maj 2026

Fullmäktige informerades om svaren på två medborgarförslag. Det ena förslaget handlade om bryggan vid Myrberget och det andra om att starta en öppen förskola i Gröndal. Nämnden hade redan tagit beslut om dessa den 23 april 2026.

Hägersten-Älvsjös stadsdelsnämnd tog del av pensionärsrådets protokoll från den 20 maj 2026 och lade det till handlingarna. Under pensionärsrådets möte fick de information om bland annat avgifter för äldreomsorg, den nya socialtjänstlagen, digitala personalakter och att avdelningschefen för äldreomsorg skulle gå i pension. Pensionärsrådet diskuterade även ärenden som rörde minnesplatser, den ekonomiska rapporten och samarbeten med idéburna organisationer.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande om rapporten "Förskola i Stockholm 2025" och skickade det som svar till kommunstyrelsen. Rapporten, som är framtagen av förskoleförvaltningen, beskriver förskolans förutsättningar, kvalitetsarbete, språkutveckling och kompensatoriska uppdrag i Stockholms stad. Sverigedemokraterna lämnade ett särskilt uttalande där de betonade vikten av höga krav på personalens svenskkunskaper och en mer strukturerad uppföljning av språkutvecklande insatser.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Centerpartiet om en inventering av idrottsytor i stadsdelsområdet. Förvaltningen redogjorde för vilka typer av idrottsytor de ansvarar för och hur de arbetar med att främja spontanaktiviteter, men meddelade att de inte har en överblick över nyttjandegraden för obokningsbara ytor. Moderaterna och Centerpartiet lämnade ett särskilt uttalande där de uttryckte oro över bristen på idrottsanläggningar i området och föreslog att möjligheten att bygga en ny idrottsplats och idrottshall i Mälaräng skulle utredas.

Moderaterna (M) lämnade en skrivelse med förslag om att öka grönskan i stadsdelsområdet med minst 1000 nya träd och ställde fem frågor till förvaltningen. Stadsdelsnämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Förvaltningen har höga mål för grönstruktur, biologisk mångfald och hantering av dagvatten samt har planterat 70 träd under 2024 och 2025 med fortsatta planteringar i år. Moderaterna anmälde ett särskilt uttalande där de uttryckte kvarstående oro för bristen på träd i vissa områden, som Marievik och Telefonplan, och kritiserade majoritetens byggpolitik.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände nya riktlinjer för föreningsstöd. Dessa riktlinjer ersätter tidigare regler och förtydligar hur föreningar i stadsdelsområdet kan ansöka om lokalt stöd för olika aktiviteter och löpande verksamheter. Liberalerna begärde återremiss men fick inte gehör, och Moderaterna anmälde ett särskilt uttalande där de ifrågasatte nämndens breda målsättningar för föreningsstödet och efterlyste pensionärer som en prioriterad målgrupp.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände att enheterna Medborgarservice och Tryggt mottagande i hemmet ska delta i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2026. Kvalitetsutmärkelsen är stadens årliga pris för att lyfta fram och belöna framgångsrikt kvalitetsarbete inom stadens verksamheter, och ger även enheterna ett verktyg för att utvärdera sitt eget arbete.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag att teckna ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Aspuddens Ungdomsklubb HOY. Avtalet, som löper från 2026-06-01 till 2027-12-31 och uppgår till totalt 215 000 kr, syftar till att skapa fler trygga mötesplatser för ungdomar och erbjuda en meningsfull fritid, vilket ska minska risken för utanförskap, riskbeteenden och kriminalitet i stadsdelen. Robin Nilsen (L) deltog inte i beslutet, och flera partier gjorde särskilda uttalanden som uttryckte glädje över samarbetet och önskan om att utöka partnerskap med civilsamhället framöver.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förslaget om att ingå ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Orienteringsklubben Älvsjö-Örby. Avtalet innebär att klubben får i uppdrag att ansvara för två officiella terrängleder med reflexmarkeringar i Älvsjöskogens naturreservat mellan 2026 och 2028, vilket ska göra skogen mer tillgänglig för allmänheten och minska slitaget på känsliga områden. Den totala ersättningen till klubben uppgår till 36 000 kronor. Majoriteten i nämnden ansåg att samarbetet stärker naturreservatet och bidrar till en hållbar användning, medan Moderaterna uttryckte oro för den låga ersättningen och att fler besökare sent på kvällen skulle kunna störa djurlivet.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag att ta över vinterväghållningen på parkmark i egen regi från och med den 1 oktober 2027. Detta beslutades för att uppnå en beräknad kostnadsminskning på 5-8,5% jämfört med entreprenad, ökad kvalitet med fast anställd personal, samt förbättrad flexibilitet och beredskap vid extremväder. Ett särskilt uttalande från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lyfte fram att beslutet även syftar till att minska klimatutsläppen, stärka arbetsvillkoren och säkerställa en tryggare framkomlighet för invånarna.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på Stadsrevisionens årsrapport 2025. Rapporten konstaterade att nämnden i stort sett skött ekonomin väl och att bokslut var korrekt, men identifierade områden med otillräcklig intern kontroll och gav rekommendationer för förbättringar, bland annat gällande familjehemsplaceringar, läkemedelshantering på boenden och hantering av skyddade personuppgifter. Nämnden uppgav att de delar revisionens bedömningar och arbetar med de nämnda utvecklingsområdena, men Sverigedemokraterna reserverade sig och uttryckte oro över att allvarliga brister inom vissa områden, inklusive familjehemsverksamheten, fortfarande kvarstår från tidigare år.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände tertialrapport 1 för 2026, som visar att nämnden prognostiserar att uppnå 27 av 28 egna mål och alla 12 av kommunfullmäktiges mål. Stadsdelen förväntas ha ett överskott på 1,1 miljoner kronor efter resultatöverföringar. Beslutet innebar även att nämnden fastställde budgetförändringar, ansökte om budgetjusteringar för bland annat ökad demokrati och investeringar, samt omdisponerade medel för arbetsmarknadsåtgärder till ekonomiskt bistånd och för nämndadministration till stadsmiljö. Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet och krävde avslag på förvaltningens förslag.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände ett tjänsteutlåtande som svar på ett medborgarförslag om att utveckla en liten park utmed Tomträttsvägen i Hägersten. Förslaget gällde att minska biltrafiken och göra grönområdet grönare, tryggare och trevligare. Trafikkontoret meddelade att de inte kunde genomföra förslagen om trafikåtgärder eftersom gatan redan har låga trafikflöden och god trafiksäkerhet, men förvaltningen kommer att fortsätta dialogen om parkeringssituationen och kommer att komplettera parken med sittplatser och grillmöjligheter.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående ett medborgarförslag om en minnesplats i Fruängen. Förslaget gällde en plats till minne av en pojke som sköts till döds där 2025. Nämnden beslutade att förvaltningen ska fortsätta dialogen med trafikkontoret och förslagsställarna för att utveckla tryggheten på platsen, till exempel genom belysning, konstnärlig utsmyckning eller växtlighet, med återrapportering till nämnden.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd behandlade sex medborgarförslag. Nämnden beslutade att förvaltningen ska utreda ett förslag om tennisbanor. Förslag om hundrastgård vid Långbro park och omlokalisering av rådjur ska besvaras direkt av förvaltningen. Förslag om gång- och cykelvägar på Årstabron skickades till trafiknämnden, förslag om grönstruktur mellan naturreservat till stadsbyggnadsnämnden (med uppdrag för förvaltningen att återkoppla svaret), och förslag om avgiftsfri parkering vid Älvsjö IP till Stockholm parkering AB.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd behandlade en rapport om beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som inte hade verkställts under det första kvartalet 2026. Förvaltningen hade rapporterat 29 sådana beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), samt ytterligare 10 beslut som avslutats utan att verkställas och 18 beslut som hade verkställts. Nämnden beslutade att lägga denna anmälan till handlingarna, vilket innebär att informationen noterades.

Skärholmens stadsdelsnämnd ska behandla en intern remiss från trafikkontoret om uppförandet av en ny säsongskiosk vid Mälarhöjdsbadet i Bredäng. Kiosken kommer att sälja mat under sommaren och vara permanent, men om verksamheten upphör måste näringsidkaren sälja eller flytta kiosken. Stadsdelsförvaltningen har inga invändningar mot kioskbyggnaden enligt tillståndsansökan.

Warner Bros. International Television Production Sverige AB har ansökt om tillstånd att få filma delar av Sätraskogens naturreservat i Bredäng. Inspelningen, som är tänkt att ske under en dag, den 25 maj 2026, innebär att karaktärer spelar discgolf. Bolaget vill även ställa upp ett par tält, köra två bilar på grusvägen för utrustning samt placera en toalettvagn. Stockholms kommun, Exploateringskontoret, behöver yttra sig över ansökan.

Kommunstyrelsen ska behandla en remiss som innehåller en omfattande rapport om förskolan i Stockholm 2025. Rapporten innehåller statistik och analyser om bland annat socioekonomiska index per stadsdel, antal förskolor, inskrivningsgrad för barn, andelen legitimerade förskollärare och samverkan med socialtjänsten. Syftet är att ge en helhetsbild av förskolans verksamhet och utveckling i staden.

Moderaterna i Skärholmen har föreslagit att isen vid Sätrastrandsbadet och Mälarhöjdsbadet ska plogas för skridskoåkning för att erbjuda invånarna trygga isbanor. Skärholmens stadsdelsförvaltning avråder dock från detta. De menar att isplogning på Mälaren är för riskabelt på grund av underströmmar och att de saknar nödvändig kunskap, utrustning och personal för att kunna garantera säkerheten. Istället hänvisar förvaltningen till befintliga plogade sjöisbanor och konstgjorda isbanor som redan finns i Stockholms stad.

Denna punkt handlar om nya krav för att hjälpa personer att lämna kriminella gäng eller extremistiska miljöer, som införs med den nya socialtjänstlagen. Kommunfullmäktige kommer att behandla en skrivelse om hur Stockholms stad ska arbeta med denna så kallade avhopparverksamhet.

Skärholmens stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag om att godkänna förvaltningens svar på en skrivelse från Sverigedemokraterna om personalens kunskaper gällande brand och första hjälpen. Förvaltningen rapporterar att personalen inom utförarverksamheter, såsom förskola och vård, får regelbunden utbildning i brandskydd och första hjälpen, inklusive hjärt- och lungräddning. För kontorspersonalen på Måsholmstorget pågår arbete med att stärka brandskyddskunskapen och erbjuda grundläggande utbildning i hjärt- och lungräddning till delar av personalen, samt att undersöka hur kunskap om första hjälpen kan spridas till fler anställda och invånare inför beredskapsveckan.

Ett medborgarförslag föreslår att antalet hål på discgolfbanan i Sätraskogen utökas, helst till 18 hål. Förslaget kommer att behandlas av politikerna i Stockholms stad.

Detta protokoll från ett styrgruppsmöte för satsningen ”Skärholmen tillsammans” informerar om kommande och pågående aktiviteter för barn och unga i Skärholmen. Det diskuteras hur man kan locka fler flickor till fritidsaktiviteter, samt att Kulturskolan kan komma att involveras för att erbjuda verksamhet i kommunala grundskolor. Summer Camp 2026 planeras att hållas den 2-3 juli på Vårbergs IP med prova på-aktiviteter.

Skärholmens stadsdelsförvaltning avstyrker en ansökan om bygglov för ett 54 meter högt mobiltorn vid Sätra vattentorn i Sätraskogens naturreservat, som Telia Towers Sweden AB vill bygga. Förvaltningen anser att utredningen saknar information om tornets visuella påverkan på landskapsbilden och alternativa placeringar utanför naturreservatet. De föreslår istället en annan lokalisering norr om trafikplats Kungens kurva, vilken bedöms ha lägre naturvärden och mindre påverkan på landskapsbilden.

Skärholmens stadsdelsnämnd föreslås godkänna en ny rutin för rapportering och hantering av missförhållanden enligt lex Sarah. Rutinen ska tydliggöra hur personal inom socialtjänsten och LSS ska agera vid misstankar om missförhållanden och vem som ansvarar för vad under utredningsprocessen. Syftet är att säkerställa att brister åtgärdas snabbt och att kvaliteten på insatserna för invånarna i Skärholmen förbättras.

Region Stockholm bjuder in till samråd om Spårväg Syd, en ny spårväg som planeras att gå mellan Flemingsberg och Skärholmen. Syftet med spårvägen är att förbättra kollektivtrafiken och möjliggöra stadsutveckling med nya bostäder och arbetsplatser i södra Stockholm. Stockholm stad ser positivt på utbyggnaden men understryker vikten av att hela spårvägen byggs ut mellan Flemingsberg och Älvsjö samt att projektet håller den avtalade budgeten. Synpunkter på förslagen kan lämnas fram till den 29 mars 2026, och ett öppet hus hålls den 17 mars 2026 på Flemingsbergs bibliotek.

Skärholmens stadsdelsnämnd föreslås godkänna sin tertialrapport 1 för 2026, som visar att förvaltningen bedömer att de flesta av kommunfullmäktiges mål kommer att uppfyllas. Nämnden kommer också att ansöka om en budgetjustering på 0,6 miljoner kronor för att köpa städmaskiner och elcyklar till lokalvården inom förskolan, med syftet att sänka driftskostnaderna på längre sikt och förbättra arbetsmiljön. Dessutom föreslås nämnden godkänna en revidering av årsmålet för inköpta plastartiklar i stadens verksamheter, från 27,7 ton till 25,5 ton.

Skärholmens stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag om att utse Odile Tuniche från PRO Skärholmen som ersättare i stadsdelsnämndens pensionärsråd fram till den 31 december 2026. Detta görs för att komplettera rådet som idag saknar en ersättare, enligt de riktlinjer som kommunfullmäktige har beslutat för pensionärsråden. Pensionärsrådet är ett viktigt forum för äldre att få sin röst hörd i lokala frågor.

Skärholmens stadsdelsnämnd ska behandla ett svar på en skrivelse från Sverigedemokraterna angående sexualbrott och annan brottslighet inom hemtjänsten. Sverigedemokraterna efterfrågar bland annat hur förvaltningen arbetar förebyggande och med kontroller av personal. Förvaltningen bedömer att deras nuvarande arbetssätt utgör en stabil grund för en trygg och säker hemtjänst, som bygger på kontinuitet, kompetensutveckling och uppföljning, inklusive registerkontroller vid anställning och rutiner för avvikelsehantering. De äldre och deras anhöriga kan vända sig till flera funktioner för att anmäla misstänkta missförhållanden.

Ett medborgarförslag föreslår att en ny hundrastgård anläggs i Bredäng, närmare bestämt på kullen som kallas Mewij Kulle, mellan äldreboendet Attendo Liljanshöjden och Tempelriddarvägen. Förslagsställaren menar att detta skulle glädja många hundägare och göra området trevligare då det idag är en mindre trivsam plats med skräp.

Ett medborgarförslag föreslår att en grillplats med bänkar och bord återställs vid ängen bredvid Bredängs badväg, nära Mälarhöjdsbadets parkering. Grillplatsen togs bort när ett stängsel sattes upp för sommarbetande kor, men den var mycket uppskattad av familjer i närområdet.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet har ställt en fråga till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd om effekterna av att återta verksamheter i egen regi. Förvaltningen svarar att de har återtagit två verksamheter: dagverksamheten Starbogården för äldre och dagliga verksamheten Spegeln enligt Lagen om stöd och service (LSS), vilka tillsammans omfattar 44 platser. Förvaltningen bedömer att kvaliteten har förbättrats, särskilt på Starbogården som nu är Silvia-certifierad och HBTQ-diplomerad, och att kostnadsutvecklingen ligger i linje med förväntningarna.

Moderaterna i Hässelby-Vällingby har ställt frågor till stadsdelsförvaltningen om skötseln av Karl Bondes skog, som upplevs som eftersatt med nedfallna träd och tät sly, vilket påverkar framkomlighet och trygghet. De önskar en redovisning av skötselplaner, behov av röjning, vilka naturvärden som finns och hur skyltningen kan förbättras. Förvaltningen föreslår att Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner svaret, där man delar uppfattningen om skogens betydelse och att vissa delar kan gallras för att förbättra sikt och tillgänglighet, särskilt vid gångvägar och entréer. Dock ska resten av skogen skötas mindre ingripande för att värna naturvärdena, då skogen är ett ekologiskt särskilt betydelsefullt område med skyddsvärda arter. Projektet Grönare Stockholm arbetar med att skapa tydligare entréer och öka den biologiska mångfalden i skogen, vilket beräknas vara klart under 2027. Förvaltningen bedömer att åtgärder för att öka tryggheten är mer prioriterade i andra delar av stadsdelsområdet.

Centerpartiet har föreslagit att Hässelby-Vällingbys fritidsbibliotek, som lånar ut sport- och friluftsutrustning, ska anslutas till den nationella föreningen Fritidsbanken. De menar att detta skulle vara mer effektivt och gynnsamt för invånarna. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning svarar att de inte har utrett möjligheten till anslutning, inte haft djupare dialog med Skärholmens Fritidsbank eller kontakt med Fritidsbanken Sverige, och bedömer att en anslutning skulle innebära ökade kostnader. Förvaltningen föreslår att ärendet läggs till handlingarna.

Protokollet från det gemensamma rådet för funktionshindersfrågor i Bromma och Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnder från den 21 april 2026 ska anmälas till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Mötet diskuterade bland annat tillgänglighet i nya Möjligheternas hus i Mariehäll, utformningen av tillgängliga grillplatser i Kyrkhamn-Riddersvik, samt hur man kan stärka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning i stadsdelsförvaltningarnas arbete.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd kommer att ta del av en rapport om beslut om sociala insatser som inte har kunnat verkställas under det första kvartalet 2026. Totalt handlar det om 18 obesvarade beslut inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri (enligt lagen om stöd och service (LSS) och socialtjänstlagen (SoL)) samt 11 obesvarade beslut inom äldreomsorgen (enligt SoL). Orsakerna till de ej verkställda besluten varierar, bland annat har brukare tackat nej eller haft specifika önskemål, men även platsbrist har förekommit.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd kommer att ta del av information om en anmälan till Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2026. Hemtjänstutförarna Kälvesta, Vinsta och Åkermyntan, som ingår i förvaltningens avdelning för äldre och funktionsnedsättning, deltar i utmärkelsen. Syftet är att uppmärksamma och belöna framgångsrik verksamhetsutveckling för att förbättra kvalitet och service för stockholmarna, särskilt inom äldreomsorgen.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ska godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande angående Förskoleundersökningen 2026. Resultatet visar att 91 procent av vårdnadshavarna är nöjda med förskolorna i stadsdelen, vilket är en ökning från föregående år och ligger i nivå med eller över stadens genomsnitt inom de flesta områden. Förvaltningen föreslår att analysen av undersökningen, som bland annat visar förbättrad trygghet och ett starkt intresse för hållbar utveckling, läggs till handlingarna.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ska behandla ett remissvar gällande revideringen av Stockholms stads kulturstrategiska program. Förvaltningen är positiv till programmet som syftar till att ge stockholmarna bästa möjliga förutsättningar att ta del av och skapa kultur. Däremot föreslås att programmet bör inkludera specifika målgrupper som personer inom Lag om stöd och service (LSS), socialpsykiatrin samt nyanlända för att säkerställa att kultur finns i varje stockholmares vardag.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd kommer att behandla ett medborgarförslag om sanering av klistermärken. Förslagsställaren önskar att de idrottsklubbar vars klistermärken skräpar ner stadsdelsområdet, särskilt runt Fyrspannsgatan med Djurgårdens klistermärken, ska stå för saneringskostnaderna. Stadsdelsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner att ärendet skickas vidare till trafikkontoret, eftersom de ansvarar för klottersanering och borttagning av klistermärken i den offentliga utemiljön.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ska behandla ett medborgarförslag om att sätta upp stängsel runt hundängen vid Melonparken. Förslagsställaren menar att få hundar kan vara lösa där utan att riskera att springa ut på gångvägen, och att hundar behöver större ytor att springa fritt på. Stadsdelsförvaltningen planerar att placera den första nya hundrastgården i stadsdelens västra delar för att få en jämn fördelning, men kommer att beakta önskemålet om hundängen vid Melonparken i sitt fortsatta arbete med kompletteringar av hundrastgårdar.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ska behandla ett medborgarförslag om att stänga av eller begränsa tillgången till vägen som leder till personalparkeringen vid Nälstaskolan. Förslaget kommer från en medborgare som upplever att biltrafiken vid Trolle Bondes gata skapar en otrygg och trafikfarlig situation för barnen vid skolans start och slut, då många föräldrar kör in på personalparkeringen för att lämna sina barn nära skolan. Stadsdelsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner deras tjänsteutlåtande och skickar ärendet vidare till trafikkontoret och SISAB, då de saknar inflytande över gator och skolfastigheter.

En 12-årig medborgare har föreslagit att Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ska bygga en stor skatepark i betong i lekparken Oxtungan. Stadsdelsförvaltningen tackar för förslaget och kommer att ta med sig idén om en skatepark till det framtida arbetet med att utveckla utemiljön i stadsdelsområdet, särskilt inom satsningen för prioriterade ytterstadsområden som inkluderar Hässelby gård.

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning föreslår att stadsdelsnämnden godkänner en upprustning av Hässelängens lekplats i Hässelby gård. Projektet, som ska kosta totalt 18 miljoner kronor och beräknas vara klart 2027, syftar till att göra lekplatsen mer tillgänglig, trygg och trivsam med nya aktiviteter, förbättrade samvaro-ytor och stärkta naturvärden. Invånardialoger har visat önskemål om bland annat bänkar, belysning och nya aktiviteter.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ska behandla stadsrevisionens årsrapport för 2025. Rapporten granskar hur nämnden har skött verksamheten, ekonomin och den interna kontrollen under året. Revisionen anser att nämnden i huvudsak har bedrivit verksamheten ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande, men ger rekommendationer för att förbättra bland annat lönehanteringen, kontrollen av inventarier samt stickprovskontroller inom äldreomsorgen.

Styrelsen för Nynäshamns Mark AB godkände bolagets tertialbokslut 1 och prognos 1 för 2026. Bolaget, som ägs av Stockholms Hamn AB och Nynäshamns kommun, äger och förvaltar mark och anläggningar som används av Nynäshamns hamn. Bolagets intäkter kommer enbart från upplåtelser till Stockholms Hamn AB, och resultatet förväntas bli noll kronor för hela året utan några planerade investeringar.

Kommunstyrelsen får information om två remissvar som har skickats till Myndigheten för civilt försvar. Det första remissvaret rör förslag om att upphäva nuvarande regler för kommuners och regioners risk- och sårbarhetsanalyser (RSA). Stockholm stad stöder förslaget eftersom det kan undvika onödigt dubbelarbete och rapportering som inte fyller sitt syfte, med tanke på kommande ny lagstiftning. Staden föreslår även ett fortsatt utvecklingsarbete för att säkerställa en enhetlig och sammanhållen struktur för framtida RSA-regler. Det andra remissvaret handlar om förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsåtgärder och utbildning, kopplat till EU:s NIS2-direktiv för cybersäkerhet. Stockholm stad tillstyrker i huvudsak förslaget och anser att det ger en tydlig grund för att uppnå hög cybersäkerhet. Staden önskar dock vissa förtydliganden gällande tolkningen av begrepp som 'autenticitet' och hanteringen av cybersäkerhetskrav i befintliga avtal.

EU-kommissionen föreslår en ny förordning för att öka produktionen av klimatvänlig teknik och minska utsläpp inom EU. Förslaget innebär att offentlig upphandling, som Stockholms stad är en stor aktör inom, ska ställa krav på att produkter som stål, betong och elfordon dels har lågt koldioxidavtryck, dels tillverkats inom EU eller i länder med vilka EU har frihandelsavtal. Stockholms stad välkomnar förslaget men framhåller att det kan leda till ökade kostnader och administrativ börda för staden, då det är oklart hur uppföljning och verifiering av kraven ska fungera samt hur förordningen förhåller sig till annan EU-lagstiftning.

Moderaterna föreslår att staden ska utreda hur Sergels torg kan omvandlas till en grönare och tryggare Sergelpark. Förslaget inkluderar bland annat att undersöka möjligheten att bygga om rondellen till en T-korsning för att frigöra yta för grönska, samt att glasa in området under fontänen för att skapa en tryggare inomhusmiljö med fler aktiviteter. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att arbete med att utveckla torget redan pågår och att större förändringar inte bör prioriteras på grund av tekniska, ekonomiska och kulturhistoriska begränsningar, som att det är svårt att plantera träd i marken eftersom stora delar av torget vilar på ett bjälklag.

En motion föreslår att Stockholms stad ska utreda om arbetstunnlarna i den nya Östbergatunneln, som byggs för dagvattenhantering, kan användas som skyddsrum eller skyddade utrymmen. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till att det är Myndigheten för civilt försvar som beslutar om skyddsrumsbehov och krav, och att staden bör invänta deras riktlinjer innan ytterligare utredningar görs.

En motion föreslår att Stockholms stad ska utreda möjligheten att använda stadens fastigheter och arbetstunnlar som skyddsrum för att stärka skyddet för civilbefolkningen. Förslaget innebär att staden ska inventera sitt fastighetsbestånd för att se vilka utrymmen som kan anpassas till skyddsrum eller skyddade utrymmen. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att det är staten, via Myndigheten för civilt försvar, som beslutar om lokalisering och finansiering av skyddsrum, och att staden inväntar ny lagstiftning samt statliga krav och finansieringsbeslut.

Motionärerna Claes Nyberg och Ismail Ali (C) föreslår att utbildningsförvaltningen ska samarbeta med ideella föreningar för läxhjälp i socioekonomiskt utsatta och trångbodda områden genom så kallade idéburna offentliga partnerskap. De vill också att staden ska göra lokaler tillgängliga för denna verksamhet kvällar och helger, i syfte att minska kunskapsklyftorna. Utbildningsnämnden och stadsledningskontoret anser dock inte att idéburna offentliga partnerskap är rätt samverkansform för läxhjälp, då de menar att läxhjälp är en del av skolans uppdrag. Stiftelsen Läxhjälpen är dock positiv till motionen och välkomnar ett samarbete.

Centerpartiet har lagt fram en motion som föreslår att Stockholms stad utreder möjligheten att ha kvällsöppen skola för elever, så kallat kvällshäng. Syftet är att erbjuda trygga och kostnadsfria mötesplatser för barn och unga, särskilt i områden där sådana platser saknas, och att samverka med civilsamhället. Utbildningsnämnden och Stadsledningskontoret bedömer dock att det inte är aktuellt med en sådan utredning med hänvisning till befintliga fritidsverksamheter, medan Järva stadsdelsnämnd anser att behovet är begränsat i deras område.

Dennis Wedin (M) föreslår i en motion att Stockholms stad ska ta fram tydliga riktlinjer och ett enklare tillståndsförfarande för sponsring och namnexponering på stadens idrottsanläggningar. Detta för att hjälpa idrottsföreningar att få intäkter från sponsorer, som i fallet med Spånga ishockeyklubb, för att hålla nere avgifterna för barn och unga. Stadsledningskontoret och idrottsnämnden avstyrker motionen med hänvisning till att ett liknande arbete redan pågår och att namnrättigheter för kommunala anläggningar är juridiskt svårt att hantera på ett rättvist sätt, då många föreningar delar anläggningarna.

Motionären Jonas Naddebo (C) föreslår att idrottsnämnden och fastighetsnämnden ska få i uppdrag att utöka det regionala samarbetet kring idrottsanläggningar. Syftet är att fler barn och unga ska röra på sig, då det idag finns en brist på idrottsanläggningar i Stockholm. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att befintliga arbetssätt och samarbeten redan finns, även om flera remissinstanser ser positivt på ett utökat samarbete, särskilt för specialidrotter.

Motionären Hanna Wistrand (L) föreslår att kommunfullmäktige ska utreda det långsiktiga behovet och finansieringen av fritidsverksamheter för barn och unga med funktionsnedsättning. Detta för att de idag har begränsade och ojämna möjligheter till fritidsaktiviteter i Stockholms län. Idrottsförvaltningen ska i samarbete med andra kommuner söka och utveckla ett kommunövergripande samarbete för detta. Flera instanser, som stadsledningskontoret och idrottsnämnden, menar att det redan finns samverkan genom nätverk som Fritid för alla och Föreningen för Storstockholms kultur- och fritidschefer (FSKF), samt en regional samverkansmodell för parasport. De föreslår därför att motionen besvaras utan ytterligare åtgärder. Liberalerna och Moderaterna har lämnat reservationer där de vidhåller att dagens insatser inte räcker och att en bredare utredning och långsiktig finansieringsmodell är nödvändig för att skapa likvärdighet.

Svenska kraftnät ansöker om en ny tillfällig nätkoncession för en 13,8 km lång 220 kV dubbelledning mellan Hagby och Järva. Den nuvarande koncessionen löpte ut 2021, och Svenska kraftnät behöver förlänga den fram till att en ny förstärkt elnätstruktur är på plats i Stockholm, varefter den befintliga ledningen kommer att rivas. Stockholms stad är positiv till förlängningen eftersom ledningen är viktig för elförsörjningen, men påpekar att ansökan innehåller felaktigheter om ledningens nuvarande sträckning i Kista och vill se breddade koncessionsområden vid E4:an för att underlätta etableringen av ett nationellt fotbollscenter i Kista.

Kommunfullmäktige ska ta ställning till ett tilläggsavtal för en exploateringsöverenskommelse på Årstafältet, där bostäder och kontor ska byggas i kvarter 2G. Tilläggsavtalet innebär främst att Granitor Property Development AB vill byta avtalspart till sitt projektbolag MPD Virtuosen Grund 3 AB, som sedan avses överlåtas till Klövern AB. Klövern AB föreslås även ta över Granitors ansvar som borgensman för projektet, vilket bedöms vara positivt då investeringen överstiger 50 miljoner kronor och därmed kräver kommunfullmäktiges godkännande. Första inflyttning beräknas kunna ske kring halvårsskiftet 2030.

En motion från Johan Paccamonti (M) föreslår att exploateringen av Solviksängen i Bromma stoppas och att området istället inkluderas i naturreservatet för Ålstensskogen och Storskogen. Motionären vill skydda grönområden och bygga nya bostäder på redan exploaterad mark. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att Solviksängen anses lämplig för bostadsbyggande i enlighet med stadens översiktsplan, och att detaljplaneprocessen kommer att utreda naturvärden och miljöaspekter.

Motionärer från Moderaterna föreslår att staden ska utveckla en strategi för att anlägga fler så kallade pocketparker och växtväggar i Stockholm, både i nya och befintliga stadsområden. Syftet är att göra staden grönare och mer trivsam för invånarna. Flera förvaltningar, som stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden, anser dock att stadens befintliga arbete redan täcker dessa intentioner och att en specifik strategi för pocketparker inte behövs.

Dennis Wedin (M) föreslår i en motion att Stockholm ska få säkrare cykling genom ett förbättrat samspel mellan trafikslag. Han vill bland annat införa ett framkomlighetsråd, förbättra skyltningen längs cykelstråken, underlätta cykelresor mellan inner- och ytterstaden med bättre utbyggnad och underhåll av cykelvägar samt anlägga 10 000 nya cykelparkeringar. Stadsledningskontoret och Trafiknämnden anser dock att staden redan arbetar med dessa frågor inom befintliga processer och föreslår att motionen besvaras med hänvisning till detta.

En motion har lämnats in till kommunfullmäktige som föreslår att ett norrgående körfält för biltrafik permanent ska öppnas på Skanstullsbron. Motionären, Therese Lindström (M), menar att ombyggnaden av Skansbron har orsakat köer och trängsel, vilket kräver en permanent lösning för att förbättra framkomligheten för alla trafikslag. Flera instanser, inklusive stadsledningskontoret och trafiknämnden, avråder från förslaget. De anser att ytterligare ett bilkörfält inte skulle förbättra framkomligheten då kapaciteten begränsas av korsningen vid Skanstull och att det skulle försämra säkerheten och framkomligheten för de tusentals cyklister och fotgängare som dagligen använder bron. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska besvaras i linje med utlåtandet, alltså att förslaget inte ska genomföras.

Motionären Therese Lindström (M) föreslår att Stockholm ska införa fler mobila trädplanteringar med sittplatser på gator och torg där det inte går att plantera träd direkt i marken. Hon vill också att trafiknämnden ska ta fram ett program med riktlinjer för hur dessa planteringar ska utformas och skötas. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att liknande arbete redan pågår i staden, bland annat genom en stor trädsatsning på 71 miljoner kronor under 2026.

Jan Jönsson (L) föreslår en diskussion om hur Stockholms stad kan stärka förutsättningarna för stadens kultur- och nattliv, bland annat genom bättre dialog mellan stadens enheter, polisen och aktörer, översyn av regelverk och skydd av lokaler för kultur och nattliv i stadsplaneringen. Stadsledningskontoret svarar att staden redan arbetar med dessa frågor genom befintliga strategier och satsningar på att underlätta för företag, effektivisera tillståndsprocesser och integrera kulturperspektivet i stadsutvecklingen. Jan Jönsson (L) reserverar sig och menar att svaret är för självtillfredsställt och inte fullt ut delar branschens verklighetsbeskrivning.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholms stads fotbollsplaner ska ha tillgång till toaletter och att större anläggningar även ska ha omklädningsrum, för att förbättra tryggheten och öka flickors deltagande i fotboll. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att det redan pågår arbete för att tillföra toaletter och omklädningsrum, samt att man undersöker möjligheten att samutnyttja skolornas faciliteter.

Moderaterna, genom Christofer Fjellner, föreslår att kommunstyrelsen skyndsamt ska agera för att hantera problemen i Kista, som beskrivs ha en negativ utveckling kopplat till företagsflyttar, trygghet och attraktivitet. Moderaterna begär krissamtal, en lägesbild och en konkret krisplan för Kista. Kommunstyrelsen svarar att ett omfattande arbete redan pågår för att omvandla Kista till en levande blandstad med fler bostäder, och att man inrättar ett fastighetsutvecklingsbolag och ett Kista Advisory Board för att attrahera nya etableringar och öka områdets attraktivitet.

Styrelsen för Stockholms Hamnar fick information om två nya ramavtal som tecknats för att säkra strömförsörjningen i Stockholms, Kapellskärs och Nynäshamns hamnar, samt Stockholm Norvik hamn. Avtalen gäller avbrottsfri kraftförsörjning (UPS) med Eurotech Sire System AB och reservkraftverk (RKV) med Coromatic AB, och omfattar installation, underhåll och reparation. Varje avtal har ett uppskattat värde på två miljoner kronor per år och en maximal varaktighet på åtta år.

Stockholms Hamn AB:s styrelse godkände åtgärdsplanen för godstrafik. Detta innebär att bolaget nu har en plan med 24 åtgärder för att utveckla en mer hållbar godstrafik i Stockholm fram till år 2030, inklusive att främja fossilfria transporter och effektivare logistiklösningar.

Styrelsen för Stockholms Hamn AB godkände en slutrapport för bygget av två pålbryggor i Stockholm Norvik Hamn. Projektet, som slutfördes i tid och med en slutkostnad på 87,6 miljoner kronor, innebar att två bryggor anlades för att underlätta borttransport av cirka 18 miljoner ton sprängsten från hamnområdet och därmed möjliggöra vidareutveckling av hamnen samt nya logistikytor. En ledamot noterades som jävig i ärendet.

Stockholms Hamn AB:s styrelse beslutade att besvara Stadsrevisionens årsrapport för 2025 i enlighet med bolagsledningens tjänsteutlåtande. Revisionen hade konstaterat att bolaget inte uppnådde kommunfullmäktiges resultatkrav på grund av en nedskrivning på 440 miljoner kronor av Stockholm Norviks Hamn, samt att den interna kontrollen bedömdes vara delvis tillräcklig med brister inom arbetsmiljö, behörigheter och brandskydd. Bolagsledningen menade dock att resultatet, exklusive nedskrivningen, faktiskt var bättre än förväntat och att åtgärder för de påpekade bristerna redan var på gång eller planerades.

Styrelsen för Stockholms Hamn AB godkände tertialbokslut 1 och prognos 1 för 2026 för både moderbolaget och koncernen. Det innebär att styrelsen har tagit del av den ekonomiska rapporteringen som visar att nettoomsättningen förväntas uppgå till 830 miljoner kronor under 2026, med 7,7 miljoner passagerare och 7,5 miljoner ton gods.

Styrelsen för Stockholms Hamn AB informerades om två genomförda upphandlingar. Den första gällde avfallshantering och renhållning för Stockholms Hamnar, fartyg, hamnplaner och fastigheter i Stockholm och Kapellskär, ett avtal värt 28-55 miljoner kronor som tilldelades Stena Recycling AB. Den andra upphandlingen omfattade ramavtal för avbrottsfri kraftförsörjning (UPS) och reservkraftverk (RKV) för Stockholms Hamnars alla hamndelar, inklusive Nynäshamn och Stockholm Norvik hamn; Eurotech Sire System AB fick avtalet för UPS och Coromatic AB för RKV, båda med ett takvärde på 20 miljoner kronor vardera.

Styrelsen för Kapellskärs Hamn AB beslutade att arbeta efter flera nya styrdokument från Stockholms kommunfullmäktige. Dessa inkluderar Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 för att minska spridningen av skadliga ämnen, en näringslivspolicy och etableringsstrategi för att underlätta företagande, samt riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion för att främja hållbart resande. Styrelsen antog också en riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad för att effektivisera processen.

Kapellskärs Hamn AB:s styrelse godkände bolagsledningens yttrande över Stadsrevisionens årsrapport för 2025. Revisionen visade att bolaget inte nådde kommunfullmäktiges resultatkrav på grund av en nedskrivning på 440 miljoner kronor av Stockholm Norviks Hamn, men exklusive nedskrivningen var resultatet bättre än kravet. Dessutom identifierades brister i internkontrollen, bland annat gällande roller och ansvar för digitala behörigheter, dokumentation av arbetsmiljöarbete och brandskydd, där bolaget presenterade åtgärdsplaner för att förbättra dessa områden.

Styrelsen för Kapellskärs Hamn AB godkände tertialbokslut 1 och prognos 1 för år 2026. Bokslutet visade att intäkterna för hamnen var något bättre än budgeterat, främst tack vare omförhandlade stuveriavtal. Trots en osäker konjunktur och det oroliga omvärldsläget bedöms passagerarresandet och godsvolymerna att följa budget, även om en färja tillfälligt tagits ur trafik.

Denna rapport sammanfattar inkomna ärenden och protokoll mellan den 30 april och 6 maj 2026. Bland de nya ärendena finns bland annat en underrättelse om granskning av detaljplanen för Vallen i Ursviks västra delar i Sundbyberg, samt förslag om ändrade kommunala väghållningsområden för Stockholms kommun. Dessutom kommer flera reviderade exploateringsbeslut att behandlas, gällande projekt som Blackebergs torg, Vårbergsvägen inom Fokus Skärholmen och Projekt Herbariet.

Styrelsen för Kulturhuset Stadsteatern AB ska besluta om nya regler för attesträtter, det vill säga vilka personer som får godkänna utbetalningar av pengar. Detta förslag uppdaterar den tidigare attestplanen med hänsyn till personalförändringar och syftar till att skapa säkra rutiner för bland annat fakturahantering och löneutbetalningar.

Styrelsen för Kulturhuset Stadsteatern AB föreslås anta Stockholms stads Hållbarhetsdeklaration. Denna deklaration omfattar Stockholms Stadshus AB och dess dotterbolag, och syftar till att säkerställa att bolagen bidrar till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar samhällsutveckling i linje med Agenda 2030 och internationella riktlinjer. Det innebär att bolagen ska arbeta ansvarsfullt med miljö- och klimatfrågor, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och antikorruption, och sträva efter att agera föredömligt och med transparens i sitt hållbarhetsarbete.

Kommunfullmäktige ska diskutera Materialmagasinets framtid, som föreslås flytta från Bromma till Frihamnen hösten 2026. Flytten innebär att verksamheten får mer ändamålsenliga lokaler och kan utvecklas, samt att stadens dekor- och scenografilager flyttas dit för effektivare logistik. På sikt förväntas flytten även leda till lägre hyreskostnader och minskade transporter, vilket bidrar till mindre klimatpåverkan.

Kulturhuset Stadsteater AB:s styrelse ska ta ställning till en plan för att hantera rekommendationer från lekmannarevisorerna. Planen beskriver hur bolaget ska agera gällande hantering av inventarier, systematiskt brandskyddsarbete, uppföljning av avtal samt efterlevnad av dataskyddsförordningen. Revisorerna har bland annat sett brister i dokumentation av avtalsuppföljning och hur kostnader för resor och representation följer riktlinjer om måttfullhet.

Kulturhuset Stadsteater AB:s styrelse ska behandla den ekonomiska rapporteringen, utfallsrapporten och besöksstatistiken per den 30 april, samt fatta beslut om en uppdaterad helårsprognos. Rapporten visar att egenintäkterna är högre än budgeterat, framför allt på grund av god beläggning på föreställningar och konserter. Styrelsen föreslås fastställa den ekonomiska rapporteringen och den uppdaterade prognosen för helåret.

Kulturhuset Stadsteatern AB:s styrelse kommer att anmäla sitt protokoll från den 15 april 2026. Vid det tidigare mötet behandlades bland annat Skärholmens verksamhet och en ny treårsplan för 2027-2029 för Kulturhuset Stadsteatern. Dessutom fastställdes nya styrdokument för staden, inklusive en kemikalieplan, näringslivspolicy samt riktlinjer för mobilitet och parkering.

Fastighetsnämnden beslutade att godkänna inriktningen och fortsätta planeringen för en ny 7-spels konstgräsplan, skolfriidrottsytor och en toalettbyggnad vid Johannesdals BP i Vårberg. Beslutet syftar till att ersätta befintliga idrottsytor som tas i anspråk för annan exploatering. Moderaterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet, då de bland annat ansåg att idrottsytan borde bli en fullvärdig 11-spelsplan och önskade en tydligare konsekvensanalys av planens minskade storlek.

Fastighetsnämnden godkände en lägesrapport för uppförandet av Gränsbergets idrottshall i Kärrtorp. Hallen, som planeras med bland annat läktare, åtta omklädningsrum och kafédel, är tänkt att gynna både Skarpnäcks skolor och det lokala föreningslivet. Däremot uttryckte M och L i ett särskilt uttalande oro över förseningar i tidplanen, där produktionsstarten skjutits fram ett år och idrottshallen beräknas vara klar först i slutet av 2027 istället för 2026, samt behovet av bättre kostnadskontroll och tydligare hantering av bygglov och avtal.

Fastighetsnämnden godkände en lägesrapport för uppförandet av Bäverdalens idrottshall i Rågsved, som är en del av fastigheten Älvsjö 1:1. Trots godkännandet uttryckte Moderaterna och Liberalerna i ett särskilt uttalande sin oro över att projektet hade förskjutits från planerat färdigställande under tredje kvartalet 2026 till fjärde kvartalet 2027, samt att den ursprungliga budgeten hade överskridits, vilket krävde en ny upphandling. De betonade vikten av kostnadskontroll, tydlig uppföljning och transparens för att undvika liknande problem i framtida idrottshallsprojekt.

Fastighetsnämnden godkände en lägesrapport för byggandet av den nya Akallahallen, en idrottshall i Järvaområdet. Moderaterna och Liberalerna välkomnade hallen men uttryckte oro över att projektet blivit försenat med cirka sex månader, från första kvartalet 2027 till december 2027, på grund av byte av entreprenör. Partierna krävde tydligare uppföljning gällande tidplan, kostnadsrisker och flexibilitet för att inkludera fler idrotter, samt vikten av god tillgänglighet och sociala funktioner som kaféer för att skapa en trygg och levande mötesplats.

Fastighetsnämnden har godkänt en lägesrapport för nybyggnationen av två byggnader på Östermalmstorg, specifikt del av fastigheten Östermalm 2:118. Detta innebär att nämnden har tagit del av och godkänt den aktuella statusen för projektet att bygga dessa två byggnader.

Fastighetsnämnden beslutade att godkänna inriktningen för den tekniska upprustningen av Hägerstensåsens medborgarhus. Detta innebär att Fastighetskontoret fick i uppdrag att fortsätta planeringen av projektet. Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet och ville att ärendet skulle skickas tillbaka för att utreda hyreskonsekvenser, alternativa modeller för uthyrning och hur hemtjänstens lokaler påverkas.

Fastighetsnämnden godkände ett projektdirektiv och gav fastighetskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för att rusta upp och anpassa Sandsborgsbadet vid Dalen 20. Utredningen, som beräknas kosta upp till 8 miljoner kronor, ska ligga till grund för ett kommande inriktningsbeslut. Liberalerna lämnade ett särskilt uttalande där de betonade vikten av att se över lokalt producerad energi som solceller och bergvärme, samt gröna tak, med hänsyn till byggnadens kulturklassning.

Fastighetsnämnden godkände fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse om renovering av Eggeby stall. Liberalerna, genom Hansi Karppinen, tackade för svaret men betonade vikten av att säkerställa stallverksamhetens fortsättning och att pröva alla möjligheter för en långsiktigt hållbar drift, även oberoende av eventuella utökningsplaner, med tanke på stallets betydelse som mötesplats i Järva.

Fastighetsnämnden godkände kontorets första tertialrapport för 2026, som rapporterar om den ekonomiska utvecklingen. Nämnden godkände också en budgetjustering på 2,0 miljoner kronor för ökade kostnader. Ledamöterna från Moderaterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och föreslog bland annat att kontoret skulle redovisa en åtgärdsplan för tomma lokaler och ej aktiverbara utgifter i nästa rapport.

Fastighetsnämnden noterade protokollen från Rådet för funktionshinderfrågor för mötena den 18 mars och 15 april 2026. Detta innebär att nämnden tog del av information och diskussioner som rörde funktionshindersfrågor vid dessa två tidigare möten, utan att fatta nya beslut i ärendet.

Förvaltningschefen gav information om förberedelserna och införandet av det nya aktivitetskravet för den som får försörjningsstöd, vilket ska börja gälla den 1 juli 2026. Detta innebär att de som får ekonomiskt stöd kommer att behöva uppfylla vissa aktiviteter för att ha rätt till stödet.

Arbetsmarknadsnämnden godkände en rapport om pilotprojektet "stadsdelssystrar", som syftade till att stärka unga kvinnor med migrationsbakgrund och öka deras chanser till arbete eller studier. Projektet, som pågick under 2024–2025 i Järva och Skärholmen med sex anställda stadsdelssystrar, visade goda resultat för systrarnas personliga utveckling och förmåga att nå målgruppen. Nämnden lade rapporten till handlingarna, vilket innebär att informationen noterades och inga nya beslut fattades, men den identifierade också utvecklingsområden för eventuell framtida implementering.

Arbetsmarknadsnämnden godkände en utvärderingsrapport om ett pilotprojekt där stadsdelsmammor fick tvååriga anställningar istället för ettåriga. Rapporten visade att den längre anställningstiden betydligt stärkte stadsdelsmammornas personliga och professionella utveckling, förbättrade deras språk- och digitalkunskaper samt ökade deras chanser att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta skapade även större trygghet och kontinuitet för invånarna i områdena där de arbetade.

Arbetsmarknadsnämnden beslutade att inte tillsätta en egen utredning om bristyrken i Stockholm, vilket föreslogs av ledamoten Christina Tufvesson (L). Förvaltningen anser att de redan har tillgång till tillräckligt kunskapsunderlag från olika källor och att samverkan med andra aktörer är viktigare. Liberalerna ville se en Stockholmsspecifik bristyrkesanalys med konkreta åtgärder, men nämnden röstade för förvaltningens förslag, och Christina Tufvesson reserverade sig mot beslutet.

Arbetsmarknadsnämnden har behandlat en skrivelse från Johan Kling (C) om konsekvenserna av så kallade "kompetensutvisningar" för Stockholms stads kompetensförsörjning. Förvaltningen svarade att de inte har tillräckligt underlag för att analysera hur kompetensutvisningarna påverkar näringslivet och Stockholms konkurrenskraft, eftersom det saknas lättillgänglig statistik. Nämnden beslutade enhälligt att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar, trots att Centerpartiet uttryckte oro över de obesvarade frågorna och regeringens nya lönegolv som riskerar att förvärra situationen.

Liberalerna föreslog att Stockholms stad skulle inrätta ett nytt branschråd för att samordna arbetsmarknadsfrågor med näringslivet, fackförbund och utbildningsaktörer. Arbetsmarknadsförvaltningen bedömde dock att stadens behov redan tillgodoses genom befintliga regionala branschråd, som Kompetensarena Stockholm, och såg därför inget behov av ett nytt eget råd. Nämnden godkände förvaltningens svar, men förvaltningen uttryckte ett behov av stadsövergripande samverkansforum för kompetensförsörjning inom områdena äldreomsorg, förskola och funktionshinder.

Arbetsmarknadsnämnden har beslutat att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Christina Tufvesson (L) om att starta ett pilotprogram. Tufvesson föreslog att civilsamhället skulle få i uppdrag att erbjuda handledning, mentorskap och praktikplatser för unga för att underlätta deras väg in i arbetslivet. Förvaltningen svarade att de redan arbetar med liknande insatser för unga och samarbetar med civilsamhället, men att de för närvarande inte har något uppdrag att utreda ett specifikt pilotprogram av den typen.

Arbetsmarknadsnämnden godkände Vägledningsenhetens deltagande i Kvalitetsutmärkelsen 2026. Denna utmärkelse syftar till att uppmuntra systematiskt kvalitetsarbete och långsiktig hållbar utveckling inom staden, samt att lyfta fram goda exempel. Vägledningsenheten är en del av Vuxenutbildning Stockholm.

Arbetsmarknadsnämnden beslutade enhälligt att godkänna flytten av Jobbtorg sydväst till en ny lokal på Bodholmsgången 7 i Skärholmens centrum. Jobbtorget byter från den nuvarande lokalen på Ekholmsvägen 34 för att få mer ändamålsenliga lokaler som är bättre anpassade för verksamheten och lättare att nå för målgruppen. Den nya lokalen kommer också att vara cirka 400 000 kronor billigare per år än den nuvarande.

Arbetsmarknadsnämnden har godkänt sin första tertialrapport för 2026, vilken beskriver att arbetet med att få fler Stockholmare i arbete och studier går bra, med ökat antal inskrivna på Jobbtorg Stockholm och förbättrade studieresultat inom vuxenutbildningen. Nämnden begärde också budgetjusteringar på totalt 196,4 miljoner kronor för ökade statsbidrag för flyktingmottagande och Skolverket, samt beslutade att ändra ett målvärde för arbetsrättsliga villkor i upphandlingar. Ledamöter från Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna tackade förvaltningen men lyfte fram att arbetslösheten fortfarande är hög, att det behövs mer fokus på teoretiska ämnen i vuxenutbildningen, samt att en fördjupad analys behövs kring ökningen av egen regi inom vuxenutbildningen.

Arbetsmarknadsnämnden granskade Stadsrevisionens årsrapport för 2025 och kom fram till att nämndens verksamhet i huvudsak har bedrivits på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Revisorerna noterade dock vissa utvecklingsområden, särskilt gällande avtalsuppföljning, systematiskt arbetsmiljöarbete och lönehantering, och nämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande och instämde i att vidta åtgärder enligt revisorernas rekommendationer.

Arbetsmarknadsnämnden har beslutat att tilldela Nelson Mandela-priset för år 2026 till FoC Farsta Fotbollsförening. Priset, som instiftades 1998, delas ut till den som gjort den bästa insatsen för integration i Stockholm och syftar till att uppmärksamma goda initiativ som skapar möten mellan nya och etablerade stockholmare.

Mikael Peterson (C), Hanna Wistrand (L) och Anna Cederschiöld m.fl. (M) vill veta hur staden planerar att säkra tillgången på fotbollsplaner i Norra innerstaden, särskilt när den tillfälliga planen Haga BP inte längre kan användas. Idrottsförvaltningen svarar att de arbetar med att hitta nya idrottsytor, bland annat genom att utreda möjligheten att byta till konstgräs på Gärdets sportfält för att öka antalet bokningsbara timmar, samt undersöker en temporär konstgräsplan i Norra Djurgårdsstaden. De har även en dialog med berörda föreningar.

Idrottsnämnden ska behandla ett förslag om att godkänna ett tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från politiker från Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna. Politikerna har efterfrågat en fullständig redovisning av hur simtider fördelas mellan stadens simskoleverksamhet och simklubbarna i Stockholms samtliga simhallar. Idrottsförvaltningen har tagit fram statistik som visar att tiden för föreningar i undervisningsbassänger har ökat med 44 procent mellan 2020 och 2025, medan stadens simskola har ökat med 6 procent. För motionsbassänger har föreningstiden ökat med 5,4 procent och stadens simskola med 2 procent under samma period.

Kommunfullmäktige kommer att behandla ett förslag om upprustning och anpassning av Sandsborgsbadet i Dalen 20. Detaljerade handlingar som beskriver utredningsbeslutet förväntas skickas ut senare. Detta ärende föreslås av Idrottsförvaltningen.

Idrottsnämnden föreslås bevilja Mossen Hockey AB ett stöd på 572 000 kronor för 2026. Stödet ska kompensera Mossen Hockey AB för förlorade intäkter under ickesäsongen till följd av kommunfullmäktiges beslut om nolltaxa året runt för barn- och ungdomsverksamheter i stadens idrottsanläggningar. Detta ska säkerställa att barn och unga i IK Göta Bromma kan fortsätta träna till nolltaxa i HCL-hallen, precis som i andra ishallar i Stockholm.

Idrottsnämnden ska godkänna tertialrapport 1 för 2026, inklusive en årsprognos, och sedan överlämna den till kommunstyrelsen. Rapporten visar att nämnden bedömer att Stockholms stads inriktningsmål för 2026 kommer att uppfyllas, bland annat genom insatser för att öka den fysiska aktiviteten bland barn och unga, främja simkunnighet och göra idrottsanläggningar mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Rapporten lyfter fram att flickor och kvinnor är underrepresenterade inom idrott och motion, särskilt bland tonåringar, och att det behövs mer riktade insatser i socioekonomiskt utsatta områden som Skärholmen, Järva och Hässelby-Vällingby.

Idrottsnämnden ska behandla ett svar på en skrivelse från Anna Cederschiöld m.fl. (M), Mikael Peterson (C) och Hanna Wistrand (L) gällande Riksidrottsförbundets anläggningsstöd. Skrivelsen lyfter att Stockholms idrottsföreningar riskerar att missa 22 miljoner kronor i stöd för nybyggnation, ombyggnation och renovering på grund av byråkratiska processer i staden. Idrottsförvaltningen menar att det främsta hindret är föreningarnas svårigheter att uppfylla Riksidrottsförbundets krav på ägande- eller långsiktig nyttjanderätt till anläggningarna, då stadens idrottsanläggningar ofta upplåts via korttidsbokningar. Förvaltningen arbetar dock med att stödja föreningar och Riksidrottsförbundet SISU Stockholm i processen och har tagit fram en avtalsmall för att underlätta för föreningar att söka stödet.

Idrottsnämnden kommer att informeras om beslut som fattats på delegation. Dessa beslut rör ishallarnas öppettider och stängning under 2026, tillfälliga förordnanden under förvaltningschefens semester, samt särskilda ekonomiska satsningar under första tertialet 2026. Bland annat handlar det om stöd till föreningar som Fryshuset Basket, RFSL Stockholm och flera ridklubbar för barn- och ungdomsverksamhet, fritidsledare och olika aktiviteter.

Fastighetskontoret och Idrottsförvaltningen lämnar ett samrådsyttrande gällande en ny detaljplan för Högdalstopparna. De är positiva till att området planläggs som frilufts- och rekreationsområde samt koloniområde, men önskar större ytor för idrottsändamål för att utveckla den uppskattade BMX-verksamheten. Kontoren anser att det nuvarande förslaget begränsar anläggningens funktion och dess framtida utveckling, särskilt med tanke på att det är en nationell resurs.

Kommunfullmäktige ska behandla Stockholms stads program för barnhälsa, som syftar till att minska skillnader i barns livsvillkor och främja deras fysiska, psykiska och sociala välbefinnande för barn i åldern 1-6 år. Programmet ska fastställa en gemensam definition av barnhälsa och tydliggöra ansvaret för stadens olika nämnder och bolag. Ärendet återremitterades den 13 april 2026 med kritik om att programmet fokuserade för mycket på förskolornas roll och behövde tydliggöra förväntningar på andra förvaltningar samt inkludera vetenskaplig forskning och miljöaspekter. Kommunstyrelsen föreslår nu att programmet godkänns i sin nuvarande form, då man anser att det redan svarar upp mot syftet att ge en samlad riktning för arbetet med de yngsta barnens hälsa.

Stockholms Stadshus AB:s styrelse har beslutat att föreslå kommunfullmäktige att upphäva badförbudet på nio platser i Stockholms innerstad samt i godkända badkonstruktioner. Detta innebär att det blir tillåtet att bada på platser som Norra och Södra Djurgården (förutom Ålkistan), delar av Årstaviken, Marievikskajen, norra Reimersholme, södra Lilla Essingen och Luxviken, Gröndal och södra Skeppsholmen. Beslutet syftar till att göra fler platser tillgängliga för bad för stockholmarna, även om Centerpartiet genom Jonas Naddebo reserverade sig och föreslog ett generellt badtillstånd med undantag istället för att successivt avskaffa förbud på specifika platser.

Borgarrådet Andréa Hedin (M) interpellerar social- och trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S) angående vårdinsatser för barn och unga. Interpellationen tar upp allvarliga brister i vården av placerade barn, vilket uppmärksammats av IVO och stadens revisioner, samt att Stockholm ger färre insatser per barn och fler öppna insatser jämfört med Göteborg och Malmö. Frågorna som ställs handlar om hur socialborgarrådet ser på detta, om öppna insatser tränger undan mer omfattande stöd och hur den nya socialtjänstlagen kan påverka insatserna.

Motionärer från Liberalerna föreslår att införa så kallade kulturljudzoner i Stockholm, exempelvis i Slakthusområdet, för att skydda stadens kultur- och nöjesliv. Idén är att tillåta högre ljudnivåer även kvälls- och nattetid i dessa områden för att underlätta för klubbar och konserter, särskilt när nya bostäder byggs. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, då de anser att gällande lagstiftning (miljöbalken) inte tillåter undantag för enskilda kommuner att införa sådana zoner och att staden redan arbetar med frågan på andra sätt.

Kommunfullmäktige föreslås godkänna en digitalisering av kartbilagorna till Stockholms kommuns allmänna lokala ordningsföreskrifter. Detta ska göra reglerna tydligare och mer tillgängliga för invånarna. Dessutom föreslås en ändring i ordningsföreskrifterna så att kravet på att plocka upp hundföroreningar utökas till att gälla i hela staden, inte bara i innerstaden, och bilagan för förbud mot lustgasmissbruk digitaliseras.

Jonas Naddebo (C) ställer en interpellation till trafikborgarrådet Lars Strömgren om att öka tillgången till bastu och bad i Stockholm. Han menar att trots ambitionen att göra Stockholm till en bastustad, har stadens hantering blivit mer byråkratisk och lett till färre, inte fler, bastur. Naddebo vill veta hur borgarrådet ska förenkla reglerna och säkerställa att stadens mål att utveckla Stockholm som bastu- och badstad uppnås.

Per Rosencrantz (M) frågar utbildnings-, arbetsmarknads- och skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om hur staden hanterar den demografiska utvecklingen med sjunkande barnafödande och en åldrande befolkning, och hur detta påverkar planeringen av skolor, bostäder och arbetsmarknaden. Han ifrågasätter om majoriteten har tagit full höjd för denna utveckling, vilken redan lett till att en planerad skola i Hagastaden har skrotats. Borgarrådet Emilia Bjuggren (S) svarar att den demografiska utvecklingen följs noggrant och påverkar stadens budget och planering, bland annat genom att man omfördelar kostnader för tomställda skollokaler. Hon menar att staden måste bygga bort bostadsbristen och vara en attraktiv arbetsgivare med bostäder som vanliga yrkesgrupper har råd med, och framhåller att Stockholm fortfarande har en låg kommunalskatt.

Moderata politikern Andréa Hedin har ställt frågor till skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om att begränsa sociala medier på Stockholms elevers skolenheter. Hedin efterlyser en snabbare och tydligare implementering av begränsningar för att säkerställa studiero, och undrar varför det inte prioriterats tidigare samt ifrågasätter varför lösningen behöver målgruppsanpassas och inte ska gälla även efter lektionstid. Skolborgarrådet svarar att ett filter för sociala medier och olämpliga webbsidor på skoldatorer och läsplattor är prioriterat och planeras vara infört till höstterminens start. Förvaltningen utreder fortfarande om det behövs olika nivåer av begränsningar för grundskolan och gymnasieskolan, men utgångspunkten är att sociala medier inte ska vara tillgängliga under skoltid. Frågan om blockeringar även ska gälla dygnet runt ska också utredas.

Dennis Wedin (M) ställer en interpellation till trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) angående hanteringen av cirka 10 000 stängda anmälningar via Stockholms stads Tyck till-app. Anmälningarna rörde främst den bristande snöröjningen i januari som lamslog staden. Wedin vill veta vilka lärdomar som dras av detta, om sänkta förväntningar är en del av strategin samt vad de 10 000 anmälningarna innehöll.

Dennis Wedin (M) interpellerar stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet Jan Valeskog (S) om osäkerheten kring Hovets framtid och Djurgården Hockeys planerade arena i Tallkrogen. Wedin kritiserar stadens otydlighet gällande Hovets rivning och det faktum att markanvisningen för projektet i Tallkrogen inte förlängts, vilket stoppat Djurgårdens planerade investering. Jan Valeskog (S) svarar att ett omtag gällande stadsutvecklingsplanerna i Globenområdet ska göras för att undersöka möjligheten att ha kvar en isarena där, och att ingen begäran om förlängning av markanvisningen i Tallkrogen har kommit in, men att ytan fortfarande anses lämplig för idrott.

Annika Elmlund (M) interpellerar äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) angående de krav som ställs på biografer som får ekonomiskt stöd från Stockholms stad, med anledning av att Biograf Zita på Birger Jarlsgatan satt upp budskap som Elmlund tolkar som antisemitiska och tagit ställning mot Israel. Boucher svarar att staden inte ger stöd till verksamhet som bryter mot demokrativillkoren eller svensk lag, men betonar principen om armlängds avstånd och konstnärlig frihet, och ser inget skäl att revidera riktlinjerna för kulturstöd.

Dennis Wedin (M) frågar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) varför Stockholms stad inte mäter och informerar om isens tjocklek på populära platser, då det skulle öka säkerheten för invånare som vistas på isen. Lars Strömgren svarar att staden informerar om issäkerhet via kampanjer och sociala medier, men att isen kan vara mycket oförutsägbar på grund av båttrafik och strömmar. Han menar att ismätningar skulle kunna skapa en falsk trygghet och att staden inte planerar att införa regelbunden mätning och publicering av istjocklek.

Emelie Wassermann (SD) interpellerar stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet Jan Valeskog (S) om att Svedmyrabadet har varit stängt sedan hösten 2024 utan beslut om renovering eller ersättningsbad. Hon pekar på att Sandsborgsbadet, som föreslogs som ersättning, nu också planeras för en längre tids renovering, vilket drabbar invånare i söderort som är beroende av baden. Borgarrådet svarar att en utredning om Svedmyrabadets framtid ska presenteras första halvåret 2026, och att Sandsborgsbadet i nuläget har högre vattentemperatur och är bättre tillgänglighetsanpassat, men att även det badet kommer att behöva evakueras för renovering i framtiden.

Dennis Wedin (M) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om att återuppta utredningen om en överdäckning av Nynäsvägen, som löper genom Gamla Enskede och Johanneshov. Wedin menar att vägen orsakar buller och föroreningar, och ifrågasätter varför en tidigare utredning avbröts utan fullständig kostnadskalkyl. Lars Strömgren (MP) svarar att utförliga kalkyler har gjorts för flera scenarier som visat att en överdäckning inte går att finansiera, vilket ledde till att arbetet avbröts. Han menar att stadens satsningar på gång, cykel och kollektivtrafik ska minska biltrafiken och förbättra miljön längs Nynäsvägen.

Johan Paccamonti (M) frågar klimat- och miljöborgarrådet Åsa Lindhagen (MP) om förlorade miljövärden vid förtätningar. Paccamonti menar att majoritetens bostadspolitik kommer att minska stadens gröna ytor, med Myrberget i Bromma som exempel där naturvärden och rekreationsmöjligheter riskerar att gå förlorade. Lindhagen svarar att den rödgröna majoriteten prioriterar att skydda naturområden, inrätta naturreservat och skapa mer grönska, samtidigt som det finns ett stort behov av nya bostäder, särskilt på hårdgjord mark. Hon nämner att Moderaterna stödde beslutet om markanvisning för projektet vid Tranebergsvägen, som innefattar 60 hyresrätter varav 6 är LSS-bostäder.

Johan Paccamonti (M) frågar stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet Jan Valeskog (S) om ”hemliga” byggplaner vid Ålstensskogen och Storskogen. Han oroas över att ett stort grönområde har lyfts ut från det planerade naturreservatet, vilket kan leda till storskalig bebyggelse där. Jan Valeskog svarar att kommunfullmäktige kommer att besluta om att inrätta naturreservatet Ålstensskogen–Storskogen och att exploateringsnämnden har anvisat mark för cirka 50 hyresrätter i form av Stockholmshus i området Ålsten 1:1, vilket ska bidra till ett blandat bostadsutbud i södra Bromma.

Andréa Hedin (M) interpellerar social- och trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S) angående utvärderingen av projektet Skolsociala team plus (SST+). Interpellationen lyfter fram att SST+ har varit framgångsrikt med att hjälpa elever med hög frånvaro tillbaka till skolan, men att det också finns brister i implementeringen, bland annat att bara 28 av 60 platser fylldes. Hon vill veta hur borgarrådet ser på detta, hur SST+ ska utvecklas för att nå högre måluppfyllelse och när alla elever i Stockholm ska ha tillgång till SST+. Alexander Ojanne (S) svarar att arbetssättet för SST och SST+ kommer att integreras i en sammanhållen skolsocial stödkedja. Två stadsdelar testar nu den nya modellen i en pilot som ska utvärderas sommaren 2026 innan den sprids till fler delar av staden. Samtidigt förstärks de vanliga Skolsociala teamen (SST) i de stadsdelar som inte deltar i piloten.

Kristin Jacobsson (C) har ställt en fråga till äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) angående att boende på Micasas seniorboende Väduren inte längre får ta en avec till kaffet vid gemensamma torsdagsfikor som de själva arrangerar. Centerpartiet menar att detta är ett onödigt förmynderi som stoppar en uppskattad social aktivitet för vuxna människor. Torun Boucher svarar att staden följer alkohollagen och att serveringstillstånd krävs om stadsdelsförvaltningen är arrangör av verksamheten. Dock har en lösning hittats så att de boende kan fortsätta med sitt ”konjaksfika” om de själva arrangerar sammankomsten i den gemensamma lokalen, utan att staden står som arrangör. Denna lösning respekterar både lagen och de boendes önskemål.

Tom Hedrup (M) interpellerar bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om den växande skuldsättningen hos de kommunala bostadsbolagen Stockholmshem, Familjebostäder och Svenska Bostäder. Hedrup är orolig för att skulderna, som nu uppgår till cirka 36 miljarder kronor, med årliga räntekostnader på en miljard kronor, ska tränga undan välfärdsinvesteringar. Han undrar hur borgarrådet ser på utvecklingen av skulden fram till 2026 och 2030, om det finns en plan för att minska skuldsättningen, samt om försäljning av fastigheter kan bli aktuellt och om stadens kreditbetyg riskerar att påverkas negativt. Deniz Butros (V) svarar att de allmännyttiga bostadsbolagen är välskötta och har en stark ekonomi. Hon betonar att Stockholms stads kreditbetyg är stabilt med AAA/A-1+ och att kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's inte ser någon risk för negativ påverkan från bostadsbolagen. Butros framhåller att majoriteten inte kommer att sälja bostäder, utan istället värna och öka beståndet, och att nya bostadsprojekt bär sina egna kostnader utan att belasta skattebetalarna. Hon nämner även ett arbete med att optimera nyproduktionsprojekt och att regeringen skulle kunna hjälpa till med byggandet, bland annat genom återinförande av investeringsstöd.

Moderaternas Johan Paccamonti interpellerar bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om Stockholms bostadspolitik. Paccamonti ifrågasätter den föreslagna inriktningen att förtäta villaområden med flerbostadshus och bygga fler hyresrätter i bostadsrättsområden, vilket han menar hotar grönområden och inte möter stockholmarnas önskan att bo i villa. Bostadsborgarrådet svarar att staden arbetar för en blandad bebyggelse i hela Stockholm för att motverka segregation och ojämlikhet, samt att nya bostäder ska byggas för vanliga inkomster. Hon betonar att staden samtidigt stärker skyddet för naturen genom nya naturreservat.

Therese Lindström (M) ställer en interpellation till trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om det så kallade trafikkaoset i södra Stockholm. Hon ifrågasätter varför flera stora vägarbeten, som påverkar framkomligheten vid Gullmarsplan, Hammarby och Skansbron, planeras samtidigt. Lars Strömgren svarar att totala störningar inte kan undvikas vid infrastrukturarbeten, men att Trafikkontoret arbetar intensivt med samordning och krav på säkerhet och framkomlighet under byggtid.

Motionärer från Liberalerna, Jan Jönsson och André Nilsson, föreslår att staden ska utreda hur man kan öppna upp modellen för Stockholmshusen för fler aktörer, inklusive privata fastighetsutvecklare. Detta förslag syftar till att öka byggtakten, förbättra kostnadseffektiviteten och öka mångfalden av aktörer på bostadsmarknaden för att möta bostadsbristen. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, då man menar att ökad konkurrens redan har införts genom ett dynamiskt inköpssystem som ökat antalet kvalificerade entreprenörer från tre till tolv.

Motionären Sara Svanström (L) föreslår att farliga övergångsställen i Stockholm ska kartläggas, att en prioriteringsordning ska tas fram och att åtgärder ska vidtas för att säkra trygga övergångsställen, särskilt för gångtrafikanter och personer med funktionsnedsättning. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att Trafiknämnden redan arbetar med liknande frågor, vilket Liberalerna kritiserar och menar att arbetet behöver vara mer systematiskt och skyndsamt.

Liberalerna föreslår att staden skapar en digital kartfunktion för att underlätta för Stockholms handel genom att effektivisera leveranser. Kartfunktionen ska ge näringsidkare och transportörer överblick över lastzoner, vägarbeten och trafikstörningar i realtid. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar brett med frågan och tillhandahåller liknande information via befintliga plattformar som trafiken.nu och öppna data.

En motion från Jan Jönsson (L) föreslår att alla skolor i Stockholm ska utrustas med duschbås. Anledningen är att många elever idag undviker att duscha efter idrotten på grund av otrygghet och bristande integritet i omklädningsrummen, vilket kan påverka deras välbefinnande och deltagande i idrottsundervisningen. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att Utbildningsnämnden redan arbetar med att se över hur dusch- och omklädningsrummen kan göras tryggare, där duschbås är en möjlig lösning.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska ta fram en strategi för att hålla hyrorna för samlingslokaler, föreningslokaler och medborgarhus på en låg och hållbar nivå. Detta för att ideella föreningar och civilsamhället ska ha goda förutsättningar att verka. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med frågan, bland annat genom en utredning om att kulturnämnden ska kunna agera förstahandshyresgäst.

Nike Örbrink (KD) föreslår i en motion att Stockholms stad ska inrätta en långdistansskjutbana för jägare och för att stärka beredskapen. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, då de anser att det är svårt att hitta en lämplig plats i Stockholm på grund av höga krav på markyta och säkerhetsavstånd, samt bullerpåverkan och konkurrens med andra markanvändningsintressen som bostäder och rekreationsområden.

En motion föreslår att Carl Bondes skog i Hässelby ska bevaras från exploatering och göras till ett kommunalt naturreservat. Bakgrunden är en oro bland invånare för att skogen, som används för rekreation, ska bebyggas. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras genom att hänvisa till pågående arbete med en ny översiktsplan och en policy för skydd av naturområden, vilket innebär att man inte vill undanta skogen från exploatering i dagsläget.

En motion föreslår att Stockholms stad ska HBTQ+-certifiera hemtjänsten och samarbeta med intresseorganisationer för att stärka bemötandet av HBTQ+-personer inom äldreomsorgen. Detta för att garantera att hemmet är en trygg plats där ingen ska behöva dölja sin identitet. Bakgrunden är rapporter om bristande bemötande och en oro bland äldre HBTQ+-personer inför att ta emot hemtjänst.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda möjligheten att anlägga flytande fotbollsplaner på vattenytor. Flera nämnder och bolag har svarat att det är en intressant men utmanande idé som kan vara ett komplement till befintliga idrottsytor, men att många praktiska frågor som kostnad, lokalisering och miljöpåverkan måste utredas noggrant. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att det inte blir något specifikt uppdrag om att utreda flytande fotbollsplaner.

Liberalerna föreslår i en motion att staden ska utreda hur man kan förbättra och förenkla för föreningslivet, med målet att Stockholm ska ha Sveriges bästa föreningsklimat. De vill att staden kartlägger hinder och problem som föreningar upplever. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att ett liknande arbete redan pågår, bland annat med en ny föreningspolicy för 2026.

Sergej Salnikov (SD) föreslår i en motion att Stockholms kommunfullmäktige ska starta ett pilotprojekt för medborgarbudget, där invånarna får vara med och besluta om hur en del av kommunens pengar ska användas. Efter två år ska projektet utvärderas. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan har ett etablerat arbete med medborgarbudgetar, där bland annat 17 projekt genomförts under 2023–2025.

Annika Elmlund och Christoffer Hökmark (M) föreslår att inrätta så kallade trygghetskiosker i Stockholm, inspirerade av konceptet med satellitpolisstationer i Tokyo och Frankfurt. Dessa kiosker ska fungera som bemannade knutpunkter där väktare, fältassistenter och andra trygghetsskapande yrkesgrupper kan samlas för att öka den lokala tryggheten och minska tröskeln för invånare att söka hjälp. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att befintliga samarbetsformer och mobila insatser redan fungerar väl, och ser inget generellt behov av stationära trygghetskiosker.

Liliane Åkerlund (SD) föreslår i en motion att amfiteatern i Rålambshovsparken ska kunna användas året runt för spontanidrott, exempelvis med en kombinerad dansbana och isbana. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att arbete redan pågår; Kungsholmens stadsdelsnämnd har byggt en dansbana och spolar skridskois på amfiteaterns grusplan när vädret tillåter, och planerar att fortsätta med detta.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska underlätta för politiska ungdomsförbund att delta på stadens skolor. Han vill att staden utvecklar riktlinjer och stödmaterial för skolorna, uppmuntrar skolledningar att bjuda in ungdomsförbunden och säkerställer tryggheten vid sådana evenemang. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att det redan finns stödmaterial och att det är rektorn som enligt skollagen beslutar om politiska organisationer får komma in på skolan.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholm ska införa ett datasystem som larmar om en elev skrivs ut från en skola utan att ha skrivits in på en ny, samt en spärr som förhindrar utskrivning tills en ny skola är registrerad. Syftet är att upptäcka och motverka att barn förs bort eller utsätts för hedersrelaterat förtryck. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar aktivt med dessa frågor och att ett nationellt system vore mer effektivt.

Motionärer från Liberalerna föreslår att staden tar fram ett förslag för att utveckla Piazza Odenplan och undersöka möjligheten att stänga av en del av Upplandsgatan för trafik. De vill förvandla Odenplan till ett mer levande, tryggt och attraktivt torg med grönska, torghandel och uteserveringar. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att en utveckling kan bli aktuell först efter att Roslagsbanan till City är färdigbyggd, men att Trafikkontoret planerar att tillföra mer grönska och blomster på torget till sommaren 2026.

Motionärer från Liberalerna (Jan Jönsson, Sara Svanström och Elin Hjelmestam) föreslår att Stockholm ska få fler sommargågator och sommartorg. De vill också att framkomligheten för kollektivtrafiken säkerställs vid planeringen och att dialog förs med närboende och näringsidkare. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till att staden redan arbetar med att utöka antalet sommargågator och sommartorg, och att dialog och hänsyn till kollektivtrafiken redan är en del av processen. Exempelvis planeras 9 nya sommargågator/sommartorg till sommaren 2026, vilket innebär totalt 64 platser.

Gabriel Kroon (SD) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utveckla en kampanj om stroke på stadens offentliga annonsytor, för att öka kännedomen om hur man känner igen och agerar vid stroke. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med att hänvisa till att Region Stockholm har det huvudsakliga ansvaret för hälso- och sjukvård, men att staden kan bistå med kanaler vid en förfrågan från regionen.

Claes Nyberg och Kristin Jacobsson från Centerpartiet föreslår att ett program för att upptäcka psykisk ohälsa bland barn och unga ska införas i grundskolan. Detta skulle innebära ett obligatoriskt erbjudande om samtal med skolkurator för elever i årskurs sju, i samband med elevhälsans vanliga hälsokontroller. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till det redan pågående arbetet inom elevhälsan, som bedöms uppfylla syftet med motionen.

Jonas Naddebo (C) har lagt en motion som föreslår att Stockholm stad ska öka arbetet med gröna tak. Han vill att gröna tak blir standard vid all nybyggnation där staden är byggherre, att kommunala fastigheter inventeras för installation av gröna tak, och att en strategi tas fram för att underlätta för fastighetsägare att installera gröna tak. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med liknande frågor och att en helhetssyn på olika hållbara lösningar är viktigare än att peka ut just gröna tak som en universallösning.

Motionärer från Centerpartiet föreslår att Stockholms stad ska införa interaktiva kartor som i realtid visar var snöröjningsinsatser pågår, samt att informationen ska tillgängliggöras som öppen data via ett API. Detta ska göra det enklare för invånarna, särskilt fotgängare, cyklister, äldre och personer med funktionsnedsättning, att planera sina resor och välja säkrare vägar under vintern. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket bland annat lyfter frågor kring informationsägarskap, arbetsmiljö för snöröjningspersonal och behovet av att först utreda och tydliggöra ansvarsgränser för snöröjningen i stort.

Hanna Wistrand (L) föreslår att kommunen ska utreda hur Högdalstopparna kan utvecklas till ett attraktivt frilufts- och rekreationsområde med bättre tillgänglighet, inklusive möjligheten att utöka kollektivtrafiken dit. Stadsledningskontoret och berörda nämnder svarar att liknande arbete redan pågår, bland annat ett detaljplanearbete för området, och att kollektivtrafikfrågan främst hanteras av regionen. De föreslår därför att motionen besvaras genom att hänvisa till det pågående arbetet.

Motionärerna Claes Nyberg och Ismail Ali (båda C) föreslår att Stockholms stad ska utreda möjligheten att starta en språkskola för elever i årskurs F-3 med grav språkstörning. Tanken är att språkskolan ska bygga vidare på stadens språkförskolor och erbjuda anpassad pedagogik och logopedstöd. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att nuvarande stödinsatser, som ett kompetensnav för språkstörningar och kompetensutveckling för skolpersonal, bedöms vara tillräckliga inom den ordinarie skolverksamheten.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm ska införa en handlingsplan för att stötta så kallade "gråzonsbarn". Det handlar om elever som inte uppfyller kriterierna för anpassad skola men som har svårt att klara grundskolan och gymnasieskolan på grund av sin kognitiva förmåga. Motionären menar att dessa elever får för lite stöd i gymnasiet och riskerar att hoppa av skolan. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med att staden redan har ett strukturerat arbete för elever i behov av särskilt stöd och att en ny handlingsplan inte bedöms som nödvändig.

Leif Söderström (SD) föreslår i en motion att Klarastrandsleden ska breddas till tre körfält, med ett mittfil som kan ändra färdriktning beroende på trafikbehov. Detta för att minska köer och förbättra trafikflödet mellan stadens norra och södra delar. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, då den rödgröna majoriteten inte delar uppfattningen att fler bilkörfält är lösningen på trängseln, och trafikkontoret anser att ett extra körfält inte skulle ha någon större påverkan på framkomligheten.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholm ska införa så kallade SAO-jobb (studiemotiverande arbetslivsorientering), en typ av årsanställning för högstadieelever som kombinerar studier med arbete. Hon vill att 1 000 av stadens feriejobb för 2026 ersätts av SAO-jobb för att ge ungdomar mer långsiktig arbetslivserfarenhet och bättre koppling till näringslivet. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till att staden redan har budgetuppdrag att testa SAO-jobb i pilotform, men att man avstyrker förslaget att minska antalet feriejobb, då feriejobb och SAO-jobb riktar sig till olika målgrupper och fyller olika funktioner.

Jonas Naddebo och Claes Nyberg (C) föreslår att staden utreder och vidtar åtgärder för att skapa högstadieplatser i norra Bromma. De menar att dagens elever har för långt till skolan, vilket strider mot skollagen och barnkonventionen. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, med motiveringen att behovet av högstadieplatser redan är tillgodosett och att elevantalet i Bromma förväntas minska framöver.

Hanna Werner (M) föreslår i en motion att fastighetsnämnden ska utreda skicket på det tomma Vanadis Hotell och att fastighetsnämnden tillsammans med idrottsnämnden ska se över alternativa verksamheter för byggnaden, utan att vara bundna till gällande detaljplan. Kommunstyrelsen svarar att ett sådant arbete redan pågår, där fastighetsnämnden och idrottsnämnden redan utreder att renovera och utveckla byggnaderna för idrottsändamål som omklädningsrum och hallar för till exempel bordtennis eller dans.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att staden ska utreda hur man kan begränsa antalet skolbyten på gymnasiet under läsåret. Han menar att dagens system medför att elever ofta byter skola av vaga skäl, vilket skapar oordning, sämre studiero och försvårar skolornas planering. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det saknas lagstöd för sådana begränsningar och att en frivillig överenskommelse med regionens kommuner och fristående skolor är svår att uppnå.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Fagersjöskogen i Söderort ska utredas för att bli ett naturreservat. De menar att detta skulle skydda skogens ekologiska värden, bevara djur- och växtliv samt ge invånarna en grön lunga. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det redan finns ett pågående budgetuppdrag om att utreda förutsättningarna för ett naturreservat i Fagersjöskogen.

Gabriel Kroon (SD) föreslår i en motion att kulturnämnden ska utreda möjligheten att ha storbildsprojektioner på Stadshuset, liknande Nobel Week Lights, kontinuerligt under november till mars. Dock avråder kommunstyrelsen från förslaget, då både Stadsledningskontoret, Kulturnämnden och Stockholms Stadshus AB anser att en permanent installation skulle vara olämplig på grund av Stadshusets höga kulturvärden och de stora kostnaderna.

Liberalerna (L) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige som föreslår att Stockholms stad ska ta fram en strategi för att främja hållbart byggande, särskilt med fokus på trä och andra material med låg klimatpåverkan. De vill också att stadens markanvisningspolicy ses över för att premiera projekt som prioriterar hållbara byggmetoder. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att stadens befintliga Klimathandlingsplan 2030 och Miljöprogram 2030 redan utgör en samlad strategi för att minska byggsektorns klimatpåverkan, och att en ny strategi riskerar att skapa otydlighet.

Jonas Naddebo (C) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att omvandla Södertäljevägen till en levande stadsgata med fler bostäder. Planeringen för Södertäljevägen har pausats på grund av ekonomin, men motionären vill återuppta arbetet och föreslår överdäckning av Södertäljevägen, Essingeleden och bussdepån för att bygga uppemot 7 700 bostäder. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen ska besvaras med hänvisning till att det befintliga planprogrammet bör användas när arbetet återupptas, då motionens förslag anses för omfattande och kostsamma just nu.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda möjligheten att införa spetsklasser inom humaniora i gymnasieskolorna. Han menar att det redan finns spetsklasser inom matematik, naturvetenskap och samhällsvetenskap, men att elever med intresse för humaniora saknar liknande möjligheter till fördjupning. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med att en sådan kartläggning kan hanteras inom det ordinarie arbetet med skolornas utbud, eftersom de inte ser ett behov av en separat utredning.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att staden ska ändra avtalet med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) så att SISAB betalar för åtgärder som rör skolornas arbetsmiljö och säkerhet, till exempel inpasseringssystem, ventilation och ljudisolering. Idag betalar skolorna ofta dessa kostnader själva, vilket enligt motionären gör att säkerheten kan bero på skolans ekonomi. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till pågående utredningar om passersystem, men avvisar ett generellt överförande av alla kostnader, eftersom det riskerar att öka skolornas hyror.

Liberalerna (L) genom Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén föreslår att Stockholms stad ska ta fram en handlingsplan för ett ”Stadsdelslyft”. Detta ska gälla för alla utsatta områden, inklusive bland annat Järva, Skärholmen och Hagsätra-Rågsved, med konkreta mål för alla inblandade nämnder och bolag för att motverka segregation och kriminalitet. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, då de anser att stadens nuvarande arbete med fokusområden redan hanterar dessa frågor effektivt genom budgeten och befintliga strukturer.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har lämnat in en motion där hon föreslår att staden ska utreda hur musikalar i skolor kan användas som replokaler efter skoltid, eftersom det finns brist på replokaler i Stockholm. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att arbete redan pågår för att tillgängliggöra skollokaler, inklusive musiksalar, för förenings- och kulturlivet efter skoltid. Detta arbete drivs av en förvaltningsövergripande styrgrupp och innefattar att tydliggöra regler kring ansvar, utrustning och kostnader.

En motion från Lovisa Hedin (KD) föreslår att Stockholm ska ta fram en specifik strategi för villa- och radhusområden. Syftet är att kartlägga lämpliga områden för småhusutveckling och bevara villaområdens särprägel. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att liknande intentioner redan hanteras inom ramen för pågående översiktsplanearbete och befintliga styrdokument, samt att stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden inte ser behov av en separat strategi.

Två politiker från Moderaterna föreslår åtgärder mot illegal streetracing och annan oordning på Strandvägen. De vill bland annat se mer polisnärvaro, återinförda kommunala ordningsvakter, fartgupp, hastighetskameror och ljudsensorer. Om detta inte räcker, föreslås en utredning om att stänga av Strandvägen för privatbilism nattetid. Trafiknämnden och stadsledningskontoret anser att befintliga åtgärder, som tillfälliga farthinder och omprogrammerade trafikljus, har förbättrat situationen, men att mer kan göras för att utreda lämpliga åtgärder.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att elever i låg- och mellanstadiet inte ska få ta hem digitala enheter, att undervisning och läxor främst ska ske med böcker och penna, samt att staden tar fram gemensamma riktlinjer för digitala verktyg i skolan. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, men inte bifalls, med hänvisning till att ett förbud kan missgynna elever med särskilda behov och dem som saknar digitala verktyg hemma. Stadsledningskontoret och utbildningsnämnden anser att ett generellt förbud inte är lämpligt, då digitala verktyg kan främja lärande och tillgänglighet.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm ska ta fram en strategi för så kallade Privately Owned Public Spaces (POPS), alltså privatägda offentliga platser. Motionen vill att staden utreder om man kan erbjuda utökade byggrätter till fastighetsägare i utbyte mot att de skapar och förvaltar högkvalitativa offentliga ytor. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med en hänvisning till utlåtandet, där remissinstanser som Stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden huvudsakligen anser att staden i första hand bör äga och förvalta offentliga rum och att befintlig lagstiftning har begränsningar för att genomföra motionens intentioner fullt ut.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda hur man kan begränsa antalet skolbyten i grundskolan, med inspiration från Uppsala kommun. Syftet är att skapa ett mer stabilt skolval och underlätta skolornas planering. Stadsledningskontoret och utbildningsnämnden menar att staden redan har begränsat skolbyten genom skolbytesperioder, men att undantag måste finnas för elever som flyttar. De anser att lagstöd för att helt begränsa skolbyten till terminsstart saknas.

Motionärer Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) föreslår att Stockholm ska arbeta för mer konst och kultur på stadens äldreboenden. De menar att konst och kultur har en positiv effekt på äldres livskvalitet och välbefinnande, och att tillgången varierar mellan boendena. Liberalerna vill att kulturnämnden och äldrenämnden ska ta fram en strategi för att öka tillgången till konst och kultur på äldreboenden. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till det arbete som redan pågår, då de anser att en ny strategi inte behövs, men flera liberala ledamöter reserverar sig och anser att en strategi behövs för att säkerställa ett mer likvärdigt utbud i hela staden.

Liberalerna föreslår att staden utreder och skärper demokrativillkoren för lokaluthyrning och kulturstöd. Syftet är att förhindra att antidemokratiska aktörer hyr stadens lokaler, även i andra- eller tredjehand, och att staden ska kunna återkalla stöd vid brott mot dessa villkor. Kommunstyrelsen menar dock att liknande arbete redan pågår genom uppdrag i budget 2025 och 2026, men flera förvaltningar och nämnder har synpunkter på om nuvarande riktlinjer är tillräckliga eller behöver förtydligas och skärpas.

Jonas Naddebo (C) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige där han föreslår att Stockholms stads regelverk för restauranger, nattklubbar och livescener ses över. Syftet är att förenkla tillståndsprocesser och ta bort onödiga krav, som till exempel det så kallade kökskravet och anmälningsplikten för dans, för att göra Stockholm friare och festligare. Motionen föreslår också att kommunstyrelsen ska driva på regeringen för nationella lagändringar.

Kristin Jacobsson (C) föreslår i en motion ett pilotprojekt, "Vinterhjälpen", för att hjälpa äldre med halkbekämpning utanför sina bostäder under vintern. Syftet är att minska fallolyckor och social isolering bland äldre, samtidigt som unga eller studenter kan få extrajobb genom Jobbtorg Stockholm. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras genom en hänvisning till utlåtandet, då de ser utmaningar gällande bland annat konkurrenslagstiftning, organisatoriska svårigheter och risker att servicen bara skulle nå en begränsad del av de äldre som bor i villa eller radhus.

Två politiker från Moderaterna föreslår i en motion att Stockholms stad ska starta ett pilotprojekt med flytande parköar i stadens vatten, till exempel i Riddarfjärden och Årstaviken. Syftet är att öka den biologiska mångfalden, minska stadens påverkan från klimatförändringar och skapa trevligare stadsmiljöer. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med liknande insatser, såsom kajbalkonger och flytande växtöar, och inte ser anledning till ytterligare uppdrag.

Motionärer från Liberalerna föreslår att kommunfullmäktige ska uppdra åt fastighetsnämnden och kulturnämnden att utreda och ta fram en strategi för stadens ateljéer. Syftet är att samordna och effektivisera ateljébeståndet så att konstnärer får bättre arbetsvillkor och att stadens kulturhistoriskt värdefulla byggnader bevaras. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen anses besvarad eftersom en ateljéstrategi för 2024-2026 redan finns och arbetar med dessa frågor, inklusive att skapa nya ateljéplatser.

En motion föreslår att Stockholms stad ska stärka och utveckla sina trygghetspunkter, bland annat genom att utöka antalet, förbättra den geografiska spridningen, säkerställa bemanning och utrustning, samt öka invånarnas kännedom om deras funktion och plats. Förslaget inkluderar även att ta fram en lokal version av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” och tydlig skyltning till trygghetspunkterna. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att stadens arbete med civil beredskap redan täcker mycket och att man bör avvakta nationella utredningar och lagstiftning för att undvika onödiga investeringar.

Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) föreslår i en motion att staden ska utreda och hitta fler platser för gatukonst i Stockholms ytterområden. Motionärerna menar att gatukonst kan bidra till en levande stad, lokalt engagemang och stärka identiteten i stadsdelarna. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att det redan finns fungerande strukturer för gatukonst i staden, bland annat genom att trafiknämnden har fått 60 miljoner kronor för att aktivera torg i fokusområden.

Dennis Wedin (M) föreslår i en motion att Stockholms kommunstyrelse ska ställa sig positiv till att bygga den så kallade Östliga förbindelsen för att färdigställa Stockholms ringled. Motionären menar att detta skulle minska genomfartstrafiken i innerstaden, förbättra luftkvaliteten och underlätta pendling. Flera remissinstanser har svarat på motionen. Stadsledningskontoret och Trafiknämnden avråder från Östlig förbindelse med hänvisning till att det kan leda till ökade trafikflöden och tränga undan andra, redan beslutade infrastrukturprojekt som anses mer samhällsekonomiskt lönsamma. Lidingö och Nacka kommuner stöder däremot initiativet, då de anser att förbindelsen skulle öka kapaciteten i vägnätet, förbättra tillgängligheten och minska sårbarheten i transportsystemet, även för totalförsvaret. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att den avslås, men Moderaterna och Liberalerna reserverar sig och vill bifalla motionen.

Jonas Naddebo (C) har lagt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att Stockholms stad ska införa en bygglovsrobot och utreda automatisering av fler tillståndsprocesser. Detta för att minska långa handläggningstider som försvårar för både företag och privatpersoner, med inspiration från andra kommuner som framgångsrikt använt liknande lösningar. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med digitalisering och effektivisering av tillståndsprocesser, men Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig och vill tillstyrka motionen i sin helhet.

En motion från Sverigedemokraterna föreslår att kommunen avbryter planeringen av cirka 140 nya bostäder i Klubbensborgsbacken i Mälarhöjden. Motionärerna menar att projektet förstör områdets karaktär, naturmark och ekologiska balans, samt minskar tillgängligheten till naturen för boende. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, men inte bifalls, med hänvisning till att bostadsbyggande är viktigt och att den demokratiska planprocessen bör följas, vilket bland annat innebär att synpunkter från samråd ska behandlas innan nya beslut fattas.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholm ska utveckla en modell för att dela upp avgifterna för detaljplaner över tid. Syftet är att underlätta för byggaktörer, särskilt mindre sådana, att hantera kostnader smidigare och på så vis främja bostadsbyggandet, särskilt under lågkonjunkturer. Stockholms stad föreslås dock avslå motionen, då staden redan arbetar aktivt med att förbättra processer och ser att den nuvarande modellen med kontinuerlig fakturering skapar transparens och förutsägbarhet, samt att planavgifterna utgör en mindre del av de totala kostnaderna.

Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige som föreslår att staden ska stoppa planerna på att bygga nya bostäder i Långbroparken, specifikt på fastigheten Lågbron 1. Motionärerna menar att byggplanerna förstör viktiga delar av parken och att det befintliga huset på Lågbron 1, som inrymmer en caféverksamhet, bör bevaras istället för att rivas för ett nytt flerfamiljshus. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till ett utlåtande som bland annat noterar att bostadsbyggandet är viktigt för Stockholm och att den pågående detaljplaneprocessen för Lågbron 1 redan har ändrats så att bostäderna har utgått, och planen nu fokuserar på att tillskapa en publik verksamhet på platsen, exempelvis ett café.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholm ska inrätta ett "Viva Lyceum vård och omsorg" där Komvux och gymnasieskolans vård- och omsorgsutbildningar samlas för att öka antalet utbildade medarbetare inom vården. Motionären föreslår också att elever på vårdprogrammen ska få sitt körkort delvis finansierat av staden, under förutsättning att de klarar körkortsprovet och fullföljer utbildningen. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan har infört betalt körkort för vård- och omsorgselever sedan höstterminen 2025, och att det saknas förutsättningar samt finns pedagogiska frågetecken kring att samlokalisera gymnasie- och vuxenutbildningen.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att kostnaden för att byta inpasseringssystem i skolor och förskolor ska flyttas från utbildningsnämnden och förskolenämnden till Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB). Detta för att garantera att alla skolor kan upprätthålla en grundläggande säkerhetsstandard oberoende av skolans ekonomi, samt för att förbättra arbetsmiljön med åtgärder som ventilation och ljudisolering. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att en översyn av samverkansavtalet redan pågår där frågan om inpasseringssystem behandlas, och att man har som ambition att SISAB ska stå för dessa investeringskostnader.

Motionären Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad inventerar alla skolgårdar och utför nödvändiga upprustningar för att göra dem tillgängliga för alla, inklusive barn med funktionsnedsättningar. Detta för att motverka utanförskap och ensamhet i skolmiljön. Bland remissinstanserna är de flesta positiva till förslaget om att förbättra tillgängligheten, men Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till redan pågående arbete.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska starta yrkesprogram på populära gymnasieskolor i innerstaden som idag har en teoretisk profil. Dessutom föreslås en strategi för att öka yrkesprogrammens attraktivitet och fortbildning för studie- och yrkesvägledare tillsammans med Sveriges kommuner och regioner (SKR). Stadsledningskontoret och utbildningsnämnden menar att staden redan arbetar med liknande åtgärder, som att starta ett yrkesprogram på Bromma gymnasium och att erbjuda fortbildning, men att det kan finnas ekonomiska och praktiska hinder för att placera yrkesprogram på innerstadsskolor med teoretisk profil.

Gabriel Kroon och Liliane Åkerlund (båda SD) föreslår i en motion att amfiteatern i Rålambshovsparken ska omvandlas till en tryggare mötesplats året om, bland annat genom att undersöka möjligheten att inrätta caféverksamhet, dansscen på sommaren och tillfällig skridskobana på vintern. Stadsledningskontoret, trafiknämnden och Kungsholmens stadsdelsnämnd konstaterar i sina yttranden att arbete redan pågår för att aktivera och öka tryggheten i amfiteatern, exempelvis genom gallring av buskar, renovering av läktaren, spolning av skridskois och byggande av en temporär dansbana. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till detta pågående arbete.

Motionärer Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholms stad ska utreda sin egen inblandning i verksamheten vid det tidigare pojkhemmet Eolshäll, där pojkar utsattes för övergrepp. De vill också att staden utreder kompensatoriska åtgärder för drabbade, inspirerade av den norska modellen ”rettferdsvederlag”. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras genom en hänvisning till tidigare utredningar och anser att frågan om ansvar och kompensation bäst utreds på statlig nivå.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholm ska inrätta en forskningshubb för att utveckla en akademisk socialtjänst. Detta skulle innebära att socialsekreterare och forskare samlokaliseras på socialkontor i stadsdelarna, samt att stadens riktlinjer för socialtjänsten tydliggör att sociala insatser ska utvärderas och knyta forskning till praktik. Förslaget, som inspirerats av en tidigare försöksverksamhet i Farsta och akademiska vårdcentraler, syftar till att förbättra kvaliteten på socialtjänstens arbete genom att integrera forskning och praktik. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan har flexibla samarbetsformer med akademin och att digitalisering är ett prioriterat nästa steg.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) föreslår en helhetsöversyn av Valhallavägen från Roslagstull till Hakberget. De vill identifiera konflikter och förbättringsmöjligheter för trafiklösningar och grön infrastruktur, samt utreda möjligheten att flytta parkeringsplatser till garage för att skapa nya grönytor, lekplatser och spontanidrott. Dessutom föreslås att cykelinfrastrukturen byggs ut till trafikseparerade primära cykelstråk och att belysning, renhållning och halkbekämpning förbättras för ökad trygghet och trivsel.

En motion föreslår att kommunanställda i Stockholm ska kunna få tjänstledighet för att bli familjehem och att staden kontinuerligt ska marknadsföra möjligheten. Syftet är att minska bristen på familjehem och erbjuda barn i samhällsvård en tryggare miljö än institutionsvård, inspirerat av ett liknande initiativ i Karlskrona. Flera förvaltningar, som Socialnämnden och Stadsledningskontoret, avråder dock från förslaget då de ser risker med kompetensförsörjningen och hänvisar till att Karlskronas modell inte lyckats rekrytera några familjehem.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) föreslår i en motion att Stockholm ska utreda möjligheten att bli en pilotstad för självkörande bilar i samarbete med företaget Waymo. Syftet är att samla in kunskap om hur tekniken fungerar i stadsmiljö och hur den kan bidra till säkrare och mer hållbara transporter. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan följer utvecklingen via nätverk och forskningsprojekt, samt att ingen aktör har ansökt om att testa självkörande fordon i Stockholm.

Motionärer från Liberalerna föreslår att kommunfullmäktige ger nämnder och styrelser i uppdrag att prioritera renovering och underhåll av stadens kulturhistoriska byggnader, undersöka hur budgeten kan anpassas för detta och utreda inrättandet av en kulturhistorisk fond. Detta för att skydda föreningslivet från vräkningar till följd av hyreshöjande renoveringar. Flera remissinstanser, inklusive Stadsledningskontoret, Fastighetsnämnden och Kulturnämnden, delar vikten av att bevara byggnaderna och stödja föreningslivet, men lyfter olika utmaningar gällande finansiering och hyresmodeller.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska agera mer kraftfullt för att skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader som är i privat ägo. De menar att staden behöver ta fram nya strategier och verktyg, som att stärka möjligheten till tvångsförvaltning vid misskötsel och tydligare riktlinjer för att säkerställa att detaljplaner följs. Detta för att bevara stadens kulturarv, oavsett ägarform.

Hanna Wistrand (L) föreslår att Stockholm ska utreda möjligheten att bygga en multibana för skidåkning, cykel och parasport, till exempel vid Högdalstopparna eller Sjöängens BP. Banan ska vara tillgänglig för alla, belyst, trafiksäker och ligga nära kollektivtrafik, med möjlighet till konstsnö. Staden ser positivt på förslaget och för redan en dialog med Stockholms skidförbund om en sådan bana, men påpekar att marktillgång och hur banan ska dimensioneras för olika målgrupper är utmaningar som behöver utredas.

Hanna Wistrand (L) föreslår att idrottsnämnden ska utreda ett återstartsstöd till idrottsföreningar som drabbats av stängda anläggningar under renoveringar. Motionen vill också att nämnden tar fram en långsiktig plan för att öka tillgången till idrottsanläggningar med till exempel subventioner eller tillfälliga byggnader. Föredragande borgarrådet Jan Valeskog föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till befintliga stöd och planer, då ett nytt återstartsstöd bedöms vara svårt att fördela rättvist och skulle medföra höga kostnader.

André Nilsson (L) föreslår i en motion att staden ska utreda förutsättningarna för en konstgjord surfvåg i Slussen. Syftet är att öka rekreation, turism och aktivitet i stadskärnan. Flera nämnder har svarat att det är tekniskt möjligt, men betonar att Slussens funktion som vattenreglering och båttrafik måste prioriteras. Ytterligare utredningar behövs kring säkerhet, ekonomi och miljö.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att Stockholm stad genom satsningen ”Skolfrid” ska avsätta extra resurser, 10 miljoner kronor, för att förbättra trafiksäkerheten till och från stadens skolor. Detta ska inkludera åtgärder som säkrare övergångsställen med trafikljus och vägbulor, förstärkt belysning vid skolvägar, utökade gång- och cykelvägar samt strängare hastighetsbegränsningar i skolnära områden. Förslaget innebär också att trafiknämnden, i samarbete med utbildnings- och stadsdelsnämnderna, ska identifiera var behovet av åtgärder är störst.

Kristin Jacobsson och Claes Nyberg (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda om frystorkning av överbliven mat kan införas i offentliga verksamheter, som skolor och äldreboenden, för att minska matsvinn och stärka livsmedelsberedskapen. De vill också att ett pilotprojekt med frystorkning startas i utvalda skolor och att staden utreder att etablera ett kommunalt krislager av frystorkad mat. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras genom att hänvisa till att staden redan arbetar aktivt med att minska matsvinn och bygger upp beredskapslager, samt att frystorkning av mat som överblivet matsvinn inte bedöms som genomförbart eller nödvändigt i dagsläget.

Motionärer Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att kommunfullmäktige ska godkänna satsningar för att förbättra tillgängligheten och framkomligheten i stadsmiljön, särskilt för personer med funktionsnedsättning. De vill att Trafiknämnden intensifierar arbetet med att inkludera tillgänglighetsperspektivet i alla åtgärder. Frågan handlar bland annat om att komma till rätta med byggsäckar som blockerar passager samt att förbättra snöröjning och halkbekämpning. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att tillgänglighet redan är en del av stadens arbete, men Liberalerna reserverar sig och menar att staden måste agera mer kraftfullt med befintliga lagar som miljöbalken.

Mikael Valier Furtenbach (KD) föreslår att Stockholm ska införa särskilda arkitekturzoner i city och äldre stadsdelar. Syftet är att styra höjd, volym, materialval och formspråk på byggnader för att bättre bevara äldre bebyggelse. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen med motiveringen att det redan finns tillräckliga verktyg och lagstiftning för att värna stadens karaktär och kulturmiljö, samt att en sådan zonindelning skulle vara administrativt komplicerad och riskera att hämma stadens utveckling.

Kristin Jacobsson (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska vidta åtgärder för att följa Europarådets människohandelskonvention. Detta innebär att potentiella offer för människohandel ska få rätt till minst 30 dagars uppehållstillstånd för betänketid, vilket inkluderar stöd som tryggt boende och juridisk rådgivning. Förslaget lyfter fram att få sådana ansökningar görs idag och att det kan finnas kunskapsbrister inom socialtjänsten.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) föreslår att Stockholms stad ska utreda livsvillkoren och hälsan för äldre HBTQI-personer inom äldreomsorgen. De vill också att staden ställer krav på HBTQI-kompetens i upphandlingar av äldreomsorg samt att personal får kontinuerlig utbildning i bemötande och HBTQI-frågor. Liberalerna anser att äldre HBTQI-personer är en särskilt utsatt grupp med oro inför att bli beroende av vård och omsorg, och att staden har ett ansvar att erbjuda en jämlik och inkluderande äldreomsorg.

Motionärerna Ismail Ali och Claes Nyberg (båda C) föreslår att kommunfullmäktige ska ge förskolenämnden i uppdrag att ta fram en plan för hur alla förskolor i Stockholm kan bedriva odling som en del av sin pedagogik. De menar att odling stärker barns förståelse för naturen och hållbar utveckling. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen ska besvaras med hänvisning till redan pågående insatser och styrdokument, då man anser att det inte behövs en ny stadsövergripande plan.

Claes Nyberg (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska införa syskonförtur vid placering i förskola för barn som har syskon i en grundskola som är organisatoriskt eller geografiskt kopplad till förskolan. Syftet är att underlätta vardagen för familjer, minska stress för barn och främja jämställdhet då kvinnor oftare anpassar arbetstider för hämtning och lämning. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, då de anser att de nuvarande möjligheterna att önska placering är tillräckliga och att förslaget skulle kräva omfattande utredningar och systemförändringar som inte är motiverade.

Hanna Werner (M) föreslår i en motion att Odenplan ska utvecklas till ett grönare och mer levande stadstorg. Motionen föreslår att trafiknämnden ska få i uppdrag att förbättra platsen, inklusive cykelgaraget, och att kommunstyrelsen och trafiknämnden ska inleda en dialog med Region Stockholm. Trafiknämnden anser dock att en större omdaning inte bör planeras just nu på grund av den nya tunnelbanans utbyggnad, men arbetar med projekt för att förbättra framkomligheten och öka grönskan.

Rasmus Jonlund med flera (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska börja planera och söka samarbeten för att arrangera en Stockholmsutställning år 2030. Utställningen, som skulle fira hundraårsjubileet av Stockholmsutställningen 1930, ska fokusera på framtidens stadsbyggande, arkitektur och design med betoning på hållbarhet och demokrati. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att ett liknande arbete redan pågår, där Stockholm Business Region AB utreder förutsättningarna för en sådan utställning.

Jonas Naddebo (C) har lagt fram en motion som föreslår att kommunen utreder en sammanslagning av de tre kommunala bostadsbolagen: AB Familjebostäder, AB Svenska Bostäder och AB Stockholmshem. Syftet är att göra bolagen mer kostnadseffektiva, bättre på klimat- och energieffektivisering samt öka bostadsutbudet för stockholmarna. Remissinstanserna, däribland stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB, anser dock att bolagen redan arbetar med dessa frågor och att en sammanslagning inte är nödvändig i nuläget, men de lyfter att samverkan kan utvecklas ytterligare.

Jonas Naddebo (C) har lämnat in en motion som föreslår att Stockholm ska införa en ”idrottsnorm” för att säkra att mark avsätts och idrottsytor planeras in tidigt i nya byggprojekt. Han menar att det är viktigt för folkhälsan och att idrotten annars riskerar att prioriteras bort, som han menar har skett i Hagastaden och Hammarby Sjöstad. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska besvaras, med hänvisning till att idrott redan beaktas tidigt i stadsplaneringen genom gällande strategier och uppdrag, men Liberalerna och Centerpartiet har lämnat reservationer och särskilda uttalanden där de framhåller vikten av en idrottsnorm för att garantera idrottens plats i staden.

Dennis Wedin (M) föreslår att exploateringsnämnden ska få i uppdrag att hitta en långsiktig lösning för Örnsbergs Kanotsällskap, inklusive en samlad plats för ett klubbhus. Sällskapet, med 1400 medlemmar, har haft problem sedan deras klubbhus i Gröndal revs 2018 och har ett rivningskontrakt på Reimersholme. Flera nämnder, inklusive stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och idrottsnämnden, menar att de redan arbetar aktivt med frågan och därför inte ser behov av ett nytt uppdrag, men oppositionen anser att arbetet gått för långsamt.

Hanna Wistrand (L) har lämnat in en motion som föreslår att staden ska utreda hur simundervisning kan erbjudas vuxna nyanlända via Svenska för invandrare (SFI) och hur idrottsföreningar kan involveras. Syftet är att fler nyanlända vuxna ska lära sig simma och få kontakt med föreningslivet. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom en hänvisning till utlåtandet, som bland annat tar upp juridiska och praktiska hinder för att integrera simskola direkt i SFI, men också pekar på befintliga insatser och framtida statliga utredningar som kan underlätta detta. Moderaterna och Liberalerna har dock reserverat sig och vill att motionen bifalls för att en utredning ska genomföras.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att Hammarbybacken ska byggas ut med en ny topp och att den befintliga toppen höjs med schaktmassor från tunnelbaneutbyggnaden. Syftet är att skapa en större anläggning för både vinter- och sommaridrott. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, då de anser att det inte finns ett överskott av massor och att området har höga naturvärden som måste beaktas.

Nike Örbrink (KD) föreslår att Stockholm ska införa fler vårddjur på stadens vård- och omsorgsboenden för att tillgodose äldres, särskilt de med kognitiv svikt, emotionella behov av fysisk beröring och minska ensamhet. Stadsledningskontoret, Äldrenämnden och flera stadsdelsnämnder ser positivt på vårddjur men pekar på utmaningar som begränsad tillgång till utbildade djur, hygienkrav och behov av riskanalyser. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att arbetet med vårddjur redan pågår och att stadsdelsnämnderna har i uppdrag att främja fler inslag av vårddjur.

Motionärer från Centerpartiet föreslår att Stockholms stad och Region Stockholm ska införa en gemensam rutin för att säkerställa att barn med autism får likvärdiga och samordnade tidiga beteendeinriktade insatser i förskolan, baserat på Socialstyrelsens rekommendationer. De vill också att rutinen ska tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stadens förskolor och regionens habilitering, samt inkludera samordning vid övergångar mellan förskola, grundskola och fristående huvudmän. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till redan pågående arbete och att ansvaret för behandlingar ligger hos regionen.

Motionären Nike Örbrink (KD) föreslår att Stockholms stad ska revidera sina lokala föreskrifter för att tillåta äldre att dricka medhavd alkohol på stadens öppna träffpunkter, som exempelvis Lusthuset Hornstull. Stadsledningskontoret, Socialnämnden och Äldrenämnden avråder från detta, då gällande alkohollagstiftning omöjliggör försäljning av lättdrycker om alkohol tillåts. Detta skulle påverka träffpunkternas sociala samvaro och hälsofrämjande uppdrag, och kräva att kommunen ansöker om serveringstillstånd. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att förslaget avslås. Dock har Södermalms stadsdelsnämnd beslutat att testa detta på Lusthuset under vissa tider när träffpunkten är stängd för allmänheten.

Liberalerna föreslår i en motion att Stockholms stad ska öka ambitionen för elektrifiering som en del av stadens klimatarbete. De vill att berörda nämnder och bolag utreder hur elektrifieringstakten kan öka med konkreta åtgärder, samt att pengar avsätts i budgeten för detta. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till stadens befintliga Klimathandlingsplan 2030, som redan innehåller åtgärder för elektrifiering, men Liberalerna menar att planen inte räcker och att politiskt ledarskap behövs för att skynda på omställningen.

Motionärerna Sara Svanström och Elin Hjelmestam (båda L) föreslår att Stockholms stad ska utreda och införa differentierade parkeringsavgifter. Det innebär att fossildrivna fordon får högre avgift medan miljövänliga fordon gynnas, i syfte att minska klimatutsläpp och förbättra luftkvaliteten. Ett flertal förvaltningar och nämnder, inklusive stadsledningskontoret och trafiknämnden, menar dock att nuvarande lagstiftning inte tillåter differentierade parkeringsavgifter utifrån miljöklass, och att en lagändring krävs.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stadsgårdskajen ska utvecklas med nya byggnader som överdäcker trafikleden. Förslaget inkluderar 180 bostäder och 25 000 kvadratmeter kontor och butiker, samt en gångväg från Slussen till Fåfängan, en park, småbåtshamn, kallbadhus och scen vid vattnet. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det redan pågår stora utvecklingsprojekt i området, och att Naddebos förslag skulle medföra stora risker och kostnader samt negativt påverka riksintressen för kulturmiljövård och sjöfart.

Motionärerna Jan Jönsson och Christina Tufvesson (båda L) föreslår att Stockholms stad ska utreda hur fler prisvärda och tillgängliga lokaler kan skapas för föreningar och lokala entreprenörer, särskilt i ytterstaden. Detta ska bidra till social sammanhållning och ekonomisk utveckling, inspirerat av modeller från andra kommuner. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till stadens befintliga arbete och initiativ.

Motionärer från C, M och KD föreslår att Stockholms stad ska ändra reglerna så att idrottsföreningar kan behålla subventionerad hyra för evenemang, även när de serverar folköl. Detta för att inte föreningarna ska drabbas av höjda hyresavgifter som nu, utan istället kunna få in intäkter till sin verksamhet. Idrottsnämnden och Stadsledningskontoret har redan beslutat att justera taxorna i linje med motionens önskan inför 2026, vilket innebär att en subventionerad föreningstaxa för evenemang kommer att införas.

Motionärer från Liberalerna (Jan Jönsson, Björn Ljung och André Nilsson) föreslår att kommunfullmäktige ger stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att utveckla strategin för småhus- och villaområden. De vill att strategin ska fokusera mer på hur nya byggnader gestaltas för att harmoniera med områdets karaktär och att grönytefaktorn ska få en större roll vid bedömning av byggprojekt. Stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden instämmer i att småhusområden är viktiga, men anser att motionens intentioner redan kan hanteras inom befintliga processer och att stadsbyggnadsnämnden redan har ansvaret för att uppdatera strategin.

Motionärerna Jan Jönsson och Christina Tufvesson (L) föreslår att Stockholms stad ska ta fram en åtgärdsplan för att minska avhoppen från Svenska för invandrare (SFI). De menar att många hoppar av SFI, vilket försvårar integration och etablering på arbetsmarknaden, och att en plan behövs för att samordna insatser och följa upp arbetet. Stadsledningskontoret och flera stadsdelsnämnder anser dock att staden redan har ett strukturerat arbete och anpassade utbildningsformer för att motverka avhopp, och att ytterligare en åtgärdsplan inte är nödvändig. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till det befintliga arbetet.

En motion från Centerpartiet föreslår att Stockholms Stads Parkerings AB:s parkeringsgarage utreds och anpassas för att fungera som skyddade utrymmen vid kris. Det innebär att garagen ska utrustas med ventilation, toaletter och vatten, samt att staden ska undersöka möjligheten att i framtida byggprojekt ställa krav på att parkeringsgarage kan konverteras till skyddsrum. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att staden avvaktar nationella krav och finansiering från staten för att genomföra sådana åtgärder, medan Centerpartiet vill att staden agerar mer proaktivt.

Liberalerna föreslår att staden ska restaurera och bevara kulturhistoriskt viktiga parker som Humlegården och Vasaparken. De vill att nya installationer i parkerna ska vara trogna originalen och att man främjar kvalitativa inslag som mindre kiosker med kultur- och matutbud. Flera nämnder och kontor, inklusive trafiknämnden och stadsledningskontoret, anser att staden redan arbetar enligt motionens intentioner genom befintliga riktlinjer och parkplaner, men vissa stadsdelsnämnder och intresseorganisationer stöder motionens förslag att ha ett tydligare fokus på restaurering.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) föreslår att Stockholms stad ska utreda möjligheten att låta ideella föreningar driva och sköta mindre parker genom så kallade brukaravtal. Detta för att stärka lokalt engagemang och förbättra parkernas underhåll. Motionen föreslår även att Trafiknämnden, tillsammans med stadsdelsnämnderna, tar fram riktlinjer och startar en pilotverksamhet för detta.

Motionärer från Liberalerna föreslår att staden utreder hur andelen arbetsplatser i Söderort kan öka, då fördelningen av arbetsplatser är ojämn och många boende i södra Stockholm pendlar till andra delar av staden. De menar att detta skapar trängsel och att Söderort går miste om att bli en mer levande stadsdel där människor både kan bo och arbeta. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till att staden redan arbetar med att stärka arbetsplatsutvecklingen i Söderort, bland annat genom en analys av behovet av kontorsarbetsplatser och satsningar i översiktsplanen för 2026.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att Stockholm ska arbeta för att öka nyföretagandet och förbättra företagsklimatet, bland annat genom att låta Stockholm Business Region återigen ansvara för rådgivning till nya företagare. Detta efter att motionären anser att Stockholms stad har tappat i nationella jämförelser av företagsklimat och att nyföretagarstöden flyttats till arbetsmarknadsnämnden med en försämrad inriktning. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan har ett omfattande företagsfrämjande arbete och att den nya inriktningen med Entreprenör Stockholm stärker rådgivningen mot specifika områden som grön omställning och bristyrken.

Jan Jönsson (L) har lämnat in en motion där han föreslår att en offentlig plats i Stockholm ska uppkallas efter Aaron Isaac. Aaron Isaac var den första juden som fick bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen år 1775, och motionen syftar till att synliggöra den judiska minoritetens historiska betydelse. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, med hänvisning till att Namnberedningen avstyrkt förslaget då det redan finns platser med hans namn och att ytterligare namngivning riskerar att skapa missförstånd. Vissa partier, inklusive L, M och C, reserverar sig mot beslutet och menar att en större och mer välbesökt plats bör uppmärksammas för att synliggöra judiskt kulturarv.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska kartlägga förekomsten av afrofobi i stadens skolor. Kartläggningen ska inkludera en analys av anmälningar om diskriminering och hatbrott samt dialog med civilsamhällets organisationer, i linje med Diskrimineringsombudsmannens (DO) nationella arbete. Förslaget kommer att behandlas i kommunfullmäktige.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska genomföra en ny kartläggning av antisemitism i stadens skolor och förskolor. Detta ska leda till en åtgärdsplan för att bekämpa antisemitism. Motionären menar att den förra kartläggningen från 2021 behöver uppdateras på grund av den ökade antisemitismen i samhället.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholm ska införa ett Stockholmsprov i svenska, liknande det som finns i matematik. Syftet är att bättre följa upp elevers läsförståelse och ge skolor verktyg att förbättra den. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, då man anser att ett sådant prov inte skulle uppfylla syftet tillräckligt väl och skulle medföra för höga kostnader och administrativa utmaningar.

Svante Linusson och Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholms alléer ska inventeras och att en strategi för att vårda och utveckla dem ska tas fram. De vill också identifiera nya områden för alléplanteringar och att Karlbergsvägen ska omvandlas till en grön esplanad. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med en ny trädpolicy och har pågående insatser för trädvård och plantering, men att det finns begränsningar för trädplantering på Karlbergsvägen på grund av underjordisk infrastruktur.

Jan Jönsson (L) föreslår att kommunstyrelsen kartlägger förekomsten av homo- och transfobi i Stockholms stads verksamheter, inklusive analyser av anmälningar och dialog med civilsamhället. Syftet är att använda resultaten för strategiska åtgärder och årlig uppföljning. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till stadens befintliga program för mänskliga rättigheter och en handlingsplan för HBTQI-personers lika rättigheter och möjligheter.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholm ska förenkla och förbättra förutsättningarna för besöksnäringen. De vill bland annat ha snabbare handläggningstider, bättre telefonservice, förenklade ansökningar för befintliga företag, och en översyn av regler för uteserveringar och danstillstånd. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till att staden redan arbetar med dessa frågor, men Liberalerna reserverar sig och menar att branschens synpunkter visar på ett tydligt behov av de föreslagna åtgärderna.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att kommunstyrelsen ska ta ett samordnat ansvar för att utveckla Fagersjöviken i Magelungen till ett attraktivt område för vattenrekreation. Motionen menar att området försämrats av igenväxning och otydligt ansvar, och att en plan med extern finansiering behövs. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan bedriver omfattande och samordnat arbete för att förbättra vattenkvalitet och rekreationsmöjligheter i Magelungen, och att Fagersjöviken prioriteras inom Fokus Farsta.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska utvärdera stadens miljözoner, inklusive stadsmiljözonerna i Gamla stan och på Södermalm. Utvärderingen ska undersöka hur zonerna påverkar luftkvalitet, utsläpp, boende och företag. Målet är att resultaten ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med miljözoner i staden. Borgarrådet Lars Strömgren (MP) menar att staden redan utvärderar miljözonerna och att man är positiv till miljözoner som åtgärd för att förbättra luftkvaliteten.

Jan Jönsson och Åsa Nilsson Söderström (båda L) föreslår att Stockholms stad ska införa tydliga riktlinjer för användning av digitala verktyg i förskolan. De vill att staden ska utreda hur digitala verktyg används idag, verka för att förskolor ska vara skärmfria som huvudregel för yngre barn, och säkerställa att förskolorna får stöd för att främja lek och fysisk aktivitet. Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås, då de anser att frågorna redan hanteras genom den reviderade läroplanen för förskolan och Skolverkets kommande stödmaterial, samt att besluten om lärverktyg bör överlåtas till pedagogerna.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska kartlägga förekomsten av hedersförtryck i stadens förskolor. Detta eftersom de anser att hedersförtryck är en kränkning av barns rättigheter och strider mot förskolans värdegrund, och att det saknas kunskap om omfattningen samt tydliga riktlinjer för personalen. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt att en statlig utredning pågår vars resultat Stockholms stad kan invänta, men att arbetet med kompetenshöjning och samarbete ska fortsätta.

Destiny Zandi Lindgren (KD) föreslår i en motion att Stockholms stad ska införa ett mål om att det totala antalet parkeringsplatser i staden inte ska understiga 2020 års nivå. Motionären vill ha högre parkeringstal i nyproduktion och fler underjordiska garage. Kommunstyrelsen, trafiknämnden och andra remissinstanser rekommenderar dock att avslå motionen, då de anser att förslaget går emot stadens mål om minskad biltrafik, förbättrad framkomlighet och minskad klimatpåverkan.

Motionären Johan Nilsson (M) föreslår att Stockholms stad ska köpa eller byta mark för att säkra natur- och kulturvärdena i Långbro park. Detta görs för att förhindra att en privat fastighetsägare bygger cirka tolv radhus på fastigheten Lågbron 1, som historiskt har varit en del av parken. Motionären vill att fastigheten Lågbron 1 istället ska integreras i Långbro park och att staden ska erbjuda fastighetsägaren en annan markbit för radhusbygget.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Johanneshovsvägen ska omvandlas till en grönskande boulevard med sänkt hastighet och färre körfält, vilket ska ge plats för cirka 1045 nya bostäder och mer utrymme för gång- och cykeltrafik samt grönska. Motionen föreslår också att ett nytt torg anläggs vid Lindes tvärbanestation för att stärka områdets sociala sammanhållning. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att liknande arbete redan pågår inom ramen för projektet Årstastråket och att det därför inte finns anledning att ge nämnderna nya uppdrag.

Liberalerna (Jan Jönsson m.fl.) föreslår att Stockholms stads policy för markanvisning ska ändras. De vill att staden ska kunna ställa tydligare sociala krav när mark anvisas till byggaktörer, till exempel angående boendeformer och målgrupper för att främja socialt hållbara bostäder och tillgången till bostäder för personer med svag ekonomi. De menar också att socialnämnden ska få en större roll i samarbetet mellan stadens nämnder och bolag för att lösa bostadsförsörjningen för grupper med särskilda behov. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska besvaras med hänvisning till befintligt arbete, då de anser att de nya riktlinjerna för markanvisning och en ny handlingsplan för bostadsförsörjning redan tillgodoser motionens intentioner, men Liberalerna reserverar sig och menar att konkreta och bindande krav behövs.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Kista ska utvecklas till Nordens totalförsvarscentrum. Han menar att Kista, trots sin potential, har en oroande utveckling med företag som lämnar området och hög vakansgrad av lokaler. Motionen föreslår en strategisk satsning på stadsutveckling, fler bostäder och verksamheter samt bättre gator och parker, samtidigt som staden ska arbeta med regeringen för att locka försvarsrelaterade myndigheter och företag till Kista för att stärka totalförsvaret och stimulera nya etableringar. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till stadens befintliga arbete med Kista, som redan inkluderar förstärkning av försvarssegmentet som ett av flera teknikområden och omfattande insatser för att göra Kista till en mer attraktiv, levande och trygg blandstad.

Gabriel Kroon (SD) föreslår att Stockholm ska undersöka möjligheten för privatpersoner att "köpa" och finansiera träd på offentlig mark, eventuellt med en namnbricka. Detta skulle kunna minska kostnaderna för staden. Stadsledningskontoret och Trafiknämnden ser dock utmaningar med förslaget, bland annat höga administrativa kostnader och svårigheter med att välja rätt träd för rätt plats, samt juridiska frågor kring ägandeskap.

Gabriel Kroon och Tapani Juntunen (båda SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige där de föreslår att all offentlig skyltning i Stockholm främst ska vara på svenska. De vill att trafiknämnden utreder hur en handlingsplan kan tas fram för att den svenska texten ska dominera visuellt, till exempel genom att vara minst dubbelt så stor som text på andra språk. Stadsledningskontoret och trafiknämnden anser dock att det inte finns förutsättningar för att införa sådana regler då det saknar stöd i svenska grundlagar och kan motverka stadens målsättning om att vara välkomnande och inkluderande.

Två ledamöter från Liberalerna föreslår att stadens policydokument, som arkitekturpolicyn och strategin för småhus- och villaområden, ska få en starkare roll i stadsutvecklingsprocessen. Detta innebär att olika nämnder ska samordna sig bättre och följa upp hur dessa riktlinjer används i stadens planering för att säkerställa en hållbar och förutsägbar utveckling. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen ska besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar omfattande med att integrera dessa dokument.

Åsa Nilsson Söderström (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda möjligheten att inrätta ett kompetenscenter mot transnationellt förtryck. Centret skulle samla och sprida kunskap om detta fenomen, som innebär påtryckningar från ursprungsländer mot personer som sökt skydd i Sverige, samt erbjuda juridiskt stöd till utsatta. Många nämnder och stadsledningskontoret anser dock att detta faller utanför kommunens ansvar och är en statlig angelägenhet, även om de ser positivt på samverkan med statliga aktörer. Liberalerna menar att centret kan organiseras liknande som Origo, ett befintligt center mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Motionären Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska implementera läsningsmetoden "phonics" i stadens skolor i större utsträckning. Bakgrunden är att en internationell studie visat att svenska elevers läsförmåga har försämrats. Remissinstanserna, bland annat Utbildningsnämnden och Stadsledningskontoret, anser att "phonics" är en viktig metod, men att en effektiv läsundervisning kräver en mer balanserad och språkutvecklande undervisning som även tar hänsyn till elevers olika förutsättningar, och att politiker inte bör detaljstyra metodvalen.

Motionärer från Liberalerna föreslår att alla parkeringshus som ägs av Stockholms stad ska samlas under bolaget Stockholm Stads Parkerings AB. Detta för att öka effektiviteten, få en tydligare ansvarsfördelning och bättre utnyttja stadens resurser. Förslaget är att stadens nämnder och bolagsstyrelser ska utreda vilka som äger parkeringshus idag och sedan ta fram en plan för att överföra dessa till Stockholm Parkering. Flera nämnder och bolag ser positivt på ambitionen att effektivisera men många påpekar att det finns stora utmaningar med att flytta ägandet, bland annat gällande juridik, kostnader och att intäkter från parkeringar används för att stärka hyresgästnyttan. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, som i huvudsak anser att befintliga samarbetsformer tillgodoser motionens intentioner och att en ägaröverföring är för komplicerad. Moderaterna och Liberalerna reserverar sig mot detta och vill att motionen bifalls samt att en utredning ska genomföras.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att staden ska vidta åtgärder för att sänka matpriserna genom att öka konkurrensen bland livsmedelsbutiker. Förslaget innebär att staden bör analysera konkurrenssituationen vid nya stadsplaneringar, införa ett snabbspår för livsmedelsbutiker i detaljplaner och se över befintliga detaljplaner för att underlätta etableringar. Föredragande borgarrådet Jan Valeskog avstyrker motionen med hänvisning till att staden redan arbetar aktivt med att främja tillgång till livsmedelsbutiker, bland annat genom projektet ”Nya livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och markanvisning”. De anser att detaljplaneprocessen fungerar som en viktig kvalitetssäkring och att ett snabbspår inte är nödvändigt.

Svante Linusson (C) har lagt en motion som föreslår att kommunstyrelsen och utbildningsnämnden ska utreda om sportlovet kan flyttas till en tidigare vecka. Syftet är att öka barns möjligheter till vinterlek och snöaktiviteter, särskilt för dem som inte reser bort. Motionären menar att sannolikheten för snö är högre tidigare i februari. Flera nämnder avråder dock från att flytta lovet på grund av logistiska, sociala och ekonomiska utmaningar, samt att det skulle bryta mot en väletablerad nationell ordning.

Två politiker från SD föreslår att Stockholm stad stoppar bygget av ett LSS-boende i Lammholmen. De menar att platsen är olämplig på grund av dåliga markförhållanden, risk för att urskog förstörs och buller från en närliggande motorväg, vilket även skulle försämra boendemiljön för befintliga grannar. Kommunstyrelsen och flera nämnder föreslår dock att motionen avslås, då de anser att det är viktigt att bygga fler LSS-bostäder för att möta det stora underskottet i staden och att platsens lämplighet utreds inom ramen för detaljplaneprocessen.

En motion föreslår att Stockholms stad omedelbart ska aktivera ett vänortsavtal med Kiev och införa en rutin där stadens förvaltningar och bolag regelbundet donerar oanvänd utrustning till återuppbyggnaden av Ukraina. Majoriteten i kommunstyrelsen anser att staden redan agerar i den riktningen och att avtalet kan skrivas under när situationen tillåter, medan oppositionen vill se omedelbara åtgärder och snabbare implementering av donationer.

Johan Nilsson (M) föreslår i en motion att Stockholms stads kommunala grund- och gymnasieskolor ska vara låsta för obehöriga dygnet runt. Detta för att minska säkerhetsrisker, som stölder och skadegörelse, samt förbättra arbetsmiljön. Utbildningsnämnden och Stadsledningskontoret bedömer att låsta dörrar är en effektiv åtgärd för att förebygga vissa brott, men inte ett helt tillförlitligt skydd mot planerade våldshandlingar, och föreslår att frågan utreds vidare.

Motionärer från Moderaterna, Andréa Hedin och Per Rosencrantz, föreslår att Stockholms stad ska kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck minst en gång per mandatperiod. Syftet är att följa utvecklingen och förbättra stadens förebyggande och stödjande insatser, samt att kunna fånga upp barn och elever i alla skolformer. Stockholms stad och de remissinstanser som svarat (stadsledningskontoret, socialnämnden och utbildningsnämnden) avstyrker dock motionen, då de anser att mycket redan görs och att en ny kartläggning är resurskrävande.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att Stockholm Globe Arena Fastigheter AB ska installera nya säkerhetslösningar i arenorna, i samarbete med fotbollsklubbarna Hammarby IF och Djurgårdens IF, för att förhindra ordningsstörningar och avbrutna matcher inför säsongen 2025. Detta efter att ordningsstörningar och avbrutna matcher förekommit under säsongen 2024. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, men att det pågår ett arbete för ökad trygghet, bland annat genom dialog med fotbollsklubbarna och genom att utreda nya tekniska lösningar, även om de inte bedöms kunna vara på plats till våren 2025. Vissa politiker, inklusive Dennis Wedin, reserverar sig och vill att motionen bifalls.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska sälja mark utanför kommungränsen som inte bedöms vara strategisk för stadens verksamheter. Staden äger över 2 000 hektar mark i grannkommuner som Botkyrka, Ekerö, Huddinge, Järfälla och Nacka, som historiskt köptes för att bygga ut förorterna. Trots att en stor del av den icke-strategiska marken redan har sålts sedan 2007, vill motionären att arbetet med att avyttra mer mark fortsätter, både för att ge ekonomisk avkastning och för att stärka grannkommunernas rådighet.

Jan Jönsson och Elin Hjelmestam (L) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige där de föreslår att Stockholm ska starta ett pilotprojekt för att installera solceller på fasader på kommunala byggnader. De vill även att en utredning tillsätts för att möjliggöra fler sådana installationer i framtiden. Syftet är att öka den lokala produktionen av förnybar energi och bidra till stadens klimatmål, särskilt i tätbebyggda områden där takytor är begränsade.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska inrätta en särskild miljöcontroller för stadsutvecklingsprojektet Bromma parkstad. Denna funktion ska säkerställa att projektets miljö- och klimatpåverkan minimeras, att saneringsarbetet sker på ett hälsosäkert sätt och att den biologiska mångfalden bevaras. Stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden bedömer dock att en särskild miljöcontroller inte är motiverad i nuläget, då projektet är i ett tidigt skede och liknande funktioner redan etableras.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad inrättar en avtalscontroller på trafikkontoret för att granska, förhandla och följa upp avtal med externa aktörer. Målet är att minska kostnadsökningar i infrastrukturprojekt och säkerställa att skattemedel används ansvarsfullt. Trafiknämnden menar dock att de redan har förstärkt sin avtalsuppföljning och anställt en avtalscontroller, samt att kostnadsökningar beror mer på inflation än bristande avtalskontroll.

Motionärerna Jan Jönsson och Björn Ljung (L) föreslår att Stockholm ska ta fram en strategi för att skapa fler kolonilotter och stadsodlingsytor. De menar att efterfrågan är stor och att fler lotter bidrar till både biologisk mångfald och invånarnas välbefinnande. Förslaget innebär en översyn av lämpliga markområden, inklusive tillfälliga ytor och takodlingar, samt en förenklad process för att etablera nya lotter. Flera nämnder är positiva men hänvisar till att ett liknande program för stadsnära odling redan är på gång och väntas färdigställas under 2025.

Motionärer från Moderaterna föreslår att Stockholm ska agera snabbt för att ersätta Sätra återvinningscentral, som har stängts. De vill att berörda bolag och nämnder omedelbart ökar kapaciteten på befintliga återvinningscentraler i söderort och presenterar en permanent eller temporär ersättning. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, med hänvisning till att en tillfällig mini-återvinningscentral i Skärholmen centrum ska öppna i september 2025, samt att arbetet med en permanent lösning pågår.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska stödja nya, innovativa bostadsmodeller med fokus på social och ekonomisk hållbarhet, som Kymmendömodellen. De vill att staden utreder vilka hinder i organisation och regelverk som försvårar sådana projekt och anpassar markpolitiken för att prioritera mer inkluderande bostäder. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar aktivt med att främja innovativa boendelösningar och har anpassat markpolitiken för att prioritera social och ekonomisk hållbarhet.

Nike Örbrink (KD) föreslår att staden tillsätter en tillfällig slöseriombudsman under två år. Ombudsmannen ska granska stadens förvaltningar, kommunala bolag och stadsdelsnämnders ekonomi och utgifter, samt föreslå effektiviseringar för utgiftsområden som inte ingår i stadens kärnuppgifter. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan har befintliga strukturer för uppföljning och granskning, som Stadsrevisionen och stadens styrmodell, och att en slöseriombudsman riskerar att skapa dubbelarbete.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har lämnat in en motion där hen föreslår att kommunfullmäktige ska utreda hur Stockholm kan använda ljusare asfalt och trottoarer. Syftet är att göra staden mer attraktiv, sänka temperaturen vid värmeböljor och minska sårbarheten. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till pågående arbete med klimatanpassning och att mer grönska ses som den viktigaste åtgärden, samt att en generell utredning om färgad asfalt inte är meningsfull.

Motionärer från Moderaterna, Dennis Wedin och Henrik Virro, föreslår att Stockholms stad ska utveckla en gemensam strategi för Facility Management (FM). En sådan strategi syftar till att effektivisera hanteringen av stadens fastigheter och lokaler, såsom städning, underhåll och reception, för att minska kostnader och förbättra servicen. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till pågående arbete, då remissinstanserna menar att en för standardiserad strategi kan minska flexibiliteten, men Moderaterna har lämnat in en reservation och vill att motionen ska bifallas.

Motionärer (M) föreslår att Stockholm blir grönare och roligare genom att staden identifierar och omvandlar outnyttjade platser till nya grönområden och miniparker. Motionen lyfter fram potential i till exempel platta tak, ytor under broar och nya kajer. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att liknande arbete redan pågår i flera av stadens nämnder och bolag, men lyfter också fram vikten av grönskande mötesplatser.

Moderaterna Annika Elmlund och Johan Nilsson föreslår i en motion att stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden ska ta fram en handlingsplan för att bygga fler radhus och radhusliknande bostäder i Stockholm. De menar att det finns ett behov av större bostäder, särskilt för barnfamiljer, och att radhus kan ge mer variation i bostadsutbudet. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras, då man anser att dessa frågor redan hanteras inom ramen för befintliga styrdokument och löpande planeringsarbete, även om man delar motionärernas syn på behovet av fler bostäder med flera rum.

Motionären Tom Hedrup (M) föreslår att alla gymnasieelever i Stockholm ska få besöka ett universitet minst en gång innan examen för att öka intresset för högre studier, särskilt bland elever från studieovana hem. Kommunstyrelsen, Utbildningsnämnden och de remitterade lärosätena, såsom Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet, instämmer i vikten av att informera om vidare studier och uppger att samarbete med lärosäten och initiativ som Vetenskapens Hus redan finns, där bland annat kostnadsfria besök och prioritering av skolor med lägre antagningspoäng ingår. Majoriteten av kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till det arbete som redan utförs, medan Moderaterna reserverar sig och anser att förslagen i motionen ska bifallas för att säkerställa att alla elever garanteras ett universitetsbesök.

Kommunfullmäktige föreslås godkänna en plan för att bygga om hus C i fastigheten Fruängsgården 1 i Fruängen till ett större vård- och omsorgsboende med 97 lägenheter. Det befintliga servicehuset med 41 lägenheter kommer att avvecklas på grund av minskad efterfrågan. Ombyggnationen, som beräknas starta 2030 och vara klar 2031, ska möta stadens ökande behov av platser inom vård och omsorg. Befintliga boende kommer att evakueras under byggtiden.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner att fastigheten Trehörningen 1 i Gröndal, som idag inrymmer Trekantens servicehus med 100 lägenheter, renoveras och byggs om till ett vård- och omsorgsboende med 92 lägenheter. Detta sker mellan 2027 och 2030 och servicehuset avvecklas på grund av stort renoveringsbehov och ökat behov av vård- och omsorgsplatser. De boende på Trekantens servicehus ska erbjudas förtur till andra boendeformer.

Kommunstyrelsen ska behandla ett förslag från Micasa Fastigheter och Skarpnäcks stadsdelsnämnd om att bygga ett nytt vård- och omsorgsboende i Bergholmsbacken, Bagarmossen. Det nya boendet ska ha 80 lägenheter för äldre samt lokaler för dagverksamhet och en träffpunkt för äldre. Projektet är omfattande, med en beräknad investeringsutgift över 300 miljoner kronor, och ska även godkännas av kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige ska behandla ett förslag om att godkänna AB Familjebostäders renovering av 178 bostäder och tolv lokaler i fastigheten Draget 1 på Södermalm. Projektet, som kostar 434 miljoner kronor, behövs eftersom fastigheten är i stort behov av renovering, med VVS, el och hissar från 1924 som nått sin tekniska livslängd. Befintliga hyresgäster kommer att evakueras under ombyggnationen och erbjuds sedan att välja mellan tre olika renoveringsnivåer för sina kök, där vissa delar kan återbrukas.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige inrättar Gökdalen i Farsta som ett biotopskyddsområde. Syftet är att långsiktigt bevara naturvärden och biologisk mångfald i det cirka 12,3 hektar stora skogsområdet som innehåller gamla träd och är en viktig livsmiljö för bland annat fladdermöss och skogsfåglar. Förslaget har reviderats efter samråd och en dialog har förts med Ellevio AB angående befintliga elledningar.

Stockholms kommunfullmäktige ska besluta om att inrätta Vikingaberget-Johannesdal i Skärholmen som ett biotopskyddsområde. Området, som är cirka 10,4 hektar stort, består av mark med gamla träd, bland annat tallskog och ekbestånd, som är värdefulla livsmiljöer för många djur och växter. Förslaget syftar till att bevara naturvärdena och den biologiska mångfalden, samtidigt som det är ett uppskattat rekreationsområde för invånarna.

Kommunfullmäktige föreslås inrätta Hemskogen i Enskede-Årsta-Vantör som ett 16,6 hektar stort biotopskyddsområde. Syftet är att skydda de gamla träden och den biologiska mångfalden som finns i området, vilket är viktigt för rekreation och stadens ekosystem. Liberalerna och Centerpartiet har lämnat reservationer mot förslaget, då de menar att processen har varit för forcerad och att ett så omfattande skydd kan få stora konsekvenser för framtida stadsutveckling och boendemiljö.

Kommunfullmäktige föreslås besluta att inrätta Åkeslunds biotopskyddsområde i Bromma. Området, som är cirka 6,8 hektar, består av mark med mycket gamla träd och ska skyddas för att bevara och utveckla dess naturvärden och biologiska mångfald. Under vintern 2026 hölls samråd, och förslaget har justerats utifrån inkomna synpunkter, bland annat genom att större ledningsstråk lämnats utanför skyddsområdet.

Kommunstyrelsen föreslår att Trekanten i Hägersten-Älvsjö ska inrättas som ett cirka 20,4 hektar stort biotopskyddsområde. Syftet är att skydda sjön, dess stränder och skogsområden söder om sjön för att bevara och stärka den biologiska mångfalden, särskilt för att skydda den art- och individrika fladdermusfaunan. Liberalerna och Centerpartiet har lämnat reservationer mot förslaget, då de anser att skyddet är för omfattande och riskerar att begränsa stadsutveckling och människors trygghet i rekreationsområdet.

Kommunstyrelsen föreslår att Kyrkhamn-Riddersvik i Hässelby-Vällingby stadsdelsområde ska inrättas som ett nytt naturreservat. Området är cirka 137,9 hektar stort och inkluderar delar av Kyrkhamn, Hässelby koloniområde, skogsområdet öster om Lövsta, Riddersviks engelska park och ett vattenområde i Mälaren. Syftet är att bevara områdets höga natur-, kultur- och rekreationsvärden samt att förbättra tillgängligheten för friluftsliv med nya stigar, skyltning och rastplatser. Driftskostnaderna för reservatet, förutom för fastigheter och allmänna vägar, kommer att ligga på Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd.

Kommunfullmäktige ska besluta om inriktningen för projektet Det nya Husbybadet. Det befintliga Husbybadet ska rivas på grund av konstruktionsfel och ersättas med en ny, modern anläggning på fastigheten Bislet 1, intill det nuvarande badet. Det nya badet, med en 25-metersbassäng, två undervisningsbassänger och ett äventyrsbad, beräknas vara klart under andra kvartalet 2031, och det befintliga badet kommer att kunna användas under större delen av byggtiden.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar en detaljplan för Sothönan 3 med flera i Aspudden. Planen möjliggör byggnation av cirka 220 nya bostadsrätter, centrumverksamheter i bottenplan och ett nytt torg, gata och park. Detaljplanen, som syftar till att utvidga Aspuddens centrum och anpassa ny bebyggelse till områdets 1900-talsarkitektur, har justerats flera gånger efter överklaganden och fick in 107 synpunkter vid den senaste granskningen 2026. Bland annat har antalet bostäder minskat från cirka 250 till 220, och byggnadsvolymer har justerats för att öka avstånd till grannfastigheter.

Kommunfullmäktige kommer att behandla ett förslag om att anta en detaljplan för en ny tunnelbanedepå i Älvsjö industriområde. Depån är nödvändig för den planerade Gula linjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö och ska hantera underhåll och uppställning av tåg. Planen inkluderar också bergtunnlar för vändspår, delvis under Hagsätraskogens naturreservat, och åtgärder för att hantera skyfall. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar detaljplanen.

Stockholms stad och Region Stockholm planerar att godkänna ett genomförandeavtal och ett köpeavtal för byggandet av en tunnelbanedepå i Älvsjö industriområde. Detta är en del av utbyggnaden av tunnelbanelinjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Staden kommer att sälja fastigheten Leverantören 2 till Region Stockholm för 145 miljoner kronor, och Regionen kommer att ansvara för finansiering och byggnation av depån samt för att minimera störningar för boende och natur under byggtiden.

Kommunfullmäktige ska ta ställning till ett avtal mellan staden och Stiftelsen Nobel Center för att bygga ett Nobel Center vid Slussen, fastigheten Hamnmästaren 1 i Södermalm. Centret kommer att byggas ovanpå en överdäckning av Stadsgårdsleden och planeras rymma utställningar, skolprogram och mötesplatser med stora delar öppna utan entréavgift. Exploateringsnämnden föreslår att avtalet godkänns för att möjliggöra färdigställandet av Slussenprojektet och stärka Stockholm som en kunskapsstad och besöksmål.

Kommunfullmäktige föreslås godkänna ett ramavtal mellan Stockholms stad och Kungliga tekniska högskolan (KTH) om att inrätta ett forsknings- och innovationslabb kallat Stockholm Urban Innovation Lab. Detta labb ska fokusera på att använda digitalisering för att utveckla hållbart stadsbyggande och kommer att stärka stadens kunskap och kompetens. Labbet ska också använda stadens fysiska miljöer som testbäddar för nya lösningar, med en budget på 4 miljoner kronor under 2026 för forskning och 1 miljon kronor för att stärka stadens egen förmåga att tillämpa resultaten.

Kommunstyrelsen föreslår att Stockholms Stadshus AB får godkänt att köpa negativa utsläpp från Stockholm Exergis nya anläggning för koldioxidavskiljning i Värtaverket. Detta ska hjälpa Stockholm att nå målet att bli klimatpositivt år 2030. Avtalet föreslås gälla från 2029 till 2043 för upp till 120 miljoner kronor per år.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner en reviderad plan för projekt Årstafältet i Årsta. På grund av lågkonjunktur och höga byggkostnader minskas byggtakten för bostäder från 600 till 450 per år, vilket innebär att projektet beräknas vara klart runt 2045 istället för tidigare. Prioritet ges åt etapp 5 Södra med en ny tunnelbanestation och en tidigareläggning av parkens färdigställande för att öka attraktionskraften.

Kommunfullmäktige föreslås godkänna en reviderad plan för projekt Mälaräng i Skärholmen, ett stort stadsutvecklingsprojekt. Planen innebär att cirka 1 100 nya bostäder, två förskolor och en F-9-skola ska byggas, och Trafikplats Bredäng ska omvandlas till urbana gator. Projektet delas upp i två etapper, där etapp 1 med 86 bostäder ska byggstartas under 2026, medan etapp 2 pausas tills de ekonomiska förutsättningarna förbättras, eftersom den andra etappen kräver stora investeringar och marknadsläget är svårt.

Kommunfullmäktige ska besluta om ett reviderat genomförandebeslut för projekt Hekla i Kista, beläget mellan Grönlandsgatan och Isafjordsgatan. Projektet, som är en del av Fokus Järva, innebär att nya kontorsbyggnader, ett bostadshus och nya gator byggs, samt att Grönlandsparken rustas upp för att öka områdets attraktivitet och trygghet. Exploateringsnämnden föreslår att budgeten för upprustningen av Grönlandsparken ökas med cirka 10 miljoner kronor till en total projektutgift på 78,3 miljoner kronor. Liberalerna stödjer utvecklingen men uttrycker oro över de ökade kostnaderna och vill se bättre ekonomisk kontroll.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ska godkänna byggandet av en temalekpark i södra Spångadalen mellan Tensta, Rinkeby och Bromsten, till en kostnad av cirka 84,7 miljoner kronor. Denna park, som kallas "Tidsresan – Från hav till hem", har utformats efter dialog med boende i området och ska stå klar 2028. Förslaget kommer efter en minoritetsåterremiss där oppositionen (M, L, C, KD) kritiserade projektets höga kostnader och korta tidplan.

Kommunfullmäktige föreslås godkänna att Kungsholmens stadsdelsnämnd genomför projektet ”Utveckling av Karlbergskanalens strandpromenad” för 72 miljoner kronor. Projektet syftar till att bredda den populära strandpromenaden, som är en del av Kungsholmen runt, och åtgärda skredrisker längs delar av sträckan. Arbetet ska också förbättra den biologiska mångfalden och tillgängligheten, med beräknad byggstart hösten 2027 och klart sommaren 2029.

Kommunstyrelsen föreslår att ett nytt kommunalt bolag, Kista Utveckling AB, ska bildas för att leda arbetet med att göra Kista mer attraktivt och samordna stadsutveckling, näringslivssamverkan och platsutveckling i området. Bolaget ska bland annat kunna förvärva mark och fastigheter för att skapa ett mer levande Kista med fler bostäder, parker och mötesplatser, samt attrahera nya företag och investeringar. Budgeten för Kista Utveckling AB för år 2026 föreslås vara minus 10 miljoner kronor, med ett initialt kapitaltillskott på 100 miljoner kronor från Stockholms Stadshus AB.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ger trafiknämnden rätt att genomföra en större renovering av den västra Liljeholmsbron, som är den äldsta av Liljeholmsbroarna. Projektet syftar till att förlänga brons livslängd med 60 år och höja dess bärighetsklass från BK2 till BK4. Renoveringen innebär att bron efteråt kommer att ha två körfält för södergående trafik, en dubbelriktad cykelbana och en dubbelriktad gångbana, anpassade för höga flöden och busstrafik. Arbetet kommer att påverka trafiken med omledningar och längre restider under byggtiden, som beräknas pågå från 2029 till 2032.

Trafiknämnden föreslår att ändra reglerna för torghandeln i Stockholm för att göra torgen mer levande och säkrare. Förslaget innebär att tomma torgplatser ska kunna användas för annat än torghandel, som evenemang. Dessutom ska åtta salutorg tas bort där ingen handel sker, medan nya tillfälliga torghandelsplatser planeras på sju torg, bland annat på Kornhamnstorg, Nytorget och Östermalmstorg.

Kommunfullmäktige ska besluta om att renovera och anpassa den före detta Kämpingeskolan i Tensta till ett nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning. Projektet, som beräknas vara klart i slutet av 2028, syftar till att samla cirka 640 medarbetare från de tidigare stadsdelsförvaltningarna Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista på en gemensam och ändamålsenlig arbetsplats. Kritiker från Moderaterna och Liberalerna anser att det är en dyr och ogenomtänkt lösning som riskerar att tränga undan resurser och föreslår istället att fastigheten säljs eller att befintliga lokaler används.

Kommunfullmäktige kommer att behandla ett funktionsprogram för förskolelokaler, som ska fungera som en guide vid nybyggnation, ombyggnation och tillbyggnad av förskolor i Stockholm. Programmet syftar till att säkerställa likvärdiga och ändamålsenliga lokaler för barnen och föreslår att förskolor normalt ska ha mellan fyra och åtta avdelningar. Förskolenämnden föreslås också få i uppdrag att besluta om och uppdatera ett tillhörande stödmaterial för programmet.

Kommunfullmäktige ska behandla ett förslag om att tillfälligt förlänga tiderna för alkoholförsäljning till klockan 08.00 under fotbolls-VM för herrar 2026, mellan den 11 juni och 14 juli. Detta görs för att stockholmarna ska kunna se matcher tillsammans på restauranger och pubar som har permanent tillstånd, även de som spelas tidigt på morgonen på grund av tidsskillnaden. Socialnämnden föreslår detta för att förhindra att serveringsställen behöver stänga under pågående matcher.

Styrelsen föreslås anta en stor mängd nya policydokument som är gemensamma för hela Stockholms stad, och därmed upphäva äldre versioner. Bland dokumenten finns nya planer för avfall, cykelplan för staden, en klimat- och handlingsplan, en kajstrategi, och en trafiksäkerhetsplan. Dessutom omfattas policys för områden som personal, finans, kommunikation, sociala medier, och program för jämställdhet och mänskliga rättigheter. Dessa dokument ska ligga till grund för stadens arbete och beslutsfattande.

Månadsrapporten för S:t Erik Försäkrings AB visar att bolagets tillgångar uppgick till 483 miljoner kronor i mars 2026, en ökning med 67 miljoner kronor från föregående månad. Rapporten ger även en överblick över kommunkoncernens finansiella ställning och en prognos för snitträntan de kommande tre åren. Dessutom redovisas S:t Erik Försäkrings plan för informationssäkerhetsarbete under 2025-2028, som bland annat innefattar genomförande av tester, utbildning av medarbetare och uppföljning av rutiner för dataskydd.

Styrelsen för S:t Erik Försäkrings AB ska informeras om bolagets revision och Revisorsnämndens kvalitetskontroll. Det föreslås att styrelsen ska kontrollera att revisorn inte tillhandahåller andra tjänster än revision och att arvodena följer gällande begränsningar. Dessutom har en ny revisionsleverantör upphandlats och kommer att tillträda från bolagsstämman 2025.

Styrelsen föreslås anta ett stort antal gemensamma policydokument och riktlinjer för Stockholm stad. Dessa dokument, som bland annat omfattar Cykelplanen för Stockholm stad, Klimathandlingsplan 2030, Kajstrategi och Trafiksäkerhetsplan, ska styra stadens arbete inom olika områden. Äldre versioner av dessa policydokument föreslås upphävas och ersättas av de nya versionerna.

Styrelsen för S:t Erik Försäkrings AB presenterar en utfallsrapport för årets första tertial 2026. Rapporten visar att bolagets ekonomiska mål, avseende resultat och kostnader, bedöms uppnås för helåret. Bolaget kommer att fortsätta sitt arbete med att identifiera risker och förebygga skador för stadens anläggningar och verksamheter, samt att utveckla sitt hållbarhetsarbete i samarbete med Stockholms Stadshus AB.

Styrelsen kommer att få en skaderapport som redovisar statistik för skador och olycksfall fram till den 11 maj 2026. Rapporten visar totalt antal skador och deras kostnad, exklusive självrisk. Den lyfter även fram en ny stor brandskada i ett maskinförråd hos Kyrkogårdsförvaltningen, som beräknas kosta cirka 4 miljoner kronor.

Styrelsen för S:t Erik Försäkrings AB kommer att behandla en sammanfattande riskrapport för första kvartalet 2026. Rapporten bedömer den samlade risknivån för bolaget som låg, med god marginal till både styrelsens egna gränser och lagkrav för solvenskapital. Trots detta har inträffade skadekostnader varit högre jämfört med föregående kvartal, vilket är bolagets största risk för att påverka solvensen, och en medelstor risk för dataintrång på grund av bristande säkerhetsåtgärder har identifierats och åtgärder vidtas för att hantera den.

Styrelsen för S:t Erik Försäkrings AB sammanträder för att behandla det föregående protokollet. De kommer bland annat att fastställa årsbokslutet och flerårsbudgeten, som visar ett resultat på 26 miljoner kronor före skatt. Styrelsen ska också diskutera olika riskrapporter, internrevisionsrapporter och flera styrdokument som Kemikalieplan 2031, Mobilitet och parkering samt Näringslivspolicy.

Förvaltningschefen Håkan Andersson informerade nämnden om läget inom förvaltningen. Han presenterade bland annat tertialrapport ett, jämförde Stockholm med Göteborg och Malmö, och gav information om implementeringen av ”Ett ställföreträdarskap att lita på” samt nya rekryteringsmetoder. Dessutom diskuterades personalinformation och personsäkerhet för nämnden.

Kommunfullmäktige granskade stadsrevisionens årsrapport för överförmyndarnämndens verksamhet 2025. Rapporten visade att verksamheten generellt sköttes ändamålsenligt och med god ekonomi, med förbättrade handläggningstider jämfört med föregående år. Dock fanns det brister inom arbetsmiljö och intern kontroll, och vissa handläggningstider var fortfarande för långa. Nämnden hade redan påbörjat åtgärder för att förbättra dessa områden, inklusive nya rutiner för kontroller och dokumentation, vilket kommer att följas upp årligen.

Södermalms stadsdelsnämnd avstyrkte en ansökan om serveringstillstånd för glasskiosken Capanna Verde på Åsögatan 148. Förvaltningen bedömde att serveringstillstånd för alkohol i Axel Landquists park skulle kunna skapa en otrygg och olämplig miljö, särskilt med tanke på att parken har en välbesökt lekplats och att personer med beroendeproblematik redan uppehåller sig där regelbundet.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade en remiss från Socialförvaltningens tillståndsenhet gällande en ansökan om serveringstillstånd för restaurang LuckyOrNot på Varvsgatan 8. Nämnden tillstyrkte ansökan för stadigvarande servering till allmänheten måndag till söndag klockan 17:00 till 23:00, då förvaltningen ansåg att det inte fanns några sociala eller preventiva hinder.

Södermalms stadsdelsnämnd beslutade att upphandla driften av fritidsverksamheten Maria Ungdomsklubb på nytt, inklusive mobila fritidsledare. Nämnden gav även förvaltningen i uppdrag att återkomma med en redovisning av upphandlingsdokumentet innan upphandlingen annonseras. Detta innebär att ungdomar i åldrarna 13-19 år i stadsdelen kommer att fortsätta ha tillgång till fritidsverksamheten, driven av en extern entreprenör.

Södermalms stadsdelsnämnd beslutade att kommunen, genom förvaltningens lokalvårdsenhet, ska ta över den dagliga städningen av kontorslokalerna på Virkesvägen 3 och Tjärhovsgatan 32. Detta gäller från och med den 1 oktober 2026, då det nuvarande avtalet med Rengörare Näslund AB löper ut och inte kan förlängas. Beslutet togs för att öka effektiviteten och kvaliteten på lokalvården, vilket man bedömt lyckats med i förskolorna sedan de tog över städningen där.

Södermalms stadsdelsnämnd beslutade att uppdra åt förvaltningen att förbereda en upphandling av ny, modern trygghetsskapande teknik för äldreboenden. Detta eftersom de nuvarande trygghetslarmen är föråldrade och avtalet snart löper ut. Förvaltningen ska återkomma med en detaljerad förfrågan innan ett slutgiltigt beslut om själva upphandlingen fattas.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände ett genomförandebeslut om att hyra fem nya lägenheter med gemensamhets- och personalutrymmen i kvarteret Persikan 6 på Södermalm. Detta ska bli en gruppbostad enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) för att möta underskottet på boendeplatser för personer med funktionsnedsättning. Årshyran beräknas till cirka 2 miljoner kronor och Stockholmshem AB kommer att vara hyresvärd i tio år med inflyttning beräknad till hösten 2026.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände sin tertialrapport 1 för 2026, vilken visade en prognos för helåret på ett överskott på 65 miljoner kronor. Förvaltningen bedömde att alla tre inriktningsmål från kommunfullmäktige och samtliga 21 nämndmål skulle uppfyllas. Nämnden begärde även en budgetjustering på 0,4 miljoner kronor för att rusta upp en lokal för verksamhet på obekväm arbetstid (OB-verksamhet) och återlämnande av 1,5 miljoner kronor i klimatinvesteringsmedel för Tantolunden då en planerad dagvattenåtgärd där inte kunde genomföras som tänkt.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade sex medborgarförslag som inkom under april 2026. Fyra av förslagen, som rörde sittbänkar på Södermalm, omgestaltning av Renstiernas gata, trafikregler för cykeltrafik och att göra Sankt Paulsgatan till permanent gågata, överlämnades till Trafiknämnden då de låg utanför stadsdelsnämndens ansvarsområde. De återstående två förslagen, om att skapa en kulturpark på Södermalm och att utveckla badmöjligheter i Skanstull, skickades vidare till förvaltningen för beredning.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände redovisningen av protokollen från funktionshinderrådets sammanträden den 20 april och den 11 maj 2026. Vid dessa möten diskuterades bland annat rådets arbetsformer, rekrytering och sjukfrånvaro inom socialtjänsten samt information om nya servicebostäder för personer med funktionsnedsättning. Rådet lyfte också frågor om hantering av registerutdrag och tillgänglighet i kommunikationen för invånare, samt en motion om skydd för barn med funktionsnedsättning.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd behandlade en motion från Annika Elmlund och Sophia Granswed Baat (båda M) om att göra Stockholm till en roligare stad med mer kultur, frihet och social gemenskap. Motionärerna föreslog bland annat att tillgängliggöra mer mark för kultur, sänka avgifter för tillfällig upplåtelse och häva lokala alkoholförbud. Nämnden godkände förvaltningens förslag, vilket innebar att man generellt var positiv till kultur i offentliga rum och att sänkta avgifter kunde öka aktiviteten, men att generella hävningar av alkoholförbud krävde noggranna utredningar. Minoriteten (M, L, C) reserverade sig och ville bifalla motionen fullt ut.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar på en skrivelse från Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet om att snabbt sopa och tvätta bort grus och skräp efter vintern. Skrivelsen lyfte att mätningar visade höga halter av farliga partiklar i Stockholms luft på grund av kvarlämnat grus. Förvaltningen svarade att grovsopningen redan var klar i hela stadsdelsnämndsområdet och att finsopning skulle följa, samt att stadsdelsnämnden endast ansvarar för parkmark och inte gatumark som sköts av trafiknämnden.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar på en skrivelse från Anders Lindman och Ann-Kristin Carlberg (båda SD) angående allvarliga uppgifter om sexualbrott och annan brottslighet inom hemtjänsten. Förvaltningen har svarat på fem frågor om bland annat slutsatser, säkerhetsrutiner, bakgrundskontroller av personal, förebyggande arbete och hur äldre och anhöriga kan larma om missförhållanden. Förvaltningen betonade att de ser mycket allvarligt på problematiken och har rutiner för att främja tryggheten, samverkar med polisen och följer stadens rutiner för registerutdrag.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd noterade att Gärdets gruppbostad, en LSS-verksamhet för personer med demenssjukdom, har valt att delta i Stockholms stads Kvalitetsutmärkelse 2026. Förvaltningen anser att deltagandet positivt bidrar till verksamhetsutveckling och att enheten får värdefull återkoppling.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att "Nya verkstan", som idag är en sysselsättningsverksamhet inom socialpsykiatrin, åter skulle öppnas för alla invånare som "Verkstan för alla". Förvaltningen avslog förslaget. De motiverade beslutet med att Nya Verkstan är anpassad för personer med särskilda behov som står utanför arbetsmarknaden och behöver en lugn och trygg miljö. Förvaltningen bedömde att en öppning för allmänheten inte vore lämplig för målgruppen, men lyfte fram att det finns många andra öppna verksamheter och föreningar för hantverk i staden.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om vinterunderhåll av utegym. Förslaget föreslog snöröjning och utplacering av grus, men nämnden godkände förvaltningens bedömning att detta inte är lämpligt. Förvaltningen menade att utegymmen är svåra att snöröja med maskiner, att underlaget inte tål skottning eller sandning, och att sand kan skada utrustningen. Invånare som vill använda utegymmen på vintern uppmanades att vara uppmärksamma på snö och halka.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade att skicka vidare ett medborgarförslag om att omvandla grusfotbollsplanen i popup-parken i Norra Djurgårdsstaden till en konstgräsplan. Förslaget, som inkom den 10 april 2026, syftar till att öka nyttjandegraden och främja spontanidrott bland barn och unga i den växande stadsdelen. Nämnden lämnade över förslaget till förvaltningen för vidare beredning.

Stadsdelsdirektör Jesper Ackinger informerade Norra innerstadens stadsdelsnämnd om läget efter branden på Förskolan Solrosen i mars. Saneringen har gått snabbare än förväntat och barnen beräknas kunna återvända till ordinarie lokaler under juni månad.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående ett detaljplaneförslag för fastigheten Guldfisken 26 på Nybrogatan 53, Östermalm. Förslaget innebär att hotellet kan byggas ut med cirka 40 nya hotellrum på taket och en lokal på den underbyggda gården. Nämnden hade inga invändningar och ansåg att utvecklingen var positiv och inte skadade de kulturhistoriska värdena.

Kungsholmens stadsdelsförvaltning ska informeras om protokollet från förvaltningsgruppens möte. Bland annat föreslås förbättrat systematiskt arbetsmiljöarbete, inklusive en ny process för riskbedömning vid verksamhetsförändringar, samt att förvaltningen uppmanas att fortsätta utveckla samverkan kring bland annat förståelse för samverkan, tillitsfull dialog och förutsättningar för deltagande. Dessutom tas frågor upp om brandskydd för nya boenden enligt Lag om stöd och service (LSS) i Hornsbergskvarteren och användningen av AI inom socialtjänsten.

Kungsholmens och Norra innerstadens gemensamma råd för funktionshinderfrågor kommer att behandla ett protokoll från sitt sammanträde den 20 april 2026. Vid mötet godkändes en skrivelse gällande den undermåliga tillgängligheten vid förskolan Nova i Norra innerstaden, där det bland annat finns två branta trappor. Rådet anser att förskolans placering borde ha ifrågasatts från början och att förvaltningen inte har följt stadens egna riktlinjer för tillgänglighet. Rådet vill att stadsdelarna alltid ska konsultera och låta funktionshinderrådet ha inflytande i tillgänglighetsfrågor vid framtida lokalisering av verksamhet.

Kungsholmens stadsdelsförvaltning föreslår att Kungsholmens stadsdelsnämnd ska lämna ett remissvar gällande Ruby Hotels ansökan om serveringstillstånd. Förvaltningen bedömer att det inte finns någon risk för sociala olägenheter med ett serveringstillstånd för hotellet, som ska öppna på Drottningholmsvägen 20–22 med restaurang, bar och uteservering. De har därmed inga invändningar mot att Ruby Hotel beviljas tillstånd att servera sprit, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker.

Valnämnden kommer att redovisa hur den förbereder sig för de allmänna valen som ska hållas den 13 september 2026. Arbetet med att rekrytera personal, planera lokaler, material, säkerhet och transporter pågår intensivt. Valnämnden har fått 32,8 miljoner kronor i statsbidrag för valet, men ökade kostnader för lokaler, röstmottagare och material påverkar budgeten negativt.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden avstyrker de flesta ansökningar om nya fristående gymnasieskolor och utökningar av befintliga i Stockholm och närliggande kommuner för utbildningsstart 2026. Detta då befolkningsprognoser visar att antalet 16-åringar kommer att minska fram till 2034, vilket innebär att det inte finns ett behov av fler elevplatser. Vissa ansökningar om nationellt godkänd idrottsutbildning anses dock komplettera utbudet positivt, medan nya vård- och omsorgs-, el- och energi- samt försäljnings- och serviceprogram riskerar att få negativa konsekvenser för staden.

Skolinspektionen har skickat sju ansökningar om att starta eller utöka fristående förskoleklasser, grundskolor och fritidshem i Stockholm till kommunen för yttrande. Utbildningsförvaltningen föreslår att Utbildningsnämnden avråder från dessa etableringar, eftersom Stockholms befolkningsprognoser visar ett minskande elevunderlag med 12 600 färre grundskoleelever de kommande tio åren. En utökning med 360 nya grundskoleplatser och 560 nya platser i internationella skolor skulle enligt förvaltningen leda till betydande negativa ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för stadens kommunala skolor.

Utbildningsförvaltningen föreslår att nya och vakanta försteläraruppdrag ska tillsättas med tidsbegränsade förordnanden istället för tillsvidaretjänster. Detta görs efter en uppföljning som visat att befintliga tillsvidaretjänster begränsar skolornas möjlighet att anpassa uppdragen efter förändrade behov. Förändringen påverkar inte nuvarande förstelärare utan syftar till att öka flexibiliteten och kvaliteten i skolornas utvecklingsarbete.

Utbildningsnämnden ska behandla en remiss från kommunstyrelsen gällande Brottsförebyggande rådets (Brå) hemställan till regeringen om utökade möjligheter att hantera personuppgifter och sekretess. Brå vill ha samma regler för att förebygga våldsbejakande extremism som de har för att förebygga skolattacker, eftersom ärendena ofta överlappar. Utbildningsförvaltningen är positiv till förslaget och bedömer att det inte medför negativa konsekvenser för kommunen, men betonar vikten av att bibehålla ett högt dataskydd och att berörda aktörer får vägledning och utbildning.

Kommunfullmäktige har två viktiga ärenden som ska behandlas. För det första kommer en reviderad överenskommelse om kostnadsansvar för hjälpmedel inom förskola och skola att godkännas. Detta innebär att ansvarsfördelningen för hjälpmedel mellan kommunen och Region Stockholm blir tydligare, vilket ska säkerställa likvärdigt stöd för barn och elever. För det andra kommer ett reviderat genomförandebeslut för om- och tillbyggnaden av Lillholmsskolan i Skärholmen att godkännas. Projektet, som inkluderar en ny idrottshall, beräknas kosta 291,8 miljoner kronor och medför en första årshyra på 13,4 miljoner kronor.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska behandla ett svar på en skrivelse från Sverigedemokraterna angående allvarliga uppgifter om sexualbrott och annan brottslighet inom hemtjänsten. Sverigedemokraterna frågar bland annat vilka slutsatser som dragits av uppmärksammad brottslighet och hur tryggheten för äldre säkerställs. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner svaret, där det framgår att det inte går att helt eliminera brottsliga handlingar, men att åtgärder som registerutdrag vid nyanställning och noggranna lämplighetsbedömningar kan minimera riskerna. Äldre och anhöriga kan anmäla missförhållanden till hemtjänstutföraren eller polisen, och personal har en lagstadgad skyldighet att rapportera missförhållanden enligt Lex Sarah.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag från Centerpartiet om att mäta grönytor på Kungsholmen på ett mer detaljerat sätt. Centerpartiet vill att förvaltningen undersöker möjligheten att införa nya indikatorer för att mäta invånarnas tillgång till grönytor, inklusive takytor, samt kvaliteten på småskaliga grönytor. Stadsdelsförvaltningen ser positivt på att vidareutveckla uppföljningen av grönytorna, men menar att utvecklingen av dessa indikatorer främst ligger inom miljöförvaltningens pågående uppdrag.

Moderaterna och Centerpartiet i Kungsholmens stadsdelsnämnd har ställt frågor om snöröjningen i stadsdelen under vintern 2025/2026. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner deras svar, där de bedömer att vinterunderhållet i parker och grönområden fungerat bra, med endast tretton klagomål trots kraftiga snöfall. De ser inga problem med nuvarande avtal för parkunderhåll men för en dialog med sin entreprenör för att prioritera rätt, och samarbetar med trafikkontoret för att förbättra snöröjningen på gator och gångvägar.

Charlotta Schenholm (L) och Henrik Sjölander (M) har lämnat in en skrivelse angående cykelsituationen i Polishusparken. De frågar om den kombinerade gång- och cykelbanan skapar konflikter och om en dedikerad cykelbana i den östra delen skulle minska dem. Kungsholmens stadsdelsförvaltning svarar att konflikter mellan gång- och cykeltrafikanter var kända sedan tidigare men att åtgärder som justerade markbeläggningar och ökad skyltning har minskat dem något. Förvaltningen anser att en kombinerad bana, där cyklister och gående tvingas visa hänsyn, är säkrare än ett dedikerat cykelstråk som skulle öka hastigheter och risker.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska granska en rapport över beslut om stöd och service som inte har genomförts inom tre månader, för perioden första kvartalet 2026. Rapporten gäller åtta beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och sex beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) inom funktionshinderomsorgen, samt 25 beslut enligt SoL inom äldreomsorgen. Vanliga orsaker till att beslut inte verkställs är att individen tackat nej till erbjudanden eller inte valt utförare.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska behandla två ansökningar om föreningsbidrag för miljö- och klimatinsatser 2026. Förvaltningen föreslår att Sjöscoutkåren St Göran beviljas 25 000 kronor för att arrangera magnetfiske och rensa Stockholms vatten, medan Zero Waste Stockholms ansökan om 80 000 kronor avslås eftersom de är en stadsövergripande förening som redan har andra bidragsgivare.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag om att bygga en ny servicebostad med tolv lägenheter i Hornsbergskvarteren på Kungsholmen. Boendet är avsett för personer med funktionsnedsättning som behöver särskilt stöd enligt Lagen om stöd och service (LSS) eller Socialtjänstlagen (SoL), och ska ha en gemensamhetslokal. Projektet beräknas kosta 2,2 miljoner kronor i årlig hyra och syftar till att minska det stora underskottet på sådana boendeplatser i Stockholm. Bostäderna förväntas vara klara för inflyttning år 2029.

Ett medborgarförslag har lämnats in till Kungsholmens stadsdelsnämnd som föreslår att man ska bygga en brygga vid Hornsbergs strand, liknande bryggbadet vid Sjövikskajen. Förslaget kommer nu att skickas till avdelningen för stadsutveckling för att beredas och utredas vidare.

Rådet för funktionshinderfrågor för Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck och Farsta höll ett möte där de tog del av information från förvaltningarna. De diskuterade bland annat tillgängligheten på Skarpnäcks medborgarkontor och framförde synpunkter på att personer inom socialpsykiatrin automatiskt överförs till äldreomsorgen vid 65 års ålder, vilket kan vara negativt på grund av behovet av kontinuitet. Dessutom informerades de om trygghets- och säkerhetsarbetet i Skarpnäck, där en rådsmedlem föreslog att man särskilt bör uppmärksamma hur krisinformation ska nå personer som varken ser eller hör.

Farsta stadsdelsförvaltning föreslår att stadsdelsnämnden lägger anmälan om Farstas deltagande i Kvalitetsutmärkelsen 2026 till handlingarna. Utmärkelsen syftar till att uppmärksamma och belöna verksamheter inom Stockholms stad som arbetar för att förbättra kvaliteten och servicen för invånarna. I år tävlar Farsta stadsdelsnämnd med ett bidrag från Enheten Funktionsnedsättning.

Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet har skickat in en skrivelse till Farsta stadsdelsnämnd där de vill veta hur den nya sekretesslagstiftningen, som började gälla 1 december 2025, tolkas och tillämpas av socialtjänsten. Partierna undrar hur lagen har påverkat informationsdelningen och samarbetet mellan socialtjänst, skola och polis, och om det finns behov av att se över riktlinjer och stöd. Farsta stadsdelsförvaltning föreslår att nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar. I utlåtandet framgår det att den nya lagen har gett större möjligheter att dela information, särskilt i brottsförebyggande syfte. Samtidigt konstateras att individuella sekretessprövningar fortfarande behövs och att samtycke från den enskilde är viktigt. Förvaltningen ser etiska utmaningar med att ibland lämna ut uppgifter utan samtycke, vilket kan minska förtroendet för socialtjänsten. Farsta deltar i stadens utbildningar och välkomnar att socialförvaltningen arbetar med att uppdatera riktlinjer och sekretesshandboken.

Silent Event Sweden föreslås skänka Silent Disco-utrustning till Farsta stadsdelsförvaltning. Gåvan, värd 17 950 kronor exklusive moms, består av 25 hörlurar, tre sändare och en laddare. Utrustningen är tänkt att användas i förvaltningens utåtriktade verksamheter och Farsta stadsdelsnämnd ska behandla förslaget att godkänna mottagandet.

Centerpartiet (C) har skickat en skrivelse till Utbildningsnämnden angående den ökning av så kallade tonårs- och kompetensutvisningar som kan påverka både elever och personal inom skolan. Utbildningsförvaltningen meddelar att de inte för statistik över utvisningsbeslut, vilket gör det svårt att uppskatta hur många elever som berörs. Elevhälsan på gymnasieskolorna möter elever som väntar på utvisningsbeslut genom sitt ordinarie arbete, och rektorer kan aktivera centralt krisstöd vid behov. Förvaltningen bedömer att rekryteringsläget är gott och att utvisningarna inte på ett avgörande sätt påverkar möjligheterna att rekrytera rätt kompetens till grund- och gymnasieskolorna.

En motion från Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholms stad ska utreda ett nytt geografiskt informationssystem (GIS) för att visualisera elevers studieresultat utifrån bostadsadress. Syftet är att kunna identifiera behov och fördela resurser mer effektivt för en likvärdigare skola. Utbildningsförvaltningen är positiv till datadriven analys men anser att motionens intentioner redan hanteras inom befintligt utvecklingsarbete och att kartvisualisering kan utforskas som en del av detta, snarare än via ett separat system.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner ändringar i nämndens delegationsordning, vilket innebär en omfördelning av beslutsansvaret för olika ärenden. Förslaget innebär att utbildningsdirektören får rätt att fatta alla beslut som rör delegationsordningen och får delegera dem vidare, med anmälningsplikt till nämnden. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2026 och syftar till att effektivisera och anpassa processerna, bland annat gällande skolskjuts, fjärrundervisning och lokala fastighetsfrågor.

Utbildningsnämnden ska behandla Skolinspektionens granskning av hur Stockholm kommun ansvarar för grundskola och gymnasieskola. Skolinspektionen har pekat ut områden där staden behöver förbättra sin analys av elevers studieresultat och trygghet, samt tydliggöra förväntade effekter av kompensatoriska åtgärder. Utbildningsförvaltningen har vidtagit åtgärder för att stärka kvalitetsarbetet, med fokus på bland annat matematikundervisningen i grundskolan och systematisk undervisningsutveckling i gymnasieskolan.

Stockholms stad delar årligen ut Kvalitetsutmärkelsen för att uppmärksamma och belöna framgångsrikt kvalitetsarbete inom stadens verksamheter. Enheten Svedmyra gruppbostad, som ingår i avdelningen för funktionsnedsättning, socialpsykiatri och äldreomsorg inom Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, kommer att delta i Kvalitetsutmärkelsen 2026. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden lägger informationen till handlingarna.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Annika Elmlund (M) och Sophia Granswed Baat (M) med förslag om att göra Stockholm till en roligare stad med mer kultur, nöjesliv och social gemenskap. Motionen föreslår bland annat att sänka avgifter för kulturaktörer, häva vissa alkoholförbud och möjliggöra fler uteserveringar. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning delar ambitionen om ett levande stadsliv men bedömer att flera av förslagen kan innebära risker för den lokala tryggheten och miljön, till exempel genom ökad belastning på offentliga platser och störningar från buller och alkohol.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska behandla en remiss om ansökan för serveringstillstånd till restaurangen Lilla Odesa på Hjälmarsvägen 30 i Årsta. Restaurangen, som serverar pizza och ukrainska delikatesser, vill få tillstånd att servera sprit, vin, öl och andra jästa alkoholdrycker mellan klockan 11.00 och 21.00 varje dag, både inne i restaurangen och på uteserveringen. Stadsdelsförvaltningen föreslår att nämnden säger ja till ansökan, eftersom Årsta torg anses vara en välfungerande och socialt integrerad plats där ytterligare en restaurangverksamhet bedöms kunna komplettera det befintliga utbudet utan att negativt påverka området.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska behandla en ansökan om att förlänga serveringstillståndet för Stockholm Live Catering AB, som driver restaurangverksamheten vid Avicii Arena, Annexet och Hovet i Johanneshov. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden tillstyrker ansökan, vilket skulle innebära att alkohol får serveras fram till klockan 03.00, måndag till söndag, när evenemang hålls på arenorna. Detta kräver att minst två ordningsvakter tjänstgör från kl. 22.00 på fredagar och lördagar.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning föreslår att stadsdelsnämnden avstyrker en ansökan om serveringstillstånd för Afrikan Vibes, Snösätragränd 10 i Bandhagen. Ansökan gäller servering av sprit, vin, öl och andra jästa alkoholdrycker på uteservering mellan klockan 11.00 och 23.00, från april till oktober. Förvaltningen bedömer att tillståndet skulle kunna medföra negativa sociala, ordningsmässiga och miljömässiga konsekvenser i området, som bland annat ligger nära Rågsveds naturreservat och där det finns barn- och ungdomsverksamhet.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning kommer att svara Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om sitt arbete med att förebygga och hantera risker och missförhållanden inom socialtjänsten, särskilt äldreomsorgen, enligt lex Sarah. IVO har begärt information som en del av en nationell tillsyn för att öka tryggheten för äldre. Förvaltningen rapporterar att de har rutiner för detta och arbetar aktivt med egenkontroller och utbildning av personal, och att det inkom 60 lex Sarah-rapporter mellan 2023 och 2025 varav 25 rörde äldreomsorgen.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning föreslår att stadsdelsnämnden från den 1 maj 2026 utser Marcus Nilsson till Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Detta görs för att möta ett nytt lagkrav som börjar gälla den 1 juli 2026, vilket innebär att varje kommun måste ha en MAR för att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet inom kommunal rehabilitering.

Socialförvaltningen och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning föreslår att en ny gruppbostad med sex lägenheter ska planeras i fastigheten Blixtlåset 1 i Enskede-Årsta-Vantör. Boendet är avsett för personer med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service (LSS) och beräknas vara klart 2030, med en uppskattad årshyra på cirka 1,3 miljoner kronor. Detta är ett svar på stadens stora underskott på boendeplatser för denna målgrupp.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska behandla en skrivelse från Peter Backlund (L) och Urban Rybrink (L) som uttrycker oro över att barn och unga rekryteras till högerextrema aktivklubbar i södra Stockholm. Stadsdelsförvaltningen redogör för sitt arbete mot våldsbejakande extremism, som är en del av det brottsförebyggande arbetet, och involverar samarbete med skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) samt riktlinjer för att förebygga extremism och förhindra att kommunala lokaler används av extremistgrupper. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner deras tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Vänsterpartiet (V), Socialdemokraterna (S) och Miljöpartiet (MP) har ställt frågor till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning om en webbutbildning för chefer om Miljöprogram 2030. De undrar över utbildningens innehåll och hur förvaltningen ska få de chefer som ännu inte gått utbildningen att göra det, då endast 44 procent har genomfört den hittills. Förvaltningen svarar att utbildningen tar ungefär en timme och sammanfattar miljöprogrammet. De har informerat om utbildningen, skickat påminnelser och planerar att inkludera den i introduktionsmaterial för nya chefer. Målet är att alla chefer ska ha kunskap om miljöprogrammet, och webbutbildningen är ett av flera sätt att uppnå det.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd kommer att behandla en skrivelse från Centerpartiet om konsekvenserna av så kallade "kompetensutvisningar" för stadsdelens kompetensförsörjning. Centerpartiet frågar hur förvaltningen kan säkra bemanningen när medarbetare riskerar utvisning, särskilt inom områden som äldreomsorg och förskola. Stadsdelsförvaltningen svarar att de arbetar med en treårig strategi för att attrahera och behålla personal och att de ser kompetensförsörjning som en viktig utmaning, men att det i nuläget är svårt att bedöma effekterna av eventuella kompetensutvisningar.

En medborgare föreslår att en boulebana och parkmöbler ska anläggas i Margaretaparken i Gamla Enskede. Stadsdelsförvaltningen ser positivt på förslaget då det skulle sprida spontanidrottsytor i området och bedömer att en grusad yta för boulespel är möjlig, men att en bana med sarg inte lämpar sig i parken. Nämnden ska besluta om att godkänna förvaltningens svar på medborgarförslaget.

Ett medborgarförslag föreslår att solbryggorna vid Årstaviken byggs om till badbryggor med bänkar och utrymme för att sola. Förslagsställaren ifrågasätter också varför det inte skulle vara lämpligt att bada i Årstaviken. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning avråder dock från detta, eftersom Årstaviken är en del av farleden Stockholmsleden som används av större båtar, vilket gör det olämpligt att bada där, särskilt på den södra sidan.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd kommer att informeras om inkomna och utgående skrivelser samt protokollsutdrag. Detta inkluderar bland annat medborgarförslag om att byta grus mot konstgräs på Nytorps gärde och att bygga en dansbana i Skarpaby parklek, samt en synpunkt om reklamvitriner på Stångåvägen i Bagarmossen. Nämnden kommer också få information om rapporter från bland annat Kulturförvaltningen, Förskoleförvaltningen och Kommunledningskontoret.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska behandla tre medborgarförslag. Ett förslag handlar om att förvandla Tätorps bollplan till en konstfrusen skridskois, eftersom det saknas en sådan utomhus i stadsdelen. Ett annat förslag vill byta ut gruset på fotbollsplanen på Nytorps gärde mot konstgräs för att göra den mer användbar för barn och unga. Det tredje förslaget är att bygga en enkel dansbana på cirka 30 kvadratmeter i Skarpaby parklek, som kan användas för dans och andra aktiviteter under sommaren.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska behandla en skrivelse från Lena Kling (L), Gunnar Caperius (C) och Kristina Lutz (M) om oro för att barn och unga rekryteras till högerextrema aktivklubbar. Politikerna har ställt frågor om lägesbilden i stadsdelen, vilka förebyggande insatser som görs, om det finns rutiner för att agera vid radikalisering samt hur man säkerställer att kommunala lokaler och bidrag inte missbrukas. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning har svarat att det inte finns bekräftade uppgifter om rekrytering av barn och unga i stadsdelen, men att högerextrema uttryck som klotter förekommer i det offentliga rummet, bland annat i Björkhagen och vid skolor. Förvaltningen beskriver också hur man arbetar med förebyggande insatser och samverkar med skola och polis, samt att det finns rutiner och utbildningar för personalen att hantera oro kopplad till våldsbejakande extremism. De föreslår också att rutiner ska utvecklas vidare, och att man har processer för att kontrollera att föreningsbidrag och kommunala lokaler inte går till olämpliga aktörer.

Ett medborgarförslag föreslår att Magnebergsparken i Enskededalen rustas upp med perennrabatter, buskar och fler syrener, samt att parken delas in i olika "rum" för lek, grillning och vila. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning är positiv till förslaget och har med parken i sina långsiktiga upprustningsplaner. Däremot planerar de inga investeringar innan en stor upprustning kan ske, vilken tidigast kan påbörjas 2030, då kostnaden är för stor för stadsdelsförvaltningens egen budget.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska behandla ett medborgarförslag om att skapa blommande fältkanter med rådjurssäkra dragväxter för pollinatörer runt Nytorps gärde. Förslagsställaren Åsa Malmström menar att detta skulle uppskattas av besökare och gynna ekosystemet. Stadsdelsförvaltningen föreslår dock att inte gå vidare med förslaget i dess nuvarande form, då de redan arbetar med ängsslåtter och plantering av lökar för att främja biologisk mångfald i området. De menar också att breda blommande zoner skulle påverka tillgängligheten, skötseln och medföra ökade kostnader som inte ryms inom befintlig budget.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska behandla ett medborgarförslag som föreslår att alla kommunala måltider ska vara helt växtbaserade. Förslagsställaren menar att detta skulle minska utsläpp och effektivisera tillagningen av specialkost. Stadsdelsförvaltningen svarar att de redan arbetar med att minska köttkonsumtionen enligt stadens miljö- och matprogram, men att en helt växtbaserad kost klassas som anpassad måltid och erbjuds dem som önskar det, inte som standard.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har beslutat att uppdatera kostråden för egenfångad fisk i flera av Stockholms vattendrag. Detta beror på förhöjda halter av PFAS, särskilt PFOS, i fisken. För Magelungen och Drevviken avråds allmänheten helt från att äta egenfångad fisk. För sjöar som Brunnsviken och Årstaviken rekommenderas att barn, ungdomar, gravida, ammande och de som planerar graviditet inte äter fisken oftare än 2-3 gånger per år, medan övriga kan äta fisken högst en gång i veckan. Dessa är rekommendationer, inte fiskeförbud, och skickas för kännedom till berörda instanser.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade den 19 maj 2026 att godkänna detaljplanen för Storängsbotten i Hjorthagen, Ladugårdsgärdet och Norra Djurgården. Nämnden framförde dock flera synpunkter som måste åtgärdas innan planen granskas: kompletterande undersökningar av grundvatten och eventuella porgasmätningar, vidare studier av dagvattendammarnas upptagningsområde samt mer detaljerad hantering av skyfall och konsekvenser av ett 500-årsregn.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände en redovisning av tillsynen av vård- och omsorgsboenden i Stockholm mellan 2023 och 2025. Resultaten visade att 42 procent av boendena hade allvarliga brister som krävde uppföljning, ofta relaterade till bristande rutiner för legionella, avvikande vattentemperaturer och buller. Nämnden beslutade att skicka redovisningen till stadsdelsnämnderna och äldreförvaltningen, och att miljöförvaltningen under 2026 kommer att ta fram en digital vägledning och hålla webbinarier för att förbättra kunskapen hos verksamheter och fastighetsägare.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände förvaltningens svar på en skrivelse från Ashna Ibrahim (C) och Torbjörn Erbe (M) m.fl. om fastighetsnära insamling i äldre innerstadsfastigheter. Svaret klargjorde att förvaltningen inte kan kräva generella undantag från den fastighetsnära insamlingen men att Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) har tagit fram kriterier för alternativa lösningar vid utrymmesbrist, orimlig ekonomisk belastning eller kulturhistorisk klassning. Nämnden framhöll att den fortsatt kommer att följa implementeringen noggrant, särskilt hur kriterierna för alternativa lösningar tillämpas och att informationen till fastighetsägare är tillräcklig.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände miljöförvaltningens svar på en remiss från kommunstyrelsen om snödumpning. Frågan kom ursprungligen från Jonas Naddebo (C), som lyfte fram de miljömässiga riskerna med att dumpa förorenad snö i Stockholms vatten, särskilt från högt trafikerade områden, och ifrågasatte om stadens dispensvillkor efterlevs. Förvaltningen betonade att snödumpning i vatten bör minska så långt som möjligt, då det bidrar till föroreningar, men konstaterade också att det i dagsläget är den enda lösningen vid stora snöfall för att upprätthålla framkomligheten. Nämnden framhöll vikten av att utreda alternativa metoder och avsätta markytor för snöupplag, samt informerade om att vissa tidigare svårigheter med att följa dispenskravet om ”nyfallen snö” har lett till att villkoren nyanserats i den nyligen beviljade dispensen som gäller till 2031. Maja Boström (C) lämnade ett särskilt uttalande där hon välkomnade förvaltningens insikt om problemet men kritiserade det politiska styret för bristande handlingskraft och krävde en tidsatt plan för att fasa ut snödumpningen i vatten.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden avslog Kemikalieinspektionens förslag att avskaffa kravet på tillstånd för företag som yrkesmässigt säljer särskilt farliga kemiska produkter. Nämnden menade att ett borttagande skulle kunna öka försäljningen av farliga produkter, minska företagens egenkontroll och försvåra tillsynen. De godkände dock övriga delar av Kemikalieinspektionens förslag, inklusive att ta bort kravet på att föra anteckningar vid försäljning av farliga kemikalier till andra företag samt att undanta e-vätskor och tobaksfria nikotinprodukter från kemikalieförordningen. Moderaternas ledamöter reserverade sig och ville godkänna avskaffandet av tillståndskravet för att minska företagens kostnader.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände miljöförvaltningens förslag som svar på en motion från Linnéa Vinge (SD) om att säkerställa kött som alternativ i stadens offentliga måltidsverksamheter. Förvaltningen ansåg att nuvarande riktlinjer redan säkerställer hälsosam och näringsriktig mat för olika målgrupper, samtidigt som de bidrar till stadens klimatmål genom att öka andelen vegetabilier och minska kött, utan att ta bort valfriheten. Anders Edin (SD) reserverade sig mot beslutet och ville bifalla motionen för att garantera minst ett fullvärdigt kött-, fågel- eller fiskalternativ vid varje lunch i förskola, skola och äldreomsorg.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände miljöförvaltningens förslag till remissvar om ett nytt "Program för evenemang" i Stockholms stad. Förvaltningen välkomnade programmet men kritiserade att skrivningarna om miljö- och klimatpåverkan var för vaga och inte tillräckligt styrande. Moderaterna och vice ordföranden Elin Hjelmestam (L) reserverade sig mot beslutet och ville att ärendet skulle skickas tillbaka för att kompletteras med en bredare dialog med evenemangsbranschen, då de ansåg att underlaget saknade förankring i praktisk kunskap.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände årsredovisningen för luftkvaliteten i Stockholm 2025. Rapporten visade att de gällande miljökvalitetsnormerna klarades för alla luftföroreningar, och att kvävedioxidhalterna minskat tydligt. Dock klarades inte de kommande skärpta EU-kraven för partiklar (PM10) vid S:t Eriksgatan och E4/E20 på Lilla Essingen, och varken miljökvalitetsmålet "Frisk luft" eller Världshälsoorganisationens (WHO:s) riktvärden uppnåddes för partiklar i flera centrala områden.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände en rapport om uppföljningen av Stockholms stads klimatmål för 2024 och 2025. Rapporten visade att Stockholm inte är på väg att nå sina klimatmål för 2030 och det långsiktiga målet om ett fossilfritt Stockholm, och att stadens utsläppsbudget redan har överskridits under de två första åren. Kritiken framhöll bland annat att krav på fossilfria drivmedel endast ställts i 46 procent av upphandlingarna 2025 och att uppföljningen av leverantörer är otillräcklig.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände protokollet från rådet för funktionshinderfrågor den 15 april 2026. Vid det mötet diskuterades bland annat Fastighetskontorets och Miljöförvaltningens budgetförslag för 2027-2029, där rådet ställde frågor om upprustningen av Eriksdalsbadet och Stadsbiblioteket, samt saneringen av Bromma flygplats vid en eventuell nedläggning. Rådet för funktionshinderfrågor uttryckte även en negativ miljöaspekt gällande utformningen av protokollen som utskriftsvänliga pappersformat.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att notera de inkomna skrivelserna till nämnden. Dessa skrivelser inkluderade bland annat handlingsplaner för romsk inkludering, hbtqi-personers rättigheter, nationella minoriteter och samernas rättigheter samt en plan för en åldersvänlig stad. Dessutom informerades nämnden om revisionsberättelsen för 2025 och årsredovisningen för Stockholms stad samma år.

Socialförvaltningen i Stockholm har svarat på en remiss från regeringen om att införa en brottsbekämpande verksamhet inom Försäkringskassan för att utreda bidragsbrott. Förvaltningen motsätter sig förslaget om att inrätta en sådan verksamhet eftersom det kan skapa risker och negativa konsekvenser, som till exempel att allmänhetens förtroende för Försäkringskassan kan skadas och att socialtjänstens uppdrag som samhällets yttersta skyddsnät kan urholkas. Socialförvaltningen tillstyrker dock att en underrättelseverksamhet inrättas, men avstyrker att kommunerna ska hantera administrativa sanktioner för bidragsbrott inom ekonomiskt bistånd.

Socialnämnden kommer att behandla en sammanställning av Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) tillsyn av Söderorts HVB för flickor och Söderorts akut- och korttidsboende. IVO har hittat brister i hanteringen av hot, våld och övergrepp på Söderorts HVB för flickor och i tidigare ordningsregler som begränsade barn och ungas självbestämmanderätt på Söderorts akut- och korttidsboende. Förvaltningen bedömer att åtgärder vidtagits för att komma till rätta med bristerna och IVO kommer inte att vidta ytterligare tillsynsåtgärder.

Socialnämnden ska fördela 1,7 miljoner kronor till privata utförare som arbetar med insatser enligt Lag om stöd och service (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) i Stockholm. Pengarna kommer från kommunfullmäktiges budget för 2026 och är avsedda att förstärka friskvården för personalen hos dessa utförare. Fördelningen baseras på antal anställda och hur stor del av verksamheten som utförs åt personer boende i Stockholms stad, och syftar till att stödja medarbetarnas välmående.

Kulturförvaltningen föreslår att kulturnämnden beviljar 750 000 kronor till Södergården på Södermalm för att skapa en mötesplats för unga transpersoner i åldern 18–30 år. Syftet är att bryta social isolering, stärka psykisk hälsa och erbjuda en trygg och inkluderande gemenskap med kreativa aktiviteter som caféträffar och workshops. Verksamheten planeras starta i juni 2026 med personal med specialistkompetens inom transfrågor.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden lägger en redovisning till handlingarna om Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) tillsyn av Essinge HVB (hem för vård eller boende). Tillsynen, som utfördes i mars 2025, granskade bland annat bakgrundskontroller av personal och hantering av hot och våld. Essinge HVB ska avvecklas den 31 januari 2026 på grund av låg beläggningsgrad, och IVO har beslutat att avskriva ärendet då inga barn eller unga längre bor där.

Moderaterna vill att socialnämnden ska utreda varför antalet hemlösa som söker ekonomiskt bistånd ökar i Stockholm. Socialförvaltningen har svarat på tre frågor om hur nya regler påverkar, hur många som kommer från Kriminalvården och hur många som är återkommande klienter. Det framgår att ändrade regler för ärendeansvar har lett till att fler hemlösa hamnar hos Område hemlöshet, att det är en generell ökning av samtal från Kriminalvården, och att cirka 25 procent av klienterna återkommer inom ett år enligt preliminär statistik.

Moderaterna har ställt frågor till socialnämnden angående stadens inköp av bostadsrätter för att skapa gruppbostäder för personer med behov av särskild service enligt Lagen om stöd och service (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL). Frågorna handlar om huruvida detta är en medveten strategi för att möta bristen på anpassade bostäder, hur man säkerställer att priset är ekonomiskt försvarbart, och vilka sociala effekter det får när en gruppbostad integreras i en vanlig bostadsrättsförening. Socialförvaltningen svarar att det inte är en ny strategi, att Fastighetsnämnden ansvarar för marknadsmässiga affärer, och att det redan finns god erfarenhet av att integrera sådana boenden i bostadsrättsföreningar.

Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna har lämnat in en skrivelse som belyser kvinnlig könsstympning som ett allvarligt brott och kränkning av flickors rättigheter. De frågar Socialnämnden om Stockholms stad har en strategi för att förebygga, upptäcka och ge samordnat stöd till utsatta barn, samt hur det förebyggande arbetet inför utlandsresor ska stärkas. Socialnämnden föreslås godkänna förvaltningens svar, som menar att staden redan arbetar strukturerat mot könsstympning som en del av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, bland annat genom programmet mot våld i nära relationer och samverkan med bland annat Origo resurscentrum.

Socialnämnden kommer att behandla en skrivelse från Centerpartiet och Liberalerna om stöd till barn och unga som utsätts för sexuell exploatering. Frågorna rör vilket specialiserat stöd som finns, hur stödet samordnas och om Mikamottagningen ska utvidgas till att omfatta minderåriga. Socialförvaltningen meddelar att specialiserat stöd ges av Stödcentrum för unga brottsoffer och att stadsdelsnämnderna har ansvar för att utreda barns behov och samordna insatser, men att Mikamottagningen inte kommer att utökas till att omfatta minderåriga.

Södermalms stadsdelsförvaltning och Socialförvaltningen föreslår att hyra in fem nya lägenheter för en gruppbostad enligt Lag om stöd och service (LSS) i kvarteret Persikan 6 på Södermalm. Detta för att minska underskottet på boendeplatser för personer med funktionsnedsättning. Inflyttning beräknas ske hösten 2026, med en beräknad årshyra på cirka 2 miljoner kronor.

Socialförvaltningen och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning föreslår att en ny gruppbostad med sex lägenheter ska projekteras i fastigheten Blixtlåset 1 i Enskede-Årsta-Vantör. Syftet är att minska det stora underskottet på boendeplatser för personer med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Stockholm, och de sex nya platserna beräknas vara klara år 2030. Den uppskattade årshyran för boendet är cirka 1,3 miljoner kronor.

Socialförvaltningen och Järva stadsdelsförvaltning föreslår att man ska planera för en ny gruppbostad i kvarteret Mariehamn 1 i Järva. Boendet ska erbjuda sex lägenheter enligt lagen om stöd och service (LSS) för personer med funktionsnedsättning och förväntas vara klart år 2030. Den beräknade årshyran ligger på cirka 1,3 miljoner kronor och projektet syftar till att minska underskottet på boendeplatser i staden.

Socialförvaltningen föreslår att avgifterna för tillstånd, anmälningar och tillsyn gällande alkohol-, tobaks- och nikotinprodukter inte ska höjas under 2027. Detta innebär att avgifterna inte kommer att indexeras enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som annars är praxis. Förslaget ska nu behandlas av Socialnämnden och sedan överlämnas till kommunfullmäktige för slutligt beslut.

Socialnämnden ska besluta om nya anvisningar för att införa arbetsskor till personal inom socialpsykiatri, skadligt bruk och beroende, samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Detta gäller både för Stockholms stads egna verksamheter och privata utförare. Syftet är att skapa en bättre arbetsmiljö för de anställda genom att de får ett par arbetsskor per år till ett värde av upp till 1000 kronor. Beslutet är beroende av att kommunfullmäktige först antar en övergripande riktlinje för arbetsskor inom välfärden.

Socialförvaltningen föreslår att Socialnämnden godkänner årsrapporten för personligt ombud för år 2025. Rapporten beskriver verksamheten med personligt ombud, som stöder personer med långvariga psykiska funktionsnedsättningar för att de ska kunna tillvarata sina rättigheter och få tillgång till samhällets stöd. Rapporten lyfter fram systembrister och samverkansproblem inom vård och myndigheter, såsom psykiatrin, Försäkringskassan och socialtjänsten, samt en ökning av klienter med samsjuklighet och ekonomisk utsatthet. Syftet är att använda dessa insikter för att förbättra stadens verksamheter och överlämnas även till stadsdelsnämnderna som underlag för utvecklingsarbete.

Social- och äldreförvaltningen presenterar en uppföljning av lex Sarah-rapporter för 2025. Totalt inkom 470 rapporter om missförhållanden, vilket är en ökning med nio rapporter jämfört med året innan. Av dessa bedömdes 34 som allvarliga missförhållanden och anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Flest rapporteringar kom från områdena funktionsnedsättning, äldreomsorg samt barn och unga, och handlade oftast om brister i utförande av insatser eller rättssäkerhet.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner Socialtjänstrapporten för 2025, som ger en översikt av socialtjänstens nuläge och utveckling i Stockholm. Rapporten visar bland annat att antalet hushåll som fick ekonomiskt bistånd har ökat, liksom antalet som sökte budget- och skuldrådgivning. Även om orosanmälningarna för barn och unga planade ut, är våld eller vanvård fortsatt en vanlig orsak till utredningar, och antalet personer som får stöd enligt Lag om stöd och service (LSS) och/eller socialtjänstlagen (SoL) har ökat.

Kommunstyrelsen har remitterat utredningen "Rättssäker samhällsvård för barn och unga" (SOU 2026:8) till socialnämnden. Utredningen föreslår bland annat tydligare regler för när vård enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ska upphöra, ökad användning av sakkunniga i LVU-processen, samt ett stärkt skydd och rättssäkerhet vid umgänge för placerade barn. Socialförvaltningen är i huvudsak positiv till förslagen men betonar att de kräver tillräckliga resurser, kompetens och samverkan för att fungera väl.

Stockholms stadsbibliotek och Museer och konst föreslås anta sin verksamhetsplan för 2026. Planen fokuserar på att främja läsning bland barn och unga, öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, samt att vara en viktig del av det lokala kulturlivet. Det planeras även samarbeten med förskolor och skolor, och åtgärder för att öka tryggheten på biblioteken och museerna.

Kulturförvaltningen kommer att redovisa flera delegationsbeslut som rör olika ärenden inom kultursektorn. Bland annat föreslås ett samarbetsavtal mellan Bain & Company Sweden KB och Liljevalchs gällande stöd till Vårsalongen fram till 2027. Det kommer också att fattas beslut om konstnärlig gestaltning av Bryggeriet Bromma, samt om flera bygglovsärenden och remissvar som påverkar stadens kulturmiljöer.

Stockholms stad får en inbjudan till samråd om en ny Spårväg Syd mellan Flemingsberg och Skärholmen. Kontoren är positiva till utbyggnaden, som är en del av stadens plan att minska biltrafiken och bygga bostäder nära kollektivtrafik. De vill att en bytespunkt i Skärholmen placeras nära resenärernas målpunkter, helst vid eller under Skärholmsplan, för att möjliggöra effektiva byten till buss och tunnelbana.

Kulturnämnden kommer att behandla ett förslag om att Stockholms stad ska införa en modell för att skydda kultur- och nöjesverksamheter från att tvingas flytta eller lägga ner på grund av bullerklagomål från nyinflyttade boende. Detta inkluderar en så kallad "agent of change"-princip, där byggaktören för ny bebyggelse blir ansvarig för bullerskydd. Kulturförvaltningen anser att det inte går att avtala bort den lagstadgade rätten att klaga på buller, då detta regleras av miljöbalken, och att det skulle kräva en förändrad lagstiftning.

Äldrenämnden ska behandla ett förslag från äldreförvaltningen som svarar på en fråga från Liliane Åkerlund (SD) om stöd till anhörigvårdare. Frågan handlar om att införa ett kommunalt program för anhörigvårdare som omfattar ersättning, utbildning och ökat stöd. Äldreförvaltningen ser att Stockholm stad redan har ett aktivt och strukturerat arbete med stöd till anhöriga och att detta arbete utvecklas kontinuerligt, därför ser de inget behov av det föreslagna programmet.

Äldrenämnden ska anta äldreförvaltningens och socialförvaltningens redovisning av inkomna lex Sarah-rapporter för år 2025. Rapporten visar att totalt 470 missförhållanden rapporterades, en liten ökning jämfört med året innan. De flesta rapporter handlade om brister i utförande av insatser och kom oftast från verksamhetsområdet funktionsnedsättning, följt av äldreomsorg och barn och unga. Av dessa anmäldes 34 ärenden till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Äldrenämnden ska behandla ett förslag från Äldreförvaltningen om att förbereda en upphandling av ett ramavtal för trygghetsskapande teknik. Detta görs inom projekt Lisbet, som syftar till att skapa en central och enhetlig lösning för trygghetslarm och annan trygghetsskapande teknik på särskilda boenden och gruppbostäder. Idag hanteras detta av stadsdelsnämnderna, vilket har lett till varierande lösningar och arbetssätt.

Äldrenämnden ska behandla ett förslag om att godkänna Larmmottagningens deltagande i stadens kvalitetsutmärkelse 2026. Larmmottagningen, som hanterar trygghetslarm för cirka 17 500 kunder dygnet runt, vill delta för att synliggöra och stärka sitt systematiska kvalitetsarbete. Utmärkelsen ska uppmuntra kvalitetsarbete och lyfta fram goda exempel inom staden.

Förskolenämnden ska ta beslut om att skriva av en skuld på 203 904 kronor. Skulden kommer från förskolan Barnstugan Linden, som försattes i konkurs den 11 december 2023. Eftersom konkursen är avslutad och tillgängliga medel har delats ut kan staden inte få tillbaka hela beloppet.

Förskolenämnden ska behandla förslag på tillämpningsanvisningar för hur arbetsskor ska införas för personal inom förskolan, både i kommunal regi och hos enskilda huvudmän. Detta uppdrag kommer från Stockholms stads budget för 2026. Målet är att säkerställa att införandet sker på ett enhetligt sätt i alla stadsdelar och för fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Medarbetare i barngrupp som arbetar minst 40 procent får rätt till ett par arbetsskor per år, till ett värde av upp till 1000 kronor inklusive moms, och förmånen kommer att förmånsbeskattas.

Sophia Granswed Baat (M) föreslår i ett initiativärende att Förskolenämndens beslut den 3 mars 2026 om förskolan Yxan inte ska verkställas, alternativt återkallas, så att förskolan kan fortsätta sin verksamhet. Förvaltningen svarar att nämndens beslut har överklagats och att Förvaltningsrätten har beviljat inhibition, vilket innebär att förskolan får fortsätta tills domstolen har fattat ett slutgiltigt beslut. Nämnden kan inte ändra sitt beslut då ärendet ligger hos Förvaltningsrätten, men förvaltningen föreslår att nämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på initiativärendet.

Politiker från Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna har ställt en fråga till förskolenämnden angående förskolan Yxan i Stockholm, vars godkännande som huvudman återkallades i mars 2026. De undrar om beslutet baseras på aktuell information om förskolan, vilka förändringar Yxan har gjort sedan tillsynen 2022–2023, och hur staden arbetar för att stödja fristående förskolor att åtgärda brister före ingripande beslut. Förvaltningen svarar att tillsynen följer skollagen och granskar bland annat de senaste årsredovisningarna, samt att ingripanden syftar till rättelse och ska vara proportionerliga.

Förskolenämnden ska lämna synpunkter på utredningen ”Rättssäker samhällsvård för barn och unga (SOU 2026:8)”. Förskoleförvaltningen tycker att det är viktigt att förskolepersonal kan bidra med sin kunskap om barn i ärenden som rör lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), eftersom de ofta har en god kännedom om barnen. De anser också att socialnämndens möjligheter att samla in information under vårdtiden för barn ska förbättras, vilket ska stärka barnets rättssäkerhet. Förvaltningen bedömer att det inte kommer att ta för mycket tid för personalen att bidra med denna sakkunskap.

Socialförvaltningen och Kungsholmens stadsdelsförvaltning föreslår att Socialnämnden och Kungsholmens stadsdelsnämnd godkänner planerna för en ny servicebostad med 12 lägenheter i Hornsbergs strand på Kungsholmen. Detta görs för att möta det stora behovet av boendeplatser för personer med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service (LSS) eller bostad med särskilt stöd enligt socialtjänstlagen (SoL). Boendet, som ska stå klart 2029 och hyras av stadsdelsförvaltningen för cirka 2,2 miljoner kronor per år, kommer att ha gemensamhetslokaler och personal dygnet runt.

Socialnämnden ska behandla en rapport för år 2025 som beskriver Stockholms stads arbete med att motverka felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd och bidragsbrott. Rapporten visar att arbetet ger positiva resultat genom att förhindra felaktiga utbetalningar och främja återbetalning, men det finns utmaningar med interna felaktigheter och begränsningar i verksamhetssystemen. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner rapporten och att den överlämnas till kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna för kännedom.

Socialförvaltningen föreslår att Socialnämnden godkänner inriktningen för Stockholms stads trygghetspris 2026. Priset, som är på 50 000 kronor och delas ut årligen, ska i år fokusera på verksamheter eller organisationer som arbetar förebyggande mot våldsbejakande extremism. Målet är att stimulera insatser som stärker stadens trygghet och demokrati, särskilt bland barn och unga som riskerar att dras till antidemokratiska miljöer och destruktiva mansideal. Nomineringar kan lämnas mellan 1 juni och 1 september 2026.

Annika Elmlund och Sophia Granswed Baat (M) föreslår sju åtgärder för att göra Stockholm roligare med mer kultur, frihet och social gemenskap, inspirerade av städer som Berlin. Förslagen inkluderar att tillgängliggöra mer mark för kultur, sänka avgifter för tillfälliga upplåtelser, häva lokala alkoholförbud på vissa offentliga platser, möjliggöra uteserveringar under ”fria helger” och revidera ljudföreskrifter för att förlänga sluttider. De vill också att kollektivtrafiken ska ha förlängda öppettider vid evenemang och att ett pilotprojekt med ”öppna gator” för konst, mat och musik ska lanseras.

Kulturförvaltningen föreslår att Kulturnämnden ger dem i uppdrag att upphandla ett nytt ramavtal för transporter av konst och museiföremål, då det nuvarande avtalet går ut den 31 december 2026. Detta avtal är viktigt för avdelningarna Liljevalchs och Museer och konst, som behöver transportera föremål både inom Stockholm, Sverige och utomlands för utställningar, inlån och förvaltning av stadens samlingar. Upphandlingen ska inkludera hållbarhetskrav och det uppskattade värdet på ramavtalet är cirka 7,2 miljoner kronor under en maximal avtalsperiod.

Kulturnämnden föreslås bevilja 1,35 miljoner kronor i stöd till VIDI immersive AB för att utveckla en ny scenverksamhet på Elverket på Östermalm. Scenen har stått tom sedan 2025, men under hösten 2026 planerar VIDI att öppna ett immersivt museum och en scen som ska presentera konserter, dans- och teaterföreställningar cirka tre gånger i veckan. Målet är att erbjuda en bred publik unika scenkonstupplevelser där rörlig bild och immersiv teknik integreras, vilket förväntas locka både stockholmare och besökare utifrån.

Kulturnämnden ska behandla en ansökan om 2 miljoner kronor i stöd till konsertarrangören Selam för att etablera två nya musikscener i Marievik vid Liljeholmen. Scenerna, som ska öppna i mars 2027, kommer att erbjuda konserter, klubbar, festivaler, litteraturkvällar, konstutställningar och stand-up med fokus på global musik för en bred urban publik. Kulturförvaltningen föreslår att nämnden beviljar stödet, då etableringen bedöms berika Stockholms kulturutbud och stärka staden som kulturdestination.

Kulturförvaltningen föreslår att kulturnämnden beviljar ytterligare 656 000 kronor i stöd till Mittiprickteatern ekonomisk förening och Teatergruppen Pero ekonomisk förening. Pengarna ska användas till kulturprogram i förskola och skola under 2026, som är en del av Kulanpremien. Stödet är extra viktigt då efterfrågan på dessa program är stor, och det totala beloppet överstiger det som förvaltningen får besluta om på egen hand.

Kulturnämnden ska godkänna en höjd hyra för Liljevalchs konsthall. Höjningen beror på att fastighetskontoret planerar att genomföra nya projekt för att förbättra säkerheten och brandskyddet i konsthallen, inklusive en ny utrymningsplattform. Investeringsutgiften för dessa projekt kommer att vara högst 10 miljoner kronor per projekt. Kulturförvaltningen har ännu inte fått underlag som visar hur stor hyreshöjningen blir, men den nya hyran ska motsvara fastighetskontorets självkostnad.

Stadsbyggnadsnämnden har beslutat att ett detaljplaneförslag för Skarpnäcks sportfält ska möjliggöra en ny idrottsanläggning som kombinerar sporthall, ishall och simhall på Skarpnäcks Gård 1:1. Denna nya anläggning kommer att ersätta den befintliga idrottshallen och syftar till att förbättra tryggheten och kopplingarna mellan Skarpnäck, Pungpinan och Bagarmossen genom ett nytt gång- och cykelstråk.

Ledamot Desirée Johansson tog upp brister i beslutsunderlagen för planärenden, särskilt gällande hur grönytor redovisas. Hon menade att underlagen fokuserar för snävt på biotopskydd och dagvatten, och missar viktiga värden som rekreation, lek, skugga och lokalt klimat. I diskussionen som följde lyftes även att kulturhistoriska värden och övergripande spridningssamband ofta saknas i underlagen.

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljplan för fastigheterna Bremen 1 och 3 i Ladugårdsgärdet. Planen syftar till att möjliggöra om- och tillbyggnad av kontorsfastigheter för att skapa cirka 40 000 kvadratmeter ny kontorsyta och 200 bostäder, samt att förstärka Tegeluddsvägens stadsmässiga karaktär med nya lokaler för handel, restauranger och en stor livsmedelsbutik på bottenvåningarna. Skönhetsrådet yttrade att förslaget för Bremen 3 är problematiskt och att byggnaden, Philipshuset, bör få behålla sin nuvarande höjd och utformning, medan de kunde acceptera ändringarna för Bremen 1.

Rådet beslutade om programmet för sin utflykt och middag 2026. Dagen kommer att inkludera ett besök på Stadsbiblioteket för att lära sig om den pågående renoveringen, samt ett stopp i Hagastaden. Där kommer den tidigare ledamoten och landskapsarkitekten Anders Jönsson att berätta om Timglasparken, som hans företag har designat.

Kommunstyrelsens pensionärsråd (KPR) noterade inkomna handlingar, inklusive protokoll från deras tidigare möten. Rådet diskuterade även en handlingsplan för en åldersvänlig stad, som betonar delaktighet, samverkan och tillgänglighet för äldre invånare i Stockholm. Dessutom informerades KPR om en inbjudan att delta i en enkät från Region Stockholm om digital förnyelse av recept, med syfte att förbättra digital interaktion med hälso- och sjukvården för invånarna.

Vid Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnds sammanträde den 23 april 2026 beslutades att utse nya ersättare till stadsdelsförvaltningens pensionärsråd. Wivian Lindberg utsågs som ersättare för Pensionärernas Riksorganisation (PRO) och Barbro Erlandsson som ersättare för Sveriges Pensionärsförbund (SPF).

Avdelningschef Marie Lissäng informerade om att inga klagomål inkommit sedan förra pensionärsrådet, men att Trygghetsjouren rapporterat sex avvikelser relaterade till nyckelproblem och trygghetslarm. Beställarenheten för äldreomsorgen finns nu även på Vällingby Vårdcentral. Dessutom presenterades kommande evenemang som stadsdelskampen och politikerutfrågningar där medborgare kan ställa frågor om hemtjänst, äldreboenden och andra äldreomsorgsfrågor.

Rådet tog upp frågan om att avskaffa Lagen om valfrihet (LOV) men noterade att ärendet ännu inte kommit till stadsdelen. Stadsdelen informerade också om att personalplaneringen inför sommaren ser bra ut, och att de nu har färre intermittent anställda än stadens riktvärde.

Kommunfullmäktige kommer att behandla ett förslag om ett nytt funktionsprogram för förskolelokaler. Programmet ska styra hur nya förskolor byggs, samt hur befintliga byggs om och till, för att säkerställa hög kvalitet och likvärdighet i Stockholms förskolor. Det innehåller riktlinjer för bland annat storlek på förskolor (oftast 4-8 avdelningar), tillagningskök och utformning av utomhusmiljöer. Förskolenämnden kommer också att besluta om och uppdatera ett tillhörande stödmaterial till programmet.

Kommunfullmäktige föreslås fatta beslut om att Fastighetsnämnden får genomföra en omfattande renovering av före detta Kämpingeskolan i Tensta, för att skapa ett nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning. Kontoret ska samla cirka 640 medarbetare och projektet beräknas vara klart i slutet av 2028. Förslaget innebär att stadsdelsnämndens hyreskostnader minskar jämfört med dagens uppdelade lokaler, och att en befintlig fastighet rustas upp vilket bedöms vara både ekologiskt och ekonomiskt hållbart.

Kommunfullmäktige ska besluta om en detaljplan för Sothönan 3 m.fl. i Aspudden. Förslaget innebär att det ska byggas cirka 220 nya bostadsrätter, centrumlokaler på bottenvåningar samt ett nytt torg, gata och park. Planen har justerats efter att den överklagades och upphävdes av mark- och miljödomstolen, bland annat genom att gavlar har flyttats längre bort från grannfastigheter och byggnader har smalnats av för att minska antalet bostäder från cirka 250 till 220.

Kommunfullmäktige ska ta ett inriktningsbeslut för att bygga ett nytt Husbybad på fastigheten Bislet 1, då det befintliga badet har omfattande konstruktionsfel. Det nya badet planeras få en 25-metersbassäng med åtta simbanor, två undervisningsbassänger, ett äventyrsbad, gym och gruppträningsrum. Byggstart planeras till början av 2028 och badet väntas vara klart under andra kvartalet 2031, och under byggtiden kan det gamla badet fortsätta vara öppet. Den totala budgeten för projektet beräknas överstiga 300 miljoner kronor.

Micasa Fastigheter och Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd föreslår att avveckla Fruängsgårdens servicehus i hus C på Fruängsgården 1 och bygga om det till ett vård- och omsorgsboende med 97 lägenheter. Anledningen är ett ökat behov av vård- och omsorgsplatser och minskad efterfrågan på servicehus. Projektet, som beräknas starta 2030 och vara klart 2031, kräver en omfattande renovering av byggnaden och att befintliga boende evakueras till ett annat vård- och omsorgsboende under tiden.

Kommunfullmäktige ska ta ställning till ett förslag om att avveckla Trekantens servicehus med 100 lägenheter i Gröndal. Fastigheten, Trehörningen 1, som ägs av Micasa Fastigheter, är i stort behov av renovering. Istället för servicehus föreslås en ombyggnad till ett vård- och omsorgsboende med 92 lägenheter, för att möta stadens ökande behov av äldreboendeplatser. Projektet planeras att genomföras mellan 2027 och 2030, och de boende i Trekantens servicehus kommer att erbjudas förtur till andra boendeformer.

Micasa Fastigheter och Skarpnäcks stadsdelsnämnd föreslår att ett nytt vård- och omsorgsboende med 80 lägenheter ska byggas i projektet Bergholmsbacken i Bagarmossen. Boendet kommer också att inkludera lokaler för dagverksamhet och en träffpunkt för äldre invånare. Projektet är omfattande, med en investeringsutgift på över 300 miljoner kronor, och ska därför beslutas av kommunfullmäktige. Byggstarten är planerad till 2027 med inflyttning i slutet av 2029.

Kommunfullmäktige ska behandla ett förslag om att godkänna AB Familjebostäders renovering av fastigheten Draget 1 på Södermalm. Projektet omfattar 178 bostäder och tolv lokaler, där installationer som vatten, avlopp, el och hissar, samt gemensamma utrymmen som tvättstugor, har nått sin tekniska livslängd och behöver förnyas. Den totala investeringsutgiften beräknas till 434 miljoner kronor och hyresgäster kommer att evakueras under renoveringen och erbjuds sedan välja mellan olika renoveringsnivåer för sina kök.

Kommunfullmäktige föreslås inrätta Gökdalen i Farsta, ett 12,3 hektar stort skogsområde med gamla träd, som ett biotopskyddsområde. Detta för att bevara och utveckla naturvärden och biologisk mångfald, samt stärka områdets funktion som en del av Hanvedenkilen och stadens gröna infrastruktur. Liberalerna och Centerpartiet har reservationer och menar att skyddet kan begränsa framtida stadsutveckling och att processen varit för forcerad.

Kommunfullmäktige föreslås besluta att inrätta Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde i Skärholmen. Området är cirka 10,4 hektar stort och består av mark med mycket gamla träd, bland annat en gammal tallskog på Vikingaberget och ekbestånd i Johannesdal. Syftet är att bevara naturvärdena och den biologiska mångfalden, samtidigt som området är ett uppskattat rekreationsområde för invånarna.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige inrättar Hemskogen i Enskede-Årsta-Vantör som ett 16,6 hektar stort biotopskyddsområde. Syftet är att bevara områdets naturvärden och biologiska mångfald, särskilt de gamla träden som utgör livsmiljö för skyddsvärda arter. Området är även viktigt för rekreation för närboende, skolor och förskolor.

Kommunfullmäktige föreslås besluta att inrätta Åkeslunds biotopskyddsområde i Bromma, vilket innebär att ett område på cirka 6,8 hektar med gamla träd får ett formellt skydd. Syftet är att bevara naturvärden och biologisk mångfald samt att värna om det uppskattade rekreationsområdet. Förslaget har justerats efter samråd, bland annat har stora ledningsstråk lämnats utanför området, men oppositionspartierna Liberalerna och Centerpartiet har lämnat reservationer då de anser att skyddet är för omfattande och att processen är forcerad.

Kommunfullmäktige ska besluta om att inrätta ett biotopskyddsområde vid Trekanten i Hägersten-Älvsjö. Området är cirka 20,4 hektar och ska skydda strand- och vattenmiljöer som är viktiga för hotade arter, särskilt fladdermöss. Trots att området är ett populärt rekreationsområde menar Liberalerna och Centerpartiet att skyddet kan begränsa framtida stadsutveckling och göra området otryggt på grund av minskad belysning.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige inrättar Kyrkhamn-Riddersviks naturreservat i Hässelby-Vällingby stadsdelsnämndsområde. Naturreservatet, som omfattar cirka 137,9 hektar, kommer att skydda värdefulla natur-, kultur- och rekreationsområden, inklusive delar av Kyrkhamn, Hässelby koloniområde, Riddersviks engelska park och en del av Mälaren. Förslaget har utformats för att bevara den biologiska mångfalden, samtidigt som det skapar möjligheter för friluftsliv med nya entréer, stigar och rastplatser, och beaktar även en buffertzon för ett kommande värmekraftverk i Lövsta.

Kommunstyrelsen föreslår att ett nytt utvecklingsbolag, Kista Utveckling AB, ska bildas under Stockholms Stadshus AB för att samordna stadsutveckling, näringslivssamverkan och platsutveckling i Kista. Målet är att öka områdets attraktionskraft, bland annat genom att omvandla det från ett kontorsområde till en levande blandstad med fler bostäder, parker och mötesplatser. Bolaget ska också arbeta med att attrahera nya etableringar och investeringar, särskilt inom teknikområden som AI, försvar och grön teknik.

Kommunfullmäktige ska besluta om att godkänna ett genomförandebeslut för att rusta upp och utveckla strandpromenaden längs Karlbergskanalen, vilket är en del av den populära slingan Kungsholmen runt. Projektet syftar till att bredda promenaden, förbättra markstabiliteten där det finns skredrisk, samt stärka den biologiska mångfalden i området. Den totala investeringskostnaden beräknas till 72 miljoner kronor och bygget förväntas starta hösten 2027 och vara klart sommaren 2029.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ska godkänna byggandet av en temalekpark i södra Spångadalen, mellan Tensta, Rinkeby och Bromsten. Projektet beräknas kosta cirka 84,7 miljoner kronor och ska vara färdigställt 2028. Tidigare återremitterades ärendet av oppositionen som invände mot de höga kostnaderna och den snäva tidsplanen, men stadsledningskontoret bedömer att kostnaden är rimlig sett till syfte och ambition.

Kommunfullmäktige ska besluta om en reviderad plan för Projekt Hekla i Kista, mellan Grönlandsgatan och Isafjordsgatan. Planen möjliggör nya kontorsbyggnader, ett bostadshus och nya gator, samt en upprustning av Grönlandsparken. Exploateringsnämnden föreslår att budgeten för att rusta upp Grönlandsparken ökas med cirka 10 miljoner kronor, för att göra den till en mer attraktiv, tillgänglig och trygg mötesplats med förbättrad belysning och nya gångpassager. Liberalerna uttrycker oro över de ökade kostnaderna och vill se bättre ekonomisk kontroll.

Kommunfullmäktige ska besluta om projekt Mälaräng i Skärholmen, som omfattar cirka 1 100 nya bostäder, två förskolor och en skola, samt nya ytor för handel. Projektet syftar till att binda samman Bredäng och Mälarhöjden genom att omvandla Bredängs trafikplats och delar av vägarna till urbana gator. Etapp 1, med byggstart för 86 bostäder under 2026, fortsätter som planerat, medan Etapp 2 pausas på grund av höga infrastrukturkostnader och svårigheter att teckna avtal med byggaktörer. Exploateringsnämnden föreslår att 12,6 miljoner kronor avsätts för att slutföra projektering för Etapp 2 och förnya avtal så att arbetet kan återupptas när förutsättningarna förbättrats. Kristdemokraterna reserverar sig och vill avslå förslaget att avsätta mer pengar för Etapp 2, då de anser att projektet redan innebär en förlust för skattebetalarna.

Kommunfullmäktige ska behandla ett reviderat inriktningsbeslut för projekt Årstafältet i Årsta. På grund av lågkonjunktur och höga byggkostnader föreslås att byggtakten sänks från 600 till 450 bostäder per år, vilket förlänger projektet till cirka år 2045. Prioritet ges nu till etapp 5 Södra med tunnelbanestationen och parken, vars genomförande tidigareläggs.

Stockholms Stadshus AB föreslås köpa "negativa utsläpp" från Stockholm Exergis nya anläggning för koldioxidavskiljning i Energihamnen vid Värtaverket. Detta görs för att bidra till stadens klimatmål om att bli klimatpositiv år 2030. Avtalet föreslås gälla för åren 2029–2043 till en kostnad av maximalt 120 miljoner kronor per år.

Kommunfullmäktige föreslås godkänna ett ramavtal mellan Stockholms stad och Kungliga tekniska högskolan (KTH) för att starta ”Stockholm Urban Innovation Lab”. Syftet är att stärka stadens arbete med digitalisering för hållbart stadsbyggande genom forskning och innovation. Fyra miljoner kronor föreslås avsättas under 2026 för att finansiera labbet, samt ytterligare en miljon kronor för att staden ska kunna ta till sig och sprida resultaten.

Kommunfullmäktige ska ta ställning till ett avtal mellan Stockholms stad och Region Stockholm som handlar om byggandet av en tunnelbanedepå i Älvsjö industriområde. Depån är nödvändig för den nya tunnelbanelinjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Dessutom föreslås att staden säljer fastigheten Leverantören 2 i Älvsjö till Region Stockholm för 145 miljoner kronor, vilket ska möjliggöra depåbygget.

Kommunfullmäktige ska behandla ett promemoria (PM) om att förbättra elevhälsan. Det handlar om förslag från en statlig utredning (SOU 2025:113) som kommer att offentliggöras den 13 maj 2026.

Kommunfullmäktige ska behandla ett promemoria om betänkandet ”Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap” (SOU 2026:4). Ärendet, som rör rektorers förutsättningar i skolan, blir offentligt efter att det har behandlats i borgarrådsberedningen den 13 maj 2026.

Den här punkten handlar om att skärpa villkoren för fristående skolor, baserat på ett statligt utredningsförslag (SOU 2025:123). Exakta detaljer kring förslagen kommer att offentliggöras efter att ärendet har behandlats i borgarrådsberedningen den 13 maj 2026.

Denna fråga handlar om ett förslag att upphäva Boverkets regler (BFS 2016:5) som styr hur tillfälliga boenden, som till exempel modulhus, får anpassas och avvika från vanliga byggkrav. Ärendet ska behandlas i borgarrådsberedningen den 13 maj 2026.

Stockholms stad ska yttra sig över Myndigheten för civilt försvars (MCF) förslag till föreskrifter om planläggning för utrymning och inkvartering under höjd beredskap. Staden anser att ansvaret för kommunerna är för omfattande utan tillräckliga resurser och efterlyser bland annat statlig finansiering och civilplikt för att bemanna utrymningsorganisationen. Stockholm vill också att det ska finnas möjlighet till partiell utrymning i områden med brist på skyddsrum.

Stockholms stad ska yttra sig över Konkurrensverkets rapport "Nya grindvaktsfunktioner i LOV". Rapporten föreslår åtgärder för att motverka kriminella och oseriösa leverantörer i valfrihetssystem, till exempel inom vård och omsorg, genom att göra det lättare för kommuner att kontrollera utförare både när de ansöker om att bli leverantörer och under tiden de har kontrakt. Staden är i huvudsak positiv till förslagen, men socialförvaltningen uttrycker viss oro för ökad administration, och stadsledningskontoret vill att tidsgränsen för kontroll av avslutade kontrakt utökas från tre till minst fem år.

Stockholms stad ska yttra sig över ett delbetänkande som föreslår att Länsstyrelsen tas bort som överprövningsinstans för kommunala beslut enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Utredningen föreslår även att Mark- och miljööverdomstolens roll renodlas till en prejudikatinstans, att en avgift införs för att överklaga vissa ärenden enligt miljöbalken, och att domar ska meddelas inom två månader. Staden är generellt positiv till att förkorta handläggningstider, men flera instanser och borgarrådet Åsa Lindhagen uttrycker oro för förlorad kompetens, särskilt gällande vattenskydd, och att avgifter kan försämra rättssäkerheten.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska göra en så kallad ”crime proofing”-analys av sina bidragsrutiner för att minska risken för att bidrag till civilsamhället utnyttjas av kriminella. Stadsledningskontoret konstaterar att staden redan arbetar aktivt med att motverka välfärdsbrott och att crime proofing är en av flera metoder som kan användas. Staden har också infört ett specialteam, utbildningar och en tipsfunktion för att stärka arbetet mot brottslighet.

Kommunen föreslår att digitalisera kartor som visar var lokala ordningsföreskrifter gäller, vilket ska göra dem tydligare och mer lättillgängliga. Dessutom föreslås en ändring av bestämmelsen om hundbajs, så att hundägare måste plocka upp efter sina hundar i hela staden, inte bara i innerstaden. Även förbudet mot att bruka lustgas på offentlig plats föreslås att visualiseras via en digital karta.

Denna rapport informerar om nya ärenden som inkommit mellan den 16 och 22 april 2026. Bland de nya ärendena finns en lägesrapport om Stockholm Vatten och Avfalls stora projekt, ett förslag från Skolverket om ändringar i föreskrifter för nationella prov i vuxenutbildningen, samt en inbjudan till samråd angående nätkoncession för en kraftledning mellan Hagby och Järva. Andra ärenden som ska behandlas handlar om tillfälliga serveringstider under fotbolls-VM 2026, ett nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning, nya sim- och idrottsanläggningar i Västertorp och en renovering av Kampementsbadet, en temporär idrottshall på Dalhagens BP, en revidering av stadens kulturstrategiska program och en vägledning för stadens särskilt värdefulla byggnader och områden.

Trafiknämnden föreslår att ändra reglerna för torghandel i Stockholm för att göra torgen mer levande och säkra. Förslagen innebär bland annat att öka flexibiliteten för hur torg kan användas, exempelvis för evenemang, och att införa bakgrundskontroller för torghandlare för att stävja brottslighet. Dessutom föreslås att åtta salutorg som idag står tomma tas bort för att ge plats för andra aktiviteter, samtidigt som sju nya tillfälliga torgplatser inrättas.

Kommunfullmäktige ska behandla ett genomförandebeslut för större åtgärder på den västra av Liljeholmsbroarna. Detaljerna för ärendet kommer att offentliggöras efter att det har behandlats i borgarrådsberedningen den 13 maj 2026.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har lagt en motion som föreslår att staden ska utveckla en digital kartfunktion. Denna funktion ska underlätta för Stockholms handel genom att ge näringsidkare och transportörer aktuell information om lastzoner, vägarbeten och avstängningar. Syftet är att effektivisera leveranser och stärka Stockholm som handelsstad. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med liknande frågor, men Jan Jönsson (L) reserverar sig och anser att motionen borde bifallas eftersom informationen idag är spridd och inte tillräckligt användarvänlig.

Sara Svanström (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska kartlägga farliga övergångsställen och ta fram en prioriteringsordning för åtgärder som ska göra dem tryggare för gångtrafikanter, särskilt personer med funktionsnedsättningar. Detta kan innefatta bättre belysning, tydligare markeringar, ljudsignaler och upphöjda övergångsställen för att sänka hastigheten. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till redan pågående arbete med trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, men Liberalerna reserverar sig och menar att arbetet behöver intensifieras och prioriteras tydligare.

Stockholms stad ska behandla ett nytt program för barnhälsa. Detaljer om programmet kommer att bli offentliga efter att borgarrådsberedningen har behandlat ärendet den 13 maj 2026.

Motionärer från Liberalerna föreslår att staden utreder hur modellen för Stockholmshusen kan öppnas upp för fler aktörer, inklusive privata fastighetsutvecklare, för att öka byggtakten, sänka kostnaderna och få in mer innovation. Stadens förvaltningar och bolag svarar att modellen redan har blivit mer konkurrensutsatt sedan 2021 genom ett dynamiskt inköpssystem som ökat antalet kvalificerade entreprenörer från tre till tolv. De anser att motionens intentioner i huvudsak redan är tillgodosedda, men Byggföretagen är positiva till att utreda frågan ytterligare.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att alla skolor i Stockholm ska utrustas med duschbås. Han menar att många elever undviker att duscha efter idrotten på grund av otrygghet i omklädningsrummen, vilket kan påverka deras välbefinnande och deltagande i idrottsundervisningen. Utbildningsnämnden delar uppfattningen om vikten av trygga duschar och ser över hur funktionsprogrammet för skollokaler kan skärpas gällande dusch- och omklädningsrum, där duschbås är en möjlig lösning.

Kommunfullmäktige kommer att behandla ett förslag om tillfälliga ändringar av serveringstider i samband med världsmästerskapet i fotboll för herrar 2026. Mer information om ärendet blir offentligt efter att det har behandlats i borgarrådsberedningen den 13 maj 2026.

Stadsbyggnadsnämnden har föreslagit en ny detaljplan för en tunnelbanedepå i Älvsjö. Denna detaljplan, med namnet Leverantören 2 med flera, kommer att behandlas i borgarrådsberedningen den 13 maj 2026. Mer information blir offentlig efter det.

Kommunfullmäktige ska behandla ett förslag om att ingå en överenskommelse med Stiftelsen Nobel Center. Detta handlar om hur marken ska användas, genom en tomträtt, för att bygga det nya Nobel Center på fastigheten Hamnmästaren 1 i Södermalm.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska ta fram en strategi för att hålla hyrorna för samlingslokaler, föreningslokaler och medborgarhus på en låg och hållbar nivå. De anser att höga hyror hotar föreningslivet och civilsamhället. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med liknande frågor, bland annat genom en utredning om att kulturnämnden ska agera förstahandshyresgäst för vissa lokaler, samt att staden inte kan styra hyresnivåer hos privata fastighetsägare.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholm ska införa så kallade kulturljudzoner för att skydda och främja stadens kultur- och nöjesliv. Detta innebär att vissa områden, till exempel Slakthusområdet, ska tillåta högre ljudnivåer även kvälls- och nattetid för att kulturverksamheter ska kunna samexistera med bostäder. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till befintligt arbete, då de menar att stadens möjligheter att införa sådana zoner är begränsade av gällande lagstiftning, men att staden redan aktivt arbetar med att stödja kultur- och nöjeslivet.

En motion från Anders Edin (SD) föreslår att Carl Bondes skog i Hässelby ska skyddas från exploatering och göras till ett kommunalt naturreservat. Invånare och föreningar i Hässelby är oroliga att skogen ska bebyggas, och motionären menar att det är viktigt att bevara naturområden för framtida generationer. Stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden har remissvarat. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att man inte kommer att undanta skogen från all exploatering eller inrätta ett naturreservat i nuläget. De menar att en balans mellan bevarande och bostadsbyggande är möjlig och att frågan ska hanteras inom ramen för pågående arbete med en ny översiktsplan och en strategi för skydd av naturområden.

Nike Örbrink (KD) föreslår i en motion att Stockholms stad ska inrätta en långdistansskjutbana för jägare och för att stärka beredskapen. Motionen lyfter fram att det finns få skjutbanor i regionen och att jägare behöver fler möjligheter att träna. Flera förvaltningar, som stadsledningskontoret och exploateringsnämnden, bedömer dock att det är svårt att hitta en lämplig plats inom stadens gränser på grund av stora markbehov, säkerhetsavstånd, buller och konkurrens med andra markanvändningsintressen som bostäder och rekreationsområden. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till dessa utmaningar.

Stockholm Vatten och Avfall AB:s styrelse godkände flerårsplanen för 2027–2029, som omfattar viktiga investeringar för att säkra stadens vattenförsörjning och avloppshantering. Vissa styrelseledamöter uttryckte dock oro över den kraftiga kostnadsutvecklingen och den ökande skuldsättningen, som de menade kan leda till betydande taxeökningar för invånare och företag i Stockholm.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB godkände sin flerårsplan för 2027–2029, som omfattar viktiga investeringar för att säkra stadens vattenförsörjning och avloppshantering. Vissa ledamöter uttryckte dock oro över den ökade skuldsättningen och risken för betydande taxehöjningar, samt vikten av att stärka kostnadskontrollen. Styrelsen avbröt även två projekt i Bromsten för klimatåtgärder kopplade till ett utjämningsmagasin och vattendammar, vilket innebar kostnader på 22,2 miljoner kronor respektive 16,9 miljoner kronor för planeringsfasen.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB godkände VD:s förslag till flerårsplan för 2027–2029, trots reservationer om ökande kostnader och skuldsättning. De fattade även ett genomförandebeslut för projektet Hornsbergskvarterens Sopsug och beviljade 29 miljoner kronor för dess genomförande. Dessutom beslutade styrelsen att Stockholm Avfall AB under en övergångsperiod fram till december 2026 fortsätter att hantera avfall från detaljhandeln.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB höll ett sammanträde den 8 maj 2026. Vid mötet godkändes två lägesrapporter: "Lägesrapport SFA komprimerad maj 2026" och "Lägesrapport SFV april 2026". Dessa rapporter skickades därefter vidare till Stockholms Stadshus AB för kännedom.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås godkänna en anmälan om flera remissvar och en rapport. Ett viktigt ärende är en granskning av Syvabs finansiella sårbarhet. Granskningen visar att Syvabs ekonomi är sårbar, främst på grund av stora investeringar, hög skuldsättning och en ändrad ägarstruktur, trots att ökade kostnader kan täckas med höjda avgifter. Styrelsen får rekommendationer att förbättra den långsiktiga ekonomiska styrningen, scenarioplaneringen och dialogen med ägarkommunerna för att minska sårbarheten.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB ska godkänna en femårsrapport om Bornsjöns status som vattentäkt. Rapporten, som tas fram ungefär vart femte år, sammanställer mätningar för att följa utvecklingen av Bornsjöns status som råvattentäkt och ytvattenförekomst. Den visar både positiva och negativa trender, bland annat att halterna av näringsämnen minskar i tillrinnande vatten men stiger svagt i sjön på grund av historisk belastning. Rapporten framhåller vikten av att fortsatt värna Bornsjöns vattenskyddsområde.

Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås godkänna sina årliga miljörapporter för 2025. Rapporterna beskriver hur återvinningscentralerna i Bromma, Lövsta, Vantör och Östberga samt sorteringsanläggningen i Högdalen (Resursutvinning Stockholm, RUS) har uppfyllt miljötillstånd och arbetat med egenkontroll för att minska negativ miljöpåverkan. För sorteringsanläggningen i Högdalen har zinkhalten i dagvattnet överskridit riktvärdet, och en åtgärdsplan med källforskning och eventuell kompletterande rening ska tas fram.

Stockholm Vatten och Avfalls styrelse föreslås godkänna miljörapporterna för 2025 för avloppsverksamheten i Stockholm, Huddinge och de sex grannkommunerna, samt för Valsta slammellanlager i Haninge. Rapporterna visar att verksamheten följt gällande tillstånd och villkor, och att utsläppen av fosfor, kväve och organiskt material, samt volymen bräddat vatten, har minskat jämfört med tidigare år. Detta innebär att reningen av avloppsvatten fungerar väl och att bolaget arbetar för att minska sin miljöpåverkan.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås godkänna en anmälan om läget i Stockholms skärgård 2025. Rapporten, som baseras på analyser av vattenkemi och plankton, beskriver hur skärgårdens vattenmiljö påverkas av Mälarens utflöde och utsläpp från avloppsreningsverken Bromma, Henriksdal och Käppala. Rapporten visar att förhållandena i stort var stabila under 2025, men att det fanns lokala avvikelser i syre- och näringsförhållanden, samt försämrad ekologisk status i vissa områden.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås godkänna en lägesrapport för programmet Stockholms Framtida Vattenförsörjning (SFV). Rapporten sammanfattar status och händelser för programmet, som syftar till att säkra Stockholms dricksvattenförsörjning på lång sikt, och beskriver de 32 pågående utredningar och projekt, inklusive det stora Projekt Lovö Södra och Tenstareservoaren, som ingår i programmet.

Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås godkänna en lägesrapport för projektet Stockholms framtida avloppsrening (SFA). Rapporten visar att arbetet med att bygga om Henriksdals reningsverk och en tunnel för avloppsvatten från Bromma framskrider enligt plan, med beräknad överledning av avloppsvatten från Bromma under 2028 och fullt färdigställande av Henriksdals reningsverk 2031. Projektets budget och tidplan är fortsatt i linje med beslut.

Stockholm Vatten och Avfall AB föreslår att styrelsen godkänner planerna för energieffektiviseringsåtgärder och solcellsinstallationer för 2026, samt redovisningen av utfallet för 2025. Trots att bolaget genomför åtgärder som effektivare pumpar och LED-belysning förväntas den totala energianvändningen öka under 2025 och 2026, främst på grund av nya reningsprocesser och den nya eftersorteringsanläggningen Resursutvinning Stockholm (RUS). Bolaget arbetar även med att installera solceller på stadens fastigheter, men planerna har försenats, och det finns tekniska problem med befintliga anläggningar.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall föreslås godkänna sin flerårsplan för 2027-2029. Planen beskriver hur bolaget ska fortsätta säkerställa dricksvatten och avfallshantering för Stockholm och Huddinge, bland annat genom stora investeringar i nya anläggningar och anpassning till nya lagkrav. Det handlar också om att förstärka cybersäkerheten, förbättra hanteringen av dagvatten och minska PFAS-utsläpp i Mälaren.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås godkänna den finansiella månadsrapporten för februari 2026. Rapporten visar att bolagets låneskuld uppgår till 34 993 miljoner kronor, vilket är en minskning med 65 miljoner kronor från föregående månad. Räntan för februari var 2,55 procent och stadens borgensåtagande för bolaget var 4 miljoner kronor. Denna information är viktig för att invånarna ska förstå hur deras vatten- och avfallstjänster finansieras och hur bolagets ekonomi utvecklas.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås godkänna anmälan av en rapport som granskat Syvab AB:s finansiella sårbarhet. Granskningen visar att Syvabs ekonomi är sårbar på grund av låg soliditet, hög skuldsättning och omfattande investeringar, men att ökade kostnader kan täckas med höjda avgifter. Trots att vissa volymer av avloppsvatten leds om, vilket minskar intäkterna, bedöms Syvabs långsiktiga planering ha hanterat detta genom att avgifterna kommer att höjas. Rapporten rekommenderar dock att Syvab utvecklar en tydligare målbild för sin soliditet, genomför mer omfattande scenario- och stresstester och förbättrar dialogen med ägarkommunerna om bolagets långsiktiga ekonomi.

Stockholm Vatten och Avfall föreslås godkänna rapporten ”Läget i skärgården 2025”, som sammanfattar undersökningar av vattenmiljön i Stockholms skärgård. Rapporten för 2025 visar att Mälarens utflöde transporterade mycket fosfor och kväve, men utsläppen från de stora avloppsreningsverken var lägre än genomsnittet. Den ekologiska statusen i skärgården varierade, med både förbättringar och försämringar i olika områden.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås godkänna en femårsrapport om Bornsjöns status som vattentäkt. Rapporten visar att trots minskade näringsämnen i tillrinnande vatten, har Bornsjön en svagt stigande trend av näringsämnen på grund av historisk belastning. PFAS-halterna i sjön är dock mycket låga, och det är viktigt att fortsätta värna Bornsjöns vattenskyddsområde.

Stockholm Vatten och Avfall föreslås godkänna miljörapporterna för avloppsverksamheten i Stockholm, Huddinge och Haninge kommuner för år 2025. Rapporterna visar att verksamheterna har följt gällande tillståndsvillkor och att utsläppen av fosfor, kväve och organiskt material från reningsverken minskade under 2025 jämfört med tidigare år. Miljörapporterna är viktiga för att informera både tillsynsmyndigheter och allmänheten om vatten- och avfallsarbetets miljöpåverkan.

Stockholm Vatten AB:s styrelse föreslås godkänna lägesrapporten för Stockholms Framtida Vattenförsörjning (SFV) för april 2026. Rapporten sammanfattar statusen för programmet, inklusive ekonomi och kritiska risker, med utfall till mars 2026. Programmet, som omfattar stora investeringar på cirka 20 miljarder kronor, syftar till att säkra dricksvattensystemet i Stockholm fram till 2050 genom att renovera och uppgradera vattenverk, huvudvattenledningar och reservoarer, som till exempel renoveringen av Tenstareservoaren och utvecklingen av Lovö Södra.

Stockholms Vatten AB föreslås godkänna en lägesrapport för projektet Stockholms framtida avloppsrening (SFA). Rapporten visar att projektet, som bland annat innebär nedläggning av Bromma reningsverk och utbyggnad av Henriksdals reningsverk, följer tidsplanen och budgeten. Överföringen av avloppsvatten från Bromma till Henriksdal planeras ske under 2028, och Henriksdals reningsverk ska vara helt färdigt under 2031.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås godkänna bolagets plan för energieffektiviserande åtgärder och installation av solceller för 2026, samt en redovisning av utfallet för 2025. Planen syftar till att uppfylla Stockholms stads mål om energieffektivisering och ökad solcellsproduktion, och inkluderar åtgärder för att minska energianvändningen i vattenverk, avloppsreningsverk och avfallshantering samt för att minska effektuttaget under tider med hög belastning på elnätet.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås fatta reviderade beslut för två projekt i Bromsten som syftade till att minska översvämningsrisker. De planerade åtgärderna, ett utjämningsmagasin och två vattendammar, har efter utredningar visat sig ha liten eller ingen effekt på vattennivåerna i Bällstaån. Därför föreslås projekten avbrytas, vilket innebär att 22,2 miljoner kronor för utjämningsmagasinet och 16,9 miljoner kronor för vattendammarna, som redan lagts på planering och utredningar, ska kostnadsföras.

Stockholm Vatten AB föreslår ett reviderat inriktningsbeslut för uppgradering av UV-anläggningarna vid Norsborgs vattenverk. Detta innebär en utökning av budgeten från 53 miljoner kronor till 95 miljoner kronor, för att säkerställa att verket kan leverera dricksvatten av god kvalitet trots ökade problem med bakterier och organiskt material i råvattnet, vilket förväntas förvärras av klimatförändringar. Genom att byta ut befintliga UV-aggregat mot nya med högre kapacitet kommer verket att kunna upprätthålla säker dricksvattenkvalitet och driftsäkerhet för kommunens invånare.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås godkänna en flerårsplan för 2027–2029 som beskriver bolagets verksamhet och stora investeringar. Planen fokuserar på att säkerställa dricksvatten- och avloppstjänster, hantera avfall, och att utveckla bolagets infrastruktur. Särskilt viktiga områden är förstärkning av beredskap inför kriser, hantering av utmaningar som PFAS i vatten och utbyggnaden av avfallshanteringen med nya lagkrav för fastighetsnära insamling.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås godkänna den finansiella månadsrapporten för februari 2026. Rapporten visar att bolagets låneskuld uppgår till nästan 35 miljarder kronor, vilket är en minskning sedan förra månaden. Räntan för februari var 2,55 procent och Stockholm Vatten har en lånelimit på 43 miljarder kronor för 2026.

Stockholm Vatten AB:s styrelse behandlar protokoll från sitt sammanträde den 12 februari 2026. Bland annat ska styrelsen godkänna en överenskommelse om ersättning för intrång i samband med bildandet av naturreservat för Ryggbergen inom Bornsjöns naturvårdsområde. Detta innebär att de boende i området kan förvänta sig ersättning för de inskränkningar som naturreservatet kan medföra.

Stockholm Avfall AB:s styrelse ska behandla flera anmälningsärenden. Dessa inkluderar remissvar gällande bland annat en handlingsplan för barns rättigheter, Naturvårdsverkets rapport om EU:s förordning för förpackningsavfall, ett förslag om att använda arbetstunnlar i Nya Östbergatunneln som skyddsrum, synpunkter på Spårväg Syd samt betänkandet om mark- och miljöärenden. Dessutom ska protokoll från Rådet för funktionshinderfrågor och ett valärende i kommunfullmäktige anmälas till styrelsen.

Stockholm Avfall AB föreslås godkänna sina miljörapporter för 2025 för flera återvinningscentraler (Bromma, Lövsta, Vantör och Östberga) samt sorteringsanläggningen i Högdalen. Rapporterna visar att bolaget mestadels har följt miljötillstånden, men vid sorteringsanläggningen i Högdalen har zinkhalten i dagvattnet överskridit gränsvärdet vid ett tillfälle, och bolaget utreder nu orsaken och föreslår åtgärder.

Stockholm Vatten och Avfall AB:s styrelse föreslås godkänna en plan för energieffektiviserande åtgärder och solcellsinstallationer för 2026, samt redovisning av resultatet för 2025. Planerna syftar till att uppfylla Stockholms stads mål om energieffektivisering och solcellsetablering, men bolaget förväntas öka sin energianvändning på grund av nya anläggningar och reningsprocesser. Styrelsen kommer också att informeras om åtgärder för att minska elanvändningen under tider med hög belastning på elnätet.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB föreslås fatta ett genomförandebeslut för ett sopsugsprojekt i Hornsbergskvarteren på nordvästra Kungsholmen. Projektet, som ska kosta upp till 29 miljoner kronor, innebär att nya sopsugsledningar och en terminal för hushållsavfall anläggs i ett område där cirka 750 nya bostäder, hotell och förskolor planeras. Byggherrar och fastighetsägare i området kommer att betala en anslutningsavgift för att täcka kostnaderna för anläggningen.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB föreslås besluta att bolaget ska fortsätta hämta avfall från detaljhandeln under juli till december 2026. Detta gäller de butiker som inte hunnit skaffa en egen avfallslösning efter att det kommunala ansvaret upphör den 1 juli 2026. Bolaget ska också ta fram en prislista för avfallshämtningen och återkomma med en lägesrapport senare under hösten.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB föreslås godkänna en flerårsplan för 2027-2029 som beskriver hur bolaget ska utveckla sin avfallsverksamhet. Planen innehåller satsningar på att effektivisera avfallshanteringen i takt med att staden växer, bland annat genom att införa fastighetsnära insamling av förpackningar från och med 2027. Den tar även upp investeringar i nya och upprustning av befintliga återvinningscentraler, som till exempel en ny permanent återvinningscentral i Sätraområdet och upprustning av ÅVC Lövsta.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB föreslås godkänna den finansiella månadsrapporten för februari 2026. Rapporten visar att bolagets låneskuld uppgår till 34 993 miljoner kronor, en minskning med 65 miljoner kronor sedan föregående månad. Räntan för februari var 2,55 procent och stadens borgensåtagande för bolaget var 4 miljoner kronor.

Stockholm Avfall AB:s styrelse behandlar flera punkter gällande avfallshantering och miljö. Bland annat kommer de att informeras om aktuell avfallsverksamhet och fastighetsnära insamling (FNI). Det finns en diskussion om att bolagets arbete med fastighetsnära insamling varit reaktivt och att många stockholmare inte har fått tydlig information eller lösningar, särskilt småhusägare, och bolaget behöver förbättra sin kommunikation och samarbete med andra förvaltningar. Styrelsen godkänner även bolagets årsredovisning för 2025, sin finansiella månadsrapport för januari 2026, och dataskyddsombudets årsrapport 2025.

Moderaterna undrar hur länge staden ska fortsätta ”titta på frågan” om att tillåta alkoholservering för äldre på stadens seniorboenden och träffpunkter. Man vill också veta om det finns meningsskiljaktigheter mellan majoritetspartierna. Äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) svarar att staden arbetat aktivt med frågan sedan förra debatten. Det har tagits fram ett nytt stöd för stadsdelarna som ska underlätta ansökningar om serveringstillstånd vid högtider och gemensamma måltider. På Vädurens seniorboende, som nämns i interpellationen, finns nu en lösning där de boende själva kan arrangera sammankomster med alkohol, medan staden följer alkohollagen vid egna arrangemang.

Styrelsen för Stockholms Stadshus AB beslutade att föreslå kommunfullmäktige att godkänna S:t Erik Markutveckling AB:s förvärv av samtliga aktier i Nya Lagerbolaget Y AB från Stockholms Hamn AB. Detta innebär att byggnaden Magasin 5 i Frihamnen överförs till S:t Erik Markutveckling AB för cirka 400 miljoner kronor. Förslaget inkluderade också godkännande av nybildade bolag, styrelseledamöter, revisorer och bolagsordningar.

Styrelsen för Stockholms Stadshus AB beslutade att föreslå kommunfullmäktige att godkänna ett intentionsavtal för fartygstrafik vid Värtapiren och Frihamnspiren. Avtalet reglerar framtida markanvändning i södra Norra Djurgårdsstaden, marköverföring och förstärkt elektrifiering av Frihamnspiren, mellan exploateringsnämnden och Stockholms Hamn AB. Jonas Naddebo (C) reserverade sig mot beslutet och betonade behovet av att bejaka befintlig kultur- och nattlivsverksamhet i Frihamnen samt kritiserade den interna styrningen av projektet.

Stockholms Stadshus AB:s koncernstyrelse godkände en inriktning för AB Stockholmshems nyproduktion av bostäder i fastigheten Esbjörn 1 i Solhem, med en investeringsutgift på 1 024 miljoner kronor. Detta innebär en planerad nybyggnation av 255 nya lägenheter. Christofer Fjellner (M) och Gustav Johansson (M) reserverade sig mot beslutet och menade att en nyproduktion med så många lägenheter skulle påverka områdets karaktär negativt och att nybyggnationen borde ha en volym och ett fotavtryck som motsvarar de befintliga 96 lägenheterna.

Styrelsen för Stockholms Stadshus AB tog del av koncernledningens tjänsteutlåtande gällande den finansiella månadsrapporten och lade Stadledningskontorets riskrapporter till handlingarna. Oppositionspartierna Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna uttryckte oro över den kraftigt ökande skuldsättningen, som de menade hade lett till höjda skatter och ökade räntekostnader, samt riskerade att sänka stadens kreditbetyg.

Stadsbyggnadskontoret på Östermalm bjöd in till samråd om ett detaljplaneförslag för fastigheten Guldfisken 26 (Nybrogatan 53). Planen syftar till att utöka hotellverksamheten genom att riva översta våningen och bygga två nya takvåningar med cirka 40 hotellrum, samt ett gårdshus för konferenslokaler. Skönhetsrådet avstyrkte dock förslaget då de ansåg att påbyggnaden skulle vara för framträdande och påverka innerstadens taklandskap negativt, och efterlyste en tydligare politisk vilja att värna stadsmiljöns skala.

Trafikkontoret informerade om ett budgetuppdrag att möjliggöra bad på fler platser i Stockholm. De har fått bygglov för ett nytt flytande bad vid Norr Mälarstrand, nära Kungsholms hamnplan, som blir 30x19 meter med en 10x20 meter stor bassäng. Dessutom planeras en kajbalkong vid Söder Mälarstrands västra del, nära Pålsundet, med möjlighet till bad, aktiviteter och bastu. Fartyget Polfors med Sjömansskolan kommer att flyttas österut på kajen vid Söder Mälarstrand.

Sekreteraren informerade kommunfullmäktige om att tidningen Mitt i Vasastaden hade publicerat en intervju med honom angående detaljplaneförslaget för Snöklockan 4. Han berättade också att SVT Stockholm hade intervjuat honom om tävlingen Årets Stockholmsbyggnad och att röstningen var öppen till den 24 maj. Dessutom hade sekreteraren deltagit vid en lunch som Stockholms stad anordnat för kungen med anledning av hans 80-årsdag.

Johan Paccamonti (M) ställer en interpellation till bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om Stockholms bostadspolitik. Han ifrågasätter den föreslagna inriktningen att förtäta villaområden med fler flerbostadshus och bygga fler hyresrätter i områden med bostadsrätter, samt att bygga ut allmännyttan på bekostnad av stadens grönområden. Paccamonti menar att politiken borde anpassas efter stockholmarnas önskan om att kunna bo i villa, snarare än att de som bor i villa ska anpassa sig.

Koncernstyrelsen föreslår att ett nytt kommunalt bolag, Kista Utveckling AB, ska bildas för att driva och samordna stadsutveckling, näringslivssamverkan och platsutveckling i Kista. Bolaget får en budget på 10 miljoner kronor för 2026 och ett ovillkorat aktieägartillskott på 100 miljoner kronor. Det nya bolaget ska arbeta för att vända den negativa utvecklingen i Kista, där vakansgraden för företagslokaler är hög och otryggheten påverkar både boende och investeringar.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att staden ska införa en handlingsplan för att förbättra stödet till "gråzonsbarn" – elever som har svårt att nå skolans mål på grund av kognitiv förmåga men som inte kvalificerar sig för anpassad skola. Han menar att dessa elever riskerar att falla bort från gymnasieskolan på grund av bristande stöd. Kommunstyrelsen, stadsledningskontoret och utbildningsnämnden föreslår att motionen avslås, då de anser att staden redan har ett strukturerat och kontinuerligt utvecklat arbete för elever i behov av särskilt stöd, och att fler handlingsplaner riskerar att öka byråkratin snarare än att ge eleverna det stöd de behöver.

Borgarrådet Andréa Hedin (M) interpellerar social- och trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S) angående vårdinsatser för barn och unga. Interpellationen tar upp allvarliga brister i samhällsvården för barn och att Stockholm ger färre insatser per barn och en större andel öppna insatser jämfört med Göteborg och Malmö. Frågorna rör bland annat varför Stockholm ger färre insatser, om öppna insatser tränger undan mer omfattande stöd och hur den nya socialtjänstlagen kan påverka vilka insatser som ges.

Jonas Naddebo (C) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren om Stockholms utveckling som bastustad. Trots Centerpartiets ambition att fler ska kunna bada bastu i Stockholm menar Naddebo att byråkratin har ökat och att det blivit svårare att etablera bastur, med många avslag på bygglovsansökningar. Han undrar hur borgarrådet ska säkerställa att målet om att utveckla Stockholm som bastu- och badstad inte motverkas av ökad byråkrati och om regelförenklingar är på gång.

Per Rosencrantz (M) frågar utbildnings-, arbetsmarknads- och skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om hur staden hanterar den demografiska utvecklingen, med sjunkande barnafödande och en åldrande befolkning. Han undrar hur detta påverkar planeringen av skolor, bostäder och arbetsmarknad, samt vilka åtgärder som planeras för att göra Stockholm mer attraktivt för barnfamiljer och säkerställa arbetskraftsförsörjningen. Emilia Bjuggren (S) svarar att den demografiska utvecklingen följs noggrant och påverkar stadens verksamhet och budget. Hon betonar att staden arbetar med att säkerställa effektiva välfärdstjänster, vara en attraktiv arbetsgivare för att behålla personal inom välfärden, och bygga bort bostadsbristen så att bland annat barnfamiljer har råd att bo och växa i staden. Hon framhåller också att Stockholm fortsatt har en av landets lägsta kommunalskatter.

Moderata riksdagsledamoten Andréa Hedin har ställt frågor till skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om att begränsa sociala medier i Stockholms skolor. Hedin (M) vill veta när en teknisk lösning kan vara på plats, varför det inte prioriterats tidigare, samt ifrågasätter varför tillgången ska målgruppsanpassas och inte gälla även efter lektionstid. Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) svarar att ett filter för att stoppa sociala medier och olämpliga webbsidor på elevers skoldatorer och läsplattor ska införas till höstterminens start. Hon säger att det inte finns något beslut om målgruppsanpassning och att förvaltningen utreder behovet av begränsningar mellan grundskolan och gymnasieskolan, samt om blockeringen ska gälla dygnet runt.

Dennis Wedin (M) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om vad som händer med cirka 10 000 stängda anmälningar via Tyck till-appen som rör bristande snöröjning under januari. Interpellationen ifrågasätter hanteringen av dessa anmälningar, trots att det inkom totalt nästan 40 000 synpunkter från medborgare under perioden. Frågan handlar om de lärdomar som dragits, om det är del av sänkta förväntningar samt vad anmälningarna innehöll.

Dennis Wedin (M) interpellerar stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet Jan Valeskog (S) om oklarheterna kring Hovets framtid och Djurgården Hockeys planerade arena i Tallkrogen. Wedin kritiserar den rödgröna majoritetens besked om att Hovet kan stå kvar till 2030, samtidigt som en markanvisning för Djurgårdens projekt i Tallkrogen har fallit. Jan Valeskog svarar att den rödgröna majoriteten har aviserat ett omtag gällande stadsutvecklingsplanerna i norra Globenområdet och att möjligheten att ha en isarena i området ska undersökas framöver. Han menar att den aktuella ytan i Tallkrogen passar för idrott, men att vilka ytor som ska byggas där kommer att återkomma till efter att inriktningen för Globenområdet konkretiserats.

Annika Elmlund (M) interpellerar äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) angående de krav som ställs på biografer i Stockholm som tar emot ekonomiskt stöd. Detta efter att Biograf Zita, som får cirka 1,5 miljoner kronor årligen i stöd, i januari uppmärksammades för att ha satt upp budskap som Elmlund tolkar som antisemitiska, då de förklarade sig vara en ”Apartheid fri zon” och tog ställning mot Israel. Torun Boucher svarar att staden inte ger stöd till verksamhet som bryter mot demokrativillkoren eller svensk lag, men betonar principen om ”armlängds avstånd” och konstnärlig frihet. Hon menar att Biograf Zita inte har brutit mot stadens krav och att hon inte ser något behov av att ändra riktlinjerna för kulturstöd, då yttrandefrihet och konstnärlig frihet ska fortsätta vara grundläggande i Stockholms kulturliv.

Dennis Wedin (M) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) angående mätning av isens tjocklek på stadens vatten för ökad säkerhet. Wedin menar att staden brister i att tillhandahålla officiell information om isens tjocklek på populära områden som Årstaviken och Riddarfjärden, vilket riskerar stockholmarnas, särskilt barnfamiljers, trygghet. Han vill veta varför staden inte ger sådan information och om trafikborgarrådet är beredd att utreda ett system för regelbunden mätning och publicering av istjocklek. Lars Strömgren svarar att staden informerar om issäkerhet via kampanjer och sociala medier, men betonar det egna ansvaret. Han förklarar att många osäkerhetsfaktorer, som båttrafik och strömmar, gör isen oberäknelig på större vatten, och att en offentliggörande av istjocklek skulle kunna skapa falsk trygghet snarare än ökad säkerhet.

Emelie Wassermann (SD) ställer en interpellation till stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet Jan Valeskog (S) om Svedmyrabadet, som varit stängt sedan hösten 2024. Hon undrar när beslut om renovering och återöppning fattas, och varför badgäster saknar ersättningsbad trots löften, särskilt nu när även Sandsborgsbadet står inför en längre renovering. Jan Valeskog (S) svarar att en utredning om Svedmyrabadet presenteras första halvåret 2026, och att badgäster hänvisas till Sandsborgsbadet som anpassats med högre vattentemperatur. Han bekräftar att Sandsborgsbadet behöver renoveras och att man arbetar med en lösning för att säkerställa simmöjligheter i söderort under renoveringsperioden.

Dennis Wedin (M) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om att återuppta utredningen om en överdäckning av Nynäsvägen, som är en av Sveriges mest trafikerade vägar och orsakar buller och luftföroreningar i Gamla Enskede och Johanneshov. En tidigare utredning avbröts 2025 på grund av ekonomiska förutsättningar, men Wedin ifrågasätter beslutet då inga specifika kalkyler presenterades som visade att projektet var för dyrt. Lars Strömgren (MP) svarar att utförliga kalkyler genomfördes som visade att ingen av de utredda alternativen kunde finansiera en överdäckning, vilket ledde till beslutet att avbryta arbetet. Han menar att staden arbetar för att effektivisera transporterna genom att satsa på gång, cykel och kollektivtrafik för att minska biltrafiken och därmed förbättra miljön för de närboende längs Nynäsvägen.

Johan Paccamonti (M) frågar klimat- och miljöborgarrådet Åsa Lindhagen (MP) varför Stockholms grönområden minskar vid förtätning och hur man ska rädda naturvärden. Som exempel nämns Myrberget vid Tranebergsvägen i Bromma, där nya hyresrätter, inklusive bostäder enligt Lag om stöd och service (LSS), planeras på grönområde trots dess betydelse för rekreation och Alviksskolan. Åsa Lindhagen svarar att majoriteten arbetar med att skydda naturområden, till exempel genom att inrätta nya biotopskyddsområden och naturreservat, samtidigt som det finns ett akut behov av nya bostäder. Hon betonar att staden i första hand bör bygga på hårdgjord mark och att byggnation i grönområden ska ske restriktivt och med ekologisk kompensation.

Johan Paccamonti (M) frågar stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) om planerade byggnationer vid Ålstensskogen och Storskogen, då ett grönområde inte kommer att ingå i det nya naturreservatet. Paccamonti uttrycker oro för storskalig nybyggnation och undrar varför planerna hålls hemliga. Valeskog svarar att kommunfullmäktige ska besluta om att inrätta naturreservatet Ålstensskogen–Storskogen (67,2 hektar) och att exploateringsnämnden har anvisat mark för cirka 50 nya hyresrätter, så kallade Stockholmshus, vid Ålsten 1:1, för att bidra till ett blandat bostadsutbud i södra Bromma. Han betonar att projektet kommer att hanteras genom en öppen detaljplaneprocess där boende får möjlighet att lämna synpunkter.

Andréa Hedin (M) interpellerar social- och trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S) om utvärderingen av projektet Skolsociala team plus (SST+). Hedin vill veta hur borgarrådet ser på att endast 28 av 60 platser fylldes i projektet, hur SST+ ska utvecklas för att nå högre måluppfyllelse och när alla elever i Stockholm ska ha tillgång till insatsen. Ojanne svarar att Stockholms stad satsar brett på att få tillbaka elever till skolan och att SST+ nu permanentas och införs successivt i staden, med målet att först nå samtliga fokusområden. En ny, integrerad modell av SST och SST+ testas i en pilot som ska utvärderas sommaren 2026 innan den sprids till fler delar av staden.

Kristin Jacobsson (C) har ställt en interpellation till äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) angående seniorboendet Väduren, där boende hindrats från att ta en avec till kaffet under sitt torsdagsfika i samlingslokalen. Centerpartiet menar att detta är ett onödigt förmynderi. Torun Boucher svarar att staden måste följa alkohollagen vid aktiviteter där stadsdelsförvaltningen är arrangör, men att en lösning har hittats där de boende själva kan arrangera fikat med avec när staden inte står som arrangör.

Svante Linusson (C) frågar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om ett förbud mot bensindrivna fordon på cykelbanor, då dessa anses bidra till luftföroreningar och utgöra en hälsorisk för cyklister. Lars Strömgren (MP) delar uppfattningen om problematiken med avgaser från fossildrivna mopeder, men förklarar att kommunen inte kan förbjuda enbart bensindrivna mopeder enligt nuvarande lagstiftning. Han har kontaktat infrastrukturministern för att undersöka möjligheter till lagändringar, som till exempel att införa miljözoner för mopeder eller klassa mopeder som ett eget fordonsslag.

Andréa Hedin (M) interpellerar skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om att det rödgröna styret planerar en informationskampanj för att slussa fler barn till kommunala skolor. Hon undrar vad kampanjen kommer att kosta, vilka direktiv förskolor får om att informera vårdnadshavare, hur en marknadsföringskampanj kan vända negativa kunskapsresultat, och vilka mål och utvärderingsmetoder som finns. Skolborgarrådet Emilia Bjuggren svarar att rätten att välja skola inte har begränsats och att utbildningsförvaltningen inte kommer att ägna sig åt skönmålande reklamkampanjer. Däremot kommer utbildningsförvaltningen att göra riktade kommunikationsinsatser i samband med skolvalet för att fler vårdnadshavare ska delta i informationsmöten om de kommunala skolorna och för att stärka samarbetet mellan skolor och förskolor. Målet är att vårdnadshavare ska få den information de behöver för att göra ett informerat skolval.

Tom Hedrup (M) har ställt en interpellation till bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om de kommunala bostadsbolagens växande skuldsättning, som uppgår till cirka 36 miljarder kronor med räntekostnader på en miljard årligen. Han undrar bland annat hur skulden förväntas utvecklas med planerade nybyggnationer och om det finns planer på att minska skulden, till exempel genom att sälja fastigheter. Deniz Butros (V) svarar att bostadsbolagen är välskötta och har en stark ekonomi, vilket bekräftas av deras låga belåningsgrad jämfört med andra fastighetsföretag och Stockholms stads bekräftade AAA-kreditbetyg. Hon betonar att de inte kommer att sälja eller ombilda bostäder, utan istället värna och öka allmännyttans bestånd. Nya projekt bär sina egna kostnader och bostadsbolagen arbetar med effektiviseringar och har en ny projektstyrning som prioriterar strategiska och genomförbara projekt.

Therese Lindström (M) ställer en interpellation till trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om det hon beskriver som trafikkaos i södra Stockholm. Hon pekar på flera stora vägarbeten som pågår samtidigt vid Gullmarsplan, Hammarby och Skansbron under perioden 2025-2027, vilket leder till långa köer och försämrad framkomlighet. Lars Strömgren svarar att stora infrastrukturprojekt alltid medför störningar, men att Trafikkontoret arbetar intensivt med att samordna projekten och minimera påverkan, bland annat genom systemet Gatuarbete Samordnad Projektplanering (GSP). Han förklarar att enkelriktningen av Skansbron gjordes för att säkra arbetsmiljön och förkorta byggtiden, och att full kapacitet vid Johanneshovs trafikplats beräknas vara återställd i slutet av 2025, medan Skansbron öppnar för trafik i båda riktningarna den 9 december 2025. Trafikkontoret kan mäta trafikflöden och restider vid specifika projekt men gör det inte generellt i alla fall.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska underlätta för politiska ungdomsförbund att delta på stadens skolor. Motionen lyfter fram ungdomsförbundens viktiga demokratiska roll och föreslår att staden ska ta fram tydliga riktlinjer och stödmaterial samt uppmuntra skolledningar att bjuda in dem och säkerställa tryggheten. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det redan finns stödmaterial och att det är rektor som enligt skollagen beslutar om politiska ungdomsförbund får medverka i utbildningen.

En motion från Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm inför ett datasystem som larmar om en elev skrivs ut från en skola utan att skrivas in på en ny, samt en spärr som förhindrar utskrivning tills en ny skola är registrerad. Syftet är att upptäcka och motverka att barn förs bort mot sin vilja, ofta kopplat till hedersrelaterat våld och förtryck. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar aktivt med dessa frågor och att ett nationellt system vore mer effektivt, men reservationer från Moderaterna och Liberalerna anser att Stockholm bör agera lokalt redan nu medan man inväntar nationella lösningar.

En motion föreslår att staden ska ta fram ett förslag för att utveckla Piazza Odenplan och att möjligheten att stänga av en del av Upplandsgatan för trafik utreds, för att skapa en mer sammanhängande och levande plats. De styrande partierna svarar att en omfattande utveckling av Odenplan är svår just nu på grund av utbyggnaden av Roslagsbanan och tunnelbanan, men att trafikkontoret planerar för mer grönska och blomsterarrangemang på torget till sommaren 2026.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholm ska införa fler sommargågator och sommartorg. De vill att staden utökar antalet sådana platser, men att man samtidigt säkerställer att kollektivtrafiken kan ta sig fram. Dessutom föreslår de att planeringen av nya sommargågator ska ske i dialog med boende, företagare och andra berörda parter. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, då antalet sommargågator och sommartorg redan utökas kontinuerligt, och att Trafikkontoret redan arbetar med att säkerställa kollektivtrafikens framkomlighet och med dialog med berörda parter.

Gabriel Kroon (SD) föreslår i en motion att Stockholms stad ska starta en kampanj på stadens annonsytor för att öka invånarnas kunskap om stroke, hur man känner igen symtom och hur man agerar. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås. De menar att regionerna har huvudansvaret för hälso- och sjukvård och informationsinsatser om sjukdomar som stroke, men att staden kan hjälpa till med informationskanaler vid en förfrågan från Region Stockholm.

Claes Nyberg och Kristin Jacobsson från Centerpartiet föreslår att ett screeningprogram för psykisk hälsa införs i grundskolan, i samband med elevhälsans kontroller. De vill att alla elever i årskurs sju får ett obligatoriskt erbjudande om samtal med en skolkurator för att tidigt upptäcka och ge stöd vid psykisk ohälsa. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, då de anser att elevhälsans nuvarande förebyggande arbete redan uppfyller syftet.

Jonas Naddebo (C) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige där han föreslår att Stockholm ska arbeta mer aktivt med att installera gröna tak på nya kommunala byggnader, samt att staden ska inventera befintliga fastigheter för att se var gröna tak kan anläggas. Syftet är att förbättra dagvattenhantering, reglera temperaturer, stärka ekosystem och försköna staden. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med gröna lösningar och att ett helhetsperspektiv ska råda, snarare än att gröna tak ska vara en normativ lösning.

Motionärer från Centerpartiet föreslår att Stockholms stad ska införa interaktiva kartor för snöröjning i realtid och tillgängliggöra informationen som öppen data via ett API. Detta skulle hjälpa invånare att se var snöröjning, sandning och sopsaltning pågår eller har utförts, samt var sandningslådor finns, för att underlätta säkrare resor under vintern. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket bland annat lyfter frågor om informationsägarskap, datakvalitet och risker för snöröjningspersonal.

Hanna Wistrand (L) föreslår att Högdalstopparna utvecklas till ett attraktivt frilufts- och rekreationsområde med bättre tillgänglighet. Motionen vill att idrottsnämnden och andra berörda nämnder utreder hur området kan förbättras, samt undersöker möjligheterna till bättre kollektivtrafikförbindelser dit. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att stadens förvaltningar redan arbetar med en detaljplan för området, vilket i huvudsak ligger i linje med motionens intentioner.

Motionärerna Claes Nyberg och Ismail Ali (båda C) föreslår att Stockholms stad ska utreda möjligheten att starta en språkskola för elever i förskoleklass till årskurs 3 med grav språkstörning. Skolan ska bygga vidare på arbetssättet från stadens språkförskolor, med logopeder och pedagoger som arbetar i team. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med att dagens stöd inom ordinarie skolverksamhet bedöms räcka, men flera remissinstanser och ledamöter från Centerpartiet reserverar sig och understryker behovet av förbättrat och kontinuerligt stöd för dessa elever.

En motion från Leif Söderström (SD) föreslår att Klarastrandsleden ska breddas med ett tredje, reversibelt körfält för att minska köer och förbättra framkomligheten. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, med hänvisning till att ett extra körfält troligen inte skulle lösa trafikproblemen, att det går emot stadens mål om minskad biltrafik, och att det skulle bli mycket kostsamt.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholm ska införa så kallade SAO-jobb (studiemotiverande arbetslivsorientering), en typ av långvariga extrajobb för högstadieelever som kombineras med skolgången. Förslaget innebär också att 1 000 feriejobb ska ersättas med SAO-jobb under 2026. Stadsledningskontoret, arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden avstyrker förslaget att minska antalet feriejobb, men konstaterar att staden redan har budgetuppdrag att testa SAO-jobb i pilotform på vissa skolor.

Jonas Naddebo och Claes Nyberg (C) föreslår att staden utreder och tar fram högstadieplatser i norra Bromma. De menar att det saknas skolor nära elevernas hem, vilket leder till långa skolvägar och att kraven i skollagen och barnkonventionen inte uppfylls. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att behovet av högstadieplatser redan är tillgodosett och att elevantalet i Bromma förväntas minska, men de permanenta lokalerna för Adolfsbergsskolan ska utformas flexibelt för framtida behov.

Hanna Werner (M) föreslår att Vanadis Hotell, som står tomt och förfaller, ska restaureras och användas för nya ändamål, exempelvis föreningslivet. Förslaget är att fastighetsnämnden ska utreda byggnadens skick och att fastighetsnämnden tillsammans med idrottsnämnden ska se över alternativa verksamheter. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med att ett liknande arbete med Vanadisbadet och dess kringliggande byggnader, inklusive den tidigare hotellbyggnaden, redan pågår, med fokus på att omvandla lokalerna till idrottsändamål som omklädningsrum och hallar för till exempel bordtennis, dans eller kampsport. Moderaterna i kommunstyrelsen reserverar sig och vill bifalla motionen och att man även bör titta på möjligheter för externa aktörer att etablera sig.

Liberalerna (L) genom Jan Jönsson föreslår att Stockholms stad ska utreda hur man kan begränsa antalet skolbyten på gymnasiet, särskilt under läsåret. Detta för att skapa bättre studiero för eleverna och förbättra skolornas planeringsförutsättningar. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det saknas lagstöd för att införa sådana begränsningar och att frågan snarare bör riktas till regeringen, samt att en sådan förändring skulle kräva överenskommelser med 26 kommuner och över 100 fristående huvudmän i gymnasieregionen.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Fagersjöskogen, som är cirka 100 hektar stor och ligger mellan Farsta och Hökarängen, ska skyddas som naturreservat. De menar att detta skulle bevara skogens ekologiska värden, skydda djur- och växtliv samt ge en viktig grön lunga för Söderorts invånare. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till att staden redan har ett budgetuppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta ett naturreservat i Fagersjöskogen, vilket innebär att arbetet redan pågår.

Gabriel Kroon (SD) föreslår i en motion att kulturnämnden ska utreda möjligheten att ha storbildsprojicering på Stadshuset, liknande Nobel Week Lights, kontinuerligt under november till mars. Dock föreslår kommunstyrelsen att motionen besvaras med att avslå förslaget, då de anser att en permanent installation är olämplig med tanke på Stadshusets höga kulturvärden och att det skulle innebära en stor investering och driftskostnad, samt att exklusiviteten för Nobel Week Lights ska bevaras.

Liberalerna har lagt en motion som föreslår att Stockholm ska ta fram en strategi för hållbart byggande, särskilt med fokus på trä och andra material med låg klimatpåverkan. Motionärerna vill också se över stadens markanvisningspolicy för att premiera projekt med hållbara byggmetoder och materialval. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att stadens nuvarande Klimathandlingsplan 2030 och Miljöprogram 2030 redan utgör en strategi för att minska klimatpåverkan från byggsektorn.

Jonas Naddebo (C) har lämnat in en motion där han föreslår att planeringen för att omvandla Södertäljevägen till en grön stadsgata med nya bostäder ska återupptas. Arbetet pausades tidigare på grund av ekonomiska skäl, men motionären vill att staden ska titta på hur man kan bygga uppemot 7 700 bostäder och överdäcka Essingeleden och SL:s bussdepå för att minska buller och skapa nya ytor. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det redan finns ett planprogram och att omfattande överdäckningar bedöms som tekniskt svåra och mycket kostsamma i dagens ekonomiska läge.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda möjligheten att införa spetsklasser inom humaniora, till exempel filosofi, historia och språk, i stadens gymnasieskolor. Detta skulle ge elever med särskild begåvning inom dessa ämnen samma möjlighet till fördjupning som de som idag kan välja spetsklasser inom matematik och naturvetenskap. Kommunstyrelsen, stadsledningskontoret och utbildningsnämnden föreslår att motionen avslås, då de anser att behovet av sådana spetsklasser kan hanteras inom det ordinarie arbetet med att utveckla gymnasieutbudet och att de höga behörighetskraven kan leda till för få sökande.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att staden ska ändra samverkansavtalet med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) så att bolaget ansvarar för kostnaderna för skolans arbetsmiljö och säkerhet, inklusive nya inpasseringssystem, ventilation och ljudisolering. Bakgrunden är att enskilda skolor idag får stå för dessa kostnader, vilket kan påverka säkerheten och arbetsmiljön när elevunderlaget minskar och ekonomin blir ansträngd. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till att frågan om inpasseringssystem redan utreds inom en pågående översyn av samverkansavtalet, men att ett generellt överförande av alla kostnader till SISAB skulle kunna leda till högre hyror för skolorna och minskad handlingsfrihet.

Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska ta fram en handlingsplan för ett "Stadsdelslyft". Detta lyft ska omfatta alla utsatta områden och ha konkreta mål och delmål för stadens nämnder och bolag, med syftet att motverka segregation och brottslighet i områden som Järva, Skärholmen och Hagsätra-Rågsved. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska besvaras med hänvisning till att ett liknande arbete redan pågår inom stadens befintliga fokusområden och att budgeten är det mest träffsäkra styrdokumentet.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige som föreslår att staden ska utreda hur musiksalarna i Stockholms skolor kan användas som replokaler efter skoltid. Detta beror på att det finns ett underskott av replokaler i staden. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det redan pågår arbete inom en styrgrupp för att tillgängliggöra skollokaler, inklusive musiksalar, för förenings- och kulturlivet efter skoltid.

En motion från Lovisa Hedin (KD) föreslår att Stockholm stad tar fram en särskild strategi för villa- och radhusbebyggelse. Strategin ska kartlägga lämpliga områden för småhus och ge vägledning för att bygga småskaligare bostäder vid förtätning, som småhus eller radhus, för att bevara karaktären i villaområden. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att stadens nuvarande arbete med översiktsplanen och befintliga strategier redan hanterar dessa frågor, och att en separat strategi inte behövs.

Moderaterna föreslår att staden ska agera mot illegal streetracing, stök och narkotikahandel på Strandvägen. De vill bland annat att trafikkontoret ska införa fartgupp, hastighetskameror, ljudsensorer och ”röda vågar” i trafikljusen, samt utreda möjligheten att stänga av Strandvägen nattetid för privatbilism om problemen kvarstår. De föreslår även en dialog med polisen om ökad bemanning och att kommunala ordningsvakter återinförs i området.

En motion från Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholms kommunala grundskolor inte ska ge låg- och mellanstadieelever egna digitala enheter att ta med hem. Motionen vill också att undervisning och läxor främst ska ske med böcker och penna, samt att staden tar fram tydliga riktlinjer för när digitala verktyg introduceras i undervisningen. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att man inte bifaller den. Stadsledningskontoret och utbildningsnämnden anser att ett generellt förbud inte är lämpligt då digitala verktyg kan främja lärande och kompensera för olikheter, särskilt för elever med funktionsnedsättningar. De menar att pedagoger bör avgöra vilka verktyg som används. Borgarrådet Hedin (M) och andra moderata politiker reserverar sig och vill att motionen bifalls, med argumentet att för mycket skärmtid kan påverka barns hälsa negativt och att skolan inte ska uppmuntra digitala läxor hemma.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholm ska utveckla en strategi för så kallade Privately Owned Public Spaces (POPS), alltså privatägda platser som är öppna för allmänheten. Motionen vill att staden ska ta fram tydliga riktlinjer för bland annat tillgänglighet och förvaltning av dessa platser, samt utreda möjligheten att ge fastighetsägare utökade byggrätter i utbyte mot att de skapar offentliga ytor av hög kvalitet. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att man inte bifaller förslaget. Flera remissinstanser lyfter fram att befintlig lagstiftning har begränsningar och att platssamverkan mellan staden och fastighetsägare, där staden fortfarande äger marken, är ett bättre alternativ. Centerpartiet reserverar sig mot beslutet och menar att motionens intentioner missuppfattats och att en strategi behövs för att möta stadens behov av fler offentliga ytor.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda hur man kan begränsa antalet skolbyten under grundskolan, med inspiration från Uppsala kommun. Motionen vill att skolbyten främst ska ske vid terminsstarter för att ge skolor mer stabila planeringsförutsättningar och trygghet för elever, med undantag för familjeflyttar eller andra allvarliga skäl. Både stadsledningskontoret och utbildningsnämnden anser att skolbytena redan har begränsats genom centrala skolbytesperioder som infördes hösten 2024, men påpekar att lagstiftningen inte tillåter att man helt förhindrar skolbyten under läsåret, exempelvis för elever som flyttar in till Stockholm eller långt inom staden. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till gällande lagstiftning, men Jan Jönsson och andra moderata borgarråd har lämnat reservationer där de vill att kommunfullmäktige bifaller motionen och uppdrar åt utbildningsförvaltningen att utreda frågan vidare för att skapa ett tydligare regelverk med fasta bytestillfällen och undantagsregler.

Motionärer Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) föreslår att Stockholm ska arbeta för att öka tillgången till konst och kultur på stadens äldreboenden. De menar att konst och kultur har en positiv inverkan på äldres livskvalitet och välbefinnande, men att tillgången varierar idag. Kommunstyrelsen kommer att föreslå att motionen besvaras, då man anser att staden redan arbetar strukturerat med att stärka kultur för äldre, men en reservation från Liberalerna vill se en tydlig strategi för att säkerställa ett mer likvärdigt utbud i hela staden.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska utreda och skärpa de demokratiska villkoren för lokaluthyrning och kulturstöd. Syftet är att förhindra att antidemokratiska aktörer hyr stadens lokaler i andra- eller tredjehand och sprider desinformation. Frågan kommer att behandlas med hänvisning till att liknande arbete redan pågår i stadens budget för 2025 och 2026, men det finns en reservation som vill bifalla motionen och skärpa villkoren ytterligare, särskilt för återkrav av stöd.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholms stad ska reformera sina regler för restauranger, nattklubbar och livescener för att göra Stockholm friare och festligare. Motionen anser att nuvarande regler hämmar utvecklingen, påverkar stadens attraktionskraft negativt och vill bland annat förenkla tillståndsprocesser, ta bort kravet på anmälningsplikt för dans och tillåta enkla uteserveringar året om enligt en så kallad ”Stockholmsmeter”. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med att stärka besöksnäringen och att flera av de föreslagna ändringarna kräver nationell lagstiftning.

Kristin Jacobsson (C) föreslår att Stockholm ska starta ett pilotprojekt kallat Vinterhjälpen. Syftet är att äldre personer ska kunna få hjälp med snöskottning och sandning utanför sin bostad under vintern för att minska risken för fallolyckor och social isolering. Projektet föreslås anlita till exempel studenter eller unga inskrivna hos Jobbtorg Stockholm för att utföra arbetet. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, som bland annat lyfter fram utmaningar med konkurrenslagstiftning och huruvida insatsen skulle fördelas jämnt.

Två politiker från Moderaterna föreslår i en motion att Stockholms stad ska starta ett pilotprojekt med flytande parköar i stadens vatten, till exempel i Riddarfjärden eller Årstaviken. Syftet är att öka den biologiska mångfalden, minska kajernas dominans av hårda material som stål och betong, och skapa nya platser för både växter, djur och människor, inspirerade av exempel från Köpenhamn. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att liknande projekt redan pågår och att det inte finns anledning att ge fler uppdrag till nämnderna, även om flera nämnder är positiva till intentionen.

Motionärer från Liberalerna föreslår att kommunfullmäktige ger fastighetsnämnden och kulturnämnden i uppdrag att utreda en strategi för att samordna och effektivisera stadens ateljébestånd. Syftet är att ge professionella konstnärer bättre arbetsvillkor och se över ateljéernas skick, tillgänglighet och hyresnivåer, särskilt då många lokaler behöver rustas upp. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras genom att hänvisa till den befintliga Ateljéstrategin 2024–2026, som redan arbetar med att skapa nya ateljéplatser och förbättra förhållandena för konstnärer i staden.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholms stad ska förstärka sina trygghetspunkter. Detta innebär att öka antalet trygghetspunkter, förbättra deras geografiska spridning, säkra bemanning och utrustning samt informera invånarna bättre om deras funktion. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till ett utlåtande där bland annat stadsledningskontoret bedömer att staden bör avvakta pågående statliga utredningar innan nya trygghetspunkter etableras för att undvika onödiga investeringar.

Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) föreslår i en motion att staden ska utreda och hitta fler lämpliga platser för gatukonst i Stockholms ytterområden. Detta för att vitalisera det offentliga rummet, skapa lokalt engagemang och stärka den visuella identiteten. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att det redan finns ett omfattande arbete med gatukonst, men flera stadsdelsnämnder är positiva till att utreda fler platser.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att kommunstyrelsen ska uttala sig positivt till att bygga den så kallade Östliga förbindelsen, en biltunnel som ska fullborda ringleden runt Stockholm. Enligt motionären skulle detta minska trafikstockningar och förbättra luftkvaliteten. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, som lyfter fram att Östlig förbindelse riskerar att öka biltrafiken och undantränga andra prioriterade infrastrukturprojekt som har bättre samhällsekonomisk lönsamhet.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska införa en bygglovsrobot och utreda fler tillståndsprocesser för automatisering. Detta ska bidra till att korta handläggningstider för både företag och privatpersoner, som idag kan vänta länge på beslut för bland annat bygglov och uteserveringar. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med att hänvisa till pågående arbete, då flera nämnder redan arbetar med att digitalisera och automatisera tillståndsprocesser, även om oppositionen menar att stadens insatser inte är tillräckliga jämfört med andra kommuner.

Gabriel Kroon, Mats Johnsson och Tapani Juntunen (alla SD) föreslår i en motion att stadsbyggnadsnämnden och andra berörda nämnder ska avbryta planeringen av cirka 140 bostäder i Klubbensborgsbacken, Mälarhöjden. Motionärerna menar att den planerade bebyggelsen förstör områdets karaktär, naturmark och ekologiska balans. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att detaljplaneprocessen följer ordinarie gång och att nya beslut kommer att fattas efter att synpunkter från samrådet har behandlats, men Centerpartiet och Sverigedemokraterna har lämnat in reservationer till detta förslag.

Motionärer från Liberalerna (Björn Ljung och André Nilsson) föreslår att Stockholm ska införa en modell för att dela upp avgifterna för detaljplaner över tid. Syftet är att underlätta för byggaktörer, särskilt mindre företag, att hantera kostnaderna under lågkonjunkturer och därmed öka bostadsbyggandet. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, men avstyrker förslaget då de anser att den nuvarande modellen med löpande fakturering fungerar bra och att de stora kostnaderna för byggaktörer främst beror på breda samhällsekonomiska faktorer, inte på stadens planavgifter.

En motion från Sverigedemokraterna föreslår att Stockholms stad ska stoppa byggplanerna för nya bostäder på fastigheten Lågbron 1 i Långbroparken. Motionärerna anser att de föreslagna radhusen och en ny cafébyggnad skulle förstöra viktiga delar av parken och att det befintliga huset bör bevaras. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att detaljplaneprocessen för området är demokratisk och transparent, och att ett tidigare beslut redan tagits om att ta bort bostäderna från planeringen men behålla möjligheten för en publik verksamhet på platsen.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholm ska etablera ”Viva Lyceum vård och omsorg”, ett utbildningscenter som kombinerar gymnasie- och vuxenutbildning inom vård och omsorg. Syftet är att locka fler att söka sig till yrket, då det finns ett stort behov av personal. Motionären föreslår också att utbildningsförvaltningen ska erbjuda delvis finansierade körkort till elever som slutför en vård- och omsorgsutbildning. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan har infört betalt körkort för dessa elever och att ett kombinerat utbildningscenter kan medföra organisatoriska och pedagogiska utmaningar.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att samverkansavtalet mellan Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) och utbildningsnämnden ska ändras. Detta för att kostnader för att byta inpasseringssystem, samt andra investeringar i skolornas arbetsmiljö som ventilation och ljudisolering, ska bli en fastighetsägarfråga för SISAB istället för att belasta skolornas budget. Flera nämnder och bolag är positiva till att se över ansvaret för inpasseringssystem i en pågående utredning, men betonar att SISAB:s kostnader finansieras via skolornas hyror och att en generell överflyttning av kostnader kan leda till högre lokalhyror och mindre pengar till undervisning.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska inventera alla skolgårdar och genomföra nödvändiga upprustningar för att göra dem tillgängliga för alla barn, föräldrar och personal, oavsett funktionsförmåga. Utbildningsnämnden ser positivt på förslaget men betonar att en sådan inventering är ett omfattande arbete som kräver budgeterade resurser. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till pågående arbete, vilket Moderaterna och Liberalerna reserverar sig mot och vill bifalla motionen.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholm ska placera yrkesprogram på populära gymnasieskolor i innerstaden som idag har en teoretisk profil. Syftet är att göra yrkesprogrammen mer attraktiva för att locka fler elever, vilket också ska ske genom en strategi för att öka attraktiviteten och fortbildning för studie- och yrkesvägledare. Stadsledningskontoret och utbildningsnämnden anser att staden redan arbetar med liknande åtgärder, bland annat genom att ha placerat ett försäljnings- och serviceprogram på Bromma gymnasium.

Gabriel Kroon och Liliane Åkerlund (SD) föreslår att kommunfullmäktige ska ge berörda nämnder i uppdrag att undersöka hur amfiteatern i Rålambshovsparken kan omvandlas till en mötesplats med publika ytor som caféverksamhet, dansscen och skridskobana. Motionärerna menar att amfiteatern upplevs som otrygg på grund av sitt insynsskyddade läge och att mer aktivitet skulle öka tryggheten. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med att aktivera platsen och öka tryggheten, bland annat genom att ha spolat skridskois och byggt en temporär dansbana. Flera nämnder har gett liknande svar.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska tillsätta en egen utredning om stadens inblandning i verksamheten på pojkhemmet Eolshäll, där pojkar utsattes för övergrepp under 70- till 90-talet. De vill också att staden utreder kompensatoriska åtgärder för de drabbade, inspirerade av den norska modellen "rettferdsvederlag". Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att en ny vanvårdsutredning bäst utreds på statlig nivå och att det är svårt för staden att utkräva ansvar.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholm ska inrätta en forskningshubb för att vidareutveckla modellen ”akademisk socialtjänst” och tydliggöra i styrdokument att sociala insatser ska utvärderas och knytas till forskning. Detta innebär att socialsekreterare och forskare ska samlokaliseras på socialkontor i stadsdelarna. Föredragande borgarrådet Alexander Ojanne delar vikten av forskning men anser att mer flexibla samverkansformer är att föredra framför samlokalisering, och föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att förslaget inte bifalls.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) föreslår i en motion att staden gör en helhetsöversyn av Valhallavägen, från Roslagstull till Hakberget. De vill att man ska se över trafiklösningar, förbättra den gröna infrastrukturen, flytta parkeringsplatser till garage för att skapa nya grönytor och lekplatser, samt bygga separerade cykelbanor av hög standard. De vill även förbättra belysning, renhållning och halkbekämpning för att öka tryggheten och trivseln.

Moderaterna föreslår att kommunanställda i Stockholms stad ska kunna få tjänstledighet för att bli familjehem, och att detta ska marknadsföras. Idén bygger på en modell från Karlskrona kommun som syftar till att minska bristen på familjehem. Stadens förvaltningar och nämnder är dock skeptiska, då Karlskronas modell hittills inte har rekryterat några familjehem och det finns risk för ökade kostnader och kompetensbrist inom välfärden i Stockholm.

Två politiker från Centerpartiet föreslår att Stockholm ska undersöka möjligheten att starta ett pilotprojekt med självkörande bilar i samarbete med företaget Waymo. Syftet är att samla kunskap om hur tekniken fungerar i Stockholms stadsmiljö, med fokus på säkerhet, klimatnytta och minskad trängsel. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan följer utvecklingen och deltar i relevanta nätverk, snarare än att initiera ett specifikt pilotprojekt nu.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska prioritera renovering och underhåll av kulturhistoriska byggnader, undersöka hur budgeten kan anpassas för detta, samt utreda möjligheten att inrätta en särskild kulturhistorisk fond. Detta för att skydda stadens föreningsliv från att tvingas lämna sina lokaler på grund av kraftiga hyreshöjningar efter renoveringar. Flera remissinstanser har svarat, och Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket betyder att förslaget inte antas.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska agera kraftfullare för att skydda kulturhistoriskt viktiga byggnader i privat ägo, bland annat genom att utreda nya strategier och verktyg samt stärka möjligheten till tvångsförvaltning. De nämner fastigheten Hedvig 7 i Spånga som ett exempel på en byggnad som hotas av förfall. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen ska besvaras med hänvisning till befintlig lagstiftning och pågående arbete med nya plan- och bygglagen, men att stadens arbete bör fokusera på att stärka tillämpningen av befintliga verktyg och samordna stadens arbetssätt.

Hanna Wistrand (L) föreslår att Stockholm utreder möjligheten att anlägga en multibana för idrottare som skidåkare, cyklister och parasportare, så att de kan träna året runt. Multibanans syfte är att erbjuda en organiserad, tillgänglig och trafiksäker träningsmiljö för barn, unga och personer med funktionsnedsättning, och den kan potentiellt placeras vid Högdalstopparnas bas eller Sjöängens BP. Idrottsnämnden och stadsledningskontoret har redan en dialog om en sådan bana och föreslår att motionen besvaras, men Liberalerna anser att en utredning bör genomföras.

Liberalerna föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda ett återstartsstöd till idrottsföreningar som drabbats av stängda anläggningar under renoveringar. De vill också att en långsiktig plan tas fram för att öka tillgången till idrottsanläggningar, till exempel genom att subventionera privata anläggningar eller bygga tillfälliga lösningar. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med liknande frågor, som att ge ersättningstider och se över hyresstödet, samt att införa ett nytt stöd bedöms vara svårt att fördela rättvist.

André Nilsson (L) föreslår i en motion att staden ska utreda möjligheten att bygga en konstgjord surfvåg i Slussen. Syftet är att öka rekreationen, turismen och aktiviteten i stadskärnan. Flera nämnder och bolag har gett remissvar där de konstaterar att det är tekniskt möjligt, men att det krävs ytterligare utredningar kring säkerhet, ekonomi, miljö och Slussens primära funktion för vattenreglering och båttrafik. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till dessa utlåtanden, vilket innebär att man inte bifaller förslaget om en vidare utredning just nu.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår en satsning kallad ”Skolfrid” för att öka trafiksäkerheten för barn till och från skolan. De vill att staden avsätter extra resurser i trafiknämndens budget för att bland annat förbättra övergångsställen, belysning, gång- och cykelvägar samt införa strängare hastighetsbegränsningar nära skolor. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det redan pågår arbete med att förbättra trafikmiljön kring skolor genom Planen för säkra och trygga skolvägar, som årligen har en budget på 15-20 miljoner kronor och inkluderar åtgärder vid 7-10 skolor per år.

Kristin Jacobsson och Claes Nyberg (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda frystorkning av överbliven mat i offentliga verksamheter, som skolor och äldreboenden, för att minska matsvinnet och stärka livsmedelsberedskapen vid kris. De vill även se ett pilotprojekt i skolor och att staden undersöker möjligheten att etablera ett kommunalt krislager. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås då staden redan arbetar aktivt med att minska matsvinnet och bygger upp beredskapslager, samt att ett pilotprojekt med frystorkning skulle kräva kostsamma investeringar.

Motionärer Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att kommunfullmäktige ska godkänna satsningar för att förbättra tillgängligheten och framkomligheten i stadsmiljön, särskilt för personer med funktionsnedsättning. De vill bland annat ha tydligare regler och avgifter för byggsäckar som blockerar vägar, samt effektivare snöröjning och halkbekämpning. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med dessa frågor och att lagändringar kan ge staden större möjligheter att agera mot hinder på offentlig plats i framtiden.

Mikael Valier Furtenbach (KD) föreslår i en motion att Stockholm ska införa särskilda arkitekturzoner i city och äldre stadsdelar, som Gamla stan och äldre stenstäder i närförort. Dessa zoner ska styra höjd, volym, materialval och formspråk för nya byggnader för att bättre bevara stadens historiska karaktär. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med att dagens lagar och styrdokument redan ger goda möjligheter att värna stadens kulturmiljö, samtidigt som staden ska kunna utvecklas.

Kristin Jacobsson (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska agera för att följa Europarådets människohandelskonvention. Motionen vill säkerställa att potentiella offer för människohandel får rätt till minst 30 dagars uppehållstillstånd för betänketid och ett rättighetspaket med stöd. Detta för att de ska kunna återhämta sig och eventuellt medverka i brottsutredningar, då det idag kommer in få ansökningar om sådana uppehållstillstånd från socialnämnderna.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska utreda livsvillkoren och hälsan för äldre HBTQI-personer inom äldreomsorgen. De vill också att staden ställer krav på HBTQI-kompetens i upphandlingar av äldreomsorg och att personal får kontinuerlig utbildning i bemötande och HBTQI-frågor. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till redan pågående arbete med stadens handlingsplan för HBTQI-personers lika rättigheter och möjligheter samt befintliga utbildningar och krav i upphandlingar.

Motionärerna Ismail Ali och Claes Nyberg (båda C) föreslår att kommunfullmäktige ska ge förskolenämnden i uppdrag att ta fram en plan så att alla förskolor i staden får möjlighet att bedriva odling som en del av sin pedagogiska verksamhet. De menar att odling är viktigt för barns lärande om natur och hållbar utveckling. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, då de anser att nuvarande styrdokument och pågående satsningar redan möjliggör odling i förskolan.

Claes Nyberg (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska införa syskonförtur vid placering i förskola om barnet har ett syskon i en grundskola som är organisatoriskt eller geografiskt kopplad till förskolan. Syftet är att underlätta vardagen för familjer och främja jämställdhet. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med att det inte är motiverat att genomföra förändringarna, då omfattande utredningar skulle krävas och förutsättningarna skiljer sig geografiskt, men Centerpartiet reserverar sig och vill att frågan utreds vidare.

Hanna Werner (M) föreslår i en motion att Odenplan ska utvecklas till ett grönare och mer levande stadstorg. Hon vill att trafiknämnden ska få i uppdrag att plantera fler träd och rabatter, samt att kommunstyrelsen och trafiknämnden ska diskutera med Region Stockholm om hur torget bäst kan rustas upp. Motionären pekar också på ett behov av att förbättra cykelgaraget genom att anpassa det bättre till efterfrågan på elcykelplatser och cykelboxar. Borgarrådsberedningen och flera nämnder bedömer dock att motionen inte föranleder ytterligare åtgärder då liknande projekt redan pågår eller planeras, samt att nya tunnelbanelinjer kan påverka Odenplan de närmaste åren.

Rasmus Jonlund med flera från Liberalerna föreslår i en motion att Stockholms stad ska börja planera för en Stockholmsutställning år 2030, hundra år efter den inflytelserika utställningen 1930. Utställningen ska fokusera på formgivning, arkitektur och hållbar stadsutveckling, med målet att sätta Stockholm på kartan och fungera som en mötesplats för stad, näringsliv och civilsamhälle. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med att utreda förutsättningarna för en sådan utställning genom Stockholm Business Region AB.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att kommunen utreder en sammanslagning av de tre kommunala bostadsbolagen AB Familjebostäder, AB Svenska Bostäder och AB Stockholmshem. Syftet är att undersöka om en sammanslagning kan öka kostnadseffektiviteten, stärka klimat- och energieffektiviseringen och bidra till fler bostäder. Kommunstyrelsen och de remitterade bolagen menar dock att en sådan utredning inte behövs, då arbetet redan sker inom befintlig struktur och kan leda till konkurrensrättsliga frågor och försvåra styrningen.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholm ska införa en ”idrottsnorm” för att säkra att mark avsätts för idrottsytor tidigt i stadsutvecklingsprojekt. Detta skulle innebära att staden planerar in idrottsanläggningar utifrån befolkningstillväxten i nya områden som Frihamnen, Värtahamnen, Loudden, Älvsjödalen och Slakthusområdet, och att fler privata aktörer involveras. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det redan finns strategier och arbetssätt för att planera in idrottsytor, men Centerpartiet och Liberalerna reserverar sig och understryker behovet av en tvingande norm då nuvarande verktyg inte är tillräckliga.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att exploateringsnämnden får i uppdrag att hitta en långsiktig och samlad lösning för Örnsbergs Kanotsällskaps verksamhet och ett klubbhus. Klubben, med 1400 medlemmar, har varit utan ett permanent klubbhus sedan det revs i Gröndal 2018 och har ett rivningskontrakt på Reimersholme. Stadsledningskontoret menar dock att nämnderna redan arbetar aktivt med frågan och att inget ytterligare uppdrag behövs, och föreslår att motionen besvaras med hänvisning till pågående arbete.

Hanna Wistrand (L) föreslår att staden ska utreda hur simundervisning kan erbjudas vuxna nyanlända via Svenska för invandrare (SFI) och hur idrottsföreningar kan involveras. Målet är att fler vuxna ska lära sig simma och få kontakt med föreningslivet. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, delvis med hänvisning till befintliga insatser och kommande nationella utredningar som kan inkludera information om simkunnighet i samhällsorienteringen för nyanlända.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att Hammarbybacken ska byggas ut med en extra topp och att den befintliga toppen höjs, med hjälp av schaktmassor från tunnelbaneutbyggnaden. Detta skulle skapa större möjligheter för både vinter- och sommaridrott och evenemang. Stadsledningskontoret anser att det inte finns ett överskott av massor att använda och att naturvärdena i området måste beaktas, och föreslår att motionen besvaras utan vidare åtgärd.

Nike Örbrink (KD) föreslår att Stockholm ska införa fler vårddjur på stadens vård- och omsorgsboenden för att möta äldres, särskilt de med kognitiv svikt, emotionella behov som fysisk beröring och minskad ensamhet. Motionären menar att vårddjur kan minska oro och skapa glädje. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att arbetet redan pågår och att det finns praktiska utmaningar som begränsad tillgång på utbildade vårddjur och behov av riskanalyser samt tydliga rutiner för hygien och allergier.

En motion från Centerpartiet föreslår att Stockholms stad och Region Stockholm ska införa en gemensam rutin för att garantera att förskolebarn med autism får likvärdiga och samordnade beteendeinriktade insatser, enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Motionen vill även säkerställa att stödet följer med barnen vid övergångar mellan förskola, grundskola och fristående verksamheter. Detta eftersom tillgången till sådana insatser uppges variera kraftigt mellan stadens stadsdelar idag.

Motionären Nike Örbrink (KD) föreslår att Stockholms stad ska ändra sina lokala regler så att äldre kan ta med egen alkohol att dricka på stadens öppna träffpunkter, som till exempel Lusthuset Hornstull. Detta för att de ska kunna ”sätta guldkant på vardagen”. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med att dagens alkohollagstiftning hindrar detta om träffpunkterna samtidigt säljer lättdrycker som kaffe, då de då inte längre skulle få göra det.

En motion från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska höja ambitionen för elektrifieringsarbetet som en central del av stadens klimatmål. Motionärerna vill att kommunfullmäktige ger berörda nämnder och bolag i uppdrag att utreda hur takten kan ökas och att pengar avsätts i budgeten för detta. Målet är att snabbare minska utsläppen från transporter och energiförbrukning samt förbättra luftkvaliteten.

Motionärerna Sara Svanström och Elin Hjelmestam (båda L) föreslår att Stockholms stad ska utreda och införa differentierade parkeringsavgifter. Det innebär att fossildrivna fordon får högre avgifter än miljövänliga fordon, för att minska klimatutsläpp och förbättra luftkvaliteten. Stadsledningskontoret och trafiknämnden anser dock att nuvarande lagstiftning inte tillåter differentierade avgifter och att en lagändring krävs för att förslaget ska kunna genomföras.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stadsgårdskajen ska utvecklas med nya bostäder och lokaler genom att trafikleden överdäckas med terrasserade byggnader. Förslaget inkluderar 180 bostäder och 25 000 kvadratmeter kontor och kommersiella lokaler, samt nya trappor, en park, småbåtshamn, kallbadhus och scen vid vattnet. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att förslaget har en stor negativ påverkan på riksintresset för kulturmiljövård, är förknippat med mycket stora utgifter och risker, samt att den befintliga hamnverksamheten och sjöfarten behöver beaktas.

Motionärer Jan Jönsson och Christina Tufvesson (båda L) föreslår att Stockholms stad ska utreda hur fler prisvärda och tillgängliga lokaler kan skapas för föreningar och lokala entreprenörer, särskilt i ytterstaden. Detta för att främja social sammanhållning och ekonomisk utveckling, med inspiration från andra kommuner. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till stadens befintliga arbete och initiativ för att stödja föreningslivet och entreprenörer, utan att initiera nya, parallella uppdrag.

Motionärer från Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår att idrottsföreningar ska få behålla subventionerad hyra för evenemang även om de serverar folköl. De anser att de nuvarande reglerna leder till en ekonomisk belastning för föreningarna istället för intäkter. Kommunstyrelsen konstaterar att Idrottsnämnden redan beslutat att justera taxorna från och med 2026 så att subventionerad taxa blir möjlig även vid försäljning av folköl, vilket uppfyller motionärernas önskemål.

Liberalerna (L) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att utveckla Stockholms strategi för småhus- och villaområden. De vill att strategin ska fokusera mer på hur nya byggnader gestaltas, så att de passar in i områdets karaktär, och att "grönytefaktor" blir ett viktigare verktyg när byggprojekt bedöms. Liberalerna anser att stadens småhusområden är en viktig del av Stockholms identitet och historia och att de behöver skyddas vid framtida stadsutveckling. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att befintliga processer och kommande ändringar i plan- och bygglagen redan möjliggör att dessa frågor hanteras.

Motionärerna Jan Jönsson och Christina Tufvesson (L) föreslår att staden tar fram en åtgärdsplan för att minska avhoppen från Svenska för invandrare (SFI). De menar att många hoppar av SFI, vilket försvårar integration och etablering på arbetsmarknaden, och en åtgärdsplan skulle tydliggöra ansvar och insatser. Flera remissinstanser, inklusive stadsledningskontoret och arbetsmarknadsnämnden, anser dock att staden redan har ett strukturerat arbete för att motverka avhopp och att en separat åtgärdsplan inte behövs. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till dessa synpunkter.

Kristin Jacobsson och Svante Linusson (C) föreslår att Stockholms stads parkeringsgarage ska utredas för att kunna anpassas till skyddade utrymmen, vilket innebär att de ska utrustas med vatten, sanitet och ventilation. Motionärerna vill även att staden undersöker möjligheten att ställa krav på att framtida parkeringsgarage ska kunna konverteras till skyddsrum. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden bör invänta nationella krav och finansiering från staten innan sådana åtgärder vidtas, men oppositionen vill att staden agerar mer proaktivt.

Två liberala politiker, Jan Jönsson och Björn Ljung, föreslår i en motion att Stockholms stad ska restaurera och bevara kulturhistoriskt viktiga parker som Humlegården och Vasaparken. De vill att nya installationer i parkerna ska vara trogna originalen och att man ska främja hållbar kvalitet vid omgestaltning, samt möjliggöra mindre kiosker med kultur- och matutbud för att bidra till ett levande stadsliv. Flera remissinstanser, inklusive Stadsledningskontoret och Trafiknämnden, anser dock att staden redan arbetar i linje med motionens intentioner genom befintliga styrdokument och parkplaner. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till det pågående arbetet.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) föreslår att Stockholms stad utreder om ideella föreningar kan få driva mindre parker genom brukaravtal. Tanken är att föreningar, med stöd från staden, skulle ansvara för skötsel och utveckling av dessa parkmiljöer för att öka engagemanget och förbättra parkernas kvalitet. Remissinstanserna har dock framhållit att huvudansvaret för parkskötseln måste ligga hos staden, även om engagemang från föreningar ses som positivt.

Motionärer från Liberalerna föreslår att staden ska utreda hur man kan öka antalet arbetsplatser i Söderort. De menar att det är en obalans i arbetsplatsfördelningen mellan norr och söder, vilket leder till längre pendlingstider, trängsel och minskad utveckling i Söderort. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till att staden redan arbetar med frågan, bland annat genom att analysera kontorsarbetsplatser och prioritera Söderort i översiktsplanen, samt att kommunala verksamheter flyttas ut till ytterstaden.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att Stockholm ska arbeta för att öka nyföretagandet och förbättra företagsklimatet, bland annat genom att låta Stockholm Business Region återta ansvaret för nyföretagarstöd som Starta eget och Scale-up, samt utreda ett samlat tillståndscenter för företag. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar företagsfrämjande, men ett antal borgarråd reserverar sig och vill bifalla motionen för att stärka stadens företagsklimat.

Kommunfullmäktige ska diskutera ett förslag från Jan Jönsson (L) om att namnge en offentlig plats i Stockholm efter Aaron Isaac, som var den första juden som fick bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen år 1775. Motionären menar att det skulle synliggöra den judiska minoritetens historiska betydelse. Stadsbyggnadsnämnden avstyrker förslaget då det redan finns platser med koppling till Aaron Isaac, vilket skulle kunna skapa missförstånd. Judiska Centralrådet och Judiska Ungdomsförbundet tillstyrker dock motionen och föreslår Tyska Brunnsplan som en lämplig plats.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska kartlägga förekomsten av afrofobi i stadens skolor. Kartläggningen ska även analysera anmälningar om diskriminering och hatbrott samt inkludera dialog med civilsamhällets organisationer, likt Diskrimineringsombudsmannens (DO) arbete på nationell nivå. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att en liknande kartläggning av all rasism i pedagogiska verksamheter redan pågår, vilken också inkluderar afrofobi.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska genomföra en ny kartläggning av antisemitism i stadens skolor och pedagogiska verksamheter, samt att en åtgärdsplan ska tas fram och implementeras baserat på resultaten. Motionären menar att den tidigare kartläggningen från 2021 behöver uppdateras på grund av den ökade antisemitismen i samhället sedan Hamas attack mot Israel i oktober 2023. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar aktivt mot antisemitism och att pågående kartläggningar nationellt och lokalt bör slutföras innan nya övervägs.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholm ska införa ett prov i svenska, liknande det som finns i matematik, för att bättre följa upp gymnasieelevernas läsförståelse. Syftet är att ge skolorna verktyg att stärka elevernas kunskaper i svenska. Stadsledningskontoret och utbildningsnämnden anser dock att ett sådant prov inte skulle uppfylla syftet tillräckligt bra för att motivera kostnaden och ser praktiska utmaningar.

Svante Linusson och Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholms alléer ska inventeras och att en strategi för att värna och utveckla dem ska tas fram. De vill också att nya områden för alléer identifieras och att Karlbergsvägen ska omvandlas till en grön esplanad. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att mycket av arbetet redan pågår, bland annat med en ny trädpolicy och en träddatabas, och att det är svårt att plantera nya träd på Karlbergsvägen på grund av underjordisk infrastruktur.

Liberalernas Jan Jönsson har föreslagit att kommunstyrelsen ska kartlägga förekomsten av homo- och transfobi i Stockholms stads verksamheter. Detta ska innefatta en analys av anmälningar och dialog med civilsamhällets organisationer, där resultaten ska användas för att utveckla arbetet mot diskriminering. Flera nämnder, som Kultur- och Socialnämnden, menar att de redan arbetar med dessa frågor inom ramen för stadens program för mänskliga rättigheter och att en handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter är på gång. Utbildningsnämnden ser metodologiska utmaningar med en kartläggning.

Motionärer från Liberalerna föreslår åtgärder för att förenkla för besöksnäringen i Stockholm. De vill minska byråkratin, öka servicen och göra regler och processer mer förutsägbara, till exempel genom snabbare handläggningstider för tillstånd, förenklade ansökningsprocesser för etablerade företag och en översyn av regler för uteserveringar och dansverksamhet. De flesta nämnder och förvaltningar anser att staden redan arbetar med dessa frågor, men Svensk Handel och Visita Stockholm stöder motionens förslag om att underlätta för branschen.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att kommunstyrelsen ska ta ett samordnat ansvar för att utveckla Fagersjöviken i Magelungen till ett attraktivt område för vattenrekreation. Detta innefattar bland annat att utreda åtgärder för att restaurera viken, söka extern finansiering och presentera en långsiktig plan. Flera nämnder och kontor, inklusive stadsledningskontoret, Idrottsnämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden, menar dock att staden redan bedriver ett omfattande och samordnat arbete för att förbättra Magelungens ekologiska och rekreativa status, och att ytterligare uppdrag inte behövs.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att staden ska utvärdera de befintliga miljözonerna, inklusive stadsmiljözonerna i Gamla stan och på Södermalm. Utvärderingen ska titta på hur zonerna har påverkat luftkvalitet, utsläpp, boende och företag, samt om nyttan är proportionerlig till påverkan. Utfallet av utvärderingen ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med miljözoner i Stockholm.

Jan Jönsson och Åsa Nilsson Söderström (båda L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska införa tydliga riktlinjer för digitala verktyg i förskolan. De vill att staden ska kartlägga hur digitala verktyg används och arbeta för att förskolorna ska vara skärmfria som huvudregel, med undantag för äldre barn och pedagogiska syften. Flera nämnder och förvaltningar menar dock att den reviderade läroplanen för förskolan redan hanterar dessa frågor, bland annat genom att inte längre kräva digitala verktyg och betona analoga lärverktyg för de yngsta barnen.

Motionärerna Jan Jönsson och Åsa Nilsson Söderström (L) föreslår att Stockholms stad kartlägger hedersförtryck i förskolan. De menar att det saknas kunskap om problemets omfattning och tydliga riktlinjer för förskolepersonal. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att staden inte kommer att genomföra en egen kartläggning utan invänta en nationell utredning om hedersrelaterat våld och förtryck i förskola och skola som ska presenteras i augusti 2026. Staden planerar dock att fortsätta utveckla sitt arbete mot hedersrelaterat våld parallellt med den nationella utredningen.

Destiny Zandi Lindgren (KD) föreslår i en motion att Stockholms stad ska införa ett mål som innebär att det totala antalet parkeringsplatser i staden inte får understiga nivån från 2020. Motionären menar att parkeringar är viktiga för stockholmarnas vardag och att staden bör arbeta för fler underjordiska garage och högre parkeringstal vid nybyggnation. Flera nämnder och kontor, inklusive stadsledningskontoret och trafiknämnden, avråder från förslaget och menar att det går emot stadens mål om minskad biltrafik, förbättrad framkomlighet och minskad klimatpåverkan.

Motionären Johan Nilsson (M) föreslår att Stockholms stad ska köpa eller byta till sig fastigheten Lågbron 1 i Långbro park för att skydda dess natur- och kulturvärden. Idag vill en privat fastighetsägare bygga cirka tolv radhus och caféverksamhet på fastigheten, vilket motionären anser riskerar att privatisera parken. Staden, inklusive stadsbyggnadsnämnden, bedömer dock att det är möjligt att bygga radhus och en cafébyggnad där, och framhåller att detaljplanearbetet pågår och att allmänheten kommer att få yttra sig.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Johanneshovsvägen ska förvandlas till en grönskande boulevard med sänkt hastighet och färre körfält, vilket ska frigöra yta för cirka 1045 nya bostäder och förbättra för gång- och cykeltrafikanter. Motionären vill också att ett nytt torg ska anläggas vid Lindes tvärbanestation för att stärka områdets sociala sammanhållning. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till pågående arbete med "Årstastråket", då många av motionens förslag redan ingår i detta projekt, och ser därför ingen anledning att ge nämnderna ytterligare uppdrag.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stads policy för markanvisningar ska ändras för att bättre stödja stadens bostadssociala arbete. De vill att staden ska kunna ställa tydligare sociala krav vid tilldelning av mark, till exempel gällande bostadsformer eller målgrupper, och att socialnämnden ska få en större roll i samarbetet kring bostäder för grupper med särskilda behov. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att stadens nuvarande arbete och nya riktlinjer för markanvisning samt en kommande handlingsplan för bostadsförsörjning redan tillgodoser motionens intentioner.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Kista ska utvecklas till Nordens totalförsvarscentrum. Bakgrunden är att Kista har en oroande hög andel tomma företagslokaler och att många företag lämnar området på grund av upplevd otrygghet. Motionären vill att staden ska arbeta med regeringen och relevanta myndigheter för att locka försvarsrelaterade verksamheter till Kista, då det redan finns aktörer som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) där. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till stadens redan pågående arbete med att utveckla Kista till en mer attraktiv och levande blandstad, vilket anses omhänderta motionens intentioner.

Gabriel Kroon (SD) föreslår i en motion att Stockholms stad ska undersöka möjligheten för invånare att ”köpa” och därmed finansiera egna träd på offentlig mark, eventuellt med en namnbricka vid trädet. Idén är att hitta nya finansieringsmodeller för trädplanteringar, som ofta är kostsamma, och därmed avlasta stadens budget. Stadsledningskontoret och trafiknämnden ser dock flera praktiska och juridiska problem med förslaget, bland annat höga administrativa kostnader, svårigheter med val av träd och plats samt vem som ska ansvara för trädens skötsel. Kommunstyrelsen föreslår därför att motionen avslås, medan Sverigedemokraterna reserverar sig och vill att frågan utreds vidare.

Motionärer från Sverigedemokraterna föreslår att kommunfullmäktige ger trafiknämnden i uppdrag att utreda hur all skyltning i det offentliga rummet i huvudsak kan utgå från det svenska språket. De vill att svensk text ska dominera visuellt, exempelvis genom att vara minst dubbelt så stor som eventuell text på andra språk. Flera remissinstanser, inklusive Stadsledningskontoret och Järva stadsdelsnämnd, anser dock att det saknas förutsättningar för detta och att befintliga lagar och riktlinjer för skyltning och språkbruk redan är tillräckliga.

Två ledamöter från Liberalerna föreslår att stadens policydokument, som arkitekturpolicyn och strategin för småhus- och villaområden, ska få en starkare ställning i stadsutvecklingen. De vill se tydligare samordning mellan nämnder och regelbunden uppföljning för att säkerställa att dokumenten följs. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med att staden redan arbetar aktivt med att integrera dessa dokument genom utbildning och samverkan, och att Liberalerna har reserverat sig för att bifalla motionen och betonar vikten av att bevara stadens småhusområden.

Åsa Nilsson Söderström (L) föreslår i en motion att Stockholm ska utreda möjligheten att inrätta ett kompetenscenter mot transnationellt förtryck. Centret ska samla och sprida kunskap samt erbjuda juridiskt stöd till personer som utsatts för påtryckningar från regimer eller grupper i deras ursprungsländer. Flera nämnder och förvaltningar, inklusive socialnämnden och stadsledningskontoret, bedömer dock att detta främst är ett statligt ansvar och faller utanför den kommunala kompetensen, även om de anser att frågan är viktig. Vissa reservationer från Liberalerna föreslår att ett sådant center kan likna det befintliga Origo, som arbetar mot hedersrelaterat våld.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska implementera läsningsmetoden "phonics" (ljudning) i stadens skolor i större utsträckning. Detta på grund av att en internationell studie visat att svenska elevers läsförmåga har försämrats. Stadsledningskontoret och utbildningsnämnden anser att "phonics" är en viktig metod, men att en balanserad undervisning som kombinerar flera metoder för att utveckla både avkodning och språkförståelse är nödvändig, särskilt för elever som inte alltid talar svenska i hemmet. Stockholms universitet är oroat över att politiker vill detaljstyra lärares arbete men stöder ambitionen med förbehåll för en balanserad syn på läsning.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) föreslår att alla Stockholms stads parkeringshus ska samlas under bolaget Stockholm Stads Parkerings AB. Detta ska ge ökad effektivitet, tydligare ansvarsfördelning och bättre användning av stadens resurser. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till befintligt arbete med långsiktiga avtal för drift, då ett direkt överförande av ägandeskap innebär komplexa utmaningar som 3D-fastighetsbildning och skatteeffekter. Moderaterna och Liberalerna reserverar sig och vill bifalla motionen och utreda ägarstrukturen för att samla stadens parkeringshus.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår åtgärder för att sänka matpriserna i Stockholm genom att öka konkurrensen bland livsmedelsbutiker. Han menar att nuvarande plan- och bygglagstiftning försvårar etablering av nya butiker, vilket leder till högre priser. Han föreslår att kommunen ska göra konkurrensanalyser vid planering, införa ett snabbspår för livsmedelsbutiker i detaljplaner och se över befintliga planer för att underlätta etableringar. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar proaktivt med att främja nya butiker och inte ser behov av nya snabbspår eller en generell översyn av detaljplaner.

Svante Linusson (C) har lagt en motion där han föreslår att kommunstyrelsen, tillsammans med utbildningsnämnden, ska utreda att flytta sportlovet till en tidigare vecka. Syftet är att öka möjligheterna för Stockholms skolbarn att uppleva vinterlek med snö och is, särskilt för dem som inte reser bort. Förslaget möter dock motstånd från flera instanser, inklusive Stadsledningskontoret och Utbildningsnämnden, som anser att en flytt skulle skapa sociala, ekonomiska och logistiska utmaningar och att en snögaranti ändå inte kan ges.

Två politiker från SD föreslår att Stockholm stad ska stoppa bygget av ett planerat LSS-boende i Lammholmen. De anser att platsen är olämplig på grund av dåliga markförhållanden, risk för att urskog förstörs samt buller från en närliggande motorväg. Stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, socialnämnden och stadsbyggnadsnämnden motsätter sig dock att stoppa bygget, med argumentet att det råder stor brist på LSS-bostäder i Stockholm och att alla nämnda problem kommer att utredas noggrant under den pågående detaljplaneprocessen.

En motion från M, L, C och KD föreslår att Stockholms stad omedelbart aktiverar vänortsavtalet med Kiev och inrättar en rutin för att stadens förvaltningar och bolag regelbundet donerar utrustning som inte längre behövs till Ukrainas återuppbyggnad. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan agerar i den riktning som motionärerna efterfrågar, men med reservationer från flera partier som vill se ett omedelbart aktiverande av avtalet och en mer strukturerad donationspraxis.

En motion från Johan Nilsson (M) föreslår att alla kommunala grund- och gymnasieskolor i Stockholm ska vara låsta för obehöriga dygnet runt, för att öka säkerheten och förbättra arbetsmiljön. Utbildningsnämnden får i uppdrag att verkställa detta. Remissinstanserna, som Stadsledningskontoret och Utbildningsnämnden, bedömer att låsta dörrar kan skydda mot stölder och skadegörelse men inte helt mot planerade våldshandlingar. De påpekar att många skolor redan har elektroniska låssystem men att det krävs investeringar för att uppdatera och installera sådana system på alla skolor, och att en utredning om finansiering av dessa system pågår.