← Tillbaka till arkivet
Integration & jämlikhet Stockholms kommun Arbetsmarknadsnämnden · Möte 2026-02-17 · Kortfattat 2026-04-02

Jobb för alla – Stockholm som inkluderande arbetsgivare 2025

Funktionshindersrådet för arbetsmarknadsfrågor har under 2025 arbetat för att Stockholms stad ska vara en mer inkluderande arbetsgivare och underlätta för personer med funktionsnedsättning att gå från studier till arbete. Rådet har bland annat gett råd till arbetsmarknadsförvaltningen och påverkat budgeten för att säkerställa tillgänglighet och jämlika villkor på arbetsmarknaden. En positiv utveckling ses i kunskap och kompetens kring delaktighet, men rådet understryker behovet av fortsatt starkt fokus på resurser och samarbete för full integration.

Bilagor

Från originalhandlingen
[Bilaga 1 till protokoll 260114 - Verksamhetsberättelse 2025 för funktionshinderrådet.pdf] Bengt Lyngbäck Verksamhetsberättelse 2025 Funktionshindersrådet för arbetsmarknadsfrågor Medlemmar i rådet Bengt Lyngbäck, FUB Stockholm – För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Ann-Cristin Broberg, Neuroförbundet Stockholm Doaa Zatara, SRF Synskadades Riksförbund Stockholms stad Andreas Nyhlén, Autism Stockholms Län Anna Palmborg, DHR – Delaktighet, Handlingskraft och Rörelsefrihet Ahmed Cherif, FHDBF – Föreningen för Hörselskadade och Döva Barn med familjer Sven Zachari, SRF Synskadades Riksförbund Stockholms stad Sammanfattning av verksamhetsåret 2025 Under 2025 har Funktionshindersrådet för arbetsmarknadsfrågor haft ett tydligt fokus på de prioriterade fokusområdena, i linje med Programmet för tillgänglighet och delaktighet samt funktionshindersperspektivet. Rådet har genom dialog och samverkan följt och bidragit till hur arbetsmarknadsförvaltningen integrerar funktionshindersperspektivet i planering, genomförande och uppföljning av arbetsmarknadsinsatser. Arbetet har särskilt inriktats på förvaltningens arbete med att vara en inkluderande arbetsgivare, utveckla stöd i övergångar från studier till arbete. Rådet har också verkat för att programmets intentioner ska få genomslag i verksamheternas ordinarie styrning och processer. Under året har rådet genomfört åtta protokollförda möten och ett möte med presidiet samt haft dialog med ordf. för nämnden och vid ett tillfälle träffat hela arbetsmarknadsnämnden. Arbetssättet har präglats av en diskussion om tydligare koppling mellan rådets fokusområden och förvaltningens strategiska arbete inom arbetsmarknadsområdet. Ett särskilt fokus under året har varit att vidareutveckla rådets arbetssätt, med ökad struktur i dialog och uppföljning av prioriterade fokusområden. Fokusområden för 2025 Rådet har under 2025 arbetat vidare med samma fokusområden som fastställdes under 2024. Inriktningen har varit att fördjupa arbetet och skapa ökad tydlighet kring ansvar, tidsperspektiv och påverkansmöjligheter. Arbetet har särskilt inriktats på att: -fortsätta prioritera och utveckla arbetet inom fastställda fokusområden, tydliggöra vilka frågor som är långsiktiga utvecklingsfrågor på nämndnivå och vilka som på kort sikt kan hanteras inom förvaltningens verksamheter, Bengt Lyngbäck -ge råd och stöd i implementeringen av intentionerna i Program för tillgänglighet och delaktighet i stadens verksamheter, -delta tidigt i strategiska processer för att stärka rådets möjlighet till faktisk påverkan, följa upp och vidareutveckla rådets arbetssätt utifrån de instruktioner som infördes 2022. Aktiviteter och arbetssätt Dialog och samverkan Rådet har haft kontinuerlig dialog på rådsmöten med förvaltningen, nämndens presidium och nämnden genom ordinarie sammanträden, presidieträffar samt deltagande i konferenser och gemensamma forum inom staden. Under 2025 har ett mer strukturerat arbetssätt utvecklats i syfte att stärka dialogen och skapa bättre förutsättningar för uppföljning. Förutom muntliga dialoger vid sammanträden har förvaltningen under hösten tillhandahållit skriftliga underlag kopplade till rådets prioriterade fokusområden, vilket bidragit till en gemensam och tydligare bild av nuläge och utveckling. Inflytande i strategiska dokument Rådet har lämnat synpunkter och bidragit med funktionshindersperspektiv i arbetet med strategiska dokument och processer inom arbetsmarknadsnämndens ansvarsområden, med ambitionen att perspektivet ska integreras tidigt och systematiskt. Budget Rådet har deltagit i diskussioner kring budgetförslag med fokus på hur arbetsmarknadsförvaltningen integrerar funktionshindersperspektivet i budgetarbete och verksamhetsplanering. Rådet har särskilt lyft behovet av att programmets intentioner, jämlika villkor och ändamålsenliga arbetsmarknadsinsatser för personer med funktionsnedsättning får genomslag i förvaltningens prioriteringar och resursfördelning. Samverkan inom staden Under året har rådet deltagit i samverkan med andra funktionshindersråd och centrala aktörer inom staden, bland annat genom gemensamma dialoger samordnade av Funktionsrätt Stockholms stad. Samverkan har syftat till att stärka rådens gemensamma inflytande och bidra till en mer sammanhållen tillämpning av Programmet för tillgänglighet och delaktighet i stadens verksamheter. Rådet har även varit en del av funktionshindersrörelsens gemensamma skrivelse till staden om funktionshindersrådens förutsättningar, arbetssätt och organisation. Skrivelsen behandlades som ett inspel i budgetprocessen och bidrog till att kommunstyrelsen gav ett nytt uppdrag om att säkerställa adekvat kompetensutveckling för både förtroendevalda och medarbetare, i syfte att programmets mål ska kunna Bengt Lyngbäck omsättas i praktiken. Därutöver har staden beslutat att stärka det intressepolitiska stödet till funktionshindersorganisationerna. Vi ser detta som ett viktigt steg för att stärka funktionshindersrådens roll, samverkan och reella inflytande i stadens fortsatta arbete med arbetsmarknadsfrågor ur ett funktionshindersperspektiv. Delaktighetstrappan - uppföljning Delaktighetstrappan har under året fortsatt att utgöra en referensram för rådets arbete och utveckling. Uppföljningen visar att utfallet är oförändrat i tre av fem frågor, medan en positiv utveckling kan ses inom området kunskap och kompetens samt i den samlade helhetsbedömningen av delaktigheten. Den gemensamma uppföljningen vid mötet den 14 januari gav rådet möjlighet att reflektera över delaktighetens praktiska innebörd och rådets faktiska roll i processerna. Resultatet utgör ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet med att utveckla rådets arbetssätt och stärka den reella delaktigheten, i ljuset av de utmaningar som identifierades i föregående verksamhetsberättelse. Delaktighetstrappan 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 1.Kunskap & 2.Ge stöd & råd 3.Strategiska 4.Planering & 5.Summering av komp frågor uppföljn helheten 2023 2024 2025 1 1 Mä tningen änvä nder en tregrädig skälä i frä gä 1-4 dä r: 1=Nej, inte älls / 2=Pä gä ng / 3=Jä, i stor utsträ ckning I frä gä 5 skättäs helheten i deläktighetsträppän, med skälän: 1=Informätion / 2=Konsultätion / 3=Diälog / 4=Inflytände / 5=Medbestä mmände Bengt Lyngbäck Workshop – grund för fokusområden 2026 Som avslutning på verksamhetsåret genomfördes en gemensam workshop mellan rådet och förvaltningen. Workshopen präglades av en öppen och konstruktiv dialog. Syftet var att skapa en gemensam förståelse för rådets fokusområden, identifiera prioriteringar och utvecklingsbehov inför 2026 samt ta fram ett gemensamt underlag för fortsatt strategiskt arbete. Organisation och sammansättning Under året har förändringar skett i rådets sammansättning. Ahmed Cherif (FHDBF – Föreningen för Hörselskadade och Döva Barn med familjer) och Anna Palmborg (DHR – Delaktighet, Handlingskraft och Rörelsefrihet) har avsagt sig sina uppdrag i rådet. Två fyllnadsval har därefter genomförts. Vid ingången av 2026 har rådet två nya ledamöter: Elsa Brunemalm, SDF, (Stockholm Dövas förening) och Marie Kringberg, RBU, (Föreningen för Rörelsehindrade Barn & Ungdomar i Stockholms län). Rådet består därmed åter av sju ledamöter, i enlighet med gällande instruktion, vilket säkerställer fortsatt representativitet och samlad kompetens från funktionshindersrörelsen. Utmaningar Rådets arbete präglas även under 2025 av höga ambitioner att bidra till att Stockholms stad lever upp till de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt kvarstår utmaningar som rör prioriteringar, resurser och praktiska förutsättningar för genomförande. Att omsätta politiskt beslutade mål, program och styrdokument i konkret verksamhetsutveckling kräver långsiktighet, tydlig styrning och en strukturerad samverkan mellan nämnd, förvaltning och funktionshindersråd. I enlighet med stadens vägledning för råd för funktionshindersfrågor och gällande instruktioner är funktionshindersrådens tidiga involvering och strategiska medverkan en förutsättning för att arbetet ska få genomslag. En fortsatt utmaning är att säkerställa tillräcklig kompetens, kontinuitet och resurser, både inom förvaltningen och i samverkan med rådet, för att möjliggöra ett systematiskt arbete med tillgänglighet och delaktighet enligt stadens program och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Originalhandlingen finns på meetingspublic.stockholm.se.