Idrottsnämndens mål uppnådda: Fler barn och unga aktiva

[Verksamhetsberättelse 2025 för Idrottsnämnden.pdf] Idrottsnämnden Tjänsteutlåtande Dnr: 2025/2116 2026-01-23 Handläggare Till Mattias Rindberg Idrottsnämnden Telefon: 08-508 27 995 Verksamhetsberättelse VB 2025 för Idrottsnämnden Förslag till beslut 1. Idrottsnämnden godkänner förslag till verksamhetsberättelse för 2025 inklusive bilagor och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Fordringar om 141 744,34 kronor nedskrivs enligt stadens regler för ekonomisk förvaltning. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Marina Högland Idrottsdirektör Idrottsnämnden Box 8313 08-508 27 995 mattias.rindberg@stockholm.se start.stockholm Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...........................................................................................................4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ..........................................................4 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ..........................................................................................................................................4 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ..................................................................5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ..............................................................................7 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ....................................................................................................................9 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ......................................................................................................16 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................19 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................33 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................33 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................36 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................37 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .....................................................................................................39 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................42 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................42 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................45 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................46 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................49 Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 2(72) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................53 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......55 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................58 Uppföljning av ekonomi .........................................................................................................62 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget ....................................................................62 Investeringar .....................................................................................................................................66 Analys av balansräkning ...................................................................................................................67 Bedömning av nämndens interna kontroll ...........................................................................69 Systematiskt kvalitetsarbete ...................................................................................................70 Systematiskt arbetsmiljöarbete .............................................................................................71 Checklista för årlig uppföljning ........................................................................................................71 Bilagor Bilaga 1: IdN VB 2025 Bilaga 2: BR och RR Bilaga 3: Uppföljning av Intern kontroll 2025 Bilaga 4: GDPR årsrapport 2025 Bilaga 5: Idrottsnämndens arbete 2025 Bilaga 6: Jämställt idrottande 2025 Bilaga 7: Nyckeltal 2025 Idrottsnamnden Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 3(72) Sammanfattande analys Idrottsnämnden har under året arbetat i enlighet med kommunfullmäktiges inriktningsmål, kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena samt nämndens egna mål. Idrottsnämnden bedömer att samtliga av kommunfullmäktiges inriktningsmål har uppfyllts helt under året. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Nämnden bedömer att inriktningsmålet har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på att samtliga fem mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms ha uppfyllts helt. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Nämnden bedömer att inriktningsmålet har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på att samtliga fyra mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms ha uppfyllts helt. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Nämnden bedömer att inriktningsmålet har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på att samtliga sju mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms ha uppfyllts helt. Arbete utifrån direktiven för samtliga nämnder Nämndens arbete utifrån direktiv för samtliga nämnder beskrivs under relevanta mål för verksamhetsområdet. Långsiktigt hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd Arbetet beskrivs främst under mål 3.1 och Uppföljning av ekonomi. En levande och hållbar stad Arbetet beskrivs främst under mål 2 samt mål 1.5 och 3.3. En trygg och säker stad som håller samman Arbetet beskrivs främst under mål 3 samt mål 1.1 och 1.3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Idrottsnämnden bedömer att inriktningsmålet har uppfyllts helt under året. Bedömningen baseras på att samtliga verksamhetsområdesmål är uppfyllda. Nämndens bidrag till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 4(72) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Analys Målet bedöms helt uppfyllt. Bedömningen baseras på de insatser och åtgärder som genomförts under året samt måluppfyllnad av underliggande nämndmål och aktivitet. Nämnden verkar för att barn och unga ska ha tillgång till meningsfulla fritidssysselsättningar och kunna utöva idrott, motion och friluftsliv under jämlika förutsättningar oavsett kön, socioekonomiska förutsättningar, funktionsnedsättning eller var i staden de bor. I stadens simhallar planeras verksamheten för att uppnå ett jämlikt och inkluderande utbud och verksamhet riktad till barn och unga är subventionerad. Fler möjligheter till fysisk aktivitet har erbjudits i socioekonomiskt svagare områden, exempelvis kortare motionskurser, större utbud av lovaktiviteter och riktade insatser för att nå tonårsflickor. Under året har bland annat en ”ungdomsvecka” genomförts på stadens simhallar där ungdomar kostnadsfritt kunnat träna i stadens gym, haft möjlighet att prova olika delar ur kursutbud, gruppträning och öppen verksamhet samt haft möjlighet att träffa ungdomsinspiratörer i gymmen. Nämnden har verkat i stadens fokusområden i syfte att bredda tillgången till idrottsaktiviteter genom att utveckla befintligt motionsutbud, starta nya aktiviteter samt sprida information om befintligt utbud till inaktiva tonårsflickor och ungdomar med funktionsnedsättning. Arbetet har skett i nära samverkan med stadens nämnder och civilsamhället. Under året har flera föreläsningar från forsknings- och utvärderingsgruppen Ung Livsstil genomförts för olika personalgrupper. Kunskap som är viktig i fortsatt planering och prioritering av verksamhet och resurser. Nämnden har även deltagit i planeringsarbetet inför den stadsövergripande fritidskonferensen Många vägar vidare med fokus på barn och ungas rätt till en meningsfull fritid som leddes av kulturnämnden. Nämndens samlade insatser för ökad fysisk aktivitet har bidragit till stadens arbete med Agenda 2030 med fokus på mål 3 God hälsa och välbefinnande, mål 5 Jämställdhet och mål 10 Minskad ojämlikhet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna, 2025-01-01 2025-12-31 idrottsnämnden och kulturnämnden utreda och föreslå åtgärder för hur stadens verksamheter för barn i mellanstadieålder kan samverka och komplettera varandra bättre för att säkerställa meningsfull och vuxenledd fritid under och efter skoltid Nämndmål: Barn och unga har goda förutsättningar att idrotta och motionera i Stockholm Uppfylls helt Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 5(72) Förväntat resultat Idrottsnämnden bidrar till utvecklingen för en jämlik, levande, öppen och modern idrottsstad genom egna verksamheter samt gott samarbete med andra nämnder och civilsamhället. Barn och ungdomar har goda möjligheter till motion och idrott oavsett var i staden de bor. Andelen fysiskt aktiva barn och unga i de prioriterade grupperna ökar. Verksamheter som riktar sig till barn och unga lever upp till barnkonventionen. Analys Nämnden verkar för att barn och unga ska ha tillgång till meningsfulla fritidssysselsättningar och kunna utöva idrott, motion och friluftsliv under jämlika förutsättningar oavsett kön, socioekonomiska förutsättningar, funktionsnedsättning eller var i staden de bor. Genom samverkan med andra nämnder, idrottsföreningar och civilsamhällesaktörer har nämnden arbetat för att bredda tillgången till idrottsaktiviteter. Särskilda insatser har riktats till tonårsflickor, barn och unga med funktionsnedsättning samt ungdomar med låg socioekonomi i syfte att öka jämlikhet i hälsa. Ung livsstils senaste undersökning visar att gymträning är en av de mest efterfrågade aktiviteterna bland både flickor och pojkar. På högstadiet är gym den idrotts- och motionsanläggning som flest ungdomar önskar att staden satsar på. Undersökningen visar även att det största tappet av medlemmar i föreningsidrott sker mellan årskurs 6 och 7. För att komplettera föreningslivet och möta ungdomars behov har nämnden under året planerat för en sänkning av åldersgränsen för att träna på egen hand i stadens gym. Under året har nämnden genomfört tre utbildningar för blivande ungdomsinspiratörer, varav en riktade sig till ungdomar inskrivna hos arbetsmarknadsnämnden som under hösten haft anställning i stadens simhallar. Ungdomsinspiratörernas uppdrag har varit att motivera andra unga att träna, ge stöd och svara på frågor samt bidra till trygghet och trivsel i gymmiljön. Utbildningen utgör en viktig del i utvecklingen av simhallarnas ungdomsutbud och i metoden unga leder unga. Nämndens feriearbetande ungdomar har under året besökt och testat simhallarnas verksamhet för att lämna synpunkter och bidra till utvecklingen. Genom en enkät och en workshop har ungdomarna delat erfarenheter och idéer med målet att göra gymverksamheten mer attraktiv och tillgänglig för fler. Under höstterminen har nämnden reviderat kursutbudet genom att se över åldersspann och kursupplägg i syfte att möjliggöra en sänkt åldersgräns i gymmen och samtidigt stärka utbudet för ungdomar i åldern 15–19 år. De nya åldersindelningarna ska underlätta övergången från avslutad kurs till egen träning i gym eller gruppträning ung. Under skolloven har ett brett aktivitetsutbud erbjudits vid stadens utomhusbassänger och simhallar, med fokus på ungdomar. Bland aktiviteterna fanns gruppträning ung, kostnadsfri gymträning, närvaro av ungdomsinspiratörer i gymmen, spontanidrott och drop in- verksamhet. Aktiviteterna har genomförts både i egen regi och i samverkan med föreningslivet. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 6(72) I samverkan med Hässelby-Vällingby och Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnder har nämnden genomfört platsaktivering med hjälp av en gymcontainer i syfte att skapa möjligheter till spontanträning för barn och unga samt att öka tryggheten i närområdet. Under sommaren och hösten har gymcontainern varit öppen med stöd av personal från simhallar, stadsdelsförvaltningarna och lokala föreningar. I Rågsved har särskilda träningstillfällen riktade till tonårsflickor erbjudits. Platsaktiveringen har varit välbesökt och sänkt trösklarna för unga att prova styrketräning. I samverkan med arbetsmarknadsnämnden har ungdomar inom Kommunens aktivitetsansvar, KAA, erbjudits träning på utvalda simhallar. För de som behöver extra stöd har instruktörer funnits tillgängliga, liksom möjlighet att stärka simkunnigheten. Satsningen har syftat till att förbättra hälsa, skapa sociala sammanhang och öka motivationen till studier. Nämnden har verkat i stadens fokusområden i syfte att bredda tillgången till idrottsaktiviteter. Arbetet med ungdomsdriven verksamhet har fortsatt att utvecklas i utvalda ytterstadsområden. Under året har aktiviteter som fotboll, basket, dans och lekar för och med tonårsflickor kontinuerligt genomförts i både Hagsätrahallen och Husbyhallen. Samverkan kring aktiviteterna har skett med både civilsamhälle och stadsdelsnämnder. Nämndens samlade insatser för ökad fysisk aktivitet har bidragit till stadens arbete med Agenda 2030 med fokus på mål 3 God hälsa och välbefinnande, mål 5 Jämställdhet och mål 10 Minskad ojämlikhet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Analys Målet bedöms helt uppfyllt. Bedömningen baseras på det arbete och de insatser som genomförts under året och på måluppfyllelse för underliggande nämndmål. Idrottsnämnden och fastighetsnämnden har fortsatt samarbetet med utbildningsnämnden och SISAB för att i större utsträckning samplanera idrottshallar för att tillgodose behov för både skolans och föreningslivets verksamhet. Ett exempel under året är att nämnden samverkat med SISAB och utbildningsnämnden avseende ny idrottsfunktion intill Lillholmsskolan i Skärholmen. Att kunna simma och att ha kunskaper om säkerhet i och vid vatten är viktigt ur ett liv- räddande perspektiv men också ur ett kulturellt och socialt perspektiv. Att kunna simma och känna sig trygg kring vatten bidrar till ökad livskvalité, glädje och trygghet vilket förstärker individens självkänsla och självförtroende. I Stockholm finns lång tradition och stor er- farenhet av att arbeta för ökad simkunnighet samt att motverka skillnader och öka lik- värdigheten så att alla barn och unga ska få bästa möjliga förutsättningar för lärande och ut- veckling. Stor vikt läggs vid den simundervisning som sker genom skolan men simkunnighet kan inte begränsas till en fråga som enbart hanteras där. Många vill lära sig simma tidigare än skolans undervisning medan andra inte har haft möjlighet att lära sig under sin skolgång. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 7(72) I stadens simhallar bedriver idrottsnämnden simskoleverksamhet som är tillgänglig för allmänheten att boka. Verksamheten bedrivs för barn från fem år och prioriterar barn som är folkbokförda inom Stockholms stad. I den allmänna simskolan deltar ca 16 700 elever. För elever i förskoleålder fortsätter idrottsnämnden att utveckla de satsningar som syftar till att öka vattenvanan hos de yngre barnen. Syftet här är också att tidigt introducera vattenvane- träning som barnen kan tillgodose sig i framtida skolgång och simundervisning. Samarbete med stadsdelsnämnderna har fortsatt där idrottsnämnden erbjudit utbildning för medarbetare hur de kan arbeta med grundläggande vattenvana på ett enkelt sätt. Kopplat till detta tillhanda- håller också idrottsnämnden ett pedagogiskt utbildningsmaterial om vattenvana för mindre barn. Kopplat till detta så är stadens plaskdammar en relativt outnyttjad resurs där det finns goda möjligheter att bedriva enklare pedagogisk verksamhet som främjar barns vattenvana. Under sommaren har nämnden i projektform bemannat sjutton av stadens plaskdammar med vattenvanevärdar. Målet med dessa vattenvanevärdar har varit att fler barn ska erhålla för- beredande kunskaper i vattenvana. Kopplat till detta projekt har nämnden i samverkan med arbetsmarknadsnämnden rekryterat och anställt 55 ungdomar som arbetat som vattenvane- värdar. Arbetet med att ta fram en inriktning för hur staden ska arbeta för att nå ökade simkunnighet har fortsatt. Arbetet har skett tillsammans med Stockholms simförbund, föreningslivet och andra aktörer. För att få ordentlig förankring så har underlag till nämnd senarelagts något. Målbilden nu är att Stockholms stads program för ökad simkunnighet ska behandlas i nämnd under 2026. I alla satsningar har barn och unga med funktionsnedsättning inkluderats och erbjudits tider på anläggningar med tillgänglighetsanpassade lokaler och där verksamheten för målgruppen kan bedrivas i mindre grupper. Nämndmål: Idrottsnämnden bidrar till en ökad simkunnighet hos skolelever Uppfylls helt Förväntat resultat Simkunnigheten hos elever i stadens skolor ökar. Analys Simkunnighet är förutom en möjlighet till fysisk aktivitet och rekreation en livsviktig kunskap och en förutsättning för godkänt avgångsbetyg i grundskolan. Genom en nära samverkan med utbildningsnämnden skapas jämlika förutsättningar för barn och unga att hitta glädje och trygghet kring vatten och detta bidrar till en högre måluppfyllelse för stadens elever. Under året har ett omfattande arbete med satsning på vattenvaneträning och förberedande simskola för barn i förskoleklass genomförts. Syftet har varit att tidigt introducera vattenvane- träning som barnen senare ska kunna tillgodose sig i framtida simundervisning. 3 765 elever deltog i satsningen. 52 procent av barnen som deltog i verksamheten saknade helt vattenvana innan kursen och efter kursen kunde 56 procent flyta på mage och 50 procent flyta på rygg. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 8(72) För att ytterligare förstärka denna satsning har stadens simföreningar som är anslutna till Stockholms Simförbund kunnat söka ekonomiskt stöd för vattenvaneträning och förberedande simskola för barn som är födda 2017-2020 och mantalsskrivna i Stockholms stad. Syftet med detta stöd har varit att bistå stadens simföreningar med ekonomiska medel så att verksamheten har kunnat genomföras och att anmälningsavgiften för varje barn har kunnat hållas på en kostnadsnivå som inte utgör ett för stort hinder. Detta är särskilt viktigt i områden med socioekonomiska utmaningar där simkunnigheten är lägre. Ytterligare satsningar har genomförts i samverkan med utbildningsnämnden för elever i årskurs 4-9 som inte uppnått läroplanens kunskapsmål inom simning och därmed saknar betyg i ämnet Idrott och hälsa. 8011 utbildningsplatser erbjöds på lovsimskola under sportlov, sommarlov, höstlov och jullov. Att jämföra med 7 408 platser 2024. Antalet elever som deltog vid ett eller flera lov var 5 916 elever. Att jämföra med 6 099 elever 2024. 90 procent av de elever som närvarade 4-5 tillfällen och vid kursstart kunde simma 25 meter i mag-och/eller ryggläge klarade kunskapsmålet. Inom ramen för Meningsfull fritid har Aquasplashy erbjudits fritidsklubbar i Vantör, Hässelby-Vällingby och i Skärholmen under vår- och hösttermin. Målgruppen på fritidsklubb är 10-12 år. Under Aquasplashy övade eleverna på avancerad vattenvana. Syftet är att eleverna ska tycka vatten är roligt och få bra grundläggande träning för att främja siminlärning, genom att också lära sig att hantera sin kropp och andning ökar chansen att överleva om en nödsituation uppstår. Under delar av året har Vällingby sim- och idrottshall och delar av Eriksdalsbadet varit stängt för renovering vilket påverkat möjligheten att bedriva simskoleverksamhet negativt. I alla satsningar har barn och unga med funktionsnedsättning inkluderats och erbjudits tider på anläggningar med tillgänglighetsanpassade lokaler och där verksamheten för målgruppen kan bedrivas i mindre grupper. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Analys Målet bedöms helt uppfyllt. Bedömningen baseras på genomförda uppdrag och insatser samt måluppfyllnad av underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Arbetssätt och metoder har tagits fram i syfte att i ännu större utsträckning uppfylla stadens funktionshinderspolitik. Nämnden har också arbetat för att uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 där det övergripande perspektivet är att ingen får lämnas utanför och där flera av målen i agendan uttrycker att detta särskilt gäller personer med funktionsnedsättning. Nämnden arbetar med Handlingsplan för främjande av psykisk hälsa genom fysisk aktivitet bland ungdomar i Stockholms stad. Under året tilldelades nämnden utvecklingsmedel för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga, genom statsbidraget Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 9(72) för psykisk hälsa och suicidprevention 2025. Olika insatser har erbjudits under hösten, exempelvis ledarledd träning för tonårsflickor vid gymcontainern i Rågsved och kostnadsfri styrkekurs för elever som fått intyg för ökad fysisk aktivitet via elevhälsan. Arbetet med Dansa utan krav och Träning för hälsa har fortlöpt under året och nya deltagare har hittat till aktiviteterna. Som målansvarig för mål 3 God hälsa och välbefinnande i Agenda 2030 och med ny data om ungas hälsa från forskningsgruppen Ung Livsstil som utgångspunkt har nämnden under året initierat samverkan för ungas hälsa med kultur-, utbildnings-, social- och arbetsmarknadsnämnden. Samverkan fortsätter under 2026. Deltagande i föreningslivet kan skapa möten mellan människor med olika bakgrund och är ett viktigt verktyg i stadens integrationsarbete. Nämnden har fortsatt sin samverkan med arbetsmarknadsnämnden och finns som stöd till det uppsökande arbete som sker mot nyanlända inom ramen för Welcome House. Nämnden har utvecklat samverkan med stadsdelsnämnderna i Järva, Skärholmen, Enskede- Årsta-Vantör och Farsta på olika sätt. Järvaligan är en verksamhet som syftar till att fånga upp och aktivera barn som saknar en organiserad fritidsaktivitet. Verksamheten har genomförts på tre skolor och på olika bollplaner i Järvaområdet. En skola har lämnat och en har tillkommit under året. Anledningen var att behovet av insatsen bedömdes vara större på den nya skolan. Nämnden har också deltagit i utvecklandet av Kvarnbacka IP som en föreningshub där nya former av föreningsaktiviteter ska prövas för att aktivera fler personer i området. Verksamheten ska drivas som en IOP mellan Järva stadsdelsnämnd och Folkets Husby. Idrottsnämnden är inte en part i IOP-avtalet, men ska vara en aktiv part på platsen för att ge föreningarna förutsättningar att utveckla nya verksamheter. Huset har drabbats av en större vattenläcka och kan därför inte tas i drift förrän under 2026. Nämnden har också deltagit i satsningen Skärholmen Tillsammans, delfinansierad av Gålöstiftelsen, som är ett sätt att skapa ett nätverk för utvecklad föreningsaktivitet i stadsdelen. Under året har har införandet av en motsvarande verksamhet som Järvaligan planerats. Utgångspunkten har varit att utveckla de flertaliga skol- och föreningssamarbetena i stadsdelen med Järvaligans fokus på de barn som inte deltar i en organiserad fritidsaktivitet. Det har planerats för att erbjuda flera olika idrotter i söderortsligasatsningen. Inom ramen för samarbetet med Svenska Basketbollförbundet har nämnden satsat på att utveckla förutsättningarna för basket, inte minst utomhus. Eftersom basket är populärt hos både pojkar och flickor, i såväl socioekonomiskt starka som svaga områden är ambitionen att få fler unga som inte deltar i föreningslivet att söka sig till de föreningar som finns i stadens fokusområden. Samarbetet med RF SISU Stockholm i stadens fokusområden har också utvecklats under året i syfte att respektive resurser och insatser ska vara samordnade och därmed stärka effekten av dem. Idrottsnämnden har under året fortsatt arbeta för ett jämlikt utbud av idrottsanläggningar över hela staden. Ett exempel på detta är att idrottsnämnden har fortsatt planeringen för flera nya idrottshallar inom Järvaområdet för att därigenom skapa bättre förutsättningar för såväl det lokala föreningslivet som för idrott i andra organisationsformer, exempelvis spontanidrott. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 10(72) Uppföljning av Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024-2029 Nämnden genomför och bidrar till att förbättra tillgängligheten och öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning i stora delar av verksamheten utifrån Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024-2029. Nämnden har aktivt arbetat med de fem fokusområden där idrottsnämnden har utpekat ansvar. För Rätten till information och kommunikation samt att få tillgång till ny teknik har nämnden löpande under året informerat målgruppen om fritidsutbudet och utgår ifrån stadens tillgänglighetsanpassade informationsmaterial. Nämnden har även utvecklat webbsidan Fritidsnätet och gjort särskilda anpassningar för målgruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning. Nämnden arbetar kontinuerligt med att utveckla Rätten att ha bästa möjliga hälsa och rätten till kultur och fritid. För att öka delaktigheten och arbeta för rätten till bättre hälsa och meningsfull fritid har nämnden lyssnat på barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning genom referensgrupper. Nämnden har använt barnchecklistan samt stödmaterialet Att lyssna på barn för att säkerställa att barn-, funktionsrätt- och jämställdhetsperspektivet beaktas. Syftet var att vid behov utöka och/eller förbättra nämndens egen verksamhet samt stödja och inspirera civilsamhället att starta aktiviteter. Under året har antalet referensgrupper utökats. Medarbetare i stadens simhallar har deltagit i fortbildningstillfällen med tema bemötande av personer med funktionsnedsättning. För de som bor i gruppbostäder med särskild service enligt LSS har satsningen fortsatt under 2025, då målgruppen även i år erbjuds friskvårdskort till stadens simhallar med tillgång till både bad, gym och andra motionsaktiviteter. Myndigheten för delaktighet har genom rapporten Aktiv fritid belyst olika brister som finns hos kommuner i landet. Rapporten visar särskilt att arbetet med delaktighet och inflytande behöver utvecklas. Nämnden har därför fortsatt att utveckla arbetet gällande delaktighet och inflytande hos målgruppen i beslut som rör utbudet av aktiviteter genom referensgrupper. Nämnden har ett råd för funktionshinderfrågor som sammanträder några veckor innan nämndsammanträden. I funktionshinderrådet informerar nämnden om verksamheten, planerade förändringar och resultat av olika åtgärder som är eller kan bli aktuella för personer med funktionsnedsättning. Rådets uppgift är att bevaka funktionshindersaspekter i olika verksamhetsfrågor. Rådet har varit delaktiga i arbetet med nämndens verksamhetsplan genom medskick och önskemål av aktiviteter och indikatorer samt varit med i löpande dialog i framtagandet av rapporten Till- och frångänglighet i Stockholm stads idrottshallar. För Rätten till arbete och försörjning har nämnden arbetat kontinuerligt med att erbjuda ungdomar med funktionsnedsättning feriearbete. Nämnden har sedan länge ett flertal anställda med funktionsnedsättning. För Rätten att kunna använda Stockholms inne- och utemiljö och garanteras säkerhet i kris har nämnden löpande arbetat med exempelvis strategiskt brandskyddsarbete. Nämnden ser kontinuerligt över behov av tillgänglighetsåtgärder inom stadens befintliga Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 11(72) anläggningar och naturreservat. Nämndens samlade insatser för ökad fysisk aktivitet bidrar till stadens arbete med Agenda 2030 och det övergripande perspektivet att ingen får lämnas utanför. Arbetet bidrar till måluppfyllelse för mål 3 God hälsa och välbefinnande, mål 5 Jämställdhet, mål 10. Minskad ojämlikhet och mål 11 Hållbara städer och samhällen. Nämndmål: Stockholmare med funktionsnedsättning har förutsättningar att delta i och tillgodogöra sig fritidsverksamheter Uppfylls helt Förväntat resultat Nämndens anläggningar och verksamheter är tillgängliga för stockholmare med funktionsnedsättning. Motionsaktiviteterna i stadens simhallar har utökats och fyllts på med deltagare. Fritidsutbudet har utökats och breddats. Målgruppen har möjlighet att delta utifrån sina förutsättningar. Barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning känner till vilka fritidsaktiviteter som erbjuds. Analys Staden har utsetts som modellkommun inom funktionshinderspolitiken Staden har utsetts till en av tio modellkommuner inom funktionshinderspolitiken av Myndigheten för delaktighet och ska i bred samverkan utveckla ett mer inkluderande och tillgängligt samhälle. Idrottsnämnden deltar i utvecklingsarbetet i samverkan med utbildning-, social-, och arbetsmarknadsnämnden samt Kungsholmens stadsdelsnämnd, med särskilt fokus på unga med funktionsnedsättning i gymnasieåldern. Målet är att stärka trygghet och framtidstro samt möjliggöra feriearbete, en aktiv fritid och förebygga kriminell rekrytering i anpassad skola. Verksamhet i stadens idrottsanläggningar Nämnden erbjuder ett aktivitetsutbud för barn från 7 år, unga och vuxna med funktions- nedsättning i stadens simhallar. Personer med funktionsnedsättning har varit delaktiga vid planering, genomförande och uppföljning av fritidsverksamhet. Aktiviteterna har varit efterfrågade och anpassade efter målgruppens önskemål och behov. Tillgången till motionsaktiviteter för barn och unga med funktionsnedsättning har breddats genom nämndens samverkan med stadens förvaltningar och civilsamhället. Verksamheten har utvecklats så att fler inom målgruppen ska kunna ta del av stadens fritidsutbud, bland annat genom riktade lovaktiviteter och fortsatt samarbete med ungdomsgårdar. Ett gott exempel är samarbetet mellan Skärholmens sim- och idrottshall, Högdalens fritidsgård och mötesplatsen Himmel och pannkaka, där målgruppen fick prova-på dans, vilket ledde till nya motionskurser. Samverkan med anpassade grund- och gymnasieskolor har fortsatt och nämnden har informerat och bjudit in elever till anläggningarnas riktade lovaktiviteter i anslutning till Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 12(72) skoldagens slut. Under höstlovet genomfördes festivaldagen ”Funkamix” med prova-på- aktiviteter från idrottsföreningar, stadens simhallar, fritidsgårdar, bibliotek och Kulturskolans resurscenter. Dagen genomfördes i samverkan med anpassade skolor, bibliotek och civilsamhället och besöktes av över 300 elever med funktionsnedsättning mellan 7–25 år. Stadens simhallar har även erbjudit målgruppen att delta i det ordinarie lovutbudet. Till exempel har nämndens ungdomsgård erbjudit prova-på aktiviteter på Eriksdalsbadets utebad. Utbudet av kurser, gruppträning och gymaktiviteter för personer med funktionsnedsättning har vidareutvecklats och utökats på eftermiddag och helg. Bland annat har nämnden utökat gruppträningsschemat med yoga för personer med intellektuell funktionsnedsättning samt utökat med en kurs för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i Järva. Nämnden har till exempel i samverkan med Skärholmens bibliotek erbjudit ”Fantasiyoga” riktad till barn med funktionsnedsättning där högläsning varvas med yoga. För personer som bor i gruppbostäder med särskild service enligt LSS har satsningen fortsatt under 2025, då målgruppen även i år erbjudits friskvårdskort till stadens simhallar med tillgång till både bad, gym och andra motionsaktiviteter. Nämnden har sålt 382 friskvårdskort vilket är en ökning jämfört med förgående år. Målgruppen har efterfrågat anpassat träningsmaterial och tillgängligsanpassade gymprogram. Under året har därför nämnden tagit fram och infört ett nytt arbetssätt för att skapa personliga gymprogram, där en digital plattform används för att göra programmen mer tillgängliga och användarvänliga för alla. Nämnden har genomfört fortbildningsinsatser riktat till medarbetare i stadens simhallar med fokus på bemötande av personer med funktionsnedsättning. Fritid-för-alla aktiviteter för barn och ungdomar 7–25 år med funktionsnedsättning Inom ramen för Fritid för alla har nämnden i samverkan med arbetsmarknads- och kulturnämnden för andra året i rad genomfört Fritids- och framtidsmässan i Eriksdalshallen. Syftet med mässan var att visa upp det breda fritidsutbud staden erbjuder målgruppen samt arbets- och utbildningsmöjligheter efter gymnasiet. Mässans besökare var barn och unga, 7– 25 år med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Målet var 800 besökare men det kom över 1200. Dagen erbjöd prova-på aktiviteter från idrottsföreningar, stadens simhallar, fritidsgårdar och bibliotek samt Kulturskolans resurscenter. Därutöver deltog bland annat funktionsrättsorganisationer, RFSU Stockholm med flera. Mässans referensgrupp bestående av unga med funktionsnedsättning har varit med i planering, genomförande och uppföljning av mässan. Under året har nätverket informerat stadens grund- och gymnasieskolor (som har elever med olika funktionsnedsättningar) om det breda aktivitetsutbud staden erbjuder målgruppen. Nätverket har, i nära samverkan med stadens parklekar, fortsatt utveckla aktiviteter för barn 7- 12 år med funktionsnedsättning. Under året har till exempel en parkleksfest genomförts i samarbete med Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd. Evenemanget blev mycket lyckat och samlade över 100 deltagande barn med funktionsnedsättning. Nätverket har planerat och genomfört flera gemensamma lovaktiviteter i samverkan med bland annat föreningslivet. Till exempel har det årligt återkommande poolparty genomförts på Stora Sköndals handikappbad där över 100 barn och unga med funktionsnedsättning från hela Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 13(72) Stockholms stad deltog. Aktiviteter som erbjöds var dans, pyssel och ”popup” bibliotek. Tillsammans med Järva stadsdelsnämnd har en ny kostnadsfri drop in-aktivitet startats i Järva för ungdomar med funktionsnedsättning. Aktiviteterna anpassas efter deltagarnas önskemål och leds av ungdomsledare med egen funktionsnedsättning. Kommunstyrelsen har under 2024 utrett de långsiktiga behoven och finansieringen av fritidsverksamheter för barn och unga med funktionsnedsättning. Med utredningen som grund har nämnden sett över arbetet med Fritid för alla och har särskilt fokuserat på att utveckla nätverkets organisation för att stärka och utveckla verksamheten. Ungdomsgården Träffstugan Arbetet med att utveckla den digitala ungdomsgården har permanentats. Verksamheten har enligt önskemål breddats med spel- och filmkvällar och är nu en del av det ordinarie utbudet. Antalet deltagande ungdomar har ökat, särskilt flickor. Nämnden har fortsatt att skapa förutsättningar för ungdomar med funktionsnedsättning att delta i planering, genomförande och utvärdering av evenemang som ska genomföras. Under perioden har den befintliga referensgruppen integrerats i den ordinarie verksamheten och ett nytt ungdomsråd har startat. Ungdomsrådet har under året fokuserat och prioriterat flickors önskemål av aktivitetsutbud. En av de aktiviteter som föreslogs var scenkonst som nämnden sedan startade upp. Under året har antalet besök av flickor ökat och besöksantalet nu är jämt fördelat mellan flickor och pojkar. Under året har ett Erasmus+-finansierat jobbskuggningsprojekt med en isländsk kommun genomförts. Det har bidragit till ökad förståelse för hur kommuner kan locka unga i mål- gruppen till fysisk aktivitet. Efter utbytet har ytterligare studiebesök från andra kommuner i EU genomförts. Erfarenheterna från dessa har bland annat lett till att NoFall-verksamheten har utvecklats och därmed fått en markant ökning av antal deltagande anpassade skolor och fler elever från dessa. Nytt för i år var att nämnden efter skridskosäsongen, i samarbete med Fritidsbanken Skärholmen, erbjöd skolorna att prova-på olika fritidsaktiviteter under skoltid. Sammantaget har detta resulterat i att antalet besök har fördubblats inom NoFall- verksamheten. Träffstugan har under året utökat utflykter och sociala aktiviteter och flera av dem har nu permanentats i schemat till 2026. Fritidsutvecklarna- aktiviteter för vuxna inom LSS Nämnden utvecklar och samordnar kultur- och fritidsverksamheter för vuxna personer som bor i LSS-bostad och har intellektuell funktionsnedsättning (IF) och/eller autism. Det sker genom stöd, råd och utbildning till stadens verksamheter, kulturinstitutioner och civilsamhället för att bli så tillgänglig för målgruppen som möjligt. De flesta aktiviteter för vuxna inom LSS arrangeras av eller i samarbete med civilsamhället. Nämnden har under året erbjudit arrangemang på helger och ett aktivitetsutbud under sommaren. Antal aktiviteter som genomförts på helger har ökat jämfört med förgående år. Nämnden har utvecklat aktiviteter i Järva för målgruppen i samarbete med Tensta konsthall, ABF och biblioteket. Arbetet med att skapa nya lokala träffpunkter för målgruppen har inletts Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 14(72) och under året har en ny träffpunkt öppnats i Skärholmen. Under året har nämnden tagit fram en utbildning för personal inom LSS-bostäder med fokus på kultur, fritid och hälsa. Nämnden har också i samverkan med socialnämnden skapat en tilläggsmodul, Meningsfull fritid, till det pedagogiska ramverket som blir tillgänglig för personal under våren 2026. Under året har nämnden arbetat med en hållbar struktur för Nätverket Universell Kultur, där kulturverksamheter driver tillgänglighetsfrågor. Tillsammans med liknande nätverk i landet har en ansökan till Allmänna arvsfonden gjorts för ett projekt med syfte att stärka och sprida kompetens om tillgänglighet och universell utformning av verksamheter. Nämnden har tillsammans med socialnämnden en referensgrupp med personer som bor på LSS-bostäder. Till- och frångänglighetsåtgärder i stadens idrottsanläggningar Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är varierande i stadens anläggningar. Idrottsnämnden har under året bidragit till målet genom att samtliga nya anläggningar planeras utifrån full tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Idrottsnämnden har fortsatt att utveckla arbetet med universell utformning av stadens idrottsanläggningar så att dessa kan anpassas för så många som möjligt. I de större renoveringsprojekten, så som upprustning av Brännkyrkahallen och Vällingby sim- och idrottshall, har till- och frångänglighetsperspektivet varit en integrerad del av planeringsarbetet. Idrottsnämnden har under året tillsammans med fastighetsnämnden bidragit till målet genom att fortsätta arbetet med till- och frångänglighetsprojekt i anslutning till Beckomberga sim- och idrottshall. Nämnden har arbetat vidare med att planera för RWC-byggnader på anläggningar som idag saknar toalett på de platser där förutsättningar finns för detta. Enligt önskemål från idrotts- och fastighetsnämndens funktionshinderråd har en kartläggning gällande tillgängligheten i stadens idrottshallar genomförts under året. Resultatet kommer vara ett underlag i nämndens utvecklingsarbete. Till exempel ska nämnden vid behov revidera och på så sätt säkerställa att informationen på webbsidor är korrekt. Resultatet ska även användas i det långsiktiga arbetet med att åtgärda brister i tillgängligheten på ett systematiskt sätt. Parallellt med detta uppdrag har det genomförts behovsinventering avseende tillgänglighet i ett antal av stadens idrottshallar för att mer i närtid genomföra åtgärder. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andelen 54,81 % 43,73 % 40 % 2025 flickor som medverkar i ungdomsgå rden Träffstugan s verksamhet Antal 71 st 20 st VB 2025 sociala aktiviteter för Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 15(72) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor ungdomar med funktionsne dsättning. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska bredda den egna motionsverksamheten för personer 2025-01-01 2025-12-31 med funktionsnedsättning. Nämnden ska under året påbörja arbetet med behovsinventering 2025-01-01 2025-12-31 avseende tillgänglighet i stadens idrottshallar. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på genomförda uppdrag och insatser samt måluppfyllnad av underliggande nämndmål och aktiviteter. Äldrevänlig stad Under året har idrottsnämnden, äldrenämnden och kulturnämnden samarbetat i en gemensam arbetsgrupp för att stärka äldres hälsa genom utveckling och ökad tillgänglighet till aktiviteter i hela staden. Nämnderna har gemensamt medverkat, fört dialog och prova på-aktiviteter med äldre vid evenemang såsom Seniordagen i Kungsträdgården, Järvaveckan samt vid flera stadsdelsnämnders seniordagar, hälsoveckor och andra riktade insatser i syfte att nå fler äldre och skapa bättre förutsättningar för deltagande i fysiska aktiviteter. En central utgångspunkt i arbetet är att synliggöra det breda aktivitetsutbud som finns inom stadens verksamheter och inom civilsamhället, så att fler äldre ges möjlighet att upptäcka och ta del av dessa. Nämnderna har även följt upp enkätundersökningen Aktiviteter för äldre 60+, genomförd via Stockholms stads medborgarpanel 2022. Uppföljningen visar att en majoritet av deltagarna över 60 år är nöjda med stadens aktivitetsutbud, men efterfrågar förbättrad lokal information. Resultaten visar även vissa könsskillnader, där kvinnor i högre utsträckning deltar i ledarledda aktiviteter och simning, medan män främst använder motionsspår och vandringsleder. Idrottsnämnden och äldrenämnden har genomfört en kombinerad enkätundersökning och kartläggning av föreningslivets utbud av fysiska aktiviteter för äldre. Kartläggningen visar att föreningslivet har ett stort intresse av att utveckla och bredda sitt seniorutbud (äldre vill enligt undersökningen benämnas seniorer). Redan i dag erbjuds en mångfald av aktiviteter, såsom gåfotboll, boule, promenader och dans, samtidigt som föreningarna efterfrågar förbättrad tillgång till lokaler för att möjliggöra fortsatt utveckling och tillväxt. Som en del av arbetet har lokala samverkansworkshops inletts i syfte att identifiera gemensamma lösningar och stärka Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 16(72) informationsflöden mellan berörda aktörer och till äldre. Resultaten presenterades för representanter från stadsdelsnämndernas förebyggande enheter i Bromma, Hässelby- Vällingby och Järva samt för föreningar verksamma i dessa områden som anmält intresse att delta. Syftet var att skapa bättre förutsättningar för äldre att delta i fysiska och sociala aktiviteter genom ökad lokal samverkan mellan Stockholms stad och föreningslivet. Utfallet var positivt, med etablerade kontakter och påbörjad planering av framtida lokala initiativ med genomförande under 2026. Ytterligare lokala samverkansworkshops med andra stadsdelsnämnder planeras att genomföras under 2026. Nämnderna samverkan med Kommunstyrelsens Pensionärsråd (KPR) och föreningslivet i syfte att främja delaktighet och förebygga äldres hälsa. Föreningar har fortsatt sökt och tagit emot föreningsstöd för verksamhet för pensionärer, exempelvis medlemsaktivitetsstöd för personer över 65 år. Därutöver har äldrenämnden och idrottsnämnden genomfört en kunskapshöjande insats med fokus på kognitiv stimulans genom rörelse. Insatsen riktade sig till berörd personal inom stadsdelsnämndernas förebyggande enheter samt till berörd personal vid nämndens simhallar. Under hösten har idrottsnämnden, via äldrenämnden, medverkat i ett pilotprojekt i Järva med syfte att minska ofrivillig ensamhet bland äldre genom uppsökande verksamhet. Projektet omfattar nio hemtjänstenheter. Idrottsnämnden tar del av de erfarenheter och den kunskap som arbetet genererar och synliggör de möjligheter till fysisk aktivitet som finns inom stadens och nämndens verksamheter för personal som möter omsorgstagare och anhöriga. Idrottsnämndens handlingsplan för att främja hälsa hos äldre 2022 kommer att uppdateras utifrån Handlingsplan för åldersvänlig stad efter pågående remissförfarande. Förebyggande hälsoåtgärder för äldre utvecklas i enlighet med Agenda 2030:s globala hållbarhetsmål, särskilt mål 3 om God hälsa och välbefinnande. Detta mål är beroende av framsteg inom andra områden, såsom mål 5 om Jämställdhet och mål 10 om Minskad ojämlikhet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Äldrenämnden ska i samarbete med idrottsnämnden och 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnderna och utveckla arbetet med att nå och skapa förutsättningar för äldre att i ökad utsträckning delta i fysiska aktiviteter Nämndmål: I Stockholm finns goda förutsättningar för motion och ett aktivt friluftsliv för äldre Uppfylls helt Förväntat resultat Stockholm är en äldrevänlig stad där äldre upplever hög livskvalitet, social samvaro, delaktighet och god hälsa. Stockholms äldre generationer har goda förutsättningar att röra sig, delta i idrottsutbudet och utöva motions- och friluftsaktiviteter i sin närmiljö. Samverkan Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 17(72) inom staden bidrar till social inkludering och jämlik hälsa hos äldre. Fler äldre deltar i någon form av hälsofrämjande fysisk aktivitet utifrån egna förutsättningar och intressen. Analys Under året har idrottsnämnden fortsatt att utveckla hälsofrämjande och tillgängliga aktiviteter för äldre. Utbudet av anpassad träning i stadens simhallar och gym har breddats och utökats vartefter som besökstrycket tilltagit. Senior-märkta aktiviteter omfattar anpassad träning, uppvärmning och fallförebyggande övningar. Deltagandet i senior-märkt gruppträning har ökat med 35 procent jämfört med 2024. Det innebär att över 23 000 deltagare, 6 000 fler, har hittat till dessa aktiviteter. Härutöver tillkommer vattengympa som fortsatt är den aktivitet som når flest seniorer. Genom lokal samverkan med stadsdelsnämnder och föreningsliv har fler seniorer nåtts genom gemensamma informationsinsatser, prova-på-verksamhet och riktade hälsofrämjande projekt. Medarbetare från simhallarna har deltagit vid träffpunkter, mötesplatser och hälsoveckor för seniorer i flera stadsdelsområden, där seniorer har fått möjlighet att prova olika aktiviteter och ta del av information om stadens utbud. Exempel på detta är VIP-visningar i Högdalens simhall, livsstilsprojekt i Västertorps simhall samt samverkan vid mötesplatser i flera stadsdelsområden. Nämnden har även medverkat vid återkommande seniorevenemang som Stadsdelskampen i gåfotboll på Farsta idrottsplats, Veteranloppet samt lokala seniorveckor i Skärholmen, Sätra och andra stadsdelar. Vid dessa tillfällen har uppvärmning, prova-på-aktiviteter, fallförebyggande stationer och informationsinsatser genomförts i syfte att främja fysisk aktivitet, lyfta det utbud som finns att tillgå och som medger social gemenskap i trygga och inkluderande sammanhang. Arbetet har dessutom omfattat utveckling av inkluderande friluftsmiljöer. Planeringen av Beckomberga utegym har inletts med ett universellt perspektiv, där balansbanor, fallförebyggande stationer och styrketräningsmoduler för äldre ingår. Sammantaget bidrar insatserna till att fler seniorer i Stockholm ges möjlighet att ta del av hälsofrämjande aktiviteter i sin närmiljö. Genom samarbete med funktionshinderrådet har seniorer som har en rörelsenedsättning provat Stabil senior och Yoga senior. I den efterföljande reflektionen framkom förslag på hur verksamheten kan utvecklas ytterligare för att inkludera målgruppen. Nämnden har medverkat vid äldrenämndens seminarier för stadsdelarnas träffpunkter för äldre och bidragit med kunskap om äldre med intellektuell funktionsnedsättning och deras behov av sociala mötesplatser. Under året har nämnden fortsatt att stödja befintliga sociala verksamheter för äldre med intellektuell funktionsnedsättning och autism samt samverkat med äldrenämnden för att anpassa verksamheterna för målgruppen. Nämnden har även prövat ett hjälpmedel för skridskoåkning (NoFall-skena), med en grupp äldre personer med åldersrelaterade besvär, vilket gav positiv respons och kommer att utökas nästa år. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska se över möjligheten att rikta motionsutbud till 2025-01-01 2025-12-31 Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 18(72) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse seniorer med funktionsnedsättning Öka kompetensen kring kognitiv stimulans genom rörelse. 2025-01-01 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Målet bedöms helt uppfyllt. Bedömningen baseras på det arbete som genomförts under året samt underliggande nämndmål, måluppfyllnad för elva av tretton indikator och aktiviteter. Stockholm ska vara en stad där alla vill och kan röra på sig. Idrottsnämnden har arbetat utefter målen och strategierna i stadens program för idrott, motion och friluftsliv där det huvudsakliga målet är att fler stockholmare ska bli fysiskt aktiva. Målet om ökad fysisk aktivitet innebär att särskilt fokus för nämnden har legat på att stimulera de idag inaktiva till att bli aktiva, framförallt barn och ungdomar. Idrottsnämnden har arbetat för att öka jämställdheten genom att arbeta för att fler flickor ska börja idrotta eller motionera. Trots ett långvarigt arbete för att utjämna skillnader både inom idrottsrörelsen och när det gäller fysisk aktivitet totalt sett så finns det fortfarande stora skillnader utifrån jämlikhet i barn och ungdomsgruppen. Ungdomar är mindre aktiva än barn, barn och unga med låg socioekonomisk bakgrund är mindre aktiva än de med högre bakgrund och personer med funktionsnedsättning är mindre aktiva än de utan funktionsnedsättning. Nämnden fortsätter därför det långsiktiga arbetet med att minska ojämlikheten. Idrottsnämnden har arbetat för att öka den fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar på flera olika sätt. En av strategierna har varit att erbjuda ett brett utbud av idrotts- /motionsmöjligheter och detta i olika organisationsformer, såväl organiserat som spontant. Andra strategier har varit att rikta insatser till de grupper som i störst utsträckning är fysiskt inaktiva. Det handlar om insatser i stadens fokusområden där det finns en överrepresentation av barn och unga med låg socioekonomisk bakgrund. Det handlar även om riktade aktiviteter till flickor, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Ytterligare en strategi har varit att beakta barnperspektivet och att arbeta med att öka barn och ungas inflytande över de aktiviteter som erbjuds. Under året har nämnden tagit fram en rapport där idrotten i Stockholm analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. I rapporten presenteras även förslag på arbete och insatser för att öka jämställdheten. Rapporten redovisas i bilaga 6 till verksamhetsberättelsen. Under 2025 har en rapport från forsknings- och utvärderingsgruppen Ung livsstil presenterats. Rapporten har tagits fram i ett samarbete mellan Ung livsstil och idrotts- och kulturförvaltningarna och behandlar barn och ungdomars hälsa, besvär och livskvalitet. Under nästkommande år kommer ytterligare rapporter att presenteras som redovisar barn och ungas deltagande i olika fritidsaktiviteter, fysisk aktivitet bland barn och unga samt en rapport om barn och ungas kulturvanor. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 19(72) Idrottsnämnden har under året lett arbetet med att ta fram ett förslag på program för elitidrott. Detta är stadens första program specifikt för elitidrott och arbetet har skett i dialog med idrottsrörelsen. För att stärka programmets innehåll ytterligare och för att förankra föreslagna strategier och arbetssätt kommer arbetet att fortsätta under 2026. God tillgång till idrottsanläggningar skapar förutsättningar för en aktiv livsstil och är en viktig grund för hälsa och välbefinnande. Nya idrottsanläggningar behövs både i befintliga områden och i stadsutvecklingsområden runt om i Stockholm. Nämndens utgångspunkt i detta arbete är Stockholms stads strategi för idrottsanläggningar 2022-2026, programmet för idrott, motion och friluftsliv samt utbyggnadsstrategin i översiktsplanen. Dialogen med idrottsrörelsen har fortsatt under året avseende behov och prioriteringar framåt. I specifika projekt har idrottsförbundens och föreningarnas detaljkunskaper tagits tillvara för att tillskapa så ändamålsenliga anläggningar som möjligt. När idrottsmark tas i anspråk för exempelvis bostadsexploateringar ska marken ersättas. Idrottsnämnden och fastighetsnämnden har under året samarbetat med exploateringsnämnden för att finna lämpliga ersättningar, exempelvis gällande Stadshagens IP. Betydande delar av stadens bestånd av idrottsanläggningar är i behov av upprustning och utveckling. I budget för 2025 avsattes därför särskilda medel för upprustning av Vällingby sim- och idrottshall och Brännkyrkahallen och genomförande av dessa två projekt har inletts under året och anläggningarna håller stängt under perioden upprustningarna pågår. För att kunna evakuera idrottshallsverksamheten från Vällingby sim- och idrottshall har temporära idrottshallar uppförts på närliggande Vinsta BP, i vilka verksamheten inletts under året. Verksamheten från Brännkyrkahallen är till stor del flyttad till intilliggande Tellusborgshallen. Vad gäller Eriksdalsbadets framtid har fortsatt utredningsarbete bedrivits under året med utgångspunkt från de alternativ som beskrivits i det reviderade inriktningsbeslut som togs i kommunfullmäktige under 2024. Under året har en underhållsplan med prioriterade åtgärder för badet beslutats i kommunfullmäktige och åtgärder har genomförts under främst andra halvan av 2025, vilket medfört anpassningar av anläggningens verksamhet. Dialogen med simidrotten avseende anpassningar i samband med underhållsplanen har pågått under året i likhet med dialogen kring Eriksdalsbadets framtid. Under året har genomförande av upprustning och ombyggnation av Älvsjöbadet inletts samtidigt som planering inför en större upprustning och utveckling av Kampementsbadet fortgått. Idrottsnämnden har tillsammans med fastighetsnämnden under året fortsatt arbetet med att ta fram en inriktning för Vanadisbadet. Under aktuell mandatperiod har ytterligare medel anslagits för investeringar i nya idrottsanläggningar genom en utökad investeringsram. Detta skapar förutsättningar att fortsätta arbetet med de anläggningsbehov som beskrivs i strategi för idrottsanläggningar 2022-2026. Idrottsnämnden prioriterar vilka nya anläggningar som kan tillkomma med hjälp av de tilldelade budgetmedlen. De särskilda medlen inbegriper nya idrottshallar i Kärrtorp och Rågsved och ny is- och idrottshall på Hagsätra IP. Byggnation av det sistnämnda projektet har inletts under året medan de två övriga förväntas byggstarta under början av 2026. Under året Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 20(72) har genomförandebeslut i nämnderna fattats för den nya idrottshallen i Akalla och byggnation inleds i början av 2026. Under året har kommunfullmäktige även fattat genomförandebeslut avseende ny hall för fotboll och friidrott på Enskede IP, där start av byggnationen planeras under 2026. Planeringen av nya Västertorps sim- och idrottshall har fortgått under perioden samtidigt som översyn av innehåll i tidigare planerad multihall på Vårbergs IP setts över med hänsyn till förändrade planeringsförutsättningar. Projekt avseende nya ishallar på Sätra IP samt ny idrottshall i Slakthusområdet har fortsatt i samverkan med externa aktörer och i båda dessa fall har idrottsnämnden tecknat långsiktiga hyresavtal med privata fastighetsägare. Byggnation av de nya ishallarna på Sätra IP har inletts under året. I Ulvsunda har utveckling av ett nytt idrottscenter i tidigare industrilokaler fortsatt under året. Anläggningen inrymmer fyra idrottshallar varav en med större publikkapacitet, vilket möjliggör olika typer av evenemang. Därtill inryms flertalet andra idrottsfunktioner i anläggningen, däribland lokaler för bordtennis. Projektet genomförs av S:t Erik Markutveckling AB i nära samarbete med idrottsnämnden. För kommunkoncernen innebär projektet sammantaget en stor investering samt tillkommande driftkostnad, men anläggningen blir samtidigt genom sitt innehåll och sin omfattning den största i sitt slag i Stockholm och har därigenom goda förutsättningar att utvecklas till en av de mest betydelsefulla målpunkterna för stadens inomhusidrott. På Kungsholmen fortgår planeringen för att kunna ersätta de funktioner som ianspråktas när Stadshagens IP görs om till följd av planerad exploatering. Exploateringsnämnden har under året fattat ett reviderat genomförandebeslut för projekt Stadshagen i vilket det framgår att nämnden beställer planändring för del av detaljplan för Stadshagen så att skoländamål ändras till idrottsändamål. Till följd av detta återtas beställning av detaljplan för fotbollsplan i Fredhällsparken och att 11-spelsplan utgår ur detaljplan Tennisbollen. Utfallet av detta medför att det långsiktigt kommer kunna finnas två stycken 11-spelsplaner på Stadshagens IP. 7-spelsplanen som var planerad på skolgården föreslås placeras på Tranebergsängen där ett planarbete för en 7-spelsplan startade i september 2025. Idrottsnämnden har tillsammans med fastighetsnämnden sett över åtgärder på Stadshagens IP på kortare sikt med anledning av förväntad exploatering av idrottsplatsen har senarelagts. Bland annat har en omläggning av A- planens konstgräs genomförts under året. I budget för 2025 gavs nämnden tillsammans med övriga berörda nämnder i uppdrag om att se över vidare utveckling av Zinkensdamms IP och omkringliggande ytor och hur platsen kan förstärkas med mer idrott och annan stadsutveckling. Perspektiven behöver i detta fall vara långsiktigt, vilket innebär att behovet av att förse idrottsplatsen med utvecklade servicefunktioner i närtid behöver analyseras inom ramen för uppdraget. Idrottsnämnden har under året tillsammans med fastighetsnämnden arbetat med en översyn av tidigare framtagen behovsanalys för anläggningen. Idrottsnämnden har under året fortsatt arbetet med att planera samt uppföra temporära idrottsanläggningar på ytor som på längre sikt är planerade för annan markanvändning. Arbetet har skett i samråd med berörda nämnder med utgångspunkt från behov och inbegriper utöver att identifiera lämpliga platser även hur samordning mellan de olika nämnderna för att Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 21(72) möjliggöra ett kostnadseffektivt genomförande kan se ut. Under året har två pilotprojekt inletts, där det ena inbegriper tillskapande av en temporär konstgräsplan på den tidigare Söderstadiontomten, för vilken byggnation inletts under 2025 och där färdigställande planeras till början av 2026. Därtill har arbetet med en temporär spontanidrottsyta på Kista Äng fortgått och färdigställs under 2026. Nämnden har även tillsammans med fastighetsnämnden fortsatt planeringen av en temporär idrottshall på Dalhagens BP i Husby. Samverkan med övriga berörda nämnder avseende ytterligare ytor som temporärt skulle kunna användas för idrottsändamål har fortsatt under året, där bland annat modeller för finansiering diskuterats. Idrottsnämnden har överlag sett över förutsättningarna att inom ramen för Fokus Järva uppföra nya anläggningar samt utveckla befintliga för att skapa förutsättningar för rörelse och idrott i olika organisationsformer, då idrotten har en betydelsefull roll att spela i den övergripande samhällsutvecklingen i området. Idrottsnämnden har i samråd med Järva stadsdelsnämnd fortsatt arbetet med att tillgängliggöra lokaler i området som kan användas för idrott, kultur och föreningsverksamhet. Pågående arbete har inbegripit översyn av funktioner i befintlig lokal vid Kvarnbacka BP, planering för anpassning av befintliga idrottssalar i Kämpingeskolan samt fortsatt planering för en ny idrottshall i Akalla. Därtill har vidare utveckling av Knutby BP och dess närområde analyserats vidare under året i syfte att göra denna anläggning än mer ändamålsenlig. Planering av det nya Husbybadet har fortgått under året i likhet med planering av nya idrottshallar i samma område. Avseende uppdraget om att möjliggöra ett kampsportcenter i befintliga lokaler på Järva så har en översyn gjorts vilket innefattar att det genomförts anpassningar av motionsrum i Rinkebyhallen samt att ovanplanet i servicebyggnaden på Kvarnbacka BP skulle kunna nyttjas för kampsport. Uppföljning av Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024-2028 Idrottsnämnden har arbetat i linje med Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024-2028 med målet att fler stockholmare ska bli fysiskt aktiva. Specifika insatser och övergripande arbete presenteras under flera rubriker. Nedan redovisas därför nämndens arbete med programmet på en övergripande nivå. Stadens sim- och idrottshallar har erbjudit stockholmare i alla åldrar ett brett utbud av möjligheter att vara fysiskt aktiv genom bad, gym och gruppträning. En av de viktigare verksamheterna i sim- och idrottshallarna är simskola för privatpersoner och för skolelever. Idrottsnämnden har även möjliggjort för simundervisning på stadens strandbad under sommaren. För de äldre stockholmarna erbjöds riktade träningstillfällen på sim- och idrottshallarna och föreningar med verksamhet för äldre hade möjlighet att söka stöd från idrottsnämnden. Genom samverkan med andra nämnder har idrottsnämndens kunskap och kompetens kommit till nytta inom stadens olika verksamheter. Idrottsnämnden har arbetat med att skapa så goda förutsättningar som möjligt för friluftsutövande i storstaden Stockholm. Inom staden finns det ett gott utbud av utegym och motionsspår för naturnära träning samt friluftsområdena Nackareservatet och Ågesta. Vintertid plogade nämnden sjöisbanor för att möjliggöra för skridskoåkning och tillhandahöll konstsnöspår för skidåkning i Ågesta. På några idrottsplatser spårades längdskidspår för att skapa möjligheter till skidåkning i stockholmarnas närområde. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 22(72) Idrottsnämnden har stöttat föreningslivet generellt genom att tillhandahålla anläggningar och ytor samt genom kontanta stöd. Föreningsstödet tillhandahölls både som ett generellt stöd och som stöd för insatser som syftade till att stimulera barn och ungdomar inom de prioriterade grupperna samt äldre till fysisk aktivitet. Idrottsnämnden bidrog till en hälsosam elitidrott genom att stödja vuxna elitidrottares möjlighet till dubbla karriärer. Detta skedde genom samarbete med RF-SISU Stockholm samt med GIH och KTH som har status som Riksidrottsuniversitet, där målet var att möjliggöra för idrottare på elitnivå att studera parallellt med sin idrottskarriär. Inom samarbetet genomfördes även kompetenshöjande insatser för idrottsföreningar med elitverksamhet. Idrottsnämnden arbetade även med elitidrott ur ett jämställdhetsperspektiv där ett exempel är satsningarna på att anpassa Kristinebergs IP och Hammarby IP till elitfotbollsarenor för damer. Under 2025 har idrottsnämnden lett arbetet med att ta fram ett förslag på program för elitidrott. Arbetet med att ta fram programmet kommer att fortsätta under 2026. Nämnden har deltagit i det stadsövergripande arbetet för stora evenemang där idrottsevenemang är en central del. Idrottsnämnden har arbetat aktivt för att elitidrottsevenemang, som till exempel mästerskap, ska komma unga stockholmare till del genom att arrangera prova på-verksamhet och andra liknande aktiviteter med anknytning till evenemanget. Det genomfördes även insatser för att stärka de lokala föreningarna inom en idrott i samband med genomförande av mästerskap, exempelvis under vårens ishockey VM. Nämnden stöttade även breddidrottsevenemang på olika sätt genom till exempel praktiskt och kontant stöd, tillhandahållande av anläggningar och ytor samt vissa aktiveringar. Inom fokusområdet En aktiv skola stöttade nämnden skolans roll som arena för daglig fysisk aktivitet, bland annat genom samarbete med skolor och föreningar för att utveckla organiserade aktiviteter i anslutning till skoldagen. Under fokusområdet Organiserad motion och idrott för alla har nämnden arbetat för att erbjuda ett brett och inkluderande utbud av aktiviteter – från föreningsidrott till anpassad verksamhet för prioriterade grupper som ungdomar, flickor och personer med funktionsnedsättning samt insatser i resurssvaga områden. Sim- och idrottshallarna har erbjudit verksamhet med låg ingångströskel för att underlätta för inaktiva att komma igång med träning och erbjudit riktade och anpassade träningsgrupper för de prioriterade grupperna. Här har dialoger med målgruppen varit en central del i arbetet för att skapa ett innehåll som är efterfrågat och attraktivt. I stadens fokusområden genomfördes riktade insatser i egen regi eller i samverkan med andra aktörer i lokalsamhället. Idrottsnämndens idrottskoordinatorer har arbetat brett med kontakter med relevanta aktörer i områdena för att initiera och utveckla verksamheter för tonårsflickor och ungdomar med funktionsnedsättning. För att möjliggöra nya aktiviteter eller aktiviteter i nya organisationsformer har idrottsnämnden arbetat med olika former av riktade föreningsstöd för att möjliggöra verksamheter för de prioriterade grupperna. Nämnden arbetade även med idrott som ett trygghetsskapande verktyg, ofta i samarbete med civilsamhället. Exempel på trygghetsskapande insatser har varit Järvaligan och öppen fotbollsträning i idrottshallar på sena fredags- och lördagskvällar. Inom fokusområdet Anläggningar och ytor som främjar rörelse har insatser gjorts för att trygga och tillgängliggöra både befintliga idrottsanläggningar, spontanytor och nya ytor i Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 23(72) växande stadsdelar, samt säkerställa universell utformning och integrera anläggningsbehov tidigt i stadsplaneringen. Idrottsnämnden har tillhandahållit och planerat nya idrottsanläggningar dels för den organiserade idrotten och dels för spontant idrottande. Nämnden har även haft regionala samarbeten för idrotter med ett större upptagningsområde än Stockholms stad, till exempel friidrottshallen i Sollentuna, en skjutbana i Botkyrka och en gokartbana i Järfälla. Sammantaget har den tvärsektoriella samverkan med andra nämnder och bolag, barn- och ungdomsinflytande samt långsiktig planering varit centralt när det gäller att omsätta programmets mål i praktisk handling. En utredning kring hur kösystemet till stadens simskola kan förbättras har genomförts under året. Som ett första steg implementeras ett digitalt kösystem i Aktivitetsbokningen redan till bokning av vårterminens kurser. Nämnden har under året samarbetat med utbildningsnämnden, SISAB och kulturnämnden gällande uppdraget att fler skollokaler ska tillgängliggöras, samt hur föreningslivets användning av de befintliga lokalerna kan öka. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp och styrgrupp har inrättats för att samordna arbetet. Antalet skolidrottslokaler som är tillgängliga för föreningslivet har fortsatt öka och utredningar för att tillgängliggöra ytterligare skolidrottslokaler pågår. Arbetet med att tillgängliggöra skolidrottslokaler under lov har påbörjats. Utfall Utfall Periodens Utfall VB KF:s Indikator män/ kvinnor/ Årsmål Period utfall 2024 årsmål pojkar flickor Andel barn 86 % 89 % 84 % 86 % 76 % 76 % 2025 och ungdomar som deltar i idrottsaktivitet er på fritiden Analys I 2025 års undersökning har frågan som ligger till grund för indikatorn förändrats jämfört med tidigare år. Undersökningen har 2025 besvarats av årskurs 6 och 9 istället för årskurs 5 och 8 som besvarat tidigare år. Andel barn 86 % 88 % 84 % 78 % 77 % 77 % 2025 och ungdomar som är nöjda med tillgången till idrottsaktivitet er Analys I 2025 års undersökning har frågan som ligger till grund för indikatorn förändrats jämfört med tidigare år. Undersökningen har 2025 besvarats av årskurs 6 och 9 istället för årskurs 5 och 8 som besvarat tidigare år. Andel 63 % 67 % 60 % 65 % 67 % 67 % 2025 ungdomar som deltar i föreningsliv Analys I 2025 års undersökning har frågan som ligger till grund för indikatorn förändrats jämfört med tidigare år. Undersökningen har 2025 besvarats av årskurs 6 och 9 istället för årskurs 5 och 8 som besvarat tidigare år. 67% av pojkarna och 60% av flickorna är med i en förening. Avvikelsen mot årsmålet beror på att andelen flickor som är medlem i en förening inte når upp Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 24(72) Utfall Utfall Periodens Utfall VB KF:s Indikator män/ kvinnor/ Årsmål Period utfall 2024 årsmål pojkar flickor till årsmålet. Antal bokade 104 182 106 700 112 000 Tas fram av 2025 timmar i nämnd skolidrottshalla r utanför skoltid Analys Att indikatorn inte uppnås beror på en kraftig minskning av timmar under hösten jämfört med hösten 2024. Nämnden har under året infört Idrottsportalen, vilket är ett system som ger bra möjligheter att ta ut rättvisande statistik. Statistik för höstterminen 2025 kommer från det nya systemet. Nämnden har anledning att anta att tidigare system överskattat antal timmar. Vid sidan det av förekommer naturliga svängningar mellan åren beroende på efterfrågan, renoveringar med mera. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Exploateringsnämnden ska i samarbete med fastighetsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 idrottsnämnden och stadsbyggnadsnämnden undersöka hur Zinkensdamms IP och omkringliggande ytor kan förstärkas med mer idrott och annan stadsutveckling. Detta ska ske utan dyra OPS-upplägg Exploateringsnämnden ska i samarbete med fastighetsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 idrottsnämnden och stadsbyggnadsnämnden utreda tillfälliga etableringar av till exempel idrottsytor på platser där stadsutveckling planeras och hur sådana initiativ kan finansieras. Två piloter med idrottsytor ska genomföras, en i Järva och en i Söderort Idrottsnämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 kulturnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och Stockholm Business Region AB samt i samråd med kommunstyrelsen och stadens styrgrupp för stora evenemang samordna stadens planering av O-Ringen år 2027 samt ett eventuellt basket-EM för damer 2027 Idrottsnämnden ska i samarbete med berörda stadsdelsnämnder, 2025-01-01 2025-12-31 föreningsliv och andra aktörer inleda arbetet för en satsning liknande Järvaligan i söderort Idrottsnämnden ska införa ett nytt stöd till simföreningar som 2025-01-01 2025-06-30 bedriver simskola. Stödet ska syfta till att även simföreningar kan hålla låga avgifter till sina simskolekurser Idrottsnämnden ska utreda hur kösystemet till stadens simskola 2025-01-01 2025-12-31 kan förbättras för att bland annat underlätta övergången mellan kursnivåer Kommunstyrelsen ska i samråd med idrottsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 kulturnämnden, trafiknämnden, Stockholm Globe Arena Fastigheter AB och Stockholm Business Region AB genomföra förstudier om Stockholms framtida konkurrenskraft som värdstad för stora evenemang Stockholm Business Region AB ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, trafiknämnden och utbildningsnämnden samt i samråd med kommunstyrelsen och stadens styrgrupp för stora evenemang samordna stadens planering, genomförande och utvärdering av ishockey-VM år 2025 Utbildningsnämnden ska i samarbete med idrottsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 kulturnämnden och SISAB öppna upp fler idrottshallar för Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 25(72) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse föreningslivet, även under kvällar och lov, samt fortsätta arbetet med att tillgängliggöra andra skollokaler för förenings- och kulturliv Nämndmål: Fler stockholmare inspireras till att vara fysiskt aktiva Uppfylls helt Förväntat resultat Fler stockholmare har inspirerats till att röra på sig i vardagen för att må bättre. Fler stockholmare har också upptäckt simhallarnas möjligheter för olika fysiska aktiviteter eller deltagit i någon av de aktiviteter som genomförts under sommaren i samarbete med föreningslivet. Genom stadens satsning på hållbara evenemang har stockholmare haft goda möjligheter att upptäcka någon ny idrott eller blivit inspirerade till aktivitet och motion genom prova-på aktiviteter. Nämnden har genom insatserna arbetat i enlighet med mål 3 i Agenda 2030 om god hälsa och välbefinnande. Analys För att få fler stockholmare att inspireras till motion och rörelse genomförs under året kommunikationskampanjer i olika kanaler. Kampanjerna kan också syfta till en ökad medvetenhet om säkert beteende på eller vid vatten eller isar. Nämnden har under januari och september genomfört en kampanj som visat stadens alla simhallar och det breda utbud av träning och motion som erbjuds där. Under januari genomfördes även en kampanj för att informera om skridskoåkning på stadens sjöisar. Kampanjen fokuserar på säkerhet och genomfördes i samarbete med Svenska Livräddningssällskapet. I samband med genomförandet av ishockey-VM i maj genomförs projektet Fler på is och delprojektet Fler på läktaren (2024-2026). Skolor har fått möjlighet att låna skridskor och utrustning för att kunna genomföra skridskodagar på stadens isar. Det finns också möjlighet att låna utrustning för street hockey samt att delta på publika aktiviteter, tex på Medborgarplatsen. Genom Fler på läktaren har ungdomar från socioekonomiskt svagare områden och från anpassade skolor fått möjlighet att uppleva en ishockeymatch på högsta nivå på riktigt. Under Skridskons dag på Östermalms IP var ishockey-VMs maskot Beaty på plats för att fotograferas med barn och lotta ut matchbiljetter. Alla på snö kunde genomföras på Stadion, Spånga IP och Ågesta konstsnöspår. Cirka femtusen fjärdeklassare fick prova på längdskidåkning under sex veckor. Svenska skidförbundet höll med utrustning och ledare och idrottsnämnden gav stöd till aktiviteten samt såg till att anläggningarna stod redo att ta emot eleverna under dessa veckor. Skidskyttekampen genomfördes för andra året på Stadion av Stadionklubbarna. I samband med detta arrangemang genomfördes Winterdays under helgen innan Skidskyttekampen där sportlovslediga barn kunde prova på olika vintersporter på Stockholms stadion, bland annat skidskytte och längdskidåkning och i år även skridskor på Östermalms IP. Fritidsbanken såg till att utrustning fanns att låna och ledare fanns på plats. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 26(72) Filmer som visar stadens breda utbud av motionsmöjligheter för att inspirera till fysisk aktivitet, kallad "Träna i Stockholm" visades på stadens stadsinformationstavlor i april och i november. Dessa filmer är framtagna framförallt för att belysa det breda utbudet av möjlighet till spontanidrott i staden under olika årstider. Under några sommarveckor har även en film gällande bad- och simsäkerhet visats på stadens informationstavlor. Även denna informationskampanj är framtagen i samarbete med Svenska Livräddningssällskapet. I samband med den stora simtävlingen Swim open arrangerades Swim Open Mini under sportlovet. Det är en aktivitet som vänder sig till barn och fokuserar på simkunnighet. I samarbete med simföreningar och stadens simhallar erbjuds barn att komma till simhallarna för att öva simning och ta simmärken. I två av stadens simhallar riktar sig aktiviteten särskilt till barn med funktionsnedsättning. I december invigdes en tillfällig utställning på temat simhallar i Stockholmsrummet i Kulturhuset. Utställningen ”Simhallen – en livsviktig mötesplats” berättar historien om hur Stockholms simhallar länge speglat vår samtid och belyser dess betydelse och verksamhet genom åren. Utställningen pågår till den 1 mars och är ett samarbete mellan fastighetsnämnden och idrottsnämnden. Inför Finnkampens 100-årsjubileum genomförde nämnden aktiviteter riktade till anpassade skolor genom att "Lilla Finnkampen" arrangerades för målgruppen på Stockholms stadion och Spånga IP i samarbete med Finnkampens arrangörer, friidrottsföreningar i staden samt Svenska friidrottsförbundet. O-Ringen ska genomföras 2027, men projektet har startat under året. Planering för, och genomförande av, aktiviteter enligt projektdirektivets aktivitetsplan pågår. Det inkluderar till exempel orienteringsaktiviteter i Järva stadsdel under sommaren och projektering för fler skolgårdskartor i hela Stockholms stad. Nämnden var på plats under sommarens O-Ringen i Jönköping i juli, där staden hade en monter på O-Ringen-torget för att informera om O- Ringen i Stockholm 2027. Därutöver fanns nämndens representanter på plats under den så kallade kommundagen för att få ta del av erfarenheter från årets arrangörer. Under året har också ett arbete påbörjats inför en kommunikationssatsning för att bättre nå ut till barn och unga i Stockholm med stadens utbud av motionsmöjligheter. Det arbetet kommer intensifieras under våren 2026. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 63 % 59 % 50 % 2025 aktiviteter i simhallarnas gruppträning sutbud som är märkta som lämpliga kom-igång aktiviteter Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 27(72) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Deltagande vid O-Ringen 2025 i Jönköping 2025-01-01 2025-09-30 Genomföra projektet "Fler på is" i samband med ishockey-VM för 2025-01-01 2025-12-31 herrar Idrottsnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna i Järva, 2025-01-01 2025-12-31 Skärholmen, Enskede-Årsta-Vantör och Farsta ta fram en struktur för samverkan kring satsningar inom idrottsnämndens ansvarsområden. Inspirera evenemangsarrangörer till att skapa aktiviteter för att nå 2025-01-01 2025-12-31 ut bredare till så många stockholmare som möjligt med prova-på aktiviteter och upplevelser. Påbörja planering för tema idrott i Stockholmsrummet 2025-01-01 2025-12-31 Nämndmål: Fler stockholmare kan vistas och motionera i naturen Uppfylls helt Förväntat resultat Fler stockholmare motionerar på stadens friluftsytor och har upptäckt att Stockholm är fullt av möjligheter till rekreation, rörelse och träning utomhus. Analys Stadens utegym, motionsspår, skogsspår, natur- och konstsnöskidspår, natur- och sjöisar och strandbad ger stockholmarna goda möjligheter till spontan motion, rekreation och rörelse i sin närmiljö. Idrottsnämnden tillhandahåller och har även ansvar för underhållet av motions- och skidspår på den mark som staden äger i andra kommuner. Populära strandbad som idrottsnämnden ansvarar för ligger vid Söderbysjön, Sköndalsbadet och Ågesta naturistbad Strandbadens betydelse som en samlingspunkt under sommarhalvåret är viktiga. Möjligheten för vuxna och barn till rekreation och bad i sitt närområde ska vara tillgängliga för alla oavsett inkomst. Arbetet med att förlänga konstsnöspåret i Ågesta med etapp 3 har slutförts och konstsnöspåret uppgår nu till 3,9 km. För femte året i rad erbjöds tonårsflickor från ytterstadsområden att åka med ”tjejbussen” till Björnö i Stockholms Skärgård för bland annat bad, paddling, klättring och fiske. Friluftsdagen genomfördes i samverkan med KFUM Ängsholmen samt de rörelsefrämjande organisationerna Right by Me och Healthy women. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förlänga skidspåret i Ågesta med etapp 3. 2025-01-01 2025-12-31 Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 28(72) Nämndmål: Föreningslivet har goda förutsättningar att verka i Stockholm Uppfylls helt Förväntat resultat Föreningslivet i Stockholm erbjuder en mångfald av aktiviteter och är ett viktigt verktyg för ökad fysisk aktivitet. Fler barn och ungdomar har möjlighet att delta i föreningsverksamhet utifrån sina förutsättningar och önskemål. Dialogen med föreningar och förbund är kontinuerlig och ger förutsättningar för att kunna påverka i frågor som rör deras verksamhetsområden. Analys Föreningslivet i Stockholm utgör en grundläggande del av stadens arbete med att främja folkhälsa och fysisk aktivitet. Det fungerar som en central arena för att engagera barn och unga i organiserad idrottsverksamhet och för att erbjuda en meningsfull fritid. En viktig förutsättning för detta är tillgången till ett stabilt och användarvänligt IT-system för såväl bokning av idrottsanläggningar som hantering av stödansökningar. Det nya digitala stödsystemet, som togs i drift enligt plan i maj 2025, kommer fortlöpande att vidareutvecklas för att möta föreningarnas behov och förväntningar. Systemet bidrar till minskad administration och underlättar för föreningarna att hitta lediga tider samt att ansöka om stöd. För att möjliggöra en aktiv fritid och ett levande föreningsliv tillhandahåller idrottsnämnden olika former av stödinsatser. Dessa inkluderar bland annat avgiftsfri tillgång till stadens idrottsanläggningar för föreningsverksamhet riktad till barn och ungdomar. Ett särskilt fokus riktas mot ungdomar i åldern 13–20 år, där insatser prioriteras för grupper som i lägre grad deltar i föreningslivet. Det gäller bland annat flickor, ungdomar med socioekonomiskt svagare bakgrund samt barn och unga med funktionsnedsättning från sju års ålder. Därutöver uppmärksammas även äldre personer, särskilt de över 65 år, då denna grupp generellt uppvisar en lägre grad av fysisk aktivitet och ett mer begränsat deltagande i föreningsbaserad verksamhet. För att möta målgruppernas behov erbjuder staden riktade stödformer såsom drop-in-stöd, lovstöd, parasportstöd samt medlemsaktivitetsstöd för äldre. Reglerna för föreningsstöd ses över årligen i syfte att säkerställa ändamålsenlighet och att förenkla för föreningarna att ansöka om tillgängliga medel. Utöver finansiella insatser erbjuder idrottsnämnden även service och rådgivning i syfte att främja en välfungerande föreningsstruktur. För att säkerställa ett behovsanpassat och träffsäkert stöd förs en kontinuerlig dialog med föreningar och deras representanter. Denna kontakt möjliggör snabb problemlösning i det operativa arbetet och skapar samtidigt en grund för långsiktigt samarbete med specialidrottsförbund i utvecklingen av föreningsidrotten i staden. I de fall där föreningar har behov av särskilt stöd eller önskar kompetensutveckling inom föreningsdrift samarbetar idrottsnämnden med RF-SISU Stockholm, som bistår med utbildningsinsatser och rådgivning. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 29(72) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel av 40,64 % 40,7 % 40 % 2025 medlemsak tivitetsstöde t som går till flickor 7- 20 år Andel 95,8 % 93,13 % 90 % 2025 ungdomar som tränar i hallar vardagar mellan klockan 16.00- 21.00 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Idrottsnämnden ska i samråd med berörda stadsdelsnämnder och 2025-01-01 2025-12-31 idrottsförbund skapa ett arbetssätt med syfte att stärka det lokala föreningslivet. Nämndmål: Stockholmarnas behov av idrott och motion tillgodoses i den växande staden Uppfylls helt Förväntat resultat God tillgång till idrott och motion i samtliga delar av staden i takt med att staden växer. Analys För att möta behovet av fler idrottsanläggningar i den växande staden, både i befintliga områden och i nya stadsutvecklingsområden, har idrottsnämnden fortsatt planera för nya anläggningar. Nämndens utgångspunkt i detta arbete är de övergripande strategierna i strategin för idrottsanläggningar och de prioriterade målgrupperna i programmet för idrott, motion och friluftsliv. Idrottsnämnden har bidragit till målet genom att arbeta för att öka möjligheterna för idrotts- och friluftsverksamhet i den växande staden men också genom att vara pådrivande i att skapa fler ytor för spontanidrott. Detta har skett i samverkan med stadens övriga nämnder, bolagsstyrelser, fristående aktörer och föreningslivet. Tillgängliggörande av flera friluftsytor och spontanidrottsytor, exempelvis genom anläggning av utegym befolkar platser, skapar trygghet och ökar möjligheten till fysisk aktivitet bland flera grupper i samhället. Detta arbete bidrar även i arbetet mot de i Agenda 2030 utpekade målen om God hälsa och välbefinnande och Minskad ojämlikhet. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 30(72) Under året har det förvaltningsövergripande arbetet med långsiktig strategisk planering för idrottsytor fortsatt där idrottsnämnden samarbetat med stadsbyggnadsnämnden, fastighets- nämnden och exploateringsnämnden kring dessa frågor såväl generellt som inom ramen för enskilda projekt. Med hänsyn till de olika nämndernas uppdrag så föreligger ett kontinuerligt behov av att hantera potentiella målkonflikter. Övergripande tidplaner för mer komplexa stadsutvecklingsprojekt har i vissa fall medfört att investeringar i nya idrottsanläggningar behövt anpassats tids- och innehållsmässigt. Planering och genomförande av flertalet nya konstgräsplaner har fortgått under året. Exempelvis har ny konstgräsplan på Högdalens BP färdigställts. På denna plats har också spontanidrottsytor tillskapats, vilket bland annat omfattar en konstfrusen isyta. Planeringen av nya konstgräsplan har också fortgått för bland annat Gubbängens sportfält, vid Skarpnäcks skola i Kärrtorp (Gränsbergets BP) och på Herrängens BP. Utöver planering av nya planer har omläggning av konstgräs genomförts på cirka tio befintliga planer. För att möjliggöra ett mer effektivt nyttjande av stadens idrottsytor har planering för underliggande värmepist fortsatt för fler konstgräsplaner och i relation till detta har arbete med att anlägga en värmepist på Hjorthagens IP fortgått under året. Flera planeringsprojekt som inbegriper kombinationen konstgräs och underliggande ispist har också fortgått under året. Idrottsnämnden har under året fortsatt arbetet med att ur ett anläggningsperspektiv skapa bättre förutsättningar för stadens elitfotbollsklubbar på damsidan att utveckla sin verksamhet. Utgångspunkt i detta arbete har varit innehållet i det ärende som beslutades av nämnden under hösten 2024, i vilket fortsatt dialog med berörda föreningar är en betydelsefull del. Exempel på åtgärder som analyserats under 2025 innefattar översyn av faciliteter på Älvsjö IP, Stadshagens IP och Hammarby IP, där behov påtalats av de föreningar som bedriver dam- verksamhet på högre nivå på dessa anläggningar. Parallellt med detta har dialogen fortgått med elitföreningarna avseende behov på kortare och längre sikt avseende träningsfaciliteter och matchanläggningar. Idrottsnämnden har under året fortsatt att analysera behovet av att komplettera befintliga bollplaner med ytterligare servicefunktioner i syfte att göra dessa än mer ändamålsenliga samt initierat ytterligare projekt inom denna kategori. Projekt som avser utbyggnad av toaletter och vattenkranar på de av nämndens anläggningar där så är möjligt har fortsatt under året. Det noteras att förutsättningarna att uppföra exempelvis toaletter skiljer sig åt mellan olika platser, vilket medför att anpassade lösningar för respektive plats behöver studeras vidare. Under 2025 har fortsatt planering av ny sim- och idrottshall på Skarpnäcksfältet varit prioriterat. På platsen planeras även en ny ishall. Ett detaljplanearbete för området pågår. Planering för ny sim- och idrottshall på Årstafältet har fortsatt även om genomförandet i tid är beroende av den övergripande tidplanen för stadsutveckling. Idrottsnämnden har tillsammans med fastighetsnämnden fortsatt planeringen för flera nya idrottshallar, bland annat Gränsbergets idrottshall, Bäverdalshallen samt Akallahallen. Idrotts- nämnden har även planerat för nya idrottshallar tillsammans med utbildningsnämnden inom ramen för SAMS även om flertalet nya skolor skjutits framåt i tid med hänsyn till justerade elevprognoser. Under året har nämnden, tillsammans med fastighetsnämnden, fortsatt arbeta med att anpassa en lokal i anslutning till Sjöstadshallen för primärt bordtennisverksamhet. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 31(72) Det är viktigt att säkerställa idrottsanläggningar med hög kvalitet samt att rätt prioriteringar görs inom tilldelad budget för att främja bra boende för stockholmarna. Behoven av utvecklade och nya idrottsanläggningar är inte enbart knutna till möjlig verksamhetsyta utan servicefunktioner som omklädningsrum, läktarkapacitet, förrådsytor, ytor för verksamhetsdrift och skötsel är också viktiga att beakta. Standarder kring utformning för olika anläggningstyper är ett viktigt verktyg vid planeringen för att göra anläggningarna så ändamålsenliga som möjligt. I standarderna beskrivs de tekniska och funktionsmässiga krav som behöver uppfyllas för respektive anläggningstyp. Syftet är att dessa ska fungera som stöd vid projektering och byggnation så att förut- sägbarheten inom det enskilda projektet ökar, vilket i sig underlättar och snabbar på processen samt möjliggör ett kostnadseffektivt genomförande. Idrottsnämndens olika idrottsstandarder utgör i detta sammanhang viktiga underlag vid beställningar av nya anläggningar. Under året har en uppdatering av nämndens standard för idrottshallar genomförts. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Antal barn 3 560 3 700 3 600 2025 5-9 år per undervisnin gsbassäng Antal barn 18 765 18 750 19 000 2025 och unga 7- 20 år per friidrottsanl äggning Antal barn 2 700 2 700 2 750 2025 och unga 7- 20 år per idrottshall Antal barn 13 850 13 850 14 000 2025 och unga 7- 20 år per ishall Antal barn 1 610 1 600 1 625 2025 och unga 7- 20 år per konstgräspl an Antal barn 1 205 1 210 1 225 2025 och unga 7- 20 år per linbana i simhall Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 32(72) KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls helt Analys Idrottsnämnden bedömer att inriktningsmålet har uppfyllts helt under året. Bedömningen baseras på att samtliga verksamhetsområdesmål är uppfyllda. Nämndens bidrag till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls helt Analys Målet bedöms vara helt uppfyllt. Bedömningen baserades på de insatser och åtgärder som genomförts under året samt måluppfyllelsen av underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Under året beviljades fastighetsnämnden klimatmedel för flera projekt som hade initierats av idrottsnämnden. Projekten syftade till att effektivisera energianvändningen och öka produktionen av förnybar energi genom installation av solceller. Dessa åtgärder utgjorde viktiga steg mot målet om ett klimatpositivt Stockholm år 2030. Bland de genomförda projekten ingick utbyte av planbelysning vid ett flertal konstgräsplaner. De nya energieffektiva armaturerna var kompatibla med smarta styrsystem som möjliggjorde behovsanpassad belysning. Detta bidrog till ytterligare energibesparingar genom att belysningen automatiskt släcktes vid dagsljus eller när planerna inte användes. Utöver minskad elförbrukning bidrog projekten även till förbättrad ljusmiljö genom lägre bländnings- nivåer och sänkta eleffekter. Genomförandet av majoriteten av projekten inleddes under sommaren och slutfördes under hösten. Parallellt färdigställde fastighetsnämnden installationen av en solcellsanläggning vid Mälarhöjdens ishall, som är en av de största solcellsanläggningarna i staden. Flera andra projekt befinner sig i projekteringsfas, med planerat genomförande under 2026. Stadens idrottsanläggningar med installerade solcellsanläggningar producerade 662 megawattimmar el under året. Detta är den största registrerade elproduktionen hittills och motsvarar en ökning med 33 procent jämfört med föregående år. Därmed är idrottsnämnden en av stadens största producenter av solenergi. Den producerade elen har använts för att driva vattenrenings- processer i simhallar samt ventilation i sim- och idrottshallar och ishallar. Idrottsnämnden fortsätter att kontinuerligt följa upp och analysera energianvändningen vid stadens idrottsanläggningar i syfte att identifiera ytterligare möjligheter till energi- effektivisering, utan att påverka idrottsverksamhetens omfattning eller kvalitet. Trots hög beläggning på stadens utomhusbad under sommaren, till följd av höga utomhustemperaturer, Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 33(72) uppnår nämnden årsmålen för indikatorn Köpt energi i stadens organisation med marginal samt når en ny lägsta nivå för Relativ energianvändning. Detta innebär en minskning med 4 procent av energianvändningen per kvadratmeter jämfört med föregående år. Genom att 75 procent av nämndens upphandlingar bidrar till ökad cirkularitet tas ett betydande steg mot en mer cirkulär verksamhet. Detta innebär att krav och kriterier i upphandlingarna i högre grad främjar resurseffektivitet, återbruk och minskad miljöpåverkan genom hela livscykeln. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 75 25 % Tas fram av 2025 upphandlin nämnd/styr gar som else bidrar till cirkularitet Elproduktio 662,2 MWh 473,4 MWh 460 MWh 9 500 MWh 2025 n baserad på solenergi Köpt energi 89,874 91,7 GWh 95 GWh 1 700 GWh 2025 i stadens GWh organisatio n Relativ 236,4 242,59 255 Tas fram av 2025 energianvä (kWh/enhet (kWh/enhet (kWh/enhet nämnd/styr ndning ) ) ) else Nämndmål: Idrottsnämnden arbetar systematiskt med en hållbar energianvändning Uppfylls helt Förväntat resultat Idrottsnämnden har en strategi för det långsiktiga arbetet med definierade energieffektiviseringsmål. Analys Idrottsnämndens verksamhet är energikrävande, vilket ställer höga krav på en effektiv drift. Genom kontinuerlig uppföljning och optimerad styrning av planvärme och planbelysning på konstgräsplaner samt justering av driftparametrar för iskompressorer uppnår nämnden målen för energieffektivisering för 2025. Åtgärderna har lett till minskad energianvändning utan negativ påverkan på anläggningarnas funktion eller verksamhetens kvalitet. Nämnden har under året tagit fram ett internt arbetsmaterial (miljö- och klimathandlingsplan) som kommer användas i nämndens fortsatta miljöarbete och i framtagandet av kommande budgetunderlag. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 34(72) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Färdigställa idrottsnämndens miljö- och klimathandlingsplan i linje 2025-01-01 2025-06-30 med stadens kommande miljöprogram och klimathandlingsplan Nämndmål: Verksamheterna ska omhänderta uppkommet avfall på ett resurseffektivt sätt Uppfylls helt Förväntat resultat Bemannade idrottsanläggningar har en plan för att utveckla avfallshanteringen i enlighet med Stockholms stads avfallsplan 2025-2030 Analys Avfallshantering utgör ett prioriterat område i stadens arbete för att uppnå stadens fastställda miljömål. Åtgärder inom avfallsområdet bidrar till minskad klimatpåverkan, till ett rikt odlingslandskap samt till målet om en giftfri miljö i Stockholms stad. I samverkan med Stockholm Vatten och Avfall har idrottsnämnden infört insamling av matavfall vid samtliga idrottsanläggningar där matrester kan förekomma. Totalt har 44 idrottsanläggningar etablerat insamling av matavfall. Under året har cirka 300 kg matavfall samlats in. Den relativt begränsade mängden indikerar att matavfallsgenereringen vid idrotts- anläggningar är låg. För att stärka efterlevnaden och öka förståelsen för avfallshanteringens betydelse har informationsinsatser genomförts via avfallsplaner för respektive idrotts- anläggning riktade till nämndens medarbetare, med fokus på hållbar hantering av matavfall och dess positiva effekter för klimat och miljö. Vidare har idrottsnämnden kartlagt restavfallsvolymerna vid respektive anläggning. Kartläggningen utgör ett viktigt underlag för att följa utvecklingen av restavfallsmängder, vilka nämnden strävar efter att minska, samt för framtida dimensionering av soprum och miljöstationer och för optimering av tömningsfrekvenser. Den totala mängden restavfall från idrottsanläggningarna uppgick under 2025 till 163 ton, vilket motsvarar en minskning om 2 procent jämfört med föregående år. Utfall Utfall Periodens Utfall VB KF:s Indikator män/ kvinnor/ Årsmål Period utfall 2024 årsmål pojkar flickor Andel 100 % 100 % 100 % 2025 idrottsanläggni ngar med matavfallsinsa mling där det förekommer matrester Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Följa upp mängden restavfall och matavfall per idrottsanläggning 2025-01-01 2025-12-31 Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 35(72) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Analys Målet bedöms helt uppfyllt. Bedömningen baseras på genomförda och pågående uppdrag samt måluppfyllnad av underliggande nämndmål och aktivitet. EU-projektet Samordning av skyddsjakt på skarv och sälskyddande åtgärder i Stockholms skärgård påbörjades 2022 och pågår fram till 2026. Projektet har bidragit till en bättre förvaltning och samordning kring skarv och gråsäl i Stockholms skärgård. Det andra EU- finansierade projektet som nämnden driver är "Stockholms havsöringsåar" där inventerings- arbete och biotopvård syftar till en ökad kunskap och föryngring av havsöring. Med viltskademedel från Havs- och vattenmyndigheten har sälskrämmor och sälnät köpts in och används för att skydda känsliga fiskbestånd. Nämnden ingår även i projektet Isbladslagunen som är finansierat av Länsstyrelsens LOVA bidrag och som startade under hösten 2023 med målsättningen att under två år ta fram underlag och verka för att få en vattendom för ett rev som omgärdar en sju hektar stor lagun i Isbladsviken, Södra Djurgården. Projektet avslutades under 2025 och vattendomen vann laga kraft samma år. Vid Munkbrohamnen startades ett projekt som finansierades av Länsstyrelsen där spillbetong från Slussen-bygget ska användas för att skapa fysiska livsmiljöer för fisk och annat liv i vattnet runt stadens kajer. I Strömmen/Sickla har 30 000 havsöringar satts ut och kopplat till detta har idrottsnämnden tagit över driftansvaret för den nya fiskvägen i Söderström samt varit med och tagit fram ett kontrollprogram som ska följas upp under fem år. Därtill har den årliga placeringen av julgransvasar (risvasar) för fisklek i Riddarfjärden genomförts i samverkan med Sportfiskarna, Kungsholmens stadsdelsnämnd och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Risvasarna utgör ett substrat för fiskarna att leka på i Riddarfjärden och i juni genomfördes en inventering av risvasarna och Sportfiskarna kunde bekräfta att abborre lagt ägg på flera platser. Nämndmål: Idrottsnämnden bidrar till att den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Förväntat resultat En hög ambitionsnivå och ett väl fungerande samarbete har bidragit till arbetet med att anpassa staden för ökad biologisk mångfald. I Stockholms sjöar, vattendrag och kust har de akvatiska värdena lyfts och givits möjligheter till förbättring genom olika naturvårdsåtgärder. Stockholmarnas exponering och medvetenhet kring biologisk mångfald har ökat. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 36(72) Analys Idrottsnämnden har bidragit till en ökad biologisk mångfald genom flera externa projekt samt genom ordinarie verksamhet. Genom projekten som nämnden driver har det tagits steg mot en bättre samordning och förvaltning av skarv och gråsäl i länet. Detta sker bland annat i samarbete med Länsstyrelsen, Jägareförbundet och Skärgårdsstiftelsen. Inom projektet "Stockholms havsöringsåar" har lekgropsräkning och biotopvård i vattendrag genomförts i flera havsöringsförande vattendrag. En ny sälskrämma, finansierade av viltskademedel från Havs- och vattenmyndigheten, har placerats ut för att skydda uppvandrande havsöring längst kusten. Idrottsnämndens driftsansvar för den nya fiskvägen i Söderström bidrar med viktig data kring fiskarnas vandring mellan Saltsjön och Mälaren och är ett pedagogiskt sätt att uppmärksamma stockholmarna på livet under ytan. Planer för en vidareutveckling samt förbättring av fiskvägen finns och ska utredas under 2026. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Sammanställning av fiskvandring i Nya slussen 2025-01-01 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Analys Målet bedöms som helt uppfyllt. Bedömningen baseras på genomförda uppdrag och insatser samt måluppfyllnad av underliggande nämndmål, indikator och aktiviteter. En god intern samverkan har skapat förutsättningar för nämnden att både överlämna och ta över fordon från andra bolag och förvaltningar i staden. Detta möjliggör en mer effektiv användning av stadens samlade fordonsresurser vid förändrade arbetsbehov eller verksamhetsförutsättningar. Samverkan mellan stadens förvaltningar och bolag, i kombination med innovativa arbetssätt och tekniska lösningar, bedöms fortsätta stärka miljö- och klimat- arbetet samt bidra till ökad ekonomisk lönsamhet för staden. Nämndens arbete med elektrifiering av tjänstefordon och arbetsmaskiner fortsätter. Arbetet sker i samband med att fordon och maskiner ersätts och under förutsättning att det finns alternativ som uppfyller verksamhetens behov. Under året har nämnden anskaffat två ismaskiner, fem arbetsfordon och fyra traktorer. Idrottsnämnden arbetar aktivt för att minska miljöpåverkan från transporter genom att kontinuerligt sträva efter minskad användning av fossilbränslen. En löpande uppföljning av fossilbränsleförbrukningen visar att nivån under året varit i paritet med 2024 och cirka 25 procent lägre än under 2022 och 2023. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 37(72) Nämnden strävar även efter att bidra till stadens arbete med att främja resande med cykel och fortsätter att utvärdera nuvarande parkeringslösningar. Arbetet inriktas på att, i samverkan med fastighetsnämnden och trafiknämnden, utveckla en samlad lösning i linje med stadens framkomlighetsstrategi. Nämnden har i relation till detta tillsammans med fastighetsnämnden och övriga berörda sett över principerna med att anordna parkering vid uppförande av nya idrottsanläggningar. Det kan konstateras att det fortfarande finns utmaningar med finansiering och marktillgång som behöver studeras vidare. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Exploateringsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen, 2025-01-01 2025-12-31 fastighetsnämnden, idrottsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och Stockholms Stads Parkerings AB se över principerna för finansiering, marktillgång samt främjande av cykelresor avseende parkeringar vid uppförande nya idrottsanläggningar Trafiknämnden ska, utifrån erfarenheterna från den tillfälliga 2025-01-01 2025-12-31 aktiveringen av Munkbrohamnen, i samråd med exploateringsnämnden, idrottsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, Stockholms Hamn AB och Region Stockholm utreda olika scenarier för Munkbrohamnens framtida utveckling där möjligheten att använda massor cirkulärt ska undersökas Nämndmål: Idrottsnämnden bidrar till en miljöanpassad vägtrafik i Stockholm Uppfylls helt Förväntat resultat Klimatpåverkan från vägtrafiken minskar i Stockholm. Analys I enlighet med stadens övergripande målsättning att vara en fossilbränslefri organisation senast år 2030 fortsätter idrottsnämnden sitt systematiska arbete med att kartlägga, analysera och utveckla den befintliga fordons- och maskinparken mot en mer klimatvänlig och fossilfri framtid. Kartläggningen omfattar samtliga tjänstebilar, arbetsfordon och arbetsmaskiner samt uppföljning av bränsleförbrukning, drifttider och underhållsbehov. Arbetet har innefattat en genomlysning av fordonsparkens miljö- och klimatpåverkan samt respektive fordons återstående livslängd och underhållsbehov. Under året har nämnden avyttrat åtta fossilbränsledrivna traktorer, två ismaskiner samt två arbetsfordon. Dessa har ersatts med eldrivna, fossilbränslefria alternativ, vilket innebär att nämnden nu uppnår det uppsatta målet för andelen fossilfria arbetsfordon och arbetsmaskiner. Genom dessa åtgärder tar nämnden ytterligare steg mot att uppfylla stadens klimatmål och närmar sig målsättningen att omvandla hälften av fordonsparken till fossilfri drift, vilket beräknas uppnås under det kommande året. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 38(72) Utfall Utfall Periodens Utfall VB KF:s Indikator män/ kvinnor/ Årsmål Period utfall 2024 årsmål pojkar flickor Andel 43,33 % 43 % 2025 fossilbränselfria arbetsmaskiner och fordon. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på genomförda uppdrag och insatser samt måluppfyllnad av underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. För att främja en giftfri miljö har idrottsnämnden sedan tidigare infört krav på att Byggvaru- bedömningen (BVB) ska tillämpas i relevanta upphandlingar. Kravet säkerställer att arbeten som genomförs vid stadens idrottsanläggningar baseras på hållbarhetsbedömda materialval och därmed bidrar till en god och hälsosam miljö. Samverkan med bolag och förvaltningar i staden och med andra kommuner och externa aktörer är en avgörande komponent i arbetet med att nå målen i Stockholms stads miljö- program. I detta syfte fortsätter idrottsnämnden, i nära samarbete med fastighetsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden, att utveckla och implementera hållbara lösningar för konstgräsanvändning. Arbetet syftar till att minska plastanvändningen och begränsa spridningen av mikroplaster i stadsmiljön. Användningen av plastgranulat vid stadens konstgräsplaner fortsätter att minska och uppgår till ett genomsnitt om 7,94 kg per kvadratmeter. Detta motsvarar en minskning av plast- användningen med över 15 procent jämfört med 2024 och cirka 30 procent jämfört med 2023. Den genomsnittliga mängden plastbaserat fyllnadsmaterial per kvadratmeter i konstgräsplaner förväntas minska successivt under de kommande åren vilket skapar goda förutsättningar för att uppfylla det kommande EU-direktivet om inköpsförbud av plastbaserat granulat 2031. Vidare har idrottsnämnden, i samverkan med exploateringsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden, fortsatt att delta i arbetet med att ta fram en långsiktig strategi för hantering av föroreningar vid stadens båtuppställningsområden. Periodens Utfall män/ Utfall kvinnor/ Utfall Indikator Årsmål KF:s årsmål Period utfall pojkar flickor VB 2024 Andel avslutade 100 % 100 % 100 % Tas fram av 2025 bygg- och nämnd/styrel anläggningsentr se eprenader där varor miljöbedömts och loggats i Byggvarubedöm ningen Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 39(72) Nämndmål: Idrottsnämnden bidrar till en hållbar miljö Uppfylls helt Förväntat resultat Föroreningarna i Stockholms vatten och stadens miljö minskar. Nämnden bidrar till en bättre resursanvändning samt till ett klimatsmart och giftfritt Stockholm. Analys En prioriterad åtgärd i stadens arbete för en långsiktigt hållbar miljö är att minska användningen av plast samt motverka spridningen av mikroplaster. Idrottsnämndens kontinuerliga operativa och strategiska insatser har bidragit till en successiv minskning av plastgranulat vid stadens konstgräsanläggningar under de senaste åren. Under året har fastighetsnämnden slutfört omläggningen av ett flertal konstgräsplaner, där plastbaserat fyllnadsmaterial ersätts med helt plastfria alternativ. Totalt har tio planer lagts om under året, vilket utgör ett väsentligt delmål i stadens övergripande plan för utfasning av plastbaserade fyllnadsmaterial i konstgräsplaner. Genom detta arbete tar nämnden ett steg mot en hållbar utveckling av konstgräsytor utan plastbaserat fyllnadsmaterial. Målet om att 40 procent av stadens konstgräsplaner ska vara helt fria från plastgranulat till år 2025 har uppnåtts med marginal. Under det kommande året förväntas hälften av stadens konstgräsplaner vara fria från plastbaserat granulat. Arbetet skapar också goda förutsättningar för att uppfylla det kommande EU-direktivet om inköpsförbud av plastbaserat granulat 2031. Som ett ytterligare led i arbetet för ökad hållbarhet återfinns nu nya konstgräsplaner vid Solberga BP, Sätra IP, Gubbängens BP samt Stora Essingens IP, där minst 20 procent av konstgräset är framställt av återvunnen plast. Ambitionen är att inom de kommande åren successivt övergå till konstgräsytor som är tillverkade till 100 procent av återvunnen plast och helt utan plastbaserat fyllnadsmaterial. Detta utgör ett viktigt steg mot en klimatpositiv utveckling av fotbollen, som är nämndens mest omfattande idrottsverksamhet. Tillsammans med miljö- och hälsoskyddsnämnden, som bedriver regelbunden tillsyn av stadens konstgräsytor, arbetar idrottsnämnden aktivt med drift, underhåll och skötsel av anläggningarna. Syftet är att förlänga konstgräsens livslängd och samtidigt minska risken för mikroplastförorening. Arbetet följs upp löpande genom mätningar av tillfört och återvunnet granulat vid stadens konstgräsplaner. Idrottsnämnden bidrar till att främja en effektiv avfalls- och kemikaliehantering i Mälaren genom att nämnden har tagit fram miljöanvisningar för stockholmare som hyr båtplats i stadens allmänna hamnar. Miljöanvisningarna beskriver stadens riktlinjer och rekommendationer för avfallshantering samt användning av bekämpningsmedel och kemikalier vid underhåll av båtbottnar, med syftet att skydda Stockholms vatten mot gifter som skadar både miljön och människors hälsa. Miljöanvisningarna implementeras i alla nya avtal om båtplatser i Stockholm. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 40(72) Under året har nämnden samlat in 6,7 ton granulat, som har rengjorts och fraktionerats för att därefter återanvändas. Detta arbete bidrar till en mer cirkulär hantering av material vid konstgräsanläggningar, minskar behovet av nytt granulat och därmed verksamhetens miljöpåverkan. Genom återanvändning av granulatet stärks hållbarhetsarbetet inom idrottsverksamheten, samtidigt som resurser sparas och klimatpåverkan från produktion och transporter av nytt material minskar. Insatsen utgör ett konkret exempel på hur nämnden integrerar cirkularitet och resurseffektivitet i den dagliga driften. Utfall Utfall Periodens Utfall VB Indikator män/ kvinnor/ Årsmål KF:s årsmål Period utfall 2024 pojkar flickor Andel 42,4 % 31,45 % 40 % 2025 konstgräsplaner fritt från plastbaserat fyllnadsmaterial Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Färdigställa nya miljöanvisningar för alla som hyr en båtplats på 2025-01-01 2025-06-30 stadens allmänna hamnar. Följa upp mängden återvunnet plastgranulat från stadens 2025-01-01 2025-12-31 konstgräsplaner I samråd med fastighetsnämnden verka för att anlägga den första 2025-01-01 2025-12-31 konstgräsplanen i Sverige innehållande plastfibrer av återvunnen plast Nämndmål: Idrottsnämnden har en sund kemikaliehantering och tillhandahåller en god miljö i stadens idrottsanläggningar Uppfylls helt Förväntat resultat Användningen av det centrala kemikalieregistret har optimerat nämndens hantering av kemikalier i idrottsanläggningarna, vilket innebär rätt kemikalier till rätt dosering till gagn för såväl miljö som hälsa. Analys Användandet av kemikalier medför fördelar men kan även i vissa fall ha negativ påverkan på människors hälsa och miljön. Nämnden använder stadens kemikalieregister för att säkerställa en systematisk uppföljning av kemikalieanvändningen samt för att kontrollera innehållet i de kemikalieprodukter som används i verksamheten. Därigenom säkerställs att inga produkter som innehåller utfasningsämnen eller andra ämnen med skadlig påverkan på hälsa eller miljö används vid idrottsanläggningarna. Uppföljning av verksamhetskemikalier genomförs årligen vid samtliga bemannade idrottsanläggningar där idrottsnämnden ansvarar för driften. Under 2025 har nämnden genomfört en fullständig inventering av städkemikalierna, vilka därefter har registrerats i Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 41(72) stadens kemikalieregister. Under året identifierades även en städkemikalieprodukt som innehöll riskämnen med negativ miljöpåverkan. Produkten har ersatts med ett mer miljöanpassat alternativ. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 100 % 100 % 100 % 2025 anläggning ar som har registrerat sina kemikalier i kemikaliere gistret KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Idrottsnämnden bedömer att inriktningsmålet har uppfyllts helt under året. Bedömningen baseras på att samtliga verksamhetsområdesmål är uppfyllda. Nämndens bidrag till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Målet bedöms helt uppfyllt. Bedömningen baseras på genomförda uppdrag och insatser samt måluppfyllnad av underliggande nämndmål, indikatorer och aktivitet. Inom budgeten inryms åtgärder som bidrar till en hållbar ekonomi och som lägger grunden för en jämlik välfärd. Nämnden har exempelvis genomfört energieffektiviseringar, bytt ut fordon och maskiner till miljövänligare alternativ samt genomfört särskilda satsningar inom föreningsstödet. Idrottsportalen, idrottsnämndens system för bokning och föreningsstöd, har varit en budgetsatsning under året. När systemet är helt implementerat kommer det medföra effektiviseringsvinster för både kunder och nämnden samt säkrare hantering och ökad spårbarhet. Idrottsnämnden redovisar ett nettounderskott om 2,1 mnkr, vilket inrymmer ett underskott om 19,8 mnkr för självkostnadshyror till fastighetsnämnden. Inom investeringsbudgeten redovisas ett överskott om 0,1 mnkr. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 42(72) Förstärkningen av medlemsaktivitetsstödet om 5 mnkr som nämnden tilldelades i kommunfullmäktiges budget för 2025 samt det extra stöd om ytterligare 5 mnkr som nämnden beslutade om i november 2025 har betalats ut. Vidare har utredningen om hur medlemsaktivitetsstödet skulle kunna viktas gentemot föreningar i störst behov av ytterligare medel har slutförts. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Nämndens 100,2 % 100 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet efter resultatöver föringar Analys Avvikelsen jämfört med budget beror på ökade självkostnadshyror till fastighetsnämnden. Nämndens 100,2 % 100 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet före resultatöver föringar Analys Avvikelsen jämfört med budget beror på ökade självkostnadshyror till fastighetsnämnden. Nämndens -1 % -1 % +/-1 % +/- 1 % 2025 prognossäk erhet T2 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Exploateringsnämnden ska i samarbete med fastighetsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 idrottsnämnden och kommunstyrelsen utreda arrendesystemet för upplåtelse av idrottsmark och en finansieringsmodell kopplat till klassificeringen av kommersiella ytor Idrottsnämnden ska utreda hur medlemsaktivitetsstödet skulle 2025-01-01 2025-06-30 kunna viktas gentemot föreningar i störst behov av ytterligare medel Idrottsnämnden ska utreda principer och kriterier för 2025-01-01 2025-12-31 entréavgifterna för stadens utomhusbad Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 fastighetsnämnden, idrottsnämnden, Stockholm Vatten och Avfall AB och andra berörda nämnder och bolagsstyrelser genomföra en översyn av investeringsbehoven för Bällsta IP i syfte att ytterligare minska projektets investeringsutgifter Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 förskolenämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB och Stockholm Vatten och Avfall AB ta fram en handlingsplan för att de kommande åren väsentligt öka andelen extern finansiering av omställnings- och utvecklingsprojekt från EU:s fonder och program samt andra finansiärer Kommunstyrelsen ska i samarbete med fastighetsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 idrottsnämnden, äldrenämnden och AB Stockholmshem utreda hur Svedmyrabadet kan renoveras till att bli ett bad för äldre och andra Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 43(72) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse grupper i behov av uppvärmda bassänger. Inriktningen gällande finansieringen av driften av det framtida badet är att denna ska ske gemensamt av idrottsnämnden och äldrenämnden, möjlig form för detta ska tas fram inom ramen för utredningen Kommunstyrelsen ska i samarbete med idrottsnämnden och 2025-01-01 2025-06-30 utbildningsnämnden utreda och föreslå en ny modell för finansiering av skolidrottslokaler Kommunstyrelsen ska i samarbete med idrottsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 kulturnämnden, stadsdelsnämnderna och andra berörda nämnder utreda hur staden kan utveckla arbetet med uppföljning och kontroll vid förhyrning av stadens lokaler till privatpersoner och organisationer utanför kommunkoncernen Nämndmål: Idrottsnämndens verksamhet bedrivs effektivt och ryms inom tilldelad budget Uppfylls helt Förväntat resultat Inom tilldelad budget bedriver nämnden en effektiv verksamhet som svarar mot givna uppdrag. Analys Idrottsnämnden redovisar ett nettounderskott om 2,1 mnkr, vilket inrymmer ett underskott om 19,8 mnkr för självkostnadshyror till fastighetsnämnden. Exklusive hyror till fastighetsnämnden redovisar nämnden därmed ett överskott om 17,7 mnkr. Bidragande orsaker till överskottet var gynnsamt väder som gav lägre energikostnader i slutet av året. Även ökade intäkter för planhyror har bidragit till överskottet. Inom investeringsbudgeten redovisas ett överskott jämfört med budget om 0,1 mnkr totalt. Ett underskott om 11,4 mnkr redovisas för projektet förlängning av Ågesta konstsnöspår till följd av att det krävdes större mängder fyllnadsmassor än beräknat. Detta uppmärksammades under sommaren och då var det försent i projektet för att vidta kostnadsbesparande åtgärder. För att inte överskrida investeringsbudgeten i sin helhet har nämnden skjutit på framför allt vissa underhålls- och friluftsinvesteringar för att täcka underskottet för Ågesta. Idrottsportalen är införd enligt den fastställda planen och lanserades i början av maj 2025. Bokningsfunktionen är i drift, medan utvecklingen av föreningsstödsdelen pågår och beräknas färdigställas första halvåret 2026. Under året har nämnden etablerat en objektorganisation för Idrottsportalen. Det innebär att nämnden arbetar enligt en strukturerad modell (PM3) för förvaltning och utveckling med tydliga roller och ansvar. Nämnden har under året påbörjat ett arbete med att definiera ambitionsnivå och arbetssätt för extern finansiering från EU, staten och övriga externa finansiärer. Under året har EU- finansierade projekt genomförts inom fiskeverksamheten och ungdomsgården Träffstugan. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 44(72) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Etablera objektorganisation för mottagande av systemstöd för 2025-01-01 2025-06-30 föreningsstöd och bokning. Implementera nytt system för föreningsstöd och bokning. 2025-01-01 2025-06-30 Se över möjligheterna för att öka intäktsfinansieringsgraden inför 2025-01-01 2025-06-30 kommande taxeärende. Utreda förutsättningarna för att söka mer extern finansiering. 2025-01-01 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Målet bedöms helt uppfyllt. Bedömningen baseras på genomförda uppdrag och insatser samt måluppfyllnad av underliggande nämndmål, indikatorer och aktivitet. Idrottsnämnden tillhandahåller platser för feriearbete till ungdomar som avlönas av stadsdelsnämnderna. Arbetet med att tillhandahålla platser för feriejobb och Stockholmsjobb har skett löpande under året. Att hitta meningsfulla arbetsuppgifter till ungdomarna är alltjämt viktigt för att ge en så god bild som möjligt av staden som arbetsgivare och under året har ungdomar erbjudit feriearbete i nämndens verksamheter, främst inom idrottsverksamhet inomhus och idrottsverksamhet utomhus. Även under höst och jullov har ungdomar getts möjlighet till feriearbete. Under några veckor har också ett antal ungdomar under handledning utfört observations undersökningar. Resultatet av observationerna har gett idrottsnämnden statistiska underlag som bidrar till utvecklingen av stadens spontanidrottsmöjligheter. Under sommaren har nämnden bemannat sjutton av stadens plaskdammar med vattenvanevärdar. Målet har varit att fler barn ska erhålla förberedande kunskaper i vattenvana för att kunna påskynda framtida siminlärningen. Kopplat till detta har nämnden i samverkan med arbetsmarknadsnämnden rekryterat och anställt 55 ungdomar som arbetat som vattenvanevärdar. Samarbetet med arbetsmarknadsnämnden/Jobbtorg Stockholm har pågått genom olika insatser. Att kunna bidra till stadens arbete med att erbjuda de som står långt ifrån arbetsmarknaden möjlighet till arbete och lärande är viktigt för idrottsnämnden. Nämndens olika verksamheter erbjuder platser för Stockholmsjobb men utfallet är beroende av att matchning kan ske mellan verksamhet och arbetstagare. Att fler stockholmare inkluderas i samhället genom eget arbete och försörjning är en viktig målsättning. Av de erbjudna 20 platserna har nämnden inom ramen för Stockholmsjobb och regeringsuppdraget " jobb för unga" kunnat erbjuda 12 ungdomar tillfälligt jobb i nämndens verksamheter så att ungdomarna getts möjlighet att skaffa sig arbetslivserfarenhet. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 45(72) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Antal 187 st 198 st 180 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd/styr na platser else för feriejobb Antal 20 st 20 st 20 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd/styr na platser else för Stockholms jobb Antal 3 st 1 st 1 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd na praktikplats er för högskolest uderande samt platser för verksamhet sförlagd utbildning Nämndmål: idrottsnämnden skapar möjligheter till arbetslivserfarenhet och praktik Uppfylls helt Förväntat resultat Målsättningen är att utöka praktikplatser för högskolestuderande vid idrottshögskolor och andra utbildningsprogram ytterligare. Analys Under året har nämnden utökat möjligheten till arbetsplatsförlagd praktik (APL) för elever inom barn- och fritidsprogrammet med inriktningen fritid och hälsa i simhallarna. Idrottsnämnden har haft tre högskolestuderande praktikanter under året, två praktikanter från säkerhets- och trygghetsprogrammet vid företags universitetet samt en praktikant från samhällsplanerarprogrammet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska se över och utveckla erbjudandena för feriejobb 2025-01-01 2025-12-31 under sommarperioden KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 46(72) Analys Målet bedöms helt uppfyllt. Bedömningen baseras på genomförda uppdrag och insatser samt måluppfyllnad av underliggande nämndmål För att nå målen om ökad fysisk aktivitet arbetar nämnden med ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv både när det gäller anläggningsutbud och verksamhetsutbud. Detta är särskilt viktigt i socioekonomiskt svagare områden då dessa generellt uppvisar lägre nivåer av fysisk aktivitet. För att bredda utbudet av idrottsaktiviteter och arbeta för ett mer jämställt nyttjande av spontanidrottsytorna arbetar nämnden med Strategi för ett mer jämställt och jämlikt nyttjande av stadens spontanidrottsytor. Under året har nämnden fortsatt arbetet med att förankra strategin hos stadens nämnder samt att arbeta med platsaktivering och ledarledda aktiviteter med fokus på tonårsflickor. Goda exempel från året är tjejhäng med olika aktiviteter för tonårsflickor på både Järvabadet och Älvsjöbadet, drop in-fotboll för tonårsflickor i Tensta och Rågsved samt ett välbesökt skridskodisco på Bäverdalens bollplans skridskois. Aktiviteterna har genomförts i samverkan med civilsamhällesaktörer, stadsdelsnämnder och lokala bostadsbolag. Under året har även nyttjandeundersökningar genomförts under både vinter och sommar på spontanidrottsytor som exempelvis öppna bollplaner, utegym, skridskoisar och motions/skidspår i syfte att studera ålders- och könsfördelning. Resultaten sammanställs och presenteras under början av 2026. En sammanhållen stad Nämnden har utvecklat samverkan med stadsdelsnämnderna i Järva, Skärholmen, Enskede- Årsta-Vantör och Farsta på olika sätt. Järvaligan är en verksamhet som syftar till att fånga upp och aktivera barn som saknar en organiserad fritidsaktivitet. Verksamheten har genomförts på tre skolor och på olika bollplaner i Järvaområdet. En skola har lämnat och en har tillkommit under året. Anledningen var att behovet av insatsen bedömdes vara större på den nya skolan. Nämnden har också deltagit i utvecklandet av Kvarnbacka IP som en föreningshub där nya former av föreningsaktiviteter ska prövas för att aktivera fler personer i området. Verksamheten ska drivas som en IOP mellan Järva stadsdelsnämnd och Folkets Husby. Idrottsnämnden är inte en part i IOP-avtalet, men ska vara en aktiv part på platsen för att ge föreningarna förutsättningar att utveckla nya verksamheter. Huset har drabbats av en större vattenläcka och kan därför inte tas i drift förrän under 2026. Det har under året fortgått planering för det nya Husbybadet parallellt med planering av flera nya idrottshallar. Översyn av befintliga lokalytor i syfte att göra dessa ändamålsenliga har också genomförts på flera platser inom fokusområdet. På Knutby BP har en kompletterande servicebyggnad färdigställts under året. Nämnden har också sett över förutsättningarna att uppföra temporära idrottsytor i syfte att möta såväl lokala idrottsbehov som att skapa förutsättningar för att platser aktiveras och levandegörs. Under året har exploateringsnämnden tilldelats trygghetsmedel för området Kista Äng, där genomförande av en tilltänkt skola skjutits fram i tid. På platsen planeras bland annat två basketplaner som temporära idrottsfunktioner i väntan på exploatering. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 47(72) Nämnden har också deltagit i satsningen Skärholmen Tillsammans, delfinansierad av Gålöstiftelsen, som är ett sätt att skapa ett nätverk för utvecklad föreningsaktivitet i stadsdelen. Under året har planeringen för en motsvarande verksamhet som Järvaligan genomförts. Utgångspunkten har varit att utveckla de flertaliga skol- och föreningssamarbetena i stadsdelen med Järvaligans fokus på de barn som inte deltar i en organiserad fritidsaktivitet. Det har planerats för att erbjuda flera olika idrotter i söderortsligasatsningen. Det har under året pågått utredningsarbete angående Vårbergs IP, då planeringsförutsättningarna i området förändrats kommer fortsatt planering ses över så att denna i möjligaste mån tillgodoser de lokala behoven i området. På Sätra IP har planering av två nya ishallar fortgått under året, vilket utöver att tillgodose det identifierade behovet av ytterligare idrottsyta bidrar till att fortsatt stärka platsen som en lokal målpunkt. I Hagsätra-Rågsved har planering av en ny is- och idrottshall på Hagsätra IP fortgått under året, vilket utvecklar platsen med mer idrott, men också mer aktivitet och rörelse generellt, vilket antas vara främjande ur ett trygghetsperspektiv. Byggnation av anläggningen har inletts under året. I Rågsved har projektering av Bäverdalens idrottshall fortgått. Hallen kommer att inrymma möjlighet till dubbla basketplaner. Byggnation förväntas påbörjas under början av 2026. I Farsta har planering för vidare utveckling av Gubbängens sportfält med ytterligare konstgräsplan samt utvecklade servicefunktioner fortgått under året och genomförandebeslut har fattats av idrottsnämnden och fastighetsnämnden. I syfte att utöka antalet möjliga verksamhetstimmar så kommer även en av två befintliga rugbyplaner på fältet att omvandlas till konstgräs. Inom ramen för samarbetet med Svenska Basketbollförbundet har nämnden satsat på att utveckla förutsättningarna för basket, inte minst utomhus. Eftersom basket är populärt hos både pojkar och flickor, i såväl socioekonomiskt starka som svaga områden är ambitionen att få fler unga som inte deltar i föreningslivet att söka sig till de föreningar som finns i stadens fokusområden. Samarbetet med RF SISU Stockholm i stadens fokusområden har också utvecklats under året i syfte att respektive resurser och insatser ska vara samordnade och därmed stärka effekten av dem. Nämndmål: Stockholmarna ska ges goda möjligheter att utöva fysisk aktivitet i sitt närområde Uppfylls helt Förväntat resultat Stadens invånare har goda förutsättningar att utöva fysisk aktivitet i nära anslutning till hemmet. Analys Staden ska verka för att främja livskvalitet och hälsa genom att ge fler stockholmare Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 48(72) förutsättningar att bli fysiskt aktiva genom att underlätta för utomhusvistelse, vardagsmotion samt spontanidrott och rörelse i närmiljön. Behovet av närbelägna ytor som stimulerar till och sänker trösklar för fysisk aktivitet är särskilt stort bland barn och ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning då möjligheten att vara aktiv bör finnas tillgänglig utan att behöva ta sig alltför långt från hemmet. För barn och unga finns behov av dels spontanidrottsytor, men också av bokningsbara ytor med mått anpassade för barn i yngre åldrar. För äldre kan exempelvis mer tillgängliga motionsstråk i den bebyggda miljön vara ett sätt att möjliggöra aktivitet i närområdet. På Högdalens BP har det under året genomförts byggnation av ytor för spontanidrott i anslutning till ny konstgräsplan. Dessa inbegriper bland annat en konstfrusen isyta, något som antas bidra ytterligare till att stärka platsen som en lokal målpunkt. Arbete med nya spontanidrottsytor har också fortgått på Drömdungens BP i Bromma, där en dialog kring utvecklingen genomförts med närliggande skola. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Analys Målet bedöms helt uppfyllt. Bedömningen baseras på det arbete som bedrivits under året samt underliggande nämndmål, måluppfyllnad för två av tre indikatorer och aktiviteter. Indikatorn om sjukfrånvaro når det uppsatta årsmålet och nämnden ser en trend med minskade sjuktal. Ett aktivt internt hälsofrämjande arbete har bedrivits under året, exempelvis genom individuella arbetsmiljösamtal där medarbetare med risk för ohälsa fångats upp samt med ett aktivt rehabiliteringsarbete för att minska sjukfrånvaron. Tonvikten ligger alltjämt på att agera tidigt och fånga upp tidiga signaler på ohälsa. Idrottsnämnden vill vara en attraktiv arbetsgivare som stödjer verksamhetens mål och strategier. Att bygga tillitsfulla relationer med ett tydligt ledarskap och där nämndens medarbetare aktivt bidrar till helheten är viktigt. Som en del i nämndens långsiktiga utvecklingsarbete har utvecklingsinsatser genomförts under året såsom chefsdagar med aktuella teman och fortsatt coachcertifiering för chefer och arbetsledare. Därutöver har nämnden genomfört en mätning av hur medarbetarna ser på sin arbetsplatskultur. Mätningen genomfördes med stöd av företaget " Great place to work". Resultatet av mätningen visade att 84 procent av medarbetarna anser att idrottsförvaltningen är en bra arbetsplats med en god arbetsplatskultur vilket innebär att nämnden nu är certifierad som en " Great place to work" arbetsplats. Eriksdalsbadet, Tensta sim- och idrottshall och Åkeshovs sim-och idrottshall har under året deltagit i nämndens projekt "Gemensam bemanningsstrategi för att minska antalet timanställda". Syftet med projektet är att arbeta mot målsättningen att heltid är norm och att bemanna på bästa sätt utifrån verksamhetens behov med rätt kompetens på plats. Genom att minska antalet timanställda underlättas enhetschefernas arbete då bemanningsfrågorna upptar Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 49(72) en stor del av deras arbete. Genom projektet skapas också mer stabila och hållbara arbetsförhållanden för både medarbetare och arbetsgivare genom att tryggheten i grupperna stärks och att det skapas större engagemang, lojalitet och kontinuitet. Tryggare anställnings- villkor leder också till bättre hälsa och arbetsmiljö och möjliggör en högre grad av säkerhet och utveckling av medarbetare och verksamhet. Utifrån stadens riktlinje om chefsstruktur har det under året gjorts ett arbete med att se över nämndens organisation. Stadens riktlinje om chefsstruktur syftar till att forma en ändamålsenlig, attraktiv och hållbar organisation för chefer och medarbetare. Chefsstrukturen ger ett riktmärke för antalet underställda medarbetare per chef till mellan 10-30 stycken. Tidigare genomförd analys visade att Eriksdalsbadet har ett för stort antal medarbetare per chef och arbetet med att justera detta har pågått under året och förväntas vara färdigställt under första kvartalet 2026. Analysen visade också på behov av vissa justeringar av stödfunktionernas organisation för att säkerställa en effektiv organisation vilket har genomförts under året. I övrigt bedöms nämnden ha en ändamålsenlig organisation vilket ger en bra grund för ett gott ledarskap och en god arbetsmiljö. Förklaring till tabellen nedan: För att bli klassificerad som chef krävs fullt ledningsansvar för verksamhet, ekonomi, och personal. Saknar den anställde ett eller två av dessa ansvarsområden klassificeras individen som annan ledningspersonal. De olika chefskoderna är: A – Förvaltningschef B – Avdelningschef som har underställda enhetschefer B1 – Avdelningschef som har underställda områdeschefer B2 – Områdeschef som har underställda enhetschefer C – Enhetschef som saknar underställda chefer C1 - Enhetschefer som har underställda gruppchefer C2 – Gruppchef som är underställd enhetschef Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 50(72) Periode Utfall män/ Utfall kvinnor/ Utfall Årsm Indikator KF:s årsmål Period ns utfall pojkar flickor VB 2024 ål Aktivt 83 83 82 82 85 83 2025 Medskapand eindex Analys Jämfört med föregående år har AMI ökat från 82 till 83. Arbetet fortsätter för att ytterligare förbättra detta utfall. Sjukfrånvaro 5,7 % 4,7 % 7,5 % 6,7 % 7 % Tas fram av VB 2025 nämnd/styrelse Sjukfrånvaro 1,8 % 1,8 % 1,8 % 1,9 % 2 % Tas fram av VB 2025 dag 1-14 nämnd/styrelse Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 51(72) Sjukfrånvaron baseras på siffror för rullande 12 månader till och med november 2025. Nämndmål: Idrottsnämnden är en attraktiv arbetsgivare som erbjuder hälsofrämjande arbetsplatser Uppfylls helt Förväntat resultat Ledarskapet är helt avgörande för en sund organisation där varje medarbetare och chef har goda förutsättningar för att kunna göra ett bra arbete. En tillitsbaserad styrning med en arbetsmiljö där medledarna känner sig involverade och engagerade, rätt chefsled och stödfunktioner samt att rätt person gör rätt saker med klara målbilder. Analys Projektet med en gemensam bemanningsstrategi för att effektivisera bemanningsplaneringen och att minska antalet timanställda har pågått under året. Syftet med projektet är att arbeta för att heltid är norm och att bemanna på bästa sätt utifrån verksamhetens behov med rätt kompetens på plats. En gemensam bemanningsstrategi bidrar också till att skapa mer stabila och hållbara arbetsförhållanden för både medarbetare och arbetsgivare- att stärka tryggheten i grupperna, skapa större engagemang, lojalitet och kontinuitet. Tryggare anställningsvillkor leder också till bättre hälsa och arbetsmiljö och möjliggör en högre grad av säkerhet och utveckling av både medarbetare och verksamhet. Projektplan är framtagen och arbete med tidplaner för de olika aktiviteterna har pågått under året. En del i projektet är det tidigare påbörjade arbetet med en optimerad bemanningsplanering på Eriksdalsbadet där arbetet under året fortsatt enligt plan genom att de sett över sitt resursbehov och tagit fram ett nytt sätt att schemalägga. Under året har också arbetet med optimerad bemanningsplanering påbörjats på Tensta sim- och idrottshall samt Åkeshovs sim- och idrottshall. Insatsen med bemannings- strategin möjliggör också en mer stabil och långsiktig planering av resurser. Det bidrar till att kunna säkerställa kompetensförsörjningen på sikt där nämnden kan attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare. En väl fungerande och kvalitetssäkrad rekryteringsprocess är en viktig del i att kunna attrahera och rekrytera, utveckla och behålla personer med eftersökt kompetens. Att löpande kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är viktigt för att bibehålla och utveckla ett starkt medarbetarskap med rätt kompetens. Introduktionsträff för nya medarbetare och chefer genomförs löpande vid nyrekrytering i verksamheten och årsvis på övergripande förvaltnings- nivå. En övergripande digital introduktion för nya medarbetare har färdigställts och implementerats under året. Att tidigt i anställningen förmedla nämndens värdegrund och arbetsgivarvarumärke är alltjämt viktigt. Idrottsnämnden arbetar för att attrahera, rekrytera och behålla en jämställd arbetsstyrka. Som ett led i arbetet med rätt bemanning för en säker och hälsosam arbetsplats har nämnden under året fortsatt arbetet och följt upp initierade aktiviteter för en mer jämställd bemanning inom idrottsverksamhet utomhus. Aktiviteter som genomförts är exempelvis presentation/ rekryteringsträff på Berga gymnasium, uppdaterade annonsmallar, annonsering i sociala Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 52(72) medier och kartläggning av ensamarbete. Utbildningsinsatser inom området hantera och motverka misskötsamhet för att stärka chefsgruppen ytterligare har också genomförts under året. Idrottsnämndens långsiktiga utvecklingsarbete med att säkerställa att nämndens kärnvärden, position och uppdrag genomsyrar det dagliga arbetet på alla nivåer har fortsatt under året. Nämnden arbetar kontinuerligt med chefsutveckling, arbetsplatskultur och arbetssätt för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig organisation. Ledarskapet är avgörande för att kunna driva utveckling både strategisk och operativt för att uppnå goda resultat. Att bygga tillit och skapa psykologisk trygghet är viktiga pusselbitar i chefsuppdraget. Under hösten 2025 har nämnden med hjälp av företaget ”Great place to work” genomfört en undersökning om arbetsplatskulturen. Modellen mäter medarbetarnas upplevelse av arbetsplatskulturen utifrån tre dimensioner; Tillit, Stolthet och kamratskap. Att göra en mätning av hur nämndens medarbetare ser på sin arbetsmiljö och arbetsplatskultur är en del i det långsiktiga utvecklingsarbetet. I och med undersökningen blev nämnden certifierad som en "Great place to work" arbetsplats vilket ytterligare stärker idrottsnämndens position som en attraktiv arbetsgivare. 84 procent av medarbetarna svarade att de tycker att de arbetar på en bra arbetsplats och känner stolthet över att arbeta i nämndens verksamheter. Frågor om likabehandling oavsett kön, sexuell läggning eller etniskt ursprung fick också goda resultat i undersökningen. Arbetet med att förfina det systematiska arbetsmiljöarbetet liksom att utveckla och inspirera till ett internt hälsofrämjande arbete har fortskridit under året. Modulen för systematiskt arbetsmiljöarbete i verktyget ILS-webb stödjer och kvalitetssäkrar det systematiska arbetsmiljöarbetet. Årlig uppföljning såväl som arbetsmiljöronder för arbetsplatsens utformning, hot och våld liksom organisatorisk och social arbetsmiljö genomförs med stöd av SAM-modulen enligt nämndens årshjul för chefer. Nätverksträffar för nämndens hälsoinspiratörer har genomförts där hälsofrämjande aktiviteter för året har planerats och följts upp. Individuella arbetsmiljösamtal med chefer har genomförts där jämställdhet, jämlikhet och att motverka diskriminering, hälsofrämjande bemanning och tidiga signaler på ohälsa har varit i fokus. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Implementering av chefsstruktur. 2025-01-01 2025-12-31 Riktad insats i syfte att effektivisera bemanningsplaneringen och 2025-01-01 2025-12-31 minska antalet timanställda Stödjande insatser för ökad jämställdhet, jämlikhet och för att 2025-01-01 2025-12-31 motverka diskriminering Ta fram introduktionsmaterial till nyanställda om förvaltningens 2025-01-01 2025-12-31 MR-arbete KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 53(72) Analys Målet bedöms helt uppfyllt. Bedömningen baseras på arbetet och insatser som genomförts under året och underliggande nämndmål, måluppfyllelse för en av två indikatorer samt aktiviteter. Arbetet med beredskapshöjande åtgärder har genomförts under året. Exempel på dessa åtgärder är att uppdatera nuvarande beredskapsplanering, krisledningsplanering, kriskommunikationsplanering och kontinuitetsplanering. Likaså har arbetet med att säkerställa idrottsanläggningarnas krisförmåga och lokala krisplaner/handlingsplaner fortsatt. Planerna har anpassats efter rådande omvärldsförutsättningar och dessa förändras löpande. Under året har krisledningsövning genomförts med områdeschefer och enhetschefer inom idrottsverksamheten. Medarbetare på stadens idrottsanläggningar har fortsatt utbildats för att ha god kunskap om hur de ska agera om de ställs inför olika oönskade händelser. Det kan till exempel handla om en brand eller olycka, hot och våld men även en extraordinär händelse. Oavsett händelse är målet att besökarna alltid ska känna en trygghet i att nämndens medarbetare arbetar efter fastställda rutiner som syftar till att skydda och värna individ och egendom. Systematisk informationssäkerhet Nämnden har fortsatt att utveckla det systematiska informationssäkerhetsarbetet i enlighet med stadens riktlinjer. Därutöver har ett arbete inletts för att förtydliga den interna hanteringen av personuppgifter samt för att stärka det systematiska arbetet inom informations- säkerhet och dataskydd. Under året har flera informationsklassningar genomförts för att säker- ställa en ändamålsenlig hantering av information samt för att tydliggöra krav på skydds- åtgärder utifrån informationens skyddsvärde. Vidare har en riskanalys och en konsekvens- bedömning genomförts för Idrottsportalen. En omfattande revidering av nämndens register- förteckning har påbörjats, för att få en överblick över nämndens samtliga personuppgifts- behandlingar. I samband med införandet av Idrottsportalen har nämnden etablerat en förvaltnings- organisation i enlighet med stadens styr- och samverkansmodell för objektstyrning (PM3), vilken bland annat tydliggör roller och ansvar. Under året har riktade informationsinsatser genomförts för samtliga medarbetare i syfte att stärka medvetenheten inom informationssäkerhet och dataskydd. Periodens Utfall män/ Utfall kvinnor/ Utfall VB KF:s Indikator Årsmål Period utfall pojkar flickor 2024 årsmål Andel 36,63 % 48,13 % 70 % 70 % 2025 elektronisk a inköp Analys Årsmålet uppnås inte och arbetet fortsätter med åtgärder för att öka andelen elektroniska inköp i systemet. Andel 100 % 94 % 82 % 82 % 2025 prioriterade avtal där uppföljning genomförts Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 54(72) Nämndmål: Informationssäkerheten inom idrottsnämndens verksamheter är hög Uppfylls helt Förväntat resultat Medarbetare och chefer har utifrån roll och ansvar goda kunskaper i informationssäkerhet och dataskydd samt hanterar information och personuppgifter enligt stadens riktlinjer. Kompetenshöjande åtgärder inom informationssäkerhet är genomförda utifrån identifierade personalgrupper. Lokal anvisning är fastställd i enlighet med kraven i stadens tillämpningsanvisningar för informationssäkerhet. Analys Den lokala anvisningen för informationssäkerhet, som redogör för nämndens arbete inom området, har färdigställts. Anvisningen ska implementeras inom nämnden under 2026. Under året har riktade informationsinsatser genomförts för samtliga medarbetare i syfte att öka medvetenheten inom informationssäkerhet och dataskydd. 41 procent av medarbetarna har genomfört stadens e-utbildningar inom dessa områden. Under 2026 lanserar nämnden en lärportal, vilket kommer att öka tillgängligheten till e-utbildningarna och därigenom förväntas andelen genomförda utbildningar öka. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Revidera och implementera den lokala anvisningen för 2025-01-01 2025-12-31 informationssäkerhet Säkerställa att samtliga medarbetare genomför stadens 2024-01-01 2025-12-31 obligatoriska e-utbildningar för informationssäkerhet och dataskydd KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Målet bedöms helt uppfyllt. Bedömningen baseras på det arbete som bedrivits under året samt underliggande nämndmål och måluppfyllelse av indikatorer och aktivitet. Samtliga nya anläggningar planeras utifrån att de ska upplevas trygga och säkra. Nämndens arbete med trygghetsskapande åtgärder är ett led i arbetet med att uppnå de globala målen i Agenda 2030, där främst målen om Minskad ojämlikhet och Hållbara städer och samhällen är starkt kopplade till trygghetsarbetet. Det sedan tidigare utpekade pilotprojektet med samlingslokaler för föreningar som trygghetsskapande åtgärd vid idrottsplatser har slutförts under året i anslutning till Hägerstensåsens bollplan. Syftet med projektet är att öka tryggheten på platsen samtidigt som lokala föreningar ges möjligheter att utveckla sin verksamhet. Nämnden har under året tillsammans med fastighetsnämnden sett över möjligheten att uppföra fler servicebyggnader Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 55(72) med till exempel föreningslokaler i anslutning till idrottsplatser där det skulle öka tryggheten och stärka föreningslivet. Dialog med föreningar och förbund förs kontinuerligt och i tidiga skeden för att hämta in deras behov. Idrottsnämnden har genomfört kompetenshöjande insatser i säkerhets- och trygghetsfrågor för personal vid idrottsanläggningarna. Samtliga simhallar med gymverksamhet är certifierade i den förebyggande arbetsmetoden 100% Ren Hårdträning. I samverkan med föreningslivet genomförs anläggningsråd för att identifiera och åtgärda otrygga områden i anslutning till stadens idrottsanläggningar. I det förebyggande arbetet för trygga och säkra idrottsanläggningar har nämnden en nära kontakt med stadsdelsnämndernas fältassistenter, stadens mobila ordningsvakter och polisen. Nämnden har under året deltagit och regelbundet rapporterat in aktuell lägesbild på stadens SISS-möten där stadens alla nämnder och bolag medverkar för nära samverkan kring händelser och förebyggande insatser. Arbete mot välfärdsbrottslighet Arbetet med att förebygga felaktiga utbetalningar och välfärdsbrott pågår kontinuerligt Nämndens uppföljning av upphandlad verksamhet, varor och tjänster är fortsatt i fokus och är viktig för att motverka alla typer av välfärdsbrott. Nämnden har under perioden arbetat med kontroller av leverantörer i samband med upphandlingar och av ingångna avtal inom avtalsområden där det föreligger stor risk att brottslighet kan förekomma. Idrottsnämnden har implementerat Idrottsportalen, ett IT-stöd för hantering av föreningsstöd och bokning av lokaler. Bokningsdelarna togs i drift i maj 2025 och under första halvåret 2026 kommer även föreningsstödet att integreras i systemet. Ett av målen med Idrottsportalen är att minska risken för manuella misstag samt att förbättra spårbarhet och dokumentation. Flera moment är automatiserade vilket säkerställer korrekt handläggning. Vissa kontrollmoment som tidigare utförts manuellt i handläggningsprocessen kommer i stället att hanteras direkt i systemet, vilket minskar risken för felaktiga utbetalningar och välfärdsbrott. Systemstödet ska underlätta för föreningarna att ansöka om stöd och säkerställa att korrekt ansökningsinformation lämnas. Under 2025 har systematiska granskningar av medlemsaktivitetsstöd varit en helt manuell och komplex uppföljning att genomföra, varför detta endast utförts i begränsad utsträckning. Med det nya systemstödet kommer uppföljningar kunna genomföras mer frekvent och effektivt och en del kontrollmoment kommer vara inbyggda i systemet. Idrottsnämnden har genomfört verksamhetskontroller av drop-in-aktiviteter och lovstöd enligt plan. Resultatet av kontrollerna visar att stödet i stort sett utbetalats på korrekta grunder. För att erhålla nolltaxa eller subventionerad taxa krävs att föreningarna följer stadens bokningsvillkor och lämnar in årliga handlingar. En årlig kontroll av taxan genomförs i samband med att handlingarna lämnas in, och en ytterligare kontroll sker när säsongens tider fördelas. Om föreningar inte lämnar in sina årliga handlingar spärras de från att göra nya bokningar av stadens idrottsanläggningar tills bristerna har åtgärdats. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 56(72) Nämndmål: Besökare och medarbetare i stadens idrottsanläggningar känner sig trygga och välkomna. Uppfylls helt Förväntat resultat Alla som besöker stadens idrottsanläggningar upplever att de får ett bra och välkomnande bemötande. Besökarna kan känna sig trygga och utan risk att bli utsatta för trakasserier, diskriminering, hot eller våld. Medarbetarna har kunskap om hur våld kan förebyggas. Analys Målsättningen att alla medarbetare ska vara utbildade i hjärt- och lungräddning (HLR) och livräddning har inte fullt ut uppnåtts med anledning av nyrekryteringar i slutet på året. Nämnden genomför kontinuerligt utrymningsövningar samt utbildningar i HLR och livräddning och det finns alltid personal på anläggningarna som är utbildad inom HLR samt att livrädda i vatten. Medarbetare i stadens idrottsanläggningar utbildas löpande i hur de ska agera om de ställs inför olika oönskade händelser. Det kan till exempel handla om en brand eller olycka, hot och våld men även en extraordinär händelse. Oavsett händelse är målet att besökarna alltid ska känna en trygghet i att nämndens medarbetare arbetar efter fastställda rutiner som syftar till att skydda och värna individ och egendom. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 94 % 94 % 100 % 2025 bemannade anläggningar som genomfört utrymningsövn ing Analys Kvarvarande utrymningsövningar är inplanerade till början av 2026 Andel 93,17 % 95,87 % 100 % 2025 månadsavlöna d personal inom avdelningen för idrottsverksam het som har kompetens att utföra hjärt- och lungräddning, HLR Analys Utbildning i HLR genomförs kontinuerligt men med anledning av nyrekryteringar i slutet på året har inte målet helt uppnåtts. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 57(72) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 96 % 99 % 100 % 2025 personal som arbetar vid bassängkant som har kompetens att livrädda i vatten Analys Utbildning i livräddning genomförs kontinuerligt men med anledning av nyrekryteringar i slutet på året har inte målet helt uppnåtts. Besökarnas 4,1 4,1 2026 nöjdhet med verksamhetsut budet i sim- och idrottshallarna Analys Indikatorn följs upp jämna årtal. Nästkommande mätning sker 2026. Nöjd 85 83 2026 kundindex på stadens sim- och idrottshallar Analys Indikatorn följs upp jämna årtal. Nästkommande mätning sker 2026. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Idrottsnämnden ska tillsammans med berörda nämnder och bolag 2025-01-01 2025-12-31 initiera en samverkansmodell i syfte att möjliggöra tryggare idrottsevenemang. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Analys Målet bedöms helt uppfyllt. Bedömningen baseras på genomförda uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål och aktiviteter. Agenda 2030 Det långsiktiga arbetet med att verka för att FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 uppnås har fortlöpt under året. Principen om att ingen ska lämnas utanför är förankrad i nämndens verksamhet vilket bland annat återspeglas i de prioriterade grupperna för arbetet med ökad fysisk aktivitet. Även agendans mål om jämställdhet, minskad ojämlikhet och minskad klimatpåverkan är integrerade i styrdokument och arbetssätt. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 58(72) Nämnden samarbetar med socialnämnden kring det gemensamma målansvaret för mål 3 Hälsa och välbefinnande, exempelvis kring insatserna i Handlingsplan för främjande av psykisk hälsa genom fysisk aktivitet bland ungdomar i Stockholms stad. Med utgångspunkt i ny data från forskningsgruppen Ung Livsstil har nämnden under året initierat samverkan för ungas hälsa med kultur-, utbildnings-, social- och arbetsmarknadsnämnden. Samverkan fortsätter under 2026. Under året har nämnden även deltagit i den uppmärksamhetsmånad kring psykisk hälsa och suicidprevention som socialnämnden genomförde mellan Internationella suicidpreventiva dagen 10 september och Världsdagen för psykisk hälsa 10 oktober. Nämnden publicerade bland annat artiklar och information både på interna och externa webben samt erbjöd stadens medarbetare föreläsningen Hur mår Stockholms barn och unga? Under 2024 beslutade kommunfullmäktige om Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. Som målansvarig för mål 3 i Agenda 2030 ska nämnden vara drivande i samverkansarbetet, såväl internt i staden som externt med civilsamhället, så att intentionerna i programmet förankras och implementeras. Inom ramen för implementerings- arbetet har nämnden under året samverkat med förskolenämnden, kulturnämnden och flera stadsdelsnämnder. Nämndens samlade insatser för ökad fysisk aktivitet har framförallt bidragit till ökad måluppfyllelse inom mål 3 God hälsa och välbefinnande, mål 5 Jämställdhet, mål 10 Minskad ojämlikhet samt mål 11 Hållbara städer och samhällen. Arbete för att stärka demokratin och tillgodose de mänskliga rättigheterna Stockholm ska vara en demokratisk, öppen, jämställd och jämlik stad där ingen får diskrimineras. Nämnden arbetar efter Plan för integrering av MR-frågor på idrotts- förvaltningen i syfte att systematisera och hålla samman arbetet med de mänskliga rättigheterna för att säkerställa att nämnden tillhandahåller jämlik service till stockholmarna. Under året har arbetet med att förankra och implementera Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna inletts. Nämnden arbetar med de tre fokusområdena i olika processer och uppdrag med fokus på att förbättra villkoren för de grupper som idag rör på sig mindre; personer med funktionsnedsättning och ungdomar, särskilt tonårsflickor och ungdomar från socioekonomiskt svagare förhållanden. För bättre kunskap och information har exempelvis flera föreläsningar från forsknings- och utvärderingsgruppen Ung Livsstil genomförts för olika personalgrupper. Kunskap som är viktig i fortsatt planering och prioritering av verksamhet och resurser. Idrottsnämnden deltog även i stadens barnrättsvecka för att uppmärksamma barn- konventionens dag, stärka stadens barnrättsarbete och fira att staden har haft en barn- ombudsman i 10 år. Nämnden erbjöd både kompetenshöjande insatser för anställda och prova på-aktiviteter för barn och unga i simhallarnas friskvårdsverksamhet samt i föreningslivets regi. Veckan planerades i samverkan med RF-SISU Stockholm och Parasport Stockholm/Uppland. För bättre välfärd och service har nämnden inlett ett arbete med att se över utbudet vid stadens simhallar samt stöd till föreningslivet i syfte att aktivera fler från de prioriterade Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 59(72) grupperna. Arbetet fortsätter under 2026. Dialog ha även förts med civilsamhället för att i ökad utsträckning aktivera tonårsflickor i stadens fokusområden. I samband med att Ishockey-VM arrangerades i Stockholm i maj deltog nämnden i projektet Fler på läktaren som syftade till att förbättra möjligheten till och upplevelsen av att besöka stora evenemang för personer med funktionsnedsättning. Projektet genomfördes i samverkan med Stockholm Business Region och Parasport Stockholm. Inom projektet har en metod- handbok och en utbildningsfilm tagits fram som kan användas vid andra stora evenemang framöver. Hbtqi-personers delaktighet inom idrotten har uppmärksammats och beaktats i nämndens insatser. I de lokaler det är möjligt har nämnden under året verkat för att tillskapa flex- omklädningsrum så att fler kan känna sig bekväma på stadens idrottsanläggningar. Vid planering av nya anläggningar samt renovering av befintliga anläggningar som innefattar omklädnad ingår flexomklädningsrum som standard. Under året har nämnden även deltagit i arbetet för att ingå en mer långsiktig samverkan med Stockholm Pride och ingår i en arbetsgrupp ledd av stadsledningskontoret. Nämnden arbetar kontinuerligt med att utveckla stockholmarnas möjlighet till delaktighet och inflytande genom referensgrupper, kundundersökningar, medborgarpaneler och systematisk dialog med idrottsföreningar och förbund. Under året har nämndens nya stödmaterial "Att lyssna på barn" implementerats genom workshops med deltagare från planeringsavdelningen, stadens simhallar och Ungdomsgården Träffstugan. Syftet med stödmaterialet är att öka barn och ungas delaktighet och inflytande i nämndens utvecklingsarbete. Nämnden har även genomfört en kartläggning av genomförda dialoger med stadens prioriterade grupper i den egna verksamheten för perioden 2022–2025. Resultatet ska användas i nämndens fortsatta utvecklingsarbete inom barnrätt. Läs mer om barnrättsarbetet under nämndmål Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga i och ha inflytande över fritidsaktiviteter. Nämndmål: Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga i och ha inflytande över fritidsaktiviteter Uppfylls helt Förväntat resultat Barn har deltagit i planering, genomförande och uppföljning av fritidsaktiviteter samt i utformningen av platser för fysisk aktivitet. Analys Arbetet med barnrättsperspektivet har vidareutvecklats och anpassats i syfte att göra fler barn delaktiga. Nya metoder har utvecklats som kan användas i nämndens barnrättsarbete. Till exempel har nämnden under året kartlagt genomförda dialoger med stadens prioriterade grupper i den egna verksamheten för perioden 2022–2025. Resultatet ska användas i nämndens fortsatta utvecklingsarbete inom barnrätt. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 60(72) Under vecka 47 (17–23 november) anordnade staden en barnrättsvecka för att uppmärksamma barnkonventionens dag och stärka stadens barnrättsarbete. Staden firade också att stadens barnombudsman har funnits i 10 år. Under veckan genomfördes både stads- och förvaltnings- övergripande program till exempel erbjöds barn och unga prova-på aktiviteter i den egna verksamheten samt i föreningslivet. Enhetliga önskelådor har köpts in till stadens simhallar och barn fick möjlighet att tycka till om anläggningarnas lovaktiviteter samt kommande års aktivitetsutbud. Under veckan erbjöds också fortbildningsinsatser om barnrätt riktade till föreningslivet och nämndens medarbetare. Veckan planerades i samarbete med RF-SISU Stockholm och Parasport Stockholm/Uppland. Barn ska ha möjlighet att påverka beslut som rör dem och bjudas in att påverka i de verk- samheter som de deltar i. Under 2025 har arbetet med referensgrupper bestående av barn och unga med och utan funktionsnedsättning utvecklats. Referensgrupper har varit delaktiga i planering, genomförande och uppföljning. Referensgruppen bestående av barn och unga med funktionsnedsättning har till exempel varit delaktiga i dialoger om Fritid- och framtids- mässans innehåll och marknadsföring. Gruppen har vuxit i både storlek och åldersspann och återkommande deltagare har fått ökat ansvar som faddrar till nya deltagare. Utvärdering visar att delaktighet och möjligheten att vara förebilder är särskilt värdefullt för målgruppen. Ett annat gott exempel på referensgruppsarbete är Farsta sim- och idrottshall som, i samverkan med Fritidsgården Nybygget, lyssnat på flickors önskemål om fritids- aktiviteter. Detta ledde till prova-på aktiviteter i boxning och cirkelträning, vilka blev så uppskattade att träningen därefter fortsatte. Barns delaktighet och inflytande har förstärkts och barn har bjudits in att påverka byggprojekt genom att delta i dialoger. Till exempel har dialogarbetet i samverkan med Järva stadsdels- nämnd i byggprojekt Husbybadet och Husbyhallen fortsatt. Bland annat har man diskuterat inredning i äventyrsdelen i det nya Husbybadet. Dialoger har även genomförts med tonårs- flickor kopplat till spontanidrottytorna vid Kvarnbacka bollplan där man särskilt tittade på belysning och färgteman. Arbetet med den ungdomsdrivna verksamheten, det vill säga där ungdomar rekryterar, inspirerar eller leder andra ungdomar, har fortsatt i utvalda ytterstadsområden. Bland annat har samverkan inletts med den ideella organisationen Right By Me om träning för tonårs- flickor i Hagsätrahallen samt ”tjejhäng” på Älvsjöbadet, ledda av aktivitetsledare i mål- gruppens egen ålder. Ett annat exempel är den ungdomsdrivna föreningen FC Hästskon som under sommaren har aktiverat andra tonårsflickor i Rågsved genom drop-in fotboll och en fotbollsturnering. Nämndens nya stödmaterial "Att lyssna på barn" har implementerats genom workshop med deltagare från planeringsavdelningen, stadens simhallar och ungdomsgården Träffstugan. Syftet var att öka barn och ungas delaktighet och inflytande i nämndens utvecklingsarbete. Nämndens samlade insatser för barns delaktighet och inflytande har bidragit till ökad måluppfyllelse inom framförallt mål 3 God hälsa och välbefinnande, mål 5 Jämställdhet, mål 10 Minskad ojämlikhet samt mål 11 Hållbara städer och samhällen. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 61(72) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Implementera stödmaterialet om barns delaktighet och inflytande 2025-01-01 2025-12-31 Uppmärksamma barnkonventionens dag den 20 november 2025-01-01 2025-12-31 Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Idrottsnämnden redovisar ett nettounderskott om 2,1 mnkr, vilket inrymmer ett underskott om 19,8 mnkr för självkostnadshyror till fastighetsnämnden. Exklusive hyror till fastighetsnämnden redovisar nämnden därmed ett överskott om 17,7 mnkr. Bidragande orsaker till överskottet var gynnsamt väder som gav lägre energikostnader i slutet av året. Även ökade intäkter för planhyror har bidragit till överskottet. Nämnden har under året varit restriktiva med inköp och satsningar som inte har varit kritiska för verksamheten för att möta upp eventuellt minskade intäkter. När prognoserna blev mer säkra i slutet av året kunde vissa inköp genomföras. Tabellen nedan visar bokslut 2024, prognos i tertialrapport 1 och 2, justerad budget 2025, bokslut 2025 samt avvikelse jämfört med budget per intäkts- och kostnadsslag. Kostnader Personalkostnader Redovisade kostnader 2025 uppgår till 331,1 mnkr, vilket innebär ett underskott jämfört med budget om 6,8 mnkr. Underskottet återfinns främst hos sim- och idrottshallar. Vidare ingår lönekostnader för vissa avlönade med lönebidrag inte i budgeten, utan kostnaden för dessa täcks av intäkter. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 62(72) Jämfört med bokslut 2024 har kostnaderna ökat med 5,2 mnkr. Ökningen återfinns till störst del inom avdelningen för idrottsverksamhet inomhus. Ökningen beror främst på årets lönerevision. Kostnaden för lönerevision uppgick till cirka 10,8 mnkr 2025. El/värme/vatten Redovisade kostnader i bokslut är 10,7 mnkr lägre än budget. Avvikelserna beror främst på ett gynnsamt väder, effekter av effektivisering samt stängda anläggningar. Jämfört med bokslut 2024 har kostnaderna för el/värme/vatten ökat med 3,9 mnkr till följd av ökade priser och nya anläggningar. Hyreskostnader Hyreskostnaderna uppgår 2025 till 755,6 mnkr totalt. Jämfört med budget innebär detta ett underskott om 14,9 mnkr. För självkostnadshyror till fastighetsnämnden redovisas ett underskott om 19,8 mnkr. Underskottet beror på förändringar inom idrottsinvesteringar i fastighetsnämndens budget. Vidare har fastighetsnämnden gjort en genomlysning av stillastående projekt och då identifierat redan ibruktagna projekt som inte var aktiverade (det vill säga inte börjat genererat hyra i tid). Detta har nu justerats retroaktivt vilket påverkar kapitalkostnaderna som utgör en stor del av hyreskostnaden. Överskottet för hyreskostnader till övriga hyresvärdar om 4,9 mnkr beror främst på mindre kostnader för ersättning till skolor för gymnastiksalar. Totalt har hyrorna ökat med 44,0 mnkr jämfört med 2024. Av ökningen står hyror till fastighetsnämnden för 29,4 mnkr. Ökningen för hyror till övriga hyresvärdar beror främst på ökade hyror för Tellusborgshallen som öppnade i slutet av 2024 samt på KPI justering för flera avtal. Föreningsstöd Redovisade kostnader för föreningsstöd uppgår till 76,4 mnkr, vilket innebär ett underskott jämfört med budget om 3,7 mnkr. Underskottet beror främst på de extra stöd (extra medlemsaktivitetsstöd 5,0 mnkr och stöd till 4H 0,7 mnkr) som beslutades av idrottsnämnden i november 2025. För resterande föreningsstöd redovisas ett överskott på 2,0 mnkr, vilket beror på mindre överskott på olika stödformer beroende på att inkomna och beviljade ansökningar inte motsvarar budget för de olika stöden. Jämfört med bokslut 2024 har kostnaderna ökat med 10,8 mnkr. I ökningen ingår främst ökade kostnader för medlemsaktivitetsstöd om 9,6 mnkr där ökningen beror på den förstärkning om 5 mnkr som nämnden tilldelades i kommunfullmäktiges budget för 2025 och det extra stödet om ytterligare 5 mnkr som nämnden beslöt i november 2025. Kapitalkostnader I bokslut 2025 uppgår kostnaderna för avskrivningar och internränta till 46,5 mnkr, vilket innebär en ökning med 4,9 mnkr jämfört med 2024. Ökningen beror på ökad investeringsvolym. Ågesta konstsnöspår, Tellusborshallen och en värdeöverföring för Primus hamnanläggning från exploateringsnämnden står för en stor del av ökningen. Avvikelsen jämfört med budget om 5,4 mnkr beror på skillnader i avskrivningstid och när investeringar Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 63(72) skett under året jämfört med prognosen som gjordes i samband med verksamhetsplanen. IT-kostnader I It-kostnader ingår löpande kostnader för drift och utveckling som ligger centralt hos förvaltningen samt kostnader (exempelvis hyra datorer, lagring och serverdrift) till Vivicta AB för hela förvaltningen. Bokförda IT-kostnader 2025 uppgår till 28,3 mnkr, vilket innebär ett underskott om 0,3 mnkr jämfört med budget. Underskottet beror framför allt på att löpande IT-kostnader ökat. Jämfört med bokslut 2024 har kostnaderna minskat med 0,2 mnkr vilket främst beror på minskad kostnad för IT-utveckling. Övriga kostnader I bokslutet uppgår övriga kostnader till 142,1 mnkr, vilket innebär ett överskott jämfört med budget om 6,9 mnkr. Överskottet beror främst beror på att lägre kostnader för konsulter och utredningar kopplat till SISAB och externa projekt inte förbrukats. Vidare har inte alla centralt avsatta medel som finns för att täcka minskade intäkter och ökade kostnader behövt användas då intäkter och energikostnader utvecklats bättre än prognosticerat i slutet av året. Verksamhetsavdelningarna har tilldelats extra pengar under hösten för att kunna göra inköp som de tidigare under året avvakta att göra. Jämfört med bokslut 2024 har kostnaderna ökat med 5,7 mnkr. Främst har kostnader för stöd och köp av tjänster kopplat till evenemangen O-ringen och Basket EM för damer tillkommit då nämnden tilldelades budget för detta i kommunfullmäktiges budget 2025. Intäkter Sim- och idrottshallarnas försäljning Ett underskott om 2,4 mnkr jämfört med budget redovisas för 2025, vilket främst beror på lägre intäkter än beräknat för kurser och för Eriksdalsbadet, där försäljningen påverkats av pågående renovering. Totalt har intäkterna ökat med 2,5 mnkr i bokslut 2025 jämfört med 2024, vilket främst beror på ökade intäkter för årskort. Ökningen hade varit större om intäkterna inte påverkats av pågående renovering av Vällingby sim- och idrottshall samt Eriksdalsbadet. Ökningen beror bland annat på att den prisökning som gjordes inför 2024 fick helårseffekt 2025. Intäkter för planhyror Redovisade intäkter uppgår till 129,8 mnkr, vilket innebär ett överskott jämfört med budget om 5,9 mnkr. Redovisat överskott jämfört med budget beror på både ökade ordinarie planhyror och för evenemang. Intäkterna för planhyror har ökat med 2,0 mnkr jämfört med 2024, även här avser ökningen både ordinarie planhyror och planhyror för evenemang. Hyres- och arrendeintäkter Hyres- och arrendeintäkterna i bokslut uppgår till 35,3 mnkr, vilket innebär ett överskott om 0,1 mnkr jämfört med budget. Redovisat överskott beror på högre intäkter avseende uthyrning av lokaler. Jämfört med bokslut 2024 har intäkterna minskat med 0,1 mnkr. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 64(72) Övriga intäkter Redovisade intäkter 2025 uppgår till 22,9 mnkr, vilket innebär ett överskott jämfört med budget om 7,8 mnkr. Redovisat överskott beror främst på intäkter för fiskeverksamhet och försäljning av maskiner. Jämfört med 2024 har intäkterna minskat med 3,6 mnkr, vilket främst beror på minskade intäkter kopplat till evenemang hos Stadion med anledning av att GCT (hästtävling) inte genomfördes 2025. Skillnad mellan prognos T2 och bokslut För kostnaderna totalt är det ingen skillnad mellan prognosen i T2 och bokslut, däremot är det skillnader för respektive kostnadsslag. Kostnaderna för el/va/värme har minskat med 4,7 mnkr till följd av kostnadsmässigt gynnsamt väder under senare del av hösten. Självkostnadshyror till fastighetsnämnden har ökat med 11,2 mnkr på grund av på förändringar inom idrottsinvesteringar i fastighetsnämndens budget samt på att fastighetskontoret har gjort retroaktiva avskrivningar efter genomgång av projekt. Övriga hyreskostnader har minskat i bokslut jämför med prognos T2 till följd av lägre kostnad för ersättning till skolor för skolgymnastiksalar. Kapitalkostnaderna har ökat med 2,4 mnkr till följd högre retroaktiv aktivering av konstsnöspårs projektet i Ågesta från 2024 än beräknat och på skillnader i avskrivnings längd för årets investeringar och när sakerna tagits i bruk. IT-kostnaderna har minskat i bokslut till följd av lägre kostnader för utveckling än beräknat. Övriga kostnader har minskat med 7,3 mnkr vilket främst beror på att alla centralt avsatta medel som finns för att täcka minskade intäkter och ökade kostnader inte behövts. Intäkterna har ökat med 6,5 mnkr jämfört med prognosen i T2, vilket främst beror på ökade intäkter för sim- och idrottshallars försäljning samt planhyror jämfört med prognosen i T2. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 65(72) Investeringar Nämndens budget för investeringar uppgår till totalt 63,4 mnkr netto. Nedanstående tabell visar budget 2025, bokslut 2025 och budgetavvikelse. Ett överskott om 0,1 mnkr totalt redovisas jämfört med budget. Ett underskott om 11,4 mnkr redovisas för projektet förlängning av Ågesta konstsnöspår till följd av att det krävdes större mängder fyllnadsmassor än beräknat. Detta uppmärksammades under sommaren och då var det försent i projektet för att vidta kostnadsbesparande åtgärder. För att inte överskrida investeringsbudgeten i sin helhet har nämnden skjutit på framför allt vissa underhålls- och friluftsinvesteringar för att täcka underskottet för Ågesta. Stora poster som ingår i klubbhamnar och planerat underhåll är byte av pontoner i Årsta BMK, nya pontoner till Västerbrohamn SSS samt byte av sarg på Stora Mossens IP. Vidare ingår exempelvis ismaskiner, traktorer, hjullastare, skurmaskiner, ljudanläggningar och annan utrustning till idrottsanläggningar. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 66(72) Analys av balansräkning Tabellen nedan visar balansräkning 202412, balansräkning 202512 och förändring mellan perioderna. Kommentarer till balansräkningen 11. Mark, byggnader och tekniska anläggningar har ökat med 47 mnkr. Ökningen beror på att konstsnöspår Ågesta del 3 samt att utbyte av hockeysarg Stora Mossen har aktiverats under året. 12. Maskiner och inventarier har minskat med 8 mnkr. Detta beror på att året avskrivningar överstiger årets investeringar. 14. Ny värdering av varulager har gjorts efter inventering per 31/12 2025 och värdet på varulagret har ökat med 0,1 mnkr. 15. Kundfordringarna har totalt minskat med 2,5 mnkr och uppgår till 15,8 mnkr. Interna kundfordringar har minskat med 0,7 mnkr. Externa kundfordringar har minskat med 1,5 mnkr främst beroende på fakturor av Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 67(72) engångskaraktär för evenemang samt lägre vidarefakturerade elkostnader under 2025. Värdereglering av kundfordringar har ökat med 0,2 mnkr, främst beroende på en konkurs under 2025. 16. Diverse kortfristiga fordringar har minskat marginellt. Nya löneskulder under 2025 har reglerats under året. 17. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter har ökat med 669,8 mnkr och uppgår till 710,1 mnkr. Förutbetalda kostnader har ökat med 669,8 mnkr främst avseende hyra 2026 till fastighetskontoret. Upplupna intäkter har minskat med 0,1 mnkr främst beroende på att intäkter avseende timförhyrning har minskat med 0,4 mnkr, övriga har ökat med 0,3 mnkr främst beroende på fakturor av engångskaraktär. 24. Övriga kortfristiga skulder har förändrats marginellt och uppgår till 0,3 mnkr. Skulderna avser kunder som betalat fakturor dubbelt, kreditfakturor som inte nyttjats samt lönereturer, lön som utbetalats med hjälp av utbetalningskort och inte hämtats ut. 25. Leverantörsskulder har ökat med 675,9 mnkr och uppgår till 723,1 mnkr. Externa leverantörsskulder har ökat med 5,0 mnkr. Ökningen beror främst på fakturor av engångskaraktär avseende investeringskostnader samt prishöjning. Interna leverantörsskulder har ökat med 671,2 främst beroende på en hyresfaktura till fastighetskontoret avseende 2026. Interna leverantörsskulder har ökat med 671,2 mnkr främst beroende på hyreskostnad för 2026 från fastighetskontoret. 28. Övriga kortfristiga skulder har ökat marginellt avseende elskatt för december 2025 som är beräknad på förbrukningen. 29. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter har minskat med 4,2 mnkr. Upplupna kostnader har ökat med 0,5 mnkr. Lägre kostnader för tilläggshyror till fastighetsnämnden, minskat med 1,7 mnkr. Vatten och avlopp har ökat med 0,9 mnkr. Ersättning till skolor har ökat med 5,0 mnkr 2025, 2024 betalades ersättningen ut i dec 2024. I övrigt är det kostnader av engångskaraktär som har förändrats. Upplupna löner och personalkostnadsförsäkring har ökat med 0,8 mnkr främst beroende på löneökning, uppdragstagare samt att det är många helgdagar 2025. Förutbetalda intäkter har minskat med 4,4 mnkr. Främst avseende års-och halvårskort kopplat till stängning av Eriksdalsbadet och Vällingby sim- och idrottshall. Nedskrivning av fordringar Förvaltningen har nedskrivit fordringar till ett belopp om 141 744,34 kr, varav 1 672 kr avser löneskuld, enligt Stockholms stads regler för ekonomisk förvaltning. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 68(72) Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Idrottsnämnden bedömer att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Nämndens system för intern kontroll fungerar som planerat. Arbetet med intern kontroll är integrerat i verksamhetens löpande arbete inom respektive verksamhetsområde och dokumentation av genomförda kontroller sker på lokala gruppdiskar. Uppföljning av respektive internkontrollaktivitet och åtgärder i väsentlighets och riskanalysen (VOR) har genomförts i samarbete med ansvariga chefer och medarbetare. Idrottsnämnden arbetar löpande med att stärka och utveckla den interna kontrollen genom stöd till berörda medarbetare och genom att arbeta proaktivt med bestämda processer och rutiner som utvecklar verksamheten. Uppföljningsanalysen är baserad på den upprättade internkontrollplanen som utgick från den genomförda väsentlighets- och riskanalysen där tolv kontrollpunkter inom 10 processer har valts ut till uppföljning. De kontroller som anges i nämndens plan för intern kontroll påvisar tre mindre avvikelser av sammanlagt tolv kontrollpunkter. Avvikelserna noteras inom processen Inköp och avtalstrohet samt Systematiskt informationssäkerhetsarbete. I den årsrapport stadens revisorer presenterat utifrån föregående års granskning framgår att den interna styrningen, uppföljningen och kontrollen bedöms vara i huvudsak tillräcklig. Arbetet med den interna kontrollen är en integrerad del i styrning och uppföljning och det finns systematiskt ordnade kontroller i organisation, system, processer och rutiner. Arbete pågår med de tidigare lämnade rekommendationerna. Under året har revisionskontoret genomfört en särskild granskning i syfte att bedöma om idrottsnämnden, med stöd av kommunstyrelsen, säkerställer att bokning och nyttjande av idrottsanläggningar sker i enlighet med fullmäktiges bestämmelser och gällande villkor för lokalupplåtelse samt att risker för oegentligheter och otillåten påverkan minimeras. Resultatet av granskningen presenteras 2026. Nämndens dataskyddsombud har avgett en årsrapport för 2025. I rapporten konstateras att det finns behov av fortsatt utveckling av arbetet med personuppgiftshantering. I huvudsak beskrivs att vissa rutiner och styrdokument behöver uppdateras och göras kända i organisationen. Arbetet med dataskyddsarbetet behöver prioriteras och kvalitetssäkras. Det påbörjade arbetet med att uppdatera registerförteckningen bör fortsätta och kunskap och rutiner för incidentrapportering utvecklas. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 69(72) Systematiskt kvalitetsarbete Idrottsnämnden kvalitetsarbete utgår från stadens kvalitetsprogram där ständiga förbättringar, innovation och digitalisering är i fokus och syftar till att öka kvaliteten och möta dagens och morgondagens utmaningar. Kultur och ledarskap Kulturen och ledarskapet är av stor betydelse för nämndens kvalitetsarbete. Under året har utvecklingsresan fortsatt med att säkerställa att kärnvärden, position och uppdrag genomsyrar det dagliga arbetet på alla nivåer. Nämnden arbetar kontinuerligt med chefsutveckling, arbetsplatskultur och arbetssätt för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig organisation. Nämnden har under året genomfört en mätning med stöd av företaget " Great place to work". Resultatet av mätningen visar att 84 procent av medarbetarna svarade att de tycker att de arbetar på en bra arbetsplats och känner stolthet över att arbeta i nämndens verksamheter. Nämndens satsning med coachutbildningar har fortsatt löpande under året för chefer och arbetsledare för att stärka ledarskapet. Synpunkter och klagomål Synpunkt- och klagomålshantering är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet då de bidrar till nämndens utvecklings- och förbättringsarbete. Idrottsnämnden tillvaratar och hanterar löpande de klagomål och synpunkter som inkommer. Synpunkter och klagomål kan lämnas via appen Tyck till, direkt till nämndens medarbetare, via brev, e-post eller webbformulär. Synpunkterna hanteras och tillvaratas inom de olika verksamhetsområdena och är en del av det löpande utvecklings- och kvalitetsarbetet. Digitalisering Digitaliseringen skapar förutsättningar att på sikt effektivisera verksamheten, förbättra kvaliteten och öka stockholmarnas nöjdhet. Med nya moderna e-tjänster kan kvaliteten öka och stockholmarnas nöjdhet förbättras, samt höja kvaliteten i handläggning. Idrottsnämnden har under 2025 lanserat Idrottsportalen, ett nytt systemstöd för föreningsliv, skolor och allmänhet för att boka idrottslokaler och administration av föreningshandlingar. Under året har också ett utvecklingsarbete pågått för att möjliggöra hanteringen av ansökningar om föreningsstöd pågått vilket planeras lanseras under första halvåret 2026. Därutöver lanserades ett nytt digitalt stöd för att stå i båtplatskö samt handläggning och tilldelning av båtplatser under 2025. Ett pilotprojekt med att införa ett digitalt stöd för simundervisning i bassäng har genomförts inom stadens simskoleverksamhet. Projektet har utvärderats och beslut har fattats kring att i ett första skede implementera verktyget på ytterligare en simhall som nästa steg. Nämnden har under året etablerat organisation för objektstyrning enligt stadens modell PM3 för att utveckla förmågan att arbeta med digitalisering som en del av verksamhetsutveckling på ett mer strukturerat sätt. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 70(72) Innovation Genom innovation kan kvaliteten öka i verksamheten för att på olika sätt möta dagens och morgondagens utmaningar. I bilaga 1 SLK-blanketter finns en sammanställning över de innovationssatsningar som avslutats under året. Vidare utvärderar idrottsnämnden exempelvis möjligheten att initiera tester med nya innovativa lösningar såsom fyllnadsmaterial framställt av organiska material som kan leda till snabbare utfasning av plastbaserat fyllnadsmaterial i konstgräsplaner. Systematiskt arbetsmiljöarbete Checklista för årlig uppföljning Det systematiska arbetsmiljöarbetet har bedrivits kontinuerligt under året med utgångspunkt från nämndens årshjul för HR-arbetet för chefer. Vid fasta tidpunkter under året har såväl den fysiska som den sociala och organisatoriska arbetsmiljön kartlagts, riskbedömts och sam- verkats. Den årlig uppföljning genomfördes under februari månad på alla nivåer med stöd av SAM-modulen för att säkerställa att systematiken i arbetsmiljöarbetet fungerar. Resultatet av den årliga uppföljningen liksom resultatet av handlingsplan för arbetsmiljöåtgärder summeras på avdelnings- respektive nämndnivå och följts upp i samverkansgrupp tillika arbetsmiljö- kommitté i början av 2026. Resultaten har analyserats, utvecklingsområden identifierats och fokusområden som är gemensamma för en stor del av nämnden samordnas och har integrerats i verksamhetsplanering 2026. Förbättringsområden - analys av utfall Med utgångspunkt från årlig uppföljning 2025 kan konstateras att systematiken i arbetsmiljö- arbetet i stort sett fungerar bra. Idrottsnämnden arbetar kontinuerligt och systematiskt över året för att undersöka risker, analysera orsaker, åtgärda, förebygga och främja liksom följa upp åtgärder. Fler enheter än tidigare har svarat instämmer delvis på frågan: ”Finns skriftliga rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till på arbetsplatsen?”. Nämnden ser därför ett behov av att under 2026 göra en översyn och förtydliga den skriftliga information och rutiner nämnden har som grund för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Frågan om riskbedömningar har i den årliga uppföljningen förbättrats 2025 jämfört med 2024. Ämnet kommer dock fortsatt vara aktuellt under 2026 i samband med uppdatering av SAM- modulen i ILS-webb gällande riskbedömningar. Framgångsfaktorer-analys av utfall Det finns en etablerad grundläggande struktur för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under 2025 så har SAM-modulen fortsatt använts för såväl årlig uppföljning som för fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljöronder vilket ger en god systematik, överblick och upp- följning. Därtill kan konstateras att stadens personalpolicy är väl etablerad, företagshälso- vården kontaktas vid behov och det finns en god upplevelse av att arbetsmiljöfrågorna samordnas med andra aktiviteter i verksamhetens styrnings- och förbättringsarbete. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 71(72) Därtill har nämndens utvecklingsarbete fortsatt varit i fokus under 2025. Chefer och med- arbetare har stärkts ytterligare genom kompetenshöjande insatser och förstärkt kommunikation i samband med medarbetarundersökningar. Föregående års aktiviteter från årlig uppföljning-analys av utfall En kontinuerlig kommunikation gällande samverkan har förts under året gällande så väl lokal som central samverkan. Den årliga uppföljningen visar att samverkan fungerar bra i stort. Frågan, som nämnts ovan, om riskbedömningar har i den årliga uppföljningen förbättrats 2025 jämfört med 2024. Ämnet kommer dock fortsatt vara aktuellt under 2026 i samband med uppdatering av SAM-modulen i ILS-webb gällande riskbedömningar. Idrottsnämnden, Verksamhetsberättelse 72(72) --- [Bilaga 1 IdN VB 2025.pdf] Idrottsnämnden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se 2024 2025 Totalt projektet Investeringsnetto (1) (2) Avvikelser p.g.a. (8) (9) (10) (11) (12) Utgift VP 2025 (3) (4) (5) (6) (7) Summa Utfall t.o.m. Utgift fördyr- förskjut- nytt omprio- övrigt avvikelser utgift Genomf. Avvik Prognos 2024 2025 ing ning projekt ritering (3 t.o.m. 7) 2025 beslut Stora genomförandeprojekt >= 50 mnkr (2+8) Beslutade av kommunfullmäktige 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora genomförandeprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga genomförandeprojekt < 50 mnkr Beslutade av nämnd Ågesta konstsnöspår 0,0 22,0 11,4 0,0 0,0 0,0 0,0 11,4 33,4 0,0 0,0 0,0 Friluftsverksamhet och unerhåll 0,0 20,4 0,0 0,0 0,0 -10,2 0,0 -10,2 10,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga genomförandeprojekt 0,0 42,4 11,4 0,0 0,0 -10,2 0,0 1,2 43,6 0,0 0,0 0,0 Summa genomförandeprojekt 0,0 42,4 11,4 0,0 0,0 -10,2 0,0 1,2 43,6 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter Stora planeringsprojekt >= 300 mnkr Inr beslut Avvik. Prognos (inrbeslut i KF) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora planeringsprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Inr beslut Avvik. Prognos Övriga planeringsprojekt < 300 mnkr 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga planeringsprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa planeringsprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter Inventarier och maskiner 0,0 21,0 0,0 0,0 0,0 -1,3 0,0 -1,3 19,7 SUMMA TOTALT 0,0 63,4 11,4 0,0 0,0 -11,5 0,0 -0,1 63,3 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter 1. Investeringsutgifter t.o.m. 2024. 2. Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2025, se bilaga 3. 3. Ökad/minskad investeringsutgift under året som även medför en totalt sett ökad/minskad investeringsutgift för projektet (kolumn 11 eller 12). 4. Ökad/minskad investeringsutgift under året som i stället belastar något annat år, dvs. påverkar inte den totala investeringutgiften (kolumn 11 eller 12). 6. Från planeringsprojekt till genomförandeprojekt. Omprioriteringarna måste totalt summera till noll. 10. Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges investeringsutgiften enligt inriktningsbeslutet. 11. Avvikelse jämfört med totalt beslutad investeringsutgift (kolumn 12). Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. 2026-01-27 13:14 InvestNetto Idrottsnämnden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se 2024 2025 Totalt projektet Investeringstgifter (+) (1) (2) Avvikelser p.g.a. (8) (9) (10) (11) (12) (+) ökade utgifter, (-) minskade utgifter Utgift VP 2025 (3) (4) (5) (6) (7) Summa Utfall t.o.m. Utgift fördyr- förskjut- nytt omprio- övrigt avvikelser utgift Genomf. Avvik Prognos 2024 2025 ing ning projekt ritering (3 t.o.m. 7) 2025 beslut Stora genomförandeprojekt >= 50 mnkr (2+8) Beslutade av kommunfullmäktige 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora genomförandeprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga genomförandeprojekt < 50 mnkr Beslutade av nämnd Ågesta konstsnöspår 0,0 22,0 11,4 0,0 0,0 0,0 0,0 11,4 33,4 0,0 0,0 0,0 Friluftsverksamhet och unerhåll 0,0 20,4 0,0 0,0 0,0 -10,2 0,0 -10,2 10,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga genomförandeprojekt 0,0 42,4 11,4 0,0 0,0 -10,2 0,0 1,2 43,6 0,0 0,0 0,0 Summa genomförandeprojekt 0,0 42,4 11,4 0,0 0,0 -10,2 0,0 1,2 43,6 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter Stora planeringsprojekt >= 300 mnkr Inr beslut Avvik Prognos (inrbeslut i KF) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora planeringsprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Inr beslut Avvik. Prognos Övriga planeringsprojekt < 300 mnkr 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga planeringsprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa planeringsprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter Inventarier och maskiner 0,0 21,0 0,0 0,0 0,0 -1,3 0,0 -1,3 19,7 SUMMA TOTALT 0,0 63,4 11,4 0,0 0,0 -11,5 0,0 -0,1 63,3 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter 1. Investeringsutgifter t.o.m. 2024. 2. Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2025, se bilaga 3. 3. Ökad/minskad investeringsutgift under året som även medför en totalt sett ökad/minskad investeringsutgift för projektet (kolumn 11 eller 12). 4. Ökad/minskad investeringsutgift under året som i stället belastar något annat år, dvs. påverkar inte den totala investeringutgiften (kolumn 11 eller 12). 6. Från planeringsprojekt till genomförandeprojekt. Omprioriteringarna måste totalt summera till noll. 10. Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges investeringsutgiften enligt inriktningsbeslutet. 11. Avvikelse jämfört med totalt beslutad investeringsutgift (kolumn 12). Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. 2026-01-27 13:14 Investeringsutgifter Idrottsnämnden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se 2024 2025 Totalt projektet Investeringsinkomster (-) (1) (2) Avvikelser p.g.a. (8) (9) (10) (11) (12) Summa (-) ökade inkomster, (+) minskade inkomster Inkomst VP 2025 (3) (4) (5) (6) (7) avvikelser Utfall t.o.m. inkomst inkomst- förskjut- nytt omprio- övrigt (3 t.o.m. 7) inkomst Genomf. Avvik Prognos 2024 2025 ökning ning projekt ritering 2025 beslut Stora genomförandeprojekt >= 50 mnkr Beslutade av kommunfullmäktige 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora genomförandeprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga genomförandeprojekt < 50 mnkr Beslutade av nämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga genomförandeprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa genomförandeprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara inkomster Stora planeringsprojekt >= 300 mnkr (inrbeslut Inr beslut Avvik. Prognos i KF) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora planeringsprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga planeringsprojekt < 300 mnkr Inr beslut Avvik. Prognos 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga planeringsprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa planeringsprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara inkomster SUMMA TOTALT 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara inkomster 1. Investeringsutgifter t.o.m. 2024. 2. Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2025, se bilaga 3. 3. Ökad/minskad investeringsinkomst under året som även medför en totalt sett ökad/minskad investeringsinkomst för projektet (kolumn 11 eller 12). 4. Ökad/minskad investeringsinkomst under året som i stället belastar något annat år, dvs. påverkar inte den totala investeringinkomsten (kolumn 11 eller 12). 6. Från planeringsprojekt till genomförandeprojekt. Omprioriteringarna måste totalt summera till noll. 10.Totalt beslutad inkomst under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges investeringsinkomsten enligt inriktningsbeslutet. 11. Avvikelse jämfört med totalt beslutad investeringsinkomst (kolumn 11). Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. 2026-01-27 13:14 Investeringsinkomster Idrottsnämnden Verksamhetsberättelse 2025 Kontaktperson: Johanna Persson, strateg stadsledningskontoret johanna.persson@stockholm.se Redovisa samtliga innovationssatsningar som avslutats under året. Redovisningen ska innehålla * en kortfattad beskrivning av satsningen * resultatet och effekten av satsningen (inkl. om satsningen har implementerats i ordinarie verksamhet alt skäl till att det inte gjorts) * lärdomar från satsningen samt på vilket sätt den kan spridas i andra verksamheter i staden. Innovationssatsningar Namn på satsningen Kortfattad beskrivning av Resultat och effekt av Vilka lärdomar På vilket sätt kan satsningen Kontaktperson, syfte och mål. satsningen, exempelvis, har gjorts? spridas i andra verksamheter i namn samt e-post har den implementerats? staden? Digitalt stöd för siminlärning Digitalt stöd vid Ett pilotprojekt med att Digitalt stöd vid Ellinor Barosen simundervisning införs på en införa ett digitalt stöd för simundervisning Nilsson pilotanläggning under året. simundervisning i bassäng kan vara ett har genomförts inom komplement men stadens kan inte ersätta simskoleverksamhet och den reguljära beslut har fattats kring att i simundervisninge ett första skede n. implementera verktyget på ytterligare en simhall som nästa steg. --- [Bilaga 3 Uppföljning av Intern kontroll 2025.pdf] Idrottsnämnden Tjänsteutlåtande Dnr: 2025/2116 Sid 1 (7) 2026-01-15 Handläggare Till Marie Norrberg Idrottsnämnden Telefon: 08-508 27 654 Uppföljning av Intern kontroll 2025, Idrottsnämnden Tjänsteutlåtande Sid 2 (7) Innehållsförteckning Bedömning av nämndens interna kontroll ................................................................................................................................................................3 Uppföljning av nämndens internkontrollplan ..........................................................................................................................................................4 Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen ..................................................................................................................................................... 4 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ............................................................................................................... 4 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ............................................................................................... 4 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd............................................................................................................. 4 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden .......................................................................................................................... 6 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......................................................................................................................................................... 7 Tjänsteutlåtande Sid 3 (7) Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Idrottsnämnden bedömer att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Nämndens system för intern kontroll fungerar som planerat. Arbetet med intern kontroll är integrerat i verksamhetens löpande arbete inom respektive verksamhetsområde och dokumentation av genomförda kontroller sker på lokala gruppdiskar. Uppföljning av respektive internkontrollaktivitet och åtgärder i väsentlighets och riskanalysen (VOR) har genomförts i samarbete med ansvariga chefer och medarbetare. Idrottsnämnden arbetar löpande med att stärka och utveckla den interna kontrollen genom stöd till berörda medarbetare och genom att arbeta proaktivt med bestämda processer och rutiner som utvecklar verksamheten. Uppföljningsanalysen är baserad på den upprättade internkontrollplanen som utgick från den genomförda väsentlighets- och riskanalysen där tolv kontrollpunkter inom 10 processer har valts ut till uppföljning. De kontroller som anges i nämndens plan för intern kontroll påvisar tre mindre avvikelser av sammanlagt tolv kontrollpunkter. Avvikelserna noteras inom processen Inköp och avtalstrohet samt Systematiskt informationssäkerhetsarbete. I den årsrapport stadens revisorer presenterat utifrån föregående års granskning framgår att den interna styrningen, uppföljningen och kontrollen bedöms vara i huvudsak tillräcklig. Arbetet med den interna kontrollen är en integrerad del i styrning och uppföljning och det finns systematiskt ordnade kontroller i organisation, system, processer och rutiner. Arbete pågår med de tidigare lämnade rekommendationerna. Under året har revisionskontoret genomfört en särskild granskning i syfte att bedöma om idrottsnämnden, med stöd av kommunstyrelsen, säkerställer att bokning och nyttjande av idrottsanläggningar sker i enlighet med fullmäktiges bestämmelser och gällande villkor för lokalupplåtelse samt att risker för oegentligheter och otillåten påverkan minimeras. Resultatet av granskningen presenteras 2026. Nämndens dataskyddsombud har avgett en årsrapport för 2025. I rapporten konstateras att det finns behov av fortsatt utveckling av arbetet med personuppgiftshantering. I huvudsak beskrivs att vissa rutiner och styrdokument behöver uppdateras och göras kända i organisationen. Arbetet med dataskyddsarbetet behöver prioriteras och kvalitetssäkras. Det påbörjade arbetet med att uppdatera registerförteckningen bör fortsätta och kunskap och rutiner för incidentrapportering utvecklas. Tjänsteutlåtande Sid 4 (7) Uppföljning av nämndens internkontrollplan Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Process: Stöd till föreningslivet Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Handläggning och Kontroll av att kriterier Uppföljningssamtal och kontroll av dokumentation utbetalning av är uppfyllda och att föreningsstöd rätt underlag finns vid Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: handläggning av stöd Kontroll har utförts för olika stödformerna av att kriterier är uppfyllda och att rätt underlag finns vid handläggning. Kontroller av noll- och subventionerad taxa har genomförts och sker årligen i samband med att föreningarna lämnar in sina årliga handlingar. Förvaltningen håller på att implementera möjligheten för föreningar att söka föreningsstöd i Idrottsportalen vilket kommer bidra till att minska risken för manuella misstag, öka spårbarheten och förbättra dokumentationen. Systemet förväntas vara full implementerat kvartal 2 2026. 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Process: Energiförbrukning Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Övergripande Uppföljning av Uppföljningssamtal samordning av energiförbrukning förvaltningens Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: energiförbrukning Förvaltningen bedriver ett kontinuerligt arbete med energieffektivisering och genomför fortlöpande en noggrann uppföljning av energiförbrukningen. 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Process: Budgetföljsamhet Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Tjänsteutlåtande Sid 5 (7) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Rapportering/uppföljni Uppföljning av Uppföljningssamtal och kontroll av dokumentation ng av kostnads- och verksamhetsplan och intäktsutveckling Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: budget Regelbundna möten har genomförts med budgetansvariga och kostnads- och intäktsutvecklingen har följts noga. Process: Effektiv lokalförsörjning i stadens verksamheter Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Samverkan med Täta Uppföljningssamtal fastighetskontoret och uppföljningsmöten andra fastighetsägare med Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: i planeringen av nya fastighetskontoret och Vid start av nya planeringsprojekt har en gemensam behovsanalys tagits fram av idrottsförvaltningen och projekt. andra fastighetsägare fastighetskontoret. Idrottsförvaltningen har tillsammans med fastighetskontoret fortsatt arbeta med särskilda styrgrupper för alla större och medelstora projekt för att systematiskt kunna följa upp tidsplaner, ekonomi och innehåll. Förvaltningen har även samarbetat med utbildningsförvaltningen och SISAB. Likaså har samverkan skett med idrottsrörelsen för att möta de mest angelägna behoven av nya idrottsanläggningar och upprustning av befintliga. Process: Extern finansiering Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Ansökan och Kontroll av gjorda Uppföljningssamtal och kontroll av dokumentation redovisning av externt ansökningar och finansierade redovisning Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: verksamhetsprojekt Uppföljning och kontroll sker löpande. Process: Intäktsprocessen Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Fakturering Uppföljning av att Uppföljningssamtal och kontroll av dokumentation fakturering sker och att den utförs i rätt tid Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: I samband med budgetuppföljningen har det säkerställts att fakturering av intäkter för till exempel evenemang, utförda uppdrag med mera har skett i tid och med rätt belopp. Tjänsteutlåtande Sid 6 (7) Process: Redovisning och hantering av inventarier och maskiner Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Redovisning av Kontroll av att Uppföljningssamtal samt kontroll av dokumentation anläggningstillgångar bokföring är korrekt avseende drift och Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: investering. Kontroller av att bokföring är korrekt avseende drift och investering har genomförts enligt plan. Kontroll av att Uppföljningssamtal samt kontroll av dokumentation tillgångar är korrekt redovisade i Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: anläggningsregistret Kontroller har gjorts under året. och att anläggningsregistret är uppdaterat 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Process: Inköp och avtalstrohet Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Direktupphandling Kontroll av Dialog med inköpssamordnare samt kontroll av dokumentation dokumentation vid inköp över 100 tkr Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: samt kontroll av att Kontroller har genomförts av efterlevnaden av idrottsnämndens riktlinje för direktupphandling. Kontrollen visar på vissa inköpet är diariefört brister främst avseende diarieföringen. Inköp från Kontroll av att fakturor Kontroll av dokumentation upphandlade stämmer med leverantörer avtalade priser och Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: villkor Kontroll av att fakturor stämmer med avtalade priser och villkor har genomförts. Samordning vid inköp Kontroll av att Dialog med inköpssamordnare samt kontroll av dokumentation förvaltningens inköp inte överstiger Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: direktupphandlingsgr Kontroll av att förvaltningens inköp inte överstiger direktupphandlingsgränsen har genomförts. änsen Tjänsteutlåtande Sid 7 (7) Process: Systematiskt informationssäkerhetsarbete Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Incidenthantering Kontroll av att Uppföljningssamtal samtliga medarbetare har genomfört Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: stadens Under året har riktade informationsinsatser genomförts för samtliga medarbetare i syfte att öka medvetenheten inom informationssäkerhets informationssäkerhet och dataskydd. Fyrtioen (41) procent av medarbetarna har genomfört stadens e-utbildningar inom utbildning dessa områden. 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Process: Krisberedskap Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Säkerställa att lokala Inhämtning av Uppföljningssamtal krisplaner/handlingspl krisplaner/handlingspl aner för samtliga aner från samtliga Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: anläggningar finns, är anläggningar Att relevanta handlingsplaner för incidenter finns på anläggningsnivå följs upp av säkerhetssamordnare via digital enkät aktuella och kända för inför VB. Även en uppföljning kring att handlingsplanerna har lokal förankring hos medarbetarna har genomförs under berörda medarbetare hösten. Dessa kontrollaktiviteter dokumenteras och sparas hos säkerhetssamordnare på avdelningen för idrottsverksamhet inomhus. Uppföljning av att aktiviteter planeras för och genomförs har genomförts av avdelningschef på idrottsverksamhet inomhus. --- [Bilaga 4 GDPR årsrapport 2025.pdf] Bilaga 4 GDPR årsrapport År 2025 Idrottsnämnden GDPR årsrapport 2025 December 2025 Dnr: IDF 1.1.2/2026/10 Utgivningsdatum: 2026-01-08 Kontaktpersoner: Nils-Erik Lundborg, Peter Sundström 1 Sammanfattning GDPR, eller dataskyddsförordningen, syftar till att skydda individers grundläggande rättigheter och friheter, med särskilt fokus på rätten till skydd av personuppgifter. I Stockholms stad är varje nämnd och styrelse ansvarig för personuppgiftsbehandlingar som sker i den egna verksamheten. Ett dataskyddsombud har i uppdrag att oberoende granska verksamhetens efterlevnad av dataskyddsförordningen. I denna rapport redovisar dataskyddsombudet årets granskning av förvaltningsnämndens dataskyddsarbete samt lämnar rekommendationer på åtgärder för att ytterligare stärka dataskyddet. I egenskap av Dataskyddsombud (DSO) lämnar vi följande årsrapport. De tre största riskerna enligt dataskyddsombudets bedömning: Fråga/kontroll Risk Rekommenderad åtgärd/åtgärder Registerförteckning – Kontroll och revidering för år 2025 pågår. Detta är ett behov av översyn och arbete som behöver prioriteras. komplettering Incidenthantering – Verksamheten bör se över sina rutiner och arbetssätt för att behov av att se över öka medvetenheten om vikten av att rapportera incidenter rutiner och utbildning så att verksamheten kan arbeta proaktivt och minimera i samtliga led inom riskerna kopplat till verksamhetens verksamheten personuppgiftshantering. Antalet rapporterade personuppgiftsincidenter är orealistiskt lågt. Verksamhetens Det återstår att arbete inom verksamheten med att se över arbete med rutiner och uppdatera befintliga styrdokument kopplat till och styrdokument riskbedömningar, konsekvensbedömningar och kravställningar i personuppgiftsbiträdesavtal. Även detta arbete bör prioriteras. Verksamheten bör lägga mer resurser på kompetensutveckling och kvalitetssäkring i dataskyddsarbetet. 2 Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................... 1 Inledning .................................................................................................... 3 Dataskyddsombudets uppgift ..................................................................... 3 Granskning av dataskyddsarbetet .......................................................... 4 Kontroll av obligatoriska områden .............................................................. 4 Resultat från granskningen av de sex obligatoriska områdena .......... 5 Register över personuppgiftsbehandlingar................................................. 5 Säkerhet i samband med behandlingen ..................................................... 7 Konsekvensbedömning avseende dataskydd ............................................ 8 Den registrerades rättigheter ...................................................................... 9 Personuppgiftsincidenter .......................................................................... 10 Överföring till tredje land ........................................................................... 11 Bilagor ..................................................................................................... 12 Bilaga 1 - Detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning ... 13 Bilaga 2 – Rekommendationer och omvärldsbevakning .......................... 21 3 Inledning GDPR, eller dataskyddsförordningen, syftar till att skydda individers grundläggande rättigheter och friheter, med särskilt fokus på rätten till skydd av personuppgifter. Dataskyddsreglerna (kallas GDPR fortsättningsvis) sätter tydliga ramar för hur personuppgifter får behandlas för att minimera risken för skada och säkerställa att hanteringen sker ansvarsfullt och rättvist. GDPR har sin grund i de mänskliga rättigheterna, där varje individ har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv samt skydd av sina personuppgifter. I Stockholms stad är varje nämnd och styrelse ansvarig för personuppgiftsbehandlingar som sker i den egna verksamheten. Dataskyddsombudets uppgift Varje personuppgiftsansvarig (nämnd eller styrelse) ska utse ett dataskyddsombud. Dataskyddsombudets uppgifter framgår direkt av lagstiftningen. Ombudets roll är att kontrollera att GDPR följs inom organisationen. Det innebär bland annat att ge råd, rekommendationer och informera om frågor som rör behandlingar av personuppgifter. Dataskyddsombudet har även i uppdrag att oberoende granska verksamheternas arbete med dataskyddsfrågor för att säkerställa att dataskyddslagstiftningen efterlevs. DSO ska rapportera direkt till högsta förvaltnings-/bolagsnivå. I Stockholms stad innebär det att dataskyddsombudet rapporterar till nämnder och styrelser. Dataskyddsombudet lämnar årligen en rapport om verksamhetens dataskyddsarbete till varje nämnd och styrelse. Genom rapporten kan nämnd och styrelse ta emot de råd och rekommendationer som dataskyddsombudet lämnar. Årsrapporten syftar till att nämnd/styrelse ska kunna fatta beslut om prioriteringar, resurser och initiativ framåt. Årsrapporten är ett medel för nämnds/styrelsens uppföljning och styrning av verksamhetens systematiska integritets- och dataskyddsarbete. 4 Granskning av dataskyddsarbetet Kontroll av obligatoriska områden Dataskyddsombudet har granskat verksamhetens dataskyddsarbete utifrån sex obligatoriska områden. De sex områdena har identifierats genom en analys av kraven i GDPR om hur verksamheter bör arbeta systematiskt med dataskydd. Varje område innehåller ett antal kontrollfrågor som ger en bild av verksamhetens dataskyddsarbete. Dessa områden överensstämmer med de delar som enligt Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utgör grunden för en verksamhets systematiska och rättssäkra hantering av personuppgifter. I rapporten används en riskmodell med fyra nivåer av risk. Modellen hjälper dataskyddsombudet att visa vilken bedömning hen gör av verksamhetens dataskyddsrisker utifrån de iakttagelser som gjorts i granskningen. Risknivå Beskrivning Hög risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till betydande risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen kräver omgående åtgärd och korrigering. Medelhög risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas skyndsamt, men kräver inte omedelbar korrigering. Låg risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till mindre risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas, men kräver inte omedelbar korrigering. Inget att anmärka Dataskyddsombudet har inga brister att rapportera avseende denna del. Notera att risken för att tilldelas en sanktion vid tillsyn är större desto högre risken är. 5 Resultat från granskningen av de sex obligatoriska områdena I detta avsnitt presenteras en sammanställning av den bedömda risknivån för verksamhetens dataskyddsarbete, grundat på kontrollfrågorna inom de sex obligatoriska områdena. Vidare redovisas dataskyddsombudets centrala iakttagelser, inklusive områden där verksamheten uppvisar goda resultat och bör upprätthålla sitt arbete, samt identifierade brister som kan utgöra dataskyddsrisker. Avsnittet innehåller även dataskyddsombudets rekommenderade åtgärder för att hantera dessa risker och stärka dataskyddsarbetet. En fullständig redovisning av dataskyddsombudets underlag och resultat från granskningen av de sex obligatoriska områdena finns att läsa i bilaga 1. Bilagan innehåller även en beskrivning av syftet och bakgrunden för varje område. Register över personuppgiftsbehandlingar Sammanfattning Registerförteckningen ska uppdateras/kontrolleras under hösten och vintern 2025 parallellt med ett pågående arbete kring verksamhetens arkivhantering. Därutöver pågår ett arbete med att skapa nya hanteringsanvisningar tillsammans med en konsult från Stadsarkivet. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Antal behandlingar som är 93 personuppgiftsbehandlingar har registrerats i registrerade? Idrottsnämndens registerförteckning. Det saknas åtminstone två behandlingar i förteckningen. Har verksamheten Delvis. Det finns ett behov av att se över ändamålsenliga rutiner för att rutinerna för att säkerställa att verksamheten på registrera nya/förändrade ett bättre sätt kan upprätthålla en komplett och uppdaterad förteckning. Detta arbete bör behandlingar? prioriteras då vissa behandlingar i sin tur kan föranleda ett krav på att genomföra en konsekvensbedömning i syfte att hantera eventuella risker för de registrerade. Registreras/uppdateras Nej, men det pågår ett arbete med att se över behandlingar i den omfattning och komplettera registret. som krävs för att registret ska innehålla de behandlingar som personuppgiftsansvarig utför? 6 Innehåller registret de uppgifter Delvis. Detta gäller såvitt är känt för de som är obligatoriska enligt behandlingar som finns registrerade i artikel 30 (namn och registerförteckningen. Förteckningen är dock inte helt komplett. Men ett arbete pågår med att kontaktuppgifter på den komplettera den. personuppgiftsansvarige, ändamål, kategorier av registrerade, mottagare, eventuell tredjelandsöverföring, gallringstider (om möjligt) samt en kort beskrivning av säkerhetsåtgärderna)? 7 Säkerhet i samband med behandlingen Sammanfattning Arbetet med informationsklassningen är eftersatt och ISAM har startat ett arbete med informationsklassning av förvaltningens system och information. Det innebär att det varit svårt att granska klassningarna. Vår iakttagelse är att det i staden finns en genomarbetad mall för informationsklassning och i den finns ett avsnitt med dataskyddsfrågor. Samtidigt finns det mallar för risk- och konsekvensbedömningar av personuppgiftsbehandlingar. Dessa görs separat och det är oklart hur de bör hänga ihop. Det kan vara något att arbete vidare på inom idrottsförvaltningen. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Efter ett antal stickprov på Kontroller och revidering har inte slutförts i sin genomförda helhet såvitt avser registrerade behandling. informationsklassningar, bedömer DSO att resultatet i genomförda informationsklassningar i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till olika kategorier av personuppgifter? Avseende de styrande dokument Delvis, men det finns ett behov av att se över och rutiner om dataskydd (som rutiner och att kommunicera och förankra dessa finns skriftligt), bedömer DSO att på ett tydligare sätt i verksamheten. det finns tillräckligt mycket reglerat och tillräckligt stöd? Avseende de skriftligt styrande Nej. dokument och rutiner som finns, bedömer DSO att de är tillräckligt implementerade och kända? 8 Konsekvensbedömning avseende dataskydd Sammanfattning Konsekvensbedömning har genomförts för processerna kring bokningsförfarandet samt i samband med pågående uppdatering av it-stödet för föreningsstöd och schemaläggning i samma program. Föreslagna säkerhetsåtgärder bör följas upp. Det finns också anledning att granska vissa behandlingar närmare i samband med systemutvecklingsinsatser. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Finns det ändamålsenliga rutiner Delvis. Det finns emellertid tecken på att detta för att vid nya/förändrade sker mer sporadiskt snarare än metodiskt och personuppgiftsbehandlingar rutinmässigt. Staden har reviderat de generella mallarna och instruktionerna för genomföra tröskelanalys? konsekvensbedömningar vilka har använts för de senaste bedömningarna. Genomförs tröskelanalyser vid Delvis. Jämför med kommentaren ovan. nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar? Finns det en ändamålsenlig mall Det finns tecken som visar på ett dessa rutiner samt rutiner för genomförande inte är tillräckligt ändamålsenliga och av konsekvensbedömning förankrade i verksamheten. avseende dataskydd? Genomförs Ja, såvitt är känt. konsekvensbedömning avseende dataskydd i de fall det krävs? Har personuppgiftsansvarig Det har genomförts konsekvensbedömningar av identifierat samtliga de personuppgiftsbehandlingar som utförs inom personuppgiftsbehandlingar som kärnverksamheterna. Dessa bör följas upp och i vissa fall revideras. kräver att en konsekvensbedömning avseende dataskydd görs samt genomfört detta? 9 Den registrerades rättigheter Sammanfattning Det finns mallar för hantering av registrerades rättigheter. Dessa hanteras av registraturen. Under våren 2025 har informationen till registrerade uppdaterats på stadens hemsida stockholm.se och på Intranätet. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Finns det ändamålsenliga mallar Ja, såvitt är känt. samt rutiner för besvarande av begäran från den registrerade? Hur många begäranden (om Inga begäranden har inkommit detta år. registerutdrag, begränsning, radering etc.) har under året inkommit från de registrerade? Hur många av de inkomna Eftersom verksamheten inte har fått några begärandena har besvarats av begäranden har således inga besvarats. verksamheten inom en månad? Baserat på ett antal stickprov Det finns rutiner för detta. Frågan kvarstår genomförda av huruvida dessa rutiner i praktiken skulle följas dataskyddsombudet, uppfyller i händelse av en begäran om exempelvis registerutdrag. svaren till de registrerade lagkraven? 10 Personuppgiftsincidenter Sammanfattning Det har under året endast rapporterats två incidenter varav en har rapporterats till IMY. Det låga antalet rapporterade incidenter internt kan endast förklaras av att det finns en okunskap kring vad en personuppgiftsincident och/eller kring betydelsen av att rapportera misstänkta personuppgiftsincidenter i syfte att belysa dessa internt som en betydande risk, inte enbart för de registrerade utan även för verksamheten i sin roll som en samhällsviktig aktör i kommunen. Det som kan noteras att antalet incidenter är på samma låga nivå som tidigare. Den absolut vanligaste incidenten är att e-postmeddelanden skickas till fel mottagare. Efter samtal med verksamhetens informationssäkerhetssamordnare (ISAM) har vi kommit fram till att det behöver vidtas åtgärder för att lyfta betydelsen av att rapportera misstänkta incidenter i syfte att minimera risken för återkommande incidenter. Här är förvaltningens ISAM drivande i det arbetet. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Hur säkerställs det att samtliga Det finns viss information för hur incidenter ska medarbetare har den kunskap hanteras. Det orealistiskt låga antalet som behövs för att veta hur denne rapporterade incidenter talar dock för att det behövs en informations- eller utbildningsinsats i ska agera vid en verksamheten. personuppgiftsincident? Finns det ändamålsenliga rutiner Det finns enligt verksamheten ändamålsenliga för att hantera händelser som kan rutiner. Det är emellertid tveksamt att dessa följs utgöra potentiella givet det orealistiskt låga antalet rapporterade incidenter. personuppgiftsincidenter? Följs dessa? Hur många Hittills en (1) [Miljödata-incidenter]. personuppgiftsincidenter har Antalet incidenter ligger på samma låga nivå dokumenterats under året? som föregående år. Hur många En [Miljödata-incidenten]. personuppgiftsincidenter har anmälts till IMY under året? 11 Överföring till tredje land Sammanfattning Flertalet verksamhetssystem som innebär någon form av personuppgiftsbehandling som idrottsförvaltningen använder är system som tillhandahålls centralt. Utgångspunkten har därför varit att eventuell överföring till tredje land har gjorts i samband att systemen upphandlats och införts. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Har personuppgiftsansvarig Svårt att avgöra. Det saknas behandlingar i identifierat de registerförteckningen. Verksamheten arbetar tredjelandsöverföringar som utförs? dock med att komplettera och uppdatera förteckningen. Tillämpar personuppgiftsansvarig Verksamheten stödjer sig på EU- ett överföringsverktyg på de kommissionens adekvansbeslut för tredjelandsöverföringar som utförs? överföringar av personuppgifter mellan EU/EES och USA (EU-US DPF). Har personuppgiftsansvarig gjort en Nej, verksamhetens tredjelandsöverföringar nödvändig bedömning, ”Transfer sker i enlighet med förutsättningarna givna i Impact Assessment” (TIA), EU-US DPF. avseende tredjelandsöverföringar? 12 Bilagor Bilaga 1: Detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning Bilaga 2: Rekommendationer och omvärldsbevakning 13 Bilaga 1 - Detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning Denna bilaga innehåller en beskrivning av syftet med respektive obligatoriskt område samt en mer detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning och slutsatser. Här framgår vilka iakttagelser som gjorts och vilken information som samlats in under granskningsarbetet av de sex obligatoriska rapporteringsområdena. För varje område redovisas de underlag som har använts, de iakttagelser som har gjorts samt hur dessa har utgjort grunden för dataskyddsombudets riskbedömning och rekommenderade åtgärder. 1. Register över personuppgiftsbehandlingar Syftet med området I GDPR framkommer det att personuppgiftsansvariga (och personuppgiftsbiträden) ska föra ett register över sina personuppgiftsbehandlingar. Registret brukar benämnas ”behandlingsregister” eller ”registerförteckning”. Registret ska finnas tillgängligt i elektronisk form och ska omfatta samtliga personuppgiftsbehandlingar som personuppgiftsansvarig utför. Det ska hållas uppdaterat vilket innebär att det ska uppdateras vid nya eller förändrade personuppgiftsbehandlingar. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera om verksamheten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar registreras, huruvida personuppgiftsbehandlingar registreras/uppdateras såsom det krävs samt huruvida de uppgifter som är obligatoriska har besvarats kopplat till de registrerade personuppgiftsbehandlingarna. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Antal behandlingar som är registrerade? 93 behandlingar. Har verksamheten ändamålsenliga rutiner som möjliggör att nya/förändrade behandlingar registreras? Det finns rutiner, men det ifrågasättas huruvida dessa är ändamålsenliga givet det faktum att det saknas behandlingar i registerförteckningen. Registreras/uppdateras behandlingar i den omfattning som krävs för att registret ska innehålla de behandlingar som personuppgiftsansvarig utför? Nej. Har de uppgifter som är obligatoriska enligt artikel 30 besvarats kopplat till de registrerade behandlingarna? Delvis. Såvitt är känt gäller detta endast för de behandlingar som finns registrerade i förteckningen. Förteckningen är inte komplett. 14 Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? Nej, resultatet är att jämställa med föregående år. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Hela registerförteckningen ska enligt verksamheten uppdateras/kontrolleras under hösten och vintern 2025 parallellt med ett pågående arbete kring arkivhantering och nya hanteringsanvisningar som genomförs tillsammans med en konsult från stadsarkivet. Vidare är en pågående genomlysning av HR-området pågående. Bedömningen är att verksamheten är väl medveten om de brister som finns när det kommer till registerförteckningen och behovet av ändamålsenliga rutiner men att åtgärder nu vidtas för att komma tillrätta med dessa bister. Detta arbete sker i nära samarbete med förvaltningens informationssäkerhetssamordnare. 2. Säkerhet i samband med behandlingen Bakgrund och syfte Personuppgiftsansvarig ska tillse att personuppgifter skyddas med lämpliga säkerhetsåtgärder, detta för att till exempel undvika att obehöriga får tillgång till uppgifterna eller att uppgifterna förloras. Personuppgiftsansvarig behöver bedöma vilka tekniska- och organisatoriska säkerhetsåtgärder som ska vidtas för de behandlingar som utförs. Till tekniska säkerhetsåtgärder räknas till exempel kryptering, pseudonymisering och säkerhetskopiering. Organisatoriska säkerhetsåtgärder avser till exempel interna riktlinjer och rutiner. För att skapa förutsättningar för att skydda information (inklusive personuppgifter) med rätt slags skydd ska verksamheten informationsklassa sin information. Stadens riktlinjer för informationssäkerhet föreskriver att alla stadens informationstillgångar ska vara klassade med stöd av SKR:s verktyg KLASSA. Ansvaret för att informationsklassning genomförs ligger på den del av verksamheten som är informationsägare. Genom riskanalyser identifierar informationsägaren risker och väljer åtgärder för att minska riskerna. Risker i samband med personuppgiftsbehandling är en typ av risk som informationsägaren behöver omhänderta i riskanalyser. Att det finns skriftliga, beslutade och kommunicerade styrdokument samt kända rutiner medför att medarbetarna vet hur de ska agera avseende frågor som rör dataskydd. Den personuppgiftsansvariga måste kunna visa hur GDPR efterlevs och att det finns styrdokument och rutiner är en viktig del i detta. Syftet med detta rapporteringsområde är därmed att rapportera huruvida DSO bedömer att det tas hänsyn till risker för den registrerade och om dessa beaktas i tillräcklig mån i genomförda informationsklassningar och riskanalyser. Vidare bedömer DSO huruvida det finns tillräckligt 15 mycket reglerat om dataskydd i styrdokument och rutiner samt om dessa är tillräckligt implementerade och kända. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Efter ett antal stickprov på genomförda informationsklassningar, bedömer DSO att resultatet i genomförda informationsklassningar i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till olika kategorier av personuppgifter? Ja, såvitt kan bedömas. Avseende de skriftligt styrande dokument och rutiner som finns, bedömer DSO att det finns tillräckligt mycket reglerat och tillräckligt stöd? Delvis. Det saknas ändamålsenliga rutiner för att säkerställa att verksamheten konsekvent och metodiskt analyserar tänkta behandlingar utifrån dataskyddsregelverkets krav på säkerhet för olika kategorier av personuppgifter. Avseende de skriftligt styrande dokument och rutiner som finns, bedömer DSO att de är tillräckligt implementerade och kända? Nej. Det återstår ett arbete för verksamheten att på ett tydligare sätt än hittills kommunicera dessa och förankra rutiner och styrande dokument i verksamheten. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? Nej, situationen skiljer sig inte åt nämnvärt från föregående år. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Med anledning av att det i verksamheten delvis saknas ändamålsenliga rutiner för ett riskbaserat informationssäkerhetsarbete, bör detta arbete prioriteras. Eventuella risker behöver fångas upp i ett tidigt skede, delvis med utgångspunkt i den informationsklassning som ska ske i samband med nya behandlingar och processer. 3. Konsekvensbedömning avseende dataskydd Bakgrund och syfte En konsekvensbedömning avseende dataskydd krävs när personuppgiftsansvarig planerar att inleda en personuppgiftsbehandling som innebär hög risk för de registrerade. Huruvida en 16 behandling innebär hög risk eller inte behöver personuppgiftsansvarig avgöra genom att genomföra en s.k. tröskelanalys. En konsekvensbedömning ska vara genomförd för samtliga behandlingar som innebär hög risk, vilket innebär att personuppgiftsansvarig även behöver kontrollera huruvida denne utför befintliga behandlingar som innebär hög risk. Om högriskbehandlingar utfös för vilka en konsekvensbedömning inte har gjorts, behöver personuppgiftsansvarig genomföra en sådan. Genom att genomföra en konsekvensbedömning kan personuppgiftsansvarig identifiera risker med en personuppgiftsbehandling, hantera riskerna genom åtgärder och rutiner samt påvisa ansvarsskyldighet. Genom konsekvensbedömningar kan risker identifieras och förebyggas. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida verksamheten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att tröskelanalyser och konsekvensbedömningar genomförs, huruvida sådana genomförs när det krävs samt huruvida personuppgiftsansvarig har genomfört konsekvensbedömningar för de behandlingar som kräver det. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Finns det ändamålsenliga rutiner för att vid nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar genomföra tröskelanalys? Ja, delvis. Genomförs tröskelanalyser vid nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar? Ja, såvitt är känt. Finns det en ändamålsenlig mall samt rutiner för genomförande av konsekvensbedömning avseende dataskydd? Ja, verksamheten använder sig av stadens mall för konsekvensbedömningar. Genomförs konsekvensbedömning avseende dataskydd i de fall det krävs? Ja, såvitt är känt. Har personuppgiftsansvarig identifierat samtliga personuppgiftsbehandlingar som kräver att en konsekvensbedömning avseende dataskydd görs samt genomfört detta? Ja, såvitt är känt. 17 Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? Nej, situationen är ungefär den samma som föregående år. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Verksamheten har rutiner för genomförandet av konsekvensbedömningar. Desto mer osäkert är verksamhetens rutiner för att systematiskt och metodiskt fånga upp eventuella risker i tidigt skede av nya behandlingar och processer genom exempelvis s.k. tröskelanalyser. Dessa kan med fördel göras parallellt med att informationsklassningen görs. 4. Den registrerades rättigheter Bakgrund och syfte Den registrerade har ett antal rättigheter enligt GDPR. Den registrerade kan bland annat begära tillgång (registerutdrag), rättelse eller radering. Den som är personuppgiftsansvarig har att tillmötesgå en begäran enligt de krav som finns. Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det finns ändamålsenliga mallar samt rutiner för besvarande av rättighetsbegäran, huruvida inkomna begäranden har hanterats inom den tidsram som finns att förhålla sig till samt huruvida svaren till de registrerade, baserat på ett antal stickprov, uppfyller lagkraven. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Finns det ändamålsenliga mallar samt rutiner för besvarande av begäran från den registrerade? Ja. Hur många begäranden (om registerutdrag, begränsning, radering etc.) har under året inkommit från de registrerade? Inga begäranden har inkommit detta år. Hur många av de inkomna begärandena har besvarats av verksamheten inom en månad? Eftersom verksamheten inte har mottagit någon har heller ingen begäran besvarats. Baserat på ett antal stickprov genomförda av dataskyddsombudet, uppfyller svaren till de registrerade lagkraven? 18 Omöjligt att svara på men rutiner finns för att kunna hantera en begäran i enlighet med dataskyddsförordningen. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? Nej, situationen kan jämföras med föregående år. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer En allmän reflektion (som inte är unik för denna förvaltning) är att det finns ett behov av en ökad medvetenhet i verksamheterna kring vilka rättigheter de registrerade har och hur man ska hantera en rättighetsbegäran. Det faktum att inte en enda begäran har registrerats centralt i förvaltningen kan sannolikt vara ett tecken på att det finns en okunskap kring dels hur dessa begäranden ska besvaras men framförallt att dessa ska dokumenteras och registreras centralt i förvaltningen. Rekommendationen är att verksamheten undersöker detta och vidtar eventuella åtgärder. 5. Personuppgiftsincidenter Bakgrund och syfte Med begreppet personuppgiftsincident avses en säkerhetsincident som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring eller till obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till de personuppgifter som överförts, lagrats eller på annat sätt behandlats. Om en inträffad personuppgiftsincident medför en risk för fysiska personers rättigheter och friheter ska den anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inom 72 timmar från upptäckt. Om personuppgiftsincidenten sannolikt leder till hög risk för de registrerade måste de informeras utan onödigt dröjsmål. Om en personuppgiftsincident inte bedöms vara anmälningspliktig ska den dokumenteras. Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det säkerställs att samtliga medarbetare har den kunskap som krävs om personuppgiftsincidenter, huruvida det finns ändamålsenliga rutiner för att hantera händelser som kan utgöra personuppgiftsincidenter och huruvida dessa rutiner följs. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Hur säkerställs det att samtliga medarbetare har den kunskap som behövs för att veta hur denne ska agera vid en personuppgiftsincident? Det finns rutiner, men verksamheten behöver lägga resurser på att utbilda och regelbundet informera de anställda om typiska personuppgiftsincidenter. Detta kan förslagsvis ske på APT-möten eller liknande möten. 19 Finns det ändamålsenliga rutiner för att hantera händelser som kan utgöra potentiella personuppgiftsincidenter? Följs dessa? Det finns rutiner för detta. Verksamheten behöver dock lägga ytterligare resurser på att kommunicera dessa rutiner i samtliga verksamhetsgrenar för att i större utsträckning uppmärksamma misstänkta personuppgiftsincidenter. Det orealistiskt låga antalet rapporterade incidenter är ett tydligt tecken på detta behov. Hur många personuppgiftsincidenter har dokumenterats under året? En (1) [Miljödata-incidenten]. Hur många personuppgiftsincidenter har anmälts till IMY under året? En (1) [Miljödata-incidenten]. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? Nej, resultatet skiljer sig inte nämnvärt åt från föregående år. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Verksamheten har uppmärksammat behovet av att informera om vikten av att rapportera misstänkta personuppgiftsincidenter. Detta arbete är en viktig del i de anställdas förståelse för behovet av tydliga rutiner och ett systematiskt och konsekvent arbetssätt. 6. Överföring till tredje land Bakgrund och syfte För att säkerställa att den nivå av skydd för personuppgifter som ställs i GDPR inte undergrävs får överföringar av personuppgifter till länder utanför EU/EES (tredje land) endast ske under särskilda förutsättningar. Det innebär att sådan överföring måste stödjas på antingen ett beslut från EU-kommissionen om att landet ifråga upprätthåller en adekvat skyddsnivå, att överföringen omfattas av en lämplig skyddsåtgärd eller i särskilda undantagsfall. Vidare 20 behöver även kompletterade skyddsåtgärder, utöver de lämpliga skyddsåtgärderna, vidtas i vissa fall.1 Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida personuppgiftsansvarig har identifierat de tredjelandsöverföringar som utförs, huruvida personuppgiftsansvarig tillämpar överföringsverktyg på de tredjelandsöverföringar som utförs och om nödvändiga bedömningar har gjorts avseende tredjelandsöverföringarna. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Har personuppgiftsansvarig identifierat de tredjelandsöverföringar som utförs? Svårt att avgöra. Det återstår visst arbete med att komplettera registerförteckningen. Tillämpar personuppgiftsansvarig ett överföringsverktyg på de tredjelandsöverföringar som utförs? Det rättsliga stödet för verksamhetens tredjelandsöverföringar grundar sig på EU- kommissionens adekvansbeslut för överföringar av personuppgifter mellan EU/EES och USA (EU-US DPF). Har nödvändig bedömning, ”Transfer Impact Assessment” (TIA), gjorts avseende tredjelandsöverföringarna? Nej, se svar ovan. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? Nej. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Rekommendationen är att verksamheten dels ser över samtliga behandlingar i registerförteckningen, dels de behandlingar som ännu inte finns registrerade för att identifiera eventuella tredjelandsöverföringar. 1 Europeiska dataskyddsstyrelsens (EDPB) Rekommendationer 01/2020 om åtgärder som komplement till överföringsverktyg för att säkerställa överenstämmelsen med EU-nivån för skydd av personuppgifter, Version 2.0, Antagna den 18 juni 2021. 21 Bilaga 2 – Rekommendationer och omvärldsbevakning Dataskyddsombudets rekommendationer baserat på iakttagelserna ovan Dataskyddsombudets rekommendationer 1. Verksamheten bör satsa mer resurser på dataskyddsfrågorna för att bättre kunna hantera löpande såväl som akuta frågor. 2. Arbetet med registerförteckningen behöver prioriteras. 3. Verksamheten behöver systematisera arbetet med tröskelanalyser och konsekvensbedömningar. Omvärldsbevakning Resultatet av dataskyddsombudets omvärldsbevakning EU-kommissionens adekvansbeslut gällande tredjelandsöverföringar av personuppgifter mellan EU/EES och USA överprövades efter att en fransk parlamentariker påtalat vad han ansåg var fundamentala brister i skyddet för de registrerade och som inte i tillräcklig utsträckning hade beaktats vid beslutet. EU-domstolen meddelade dock sommaren 2025 att beslutet skulle stå fast. I och med detta har kommunen kunnat fortsätta med vissa behandlingar som innebär överföring av personuppgifter till USA. --- [Bilaga 5 Idrottsnämndens arbete 2025.pdf] Idrottsförvaltningen Bilaga till VB 2025 Avdelningen för verksamhetsstöd och utveckling Sida 1 (2) 2026-01-13 Handläggare Marie Norrberg Telefon: 08-508 27 654 Idrottsnämndens arbete under 2025 Stockholm stads idrottsnämnd inrättades den 1 januari 1999, efter beslut i kommunfullmäktige den 14 december 1998. Under 2025 hade idrottsnämnden följande sammansättning: Ordförande Maria-Elsa Salvo (S) 2025-01-01 – 2025-12-01. Johan Heinonen (S) 2025-12-01 – 2025-12-31. Vice ordförande Mikael Peterson (C). Ledamöter: Anders Öhrling (S), Petra Larsson (S), Hassan Jama (V), Ann Karlsson (V), Marie-Helena Fjällås (MP), Anna Cederschiöld Stuart (M), Mikael Sundin (M), Leif Söderström (SD), Hanna Wistrand (L). Ersättare: Onur Esinsel (S), Lotten Hammar (S), Rami El Hallak (S), Niki Konomi (S), Musse Hasselvall (V), Lisa Carlbom (MP), Christoffer Hökmark (M), Peter Strandberg (M), Roine Löfgren (SD), Johan Westberg (L), Hamid Ershad Sarabi (C). Personalrepresentanter: Linda Runcrantz (Kommunal). Jan Grönqvist (Vision). Idrottsnämnden har under 2025 behandlat 147 ärenden och 64 anmälningsärenden på totalt tio sammanträden. Idrottsförvaltningen Palmfeltsvägen 5 Box 8313 10420 Stockholm Telefon vxl: 08-508 27 700 Start.stockholm Sida 2 (2) Bland de ärenden som idrottsnämnden behandlat kan nämnas: • Verksamhetsberättelse 2024 för idrottsnämnden. • Ny idrottshall Akallahallen, del av Mariehamn 3. Genomförandebeslut. • Stöd till simföreningar som bedriver nybörjarsimskola. • Taxor 2026. • Motion om att utreda möjligheten att införa simskola i samarbete med SFI - svar på remiss från kommunstyrelsen • Utredning, renovering och utveckling av Vanadisbadet, Vasastaden 1:84 och del av 1:116. Utredningsbeslut • Byte av löparbanor, konstgräs, friidrottsytor samt kylslingor och dränering på Zinkensdamms IP, Södermalm 2:23. Inriktningsbeslut. • Ny idrottshall på Nytorps gärde, Hammarbyhöjdens idrottshall, del av Hammarbyhöjden 1:1. Reviderat utredningsbeslut. • Fördelning av föreningsstöd 2026. Rådet för funktionshinderfrågor Till idrottsnämnden är ett råd för funktionshinderfrågor knutet i enlighet med kommunfullmäktiges beslut den 16 december 1996. Rådets möten ägnas åt strategiska frågor som driver funktionshinderfrågorna framåt. Uppdraget för rådet är att stödja och ge råd i förvaltningens arbete med tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Utifrån aktiviteter och uppdrag i nämndens verksamhetsplan tillfrågas rådet om rådet vill vara delaktiga i utvalda aktiviteter Under året har sex rådsmöten hållits. Rådet har även träffat idrottsnämnden samt idrottsnämndens presidium, utöver detta har rådet haft två möten med Stockholm Globe Arena Fastigheter AB. Rådet för funktionshinderfrågor har under 2025 representerats av följande ledamöter: Dolores Back, ordförande - Neuroförbundet Stockholm Eva Söderbärj, vice ordförande - För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Jan Delvert, ledamot - Storstockholms lokalförening av Personskadeförbundet Robin Slätt, ledamot - Föreningen för Hörselskadade och Döva Barn med Familjer Boris Samuelsson, ledamot - Synskadades Riksförbund Teresa Melin, ledamot - Astma- och Allergiföreningen i Stockholm Eva Pettersson, ledamot - Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet Stockholmsavdelningen --- [Bilaga 6 Jämställt idrottande 2025.pdf] Jämställt idrottande December 2025 Jämställt idrottande December 2025 Dnr: 3.2/2025/2113 Utgivare: Idrottsförvaltningen Kontakt: idrott@stockholm.se Jämställt idrottande 3 (29) Innehåll Om rapporten ............................................................................................ 4 Fysisk aktivitet.......................................................................................... 5 Föreningsdeltagande ............................................................................... 8 Deltagande i olika idrotter ........................................................................ 10 Ung Livsstil ............................................................................................... 10 Föreningsliv och föreningsstöd ........................................................... 14 Andel av medlemsaktivitetsstödet som går till flickor 7–20 år ................. 15 Föreningsliv .............................................................................................. 17 Deltagande i friskvårdsverksamhet ..................................................... 19 Gym .......................................................................................................... 19 Gruppträning ............................................................................................ 20 Kurser ....................................................................................................... 21 Anläggningstillgång ............................................................................... 22 Hagsätra/Rågsved (Enskede-Årsta-Vantör) ............................................ 23 Farsta ....................................................................................................... 24 Järva ......................................................................................................... 25 Skärholmen .............................................................................................. 26 Idrottsinvesteringar ................................................................................... 26 Sammanfattande reflektioner ................................................................ 28 Jämställt idrottande 4 (29) Om rapporten I finansborgarrådets förslag till budget 2025–2027 står: ”Nämnden ska arbeta för att minska ojämlikheten i hälsa genom att alla barn och unga i Stockholm ska ha samma förutsättningar att utöva idrott. Det förebyggande arbetet med hälsoåtgärder inriktat på äldre ska utvecklas. Jämställda förutsättningar är centralt och nämnden ska årligen redovisa en analys om idrottande ur ett jämställdhetsperspektiv. I samband med detta ska också konkreta förslag presenteras som kan bidra till att fler flickor idrottar.” (Budget, IdN:3) Med detta som utgångspunkt har denna rapport tagits fram. Rapporten ska fungera som underlag för fortsatt planering och prioritering. Rapporten beskriver nuläget gällande fysisk aktivitet och föreningsdeltagande, föreningsutbud i stadens stadsdelsnämndsområden, fördelning av föreningsstöd, deltagande i friskvårdsverksamhet vid stadens simhallar samt anläggningstillgång. Rapporten fokuserar på barn och unga med ett särskilt fokus på de prioriterade grupperna enligt Program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028 samt till viss del på seniorer. Underlagen som presenteras redovisar olika delar av hur utbudet och deltagandet ser ut när det gäller idrott och motion i Stockholm. Idrottsförvaltningen har sammanställt den befintliga statistiken som finns tillgänglig. Tillsammans ger de presenterade underlagen en bild av situationen i Stockholm. Jämställt idrottande 5 (29) Fysisk aktivitet Genom resultaten från Ung Livsstils senast studie i Stockholm från 2022 kan vi studera skillnader mellan olika grupper vad gäller fysisk aktivitet. Resultaten bygger på svar från elever i årskurs 4–9, gymnasiet samt anpassade grund- och gymnasieskolan i både kommunala och fristående skolor. För metod, urval och svarsfrekvens i studien se publicerade rapporter på www.unglivsstil.org. Diagrammet nedan visar andel som är fysiskt aktiva två gånger eller mer per vecka på sin fritid. Hit räknas fysisk aktivitet oavsett organisationsform och innefattar alltså rörelse inom idrottsförening, annan aktör eller träning på egen hand. Observera att fysisk aktivitet mäts på olika sätt i anpassade skolan och ”ordinarie” skolan. Resultaten ska därför inte jämföras rakt av. Andel (%) fysiskt aktiva på fritiden, 2 ggr eller mer/vecka. Uppdelat på ålder, kön och skolform. Ung Livsstil, 2022 100 88 90 82 76 80 73 70 62 62 60 50 41 40 34 26 25 30 20 10 0 Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Anpassade Anpassade högstadiet gymnasiet Pojkar Flickor Resultatet visar, precis som många andra studier, att andelen fysiskt aktivita minskar med stigande ålder, att pojkar är aktiva i högre utsträckning än flickor i alla åldersgrupper och att könsskillnaderna är större bland ungdomarna än bland barnen. Vad gäller anpassade grund- och gymnasieskolan syns inte samma tydliga mönster. Tydligt är dock att elever i anpassade skolan rör på sig i mycket mindre utsträckning jämfört med elever i övriga skolan i både högstadiet och gymnasiet. Diagrammet nedan visar skillnader i fysisk aktivitet utifrån socioekonomiska grupper, ålder och kön. Grupp 1 är de som har högst socioekonomisk bakgrund och sedan en fallande skala till grupp 5. Jämställt idrottande 6 (29) Andel (%) fysisk aktiva på fritiden, 2 ggr eller mer/vecka. Uppdelat på socioekonomisk grupp, kön och ålder. Ung Livsstil, 2022 120 100 1 8 00 0 91 94 87 8482 83 73 79 67 89 84 81 76 70 72 62 60 53 52 40 24 20 0 Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5 Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5 Mellanstadiet Högstadiet Pojkar Flickor Diagrammet visar stora skillnader kopplat till socioekonomi, både bland flickor och bland pojkar även om skillnaderna är mycket större i flickgruppen. Där minskar andel fysiskt aktiva med 33 procentenheter i mellanstadiet och 60 procentenheter i högstadiet från socioekonomisk grupp 1 till 5. När skillnaderna mellan könen studeras ses de största skillnaderna i högstadiet i socioekonomisk grupp 3–5 där det skiljer 17–20 procentenheter mellan pojkar och flickor i grupp 3–4 och 38 procentenheter i grupp 5. Tabellen nedan visar andel fysiskt aktiva uppdelat på olika stadsdelsnämndsområden. Studien genomfördes innan sammanläggningen av stadsdelsnämndsområden 2023 där Norrmalm och Östermalm samt Rinkeby/Kista och Spånga/Tensta slogs ihop. Jämställt idrottande 7 (29) Andel (%) fysiskt aktiva på fritiden, 2 ggr eller mer/vecka. Uppdelat på stadsdelsnämndsområde, kön och ålder. Ung Livsstil 2022 Mellanstadiet Högstadiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Bromma 91 90 84 68 Östermalm 91 92 84 73 Norrmalm 94 85 81 75 Spånga/Tensta 85 89 76 63 EÅV 85 78 71 61 Farsta 87 81 82 48 Rinkeby/Kista 79 67 69 42 Skärholmen 81 69 57 38 Skärholmen och Rinkeby/Kista utmärker sig bland både flickor och pojkar och i såväl mellan- som högstadiet med lägre andel fysiskt aktiva jämfört med övriga stadsdelsnämndsområden. Jämställt idrottande 8 (29) Föreningsdeltagande Med hjälp av statistik från det lokala aktivitetsstödet (LOK) från Riksidrottsförbundet (RF) kan andel medlemmar i idrottsförening studeras utifrån ett jämställdhetsperspektiv och uppdelat på stadens 11 stadsdelsnämndsområden1. Statistiken bygger på unika individer från 2023 och är uppdelad i regionala statistikområden (RegSO). Stockholms 127 RegSO-områden har sedan kombinerats ihop till stadens elva stadsdelsnämndsområden. Diagrammet nedan visar andel LOK-deltagare 7–25 år för staden totalt samt för respektive stadsdelsnämndsområde uppdelat på kön. Andel (%) LOK-deltagare per stadsdelnämndsområde. RF 2023 60 54 53 50 50 46 47 48 48 48 44 44 44 42 40 35 33 36 33 37 38 33 34 37 36 30 26 19 20 10 0 Pojkar 7-25 år Flickor 7-25 år Diagrammet visar att flickor är med i idrottsförening i lägre utsträckning än pojkar i alla stadsdelsnämndsområden. Skärholmen utmärker sig med mycket lägre resultat än staden i övrigt, särskilt i flickgruppen. Även Järva ligger lägre jämfört med andra områden. I Skärholmen är också könsskillnaderna som störst, 18 procentenheter. I övriga stadsdelsnämndsområden är könsskillnaden 10–14 procentenheter. Tabellen nedan visar andel LOK-deltagare per stadsdelsnämndsområde uppdelat på kön och ålder. Om resultatet i någon åldersgrupp bygger på 1-5 individer i ett RegSO-område har resultatet i alla åldersgrupper maskats för det RegSO-området 1 För mer information om LOK-stödet se LOK-stöd - Riksidrottsförbundet Jämställt idrottande 9 (29) (förutom i totalen 7-25 år) för att skydda personuppgifter. I Stockholm gällde detta fyra RegSO-områden. Dessa områden har uteslutits från statistiken i tabellen nedan. Antal LOK-deltagare/100 invånare (2023) Stadsdelsnämnds- 7–9 år 10–12 år 13–16 år 17–25 år o mråde Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Bromma2 80 74 85 77 68 55 25 15 EÅV 71 60 76 63 58 39 21 10 Farsta3 78 67 73 66 58 41 20 10 Hägersten-Älvsjö 81 72 79 72 61 49 23 13 Hässelby-Vällingby 66 60 71 59 55 37 19 10 Järva 59 47 63 46 52 37 16 9 Kungsholmen 84 79 85 76 65 55 24 12 Norra innerstaden4 83 71 82 73 65 52 21 12 Skarpnäck 76 65 78 64 58 37 21 10 Skärholmen 51 37 64 42 50 22 17 5 Södermalm 80 69 81 72 62 46 22 12 Tabellen visar att pojkar är medlemmar i idrottsförening i större utsträckning är flickor i alla stadsdelsnämndsområden och i alla åldersgrupper. Generellt är könsskillnaderna som störst i åldersgruppen 13-16 år, även om stora skillnader förekommer även i andra åldersgrupper för vissa stadsdelsnämndsområden. Andel som är medlem i en idrottsförening är som lägst i Skärholmen och Järva bland både flickor och pojkar och i alla åldersgrupper. Allra lägst andel medlemmar finns i Skärholmen och det är också den stadsdel där skillnaden mellan könen är som störst. Bland 13-16 åringar är exempelvis endast 22 procent av flickorna i Skärholmen medlem i en idrottsförening, jämfört med 50 procent av pojkarna, en skillnad på 28 procentenheter. Utöver Skärholmen och Järva uppvisar även Hässelby-Vällingby lägre nivåer av andel medlemmar bland både flickor och pojkar, framförallt i åldersgrupp 13-16 år. Även Skarpnäck har lägre nivåer av andel medlemmar när det gäller flickor 13-16 år. 2 RegSO område Alvik ej medräknat. I Alvik bor 202 st. 7–25 åringar och 92 st. av dem är LOK-deltagare (46%). 3 RegSO område Västra Farsta strand - Farstanäset ej medräknat. I området bor 339 st. 7–25 åringar och 162 st. av dem är LOK-deltagare (48 %). 4 RegSO områdena Djurgården samt Klara-Jacob ej medräknade. I Djurgården bor 161 st. 7–25 åringar och 65 st. av dem är LOK-deltagare (40%). I Klara-Jacob bor 336 st. 7–25 åringar och 121 st. av dem är LOK-deltagare (36 %). Jämställt idrottande 10 (29) De stadsdelsnämndsområden som generellt sett har högst andel föreningsmedlemmar bland både flickor och pojkar är Bromma, Hägersten-Älvsjö, Kungsholmen, Norra innerstaden och Södermalm. Deltagande i olika idrotter I detta avsnitt studeras deltagande i olika idrotter för flickor respektive pojkar. Statistiken kommer både från Ung Livsstils senaste undersökning från 2022 och från LOK-stödet som baseras på aktiviteter under 2023. Ung Livsstil I detta avsnitt presenteras de sex vanligaste idrotterna som pojkar respektive flickor i både mellan- och högstadieåldrarna har angett att de ägnar sig åt. För en mer detaljerad genomgång av deltagande i olika idrotter se rapporten Hur stor andel av barn och ungdomar i Stockholms stad är med i olika specialidrotter? - En resultatredovisning bland barn och ungdomar i mellanstadie- och högstadieåldrarna i Stockholms stad från forskningsgruppen Ung Livsstil. Tabellen nedan visar de vanligaste idrotterna bland pojkar i Stockholm. Andel (%) pojkar som är medlemmar i de mest förekommande idrotterna bland pojkar Mellanstadiet Högstadiet Placering Idrott Andel (%) Placering Idrott Andel (%) 1 Fotboll 40 1 Fotboll 24 2 Basket 8 2 Basket 5 3 Innebandy 5 3 Budo 4 3 Ishockey 5 3 Innebandy 4 3 Simning 5 3 Tennis 4 3 Tennis 5 6 Badminton 3 Bland pojkar i både mellan- och högstadieåldrarna är fotboll den klart största idrotten. Andelen deltagare i fotboll är fem gånger fler än den näst största idrotten basket både bland mellan- och högstadiepojkar. Andelen fotbollsutövare är 16 procentenheter mindre i högstadiet jämfört med mellanstadiet. Jämställt idrottande 11 (29) Tabellen nedan visar de vanligaste idrotterna bland flickor i Stockholm. Andel (%) flickor som är medlemmar i de mest förekommande idrotterna bland flickor Mellanstadiet Högstadiet Placering Idrott Andel (%) Placering Idrott Andel (%) 1 Fotboll 19 1 Fotboll 11 2 Gymnastik 11 2 Ridsport 6 2 Ridsport 11 3 Basket 5 4 Basket 9 3 Gymnastik 5 5 Simning 7 5 Friidrott 3 6 Tennis 5 5 Tennis 3 Även bland flickor i båda åldersgrupperna är fotboll den klart största idrotten. I mellanstadiet är gymnastik och ridsport de näst största idrotterna, båda når 11% av flickorna. I högstadiet är ridsport den näst största idrotten bland flickorna. Fotboll är den idrott som högst andel pojkar och flickor deltar i, både i mellanstadiet och i högstadiet. Dock når fotbollen många fler pojkar, det skiljer 21 procentenheter mellan könen i mellanstadiet och 13 procentenheter i högstadiet. Basket och tennis når ungefär lika stor andel flickor och pojkar i båda stadierna. Även simning kommer med på topplistan hos både flickor och pojkar i mellanstadiet. Gymnastik, ridsport och friidrott är idrotter som kommer med på flickornas topplista men inte på pojkarnas, medan innebandy, ishockey, budo och badminton finns med på pojkarnas topplista men inte på flickornas. LOK-stöd Utifrån ovan har könsfördelningen för deltagartillfällen studerats inom ett antal idrotter med LOK-statistik som underlag. Tabellen nedan är sorterad efter antal deltagartillfällen och visar antal deltagartillfällen inom respektive idrott samt hur dessa fördelar sig mellan flickor och pojkar. Jämställt idrottande 12 (29) Könsfördelning (% pojkar respektive flickor) inom respektive idrott baserat på deltagartillfällen, RF, 2023 Idrott Antal Andel flickor Andel pojkar deltagartillfällen 7–25 år 7–25 år Fotboll 2 144 508 24 76 Basket 739 194 48 52 Gymnastik 338 676 81 19 Simidrott 234 887 54 46 Ishockey 223 026 13 87 Handboll 201 383 50 50 Budo & 179 667 31 69 Kampsport Innebandy 174 073 34 66 Tennis 129 313 39 61 Friidrott 98 379 48 52 Bordtennis 95 513 10 90 Konståkning 50 704 97 3 Badminton 44 012 36 64 Ridsport 29 247 98 2 Basket, simidrott, friidrott och handboll är de idrotter med jämnast könsfördelning av de idrotter som har studerats här. De idrotter som har högst andel pojkar är ishockey och bordtennis med 87 respektive 90 procent. Idrotter med högst andel flickor är ridsport 98 procent flickor, konståkning 97 procent och gymnastik 81 procent. Fotboll är den idrott som genererar överlägset flest antal deltagartillfällen, både bland pojkar och flickor. Dock står pojkarna för 76 procent av deltagartillfällena vilket motsvarar 1 629 944 deltagartillfällen, jämfört med flickorna som står för 514 420 deltagartillfällen. Tittar vi på de två idrotter som genererar flest deltagartillfällen efter fotboll bland flickor är det basket och gymnastik. Dessa två tillsammans har fler deltagartillfällen genererade av flickor än vad fotbollen har. Tittar vi på samma sätt på de två idrotter som genererar flest deltagartillfällen efter fotboll bland pojkar är det basket och ishockey. Dessa två är dock inte i närheten av att matcha antal Jämställt idrottande 13 (29) deltagartillfällen inom fotbollen. Basket och ishockey genererar tillsammans 579 716 deltagartillfällen av pojkar, jämfört med fotbollens 1 629 944 deltagartillfällen. Fotbollen har alltså en mycket tydlig särställning bland pojkar. Jämställt idrottande 14 (29) Föreningsliv och föreningsstöd Idrottsförvaltningen fördelar medlemsaktivitetsstöd (MAS) till bidragsberättigade föreningar för den verksamhet de haft föregående år. Stödet är av generell karaktär och baseras på antal deltagartillfällen per medlem. Stöd beviljas för barn och unga 7–20 år samt för personer med funktionsnedsättning 21 år och äldre5. De siffror som redovisas i rapporten baseras på de deltagartillfällen som föreningarna har redovisat för 2023. Totalt beviljades 280 föreningar MAS. Tabellen nedan visar antal medlemskap, för de föreningar som beviljats stöd, uppdelat på ålder samt könsfördelningen i respektive åldersgrupp. Observera att det inte är unika individer, en person kan ha medlemskap i flera föreningar. Medlemskapen gäller olika typer av ideella föreningar som exempelvis idrotts-, friluftslivs- och kulturföreningar. Idrottsförening är den överlägset vanligaste föreningstypen, cirka 85 %. Antal medlemskap i MAS-föreningar samt könsfördelning (%) inom olika åldersgrupper. Medlemskap Andel Andel (n) pojkar flickor (%) (%) 7–12 år 54 581 58 42 13–16 år 23 341 60 40 17–20 år 8 494 63 37 Personer med 724 58 42 funktionsnedsättning 21 år och äldre Totalt 87 140 59 41 Pojkar står för 59 % av medlemskapen och flickor för 41 % totalt sett. Det är relativt små skillnader i könsfördelningen mellan de olika åldersgrupperna även om pojkarna står för en något större andel av medlemskapen ju äldre ungdomarna blir. Även i gruppen personer med funktionsnedsättning 21 år och äldre står män för majoriteten av medlemskapen, 58 %, jämfört med kvinnorna som står för 42 %. 5 För mer information om medlemsaktivitetsstöd se Medlemsaktivitetsstöd - Stockholms stad Jämställt idrottande 15 (29) Tabellen nedan visar antal deltagartillfällen uppdelat på ålder samt könsfördelningen i respektive åldersgrupp. Antal deltagartillfällen i MAS-föreningar samt könsfördelning (%) inom olika åldersgrupper. Deltagartillfällen Andel Andel (n) pojkar flickor (%) (%) 7–12 år 1 721 144 60 40 13–16 år 1 617 436 62 38 17–20 år 563 675 63 37 Personer med 26 439 64 36 funktionsnedsättning 21 år och äldre Totalt 3 928 694 61 39 Pojkar står för 61 % av deltagartillfällena och flickor för 39 % totalt sett. Det är relativt små skillnader i könsfördelningen mellan de olika åldersgrupperna även om pojkarna står för en något större andel av deltagartillfällena ju äldre ungdomarna blir. Även i gruppen personer med funktionsnedsättning 21 år och äldre står män för majoriteten av deltagartillfällena, 64 %, jämfört med kvinnorna som står för 36 %. Pojkar har något fler deltagartillfällen än flickor jämfört med hur medlemskapen fördelar sig. Könsfördelningen gällande deltagartillfällena från MAS ligger i linje med könsfördelningen för deltagartillfällena från LOK-stödet. Andel av medlemsaktivitetsstödet som går till flickor 7–20 år Under nämndmål Föreningslivet har goda förutsättningar att verka i Stockholm följer idrottsnämnden indikatorn Andel av medlemsaktivitetsstödet som går till flickor 7–20 år med ett årsmål på 40 %. Tabellen nedan visar hur många aktiviteter per medlem som en förening kan få stöd för per år samt hur stort stödet är per aktivitet för respektive åldersgrupp. För personer med funktionsnedsättning gäller samma stödbelopp men utan maxgräns för antal aktiviteter per medlem. Stödbeloppet per medlemsaktivitet för vuxna med funktionsnedsättning är detsamma som för ungdomsgruppen, det vill säga 12 kronor. Jämställt idrottande 16 (29) Åldersgrupp Max antal stöd- Stödbelopp per grundande medlemsaktivitet aktiviteter per år och medlem 7–12 år 40 aktiviteter 3 kr 13–20 år 120 aktiviteter 12 kr Beräkningarna till indikatorn baseras på deltagartillfällen som genererats av pojkar respektive flickor enligt ovan. 2024 blev utfallet 41%, vilket betyder att flickorna genererade deltagartillfällen som stod för 41 % av medlemsaktivitetsstödet som tilldelades föreningarna. Stödet är av generell karaktär och föreningen bestämmer själv hur stödet används. Diagrammet nedan visar utfallet över tid. Resultatet är avrundat till heltal. Andel (%) av MAS som går till flickor 7-20 år 42 41 41 41 41 41 40 40 40 40 39 38 37 37 37 36 35 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Variationen i fördelningen är på kort sikt mycket liten. Utfallet speglar i stort könsfördelningen inom föreningsmedlemskapen. Jämställt idrottande 17 (29) Föreningsliv Tabellen nedan visar hur de 280 föreningarna som tilldelats MAS fördelar sig geografiskt över staden samt vilken typ av verksamhet de bedriver. le d s d a t S r a g n in e r ö f l a t n A S A M d e m la t n a v a r V a r a g n i n e r ö f s t t o r d i la t n a v a r V a m o n i r a g n in e r ö f t g i r v ö v i ls g n in e r ö f r e t t o r d i l a t n A s g n in k l o f e B - k e lr o , 0 r t 7 – 2 å s 3 2 0 2 Bromma 31 27 4 15 13 756 EÅV 30 24 6 14 15 799 Farsta 20 19 1 15 9 996 Hägersten-Älvsjö 39 34 5 15 19 638 Hässelby-Vällingby 19 13 6 11 14 304 Järva 27 23 4 15 17 380 Kungsholmen 11 8 3 5 6 990 Norra innerstaden 40 35 5 16 16 919 Skarpnäck 12 10 2 7 7 136 Skärholmen 10 9 1 5 6 617 Södermalm 39 35 4 18 15 466 Annan kommun 1 1 0 1 *** Verkar i hela staden 1 1 0 2 *** Totalt 280 239 41 33 144 001 Antal föreningar varierar mellan 10 och 40 stycken per stadsdelsnämndsområde. Vad gäller idrottsföreningar varierar det från åtta till 35 per område där Kungsholmen, Skarpnäck och Skärholmen har minst antal idrottsföreningar och Hägersten-Älvsjö, Norra innerstaden och Södermalm har högst antal. Antal idrotter varierar från fem till 18 idrotter per stadsdelsnämndsområde där Kungsholmen, Skärholmen och Skarpnäck är de stadsdelsnämndsområden med minsta antal föreningar. Resterande områden har mellan 11–18 idrotter där det vanligaste är 14–16 idrotter. Jämställt idrottande 18 (29) Av de 239 idrottsföreningarna är det sex stycken som har para/dövidrott. Stadsdelsnämndsområdets geografiska storlek samt befolkningsstorlek är två faktorer som kan spela in när det kommer till antal föreningar i respektive stadsdelsnämndsområde. Ett stort antal föreningar i sig behöver inte vara bättre då utbudet även påverkas av föreningens storlek, stabilitet och antal sektioner. Enskede-Årsta-Vantör och Norra innerstaden har exempelvis ungefär lika stor befolkningsstorlek 7–20 år. Norra innerstaden har dock 11 fler idrottsföreningar men bara två fler idrotter jämfört med Enskede-Årsta-Vantör. Jämställt idrottande 19 (29) Deltagande i friskvårdsverksamhet I stadens simhallar bedrivs friskvårdsverksamhet för allmänheten i form av bad, gym, gruppträning och kurser. Utbudet ska komplettera övrigt utbud som står att finna i Stockholm med fokus på låga trösklar och att nå inaktiva stockholmare och stadens prioriterade grupper. Simhallarna har cirka tre miljoner besök årligen. I detta avsnitt studeras deltagande i olika delar av friskvårdsverksamheten utifrån köns- och åldersfördelning samt målgrupperna seniorer och personer med funktionsnedsättning. Gym För att studera köns- och åldersfördelningen på besökarna i stadens gym genomfördes en observationsstudie på 13 anläggningar under hösten 2025. Observationerna genomfördes måndag-söndag mellan den 1 och 7 september vid fem ungefärliga klockslag (kl. 07, 10, 12, 16 och 19). Totalt genomfördes 302 observationer och 3 865 personer observerades. Tabellen nedan visar könsfördelningen på besökarna i stadens gym totalt samt i olika åldersgrupper. Könsfördelning för besökare i stadens gym fördelat på ålder Andel pojkar/män Andel flickor/kvinnor (%) (%) Totalt 63 37 11–14 år 72 28 15–19 år 56 44 20–39 år 61 39 40–64 år 65 35 65 år och äldre 63 37 Tabellen visar att 63 procent av besökarna i stadens gym är pojkar/män och 37 procent är flickor/kvinnor. Bland vuxna är variationerna mellan olika åldersgrupper små. För barn och unga 11–14 år är könsskillnaderna något större där 72 procent är pojkar och 28 procent flickor. Den något jämnare könsfördelningen i åldersgruppen 15–19 år kan delvis bero på att skolklasser förlagt idrottslektioner för tonårsflickor i ett av gymmen vid fyra observationstillfällen. Skulle dessa besök räknas bort blir könsfördelningen istället 71 procent pojkar och 29 procent flickor. Jämställt idrottande 20 (29) Tabellen nedan visar åldersfördelningen på besökarna i stadens gym uppdelat på kön. Åldersfördelning för män respektive kvinnor bland besökare i stadens gym. Andel (%). Andel Andel Andel Andel Andel 11–14 år 15–19 år 20–39 år 40–64 år 65 år och äldre pojkar/ 1 9 26 45 18 män flickor/ 1 12 28 41 18 kvinnor Tabellen visar att barn och unga utgör en liten del av besöken i gymmen. Högst andel av gymbesöken står 40–64 åringarna för, både bland kvinnor och män. Det finns inga större skillnader gällande åldersfördelning mellan kvinnor och män. Gruppträning Tabellen nedan visar antal deltagartillfällen i stadens gruppträningsverksamhet totalt sett samt uppdelat på ålder och kön. Deltagartillfällen i stadens gruppträning fördelat på ålder samt könsfördelning (andel %) inom respektive åldersgrupp. Deltagar- Andel flickor/ Andel pojkar/ tillfällen (n) kvinnor män 9–12 år 12 33 67 13–16 år 485 75 25 17–19 år 459 96 4 20–29 år 4 920 93 7 30–64 år 157 119 88 12 65 år och äldre 90 859 85 15 Total 253 854 87 13 Ospecificerade 6311 besök Totalt antal 260 165 deltagartillfällen Jämställt idrottande 21 (29) Tabellen visar att flickor/kvinnor är i klar majoritet i alla åldersgrupper, förutom i yngsta gruppen 9–12 år men den åldersgruppen innehåller endast 12 deltagartillfällen. Barn och unga 9–19 år har genererat 956 deltagartillfällen vilket är 0,4 procent av alla deltagartillfällen i gruppträningen. En del av de ospecificerade besöken är prova-på besök som hör till ungdomsgruppen men barn och unga utgör ändå en mycket liten del av besöken. När deltagartillfällena slås ut över årets veckor rör det sig om mycket få besök per vecka och anläggning. Kurser Vid stadens simhallar erbjuds även kurser av olika slag för barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och seniorer. Tabellen nedan visar antal kurser som erbjudit under året, antal deltagare samt hur deltagandet fördelar sig mellan könen. Kurser Deltagare totalt flickor/ Pojkar/ kvinnor män n n n % n % Totalt 217 1 157 586 51 571 49 varav för 98 670 401 60 269 40 6–12 år varav för 58 190 67 35 123 65 12–19 år varav för personer 31 160 26 16 134 84 med funktions- nedsättning varav för senior 30 137 92 67 45 33 Tabellen visar att könsfördelningen vad gäller kurser totalt sett är jämn, 49 procent pojkar/män och 51 procent flickor/kvinnor. I barnkurserna är könsfördelningen 40/60 till flickornas fördel och i ungdomskurserna 65/35 till pojkarnas fördel. En möjlig förklaring till det skulle kunna vara att över hälften av alla barnkurser är dans, yoga och cirkus, aktiviteter som kan locka fler flickor. Ungdomskurserna består nästan uteslutande av styrkekurser. Även om gymträning efterfrågas av både flickor och pojkar nyttjas gymmen i högre utsträckning av pojkar. I kurserna för personer med funktionsnedsättning är deltagandet mycket ojämnt fördelat med 16 procent flickor och 84 procent pojkar. I kurserna för seniorer är 67 procent kvinnor och 33 procent män. Jämställt idrottande 22 (29) Anläggningstillgång Anläggningar för idrott, motion och friluftsliv är viktiga för att inspirera till och möjliggöra fysisk aktivitet för stockholmarna och Stockholms föreningsliv. Nedan redovisas anläggningstillgång för de anläggningar förvaltningen har nyckeltal för, uppdelat per stadsdelsnämndsområde. En djupare beskrivning av anläggningstillgången följer sedan för stadens fyra fokusområden Hagsätra/Rågsved (Enskede-Årsta-Vantör), Farsta, Järva och Skärholmen. Då anläggningarna ofta har större upptagningsområde än just den stadsdel den är placerad i analyserar förvaltningen även anläggningstillgången utifrån ett antal större geografiska områden för att avgöra om ett underskott i ett område kan kompenseras med ett överskott i ett annat område. Detta presenteras dock inte i denna rapport. För mer detaljer kring anläggningstillgången hänvisas till Behov av och planerade idrottsanläggningar 2025–2045. Tabellen visar hur befintligt utbud av olika anläggningstyper svarar mot behoven i respektive stadsdelsnämndsområde. Ett positivt värde i tabellen indikerar ett teoretiskt överskott av anläggningar inom den specifika kategorin Behoven är tillgodosedda i olika stor utsträckning. Ett uppfyllt behov i ett stadsdelsnämndsområde behöver inte nödvändigtvis generera högre andel aktiva stockholmare. Tabellen visar till exempel att Skärholmens stadsdelsnämndsområde är det område som har det bäst ställt när det kommer till anläggningstillgång samtidigt som resultaten både från Ung Livsstil och LOK- stödsstatistiken visar att Skärholmen är det område som har klart Jämställt idrottande 23 (29) lägst andel föreningsaktiva barn och ungdomar. Tvärtom är Norra innerstaden ett av de områden med högst andel föreningsaktiva samtidigt som det finns behov av ytterligare idrottsanläggningar i området. Hagsätra/Rågsved (Enskede-Årsta-Vantör) Den sammantagna bedömningen för Hagsätra-Rågsved är att området, i och med anläggningar som ligger i planering och har färdigställande under 2025, är välförsett med anläggningar. Samma bedömning gäller för hela stadsdelsnämndsområdet Enskede-Årsta- Vantör. Hagsätra IP är en betydelsefull målpunkt i området, vilken kommer utvecklas kommande år med ny is- och idrottshall. Konstgräsplaner Inom Hagsätra-Rågsved färdigställs två nya konstgräsplaner under 2025 som bidrar till att möta behovet av bollplaner inom stadsdelsnämndsområdet. De nya 11-spelsplanerna är Högdalens BP och Hagsätra IP B-plan. Båda dessa är upprustningar av tidigare grusytor. Med perspektiv på stadsdelsnämndsområdet planeras på sikt en ny 11-spelsplan på Årstafältet och en befintlig 7-spelsplan på Enskede IP flyttas in i den planerade friidrotts- och fotbollshallen. Tillgången på bollplaner möts i området i och med ovan nämnda tillskott. För ökad trygghet och bättre förutsättningar för alla att vara aktiva planeras en toalettbyggnad vid Bäckahagens BP. Idrottshallar Två nya idrottshallar planeras inom Hagsätra-Rågsved. En av hallarna ingår i projektet för Hagsätra is- och idrottshall på Hagsätra IP. Den andra hallen placeras i Rågsved, Bäverdalens idrottshall, och utformas för att inrymma särskilt rollerderby och basket. Hallen blir extra stor så att två basketplaner får plats med avdelande ridåvägg. Ishallar Det finns ingen ishall inom stadsdelsnämndsområdet. Det planeras för en ny ishall på Hagsätra IP i och med byggnation av Hagsätra is- och idrottshall. Simhallar Simhall saknas i området men god närhet finns till Högdalens sim- och idrottshall. Ny simhall planeras på sikt vid Årstafältet. En upprustning samt utveckling av Älvsjöbadet planeras under kommande år. Upprustningen kommer innebära uppvärmda bassänger och bättre förutsättningar för simskola. Friidrottsanläggningar Tillgången till friidrottsanläggningar klassas som god då friidrott finns på Hagsätra IP samt att det är relativt nära till Enskede IP som är en A-klassad friidrottsanläggning. Det finns inga tillkommande anläggningar för friidrott inom Hagsätra-Rågsved. Däremot Jämställt idrottande 24 (29) planeras det för en hall innehållande friidrott och fotboll på Enskede IP. Den nya hallen kommer gagna ett större område med hänsyn till verksamhetsyta året runt. Spontanidrott Vid Rågsveds BP finns idag en större anläggning för spontanidrott. Tillkommande ytor för spontanidrott och uppmuntran till rörelse skapas inom ramen för större projekt. I projektet för Högdalens BP som färdigställs 2025 skapas det även ytor för spontanidrott genom en multisportplan och en yta för basket med markmålning. Intill Bäverdalens idrottshall som ligger i planering skapas det ytor för rörelse och lek i anslutning till anläggningens entré mot den intilliggande parken. Farsta Den sammantagna bedömningen för Farsta är att stadsdelsnämndsområdet i och med anläggningar som ligger i planering och har färdigställande under 2025 är välförsett med anläggningar. Farsta IP utgör tillsammans med Farsta sim- och idrottshall ett idrottscentrum, som kan vara möjligt att utveckla med ytterligare funktioner. Konstgräsplaner Inom Farsta har det under året färdigställts en 7-spelsplan på den tidigare grusplanen Parkskolans BP, bollplanen har i och med upprustningen bytt namn till Hökarängens BP. Inom området planeras en ny 11-spelsplan på Gubbängsfältet. I området planeras det för en byggnad med omklädningsrum och föreningsytor intill Sandåkra BP. Idrottshallar Stadsdelsnämndsområdet är välförsett med idrottshallar utifrån befintligt bestånd. Farstahallarna 3 och 4 har tillfälligt bygglov och det pågår ett arbete med att söka permanent bygglov, behov finns fortsatt för idrottshallarna. Ishallar Ishall finns på Farsta IP och täcker det behov som finns enligt nyckeltalen. Simhallar I Farsta finns en sim- och idrottshall som förser stadsdelsnämndsområdet med simhall. Visst underskott finns på linbanor, detta behov planeras att täckas upp för simhallar som planeras i andra delar av söderort, Årstafältet och Skarpnäcksfältet. Friidrottsanläggningar Tillgången till friidrottsanläggningar bedöms som god då friidrott finns på Farsta IP. Det finns inga tillkommande anläggningar för friidrott inom Farsta. Jämställt idrottande 25 (29) Spontanidrott Exempel på spontanidrott som finns i området är utegym på Gubbängens IP, hinderbana och utegym på Farsta IP och ispist på Sköndals BP. Inga projekt för tillkommande spontanidrott pågår inom stadsdelsområdet. Järva Den sammantagna bedömningen för Järva är att stadsdelsnämndsområdet är underförsörjt inom flera av anläggningskategorierna med hänsyn till befintlig anläggningstillgång. Planering pågår för bland annat fler konstgräsplaner och idrottshallar med syfte att möta de långsiktiga behoven. Spånga IP är en strategiskt viktig anläggning, vilken bedöms ha möjlighet till utveckling med ytterligare funktioner. Konstgräsplaner Det finns en planering för att kunna omhänderta behovet under första planeringsperioden genom omvandling av befintliga ytor, men för att behovet långsiktigt ska kunna tillgodoses inom stadsdelsområdet behöver nya ytor tillkomma därutöver. Möjliga platser att utveckla är Spånga IP, Bromstens IP och Stenhagens BP. Idrottshallar Behovet av ytterligare idrottshallar är stort och av detta skäl pågår flera planeringsprojekt i olika faser, bland annat i Husby. Ishallar Ishallar finns på Spånga IP och i Husby och motsvarar det behov som finns enligt nyckeltalen. Simhallar Det föreligger behov av att ersätta Husbybadet med en ny anläggning i dess närområde och planering för detta pågår. Idrottsförvaltningens nyckeltal indikerar att en ny anläggning sannolikt behöver ha högre kapacitet än vad Husbybadet har idag. Järvabadet är en viktig målpunkt för området sommartid. Friidrottsanläggningar Fullt utrustad friidrottsanläggning finns på Spånga IP, vilket innebär att behovet är tillgodosett inom området. Spontanidrott Utöver de behov som nyckeltalen indikerar finns också behov av att tillskapa fler spontanidrottsytor för att skapa ytterligare förutsättningar för rörelse och aktivitet. Befintliga spontanidrottsytor finns idag vid exempelvis Elinsborgs BP och Spånga IP. Jämställt idrottande 26 (29) Skärholmen Stadsdelsnämndsområdet är välförsörjt men planeras för överkapacitet för att möta underskott i andra områden. Sätra och Vårbergs IP ses som strategiskt viktiga resurser med stor utvecklingspotential. Möjlighet att programmera för fler funktioner och idrotter finns och är under planering. Konstgräsplaner Johannesdals BP:s grusplan ersätts av 7-spels konstgräs som en del av pågående exploatering av området. Sätra BP:s grusplan skulle kunna utvecklas med konstgräs, men detta kräver detaljplaneändring. På Vårbergs IP ska innehåll i sedan tidigare planerad multihall ses över med hänsyn till nya planeringsförutsättningar. Det skulle exempelvis kunna vara aktuellt med en specialhall för fotboll. Dialog med idrottsrörelsen ska ske i denna fråga. Idrottshallar Ny idrottshall vid Lillholmsskolan planeras för både skola och föreningsliv. På Vårbergs IP ska innehåll i sedan tidigare planerad multihall ses över med hänsyn till nya planeringsförutsättningar. Det skulle exempelvis kunna vara aktuellt med en specialhall för gymnastik. Dialog med idrottsrörelsen ska ske i denna fråga. Ishallar Två nya ishallar ersätter den stängda hallen och uterinken på Sätra IP, vilket ger lokal överkapacitet. Möjlighet till skridskoåkning utomhus planeras i samband med fortsatt utveckling av Vårbergs IP. Friidrottsanläggningar Området har god tillgång till friidrottsytor. Johannesdals BP kommer också få en mindre friidrottsyta, främst för att kunna bedriva skolidrott. Spontanidrott Inom ramen för fortsatt utveckling av Vårbergs IP planeras spontanidrottsytor för utemiljön som tagits fram med hjälp av medborgardialog. Medverkande har varit unga tjejer i området som är en prioriterad grupp. Vid fortsatt utveckling av idrottsplatsen kommer utomhusdelarna att prioriteras i ett första skede. Idrottsinvesteringar Idrottsförvaltningen har sedan flera år tillbaka gjort beräkningar på hur nyinvesteringar inom fastighetsnämndens budget för idrottsinvesteringar kommer flickor/kvinnor respektive pojkar/män till del. Den modell som används för att mäta hur planerade och genomförda investeringar i idrottsanläggningar fördelas mellan Jämställt idrottande 27 (29) könen baseras på undersökningar om hur stor andel flickor/kvinnor respektive pojkar/män som nyttjar de olika verksamhetsytorna inom förvaltningens anläggningar. Detta innebär, förenklat, att respektive anläggningstyp har en könsfördelning utifrån nyttjande som sedan överförs till hur investeringsmedlen kommer pojkar/män respektive flickor/kvinnor till del. För 2024 var fördelningen för nyinvesteringar 33 procent flickor/kvinnor och 67 procent pojkar/män. Den enskilt största investeringsposten var ny ishall i Mälarhöjden. Det kan dock noteras att en stor del av genomförandet av Tellusborgshallarna (tre idrottshallar) genomfördes av privat aktör. Skulle dessa inkluderats hade viktningen sannolikt blivit något jämnare, om än fortsatt med tydlig fördel pojkar/män. Diagrammet nedan visar den könsuppdelade investeringsbudgeten över tid, från 1986–2024. Statistik saknas för tre år. Könsuppdelad investeringsbudget - andel (%) av medel som kommer respektive kön till del 100% 90% 20 7 8 0 0 % % 3438394243 43 36 5046504545404237 31 3732 4239 45 56 39 32 38 4752484340383333 60% 50% 40% 80 2 3 0 0 % % 6662615857 57 64 5054505555605863 69 6368 5861 55 44 61 68 62 5348525760626767 10% 0% 6789014567890123456780134567890134 8888999999990000000001111111112222 9 1 9 1 9 1 9 1 9 1 9 1 -2 9 9 1 9 1 9 1 9 1 9 1 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 Pojkar/män Flickor/kvinnor Diagrammet visar att idrottsinvesteringarna har kommit flickor till störst del vid två tillfällen, två år har investeringsbudgeten fördelats 50/50 och övriga 30 år har investeringsbudgeten i störst utsträckning kommit pojkar/män till del. Jämställt idrottande 28 (29) Sammanfattande reflektioner Rapporten visar att flickor är fysiskt aktiva i lägre utsträckning än pojkar. Könsskillnaderna ökar dessutom från mellanstadieåldrarna till högstadieåldrarna vilket främst beror på att andelen aktiva flickor minskar i högre utsträckning från mellan- till högstadieåldern. Det finns även stora skillnader kopplat till socioekonomi, både inom flickgruppen och inom pojkgruppen, men skillnaderna är mycket större i flickgruppen. Även skillnaderna mellan pojkar och flickor är större när socioekonomi inkluderas i analysen. Att kombinera flera bakgrundsfaktorer vid analys och prioriteringar är därför av stor vikt. Tonårsflickor från socioekonomiskt svaga förhållanden behöver prioriteras i högre utsträckning. Vi ser även stora skillnader mellan olika stadsdelsnämndsområden, vilket till stor del hänger ihop med socioekonomi. Insatser och resurser behöver riktas till framförallt Skärholmen men även till Järva och Hässelby-Vällingby, särskilt vad gäller tonårsflickor. Att idrottsinvesteringar och generellt föreningsstöd som MAS kommer pojkar till del i högre utsträckning än flickor speglar den könsfördelning som länge funnits inom idrottsrörelsen. Idrottsrörelsen aktiverar pojkar i högre utsträckning vilket medför att pojkarna genererar fler deltagartillfällen och nyttjar stadens anläggningar i högre utsträckning. För att kompensera för detta och för att stimulera fler flickor till fysisk aktivitet behövs riktade verksamhetsmässiga insatser och prioriteringar där flickors efterfrågan både vad gäller verksamhet och anläggningar tillgodoses. Exempelvis bör idrottsnämnden i samverkan med kulturnämnden utreda hur flickors efterfrågan på dans kan tillgodoses i högre utsträckning. Idrottsnämnden bör även se över möjligheten att i större utsträckning samverka med rörelsefrämjande organisationer som arbetar för hälsa och rörelse på andra sätt än traditionella idrottsföreningar då dessa kan ha förmåga att aktivera de prioriterade grupperna i högre utsträckning. För att lyckas med att aktivera tonårsflickor i högre utsträckning behöver flickors önskemål och preferenser tillgodoses i högre utsträckning. Det behövs även verksamhet riktad enbart till flickor, särskilt i pojkdominerande aktiviteter, samt ledare som kan fånga målgruppen. Uppsökande arbete, lotsning och andra kommunikationsinsatser är av stor vikt. Det är även viktigt att jämställdhetsperspektivet finns med tydligare i planering och genomförande av aktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Jämställt idrottande 29 (29) Friskvårdsverksamheten vid stadens simhallar behöver utvecklas för att möta tonårsflickors preferenser i högre utsträckning, till exempel genom att se över kursutbudet. I samverkan med RF-SISU Stockholm skulle idrottsnämnden kunna genomföra insatser för att få flickor att stanna längre inom idrottsrörelsen. --- [Bilaga 7 Nyckeltal 2025 Idrottsnamnden.pdf] Bilaga 7 Handläggare: Susanne Olsson Telefon nr: 08-50828426 Mejladress: susanne.olsson@stockholm.se Nyckeltal för Idrottsnämnden Nyckeltal 92: Nyttjandegrad idrottshallar, stora hallar och övriga hallar Bokad tid av bokningsbar tid Andel av den bokade tiden som är nolltaxa Icke säsong, bokade timmar (absoluta tal) Nyttjandegrad idrottshallar 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Stora hallar (20x40) 86% 78% 4 080 Övriga hallar 71% 74% 6 114 Kommentarer: Tiilföjd av sen åkomst till data och rapporter i idrottsportalen (nya systemet för bokning från maj 2025) har inte nämnden hunnit verifiera data och utreda skillnader jämfört med tidigare system. Siffrorna bedöms inte som tillräckligt tillförlitliga i nuläget för att rapportera dessa vidare. Förvaltningen kommer fortsätta verifieringsarbetet under våren 2026. Nyckeltal 93: Driftkostnad för idrottsanläggningar Inklusive fastighetsnämndens driftkostnader. Fastighetsnämnden rapporterar driftkostnader, 93b, till idrottsnämnden som sammanställer den totala driftkostnaden Driftkostnad = driftkostnad/kvm Driftkostnad (kr/kvm) aktivitetsyta 2025 2024 2023 2022 Medelvärde för samtliga anläggningar 499 575 524 438 Idrottsplatser (inkl bollplaner, isbanor och 192 189 163 148 ishallar) Simhallar 4 075 9 990 9 245 8 705 Sim- och idrottshallar 5 276 6 517 6 087 5 196 Idrottshallar 2 207 2 629 2 249 2 103 Bassängbad 8 511 1 665 3 552 3 201 Kommentarer: Bilaga 7 Nyckeltal 95: Nettokostnad per besök vid simhallar samt simhallsdelen vid sim- och idrottshallar Nettokostnad/besök (kr) 2025 2024 Nettokostnad per besök för simhallar samt simhallsdelen vid kombinerade sim- och 73,00 51,50 idrottshallar Kommentarer: Ökningen beror främst på att hyreskostnaderna har ökat samtidigt som intäkterna inte gjort det med motsvarande. Intäkterna är påverkade av renovering av Vällingby sim- och idrottshall samt Eriksdalsbadet Nyckeltal 97: Föreningsdrivna anläggningar Antal anläggningar Föreningsdrivna anläggningar 2025 2024 Antalet anläggningar som är helt eller delvis föreningsdrivna eller har viss 37 38 verksamhet i anläggning som är föreningsdriven. Kommentarer: Handläggare: Susanne Olsson Telefon nr: 08-50828426 Mejladress: susanne.olsson@stockholm.se Nyckeltal för Idrottsnämnden Nyckeltal 93: Driftkostnad för idrottsanläggningar Total Idrottsnämndens del Fastighetsnämndens del Driftkostnad Aktivitetsyta Utfall Driftkostnad Aktivitetsyta Utfall Driftkostnad Aktivitetsyta Utfall Idrottsanläggningar (tkr) (kvm) (kr/kvm) Idrottsanläggningar (tkr) (kvm) (kr/kvm) Idrottsanläggningar (tkr) (kvm) (kr/kvm) 2025 2025 2025 2025 2025 2025 2025 2025 2025 Medelvärde för samtliga Medelvärde för samtliga Medelvärde för samtliga 518 308 1 038 023 499 529 561 1 038 023 510 98 565 1 032 830 95 anläggningar anläggningar anläggningar Idrottsplatser (inkl bollplaner, isbanor Idrottsplatser (inkl bollplaner, Idrottsplatser (inkl bollplaner, 182 078 947 827 192 153 367 947 827 162 28 711 947 827 30 och ishall) isbanor och ishall) isbanor och ishall) Simhallar 38 397 9 423 4 075 Simhallar 82 428 9 423 8 748 Simhallar 10 428 9 223 1 131 Sim- och idrottshallar 155 724 29 514 5 276 Sim- och idrottshallar 155 339 29 514 5 263 Sim- och idrottshallar 39 578 29 514 1 341 Idrottshallar 103 010 46 665 2 207 Idrottshallar 121 837 46 665 2 611 Idrottshallar 12 899 42 141 306 Bassängbad 39 099 4 594 8 511 Bassängbad 16 590 4 594 3 611 Bassängbad 6 949 4 125 1 685 Kommentarer: Idrottsnämndens del Fastighetsnämndens del Driftkostnad Aktivitetsyta Utfall Driftkostnad Aktivitetsyta Utfall Idrottsanläggningar (tkr) (kvm) (kr/kvm) Idrottsanläggningar (tkr) (kvm) (kr/kvm) 2024 2024 2024 2024 2024 2024 Medelvärde för samtliga Medelvärde för samtliga 504 781 1 025 377 492 84 336 1 025 634 82 anläggningar anläggningar Idrottsplatser (inkl bollplaner, Idrottsplatser (inkl bollplaner, 150 949 937 181 161 26 623 940 631 28 isbanor och ishall) isbanor och ishall) Simhallar 83 504 9 423 8 862 Simhallar 10 629 9 223 1 152 Sim- och idrottshallar 161 183 29 514 5 461 Sim- och idrottshallar 31 149 29 514 1 055 Idrottshallar 105 899 44 665 2 371 Idrottshallar 11 531 42 141 274 Bassängbad 3 246 4 594 707 Bassängbad 4 404 4 125 1 068 Handläggare: Linn Ayhan Telefon nr: 08-508 277 93 Mejladress: linn.ayhan@stockholm.se Nyckeltal för personalstatistik för idrottsnämnden Nyckeltal 122: Andel tillsvidareanställda Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Antal tillsvidare- Totala antalet Andel anställningar anställningar Andel tillsvidare- tillsvidareanställda anställningar Tillsvidareanställda 472 491 96,1% 93,5% Kommentarer: Nyckeltal 123: Andel heltidstjänster Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Antal heltids- Totala antalet Andel heltids- Andel heltids- anställningar tillsvidare- anställningar anställningar anställningar Heltidstjänster 429 472 90,9% 90,6% Kommentarer: Nyckeltal 124: Personalomsättning Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Genomsnittligt Personalomsätt- Personal- Det lägsta talet av antal tillvidare- ning (%) omsättning antalet avgångar anställningar % eller rekryteringar under året av tillsvidare- anställningar Personalomsättning 23 462 5,0% 2,8% Kommentarer: Nyckeltal 125: Andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnor bland de anställda* Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Antalet anställda Totala antalet Andel kvinnor Antalet kvinnor i Totala antalet chefer Andel kvinnliga Kvinnliga chefer K vinnliga chefer kvinnor anställda (%) chefsposition chefer (%) (kvot) (kvot) Kvinnliga chefer 169 491 34,4% 16 33 48,5% 1,41 1,07 Kommentarer: Nyckeltal 126: Andelen utrikes födda chefer i förhållande till andelen utrikes födda medarbetare Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Utrikes födda Utrikes födda chefer chefer (kvot) (kvot) Utrikes födda chefer 0,69 Kommentarer: I de fall antalet chefer är färre än 5 har nyckeltalet sekretessmarkerats Nyckeltal 127: Korttidsfrånvaro. (Sjukfrånvarotimmar dag 1-14 i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Antal Totala antalet Andel korttids- Andel korttids- sjukfrånvaro- timmar av avtalad sjukfrånvaro sjukfrånvaro dagar dag 1-14 arbetstid Korttidssjukfrånvaro 3 042 170 339 1,79% 1,83% Kommentarer: Nyckeltal 128: Långtidsfrånvaro. (Sjukfrånvarotimmar dag 15 och framåt i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Antal Totala antalet Andel långtids- Andel långtids- sjukfrånvaro- dagar av avtalad sjukfrånvaro sjukfrånvaro timmar dag 15- arbetstid Långtidssjukfrånvaro 6 626 170 339 3,89% 4,75% Kommentarer: Nyckeltal 129: Kostnad korttidsfrånvaro per årsarbetare (kostnad utan personalförsäkring (PF)) Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Kostnad för Antalet Kostnad Kostnad sjukfrånvaro- årsarbetare* sjukfrånvaro per sjukfrånvaro per dagar dag 2-14 i årsarbetare, årsarbetare, kronor tkr kronor Kostnad korttidsfrånvaro 3 944 497 7 931 5 822 Kommentarer: