Pengar till psykisk hälsa och självmordsprevention i Stockholm 2026

Psykisk ohälsa är en stor utmaning för folkhälsan och samhällsekonomin i Sverige och globalt. Under början av 2025 lanserades en nationell strategi inom området,Det handlar om livet. Det är en bred och målmedveten ansats från nationellt håll för att långsiktigt utveckla arbetet inom området psykisk hälsa och suicidprevention.Staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har sedan 2012 gemensamt bedrivit ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla insatserna inom området genom årliga överenskommelser om utvecklingsmedel till kommuner och regioner. Parterna enades i december 2025 om en ny överenskommelse för 2026 som följer inriktningen i den nationella strategin. Den andel som tillfaller Stockholms stad är totalt 28,3 mnkr.I föreliggande tjänsteutlåtande beskriver förvaltningen övergripande hur medel för 2025 har fördelats och ber om delegation att fördela 2026 års medel. [Tjänsteutlåtande - Statliga stimulansmedel inom psykisk hälsa och suicidprevention - Rapportering 2025 samt delegation för 2026.pdf] Socialförvaltningen Tjänsteutlåtande Avdelningen för strategi och utveckling Dnr SOF 2026/112 2026-02-26 Sida 1 (9) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Lovisa Kim Socialnämnden Telefon: 08-50825288 2026-03-24 Emma Fredriksson Telefon: 08-50825154 Statliga stimulansmedel inom psykisk hälsa och suicidprevention Rapportering 2025 samt delegation inför 2026 Förvaltningens förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som en redovisning av hur medel fördelats inom ramen för överenskommelsen om insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2025 (28,6 mnkr). 2. Socialnämnden ger socialdirektören delegation att fördela de statliga medel som Stockholms stad tilldelats inom ramen för överenskommelsen om strategiska insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention under perioden 2026, (28,3 mnkr). Sammanfattning Psykisk ohälsa är en stor utmaning för folkhälsan och samhällsekonomin i Sverige och globalt. Under början av 2025 lanserades en nationell strategi inom området, Det handlar om livet. Det är en bred och målmedveten ansats från nationellt håll för att långsiktigt utveckla arbetet inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har sedan 2012 gemensamt bedrivit ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla insatserna inom området genom årliga överenskommelser om utvecklingsmedel till kommuner och regioner. Parterna enades i december 2025 om en ny överenskommelse för 2026 som följer inriktningen i den nationella strategin. Den andel som tillfaller Stockholms stad är totalt 28,3 mnkr. I föreliggande tjänsteutlåtande beskriver förvaltningen övergripande Socialförvaltningen hur medel för 2025 har fördelats och ber om delegation att fördela Avdelningen för strategi och utveckling 2026 års medel. Storforsplan 36 Box 44 Bakgrund 123 21 Farsta Växel 08-50825000 Beräkningar av sjukdomsbördan i Sverige och internationellt har Fax återkommande visat att psykisk ohälsa har en stor betydelse för socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/112 Sida 2 (9) både folkhälsan och samhällsekonomin. Psykisk ohälsa förväntas 2030 därtill vara den dominerande folkhälsoutmaningen – inte bara i Sverige utan också globalt. Självskattade besvär av exempelvis ängslan, oro och ångest har ökat kraftigt över tid i hela befolkningen. Därutöver medför såväl psykisk ohälsa som suicid stora konsekvenser för såväl individen som för anhöriga, närstående och efterlevande. Det kan till exempel handla om ett ökat behov av hälso- och sjukvård och omsorg, försämrade förutsättningar för försörjning och familjebildning samt försämrade möjligheter att nå kunskapsmålen i skolan, att etablera sig på arbetsmarknaden och att delta i samhället. Staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har sedan 2012 gemensamt bedrivit ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla insatserna inom området genom årliga överenskommelser om utvecklingsmedel till kommuner och regioner. I januari 2025 presenterade regeringen Det handlar om livet – nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Strategin ger en långsiktig inriktning för arbetet fram till år 2034. Psykisk hälsa och suicidprevention berör hela samhället och individens hela livslopp och därför omfattas insatser inom en bredd av områden. Arbetet är ett gemensamt ansvar som kräver insatser från flera sektorer i samhället, såväl det offentliga som det privata, från civilsamhällets organisationer och från individerna själva. Den nationella strategin, nya socialtjänstlagen och omställningen till God och nära vård har en gemensam riktning. De betonar tidiga insatser, ökad tillgänglighet och stöd nära individens vardag. Samverkan mellan kommun, region och andra aktörer lyfts fram som avgörande. Fokus flyttas från akuta och reaktiva insatser till långsiktigt, kunskapsbaserat och hållbart arbete. Ärendet I detta tjänsteutlåtande redogörs översiktligt för hur statsbidragen inom psykisk hälsa och suicidprevention fördelats över staden år 2025. Vidare föreslås att socialdirektören får delegation att fördela 2026 års medel. Rapportering av föregående års medel För år 2025 tilldelades kommuner och regioner stimulansmedel utifrån befolkningsunderlag inom ett antal prioriterade områden, varav tre berör kommunerna. Staden erhöll följande summor: 1. Barn och unga: 16,9 mnkr för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga 2. Personer med komplexa behov med särskilt fokus på samsjuklighet: 8,2 mnkr för att utveckla arbetet med Statliga stimulansmedel inom psykisk hälsa samordnade insatser. och suicidprevention - Rapportering 2025 samt delegation för 2026 Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/112 Sida 3 (9) 3. Suicidprevention: 3,2 mnkr för ett stärkt och utvecklat suicidpreventivt arbete. Socialförvaltningen har utifrån ovanstående områden fördelat medel till lokala satsningar via stadsdelsförvaltningarna, till stadsövergripande verksamhet via fackförvaltningarna samt till civilsamhället (inklusive universitet). Sammantaget har 25 procent av medlen har fördelats till stadsdelsförvaltningarna, 51 procent till fackförvaltningarna och 24 procent till civilsamhället/universitet. Några verksamheter förbrukade inte alla medel som de tilldelats. Delar av dessa medel kunde användas till att komplettera utlysningen till civilsamhället. Den totala summan som återbetalats av statsbidraget är 76 tkr. Socialförvaltningen har redovisat hur staden har använt medlen till Socialstyrelsen, som tillsammans med Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att följa, utvärdera och stödja de insatser som genomförs inom ramen för överenskommelserna inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Nedan följer exempel på satsningar som genomförts, fördelat på de prioriterade områden som nämnts ovan. Barn och unga Hälsofrämjande och förebyggande satsningar i skolan Utbildningsförvaltningen har fortsatt att implementera lärverktyget Det syns inte. 64 grundskolor och 21 gymnasieskolor är nu aktiva användare av verktyget. Verktyget som utgår från forskning om hjärnans utveckling och koppling till psykiskt mående ger eleverna kunskap om vad som kan främja psykisk hälsa och strategier för att hantera livets naturliga upp- och nedgångar. Uppföljning visar att elever som tagit del av Det syns inte gör förändringar i sin vardag för att i längden kunna må bättre. Utbildningsförvaltningen har också satsat på kompetensutveckling i suicidprevention för pedagogisk personal i grundskola och gymnasiet med materialet Stör döden, framtaget av NASP, utökad psykologresurs på gymnasiet, en riktad satsning till Järva och Skärholmen med teaterföreställningen Lonely together, automater med gratis mensskydd samt insatser som skolorna ansöker om. Fysisk aktivitet och en aktiv och meningsfull fritid Idrottsförvaltningen har i samarbete utbildningsförvaltningen erbjudit introduktionskurser i styrketräning på stadens simhallar till elever som fått Intyg för ökad fysisk aktivitet av elevhälsan. Statliga stimulansmedel inom psykisk hälsa och suicidprevention - Rapportering 2025 samt delegation för 2026 Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/112 Sida 4 (9) Kulturförvaltningen har genomfört en kompetenshöjande insats i suicidprevention för medarbetare inom kulturförvaltningen och stadsdelsförvaltningarnas fritidsverksamhet, en poddproduktion med metoden Unga berättar med Knas hemma och slöjdworkshops på stadens parklekar. Hälsofrämjande information och ökad tillgänglighet till stadens ungdomsmottagningar Stadsdelsförvaltningarna har fått medel för ungdomsmottagningarnas utåtriktat arbete. Exempel på aktiviteter som genomförts är popup-mottagning på skolor, klassbesök i årskurs 6, riktade informationssatsningar till unga med funktionsnedsättning, killmottagning, samarbete med fältverksamhet och fritidsgårdar samt lokala ungdomsorganisationer och idrottsföreningar. Förebyggande arbete mot våld i ungas nära relation Ungdomsmottagningarna har fortsatt att stärka stödet till unga som utsätts för och/eller utövar våld i nära relation. Under året har mottagningarna med stöd av socialförvaltningen fortsatt integreringen av ett responsbaserat förhållningssätt genom föreläsningar, fallkonferenser och en filmklubb. Socialförvaltningen har också köpt in filmade föreläsningar till ett introduktionspaket för ungdomsmottagningarna i Response-Based Practice. Socialförvaltningen har också tagit fram bildmaterial till en informationskampanj om våld i ungas nära relationer som ska lanseras under våren 2025. Föräldraskapsstöd Socialförvaltningen har fortsatt att stötta stadsdelsförvaltningarnas implementering av Funktionell Familjeterapi genom att bekosta grundutbildning och handledning för familjebehandlare. En satsning på det universella föräldraskapsstödet är inspelning av nya filmer till föräldraskapsstödsprogrammen. Stöd till unga som varken arbetar eller studerar Arbetsmarknadsförvaltningen har fortsatt med implementering och utbildning för studie- och yrkesvägledare i metoden Supported Education, en metod för individanpassat stöd i studier till unga vuxna med psykisk ohälsa. Personer med komplexa behov med särskilt fokus på samsjuklighet. Insatser som genomförts i stadsdelsförvaltningarna och på socialförvaltningen är bland annat förstärkta personalresurser för kartläggning, samordning och uppsökande arbete. Vidare har satsningar gjorts kopplat till anhörigstöd, samplaceringar, Statliga stimulansmedel inom psykisk hälsa och suicidprevention - Rapportering 2025 kompetensutveckling, uppföljning och metodutveckling. Inom samt delegation för 2026 Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/112 Sida 5 (9) kommunikation har en informationsfilm om samsjuklighet tagits fram samt annonsering gjorts i alla Mitt i tidningar för en navigeringskurs i beroendesjukdom och samsjuklighet för anhöriga. Här har samverkan skett internt mellan olika verksamhetsområden men även med primärvården, beroendevården, psykiatrin och civilsamhället. Bryta isolering En utförarenhet inom LSS har genom ett vårdhundsteam bidragit till att bryta isolering och möjliggöra för brukare att komma till sina vårdkontakter. Utvärdering visar att insatsen bidragit till ökad psykisk och fysisk hälsa/välmående genom fysisk rörelse och friskvård för deltagarna samt kontakt med övriga samhället utanför boendet. Brukare uttrycker att kontakten med vårdhundsteamet varit livsavgörande. Vårdhundsteamet har bedrivits i projektform under 2024-2025 och kommer, utifrån det goda resultatet, permanentas från och med 2026. I en stadsdelsförvaltning har vuxenenheten utvecklat arbetssätt på en av mötesplatserna för personer med komplexa vårdbehov, inklusive samsjuklighet. Arbetet har bidragit till att fånga upp personer som inte ansöker om insatser, utvecklat lotsningen till andra aktörer och bidragit till att förebygga psykisk ohälsa genom att skapa sammanhang. Hälsofrämjande insatser 20 grupp- och stödboenden (SoL) har erhållit medel för att främja psykisk hälsa genom fysisk aktivitet. Det är en fortsättning på en satsning som påbörjades 2023. Medlen har använts till hälsofrämjande aktiviteter med fokus på fysisk aktivitet, social gemenskap och psykiskt välbefinnande. Insatserna har bland annat omfattat simning, gym, bowling, utomhusaktiviteter, utflykter samt organiserade gruppaktiviteter. Särskild hänsyn har tagits till de boendes olika behov genom anpassade aktiviteter, extra personal och insatser för dem som inte kan lämna boendet. Sammantaget har satsningarna ökat delaktighet, minskat isolering och stärkt både fysisk och psykisk hälsa. I en stadsdelsförvaltning har man startat upp ett Hälsoteam där insatsen är en öppen och delvis mobil träffpunkt för personer inom socialpsykiatrin och äldreomsorgen. Syftet är att stärka friskfaktorer, motverka hälsorisker och bryta isolering för målgrupperna. Forskningssamarbete - Närmiljö kring bostad med särskilt stöd samt stödboenden Ett forskningsprojekt har påbörjats för att undersöka närmiljön kring bostäder med särskilt stöd och stödboenden. Projektet ska Statliga stimulansmedel inom psykisk hälsa och suicidprevention - Rapportering 2025 bidra till att stödja en strategisk utveckling i enlighet med den samt delegation för 2026 Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/112 Sida 6 (9) nationella strategin, Det handlar om livet som lyfter betydelsen av att utforma vardagsarenor som boendemiljöer på ett hälsofrämjande sätt. En överenskommelse om samarbete har tecknats mellan socialförvaltningen i Stockholms stad och Kungliga tekniska högskolan (KTH). Stadsbyggnadskontoret ingår även i samarbetet. Suicidpreventiva insatser i civilsamhället Utlysningar till civilsamhället har gjorts inom de statliga medlen - psykisk hälsa och suicidprevention sedan 2018. En utlysning gjordes även under 2025. Totalt har 39 föreningar erhållit medel i utlysningen och följande målgrupper har varit prioriterade: • Barn som växer upp i socioekonomisk utsatthet, är anhöriga till föräldrar med psykisk sjukdom, beroendeproblematik eller som förlorat enförälder i suicid. • Efterlevande till någon som tagit sitt liv eller anhöriga till en närstående som gjort suicidförsök. • Unga kvinnor och män (16-29 år) • HBTQI personer • Män (alla åldrar) • Personer med sammansatta behov, såväl när det gäller fysisk som psykisk ohälsa samt skadligt bruk eller beroende. Sammanfattningsvis har föreningarna genomfört aktiviteter som främjar gemenskap och motverkar ofrivillig ensamhet, fysisk aktivitet och friluftsliv, meningsfull fritid, kreativitet och meningsskapande, stärkande av föräldraförmåga samt samtalsstöd, råd, vägledning och lotsning till offentliga stödinsatser. Utbildningsinsatser Utbildningsinsatser har genomförts för medarbetare i staden. Exempel på utbildningar är: - Bemötande av äldre med psykisk ohälsa riktad till biståndshandläggare och medarbetare inom äldreomsorgens alla verksamheter – äldreförvaltningen - Temamånad om psykisk hälsa och suicidprevention med bland annat en fokusdag på suicidprevention riktad till alla förvaltningar -socialförvaltningen, äldreförvaltningen, utbildningsförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen, idrottsförvaltningen. - Ett självständigt liv (ESL) - grundutbildning och metodstödjarutbildning riktad till medarbetare i socialtjänsten - Viktig Intressant Person (VIP) − ett våldsförebyggande program för personer med intellektuell funktionsnedsättning, samt stöd för kompetensutveckling på boenden och enheten för hemlösa riktad till medarbetare i socialtjänsten Statliga stimulansmedel inom psykisk hälsa och suicidprevention - Rapportering 2025 samt delegation för 2026 Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/112 Sida 7 (9) - Häng med oss ut metoden - friluftsliv som metod för ökad psykisk hälsa riktad till medarbetare i socialtjänsten Friluftsfrämjandet är arrangör. - Vidareutveckling av ett visuellt verktyg och samarbete med två stadsdelsförvaltningar för att tydliggöra och visualisera kommunikationen i samband med ansökan om ekonomiskt bistånd - Arbetsmarknadsförvaltningen Nationell strategi samt överenskommelse 2026 Den 4 december 2025 beslutade staten och SKR om en tilläggsöverenskommelse för 2026, strategiska insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Överenskommelsen ska bidra till att genomföra den nya nationella strategin som baseras på en tvärsektoriell ansats som skapar förutsättningar för en gemensam riktning för hela samhället i arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention. Arbetet framåt ska ha ett ökat fokus på uppföljning och lärande. Utifrån årets överenskommelse tilldelas Stockholms stad 28,3 mnkr fördelat på tre områden: 1. Insatser som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa bland barn och unga: 16,9 mnkr 2. Utvecklade insatser för personer med komplexa behov med särskilt fokus på samsjuklighet och psykiatrisk heldygnsvård, tvångsvård och rättspsykiatrisk vård: 8,2 mnkr 3. Stärkt suicidpreventivt arbete 3,2 mnkr Inför fördelningen 2026 görs en helhetsbedömning utifrån prioriterade områden, med hänsyn till stadens utmaningar som faller inom ramen för överenskommelsens och den nationella strategins syfte. Samordning sker även med andra statsbidrag samt budgetmedel som har betydelse för området psykisk hälsa. Syftet är att nå ut brett till verksamheter över hela staden och innefatta alla åldersgrupper. I den mån det är möjligt kan även medel användas för att fortsatt finansiera redan påbörjade satsningar och på så sätt bidra till en hållbar utveckling. Jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv Flickor och kvinnor är överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa och vårdas oftare än män på sjukhus på grund av avsiktlig självdestruktiv handling och det är främst flickor i åldern 15–19 år som får vård. Samtidigt som kvinnor rapporterar en sämre psykisk hälsa dör fler män än kvinnor i suicid. Drygt 70 procent av de som tar sitt liv är män och de söker i lägre grad än kvinnor vård för sina symtom. Att män konsumerar mindre vård för psykisk ohälsa beror sannolikt inte på att de har Statliga stimulansmedel inom psykisk hälsa och suicidprevention - Rapportering 2025 betydligt bättre psykisk hälsa utan kan till exempel ha att göra med samt delegation för 2026 Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/112 Sida 8 (9) att de inte söker vård på grund av normer i samhället som förmedlar en snäv bild av maskulinitet. Det finns sociala skillnader i förekomsten av psykisk hälsa i alla åldersgrupper utifrån både socioekonomisk ställning och diskrimineringsgrunder. Ojämlikheter i självrapporterade psykiska besvär märks redan från tidig ålder, utifrån både kön och socioekonomisk status. Sambandet mellan inkomst och psykisk hälsa går åt båda hållen och är dessutom självförstärkande; psykisk ohälsa kan leda till minskad inkomst, och minskad inkomst kan leda till psykisk ohälsa. Förekomsten av psykiska besvär är högre i vissa grupper, till exempel bland homo- och bisexuella, mottagare av ekonomiskt bistånd, arbetslösa unga vuxna och ensamstående föräldrar samt personer med utländsk bakgrund. Personer med funktionsnedsättning är också särskilt utsatta, och bland unga med funktionsnedsättning har den psykiska hälsan försämrats över tid. För att nå en jämställd och jämlik psykisk hälsa behövs breda förebyggande och riktade målgruppsspecifika insatser som alla inkluderar ett jämställdhetsperspektiv samt en medvetenhet om hur normer och livsvillkor kan påverka den psykiska hälsan. Barnrättsperspektiv Barn har enligt barnkonventionen rätt till liv och utveckling samt rätt till bästa möjliga hälsa, stöd, vård och behandling. I arbetet med att främja psykisk hälsa och motverka psykisk ohälsa måste hänsyn tas till barns särskilda levnadsvillkor och de risker som finns för utveckling av psykisk ohälsa. Uppväxtvillkor och det psykiska måendet under barndomen påverkar den psykiska hälsan som vuxen. Utsatthet i barndomen, i form av exempelvis ekonomisk utsatthet, psykisk sjukdom eller suicid hos föräldrarna ökar risken för att senare i livet behöva psykiatrisk vård. Denna kunskap är viktig att ta hänsyn till i fördelning av medel inom psykisk hälsa och suicidprevention, så att pengar fördelas dels till satsningar som direkt påverkar barn och dels till insatser som indirekt påverkar barn, genom till exempel utökad föräldrarådgivning och utvecklingsarbete som riktar sig till verksamheter och vuxna i barns närmiljö. Barn har rätt till utbildning och en kostnadsfri skolgång samt en meningsfull fritid. Skola och fritid lyfts allt oftare som en viktig skyddsfaktor för barns positiva utveckling. Inom ramen för ett förebyggande arbete är det viktigt att lyfta förskola, skola och fritid som hälsofrämjande arenor. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för strategi och utveckling. Statliga stimulansmedel inom psykisk hälsa Ärendet har behandlats i förvaltningsgrupp den 18 mars. Rådet för och suicidprevention - Rapportering 2025 samt delegation för 2026 Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/112 Sida 9 (9) funktionshinderfrågor har haft möjlighet att behandla ärendet den 19 mars. Förvaltningens synpunkter och förslag Den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention ger en bred och långsiktig riktning inom området. Utgångspunkten är tydlig: psykisk hälsa och suicidprevention är ett gemensamt ansvar för hela samhället som kräver handlingskraft. Här berörs alla som privatpersoner likväl som samtliga Stockholms stads förvaltningar och bolag i samarbete med aktörer inom till exempel hälso- och sjukvården, civilsamhället och statliga myndigheter. Samordning med andra pågående omställningsarbeten är viktig i stadens arbete med strategin såsom nya socialtjänstlagen och god och nära vård. Här finns många möjligheter till synergieffekter och i det arbetet behöver civilsamhället och medborgarna vara centrala samarbetspartners. Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som redovisning av hur medel inom Psykisk hälsa och suicidprevention fördelats 2025. Förvaltningen föreslår att socialnämnden ger socialdirektören delegation att fördela de statliga medel som Stockholm stad tilldelas för arbetet med psykisk hälsa för perioden 2026, 28,3 mnkr. Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson Socialdirektör Avdelningschef Socialförvaltningen Socialförvaltningen Bilagor 1. Strategiska insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention - Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner 2026 2. Det handlar om livet - nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention Statliga stimulansmedel inom psykisk hälsa och suicidprevention - Rapportering 2025 samt delegation för 2026 Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-03-10 Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-03-10 --- [Bilaga 1 - Överenskommelse psykisk hälsa och suicidprevention 2026.pdf] Bilaga till beslut vid regeringssammanträde 2025-12-4 nr I: Strategiska insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2026 ________________ Tilläggsöverenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner 1 Innehåll 1. Tilläggsöverenskommelsens innehåll och omfattning ..................... 2 1.1 2025 års överenskommelse förlängs till att även omfatta 2026 2 1.2 Medelstilldelning inom ramen för 2026 års överenskommelse . 3 1.3 Fördelningsmodeller avseende medel till regioner och kommuner i 2026 års överenskommelse ........................................ 4 2. Villkor för att få ta del av medlen från överenskommelsen 2026 ..... 5 2.1 SKR:s åtaganden ...................................................................... 5 2.2 Kommuner och regioners åtaganden ........................................ 6 2.3 Ekonomiska villkor .................................................................... 6 3. Godkännande av överenskommelsen ............................................. 7 4. Bilaga Rekvisition och ekonomisk redovisning avseende medel från tilläggsöverenskommelsen .................................................................. 8 1. Tilläggsöverenskommelsens innehåll och omfattning 1.1 2025 års överenskommelse förlängs till att även omfatta 2026 I januari 2025 ingick staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överenskommelse om strategiska insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention för 2025 (S2025/00155). Överenskommelsen syftar till att stödja en strategisk utveckling i regioner och kommuner, i enlighet med inriktningen i den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention som beslutades i januari 2025 (skr. 2024/25:77). Utgångspunkten för den nationella strategin är en bred och tvärsektoriell ansats som ger en gemensam riktning för hela samhället i arbetet med att främja psykiskt välbefinnande, förebygga psykisk ohälsa och suicid och förbättra livsvillkoren för personer som lever med olika psykiatriska tillstånd. Överenskommelsen fokuserar på fyra områden som utgår från inriktningen i den nationella strategin och dess mål, delmål och prioriterade områden. Dessa områden är − genomförande av den nationella strategin, − insatser som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa bland barn och unga, − utvecklade insatser för personer med komplexa behov med särskilt 2 fokus på samsjuklighet och psykiatrisk heldygnsvård, tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, och − stärkt suicidpreventivt arbete. För att skapa långsiktighet, förutsägbarhet och goda planeringsförutsätt- ningar för kommuner och regioner i utvecklingsarbetet, har staten och SKR enats om en tilläggsöverenskommelse för 2026 som innebär en förlängning av den överenskommelse som träffades mellan parterna i januari 2025. Genom denna tilläggsöverenskommelse klargörs den ekonomiska omfatt- ningen av överenskommelsen för 2026, de ekonomiska villkoren, åtagandena mellan staten och SKR samt villkoren för kommuner och regioner respek- tive SKR avseende återrapportering och uppföljning av 2026 års överens- kommelse. Inriktningen i 2025 års överenskommelse kvarstår i övrigt oför- ändrad. 1.2 Medelstilldelning inom ramen för 2026 års överenskommelse Inom ramen för överenskommelsen avser regeringen att avsätta 1 320 000 000 kronor under 2026. Av dessa medel fördelas 250 000 000 kronor till kommunerna, 548 000 000 kronor till regionerna, 493 000 000 kronor till kommuner och regioner gemensamt samt 29 000 000 kronor till SKR, se tabell 1. Insatserna riktar sig till all offentligt finansierad vård och omsorg respektive utbildning. Tabell 1 Specificerad fördelning (mottagare och summor) av medel avseende överenskommelsen 2026 Belopp (tkr) Regioner Samordnade insatser för personer med komplexa behov, med 400 000 särskilt fokus på samsjuklighet och psykiatrisk heldygnsvård, tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Stärkt suicidpreventivt arbete 148 000 Kommuner Insatser som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa 250 000 bland barn och unga Länsgemensamma medel Samordnade insatser för personer med komplexa behov, med 200 000 särskilt fokus på samsjuklighet och psykiatrisk heldygnsvård, tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Genomförande av den nationella strategin 93 000 Varav stöd till genomförande, implementering och uppföljning av nationell strategi 45 000 Varav patient-, brukar och anhörigmedverkan på strategisk nivå 24 000 Varav stöd till införande av vård- och insatsprogram samt personcentrerade och 24 000 sammanhållna vårdförlopp Stärkt suicidpreventivt arbete 200 000 SKR Utvecklad strategisk samverkan med berörda myndigheter och utvecklingsarbete 29 000 3 Totalt regioner 548 000 Totalt kommuner 250 000 Totalt regioner och kommuner gemensamt (länsvis) 493 000 Totalt SKR 29 000 Totalt ÖK 1 320 000 Tabell 2 Specificerad fördelning (område) avseende medel från överenskommelsen 2026 Belopp (tkr) Genomförande av den nationella strategin 93 000 Insatser som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa 250 000 bland barn och unga Samordnade insatser för personer med komplexa behov, med 600 000 särskilt fokus på samsjuklighet och psykiatrisk heldygnsvård, tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Stärkt suicidpreventivt arbete 348 000 Utvecklad strategisk samverkan med berörda myndigheter och 29 000 utvecklingsarbete (SKR) 1.3 Fördelningsmodeller avseende medel till regioner och kommuner i 2026 års överenskommelse Medelsfördelningen till regioner i överenskommelsen baseras på befolk- ningsmängd, i enlighet med data från Statistikmyndigheten SCB per den 31 augusti 2025. Medel till kommuner i överenskommelsen utbetalas enligt fördelningsnyckeln 200 000 kronor per kommun och resten fördelat efter befolkningsmängd för barn och unga 0–18 år i respektive kommun, i enlighet med data från SCB per den 31 augusti 2025. För de satsningar i överenskommelsen som riktar sig till regioner och kommuner gemensamt används följande fördelningsmodeller: 1. Samordnade insatser för personer med komplexa behov. Medlen utbetalas till den aktör som regionen och länets kommuner anger som mottagare fördelat efter befolkningsmängd. 2. Genomförande av den nationella strategin. Medlen utbetalas till den aktör som regionen och länets kommuner anger som mottagare med fördelningsnyckeln 2 miljoner kronor per län, förutom de tre stor- stadslänen som tilldelas 3 miljoner kronor vardera. a) Patient-, brukar- och anhörigmedverkan i det strategiska utveck- lingsarbetet. Medlen utbetalas till den aktör som regionen och länets kommuner anger som mottagare med fördelningsnyckeln 1 miljon kronor per län, förutom de tre storstadslänen som tilldelas 2 miljoner kronor vardera. b) Implementering av vård- och insatsprogram samt personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Medlen utbetalas till den aktör som 4 regionen och länets kommuner anger som mottagare med fördel- ningsnyckeln 1 miljon kronor per län, förutom de tre storstadslänen som tilldelas 2 miljoner kronor vardera. 3. Stärkt suicidpreventivt arbete. Medlen utbetalas till den aktör som regionen och länets kommuner anger som mottagare med fördel- ningsnyckeln 5 miljoner kronor per län och resten fördelat efter befolkningsmängd. 2. Villkor för att få ta del av medlen från överenskommelsen 2026 2.1 SKR:s åtaganden För att SKR ska få ta del av medel från överenskommelsen 2026 ska SKR genomföra insatser för att, i samarbete med Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, stödja regioner och kommuner i genomförandet av den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention, utvecklingen när det gäller primärvårdens arbete med psykisk ohälsa och omställningen till nära vård samt implementeringen av vård- och insats- program och sammanhållna och personcentrade vårdförlopp. De insatser som SKR avser att genomföra under 2026 med stöd av medlen från överenskommelsen ska redovisas i en delrapport som ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet med kopia till Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen) senast den 31 mars 2026. Delrapporten ska innehålla en plan för arbetets genomförande som ska inbegripa de insatser och aktiviteter som SKR avser att vidta inom ramen för arbetet. I detta ingår att, uppdelat per delområde i överenskommelsen, beskriva hur SKR avser att stödja kommuner och regioner i utvecklingsarbetet, hur dialogen, kunskaps- och erfarenhetsutbytet med Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ska utvecklas, samt vilka resultat och eventuella effekter som förväntas av insatserna. De insatser som har genomförts av SKR med stöd av medlen från överenskommelsen 2026 ska redovisas i en verksamhetsrapport som ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet med kopia till Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen) senast den 31 mars 2027. Fokus i verksamhetsrapporten ska vara att beskriva resultat och eventuella effekter av arbetet, baserat på inriktningen i den delredovisning som ska lämnas till 5 Regeringskansliet (Socialdepartementet med kopia till Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen) senast den 31 mars 2026. I verksamhetsrapporten ska kostnaderna för de olika insatser som genomförts med stöd av medlen i överenskommelsen särredovisas. Därutöver ska jämställdhetsperspektivet belysas och det ska framgå hur insatserna har bidragit till det jämställdhetspolitiska delmålet om jämställd hälsa. 2.2 Kommuner och regioners åtaganden För att regioner och kommuner ska få ta del av medlen från överens- kommelsen 2026 ska de prestationskrav som slås fast i överenskommelsen för 2025 uppnås och redovisas. Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen i uppdrag att följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa (S2020/01044). En första anvisning om hur redovisningen av insatser och medel avseende överenskommelsen 2026 ska gå till för kommuner och regioner ska presenteras av Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, efter samverkan med SKR, senast den 31 mars 2026. 2.3 Ekonomiska villkor Inom ramen för överenskommelsen 2026 avser regeringen avsätta 1 320 000 000 kronor under 2026, under förutsättning att riksdagen har anvisat medel för det aktuella anslaget. Av dessa medel avses 250 000 000 kronor fördelas till kommunerna, 548 000 000 kronor fördelas till regionerna, 493 000 000 kronor fördelas till kommuner och regioner gemensamt samt 29 000 000 kronor fördelas till SKR. Beslut om utbetalning av medlen inom överenskommelsen för 2026 kommer att fattas genom ett särskilt regeringsbeslut ställt till Kammarkollegiet. Kostnaderna ska belasta det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg för budgetåret 2026 uppförda anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri, anslagsposten 3 Till Kammarkollegiets disposition. Regeringskansliet (Socialdepartementet) och Kammarkollegiet har rätt att begära in kopior av räkenskaper och övrigt underlag som rör bidragets användning. 6 3. Godkännande av överenskommelsen Överenskommelsen har upprättats i två exemplar varav parterna har tagit var sitt. För staten För Sveriges genom Socialdepartementet Kommuner och Regioner Stockholm den 4 december 2025 Stockholm den 21 november 2025 Petra Noreback Palle Lundberg 7 4. Bilaga Information som ska ingå i rekvisition och ekonomisk redovisning avseende, från Kammarkollegiet rekvirerade medel, inom ramen för tilläggsöverens- kommelsen. I den ekonomiska redovisningen ska regioner, kommuner och SKR redogöra för den verksamhet som bedrivits under 2026 med stöd av bidraget. Regioner, kommuner och SKR ska verka för att omfattning och finansiering av respektive område inom överenskommelsen ska redovisas i så stor utsträckning som möjligt. Rekvisition Ekonomisk redovisning 1. Kontaktuppgifter 1. Kontaktuppgifter Bidragsmottagare Bidragsmottagare Organisationsnummer Organisationsnummer Kontaktperson Kontaktperson Postadress Postadress Telefon inkl. riktnummer Telefon inkl. riktnummer Faxnummer Faxnummer E-postadress E-postadress 2. Bidrag som ansökan avser 2. Bidrag som ansökan avser Regeringskansliets diarienummer för Regeringskansliets diarienummer för bakomliggande överenskommelse bakomliggande överenskommelse Regeringskansliets diarienummer för Regeringskansliets diarienummer avseende regeringsbeslut avseende utbetalning regeringsbeslut för utbetalning Överenskommelsens benämning Överenskommelsens benämning Belopp som rekvireras Summa bidrag enligt överenskommelsen Rekvisitionen avser perioden Summa bidrag som utbetalats från regeringen/Regeringskansliet Period som den ekonomiska redovisningen avser 3. Uppgifter för utbetalning 3. Redovisning av verksamhet eller aktivitet Bankgiro/Plusgiro Bidrag som erhållits av Önskad betalningsreferens regeringen/Regeringskansliet Kostnader Kostnader (specificera större kostnadsposter) Summa kostnader Medel som inte har förbrukats (Bidrag – kostnader) 4. Underskrift i original av behörig 4. Ekonomichefens (eller motsvarande) företrädare granskning av den ekonomiska Bidragstagaren intygar att lämnade uppgifter redovisningen är riktiga samt försäkrar att bidraget Alt 1: N.N. (ekonomichefen eller kommer att användas enligt den motsvarande) intygar att den ekonomiska gemensamma överenskommelsen. redovisningen under punkt 3 är korrekt. Datum Alt 2: N.N. (ekonomichefen eller Underskrift motsvarande) bedömer inte att den Namnförtydligande ekonomiska redovisningen under punkt 3 är korrekt. (Avvikelserna och eventuella åtgärder ska också redovisas.) 8 Rekvisition Ekonomisk redovisning Datum Underskrift Namnförtydligande Befattning Telefon inkl. riktnummer E-postadress 5. Underskrift i original av behörig företrädare Bidragstagaren intygar att lämnade uppgifter är riktiga. Datum Underskrift Namnförtydligande 9 --- [Bilaga 2 - Det handlar om livet. Nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention.pdf] Det handlar om livet Nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2025-2034 Kortversion utifrån Regeringens skrivelse 2024/25:77 1 Innehåll Vision och övergripande mål ...............................................................4 Vision .............................................................................................4 Övergripande mål ...........................................................................4 Det handlar om livet ...........................................................................5 Delmål och prioriterade insatser .........................................................6 Delmål 1: Ökat fokus på att stärka psykiskt välbefinnande och psykisk hälsa som resurs för individ och samhälle ..................6 Delmål 2: Ökade investeringar i barn och unga för en god psykisk hälsa genom hela livet ......................................7 Delmål 3: Ett inkluderande och hållbart arbetsliv som främjar psykisk hälsa ...............................................8 Delmål 4: Ett inkluderande samhälle med delaktiga invånare .......8 Delmål 5: Vård och omsorg som möter patienters och brukares behov .......................................................9 Delmål 6: Stärkt suicidpreventivt arbete ......................................10 Delmål 7: Stärkt kunskapsutveckling inom området psykisk hälsa och suicidprevention ..................................11 Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material En del av våra titlar går även att beställa som ett tryckt exemplar, se kundtjänst och kundvillkor. Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovspersonens tillstånd att använda dem. Personerna på bild har inget med ämnet att göra. © Folkhälsomyndigheten, 2025. Artikelnummer: 25045. Foto omslag: Juliana Wiklund. Foto inlaga:Maskot(s. 4), Johnér (s. 7, 10, 11) Grafisk produktion: Gullers Grupp. 2 Inledning DEN NATIONELLA STRATEGIN SYFTAR övergripande mål samt sju delmål med till att ge en långsiktig inriktning för prioriteringar som ska vägleda arbetet arbetet under perioden 2025–2034, inom området. Till den nationella baserat på en tvärsektoriell ansats som strategin ska ett genomförande- och skapar förutsättningar för en gemensam uppföljningssystem kopplas. riktning för hela samhället i arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention. Texten i den här publikationen Den nationella strategin omfattar både har tagits fram från regeringens psykisk hälsa och suicidprevention skrivelse 2024/25:77. I skrivelsen i syfte att utveckla, samla och stärka presenterar regeringen en nationell arbetet. Den nationella strategin inte- strategi inom området psykisk hälsa grerar även arbetet med att främja och suicidprevention. psykiskt välbefinnande samt förebygga psykisk ohälsa och suicid med att Det handlar om livet – nationell förbättra livsvillkoren för personer som strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention (Regeringens lever med olika psykiatriska tillstånd. skrivelse 2024/25:77) Utgångspunkten är ett brett och gemen- samt arbete som adresserar både individuella och strukturella faktorer ” för psykisk hälsa. Strategin fokuserar både på nuvarande och kommande generationers psykiska hälsa och på Strategin fokuserar både på behovet av att skapa socialt hållbara nuvarande och kommande samhällsstrukturer. Den nationella generationers psykiska strategin utgår från visionen ”Ett hälsa och på behovet av samhälle som främjar en god och jämlik psykisk hälsa i hela befolkningen och där att skapa socialt hållbara ingen bör hamna i en så utsatt situation samhällsstrukturer. att den enda utvägen upplevs vara självmord”. Strategin innehåller fyra 3 Vision och övergripande mål Vision Övergripande mål Den nationella strategin innehåller en Visonen för den nationella strategin följs vision som ska vara vägledande för av fyra övergripande mål som pekar ut arbetet inom området. riktningen för de förflyttningar som Visionen är ”Ett samhälle som främjar bedöms som särskilt angelägna att en god och jämlik psykisk hälsa i hela åstadkomma under strategiperioden. befolkningen och där ingen bör hamna 1. En förbättrad psykisk hälsa i hela i en så utsatt situation att den enda befolkningen. utvägen upplevs vara självmord”. 2. Färre liv förlorade i suicid. 3. Minskade påverkbara skillnader i psykisk hälsa. 4.Minskade negativa konsekvenser på grund av psykiatriska tillstånd. 4 Det handlar om livet Nationell stategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention Vision Delmål Ett samhälle som främjar en god 1. Ökat fokus på att stärka och jämlik psykisk hälsa i hela psykiskt välbefinnande och befolkningen och där ingen bör psykisk hälsa som resurs för hamna i en så utsatt situation att individ och samhälle. den enda utvägen upplevs vara 2. Ökade investeringar i barn och självmord. unga för en god psykisk hälsa genom hela livet. 3. Ett inkluderande och hållbart arbetsliv som främjar psykisk Övergripande mål hälsa. 4. Ett inkluderande samhälle med 1. En förbättrad psykisk hälsa delaktiga invånare. i hela befolkningen. 5. Vård och omsorg som möter 2. Färre liv förlorade i suicid. patienters och brukares behov. 3. Minskade påverkbara 6. Stärkt suicidpreventivt arbete. skillnader i psykisk hälsa. 7. Stärkt kunskapsutveckling 4. Minskade negativa inom området psykisk hälsa konsekvenser på grund av och suicidprevention. psykiatriska tillstånd. 5 Delmål och prioriterade insatser ” DE FYRA ÖVERGRIPANDE MÅLEN följs mål och insatser inom ett bredare före- av sju delmål som ska vägleda det byggande och främjande arbete såsom operativa arbetet inom området. arbetet med föräldraskapsstöd, insatser Delmålen ska enskilt Delmålen ska enskilt och gemensamt som rör alkohol, narkotika, dopning, och gemensamt bidra till att uppfylla de övergripande tobak och spel om pengar, arbetet med att bidra till att uppfylla målen och åstadkomma en förflyttning motverka skolfrånvaro, förebyggande av de övergripande mot den nationella strategins vision. För våld och ofrivillig ensamhet samt brotts- målen och att delmålen ska uppfyllas behöver en förebyggande arbete. Ett stärkt fokus på åstadkomma en rad insatser och aktiviteter genomföras. dessa arenor och på faktorer som främjar Under varje delmål presenteras därför ett psykiskt välbefinnande öppnar därför upp förflyttning mot den antal prioriterade områden inom vilka det för insatser inom många olika samhälls- nationella strategins är särskilt angeläget att utveckla arbetet sektorer. Investeringar i insatser som vision. under strategiperioden. främjar det psykiska välbefinnandet kan också stärka hela samhällets utveckling, Delmål 1: Ökat fokus på att stärka både socialt och ekonomiskt. psykiskt välbefinnande och psykisk hälsa som resurs för individ och samhälle Detta är särskilt prioriterat: Delmålet om ökat fokus på att stärka • Utveckla arbetet inom berörda psykiskt välbefinnande och psykisk hälsa samhällssektorer med att främja som resurs för individ och samhälle syftar psykiskt välbefinnande. till att stärka sådana insatser som kan bidra • Höja allmänhetens kunskaper om till att öka det psykiska välbefinnandet psykisk hälsa. hos individer och i befolkningen. Detta • Genomföra insatser för att skapa motståndskraft och upprätthålla inbegriper både åtgärder för att identifiera en god psykisk hälsa i ett och stärka individens egna resurser och föränderligt samhälle. de faktorer i samhället som skapar mening och sammanhang. Ett sådant arbete sammanfaller många gånger med 6 Delmål 2: Ökade investeringar i barn och unga för en god psykisk Detta är särskilt prioriterat: hälsa genom hela livet • Vidareutveckla arbetet för en Delmålet om ökade investeringar i trygg uppväxt för alla barn. barn och unga för en god psykisk hälsa • Verka för att förskolan arbetar hälsofrämjande. genom hela livet syftar till att stärka och utveckla förutsättningar för en god • Verka för att skolan fokuserar på det hälsofrämjande och förebyg- psykisk hälsa hos barn och unga som gande arbetet. kan vara hela livet. En god psykisk hälsa • Fortsatt skapa likvärdiga möjlig- byggs i stor utsträckning upp under heter till lärande och utveckling barndomen och ungdomen. Det är i för alla barn och elever. denna period i livet som olika förmågor • Öka arbetet med en meningsfull såsom att reglera känslor, att forma fritid för barn och unga. trygga sociala relationer och att utforska • Göra insatser för att skapa och lära sig saker utvecklas. Barn och förutsättningar för en säker och unga som växer upp med goda levnads- hälsosam användning av skärmar förhållanden har bättre förutsättningar och digitala medier. för att utveckla psykiskt välbefinnande, • Öka tillgången till olika former av generella stödinsatser till barn vilket också minskar risken för psykisk och unga. ohälsa och suicid senare i livet. Därför är • Utveckla arbetet med tidiga och det viktigt att investera i barn och unga samordnade insatser för barn och och ge dem de bästa möjliga förutsätt- unga med psykisk ohälsa. ningarna att få en trygg uppväxt och utvecklas, lära och må bra. Gruppen unga innefattar även gruppen unga vuxna i åldern 16–29 år då detta är en särskilt utsatt grupp i detta sammanhang. 7 Delmål 3: Ett inkluderande och vilket är en förutsättning för psykiskt ” hållbart arbetsliv som främjar välbefinnande. Det handlar bland annat psykisk hälsa om utanförskap i arbetslivet och möjlig- Delaktighet handlar heter att försörja sig, vilket inbegrips i Delmålet om ett inkluderande och håll- bl.a. om att kunna delmål 3 om ett inkluderande och hållbart bart arbetsliv som främjar psykisk hälsa påverka sitt arbetsliv, men också om socialt utanför- syftar till att öka fokus på arbetslivets och skap, som kan vara sammankopplat med vardagsliv men också arbetsmiljöns betydelse för psykisk hälsa. brister i boendemiljö, utbildning, hälsa, om att kunna bidra Att ha ett arbete är viktigt för den psykiska förståelse för hur samhället fungerar, till samhället. hälsan, på flera sätt. Genom arbete blir utanförskap gällande exempelvis kultur- man delaktig i samhället och kan känna eller samhällsliv samt bristande sociala social gemenskap och tillhörighet. relationer t.ex. genom ofrivillig ensamhet. Samtidigt innebär dåliga arbets- Delaktighet är också viktigt för psykiskt förhållanden, brister i arbetsmiljön eller välbefinnande och för välbefinnande i en arbetslöshet en ökad risk för psykisk bredare bemärkelse. Delaktighet handlar ohälsa och i vissa fall suicidalitet och bland annat om att kunna påverka sitt suicid. Insatserna handlar om att rikta vardagsliv men också om att kunna bidra fokus på det som både främjar en god till samhället. Psykisk ohälsa kan t.ex. arbetsmiljö och förebygger en dålig öka risken för en minskad delaktighet i arbetsmiljö samtidigt som fler kan få en samhället. För att nå strategins över- anställning och vara en del av arbetslivet. gripande mål är det därför särskilt Ett hållbart arbetsliv handlar också om prioriterat att stärka förutsättningarna för en god och tillgänglig arbetsmiljö för alla ett inkluderande samhälle med delaktiga och stöd för återgång till arbete vid invånare. sjukskrivning. Detta är särskilt prioriterat: Detta är särskilt prioriterat: • Motverka stigmatisering och • Utveckla arbetet för en god arbets- diskriminering av personer med miljö som främjar psykisk hälsa. psykisk ohälsa. • Öka deltagandet i arbetslivet. • Utveckla det professionella • Öka kunskapen om stöd vid sjuk- bemötandet i offentliga verksam- dom och funktionsnedsättning. heter som möter personer med psykisk ohälsa eller suicidalitet. • Utveckla insatser för grupper med förhöjd risk för psykisk ohälsa. Delmål 4: Ett inkluderande • Stärka förutsättningarna för samhälle med delaktiga invånare psykisk hälsa bland samer. • Utveckla sociala aktiviteter och Delmålet om ett inkluderande samhälle socialt stöd. med delaktiga invånare syftar till att • Utveckla goda och hållbara motverka utanförskap och säkerställa att livsmiljöer och tillgången till personer, oaktat sjukdomstillstånd, kan friluftsliv. vara delaktiga i samhället och leva sitt liv i gemenskap med andra människor, 8 Delmål 5: Vård och omsorg som möter patienters och brukares Detta är särskilt prioriterat: behov • Utveckla ledarskapet inom Delmålet om vård och omsorg som möter hälso- och sjukvården och socialtjänsten. patienters och brukares behov syftar till • Arbeta för att grundläggande att säkerställa en god vård och omsorg där kunskap om psykisk ohälsa patienter och brukare samt anhöriga och och suicidalitet finns i hälso- närstående är aktivt involverade i vård- och sjukvården samt inom och stödinsatser. Det handlar bl.a. om att tandvården och socialtjänsten. verka för effektiva vård- och stödinsatser • På ett ändamålsenligt sätt öka som bygger på bästa tillgängliga kunskap, patient- och brukarinflytande i ges i rätt tid och på lika villkor och ut- vården och omsorgen. formas utifrån personernas individuella • Utveckla hälso- och sjukvårdens behov och förutsättningar. Insatserna och socialtjänstens hälso- främjande och förebyggande behöver vara samordnade mellan och arbete. inom olika verksamheter, säkra för • Förbättra tillgängligheten till vård- individen och garantera rättssäkerhet. och stödinsatser för jämlik vård Både kommuner och regioner har ett och omsorg. viktigt ansvar i arbetet. För att uppnå • Utveckla och öka uppföljning delmålet om vård och omsorg som möter och utvärdering av insatser till patienters och brukares behov är det patienter och brukare. särskilt angeläget att verksamheter inom • Utveckla en effektiv samverkan hälso- och sjukvården, tandvården och som har patienters och brukares socialtjänsten systematiskt stärker och behov i centrum. utvecklar sitt arbete med psykisk hälsa • Utveckla stödet till anhöriga och och ohälsa, bland annat genom samverkan andra närstående till personer med psykiatriska tillstånd samt till och bättre och effektivare arbetssätt. Det efterlevande. är också särskilt angeläget att inom hälso- • Arbeta för en trygg och menings- och sjukvården och berörda verksamheter full heldygnsvård och tvångsvård inom kommuner stärka beredskapen att som främjar återhämtning. omhänderta psykisk ohälsa inför, under eller som en konsekvens av framtida kriser i samhället. 9 våld, eller ett bristande socialt nätverk och ofrivillig ensamhet. Det suicidpreventiva arbetet har under lång tid haft stort fokus på arbetet inom hälso- och sjuk- vården, främst psykiatrin. För ett effektivt och strategiskt suicidpreventivt arbete, som skapar förutsättningar för att ingen ska behöva hamna i en situation där den enda utvägen upplevs vara självmord, behöver dock hela samhällets resurser användas i arbetet. Då psykisk hälsa, ohälsa och suicid har många gemen- samma skydds- och riskfaktorer är strategin i sin helhet, med alla delmålen, en viktig del i det suicidpreventiva arbetet. Det sjätte delmålet om stärkt suicid- preventivt arbete lägger dock särskilt fokus på insatser som mer specifikt är riktade just mot att förebygga suicid. Detta är särskilt prioriterat: Delmål 6: Stärkt suicid- • Fånga upp personer i svåra livs- situationer tidigt för att minska preventivt arbete sociala och ekonomiska risk- Delmålet om ett stärkt suicidpreventivt faktorer kopplade till suicid och suicidförsök. arbete syftar till att skapa förutsättningar för att de suicidpreventiva frågorna lyfts • Tillhandahålla en säker vård och omsorg vid risk för suicid. högre på agendan av alla berörda • Minska åtkomst till metoder och samhällsaktörer. Delmålet syftar också till medel för suicid. att kraftfullt minska antalet suicid och att • Samordna insatser vid akuta stödet till personer som har begått suicid- suicidala händelser. försök liksom anhöriga och efterlevande • Minska stigmatiseringen och stärks. Orsakerna bakom både fullbordade öka kunskapen om suicid och suicid och suicidförsök är ofta flera och suicidalitet. komplexa. Det kan röra sig om allvarlig • Utveckla stödet till personer som psykisk ohälsa, men även om andra har begått suicidförsök, anhöriga faktorer såsom exempelvis allvarlig vid suicidförsök och till efter- somatisk sjukdom, olika trauman, svåra levande efter suicid. livshändelser, såsom att ha utsatts för 10 Delmål 7: Stärkt kunskaps- utveckling inom området psykisk Detta är särskilt prioriterat: hälsa och suicidprevention • Utveckla forskning för kunskaps- Delmålet om en stärkt kunskaps- utveckling inom alla delmål i strategin. utveckling inom området psykisk hälsa • Verka för en närmare koppling och suicidprevention syftar till att mellan forskning, policy och säkerställa ett effektivt och ändamåls- praktik. enligt arbete för att genom forskning och • Förbättra möjligheterna till kunskapsutveckling förbättra insatserna uppföljning. för individ, profession och samhälle. • Utveckla digitala verktyg Kunskapsutveckling kan ske på många för enskilda personer och olika sätt; genom forskning, förmedling samhällsaktörer. och tillämpning av forskning och tekniker • Utöka det internationella samt genom innovationer. Kunskaps- samarbetet och kunskaps- och utveckling kan också ske genom dialog, erfarenhetsutbytet. erfarenhetsutbyte och samverkan mellan olika aktörer och mellan olika länder. Att använda den unika kunskap och de insikter som personer med erfarenhet av egen psykisk ohälsa eller deras anhöriga och närstående har och att involvera dem i forskning, till exempel genom medborgarforskning och andra inkluderande arbetssätt, är vid sidan av verksamhetsutveckling och förbättrad uppföljning, en viktig del i kunskaps- utvecklingen. Det finns behov av kunskapsutveckling inom samtliga delmål i strategin och en samlad riktning för kunskapsutvecklingen inom psykisk hälsa och suicidprevention. Detta kräver en utvecklad samverkan mellan forsknings- utförare, forskningsfinansiärer och andra samhällsaktörer. 11 Den här publikationen är framtagen av Folkhälsomyndigheten. Texten är baserad på skrivelsen Skr. 2024/25:77 som beslutades den 19 december 2024. Texten i denna publikation är identisk med skrivelsens originaltext, men endast vissa delar har valts ut och presenteras här. Den fullständiga skrivelsen finns på regeringens webbplats. Det handlar om livet – nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention (Regeringens skrivelse 2024/25:77) Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.