S:t Eriks Försäkrings budget: Lägre kostnader och bättre digitalisering

[Beslutsmening 7 Flerårsbudget.pdf] 2026-03-13 Ärende nr 7: Flerårsbudget, bilaga 8. Förslag till beslut: Styrelsen föreslås godkänna flerårsbudget för S:t Erik Försäkring. --- [8 Trearsplan 2027-2029.pdf] Sid. 1 (8) 2026-03-06 Treårsplan 2027-2029 Tertial 1 2026 S:t Erik Försäkrings AB Sid. 2 (8) Innehållsförteckning Analys av bolagets verksamhet.......................................................................................................................3 Investeringar...............................................................................................................................................5 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning..........................................6 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer.....................6 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla..........6 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd.........................6 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden.......................................7 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser...........................................................................7 Bilagor Bilaga 1: SEF Flerårs Budget 2027-2029 Sid. 3 (8) Analys av bolagets verksamhet Bolagets uppgifter Bolaget ska förmedla försäkringslösningar och minimera kommunkoncernens försäkringskostnader. S:t Erik Försäkring ska svara för att det finns en effektiv riskfinansiering av anläggningar och verksamheter ägda av staden och närstående bolag. Bolaget ska bistå i arbetet med att förbättra riskhanteringen för samtliga berörda enheter inom kommunkoncernen samt stärka det förebyggande arbetet om klimatrelaterade vattenskador och bränder i stadens fastigheter. Bolaget ska också arbeta för att sänka stadens skadekostnader genom att stödja det skadeförebyggande arbetet i stadens förvaltningar och bolag med fokus på försäkringsbara risker samt risker som omfattas av lagen om skydd mot olyckor. Den ekonomiska utvecklingen De senaste två åren har bolaget haft ett lägre skaderesultat inom egendomsprogrammet än tidigare under 2020-talet. Sedan 2020 har kostnaderna vid flera tillfällen överskridit bolagets stop-loss. Under samma period mer än fördubblades bolagets kostnader för återförsäkring. Under 2024-2026 har kostnadsökningen för återförsäkring bromsats in och varit i stort sett oförändrad. Detta har medfört att även den premie stadens verksamheter och bolag betalar varit i stort sett oförändrad under samma period. Tabellen nedan visar att det finns en direkt koppling mellan skadekostnad och bolagets resultat. De år som skadekostnaderna inom egendomsprogrammet varit höga har bolaget gått med förlust. Det finns alltid en eftersläpning i inrapportering av antalet skador (inträffade men ej rapporterade), vilket medför att framför allt antalet skador för 2025 sannolikt kommer att revideras upp. 2025 2024 2023 2022 2021 Antal skador (exkl. 194 276 258 211 273 olycksfall) Skadekostnad, 57 46 96 45 86 mnkr (exkl. olycksfall) Resultat före 26 45 -3 17 -14 boksluts- dispositioner och skatt, mnkr Solvenskapitalkvot 471% 371% 301% 320% 310% (SCR) För 2025 var bolagets resultat efter finansnetto för 26 mnkr vilket beror på lägre skadekostnader än budgeterat. Resultatet för 2024 var 45 mnkr, även det som en följd av låga skadekostnader. Antalet inrapporterade skador för 2025 var lägre än föregående års men skadekostnaden var högre. I tabellen ovan är skador inom olycksfall exkluderat. Tabellen tydliggör att bolagets skadekostnader är mycket volatila och påverkar bolagets ekonomi till mycket stor del. Det är tydligt att skadekostnaderna fluktuerar kraftigt mellan åren och att höga skadekostnader får en direkt effekt på bolagets resultat. S:t Erik Försäkring hade per 2025-12-31 en solvenskapitalkvot (SCR-kvot) om 471 procent. Enligt S:t Erik Försäkrings riktlinjer får inte SCR-kvoten understiga 150 procent och den ska alltid överstiga lagkravet på 100 procent. SCR-kvoten visar att bolaget går in i planperioden välkapitaliserat och väl rustat att möta riskerna i verksamheten även under en negativ utveckling. Vid en negativ utveckling bedöms åtgärder för att återställa bolagets kapitalisering kunna vidtas i god ordning. Effekter av förändringar i självbehåll och självrisker För att bryta bolagets ökande skade- och återförsäkringskostnader, och därmed uppnå den optimerande nivå Sid. 4 (8) som behövs för en sund återförsäkringsverksamhet, höjdes bolagets självbehåll för 2025. Det höjda självbehållet innebär att stop-lossgränsen höjdes från 80 mnkr till 120 mnkr. Då bolaget i sin helhet har en god solvensnivå är det rimligt att bolaget bär mer av egen risk. Under 2026 har bolaget höjt självrisken för fastigheter från 10 till 20 prisbasbelopp. Detta för att minska mängden småskador som belastar skaderesultatet samt stimulera till skadeförebyggande åtgärder. I och med höjningen har bolaget en självrisk som är i nivå med övriga kommuncaptives i Sverige. Under planperioden kommer bolaget att noga följa vilken effekt den förändrade självrisken får. Resultatutveckling under planperioden I underlaget till flerårsbudget har bolaget räknat med något ökade premieintäkter under planperioden. Detta beror på att premierna kommer att indexeras med byggkostnadsindex för flerbostadshus samt KPI. För perioden 2027-2029 har bolaget räknat med en indexuppräkning om 3 % per år. Hur inflationen utvecklas får en direkt följd för bolagets premiesättning. Bolaget kommer under planperioden att följa och utvärdera vilken eventuell effekt den höjda självrisken får på bolagets premiesättning. Återförsäkringsmarknadens utveckling har stor påverkan på bolaget under planperioden. Under perioden 2019-2024 såg bolaget en hårdnande återförsäkringsmarknad med minskad kapacitet och ökade priser. Återförsäkringsupphandlingen för 2026 medförde att, precis som för 2025, kostnaden i stort sett var oförändrad. Även om det för tillfället är lågkonjunktur så bidrar lägre inflation och lägre räntor till en ökad optimism inom försäkringsbranschen. Avkastningen på tillgångarna och den finansiella ställningen är fortsatt god för försäkringsföretagen. Det osäkra globala ekonomiska och säkerhetspolitiska läget innebär emellertid ökade risker och osäkerhet på hur utvecklingen kommer att bli. Detta till trots är bedömningen att aktörerna på återförsäkringsmarknaden har kapacitet vid bolagets kommande återförsäkringsupphandlingar. Som en följd av höjda självrisker för 2026 bedöms bolagets skadekostnader under planperioden sjunka från dagens nivå. Därmed blir det av än större vikt för stadens bolag och förvaltningar att arbeta skadeförebyggande så att antalet skador minskar och de egna skadekostnaderna sjunker. S:t Erik Försäkring kommer att arbeta för att vara ett stöd till stadens bolag och förvaltningar i detta arbete. Det prognostiserade rörelseresultatet innan skatt under planperioden beräknas till 1 mnkr per år och motsvarar kommunfullmäktiges resultatkrav. Resultat i bolaget påverkas till största delen av skaderesultatet. Av naturliga skäl kan resultatet komma att variera kraftigt beroende på om det blir skadedrabbade år eller inte. Över tid räknar dock bolaget med att visa ett genomsnittligt resultat om 1 mnkr. Utveckling av verksamheten Bolaget ska kontinuerligt se över rutiner för att om möjligt hitta nya metoder och hjälpmedel som kan öka effektiviteten och hålla de administrativa kostnaderna låga. Bolaget ser kontinuerligt över nivåer på försäkringspremier och självrisker. Avsikten är att i största möjliga mån försöka differentiera dessa så att de gynnar de som bedriver ett bra skadeförebyggande arbete, påvisar sänkta skaderesultat samt full ut tar hänsyn till ökade återförsäkringskostnader. Skadeförebyggande arbete Med anledning av kommunfullmäktiges ambitioner avseende skadeförebyggande arbete reserverar bolaget 1,5 mnkr årligen för detta ändamål under perioden. Avsikten är att stärka nätverk för att byta information, stödja skadeförebyggande initiativ och förbättra de digitala verktygen. Bolaget har avtal med KTH om en kommundoktorand inom det skadeförebyggande området under perioden 2024-2026. Doktoranden fokuserar på skador hos stadens bostadsbolag och arbetar för närvarande med att analysera försäkringsdata och byggnadsinformation för att hitta smarta sätt att förebygga skador. Syftet är att under avtalets sista år implementera effektiva åtgärder. Under planperioden kommer bolaget att arbeta för att implementera releventa delar av forskarnas resultat hos stadens verksamheter. Förenklad rapportering S:t Erik Försäkring har som ambition att det ska vara så enkelt som möjligt för kunderna att anmäla skada, följa sitt ärende, komplettera vissa uppgifter och föra en dialog med skadereglerarna. Därför genomförs ett Sid. 5 (8) projekt för att utveckla en "min sida" i bolagets försäkringssystem. All information och kommunikation mellan vårdnadshavare/skadelidande och skadereglerare inom olycksfallsförsäkringen hanteras via "min sida". Under planperioden kommer bolaget att genomföra ett projekt för att genomföra "min sida" även för stadens förvaltningar och bolag. Verksamhetsutveckling genom it I bolagets arbete med att öka effektiviteten och hålla de administrativa kostnaderna låga kan verksamhetsutveckling genom it vara en möjliggörare. Eftersom försäkring är en informationsintensiv verksamhet där stora mängder data hanteras kan bland annat AI få framtida påverkan på försäkringsverksamhet. Behovet av att effektivt hantera och analysera data fortsätter att öka i snabb takt. S:t Erik Försäkring har under 2025 påbörjat arbetet med att utveckla verksamheten med hjälp av it. Bolaget kommer under planperioden att fortsätta arbetet med effektivisera och utveckla verksamheten med hjälp av it. Informationssäkerhet DORA är den gemensamma EU-förordningen som syftar till att stärka motståndskraften hos finansiella företag och leverantörer av IT-tjänster mot cyberattacker och incidenter. Den trädde i kraft 2025 och omfattar ämnen som hantering av IT-risker, tester, rapportering och övervakning. Detta ställer krav på finansiella entiteter att hantera risker kopplade till informations- och kommunikationsteknik vilket innefattar att ställa krav på avtalsparter som levererar IKT-tjänster och att anpassa sina interna riktlinjer och rutiner. Under planperioden kan DORA-förordningen komma att kompletteras av tekniska standarder som närmare ska specificera vissa av de krav som finns i DORA-förordningen, vilket kommer att medföra ytterligare implementeringsarbete för bolaget. Under planperioden kommer S:t Erik Försäkring att arbeta för att stärka bolagets informationssäkerhet. Ändringar i Solvens II-direktivet Ett betänkande av utredningen om nya regler om krishantering för försäkringsföretag och ändringar i Solvens II-direktivet presenterades i september 2025. Utredningen lämnar förslag till hur det nya EU- direktivet om återhämtning och resolution av försäkrings- och återförsäkringsföretag och ändringar i Solvens II-direktivet ska genomföras i svensk rätt. Remissinstanserna har i stort tillstyrkt förslagen till nya regler och någon gång under planperioden bedöms de nya reglerna träda i kraft. Förslaget innehåller möjligheter till förenklad rapportering då hänsyn föreslås tas till till proportionalitet för små och icke- komplexa företag, captives samt anpassade regler för bolag som inte är små och icke-komplexa. Strategiska upphandlingar under planperioden Under planperioden kommer bolaget att genomföra ett flertal upphandlingar som är av strategisk karaktär. Det gäller bland annat upphandling av försäkringssystem, skadekonsulter, riskingenjörstjänster och försäkringsmäklartjänster. Hållbarhet Utöver att hålla stadens försäkringskostnader så låga som möjligt måste S:t Erik Försäkring bedriva en hållbar och effektiv verksamhet. Bolaget deltar i moderbolagets arbete med att införa CSRD Det har införts ändringar i Solvens II- direktivet som i Sverige ska tillämpas från den 30 januari 2027. Härigenom kommer ett krav införas på att analysera och rapportera om hur klimatförändringsscenarier kan påverka bolaget. Under planperioden kommer S:t Erik Försäkring att se över och uppdatera rutinerna för bolagets Orsa-rapportering avseende just klimatförändringsrisker i förhållande till försäkringsföretaget. Investeringar Bolaget planerar inte att göra några investeringar under planperioden. Sid. 6 (8) 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Verksamheten i bolaget ska ha en så låg negativ miljöpåverkan som möjligt. Bolaget ska bidra till stadens miljöprograms genomförande. Vidare kommer bolaget att bidra till moderbolagets CSRD-rapportering. Genom att stödja verksamheterna, även strategiskt, med förebyggande arbete kan klimatrelaterade skador minskas och därmed reduceras de försäkringsbara riskerna. 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Sedan år 2022 ställs det krav på försäkringsföretag att identifiera och bedöma hållbarhetsrisker i företagsstyrningen. Det har införts ändringar i Solvens 2- direktivet som i Sverige ska tillämpas från den 30 januari 2027. Härigenom kommer ett krav införas på att analysera och rapportera om klimatförändringsscenarier. Mot bakgrund av detta har Finansinspektionen formulerat kriterier för sin granskning som i korthet innebär att bolagets Orsa-rapporter, när de nya kraven börjar gälla, ska innehålla en sammanställning av all väsentlig exponering för klimatförändringsrisker. S:t Erik Försäkring kommer därför under planperioden att se över och uppdatera rutinerna för Orsa-rapporterna avseende just klimatförändringsrisker i förhållande till försäkringsföretaget. Bolaget kommenterar det skadeförebyggande arbetet under mål 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd. 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Bolagets lönsamhetsmål är att över tiden visa en vinst om 1 mnkr om året efter finansiella intäkter och kostnader. 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd S:t Erik Försäkring ska under perioden arbeta för att bedriva verksamheten så effektivt som möjligt. Arbetet i företaget ska bedrivas så kostnadseffektivt som möjligt inom ramen för vad bolagets övriga mål tillåter. Bolagets rutiner ses kontinuerligt över för att om möjligt hitta nya metoder och hjälpmedel som kan öka effektiviteten och hålla de administrativa kostnaderna låga. En ökad grad av digitalisering kan vara en möjlig väg. Ett exempel är den "min-sida"-funktion som bolaget införde under 2025 för skadelidande/vårdnadshavare för olycksfallsförsäkringen. Under planperioden planerar bolaget att vidareutveckla detta till att även gälla för förvaltningar och bolag gällande egendoms- och ansvarsförsäkringen. Bolaget håller även på att se inom vilka områden verksamhetsutveckling genom it kan bidra till en effektivare verksamhet. En annan väg är till att hålla de administrativa kostnaderna låga är att dela funktioner med andra bolag. S:t Erik Försäkring delar idag lokaler med Stockholmsregionens Försäkring AB (SRF). Vidare delar S:t Erik Försäkring IT-ansvarig med SGA Fastigheter och S:t Erik Markutveckling samt delar dokumentcontroller Sid. 7 (8) med Stockholms Hamn och Stockholms Business Region. Möjligheten att dela ytterligare funktioner med andra bolag kommer att ses över löpande under perioden. Bolaget har avtal med KTH om en kommundoktorand inom det skadeförebyggande området under perioden 2024-2026. Doktoranden fokuserar på skador hos stadens bostadsbolag och arbetar för närvarande med att analysera försäkringsdata och byggnadsinformation för att hitta smarta sätt att förebygga skador. Under planperioden kommer S:t Erik Försäkring att arbeta för att implementera resultatet från projektet i stadens verksamheter. 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Bolaget fortsätter under perioden att säkerställa att bolaget står till sektorsorganisationens förfogande vid behov. 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser S:t Erik Försäkring kommer att fortsätta arbetet med att säkerställa att policys och program avseende hot, rasism eller otillbörlig påverkan är uppdaterade samt vidare fortsätta det kontinuerliga arbetet med att bidra till att motverka välfärdsbrottslighet. Som försäkringsbolag omfattas S:t Erik Försäkring av regelverket för försäkringsbolag och står under Finansinspektionens tillsyn. Som ett led i detta finns fyra särskilda kontrollfunktioner, riskhanteringsfunktion, internrevision, aktuarie och regelefterlevnadsfunktion. Funktionerna granskar och Sid. 8 (8) kontrollerar bolaget, vilket redovisas i rapport till styrelsen vid varje styrelsemöte. Bolaget genomför även uppföljning av leverantörer, vilket också granskas av funktionerna. St Erik Försäkrings AB - Flerårsbudget Resultaträkning (tkr) Reviderad Budget Treårsplan Treårsplan Treårsplan 2026 2027 2028 2029 Premier Premieintäkt 188 600 194 258 200 086 206 088 Avgiven återförsäkring -78 400 -80 752 -83 175 -85 670 Premie för egen räkning 110 200 113 506 116 911 120 419 Försäkringsersättningar Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Summa försäkringsersättningar f.e.r. -87 550 -88 012 -90 547 -93 158 Driftskostnader -29 650 -30 495 -31 364 -32 260 Personalkostnader -15 000 -15 450 -15 914 -16 391 Lokalkostnader -1 100 -1 133 -1 167 -1 202 Revisionsarvode -450 -464 -477 -492 IT-tjänster (Insman, IA, GSIT, Tieto) -3 600 -3 708 -3 819 -3 934 Skadeförbyggande arbete -1 500 -1 500 -1 500 -1 500 Konsultarvoden samt övrigt -8 000 -8 240 -8 487 -8 742 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat -7 000 -5 000 -5 000 -5 000 Kapitalavkastning 8 000 6 000 6 000 6 000 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 1 000 1 000 1 000 1 000 Förändring av säkerhetsreserven Skatt -206 -206 -206 -206 Resultat efter skatt 794 794 794 794 Balansräkning (tkr) Reviderad Budget Treårsplan Treårsplan Treårsplan 2026-12-31 2027-12-31 2028-12-30 2029-12-30 Tillgångar Placeringstillgångar Lån till Stockholms stad i form av koncernkonto 414 973 412 139 412 933 413 727 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska skulder Oreglerade skador 20 000 50 000 50 000 50 000 Övriga fordringar 1 000 1 000 1 000 1 000 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 000 1 000 1 000 1 000 SUMMA TILLGÅNGAR 436 973 464 139 464 933 465 727 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Aktiekapital 100 000 100 000 100 000 100 000 Reservfond 5 900 5 900 5 900 5 900 Balanserat resultat 138 766 165 932 166 726 167 520 Periodens resultat 794 794 794 794 Summa eget kapital 245 460 272 626 273 420 274 214 Obeskattade reserver Säkerhetsreserv 72 478 72 478 72 478 72 478 Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) Oreglerade skador 115 089 115 089 115 089 115 089 Andra avsättningar Skatter - - - - Övriga skulder 2 000 2 000 2 000 2 000 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 946 1 946 1 946 1 946 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 436 973 464 139 464 933 465 727 Fleråringen 2027-29 S:t Erik Försäkrings AB Bilaga 1. Bolaget ska redogöra för hur väsentliga IRO:er integreras i bolagets affärsmodell och strategi samt finansiell effekt. Sammanfattning (max 1 A4) S:t Erik Försäkring är stadens försäkringsbolag och bedriver enbart kontorsverksamhet samt har ingen producerande verksamhet eller några fysiska tillgångar bortsett från kontorsmöbler. Kontorslokal hyrs av stadens fastighetskontor. Bolaget vare sig äger eller kontrollerar några källor som medför till direkta utsläpp av växthusgaser. S:t Erik Försäkrings finansiella tillgångar förvaltas ansvarsfullt på ett koncernkonto hos Stockholms stad. Den största påverkan för S:t Erik Försäkring har ur ett CSRD-perspektiv är inom frågor som rör den sociala hållbarheten. Med det avses aspekter rörande den egna arbetskraften. De för bolaget mest väsentliga områdena finns under ESRS G1 Styrning, S1 Egen arbetskraft samt S4 Konsumenter och slutanvändare. Bolagets klimat- och miljöpåverkan är relativt låg beroende på att bolaget bedriver administrativ verksamhet i förhyrd kontorsmiljö och inte äger vare sig fastigheter, arbetsmaskiner eller andra fordon. S:t Erik Försäkrings finansiella tillgångar förvaltas ansvarsfullt på ett koncernkonto hos Stockholms stad. Sid. 2 (5) EI Klimat Påverkan S:t Erik Försäkring bedriver enbart kontorsverksamhet och (Impact) har ingen producerande verksamhet eller några fysiska tillgångar bortsett från kontorsmöbler. Kontorslokal hyrs av stadens fastighetskontor och el ingår i hyran. Bolagets behov av energi innefattar försörjning av serverhallar hos extern leverantör samt generella kontorsbehov av el och uppvärmning. S:t Erik Försäkrings påverkan på koncernens utsläpp av växthusgaser, användning av fossil energi eller kommuninvånarnas utsläpp av växthusgaser är mycket begränsad och bedöms därför vara ej väsentlig Risker I och med att väsentligheten är så låg inom område ser vi (Risks) inga större risker. Möjligheter I och med att väsentligheten är så låg inom område ser vi (Opportunities) inga större risker. Affärsmodell Bolaget bedriver kontorsverksamhet av administrativ art.. Strategi Delta i stadens gemensamma upphandlingar. Ökad digitalisering. Bolaget har antagit den stadsövergripande rese- och mötespolicyn. Finansiella effekter Kan leda till ökade kostnader till följd av gröna val Ej monetära termer (OPEX). Koncernperspektiv Fortsatt arbete med samordning kring upphandlingar. Sid. 3 (5) G1 Styrning Påverkan Ansvarsfullt företagande är centralt för S:t Erik Försäkrings (Impact) värderingar och styrning. Förvaltning av förbindelser med leverantörer har påverkan. Risker Bristande regelefterlevnad. (Risks) Möjligheter Goda relationer med leverantörer skapar stabila och (Opportunities) pålitliga leverantörskedjor. Affärsmodell Genom gemensamma kommunkoncernövergripande styrdokument och policys säkerställs att vi och våra leverantörer tar ansvar för påverkan, risker och möjligheter. Strategi S:t Erik Försäkring har en oberoende regelefterlevnadsfunktion som ansvarar för att övervaka och kontrollera att bolaget följer lagar, föreskrifter och interna regler. Bolaget har antagit och arbetar efter Stockholms stads styrdokument inom jämställdhet och mångfald såsom Program för lika rättigheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, Program för tillgänglighet och delaktighet, Program för mänskliga rättigheter, Stockholms stads personalpolicy och antidiskrimineringsklausuler används vid upphandlingar. Vidare har bolaget en av styrelsen fastställd värdegrund. S:t Erik Försäkring har en styrelse som består av opolitiska tjänstemän. Finansiella effekter Bristande regelefterlevnad kan leda till att bolaget betalar Ej monetära termer1 fel pris för en tjänst (OPEX). Koncernperspektiv Samordning kring gemensamma styrdokument för kommunkoncernen. Sid. 4 (5) S1 Egen arbetskraft Påverkan Väsentliga hållbarhetsämnen för S:t Erik Försäkring är (Impact) arbetsvillkor samt likabehandling och lika möjligheter för alla. Bolaget påverkar genom att ha kollektivavtal, periodisk lönekartläggning utifrån jämställdhetsperspektiv, lönekriterier kopplade till bolagets mål och lönerevision i en uppstyrd process. Risker Bristande efterlevnad av styrdokument vad gäller (Risks) arbetsvillkor och likabehandling kan leda till hög personalomsättning. Möjligheter Goda arbetsmiljö medför att bolaget är en attraktiv (Opportunities) arbetsgivare. Affärsmodell Bolaget har antagit Stockholms stads personalpolicy. Bolaget är anslutet till FAO:s kollektivavtal sedan många år tillbaka. Varje år genomför bolaget en lönekartläggning. Bolaget följer svensk lagstiftning gällande föräldraledighet och ledighet för vård av barn. Bolaget erbjuder även arbete på distans till viss del och har riktlinjer för detta arbete utarbetade med lokal facklig organisation. Strategi Bolaget ser kontinuerligt över den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för att kunna förbättra den. Finansiella effekter Hög personalomsättning kan leda till produktionsbortfall Ej monetära termer samt kostnader för inhyrning av tillfällig personal (OPEX). Koncernperspektiv Samordning kring gemensamma styrdokument för kommunkoncernen kring arbetsvillkor samt likabehandling och lika möjligheter för alla. Sid. 5 (5) S4 Konsumenter och slutanvändare Påverkan Informationssäkerhetsfrågan är central för bolaget. Störst (Impact) risk för påverkan finns inom området personlig integritet. Risker Läckage genom bristande hantering eller intrång skulle (Risks) kunna leda till kränkningar av skadelidandes personliga integritet. Risk för sanktionsavgifter i fall av brist på regelefterlevnad av DORA eller GDPR. Möjligheter Bolaget arbetar för att IT-system ska vara effektiva och (Opportunities) robusta, DORA-efterlevnad minskar risker och stärker regelefterlevnad. Affärsmodell S:t Erik Försäkring lyder under DORA-förordningen. DORA ska säkerställa att finansiella företag kan förebygga, hantera och återhämta sig från IKT-relaterade incidenter och cyberhot. DORA harmoniserar kraven på IT-riskhantering, incidentrapportering, digital motståndskraft och testning inom hela EU:s finanssektor. Bolaget har även antagit Riktlinje för Informationssäkerhet i Stockholms stad samt har bland annat en egen riktlinje för hantering av personuppgifter. Strategi Bolagets regelefterlevnadsfunktion samt finansinspektionen granskar att bolaget följer DORA-förordningen. Finansiella effekter Vid brist på regelefterlevnad av DORA eller GDPR eller Ej monetära termer större dataläckor utdöms sanktionsavgifter (OPEX) Koncernperspektiv Samordning kring gemensamma upphandlingar inom it samt gemensamma styrdokument för kommunkoncernen.