Din vattenräkning: Vatten, avfall och ekonomi 2025.

[4_Års- och hållbarhetsredovisning 2025.pdf] Dnr: 2026-03-17 26SVOA228) 1 (1) Ekonomiavdelningen Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB Maria Ålander Petrén Års- och hållbarhetsredovisning 2025 FÖRSLAG TILL BESLUT Styrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till koncernens års- och hållbarhetsredovisning 2025, inklusive rapportering, för Stockholm Vatten och Avfall AB Christian Rockberger Verkställande direktör Maria Ålander Petrén Avdelningschef Ekonomi Bilagor: Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Stockholm Vatten och Avfall Årsredovisning 2025 för Stockholm Vatten AB Årsredovisning 2025 för Stockholm Avfall AB Utfallsrapport VB 2025 Stockholm Vatten och Avfall Sammanställning ekonomiskt utfall per bolag 2025 1 Innehållsförteckning VD-ord års- och hållbarhetsredovisning 2025 ............................................................................ 3 Tillsammans för världens mest hållbara stad ............................................................................. 4 Uppdrag och ägande ...................................................................................................................... 5 Styrning ........................................................................................................................................... 7 Strategiska nyckeltal ...................................................................................................................... 8 Våra intressenter ............................................................................................................................ 9 Hållbarhetsredovisning ............................................................................................................. 10 Agenda 2030 ................................................................................................................................. 10 Våra viktigaste hållbarhetsområden .......................................................................................... 12 Rent vatten ..................................................................................................................................... 13 Cirkulär verksamhet ....................................................................................................................... 19 Minskad klimatpåverkan ................................................................................................................. 25 Hållbart arbetsliv ............................................................................................................................. 30 Hållbara inköp ................................................................................................................................. 33 Systematiskt hållbarhetsarbete .................................................................................................. 36 Årsredovisning och koncernredovisning .............................................................................. 39 Förvaltningsberättelse ................................................................................................................. 39 Koncernens resultaträkning ........................................................................................................... 45 Koncernens balansräkning ............................................................................................................. 46 Koncernens rapport över förändringar i eget kapital ...................................................................... 48 Koncernens kassaflödesanalys ...................................................................................................... 49 Moderbolagets resultaträkning ....................................................................................................... 50 Moderbolagets balansräkning ........................................................................................................ 51 Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital ................................................................. 53 Moderbolagets kassaflödesanalys ................................................................................................. 54 Noter ............................................................................................................................................... 55 Hållbarhetsindikatorer ............................................................................................................... 74 GRI-index ...................................................................................................................................... 83 2 VD-ord En ansvarsfull hantering av vatten, avlopp och avfall är grundläggande för att ett samhälle ska fungera. Att bedriva daglig drift och underhåll av infrastrukturen på bästa sätt räcker långt. Men så uppkommer behov av att modernisera och bygga ut. Det är dessa perioder som man senare tittar tillbaka på. Som skapar tydliga avtryck i vår egen historia. Vi är nu inne i ett sådant skede. Vi bygger nu ut och utvecklar vår verksamhet för att säkerställa vatten-, avlopps- och avfallsförsörjningen för dagens och morgondagens stockholmare. Våra tunga investeringsprojekt planeras för att i många fall tjäna stockholmarna under ytterligare 100 år. Under året har vi reviderat programmet för Stockholms framtida vattenförsörjning. Genom en rad insatser lägger vi grunden för stadens vattenförsörjning de kommande 50 till 100 åren. En vattenförsörjning som både ska klara dagens och framtidens krav utifrån robusthet, klimatförändringar, ökad kvalitet och ett växande Stockholm. Vårt arbete med att säkra Stockholms framtida avloppsrening har nu passerat halvtid. Vi ser mycket goda reningsresultat på Henriksdals reningsverk där den nya tekniken är i drift, vilket gör Östersjön renare. Inom avfallsområdet är vi i en period av utökat ansvar och hårdare krav. Under 2025 fick vi bland annat ansvar för textilinsamling och vi förbereder oss för uppstart av förpackningsinsamling på villatomter. Vår eftersorteringsanläggning, Resursutvinning Stockholm, gick från provdrift till reguljär drift under året och vi beslutade om en ny återvinningscentral i Sätra. Vid sidan av dessa historiska milstolpar har vi utvecklat den dagliga driften, en verksamhet som utgör grunden för en fungerande stad. Under ett par veckor i augusti levde vi verkligen upp till vår vision ”Tillsammans för världens mest hållbara stad”. Flera samverkande faktorer ledde till en ansträngd situation med svårigheter att producera efterfrågad volym dricksvatten. Tack vara goda insatser i olika delar av bolaget och ett starkt gensvar från stockholmarna fick vi ned vattenförbrukningen så att vattnet räckte till. Stort tack till era alla som bidragit till vårt viktiga arbete. Christian Rockberger VD, Stockholm Vatten och Avfall 3 Tillsammans för världens mest hållbara stad Så lyder Stockholm Vatten och Avfalls vision som genomsyrar vår verksamhet och stöttar oss att nå våra mål. Vårt uppdrag är en viktig del i en hållbar stad – att förse stockholmarna med friskt och gott dricksvatten, rena avloppsvattnet och ta hand om avfallet med ett kretsloppsperspektiv. Vår egen verksamhet har också påverkan på miljö och samhälle genom vår resursanvändning och våra utsläpp, vilket vi ska hantera på bästa sätt. Samtidigt återför vi resurser till samhället i form av biogas, näringsrikt slam och biogödsel till jordbruksmark och hållbar fjärrvärme. Tillsammans med våra kunder, leverantörer och andra intressenter kan vi skapa en mer hållbar utveckling såväl i vår egen verksamhet som i samhället. Vattnets och avfallets väg genom Stockholm 4 Uppdrag och ägande Stockholm Vatten och Avfall är en kommunal koncern som ägs av Stockholms Stadshus AB och består av moderbolaget Stockholm Vatten och Avfall AB samt dotterbolagen Stockholm Vatten AB och Stockholm Avfall AB. Det är i dotterbolagen verksamheten bedrivs. Stockholm Vatten och Avfall AB äger till 100 procent Stockholm Avfall AB och till 98 procent Stockholm Vatten AB. Resterande två procent ägs av Huddinge kommun. Samtliga bolag har sitt säte i Stockholms stad och huvudkontoret ligger i Ulvsunda. Våra ägardirektiv anger att vi ska leverera hälsosamt dricksvatten, att vi ska ombesörja avloppshantering av god kvalitet och att vi ska medverka till en effektiv och hållbar avfallshantering och återvinning i staden. Vidare ska vi ha en tydlig miljöprofil och utveckla reningsprocesser och återföring av näringsämnen för att uppnå målet om resurseffektiva kretslopp. Vi ska ständigt verka för att förflytta avfallshanteringen uppåt enligt EU:s avfallshierarki (avfallstrappan). Att minska mängden avfall som uppkommer är en stor och viktig utmaning inom bolagets miljöarbete. Stockholm Vatten AB Stockholm Avfall AB Huvuduppdrag Leverera dricksvatten, avleda och rena Ansvara för hantering av avfall inom avloppsvatten (spill1- och dagvatten2) samt kommunens ansvar - restavfall, skydda vattenmiljöer och restaurera sjöar. matavfall, grovavfall, farligt avfall, returpapper och förpackningar Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar anslutna Privat- och företagskunder i Stockholms privat- och företagskunder i Stockholm och kommun. Huddinge. Därtill säljs VA-tjänster till ett antal grannkommuner. Intäkter Vatten- och avloppstaxor (VA-taxor). Intäkter Avfallstaxor. Intäkter utöver taxan utgörs från externa affärer så som VA-tjänster till av materialintäkter från återvunnet grannkommuner. material och avgifter för företag vid avlämning av grovavfall. Viktigaste styrande lagar, förordningar Lagen om allmänna vattentjänster, Miljöbalken, avfallsförordningen, lokala och domar livsmedelslagstiftning, miljöbalken, föreskrifter och avfallsplan för miljödomar och villkor enligt miljöbalken. Stockholm, miljödomar och villkor enligt miljöbalken. 1 Spillvatten är vatten från toaletter, bad, disk och tvätt samt från ansluten kommersiell verksamhet och industrier. 2 Dagvatten är regnvatten och smältvatten från tak och andra hårdgjorda ytor. 5 Utanför vårt verksamhetsområde för vatten och avlopp har vi även grannkommuner som kunder. Följande tolv kommuner får dricksvatten från oss: Stockholm, Huddinge, Lidingö, Nacka, Tyresö, Botkyrka, Salem, Haninge, Värmdö, Ekerö, Nynäshamn och Strängnäs. Från följande åtta kommuner renar vi avloppsvatten: Stockholm, Huddinge, Sundbyberg, Nacka, Tyresö, Haninge, Järfälla och Ekerö. Förutom ovanstående anläggningar och kontor samt det omkring 550 mil långa ledningsnätet äger bolaget sammanlagt elva vattentorn och ett flertal pumpstationer. Bolaget ansvarar också för ett stort antal dagvattenanläggningar där dagvattnet uppehålls och renas innan det leds vidare ut i sjöar och vattendrag. Söder om Stockholm ligger Bornsjön, vår reservvattentäkt. Genom framsynta och långsiktiga beslut har vattentillgången säkrats, om vi av någon anledning inte kan ta råvatten från vattentäkten Mälaren. Stockholm Vatten och Avfall äger såväl sjöområdet, vilket vi vårdar och kontrollerar, som stora markområden omkring sjön. För att hålla den höga vattenkvaliteten drivs jord- och skogsbruk i egen regi kring sjön. Invid sjön ligger Bornsjöverket, ett vattenreningsverk som renar och syresätter sjövattnet och vid behov kan leverera vatten till Norsborgs vattenverk för ytterligare rening. 6 Styrning Stockholm Vatten och Avfall styrs av Stockholms stad genom mål, ägardirektiv, budget och andra styrdokument. Staden anger inriktningen genom sin övergripande vision som gäller alla bolag och förvaltningar. Vision 2040 lyder ”Möjligheternas Stockholm”. Stockholms stad har tre inriktningsmål:  Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden  Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning  Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla. Styrelserna i bolagen i Stockholm Vatten och Avfall-koncernen är tillsammans med VD ansvariga för hur bolagen styrs och att de lever upp till ställda krav och regler. Till sitt stöd har VD en ledningsgrupp bestående av bolagets avdelningschefer. Styrelserna består av ledamöter och suppleanter valda av kommunfullmäktige i Stockholm respektive Stockholm och Huddinge. VD och styrelserna styrs övergripande av aktiebolagslagen, bolagsordningen och av arbetsordningen för VD och styrelse. Genom arbetet mot bolagets vision ”Tillsammans för världens mest hållbara stad” arbetar vi för att uppfylla stadens vision och inriktningsmål. Uppföljning av mål och indikatorer sker tertialvis och rapporteras till styrelse och moderbolag. Det är i första hand två av stadens inriktningsmål som berör vår verksamhet. För att uppnå inriktningsmålen har Stockholm Vatten och Avfall en styrmodell med fem strategiska perspektiv, där sju prioriterade områden har identifierats för att stödja utvecklingen i linje med visionen och verksamhetsidén. Bilden visar styrkort för Stockholm Vatten och Avfall. 7 Strategiska nyckeltal Perspektiv Nyckeltal 2025 2024 2023 2022 KUND Dricksvattenförbrukning liter per person/dag * 198 203 200 209 Insamlat material per invånare (kg) per person/år * 350 361 370 389 MILJÖ Bräddad volym avloppsvatten Mm3 * 2,3 5,6 6,1 2,4 Kvalitet utgående avloppsvatten mg/l årsmedelvärde * Biokemisk syreförbrukning (BOD7) 3,4 5,9 5,8 3 Totalkväve 7,8 8,4 8,9 8,4 Totalfosfor 0,17 0,24 0,25 0,21 Avloppsslam i VA till åkermark vikt % 98 95 98 91 Andel matavfall biologisk behandling % 51 49 42 35 Mängd restavfall till energiåtervinning kg per person/år * 173 179 186 - (Nytt nyckeltal från 2023) Insamlad textilmängd kg per person/år * 2 1,3 1,0 1,1 Mängd farligt avfall kg per person/år * 10,7 9,9 10,0 9,9 LEVERANS Vattenkvalitet (andel dricksvattenprov som uppfyller 99,8 99,8 99,7 - kemiska och mikrobiologiska krav på ej onormal förändring) % (Nytt nyckeltal från 2023) Vattenavbrott (förbrukartimmar utan dricksvatten) 110 118 134 159 1 000-tal * Tillskottsvatten (regnvatten, smält snö och grundvatten 71 72 73 60 som rinner in i avloppsledningar) Mm3 Vattenförluster (levererat vatten minus debiterat vatten 18 21 20 21 Stockholm Huddinge minus egen förbrukning) Mm3 Antal felanmälningar vid ÅVS (Nytt nyckeltal från 2024) 7 278 8 764 - - Andel reklamationer Avfall 0,06 0,15 0,13 0,16 antal reklamationer/antal hämtningar % EKONOMI VA kostnad per ansluten person kr per person/år ** 2 820 2 782 2 317 1 926 Avfallskostnad per ansluten person kr per person/år ** 1 336 1 162 878 767 Kapitalkostnader som andel av totala kostnader % 30 27 26 21 MEDARBETARE Antal olycksfall med sjukfrånvaro st 12 8 3 3 Aktivt medskapande index 81 82 83 83 I hållbarhetsredovisningen beskrivs vissa nyckeltal mer utförligt. * preliminära siffror 2025 ** VA- och avfallskostnad har ökat de senaste åren på grund av ökade kostnader främst avskrivningar, ränta och skatt. 8 Våra intressenter Att ha regelbunden kontakt med våra intressenter, såsom kunder, ägare och samarbetspartners, är en förutsättning för att kunna utföra vårt uppdrag och utforma vårt strategiska arbete. Genom samarbete kan vi förbättra våra tjänster och hållbarhet. Genom samarbeten och god kommunikation till relevanta målgrupper om våra tjänster och beteenden kopplade till dessa, kan vi nå mål, uppdrag och ökade krav. Tabellen visar exempel på vilka intressentgrupper vi kommunicerar med, samt vilka frågor som är särskilt viktiga i kommunikationen. Intressenter Typ av kommunikation Viktiga frågor Dricksvattenkvalitet, leveranssäkerhet, Kundundersökningar och fokusgrupper hållbara avloppslösningar, hållbara och Kundärenden och klagomål via telefon, enkla avfallslösningar mejl och webbplats Information, rådgivning och felanmälan Kundkontakt på våra återvinnings- och Utvecklingsprojekt och störningar återbruksanläggningar Återvinning, återbruk, minskad Samråd i samband med stora projekt konsumtion Kundinformation via olika kanaler som Matavfallsinsamling webbplats, sociala kanaler och Förpackningssortering nyhetsbrev Individuell vattenmätning Informationskampanjer och Hållbar vattenhantering Kunder - privatpersoner och beteendekommunikation Endast önskade ämnen till avloppet verksamheter med behov inom VA och Fakturor Avgifter och vad kunden får för sin taxa avfall, samt grannkommuner Upphandlingar, beställningar, inköp och avtalsuppföljning Kommunikation i det dagliga arbetet med Tydliga och relevanta krav och kriterier till exempel konsulter och entreprenörer Bra dialog och samarbete Leverantörer och entreprenörer - Gemensamma analyser och projekt Bevis på uppfyllda krav och kriterier Företag vi köper varor och tjänster ifrån Möten, dialoger med chefer och kollegor, utbildning, internkommunikation via Styrning och ledning av arbetet bolagets kanaler exempelvis intranätet, Intern kommunikation medarbetarsamtal, Hälsa och säkerhet Medarbetare - Anställda på Stockholm medarbetarundersökningar Likabehandling Vatten och Avfall Kontinuerlig kompetensutveckling Ägardirektiv, styrelsemöten, beslutsärenden i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, löpande dialoger i Rapportering mot ägardirektiv verksamheten, gemensamma Måluppfyllelse Ägare - Stockholms stad och Huddinge arbetsgrupper Ekonomisk planering, budgetering och kommun utfall Tillsynsmyndigheter - Dricksvattenförsörjning tillses av miljö- och hälsoskyddsnämnderna i Ekerö, Botkyrka, Stockholms och Huddinges kommuner Avloppsrening, slamlager och återvinningscentraler tillses av miljö- och Eventuella anmärkningar hälsoskyddsnämnderna i Stockholm och Klagomål Huddinge respektive Södertörns miljö- Regelbundna möten och tillsynsbesök, Tolkning av villkor i tillstånd och hälsoskyddsförbund (Valsta rapportering av avvikelser som kan ha Egenkontrollprogram och slamlager) betydelse för människors hälsa eller provtagningsprogram miljön 9 Hållbarhetsredovisning Om hållbarhetsredovisningen Årsredovisningen och hållbarhetsredovisningen är en gemensam rapport för koncernen Stockholm Vatten och Avfall, som omfattar dotterbolagen Stockholm Vatten AB och Stockholm Avfall AB. Års- och hållbarhetsredovisningen fastställs av bolagets styrelse och aktuellt styrelsemöte äger rum i mars. Detta innebär att redovisningen slutförs i mitten av februari. En del data till hållbarhetsindikatorerna är då ännu inte tillgängliga eller helt kvalitetssäkrade. Därför tillkommer vissa data för 2025 först nästföljande år och korrigeringar kan förekomma av redovisade data. Hållbarhetsredovisningen för 2025 upprättats med referens till standarden GRI Standards 2021. Årets rapport har inte blivit granskad av extern part utifrån GRI:s krav. Agenda 2030 För att skapa en hållbar värld behöver företag och organisationer i alla länder arbeta mot samma mål. Det är möjligt tack vare FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling i Agenda 2030. Stockholms stad har ambitionen att vara ledande i genomförandet av de globala hållbarhetsmålen. Därför pågår ett gemensamt arbete inom staden, där ett samordnande ansvar för de globala hållbarhetsmålen fördelats till stadens bolag och förvaltningar. Stockholm Vatten och Avfalls verksamhet har en stark koppling till flera av de globala hållbarhetsmålen, vilket visar hur viktigt vårt uppdrag är för utvecklingen av ett hållbart samhälle. De mål som Stockholm Vatten och Avfall berörs mest av är: 10 Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla Stockholm Vatten och Avfall har det samordnande ansvaret för detta mål i Stockholms stad. Stockholmarna har mycket god tillgång till rent dricksvatten och sanitet. Vi arbetar för att minimera utsläpp av orenat avloppsvatten, inte minst genom att bygga ut och modernisera avloppsreningen. Samtidigt förebygger vi genom uppströmsarbete utsläpp av oönskade ämnen till avloppsledningsnätet och recipienten3. Bolaget har en viktig roll i stadens arbete med att uppnå god vattenstatus i sjöar och vattendrag. Vi satsar också på kommunikation med stockholmarna för att skapa ett hållbart agerande relaterat till vatten och avlopp. Mål 11: Hållbara städer och samhällen Vårt uppdrag innebär att alla invånare ska ha tillgång till rent vatten, hållbara avloppslösningar och hållbar avfallshantering. Vi vill genom innovation hitta nya lösningar för uppdraget och utveckla de cirkulära flödena inom samhället. Detta genom att öka andelen återbruk och återvinning samt återföra näringsämnen och energi till kretsloppet. Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion Vår verksamhet har stor påverkan på miljön, både genom det material vi samlar in från stockholmarna och verksamhetens egen användning av material och kemikalier. Vi arbetar för att minska användningen av kemikalier och material som innehåller miljöfarliga ämnen och vi utvecklar löpande återanvändning och återvinning av såväl vårt eget som stockholmarnas avfall. Genom aktiv kommunikation vill vi få stockholmarna att minimera sitt avfall, medverka till återbruk och sortera sitt avfall på bästa sätt. För att påverka produktionskedjan ställer vi upphandlingskrav på eller premierar leverantörer som producerar hållbara produkter och tjänster. Mål 13: Bekämpa klimatförändringar Vår verksamhet använder mycket energi och orsakar stora utsläpp av växthusgaser, framför allt biogen4 metangas och lustgas som släpps ut från avloppsverksamheten. För att minska vår påverkan använder vi till största delen förnybar energi i våra anläggningar, lokaler och fordon. Vi producerar biogas, återvinner värme samt arbetar med att reducera utsläpp av växthusgaser från våra reningsverk. Genom bindning av kol i marken från avloppsslam, vattenverksmull och biokol som används i jordbruk och planteringar motverkas också frisättande av koldioxid. 3 Recipient innebär hav, sjö eller annat vatten som är mottagare av avloppsvatten 4 Ett ämne är biogent om det kommer från biomassa och inte från en fossil källa 11 Våra viktigaste hållbarhetsområden Stockholm Vatten och Avfalls verksamhet har en stor påverkan inom många hållbarhetsområden. För att kunna fokusera och prioritera, har vi valt ut de allra viktigaste områdena utifrån verksamhetens påverkan och betydelsen för intressenterna. Dessa syns längst upp till höger i diagrammet. Där redovisas också en koppling till hållbarhetsområdena i Global Reporting Initiative (GRI) Standards indelning. Väsentlighets- diagram Nedanstående tabell visar våra viktigaste hållbarhetsområden och deras koppling till Agenda 2030. Viktigt hållbarhetsområde Globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 Rent vatten Cirkulär verksamhet Minskad klimatpåverkan Hållbara inköp Hållbart arbetsliv Följande sidor visar information om våra viktigaste hållbarhetsområden, uppdelade i fyra avsnitt per område: Påverkan från verksamheten, Styrning och förutsättningar, Utfallsrapport samt Händelser och aktiviteter. 12 Rent vatten – påverkan från vår verksamhet Stockholm Vatten och Avfall producerar och distribuerar dricksvatten, avleder och renar avloppsvatten och påverkar miljön i skärgård, sjöar och vattendrag som tar emot vatten från staden. Vattenbalans 2025. Bilden visar vattnets flöde genom Stockholm från Mälaren, via vattenverk, ledningsnät, avloppsreningsverk (ARV) och ut i Östersjön. Volymer i miljoner kubikmeter presenteras i tabellen för respektive siffra i bilden. Vissa värden är uppskattade. Uppskattad avdunstning är bortdragen från siffran för nederbörd över land. 1) 160 8) 36 15) 2* 2) 139 9 ) 0 , 4 1 6 ) 6 * 3) 80 10) 1,8 17) 58 4) 17 11) 81 18) 27 5) 5,2 12) 88 19) 0,7** 6) 1,7 13) 8* 20) 14,5 7) 3,5 14) 5* 21) 148 * Värden för drän- och dagvatten är uppskattade utifrån år med liknande nederbördsförhållanden. ** Värden för bräddning är osäkra och kommer sannolikt att justeras efter denna rapportering. 13 Säkerställa hälsosamt dricksvatten Rent dricksvatten är avgörande för våra kunders hälsa och för livsmedelsindustrin. För dricksvattenproduktionen som sker i Lovö och Norsborgs vattenverk används vatten från Mälaren där vattentillgången är god. Vi använder också mindre volymer vatten från vår reservvattentäkt Bornsjön. Vi måste i dricksvattenproduktionen och vattenledningsnätet säkerställa att vi levererar ett friskt och gott dricksvatten som minst klarar kvalitetskraven för kemiska ämnen, mikroorganismer och parasiter. Därtill har vi en skyldighet att redogöra för innehållet i dricksvattnet. Vi måste också undvika störningar i vattenleveransen vid avbrott och vattenläckor samt kunna möta det ökade kapacitetsbehovet under värmeböljor. Vi behöver planera för framtida behov. Med en växande befolkning och klimatförändringar måste kapaciteten utökas och fler reningssteg i vattenverken kan behövas. I vårt investeringsprogram Stockholms framtida vattenförsörjning utökas kapaciteten inom såväl vattenreningen som ledningsnätet, där fem mil huvudvattenledning byggs och samtliga elva vattenreservoarer renoveras eller byggs ut. Hållbar vattenanvändning Bolaget försörjer Stockholm, Huddinge och ett antal grannkommuner med dricksvatten. Vi behöver arbeta för en hållbar vattenanvändning både hos kunderna och i den egna verksamheten. Under varma perioder går det vanligtvis åt mycket vatten och även om vi idag har god tillgång till råvatten så finns det en begränsning i reningskapacitet. Dessutom går det åt resurser som kemikalier och energi för att rena dricksvattnet. Omkring 20 procent av det producerade dricksvattnet debiteras inte någon kund. Detta vatten används idag internt inom verksamheten eller försvinner från vattenledningsnätet genom läckage eller på annat sätt. Genom att minska vattenvändningen och förlusterna kan vi säkerställa att behovet täcks och att resurser för vattenproduktion och vattendistribution inte används i onödan. Genom kommunikation uppmärksammas kunder på vikten av att använda vattnet hållbart. Effektiv avloppshantering När vattnet har använts av våra kunder blir det avloppsvatten som leds till våra avloppsreningsverk. Reningen sker huvudsakligen i de två avloppsreningsverken i Henriksdal och Bromma och det renade avloppsvattnet släpps ut i Östersjön. Avloppsvattnet renas från stora mängder fosfor, kväve och organiskt material, som annars skulle orsaka övergödning. Andra ämnen som är lättnedbrytbara bryts också ner i reningsprocessen. Metaller hamnar till största del i avloppsslammet. En stor del av svårnedbrytbara organiska ämnen kan inte renas och följer med det renade vattnet. Vi arbetar för att minska utsläppen från våra avloppsreningsverk genom att utveckla reningsprocesserna i Henriksdals reningsverk, inte minst genom det stora projektet Stockholms framtida avloppsrening (SFA). För att klara framtidens miljökrav och säkra framtidens avloppsrening moderniseras Henriksdals reningsverk med ny teknik vilket renar vattnet mycket bättre från bland annat organiskt material (BOD), fosfor och kväve samt ger större kapacitet än idag. Det innebär även att avloppsvattnet som idag går till Bromma reningsverk kommer att ledas till Henriksdal. På Bromma reningsverk har det påbörjats en utredning för nedläggning av anläggningen. Dagvattnet, som också är ett avloppsvatten, leds antingen till avloppsreningsverk, direkt till recipient eller via andra typer av reningsanläggningar såsom dagvattendammar, skärmbassänger eller våtmarker där det renas från näringsämnen, tungmetaller och organiska föroreningar. Vi verkar även för att minska föroreningarna i det vatten som kommer in i avloppsledningarna. Det sker genom lokalt omhändertagande av dagvatten och uppströmsarbete för att motverka föroreningar till avloppsvattnet 14 redan vid källan. Minska tillskottsvatten till avloppssystemet Avloppsvatten består huvudsakligen av spillvatten och dagvatten. Dagvatten avleds i samma ledningar som spillvatten där ledningsnätet är kombinerat. Dessutom läcker vatten ibland in i det spillvattenförande systemet eller kopplas dit felaktigt. I vissa fall vid stora tunnelprojekt så som förbifart Stockholm eller Nya tunnelbanan leds länshållningsvatten även till spillvattennätet. Ett samlingsnamn för det extra vatten som når det spillvattenförande systemet är tillskottsvatten. Tillskottsvatten medför sämre rening vid reningsverken och ökar även användningen av energi och kemikalier för att hantera det tillkommande vattnet. Vid kraftig nederbörd kan det kombinerade avloppssystemet bli överbelastat. Orenat avloppsvatten (blandat spillvatten och dagvatten) bräddas då ut i recipienterna. Bräddningar kan också orsakas av stopp i ledningsnätet eller problem i avloppspumpstationer. Tillskottsvatten är en bidragande orsak till att vatten kan tränga in i källare genom golvbrunnar och andra avloppsenheter i samband med kraftig nederbörd. Vi arbetar för att minska andelen tillskottsvatten och förebygger bräddningar på grund av stopp på ledningsnät eller fel i avloppspumpstationer. Genom projekt Stockholms framtida avloppsrening (SFA) kommer flera bräddpunkter till recipienten byggas bort. De stora projekten Mässtunneln och Nya Östbergatunneln bidrar också till att hantera stora nederbördsmängder, för minskad risk för översvämningar och bräddningar. God status i vattenförekomster Vattenkvaliteten i sjöar, vattendrag och hav påverkas både av nuvarande utsläpp från ledningsnätet och av gamla föroreningar. Vi arbetar på olika sätt med förbättringsåtgärder för att nå god vattenstatus. Förutom ovan nämnt arbete för att minska tillskottsvatten och bräddningar är vi delaktiga i arbetet med att ta fram lokala åtgärdsprogram för god vattenstatus i sjöar. Vi arbetar med att genomföra stora åtaganden från programmen. Bland annat bygger vi anläggningar för fördröjning och rening av dagvatten samt identifierar och åtgärdar felaktigheter i dagvattennätet, som felanslutna spillvattenledningar. Vi följer även upp Mälarens och andra recipienters vattenkvalitet. Årligen tar vi fram Skärgårdsrapporten som visar tillståndet för de vikar i Östersjön som påverkas av vårt utsläpp av renat avloppsvatten. 15 Rent vatten – styrning och förutsättningar Krav  Lagen om allmänna vattentjänster som reglerar våra skyldigheter gentemot kunderna och kundernas skyldigheter gentemot oss.  Livsmedelslagstiftningen som fastställer krav på beredning, distribution och gränsvärden för det dricksvatten som lämnar vattenverket samt dricksvattnet hos användare.  Avloppsreningsverk är tillståndspliktiga enligt 9 kap. miljöbalken och miljöprövningsförordningen. Vattentäkt och grundvattenbortledning från tunnlar är tillståndspliktigt enligt 11 kap. miljöbalken. Dagvattenanläggningar är anmälningspliktiga enligt Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.  Miljötillstånd för vattentäkt, grundvattenbortledning och avloppsreningsverk med bland annat utsläppsvillkor för det renade avloppsvattnet, krav att minska tillkottsvatten till och bräddningar från ledningsnätet samt uppströmsarbete.  Krav på egenkontroll enligt HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points) för dricksvatten.  Krav på egenkontroll för miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter. Risker och utmaningar - Förorening av vattentäkt. - Ökande temperatur på råvattnet under sommaren, vilket kan leda till försämrad vattenkvalitet. - Ökande befolkning. - Klimatförändringar som orsakar värmeböljor, ökad nederbörd samt ger fler och längre skyfall. - Föroreningar från verksamheter, privatpersoner och bebyggelse till avloppsreningsverk och recipient. - Otillräcklig finansiering och resurser för underhåll och förnyelse av VA-anläggningen. - Driftstörningar i anläggningar. - Sabotage och desinformation. Kontroller och löpande åtgärder  För att säkerställa att dricksvattnet har god kvalitet genomför vi minst 1 000 provtagningar på vattenledningsnätet årligen. Vattenproduktionen och distributionen kontrolleras flera gånger per år av miljöförvaltningarna i Stockholm, Huddinge, Botkyrka och Ekerö. För dricksvattenhanteringen finns obligatorisk dricksvattenhygienutbildning, strikta regler för hygien vid arbete i dricksvattenanläggningen, provtagningsprogram, faroanalys genom HACCP, larmrutiner, egenkontroll och intern revision. Vid reparationer på ledningsnätet sker extra provtagningar för att kontrollera kvaliteten innan vattnet släpps på. På vår webbplats redovisar vi årliga medelvärden för innehållet i råvattnet och dricksvattnet vid vattenverken.  Bornsjön är Stockholms reservvattentäkt och för att säkerställa god vattenkvalitet äger och sköter bolaget så gott som sjöns hela avrinningsområde. Här bedriver vi ett KRAV-certifierat ekologiskt jordbruk och ett FSC-certifierat skogsbruk och ett kontrollprogram för att följa upp sjöns vattenkvalitet. Då markområdet är både vattenskyddsområde, naturreservat och Natura 2000-område omfattas vi av ett rigoröst regelverk.  Utsläppt avloppsvatten från reningsverken kontrolleras för att säkerställa att vi klarar våra utsläppsvillkor. Ett övervakningssystem för avloppspumpstationerna larmar och registrerar inträffade bräddningar. Utsläpp i samband med bräddningar vid regn modellberäknas på ledningsnätet och mäts vid avloppsreningsverket. Bräddningar från avloppspumpstationer och reningsverk, utsläpp av biogas och andra driftstörningar som kan orsaka olägenhet rapporteras utan dröjsmål till miljötillsynsmyndigheten.  Våra dagvattenanläggningar underhålls, bland annat genom regelbunden muddring av sediment. Tillsynsmyndigheterna har löpande tillsyn av anläggningarna.  I vårt uppströmsarbete för spillvattnet riktar vi oss mot anslutna verksamheter. Vi samarbetar med tillsynsmyndigheter, provtar ledningsnätet för att spåra utsläpp och källor till föroreningar samt tar fram riktlinjer och information till verksamheter och allmänhet om vad som får tillföras avloppet.  Systematiskt uppströmsarbete bedrivs på dagvattenledningsnätet med löpande egenkontroll, där vi med systematisk provtagning aktivt spårar och åtgärdar felanslutningar på dagvattenledningsnätet i syfte att minska utsläpp till sjöar och vattendrag.  Genom uppströmsarbete mot vattenverken och genom skyddet av vår råvattentäkt Östra Mälaren, siktar vi mot att långsiktigt minska föroreningsbelastningen på Mälaren och risken för utsläpp.  Vi arbetar systematiskt med riskhantering och skydd av våra anläggningar.  Kommunikation om hållbar vattenanvändning pågår under hela året, men framför allt under försommaren när extra mycket vatten används. Kommunikation om vad som inte ska tillföras avloppet är också av vikt. 16 Rent vatten – utfallsrapport för 2025 Indikatorer för Rent vatten redovisas på sidan 74. Leveransen av dricksvatten till våra kunder och omhändertagandet av avloppsvatten har fungerat i huvudsak väl. I augusti hade vi höga vattentemperaturer vid råvattenintaget i Norsborgs vattenverk och behövde ta flera av verkets långsamfilter ur drift. För att klara den förväntade förbrukningstoppen då skolorna startar, behövde vi sätta in både operativa och kommunikativa insatser. Vårt budskap till stockholmarna om att spara vatten fick ett stort genomslag och vattenförbrukningen ökade inte som normalt under perioden. Efter knappt två veckor kunde vi dra tillbaka uppmaningen att vara extra sparsam med vattenförbrukningen. Under 2025 tog vi över 1 200 prover inom den ordinarie dricksvattenkontrollen på vattenledningsnätet. Av dessa prov hade tre stycken en bekräftad avvikelse där gränsvärdeskravet inte uppfylldes för koliforma bakterier. Vi bedömde att orsaken till dessa avvikande resultat var lokalt låg omsättning av dricksvattnet. Efter att vattnet omsatts fram till fastigheten eller provplatsen, uppfyllde proven åter gällande gränsvärdeskrav i samtliga tre fall. Utsläppsvärdena från renat avloppsvatten har varit stabila och klarar miljötillståndet för organiskt material (BOD), kväve och fosfor med god marginal. En fullständig analys och detaljerad redovisning av data görs i bolagets miljörapport, som lämnas in till tillsynsmyndigheten i slutet av mars 2026. Driftsättningen av nya biolinjer vid Henriksdal har bidragit till att nästan halva flödet nu renas med modern membranreningsteknik, vilket stärker både reningsresultaten och den övergripande miljöprestandan. Bräddade mängder från avloppsledningsnätet som till största del sker på grund av stora regn, har minskat något under den senaste treårsperioden. Våren var generellt regnfattig och utan större snösmältning. Bräddade mängder från reningsverken ligger också lägre än tidigare år. Med den nya reningstekniken har kapaciteten i den biologiska reningen ökat. Det gör att vi kan rena mer avloppsvatten fullständigt även vid högre flöden. 17 Rent vatten – händelser och aktiviteter 2025 Nya långsamfilter tar form på Norsborgs vattenverk Norsborgs vattenverk byggs ut med sex nya långsamfilterbassänger – en viktig satsning för att möta framtidens behov av dricksvatten i Stockholm. Utbyggnaden ökar kapaciteten med 2 400 kubikmeter i timmen och är en central del i att säkra hela regionens vattenförsörjning. Långsamfiltren är en nyckelkomponent i reningsprocessen. Här passerar vattnet Final i tävlingen om Sveriges godaste dricksvatten genom ett sandfilter under cirka åtta timmar. De nya bassängerna ger Stockholms dricksvatten gick till final i tävlingen om Sveriges godaste tillsammans en filteryta på 13 000 dricksvatten. Juryns motivering till finalplatsen var: ”Rent och rasande kvadratmeter – motsvarande tio olympiska elegant med ett uns aptitretande mineralitet i doften. Smaken är ren simbassänger. och uppfriskande med en inneboende kyla”. Segrade gjorde Älvsbyn, tätt följd av Vindeln. Tävlingen arrangeras av Svenskt Vatten vart femte år för att hylla det svenska kranvattnet och det viktiga arbete som görs inom VA-branschen. Det stora projektet Stockholms framtida avloppsrening går stadigt framåt Nu renas mer än hälften av avloppsvattnet i Henriksdals reningsverk med modern teknik vilket ger markant minskade utsläpp till Östersjön av fosfor och kväve. Två av fyra etapper biolinjer är färdigbyggda och tre av sju membranlinjer är i drift. Kampanj mot skräp i toaletten Byggfasen för den nya slamanläggningen i Henriksdal är I år har Våtservettsmonstret med sin klar, driftsättningen beräknas monsterfamilj synts i sociala medier, på under 2026. Avloppstunneln, stortavlor runt om i Stockholm och i som ska leda avloppsvatten från utskick till nyblivna föräldrar. Detta för att Bromma till Henriksdal, är påminna stockholmare att inte spola ned färdigsprängd. Nu pågår skräp och kemikalier i avloppet. betong, förstärkningsarbeten och rörinstallationer. Varje vecka spolas 35 000 kilo skräp felaktigt ner i Stockholms toaletter – våtservetter, hushållspapper, tops och annat som inte hör hemma där. Det ger problem och extra kostnader för ledningar, pumpstationer och reningsverk. Krafttag mot övergödning i Riddarfjärden För att förbättra miljön i Riddarfjärden genomfördes under sommaren en fällning med fosfor. Åtgärden kommer att fortsätta under sommaren 2026 för att minska fosforhalterna och därmed övergödningen. Det här är ett exempel på åtgärder som görs för att uppnå god ekologisk status 18 i Stockholms sjöar och vattendrag enligt miljökvalitetsnormerna. Cirkulär verksamhet – påverkan från vår verksamhet Stockholm Vatten och Avfall hanterar stora flöden av material, energi och näringsämnen och har därför en viktig roll i omställningen till ett mer cirkulärt samhälle. Bilden visar flöden av material och energi genom vår verksamhet och samspelet med våra intressenter. För att leverera dricksvatten och ta hand om avloppsvatten och avfall på ett mer hållbart sätt behöver vi låta energi, näringsämnen och material stanna kvar i återbruks- och återvinningsflödena så länge som möjligt. Uttaget av nya råvaror och deponering av avfall ska vara minimalt samtidigt som utsläppen till luft, mark och vatten ska vara så rena som möjligt. Våra tjänster uppmuntrar och bidrar till återbruk och återvinning av material och gör att näring från matavfall och avloppsvatten återanvänds som gödsel i jordbruket. Samtidigt nyttjas energin i matavfallet och avloppsslammet genom biogasen som uppstår när materialet rötas. Värmen från avloppsvattnet används till fjärrvärme och avfall energiåtervinns till fjärrvärme och el. Återbruka och återvinna stockholmarnas material och avfall Inom ramen för bolagets uppdrag att hantera stockholmarnas avfall som faller under kommunalt ansvar, arbetar vi ständigt för att öka andelen material som kan bli en resurs. Vår målsättning är att hanteringen av stockholmarnas avfall ska förflytta sig uppåt i avfallstrappan. Det innebär att avfall helst inte ska uppstå alls. Om det uppstår ska det i första hand återbrukas, i andra hand materialåtervinnas och därefter energiåtervinnas. 19 Avfallstrappan Efter att produkter för återbruk, matavfall och material för materialåtervinning sorterats ut, går idag en stor del av avfallet till förbränning och blir till fjärrvärme och el. En väldigt liten andel hamnar på deponi. Energin i matavfall nyttjas till biogas och näringsämnen till biogödsel. I syfte att underlätta för och uppmuntra stockholmarna att återbruka och återvinna har Stockholm Vatten och Avfall ett flertal tjänster. Grovavfall och farligt avfall kan lämnas till våra återvinningscentraler, där det även finns särskilda mottagningar av saker för återbruk. Vid våra återbruk i Rinkeby, Roslagstull och Skärholmen samt i våra Pop-up återbruk5 finns möjlighet att hämta och lämna saker för återbruk. På Skärholmens återbruk finns även möjlighet att laga saker i verkstäder som finns till kundernas förfogande. Våra två Pop-up återbruk besöker olika platser varje helg under april till oktober, och uppmuntrar till att återbruka föremål, lämna grovavfall och miljöfarligt avfall. Miljöfarligt avfall, exempelvis kosmetika, färg och hushållskemikalier, kan lämnas i vissa butiker som vi samarbetar med. För miljöfarligt avfall finns även miljöstationer samt Returrundan och Pop-up återbruk. Returrundan gör ett stort antal stopp runt om i staden, och tar emot grovavfall, miljöfarligt avfall och saker till återbruk från privatpersoner. Cirkulera restprodukter, energi och material från verksamheten I Stockholm Vatten och Avfalls egen verksamhet uppstår stora mängder restprodukter och avfall. Vår målsättning är att öka andelen återbruk och återvinning av våra restprodukter och vårt avfall. Avloppsslam är en restprodukt från våra avloppsreningsverk och en viktig källa för fosfor samt även kväve, mikronäringsämnen och mull. Vi tar tillvara dessa genom att sprida slammet på åkermark vilket även innebär att kol stannar i marken istället för att släppas ut som koldioxid. I processen för produktion av dricksvatten bildas även vattenverksmull som restprodukt. Vattenverksmullen används antingen som jordförbättring på jordbruksmark bland annat i vårt eget ekologiska jordbruk på Bornsjöområdet eller tillsätts jordprodukter. Värme från avloppsvattnet leds till Stockholm Exergis och Norrenergis värmepumpar i Hammarby och Solna för att omvandlas till fjärrvärme. Värmeväxlare energiåtervinner värme inom våra anläggningar. I samband med att vi underhåller och lägger nya rör i ledningsnätet uppstår en stor mängd schaktmassor. Genom att noga kontrollera och klassa material enligt gällande regelverk kan schaktmassorna återanvändas istället för att läggas på deponi. Skräp som har spolats ner i avloppet samlas in, transporteras och går till förbränning med energiutvinning. Sand som kommit in till reningsverken behandlas för att sedan återbrukas eller deponeras beroende på föroreningsgrad. Annat avfall som uppkommer i verksamheten är bland annat emballage och rester från olika typer av underhållsarbeten, exempelvis trä samt rör- och kabelrester. Även farligt avfall som olika 5 Pop-up återbruk är små bemannade containrar för återbruk och återvinning som flyttas mellan olika platser enligt en turlista. 20 kemikalier och elavfall uppkommer och behöver omhändertas på korrekt sätt. Använda återbrukat, giftfritt och återvunnet material med lång livslängd Det material vi använder i vår verksamhet utgörs bland annat av processkemikalier, byggmaterial och fyllnadsmassor. Dessa används när vi producerar dricksvatten, renar avloppsvatten och vid byggnationer. Den största miljöpåverkan i byggmaterialens livscykel sker vid produktionen och när det byggs in i anläggningarna. Återvunnet material är ännu inte så vanligt i de material vi använder till våra anläggningar. Metaller som används för tillverkning är i regel återvunna, till exempel använder våra tillverkare av gatugjutgods mer än 85 procent återvunnet järnskrot till sin produktion. Plastbranschen för rörsystem och kopplingar har inte kommit lika långt, ytterst lite av dessa produkter är av återvunnet material idag. Men det finns nya alternativ där livsmedelsavfall kan ersätta fossila råvaror i produktionen av plastgranulat. Vi använder i möjligaste mån återvunna fyllnadsmassor vid egna arbeten på ledningsnätet. Stockholm Vatten och Avfall har sedan ett antal år tillbaka organiserat sig i föreningen 4S, tillsammans med de större VA-organisationerna i Sverige. Syftet är att delge tillverkarna de behov som VA-organisationerna ser idag och i framtiden av hållbara och kostnadseffektiva rörnätsprodukter. Minimera materialanvändning Det bästa sättet att gå mot en cirkulär verksamhet är förstås att minska materialanvändningen från första början. Det kan göras genom att öka livslängden på de material som köps in och genom långsiktigt underhåll och renovering. Vi kan också arbeta för att minska onödigt emballage för inköpta varor. Inom Stockholms stad finns även en plattform för internt återbruk mellan verksamheterna, som heter Stocket Återbruk. Stocket drivs av arbetsmarknadsförvaltningen för att underlätta återanvändning av möbler, inventarier, byggmaterial och fast inredning i stadens verksamheter. 21 Cirkulär verksamhet – styrning och förutsättningar Krav  Ansvar för att omhänderta kommunalt avfall enligt miljöbalken, avfallsförordning samt lokala bestämmelser i föreskrifter och avfallsplan för Stockholm.  Återvinningscentraler och miljöstationer är tillståndspliktiga eller anmälningspliktiga enligt miljöprövningsförordningen (2013:251), samt hantering av brandfarliga varor enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE).  Nationellt etappmål om att 75 procent av matavfallet ska samlas in och gå till biologisk behandling 2023 samt Avfall Sveriges 25/25 mål.  C40 towards Zero waste declaration.  Slammet från våra Revaq-certifierade avloppsreningsverk i Bromma och Henriksdal sprids på åkermark och ska därför uppfylla både Revaqs kvalitetskrav samt lagkrav enligt SNFS (1994:2).  Hantering av farligt avfall enligt avfallsförordningen (2020:614) och NFS (2020:5).  Stockholm Vatten och Avfalls allmänna material- och arbetsbeskrivning för lednings- och markarbeten (SVAMA).  Stockholms stads kemikalieplan med visionen om ett giftfritt Stockholm år 2030.  Stockholms stads handlingsplan för cirkulärt byggande.  Krav på material i kontakt med dricksvatten från livsmedelslagstiftningen samt det nya dricksvattendirektivet inom EU.  Obligatorium att sortera ut matavfall, som gäller i hela Stockholm sedan 1 januari 2023.  Obligatoriskt att sortera ut textilavfall som bedömts kunna återbrukas eller återvinnas. Risker och utmaningar - Oförutsedda störningar i avfallsinsamlingen och avfallssorteringen i anläggningen Resursutvinning Stockholm. - Att stockholmarna inte sorterar ut avfallet i tillräckligt hög grad eller omfattande felsortering. - Långt kvar till det nationella målet om procent matavfallsinsamling. - Att hitta avsättning för material till återbruk och materialåtervinning. - Föroreningar till avloppet som hamnar i avloppsslammet. - Frivalsutredningen som kan innebära stora effekter på organisationens uppdrag Kontroller och löpande åtgärder  Vi arbetar kontinuerligt med informationsinsatser så att allmänheten vet hur avfallssorteringen ska gå till, vad som är farligt avfall och var det ska lämnas.  Revaq-certifieringen innebär arbete för en långsiktig och ständig förbättring av kvaliteten på avloppsslammet och att gränsvärden för tungmetaller uppfylls. Vi genomför uppströmsarbete som bland annat innebär riktlinjer och information till verksamheter om hur de minskar sina utsläpp av föroreningar till spillvattennätet. Det genomförs regelbundna inventeringar av verksamheter i industriområden.  Byggvaror och kemiska produkter som köps in till bygg- och anläggningsprojekt ska bedömas och registreras i systemet Byggvarubedömningen (BVB). Genom BVB får vi en spårbarhet av det material som byggs in i våra anläggningar samtidigt som vi kan säkerställa att vi följer lagkrav gällande miljö och hälsa.  I upphandlingar av ledningsnätsmaterial till våra lager kräver vi numera en livslängd på mer än 100 år utan haverier.  Vi bedriver samarbeten med flera leverantörer av ledningsnätsmaterial för att fasa ut oönskade ämnen och byta till material som går att cirkulera och inte har fossilt ursprung.  Alla kemikalier som köps in ska godkännas av Stockholm Vatten och Avfalls kemikalieråd, vars uppdrag är att minska användningen av hälsovådliga och miljöfarliga kemikalier och ersätta dem med mer hållbara alternativ. 22 Cirkulär verksamhet – utfallsrapport för 2024 Indikatorer för Cirkulär verksamhet redovisas från sidan 75. Återbruk har en svagt uppåtgående trend då det har arbetats aktivt med att öka tillgängligheten. Returrundans stopp har ökat från 224 stopp 2024 (56 unika platser) till 607 stopp, inklusive tre events 2025 (86 unika platser). Detta innebär en ökning med 169 procent i antal stopp. Pop-up återbruk har ökat från 119 verksamhetsdagar 2024 till 138 verksamhetsdagar 2025, en ökning med 16 procent. Totalt har 167 110 besökare nyttjat de mobila tjänsterna under 2025. Den 1 januari 2025 fick kommunerna ett insamlingsansvar för textilavfall. Bolaget har under året utökat utbudet av insamlingstjänster för textil, genom utökning av mobila tjänsteutbudet samt införande av textil fraktion i grovavfallsupphandlingen. Införandet av den nya lagstiftningen om separat insamling av textil medförde ett omfattande arbete och stora volymer textilavfall i systemet och ökade mängder av textil har märkts av både vid återbruk och på returrundans turer. Vi ser en tydlig trend av minskat restavfall som går till förbränning. Detta hänger delvis ihop med den ökning av insamlat matavfall som skett under året, samt att mängden förpackningar som källsorteras ökar. Trots att insamlat matavfall ökar i mängd är man långt ifrån det uppsatta målet på 76 procent av tillgängligt matavfall som kan hanteras på rätt sätt, men det har ökat från 49 procent till 51 procent. Under 2025 producerades totalt 71 300 ton avloppsslam vid Stockholm Vatten och Avfalls båda reningsverk. Allt slam har uppfyllt kraven för certifiering enligt Revaq liksom övriga gällande krav. För att kunna uppfylla avtal med jordförbättringsproducenter som alternativ till att spridning på åkermark har 1 609 ton slam gått till jordförbättring. Vi har medverkat i ett pilotprojekt gällande slambiokol och skickat 5 ton slam för pyrolys för att skapa biokol. Stockholm Vatten och Avfall tilldelades 2025 års Revaq-pris. Motivering var ”ett under flera decennier strukturerat uppströmsarbete i framkant och kreativa publika kampanjer som inspirerar”. Under 2025 har även all vattenverksmull som uppkommit i dricksvattenproduktionen gått för spridning på åkermark. Andel cirkulerade restprodukter totalt (avloppsslam, vattenverksmull och schaktmassor från verksamheten) uppgår till 81 procent. Mängden schakt- och jordmassor från egen verksamhet, som går direkt till återanvändning ökade från 3 700 ton 2024 till 6 050 ton 2025. Denna ökning beror på att vi under året grävt upp mer massor som är möjliga att återanvända samt att maskiner och processer för beredningen av massor för återanvändning fungerat effektivt och bra under året. Bolaget har under året tagit fram en handlingsplan för cirkulär masshantering. Målet med denna handlingsplan är att skapa förutsättningar för en mer resurseffektiv och klimatsmart hantering av jord- och bergmassor i bolagets bygg-, anläggnings och underhållsprojekt. Den totala mängden av det interna avfallet ser ut att ha ökat jämfört med tidigare år, men ökningen beror på att vi för 2025 redovisar cirka 80 ton massor som uppkommit i verksamheten som inte redovisats förut. Vi har också ökade mängder av elektronik och blandskrot/metaller som främst beror på rensningskampanjer i våra verksamheter. Den blandade fraktionen har minskat från 78 ton till 21 ton mellan 2024 och 2025, vilket visar att utsorteringen av verksamhetens avfall förbättrats. 23 Cirkulär verksamhet – händelser och aktiviteter 2025 Cirkulering av schaktmassor Bolaget har en egen anläggning för hantering av schaktmassor i Älvsjö, där de återvinns från våra egna ledningsarbeten. Där bearbetas de uppgrävda massorna genom krossning och siktning till nya produkter. Dessa används som fyllnadsmaterial i våra VA-schakter. 25% av fyllnadsmaterialet som vi använder är återvunnet. Välj andra hand istället för nytt Under våren startade en informationskampanj för att uppmuntra stockholmarna att minska sin konsumtion och oftare sälja och köpa begagnat, dela, skänka vidare, låna och laga. Det sparar på jordens resurser och minskar behovet av nyproduktion. Varje begagnatköp förlänger en produkts liv och kan minska onödig tillverkning. Kampanjen syntes på stadens informationstavlor, i sociala medier och Mitt-i tidningarna samt hördes i poddar. Återanvänd sand från vattenverken På Lovö vattenverk fortsätter vårt arbete med att installera kolfilter, som möjliggör PFAS- avskiljning och kapacitetsökning. I samband med det har sand från snabbfilter som tagits ut drift på Lovö återanvänts i filtrering av avloppsvatten i Bromma reningsverk. Vid renoveringen av långsamfilter i Norsborgs vattenverk återanvänds 1 500 ton singel och filtersanden i en cirkulär process. Invigning av Skärholmen mini-återvinningscentral Det ska vara enkelt och nära för stockholmarna att återbruka och återvinna. Här kan privatpersoner lämna grovavfall, elektronik, vitvaror och farligt avfall. Saker som kan användas igen kan lämnas till återbruk. Den nya mini-återvinningscentralen i Skärholmen är en tillfällig lösning med anledning av nedläggningen av Sätra återvinningscentral. 24 Minskad klimatpåverkan – påverkan från vår verksamhet Stockholm Vatten och Avfall använder mycket energi och släpper ut växthusgaser från verksamheten samtidigt som vi bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser från samhället. Vi beräknar och redovisar våra växthusgasutsläpp enligt Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet). Bilden visar utsläpp indelade i GHG-protokollets scope 1 – direkt utsläpp, scope 2 – indirekta utsläpp från energi, scope 3 – övriga indirekta utsläpp. Minska utsläpp av växthusgaser Förutom utsläpp från fossila bränslen sker stora utsläpp till luft av växthusgaser som läcker från avloppsreningsprocessen. Det handlar främst om den lustgas och metangas som vi inte lyckas samla upp och använda. Transporter för avfallsinsamlingen samt drift och underhåll av ledningsnätet genererar koldioxidutsläpp, även om vi och våra entreprenörer till stora delar använder förnybart bränsle. Vi använder också arbetsmaskiner vid drift, underhåll, byggande och i vårt jordbruk och skogsbruk i Bornsjöområdet. Fossilfri organisation I ett första steg strävar vi mot att verksamheten ska bli fossilbränslefri. Fortfarande kvarstår viss användning av fossila bränslen i verksamheten vilket tillför koldioxid till atmosfären. Fossila bränslen används främst till reservkraftaggregat, vissa arbetsmaskiner och biogasfordon som till en liten del även använder bensin. I nästa steg är målsättningen en helt fossilfri organisation, det vill säga att även de material och kemikalier vi köper in 25 ska ha ett förnybart ursprung. Energieffektivisering Stockholm Vatten och Avfalls verksamhet är energikrävande och den största delen av vår energianvändning utgörs av el som används för att driva pumpar i verk och ledningsnät samt blåsmaskiner i reningsverken. Mycket fjärrvärme används också för processerna i reningsverken. I takt med att Stockholm växer och vi inför nya reningstekniker inom avloppsreningen kommer energianvändningen att öka. Samma utveckling kommer att ske genom ny teknik inom dricksvattenproduktionen och avfallshanteringen. Även om energiåtgången ökar totalt sett, arbetar vi för att hålla den nere genom energieffektiviseringar i verksamheten. Producera förnybar energi Vid våra avloppsreningsverk produceras biogas som via extern part uppgraderas till förnybart fordonsbränsle. En mindre del av biogasen används i reningsverken för att producera värme. Insamlat matavfall från stockholmarna omvandlas till biogas och biogödsel. Biogas kan ersätta fossila bränslen som bidrar till klimatpåverkan. Vi har solceller på några anläggningar och planerar att installera fler för att producera mer egen el. Kolsänkor Kolsänkor innebär att vi undviker koldioxidutsläpp genom att istället lagra kol i marken eller i biomassa. Kolsänkor finns idag i våra skogsområden vid Bornsjön. Hur skogsbruket bedrivs påverkar hur mycket kol som kan bindas i träd och mark. Även avloppsslam och vattenverksmull skapar kolsänkor när det återförs till marken och det organiska innehållet i slammet ökar mullhalten i jorden. Trädgårdsavfall samlas in och kan användas för att framställa biokol, som nyttjas i planteringar där kolet binds och lagras i jorden istället för att släppas ut som koldioxid i luften. Vi har tidigare haft en mindre biokolsanläggning och producerat egen biokol, men anläggningen fick driftsvårigheter och är nu avvecklad. Istället utreds möjligheten att mer storskaligt producera biokol i framtiden. 26 Minskad klimatpåverkan – styrning och förutsättningar Krav  Enligt miljöbalkens hänsynsregler ska alla verksamhetsutövare hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor.  Lagen om energikartläggning i stora företag kräver att vi regelbundet kartlägger vår energianvändning och föreslår effektiviseringar och förbättringar.  Lag om energideklarationer för bolagets personalbostäder och vissa lokaler gäller också. Industrilokaler, tillfälliga byggnader och byggnader som är mindre än 50 kvm är undantagna.  Miljötillstånd för avloppsreningen innehåller villkor om utsläpp till luft samt lukt. All metangas som inte nyttiggörs ska samlas upp och förbrännas.  Produktionen av biodrivmedel och biobränslen måste enligt hållbarhetslagen uppfylla vissa hållbarhetskriterier, bland annat kontroll av använt substrat och växthusgasutsläpp.  Enligt miljöprogrammet ska Stockholm vara en fossilfri och klimatpositiv stad år 2040 och Stockholms stads samtliga verksamheter ska vara fossilfria till år 2030.  EU:s energieffektiviseringsdirektiv ställer krav på energikartläggningar och att ha infört energiledningssystem till 2027. Risker och utmaningar - Oavsiktliga utsläpp av växthusgaser på grund av driftstörningar. - Brist på fossilfria processkemikalier, maskiner och utrustning. - Ökad energianvändning på grund av nya renings- och avfallstekniker, växande stad och ökande vattenflöden. Kontroller och löpande åtgärder  Vi köper tillsammans med Stockholms stad in ursprungsmärkt el från förnybara källor.  Vår fordonspark består i första hand av biogasfordon och elfordon. En del specialfordon är dieseldrivna och dessa körs på förnybar diesel HVO100.  Vi följer löpande upp vår plan för att fasa ut våra sista fossila bränslen.  Reningsverken har installerade vocsidizers som minskar utsläpp av metangas genom att förbränna den.  Vi har tagit fram en plan för att ytterligare minska växthusgasutsläppen från reningsverken.  Energibesparande åtgärder planeras in och följs upp i en långsiktig energieffektiviseringsplan. 27 Minskad klimatpåverkan – utfallsrapport för 2025 Indikatorer för Minskad klimatpåverkan redovisas från sidan 78. Mätningarna av lustgas- och metangasutsläppen indikerar ökade utsläpp för 2025. De totala beräkningarna av för 2025 är ännu inte fullständiga och behöver bearbetas ytterligare. För att minska metangasutsläpp från våra reningsverk har vi anläggningar som fångar upp och destruerar metanutsläpp – så kallade vocsidizers. Driften på dessa anläggningar är inte helt stabil och på Henriksdals reningsverk har anläggningen fungerat sämre under året. En översyn av driftsäkerheten kommer att genomföras under 2026. De slutgiltiga utsläppssiffrorna för metan och lustgas redovisas i mars i vår miljörapport för avloppsverksamheten. För lustgas och biogena koldioxidutsläpp ligger ökningen inom felmarginalen, då mätosäkerheten är stor. Närmare 97 procent av allt tankat bränsle i våra fordon är förnybart. Vi går allt mer över till elbilar eftersom marknaden erbjuder allt färre fordon som drivs av biogas, som tidigare varit förstahandsval i vår verksamhet. Där el- eller biogasfordon inte finns att tillgå används istället det förnyelsebara bränslet HVO100. Den största användningen av fossila bränslen sker i våra reservkraftverk. Fortsatta undersökningar pågår för att på sikt kunna använda fossilfria alternativ till reservkraft. Övergången till eldrivna arbetsmaskiner har gått framåt på flera av våra anläggningar. Arbetet med att kartlägga ytterligare utsläpp från våra leverantörer (scope 3) har gått vidare. Vi har påbörjat klimatberäkningar i vissa bygg- och anläggningsprojekt och även för återbruksverksamheten och avfallsinsamlingen. Vi har samlat in klimatdata från fem bygg- och anläggningsprojekt under 2025. Dessa redovisar en andel förnybara bränslen på 32 procent, men detta kan inte anses vara representativt för hela projektportföljen. VA-verksamheten använder stora mängder energi för pumpning och reningsprocess och kommer att öka energianvändningen i och med ny reningsteknik och nödvändig kapacitetsökning. Den köpta energin har ökat i verksamheten under året vilket till största delen beror på den nya tekniken för avloppsreningen med membranfilter i Henriksdals reningsverk. Detta är en reningsmetod som är mer energikrävande. Samtidigt har optimering av processer, energi och kemikalier har drivits vidare där driftförutsättningarna tillåtit. Under 2025 har vi bland annat optimerat pumpning och rensat ledningar så att behovet av energi minskar. För vår avfallsverksamhet ser vi en kraftig ökning i energianvändning. Det beror på att sorteringsanläggningen Resursutvinning Stockholm i Högdalen togs i drift i september 2024. Elproduktionen från solceller har ökat. Vi har installerat en ny solcellsanläggning vid Bornsjön (Fågelsta gård) som har börjat producera elektricitet. Vi har nu solcellsanläggningar i drift vid Lovö vattenverk, Talby kontor och Fågelsta gård vid Bornsjön och fler är inplanerade. 28 Minskad klimatpåverkan – händelser och aktiviteter 2025 Minska växthusgasutsläpp från avloppsreningsprocessen Den största klimatpåverkan från vår verksamhet är utsläppen av metan och lustgas från avloppsreningsprocessen. Vi arbetar på flera sätt för att försöka minska utsläppen. Under året har nya mätare installerats för att vi bättre ska kunna förstå hur utsläppen ser ut. Vi planerar för att i kunna samla upp mer metangas i samband med ombyggnationen i Henriksdal. Samtidigt deltar vi i olika forskningsprojekt och undersöker hur vi kan driva reningsprocessen med så lite utsläpp av lustgas som möjligt. Klimathänsyn vid ombyggnation i Henriksdals avloppsreningsverk I ombyggnationerna som genomförs inom Stockholms framtida avloppsrening behövs betong som klarar de särskilda och tuffa förutsättningarna som finns i ett avloppsreningsverk. Samtidigt vill vi använda betong med så liten klimatpåverkan som möjligt. Därför används betong med 20 procents mindre klimatpåverkan genom att den innehåller alternativa bindemedel till cement. Med kontinuerlig provtagning följs betongens egenskaper upp och därigenom är det möjligt att öka de alternativa Resursutvinning Stockholm minskar fossil plast till bindemedlen, som begränsar förbränning klimatpåverkan från betongen, under projektets gång. För att ytterligare minska I vår eftersorteringsanläggning Resursutvinning Stockholm klimatpåverkan används eldrivna som togs i drift 2024 sorteras plast ut från restavfallet. betongpumpar och elektriska betongbilar vid Utsorteringsgraden har under 2025 ökat från 48 procent till gjutningarna. 72 procent att jämföra med vårt mål på 70 Procent. Prestandakravet på anläggningen ligger på 70 procent utsortering av inkommande plast. Den utsorterade plastfraktionen skickas till Svensk plaståtervinning som uppger att 42 procent av mottagna plastförpackningar återvanns 2024. Klimatväxling Flygresor som tjänsteresor sker i mycket begränsad omfattning inom vår verksamhet. Minskning av effekttoppar vid våra sopsugar Som en del av Stockholms stad inför vi nu även klimatväxling. Det innebär att Vi ansvarar för driften av sopsugar i Norra Djurgårdsstaden och i Hagastaden. En fastighet med sopsug har sopinkast tjänsteresor med flyg beläggs med ett påslag där avfallet sugs iväg till behållare under marken. Under året om 50 procent på resans kostnad. Påslagen har vi arbetat för att minska effekttopparna i sopsugarna för ska samlas i en intern pott, som exempelvis att sänka elkostnaderna, avlasta elnätet och bidra till en mer kan användas för plantering av fler gatuträd hållbar energianvändning. Vissa effekttoppar har kunnat som binder koldioxid, sänker temperaturen minskas ner till en tredjedel jämfört med föregående år (från och förbättrar luftkvalitén i Stockholms stad. 29 ungefär 150 till 50 kW). Hållbart arbetsliv – påverkan från vår verksamhet Stockholm Vatten och Avfall ska vara en attraktiv och ansvarsfull arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Det innebär att erbjuda en hälsofrämjande, säker och likabehandlande arbetsplats och ett arbetsklimat som bygger på ansvarstagande, delaktighet och utveckling. Ansvaret inkluderar även sociala förhållanden och mänskliga rättigheter. Säkerställa en god och säker arbetsmiljö Stockholm Vatten och Avfall ska ha en sund, trygg och säker arbetsmiljö där arbetsmiljöarbetet ska bidra till att förebygga ohälsa och olycksfall. Arbetsmiljöarbetet ska ge långsiktigt hållbara förutsättningar för att utföra verksamhetens uppdrag. Vi strävar mot en nollvision gällande olyckor i arbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska vara en naturlig del i det dagliga arbetet. Arbetsmiljöarbetet omfattar hela organisationen och alla delar av medarbetarnas arbetssituation: den fysiska, organisatoriska, sociala och digitala arbetsmiljön. Verksamheten innehåller många olika yrkesroller och arbetsmiljörisker, vilket kräver ett strukturerat och gemensamt arbetssätt. Arbeta för god hälsa Stockholm Vatten och Avfall ska arbeta strategiskt och långsiktigt med hälsofrämjande insatser på arbetsplatserna. Vi erbjuder ett flertal aktiviteter för att medarbetare ska uppleva livskvalitet och balans mellan arbetsliv och privatliv i yrkeslivets alla skeden. Medarbetarundersökningar och riktade hälsofrämjande insatser är verktyg för att förbättra medarbetares arbetsmiljö, välmående och hälsa. Säkerställa allas lika rättigheter och möjligheter Likabehandlande anställningsvillkor är grunden för trygghet och anställningsvillkoren ska upplevas som rättvisa, moderna och effektfulla. Genom ett aktivt likabehandlingsarbete förebygger vi diskriminering och trakasserier i vår verksamhet och bidrar till att skapa ett respektfullt och öppet arbetsklimat och värnar mänskliga rättigheter. 30 Hållbart arbetsliv – styrning och förutsättningar Krav  Arbetsmiljölagstiftning.  Arbetsrättslig lagstiftning.  Kollektivavtal. Risker och utmaningar - Fysiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljörisker. Kontroller och löpande åtgärder  Personalpolicy som reglerar personalrelaterade frågor och arbetet med att trygga sociala förhållanden.  Arbetsmiljöpolicy som beskriver viljeinriktning inom arbetsmiljöarbetet.  Central arbetsmiljökommitté som är ett centralt samverkansorgan i arbetsmiljöfrågor.  Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet.  Årlig sammanställning av arbetsmiljörapport.  Aktiva åtgärder för likabehandling enligt diskrimineringslagen i syfte att förebygga diskriminering och kränkande särbehandling, främja lika rättigheter och möjligheter samt eftersträva en jämn könsfördelning.  Aktivt samarbete mellan chefer, medarbetare, skyddsombud och fackliga representanter i enlighet med lagar, regler och avtal.  Årlig medarbetarenkät.  Tertialvis uppföljning av nyckeltal för att fånga upp sjukfrånvarotrender och andra signaler för att stötta chefer och ledare i det förebyggande arbetet.  Regelbundna hälsoundersökningar och hälsocoaching.  Friskvårdssubvention och tillgång till träningslokaler på anläggningarna. Hållbart arbetsliv – utfallsrapport för 2025 Indikatorer för Hållbart arbetsliv redovisas på sidan 81. Den årliga medarbetarenkäten visar att medarbetare fortsätter att skatta Stockholm Vatten och Avfall högt som arbetsgivare. Höga och stabila resultat vittnar om ett gott ledarskap, att medarbetare upplever hög grad av motivation och delaktighet i verksamheten. AMI och ledarskapsindex ligger fortsatt högt men minskar marginellt 2025 jämfört med föregående år. En orsak till det något minskade resultatet kan vara det förändringsarbete som pågår inom verksamheten och där organisation och arbetssätt behöver sätta sig. Under 2025 har vi tagit emot fler feriearbetande ungdomar än föregående år. Bolaget har också arbetat vidare med att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden i kommunala visstidsanställningar. Sjukfrånvaron ligger något under målet på 3,5 procent. Under perioden har tolv olycksfall med sjukfrånvaro rapporterats. Antalet olycksfall med frånvaro har ökat i jämförelse med föregående år. Bolaget har som målsättning att förebygga olycksfall och följer upp varje inträffad händelse. Under året har Resursutvinning Stockholm (RUS) tagits i drift, vilket är en riskfylld verksamhet. Drifttagandet av RUS utgör en delförklaring till ökningen av olycksfall med frånvaro. Bolaget bedriver verksamhet i miljöer som på många platser är komplexa och förknippade med betydande risker, vilket ställer höga krav på ett tydligt och strukturerat systematiskt arbetsmiljöarbete. I december 2025 antog VD en ny riktlinje för det systematiska arbetsmiljöarbetet i syfte att tydliggöra ansvar och ensa arbetssätt inom hela bolaget. Parallellt har ytterligare åtgärder vidtagits för att stärka arbetsmiljö- arbetet. Under 2025 har bolaget påbörjat genomförande av Bättre Arbetsmiljö-utbildning (BAM) i egen regi för chefer och skyddsombud samt infört ett systemstöd för arbetsmiljöarbetet. Sammantaget bedöms dessa insatser bidra till ett mer aktivt och förebyggande arbetsmiljöarbete och därmed till en minskning av olycksfallen på sikt. 31 Hållbart arbetsliv – händelser och aktiviteter 2025 Medarbetarskap Under året har bolaget fortsatt tydliggöra medarbetarskapet genom rollbeskrivningar till alla medarbetare för att tydliggöra roll och förväntningar. Arbetsmiljöveckan Årets arbetsmiljövecka fokuserade på att stärka det lokala arbetsmiljöarbetet genom konkreta verktyg för att identifiera risker, genomföra förebyggande åtgärder och bidra till en trygg och utvecklande arbetsmiljö. Bolagsövergripande genomfördes även undersökning gällande hot och våld samt föreläsning om återhämtning. Medarbetarvecka Under året genomförde bolaget en medarbetarvecka för första gången, då medarbetare gavs möjlighet att genom studiebesök lära sig mer om våra olika ansvarsområden och verksamhetsdelar. Syftet med veckan är att alla medarbetare ska få mer kunskap om bolagets samlade uppdrag, lära känna kollegor över organisationsgränserna samt bygga stolthet och ambassadörskap. Medarbetare besöker Älvsjöanläggningen, Ledarskap Återvinning av schaktmassor Bolaget fortsätter aktivt arbeta för att utveckla ledarskapet och har under perioden bland annat lanserat ett mentorsprogram som vänder sig till nya chefer och ledare samt integrerat uppdaterade ledarkriterier i det årliga medarbetarsamtalet. Feriearbetare Som en del av Stockholms stad erbjuder vi sommarjobb och feriejobb till ungdomar. Under året tog vi emot 34 feriearbetare som bland annat fick prova på arbetsuppgifter inom 32 administration, lager och återbruk. Hållbara inköp – påverkan från vår verksamhet Stockholm Vatten och Avfall upphandlade varor och tjänster för ungefär 6,2 miljarder kronor under 2025 av cirka 1 200 aktiva leverantörer. Under 2025 hade vi cirka 670 aktiva avtal varav cirka 180 är avtal som har hög hållbarhetspåverkan. För att kunna uppnå vår vision om en hållbar stad måste vi säkerställa att våra leverantörer medverkar genom att utveckla och leverera hållbara varor och tjänster Hållbara val vid inköp genom analyser, kravställning och avtalstrohet För att kunna ställa relevanta och framåtdrivande krav och utvärderingskriterier behöver vi prioritera och anpassa dem till varje upphandling. Därför behöver vi göra riskanalyser inför upphandlingen och på så sätt bedöma vilken miljöpåverkan eller social påverkan som kan finnas. För att kunna ställa hållbarhetskrav och utvärderingskriterier på rätt nivå ska vi även genomföra marknadsanalyser. Vi behöver veta vilken nivå som är relevant och rimlig för att vi ska kunna få in tillräckligt många anbud och samtidigt ge en utveckling mot mer hållbara produkter och tjänster. Vi ska arbeta med livscykelanalyser och säkerställa att vi inte gör inköp utanför våra upphandlade ramavtal. I de fall där det kan finnas risk för att mänskliga rättigheter kränks ska vi ställa krav på att leverantörerna ska ha ett systematiskt arbete för att förhindra eller minimera risken för överträdelse av lagstiftning och FN:s konventioner avseende mänskliga rättigheter. Bland kraven ingår grundläggande rättigheter, antidiskriminering och arbetsrättsliga villkor. Uppföljning av hållbarhetskrav/kriterier För att säkerställa att kraven i upphandlingarna följs måste de följas upp och eventuella avvikelser hanteras. Det är viktigt att säkerställa att vi fått det som avtalats och att alla leverantörer ska kunna konkurrera på lika villkor. Uppföljningens omfattning och frekvens avgörs av avtalets betydelse och hur stor hållbarhetspåverkan det bedöms ge till exempel i form av utsläpp eller risker. Samarbeten för att utveckla hållbara varor och tjänster Samarbete ger en möjlighet att tillsammans förbättra hållbarhetsarbetet, både i leverantörers och i vår egen verksamhet. Det ger också en förståelse för marknadsläget och bättre förutsättningar för att i framtiden ställa relevanta krav som går att uppfylla. Genom att efterfråga varor och tjänster som är mer hållbara och berätta om våra målsättningar kan vi driva marknadsutvecklingen framåt. 33 Hållbara inköp – styrning och förutsättningar Krav  Lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) styr vårt upphandlingsarbete och ska säkerställa en öppen och rättvis upphandling.  Våra upphandlingar styrs också av vår inköpspolicy, riktlinjer för inköp, hållbarhetspolicy samt Stockholm stads program för inköp. Risker och utmaningar - Bristande information om risker kopplade till leverantörers produkter, tillverkning och leveranskedjor. - För höga kravnivåer kan leda till för få anbud. - Otillräcklig uppföljning för att säkerställa att leverantörer lever upp till sociala och miljömässiga krav i avtal. - Omställningsarbete mot hållbarare produkter och tjänster tar tid. Kontroller och löpande åtgärder  Gemensamma miljökrav för entreprenader som utformats av Stockholms stad, Göteborg, Malmö och Trafikverket används.  Vi ställer krav på att material registreras och bedöms i Byggvarubedömningen (BVB) eller liknande system.  Vi ställer krav på miljöledningssystem samt antidiskrimineringsklausul i våra upphandlingar där det är tillämpbart.  Vi ställer de gemensamma transportkrav som utformas av Stockholms stad.  Vid tjänsteavtal och entreprenadkontrakt ställer vi krav på sysselsättningsfrämjande åtgärder för människor som står långt från arbetsmarknaden.  Alla våra avtal bedöms utifrån hur mycket de påverkar miljömässig och social hållbarhet. Målsättningen är att följa upp ställda hållbarhetskrav vartannat år för de avtal som har störst påverkan och en gång under avtalsperioden för de som bedöms ha en väsentlig påverkan.  Löpande hållbarhetsanalyser inom specifika inköpsområden.  Löpande kontroller att kraven följs i ramavtal för grävmaskins- och transporttjänster görs med hjälp av extern part. Hållbara inköp – utfallsrapport för 2025 Indikator för Hållbara inköp redovisas på sidan 82. De senaste åren har vi arbetat för att utveckla inköp, upphandling och avtalsförvaltning med avseende på hållbarhetsfrågor. Under 2025 har andelen upphandlingar där vi ställt miljökrav minskat, sett till tidigare år. Det beror på att vi har utvecklat arbetet med att ställa miljökrav utifrån genomförd riskanalys. Det bidrar till möjligheten att prioritera i vilka upphandlingar som miljökrav är relevanta att ställa. I de fall där vi inte har ställt miljökrav eller sociala krav har genomförd riskanalys visat att dessa krav inte är relevant att ställa. Vi har alltså ställt miljö- och sociala krav i alla de upphandlingar där det är relevant. Vi fortsätter att utveckla vårt arbetssätt och under 2025 kan vi se att vi har utfört dokumenterade riskanalyser i 94 procent av upphandlingarna. Även i de fall där det inte har genomförts riskanalyser så har det ställts krav på både miljömässig och social hållbarhet. Målsättningen är att genomföra riskanalyser och upprätta uppföljningsplaner vid alla upphandlingar. Att trenden för andel granskade avtal har gått ner beror främst på grund av att vi räknar på ett annat sätt än tidigare. Inom ramarna för kategoriarbetet fortsätter vi att arbeta med att utveckla riskanalyser och utveckla hur vi arbetar med marknadsanalyser – för att kunna ställa relevanta och drivande hållbarhetskrav. 34 Hållbara inköp – händelser och aktiviteter 2025 specifika inköpsområden kan vi på et Strategier avseende social hållbarhet i våra inköpskategorier Flera av våra strategier i kategoriarbetet Upphandling av fossilfria Transport- och lastfordonstjänster innehåller arbete med att utveckla hållbarhetsarbetet. Till exempel i Under 2025 har bolaget upphandlat ett nytt avtal för Transport- och kategorin Avfall och restprodukter lastfordonstjänster. Inom avtalet kör fordonen på 100 procent fossilfritt arbetar vi med strategier för bränsle. arbetsvillkor och korruption. I alla inköpskategorier har det genomförts en kartläggning inom vilka områden vi ska ställa sysselsättningsfrämjande åtgärder. Hållbarhetskravlistor för samtliga inköpskategorier Under 2025 har vi arbetat med att ta fram hållbarhetskravlistor för alla våra inköpskategorier. Detta för att driva hållbarhetsarbetet där det kan ge mest effekt. Det ska även underlätta relevant kravställning och beaktande av cirkularitet samt säkerställa en grundnivå och ensa formuleringar av krav inom respektive inköpskategori. Arbetet ska också möjliggöra en ännu effektivare avtalsuppföljning. Upphandling av verksamhetsavfall I år har bolaget upphandlat ett avtal gällande hämtning, transport och behandling av verksamhetsavfall. Transporterna ska gå över till att helt drivas med 100 procent el under avtalsperioden. Systematisk uppföljning av hållbarhetskrav Utvecklad riskanalys Vi följer regelbundet upp våra avtal som har störst hållbarhetspåverkan. Under året har vi begärt in bevis på att kraven vi Under året har vi fortsatt att utveckla vår ställt uppfylls i form av dokumentation. Om kraven inte uppfylls så har riskanalys som vi ska genomföra inför vi informerat, i en diskussion, med leverantörerna om att de fått ställa varje upphandling över tröskelvärdet. om eller införa processer för att uppfylla kraven, bland annat gällnade Riskanalysen har uppdaterats med nya systematiskt arbete enligt diskrimineringslagen. Vi har också risker, och möjligheter, som alltid ska genomfört stickprov på fordon och fordonsbränsle. värderas. 35 Systematiskt hållbarhetsarbete Stockholm Vatten och Avfalls vision ”Tillsammans för världens mest hållbara stad” visar att hållbarhet är en grundpelare för verksamheten. Hållbarhetsarbetet är därför integrerat i strategier, mål, aktiviteter och uppföljning som styr det löpande arbetet. Viktiga styrdokument för bolagets hållbarhetsarbete är Stockholms stads miljöprogram och handlingsplaner för bland annat god vattenstatus, klimat, kemikalier, cirkulärt byggande, biologisk mångfald samt mikroplaster. 2024 antog Stockholms stad ett miljöprogram med höjda ambitioner, bland annat med målet om en klimatpositiv stad 2030. Därtill finns mer detaljerade ägarkrav som vi ska uppfylla, där de flesta handlar om hållbarhetsfrågor, och program som berör sociala hållbarhetsfrågor. Bolagets styrelse behandlar hållbarhetsfrågor på strategisk nivå och enligt delegationsordningen. Ledningsgruppen bär ansvaret för hållbarhetsperspektivet i målarbetet. Policyer och riktlinjer Vi har en rad policyer och riktlinjer som styr vår verksamhet och vårt hållbarhetsarbete, till exempel hållbarhetspolicy, personalpolicy, arbetsmiljöpolicy, uppförandekod samt riktlinjer för representation och gåvor. Vi är också certifierade enligt ISO-standarderna 9001 och 14001. Risker Årlig väsentlighets- och riskanalys är en del av bolagets internkontroll och leder fram till en internkontrollplan. Analysen utgår från Kommunfullmäktiges mål för verksamheten och genomförs i flera steg. Bolaget identifierar de viktigaste processerna för att uppnå Stockholms stads mål. Utifrån dessa identifierar vi oönskade händelser som kan uppstå, vars sannolikhet och konsekvens sedan värderas. Om riskvärdet för den oönskade händelsen överstiger ett fastställt värde ska risken ingå i internkontrollplanen. Planen fastställs i samband med att verksamhetsplanen beslutas och följs upp i samband med verksamhetsberättelsen efter årets slut. Under respektive hållbarhetsområde tar vi upp några av de risker som finns i vår verksamhet och hur vi hanterar dem. Vårt ansvar inom antikorruption Bekämpande av korruption är en förutsättning för att kunna uppnå alla mål i Agenda 2030 och enligt Brottsförebyggande rådet är kommunal verksamhet särskilt ansatt. Som ett kommunägt bolag har vi ett särskilt ansvar att bekämpa mutor och annan korruption samtidigt som vi ska upprätthålla krav på saklighet och opartiskhet. Stockholm Vatten och Avfall följer Stockholms stad riktlinjer om mutor och representation. Vi har även interna riktlinjer rörande representation och gåvor som också omfattar agerande vid konferenser, mässor och studieresor. För att hantera korruptionsrisken vid beställning och betalning av fakturor arbetar vi utifrån tvåhandsprincipen där beställaren godkänner och chefen attesterar inköpet. Samtliga nyanställda introduceras till bolagets uppförandekod som fungerar som ett tydligt regelverk att förhålla sig till om man ställs inför oklara eller osäkra situationer. Alla medarbetare har ett eget ansvar för att följa uppförandekoden och att göra den till en grundläggande del av bolagets företagskultur. Under 2025 har bolaget infört en rutin för att säkerställa att uppförandekoden hålls aktuell samt att säkerställa att samtliga medarbetare tagit del av och förstått uppförandekodens innehåll. Vårt visselblåsarsystem ligger hos en extern part där anställda, kunder och leverantörer anonymt kan rapportera om missförhållanden. Som en del i våra upphandlingskrav rörande arbetsvillkor och mänskliga rättigheter ställer vi antikorruptionskrav i de upphandlingar där vi efter riskbedömning anser att sådana risker finns. Under året har bolaget fokuserat på att identifiera och fördjupa arbetet med risker kopplade till korruption vid upphandling 36 av avfallstjänster. Bolaget har även ställt skärpta krav vid upphandling med risk för korruption. De skärpta kraven innehåller krav på policydokument, skriftliga rutiner och implementation av rutiner. Klimatanpassning Mål 13 i agenda 2030, bekämpa klimatförändringarna, syftar både till att minska utsläpp av växthusgaser för att minska klimatpåverkan men även att vidta åtgärder för att hantera påverkan på verksamheten utifrån ett förändrat klimat. Klimatförändringar som väntas brukar delas in i akuta och kroniska, där beredskap för de akuta i viss mån fångas upp av bolagets risk- och sårbarhetsanalyser. Exempel på akuta händelser kan vara skyfall eller värmebölja medan kroniska kan vara höjd havsnivå eller medeltemperatur. Även den påverkan som inte fångas av risk- och sårbarhetsanalyserna är värdefull för verksamheten att få kännedom om och bedöma risken med. Detta görs genom så kallade klimat- och sårbarhetsanalyser, vilket även efterfrågas genom en lagändring i Lagen om allmänna vattentjänster från år 2024 med avseende på skyfall och genom den rapportering som ska göras enligt Taxonomin från och med år 2027. Stockholms stads miljöprogram och Handlingsplan för klimatanpassning lyfter fram prioriterat arbete för att nå en klimatanpassad stad. Även Huddinge kommun har en klimathandlingsplan i vilken bolaget har aktiviteter som bidrar till klimatanpassning inom kommunen. Bolaget har genomfört klimat- och sårbarhetsanalys (KSA) för hela VA-anläggningen, inklusive råvattentäkt. Dock med olika grad av fördjupning och bredd. I viss mån har även anpassningar gjorts. Det har inom bolaget skapats ett klimatanpassningsforum som syftar till att driva och samordna bolagets klimatanpassningsarbete. Under året har det även skett utbyten med andra VA-huvudmän och staden rörande väderscenarios som bör användas, liksom metodik som lämpar sig för kompletterande och fördjupad KSA. En pilot av fördjupad KSA på del av avloppsanläggningen har även inletts. Framåt behöver samma sak göras för övriga delar av VA- verksamheten liksom Avfallsverksamheten. I stadsbyggnadsprocessen ställs det krav på anpassningar till ett förändrat klimat. Inte minst vad det gäller förändrade nederbördsmönster. Mot bakgrund av det har bolaget under året tillsammans med staden respektive Huddinge kommun arbetat fram föreslagen ansvarsfördelning samt utformning för samordnade dagvatten- och skyfallsanläggningar och det pågår även arbete med staden avseende rena skyfallsanläggningar under mark. Uppföljning och utvärdering Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet inkluderas i bolagets ordinarie målstyrning och tertialvisa uppföljning, där även arbetet inom stadens miljöprogram följs upp. Miljöarbetet följs även upp i flera olika rapporter, till exempel våra miljörapporter, som också rapporteras till våra ägare. Årligen genomförs analyser där ledningen utvärderar hur väl vi uppfyller lagkrav, kundnöjdhet, kvalitet på köpta varor och tjänster, hur vi hanterar avvikelser och fattar beslut om eventuella förändringar som behöver göras till nästkommande år. Via statistikinlämning till våra branschorganisationer Svenskt Vatten och Avfall Sverige kan vi jämföra nyckeltal med andra aktörer inom branschen. Granskning Bolaget är certifierat enligt flera standarder: Miljöstandarden ISO 14001:2015, Kvalitetsstandarden ISO 9001:2015, certifieringsreglerna för Revaq, vilket kan ses som ett system för att motverka att farliga ämnen når reningsverken och i förlängningen främjar ett hållbart kretslopp av näringsämnen och organiskt material via slam på åkermark. Bolaget är ackrediterat enligt ISO/IEC 17025 för dricksvattenkontroll, samt ISCC, en certifiering som visar att produktionskedjan på reningsverk är miljömässigt hållbar genom hela processen. Inom ramen för dessa certifieringar genomförs årliga externa och interna revisioner vilka sammanfattas i enskilda rapporter. Under 2025 genomfördes årlig miljö- och kvalitetsrevision av bolagets ISO-certifieringsorgan där inga avvikelser identifierades. Våra interna revisorer granskar årligen att vi uppfyller det vi åtagit oss inom ramen för de standarder bolaget är certifierade mot. Utöver de nämnda revisionerna genomförs även en årlig granskning av Lekmannarevisorer där man bedömer om verksamheten har bedrivits på ett ändamålsenligt och 37 från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Bolagets räkenskaper granskas av stadens anlitade revisionsföretag. De kontrollerar bland annat att årsredovisningen och hållbarhetsrapporten har upprättats enligt årsredovisningslagen. Väsentlighetsanalys Inom ramen för GRI (Global Reporting Initiative) genomfördes år 2017 en väsentlighetsanalys för att identifiera bolagets viktigaste hållbarhetsfrågor och intressenter. Väsentlighetsanalysen genomfördes av en grupp med representanter från enheterna för Hållbarhet, Ekonomi, Inköp, HR och Kommunikation med stöd av konsulter. Under 2021 sammanfattades bolagets viktigaste hållbarhetsområden från elva tidigare områden till fem områden, mer anpassade till Stockholm Vatten och Avfalls verksamhet (se sidan 12). De viktigaste hållbarhetsfrågorna är de GRI-områden som redovisas i de bilagda indikatorerna och löpande i redovisningen (se GRI-index i bilaga). Under 2024 har en ny dubbel väsentlighetsanalys genomförts i enlighet med EU-direktivet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) för koncernen Stockholms Stadshus AB där Stockholm Vatten och Avfall ingår. En uppdatering av väsentlighetsanalysen genomfördes under 2025. Från år 2027 kommer hållbarhetsrapporteringen enligt CSRD att ske på koncernnivå. Under 2025 genomfördes en genomlysning av Stockholm Vatten och Avfalls egen väsentlighetsanalys, med utgångspunkt från CSRD och av bolagets fem viktigaste hållbarhetsområden. Genomlysningen innebar att justeringar kommer att göras av de fem viktiga hållbarhetsområdena, i form av förändrade delområden och byte av namn på huvudområdena. Detta kommer att implementeras under 2026. 38 Årsredovisning och koncernredovisning Styrelsen och verkställande direktören för Stockholm Vatten och Avfall AB avger följande årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2025. Förvaltningsberättelse Verksamhetens art och inriktning I Stockholm Vatten och Avfall AB bedrivs ingen verksamhet, den sker i dotterbolagen Stockholm Vatten AB och Stockholm Avfall AB. Samtliga bolag finns i Stockholm och huvudkontoret ligger i Ulvsunda. Bolaget har två vattenverk (på Lovö och i Norsborg), två avloppsreningsverk (i Bromma och Henriksdal), en eftersorteringsanläggning, fem återvinningscentraler, tre återbruk, cirka 250 återvinningsstationer och en reservvattentäkt i Bornsjön med ett mindre vattenreningsverk. Därtill äger bolaget ledningsnätet för vatten och avlopp inklusive pumpstationer och vattenreservoarer i Stockholm och Huddinge. Stockholm Vatten AB Stockholm Vatten AB är ett kommunalt bolag inom Stockholms stad som ansvarar för vattenförsörjning och omhändertagande av avloppsvatten i Stockholm och Huddinge. Stockholm Vatten AB levererar även dricksvatten till tio grannkommuner och tar emot avloppsvatten från sex grannkommuner. Dricksvattnet kommer från Mälaren och till mindre del från Bornsjön som är reservvattentäkt. VA-verksamheten i företaget är ett legalt monopol och verksamheten bedrivs i enlighet med Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Verksamheten är i huvudsak taxefinansierad i enlighet med självkostnadsprincipen i denna lag. Kommunfullmäktige och styrelsen beslutar om principerna för avgiftssystemet och nivån på avgifterna. Stockholm Avfall AB Stockholm Avfall AB ansvarar för de uppgifter som enligt miljöbalken och andra författningar gäller för staden i fråga om avfallshantering. Uppgifterna omfattar hantering av avfall inom kommunens ansvar; insamling, transport och behandling av restavfall, matavfall, grovavfall, farligt avfall, returpapper, insamling av förpackningsmaterial samt från 2025 textilavfall. Vidare ansvarar bolaget för anläggningar och tjänster som hör till verksamheten. Uppgifter inom kommunens avfallsansvar som inte får lämnas över till bolag åligger Avfallsnämnden som verksamhetsansvarig nämnd. Inom ramen för Avfallsnämndens ansvar återfinns beredning av avfallstaxa och renhållningsordning, innehållande avfallsplan och föreskrifter, samt myndighetsutövning mot enskilda inom driften av avfallsverksamheten. Renhållningsordning och avfallstaxa beslutas av kommunfullmäktige. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Under året har verksamheten fortsatt att leverera stabil drift, samtidigt som flera viktiga utvecklingsinitiativ har tagit betydande steg framåt. Leveransen av dricksvatten samt omhändertagandet av avloppsvatten och avfallshantering från bolagens kunder har fungerat väl. Bolaget genomför en förändringsresa, med syfte att bli ett bolag med kund- och affärscentrerad verksamhet samt ensade styr- och stödfunktioner. Under året har en ny organisationsstruktur implementerats. Arbete med att uppdatera processer, arbetssätt och styrmodeller pågår. Investeringsverksamheten har under året fokuserat på att vidareutveckla samarbetet i exploateringsprojektens tidiga skeden med vissa förvaltningar inom Stockholms stad. Syftet är att möjliggöra samverkan kring strategisk planering och prioritering av planer, projekt och utredningar för att på det sättet minska investeringsutgiften. 39 Bolagen har på många platser en komplex och riskfylld arbetsmiljö. Det ställer höga krav på ett tydligt och strukturerat systematiskt arbetsmiljöarbete. Under 2025 antog VD en ny riktlinje för det systematiska arbetsmiljöarbetet som syftar till att tydliggöra och ena arbetssätten inom hela bolaget. Bolaget har också vidtagit ytterligare åtgärder för att stärka arbetsmiljöarbetet. Under 2025 har en säkerhetsskyddsanalys och en säkerhetsskyddsplan tagits fram. Syftet är att specificera vad som anses utgöra säkerhetskänslig verksamhet och vilka skyddsvärden bolaget har. Arbete har även pågått med att öka datasäkerheten inom flera områden för att bland annat uppfylla EU:s NIS2-direktiv och cybersäkerhetslagen. Delar som bedömts som mer sårbara och osäkra har ersatts av mer robusta och säkrare skydd. Vatten och avloppstaxorna (brukningsavgifterna) höjdes i januari 2025 med i genomsnitt 12 procent och anläggningsavgifterna med i genomsnitt 33 procent. Avfallstaxorna har i genomsnitt höjts med 12 procent. Även inför 2026 kommer taxorna att höjas, vatten- och avloppstaxorna (brukningsavgifterna) med i genomsnitt 12 procent och anläggningsavgifterna i genomsnitt med 33 procent. Avfallstaxorna kommer att höjas med i genomsnitt 4 procent. Stockholm Vatten AB Investeringar Väsentliga händelser inom bolaget är till stor del hänförliga till bolagets investeringar. Bolaget har drygt 500 pågående investeringsprojekt av olika storlek till ett värde av cirka 14,4 (14,3) miljarder kronor. Nedan beskrivs de största projekten. Stockholms framtida avloppsrening (SFA) Processen för omhändertagandet av avloppsvatten står inför stora utmaningar med skärpta reningskrav, en ökande befolkning och klimatförändringar samt nya EU-direktiv och villkor. För att modernisera och bygga ut avloppsreningen för oss och kommande generationer pågår stadens största miljöprojekt Stockholms framtida avloppsrening (SFA). I Henriksdal har den andra etappen av ombyggnaden av biolinjerna pågått under 2025. En ny biolinje har driftsatts och en har genomgått kapacitetstester och provdrift. Parallellt har planeringen inför driftsättningen av den nya slamanläggningen pågått. Det har även genomförts renoveringar av en rötkammare och en slamtank. Vid Sicklaanläggningen har arbetet med de nya försedimenteringsbassängerna och grovreningen fortsatt. De tio försedimenteringsbassängerna är så gott som färdiggjutna. Därefter återstår gjutningar av kanaler i bergtunnlar för in- och utlopp till bassängerna. Arbetet med att färdigställa tunneln från Bromma till Henriksdal pågår på flera fronter. I Smedslätten installeras rörsystem för att leda avloppsvattnet genom Mälarpassagen och i Brommatunneln och Söderortstunneln, där avloppsvattnet ska flöda fritt, gjuts en betongvagga. Projektet beräknas vara klart 2031, förnärvarande bedöms projektet vara klart till ca 60 procent. Stockholms framtida vattenförsörjning (SFV) Befolkningen i Stockholmsregionen förväntas på lång sikt sakta öka och de befintliga produktionsanläggningarna är mycket gamla och har i många fall passerat sin tekniska livslängd. Tillsammans med ökade miljökrav och förändringar i kravbilden avseende redundans och leveranssäkerhet, kopplat till den förändrade världsbilden och det föränderliga klimatet, motiverar det ett stort antal åtgärder över hela systemet. För att hantera komplexiteten i investeringsbehovet och säkerställa att önskad nytta uppnås för dricksvattensystemet i sin helhet startade bolaget år 2018 programmet Stockholms framtida vattenförsörjning. 40 Bolagets ambitionsnivå för dricksvatten fastställdes under året av styrelsen. SFV erhöll en aktualiserad programbeställning i vilken riktningen fram till år 2050 samt uppdaterade effektmål för kapacitet, kvalitet och robusthet beskrivs. På Lovön behövs ett omfattande arbete göras. Då det befintliga vattenverket snart uppnår sin tekniska livslängd planeras ett nytt vattenverk att byggas för att kompensera för det gamla verkets frånfälle. Under året har planarbetet för detta fortsatt och ett underlag för beslut om vilken inriktning projektet ska ha har tagits fram. På Norsborgs vattenverk har byggandet av sex nya långsamfilter fortsatt. Under sommaren färdigställdes betongarbetena i tre av de sex långsamfilterbassängerna, de andra tre blev klara i december. Parallellt med detta fortgår renoveringen av vattentornet i Högdalen och behållarna i reservoaren Trekanten. Samtidigt håller bolaget på att fatta beslut om genomförandet av renoveringen av Tensta vattentorn. Likaså har en ny huvudvattenledning lagts i Drottningholmssundet. Nya anslutningar I samband med att nya stadsdelar uppförs så investerar bolaget i vatten och avloppsledningar med tillhörande pumpstationer i till exempel Vidja, Bromstensstaden och Årstafältet. Övriga väsentliga händelser I juli inträffade en oljeläcka nära bolagets råvattenintag i Mälaren, vilket ledde till att reservvattentäkten Bornsjön togs i drift och förstärkt bevakning upprättades. Tack vare ett nära samarbete mellan drift, laboratoriet och Kustbevakningen kunde händelsen hanteras kontrollerat utan påverkan på vattenreningsprocessen. I mitten av augusti gick bolaget ut med en uppmaning att spara på vattnet. Anledningen var den ovanligt varma vattentemperaturen i Mälaren som påverkade vattenverket i Norsborg negativt där flera långsamfilter behövde tas ur bruk. Detta ledde till en minskad produktion av dricksvatten och därför uppmanades privatpersoner och verksamheter att spara på vattnet. Uppmaningen hörsammades och bolaget kunde notera en minskning i vattenförbrukningen på ca 10 - 15 procent under de knappa två veckor den varade. Stockholm Avfall AB Investeringar Resursutvinning Stockholm (RUS) Eftersorteringsanläggningen Resursutvinning Stockholm har under året gått från provdrift till fulldrift och kalibrering och justering genomförs löpande för att optimera sorteringsprocessen. Sopsugar Just nu byggs fem sopsugsanläggningar: Bromma, södra Värtan, Slakthusområdet, Hornsberg och Årstafälten. Norra Kista sopsug invigdes i september av miljö- och klimatborgarrådet. Övriga väsentliga händelser Ny Avfallsplan Bolaget arbetar efter den nya avfallsplanen för åren 2025 - 2030 som godkändes av kommunfullmäktige sommaren 2025. Planen omfattar anpassningar till ny lagstiftning och till stadens styrdokument, som till exempel miljöprogram och klimathandlingsplan. Återvinning och återbruk Sätra Återvinningscentral (ÅVC) stängdes vid årsskiftet 2024 - 2025 och rivning har genomförts med återbruksfokus. För att tillgodose behovet och öka mottagningskapaciteten efter stängningen har bolaget från och med mars 2025 utökat ytan på Vantör. 41 En ny mini-återvinningscentral har under året öppnat i Skärholmen. Anläggningens kapacitet är cirka 30–40 procent av gamla Sätra ÅVC. Insamlingsverksamheten Under året har bolaget informerat om de olika insamlingsuppdrag som ska starta 2026. Det är insamling av pumpbart avfall i hela staden, insamling av mat-, rest- och trädgårdsavfall i fyra delområden samt insamling av förpackningar från en- och tvåbostadshus i hela staden. Utveckling av verksamhet och resultat Flerårsöversikt (Mnkr) Koncernen 2025 2024 2023 2022 2021 Nettoomsättning 4 908 4 441 3 477 2 941 2 613 Rörelseresultat 1 062 685 270 52 -47 Resultat efter finansiella poster 444 96 -125 -85 -149 Balansomslutning 41 064 36 551 31 588 27 490 23 953 Soliditet, % (1) 1,2 0,8 1,2 2,2 2,8 Medelantal anställda 832 800 748 707 690 (1) Soliditet: justerat eget kapital/balansomslutningen. Med justerat eget kapital avses eget kapital plus obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatteskuld. Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Den framtida utvecklingen för bolagen inom koncernen Stockholm Vatten och Avfall är nära knuten till Stockholms stads utveckling. En stad som utvecklas samt högre miljökrav medför ökade krav på verksamheten för att säkerställa vattenförsörjning, omhändertagande av avlopp och avfallshantering med god kvalitet och med så liten miljöpåverkan som möjligt. Därutöver tar verksamheten ansvar för den utveckling och de stora investeringsbehov som finns utifrån ny lagstiftning, skärpta miljökrav och ett förändrat klimat. Koncernens arbete med beredskap inför kris, civil beredskap och krig har fortsatt under året. Detta har skett i samarbete med stadens verksamheter och anställda har informerats om vad som gjorts och vilket ansvar de och bolagen har. Detta för att säkerställa att våra fyra samhällsviktiga verksamheter klarar att upprätthållas under stress; dricksvattenförsörjning, avloppsrening, ledningsnätets funktionalitet och avfallshantering. Det finns en generell trend med sjunkande volymer förbrukat vatten, vilket har fördelar inte minst miljömässigt och under perioder då tillgången är begränsad. Kommunikation kring behovet av att spara på vattnet förväntas förstärka trenden ytterligare. Samtidigt medför lägre volymer en risk, där prishöjningar på vatten och avlopp leder till minskad förbrukning. Vikande volymer riskerar att påverka taxeintäkterna negativt vilket kan leda till behov av ytterligare taxehöjningar för att få kostnadstäckning framåt. Klimatet och väder påverkar bolagets verksamheter exempelvis genom att vattenanvändningen ökar vid torka och risken för skyfall blir större, med ökad risk för översvämningar och bräddning av avloppsvatten. År 2023 fattade EU beslut om ett nytt regelverk för rapportering för bolag inom unionen med syfte att identifiera miljömässigt hållbara investeringar. Det består av två delar, CSRD och taxonomiförordningen. Rapporteringen kommer att ske på koncernnivå inom Stockholms stad från och med 2027. 42 Investeringstakten kommer att vara fortsatt hög under de närmaste åren. Då bolagen främst finansierar investeringarna genom lån har det höga ränteläget lett till höga räntekostnader samtidigt som skattemässiga avdragsbegränsningar avseende räntor även gett ökade skattekostnader. Bolagen har ökat sitt fokus på bland annat styrning och kostnadsuppföljning i investeringsprojekten då dessa genom sin omfattning har en stor påverkan både på bolagets framtid och på Stockholms stads totala upplåning. Ökade kostnader, räntor och skatter medför en risk för att bolaget kommer att behöva höja avgifterna även under kommande år. Finansiella instrument och räntor I Stockholms stad samordnar och ansvarar Finansavdelningen för all upplåning för Stockholms stad och koncernen Stockholms Stadshus AB inom kommunkoncernen. Både Stockholm Vatten AB och Stockholm Avfall AB har lån hos kommunkoncernen Stockholms stad, dessa uppgick till 33 232 (29 363) mnkr respektive 1 162 (1 236) mnkr per den 31 december. Den ränta som bolagen betalar på sina lån bestäms utifrån snitträntan från kommunkoncernens externa skuld. Snitträntan på bolagens lån har under året minskat med 0,09 procentenheter. Koncernens räntekostnad för lån från staden var 866 (789) mnkr. Enligt budget 2026 förväntas räntan stiga till 2,90 procent och räntekostnaden till 867 mnkr 2026. En procentenhets högre räntesats skulle öka koncernens räntekostnader med 299 mnkr. Forskning och utveckling Stockholm Vatten och Avfall arbetar aktivt med forskning, utveckling och innovation (FoU) inom områden med anknytning till vatten, avlopp och avfall. Bolagen samarbetar med svenska och internationella universitet och högskolor samt forskningsinstitut, branschorganisationer och andra avfalls- och VA-organisationer. Hållbarhet I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har koncernen Stockholm Vatten och Avfall valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten har överlämnats till revisorn samtidigt som års- och koncernredovisningen. Rapporten utgör en del av koncernens sammanslagna års- och hållbarhetsredovisning och återfinns på sidorna 10-38 och 74-84 i detta dokument. Den omfattar moderbolaget Stockholm Vatten och Avfall AB (556969-3111) och dess dotterbolag Stockholm Vatten AB (556210-6855) och Stockholm Avfall AB (556969-3087). Tillståndspliktig verksamhet Bolagen inom koncernen bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet. Denna verksamhet utgörs i huvudsak av anläggningar inom vatten och avlopp, avfallshantering samt produktion av rågas. Tillstånden innebär att verksamheterna är förenade med olika villkor för att minimera påverkan på människors hälsa och miljö. Verksamheterna bedrivs i enlighet med svensk lagstiftning och gällande tillstånd. Tillstånden är en grundförutsättning för att bolagen ska kunna bedriva verksamheten. Detta beskrivs utförligare i delen för hållbarhetsredovisningen. Stockholm Vatten AB fick under 2025 ett nytt tillstånd från Mark- och miljödomstolen för grundvattenbortledning vid Henriksdals reningsverk samt för att uppföra två nya rötkammare. Bortledning av grundvatten har skett sedan anläggningen byggdes för drygt 80 år sedan men det har inte tydligt tillståndsprövats tidigare. Det nya tillståndet innebär därför ingen förändring för bolaget. Efter egen anmälan av avvikelse till tillsynsmyndigheten har Stockholm Vatten AB under 2025 genom strafföreläggande tilldömts en företagsbot för otillåten miljöverksamhet om 50 000 kr. Den bestod i en överträdelse av villkor i bolagets miljötillstånd för Henriksdals reningsverk. Enligt villkoret ska bolaget minst vartannat år genomföra prover av utsläpp av kväveoxider från förbränning av rötgaser. Tidsfristen överskreds med cirka 3 månader. 43 Förslag till vinstdisposition Not 30 Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor): balanserad vinst 58 331 753 årets resultat -1 741 602 56 590 151 disponeras så att i ny räkning överföres 56 590 151 44 Koncernens Resultaträkning Tkr Not 2025-01-01 2024-01-01 2025-12-31 2024-12-31 Nettoomsättning 2, 3, 4 4 907 718 4 441 432 Aktiverat arbete för egen räkning 155 272 143 391 Övriga rörelseintäkter 0 3 165 5 062 991 4 587 987 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter -330 097 -332 551 Övriga externa kostnader 5, 16 -2 120 694 -2 183 229 Personalkostnader 6 -782 834 -751 000 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -715 769 -636 312 Övriga rörelsekostnader -52 048 0 -4 001 442 -3 903 092 Rörelseresultat 1 061 548 684 896 Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i intresseföretag 3 285 -1 321 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2 275 2 396 Räntekostnader och liknande resultatposter 7 -623 267 -589 781 -617 707 -588 706 Resultat efter finansiella poster 443 841 96 190 Skatt på årets resultat 8 -158 286 -131 319 Årets resultat 9 285 555 -35 129 45 Koncernens Balansräkning Tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för datorprogram och liknande arbeten 10 65 512 59 939 65 512 59 939 Materiella anläggningstillgångar 15 Byggnader, mark och markanläggningar 11 6 613 907 4 939 000 Maskiner och andra tekniska anläggningar 12 18 184 238 15 422 244 Inventarier, verktyg och installationer 13, 14 143 127 227 118 Pågående nyanläggningar 17 14 536 427 14 435 567 39 477 699 35 023 930 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 20 16 625 13 340 Uppskjuten skattefordran 21 49 917 138 542 Andra långfristiga fordringar 188 188 66 730 152 070 Summa anläggningstillgångar 39 609 941 35 235 938 Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter 50 103 49 409 50 103 49 409 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 226 135 223 093 Fordringar hos koncernföretag 175 835 175 683 Aktuella skattefordringar 0 47 Övriga fordringar 202 749 143 238 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 798 921 723 691 1 403 640 1 265 752 Kassa och bank 104 104 104 104 Summa omsättningstillgångar 1 453 847 1 315 265 SUMMA TILLGÅNGAR 41 063 788 36 551 203 46 Koncernens Balansräkning Tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital (1.000 aktier) 100 100 Övrigt tillskjutet kapital 122 502 122 502 Annat eget kapital 300 026 336 578 Årets resultat 285 555 -33 402 Summa eget kapital hänförligt till aktieägare 708 183 425 778 Minoritetsintresse Minoritetsintresse 11 522 8 373 Summa eget kapital 719 705 434 151 Avsättningar 24 Avsättningar för pensioner 3 639 3 631 Avsättningar för uppskjuten skatt 212 972 143 424 Avsättning skadestånd 88 103 128 279 Övriga avsättningar 58 000 71 947 362 714 347 281 Långfristiga skulder 25 Övriga långfristiga skulder 19 847 15 871 Skulder till koncernföretag 26 129 025 118 098 Förutbetalda anläggn.avgifter och ledningsomläggningar 26 3 605 284 3 378 601 3 754 156 3 512 570 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 935 670 765 508 Skulder till koncernföretag 26 34 740 738 30 840 266 Aktuella skatteskulder 3 941 2 142 Övriga kortfristiga skulder 31 336 28 488 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26, 27 515 528 620 798 36 227 213 32 257 201 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 41 063 788 36 551 203 47 Koncernens rapport över förändringar i eget kapital Tkr S:a eget kapital Övrigt Annat hänförligt till Summa Aktie- tillskjutet eget moderföretagets Minoritets- eget kapital kapital kapital aktieägare intresse kapital Ingående balans per 1 januari 2024 100 122 502 336 578 459 180 10 099 469 279 Årets resultat 2024 -33 402 -33 402 -1 726 -35 128 Utgående balans per 31 december 2024 100 122 502 303 176 425 778 8 373 434 151 S:a eget kapital Övrigt Annat hänförligt till Summa Aktie- tillskjutet eget moderföretagets Minoritets- eget kapital kapital kapital aktieägare intresse kapital Ingående balans per 1 januari 2025 100 122 502 303 176 425 778 8 373 434 151 Årets resultat 2025 282 406 282 406 3 149 285 555 Utgående balans per 31 december 2025 100 122 502 585 582 708 184 11 522 719 705 Aktiekapital: 1 000 aktier à kvotvärde 100 kr. 48 Koncernens Kassaflödesanalys Tkr Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 443 841 96 191 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m 28 608 641 537 269 Betald skatt 1 733 -9 815 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 1 054 215 623 645 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av varulager och pågående arbeten -695 1 121 Förändring av kortfristiga fordringar -137 934 -245 325 Förändring av kortfristiga skulder 165 738 146 058 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 081 324 525 499 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -34 038 -34 277 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -5 198 672 -5 386 010 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1 446 3 387 Kassaflöde från investeringsverksamheten -5 231 264 -5 416 900 Finansieringsverksamheten Förändring skuld finansiell leasing 3 967 5 099 Ledningsomläggningar och anläggningsavgifter 351 276 483 659 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 355 243 488 758 Årets kassaflöde -3 794 697 -4 402 643 Likvida medel vid årets början 29 Likvida medel vid årets början -30 599 090 -26 196 447 Likvida medel vid årets slut -34 393 787 -30 599 090 49 Moderbolagets Resultaträkning Tkr Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter 0 -255 Räntekostnader till koncernföretag -1 742 -1 755 Räntekostnader, övriga 0 -375 -1 742 -2 385 Resultat efter finansiella poster -1 742 -2 385 Resultat före skatt -1 742 -2 385 Skatt på årets resultat 8 0 -13 200 Årets resultat -1 742 -15 585 50 Moderbolagets Balansräkning Tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 18, 19 182 502 182 502 Uppskjuten skattefordran 21 70 70 182 572 182 572 Summa anläggningstillgångar 182 572 182 572 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar 11 11 11 11 Kassa och bank 104 104 Summa omsättningstillgångar 115 115 SUMMA TILLGÅNGAR 182 687 182 687 51 Moderbolagets Balansräkning Tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 23 100 100 100 100 Fritt eget kapital 30 Balanserad vinst eller förlust 58 332 73 917 Årets resultat -1 742 -15 585 56 590 58 332 Summa eget kapital 56 690 58 432 Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag 125 997 124 255 Summa kortfristiga skulder 125 997 124 255 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 182 687 182 687 52 Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital Tkr Aktie- Fritt eget Summa eget kapital kapital Årets resultat kapital Ingående balans per 1 januari 2024 100 58 454 15 463 74 017 Disposition av föregående års resultat 15 463 -15 463 0 Årets resultat 2024 -15 585 -15 585 Utgående balans per 31 december 2024 100 73 917 -15 585 58 432 Aktie- Fritt eget Summa eget kapital kapital Årets resultat kapital Ingående balans per 1 januari 2025 100 73 917 -15 585 58 432 Disposition av föregående års resultat -15 585 15 585 0 Årets resultat 2025 -1 742 -1 742 Utgående balans per 31 december 2025 100 58 332 -1 742 56 690 Aktiekapital: 1 000 aktier à kvotvärde 100 kr. 53 Moderbolagets Kassaflödesanalys Tkr Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster -1 742 -2 385 Betald skatt 0 -13 200 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital -1 742 -15 585 Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalet Förändring av kortfristiga fordringar 0 13 833 Förändring av kortfristiga skulder 1 742 1 756 Kassaflöde från den löpande verksamheten 0 4 Årets kassaflöde 0 4 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets början 104 100 Likvida medel vid årets slut 104 104 54 Noter Tkr Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Stockholm Vatten och Avfall AB med organisationsnummer 556969-3111 är ett aktiebolag registrerat i Sverige med säte i Stockholm. Företaget och dess dotterföretag ("koncernens") verksamhet omfattar främst vatten och avloppstjänster i enlighet med lagen om allmänna vattentjänster och avfallshantering i enlighet med bland annat Miljöbalken. Moderföretag i den största koncernen som Stockholm Vatten och Avfall AB är dotterföretag till är Stockholms Stadshus AB, org.nr. 556415-1727, med säte i Stockholm. I balans- och resultaträkningen särredovisas poster mot koncernföretag. Med koncernföretag avses bolag och förvaltningar inom Stockholms stad. Redovisningsprinciper och värderingsprinciper Företaget tillämpar Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderföretaget Stockholm Vatten och Avfall AB och de företag över vilka moderföretaget direkt eller indirekt har bestämmande inflytande (dotterföretag). Bestämmande inflytande innebär en rätt att utforma ett annat företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen av om ett bestämmande inflytande föreligger, ska hänsyn tas till innehav av finansiella instrument som är potentiellt röstberättigade och som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras till röstberättigade eget kapitalinstrument. Hänsyn ska också tas till om företaget genom agent har möjlighet att styra verksamheten. Bestämmande inflytande föreligger i normalfallet då moderföretaget direkt eller indirekt innehar aktier som representerar mer än 50 procent av rösterna. Ett dotterföretags intäkter och kostnader tas in i koncernredovisningen från och med tidpunkten för förvärvet till och med den tidpunkt då moderföretaget inte längre har ett bestämmande inflytande över dotterföretaget. Redovisningsprinciperna för dotterföretag överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper. Alla koncerninterna transaktioner, mellanhavanden samt orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncerninterna transaktioner har eliminerats vid upprättandet av koncernredovisningen. Minoritetsintresse Koncernens resultat och komponenter i eget kapital är hänförligt till moderföretagets ägare och minoritetsintresse. Minoritetsintressen redovisas separat inom eget kapital i koncernbalansräkningen och i direkt anslutning till posten Årets resultat i koncernresultaträkningen. Om koncernmässigt eget kapital avseende dotterföretaget är negativt, redovisas minoritetsintresset i dotterföretaget som en fordran på minoriteten, en negativ post inom eget kapital, endast om minoriteten har en bindande förpliktelse att täcka kapitalunderskottet och har förmåga att fullgöra förpliktelsen. 55 Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för mervärdeskatt, rabatter, returer och liknande avdrag. Koncernens intäkter består i huvudsak av taxeintäkter avseende vatten, avlopp och avfall. Prissättning för försäljning av företagets produkter och tjänster som regleras i lagen om allmänna vattentjänster respektive Miljöbalken 27 kap. §5. sker med hänsyn till självkostnadsprincipen. Leasingavtal Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Koncernen som leasetagare Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till verkligt värde vid leasingperiodens början eller till nuvärdet av minimileasingavgifterna om detta är lägre. Den skuld som leasetagaren har gentemot leasegivaren redovisas i balansräkningen under rubrikerna Övriga långfristiga skulder respektive Övriga kortfristiga skulder. Leasingbetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntan fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Räntekostnader redovisas direkt i resultaträkningen om de inte är direkt hänförliga till anskaffning av en tillgång som med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, och aktiveringsprincipen tillämpas. Leasingavgifter vid operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden, såvida inte ett annat systematiskt sätt bättre återspeglar användarens ekonomiska nytta över tiden. Låneutgifter Låneutgifter avseende lånat kapital som kan hänföras till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer. Tidigare fastslog Stockholms stads regelverk att denna typ av låneutgifter skulle inkluderas i anskaffningsvärdet i stora projekt över 10 miljarder kronor. Ränta har därför aktiverats i det största investeringsprojektet, Stockholms framtida avloppsrening. Den regeln är nu ändrad och ränta ska numera inte aktiveras i investeringsprojekt varför ränta inte aktiverats i något annat investeringsprojekt. Offentliga bidrag Inkomster från offentliga bidrag som är förenade med krav på offentliga prestationer redovisas som intäkt när prestationen utförs och de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen sannolikt kommer att tillfalla företaget och inkomsten kan beräknas tillförlitligt. Offentliga bidrag har värderats till det verkliga värdet av den tillgång som företaget fått. Offentliga bidrag som hänför sig till förvärv av en anläggningstillgång redovisas som en förutbetald intäkt och redovisas i resultaträkningen fördelat på ett systematiskt sätt över tillgångens nyttjandeperiod. Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald sjukfrånvaro m.m samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras dessa som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner. 56 Avgiftsbestämda planer För avgiftsbestämda planer betalar koncernen fastställda avgifter till en separat oberoende juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas vilket normalt sammanfaller med tidpunkten för när premier erläggs. Förmånsbestämda planer Vid förmånsbestämda pensionsplaner står företaget i allt väsentligt för riskerna att ersättningarna kommer att kosta mer än förväntat och att avkastningen på relaterade tillgångar kommer att avvika från förväntningarna. Företaget redovisar förmånsbestämda pensionsplaner i enlighet med K3:s förenklingsregler. De förmånsbestämda planer som finns innebär att pensionspremier betalas till SPP (tidigare till St Erik Livförsäkring). Dessa redovisas som avgiftsbestämda pensionsplaner. Inkomstskatter Skattekostnaden utgörs av summan av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt Aktuell skatt beräknas på det skattepliktiga resultatet för perioden. Skattepliktigt resultat skiljer sig från det redovisade resultatet i resultaträkningen då det har justerats för ej skattepliktiga intäkter och ej avdragsgilla kostnader samt för intäkter och kostnader som är skattepliktiga eller avdragsgilla i andra perioder. Koncernens aktuella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som gäller per balansdagen. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan det redovisade värdet på tillgångar och skulder i de finansiella rapporterna och det skattemässiga värdet som används vid beräkning av skattepliktigt resultat. Uppskjuten skatt redovisas enligt den så kallade balansräkningsmetoden. Uppskjutna skatteskulder redovisas för i princip alla skattepliktiga temporära skillnader, och uppskjutna skattefordringar redovisas i princip för alla avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar redovisas inte om den temporära skillnaden är hänförlig till goodwill. Uppskjuten skatteskuld redovisas för skattepliktiga temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotterföretag, utom i de fall koncernen kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte är uppenbart att den temporära skillnaden kommer att återföras inom en överskådlig framtid. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar omprövas varje balansdag och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga resultat kommer att finnas tillgängliga för att utnyttjas, helt eller delvis, mot den uppskjutna skattefordran. Värderingen av uppskjuten skatt baseras på hur företaget, per balansdagen, förväntar sig att återvinna det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller reglera det redovisade värdet för motsvarande skuld. Uppskjuten skatt beräknas baserat på de skattesatser och skatteregler som har beslutats före balansdagen. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma myndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp. 57 Aktuell och uppskjuten skatt för perioden Aktuell och uppskjuten skatt redovisas som en kostnad eller intäkt i resultaträkningen, utom när skatten är hänförlig till transaktioner som redovisats direkt mot eget kapital. I sådana fall ska även skatten redovisas direkt mot eget kapital. Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Anskaffning genom separata förvärv Immateriella tillgångar som förvärvats separat redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens uppskattade nyttjandeperiod. Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas om det finns en indikation på att dessa har förändrats jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag. Effekten av eventuella ändringar i uppskattningar och bedömningar redovisas framåtriktat. Avskrivning påbörjas när tillgången kan användas. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Anskaffningsvärdet består av inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet för att bringa den på plats och i skick att användas samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av plats där den finns. Tillkommande utgifter inkluderas endast i tillgången eller redovisas som en separat tillgång, när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med posten kommer att tillfalla koncernen och att anskaffningsvärdet för densamma kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga kostnader för reparationer och underhåll samt tillkommande utgifter redovisas i resultaträkningen i den period då de uppkommer. Då skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter bedöms vara väsentlig, delas tillgången upp på dessa komponenter. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens anskaffningsvärde, eventuellt minskat med beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut, skrivs av linjärt över dess bedömda nyttjandeperiod. Om en tillgång har delats upp på olika komponenter skrivs respektive komponent av separat över dess nyttjandeperiod. Avskrivning påbörjas när den materiella anläggningstillgången kan tas i bruk. Borttagande av materiella och immateriella anläggningstillgångar från balansräkningen Det redovisade värdet för immateriella och materiella anläggningstillgångar tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring, eller när inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Den vinst eller förlust som uppkommer när anläggningstillgången tas bort från balansräkningen är skillnaden mellan vad som eventuellt erhålls, efter avdrag för direkta försäljningskostnader, och tillgångens redovisade värde. Den realisationsvinst eller realisationsförlust som uppkommer när anläggningstillgången tas bort från balansräkningen redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. 58 Nyttjandeperioder Anläggningstillgångars nyttjandeperioder uppskattas i koncernen till: Immateriella tillgångar Balanserade utgifter för datorprogram och liknande arbeten 5-10 år Byggnader, mark och markanläggningar Bergrum 100 år Tunnel 100 år Stomme/grund/konstruktion 50-100 år Reservoarer 40-50 år Övriga byggnadskomponenter 20-50 år Övriga markanläggningar 20-40 år Maskiner och andra tekniska anläggningar Huvudvattenledningar 100 år Övriga vatten- och avloppsledningar 50 år Bassäng 70-100 år Ventilation, el styr och regler 10-30 år Pumpar 15-25 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 10-30 år Ledningsnät sopsug 80 år Inventarier, verktyg och installationer Inventarier 5-10 år Fordon 3-10 år Nyttjandeperioden för mark är obegränsad och därför skrivs mark inte av. Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas om det finns indikationer på att förväntad förbrukning har förändrats väsentligt jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag. Då företaget ändrar bedömning av nyttjandeperioder, omprövas även tillgångens eventuella restvärde. Effekten av dessa ändringar redovisas framåtriktat. Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar exklusive goodwill Vid varje balansdag analyserar koncernen de redovisade värdena för materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar för att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om så är fallet, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av en eventuell nedskrivning. Där det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång, beräknar koncernen återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader är det pris som koncernen beräknar kunna erhålla vid en försäljning mellan kunniga, av varandra oberoende parter, och som har ett intresse av att transaktionen genomförs, med avdrag för sådana kostnader som är direkt hänförliga till försäljningen. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras uppskattat framtida kassaflöde till nuvärde med en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuell marknadsbedömning av pengars tidsvärde och de risker som förknippas med tillgången. För att beräkna de framtida kassaflödena har koncernen använt budget för de kommande fem åren. 59 Om återvinningsvärdet för en tillgång (eller kassagenererande enhet) fastställs till ett lägre värde än det redovisade värdet, skrivs det redovisade värdet på tillgången (eller den kassagenererande enheten) ned till återvinningsvärdet. En nedskrivning ska omedelbart kostnadsföras i resultaträkningen. Vid varje balansdag gör koncernen en bedömning om den tidigare nedskrivningen inte längre är motiverad. Om så är fallet återförs nedskrivningen delvis eller helt. Då en nedskrivning återförs, ökar tillgångens (den kassagenererande enhetens) redovisade värde. Det redovisade värdet efter återföring av nedskrivning får inte överskrida det redovisade värde som skulle fastställts om ingen nedskrivning gjorts av tillgången (den kassagenererande enheten) under tidigare år. En återföring av en nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen. Andelar i intresseföretag Andelar i intresseföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Utdelning från andelar i intresseföretag redovisas som intäkt i resultaträkningen. Resultat från andelar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Det beräknas på resultat efter skatt justerat med bokslutsdispositioner. Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först-in-först-ut-metoden (FIFU). Nettoförsäljningsvärde är försäljningsvärdet efter avdrag för beräknade kostnader som direkt kan hänföras till försäljningstransaktionen. I anskaffningsvärdet ingår utgifter för inköp, tillverkning samt andra utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. I anskaffningsvärdet för en egentillverkad tillgång ingår, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Likvida medel Likvida medel inkluderar kassamedel och disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut samt andra kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till kontanter och är föremål för en obetydlig risk för värdefluktuationer. För att klassificeras som likvida medel får löptiden inte överskrida tre månader från tidpunkten för förvärvet. Avsättningar Avsättningar redovisas när koncernen har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. En avsättning omprövas varje balansdag och justeras så att den återspeglar den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen, med hänsyn tagen till risker och osäkerheter förknippade med förpliktelsen. När en avsättning beräknas genom att uppskatta de utbetalningar som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen, motsvarar det redovisade värdet nuvärdet av dessa utbetalningar. Där en del av eller hela det belopp som krävs för att reglera en avsättning förväntas bli ersatt av en tredje part, ska gottgörelsen särredovisas som en tillgång i koncernbalansräkningen när det är så gott som säkert att den kommer att erhållas om företaget reglerar förpliktelsen och beloppet kan beräknas tillförlitligt. 60 Fordringar och skulder i utländsk valuta Skulder i utländsk valuta på balansdagen räknas om till balansdagens kurs. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar koncernens förändringar av företagets likvida medel under räkenskapsåret. Kassaflödesanalysen har upprättats enligt den indirekta metoden. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- och utbetalningar. Redovisningsprinciper för moderföretaget Stockholm Vatten och Avfall AB tillämpar Årsredovisningslagen (1995:1554) och bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning ("K3”). Dotterföretag Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde. Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt när rätten att få utdelning bedöms som säker och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Låneutgifter Låneutgifter redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer. 61 Not 2 Nettoomsättningens fördelning Koncernen 2025 2024 Nettoomsättningen per verksamhetsgren Taxeintäkter avseende vatten- och avloppstjänster 2 974 627 2 660 968 Anläggningsavgifter och ledningsomläggningar 124 702 113 259 Taxeintäkter avfallsverksamheten 1 216 583 1 118 640 Övriga intäkter 591 806 548 565 4 907 718 4 441 432 Not 3 Inköp och försäljning mellan koncernföretag Koncernen 2025 2024 Inköp 4,27 % 4,20 % Försäljning 13,97 % 13,49 % Not 4 Offentliga bidrag Koncernen 2025 2024 Finansiering av ledningsomläggningar i exploateringsprojekt 70 878 62 226 Bidrag förpackningsinsamling 179 929 166 140 Biogasstöd 36 553 42 000 Stöd till jord- och skogsbruk 2 402 2 259 Övriga bidrag 9 54 289 771 272 679 Som offentliga bidrag klassas bidrag från EU, staten, kommuner och formellt fristående organ som bildats av dessa. Bolagen i koncernen erhåller varje år bidrag från olika myndigheter och förvaltningar. I Stockholm Vatten AB utgörs den största delen av finansiering av ledningsomläggningar. Denna finansiering består främst av bidrag från offentliga aktörer, t ex Trafikverket och Exploateringskontoret, men också från privata aktörer. Det har inte funnits möjlighet att skilja ut det exakta beloppet som kommer från offentliga aktörer. Resterande belopp har balansförts och periodiseras över anläggningarnas genomsnittliga livslängd, se not 26. Stockholm Vatten AB får också biogasstöd från Statens Energimyndighet, ett bidrag som sedan slussas vidare till företaget Biokraft som producerar biogasen. Jordbruksverksamheten i Bornsjön får stöd från Jordbruksverket och Skogsstyrelsen, t ex direktstöd (EU-stöd), stöd för omställning till ekologiskt jordbruk samt plantering av ädellövskog. Övriga mindre bidrag kommer från Länsstyrelsen och Serviceförvaltningen och avser bl a lärlingsersättning. Stockholm Avfall AB får bidrag från Naturvårdsverket som avser det kommunala ansvaret för förpackningsinsamling. Ansvaret inkluderar insamling och skötsel på stadens återvinningsstationer, fastighetsnära insamling från flerbostadshus samt att fortsätta ta emot förpackningar på återvinningscentraler. Bidraget, som bekostas av förpackningsproducenterna, grundar sig på den modell som är fastslagen av Naturvårdsverket och är utformat som en schablonersättning. Det betalas ut kvartalsvis i efterskott och för de första två kvartalen 2025 har bidrag för 90,5 (82,7) mnkr inkommit. För andra halvan av året har bidrag på 89,3 (83,4) mnkr reserverats. 62 Not 5 Upplysning om ersättning till revisorn Koncernen Med revisionsuppdrag avses revisorns ersättning för den lagstadgade revisionen. Arbetet innefattar granskningen av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt arvode för revisionsrådgivning som lämnats i samband med revisionsuppdraget. 2025 2024 Ernst & Young AB Revisionsuppdrag 1 613 1 170 Skatterådgivning 260 393 Övriga tjänster 0 392 1 873 1 955 Not 6 Anställda och personalkostnader Koncernen 2025 2024 Medelantalet anställda Kvinnor 309 292 Män 523 508 832 800 Löner och andra ersättningar (Tkr) Styrelse och verkställande direktör 2 958 2 969 Tantiem och liknande ersättning till styrelse och verkställande direktör 0 0 Övriga anställda 521 002 488 688 523 960 491 657 Sociala kostnader (Tkr) Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör 1 488 1 221 Pensionskostnader för övriga anställda 57 789 59 867 Övriga sociala avgifter enligt lag och avtal 178 082 168 278 237 359 229 366 Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader 761 319 721 023 Pensionsförpliktelser (Tkr) Nuvarande styrelse och verkställande direktör 760 826 Tidigare styrelse och verkställande direktör 2 879 2 804 3 639 3 630 Inga tantiem eller liknande ersättningar har betaIats till bolagets VD och styrelse. I beloppet för sociala avgifter ingår löneskatt på pensioner med 14 346 (14 727) tkr. Könsfördelning bland ledande befattningshavare Andel kvinnor i styrelsen 66,6 % 66,7 % Andel män i styrelsen 33,4 % 33,3 % Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare 62,5 % 60 % Andel män bland övriga ledande befattningshavare 37,5 % 40 % Antal medlemmar i styrelsen är 9 (9) st, varav 6 (6) är kvinnor Antal övriga ledande befattningshavare är 8 (10) st, varav 5 (6) är kvinnor. Avtal om avgångsvederlag Mellan företaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning från företagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 24 månadslöner med avdrag för den lön som utbetalas under uppsägningstiden. 63 Moderbolaget Bolaget har inte haft några anställda och några löner har ej utbetalats. Könsfördelningen bland ledande befattningshavare är samma som i koncernen. Not 7 Räntekostnader till koncernföretag Koncernen 2025 2024 Räntekostnader till koncernföretag -866 122 -788 846 Övriga finansiella kostnader -11 -9 Aktiverad byggränta 243 673 200 163 -622 460 -588 692 Not 8 Skatt på årets resultat Koncernen 2025 2024 Skatt på årets resultat Aktuell skatt tidigare år -113 -5 160 Uppskjuten skatt -160 089 -126 159 Uppskjuten skatt tidigare år 1 916 0 Summa -158 286 -131 319 Avstämning av årets skattekostnad 2025 2024 Belopp Belopp Redovisat resultat före skatt 443 841 96 191 Skatt enligt gällande skattesats, 20,6% -91 431 -19 815 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader -1 664 -3 245 Skatteeffekt av ej avdragsgilla räntor -71 770 -79 235 Övriga skatteeffekter av resultatmässiga koncernjusteringar 591 -230 Justering av uppskjuten skatt 0 -25 902 Aktuell skatt tidigare perioder -113 -5 160 Skatteeffekt av ej skattepliktig intäkt 2 725 2 268 Uppskjuten skatt från tidigare år 1 916 0 Skatteeffekt av kostnader som är avdragsgilla men som ej ingår i resultatet 1 460 0 Årets redovisade skattekostnad -158 286 -131 319 Moderbolaget 2025 2024 Skatt på årets resultat Aktuell skatt tidigare år 0 -13 200 Summa 0 -13 200 Avstämning av årets skattekostnad 2025 2024 Belopp Belopp Redovisat resultat före skatt -1 742 -2 385 Skatt enligt gällande skattesats, 20,6% 359 491 Skatteeffekt ej avdragsgilla kostnader 0 -77 Skatteeffekt ej skattepliktiga intäkter 0 -53 Aktuell skatt tidigare år 0 -13 200 Skatteeffekt, ej avdragsgilla räntor -359 -361 Årets redovisade skattekostnad 0 -13 200 64 Not 9 Fördelning av årets resultat Koncernen Årets resultat är hänförligt till: 2025 2024 Moderföretagets aktieägare 282 406 -33 402 Minoritetsintresse 3 149 -1 726 285 555 -35 128 Not 10 Balanserade utgifter för datorprogram och liknande Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 290 477 284 822 Omklass. från pågående nyanläggningar 17 638 6 965 Försäljningar/utrangeringar -17 379 -1 310 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 290 736 290 477 Ingående avskrivningar -219 918 -209 689 Försäljningar/utrangeringar 17 227 1 094 Årets avskrivningar enligt plan -11 913 -11 323 Utgående ackumulerade avskrivningar -214 604 -219 918 Ingående nedskrivningar -10 620 -10 620 Utgående ackumulerade nedskrivningar -10 620 -10 620 Utgående planenligt restvärde 65 512 59 939 Not 11 Byggnader, mark och markanläggningar Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 5 671 023 4 632 945 Omklass. från pågående nyanläggningar 1 775 276 1 063 124 Omklass. ackumulerade avskrivningar -10 000 0 Omklass. från inventarier, verktyg och installationer 0 292 Försäljningar/utrangeringar -16 760 -25 338 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 7 419 539 5 671 023 Ingående avskrivningar enligt plan -726 916 -662 345 Försäljningar/utrangeringar 16 455 24 413 Omklassificering anskaffningsvärde 10 000 0 Årets avskrivningar enligt plan -100 064 -88 984 Utgående ackumulerade avskrivningar -800 525 -726 916 Ingående nedskrivningar -5 107 -5 107 Utgående ackumulerade nedskrivningar -5 107 -5 107 Utgående redovisat värde 6 613 907 4 939 000 Uppdelning av raden omklassificeringar har gjorts i belopp från pågående nyanläggningar respektive till eller från andra anläggningsgrupper. Justering har gjorts även för 2024. Nettojustering har utförts för anskaffningsvärdet avseende avsättning för rivningskostnader gällande återvinningscentraler, 10 000 tkr. Vid rättelse av fel 2024 har kostnaden bokats mot eget kapital och för att planenligt hantera avskrivningen har anskaffningsvärdet minskat med de 10 000 tkr som avsatts för retroaktiva avskrivningar. 65 Not 12 Maskiner och andra tekniska anläggningar Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 21 736 509 19 216 086 Omklass. från pågående nyanläggningar 3 234 510 2 207 468 Omklass. från inventarier inkl rättelse av avskrivningar 546 812 332 133 Försäljningar/utrangeringar -112 870 -19 178 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 25 404 961 21 736 509 Ingående avskrivningar enligt plan -6 313 524 -5 685 824 Försäljningar/utrangeringar 109 541 17 833 Omklass. från inventarier inkl rättelse avskrivningar -456 438 -169 454 Årets avskrivning enligt plan -559 561 -476 079 Utgående ackumulerade avskrivningar -7 219 982 -6 313 524 Ingående nedskrivningar -741 0 Årets nedskrivningar 0 -741 Utgående ackumulerade nedskrivningar -741 -741 Utgående redovisat värde 18 184 238 15 422 244 Uppdelning av raden omklassificeringar har gjorts i belopp från pågående nyanläggningar respektive till eller från andra anläggningsgrupper. Justering har gjorts även för 2024. Under 2024 gjordes en korrigering av avskrivningar som bokförts på tillgångskonto istället för avskrivningskonto med 49 892 tkr. Felet berodde på ett uppsättningsfel i ekonomisystemet. Utgående bokfört värde är detsamma. Not 13 Inventarier, verktyg och installationer Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 1 004 779 1 271 172 Omklass. från pågående nyanläggningar 42 953 68 353 Omklass. till maskiner och markanläggningar -546 813 -282 533 Anskaffning bilar, finansiell leasing 7 795 8 326 Försäljningar/utrangeringar -59 786 -60 539 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 448 928 1 004 779 Ingående avskrivningar enligt plan -777 661 -977 749 Försäljningar/utrangeringar 59 652 60 410 Omklass. till inventarier och markanläggningar 456 437 199 504 Årets avskrivningar enligt plan -44 229 -59 826 Utgående ackumulerade avskrivningar -305 801 -777 661 Utgående redovisat värde 143 127 227 118 Uppdelning av raden omklassificeringar har gjorts i belopp från pågående nyanläggningar respektive till eller från andra anläggningsgrupper. Justering har gjorts även för 2024. Omklassificeringen till andra anläggningsgrupper beror på att det gjorts en genomlysning av en gemensam anläggningsgrupp för maskiner och inventarier och att en utfördelning på korrekta anläggningsgrupper sedan gjorts. 66 Not 14 Leasade inventarier Koncernen I not 13, inventarier, verktyg och installationer ingår leasingobjekt som innehas enligt finansiella leasingavtal med följande redovisade värden: 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 67 658 59 489 Årets anskaffningar 7 795 8 248 Restvärde utlösta bilar -392 -174 Korrigering inköp från tidigare år 392 95 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 75 453 67 658 Ingående avskrivningar -52 376 -49 149 Årets avskrivningar enligt plan -3 935 -3 383 Korrigering avskrivningar från tidigare år 0 156 Utgående ackumulerade avskrivningar -56 311 -52 376 Utgående redovisat värde 19 142 15 282 Avskrivning av finansiella leasingavtal sker över leasingperioden, normalt fem år. För mer upplysningar avseende leasingavtal, se not 15, Leasingavtal. Not 15 Leasingavtal Koncernen Finansiella leasingavtal - leasetagare Koncernen har ingått finansiella leasingavtal avseende leasing av fordon. Leasingavtalen är ej uppsägningsbara och leasingperioderna är 5 år. Årets kostnadsförda avgifter uppgår i koncernen till 4 422 (3 716) tkr och i moderföretaget till 0 (0) Tkr. Vid leasingperiodens slut har koncernen möjlighet att förvärva de leasade tillgångarna enligt de villkor som framkommer i leasingavtalen. Det finns inga restriktioner i de gällande avtalen, dock kan tillgångarna inte vidareuthyras under leasingperioden. Nedan tydliggörs förfallotidpunkterna för den finansiella leasingavgiften: 2025-12-31 2024-12-31 Inom ett år 4 890 4 036 Senare än ett år men inom fem år 15 755 12 495 20 645 16 531 Lösenpris 7 000 4 943 Upplysningar om redovisade värden avseende materiella anläggningstillgångar vilka innehas genom finansiella leasingavtal finns i not 14. 67 Not 16 Operationell leasing Koncernen Årets leasingkostnader avseende leasingavtal uppgår till 111 635 (112 608) tkr. Leasingavtalen utgörs främst av hyres- och arrendeavtal för kontor, anläggningar och mark, hyra av datorer, telefoner och TV-skärmar samt utrustning till återvinningscentraler. Framtida leasingavgifter, för icke uppsägningsbara leasingavtal, förfaller till betalning enligt följande: 2025 2024 Inom ett år 90 156 96 732 Senare än ett år men inom fem år 220 266 171 340 Senare än fem år 325 726 18 792 636 148 286 864 Avtal, t ex ramavtal, där bolaget inte förbinder sig att leasa något finns med i årets kostnad men inte framtida kostnader. I de avtal där uppsägningstid finns specificerat har kostnaden beräknats utifrån en uppsägning av avtalet per den sista december 2025, i övriga fall till avtalets slut. Framtida kostnader har bedömts utifrån antaganden om indexuppräkning. Not 17 Pågående nyanläggningar Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ingående redovisat värde 14 435 567 12 450 762 Inköp 5 187 836 5 398 546 Omklassificeringar -5 070 377 -3 425 851 Förändring förskott avseende förutbetalda anläggningstillgångar -16 599 12 110 14 536 427 14 435 567 I pågående nyanläggningar ingår aktiverad byggränta. Under 2025 aktiverades ränta med 243 673 (200 163) tkr. Not 18 Värde av andelar i koncernföretag Moderbolaget 2025 2024 Ingående anskaffningsvärden 182 502 182 502 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 182 502 182 502 Utgående redovisat värde 182 502 182 502 Not 19 Andelar i koncernföretag Moderbolaget Kapital- Rösträtts- Antal Bokfört Namn andel andel andelar värde Stockholm Vatten AB 98% 98% 980 182 402 Stockholm Avfall AB 100% 100% 1 000 100 182 502 Org.nr Säte Stockholm Vatten AB 556210-6855 Stockholm Stockholm Avfall AB 556969-3087 Stockholm 68 Not 20 Andelar i intresseföretag Koncernen Kapital- Antal Bokfört Bokfört Namn andel andelar värde 2025 värde 2024 SYVAB 33% 40 16 625 13 340 Res.andel Res.andel Org.nr Säte 2025 2024 SYVAB 556050-5728 Stockholm 3 285 -1 321 Not 21 Uppskjuten skattefordran Koncernen Den uppskjutna skattefordran avser outnyttjade underskottsavdrag. 2025-12-31 2024-12-31 Ingående värde vid årets början 138 542 196 863 Årets förändring -90 802 -53 517 Justering tidigare år 2 177 -4 804 Utgående värde vid årets slut 49 917 138 542 Uppskjutna skattefordringar värderas till högst det belopp som sannolikt kommer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga resultat. Koncernen har outnyttjade underskottsavdrag uppgående till 242 316 (672 533) Tkr. Moderbolaget Den uppskjutna skattefordran avser outnyttjade underskottsavdrag. 2025-12-31 2024-12-31 Ingående värde vid årets början 70 70 Årets förändring 0 0 Utgående värde vid årets slut 70 70 Moderbolaget har outnyttjade underskottsavdrag uppgående till 339 (339) Tkr. Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna VA-avgifter samt VA-intäkter grannkommuner 389 509 348 757 Upplupna intäkter för rågas och el 5 219 5 821 Förutbetalda kostnader för avloppsrening 42 462 37 688 Upplupna avfallsintäkter 210 700 202 745 Upplupna bidrag förpackningsinsamlingen 89 352 83 425 Övriga poster 61 679 45 255 798 921 723 691 69 Not 23 Antal aktier och kvotvärde Moderbolaget Antal Kvot- aktier värde Aktiekapital 1 000 100 Not 24 Avsättningar Koncernen 2025-12-31 Avsättning Avsättning för uppskjuten Avsättning Övriga pension skatt skadestånd avsättningar Summa Vid årets början 3 631 143 424 128 279 71 947 347 281 Årets avsättningar 8 69 228 18 418 0 87 714 Justering tidigare år 0 260 0 0 260 Under året nyttjade belopp 0 0 -58 594 -13 947 -72 541 3 639 212 972 88 103 58 000 362 714 2024-12-31 Avsättning Avsättning uppskjuten Avsättning Övriga för pension skatt skadestånd avsättningar Summa Vid årets början 3 024 75 586 136 948 72 000 215 558 Årets avsättningar 757 68 096 3 811 0 144 611 Under året nyttjade belopp -150 -258 -12 480 -53 -12 888 3 631 143 424 128 279 71 947 347 281 Avsättning för pension avser premiebestämd chefspension. Avsättning för uppskjuten skatteskuld avser dels aktiverad ränta på pågående projekt som hanteras olika plan och skattemässigt, dels skillnader mellan planmässiga och skattemässiga avskrivningar. Avsättning för skadestånd avser fastigheter drabbade av vattenskador pga ledningsbrott, avloppsstopp och skyfallsöversvämningar. Övriga avsättningar avser avsättning för framtida avvecklings- och rivningskostnader för återvinningscentraler. Not 25 Övriga långfristiga skulder Koncernen Övriga långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen: 2025-12-31 2024-12-31 Finansiell leasingskuld 19 501 15 534 Övriga långfristiga skulder 346 337 19 847 15 871 Koncernens utnyttjade checkkredit uppgår till 34 393 891 (30 599 193) tkr och ingår i posten skulder till koncernföretag. Limit avseende checkräkningskredit uppgår till 37 000 000 (32 000 000) Tkr. Moderföretagets utnyttjade checkkredit uppgår till 0 (0) Tkr. Limit avseende checkräkningskredit uppgår till 0 (0) Tkr. 70 Not 26 Förutbetalda anläggningsavgifter och ledningsomläggningar Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Förutbetalda anläggningsavgifter och ledningsomläggningar 3 605 284 3 389 111 Långfristig skuld till koncernföretag 129 025 118 096 Del av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 111 422 93 164 Del av kort skuld till koncernföretag 3 147 3 120 Utgående värde 3 848 878 3 603 491 Ingående värde 3 603 491 3 213 870 Tillkommande belopp 375 701 483 350 Upplöst belopp (intäktsfört) -130 622 -93 729 Korrigerade belopp 308 0 Utgående värde 3 848 878 3 603 491 Förutbetalda anläggningsavgifter består av anslutningsavgifter till det kommunala VA-nätet, ledningsomläggningar i exploateringsprojekt samt anslutningsavgifter för sopsugar. Den övre tabellen visar kopplingen till korta och långa poster i balansräkningen. De koncerninterna beloppen avser endast årets fakturering. Totalbeloppet fördelas på ledningsomläggningar med 2 416 975 (2 298 759) tkr, anläggningsavgifter med 1 379 707 (1 249 230) tkr och övriga anläggningsbidrag med 52 196 tkr (55 502). Beloppet för ledningsomläggningar utgörs främst av bidrag från offentliga aktörer men också från privata aktörer, se not 4. Anslutningsavgifter för sopsugar (10 510 tkr) redovisades 2024 som förutbetalda intäkter kort skuld, dessa har 2025 flyttats till förutbetalda anläggningsavgifter lång skuld. Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Förutbetalda anläggningsavgifter och liknande 111 422 93 164 Upplupna semesterlöner 41 532 35 348 Upplupna entreprenadkostnader 84 687 69 632 Upplupna utgifter för pågående projekt 139 433 271 678 Upplupna pensionskostnader 24 942 25 077 Upplupna lämnade bidrag förpackningsinsamling 79 568 58 549 Övriga poster 33 944 67 350 515 528 620 798 Upplupna skadestånd som tidigare klassats som upplupen kostnad har omklassificerats till avsättning. Anslutningsavgifter för sopsugar (10 510 tkr) redovisades 2024 som förutbetalda intäkter kort skuld, dessa har 2025 flyttats till förutbetalda anläggningsavgifter lång skuld. 71 Not 28 Kassaflöde Koncernen Specifikation över justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 715 768 636 312 Förändring avsättningar -54 115 5 885 Realisationsresultat, avyttring av anl.tillgångar 56 152 -398 Andel i intressebolags resultat -3 285 1 321 Periodisering intäkter anl.avgifter och ledningsomläggningar -105 879 -93 754 Avsättning rivningskostnader ÅVC som gått mot eget kapital 0 -12 097 608 641 537 269 Med periodisering av anläggningsavgifter och ledningsomläggningar avses årets intäkter från anslutning till kommunalt VA och ledningsomläggningar i exploateringsprojekt som fakturerats tidigare år. Omklassificering har gjorts för förändring av semesterlöneskuld från ej kassaflödespåverkande poster till rörelseskulder samt för resultat vid avyttring av anläggningstillgångar från investeringsverksamheten till ej kassaflödespåverkande poster. Likaså har reservering för skadestånd omklassificerats från rörelseskuld till avsättning. Justeringarna har gjorts även för 2024. Not 29 Likvida medel Koncernen De likvida medlen ingår i Stockholms stads koncernkonto och klassificeras i balansräkningen som kortfristig skuld till koncernföretag. Not 30 Disposition av vinst eller förlust Moderbolaget Styrelsen föreslår att fritt eget kapital, kronor 56 590 151 (58 331 753) disponeras enligt följande: 2025-12-31 2024-12-31 Balanseras i ny räkning 56 590 151 58 331 753 Not 31 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Moderbolaget Bolaget har inga ställda säkerheter eller ansvarsförbindelser. Not 32 Koncernuppgifter Moderbolaget Moderföretaget i den största koncernen som Stockholm Vatten och Avfall AB är dotterföretag till är Stockholms Stadshus AB, org.nr 556415-1727, med säte i Stockholm. 72 Not 33 Väsentliga händelser efter balansdagen Koncernen Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets slut. Årsredovisningens innehåll blev klart den 26 mars 2026. Årsredovisningen undertecknades av samtliga den 26 mars 2026. Gabrielle Gjerswold Anna Cederschiöld Styrelsens ordförande Christian Rockberger Gunnar Söderholm Verkställande direktör Eli Rätväg Deniz Butros Bertil Timan Rose-Marie Rooth Sara Svanström Marcus Wangel Min revisionsberättelse har lämnats Jenny Göthberg Auktoriserad revisor 73 Hållbarhetsindikatorer Anmärkningsvärda utfall på indikatorerna kommenteras i avsnitten ”Utfallsrapport för 2025” för respektive hållbarhetsområde. Trendpilarna visar om utvecklingen är uppåtgående, nedåtgående eller i princip oförändrad under tre år. Grön pil innebär att utvecklingen bedöms som positiv, röd negativ och grå neutral eller tvetydig. Stora förändringar under treårsperioden förklaras i utfallsrapport för respektive hållbarhetsområde eller i fotnot. Rent vatten Antal fall med avvikelser på dricksvattenkvalitet (GRI 416-2) Antal dricksvattenprov vid schemalagda provtagningar Trend 2025 2024 2023 Antal dricksvattenprov med onormal förändring6 0 2 2 Antal dricksvattenprov som inte uppfyller kemiskt gällande gränsvärdeskrav 0 0 1 Antal dricksvattenprov som inte uppfyller mikrobiologiskt gällande gränsvärdeskrav 3 1 1 Antal dricksvattenprov som uppfyller gällande gränsvärdeskrav samt ingen onormal 1252 1206 1078 förändring Utsläpp till vatten per kvalitet och recipient (GRI 303-4)7 Utsläpp till recipient (Mm3) Trend 2025 2024 2023 Total volym utsläpp av renat8 avloppsvatten till Saltsjön (Östersjön) 148 152 161 Utsläpp av orenat eller delvis renat avloppsvatten9 från reningsverk till Saltsjön 1,6 4,8 5,1 Bräddat från avloppsledningsnätet och avloppspumpstationer till Mälaren, Saltsjön 0,711 0,8 1,0 och småsjöar10 Kvalitet på utgående vatten från reningsverken till Saltsjön (mg/l) Trend Villkor 2025 2024 2023 Biokemisk syreförbrukning (BOD7, årsmedelvärde) 8 3,4 5,9 5,8 Totalfosfor (Tot-P, årsmedelvärde) 0,3 0,17 0,2312 0,25 Totalkväve (Tot-N, årsmedelvärde) 10 7,8 8,4 8,9 Vattenförluster (%) Trend 2025 2024 2023 Läckage från dricksvattenleverans 22,4 23,4 24,2 6 Avser odlingsbara mikroorganismer med minst 100 cfu/ml och/eller långsamväxande bakterier med minst 550 cfu/ml. 7 Preliminära siffror för 2024 som ännu ej kvalitetsgranskas vid denna rapports publicering. 8 Flöden baserade på ett veckoanpassat år. Reningen består i för- och simultanfällning med järnsulfat, biologisk kväverening i aktivt slamsteg samt efterpolering i sandfilter. Delvis rening med hjälp av membranteknik (MBR). 9 Volymen och dess föroreningsinnehåll beaktas vid beräkning av kvalitet på utgående vatten. Dessa utsläpp förekommer vid kraftig nederbörd och driftproblem i reningsverken. 10 2024 års beräkning är inte helt kvalitetsgranskad vid denna rapports publicering. 11 Bräddningar är uppskattade vid denna rapportering och kommer troligtvis att justeras i bolagets miljörapport 12 Uppdaterat utfall för 2024, efter justeringar som gjorts efter förra rapportens slut. 74 Cirkulär verksamhet Total vikt av använt material (GRI 301-1) Insamlat material/avfall från kunder (ton)13 Trend 2024 2023 2022 Restavfall, energiutvinning 168 160 172 560 184 950 Restavfall, deponering 0 0 0 Matavfall, biologisk behandling 36 930 34 200 29 550 Återbruk 2 090 1 780 1 840 Textil för återanvändning 1 250 1 010 1 080 Grovavfall, materialåtervinning 14 400 16 400 18 150 Grovavfall, energiutvinning 53 800 55 310 54 040 Grovavfall, deponering 5 707 4 440 5 760 Trädgårdsavfall, biologisk behandling 7 880 7 170 6 930 Trädgårdsavfall, energiutvinning 5 940 6 070 4 190 Farligt avfall 3 700 3 320 3 030 Elavfall inklusive batterier 5 630 5 550 5 600 Slam och latrin 2 430 2 430 2 060 Fettavskiljarslam 56 250 51 340 52 730 Insamlat material per invånare (kg)14 Trend 2024 2023 2022 Restavfall 169 174 190 Grovavfall 88 90 90 Matavfall 37 35 30 Farligt avfall och elavfall15 11 11 10 Förpackningar 55 62 70 Textil - 2 Totalt 362 372 390 Återbruk, återvinning, matavfallsinsamling Trend Mål 2025 2024 2023 2025 Restavfall som går till förbränning per invånare (kg) d v s inte återvinns 180 173 179 186 eller återbrukas Andel insamlat matavfall till biologisk behandling av uppskattad 16 76% 51% 49% 42% uppkommen mängd 13 Vid publiceringen av denna rapport har vi ännu inte fått 2025 års siffror. Därför redovisas siffrorna fram till 2024. 14 Vid publiceringen av denna rapport har vi ännu inte fått 2025 års siffror. Därför redovisas siffrorna fram till 2024. 15 Justerat utfall för 2022 och 2023, då uppgifter tillkommit. 16 Matavfallsinsamlingen ökar, men ligger långt ifrån målet. 75 Förbrukning av processkemikalier (ton) Trend 2025 2024 2023 Vattenproduktion Aluminiumsulfat17 7 390 7 610 6 360 Kalk 2 380 2 400 2 150 Natriumsilikat 90 96 100 Ammoniumsulfat 58 58 61 Vakuumsalt 57 60 54 Natriumhypoklorit 315 330 313 Natronlut 41 15018 36 Avloppsrening Järnsulfat (Heptahydrat) 10 110 10 280 10 100 Järnklorid (PIX 111) 70519 310 530 Polyaluminiumklorid (PAX XL60)20 280 490 740 Metanol 225 300 285 Pulverpolymer 315 270 280 Flytande polymer (anjonisk polyakrylamid) 1,921 11 14 Natriumhypoklorit 9522 38 40 Citronsyra - - - 72 Oxalsyra23 385 167 29 Skumdämpare 1,8 0,6 0,6 Natronlut24 - 28 - - Genererat avfall i verksamheten (GRI 306-3) Fraktion (ton) Trend 2025 2024 2023 Restavfall 25 19 19 Matavfall 8 2 2 Trädgårdsavfall 0,56 0 0 Blandat 22 78 31 Brännbart 61 65 58 Blandskrot 10625 4 6 Plastförpackningar 4 6 8 Plaströr, HDPE 11 13 14 Pappersförpackningar 5 4 4 Tidningar och papper 2 2 2 Trä 30 33 45 Wellpapp 5 0 4 17 Fällningskemikalier har ökat sedan 2023 på grund av sämre råvattenkvalitet. 18 Ökad slutjustering av pH med natronlut 2024 på grund av renovering av kalkberedare i kombination med sämre råvatten. 19 Ökningen beror på att en del järnsulfat ersatts med järnklorid under 2025 på Bromma reningsverk. 20 Behovet av att använda aluminiumklorid har minskat i och med ny reningsteknik på Henriksdal. 21 Flytande polymer används inte i den nya reningstekniken. Behovet är därför mindre. 22 Natriumhypolklorit används som tvättkemikalie i den nya reningstekniken och ökar när fler biolinjer tas i drift. 23 Oxalsyra har ersatt citronsyra och används som tvättkemikalie i den nya reningstekniken och ökar när fler biolinjer tas i drift. 24 Natronlut används för reningsprocessen i det utbyggda Sofielunds reningsverk som färdigställdes 2025. 25 En stor utrensning av material har gjorts under året. 76 Glasförpackningar 1 2 1 Massor 8026 0 2 Farligt avfall 5 11 11 Elektronik 1627 6 9 Övrigt 40 69 55 Totalt verksamhetsavfall bolag, ton 421 309 261 Interna restprodukter och processavfall (ton) Trend 2025 2024 2023 Gallerrens från reningsverk som deponeras, återbrukas eller energiutvinns 2 080 2 010 1 880 beroende på torrhalt Sand från reningsverk som deponeras eller återbrukas beroende på 34028 670 590 föroreningsgrad Schakt- och jordmassor som deponeras eller återanvänds beroende av 20 590 25 600 24 220 föroreningsgrad Avloppsslam till förbränning 0 0 0 Totalt för deponi, energiutvinning och till viss del återanvändning 23 010 28 280 26 690 Avloppsslam till återanvändning: 71 300 76 300 77 200 1 3 600 1 400 Varav slam till markanvändning 60029 69 700 72 700 75 800 Varav slam till åkermark - 5 - - Varav slam till biokolsproduktion 6 050 3 700 3 200 Schakt- och jordmassor som går direkt till återanvändning 19 200 19 900 17 000 Vattenverksmull från vattenverk Vattenverksmull till markanvändning 0 0 6 000 Vattenverksmull till åkermark 19 200 19 900 11 000 Totalt till direkt återanvändning 96 550 99 900 97 400 Återanvänt avfall (GRI 306-4 ej fullständig) Andel cirkulerat material Trend 2025 2024 2023 Andel cirkulerade restprodukter från verksamheten – avloppsslam, vattenverksmull 81% 78% 78 % och direkt återanvända schaktmassor Andel återvunnen fosfor från avloppsreningsverken till produktiv mark 95% 95% 98 % 26 Utgrävningar har gjorts på Norsborga vattenverk under året. 27 En stor utrensning av material har gjorts under året. 28 Minskningen under 2025 är relaterad till utbyggnaden av Henriksdals reningsverk, där tillfälligt mindre mängd sand fångas upp i grovreningen. 29 Under 2025 hade allt slam kunnat gå till åkermark, men för att kunna uppfylla avtal med jordförbättringsproducenter som alternativ till att spridning på åkermark har en mindre del slam istället gått till jordförbättring. 77 Minskad klimatpåverkan Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1 GHG) 305-1 Koldioxidekvivalenter (ton) (GHG Scope 1) Trend 2025 2024 2023 Metanutsläpp från avloppsreningsprocessen30 12 100 8 800 10 400 Lustgasutsläpp från avloppsreningsprocessen31 12 000 10 100 14 800 Biogent koldioxidutsläpp från avloppsreningsprocessen 33 000 32 000 28 800 Summa biogena läckage 57 100 50 900 54 000 Koldioxidekvivalenter (ton) (GHG Scope 1) Trend 2025 2024 2023 Utsläpp från bränsleförbrukning av ägda fordon 100 110 120 Utsläpp från bränsleförbrukning av arbetsfordon vid ÅVC32 80 80 90 Rötgas till värme och metandestruktion 500 300 590 Utsläpp från bränsleförbrukning reservkraft och arbetsmaskiner33 100 100 150 Totalt 780 590 950 Indirekta utsläpp av växthusgaser, tillförd energi (Scope 2 GHG) (GRI 305-2) Koldioxidekvivalenter (ton) (GHG Scope 2) Trend 2025 2024 2023 Fjärrvärme 1 530 1 440 1 460 El34 790 760 740 Stadsgas 12 3 11 Fjärrkyla 0,09 0,12 0,11 Totalt 2 330 2 200 2 210 Jämförelse av koldioxidekvivalenter med andra elmixer (ton/GWh) Ton CO2ekv Emissionsfaktor Nordisk elmix35 7 520 50,4 Inköpt el via Stockholms stads avtal36 790 5,5 Koldioxidekvivalenter per m3 renat vatten37 (kg CO2/m3) Trend 2025 2024 2023 Dricksvattenproduktion och distribution 0,064 0,069 0,071 Avloppsrening och avledning38 - u.u 0,335 0,347 Totalt - - 0,404 0,428 30 Uppgifter för 2025 kan komma att justeras då mer bearbetning behövs. Utfall för 2024 och 2023 är korrigerade 31 Uppgifter för 2025 kan komma att justeras då mer bearbetning behövs. Utfall för 2024 och 2023 är korrigerade 32 Utfallet för 2025 är tillgängligt först efter denna rapports publicering. Därför uppskattas utfallet till 2024 års nivå, som är korrigerat från föregående år. 33 Denna post har utvidgats för att omfatta även arbetsmaskiner på verken. 34 Utfallet är beräknat på marknadsbaserad emissionsfaktor, se grå tabell. 35 Platsbaserad emissionsfaktor, femårsmedelvärde. Denna emissionsfaktor kommer att uppdateras. 36 Marknadsbaserad emissionsfaktor för 100 procent grön el, denna emissionsfaktor har använts i beräkningarna. 37 Inkluderar Scope 1-2 samt kemikalier och hantering av restprodukter i Scope 3, enligt Svenskt Vattens rekommendation. 38 Utfallet för 2025 är tillgängligt först efter denna rapports publicering. 78 Övriga indirekta utsläpp uppströms och nedströms (Scope 3 GHG) (GRI 305-3, ej fullständig)39 Koldioxidekvivalenter (ton) 202540 2024 2023 Referens Bygg inom Stockholms framtida 2 080 2 030 2 600 Beräkning från miljöredovisning avloppsrening Processkemikalier Avloppsrening 2 788 2 60041 4 800 VA-verktyg koldioxidberäkning 181 230 390 VA-verktyg koldioxidberäkning Varav metanol av fossilt ursprung Processkemikalier Vattenproduktion 5 020 5 060 3 200 VA-verktyg koldioxidberäkning 17 17 17 Mängder från varukatalogen Insatsvaror, gjutjärnsgods u.u 725 74242 Klimatberäkning Återbruk från ÅVC Transporter till ÅVC 260 510 520 Statistik från entreprenörer Bränsle entreprenader egen regi-arbeten 640 640 640 Antaganden och beräkningar från rapport IT-hantering u.u 1 620 1 550 VA-verktyg koldioxidberäkning Uppgradering till fordonsgas 3,5 8,6 9,9 Statistik från anlitad resebyrå Tjänsteresor flyg 0,61 0,65 0,64 Statistik från anlitad resebyrå Tjänsteresor tåg Transporter från återvinningscentraler u.u 34 1143 Klimatberäkning Återbruk ÅVC Transporter internt avfall 7 8 644 Bygger på schablon 95 98 57 Statistik transporter och uppskattade km Transporter vattenverksmull u.u 160 170 Statistik transporter och uppskattade km Transporter slam 6,5 7,5 7 Statistik transporter och uppskattade km Transporter rens och sand 390 426 592 VA-verktyg koldioxidberäkning Transport kemikalier avloppsrening 217 202 286 VA-verktyg koldioxidberäkning Transport kemikalier vattenproduktion u.u 164 170 VA-verktyg koldioxidberäkning Transport slamspridning u.u 3 475 4 413 VA-verktyg koldioxidberäkning Slamhantering/restprodukter u.u 15 198 15 170 VA-verktyg koldioxidberäkning Slamlagring /metanemissioner slamlager 500 500 500 Uppskattat värde utifrån IVL rapport Transporter Massor Projekt 520 520 520 Uppskattat värde utifrån IVL rapport Hantering bergmassor SFA 58 58 58 Uppskattat värde utifrån IVL rapport Hantering massor projekt Insamlade fraktioner hushållsavfall och u.u u.u 340 Från bränslestatistik från leverantörer matavfallstransporter 1 3 1 Klimatrapport från leverantör Hantering/behandling internt avfall Organisationens energianvändning (GRI 302-1) Bränsleförbrukning icke förnybara källor (MWh) Trend 2025 2024 2023 Bensin 6045 130 130 Diesel46 260 220 340 Stadsgas47 70 20 70 Totalt 390 370 540 39 Uppgifter till Scope 3 tillkommer undan för undan vartefter vi utvidgar redovisningen. Värden som är återkommande för flera år är uppskattade. 40 Flertalet utfall för 2025 är inte tillgängliga vid denna rapports publicering. 41 Korrigerat värde på grund av tidigare felskrivning. 42 Korrigerat värde. 43 Korrigerat värde. 44 Korrigerat värde. 45 Bensin används för att starta biogasbilarna. Eftersom antalet biogasbilar minskar, så minskar även bensinanvändningen. 46 Utfallen för 2023 och 2024 är korrigerade efter en tidigare felaktig inrapportering av diesel. Dessa siffror är delvis uppskattade. 47 Användningen av stadsgas beror på hur mycket biogas som används för värme istället för fordonsbränsle. 79 Bränsleförbrukning förnybara källor (MWh) Trend 2025 2024 2023 89048 910 990 Biogas 6 370 3 91049 7 600 Rötgas för egenanvändning (uppvärmning, facklig samt metandistribution) 1 130 1 020 920 HVO - 0 0 220 RME50 8390 5 840 9 730 Totalt Energianvändning och såld energi per energislag (MWh) Trend 2025 2024 2023 Total elanvändning51 144 550 138 180 135 430 Total värmeanvändning 35 110 32 850 33 360 Total användning av kyla 9 12 11 Total såld el52 1 900 1 820 1 810 Total såld värme till hyresgäst 053 130 190 Total såld rötgas 96 38054 110 600 102 780 Total energianvändning (MWh) Trend 2025 2024 2023 Energianvändning, rening dricksvatten (vattenverk, ledningsnät vatten samt 67 600 69 220 69 210 hälften av fordonsförbrukning) Energianvändning, rening avloppsvatten (reningsverk, ledningsnät avlopp, 107 570 95 900 100 950 rötgasproduktion samt hälften av fordonsförbrukning)55 Energianvändning avfallsanläggningar och fastigheter 6 680 3 990 2 800 Energianvändning projekt 6 630 8 150 6 090 Total energianvändning 188 480 177 260 179 050 Energiintensitet (GRI 302-3) Energi per producerat dricksvatten och renat avloppsvatten (Mm3) Trend 2025 2024 2023 Total mängd producerat dricksvatten 138 141 141 148 157 166 Total mängd avloppsvatten till reningsverket56 Energianvändning, kWh per renad m3 dricksvatten. (Vattenverk, ledningsnät 0,49 0,49 0,49 vatten samt hälften av fordonsbränsle57) Energianvändning, kWh per renad m3 avloppsvatten. (Reningsverk, 0,7358 0,61 0,61 ledningsnät avlopp, rötgasproduktion samt hälften av fordonsbränsle) 48 Antalet biogasbilar minskar, då elbilar införs och det finns färre gasbilar på marknaden. 49 Under 2024 såldes en större del av rötgasen till förädling till fordonsbränsle och mindre del användes därför till uppvärmning. 50 Nytt miljöbränsle från och med 2023. 51 I samband med nya ställverk på Lovö vattenverk uppstod ett bortfall av mätvärden under två månader. Därför har elanvändning på Lovö vattenverk för september och oktober 2024 antagits vara samma som föregående år. 52 Vidarefakturerad el till Biokraft som hyr och bedriver verksamhet i våra lokaler samt hyresgäster. 53 Från och med 2025 finns endast värmepumpar hos hyresgäster. 54 Kunden har haft mindre möjlighet att ta emot rötgas för uppgradering till fordonsbränsle 2025. 55 Utfallen för 2023 och 2024 är korrigerade efter en tidigare felaktig inrapportering av diesel 56 Avloppsvatten som kommit in till reningsverket. 57 Hälften av bränsleförbrukning i fordon uppskattas höra till dricksvattenproduktion och andra hälften till avloppsrening. 58 Ökad energianvändning med ny teknik samt lägre flöden av avloppsvatten. 80 Hållbart arbetsliv Arbetsrelaterade skador (GRI 403-2) Antal händelser inrapporterade i system Trend 2025 2024 2023 A ntal riskobservationer (rapporterad risk för att något skulle kunna hända) 442 295 247 A ntal rapporterade tillbud (händelse där ingen person blivit skadad) 109 123 100 Antal rapporterade olycksfall (händelse där någon blivit skadad oavsett skadans 65 59 38 omfattning)59 A ntal olycksfall med sjukfrånvaro 12 8 3 Hälsa, antikorruption och mänskliga rättigheter Medarbetare och sociala förhållanden Trend Mål 2025 2024 2023 2025 A ntal tillhandahållna platser för sommarjobb 15 34 32 27 A ntal tillhandahållna platser för kommunala visstidsanställningar60 10 10 10 5 A ktivt Medskapandeindex (medarbetarenkät) 84 81 82 83 L edarskapsindex 61 85 85 86 87 M otivationsindex 62 80 81 83 83 S jukfrånvaro procent totalt 3,5 3,2 3,2 3,6 Sjukfrånvaro procent dag 1-14 1,5 1,5 1,5 1,7 Antikorruption - Antal anmärkningar vid internkontrollgranskning och revision 0 0 0 0 avseende förtroendekänsliga poster Antal fall av korruption och mutor 0 0 0 0 Mänskliga rättigheter – procent anställda som omfattas av kollektivavtal 100 100 100 100 Statistik över anställda (GRI 102-8) Anställda per 31 december 2025 2025 2024 2024 2023 2023 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda63 316 523 293 520 286 484 varav heltidsanställda 314 522 291 519 284 483 varav deltidsanställda 2 1 2 1 2 1 Antal visstidsanställda 8 4 17 8 4 7 59 Inkluderar även hot, våld och rån på arbetet. 60 Tidsbegränsad anställning för personer som står långt från arbetsmarknaden samt unga 16-29 år som är behov av särskilda stödinsatser för att komma in i arbetslivet. 61 Resultat har minskat men klarar ändå målet. 62 Resultat har minskat men klarar ändå målet. 63 I tillsvidareanställda ingår provanställda men inte timanställda. 81 Hållbara inköp Andel leverantörer som granskats enligt kriterier för miljö (308-1) respektive sociala kriterier (414-1)64 Andel upphandlade avtal där krav på miljö och social hållbarhet hanteras % Trend 2025 2024 2023 Andel annonserade upphandlingar > 1 Mkr där miljökrav ställts65 80 88 90 Andel annonserade upphandlingar > 1 Mkr där sociala krav ställts66 94 100 100 Andel annonserade upphandlade avtal > 1 Mkr där en plan för systematisk uppföljning 94 77 88 tagits fram Andel annonserade upphandlingar > 1 Mkr där dokumenterad riskanalys finns 94 79 92 Andel granskade avtal med stor hållbarhetspåverkan av de som planerats att granska 1767 58 33 Ekonomisk hållbarhet Ekonomiska uppgifter 2025 2024 2023 Nettoomsättning, Mkr 4 908 4 441 3 477 Rörelseresultat, Mkr 1 062 685 272 Resultat efter finansiella poster, Mkr 444 96 -123 Balansomslutning 41 064 36 551 31 588 Anläggningstillgångar 39 543 35 084 30 254 Soliditet, % 1,2 0,8 1,3 Medelantal anställda, st 832 800 748 Utvecklingen av betydande infrastrukturinvesteringar (GRI 203-1) Investeringar (Mkr) 2025 2024 2023 Totalt utfall av investeringar 5 188 5 399 4 524 De tre största projekten utifrån prognos (Mkr) Prognos Ackumulerat 2025 2024 2023 totalt utfall tom 2025 Stockholms framtida avloppsrening (SFA)* 19 506 13 614 2 427 11 185 2 152 Grovrening Sickla del 2* 1 278 538 314 224 0 Flemingsbergsdalen* 1 229 41 18 0 0 64 Upplysningarna täcker inte GRI:s riktlinjer till fullo. 65 Under de senaste åren har en mindre andel upphandlingar varit relevanta för att ställa miljökrav än tidigare år. 66 Under året har en mindre andel upphandlingar varit relevanta för att ställa sociala krav än tidigare år. 67 Nedåtgående trend beror främst på grund av att vi räknar på ett annat sätt 82 GRI-index Standardupplysningar GRI 2: Generella upplysningar GRI Beskrivning Sida Kommentar/Avsnitt Organisationen och redovisningsprinciper 2-1 Information om organisationen 5-6 Uppdrag och ägande a) Företagsnamn a) Stockholm Vatten och Avfall b) Ägarstruktur och företagsform b) Stockholms stad m.fl. och c) Lokalisering av företagets aktiebolag huvudkontor c) Norra Ulvsunda, Stockholm d) Länder företaget har verksamhet i d) Sverige 2-2 Enheter som omfattas av 10 Stockholm Vatten och Avfall AB (556969- hållbarhetsredovisningen 3111) Stockholm Vatten AB (556210-6855) Stockholm Avfall AB (556969-3087) 2-3 Redovisningsperiod, frekvens och 10 Om redovisningen. Kontaktperson för kontaktperson hållbarhetsredovisningen är Gofi Aldstam, hållbarhetschef på Stockholm Vatten och Avfall. 2-4 Förändringar i tidigare rapporterade 10 Om redovisningen upplysningar 2-5 Externt bestyrkande 10 Om redovisningen Aktiviteter och anställda 2-6 Aktiviteter, värdekedja och andra 4-6 Tillsammans för världens mest hållbara stad affärsförbindelser Uppdrag och ägande 2-7 Medarbetare 82 Indikatorer för Hållbart arbetsliv Styrning 2-13 Delegering av beslutsfattande för att hantera 36 Systematiskt hållbarhetsarbete påverkan 2-26 Mekanismer för rådgivning och rapportering av 36 Vårt ansvar inom antikorruption angelägenheter för organisationen 2-29 Metod för intressentengagemang 9 Intressenter 2-30 Kollektivavtal 82 Indikatorer för Hållbart arbetsliv 3-1 Process för att fastställa väsentliga 12, 38 Våra viktigaste hållbarhetsområden hållbarhetsfrågor Väsentlighetsanalys 3-2 Lista på väsentliga hållbarhetsfrågor 12 Våra viktigaste hållbarhetsområden 3-3 Styrning av väsentliga hållbarhetsfrågor 7,16, Styrning allmänt och styrning och 22, 27, förutsättningar för respektive viktigt 31, 34 hållbarhetsområde 83 Upplysningar, viktigaste hållbarhetsområdena GRI Beskrivning Sida Kommentar/Avsnitt GRI 301 Material 301-1 Total vikt eller volym av huvudsakliga 75-76 Indikatorer produktionsmaterial Cirkulär verksamhet GRI 302 Energi 302-1 Organisationens energiförbrukning 78-80 Indikatorer Minskad klimatpåverkan 302-3 Energiintensitet 80 Indikatorer GRI 303 Vatten och vattenutsläpp 303-1 Interaktion med vatten som en delad resurs 13-15 Rent vatten 303-2 Styrning av viktig påverkan från vattenutsläpp 16 Rent vatten – styrning och förutsättningar 303-4 Utsläpp till vatten 74 Indikatorer Rent vatten GRI 305 Utsläpp till luft 305-1 Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1 78 Indikatorer, GHG) Minskad klimatpåverkan 305-2 Indirekta utsläpp av växthusgaser från köpt 78 Indikatorer, energi (Scope 2 GHG) Minskad klimatpåverkan 305-3 Övriga indirekta utsläpp uppströms och 79 Indikatorer. Redovisas endast delvis, då nedströms (Scope 3 GHG) tillräcklig data saknas. GRI 306 Avfall 306-1 Uppkomst av avfall och viktig påverkan 19-20 Cirkulär verksamhet 306-2 Styrning av viktig påverkan från avfall 22 Cirkulär verksamhet – styrning och förutsättningar 306-3 Genererat avfall 76-77 Indikatorer, Cirkulär verksamhet 306-4 Återanvänt avfall 77 Indikatorer, Cirkulär verksamhet Redovisas endast delvis, då tillräcklig data saknas. GRI 308 Leverantörsbedömning – miljö 308-1 Andel leverantörer som granskats avseende 82 Indikatorer, miljökriterier 33 Hållbara inköp 34 Redovisas endast delvis, då tillräcklig data saknas. GRI 403 Medarbetares hälsa och säkerhet 403-6 Arbete för god hälsa 30 Hållbart arbetsliv 403-9 Arbetsrelaterade skador 81 Indikator Redovisas endast delvis (endast anställda) GRI 414 Social leverantörsbedömning 84 GRI Beskrivning Sida Kommentar/Avsnitt 414-1 Andel leverantörer som granskats avseende 82 Indikatorer, sociala kriterier 33 Hållbara inköp 34 Redovisas endast delvis, då tillräcklig data saknas. GRI 416 Kunders hälsa och säkerhet 416-2 Antal fall med anmärkningar på dricksvatten 74 Indikatorer, Rent vatten Hållbarhetsrapporten har godkänts för utfärdande av styrelsen. Stockholm den 26 mars 2025 Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten Till bolagsstämman i Stockholm Vatten och Avfall AB, org.nr 556969-3111 Uppdrag och ansvarsfördelning Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2025 på sidorna 10-38 och 74-85 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde före den 1 Juli 2024. Granskningens inriktning och omfattning Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger mig tillräcklig grund för mitt uttalande. Uttalande En hållbarhetsrapport har upprättats. Stockholm den Jenny Göthberg Auktoriserad revisor 85 92 ( 9 2) 86 Årsredovisning för Stockholm Vatten AB 556210-6855 Räkenskapsåret 2025 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 9 Balansräkning 10 Rapport över förändring i eget kapital 12 Kassaflödesanalys 13 Noter 14 Stockholm Vatten AB 2 (29) Org.nr 556210-6855 Styrelsen och verkställande direktören för Stockholm Vatten AB avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Förvaltningsberättelse Ägarförhållanden Stockholm Vatten AB ägs till 98% av Stockholm Vatten och Avfall AB, 556969-3111 och till 2% av Huddinge kommun. I koncernen Stockholm Vatten och Avfall ingår även Stockholm Avfall AB. Verksamhetens art och inriktning Stockholm Vatten AB är ett kommunalt bolag inom Stockholms Stad som ansvarar för vattenförsörjning och omhändertagande av avloppsvatten i Stockholm och Huddinge. Stockholm Vatten AB levererar även dricksvatten till tio grannkommuner och tar emot avloppsvatten från sex kommuner. Dricksvattnet kommer från Mälaren samt till mindre del från Bornsjön som är vår reservvattentäkt. Stockholm Vatten AB har sitt säte i Stockholm och huvudkontoret ligger i Norra Ulvsunda. Bolaget har två vattenverk (på Lovö och i Norsborg), två avloppsreningsverk (i Bromma och Henriksdal) och en reservvattentäkt i Bornsjön med ett mindre vattenreningsverk. Därtill äger bolaget ledningsnätet för vatten och avlopp inklusive pumpstationer och vattenreservoarer i Stockholm och Huddinge. Andra viktiga förhållanden VA-verksamheten i företaget är ett legalt monopol och verksamheten bedrivs i enlighet med Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Verksamheten är i huvudsak taxefinansierad i enlighet med självkostnadsprincipen i denna lag. Kommunfullmäktige och styrelsen beslutar om principerna för avgiftssystemet och nivån på avgifterna. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Under året har verksamheten fortsatt att leverera stabil drift, samtidigt som flera viktiga utvecklingsinitiativ har tagit betydande steg framåt. Leveransen av dricksvatten till och omhändertagandet av avloppsvatten från bolagets kunder har fungerat väl. Samtidigt har bolaget behövt hantera ett par akuta händelser och processtörningar under året. I mitten av augusti gick bolaget ut med en uppmaning att spara på vattnet. Anledningen var den ovanligt varma vattentemperaturen i Mälaren som påverkade vattenverket i Norsborg negativt där flera långsamfilter behövde tas ur bruk. Detta ledde till en minskad produktion av dricksvatten och därför uppmanades privatpersoner och verksamheter att spara på vattnet. Uppmaningen hörsammades och bolaget kunde notera en minskning i vattenförbrukningen på ca 10-15% under de knappa två veckor den varade. Andra akuta händelser under året var en driftstörning på dricksvattenkvaliteten inom Gladö industriområde i Huddinge kommun samt en oljeläcka nära råvattenintaget vid Norsborgs vattenverk, vilket ledde till att reservvatten från Bornsjön togs i drift och förstärkt bevakning upprättades. Tack vare ett nära samarbete mellan drift, laboratoriet och Kustbevakningen kunde händelsen hanteras kontrollerat utan påverkan på processen. Bolaget har under 2025 tagit fram en säkerhetsskyddsanalys och en säkerhetsskyddsplan. Syftet är att specificera vad som anses utgöra säkerhetskänslig verksamhet och vilka skyddsvärden bolaget har. Arbete har även pågått med att öka datasäkerheten inom flera områden för att bland annat uppfylla EU:s NIS2- direktiv och cybersäkerhetslagen. Delar som bedömts som mer sårbara och osäkra har ersatts av mer robusta och säkrare skydd. Stockholm Vatten AB 3 (29) Org.nr 556210-6855 Under 2025 höjdes avgifterna för vatten- och avloppstjänster: brukningsavgifterna med i genomsnitt 12 procent och anläggningsavgifterna med i genomsnitt 33 procent. Även under 2026 kommer avgifterna att höjas, brukningsavgifterna med i genomsnitt 12 procent och anläggningsavgifterna med i genomsnitt 33 procent. Bolaget har under året inlett en förändringsresa med en ny organisationsstruktur och där processer, arbetssätt och styrmodeller uppdateras. Syftet med förändringarna är skapa ett bolag med en kund- och affärscentrerad verksamhet, ensade styr- och stödfunktioner och en effektiv verksamhet. En förändring har varit att vidareutveckla samarbetet med staden kring tidiga skeden i exploateringsprojekt. Syftet har varit att säkerställa att bolaget kommer med redan i de mycket tidiga skedena i stadsplanerings- och stadsbyggnadsprocessen för att på så sätt möjliggöra samverkan kring strategisk planering och prioritering av planer, projekt och utredningar i olika geografiska områden. Målet är att detta också ska leda till minskade investeringsutgifter. Bolaget har på många platser en komplex och riskfylld arbetsmiljö. Det ställer höga krav på ett tydligt och strukturerat systematiskt arbetsmiljöarbete. Under 2025 antog VD en ny riktlinje för det systematiska arbetsmiljöarbetet som syftar till att tydliggöra och ensa arbetssätten inom hela bolaget. Bolaget har också vidtagit ytterligare åtgärder för att stärka arbetsmiljöarbetet. Under året fyllde Bromma reningsverk 90 år. När projektet Stockholms framtida avloppsrening blir klart kommer reningsverket dock att läggas ner. Under året har en förstudie inför nedläggningen startat. Investeringar Väsentliga händelser inom bolaget är till stor del hänförliga till bolagets investeringar. Bolaget har drygt 500 pågående investeringsprojekt av olika storlek till ett värde av cirka 14,4 (14,3) miljarder kronor. Nedan beskrivs de största projekten. Stockholms framtida avloppsrening (SFA) Processen för omhändertagandet av avloppsvatten står inför stora utmaningar. Förutom en ökande befolkning och klimatförändringar kommer skärpta reningskrav från nya EU-direktiv och nya villkor. För att klara detta pågår stadens största miljöprojekt Stockholms framtida avloppsrening (SFA) som ska säkra möjligheten att rena vårt avloppsvatten i framtiden och förbättra reningen ännu mer. Projektet består huvudsakligen av tre delar: ombyggnation av Henriksdals reningsverk och anläggningen i Sickla samt en ledningstunnel från Bromma till Henriksdal. I Henriksdal har den andra etappen av ombyggnaden av biolinjerna pågått under 2025. En ny biolinje har driftsatts och en har genomgått kapacitetstester och provdrift. Parallellt har planeringen inför driftsättningen av den nya slamanläggningen pågått. Det har även genomförts renoveringar av en rötkammare och en slamtank. Ovanpå slamtankarna har en ny slamkylningsbyggnad uppförts. Vid Sicklaanläggningen har arbetet med de nya försedimenteringsbassängerna och grovreningen fortsatt. De tio försedimenteringsbassängerna är så gott som färdiggjutna. Därefter återstår gjutningar av kanaler i bergtunnlar för in- och utlopp till bassängerna. Arbetet med att färdigställa tunneln från Bromma till Henriksdal pågår på flera fronter. I Smedslätten installeras rörsystem för att leda avloppsvattnet genom Mälarpassagen och i Brommatunneln och Söderortstunneln, där avloppsvattnet ska flöda fritt, gjuts en betongvagga. Projektet beräknas vara klart 2031, förnärvarande bedöms projektet vara klart till ca 60%. Stockholms framtida vattenförsörjning (SFV) Tillgången till dricksvatten är grunden för all samhällsutveckling och för det liv vi lever i Stockholm. I Stockholm Vatten AB 4 (29) Org.nr 556210-6855 takt med att Stockholmsregionen utvecklas och anläggningarna uppnår sin tekniska livslängd behöver dricksvattensystemet renoveras och uppgraderas till att bli både kraftfullare och smartare. Detta för att säkra det framtida dricksvattenbehovet samtidigt som klimatet förändras och miljökraven ökar. För att hantera komplexiteten i investeringsbehovet och säkerställa att önskad nytta uppnås för dricksvattensystemet i sin helhet startade bolaget år 2018 programmet Stockholms framtida vattenförsörjning. Det omfattar mycket stora investeringar, vilka både enskilt och sammantaget har stor påverkan på bolagets framtid, VA-taxan, och hela Stockholms stads upplåning och ekonomi. Bolaget bedömer dessa investeringar som nödvändiga för staden ur ett längre tidsperspektiv. Stadens rena, friska vatten ses som självklart, något man kan ta för givet. Programmets främsta uppgift är att se till att det fortsätter att vara så, både nu och i framtiden. Bolagets ambitionsnivå för dricksvatten fastställdes under året av styrelsen. SFV erhöll en aktualiserad programbeställning i vilken riktningen fram till år 2050 samt uppdaterade effektmål för kapacitet, kvalitet och robusthet beskrivs. Bland annat har hänsyn tagits till en bedömd lägre vattenförbrukning än tidigare. På Lovön behövs ett omfattande arbete göras. Då det befintliga vattenverket snart uppnår sin tekniska livslängd planeras ett nytt vattenverk att byggas för att kompensera för det gamla verkets frånfälle. Under året har planarbetet för detta fortsatt och ett underlag för beslut om vilken inriktning projektet ska ha har tagits fram. På Norsborgs vattenverk har byggandet av sex nya långsamfilter fortsatt. Under sommaren färdigställdes betongarbetena i tre av de sex långsamfilterbassängerna, de andra tre blev klara i december. Projektet beräknas vara klart under 2027. Parallellt med detta fortgår renoveringen av vattentornet i Högdalen och behållarna i reservoaren Trekanten. Samtidigt håller bolaget på att fatta beslut om genomförandet av renoveringen av Tensta vattentorn. Likaså har en ny huvudvattenledning lagts i Drottningholmssundet. Trekanten beräknas vara klar år 2026 och Högdalen år 2029. Andra större investeringsprojekt Några andra stora projekt under 2025 var ledningsarbeten i Mässtunneln samt nya Bromstensstaden, Årstafältet och Vidja där ny bebyggelse planeras som behöver anslutas till VA-nätet. Även installation av nya långsamfilter i Norsborg var ett stort projekt under året. Utveckling av verksamhet och resultat Flerårsöversikt (Mnkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Nettoomsättning 3 545 3 205 2 586 2 153 1 952 Rörelseresultat 878 565 221 5 -56 Resultat efter finansiella poster 292 14 -153 -126 -153 Balansomslutning 39 375 34 898 30 340 26 737 23 435 Soliditet (%) (1) 1,0 0,8 1,6 2,7 3,5 Medelantal anställda 753 734 690 653 638 (1) Justerat eget kapital/Balansomslutning. Med justerat eget kapital avses eget kapital samt obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatteskuld. Stockholm Vatten AB 5 (29) Org.nr 556210-6855 Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Den framtida utvecklingen för bolaget är nära knuten till Stockholms stads utveckling. En stad som utvecklas medför ökade krav på verksamheten för att säkerställa vattenförsörjning, omhändertagande av avlopp och avfallshantering med god kvalitet och med så liten miljöpåverkan som möjligt. Det allt osäkrare omvärldsläget har inneburit att bolaget idag arbetar mer aktivt med kris- och krigsberedskap. I bolagets krisledningsplan tydliggörs verksamhetens uppdrag och organisation under höjd beredskap. Under året har denna reviderats och utbildningar och övningar hållits för bolagets krisledningsorganisation. En annan osäkerhetsfaktor är klimatförändringar med ökad risk för t ex varmare vattentemperaturer och kraftiga regn som leder till översvämningar. Några exempel på problem under de senaste åren är det skyfall som drog in över Stockholm 2021 vilket ledde till många översvämningar och skador (vissa ärenden hanterar bolaget fortfarande) och årets händelse där varmare temperaturer i Mälaren ledde till problem med att producera dricksvatten i ett av våra vattenverk under en period. Med framtida klimatförändringar finns en ökad risk för att denna typ av händelser inträffar oftare. Att ta höjd för klimatförändringar ingår som en del i flera av bolagets investeringsprojekt, bl a SFA och SFV. Det finns en generell trend med sjunkande volymer förbrukat vatten, vilket har fördelar inte minst miljömässigt och under perioder då tillgången är begränsad. Kommunikation kring behovet av att spara på vattnet förväntas förstärka trenden ytterligare. Samtidigt medför lägre volymer en risk, där prishöjningar på vatten och avlopp leder till minskad förbrukning. Vikande volymer riskerar att påverka taxeintäkterna negativt vilket kan leda till behov av ytterligare taxehöjningar för att få kostnadstäckning framåt. Investeringstakten kommer att vara fortsatt hög under de närmaste åren. Då bolaget främst finansierar investeringarna genom lån har det höga ränteläget lett till höga räntekostnader samtidigt som skattemässiga avdragsbegränsningar avseende räntor även gett ökade skattekostnader. Bolaget har ökat fokus på bland annat styrning och kostnadsuppföljning i investeringsprojekten då dessa genom sin omfattning har en stor påverkan både på bolagets framtid och på Stockholms stads totala upplåning. Ökade kostnader, räntor och skatter medför en risk för att bolaget kommer att behöva höja avgifterna även under kommande år. Finansiella instrument och räntor I Stockholms stad samordnar och ansvarar Finansavdelningen för all upplåning för Stockholms stad och koncernen Stockholms Stadshus AB inom kommunkoncernen. Bolagets lån hos Stockholms stad uppgick till 33 232 (29 363) mnkr per den 31 december. Den ränta som bolagen betalar på sina lån bestäms utifrån snitträntan från kommunkoncernens externa skuld. Snitträntan på bolagets lån har under året minskat med 0,09 procentenheter. Räntekostnaden för lån från staden var 834 (756) mnkr. Enligt bolagets budget 2026 förväntas räntan stiga till 2,90 procent och räntekostnaden sjunka marginellt till 830 mnkr. En procentenhets högre räntesats skulle öka bolagets räntekostnader med 286 mnkr. Forskning och utveckling Stockholm Vatten och Avfall arbetar aktivt med forskning, utveckling och innovation (FoU) inom områden med anknytning till vatten, avlopp och avfall. Bolaget samarbetar med svenska och internationella universitet och högskolor samt forskningsinstitut, branschorganisationer och andra avfalls- Stockholm Vatten AB 6 (29) Org.nr 556210-6855 och VA-organisationer. Under 2025 har bolaget varit engagerat i ett 40-tal projekt som bidrar till att uppnå verksamhetsmålen. Några av dem som rör vatten- och avloppsområdet är följande: Inom innovationsprogrammet Water Wise Societies har bolaget deltagit i samverkansprojekt med fokus på resursåtervinning från avloppssystemet, återanvändning av renat avloppsvatten, minskade utsläpp av lustgas och hantering av PFAS-föroreningar. Detta har bland annat bidragit till bolagets arbete med PFAS i VA-verksamheten. Under året har tre-åriga omställningslabb startat upp där bolaget deltar med fokus på bland annat snabba digitala tekniker för bedömning av mikrobiell vattenkvalitet, riskbedömning och hantering av kemikalier i vatten. Med hjälp av neurala nätverk och inferens-teknik utvecklar bolaget nya metoder för att göra bedömningar av skador på avloppsledningar, läckagekänsliga områden och annat utan att genomföra fysiska kontroller eller montera omfattande mät- eller sensorsystem. Effekten av denna utveckling är att det förebyggande underhållet kan styras till platser med större risker för olika problem. På Henriksdals reningsverk byggs en pilotanläggning som kommer bidra med ny kunskap kring hur bolaget ska hantera kommande krav på läkemedelsrening. Genom medverkan i olika EU-projekt arbetar bolaget också vidare med att kartlägga PFAS-föroreningar i hela kedjan från råvattentäkt till recipient. Hållbarhet Stockholm Vatten AB arbetar med en rad frågor inom hållbarhetsområdet. Mer om detta återfinns i koncernens års- och hållbarhetsrapport, se mer under not 29. Tillståndspliktig verksamhet Stockholm Vatten AB:s verksamhet är beroende av den tillståndspliktiga verksamhet som bedrivs i våra anläggningar och de tillstånd som reglerar våra råvattentäkter och begränsar uttaget från dem. Bolagets miljöpåverkan omfattar vattenmiljön i Stockholmsområdet, Mälaren och skärgården, främst genom utsläpp av renat avloppsvatten från våra avloppsreningsverk. Påverkan på miljön sker också via utsläpp av växthusgaser, kemikalieanvändning och lukt- och bullerstörningar från bland annat transporter till och från våra anläggningar. I övrigt är hantering av avloppsslam med fokus på näringsåtervinning en nyckelfråga. Vatten Stockholm Vatten AB:s verksamheter vid vattenverken i Norsborg och Lovö tillses av miljöförvaltningarna i Botkyrka respektive Ekerö kommun, med stöd av miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Bolagets uttag av råvatten ur och reglering av Mälaren och Bornsjön är fastställda i vattendomar. De reglerar vilka mängder som får tas ut vid respektive vattenverk och hur intagsledningar med mera ska vara anlagda. Denna vattenverksamhet tillses av Länsstyrelsen i Stockholm som också är tillsynsmyndighet för ytvattentäkter, bortledning av grundvatten och anläggande i vatten. Bolaget fick under 2025 ett nytt tillstånd från Mark- och miljödomstolen för grundvattenbortledning av Henriksdalsanläggningen vid Henriksdals reningsverk samt för att uppföra två nya rötkammare. Bortledning av grundvatten har skett sedan anläggningen byggdes för drygt 80 år sedan men det har inte tydligt tillståndsprövats tidigare. Det nya tillståndet innebär därför ingen förändring för bolaget. Stockholm Vatten AB 7 (29) Org.nr 556210-6855 Livsmedelsverket har i de nya dricksvattenföreskrifterna beslutat att från och med januari 2026 gäller nya gränsvärden för summan av PFAS21 på 100 nanogram/liter och summan av PFAS4 på fyra nanogram/liter. Fram till att de nya gränsvärdena börjar gälla i januari 2026 ska vattenverk i Sverige undersöka PFAS-halter. Det togs under 2025 över 1 200 prover inom den ordinarie dricksvattenkontrollen på vattenledningsnätet. Av dessa prover hade tre stycken en bekräftad avvikelse där gällande gränsvärdeskrav för koliforma bakterier inte uppfylldes. Orsaken till avvikelserna bedömdes vara lokalt låg omsättning. Efter att vattnet omsatts fram till fastighet eller provplats och uppföljande provtagningar gjorts uppfyllde proven åter gällande gränsvärdeskrav. Bolaget har fått föreläggande från miljöförvaltningen kopplat till handlingsplan avseende dricksvattensäkerhet. Arbetet med att komplettera den befintliga handlingsplanen pågår. Bolaget har även genom strafföreläggande tilldömts en företagsbot på 50 tkr avseende överträdelse av villkor i bolagets miljötillstånd för Henriksdals reningsverk. Överträdelsen bestod i att tidsfristen för provtagning av utsläpp av kväveoxider från förbränning av rötgaser överskreds med cirka 3 månader. Avloppsrening Sedan 2019 gäller följande tillstånd enligt miljöbalken: "till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk m.m. i Stockholm, Huddinge och Nacka kommuner (antaget i Mark- och miljööverdomstolen den 18 februari 2019)”. Tillståndet anger dels förutsättningarna för den tunnel som byggs mellan Bromma reningsverk och Sickla, dels de villkor som gäller under byggtiden och efter ombyggnaden av Henriksdals reningsverk, bland annat tillåtna utsläppta mängder och halter till vatten. Både tunnelbygget och kapacitetsutbyggnaden vid Henriksdal och Sickla är prövat av mark- och miljödomstolen. Tillståndet omfattar även avloppsledningsnätet. Reningsverket i Bromma drivs med stöd av det gamla miljötillståndet från Koncessionsnämnden (1992) men har gemensamma villkor för utsläppet till Saltsjön ihop med reningsverket i Henriksdal. Tillstånden, som gäller tills vidare, reglerar även vissa utsläpp till luft samt buller. Dagvattenreningsanläggningar är anmälningspliktiga enligt Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (då avloppsvatten är gemensamt spill- och dagvatten innebär det att dagvattenreningsanläggningar anses vara miljöfarlig verksamhet). Stockholm Vatten AB ska också genom aktiva insatser gentemot industrier och samhället i övrigt verka för minskad tillförsel av skadliga ämnen. Det gäller ämnen som skadar reningsprocesserna i avloppsreningsverket, påverkar slamkvaliteten eller recipienten negativt, eller gör att vi får svårt att följa miljökvalitetsnormerna i vattenförekomsterna. Bolaget klarade samtliga utsläppsvillkor för fosfor, kväve och syretärande organiska föreningar (BOD) i utgående vatten till recipient under året. Bolaget har haft en kontinuerlig kommunikation med våra tillsynsmyndigheter. Det avloppsslam som uppstår i avloppsreningsverken lagras sedan 2025 endast hos externa aktörer, vilka själva ansvarar för att de har korrekta miljötillstånd och egenkontroll. Stockholm Vatten AB genomför både uppföljning av avtalen och revision av slamlagren med olika intervall. Det tidigare lagret i Haninge som bolaget hade i egen regi har under året genomgått sanering av mark och dammar. Lakvatten från dammen togs omhand för rening fram till årsskiftet då arrendet gick ut. Under 2025 producerades totalt 71 356 (76 279) ton avloppsslam vid Stockholm Vatten och Avfalls båda reningsverk. Allt slam har uppfyllt kraven för certifiering enligt Revaq liksom övriga gällande krav. Slammet har under år 2025 hållit god kvalitet och 97,7 procent har antingen spridits eller blivit inlagrat Stockholm Vatten AB 8 (29) Org.nr 556210-6855 för spridning på åkermark kommande år. Bolaget har upprätthållit sin Revaq-certifiering och följer utvecklingen gällande nya krav för till exempel PFAS. Förslag till vinstdisposition (kronor) Not 26 Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: balanserat resultat 340 246 699 årets resultat 154 181 853 494 428 552 Styrelsen föreslår att i ny räkning balanseras 494 428 552 Stockholm Vatten AB 9 (29) Org.nr 556210-6855 Resultaträkning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Tkr Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2, 3, 4 3 545 314 3 205 034 Aktiverat arbete för egen räkning 154 482 138 734 3 699 796 3 343 768 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter -288 603 -302 109 Övriga externa kostnader 5, 15 -1 111 419 -1 188 956 Personalkostnader 6 -713 483 -695 448 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -652 792 -594 015 Realisationsresultat vid avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar -55 405 2 254 -2 821 702 -2 778 274 Rörelseresultat 878 094 565 494 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2 198 2 609 Ränteintäkter från koncernföretag 1 742 1 755 Räntekostnader och liknande resultatposter -110 -425 Räntekostnader till koncernföretag 7 -590 348 -555 636 -586 518 -551 697 Resultat efter finansiella poster 291 576 13 797 Erhållna/lämnade koncernbidrag 8 16 234 28 389 Resultat före skatt 307 810 42 186 Skatt på årets resultat 9 -153 628 -127 147 Årets resultat 154 182 -84 961 Stockholm Vatten AB 10 (29) Org.nr 556210-6855 Balansräkning Not 2025-12-31 2024-12-31 Tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för datorprogram och liknande 10 60 216 54 032 60 216 54 032 Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggningar 11 5 980 051 4 304 455 Maskiner och andra tekniska anläggningar 12 17 491 057 14 830 414 Inventarier, verktyg och installationer 13 112 618 205 131 Pågående nyanläggningar 14 14 433 563 14 253 868 38 017 289 33 593 868 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 16 13 340 13 340 Uppskjuten skattefordran 17 49 847 136 845 Andra långfristiga fordringar 188 188 63 375 150 373 Summa anläggningstillgångar 38 140 880 33 798 273 Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror 50 103 49 409 50 103 49 409 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 219 452 201 272 Fordringar hos koncernföretag 321 020 297 816 Övriga fordringar 176 334 128 585 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 467 589 422 796 1 184 395 1 050 469 Summa omsättningstillgångar 1 234 498 1 099 878 SUMMA TILLGÅNGAR 39 375 378 34 898 151 Stockholm Vatten AB 11 (29) Org.nr 556210-6855 Balansräkning Not 2025-12-31 2024-12-31 Tkr EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 19 125 000 125 000 Reservfond 20 20 125 020 125 020 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust 280 247 365 207 Erhållna aktieägartillskott 60 000 60 000 Årets resultat 154 182 -84 961 494 429 340 246 Summa eget kapital 619 449 465 266 Avsättningar Avsättningar för pensioner 20 3 639 3 631 Uppskjuten skatteskuld 20 210 054 143 424 Avsättning skadestånd 20 88 103 128 279 Summa avsättningar 301 796 275 334 Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder 346 337 Förutbet. anläggningsavgifter och ledningsomläggningar 21 3 712 651 3 486 488 Summa långfristiga skulder 3 712 997 3 486 825 Kortfristiga skulder Finansiella skulder till Stockholms Stad 22 33 232 053 29 363 074 Leverantörsskulder 813 913 681 499 Skulder till koncernföretag 21 304 602 200 920 Aktuella skatteskulder 3 759 2 142 Övriga kortfristiga skulder 29 023 26 602 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21, 23 357 786 396 489 Summa kortfristiga skulder 34 741 136 30 670 726 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 39 375 378 34 898 151 Stockholm Vatten AB Org.nr 556210-6855 12 (29) Rapport över förändringar i eget kapital Tkr Summa Aktie- Bundna Fritt eget Årets eget kapital reserver kapital resultat kapital Ingående balans per 1 januari 2024 125 000 20 588 809 -163 601 550 228 Disposition av föregående års resultat -163 601 163 601 0 Årets resultat 2024 -84 961 -84 961 Utgående balans per 31 december 2024 125 000 20 425 207 -84 961 465 266 Summa Aktie- Bundna Fritt eget Årets eget kapital reserver kapital resultat kapital Ingående balans per 1 januari 2025 125 000 20 425 207 -84 961 465 266 Disposition av föregående års resultat -84 961 84 961 0 Årets resultat 2025 154 182 154 182 Utgående balans per 31 december 2025 125 000 20 340 247 154 182 619 449 Stockholm Vatten AB 13 (29) Org.nr 556210-6855 Kassaflödesanalys Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Tkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 291 576 13 797 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 24 562 300 490 320 Betald skatt 1 616 3 252 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 855 492 507 369 Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalet Förändring av varulager och pågående arbete -694 1 121 Förändring av kortfristiga fordringar -136 138 -124 174 Förändring av kortfristiga skulder 210 822 -6 800 Kassaflöde från den löpande verksamheten 929 482 377 515 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -34 038 -28 166 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -5 105 194 -5 056 482 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1 431 3 387 Kassaflöde från investeringsverksamheten -5 137 801 -5 081 261 Finansieringsverksamheten Finansiering anläggn.avgifter och ledningsomläggningar 24 339 340 473 149 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 339 340 473 149 Årets kassaflöde -3 868 979 -4 230 596 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets början -29 363 074 -25 132 478 Likvida medel vid årets slut 25 -33 232 053 -29 363 074 Stockholm Vatten AB 14 (29) Org.nr 556210-6855 Noter Tkr Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Stockholm Vatten AB med organisationsnummer 556210-6855 är ett aktiebolag registrerat i Sverige med säte i Stockholm. Stockholm Vatten AB svarar för vattenförsörjning och tar hand om avloppsvatten i Stockholm och Huddinge. Bolaget äger och sköter ledningsnäten för vatten och avlopp i Stockholm och Huddinge. I verksamheten ingår även vattenvård och sjörestaurering inom Stockholm och Huddinge och i samarbete med andra berörda kommuner. Moderföretag i den största koncernen som Stockholm Vatten AB är dotterföretag till är Stockholms Stadshus AB, org.nr. 556415-1727, med säte i Stockholm. I balans- och resultaträkningen särredovisas poster mot koncernföretag. Med koncernföretag menas bolag och förvaltningar inom Stockholms stad. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Redovisningsprinciper och värderingsprinciper Företaget tillämpar Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning. Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för mervärdeskatt, rabatter, returer och liknande avdrag. Stockholm Vatten AB:s intäkter utgörs huvudsakligen av VA-intäkter i enlighet med fastställda taxor. Prissättning för försäljning av företagets produkter och tjänster som regleras i lagen om allmänna vattentjänster sker med hänsyn till självkostnadsprincipen. Leasingavtal Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Låneutgifter Låneutgifter avseende lånat kapital som kan hänföras till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer. Tidigare fastslog Stockholms stads regelverk att denna typ av låneutgifter skulle inkluderas i anskaffningsvärdet i stora projekt över tio miljarder kronor. Stockholm Vatten AB har därför aktiverat ränta i det största investeringsprojektet, Stockholms framtida avloppsrening. Den regeln är nu ändrad och ränta ska numera inte aktiveras i investeringsprojekt varför bolaget inte aktiverat ränta i något annat investeringsprojekt. Offentliga bidrag Inkomster från offentliga bidrag som är förenade med krav på offentliga prestationer redovisas som intäkt när prestationen utförs och de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen sannolikt kommer att tillfalla företaget och inkomsten kan beräknas tillförlitligt. Offentliga bidrag har värderats till det verkliga värdet av den tillgång som företaget fått. Offentliga bidrag som hänför sig till förvärv av en Stockholm Vatten AB 15 (29) Org.nr 556210-6855 anläggningstillgång redovisas som en förutbetald intäkt och redovisas i resultaträkningen fördelat på ett systematiskt sätt över tillgångens nyttjandeperiod. Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald sjukfrånvaro m.m samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras dessa som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda planer För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat oberoende juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Företagets resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas vilket normalt sammanfaller med tidpunkten för när premier erläggs. Förmånsbestämda planer Vid förmånsbestämda pensionsplaner står företaget i allt väsentligt riskerna för att ersättningarna kommer att kosta mer än förväntat och att avkastningen på relaterade tillgångar kommer att avvika från förväntningarna. Företaget redovisar förmånsbestämda pensionsplaner i enlighet med K3:s förenklingsregler. De förmånsbestämda planer som finns innebär att pensionspremier betalas till SPP (tidigare till St Erik Livförsäkring). Dessa redovisas som avgiftsbestämda pensionsplaner. Koncernbidrag Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition i resultaträkningen. Inkomstskatter Skattekostnaden utgörs av summan av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt Aktuell skatt beräknas på det skattepliktiga resultatet för perioden. Skattepliktigt resultat skiljer sig från det redovisade resultatet i resultaträkningen då det har justerats för ej skattepliktiga intäkter och ej avdragsgilla kostnader samt för intäkter och kostnader som är skattepliktiga eller avdragsgilla i andra perioder. Aktuell skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som gäller per balansdagen. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan det redovisade värdet på tillgångar och skulder i de finansiella rapporterna och det skattemässiga värdet som används vid beräkning av skattepliktigt resultat. Uppskjuten skatt redovisas enligt den s k balansräkningsmetoden. Uppskjutna skatteskulder redovisas för i princip alla skattepliktiga temporära skillnader, och uppskjutna skattefordringar redovisas i princip för alla avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Obeskattade reserver redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar omprövas varje balansdag och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga resultat kommer att finnas tillgängliga för att utnyttjas, helt eller delvis, mot den uppskjutna skattefordran. Värderingen av uppskjuten skatt baseras på hur företaget, per balansdagen, förväntar sig att återvinna det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller reglera det redovisade värdet för motsvarande skuld. Uppskjuten skatt beräknas baserat på de skattesatser och skatteregler som har beslutats före balansdagen. Aktuell och uppskjuten skatt för perioden Aktuell och uppskjuten skatt redovisas som en kostnad eller intäkt i resultaträkningen, utom när skatten är hänförlig till transaktioner som redovisats direkt mot eget kapital. I sådana fall ska även skatten redovisas Stockholm Vatten AB 16 (29) Org.nr 556210-6855 direkt mot eget kapital. Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Anskaffning genom separata förvärv Immateriella tillgångar som förvärvats separat redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens uppskattade nyttjandeperiod. Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas om det finns en indikation på att dessa har förändrats jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag. Effekten av eventuella ändringar i uppskattningar och bedömningar redovisas framåtriktat. Avskrivning påbörjas när tillgången kan användas. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Anskaffningsvärdet består av inköpspriset och utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet för att bringa den på plats och i skick att användas. Tillkommande utgifter inkluderas endast i tillgången eller redovisas som en separat tillgång, när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med posten kommer att tillfalla företaget och att anskaffningsvärdet för densamma kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga kostnader för reparationer och underhåll samt tillkommande utgifter redovisas i resultaträkningen i den period då de uppkommer. Då skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter bedöms vara väsentlig, delas tillgången upp på dessa komponenter. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens anskaffningsvärde, eventuellt minskat med beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut, skrivs av linjärt över dess bedömda nyttjandeperiod. Om en tillgång har delats upp på olika komponenter skrivs respektive komponent av separat över dess nyttjandeperiod. Avskrivning påbörjas när den materiella anläggningstillgången kan tas i bruk. Borttagande av materiella och immateriella anläggningstillgångar från balansräkningen Det redovisade värdet för immateriella och materiella anläggningstillgångar tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring, eller när inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Den vinst eller förlust som uppkommer när anläggningstillgången tas bort från balansräkningen är skillnaden mellan vad som eventuellt erhålls, efter avdrag för direkta försäljningskostnader, och tillgångens redovisade värde. Den realisationsvinst eller realisationsförlust som uppkommer när anläggningstillgången tas bort från balansräkningen redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. Stockholm Vatten AB 17 (29) Org.nr 556210-6855 Nyttjandeperioder Materiella anläggningstillgångars nyttjandeperioder uppskattas i koncernen till: Immateriella tillgångar Balanserade utgifter för datorprogram och liknande arbeten 5-10 år Byggnader, mark och markanläggningar Bergrum 100 år Tunnel 100 år Stomme/grund/konstruktion 50-100 år Reservoarer 40-50 år Övriga byggnadskomponenter 20-50 år Övriga markanläggningar 20-40 år Maskiner och andra tekniska anläggningar Huvudvattenledningar 100 år Övriga vatten och avloppsledningar 50 år Bassäng 70-100 år Ventilation, el styr och regler 10-30 år Pumpar 15-25 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 10-30 år Inventarier, verktyg och installationer Inventarier 5-10 år Fordon 3-10 år Nyttjandeperioden för mark är obegränsad och därför skrivs mark inte av. Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas om det finns indikationer på att förväntad förbrukning har förändrats väsentligt jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag. Då företaget ändrar bedömning av nyttjandeperioder, omprövas även tillgångens eventuella restvärde. Effekten av dessa ändringar redovisas framåtriktat. Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar Vid varje balansdag analyserar företaget de redovisade värdena för materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar för att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om så är fallet, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av en eventuell nedskrivning. Där det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång, beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader är det pris som företaget beräknar kunna erhålla vid en försäljning mellan kunniga, av varandra oberoende parter, och som har ett intresse av att transaktionen genomförs, med avdrag för sådana kostnader som är direkt hänförliga till försäljningen. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras uppskattat framtida kassaflöde till nuvärde med en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuell marknadsbedömning av pengars tidsvärde och de risker som förknippas med tillgången. För att beräkna de framtida kassaflödena har företaget använt budget och prognoser för de kommande fem åren. Stockholm Vatten AB 18 (29) Org.nr 556210-6855 Om återvinningsvärdet för en tillgång (eller kassagenererande enhet) fastställs till ett lägre värde än det redovisade värdet, skrivs det redovisade värdet på tillgången (eller den kassagenererande enheten) ned till återvinningsvärdet. En nedskrivning ska omedelbart kostnadsföras i resultaträkningen. Vid varje balansdag gör företaget en bedömning om den tidigare nedskrivningen inte längre är motiverad. Om så är fallet återförs nedskrivningen delvis eller helt. Då en nedskrivning återförs, ökar tillgångens (den kassagenererande enhetens) redovisade värde. Det redovisade värdet efter återföring av nedskrivning får inte överskrida det redovisade värde som skulle fastställts om ingen nedskrivning gjorts av tillgången (den kassagenererande enheten) under tidigare år. En återföring av en nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen. Andelar i intresseföretag Andelar i intresseföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Utdelning från andelar i intresseföretag redovisas som intäkt i resultaträkningen. Resultat från andelar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Det beräknas på resultat efter skatt justerat med bokslutsdispositioner. Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först-in-först-ut-metoden (FIFU). Nettoförsäljningsvärde är försäljningsvärdet efter avdrag för beräknade kostnader som direkt kan hänföras till försäljningstransaktionen. I anskaffningsvärdet ingår utgifter för inköp, tillverkning samt andra utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. I anskaffningsvärdet för en egentillverkad tillgång ingår, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Likvida medel Likvida medel inkluderar kassamedel och disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut samt andra kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till kontanter och är föremål för en obetydlig risk för värdefluktuationer. För att klassificeras som likvida medel får löptiden inte överskrida tre månader från tidpunkten för förvärvet. Avsättningar Avsättningar redovisas när företaget har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. En avsättning omprövas varje balansdag och justeras så att den återspeglar den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen, med hänsyn tagen till risker och osäkerheter förknippade med förpliktelsen. När en avsättning beräknas genom att uppskatta de utbetalningar som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen, motsvarar det redovisade värdet nuvärdet av dessa betalningar. Där en del av eller hela det belopp som krävs för att reglera en avsättning förväntas bli ersatt av en tredje part, ska gottgörelsen särredovisas som en tillgång i balansräkningen när det är så gott som säkert att den kommer att erhållas om företaget reglerar förpliktelsen och beloppet kan beräknas tillförlitligt. Fordringar och skulder i utländsk valuta Skulder i utländsk valuta på balansdagen räknas om till balansdagens kurs. Stockholm Vatten AB 19 (29) Org.nr 556210-6855 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar företagets förändringar av företagets likvida medel under räkenskapsåret. Kassaflödesanalysen har upprättats enligt den indirekta metoden. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- och utbetalningar. Stockholm Vatten AB 20 (29) Org.nr 556210-6855 Not 2 Nettoomsättningens fördelning 2025 2024 Nettoomsättning per verksamhetsgren Taxeintäkter avseende vatten- och avloppstjänster 2 975 113 2 661 510 Anläggningsavgifter och ledningsomläggningar 124 702 113 259 Övriga intäkter 445 499 430 265 3 545 314 3 205 034 Not 3 Inköp och försäljning mellan koncernföretag 2025 2024 Inköp 4,49 % 4,38 % Försäljning 18,19 % 17,99 % Not 4 Offentliga bidrag 2025 2024 Finansiering av ledningsomläggningar 70 878 62 226 Biogasstöd 36 553 42 000 Stöd till jord och skogsbruk 2 402 2 259 Övriga bidrag 9 54 109 842 106 539 Som offentliga bidrag klassas bidrag från EU, staten, kommuner och formellt fristående organ som bildats av dessa. Bolaget erhåller varje år bidrag från olika myndigheter och förvaltningar. Den största delen utgörs av finansiering av ledningsomläggningar i exploateringsprojekt, främst från Trafikverket och Exploateringskontoret. Andra bidrag är biogasstöd från Statens Energimyndighet, ett bidrag som sedan slussas vidare till företaget Biokraft som producerar biogasen. Bolaget får också stöd från Jordbruksverket och Skogsstyrelsen till jordbruksverksamheten i Bornsjön, t ex direktstöd (EU-stöd), stöd för omställning till ekologiskt jordbruk samt plantering av ädellövskog. Övriga mindre bidrag kommer från Länsstyrelsen och Serviceförvaltningen och avser bl a lärlingsersättning. Beloppet avseende finansiering av ledningsomläggningar utgörs främst av bidrag från offentliga aktörer men också från privata aktörer, bolaget har inte haft möjlighet att skilja ut det som kommer från offentliga aktörer. Resterande belopp har balansförts och periodiseras över anläggningarnas genomsnittliga livslängd, se not 21. Not 5 Upplysning om ersättning till revisorn Med revisionsuppdrag avses revisorns ersättning för den lagstadgade revisionen. Arbetet innefattar granskningen av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt arvode för revisionsrådgivning som lämnats i samband med revisionsuppdraget. Arvodet omfattar även bolagen Stockholm Avfall AB och Stockholm Vatten och Avfall AB. Stockholm Vatten AB 21 (29) Org.nr 556210-6855 2025 2024 Ernst & Young AB Revisionsuppdrag 1 613 1 170 Skatterådgivning 260 393 Övriga tjänster 55 392 1 928 1 955 Not 6 Personal 2025 2024 Medelantalet anställda Kvinnor 266 257 Män 487 477 753 734 Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande direktör 2 958 2 969 Övriga anställda 473 465 451 024 476 423 453 992 Sociala kostnader Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör 1 488 1 221 Pensionskostnader för övriga anställda 52 956 55 721 Övriga sociala avgifter enligt lag och avtal 161 972 155 562 216 416 212 504 Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader 692 840 666 497 Pensionsförpliktelser Nuvarande styrelse och verkställande direktör 760 826 Tidigare styrelse och verkställande direktör 2 879 2 804 3 639 3 631 Inga tantiem eller liknande ersättningar har betalats till bolagets VD och styrelse. I beloppet för sociala avgifter ingår löneskatt på pensioner med 13 173 (13 722) tkr. Könsfördelning bland ledande befattningshavare Andel kvinnor i styrelsen 60 % 60 % Andel män i styrelsen 40 % 40 % Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare 62,5 % 60 % Andel män bland övriga ledande befattningshavare 37,5 % 40 % Antal medlemmar i styrelsen: 10 (10) st, varav 6 (6) kvinnor Antal övriga ledande befattningshavare: 8 (10) st, varav 5 (6) kvinnor Avtal om avgångsvederlag Mellan företaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning från företagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 24 månadslöner med avdrag för den lön som utbetalats under uppsägningstiden. Stockholm Vatten AB 22 (29) Org.nr 556210-6855 Not 7 Räntekostnader till koncernföretag 2025 2024 Räntekostnader till koncernföretag -834 010 -755 790 Övriga finansiella kostnader till koncernföretag -11 -9 Aktiverad byggränta 243 673 200 163 -590 348 -555 636 Not 8 Erhållna/lämnade koncernbidrag 2025 2024 Erhållet koncernbidrag från Stockholm Avfall AB 110 765 160 139 Lämnat koncernbidrag till Stockholm Avfall AB -94 531 -131 750 16 234 28 389 Not 9 Skatt på årets resultat 2025 2024 Skatt på årets resultat Aktuell skatt tidigare år 0 897 Uppskjuten skatt -151 877 -128 044 Uppskjuten skatt tidigare år -1 751 0 Totalt redovisad skatt -153 628 -127 147 Avstämning årets skattekostnad 2025 2024 Belopp Belopp Redovisat resultat före skatt 307 810 42 186 Skatt enligt gällande skattesats, 20,60% -63 409 -8 690 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader -2 039 -1 775 Justering aktuell skatt tidigare perioder 0 897 Justering av uppskjuten skatt -1 751 -25 902 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 2 721 90 Skatteeffekt av ej avdragsgilla räntor -71 137 -74 731 Skatteeffekt av kostnader som ska dras av men som inte ingår i resultatet 1 459 880 Skatteeffekt, ej avdragsgillt koncernbidrag -19 473 -17 916 Årets redovisade skattekostnad -153 628 -127 147 Not 10 Balanserade utgifter för datorprogram och liknande 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 284 366 284 822 Omklass. från pågående nyanläggningar 17 638 854 Försäljningar/utrangeringar -17 379 -1 310 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 284 625 284 366 Stockholm Vatten AB 23 (29) Org.nr 556210-6855 Ingående avskrivningar -219 714 -209 689 Försäljning/utrangering 17 226 1 095 Årets avskrivningar enligt plan -11 302 -11 119 Utgående ackumulerade avskrivningar -213 789 -219 714 Ingående nedskrivningar -10 620 -10 620 Utgående ackumulerade nedskrivningar -10 620 -10 620 Utgående planenligt restvärde 60 216 54 032 Not 11 Byggnader, mark och markanläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 4 990 189 4 461 468 Omklass. från pågående nyanläggningar 1 760 528 531 427 Omklass. från inventarier, verktyg och installationer 0 292 Försäljningar/utrangeringar -3 903 -2 998 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 6 746 814 4 990 189 Ingående avskrivningar -680 626 -616 069 Försäljning/utrangering 3 601 2 998 Årets avskrivningar enligt plan -84 630 -67 556 Utgående ackumulerade avskrivningar -761 656 -680 626 Ingående nedskrivningar -5 107 -5 107 Utgående ackumulerade nedskrivningar -5 107 -5 107 Utgående planenligt restvärde 5 980 051 4 304 456 Not 12 Maskiner och andra tekniska anläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 21 091 786 19 117 803 Omklass. från pågående nyanläggningar 3 094 683 1 647 345 Omklass. från inventarier inkl rättelse avskrivningar 545 194 332 133 Försäljningar/utrangeringar -108 439 -5 495 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 24 623 224 21 091 786 Ingående avskrivningar -6 260 630 -5 634 394 Försäljning/utrangering 105 853 4 707 Omklass. från inventarier inkl rättelse avskrivningar -454 952 -169 454 Årets avskrivningar enligt plan -521 696 -461 490 Utgående ackumulerade avskrivningar -7 131 426 -6 260 630 Stockholm Vatten AB 24 (29) Org.nr 556210-6855 Ingående nedskrivningar -741 0 Årets nedskrivningar 0 -741 Utgående ackumulerade nedskrivningar -741 -741 Utgående planenligt restvärde 17 491 057 14 830 414 Under 2024 gjordes en korrigering av avskrivningar som bokförts på tillgångskonto istället för avskrivningskonto med 49 892 tkr. Felet berodde på ett uppsättningsfel i ekonomisystemet. Utgående bokfört värde är detsamma. Not 13 Inventarier, verktyg och installationer 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 910 705 1 195 269 Omklass. från pågående nyanläggningar 33 010 58 508 Omklass. till maskiner samt markanläggningar -545 195 -282 533 Försäljningar/utrangeringar -59 682 -60 539 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 338 839 910 705 Ingående avskrivningar -705 574 -912 379 Försäljning/utrangering 59 564 60 409 Omklass. till maskiner samt markanläggningar 454 952 199 505 Årets avskrivningar enligt plan -35 163 -53 109 Utgående ackumulerade avskrivningar -226 221 -705 574 Utgående planenligt restvärde 112 618 205 131 Omklassificering från inventarier till maskiner samt byggnader beror på att bolaget gjort en genomlysning av en gemensam anläggningsgrupp för maskiner och inventarier och fördelat ut denna på korrekta anläggningsgrupper. Not 14 Pågående nyanläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 14 253 868 11 487 675 Inköp 5 102 153 5 072 159 Omklass. till anläggningar som tagits i drift -4 905 859 -2 318 077 Förändring förskott pågående anläggningar -16 599 12 110 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 14 433 563 14 253 868 Utgående redovisat värde 14 433 563 14 253 868 Not 15 Operationell leasing Årets leasingkostnader avseende leasingavtal uppgår till 89 033 (88 235) tkr. Leasingavtalen utgörs främst av hyres- och arrendeavtal för kontor, anläggningar och mark samt hyra av datorer, telefoner och TV-skärmar. Övriga avtal med mindre belopp avser bland annat hyra av personalbodar och utrustning för vägarbeten. Stockholm Vatten AB 25 (29) Org.nr 556210-6855 Framtida leasingavgifter, för icke uppsägningsbara leasingavtal, förfaller till betalning enligt följande: 2025 2024 Inom ett år 72 905 78 643 Senare än ett år men inom fem år 197 975 160 779 Senare än fem år 242 873 14 085 513 753 253 508 Avtal, t ex ramavtal, där bolaget inte förbinder sig att leasa något finns med i årets kostnad men inte i framtida kostnader. I de avtal där uppsägningstid finns specificerat har kostnaden beräknats utifrån en uppsägning av avtalet per den sista december 2025, i övriga fall till avtalets slut. Framtida kostnader har bedömts utifrån antaganden om indexuppräkning. Not 16 Andelar i intresseföretag Kapital- Antal Bokfört Bokfört Namn andel andelar värde 2024 värde 2025 SYVAB 33% 40 13 340 16 625 Org.nr: 556050-5728 Säte: Stockholm Not 17 Uppskjuten skattefordran Den uppskjutna skattefordran avser outnyttjade underskottsavdrag. 2025-12-31 2024-12-31 Belopp vid årets ingång 136 845 196 793 Årets förändring -85 507 -55 144 Justering tidigare år -1 491 -4 804 Belopp vid årets utgång 49 847 136 845 Uppskjutna skattefordringar värderas till högst det belopp som sannolikt kommer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga resultat. Företaget har outnyttjade underskottsavdrag uppgående till 241 975 (664 296) tkr Not 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna VA-intäkter 347 722 311 855 Upplupna VA-intäkter, grannkommuner 41 787 36 902 Upplupna intäkter för rågas och el 5 219 5 821 Förutbetalda kostnader för avloppsrening 42 462 37 688 Förutbetalda IT-kostnader (licenser, serviceavtal, IT-tjänster) 15 909 11 662 Övriga poster 14 490 18 869 467 589 422 796 Stockholm Vatten AB 26 (29) Org.nr 556210-6855 Not 19 Antal aktier och kvotvärde Antal Kvot- aktier värde Bolagets aktiekapital 1 000 125 000 Not 20 Avsättningar 2025-12-31 2024-12-31 Avsättning för pension Belopp vid årets ingång 3 631 3 024 Årets avsättningar 8 757 Under året nyttjade belopp 0 -150 3 639 3 631 Uppskjuten skatteskuld Belopp vid årets ingång 143 424 75 328 Årets avsättning 66 630 50 761 Justering tidigare år 0 17 335 210 054 143 424 Avsättning skadestånd Belopp vid årets ingång 128 279 136 948 Årets avsättning 18 418 3 811 Under året nyttjade belopp -58 594 -12 480 88 103 128 279 Avsättning för pension avser premiebestämd chefspension. Avsättning för uppskjuten skatteskuld avser dels skillnad i skattemässiga och planmässiga avskrivningar, dels aktiverad ränta pågående projekt. Avsättning för skadestånd avser fastigheter drabbade av vattenskador pga ledningsbrott, avloppsstopp och skyfallsöversvämningar. Not 21 Förutbetalda anläggningsavgifter och ledningsomläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Förutbetalda anl.avgifter och ledningsomläggningar, externt 3 583 626 3 368 391 Förutbetalda anl.avgifter och ledningsomläggningar, koncern 129 026 118 398 Skulder till koncernföretag (kortfristiga) 3 146 2 820 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 111 104 103 682 3 826 902 3 593 291 2025-12-31 2024-12-31 Ingående värde 3 593 291 3 213 870 Tillkommande belopp 363 915 473 150 Upplöst belopp (intäktsfört) -130 304 -93 729 Utgående värde 3 826 902 3 593 291 Förutbetalda anläggningsavgifter avser anslutning till det kommunala VA-nätet samt ledningsomläggningar i exploateringsprojekt. Den övre tabellen visar fördelningen mellan lång- och kortfristig skuld i balansräkningen. De koncerninterna beloppen avser endast årets fakturering. Stockholm Vatten AB 27 (29) Org.nr 556210-6855 Totalbeloppet fördelas på ledningsomläggningar med 2 416 975 (2 298 759) tkr, anläggningsavgifter med 1 357 731 (1 239 030) tkr och övriga anläggningsbidrag med 52 196 tkr (55 502). Beloppet för ledningsomläggningar utgörs främst av bidrag från offentliga aktörer men också från privata aktörer, se not 4. Not 22 Finansiella skulder till koncernföretag Företagets utnyttjade checkräkningskredit uppgår till 33 232 053 (29 363 074) tkr. Limit avseende checkräkningskredit uppgick till 35 500 000 (30 500 000) tkr. Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna semesterlöner 37 948 32 639 Förutbetalda anläggningsavgifter och liknande poster 111 104 103 682 Upplupna utgifter för pågående projekt 137 662 166 893 Upplupna entreprenadkostnader 14 457 14 707 Upplupna pensionskostnader 24 942 25 077 Övriga poster 31 673 53 490 357 786 396 489 Not 24 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 652 792 594 015 Förändring av avsättningar -40 168 -8 062 Periodisering av anläggn.avgifter och ledningsomläggningar -105 729 -93 754 Realisationsresultat avyttring anl.tillgångar 55 405 -1 879 562 300 490 320 Med periodisering av anläggningsavgifter och ledningsomläggningar avses årets intäkter från anslutning till kommunalt VA och ledningsomläggningar i exploateringsprojekt som fakturerats tidigare år. Omklassificering har gjorts för förändring av semesterlöneskuld från ej kassaflödespåverkande poster till rörelseskulder samt för resultat vid avyttring av anläggningstillgångar från investeringsverksamheten till ej kassaflödespåverkande poster. Likaså har reservering för skadestånd omklassificerats från rörelseskuld till avsättning. Justeringarna har gjorts även för 2024. Not 25 Likvida medel De likvida medlen ingår i Stockholms stads koncernkonto och klassificeras i balansräkningen som kortfristig finansiell skuld till koncernföretag. Stockholm Vatten AB 28 (29) Org.nr 556210-6855 Not 26 Förslag till disposition av företagets vinst eller förlust Styrelsen föreslår att fritt eget kapital, 494 428 552 (340 246 699) kronor disponeras enligt följande: 2025-12-31 2024-12-31 Balanseras i ny räkning 494 428 552 340 246 699 I det fria egna kapitalet ingår ett ej återbetalat villkorat aktieägartillskott på 60 mnkr. Not 27 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Bolaget har inga ställda säkerheter eller ansvarsförbindelser. Not 28 Koncernuppgifter Företaget är helägt dotterföretag till Stockholm Vatten och Avfall AB, org.nr 556969-3111 med säte i Stockholm. Moderföretaget Stockholm Vatten och Avfall AB upprättar koncernredovisning. Moderföretag i den största koncernen som Stockholm Vatten och Avfall AB är dotterföretag till är Stockholms Stadshus AB, org.nr. 556415-1727, med säte i Stockholm. Not 29 Hållbarhetsrapport Stockholm Vatten AB upprättar enligt ÅRL 7 kap 31a§ inte någon lagstadgad hållbarhetsrapport. Moderföretaget Stockholm Vatten och Avfall AB (556969-3111) upprättar hållbarhetsrapport för koncernen där företaget ingår. Koncernens års- och hållbarhetsrapport finns tillgänglig på www.stockholmvattenochavfall.se/om-oss/om-oss/om-bolaget/arsredovisning-och-hallbarhet. Stockholm Vatten AB 29 (29) Org.nr 556210-6855 Not 30 Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets slut. Årsredovisningens innehåll blev klart den 26 mars 2026. Årsredovisningen undertecknades av samtliga den 26 mars 2026. Gabrielle Gjerswold Anna Cederschiöld Styrelsens ordförande Christian Rockberger Gunnar Söderholm Verkställande direktör Eli Rätväg Deniz Butros Bertil Timan Rose-Marie Rooth Marcus Wangel Sara Svanström Henrik Juhlin Min revisionsberättelse har lämnats Jenny Göthberg Auktoriserad revisor Årsredovisning för Stockholm Avfall AB 556969-3087 Räkenskapsåret 2025 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 6 Balansräkning 7 Rapport över förändring i eget kapital 9 Kassaflödesanalys 10 Noter 11 Stockholm Avfall AB 2 (21) Org.nr 556969-3087 Styrelsen och verkställande direktören för Stockholm Avfall AB avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Förvaltningsberättelse Ägarförhållanden Stockholm Avfall AB ägs till 100 procent av Stockholm Vatten och Avfall AB, 556969-3111. I koncernen Stockholm Vatten och Avfall ingår även Stockholm Vatten AB. Verksamhetens art och inriktning Stockholm Avfall AB ansvarar för de uppgifter som enligt miljöbalken och andra författningar gäller för staden i fråga om avfallshantering. Uppgifterna omfattar hantering av avfall inom kommunens ansvar; insamling, transport och behandling av restavfall, matavfall, grovavfall, farligt avfall, textilavfall, returpapper samt insamling av förpackningsmaterial. Vidare ansvarar bolaget för till verksamheten hörande anläggningar och tjänster. Uppgifter inom kommunens avfallsansvar som inte får lämnas över till bolag åligger Avfallsnämnden som verksamhetsansvarig nämnd. Inom ramen för Avfallsnämndens ansvar återfinns beredning av avfallstaxa och renhållningsordning, innehållande avfallsplan och föreskrifter, samt myndighetsutövning mot enskilda inom driften av avfallsverksamheten. Renhållningsordning och avfallstaxa beslutas av kommunfullmäktige. Stockholm Avfall AB har sitt säte i Stockholm och huvudkontoret ligger i Norra Ulvsunda. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Insamlingen av avfall har fungerat väl under året med låga reklamationsnivåer som följd. Avfallstaxorna kommer under 2026 att höjas med i genomsnitt 4 procent. Avfallsplanen 2025-2030 godkändes av kommunfullmäktige den 16 juni 2025. Planen omfattar anpassningar till ny lagstiftning och till stadens styrdokument, som till exempel miljöprogram och klimathandlingsplan. Bolaget har på många platser en komplex och riskfylld arbetsmiljö. Det ställer höga krav på ett tydligt, strukturerat och systematiskt arbetsmiljöarbete. Under 2025 antog VD en ny riktlinje för det systematiska arbetsmiljöarbetet som syftar till att tydliggöra och ensa arbetssätten inom hela bolaget. Bolaget har också vidtagit ytterligare åtgärder för att stärka arbetsmiljöarbetet. Resursutvinning Stockholm (RUS) Eftersorteringsanläggningen Resursutvinning Stockholm togs i drift i oktober 2024. Kalibrering och justering genomförs löpande för att optimera sorteringsprocessen. Allt insamlat restavfall från hushållen samt matavfall i grön plastpåse hanteras i anläggningen. I dagsläget är felsorteringen i grön plastpåse för stor och olika insatser för att förbättra sorteringsgraden utreds. Sopsugar Det pågår fem exploateringsprojekt inom huvudmannaskapet sopsug: Bromma, södra Värtan, Slakthusområdet, Hornsberg och Årstafälten. Norra Kista sopsug invigdes 1 september av miljö- och klimatborgarrådet. Det är den första sopsugen som bolaget har byggt efter kommunfullmäktiges beslut om huvudmannaskap för sopsugar på kommunens mark. Återvinning och återbruk Sätra återvinningscentral (ÅVC) stängdes vid årsskiftet 2024-2025 och rivning genomförs med återbruksfokus. För att tillgodose behovet och öka mottagningskapaciteten efter stängningen av Sätra ÅVC har bolaget från och med den 1 mars 2025 utökat ytan på Vantör ÅVC med 2 000 kvadratmeter. Stockholm Avfall AB 3 (21) Org.nr 556969-3087 Den mobila tjänsten Returrundan har utökats med 72 nya stopp och 13 nya platser. Bolaget har utrett en ny permanent återvinningscentral i Sätraområdet. Ärendet har beslutats av styrelsen för Stockholm Avfall AB för vidare behandling av kommunfullmäktige under våren 2026. Den nya anläggningen planeras att uppföras cirka 250 meter nordväst om den tidigare återvinningscentralen. Förutsatt att detaljplan eller miljötillstånd inte överklagas bedöms anläggningen kunna driftsättas kring årsskiftet 2031-2032. Tillstånd och etablering av Skärholmens mini-återvinningscentral har hanterats under året. Anläggningen invigdes 15 september. Kapaciteten är cirka 30-40 procent av Sätra ÅVC. Textilavfall Från och med 1 januari 2025 har kommunerna insamlingsansvar för textilavfall. Regeringen beslutade även om ett förtydligande gällande vilken textil som får slängas i restavfallet från 1 oktober 2025. Flerårsöversikt (Mnkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Nettoomsättning 1 477 1 354 990 874 742 Rörelseresultat 183 119 51 47 8 Resultat efter finansiella poster 151 86 32 43 5 Balansomslutning 1 814 1 787 1 348 898 656 Soliditet, % (1) 12,1 5,2 1,9 5,8 2,8 Medelantal anställda 79 65 58 54 52 (1) Justerat eget kapital/Balansomslutning. Med justerat eget kapital avses eget kapital samt obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatteskuld. Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Stockholm Avfall AB har ett viktigt samhällsuppdrag vilket innefattar ansvar för stadens avfallshantering. Inom ramen för bolagets viktiga uppdrag arbetar bolaget kontinuerligt med förbättringar, samtidigt som bolaget arbetar för att svara upp mot ökade krav från lagstiftare, myndigheter och ägare. Sommaren 2025 beslutade regeringen om ett första paket för att reformera avfallslagstiftningen och förbättra återvinningen, vilket syftar till förändrade krav och ökad enhetlighet för hur avfall ska samlas in och sorteras från hushåll och verksamheter. Utöver det fick Naturvårdsverket i uppdrag att utreda en mer samordnad insamling utifrån materialslag och hur kostnaderna för ett sådant system ska kunna fördelas. Redan år 2023 inleddes förberedelser och planering inför det kommunala insamlingsansvaret för förpackningsmaterial vilket infördes den 1 januari 2024 genom förändringar i förordningen om producentansvar för förpackningar (2022:1274). Systemet ska utvecklas till ett fullskaligt fastighetsnära insamlingssystem till den 1 januari 2027. Under året har bolaget, tillsammans med leverantörer, fortsatt planera inför uppstart av 16 insamlingsentreprenader i april 2026 samt implementering av tjänsten Närsorterat. Närsorterat är det nya insamlingssystemet för en- och tvåbostadshus där mat-, rest-, och förpackningsavfall kommer samlas in vid fastigheten. Kommunikationen om Närsorterat har intensifierats under hösten i olika kanaler och genom direktutskick till berörda kundgrupper. Bolaget har vidare ingått ett samarbetsavtal med Trafikkontoret gällande nyttjande av bolagets upphandlade omlastningsstationer för förpackningar. Den framtida utvecklingen för avfallsverksamheten är nära knuten till Stockholms stads utveckling. En stad som utvecklas medför ökade krav för att säkerställa avfallshantering med god kvalitet, service och med så liten miljöpåverkan som möjligt. För att säkra att vi har en infrastruktur för avfallshanteringen som hjälper oss att nå de mål och miljökrav som finns behövs även nära samarbeten inom Stockholms stad såväl som inom regionen och med externa utvecklare och leverantörer. Stockholm Avfall AB 4 (21) Org.nr 556969-3087 Avfallshantering är en verksamhet av betydelse för livsmedels- och dricksvattenförsörjningen i både fred och krig. Om avfallshanteringen inte fungerar kan det innebära stora allmänna hälsofaror och påverka en säker livsmedelshantering, t.ex. orsaka smitta och göra dricksvatten otjänligt. Detta kommer särskilt att beaktas vid utredning och planering av egen regi i syfte att säkerställa avfallsverksamheten i händelse av kris och krig. Under året har arbete påbörjats med att införa avfallshantering i egen regi avseende fordon och personal för storbehållare. Finansiella instrument och räntor I Stockholms stad samordnar och ansvarar Finansavdelningen för all upplåning för Stockholms stad och koncernen Stockholms Stadshus AB inom kommunkoncernen. Bolagets lån hos Stockholms stad uppgick till 1 162 (1 236) mnkr per den 31 december 2025. Den ränta som bolagen betalar på sina lån bestäms utifrån snitträntan från kommunkoncernens externa skuld. Snitträntan på bolagets lån har under året minskat med 0,09 procentenheter. Räntekostnaden för lån från staden var 32,1 (32,8) mnkr. Enligt bolagets budget förväntas räntan stiga till 2,90 procent och räntekostnaden till 37,7 mnkr 2026. En procentenhets högre räntesats skulle öka bolagets räntekostnader med 13 mnkr. Forskning och utveckling Stockholm Avfall AB arbetar aktivt med forskning, utveckling och innovation (FoU) inom områden med anknytning till avfall. Bolaget samarbetar med svenska och internationella universitet och högskolor samt forskningsinstitut, branschorganisationer och andra avfallsorganisationer. Under 2025 har bolaget tillsammans med Stockholm stad inlett deltagande i Bloomberg Philanthropies innovation team-program. Projektutmaningen avser nedskräpning och dumpning vid återvinningsstationer (ÅVS) vilket är ett stort problem i stadsmiljön. Inom det femåriga forskningsprojektet UseReuse har strategier tagits fram för hur återbruk kan bli norm. Inom pilotprojektet Nollsvinnsvisionen undersöktes hur nudging och beteendepåverkan kan minska matsvinn. Bolaget har delfinansierat en undersökning av utsorterade plastflöden från olika insamlingssystem, med syfte att mer plast ska kunna materialåtervinnas. Bolaget har också handlett ett examensarbete med målet att designa en behållare för distribution av matavfallspåsar på återvinningscentraler. Hållbarhet Stockholm Avfall AB arbetar med en rad frågor inom hållbarhetsområdet. Om detta kan läsas i koncernens års- och hållbarhetsrapport. Se mer under not 25. Tillståndspliktig verksamhet Inom Stockholm Avfall AB bedriver enheten för återvinning verksamhet som är tillstånds- och anmälningspliktig enligt miljöbalken. Det finns fyra tillståndspliktiga återvinningscentraler: Bromma, Lövsta, Vantör och Östberga. Anläggningar som är anmälningspliktiga är Skärholmen Mini ÅVC, återbruken i Roslagstull, Skärholmen och Rinkeby, samt nio miljöstationer för farligt avfall. Miljöstationerna är placerade runt om i staden, främst i anslutning till bensinstationer. Det finns också ett tiotal insamlingspunkter för farligt avfall i butiker runt om i staden. Samtliga nämnda insamlingspunkter ingår i stadens system för insamling av farligt avfall och/eller grovavfall. Resursutvinning Stockholm är en tillståndspliktig verksamhet för sortering av avfall. Stockholm Avfall AB 5 (21) Org.nr 556969-3087 Förslag till vinstdisposition (kronor) Not 24 Till årsstämmans förfogande står följande Balanserat resultat 92 796 203 Årets resultat 130 246 189 223 042 392 Styrelsen föreslår att i ny räkning balanseras 223 042 392 Stockholm Avfall AB 6 (21) Org.nr 556969-3087 Resultaträkning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Tkr Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2, 3, 4 1 476 830 1 353 657 Aktiverat arbete för egen räkning 5 89 1 476 835 1 353 746 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter -41 494 -30 441 Övriga externa kostnader 5, 13 -1 122 504 -1 108 591 Personalkostnader 6 -69 772 -55 559 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -59 041 -38 914 Realisationsresultat vid avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar -747 -1 481 -1 293 559 -1 234 987 Rörelseresultat 183 276 118 759 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 78 41 Räntekostnader till koncernbolag -32 110 -32 852 Räntekostnader och liknande resultatposter -106 -56 -32 138 -32 866 Resultat efter finansiella poster 151 138 85 893 Bokslutsdispositioner Erhållna/lämnade koncernbidrag 23 -16 234 -28 389 Resultat före skatt 134 904 57 504 Skatt på årets resultat 7 -4 657 1 885 Skatt på tidigare års resultat 0 7 143 Årets resultat 130 246 66 533 Stockholm Avfall AB 7 (21) Org.nr 556969-3087 Balansräkning Not 2025-12-31 2024-12-31 Tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten 8 5 296 5 907 5 296 5 907 Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggningar 9 633 856 634 545 Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 693 181 591 830 Inventarier, verktyg och installationer 11 11 367 6 705 Pågående nyanläggningar 12 102 864 181 698 1 441 268 1 414 778 Finansiella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran 14 0 1 627 0 1 627 Summa anläggningstillgångar 1 446 564 1 422 312 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 6 683 21 821 Fordringar hos koncernföretag 2 937 27 527 Aktuella skattefordringar 0 47 Övriga fordringar 26 404 14 642 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4, 15 331 332 300 895 367 356 364 932 Summa omsättningstillgångar 367 356 364 932 SUMMA TILLGÅNGAR 1 813 920 1 787 244 Stockholm Avfall AB 8 (21) Org.nr 556969-3087 Balansräkning Not 2025-12-31 2024-12-31 Tkr EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 16 100 100 100 100 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust 92 796 26 264 Årets resultat 130 246 66 533 223 042 92 797 Summa eget kapital 223 142 92 897 Avsättningar Uppskjuten skatteskuld 14 2 918 0 Övriga avsättningar 17 58 000 71 947 Summa avsättningar 60 918 71 947 Långfristiga skulder Förutbetalda anläggningsavgifter 18 21 658 10 510 Summa långfristiga skulder 21 658 10 510 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 121 757 84 009 Skulder till koncernföretag 64 370 65 560 Finansiella skulder till koncernföretag 19 1 161 838 1 236 119 Aktuella skatteskulder 7 182 0 Övriga skulder 2 313 1 885 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 157 742 224 317 Summa kortfristiga skulder 1 508 202 1 611 890 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 813 920 1 787 244 Stockholm Avfall AB Org.nr 556969-3087 9 (21) Rapport över förändringar i eget kapital Tkr Aktie- Bundna Fritt eget Årets Summa kapital reserver kapital resultat eget kapital Ingående balans per 1 januari 2024 100 0 2 900 23 363 26 363 Disposition av föregående års resultat 23 364 -23 364 0 Årets resultat 2024 66 533 66 533 Utgående balans per 31 december 2024 100 0 0 66 533 92 897 Aktie- Bundna Fritt eget Årets Summa kapital reserver kapital resultat eget kapital Ingående balans per 1 januari 2025 100 0 26 264 66 533 92 897 Disposition av föregående års resultat 66 533 -66 533 0 Årets resultat 2025 130 246 130 246 Utgående balans per 31 december 2025 100 0 92 797 130 246 223 142 Stockholm Avfall AB 10 (21) Org.nr 556969-3087 Kassaflödesanalys Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Tkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 151 138 85 893 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 21 45 616 42 320 Betald skatt 21 117 133 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 196 871 128 346 Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalet Förändring av kortfristiga fordringar 4 336 -179 070 Förändring av kortfristiga skulder -53 194 195 759 Kassaflöde från den löpande verksamheten 148 013 145 035 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 0 -6 111 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -85 683 -321 484 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 15 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -85 668 -327 595 Finansieringsverksamheten Finansiering anläggningsavgifter 11 936 10 510 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 11 936 10 510 Årets kassaflöde 74 281 -172 050 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets början -1 236 119 -1 064 069 Likvida medel vid årets slut 22 -1 161 838 -1 236 119 Stockholm Avfall AB 11 (21) Org.nr 556969-3087 Noter Tkr Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Stockholm Avfall AB med organisationsnummer 556969-3087 är ett aktiebolag registrerat i Sverige med säte i Stockholm. Företaget ansvarar för de uppgifter som enligt miljöbalken och andra författningar åligger Stockholm stad i fråga om avfallshantering. Moderföretag i den största koncernen som Stockholm Avfall AB är dotterföretag till är Stockholms Stadshus AB, org.nr. 556415-1727, med säte i Stockholm. I balans- och resultaträkningen särredovisas poster mot koncernbolag. Med koncernbolag avses bolag och förvaltningar inom staden. Redovisningsprinciper och värderingsprinciper Företaget tillämpar Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för mervärdeskatt, rabatter, returer och liknande avdrag. Stockholm Avfall AB:s intäkter utgörs huvudsakligen av taxeintäkter i enlighet med fastställd avfallstaxa. Prissättning för försäljning av företagets tjänster sker med hänsyn till självkostnadsprincipen i enlighet med Miljöbalken 27 kap. §5. Leasingavtal Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Låneutgifter Låneutgifter avseende lånat kapital som kan hänföras till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer. Offentliga bidrag Inkomster från offentliga bidrag som är förenade med krav på framtida prestation redovisas som intäkt när prestationen utförs och de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen sannolikt kommer att tillfalla företaget och inkomsten kan beräknas tillförlitligt. Offentliga bidrag har värderats till det verkliga värdet av den tillgång som företaget fått. Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald sjukfrånvaro m m samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras dessa som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner. Företaget har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Det finns inga övriga långfristiga ersättningar till anställda. Avgiftsbestämda planer Stockholm Avfall AB 12 (21) Org.nr 556969-3087 För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat oberoende juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Företagets resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas vilket normalt sammanfaller med tidpunkten för när premier erläggs. Inkomstskatter Skattekostnaden utgörs av summan av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt Aktuell skatt beräknas på det skattepliktiga resultatet för perioden. Skattepliktigt resultat skiljer sig från det redovisade resultatet i resultaträkningen då det har justerats för ej skattepliktiga intäkter och ej avdragsgilla kostnader samt för intäkter och kostnader som är skattepliktiga eller avdragsgilla i andra perioder. Aktuell skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som gäller per balansdagen. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan det redovisade värdet på tillgångar och skulder i de finansiella rapporterna och det skattemässiga värdet som används vid beräkning av skattepliktigt resultat. Uppskjuten skatt redovisas enligt den s k balansräkningsmetoden. Uppskjutna skatteskulder redovisas för i princip alla skattepliktiga temporära skillnader, och uppskjutna skattefordringar redovisas i princip för alla avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar omprövas varje balansdag och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga resultat kommer att finnas tillgängliga för att utnyttjas, helt eller delvis, mot den uppskjutna skattefordran. Värderingen av uppskjuten skatt baseras på hur företaget, per balansdagen, förväntar sig att återvinna det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller reglera det redovisade värdet för motsvarande skuld. Uppskjuten skatt beräknas baserat på de skattesatser och skatteregler som har beslutats före balansdagen. Aktuell och uppskjuten skatt för perioden Aktuell och uppskjuten skatt redovisas som en kostnad eller intäkt i resultaträkningen, utom när skatten är hänförlig till transaktioner som redovisats direkt mot eget kapital. I sådana fall ska även skatten redovisas direkt mot eget kapital. Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Anskaffning genom separata förvärv Immateriella tillgångar som förvärvats separat redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens uppskattade nyttjandeperiod. Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas om det finns en indikation på att dessa har förändrats jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag. Effekten av eventuella ändringar i uppskattningar och bedömningar redovisas framåtriktat. Avskrivning påbörjas när tillgången kan användas. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Anskaffningsvärdet består av inköpspriset och utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet för att bringa den på plats och i skick att användas. Tillkommande utgifter inkluderas endast i tillgången eller redovisas som en separat tillgång, när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med Stockholm Avfall AB 13 (21) Org.nr 556969-3087 posten kommer att tillfalla företaget och att anskaffningsvärdet för densamma kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga kostnader för reparationer och underhåll samt tillkommande utgifter redovisas i resultaträkningen i den period då de uppkommer. Då skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter bedöms vara väsentlig, delas tillgången upp på dessa komponenter. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens anskaffningsvärde, eventuellt minskat med beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut, skrivs av linjärt över dess bedömda nyttjandeperiod. Om en tillgång har delats upp på olika komponenter skrivs respektive komponent av separat över dess nyttjandeperiod. Avskrivning påbörjas när den materiella anläggningstillgången kan tas i bruk. Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas om det finns indikationer på att förväntad förbrukning har förändrats väsentligt jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag. Då företaget ändrar bedömning av nyttjandeperioder, omprövas även tillgångens eventuella restvärde. Effekten av dessa ändringar redovisas framåtriktat. Borttagande av materiella och immateriella anläggningstillgångar från balansräkningen Det redovisade värdet för immateriella och materiella anläggningstillgångar tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring, eller när inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Den vinst eller förlust som uppkommer när anläggningstillgången tas bort från balansräkningen är skillnaden mellan vad som eventuellt erhålls, efteravdrag för direkta försäljningskostnader, och tillgångens redovisade värde. Den realisationsvinst eller realisationsförlust som uppkommer när anläggningstillgången tas bort från balansräkningen redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. Nyttjandeperiod Materiella anläggningstillgångars nyttjandeperioder uppskattas i koncernen till: Immateriella tillgångar Balanserade utgifter för datorprogram och liknande arbeten 5-10 år Byggnader, mark och markanläggningar Stomme/grund/konstruktion 50-100 år Övriga byggnadskomponenter 20-50 år Övriga markanläggningar 20-40 år Maskiner och andra tekniska anläggningar Ventilation, el styr och regler 10-30 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 10-30 år Ledningsnät sopsug 80 år Inventarier, verktyg och installationer Inventarier 5-10 år Fordon 3-10 år Nyttjandeperioden för mark är obegränsad och därför skrivs mark inte av. Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar Vid varje balansdag analyserar företaget de redovisade värdena för materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar för att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i Stockholm Avfall AB 14 (21) Org.nr 556969-3087 värde. Om så är fallet, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av en eventuell nedskrivning. Där det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång, beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader är det pris som företaget beräknar kunna erhålla vid en försäljning mellan kunniga, av varandra oberoende parter, och som har ett intresse av att transaktionen genomförs, med avdrag för sådana kostnader som är direkt hänförliga till försäljningen. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras uppskattat framtida kassaflöde till nuvärde med en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuell marknadsbedömning av pengars tidsvärde och de risker som förknippas med tillgången. För att beräkna de framtida kassaflödena har företaget använt budget och prognoser för de kommande fem åren. Om återvinningsvärdet för en tillgång (eller kassagenererande enhet) fastställs till ett lägre värde än det redovisade värdet, skrivs det redovisade värdet på tillgången (eller den kassagenererande enheten) ned till återvinningsvärdet. En nedskrivning ska omedelbart kostnadsföras i resultaträkningen. Vid varje balansdag gör företaget en bedömning om den tidigare nedskrivningen inte längre är motiverad. Om så är fallet återförs nedskrivningen delvis eller helt. Då en nedskrivning återförs, ökar tillgångens (den kassagenererande enhetens) redovisade värde. Det redovisade värdet efter återföring av nedskrivning får inte överskrida det redovisade värde som skulle fastställts om ingen nedskrivning gjorts av tillgången (den kassagenererande enheten) under tidigare år. En återföring av en nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen. Fodringar och skulder i utländsk valuta Skulder i utländsk valuta vid balansdagen räknas om till balansdagens kurs. Avsättningar Avsättningar redovisas när företaget har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. En avsättning omprövas varje balansdag och justeras så att den återspeglar den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen, med hänsyn tagen till risker och osäkerheter förknippade med förpliktelsen. När en avsättning beräknas genom att uppskatta de utbetalningar som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen, motsvarar det redovisade värdet nuvärdet av dessa betalningar. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar företagets förändringar av företagets likvida medel under räkenskapsåret. Kassaflödesanalysen har upprättats enligt den indirekta metoden. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- och utbetalningar. Stockholm Avfall AB 15 (21) Org.nr 556969-3087 Not 2 Nettoomsättningens fördelning 2025 2024 Nettoomsättningen per verksamhetsgren Taxeintäkter avseende avfallshantering 1 216 834 1 118 640 Övriga intäkter 259 996 235 017 1 476 830 1 353 657 Not 3 Inköp och försäljning mellan koncernföretag 2025 2024 Inköp 12,68 % 12,94 % Försäljning 10,50 % 10,33 % Not 4 Offentliga bidrag 2025 2024 Förpackningsinsamling 179 929 166 140 179 929 166 140 Bolaget får bidrag från Naturvårdsverket som avser det kommunala ansvaret för förpackningsinsamling. Ansvaret inkluderar insamling och skötsel på stadens återvinningsstationer, fastighetsnära insamling från flerbostadshus samt att fortsätta ta emot förpackningar på återvinningscentraler. Bidraget, som bekostas av förpackningsproducenterna, grundar sig på den modell som är fastslagen av Naturvårdsverket och är utformat som en schablonersättning. Det betalas ut kvartalsvis i efterskott och för de första två kvartalen 2025 har bidrag för 90,5 (82,7) mkr inkommit. För andra halvan av året har bidrag på 89,3 (83,4) mnkr reserverats. Not 5 Upplysning om ersättning till revisorn Med revisionsuppdrag avses revisorns ersättning för den lagstadgade revisionen. Arbetet innefattar granskningen av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt arvode för revisionsrådgivning som lämnats i samband med revisionsuppdraget. Bolagets revisionskostnad är en del av de gemensamma administrativa kostnader som faktureras från Stockholm Vatten AB. Not 6 Anställda och personalkostnader 2025 2024 Medelantalet anställda Kvinnor 43 34 Män 36 31 79 65 Löner och andra ersättningar Övriga anställda 47 537 37 664 47 537 37 664 Sociala kostnader Pensionskostnader för övriga anställda 4 833 4 146 Övriga sociala avgifter enligt lag och avtal 16 110 12 716 20 943 16 862 Stockholm Avfall AB 16 (21) Org.nr 556969-3087 Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader 68 480 54 526 För information om lön och villkor för bolagets VD och hänvisas till årsredovisningen för Stockholm Vatten AB (556210-6855) eller koncernredovisningen för Stockholm Vatten och Avfall AB (556969- 3111). Kostnaden för VD och styrelse regleras genom administrativa kostnader Stockholm Vatten AB debiterar bolaget. I övriga sociala avgifter ingår särskild löneskatt med 1 172 (1 006). Könsfördelning bland ledande befattningshavare Andel kvinnor i styrelsen 66,6 % 66,6 % Andel män i styrelsen 33,4 % 33,4 % Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare 62,5 % 60 % Andel män bland övriga ledande befattningshavare 37,5 % 40 % Antal medlemmar i styrelsen är 9 (9) st, varav 6 (6) är kvinnor. Antal övriga ledande befattningshavare är 8 (10) st, varav 5 (6) är kvinnor. Not 7 Skatt på årets resultat 2025 2024 Uppskjuten skatt -8 212 1 885 Uppskjuten skatt från tidigare år 3 668 0 Justeringar hänförliga till tidigare år -113 7 143 Totalt redovisad skatt -4 657 9 028 Avstämning årets skattekostnad 2025 2024 Belopp Belopp Redovisat resultat före skatt 134 904 57 505 Skatt enligt gällande skattesats (20,6%) -27 790 -11 846 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader 375 -1 393 Aktuell skatt tidigare perioder -113 7 143 Uppskjuten skatt från tidigare år 3 668 0 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 4 1 351 Skatteeffekt ej avdragsgillt koncernbidrag 19 473 17 916 Skatteeffekt av ej avdragsgill ränta -274 -4 143 Årets redovisade skattekostnad -4 657 9 028 Not 8 Balanserade utgifter för datorprogram och liknande 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 6 111 0 Omklassificeringar från nyanläggningar 0 6 111 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 6 111 6 111 Ingående avskrivningar -204 0 Årets avskrivningar -611 -204 Utgående ackumulerade avskrivningar -815 -204 Utgående planenligt restvärde 5 296 5 907 Stockholm Avfall AB 17 (21) Org.nr 556969-3087 Not 9 Byggnader, mark och markanläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 680 835 171 479 Omklassificeringar från pågående nyanläggningar 14 747 531 696 Omklassificering ack. avskrivningar -10 000 0 Försäljningar/utrangeringar -12 857 -22 340 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 672 725 680 835 Ingående avskrivningar enligt plan -46 290 -46 278 Försäljningar/utrangeringar 12 855 21 416 Årets avskrivningar enligt plan -15 434 -21 428 Omklassificering anskaffningsvärde 10 000 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -38 869 -46 290 Utgående planenligt restvärde 633 856 634 545 Nettojustering har utförts för anskaffningsvärdet avseende avsättning för rivningskostnader gällande återvinningscentraler, 10 000 tkr. Vid rättelse av fel 2024 har kostnaden bokats mot eget kapital och för att planenligt hantera avskrivningen har anskaffningsvärdet minskat med de 10 000 tkr som avsatts för retroaktiva avskrivningar. Not 10 Maskiner och andra tekniska anläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 644 723 98 283 Omklassificeringar från pågående nyanläggningar 139 827 560 123 Omklassificeringar från inventarier 1 618 0 Försäljningar/utrangeringar -4 431 -13 683 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 781 737 644 723 Ingående avskrivningar enligt plan -52 893 -51 430 Försäljningar/utrangeringar 3 687 13 126 Omklassificeringar från inventarier -1 485 0 Årets avskrivningar enligt plan -37 865 -14 589 Utgående ackumulerade avskrivningar -88 556 -52 893 Utgående planenligt restvärde 693 181 591 830 Not 11 Inventarier, verktyg och installationer 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 26 414 16 569 Omklassificeringar från pågående nyanläggningar 9 943 9 845 Omklassificeringar till maskiner -1 618 0 Försäljningar/utrangeringar -105 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 34 634 26 414 Stockholm Avfall AB 18 (21) Org.nr 556969-3087 Ingående avskrivningar enligt plan -19 709 -16 376 Försäljningar/utrangeringar 88 0 Omklassificeringar till maskiner 1 485 0 Årets avskrivningar enligt plan -5 131 -3 333 Utgående ackumulerade avskrivningar -23 267 -19 709 Utgående planenligt restvärde 11 367 6 705 Not 12 Pågående nyanläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående redovisat värde 181 698 963 087 Inköp 85 684 326 386 Omklassificeringar -164 518 -1 107 775 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 102 864 181 698 Utgående planenligt restvärde 102 864 181 698 Not 13 Operationell leasing Årets leasingkostnader avseende leasingavtal, uppgår till 22 603 (24 373) tkr. Leasingavtalen utgörs främst av hyror, tomträtt och arrenden för återvinningscentraler, återbruk och återvinningsstationer, IT- utrustning och komprimatorer. Framtida leasingavgifter, för icke uppsägningsbara leasingavtal, förfaller till betalning enligt följande: 2025 2024 Inom ett år 17 251 18 089 Senare än ett år men inom fem år 22 291 10 561 Senare än fem år 82 852 4 707 122 394 33 357 Avtal, t ex ramavtal, där bolaget inte förbinder sig att leasa något finns med i årets kostnad men inte framtida kostnader. I de avtal där uppsägningstid finns specificerat har kostnaden beräknats utifrån en uppsägning av avtalet per den sista december 2025, i övriga fall till avtalets slut. Framtida kostnader har bedömts utifrån antaganden om indexuppräkning. Not 14 Uppskjuten skattefordran och skatteskuld 2025-12-31 2024-12-31 Uppskjuten skattefordran Belopp vid årets ingång 1 627 0 Justering IB 2025 3 668 0 Årets förändring av temporära skillnader -5 295 1 627 Utgående uppskjuten skattefordran 0 1 627 Uppskjuten skatteskuld Belopp vid årets ingång 0 -258 Årets förändring av temporära skillnader 2 918 258 Utgående uppskjuten skatteskuld 2 918 0 Stockholm Avfall AB 19 (21) Org.nr 556969-3087 Justering av IB 2025 avser rättelse av fel 2024. Rättelsen avsåg avskrivningskostnader. Den skattemässiga påverkan justeras 2025. Not 15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna avfallsintäkter 210 700 202 745 Upplupna förpackningsinsamlingsbidrag 89 352 83 425 Övriga poster 31 280 14 725 331 332 300 895 Not 16 Antal aktier och kvotvärde Antal Kvot- aktier värde Bolagets aktiekapital 1 000 100 Not 17 Avsättningar 2025-12-31 2024-12-31 Övriga avsättningar Belopp vid årets ingång 71 947 71 947 Under året nyttjande belopp -13 947 0 58 000 71 947 Nyttjande av övriga avsättningen avser rivningskostnader av Återvinningscentral. Not 18 Förutbetalda anläggningsavgifter 2025-12-31 2024-12-31 Ingående värde 10 510 0 Tillkommande belopp 11 784 10 510 Upplöst belopp (intäktsfört) -318 0 Utgående värde 21 976 10 510 De förutbetalda anläggningsavgifterna utgörs av anslutningsavgifter till sopsugar. Långfristig del: 21 658 (10 510) tkr. Beloppet 10 510 för 2024 justerade från övriga poster förutbetalda intäkter. Kortfristig del 318 tkr. Ingår i posten upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 19 Finansiella skulder till koncernföretag Företagets utnyttjade checkräkningskredit uppgår till 1 161 838 (1 236 119) Tkr och ingår i posten Kortfristiga skulder. Limit avseende checkräkningskredit uppgår till 1 500 000 (1 500 000) Tkr Not 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna semesterlöner 3 584 2 709 Upplupna lämnade bidrag förpackningsinsamling 79 568 58 549 Upplupna entreprenadkostnader 70 230 54 925 Övriga poster 2 590 3 349 Stockholm Avfall AB 20 (21) Org.nr 556969-3087 Reserv upplupna investeringar 1 771 104 785 157 743 224 317 Övriga poster för 2024 har minskat 10 510 och flyttad till förutbetalda anläggningsbidrag. Not 21 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 59 041 38 914 Förändringar avsättningar -14 022 14 022 Realisationsresultat avyttring anläggningstillgångar 747 1 481 Kostnad mot eget kapital, avsättning 0 -12 097 Periodisering anläggningsintäkter -150 0 45 616 42 320 Omklassificering har gjorts för förändring av semesterlöneskuld från ej kassaflödespåverkande poster till rörelseskulder samt för resultat vid avyttring av anläggningstillgångar från investeringsverksamheten till ej kassaflödespåverkande poster. Även skatteposter är flyttade till egen rad i kassaflödet. Justeringarna har gjorts även för 2024. Periodisering av anläggningsintäkter avser anläggningsavgifter för sopsug Not 22 Likvida medel De likvida medlen ingår i Stockholms stads koncernkonto och klassificeras i balansräkningen som kortfristig finansiell skuld till koncernföretag. Not 23 Erhållna/lämnade koncernbidrag 2025 2024 Lämnat koncernbidrag till Stockholm Vatten AB -110 765 -160 139 Erhållet koncernbidrag från Stockholm Vatten AB 94 531 131 750 -16 234 -28 389 Not 24 Förslag till disposition av företagets vinst eller förlust Styrelsen föreslår att fritt eget kapital, 223 042 392 (92 796 203) kronor disponeras enligt följande: 2025-12-31 2024-12-31 Balanseras i ny räkning 223 042 392 92 796 203 223 042 392 92 796 203 Not 25 Hållbarhetsrapport Stockholm Avfall AB upprättar enligt ÅRL 7 kap 31a§ inte någon lagstadgad hållbarhetsrapport. Moderföretaget Stockholm Vatten och Avfall AB (556969-3111) upprättar hållbarhetsrapport för koncernen där företaget ingår. Koncernens års- och hållbarhetsrapport finns tillgänglig på www.stockholmvattenochavfall.se/om-oss/om-oss/om-bolaget/arsredovisning-och-hallbarhet. Not 26 Koncernuppgifter Företaget är helägt dotterföretag till Stockholm Vatten och Avfall AB, org.nr 556969-3111 med säte i Stockholm. Moderföretaget Stockholm Vatten och Avfall AB upprättar koncernredovisning. Moderföretag i den största koncernen som Stockholm Vatten och Avfall AB är dotterföretag till är Stockholms Stadshus AB, org.nr. 556415-1727, med säte i Stockholm. Stockholm Avfall AB 21 (21) Org.nr 556969-3087 Not 27 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Bolaget har inga ställda säkerheter eller ansvarsförbindelser. Not 28 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Inga väsentliga händelser inträffat efter räkenskapsårets slut. Årsredovisningens innehåll blev klar den 26 mars 2026. Årsredovisningen undertecknas av samtliga den 26 mars 2026 Gabrielle Gjerswold Anna Cederschiöld Styrelsens ordförande Vice ordförande Christian Rockberger Gunnar Söderholm Verkställande direktör Eli Rätväg Deniz Butros Bertil Timan Marcus Wangel Rose-Marie Rooth Sara Svanström Min revisionsberättelse har lämnats Jenny Göthberg Auktoriserad revisor Sid. 1 (51) 2026-03-06 Utfallsrapport VB 2025 Stockholm Vatten och Avfall AB Stockholms Stadshus AB Org.nr 556415-1727 Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post 105 35 STOCKHOLM Stadshuset, 3 tr. 08-508 290 00 08-509 290 80 info@stadshusab.se Sid. 2 (51) Innehållsförteckning Sammanfattande kommentar ....................................................................................................3 Analys av ekonomisk utveckling................................................................................................7 Resultatsammanställning, investeringar & övrigt .............................................................7 Analys .....................................................................................................................................8 Bedömning av bolagets interna kontroll .................................................................................14 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ........14 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ..................................................................................................................14 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ....................................................................................................................................14 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst .......................14 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ..15 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv .....15 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning ...................15 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ...................................................................................................................16 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ...........................27 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar ....30 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer ...............................................................................................................................................31 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla ........................................................................................................................................36 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ..36 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ...................................................40 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .......................42 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb ........42 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ................44 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser ....................................................48 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt.......................................................................................................................50 Övrigt .........................................................................................................................................50 Sid. 3 (51) Sammanfattande kommentar Stockholm Vatten och Avfall har ett viktigt samhällsuppdrag vilket innefattar ansvar för stadens avfallshantering, leverans av dricksvatten och ett renat avloppsvatten. Inom ramen för bolagets viktiga uppdrag arbetar Stockholm Vatten och Avfall kontinuerligt med förbättringar, samtidigt som bolaget arbetar för att svara upp mot ökade krav från lagstiftare, myndigheter och ägare. Stockholm Vatten och Avfall har under 2025 fortsatt haft ett stort fokus på styrning av investeringsprojekten då dessa genom sin omfattning har stor påverkan på bolagets framtid och även stor betydelse för Stockholms stads totala upplåning. Bolaget implementerade i början av 2025 en ny organisationsstruktur. Den nya organisationsstrukturen har genomförts för att uppnå den nya målbilden - ett bolag, kund- och affärscentrerad verksamhet, ensade styr- och stödfunktioner och en effektiv verksamhet. 2025 omarbetades bland annat styrmodellen för att fånga strategiska och aktuella förbättringsområden som verkar för en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Flera olika arbetsströmmar har pågått under året för att starka styrningen, finna väl avvägda nivåer inom verksamheten och förbättra informationshanteringen. Under året har bland annat arbetet med en enhetlig modell för objektförvaltning enligt Pm3 påbörjats, interna servicenivåer (SLA) arbetats fram, modell för intern prissättning tagits fram, ytterligare förstärkningar av investeringsstyrningen fortsatt, nytt styrkort och verksamhetsidé tagits fram. Bolaget arbetar även med att ta fram relevanta nyckeltal för att säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt och ändamålsenligt sett över tid och i jämförelse med andra relevanta VA-huvudmän. Arbetet fortsätter 2026. Väsentliga händelser VA-verksamheten • Under året har verksamheten fortsatt att leverera stabil drift, samtidigt som flera viktiga utvecklingsinitiativ har tagit betydande steg framåt. Leveransen av dricksvatten till och omhändertagandet av avloppsvatten från bolagets kunder har fungerat väl. Samtidigt har flera akuta händelser och längre processtörningar hanterats inom verksamheten. • I juni beslutade styrelsen om inriktningsbeslut för VA-taxan för 2026. Den genomsnittliga ökningen av brukningsavgifterna är 12 procent för 2026, vilket är i enlighet med föregående års indikation. I september behandlades genomförandebeslut för VA-taxan i styrelsen. Genomförandebeslutet medför samma ambitionsnivå för verksamheten som tidigare år. • En översyn av bolagets arbete med lokala åtgärdsprogram för god vattenstatus har pågått under våren 2025. Arbetet resulterade i ett beslutsärende till styrelsens möte den 12 juni. Styrelsen beslutade att skifta målsättning och uppföljning från antalet platsspecifika dagvattenåtgärder till att istället följa upp vilka åtgärder som genomförts och vilken reduktion av fosfor och koppar som åtgärderna bidrar med. Målsättningen är att bolaget till år 2035 ska ha uppnått de beting som bolaget har blivit tilldelade i de lokala åtgärdsprogrammen. Genom denna kommer även andra åtgärder som bidrar till minskad belastning av fosfor och koppar redovisas och räknas med i måluppfyllnaden, till exempel arbetet med att åtgärda felkopplingar. • I slutet av augusti beslutade styrelsen om en ny inriktning för programmet Stockholms Framtida Vattenförsörjning. Beslutet innebär en revidering av tidigare effektmål genom bland annat bedömd lägre vattenförbrukning samtidigt som det underströks att det behövs en flexibilitet för att uppnå andra effekter framöver. • I maj inträffade en driftstörning på dricksvattenkvaliteten inom Gladö industriområde i Huddinge kommun. Störningen var begränsad till industriområdet. Under störningen Sid. 4 (51) uppmanades verksamheterna att som en försiktighetsåtgärd att inte dricka vattnet eller att använda det till matlagning, disk eller dusch. Dricksvattenförsörjningen till området skedde med nödvattentankar där verksamheterna fick hämta dricksvatten. • Den 12 juli inträffade även en oljeläcka nära råvattenintaget, vilket ledde till att reservvatten från Bornsjön togs i drift och förstärkt bevakning upprättades. Tack vare ett nära samarbete mellan drift, laboratoriet och Kustbevakningen kunde händelsen hanteras kontrollerat utan påverkan på processen. • På Bornsjön har det systematiska brandskyddsarbetet fortsatt vara prioriterat. Under året inträffade tre skogsbränder, där den största omfattade 400 m², men tidiga insatser begränsade konsekvenserna. Under hösten fastställde länsstyrelsen nya gränser för vattenskyddsområdet vilket stärker skyddet för Bornsjön som reservvattentäkt. • Mot bakgrund av höga vattentemperaturer vid råvattenintaget i Norsborgs vattenverk behövde en tredjedel av verkets långsamfilter tas ur drift. De höga vattentemperaturerna var en följd av höga ytvattentemperaturer och vindar som pressande ner vattnet till råvattenintagets djup. Inför den förbrukningstopp som bolat har i samband med skolstart bedömde bolaget att det fanns risk att vi inte kunde möta den förväntade förbrukningstoppen. Bolaget vidtog en rad operativa och kommunikativa insatser. De kommunikativa insatserna fick ett stort genomslag och vattenförbrukningen ökade inte som befarat inför skolstarten. Efter knappt två veckor kunde bolaget dra tillbaka uppmaningen att vara extra sparsam med vattenförbrukningen. • Nya avtalsförslag har tagits fram för tjänsten avloppsvattenrening och avstämningsmöten med berörda kunder i grannkommunerna har genomförts. Beslut om att bemyndiga VD att ingå nya grannkommunsavtal för avlopp beslutades i bolagets styrelse i juni. Fortsatt förhandling kommer att ske under inledningen av 2026. För 2026 kommer fakturering att ske i enlighet med avtalsförslaget. • Stockholm Vatten och Avfall har tilldelats Revaqpriset 2025 och varit finalist i Kranvattentävlingen. Avfallsverksamheten • Insamlingen av avfall har fungerat väl under året med låga reklamationsnivåer som följd. Reklamationsnivåerna för helåret kan inte redovisas vid rapporteringstillfället, men väntas bli ≤ 0,1 procent (jämfört med målvärdet 0,3 procent). • I juni fattade avfallsnämnden inriktningsbeslut, och i september genomförandebeslut, gällande avfallstaxan för 2026. Den genomsnittliga ökningen är 4 procent för 2026, vilket är något lägre än föregående års indikation. • 2023 inleddes förberedelser och planering inför det kommunala insamlingsansvaret för förpackningsmaterial vilket infördes den 1 januari 2024 genom förändringar i förordningen om producentansvar för förpackningar (2022:1274). Systemet ska utvecklas till ett fullskaligt fastighetsnära insamlingssystem till den 1 januari 2027. Under året har bolaget, tillsammans med leverantörer, fortsatt planera inför uppstart av 16 insamlingsentreprenader i april 2026 samt implementering av tjänsten Närsorterat. Närsorterat är det nya insamlingssystemet för en- och tvåbostadshus där mat-, rest-, och förpackningsavfall kommer samlas in vid fastighet. Kommunikation om Närsorterat har intensifierats under hösten i olika kanaler och genom direktutskick till berörda kundgrupper. Bolaget har vidare ingått ett samarbetsavtal med Trafikkontoret gällande nyttjande av bolagets upphandlade omlastningsstationer för förpackningar. • Arbete med beredskap och planering för kris/krig pågår utifrån framtagen handlingsplan. Som en beredskapsåtgärd har bolaget fortsatt arbetet med "egen regi-uppdraget", där bolaget kommer att hantera insamling av avfall i storbehållare i egen regi från april nästa år inom fyra områden. Nödvändiga tillstånd är på plats, fordon har beställts och rekrytering av Sid. 5 (51) lastväxlarchaufförer pågår. • Den 1 januari 2025 fick kommunerna ett insamlingsansvar för textilavfall. Införandet av den nya lagstiftningen om separat insamling av textil medförde ett omfattande arbete och stora volymer textilavfall i systemet. De ökade mängderna har under året inneburit både operativa och logistiska utmaningar, samtidigt som frågan fått stor medial uppmärksamhet och påverkat hela branschen. På avfallsnämndens initiativ genomfördes ett uppdrag kopplat till den nya lagstiftningen för textilavfall. Uppdraget innebar att ”återkomma med förslag på tillfälliga lösningar för textilinsamling som snabbt kan implementeras till dess att ansvarsfrågan har utretts”. Uppdraget resulterade i en rapport som presenterades för nämnden samt beslut om att bolagets utbud av insamlingstjänster för textil skulle utökas ytterligare under året, genom ytterligare utökning av mobila tjänsteutbudet samt införande av textil fraktion i grovavfallsupphandlingen. • Mot bakgrund av de stora utmaningarna avseende insamling av textilt avfall samt avsättningsproblematik av de insamlade mängderna beslutade regeringen under sommaren 2025 att förtydliga vilket textilavfall som ska samlas in separat. Den nya lagstiftningen innebar att trasig eller fläckig textil, som försvårar återbruk eller materialåtervinning inte skulle samlas in separat från och med den första oktober 2025. För hushållens del innebar det att sådant textilavfall istället ska slängas i restavfallet. • EU beslutade i oktober om införandet av ett producentansvar som innefattar textiler och skor. Ny lagstiftning ska vara på plats i medlemsländerna under juni 2027. Därefter har producenterna 10 månader på sig att implementera lagstiftningen vilket betyder att lagen praktiskt börjar tillämpas senast 17 april 2028. • Den 17 juli beslutade regeringen om ett första lagpaket för att reformera avfallslagstiftningen och förbättra återvinningen. Utöver förändringar gällande textilavfall innehöll lagpaketet 21 nya förordningar och förordningsändringar, primärt avseende förändrade krav och ökad enhetlighet för hur avfall ska samlas in och sorteras från hushåll och verksamheter. Den 10 december 2025 presenterade regeringen lagpaket 2 som lagrådsremiss med ytterligare förändringar i avfallslagstiftningen. Proposition ska lämnas till riksdagen i slutet av januari 2026. Omfattningen av förändringarna är inte kända vid rapporteringstillfället, men regeringens förslag är att lagstiftningen ska träda i kraft 1 juli 2026. • Under året har arbete med revidering av avfallsföreskrifterna genomförts. Lagpaket 1 medförde åtgärder för anpassning och implementering av föreskrifterna inför utställning. Vid rapporteringstillfället är omfattningen av hur lagpaket 2 påverkar föreskrifterna inte känt. Ytterligare omarbetning av föreskrifterna kan komma att krävas för anpassning till ny lagstiftning. • Avfallsplan för Stockholm 2025-2030 godkändes av kommunfullmäktige i juni 2025. • Gamla Sätra ÅVC stängdes vid årsskiftet 2024-2025 och rivning med återbruksfokus genomfördes under året. För att tillgodose behovet/öka mottagningskapaciteten efter stängningen av Sätra ÅVC har bolaget från och med den 1 mars 2025 utökat ytan på Vantör ÅVC med 2 000 m2. Dessutom gjordes en utökning av den mobila tjänsten Returrundan i området. Vidare etablerades under året en temporär ersättningsanläggning med en kapacitet om cirka 30-40 procent av gamla Sätra ÅVC. Den temporära anläggningen, Skärholmens mini-ÅVC, öppnade i september 2025. Anläggningen ligger cirka 200 meter från Skärholmens centrum. Parallellt har bolaget utrett en ny permanent återvinningscentral i Sätraområdet. Ärendet har beslutats av styrelsen för Stockholm Avfall AB för vidare behandling av kommunfullmäktige under våren 2026. Den nya anläggningen planeras att uppföras cirka 250 meter nordväst om den tidigare återvinningscentralen. Förutsatt att detaljplan eller miljötillstånd inte överklagas bedöms anläggningen kunna driftsättas kring årsskiftet 2031–2032. • Returrundans stopp har ökat från 224 stopp 2024 (56 unika platser) till 607 stopp, inklusive Sid. 6 (51) tre events 2025 (86 unika platser). Detta innebär en ökning med 169% i antal stopp. Pop-up återbruk har ökat från 119 verksamhetsdagar 2024 till 138 verksamhetsdagar 2025, en ökning med 16%. Totalt har 167 110 besökare nyttjat de mobila tjänsterna under 2025 (t.o.m. 7 december). • Från 1 januari 2025 infördes ett kvittningssystem med SRV som gav kommuninvånare i Stockholm samt Huddinge, Haninge, Botkyrka, Salem och Nynäshamn tillgång till varandras återvinningscentraler. Sedan tidigare har bolaget motsvarande avtal med SÖRAB, avseende återvinningscentraler i norrortskommuner. • Gällande eftersorteringsanläggningen Resursutvinning Stockholm har under året en successiv ökning av inkommande fordon och mängder skett. Löpande kalibrering och justering av anläggningen har vidtagits för att öka och förbättra utsorteringsgraden. Utsorteringsgrad av plast och metall har under året uppnått satta målvärden. Avseende matavfall i gröna påsar har anläggningens sorteringsfunktionalitet uppnåtts under året. Emellertid har innehållet i de utsorterade påsarna under året varit behäftat med stor andel felsorterat material. Under september uppnåddes sådan renhet att de utsorterade påsarna kunde lämnas till behandling. Utmaningen med felanvändning och felsortering i gröna påsar för matavfall kvarstår dock. Anläggningens klimatnytta kommer främst från utsortering av plast och metall. Beräkning av klimatnytta har gjorts med samma metod som för LCA-analysen för projektet. Baserat på de mängder som inkommit under 2025, med prognostiserade siffror för november och december, bedöms anläggningen ha möjliggjort en minskning av klimatpåverkan motsvarande 17 680 ton CO2-ekvivalenter. Prognosen för klimatnytta 2025 visar inte en helårseffekt på grund av uppstart och successiv ökning av mottagna mängder för sortering. • Som svar på ägardirektiv presenterades rapporten "Biokolsproduktion i Stockholm 2024" och förslag till plan framåt lyftes upp i ärende till bolagets styrelsemöte 2025-03-27. • Stockholm Vatten och Avfall har tillsammans med Stockholms stad ansökt och valts ut att delta i Bloomberg Philanthropies innovation team-program. Projektutmaningen avsåg nedskräpning och dumpning vid återvinningsstationer (ÅVS) som är ett stort problem i stadsmiljön. Bakgrunden till ansökan var att under 2024 genomfördes cirka 48 000 skötseluppdrag och cirka 1 400 ton dumpat avfall samlades in vid stadens återvinningsstationer. Förutom att hanteringen är kostsam riskerar dumpningen även leda till upplevd otrygghet, minskat förtroende för stadens förvaltning samt en sämre sortering och återvinning. Under tre års tid kommer ett innovationsteam (I-team) att arbeta tillsammans med bolagets driftorganisation för att kartlägga, identifiera och testa olika metoder för att minska den illegala dumpningen vid stadens återvinningsstationer. I-teamet kommer ha sin organisatoriska tillhörighet inom SLK, med en utsedd I-team-ledare. • Under året driftsattes den nya sopsugen Kista Norra. Det är den första sopsugen som bolaget har byggt efter kommunfullmäktiges beslut om huvudmannaskap för sopsugar på kommunens mark. Bolaget har även tecknat ett driftavtal med trafikkontoret för att bolaget ska sköta drift och underhåll på papperskorgar anslutna till sopsugarna i Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden. • Fokus Järva: Under året deltog bolaget med tjänsten Returrundan vid Järvaveckan. Huvudsyftet var att öka kännedomen i Järva om Returrundan, men också om Återbruket Rinkeby och Pop-up Återbruk. Extrapersonal med kunskap i arabiska och somaliska anlitades utöver ordinarie personal för Returrundan och informationsmaterial på flera språk delades ut. • Bolaget deltar som lead partner i det SIDA-finansierade projektet Waste management for Ukraine (WM4U). Programmet pågår 2025-2027 med fokus på kunskapsöverföring samt investeringsstöd. Bolaget ansvarar för samordning av ett kluster av svenska kommuner som stöder regionen Vinnytsia. Under 2025 har två studiebesök och en handfull webinarier genomförts samt en lägesbildsanalys som kommer ligga till grund för framtagande av avfallsplaner samt framtida investeringsstöd. Sid. 7 (51) Investeringsverksamheten • Projekt HSMA/RUS har avslutats och slutrapporterats till bolagsstyrelsen. Projektet höll sig väl inom budget, trots att tidplanen blev förskjuten. Den nya sorteringsanläggningen i Högdalen har nu överlämnats till Avfallsavdelningen och är i drift. • En ny programbeställning för Stockholms Framtida Vattenförsörjning har tagits fram och beslutats av styrelsen. • Arbetet med Stockholms Framtida Avlopssrening har fortskridit inom det reviderade genomförandebeslutet. Bland annat har under året biolinjerna 6-7 driftsatts vilket direkt givit effekt på reningsresultaten från verket som är klart förbättrade • Bolaget arbetar aktivt med att förstärka samarbetet med stadens tekniska förvaltningar för att bolagets perspektiv ska beaktas tidigt i planeringsprocessen. Bland annat har områdesmöten etablerats med deltagare från bolaget, exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret. • De framarbetade Inriktningsbesluten för de stora exploateringsprojekten Bromma-Riksby i Stockholm och Storängen i Huddinge visade på mycket höga kostnader för VA- anläggningarna, bland annat då föreslagen utformning av området krävde mycket kostsamma hanteringar av dagvattnet. I både Stockholm och Huddinge får det konsekvensen att exploateringarna och de tidigare planerna ses över i syfte att med olika medel förbättra lönsamheten i projekten. • Projektet Gladö kvarn är avslutat och slutrapport redovisades för bolagsstyrelsen då budget för projektet var över 300 mnkr. Analys av ekonomisk utveckling Resultatsammanställning, investeringar & övrigt Resultatsammanställning Nyckeltal Utfall Budget VB Prognos Omsättning 5 005 438 4 961 546 Rörelsekostnader -2 642 522 -2 521 698 Avskrivningar -763 473 -769 069 Nedskrivningar och Utrangeringar Personalkostnader -841 274 -812 188 Övriga kostnader 6 582 7 630 Finansnetto -696 988 -636 171 Resultat efter finansnetto 67 763 230 050 Investeringar Nyckeltal Utfall Budget VB Prognos Nyproduktion 3 862 000 3 995 000 Strategiska investeringar (Ombyggnad) 484 000 411 000 Ersättningsinvesteringar 1 054 000 994 248 Summa investeringar 5 400 000 5 400 248 Sid. 8 (51) Övrigt Nyckeltal Utfall Antal anställda Balansomslutning Analys Analys av ekonomisk utveckling Stockholm Vatten och Avfalls resultat efter kapitalkostnader för helåret 2025 uppgår till 444 miljoner kronor, vilket är 376 miljoner kronor bättre än budget för perioden. Lägre drift- och kapitalkostnader är den främsta förklaringen till den positiva utvecklingen. Stockholm Vatten AB redovisar ett ackumulerat resultat efter kapitalkostnader om 295 miljoner kronor, vilket är 223 miljoner kronor högre än budget. Utvecklingen inom Vattenbolaget följer samma mönster som för koncernen med lägre drift- och kapitalkostnader. Resultatet efter kapitalkostnader för Stockholm Avfall AB uppgår till 151 miljoner kronor, vilket är 153 miljoner kronor bättre än budget. Lägre driftkostnader inom framförallt entreprenad- och lokalkostnader förklarar den positiva avvikelsen. De positiva resultaten innebär att Stockholm Vatten AB kan återställa en del av kapitalet från tidigare års underskott och att Stockholm Avfall AB ackumulerade överskott ökar. Investeringar för 2025 landar på knappt 5,2 miljarder kronor, drygt 0,2 miljarder kronor lägre än budget. En avvikelse på cirka fyra procent. Resultaträkning Koncernens resultat efter kapitalkostnader uppgår i T3 till 444 miljoner kronor, vilket är 376 miljoner kronor högre än budget för perioden, lägre drift- och kapitalkostnader är den främsta förklaringen till den positiva utvecklingen. Sid. 9 (51) Intäkter T3 2025 (januari-december) Koncernens intäkter för helår 2025 är cirka 45 miljoner kronor eller 0,9 procent högre än budget. Exklusive resultatneutrala poster blir intäkterna ca 3 miljoner kronor högre än budget. Stockholm Vattens intäkter uppgår till 3 687 miljoner kronor vilket är 51 miljoner kronor eller 1,4 procent högre än budget. Exklusive resultatneutrala poster blir intäkterna 29 miljoner kronor eller 0,8 procent högre än budget. Stockholm Avfalls intäkter uppgår till 1 477 miljoner kronor vilket är 5 miljoner kronor eller 0,3 procent högre än budget. Exklusive resultatneutrala poster blir intäkterna 16 miljoner kronor eller 1,2 procent lägre än budget. Sid. 10 (51) Taxeintäkterna är 41 miljoner kronor eller 1,1 procent lägre än budget, vilket förklaras av lägre volymer inom både VA (lägre producerat vatten) och Avfall (abonnemangsminskningar pga. taxans styrande effekt och det allmänna kostnadsläget). Aktiverat arbete är ca 17 miljoner kronor lägre än budget, vilket förklaras av en lägre allokering mot investeringsprojekt inom Investeringsavdelningen än budgeterat. ÅVC-intäkter ökar med nästan 11 miljoner kronor under T3 tack vare fler besökare från andra kommuner. Grannkommunsintäkterna är nästan 8 miljoner kronor högre än budget. Ökningen förklaras av nya avtalade priser för Järfälla och Sundbyberg. Den positiva priseffekten motverkas dock i hög utsträckning av minskande avloppsvolymer. Posten övrigt ökar med ca 20 miljoner kronor och drivs av sidointäkter inom både VA- och Avfallverksamhet. Bidrag från Energimyndigheten som vidarebetalas till Biokraft är 21 miljoner kronor högre än budget. Posten är resultatneutral med motsvarande kostnadspost. Den ersättning från Naturvårdsverket som utbetalas till avfallsbolaget kopplat till förpackningsinsamlingen är nästan 21 miljoner kronor högre än budget tack vare fler anslutna fastigheter. Även denna post är resultatneutral med motsvarande kostnadspost. Ett antal exploateringsprojekt har förgävesbokats under 2025, vilket innebär att balansförda intäkter om 23 miljoner kronor som skulle ha fördelats på anläggningens livslängd har resultatförts. På kostnadssidan har 53 miljoner kronor belastat resultatet vilket ger en nettoeffekt om -30 miljoner kronor. Driftkostnader T3 2025 (januari-december) Koncernens driftkostnader för helår 2025 är 253 miljoner kronor eller 7,3 procent lägre än budgeterat. Korrigerat för resultatneutrala poster blir avvikelsen 295 miljoner kronor eller 8,9 Sid. 11 (51) procent lägre än budget. Stockholm Vattens driftkostnader uppgår till 2 110 miljoner kronor vilket är 106 miljoner kronor eller 4,8 procent lägre än budget. Exklusive resultatneutrala poster blir driftkostnaderna 127 miljoner kronor eller 5,8 procent lägre än budget. Stockholm Avfalls driftkostnader uppgår till 1 233 vilket är 137 miljoner eller 10 procent lägre än budget. Exklusive resultatneutrala poster blir driftkostnaderna 157 miljoner kronor eller 13 procent lägre än budget. Entreprenadkostnader minskar med 142 miljoner kronor. Avfallsverksamheten står för merparten av den positiva avvikelsen och det är ett flertal faktorer såsom lägre index och lägre mängd avfall som bidrar samt försenad öppning av temporär ÅVC Skärholmen. Kostnader för inhyrd- och egen personal minskar med 52 miljoner kronor mot budget främst pga. försenade rekryteringar och icke ersatta föräldraledigheter. Skadeståndskostnaderna inom VA-verksamheten påverkas positivt av att ca 350 ärenden avslutats utan utbetalning, varav samtliga avser tidigare år. Därmed har delar av den reserv som avsatts kunnat lösas upp. Huvuddelen av ärendena avsåg skyfallen 2021. Fastighet- och lokalkostnaderna är 31 miljoner kronor lägre än budget. I budget förväntades rivningskostnader för ÅVC Sätra uppstå under februari till juni, men i samband med revisionen 2024 beslutades att kostnaderna skulle fördelas över anläggningens livslängd och de togs därmed i sin helhet före årsskiftet. Energikostnader minskar med 30 miljoner kronor mot budget tack vare lägre elpriser generellt och lägre förbrukning än budgeterat för RUS-anläggningen. Varor, material och kemikalier är 27 miljoner kronor lägre tack vare lägre priser och färre degenereringar/reaktiveringar av kolfilter inom VA samt lägre antal påsar inom Avfallverksamhet. I posten övrigt ingår konsultkostnader som är lägre än budget främst på grund av framskjutet arbete. Återstående del förklaras huvudsakligen av lägre underhållskostnader inom Avfall (RUS). Sid. 12 (51) Den ersättning från Naturvårdsverket som utbetalas till avfallsbolaget kopplat till förpackningsinsamlingen är 21 miljoner kronor högre än budget. Posten är resultatneutral med motsvarande intäktspost. Bidrag från Energimyndigheten som vidarebetalas till Biokraft är 21 miljoner kronor högre än budget. Posten är resultatneutral med motsvarande intäktspost. Förgäveskostnaderna ökar med nästan 53 miljoner kronor jämfört med budget på grund av ett antal exploateringsprojekt som förgävesbokats under året. På intäktssidan har 23 miljoner kronor resultatförts, vilket ger en nettoeffekt om -30 miljoner kronor. Kapitalkostnader T3 2025 (januari-december) Kapitalkostnaderna uppgår till 1 376 miljoner kronor för helåret, varav 1 282 miljoner kronor i Stockholm Vatten och 92 miljoner kronor i Stockholm Avfall. Utfallet är 78 miljoner kronor lägre än budget vilket beror på lägre finansnetto, men delvis motverkas av högre avskrivningar. Avskrivningar Avskrivningskostnaderna är 11 miljoner kronor eller 1,4 procent högre än budget. Posten avskrivningar består både av avskrivningar enligt plan 712 miljoner kronor samt utrangeringar och resultat vid försäljning av anläggningstillgångar, 56 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har avskrivningar enligt plan ökat med 80 miljoner kronor eller 13 procent vilket beror på att de aktiverade anläggningstillgångarna ökat med 5,1 miljarder kronor. Planenliga avskrivningskostnader är 15 miljoner kronor eller 2 procent lägre än budget. Orsaken är framflyttade tidplaner och förändrade avskrivningstider för nya anläggningstillgångar. Utrangeringar och resultat vid försäljning av anläggningstillgångar är 26 miljoner högre än budget och hänför sig främst till Henriksdals reningsverk. Finansnetto Bolagets finansnetto består främst av kostnadsränta 621 miljoner kronor samt en intäktspost avseende utdelning från andelar i koncernföretag på 13 miljoner kronor. Räntekostnaden är 75 miljoner kronor lägre än budget för perioden. Utvecklingen beror på lägre räntesatser, men motverkas delvis av att snittskulden varit högre. Utdelning från andelar i koncernföretag avser en tilläggsköpeskilling för försäljning av Torsgatanfastigheten 2016. Balansräkning 2025 (helår) Bolagets totala tillgångar, anläggnings- och omsättningstillgångar uppgår i utfall till 41 miljarder kronor i slutet av året, vilket överensstämmer med budget. Anläggningstillgångarna består av aktiverade anläggningstillgångar plus pågående projekt. Aktiverade anläggningstillgångar är anläggningar som börjat nyttjats (avskrivning sker) medan Sid. 13 (51) pågående projekt är utgifter där anläggningen ännu inte är färdig. Investeringar Bolagets investeringar under 2025 uppgår till 5 188 miljoner kronor, vilket är 212 miljoner kronor lägre än både budget och prognos. Generellt kan underskridandet av årsbudget förklaras av att optimismen i projekten varit för hög och att den generella justeringen av projektens prognoser därmed var för låg. Inom VA-verksamheten har SFA-projektet överskridit årsbudget främst på grund av att organisationen har omprioriterat mellan arbeten i befintlig och ny anläggning för att bättre anpassa mottagande av SYVAB-flödet. I SFA-projektet har också ett par större regleringar av innestående medel gjorts under 2025, som inte var med i budget. SFV-programmet har till viss del bromsats in under året, då bolaget har arbetat med en översyn av Sid. 14 (51) programmets effektmål, men några större projekt i genomförandefas har underskridit årsbudget: projekt Nya långsamfilter Norsborg har blivit en billigare byggnation än beräknat och huvudvattenledningen som byggs mellan Norsborgs vattenverk och Alby har drabbats av förseningar på grund av överklaganden samt en lång beslutsprocess, därutöver har byggnationen vid Högdalens reservoar förskjutits något då entreprenaden inte startade upp enligt planen för året. Inom befintligt ledningsnät har de stora tunnelbyggnationerna Nya Östbergatunneln och Mässtunneln överskridit årsbudget och utgör cirka en tredjedel av årets utfall, samtidigt som projekt Oxtorgsgatan/Lästmakargatan underskridit årsbudget på grund av att arbetet med säkerhetsskyddsbedömningen tagit mycket tid i anspråk. Flertalet investeringsinitiativ som fanns med i budget 2025 har inte fått investeringsbeslut under året. Avfallsverksamheten har under 2025 haft fortsatta utgifter för Resursåtervinning Stockholm. Anläggningen är driftsatt men visst arbete har fortsatt i projektet. Investeringarna i exploateringsområden har utvecklats i linje med bolagets förväntan, även om de enskilda projektens prognoser var väl optimistiska i budget. Årets största ledningsnätsinvesteringar gjordes i Årstafäletet etapp 1 (ca. 165 miljoner kronor) och Vidja (ca. 100 miljoner kronor). På Avfallssidan färdigställdes och invigdes sopsugsterminalen Kista Norra. Beskrivning av stora projekt över 300 miljoner kronor Se bilaga ”lägesrapport”. Bedömning av bolagets interna kontroll Den samlade bedömningen efter 2025 års internkontrollgranskning är att bolagets interna kontroll varit tillräcklig. Tre åtgärder kopplat till internkontrollplanen har registrerats, samtliga kontrollaktiviteter visar på ingen avvikelse. Granskningarna har genomförts utefter upprättad internkontrollplan för att ge en rimlig försäkran om att bolaget har en god intern kontroll. Se även bilagan Uppföljning av Intern kontroll Bolagen SVOA 2025. 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Sid. 15 (51) Bolaget har under året arbetat aktivt för att säkerställa rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Tillsammans med fackliga representanter och skyddsombud har de årliga lagstadgade aktiva åtgärderna genomförts utifrån diskrimineringsgrunder och beslut om nödvändiga åtgärder. De tillgänglighetsanpassade arbetsplatserna möjliggör god arbetsmiljö för funktionsnedsatta att kunna ta del av fysiska miljöer. I alla ny- och ombyggnationer tas särskild hänsyn till funktionsperspektivet. Bolaget anpassar också krav, förväntningar och arbetsuppgifter utifrån individuella förutsättningar för att på så sätt skapa möjlighet för alla människors rätt till arbete och försörjning. Bolaget erbjuder tillgänglighetsanpassad information och kommunikation både internt och externt för att inkludera personer med funktionsnedsättning. Därtill erbjuds stöd i samband med utbildning och inlärning, dels genom att erbjuda individanpassad teknik, verktyg och resurser för att underlätta lärmiljön, dels genom att tillgängliggöra utbildningar och information ur ett funktionshinderperspektiv. 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Bolaget har under året arbetat aktivt med att främja hälsa och erbjuda samtliga medarbetare möjlighet till idrott, motion och friluftsliv. Bolaget tillhandahåller gym och lärarledd träning på samtliga anläggningar och kontor. Varje medarbetare ska känna att det finns aktiviteter som passar dem. Vidare tillhandahåller bolaget subventionerad massage för att förebygga värk som kan uppstå vid stillasittande arbete, men också kopplat till fysiskt tunga arbetsuppgifter. Bolaget finansierar även medarbetarföreningar för att främja både gemensamma personsociala och fysiska aktiviteter hos medarbetarna. Vidare arbetar bolaget aktivt för att motverka drog- och alkoholmissbruk genom samarbete med expertisorganisation som tillhandahåller stöd till chefer och medarbetare samtidigt som de drogtestar samtliga nyanställda. Bolaget erbjuder dessutom regelbundna hälsoprofiler, anonyma samtal hos företagshälsovården samt stadens subventionerade simhallskort. 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Bolaget har som målsättning att sträva mot en fossilfri och cirkulär verksamhet som är klimatpositiv och energieffektiv. Bolaget använder till största del energi från förnyelsebara energikällor och arbetar för att öka egenproduktionen av förnyelsebar el, framförallt genom installation av solceller. Genom att fasa ut fossila bränslen från bolagets verksamhet och minska utsläpp av metan- och lustgas samtidigt som växthusgaser binds och nyttiggörs strävar bolaget efter att bli klimatpositivt. I reningsverken produceras rågas, som i första hand ska uppgraderas till fordonsbränsle och kan därigenom ersätta användningen av fossila bränslen. Restenergi tillvaratas ur bolagets renade avloppsvatten, avloppsslam och insamlat matavfall. Då bolaget återför biogödsel och slam till jordbruk och tillgängliggör produkter för återbruk och återvinning, förs material och resurser in i nya kretslopp. Genom att verka för att dessa tillgängliggörs och är attraktiva i nya produktionskedjor Sid. 16 (51) eller användningsområden bidrar bolaget till ett mer cirkulärt samhälle. 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Stockholm Vatten och Avfall har under året deltagit i stadens gemensamma arbete med en samordnad strategisk miljö- och klimatkommunikation utifrån stadens Miljöprogram. Bolaget ska ha stockholmarna i fokus. Genom att lyssna på behoven ökar kundförståelsen, därefter anpassas budskap och kommunikationskanaler. Målet är att inspirera till aktiva och hållbara val. Kommunikationsaktiviteterna har bidragit till måluppfyllelsen. Under året har bolaget etablerat en kundpanel i systemverktyget Panelista. Med verktygets hjälp kan kunder snabbt inhämta synpunkter, ställa frågor och lämna kommentarer. Under året har frågor ställts exempelvis gällande nyhetsbrevet Hållbart Stockholm, tjänsten Returrundan, vattenbesparing, återbruken och julgransinsamling. Bolaget arbetar systematiskt med att minska utsläpp och öka återföring av restprodukter. Ett viktigt steg är att mäta och utvärdera lustgasbildningen på Henriksdal. Arbetet fortskrider enligt plan. Ett examensarbete pågår där både lustgasproduktionen från MBR-linjen och mätarna i vattenfas utvärderas, inklusive en första jämförelse mellan aktiv slamlinje och MBR-linje. Resultaten kommer ligga till grund för det fortsatta arbetet. En ansökan till Klimatklivet har skickats in för mätutrustning i ventilationen. Bolaget har en stor fordonsflotta och många arbetsmaskiner. Inom ramen för miljöprogrammet fortsätter arbetet med att byta ut arbetsmaskiner till eldrivna alternativ. En viktig aspekt är att optimera körsträckor och öka andelen fordon och maskiner som drivs på bränslen som medför att koldioxidutsläppen kan minskas. De maskiner som kan ersättas har bytts ut på Lovö, Norsborg och avloppsverken. På Bornsjön saknas ännu eldrivna jordbruksmaskiner som möter verksamhetens krav, men utvecklingen följs kontinuerligt. En dieseltruck återstår att byta under första tertialen 2026. Samtliga fordon inom VA leverans enhet produktion samt de ramavtalsupphandlade grävmaskinerna och lastbilarna drivs med förnyelsebart drivmedel (HVO100 och biogas). Optimeringen av pumpdrift och kemikalieanvändning har påverkats av lokala förutsättningar. På Norsborgs vattenverk har lågt filterutbyte och försenade pumpprojekt begränsat möjligheterna till planerade optimeringar. På Lovö vattenverk genomförs löpande justeringar, men större förbättringar har inte kunnat realiseras på grund av personalbrist. Ägardirektivets aktiviteter kopplade till samförbränning av slam och biobränsle har slutförts. Dialogpartners hos Stockholm Exergi är identifierade och dialogmöten för att bedöma möjligheterna till storskalig samförbränning har genomförts. Bolaget arbetar framgångsrikt med återföring av restprodukter till kretsloppet. All vattenverksmull har spridits på åkermark och allt producerat avloppsslam under 2025 är godkänt för spridning enligt Revaq och lagkrav. Slamentreprenören har dock valt att skicka 2,5 procent av årets slamproduktion till jordtillverkning. Utsläppsvärden från renat avloppsvatten är fortsatt stabila och ligger under miljötillstånden avseende kväve och fosfor. En fullständig analys och detaljerad redovisning av data finns i bolagets miljörapport, som lämnas in till tillsynsmyndigheten i slutet av mars 2026. Driftsättningen av Biolinje 7 vid Henriksdal har bidragit till att nästan halva flödet renas med modern membranreningsteknik. VA-verksamheten använder stora mängder energi för pumpning och reningsprocess och kommer att öka energianvändningen i och med ny reningsteknik och nödvändig kapacitetsökning. Bolaget Sid. 17 (51) arbetar för en så effektiv energianvändning som möjligt genom ett systematiskt arbete. Under 2025 har bolaget bland annat optimerat pumpning genom att rensa ledningar så att behovet av energi minskar. Bolaget arbetar löpande med förebyggande åtgärder och insatser i syfte att påverka beteenden och öka återbruk och återvinning. Åtgärder för att förebygga avfall har inarbetats i avfallsplanen och andra strategidokument. Under året har nära 30 föredrag och webbinarier om förebyggande av avfall och andra relevanta frågor inom avfallsområdet genomförts. Gamla Sätra ÅVC stängdes vid årsskiftet 2024-2025 och rivning med återbruksfokus genomfördes under året. En temporär ersättningsanläggning med en kapacitet om cirka 30-40% av gamla Sätra ÅVC har etablerats. Den temporära anläggningen, Skärholmens mini-ÅVC, öppnade i september 2025 och innebär en ytterligare insamlingspunkt för återbruk. Anläggningen är tillgänglig för fotgängare och är lokaliserad i centrummiljö nära boende. Parallellt har bolaget utrett en ny permanent återvinningscentral i Sätraområdet. Den 1 januari 2025 fick kommunerna ett insamlingsansvar för textilavfall. Bolaget har under året utökat utbudet av insamlingstjänster för textil, genom utökning av mobila tjänsteutbudet samt införande av textil fraktion i grovavfallsupphandlingen. Returrundans stopp har ökat från 224 stopp 2024 (56 unika platser) till 607 stopp, inklusive tre events 2025 (86 unika platser). Detta innebär en ökning med 169% i antal stopp. Pop-up återbruk har ökat från 119 verksamhetsdagar 2024 till 138 verksamhetsdagar 2025, en ökning med 16%. Totalt har 167 110 besökare nyttjat de mobila tjänsterna under 2025. Gällande eftersorteringsanläggningen Resursutvinning Stockholm har under året en successiv ökning av inkommande fordon och mängder skett. Löpande kalibrering och justering av anläggningen har vidtagits för att öka och förbättra utsorteringsgraden. Utsorteringsgrad av plast och metall har under året uppnått satta målvärden. Avseende matavfall i gröna påsar har anläggningens sorteringsfunktionalitet uppnåtts under året. Emellertid har innehållet i de utsorterade påsarna under året varit behäftat med stor andel felsorterat material. Under september uppnåddes sådan renhet att de utsorterade påsarna kunde lämnas till behandling. Utmaningen med felanvändning och felsortering i gröna påsar för matavfall kvarstår dock. Anläggningens klimatnytta kommer främst från utsortering av plast och metall. Beräkning av klimatnytta har gjorts med samma metod som för LCA-analysen för projektet. Baserat på de mängder som inkommit under 2025, med prognosticerade siffror för november och december, bedöms anläggningen ha möjliggjort en minskning av klimatpåverkan motsvarande 17 680 ton CO2-ekvivalenter. Prognosen för klimatnytta 2025 visar inte en helårseffekt på grund av uppstart och successiv ökning av mottagna mängder för sortering. Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet Sammanställning av Arbeta genomförda och pågående förebyggande i åtgärder i syfte att enlighet med förebygga uppkomst av avfallstrappan för att avfall minska uppkomsten Analys av avfall, bl.a. genom stärkt kommunikation gentemot Bolaget arbetar stockholmarna om hur kontinuerligt med förebyggande insatser för de kan återbruka eller återvinna textilier att påverka beteenden och öka återbruk och återvinning. Kunddialoger fokuserar på att minska avfall och förbättra Sid. 18 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet källsortering. Avfallsförebyggande åtgärder inarbetas i avfallsplanen. Kampanj om textilåterbruk och minskat nyköp har genomförts. Nyhetsbrevet Hållbart Stockholm lyfte budskap om kemikalier i ultra fashion och textil som resurs. Under året genomfördes närmare 30 föredrag och webbinarier. Bolaget arbetar enligt Fortsatt samverka framtagen rutin för anslutning med av dricksvattenfontäner. stadsdelsnämnder och Beställare är trafikkontoret trafikkontoret för att och Stockholm Vatten och underlätta Avfall är leverantör om installationen av förutsättningar finns. dricksvattenfontäner i områden som är inom riskzonen för värmeöeffekter Justering och Fortsatt verka för kalibrering av utfasning av fossil eftersorteringsanläggningen plast i samhället och i Resursutvinning Stockholm stadens i syfte att säkerställa fjärrvärmeproduktion, utsorteringsgrad av plast. bland annat genom Analys ökad utsortering och materialåtervinning av plast Justering och kalibrering av eftersorteringsanläggningen har kontinuerligt skett under året och genomförs löpande. En större kampanj genomfördes under hösten för målgrupp stockholmare med tema sortering av plastförpackningar. Därutöver har budskap om vikten att sortera ut plats förmedlats i nyhetsbrevet Hållbart Stockholm och i sociala medier. Säkerställa möjlig Fortsätta arbetet ersättningsplats samt ta med ersättningsplats fram underlag för för Sätra ÅVC inriktningsbeslut Analys En tillfällig ersättningsplats för Sätra ÅVC – Skärholmens mini-ÅVC – har färdigställts. Anläggningen är en mindre återvinningscentral där besökskapaciteten beräknas till ca 30 - 40 % Sid. 19 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet av gamla Sätra med vissa begränsningar av mottagna fraktioner. Ett inriktningsärende för ny permanent återvinningscentral i Sätra har beslutats av styrelsen för vidare behandling i KF. Genomföra Genomföra en omvärldsanalys av omvärldsanalys av biotekniska lösningar av biotekniska lösningar fettavskiljare för fettavskiljare, Analys utreda hur en dispens från tömning kan utformas samt utreda Uppdraget rapporterades till ekonomiska och bolagets styrelse i oktober ekologiska effekter, 2025. och komplettera med en pilot vid behov av mer kunskap, i syfte att minska utsläpp från transporter och sänka kostnader. Samverka med staden i I samarbete med strategisk miljö- och kommunstyrelsen, klimatkommunikation miljö- och Analys hälsoskyddsnämnden och trafiknämnden samordna nämnder En samordningsgrupp och bolag för en tillsammans med enhetlig och effektiv stadsledningskontoret, kommunikation i miljö- miljöförvaltningen och och klimatfrågor som trafikkontoret har arbetat stödjer stadens miljö- fram stödmaterial för och klimatmål och stadens verksamheter som medverkar till syftar till att förenkla och delaktighet och göra miljökommunikationen engagemang hos enhetlig. Under maj månad målgrupper och genomfördes en samarbetspartners stadsgemensam kommunikationskampanj. Arbetet fortsatte under hösten. AKTIVITET TILL Kartlägga flödena ÄGARDIREKTIV: Kartlägga av odebiterat vatten odebiterade flöden av och ta fram en strategi dricksvatten för hur mängden Analys odebiterat vatten ska minska i syfte att minska framtida Kartläggning av investeringsbehov och odebiterade flöden av energianvändning dricksvatten är färdigställd, resultat inkorporeras i arbetet med strategi för odebiterat dricksvatten. Redovisning av rapport sker under första kvartalet 2026. Sid. 20 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet Ta fram strategi för minskning av odebiterat flöde av dricksvatten Analys Underlag till en strategi för att minska mängden odebiterat dricksvatten är framtagen. Beslut väntas under våren 2026. AKTIVITET TILL Med stöd i ÄGARDIREKTIV: Identifiera genomförd utredning dialogpartner hos verka för en storskalig Stockholm Exergi och samförbränning av fastställa vilka slam och biobränsle medarbetare/chefer som tillsammans med ska företräda Stockholm Stockholm Exergi Vatten och Avfall i dialogen. Analys Dialogpartners på Stockholm Exergi har identifierats, arbetsgrupp är utsedd. AKTIVITET TILL ÄGARDIREKTIV: Verka för dialogmöten med Stockholm Exergi två till fyra gånger per år för lägesbedöma framdriftenför storskalig samförbränning av slam och biobränsle tillsammans med Stockholm Exergi. Analys Dialogmöten med Stockholm Exergi har genomförts för att undersöka möjligheten till storskalig samförbränning. Redogöra för hur Säkerställa att de bolaget inventerar var det kommunala bolagen lämpar sig att installera inventerar var det solceller på stadens tak lämpar sig att samt planerar för att installera solceller på installera solceller under stadens tak samt mandatperioden för att öka planerar för att den lokala elproduktionen installera solceller Analys under mandatperioden för att öka den lokala elproduktionen En bolagsövergripande inventering av potential till solcellsetableringar gjordes under 2021 och nu sker denna inventering löpande och sammanställs i bolagets solcellsplan som Sid. 21 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet uppdateras årligen. Möjligheten att installera solceller prövas aktivt vid varje möjlig investering och eventuellt avrådande motiveras. Etablera samverkan Utifrån framtagen med i planen identifierade långsiktig plan för berörda parter. biokolsproduktion Analys verka för en etablering av en biokolsanläggning i Resultat och slutsatser av genomförda utredningar staden redovisas i rapporten ”Biokolsproduktion i Stockholm, 2024”. Rapporten syftar till att tydliggöra förutsättningarna för att på sikt möjliggöra en framtida långsiktig produktion och användning av biokol inom staden. Bolagets leverans inkluderar även en plan för genomförande samt identifierade berörda parter. AKTIVITET TILL Utreda och vidta ÄGARDIREKTIV: Mäta och åtgärder som kan utvärdera lustgasbildningen minska utsläpp av med de nya mätarna i lustgas och metangas ombyggda MBR-linjen vid bolagens (membran) på Henriksdal. anläggningar och i Analys avloppsnätet Aktiviteten pågår enligt plan och kommer att fortsätta under 2026. Examensarbete har påbörjats under hösten för att utvärdera lustgasproduktionen från MBR-linjen och de installerade lustgasmätarna i vattenfas. Ansökan har skickats in till Klimatklivet för inköp av mätutrustning till mätning i ventilationen. Anpassat tjänsteutbud Verka för att skapa utifrån geografiska och förutsättningar för ökat målgruppsanpassade återbruk, etablera och strategier. driva återbruk i alla Analys delar av staden samt att erbjuda möjlighet för invånarna att Anpassning av tjänsteutbud pågår löpande. kunna reparera föremål och textilier Skärholmens mini-ÅVC öppnade 15 september. Anläggningen är tillgänglig Sid. 22 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet för fotgängare och är lokaliserad i centrummiljö nära boende. Utökning av Pop-up återbruket och Returrundan har resulterat i ökat antal besökare. Återbruken har regelbundet olika typer av event och workshops med återbrukstema, bland annat klädbytesdagar. På Återbruket i Rinkeby finns numera också en symaskin att nyttja precis som på Återbruket i Skärholmen. Andel matavfall 50,6 % 76 % till biologisk behandling Analys Under året har 37 775 ton separat utsorterat matavfall samlats in samt 303 ton i grön påse till RUS, totalt 38 078 ton. Sedan 2024 har mängden insamlat matavfall ökat med 1,5 procentenheter, en ökning med 1 149 ton jmf med 2024. Mätmetoden baseras på Naturvårdsverkets statistik enligt vilken den totala mängden tillgängligt matavfall för 2024 och 2025 har beräknats till 75 203 ton. Andel matavfall till biologisk behandling blir därmed 50,6%. Andel 99 70 % upphandlingar som bidrar till cirkularitet Analys Målet om genomförda upphandlingar som bidrar till cirkularitet uppnås. Elproduktion 68,8 MWh 179 MWh baserad på solenergi Analys Elproduktionen från solceller har ökat. Solcellsanläggning vid Bornsjön (Fågelsta Sid. 23 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet gård) har installerats och trots att den ännu inte är fullt färdigbesiktigad har den idrifttagits och börjat producera elektricitet. Bolaget har nu solcellsanläggningar i drift vid Lovö vattenverk, Talby kontor och Fågelsta gård vid Bornsjön. Flera solcellsanläggningar är planerade till 2026 och 2027. Solelproduktionen på Lovön har minskat jämfört med föregående år. Orsaken är inte i helhet klarlagd, men det finns tekniska problem med delar av anläggningen. Den är nedmonterad sedan december 2025 mot bakgrund av pågående projekt. Köpt energi i 181,7 GWh 181,3 GWh stadens organisation Analys Den köpta energin har ökat i verksamheten under året vilket nästan uteslutande kan härledas till Henriksdals reningsverk, där avloppsreningen har utrustats med nya membranfilter. Detta är en reningsmetod som är mer energikrävande vilket ökar elanvändningen. Relativ 0,61 0,57 energianvändning (kWh/enhet) (kWh/enhet) Analys Den relativa energianvändningen per m³ behandlat vatten har ökat jämfört med föregående år. Detta är en effekt av installationen av en mer energikrävande, Sid. 24 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet men samtidigt vattenkvalitetshöjande, reningsteknik vid Henriksdals reningsverk. Under året har dessutom något mindre vatten behandlats. Eftersom energianvändningen inte är helt linjär i förhållande till behandlad volym får detta en negativ påverkan på bolagets relativa energiindikator. Restavfall per 173 Kg/Inv 180 Kg/Inv invånare som går till förbränning Analys Restavfallet fortsätter att minska och uppgick till totalt 172,5 kg/inv. Målet för året har uppnåtts. Den totala mängden är 172 364 ton, inklusive grovavfall till förbränning. Som antal invånare har använts 998 782 personer i kommunen. Exploateringsnämnden ska i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB samt Stockholm Vatten och Avfall AB i samråd med kommunstyrelsen utreda och implementera på marknaden befintlig digital och standardiserad redovisning av miljö- och klimatdata för bygg- och anläggningsentreprenader i staden Analys Bolaget har deltagit i arbetsgruppen för budgetuppdraget. Det har inneburit bidrag i rapportskrivningen, enkät och under det Sid. 25 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet förankringsmöte som hölls. Bolaget ställer sig positivt till införande av ett standardiserat digitalt uppföljningssystem och har planerade aktiviteter för detta under nästkommande år. Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden och Stockholm Vatten och Avfall AB genomföra en metodutveckling av arbetssätt, verktyg och koncept för kommunikations- och dialogfrågor inom miljö- och klimatområdet Analys Metodutveckling av arbetssätt, verktyg och koncept har genomförts under året inom arbetsgrupp för miljö- och klimatkommunikation tillsammans med stadsledningskontoret, trafikkontoret och miljöförvaltningen. Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden och Stockholm Vatten och Avfall AB genomföra en metodutveckling av arbetssätt, verktyg och koncept för kommunikations- och dialogfrågor inom miljö- och klimatområdet Analys Metodutveckling av arbetssätt, verktyg och koncept har genomförts under året inom arbetsgrupp för miljö- och klimatkommunikation tillsammans med stadsledningskontoret, trafikkontoret och miljöförvaltningen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen, Sid. 26 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet servicenämnden, Stockholm Vatten och Avfall AB och i samråd med andra berörda nämnder och bolagsstyrelser implementera förslag utifrån föregående års budgetuppdrag om att kartlägga de materialflöden i staden som har störst miljö- och klimatpåverkan och ta fram förslag på åtgärder för ökad resurseffektivitet och cirkulära materialflöden Analys Bolaget har medverkat i det stadsgemensamma uppdraget Cirkulära materialflöden. En summering av genomförda åtgärder är framtagen, analys över respektive flöde och förslag på nya åtgärder. Servicenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och S:t Erik Markutveckling AB, och i samråd med arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB och Stockholm Vatten och Avfall AB planera för etablering av en återbrukscentral av byggmaterial för stadens verksamheter och i första hand pröva att driva verksamheten i egen regi Analys Bolaget medverkar i stadens arbete med detta. Årets planerade aktiviteter är genomförda. Trafiknämnden ska i samarbete med exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och Stockholm Vatten och Avfall AB ta fram en plan Sid. 27 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet och finansieringsmodell för att identifiera platser för insamling av förpackningar samt skrymmande förpackningar i staden för att möta kommande lagkrav Analys Arbete pågår i kontorsövergripande arbetsgrupp och styrgrupp för att säkerställa markfrågorna i staden kopplade till det kommunala insamlingsansvaret för förpackningar. Arbetet leds av trafikkontoret och förväntas fortgå under 2026. Trafiknämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och Stockholm Vatten och Avfall AB utreda vad som krävs och påbörja åtgärder för att efterkomma kravet på källsortering på välbesökta platser såsom parker och torg i enlighet med förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar Analys Arbete har pågått i kontorsövergripande arbetsgrupp och styrgrupp. Gällande uppfyllnad av kraven för förpackningsinsamling på välbesökta platser såsom parker och torg har avtal tecknats mellan Stockholm Vatten och Avfall och trafikkontoret avseende nyttjande av bolagets omlastningsplatser för förpackningsmaterial. 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Stockholm Vatten och Avfall bidrar till målet om ökad biologisk mångfald genom fortsatt implementering av skötselplanen för skog och mark runt Bornsjön samt genom nära samarbete med länsstyrelsen. Skötselplanen för Ryggbergens naturreservat är nu överenskommen och länsstyrelsen tar fram underlag för ersättning efter extern värdering. Dialog om nya områden pågår fortsatt. Skötselplanen som omfattar både skog och mark, ligger till grund för det fortsatta arbetet och finns tillgänglig via länsstyrelsens hemsida. Sid. 28 (51) Bolaget bidrar till en ökning av biologisk mångfald genom att bland annat arbeta med åtgärder i enlighet med framtagna lokala åtgärdsprogram (LÅP) för god vattenstatus. Bolaget har som en del av sitt grunduppdrag att avleda avloppsvatten med så liten miljöpåverkan som möjligt. I åtgärderna beaktar man möjligheten att stärka och utveckla den biologiska mångfalden genom aktiva val i utredningsskedet. Vid drift- och underhåll av dagvattenanläggningar beaktas också möjligheterna att stärka den biologiska mångfalden. Bolaget samverkar med staden inom ramen för Handlingsplan för klimatanpassning för att diskutera bland annat behov och åtgärder för att minska konsekvenserna av skyfall eller samhällsstörande regn. För att minska samhällsstörningarna behövs ofta en kombination av åtgärder där åtgärder som faller inom bolagets ansvar identifieras och läggs in i bolagets underhålls- och investeringsplaner. I åtgärderna beaktas möjligheten att öka den biologiska mångfalden. Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet AKTIVITET TILL Bistå ÄGARDIREKTIV: Delta exploateringsnämnden aktivt och bidra med med kompetens kompetens i arbetet gällande utformning av gällande utformning av skyfallsanläggningar skyfallsanläggningar under mark under mark i form av magasin. Analys Bolaget har deltagit i projektet som drivs av Trafikkontoret. Projektet kommer att leverera funktionsbeskrivningar samt konsekvensanalys av olika ansvarsformer som planerat. AKTIVITET MOT Fortsätta arbeta ÄGARDIREKTIV: med gränssnitt mellan Slutföra utredning skyfallslösningar och tillsammans med dagvattenlösningar trafiknämnden, samt aktivt söka möjliga exploateringsnämnden, externa stadsdelsnämnderna och finansieringskällor kommunstyrelsen i syfte att klargöra ansvaret mellan Stockholm Vatten och Avfall, trafiknämnden och stadsdelsnämnderna. Analys Utredningsarbetet är klart och har resulterat i att ett gemensamt tjänstutlåtande har skrivits fram och skickats ut på kontorsremiss till berörda förvaltningar inom staden. Projektet kommer även att följas av framtagande av processer, rutiner och avtal. Sid. 29 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet AKTIVITET TILL Implementera ÄGARDIREKTIV: skötselplan för bolagets Implementera skog och mark runt skötselplan för bolagets Bornsjön samt bistå skog och mark runt Länsstyrelsen Bornsjön samt bistå Stockholm i arbetet Länsstyrelsen Stockholm med att modernisera i arbetet med att Bornsjöns naturreservat modernisera Bornsjöns i linje med miljöbalken i naturreservat i linje med syfte att säkra sjöns miljöbalken i syfte att funktion som säkra sjöns funktion som reservvattentäkt, reservvattentäkt, skydda skydda värdefull skog värdefull skog och bidra och bidra till rekreativa till rekreativa värden. värden Analys Skötselplanen för Ryggbergens naturreservat är överenskommen. Ett underlag för ersättning tas fram av länsstyrelsen efter värdering av en extern part. Arbetet med ytterligare områden inom Bornsjön pågår. AKTIVITET TILL Vid utformandet av ÄGARDIREKTIV: Delta skyfallsanläggningar aktivt och bidra med under mark i samband kompetens i arbetet med gällande utformning av stadsutvecklingsprojekt, skyfallsanläggningar samverka med under mark. trafiknämnden och Analys exploateringsnämnden med hänsyn till Bolaget har deltagit i anläggningarnas drift och funktion projektet som drivs av Trafikkontoret. Trafiknämnden ska i samarbete med exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, berörda stadsdelsnämnder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB, Stockholm Vatten och Avfall AB och i samråd med kommunstyrelsen fortsätta arbetet med att ta fram åtgärdsplaner baserat på genomförd risk- och Sid. 30 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet sårbarhetsanalys för skyfall Analys Detta arbete har bolaget bidragit till i den grad som efterfrågats. Dock har många av de ursprungliga arbetsmomenten justerats eller tagits bort av staden under året. Trafiknämnden ska i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall AB och i samråd med kommunstyrelsen och Stockholms Stadshus AB utreda former för drift av stadens skyfallsanläggningar under mark Analys Bolaget har deltagit i projektet som drivs av Trafikkontoret, bland annat genom deltagande i workshops och konsekvensanalys. 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Bolaget arbetar för att möjliggöra användandet av elektrifierade fordon och anläggningsmaskiner för verksamheten och arbetar för att minska och effektivisera transporter. Under året har nya ramavtal för asfalt- och markåterställning tecknats och lastbilstjänster inom verksamhetsområdet har tilldelats. Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet Stockholms Hamn AB ska i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall AB fortsatt utreda förutsättningarna för en infrastruktur för distribution av flytande biogas (LBG) till sjöfarten på Stadsgårdskajen, varifrån en fossilfri Sid. 31 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet färjetrafik till Åbo planeras Analys Stockholms hamnar tillsammans med Stockholm Vatten och Avfall har genomfört en utredning för förutsättningar för LBG-distribution vid hamnarna. Stockholms hamnar har viss gasinfrastruktur som skulle kunna nyttjas för detta ändamål. 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer För att möta kommande lagkrav gällande läkemedelsrester i avloppsvatten pågår förstudie om läkemedelsrening (kvartär rening) vid Henriksdals reningsverk. Projektet följer tidplanen och samtliga tre delprojekt är i fas. Den tekniska förstudien har lämnat granskningshandlingar för arbetspaket två, där tre reningstekniker har utvärderats och en teknik har valts ut för vidare utredning. Pilotanläggningen byggs och planeras tas i drift under januari-februari 2026, och återkommande informationsträffar genomförs för att stärka kunskap och engagemang i linjen. Projektet har besökt Schweiz för att ta del av deras mångåriga erfarenhet av att driva reningsverk med läkemedelsrening. I övrigt sker rapportering till styrelsen via lägesrapport som skickas in årligen i september. Arbete med recipientmodellen fortskrider enligt plan och provtagningar har genomförts under september och oktober. Projektet arbetar även med att klarlägga hur den valda tekniken hanterar PFAS, men konstaterar att höggradig PFAS-rening sannolikt kräver betydande yta och höga kostnader. Det är viktigt att bolaget fortsätter kommunicera behovet av uppströmsarbete för att förhindra PFAS-föroreningar vid källan. Bolaget genomför åtgärder enligt de lokala åtgärdsprogrammen för god vattenstatus och för att få upp takten i genomförandet. En lägesrapport kring arbetet levererades till styrelsen för Stockholm Vatten i mars och i juni beslutades om nya mål för arbetet. Bolaget arbetar för att begränsa volymen av tillskottsvatten i ledningsnätet. Det medför både mindre risk för bräddningar av orenat avloppsvatten och att mindre vatten leds till reningsverken, vilket är positivt för verkets processer. Recipientkontroll inryms inom bolaget vilket innebär kontinuerlig insamling av data och analys av recipienters status. Varje år sammanställs Skärgårdsrapporten. Fokus ligger på skärgården som recipient för avloppsvatten från de tre största reningsverken, som drivs av Stockholm Vatten och Avfall samt Käppalaförbundet. Sedan 1968 sammanställs årliga undersökningsresultat i en skriftlig rapport som finns tillgänglig på svoa.se. Sammantaget visar resultaten att skärgårdens vattenkvalitet är relativt stabil, men fortsatt övervakning behövs för att hantera näringsbelastning och ekologiska förändringar. I den löpande förvaltningen av ledningsnätsanläggningen arbetar bolaget med att bland annat utreda och åtgärda felanslutningar, minska risken för bräddningar genom spolning och rensning av Sid. 32 (51) ledningar och pumpar samt att förnya ledningar. Arbetet leder till mindre risk för oönskade utsläpp som påverkar omgivningen negativt och bidrar till en tryggare leverans av vattentjänster. Samtliga kemikalier som används i produktion rapporteras på årlig basis i Chemsoft. Endast kemikalier som är godkända av bolagets kemikalieråd används av personalen i fält. Bolagsstyrelsens mål Periodens för Indikator Årsmål Aktivitet utfall verksamhetsområdet Antal åtgärder som 0 st 5 st Fortsätta arbetet lämnats över till med att ta fram och genomförande från de genomföra lokala lokala åtgärdsprogram för åtgärdsprogrammen stadens Analys vattenförekomster i syfte att uppnå miljökvalitetsnormerna Ett tjugotal för vatten förstudieutredningar har bedrivits i olika skeden under året. Hälften har avslutats utan att gå vidare till investeringsprojekt beroende på tekniska utmaningar eller platskonflikter. Arbetet är prioriterat men det är av olika anledningar svårt att finna realistiska och genomförbara lösningar på de åtgärder som har föreslagits i LÅP. En anläggning (Kräppladammarna) har dock kunnat färdigställas under året. Översyn av LÅP-arbetet påbörjades under våren och resulterade i ett beslutsärende till styrelsen den 12 juni. Beslutet gällde att skifta uppföljningen från antal platsspecifika dagvattenåtgärder till att istället följa upp och rapportera på den faktiska effekten av arbetet ute i recipienterna vilket ligger i linje med bolagets beting. Därför kommer bolaget från 2026 att rapportera effekterna av åtgärderna i enlighet med betingen i stället för antal platsspecifika åtgärder. Även andra åtgärder som bidrar till denna effekt kommer att redovisas, exempelvis arbetet med att åtgärda felanslutningar. Sid. 33 (51) Bolagsstyrelsens mål Periodens för Indikator Årsmål Aktivitet utfall verksamhetsområdet AKTIVITET TILL Utreda möjlighet och ÄGARDIREKTIV: förutsättningar för att Genomföra Förstudie installera Läkemedelsrening läkemedelsreningsteknik Henriksdal. vid Henriksdals Analys reningsverk för att möta kommande lagkrav Pågår enligt plan och förväntas slutföras Q4 2027. Samtliga tre delprojekt i utredningsskedet håller sin tidplan. Teknisk förstudie har levererat granskningshandling för arbetspaket två, där tre reningstekniker har utvärderats och en rekommendation har lämnats för vilken teknik som bör utredas vidare i sista arbetspaketet. Pilotanläggning byggs och planerad driftsättning är januari/februari 2026. Framtagande av recipientmodell pågår. De planerade två provtagningstillfällena har genomförts under september och oktober. Lägesrapport september 2025 har lämnats till styrelsen. Fortsatt utveckling av Utveckla samarbetet Ledstången för projekt på med stadens mark exploateringsnämnden Analys för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig planering Ledstångens dokument av VA-infrastruktur uppdaterades och lanserades under våren. Fortsatt förvaltning och utveckling av rutinen för ledstången samt löpande mötesserie Stockholm Vatten och Avfall och exploateringskontoret fortsätter framgent. Samplanering och samverkan i beredningen av investeringsbeslut avseende exploateringsprojekt Analys Under året har ett par exploateringsprojekt prövat formen för att Sid. 34 (51) Bolagsstyrelsens mål Periodens för Indikator Årsmål Aktivitet utfall verksamhetsområdet benämna varandra och synkronisera varandras investeringsbeslut inför fas "planera inför granskning". Detta avses att bli en ordinarie rutin framöver, organisationerna Stockholm Vatten och Avfall samt exploateringskontoret ser över och utvecklar former och formuleringar för detta under 2026. Ta fram en plan för Vara drivande i åtgärder kopplat mot stadens arbete med Agenda 2030, mål 6 Rent Agenda 2030:s mål 6 vatten och sanitet Rent vatten och sanitet Analys En plan för mål 6 är framtagen med befintliga aktiviteter som är planerade för 2026 inom Stockholm Vatten och Avfall och inom stadens organisationer i övrigt. En stor tyngd i planen ligger på de lokala åtgärdsprogrammen och de stora projekten SFA och SFV. Planen lyfter också fram identifierade behov att jobba vidare med i samarbete med andra verksamheter. Under 2026 ska ett systematiskt arbete för mål 6 tas fram. Andel avslutade 100 % 70 % bygg- och anläggningsentreprenader där varor miljöbedömts och loggats i Byggvarubedömningen Analys Samtliga projekt som avslutats under 2025 har loggats i byggvarubedömningen och för 2025 överträffas därmed årsmålet om minst 70%. Detta är positivt men i och med att projektportföljen även fortsatt innehåller ett flertal projekt som startats Sid. 35 (51) Bolagsstyrelsens mål Periodens för Indikator Årsmål Aktivitet utfall verksamhetsområdet för många år sedan och också varit igång under en period med mer otydliga rutiner och arbetssätt bedömer bolaget att det även de kommande åren är en rimlig förväntan att minst 70% av avslutade projekt ska vara loggade och bedömda i BVB. Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, Stockholm Vatten och Avfall AB samt andra berörda bolagsstyrelser se över hur samordningen av genomförandet av de lokala åtgärdsplanerna för vatten utifrån ett helhetsperspektiv kan förbättras och integreras i det löpande arbetet som samordningsgruppen för god vattenstatus genomför Analys Stockholm Vatten och Avfall har regelbundet bemannat och deltagit i flertalet forum för att samordna LÅP-arbetet på olika nivåer och i olika sammanhang. Stockholm Vatten och Avfall AB ska i samarbete med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden, samt i samråd med trafiknämnden, ta fram rutin och metoder för att i tidiga skeden planera för lokalt omhändertagande av dagvatten vid nybyggnation med fokus på naturbaserade lösningar Analys Som VA-huvudman har bolaget begränsad kontroll över vad som byggs uppströms, men Sid. 36 (51) Bolagsstyrelsens mål Periodens för Indikator Årsmål Aktivitet utfall verksamhetsområdet bidrar till lokal dagvattenhantering genom samarbeten i staden. Stadens dagvattenwebb innehåller styrande och rådgivande dokument, framtagna i samverkan med tekniska förvaltningarna och miljöförvaltningen i staden, för att stödja hållbara lösningar genom hela stadsbyggnadsprocessen. Den förvaltningsövergripande dagvattengruppen ansvarar för att uppdatera materialet, inklusive checklistor, rapportmallar och anläggningsbeskrivningar. Stockholms Hamn AB ska i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall AB samordna en gemensam och stationär lösning för hantering av grå- och svartvatten Analys Aktiviteten om att samordna en gemensam och stationär lösning för hantering av grå- och svartvatten ägs och drivs av Stockholms Hamn AB som också ansvarar för att bygga en anläggning. Bolaget bidrar med kompetens och erfarenheter i arbetet. Regelbundna avstämningar sker mellan bolagen. 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Stockholm Vatten och Avfall arbetar kontinuerligt för att bidra till kommunfullmäktiges mål genom att upprätthålla god kostnadskontroll och följa budget för både drift- och totalkostnader. Bolaget har medverkat i arbetet för framtagande av en handlingsplan för externfinansiering på Sid. 37 (51) stadsövergripande nivå. Bolaget har även tagit fram ett utkast av strategi för extern finansiering genom bidrag för att stödja bolaget arbete med att öka ekonomiska medel från externa bidrag. Investeringarna följer budget, där 60 procent av projekten uppfyller målet om max 15 procent avvikelse mellan inriktningsbeslut och genomförandebeslut. Samma nivå gäller för andelen BP2- beslut med livscykelkostnadsberäkning (LCC), som uppgår till 62,5 procent. Ny mall för LCC kommer att börja användas från årsskiftet. Bolagsstyrelsens Periodens mål för Indikator Årsmål Aktivitet utfall verksamhetsområdet Strategi för ökad extern Arbeta för att öka finansiering extern finansiering Analys En strategi för extern finansiering genom bidrag har tagits fram under året för att stödja bolaget arbete med att öka ekonomiska medel från externa bidrag. Implementering av strategin påbörjas tidigt 2026. Förbereda införandet Fortsätta arbetet av egen regi storbehållare. med att på sikt återta Analys delar av avfallshämtningen i egen regi Från och med april 2026 kommer bolaget hantera insamling i storbehållare i egen regi med personal och fordon. Den handlingsplan som är framtagen har följts. Samtliga erforderliga tillstånd är på plats, upphandling och beställning av lastväxlarfordon har genomförts och en ansökan om yrkestrafiktillstånd har gjorts. En trafikansvarig har utbildats och rekrytering av lastväxlarchaufförer pågår. Ta fram modell för Förstärka styrning, livscykelkostnadsanalys kontroll, uppföljning Analys och prioritering i pågående och kommande En första version av en investeringsprojekt LCC-modell finns samt säkerställa en för framtagen, vilken ska börja användas i alla detta ändamålsenlig investeringsbeslut från och egen organisation med februari 2026. Testning av modellen pågår. Det krävs fortsatt arbete Sid. 38 (51) Bolagsstyrelsens Periodens mål för Indikator Årsmål Aktivitet utfall verksamhetsområdet med att ta fram relevanta nyckeltal för bolagets egna drift- och underhållskostnader. Arbetet med detta är påbörjat och kommer att fortsätta under 2026. Tydliggör ansvar och roller - beställare och utförare Analys Aktiviteten är kopplad till den pågående arbetsströmmen att ta fram en modell för investeringsstyrning på bolaget. Tydliggörande kommer att tas fram i och med fastställandet av investeringsstyrningen. Uppdatering och utveckling av Projektstyrningshandboken Analys Ständiga förbättringar, utveckling och löpande arbete pågår. Den 1 september 2025 publicerades nya reviderade beslutsmallar för BP1 - BP6 i projektstyrningshandboken. Även nya rutiner och mallar har publicerats och nya aktiviteter tillkommer löpande. Strategisk översyn och Revidera revidering av anläggningsavgifterna anläggningsavgifter för vid nyanslutning till ökad täckningsgrad VA-nätet för att öka Analys bolagets täckningsgrad Anläggningsavgifterna för anslutning till VA- anläggningen har under 2025 setts över och i bolagets VA-taxa för 2026 sker en genomsnittlig höjning om cirka 33 % (liknande höjning som 2025). Justeringen bygger på differentierade höjningar på ingående delavgifter med mellan 10 och 45 % för villor respektive lägenhet i flerfamiljshus. Anläggningsavgifterna Sid. 39 (51) Bolagsstyrelsens Periodens mål för Indikator Årsmål Aktivitet utfall verksamhetsområdet täcker inte de motsvarande generella utgifter som bolaget har för att projektera, bygga och ansluta fastigheter till VA- anläggningen i flertalet exploaterings-, omvandlings- och förtätningsområden. Bolaget kommer därför att fortsätta arbetet med att utveckla modellen för beräkning av anläggningsavgifter i VA- taxan även kommande år. Parallellt fortgår arbetet med att stärka projektstyrningen inklusive metodstöd för kalkylering och riskhantering i syfte att beslut om investeringar och exploatering ska kunna fattas på väl underbyggt underlag där utfallet har god följsamhet mot budget och plan. Andel 100 60 % investeringsprojekt vars genomförandebeslut är i god överensstämmelse med inriktningsbeslut Analys Ett genomförandebeslut för projekt över 300 mnkr har tagits av kommunfullmäktige under T2 2025, vilket avser Oxtorgsgatan/Lästmakargatan (KF beslut från 16/6-2025). Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, Stockholm Vatten och Avfall AB och andra berörda nämnder och bolagsstyrelser genomföra en översyn av investeringsbehoven för Bällsta IP i syfte att ytterligare minska projektets investeringsutgifter Analys I området runt Bällsta gård, inom fastigheten Riksby 1:3 med flera, planerar Stockholms stad att bygga ett nytt idrottscentrum med Sid. 40 (51) Bolagsstyrelsens Periodens mål för Indikator Årsmål Aktivitet utfall verksamhetsområdet fokus på friidrott. På grund av förändrade omvärldsfaktorer, högre byggkostnader och ökade investeringar inom Stockholms stad har projektet pausats i tre år. Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB och Stockholm Vatten och Avfall AB ta fram en handlingsplan för att de kommande åren väsentligt öka andelen extern finansiering av omställnings- och utvecklingsprojekt från EU:s fonder och program samt andra finansiärer Analys Bolaget har medverkat i stadens arbete, genom deltagande i en referensgrupp. 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Stockholm Vatten och Avfall har arbetat proaktiv genom en rad aktiviteter under året för att ge fler stockholmare som står långt från arbetsmarknaden möjlighet till jobb. Bolaget har tillhandahållit platser för Stockholmsjobb, öronmärkta arbetstillfällen, vilka har haft till syfte att sänka trösklar och ge individer möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Interna stödresurser har bidragit med att marknadsföra och kartlägga verksamheternas möjlighet att erbjuda Stockholmsjobb för att underlätta för mottagande enheter att öka antalet platser. Utöver detta har bolaget bidragit med stöd till kontakten med arbetsmarknadsförvaltningen och jobbtorgen med annonser för lediga platser och administrerar av nya anställningar. Bolaget har under året erbjudit ungdomar feriejobb och tillhandahållit praktikplatser för att öka intresset och kunskapen om branschen, och i förlängningen bidra till ökad kompetensförsörjning. För att öka andel ferieungdomar och praktikanter samt underlätta mottagandet har bolaget bistått med bland annat stöd med annonsering, avtal, intyg och behörigheter. Därtill har bolagsgemensamma aktiviteter avlastat och skapat god inblick i flera yrkesroller. Det övergripande Sid. 41 (51) syftet har varit att stimulera till studieval inom kritiska kompetensområden. Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet Ta fram strategi för I ökad utsträckning sysselsättningskrav inom tillgängliggöra bolagets olika arbetsplatser genom inköpskategorier sociala krav i stadens Analys upphandlingar Under 2025 har en utredning genomförts för att identifiera områden inom ramen för respektive inköpskategori där krav på sysselsättning skulle kunna ställas. I en av kategorierna, verksamhetsgemensamma avtal, har detta inte gjorts då bedömningen är att en kategoristrategi för sysselsättningskrav inte är ändamålsenligt på grund av kategorins variation. Under 2026 kommer arbetet att fortsätta med att ta fram en lämplig ambitionsnivå för olika typer av sysselsättningskrav inom de kategorier där bedömningen gjorts att det är lämpligt, vilka framförallt är kategorierna Bygg- och anläggning och Avfall. Antal 34 st 30 st tillhandahållna platser för feriejobb Analys Under året har bolaget tillhandahållit 34 ferieplatser, vilket överträffar årsmålet. Platser har tillhandahållits både under sommar- och höstlovet. Antal 10 st 5 st tillhandahållna platser för Stockholmsjobb Analys Under året har bolaget tillhandahållit tio platser för Stockholms-jobb. Sid. 42 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet Bornsjö- verksamheten har utarbetat ett stående koncept där de kan erbjuda flertalet platser årligen. 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Bolaget har under året arbetat aktivt med att utveckla ledarskapet genom att kontinuerligt tydliggöra och följa upp förväntningarna för samtliga chefer/teamledare samt erbjuda relevanta utvecklingsinsatser. I ledarstrategin framgår det att ledare ska präglas av tillgänglighet, kommunikation, tillit och mod. Ledarstrategins intentioner återkommer såväl i chefsintroduktionen som i bolagets genomförda ledarprogram. Bolaget arbetar kontinuerligt med att utveckla aktivt medarbetarskap och levandegöra personalpolicyn genom att omsätta den i konkreta aktiviteter. Policyn belyser vikten av medarbetares ansvarstagande, delaktighet och möjlighet till lärande, utveckling och inflytande och en hälsosam och säker arbetsmiljö där alla behandlas på samma respektfulla sätt. Samtliga medarbetare och ledare introduceras till policyn. Årligen följer bolaget upp hur väl medarbetare och ledare förhåller sig till policyn, dels genom enkäter dels genom uppföljning av bland annat mål- och resultatsamtal. För att säkerställa en trygg och säker arbetsplats anordnar bolaget en årligt återkommande arbetsmiljövecka i syfte att öka kompetens och engagemang kring arbetsmiljöfrågor och för att bidra till en stärkt säkerhetskultur. Bolaget har under året implementerat ett nytt systemstöd i ILS för att underlätta för verksamheterna att utföra arbetsmiljöuppgifterna. Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet Utföra Arbeta för att riskbedömning för att stadens medarbetare identifiera vilka inte utsätts för hot, verksamheter som har rasism eller otillbörlig risk att utsättas för påverkan hot, rasism eller otillbörlig påverkan. Analys Bolaget har under året undersökt och riskbedömt verksamheternas risk för hot och våld. Under 2026 avser bolaget identifiera vilka verksamheter som har risk för rasism och otillbörlig påverkan. Sid. 43 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet Vidta förebyggande åtgärder i de identifierade verksamheterna för att reducera risken. Analys De verksamheter som har identifierat risk för hot och våld har tagit fram lokala åtgärder för att reducera riskerna. Under 2026 kommer riskerna analyseras på bolagsnivå för att identifiera om bolagsgemensamma åtgärder även kan underlätta arbetet. Aktivt 81 83 Medskapandeindex Analys Bolaget har minskat en indexenhet jämfört med förra året, och arbetar aktivt med att förbättra indexet till nästa mätning. Bland annat pågår bolagsövergripande utvecklingsarbete av arbetssätt för styrning och uppföljning vilket förväntas ge positiv effekt på delindexet styrning. Därtill arbetar verksamheterna med lokala handlingsplaner som syftar till att förbättra resultaten lokalt 3,2 % 3,5 % Sjukfrånvaro Analys Sjukfrånvaron fortsätter att förhålla sig väl till måltalet. Förbyggande hälsoarbete riktat till medarbetare med fysiskt krävande arbetsuppgifter har haft god effekt. Även möjlighet till Sid. 44 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet distansarbete beräknas påverka sjuktalen i positiv riktning då det reducerar risken för smittspridning. I utredningssamtal som genomförts har det kunnat konstateras att frånvaron i hög utsträckning berott på omständigheter som till inte är arbets- relaterade. Bolaget fortsätter arbetet att aktivt minska sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro 1,5 % 1,5 % dag 1-14 Analys Korttidssjukfrånvaron är lägre jämfört med 2024 som då var på 1,8 procent. Förbyggande hälsoarbete riktat till medarbetare med fysiskt krävande arbetsuppgifter har haft god effekt. Även möjlighet till distansarbete beräknas påverka sjuktalen i positiv riktning då det reducerar risken för smittspridning. I utredningssamtal som genomförts har det kunnat konstateras att frånvaron i hög utsträckning berott på omständigheter som till inte är arbets- relaterade. Bolaget fortsätter arbetet att aktivt minska sjukfrånvaron. 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Under året har bolaget genomfört verksamhetsanalyser med fokus på skyddsvärda tillgångar, hot, sårbarheter och risker, vilket har lett till flera genomförda och föreslagna åtgärder. Bolaget har genomfört sin säkerhetsskyddsanalys och färdigställt en säkerhetsskyddsplan. Arbetet har Sid. 45 (51) genomförts i dialog med stadsledningskontorets säkerhetsavdelning. Under augusti har kapacitetsproblem inom vattenförsörjningen avhjälpts genom väl genomförda kommunikationsinsatser, inte minst via media där frågan fick stort genomslag. Vattenkonsumtionen minskade med cirka 10 - 15 procent jämfört med beräknad konsumtion i samband med kapacitetsproblemen. Bolaget noterar även att det tycks finnas en ökad förståelse och beredskap i samhället. Bolaget arbetar aktivt för att upprätthålla hög beredskap och stärkt rådighet genom att både hantera akuta händelser och utveckla verksamheten för framtida krav. Målet är att bräddningar från reningsverken endast ska ske vid kraftig nederbörd. Under året har fem orenade bräddningar som inte varit kapacitetsberoende inträffat, bland annat till följd av strömavbrott, pumpstyrningsproblem och stopp i silgaller. De fem händelserna omfattade tillsammans cirka 11 210 m³ orenat vatten, vilket motsvarar en mycket liten andel av den totala inkommande mängden avloppsvatten under året. Händelserna har hanterats snabbt och åtgärder för att förebygga liknande incidenter pågår. Det förebyggande underhållet prioriteras för att minska sårbarheter i anläggningarna. Andelen utfört förebyggande underhåll (arbetsorder) uppgår till 59 procent, något under årsmålet på 65 procent. Minskningen påverkas av stora mängder ovidkommande material, resursbegränsningar och eftersläpning hos leverantörer. Serviceprogram för centrifuger och pumpar samt samordning av SFA- leveranser förväntas öka andelen förebyggande underhåll framöver. Vattenkvaliteten är fortsatt mycket hög – samtliga analyserade dricksvattenprover uppfyller kemiska och mikrobiologiska krav och visar inga onormala förändringar. Under året har bolaget genomfört 1 056 analyser, varav endast tre överskred gränsvärdena, vilket ger ett utfall nära 100 procent. Inom bolaget finns en väl fungerande jour- och beredskapsorganisation. Arbete pågår för att stärka den civila beredskapen inom området. Området arbetar för en bra mix av arbete i egen regi och arbete med hjälp av entreprenörer och konsulter. Området påverkas och involveras också i arbetet med stadens handlingsplan för klimatanpassning. Bolaget skapar via lagerverksamheten intern trygghet med hög funktionalitet inom bolagets funktion och säkerhet. Med material och teknik i medarbetarnas närhet kan haverier åtgärdas på kort tid och därmed inte påverka samhällsfunktionen över någon gräns där det upplevs besvärligt. Lagerverksamheten hanterar även de nödvattentankar som bolaget har i händelse av avbrott i leveransen via ledningsnätet. Bolaget är representerade i Stockholms stads sektor för Livsmedels- och dricksvattenförsörjning. Bolaget leder sektorn för Kommunalteknisk försörjning och kulturarv där avlopps- och avfallshantering ingår. Under året har bolaget deltagit i framtagandet av sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalyser (SRSA) inom respektive sektor, i enlighet med Stockholms stads process och tidplan. Utifrån sektorernas SRSA togs under hösten sedan gemensamma beredskapsplaner med stadsövergripande förmågehöjande åtgärdsförslag fram inom sektorerna. Bolaget har genomfört två krisledningsövningar, i enlighet med den beslutade utbildnings- och övningsplan som tagits fram för bolagets krisledningsorganisation. Under året har åtgärdsarbetet för bolagets interna risk- och sårbarhetsanalys för cykeln 2024–2025 genomförts inom respektive samhällsviktig verksamhet, i enlighet med Stockholm stads tidplan. Åtgärderna från analysen syftar till att på olika sätt höja bolagets förmågor och öka bolagets beredskap. Majoriteten av de åtgärder som togs fram i analysarbetet 2024 har genomförts. De åtgärder som kvarstår och som avdelningarna beslutat att arbeta vidare med under 2026 har omhändertagits i respektive avdelnings ordinarie arbetsprocesser. Dessa åtgärder kommer fortsätta följas upp även under 2026. Sid. 46 (51) Bolaget har under året tillsammans med Bygg- och anläggningskategorins huvudägare, Exploateringskontoret, och kategorins andra delkategoriägare, SISAB påbörjad flertalet aktiviteter inom kategorin. Det finns en utmaning med kategorin då den är stor och omfattande varför ett grundarbete just nu utförs för att få tillgång till korrekt data för att på detta sätt kunna genomföra en kategoriprofil och efterföljande analyser. I januari kommer en uppmaning att gå ut till samtliga förvaltningar och bolag om att genomföra en städning av avtalen i kategorin för att på detta sätt skapa ordning och reda och struktur. Strategiarbete är vidare påbörjat avseende mallar för kategorin i syfte att skapa transparens mot leverantörsmarknaden. Idag har olika bolag och förvaltningar olika krav och kravtexter på liknande behov vilket skapar otydlighet särskilt i form av styrning inom olika typer av hållbarhetskrav. Arbete är även påbörjat för en gemensam strategi avseende sociala krav inom kategorin. I nyhetsbrevet Hållbart Stockholm har stockholmarna uppmuntrats att alltid ha vatten hemma som en del av hemberedskapen. Under sommaren genomfördes en kampanj på stadens informationstavlor och sociala medier om det egna ansvaret vid stora regn och vikten av att skydda fastigheter mot översvämningar. Systematiskt informationssäkerhetsarbete Enligt anvisningarna ska bolaget beskriva det systematiska informationssäkerhetsarbetet. Under 2025 genomförde bolaget omfattande insatser, bland annat kartläggning och förteckning av samtliga personuppgiftsbehandlingar samt konsekvensbedömningar för alla personuppgiftsbehandlingar som bedömdes innebära högrisk för de registrerade. Samtliga system och en stor del av informationstillgångarna är informationssäkerhetsklassade. Därtill har ett flertal insatser med riskanalyser och åtgärder genomförts för att utveckla cybersäkerheten och för att kunna möta det nya lagkravet inom ramen för NIS2. Även nya styrande och stödjande dokument har tagits fram för informationssäkerhet, cybersäkerhet och integritetsskydd samt AI. Ett flertal utbildningar har genomförts under året för exempelvis GDPR, grundutbildning informationssäkerhet, analysmetoder, AI och NIS. Målet 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden uppfylls delvis då målvärde ej uppnås för en av indikatorerna. Indikatorn, som 2024 hette Andel upphandlade avtal där kontinuerlig uppföljning genomförts, förändrades för 2025 till Andel prioriterade avtal där uppföljning genomförts. Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet Bolaget har en Delta i arbetet dokumenterad riskacceptans inom stadens med valda skyddsåtgärder för sektorsorganisation för att möjliggöra kvalitetssäkrade civil beredskap. prioriteringsåtgärder för vattenreservoarer och vattenverk Analys Bolaget har tagit fram dokument som grundas i slutsatser från utförda verksamhetskyddsanalyser. Två av elva vattenreservoarer är utvalda representanter för nulägesbilden av det befintliga Sid. 47 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet verksamhetsskyddet med inriktning fysiskt skydd. Vidare har flertalet skyddsåtgärder inom bolaget utvärderats med verksamhetsskyddsanalyserna som underlag. Arbetet med att genomföra liknande verksamhetsskyddsanalyser för bolagets vattenverk har genomförts. Leda respektive delta i framtagande av sektorsövergripande beredskapsinriktning respektive beredskapsplan. Analys I enlighet med Stockholms stads process och tidplan har en gemensam beredskapsplan tagits fram för sektorn Kommunalteknisk försörjning och kulturarv under hösten 2025. I planen har analysen i sektorns SRSA konkretiserats till förmågehöjande stadsövergripande åtgärdsförslag. Beredskapsplanen lämnades in till staden den 12 december. Arbetet med stadens beredskapsinriktning sattes under hösten på paus. Leda respektive delta i framtagande av sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Analys Under första halvåret 2025 ledde och deltog bolaget i framtagandet av en sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalys (SRSA), för sektorn Kommunalteknisk försörjning och kulturarv, i enlighet med Stockholms stads process och tidplan. Sektorns slutliga SRSA skickades enligt instruktion in i maj. Andel 90,03 % 70 % elektroniska inköp Analys Andel 69 % 82 % prioriterade avtal där Sid. 48 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet uppföljning genomförts Analys Under 2025 har indikatorn gjorts om varför det inte går att titta på historiken. Bolaget håller vidare på att se över modellen för hur samordningen av avtalsuppföljning sker i bolaget. Nu redovisas endast de avtal som prioriterats för en större uppföljningsinsats samt hur många som har genomförts. Kommunstyrelsen, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem och AB Svenska Bostäder ska som del i stadens uppdrag om krisberedskap och civilt försvar i samråd med äldrenämnden, stadsdelsnämnderna och Stockholm Vatten och Avfall AB etablera ett arbetssätt för återkommande kommunikationsinsatser om hemberedskap Analys Arbete har pågått inom en arbetsgrupp i staden där bolaget har ingått som remissinstans. Bolaget har kommunicerat om hemberedskap kopplat till bolagets tjänster i nyhetsbrevet Hållbart Stockholm och på svoa.se. 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Utöver säkerhetsskydd och verksamhetsskydd återfinns inom bolaget även linjesäkerhet. Detta avser misskötsamheter, mindre säkerhetsincidenter och det skydd som implementeras lokalt för att täcka ett säkerhetsbehov ute i verksamheten som inte avser bolagskritiska tillgångar och processer eller ingår i verksamhetens övergripande säkerhetskoncept. Bolaget arbetar aktivt för att motverka välfärdsbrott. Förutom att aktivt arbeta mot jäv och korruption inom ramen för inköps- och upphandlingsverksamheten samt uppföljning av avtalsefterlevnad bedrivs även internt arbete att inga välfärdsbrott ska begås av medarbetare. Sid. 49 (51) Uppförandekoden är en situationsguide som vägleder medarbetare att agera korrekt i olika situationer. Guiden ses över årligen för att den ska vara aktuell och för att alla ska förstå innehåll och innebörd. Utbildning sker löpande och i samband med introduktion av nya medarbetare. Vid misstanke om oegentligheter har bolaget tydliga processer för att snabbt och kraftfullt hantera situationen. Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet Fortsätta arbetet Med stöd i lokal med prevention mot lägesbild och analys oegentligheter och vidta sociala och ekonomisk brottslighet situationella Analys brottsförebyggande och trygghetsskapande Ekonomi åtgärder utifrån det Bolaget har under året egna ansvarsområdet arbetet med hur avtalsförvaltning ska utvecklas. I detta arbete pågår en utredning om hur bolaget ska arbete med olika former av samordnade stickprovskontroller för att på detta sätt upptäcka oegentligheter. Vidare har inköpsenheten genomfört en utredning om deltagande i den ideella föreningen rättvist byggande som fokuserar sin verksamhet på att motverka oegentligheter inom byggbranschen. Inom ramen för bolagets inköpskategorier ska en analys genomföras avseende risker inom olika kategorier där underleverantörsledet borde vara föremål för uppföljning och stickprovskontroller. Bolaget har vidare genomfört en revision på städavtalet då misstankar om bristande arbetsvillkor kom in via visselblåsarfunktionen. Denna revision är pågående. Sid. 50 (51) 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Agenda 2030 Inom arbetet med Agenda 2030, mål 6 Rent vatten och sanitet, har bolaget tagit fram en plan som innehåller de planerade aktiviteterna för 2026 som ska utföras av Stockholm Vatten och Avfall och av stadens organisationer i övrigt. En stor tyngd i planen ligger på de lokala åtgärdsprogrammen och de stora projekten SFA och SFV. Planen lyfter också fram identifierade behov att jobba vidare med i samarbete med andra förvaltningar och bolag. Bolaget har arbetat utifrån Stockholms stads program för mänskliga rättigheter (MR-programmet) inom ramen för arbetet med ”Aktiva åtgärder för likabehandling” (vilket sker i enlighet med diskrimineringslagen, 2008:567). Under året har bolaget upprättat en handlingsplan för den kommande två-årsperioden där huvudfokus ligger på aktiviteter inom området kunskap och välfärd och där målgruppen primärt utgörs av befintliga och presumtiva chefer och medarbetare, grundat på att verksamhetens till stora delar bedrivs inom slutna anläggningar. Vidare har, i enlighet med handlingsplanen, ett arbete med att ta fram kunskapshöjande åtgärder initierats där såväl informations- som utbildningsinsatser planeras. Därtill har bolaget påbörjat förberedelser för införande av systemstöd för kartläggning, analys och uppföljning av ”Aktiva åtgärder för likabehandling”. Övrigt Dataskydd Bolagets GDPR årsrapport är bifogad. Systematiskt kvalitetsarbete Utifrån stadens kvalitetsprogram har bolaget under 2025 arbetat för att främja kvalitetsutveckling, innovation och digitalisering. Bolaget arbetar bland annat med neurala nätverk och inferens-teknik för att bedömningar av skador på avloppsledningar, en pilotanläggning vid Henriksdals reningsverk för ökad kunskap om läkemedelsrening och PFAS rening samt samarbetet med Water Wise Societies. Inom bolaget pågår ett gemensamt arbete för att utveckla kvalitet och effektivitet genom flera olika arbetsströmmar, vilka nämns nedan. Målbilden är en kund- och affärscentrerad verksamhet med ensade styr- och stödfunktioner. Styrmodell och styrkort Som en följd av bolagets beslutade målbild reviderades bolagets övergripande styrmodell 2025. Syftet var att rikta ytterligare fokus på områden där bolaget har stor förbättringspotential utifrån stadens krav och resultat från till exempel genomförda granskningar. Dessa områden stödjer verksamhetens utveckling i linje med bolagets vision och verksamhetsidé. Ekonomistyrning Arbetsströmmen syftar till att skapa bättre kontroll över bolagets investeringar, kostnader och skapa rutiner och strukturer för att underlätta för alla att fatta ekonomiskt hållbara och kloka beslut. Ny Sid. 51 (51) ekonomistyrningsmodell togs fram 2025 med implementering från 1 januari 2026. Styr- och samverkansmodell IT En gemensam styr- och samverkansmodell innebär att det skapas en tydlig balans för vem som är ansvarig och hur arbetet med underhåll och utveckling av IT-tjänster ska ske. Rollerna för olika styr- och stödverksamheter och för respektive kärnverksamhet blir tydligare. Under året har en bolagsövergripande implementering av stadens beslutade styr- och samverkansmodell för underhåll och utveckling av it-stöd, pm3 startats. Målet på sikt är att nya arbetssätt ska ge goda förutsättningar för att öka förmågan till digitalisering, effektivisera och öka verksamhetsnyttan av den IT som redan finns. Under året har även en större insats genomförts för att säkerställa registerförteckningar, klassningar och PUB-avtal inom bolaget. En analys av nya cybersäkerhetslagen har utförts och resulterat i ett utökat samarbete med stadens centrala funktioner för IT och säkerhet. Detta för att möjliggöra följsamhet i rapportering och uppföljning såsom den nya lagen kräver. Huvudprocesskarta Bolaget fortsätter intensifiera arbetet med utveckling och implementering av bolagets styr- och ledningssystem, i syfte att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig styrning av verksamheten. Införandet av det nya styr-och ledningssystemet tydliggör arbetet med att med att uppfylla bolagets målbild genom att arbeta processinriktat, med ständiga förbättringar. En mer strukturerad styrning kommer i förlängningen öka bolagets förmåga och förutsättningar till innovation och ständiga förbättringar inom hela verksamheten, exempelvis stöds arbetet med strategisk tillgångsförvaltning genom att underlätta för ständiga förbättringar. Under 2025 togs ny huvudprocesskarta fram och arbete med att utveckla processerna påbörjades. Detta arbete fortsätter 2026. Innovationer Stockholm är en av 18 europeiska städer som valts ut att delta i Bloomberg Philanthropies Innovation Team-program (i-team). Med stöd och ekonomiskt bidrag från Bloomberg Philanthropies kommer staden att inrätta ett särskilt innovationsteam med uppdrag att stärka livsmedelsberedskapen och motverka illegal nedskräpning. Delen som Stockholm Vatten och Avfall är engagerad i handlar om att minska den utbredda illegala dumpingen vid återvinningsstationer. Uppföljning av intern kontroll Bolagets internkontrollplan är bifogad. December 2025 Resultaträkning - ackumulerat Miljoner kronor Stockholm Vatten AB Stockholm Avfall AB Koncernen Utf 2025 Bud 2025 Avv Avv % P2 2025 Avv Avv % Utf 2025 Bud 2025 Avv Avv % P2 2025 Avv Avv % Utf 2025 Bud 2025 Avv Avv % P2 2025 Avv Avv % Taxebaserade intäkter 2 645 2 654 -9 -0,3% 2 615 +30 1,2% 1 217 1 249 -32 -2,5% 1 205 +12 1,0% 3 861 3 902 -41 -1,1% 3 819 +42 1,1% Övriga intäkter 808 737 +71 9,7% 770 +38 4,9% 260 223 +37 16,5% 251 +9 3,4% 1 034 931 +103 11,0% 989 +45 4,5% Summa externa intäkter 3 453 3 391 +62 1,8% 3 385 +68 2,0% 1 477 1 472 +5 0,4% 1 457 +20 1,4% 4 895 4 833 +62 1,3% 4 808 +87 1,8% Aktiverat arbete 154 172 -18 -10,2% 152 +2 1,5% 0 0 -0 -97,3% 0 +0 40,0% 156 172 -17 -9,7% 153 +2 1,5% Övriga rörelseintäkter 79 74 +6 7,9% 81 -2 -2,5% 0 0 +0 0 -0 -92,4% 0 0 +0 0 +0 Summa intäkter 3 687 3 636 +51 1,4% 3 618 +68 1,9% 1 477 1 472 +5 0,3% 1 457 +20 1,4% 5 050 5 005 +45 0,9% 4 962 +89 1,8% Varor/Material/Kemikalier -102 -117 +15 -13,0% -101 -1 1,1% -34 -46 +12 -26,0% -32 -2 6,3% -136 -163 +27 -16,7% -133 -3 2,4% Entreprenadkostnader -429 -461 +32 -6,9% -467 +38 -8,2% -844 -952 +108 -11,3% -858 +14 -1,6% -1 246 -1 387 +142 -10,2% -1 299 +53 -4,1% Fastighets- och lokalkostnader -123 -124 +1 -0,6% -118 -5 4,2% -26 -56 +30 -53,5% -28 +2 -6,4% -149 -180 +31 -17,4% -145 -3 2,2% IT-kostnader -102 -96 -5 5,7% -102 +0 -0,2% -6 -4 -1 31,9% -5 -1 24,9% -103 -99 -4 3,9% -104 +0 -0,5% Energikostnader -190 -209 +19 -9,2% -197 +6 -3,2% -7 -18 +10 -58,8% -8 +1 -7,3% -197 -227 +30 -13,1% -204 +7 -3,4% Skadeståndskostnader 8 -30 +38 -126,9% -9 +17 -188,3% 0 0 -0 65,5% 0 -0 188,4% 8 -30 +38 -126,8% -9 +17 -188,1% Förvaltningskostnader -14 -11 -3 32,2% -13 -2 13,5% -77 -74 -4 5,1% -81 +3 -3,8% -14 -152 +137 -90,6% -152 +138 -90,6% Konsultarvoden -131 -145 +15 -10,1% -143 +12 -8,7% -9 -7 -2 23,4% -11 +2 -20,7% -137 -45 -92 202,2% -56 -81 143,3% Inhyrd personal -44 -45 +0 -0,7% -49 +5 -9,3% -8 -1 -7 953,1% -7 -0 2,2% -52 -45 -6 13,9% -56 +5 -8,3% Personalkostnader -713 -769 +56 -7,3% -743 +30 -4,1% -70 -72 +2 -2,7% -69 -1 1,7% -782 -840 +58 -6,9% -811 +29 -3,6% Övriga externa kostnader -274 -209 -64 30,7% -254 -20 7,7% -152 -140 -12 8,8% -154 +2 -1,1% -423 -349 -74 21,2% -405 -18 4,4% Summa driftkostnader -2 113 -2 217 +103 -4,6% -2 195 +82 -3,7% -1 233 -1 370 +137 -10,0% -1 253 +19 -1,5% -3 231 -3 518 +288 -8,2% -3 375 +144 -4,3% Driftresultat 1 573 1 420 +154 10,8% 1 423 +150 10,5% 243 102 +142 139,1% 204 +39 19,1% 1 820 1 487 +333 22,4% 1 587 +233 14,7% Avskrivningar -708 -692 -16 2,3% -705 -3 0,4% -60 -66 +6 -8,5% -60 +0 -0,2% -768 -758 -11 1,4% -765 -3 0,4% Finansnetto -574 -656 +82 -12,6% -600 +27 -4,4% -32 -38 +6 -15,4% -34 +2 -4,6% -608 -696 +88 -12,7% -636 +28 -4,4% Summa kapitalkostnader -1 282 -1 348 +66 -4,9% -1 305 +23 -1,8% -92 -104 +11 -11,0% -94 +2 -1,8% -1 376 -1 454 +78 -5,3% -1 401 +25 -1,8% Resultat efter kapitalkostnader 292 72 +220 305,8% 118 +173 146,6% 151 -2 +153 -8219,3% 110 +41 36,8% 444 33 +411 1231,9% 186 +258 139,0% Skatt 2 0 +2 -49 +51 -104,2% 0 0 +0 -23 +23 -100,3% 2 0 +2 -72 +74 -103,0% Resultat efter skatt 294 72 +222 308,7% 69 +225 325,5% 151 -2 +153 -8223,5% 88 +64 72,4% 446 33 +413 1238,4% 114 +332 292,1%