Stockholms kommun

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda möjligheten att anlägga flytande fotbollsplaner på vattenytor. Flera nämnder och bolag har yttrat sig, och medan man ser positivt på kreativa lösningar för att möta bristen på idrottsytor, lyfts utmaningar fram gällande placering, kostnad, miljöhänsyn och praktiska frågor som anslutningar och servicebyggnader. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, vilket innebär att inget specifikt utredningsuppdrag kommer att ges, utan frågan hanteras inom ramen för befintligt arbete med idrottsanläggningar.

Motionärer från Liberalerna föreslår att staden ska utreda hur man kan förbättra och förenkla för föreningslivet i Stockholm, med målet att bli bäst i Sverige. Man vill kartlägga hinder och problem som föreningar upplever. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras då de anser att pågående arbete, som en föreningspolicy för 2026, redan uppfyller motionens syfte. Liberalerna menar dock att en bredare utredning behövs för att hantera komplexiteten och de utmaningar som lyfts av flera remissinstanser, som att information om bidrag är svår att hitta och ansökningsprocesser kan vara komplicerade.

Sergej Salnikov (SD) föreslår i en motion att Stockholm ska starta ett pilotprojekt för medborgarbudget, där invånare får vara med och besluta om hur en del av kommunens pengar ska användas. Efter två år ska projektet utvärderas. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med att medborgarbudget redan är ett etablerat arbetssätt i Stockholm och att staden kontinuerligt använder metoden, bland annat har 17 medborgarbudgetar genomförts under 2023–2025.

Moderaterna föreslår i en motion att Stockholm ska införa så kallade trygghetskiosker, inspirerade av Tokyo och Frankfurt. Dessa kiosker skulle fungera som bemannade knutpunkter där väktare, fältassistenter och andra trygghetsskapande yrkesgrupper kan samlas och arbeta tillsammans för att öka tryggheten lokalt och vara nära medborgarna. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, med hänvisning till att staden redan arbetar med trygghetsskapande åtgärder och att mobila insatser anses mer effektiva, även om en minoritet reserverar sig och vill bifalla motionen.

Denna rapport redovisar inkomna ärenden till kommunstyrelsen under slutet av mars och början av april 2026. Bland de nya ärendena finns bland annat förslag om detaljplaner för tunnelbaneutbyggnad i Årsta och en ny tunnelbanedepå i Älvsjö. Dessutom föreslås flera nya biotopskyddsområden i staden, till exempel Trekanten, Åkeslund och Vikingaberget-Johannesdal.

Utbildningsförvaltningen har tagit emot en skrivelse från Jan Jönsson (L) med frågor om hur skolorna i Stockholm arbetar förebyggande mot brott i sociala medier bland unga. Jan Jönsson undrar bland annat vilka insatser som görs för att stärka elevers kunskap om lagstiftning och konsekvenser, hur man ökar ungas benägenhet att berätta om utsatthet, och hur vårdnadshavare informeras och stöttas. Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner deras svar som beskriver skolornas pågående arbete med bland annat undervisning, värdegrundsarbete, samarbete med Polisen och information till vårdnadshavare, men förvaltningen ser också att det finns mer att göra.

Centerpartiet har ställt frågor till Utbildningsnämnden om stadens arbete mot könsstympning av flickor. De betonar att könsstympning är ett allvarligt övergrepp som ofta glöms bort och efterfrågar ett mer strukturerat arbetssätt, liknande det i Västerås. Utbildningsförvaltningen svarar att de arbetar med hälsobesök för elever i flera årskurser och nyanlända, där frågor om hälsouppgifter, inklusive omskärelse för nyanlända, ställs. De uppger att elever med besvär kan remitteras till AMEL-mottagningen på Södersjukhuset och att skolpersonal har fått fortbildning och tillgång till kunskapsstöd.

Utbildningsnämnden ska behandla förslaget till ”Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030”. Handlingsplanen, som är kopplad till stadens program för mänskliga rättigheter, syftar till att säkerställa att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Utbildningsförvaltningen är positiv till handlingsplanens ambitioner och att den synliggör ickebinära personer och personer med transerfarenhet, men föreslår ändringar för att göra den tydligare och föreslår att staden kompletterar planen med en konsekvensanalys av dess ekonomiska och administrativa påverkan.

Kommunstyrelsen har skickat ett förslag till program för evenemang i Stockholms stad till utbildningsnämnden för yttrande. Programmet syftar till att Stockholm ska vara en ledande evenemangsstad, stärka stadens attraktionskraft och bidra till hållbar tillväxt samt livskvalitet för stockholmarna. Utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till programmet men vill att det lyfter fram stadens egna medarbetare som en central målgrupp för att stärka intern stolthet och ambassadörskap.

Kommunstyrelsen föreslås besluta att stadens nämnder ska övergå till att använda digitala personalakter istället för pappersakter. Detta ska leda till ökad säkerhet, effektivitet och enhetlighet i hanteringen av personalhandlingar. De gamla analoga akterna kommer att skannas in, och arbetet beräknas kosta cirka 70 miljoner kronor under fem år, finansierat genom stadens IT-medel.

Utbildningsnämnden ska behandla förslag från en statlig utredning (SOU 2025:123) om att skärpa villkoren för fristående skolor och förskolor. Förslagen syftar till att minska risken att oseriösa aktörer driver skolor genom att införa obligatoriska kommunala yttranden vid etableringar, tydligare prövning av negativa följder, skärpta ägar- och lämplighetskontroller, samt krav på ny ansökan vid förändringar i verksamheten. Utbildningsförvaltningen tillstyrker förslagen eftersom de bedöms leda till att Stockholms elever får en bättre utbildning och att kommunen får bättre planeringsförutsättningar.

Kommunstyrelsen har remitterat utredningen "Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap" (SOU 2026:4) till utbildningsnämnden för yttrande. Förslaget syftar till att stärka rektorers pedagogiska ledarskap, bland annat genom att förtydliga uppdraget, begränsa ansvarsområden och skärpa utbildningskrav. Utbildningsförvaltningen delar många av utredningens förslag men avstyrker bland annat att befattningsutbildningen ska reserveras för rektorer, då de anser att biträdande rektorer fortsatt bör ges möjlighet att genomgå utbildningen för att säkra kompetensförsörjningen och minska omsättningen av rektorer.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner en revidering av HIN-projektets inriktning, som syftar till att åtgärda enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet i Stockholms grundskolor. Projektet har hittills åtgärdat 75 skolor och cirka 40 återstår. Syftet med den nya inriktningen är att öka tids- och kostnadseffektiviteten, samt att anpassa sig till stadens program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, vilket innebär att man ska utgå från Boverkets definition av enkelt avhjälpta hinder.

Kommunstyrelsen har bett utbildningsnämnden att yttra sig över regeringens utredning ”En förbättrad elevhälsa” (SOU 2025:113). Utredningen föreslår bland annat att elevhälsans syfte och vårduppdrag ska tydliggöras, att tillgången till elevhälsans personal ska säkerställas, och att samarbetet mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten ska underlättas, då psykisk ohälsa bland unga ökar. Utbildningsförvaltningen delar ambitionen att stärka elevhälsan, men är kritisk till förslag om ökad statlig detaljstyrning, skärpta utbildningskrav för skolkuratorer och ett utökat vårduppdrag, och bedömer att förslagen kan medföra en årlig merkostnad på 45 miljoner kronor för Stockholm stad.

Utbildningsnämnden ska godkänna ett budgetunderlag för åren 2027–2029 som beskriver framtida utmaningar och prioriteringar för Stockholms skolor. Bland de viktigaste punkterna är att förbättra likvärdigheten mellan skolor, hantera sjunkande elevantal i grundskolan och anpassa gymnasieskolan för att möta arbetsmarknadens behov. Nämnden vill också se över lokal- och administrationskostnader för att mer pengar ska gå till undervisningen.

Utbildningsnämnden ska behandla en ekonomisk månadsrapport för mars 2026. Prognosen visar att nämnden beräknas nå ett nollresultat för året efter fondförändringar, trots att många skolor, särskilt grundskolorna, prognostiserar underskott. Skolorna arbetar med åtgärdsplaner för att anpassa kostnaderna till minskande elevantal, vilket är en viktig del i deras ekonomiska prognosarbete.

Utbildningsnämnden ska behandla en anmälan om delegationsbeslut från utbildningsförvaltningen. Dessa beslut inkluderar bland annat upphörande av skolplikt för elever som flyttat utomlands och beslut om uppskjuten skolplikt. Nämnden kommer också att informeras om beslut gällande ersättning för utlandsstudier.

Överförmyndarnämnden ska behandla ett remissvar gällande Kommunstyrelsens förslag till handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030. Överförmyndarförvaltningen föreslår att nämnden säger ja till handlingsplanen.

Micasa Fastigheter AB presenterar sitt förslag till budget för 2027 med inriktning för 2028 och 2029. Bolaget planerar att expandera kraftigt och bygga minst 23 nya vård- och omsorgsboenden samt bostäder för personer med funktionsnedsättning fram till år 2040 för att möta stadens växande behov. Detta innebär stora investeringar och en prognostiserad negativ resultatutveckling under perioden, främst på grund av ökade avskrivningar och räntekostnader. Bolaget framhåller vikten av ett reviderat samverkansavtal med staden för att uppnå en högre grad av självfinansiering på sikt.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s styrelse ska behandla den finansiella månadsrapporten för februari 2026. Rapporten visar att bolagets interna lån ökade med 102 miljoner kronor till totalt 5 716 miljoner kronor och att räntan för månaden var 2,66 procent. Rapporten innehåller även en känslighetsanalys som visar att en ränteuppgång på en procentenhet skulle öka bolagets räntekostnad med 57,1 miljoner kronor.