Enklare hjälp utan krångel för Stockholms invånare

För att en insats ska kunna erbjudas utan behovsprövning krävs enligt socialtjänstlagen att socialnämnden fattar ett särskilt beslut. Enligt likställighetsprincipen i 2 kap. 3 § kommunallagen (2017:725), ska kommunen behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat.Eftersom stadens uppgifter enligt socialtjänstlagen fullgörs av såväl stadsdelsnämnderna som facknämnderna börett sådant beslut omfatta hela stadens socialtjänst.Socialnämnden har fått i uppdrag att, inom de ansvarsområden som anges i gällande reglemente för socialnämnden, KFS 2024:16, föreslå till kommunfullmäktige vilka insatser i bilaga 1 till ärende KS 2025/308 som ska ges utan individuell behovsprövning över hela staden samt eventuella villkor som ska gälla för insatserna. Nämnden har även i uppdrag att utreda och föreslå eventuella undantag från skyldigheten att dokumentera uppgifter som kan röja den enskildes identitet.Socialnämnden har inom sitt ansvarsområde också i uppdrag att i kommunfullmäktiges ställe besluta om att ge en insats utan behovsprövning.Inom projektet Framtidens socialtjänst har ett omfattande arbete genomförts för att definiera insatsernas innehåll, omfattning och villkor samt om insatsen ska dokumenteras eller är undantagen från dokumentationskrav. Syftet med kartläggningen och utformningen av insatserna är att skapa ett enhetligt och jämlikt utbud i hela Stockholms stad som motsvarar invånarnas behov. Förslaget är därmed både ett led i omställningen till den nya socialtjänstlagen och en förutsättning för att stadens socialtjänst ska kunna erbjuda insatser utan individuell behovsprövning.Förvaltningen föreslår att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. [Tjänsteutlåtande - Insatser utan behovsprövning enligt nya socialtjänstlagen (2025:400), fas 1.pdf] Socialförvaltningen Tjänsteutlåtande Avdelningen för strategi och utveckling Dnr SOF 2025/941 2026-02-02 Sida 1 (10) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Erika Márkus Socialnämnden Telefon: 08-50825370 2026-02-17 Insatser utan behovsprövning enligt nya socialtjänstlagen, fas 1 Förvaltningens förslag till beslut 1. Socialnämnden beslutar att från och med den 1 mars 2026 ska följande insatser tillhandahållas utan individuell behovsprövning och förenas med de villkor som framgår i underlaget1 för respektive insats: • Bostadsvägledning • Budget- och skuldrådgivning • Familjebehandling • Individuellt föräldraskapsstöd • Informationssamtal • Medling vid brott • Medföljarstöd • Stöd till personer utsatta för våld • Samtalsgrupp för personer utsatta för våld i nära relation av partner • Stöd för att bryta ett våldsamt beteende • Samtalsgrupp för personer som utövat våld mot partner • Stöd för personer som har funderingar kring sitt bruk av alkohol, narkotika eller spel om pengar • Stödgrupp för barn med separerade föräldrar • Stödsamtal för barn från 12 år • Samtalsgrupp för anhöriga • Stödsamtal för anhöriga 2. Socialnämnden beslutar att från och med den 1 mars 2026 ska följande insatser utan individuell behovsprövning på grund av särskilda skäl undantas från dokumentation av uppgifter som kan röja den enskildes identitet: • Stöd för personer som har funderingar kring sitt bruk av alkohol, narkotika eller spel om pengar • Stödgrupp för barn med separerade föräldrar Socialförvaltningen • Samtalsgrupp för anhöriga Avdelningen för strategi och utveckling Storforsplan 36 Box 44 123 21 Farsta Växel 08-50825000 Fax socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm 1 Bilaga 1-16 Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/941 Sida 2 (10) 3. Socialnämnden beslutar att från och med den 1 mars 2026 ska följande insatser inte längre tillhandahållas som insatser utan individuell behovsprövning: • Stöd i rättsprocess • Icke-våldsgrupp • Utvägs kvinnogrupp • Enskilda stödsamtal utan särskild manual • Barns rätt som anhöriga • Humlan • Mina föräldrar är skilda Sammanfattning För att en insats ska kunna erbjudas utan behovsprövning krävs enligt socialtjänstlagen att socialnämnden fattar ett särskilt beslut. Enligt likställighetsprincipen i 2 kap. 3 § kommunallagen (2017:725), ska kommunen behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Eftersom stadens uppgifter enligt socialtjänstlagen fullgörs av såväl stadsdelsnämnderna som facknämnderna bör ett sådant beslut omfatta hela stadens socialtjänst. Socialnämnden har fått i uppdrag att, inom de ansvarsområden som anges i gällande reglemente för socialnämnden, KFS 2024:16, föreslå till kommunfullmäktige vilka insatser i bilaga 1 till ärende KS 2025/308 som ska ges utan individuell behovsprövning över hela staden samt eventuella villkor som ska gälla för insatserna. Nämnden har även i uppdrag att utreda och föreslå eventuella undantag från skyldigheten att dokumentera uppgifter som kan röja den enskildes identitet. Socialnämnden har inom sitt ansvarsområde också i uppdrag att i kommunfullmäktiges ställe2 besluta om att ge en insats utan behovsprövning. Inom projektet Framtidens socialtjänst har ett omfattande arbete genomförts för att definiera insatsernas innehåll, omfattning och villkor samt om insatsen ska dokumenteras eller är undantagen från dokumentationskrav. Syftet med kartläggningen och utformningen av insatserna är att skapa ett enhetligt och jämlikt utbud i hela Stockholms stad som motsvarar invånarnas behov. Förslaget är därmed både ett led i omställningen till den nya socialtjänstlagen och en förutsättning för att stadens socialtjänst ska kunna erbjuda insatser utan individuell behovsprövning. Förvaltningen föreslår att soicalnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Insatser utan behovsprövning enligt nya socialtjänstlagen, fas 1 2 KS 2025/1355 Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/941 Sida 3 (10) Bakgrund I Stockholms stad genomförs socialtjänstens uppdrag inom stadsdelsnämndernas, arbetsmarknadsnämndens, socialnämndens och äldrenämndens verksamheter. Samtliga nämnder utgör enligt respektive nämnds reglemente socialnämnd vid fullgörande av uppgifter enligt socialtjänstlagen. För att en insats ska kunna erbjudas utan behovsprövning krävs ett särskilt beslut från socialnämnden. Enligt likställighetsprincipen i 2 kap. 3 § kommunallagen (2017:725), ska kommunen behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Eftersom socialtjänstens uppgifter utförs både av stadsdelsnämnder och facknämnder bör beslutet omfatta hela stadens socialtjänst. Kommunfullmäktige har tidigare fattat följande beslut om insatser utan behovsprövning: • De insatser som stadsdelsnämnderna och socialnämnden redan tillhandahållit utan behovsprövning innan den nya socialtjänstlagen fortsätter att gälla mellan 1 juli 2025 och 31 oktober 2026 på samma sätt som tidigare samt att uppgifter som kan röja en enskilds identitet inte ska dokumenteras vid genomförande av dessa insatser, förutom insatsen budget- och skuldrådgivning.3 • Socialnämnden har, inom de ansvarsområden som anges i reglemente för socialnämnden, KFS 2024:16, i uppdrag att föreslå till kommunfullmäktige vilka insatser i bilaga 1 till ärende KS 2025/308 som ska ges utan individuell behovsprövning över hela staden samt eventuella villkor som ska gälla för insatserna. Nämnden har även i uppdrag att utreda och föreslå eventuella undantag från skyldigheten att dokumentera uppgifter som kan röja den enskildes identitet.4 • Arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och äldrenämnden har, inom sina respektive ansvarsområden som anges i sina reglementen, för socialnämnden KFS 2024:16, i uppdrag att i kommunfullmäktiges ställe besluta om att ge insatser utan behovsprövning. Beslutet gäller till och med 31 december 2028.5 Facknämnderna kan inom ramen för uppdraget besluta om insatser som syftar till ett tidigt och förebyggande stöd. Det kan vara insatser som är generellt utformade men också individuellt anpassade. Facknämnderna kan även besluta att en insats inte längre ska ges som en insats utan behovsprövning. 3 KS 2025/308 Insatser utan behovsprövning enligt nya 4 KS 2025/308 socialtjänstlagen, fas 1 5 KS 2025/1355 Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/941 Sida 4 (10) Ärendet Ramverket för insatser utan behovsprövning Enligt den nya socialtjänstlagen ska socialtjänsten arbeta förebyggande, vara lätt tillgänglig och kunskapsbaserad. I lagen används insatser som en samlad term för rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp. Socialtjänstens huvudsakliga arbetssätt är att insatser ges efter behovsprövning, men lagen ger även kommunerna möjlighet att erbjuda insatser för personliga behov utan behovsprövning. Förarbetena till den nya lagen visar att insatser utan behovsprövning kan sänka trösklarna till socialtjänsten. Genom att göra det enklare att få stöd kan socialtjänsten nå personer tidigare – innan problemen hunnit växa sig stora. Det kan också bidra till att nå grupper som annars inte söker hjälp. När en insats ges utan behovsprövning sker ingen myndighetsutövning, den enskilde avgör själv sitt behov av att ta del av en viss insats. Det är upp till varje kommuns socialnämnd att besluta om, och i så fall hur, möjligheten ska tillämpas. En insats utan behovsprövning får inte ges till ett barn utan vårdnadshavares samtycke men om barnet är 15 år eller äldre kan nämnden ändå tillhandahålla insatsen om det är lämpligt. Bestämmelsen om insatser utan behovsprövning begränsar inte den enskildes rätt att ansöka om behovsprövade insatser. Den enskilde har alltid har rätt att få sin ansökan prövad, även om kommunen redan erbjuder motsvarande insats utan behovsprövning. Insatser utan behovsprövning i Stockholms stad Arbetet med att tillhandahålla insatser utan behovsprövning har delats in i två faser, detta tjänsteutlåtande omfattar den första fasen. I den första fasen ingår 20 insatser, varav socialnämnden är ansvarig nämnd för 16 insatser och äldrenämnden för 6 insatser. Ansvaret för insatserna stödsamtal för anhöriga och samtalsgrupp för anhöriga delas mellan äldrenämnden och socialnämnden. Äldrenämnden ansvarar för det stöd som ges till anhöriga som vårdar och stödjer en äldre närstående och socialnämnden ansvarar för det anhörigstöd som ges till övriga målgrupper. Socialnämndens insatser redogörs för i bilagorna 1–16. Varje bilaga innehåller uppgifter om insatsens innehåll, eventuell omfattning och villkor för att få ta del av insatsen. I bilagorna redogörs även för om insatsen är förenad med krav på, eller är undantagen från kravet på dokumentation. Flera av insatserna har sedan tidigare beslut i kommunfullmäktige6 bytt namn och fått en mer utförlig beskrivning av insatsernas innehåll. Insatser utan behovsprövning enligt nya socialtjänstlagen, fas 1 6 KS 2025/308, KS 2025/318. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/941 Sida 5 (10) Utformande av insatser Socialförvaltningen och äldreförvaltningen har lett arbetet med att ta fram vilka insatser som ska kunna ges utan behovsprövning i staden. Arbetet har resulterat i ett underlag för varje insats där insatsens innehåll beskrivs samt vilka villkor och vilken dokumentation som ska gälla. Stadsdelsförvaltningarna och avdelningen för socialt stöd på socialförvaltningen har varit involverade i framtagandet av underlagen och getts möjlighet att lämna synpunkter samt att insatserna har hanterats inom styrgrupperna för projektet Framtidens socialtjänst. Möjlighet att ställa upp villkor Socialnämnden och äldrenämnden har rätt att fastställa särskilda villkor för att enskilda ska få ta del av en insats utan behovsprövning. Det innebär att insatsen inte behöver vara öppen för alla, utan kan begränsas genom tydligt angivna villkor. Sådana villkor kan exempelvis vara att insatsen riktas till en viss målgrupp, en specifik livssituation, en viss typ av problematik eller ett avgränsat geografiskt område. Villkoren får dock inte leda till osaklig eller orättvis behandling av kommunens invånare. Skillnader i tillgång till insatser måste alltid grunda sig på objektiva och sakligt motiverade skäl. För att upprätthålla rättssäkerhet ska villkoren vara tydligt formulerade och möjliga att kontrollera och följa upp. I underlagen per insats finns villkor uppställda i punktform. För att ta del av en insats behöver den enskilde uppfylla villkoren. Ett villkor som återfinns i de flesta insatserna är att den enskilda ska vara bosatt i Stockholms stad för att få ta del av insatsen. Den som har sin bosättning i Stockholms stad ska i första hand vända sig till sin stadsdelsförvaltning för att ta del av en insats men insatsen kan även utföras i samverkan mellan stadsdelsförvaltningar, regionalt eller stadsövergripande. Andra villkor som finns uppställda är att insatsen vänder sig till en målgrupp i en viss ålder och med viss problematik eller stödbehov. Villkoren beror på vilken insats det gäller och framgår i underlaget för varje insats. För barn under 15 år krävs samtycke från alla vårdnadshavare för att barnet ska kunna ta del av en insats utan behovsprövning. Detta krav framgår av villkoren för insatser som riktar sig till barn under 15 år. För barn som är 15 år eller äldre krävs inte samtycke från vårdnadshavare för att ta del av en insats utan behovsprövning. När en insats erbjuds barn från 15 år ska socialtjänsten enligt socialtjänstlagen göra en bedömning av om insatsen är lämplig. Insatser utan behovsprövning enligt nya Lämpligheten har bedömts utifrån den behovskartläggning som socialtjänstlagen, fas 1 Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/941 Sida 6 (10) genomfördes inom projektet Framtidens socialtjänst 2024 samt den barnkonsekvensanalys som genomförts i arbetet med att ta fram vilka insatser som ska ges utan behovsprövning7. Dokumentation Bestämmelsen i den tidigare socialtjänstlagen (2001:453) om att handläggning av ärenden som rör enskilda ska dokumenteras har förts över till den nya socialtjänstlagen utan ändring i sak. Den nya lagen innebär dock att dokumentationsskyldigheten har utvidgats. Den omfattar nu även genomförandet av insatser som ges utan behovsprövning (14 kap. 3 § socialtjänstlagen). Det finns två undantag från skyldigheten att dokumentera. Det första innebär att uppgifter om enskildas personliga förhållanden inte behöver dokumenteras vid genomförande av rådgivning. Det andra undantaget innebär att socialnämnden kan, när det föreligger särskilda skäl, besluta om att uppgifter som kan röja den enskildes identitet inte ska dokumenteras vid genomförande av insatser som ges utan behovsprövning. Av de 16 insatser som socialnämnden ansvarar för är det tre insatser som föreslås undantas dokumentation av särskilda skäl. I enlighet med förarbetena till socialtjänstlagen har risk- och konsekvensanalys genomförts för dessa insatser och redogörs för i underlagen. Av de 16 insatser som socialnämnden ansvarar för är det en insats, bostadsvägledning, som bedöms vara rådgivning. Detta innebär att uppgifter om enskildas personliga förhållanden inte behöver dokumenteras vid genomförandet av dessa insatser. Del av insatsen budget- och skuldrådgivning bedöms också vara rådgivning, vilket framgår i underlaget.8 I dagsläget finns det begränsad nationell vägledning för hur undantag från dokumentationsskyldigheten ska bedömas. Om det visar sig att kravet på dokumentation leder till att färre personer väljer att ta del av insatserna bör bedömningen omprövas. På samma sätt behöver en omprövning göras om en insats som undantagits från dokumentation senare visar sig kräva dokumentation för att säkerställa rättssäkerhet, kvalitet eller uppföljning. En enskild som påbörjat en insats före den 1 mars, utan behovsprövning och utan dokumentation på individnivå, ska 7 Behovskartläggningens slutrapport Förslag på insatser utan individuell Insatser utan behovsprövning enligt nya behovsprövning SOF 2023/625-25 socialtjänstlagen, fas 1 8 Bilaga 2 Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/941 Sida 7 (10) fortsätta få insatsen på samma sätt tills den avslutas. Det gäller även om insatsen avslutas efter den 1 mars. Genomförande och innehåll Socialtjänstens arbete ska vara kunskapsbaserad, vilket innebär att insatser ska erbjudas med utgångspunkt i nationella riktlinjer, forskning och beprövad erfarenhet. Det innebär att metoder och arbetssätt för insatsers utförande kan förändras i takt med att ny forskning och kunskap utvecklas. I underlagen per insats finns i vissa fall exempel på metoder som används för att utföra insatsen. I övriga fall finns beskrivning om att insatsen ska ges utifrån bästa tillgängliga kunskap och följa de eventuella riktlinjer och rekommendationer som finns på området. De flesta insatser som föreslås utan behovsprövning har en begränsad omfattning, till exempel ett visst antal tillfällen. Om en enskild efterfrågar eller har behov av mer stöd än det som ingår i insatsen utan behovsprövning kan den enskilde alltid ansöka om fortsatt stöd. Då görs en behovsprövning, och om behov finns kan insatsen till exempel beviljas i större omfattning än vad som erbjudits utan behovsprövning. Insatser som inte längre bedöms vara insatser I arbetet med att definiera insatser utan behovsprövning har det framkommit att vissa av de insatser som anges i bilagan till kommunfullmäktiges beslut den 16 juni 20259 inte är insatser i egentlig mening, utan har bedömts vara metoder för att genomföra en insats. I de fall där innehållet i en eller flera insatser överlappar varandra eller utgör en del av en större helhet har bedömningen varit att de inte ska erbjudas som separata insatser utan istället ingå i en annan insats. Vissa insatser har också varit så brett formulerade att de varken ger tillräcklig vägledning eller tydliga avgränsningar. Dessa bedöms därför inte längre vara insatser. Följande insatser bedöms inte längre vara egna insatser utan behovsprövning: • Stöd i rättsprocess – en del av stödet i insatsen Stöd till personer utsatta för våld. • Mina föräldrar är skilda – en metod som används inom insatsen Stödgrupp för barn med separerade föräldrar. • Barns rätt som anhöriga (BRA-samtal) – en metod som används inom insatsen Stödsamtal för anhöriga. Insatser utan behovsprövning enligt nya socialtjänstlagen, fas 1 9 KS 2025/308, KS 2025/318 Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/941 Sida 8 (10) • Humlan – en viss anhöriggrupp inom insatsen Samtalsgrupp för anhöriga. • Icke-våldsgrupp – en metod som går in i insatsen Samtalsgrupp för personer som utövat våld mot partner. • Utvägs kvinnogrupp – en metod som går in i insatsen Samtalsgrupp för personer utsatta för våld i nära relation av partner. • Enskilda stödsamtal utan särskild manual – stödet går in under andra insatser som är mer specifika och riktade mot olika målgrupper. Ärendets beredning Ärendet har beretts gemensamt inom avdelningen för strategi och utveckling på socialförvaltningen och avdelning för stadsövergripande äldreomsorgsfrågor på äldreförvaltningen. Stadsledningskontorets juridiska avdelning har deltagit i ärendets beredning. Samverkan med de fackliga organisationerna har skett i förvaltningsgrupp den 11 februari. Socialnämndens, äldrenämndens och överförmyndarnämndens gemensamma råd för funktionshinderfrågor har tagit del av ärendet den 12 februari. Jämställdhetsanalys Enligt nya socialtjänstlagen ska socialtjänsten främja jämlika och jämställda levnadsvillkor. Vad gäller insatser utan behovsprövning blir det viktigt att följa vilka som tar del av insatser och säkerställa att socialtjänsten når de individer som är i behov av stöd oavsett kön, ålder eller bakgrund. Socialtjänstens insatser ska vara kunskapsbaserade vilket ställer krav på uppföljning. Flertalet insatser som erbjuds utan behovsprövning kommer systematiskt att följas upp och samtliga insatser kommer att kunna följas genom en könsuppdelad statistik. En viktig del är att säkerställa att vi når män och kvinnor samt pojkar och flickor i lika hög utsträckning samt följa om det uppstår någon omotiverad skillnad i de insatser som socialtjänsten i Stockholms stad tidigare inte erbjudit utan behovsprövning. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det även av vikt att identifiera behov av att rikta vissa insatser till en viss grupp för att minska riskfaktorer och nå ut med stöd tidigt. Den kan i vissa fall innebära att det finns behov av att särskilt rikta eller utforma en insats till kvinnor eller män respektive pojkar eller flickor. Konsekvenser för barn Enligt artikel 3.1 i barnkonventionen ska det vid alla åtgärder som rör barn i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Om ett ärende eller beslut bedöms ha betydande inverkan och i hög Insatser utan behovsprövning enligt nya grad påverka barns rättigheter och levnadsvillkor behöver barnets socialtjänstlagen, fas 1 Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/941 Sida 9 (10) bästa utredas och beaktas. Socialnämnden har genomfört barnkonsekvensanalys för de insatser som omfattas i detta tjänsteutlåtande.10 Det är vidare av vikt att följa den nationella kunskapsutvecklingen för att säkerställa att de insatser som omfattas av detta tjänsteutlåtande är utformade och genomförs i linje med aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Förvaltningens synpunkter och förslag Att kunna erbjuda insatser utan behovsprövning är en ny möjlighet för kommunerna. Syftet är bland annat att sänka trösklarna till socialtjänsten. Det aktuella förslaget är ett steg mot att ge invånarna ett mer tillgängligt och förebyggande stöd och är samtidigt ett viktigt led i stadens omställning till den nya socialtjänstlagen. Målet med det arbete som har gjorts under 2025 har varit att tydliggöra insatsernas innehåll, omfattning och villkor samt utreda om insatserna omfattas av krav på dokumentation eller är undantagna från detta. Kartläggningen och utformningen av insatserna syftar till att skapa ett enhetligt och jämlikt utbud i hela staden som motsvarar invånarnas behov. Förslaget är därmed inte bara en del av omställningen till den nya socialtjänstlagen, utan också en förutsättning för att stadens socialtjänst ska kunna erbjuda insatser utan individuell behovsprövning. Uppföljning och redovisning sker inom ramen för Projekt Framtidens socialtjänst, redovisning till socialnämnden sker i bilaga till verksamhetsberättelsen. Förvaltningen föreslår att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut enligt ovan. Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson Socialdirektör Avdelningschef Socialförvaltningen Socialförvaltningen Bilagor 1. Bostadsvägledning 2. Budget- och skuldrådgivning 3. Familjebehandling 4. Individuellt föräldraskapsstöd 5. Informationssamtal 6. Medling vid brott 7. Medföljarstöd 8. Stöd till personer utsatta för våld Insatser utan behovsprövning enligt nya socialtjänstlagen, fas 1 10 Bilaga 17 Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2025/941 Sida 10 (10) 9. Samtalsgrupp för personer utsatta för våld i nära relation av partner 10. Stöd för att bryta ett våldsamt beteende 11. Samtalsgrupp för personer som utövat våld mot partner 12. Stöd för personer som har funderingar kring sitt bruk av alkohol, narkotika eller spel om pengar 13. Stödgrupp för barn med separerade föräldrar 14. Stödsamtal för barn från 12 år 15. Samtalsgrupp för anhöriga 16. Stödsamtal för anhöriga 17. Barnkonsekvensanalys Insatser utan behovsprövning enligt nya socialtjänstlagen, fas 1 Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-02-09 Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-02-09 --- [Bilaga 1 - Bostadsvägledning.pdf] Socialförvaltningen Bilaga 1 Avdelningen för strategi och utveckling Dnr 2025/941 2026-01-21 Sida 1 (2) Insats utan behovsprövning: Bostadsvägledning Insatsens namn Bostadsvägledning Innehåll Bostadsvägledning ska bidra till att förebygga och motverka hemlöshet och hjälpa personer att öka sin egen kunskap och självständighet gällande bostadsfrågor. Bostadsvägledning är en rådgivande insats som ges individuellt, vägledning i grupp kan också förekomma. Genom insatsen bostadsvägledning kan den enskilde få råd om hur den kan påverka sin boendesituation, och få hjälp med bland annat: • Information om bostadsmarknaden, kötider, köavgift, olika kontraktsformer, att bospara, köpa bostad samt olika bostadsköer. • Registrera sig i bostadskö och förstå hur man söker bostad. • Information om rättigheter och skyldigheter som hyresgäst. • Information om vad som ökar chansen att få ett boende på kort och lång sikt. Villkor • Den enskilde är bosatt i Stockholms stad. • Den enskilde är 18 år eller äldre. Samtliga villkor ska vara uppfyllda för att få ta del av insatsen utan behovsprövning. Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt. Om insatsen ges stadsövergripande av en Bilaga 1 Dnr 2025/941 Sida 2 (2) fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Bostadsvägledning är en rådgivande insats. För rådgivning finns ingen skyldighet att dokumentera uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Insats utan behovsprövning: Bostadsvägledning --- [Bilaga 2 - Budget- och skuldrådgivning.pdf] Socialförvaltningen Bilaga 2 Avdelningen för strategi och utveckling Dnr 2025/941 2026-01-21 Sida 1 (2) Insats utan behovsprövning: Budget- och skuldrådgivning Insatsens namn Budget- och skuldrådgivning Innehåll Den som är skuldsatt eller har svårt att få sin ekonomi att gå ihop kan få hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivning. Syftet med budget- och skuldrådgivning är att genom ekonomisk rådgivning bidra till att förebygga skuldproblem och hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sin situation. Insatsen kan bland annat hjälpa den enskilde med att: • Planera sin ekonomi och göra en budget. • Hantera och prioritera sina skulder. • Hjälp att kontakta dem som har fordringar på den enskilde. • Hjälpa till att ansöka om skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten och ge stöd före, under och efter en skuldsanering. • Ge förslag på hur den enskilde kan skapa nya ekonomiska vanor. • Ge information om vilken hjälp som finns att få från socialtjänsten vid andra stödbehov. • Ge råd och stöd vid hyresskulder som en del i ett vräkningsförebyggande arbete. Delar av insatsen budget- och skuldrådgivningen omfattar även allmän rådgivning. Den del som omfattar allmän rådgivning sker inom ramen för stadsdelsförvaltningarnas öppna mottagningar eller telefonsamtal under telefontider och innefattar kortare rådgivningssamtal om budget- och skuldfrågor. Lagstiftning Enligt 13 kap. 2 § SoL ska socialnämnden erbjuda budget- och skuldrådgivning om en skuldsatt person behöver vägledning för att hitta långsiktiga lösningar på sina ekonomiska svårigheter. Insatsen ska även erbjudas under ett skuldsaneringsförfarande och till dess att en beviljad skuldsanering eller F-skuldsanering är helt avslutad. Bilaga 2 Dnr 2025/941 Sida 2 (2) Av 13 kap. 3 § framgår att Konsumentverket ska stödja och ge vägledning för den budget- och skuldrådgivning som socialnämnden ansvarar för. Konsumentverket tillhandahåller rekommendationer för budget- och skuldrådgivningen. Villkor • Den enskilde är bosatt i Stockholms stad. • Den enskilde är 18 år eller äldre. • Den enskilde har skulder eller har svårt att få ekonomin att gå ihop. Samtliga villkor ska vara uppfyllda för att få ta del av insatsen utan behovsprövning. Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt. Om insatsen ges stadsövergripande av en fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Dokumentation av genomförandet av insatsen budget- och skuldrådgivning förs enligt 14 kap. 3 § socialtjänstlagen. För den del av budget- och skuldrådgivningen som avser allmän rådgivning finns i enlighet med 14 kap 4 § SoL ingen skyldighet att dokumentera uppgifter om enskildas personliga förhållanden och därför gäller inte dokumentationsskyldighet för allmän rådgivning. Allmän rådgivning avser kortare rådgivningssamtal som sker inom ramen för stadsdelsförvaltningarnas öppna mottagningar eller telefonsamtal under telefontider. Insats utan behovsprövning: Budget- och skuldrådgivning --- [Bilaga 3 - Familjebehandling.pdf] Socialförvaltningen Bilaga 3 Avdelningen för strategi och utveckling Dnr 2025/941 2026-01-21 Sida 1 (2) Insats utan behovsprövning: Familjebehandling Insatsens namn Familjebehandling Innehåll Familjebehandling är en insats som syftar till att främja fungerande relationer, kommunikation och samspel inom familjen. Genom samtal och konkreta råd och verktyg erbjuds familjer möjlighet att arbeta med frågor som rör exempelvis gränssättning, konflikthantering och struktur i vardagen. För barn som inte fyllt 15 år krävs samtliga vårdnadshavares samtycke till insatsen. Insatsen ska ges utifrån bästa tillgängliga kunskap och följa de eventuella nationella riktlinjer och rekommendationer som finns på området. Omfattning Insatsen är begränsad till max 15 tillfällen. Villkor • Barnet är under 18 år och är bosatt i Stockholms stad. • Den som tar del av insatsen ihop med barnet är vårdnadshavare eller har en föräldraroll till barnet. • Barnet har inte tagit del av insatsen de senaste sex månaderna. • Det finns ett av familjen upplevt stödbehov relaterat till barnet/familjen där familjebehandling skulle kunna möta upp behovet. • För barn som inte fyllt 15 år krävs samtliga vårdnadshavares samtycke till insatsen. Samtliga villkor ska vara uppfyllda för att få ta del av insatsen utan behovsprövning. Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Bilaga 3 Dnr 2025/941 Sida 2 (2) Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt. Om insatsen ges stadsövergripande av en fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Dokumentation av familjebehandling görs enligt 14 kap. 3 § socialtjänstlagen. Insats utan behovsprövning: Familjebehandling --- [Bilaga 4 - Individuellt föräldraskapsstöd.pdf] Socialförvaltningen Bilaga 4 Avdelningen för strategi och utveckling Dnr 2025/941 2026-01-21 Sida 1 (2) Insats utan behovsprövning: Individuellt föräldraskapsstöd Insatsens namn Individuellt föräldraskapsstöd Innehåll Insatsen individuellt föräldraskapsstöd kan ges i samtalsform till en eller båda föräldrarna och utformas utifrån familjens situation. Fokus ligger på att genom samtal med föräldrarna stärka relationen mellan förälder och deras barn, främja barns trygghet och välmående samt att förebygga svårigheter innan de utvecklas till mer omfattande problem. Det individuella föräldraskapsstödet ges ofta som en serie samtal. Samtalen kan innehålla: • Reflektion och vägledning kring föräldrarollen, relationen till barnet och hur man kan stärka samspelet i vardagen. • Praktiska råd och verktyg för att hantera vanliga utmaningar, som gränssättning, rutiner, konflikter eller barnets känslor. • Stöd i förälderns egna frågor – exempelvis oro för barnets utveckling, svårigheter i kommunikationen, samspel efter separation eller balans mellan krav och omsorg. • Information och kunskap om barns behov, utveckling, anknytning och rättigheter. • Stärkande av förälderns resurser genom bekräftelse och fokus på det som fungerar. Insatsen ska ges utifrån bästa tillgängliga kunskap och följa de eventuella nationella riktlinjer och rekommendationer som finns på området. Omfattning Insatsen är begränsad till max 10 samtal. Villkor • Den enskilde är bosatt i Stockholms stad. Bilaga 4 Dnr 2025/941 Sida 2 (2) • Den enskilde är förälder eller har en föräldraroll till ett barn under 18 år eller är blivande förälder. • Den enskilde har inte tagit del av insatsen de senaste sex månaderna. Samtliga villkor ska vara uppfyllda för att få ta del av insatsen utan behovsprövning. Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt. Om insatsen ges stadsövergripande av en fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Dokumentation av individuellt föräldraskapsstöd görs enligt 14 kap. 3 § socialtjänstlagen. Insats utan behovsprövning: Individuellt föräldraskapsstöd --- [Bilaga 5 - Informationssamtal.pdf] s Socialförvaltningen Bilaga 5 Avdelningen för strategi och utveckling Dnr 2025/941 2026-01-21 Sida 1 (2) Insats utan behovsprövning: Informationssamtal Insatsens namn Informationssamtal Innehåll Enligt 6 kap. 17 c § föräldrabalken ska en förälder som framställer yrkande om vårdnad, boende eller umgänge i domstol ha deltagit i informationssamtal, om föräldrarna inte är överens i sakfrågan. Om en förälder begär ett informationssamtal, är socialnämnden skyldig att erbjuda samtal till båda föräldrarna. Informationssamtalet kan genomföras enskilt med respektive förälder eller gemensamt med båda. Syftet med informationssamtalet är att ge föräldrarna relevant information som kan hjälpa dem att finna den lösning som är bäst för barnet i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Vid behov ska föräldrarna även erbjudas eller vägledas till andra former av stödinsatser. Efter genomfört informationssamtal ska socialnämnden utfärda ett samtalsintyg till den förälder som har deltagit. Intyget kan användas som underlag vid en eventuell rättslig prövning. Lagstiftning Den närmare regleringen om informationssamtal finns i lagen (2021:530) om informationssamtal, men det är en bestämmelse i socialtjänstlagen (13 kap. 5 § SoL) som reglerar socialnämndens skyldighet att erbjuda sådana samtal. Av bestämmelsen framgår att socialnämnden ska erbjuda föräldrar som inte är överens i frågor om vårdnad, boende eller umgänge ett sådant samtal. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFOF) har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens informationssamtal (HSLF- FS 2022:18)1 samt ett tillhörande kunskapsstöd. Villkor • Villkor för informationssamtal regleras enlig 2 - 4 §§ lagen (2021:530) om informationssamtal. 1 Allmänna råd om informationssamtal (HSLF-FS 2022:18).pdf Bilaga 5 Dnr 2025/941 Sida 2 (2) Dokumentation Dokumentation av genomförandet av informationssamtal förs enligt 14 kap. 3 § socialtjänstlagen. Insats utan behovsprövning: Informationssamtal --- [Bilaga 6 - Medling vid brott.pdf] Socialförvaltningen Bilaga 6 Avdelningen för strategi och utveckling Dnr 2025/941 2026-01-21 Sida 1 (2) Insats utan behovsprövning: Medling vid brott Insatsens namn Medling vid brott Innehåll Socialnämnden ansvarar enligt 18 kap. 9 § SoL för att medling enligt lagen (2002:445) om medling med anledning av brott kan erbjudas när brottet har begåtts av någon som är under 21 år. Av lagen om medling med anledning av brott framgår bland annat följande. Med medling avses i denna lag att en gärningsman och en målsägande möts inför en medlare för att tala om brottet och följderna av detta. Målet med medlingen ska vara att minska de negativa följderna av brottet. Medlingen skall syfta till att gärningsmannen får ökad insikt om brottets konsekvenser och att målsäganden ges möjlighet att bearbeta sina upplevelser. Medling är frivilligt och ska ske i båda parternas intresse. Gärningsmannen måste erkänna hela gärningen eller delaktighet i denna. Medlingsförfarandet ska ske skyndsamt. Syftet med insatsen medling vid brott är att misstänkt och målsägande träffas tillsammans med en opartisk medlare för att tala om brottet och konsekvenserna av detta. Vid medling ska båda parterna ges tillfälle att förbereda sig i förmöte med en medlare innan medlingen. Omfattning Förberedelse I 7 § lagen om medling med anledning av brott anges att både gärningsman och målsägande ska informeras om vad medlingen innebär och på annat sätt förberedas i den omfattning som behövs. Förberedelsen sker genom ett eller flera förmöten. Bilaga 6 Dnr 2025/941 Sida 2 (2) Medlingsmöte Medlingsmötet mellan gärningsman och målsägande sker vid ett tillfälle. Villkor • Den enskilde som erkänt delaktighet i brott mot en annan person har fyllt 12 år men är under 21 år och bosatt i Stockholms stad. • Den enskilde som har utsatts för brott är 12 år eller äldre. • För barn som har fyllt 12 år men inte 15 år krävs samtliga vårdnadshavares samtycke till insatsen. • Båda parter samtycker till medling. Samtliga villkor ska vara uppfyllda för att få ta del av insatsen medling vid brott utan behovsprövning. Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt. Om insatsen ges stadsövergripande av en fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Dokumentation av genomförandet av insatsen medling vid brott förs enligt 14 kap. 3 § socialtjänstlagen. Insats utan behovsprövning: Medling vid brott --- [Bilaga 7 - Medföljarstöd.pdf] Socialförvaltningen Bilaga 7 Avdelningen för strategi och utveckling Dnr 2025/941 2026-01-21 Sida 1 (1) Insats utan behovsprövning: Medföljarstöd Insatsens namn Medföljarstöd Innehåll Barnahus är en verksamhet som bygger på ett samverkansavtal mellan socialnämnden i Stockholms stad, samverkande kommuner i Stockholms län, Polisregion Stockholm, Åklagarmyndigheten i City, Västerort och Söderort samt Region Stockholm. Verksamhetens gemensamma mål är att erbjuda barn en rättssäker, snabb och samordnad process med rätt till kontinuerlig information när de misstänks ha blivit utsatta för brott av en närstående. När ett barn kommer till Barnahus för polisförhör följer ofta en vuxen person med barnet som stöd för att trygga barnet i den aktuella situationen, en trygghetsperson. Trygghetspersonen kan till exempel vara anhörig eller lärare. Barnahus erbjuder individuellt stödsamtal till medföljande trygghetsperson inför och vid behov efter polisförhör, så kallat medföljarstöd. Ett barn kan förhöras vid flera olika tillfällen och medföljarstöd kan ges vid samtliga tillfällen. Insatsen medföljarstöd syftar till att ge trygghetspersonen kunskap om hur polisförhör på Barnahus går till så att trygghetspersonen kan göra barnet delaktigt och tryggt i det som sker under förhörsdagen. Målet med insatsen är att trygghetspersonen ska bli stärkt i att stötta barnet och kunna ge barnet den information som barnet behöver. Villkor • Den enskilde är en vuxen person som ska följa med ett barn till polisförhör på Barnahus. Dokumentation Dokumentation av genomförandet av insatsen medföljarstöd förs enligt 14 kap. 3 § socialtjänstlagen. --- [Bilaga 8 - Stöd till personer utsatta för våld.pdf] Socialförvaltningen Bilaga 8 Avdelningen för strategi och utveckling Dnr 2025/941 2026-01-21 Sida 1 (3) Insats utan behovsprövning: Stöd för personer utsatta för våld Insatsens namn Stöd för personer utsatta för våld1 Innehåll Insatsen vänder sig till personer som är utsatta eller har varit utsatta för våld i nära relation2 eller hedersrelaterat våld och förtryck.3 Genom insatsen får den enskilde individuellt stöd anpassat efter det egna behovet. Insatsen syftar till att skapa trygghet och möjliggöra ett liv utan våld och hjälpa brottsoffer att åter bygga upp sina liv. Händelsen behöver inte vara polisanmäld. Insatsen ska ges utifrån bästa tillgängliga kunskap och följa de eventuella nationella riktlinjer och rekommendationer som finns på området. Insatsen kan bestå av en eller flera nedanstående delar. Stödsamtal Stödsamtalen kan vara av olika karaktär och omfattning. Stödsamtalets form beror exempelvis på: • Den enskildes behov av stöd och hjälp på kort och lång sikt. • Vem eller vilka som utövar eller utövat våldet. • Om den enskilde lever kvar i en relation där våld förekommer. • Om den enskilde har lämnat den eller befinner sig mitt i en uppbrottsprocess. 1 Begreppet våld innefattar fysiskt, psykiskt, materiellt, ekonomiskt, digitalt, sexualiserat och eller latent våld i en nära relation, vid hedersrelaterat våld och förtryck eller i prostitution. 2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; HSLF-FS 2022:39. 3 https://jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/information-om- valdsutsatthet/ Bilaga 8 Dnr 2025/941 Sida 2 (3) Praktiskt stöd Praktiskt stöd handlar om att ge den enskilde stöd i praktiska göromål och syftar även till att koppla på andra insatser som den våldsutsatta kan vara i behov av för att på sikt klara sig själv. Praktiskt stöd kan till exempel vara: • Att stödja och hjälpa den enskilde att ordna med id- handlingar, bankkort och liknande. • Att stödja den enskilde till ett stadigvarande boende. • Att följa med den enskilde till vård- och myndighetskontakter. • Att stödja den enskilde till att få en fungerande vardag för att kunna ta emot mer bearbetande insatser. • Att pedagogiskt och vägledande stödja den enskilde i syfte att frigöra egna resurser för att långsiktigt kunna leva ett självständigt liv. Stöd i rättsprocessen Det kan bland annat innebära: • Att ge den enskilde information och kunskap om rättsprocessens olika steg. • Att ge den enskilde mental förberedelse. • Att stödja den enskilde att hantera ambivalensen. • Att förklara för den enskilde vad det innebär att vara målsägande. • Att eventuellt närvara vid en rättegång när den enskilde saknar socialt stöd i det egna nätverket eller när särskilda omständigheter föranleder det. • Att ge den enskilde stöd inför och efter polisförhör. Omfattning Insatsen är begränsad till max 15 tillfällen. Villkor • Den enskilde är bosatt i Stockholms stad. • Den enskilde är 15 år eller äldre. • Den enskilde är eller har varit våldsutsatt i en nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck. Samtliga villkor ska vara uppfyllda för att få ta del av insatsen utan behovsprövning. Insats utan behovsprövning: Stöd för personer utsatta för våld Bilaga 8 Dnr 2025/941 Sida 3 (3) Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt. Om insatsen ges stadsövergripande av en fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Dokumentation av genomförandet av insatsen stöd för personer utsatta för våld förs enligt 14 kap. 3 § socialtjänstlagen. Insats utan behovsprövning: Stöd för personer utsatta för våld --- [Bilaga 9 - Samtalsgrupp för personer utsatta för våld i nära relation av partner.pdf] Socialförvaltningen Bilaga 9 Avdelningen för strategi och utveckling Dnr 2025/941 2026-01-21 Sida 1 (2) Insats utan behovsprövning: Samtalsgrupp för personer utsatta för våld i nära relation av partner Insatsens namn Samtalsgrupp för personer utsatta för våld i nära relation av partner Innehåll Insatsen samtalsgrupp för personer utsatta för våld1 i nära relation2 av partner syftar till att ge personer möjlighet att bygga upp motståndskraft, stärka självkänslan och främja återhämtning. Innehållet kombinerar kunskap, samtal, övningar och reflektion, och leds alltid av två gruppledare. Genom gruppträffarna är målet att: • Förmedla kunskap om våld och trauma. • Skapa gemenskap och igenkänning genom erfarenhetsutbyte. • Ge verktyg och strategier för återhämtning och framtid. • Stärka föräldraskapet samt öka förståelsen för barns upplevelser av våld. Insatsen ska ges utifrån bästa tillgängliga kunskap och följa de eventuella nationella riktlinjer och rekommendationer som finns på området. Omfattning Antalet tillfällen är beroende av metod som används. Villkor • Den enskilde är bosatt i Stockholms stad. • Den enskilde är 18 år eller äldre. 1 Begreppet våld innefattar fysiskt, psykiskt, materiellt, ekonomiskt, digitalt, sexualiserat och eller latent våld i nära relation. 2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; HSLF-FS 2022:39 Bilaga 9 Dnr 2025/941 Sida 2 (2) • Den enskilde är eller har varit utsatt för våld i nära relation av partner. • Den enskilde har tagit del av ett till tre individuella stödsamtal.3 Samtliga villkor ska vara uppfyllda för att få ta del av insatsen utan behovsprövning. Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt. Om insatsen ges stadsövergripande av en fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Dokumentation av genomförandet av insatsen samtalsgrupp för personer utsatta för våld i nära relation av partner förs enligt 14 kap. 3 § socialtjänstlagen. Insats utan behovsprövning: Samtalsgrupp för 3 Individuella stödsamtal är en del av det stöd som ges inom Stöd till personer utsatta för personer utsatta för våld i nära relation av våld. partner --- [Bilaga 10 - Stöd för att bryta ett våldsamt beteende.pdf] Socialförvaltningen Bilaga 10 Avdelningen för strategi och utveckling Dnr 2025/941 2026-01-21 Sida 1 (2) Insats utan behovsprövning: Stöd för att bryta ett våldsamt beteende Insatsens namn Stöd för att bryta ett våldsamt beteende Innehåll Insatsen vänder sig till personer som utövar eller har utövat våld1 i nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet är att förändra beteendet hos den enskilde. Säkerheten för den som utsätts eller har utsatts för våld eller andra övergrepp, samt dennes närstående, ska särskilt beaktas. Inom ramen för individuellt stöd får den enskilde bland annat hjälp med att: • Öka medvetenheten om det egna beteendet. • Förstå hur det egna beteendet påverkar föräldraskapet och barn. • Reflektera över handlingar och lära sig alternativa sätt att hantera känslor och konflikter. • Hitta konkreta strategier för att förändra beteendet. Insatsen ska ges utifrån bästa tillgängliga kunskap och följa de eventuella nationella riktlinjer och rekommendationer som finns på området. Villkor • Den enskilde är bosatt i Stockholms stad. • Den enskilde är 15 år eller äldre. • Den enskilde utövar eller har utövat våld i nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck. Samtliga villkor ska vara uppfyllda för att få ta del av insatsen utan behovsprövning. 1 Begreppet våld innefattar fysiskt, psykiskt, materiellt, ekonomiskt, digitalt, sexualiserat och eller latent våld i en nära relation eller i en hederskontext. Bilaga 10 Dnr 2025/941 Sida 2 (2) Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt. Om insatsen ges stadsövergripande av en fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Dokumentation av genomförandet av stöd för att bryta ett våldsamt beteende förs enligt 14 kap. 3 § socialtjänstlagen. Insats utan behovsprövning: Stöd för att bryta ett våldsamt beteende --- [Bilaga 11 - Samtalsgrupp för personer som utövat våld mot partner.pdf] Socialförvaltningen Bilaga 11 Avdelningen för strategi och utveckling Dnr 2025/941 2026-01-21 Sida 1 (2) Insats utan behovsprövning: Samtalsgrupp för personer som utövat våld mot partner Insatsens namn Samtalsgrupp för personer som utövat våld mot partner Innehåll Syftet med samtalsgruppen är att förebygga fortsatt våld.1 Deltagarna ges möjlighet att: • Ta ansvar för sitt beteende. • Bryta våldsmönster. • Utveckla strategier för konflikthantering utan våld. • Förstå hur det egna beteende påverkar föräldraskapet och barn. Säkerheten för den som utsätts eller har utsatts för våld eller andra övergrepp, samt dennes närstående, ska särskilt beaktas. Målgruppen för insatsen är personer som utövar eller utövat våld mot partner och som själva önskar gå i samtalsgrupp. Insatsen ska ges utifrån bästa tillgängliga kunskap och följa de eventuella nationella riktlinjer och rekommendationer som finns på området. Omfattning Antalet tillfällen är beroende av metod som används. Villkor • Den enskilde är bosatt i Stockholms stad. • Den enskilde är 18 år eller äldre. • Den enskilde utövar eller har utövat våld mot partner. 1 Begreppet våld innefattar fysiskt, psykiskt, materiellt, ekonomiskt, digitalt, sexualiserat och eller latent våld i nära relation. Bilaga 11 Dnr 2025/941 Sida 2 (2) • Den enskilde har tagit del av ett till tre individuella stödsamtal2 för att upphöra med våld i nära relation. Samtliga villkor ska vara uppfyllda för att få ta del av insatsen utan behovsprövning. Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt. Om insatsen ges stadsövergripande av en fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Dokumentation av genomförandet av insatsen samtalsgrupp för personer som utövat våld mot partner förs enligt 14 kap. 3 § socialtjänstlagen. 2 Individuella stödsamtal är en del av det stöd som ges inom Stöd för att bryta ett våldsamt Insats utan behovsprövning: Samtalsgrupp för beteende. personer som utövat våld mot partner --- [Bilaga 12 - Stöd för personer som har funderingar kring sitt bruk av alkohol, narkotika eller spel om pengar.pdf] Socialförvaltningen Bilaga 12 Avdelningen för strategi och utveckling Dnr 2025/941 2026-01-21 Sida 1 (3) Insats utan behovsprövning: Stöd för personer som har funderingar kring sitt bruk av alkohol, narkotika eller spel om pengar Insatsens namn Stöd för personer som har funderingar kring sitt bruk av alkohol, narkotika eller spel om pengar Innehåll Insatsen möjliggör för vuxna personer att i ett förebyggande syfte få samtala om sitt bruk av alkohol, narkotika eller spel om pengar. Stödet kan ges exempelvis genom enskilda samtal utifrån MI – kort intervention (brief intervention)1, kartläggning och identifiering av risker med den enskildes drogkonsumtion eller spel om pengar genom AUDIT, DUDIT och/eller NODS-PERC samt utforskande av eventuella behov av insatser från socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. Stödet kan även innefatta vägledning till samhällets övriga stödfunktioner för personer med skadligt bruk och beroende. Metoder som används i samtal och screeningsituationer ska vara rekommenderade i gällande nationella riktlinjer på området från Socialstyrelsen. Insatsen har som syfte att den enskilde ska bli mer medveten om sina problem med alkohol, narkotika eller spel om pengar och dess konsekvenser för hälsan och på andra livsområden. Genom medvetandegörande om problem kan stödet främja initiativ till positiv förändring av egna beteenden eller verka motiverande till fortsatta insatser eller stöd via socialtjänsten, civilsamhället eller andra stödfunktioner i samhället. Stödet ges individuellt men kan även innefatta inslag som kan genomföras i grupp. Omfattning Insatsen är begränsad till max 5 tillfällen. 1 Läs mer om MI-kort intervention på Uppdrag Psykisk Hälsa, SKR; https://www.vardochinsats.se/missbruk-och-beroende/behandling-och-stoed/kort- intervention-brief-intervention/ Bilaga 12 Dnr 2025/941 Sida 2 (3) Villkor • Den enskilde är bosatt i Stockholms stad. • Den enskilde är 18 år eller äldre. • Den enskilde har funderingar kring sitt bruk av alkohol, narkotika och/eller spel om pengar. Samtliga villkor ska vara uppfyllda för att få ta del av insatsen utan behovsprövning. Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt. Om insatsen ges stadsövergripande av en fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Uppgifter om den enskildes identitet ska inte dokumenteras vid genomförandet av insatsen stöd till personer som har funderingar kring sitt bruk av alkohol, narkotika eller spel om pengar. Det är i forskning vedertaget att skadligt bruk och beroende är förknippat med skam och socialt stigma, vilket kan försvåra för den enskilde att söka hjälp för sina problem. Undantag enligt 14 kap. 5 § socialtjänstlagen (SoL) syftar till att minska trösklar till deltagande i insatsen samt stärka tilliten till socialtjänsten. Då insatsen är så pass definierad och begränsad till fem tillfällen bedöms det som möjligt för socialtjänsten att kunna utvärdera insatsens kvalité utan att dokumentation förs på personnummernivå. Insats utan behovsprövning: Stöd för personer som har funderingar kring sitt bruk av alkohol, narkotika eller spel om pengar Bilaga 12 Dnr 2025/941 Sida 3 (3) Insats utan behovsprövning: Stöd för personer som har funderingar kring sitt bruk av alkohol, narkotika eller spel om pengar --- [Bilaga 13 - Stödgrupp för barn med separerade föräldrar.pdf] Socialförvaltningen Bilaga 13 Avdelningen för strategi och utveckling Dnr 2025/941 2026-01-21 Sida 1 (2) Insats utan behovsprövning: Stödgrupp för barn med separerade föräldrar Insatsens namn Stödgrupp för barn med separerade föräldrar Innehåll Insatsen riktar sig till barn med separerade föräldrar eller föräldrar som aldrig levt tillsammans. Insatsen syftar till att erbjuda deltagarna en plats där de tillsammans med andra barn i liknande situation kan dela erfarenheter, tankar och känslor. Den syftar även till att stärka barnens självkänsla, ge dem verktyg att hantera sin vardag och skapa förståelse för att de inte är ensamma i sina upplevelser. Det finns olika metoder för stödgruppsarbetet, exempelvis ”Mina föräldrar är skilda”1. Insatsen stödgrupp för barn med separerade föräldrar ska ges utifrån bästa tillgängliga kunskap och följa de eventuella nationella riktlinjer och rekommendationer som finns på området. Omfattning Insatsen är begränsad till max 10 tillfällen. Villkor • Barnet är bosatt i Stockholms stad. • Barnet är mellan 7 till och med 17 år. • Barnet har föräldrar som separerat eller inte levt/lever tillsammans. • För barn som har fyllt 7 år men inte 15 år krävs samtliga vårdnadshavares samtycke till insatsen. Samtliga villkor ska vara uppfyllda för att få ta del av insatsen utan behovsprövning. Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. 1 Mina föräldrar är skilda | Bris Bilaga 13 Dnr 2025/941 Sida 2 (2) Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt. Om insatsen ges stadsövergripande av en fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Med stöd av 14 kap. 5 § socialtjänstlagen bedöms det föreligga särskilda skäl att besluta att uppgifter som kan röja den enskildes identitet inte ska dokumenteras vid genomförandet av insatsen stödgrupp för barn med separerade föräldrar. Insatsen följer ett strukturerat upplägg med förutbestämda teman vilket innebär att stödet är generellt och inte individuellt utformat utifrån den enskilda individen. Syftet med insatsen är att erbjuda ett allmänt stöd, till barn med separerade föräldrar, i en trygg och tillitsfull miljö, där barn ges möjlighet att dela erfarenheter och stärka sina egna resurser. Att dokumentera på individnivå i denna typ av insats riskerar att skapa otrygghet och minska barns benägenhet att delta, särskilt då insatsen bygger på frivillighet och förtroende. Det finns även en reell risk att känsliga uppgifter som barnet delat i förtroende kan komma att begäras ut av vårdnadshavare, vilket i sin tur kan få rättsliga konsekvenser, exempelvis om uppgifterna används i en tingsrättsprocess gällande vårdnad-, boende och umgänge. En sådan utveckling skulle direkt motverka insatsens syfte och intention. Insats utan behovsprövning: Stödgrupp för barn med separerade föräldrar --- [Bilaga 14 - Samtalsstöd för barn från 12 år.pdf] Socialförvaltningen Bilaga 14 Avdelningen för strategi och utveckling Dnr 2025/941 2026-01-21 Sida 1 (2) Insats utan behovsprövning: Stödsamtal för barn från 12 år Insatsens namn Stödsamtal för barn från 12 år Innehåll Insatsen innebär samtal till barn med utgångspunkt i barnets egna frågor och behov och utformas individuellt i dialog med barnet. Den syftar till att ge stöd att hantera sociala problem samt främja hälsa, trygghet och delaktighet. Samtalen kan omfatta teman som relationer, självkänsla, skolsituation, konflikter, psykiskt välbefinnande och strategier för att hantera vardagens utmaningar. Fokus ligger på att ge barnet en trygg plats för reflektion och dialog, att förebygga en negativ utveckling och stötta barnet att komma till klarhet med sin situation, bli medveten om sina egna resurser och utveckla ändamålsenliga strategier för att kunna hantera och eventuellt förändra sin situation. Stödet ges enskilt till barnet men vid behov kan även vårdnadshavare eller andra viktiga personer i barnets nätverk bjudas in. För barn som inte fyllt 15 år krävs båda vårdnadshavarnas samtycke till insatsen. Insatsen ska ges utifrån bästa tillgängliga kunskap och följa de eventuella nationella riktlinjer och rekommendationer som finns på området. Omfattning Insatsen är begränsad till max 7 tillfällen. Villkor • Barnet är folkbokfört i Stockholms stad. • Barnet är från 12 till och med 17 år och efterfrågar själv insatsen. • För barn som har fyllt 12 år men inte 15 år krävs samtliga vårdnadshavares samtycke till insatsen. Bilaga 14 Dnr 2025/941 Sida 2 (2) • Barnet har inte tagit del av denna insats de senaste 6 månaderna. Samtliga villkor ska vara uppfyllda för att ta få ta del av insatsen utan behovsprövning. Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är folkbokförd ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är folkbokförd. Om insatsen ges stadsövergripande av en fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Dokumentation av genomförandet av samtalsstöd för barn från 12 år förs enligt 14 kap. 3 § socialtjänstlagen. Insats utan behovsprövning: Stödsamtal för barn från 12 år --- [Bilaga 15 - Samtalsgrupp för anhöriga.pdf] Socialförvaltningen Bilaga 15 Avdelningen för strategi och utveckling Dnr 2025/941 2026-01-21 Sida 1 (3) Insats utan behovsprövning: Samtalsgrupp för anhöriga Insatsens namn Samtalsgrupp för anhöriga Innehåll Målgruppen för insatsen är anhöriga som vårdar eller stöder en närstående. Den som är under 18 år betraktas som anhörig även om de inte vårdar eller stöder en närstående och ingår därför i målgruppen för insatsen.1 I samtalsgrupp för anhöriga ges möjlighet att träffa andra anhöriga, utbyta erfarenheter och få ökad kunskap. Insatsen syftar till att psykiskt och socialt underlätta den anhöriges situation. Insatsen genomförs med stöd av samtalsledare. Insatsen ska ges utifrån bästa tillgängliga kunskap och följa de eventuella nationella riktlinjer och rekommendationer som finns på området. Definition: Anhörig är den som ger stöd eller vård. Närstående är den som tar emot stöd eller vård. Omfattning Antalet träffar i samtalsgruppen styrs av vilken metod eller modell som används. Villkor • Den enskilde är bosatt i Stockholms stad. • För barn som inte fyllt 15 år krävs samtliga vårdnadshavares samtycke till insatsen. Den enskilde ska också uppfylla något av följande villkor: • Den enskilde är 18 år eller äldre och vårdar eller stöder en närstående som: 1 Stockholms stads program för stöd till anhöriga – För socialtjänstens verksamheter Bilaga 15 Dnr 2025/941 Sida 2 (3) är äldre o har funktionsnedsättning eller fysisk sjukdom o har psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning o har skadligt bruk eller beroende o är utsatt för våld i nära relation o har koppling till våldsbejakande extremism o har en kriminell livsstil o är i kriminell miljö och som drabbats av skjutningar och o dödligt våld vill sluta köpa sex o • Den enskilde är under 18 år, efterfrågar själv insatsen och är anhörig till en närstående som: är äldre o har funktionsnedsättning eller fysisk sjukdom o har psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning o har skadligt bruk eller beroende o har koppling till våldsbejakande extremism o har en kriminell livsstil o är i kriminell miljö och som drabbats av skjutningar och o dödligt våld Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt. Om insatsen ges stadsövergripande av en fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Med stöd av 14 kap. 5 § socialtjänstlagen bedöms det föreligga särskilda skäl att besluta att uppgifter som kan röja den enskildes identitet inte ska dokumenteras vid genomförandet av insatsen samtalsgrupp för anhöriga. Enligt förarbetena kan undantag vara motiverat när öppna verksamheter är utformade som mötesplatser eller träffpunkter, där det inte är lämpligt eller behövligt att dokumentera uppgifter som kan kopplas till enskilda individer. Utifrån denna insats som utförs i grupp är det inte behövligt att dokumentera och följa upp på individnivå. Risk- och konsekvensanalys Syftet med dokumentationsplikten i den nya socialtjänstlagen är Insats utan behovsprövning: Samtalsgrupp för bland annat att följa upp effekter av insatser. anhöriga Bilaga 15 Dnr 2025/941 Sida 3 (3) En risk med att undanta insatsen från att dokumentera uppgifter som kan röja den enskildes identitet är att det försvårar möjligheten att mäta effekten av insatsen för den enskilde. I en gruppverksamhet är det med anledning av insatsen karaktär svårt att följa upp effekter för varje enskild individ. Risken bedöms därför inte ha någon större påverkan. Andra sätt att följa upp insatsen bedöms vara mer lämpliga, till exempel genom anonyma brukarenkäter. Insats utan behovsprövning: Samtalsgrupp för anhöriga --- [Bilaga 16 - Stödsamtal för anhöriga.pdf] Socialförvaltningen Bilaga 16 Avdelningen för strategi och utveckling Dnr 2025/941 2026-01-21 Sida 1 (2) Insats utan behovsprövning: Stödsamtal för anhöriga Insatsens namn Stödsamtal för anhöriga Innehåll Målgruppen för insatsen är anhöriga som vårdar eller stöder en närstående. Den som är under 18 år betraktas som anhörig även om de inte vårdar eller stöder en närstående och ingår därför i målgruppen för insatsen.1 Med stödsamtal till anhöriga menas hälsofrämjande och förebyggande samtal som primärt syftar till att förebygga ohälsa genom att psykiskt och socialt underlätta den anhöriges situation. De stödsamtalen ämnar ge möjlighet för den anhörige att prata om är vad som är viktigt för dem som anhöriga samt ge utrymme för den anhörige att förstå, hantera och förändra sin situation. Insatsen ska ges utifrån bästa tillgängliga kunskap och följa de eventuella nationella riktlinjer och rekommendationer som finns på området. För barn som anhöriga är BRA-samtal en modell som med fördel används för att ge barnet individuellt anpassad information och tillsammans kartlägga och formulera barnets behov. Definition: Anhörig är den som ger stöd eller vård. Närstående är den som tar emot stöd eller vård. Omfattning Insatsen är begränsad till max 10 stödsamtal per år. Villkor • Den enskilde är bosatt i Stockholms stad. • För barn som inte fyllt 15 år krävs vårdnadshavarnas samtycke till insatsen. 1 Stockholms stads program för stöd till anhöriga – För socialtjänstens verksamheter Bilaga 16 Dnr 2025/941 Sida 2 (2) Den enskilde ska också uppfylla något av följande villkor: • Den enskilde är 18 år eller äldre och vårdar eller stöder en närstående som: är äldre o har funktionsnedsättning eller fysisk sjukdom o har psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning o har skadligt bruk eller beroende o är utsatt för våld i nära relation o har koppling till våldsbejakande extremism o har en kriminell livsstil o är i kriminell miljö och som drabbats av skjutningar och o dödligt våld får ersättning för sex, skadar sig med sex eller utsatts för o människohandel för sexuella ändamål vill sluta köpa sex o • Den enskilde är under 18 år, efterfrågar själv insatsen och är anhörig till en närstående som: är äldre o har funktionsnedsättning eller fysisk sjukdom o har psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning o har skadligt bruk eller beroende o är utsatt för våld i nära relation o har koppling till våldsbejakande extremism. o har en kriminell livsstil o är i kriminell miljö och som drabbats av skjutningar och o dödligt våld Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt. Om insatsen ges stadsövergripande av en fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Dokumentation av genomförandet av stödsamtal för anhöriga förs enligt 14 kap. 3 § socialtjänstlagen. Insats utan behovsprövning: Stödsamtal för anhöriga --- [Bilaga 17 - Barnkonsekvensanalys.pdf] Bilaga 17 Socialförvaltningen Dnr SOF 2025/941 Avdelningen för strategi och utveckling 2026-01-21 Sida 1 (11) Barnkonsekvensanalys Enligt artikel 3.1 i barnkonventionen ska barnets bästa alltid komma i första hand när beslut eller åtgärder som rör barn fattas.1 Om ett ärende eller beslut bedöms ha stor påverkan på barns rättigheter och levnadsvillkor behöver barnets bästa utredas och beaktas. Inför beslut om att ge en insats utan individuell behovsprövning enligt socialtjänstlagen (2025:400) behöver barnkonsekvensanalys genomföras för de insatser som direkt eller indirekt berör barn. Analysen ska syfta till att visa vilka möjliga positiva och negativa effekter insatserna kan få för barns rättigheter. Genom analysen kan behov av kompensatoriska åtgärder ur ett barnrättsligt perspektiv identifieras. Barnkonsekvensanalysen bygger på underlag som socialförvaltningen har sammanställt om varje enskild insats gällande positiva och negativa konsekvenser om insatsen ges utan behovsprövning. Risker som socialförvaltningen har identifierat i underlaget har främst utgått från frågor om barns behov av skydd och stöd, barns delaktighet och jämlik tillgång till insatser Analysen bygger även på genomgång av brukarrapporter2, 3 samt insamling av synpunkter från referensgrupper som företräder barn och unga. Stöd för genomförande av barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalysen utgår från aktuell lagstiftning och stöd- och styrdokument som gäller inom Stockholms stad. Aktuell lagstiftning: • Barnkonventionen • Socialtjänstlagen (2025:400) 1 Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling 2 Slutrapport - Insatser utan behovsprövning, 2024, Lumell Box 44 12321 Farsta 3 ”Om jag hade fått hjälp tidigare hade det inte behövt gå så långt” Barns Telefon 0761225155 perspektiv på omställningen inom socialtjänsten., Maskrosbarns lägesrapport catrine.ahlman@stockholm.se 2024f start.stockholm PM Sida 2 (11) Stöd- och styrdokument: • Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna4 • Stockholms stads stödmaterial för barnrättsperspektiv inom socialtjänsten5 • Prövning av barnets bästa i ärenden av övergripande eller strategisk karaktär – vägledning för medarbetare på avdelningen för strategi och utveckling, socialförvaltningen Barnkonventionen består av 54 artiklar där fyra av artiklarna (artikel 2, 3, 6 och 12) utgör de grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas i frågor som rör barn. Eventuella konsekvenser av insatser utan behovsprövning för barn har analyserats utifrån dessa fyra artiklar. Stadens arbete och verksamheter ska ta hänsyn till barnkonventionen som kan sammanfattas i fyra centrala rättighetsområden: • barns rätt till liv och utveckling (artikel 6) • barns rätt till delaktighet (artikel 12) • att inget barn ska diskrimineras (artikel 2) • att barnets bästa ska vara vägledande i all verksamhet och i alla beslut (artikel 3). Barn som berörs av förslaget Flera av de insatser som föreslås ges utan behovsprövning i Stockholms stad berör barn som har eller kommer få stöd från socialtjänsten. Vissa insatser berör barn direkt medan andra berör barn indirekt, till exempel genom att en förälder eller annan nära närstående har eller kommer få stöd från socialtjänsten. Även stöd till föräldrar som inte direkt gäller föräldraskapet kan ha en indirekt, och ibland tydlig, påverkan på barnens liv och levnadsvillkor. Barn har olika förutsättningar och behov, vilket gör att Stockholms stads föreslagna insatser påverkar barn på olika sätt. Vissa grupper behöver särskilt uppmärksammas i analysen, till exempel barn med funktionsnedsättning, barn som lever i utsatthet och barn med begränsat socialt nätverk eller som har föräldrar med begränsade resurser. Synpunkter från barn/företrädare Enligt artikel 12 i barnkonventionen ska barn och unga få komma till tals och deras åsikter beaktas i alla frågor som rör dem. Barns 4 Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna, 2024, Stockholms stad 5 Stödmaterial för barnrättsperspektiv inom socialtjänsten, 2017, Stockholms stad Barnkonsekvensanalys PM Sida 3 (11) delaktighet i denna barnkonsekvensanalys utgår från barn och ungas åsikter som Maskrosbarn sammanställt6 samt en genomgång av brukarrapporter som genomfördes av socialförvaltningen och äldreförvaltningen år 2024.7 Dessutom har synpunkter på konsekvenserna för barn och unga av insatser utan behovsprövning inhämtats genom dialogmöten med referensgrupper från civilsamhället som socialförvaltningen och äldreförvaltningen sammankallar. I referensgrupperna ingår föreningar och stiftelser som företräder grupper av barn eller föräldrar med olika behov. Synpunkter från referensgrupper Nedan sammanfattas synpunkter som framförts av referensgrupperna. Information och tydlighet i kontakten med socialtjänsten • Föräldrar och barn med tidigare negativa erfarenheter av socialtjänsten behöver tydlig information om: Vad kontakt inom ramen för insatser utan o behovsprövning innebär Rutiner för dokumentation o Vad anmälningsplikten innebär o Hur barnets uppgifter hanteras o • Barnanpassad information stärker barnets trygghet och delaktighet. • Tydlighet i socialtjänstens information minskar risken att barn avstår från kontakt med socialtjänsten på grund av osäkerhet. Risk för ojämlik tillgång till insatser • Risk att resurssvaga föräldrar inte tar del av insatser och avstår från att efterfråga hjälp. Detta kan gälla för föräldrar som inte uppmärksammar eller förnekar barnets behov och för föräldrar som själva utsätter barnet för våld eller försummelse. • Barn och unga kan ha svårt att förstå vilket stöd de behöver eller hur de ska be om det. • Krav på vårdnadshavares samtycke kan begränsa stödet för barn. • Insatser och information behöver anpassas till barn och föräldrar med funktionsnedsättning. 6 ”Om jag hade fått hjälp tidigare hade det inte behövt gå så långt” Barns perspektiv på omställningen inom socialtjänsten., Maskrosbarns lägesrapport 2024 7 Slutrapport - Insatser utan behovsprövning, 2024, Lumell Barnkonsekvensanalys PM Sida 4 (11) • Ett tydligt anhörigperspektiv är viktigt då barns situation påverkas starkt av de vuxnas mående och livssituation. Dokumentation och tillit • Krav på dokumentation kan avhålla sårbara grupper från att efterfråga stöd. Detta kan gälla för föräldrar med låg tillit till socialtjänsten och som har oro för hur deras uppgifter kan användas. • Viktigt att uppmärksamma undantag från dokumentationskrav vid insatser riktade till våldsutövare, eftersom det kan leda till att våldsutsatta barn inte uppmärksammas. • Samtidigt kan det vara positivt för barnet att slippa upprepa sin berättelse vid flera kontakter. Barns röster från Maskrosbarn Organisationen Maskrosbarn har samlat in barns och ungas perspektiv på omställningen till den nya socialtjänstlagen. Dessa perspektiv redovisas i rapporten ”Om jag hade fått hjälp tidigare hade det inte behövt gå så långt”.8 Nedan redovisas ett urval av synpunkter som barn och unga framfört, med särskilt fokus på insatser utan behovsprövning: • Barn och unga efterfrågar en mer tillgänglig och synlig socialtjänst, med tydlig och generell information om vilket stöd som finns. • Förutsägbarhet och kontinuitet i kontakten med socialtjänsten lyfts fram som viktigt, liksom behovet av mer stöd som riktar sig direkt till barnen. • Det finns önskemål om fler möjligheter till samtalsstöd för barn, samt mer flexibla former för hur stödet kan ges. • Barn och unga är positiva till att vissa insatser kan ges utan individuell behovsprövning, eftersom utredningsprocesser ofta tar lång tid. Samtidigt finns frågor och osäkerhet kring vilken typ av stöd som faktiskt kommer att vara tillgängligt inom dessa insatser. Barnperspektiv från brukarrapporter Inom ramen för den kartläggning som genomfördes av socialförvaltningen och äldreförvaltningen år 20249 som en del i omställningen enligt ny socialtjänstlag gjordes en genomgång av flera brukarrapporter. Där framkom perspektiv som är viktiga att ta 8 ”Om jag hade fått hjälp tidigare hade det inte behövt gå så långt” Barns perspektiv på omställningen inom socialtjänsten., Maskrosbarns lägesrapport 2024 9 Slutrapport - Insatser utan behovsprövning, 2024, Lumell Barnkonsekvensanalys PM Sida 5 (11) hänsyn till vad gäller insatser utan behovsprövning i de fall barn berörs direkt eller indirekt av en insats: • Upptäck problem tidigt så att stöd kan sättas in i ett tidigt skede. • Ge barn och unga tydlig, begriplig och anpassad information, och se till att de får återkoppling. • Se till att barn och unga får komma till tals, vara delaktiga och få inflytande när de har kontakt med socialtjänsten. • Anpassa insatserna så långt det går efter varje barns eller ungdoms behov och var flexibel i hur stödet utformas. • Gör stödet mer tillgängligt för barn och unga genom att erbjuda tidiga insatser och stöd nära där de bor, går i skolan eller vistas. • Ge mer långsiktiga och förebyggande insatser för att minska psykisk ohälsa och förhindra att barn och unga hamnar i kriminalitet. • Uppmärksamma tecken på våld mot barn och unga i tid och agera snabbt när våld misstänks. Flera delar av det som framkommer i Maskrosbarns rapport och från möten med referensgrupperna återfinns bland barns synpunkter som presenteras i kartläggningen. Analys av insatser utan behovsprövning utifrån barnets bästa Sammanställning av positiva och negativa konsekvenser Nedan följer en sammanställning av positiva och negativa konsekvenser för barns rättigheter när insatser ges utan behovsprövning. Dessa ligger i linje med de analyser som genomförts för de enskilda insatserna i fas 1. Positiva konsekvenser Mer likvärdigt stöd för barn och familjer Det är positivt för barns rättigheter att socialtjänstens stöd blir mer lika i hela staden. När utbudet av insatser blir både större och mer likvärdigt minskar risken för att barn får olika mycket hjälp beroende på var de bor. Barn, deras föräldrar och närstående får därmed bättre och mer rättvisa möjligheter till stöd. Insatser som riktar sig direkt till barn är viktiga Flera av de föreslagna insatserna utan behovsprövning riktar sig direkt till barn och unga. Dessa insatser kan göra det lättare för barn att få stöd tidigt, innan problemen blir större. En möjlig effekt är att fler barn och unga kan få hjälp från socialtjänsten utan att en utredning först måste göras. Barn och unga Barnkonsekvensanalys PM Sida 6 (11) har själva sagt att det i dag är svårt att få stöd för sin egen skull.10 De vill ha snabbare och enklare kontakt med socialtjänsten. De efterfrågar särskilt fler möjligheter till samtalsstöd och andra insatser som är direkt riktade till dem. De föreslagna insatserna kan möta dessa behov genom att göra kontakten med socialtjänsten mer tillgänglig. Stöd till föräldrar och närstående gynnar barn Barn och unga har också lyft att det är viktigt att deras föräldrar får stöd.11 Flera av de insatser utan behovsprövning som föreslås riktas till föräldrar eller andra närstående. När föräldrar eller andra närstående får stöd i sitt föräldraskap eller för egen del ökar möjligheterna för barn att växa upp i trygga och goda förhållanden. Negativa konsekvenser Påverkan på socialtjänstens ansvar för barns behov av skydd och stöd Att ge insatser utan behovsprövning till barn, deras föräldrar eller andra vuxna i barnets närhet kan riskera att oro för barn inte uppmärksammas i tillräcklig grad och att barn med behov av skydd eller stöd inte får del av de insatser de behöver. Detta är en risk som uppmärksammats till exempel av Barnombudsmannen,12 samt i socialförvaltningens och äldreförvaltningens kartläggning av insatser utan behovsprövning 2024.13 Påverkan på barns delaktighet När insatser ges till föräldrar eller andra vuxna i barns närhet utan behovsprövning och där barn indirekt påverkas finns det risk för att barns perspektiv inte synliggöras i samma utsträckning som om insatsen skulle ges med en föregående utredning. Det finns risk att det är föräldrarnas uppfattning som får företräde och barn inte ges möjlighet att beskriva sin syn på problem, insatsernas innehåll eller hur stödet följs upp. Det kan leda till att insatserna inte anpassas efter de faktiska problem som finns, vilket riskerar att försvaga 10 ”Om jag hade fått hjälp tidigare hade det inte behövt gå så långt” Barns perspektiv på omställningen inom socialtjänsten., Maskrosbarns lägesrapport 2024 11 Barn och ungas åsikter inför nya socialtjänstlagen, 2024, Rädda Barnens Ungdomsförbund 12 Remissvar Betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag, 2021, Barnombudsmannen 13 Slutrapport - Insatser utan behovsprövning, 2024, Lumell Barnkonsekvensanalys PM Sida 7 (11) barnrättsperspektivet.14 I rapporten Barnets resa i socialtjänsten15 betonas att barns delaktighet är särskilt viktig i familjer där barn och föräldrar har olika uppfattningar om problemen. När det gäller insatser som riktar sig direkt till barn utan att en utredning görs finns det också en risk att barnet inte ges tillräcklig möjlighet att påverka hur stödet utformas. Utan en föregående utredning, där barnet i högre utsträckning kommer till tals och flera kontakter tas, kan insatserna bli för generella och därmed inte tillräckligt anpassade till barnets individuella behov. Detta gäller särskilt eftersom vissa barn kan ha svårt att förstå eller uttrycka sitt behov av stöd. Särskild hänsyn behöver tas till barn och föräldrar med funktionsnedsättning med anpassade insatser och stödmaterial samt genom att säkerställa att information ges på ett sätt som barnet och föräldrarna kan ta till sig och förstå. Risk för ojämlikhet Även om ökad tillgänglighet till socialtjänstens insatser i stort bedöms vara positivt för barn, finns det en risk att de kontaktvägar och insatser som erbjuds inte når alla barn eller vuxna i behov av stöd. Insatser utan behovsprövning förutsätter att den enskilde själv tar initiativ till kontakt. Barn, deras familjer eller andra vuxna i barns närhet har olika förutsättningar och varierande möjlighet att söka stöd från socialtjänsten. Vissa grupper av barn riskerar därför att i mindre utsträckning ta del av insatser utan behovsprövning. Det gäller bland annat barn med funktionsnedsättning, barn till föräldrar med sociala problem eller som lever i socioekonomisk utsatthet, barn som själva eller vars föräldrar har begränsade kunskaper i svenska eller om det svenska samhället samt barn eller föräldrar som har låg tillit till socialtjänsten. Sammanställning per insats Nedan presenteras en sammanfattning av positiva och negativa konsekvenser gällande barns rättigheter per insats. Insatser som ges direkt till barn Stödsamtal för barn från 12 år Medling vid brott Insatser utan behovsprövning som riktar sig direkt till barn kan ge tidigare och mer lättillgängligt stöd, stärka barns delaktighet och 14 Barnets resa i socialtjänsten, Det svenska familjeorienterade systemet och barnet som rättighetsbärare, 2023, M. Heimer & C. Pettersson, Uppsala Universitet och Region Örebro 15 Ibid. Barnkonsekvensanalys PM Sida 8 (11) självbestämmande samt säkerställa rätt till hjälp utan krav på utredning, i linje med barnkonventionen. Tillgänglig information och enkla kontaktvägar skulle öka tillgängligheten till insatserna. Samtidigt finns risker: barnets helhetssituation kan förbises och tecken på utsatthet missas. Tydliga rutiner för riskbedömning, uppföljning och överföring av oro till myndighetsutövande socialtjänst är därför viktiga. Medarbetare behöver relevant kunskap om risk- och skyddsfaktorer, särskilt när barnet lever med våld, missbruk, psykisk ohälsa eller hedersrelaterade normer. Negativa konsekvenser kan uppstå om mer resursstarka föräldrar och barn med mindre behov ber om insatsen och tränger undan barn med större behov och att väntetider blir långa. Gruppverksamheter: Stödgrupp för barn med separerade föräldrar Medarbetare i gruppverksamheter behöver särskilt uppmärksamma barn med psykisk ohälsa, trauma eller tecken på våld. Det är viktigt att följa rutiner för att överföra oro och för individuell uppföljning vid behov. För att stärka barnens delaktighet bör de involveras i utformningen av gruppverksamhetens innehåll och erbjudas en trygg miljö för att uttrycka sina åsikter och upplevelser. Insatser som kan ges direkt till barn eller föräldrar Stödsamtal för anhöriga Samtalsgrupp för anhöriga Familjebehandling När vuxna får stöd kan det avlasta familjen och direkt eller indirekt stärka barnets situation. Tillgängligheten kan försämras om information inte är anpassad för barn. Barnets perspektiv riskerar att inte komma fram när insatsen initieras av föräldrar och ges utan att en utredning har gjorts. Utförare för insatsen familjebehandling bör därför erbjuda barn egna samtal när det är lämpligt och använda arbetssätt som stärker deras delaktighet. Stöd för personer utsatta för våld Samtalsgrupp för personer utsatta för våld i nära relation av partner Stöd för att bryta ett våldsamt beteende Samtalsgrupp för personer som utövat våld mot partner Insatser utan behovsprövning kan sänka trösklar för att söka hjälp och bidra till minskat våld och utsatthet, vilket förbättrar barns situation. Samtidigt finns risk att barns utsatthet förbises när Barnkonsekvensanalys PM Sida 9 (11) insatsen ges till vuxna och barnets bästa inte uppmärksammas i en utredning. För att minska riskerna behöver verksamheterna fortsätta att använda det stödmaterial som finns för systematiska frågor om barn, strukturerad uppföljning och tydliga rutiner vid oro. För unga våldsutövare och unga som utsätts för våld behövs anpassade arbetssätt och närvaro på de platser där de befinner sig. Insatser som ges till föräldrar Individuellt föräldraskapsstöd Det är positivt med en insats som kan ges till föräldrar som vill ha stöd i sitt föräldraskap och som direkt kan förbättra barnets situation. Samtidigt finns en risk att barnets behov inte uppmärksammas när insatsen utformas utifrån föräldrarnas bild. För att stärka delaktighet och säkerställa behov av skydd och stöd behöver vissa mer utsatta barn uppmärksammas, som till exempel barn som inte vågar uttrycka sina behov för föräldern, barn vars signaler inte uppfattas av föräldern eller barn till föräldrar som är i konflikt med varandra. Bostadsvägledning Tidigt och lättillgängligt stöd kan förbättra familjens boendesituation. Det är viktigt att alltid ta hänsyn till barnets bästa och anpassa råd utifrån familjekonstellationen. Budget- och skuldrådgivning, Dokumentation med personuppgifter gör det möjligt att identifiera barn och motivera till vidare stöd. Det är viktigt att barnets behov och intressen uppmärksammas även om fokus ligger på den vuxnes ekonomiska situation. Informationssamtal Vid hög konfliktnivå behöver barns behov uppmärksammas särskilt. Föräldrar bör informeras om barns rätt till delaktighet och möjligheten till egna barnsamtal. Stöd för personer som har funderingar kring sitt bruk av alkohol, narkotika eller spel om pengar En insats med låg tröskel utan dokumentationskrav kan öka föräldrars vilja att söka hjälp, vilket gynnar barn. Samtidigt behöver socialtjänsten använda det stödmaterial som finns för att fortsätta arbeta systematiskt med att fråga om barn, motivera till vidare stöd vid behov och ha tydliga rutiner för orosanmälan och riskbedömning. Barnkonsekvensanalys PM Sida 10 (11) Medföljarstöd Insatsen kan stärka barnets situation genom att den vuxna trygghetspersonen får stöd att i att kunna vara ett bra stöd till barnet vid ett barnförhör. Sammanfattande bedömning Den nya socialtjänstlagen förtydligar att barnets bästa ska beaktas vid alla åtgärder som rör barn, i enlighet med artikel 3.1 i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa kan variera beroende på barnets specifika situation. Ett av målen med lagen är att nå fler barn tidigt, vilket är positivt ur ett barnrättsligt perspektiv. Möjligheten att ge insatser utan behovsprövning bedöms i stort vara förenlig med barnkonventionens principer och bedöms ha positiva effekter för barns rättigheter. Ett mer likvärdigt och utökat utbud av stödinsatser inom socialtjänsten minskar risken för att barns tillgång till hjälp skiljer sig åt beroende på var de bor. Insatser utan behovsprövning som riktar sig direkt till barn och unga kan göra det lättare att få stöd tidigt och utan utredning. Detta svarar mot barns önskemål om snabbare och enklare kontakt med socialtjänsten. Även mer lättillgängliga insatser utan behovsprövning till föräldrar stärker förutsättningarna för att barn ska växa upp i trygga och goda förhållanden. Samtidigt finns risker: barns delaktighet kan begränsas, att alla barn inte får samma tillgång till insatser och risken finns för negativa konsekvenser för barns rätt till skydd enligt artikel 19. Barns egna synpunkter är viktiga för att uppfylla artikel 12 om barns rätt till delaktighet, både i planering och utformning av insatser utan behovsprövning. För att säkerställa att utförandet av insatser utan behovsprövning tar hänsyn till barnets bästa har följande identifierats som särskilt viktigt att beakta: Barns rätt till skydd och stöd För att minimera de identifierade riskerna krävs fortsatt arbete med att kontinuerligt använda kommunala och nationella stödmaterial.16 Vid behov behövs även kunskapsbaserade arbetssätt och rutiner som tydliggör på vilket sätt barns rättigheter och behov av skydd och stöd beaktas i utförandet av insatser utan behovsprövning, och hur en kontinuerlig uppföljning sker för att säkerställa barns rättigheter där risker har identifierats. 16 Stödmaterial för barnrättsperspektiv inom socialtjänsten, 2017, Stockholms stad, s. 7 Barnkonsekvensanalys PM Sida 11 (11) Barns rätt till delaktighet Vid bedömning av barnets bästa ska barnets åsikter alltid beaktas. Den nya socialtjänstlagen förtydligar barns rätt till information och ställer krav på att relevant information ges kontinuerligt och anpassas till barnets ålder, mognad och individuella förutsättningar. Den som lämnar information ska så långt det är möjligt säkerställa att barnet förstått den. Om barnet inte vill framföra sina åsikter ska detta respekteras. Barns beskrivning av problem och behov av stöd är viktig för att forma insatser och ska synliggöras och beaktas. Rutiner och arbetssätt som stärker barns delaktighet behöver fortsätta att användas systematiskt av verksamheter som utför insatser som berör barn direkt eller indirekt. Viktigt att integrera barnperspektivet i samtal med föräldrar och hjälpa dem att se situationen utifrån barnets behov samt att erbjuda samtal med barn när det bedöms lämpligt. Detta gäller särskilt för de insatser som riktas mot att stärka föräldraskapet. Verksamheterna behöver också rutiner för att, i de fall det bedöms relevant, dokumentera hur barns bästa har beaktats i planering och genomförande av insatser samt vilken information som lämnats och hur barnet har fått möjlighet att framföra sina åsikter. Stöd för detta arbete finns i Stockholms stads stödmaterialet 17 och i Socialstyrelsens kunskapsstöd.18 Jämlik tillgång till insatser För att erbjuda en jämlik tillgång till insatser är det viktigt att kontaktvägar och insatser är tillgängliga och anpassade för olika grupper av barn och vuxna. Det är också viktigt att socialtjänsten samarbetar med till exempel förskola, skola, hälso- och sjukvården och civilsamhället, så att dessa aktörer känner till socialtjänstens insatsutbud, kan ge relevant information till barn och föräldrar och andra närstående samt fungera som en brygga till socialtjänsten. 17 Stödmaterial för barnrättsperspektiv inom socialtjänsten, 2017, Stockholms stad, s. 62, 63 18 Barn som anhöriga - Kunskapsguiden Barnkonsekvensanalys