Skarpnäck 2025: Resultat, ekonomi och vad som hände.

I verksamhetsberättelsen följer stadsdelsnämnden upp sin verksamhet och ekonomi. Nämnden ska redogöra för uppnådda resultat och analysera eventuella avvikelser för verksamhet och ekonomi jämfört med verksamhetsplan, förväntade resultat samt kommunfullmäktiges mål och budget.Stadsdelsnämnden har bidragit till att kommunfullmäktiges tre inriktningsmål och målen för verksamheterna har uppfyllts. Förvaltningen bedömer att verksamhetsområdesmålen som är kopplade till inriktningsmålen uppnås helt, utom två stycken som uppnås delvis. Majoriteten av nämndmålen uppnås helt, förutom två som bedöms uppnås delvis. I bokslutet redovisar nämnden ett ekonomiskt överskott om 19,9 mnkr efter resultatöverföring.Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner verksamhetsberättelsen med bokslut 2025, inklusive bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen och stadens revisorer. Förvaltningen föreslår att nämnden begär att ackumulerat netto 5,5 miljoner kronor avseende resultatenheter överförs till 2026. [(Godkänd - R 1) Tjänsteutlåtande Verksamhetsberättelse 2025 för Skarpnäcks stadsdelsnämnd.pdf] Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Avdelningen för verksamhetsstöd och Dnr SKA 2026/22 stadsmiljö 2026-01-23 Sida 1 (2) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Isabelle Wall Skarpnäcks stadsdelsnämnd Telefon: 08-50815052 2026-02-19 Verksamhetsberättelse 2025 för Skarpnäcks stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut 1. Nämnden godkänner verksamhetsberättelsen med bokslut 2025, inklusive bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen och stadens revisorer. 2. Nämnden begär att ackumulerat netto 5,5 miljoner kronor avseende resultatenheter överförs till 2026. Jonas Lauri Stadsdelsdirektör Sammanfattning I verksamhetsberättelsen följer stadsdelsnämnden upp sin verksamhet och ekonomi. Nämnden ska redogöra för uppnådda resultat och analysera eventuella avvikelser för verksamhet och ekonomi jämfört med verksamhetsplan, förväntade resultat samt kommunfullmäktiges mål och budget. Stadsdelsnämnden har bidragit till att kommunfullmäktiges tre inriktningsmål och målen för verksamheterna har uppfyllts. Förvaltningen bedömer att verksamhetsområdesmålen som är kopplade till inriktningsmålen uppnås helt, utom två stycken som uppnås delvis. Majoriteten av nämndmålen uppnås helt, förutom två som bedöms uppnås delvis. I bokslutet redovisar nämnden ett ekonomiskt överskott om 19,9 mnkr efter resultatöverföring. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner verksamhetsberättelsen med bokslut 2025, inklusive bilagor, och Skarpnäcks stadsdelsförvaltning överlämnar den till kommunstyrelsen och stadens revisorer. Avdelningen för verksamhetsstöd och Förvaltningen föreslår att nämnden begär att ackumulerat netto 5,5 stadsmiljö miljoner kronor avseende resultatenheter överförs till 2026. Björkhagsplan 6 Box 5117 Ärendet 121 17 Johanneshov Växel 08-508 150 00 I tertialrapport 1 och 2 samt i verksamhetsberättelsen följer Fax 08-508 15 099 skarpnack@stockholm.se nämnden upp sin verksamhet och sin ekonomi. Nämnden ska start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SKA 2026/22 Sida 2 (2) redogöra för uppnådda resultat och analysera eventuella avvikelser för verksamhet och ekonomi jämfört med verksamhetsplan, förväntade resultat samt kommunfullmäktiges mål och budget. I verksamhetsberättelsen lämnar nämnderna ett fullständigt årsbokslut samt redogör för och analyserar årsutfall och eventuella avvikelser mot budget. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom förvaltningsledningen i samråd med chefer och nyckelpersoner inom respektive avdelning. Ärendet har behandlats i förvaltningsgrupp och stadsdelsnämndens pensionärsråd den 12 februari 2026. Förvaltningens synpunkter och förslag Stadsdelsnämnden har bidragit till att kommunfullmäktiges tre inriktningsmål och målen för verksamheterna har uppfyllts. Förvaltningen bedömer att verksamhetsområdesmålen som är kopplade till inriktningsmålen uppnås helt, utom två stycken som uppnås delvis. Majoriteten av nämndmålen uppnås helt, förutom två som bedöms uppnås delvis. I bokslutet redovisar nämnden ett ekonomiskt överskott om 19,9 mnkr efter resultatöverföring. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner verksamhetsberättelsen med bokslut 2025, inklusive bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen och stadens revisorer. Förvaltningen föreslår att nämnden begär att ackumulerat netto 5,5 miljoner kronor avseende resultatenheter överförs till 2026. Jonas Lauri Stadsdelsdirektör Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Bilagor 1. Verksamhetsberättelse 2025 med tillhörande bilagor Verksamhetsberättelse 2025 för Skarpnäcks stadsdelsnämnd Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Jonas Lauri, Stadsdelsdirektör 2026-01-30 --- [(Godkänd - R 1) Verksamhetsberättelse för Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2025.pdf] Verksamhetsberättelse 2025 för Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: SKA 2026/22 2026-01-30 Handläggare Till Isabelle Wall Skarpnäcks stadsdelsnämnd Telefon: 08-508 150 52 2026-02-19 Verksamhetsberättelse 2025 för Skarpnäcks stadsdelsnämnd Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner verksamhetsberättelsen med bokslut 2025, inklusive bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen och stadens revisorer. 2. Nämnden begär att ackumulerat netto 5,5 miljoner kronor avseende resultatenheter överförs till 2026. Jonas Lauri Stadsdelsdirektör Skarpnäcks stadsdelsnämnd start.stockholm Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 1(113) Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...........................................................................................................5 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ..........................................................7 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ..........................................................................................................................................7 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ..................................................................7 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ............................................................................13 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ..................................................................................................................19 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ......................................................................................................33 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................42 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................46 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................46 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................50 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................52 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .....................................................................................................54 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................56 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................56 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................58 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................64 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................68 Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 2(113) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................76 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......79 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................84 Uppföljning av ekonomi .........................................................................................................90 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget ....................................................................90 Resultatenheter .................................................................................................................................99 Investeringar .....................................................................................................................................99 Medel för lokaländamål ..................................................................................................................100 Analys av balansräkning .................................................................................................................100 Bedömning av nämndens interna kontroll .........................................................................102 Systematiskt kvalitetsarbete .................................................................................................103 Systematiskt arbetsmiljöarbete ...........................................................................................105 Checklista för årlig uppföljning ......................................................................................................105 Redovisning av synpunkter och klagomål ..........................................................................107 Redovisning av synpunkter och klagomål ......................................................................................109 Bilagor Kommuncentrala bilagor Bilaga 1:1 Investeringsutgifter 2025 inklusive reinvesteringar Bilaga 1:2 Kommunövergripande verksamhet Bilaga 1:3 Rapportering av basnyckeltal 2025 Bokslut Bilaga 2:1 Budgetavräkning Bilaga 2:2 Balansräkning Bilaga 2:3 Resultaträkning Förvaltningens bilagor Bilaga 3:1 Uppföljning av intern kontroll 2025 Bilaga 3:2 Uppföljning åtgärdsplan lokal samverkansöverenskommelse med Polisen Bilaga 3:3 Uppföljning av öppen fritidsverksamhet Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 3(113) Bilaga 3:4 Årsrapport GDPR Bilaga 3:5 Rapport årlig uppföljning av SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) Bilaga 3:6 Rapport av intern granskning Samverkan och uppföljning mellan skola och socialtjänst Bilaga 3:7 Uppföljning av trygghetsinvestering – Fordonshinder Skarpnäcks gård Bilaga 3:8 Slutrapport Klimatinvestering – Källsortering på allmän plats Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 4(113) Sammanfattande analys Stadsdelsnämnden har bidragit till att kommunfullmäktiges tre inriktningsmål och målen för verksamheterna har uppnåtts. I bokslutet redovisas ett ekonomiskt överskott om 19,9 mnkr efter resultatöverföring. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Förvaltningen bedömer att inriktningsmålet uppnås. Bedömningen grundas på att verksamhetsområdesmålen som är kopplade till inriktningsmålet uppnås helt, förutom ett som uppnås delvis. Samtliga underliggande nämndmål uppfylls helt. Förskolorna erbjuder en trygg och likvärdig verksamhet som lägger grunden för barns utveckling och livslånga lärande. Genom sitt kompensatoriska och förebyggande uppdrag har förskolorna säkerställt att alla barn fått det stöd de behöver och att barn i riskzon uppmärksammats i tid. Nämnden har under året fortsatt omställningen till en långsiktigt hållbar socialtjänst i enlighet med den nya socialtjänstlagen och stadens gemensamma utvecklingsarbete. Som en av stadens pilotstadsdelar har nya arbetssätt testats och vidareutvecklats. Under året har det familjeorienterade och teambaserade arbetssättet stärkts, med särskilt fokus på barns delaktighet och ett mer samordnat stöd. Arbetssätt har utvecklats för att kunna möta en mer komplex behovsbild inom äldreomsorgen. Genom satsningar på kompetensutveckling, förbättrad kontinuitet i hemtjänsten och ett brett förebyggande arbete har förvaltningen stärkt både omsorgens kvalitet och äldres delaktighet, trygghet och sociala gemenskap. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Förvaltningen bedömer att inriktningsmålet uppnås under året. Bedömningen grundas på att samtliga verksamhetsområdesmål som är kopplade till inriktningsmålet uppnås helt samt att underliggande nämndmål uppnås. Förvaltningen har arbetat enligt Stockholms stads miljöprogram 2030 med underliggande handlingsplaner och program och nämnden har under året antagit en lokal miljö- och klimathandlingsplan. Nämnden har bidragit till stadens mål om hållbara transporter och resor, minskad energianvändning och klimatsmart konsumtion genom ett cirkulärt beteende och kloka inköp. Samverkan med lokalsamhället, i syfte att utveckla ökad involvering och delaktighet, har skett inom verksamheterna samt i andra samverkansforum. Investeringar har genomförts med fokus på social rättvisa och utifrån kartläggningar av behov. Förvaltningen har använt beviljade centrala medel till att minska klimatpåverkan, stärka klimatanpassningen och öka den biologiska mångfalden. I parker har papperskorgar ersatts med källsorteringskärl, dricksvattenfontäner installerats, träd planterats för ökad krontäckning och blomsterlökar satts, samtidigt som verksamheter fått förbättrade skuggmiljöer. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Förvaltningen bedömer att inriktningsmålet uppnås. Bedömningen grundas på att verksamhetsområdesmålen som är kopplade till inriktningsmålet uppnås helt, förutom ett som uppnås delvis. Nio av underliggande nämndmål uppfylls helt och två uppfylls delvis. Nämnden har hanterat ekonomin ansvarsfullt och haft en god budgethållning. Arbetet med att främja ett aktivt medarbetarskap och stärka det närvarande ledarskapet har fortsatt. Förvaltningen har arbetat strategiskt med kompetensförsörjning genom att stärka Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 5(113) förutsättningarna för medarbetare och chefer, bredda rekryteringen och erbjuda utvecklingsmöjligheter. Antal bidragsberoende hushåll har ökat jämfört med förra året. Andelen invånare i stadsdelsområdet som har ekonomiskt bistånd är, liksom andelen barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd, fortsatt lägre än för staden som helhet. Det vräkningsförebyggande arbetet har fortgått. Personer som riskerat sitt kontrakt har fått en personlig kontakt med handläggare, budget- och skuldrådgivning samt det stöd eller de insatser som behövs utifrån individuellt behov. Arbetet med att stärka förvaltningens beredskap och organisation inför höjd beredskap har utvecklats i linje med stadens inriktning. Året inleddes med flera kraftiga våldsdåd inom stadsdelsområdet. Förvaltningen arbetar i nära samverkan med polisen och andra aktörer för att öka tryggheten genom såväl sociala som platsspecifika åtgärder. I stadsdelsområdet finns inte längre några platser som klassas som öppna drogscener. Förberedelser för övertagande av parkdrift i egen regi har fortgått under hela året i nära samverkan med övriga berörda förvaltningar. Näringslivsarbetet har varit inriktat på åtgärder för att utveckla tryggheten och attraktionskraften inom stadsdelsområdet i enlighet med stadens näringslivspolicy. Arbete utifrån kommunfullmäktiges prioriterade områden I stadens budget beskrivs ett antal gemensamma direktiv för samtliga nämnder. Direktiven rör prioriterade områden där det finns ett särskilt stort behov av utvecklade processer och samverkan mellan flera av stadens nämnder. Långsiktig hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd Nämndens verksamhet har under de senaste åren påverkats av ökade kostnader för lokaler, livsmedel liksom ökande lönekostnader vilket särskilt påverkar personalintensiva verksamheter, samt från andra omvärldsfaktorer. Utifrån dessa förutsättningar arbetar förvaltningen systematiskt för att kunna säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi genom effektiv resursanvändning. Befolkningsprognoser visar på ett förväntat minskande antal barn i förskoleålder inom stadsdelsområdet och ökande andel äldre. Förvaltningen följer stadens befolkningsprognoser för att löpande anpassa behovet av lokaler för kommunal service till kommande behov. Förvaltningen arbetar för att effektivisera förvaltningens lokalutnyttjande. En levande och hållbar stad Nämnden bidrar till att säkerställa att park- och naturområden är tillgängliga för alla, att stadsdelsområdet klimatanpassas mot skyfall och värmeböljor och att den biologiska mångfaldens stärks. Förvaltningen arbetar aktivt med slyröjning av naturmark samt framkomlighetsbeskärning vid parkvägar utförs kontinuerligt i stadsdelsområdet och genomför åtgärder så att parkvägar och ytor för vistelse och rekreation är fria från fordonstrafik. Förvaltningen har i samverkan med trafikkontoret, inom ramen för Levande Stockholm, haft sommarplats och vinterplats på Skarpnäcks torg för andra året i rad. Förvaltningen har genomfört en inventering av behovet av cykelparkeringar på allmän plats samt lekutrustning och förekomsten av material som innehåller kreosot i parker, verksamheter och badplatser. En handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 6(113) till 2030 har tagits fram. En trygg och säker stad som håller samman Förvaltningen har bedrivit ett trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete inom stadsdelsområdet. Samverkan med andra aktörer så som polisen, trafikkontoret och MTR i frågor som rör säkerhet och trygghet har varit välfungerande. Tillsammans med Stockholmshem och Svenska Bostäder har förvaltningen lett samordningen av Skarpnäckslyftet med målsättningen att öka invånarnas upplevda trygghet. Arbetet inom den lokala samverkansöverenskommelsen med lokalpolisområde (LPO) Globen, utbildningsförvaltningen och trafikkontoret har fortgått. Fältassistenterna har arbetat relationsskapande och socialt uppsökande. Förvaltningens förebyggande verksamheter för barn och ungdomar har bidragit till ökad trygghet. Fritidsgårdarna och parklekarna har samverkat med ideella föreningar inom stadsdelsområdet vilket möjliggjort ett varierat utbud av fritidsaktiviteter för barn och unga. Förvaltningen har arbetat med att inrätta en ungdomspanel för att öka barn och ungas delaktighet och inflytande i stadsdelsområdet. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att inriktningsmålet uppnås. Bedömningen grundas på att majoriteten av verksamhetsområdesmålen som är kopplade till inriktningsmålet uppnås helt, förutom ett som uppnås delvis. Samtliga underliggande nämndmål uppfylls helt. Hur stadsdelsnämnden har bidragit till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål redovisas nedan under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet och underliggande nämndmål har uppnåtts. Bedömningen grundas på att majoriteten av indikatorerna är uppfyllda samt att aktiviteterna till största delen har genomförts enligt plan. Stadsdelsnämnden har bidragit till kommunfullmäktiges mål genom att barn och unga erbjudits en meningsfull fritid, tillgång till trygga fritidsgårdar samt tidiga och förebyggande sociala insatser. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 7(113) Fritidsgårdar Alla barn och unga i Stockholms stad har rätt till en meningsfull fritid och tillgång till trygga och jämställda mötesplatser. Förvaltningen driver tre fritidsgårdar i nämndens regi: Bagishuset i Bagarmossen, Skarpnäcks fritidsgård på Skarpnäcksfältet samt Björkhagens fritidsgård. Ungdomar i åldern 13-17 år har erbjudits en inkluderande, aktiv och trygg fritidsverksamhet med besökarnas delaktighet och inflytande som grund. Fritidsledarna fungerar som viktiga förebilder och arbetar kontinuerligt med att bygga förtroendefulla relationer med besökarna. Samverkan med ideella föreningar inom stadsdelsområdet har bidragit till ett varierat och attraktivt aktivitetsutbud. Fritidsledarna har även bedrivit uppsökande arbete genom regelbundna besök i grundskolor inom stadsdelsområdet för att möta barn och unga samt informera om fritidsgårdarnas verksamhet. Det uppsökande arbetet har bidragit till ett ökat antal besökare. Antalet besök har ökat på samtliga fritidsgårdar jämfört med 2024. Samtidigt har andelen besökande tjejer ökat från cirka 29 procent under 2024 till nästan 35 procent under 2025. Utvecklingen är särskilt tydlig på Skarpnäcks fritidsgård, där andelen tjejer har ökat från 33 procent till 40 procent. Ökningen indikerar att satsningar på tjejkvällar samt ökad närvaro av kvinnliga fritidsledare har haft en positiv effekt. Träffstugan i Sköndal är en fritids- och ungdomsgård samt mötesplats för barn och unga med funktionsnedsättning. Under året har fritidsgårdarna fortsatt sitt samarbete med Träffstugan och det stadsgemensamma nätverket Fritid för alla, som syftar till att utveckla tillgängliga fritidsaktiviteter för barn och unga med funktionsnedsättning. Samverkan har även fortsatt med Skarpnäcks kulturhus. Samtliga fritidsgårdar har haft tillgång till en kulturcoach som ungdomarna kunnat vända sig till för stöd i att utveckla och förverkliga sina idéer. Parklek Parklekarna erbjuder möjligheter till lek, rörelse och gemenskap i miljöer anpassade för barn i olika åldrar. Inom stadsdelsområdet finns två parklekar: Brödkaveln i Bagarmossen och Skarpaby på Skarpnäcksfältet. Båda parklekarna har varit öppna två eftermiddagar per vecka. Brödkavelns parklek har varit öppen för verksamhet, medan Skarpaby parklek drivit fritidsbibliotek, parallellt med att parkleken i övrigt hållits öppen. I fritidsbiblioteket har besökare haft möjlighet att kostnadsfritt låna utrustning för olika aktiviteter. Under skolloven har parklekarna, med undantag för röda dagar, varit öppna dagligen. Verksamheterna har då bemannats av ideella föreningar och feriearbetare som erbjudit aktiviteter för barn och unga. Avgiftsfria lovaktiviteter Barn och unga ska ha tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter oavsett kön, socioekonomiska förutsättningar, funktionsnedsättning eller bostadsområde. Meningsfull fritid kan bidra till att minska risken för utanförskap, psykisk ohälsa och kriminalitet samt främja positiva livsval. Arbetet med fritidsverksamhet och lovaktiviteter utgör därför en viktig del av förvaltningens förebyggande barn- och ungdomsarbete. Inför varje skollov har besökare på fritidsgårdarna haft möjlighet att lämna önskemål om Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 8(113) aktiviteter, vilka i stor utsträckning har kunnat tillgodoses. Under årets samtliga skollov har fritidsgårdarna erbjudit ungdomar en variation av aktiviteter, som exempelvis Gokart, laserdome, Gröna lund, bio, pyssel, julbak och övernattningar på fritidsgårdarna för tjejer och icke-binära. I samverkan med Svenska kyrkan genomfördes även under året en skidresa till Åre. Den utvärdering som genomförts visade att ungdomarna tyckte att det var roligt att få möjlighet att lära sig åka skidor och att det var värdefullt att få lära känna nya vänner och uppleva gemenskapen i gruppen. Under sommaren deltog fritidsgårdarna i flera samverkansarrangemang, bland annat Bagisdagen, Skarpnäcksfestivalen samt aktiviteter inom det stadsövergripande nätverket Fritid för alla. Samverkan med andra aktörer har varit betydelsefull för verksamhetens räckvidd och har bidragit till att locka fler deltagare samt till en jämnare könsfördelning jämfört med tidigare år. I parklekarna Brödkaveln och Skarpaby samt i Skarpnäckshallen har aktiviteter för barn och unga genomförts under skolloven. Verksamheterna har bemannats av föreningar och feriearbetare som tillhandahållit lekmaterial för utomhuslek samt erbjudit inomhusaktiviteter såsom pyssel, lekar och spontanidrott. I juni arrangerades även Skarpnäcks Sports Camp, ett kostnadsfritt idrottsläger med totalt 160 deltagande barn och unga. Under sommaren genomfördes därtill ett aktivitetsläger i samverkan med lokala föreningar för 20 barn i årskurs 4–6. Deltagarna fick bland annat prova på dans, schack, boxning och lacrosse. Utvärderingen visade att deltagarna var mycket nöjda. Förvaltningen har tillsammans med lokala föreningar även erbjudit ett omfattande sommarlovsprogram med kostnadsfria drop-in-aktiviteter. Programmet avslutades med Skarpnäcksfestivalen. Uppskattningsvis deltog omkring 500 personer, varav cirka 300 barn och unga. På festivalen deltog utöver föreningar även representanter från socialtjänsten i syfte att öka verksamhetens synlighet och tillgänglighet i stadsdelsområdet. Kulturhuset har erbjudit barn och unga kostnadsfria lovaktiviteter som exempelvis dansbattle, graffitimålning, pyssel samt disco- och karaokekvällar. Aktiviteterna har varit välbesökta och uppskattade av barn och unga. Fördelade medel från donationsstiftelser avseende sommarkollo Sommarkollo har anordnats med syfte att ge barn och ungdomar möjlighet till en stimulerande och trygg sommarvistelse, samt vara en plats där barn och ungdomar från hela staden kan mötas och skapa relationer. Under året erbjöds 611 barn plats och 567 barn tackade ja, av dem var 347 flickor och 220 pojkar. I början av året tog stadsdelsnämnden emot donationsmedel avseende sommarkollo där Skarpnäcks stadsdelsnämnds andel var 1,7 mnkr. Donationen har nyttjats till att bekosta utförare och leverantörer av kolloverksamhet i enlighet med upphandlade avtal. Öppen förskola och introduktionsförskola Förvaltningen driver öppna förskolan Fyren i Kärrtorp och öppna förskolan Vindsnurran på Skarpnäcksfältet. Öppna förskolan är en mötesplats för föräldralediga och andra omsorgspersoner med barn 0-6 år som inte är inskrivna i förskola. De öppna förskolorna har samverkat med barnavårdscentralerna inom stadsdelsområdet vilket ökat vårdnadshavares Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 9(113) kunskap om barns utveckling och behov. Besökande familjer har uttryckt att de är nöjda med utbudet av aktiviteter och bemötandet på de öppna förskolorna. De öppna förskolorna har utökat sina öppettider för att vara mer tillgängliga för målgruppen och för att nå ut till fler familjer som inte är inskrivna i förskolan. Under sommaren flyttade Vindsnurran in i förskolan Vinden på Skarpnäcksfältet i syfte anpassa förvaltningens lokalbestånd och övergången har fungerat väl utifrån verksamheten. Inom Vindsnurrans öppna förskola finns introduktionsförskola integrerad. Introduktionsförskolan är till för vårdnadshavare och yngre barn som är nya i Sverige. Besökarna har skapat kontakt med varandra och övat på det svenska språket genom bland annat sång och lek. Familjerna har erbjudits hjälp med att söka plats i förskola. Implementering av Stockholms stads program för öppen förskola har påbörjats. Programmet innehåller fem målområden; tillgängliga verksamheter med generösa öppettider, attraktiva mötesplatser med aktiviteter av god kvalitet, välutbildad personal med relevant kompetens, aktiv samverkan med centrala aktörer och uppföljning och utvärdering för fortsatt utveckling. Både öppen förskola och introduktionsförskola omfattas av programmet. Förskola främjar likvärdiga uppväxtvillkor En likvärdig förskola av hög kvalitet bidrar till att skapa jämlika uppväxtvillkor. Förskolans kompensatoriska uppdrag är därför centralt. Förskolorna har arbetat för att tidigt identifiera och ge rätt stöd till barn i behov av särskilt stöd, samt uppmärksamma barn som riskerar att fara illa. Alla förskolor har rutiner för orosanmälan till socialtjänsten i enlighet med socialtjänstlagen och har under året samverkat kontinuerligt med socialtjänsten. Förskolan är på så sätt en del av det förebyggande sociala arbetet. Vårdnadshavare har erbjudits icke biståndsbedömda stödsamtal med familjebehandlare. Utfall Periode Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period ns utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 61 % 61 % 63 % 77 % 77 % 69 % 2025 och ungdomar som är nöjda med tillgången till fritidsaktivite ter Analys Resultatet baseras på andelen ungdomar i årskurs 6 och 9 som helt eller delvis instämmer i påståendena ”På min fritid kan jag besöka parklekar” respektive ”På min fritid kan jag besöka fritids- och ungdomsgårdar”. Förvaltningen når inte årsmålet och resultatet har försämrats jämfört med föregående år, men ligger fortsatt över stadens genomsnitt om 59 procent. En möjlig förklaring till skillnaden mellan 2024 och 2025 är att målgruppen för undersökningen har förändrats. Föregående års resultat baserades på svar från elever i årskurs 5 och 8, medan årets undersökning omfattar elever i årskurs 6 och 9. Denna förändring i undersökningsupplägg begränsar jämförbarheten mellan åren, varför resultaten bör tolkas med försiktighet. I syfte att långsiktigt säkerställa en främjande och kvalitativ verksamhet kommer förvaltningen under nästkommande verksamhetsår att genomföra en genomgripande analys av stadsdelsområdets behov och erbjudande av öppen verksamhet för barn och ungdomar. Ambitionen är att analysen ska bidra till ett mer behovsanpassat erbjudande och därigenom öka andelen barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till fritidsaktiviteter. Andel barn 1,7 % 1,7 % 2,1 % 2,7 % VB 2025 som lever i familjer som har Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 10(113) Utfall Periode Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period ns utfall pojkar 2024 årsmål flickor ekonomiskt bistånd Andelen 97,14 % 95 % 100 % 90 % 90 % 2025 nöjda besökare på stadens fritidsgårdar Antal 0 1 0 Tas fram av 2025 vräkningar nämnd som berör barn Antalet 8 306 5 425 2 881 8 000 Tas fram av 2025 besök på nämnd stadens fritidsgårdar Analys Det är fortsatt fler pojkar som besöker stadsdelsnämndens fritidsgårdar, även om antalet flickor har ökat jämfört med föregående år. Förvaltningen fortsätter att utveckla fritidsverksamheten för att nå de målgrupper som idag inte deltar i lika hög utsträckning, exempelvis flickor. Nämndmål: 1.1.1 Barn och ungdomar ges möjlighet till en inkluderande, aktiv och trygg fritid Uppfylls helt Beskrivning De öppna verksamheterna är en del av det trygghetsskapande arbetet. Fritidsgårdar, parklek och de öppna förskolorna har ett nära samarbete med socialtjänsten och andra aktörer som arbetar förebyggande och uppsökande. Öppna förskolorna är välkomnande mötesplatser för familjer vars barn ännu inte går i förskola. Verksamheten erbjuder pedagogisk gruppverksamhet och stöd i föräldraskapet. I introduktionsförskolan ges möjlighet att träna det svenska språket och få hjälp med att söka plats i förskola. Parklekarna utvecklas och erbjuder möjlighet till lek, rörelse och aktiviteter för barn i alla åldrar. Fritidsgårdarna är trygga, drogfria och jämställda mötesplatser. Alla, oavsett kön, bakgrund, funktionsnedsättning eller socioekonomiska förutsättningar välkomnas. Med ungdomarnas delaktighet och inflytande som grund, erbjuds aktiviteter som utvecklar, utmanar och bidrar till gemenskap. Förväntat resultat - Barn och unga i riskzon upptäcks tidigt - Medarbetare inom fritidsgårdarna och de öppna förskolorna anmäler till socialtjänsten vid oro för ett barn eller ungdom Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 11(113) - Familjer är nöjda med de öppna förskolornas- och introduktionsförskolans verksamhet - Barn och unga är trygga, delaktiga och har inflytande på fritidsgårdarna - Fritidsgårdarna samverkar med civilsamhälle och näringsliv - Fritidsledarna möter besökarna med en positiv förväntan och nyfikenhet samt har kunskap om risk- och skyddsfaktorer - Kostnadsfria lovaktiviteter och möjlighet att delta i dagkolloverksamhet erbjuds barn och unga Analys Förvaltningen gör bedömningen att nämndmålet uppnåtts under året. Bedömningen grundas på att förväntat resultat uppnås, att en av två indikatorer har uppnåtts och att majoriteten av planerade aktiviteter har genomförts enligt plan. Den indikator som uppnåtts delvis visar en positiv utveckling under året och ligger nära årsmålet om 36 procent, vilket sammantaget bedöms indikera en god måluppfyllelse. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 97,14 % 95 100 100 % 95 % 2025 och unga som känner sig trygga på fritidsgårdar na Andel 34,69 % 65 29,46 % 36 % 2025 flickor som besöker fritidsgårdar na Analys Andel flickor som besöker fritidsgårdarna har ökat från 29,46 procent (2024) till 34,69 procent. Förvaltningens analys är att ökningen kan bero på verksamheternas satsningar på tjejkvällar och att fritidsgårdarna har haft kvinnliga fritidsledare. Verksamheten fortsätter utveckla utbudet av aktiviteter på fritidsgårdarna i syfte att attrahera fler flickor. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kompetensutveckling Fritid fri från våld för medarbetare inom 2025-01-01 2025-12-31 fritidsgårdarna Analys I samband med årets omorganisation av fritidsverksamheten har aktiviteten behövt skjutas fram i tid. Arbetet kvarstår som prioriterat och förs vidare in i 2026. Kompetensutveckling om orosanmälningar för medarbetare vid 2025-01-01 2025-12-31 fritidsgårdarna genomförs Analys I samband med årets omorganisation av fritidsverksamheten har aktiviteten behövt skjutas fram i tid. Arbetet kvarstår som prioriterat och förs vidare in i 2026. Utreda bemanning i parklekarna i samverkan med föreningar och 2025-01-01 2025-12-31 egen personal Utreda former samt inrättande av ungdomspanel 2025-01-01 2025-12-31 Översyn av fritidsgårdarnas öppettider 2025-01-01 2025-04-30 Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 12(113) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Analys Förvaltningen gör bedömningen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet och det underliggande nämndmålet uppnås även om några av indikatorerna inte nås. Bedömningen grundas på kvalitativa bedömningar av förskolornas lärmiljöer, pedagogisk dokumentation, verksamhetsbesök, kvalitetsdialoger samt resultat i förskoleundersökningen. Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet genom att erbjuda förskolor som är trygga, säkra och som har likvärdig hög pedagogisk kvalitet. Förskolans kompensatoriska uppdrag är avgörande för att alla barn ska få jämlika livsvillkor. Förskolorna har bidragit till att lägga grunden för barns utveckling och det livslånga lärandet. Förskolorna är tillgängliga för alla och barnen har fått det stöd de behöver för att lära och utvecklas. Förskolan har en viktig roll i det förebyggande arbetet, bland annat genom att uppmärksamma barn som riskerar att fara illa. Hållbar utveckling Att arbeta med hållbar utveckling är en central del av utbildningen i förskolan och ger barnen en förståelse för hur vi kan leva på ett sätt som är bra för både miljö, samhälle och hälsa. Det handlar också om att främja barnens välbefinnande och låta dem utforska genom lek och lärande. Naturen är en del av förskolornas lärmiljöer. Genom att leka och lära i naturen har barnen fått förståelse och kunskap om djur och växter. Barnen i förskolan har tillsammans med pedagogerna uppmärksammat Biologiska mångfaldens dag genom att plantera växter som bin och andra pollinerande insekter tycker om. I olika projektarbeten och skapande har barnen visat att de erövrat kunskap om hållbar utveckling och förstått vikten av biologisk mångfald. Som en del av arbetet med hållbar utveckling har förskolorna deltagit i de årliga Skräpplockardagarna. Aktiviteten är ett värdefullt tillfälle att prata om natur och miljö och varför det är viktigt att inte skräpa ner. Under Skräpplockardagarna uppmärksammas ”inte störa, inte förstöra”. Vid ett senare tillfälle när en grupp barn var i skogen hörde de människor som var högljudda. Barnen pratade med personerna och berättade varför man inte får störa i naturen. Det visar på ett långsiktigt lärande och att hållbar utveckling är en viktig del av förskolans verksamhet. Språkutvecklande arbetssätt Utbildningen och undervisningen i nämndens förskolor är sedan många år inspirerade av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Lyssnande, dokumentation och reflektion är några av den pedagogiska filosofins kännetecken liksom att se på olikhet som ett viktigt värde. Ett rikt språk har betydelse för barns lärande i förskolan, skolan och under resten av livet. Forskningsprojektet Förstärkt förskola har påbörjats där några av nämndens förskolor deltar. Projektet syftar till att stärka det kompensatoriska uppdraget gällande språk- och Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 13(113) kunskapsutveckling för förskolebarn i ytterstaden. Fokus läggs på högläsning och dialog och riktas till femåringar som går sitt sista år i förskolan. Förvaltningen har fortsatt arbeta för att medarbetare inom förskolan fortbildat sig och fått nödvändiga kompetenser inom svenska, pedagogik, modersmålsstöd eller relevant metodik som stödjer barns språkutveckling. På förskolorna har barn fått utveckla sitt modersmål genom att barn som talar samma språk träffats i grupp som letts av pedagoger med samma modersmål. Vårdnadshavare har uppmärksammat att barnen börjat använda sitt modersmål mer hemma och barnen uttrycker att de tycker att det är roligt att delta i grupperna. Pedagogerna har genom utbildning fått verktyg för hur man kan förbereda en lässtund och vad som ska betonas med barn som har svenska som andra språk. Barnen har varit med i diskussioner om olika språk i världen. Vid inskolning har barnens modersmål kartlagts för att stödja språkutvecklingen under deras tid på förskolan. Förskolorna har fortsatt samarbetet med biblioteken och har tagit del av det utbud som erbjudits. Under hösten påbörjades ett stärkt samarbete mellan förskolorna och biblioteken i Bagarmossen och på Skarpnäcksfältet. Förskolornas läsmiljöer har utvecklats för att främja läslust. Det finns böcker i alla rum så att det ska vara lätt att hitta en bok att titta i. Alla förskolor har förskolebibliotek och har ökat utbudet av böcker. Det har bidragit till att främja högläsning och gynna barnens språkutveckling. Vårdnadshavare har berättat att de inte trott att deras barn tyckt om att lyssna på högläsning men med hjälp av böcker från förskolebiblioteken har de fått tillgång till böcker och börjat läsa hemma för sitt barn. Förskolans läroplan Den 1 juli reviderades förskolans läroplan. Förändringarna innebär i korthet att förskolans lärverktyg främst ska vara analoga och vikten av högläsning, lek och rörelse förstärks. Förskolorna har under året arbetat med att implementera den reviderade läroplanen. Ett stadsdelsövergripande förhållningssätt till digitala verktyg i utbildning och undervisning har tagits fram. Förhållningssättet innebär att förskolans lärverktyg främst ska vara analoga men att digitala verktyg får användas i utbildningen när det finns ett tydligt syfte, alltid tillsammans med en pedagog och att digitala verktyg används för att komplettera eller bidra ytterligare till barnens lärande. Lika rättigheter och barnhälsa Inom förskoleavdelningen finns ett barnhälsoteam vars uppdrag är att stärka förskolans möjligheter att tidigt uppmärksamma och stödja barn med behov av stöd. Förskolans arbetslag har bland annat fått specialpedagogisk handledning. Arbetet har bidragit till utveckling av metoder och förhållningssätt samt ökat förutsättningarna att skapa en trygg lärmiljö på förskolan. En översyn av organisationen kring barnhälsa har skett då förskolorna har uttryckt ett behov av specialpedagogiskt stöd närmare verksamheterna. Samverkan med socialtjänst har fortlöpt och ökat under året. Det har bidragit till ökad kunskap kring varandras verksamhetsområden och uppdrag. Exempelvis har samverkan och erfarenhetsutbyte skett mellan förskola och relationsvåldsteamet. Ett gott samarbete och tillit mellan förskola och hem är viktig för barnens välbefinnande. Förskolorna har deltagit i ett pilotprojekt i samverkan med BRIS, barnens rätt i samhället. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 14(113) Inom ramen för projektet deltog samtliga pedagoger i en utbildning om att hålla svåra samtal med vårdnadshavare. Utbildningen berörde även förskolans anmälningsplikt till socialtjänsten vid oro för barn. Pedagogernas upplevelse är att utbildningen gav konkreta verktyg för samtal med vårdnadshavare och att det blev förtydligat när orosanmälan ska ske. Barns rätt till en hälsosam utveckling gynnas bland annat av att förskola och hem samverkar kring blöjavvänjning. Barnen har på olika sätt varit delaktiga i hur toaletter och skötrum kan göras mer trivsamma i syfte att uppmuntra barnen till att börja använda potta eller toalett. Barnens lärprocesser har synliggjorts på väggarna i form av bland annat barnens tankar om matens väg genom människan och trivsamma mötesplatser har skapats i anslutning till toaletterna. För att skapa trygghet har flera förskolor installerat ringklockor som barnen kan ringa på när de är klara, då det finns barn som uttryckt oro att inte höras. Pedagogerna upplever att barnen visat stort intresse för att gå på toaletten och bli blöjfria tidigare än förut. Vårdnadshavare har uttryck att de uppskattar förskolans initiativ och samverkan kring sina barns blöjavvänjning. Att vara barn idag innebär att kunna hantera förändringar i snabb takt. Resiliens är viktig för barn då det kan hjälpa dem att hantera motgångar och utmaningar i vardagen. Under året har all pedagogisk personal lyssnat till en föreläsning om hur förskolan kan arbeta för att stärka barnens resiliens. Pedagogernas upplevelse är att de ökat sin kunskap om hur de kan bemöta barnen, att de blivit mer medvetna om sin egen roll och vilken skillnad de gör för barnen. Hög och regelbunden närvaro i förskolan är viktig eftersom det skapar trygghet, kontinuitet och goda förutsättningar för barns utveckling, lärande och välbefinnande. Förvaltningen följer upp barns faktiska närvaro i förskolan i syfte att öka deltagandet i verksamheten och för personalplanering. Oregelbunden närvaro och oanmäld frånvaro kan vara tidiga tecken på att ett barn far illa eller att en familj behöver stöd. Förskolorna har tagit fram rutiner och arbetssätt för att följa upp barns närvaro. Förskolorna ska enligt skollagen motverka kränkande behandling och diskriminering i verksamheten. Under året granskade stadsrevisionen förskolans arbetssätt, rutiner och systematik samt hur väl verksamheten uppfyller lagkraven i skollagen respektive diskrimineringslagen. Revisionen visade på utvecklingsområden som förvaltningen har gjort en plan för att implementera, bland annat genom en mer systematisk uppföljning av utredningar än tidigare. Under året har förskolorna utrett 14 ärenden vilket är en ökning från föregående år. Demografisk utveckling Antal barn i förskoleålder har minskat de senaste åren och prognoser visar att det kommer att fortsätta sjunka även framöver. Arbetet med att anpassa lokalbeståndet till det vikande barnunderlaget samt organisering av barn- och personalgrupper har fortgått. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 33,8 % 1,4 % 32,8 % 35,2 % 36 % Ökning VB 2025 legitimera de förskollära Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 15(113) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor re av totalt antal anställda (årsarbeta re) Analys Andel legitimerade förskollärare av totalt antal anställda på förvaltningsövergripande nivå ligger under kommunfullmäktiges målvärde. Ett antal förskollärare är föräldralediga, sjukskrivna eller arbetar deltid vilket påverkar utfallet, som mäts i antal årsarbetare. En utmaning är att när grundbemanningen ökar med barnskötare sjunker andelen förskollärare procentuellt. I väntan på att medarbetarna åter är i arbete samarbetar avdelningar inom förskolorna för att säkerställa undervisning ledd av legitimerad förskollärare. Det är fler kvinnor än män som arbetar som förskollärare. Det beror bland annat på att kvinnor i högre utsträckning väljer att utbilda sig till förskollärare. Alla avdelningar har en förskollärare som ansvarar för undervisning och utbildning. Antal barn 5 st 5,1 st 4,8 4,8 VB 2025 per anställd i förskolan (årsarbeta re) Analys Antal förskolebarn per anställd på förvaltningsövergripande nivå ligger marginellt över kommunfullmäktiges målvärde. Flera enheter når målet och förvaltningen ser en positiv riktning jämfört med föregående år. På vissa förskolor finns ett högt söktryck där barn erbjuds förskoleplats med konsekvens att barngrupperna blir större. Det är en högre personaltäthet i barngrupper med yngre barn. Det finns forskning som visar att personalens kompetens och utbildning är en av de viktigaste strukturella förutsättningarna för kvalitet och likvärdighet i förskolan. Antal barn 16,5 16 14,9 14,9 VB 2025 per grupp barn/avd. barn/avd. Analys Antal barn per grupp på förvaltningsövergripandenivå ligger över kommunfullmäktiges målvärde. Barngruppernas storlek varierar under året. Antal barn per grupp relaterar till flera samverkande faktorer, bland annat medarbetarnas utbildning/kompetens, barnens ålder, gruppens sammansättning samt lokalernas storlek och utformning. Förskolorna har ett arbetssätt som fokuserar på personaltäthet och där barnen delas in i mindre grupper under dagen. Arbetssättet bidrar till utbildning och undervisning som anpassas till såväl gruppens samt det enskilda barnets intressen och behov. Antal barn 14,6 st 15 st Minskning VB 2025 per legitimera d förskollära re Inskrivning 96,9 % 96,4 % 96,5 % Tas fram av 2025 sgrad i nämnd förskola Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samråd med förskolenämnden, SISAB 2025-01-01 2025-12-31 och övriga relevanta aktörer inventera, prioritera och initiera upprustningar av befintliga förskolegårdar utifrån lekvärdesriktlinjerna Analys Lekvärdesriktlinjerna antogs i december 2025 och kommer att implementeras under 2026. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 16(113) Nämndmål: 1.2.1 Barn i förskolan har hållbara relationer till sin omvärld Uppfylls helt Beskrivning Hållbar utveckling är ett begrepp som används för att knyta ihop ekologiska, sociala och ekonomiska utmaningar som mänskligheten står inför. Hållbar utveckling kan även ses som ett relationsbygge mellan människa och miljö. Det finns forskning som visar att de pedagogiska relationerna mellan förskolepersonal och barn är avgörande för barns lärande och utveckling i förskolan. Kvalitet i förskolan bestäms i det konkreta mötet med barnet. Förskolan har ett kompensatoriskt uppdrag. En förskola av hög kvalitet verkar socialt utjämnande och bidrar till mer jämlika uppväxtvillkor. Utbildningen i förskolan stimulerar varje barns utveckling och lägger grunden för ett livslångt lärande genom att lek, omsorg och lärande bildar en helhet. Undervisningen bedrivs genom ett demokratiskt arbetssätt där barnen har inflytande. Förskolan arbetar för att tidigt upptäcka barns olika behov och lägger grunden för ett livslångt lärande. Förskolan samverkar med grundskolan så att barnen är väl förberedda inför övergången till förskoleklass. Förskolan prioriterar arbetet med att ge barnen möjlighet att utvecklas i det svenska språket och i sina modersmål. Barns rätt till en hälsosam utveckling gynnas bland annat av att förskola och hem samverkar kring blöjavvänjning. Tidigare och förbättrad blöjavvänjning ger positiva konsekvenser för barns hälsa och bidrar till ett mer hållbart samhälle. Förväntat resultat - Alla barn får möjlighet att förstå och göra sig förstådda - Alla barn i förskolan lär, leker och utvecklas i en trygg miljö - Alla barn vistas i likvärdiga lärmiljöer som ska vara tilltalande, tillgängliga och estetiska - Barn är delaktiga och har inflytande i utbildningen i förskolan - Barnen i förskolan utvecklar sina språk - Barnen i förskolan är trygga i övergången från förskola till förskoleklass - Barnen i förskolan blir blöjfria tidigare Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat och majoriteten av indikatorernas målvärden uppnås och att samtliga aktiviteter har genomförts. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 100 100 % 2025 förskolor som Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 17(113) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor informerar om sin tillgänglighe t under Hitta och jämför service på stadens webbplats Andel 68 70 67 73 75 % 2025 vårdnadsha vare som anser att de får information om sitt barns utveckling och lärande Analys Den pedagogiska dokumentationen som presenteras på väggarna i syfte att synliggöra barnens lärprocesser har minskat med anledning av att dokumentation i digitala lärloggar tagit mer plats. En analys är att barnens lärande behöver synliggöras i förskolans lärmiljöer. Det blir en naturlig mötesplats för barn, vårdnadshavare och pedagoger att tillsammans reflektera kring det enskilda barnets och gruppens lärprocesser. Förskolorna har identifierat områden att fortsätta arbeta med för att förbättra kommunikationen till vårdnadshavare. Det handlar om ökad synlighet av barns lärande genom väggdokumentation, digitala verktyg och muntlig dialog. Andel 82,03 % 83 82 83,97 % 80 % 2025 vårdnadsha vare som känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter på verksamhet en Andel 92,06 % 91 93 91 % 92 % 2025 vårdnadsha vare som upplever att sitt barn känner sig tryggt på förskolan Antal 2 2 2 2025 förskolor som deltar i Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 18(113) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Barns faktiska närvaro i förskolan följs upp 2025-01-01 2025-12-31 Beredskapsvecka genomförs inom förskolorna 2025-01-01 2025-12-31 Förskolan samverkar med socialtjänsten kring det förebyggande 2025-01-01 2025-12-31 arbetet mot våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck Förskolorna tränar inrymning av verksamheten tillsammans med 2025-01-01 2025-12-31 barn och personal På alla arbetsplatsträffar delas berättelser om konkreta möten 2025-01-01 2025-12-31 mellan pedagog och barn där det sociala, kognitiva och emotionella stödet finns med Påbörja implementering av nationellt kvalitetssystem 2025-01-01 2025-12-31 Skräpplockardagar genomförs på alla förskolor 2025-01-01 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls delvis Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås delvis. Bedömningen grundar sig på att av de mätbara indikatorerna når tre årsmålen, sex når dem delvis och två når inte uppsatta mål. Den samlade måluppfyllelsen påverkas av att flera indikatorer endast visar delvis måluppfyllelse samt att vissa åtgärder ännu inte fått full effekt under året. Hälften av de enkätbaserade, delvis uppnådda, indikatorerna har förbättrat resultat jämfört med tidigare resultat. Samtliga underliggande nämndmål och tillhörande förväntat resultat bedöms dock som uppfyllda, vilket visar att verksamheten bedrivits i enlighet med nämndens prioriteringar, även om detta ännu inte fullt ut avspeglas i indikatorutfallet. Nya socialtjänstlagen Socialnämnden och äldrenämnden har tillsammans med stadsdelsnämnderna med utgångspunkt i förslaget till en ny socialtjänstlag startat upp projektet Framtidens socialtjänst – Omställning till en långsiktigt hållbar socialtjänst. Projektplanen sträcker sig till och med 2028, vilket motsvarar den period under vilken regeringen aviserat statliga medel till kommunerna för omställningsarbetet. Den 1 juli trädde den nya socialtjänstlagen i kraft och förvaltningen fortsätter omställningen av organisation och arbetssätt i linje med lagens intentioner. Förvaltningen är en av fyra pilotstadsdelar i staden med uppdrag att utveckla och testa former för första linjens socialtjänst som en del av stadens långsiktiga utveckling. En projektledare och fyra socialsekreterare har bildat ett så kallat omställningsteam och under senare delen av året intensifierat planeringen med förvaltningens pilotprojekt tillsammans med övriga pilotstadsdelar och projektorganisation. Omställningsteamet kommer att testa, följa upp och vidareutveckla de arbetssätt som pilotstadsdelarna har i uppdrag att ta fram. Inom ramen för arbetet kommer även en ny insats utan behovsprövning att prövas som syftar Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 19(113) till att nå fram till personer som av olika skäl inte självmant söker stöd från socialtjänsten och med individanpassat, handfast stöd undanröja hinder och avhjälpa situationen. Insatsen ska erbjudas på för målgruppen relevanta platser utöver att erbjudas i medborgarkontoret. Parallellt har chefer, medarbetare och förändringsledare förberett och planerat för att förtydliga ingången till socialtjänstens öppna stöd. Som en del i omställningsarbetet har flera invånardialoger genomförts under året i syfte att stärka socialtjänstens tillgänglighet och invånarnas delaktighet. Dialoger riktade till föräldrar genomfördes i samband med Skarpnäcksfestivalen, liksom vid tunnelbanestationerna längs linje 17. Därutöver har en enkät spridits via sociala medier och lokaltidning. Resultaten har sammanställts och presenterats för samtliga chefer inom förvaltningens socialtjänst och äldreomsorg. I samband med invånardialogerna har ett antal invånare anmält intresse för att delta i fokusgrupper för fördjupade samtal om socialtjänstens tillgänglighet. Även medarbetares erfarenheter, tankar och synpunkter kring omställningen till den nya socialtjänsten har inhämtats genom ett antal workshops under året. Dessa dialoger utgör ett viktigt underlag i det fortsatta utvecklingsarbetet. Social prevention och tidiga insatser Förvaltningens socialt förebyggande arbete har under året haft fokus på att stärka skyddsfaktorer hos barn och unga. Arbetet sker både genom kompensatoriska insatser och genom direkt stöd till föräldrar för att stärka föräldraförmågan. Genom en sedan länge uppbyggd samverkan med fritidsgårdar, föreningsliv och civilsamhälle finns väl etablerade vägar för att snabbt kunna lotsa barn och unga till meningsfulla aktiviteter i trygga miljöer. Genom satsningar på det förebyggande arbetet har samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) fortsatt att utvecklas, både i omfattning och innehåll. Arbetet har stärkts på såväl individ- som gruppnivå. Syftet med SSPF är att tidigt fånga upp barn i åldrarna 6-15 år och föräldrar som är i behov av stöd. Sammantaget har antalet genomförda insatser inom ramen för SSPF ökat från 25 under 2024 till 95 under 2025. Genom utvecklingen av SSPF har förvaltningen nått fler barn och deras familjer genom tidiga gemensamma möten med skola och fritid, där föräldrar erbjudits både individ- eller gruppinsatser. Detta har resulterat i att fler föräldrar än tidigare tackat ja till stöd. Inom ramen för arbetet med utvecklingen av SSPF samverkar förvaltningen med två av fem kommunala grundskolor. En plan finns för att utöka arbetet med SSPF individ till samtliga kommunala grundskolor i stadsdelsområdet och att stärka samverkan med skolorna ytterligare. Familjemottagningen redovisar ett jämnt inflöde av familjer som sökt rådgivning och stöd under året. I november hade totalt 96 familjer erhållit detta stöd. Vanligast är frågor som rör föräldraskap, följt av relationsproblematik och psykisk ohälsa i familjen. Förvaltningen har under hela året noterat en ökning av antalet barn som deltar i samtalen, med en jämn könsfördelning mellan flickor och pojkar. Familjernas återkoppling är att kontakten haft god effekt, bland annat genom förbättrad kommunikation, ökad förståelse och mindre bråk inom familjen. Skolsociala teamets (SST) arbete med elever med problematisk skolfrånvaro har fortlöpt Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 20(113) under året. Insatsen omfattar samtliga kommunala skolor i stadsområdet. Totalt har SST arbetat med 35 elever, varav 19 var pojkar och 16 flickor. Skolorna har fortsatt att remittera elever med omfattande skolfrånvaro till SST. Denna problematik ligger delvis utanför insatsens ursprungliga uppdrag och kräver betydande tidsinsatser, resurser och specialiserad kompetens. Vid årets slut hade 21 uppdrag avslutats. Bland de avslutade uppdragen uppgick den genomsnittliga frånvaron vid insatsens start till 63 procent och en tredjedel av eleverna hade initialt hundra procents frånvaro. Vid avslut av insatsen hade 62 procent av eleverna en ökad skolnärvaro. I linje med ambitionen att tidigt upptäcka och åtgärda frånvaro har exempelvis familjebehandlare genomfört skolbesök inom stadsdelsområdet för att föreläsa om skolfrånvaro. Det partsgemensamma utvecklingsarbetet har fokuserat på att stärka samverkan och synliggöra det gemensamma arbetet som bedrivs kopplat till SST. Under året har även två föräldragrupper genomförts för föräldrar till elever med pågående SST-insats. Krisstöd till brottsutsatta och anhöriga till personer i kriminalitet erbjuds genom Öppenvård Sydost. Under året har fem anhöriga deltagit kontinuerligt i anhörigstödsgruppen, det är två fler jämfört med föregående år. Inom förvaltningen erbjuder sociala insatsgruppen (SIG) stöd till såväl vuxna som till barn som är anhöriga till personer i kriminalitet. Anhörigstödet till barn har under året utvecklats både i omfattning och innehåll. Antalet barn som tagit del av insatsen ökade från tre under 2024 till 20 under 2025, detta som ett resultat av satsningar på samverkan och intern marknadsföring av insatsen. De barn som fått insatsen har ofta en komplex livssituation, där skadligt bruk och beroende, psykisk ohälsa och våld i nära relationer varit återkommande teman hos närstående. Barn, unga och vuxna har egna resurser att leva självständiga liv Under året har fokus fortsatt legat på att säkerställa att det familjeorienterade och teambaserade förhållningssättet genomsyrar organisationen. Särskild vikt har lagts vid flexibilitet och samordning, både för medarbetarna och gentemot invånarna. Förvaltningen har haft ett tydligt och långsiktigt fokus på att säkerställa barns delaktighet i kontakten med socialtjänsten, såväl under utredning som vid genomförande och avslut av insatser. Ett av de arbetssätt som används för att stärka delaktigheten utgörs av användande av bedömningsverktyg, något som också bidrar till mer träffsäkra utredningar och till insatser som i högre grad anpassas efter individens behov. Användningen av bedömningsverktygen Earl och Savry har under året ökat något jämfört med tidigare år. Statistik visar att barns delaktighet i utredningar ligger på en hög nivå, med ett deltagande på drygt 91 procent bland de barn som varit aktuella för utredning. För att följa upp och stärka kvaliteten i arbetet har egenkontroller genomförts med fokus på barns delaktighet genom hela utredningsprocessen samt under pågående insatser. Resultaten visar att barn i hög grad är delaktiga i sina utredningar och i stor utsträckning även inom ramen för beviljade insatser. Samtidigt identifierades ett utvecklingsbehov avseende barns delaktighet vid avslut av insatser, för att i högre grad synliggöra barns egna upplevelser och perspektiv på om insatsen bidragit till en positiv förändring för barnet. Utifrån resultaten har ett utvecklingsarbete initierats så att familjebehandlare träffar samtliga barn både vid insatsens inledning och avslut. Uppföljning Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 21(113) och analys av utfallet kommer att genomföras nästkommande verksamhetsår. Som en del i arbetet med att stärka barns delaktighet har flera medarbetare inom socialtjänsten under året deltagit i utbildningen Samtal med barn. Utbildningen har bidragit med fördjupad kunskap och konkreta verktyg för hur socialsekreterare kan anpassa sitt bemötande och sin kommunikation för att göra barns delaktighet så begriplig, trygg och meningsfull som möjligt. Projektet Familjeorienterat boendestöd har under året fortsatt enligt plan och avslutar nu sitt andra projektår. Totalt har tio familjer erhållit insatsen. För två familjer har insatsen kunnat avslutas, genom att insatsen gett goda resultat. En fungerande skolgång är en central skyddsfaktor för familjehemsplacerade barn och har stor betydelse för deras framtida hälsa, etablering i samhället och möjligheter till självförsörjning. En intern granskning har genomförts som visar att skolfrågan har en tydlig och återkommande plats i handläggningen. Uppföljning av skolgång sker regelbundet genom hembesök, samtal med barn och familjehem samt genom samverkan med skolan. Se mer i bilaga 3:6. Arbetet med att utveckla och stärka samordningen av insatser för personer med omfattande psykisk ohälsa, inklusive skadligt bruk eller beroende, har löpt på under året. Förvaltningen har fortsatt deltagit i stadens pilotarbete, numera benämnt Samkom, för att implementera en processkarta för samordnad planering för personer med komplex problematik. Arbetet sker i samverkan med regionens aktörer, socialförvaltningen samt ett antal andra stadsdelsförvaltningar. Under året har förvaltningen remitterat totalt fem personer med samsjuklighet till projektet. I oktober var sammanlagt 19 personer från berörda stadsdelsförvaltningar inskrivna i projektet. Representationen från förvaltningen bedöms som god och har enligt handläggarnas erfarenheter bidragit till ett mer samordnat och effektivt stöd för de personer som remitterats. Därtill har den interna samverkan stärkts genom fler gemensamma ärendedragningar. Syftet har varit att skapa bättre förutsättningar för gemensam planering kring brukare som är aktuella inom flera enheter. Även om arbetssättet är relativt nytt kan det konstateras att den ökade interna samverkan har lett till fler gemensamma planeringar för målgruppen. Vid Öppenvård Sydost erbjuds flera evidensbaserade behandlingsinsatser för personer med skadligt bruk och beroende. Insatserna syftar till att ge målgruppen stöd samt att stärka individens förutsättningar att leva ett mer självständigt liv. Under året har förvaltningen skickat totalt 42 remisser till Öppenvård Sydost avseende beroendeproblematik, varav 35 personer har påbörjat behandling. Enkäter från öppenvården visar att 97 procent av brukarna upplever delaktighet i sin genomförandeplan. Behandlingarna har bidragit till längre nyktra och drogfria perioder, vilket skapar goda förutsättningar för återhämtning och rehabilitering. Tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Förvaltningen har arbetat aktivt för att öka den sociala gemenskapen hos boende på nämndens gruppbostäder inom LSS i egen regi. Samverkan har genomförts med nämndens öppna mötesplatser för att fler personer som uppnått pensionsålder som inte längre har daglig verksamhet ska kunna delta i aktiviteter på mötesplatserna. För att öka deltagandet har personalen informerat om aktiviteter och erbjudit olika former av skapande verksamhet, bland annat återbruk, akvarellmåleri och arbete med lera. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 22(113) Under året har gemensamma träffar för pensionärer genomförts inom LSS-gruppbostäder med stöd av verksamheternas kulturombud. Aktiviteterna har omfattat bland annat pyssel, sång och musik, bingo samt tematräffar. Träffarna har varit välbesökta och uppskattade samt bidragit till ökad samverkan och nya sociala relationer. En kartläggning av ledsagarservice och fritidsaktiviteter genomfördes under perioden. Resultatet visade att 16 av 18 personer upplever att de får delta i valet av aktiviteter och genomföra önskade fritidsaktiviteter tillsammans med sin ledsagare. Uppföljningarna visar överlag att majoriteten upplever trygghet och goda möjligheter till delaktighet. Under året har en systematisk uppföljning av trygghet inom LSS-boenden genomförts med drygt 40 personer. Av dessa uppgav majoriteten att de kände sig trygga. Uppföljningarna säkerställer att eventuella brister fångas upp och åtgärdas. Pedagogiskt ramverk och kompetensutveckling Implementeringen av det pedagogiska ramverket har påbörjats inom nämndens samtliga gruppbostäder enligt LSS. Pedagogiska ramverket är ett gemensamt arbetssätt för att stödja personer med funktionsnedsättning mot ökad självständighet, delaktighet och livskvalitet. Medarbetare har genomgått utbildning och examination, vilket möjliggjort certifiering av verksamheterna under våren. Det pedagogiska ramverket skapar förutsättningar för personalen att bedriva ett jämlikt arbete. Detta har bidragit till ökad trygghet och en starkare upplevelse av delaktighet, vilket framgår av den senaste brukarundersökningen. För att säkerställa att arbetet bedrivs i enlighet med uppdraget finns en stödpedagog med ansvar för att besöka samtliga av nämndens verksamheter inom LSS och ge personalen det stöd som krävs. Under året har stödpedagogen varit verksam på tre enheter, med mycket positiva resultat. Medarbetarna upplever att de fått ökat stöd och därigenom kunnat utveckla sitt arbete med brukarna. Detta har lett till en ökad förståelse för uppdragets innebörd samt till förbättrade arbetssätt för att stärka brukarnas delaktighet och självständighet. Kompetensen har stärkts hos handläggarna genom utbildningsinsatser, bland annat inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket bidrar till en mer rättssäker och likvärdigt bemötande. För att höja den samlade kompetensen har handläggarna delat kunskap inom områden som demens och våld i nära relationer. Arbetet med barnrättsperspektivet har fortsatt och integreras i beslutsfattandet. En årlig egenkontroll visade att barnrättsperspektivet är väl etablerat. Ett mer systematiskt arbetssätt har införts för att säkerställa att genomförandeplaner stämmer överens med beställningar, vilket bidrar till ökad delaktighet och individanpassning. Mer information om barn med funktionsnedsättningar går att läsa under KF-mål 1.1. Samverkan inom region östra söderorts gemensamma funktionshindersråd har fortgått enligt plan. Under året har fokusområdena Rätten till utbildning och att få det stöd som behövs för att nå kunskapsmålen och Rätten till individuellt stöd valts ut av rådets medlemmar för förvaltningarna att särskilt rikta in sig på. Bland annat har en gemensam insiktsutbildning för Skarpnäcks, Enskede-Årsta-Vantörs och Farstas stadsdelsnämnder genomförts på Kliniskt träningscentrum (KTC) på Högdalens vård- och omsorgsboende. Syftet var att få insikt om hur det är att leva med olika funktionsnedsättningar. Totalt har tio personer deltagit. Ett Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 23(113) rådsmöte hölls även på KTC då medlemmarna själva fick prova på olika hjälpmedel. Rådet har bidragit med perspektiv och underlag för aktiviteter och indikatorer inför kommande verksamhetsplanering. Hälsofrämjande insatser Hälsofrämjande insatser har genomförts inom LSS-verksamheter och socialpsykiatri för att motverka hälsorisker bland personer med funktionsnedsättning. Medel har använts för att erbjuda fysisk aktivitet som är anpassad efter deltagarnas behov och förutsättningar. Insatserna har omfattat planerade och återkommande aktiviteter såsom gemensam träning, deltagande i anpassade gruppaktiviteter samt individuella träningsprogram i samverkan med hälso- och sjukvård. Under året har tolv brukare tagit del av simhallskort, vilket ökat möjligheten till regelbunden fysisk aktivitet. Individuella träningsprogram från sjukgymnast har genomförts av en brukare flera gånger om dagen, totalt cirka 1000 gånger under året. Övriga hälsofrämjande aktiviteter, individuella och i små grupper, har omfattat cirka två till tre brukare. Sammanlagt har insatserna bidragit till ökad möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet och stöd för hälsofrämjande levnadsvanor bland personer med funktionsnedsättning. Stöd och skydd vid våldsutsatthet Förvaltningens relationsvåldsteam (RVT) tar emot och handlägger ärenden som rör vuxna som utsätts för eller utövar våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. Antalet inledda utredningar har ökat i jämförelse med tidigare år. En bidragande orsak bedöms vara att fler ärenden remitteras både internt inom förvaltningen och från andra delar av socialtjänsten. Ökningen kan även kopplas till det informationsarbete som relationsvåldsteamet bedrivit under året, där verksamheten och socialtjänstens stödinsatser till våldsutsatta har synliggjorts. Under året har relationsvåldsteamet bland annat samverkat med polisen inom ramen för insatserna Sommar-, Höst- och Julefrid. I samband med dessa insatser har information om stöd vid våld i nära relationer spridits genom dörrknackning i stadsdelsområdet. Syftet har varit att nå ut till fler invånare och öka kännedomen om tillgängliga stöd- och skyddsinsatser. Relationsvåldsteamet har även intensifierat det uppsökande och förebyggande arbetet genom stärkt samverkan med bland annat bostadsbolag och familjerätten. Tillgången till öppenvårdsinsatser via Relationsvåldscentrum (RVC) inom tre månader har varierat under året. En handlingsplan har sedan tidigare upprättats i syfte att minska kö- och väntetider till insatserna. Handlingsplanen bedöms ha bidragit till en tydlig förbättring, både avseende kölängd och väntetider. Det bedöms dock finnas behov av att stärka stödet för personer som är utsatta för våld och samtidigt har ett skadligt bruk och beroende, där stödsamtalen i större utsträckning bör fokusera på våldsutsattheten. Förvaltningen har under året arbetat med implementering av process och arbetssätt med utgångspunkt i stadens process Bryt upp – sammanhållet stöd för våldsutsatta. Arbetssätten stödjer det sedan tidigare implementerade familjeorienterade arbetssättet och syftar till att stärka samhandläggningen och att förbättra stödet till våldsutsatta. Den tidigare rutinen Familjeorienterat arbetssätt gällande barn och familjer som har upplevt våld i nära relation har reviderats i linje med stadens process och utökats till att även omfatta äldreomsorg och personer med funktionsnedsättning. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 24(113) Arbetet med våldsutövare som tar emot insatser för att ändra sitt beteende har under året fortsatt varit en utmaning. Motivationen hos individen är ofta låg och i de fall insats beviljas så tenderar behandlingsträffarna att bokas av. I samverkan med polisen behöver det uppsökande arbetet för att nå fler våldsutövare utökas. Samtidigt behöver även fortsättningsvis metoder och arbetssätt stärkas för att motivera våldsutövare att ta emot stöd och vidmakthålla motivationen genom både utredning och insats. Under året har medarbetare i socialtjänstens utredningsgrupper för barn och familj, tillsammans med familjestödet, genomgått en utbildning i bemötande av våldsutövare. Syftet har varit att nå fler våldsutövare samt att stärka motivationen till stöd- och familjebehandlande insatser. Därtill har fyra medarbetare utbildats i bedömningsverktyget HEVA i syfte att stärka kompetensen i utredningsarbetet vid misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck. Förvaltningen arbetar på flera sätt för att säkerställa delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Viktiga arbetssätt är kommunikation med bildstöd, metoden Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) samt screening för att upptäcka våld hos barn med funktionsnedsättning. För att upptäcka våld mot barn med funktionsnedsättning och kunna erbjuda stöd ställs frågor om våld i samtliga utredningar som rör ansökan om stöd enligt LSS. Upptäckten av våld i nära relation hos vuxna med funktionsnedsättning fortsätter öka i relation till föregående år. Under året har en våldsutövare och 20 våldsutsatta personer identifierats, jämnt fördelat mellan könen. Inom äldreomsorgen identifierades åtta våldsutsatta personer. Vid nybesök och nyprövning ställs frågor om våld. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 16,2 % 18,7 % 12,7 % 24,5 % 24 % 24 % VB 2025 och unga som åter blir föremål för anmälan/a nsökan efter avslutad utredning Andel 82 % 83 % 77 % 90 % Tas fram av 2025 brukare nämnd inom omsorgen för personer med funktionsn edsättning som inte upplever diskriminer ing Analys Årsmålet för indikatorn uppnås inte. Det går inte att dra någon jämförelse med förra årets resultat med anledning av att det saknas värde på indikatorn för 2024. Resultatet för indikatorn 2023 var 80 procent, vilket innebär att det är en något positiv ökning från 2023. Jämförelsevis med 2023 har målvärdet ökat för kvinnorna med 10 procentenheter, vilket får ses som ett Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 25(113) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor positivt resultat. Diskrepansen mellan mäns och kvinnors upplevelse har också minskat markant från 2023, då skillnaden låg på 20 procentenheter. Det här året ligger diskrepansen på 6 procentenheter, vilket är en stor positiv minskning. Åtgärder som kommer att vidtas under nästa år för att nå årsmålet är att stärka uppföljningarna tillsammans med brukare och utförare, och då lägga fokus på diskriminering mellan könen. Andel 75 % 88 % 50 % 90 % 90 % Tas fram av 2025 brukare nämnd inom socialpsyki atrin som inte upplever diskriminer ing Analys Andelen respondenter som inte upplevt diskriminering når inte upp till målvärdet och utfallet har försämrats jämfört med föregående år. Indikatorn bygger på frågor i den stadsgemensamma brukarundersökningen och omfattar insatserna gruppboende och stödboende. Underlaget baseras på totalt 12 svar, varav 8 från män och 4 från kvinnor. Givet det begränsade antalet svar är det svårt att dra säkra slutsatser utifrån kön. Verksamheterna tar med sig resultatet i det fortsatta uppföljningsarbetet i syfte att identifiera eventuella utmaningar och bakomliggande orsaker till upplevelser av diskriminering inom socialpsykiatrins insatser, med särskilt fokus på kvinnors erfarenheter. Andel 91 % 90 % 93 % 87 % 85 % 80 % 2025 brukare som är nöjd med sin insats - Funktion snedsättni ng (stöd och service till personer med funktionsn edsättning ) Andel 57,14 66,67 % 55,56 % 85 % 75 % VB 2025 familjehem splacerad e barn som når målen i svenska/s venska som andrasprå k, matematik , och engelska i grundskol an Analys På grund av att betygen för höstterminen inte är satta när verksamhetsberättelsen skrivs, är utfallet detsamma som vid tertialrapport 2. Underlaget visar att årsmålet inte uppnås. De allra flesta av barnen redovisar en positiv trend på sina skolresultat även om de inte alltid uppnår godkänt resultat i alla ämnen. Det finns åtgärdsplaner för barn som inte uppnår målen och ett pågående nära samarbete mellan skola och socialtjänst. Förvaltningen följer de familjehemsplacerade barnens skolgång och resultat genom att kontinuerligt begära in information från skolorna gällande barnens utveckling. Skolresultat följs även upp i samband med övervägande och individuella åtgärder för att förbättra skolresultaten prioriteras. Förvaltningen Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 26(113) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor tillsätter vid behov extra stöd i form av så kallad skolkontaktperson och samarbetar i flera ärenden med Skolfam. Förvaltningen noterar en skillnad i skolresultaten mellan könen för de familjehemsplacerade barnen, där pojkar i högre grad klarar målen. En förklaring till skillnaden är att förvaltningen i nuläget har fler flickor än pojkar med egen problematik. Andel 0 100 % 100 % 25 Fastställs VB 2025 institutions 2025 placerade barn som når målen i svenska/s venska som andrasprå k, matematik , och engelska i grundskol an Analys Förvaltningen har för få placerade barn i grundskoleåldern för att rättssäkert kunna redovisa ett tillförlitligt resultat, analysera orsaker eller planera för eventuella åtgärder. Viktigt att notera är att de unika individer som redovisats under året inte nödvändigtvis är samma individer. Det innebär att det kan se ut som att det inte sker någon utveckling för de placerade barnen när det i själva verket är olika unika individer det handlar om. Andel 90 % 94 % 83 % 91 % 96 % 90 % 2025 personer med funktionsn edsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsn edsättning ) Analys Årsmålet för indikatorn är högt satt och nås inte riktigt. Utfallet om 90 procent som anser att de blir väl bemötta av förvaltningens personal får anses som ett gott resultat då det når kommunfullmäktiges årsmål. Resultatet för män har höjts från föregående år medan resultatet för kvinnor har minskat. För att fler brukare ska uppleva att de blir väl bemötta fortsätter verksamheterna arbeta med att lägga särskilt fokus på bemötandefrågor vid utredning och uppföljning av insatserna, både inom beställande funktioner liksom utförare av insats. Andel 83 % 83 % 85 % 82 % 84 % 80 % 2025 personer med funktionsn edsättning som upplever att de kan påverka Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 27(113) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsn edsättning ) Analys Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning har ökat med en procentenhet sedan förra året men når inte riktigt årsmålet. För att fler personer med funktionsnedsättning ska uppleva att mer fokus läggs på deras önskemål och möjligheter att påverka insatsernas utformning fortsätter förvaltningen stärka individuppföljningar tillsammans med brukare och utförarverksamheter. Andel 82,86 % 78,57 % 85,71 % 78,05 % 85 % 85 % 2025 personer som själva upplever att de får en förbättrad situation av insatserna de fått från socialtjäns ten (vuxna missbruk, socialpsyki atri, våld i nära relation) Analys Indikatorns totala utfall utgörs av en sammanvägning av resultaten inom tre verksamhetsområden: skadligt bruk och beroende, socialpsykiatri samt våld i nära relation. Förvaltningen når inte årsmålet om 85 procent. Totalt har 36 personer besvarat enkäten, varav 14 män och 22 kvinnor. Av dessa uppger 29 personer att deras situation har förbättrats till följd av de insatser de får från socialtjänsten. Resultaten varierar mellan verksamhetsområdena, vilket påverkar det samlade utfallet. Inom verksamhetsområdena våld i nära relation samt skadligt bruk och beroende har årsmålet uppnåtts. Inom socialpsykiatrin visar resultatet däremot att 58,3 procent av de tillfrågade inte upplever att deras situation har förbättrats genom de insatser som socialtjänsten tillhandahåller. Underlaget inom detta område baseras på 12 personer, fem män och sex kvinnor. Mot bakgrund av det begränsade underlaget är det svårt att dra några säkra slutsatser om orsakerna till utfallet. Resultatet kommer dock att beaktas i det fortsatta uppföljningsarbetet i syfte att identifiera eventuella utvecklingsområden och bakomliggande orsaker till att insatserna inte upplevs leda till en förbättrad situation. Andel 90,91 89,83 % 93,58 % 79,54 75 % Tas fram av VB 2025 utredninga nämnd r av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkoppli ng Brukarens 86 % 89 % 77 % 89 % 90 % Tas fram av 2025 upplevelse nämnd av trygghet Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 28(113) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor - LSS- boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsn edsättning ) Analys Förvaltningen har höjt sin svarsfrekvens, resultatet har minskat med tre procentenheter från föregående. Förvaltningen når ännu inte riktigt årsmålet om 90 procent. Nämndmål: 1.3.1 Barn och unga har jämlika uppväxtvillkor och trygga vuxna förebilder Uppfylls helt Beskrivning Samverkan inom stadsdelsområdet mellan socialtjänst, förskola, skola, fritidsverksamhet samt polis och andra externa aktörer bidrar till att barn och unga växer upp i goda miljöer med jämlika uppväxtvillkor och trygga vuxna. Samverkan sker på både individuell och strukturell nivå och är ett prioriterat område med syfte att tidigt erbjuda stöd och insatser till barn, unga och deras föräldrar. Stödet omfattar bland annat fältassistenter samt råd- och stödsamtal till barn, unga och deras familjer på familjemottagningen. Förväntat resultat - Barn och ungdomar i risk för att utvecklas ogynnsamt upptäcks tidigt och har fler skyddsfaktorer. - Förvaltningen har implementerat arbetssätt inom ordinarie verksamheten utifrån Losam- projektet. - Kartlagt användandet av arbetssätt för att öka barn, unga och vårdnadshavares delaktighet och tillsammans med resultaten från NUSO-studien vidareutvecklat dessa arbetssätt för att öka delaktigheten, med särskilt fokus på att öka delaktigheten för barn i ung ålder och i ärenden där vårdnadshavare inte samtycker till barnets delaktighet. - Uppföljningen av stadens samsjuklikhetsprojekt som innefattar en processkarta för samordnad planering visar att samtliga aktörer upplever att remitteringen fungerar väl för alla parter. - Förvaltningen bedriver ett trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete i samverkan med interna och externa aktörer på individuell och strukturell nivå. Analys Förvaltningen gör bedömningen att nämndmålet uppnåtts under året. Bedömningen grundas Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 29(113) på att förväntat resultat uppnås och att samtliga aktiviteter har genomförts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Fortsätta implementera interna och externa processkartor för 2025-01-01 2025-12-31 samverkan och samordning för personer med samsjuklikhet. Förvaltningen stärker det förebyggande arbetet genom fortsatt 2025-01-01 2025-12-31 utveckling av fältverksamhet, Losam och föräldrastödjare Genomföra kunskapshöjande insatser för medarbetare med fokus 2025-01-01 2025-12-31 på kunskap och arbetssätt för att nå kvinnor/flickor inom kriminalitet Med hjälp av resultatet från första NUSO-studien ta fram 2025-01-01 2025-12-31 prioriterade utvecklingsområden och arbetssätt för ökad delaktighet hos barn Utveckla arbetet med SSPF i samband med att Losam övergår till 2025-01-01 2025-12-31 förvaltningens ordinarie verksamhet Nämndmål: 1.3.2 Barn, unga och vuxna har egna resurser att leva självständiga liv Uppfylls helt Beskrivning Barn, unga och vuxna som behöver socialtjänstens insatser får snabb kontakt med den eller de kompetenser som behövs för att utreda hjälpbehov och rätten till insats. Barn, unga och vuxna är delaktiga i utredningen och i planeringen av insatsernas genomförande. Barns rätt till information och delaktighet ska säkerställas genom användande av exempelvis stafettpinnen, specifika relevanta bedömningsinstrument, SIP och framtagna rutiner. De insatser som beviljas ska vara uppföljningsbara och individuellt anpassade samt formulerade tillsammans med familjen eller den enskilde. Arbetet med familjehemsplacerade barn ska fortsätta att utvecklas och kontakten med familjehemmen stärkas. Unga och vuxna som riskerar att bli rekryterade eller redan innehar kriminell livsstil får relevant och ihållande stöd för att ta sig ur. Vuxna personer med skadligt bruk och beroende får sina stödbehov tillgodosedda. Utvecklingsarbete tillsammans med andra aktörer gällande personer med omfattade psykiatrisk ohälsa inklusive skadligt bruk och beroende fortgår. Insatser från socialtjänsten är en del i en sammanhållen vårdkedja och ska i hög grad inriktas på att motverka hemlöshet, minska skadeverkningar och utgöra en grund för en rehabilitering i nära samverkan med andra huvudmän och med fokus på hållbara och långsiktiga lösningar. Personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett självständigt liv och vara delaktiga i samhället. Nämndens alla verksamheter arbetar utifrån stadens program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Insatser som ges är anpassade utifrån individens behov med respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. Personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett aktivt liv och ha möjlighet att delta i arbetsliv och fritidsaktiviteter oavsett ålder. Samtliga medarbetare ska ha grundkompetens om olika typer av funktionsnedsättningar och erbjudas fördjupad kunskap. Kompetenshöjande insatser Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 30(113) systematiseras och följs upp för att säkerställa att rätt satsningar görs för att kunna möta framtida behov av omsorg. Personer som bor i bostad med särskild service ska känna sig trygga och säkra. Medarbetare som arbetar med att ge stöd och service har rätt utbildning och bemöter brukarna på ett professionellt och värdigt sätt. Förvaltningens gruppbostäder LSS arbetar för att förbättra hälsan hos brukarna genom olika typer av hälsofrämjande aktiviteter. Arbetssätt för hur omvårdnad ska ges till personer med stort omvårdnadsbehov till följd av ålder ses över och utvecklas. Arbetet med välfärdsteknik utvecklas, digitala lösningar som bidrar till att förbättra gruppbostäderna används där så är möjligt. Förvaltningen bidrar till likställighet inom staden genom fortsatt arbete med antagen färdplan för enhetlig yrkestitulatur inom stadens LSS- verksamheter. Förväntat resultat - Individer och familjer med stödbehov får rättssäkra och samordnade bedömningar och insatser - Barn och unga känner till sina rättigheter, är delaktiga i kontakten med socialtjänsten och får information anpassad efter sin ålder och mognad. - Enskildas hjälpbehov utforskas, utreds och följs upp med bedömningsinstrument och standardiserade metoder. - Personer som vill lämna kriminalitet får snabbt individuella anpassade stödinsatser som möter deras aktuella motivation - Genomförda kompetensutvecklingsinsatser följs upp systematiskt för att säkerställa att rätt satsningar görs inom verksamheterna. - Resultat från individuppföljningar sammanställs och analyseras både på grupp- och individnivå för att erbjuda relevanta insatser för ökad trygghet. - Anhöriga uppmärksammas och får stöd för egen del - Brukare i gruppbostäder LSS deltar i hälsofrämjande aktiviteter - Brukare i gruppbostäder LSS upplever trygghet i sitt boende Analys Förvaltningen gör bedömningen att nämndmålet uppnåtts under året. Bedömningen grundas på att förväntat resultat och att målvärden för indikatorn uppnås samt att samtliga aktiviteter har genomförts enligt plan. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Antal 9 14 9 2025 avslutade ärenden inom sociala insatsgrupp en som har en stabil social tillvaro efter Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 31(113) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor avslutad insats Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Följ upp i vilken omfattning personer med funktionsnedsättning 2025-01-01 2025-12-31 inom verksamhetsområde funktionsnedsättning respektive socialpsykiatrin upplever att de får den ledsagning de behöver för att kunna delta i och utöva fritidsaktiviteter I samverkan med berörda förvaltningar och rådet för 2025-01-01 2025-05-31 funktionshinderfrågor genomföra en gemensam insiktsutbildning för Skarpnäcks, Enskede-Årsta-Vantörs och Farstas stadsdelsnämnder. Inventera omvårdnadskompetens hos medarbetare inom 2025-01-01 2025-12-31 nämndens gruppbostäder LSS i egen regi för att kunna möta nya behov hos målgruppen Socialtjänstens verksamheter vidareutvecklar arbetet med 2025-01-01 2025-12-31 ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete fokuserat på egenkontrollsarbetet Ta fram arbetssätt för att via individuppföljningar analysera 2025-01-01 2025-12-31 övergripande och individuella insatser för ökad trygghet och återkoppla dessa till brukaren och LSS-bostaden Ta fram en uppföljningsmodell för 2025-01-01 2025-12-31 kompetensutvecklingssatsningarna inom nämndens LSS- verksamheter i egen regi Utveckla familjeorienterat boendestöd 2025-01-01 2025-12-31 Utveckla möjligheter till en aktiv vardag för äldre personer som bor 2025-01-01 2025-12-31 i bostad med särskild service enligt LSS Nämndmål: 1.3.3 Barn, unga och vuxna som lever i våldsutsatthet får skydd och stöd Uppfylls helt Beskrivning Alla verksamheter inom förvaltningen arbetar för att upptäcka våld. Alla berörda medarbetare har kunskaper om relationsvåld, hedersrelaterat våld och förtryck och sexuellt våld oberoende relation. Vid upptäckt förmedlas kontakt till förvaltningens relationsvåldsteam. Förvaltningen säkerställer att barn kommer till tals och att deras åsikter, behov och rädslor utgör underlag vid bedömningar och i planering och utformning av insatser. Passande bedömningsinstrument används för rättssäkra bedömningar. Inför beslut i våldsutredningar görs alltid en barnkonsekvensanalys. Förvaltningen arbetar familjeorienterat för att säkerställa att individuellt utformade insatser ges samtidigt till berörda familjemedlemmar i hushåll där våld förekommer. I det tidiga våldsförebyggande arbetet riktat mot barn och unga sker samverkan mellan förskola, öppna verksamheter och socialtjänsten. Förvaltningen säkerställer kompetenser för att förebygga, uppmärksamma och motverka att personer med funktionsnedsättning utsätts för våld av närstående. Nämndens gruppbostäder Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 32(113) LSS i egen regi förebygger och motverkar våld och kränkningar inom verksamheterna. Våldsutsatta äldre uppmärksammas och får stöd, hjälp och skydd. Metoden Reagera-S används under utredningsprocessen för att lättare upptäcka våldsutsatthet och försummelse. Förväntat resultat - Medarbetare har kunskaper om relationsvåld, hedersrelaterat våld och förtryck samt sexuellt våld oberoende relation för att kunna agera och uppmärksamma våldsutsatta barn, vuxna eller äldre - Medarbetare arbetar uppsökande för att upptäcka fler våldsutsatta med fokus på särskilt sårbara grupper - Personer utsatta för våld får stöd och skydd - Personer som utövar våld får insatser för att upphöra att använda våld - Förvaltningen använder relevanta bedömningsinstrument för att upptäcka och kartlägga våldsutsatthet och våldsutövande. - Inför att beslut fattas ska konsekvenser för barnet alltid bedömas, utifrån en samlad kompetens från barn – och vuxenhandläggare. - Medarbetare i förskolan och de öppna verksamheterna för barn och unga har grundläggande kunskaper för att arbeta våldsförebyggande. - Kartlagt användandet av iRiSk och andra bedömningsinstrument för att upptäcka och start.stockholm kartlägga våld (såsom FREDA) och tillsammans med resultaten från NUSO studien vidareutvecklat arbetssätt för att öka användandet av bedömningsinstrument för att systematiskt upptäcka och kartlägga våldsutsatthet hos barn. -Den interna samverkan mellan RVT och familjeenheten utvärderas och vidareutvecklas för att synliggöra barn utifrån lagen om placering av barn i skyddat boende. Analys Förvaltningen gör bedömningen att nämndmålet uppnåtts under året. Bedömningen grundas på att förväntat resultat uppnås och att aktiviteten har genomförts enligt plan. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Med hjälp av resultat från första NUSO-studien utveckla arbetssätt 2025-01-01 2025-12-31 som ökar användningen av bedömningsinstrumentet iRiSk. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Analys Förvaltningen gör bedömningen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls. Bedömningen grundas på att majoriteten av indikatorerna uppfylls helt, och att samtliga aktiviteter har genomförts. Underliggande nämndmål uppnås helt. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 33(113) Äldreomsorgen står inför stora utmaningar med en åldrande befolkning och färre yrkesverksamma. För att möta både dagens och framtidens behov har förvaltningen under året fortsatt utveckla medarbetarnas kompetens inom olika delar av äldreomsorgen. Målet har varit att säkerställa en omsorg av hög kvalitet och skapa ett hållbart arbetsliv. Satsningen har fokuserat på att stärka kompetensen, förbättra arbetsmiljön och främja ett närvarande ledarskap. Under året har utbildningar genomförts inom bland annat palliativ vård, psykisk hälsa, demens och social dokumentation med stöd av språkombud. Insatserna har haft en positiv effekt och bidragit till ökad kvalitet i verksamheterna. Behovsbilden bland äldre som ansöker om insatser är fortsatt komplex, med ökade behov av stöd kopplat till hemlöshet, missbruk, social utsatthet, psykisk hälsa och riskbeteenden. Förvaltningens äldrelotsar arbetar förebyggande och uppsökande med äldre som riskerar vräkning eller lever i ofrivillig hemlöshet. Äldrelotsarna samverkar även med andra aktörer, såsom socialpsykiatrin, missbruksenheten och regionen, för att tillgodose behov som ligger utanför äldreomsorgens ansvar. Under året har hemtjänsten i egen regi fortsatt arbetet med att stärka kontinuitet och kvalitet. Veckovisa mätningar visar en positiv utveckling kopplat till ramtid och fast omsorgskontakt. Fokus har även lagts på social dokumentation och genomförandeplaner samt språksatsningen med lärarledd utbildning. Insatsen Tryggt mottagande i hemmet har fortsatt att erbjudas. Under året har 26 personer tagit del av insatsen, att jämföra med föregående år då 21 personer tog del av insatsen. Tryggt mottagande i hemmet tillhandahålls som stöd vid hemgång efter sjukhusvistelse samt för äldre med mer komplexa behov, exempelvis vid vräkningshot eller annan social utsatthet. Insatsen erbjuds på vardagar och under helger. Arbetet med ramtid har fortgått, vilket syftar till att ge äldre ökat inflytande över tidpunkt och utförande av beviljade hemtjänstinsatser samtidigt som arbetsmiljön för personalen förbättras. Samverkan mellan biståndshandläggare och hemtjänstpersonal kring rambeställning och planering av insatser har skett löpande. God och nära vård och omsorg Omställningen till god och nära vård och omsorg har fortsatt, med fokus på att äldre ska få insatser av hög kvalitet utifrån individuella behov. För att säkerställa hög patientsäkerhet bedrivs nära samarbete med hälso- och sjukvården. Den kommunala samordnande funktionen (KSA) har under året arbetat för att stärka samverkan och bygga nätverk, bland annat genom dialoger med LSS- och SoL-hälsan samt samverkan med regionens geografiskt samordningsansvariga (GSA) inom Farsta och Skarpnäck. Fokus har legat på egenvård och säkra utskrivningar från korttidsboenden. Inom nämndens vård- och omsorgsboende har digital signering av läkemedel införts, vilket bidrar till ökad patientsäkerhet och i förlängningen minskat antal avvikelser. Under året har fokus varit BPSD; Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom. Fem BPSD- administratörer har utbildats av en certifierad intern utbildare, vilket stärker personcentrerad vård genom systematiska analyser av symtom såsom oro, aggression och ångest. Åtgärder för fallprevention följs upp kontinuerligt för att bibehålla goda resultat, och äldre i livets slutskede erbjuds vak både i ordinärt boende och särskilt boende. Verksamhetsuppföljningar enligt äldreförvaltningens uppföljningsmodell har genomförts hos nämndens vård- och Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 34(113) omsorgsboende. Mer om det går att läsa under rubriken Systematiskt kvalitetsarbete. Åldersvänlig stad Förvaltningen arbetar utifrån stadens Handlingsplan för en åldersvänlig stad. Nämndens pensionärsråd informeras om och är delaktiga i aktuella processer. Pensionärsrådets delaktighet är en värdefull resurs i äldreomsorgens utvecklingsarbete. Representanter från rådet har under året deltagit i förvaltningens trygghetsvandring inom stadsdelsområdet. Förvaltningens miljösamordnare har under året hållit en presentation på inbjudan av lokal pensionärsorganisation under temat ”Vår miljö – kommunen och vi själva”. Presentationen lyfte förvaltningens miljö- och klimatarbete, inklusive arbeten med minskade utsläpp, biologisk mångfald och klimatanpassning. Även stadsodling, brukaravtal och information om hur invånare kan lämna synpunkter till förvaltningen eller medborgarförslag till nämnden presenterades. Seniorråd på öppna mötesplatsen har genomförts, där äldre som deltar i öppna mötesplatser har möjlighet att påverka verksamhetens inriktning och utveckling. Detta stärker känslan av demokrati och delaktighet och säkerställer att äldre får sin röst hörd. Det bidrar också till att skapa en mer välkomnande och inkluderande miljö för alla boende och brukare, vilket ytterligare förstärker arbetet för en åldersvänlig stad. Förvaltningen har under året bedrivit ett förebyggande arbete för att minska ofrivillig ensamhet bland äldre i stadsdelsområdet. Hälsosamtal har erbjudits och genomförts med äldre som inte tidigare haft kontakt med äldreomsorgen, i syfte att nå personer i risk för social isolering och stärka psykiskt välbefinnande. Arbetet har genomförts i samverkan med flera aktörer, däribland kulturhuset, pensionärsföreningar, trossamfund, föreningar och lokalpolis. Genom samverkan och ett brett aktivitetsutbud har fler äldre nåtts jämfört med tidigare år. Antalet besökare vid mötesplatser och aktiviteter har ökat, vilket sammantaget bedöms ha bidragit till minskad ofrivillig ensamhet och ökad social delaktighet. Förvaltningen har under året deltagit i forskningsprogrammet IHoP – Innovativ hemtjänst och partnerskap i samarbete med Äldrecentrum. Arbetet syftar till att stärka hemtjänstens kvalitet genom utveckling av arbetssätt som ökar äldres delaktighet, trygghet och kontinuitet. Genom mindre personalgrupper med ansvar för avgränsade geografiska områden har kontinuiteten i insatserna förbättrats. Tydlig information till kunder om ansvarig personal samt proaktiv kontakt vid förändringar har bidragit till ökad trygghet och förutsägbarhet i vardagen. Arbetet utgör ett led i utvecklingen av en mer personcentrerad hemtjänst, vilket innebär att den enskilde är i centrum för beslut och planering av sin vård och omsorg, där tjänster och insatser anpassas efter individens behov, önskemål, vanor och livssituation. Resultatet av arbetet avspeglas i den förbättrade kontinuiteten hos hemtjänsten i egen regi. Under året har förvaltningen arbetat fortlöpande med att stärka tillgängligheten till och inom parker, grönområden och naturreservat, med funktionshinderperspektivet och principen om universell utformning som utgångspunkt. Vid parkupprustningar har, där det varit möjligt, lugnare parkdelar anlagts och tillgängliga sittmöbler installerats. För att främja säkra och inkluderande grönområden har parkvägar asfalterats enligt fastställd plan, vilket ökat framkomligheten. Buskage har kontinuerligt beskärts och sly har röjts längs parkvägar för att Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 35(113) stärka tryggheten. I samverkan med lokal pensionärsorganisation har boulebanan på Bergholms bollplan flyttats till lekplats Tråget för att öka tillgängligheten. Redovisning av brukarundersökning om särskilt boende och hemtjänst Socialstyrelsens brukarundersökning är en årlig rikstäckande enkätundersökning som undersöker äldres uppfattning om kvaliteten på äldreboenden och inom hemtjänsten. Respondenterna är personer som är 65 år eller äldre med beslut om särskilt boende eller hemtjänstinsatser i ordinärt boende. Resultat särskilt boende Brukarundersökningen för särskilt boende visar att en majoritet av de svarande inom stadsdelsområdet är nöjda med sitt äldreboende, även om den sammantagna nöjdheten har minskat jämfört med föregående år. Resultatet ligger fortsatt i nivå med eller över genomsnittet för både riket och staden. Inom området boendemiljö har resultaten minskat i delar, medan området mat- och måltidsmiljö visar en svag positiv utveckling. Möjligheterna till utevistelse har bedömts något sämre än föregående år, men resultatet för stadsdelsområdet ligger fortfarande över riks- och stadssnittet. Inom området språk och kompetens är resultaten genomgående höga. En stor andel av de svarande upplever att personalen har tillräckliga språkkunskaper och den kompetens som krävs för sitt arbete, med resultat som överstiger både rikets och stadens genomsnitt. De frågor som fått lägst andel positiva svar rör information vid tillfälliga förändringar, tillgång till läkare vid behov samt kännedom om hur synpunkter eller klagomål kan framföras. För nämndens vård- och omsorgsboende i egen regi ligger den sammantagna nöjdheten över riksgenomsnittet och i nivå med stadens genomsnitt. Resultat hemtjänst Brukarundersökningen om hemtjänst i ordinärt boende visar att en majoritet av de svarande är nöjda med sin hemtjänst, i nivå med föregående år. Resultaten inom området bemötande och inflytande visar en positiv utveckling över tid, särskilt avseende i vilken utsträckning personalen tar hänsyn till den enskildes åsikter och önskemål. Samtidigt framkommer en något minskad upplevelse av möjlighet att påverka vid vilka tider insatserna utförs. Inom området trygghet, förtroende och tillgänglighet har flertalet resultaten på frågor förbättrats jämfört med föregående år. Den mest tydliga förändringen gäller upplevelsen av kontakt med fast omsorgskontakt, där resultatet har stärkts markant. Samtliga brukare inom Skarpnäcks kommunala hemtjänstverksamhet har en namngiven fast omsorgskontakt, vilken innehas av personal med den skyddade yrkestiteln undersköterska. Resultaten inom området hjälpens utförande är oförändrade eller förbättrade jämfört med föregående år. När det gäller språk och kompetens upplever en stor andel av de svarande att personalen har tillräckliga språkkunskaper och den kompetens som krävs för uppdraget, även om resultatet för upplevd kompetens har minskat något. Den sammantagna nöjdheten inom den kommunala hemtjänstverksamheten i Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 36(113) stadsdelsområdet ligger strax under rikets genomsnitt, men över stadens genomsnitt. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 80 % 81 % 79 % 88 % 81 % 81 % 2025 nöjda omsorgst agare Analys Skarpnäcks stadsdelsområde har tillsammans med Hägersten-Älvsjö stadsdelsområde högst resultat i staden. Underlaget baseras på resultat från Socialstyrelsens brukarenkät för hela äldreomsorgen och inkluderar kommunala som privata utförare. Av resultatet konstateras en minskning av antalet nöjda omsorgstagare sedan föregående år. Förvaltningen arbetar för utveckling av kvaliteten av omsorgen genom att bland annat genomföra flertalet utbildningssatsningar inom demens och psykisk hälsa hos äldre. Andel 95 % 100 % 88 % 93 % 93 % 2025 nöjda omsorgst agare i dagverks amhet Analys Totalt för Skarpnäck inkom 20 svar, underlaget bedöms därmed vara för litet för att analysera skillnader mellan könen. Andel 89 % 89 % 89 % 87 % 87 % 87 % 2025 omsorgst agare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i hemtjänst en Andel 80 % 86 % 78 % 83 % 80 % 80 % 2025 omsorgst agare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs på vård- och omsorgs boende Andel 0,05 0,05 0,04 Tas fram av 2025 sjuksköte nämnd rskor inom särskilda boenden Andel 66 63 69 % 69 % 2025 äldre personer Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 37(113) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor som vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsat ser Analys Förvaltningen når inte riktigt målet. Utfallet är två procentenheter högre än stadens genomsnitt. Samtliga respondenter är 65 år eller äldre och bosatta i området, vilket innebär att underlaget är begränsat i förhållande till det totala antalet äldre i stadsdelsområdet. Resultatet presenteras inte med statistik per kön. Förvaltningen arrangerar regelbundet informationsträffar för personer som kan bli aktuella för biståndsbeslut. I samarbete med lokala pensionärsorganisationer och primärvården sprids information om äldreomsorgen och dess kontaktvägar. Äldreomsorgen arbetar även förebyggande med uppsökande verksamhet för att nå äldre som tidigare inte haft kontakt med förvaltningen Antal 12,9 12,99 10 Max 10 2025 personal personer en hemtjänst tagare med minst två besök om dagen möter under en 14- dagarspe riod Analys Förvaltningen har flera hemtjänstutförare med varierande antal kunder och geografiska områden som skiljer sig åt vilket ger olika förutsättningar i förbättringsarbetet kring personalkontinuitet. Arbetet med att förbättra kontinuitetssiffrorna fortgår bland annat genom effektivisering av planeringen, ha flexibla arbetslag med fasta vikarier samt arbeta med områdesindelning med fokus på optimerade turer. Resultatet för hemtjänsten i egen regi uppgår till 11,9, vilket är en förbättring jämfört med föregående år då resultatet var 12,8. Hemtjänsten i egen regi fortsätter med IHoP-projektet, arbetet med ramtid och handlingsplan samt utvecklar arbetssätt som stärker känslan av att samma personer besöker kunderna i större utsträckning. Syftet är att skapa ökad kontinuitet både i praktiken och i kundernas upplevelse, så att resultaten och upplevelserna närmar sig varandra över tid. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med äldrenämnden, i syfte 2025-01-01 2025-12-31 att fortsatt stärka stadens arbete med ramtid, implementera och arbeta efter tillämpningsanvisningarna så att beställare och utförare får en bättre förståelse för varandras roller och uppdrag samt stärka samverkan mellan dem Nämndmål: 1.4.1 Äldre lever ett tryggt och meningsfullt liv och får stöd, vård och omsorg av god kvalitet Uppfylls helt Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 38(113) Beskrivning Stadsdelsnämndens verksamheter bidrar till att äldre personer lever ett värdigt liv och känner välbefinnande, trygghet och meningsfullhet. Äldre ska känna sig nöjda och vara delaktiga i planeringen av insatser. Insatser som ges håller hög kvalitet. Arbetet med ramtid vidareutvecklas. Omställningen till god och nära vård och omsorg fortgår och genomförs utifrån aktivitetsplanen. Åtgärder för fallprevention följs upp kontinuerligt för att bibehålla goda resultat. Äldre i livets slutskede ska erbjudas vak både i ordinärt boende och särskilt boende. Samverkan med hälso- och sjukvården bidrar till en hög patientsäkerhet. Det förebyggande arbetet stärks med ett tydligt fokus på hälsofrämjande arbetssätt. Arbetet med att förebygga ofrivillig ensamhet och bryta social isolering fortgår. Anhörigas behov uppmärksammas och anhöriga erbjuds stöd av god kvalitet. Samverkan kring äldre som lever i eller riskerar hemlöshet stärks, likaså kring äldre som tillhör sårbara grupper. Samhandläggningen kring äldre med komplexa behov och samsjuklighet vidareutvecklas. God medarbetarkontinuitet kännetecknar äldreomsorgens verksamheter likaså ett närvarande ledarskap. Kompetenshöjande insatser systematiseras och följs upp för att säkerställa att rätt satsningar görs för att kunna möta framtida behov inom vård och omsorg. Arbetet med välfärdsteknik utvecklas, digitala lösningar som förbättrar tillvaron för äldre och för personal används där så är möjligt. Nämndens utvecklingsarbete bidrar till stadens arbete med att vara en äldrevänlig stad. Förväntat resultat - Äldre känner sig delaktiga i utformandet av sina insatser - Äldre känner sig trygga och nöjda med sina insatser - Ramtid införs fullt ut i hemtjänsten - Kontinuiteten inom hemtjänsten ökar - Fler äldre besöker nämndens aktivitetscenter och mötesplatser för att delta i hälsofrämjande aktiviteter Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet uppnås. Bedömningen grundas på att sex indikatorer uppnås helt och att tre uppnås delvis. Samtliga aktiviteter är genomförda och bedöms ha bidragit till en god äldreomsorg. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel äldre 95 % 100 % 89 % 100 % 95 % 2025 i dagverksa mhet som känner sig trygga i dagverksa mheten Analys Totalt för Skarpnäck stadsdelsområde inkom 20 svar, underlaget bedöms därmed vara för litet för att göra en rimlig jämställdhetsanalys. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 39(113) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel äldre 95 % 100 % 88 % 94 % 93 % 2025 i dagverksa mhet som är nöjda med sin dagverksa mhet Analys Totalt för Skarpnäck stadsdelsområde inkom 20 svar, underlaget bedöms därmed vara för litet för att göra en rimlig jämställdhetsanalys. Andel äldre 97 % 89 % 100 % 95 % 95 % VB 2025 i vård- och omsorgsbo ende som tycker att de bemöts på ett respektfullt sätt Andel äldre 98 % 93 % 100 % 87 % 85 % VB 2025 i vård- och omsorgsbo ende som upplever att måltiderna är trevliga Andel äldre 84 % 93 % 93 % 78 % 85 % VB 2025 i vård- och omsorgsbo ende som är nöjda med maten Analys Utfallet har ökat med två procentenheter från föregående års mätning men når ändå inte årsmålet. Under året har en ny upphandling av matleverantör genomförts. Andel äldre 94 % 94 % 93 % 94 % 90 % VB 2025 med hemtjänst som får hjälp så som överensko mmits Andel äldre 99 % 99 % 99 % 98 % 97 % VB 2025 med hemtjänst som tycker att de får ett respektfullt bemötande Andel äldre 73 % 74 % 72 % 62 % 80 % VB 2025 med hemtjänst som tycker Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 40(113) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor att det är ungefär samma personer som hjälper dem Analys Resultatet har förbättrats med elva procentenheter sedan föregående år. Inom hemtjänsten i egen regi arbetar planerare och fasta omsorgskontakter aktivt för att kunderna i så stor utsträckning som möjligt ska få sina insatser utförda av samma personal. Under första tertialen togs en handlingsplan fram med syfte att stärka kontinuiteten. Uppföljningen omfattar fler kvinnor än män, och visar en mindre skillnad mellan könen där män i något högre grad än kvinnor upplever att de får hjälp av ungefär samma personal. Andel äldre 71 % 71 % 80 % 2025 som upplever att biståndsbe slutet är anpassat efter behovet Analys Indikatorn avser beslut om hemtjänstinsatser. Resultatet är detsamma som föregående år. Nöjdheten inom Skarpnäcks stadsdelsområde ligger på 71 procent i jämförelse med stadens totala resultat på 69 procent. Majoriteten av ansökta insatser blir beviljade, därav borde andelen äldre som upplever att biståndsbeslutet är anpassat efter behovet vara högre. 2026 kommer arbetssätt utvecklas som syftar till att fler ska uppleva att biståndsbeslutet är anpassat efter behovet. Resultatet saknar statistik för kön. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse E-utbildningen ”Innovation i Stockholms stad” genomförs av 2025-01-01 2025-12-31 ledningsgrupp Fortsatt arbete med att öka kunskapen om nationella minoriteters 2025-01-01 2025-12-31 rättigheter Hbtqi-diplomering av verksamhet 2025-01-01 2025-12-31 Implementera Stockholm Surf i verksamheterna 2025-01-01 2025-12-31 Införa digitaliserad signering av läkemedelshantering 2025-01-01 2025-09-30 Se över möjlighet att utveckla dagverksamhet för olika målgrupper 2025-01-01 2025-12-31 för att bryta social isolering Ta fram en uppföljningsmodell för kompetensutvecklingssatsningar 2025-01-01 2025-09-30 inom verksamheterna Undersöka och pröva olika hälsofrämjande aktiviteter riktade mot 2025-01-01 2025-12-31 män Utse samordnare av verksamheternas digitaliseringsarbete för 2025-01-01 2025-05-31 äldreomsorgen Utveckla anhörigstödet med fokus på anhöriga till personer med 2025-01-01 2025-12-31 hjälpbehov Utveckla arbetet med sociala besök 2025-01-01 2025-12-31 Utveckla den palliativa vården 2025-01-01 2025-12-31 Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 41(113) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet och det underliggande nämndmålet har uppnåtts under året. Bedömningen grundas på att majoriteten av indikatorerna är uppfyllda samt att aktiviteterna har genomförts enligt plan. Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att erbjuda meningsfulla aktiviteter och social samvaro för stadsdelsområdets invånare i alla åldrar oavsett kön, bakgrund och funktionsförmåga. Skarpnäcks kulturhus Skarpnäcks kulturhus erbjuder möjlighet för invånare att själva skapa och ta del av kultur. Biografverksamheten inom kulturhuset syftar till att vara en del av förvaltningens ordinarie verksamhet, exempelvis som aktivitet för den öppna fritidsverksamheten samt del av lovaktiviteter som erbjuds. Skolbiovisningar men även offentliga visningar har skett under året och varit uppskattat av publiken. Kulturhuset har fortsatt arbeta för mer tillgänglig kultur bland annat genom nätverket för tillgänglig scenkonst. Skarpnäcks kulturhus har arbetat med inkluderande informationsmaterial och kontrakt där fokus har legat på ett normkritiskt och respektfullt språk för att alla ska känna sig talade till. Kulturhuset har haft ett brett utbud av föreställningar, filmvisningar, konserter, dansuppträdande, författarsamtal och familjedisco med särskilt fokus på hbtqi. Samarbetet mellan kulturhuset och Kulturskolan har fortsatt. Detta genom exempelvis Klubb Arena som är en mötesplats för ungdomar i Stockholm, där besökarna getts möjlighet att uttrycka sig konstnärligt och träffa andra som har samma intressen. Skarpnäcks kulturhus har genomfört olika aktiviteter under året i samarbete med olika parter, så som biblioteket, fritidsgårdar, ungdomsgårdar och konstskolan. Allt från yngre barn till seniorer har tagit del av aktiviteterna på kulturhuset. Kulturhusets replokal är fortsatt efterfrågad och välbesökt av såväl unga som äldre och lokalen har gett möjlighet för besökarna att utveckla ett musikaliskt skapande. Tillgången till lokaler i Skarpnäcks kulturhus har möjliggjort eget kulturskapande, lokala projekt och samhällsinitiativ för stadsdelsområdets invånare. Besökarna har bland annat tagit del av professionell scenkonst, eget skapande och musik. Lokalerna får hyras i syfte att samlas kring demokratiska, kulturella och föreningsanknutna frågor. Kultur för unga Barnfamiljer är en stor målgrupp som kommit till kulturhuset och tagit del av det utbud som erbjudits. De yngre barnen är medskapande genom att berätta vad de vill göra. I kulturhusets skapandeverksamhet har barnen givits möjlighet att vara delaktiga och påverka innehållet. Pedagogerna inom förskolorna har genomgått utbildning i bild vilket har lett till att pedagogerna kunnat ge barnen nya upplevelser och estetiska uttryckssätt. Barn och unga i olika åldrar med olika funktionsförmågor har deltagit i kulturskapande, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 42(113) utövande och upplevelser av professionell kultur både inom ramen för skolan och fritiden. De har erbjudits att själva skapa kultur inom områdena måleri, teckning, dans, sång, skrivande och film, de har stått på scen, ställt ut konst och upplevt kultur tillsammans på Skarpnäcks kulturhus. Kultur för alla Under året har kulturombud vid samtliga av nämndens gruppbostäder LSS arrangerat träffar för seniorer och pensionärer i gruppbostäderna. Träffarna har innehållit olika aktiviteter och haft god uppslutning. Arbetet har bidragit till ökat samarbete mellan verksamheterna samt till nya kontakter mellan personal och pensionärer. Den årliga stadsdelskampen mellan Skarpnäck, Farsta och Enskede-Årsta-Vantör har genomförts på Skarpnäcks idrottsplats. Deltagarna fick ta del av aktiviteter som boule, kampsport, löpning, zumba och kulstötning. De fick även möjlighet att testa nya aktiviteter och träningsformer samt möta seniorer från andra stadsdelsområden. Eventet var välbesökt och närmare 100 seniorer deltog. Nämndens förebyggande verksamhet för äldre har under året vidareutvecklat sitt kulturutbud genom nya skapande aktiviteter med inriktning mot återbruk, bokcirkel och arbete i lera. Verksamheten har även fortsatt att erbjuda aktiviteter såsom akvarell, allsång, kör, dansworkshop, konserter, museibesök och kulturvandringar. Samverkan har etablerats med Skarpnäcks kulturhus och Björkhagens bibliotek, som bidrar med högläsning och boktips. Detta har skapat ett lättillgängligt och varierat kulturutbud för äldre. Uppföljning av Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024-2028 Lek och rörelse har en central plats i förskolans utbildning. Barnen ges varje dag förutsättningar att vara fysiskt aktiva och utveckla sin rörelseförmåga. I förskolans reviderade läroplan lyfts särskilt fokus på fysisk aktivitet och rörelse. Fritidsgårdarna och parklekarna samarbetar med ideella föreningar i stadsdelen, vilket gör det möjligt att erbjuda ett varierat utbud av fritidsaktiviteter för barn och unga. Vid Skarpaby parklek finns ett fritidsbibliotek där besökare kostnadsfritt kan låna utrustning till olika aktiviteter. Cykling utan ålder är ett ideellt initiativ där frivilliga cykelpiloter, i samverkan med vård- och omsorgsboenden, möjliggör cykelturer för äldre. Under året har nämndens vård- och omsorgsboende samt den förebyggande verksamheten för äldre anslutit sig till projektet. Deltagandet har bidragit till att främja fysisk aktivitet, social samvaro och utevistelse genom cykling i närområdet. Föreningsbidrag och idéburet offentligt partnerskap Stadsdelsnämndens stöd till ideella föreningar har bidragit till den ideella sektorns förutsättningar att erbjuda aktiviteter och verksamheter av god kvalitet. Förvaltningen har säkerställt att ekonomiska bidrag och tillgång till lokaler inte går till aktörer med odemokratiska värderingar eller som uppmuntrar eller möjliggör våldsbejakande extremism. Under året har nämnden beslutat om fördelning av föreningsbidrag om totalt 1 220 000 kronor. Av dessa gick 402 000 kronor till kostnader för nämndens tre föreningslokaler. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 43(113) Lokalerna finns att användas kostnadsfritt av stadsdelsområdets lokala föreningsliv under förutsättning att föreningarna är godkända enligt stadens riktlinjer samt har påskrivna upplåtelseavtal. Nämnden har två överenskommelser om idéburet offentligt partnerskap (IOP). IOP med föreningen Miljöverkstan Flaten syftar till att tillgängliggöra Flatens värden för invånarna och bidra till en hållbar utveckling. IOP med Flatens bastuförening avser en bastuverksamhet för medlemmar och allmänhet i en av förvaltningen hyrd lokal vid Flatenbadet. Uppföljning av överenskommelserna har skett enligt plan. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 87 % 90 % 86 % 86 % 86 % 76 % 2025 barn och ungdoma r som deltar i idrottsakti viteter på fritiden Andel 51 % 43 % 59 % 59 % 59 % 57 % 2025 barn och ungdoma r som deltar i kulturakti viteter på fritiden Analys Resultatet för både flickor och pojkar har minskat sedan tidigare år men för pojkar har det minskat betydligt. Resultatet kan jämföras med snittet i staden om 47%. Förvaltningen fortsätter arbeta för att erbjuda barn och unga kulturaktiviteter och möjlighet till en meningsfull fritid efter skolan. Kulturhuset fortsätter exempelvis att utveckla samverkan med Kulturskolan och erbjuda kulturaktiviteter som kan locka fler barn och unga. Under året har aktiviteter för barn och unga erbjudits i stor omfattning och under loven har förvaltningen haft utökat antal aktiviteter som erbjudits barn och unga. Aktiviteter som arrangerats har varit välbesökta. Andel 89 % 93 % 86 % 81 % 81 % 77 % 2025 barn och ungdoma r som är nöjda med tillgången till idrottsakti viteter Andel 77 % 69 % 86 % 83 % 83 % 79 % 2025 barn och ungdoma r som är nöjda med tillgången till kulturakti viteter på fritiden Analys Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 44(113) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Resultatet visar på en minskad nöjdhet jämfört med föregående år för pojkar. Resultat för flickor har minskat marginellt från förra året men visar fortsatt att flickor är mer nöjda än pojkar. Flickor deltar i högre grad i kulturaktiviteter än pojkar. Förvaltningen fortsätter att arbeta för att erbjuda kulturaktiviteter på olika arenor som attraherar barn och unga. Barn och unga har bjudits in till delaktighet om vad de vill ta del av och har haft möjlighet att påverka innehållet. Aktiviteterna som arrangerats har varit välbesökta och uppskattade. Andel 71 % 75 % 68 % 66 % 67 % 67 % 2025 ungdoma r som deltar i föreningsl iv Nämndmål: 1.5.1 Invånarna tar del av ett mångsidigt kulturutbud som utgår från delaktighet Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen samverkar med civilsamhälle och aktörer inom staden för att erbjuda mångsidig och jämlik kultur. I Skarpnäcks kulturhus erbjuds lokaler och kurser för att möjliggöra eget kulturskapande och lokalt engagemang. Barn och äldre ges möjlighet till kulturskapande och kulturupplevelser genom mötesplatser, aktiviteter och verksamheter inom förskola och äldreomsorg. Det är prioriterat att nå de målgrupper som vanligtvis inte deltar i stadens kulturutbud. Genom uppföljning av föreningsstöden säkerställs att nämnden stödjer föreningar med demokratiska värderingar. Förväntat resultat - Invånare i alla åldrar, oavsett kön, etnisk bakgrund och funktionsförmåga använder Skarpnäcks kulturhus som en mötesplats för kultur och eget skapande - Inom förskolan, fritidsgårdar, aktivitetscenter och lokala mötesplatser för äldre ges möjlighet till kulturupplevelser och skapande verksamhet - Äldre på vård- och omsorgsboende har kontinuerlig tillgång till kulturupplevelser Analys Förvaltningen gör bedömningen att nämndmålet uppnåtts. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat är uppnått och att aktiviteterna genomförts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse De aktiviteter som erbjuds vid Skarpnäcks kulturhus inkluderar 2025-01-01 2025-12-31 barn och unga med funktionsnedsättningar Skarpnäcks kulturhus samverkar med biblioteken och kulturskolan 2025-01-01 2025-12-31 Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 45(113) KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att inriktningsmålet uppnås. Bedömningen grundas på att samtliga verksamhetsområdesmål som är kopplade till inriktningsmålet uppnås helt samt att underliggande nämndmål uppnås helt. Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att följa Stockholms stads miljöprogram 2030 med underliggande handlingsplaner och program. Hur stadsdelsnämnden har bidragit till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål redovisas nedan under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet och underliggande nämndmål kommer att uppnås under året. Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att kontinuerligt arbeta med att minska utsläppen och öka kunskapen om miljö- och klimatfrågor i enlighet med Miljöprogram 2030 och Klimathandlingsplan 2030. Förvaltningen har ansökt om och beviljats klimatinvesteringsmedel för utbyte av vanliga papperskorgar till källsorteringskärl i stadsdelsområdets större parker. Arbetet är genomfört och utfört i samverkan med trafikkontoret samt utifrån den vägledning för insamling av förpackningsavfall från populära insamlingsplatser som Naturvårdsverket tagit fram. Förvaltningen har efterfrågat och uppvaktat Stockholm vatten och avfall (SVOA) om att deras mobila insamling Returrundan även ska ha ett stopp i stadsdelen Skarpnäcks gård. Detta är verkställt från och med sommaren 2025 vilket förenklar för invånare att bidra till stadens arbete med cirkularitet. Samtliga verksamheter har deltagit i workshop som syftade till att ge dem ökad förmåga att bidra till att nå målen i Miljöprogram 2030. Innehållet var riktad utifrån typ av verksamhet så till exempel inom socialtjänsten låg fokus på Mål 1 En rättvis och inkluderande omställning med tillhörande Program för mänskliga rättigheter. Kopplingen mellan exempelvis verksamheternas inköpsmönster och arbetssätt och målen i miljöprogrammet har synliggjorts och dialog kring utvecklingsmöjligheter förts. Material från genomförda workshops användes som underlag i framtagandet av nämndens lokala miljö- och klimathandlingsplan som antogs under hösten. Utförarverksamheter har försetts med inköpsstatistik över utsedda förbrukningsartiklar i plast Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 46(113) såsom handskar och skoskydd. Med denna som bas har de påbörjat minskningen i linje med stadens uppdrag. Exempelvis pågår det ett utvecklingsarbete inom hemtjänsten i syfte att öka medvetenheten bland medarbetare kring när och hur engångsskydd i plast ska användas. Det sker genom självskattning i användandet av skoskydd, engångsförkläden och engångshandskar där resultaten används som diskussionsunderlag på arbetsplatsträffar. Hemmet för gamla fortsätter aktivt arbetet med ett hållbart vård- och omsorgsboende och samtliga utförare bevakar utbudet av nya miljö- och klimatsmarta produkter som kan ersätta mindre hållbara alternativ. Förvaltningen i samverkan med miljöförvaltningen deltog under hösten i den lokalt arrangerade Klimatfestivalen som anordnas av ett nätverk av organisationer, företag, grupper och enskilda. Förvaltningen visade exempel på genomförda miljö- och klimatåtgärder inom stadsdelsområdet samt informerade om hur invånare kan påverka genom delaktighet, medborgarförslag och synpunkter. Miljöförvaltningen visade exempel på hur invånare kan hjälpa och stimulera den biologiska mångfalden i staden. Uppdraget är i linje med stadsdelsförvaltningarnas mer långsiktiga roll, som beskrivs i Klimathandlingsplan 2030. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 100 100 % Tas fram av 2025 upphandlin nämnd/styr gar som else bidrar till cirkularitet Inköpta 17,87 16,5 552 ton 2025 förbrukning sartiklar i plast i stadens verksamhet er Analys Förvaltningen förväntas bidra till stadens minskning om 25 procent till 2030 i relation till basåret 2023. Enligt data i den manuellt framtagna plastkartläggning som förvaltningen fick i samband med T2 var den totala vikten för 2023 16,96 ton vilket gav 12,75 ton till 2030. De nya underlagen från stadens nya verktyg Plastkollen som redovisar data från år 2024 visar på en ökning mellan 2023 och 2024 samt en minskning med 10 procent mellan 2024 och 2025. 2023 16.96 ton, 2024 19,96 ton, 2025 17,87 ton. Då indikatorn inte är relativ tar den inte hänsyn till ökat eller minskat antal verksamheter. Klimatpåver 1,4 kg CO2 1,35 kg 1,5 kg CO2 1,5 kg CO2 2025 kan från per kg CO2 per kg per kg per kg upphandlad livsmedel livsmedel livsmedel livsmedel e livsmedel Analys I samband med en uppdatering i systemet där förvaltningen hämtar CO2-data justerades historiska värden. Systemägaren hänvisar till att för att få en rättvis bild av utvecklingen under 2025 mot 2024 ska jämförelsen göras utifrån det värde för 2024 som visas idag. Historiska data för jan-dec 2024 1,42 kg (rapporterade 1,35). Dessa data visar att förvaltningen har motsvarande utsläpp under 2025 som 2024. Förvaltningens resultat för koldoxidutsläpp är fortsatt inom målvärde dock har vissa verksamheter utmaningar och ett behov av utvecklingsarbete. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 47(113) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Köpt energi 0,75 GWh 0,83 GWh 1 GWh 1 700 GWh 2025 i stadens organisatio n Analys Förvaltningens arbete med minskade utsläpp och lokaleffektivisering har påverkat utfallet för köpt energi med en högre minskning än förväntat. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna revidera 2025-01-01 2025-12-31 riktlinjer för mat, måltider och fysisk aktivitet i kommunala förskolor i Stockholms stad, i linje med stadens reviderade strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat. Riktlinjerna ersätter stadsdelsnämndernas befintliga riktlinjer Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda förutsättningarna för ett stärkt klimatarbete i stadsdelsnämnderna, med fokus på involvering och delaktighet Stadsdelsnämnderna ska utifrån stadens styrdokument avseende 2025-01-01 2025-12-31 miljö och klimat redovisa hur de jobbar lokalt med implementeringen av programmen Trafiknämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och 2025-01-01 2025-12-31 Stockholm Vatten och Avfall AB utreda vad som krävs och påbörja åtgärder för att efterkomma kravet på källsortering på välbesökta platser såsom parker och torg i enlighet med förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar Nämndmål: 2.1.1 Nämndens verksamheter är energieffektiva och resurssmarta med en låg klimatpåverkan Uppfylls helt Beskrivning Staden har en gemensam koldioxidbudget som anger den maximala mängd koldioxid som kan släppas ut i strävan att begränsa klimatförändringarna. Där ingår och mäts utsläpp från stadens organisation inom sektorerna uppvärmning, el- och gasanvändning samt transporter vilka redovisas av miljöförvaltningen en gång per år. Förvaltningen prioriterar arbetet med ökad energieffektivitet och minskade utsläpp genom riktade insatser. Verksamheterna bidrar genom delaktighet där medarbetare arbetar utifrån Checklista för energieffektivisering. Förvaltningen utreder om det finns ytterligare åtgärder som möjliggör energibesparingar i stadsmiljön och om ansökningar av klimatinvesteringsmedel erhålls planeras till exempel utbyte till LED i samverkan med Sisab. Samtliga enheter kommer under året att genomföra workshop, i samverkan med miljösamordnare, i syfte att utveckla förmågan att arbeta mot att nå målen i miljöprogrammet Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 48(113) och handlingsplanernas aktiviteter. Detta ska bidra med kunskap om medarbetarnas roll i arbetet med att nå stadens miljö- och klimatmål samt som underlag till den lokala miljö- och klimathandlingsplan som ska författas. Äldreomsorgen fortsätter arbetet med Vägledningen för hållbart vård och omsorgsboende. Arbetet med resurseffektiva kretslopp utifrån EU:s avfallshierarki fortlöper genom att förebygga, återbruka, och återvinna avfall samt använda sig av Stocket återbruk samt stadens återbruksavtal vid inköp. Verksamheterna inom förskola/fritid och Avdelning för stöd, service och omsorg ser över arbetssätt för när och hur engångshandskar och skoskydd används med målet att minska inköpen. Vid inköp ska alternativ som är fördelaktiga för hälsa, miljö och klimat väljas. Inköpen följs upp och rapporteras i stadens nya indikator. Matens klimatavtryck ska begränsas och i större utsträckning vara ekologisk, växtbaserad och säsongsanpassad i förvaltningens verksamheter samt vid fika i samband med personalträffar och dylikt som intern representation och catering. I och med att indikatorn för ekologiska livsmedel numer inkluderar personalsammankomst kommer även de inköpen att följas upp och verksamheterna förses med nya rutiner för kontering samt månadsvis uppföljning. Verksamheterna inom förskola/fritid och stöd, service och omsorg fortsätter arbetet med att aktivt minska matens klimatpåverkan. Bland annat genom att på respektive enhet fortsätta utveckla arbetssätt och metoder samt mäta mängden matsvinn med målet att det ska minimeras. Arbetet sker med ett stort ägandeskap hos medarbetarna och kommuniceras internt samt externt för att kunna sprida lärande och goda exempel. Förväntat resultat - Workshop som ger enheterna ökad förmåga att bidra till att nå målen i miljöprogrammet är genomförd. - Enheternas inköp av måltider, livsmedel och i samband med personalträffar och dylikt har målsättning 70 % ekologisk andel och konteras korrekt. - Energiförbrukningen i förvaltningens verksamheter fortsätter minska och enheterna bidrar genom delaktighet där medarbetare arbetar utifrån Checklista för energieffektivisering. - Minskad inköpsvolym i kilogram av plasthandskar och skoskydd. De inköp som görs är mer fördelaktiga för hälsa, miljö och klimat. - Möjligheten till ytterligare energibesparingar i stadsmiljön har inventerats - Förvaltningsledningen har genomfört e-utbildning Stockholms miljöprogram 2030 - I upphandlingar ställs krav på cirkularitet Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat uppnås och att samtliga aktiviteter har genomförts enligt plan. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Enheterna genomför workshop, i samverkan med miljösamordnare, 2025-01-01 2025-08-31 i syfte att utveckla förmågan att arbeta mot att nå målen i miljöprogrammet Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 49(113) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Enheterna ser över arbetssätt för när och hur engångshandskar 2025-01-01 2025-12-31 och skoskydd används med målet att minska inköpen. Vid inköp väljs alternativ som är fördelaktiga för hälsa, miljö och klimat Enheternas inköp av livsmedel, måltider och i samband med 2025-01-01 2025-12-31 personalträffar och dylikt är miljövänlig och klimatsmart. Kontering ska ske enligt nya rutiner Förvaltningen utreder om det finns ytterligare åtgärder som 2025-01-01 2025-12-31 möjliggör energibesparingar i stadsmiljön. Förvaltningsledningen genomför e-utbildningen Stockholms 2025-01-01 2025-06-30 miljöprogram 2030 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet och underliggande nämndmål kommer att uppnås under året. Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att utveckla parker, förskolegårdar, naturområden, och naturreservat med fokus på biologisk mångfald och klimatanpassning utifrån Handlingsplan för biologisk mångfald och Handlingsplan för klimatanpassning 2022-2025. Förvaltningen har erhållit centrala medel för klimatanpassningsåtgärder för parker och verksamheter. Dricksvattenutkast har installerats i lekplatsen Fyren samt i Peters park. Under perioden har kommunikationsinsatser genomförts gällande bland annat hantering av trädgårdsavfall, stadsodling och biologiska mångfaldens dag. Ett 50-tal nya träd har planterats runtom i stadsdelsområdet. Träden som planterats utgör en blandning av fruktträd, lövträd och barrträd i syfte att öka krontäckningsgrad och biologisk mångfald samt förstärka tallsamband. Med hjälp av material från stadsarkivet har även buskar och träd i Laduplanparken bytts ut i syfte att återskapa den ursprungliga entrén. För att stärka de ekologiska värdena i stadsdelsområdet samverkar förvaltningen med miljöförvaltningen i arbetet med stadsdelsvisa åtgärdsprogram. Förvaltningen har erhållit centrala medel för biologisk mångfald kopplat till de områden som är del av de stadsdelsvisa åtgärdsförslagen samt bostadsnära natur, arbetet påbörjades under våren och slutfördes under hösten. Vid Nytorps gärde har ängsyta har anlagts där en förskola tidigare stod, installation av insektshotell samt plantering av vårlökar i anslutning till ingångar och utgångar vid gångtunnlar och parkvägar har genomförts. I maj återvände de kor som genom bete bidrog till ökad biologisk mångfald i Flatens naturreservat under 2024. Nämnden beviljades investeringsmedel från stadens satsning Grönare Stockholm för att öka den biologiska mångfalden i samband med upprustning av Gåshällsparken i Kärrtorp. Åtgärder som genomförts är bland annat plantering av tallar, ersättning av hårdgjorda ytor med gröna och genomsläppliga ytor. Arbetet fortsätter under Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 50(113) 2026 med åtgärder för att fördröja dagvatten och ytterligare planteringar. Arealen av slåtterängar utökas kontinuerligt i stadsdelen, ytor som tidigare klippts regelbundet får istället växa och gå i blom för att sedan slås. Det nedslagna materialet samlas därefter upp. På så sätt gynnas den biologiska mångfalden. Sammanlagt har under året 5500 kvm omvandlats från hårdgjord yta eller klippt gräsmatta till ängsmark eller slåtteryta. I samband med tertial 1 ansökte förvaltningen om medel i syfte att genomföra en upprustning av allmän platsmark som främjar barns lekmiljöer i anslutning till förskolegårdar med låga lekvärden. Projektet innefattade att utveckla del av parkstråket Skarpnäcksgången med samlingsplats, trädplantering, lekbuskage och bärbuskar samt viss topografi bestående av naturmaterial. Barn från närliggande förskolor har varit delaktiga i planering och utformning av projektet som är i linje med en lekotop det vill säga en naturbaserad lekmiljö. Projektet genomfördes under hösten och invigdes tillsammans med barn från de tre förskolorna som var de första att få uppleva den nya parken, de planterade krokuslökar tillsammans som under våren kommer att smycka platsen. Förvaltningen är fortsatt part i Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) forskningsstudie om Stadslandskapets tallar där pilotstudiens fokusområde innefattade bland annat Pungpinan och Bagarmossenskogen. Under året har åtgärder som kan bidra till hållbar föryngring och skötsel av tall identifierats och en plan för fortsatt arbete tagits fram. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 60,53 % 63,81 % 70 % 70 % 2025 inköpta ekologiska livsmedel i kronor Analys Indikatorn innefattar från 2025 även ekologiskt i samband med personalträffar samt, som tidigare, ekologiska livsmedel (verksamheter). Andelen ekologiska måltider redovisas inte längre i indikatorn. Resultaten särredovisas här: Ekologiskt i samband med personalträffar 49,1 procent Ekologiska livsmedel 61,5 procent. Produktionen av ekologiska livsmedel har minskat och det sker en fortsatt prisökning inom flera varuområden med en generell prisökning på 3,8 % och en prisökning på ekologiskt med 8 %. Underlag från serviceförvaltningen visar att endast 36 procent av anbudsvarorna i upphandlingen är ekologiska. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska fortsätta öka andelen höggräs vid ytor 2025-01-01 2025-12-31 som inte används för rekreation. Detta genom att i första hand anlägga ängsmark, i andra hand genom att minska antalet klipptillfällen i stor omfattning, i syfte att skapa sammanhängande ängsstråk, öka biologisk mångfald och minska driftkostnader för klippning Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 51(113) Nämndmål: 2.2.1 Skarpnäcks parker, naturområden och naturreservat utvecklas med fokus på biologisk mångfald och klimatanpassning Uppfylls helt Beskrivning Stadens Handlingsplan för biologisk mångfald genomsyrar stadsmiljöarbetet. Åtgärder som anläggning av växtbäddar med biokol, plantering av träd för skugga och omvandling av hårdgjorda ytor till grönytor prioriteras. Även ökad krontäckningsgrad prioriteras. Det gamla kulturlandskapet i naturreservaten återskapas genom att utveckla slåtterängar, ekmiljöer och spara död ved till faunadepåer. För att ytterligare stärka de ekologiska värdena i stadsdelsområdet samverkar förvaltningen med miljöförvaltningen i arbetet med stadsdelsvisa åtgärdsprogram där friställning av ekar, restaurering av våtmark och biotopskydd utreds. Möjligheter till nya stadsodlingar på parkmark erbjuds kontinuerligt i dialog med medborgare. Förväntat resultat - De ekologiska värdena utvecklas positivt. - Den biologiska mångfalden har stärkts. - Parker och andra grönytor, inklusive verksamhetsnära sådana, klimatanpassas. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat uppnås och att samtliga aktiviteter har genomförts enligt plan. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen bidrar till att nå det stadsövergripande trädmålet. 2025-01-01 2025-12-31 Förvaltningen bidrar till genomförandet av de stadsdelsvisa 2025-01-01 2025-12-31 åtgärdsförslagen för biologisk mångfald. Förvaltningen bidrar till invånarnas delaktighet i arbetet för ökad 2025-01-01 2025-12-31 biologisk mångfald genom kommunikationsinsatser. Förvaltningen utför klimatanpassningsåtgärder i form av 2025-01-01 2025-12-31 dricksvattenfontäner och tillskapande av skugga. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet och de underliggande nämndmålen uppnås genom de förväntade resultaten. Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att nämndens verksamheter genomför sina resor och transporter på ett så hållbart sätt som möjligt och genom att parkvägar inom stadsdelsområdet är tillgängliga och framkomliga, utifrån Stockholms stads framkomlighetsstrategi. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 52(113) Slyröjning av naturmark samt framkomlighetsbeskärning vid parkvägar utförs kontinuerligt i stadsdelsområdet, framförallt vid viadukter och friställning av träd intill gångtunnlar för ökad trygghet. Grenar och fällda träd används till att skapa faunadepåer. Inom ramen för Levande Stockholm skapades Vintertorg på och omkring Skarpnäcks torg för andra året i rad och förvaltningen deltog i trafikkontorets planering inför detta. Stråket fram till Skarpnäcks torg dekorerades med ljusinstallationer och extra sittplatser skapades. Dessa åtgärder är viktiga inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv då fler kvinnor än män använder gång- och kollektivtrafik som huvudsakligt färdmedel medan män cyklar och åker bil i större utsträckning än kvinnor, enligt Stockholms stads framkomlighetsstrategi. Förvaltningen har genomfört en inventering av behovet av cykelparkeringar i anslutning till parker och badplatser. Denna kommer användas i den fortsatta planeringen i dialog med trafikkontoret. I oktober 2026 planerar förvaltningen att ta över parkskötseln i egen regi. De arbetsmaskiner som förvaltningen köper in är fossilfria. Endast vid behov kommer enstaka fordon och maskiner vara dieseldrivna för att kunna tanka med fossilfritt drivmedel samt säkerställa beredskap vid kriser till exempel längre strömavbrott. En handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 är framtagen och implementering är påbörjad. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska ta fram handlingsplaner för utfasning av 2025-01-01 2025-12-31 fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 Nämndmål: 2.3.1 Stadsdelsområdet är framkomligt med hållbara transporter och resor Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen rustar upp parkvägarna enligt plan i syfte att erbjuda god framkomlighet. Förvaltningen bistår även trafikkontoret i arbetet med att skapa fullvärdiga primära cykelstråk och anpassa stadsmiljön för att minska konfliktytor mellan gående och cyklister. I samverkan med trafikkontoret bidrar förvaltningen till att Stockholm ska vara en grön promenadstad och Europas främsta cykelstad genom att göra parkvägar tillgängliga för alla, inventera behov av cykelparkeringar och bidra till genomförande av cykelstråk. Förvaltningen följer stadens reviderade rese- och mötespolicy och erbjuder medarbetare tjänstecyklar och miljöklassade bilar för att möjliggöra att resor och transporter i tjänsten sker på ett så hållbart sätt som möjligt. Förväntat resultat - Framkomligheten på stadsdelsområdets parkvägar är god och det är säkert att gå och cykla. - Behovet av cykelparkeringar i anslutningen till parker, badplatser och verksamheter är Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 53(113) kartlagt. - Vid upphandling ställs krav på fossilfria transporter. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat uppnås och att samtliga aktiviteter har genomförts enligt plan. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Bistå trafikkontoret i arbetet med att genomföra cykelstråk i 2025-01-01 2025-12-31 söderort med fokus på enklare åtgärder mot bland annat Bagarmossen och Skarpnäck. Analys Förvaltningen har inte blivit kontaktade av trafikkontoret i frågan. En ny områdessamordnare på trafikkontoret har börjat under hösten och ett första möte är inplanerat med förvaltningen i början av 2026. Förvaltningen avser då att lyfta frågan med trafikkontoret. Samverka med representanter från funktionshindersorganisation i 2024-01-01 2025-04-01 syfte att göra parkvägar mer tillgängliga för alla. Utreda behovet av fler cykelparkeringar i parker, vid badplatser och 2025-01-01 2025-12-31 verksamheter KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet och underliggande nämndmål uppnås. Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att följa Kemikalieplan 2031. Samtliga förskolor har haft en förnyad genomgång av Vägledning för Kemikaliesmart förskola. Personalen uppvisar hög grundkompetens, är medveten om förskolans ansvar att vara kemikaliesmarta och visar detta i materialval och genom att ställa frågor före inköp. Rutiner för att bibehålla god nivå, exempelvis tvätt av textilier och rensning av leksaker tillämpas. Medel som fördelats för genomförandet är riktat till utpekade åtgärder med fokus på större investeringar som mattor, vilmadrasser och köksutrustning. Inköp av kemikalier, produkter och inventarier görs i största möjliga mån enligt principerna för en kemikaliesmart förskola och produktuppföljning i Chemsoft har genomförts eller pågår vid samtliga förskolor. Förvaltningen har återbrukat lekutrustning och förrådsbyggnader från förskolor som avvecklats under 2024 och återanvänt dessa på gårdar med behov. Under våren genomförde förvaltningen en inventering av förekomsten av kreosot och däckgungor i parker, verksamheter och på badplatser. Inventeringen visar ingen förekomst av material innehållandes kreosot. Ett flertal lekplatser har gungor och annan lekutrustning av bildäck och underlaget kommer användas i den fortsatta planeringen av upprustningar. Förvaltningen har deltagit som ett gott exempel vid miljöförvaltningens Tematräff materialval - för friskare vatten i maj gällande årets inventering samt arbetet i fjol med inventering och Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 54(113) åtgärder av fallskyddsunderlag och konstgräs. Förvaltningen deltog under året i arbetsgrupp för revideringen av stadens Strategi för god, näringsriktig och klimatsmart mat som nu är på remiss, samt i kategoriteamet för livsmedel och måltider. Förvaltningen har samverkat med två andra stadsdelsförvaltningar och miljöförvaltningen för att skapa ett anpassat material för fortbildning av Miljöprogrammet som enhetschefer kan använda på till exempel arbetsplatsträffar. Materialet är färdigställt och granskat av stadens miljösamordnare och kommer att användas framöver. En lokal Miljö- och klimathandlingsplan är antagen, underlag i framtagandet har förutom stadens styrdokument varit dialoger från de workshops som hållits internt samt den framtagna fortbildningen för Miljöprogram 2030. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 100 % 100 % 100 % Tas fram av 2025 avslutade nämnd/styr bygg- och else anläggning sentrepren ader där varor miljöbedöm ts och loggats i Byggvarub edömninge n Nämndmål: 2.4.1 Nämndens verksamheter är miljö- och klimatsmarta Uppfylls helt Beskrivning Åtgärder genomförs för att skapa en kemikaliesmart miljö för alla brukare och medarbetare och verksamheterna gör kemikaliesmarta val vid inköp av kemikalier och förbrukningsmateriel. Förskola och fritid bedriver ett aktivt miljö- och klimatarbete genom vägledningen för kemikaliesmart förskola respektive Vägledning för kemikaliesmart grundskola och fritidsverksamhet. Kemikaliehanteringssystemet Chemsoft ska med den ökade kompentensen hos medarbetena användas mer systematiskt och samtliga städprodukter som lokalvården använder ska registreras. Vid val av anläggnings- och byggmaterial väljs produkter med lägst nivå accepterad i stadens byggvarubedömningssystem och lekutrustning och löst material av plast och gummi som däckgungor ska inventeras. Arbetet ska leda till att inga utfasnings- eller riskminskningsämnen förekommer i verksamheterna. När stadens reviderade klimathandlingsplan och kemikalieplan är beslutade och workshops genomförda med enheterna ska en lokal miljö- och klimathandlingsplan författas. Planen ska synliggöra förvaltningens strategiska arbete i enlighet med stadens miljöprogram 2030. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 55(113) Förväntat resultat - Städprodukter som leverantören använder för att utföra lokalvården ska dokumenteras i Chemsoft - Samtliga förskolor och öppna förskolor har genomfört handlingsplanen, punkt 1-19, i Vägledning för kemikaliesmart förskola - Lekutrustning och löst material av plast och gummi som däckgungor har kartlagts. - En lokal miljö- och klimathandlingsplan som synliggör förvaltningens strategiska arbete i enlighet med stadens miljöprogram, vilken ger enheterna ökad förmåga att bidra till att nå målen, har författats. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat uppnås och att samtliga aktiviteter har genomförts enligt plan. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskola och öppen förskola ser över arbetet med kemikaliesmart 2025-01-01 2025-12-31 förskola Förvaltningen författar en lokal miljö- och klimathandlingsplan 2025-01-01 2025-12-31 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att inriktningsmålet uppnås. Bedömningen grundas på att verksamhetsområdesmålen som är kopplade till inriktningsmålet uppnås helt, förutom ett som uppnås delvis. Nio av underliggande nämndmål uppfylls helt och två uppfylls delvis. Hur stadsdelsnämnden har bidragit till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål redovisas nedan under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt. Bedömningen grundas på att samtliga KF-indikatorer uppnås helt och att underliggande nämndmål har uppfyllts helt. En hållbar ekonomi Förvaltningen har under året arbetat för att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi genom Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 56(113) medveten resursanvändning, och för att effektivisera förvaltningens lokalutnyttjande. Nämnden redovisar år 2025 ett överskott om 20,2 mnkr före resultatdispositioner. Resultatenheterna har en ingående resultatfond om 5,2 mnkr från år 2024 och överför till år 2026 fondmedel om 5,5 mnkr. Detta innebär en ökad resultatfond med 0,3 mnkr till år 2026. Resultat efter resultatöverföring är 19,9 mnkr. Nämndens verksamhet, och förutsättningar för att nå budget i balans, har under de senaste åren påverkats av såväl demografiska förändringar som ökade kostnader för lokaler, livsmedel och löner, vilket särskilt påverkat nämndens personalintensiva verksamheter. Befolkningsprognosen för Stockholms stad och Skarpnäcks stadsdelsområde visar på ett sjunkande barnantal som ställer fortsatta krav på en effektiv lokal- och personalplanering inom förskola. Förvaltningen har under året vidtagit åtgärder i syfte att anpassa verksamheten utifrån de förutsättningar som råder, bland annat har avveckling av inhyrda paviljonger skett och avdelningar har tomställts. Enheterna har under året arbetat med att implementera egna bemanningsteam för att kunna hantera frånvaro vilket börjar ge en positiv effekt på kostnaderna. Hyror för befintliga lokaler har dessutom ökat markant de senaste åren, samtidigt som kostnader för nyproduktion blivit väsentligt högre än tidigare. Äldreomsorgen har under de senaste åren redovisat överskott till stor del beroende på en kombination av minskat behov av platser på vård- och omsorgsboende och hemtjänstinsatser. Antalet platser har under året inte ökat i takt med budgeten, vilket resulterar i ett ekonomiskt överskott som representerar största delen av nämndens överskott. Förvaltningen har arbetat med förebyggande insatser för att minimera behov av de dyraste placeringsformerna inom socialtjänsten. Socialtjänstens verksamheter redovisar ett överskott, som härrör bland annat från att verksamheten underskrider de volymer för placeringar som budgeterats för samt från ökade statsbidrag. Verksamhetsområdet för stöd och service till personer med funktionsnedsättning redovisar underskott, som till största del beror på utförarverksamheterna som under året haft tomma lägenheter på grund av renoveringar. Verksamheten arbetar med tät uppföljning av såväl nyttjandegraden som av vilka insatser som kan motsvara ett stegrat omvårdnadsbehov. Det finns vidare ett ackumulerat underhållsbehov för lokaler inom gruppbostäderna. På grund av ett under året prognostiserat ekonomiskt överskott har förvaltningen genomfört ett antal satsningar av engångskaraktär. Bland dessa återfinns bland annat åtgärder i förvaltningshuset på Björkhagsplan samt underhållsarbeten av gång och -cykelvägar samt arbete med att etablera ändamålsenliga lokaler inför att driften av stadsmiljöverksamheten övergår till egen regi 2026. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Nämndens 98,5 % 99,1 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet efter resultatöver föringar Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 57(113) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Nämndens 98,5 % 99,2 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet före resultatöver föringar Nämndens -1 % 0 % +/-1 % +/- 1 % 2025 prognossäk erhet T2 Nämndmål: 3.1.1 Nämndens resurser används effektivt med ett hållbart och långsiktigt perspektiv Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen följer stadens system för uppföljning med fokus på måluppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål och mål för verksamhetsområdena samt förvaltningens budget. Förvaltningens budget följs upp månadsvis med prognos på helårsutfall. Förvaltningen strävar efter att varje verksamhetsområde bär sina kostnader utifrån tilldelade medel, men omfördelar medel för att verksamheterna ska få rimliga förutsättningar att uppfylla målen. Åtgärder vidtas vid avvikelser. Alla verksamheter arbetar kontinuerligt med utveckling och effektivisering för att uppnå bästa möjliga resultat för stadsdelsområdets invånare. Förväntat resultat - Förvaltningen har en budget i balans och uppfyller målen i stadsdelsnämndens verksamhetsplan - Förvaltningens prognossäkerhet är god - Ekonomiska resurser fördelas lika, och i enlighet med den enskildes behov, mellan män och kvinnor, flickor och pojkar. Analys Nämndmålet uppfylls genom att nämndens totala kostnader ryms inom budget och att målet för prognossäkerhet nås. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Åtgärdsplaner upprättas för enheter med befarade ekonomiska 2025-01-01 2025-12-31 underskott KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 58(113) Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet samt underliggande nämndmål uppnåtts. Bedömningen grundas på att förväntade resultat är uppnådda, att målvärden för samtliga indikatorer har uppnåtts helt och att aktiviteterna är genomförda. I genomsnitt 354 hushåll per månad har mottagit ekonomiskt bistånd, det är en ökning med 5,4 procent jämfört med 2024 års månadsgenomsnitt på 336 hushåll. Andelen personer som har haft ekonomiskt bistånd till sin försörjning under lång tid har minskat, medan andelen barnfamiljer som är i behov av försörjningsstöd ligger på samma nivåer som föregående år. Andelen invånare i stadsdelsområdet som har ekonomiskt bistånd är, liksom andelen barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd, dock fortsatt lägre än genomsnittet för hela staden. Förvaltningen har fortsatt arbeta med att stödja personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning och/eller skadligt bruk och beroende, med målet att bidra till ett mer självständigt liv. Personer som socialtjänsten möter har ofta en komplex problematik och behöver stöd inom flera livsområden. Därför är både intern och extern samverkan central i arbetet för att långsiktigt stödja personer mot självförsörjning. Olika funktioner inom socialtjänsten har under året samverkat för att stärka den interna samordningen och bättre möta behovet av nära samarbete där detta bedömts aktuellt. I linje med intentionerna i den nya socialtjänstlagen har telefontiderna utökats och vissa utredningsmoment har förenklats i syfte att öka tillgängligheten och frigöra tid för till socialt arbete med målgruppen. Förvaltningen har deltagit i ESF-finansierade (Europeiska socialfonden) projektet Stockholmskraften, som pågår från september 2024 till september 2027. Projektet syftar till att bryta långtidsarbetslöshet och att skapa förutsättningar för självförsörjning för personer med långvarigt bistånd genom riktade insatser och tidigt, samordnat stöd. Totalt har nio personer remitterats till och skrivits in i projektet, varav sex kvinnor och tre män. Hittills har två deltagare avslutats mot hel- respektive deltidsstudier samt annan relevant parallell planering. Personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av kognitiv funktionsnedsättning, missbruks- eller beroendeproblematik, långvarig psykisk sjukdom eller berättigande till insatser enligt LSS kan anställas inom offentlig skyddad anställning (OSA). Sju personer har anställts inom OSA, och ytterligare kandidater är i inledande fas inför anställning. Den interna och externa samverkan inför tillsättning av OSA-anställningar har fungerat väl och bidrar till positiva resultat för brukarna. Samhällsvägledningen har haft ett fokus på arbete, studier och egen försörjning samt ett särskilt fokus på bostadsvägledning som en del av förvaltningens vräkningsförebyggande arbete. Samhällsvägledning sker bland annat genom drop-in-verksamhet på olika platser i stadsdelsområdet men inkluderar även bokade besök och stöd via telefon och behandlar frågor om bostad, ekonomi och förskola/skola. Samhällsvägledningen har haft totalt 398 besök, varav 174 barnfamiljer. Bostadsrelaterade frågor har varit det område som flest besökare söker hjälp. Samhällsvägledare och stadsdelsmammor har under året samverkat med arbetsmarknadsförvaltningens projekt Kvinnors etablering, som drivs i samarbete med Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 59(113) Arbetsförmedlingen. Projektet fokuserar på uppsökande verksamhet för att nå kvinnor långt från arbetsmarknaden och att erbjuda stöd för etablering i arbetsliv och samhälle. Antalet inkomna ärenden inom budget- och skuldrådgivningen har varit något lägre jämfört med föregående år, men ökade under årets andra hälft. Det finns inga större skillnader jämfört med föregående år gällande vilka grupper som söker hjälp. Personer med psykisk ohälsa, spelberoende och bostadsrelaterad skuldproblematik, även bland bostadsrättsinnehavare, är vanligt förekommande. Trenden att fler män än kvinnor söker hjälp kvarstår. Förvaltningen prioriterar fortsatt barnfamiljer och målsättningen att erbjuda dessa ett första samtal inom en vecka har under året uppnåtts. För att följa upp brukarnas upplevelse av rådgivningen delas en enkät ut när ett skuldsaneringsärende avslutas. Under året har svarsfrekvensen varit betydligt lägre än tidigare, med totalt 13 inkomna enkäter. Den främsta orsaken till den låga svarsfrekvensen är Kronofogdens handläggningstider som ökat kraftigt. Trots det låga antalet svar visar resultatet att samtliga respondenter upplevt gott bemötande, fått tydlig information och en bättre kontroll över sin skuldsituation. Antalet ärenden inom konsumentvägledning har varit något lägre jämfört med föregående år. Fram till mitten av november har drygt 70 ärenden handlagts, att jämföra med drygt 90 ärenden under hela 2024. De vanligaste frågeställningarna rör reklamationer av hantverkstjänster, bilreparationer samt avtal inom telefoni och bredband. Feriearbete På uppmaning från kommunstyrelsen har årsmålet för indikatorn antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi höjts från 560 till 570 under året. Årsmålet har uppnåtts med god marginal. Skolungdomar födda 2009–2007 (även födda 2006 för sommarlovet) har kunnat ansöka om feriejobb under sommar-, höst- och jullov. Totalt har 1 203 ansökningar inkommit under året. Av dessa anställdes 594 ungdomar, varav 49 procent pojkar och 51 procent flickor. Antalet anställningar under sommarlovet kunde, efter tilldelning av extra medel via statsbidrag, utökas med 31 platser. Utöver de rapporterade anställningarna har förvaltningen därtill administrerat ytterligare 24 anställningar åt trafikkontoret samt kyrkogårdsförvaltningen. Ungdomar med särskilda skäl eller särskilda anpassningsbehov kan prioriteras av socialtjänsten. Ungdomar har även möjlighet att prioritera sig själva. Till sommaren inkom 70 prioriteringsunderlag, varav 57 ungdomar anställdes. Prioriterade målgrupper är unga med funktionsnedsättning, med sociala skäl, som avbrutit gymnasiestudier eller bedöms ha behov av språkstödjande insats. Näringslivsfrämjande arbete Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet genom att samverka och ha en dialog med det lokala näringslivet. Näringslivsarbetet har under året inriktats på åtgärder för att utveckla tryggheten och attraktionskraften i stadsdelsområdet i enlighet med de fyra fokusområdena i stadens Näringslivspolicy gällande tom hösten 2025: stimulera tillväxt och företagsamhet, förbättra service, tillgänglighet och myndighetsutövning, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 60(113) attraktivare miljöer och bättre framkomlighet samt öka tillgången till arbetskraft med relevant kompetens. Detta uppnås genom den löpande dialog och uppföljning av företag som bedriver verksamhet på entreprenad samt genom samverkan med lokala näringslivet bland annat inom platssamverkan. Därutöver säkerställer förvaltningen att tydliga kontaktvägar tillhandahålls för att underlätta för näringslivet. Näringslivsperspektivet säkerställs vid planering av nya bostäder. Genom att tillhandahålla god vinterväghållning, renhållning samt säkerställa att det lokala näringslivet ges tillfälle att delta i platssamverkan bidrar nämnden till attraktivare miljöer. När förvaltningen tar emot feriearbetare och praktikanter under utbildning bidrar det till att öka tillgången till arbetskraft med relevant kompetens. Inför trygghetsvandringen som genomfördes i stadsdelen Skarpnäck under våren efterfrågade förvaltningen synpunkter om otrygga platser även från näringsidkare i stadsdelen. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 1,22 % 1,42 % 1,04 % 1,19 % 1,5 % 1,5 % VB 2025 personer som har ekonomis kt bistånd i förhållan de till befolknin gen Analys *Noteras att felaktiga siffror är registrerade på indikatorns totala utfall både för T1 och T2 (1,12 %). Korrekta siffror för både T1 och T2 ska vara 1,21 %. Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen är fortsatt på en låg nivå. Det noteras en skillnad mellan könen avseende män med ekonomiskt bistånd i relation till män i befolkningen samt motsvarande för kvinnor. En större andel män uppbär ekonomiskt bistånd inom stadsdelsområdet, vilket ligger i linje med tidigare könsfördelning och nationell statistik. Andelen män har ökat under året, medan andelen kvinnor legat på en mer stabil nivå. Andel 0,81 % 0,92 % 0,71 % 0,86 % 1 % 1,0 % VB 2025 vuxna med långvarigt ekonomis kt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare Analys Andelen vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd i förhållande till samtliga vuxna invånare i stadsdelsområdet har minskat och är nu på den lägsta nivån sedan mätningarna inleddes 2010. Utfallet visar dock på skillnader mellan kvinnor och män. Under året har andelen kvinnor med långvarigt ekonomiskt bistånd minskat, medan andelen män fortsatt är något högre. Att män i större utsträckning än kvinnor har långvarigt ekonomiskt bistånd överensstämmer med tidigare års utfall i stadsdelsområdet och utgör ingen avvikelse i årets resultat. För att minska risken för att fler personer hamnar i långvarigt ekonomiskt bistånd erbjuds insatser som präglas av tidiga och individuellt anpassade åtgärder med fokus på att bryta långtidsarbetslöshet. Antal 594 st 563 st 560 st Tas fram av VB 2025 tillhandah nämnd/styr ållna else platser Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 61(113) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor för feriejobb Antal 25 st 30 st 25 st Tas fram av VB 2025 tillhandah nämnd/styr ållna else platser för Stockhol msjobb Antal 66 st 51 st 50 st Tas fram av VB 2025 tillhandah nämnd ållna praktikpla tser för högskole studeran de samt platser för verksamh etsförlag d utbildning Antal 594 st 294 st 300 st 563 st 570 st 11 000 st VB 2025 ungdoma r som fått feriejobb i stadens regi Nämndmål: 3.2.1 Det är attraktivt att vara företagare i Skarpnäck Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen samverkar med företrädare för det lokala näringslivet inom ramen för bland annat lokala brottsförebyggande råd och platssamverkan. Förvaltningen har en kontinuerlig dialog och uppföljning av de företag som bedriver verksamhet på entreprenad inom nämndens ansvarsområden. Förvaltningen bistår kommunstyrelsen i arbetet för ökad hållbar tillväxt och företagande i Skarpnäcks stadsdelsområde inom ramen för stadens näringslivspolicy. Förväntat resultat - Lokala näringsidkare upplever stadsdelsområdet som tryggt och välskött och att samarbetet med stadsdelsförvaltningen är gott. - Företagare vet vart de ska vända sig för att få hjälp i olika frågor. - Fler småföretag etablerar sig inom stadsdelsområdet. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet uppnås. Bedömningen grundar sig på att förväntat Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 62(113) resultat uppnås och att aktiviteten genomförts som planerat. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen verkar för att det lokala näringslivet är delaktigt i de 2025-01-01 2025-12-31 trygghetsvandringar som genomförs. Nämndmål: 3.2.2 Vuxna har egen försörjning för sig och sina barn Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen arbetar för att öka andelen invånare i stadsdelsområdet som är självförsörjande och håller en hög tillgänglighet som underlättar för människor att få stöd och hjälp att komma ut i egen försörjning. Samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen och samordningsförbundet FINSAM säkerställer samordnade insatser som ökar självförsörjning för personer med komplexa försörjningshinder. Förvaltningen arbetare för att anställning inom stadens egna verksamheter ökar, detta i syfte att minska arbetslösheten i stadsdelsområdet. Förvaltningen arbetar förebyggande och främjande med budget- och skuldarbetet för riskgrupper som riskerar biståndsberoende. Det familjeorienterade arbetssättet genomsyrar förvaltningens verksamheter. Barns rättigheter omsätts konkret genom att barnkonsekvensanalyser görs när föräldrar söker ekonomiskt bistånd med särskilt fokus vid avslagsbeslut. Tillgång till samhällsvägledning och stöd till nyanlända stockholmare fortsätter ges med fokus på hållbara vägar till arbete och egen bostad. Förvaltningen prioriterar uppsökande arbete för kvinnor långt ifrån arbetsmarknaden. Förvaltningen erbjuder meningsfulla feriejobb till ungdomar och prioriterar särskilt grupper som exempelvis nyanlända, unga med funktionsnedsättning samt ungdomar med en social problematik. Förvaltningen utvecklar arbetet med riktade arbetsmarknadsinsatser i syfte för fler personer med funktionsnedsättning att få erfarenhet från och arbete på den öppna arbetsmarknaden. Förväntat resultat - Fler barn växer upp i hushåll som är självförsörjande - Unga vuxna och vuxna har försörjning genom studier eller arbete - Personer i arbetslöshet remitteras till Jobbtorg - Förvaltningen har utvecklat budget- och skuldarbetet med fokus på förebyggande arbete särskilt för riskgrupper - Fortsatt fungerande samverkan inom förvaltningens enheter för att nå unga i prioriterat behov av feriearbete i stadens regi. - Förvaltningen har tagit fram underlag för vidare analys av potentiella åtgärder för att minska skillnader mellan könen. - Förvaltningen har arbetssätt för att optimera användandet av insatskatalogen i syfte att Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 63(113) personer med funktionsnedsättning uppmärksammas och får anpassat stöd till egen försörjning. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet uppnås. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat uppnås och att samtliga aktiviteter har genomförts som planerat. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genom samverkan mellan samhällsvägledare och civilsamhället 2025-01-01 2025-12-31 arbeta för att nå ut till fler kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. I samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen genomföra en 2025-01-01 2025-12-31 kompetenshöjning för medarbetare för hur de ska använda insatskatalogen i syfte att möjliggöra arbetstillfället för personer med insatsen daglig verksamhet eller sysselsättning. Ingå i Stockholmskraften som tillsammans med Finsams parter 2025-01-01 2025-12-31 riktar sig till personer som uppbär försörjningsstöd och har varit inskrivna på arbetsförmedling i mer än 24 månader. Ta fram jämställdhetsstatistik kring hyresskulder och kontakt med 2025-01-01 2025-12-31 budget och skuldrådgivningen. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet samt de underliggande nämndmålen har uppnåtts under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat och fastställda målvärden för indikatorerna har nåtts, samt att planerade aktiviteter har genomförts enligt plan. Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att prioritera det vräkningsförebyggande arbetet samt erbjuda uppsökande och motiverande insatser i kombination med individuellt anpassat stöd. Personer som riskerar att förlora sitt hyreskontrakt erbjuds tidig och personlig kontakt med handläggare, budget- och skuldrådgivning samt det stöd och de insatser som krävs för att komma till rätta med sin situation. Barnfamiljer, personer med psykisk funktionsnedsättning, våldsutsatta samt äldre i osäkra boendeförhållanden är särskilt utsatta grupper och prioriteras därför särskilt. Samtliga ärenden som kommer till förvaltningens kännedom avseende hyresskulder, sena hyresinbetalningar, störningar eller sanitär olägenhet följs upp av förvaltningens bosamordning (BOSAM). Under året har antalet inkomna underrättelser om avhysning minskat med cirka 14 procent jämfört med samma period 2024. Av totalt 294 inkomna underrättelser har 286 inte lett till verkställda avhysningar, vilket innebär att drygt 97 procent av de avhysningar som förvaltningen fått kännedom om har kunnat avvärjas. Utfallet bedöms vara ett resultat av det Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 64(113) tidiga, samordnade och ihärdiga arbete som bedrivits inom ramen för förvaltningens vräkningsförebyggande arbete. Åtta hushåll har fått beslut om avhysning som verkställts. Förvaltningen har i alla ärenden där det varit möjligt erbjudit ett vräkningsförebyggande stöd. En avhysning som verkställts har inte förvaltningen fått någon underrättelse om varför inget vräkningsförebyggande arbete kunnat genomföras. Avhysningarna har berört lika många kvinnor som män. De vanligaste orsakerna har varit hyresskulder och sena betalningar, men även vanvård, olovlig andrahandsuthyrning samt dödsbon där kvarboende saknat juridisk rätt. I linje med Stockholms stads nollvision om att inga barn ska förlora sitt hem har inga avhysningar under året berört barn. Fler barnfamiljer har nått stabila boendelösningar med stöd av förvaltningens bolots. Andelen personer som kunnat avsluta sin stödinsats till följd av beviljat förstahandskontrakt har ökat med 70 procent jämfört med 2024. Under året har 11 personer erhållit eget förstahandskontrakt, vilket är att jämföra med 3 personer under 2024. Målgruppen som bolotsen arbetar med består främst av ensamstående kvinnor eller par med barn, ofta med svag arbetsmarknadsanknytning, kort kötid och begränsad kunskap om bostadsmarknaden. Förvaltningens samhällsvägledning har haft ett särskilt fokus på bostadsvägledning. Parallellt har andra funktioner inom förvaltningen arbetat för att i högre grad lotsa personer till bostadsvägledare för rådgivning och stöd i processen mot egen bostad. Detta arbete har resulterat i att 29 personer har fått bostadsvägledning. De förstärkta boendekedjorna för personer med komplexa vårdbehov eller skadligt bruk och beroende bedöms ha fungerat väl. Inom Bostad Först har tio personer försökskontrakt, och cirka 30 personer bor i tränings- eller försökslägenheter. Dessa mer självständiga boendeformer stärker individernas förmåga att hantera sin ekonomi och vardag och utgör en viktig del i återhämtningsprocessen. Stadsdelsnämnden bidrar även till kommunfullmäktiges mål genom att bevaka de lokala intressena och säkerställa att förskolor, grupp- och servicebostäder och vård- och omsorgsboenden planeras in tidigt i detaljplaneprocessen. Samråd för bostäder utmed Rusthållarvägen i stadsdelen Bagarmossen har ägt rum. Samråd för detaljplan Entré Bagarmossen samt granskning av detaljplan för Nytorps gärde genomfördes under våren. Förvaltningen har deltagit i en rad olika samverkansmöten inför kommande bostadsprojekt. Under 2024 initierade stadsdelsförvaltningen och stadsbyggnadskontoret en workshopserie där berörda förvaltningar och bolag i staden träffade fastighetsägare, lokala föreningar och andra berörda verksamheter längs Skarpnäcks allé och vid Skarpnäcks torg. Målet var att tillsammans ta fram en gemensam nulägesanalys av stadsdelen Skarpnäcks centrumområde och identifiera åtgärder för att stadsdelen ska bli tryggare och mer trivsam. En uppföljning ägde rum under våren där behov av fortsatt samverkan kring framförallt fastighets- och lokalfrågor identifierades. Förvaltningen har fört dialog med och stöttat Stockholmshem som är de största markägarna i området, i framförallt bildandet av en fastighetsägarförening. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 65(113) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 97,28 % 98,77 % 90 % Tas fram av VB 2025 avhysninga nämnd r som kunnat avvärjas efter inkommet meddeland e till förvaltninge n från hyresvärde n Antal 1 3 12 Tas fram av 2025 barnfamiljer nämnd som beviljats tillfälligt boende på hotell/vandr arhem Nämndmål: 3.3.1 Skarpnäck byggs socialt och ekologiskt hållbart med demokratiskt inflytande Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen bevakar de lokala intressena inom de områden förvaltningen har rådighet över när nya bostäder planeras i stadsdelsområdet. Förvaltningen framför tidigt behov av exempelvis nya förskolor, bostäder med särskild service och boenden för äldre, samt initierar samarbete för att säkerställa att förutsättningar skapas för att bedriva kommunal verksamhet. Förvaltningen bevakar också att park- och naturmark som används för bostäder kompenseras. Bland annat har förvaltningen identifierat ett behov av att samordna arbetet med ekologiska kompensationsåtgärder i stadsdelen Hammarbyhöjden och en dialog med berörda förvaltningar inom staden pågår. Förväntat resultat - Invånarnas behov av kommunal verksamhet planeras in tidigt i processen vid nybyggnation. - Använd parkmark kompenseras och konstnärliga installationer tillförs. - Det påbörjade arbetet med centrumutveckling kring Skarpnäcks allé och de omkringliggande offentliga rummen följs upp och utvecklas i samverkan med berörda förvaltningar, bolag och fastighetsägare. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet uppnås. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat uppnås och att samtliga aktiviteter genomförts som planerat. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 66(113) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Bistå exploateringskontoret i utvecklingsarbetet för Skarpnäcks 2025-01-01 2025-12-31 torg. I samarbete med exploateringskontoret följa upp och utveckla 2025-01-01 2025-12-31 arbetet med centrumutveckling kring Skarpnäcks allé och de omkringliggande offentliga rummen. Nämndmål: 3.3.2 Vuxna och barnfamiljer har ett tryggt och hållbart boende Uppfylls helt Beskrivning Boende är en grundläggande förutsättning för att kunna leva ett självständigt liv. Barnfamiljer, personer med psykisk funktionsnedsättning, våldsutsatta och äldre i osäkra boendeförhållanden är särskilt utsatta grupper som prioriteras inom förvaltningen och erbjuds stöd till mer långsiktiga och hållbara boendelösningar. Förvaltningen fokuserar på att i ett tidigt skede uppmärksamma och ge ihållande stöd till personer som riskerar hemlöshet. Personer med sociala kontrakt ska få stöd för att motverka skuldsättning. Stöd till såväl enskilda som familjer i osäkra boendeformer och sociala kontrakt ges i form av bostadsvägledning. Praktiskt stöd kompletteras med bolots eller boendestöd. Uppföljningen av bostadsformer inom SHIS stärks, både avseende hyresinbetalningar och skötsel i syfte att avtalat boende kan övergå till genomgångsbostad. Alla insatser som avser logi eller boende ska på sikt leda till ökade möjligheter för ett eget bostadskontrakt. Samhandläggningen inom förvaltningen kring äldre, våldsutsatta, personer med funktionsnedsättning och barnfamiljer för att säkerställa långsiktiga lösningar och insatser utifrån den enskildes behov. Förväntat resultat - Barnfamiljer och vuxna får tidigt stöd och vägledning för att få mer hållbara och långsiktiga boendelösningar - Barnfamiljer som lever i osäkra boendeförhållanden minskar. - Barns behov och situation beaktas särskilt - Inga barnfamiljer blir vräkta - Personer som har avtalat boende inom SHIS fullföljer kontraktskraven eller uppmärksammas i tid om annat stöd behövs - Antalet personer i behov av akut boendelösningar minskar - Genom vräkningsförebyggande arbete förhindras att inkomna underrättelser från hyresvärdar leder till avhysning - Äldre som är hemlösa, eller riskerar hemlöshet, får samtidiga och samordnade insatser utifrån individens helhetsbehov av stöd, vård och omsorg Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet uppnås. Bedömningen grundar sig på att förväntat Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 67(113) resultat uppnås. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls delvis Analys Kommunfullmäktiges mål uppnås delvis under året. Resultatet baseras på att tre av kommunfullmäktiges åtta indikatorer når årsmålen, att tre indikatorer delvis når årsmålen och att två indikatorer inte når årsmålen. De två underliggande nämndmålen nås delvis. Samtliga aktiviteter är genomförda eller fortsätter under kommande år. Kompetensförsörjningen är en av stadens och förvaltningens största utmaningar. Flera aktiviteter har genomförts för att stärka arbetet: Stadens personalpolicy och kvalitetsprogram har gett stöd i arbetet. Fokus har varit att behålla medarbetare och chefer och utveckla och förbättra förutsättningarna för uppdragen, samt erbjuda olika möjligheter till kompetensutveckling och lärande. Förvaltningen har bland annat deltagit på mässor och rekryteringsmöten på arbetsförmedlingen och skolor för arbete inom äldreomsorg. Syftet har varit att presentera förvaltningens verksamheter och möjligheter till arbete för både utbildade undersköterskor och studerande. I arbetet med kompetensförsörjning använder förvaltningen Sveriges kommuner och regioners modell som omfattar analys av områden som att rekrytera och attrahera bredare, använda medarbetares kompetens rätt, främja medarbetares utveckling och omställning, arbeta med friskfaktorer, underlätta för fler att arbeta mer och längre, stärka chefers förutsättningar samt utnyttja möjligheter genom digitalisering. Uppföljning av heltid, tillsvidareanställda och timavlönade I förvaltningen arbetar cirka 900 medarbetare och 45 chefer. I förskoleverksamheten arbetar 42 procent av förvaltningens personal, 27 procent arbetar inom äldreomsorg, 10 procent med stöd till personer med funktionsnedsättning samt 15 procent inom socialtjänst. Andelen som arbetar inom förskola är lägre än förra året och andelen som arbetar med äldreomsorg och personer med funktionsnedsättning har ökat. De flesta medarbetare i förvaltningen är kvinnor mellan 40-60 år. Personalomsättningen är låg, under 3 procent, vilket också är lägre än förra året. Förvaltningen har stärkt arbetet för att erbjuda trygga anställningar med heltid som norm. Av förvaltningens medarbetare är 93 procent tillsvidareanställda, vilket är en förbättring jämfört med föregående år. Andelen heltidsanställda har ökat från 83 procent till 86 procent. Den största förändringen av ökad andel heltidsanställda har skett inom verksamheter med omsorg om personer med funktionsnedsättning, men årsmålet nås ännu inte. Förvaltningen annonserar lediga tjänster enbart på heltid. Verksamheters personalplanering har analyserats, översyn av bemanningsplaneringen har genomförts och rutinerna kring bemanning, samt genomgång av schemaläggning med hänsyn taget till dygns- och veckovila. Förskoleverksamheterna har infört bemanningsteam per rektorsområde, samt tar del av stadens satsning på bemanningspooler. Äldreomsorgen har tagit del av lärande exempel från annan stadsdel. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 68(113) Tillsvidareanställda medarbetare har erbjudits höjd sysselsättningsgrad och fler månadsanställningar har gjorts för att minska andelen timavlönade. Chefer har haft dialog med medarbetare om att utöka arbetstiden. Flera medarbetare som arbetar deltid är dock inte intresserade av att gå upp i arbetstid eller av att arbeta heltid. Systematiskt arbetsmiljöarbete Förvaltningen har sedan flera år satsat på aktivt medarbetarskap. Syftet är att stärka den sociala och organisatoriska arbetsmiljön och bidra till förbättrade möjligheter för medarbetare att vara delaktiga, förbättra samarbeten och öka arbetsglädje. Metodstöd finns som stöd finns baserade på forskning om medarbetarskap och hur tillit och psykologisk trygghet i verksamheten skapar goda förutsättningar. Chefer har deltagit i arbetsmiljöutbildning och fortutbildning i friskfaktorer för att fortsätta att stärka förvaltningens främjande arbetsmiljöarbete. Stödmaterial för arbetet med friskfaktorer på varje enhet har tagits fram. En partsgemensam utbildning med de fackliga förbunden i att förebygga och hantera kränkande särbehandling har genomförts. Arbetet med lika rättigheter och möjligheter på jobbet har stärkts med en uppdaterad handlingsplan och nya dialogstöd för att öka medvetenhet. Materialet kopplar också till friskfaktorer och hbtqi. Stadens enhetliga friskvårdsförmåner har erbjudits all månadsanställd personal. Arbetsskor inom äldreomsorgen har införts under hösten och närmare hälften av de berörda medarbetarna har hittills tagit del av förmånen. Arbetsmiljöutbildning för kvälls- och helgansvarig personal inom vård- och omsorgsboende, samt grundläggande arbetsrättsutbildning för bemanningsplanerande personal inom hemtjänsten har genomförts för att stärka kompetens och rutiner. I bilagan "Rapport om den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet" finns en redovisning av förvaltningens arbetsmiljöarbete och uppföljning av föregående års vidtagna åtgärder. Organisering för ett hållbart arbetsliv Den 1 januari 2025 trädde förvaltningens nya organisation i kraft i enlighet med stadens riktlinje för enhetlig chefsstruktur. Staden ska ha en tydlig chefsstruktur med en hållbar organisation som bidrar både till väl fungerande verksamheter och till ett arbetsliv med goda förutsättningar för chefer och medarbetare. Alla förvaltningens chefer har nu fulla mandat och ansvar för verksamhet, personal och ekonomi. Förvaltningens största chefsgrupp är nu enhetschefer (64 procent), innan förändringen var det biträdande chefer (55 procent). Samtliga tre verksamhetsavdelningar har inrättat en ny chefsbefattning som är vanlig i staden: områdeschef. Inom förskolans verksamheter finns rektorer och biträdande rektorer. De biträdande rektorerna har i enlighet med stadens riktlinje fulla chefsmandat. Majoriteten av cheferna i förvaltningen nu har mellan 10-30 underställda medarbetare, vilket är en förbättring med närmare 20 procent. Chefer inom verksamheter för förskola och äldreomsorg har fortsatt de största medarbetargrupperna, vilket också var fallet innan förändringen. Inom förskoleverksamheterna har dock de biträdande rektorerna ett mer likvärdigt antal underställda än tidigare. Inom vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorgen har verksamheterna inrättat arbetsledarfunktioner. Nya arbetssätt krävs för att Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 69(113) hantera den förändrade organisationen. Forum, stöd och utbildning för förvaltningens chefer finns både inom förvaltningen och i staden. Under året har den nya organisationen och de nya chefsuppdragen följts upp, dels genom dialog på förvaltningens chefsforum, men också i dialog i ledningsgrupper på avdelningar och områden, samt i dialog mellan chef och underställd chef. Uppföljningen visar att det är en stor förändring som skett, att roller och arbetssätt påverkats och behöver tid att formas. Uppföljningen fortsätter under 2026. Nya samverkansforum med de fackliga förbunden för att spegla den nya organisationen har också formerats. Uppföljning och utvärdering av samverkan har genomförts med de fackliga förbunden och visar att det finns ett gott samverkansklimat, hjälpsamma strukturer och rutiner för arbetet. Se chefers antal underställda medarbetare per chefsbefattning och per verksamhet enligt tabell nedan. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 70(113) Tabell Chefers antal underställda medarbetare per chefsbefattning och per verksamhet Förklaring av tabellen; A=direktör, B=avdelningschefer utan underställda områdeschefer, B1=avdelningschefer med underställda områdeschefer, B2=områdeschefer samt rektorer, C=enhetschefer samt biträdande rektorer. Övriga verksamhetsområden avser kulturverksamhet. Antal underställda medarbetare Antal chefer uppdelat per verksamhetsområde inklusive underställda chefer Intervall Chefs- 0. Politisk 1. Individ- och 3. 5. 6. Övriga Totalt nivå verksamhet och familjeomsorg Förskoleverksamhet Äldreomsorg Stöd och verksamhets gemensam och fritidshem service till områden administration personer med funktions- nedsättning Färre än 10 st A 1 1 B 0 B1 1 1 1 3 B2 2 1 1 4 C 2 1 3 C1 0 C2 0 Mellan 10-30 st A 0 B 1 1 B1 0 B2 1 1 2 C 1 9 3 7 20 C1 0 C2 0 Fler än 30 st A 0 B 0 B1 0 B2 0 C 7 4 11 C1 0 C2 0 Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 71(113) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Aktivt 80 77 80 81 83 83 2025 Medskap andeinde x Analys Årets resultat på medarbetarenkäten kom i våras och är litet lägre än förra året, men i nivå med stadens snitt. De tre delområden som omfattas har samtliga sjunkit något sedan föregående år; motivation, ledarskap och styrning. Män har tidigare år varit mer nöjda än kvinnor, men deras resultat har sjunkit och nu är kvinnor mer nöjda än män. Andelen män är fortsatt väsentligt lägre än kvinnor i förvaltningens verksamheter. Alla verksamheter har arbetat med resultaten genom dialog och delaktighet i arbetsgrupperna för att förbättra de områden som har ett lägre resultat på enheten och värna och stärka de områden som fungerar väl. Andel 64 % 19 % 81 % 90 % 90% 2025 heltidsan ställninga r av totalt antal tillsvidare anställnin gar inom omsorg om funktions nedsatta Analys Utfallet når inte årsmålet, men utfallet har förbättrats under 2025. Gruppbostäderna återtogs i egen regi i slutet av 2023 och hade vid övertagandet endast ett fåtal heltidsarbetande medarbetare. Verksamheten har sedan dess arbetat för att öka andelen heltidsanställningar. Vid rekrytering planeras alltid heltidstjänster, i dessa verksamheter är personalomsättningen dock låg. Flertalet medarbetare som arbetar natt påverkar möjligheter och önskan att arbeta heltid. Dialog och erbjudande om heltid sker kontinuerligt med samtliga medarbetare. Trots åtgärder finns inte tillräckligt många som önskar heltidsanställning för att nå årsmålet på 90%. Andel 73 % 75 % 72 % 90 % 90% 2025 heltidsan ställninga r av totalt antal tillsvidare anställnin gar inom äldreoms orgen Analys Utfallet når inte årsmålet men har förbättrats under året. Årsmålet för andelen heltidsanställda nås inom vissa verksamheter och inom övriga verksamheter fortsätter arbetet med att ha dialog med deltidsanställda om heltid. Vid rekrytering annonseras endast heltidstjänster. Trots åtgärder finns inte tillräckligt många som önskar heltidsanställning för att nå årsmålet på 90%. Andelen 7,6 6,7 4 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar else av timavlöna d personal i förhållan de till samtliga arbetade timmar Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 72(113) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor inom förskolan Analys Utfallet når inte årsmålet. Förskoleverksamheterna arbetar med anpassningar och omställning utifrån minskande barnantal. Förskolorna behöver därmed också anpassa bemanningsplaneringen, vilket påverkar behovet av timavlönad personal. Förskoleverksamheten har under året startat bemanningsteam per förskoleområde och i slutet av året också tagit del av stadens möjlighet för förvaltningen att nyttja vikariepooler för pedagogisk personal. Arbetet fortsätter 2026 med stöd av dessa insatser för att hantera frånvaro av ordinarie personal och kommer att påverka behovet av timavlönad personal positivt. Andelen 20 17,5 17 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar else av timavlöna d personal i förhållan de till samtliga arbetade timmar inom stöd och service till personer med funktions nedsättni ng Analys Indikatorn når inte målet då verksamheten inom personlig assistens omfattar ett flertal timavlönade. Det har också uppstått tillfälliga behov av extra omsorgsinsatser i verksamheten som har bidragit till ökning av timavlönad personal, samt behov i samband med evakuering av lokaler och verksamhet. Arbetet med åtgärder för att nå målet fortsätter under 2026, Andelen 16 20,2 18 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar else av timavlöna d personal i förhållan de till samtliga arbetade timmar inom äldreoms org Sjukfrånv 7,2 % 4,7 % 7,7 % 8,3 % 7,5 % Tas fram av VB 2025 aro nämnd/styr else Sjukfrånv 3 % 3,2 % 3 % 3,2 % 3 % Tas fram av VB 2025 aro dag nämnd/styr 1-14 else Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 73(113) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med äldrenämnden införa 2025-01-01 2025-12-31 arbetsskor inom äldreomsorgen för att främja personalens arbetsmiljö och friskfaktorer Stadsdelsnämnderna ska ställa om vikarietillsättningen i förskolan, 2025-01-01 2025-09-30 där tillsvidareanställda vikarier på exempelvis enhetsnivå är utgångspunkten Nämndmål: 3.4.1 Arbetsmiljön präglas av jämställdhet och delaktighet med ett tillitsfullt och närvarande ledarskap Uppfylls delvis Beskrivning Förvaltningen har ett systematiskt arbetsmiljöarbete med fokus på delaktighet, inflytande och friskfaktorer. Ett tillitsfullt och närvarande ledarskap bidrar till en hälsofrämjande och jämställd arbetsmiljö. Att ha möjlighet att påverka sin arbetssituation bidrar till ökat lärande och en bra social och organisatorisk arbetsmiljö. Förväntat resultat - Kunskap och strukturer för friskfaktorer har stärkts inom samtliga verksamheter - Sjukfrånvaron sjunker (8,2% 2024) - Chefer har goda förutsättningar för närvarande ledarskap Analys Förvaltningen gör bedömningen att nämndmålet delvis har uppnåtts under året. Bedömningen grundas på att indikatorn är inte uppnådd medan aktiviteterna har genomförts som planerat. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Ledarskaps 78 76 79 80 81 2025 index Analys Ledarskapsindex bygger på 13 ledarskapsfrågor i medarbetarenkäten. Indexvärden tolkas utifrån tre kategorier; förvalta och förädla, förbättringspotential och utvecklingsbehov. Förvaltningens resultat har minskat något sedan året innan, men ligger fortfarande i den högre kategorin förvalta och förädla. Förvaltningen har en ny organisation sedan den 1 januari 2025. Flera medarbetare tillhör nya arbetsgrupper och har nya chefer sedan årsskiftet. Dialog kring behov av utveckling sker i varje arbetsgrupp. Chefer får stöd i sina uppdrag på flera olika sätt, till exempel genom introduktion, utbildning, stödfunktioner och samverkan i ledningsgrupp. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetet med friskfaktorer utvecklas och kopplingen till stadens 2024-01-01 2025-12-31 personalpolicy och kvalitetsprogram förtydligas Förvaltningens nya organisation och chefsstruktur utifrån stadens 2025-01-01 2025-12-31 enhetliga chefsstruktur startar och följs upp under året Förvaltningens nya samverkansforum med de fackliga förbunden 2025-01-01 2025-12-31 startar och följs upp under året Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 74(113) Nämndmål: 3.4.2 Medarbetare har goda förutsättningar och utövar ett aktivt medarbetarskap Uppfylls delvis Beskrivning Ett aktivt medarbetarskap ger förutsättningar för medarbetare att vara delaktiga, ta initiativ och ökar arbetsglädjen. Medarbetare har handlingsutrymme och bidrar till verksamhetsutveckling genom att omsätta idéer och förslag i konkreta verksamhetsförbättringar. Medarbetare och chefer arbetar tillsammans för att förbättra arbetssituationen, öka kvaliteten och uppnå verksamhetens mål. Förvaltningen erbjuder trygga anställningar med heltid som norm. Kompetensförsörjningen planeras på kortare och längre sikt med fokus på hållbart arbetsliv, lärande och utveckling. Förväntat resultat - Medarbetare utövar ett aktivt medarbetarskap - Medarbetare upplever att arbetsplatsen har ett gott arbetsklimat - Medarbetare har handlingsutrymme och bidrar med förslag och idéer för verksamhetsutveckling Analys Förvaltningen gör bedömningen att nämndmålet delvis har uppnåtts under året. Bedömningen grundas på att indikatorn är inte uppnådd medan aktiviteterna har genomförts som planerat. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor På min 75 % 71 % 75 % 76 % 76 % 2025 arbetsplats har vi ett gott arbetsklima t Analys Resultatet bygger på svar en av sex frågor i medarbetarenkäten inom området arbetsmiljö och hälsa. Resultatet har sjunkit något från förra året och når inte nämndens mål. Alla verksamheter har dialog om resultaten för enheten och formulerar åtgärder som följs upp under året. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Fler verksamheter prövar metoder för att stärka arbetet med 2024-01-01 2025-12-31 kvalitet, innovation och digitalisering Revidering av aktiviteter och struktur kopplat till den reviderade 2025-01-01 2025-12-31 handlingsplanen för socialsekreterares och biståndshandläggares arbetssituation Verksamheterna analyserar och stärker sitt kvalitetsarbete med 2025-01-01 2025-12-31 fokus på helhetssyn och handlingsutrymme Åtgärder för att öka grundbemanningen inom äldreomsorg, omsorg 2024-01-01 2025-12-31 om funktionsnedsatta och förskola med tillsvidareanställning och heltid som norm Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 75(113) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Förvaltningen gör bedömningen att kommunfullmäktiges mål uppnås. Bedömningen grundar sig i att underliggande nämndmål uppnås samt att en av två underliggande indikatorer uppnås. Arbetet med förberedelser och analys av behov och möjligheter för att stärka förvaltningens beredskap och organisation inför höjd beredskap har utvecklats i linje med stadens inriktning. Beredskapsarbete samt risk- och sårbarhetsanalys Förvaltningen har under året flyttat trygghetspunkten från Kärrtorps gymnasium till två olika lokaler inom stadsdelsområdet för att stå bättre rustade vid kriser och kunna möta invånarnas behov i hela stadsdelsområdet. De två nya trygghetspunkterna är förvaltningshuset i Björkhagen samt Skarpnäcks kulturhus. Båda lokalerna ligger nära kollektivtrafik, kan ta emot ett större antal personer och har möjlighet till enklare matlagning. Alla förskolor har deltagit i olika aktiviteter under den årliga beredskapsveckan. Syftet med aktiviteterna var att öka barnens och pedagogernas trygghet och beredskap. Exempel på aktiviteter som genomfördes var att träna på praktiska rutiner vid el- och strömavbrott samt inrymning och utrymning. Aktiviteterna skedde under lustfyllda former och barnen uttryckte efteråt att det varit roligt att öva. Stadens RSA-process består av sex steg som sker löpande i tvåårscykler. Under det första året görs analysarbetet, medan fokus under cykelns andra år ligger mer på att genomföra och följa upp de åtgärder som identifierats i analysen. Arbetet med steg 5 och 6 i risk- och sårbarhetsanalysen har genomförts genom att verksamheterna tagit fram och uppdaterat åtgärdsplaner inom förvaltningens samhällsviktiga områden, såsom äldreomsorgen och socialtjänsten. Fokus har legat på att säkerställa skydd för personer inom socialtjänsten och att minska och hantera de risker som identifierats. Åtgärdsplaneringen har utgått från de prioriteringar som fastställdes under föregående år och föregående analyscykel. Systematisk informationssäkerhet Under året har förvaltningens arbete med informationssäkerhet fortgått med att identifiera, bedöma och följa upp informationssäkerhetsrisker som kan uppstå i verksamheten. Förvaltningen har deltagit i stadens träffar och utbildningar avseende informationssäkerhet, och har en fortsatt god genomförandegrad av den obligatoriska informationssäkerhetsutbildningen. Ambitionen är emellertid att ytterligare öka antalet medarbetare som genomför utbildningen. Normerande klassningar har under året genomförts i staden där förvaltningen varit representerad. Resultaten från de normerande klassningarna har omhändertagits för att framöver kunna genomföra lokala klassningar. Arbetet med att utveckla dataskyddet i förvaltningen har fortsatt genom kunskapshöjande insatser och aktiv återkoppling till chefer och ledning samt arbete utifrån den åtgärdsplan som Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 76(113) togs fram för år 2025. Förvaltningens dataskyddsombud lämnar årligen en rapport om verksamhetensdataskyddsarbete, se bilaga 3:4. Förvaltningen avser att fortsatt utveckla strukturer, kompetens och arbetssätt för att säkerställa en hög och stabil nivå av informationssäkerhet över tid. Rådighet och uppföljning av leverantörer Den övervägande delen av upphandlade varor och tjänster är sådana där förvaltningen deltar i gemensamma upphandlingar för staden som helhet, både i upphandlingsprocessen och i avtalsuppföljningen. Gällande förvaltningens egna upphandlingar sker avtalsuppföljning med upphandlade leverantörer kontinuerligt, och i samband med dem görs ekonomiska kontroller av leverantörerna. Förvaltningen har under året vidare arbetat för att utveckla avtalsuppföljningar inom parkskötsel tillsammans med Farsta stadsdelsförvaltning och i dialog med upphandlad leverantör. Förvaltningen har också bistått i riktad stadsgemensam avtalsuppföljning i syfte att säkerställa följsamhet till avtalet. Genom utökad intern kontroll säkerställer förvaltningen vidare att inköpsprocessen bedrivs effektivt och att inköp sker genom stadens upphandlade leverantörer. För att ytterligare öka andelen elektroniska inköp har utbildningar i systemutnyttjande genomförts under hösten. Förvaltningen har anslutit leverantörer med stora inköpsvolymer till inköpssystemet och fortsätter arbetet med att kontinuerligt sträva mot att nå allt högre andel elektroniska inköp. En upphandling av lokalvård tillsammans med Farsta, Skärholmen och Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltningar har påbörjats då nuvarande avtal går ut i augusti 2026. I avtalet för den nya upphandlingen av lokalvård ska det finnas möjlighet att övergå till egen regi för delar av lokalvården. Parkskötsel i egen regi Förvaltningens arbete med övertagande av parkdrift i egen regi från och med 1 oktober 2026 fortlöper enligt plan. Arbetet pågår i nära dialog med övriga berörda förvaltningar i staden kopplat till lokaler och samverkan kring dessa samt behov av gemensamma upphandlingar och behov av maskiner och annan utrustning. Förvaltningens inriktning är att samtliga maskiner i parkskötseln ska vara eldrivna med undantag för några få fordon för beredskap vid kriser. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 48,43 % 36,53 % 70 % 70 % 2025 elektronisk a inköp Analys Andelen elektroniska inköp har ökat med 11 procentenheter från ifjol. Under året har utbildningsinsatser hållits för personal som gör inköp i syfte att i högre grad genomföra inköp i e-inköpssystemet. Andel 100 % 100 % 100 % 82 % 2025 prioriterade avtal där uppföljning genomförts Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 77(113) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Hägersten- 2025-01-01 2025-12-31 Älvsjö och Skarpnäck ska fortsätta sitt arbete med övergång till driften av natur- och parkskötsel i egen regi från 2025 Stadsdelsnämnderna ska i samråd med socialnämnden pröva 2025-01-01 2025-12-31 möjligheten att etablera ledsagning i egen regi i alla stadsdelsområden Nämndmål: 3.5.1 Verksamheterna har en hög beredskap för oväntade händelser Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen utgår från de prioriteringar som framkommer i risk- och sårbarhetsanalyser för att säkerställa en god beredskap. Verksamheterna arbetar utifrån detta vidare med beredskapshöjande insatser för samhällsviktiga processer. I samverkan med övriga ansvariga aktörer säkerställs att tillräckliga beredskapslager finns på verksamheter i egen regi. Förvaltningens krisledningsarbete vidareutvecklas utifrån de lärdomar som har dragits efter tidigare kriser och verksamheterna har god beredskap för oväntade händelser. Krigsorganisation och krigsledningsplan arbetas fram i samverkan med andra förvaltningar. En aktiv avtalsuppföljning, att motverka välfärdsbrott och att främja en sund konkurrens mellan seriösa företag är fortsatt prioriterat. Förvaltningen ska se över möjligheter till att stärka egen regi verksamheter för att säkra den lokala beredskapen samt säkerställa en god beredskap i upphandlade verksamheter. Efter genomförda verksamhetsövergångar av verksamheter inom grupp- och servicebostäder inom LSS samt övertagande av gruppbostäder LSS i egen regi arbetar förvaltningen vidare för att säkerställa en trygg verksamhet för brukare och medarbetare. Förvaltningen säkerställer fortsatt att det finns resurser och kompetens för ett effektivt och ändamålsenligt informationssäkerhets- och dataskyddsarbete samt delad data där så är lämpligt utifrån gällande informationsklassning. Skyfalls- och värmekartering är viktiga verktyg för att identifiera riskområden och för att kunna utforma åtgärder exempelvis när det gäller skydd av verksamhet som förskolor, gruppbostäder och vård- och omsorgsboenden. Dessa kartläggningar ger nödvändig information för att bygga klimatsäkra strukturer, planera grönytor och se till att evakuerings- och beredskapsplaner fungerar vid extrema väderhändelser. Skyfallskartering används för att kartlägga områden som riskerar att översvämmas vid kraftiga regn eller skyfall. Genom att identifiera lågt liggande platser, avrinningströsklar och andra riskfaktorer kan man förebygga skador och störningar. Värmekartering används för att kartlägga områden där temperaturen blir extra hög under värmeböljor, ofta kallade "värmeöar". Dessa kartor är viktiga för att skydda utsatta grupper, såsom barn, personer med funktionsnedsättning och äldre, som är mer sårbara för värmestress. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 78(113) Förväntat resultat - Inventering av verksamheter utifrån värme och skyfall har genomförts - Förvaltningen har en god beredskap att tillgodose vissa grundläggande behov för stadsdelsområdets invånare - Förvaltningens trygghetspunkt är etablerad och väl känd - Förvaltningen har en god beredskap för att upprätthålla dess samhällsviktiga verksamhet - Verksamheter, oavsett driftform, bidrar till god kvalitet och måluppfyllelse - Arbetet med informationssäkerhet och dataskydd sker systematiskt Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet uppnåtts under året. Bedömningen grundas på att förväntat resultat uppnåtts och att aktiviteter är genomförda. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Etablera en robust och heltäckande arkivorganisation 2025-01-01 2025-12-31 Etablera ledningssystem för informationshantering och arkiv samt 2025-01-01 2025-12-31 genomföra självskattning Fortsatt utbildning och stöd till chefer och dataskyddssamordnare 2025-01-01 2025-12-31 Förskolor och utförarverksamheter inom äldreomsorg, 2025-01-01 2025-12-31 socialpsykiatri och LSS inventerar sina verksamheter utifrån värme och skyfall. Förvaltningen ökar chefernas kompetens i krisledning, beredskap 2023-01-01 2025-12-31 och krigsorganisation Vidareutveckla stödmaterial för att stärka verksamheternas 2025-01-01 2025-12-31 dataskyddsarbete KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att bedriva ett trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Detta sker genom områdesarbete och lokalt brottsförebyggande råd i nära samverkan med andra förvaltningar, bolag, myndigheter, civilsamhälle och föreningsliv. Förvaltningen gör bedömningen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås. Bedömningen grundas i att underliggande indikatorer uppfylls. Underliggande nämndmål uppnås. Platssamverkan Förvaltningens samverkan med externa aktörer för trygghetsarbetet har fortgått genom olika forum som fokuserar på gemensamt arbete med lägesbild och åtgärder. Under året har förvaltningen omstrukturerat de områdesspecifika och det övergripande brottsförebyggande råden till ett gemensamt SkarpBrå som det huvudsakliga mötesforumet. SkarpBrå fungerar som referensgrupp till den lokala styrgruppen för arbetet med samverkansöverenskommelsen Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 79(113) med lokalpolisområdet. Syftet med justeringen är att ge utrymme för mer systematiska lägesbilder, statistik och återkoppling till nämnd och invånare. Skarpnäckslyftet fortsätter som ett centralt samverkansinitiativ tillsammans med polis, bostadsbolag, ordningsvakter och andra aktörer. Forumet fokuserar på den lokala lägesbilden och gemensamma åtgärder. Områdesvärdarna som är kopplade till Skarpnäckslyftet har arbetat med rondering av fastigheter och semioffentliga platser och i ett tidigt skede rapporterat brister till fastighetsägare samt bidragit med kunskap till förvaltningens lägesbild. Upphandling av verksamheten pågår då avtalet löper ut vid årsskiftet. Under årets första period drabbades stadsdelsområdet av flera sprängningar och incidenter. Stadsdelsförvaltningen agerade skyndsamt och i nära samarbete med polis och fastighetsägare vid samtliga händelser. Förvaltningens krisstödjare var tidigt på plats för att ge stöd till berörda. Bedömningen är att dessa åtgärder haft stor betydelse för att begränsa den negativa påverkan på området och dess invånare som följer av den här typen av händelser. I samverkan med polis och fastighetsägare har arbetet mot öppna drogscener fortsatt med gott resultat. Inom stadsdelsområdet finns inte längre något område som klassas som öppen drogscen och fokus ligger nu på att hålla i utvecklingen och förhindra att de återuppstår. Förvaltningen har genomfört en trygghetsvandring i Skarpnäck tillsammans med olika relevanta aktörer. Invånarnas synpunkter avseende otrygga platser låg till grund för urval av platser längs vandringen. Förvaltningen har arbetat med de framförda synpunkterna exempelvis trädbeskärning för bättre belysning samt mörka utrymmen kring skog och containrar. Synpunkter som rör andra aktörers ansvar har förmedlats, och uppföljning har skett under året. Förebyggande verksamheter I förvaltningens förebyggande arbete för barn och unga är de uppsökande och öppna verksamheterna centrala, och flera aktiviteter har genomförts under året. Arbetet bygger på samverkan mellan fältverksamheten, fritidsgårdar, skolor, polis och civilsamhälle. Ett viktigt inslag i socialtjänstens arbete med barn och unga i riskzon för kriminalitet eller normbrytande beteenden är det nära samarbetet med polisen. Inom SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid) har utvecklingsarbetet fortsatt för att stärka samarbetet i lokalområdet, både kring grupper av vårdnadshavare och enskilda individer vid behov. Fältassistenterna har deltagit i både allmänna och riktade föräldramöten på olika skolor. Förvaltningen har en socialsekreterare placerad vid lokalpolisområde Globen, vilket möjliggör ett tätare samarbete, snabbare informationsutbyte och en gemensam lägesbild. Förvaltningens nätverk med föreningar och civilsamhälle har haft besök av områdespoliser och representanter från socialtjänsten. I samverkan med civilsamhället har även fritidsaktiviteter erbjudits för barn och unga under skolloven, med stöd av feriearbetande ungdomar. Arbete mot välfärdsbrottslighet Förvaltningen har arbetat för att säkerställa att de föreningar som beviljats föreningsbidrag efterlevt nämndens villkor samt att stödet använts som avsett. Stickprovskontroller har Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 80(113) genomförts på tre slumpmässigt utvalda föreningar. Det som granskats är bland annat dokumentation som styrker att verksamhet bedrivits som planerat. Inga anmärkningar noterades. Inom socialtjänsten har egenkontroller genomförts i enlighet med fastställda rutiner för att upptäcka felaktiga utbetalningar (FUT) samt risker för felaktigt beviljat bistånd. Resultaten från de egenkontroller som genomförts, med fokus på årshjulskontroller avseende skattedeklaration och Infotorg, visar genomgående goda resultat. De avvikelser som identifierats pekar på ett behov av löpande genomgång, återkoppling och uppföljning med socialsekreterarna gällande FUT-årshjulskontroller. Närmare granskning har även gett en indikation på att nya medarbetare delvis saknar tillräcklig kunskap om vissa rutiner samt att det finns ett utvecklingsområde beträffande den systematiska uppföljningen av resultat från årshjulskontroller. Verksamhetsområdet har inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet upprättat flera åtgärder utifrån analyserna, vilka verksamheten har arbetat med under året. Inom äldreomsorgen har en särskilt utsedd funktion, i samverkan med metodutvecklare, ingått i äldreförvaltningens samverkansgrupp för arbete mot fusk och oegentligheter. På uppdrag av äldreförvaltningen har granskningar genomförts hos flera utförare. Arbetet har även omfattat implementering av strukturerade arbetssätt i verksamheten, vilket har bidragit till att fusk och oegentligheter i flera fall har kunnat identifieras och åtgärdas. Arbetet med att granska tidrapporter och identifiera oegentligheter inom insatser för vuxna med funktionsnedsättning har utvecklats under året. Inom personlig assistans används checklistor för att systematiskt identifiera riskärenden, och socialförvaltningens riktlinjer för att motverka felaktiga utbetalningar inom personlig assistans är implementerade i verksamheten. Förutsättningarna att identifiera oseriösa utförare inom LOV har stärkts genom en strukturerad genomgång av socialförvaltningens klagomålsrutin. Genomförda åtgärder har bidragit till ökad kontroll och säkerhet i hanteringen av insatser för vuxna med funktionsnedsättning. Inom ramen för arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar inom ekonomiskt bistånd har förvaltningen i slutet av året identifierat två misstänkta bidragsbrott. Förvaltningen har även bidragit till och samverkat med stadens projekt Gemensam tillsyn där uppföljning och inspektioner gentemot leverantörer i riskmiljöer samordnas mellan förvaltningar och andra myndigheter. Stadsmiljö Förvaltningen har tilldelats trygghetsmedel för att anlägga fordonshinder vid Brandparken och Skarpnäcksgången i stadsdelen Skarpnäcks gård, arbetet genomfördes under hösten. Åtgärder som ökat tryggheten och samtidigt stärker den biologiska mångfalden har genomförts på olika platser inom parkmark. Anläggning av ängsyta och insektshotell, slyröjning samt lökplantering i anslutning till gångtunnlar har genomförts under hösten. En ytterligare gångtunnel har målats med hjälp av Unga berättar och feriearbetande ungdomar. Ett antal beläggningsarbeten på parkvägar runtom i stadsdelsnämndsområdet har genomförts under hösten vilket bidrar till ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet. Upprustningen av Gåshällsparken i Kärrtorp påbörjades under sommaren och fortsätter under Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 81(113) 2026. Upprustningen syftar till att skapa en attraktiv mötesplats för lek, rörelse och samvaro. Utveckling av lekmöjligheterna ska locka till mer naturlek. Därtill har ytor för omhändertagande av dagvatten utvecklats. Vid Solparken i stadsdelen Björkhagen har nya lekredskap och en grill placerats ut. I enlighet med ett medborgarförslag som nämnden biföll har beachvolleybollplanen vid Skarpaby lekplats byggts ut. Nämnden har beviljats centrala investeringsmedel för upprustning av allmän platsmark som främjar barns lekmiljöer i stadsdelen Skarpnäcks gård. Arbetet med att utveckla Flatens naturreservat till ett besöksmål året runt har fortlöpt enligt plan, bland annat har arbetet med uppsättning av nya reservatskartor genomförts. Kommunikationsinsatser har genomförts för att lyfta Flaten som ett besöksmål för mer än bara bad. I augusti brann en lokal i Flaten ner vilket påverkade möjligheten att nyttja bastun. Förvaltningen förde dialog med fastighetskontoret samt bastuföreningen kring åtgärder. Efter renovering kunde bastun strax innan jul åter börja nyttjas av medborgare. Förvaltningen har haft dialog med miljöförvaltningen för att hitta lämpliga projekt som ökar attraktiviteten i området året runt utan negativ påverkan på värdefull naturmark. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 86 % 88 % 85 % 82 % 82 % 79 % 2025 stockhol mare som upplever trygghet i den stadsdel där man bor Stockhol 78 % 79 % 76 % 78 % 78 % 73 % 2025 marnas nöjdhet med renhållnin g och städning Stockhol 79 % 79 % 79 % 77 % 77 % 73 % 2025 marnas nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområ den Nämndmål: 3.6.1 Förebyggande arbete ökar tryggheten Uppfylls helt Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 82(113) Beskrivning Förvaltningens trygghets- och brottsförebyggande arbete bygger på såväl situationell- och social prevention. Genom trygghetsvandringar och riktade insatser, baserade på invånarnas behov, samt genom dialog med relevanta aktörer skapas en tryggare miljö. Den lokala samverkansöverenskommelsen med polisen, utbildningsförvaltningen och trafikkontoret utgör grunden för gemensamma insatser som riktas mot specifika platser och målgrupper. Förvaltningens brottsförebyggande forum, SkarpBrå, och de lokala brottsförebyggande råden är centrala för att öka tryggheten i området. Förvaltningen fortsätter att prioritera arbetet med platssamverkan på Skarpnäcksfältet och Skarpnäcks torg för att få bort den öppna drogscenen och öka tryggheten. Förvaltningen fortsätter sitt arbete med Skarpnäcklyftet. Arbetet innefattar ett samverkansforum med aktörer som polis, Stockholmshem, Svenska bostäder, fritidsgårdar, ordningsvakter och Skarpnäcksgården. I forumet diskuteras lägesbilden i Skarpnäck och potentiella samverkansmöjligheter. Samarbete med föreningar som arbetar med barn och ungdomar kommer att fortsätta för att bibehålla en gemensam grund för informationsutbyte och utveckling. Förvaltningens förebyggande insatser för barn och ungdomar, som utökade öppettider på fritidsgårdar och uppsökande verksamhet för barn som inte är inskrivna i förskolan, bidrar till en tryggare miljö. Dessa insatser beskrivs närmare under inriktningsmål 1, tillsammans med det sociala arbetet som riktas mot målgrupper såsom våldsutsatta i nära relationer, individer som vill lämna kriminalitet och stadsdelsmammor som arbetar uppsökande mot kvinnor i sina bostadsområden. Socialtjänstens samverkan med polis, skola, förskola och civilsamhälle prioriteras för samordnade, främjande, förebyggande och riktade insatser mot normbrytande beteende. För att nå målgruppen och möjliggöra rätt insatser i tid behöver samverkan stärkas ytterligare inom stadsdelsområdet, framför allt inom arbetssättet Trefas, den sociala insatsgruppen (SIG) och lokal samordning mot rekrytering till kriminalitet (Losam) som finns beskrivet under inriktningsmål 1. Förväntat resultat - Invånarna upplever en ökad trygghet - Andelen som enligt trygghetsmätningen känner oro för att gå ut på kvällen i sitt bostadsområde minskar -Utvecklat samverkan mellan brottsförebyggande, trygghetsskapande och ANDTS för förebyggande arbete på specifika platser och öppna drogscener genom arbetet med lokala lägesbilder, orsaksanalyser och åtgärdsplaner Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet uppnåtts under året. Bedömningen grundas på att förväntat resultat uppnåtts och att aktiviteten är genomförd. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 83(113) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen utvecklar målgruppsanpassad kommunikation för 2025-01-01 2025-12-31 främjande, förebyggande och trygghetsskapande arbete som riktar sig till barn, ungdomar och vårdnadshavare med fokus på målgruppen barn och unga som riskerar att rekryteras in i kriminalitet. Nämndmål: 3.6.2 Parker och grönområden är trygga, välskötta, tillgängliga och inkluderande Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningens arbete med att utveckla parker och grönområden i nära samverkan med engagerade invånare, föreningar och stadens förvaltningar och bolag fortsätter. Den lokala parkplanen är ett viktigt underlag för prioriteringar och inriktning i arbetet. Tillgänglighetsfrågorna genomsyrar verksamhetsplaneringen och är en naturlig del i det dagliga arbetet i parker, grönområden och naturreservat. Samverkan med invånarna fortsätter, bland annat genom möjligheten att teckna brukaravtal och att odla på parkmark. Förväntat resultat - Parker och grönområden tas om hand, utvecklas och är uppskattade platser att vistas i. - Parker och grönområden upplevs som trygga och inkluderande. - Parker, grönområden, strandbad och naturreservat är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Analys Förvaltningen gör bedömningen att nämndmålet uppnåtts under året. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat uppnås och aktiviteterna har genomförts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Påbörja arbetet med att utveckla Brandparken till en tryggare plats 2025-01-01 2025-12-31 utan fordonstrafik och med fler målpunkter i samverkan med trafikkontoret och angränsande fastighetsägare Upprustning av Gåshällsparken i Kärrtorp genomförs. 2025-01-01 2025-12-31 Utreda behovet av upprustning av allmän platsmark i anslutning till 2025-01-01 2025-12-31 förskolegårdar med låga lekvärden. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Analys Förvaltningen gör bedömningen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 84(113) uppnåtts under året. Underliggande nämndmål har också uppnåtts. Indikatorn når inte nämndens årsmål, däremot är resultatet över stadens snitt och når kommunfullmäktiges årsmål. Nedan redovisas en sammanfattning av det arbete som har bedrivits under året kopplat till arbete för stärkt demokrati och de mänskliga rättigheterna samt arbete med Agenda 2030. Arbete för att stärka demokratin och tillgodose de mänskliga rättigheterna Stadsdelsnämnden har sammanträtt regelbundet och sammanträdena har varit besökta av invånare, organisationer och föreningar som ställt frågor, påvisat behov och kommit med förslag till nämndens ledamöter. Under året inkom 50 medborgarförslag till nämnden, vilket innebär en ökning för tredje året i rad. Av dessa har 27 hanterats som synpunkter. Förslagen speglar ett brett engagemang bland invånarna och rör ofta stadsmiljö- och klimatfrågor. Förslag som rör frågor som ligger utanför nämndens rådighet har vidarebefordrats till rätt instans. Nämnden får årligen en samlad redovisning av inkomna medborgarförslag och hur dessa har hanterats. Förvaltningen har arbetat aktivt med att sprida information till invånarna om möjligheten att lämna medborgarförslag. Inför barnrättsveckan togs en särskild affisch fram riktad till barn och unga, med enkel information och en QR‑länk till mer detaljer om och till funktionen för att lämna förslag. Information om medborgarförslag har även spridits vid olika evenemang inom stadsdelsområdet för att nå fler invånare och stärka det lokala demokratiska deltagandet. Förvaltningen har implementerat Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Nedan beskrivning av arbetet utgår från MR-programmets tre fokusområden: kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande. Arbetet för de mänskliga rättigheterna bidrar även till uppfyllandet av flera av hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Kunskap och information Det stadsdelsgemensamma barnhälsoteamet har stöttat förskolornas arbete kring barn i behov av särskilt stöd. Arbetet har bidragit till utveckling av metoder och förhållningssätt samt ökat förutsättningarna att skapa en trygg miljö på förskolan så att alla barn ges möjlighet till utveckling och lärande. Familjemottagningen har möjliggjort för barn, ungdomar och föräldrar att snabbt få tillgång till rätt insatser och stöd. Fältassistenter har en viktig roll i att fånga upp unga i utsatthet och har erbjudit tidigt stöd och vägledning. Förvaltningens föräldraskapsprogram har stärkt föräldrars förmåga att bättre stödja sina barn. Arbetet har bidragit till en ökad medvetenhet om barns rättigheter och behov. Inom äldreomsorgen och verksamheter för personer med funktionsnedsättning har kompetenshöjande insatser för att öka medvetenheten om hbtqi-personers rättigheter bidragit till en mer inkluderande och trygg miljö för de äldre. Under året har ytterligare två verksamheter hbtqi-diplomerats. Öppna aktiviteter har genomförts på de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska, vilket har möjliggjort att fler äldre känner sig inkluderade. Ett informationsbrev om mänskliga rättigheter har tagits fram och spridits till förvaltningens chefer och nyckelroller. Brevet utgår från MR-programmet och har bidragit till att främja en Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 85(113) grundläggande förståelse om de mänskliga rättigheterna och underlättat för chefer och medarbetare att inhämta aktuell information inom området. Förvaltningens hållbarhetsarbete har innefattat att anpassa inköp utifrån miljömässiga mål, vilket bidragit till stadens arbete för minskad miljöpåverkan och ökad jämlikhet. Utförarverksamheterna har arbetat med att minska plastförbrukningen och med att övergå till mer hållbara alternativ, dels för att förbättra de boendes hälsa och dels för miljön. Välfärd och service Medborgarkontoret öppnade i december 2025 med syfte att erbjuda invånare stöd i kontakter med myndigheter, tillgång till dator samt vägledning i olika frågor. Kontoret utgör en viktig del i socialtjänstens omställning till den nya socialtjänstlagen genom att fungera som en lättillgänglig ingång utan krav på tidsbokning. Ambitionen är att invånare snabbt ska kunna få information, rådgivning och hjälp att sortera sin situation. Under sommaren erbjöd förvaltningen avgiftsfria sommarlovsaktiviteter för barn och unga i samverkan med lokala föreningar. Samverkan möjliggjorde en större variation av aktiviteter vilket ledde till att fler ungdomar fick tillgång till en meningsfull fritid. Arbetet har bidragit till ökad delaktighet, inkludering och integration. Socialtjänstens insatser är individanpassade och familjeorienterade vilket bidragit till god service på jämlika villkor. Förvaltningens arbete mot våld i nära relationer är inriktat på att tidigt upptäcka våldsutsatthet, och har erbjudit individuellt anpassat stöd både för våldsutsatta och våldsutövare. Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att kvinnor i högre grad än män är utsatta för brott i nära relation. Arbetet mot våld är därför en viktig jämställdhetsfråga som har lett till ökad trygghet och säkerhet för våldsutsatta samt stärkta rättigheter för kvinnor. Tvärprofessionella teammöten inom äldreomsorgen har möjliggjort en personcentrerad vård och omsorg. Arbetssättet har bidragit till stärkt patientsäkerhet och förbättrad kvalitet på omsorgsinsatserna vilket ökat de äldres välbefinnande och trygghet. Språksatsningar inom verksamheterna har förbättrat kommunikationen mellan personal och de äldre samt höjt kvaliteten på omsorgen. Hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter har bidragit till att motverka ofrivillig ensamhet och social isolering. Förvaltningens hållbarhetsarbete med att minska miljöpåverkan och förbättra stadsmiljön inom stadsdelsområdet har bidragit till människors rätt till en hälsosam och sund livsmiljö. Arbetet med energieffektivisering, till exempel genom att använda LED-belysning på lekplatser och bollplaner, är ett exempel på hur resurser har använts mer effektivt och hållbart. Genom att förbättra energieffektiviteten säkerställs att energi används på ett sätt som är bra för både människor och miljö. Delaktighet och inflytande Förskolepersonalen har arbetat nära och på ett förtroendefullt sätt med vårdnadshavare för att skapa bra förutsättningar för barnen att kunna utvecklas och lära. Synpunkter har välkomnats och vårdnadshavarna har kunnat följa sitt barns lärande och utveckling över tid dels via lärloggar i Skolplattformen och dels genom daglig dialog med pedagogerna. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 86(113) Förvaltningen har arbetat aktivt med att utreda formerna för en ungdomspanel, vilken startar upp under 2026. Målet är att öka barn och ungas delaktighet och inflytande. Ungdomspanelen ska även kunna aktiveras i det trygghetsskapande arbetet, då ungdomar själva har skattat trygghet högt bland frågor som de vill vara med och kunna påverka framåt. Socialtjänsten har arbetat för att varje enskild individ ska känna sig delaktig och ha inflytande över de insatser som ges. Barnrättsperspektivet är väl förankrat inom verksamheterna, vilket möjliggjort för barn och unga att påverka sin egen situation samt vara delaktiga i beslut som rör dem. Äldreomsorgen har genom seniorråd på de öppna mötesplatserna gjort äldre delaktiga i verksamhetens utveckling. Förvaltningens miljö- och klimatarbete har i många delar utgått från delaktighet och möjlighet för olika grupper att medverka i förbättringsarbetet. Förvaltningens workshops om hur målen i stadens miljöprogram kan uppfyllas har bidragit till att olika funktioner och arbetsgrupper har kunnat bidra med sina perspektiv och kunskaper till klimatarbetet. Agenda 2030 Nämndens kärnverksamheter har bidragit på flera sätt till att staden kan nå de globala målen i Agenda 2030, inklusive principen om att ingen ska lämnas utanför. Bland annat genom att skapa trygga och inkluderande parker, öka tillgängligheten och delaktigheten för personer med funktionsnedsättning, ta hänsyn till barns och nationella minoriteters rättigheter samt arbeta för en god vård och omsorg om äldre. Vidare har förvaltningen arbetat med att minska verksamheternas klimatpåverkan, exempelvis genom att minska matsvinn och servera en stor andel ekologiska och klimatsmarta livsmedel. Förvaltningens arbete med Agenda 2030 har stärkts genom att samtliga verksamheter i sina verksamhetsplaner har identifierat lokala behov och utmaningar samt kopplat dessa till ett eller flera av hållbarhetsmålen. Verksamheterna har även beskrivit vilka åtgärder som planerats för att bidra till att uppfylla de mål som valts ut. Nedan följer olika exempel. Förskolorna har utvecklat undervisningsmiljön för de yngsta barnen vilket bidrar till målet god utbildning för alla (mål 4). Fritidsgårdarna och parklekarna har arbetat mer riktat för att nå en förflyttning mot jämställdhetsmålet (mål 5), bland annat genom riktade aktiviteter i syfte att öka andelen flickor som besöker och tar del av verksamheten. Inom individ- och familjestöd har bland annat arbetet med att stärka tillgänglighet varit i fokus för att bidra till uppfyllandet av målet ingen fattigdom (mål 1) och målet om minskad ojämlikhet (mål 10). Ett exempel är öppningen av medborgarkontor med en väg in för invånare. Medborgarkontorets service bidrar till målsättningarna i omställningen av socialtjänsten, med fokus på att socialtjänsten ska vara lättillgänglig för invånarna. Öppningen planeras ske under hösten och bidrar till snabbt stöd kring exempelvis ekonomiskt bistånd, skuldsättning och bostadsfrågor, vilket även bidrar till målet om ingen fattigdom (mål 1). Avdelningen för stöd, service och omsorg har identifierat att medarbetarnas kunskaper om nationella minoriteters rättigheter behöver höjas. Inom myndighetsutövning för äldre och för vuxna med funktionsnedsättning har medarbetarna genomfört webbutbildning om romsk inkludering. Hemtjänsten uppmärksammar även minoriteternas högtidsdagar bland annat genom bordsflaggor och information om den aktuella högtiden. Arbetet bidrar till Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 87(113) uppfyllandet av jämlikhetsmålet (mål 10). Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 45 43 46 50 50 % 39 % 2025 med förtroend e för stadsdels förvaltnin gen i det område där man bor Analys Resultatet är hämtat från stadens medborgarundersökning som genomfördes under maj månad. Undersökningen riktades till ett slumpmässigt urval av stadens invånare i åldersspannet 18 år och uppåt. Resultaten har sjunkit med fem procentenheter jämfört med förra året och når inte nämndens årsmål. Resultatet är däremot högre än för samtliga övriga stadsdelsförvaltningar och når kommunfullmäktiges årsmål. Totalt tillfrågades 900 invånare som är bosatta inom Skarpnäcks stadsdelsområde. Av dessa besvarade 406 personer. I Skarpnäcks stadsdelsområde bor cirka 46600 invånare, vilket innebär att respondenterna i undersökningen utgör knappt 1 procent av målgruppen. Resultatet bör därmed tolkas med försiktighet. 45 procent av respondenterna har svarat att de har förtroende för stadsdelsförvaltningen. 43 procent har svarat att de varken har stort eller litet förtroende för stadsdelsförvaltningen. 19 procent har svarat "vet ej" på frågan. Högst förtroende återfinns i åldersgruppen 35-49 år följt av gruppen 50-64 år. Lägst förtroende återfinns i åldersgruppen 65 år eller äldre. De kvinnor som har besvarat frågan har något högre förtroende för stadsdelsförvaltningen än män. Någon jämställdhetsanalys görs inte då underlaget bedöms vara för litet. Andra resultat i årets medborgarundersökning för Skarpnäcks stadsdelsområde visar att respondenterna i hög grad känner sig trygga i den stadsdel de bor i och att de i hög grad är nöjda med skötseln och städning av parker och grönområden. Förvaltningen har arbetat med medborgardialoger och trygghetsvandringar samt förbättrat kommunikationen om förvaltningens uppdrag och det arbete som görs under året. Förhoppningen är att detta ytterligare har ökat förtroendet bland stockholmarna. Nämndmål: 3.7.1 Verksamheterna är välkomnande, jämställda och demokratiska Uppfylls helt Beskrivning Nämndens service, stöd och tjänster är av god kvalitet. Invånarna får en likvärdig service och blir väl bemötta. Medborgarkontor startas upp för ökat stöd och tillgänglighet. Nämndens verksamheter arbetar för att stärka mänskliga rättigheter genom att vidareutveckla arbetet med jämställdhet, jämlikhet, nationella minoriteter och barns rättigheter. Alla former av rasism och diskriminering motverkas. Förvaltningen bidrar till att uppfylla de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Lokala utvecklingsområden identifieras och åtgärder planeras för att bidra till ökad måluppfyllelse av de globala målen. Förvaltningen analyserar vilka befintliga samarbeten som behöver utvecklas och inventerar behov av ytterligare samverkan för att stärka arbetet med Agenda 2030. Invånare uppmuntras att lämna medborgarförslag och medborgardialoger genomförs i hög utsträckning. Förvaltningen söker aktivt internationella samverkansytor. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 88(113) Förväntat resultat - Jämställdhets- och barnkonsekvensanalys finns med i relevanta beslutsunderlag till nämnden - Antalet verksamheter som är hbtqi-diplomerade ökar (år 2024: 2 st) - Medarbetares kunskap om nationella minoriteters rättigheter ökar - Nämndens verksamheter har identifierat lokala utvecklingsområden inom sin verksamhet och kopplat arbetet till hållbarhetsmålen i Agenda 2030 Analys Förvaltningen gör bedömningen att nämndmålet uppnåtts under året. Bedömningen grundas på att förväntat resultat uppnås samt samtliga av aktiviteterna har genomförts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Brobyggarnas stödmaterial för tillämpning av minoritetslagstiftning 2025-01-01 2025-12-31 avseende minoritetsgruppen romer introduceras inom socialtjänsten Genom kommunikation synliggöra för invånarna på vilka sätt 2025-01-01 2025-12-31 nämndens verksamheter bidrar till uppfyllandet av Agenda 2030 Påbörja implementering av stadens nya program om mänskliga 2023-01-01 2025-12-31 rättigheter Stadsdelsförvaltningen ska stärka kommunikationen med 2025-01-01 2025-12-31 invånarna om det som görs för och erbjuds stockholmarna för att bidra till ökat förtroende för förvaltningen. Starta upp medborgarkontor 2025-06-01 2025-12-31 Stärka kommunikation och information om invånarnas möjligheter 2025-01-01 2025-12-31 att lämna medborgarförslag Utreda möjligheten för invånare att lämna synpunkter och 2025-01-01 2025-12-31 medborgarförslag digitalt Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 89(113) Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 Bokslut 2024 Avvikelse 2024 Anslag för 1 359,5 1 339,3 20,2 1 326,4 10,3 nämndens verksamhet (netto) Kostnader (+) 1 532,4 1 537,8 -5,4 1 514,6 -16,9 Intäkter (-) -172,9 -198,5 25,6 -188,2 27,2 Avvikelse före 20,2 10,3 resultatdispositioner Resultatenheternas 5,2 6,4 överskott från 2024 (+) Resultatenheternas -5,5 -5,2 överskott till 2026 (-) Avvikelse efter 19,9 11,5 resultatdispositioner Nämnden har under året bedrivit verksamheten inom tilldelad budget och redovisar i bokslutet ett överskott om 20,2 mnkr före och 19,9 mnkr efter resultatöverföringar. I bokslutet för 2024 redovisades ett överskott om 10,3 mnkr före resultatöverföring och ett överskott om 11,5 mnkr efter resultatöverföring. Nämnden har i samband med verksamhetsplanen gjort omfördelningar mellan verksamhetsområdena. Syftet med omfördelningarna har varit att möta verksamhetens behov. En förvaltningsreserv har också satts av för att förbättra förutsättningarna att möta de variationer och de olika utmaningar som förväntas uppstå under ett budgetår. Nämndens verksamhet, och förutsättningar för att nå budget i balans, har under de senaste åren påverkats av såväl demografiska förändringar som ökade kostnader för lokaler, livsmedel och löner, vilket särskilt påverkar personalintensiva verksamheter. Äldreomsorgen redovisar ett stort överskott som till stor del beror på mindre behov av platser på vård- och omsorgsboende än budgeterat. Utvecklingen med överskott inom äldreomsorgen har varit ihållande de senaste åren. Individ- och familjeomsorgen redovisar ett överskott hänförbart till ökade statsbidrag samt lägre volymer för placeringar än vad som budgeterats för. Vartefter de ekonomiska prognoserna under året visat på stigande överskott, har förvaltningen tagit aktiva beslut om utökade åtgärder och satsningar av engångskaraktär för att möta verksamhetens behov och för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna inför kommande år. Tabellen nedan visar budget och bokslut per verksamhetsområde för 2025. Efter tabellen följer analys och kommentarer till bokslutet per verksamhetsområde. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 90(113) Bokslut Avvikelse Avvikelse Bokslut före Budget Budget Budget efter 2025 efter 2024 efter Mnkr resultat- (kostnader +) (intäkter -) (netto) resultat- resultat- resultat- överföringar överföringar överföringar överföringar Nämnd och 49,0 -1,8 47,2 48,3 48,3 -1,1 -6,8 administration Individ- och 190,4 -31,6 158,8 145,8 145,8 13,0 2,0 familjeomsorg varav barn 111,1 -16,0 95,1 79,7 79,7 15,4 5,9 och ungdom varav vuxen 28,3 -1,0 27,3 38,6 38,6 -11,3 -6,9 varav 44,9 -8,8 36,1 31,7 31,7 4,4 0,6 socialpsykiatri varav 5,8 -5,8 0,0 -4,6 -4,6 4,6 2,5 nyanlända Arbets- marknads- 12,5 -1,6 10,9 10,3 10,3 0,6 1,4 åtgärder Ekonomiskt 70,4 -1,8 68,6 67,7 67,7 0,9 7,6 bistånd varav 16,2 0,0 16,2 17,4 17,4 -1,2 -0,4 handläggning Stadsmiljö- 21,6 -3,5 18,1 20,7 20,7 -2,6 -2,4 verksamhet Avskrivningar 11,2 0,0 11,2 10,0 10,0 1,2 -1,3 Internräntor 4,0 0,0 4,0 3,8 3,8 0,2 -0,7 Förskole- 279,8 -31,1 248,7 255,9 256,2 -7,5 -4,3 verksamhet Äldreomsorg 506,8 -82,0 424,8 400,3 400,3 24,5 23,6 Stöd och service till personer med 357,9 -16,0 341,9 347,7 347,7 -5,8 -2,9 funktions- nedsättning Barn, kultur 28,8 -3,5 25,3 28,7 28,7 -3,4 -4,7 och fritid Övrig 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 verksamhet Totalt 1 532,4 -172,9 1 359,5 1 339,3 1 339,6 19,9 11,5 Nämnd- och förvaltningsadministration Verksamhetsområdet redovisar ett underskott om -1,1 mnkr vilket huvudsakligen förklaras av omstrukturering och ombyggnation till ett mer modernt och ändamålsenligt förvaltningskontor. I årets budget för verksamhetsområdet avser 2,0 mnkr den förvaltningsgemensamma reserven för oförutsedda kostnader inom nämndens budget. Bokslut 2025 i förhållande till tertialrapport 2 I förhållande till prognosen i tertialrapport 2 visar bokslutet på ökade nettokostnader om 0,6 Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 91(113) mnkr vilket framförallt förklaras av att förvaltningen valt att belasta årets resultat med kostnader för ombyggnationen i stället för genom ett tvåårigt hyrestillägg, vilket möjliggjorts utifrån nämndens totala prognos. Bokslut 2025 i förhållande till tertialrapport 1 I förhållande till prognosen i tertialrapport 1 visar bokslutet på ökade nettokostnader om 1,1 mnkr, vilket beror på ovan nämnda beslut och åtgärder. Bokslut 2025 i förhållande till bokslut 2024 I förhållande till år 2024 har nettokostnaderna minskat med 2,0 mnkr vilket huvudsakligen beror på att det under 2024 genomfördes en byggnation och färdigställande av ett nytt förvaltningsarkiv. Individ- och familjeomsorg, inklusive socialpsykiatri Verksamhetsområdet för individ- och familjeomsorg redovisar ett överskott om 13,0 mnkr. Verksamheten för barn och ungdom bidrar med ett överskott om 15,4 mnkr, vilket framförallt förklaras av sent på året tilldelade medel. I budgeten för verksamheten ligger också 5,0 mnkr som är en del av förvaltningens reserv för oförutsedda kostnader inom nämndens budget. Verksamheten arbetar med att utveckla förebyggande insatser så att färre barn och unga ska återaktualiseras med eskalerande behov. Verksamheten för socialpsykiatri redovisar ett överskott om 4,4 mnkr, verksamheten för nyanlända ett överskott om 4,6 mnkr och verksamheten för vuxna ett underskott om -11,3 mnkr. Verksamheten för vuxna har under året belastats med kostsamma placeringar för skyddat boende. Underskottet beror på kostnader för personalinhyrning, högre kostnader för boende med behandlingsinsats samt högre kostnader för köp av skyddat boende. Justeringar som gjorts under året i fördelningen av kostnader mellan olika verksamheter med anledning av ny organisation påverkar till viss del jämförelser av utfall i förhållande till budget och tidigare lagda prognoser och jämförelser mellan åren. Dessa justeringar påverkar framför allt verksamheten för barn och ungdom och verksamheten för vuxna inom individ- och familjeomsorg, samt verksamhetsområde barn, kultur och fritid. Bokslut 2025 i förhållande till tertialrapport 2 I förhållande till prognosen i tertialrapport 2 visar bokslutet på minskade nettokostnader om 9,5 mnkr för verksamhetsområdet. Avvikelsen beror i huvudsak på sent tilldelade statsbidrag samt att reserver för oförutsedda kostnader och plötsliga kostsamma placeringar inte har behövt användas. Bokslut 2025 i förhållande till tertialrapport 1 I förhållande till prognosen i tertialrapport 1 visar bokslutet på minskade nettokostnader om 10,6 mnkr för verksamhetsområdet. Avvikelsen beror på sent tilldelade statsbidrag samt att reserver för oförutsedda kostnader och plötsliga kostsamma placeringar inte har behövt användas. Bokslut 2025 i förhållande till bokslut 2024 Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 92(113) Vid en jämförelse med bokslutet 2024 har nettokostnaden minskat med 7,5 mnkr. Avvikelsen beror på ökade statsbidrag. Ekonomiskt bistånd Verksamhetsområdet redovisar ett överskott om 0,9 mnkr. Antal hushåll med försörjningsstöd har i stort legat på budgeterade nivåer. Medelbidraget har legat strax under budget och också lägre än stadens medelvärde. Verksamhetens budget har justerats under hösten om 1,4 mnkr efter beslut av kommunstyrelsen vilket förklarar överskottet. Bokslut 2025 i förhållande till tertialrapport 2 I förhållande till prognosen i tertialrapport 2 visar bokslutet minskade nettokostnader om 1,0 mnkr. Den största anledningen till det är det under hösten erhållna bidraget från centrala medelreserven. Bokslut 2025 i förhållande till tertialrapport 1 I förhållande till prognosen i tertialrapport 1 visar bokslutet minskade nettokostnader om 1,0 mnkr. Den största anledningen till det är det erhållna bidraget från centrala medelreserven under hösten. Bokslut 2025 i förhållande till bokslut 2024 Vid en jämförelse med bokslutet 2024 har nettokostnaden ökat med 2,8 mnkr. Förändringen förklaras av ökade utbetalningar av ekonomiskt bistånd. Arbetsmarknadsåtgärder Verksamhetsområdet redovisar ett överskott om 0,6 mnkr. Differensen förklaras av att antal OSA-anställda under året varit lägre än budgeterat. Några kandidater som planerats för åtgärden har under året behövt mer förberedande åtgärder, vilket har prioriterats för att ge dem bättre långsiktiga förutsättningar. Bokslut 2025 i förhållande till tertialrapport 2 I förhållande till prognosen i tertialrapport 2 visar bokslutet minskade nettokostnader om 1,1 mnkr. Differensen förklaras framförallt av att det har varit svårt att fylla platserna för OSA- anställda under året och nivån på överskottet har varit svårt att förutse och prognostisera. Bokslut 2025 i förhållande till tertialrapport 1 I förhållande till prognosen i tertialrapport 1 visar bokslutet minskade nettokostnader om 1,1 mnkr. Differensen förklaras av det har varit svårt att fylla platserna för OSA-anställda under året och nivån på överskottet har varit svårt att förutse och prognostisera. Bokslut 2025 i förhållande till bokslut 2024 Vid en jämförelse med bokslutet 2024 har nettokostnaden ökat med 1,4 mnkr. Stadsmiljö Verksamhetsområdet redovisar ett underskott om -2,6 mnkr. Underskottet förklaras huvudsakligen av satsningar av engångskaraktär som möjliggjorts av nämndens Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 93(113) prognostiserade överskott. Förvaltningen har bland annat valt att genomföra upprustningar av de tre Flatenbaden samt börjat etablera och anpassa verksamheten för övertag av parkdrift i egen regi under 2026. Exempelvis har inköp av redskap och verktyg gjorts samt nödvändiga lokalanpassningar i den verksamhetslokal för parkdrift som förvaltningen delar med Farsta och Enskede-Årsta-Vantör. Bokslut 2025 i förhållande till tertialrapport 2 I förhållande till prognosen i tertialrapport 2 visar bokslutet ökade nettokostnader om 2,6 mnkr, vilket förklaras av de utökade insatserna nämnda ovan. Bokslut 2025 i förhållande till tertialrapport 1 I förhållande till prognosen i tertialrapport 1 visar bokslutet ökade nettokostnader om 2,6 mnkr, vilket förklaras av de utökade insatserna nämnda ovan. Bokslut 2025 i förhållande till bokslut 2024 I förhållande till år 2024 har nettokostnaderna ökat med 0,8 mnkr. Ökningen beror framför allt på ovan nämnda insatser. Förskoleverksamhet Verksamhetsområdet redovisar ett underskott före resultatöverföringar om 7,2 mnkr och efter resultatöverföring redovisas ett underskott om 7,5 mnkr. Underskottet förklaras av det vikande barnantalet där konsekvensen innebär minskade intäkter i relation till fasta kostnader såsom lokalhyror. Utöver det har det tillkommit kostnader för underhåll och reparationer av förskolornas inne- och utemiljö samt kostnader för inköp av storköksutrustning. Kostnader för insatser till barn i behov av stöd blir högre än budgeterat trots en minskning från föregående år. Resultatenheterna redovisar ett överskott om 0,3 mnkr som analyseras under rubriken ”Resultatenheter”. Det är något färre barn inskrivna än vad som fastställdes i verksamhetsplanen 2025 och nedgången från 2024 är totalt 3,6 procent och medelantalet inskrivna barn minskade under året med 59 barn. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 94(113) Antal barn enligt prestationsavläsning Månad Allmän förskola Yngre barn Äldre barn Summa Januari 0 607 999 1 606 Februari 0 626 999 1 625 Mars 0 652 998 1 650 April 0 655 993 1 648 Maj 0 657 994 1 651 Juni 0 648 946 1 594 Juli 0 642 877 1 519 Augusti 0 801 680 1 481 September 0 812 681 1 493 Oktober 0 816 682 1 498 November 0 825 683 1 508 December 0 824 681 1505 Snitt 714 851 1 565 Bokslut 2025 i förhållande till tertialrapport 2 Vid en jämförelse mot tertialrapport 2 visar bokslutet ökade nettokostnader om 7,6 mnkr efter resultatöverföringar, huvudsakligen på grund av nämnda faktorer ovan. Bokslut 2025 i förhållande till tertialrapport 1 Vid en jämförelse mot tertialrapport 1 visar bokslutet ökade nettokostnader om 8,0 mnkr efter resultatöverföringar, huvudsakligen på grund av nämnda faktorer ovan. Bokslut 2025 i förhållande till bokslut 2024 Vid en jämförelse mot bokslutet 2024 har verksamhetens nettokostnader minskat med 14,5 mnkr. Detta beror på lägre kostnader för barnpeng i och med det minskade barnantalet, lägre kostnader för insatser till barn i behov av stöd samt minskade kostnader för lokalåtgärder och avvecklingar. Äldreomsorg Verksamhetsområde äldreomsorg redovisar ett överskott om 24,5 mnkr. Beställarverksamheten visar överskott och utförarverksamheterna underskott. I verksamhetsområdets resultat ingår 5,0 mnkr av förvaltningens gemensamma reserv vilket utgör en del av överskottet. Beställarverksamheten redovisar ett överskott. Antalet köpta platser inom vård- och omsorgsboenden har en stor inverkan på det ekonomiska resultatet. Antalet platser har under året inte ökat i takt med förväntningar och budgeten, detta resulterar i ett ekonomiskt utrymme som representerar största delen av beställarverksamhetens överskott. Lägre kostnader för köpt hemtjänst än budgeterat samt högre intäkter från äldreomsorgsavgifter bidrar också till överskottet. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 95(113) Hemtjänstenheterna redovisar ett underskott. Enheterna har under året haft utmaningar med produktiviteten, vilket innebär att en för låg del av den arbetade tiden varit utförd tid hos den äldre med lägre intäkter som följd. Samtidigt har en högre grundbemanning, som ett direkt resultat av att öka antalet heltidsanställda och minska antalet timanställda, bidragit till ökade kostnader. Enheterna behöver fortsatt arbeta med åtgärder som gör att verksamhetens intäkter och kostnader balanseras. Nämndens vård- och omsorgsboende redovisar ett mindre underskott, till följd av anpassningen för att minska antalet timanställda och öka antalet heltidsanställda. Bokslut 2025 i förhållande till tertialrapport 2 I förhållande till prognosen i tertialrapport 2 visar bokslutet minskade nettokostnader om 16,5 mnkr. Detta förklaras främst av att efterfrågan av köpta platser på vård- och omsorgsboende och köpt hemtjänst har varit svårprognostiserad då ökningen av köpta vårdplatser och köpt hemtjänst under de senaste åren varierat mycket. Bokslut 2025 i förhållande till tertialrapport 1 I förhållande till prognosen i tertialrapport 1 visar bokslutet minskade nettokostnader om 22,0 mnkr. Detta förklaras främst av att efterfrågan av köpta platser på vård- och omsorgsboende och köpt hemtjänst har varit svårprognostiserad då ökningen av köpta vårdplatser och köpt hemtjänst under de senaste åren varierat mycket. Bokslut 2025 i förhållande till bokslut 2024 I förhållande till år 2024 har nettokostnaderna ökat med 27,5 mnkr. Kostnadsökningen mellan åren beror främst på generella prisökningar inom beställarenheten. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Verksamhetsområdet redovisar ett underskott om 5,8 mnkr. Underskottet beror till största del på utförarverksamheterna som haft tomma lägenheter på grund av renoveringar. Kostnaden för upprustningsbehovet för gruppbostäderna är också en del av underskottet. Beställarverksamheten redovisar ett mindre underskott som beror på att köp av boendeplatser ökat samt högre kostnader för turbundna resor inom daglig verksamhet. Bokslut 2025 i förhållande till tertialrapport 2 I förhållande till prognosen i tertialrapport 2 visar bokslutet en ökad nettokostnad om 5,8 mnkr. Ökningen beror på svårigheten att bedöma nivån på prestationsavläsning, i vilken medelstilldelningen för verksamhetsområdet till stor del baseras på två tidpunkter för mätning av antal brukare inom LSS. Bokslut 2025 i förhållande till tertialrapport 1 I förhållande till prognosen i tertialrapport 1 visar bokslutet en ökad nettokostnad om 9,4 mnkr. Ökningen beror på svårigheten att bedöma nivån på prestationsavläsning, i vilken medelstilldelningen för verksamhetsområdet till stor del baseras på två tidpunkter för mätning av antal brukare inom LSS. Bokslut 2025 i förhållande till bokslut 2024 Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 96(113) I förhållande till år 2024 har nettokostnaderna ökat med 9,1 mnkr. Detta beror främst på ökade kostnader för bostad med särskild service och daglig verksamhet. Barn, kultur och fritid Verksamhetsområdet redovisar ett underskott om 3,4 mnkr. Underskottet förklaras huvudsakligen av ökade lokalkostnader för Kulturhuset, till största delen avseende återställningsarbeten efter vattenskadan som uppkom förra året men även för ytterligare nödvändigt lokalunderhåll. Nämnden genomförde också en extra utlysning av föreningsbidrag under hösten. Bokslut 2025 i förhållande till tertialrapport 2 I förhållande till tertialrapport 2 visar bokslutet ökade nettokostnader om 2,9 mnkr vilket förklaras av faktorerna nämnda ovan. Bokslut 2025 i förhållande till tertialrapport 1 I förhållande till prognosen i tertialrapport 1 visar bokslutet ökade nettokostnader om 5,1 mnkr vilket förklaras av faktorerna nämnda ovan. Bokslut 2025 i förhållande till bokslut 2024 I förhållande till år 2024 har nettokostnaderna minskat med 2,6 mnkr. Minskningen förklaras huvudsakligen av justeringar som gjorts under året i fördelningen av kostnader mellan olika verksamheter (se nedan kommentar) men minskningen reduceras något av ökade kostnader kopplat till återställningen efter vattenskadan i Kulturhuset. Justeringar som gjorts i fördelningen av kostnader mellan olika verksamheter påverkar jämförelser av utfall i förhållande till budget och tidigare lagda prognoser och jämförelser mellan åren. Dessa justeringar påverkar framför allt verksamheten för barn och ungdom och verksamheten för vuxna inom individ- och familjeomsorg, samt verksamhetsområde barn, kultur och fritid. Jämförelse T1, T2 och bokslut 2025 (totalt för förvaltningen) Period Netto T1 0,0 T2 +5,5 Bokslut +19,9 Tertialrapport 2 I tertialrapport 2 prognostiserades ett överskott om 5,5 mnkr efter resultatöverföringar. Bokslutet 2025 redovisar ett överskott om 19,9 mnkr efter resultatöverföringar. Förändringar mot tertialrapport 2 beskrivs och analyseras under respektive verksamhetsområde ovan. Tertialrapport 1 I tertialrapport 1 prognostiserades en budget i balans efter resultatöverföringar. Bokslutet 2025 redovisar ett överskott om 19,9 mnkr efter resultatöverföringar. Förändringar mot tertialrapport 1 beskrivs och analyseras under respektive verksamhetsområde ovan. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 97(113) Bokslut 2025 i förhållande till bokslut 2024 Bokslutet 2025 redovisar ett överskott om 19,9 mnkr efter resultatöverföringar. I bokslutet 2024 redovisades ett överskott om 11,5 mnkr efter resultatöverföring. Förändringar mot bokslut 2024 beskrivs och analyseras under respektive verksamhetsområde ovan. Kostnader och intäkter i bokslut 2025 i jämförelse med bokslut 2024 Utveckling, mnkr VB 2025 VB 2024 Förändring Förändring % Personalkostnader 571,9 578,7 - 6,8 -1,2% Lokalkostnader 133,2 136,9 - 3,7 -2,7% Köp av verksamhet 647,8 617,5 30,3 4,9% Övriga kostnader 184,7 181,2 3,5 1,9% Intäkter 198,4 187,9 10,5 5,6% Totalt: 1 339,3 1326,4 12,9 1,0% Personalkostnader Utvecklingen avseende personalkostnader har mellan åren minskat med 1,2 procent, 6,8 mnkr. Den huvudsakliga orsaken till minskningen beror på att personalomkostnadspålägget är sänkt från 46,4% till 41%. Lokalkostnader Kostnaderna har minskat med 2,7 procent, 3,7 mnkr, i förhållande till år 2024. Detta beror dels på avveckling av lokaler samt att fastighetsunderhållet jämfört med 2024 inom återgått till mer normala nivåer. Det finns fortsatt underhållsbehov som förvaltningen planerar för att åtgärda. Köp av verksamhet Kostnaderna för köp av verksamhet har ökat med 4,9 procent, 30,3 mnkr. Den största förklaringen till ökningen är ökat köp av vårdplatser inom äldreomsorg och funktionsnedsättning, samt generella prishöjningar. Övriga förklaringar till ökningen är ändrad kontering inom verksamhetsområde stadsmiljö. Övriga kostnader Övriga kostnader har ökat med 1,9 procent, 3,5 mnkr. Huvudsakligen beror ökningen på högre kostnader för tillfälligt inhyrd personal. Intäkter Intäkterna har ökat med 5,6 procent, 10,5 mnkr. Förändringen beror till största delen på ökade statsbidrag inom individ och familj samt äldreomsorg. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 98(113) Resultatenheter Resultat- Resultatöver- Resultat- Resultat 2025 enhetens föring från 2024 överföring till Resultatenhetens namn Överskott (-) bruttobudget Överskott (-) 2026 Överskott Underskott (+) 2025 Underskott (+) (+) Underskott (-) Norra Skarpnäcks förskolor 112 020,0 -2 839,5 -12,0 2 851,5 Södra Skarpnäcks förskolor 106 556,0 -2 360,7 -313,2 2 673,9 Summa resultatenheter 218 576,0 -5 200,2 -325,2 5 525,4 Resultatenheterna har en ingående resultatfond om 5,2 mnkr från år 2024 och överför till år 2026 fondmedel om 5,5 mnkr. Detta innebär en ökad resultatfond med 0,3 mnkr till år 2026. Norra Skarpnäcks förskolor Enheten redovisar ett överskott om 12 tkr för årets verksamhet, inklusive 2024 års resultatfond redovisas ett överskott om 2 852 tkr som överförs till 2026. Verksamheten kan anses ha en budget i balans där det sjunkande barnantalet och minskade intäkter har mötts av motsvarande minskning på personalkostnader (lägre personalomkostnadspålägg 2025) samt lägre övriga kostnader. Södra Skarpnäcks förskolor Enheten redovisar ett överskott om 313 tkr för årets verksamhet, inklusive 2024 års resultatfond redovisas ett överskott om 2 674 tkr som överförs till 2026. Det minskade barnantalet är en utmaning för verksamheten, men sammantaget möts lägre barnpeng för ett minskat antal inskrivna barn av lägre personalkostnader (lägre personalomkostnadspålägg 2025) och övriga kostnader. Bland annat har kostnader för transporter sjunkit då avvecklingar av lokaler skett på tre förskolor som inte hade tillagningskök. Investeringar Avvikelse mellan Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 prognos T2 och bokslut 2025 Parkinvesteringar 10,0 7,4 2,6 2,6 Nycklade medel 8,1 9,0 -0,9 -0,9 stadsmiljö varav reinvesteringar 2,0 1,2 0,8 0,8 Klimatinvesteringar 1,3 1,1 0,2 0,2 Trygghetsinvesteringar 0,3 0,3 0,0 0,0 Övriga 6,2 5,6 0,6 0,6 investeringsmedel Maskiner & inventarier 2,7 0,9 1,8 1,8 Totalt investeringar 28,6 24,2 4,4 4,4 Parkinvesteringar Upprustningen av Gåshällsparken i Kärrtorp pågår. Inom ramen för upprustningen utvecklas Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 99(113) skogsområdet med fler lekmöjligheter som lockar till mer naturlek. Dessutom utvecklas ytor för omhändertagande av dagvatten. Upprustningen syftar till att skapa en attraktiv mötesplats för lek, rörelse och samvaro. Utfallet blev lägre än förväntat och en anledning till det är att Trafikkontoret tagit kostnader för projektet inom deras ram för projektet Grönare Sthlm. Nycklade medel stadsmiljö De nycklade medlen har bland annat använts för att utföra dräneringsarbeten i Orhems koloniområde, åtgärder i pumphusen tillhörande plaskdammarna samt utbyte av fallunderlag. Utöver det har medel nyttjats för att förbereda för övertag av parkdrift i egen regi i form av iordningställande av kommunaltekniska ytor. Utfallet blev något över budget huvudsakligen på grund av nödvändiga åtgärder för att hålla tidsplanen för övertagandet av parkdrift i egen regi. Klimatinvesteringar Nämnden har tilldelats klimatinvesteringsmedel för klimatanpassning i såväl parker som verksamheter. Åtgärderna är utförda enligt plan och utfallet blev något lägre än förväntat. Trygghetsinvesteringar Nämnden har tilldelats trygghetsmedel att anlägga fordonshinder vid Brandparken och Skarpnäcksgången. Övriga investeringsmedel Inom övriga investeringsmedel ryms åtgärder kopplat till biologisk mångfald, naturreservat, upprustning av parkmiljö i anslutning till förskolegårdar samt trädåtgärder. Sammantaget blev utfallet lägre än förväntat huvudsakligen kopplat till lägre kostnader kopplat till åtgärder inom naturreservaten trots att åtgärder är gjorda enligt plan. Maskiner & inventarier Nämnden har tilldelats en ökad ram för maskiner och inventarier från föregående år, men har under året inte haft behov att nyttja dessa medel varför utfallet är lägre än budget. Medel för lokaländamål Förskolor För 2025 utgår ett bidrag för lokaler inom förskolan med hög hyra. Bidraget utgår med 80 procent av den del av hyreskostnaden som ligger i intervallet 2 054–2 500 kr/kvm och med 40 procent av hyreskostnaden i intervallet mellan 2 501 – 3 200 kr/kvm. För hyresnivåer över 3 200 kr/kvm och år utgår inget bidrag. Bidrag utgår för högst 10 kvm per inskrivet Stockholmsbarn och fördelas via budgetjustering. För 2025 har nämnden fått 2,9 mnkr i bidrag. Analys av balansräkning Bokslutet för verksamhetsåret 2025 har upprättats enligt den kommunala redovisningslagen, god redovisningssed och i överensstämmelse med riktlinjerna i regler för ekonomisk Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 100(113) förvaltning. Detta innebär bland annat att nedanstående principer har följts: • Matchningsprincipen: tillgångar/intäkter och skulder/kostnader har periodiserats på likartat sätt. • Försiktighetsprincipen: kostnader/skulder ska aldrig undervärderas och intäkter/tillgångar aldrig övervärderas. • Väsentlighetsprincipen: kostnader och intäkter har periodiserats om de påverkat resultatet väsentligt. I bokslutet har 50 tusen kronor varit riktmärke för vad som normalt ansetts varit av väsentlig storlek. Förvaltningens balansomslutning har ökat med 19,7 mnkr. Endast större avvikelser kommenteras. TILLGÅNGAR Tillgångar, mnkr 31/12 2024 31/12 2025 Förändring Anläggningstillgångar 144,2 156,7 12,5 Kundfordringar 14,9 22,5 7,6 Diverse kortfristiga fordringar 0,2 0,5 0,3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 26 25,2 - 0,8 Kassa och bank 0,3 0,4 0,1 Summa tillgångar 185,6 205,3 19,7 Anläggningstillgångar har ökat med 12,5 mnkr. Ökningen är till följd av investeringar gjorda enligt plan. Kundfordringar har ökat med 7,6 mnkr. Detta beror huvudsakligen på ökade utstående kundfordringar till interna motparter. Diverse kortfristiga fordringar har ökat med 0,3 mnkr. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter har minskat med 0,8 mnkr. SKULDER och EGET KAPITAL Skulder och eget kapital, mnkr 31/12 2024 31/12 2025 Förändring Eget kapital -62,2 -81,5 -19,3 Långfristiga skulder -0,8 -0,8 0,0 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -0,4 -0,5 -0,1 Leverantörsskulder -94,1 -93,1 1,0 Övriga kortfristiga skulder -5,1 -4,0 1,1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -22,9 -25,3 -2,4 Summa skulder och eget kapital -185,5 -205,3 -19,8 Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 101(113) Eget kapital har ökat med 19,3 mnkr. Ökningen är i förhållande till övriga förändringar i balansräkningen. Förvaltningen har ökat resultatfonderna med 0,3 mnkr. Leverantörsskulderna har minskat med 1,0 mnkr Övriga kortfristiga skulder har minskat med 1,1 mnkr vilket beror huvudsakligen på minskade kostnader för personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter har ökat med 2,4 mnkr. Ökningen beror på större uppbokningar framförallt mot Trafikkontoret avseende parkinvesteringar. Alla ovanstående avvikelser får anses vara av naturlig variation. Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Skarpnäcks stadsdelsnämnd bedömer att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Nämndens uppföljning av den interna kontrollen bygger dels på det arbete som följts upp inom ramen för väsentlighets- och riskanalys (VoR) och plan för intern kontroll. Utöver det används underlag från uppföljning av verksamheter internt och externt, uppföljning av avtal med aktörer som bedriver verksamhet på entreprenadavtal och det operativa arbetet inom förvaltningen. Planen för intern kontroll är upprättad utifrån väsentlighets- och riskanalysen. Nämndens arbete med intern kontroll är integrerat i verksamheternas löpande arbete, uppföljningen genomförs på enhets-, avdelnings- och förvaltningsnivå. Uppföljning och analys av åtgärder i väsentlighets- och riskanalys har genomförts i enlighet med anvisningar tillsammans med uppföljning och analys av kontrollaktiviteter i plan för intern kontroll. Nämnden har efter avslutad uppföljning noterat mindre avvikelser kopplat till följande arbetssätt: • Förebygga och hantera felaktiga utbetalningar (FUT) inom ekonomiskt bistånd Inom avdelningen för individ- och familjestöd finns rutiner för att förebygga och hantera felaktiga utbetalningar. Vid uppföljning visades det att den planerade kontrollen av återkrav inte hade genomförts enligt plan, huvudsakligen på grund av vakanser inom verksamheten. Avvikelsen åtgärdades genom en fullständig genomgång av årets samtliga återkrav i juli, varefter kontrollmomentet återgick till ordinarie tidsplan. Granskningen identifierade brister av varierande omfattning och visade att gällande rutin inte fullt ut säkerställde tillfredsställande dokumentation och uppföljning. Under hösten har inga nya återkravsbeslut tillkommit och inga ytterligare avvikelser har noterats i de ärenden som fortsatt är aktuella. Rutinen för handläggning och uppföljning av återkrav har reviderats och kommunicerats till berörda handläggare. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 102(113) Systematiskt kvalitetsarbete Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings systematiska kvalitetsarbete utgår från stadens kvalitetsprogram och dess gemensamma förhållningssätt: stockholmarnas fokus, helhetssyn, hållbarhet, handlingsutrymme, lärande och öppenhet. Förvaltningen har stockholmarnas fokus och arbetar för ständiga förbättringar, innovation och digitalisering. Nämndens verksamheter har under året bedrivit ett systematiskt kvalitetsarbete utifrån lokala behov och analys, vilket sedan legat till grund för verksamhetsplanering och förändringsarbete. Förvaltningen har tillsammans med Farsta stadsdelsförvaltning deltagit i Framsteget, stadens pris för nytänkande, förnyelse och innovation. Tävlan skedde med projektet Koordinatorsstöd för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Koordinatorsstödet är en öppen insats med syftet att hjälpa föräldrar att navigera i stödsystemet som finns kring barn med funktionsnedsättning. Förvaltningens systematiska kvalitetsarbete har på flera sätt bidragit till förverkligandet av stadens kvalitetsprogram, vilken kortfattat redovisas nedan. Stockholms stads kvalitetsprogram med fokus på helhetssyn och handlingsutrymme Förvaltningen har fortsatt att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete i enlighet med kvalitetsprogrammet. Arbetet har särskilt inriktats på fokusområdena helhetssyn och handlingsutrymme. Arbetet har bidragit till en mer sammanhållen organisation och skapat förutsättningar för både medarbetare och chefer att utöva ett aktivt medarbetarskap och vara delaktiga i kvalitetsarbetet. Helhetssyn - resultat och lärdomar Samordningen mellan verksamheter, särskilt i omställningen till nya socialtjänstlagen och till en god och nära vård och omsorg, har vidareutvecklats. Samverkan med andra förvaltningar, bolag och externa aktörer samt ett fortsatt arbete med civil beredskap har skapat tydligare gemensamma arbetssätt och ökad motståndskraft vid kriser. Införandet av ett digitalt kvalitetsledningssystem för socialtjänst och utförarverksamheter har förbättrat transparens och möjligheten att följa upp kvaliteten i verksamheterna. Öppnandet av medborgarkontoret har bidragit till bättre tillgänglighet och stöd till stockholmarna. Den nya organisationen för ett hållbart arbetsliv och nya chefsstrukturen har också bidragit till ett tydligare helhetsperspektiv genom tydligare mandat för chefer som möjliggjort ett närvarande ledarskap. Lärdomar: • Samverkan behövs för att skapa lösningar för gemensamma och ofta komplexa utmaningar • En tydlig organisation och chefsstruktur stärker förutsättningarna för helhetssyn • Helhetssyn kräver kontinuerlig dialog över organisations- och verksamhetsgränser Handlingsutrymme - resultat och lärdomar Chefer har fått stöd och utbildning i tillitsbaserad styrning, vilket har skapat tryggare ramar och ökat mandat i det dagliga arbetet. Medarbetare har involverats i kvalitetsarbete, verksamhetsplanering samt miljö- och klimatarbete, vilket har stärkt delaktigheten och Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 103(113) bidragit till ett ökat engagemang i utvecklingsarbetet. Sammantaget har arbetet under året resulterat i en mer flexibel, delaktig och professionellt trygg organisation som står bättre rustad att möta invånarnas behov. Lärdomar: • Medarbetare tar större ansvar när mål, mandat och förväntningar är tydligt formulerade • Chefers förmåga att skapa tillit, ge stöd och följa upp arbetet skapar handlingsutrymme för medarbetarna • Medarbetares delaktighet driver kvalitet och ökar lärandet Innovation Förvaltningen har deltagit i forskningsprogrammet IHoP. Syftet är att utveckla en mer personcentrerad hemtjänst med ökad delaktighet, trygghet och kontinuitet genom mindre personalgrupper och tydlig information till kunder. Mer om det går att läsa under KF-mål 1.4. Förvaltningen har deltagit i stadens HR-innovationsarbete för att utveckla och testa nya digitala arbetsprocesser som en del av stadens arbetsgivararbete. Resultat från verksamhetsuppföljningar Förvaltningen har genomfört sex verksamhetsuppföljningar på vård- och omsorgboende på uppdrag av äldreförvaltningen. Årets fokusområde har varit anhörigperspektiv. Samtliga uppföljningar har skett genom fysiskt besök på verksamheterna, vilket föregåtts av att varje verksamhet skickat in efterfrågade rutiner för granskning. Nämndens vård- och omsorgsboende i egen regi inklusive dagverksamheten har följts upp. Samtliga uppföljningar visar att verksamheterna efter en mindre komplettering uppfyller de krav som ställs för att bedriva en god vård och omsorg. Förvaltningen har genomfört tre avtalsuppföljningar i privat regi på uppdrag av socialförvaltningen. Verksamhetsuppföljningarna ska kontrollera att de upphandlade utförarna motsvarar de uppställda kraven i enlighet med avtalet (LOV). 2025 har boendestöd (socialpsykiatri) samt ledsagar- och avlösarservice enligt LSS och SoL följts upp. Inför besöken har rutiner och andra dokument inhämtats. Verksamheterna har behövt göra mindre kompletteringar för att kunna bedömas bedriva verksamhet i enlighet med avtal. Uppföljningarna har skett genom fysiska besök i verksamheterna. Förvaltningen har under året genomfört verksamhetsuppföljningar på ett stödboende, två dagliga verksamheter samt nio LSS-bostäder inom stadsdelsområdet som drivs på entreprenad. Verksamhetsuppföljningar genomförs som en del i den årliga avtalsuppföljningen i enlighet med avtalen med de entreprenader som driver verksamheterna. Verksamhetsuppföljningarna har sammantaget visat att verksamheterna till största del bedrivs i enlighet med gällande avtal och lagstiftning. Verksamheterna har genomgående ett fungerande ledningssystem och utvecklingsarbete bedrivs i olika omfattning i samtliga verksamheter. Ett återkommande förbättringsområde som identifierats är behovet av ett mer strukturerat arbete med hantering av synpunkter och klagomål. Dessa hanteras i dag ofta lösningsfokuserat i det enskilda ärendet, vilket medför att de inte alltid tas tillvara inom Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 104(113) verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Ytterligare ett utvecklingsområde som noteras är behovet av att i vissa verksamheter stärka arbetet med rutiner. Detta i syfte att säkerställa att samtliga rutiner, där så är aktuellt, är utformade i enlighet med lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt lokalt förankrade i verksamheterna. Avtalsuppföljningarna omfattar både verksamhetsuppföljningar och andra återkommande kontrollmoment under året, såsom granskning av kvalitetsberättelser, lex Sarah-utredningar, individuppföljningar samt uppföljning av lednings- och personalförändringar. Årets avtalsuppföljningar visar att de tre avtalade parterna i huvudsak levererar i enlighet med avtal. Samverkan mellan entreprenörerna och förvaltningen bedöms överlag ha fungerat väl. Systematiskt arbetsmiljöarbete Checklista för årlig uppföljning Förvaltningen sjösatte en ny organisation från den 1 januari 2025. Tre nya verksamhetsavdelningar och en samlad verksamhetsstödsavdelning startade. Syftet med arbetet har varit att ge chefer bättre förutsättningar i sitt uppdrag, tydligare ansvar och mandat samt medarbetare bättre förutsättningar för stöd från sin chef med ett riktvärde på mellan 10- 30 medarbetare per chef i stadens verksamheter. Förvaltningens alla chefer fick fulla mandat med ansvar för verksamhet, personal och ekonomi. Fler av förvaltningens chefer har nu mellan 10-30 underställda medarbetare. I ansvaret för personal ingår arbetsmiljöfrågorna. Förvaltningen har därmed en ny struktur för fördelning av arbetsmiljöuppgifter. Dessa förändringar har följts upp under året och chefernas förutsättningar kommer att följas upp även under 2026. Nya samverkansforum med de fackliga förbunden har också inrättats för att harmoniera med den nya organisationen. Dessa har också utvärderats i slutet av året i dialog mellan arbetsgivare och fackliga förbund. Uppföljningen av arbetsmiljöarbetet omfattar fler enheter än förra året, nu 43 enheter och områden (förra året 29 enheter). Förvaltningsnivån sammanfattar helheten och inkluderar enheter, områden, avdelningar samt den övergripande förvaltningsnivån. Rapporten omfattar därmed 48 rapporteringar för 2025. Förbättringsområden - analys av utfall Flera chefer i förvaltningen har i den nya organisationen fått fulla mandat med ansvar för verksamhet, ekonomi och personalfrågor, vilket inkluderar arbetsmiljöuppgifter. Medarbetare har i flera verksamheter fått en ny chef. Nya ledningsgrupper för chefer har formerats. Ny organisation för samverkan med de fackliga förbunden har också lett till behov av att hitta former och arbetssätt för de nya samverkansforumen. Enheternas, områdenas och avdelningarnas rapportering visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar väl. Arbetsmiljöarbetet har under året följt stadens och förvaltningens rutiner och systematik. Det är samtidigt tydligt att några enheter fortsatt behöver utveckla såväl kunskap, arbetssätt som egna rutiner för arbetet. Det kan förklaras av omställningen till den nya organisationen och nya roller. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 105(113) Två enheter rapporterar att stadens arbetsmiljöpolicy, tillika personalpolicyn, endast är delvis känd på arbetsplatsen. Enheterna lyfter att det kan finnas behov av att ta upp den igen i dialog på till exempel arbetsplatsträffar under 2026, så som årshjulet för arbetsmiljöarbetet förordar. Två enheter rapporterar att det delvis finns skriftliga rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till. Enheterna lyfter att de rutiner som finns kan ses över för att bli tydligare och att det finns nyanställda som behöver information. Några enheter vet inte om det finns en skriftlig uppgiftsfördelning för alla på arbetsplatsen som tilldelats arbetsmiljöuppgifter, samt om förutsättningarna följs upp för de som tilldelats arbetsmiljöuppgifter. Nya skyddsombud behöver introduceras och ges stöd i hanteringen av uppgifter. Två enheter rapporterar att medarbetarna endast delvis har kunskaper om de arbetsmiljörisker som finns på arbetsplatsen. Dessa enheter lyfter behov av utbildning i ergonomi och stresshantering som planeras under 2026. Fyra enheter bedömer att det endast delvis finns skriftliga instruktioner när det gäller särskilt riskfyllda arbetsuppgifter. Det kan till exempel handla om risk för hot och våld eller ensamarbete. Arbete pågår på berörda enheter för att se över de instruktioner som finns och det arbetet fortsätter under 2026. Två enheter rapporterar att de endast delvis bedriver ett främjande arbete med tidiga insatser för ett hållbart arbetsliv. Åtgärder som dessa enheter har behov av att åtgärda 2026 handlar bland annat om att genomföra ergonomiutbildning. Sju enheter rapporterar att riskbedömningar av verksamhetens arbetsmiljö endast delvis genomförs löpande. Två enheter rapporterar att planerade åtgärder endast delvis dokumenteras i en handlingsplan. Verksamheterna hanterar ofta det löpande arbetsmiljöarbetet genom dialog med medarbetare och skyddsombud. Tre enheter rapporterar att uppföljning av vidtagna åtgärder endast delvis genomförts i syfte att kontrollera att de fått avsedd effekt. Fem enheter svarar att de inte säkert vet om åtgärderna haft avsedd effekt. Uppföljningsarbete pågår för att säkerställa att åtgärder haft avsedd effekt. Uppföljningsarbetet kan fortsätta att stärkas. Framgångsfaktorer - analys av utfall Samtliga enheter rapporterar att det finns en struktur och systematik i arbetsmiljöarbetet med en hög grad av delaktighet för medarbetare och med ett aktivt stöd från skyddsombud. Några enheter saknar skyddsombud från den egna verksamheten och kan då samarbete med andra skyddsombud. Alla enheter instämmer helt i att medarbetarna har möjlighet att medverka i verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete, att arbetsmiljöfrågorna samordnas med andra aktiviteter i verksamhetens styrnings- och förbättringsarbete, samt att samverkan sker med skyddsombuden i frågor gällande verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete som till exempel arbetsmiljöronder och riskbedömningar. Dessutom instämmer alla enheter helt i att undersökningar av verksamhetens arbetsmiljö genomförs löpande gällande fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö och att beslutade åtgärder följs upp i samverkan. Alla Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 106(113) enheter instämmer också helt i att företagshälsovården kontaktas vid behov av stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet, inklusive vid behov av stöd i arbetsanpassning och rehabilitering. Alla enheter instämmer också helt i att den årlig uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet sker i samverkan. Stadens system för händelser och avvikelser i arbetsmiljöarbetet (IA) används för anmälningar av händelser och utredningar där både berörd medarbetare, skyddsombud och chef deltar. Sjukfrånvaro förebyggs, följs upp och stöd finns att få både från HR och företagshälsovården i arbetet med tidiga insatser och rehabilitering. Arbetet med friskfaktorer har fortsatt under året och många medarbetare nyttjar stadens friskvårdsförmåner. Arbete med medarbetarenkätens olika områden kring styrning, motivation och ledarskap har högt svarsdeltagande och goda resultat i många verksamheter. Varje arbetsgrupp har identifierat områden som behöver stärkas och planer och genomfört åtgärder, samt också samtalat om vad som skapar värde och vad de behöver värna om. Arbetsmiljöutbildning har erbjudits både chefer och skyddsombud och arbetet med lika rättigheter och möjligheter på jobbet har varit en del av arbetsmiljöarbetet. En stadsgemensam digital arbetsmiljöutbildning finns också till stöd vid utbildningsbehov som uppkommer när som helst under året. Förvaltningen har också genomfört en partsgemensam utbildning i att förebygga och hantera kränkande särbehandling med de fackliga förbunden. Föregående års aktiviteter från årlig uppföljning - analys av utfall Förvaltningens uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet för år 2024 omfattade 29 enheter på samtliga avdelningar. I uppföljningen rapporterade då några enheter att stadens personalpolicy inte var tillräckligt känd bland medarbetarna. Förvaltningen övertog verksamheter inom utförare LSS i egen regi i november 2023. Personalen hade fått information både skriftligt och muntligt om stadens personalpolicy, men det var mycket nytt i och med verksamhetsövergången. Några enheter rapporterade att riskbedömningar inte genomförts på enhetsnivå i det arbete med enhetlig chefsstruktur som förvaltningen drivit. Förvaltningen arbetade mot en enhetlig chefsstruktur i staden med goda förutsättningar för förvaltningens chefer och medarbetare efter ett beslut i kommunfullmäktige i januari 2024. Arbetet genomfördes i en process med olika steg enligt stadens vägledningsmaterial med kartläggning av nuläge, analys av behov och möjligheter samt beslut om nya chefsbefattningar och en ny organisation. Under hela processen genomfördes samverkan med de fackliga förbunden kontinuerligt i det förvaltningsövergripande samverkansforumet. Förslaget på ny organisation med nya chefstjänster riskbedömdes med samtliga åtta fackliga förbund vid två tillfällen inför stadsdelsdirektörens beslut under hösten 2024. Redovisning av synpunkter och klagomål Sammanlagt har förvaltningen registrerat 2755 synpunkter under året, varav 200 klagomål, 58 beröm, 66 förslag, 2550 felanmälningar och 67 frågor. Antalet inkomna synpunkter har ökat i jämförelse med förra året (år 2024: 2701 synpunkter). Den största ökningen är inom stadsmiljö, precis som under åren 2021-2024. Anledningen tros vara att stadens Tyck till-app är känd och används av många stockholmare. Störst ökning syns Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 107(113) inom kategorin "felanmälan". Utöver synpunkter och klagomål har det inom nämndens verksamheter sammanlagt rapporterats 185 avvikelser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om service till viss funktionshindrade (LSS), vilket är en ökning sedan förra året. En avvikelse uppstår om verksamheten inte uppnår utlovad kvalitet, det vill säga inte efterlever de krav och mål i som finns i föreskrifter eller i beslut. En avvikelse uppstår också om personalen inte arbetar i enlighet med de processer och rutiner som finns beskrivna i ledningssystemet. Vidare har 175 avvikelser enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) rapporterats inom nämndens verksamheter, vilket är en liten minskning från förra året. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Om patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig vårdskada ska händelsen anmälas enligt lex Maria. Nedan redovisas samlad statistik för nämndens verksamheter. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 108(113) Redovisning av synpunkter och klagomål Indelning Kategorier Totalt Klagomål Beröm Förslag Synpunkten gäller: Bemötande 41 20 20 1 Brister i rutiner 15 15 0 0 Förskoleavdelningen har registrerat 85 synpunkter under året, varav 59 klagomål, 24 beröm och 2 förslag. Klagomål som inkommit handlar främst om förskolornas Bemanning/kontinuitet 8 8 0 0 gårdar med bristfällig belysning, solskydd samt vattenansamlingar vid regn. Även Fysisk inne- eller utemiljö 20 19 1 0 klagomål rörande öppnande av ny förskola och bemanning har inkommit där majoriteten av synpunkterna handlat om önskemål att behålla personal som ska sluta. Handläggning 16 15 1 0 Beröm har handlat om gott bemötande, trygg inskolning och inkluderande arbetssätt. Synpunkter som inkommit rörande Skarpnäcks kulturhus (totalt 7 st) har rört kallt golv Information (t.ex. tydlig, obegriplig, 5 5 0 0 i lokalerna och otillgänglighet under sommaren. Beröm har framförts för kulturhusets utebliven) program, utveckling samt upprustning av lokaler. Kompetens 13 4 9 0 Avdelningen för individ- och familjestöd har registrerat 32 synpunkter under året, varav 29 klagomål, 2 beröm och 1 förslag. Klagomålen handlar till största del om Tillgänglighet (t.ex. öppettider, 9 7 1 1 bemötande och handläggning. Verksamheterna har arbetat med förbättringsåtgärder telefontider, fysisk miljö) för att öka kvaliteten inom verksamheterna. Inkomna beröm handlar om handläggarnas bemötande. Utförande av insats 28 18 9 1 Avdelningen för stöd, service och omsorg har registrerat 63 synpunkter under Annat 31 23 5 3 året, varav 42 klagomål, 19 beröm och 2 förslag. Förbättringsåtgärder har genomförts för samtliga klagomål. Hemtjänsten har mottagit beröm för sitt bemötande och utförande av insats medan klagomålen främst handlat om utförande av insats. Gruppbostäder LSS samt nämndens vård- och omsorgsboende har mottagit beröm kring bemötande och utförande av insats, bland annat kopplat till insatserna vi enskildas bortgång. Klagomålen har främst rört bemötande och utförande av insats. Inom myndighetsutövningen har de klagomål som inkommit handlat om handläggning, information och kompetens. Avdelningen för verksamhetsstöd och stadsmiljö (exklusive stadsmiljöverksamheten som redovisas i egen kolumn) har registrerat 6 synpunkter, varav 4 klagomål, 1 beröm och 1 förslag. Klagomålen har rört brister i rutiner, beröm har handlat om bemötande och ett förslag har inkommit gällande utvecklande av arbetet med föreningsstöd. Summa 186 134 46 6 Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 109(113) Indelning Kategorier Totalt Klagomål Beröm Förslag Vem har lämnat synpunkten? Brukare 24 Vårdnadshavare 78 Inom förskoleavdelningen har totalt 85 synpunkter inkommit. Majoriteten av dessa har lämnats av vårdnadshavare som har barn i förskola. Närstående (anhörig, god man, 45 m.fl.) Inom avdelningen för individ- och familjestöd har 32 synpunkter inkommit, majoriteten från brukare följt av vårdnadshavare och närstående. Invånare 15 Inom avdelningen för stöd, service och omsorg har 63 synpunkter inkommit, majoriteten från närstående. Medarbetare 8 Inom avdelningen för verksamhetsstöd och stadsmiljö (exklusive Annan enhet inom förvaltningen 1 stadsmiljöverksamheten som redovisas i egen kolumn) har sammanlagt 6 synpunkter registrerats, varav de flesta är från medarbetare inom förvaltningen eller övriga så Annan myndighet eller förvaltning 4 som lokala föreningar. (t.ex. IVO, Skolinspektionen, förvaltning inom staden) Annan (t.ex. okänd) 11 Summa 186 Avvikelser SoL/LSS gäller: Bemötande 3 Dokumentation 5 Avdelningen för individ- och familjestöd rapporterar totalt 37 avvikelser. De flesta avser rättssäkerhet följt av handläggning av ärenden. De främsta bakomliggande Kompetens 3 orsakerna utgörs av oavsiktliga brister, vilka i vissa fall kan relateras till exempelvis Handläggning 14 hög arbetsbelastning. Därtill har avvikelser kunnat kopplas till avsaknad av tydliga rutiner, otillräcklig kännedom om befintliga rutiner eller bristande följsamhet till dessa. Informationsöverföring 12 Mot bakgrund av detta har flera åtgärder genomförts, inklusive framtagande och revidering av rutiner, riktade kunskapshöjande insatser och förstärkt introduktionsstöd Utförande av insats 73 för nyanställda medarbetare. Rättssäkerhet 23 Avdelningen för äldreomsorg och utförarverksamhet LSS rapporterar totalt 148 avvikelser, varav majoriteten rör utförande av insats och övrigt. De flesta avvikelser Övrigt 52 inom nämndens vård- och omsorgsboenderör matens kvalitet. Byte av matleverantör har skett under året och efter det har både antalet avvikelser och klagomål om maten minskat. Inom hemtjänsten avser avvikelserna främst brister i utförandet av insats och i kontinuitet, särskilt nattetid där fördröjd svarstid på larm är en återkommande avvikelse. Kontinuitet här ett prioriterat utvecklingsområde och en handlingsplan har tagits fram. I nämndens gruppbostäder enligt LSS handlar avvikelserna Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 110(113) Indelning Kategorier Totalt Klagomål Beröm Förslag huvudsakligen om bristande följsamhet till rutiner. Som åtgärd har vissa rutiner förtydligats. Inom myndighetsutövningen rapporteras flest avvikelser rörande rättssäkerhet och personuppgiftsincidenter. Ofta inträffar avvikelserna när vid parallell handläggning, vilket har föranlett ett tydliggjort fokus på strukturerat arbetssätt och noggrannhet vid hög arbetsbelastning. Summa 185 Avvikelser enligt HSL: Allvarlig vårdskada/risk för allvarlig vårdskada Samtliga avvikelser enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avser nämndens vård- Vårdskada/risk för vårdskada 16 och omsorgsboende. Under året har 50 läkemedelsavvikelser rapporterats, jämfört med 38 föregående år. Antalet rapporterade fallavvikelser uppgår till 96 i år, vilket är Samtliga inkomna avvikelser 159 en minskning från 138 året innan. Under året har verksamheten arbetat med fallprevention, då det tidigare uppmärksammats att boendet haft ett högt antal fallavvikelser. Detta bedöms ha bidragit till det minskade antalet. Vårdskada eller risk för vårdskada har i huvudsak bestått av hudskador till följd av fall. Summa 175 Avvikelser eller händelser rapporterade som: Lex Sarah 11 Lex Maria 0 Lex Sarah / lex Maria Antal personuppgiftsincidenter 30 Under året har totalt 31 lex Sarah-rapporter inkommit till nämnden varav 11 stycken Antal personuppgiftsincidenter 20 har rapporterats från nämndens verksamheter i egen regi. Föregående år inkom totalt anmälda till IMY 47 rapporter. Utredning kränkande behandling av 14 Av samtliga rapporter har 12 stycken bedömts som missförhållanden. 8 ärenden är barn i förskola fortfarande under utredning vid upprättande av verksamhetsberättelse. Antalet rapporterade händelser har minskat med 16 rapporter jämfört med förra året. Nämndens verksamheter står för den största minskningen av rapporter. Kompetenshöjande insatser inom verksamheterna planeras för kommande verksamhetsår. Beslut om att anmäla till Inspektionen för vård- och omsorg (IVO) har inte fattats i Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 111(113) Indelning Kategorier Totalt Klagomål Beröm Förslag några utredningar under året då ingen händelse har bedömts uppfylla kriterierna för anmälan. Förra årets anmäldes fyra ärenden till IVO. Under året har inga händelser rapporterats enligt lex Maria i likhet med föregående år Personuppgiftsincidenter Rapporteringsskyldighet till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) gäller som huvudregel för alla personuppgiftsincidenter med undantag om det är osannolikt att personuppgiften medför en risk för fysiska personers rättigheter och friheter. I de flesta fall uppmärksammas incidenterna av verksamheterna och den vanligaste orsaken är brev och e-post som har skickats fel eller kvarglömda papper med personuppgifter. Förvaltningen har en lokal rutin för hantering av personuppgiftsincidenter som ska följas av verksamheterna. Kränkande behandling av barn i förskola Alla utredningar av kränkande behandling av barn i förskola har följts upp under året och åtgärder har vidtagits. Summa 75 Synpunkter rörande stadsmiljö: Klagomål 66 Beröm 12 Ärenden inkommer till förvaltningen under hela året och ärendena följer till största Förslag 60 delen årstidsvariationerna. Under vintern inkommer främst ärenden om snö och Felanmälan 2 550 halka, under sommaren om gräsklippning och parkskötsel samt under hösten om nedfallna löv/lövhantering. Renhållning- och trädärenden samt underhållsärenden Fråga 67 inkommer under hela året med toppar sommartid för renhållning och i samband med kraftiga vindar och nederbörd för träd. ”Tyck till”-appen har fått stor spridning bland allmänheten och används flitigt. Möjligheten för anmälaren att lägga till bilder och kartposition underlättar för hanteringen av ärenden. Summa 2 755 Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 112(113) Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 113(113) Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Jonas Lauri, Stadsdelsdirektör 2026-01-30 --- [Bilaga 1 1 Investeringsutgifter 2025 inklusive reinvesteringar.pdf] Bilaga 1:1 Stadsdelsnämnd Skarpnäck Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2025 - Verksamhetsberättelse 2024 2025 2026 2027 Totalt projektet Investeringsutgifter (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) Utfall Utfall Budget Om- S:a Utfall VP 2025 S:a Prognos VP 2025 S:a Prognos t.o.m. 2025 2025 budget- avvik 2025 2026 avvik 2026 2027 avvik 2027 Genomf. Avvik Prognos 2024 ering VB beslut Investeringsprojekt (Specificerad redovisning per projekt under underrubrik) Parkinvesteringar Gåshällsparken 0,7 7,2 10,0 2,8 7,2 0,0 0,0 0,0 Skarpaby 0,1 0,0 -0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nycklade medel stadsmiljö (inkl. reinvesteringar) 8,1 8,1 8,1 8,1 Mindre parkinvesteringar 8,0 6,1 -1,9 8,0 0,0 0,0 0,0 Tillgänglighetesåtgärder 1,0 2,0 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar Reinvesteringar 1,2 2,0 0,8 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Klimatinvesteringar Klimatinvesteringar - drickvatten/fontäner 0,4 0,5 0,2 0,4 0,0 0,0 0,0 Klimatinvesteringar källsort. 0,6 0,5 -0,1 0,6 0,6 0,0 0,0 Klimatinvest värme fsk Långe Erik 0,2 0,3 0,1 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Trygghetsinvesteringar Trygghetsinvesteringar fordonshinder 0,3 0,3 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga investeringsmedel Upprustning av parkmiljö i anslutning till fsk-gårdar 1,3 1,5 0,2 1,3 0,0 0,0 0,0 Åtgärder inom naturreservaten 1,1 1,5 0,4 1,1 1,1 0,0 0,0 Biologisk mångfald - lökar och gröna tak 2,8 2,5 -0,3 2,8 2,8 0,0 0,0 Träd SDN 0,4 0,7 0,3 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa investeringsprojekt 0,7 23,3 25,9 0,0 2,6 23,3 8,1 5,2 8,1 8,1 0,0 8,1 0,0 0,0 0,0 Maskiner & inventarier 0,9 2,7 1,8 0,9 2,7 0,0 2,7 2,7 0,0 2,7 0,0 SUMMA TOTALT 0,7 24,2 28,6 0,0 4,4 24,2 10,8 5,2 10,8 10,8 0,0 10,8 0,0 0,0 0,0 Summa parkinvesteringar 0,7 7,4 10,0 0,0 2,6 7,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa nycklade medel stadsmiljö 0,0 9,0 8,1 0,0 -0,9 9,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2026-01-26 14:49 Investeringar varav reinvesteringar 0,0 1,2 2,0 0,0 0,8 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa klimatinvesteringar 0,0 1,1 1,3 0,0 0,2 1,1 0,0 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa trygghetsinvesteringar 0,0 0,3 0,3 0,0 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga investeringsmedel 0,0 5,6 6,2 0,0 0,6 5,6 0,0 4,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1 Investeringsnetto t.o.m. 2024 2 Utfall innevarande år. För tertialrapport 1 (1 jan-30 april), för tertialrapport 2 (1 jan-31 aug), för verksamhetsberättelse (1 jan-31 dec). 3 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2025, se bilaga 3. "VP (verksamhetsplanen) utgift 2024” inkluderar även eventuella ombudgeteringar i VB (verksamhetsberättelsen) och budgetjusteringar som KF beslutat om. 4 Ombudgeteringar mellan projekt. 6, 9 och 12 Nämndens prognos. 7,10 Nämndens plan 2026-2027 i verksamhetsplan 2025, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2025 inklusive av KF beslutade justeringar, se bilaga 3. 13 Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges utgiften enligt inriktningsbeslutet. 14 Avvikelse jämfört med totalt beslutad utgift. 15 Nämndens prognos. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. 2026-01-26 14:49 Investeringar --- [Bilaga 1 2 Kommunövergripande verksamhet.pdf] Bilaga 1:3 Stadsdelsnämnd Skarpnäck Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut 2025 Kommunövergripande verksamhet (KÖV) Kf-budget Utfall Avvikelse Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto Belopp i mnkr (-) (-) (-) 1 2 3 4 5 6 7 8 Judiska hemmet 3,5 3,3 0,2 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kommunövergripande verksamhet (KÖV) 3,5 0,0 3,3 0,0 0,2 0,0 0,2 Anvisning: Uppföljning av kommunövergripande verksamheter som anslagsfinansieras enligt budget 2025 2026-01-26 14:59 KÖV --- [Bilaga 1 3 Rapportering av basnyckeltal 2025.pdf] Nyckeltal till årsredovisningen 2025 Stadsdelsnämnd 715 Skarpnäck Bilaga 1:4 Data avser år 2025 Data för 2024 är med för att kunna se skillnad Nyckeltal för Pedagogisk verksamhet Förskola Nyckeltal 211: Andel förskollärare av totalt antal anställda Andel förskollärare 2025 2024 Andel förskollärare 33,8% 35,2% Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Nyckeltal 31: Kostnad per invånare och år i kronor inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Kostnad (kr) per invånare 0-64 år 2025 2024 Funktionsnedsättning 9 094 8 624 Nyckeltal 32 & 33: Stadsdelsnämndens snittkostnad per dygn Stadsdelens snittkostnad (kr) per dygn/dag 2025 2024 Gruppbostad och boende för unga 4 435 4 162 Daglig verksamhet 1 413 1 289 Nyckeltal 34: Assistansersättning FH, bruttokostnad per timme Snittkostnad (kr) per timme 2025 2024 Assistansersättning FH* 0 * Benämndes tidigare Personlig assistans enligt LASS Äldreomsorg Nyckeltal 37: Andel av befolkningen 65–79 år respektive 80 år och äldre som har insats från Andel av befolkningen med insats 65-79 år 80- år 65-79 år 80- år 2025 2025 2024 2024 Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 4,3% 24,4% 4,9% 25,5% Hemtjänst (ordinärt boende) 4,2% 23,8% 4,8% 24,8% Vård- och omsorgsboende 1,2% 9,8% 1,2% 10,2% Äldreomsorg totalt 7,4% 42,6% 7,8% 43,6% Nyckeltal nr 38: Genomsnittligt antal hemtjänsttimmar (ordinärt boende och servicehus) inom Genomsnittligt antal timmar per 2025 2024 Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 40,4 41,8 Hemtjänst (ordinärt boende) 40,0 41,3 Nyckeltal nr 39: Kostnad per timme för hemtjänst i ordinärt boende och servicehus inom äldreomsorgen Nettokostnad (kr) per timme 2025 2024 Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 451 416 Hemtjänst (ordinärt boende) 477 417 Nyckeltal nr 40: Kostnad per vårddygn i vård- och omsorgsboende inom äldreomsorgen Nettokostnad (kr) per vårddygn Vårddygn per person och månad 2025 2024 2025 2024 Vård- och omsorgsboende 2 752 2 533 29,9 29,5 Individ- och familjeomsorg, vuxna och socialpsykiatri Nyckeltal 50: Dygnetruntvård för vuxna med missbruk - kostnad per vårdform, dygn, person och invånare Dygn per person Kr per person Antal personer med insats per 1000 Kostnad per vårdform Kr per invånare 20 år och invånare 20 år och äldre kr/dygn äldre 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 HVB 53 261 667 0,0 0,1 4 937 0 22 LVM / tvångsvård 175 188 2 094 000 1 030 000 0,0 0,0 11 966 5 479 57 28 Familjehemsvård 0,0 0,0 0 5 Nyckeltal 51: Andel biståndsbedömda insatser med genomförandeplan inom socialpsykiatrin (egna insatser samt entreprenad) Andel beslut med genomfördandeplan 2025 2024 Andel beslut 65% 66% Nyckeltal 52 del 1: Vuxna med missbruk - Boende och boendestöd, kostnad för insats per vårddygn, person och invånare samt personer med insats som andel av befolkningen Kr /dygn Kr per person Kr per invånare 20 år och äldre Antal personer med insats 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Stöd och omvårdnads- Bilaga 1:4 boende 1 952 1 029 402 681 164 073 518 247 1,3 1,5 Andra boendeformer 481 308 113 587 63 850 196 105 1,7 1,6 Boendestöd 63 467 31 270 52 32 0,8 1,0 Nyckeltal 52 del 2 Socialpsykiatri: Boende och boendestöd- kostnad per insatsform, dygn, person och invånare Kr /dygn Kr per person Kr per invånare över 19 år Antal personer med insats 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Bostad med särskild service 983 1 011 317 714 343 769 153 153 0,5 0,4 Familjevård/hvb inack. 2 565 1 974 625 889 458 100 194 157 0,3 0,3 Annat boende 155 581 88 246 332 196 2,1 2,2 Boendestöd /hemhjälp 53 302 33 786 334 210 6,3 6,2 Nyckeltal 53: Kostnad per person för sysselsättning/arbetsträning inom Socialpsykiatrin Kr per person 2025 2024 Sysselsättning och arbetsträning 42 246 34 236 Nyckeltal 54. Antal hemlösa (mätning vartannat år) Hemlösa Hemlösa SDF 2025 2024 Kvinnor Ingen mätning 2025 46 Män Ingen mätning 2025 84 Totalt Ingen mätning 2025 130 Nyckeltal 208 Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt Andelen försökslägenheter som 2025 2024 Kvinnor 16,7% 0,0% Män 14,3% 0,0% Totalt 15,4% 0,0% Individ- och familjeomsorg, barn och ungdomar Nyckeltal 55: Dygnetruntvård för barn och ungdomar - kostnad per dygn, per barn och per invånare 0-19 år, dygn per barn samt barn med insats som andel av befolkningen 0-19 år Dygn per barn/ungdom Kr per barn/ungdomar Antal barn per 1000 inv 0-19 år som Kr per dygn Kr/invånare 0-19 år 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 § 12HEM 65 1 077 000 0,2 0,0 16 698 217 0 HVB 138 152 1 551 727 661 375 1,1 1,6 11 267 4 357 1 716 1 055 Jourhem 198 155 690 680 288 121 2,5 3,3 3 481 1 857 1 736 948 Fam hem 333 337 702 563 313 500 1,6 2,4 2 110 932 1 130 750 Skyddat boende (för ungdomar som relaterar till kvinnofrids-problematik) 62 137 45 000 0 0,5 0,8 728 0 23 0 Skyddat boende (barn och unga) 81 97 164 500 58 083 0,2 1,2 2 031 597 33 69 Behandlingsfamilj 133 952 000 0,2 0,0 7 185 191 0 Stödboende 299 180 1 224 500 814 200 0,4 0,5 4 102 4 518 493 406 Nyckeltal 201: Antal familjer och antal barn som saknar stadigvarande bostad Antal familjer som saknar stadigvarande Antal barn 0-17 år i familjer som saknar bostad stadigvarande bostad 2025 2024 2025 2024 Saknar stadigvarande bostad 4 7 9 17 Ekonomiskt bistånd Nyckeltal 56: Andel biståndstagare av befolkningen i genomsnitt per månad Andel biståndstagare i bef, 0- år 2025 2024 Andel biståndstagare 1,1% 1,1% Nyckeltal 57: Hushåll med ekonomiskt bistånd avslutade till annan försörjning Andel hushåll med bistånd som fått försörjning 2025 2024 Andel hushåll 12,7% 12,6% Nyckeltal 58: Medelbidrag för ekonomiskt bistånd för vuxen biståndstagare och hushåll per månad Medelbidrag per hushåll och månad, krMedelbidrag per vuxen biståndstagare 2025 2024 2025 2024 Medelbidrag 11 726 11 104 11 150 10 553 Nyckeltal 59: Summa ekonomiskt bistånd i relation till befolkningen Summa ekonomiskt bistånd per invånare 0 år och äldre 2025 2024 Ekonomiskt bistånd i relation till bef 1 079 971 Nyckeltal 60: Vuxna biståndstagare med försörjningshinder arbetslöshet i relation till befolkningen Antal arbetslösa biståndstagare per 1000 invånare 18-64 år 2025 2024 Antal arbetslösa 5,0 4,3 Bilaga 1:4 Nyckeltal 64 a: Andel barn som lever i hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd i befolkningen i Andel barn i biståndshushåll i 2025 2024 Andel barn i biståndshushåll 1,7% 1,7% Nyckeltal 64 b: Andel ungdomar, 18-64 år, med ekonomiskt bistånd i befolkningen i Andel ungdomar med ekonomiskt 2025 2024 Andel beroende av EB 0,7% 0,8% Nyckeltal 67: Andel inledda utredningar om felaktig utbetalning av ekonomiskt bistånd i relation till antal Andel inledda utredningar om felaktig 2025 2024 Utredningar EB 1,1% 2,2% Stadsmiljö Nyckeltal 68: Kostnad per kvadrameter vinterväghållen yta Kostnad per kvadratmeter 2025 2024 Vinterväghållen yta 16,5 16,4 Nyckeltal 69: Barmarksrenhållning, kostnad per kvadrameter parkmark Kostnad för barmarksrenhållning per 2025 2024 Parkmark 2,4 2,7 Nyckeltal 70a: Parkdrift, kostnad per kvadrameter parkmark Kostnad för parkdrift per kvadratmeter 2025 2024 Parkmark 21,0 21,0 Nyckeltal 70b: Parkunderhåll, kostnad per kvadrameter parkmark Kostnad för parkunderhåll per kvadratmeter parkmark, kr 2025 2024 Parkmark 6,3 5,9 Kultur och Fritid Nyckeltal 80: Kostnad inklusive/exklusive lokalkostnad för öppen fritidsverksamhet per Exklusive lokaler Inklusive lokaler 2025 2024 2025 2024 Nettokostnad (kr) per öppethållandetimme 3 553 6 297 4 145 7 188 Nyckeltal för personalstatistik Nyckeltal 122: Andel tillsvidareanställda Andel tillsvidareanställningar 2025 2024 Andel tillsvidareanställda 92,9% 92,2% Nyckeltal 123: Andel heltidstjänster Andel heltidsanställningar 2025 2024 Andel heltidstjänster 86,3% 85,3% Nyckeltal 124: Personalomsättning Personalomsättning 2025 2024 Personalomsättning 2,62% 3,92% Nyckeltal 125: Andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnor bland de anställda Kvinnliga chefer (kvot) 2025 2024 Kvot kvinnliga chefer 1,01 1,09 Nyckeltal 126: Andelen utrikes födda chefer i förhållande till andelen utrikes födda medarbetare Utrikes födda chefer (kvot) 2025 2024 Kvot utrikes födda chefer 0,42 0,43 Nyckeltal 127: Korttidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 1-14 i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Andel korttidssjukfrånvaro 2025 2024 Korttidsfrånvaro 2,98% 3,10% Nyckeltal 128: Långtidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 15 och framåt i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Bilaga 1:4 Andel långtidssjukfrånvaro 2025 2024 Långtidsfrånvaro 4,20% 5,00% Nyckeltal 129: Kostnad korttidsfrånvaro per årsarbetare (kostnad utan personalförsäkring (PF)) Kostnad sjukfrånvaro per årsarbetare, 2025 2024 Korttidssjukfrånvaro 12 706 11 065 Bilaga 1:4 Handläggare: Johanna Wiberg Telefon nr: Mejladress: johanna.wiberg@stockholm.se Nyckeltal för Pedagogisk verksamhet För in underlag i gulmarkerad ruta Förskola Nyckeltal 211: Andel förskollärare av totalt antal anställda Antal förskollärare Antal anställda som arbetar i barngrupp (grundbemanning) omräknat till årsarbetare, exklusive Andel förskollärare av resurspersonal totalt antal anställda Andel förskollärare 96,9 286 33,8% Kommentarer: En minskning från föregående år som delvis förklaras av att ett antal förskollärare är föräldrarlediga, sjukskrivna eller arbetar deltid. Utöver det sjunker andelen när grundbemanning ökar med barnskötare. Bilaga 1:4 Handläggare: Mari Hurtig Telefon nr: Mejladress: mari.hurtig@stockholm.se Nyckeltal för Stöd och service till personer med funktionsnedsättning För in underlag i gulmarkerad ruta Förifylld uppgift Nyckeltal 31: Kostnad per invånare och år i kronor inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Underlag Nyckeltal Totalt nettokostnad (tkr) - Invånare 0-64 år i Kostnad (kr) per Stöd och service till stadsdelen invånare 0-64 år personer med funktionsnedsättning Funktionsnedsättning 354 654 38 999 9 094 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Kostnaden har ökat med 470kr/invånare i jnf med 2024, en ökning med ca 5% Nyckeltal 32 & 33: Stadsdelsnämndens snittkostnad per dygn respektive dag inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Underlag Nyckeltal Nettokostnad (tkr) för Antal dygn/dagar Stadsdelens verksamheten snittkostnad (kr) per dygn/dag Gruppbostad och boende för unga 189 860 42 814 4 435 Daglig verksamhet 79 539 56 288 1 413 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Snittkostnaden per dygn är 272kr (7%) högre jmf med 2024 medan snittkostnaden för daglig verksamhet ökat med 124kr (10%) Nyckeltal 34: Assistansersättning FH, bruttokostnad per timme inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Underlag Nyckeltal Stadsdelens Antal timmar inom Snittkostnad (kr) per bruttokostnad (tkr) för verksamheten timme verksamheten Assistansersättning FH* 2 092 0 *Benämndes tidigare Personlig assistans enligt LASS Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Bilaga 1:4 Handläggare: Mari Hurtig Telefon nr: Mejladress: mari.hurtig@stockholm.se Nyckeltal för Äldreomsorg För in underlag i gulmarkerad ruta Uppgifterna i de förifyllda orangefärgade cellerna kan kontrolleras mot underlag i /beslutsstöd/Gemensamma mappar /Basnyckeltal/VB2025 Nyckeltal 37: Andel av befolkningen 65–79 år respektive 80 år och äldre som har insats från äldreomsorgen. Snitt av 12 månader Underlag Nyckeltal Antal personer Antal Total befolkning Total Andel av Andel av med insats 65- personer med 65-79 år befolkning befolkningen 65- befolkningen 80- 79 år insats 80- år 80-år 79 år med insats år med insats per månad per månad Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 248 412 5 804 1 687 4,3% 24,4% Hemtjänst (ordinärt boende) 246 401 5 804 1 687 4,2% 23,8% Vård- och omsorgsboende 69 165 5 804 1 687 1,2% 9,8% Äldreomsorg totalt 429 718 5 804 1 687 7,4% 42,6% Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal nr 38: Genomsnittligt antal hemtjänsttimmar (ordinärt boende och servicehus) inom äldreomsorgen per person och månad Underlag Nyckeltal Totalt antal Totalt antal Genomsnittligt bistånds- personer antal timmar per beslutade med person och timmar insatsen, månad brutto Hemtjänst (ordinärt och Bilaga 1:4 servicehusboende) 26 663 660 40,4 Hemtjänst (ordinärt boende) 25 889 647 40,0 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Volymminskningi jämförelse med föregående år. Nyckeltal nr 39: Kostnad per timme för hemtjänst i ordinärt boende och servicehus inom äldreomsorgen Underlag Nyckeltal Netto -kostnad Antal Nettokostnad (kr) (tkr) biståndsbe- per timme slutade timmar Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 144 163 319 953 451 Hemtjänst (ordinärt boende) 148 076 310 673 477 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Ökad nettokostnad främstpga. prisökning Nyckeltal nr 40: Kostnad per vårddygn i vård- och omsorgsboende inom äldreomsorgen Vårdkostnad/vårddygn Vårddygn/person o månad Nettokostnad Antal Nettokostnad Biståndsbed Antal personer Vårddygn per (tkr) 12 mån vårddygn (kr) per ömda verkställt beslut person och under 12 vårddygn vårddygn 12 12 mån månad mån mån Vård- och omsorgsboende 230 872 83 901 2 752 6 992 234 29,9 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Ökade nettokostnader pga volymökning samt prisökning Bilaga 1:4 Handläggare: Elisabet Hedebrant Telefon nr: 08-508 150 72 Mejladress: elisabet.hedebrant@stockholm.se År 0-19 år 20 år och äldre 20-64 år Antal invånare 2025 9 945 36 544 29 054 Nyckeltal för Individ- och familjeomsorg, vuxna och socialpsykiatri För in underlag i gulmarkerad ruta Förifylld uppgift Nyckeltal 50: Dygnetruntvård för vuxna med missbruk - kostnad per vårdform, dygn, person och invånare Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr Antal vårddygn Antal unika Antal invånare Dygn per person Kr per person Antal personer med Kr per dygn Kr per personer 20 år och äldre insats per 1000 inv invånare 20 20 år och äldre år och äldre HVB 0 0 0 36 544 0,0 0 LVM / tvångsvård 2 094 175 1 36 544 175 2 094 000 0,0 11 966 57 Familjehemsvård 0 0 0 36 544 0,0 0 Kommentarer: Inga kostnader för HVB och familjehemsvård 2025 ger ca 1,4mnkr lägre kostnader 2025 Nyckeltal 51: Andel biståndsbedömda insatser med genomförandeplan inom socialpsykiatrin (egna insatser samt entreprenad) Underlag Nyckeltal Antal beslut med Antal beslut om insatser Andel beslut med registrerad genomförande- genomförandeplan plan Genomförandeplaner inom socialpsykiatrin* 13 20 64,8% * Avser medeltalet av antal beslut per månad under perioden december 2024-november 2025 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 52 del 1: Vuxna med missbruk - Boende och boendestöd, kostnad för insats per vårddygn, person och invånare samt personer med insats som andel av befolkningen Underlag Nyckeltal Nettokostnad Antal boende- Antal unika personer Antal invånare Kr /dygn Kr per person Kr per invånare 20 år Antal personer tkr* dygn 20 år och äldre och äldre med insats per 1000 inv 20 år och äldre Stöd och omvårdnadsboende** 18 926 9 698 47 36 544 1 952 402 681 518 1,3 Andra boendeformer*** 7 156 14 875 63 36 544 481 113 587 196 1,7 Boendestöd 1 904 30 36 544 63 467 52 0,8 * För verksamheter i egen regi ska verksamhetens del av personal-, lokal- och övriga administrativa kostnader ingå. ** Verksamhetskod 1310 har tillkommit år 2022. *** Verksamhetskod 1337 har tillkommit år 2022. Kommentarer: 3,6 mnkr högre kostnader 2025 för stöd- och omvårdnadsboende. Ca 0,6 mnkr högre kostnader 2025 för Bostad först (Andra boendeformer). Nyckeltal 52 del 2: Socialpsykiatri - Boende och boendestöd, kostnad för insats per vårddygn, per person och per invånare samt antal personer med insats som andel av befolkningen Bilaga 1:4 Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr Antal boende-dygn Antal personer Antal invånare K r /dygn Kr per person Kr per invånare Antal personer per 20 -64 år 1000 20-64 år med insats Bostad med särskild service 4 448 4 527 14 29 054 983 317 714 153 0,5 Familjevård/hvb inack. 5 633 2 196 9 29 054 2 565 625 889 194 0,3 Annat boende 9 646 62 29 054 155 581 332 2,1 Boendestöd /hemhjälp 9 701 182 29 054 53 302 334 6,3 Kommentarer: 3,3 mnkr lägre kostnader 2025 för BSS. 2,3 mnkr lägre kostnader för HVB. 0,9 mnkr lägre kostnader 2025 för boendestöd. Nyckeltal 53: Kostnad per person för sysselsättning/arbetsträning inom Socialpsykiatrin Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr Antal personer Kr per person Sysselsättning och arbetsträning 2 915 69 42 246 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 54 Antal hemlösa (mätning vartannat år) Underlag Antal hemlösa Kvinnor Ingen mätning 2025 Män Ingen mätning 2025 Totalt Ingen mätning 2025 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 208 Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt Underlag Tot antal Antal Andelen försökslägenheter försökslägenheter försökslägenhete Andelen försökslägenheter som som övergått till r som övergått till övergått till eget kontrakt eget kontrakt eget kontrakt Kvinnor 6 1 16,7% Män 7 1 14,3% Totalt 13 2 15,4% Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Individ- och familjeomsorg, barn och ungdomar Nyckeltal 55: Dygnetruntvård för barn och ungdomar - kostnad per dygn, per barn och per invånare 0-19 år, dygn per barn samt barn med insats som andel av befolkningen 0-19 år (Obs i nettokostnaden ska även statsbidragsintäkter inkluderas) Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr Antal vårddygn Antal unika barn o Antal invånare Dygn per barn/ Kr per barn Antal barn per 1000 Kr /dygn Kr/invånare 0- ungdomar 0-19 år ungdom /ungdomar inv 0-19 år som 19 år placeras § 12HEM 2 154 129 2 9 945 65 1 077 000 0,2 16 698 217 HVB 17 069 1 515 11 9 945 138 1 551 727 1,1 11 267 1 716 Jourhem 17 267 4 961 25 9 945 198 690 680 2,5 3 481 1 736 Familjehem 11 241 5 328 16 9 945 333 702 563 1,6 2 110 1 130 Bilaga 1:4 Skyddat boende (för ungdomar 309 5 9 945 som relaterar till kvinnofridsproblematik) * 225 62 45 000 0,5 728 23 Skyddat boende (barn och 162 2 9 945 unga)** 329 81 164 500 0,2 2 031 33 Behandlingsfamilj 1 904 265 2 9 945 133 952 000 0,2 7 185 191 Övrigt boende för BoU 1 194 4 9 945 299 1 224 500 0,4 4 102 493 (stödboende) 4 898 * Verksamhetskod 1213 ** Verksamhetskod 1215 och 1216 Kommentarer: Totalt ca 3,5mnkr lägre kostnader än 2024 hänförs ffa till minskat övrigt stödboende samt skyddat boende. Nyckeltal 201: Antal familjer och antal barn som saknar stadigvarande bostad Nyckeltal Antal familjer som Antal barn 0-17 år i saknar stadigvarande familjer som saknar bostad stadigvarande bostad Saknar stadigvarande bostad 4 9 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Bilaga 1:4 Handläggare: Telefon nr: Mejladress: År 0-17 år 0 år och äldre 18-65 år Antal invånare 2025 8 946 46 489 30 553 Nyckeltal för Ekonomiskt bistånd Förifylld uppgift Nyckeltal 56: Andel biståndstagare av befolkningen i genomsnitt per månad Obs! befolkningsunderlaget är detsamma som i indikatorn. Underlag Nyckeltal Antal biståndstagare Befolkning 0- år Andel bistånds- tagare i bef Biståndstagare 526 46 526 1,1% Kommentarer: Nyckeltal 57: Hushåll med ekonomiskt bistånd avslutade till annan försörjning Underlag Nyckeltal Antal bistånds- Antal hushåll med Andel hushåll med hushåll totalt bistånd som fått bistånd som fått försörjning försörjning Biståndshushåll 542 69 12,7% Kommentarer: Nyckeltal 58: Medelbidrag för ekonomiskt bistånd för vuxen biståndstagare och hushåll per månad Underlag Nyckeltal Utbetalt bistånd per Antal bistånds- Antal vuxna Medelbidrag per Medelbidrag per månad, tkr hushåll per månad biståndstagare per hushåll och vuxen månad månad, kr biståndstagare och månad, kr Ekonomiskt bistånd 4 180 357 375 11 726 11 150 Kommentarer: Nyckeltal 59: Summa ekonomiskt bistånd i relation till befolkningen Underlag Nyckeltal Antal inv 0-w år Summa ekonomiskt Summa ekonomiskt bistånd under året, bistånd per inv 0-w tkr år, kr Ekonomiskt bistånd i relation till bef 46 489 50 164 1 079 Kommentarer: Nyckeltal 60: Vuxna biståndstagare med försörjningshinder arbetslöshet i relation till befolkningen Underlag Nyckeltal Antal inv 18-65 år Antal arbetslösa Antal arbetslösa med bistånd biståndstagare per genomsnitt per 1000 månad inv 18-65 år* Antal personer 30 553 152 5,0 *På grund av nya pensionsregler år 2023 beräknas nyckeltalet för åldersgruppen 18- 65 istället för som tidigare 18-64 Kommentarer: Nyckeltal 64 a: Andel barn som lever i hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd i Nyckeltal 64 b: Andel ungdomar, 18-24 år, med ekonomiskt bistånd i befolkningen i befolkningen i genomsnitt per månad genomsnitt per månad Obs! befolkningsunderlaget är detsamma som i indikatorn. Obs! befolkningsunderlaget är detsamma som i indikatorn. Underlag Nyckeltal Underlag Nyckeltal Antal barn i hushåll Antal barn 0-17 år i Andel barn i Antal ungdomar, Antal 18-24 år i Andel ungdomar med ekonomiskt befolkningen biståndshushåll i 18-24 år, med befolkningen med ekonomiskt bistånd per månad befolkningen ekonomiskt bistånd bistånd i per månad befolkningen 18-24 år Andel beroende av EB 153 9 198 1,7% 22 3 251 0,7% Bilaga 1:4 Kommentarer: Nyckeltal 67: Andel inledda utredningar om felaktig utbetalning av ekonomiskt bistånd i relation till antal biståndshushåll Underlag Nyckeltal Antal inledda Antal hushåll med Andel inledda utredningar om ekonomiskt bistånd utredningar om felaktig utbetalning under året (netto) felaktig utbetalning av ekonomiskt av ekonomiskt bistånd, FUT bistånd, FUT Utredningar EB 6 542 1,1% Kommentarer: Bilaga 1:4 Handläggare: Johanna Wiberg Telefon nr: Mejladress: johanna.wiberg@stockholm.se Nyckeltal om Stadsmiljö För in underlag i gulmarkerad ruta Nyckeltal 68: Kostnad per kvadrameter vinterväghållen yta Underlag Nyckeltal Kostnad för Kvadratmeter Kostnad per vinterväghållen yta, vinterväghållen yta kvadratmeter tkr vinterväghållen yta, kr Vinterväghållning 2 113 128 236 16,5 Kommentarer: Liknande nivå som föregående år. Nyckeltal 69: Barmarksrenhållning, kostnad per kvadrameter parkmark Underlag Nyckeltal Kostnad för Kvadratmeter Kostnad för barmarksren-hållning, parkmark barmarksrenhållning tkr per kvadratmeter parkmark, kr Parkmark 2 507 1 064 901 2,4 Kommentarer: Liknande nivå som föregående år. Nyckeltal 70a: Parkdrift, kostnad per kvadrameter parkmark Underlag Nyckeltal Kostnad för parkdrift, Kvadratmeter Kostnad för parkdrift tkr parkmark per kvadratmeter parkmark, kr Parkmark 22 320 1 064 901 21,0 Kommentarer: Samma nivå som föregående år. Nyckeltal 70b: Parkunderhåll, kostnad per kvadrameter parkmark Underlag Nyckeltal Kostnad för Kvadratmeter Kostnad för parkunderhåll, tkr parkmark parkunderhåll per kvadratmeter parkmark, kr Parkmark 6 725 1 064 901 6,3 Något ökad kostnad per kvadratmeter mot 2024. Årets högre kostnadsnivå Kommentarer: förklaras av planerade ökade satsningar på bland annat parkunderhåll som möjliggjorts av förvaltningens totala överskott. Bilaga 1:4 Handläggare: Elisabet Hedebrant Telefon nr: 08-508 150 72 Mejladress: elisabet.hedebrant@stockholm.se Nyckeltal om Kultur och Fritid För in underlag i gulmarkerad ruta Nyckeltal 80: Kostnad inklusive/exklusive lokalkostnad för öppen fritidsverksamhet per öppethållandetimme Exklusive lokaler Inklusive lokaler Underlag Nyckeltal Underlag Nyckeltal Nettokostnad (tkr) Antal Nettokostnad Nettokostnad (tkr) Antal Nettokostnad per öppethållande- per öppethållande- öppethållande- timmar öppethållande- timmar timme (kr) timme (kr) Lokaler för öppen fritidsverksamhet 8 826 2 484 3 553 10 297 2 484 4 145 Kommentarer: Lägre nettkostnad än föregående år dels till följd av skjutningar under 2024 då bemanningen ökade (ca 1mnkr) samt en omfattande omorganisation 2025. Bilaga 1:4 Handläggare: Mari Hurtig Telefon nr: Mejladress: mari.hurtig@stockholm.se Nyckeltal för personalstatistik för Underlag finns i Beslutsstöd/Gemensamma mappar /Basnyckeltal/VB2025 Nyckeltal 122: Andel tillsvidareanställningar Underlag Nyckeltal Antal tillsvidare- Totala antalet Andel tillsvidare Tillsvidareanställda anställninga 8 r 33 anställninga 8 r 97 anställnin 9 g 2, a 9 r % Kommentarer: Nyckeltal 123: Andel heltidstjänster Underlag Nyckeltal Antal heltids- Totala antalet Andel heltids- anställningar tillsvidare- anställningar anställningar Heltidstjänster 719 833 86,3% Kommentarer: Nyckeltal 124: Personalomsättning Underlag Nyckeltal Det lägsta talet Genomsnittligt Personalomsätt- av antalet antal tillvidare- ning (%) avgångar eller anställningar rekryteringar av under året tillsvidare- anställningar Personalomsättning 22 841 2,6% Kommentarer: Nyckeltal 125: Andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnor bland de anställda Underlag Nyckeltal Antalet anställda Totala antalet Andel kvinnor Antalet kvinnor Totala antalet Andel Kvinnliga kvinnor anställda (%) i chefsposition chefer kvinnliga chefer Kvinnliga chefer 747 897 83,3% 38 45 chefer 8 (% 4, ) 4% (kvot) 1,01 Kommentarer: Nyckeltal 126: Andelen utrikes födda chefer i förhållande till andelen utrikes födda medarbetare* Underlag Nyckeltal Antalet anställda Totala antalet Andel utrikes Antalet utrikes Totala antalet Andel utrikes Utrikes födda som är utrikes anställda födda f ö d da chefer chefer födda chefer c h e fer Utrikes födda chefer födda Endast kvoten ( % sk ) a fyllas i, underlag ges från Sweco (%) (kvot) 0,42 *Avser uppgifter per 30 september Kommentarer: Nyckeltal 127: Korttidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 1-14 i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Underlag Nyckeltal Antal Totala antalet Andel korttids- sjukfrånvaro- dagar av avtalad sjukfrånvaro dagar dag 1-14 arbetstid Korttidssjukfrånvaro 9 676 324 832 2,98% Kommentarer: Nyckeltal 128: Långtidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 15 och framåt i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Underlag Nyckeltal Antal Totala antalet Andel långtids- sjukfrånvaro- dagar av avtalad sjukfrånvaro dagar dag 15- arbetstid Långtidssjukfrånvaro 13 633 324 832 4,20% Kommentarer: Nyckeltal 129: Kostnad korttidsfrånvaro per årsarbetare (kostnad utan personalomkostnadspålägg (PO)) Underlag Nyckeltal Kostnad för Antalet Kostnad sjukfrånvaro- årsarbetare sjukfrånvaro per dagar dag 1-14 i årsarbetare, tkr* kronor Kostnad korttidsfrånvaro 12 123 954 12 706 *Kostnad för korttidssjukfrånvaro mäts från och med 2019 genom kostnad för sjukfrånvarodag 1-14 istället för dag 2-14. Kommentarer: --- [Bilaga 2 1 Budgetavräkning.pdf] Bilaga 2:1 Budgetavräkning Bilaga 2:1 Budgetavräkning, forts. --- [Bilaga 2 2 Balansräkning.pdf] Bilaga 2:2 Balansräkning --- [Bilaga 2 3 Resultaträkning.pdf] Bilaga 2:3 Bilaga 2.3 Resultaträkning inkl jämförelse med fg år Företag: 715 Period: 202501-202513 202401-202413 Differens mot Konto Stadkonto Totalt Föregående år föreg. år Differens i % Verksamhetens intäkter (-) -198 354 402,37 -187 922 323,79 -10 432 078,58 5,6% 30 Försäljning av varor, material -10 375 161,42 -9 748 296,46 -626 864,96 6,4% 31 Fastställda taxor och avgifter av kommunfullmäktige -40 723 947,04 -40 173 106,70 -550 840,34 1,4% 32 Övriga avgifter -2 091 639,60 -2 040 624,00 -51 015,60 2,5% 34 Hyror och arrenden -26 197 907,11 -25 017 557,36 -1 180 349,75 4,7% 35 Bidrag -57 472 359,92 -45 812 678,91 -11 659 681,01 25,5% 36 Försäljning av verksamheter och entreprenader -61 493 468,04 -64 998 572,90 3 505 104,86 -5,4% 37 Försäljning av exploateringsfastigheter 80,76 62,54 18,22 29,1% 38 Försäljning av anläggningstillgångar samt diverse periodiseringskonton 0,00 -131 550,00 131 550,00 -100,0% Verksamhetens kostnader (+) 1 522 158 732,00 1 498 154 486,59 24 004 245,41 1,6% 40 Inköp av anläggningstillgångar och finansiella omsättningstillgångar 4 059,86 27 469,49 -23 409,63 -85,2% 41 Anläggnings- och underhållsmaterial 116 798,00 3 181 170,12 -3 064 372,12 -96,3% 45 Lämnade bidrag 79 442 069,41 73 636 450,08 5 805 619,33 7,9% 46 Köp av huvudverksamhet 647 814 169,85 617 497 187,73 30 316 982,12 4,9% 49 Kostnader att fördela 0,00 0,00 0,00 -496,1% 50 Löner och arvoden 392 682 985,04 381 624 351,64 11 058 633,40 2,9% 51 Löner ej arbetad tid 12 451 662,52 13 009 895,33 -558 232,81 -4,3% 54 Kostnader för naturaförmåner -1 529,79 0,00 -1 529,79 0,0% 55 Kostnadsersättningar 3 566 984,93 4 176 038,38 -609 053,45 -14,6% 56 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 162 937 387,08 179 625 133,71 -16 687 746,63 -9,3% 57 Pensionskostnader 270 506,00 218 442,00 52 064,00 23,8% 59 Övriga personalkostnader 0,00 0,00 0,00 0,0% 60 Lokal- och markhyror 100 770 039,38 95 560 332,25 5 209 707,13 5,5% 61 Fastighetskostnader och fastighetsentreprenader 27 067 312,86 36 187 285,79 -9 119 972,93 -25,2% 62 Bränsle, energi och vatten 2 347 662,38 2 825 957,66 -478 295,28 -16,9% 63 Hyra/leasing av anläggningstillgångar 5 327 521,34 5 080 201,57 247 319,77 4,9% 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 20 597 073,84 33 402 615,31 -12 805 541,47 -38,3% 65 Kontorsmateriel och trycksaker 475 913,48 644 149,70 -168 236,22 -26,1% 66 Reparation och underhåll av maskiner och inventarier 639 281,10 655 770,70 -16 489,60 -2,5% 68 Tele- och IT-kommunikation samt postbefordran 2 819 736,51 3 003 972,05 -184 235,54 -6,1% 69 Kostnader för transportmedel 877 734,06 902 464,28 -24 730,22 -2,7% 70 Kostnader för transporter, frakt och resor 14 184 248,48 14 749 760,01 -565 511,53 -3,8% 71 Representation 757 012,54 811 688,65 -54 676,11 -6,7% 72 Annonser, reklam och information 363 110,66 229 657,97 133 452,69 58,1% 73 Försäkringar och riskkostnader 4 112 259,93 3 415 447,99 696 811,94 20,4% 74 Övriga främmande tjänster 31 930 205,30 19 154 627,17 12 775 578,13 66,7% 75 Tillfälligt inhyrd personal 7 310 336,90 5 478 092,27 1 832 244,63 33,4% 76 Diverse kostnader 3 294 190,34 3 056 324,74 237 865,60 7,8% 78 Realisationsförluster och diverse periodiseringskonton 0,00 0,00 0,00 0,0% Verksamhetens nettokostnader 1 323 804 329,63 1 310 232 162,80 13 572 166,83 1,0% Avskrivningar (+) 11 661 080,80 12 693 343,81 -1 032 263,01 -8,1% 79 Avskrivningar 11 661 080,80 12 693 343,81 -1 032 263,01 -8,1% Skatteintäkter (-) 0,00 0,00 0,00 0,0% Generella stadsbidrag och utjämning (-) 0,00 0,00 0,00 0,0% Verksamhetens resultat 1 335 465 410,43 1 322 925 506,61 12 539 903,82 0,9% Finansiella intäkter (-) -153 499,92 -274 091,85 120 591,93 -44,0% 84 Finansiella intäkter -153 499,92 -274 091,85 120 591,93 -44,0% Finansiella kostnader (+) 3 958 363,85 3 718 923,99 239 439,86 6,4% 85 Finansiella kostnader 3 958 363,85 3 718 923,99 239 439,86 6,4% Resultat efter finansiella poster 1 339 270 274,36 1 326 370 338,75 12 899 935,61 1,0% Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 0,0% Årets resultat 1 339 270 274,36 1 326 370 338,75 12 899 935,61 1,0% Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… --- [Bilaga 3 1 Uppföljning av Intern kontroll 2025 för Skarpnäcks stadsdelsnämnd.pdf] Skarpnäcks stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: SKA 2026/22 Sid 1 (10) Bilaga 3:1 Handläggare Till Isabelle Wall Skarpnäcks stadsdelsnämnd Telefon: 08-50815052 Uppföljning av Intern kontroll 2025, Skarpnäcks stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Sid 2 (10) Innehållsförteckning Bedömning av nämndens interna kontroll ................................................................................................................................................................3 Uppföljning av nämndens internkontrollplan ..........................................................................................................................................................4 Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen ..................................................................................................................................................... 4 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid .......................................................................... 4 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ................................................................................................ 4 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ............................................................................................................................... 5 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd............................................................................................................. 6 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden .......................................................................................................................... 7 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......................................................................................................................................................... 9 Tjänsteutlåtande Sid 3 (10) Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Skarpnäcks stadsdelsnämnd bedömer att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Nämndens uppföljning av den interna kontrollen bygger dels på det arbete som följts upp inom ramen för väsentlighets- och riskanalys (VoR) och plan för intern kontroll. Utöver det används underlag från uppföljning av verksamheter internt och externt, uppföljning av avtal med aktörer som bedriver verksamhet på entreprenadavtal och det operativa arbetet inom förvaltningen. Planen för intern kontroll är upprättad utifrån väsentlighets- och riskanalysen. Nämndens arbete med intern kontroll är integrerat i verksamheternas löpande arbete, uppföljningen genomförs på enhets-, avdelnings- och förvaltningsnivå. Uppföljning och analys av åtgärder i väsentlighets- och riskanalys har genomförts i enlighet med anvisningar tillsammans med uppföljning och analys av kontrollaktiviteter i plan för intern kontroll. Nämnden har efter avslutad uppföljning noterat mindre avvikelser kopplat till följande arbetssätt: • Förebygga och hantera felaktiga utbetalningar (FUT) inom ekonomiskt bistånd Inom avdelningen för individ- och familjestöd finns rutiner för att förebygga och hantera felaktiga utbetalningar. Vid uppföljning visades det att den planerade kontrollen av återkrav inte hade genomförts enligt plan, huvudsakligen på grund av vakanser inom verksamheten. Avvikelsen åtgärdades genom en fullständig genomgång av årets samtliga återkrav i juli, varefter kontrollmomentet återgick till ordinarie tidsplan. Granskningen identifierade brister av varierande omfattning och visade att gällande rutin inte fullt ut säkerställde tillfredsställande dokumentation och uppföljning. Under hösten har inga nya återkravsbeslut tillkommit och inga ytterligare avvikelser har noterats i de ärenden som fortsatt är aktuella. Rutinen för handläggning och uppföljning av återkrav har reviderats och kommunicerats till berörda handläggare. Tjänsteutlåtande Sid 4 (10) Uppföljning av nämndens internkontrollplan Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Process: Orosanmälan till socialtjänsten Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Alla medarbetare Uppföljning av antal Uppföljning av antal orosanmälningar inom de öppna fritidsverksamheterna inom de öppna orosanmälningar som verksamheterna som gjorts inom de öppna Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: möter barn och unga fritidsverksamheterna Uppföljning av antal orosanmälningar har genomförts enligt plan. Vid förekomst av oro kring barn/unga har medarbetarna har kunskap om kontaktat socialtjänstens mottagningsenhet. Det är sedan socialtjänsten som utreder situationen och bedömer om barnet gällande rutiner vid behöver skydd eller stöd. Genomgång av gällande rutiner kring orosanmälan har gjorts. orosanmälan. Medarbetarna har kunskap om signaler som barn och unga kan uppvisa då de far illa 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Process: Barn i behov av särskilt stöd Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Insatser riktade till Uppföljning av beslut Uppföljning av beslut avseende barn i behov av särskilt stöd inom förskola barn i behov av avseende barn i särskilt stöd behov av särskilt stöd Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: inom förskola Förvaltningen har säkerställt att barn i behov av särskilt stöd fått stöd anpassat på individnivå och/eller gruppnivå. Detta gäller oavsett om tilläggsbelopp beviljats eller inte. Uppföljning och kontroller har genomförts för att säkerställa att samtliga barn har individuella handlingsplaner gällande de ansökningar om tilläggsbelopp som inkommit. Förvaltningens bedömning är att det finns en väl fungerande arbetsprocess och etablerade rutiner kring ansökan och uppföljning om tilläggsbelopp. Tjänsteutlåtande Sid 5 (10) Process: Uppföljning av barns faktiska närvaro i förskolan Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Kontroll av barns Kontroll av barns Kontroll av barns faktiska närvaro i förskolan närvarotid genomförs. vistelsetid sker via Vid högre närvaro systemstödet Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: kontaktas Tempus. Rektor tar varje månad ut barnens frånvaro/närvaro ur närvarosystemet, det tas sedan upp i ledningsgruppen och vid vårdnadshavare. behov tar biträdande rektor det vidare till aktuell förskola. Vid behov görs även orosanmälningar. 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Process: Förvaltningens, avdelningens och enheternas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete stödjer utvecklingen i verksamheten. Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Förvaltningens Egenkontroll av Kontroll av enheternas system för avvikelsehantering (excel) samt analys av förbättringsförslag och åtgärder. övergripande system resultat och analys för hantering av över registrerade Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: synpunkter och synpunkter och Kontrollaktivitet har genomförts under maj och november gällande hur arbetet med avvikelsehantering fortlöpt under året. klagomål, avvikelser, klagomål, avvikelser, Muntliga avstämningar har hållits med områdeschefer och stickprovskontroller av Excelfil Utredning av synpunkter och lex Sarah samt lex lex Sarah klagomål samt avvikelser SoL har genomförts. Båda områdena använder den mall som är avsedd för ändamålet. Maria efterlevs Utvecklingsbehov som identifierats handlar främst om behovet av att fortsätta sprida kunskap om avvikelserapportering för att på sikt öka rapporteringen. Avstämningen visar även att det finns behov av att systematisera uppföljning av åtgärder. Ett område har under året utvecklat arbetet genom att se över lokala rutiner vad gäller avvikelsehantering samt hur de svarar upp mot framtagna rutiner på förvaltningsnivå. Ett behov av att samordna eventuella uppdateringar av arbetssätt och rutiner för avvikelsehantering mellan område, avdelning och förvaltning har identifierats för att öka systematik och kvaliteten. Områdenas arbete med lokalt upprättat kvalitetsråd har utvecklats under året, vilka används i syfte att utveckla det systematiska kvalitetsarbete på respektive område. För att säkerställa kvaliteten i alla led har avdelningen under året startat upp ett avdelningsövergripande kvalitetsråd. Tjänsteutlåtande Sid 6 (10) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Egenkontroll av Kontroll av enheternas system för avvikelsehantering (Excelfil) och återkoppling kring brister och förbättringsförslag i maj, resultat och analys uppföljning i november där brister påpekats. över registrerade synpunkter och Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: klagomål, avvikelser, Kontrollaktivitet har genomförts under maj och november för att följa upp hur arbetet med avvikelsehantering fortskrider. lex Sarah Muntliga avstämningar har hållits med områdes- och enhetschefer. Förvaltningen har tagit fram en ny och tydligare Excelfil för att underlätta verksamheternas rapportering av avvikelser. Stickprovskontroller av Excelfilen Synpunkter, klagomål och avvikelser i Skarpnäck har genomförts. Samtliga enheter använder den avsedda mallen. Samtliga enheter har utvecklingsbehov, framför allt när det gäller att skapa en mer systematisk rapportering. En klar förbättring ses dock från föregående år. Enheterna behöver säkerställa att alla steg i avvikelsefilen fylls i för att skapa en tydlig röd tråd genom händelseförloppet. Vidare behöver enheterna fortsätta att sprida kunskap om avvikelserapportering samt diarieföra inkomna synpunkter och klagomål som rör verksamhetens kvalitet. Genomgång av systematik i avvikelserapportering med berörda enheter skedde i september 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Process: Budgetföljsamhet Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Månadsvis Upprättande av Uppföljning av månadsrappport till nämnd uppföljning månadsprognos Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Ekonomisk prognos sammanställs månatligen och redovisas som månadsrapport för nämnden, i syfte att säkerställa budgetföljsamhet och att nämnden har ekonomi i balans. Nämnden redovisar ett ekonomiskt överskott och god budgetföljsamhet för 2025. Process: Effektiv lokalförsörjning i stadens verksamheter Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Löpande genomgång Regelbunden Kontroll av uppföljning och åtgärder av hyreskontrakt genomgång på förvaltningsledning Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: kring aktuella Listor med uppsägningsbara lokaler (inom tre månader) tas regelbundet fram och används som underlag för diskussioner i lokalkontrakt, förvaltningens två lokalstrategigrupper och för beslut i förvaltningsledningen en gång per kvartal. uppsägningar, Utifrån underlagen har beslut fattats om att säga upp kontrakt i syfte att ha ett så ändamålsenligt lokalbestånd och effektivt anpassningar och nyttjande av lokaler som möjligt. underhåll Tjänsteutlåtande Sid 7 (10) Process: Lönehantering Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Information och Uppföljning sker Kontroll och uppföljning av rutiner och åtgärder för att förhindra felaktiga löner. rutiner kring hur löpande undvika löneskulder Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Antalet löneskulder har minskat i jämförelse med året innan, för 2025 endast 25 stycken. Uppkomna löneskulder har följts upp i dialog med berörd chef. Både HR-administratör och HR-chef har stämt av orsak till den uppkomna skulden för att se om rutiner eller andra åtgärder kan förebygga uppkomst av nya löneskulder. Samarbetet med redovisningsansvarig och Serviceförvaltningen i dessa ärenden har fungerat väl. Uppföljning av avbetalningar på de uppkomna löneskulderna genomförs i dialog mellan HR-administratör och redovisningsansvarig. 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Process: Inköp och avtalstrohet Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Säkerställa att Stickprovskontroll och Uppföljning med enheter som handlat utanför avtal medarbetare med analys av underlag inköpsansvar känner från Agresso ställd Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: till ingångna avtal mot våra avtal som vi Rutiner finns för att säkerställa att medarbetare med inköpsansvar känner till ingångna avtal. Stickprovskontroll och analys ska upphandla från av underlag från Agresso ställd mot våra avtal som vi ska upphandla från har genomförts under året. Systematisk uppföljning med enheter som handlat utanför avtal utifrån analys av underlaget från Agresso har genomförts under året. Process: Systematiskt informationssäkerhetsarbete Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Incidenthantering Rapportering av Kontroll av rapportering informationssäkerhets incident till berörd Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: chef, Personuppgiftsincidenter som har uppkommit under året har hanterats genom verksamhetens analys av händelse och stöd säkerhetssamordnare från dataskyddsombud. Registrering har skett i avsett verksamhetssystem. Ändamålsenliga rutiner och checklista finns och som stöd i utredning och beslutsfattande. 20 incidenter har anmälts till integritetsmyndigheten (IMY) som är dataskyddsombud tillsynsmyndighet. samt i systemet IA. I tillämpliga fall vidarerapportering till SLK för att tillgodose lagkrav Tjänsteutlåtande Sid 8 (10) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Informationsklassning Regelbunden Kontroll av uppföljning av genomförda informationsklassningar uppföljning av att de implementerade Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: kraven för Rutiner och mall finns för att kunna följa upp att genomförda informationsklassningar är uppdaterade och motsvarar krav. genomförda Rutinen och mallen kommer att användas framåt. klassningar fortfarande är tillräckliga. Process: Tillgång till beredskapslager Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Upprätta och Inventering av Kontroll av att egenkontroller har genomförts inom verksamheterna samt att aktuell checklista och rutin finns upprätthålla ett beredskapslager grundläggande Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: beredskapslager Förskolorna har beredskapslager. Under vecka 39 har förskolorna genomfört övning att bereda måltider från sina enligt stadens beredskapslager. Vid stickprovskontroll i december framkommer att båda förskoleområdena har checklistor och att dessa riktlinjer har gåtts igenom under augusti månad för att säkerställa beredskapslager. Egenkontroll av verksamheternas egenkontroll genomfördes under hösten. Hemmet för gamla och hemtjänsten har beredskapslager, checklista och rutin för egenkontroll. Alla LSS-verksamheter samt inom socialpsykiatrin har fyllt på sina lager och under hösten gjordes en inventerings plan som all personal har fått genomgång i på APT. Beställarenheterna har tillgång till beredskapslager. Förebyggande enheten har vist beredskapslager och har checklista för att säkerställa detta. Process: Tillgång till nödvändig skyddsutrustning för att förhindra smittspridning Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Regelbunden Inventering av lager Kontroll av att egenkontroller har genomförts inom verksamheterna inventering av lager Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Verksamheterna har lager av skyddsmaterial som täcker behov för fastställds tidsperiod. Lager inventeras och omsätts vid behov. Avdelningen har tagit fram gemensam kontinuitetsplan för lager och omsättning som kommer implementeras under hösten. Egenkontroll av verksamheternas egenkontroller kommer genomföras nästa år. Tjänsteutlåtande Sid 9 (10) 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Process: Förebygga otillåten påverkan Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Öka kunskapen om Kontroll av att Granskning av enheternas arbete och åtgärder samt uppföljning inför revidering av rutin otillåten påverkan utbildning och samt genomföra information om Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: arbetsmiljörond kring otillåten påverkan har Granskning av avdelningen individ- och familjestöds områdens arbete och åtgärder samt uppföljning av rutin och hot och våld genomförts. Kontroll handlingsplan för att förebygga otillåten påverkan har genomförts i december av verksamhetscontroller och av att arbetsmiljörond avdelningschef. har genomförts. Kännedom finns genom att frågan tagits upp på enhetsmöten och APT under året utöver att ingå i introduktion för nyanställda. Därutöver har flertalet enheter under året genomgått utbildning från SKR som staden länkar till på intranätet. Modulen om hot och våld har genomförts av alla enhetschefer tillsammans med lokala skyddsombud och ibland flera representanter. Under hösten har revideringsarbetet med avdelningens gemensamma rutin pågått och involverat flera chefer via ledningsgrupperna. Under november har den reviderade versionen varit uppe på alla enheters APT för synpunktsinsamling. Det som framkommit som behöver åtgärdas är mer övningstillfällen för larmanvändningen än vad som genomförts under året. Under hösten pågår byte av larmleverantör vilket kan ha påverkat. Utöver det framkommer det att några enheter som gör många på varandra följande hembesök har lokalt anpassade och mer detaljerade rutiner för återrapportering till enhetschef vilket är hjälpsamt för såväl medarbetare som för ansvarig chef. Antalet tillbud som rapporterats i IA hittills är 12 stycken med övervikt inom verksamhetsområde ekonomiskt bistånd (5 stycken). Antalet är jämförbart med föregående år. I dialoger på enheterna framkommer att gränsdragning vad som är tillbud/hot eller tillfällig affekt kan vara svår. Att göra polisanmälan uppfattas av flera som otryggt och enbart enstaka tillbud anmäls. Tillämpning av ny lagstiftning kring vad som är brottsligt har inte lett till fler polisanmälningar. Process: Förebygga välfärdsbrott Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Förebygga och Kontroller för att Genomgång av alla återkrav görs varannan månad hantera felaktiga förebygga felaktiga utbetalningar (FUT) utbildningar enligt Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: inom ekonomiskt årshjul Vid uppföljning av internkontrollarbetet under månadsskiftet juni–juli konstaterades att den planerade kontrollen och bistånd genomgången av återkrav inte hade genomförts enligt fastställd internkontrollplan. Orsaken till att kontrollen skjutits upp berodde på ett par vakanser. Avvikelsen åtgärdades genom att genomföra kontroll av årets samtliga återkrav i juli. Genomgång av återkraven genomfördes därefter enligt ursprunglig tidsplan. Genomgång av alla återkrav som genomfördes i juli visade varierande följsamhet till gällande rutin. I nästan alla granskade ärenden noterades någon form av avvikelse, med varierande allvarlighetsgrad. Brister som framkommit visade framför allt att rutinen behövde uppdateras i syfte att minska risker för bristfällig dokumentation och otillräcklig uppföljning i återkravsprocessen. Inga beslut om återkrav har efter juli tillkommit, kontrollerna under hösten har därmed inte presentat något nytt resultat. Gällande de återkrav mot enskild som fortsatt är aktuella har inga nya avvikelser tillkommit, och dessa hanteras korrekt. Åtgärder som genomförts sedan juli är revidering av rutinen avseende handläggning och uppföljning av återkrav. Uppdaterad rutin är planerad att kommuniceras till socialsekreterare vid genomgång i början av 2026. Tjänsteutlåtande Sid 10 (10) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Kontroll av att Kontroll av utförda Uppföljning av resultat och effekt av samverkan med äldreförvaltningen samt av utförda granskningar av utvalda beställda timmar och insatser hemtjänstföretag hemtjänstinsatser utförs på ett korrekt Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: sätt Internkontroll genom samtal med områdeschef skedde i maj och november. Området säkerställer arbetet mot välfärdsfusk genom utsedda spjutspetsar som samverkar med äldreförvaltningen genom regelbundna möten i ett nätverk. Nätverket tittar på olika utförare att granska närmare. --- [Bilaga 3 2 Uppföljning åtgärdsplan 2025, Lokal samverksanöverenskommelse, SDN15, pdfversion.pdf] Bilaga 3:2 Åtgärdsplan 2025 Enligt lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete ska kommunerna ta fram en lägesbild över brottsligheten i kommunen. Med lägesbilden som underlag, och utifrån genomförd orsaksanalys, ska åtgärder för att förebygga brott och öka tryggheten inom respektive prioriterat samverkansområde anges. Åtgärdsplanen utgår från de prioriterade samverkansområdena i dencentrala samverkanöverenskommelsen.Det finns en flik per prioriterat samverkansområde. Har stadsdelsförvaltningen och lokalpolisområdet enats om ytterligaresamverkansområden så anges de även här. Infoga i så fall en ny flik, en mall på en sådan flik finns under punkt 6. Längst till höger bland flikarna finns en analysflik som anger antalet problemområden, identifierade orsaker och åtgärder under respektive prioriterat område. I åtgärdsplanen beskrivs det operativa arbetet som ska genomföras inom respektive prioriteratsamverkansområde. För att lyckas med att ta fram åtgärder som påverkar de identifierade utmaningarna, krävs att en väl genomförd analys av möjliga orsaker till problemet och konkreta mål finns. Utgå från er lägesbild och orsaksanalys för att formulera åtgärder.Åtgärdsplanen förtydligar om det är en punktinsats eller en del av ordinarie arbete. Insatserna specificeras med en tydlig kortfattadbeskrivning av vad som ska göras, hur det ska utföras, vilka som är ansvariga och tidsplan. Åtgärderna som anges kan både vara sådana som genomförs i samverkan med polisen och på egen hand i den egna organisationen. Sortera i möjligaste mån i vilken ordning olika åtgärder ska genomföras. Börja med det som ger omedelbar effekt och bygg på med åtgärder som tar längre tid. Koppla operativa mål till respektive åtgärd. Arbeta med SMART:a mål (Specifika, Mätbara, Accepeterade, Realistiska, Tidsatta). Kolumnen gällande uppföljning fylls inte i vid upprättandet av åtgärdsplan men anges redan nu för att underlätta vid uppföljningen i slutet av året. I arbetet med lägesbild och åtgärdsplaner ska Strategin för att minska risken för att barn, unga och unga vuxna dras in i kriminalitetsamt arbetet mot våldsbejakande extremism integreras. Åtgärdsplaner ska beslutas av stadsdelsnämndernaoch lämnas inisamband med tertialrapport 1. Tagärna stöd av BRÅ:s material: Välj åtgärder som påverkar orsakerna -Brottsförebyggande rådet (bra.se) Brottförebyggande rådet (Brå) bra.se/erfarenhetsbank College of Policing College of Policing i England har tagit fram en verktygslåda för att minska brottslighet. Där beskriver de enkelt hur olika metoder fungererar och hur effektiva de är. Crimereductiontoolkit EUCPN Det europeiska brottsförebyggande nätverket European Crime Prevention Network (EUCPN) sammanställer beskrivningar av lokala brottsförebyggande projekt runt om i Europa. www.eucpn.org EFUS Nätverket European Forum for Urban Security (EFUS) har praktiska verktyg och exempel på god praktik inom områdena trygghet och säkerhet. www.efus.eu ICPC International Centre for Prevention of Crime (ICPC) sprider erfarenheter från lokala brottsförebyggande projekt. www.crime-prevention-intl.org POP I USA finns Center for Problem-Oriented Policing som utvecklar problemorienterat polisarbete genom att tillgängliggöra kunskap om arbetsmetoder mot specifika brottstyper. www.popcenter.org Unga i riskzon för Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning destruktivt beteende Ange identifierat Beskriv orsaken till Koppla åtgärd mot Koppla operativa mål Ange tid för Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har genomförts. problemområde eller problemet, kan vara flera, respektive orsak. Beskriv till varje åtgärd. när för åtgärden. Hur har parterna uppfyllt sina utmaning här gör då flera separata tydligt vad som ska göras åtgärden åtaganden. åtgärder. och hur det ska utföras. ska vara genomförd Denna kolumn fylls i i samband (alt med uppföljning. linjearbete). Utveckling av SSPF individ och tillhandahållande av På enhetschef prevention Utveckling av kriminell Genomförts enligt plan, mer Ungdomar i offentlig rätt väg, LOSAM och Trygga Utvecklingen av SSPF och trygghet, identitet, behov av att avbryta 2025 redovisning återfinns i miljö föräldrar förebyggar att individ går enligt plan. preventionssamordnare, pågående utveckling. verksamhetsberättelsen. unga utvecklar kriminell polis, skola identitet enhetschef prevention Utveckling av kriminell SIG motverkar fortsatt De unga och unga Ungdomar i kriminella och trygghet, identitet, behov av att avbryta utveckling av kriminellt vuxna som har behov Linjearbete Har genomförts enligt plan. sammanhang enhetschefer barn och pågående utveckling. beteende av SIG erbjuds det ungdom De brott som begås i skolan Skolorna, IoF BoU, Fritid, Åtgärden genomförts, Unga är mer utsatta i skolan uppmärksammas och Polisen. Rektor uppmärksammat behov av Skola som brottsplats SSPF Linjearbete än på annan plat hanteras i samverkan sammankallande. tydligare gemensamma rutiner med relevanta Samordning i stab för att kunna följa upp effekter. aktörer 2025 Genom Stora delar av barns och Kunskapshöjande insatser kompetenshöjning Kunskapshöjande insatser har Ungdomars liv på nätet ungdomars sociala liv sker via riktade mot personal som SSPF styrgrupp kan relevanta genomförts under året. sociala meder möter barn och unga åtgärder genomföras Samvarierande problematik SSPF som mellan risker på individnivå Normbrytande beteende samverkansforum (spec psykisk ohälsa och Genomförts enligt plan. som leder till risk för byggs ut strukturerat Enheten för prevention skadligt bruk), rekrytering via SSPF / SSPF individ linjearbete Statsbidrag har delfinansierat en destruktivt beteende, mellan aktörerna och och trygghet plattformar i sociala media koordinators lönekostnad. rekrytering koordineras av SSPF- och våldsutvecklingen i koordinatorer staden kräver samordning Normbrytande beteende linjearbete, Brist på meningsfull fritid som som leder till risk för Satsning i enlighet styrs av Enheten för prevention delvis orsakas av stödbehov Föräldrastödjare Genomförts enligt plan. destruktivt beteende, med statsbidrag statsbidrage och trygghet hos föräldrar rekrytering ts längd Normbrytande beteende Kunskap om och samverkan som leder till risk för behöver stärkas mellan socialsekreterare hos polis linjearbete Barn och familj Genomförts enligt plan. destruktivt beteende, socialtjänst och polis på rekrytering individnivå socialtjänst/polis. I trygghetsmätningen (2023) var Skarpnäck strax över Social prevention genom Normbrytande beteende medel i staden för upplevt fältarbete och främjande som leder till risk för problem med ungdomar som arbete i form av Enheten för prevention linjearbete Genomförts enligt plan. destruktivt beteende, stör ordningen. Vilket kan feriearbetsplatser och och trygghet rekrytering tyda på en utveckling av lovaktiviteter för barn och destruktivt beteende bland unga unga i riskzon. Otrygga och brottsutsatta platser Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller Beskriv orsaken till Koppla åtgärd mot respektive Koppla operativa mål till varje Ange tid för Ange vem som Beskriv vad som har utmaning här problemet, kan vara orsak. Beskriv tydligt vad som åtgärd. när åtgärden ansvarar för genomförts. Hur har flera, gör då flera ska göras och hur det ska ska vara åtgärden. parterna uppfyllt separata åtgärder. utföras. genomförd sina åtaganden. (alt li j b ) k l f ll i Avgränsade platser med utstickande Skarpnäckslyftet - dela lokal Sdf tillsammans brottstatistik/otrygghet såsom lägesbild, planera för åtgärder med Svenska Avgränsade platser Genomförts enligt Avgränsade platser som upplevs otrygga Skarpnäcksfältet där och ansvarsfördela samt följa Linjearbete Bostäder, som upplevs otrygga planering. ägandeskapet för problemen upp föregående mötes Stockholmshem är utspritt bland aktörer. Aktiv åtgärder. och polisen samverkan krävs därmed. Systemhotade brottslighet Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller Beskriv orsaken till Koppla åtgärd mot respektive Koppla operativa mål till Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har utmaning här problemet, kan vara orsak. Beskriv tydligt vad som varje åtgärd. åtgärden ska vara för åtgärden. genomförts. Hur har flera, gör då flera ska göras och hur det ska genomförd (alt parterna uppfyllt sina separata åtgärder. utföras. linjearbete). åtaganden. k l f ll Genom ombudsmöten med Svevia där kontroller av AFD34 genomförs kontinuerligt och resultat Avtalsuppföljning - rapporteras till Gällande förvaltningens beställare. egna upphandlingar ”Entreprenören ska sker avtalsuppföljning löpande regelbundet med upphandlade månadsvis skriftligen leverantörer redovisa för beställaren kontinuerligt, och i hur samtliga krav Genomförandet beskrivs samband med dem görs avseende lön, semester närmare i Kommunen kan komma att köpa in tjänster från ekonomiska kontroller och arbetstid uppfylls verksamhetsberättelsen mindre seriösa aktörer - antingen inom ramen för Linjearbete Avtalsansvarig Avtalsansvarig av leverantörerna. samt tydligt visa att de under mål 3.5, Rådighet upphandlade leverantörsavtal eller utanför avtal Genom utökad intern uppfylls. Beställaren har och uppföljning av kontroll säkerställer rätt att ta del av leverantörer förvaltningen vidare att sekretessbelagda inköpsprocessen uppgifter.” stående bedrivs effektivt och att punkt på agendan där inköp sker genom Svevia informerar om stadens upphandlade kontroll är utförd och leverantörer. om det fanns eventuella avvikelser. Förvalningen måste godkänna byte av underentreprenörer. Fortsatta avtalsuppföljningar och i b d d d Avtalsuppföljning - Gällande förvaltningens egna upphandlingar sker avtalsuppföljning med Kommunen kan komma upphandlade leverantörer att köpa in tjänster från kontinuerligt, och i samband Redovisas i mindre seriösa aktörer - med dem görs ekonomiska Andelen prioriterade avtal där verksamhetsberättelsen Välfärdsbrottslighet antingen inom ramen Linjearbete Avtalsansvarig kontroller av leverantörerna. uppföljning genomförts som indikator under mål för upphandlade Genom utökad intern kontroll 3.5 leverantörsavtal eller säkerställer förvaltningen utanför avtal vidare att inköpsprocessen bedrivs effektivt och att inköp sker genom stadens upphandlade leverantörer. Svårigheter att urskilja Fortsatt kompetensutveckling Välfärdsbrottslighet vad som är samt deltagande i Linjeverksamhet Avdelningschefer Åtgärden genomförd. välfärdsbrottslighet. stadsövergripande nätverk Olika typer av påverkan Öka kunskapen om otillåten på tjänstepersoner som Systematisk kontroll i VoR Genomfört och redovisas Otillåten påverkan påverkan samt genomföra Linjearbete Avdelningschefer försvårar visar att arbetssätten följs närmare i VoR skyddsdialoger tjänsteutövningen. Särskilt utsatta och sårbara Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning brottsoffer Ange identifierat problemområde eller Beskriv orsaken till Koppla åtgärd mot respektive Koppla operativa mål till Ange tid för Ange vem som Beskriv vad som har utmaning här problemet, kan vara orsak. Beskriv tydligt vad som varje åtgärd. när åtgärden ansvarar för åtgärden. genomförts. Hur har flera, gör då flera ska göras och hur det ska ska vara parterna uppfyllt sina separata åtgärder. utföras. genomförd åtaganden. (alt ) Barnombudst räffar föskola Rektor ansvarar för att och förskolans socialtjänst. medarbetare får Tema en gång kompetensutveckling per år på alla kring orosanmälan. Genomförts enligt plan, Utveckla arbete med förskolors Familjebehandlare redovisas närmare under Bristande kunskap om orosanmälningar orosanmälningar i Linjearbete Avd förskola APT om inom barnhälsoteamet 1.2 i förskola orosanmälan verkställer utbildning verksamhetsberättelsen. och mot medarbetarna. förskolans Antal orosanmälningar skyldighet. följs upp av biträdande Antal rektorer och rektor. orosanmälnin gar följs upp. Barnhälsotea met arbetar på uppdrag av rektorerna. Familjebehan dlare besöker Rektor är ansvarig för föräldramöte att alla barn i förskolan n och vistas ges det särskilda stöd på öppna som barnets behov Alla barn har rätt till utbildning och utveckling Rektor, biträdande Linjearbete Avd förskola förskolorna föranleder. Biträdande Genomförts enligt plan. utifrån sina förutsättningar rektor, barnhälsoteam och rektor i egenskap av introduktionsfnärmsta chef på örskola. Icke förskolan verkställer biståndsbedö aktuellt stöd. mda samtal. Främjande och förebyggande . I senaste Deltagande i trygghetmätningen trygghetsvandringar från (2023) framkom det att Information, pensionärsorganisatione äldre i stadsdelen kunskapsspridning, ex på r. Avd ÄO tillsammans Äldre upplever störst oro i Linjearbete Genomförts enligt plan. månadsmöten hos Delta på månadsmöten med polisen offentliga miljöer såsom pensionärsorganisationer hos "utanför porten och på pensionärsorganisatione gården" samt "på vägen r årligen. till och från bostaden". Hemtjänsten delar ut Att nå samtliga äldre informationsmaterial om med insatser av brott mot äldre och samtalar kommunal hemtjänst med den äldre om hur man Enhetschefer Utsatthet för brott i med information för att Äldre kan skydda sig. Vid "vågor" av Linjearbete hemtjänst samt Genomförts enligt plan. hemmet förebygga att de utsätts bedrägerier tas detta upp på beställare för brott (ÄF enheterna så att hemtjänsten kommunicerar med övrig påminner de äldre om hur HT) man ska agera. I senaste trygghetsmätningen (2023) var äldre överrepresenterade i Information, frågan om de kände sig kunskapsspridning, ex på Avd stöd, service och otrygga för hot, månadsmöten hos omsorg trakasserier och pensionärsorganisationer. Kommunikations- Spridning av information Äldre bedrägerier på internet. Information från stadsdelen Linjearbete ansvarig Genomförts enligt plan. om bedrägerier Utvecklingen av via sociala medier om Förebyggande bedrägerier mot äldre aktuella bedrägeriformer och tillsammans med har de senaste åren länkar till polisens hemsida polisen eskalerat och är om vad man kan göra själv. därmed ett område som behöver prioriteras. I senaste trygghetsmätningen (2023) var äldre Den digitala stödjaren Säkerhet på nätet och överrepresenterade i genomför kurser i Äldre appar gås igenom vid Linjearbete Digital stödjare Genomförts enligt plan. frågan om de kände sig handhavande av android och kurser otrygga för hot, apple där säkerhet är en del trakasserier och bedrägerier på internet. Träffpunkter och förebyggande verksamheter Utsatthet för brott i Att nå ut till äldre med Enhetschef Äldre sprider information och Linjearbete Genomförts enligt plan. hemmet informationen förebyggande material från polisen, stöldskyddsföreningen etc. Personer med funktionsnedsättning Gruppbostäderna analyserar sticker ut i alla frågor och bedömer risker inom Åtgärd genomförts enligt Personer med funktionsnedsättning relaterat till upplevd gruppbostaden, formulerar Upplevd ökad trygghet Linjearbete Utförare LSS plan. Operativa målet otrygghet i senaste och följer upp inte mätbart ännu. trygghetsmätningen handlingsplaner systematiskt (2023) för stadsdelen. I senaste Trygghetsmätningen (2023) uppger 25 % Följer och använder stadens med rutiner för hanetring av egna Säker hantering av egna Personer med funktionsnedsättning funktionnedsättning att Linjearbete Utförare LSS Genomförts enligt plan. medel. Egenkontroller medel tillämpas någon i deras hushåll genomförs. under de 12 senaste månaderna har utsatts för något brott. Kontakt med Ökad kunskap till personal. Att nå ut med Enheterna inom biståndshandläggare/st Sprider informationsmaterial Utsatta våld i nära relation information till Linjearbete utförare och beställare Genomförts enligt plan. ödmöjligheter tas i ett på olika sätt och deltar i medborgare samt förebyggande sent och akut skede kampanjer Ökad samverkan med polisen, ökad spridning av Se över Islandsmodellen Kontakt med informationsmaterial via utifrån ny organisation. Enheter inom socialtjänst/stödmöjligh Utsatta våld i nära relation polisen. Arbeta enligt Implementera Bryt upp. Linjearbete avdelningarna IoF och Genomförts enligt plan. eter tas i ett sent och Islandsmodellen. Ingå i SOF:s Screeningrutinerna följs SSO inklusive stab IoF akut skede genomlysning avseende upp. utövare (kriminalitet) Kriminella miljöer Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning och livsstilar Ange identifierat Beskriv orsaken till Koppla åtgärd mot Koppla operativa mål till Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har problemområde eller problemet, kan respektive orsak. varje åtgärd. åtgärden ska vara för åtgärden. genomförts. Hur har utmaning här vara flera, gör då Beskriv tydligt vad genomförd (alt parterna uppfyllt sina flera separata som ska göras och linjearbete). åtaganden. åtgärder. hur det ska utföras. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Löst sammansatta kriminella grupperingar utan intern lojalitet och Utvecklingen i de Närvaro vid möten i som saknar långsiktiga strukturella rollfördelad Kriminella personer får mål. Dessa nätverk kräver Enh prevention och nivåerna ställer nya struktur. Svara upp sina behov bedömda mer individbaserad linjeverksamhet trygghet, vuxenenheten, Genomförts enligt plan. krav på mot åtgärdsförslag i utifrån kunskap om den utgångspunkt i det barn och familj socialtjänstens individsamverkan kontext de befinner sig i förebyggande arbetet bedömningar mellan möten pågrund av avsaknas av stark social kontroll inom nätverket. SIG. Stärk samverkan mellan beställare/utförare. Enh prevention och Konstaterad Kriminella livstilar Ingå i linjeverksamhet trygghet, vuxenenheten, Genomförts enligt plan. kriminalitet stadsövergripande barn och familj. nätverk och styrning. Sammanställning över prioriterade områden Prioriterat område Antal problem Antal identifierade orsaker Antal åtgärder Unga i riskzon för destruktivt beteende 8 8 8 Otrygga och brottsutsatta platser 1 1 1 Systemhotade brottslighet 4 4 4 Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer 11 11 11 Kriminella miljöer och livsstilar 2 2 2 [Eget prioriterat område] 0 0 0 Sammanställning av åtgärdsplan 12 10 8 6 4 2 0 Unga i riskzon för Otrygga och Systemhotade Särskilt utsatta och Kriminella miljöer och [Eget prioriterat destruktivt beteende brottsutsatta platser brottslighet sårbara brottsoffer livsstilar område] Antal problem Antal identifierade orsaker Antal åtgärder --- [Bilaga 3 3 Uppföljning öppen fritidsverksamhet 2025, SDN15.pdf] Skarpnäcks stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Bilaga 3:3 2026-01-16 Handläggare Till Anna Odelby Skarpnäcks stadsdelsnämnd Uppföljning öppen fritidsverksamhet 2025 för Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd start.stockholm Innehållsförteckning Uppföljning öppen fritidsverksamhet .................................................................................... 3 Fritids- och ungdomsgårdar ................................................................................................................3 Bestånd och deltagare ....................................................................................................................3 Kostnader och personal .................................................................................................................4 Verksamhet och aktivitet på fritidsgårdar .....................................................................................5 Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet .................................................................6 Parklekar .............................................................................................................................................6 Bestånd och deltagare ....................................................................................................................6 Kostnader ......................................................................................................................................7 Verksamhet och aktivitet på parklekar ..........................................................................................8 Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet .................................................................9 Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 2(9) Uppföljning öppen fritidsverksamhet Följande dokument utgör underlag till en stadsgemensam uppföljning av Stockholms stads fritids- och ungdomsgårdar samt dess parklekar. Fritids- och ungdomsgårdar Bestånd och deltagare Fråga 1a. Ange antal fritidsgårdar och antal fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning. Räkna även med eventuella verksamheter som är på entreprenad eller IOP-avtal. Som fritidsverksamhet riktat till unga med funktionsnedsättning räknas samtliga verksamheter oavsett omfattning. Observera att hemgårdar inte ska räknas med i denna redovisning. 2025 Antal fritidsgårdar 3 Antal fritidsverksamheter riktad till unga med 0 funktionsnedsättning Fråga 1b. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet fritidsgårdar och fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning under det senaste året. Beskriv även eventuell förändring i driftsform. Om ingen förändring skett kan ni avstå från att svara på frågan. Fråga 1c. Redovisa antalet besök på fritidsgårdar (13-19 år) och fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning. Antalet besök ska redovisas uppdelat på kön. Räkna även med eventuella verksamheter som är på entreprenad eller IOP-avtal. Som fritidsverksamhet riktat till unga med funktionsnedsättning räknas samtliga verksamheter oavsett omfattning. Observera att hemgårdar inte ska räknas med i denna redovisning. Här redovisas antalet besök och inte unika besökare. Antal besök kan/vill ej Verksamhetsområde Antal besök killar Antal besök tjejer ange kön Fritidsgård 13-19 år 5425 2881 Inget angett Antal fritidsverksamheter 158 192 Inget angett riktad till unga med funktionsnedsättning Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 3(9) Fråga 1d. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet besökare på stadsdelsförvaltningens fritidsgårdar. Antalet besök på stadsdelsförvaltningens fritidsgårdar har ökat jämfört med föregående år, detsamma gäller antal besök av tjejer. En bidragande faktor till att antalet tjejer ökat skulle kunna vara fritidsgårdarnas satsningar på tjejkvällar och kvinnlig fritidsgårdspersonal. En annan bidragande faktor skulle kunna vara att fritidsgården i Björkhagen har bytt lokaler, samtidigt har fritidsgården i Björkhagen haft tillfälligt stängt under hösten varför detta troligtvis inte fullt ut kan förklara förändringarna av antalet besökare på stadsdelsförvaltningens fritidsgårdar. Kostnader och personal Fråga 2a. Ange nettokostnaden för stadsdelens fritidsgårdar samt fritidsverksamhet riktat till unga med funktionsnedsättning OBS! I nettokostnaden ingår samtliga kostnader kopplade till verksamheterna (personal, OH, ledning, lokaler mm). Fritidsverksamheter riktad till unga Fritidsgård med funktionsnedsättning Nettokostnad 8489 Fråga 2b. Beskriv vilka faktorer som påverkat kostnadsutvecklingen för fritidsgårdar och fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning under det senaste året. Enligt verksamhetens ekonomiska budgetering uppgick nettokostnaderna för året till 8 489 tkr, vilket innebär en ökning jämfört med föregående år. Under året har en omorganisation genomförts, vilket inneburit att verksamheten bytt avdelning och numera organisatoriskt tillhör avdelningen för individ- och familjestöd. Omställningen har medfört vissa felaktigheter i konteringen, vilket försvårar framtagandet av helt exakta kostnadsuppgifter. Förvaltningen kan dock konstatera att nettokostnaderna är högre än föregående år. Ökningen bedöms framför allt bero på stigande personalkostnader, bland annat till följd av behovet av timanställd personal för att säkerställa bemanning och hålla verksamheterna öppna under året. Fråga 2c. Ange antal årsanställda på fritids- och ungdomsgård inom stadsdelsförvaltningen, uppdelat på kön. Definition av årsanställda: Årsarbetare anger hur många anställda stadsdelsförvaltningen har på fritids- och ungdomsgårdarna. Den faktiska sysselsättningsgraden för Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 4(9) månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade summerades till heltidsanställningar. Exempel: Om ni har en anställd som arbetar 80 % och en annan som arbetar 20 % i verksamheten som timanställd räknas det som 1 årsanställd. Kvinnor Män Antal årsanställda 3 5 Fråga 2 d. Andel utbildade fritidsledare eller annan relevant utbildning Ange andel (%) av totala antalet årsarbetare på fritids- eller ungdomsgården (fast anställda, timanställda, deltid etc.) som har minst två år för arbetet relevant eftergymnasial utbildning. Relevant utbildning kan t.ex. vara inom pedagogik eller socialt arbete. Med relevant utbildning Ange andel i procent 20% Verksamhet och aktivitet på fritidsgårdar Fråga 3a. Ange antal särskilt riktade verksamheter för att inkludera underrepresenterade grupper i fritidsgården. En riktad verksamhet definieras av att den är speciellt utformad för, eller att tid är speciellt avsatt till, en avgränsad målgrupp. Verksamheten som anges skall vara löpande och gäller alltså ej enskilda aktiviteter. Särskilt riktad till Särskilt riktad till Särskilt riktad till 16- Annat, ange tjejer hbtqi 19 år inriktning och antal Antal 80 0 0 Funktionsvariationer, 10 st. Fråga 3b. Ange det totala antalet planerade och ledarledda aktiviteter som erbjuds besökarna. Med aktivitet menas en annonserad och kommunicerad aktivitet som fritidsgården anordnar på egen hand eller i samverkan med andra aktörer. Det finns ingen fullständig statistik förd på antal planerade och ledarledda aktiviteter. Uppskattningen är att snittet är på cirka tre i månaden per fritidsgård, vilket blir cirka 108 aktiviteter. Fritidsgårdarna har därutöver även erbjudit besökarna aktiviteter under skolloven. Förvaltningen genomför i samverkan med idrottsföreningen Hammarby IF spontanfotboll, som är en planerad och ledarledd aktivitet under vinterhalvåret. Spontanfotboll genomförs varje helg, cirka 40 tillfällen. Sammanfattningsvis uppskattas det att förvaltningen genomfört cirka 180 aktiviteter på Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 5(9) förvaltningens fritidsgårdar under 2025 Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet Fråga 4a. Ange deltagarnas nöjdhet, trygghet samt delaktighet. Detta mäts genom subjektiva skattningar via stadsdelsförvaltningarnas enkäter till besökande ungdomar. Nöjdhet Trygghet Delaktighet Andel nöjda/trygga/delaktiga i procent 86% 98% Statistik saknas Parklekar Som en del i genomförandet av Stockholms strategi för parklekar ska ett antal områden följas upp på ett likvärdigt sätt över staden. Bestånd och deltagare Fråga 1a. Ange antal parklekar. Räkna även med eventuella verksamheter som är på entreprenad eller IOP-avtal. 2025 Antal parklekar 2 Fråga 1b. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet parklekar. Beskriv även eventuell förändring i driftsform. Om ingen förändring skett kan ni avstå från att svara på frågan. Fråga 1c. Öppettimmar per år. Ange det totala antalet bemannade öppettimmar per år för samtliga parklekar i stadsdelen. Under året har parklekarna i stadsdelsområdet under skolterminerna hållit öppet cirka två eftermiddagar i veckan, med fritidsledare som bemannat respektive parklek. Under skolloven bemannas stadsdelsnämndens parklekar av ideella föreningar, vilket möjliggör utökade öppettider. Under årets skollov har parklekarna varit öppna mellan 10:00-16:30 dagligen (utöver röda dagar). Förvaltningen kan inte redogöra för exakt antal bemannade öppettider, men uppskattar att parklekarna tillsammans har hållit öppet ungefär 1000 timmar. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 6(9) Fråga 1d. Redovisa antalet besök på parklekar för barn 6-12 år samt totalt antal besök. Antalet besök ska redovisas uppdelat på kön. Här redovisas antalet besök och inte unika besökare. Mäts genom att personalen räknar besökare dagligen. Ett unikt barn ska endast räknas en gång per dag. Antal besök kan/vill ej Verksamhetsområde Antal besök killar Antal besök tjejer ange kön Totalt antal besök på Fullständig statistik saknas Fullständig statistik saknas Fullständig statistik saknas stadsdelsförvaltningens parklekar år 2025 Varav besökare 6-12 år. Fullständig statistik saknas Fullständig statistik saknas Fullständig statistik saknas Fråga 1e. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet besökare på stadsdelsförvaltningens parklekar. Beskriv även om andra målgrupper prioriterats utifrån identifierade behov. Förvaltningen har ingen fullständig statistik avseende besökare att ange för 2025. Inom Skarpnäcks stadsdelsområdet finns parklekarna Skarpaby och Brödkaveln. I syfte att långsiktigt säkerställa en främjande och kvalitativ verksamhet genomför förvaltningen under kommande år (2026) en genomgripande analys av stadsdelsområdets behov och erbjudande av öppen verksamhet för barn och ungdomar. Inom ramen för denna analys ingår förvaltningens parklekar. Utifrån resultatet kommer förvaltningen vidta de åtgärder som bedöms nödvändiga för att öka kvaliteten inom parklekverksamheten. Utvecklingsarbetet kommer att genomföras i enlighet med Stockholms stads strategi för parklekar. Kostnader Fråga 2a. Ange nettokostnaden för parklekar. OBS! I nettokostnaden ingår samtliga kostnader kopplade till verksamheterna (personal, OH, ledning, lokaler mm). Parklek Nettokostnad, tkr 580tkr Fråga 2b. Beskriv vilka faktorer som påverkat kostnadsutvecklingen för parklekar under det senaste året. Under året har en omorganisation genomförts, vilket inneburit att verksamheten bytt avdelning och numera organisatoriskt tillhör avdelningen för individ- och familjestöd. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 7(9) Omställningen har medfört vissa felaktigheter i konteringen, vilket försvårar möjligheten att ta fram helt tillförlitliga kostnadsuppgifter. Förvaltningen kan därför inte med säkerhet redovisa de exakta nettokostnaderna för verksamheterna eller fastställa om de är högre eller lägre jämfört med föregående år. Bedömningen är dock att kostnaderna i huvudsak motsvarar föregående års nivå, vilket ligger till grund för redovisningen. Fråga 2c. Ange antal årsanställda på parkleksverksamheten inom stadsdelsförvaltningen, uppdelat på kön Definition av årsanställda: Årsarbetare anger hur många anställda stadsdelsförvaltningen har på parklekarna. Den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade summerades till heltidsanställningar. Exempel: Om ni har en anställd som arbetar 80 % och en annan som arbetar 20 % i verksamheten som timanställd räknas det som 1 årsanställd. Kvinnor Män Antal årsanställda 0 0 Fråga 2d. Andel utbildade parkleksanställda Ange andel (%) av totala antalet årsarbetare på parklekarna (fast anställda, timanställda, deltid etc.) som har minst två år för arbetet relevant eftergymnasial utbildning. Relevant utbildning kan t.ex. vara inom pedagogik eller socialt arbete. Med relevant utbildning Antal årsanställda 0 Verksamhet och aktivitet på parklekar Fråga 3a. Ange det totala antalet planerade och ledarledda aktiviteter som år 2025 erbjöds till barn 6-12 år. Med aktivitet menas en annonserad och kommunicerad aktivitet som parklekarna anordnar på egen hand eller i samverkan med andra aktörer. Vid stadsdelsförvaltningens parklekar har endast planerade och ledarledda aktiviteter erbjudits inom ramen för lovaktiviteter, uppskattningsvis omkring tio stycken. Fråga 3b. Erbjuder ni ledarledda aktiviteter riktade till barn 6-12 år med funktionsnedsättning? Om ja, på vilka parklekar? Ge gärna exempel på aktiviteter. Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 8(9) Ingen ledarledd aktivitet riktad till barn mellan 6-12 år med funktionsnedsättning har erbjudits vid stadsdelsförvaltningens parklekar under året. Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet Fråga 4a. Ange deltagarnas nöjdhet, trygghet samt delaktighet. Detta mäts genom subjektiva skattningar via stadsdelsförvaltningarnas enkäter till besökande ungdomar. Nöjdhet mäts genom frågan Det finns roliga saker att göra i parkleken. Trygghet mäts genom frågan Känner du dig trygg när du är på parkleken. Delaktighet mäts genom frågan Får du vara med och påverka parkleken? Nöjdhet Trygghet Delaktighet Andel nöjda/trygga/delaktiga i procent Ingen statistik har Ingen statistik har Ingen statistik har förts förts förts Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 9(9) --- [Bilaga 3 4 GDPR årsrapport 2025, SDN15.pdf] Bilaga 3:4 GDPR årsrapport 2025 Skarpnäcks stadsdelsnämnd GDPR årsrapport Januari 2026 Dnr: SKA 2026/22 Utgivningsdatum: 2026-02-19 Kontaktperson: Julia Ögren, dataskyddsombud Sammanfattning GDPR, eller dataskyddsförordningen, syftar till att skydda individers grundläggande rättigheter och friheter, med särskilt fokus på rätten till skydd av personuppgifter. I Stockholms stad är varje nämnd och styrelse ansvarig för personuppgiftsbehandlingar som sker i den egna verksamheten. Ett dataskyddsombud har i uppdrag att oberoende granska verksamhetens efterlevnad av dataskyddsförordningen. I denna rapport redovisar dataskyddsombudet årets granskning av Skarpnäcks stadsdelsnämnds dataskyddsarbete samt lämnar rekommendationer på åtgärder för att ytterligare stärka dataskyddet. År 2025 har rollen som dataskyddsombud fram till den 8 september varit tillsatt av vikarie under ordinarie dataskyddsombuds frånvaro. Majoriteten av de granskningar som ligger till grund för de bedömningar som framgår i rapporten har därför genomförts under perioden september-december, där en prioritering har behövt ske med avsteg från årshjulet. Underlaget utgörs av bland annat av observationer och dialoger, enkät till cheferna om dataskyddsåret 2025, stickprov av ett antal sociala medier-konton, en fördjupad granskning av hela registerförteckningen samt granskning av deltagandet i den obligatoriska utbildningen. Ett annat perspektiv som bör lyftas inledningsvis är att dataskyddsarbetet följer principen det som inte är skrivet finns inte, vilket direkt relaterar till en av dataskyddsförordningens sju grundprinciper om ansvarsskyldighet. Det innebär att resultaten från den här granskningen enbart kan baseras på de dokumenterade åtgärderna och vad cheferna har rapporterat. Det utesluter alltså inte att det finns bra idéer och initiativ och att arbete ibland inletts, men arbetet behöver formaliseras och dokumenteras för att vara åtgärder i dataskyddsrättslig mening. Dataskyddsombudet ser fortfarande att förvaltningen ligger efter i flera aspekter av dataskyddsarbetet. I denna rapport blir det synligt framförallt när det kommer till genomförande av moment som relaterar till säkerhet för personuppgifter, såsom informationsklassningar och konsekvensbedömningar. Det finns också ett behov av att stärka kvalitén när det kommer till dokumentationen av personuppgiftsincidenter. Ett grundläggande problem som även pekades ut i förra årets GDPR-rapport är den fortsatta avsaknaden av tydligare styrning för verksamheterna när det kommer till att leva upp till de krav som ställs i dataskyddsförordningen. Under 2025 har ett stort antal aktörer, många offentliga och däribland Stockholms stad fått erfara en stor och allvarlig personuppgiftsincident när Miljödata drabbades av en dataläcka orsakad av en antagonist. Händelsen ledde till ett intensivt arbete inom staden med tät samordning. Händelsen satte starkt ljus på behovet av en robust informationssäkerhetskultur och hur viktigt skyddet av personuppgifter är. Dataskyddsombudet ser positivt på de insatser som görs gemensamt i staden kring dataskydd såsom referenskonsekvensbedömningar, erfarenhetsutbyten och normerande klassningar. Staden är en stor och komplex organisation där varje enskild nämnd är personuppgiftsansvarig, men där vi sannolikt har mycket att tjäna på att samarbeta då vi alla har begränsningar i resurser, och för att likforma processer för en säkrare, effektivare och bättre hantering. Förvaltningen har idag ett ökat antal dataskyddssamordnare, en resurs som dataskyddsombudet ser som mycket positiv och vars roll och ansvarsområde med fördel kan utvecklas och utökas. Gruppen består av personer med olika kompetenser i grunden men som på olika sätt har god insikt i och förståelse för sin verksamhets personuppgiftsbehandlingar. De tre största riskerna enligt dataskyddsombudets bedömning Fråga/kontroll Risk Rekommenderad åtgärd/åtgärder Kunskap i Rekommenderad åtgärd: fortsatta utbildningsinsatser för dataskyddsfrågor chefer, både övergripande och fördjupande utifrån behov. Öka andelen medarbetare som genomför de obligatoriska grundutbildningarna i dataskydd och informationssäkerhet. Ökad kunskap innebär bl.a. ökad medvetenhet om och efterfrågan av åtgärder som behöver vidtas för en korrekt och säker personuppgiftshantering. Styrning och Dataskydd behöver vara en integrerad del av det dagliga systematik arbetet för att PUA ska leva upp till kraven i lagstiftningen och stadens riktlinjer. Rekommenderad åtgärd att öka styrningen på området för att uppnå kontinuerlig uppföljning av linjeansvaret för dataskyddsfrågorna, vilket också leder till ökad systematik i arbetet. Säkerhet i samband Rekommenderad åtgärd att styra och resurssätta med behandling av verksamheter och stödfunktioner så att personuppgifter informationsklassningar, riskanalyser och konsekvensbedömningar genomförs och se till att resultaten av dessa omsätts i praktiken. Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................... 1 Inledning .................................................................................................... 4 Dataskyddsombudets uppgift ..................................................................... 4 Granskning av dataskyddsarbetet 2025 ................................................. 5 Kontroll av obligatoriska områden .............................................................. 5 Resultatsammanställning och centrala iakttagelser inom dataskyddsarbetet 6 Register över personuppgiftsbehandlingar................................................. 6 Säkerhet i samband med behandlingen ..................................................... 8 Konsekvensbedömning avseende dataskydd ............................................ 9 Den registrerades rättigheter .................................................................... 11 Personuppgiftsincidenter .......................................................................... 12 Överföring till tredje land ........................................................................... 13 Bilagor ..................................................................................................... 14 Bilaga 1 - Detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning ... 15 Bilaga 2 – Andra genomförda granskningar och omvärldsbevakning ...... 26 Inledning GDPR, eller dataskyddsförordningen, syftar till att skydda individers grundläggande rättigheter och friheter, med särskilt fokus på rätten till skydd av personuppgifter. Dataskyddsreglerna (kallas GDPR fortsättningsvis) sätter tydliga ramar för hur personuppgifter får behandlas för att minimera risken för skada och säkerställa att hanteringen sker ansvarsfullt och rättvist. GDPR har sin grund i de mänskliga rättigheterna, där varje individ har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv samt skydd av sina personuppgifter. I Stockholms stad är varje nämnd och styrelse ansvarig för personuppgiftsbehandlingar som sker i den egna verksamheten. Dataskyddsombudets uppgift Varje personuppgiftsansvarig (nämnd eller styrelse) ska utse ett dataskyddsombud. Dataskyddsombudets uppgifter framgår direkt av lagstiftningen. Ombudets roll är att kontrollera att GDPR följs inom organisationen. Det innebär bland annat att ge råd, rekommendationer och informera om frågor som rör behandlingar av personuppgifter. Dataskyddsombudet har även i uppdrag att oberoende granska verksamheternas arbete med dataskyddsfrågor för att säkerställa att dataskyddslagstiftningen efterlevs. DSO ska rapportera direkt till högsta förvaltnings-/bolagsnivå. I Stockholms stad innebär det att dataskyddsombudet rapporterar till nämnder och styrelser. Dataskyddsombudet lämnar årligen en rapport om verksamhetens dataskyddsarbete till varje nämnd och styrelse. Genom rapporten kan nämnd och styrelse ta emot de råd och rekommendationer som dataskyddsombudet lämnar. Årsrapporten syftar till att nämnd/styrelse ska kunna fatta beslut om prioriteringar, resurser och initiativ framåt. Årsrapporten är ett medel för nämnds/styrelsens uppföljning och styrning av verksamhetens systematiska integritets- och dataskyddsarbete. Granskning av dataskyddsarbetet 2025 Kontroll av obligatoriska områden Dataskyddsombudet har granskat verksamhetens dataskyddsarbete utifrån sex obligatoriska områden. De sex områdena har identifierats genom en analys av kraven i GDPR om hur verksamheter bör arbeta systematiskt med dataskydd. Varje område innehåller ett antal kontrollfrågor som ger en bild av verksamhetens dataskyddsarbete. Dessa områden överensstämmer med de delar som enligt Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utgör grunden för en verksamhets systematiska och rättssäkra hantering av personuppgifter. I rapporten används en riskmodell med fyra nivåer av risk. Modellen hjälper dataskyddsombudet att visa vilken bedömning hen gör av verksamhetens dataskyddsrisker utifrån de iakttagelser som gjorts i granskningen. Risknivå Beskrivning Hög risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till betydande risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen kräver omgående åtgärd och korrigering. Medelhög risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas skyndsamt, men kräver inte omedelbar korrigering. Låg risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till mindre risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas, men kräver inte omedelbar korrigering. Inget att anmärka Dataskyddsombudet har inga brister att rapportera avseende denna del. Notera att risken för att tilldelas en sanktion vid tillsyn är större desto högre risken är. Resultatsammanställning och centrala iakttagelser inom dataskyddsarbetet I detta avsnitt presenteras en sammanställning av den bedömda risknivån för verksamhetens dataskyddsarbete, grundat på kontrollfrågorna inom de sex obligatoriska områdena. Vidare redovisas dataskyddsombudets centrala iakttagelser, inklusive områden där verksamheten uppvisar goda resultat och bör upprätthålla sitt arbete, samt identifierade brister som kan utgöra dataskyddsrisker. Avsnittet innehåller även dataskyddsombudets rekommenderade åtgärder för att hantera dessa risker och stärka dataskyddsarbetet. En fullständig redovisning av dataskyddsombudets underlag och resultat från granskningen av de sex obligatoriska områdena finns att läsa i bilaga 1. Bilagan innehåller även en beskrivning av syftet och bakgrunden för varje område. Register över personuppgiftsbehandlingar Sammanfattning Förvaltningens arbete med registerförteckningen har i huvudsak gått framåt de senaste åren men avstannat något under 2025. Det finns goda exempel på flera verksamheter som kommit långt i sitt arbete. Dock finns även verksamheter, som behandlar stora mängder känsliga personuppgifter som inte förtecknat dessa på ett korrekt och fullständigt sätt enligt kraven i artikel 30. Det är även ett fåtal verksamheter som fortfarande inte finns representerade i registerförteckningen trots att de behandlar personuppgifter. Dataskyddsombudet stöttar dessa verksamheter att påbörja sitt arbete under senhösten 2025. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Antal behandlingar som är 151 behandlingar är registrerade till dags dato. registrerade? Gällande antalet har risk har identifierats kopplat till de verksamheter som ännu inte finns representerade. Risken bedöms dock inte som omfattande då arbetet pågår. Rekommendationen är att samtliga enhetschefer ska säkerställa att de personuppgiftsbehandlingar som sker inom ramen för verksamheten finns registrerade. Har verksamheten Det finns i dagsläget en förvaltningsgemensam ändamålsenliga rutiner för att rutin för inventering och registrering av registrera nya/förändrade nya/förändrade behandlingar. behandlingar? Behov har lyfts från chefer av att upprätta egna, lokala rutiner för att arbetet med registerförteckningen ska fungera bättre. Verksamheterna rekommenderas därför att se över det egna behovet av mer lokala rutiner, samt att ta stöd av befintliga förvaltningsgemensamma rutiner. Registreras/uppdateras Utifrån resultatet av höstens granskning behandlingar i den omfattning bedöms risken vara omfattande eftersom det som krävs för att registret ska saknas kravställd information i registreringar som berör personuppgiftsbehandlingar av innehålla de behandlingar som känslig natur i stora volymer. personuppgiftsansvarig utför? Rekommenderad åtgärd är att samtliga enhetschefer ser över sina personuppgiftsbehandlingar och huruvida dessa finns upptagna i registerförteckningen. Har de uppgifter som är I majoriteten av registreringarna har de obligatoriska enligt artikel 30 obligatoriska uppgifterna angetts, men eftersom besvarats kopplat till de framförallt socialtjänstens och delar av äldreomsorgens verksamheter inte har besvarat registrerade behandlingarna? dessa anges risken på totalen som medelhög. Se även ovan kontrollfråga. Rekommenderad åtgärd är samma som ovan kontrollfråga men med särskilt fokus på den kravställda informationen i artikel 30. Säkerhet i samband med behandlingen Sammanfattning I likhet med tidigare årsrapporter så har omfattande brister fortsatt identifierats på detta område. I huvudsak handlar det om att förvaltningen ännu inte kommit igång med att kontinuerligt och systematiskt arbeta med att minimera risker kring personuppgiftsbehandlingar, vilket i huvudsak sker genom att genomföra informationsklassningar, riskanalyser, tröskelanalyser och i förevarande fall konsekvensbedömningar. Andra åtgärder för att minska risker är att etablera rutiner i verksamheterna som gör att personuppgifter skyddas, exempelvis för att undvika personuppgiftsincidenter. Detta sker redan idag i vissa verksamheter vilket ska anses som positivt och steg i rätt riktning. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Efter ett antal stickprov på Urvalet av befintliga informationsklassningar är genomförda för litet för att genomföra stickprov. Det kan informationsklassningar, därför inte anges någon risk för denna kontroll. Att kategorin markeras med röd risk förklaras bedömer DSO att resultatet i med avsaknaden av fastställda och omsatta genomförda informationsklassningar. Den kartläggning av informationsklassningar i risker kopplat till personuppgiftsbehandlingar tillräcklig utsträckning tar hänsyn och åtgärder för att minimera dessa som till olika kategorier av dokumenteras i en informationsklassning sker personuppgifter? alltså inte i den omfattning som krävs. För kännedom tas tillräcklig hänsyn till olika kategorier av personuppgifter i de pågående men ännu inte fastställda informationsklassningarna. Avseende de styrande dokument De existerande förvaltningsgemensamma och rutiner om dataskydd (som styrande dokumenten och rutinerna om finns skriftligt), bedömer DSO att dataskydd bedöms utgöra ett bra underlag för de grundläggande processerna som rör det finns tillräckligt mycket verksamheternas uppdrag kopplade till reglerat och tillräckligt stöd? dataskydd. Stadsgemensamt stöd finns även att tillgå kopplat till genomförande av konsekvensbedömning, både rutin samt mall. Styrdokument på lokal nivå gällande informationssäkerhet är under färdigställande, Även om den inte specifikt riktar in sig på dataskydd så utgör den en viktig del i hur väl personuppgifter skyddas genom exempelvis utpekande av ansvar och roller, processbeskrivningar och behörighetshanering. Rekommenderade åtgärder är fastställda och sprida styrning på området informationssäkerhet. Avseende de skriftligt styrande Bedömningen är att de existerande styr- och dokument och rutiner som finns, stöddokumenten avseende dataskydd inte är bedömer DSO att de är tillräckligt implementerade och kända. tillräckligt implementerade och Rekommendation att tydligare sprida kunskap kända? om dessa, exempelvis på APT eller i chefsbrev. Konsekvensbedömning avseende dataskydd Sammanfattning Dataskyddsombudet bedömer i likhet med tidigare årsrapporter att detta är ett område som behöver prioriteras då det fortsatt omgärdas av stora brister eftersom konsekvensbedömningar i regel inte genomförts trots pågående högriskbehandlingar. Kunskaperna kring processen behöver öka och verksamheterna behöver få stöd i hur de ska ta sig an metoden och prioritera bland sina personuppgiftsbehandlingar. Metoden är viktig och dessutom specifikt kravställd i GDPR. Konsekvensbedömningar utgör ett effektivt sätt att upptäcka, åtgärda och förebygga risker kopplat till personuppgiftsbehandlingar som innebär hög risk för registrerades integritet. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Finns det ändamålsenliga rutiner Det finns ingen specifik förvaltningsspecifik för att vid nya/förändrade rutin för tröskelanalys. Dock finns det en personuppgiftsbehandlingar välarbetad stadsgemensam mall för genomföra tröskelanalys? tröskelanalys tillgängligt på intranätet. Risk kan dock kopplas till hur känd och tillämpad denna är, varför rekommenderad åtgärd är att sprida kunskapen om vart den finns och när den ska användas. Genomförs tröskelanalyser vid Under året har en form av tröskelanalys nya/förändrade skett från avdelningarna där de fick uppdrag personuppgiftsbehandlingar? att välja ut en högriskbehandling att konsekvensbedöma. Detta ledde till att en konsekvensbedömning genomfördes. Finns det en ändamålsenlig mall Ja, det finns ändamålsenligt stadsgemensamt samt rutiner för genomförande metodstöd samt mall för genomförande av av konsekvensbedömning konsekvensbedömning. avseende dataskydd? En möjlig åtgärd är dock att bättre sprida kunskapen om vart detta stöd kan hittas. Genomförs Arbetet har inte kommit igång på så sätt att konsekvensbedömning avseende det går att säga att de genomförs när det dataskydd i de fall det krävs? krävs. Två har fastställts under året. Förslag på åtgärder är: Att erbjuda utbildning ledd av DSO med medverkan av dataskyddssamordnare som specifikt riktar i sig på att komma igång med tröskelanalys och konsekvensbedömning. Att chefer genomför utbildningen på utbildningsplattformen om konsekvensbedömning. Att överväga möjligheten att lägga in genomförande av konsekvensbedömning i styrningen för verksamheterna. Har personuppgiftsansvarig Nej, se även ovan kontrollfråga. identifierat samtliga Se föreslagna åtgärder i ovan kontrollfråga. personuppgiftsbehandlingar som kräver att en konsekvensbedömning avseende dataskydd görs samt genomfört detta? Den registrerades rättigheter Sammanfattning Dataskyddsombudets uppfattning är att de begäranden som inkommit under året har hanterats i enlighet med både dataskyddsförordningens krav och stadens och förvaltningens riktlinjer. Dock bör dataskyddsombudet ta ett kliv tillbaka i denna hantering under nästkommande år och överlämna hanteringen helt till verksamheterna och enbart agera råd och stöd vid behov. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Finns det ändamålsenliga mallar Revidering pågår med förtydliganden men samt rutiner för besvarande av grundläggande information finns i nuvarande begäran från den registrerade? rutiner. Mallar är också under framtagande och väntar på godkännande från ansvariga chefer. I huvudsak är utvecklingsområdet i denna fråga att få bättre spridning på de stöddokument som finns. Hur många begäranden (om Under året har tre begäran hanterats. registerutdrag, begränsning, De begäranden som inkommit har hanterats i radering etc.) har under året tid och på ett adekvat sätt. inkommit från de registrerade? Det samordnande arbetet kring en begäran bör på ett tydligare sätt övergå till chef under nästkommande år för att Hur många av de inkomna Samtliga begäranden har besvarats inom en begärandena har besvarats av månad. verksamheten inom en månad? Baserat på ett antal stickprov I en genomgång av de besvaranden som ännu genomförda av inte gallrats av integritetsskäl så uppfyller dataskyddsombudet, uppfyller dessa lagkraven. svaren till de registrerade lagkraven? Personuppgiftsincidenter Sammanfattning Resultatet av granskningen på detta område skiljer sig inte på något betydande sätt från föregående år. Dokumentationen av incidenterna omgärdas fortsatt av en del brister, Dataskyddsförordningen ställer specifika krav på vilken information som ska dokumenteras och i förevarande fall delas med de registrerade. Antalet som rapporteras i tid bör också öka då det är en relativt stor andel som anmälts senare än gränsen på 72 timmar efter upptäckt. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Hur säkerställs det att samtliga Till dataskyddsombudets kännedom är den medarbetare har den kunskap enda återkommande åtgärden som når som behövs för att veta hur denne samtliga medarbetare den obligatoriska ska agera vid en grundutbildningen som ska genomföras personuppgiftsincident? varje år. Den 3 november 2025 hade enbart ca 11 % av förvaltningens medarbetare genomfört utbildningen (216 av 2028 medarbetare). Rekommenderad åtgärd är därför att cheferna följer upp att samtliga medarbetare genomfört utbildningen. Medarbetare bör också få information om var man hittar kunskapsstöd och rutiner när det kommer till personuppgiftsincidenter, exempelvis på APT. Finns det ändamålsenliga rutiner Ja, det finns ändamålsenlig rutin samt för att hantera händelser som kan tillhörande checklista och mallar för olika utgöra potentiella typer av beslut. personuppgiftsincidenter? Granskning visar att en stor andel av Följs dessa? inrapporterade incidenter brister i dokumentationen. Detta innebär att förvaltningen inte lever upp till kravet på dokumentation ställs i dataskyddsförordningens artikel 33. Hur många 30 incidenter har rapporterats under året. personuppgiftsincidenter har dokumenterats under året? Hur många 20 incidenter har anmälts till IMY. personuppgiftsincidenter har anmälts till IMY under året? Överföring till tredje land Sammanfattning I genomgången av förvaltningens registerförteckning, PUB-avtal, konsekvensbedömningar samt påbörjade och avslutade informationsklassningar kan det konstateras att förvaltningen har rapporterat en personuppgiftsbehandling som innebär tredjelandsöverföring, vilket rör konton i sociala medier. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Har personuppgiftsansvarig En personuppgiftsbehandling har identifierat de identifierats. tredjelandsöverföringar som utförs? Avsaknaden av informationsklassningar gör att det inte går att utesluta att tredjelandsöverföringar finns som inte identifierats och bedömts. Därav bedöms risken som möjlig. Risken avhjälps bland annat genom genomförande av informationsklassningar och konsekvensbedömningar. Tillämpar personuppgiftsansvarig För den identifierade ett överföringsverktyg på de personuppgiftsbehandlingen gäller EU- tredjelandsöverföringar som utförs? kommissionens adekvansbeslut från 10 juli 2023 Har personuppgiftsansvarig gjort en N/A N/A nödvändig bedömning, ”Transfer Impact Assessment” (TIA), avseende tredjelandsöverföringar? Bilagor Bilaga 1: Detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning Bilaga 2: Andra genomförda granskningar och omvärldsbevakning Bilaga 1 - Detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning Denna bilaga innehåller en beskrivning av syftet med respektive obligatoriskt område samt en mer detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning och slutsatser. Här framgår vilka iakttagelser som gjorts och vilken information som samlats in under granskningsarbetet av de sex obligatoriska rapporteringsområdena. För varje område redovisas de underlag som har använts, de iakttagelser som har gjorts samt hur dessa har utgjort grunden för dataskyddsombudets riskbedömning och rekommenderade åtgärder. 1. Register över personuppgiftsbehandlingar Syftet med området I GDPR framkommer det att personuppgiftsansvariga (och personuppgiftsbiträden) ska föra ett register över sina personuppgiftsbehandlingar. Registret brukar benämnas ”behandlingsregister” eller ”registerförteckning”. Registret ska finnas tillgängligt i elektronisk form och ska omfatta samtliga personuppgiftsbehandlingar som personuppgiftsansvarig utför. Det ska hållas uppdaterat vilket innebär att det ska uppdateras vid nya eller förändrade personuppgiftsbehandlingar. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera om verksamheten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar registreras, huruvida personuppgiftsbehandlingar registreras/uppdateras såsom det krävs samt huruvida de uppgifter som är obligatoriska har besvarats kopplat till de registrerade personuppgiftsbehandlingarna. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Antal behandlingar som är registrerade? 150 Har verksamheten ändamålsenliga rutiner som möjliggör att nya/förändrade behandlingar registreras? Förvaltningen har en gemensam rutin för alla verksamheter som beskriver hur inventering och registrering kan ske. Dataskyddsombudet skickar även ut påminnelser två gånger per år om att verksamheterna bör se över sina registreringar för att säkerställa att de är korrekta och aktuella. Inom exempelvis socialtjänstområdet och inom förskola har man valt att samarbeta kring registreringen av personuppgiftsbehandlingar. Detta kräver samordning för att fungera, och det kan innebära att vissa områden eller verksamheter kan behöva ta fram egna rutiner för att komplettera den gemensamma för att se till att nödvändiga uppdateringar görs. Registreras/uppdateras behandlingar i den omfattning som krävs för att registret ska innehålla de behandlingar som personuppgiftsansvarig utför? Nej, det behöver ske registreringar och uppdateringar i en högre omfattning än idag för att registret ska anses korrekt återspegla de personuppgiftsbehandlingar som sker. Detta gäller för majoriteten av verksamheterna, enbart en mindre andel av dessa hade arbetat aktivt med registerförteckningen under perioden januari till september då ordinarie dataskyddsombud var åter i tjänst och påbörjade granskning. Har de uppgifter som är obligatoriska enligt artikel 30 besvarats kopplat till de registrerade behandlingarna? Ja, till största del har de obligatoriska uppgifterna besvarats. Dock finns det en relativt stor mängd personuppgiftsbehandlingar som innefattar behandling av känsliga personuppgifter i stor omfattning där dessa uppgifter saknas, särskilt inom socialtjänstområdet. Detta är något som omgående behöver åtgärdas, se mer under rubriken dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? Resultatet kan inte jämföras helt eftersom årsrapportens utformning var annorlunda, men resultatet blir att avsaknaden av kravställd information avseende personuppgiftsbehandlingar som rör känsliga personuppgifter i stor omfattning får ett genomslag i bedömningen. Bristerna anses därmed i delar vara allvarligare i år eftersom detta inte åtgärdats. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Nödvändiga uppdateringar har gjorts i delar av registerförteckningen. Vissa enheter har kommit långt i sitt arbete och bör ses som goda exempel. En fullständig genomgång av registerförteckningen visade dock att verksamheter som behandlar stora mängder av känsliga personuppgifter ännu inte dokumenterat dem på ett korrekt sätt där de uppgifter som är obligatoriska enligt artikel 30 inte besvarats. Detta gäller i huvudsak enheterna inom socialtjänsten. Registreringar har påbörjats men den kravställda informationen har inte angivits. Detta behöver åtgärdas omgående eftersom förvaltningen inte lever upp till kravet som ställs i artikel 30 och heller inte lever upp till principen om ansvarsskyldighet. För de få verksamheter som idag saknas helt i registerförteckningen har uppstartsmöten skett där ett grundläggande arbete för att skapa registreringar har påbörjats vilket är positivt. Samtliga verksamheter som behandlar personuppgifter bör finnas i registerförteckningen under nästkommande år. Den sammantagna bilden är att arbetet har avstannat något och att det nu krävs åtgärder för att komma till bukt med avsaknaden av registreringar som svarar på de obligatoriska frågorna, samt till del avsaknaden av vissa verksamheter. Rekommendationer som lämnas utifrån detta resultat är: • att varje enhetschef behöver tillse, oavsett hur avdelningar eller områden organiserat sig i arbetet kring registerförteckningen, att de personuppgiftsbehandlingar som sker inom ramen för den egna verksamheten finns i registerförteckningen • dra nytta av dataskyddsombudets granskningsresultat med kommentarer och råd kring registreringar • följ anvisningarna som kommer två gånger per om att kontrollera aktualiteten för verksamhetens registreringar 2. Säkerhet i samband med behandlingen Bakgrund och syfte Personuppgiftsansvarig ska tillse att personuppgifter skyddas med lämpliga säkerhetsåtgärder, detta för att till exempel undvika att obehöriga får tillgång till uppgifterna eller att uppgifterna förloras. Personuppgiftsansvarig behöver bedöma vilka tekniska- och organisatoriska säkerhetsåtgärder som ska vidtas för de behandlingar som utförs. Till tekniska säkerhetsåtgärder räknas till exempel kryptering, pseudonymisering och säkerhetskopiering. Organisatoriska säkerhetsåtgärder avser till exempel interna riktlinjer och rutiner. För att skapa förutsättningar för att skydda information (inklusive personuppgifter) med rätt slags skydd ska verksamheten informationsklassa sin information. Stadens riktlinjer för informationssäkerhet föreskriver att alla stadens informationstillgångar ska vara klassade med stöd av SKR:s verktyg KLASSA. Ansvaret för att informationsklassning genomförs ligger på den del av verksamheten som är informationsägare. Genom riskanalyser identifierar informationsägaren risker och väljer åtgärder för att minska riskerna. Risker i samband med personuppgiftsbehandling är en typ av risk som informationsägaren behöver omhänderta i riskanalyser. Att det finns skriftliga, beslutade och kommunicerade styrdokument samt kända rutiner medför att medarbetarna vet hur de ska agera avseende frågor som rör dataskydd. Den personuppgiftsansvariga måste kunna visa hur GDPR efterlevs och att det finns styrdokument och rutiner är en viktig del i detta. Syftet med detta rapporteringsområde är därmed att rapportera huruvida DSO bedömer att det tas hänsyn till risker för den registrerade och om dessa beaktas i tillräcklig mån i genomförda informationsklassningar och riskanalyser. Vidare bedömer DSO huruvida det finns tillräckligt mycket reglerat om dataskydd i styrdokument och rutiner samt om dessa är tillräckligt implementerade och kända. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Efter ett antal stickprov på genomförda informationsklassningar, bedömer DSO att resultatet i genomförda informationsklassningar i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till olika kategorier av personuppgifter? Eftersom det saknas fastställda informationsklassningar i diariet kan stickprov inte genomföras. I de pågående informationsklassningarna som ännu en fastställts är dataskyddsombudets bedömning att det tas adekvat hänsyn till de olika kategorierna av personuppgifter. Avseende de skriftligt styrande dokument och rutiner som finns, bedömer DSO att det finns tillräckligt mycket reglerat och tillräckligt stöd? Det finns ett omfattande stadsgemensamt stöd när det kommer till informationsklassningar. Detta behöver kompletteras med lokal anvisning för informationssäkerhet som bland annat tydliggör roller och ansvar, anvisningen är under framtagande men ännu inte fastställd. När det kommer till säker informationshantering i frågor om lagring och handlingarnas livscykel finns stadsdelarnas hanteringsanvisningar, framtagna och kvalitetssäkrade av stadsarkivet. Förutom stadens riktlinje för informationssäkerhet och tillhörande tillämpningsanvisningar finns även exempelvis stadens regler för e-post, obligatorisk utbildning i informationssäkerhet och ett antal rutiner och stöddokument lokalt framtagna avseende dataskydd. Bedömningen är att det finns ett gediget kunskapsstöd och reglemente som utgörs av både stadsövergripande samt lokalt fastställda dokument när det kommer till säker hantering av personuppgifter, men den nuvarande avsaknaden av lokal anvisning för informationssäkerhet innebär att det inte finns en lokalt fastställd ordning när det kommer till exempelvis roller och ansvar inom informationssäkerhetsarbetet eller processbeskrivning för behörighetsstyrning. I dataskyddsombudets enkät till enhetscheferna framkom även önskemål om framtagande av verksamhetsspecifika, lokala rutiner. Det rekommenderas därför att de verksamheter som ser behov av detta påbörjar arbetet med att upprätta rutiner och att de i samband med detta tar stöd av de befintliga stöddokument som finns. Avseende de skriftligt styrande dokument och rutiner som finns, bedömer DSO att de är tillräckligt implementerade och kända? Bedömningen är att rutinerna behöver bättre spridning än de har i dagsläget. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? Ja, bristerna bedöms vara allvarligare i år jämfört med omfattande föregående år. Detta är mot bakgrund av att det under året inte genererats några tydliga resultat på området trots de bedömningar som gjorts under 2023 och 2024 års rapporter samt den åtgärdsplan som togs fram. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Utöver de kontrollfrågor som ställs i denna rapport baserar sig bedömningen av detta rapporteringsområde på hur väl förvaltningen förmår informationsklassa de processer och system som behandlar personuppgifter, samt vilka organisatoriska eller tekniska säkerhetsåtgärder som verksamheterna själva rapporterat om att de implementerat eller avser att implementera under 2025. Det kan konstateras att förvaltningen inte har genomfört några informationsklassningar i sin helhet under året (fastställt och omsatt i verksamhet). Ett antal informationsklassningar har påbörjats vilket får anses som positivt och steg i rätt riktning, och att en av dessa inte fastställts beror till del på att processen i den normerande klassningen i staden dragit ut på tiden. Dataskyddsombudets enkät till enhetscheferna om dataskyddsarbetet 2025 visade att majoriteten av de svarande cheferna meddelade att de inte planerat eller genomfört några organisatoriska eller tekniska säkerhetsåtgärder. En verksamhet rapporterade att detta sker varje gång det sker en incident, vilket bör ses som positivt. Att tillägga är att ett grundläggande problem som identifierades i förra årets GDPR- rapport är avsaknaden av styrning och organisation kring informationssäkerhetsarbetet. Det finns till dataskyddsombudets kännedom i dagsläget heller ingen styrning på området för nästkommande år som på ett tydligt sätt förändrar de rådande förutsättningarna, där bland annat resurser i form av tid har rapporterats till dataskyddsombudet som orsaker till varför arbetet inte gått framåt. Ledningens genomgång är det verktyg som tydligast fastslår riktningen för informationssäkerhetsarbetet, men utgör i sig en rapport till ledningen/nämnden om vad ISAM anser bör prioriteras, och inte styrning för förvaltningen. I styrningen inför nästa år framgår dock att man ska utreda förutsättningarna för ett införande av styr- och samverkansmodellen Pm3. Detta får ses som ett steg i en positiv riktning då ett införande av Pm3 skulle ge en tydlig struktur med utpekade ansvar, något som är avgörande för att informationssäkerhetsarbetet ska kunna fungera i praktiken. 3. Konsekvensbedömning avseende dataskydd Bakgrund och syfte En konsekvensbedömning avseende dataskydd krävs när personuppgiftsansvarig planerar att inleda en personuppgiftsbehandling som innebär hög risk för de registrerade. Huruvida en behandling innebär hög risk eller inte behöver personuppgiftsansvarig avgöra genom att genomföra en s.k. tröskelanalys. En konsekvensbedömning ska vara genomförd för samtliga behandlingar som innebär hög risk, vilket innebär att personuppgiftsansvarig även behöver kontrollera huruvida denne utför befintliga behandlingar som innebär hög risk. Om högriskbehandlingar utförs för vilka en konsekvensbedömning inte har gjorts, behöver personuppgiftsansvarig genomföra en sådan. Genom att genomföra en konsekvensbedömning kan personuppgiftsansvarig identifiera risker med en personuppgiftsbehandling, hantera riskerna genom åtgärder och rutiner samt påvisa ansvarsskyldighet. Genom konsekvensbedömningar kan risker identifieras och förebyggas. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida verksamheten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att tröskelanalyser och konsekvensbedömningar genomförs, huruvida sådana genomförs när det krävs samt huruvida personuppgiftsansvarig har genomfört konsekvensbedömningar för de behandlingar som kräver det. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Finns det ändamålsenliga rutiner för att vid nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar genomföra tröskelanalys? Det finns väl utformade stadsgemensamma rutiner och mallar för tröskelanalys (bedömning av behov av konsekvensbedömning) tillgängliga på intranätet. Det finns ingen lokal rutin för denna process, något som sannolikt vore bra att ta fram för att ytterligare stötta verksamheterna i sitt arbete. Genomförs tröskelanalyser vid nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar? Enligt dataskyddsombudets observationer och kontroller sker detta inte på något systematiskt sätt. I dataskyddsombudets enkät till enhetscheferna rapporterade ingen specifikt angående detta. Under året har en form av tröskelanalys skett från avdelningarna där de fick uppdrag att välja ut en högriskbehandling att konsekvensbedöma. Detta ledde till att en konsekvensbedömning genomfördes. Finns det en ändamålsenlig mall samt rutiner för genomförande av konsekvensbedömning avseende dataskydd? Ja, det finns bra och uppdaterade stadsgemensamma resurser att tillgå när det kommer till konsekvensbedömning avseende dataskydd i form av utbildning på utbildningsplattformen samt mall för själva bedömningen. Mallen är framtagen av juridiska avdelningen och är kvalitetssäkrad. Det finns inte några lokalt framtagna rutiner eller mallar för detta ändamål, men det är dataskyddsombudets uppfattning inte ändamålsenligt att ta fram. Däremot kan en kompletterande lokal rutin för tröskelanalys tas fram, den analys som leder fram till huruvida en konsekvensbedömning behöver göras. Genomförs konsekvensbedömning avseende dataskydd i de fall det krävs? Det finns en positiv rörelse framåt i år jämfört med föregående år då ett antal konsekvensbedömningar är pågående och en har fastställts under året. Dock kan det fortsatt inte sägas att konsekvensbedömning avseende dataskydd genomförs när så krävs. Den stora majoriteten av de högriskbehandlingar som finns listade i registerförteckningen har inte konsekvensbedömts. Det innebär att risker kopplat till personuppgiftsbehandling inte identifieras och åtgärdas på det sätt som krävs enligt dataskyddsförordningen vilket i sig innebär en hög risk. Har personuppgiftsansvarig identifierat samtliga personuppgiftsbehandlingar som kräver att en konsekvensbedömning avseende dataskydd görs samt genomfört detta? Nej, personuppgiftsansvarig har inte identifierat samtliga personuppgiftsbehandlingar som kräver konsekvensbedömning och genomfört dessa. Detta behöver ske genom att samtliga enheter, enskilt eller i samordning med varandra, genomför tröskelanalyser utifrån de personuppgiftsbehandlingar som finns registrerade i registerförteckningen. Här bör samordning ske för att arbeta på ett effektivt sätt då varje enskild behandling inte bör bedömas för sig, utan snarare bör sikte tas på processer och att likartade behandlingar bedöms tillsammans. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? Eftersom resultaten från föregående år var att inga konsekvensbedömningar fastställts, skiljer sig årets resultat på så vis att två fastställts och två till är nära ett fastställande vilket ska ses som en positiv riktning och i jämförelse ett bättre resultat. Dock utgör frånvaron av fler konsekvensbedömningar och till viss del en bristande kunskap om behovet av att genomföra konsekvensbedömning en fortsatt omfattande brist. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Bedömningen på området konsekvensbedömning avseende dataskydd är att bristerna är allvarliga eftersom avsaknaden av konsekvensbedömningar innebär att majoriteten av högriskbehandlingarna fortgår utan att verksamheterna på ett adekvat sätt dokumenterat ställningstaganden och åtgärder för att mildra riskerna som personuppgiftsbehandlingen innebär. Att inte genomföra konsekvensbedömningar när så är nödvändigt leder dels till att personuppgiftsansvarig inte lever upp till kraven som ställs specifikt i artikel 35, men heller inte till principen om integritet och konfidentialitet, och brister även i efterlevnaden av ansvarsskyldigheten i att visa hur man lever upp till säkerhetskraven i artikel 32. Åtgärder som föreslås för att läka bristerna på detta område är: • en tydligare och mer aktiv styrning på området • utbildningstillfällen ledda av exempelvis DSO och ISAM för att hjälpa verksamheterna att komma igång med processen • samordning mellan enheter för att möjliggöra gemensamma konsekvensbedömningar för liknande personuppgiftsbehandlingar • chefer kan med fördel begära om att ta del av motsvarande verksamheters konsekvensbedömningar från andra förvaltningar som lärande exempel 4. Den registrerades rättigheter Bakgrund och syfte Den registrerade har ett antal rättigheter enligt GDPR. Den registrerade kan bland annat begära tillgång (registerutdrag), rättelse eller radering. Den som är personuppgiftsansvarig har att tillmötesgå en begäran enligt de krav som finns. Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det finns ändamålsenliga mallar samt rutiner för besvarande av rättighetsbegäran, huruvida inkomna begäranden har hanterats inom den tidsram som finns att förhålla sig till samt huruvida svaren till de registrerade, baserat på ett antal stickprov, uppfyller lagkraven. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Finns det ändamålsenliga mallar samt rutiner för besvarande av begäran från den registrerade? Rutin för hanteringen av registrerades rättigheter finns och har också reviderats under hösten för att kvalitetssäkra innehållet. Mallar är framtagna men ännu inte publicerade och ligger för godkännande hos ansvarig chef, men kommer inom kort att tillgängliggöras för hela förvaltningen. Hur många begäranden (om registerutdrag, begränsning, radering etc.) har under året inkommit från de registrerade? Tre begäranden har kommit in och behandlats under året. Två gällande rätten till tillgång (registerutdrag) och en begäran som avsåg rätten att invända mot behandling. Hur många av de inkomna begärandena har besvarats av verksamheten inom en månad? Samtliga. Baserat på ett antal stickprov genomförda av dataskyddsombudet, uppfyller svaren till de registrerade lagkraven? Av de två begäranden som ännu inte gallrats av integritetsskäl så har svaren levt upp till de lagkrav som finns. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? Nej, resultatet skiljer sig inte från föregående år. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Antalet inkomna begäranden har varit få till antalet men har hanterats på ett korrekt sätt. En av dem innebar behov av samordning inom hela socialtjänsten vilket genomfördes på ett bra sätt med kommunikation mellan cheferna, dataskyddssamordnare och medarbetare. Dataskyddssamordnare utvecklade under processen ett verktyg för att på ett effektivt sätt följa upp de informationsmängder som kontrollerats. Rekommenderad åtgärd inför nästa år är att hanteringen på ett tydligare sätt övergår från DSO till verksamheterna och ansvariga chefer, 5. Personuppgiftsincidenter Bakgrund och syfte Med begreppet personuppgiftsincident avses en säkerhetsincident som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring eller till obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till de personuppgifter som överförts, lagrats eller på annat sätt behandlats. Om en inträffad personuppgiftsincident medför en risk för fysiska personers rättigheter och friheter ska den anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inom 72 timmar från upptäckt. Om personuppgiftsincidenten sannolikt leder till hög risk för de registrerade måste de informeras utan onödigt dröjsmål. Om en personuppgiftsincident inte bedöms vara anmälningspliktig ska den dokumenteras. Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det säkerställs att samtliga medarbetare har den kunskap som krävs om personuppgiftsincidenter, huruvida det finns ändamålsenliga rutiner för att hantera händelser som kan utgöra personuppgiftsincidenter och huruvida dessa rutiner följs. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Antalet inrapporterade personuppgiftsincidenter skiljer sig inte på något betydande sätt från tidigare år. Resultatet av granskningen av dokumentationen kring personuppgiftsincidenter skiljer sig inte heller på något betydande sätt, vilket innebär att det fortsatt finns brister på området. För varje inrapporterad incident kontrolleras kvalitén på rapportering, huruvida den rapporterats i tid, om den anmälts till IMY och om det överlag hanterats på ett korrekt sätt. Tidigare år skickades en enkät ut till cheferna med syfte att genomföra en kvalitativ granskning av dokumentationen av personuppgiftsincidenter. Svarsfrekvensen var dock för låg för att resultaten skulle kunna användas. Påminnelse behöver gå ut till samtliga chefer att dataskyddsombudet alltid ska kontaktas i händelse av en personuppgiftsincident då detta brister i många fall vilket leder till merarbete. Hur säkerställs det att samtliga medarbetare har den kunskap som behövs för att veta hur denne ska agera vid en personuppgiftsincident? Den enda återkommande åtgärden för att säkerställa att samtliga medarbetare har den kunskapen är genom den obligatoriska grundutbildningen i dataskydd som ska genomföras årligen. I en granskning av hur många som genomfört utbildningen visade det sig att vid datumet 3 november 2025 hade ca 11 % av stadsdelens medarbetare och chefer genomfört utbildningen. Även om det under granskningsdatumet fortsatt fanns utrymme att genomföra utbildningen under året, och att vissa verksamheter väljer att genomföra det gemensamt på exempelvis APT anser dataskyddsombudet att slutsatsen kan dras att deltagandet är för lågt och utgör en risk för att hanteringen av exempelvis personuppgiftsincidenter inte sker på korrekt sätt, eller ens uppmärksammas. Finns det ändamålsenliga rutiner för att hantera händelser som kan utgöra potentiella personuppgiftsincidenter? Följs dessa? Denna kontrollfråga har delats upp i två i riskmatrisen som återfinns tidigare i rapporten. På frågan huruvida det finns ändamålsenliga rutiner är dataskyddsombudets uppfattning att så är fallet – dessa utgörs av ett rutindokument, en checklista och mallar för olika typer av beslut kopplat till personuppgiftsincidenter samt en mall för information till registrerade. Även detta vore bra att visa och gå igenom med chefer, inte minst för att det sedan den nya chefsorganisationen tillsattes har tillkommit nya chefer och ändring har också gjorts i delegationsordningen som gör att även områdeschefer har mandat att besluta om och anmäla incidenter. Det som utgör brist på detta område är fortsatt kvalitén på dokumentationen av personuppgiftsincidenter. GDPR ställer specifika krav på vilka frågor som behöver besvaras för att underlaget ska anses vara komplett. Hur många personuppgiftsincidenter har dokumenterats under året? 30 Hur många personuppgiftsincidenter har anmälts till IMY under året? 20 Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Resultatet vad gäller antalet incidenter, antal incidenter som rapporterats i tid, antalet som rapporterats till IMY eller dokumentationens kvalitet skiljer sig inte avsevärt från föregående år. Siffrorna visar fortsatt ett behov av förbättring i de flesta avseenden av hanteringen. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Sammanfattningsvis kan sägas att dokumentationen av en personuppgiftsincident bland annat ska innehålla information om vad som har hänt, varför det har hänt och vilka personuppgifter som är påverkade. Den ska även innehålla konsekvenser för de registrerade och de åtgärder som förvaltningen har vidtagit för ett minska konsekvenserna. Förvaltningen bör även dokumentera skälen för de beslut som fattats med anledning av personuppgiftsincidenten. Det bör framgå varför man bedömt att en incident inte ska anmälas eller varför registrerade inte ska informeras. Allt detta är krav som ställs i lagstiftningen. Av de beskrivna åtgärderna ovan så görs bedömningen att förbättringar behöver ske på alla områden för att nämnden ska anses uppfylla kraven i Dataskyddsförordningen. För att det ska ske rekommenderas följande: • Cheferna följer upp att alla medarbetare genomgått grundutbildningen i dataskydd (oavsett om det sker enskilt eller i grupp) • Utbildningstillfälle lett av DSO med genomgång av tillgängliga stöddokument • Fortsatt feedback till rapportörer och chefer vid tillfället för rapporteringen de gånger som dokumentationen inte är fullständig 6. Överföring till tredje land Bakgrund och syfte För att säkerställa att den nivå av skydd för personuppgifter som ställs i GDPR inte undergrävs får överföringar av personuppgifter till länder utanför EU/EES (tredje land) endast ske under särskilda förutsättningar. Det innebär att sådan överföring måste stödjas på antingen ett beslut från EU-kommissionen om att landet ifråga upprätthåller en adekvat skyddsnivå, att överföringen omfattas av en lämplig skyddsåtgärd eller i särskilda undantagsfall. Vidare behöver även kompletterade skyddsåtgärder, utöver de lämpliga skyddsåtgärderna, vidtas i vissa fall.1 Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida personuppgiftsansvarig har identifierat de tredjelandsöverföringar som utförs, huruvida personuppgiftsansvarig tillämpar överföringsverktyg på de tredjelandsöverföringar som utförs och om nödvändiga bedömningar har gjorts avseende tredjelandsöverföringarna. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Kontroller om huruvida det förekommer tredjelandsöverföringar har gjorts genom att söka igenom registerförteckningen, genomförda samt pågående konsekvensbedömningar och PUB- avtal. Har personuppgiftsansvarig identifierat de tredjelandsöverföringar som utförs? Eftersom förvaltningen ännu inte genomfört informationsklassningar för de system som används är det svårt att utesluta att tredjelandsöverföringar skulle kunna förekomma som ännu inte identifierats. Tillämpar personuppgiftsansvarig ett överföringsverktyg på de tredjelandsöverföringar som utförs? Överföringen som sker kopplat till Meta-företagen grundar sig på adekvansbeslut från 2023. Har nödvändig bedömning, ”Transfer Impact Assessment” (TIA), gjorts avseende tredjelandsöverföringarna? Ingen TIA har genomförts av stadsdelsförvaltningen, den överföring som sker grundar sig på adekvansbeslutet från 2023. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Detta rapporteringsområde är nytt för i år och det finns därför inget resultat från föregående år att jämföra med. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Många av de verksamhetssystem som används inom förvaltningen har upphandlats och förvaltas centralt i staden. Exempel finns på system där tredjelandsöverföring förekommer, där man gjort nödvändiga bedömningar i form av Transfer Impact Assessment. Staden har tidigare, genom juridiska avdelningen, trots adekvansbeslutet 2023 kommunicerat en restriktiv hållning när det kommer till tredjelandsöverföringar även där detta beslut är gällande. Stadsdelsförvaltningen kan i linje med detta fortsätta ställa krav på att 1 Europeiska dataskyddsstyrelsens (EDPB) Rekommendationer 01/2020 om åtgärder som komplement till överföringsverktyg för att säkerställa överenstämmelsen med EU-nivån för skydd av personuppgifter, Version 2.0, Antagna den 18 juni 2021. personuppgifter ska lagras och behandlas inom EU/EES, och i de fall detta inte är möjligt behöver leverantören visa på adekvata skyddsåtgärder Rekommendationen på detta område är att fortsatt alltid beakta frågan om tredjelandsöverföring vid upphandlingar och val av IT-system, samt att tidigt inkludera dataskyddsombudet i alla processer som kan innebära att övervägningar kring tredjelandsöverföring kan behöva ske. Bilaga 2 – Andra genomförda granskningar och omvärldsbevakning Andra granskningar som dataskyddsombudet har genomfört under året Mot bakgrund av ordinarie dataskyddsombuds frånvaro mellan januari-september har huvuddelen av de granskningar som genomförts skett mellan september-december. Prioriteringar har behövt ske vilket inneburit vissa avsteg från årshjulet. De granskningar som har prioriterats och genomförts under hösten har bland andra varit följande. 1. Dataskyddsombudets enkät till enhetschefer om dataskyddsarbetet 2025 Enkäten bestod av två frågor: 1. Har din enhet genomfört eller planerar att genomföra några av följande åtgärder under 2025: - Uppdatering eller kontroll av befintliga registreringar i Draftit Privacy Records (registerförteckningen) - konsekvensbedömning av högriskbehandlingar - tekniska eller organisatoriska åtgärder för att öka säkerheten kring personuppgiftsbehandlingar (t.ex. upprätta/uppdatera lokala rutiner, genomföra informationsklassningar, se över fysisk säkerhet kring hantering av handlingar, genomföra utbildningar etc.) 2. Upplever du att du idag har tillräcklig kunskap om dataskydd/GDPR för att göra bedömningar och/eller vid behov stötta medarbetare i frågor om att behandla personuppgifter i det dagliga arbetet? Om nej, vilken typ av stöd skulle du önska mer av? T ex utbildningar, stöd från dataskyddsombud/dataskyddssamordnare, tydligare rutiner/checklistor m.m. Svarsfrekvensen bland svarande chefer var omkring 40 %. Resultatet av fråga ett visade att majoriteten av de svarande inte genomfört eller planerade att genomföra någon av åtgärderna som framgår av fråga ett. Övriga beskrev att åtgärder planerades samt var under genomförande, samt att rutiner uppdateras kontinuerligt utifrån uppkomna händelser såsom personuppgiftsincidenter. Resultatet av fråga två var att en majoritet önskade mer stöd från DSO, tydligare rutiner och önskemål kom även kring förtydliganden gällande dataskyddssamordnarnas roll. Ett antal svarande uppgav att de hade tillräcklig kunskap om dataskydd för det dagliga arbetet. 2. Fördjupad granskning av registerförteckningen I genomgången av registerförteckningens nästan samtliga registreringar visade resultatet på både många goda exempel där verksamheterna kommit långt och svarat på alla obligatoriska frågor. Dock visade granskningen även på att det finns en ansenlig mängd registreringar som avser högriskbehandlingar där arbetet inte kommit tillräckligt långt och man inte har svarat på de obligatoriska frågorna. Detta behöver åtgärdas omgående. Att förvaltningen inte dokumenterat kring vare sig ändamål, hur personuppgiftsbehandlingarna behandlas, vilket lagstöd man har eller vilka säkerhetsåtgärder som behandlingarna omgärdas av blir extra bekymmersamt när det just handlar om behandlingar som avser stora mängder känsliga personuppgifter. Behandlingarna avser även personer som befinner sig i särskilt utsatta positioner såsom barn, funktionsvarierade, äldre och i övrigt sårbara positioner. Ansvariga chefer har under hösten fått feedback från dataskyddsombudet på sina registreringar 3. Antal som genomfört den obligatoriska utbildningen i dataskydd och informationssäkerhet Kontroll har genomförts av hur många som genomgått den obligatoriska grundutbildningen i dataskydd som ska genomföras årligen. Resultatet från slutet av november visade på att enbart 11 % av förvaltningens medarbetare genomfört utbildningen. 4. Granskning sociala medier-konton Två av förvaltningens sociala medier-konton granskades för att se huruvida profilerna innehöll länkar till den nödvändiga informationen till registrerade om personuppgiftsbehandling. De granskade kontona som inte innehöll rätt information fick återkoppling och åtgärdade. Dataskyddsombudets rekommendationer baserat på iakttagelserna ovan Dataskyddsombudets rekommendationer 1. Utbildning ledd av DSO med genomgång av tillgängligt stödmaterial för att säkerställa att alla känner till de rutiner och riktlinjer som redan finns upprättade. Fortsätt vidareutveckla befintliga stöd och styrdokument, samt stötta i utveckling och framtagande av mer verksamhetsspecifika rutiner utefter behov. 2. Uppföljning under 2026 av de åtgärder som vidtagits efter återkopplingen som gavs till verksamheterna efter höstens granskning. 3. Rekommendation att chefer ser över hur de kan säkerställa att alla medarbetare genomför den obligatoriska grundutbildningen. Omvärldsbevakning Resultatet av dataskyddsombudets omvärldsbevakning i korthet • Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har inlett en tillsyn mot Miljödata i Karlskrona AB. Tillsynen pågår. IMY har även inlett tillsyn mot Region Västmanland, Älmhults kommun och Göteborgs stad. Tillsynerna mot Region Västmanland, Älmhults kommun och Göteborgs stad granskar huruvida de vidtagit lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder enligt dataskyddsförordningen, GDPR. Granskningen avser åtgärder för att säkerställa en lämplig säkerhetsnivå i förhållande till riskerna med den behandling av personuppgifter som skett i Miljödatas system. Det blir mycket viktigt för nämnden och staden i sin helhet att ta del av resultaten i dessa tillsyner. • Den 1 april 2025 började nya kameraregler att gälla. De innebär att ingen längre behöver söka tillstånd hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) för sin bevakning. Istället införs nya krav på framför allt offentlig verksamhet som kamerabevakar eller planerar att bevaka. Enligt IMY innebär reglerna nya krav på bland annat kommuner, regioner och myndigheter att själva säkerställa att deras bevakning är tillåten. De behöver nu upprätta dokumenterade intresseavvägningar för all sin bevakning och registrera sin bevakning i en förteckning. • NIS2, EU:s nya direktiv för att höja cybersäkerheten ersätter det äldre NIS-direktivet, med syfte att stärka skyddet för samhällsviktiga tjänster genom tydligare krav på riskhantering, incidentrapportering och utökad omfattning till fler sektorer, implementeras i Sverige som cybersäkerhetslagen och träder i kraft 15 januari 2026. Lagen omfattar fler typer av organisationer än tidigare lagstiftning, däribland kommuner och ställer högre krav på informationssäkerhet. Övrigt att rapportera/övriga observationer I dataskyddsombudets mening är ett ökat samarbete mellan förvaltningar och bolag och staden i stort att anse som positivt för kvalitet, likvärdighet och effektivitet när det kommer till arbetet med personuppgiftshantering. Att vi idag i hög utsträckning arbetar separat i vad som torde vara mycket liknande processer över staden på grund av vårt egna personuppgiftsansvar är att inte ta tillvara på resurserna på bästa sätt. Det sker redan ett gott samarbete i många processer, men samarbetsformer och gemensam styrning bör kunna utvecklas än mer. Något som bör lyftas är behovet av en säkrare lösning för e-postanvändning när det kommer till känsliga personuppgifter och sekretesskyddad information. Det finns bestämmelser i staden som är tydliga med att denna typ av information inte ska skickas med vanlig e-post (orkypterad), men erfarenhet och observationer gör tydligt att så sker över förvaltningen. Det är starkt efterfrågat från chefshåll att få tillgång till en säker (krypterad) e-posttjänst för att på ett bättre sätt kunna skydda informationen. Rekommendationen är därför att prioritera detta under 2026. Det är viktigt att dataskyddsombudet blir involverad tidigt i alla processer såsom upphandlingar, införande av IT-system eller andra förändringar som innebär att personuppgifter ska behandlas, särskilt om det handlar personuppgiftsbehandlingar i stor omfattning. Detta för att dataskyddsombudet ska kunna stötta i de bedömningar som behöver göras och ge rekommendationer när det behövs. Det är också viktigt att det alltid upprättas PUB-avtal i de fall det finns behov av detta, men att det också föregås av en grundlig genomgång av vilka personuppgifter som ska behandlas, med vilka syften och uppdelningen mellan parterna vilket bör ske i samråd med dataskyddsombudet. Rekommenderas att granska följande under nästkommande år, baserat på årets resultat samt vad som inte hunnit prioriteras: • Hur arbetet framskrider med tröskelanalyser och konsekvensbedömningar • Information till registrerade • Personuppgiftsincidenter – fortsatt granskning av dokumentationen kring incidenter • Stickprov i verksamhetssystem utifrån uppgifts- och lagringsminimering --- [Bilaga 3 5 Rapport för årlig uppföljning SAM för Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2025.pdf] [Skriv här] [Skriv här] Bilaga 3:5 Rapport för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2025 Skarpnäcks stadsdelsnämnd Handläggare Tjänsteutlåtande Sid 1 (9) Innehållsförteckning Checklista för Årlig uppföljning ............................................................................................. 2 Årlig uppföljning ................................................................................................................................2 Checklista för årlig uppföljning .........................................................................................................4 Arbetsmiljöpolicy ..........................................................................................................................4 Rutiner SAM .................................................................................................................................5 Uppgiftsfördelning och kunskaper ................................................................................................5 Medverkan och Samverkan ...........................................................................................................6 Risker i arbetet ..............................................................................................................................7 Främjande faktorer ........................................................................................................................7 Undersökning Riskbedömning Åtgärda Följa upp ........................................................................7 Riskbedömningar inför förändring ................................................................................................8 Tillbud, arbetsskador och ohälsa ...................................................................................................9 Årlig uppföljning ...........................................................................................................................9 Uppföljning av föregående års beslutade aktiviteter avseende SAM .................................. 9 Handläggare: Elisabet Tullgren, 08-508 150 30 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 2 (9) Checklista för Årlig uppföljning Årlig uppföljning Årlig analys Skriv sammanfattande analys SAM - Analys VB Förvaltningen sjösatte en ny organisation från den 1 januari 2025. Tre nya verksamhetsavdelningar och en samlad verksamhetsstödsavdelning startade. Syftet med arbetet har varit att ge chefer bättre förutsättningar i sitt uppdrag, tydligare ansvar och mandat samt medarbetare bättre förutsättningar för stöd från sin chef med ett riktvärde på mellan 10-30 medarbetare per chef i stadens verksamheter. Förvaltningens alla chefer fick fulla mandat med ansvar för verksamhet, personal och ekonomi. Fler av förvaltningens chefer har nu mellan 10-30 underställda medarbetare. I ansvaret för personal ingår arbetsmiljöfrågorna. Förvaltningen har därmed en ny struktur för fördelning av arbetsmiljöuppgifter. Dessa förändringar har följts upp under året och chefernas förutsättningar kommer att följas upp även under 2026. Nya samverkansforum med de fackliga förbunden har också inrättats för att harmoniera med den nya organisationen. Dessa har också utvärderats i slutet av året i dialog mellan arbetsgivare och fackliga förbund. Uppföljningen av arbetsmiljöarbetet omfattar fler enheter än förra året, nu 43 enheter och områden (förra året 29 enheter). Förvaltningsnivån sammanfattar helheten och inkluderar enheter, områden, avdelningar samt den övergripande förvaltningsnivån. Rapporten omfattar därmed 48 rapporteringar för 2025. Förbättringsområden - analys av utfall Flera chefer i förvaltningen har i den nya organisationen fått fulla mandat med ansvar för verksamhet, ekonomi och personalfrågor, vilket inkluderar arbetsmiljöuppgifter. Medarbetare har i flera verksamheter fått en ny chef. Nya ledningsgrupper för chefer har formerats. Ny organisation för samverkan med de fackliga förbunden har också lett till behov av att hitta former och arbetssätt för de nya samverkansforumen. Enheternas, områdenas och avdelningarnas rapportering visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar väl. Arbetsmiljöarbetet har under året följt stadens och förvaltningens rutiner och systematik. Det är samtidigt tydligt att några enheter fortsatt behöver utveckla såväl kunskap, arbetssätt som egna rutiner för arbetet. Det kan förklaras av omställningen till den nya organisationen och nya roller. Två enheter rapporterar att stadens arbetsmiljöpolicy, tillika personalpolicyn, endast är delvis känd på arbetsplatsen. Enheterna lyfter att det kan finnas behov av att ta upp den igen i dialog på till exempel arbetsplatsträffar under 2026, så som årshjulet för arbetsmiljöarbetet förordar. Två enheter rapporterar att det delvis finns skriftliga rutiner som beskriver hur det Handläggare: Elisabet Tullgren, 08-508 150 30 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 3 (9) Skriv sammanfattande analys systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till. Enheterna lyfter att de rutiner som finns kan ses över för att bli tydligare och att det finns nyanställda som behöver information. Några enheter vet inte om det finns en skriftlig uppgiftsfördelning för alla på arbetsplatsen som tilldelats arbetsmiljöuppgifter, samt om förutsättningarna följs upp för de som tilldelats arbetsmiljöuppgifter. Nya skyddsombud behöver introduceras och ges stöd i hanteringen av uppgifter. Två enheter rapporterar att medarbetarna endast delvis har kunskaper om de arbetsmiljörisker som finns på arbetsplatsen. Dessa enheter lyfter behov av utbildning i ergonomi och stresshantering som planeras under 2026. Fyra enheter bedömer att det endast delvis finns skriftliga instruktioner när det gäller särskilt riskfyllda arbetsuppgifter. Det kan till exempel handla om risk för hot och våld eller ensamarbete. Arbete pågår på dessa enheter för att se över de instruktioner som finns och det arbetet fortsätter under 2026. Två enheter rapporterar att de endast delvis bedriver ett främjande arbete med tidiga insatser för ett hållbart arbetsliv. Åtgärder som dessa enheter har behov av att åtgärda 2026 handlar bland annat om att genomföra ergonomiutbildning. Sju enheter rapporterar att riskbedömningar av verksamhetens arbetsmiljö endast delvis genomförs löpande. Två enheter rapporterar att planerade åtgärder endast delvis dokumenteras i en handlingsplan. Verksamheterna hanterar ofta det löpande arbetsmiljöarbetet genom dialog med medarbetare och skyddsombud. Tre enheter rapporterar att uppföljning av vidtagna åtgärder endast delvis genomförts i syfte att kontrollera att de fått avsedd effekt. Fem enheter svarar att de inte säkert vet om åtgärderna haft avsedd effekt. Uppföljningsarbete pågår för att säkerställa att åtgärder haft avsedd effekt. Uppföljningsarbetet kan fortsätta att stärkas. Framgångsfaktorer - analys av utfall Samtliga enheter rapporterar att det finns en struktur och systematik i arbetsmiljöarbetet med en hög grad av delaktighet för medarbetare och med ett aktivt stöd från skyddsombud. Några enheter saknar skyddsombud från den egna verksamheten och kan då samarbete med andra skyddsombud. Alla enheter instämmer helt i att medarbetarna har möjlighet att medverka i verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete, att arbetsmiljöfrågorna samordnas med andra aktiviteter i verksamhetens styrnings- och förbättringsarbete, samt att samverkan sker med skyddsombuden i frågor gällande verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete som till exempel arbetsmiljöronder och riskbedömningar. Dessutom instämmer alla enheter helt i att undersökningar av verksamhetens arbetsmiljö genomförs löpande gällande fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö och att beslutade åtgärder följs upp i samverkan. Alla enheter instämmer också helt i att företagshälsovården kontaktas vid behov av stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet, inklusive vid behov av stöd i arbetsanpassning och rehabilitering. Alla enheter instämmer också helt i att den årlig uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet sker i samverkan. Handläggare: Elisabet Tullgren, 08-508 150 30 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 4 (9) Skriv sammanfattande analys Stadens system för händelser och avvikelser i arbetsmiljöarbetet (IA) används för anmälningar av händelser och utredningar där både berörd medarbetare, skyddsombud och chef deltar. Sjukfrånvaro förebyggs, följs upp och stöd finns att få både från HR och företagshälsovården i arbetet med tidiga insatser och rehabilitering. Arbetet med friskfaktorer har fortsatt under året och många medarbetare nyttjar stadens friskvårdsförmåner. Arbete med medarbetarenkätens olika områden kring styrning, motivation och ledarskap har högt svarsdeltagande och goda resultat i många verksamheter. Varje arbetsgrupp har identifierat områden som behöver stärkas och planer och genomfört åtgärder, samt också samtalat om vad som skapar värde och vad de behöver värna om. Arbetsmiljöutbildning har erbjudits både chefer och skyddsombud och arbetet med lika rättigheter och möjligheter på jobbet har varit en del av arbetsmiljöarbetet. En stadsgemensam digital arbetsmiljöutbildning finns också till stöd vid utbildningsbehov som uppkommer när som helst under året. Förvaltningen har också genomfört en partsgemensam utbildning i att förebygga och hantera kränkande särbehandling med de fackliga förbunden. Föregående års aktiviteter från årlig uppföljning - analys av utfall Förvaltningens uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet för år 2024 omfattade 29 enheter på samtliga avdelningar. I uppföljningen rapporterade då några enheter att stadens personalpolicy inte var tillräckligt känd bland medarbetarna. Förvaltningen övertog verksamheter inom utförare LSS i egen regi i november 2023. Personalen hade fått information både skriftligt och muntligt om stadens personalpolicy, men det var mycket nytt i och med verksamhetsövergången. Några enheter rapporterade att riskbedömningar inte genomförts på enhetsnivå i det arbete med enhetlig chefsstruktur som förvaltningen drivit. Förvaltningen arbetade mot en enhetlig chefsstruktur i staden med goda förutsättningar för förvaltningens chefer och medarbetare efter ett beslut i kommunfullmäktige i januari 2024. Arbetet genomfördes i en process med olika steg enligt stadens vägledningsmaterial med kartläggning av nuläge, analys av behov och möjligheter samt beslut om nya chefsbefattningar och en ny organisation. Under hela processen genomfördes samverkan med de fackliga förbunden kontinuerligt i det förvaltningsövergripande samverkansforumet. Förslaget på ny organisation med nya chefstjänster riskbedömdes med samtliga åtta fackliga förbund vid två tillfällen inför stadsdelsdirektörens beslut under hösten 2024. Checklista för årlig uppföljning Arbetsmiljöpolicy Fråga Svar Åtgärd Tidplan Är stadens Instämmer helt(Eget) Ta upp Startdatum Arbetsmiljöpolicy (tillika personalpolicyn på t ex 2026-01-01 Personalpolicyn) känd på APT under 2026, i enlighet Handläggare: Elisabet Tullgren, 08-508 150 30 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 5 (9) Fråga Svar Åtgärd Tidplan arbetsplatsen? Instämmer 46 (st) med årshjulet för Slutdatum helt arbetsmiljöarbetet. 2026-12-31 Instämmer 2 (st) delvis Rutiner SAM Fråga Svar Åtgärd Tidplan Finns skriftliga rutiner Instämmer helt(Eget) Information och dialog Startdatum som beskriver hur det om rutinerna i 2026-01-01 systematiska arbetsgruppen under året. Slutdatum arbetsmiljöarbetet ska gå 2026-12-31 till på arbetsplatsen? Instämmer 46 (st) Skriftliga rutiner ska helt finnas avseende: - Årlig uppföljning av SAM Instämmer 2 (st) inklusive återkoppling till delvis nämnd - Fördelning och uppföljning av arbetsmiljöuppgifter - Hur rapportering av identifierade risker i verksamheten går till - Introduktion i arbetsplatsens SAM för nyanställda samt de som varit frånvarande en längre tid från arbetsplatsen - Löpande undersökning, riskbedömning, vidtagande av åtgärder samt uppföljning - Riskbedömning inför förändringar i verksamhet - Utredning av tillbud, olycksfall och ohälsa Uppgiftsfördelning och kunskaper Fråga Svar Åtgärd Tidplan Finns en skriftlig Instämmer helt(Eget) Nya skyddsombud Startdatum uppgiftsfördelning för alla behöver introduceras och 2026-01-01 på arbetsplatsen som ges stöd avseende deras Slutdatum tilldelats uppgifter. 2026-12-31 arbetsmiljöuppgifter? Vet ej 2 (st) Instämmer 45 helt (st) Instämmer 1 delvis (st) Följs förutsättningarna Instämmer helt(Eget) På några enheter finns Startdatum upp för de som tilldelats behov av att följa upp 2026-01-01 arbetsmiljöuppgifter förutsättningarna för Slutdatum utifrån: fördelningen av 2026-12-31 - Tillräcklig kunskap för Vet ej 2 arbetsmiljöuppgifter. arbetsmiljöuppgifterna? (st) - Tillräcklig kompetens för arbetsmiljöuppgifterna? Handläggare: Elisabet Tullgren, 08-508 150 30 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 6 (9) Fråga Svar Åtgärd Tidplan - Tillräckliga befogenheter Instämmer 44 för arbetsmiljöuppgifterna? helt (st) - Tillräckliga resurser för arbetsmiljöuppgifterna? Instämmer 2 delvis (st) Har chefer, medarbetare Instämmer helt(Eget) Alla enheter har inte Startdatum och skyddsombud skyddsombud från den 2026-01-01 kunskaper om egna verksamheten, men Slutdatum förhållanden som skapar kan då nyttja andra 2026-12-31 en god arbetsmiljö? Instämmer 47 (st) skyddsombud. helt Instämmer 1 (st) delvis Har medarbetarna Instämmer helt(Eget) Utbildning i ergonomi Startdatum kunskaper om de och stresshantering 2026-01-01 arbetsmiljörisker som planeras in av berörda Slutdatum finns på arbetsplatsen? verksamheter. 2026-12-31 I syfte att förebygga att Instämmer 46 (st) ohälsa och olycksfall helt inträffar skall arbetsgivaren se till att ovanstående Instämmer 2 (st) uppfylls. delvis Har medarbetarna Instämmer helt(Eget) Inom vissa Startdatum kunskaper om hur de ska verksamheter på 2026-01-01 utföra arbetet säkert? avdelningen för individ- Slutdatum och familjestöd behöver 2026-06-30 Instämmer 47 (st) larmgenomgångar helt genomföras 2026. Instämmer 1 (st) delvis Kontaktas Instämmer helt(Eget) Företagshälsovården vid behov av stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet Instämmer 48 (st) (inklusive helt arbetsanpassning och rehabilitering)? Medverkan och Samverkan Fråga Svar Åtgärd Tidplan Har medarbetarna Instämmer helt(Eget) möjlighet att medverka i verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete (t ex Instämmer 48 (st) APT)? helt Samordnas Instämmer helt(Eget) arbetsmiljöfrågorna med andra aktiviteter i verksamhetens styrnings- och förbättringsarbete (t Instämmer 48 (st) ex kompetensförsörjning-, helt budget- och Handläggare: Elisabet Tullgren, 08-508 150 30 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 7 (9) Fråga Svar Åtgärd Tidplan kvalitetsarbete)? Samverkar arbetsgivaren Instämmer helt(Eget) med skyddsombuden i frågor gällande verksamhetens systematiska Instämmer 48 (st) arbetsmiljöarbete (t ex helt arbetsmiljöronder, riskbedömningar)? Risker i arbetet Fråga Svar Åtgärd Tidplan Finns skriftliga Instämmer helt(Eget) Instruktionerna gås Startdatum instruktioner när det gäller igenom och skrivs ner 2026-01-01 särskilt riskfyllda avseende särskilt Slutdatum arbetsuppgifter/för de riskfyllda/allvarliga risker i 2026-06-30 risker som bedömts som Ej relevant 3 de verksamheter som har allvarliga? (st) behov av förtydliganden. Instämmer 41 helt (st) Instämmer 4 delvis (st) Främjande faktorer Fråga Svar Åtgärd Tidplan Bedriver vi på Instämmer helt(Eget) Vissa enheter lyfter Startdatum arbetsplatsen ett behovet av 2026-01-01 främjande arbete med ergonomiutbildning och Slutdatum tidiga insatser för ett planerar in det med stöd 2026-06-30 hållbart arbetsliv? Instämmer 46 (st) av företagshälsovården. T ex med fokus på helt hälsofrämjande faktorer/friskfaktorer. Instämmer 2 (st) delvis Följs målen avseende den Instämmer helt(Eget) organisatoriska och sociala arbetsmiljön upp (i syfte att främja hälsa och motverka ohälsa) på Instämmer 47 (st) förvaltnings- och/eller helt arbetsplatsnivå? Instämmer 1 (st) delvis Undersökning Riskbedömning Åtgärda Följa upp Fråga Svar Åtgärd Tidplan Dokumenteras planerade Instämmer helt(Eget) åtgärder i en handlingsplan? Är det inte möjligt att åtgärda Handläggare: Elisabet Tullgren, 08-508 150 30 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 8 (9) Fråga Svar Åtgärd Tidplan en identifierad risk Instämmer 46 (st) omedelbart ska den läggas i helt en handlingsplan. Instämmer 2 (st) delvis Genomförs Instämmer helt(Eget) Riskbedömningar kan Startdatum riskbedömningar av behöva göras på ett mer 2026-01-01 verksamhetens systematiskt sätt på de Slutdatum arbetsmiljö löpande? olika enheterna. Åtgärder 2026-06-30 Riskbedömning ska ske vid Instämmer 41 (st) behöver också nya eller förändrade helt dokumenteras och följas förutsättningar i arbetsmiljön upp. (t ex ny brukare i Instämmer 7 (st) verksamheten, utflykt i delvis förskolan). Genomförs Instämmer helt(Eget) undersökningar av verksamhetens arbetsmiljö löpande (gällande fysisk, Instämmer 48 (st) organisatorisk och social helt arbetsmiljö)? Har uppföljning av Instämmer helt(Eget) Chefer behöver Startdatum vidtagna åtgärder säkerställa att åtgärder har 2026-01-01 genomförts i syfte att haft avsedd effekt, stärka Slutdatum kontrollera att de fått sitt uppföljande arbete 2026-06-30 avsedd effekt? Ej relevant 2 under 2026. (st) Vet ej 5 (st) Instämmer 38 helt (st) Instämmer 3 delvis (st) Riskbedömningar inför förändring Fråga Svar Åtgärd Tidplan Genomförs Instämmer helt(Eget) Nyttja Startdatum riskbedömningar inför riskbedömningar vid 2026-01-01 förändring i verksamheten förändringar som ett stöd i Slutdatum (förändringar som avses förändringsarbetet och för 2026-12-31 kan t ex röra Instämmer 46 (st) att säkerställa omorganisation, helt arbetsmiljöfrågorna. ombyggnation, nya arbetssätt)? Instämmer 2 (st) Syftet är att upptäcka om delvis den planerade förändringen kan medföra risker för ohälsa eller olycksfall som behöver åtgärdas innan förändringen träder i kraft. Skyddsombud ska delta. Handläggare: Elisabet Tullgren, 08-508 150 30 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 9 (9) Tillbud, arbetsskador och ohälsa Fråga Svar Åtgärd Tidplan Har utredningar av Instämmer helt(Eget) eventuella tillbud, arbetsskador eller ohälsa genomförts i syfte att undvika att fler kan Ej relevant 3 drabbas? (st) Instämmer 45 helt (st) Årlig uppföljning Fråga Svar Åtgärd Tidplan Följs beslutade åtgärder Instämmer helt(Eget) upp i samverkan? Instämmer 48 (st) helt Genomförs årlig Instämmer helt(Eget) uppföljning av SAM i samverkan? Instämmer 48 (st) helt Uppföljning av föregående års beslutade aktiviteter avseende SAM Vid föregående års uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet uppgav några av förvaltningens närmare 30 enheter att stadens personalpolicy inte var tillräckligt känd bland medarbetarna. Förvaltningen övertog verksamheter inom utförare LSS i egen regi i november 2023 och personalen hade fått information om stadens personalpolicy, men det var mycket nytt i och med verksamhetsövergången. Detta togs upp på nytt på i dialog på arbetsplatsträffar. Några enheter rapporterade att riskbedömningar inte genomförts på enhetsnivå i det arbete med enhetlig chefsstruktur som förvaltningen drivit. Förvaltningen arbetade mot en enhetlig chefsstruktur i staden med goda förutsättningar för förvaltningens chefer och medarbetare efter ett beslut i kommunfullmäktige i januari 2024. Arbetet genomfördes i en process med olika steg enligt stadens vägledningsmaterial med kartläggning av nuläge, analys av behov och möjligheter samt beslut om nya chefsbefattningar och en ny organisation. Under hela processen genomfördes samverkan med de fackliga förbunden kontinuerligt i det förvaltningsövergripande samverkansforumet. Förslaget på ny organisation med nya chefstjänster riskbedömdes med samtliga åtta fackliga förbund vid två tillfällen inför stadsdelsdirektörens beslut under hösten 2024. Handläggare: Elisabet Tullgren, 08-508 150 30 start.stockholm --- [Bilaga 3 6 Rapport av intern granskning, Samverkan och uppföljning skola och socialtjänst.pdf] Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Anteckningar Avdelningen individ- och familjestöd 2025-12-23 Sida 1 (10) Samverkan och uppföljning mellan skola och socialtjänst – intern granskning Sammanfattning En fungerande skolgång är en central skyddsfaktor för familjehemsplacerade barn och har stor betydelse för deras framtida hälsa, etablering i samhället och möjligheter till självförsörjning. Granskningen visar att skolfrågan har en tydlig och återkommande plats i handläggningen. Uppföljning av skolgång sker regelbundet genom hembesök, samtal med barn och familjehem samt genom samverkan med skolan. Kontakten med skolan fungerar överlag väl och skolresultat följs upp i samtliga granskade ärenden. Arbetet är särskilt strukturerat och systematiskt i de ärenden där barnet omfattas av insatsen SkolFam1, med tydliga planer, regelbundna möten och ett uttalat fokus på skolresultat och lärande. I flera ärenden saknas aktuella vårdplaner2 och genomförandeplaner3, vilket kan leda till otydlighet kring mål, planerade åtgärder och uppföljning av barnets skolgång. För barn som inte omfattas av SkolFam framstår uppföljningen som mindre strukturerad, även om skolgången uppmärksammas även i dessa ärenden. 1 Skolfam är en arbetsmodell som stärker skolgången för barn i familjehem. Modellen bygger på samarbete mellan socialtjänst och skola, med barnets delaktighet i centrum. 2 En vårdplan är ett lagstadgat dokument inom socialtjänsten som anger syftet Skarpnäcks stadsdelsförvaltning med placeringen, övergripande mål samt vilka insatser som behövs för att Avdelningen individ- och familjestöd tillgodose barnets behov Björkhagsplan 6 3 Vårdplanen ska kompletteras med en genomförandeplan som beskriver hur 12117 Johanneshov kajsa.schyberg@stockholm.se insatserna ska genomföras. start.stockholm Anteckningar Sida 2 (10) Sammantaget bedöms socialtjänsten ha ett i praktiken fungerande arbetssätt för att uppmärksamma och följa upp familjehemsplacerade barns skolgång på individnivå. Utifrån granskningens resultat kan följande övergripande utvecklingsområden identifieras: • Tydligare planerings- och uppföljningsstruktur för barn som inte omfattas av SkolFam, så att skolgången följs upp med motsvarande systematik oavsett insats. • Aktuella vårdplaner och genomförandeplaner behöver säkerställas i samtliga ärenden, med tydliga mål kopplade till skolgång och lärande. • Ökad koppling mellan skolresultat, behov och åtgärder, där dokumentationen tydligt visar hur identifierade svårigheter leder till beslutade insatser och hur dessa följs upp. Inledning Barn som har vuxit upp i samhällsvård löper flera gånger större risk än andra barn att i vuxen ålder drabbas av hälsorelaterade och psykosociala problem. En av de starkaste skyddsfaktorerna mot en sådan utveckling är att barnet har haft en bra skolgång och skolanknytning. Det motverkar både framtida ohälsa, missbruk och kriminalitet och ökar chansen att komma in på arbetsmarknaden. I uppföljningen av förvaltningens mål och budget har under flera år olika individbaserade indikatorer varit utformade för att följa i vilken utsträckning barn som har en placering uppnår kunskapskraven i skolan. Indikatorn har ibland omfattat familjehemsplacerade barn, ibland alla placeringsformer. 2024 mättes exempelvis även kunskapsnivån för barn inom HVB. Utöver det har beskrivningstexterna till indikatorn förtydligats över tid och samtliga årskurser inkluderats från att ha kunnat mätas för elever som går ut grundskolan till att mätas för samtliga årskurser från och med förskoleklass. Föränderligheten i urvalet för indikatorn i kombination med hur problemorsakerna bakom placeringar för barn i samhällsvården har utvecklats de senaste åren gör det svårt att tillförlitligt analysera indikatorutfallet över tid eftersom olika saker i praktiken har mätts i verksamheten. En slutlig försvårande faktor är att placeringsformerna för de unika barnen ändras utifrån den individuella utvecklingen och kan se olika ut både vad gäller tid och inriktning. Målvärdet är dock relativt oförändrat utifrån logiken att inte sänka målvärden som uppnåtts tidigare år. För verksamhetsåret 2025 delades indikatorn upp i en som avser mäta graden av uppnådda kunskapsmål för barn inom institutionsvård respektive familjehemsvård. För att ett barn ska inräknas bland dem som når Anteckningar Sida 3 (10) kunskapskraven krävs måluppfyllelse i samtliga kärnämnen, det vill säga svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. I tertialrapport 2 2025 prognosticerades årsmålet uppnås delvis och i en del av analysen konstaterades att många av de familjehemsplacerade barnen bär på trauman och ofta har en flerårig problematisk skolgång innan placering. Vid en familjehemsplacering är det prioriterat att ge barnen en trygg miljö och att de får hjälp att bearbeta tidigare upplevelser. För några av barnen kan det vara en positiv utveckling att vara inskriven i en skola där de trots sina svårigheter är välkomna, för andra kan en utveckling vara att de är med på veckans alla lektioner utan att avvika. De allra flesta av barnen redovisar en positiv trend på sina skolresultat även om de inte alltid uppnår godkänt resultat i alla ämnen. Skillnaden som uppmätts redan 2024 mellan pojkar och flickor, där flickors uppnåendegrad var lägre än pojkarnas, bestod. Förvaltningen åtog sig att genomföra en intern granskning av samverkan och uppföljning mellan skola och socialtjänst avseende familjehemsplacerade barn. Syftet var att få en fördjupad bild av verksamhetens arbetssätt och utifrån detta avgöra om kvalitetsförbättringar behövs. Granskningen har därför särskilt belyst i vilken utsträckning skolresultaten följs upp på ett systematiskt sätt. Den har också omfattat en översyn av kontaktpersonsuppdrag vars uppdrag syftar till att stötta familjehemsplacerade barn som inte når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan. Metod, målgrupp och urval Förvaltningen har genomfört en intern granskning av samverkan och uppföljning mellan skola och socialtjänst avseende familjehemsplacerade barn. Granskningen syftar till att särskilt belysa i vilken utsträckning skolresultaten följs upp på ett systematiskt sätt. Därtill omfattar granskningen en översyn av kontaktpersonsuppdrag, vars uppdrag är att stötta familjehemsplacerade barn som inte når kunskapsmålen i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska i grundskolan. Granskningen har genomförts av verksamhetskontroller vid avdelningen för individ- och familjestöd under hösten och vintern 2025. Granskningen har omfattat intervju med enhetschef på enheten Familjevård och placeringar samt två medarbetare på samma enhet. Syftet med intervjun är få en fördjupad bild av arbetssätt, rutiner och samverkan mellan berörda verksamheter. Granskningen har även innefattat en genomgång av digitala akter för samtliga familjehemsplacerade barn i grundskoleåldern som var aktuella i december 2025. Granskningsperioden sträckte sig från Anteckningar Sida 4 (10) december 2024 till december 2025 och omfattade totalt 17 unika ärenden, varav 11 avsåg flickor och 6 pojkar. Lagar, föreskrifter och styrdokument Socialtjänsten har flera lagar, föreskrifter och styrdokument att förhålla sig till när det kommer till kraven att följa familjehemsplacerade barns skolgång. Socialtjänstlagen (2025:400) tydliggör socialnämndens ansvar att följa upp barnets skolgång som en del av placeringen och att säkerställa att barnets behov av utbildning och utveckling beaktas i vårdplanering och uppföljning. Skollagen (2010:800) reglerar barnets rätt till utbildning och skolplikt, och gäller alla barn oavsett boendeform. Socialtjänsten har ett ansvar att samarbeta med skolan för att barnet ska få kontinuerlig och anpassad utbildning under placeringen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:11) kompletterar lagstiftningen genom att ange krav på socialnämndens planering, genomförande och uppföljning av familjehemsplaceringar, med särskild uppmärksamhet på barns skolgång och välmående. Praktiska stödverktyg som BBIC4 och samverkansmetoder som SAMS5 finns för att säkerställa kontinuitet i utbildningen och stöd vid skolbyte. Ytterligare stöd för socialtjänstens arbete finns i handböcker, statliga utredningar och initiativ som SkolFam, vilka betonar att placerade barn ska ha samma möjligheter till utbildning som alla andra barn. Tillsammans utgör dessa lagar, föreskrifter och stöddokument grunden för socialtjänstens arbete med att aktivt bevaka och stödja familjehemsplacerade barns skolgång, med barnets bästa som styrande princip. Organisation Avdelningen individ- och familjestöd består, utöver en stab, av två verksamhetsområden; Område vuxen och prevention och Område barn och familj. Enheten Familjevård och placeringar är organiserad under Område barn och familj. 4 Barn behov i centrum, BBIC, beskriver ett arbetssätt för socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Det innehåller en struktur för handläggning, genomförande och uppföljning av myndighetsutövningen. 5 SAMS är ett stöd för de inom socialtjänsten och skolan, som i det praktiska arbetet, ska samverka för att placerade barn och unga ska få en kontinuerlig skolgång när placeringen innebär skolbyte. Anteckningar Sida 5 (10) Enheten ansvarar bland annat för uppföljningen av familjehemsplacerade barn och unga, och består bland andra av en enhetschef, tre barnsekreterare och två familjehemssekreterare. Från och med november även en mentor. Samtliga medarbetare är utbildade socionomer. Rutiner och arbetssätt Uppföljning av skolgången för familjehemsplacerade barn åligger både familjehemssekreterare och barnsekreterare, som samarbetar i respektive ärende. Ansvarsfördelningen kan variera mellan ärenden, men generellt är det barnsekreteraren som samverkar med skolan och följer upp barnets skolgång. Lokala rutiner finns och beskrivs i intervju som väl förankrade i verksamheten. Enheten arbetar utifrån ett gemensamt årshjul där det framgår när olika arbetsmoment ska uppmärksammas under året. Lokala rutiner och material som används inom enheten är:  Årshjul  BBIC – konsultation med skola inkl. förslag på frågor till skolan.  Skolkort – blankettunderlag  Skolrutin om de elever som inte har SkolFam Etablerade kontaktvägar med skolorna sker främst via elevens mentor eller kurator. Mötesformer och samverkan anpassas i regel individuellt utifrån barnets behov och förutsättningar. Skolgången ska enligt gällande rutiner och arbetssätt följas upp löpande, minst två gånger per termin genom regelbundna hembesök och andra uppföljningsmöten. Skolgången följs därtill upp med hjälp av skolkort. Under intervjun konstateras det att det ibland är svårt att få tillbaka skolkorten från skolorna, och att det för vissa skolor är oklart vad de syftar till. För de barn som är aktuella inom SkolFam följs skolan upp systematiskt med stöd av insatsen, med regelbundna möten och inkomna SkolFam planer. För de barn som inte är aktuella för insats i form av SkolFam upprättas kontakt enligt rutin med skolan där det bedöms aktuellt, framför allt om det framkommer oro för barnets skolgång. Samtidigt konstateras det att alla barn och familjehem inom ramen för uppföljningarna får frågor om barnets skolgång och trivsel i skolan. Generellt upprättas kontakten mellan skola och socialtjänst på socialtjänstens initiativ. På övergripande nivå sammanställs skolresultat för att rapportera på indikator kopplade till skolresultat, dessa redovisas i tertial- och Anteckningar Sida 6 (10) verksamhetsrapport. I övrigt analyseras generellt inte underlagen på övergripande nivå. Insatser kopplade till skolgång Kontaktpersonsuppdrag används för barn som inte når skolmålen, med fokus på motivation, läxläsning och stöd utanför skoltid. Uppdraget följs upp genom halvårsvisa uppföljningar, skolmöten och muntlig återkoppling. Insatsen beskrivs ge förbättrad studievana och motivation. Insatsen SkolFam används där kriterierna uppfylls, medan SAMS främst används som ett rapporteringsverktyg och i mindre utsträckning som ett praktiskt stöd i arbetet. Pedagogiska kartläggningar kan begäras vid behov via skolan, även om det är sparsamt använt. Egenkontroll Enheten genomför inga egenkontroller avseende skolgången. Övrig kommentar Enheten ansvarar för utredning och rekrytering av familjehem. Inom ramen för utredningen utreds familjehemmens förmåga att fungera som så kallade ”skolföräldrar” och deras möjligheter att stödja barnets skolgång. Detta innefattar bland annat familjehemmets egna erfarenheter av skola och deras generella inställning till utbildning. Resultat av aktgranskning Inom ramen för granskningen har den digitala akten för samtliga familjehemsplacerade barn i grundskoleåldern som var aktuella i december 2025 granskats. Granskningsperioden sträckte sig från december 2024 till december 2025. Totalt omfattades 17 unika ärenden av granskningen, varav 11 avsåg flickor och sex pojkar. Av placeringarna sker sex enligt socialtjänstlagen (SoL) och 11 enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Det har inom ramen för granskningen bedöms tillräckligt att granska den digitala akten. Det bör samtidigt nämnas att det finns en risk att dokumentation om skolgången finns i fysisk akt, som inte dokumenterats i den digitala akten. Detta kan därmed ha påverkat resultatet något, även om risken bedöms som liten. Frågor Ja Nej Vårdplan finns 12 5 Genomförandeplan finns, och är 2 15 uppdaterad Skolkort finns dokumenterat 9 8 Anteckningar Sida 7 (10) Kontakt med skola/elevhälsa finns 16 1 dokumenterat Uppföljning av skolresultat finns 17 0 dokumenterat Skolkontaktperson 1 16 SkolFam 8 9 Vid genomförandet av granskningen ställdes frågor gentemot aktmaterialet med fokus på barnens skolgång, om skolgången synliggjorts och följts upp under perioden för aktgranskningen (dec 2024 – dec 2025). Vårdplan finns formulerad och uppdaterad i 12 av 17 ärenden. Vid placeringar ska en vårdplan som gäller ett barn revideras senast när barnet har varit placerat i två år. I de fem ärenden som inte bedömts ha en vårdplan finns en vårdplan formulerad, dock äldre än två år och bedöms därför inaktuella. I de två ärenden där genomförandeplan finns är mål avseende skola tydligt formulerat. I övriga ärenden saknas genomförandeplan eller så har den bedömts inaktuell. Granskningen visar att uppföljningar av placeringen genomförs regelbundet, både tillsammans med familjehemmen och enskilt med barnen. Skolgången tas löpande upp i dessa sammanhang och synliggörs i samtliga överväganden samt i journalföring och/eller andra relevanta dokument. Socialtjänsten följer under det granskade året upp skolresultat i samtliga ärenden, med dokumentation via skolkort, överväganden, journalanteckningar eller inkomna SkolFam-planer. Under året har socialtjänsten haft kontakt med skolan i alla ärenden utom ett. Skolkort finns dokumenterade i nio av 17 ärenden. Avsaknaden av skolkort kan förklaras av att skolan inte returnerat ifyllda skolkort till socialtjänsten och/eller att barnet nyligen påbörjat sin skolgång. Även när skolkort saknas finns uppgifter om skolgång och huruvida barnet når målen eller inte dokumenterade i akterna. Sex ärenden har en pågående SkolFam-insats, varav ett barn även har skolkontaktperson. Två ärenden befinner sig i uppstartsfas av SkolFam. För ett barn planeras insatsen skolkontaktperson vid tillfället för granskningen. Övriga barn har i flera fall stöd i form av kontaktperson i andra syften, anpassad skolgång eller planerade insatser via skolans elevhälsoteam eller BUP. Skolkontaktperson Anteckningar Sida 8 (10) Aktgranskningen visar att ett barn har en pågående insats i form av skolkontaktperson. Genomförandeplanen är aktuell, med tydligt formulerade mål. Uppföljning av insatsen framgår av journal. Aktgranskningen visar även att det för ett barn planeras att starta upp insatsen. Styrkor Granskningen visar genomgående att skolfrågan har en tydlig och återkommande plats i handläggningen av de granskade ärendena. Uppföljningar av placeringen genomförs regelbundet, både tillsammans med familjehemmen och enskilt med barnen. Skolgången tas löpande upp i dessa sammanhang och synliggörs i överväganden samt i journalföring. Samverkan mellan socialtjänst och skola sker regelbundet. Skolan är i olika omfattning kontaktad i flertalet ärenden och har lämnat bedömningar av barnets skolsituation. Skolresultat, åtgärder och ansvarsfördelning mellan olika aktörer följs upp på ett strukturerat sätt, vilket bidrar till en helhetsbild av barnets behov och pågående stöd. I flera ärenden framgår att behov av stöd är identifierade och att insatser kopplats på för att stärka barnets möjligheter att nå skolmålen. Detta gäller även i ärenden där barnet saknar kontaktperson, men där andra åtgärder och insatser kopplade till skolgången i samverkan med skolan initierats. SkolFam-insatsen framträder som en särskild styrka i de ärenden där den förekommer, då skolfrågan där är central och systematiskt behandlad genom återkommande möten och inkomna SkolFam-planer. Skolrelaterade frågor går att följa i journal, överväganden samt genom inkomna och registrerade handlingar. Det framgår också att socialtjänsten stöttar familjehemmen i kontakten med skolan när så behövs. Identifierade utvecklingsbehov Aktgranskningen visar att skolgången i stor utsträckning uppmärksammas och följs upp. Samtidigt identifieras det att det i vissa ärenden finns behov av att ytterligare stärka arbetet med, eller dokumentationen av, barnets skolgång. Exempelvis genom en tydligare koppling mellan barnets skolsituation, faktiska skolresultat och identifierade behov, samt genom ökad tydlighet kring planerade åtgärder och hur dessa ska följas upp. Det noteras även att dokumentationen i övervägandena i vissa fall är relativt likartad över tid, vilket medför en risk för att förändringar i barnets skolgång inte fångas upp eller synliggörs på ett tillräckligt utförligt sätt. Anteckningar Sida 9 (10) Särskild notering I granskningen noteras det att några av de familjehemsplacerade barnen inte uppnår kunskapskraven i idrott, till följd av bristande simkunnighet. Det framgår inte tydligt vilka åtgärder som vidtas för att möta detta behov. Frågan om en mer riktad insats för att stärka simkunnigheten hos dessa barn framstår därför som ett utvecklingsområde. Samlad analys Granskningen visar sammantaget att enheten har ett väl etablerat och i praktiken fungerande arbetssätt för uppföljning av familjehemsplacerade barns skolgång på individnivå. Skolfrågan ges en tydlig plats i handläggningen och följs återkommande upp genom hembesök, samtal med barn och familjehem, samverkan med skola samt dokumentation i journal och överväganden. Det gemensamma årshjulet och de lokala rutinerna bidrar till struktur i arbetet och skapar förutsättningar för att skolgången uppmärksammas vid återkommande tillfällen under året. Detta minskar risken för att skolfrågan förbises och stärker likvärdigheten i uppföljningen mellan olika ärenden. En tydlig styrka i arbetet är den systematik som finns för barn som omfattas av insatsen SkolFam. Där sker uppföljningen strukturerat med tydliga planer, regelbunden samverkan och ett uttalat fokus på skolresultat och lärande. Detta ger goda förutsättningar för tidig upptäckt av svårigheter och för riktade insatser i samverkan mellan socialtjänst och skola. Samtidigt visar granskningen att motsvarande grad av systematik inte fullt ut finns för de barn som inte omfattas av SkolFam. Även om skolgången följs upp i dessa barns ärenden och dokumenteras, framstår arbetet i dessa ärenden som mer personberoende, i den mening att uppföljningens innehåll och fördjupning varierar utifrån den enskilda handläggarens tidigare kännedom om barnet, erfarenhet och/eller arbetsbelastning, snarare än att styras av gemensamma, tydligt definierade arbetssätt och rutiner. Avsaknaden av aktuella genomförandeplaner i en majoritet av ärendena och vårdplaner i (knappt) en tredjedel av ärendena innebär att kopplingen mellan barnets behov, mål avseende skolgång och planerade insatser riskerar att bli otydlig. Detta kan i sin tur påverka möjligheten till en systematisk uppföljning över tid. Aktgranskningen visar att dokumentationen i övervägandena i vissa fall är relativt likartad mellan gångerna. Detta indikerar en risk för att förändringar i barnets skolgång, både positiva och negativa, inte synliggörs i tillräcklig grad. När uppföljningen inte tydligt kopplas till faktiska skolresultat, såsom betyg, närvaro eller måluppfyllelse, Anteckningar Sida 10 (10) försvagas möjligheten att analysera utveckling och behov av justerade insatser och därmed även möjligheten att säkerställa att barnet får ett ändamålsenligt och behovsanpassat stöd i rätt tid. --- [Bilaga 3 7 Uppföljning av trygghetsinvestering 2025, Fordonshinder Skarpnäcks gård, SDN15.pdf] Fel! Hittar inte referenskälla.Sida 1 (5) Uppföljning av trygghetsinvestering Bilaga 5 Projektnamn Fo rdonshinder Skarpnäcks gård Geografisk plats Fordonshinder vid Brandparken och Skarpnäcksgången i för investering Skarpnäck. Projektets mål och syfte Insatsen består av fordonshinder. I södra Brandparken och Skarpnäcksgången planeras för bommar med brandkårsnyckel, anlagda så att lådcyklar kan passera. I de norra Brandparken behövs andra typer av fordonshinder exempelvis pollare och/eller blomurnor eller liknande som ger ett mer välkomnande intryck. Förvaltningen har haft platsbesök med trafikkontorets trygghetssamordnare och kommer involvera TK i den fortsatta processen. Sida 2 (5) Slutredovisning Beskrivning av Tre Bommar har monterats vid Skarpnäcksgången så det nu inte slutresultat utifrån är framkomligt med biltrafik in på Skarpnäcksgången. investeringens mål, Parkvägen har blivit tryggare och säkrare plats för gång- och syfte och platsens cykeltrafikanter som slipper möta bilar på parkvägen. behov av trygghetsskapande åtgärd Beskrivning av Bom har ej monterats i Brandparkens södra del. Den har utgått eventuella avvikelser ur projektet. Ett betonghinder ”Lejoninna” används på platsen i projektets sommartid. genomförande Trafikkontoret har ej utfört arbete i Brandparkens norra del. Beskrivning av Förvaltningen beviljades medel om 300,0 tnkr för ekonomiskt utfall och genomförandet av projektet, utfallet vart något lägre på 260,1 eventuell avvikelse tkr. mot kalkylerade Alla stadsdelsförvaltningens åtgärder är gjorda enligt plan utgifter förutom bom i Brandparkens södra del som utgått. Sida 3 (5) Bilder före Infoga om bilder finns från plats innan trygghetsinvestering. Sida 4 (5) Bilder efter Infoga bilder från plats efter trygghetsinvestering. Sida 5 (5) --- [Bilaga 3 8 Slutrapport Klimatinvestering, Källsort. allmän plats, SDN15(bilaga 6).pdf] Bilaga 6 Slutrapport för Klimatinvesteringar Sida 1 (5) [Rapportdatum] Källsortering på allmän plats Slutrapport Namn på projekt: Klimatmedel minskade utsläpp – källsortering på allmän plats Sökande Nämnd: Kontaktperson: Skarpnäck sdf Sofie Möller Epost: Telefon: Sofie.moller@stockholm.se 085015082 Datum för inlämnade av slutrapport 20260119 Lilla Ratten stockholm.se Slutrapport Sida 2 (5) Innehåll 1 Beskrivning av projektet 3 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte 3 1.2 Bakgrund 3 1.3 Beskrivning av åtgärden 3 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte 3 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation 3 1.3.3 Avgränsning 3 2 Resultat 4 2.1 Uppfyllelse av projektmålen 4 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt 4 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling 5 3 Genomförande 5 4 Ekonomi 5 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel 5 4.2 Påverkan på driftkostnader 5 5 Övriga erfarenheter 5 Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 3 (5) 1 Beskrivning av projektet Instruktion: Avser projekt som finansierat med centrala klimatinvesteringsmedel. Det är viktigt att slutrapporten är fullständigt ifylld. Rapporteringen kommer att användas för att utvärdera stadens klimatinvesteringar, vilka effekterna blir, vad det kostar etc. All blå kursiv text är instruktioner som ska raderas innan rapporten distribueras. 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte Ange vilket syfte som var viktigast för åtgärden. ☒ Minskade klimatpåverkande växthusgasutsläppen ☐ En höjd beredskap för klimatförändringar ☐ Minskad energianvändning 1.2 Bakgrund Enligt ny avfallsförordning ska det från och med 1 januari 2026 finnas möjlighet att källsortera förpackningar på allmän plats inom stadsdelsområdets på ytor som överstiger 2000 kvm och där det uppkommer betydande mängder förpackningsavfall. 1.3 Beskrivning av åtgärden Förvaltningen bedömer att nya kärl med möjlighet till källsortering ska placeras ut i större parker i enlighet med förordningen och vid bad som idag saknar denna möjlighet. Gällande badplatserna så krävs det inte enligt förordningen men förvaltningens har valt att ändå placera kärl där. Initialt rörde det sig om 12 platser vilka har vid närmare översyn reducerats till 9 platser. 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte Utbyte av vanliga papperskorgar till källsorteringskärl i stadsdelsområdets större parker bidrar till Klimathandlingsplan 2030, klimatnytta med materialåtervinning och resurseffektiv stad. 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation Sofie Möller - enhetschef Lotta Karlsson - parkingenjör 1.3.3 Avgränsning Allmän platsmark med ytor som överstiger 2000 kvm. Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 4 (5) 2 Resultat 2.1 Uppfyllelse av projektmålen Se 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt Utsläppsfaktor: Utsläpp av CO2-ekvivalenter FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. och/eller Energianvändning (kWh/år) FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. Effekt (kW) FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. och/eller Uppnådd effekt av klimatanpassningsåtgärd Klicka här för att ange text. och om relevant Övriga effekter (andra miljöeffekter, påverkan på arbetsmiljö, positiva hälsoeffekter, uppkomna vinster, synergier, lärdomar för framtiden m.m.) Klicka här för att ange text. 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt Förvaltningen har med stöd från Miljöförvaltningen beräknat minskade utsläpp: Klimatbesparingen redovisas som potentiell besparing med 3378 kg. Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 5 (5) 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling Förvaltningen har sedan tidigare haft källsortering i två parker varav den ena med två uppställningar, och vid en badplats vilka kompletteras med ytterligare fraktioner samt fem tillkommande platser. 3 Genomförande År Aktiviteter 2025 Inköp och utplacering av kärl 2026 Uppstart källsortering 4 Ekonomi 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel Åtgärdens initiala budget 500 000 Åtgärdens totala investering 575 035 Varav ev. extern nationell medfinansiering Varav ev. extern övrig medfinansiering (t.ex. EU) Beviljat belopp från CM4 klimatinvesteringsmedel 500 000 Åtgärdens totala investering, utfall 575 035 Driftkostnadspåverkan (+ - ) 4.2 Påverkan på driftkostnader Driftkostnaderna förväntas öka och belasta enheten för stadsmiljö och stadsutvecklings budget. 5 Övriga erfarenheter Slutrapport för klimatåtgärder