstörningar och öka tryggheten för boende och besökare.

Stockholms kommun planerar att bygga cirka 220 nya hyresrätter i Sätra, inklusive ett LSS-boende med sex platser. Ett tilläggsavtal för markanvisningen till K2A Knaust & Andersson Fastigheter har upprättats. Detta innebär att avtalet förlängs med två år och att staden bekostar ledningsomläggningar, men K2A kommer att betala en högre tomträttsavgäld under de första tio åren för att täcka stadens kostnader för dessa åtgärder. Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet och menar att förtätningen sker på bekostnad av grönområden och strider mot områdets ursprungliga planering.

Avgifterna för förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid i Stockholm föreslås höjas från och med den 1 februari 2026. Höjningen baseras på Skolverkets beräkningar för maxtaxan 2026. Första barnet får en maxtaxa på 1 847 kr/månad för heltid och 1 231 kr/månad för deltid, med en högsta inkomstgrundande nivå på 61 560 kr/månad.

Stockholms stad ska godkänna en ny handlingsplan för åren 2025–2027 som syftar till att hjälpa ungdomar under 20 år som slutat skolan men inte har en gymnasieexamen. Planen innebär att kommunen aktivt ska kontakta dessa ungdomar och erbjuda stöd för att de ska börja eller återuppta studier, eller i andra hand få hjälp att hitta arbete. Särskild vikt läggs vid samarbete mellan olika förvaltningar och att nå ungdomar som riskerar utanförskap, inklusive de som utsätts för hedersrelaterat våld eller har en hotbild.

Dennis Wedin (M) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om att återuppta utredningen om att bygga över Nynäsvägen. Vägen, som dagligen används av upp till 76 000 fordon, orsakar buller och luftföroreningar i Gamla Enskede och Johanneshov. En tidigare utredning avbröts med hänvisning till bristande ekonomi, men Wedin menar att det inte presenterats några kalkyler som styrker detta. Han undrar varför ingen kostnadskalkyl gjorts och hur trafiken i södra Stockholm ska effektiviseras så att Nynäsvägen inte längre är ett problem för boende.

Johan Paccamonti (M) frågar klimat- och miljöborgarrådet Åsa Lindhagen (MP) varför grönområden i Stockholm, som Myrberget i Bromma, måste offras för att bygga nya bostäder. Paccamonti menar att majoritetens bostadspolitik leder till att Stockholm blir mindre grönt och att värdefull natur, som används av bland annat Alviksskolan, försvinner. Han vill veta vilka naturvärden som anses viktigast och vad borgarrådet tänker göra för att stoppa exploateringen vid Myrberget.

Johan Paccamonti (M) frågar stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) om planerade byggen vid Ålstens- och Storskogen i Bromma. Han oroar sig för att ett område som tagits bort från det nya naturreservatet ska bebyggas med nya bostäder, liknande miljonprogrammet, och undrar varför planerna är hemliga. Jan Valeskog (S) svarar att ett naturreservat inrättas för att skydda naturen, men att exploateringsnämnden samtidigt har gett mark till Svenska Bostäder för att bygga cirka 50 nya hyresrätter i form av Stockholmshus för att få ett mer blandat bostadsutbud i området. Han menar att processen kommer att vara öppen och ge boende möjlighet att tycka till.

Moderaterna har ställt frågor till socialborgarrådet Alexander Ojanne (S) om utvärderingen av projektet Skolsociala team plus (SST+), som hjälper elever med hög frånvaro. Utvärderingen visar att projektet lyckats få tillbaka elever till skolan, men att det fanns problem med samordning och att bara 28 av 60 platser fylldes. Socialborgarrådet svarar att staden arbetar brett med skolfrånvaro och att medel har avsatts för att permanenta SST+ och införa det successivt i hela staden, med målet att nå alla fokusområden först. En ny integrerad modell testas nu i vissa stadsdelar och ska utvärderas sommaren 2026 innan den sprids till fler delar av staden.

Moderaternas Andréa Hedin ifrågasätter äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) om varför det är svårt för äldre att dricka alkohol på seniorboenden och träfflokaler i Stockholm. Hedin menar att det rödgröna styret har lovat att underlätta detta, men att exempelvis seniorboendet Väduren i Vasastan har förbjudit likör till kaffet. Hon frågar bland annat hur länge staden ska utreda frågan och om det finns oenigheter bland majoritetspartierna.

Kristin Jacobsson (C) har ställt en fråga till äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) om att seniorer på stadens boenden inte får dricka alkohol på eget initiativ i gemensamma lokaler. På seniorboendet Väduren har boende länge haft torsdagsfika med möjlighet till en avec, men nu har stadsdelsförvaltningen stoppat detta med hänvisning till sin policy. Centerpartiet anser att detta är förmynderi och undrar om beslutet kommer att omprövas, så att seniorerna återigen kan njuta av en drink till kaffet.

Svante Linusson (C) föreslår att förbjuda bensindrivna fordon, särskilt mopeder, på cykelbanor i Stockholm på grund av luftföroreningar och hälsorisker för cyklister. Trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) håller med om att bensindrivna mopeder är ett problem men menar att kommunen inte har laglig rätt att förbjuda endast dessa. Ett totalförbud för alla mopeder på cykelbanor skulle tvinga eldrivna mopeder ut i biltrafiken, vilket skulle skapa nya trafikfarliga situationer och drabba de som köpt miljövänligare alternativ. Strömgren har istället kontaktat infrastrukturministern för att få till nationella lagändringar som möjliggör miljözoner för mopeder eller en annan klassning av dem, så att kommunen kan förbjuda just fossildrivna fordon på cykelbanorna.

Moderaterna undrar om Stockholms stad tänker lägga skattepengar på en marknadsföringskampanj för att få fler barn att välja kommunala skolor, istället för att fokusera på undervisningens kvalitet. Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) svarar att utbildningsförvaltningen inte kommer att ägna sig åt skönmålande reklam, men att de gör riktade informationsinsatser vid skolvalet för att upplysa om informationsmöten. Hon menar att det är viktigt att informera om de kommunala skolornas erbjudande, som lokaler och legitimerade lärare, så att vårdnadshavare kan göra ett informerat val.

Tom Hedrup (M) har ställt frågor till bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om den stora och växande skulden hos Stockholms stads bostadsbolag (Stockholmshem, Familjebostäder och Svenska Bostäder). Dessa bolag har nu skulder på cirka 36 miljarder kronor, vilket kostar en miljard kronor i räntor varje år. Hedrup undrar bland annat hur skulden kommer att utvecklas när bolagen bygger 11 500 nya bostäder de kommande åtta åren, och hur bostadsborgarrådet planerar att minska skuldsättningen.

Johan Paccamonti (M) frågar bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om Stockholms bostadspolitik. Han menar att dagens politik, som fokuserar på att bygga fler flerbostadshus och hyresrätter i villaområden samt expandera allmännyttan, går emot vad många invånare önskar och hotar stadens grönområden. Paccamonti vill veta om borgarrådet är villig att ändra inriktning så att bostadspolitiken bättre möter stockholmarnas önskan att flytta till villa och skyddar stadens grönområden.

Denna interpellation från Nike Örbrink (KD) handlar om stadens inställning till den östliga förbindelsen, en planerad tunnel som ska avlasta trafiken i innerstaden. Bakgrunden är att finansborgarrådet Karin Wanngård (S) signerade en avsiktsförklaring om att bygga förbindelsen, men kort därefter uppgav ett annat borgarråd att Stockholms vänsterstyre säger nej. Nike Örbrink vill nu veta om staden aktivt kommer motarbeta projektet, om de kommer upprätta detaljplaner som behövs, och om externa parter kan lita på Stockholms finansborgarråds underskrift.

Per Rosencrantz (M) ifrågasätter Stockholms stads ökade skuldsättning, som närmar sig 100 miljarder kronor, och kritiserar särskilt förslaget att Familjebostäder ska låna över en miljard för att köpa AB Hjulstahem. Han menar att förvärvet av de 1 194 befintliga lägenheterna inte skapar några nya bostäder eller ger nytta för invånarna, utan snarare ökar stadens skulder och risker. Rosencrantz undrar vilken nytta förvärvet ger stockholmarna och när Socialdemokraterna tänker sluta låna pengar med tanke på de snabbt ökande räntekostnaderna.

En moderat politiker har ifrågasatt trafikborgarrådet om det "trafikkaos" som uppstått i södra Stockholm, speciellt runt Gullmarsplan, Hammarby och Skansbron, på grund av flera samtidigt pågående vägarbeten. Detta har lett till långa köer och längre restider. Politikern undrar vad rådet tänker göra för att minska problemen och hur samordningen av framtida projekt ska förbättras. Trafikborgarrådet svarar att vissa störningar är oundvikliga vid stadens utveckling och att säker arbetsmiljö ibland måste prioriteras, vilket ledde till enkelriktning av Skansbron. Trafikkontoret arbetar med samordning via systemet GSP och ställer höga krav på entreprenörer för att minimera trafikpåverkan, men vissa projekt måste tyvärr pågå samtidigt. Kapaciteten vid Johanneshovs trafikplats beräknas vara helt återställd i slutet av 2025 och Skansbron i båda riktningarna från 9 december 2025. Trafikkontoret mäter inte generellt trafikflöde, utsläpp och restider vid alla projekt, men kan göra det vid specifika fall.

Nike Örbrink (KD) ställer frågor till finansborgarrådet Karin Wanngård (S) om Stockholms företagsklimat. Örbrink menar att stadens rankning i Svenskt Näringslivs undersökning har försämrats kraftigt och undrar vad som görs för att vända trenden, förbättra upphandlingar och främja ett livskraftigt företagsklimat. Karin Wanngård (S) svarar att hon inte delar bilden av ett sämre företagsklimat och hänvisar till andra rapporter som visar att Stockholm är attraktivt för företagande. Hon betonar att staden tar utmaningarna på allvar och arbetar med en ny näringslivspolicy, etableringsstrategi och satsningar som "en väg in" för företagare, lokala näringslivsutvecklare samt mer resurser till bygglov och upphandlingar.

En interpellation från Moderaterna lyfter oro över trafiksituationen och otryggheten runt Hässelby Villastads skola, där vägar smalnats av och parkeringsregler för personal förändrats, vilket skapar kaos vid lämning och hämtning. Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) svarar att åtgärder för en säkrare närmiljö vid skolan, som gång- och cykelvägar, har utförts under hösten 2025 och att parkeringsplatserna för personal nu är återställda. Hon betonar också att många bilar vid skolan är ett generellt problem och uppmanar föräldrar att i möjligaste mån välja andra transportmedel och visa hänsyn i trafiken.

Moderaterna undrar om Spånga station ska rustas upp då antalet resenärer förväntas öka kraftigt i framtiden på grund av nya bostäder. De vill också att stationen ska bli tryggare och mer tillgänglig. Trafikborgarrådet Lars Strömgren svarar att problemen med stationens kapacitet och en eventuell utbyggnad av bussterminalen måste beskrivas av Region Stockholm och Trafikverket innan ytterligare planering kan ske. Han påpekar att ansvaret för stationen är delat mellan Trafikverket, Region Stockholm och Stockholms stad, och att staden arbetar med Region Stockholm för att tydliggöra vem som ska finansiera framtida utbyggnader.

Nike Örbrink (KD) frågar äldreborgarrådet Torun Boucher (V) hur Stockholm ska hantera bristen på vård- och omsorgsboenden fram till 2040, då antalet äldre beräknas fördubblas. Örbrink kritiserar att staden endast tillåter 13 nya privata boenden och menar att kommunen nu får ett för tungt ansvar att bygga resten, med tanke på stadens stora skulder. Torun Boucher svarar att staden nu tar ett helhetsgrepp genom att bygga i egen regi och styra planeringen bättre för att säkerställa långsiktig kontroll och kvalitet i äldreomsorgen, och att de inte kommer att sälja ut strategiska fastigheter för kortsiktiga ekonomiska vinster.

Oppositionspolitikern Dennis Wedin (M) är kritisk till skötseln av Hötorgshallen och Hötorget, som han menar är nedgångna. Han undrar om bostads- och fastighetsborgarrådet Clara Lindblom (V) har en plan för att möta handlarnas behov och förbättra torghandeln, samt kritiserar att förslaget om uteserveringar avslogs. Clara Lindblom (V) svarar att Hötorgshallen inte är ett ”sorgebarn” utan har ökat besökare och försäljning, men medger att det finns underhållsbehov. Hon förklarar att omfattande utredningar pågår för att reda ut ägaransvaret för den komplexa fastigheten, och att staden arbetar med att anpassa torghandeln och vill skapa mer kultur och kvällsaktiviteter på Hötorget, dock i ett tempo styrt av fastighetens komplexa struktur.

Moderaterna, genom Dennis Wedin, vill att Stockholm ska återinföra Vattenfestivalen för att göra staden roligare och lyfta fram dess unika läge vid vattnet. De föreslår en modern version med exempelvis drönarshower istället för fyrverkerier och scener drivna av förnybar energi. Finansborgarrådet Karin Wanngård (S) menar att Stockholm redan är en levande evenemangsstad med ett brett utbud av kultur och idrott, som Kulturfestivalen och stora sportevenemang. Hon ser inte att en återgång till den gamla Vattenfestivalen skulle tillföra något nytt och föredrar att utveckla stadens kulturliv med moderna och hållbara inslag.

Dennis Wedin (M) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om att avgifterna för torghandel i Stockholm höjs. Han menar att trots att Miljöpartiet utlovade lägre avgifter för småskaliga torghandlare i ytterstaden, blir det dyrare att sälja varor på 32 av nästan 40 torg, inklusive populära platser som Medborgarplatsen och Nytorget. Wedin anser att detta är fel timing och slår hårt mot småföretagare och gör staden tråkigare. Lars Strömgren svarar att avgiftshöjningen är en del av en översyn för att avgifterna ska spegla torgens attraktionskraft och kommersiella värde, då systemet inte uppdaterats sedan 2012. Han menar att den nya modellen skapar en mer transparent prissättning, bidrar till en mer hållbar torghandel och att torghandel fortfarande är ett förmånligt alternativ jämfört med att hyra lokal, vilket gör den tillgänglig för småaktörer.

Per Rosencrantz (M) frågar trygghets- och socialborgarrådet Alexander Ojanne (S) om otryggheten i Hjorthagen. Detta beror på att ett boende för hemlösa med missbruksproblem har öppnat i området, vilket har lett till rapporter om ökad narkotikaförsäljning, kanyler nära lekplatser, slagsmål och stölder. Borgarrådet Alexander Ojanne svarar att man har vidtagit åtgärder som vuxenuppsökare, ordningsvakter och ökad städning, samt att personer som misskött sig har flyttat. Problemen i Hjorthagen ska nu ha minskat tack vare dessa insatser.

Nike Örbrink (KD) frågar stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) om en rapport från Hyresgästföreningen som föreslår förtätning av villaområden i Stockholm med 287 000 hyreslägenheter. Örbrink ifrågasätter varför välfungerande villaområden pekas ut för förtätning och undrar om detta är en ”tvångsblandning” för att korrigera oönskade olikheter snarare än att bekämpa segregation. Hon frågar om villaägare bidrar till segregation, om villaområden är ett problem för utsatta stockholmare, om styrets arbete skiljer sig från Hyresgästföreningens vision, och hur bevarandet av trädgårdsstäder ses. Jan Valeskog (S) svarar att Stockholms mål är att bygga blandat för att motverka segregation, vilket även Kristdemokraterna stöder. Han betonar att stadens styrdokument, som översiktsplanen och småhus- och villastrategin, vägleder utvecklingen och att förslag prövas noggrant. Valeskog lyfter fram att seniorbostäder nära kollektivtrafik i villaområden är ett exempel på önskvärd förtätning som gör att äldre kan bo kvar i sina områden.

Per Rosencrantz (M) frågar Emilia Bjuggren (S), utbildnings-, arbetsmarknads- och personalborgarråd, om Socialdemokraternas integrationspolitik, som handlar om att "blanda befolkningen" för att motverka segregation. Han undrar hur detta ska genomföras, om det innebär förtätning av villaområden, och hur det påverkar individens frihet att välja bostad och skola, med tanke på höga hyror i nybyggda kommunala hyresrätter. Emilia Bjuggren (S) svarar att den socialdemokratiska integrationspolitiken syftar till att ge alla lika förutsättningar och att motverka segregation genom att bland annat bygga bort trångboddhet och öka bostadsbyggandet. Hon nämner stadens arbete i Järva och söderort med satsningar på skola, bostäder och trygghet, och att man i Stockholm redan har börjat bygga radhus i höghusområden för att skapa en blandad bebyggelse.

Moderaten Andréa Hedin har frågat skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om problem med betygssättning i Stockholms skolor. Hon undrar vilka åtgärder som vidtas för att skydda lärare från otillbörlig påverkan från föräldrar och skolledningar, samt hur staden informerar föräldrar om reglerna för betygssättning. Enligt Hedin upplever många lärare press att sätta högre betyg, och en undersökning visar att nära 60 procent har låtit påtryckningar påverka betygen. Skolborgarrådet Emilia Bjuggren svarar att det inte är acceptabelt med påtryckningar och att skolledningen har en viktig roll i att skydda lärare. Hon uppger att skolorna har stödmaterial för att hantera hot och påverkan, men att grundskoleavdelningen inte ser detta som ett strukturellt problem i Stockholm, då det inte finns tecken på betygsinflation. Skolorna informerar föräldrar via möten och rektorsbrev.

Moderaten Per Rosencrantz har ställt frågor till borgarrådet Emilia Bjuggren (S) om långtidsarbetslösheten i Stockholm. Rosencrantz menar att arbetslösheten ökat sedan Socialdemokraterna tog makten och att många långtidsarbetslösa, särskilt unga, drabbas hårt. Han undrar hur staden ska agera för att minska långtidsarbetslösheten, få fler att söka yrkesutbildningar och hur man stöder branscher som kan anställa personer med låg utbildning, samt om kommunalskatten är förenlig med målet att få fler i arbete. Borgarrådet Emilia Bjuggren svarar att Socialdemokraterna satsar över 220 miljoner kronor på arbetsmarknadspolitik som stärkt vuxenutbildning och kommunala anställningar, särskilt för dem långt ifrån arbetsmarknaden. Hon menar att stadens vuxenutbildning samarbetar med branscher för att säkerställa jobb efter utbildning, vilket gett resultat i söktrycket. Bjuggren påpekar att ungdomsarbetslösheten sjunkit i hela staden, särskilt i fokusområden som Skärholmen och Farsta, och försvarar skattehöjningen med att den finansierar en politik som leder till att fler kommer i jobb och minskar utanförskapet.

Bromma stadsdelsnämnd har beslutat att hyra mark och uppföra en paviljong på Bergslagsvägen 49. Detta för att samla personal, fordon och utrustning för att sköta stadens parker och vintervägar i egen regi. Syftet är att öka kontrollen och kvaliteten på skötseln av Brommas grönområden och vägar. Den årliga hyreskostnaden uppgår till cirka 645 000 kronor, med engångskostnader på cirka 3,9 miljoner kronor för etableringen.

Oppositionspartierna Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna har ställt frågor till utbildningsförvaltningen om beslutet att lägga ner Observatorielundens skola och flytta eleverna till Vasa Real. De undrar varför nämnden inte informerades om att tidsplanen för avvecklingen ändrats och tidigarelagts. Utbildningsförvaltningen beklagar att kommunikationen brustit och meddelar att de nu inför tydligare rutiner för information och uppföljning till nämnden, samt att en samlad plan för information till personal, elever och vårdnadshavare har tagits fram i samarbete med fackliga representanter.

Liberalerna uttrycker oro över att det är svårt för Stockholms gymnasieskolor att hitta platser för arbetsplatsförlagt lärande (APL) och undrar varför stadens verksamheter tar emot elever från andra kommuner. Utbildningsförvaltningen svarar att ansvaret för APL ligger hos skolorna själva, då de har bäst koll på sina utbildningar och kontakter. Förvaltningen ger stöd vid behov men anser inte att bristen på APL-platser är ett stort problem för majoriteten av skolorna.

Två politiker från SD har frågat utbildningsnämnden hur man hanterar anställda inom skolan som betett sig olämpligt eller begått brott, och sedan köps ut istället för att ställas till svars. De undrar hur man förhindrar att sådana personer återanställs och hur barn skyddas. Utbildningsförvaltningen svarar att de alltid följer lagar och rutiner, polisanmäler brott och att rektorer får stöd i svåra ärenden. De säger också att man inte får spara information om tidigare anställdas olämplighet efter att en anställning avslutats, men att man använder referenstagning och registerkontroller vid nyanställningar för att minimera risken att olämplig personal återvänder till skolorna.

Motionärerna Claes Nyberg och Ismail Ali (C) föreslår att Stockholm ska samarbeta med ideella föreningar för att erbjuda läxhjälp i trångbodda och socioekonomiskt utsatta områden, och att staden ska ställa lokaler till förfogande kvällar och helger. Utbildningsförvaltningen instämmer i behovet av läxhjälp men anser att skolan redan har ansvar för detta och avråder från denna typ av samarbete, då de anser att läxhjälp bör utföras inom skolans ramar. Förvaltningen nämner att skolor kan söka statsbidrag för läxhjälp i samarbete med ideella organisationer.

Stockholms stad har tagit fram ett program för barnhälsa i förskolan. Programmet syftar till att alla barn mellan 1-6 år, oavsett bakgrund eller var de bor, ska ha tillgång till en trygg och hälsofrämjande miljö. Målet är att minska skillnader i barns livsvillkor och främja deras fysiska, psykiska och sociala välbefinnande genom förebyggande och inkluderande insatser, samt att förbättra samarbetet mellan olika verksamheter som möter barn.

Utbildningsnämnden har tagit fram en rapport om elevers trygghet, studiero, elevhälsa och frånvaro i Stockholms skolor under läsåret 2025-26. Rapporten visar att cirka 90 procent av grundskoleeleverna och 94 procent av gymnasieeleverna känner sig trygga i skolan, men färre vågar fråga om de inte förstår något på lektionerna, särskilt flickor i högre årskurser. Utbildningsförvaltningen fortsätter satsa på att stärka elevhälsan, bland annat genom fler psykologer i skolorna och att förbättra arbetet med närvaro och särskilt stöd.

Utbildningsnämnden har godkänt nya riktlinjer för att motverka korruption inom Stockholms skolor och förvaltning. Dessa riktlinjer förtydligar bland annat vad som gäller för så kallade pedagogiska måltider, när anställda får ta emot gåvor från elever och föräldrar (gåvor ska som huvudregel inte tas emot, men mindre gåvor vid till exempel skolavslutningar accepteras om de inte förväntar sig en motprestation), och regler för jäv vid rekryteringar och andra beslut. Utbildningsdirektören kommer att fastställa specifika beloppsgränser för representation och gåvor.

Utbildningsnämnden rapporterar om flera delegationsbeslut och inkomna handlingar. Bland annat har de svarat på ett remissförslag från Stockholm Vatten och Avfall om nya regler för avfallshantering i kommunen. Förvaltningen bedömer att dessa nya regler endast marginellt påverkar skolverksamheten, men kommer att hjälpa skolor att anpassa sig om det behövs. De har också vidaredelegerat beslutsmakt enligt nämndens delegationsordning till lägsta möjliga nivå.

Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott har godkänt utbildningsnämndens ansökan om att anpassa Blackebergsskolan i Bromma, till en kostnad av 59,7 miljoner kronor och en årlig hyra på 4,7 miljoner kronor. Detta inkluderar bland annat nya toaletter, entré och hiss, samt fler personalarbetsplatser. Skolan kommer att vara helt evakuerad till Sankt Jacobi i Vällingby under två års byggtid, från augusti 2028.

Södermalms pensionärsråd har hållit sitt första möte 2026. Rådet diskuterade bland annat behovet av olika boendeformer för äldre och uttryckte oro över att äldreperspektivet saknas i den nya biblioteksplanen. De har även utsett kontaktpersoner för vård- och omsorgsboenden och diskuterade trygghetsfrågor för äldre, såsom bedrägerier och olämpliga medarbetare inom äldreomsorgen.

Protokollet från Förvaltningsgruppen på Södermalm den 12 januari 2026 diskuterar flera viktiga frågor. Det framkommer att en ny gruppbostad för brukare inom socialpsykiatrin planeras för inflyttning 2029. Dessutom diskuteras vikten av att dokumentera erfarenheter vid verksamhetsövergångar, särskilt vid upphandlingar och när verksamheter återgår i stadens regi, för att förbättra kvaliteten på vård och omsorg.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlar en ansökan från Improstudion på Blekingegatan 28A om ett nytt tillstånd för att servera alkohol. Förvaltningen föreslår att ansökan beviljas, vilket innebär att restaurangen får servera alkohol torsdag till söndag mellan klockan 18.00 och 22.00. Beslutet grundar sig på en social bedömning och innebär att stadsdelsnämnden inte ser några hinder för tillståndet.

Södermalms stadsdelsnämnd har beslutat att godkänna restaurang Slussportens ansökan om serveringstillstånd. Detta innebär att restaurangen på Slussplan 6 får servera alkohol för allmänheten både inne i restaurangen och på uteserveringen mellan klockan 11.00 och 01.00 varje dag. De får även servera alkohol för slutna sällskap inne i restaurangen till klockan 03.00.

Södermalms stadsdelsnämnd har godkänt en ansökan om serveringstillstånd för restaurang Korvbyrån på Vartoftagatan 49. Detta innebär att Korvbyrån får servera alkohol i sin restaurang måndag till söndag klockan 11.00-01.00, samt på uteserveringen måndag till söndag klockan 11.00-23.00. Förvaltningen bedömde att det inte finns några hinder utifrån ett socialt eller förebyggande perspektiv.

Södermalms stadsdelsnämnd har godkänt en ansökan om serveringstillstånd för restaurang Göta Bistro, som ligger på Götgatan 58. Detta innebär att Göta Bistro får servera alkohol till allmänheten måndag till söndag mellan klockan 11.00 och 01.00. Förvaltningen har gjort en bedömning ur ett socialt och förebyggande perspektiv och funnit att det inte finns några hinder för att bevilja tillståndet.

En medborgare har föreslagit att uppfarten till Norra Bysistäppan på Södermalm breddas, samt att planteringen under balkongerna breddas och räcket flyttas ut, för att undvika att fordon kör på balkonger. Södermalms stadsdelsförvaltning svarar att risken för påkörningar har minskat då parkupprustningen är klar och inga byggfordon längre behövs. Förvaltningen anser att det är för kostsamt att bredda uppfarten och att det skulle påverka parkens kulturhistoriska värde, men kommer att beskära buskar för att friställa räcket.

En medborgare föreslår att fler loppmarknader och klädbytardagar arrangeras i Hammarby Sjöstad, särskilt under vinterhalvåret, för att minska klädkonsumtionen och främja en bättre miljö. Södermalms stadsdelsförvaltning är positiv till idén, men har inga egna stora inomhuslokaler. De kommer under 2026 att utreda möjligheter för inomhusplatser och skickar förslaget vidare till utbildningsförvaltningen och idrottsförvaltningen för kännedom, då de förvaltar skolor och idrottshallar som skulle kunna användas.

En medborgare har föreslagit att ett utegym av typen Omnigym med justerbara vikter ska byggas i Tengdahlsparken på Södermalm. Stadsdelsförvaltningen är positiv till idén, då det främjar hälsa och är gratis. Dock kommer de att invänta en större upprustning av Tengdahlsparken, som redan planeras av Exploateringskontoret i samband med nya bostäder, innan ett utegym eventuellt byggs.

Nio medborgarförslag har inkommit till Södermalms stadsdelsnämnd i december 2025. Bland förslagen finns önskemål om att rusta upp Södermalmsallén, inrätta mobila cykelverkstäder, skapa ett romskt kulturhus vid Tantogatan, införa cykelförbud vid Årstaviken, förbjuda elscooteruthyrningsföretaget Lime, göra om Götgatan till gågata, begränsa broöppningar samt inrätta en kommunal bilpool. Stadsdelsförvaltningen föreslår att några av förslagen bereds internt, medan andra skickas vidare till trafiknämnden för vidare hantering.

Stockholms stad planerar att bygga en ny gruppbostad med 13 lägenheter för personer med funktionsnedsättning på Södermalm, vid fastigheten Svärdet 8 (Rosenlundsgatan 44). Micasa Fastigheter ska bygga om en befintlig byggnad och boendet beräknas vara klart 2028. Detta för att minska underskottet på bostäder för denna grupp, och personal kommer finnas tillgänglig dygnet runt.

Protokollet handlar om styrgruppsmötet för "Skärholmen tillsammans", en satsning som syftar till att engagera barn och unga i Skärholmen. I mötet diskuterades bland annat lokaler för verksamheten, planeringen av lovaktiviteter som Winter Camp och jullovsverksamhet, samt samarbeten med idrottsföreningar och skolor. Syftet är att erbjuda meningsfulla aktiviteter och stödja lokala föreningar i området.

Ungdomsrådet i Skärholmen har hållit möte och diskuterat flera viktiga frågor för unga i stadsdelen. Huvudfokus ligger på att öka tryggheten, särskilt för tjejer, samt att skapa fler jobb för unga. Rådet planerar också att engagera sig i bland annat Ungdomsmottagningens arbete och arbetet med den nya socialtjänstlagen.

Skärholmens pensionärsråd har haft möte där de bland annat diskuterade en matstrategi för äldreomsorgen i hela Stockholms stad. Rådet lyfte också problem med snöröjningen i Skärholmen och vikten av ett äldreperspektiv i tjänsteutlåtanden. Vidare planerades aktiviteter för våren 2026, information om äldreomsorgen gavs och mötestider för hela året fastställdes.

Skärholmens stadsdelsförvaltning presenterar en lista över aktuella uppdrag från stadsdelsnämnden. Bland uppdragen finns att alla skolor ska arbeta med inkludering, att återinföra 127 Festivalen, åtgärder för säkrare trafik i Skärholmsgången, och plantering av vildblommor i Bredäng. Dessutom diskuteras en terrängbana för käpphästar vid Sätra Ridanläggning och att utöka discgolfbanan i Sätraskogen till 18 hål.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har granskat Skärholmens stadsdelsförvaltning och funnit brister i hur de hanterar ärenden som rör barn och unga, särskilt gällande kontroller inför placeringar, hantering av orosanmälningar och egenkontroll. Förvaltningen medger delvis bristerna men hävdar att flera åtgärder redan har vidtagits under 2025, inklusive omorganisering och skärpta rutiner. De planerar ytterligare förbättringar under 2026 för att säkerställa en rättssäker och kvalitativ handläggning för barn och unga.

Stadsdelsförvaltningen i Skärholmen har godkänt en ansökan om marklov för att bygga ett nytt, gasisolerat ställverk i Sätra verksamhetsområde, nära fastigheterna Sätra 2:1 och Bredäng 1:2. Detta ställverk, som ska ägas av Svenska Kraftnät, är en del av en större satsning för att säkra och förbättra elförsörjningen i Stockholmsregionen i framtiden. Stadsbyggnadskontoret har ställt en remissfråga om detta och Skärholmens stadsdelsförvaltning har inga invändningar.

Skärholmens stadsdelsnämnd föreslår att man investerar i att rusta upp två parker i området. Parkleken Kulan i Sätra får 12 miljoner kronor mellan 2027-2029 för att bland annat förnya klätterlek, gungor och multisportyta. Parkleken Ängen i Bredäng, som får 11 miljoner kronor efter 2029, ska också rustas upp med bland annat gungor, klätterlek och en ny skateboardpark. Syftet är att skapa tryggare och mer attraktiva grönområden för alla invånare, särskilt barn och unga.

Stockholms stad vill införa ett nytt program för barnhälsa som ska gälla förskolebarn i åldern 1-6 år, samt barn under ett år som besöker öppen förskola. Programmet syftar till att minska skillnader i barns livsvillkor och främja deras fysiska, psykiska och sociala välbefinnande genom att alla förskolor ska arbeta förebyggande, främjande och inkluderande. Skärholmens stadsdelsförvaltning är positiv till programmet, men önskar tydligare definitioner av särskilt stöd i förskolan och att programmet ska omfatta alla barn som besöker öppen förskola, oavsett ålder.

En medborgare har föreslagit att Stockholms stad ska sätta upp en kommungränsskylt tidigare längs E4, redan vid Skärholmens stadsdel, när man kör in mot Stockholm från Södertälje. Idag sitter skylten först vid Fruängen, vilket innebär att Skärholmen exkluderas. Medborgarförslaget vill att stadsdelsnämnden beslutar om en ny skylt på vänster sida av vägen där kommungränsen börjar.

En medborgare har föreslagit att discgolfbanan i Sätraskogen ska utökas, helst till 18 hål. Detta skulle ge fler möjligheter för invånare att utöva sporten och förbättra rekreationsmöjligheterna i området.

En medborgare har föreslagit att en anslagstavla för föreningar ska sättas upp vid Vårbergstrapporna i Vårberg, nära tunnelbanan. Syftet är att synliggöra föreningslivet och lokala aktiviteter, vilket skulle öka invånarnas delaktighet och trygghet i Skärholmen. Stadsdelsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget och kommer att utreda möjligheterna att montera en sådan tavla på den föreslagna platsen.

En medborgare har föreslagit att Stockholms stad och Skärholmens stadsdelsförvaltning ska förbjuda tiggeri nära bankomater. Förslaget kommer från en upplevelse av obehag och otrygghet när man tar ut pengar. Enligt medborgarförslaget skulle ett sådant förbud öka tryggheten utan att inskränka på individers rättigheter, och bör utformas i samråd med socialtjänsten och civilsamhället.

Pensionärsrådet i Skarpnäck har diskuterat hur hemtjänsten fungerat under svåra vägförhållanden och hur de som behöver stöd har fått det. Rådet vill också ha en mer grundlig genomgång av hemtjänstens verksamhet under våren. Dessutom har de tagit upp frågor om snöröjning, planerar en medborgardialog om miljö och klimat, samt vill ha ett samtal med trygghetstema med stadsdelsdirektören och säkerhetssamordnaren.

Protokollet från förvaltningsgruppens möte i Skarpnäck den 15 januari 2026 redovisar bland annat att upphandling av lokalvårdstjänster pågår i samarbete med Farsta och Skärholmen. Dessutom planeras en förändring där alla familjebehandlare i stadsdelen ska tillhöra Avdelningen för Individ och Familj, istället för att vissa även finns inom Förskoleavdelningen.

Invånare i Skarpnäck har skickat in förslag om att bygga ett utegym nära lekplatsen Tråget vid Bagarmossen och en skateboardramp mellan Bagarmossen och Skarpnäck. Dessutom har en medborgare föreslagit att en bokbyteshylla placeras under tunnelbanebron vid Willy Brandts park, vilket nu skickas vidare till Trafikkontoret för bedömning.

Två medborgarförslag har lämnats in till Skarpnäcks stadsdelsnämnd. Det ena gäller en ny skateboardramp på cirka 200 kvm mellan Skarpnäck och Bagarmossen för att ersätta en äldre och otillgänglig park. Det andra förslaget handlar om att bygga ett utegym eller en lekotop i anslutning till lekplatsen Tråget i Bagarmossen, på den mark där förskolan Vitsippan tidigare låg. Stadsdelsnämnden kommer att utreda förslagen och eventuellt undersöka lämpliga platser, varpå medborgarna kommer att bjudas in till nämndssammanträden för att diskutera sina förslag.

Oppositionspartierna i Skarpnäck har frågat kommunen om parklekarna Brödkaveln och Skarpaby samt After school-verksamheten, med frågor om besöksantal, öppettider och bemanning mellan januari 2022 och juni 2025. Förvaltningen svarar att de saknar fullständig statistik för hela perioden men planerar att utveckla bättre besöksstatistik framöver. De svarar också att parklekarna oftast bemannas av fritidsgårdspersonal under terminerna och ideella föreningar under skollov, och att After school drivs av fritidsgårdspersonal.

Oppositionspartierna i Skarpnäck undrade hur stadsdelsförvaltningen arbetar med feriejobb för ungdomar, särskilt kring introduktion, handledning och meningsfulla arbetsuppgifter, då en rapport visat att kommunala feriejobb kan leda till sämre löneutveckling. Förvaltningen svarade att de har tydliga rutiner för introduktion, att varje arbetsplats utser en handledare och att de säkerställer meningsfulla uppgifter. De menar att feriejobben är viktiga för att ge unga arbetslivserfarenhet och bidra till social hållbarhet, och att 95 procent av ungdomarna i Skarpnäck är nöjda.

Protokollet från Norra innerstadens förvaltningsgruppmöte den 14 januari 2026 rapporterar om flera viktiga frågor som rör personal och arbetsmiljö inom stadsdelen. Bland annat diskuterades arbetsmiljöutbildningar för både fackliga ombud och chefer, särskilt gällande kränkande särbehandling och rehabilitering. Det framkom även frågor från fackförbunden om ob-ersättning och hur en ny tjänst som näringslivsutvecklare ska samverkas, där arbetsgivaren svarade att en näringslivsutvecklare kommer att anställas i Norra innerstaden.

Norra innerstadens pensionärsråd har diskuterat viktiga frågor för äldre, bland annat bristen på bostäder för äldre, framkomlighet i staden och behovet av föreningslokaler. Rådet önskar att maten på vård- och omsorgsboenden ska lagas på plats och att seniorer ska kunna äta lunch i skolmatsalar. De har även lyft vikten av fallförebyggande arbete och stöd till personer med demenssjukdom.

Denna postlista från Norra innerstadens stadsdelsförvaltning mellan 2025-11-27 och 2026-01-07 innehåller en mängd ärenden som rör invånarna. Bland annat finns det klagomål på hemtjänstpersonal och avgifter, medborgarförslag om alkoholservering vid seniorboenden som Vädurens seniorboende och Vasaträffen, samt ansökningar och beslut om verksamhetsstöd till olika föreningar som Norrmalmsodlarna och Folkkulturcentrum. Listan innehåller också läkarintyg från förskolor och vårdboenden, samt ärenden gällande utredningar enligt Lex Sarah.

Denna punkt är en sammanställning av beslut som tagits av tjänstemän i Norra innerstaden under perioden 27 november 2025 till 7 januari 2026. Många av besluten handlar om avsteg från reglerna för intagning och förskoleplatser, vilket innebär att vissa barn fått undantag för att till exempel få utökad tid eller stanna kvar i sin förskola vid flytt. Det finns också beslut om att svara på remisser gällande bygglov för bland annat en ny toalettbyggnad i Kungliga Humlegården och att ett kontor ska ändras till förskola på fastigheten Majtalaren 12.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm ska införa en strategi för så kallade "Privately Owned Public Spaces" (POPS). Detta innebär att privata aktörer äger och förvaltar offentliga platser som torg eller grönområden, som ett komplement till stadens egna offentliga rum. Förvaltningen välkomnar initiativ som gör ytor mer tillgängliga och grönare, men ser utmaningar med att staden förlorar inflytande över dessa platser och att kommersiella intressen kan styra utformningen. De förespråkar hellre samarbete mellan staden och privata aktörer för att utveckla offentliga platser gemensamt.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd föreslås ge 19 namngivna tjänstemän rätten att begära hjälp från polisen när det gäller tvångsvård av unga (LVU) eller placering av barn i skyddat boende. Detta gör att besluten kan fattas snabbare i akuta situationer. Beslutet gäller tills vidare och är personligt för de utsedda tjänstemännen.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd har tagit fram en verksamhetsplan med budget för år 2026. Planen beskriver hur nämnden ska arbeta med kommunfullmäktiges mål för ett jämlikt, grönt och ekonomiskt hållbart Stockholm. I den finns också specifika budgetjusteringar, bland annat 0,5 miljoner kronor för skyfallsmagasin i Humlegården och 2 miljoner kronor för trygghetsåtgärder vid Sergels torg. Dessutom finns svar på fackförbundens yrkanden, där vissa, som frågan om mensskydd på toaletter, avslås med motiveringen att de inte behandlas i budgetförslaget.

En medborgare föreslår att Stockholms stad ska erbjuda kurser för äldre om hur man använder digitala verktyg som Bank-ID och appar samt hur man skyddar sig mot bedrägerier på nätet. Förslaget menar att kurser är mer tillgängliga än hembesök och kan minska bedrägerier samt öka tryggheten. Norra innerstadens stadsdelsnämnd svarar att förvaltningen redan idag arbetar omfattande med att stödja äldre i digital användning och erbjuder kurser, föreläsningar, drop-in och individuellt stöd på seniorträffpunkter, via telefon och hembesök.

En medborgare föreslog att en samlingslokal, fritidsgård eller makerspace för äldre barn skulle inrättas i Norra Djurgårdsstaden. Man menade att det behövs en plats där äldre barn kan vara sociala och kreativa, samt en samlingspunkt för att knyta samman området och en lokal för scouter på vintern. Förvaltningen har förstärkt samarbetet med Bobergsskolan och startat en ny ungdomsverksamhet med mobila aktiviteter och lotsning. De undersöker också möjligheter att hitta en fast lokal för ungdomsverksamhet i området. Ideella föreningar, som scouterna, kan hyra lokaler till förmånligt pris hos Folkkulturcentrum på Artemisgatan 19 i Hjorthagen.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd behandlar två medborgarförslag. Det ena handlar om att förbättra gatubelysning och vinterunderhåll i trappan mellan Valhallavägen och Körsbärsvägen, vilket skulle göra sträckan tryggare och mer tillgänglig för boende, studenter och pensionärer i området. Det andra förslaget föreslår en tjänst där ensamboende äldre kan meddela att de lever dagligen, utan att behöva prata med någon, för att garantera att någon kontaktas och besöker dem om de inte hör av sig, som en trygghet för både dem och deras husdjur.

Stadsdelsdirektören informerar om att Vasaträffen för seniorer var öppen alla dagar under jul och nyår 2025/2026, vilket var mycket uppskattat. Många äldre besökte träffpunkten under helgerna, vilket visar att den fyller ett viktigt behov för gemenskap och trygghet. Dessutom planeras flyttar för två förskolor under våren 2026: förskolan Freja evakueras på grund av stambyte, och öppna förskolan Vasastan flyttar permanent till Tre Liljor 7.

Protokollet från Kungsholmens stadsdelsförvaltnings förvaltningsgrupps möte den 15 januari 2026 rapporterar om flera olika områden. Förskoleavdelningen kommer att byta system från Skolplattformen till Informentor, ta över barnomsorg på obekväm arbetstid under 2026 och planerar att använda vikarier från utbildningsförvaltningens pool istället för bemanningsföretag. Dessutom diskuterades upphandlingen av parkdriften i stadsdelen och fackliga organisationer framförde synpunkter angående krav på elfordon och utbildad personal.

Pensionärsrådet på Kungsholmen har haft möte för att bland annat diskutera verksamhetsplanen för äldreomsorgen 2026. De har även fått information om evakueringen av Alströmerhemmet och avvecklingen av Fridhemmets servicehus. Rådet har också framfört kritik mot dålig snöröjning på gång- och cykelbanor under vintern.

Kungsholmens stadsdelsförvaltning har fått en remiss för att yttra sig om restaurang Ban Yans ansökan om serveringstillstånd för alkohol. Förvaltningen bedömer att det inte finns någon risk för sociala problem eller andra olägenheter med ett serveringstillstånd. Därför har de inga invändningar mot att Ban Yan, en familjevänlig indisk restaurang på Hantverkargatan 84, får serveringstillstånd måndag-söndag mellan 11:00 och 21:00.

Två kommunpolitiker från Liberalerna föreslår att Stockholm ska gå med i nätverket "Pact of Free Cities" för att visa att staden står upp för frihet, humanism och demokrati internationellt. De menar att Stockholm har en lång historia av öppenhet och att nätverket kan hjälpa staden att utbyta erfarenheter med andra städer som kämpar för liknande värden. Stadsdelsförvaltningen på Kungsholmen svarar att Stockholm redan idag arbetar aktivt med mänskliga rättigheter och Agenda 2030, men ser inga hinder för att staden utreder förslaget om att gå med i nätverket, trots att krav och kostnader för ett medlemskap ännu är oklara.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska utreda möjligheten att införa en modell som liknar UppSam från Uppsala kommun, för att förbättra skolstödet för barn som är placerade i samhällsvård. Deras skolgång är ofta bristfällig och UppSam-modellen har ett lärarteam som arbetar med planering, introduktion, stöd och avslut. Kungsholmens stadsdelsförvaltning menar att Stockholm redan har två etablerade modeller (SkolFam och skolsamordnare) för att hantera placerade barns skolgång och att det inte skulle gynna barnen att införa ytterligare en modell. Förvaltningen ser däremot positivt på att utvärdera och utveckla de befintliga modellerna och hämta inspiration från andra liknande modeller.

Stockholms stad har tagit fram ett program för barnhälsa i förskolan. Programmet syftar till att minska skillnader i barns livsvillkor och främja deras fysiska, psykiska och sociala välbefinnande mellan 1 och 6 års ålder. Kungsholmens stadsdelsnämnd är positiv till programmet men anser att det kunde vara mer styrande när det gäller att varje stadsdel ska ha specialpedagoger och tydligare kring samverkan mellan förskola, socialtjänst, skola och regionen.

Sverigedemokraterna på Kungsholmen har frågat stadsdelsnämnden om fler aktiviteter för äldre, samt nya bänkar och planteringar i parkerna. De lyfter att antalet äldre ökar i Stockholm och att aktiviteter och trivsamma utomhusmiljöer är viktiga för äldres välmående och motverkar isolering. Stadsdelsförvaltningen svarar att de redan arbetar med att skapa trygga och tillgängliga parker för alla, inklusive äldre. De ser över belysning, snöröjning och underhåll, och strävar efter att erbjuda platser för svalka och vila. Förvaltningen anser att Kungsholmens parker och promenadstråk redan skapar goda förutsättningar för ett aktivt liv för äldre och vill fortsätta värna dessa befintliga kvaliteter.

Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna på Kungsholmen har ställt frågor till stadsdelsförvaltningen om användningen av digitala verktyg i förskolan, särskilt gällande små barn och skärmtid. Förvaltningen svarar att de inte planerar någon särskild kartläggning, men att pedagogerna informerar föräldrar om hur digitala verktyg används. De betonar att för de yngsta barnen bedrivs undervisningen främst genom lek och fysisk aktivitet, och att en ändrad läroplan från 2025 avskaffar kravet på digitala lärverktyg till förmån för analoga.

Centerpartiet på Kungsholmen har efterfrågat tydligare redovisning av patientsäkerheten inom äldreomsorgen, gärna med diagram, för att motverka ojämlikhet och förbättra kvaliteten. Stadsdelsförvaltningen svarar att de redan använder en nationell mall men kommer att se över möjligheten att införa fler diagram. Målet är att patientsäkerhetsberättelsen för 2025, som ska vara klar 1 mars 2026, ska vara tydligare och enklare att jämföra mellan olika verksamheter.

Kungsholmens stadsdelsnämnd föreslås renovera köket på Bolinders plan 1. Bakgrunden är att Fridas restaurang, som idag lagar cirka 400 måltider dagligen till äldreomsorgen, måste flytta ut temporärt från 2027 till 2030 på grund av fastighetsrenovering. Renoveringen av Bolinders kök skulle kosta cirka 8 miljoner kronor och öka kapaciteten för matlagning från grunden till 350-400 portioner dagligen, vilket säkrar måltidsförsörjningen och kan minska behovet av externa leverantörer i framtiden.

Kungsholmens stadsdelsnämnd har godkänt sin verksamhetsplan och budget för 2026, som omfattar en budget på 1 584,2 miljoner kronor för drift och 17,7 miljoner kronor för investeringar. Planen fokuserar på att säkerställa en hållbar ekonomi, stärka välfärden och främja ett grönt och fossilfritt Stockholm. Den inkluderar förslag på investeringar i bland annat biologisk mångfald, vattenkvalitet i Fredhällsparken, källsortering i parker, vattenutkastare i Kristinebergs strandpark, förbättringar vid Grubbensdammen, Primusbadet och Fredhällsbadet, upprustning av Kronobergsparken samt detaljprojektering för Karlbergskanalens strandpromenad.

En medborgare har föreslagit att en pumptrackbana, för cykel, skate och kickbike, ska byggas i Rålambshovsparken på Kungsholmen. Förvaltningen avslår förslaget och menar att Rålambshovsparken redan har många aktivitetsytor och att de öppna gräsytorna behövs för andra aktiviteter. De påpekar också att skateparken i Rålis redan fyller en del av syftet med förslaget, då den kan användas för liknande aktiviteter.

En medborgare har föreslagit att bryggan vid Smedsuddsbadet på Kungsholmen ska förlängas för att ge plats åt fler badande och möjliggöra bad på djupare vatten. Stadsdelsförvaltningen svarar att de förstår att bryggan kan vara fullsatt under vissa dagar, men anser att det finns gott om plats på sandstranden och gräsmattan. Förvaltningen kommer att överväga en förlängning vid nästa upprustning av bryggan, men prioriterar för närvarande att förbättra vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden vid badet.

Farsta pensionärsråd har diskuterat flera viktiga frågor för stadsdelens äldre. De har tagit upp behovet av trygghetsvärdar, bättre snöröjning och varnar för bedrägerier, samtidigt som broddar snart finns att hämta ut för att minska halkrisken. Rådet informerades även om en ny äldrelots för hälsofrämjande insatser och införandet av programmet "Livsstil för Hjärnhälsa" för att stärka äldres välmående.

Farsta stadsdelsnämnd behandlar ett avtal som ska förbättra samarbetet mellan Region Stockholm och kommunerna kring patienter som skrivs ut från sjukhus. Avtalet handlar om IT-systemet Lifecare SP, som ska göra övergången från sjukhus till fortsatt vård i hemmet eller på boende tryggare och snabbare. Farsta stadsdelsförvaltning är positiv till avtalet, som även reglerar kostnadsfördelningen där regionen betalar 81% och kommunerna 19% av systemets drift och förvaltning mellan 2026 och 2030.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm tar fram en strategi för så kallade POPS – privatägda offentliga platser som torg och grönytor – för att säkerställa att de är tillgängliga och välskötta för alla. Tanken är att staden ska erbjuda ökade byggrätter till fastighetsägare som i gengäld skapar och underhåller högkvalitativa allmänna ytor. Farsta stadsdelsförvaltning instämmer i vikten av trygga och levande offentliga miljöer och betonar att tydliga regler för ansvar är avgörande för att undvika eftersatt underhåll, då invånarna förväntar sig god kvalitet oavsett vem som äger platsen.

Liberalerna (Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén) har föreslagit att Stockholms stad ska utreda en modell, liknande Uppsalas "UppSam", för att förbättra stödet för barn i samhällsvård i skolan. Farsta stadsdelsförvaltning anser dock att en sådan utredning är onödig då Farsta redan har skolsamordnare med liknande arbetssätt, och denna modell för skolstöd ska införas i samtliga stadsdelar i Stockholm senast 2026.

Farsta stadsdelsnämnd planerar att upphandla nya trygghetsvärdar eftersom det nuvarande avtalet löper ut i november 2026. En intern utvärdering har visat att trygghetsvärdarna är en värdefull mobil resurs som bidrar till ökad trygghet och brottsförebyggande arbete genom att bland annat patrullera gator, torg och fastigheter, samt rapportera brister. Tjänsten, som kostar 1,2 miljoner kronor per år och delfinansieras av Familjebostäder och Stockholmshem, kommer därmed att fortsätta att finnas för invånarna i Farsta.

En medborgare i Farsta har föreslagit att stadsdelsnämnden ska arbeta mot våldsbejakande extremism efter att nazistisk propaganda och klotter, bland annat från NMR, spridits på offentliga platser i Farsta och vid Martinskolan i Hökarängen. Medborgaren vill se åtgärder som snabb sanering, polisanmälan, förbättrat samarbete och utbildning. Farsta stadsdelsförvaltning har beslutat att ta emot förslaget för att utreda och förbereda ärendet vidare.

Ett medborgarförslag har lämnats in till Farsta stadsdelsnämnd med önskemål om att bygga ett utegym med barnanpassad sektion vid Sunneplan. Syftet är att öka möjligheterna till kostnadsfri fysisk aktivitet för alla i området, förbättra folkhälsan och skapa en tryggare parkmiljö. Förvaltningen har beslutat att ta emot förslaget för vidare utredning och beredning.

Ett medborgarförslag har inkommit som föreslår att södra delen av Olympiaplan i Farsta delas upp så att hälften förblir ängsmark och hälften återställs till gräsmatta. Syftet är att både bevara biologisk mångfald och skapa bättre ytor för barnens lek, hundpromenader och sociala aktiviteter. Farsta stadsdelsförvaltning har beslutat att utreda förslaget vidare.

En 10-årig medborgare har lämnat in ett förslag om att förbättra Flygplansparken (även kallad Nybygget) i Gubbängen. Förslaget syftar till att göra parken roligare för tioåringar, till exempel genom att anlägga en hinderbana eller klättervägg. Farsta stadsdelsförvaltning har beslutat att överlämna förslaget till förvaltningen för vidare utredning.

En medborgare föreslår att den slitna och outnyttjade fotbollsplanen vid Rottnerosbacken i Farsta ska göras om till en hundrastgård. Tanken är att skapa en plats där hundar kan springa fritt, då behovet finns och planen inte används. Farsta stadsdelsförvaltning har beslutat att skicka medborgarförslaget vidare till förvaltningen för beredning.

Politikerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) har föreslagit att Stockholm ska utreda om man kan införa en modell, liknande Uppsalas "UppSam", för att förbättra skolstödet för barn som bor i familjehem eller på institution. Stadsdelsförvaltningen instämmer i att dessa barn är en utsatt grupp och meddelar att man redan arbetar med frågan genom att införa skolsamordnare i alla stadsdelar och har avsatt resurser för detta under 2026.

En motion föreslår att Stockholm ansluter sig till ”Pact of Free Cities”, ett internationellt nätverk som arbetar för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning ser fördelar med att stärka stadens demokratiska profil men pekar på möjliga kostnader och att det kan tvinga staden att ta ställning i kontroversiella frågor. De framhåller även att Stockholm redan aktivt arbetar med mänskliga rättigheter genom befintliga program och nätverk.

En politiker har föreslagit att ett norrgående körfält för bilar permanent ska öppnas på Skanstullsbron, för att lösa trafikproblem som uppstått vid Gullmarsplan på grund av ombyggnaden av Skansbron. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning avråder dock från förslaget. De menar att det vore en dyr lösning på ett tillfälligt problem, som dessutom skulle försämra framkomligheten för gång- och cykeltrafikanter och gå emot stadens hållbarhetsarbete.

Stockholms stad har tagit fram ett program för barnhälsa i stadens kommunala förskolor, med målet att alla barn mellan 1-6 år ska ha en trygg, inkluderande och hälsofrämjande miljö samt minskade skillnader i deras välbefinnande. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd anser att programmet lyfter viktiga delar, men att det inte medför några nya förändringar för förskolorna i området, då de redan arbetar med dessa frågor och hade önskat tydligare förslag på arbetssätt eller inriktning.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd kommer att utse specifika tjänstepersoner inom socialtjänsten som får rätt att begära hjälp från Polisen eller Kriminalvården för år 2026. Denna hjälp, kallad handräckning, är nödvändig för att snabbt kunna genomföra beslut om vård eller omhändertagande av unga enligt LVU. Syftet är att säkerställa att socialtjänsten kan agera skyndsamt för att skydda barn och unga när så krävs.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ger utvalda tjänstepersoner rätt att begära hjälp av Polismyndigheten. Detta för att snabbt kunna genomföra beslut om skyddat boende för barn och deras vårdnadshavare, enligt en ny lag som trädde i kraft i april 2024. Beslutet säkerställer att barn i stadsdelen får skydd när det behövs.

Ledamöterna Emelie Wassermann och Simon Wiklund Lyons (SD) har frågat Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning om hur de arbetar mot illegala bosättningar, särskilt vid Cyklopen i Högdalen. Förvaltningen svarar att de följer stadens rutiner för avhysning, som inkluderar polisanmälan och kontakt med Kronofogdemyndigheten, och att stadsmiljöenheten med tre parkingenjörer ansvarar för tillsynen. Arbetet med illegala bosättningar har enligt en uppskattning kostat stadsdelsområdet 1,6 miljoner kronor under 2022-2024, men kostnaderna har minskat då färre bosättningar upptäckts.

En medborgare har föreslagit att bullerskyddet vid Sturebyskolans skolgård, nära Örbyleden, är bristfälligt vilket leder till höga ljudnivåer och skadliga partiklar. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning meddelar att ansvaret för skolans utomhusmiljö ligger hos utbildningsförvaltningen och för bollplanen hos idrottsförvaltningen. Ärendet har därför skickats vidare till dessa förvaltningar, då bullernivåer på bollplanen överstiger 55 decibel enligt en utredning från 2022.

En invånare föreslog att Väständaparken i Årsta skulle utvecklas med fler lekredskap för mindre barn, efter att ett tidigare förslag om Sandfjärdsparken hade nekats. Stadsdelsförvaltningen svarar att de nu ansökt om trygghetsmedel för att rusta upp Sandfjärdsparken med nya lekredskap, parkmöbler och belysning, vilket tillgodoser invånarens ursprungliga önskemål. Väständaparken anses däremot nyligen ha utvecklats och är inte aktuell för nya åtgärder för närvarande.

Brommas pensionärsråd diskuterade vid sitt möte den 14 januari 2026 flera frågor som rör äldre i stadsdelen. Rådet lyfte bland annat missnöje med markanvisningar vid Smedslätten och betonade att nybyggnation måste följa områdets stil, samt att snöröjningen varit bristfällig och påverkat hemtjänstens framkomlighet. De efterfrågade också fler och bättre placerade parkbänkar för att öka tillgängligheten, och inväntar svar om införande av ett hemtjänstindex och hur samarbetet med Region Stockholm fungerar för de mest sköra äldre.

Detta är en "balanslista" som sammanställer olika ärenden som kommer att behandlas under 2026, främst kopplade till Bromma stadsdelsnämnd. Bland annat ingår underlag för budget 2027, uppföljningar av ekonomin genom månadsrapporter och tertialrapporter, samt föreningsbidrag för 2026. Det berör även medborgarförslag gällande allt från utegym i Judarskogen och isbana vid Ängby IP till staket runt lekparker och upprustning av Blackebergs torg, samt remisser och skrivelser om snöröjning, parkdrift, socialtjänst och äldreomsorg.

Bromma stadsdelsförvaltning har rapporterat en incident inom socialtjänsten till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Detta är ett delegationsbeslut, vilket innebär att chefen för avdelningen fattat beslutet. Dessutom har de behandlat remisser för en kolonistuga i Ulvsunda och schaktarbete vid Åkerhielmsgatan 16.

Region Stockholm utreder att bygga ut tunnelbanan till Bromma flygplatsområde. Staden betonar att det behövs minst två nya stationer med flera uppgångar för att stödja den framtida stadsutvecklingen där, och att man måste säkerställa en bra kollektivtrafik även under byggtiden. Man vill också att utredningen tydligt visar hur de olika förslagen påverkar resvägar, restider och kostnader, samt hur de kan bidra till nya resmöjligheter i hela Västerort.

Liberalerna i Bromma har efterfrågat fler parkbänkar i stadsdelen, särskilt för att underlätta för äldre att vara ute och röra sig, och föreslog en parkbänksstrategi. Bromma stadsdelsförvaltning svarar att de inte har en separat strategi för parkbänkar, utan hanterar placeringen löpande inom arbetet med tillgänglighet i parker och grönområden. De uppmanar invånare att skicka in förslag på specifika platser för parkbänkar via tjänsten "Tyck till".

Centerpartiet har frågat Bromma stadsdelsförvaltning om renoveringen av Annedalsparken. Förvaltningen svarar att arbetet görs i etapper, där första etappen med bland annat växtbäddar och sittbänkar längs Ronja Rövardotters stig pågår. Hela parken beräknas rustas upp under 2026-2027 för att skapa hållbara miljöer med bättre gräsmattor och lekplatser, men slutkostnaden är ännu inte klar och beror på budgeterade medel.

En medborgare har föreslagit att den tomma fastigheten vid Alpvägen 19-23 i Mariehäll, som idag upplevs som skräpig och otrygg, ska omvandlas till en grön park för rekreation, lugn och biologisk mångfald. Bromma stadsdelsnämnd stödjer förslaget och meddelar att Stockholmshem redan planerar att anlägga en park på platsen, men arbetet beräknas starta 2-3 år efter att detaljplanen fått grönt ljus, vilket väntas tidigast efter beslut i början av 2026. Under tiden ska dialog ske för att hålla området omhändertaget.

En medborgare har föreslagit fler butiker som korvkiosk, grönsaksförsäljning och second hand i Annedal/Mariehäll för att göra området mer levande, då utbudet idag är dåligt. Bromma stadsdelsförvaltning håller med om behovet men påpekar att de främst ansvarar för t.ex. förskola och äldreomsorg, inte näringslivsfrågor. De kommer dock att lyfta önskemålen i samarbete med andra aktörer och arbetar redan med att aktivera området genom exempelvis "Möjligheternas hus" och upprustning av Annedalsparken, samt dialog om Mariehälls torg.

En medborgare föreslog att en lekplats skulle byggas bredvid Eneby pumptrackbana för yngre barn, då många familjer besöker platsen och det finns utrymme. Bromma stadsdelsförvaltning avråder dock från förslaget. De menar att platsen ligger under Bromma flygplats inflygning med högt buller, är inte detaljplanerad och bedöms inte lämplig för en permanent lekplats.

En 13-årig medborgare har föreslagit att en skatepark byggs i Olovslund för att få ungdomar att vistas mer utomhus, med specifika platsförslag. Bromma stadsdelsnämnd svarar att det inte finns lämpliga ytor för en ny stor skatepark i Olovslund på grund av storlek och buller. Dock kommer önskemålet att tas med i framtida långsiktig planering, och under 2026 ska man undersöka att komplettera befintliga skateanläggningar med mindre hinder.

Invånare har föreslagit att belysning ska installeras längs Äppelvikens strandpromenad, mellan Alviks Strand och Smedslätten, för att göra den populära gångvägen tryggare och mer användbar året om, med miljövänliga lampor. Bromma stadsdelsförvaltning avslår dock förslaget. Skälen är att promenadens träkonstruktion inte bär maskiner för installation eller underhåll, och att det är för dyrt och komplicerat att dra fram el till platsen.

Micasa Fastigheter planerar en stor ombyggnad av fastigheten Bygeln 5 i Rågsved, som är strategiskt viktig för stadens utveckling i området. Den första delen av projektet innebär att servicehuslokaler renoveras och anpassas till nya kontor för Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning med plats för cirka 460 medarbetare, med inflyttning beräknad till hösten 2028. Detta projekt gör att vårdcentral, barn- och mödravårdscentral, tandläkare och fotvård kan vara kvar i byggnaden under renoveringen.

Micasa Fastigheter och Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning planerar en omfattande renovering och ombyggnation av hus C på Fruängsgården 1. Detta innebär att Fruängsgårdens servicehus kommer att avvecklas och istället omvandlas till ett vård- och omsorgsboende med 97 lägenheter, vilket är en utökning med 48 platser. Projektet syftar till att möta det ökande behovet av äldreboendeplatser i Stockholm och beräknas vara klart mellan 2029-2031, med en uppskattad årlig hyreskostnad på 31,8 miljoner kronor.

Kommunfullmäktige planerar att renovera och bygga om fastigheten Trehörningen 1 i Gröndal, Hägersten-Älvsjö. Idag är det Trekantens servicehus med 100 lägenheter, men efter ombyggnationen (planerad 2027-2030) ska det bli ett vård- och omsorgsboende med cirka 92 platser. Detta görs för att möta det ökande behovet av äldreomsorgsplatser i stadsdelen, och boende på servicehuset kommer att erbjudas förtur till andra boenden.

Stadsrevisionen har granskat hur Stockholm stad sköter underhållet av sina fastigheter. Micasa Fastigheter, som förvaltar äldreboenden, får i huvudsak godkänt för sitt underhållsarbete. Revisionen rekommenderar dock Micasa att förbättra kopplingen mellan identifierade underhållsbehov och budgeten för att säkerställa att medel används effektivt. Micasa har svarat att de arbetar systematiskt med underhåll och håller på att införa ett nytt systemstöd för att tydligare koppla underhållsplaner till budgetprocessen.

Micasa Fastigheter, som bygger och förvaltar vård- och omsorgsboenden samt seniorbostäder i Stockholm, presenterar sin verksamhetsplan och budget för 2026. Planen innebär att bolaget fortsätter bygga 23 nya vård- och omsorgsboenden fram till 2040, varav sex påbörjas eller planeras under 2026 i bland annat Årsta och Bagarmossen. Dessutom ska 1500 nya seniorbostäder skapas till 2040, varav cirka 340 genom omvandling av befintliga fastigheter och cirka 350 genom nyproduktion, med 63 seniorbostäder i Årsta klara 2028. Micasa jobbar även med fler LSS-boenden och att öka tryggheten samt minska energianvändningen i sina fastigheter.

Denna månadsrapport från Micasa Fastigheter, som förvaltar stadens vård- och omsorgsboenden, presenterar bolagets finansiella situation för november 2025. Rapporten visar att Micasas interna lån har ökat till 5,6 miljarder kronor och att räntan för månaden var 2,74 procent. Styrelsen har beslutat att lägga rapporten till handlingarna.

Micasa Fastigheter planerar att bygga ett nytt vård- och omsorgsboende med dagverksamhet och träffpunkt för äldre vid Bergholmsbacken i Bagarmossen. Projektet förväntas vara klart under slutet av 2030, ett år senare än planerat. Dessutom har Micasas styrelse beslutat att ge VD i uppdrag att ta över tomträtterna för fastigheterna Bjurbäcken 4, Korsholmen 61 och Lill-Klas 1 från Skolfastigheter i Stockholm AB.

Stockholms kommunstyrelse har godkänt samrådet för ett reviderat planförslag i Fruängens centrum. Planen innebär cirka 270 nya bostäder, varav 132 hyresrätter, och 2 500 kvm nya affärslokaler. Projektet ska också förbättra torg och gator, samt hantera problem med skyfall. Planerad inflyttning är 2031.

Denna rapport godkänner Stockholms stads finansiella månadsrapport för december 2025. Rapporten visar stadens ekonomiska ställning, inklusive lån, placeringar och garantier. Vid slutet av 2025 uppgick stadens externa lån till 84,7 miljarder kronor, en ökning under året, och betalningsberedskapen var god med 20,1 miljarder kronor tillgängliga. Stockholms stad behåller sitt höga kreditbetyg AAA tack vare god kostnadskontroll och förväntade skatteintäkter, vilket ger fördelaktiga lånevillkor. Prognosen för 2026 visar en fortsatt ökning av lånen, främst på grund av stora investeringar i infrastruktur, vatten och avfallshantering samt bostadsbyggande.

Kommunfullmäktige i Stockholm beslutade i december 2025 att överlåta fastigheten för bussterminalen i Slussen (Södermalm 7:89) till Region Stockholm. Beslutet har överklagats av flera personer som menar att det är olagligt, bland annat på grund av brister i beslutsunderlaget gällande säkerhet. Stockholms stad bestrider överklagandet och menar att frågor om säkerhet redan har utretts och godkänts i tidigare detaljplaner och bygglov för bussterminalen.

Den här agendapunkten är en redovisning av beslut som fattats via delegation mellan den 18 oktober och 16 december 2025. Det inkluderar en mängd ekonomiska beslut som rör förvaltning av budgetar, avrop i inköpssystemet Agresso, och direktupphandlingar för bland annat juridiskt stöd och designprodukter med Stockholmsmotiv.

Stockholms stad ger synpunkter på hur en miljökonsekvensbeskrivning för det nya åtgärdsprogrammet för vatten 2027–2033 i Norra Östersjöns vattendistrikt ska avgränsas. Staden vill att man tydligare inkluderar hushållningen med mark och vatten, samt förhållandet till Stockholms stads planering för 140 000 nya bostäder till 2035. Detta för att balansera miljökraven med behovet av nya bostäder. Staden vill även att nya åtgärder för dricksvattenkvalitet, som kommer från ett reviderat EU-direktiv, ska belysas gällande påverkan och resurser.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska höja ambitionen för elektrifiering, utreda hur takten kan ökas med konkreta åtgärder, och avsätta pengar i budgeten för detta. Detta menar de är avgörande för att nå stadens klimatmål och förbättra luftkvaliteten. Kommunstyrelsen anser dock att stadens befintliga Klimathandlingsplan 2030 redan omfattar dessa åtgärder och att elektrifieringsarbetet är väl integrerat i stadens verksamheter, men konstaterar att Liberalernas agerande i regeringen minskar incitamenten för elektrifiering i stort.

Regeringen har föreslagit en svensk kulturkanon med 100 verk och företeelser. Stockholms stad är kritisk till förslaget och anser att politiker inte bör välja ut kultur för invånarna, då det riskerar att styra kulturlivet och minska utrymmet för nya uttryck. Moderaterna och Sverigedemokraterna i Stockholm stöder dock en kulturkanon och menar att den kan stärka bildning och gemenskap genom att lyfta fram verk som format Sverige, och vill att den ska göras digitalt tillgänglig.

Motionären Nike Örbrink (KD) föreslår att äldre ska få dricka medhavd alkohol på stadens träffpunkter, såsom Lusthuset Hornstull, för att ”sätta guldkant på vardagen”. Idag är det inte tillåtet eftersom träffpunkterna ofta säljer lättdrycker, vilket enligt alkohollagen omöjliggör alkoholkonsumtion. Kommunstyrelsen avslog motionen då de menar att befintlig lagstiftning redan sätter gränserna, och att en ändring skulle innebära att träffpunkterna inte längre får sälja exempelvis kaffe, vilket är centralt för den sociala samvaron. Dock pågår ett pilotprojekt på Lusthuset där boende i servicehuset får dricka egen medhavd alkohol när träffpunkten är stängd för allmänheten.

Motionärer från Centerpartiet föreslår att Stockholms stad och Region Stockholm ska införa en gemensam rutin för att alla förskolebarn med autism ska få likvärdiga och samordnade stödinsatser, baserade på Socialstyrelsens rekommendationer om tidiga beteendeinriktade insatser. De menar att tillgången till dessa insatser varierar idag, där bara sex av elva stadsdelar godkänner dem, vilket skapar ojämlikhet beroende på var barnet bor. Kommunstyrelsen menar dock att liknande samverkansavtal och pågående insatser redan finns för att stödja barn med särskilda behov, och att staden arbetar med att stärka samverkan och ta fram nya riktlinjer för att öka likvärdigheten. De poängterar också att förskolan har ett pedagogiskt ansvar, medan regionen har det behandlande ansvaret, och att kommunen inte kan ställa samma krav på fristående förskolor som på kommunala.

Nike Örbrink (KD) föreslår att fler vårddjur, som hundar och katter, ska införas på Stockholms äldreboenden. Detta för att de har positiva effekter på de äldres välmående, minskar ensamhet och stress, särskilt för personer med kognitiv svikt. Majoriteten i kommunstyrelsen och äldreförvaltningen ser positivt på förslaget och arbetar redan med att öka inslaget av vårddjur, men lyfter fram utmaningar som tillgång till utbildade djur och förare samt behovet av tydliga rutiner för hygien och allergier.

Stockholms stad har svarat på en remiss från Justitiedepartementet om EU:s migrations- och asylpakt. Promemorian (Ds 2025:30) föreslår hur svensk lag ska anpassas till nya EU-regler för asyl och migration. Förslagen bedöms inte medföra nya obligatoriska uppgifter eller ekonomiska kostnader för kommunerna, då ansvaret för asylmottagandet ligger på staten.

Socialstyrelsen föreslår ändringar i sina allmänna råd för att anpassa dem till den nya gymnasiereformen Gy25, som trädde i kraft 1 juli 2025. Detta påverkar kraven på utbildning för personal som arbetar med äldreomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning. Ändringarna innebär att referenser till gymnasiekurser nu blir till ämnen med nivåer, samt att en ny yrkesutbildning för personal inom funktionshinderområdet inkluderas.

Boverket föreslår nya regler för hur byggnaders energiprestanda ska klassas, vilket påverkar alla byggnadsägare. Det införs en ny toppklass, A0, för så kallade nollutsläppsbyggnader, som är extremt energieffektiva och inte använder fossila bränslen. Detta innebär att energideklarationer får ett nytt utseende och att kraven för att klassas som A0, bland annat att byggnadens system ska kunna anpassa energianvändningen efter externa signaler, börjar gälla den 25 maj 2026.

Justitiedepartementet har föreslagit att fastighetsgränser ska kunna fastställas med koordinater istället för dagens registerkartor, vilket ses som mer pålitligt. Stockholms stad, som både fastighetsägare och myndighet, berörs av förslaget som väntas effektivisera stadsbyggnadsprocessen och det kommunala arbetet. Förslaget, som innebär små administrativa kostnader för staden, föreslås träda i kraft den 1 januari 2029.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att Hammarbybacken byggs ut med en ny topp och att den befintliga toppen höjs, med hjälp av schaktmassor från tunnelbaneutbyggnaden. Syftet är att skapa fler skidbackar och andra fritidsaktiviteter, både vinter och sommar, och stärka Stockholm som evenemangsstad. Staden avslog motionen då det inte finns något överskott av schaktmassor att använda. Dessutom framhålls att området är värdefullt för natur och friluftsliv, och att en utbyggnad skulle vara kostsam och öka klimatpåverkan. Fastighetsnämnden var dock positiv till att utreda förslaget och att samtidigt utveckla Lilla Sickla gård till ett besöksmål med bättre tillgänglighet, men detta förslag avslogs av borgarrådet på grund av påverkan på Nackareservatet.

EU-kommissionen föreslår att en ny Europeisk konkurrenskraftsfond (EKF) ska inrättas från år 2028. Syftet är att samla flera befintliga EU-program inom bland annat forskning, innovation, digitalisering, energi, klimat och säkerhet för att stärka EU:s konkurrenskraft genom mer samordnade investeringar. Stockholms stad har ombetts att yttra sig över förslaget.

Kommunstyrelsen har godkänt sin verksamhetsplan och budget för 2026 på 862,1 miljoner kronor. Planen fokuserar på att stärka välfärden, öka tryggheten, påskynda klimatomställningen och ta ansvar för stadens ekonomi. Oppositionspartierna Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverade sig mot beslutet med egna förslag och betonade bland annat skattesänkningar, kärnuppgifter, förbättrat företagsklimat och trygghetsarbete.

Kommunfullmäktige ska besluta om en reviderad plan för Brommaprogrammet i Riksby. Den nya planen innebär att färre bostäder och arbetsplatser kommer att byggas än vad som tidigare planerats, totalt 1 450 bostäder och 1 500-2 000 arbetsplatser. Anledningen är att man vill uppnå bättre lönsamhet och undvika stora investeringar i vatten- och avloppssystem, vilket också gör att vissa etapper helt tas bort. Ändringen innebär också att kommunen får stå för en kostnad på 67,4 miljoner kronor för det som redan har investerats.

Stockholms stad har svarat på ett remissförslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gällande nya regler för att rapportera cyberincidenter och informationsskyldighet. Detta är en del av en ny cybersäkerhetslag som syftar till att förbättra skyddet mot cyberattacker i viktiga samhällsfunktioner och hos företag. De nya reglerna innebär att myndigheter, kommuner och regioner, samt vissa företag, måste rapportera allvarliga cyberincidenter snabbt, vilket ska leda till ökad cybersäkerhet och minskade kostnader för incidenter.

Stockholms stad har svarat på en remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) angående nya regler för cybersäkerhet. Dessa regler kommer att påverka hur staden och andra organisationer måste skydda sin digitala information och sina system för att säkerställa att samhällsviktiga funktioner fungerar även vid cyberattacker eller störningar. För invånarna innebär detta ett ökat skydd för viktiga digitala tjänster, men det kan också leda till vissa kostnader för kommunen att uppfylla de nya säkerhetskraven.

En skrivelse har lämnats in angående klubben och restaurangen Trädgården vid Skanstull. Jonas Naddebo (C) ifrågasätter varför staden sagt upp Trädgårdens hyresavtal innan processen med bygglov är klar, särskilt eftersom stadsbyggnadsnämnden godkände ett permanent bygglov. Han undrar också varför inte stadens förvaltningar samordnar sig bättre i frågan och om politikerna står bakom uppsägningen.

Kommunstyrelsen har beslutat att förlänga Charlotte Goliaths anställning som förvaltningschef för Serviceförvaltningen. Hon kommer att fortsätta sin tjänst från mars 2026 till februari 2031. Löne- och anställningsvillkor kommer att beslutas av stadsdirektören.

Två liberala politiker, Sara Svanström och Elin Hjelmestam, föreslår att Stockholm ska utreda och införa högre parkeringsavgifter för fossildrivna fordon för att minska klimatutsläpp och förbättra luftkvaliteten. Staden har svarat att detta inte är möjligt med dagens lagstiftning, men att man driver på för en lagändring för att kunna införa sådana differentierade avgifter. Liberalerna menar att motionen är en viktig signal till regeringen för att påskynda en lagändring.

Europeiska kommissionen har föreslagit en ny förordning för att förbättra hur EU-budgetens pengar följs upp och utvärderas. Målet är att förenkla dagens komplicerade system, öka transparensen och säkerställa att pengarna används effektivt och bidrar till EU:s mål, till exempel inom miljö och jämställdhet. Stockholms stad har ombetts att yttra sig om förslaget, som bland annat innebär en gemensam webbportal där medborgare enkelt kan se hur EU-pengar används och vilka resultat de ger.

Centerpartiet har föreslagit att Stadsgårdskajen utvecklas med nya byggnader som innehåller 180 bostäder och 25 000 kvadratmeter kontors- och butikslokaler, en park, småbåtshamn, kallbadhus och scen. Detta skulle innebära att trafikleden överdäckas för att skapa ett mer sammanhängande och levande område. Majoriteten i kommunstyrelsen avslog förslaget med hänvisning till pågående byggprojekt i området, stora kostnader och risker, samt att förslaget strider mot riksintressen för kulturmiljö och sjöfart.

Denna rapport sammanställer nya ärenden och protokoll som inkommit under perioden 4 december 2025 till 7 januari 2026. Bland de nya ärendena finns bland annat förslag om att centralisera försöks- och träningslägenheter, utredningar om boende för personer med samsjuklighet, och hantering av bygg- och rivningsavfall. Rapporten innehåller också motioner om en temporär vintergolfhall, att avbryta exploateringen vid Solviksängen, och att utreda ekonomiskt våld i relationer.

Jonas Naddebo (C) har lagt en motion om att Stockholm ska arbeta mer med att installera gröna tak på nya och befintliga fastigheter. Han vill att gröna tak ska vara standard vid nybyggnationer där staden är byggherre, att staden inventerar och installerar gröna tak på befintliga kommunala fastigheter, samt att staden ska hjälpa privata fastighetsägare att installera gröna tak. Miljöförvaltningen ser positivt på intentionen att öka antalet gröna tak men anser att man inte bör peka ut gröna tak som en generell standardlösning utan istället fokusera på bredare naturbaserade lösningar. De menar att åtgärder bör väljas utifrån platsens och projektets förutsättningar, då andra lösningar ibland kan ge större nytta. Dock är förvaltningen positiv till att underlätta för privata fastighetsägare som vill anlägga gröna tak.

Liberalerna har frågat Kommunstyrelsen hur Stockholms stad jobbar för att stoppa organiserad brottslighet inom avfallshantering, eftersom den leder till miljöförstöring och stora kostnader. Miljöförvaltningen svarar att de redan bedriver tillsyn över avfallshantering genom både planerade och oanmälda kontroller, särskilt av farligt avfall och schaktmassor. De samarbetar också med bland annat Polisen för att upptäcka och motverka avfallsbrott.

Naturvårdsverket och länsstyrelserna har fått i uppdrag att utveckla ett nytt digitalt system, kallat FMR (Företagens miljöinformation och rapportering), för företagens miljörapportering. Det nuvarande systemet är föråldrat och det nya ska underlätta inlämning av miljöinformation, göra det enklare för myndigheter att dela information och möta EU:s krav. Miljöförvaltningen i Stockholm välkomnar förslaget och är positiv till att Naturvårdsverket får ansvaret, men vill se ytterligare utredningar kring offentlighetsprincipen, sekretess och hur kommunerna ska involveras i utvecklingen för att undvika problem.

Stockholms stad har utrett hur stadsdelsförvaltningarna bättre kan involvera lokala föreningar i stadens miljö- och klimatarbete. Utredningen visar att det är viktigt att bygga vidare på befintliga arbetssätt och samarbeten, snarare än att skapa nya. Miljöförvaltningen och Stadsledningskontoret får nu i uppdrag att utveckla stöd och metoder för detta, bland annat genom att stärka samverkan mellan stadens olika förvaltningar och erbjuda föreningsstöd som inkluderar miljö- och klimatfrågor.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tagit fram sin verksamhetsplan för 2026. Planen beskriver hur nämnden ska arbeta för att uppnå Stockholms stads miljömål, bland annat genom att stärka tillsynen mot miljöbrott, förbättra datainsamling för miljöanalys, minska stadens konsumtionsbaserade utsläpp och ge stöd till fastighetsägare för energieffektivisering och installation av solceller. Nämnden begär även extra medel för ökade kostnader och intäkter för tillsyn, miljöövervakning och externfinansierade projekt, samt för insatser kopplade till stadens vattenförekomster.

Rådet för funktionshinderfrågor har hållit möte och diskuterat flera viktiga punkter. Bland annat har Boverkets nya byggregler om tillgänglighet behandlats, där det framkommit att endast 20% av studentlägenheter måste vara fullt tillgängliga, vilket skapar oro. Dessutom diskuterades Fastighetsnämndens budget för 2026, som inkluderar investeringar i Vällingby sim- och idrottshall samt Stadsbiblioteket, med löften om att fortsatt förbättra tillgängligheten i stadens idrottshallar. Miljö- och hälsoskyddsnämndens budget och fokusområden för 2026 presenterades också, där frågor som allergikost på restauranger och kemikalier i barnskyddande förslutningar prioriteras, samt tillgängliggörande av naturreservat.

Liberalerna frågade kommunen om den så kallade "biografdöden" i Stockholm och vad kommunen gör för att stötta biograferna som hotas av nedläggning. Kulturförvaltningen svarade att de delar oron och följer utvecklingen noggrant. De arbetar med att stötta biograferna genom dialog, programstöd och utvecklingsstöd för renoveringar, bland annat genom ett förstärkt stöd till Bio Skandia inför 2025 för att hjälpa dem med ökade hyror och bredda sin verksamhet.

Liberalerna, genom Jan Jönsson, Isabel Palmqvist-Smedberg och Hanna Wistrand, vill att staden utreder hur man kan förbättra och förenkla för föreningslivet i Stockholm för att bli bäst i Sverige. Kulturförvaltningen stöder förslaget och är positiv till att delta i en sådan utredning, som föreslås ledas av stadsledningskontoret. Syftet är att kartlägga hinder och ta fram konkreta åtgärder för att göra det enklare för alla typer av föreningar att verka och växa.

Kulturnämnden ska godkänna ett nytt inval till rådet för funktionshinderfrågor som arbetar med kulturfrågor i staden. Detta innebär att Lovisa Axelqvist, representant för Ung med Synnedsättning Stockholm Gotland, kommer att fylla en vakant plats i rådet. Rådet är gemensamt för kulturnämnden, Kulturhuset Stadsteatern och Skönhetsrådet och arbetar för att personer med funktionsnedsättning ska ha en tillgänglig kultur.

Stockholms stad planerar att byta ut taket och installera en ny hiss på Stora scenen i Kungsträdgården. Den nuvarande konstruktionen uppfyller inte dagens säkerhets- och tillgänglighetskrav. Arbetet, som planeras starta under 2026, syftar till att scenen ska fortsätta vara en modern och trygg plats för evenemang som är tillgänglig för alla invånare.

Stockholms kulturnämnd föreslår att stödet för ungas egna kulturprojekt slås ihop med ett annat kulturstöd, "Stöd till eget skapande, deltagande och folkbildning", från och med 2027. Detta görs för att förenkla administrationen för både de som söker bidrag och för kulturförvaltningen. Budgeten på 2 miljoner kronor och priset till årets unga kulturprojekt kommer att vara oförändrade, och det blir fortsatt möjligt att följa upp hur mycket pengar som går till ungas kulturprojekt.

Stockholms stad planerar att upphandla ett nytt digitalt system för ansökningar och administration av sommarkollo för barn och unga. Det nuvarande systemet är gammalt och kan inte längre uppdateras, vilket gör att ett nytt system behövs för att förbättra funktioner och säkerhet. Denna upphandling beräknas kosta mellan 4,5 och 9 miljoner kronor och ska vara på plats hösten 2026, vilket ska göra det enklare för föräldrar att söka kollo och för handläggare att hantera ansökningarna.

Stadsarkivet presenterar sin verksamhetsplan för 2026, med fokus på att göra arkiven mer tillgängliga för alla stockholmare, både digitalt och fysiskt. De planerar bland annat att förbättra sökfunktionen i databasen Rotemannen, erbjuda fler anpassade föreläsningar och visa upp kartor och äldre sociala arkiv online. Budgeten för 2026 är 71,1 miljoner kronor, en minskning med 7,7 miljoner jämfört med året innan.

Kulturförvaltningen har presenterat sin verksamhetsplan för 2026, som syftar till att göra kultur mer tillgänglig för alla stockholmare, särskilt barn, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning. Planen inkluderar satsningar på utökade öppettider för biblioteken och att Kulturskolan ska erbjuda verksamhet under hela året, samt att fler unga mellan 13-18 år ska delta i kulturaktiviteter. Dessutom kommer förvaltningen att förstärka kulturlivet genom att satsa på scener och mötesplatser, samt ansöka om budgetjusteringar för bland annat en ny takkonstruktion till Kungsträdgårdens scen och att täcka intäktsbortfall från stängda museer.

Kulturförvaltningens förvaltningsgrupp har hållit möte och diskuterat sin verksamhetsplan för 2026. En viktig del är ett projekt i Skärholmen, ”Skärholmen Tillsammans”, där lokala föreningar ska utbilda ungdomar mellan 16-21 år till aktivitetsledare. Syftet är att ge dem nya förebilder och möjligheter till arbete eller engagemang, särskilt för de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Kulturnämndens arkivutskott har godkänt Stadsarkivets verksamhetsplan för 2026. Det innebär att nämnden föreslår att kommunstyrelsen godkänner planen och begär en budgetändring på 33,6 miljoner kronor. Dessutom kommer Stadsarkivets resultatenheter för eDok IT-prislistan och e-arkivet IT-prislistan att slås ihop från och med 2026.

Denna anmälan listar flera delegationsbeslut från Stadsarkivet och Kulturförvaltningen. Stadsarkivet har fattat beslut om bevarande och gallring av handlingar för olika förvaltningar och bolag, bland annat Stockholms kommunala skolor och förskolor. Kulturförvaltningen har bland annat beslutat om konstnärliga gestaltningar i Kista Äng, Älvsjöbadet och Enskede IP, samt svarat på remisser rörande bygglov och planärenden i flera stadsdelar.

Kulturnämnden har godkänt stöd till åtta studieförbund för 2026, totalt 20,7 miljoner kronor. Detta är en fortsättning på tidigare beslut, där studieförbundet Ibn Rushd förlorade sitt stöd efter att ha förlorat sin status som nationellt studieförbund. Studiefrämjandet Mälardalen beviljades 1,3 miljoner kronor för att driva Kvinnornas bildningshus i Tensta, en verksamhet som tidigare drevs av Ibn Rushd. Sverigedemokraterna reserverade sig mot besluten och förespråkar att de skattefinansierade bidragen till studieförbunden ska avvecklas.

Stockholms stad inför ett nytt gemensamt funktionsprogram för förskolelokaler. Syftet är att nya förskolor ska ha en likvärdig design och funktion, både inomhus och utomhus, samt att planeringen ska bli mer kostnads- och tidseffektiv. Programmet innehåller riktlinjer för bland annat trygghet, rörelsemöjligheter, flexibilitet och miljökrav för förskolans lokaler och utomhusmiljö.

Förskolenämnden i Stockholm reviderar sin delegationsordning, vilket innebär att vissa beslut flyttas från nämnden till anställda inom förvaltningen för att effektivisera arbetet. De föreslår tre ändringar: att förtydliga vem som fördelar medel för kvalitets- och fortbildningsinsatser, ändra beslutsnivån för vissa ekonomiärenden till chefen för ekonomi- och styrningsavdelningen, samt tydliggöra att den chef som beslutar om ett inköp även undertecknar avtalet. Detta ska inte påverka barns rättigheter eller jämställdhet.

Förskolenämnden har tagit fram sin verksamhetsplan för 2026. Planen fokuserar på att stärka kvaliteten och likvärdigheten i förskolorna i Stockholm. Målet är att alla barn ska få jämlika möjligheter till utveckling och lärande, bland annat genom att öka antalet barn som går i förskola, särskilt i områden som Järva och Skärholmen.

Stockholms stad har tagit fram ett nytt program för barnhälsa som ska förbättra förskolebarnens hälsa och livsvillkor, oavsett bakgrund eller var de bor. Programmet fokuserar på fysisk, psykisk och social hälsa, och ska användas som vägledning av alla nämnder och bolag som arbetar med barnhälsa. Förskolenämnden har granskat programmet och är positiv till dess ambitioner att minska skillnader och stärka arbetet med barns hälsa, men föreslår vissa justeringar för att bland annat säkerställa att hänvisningar till andra styrdokument är aktuella och att programmet anpassas till nya nationella riktlinjer.

Detta ärende handlar om att rapportera in protokoll från olika möten gällande förskola och utbildning i Stockholm. Bland annat diskuteras hur man bäst stöder utlandsfödda elever med funktionsnedsättningar i anpassade skolformer, samt förskolenämndens verksamhetsplan för 2026. Man har också pratat om arbetsmiljön i förskoleförvaltningens lokaler och en översyn av organisationen.

Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett förslag till detaljplan för fastigheten Västergötland 21 på Södermalm, mellan Götgatan och Repslagargatan. Planen syftar till att varsamt utveckla fastigheten med en tillbyggnad på gården, nya entréer mot Repslagargatan samt nya fönster och takkupor, samtidigt som byggnadernas kulturhistoriska värden bevaras. Förslaget ska också förbättra rörelser genom fastigheten, både för allmänheten på bottenplan och genom att länka samman bebyggelse på flera våningsplan, samt tillåta kontors-, centrum- och bostadsändamål. Du kan lämna synpunkter på förslaget senast den 23 februari 2026.

Staden planerar en ny detaljplan för fastigheten Bonden Större 43 på Södermalm, vid Skånegatan 63-65. Förslaget innebär att huvudbyggnaden får en extra våning för nya bostäder och att innergården höjs upp för att ge plats åt nya lokaler för affärer samt trevåningsradhus. Totalt blir det 7 nya hyresrätter och cirka 500 kvadratmeter butiksytor, samtidigt som befintliga träd på gården ska bevaras. Du kan lämna synpunkter på förslaget till Stadsbyggnadskontoret senast den 9 februari 2026.

Stadsarkivet presenterar sin verksamhetsplan för 2026, som fokuserar på att göra arkiven mer tillgängliga för alla stockholmare, både digitalt och fysiskt. Bland annat ska en ny söktjänst för databasen Rotemannen utvecklas, och e-arkivstjänsten digitaltarkiv.stockholm kommer att lanseras där medborgare kan söka efter skolbetyg med BankID. Planen inkluderar även insatser för att förbättra informationssäkerheten och effektivisera hanteringen av stadens digitala och analoga arkiv, samt förbereda för inköp av digitaliseringstjänster för 8 miljoner kronor.

Stadsarkivet har fattat flera beslut om hur information ska sparas och rensas (gallras) i olika delar av Stockholms stad, bland annat hos Serviceförvaltningen, Stokab, och Stockholm Business Region. Detta inkluderar även beslut om att spara och gallra handlingar kopplade till egenvård inom Stockholms kommunala skolor och förskolor. Besluten handlar om att säkerställa att stadens digitala system har tydligt ansvar för arkivering, godkända arkivlokaler och korrekta rutiner för att hantera information över tid.

Stadsbyggnadskontoret föreslår en ny detaljplan för en del av Vanda 3 i Akalla för att möjliggöra ny industriell bebyggelse på en befintlig parkeringsplats. Planen syftar till att skapa 25 000 kvadratmeter nya industrilokaler för cirka 200-600 nya arbetsplatser, med fokus på lager/logistik och serverhallar. Förslaget är en del av stadsutvecklingsprojektet Fokus Järva och innefattar även förbättringar av gång- och cykelvägar samt plantering av träd. Synpunkter på förslaget kan lämnas fram till den 16 februari 2026.

Staden föreslår en ny detaljplan för Bällsta Hamn i Ulvsunda Industriområde. Planen innebär att cirka 1400 nya bostäder, lokaler, kontor, hotell, skolor, förskolor och en mobilitetshus ska byggas. Området ska omvandlas från industri till en blandad stadsmiljö med nya gator, parker, torg och en strandpromenad med en möjlig pendelbåtshållplats. Förslaget bedöms ha betydande miljöpåverkan, inklusive marksanering, dagvattenhantering och bullerskydd, och ligger ute för samråd mellan 16 december 2025 och 16 februari 2026.

Stockholms stad föreslår en ny detaljplan för att bredda på- och avfartsramper vid Hjulsta trafikplats i Akalla och Tensta. Syftet är att förbättra trafikflödet på E18 och Förbifart Stockholm, skapa en ny gång- och cykelväg mellan Stockholm och Järfälla, samt hantera dagvatten och skydda natur- och kulturvärden. Förslaget innebär bland annat en ny ramp från Förbifarten till E18 västerut som ska avlasta Hjulsta trafikplats.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska ge vissa politiker och tjänstemän, som stadsdelsnämndens ordförande Mårten Svensson Risdal (S) och förste vice ordförande Charlotta Schenholm (L), rätten att fatta snabba beslut om omhändertaganden av barn och unga enligt LVU och LVM, samt beslut om placering av barn i skyddat boende. Detta görs för att säkerställa att viktiga beslut kan fattas skyndsamt, även när hela nämnden inte kan sammanträda, för att skydda utsatta individer.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska välja fem ledamöter och fyra ersättare till den sociala delegationen för 2026, samt utse en ordförande och en vice ordförande. Denna delegation fattar beslut i ärenden som rör enskilda invånare och som inte får delegeras till tjänstemän, främst enligt socialtjänstlagen, lagen om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Besluten kan handla om allt från stöd och insatser till tvångsvård. Instruktionen för delegationen fastställs också.

Södermalms stadsdelsnämnd föreslås neka Max Medborgarplatsen tillstånd att servera alkohol, både inomhus och på uteserveringen. Förvaltningen bedömer att risken är för stor att barn och ungdomar, som ofta samlas på Max vid Medborgarplatsen, av misstag får tillgång till alkohol. Medborgarplatsen är dessutom en plats med mycket nöjesliv och en fokuspunkt för fältassistenter som arbetar med ungdomar i riskzon.

Södermalms stadsdelsnämnd ska välja ledamöter till sitt pensionärsråd för år 2026. Rådet består av fem ledamöter och fem ersättare, som ska agera som ett rådgivande organ för att förbättra levnadsförhållandena för äldre i området. De föreslagna representanterna, bland annat Per Rudin från PRO och Cecilia Söderman från SPF, ska godkännas av nämnden. De valda representanterna fördelas proportionellt mellan pensionärsorganisationerna PRO, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna baserat på deras medlemsantal.

Södermalms stadsdelsnämnd ska utse flera ledamöter, utöver ordföranden Anders Göransson (S), för att kunna fatta brådskande beslut som rör vård av unga (LVU), vård av missbrukare (LVM) och placering av barn i skyddat boende. Detta görs för att säkerställa att nödvändiga insatser kan sättas in snabbt när det inte finns tid att vänta på ett ordinarie nämndsbeslut. De utsedda ledamöterna är vice ordföranden Lars Rottem Krangnes (C) samt ordförande och vice ordförande i sociala delegationen.

Södermalms stadsdelsnämnd ska välja sju ledamöter och fyra ersättare till den sociala delegationen för år 2026. Denna delegation fattar beslut i individuella ärenden som rör socialtjänsten på Södermalm. Beslutet innebär att en ordförande och en vice ordförande också utses, och att en särskild ordning för ersättare fastställs.

Socialnämnden i Stockholm kommer att utse sju ledamöter, inklusive ordförande Alexander Ojanne (S), som får rätt att fatta brådskande beslut gällande tvångsomhändertagande av barn och unga (LVU), tvångsvård av missbrukare (LVM) samt placering av barn i skyddat boende. Detta görs för att snabbt kunna agera när nämnden eller dess individutskott inte hinner sammanträda. Besluten som fattas på detta sätt kommer sedan att rapporteras till nämnden i efterhand.

Socialnämnden i Stockholm kommer att välja ledamöter till tre av sina utskott för år 2026: tillståndsutskottet, individutskottet samt organisations- och föreningsutskottet. Dessa utskott fattar beslut i nämndens ställe inom specifika områden som bland annat rör alkohol- och tobakstillstånd, individärenden inom socialtjänsten (som vård av missbrukare och unga) samt ekonomiskt stöd till ideella föreningar. Totalt ska 15 ledamöter och 11 ersättare väljas.

Denna punkt handlar om vilka politiker som har valts till socialnämnden i Stockholm för år 2026. Socialnämnden ansvarar för viktiga frågor som socialtjänst, äldreomsorg och stöd till barn och familjer i staden. Alexander Ojanne (S) är ordförande och Jan Jönsson (L) är vice ordförande.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska ge vissa politiker och tjänstemän rätt att fatta snabba beslut i brådskande ärenden som rör vård av unga (LVU) och missbrukare (LVM), samt placering av barn i skyddat boende. Detta görs för att kunna agera skyndsamt när ett beslut inte kan vänta på att nämnden sammanträder, till exempel vid omedelbara omhändertaganden. Delegeringen syftar till att säkerställa att barn och ungdomar får det skydd och den hjälp de behöver i akuta situationer.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska välja nya ledamöter till sin sociala delegation för år 2026. Den sociala delegationen hanterar ärenden som rör enskilda medborgare och myndighetsutövning inom socialtjänsten. Förslaget inkluderar Monica Lövström (S) som ordförande och Johan Brege (M) som vice ordförande, samt flera andra ledamöter och ersättare från olika partier.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd föreslår att fler ledamöter ska få fatta snabba beslut i akuta situationer gällande barn och vuxna som far illa. Detta innebär att utöver ordföranden kan även vice ordförande och andra utvalda ledamöter besluta om omedelbara omhändertaganden enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga), LVM (Lag om vård av missbrukare i vissa fall) samt placering av barn i skyddat boende. Syftet är att säkerställa att det alltid finns någon som snabbt kan agera när brådskande beslut behöver fattas för att skydda individer.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd ska välja sju ledamöter och fyra ersättare till den sociala delegationen för år 2026. Den sociala delegationen är viktig för invånarna eftersom den fattar beslut i enskilda ärenden som rör socialtjänsten, exempelvis enligt Socialtjänstlagen, LVU och LSS. Dessa beslut har direkt påverkan på stöd och service till barn, unga och personer med funktionsnedsättning i Norra innerstaden.

Järva stadsdelsnämnd ska välja fem ledamöter och fem ersättare till pensionärsrådet för 2026. Rådet består av representanter från PRO och SPF som bor i Järvaområdet och ska ge råd till nämnden i frågor som rör äldres levnadsförhållanden. De valda personerna är Mats Hellberg, Kristina Friberg, Åke Stöckel (SPF), Sievert Balkestål och Eddie Bervelin (PRO) som ordinarie ledamöter, samt Margareta Klintholm, Yvonne Zettergren, Ann-Katrin Åslund (SPF), Anja Heinonen och Christina Björkgren (PRO) som ersättare.

Järva stadsdelsnämnd har utsett nya representanter till sitt näringslivsråd för år 2026. Rådet, som inrättades i oktober 2023, syftar till att stärka näringslivet i Järva. Elvir Kazinic (S) blir ordförande och Mats Rydelius (M) vice ordförande, tillsammans med tre andra ledamöter och deras ersättare.

Järva stadsdelsnämnd har beslutat vilka politiker som ska sitta i det brottsförebyggande rådet i Järva för år 2026. Rådet, som arbetar för att minska brottsligheten i området, består av politiker som Letti Freivalds (S) och Åsa Nilsson Söderström (L), samt representanter från bland annat polisen, brandförsvaret och skolan. Rådet ska även bjuda in fastighetsägare och företag för att tillsammans förbättra tryggheten i Järva.

Järva stadsdelsnämnd har godkänt en reviderad instruktion för det lokala brottsförebyggande rådet. Ändringarna innebär att rådets sammansättning uppdateras för att spegla den nya organisationsstrukturen inom förvaltningen och att namnet ändras från "arbetsordning" till "instruktion" för enhetlighet. Rådet kommer att sammanträda två gånger per år för att diskutera brottsproblematik och samordna insatser för att öka säkerheten i Järva.

Järva stadsdelsnämnd har beslutat vilka nämndledamöter och tjänstepersoner som får fatta beslut om tvångsvård av unga (LVU), tvångsvård av missbrukare (LVM) och placering av barn i skyddat boende. Detta innebär att vissa personer får rätt att besluta om omhändertaganden, umgängesbegränsningar och att begära polishandräckning vid behov. Beslutet gäller från 2026.

Järva stadsdelsnämnd har beslutat att utse ledamöter till en social delegation för 2026. Denna delegation fattar beslut i enskilda ärenden som rör socialtjänst, vård av unga, missbrukare och funktionshindrade. Beslutet innebär att Rashid Mohammed (V) blir ordförande och Lotta Högström (M) blir vice ordförande, tillsammans med fem andra ledamöter och fyra ersättare.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutar att utse vissa ledamöter (Lisa Carlsson, Ofelia Namazova Venneman, Johan Sjölander) och tjänstepersoner (som Alicja Stoklosa och Brita Svensson) för att kunna fatta snabba beslut i akuta ärenden som rör omhändertagande av barn och unga enligt LVU, vård av missbrukare enligt LVM, samt placering av barn i skyddat boende. Detta görs för att säkerställa att beslut kan fattas skyndsamt när det är brådskande, även när hela nämnden inte kan samlas. De tidigare besluten om dessa delegationer upphör därmed att gälla.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd har beslutat vilka politiker som ska sitta i den sociala delegationen under 2026. Denna delegation fattar många beslut som rör enskilda invånare inom stadsdelen, till exempel om stöd och insatser. Johan Sjölander (S) blir ordförande och Ofelia Namazova Venneman (KD) vice ordförande.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ska välja nya ledamöter och ersättare till sitt pensionärsråd för 2026. Rådet består av fem ledamöter och fem ersättare, som nominerats av lokala pensionärsorganisationer som PRO och SPF Seniorerna. Pensionärsrådet är ett viktigt rådgivande organ som ger äldre invånare i Hägersten-Älvsjö inflytande och insyn i frågor som rör deras levnadsförhållanden i stadsdelen.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd utser en grupp av ledamöter, utöver ordinarie ordförande och vice ordförande, som får fatta snabba beslut gällande barn och missbrukare. Detta gäller ärenden som är så brådskande att man inte kan vänta på ett ordinarie nämndmöte, exempelvis omedelbara omhändertaganden av barn eller placering i skyddat boende. Syftet är att säkerställa att viktiga beslut kan fattas skyndsamt även under helger och semestrar.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ska utse fem ledamöter och fyra ersättare till den sociala delegationen för år 2026, inklusive ordförande och vice ordförande. Den sociala delegationen är en viktig del av nämnden som fattar beslut i frågor som rör enskilda medborgare och deras personliga eller ekonomiska förhållanden, till exempel inom socialtjänstlagen, LSS och LVU. Dessa beslut påverkar direkt invånare som behöver stöd och vård.

Farsta stadsdelsnämnd beslutar att återinföra rätten för tjänstemän inom äldreomsorgen och individ- och familjeomsorgen att godkänna avtal om andrahandsuthyrning av lägenheter. Denna delegation hade tidigare begränsats till endast försöks- och träningslägenheter, vilket visade sig vara för snävt eftersom förvaltningen har andra typer av boenden. Ändringen innebär att enhetschefer får teckna avtal om andrahandsuthyrning enligt lägenhetens syfte.

Farsta stadsdelsnämnd ska förordna fem ledamöter för 2026. Dessa ledamöter får rätt att fatta brådskande beslut gällande omedelbara omhändertaganden av barn och unga enligt LVU och LVM, samt beslut om skyddat boende för barn enligt LSB. Besluten syftar till att säkerställa snabba insatser vid akuta situationer som rör barns och ungas välfärd och säkerhet.

Farsta stadsdelsnämnd ska utse nya ledamöter till sin sociala delegation för år 2026. Denna delegation fattar beslut som rör enskilda Farstabor, till exempel gällande socialt stöd och ekonomiska förhållanden. De förbereder också viktigare sociala frågor som sedan beslutas av nämnden.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska välja nya ledamöter till sitt pensionärsråd för 2026. Rådet, som består av fem ordinarie ledamöter och fem ersättare, ska fungera som ett rådgivande organ för frågor som rör äldres levnadsvillkor i stadsdelen. De föreslagna ledamöterna är nominerade av pensionärsföreningarna PRO och SPF Seniorerna, och inkluderar namn som Ulf Gran, Monica Engelhart och Eva Magnusson.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska utse ledamöter till sin sociala delegation för år 2026. Denna delegation är viktig för invånarna eftersom den fattar beslut om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. De hanterar även brådskande ärenden som rör vård av unga, insatser för missbrukare och placering av barn i skyddat boende i stadsdelen.

Bromma stadsdelsnämnd delegerar rätten att fatta brådskande beslut om placering av barn i skyddat boende. Detta innebär att utvalda politiker, som Johan Heinonen (S) och Mattias Keresztesi (M), snabbt kan besluta om var barn ska bo för skydd och om hemlighållande av vistelseort. Syftet är att barn i Bromma som behöver omedelbart skydd snabbt ska få hjälp.

Bromma stadsdelsnämnd utser fem tjänstepersoner, bland annat avdelningschef Fredrik Skoglund och områdeschef Emina Setkic, som får rätt att begära hjälp från Polisen eller Kriminalvården. Detta gör att socialtjänsten snabbt kan agera för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande av unga enligt lagen om vård av unga (LVU), i syfte att skydda utsatta barn och ungdomar.

Bromma stadsdelsnämnd ger fem politiker – Johan Heinonen (S), Stina Andersson (S), Rose-Marie Rooth (V), Mattias Keresztesi (M) och Alexander Saednia (M) – befogenhet att fatta snabba beslut i akuta sociala ärenden. Detta inkluderar till exempel omedelbara omhändertaganden av barn (LVU) och beslut om vård av missbrukare (LVM). Syftet är att säkerställa att invånare kan få snabb hjälp i brådskande fall där nämndens ordinarie sammanträde inte kan avvaktas.

Bromma stadsdelsnämnd ska välja ledamöter till den sociala delegationen för år 2026. Denna delegation är ett utskott som fattar beslut i ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda individer. Delegationen kommer att bestå av sju ledamöter och fyra ersättare, med en ordförande från majoriteten och en vice ordförande från oppositionen. Olika partier har föreslagit kandidater, exempelvis Stina Andersson (S) som ordförande och Alexander Saednia (M) som vice ordförande.