Nya seniorbostäder i Liseberg: 85 lägenheter, 40 rivs

[Samrådsbrev.pdf] Stadsbyggnadskontoret Dnr 2023-01201 Planavdelningen 2026-02-23 Ays Alayat Sida 1 (2) Telefon 08-508 27 556 Plansamråd Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för Julpsalmen 4 i stadsdelen Liseberg, S-Dp 2023- 01201 Ett förslag till detaljplan för Julpsalmen 4 i stadsdelen Liseberg i Stockholm, Dp 2023-01201, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Planförslaget innebär att cirka 85 lägenheter för senior- eller vård- och omsorgsboende möjliggörs. Planförslaget visas under tiden 10 mars 2026 – 20 april 2026 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas även på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner. Samrådsmöte kommer att hållas 26 mars 2026, kl. 16.00 – 18.00 i Annebodavägen 23, 125 46 Älvsjö. Eventuella synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen och ska senast den 20 april 2026 ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange ärendets diarienummer: 2023-01201 Fastighetsägare uppmanas att meddela eventuella hyresgäster och boende om informationen i detta brev. Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar när du skickar in en ansökan, synpunkt eller annat registreras och behandlas enligt reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det görs eftersom uppgifterna behövs för vår myndighetsutövning. Du har rätt att få en sammanställning över vilka av dina personuppgifter vi behandlar. En sådan begäran ska vara skriftlig och ska skickas till stadsbyggnadskontoret. Du har också rätt att få felaktiga uppgifter rättade. På start.stockholm/dataskydd hittar du mer information om hur stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor kopplade till GDPR. Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 Sändlista 104 20 Stockholm Ellevio AB Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Cykelfrämjandet start.stockholm/detaljplaner 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,tayalA syA - tnemukod tnäkdoG Dnr 2023-01201 Sida 2 (2) Exploateringskontoret Försvarsmakten Företagsgrupperna Stockholm Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT), Region Stockholm Fastighetskontoret Gasnätet Stockholm AB Hyresgästföreningen Kollektivtrafikant Sthlm Stadsmuseet Lantmäterimyndigheten Luftfartsverket Länsstyrelsen Miljöförvaltningen Naturskyddsföreningen i Stockholm Riksantikvarieämbetet Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Sjöfartsverket Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) Svensk Handel SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB Skönhetsrådet Stockholm Exergi AB Stockholm Vatten och Avfall AB Storstockholms brandförsvar Swedavia AB, Arlanda flygplats och Bromma Stockholm Airport Trafikförvaltningen Trafikkontoret Trafikverket Utbildningsförvaltningen Sakägare enligt fastighetsförteckning Hägersten-Älsvjö stadsdelsförvaltning För kännedom: Namnberedningen Receptionen i Tekniska Nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stockholmsrummet Stadsbyggnadsroteln Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK SM Plangrupp 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,tayalA syA - tnemukod tnäkdoG --- [Planbeskrivning samråd.pdf] annons Stadsbyggnadskontoret Samrådshandling Planavdelningen Dnr 2023-01201 Ays Alayat 2026-03-03 Telefon 08-508 27 556 Sida 1 (41) Planbeskrivning för deta l jplan för del av fastigheten Julpsalmen 4 i stadsdelen Liseberg i Stockholm, S-Dp 2023-01201 Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Fleminggatan 4 Box 8314 10420 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 2 (41) Sammanfattning Detaljplanens syfte är att möjliggöra uppförandet av cirka 85 lägenheter för senior- eller vård- och omsorgsboende. Den tillkommande bebyggelsen ska komplettera det befintliga bebyggelsebeståndet genom en varsamt anpassad ny bebyggelse. Planen förutsätter en rivning av 40 bostadsenheter som delvis blir planstridiga. Placeringen ska ta hänsyn till den befintliga naturmiljön och bidra till goda ljusförhållanden för intilliggande bebyggelse. Gestaltningen ska harmonisera med omgivande bebyggelse och samtidigt stärka kontakten med både naturen och Sylvestergatan. Planområdet ligger mellan Älvsjö och Östberga. I såväl Älvsjö som Östberga pågår omfattande stadsutveckling, bland annat ska Älvsjö utvecklas till en regional målpunkt och båda stadsdelarna är aktuella för framtida tunnelbaneutbyggnad. Ett genomförande av planförslaget bidrar till att stärka kopplingen mellan Liseberg, Älvsjö och Östberga och skapar nya bostäder cirka 600 meter från planerad station i Östberga. Därmed ligger planförslaget i linje med översiktsplanens intentioner om en tätare och mer sammanhållen stad. Enligt stadens boendeplan för äldre med utblick mot år 2040 bedöms antalet omsorgstagare öka både på kort och lång sikt. Detta beror bland annat på en åldrande befolkning där människor lever längre, men också på stadens tillväxt, förändrade levnadsvillkor samt de omställningar som pandemin har medfört för äldreomsorgen. Sammantaget innebär detta ett ökat behov av vård- och omsorgsboenden. Planförslaget bidrar till att möta detta behov genom att tillskapa nya platser för äldreomsorg. Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer, enligt 5 kap 11a § PBL, att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken, och anslutande bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver genomföras. Bedömningen bygger på kriterier i 5 § och 10 – 13 §§ i miljöbedömningsförordningen. Tidplan Samråd 10 mars 2026 – 20 april 2026 Granskning maj 2027 – juni 2027 Antagande november 2027 Laga kraft, tidigast december 2027 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 3 (41) Innehåll Detaljplanens syfte .................................................................................. 4 Inledning ................................................................................................... 4 Detaljplanens huvuddrag .................................................................................. 4 Plandata ............................................................................................................ 5 Handlingar ........................................................................................................ 5 Medverkande .................................................................................................... 6 Planeringsunderlag ........................................................................................... 6 Planeringsförutsättningar ....................................................................... 7 Stads- och landskapsbild .................................................................................. 7 Befintlig bebyggelse .......................................................................................... 9 Kulturhistoriskt värdefull miljö ........................................................................... 9 Gator och trafik ............................................................................................... 10 Service ............................................................................................................ 10 Naturmiljö ........................................................................................................ 10 Sociala värden ................................................................................................ 13 Geoteknik ........................................................................................................ 14 Hydrologiska förhållanden .............................................................................. 15 Hälsa och säkerhet ......................................................................................... 16 Planförslag .............................................................................................. 17 Sammanfattning av planförslaget ................................................................... 17 Arkitektonisk idé .............................................................................................. 18 Gator och trafik ............................................................................................... 21 Teknisk försörjning .......................................................................................... 23 Motiv till detaljplanens regleringar ................................................................... 24 Genomförandetid ............................................................................................ 26 Konsekvenser och avvägningar ........................................................... 27 Ljusförhållanden och lokalklimat ..................................................................... 27 Stads- och landskapsbild ................................................................................ 29 Befintlig bebyggelse ........................................................................................ 30 Kulturhistoriskt värdefull miljö ......................................................................... 31 Gator och trafik ............................................................................................... 31 Naturmiljö ........................................................................................................ 32 Sociala värden ................................................................................................ 34 Hydrologiska förhållanden .............................................................................. 34 Hälsa och säkerhet ......................................................................................... 35 Undersökning om betydande miljöpåverkan ................................................... 37 Genomförande ........................................................................................ 38 Organisatoriska frågor .................................................................................... 38 Fastighetsrättsliga frågor ................................................................................ 39 Ekonomiska frågor .......................................................................................... 40 Tekniska frågor ............................................................................................... 40 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 4 (41) Detaljplanens syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra uppförandet av cirka 85 lägenheter för senior- eller vård- och omsorgsboende. Den tillkommande bebyggelsen ska komplettera det befintliga bebyggelsebeståndet genom en varsamt anpassad ny bebyggelse. Planen förutsätter en rivning av 40 bostadsenheter som delvis blir planstridiga. Placeringen ska ta hänsyn till den befintliga naturmiljön och bidra till goda ljusförhållanden för intilliggande bebyggelse. Gestaltningen ska harmonisera med omgivande bebyggelse och samtidigt stärka kontakten med både naturen och Sylvestergatan. Inledning Detaljplanens huvuddrag Situationsplan (Bild: EBAB och SWMS) Detaljplanen möjliggör uppförande av cirka 85 lägenheter för vård- och omsorgsboende. Marken ägs av Stockholms stad och upplåts med tomträtt till Föreningen Blomsterfonden, en ideell förening som grundades år 1921 av Alma Hedin och som i över hundra år har verkat för att skapa trygga bostäder och vårdplatser för äldre. Föreningen driver idag fem seniorboenden med social verksamhet, fyra vård- och omsorgsboenden samt egen hemtjänst och rådgivning. Totalt bor omkring 2 000 äldre i Blomsterfondens seniorboenden. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 5 (41) Plandata Planprocessen Detaljplan för Julpsalmen 4 i stadsdelen Liseberg, Stockholms stad, Dnr 2023-01201, är påbörjad enligt beslut i stadsbyggnadsnämnden den 14 december 2023, §014. Detaljplanen bedrivs med standardförfarande. Storlek och läge Planområdet utgör en del av fastigheten Julpsalmen 4, som är belägen vid korsningen Sylvestergatan och Annebodavägen i östra Liseberg, i anslutning till stadsdelen Örby slott och cirka 450 meter sydväst om Östberga centrum. Planområdet omfattar en yta om cirka 4 200 kvadratmeter. Fastigheter och ägoförhållanden Planområdet omfattar del av fastigheten Julpsalmen 4 som ägs av Stockholms kommun och är upplåten med tomträtt till Föreningen Blomsterfonden. Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Planbeskrivningen omfattas inte av licensformen CC0. Allt upphovsrättsligt skyddat material i planbeskrivningen, som till exempel bilder, kartor och andra illustrationer, kan användas efter tillstånd av rättighetshavaren. Rättighetshavare är den som har skapat, äger eller i övrigt råder över materialet. Användare ansvarar själva för att utreda rättighetsfrågorna innan eventuell användning eller spridning. Upphovsrätten regleras i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729). Underlag om betydande miljöpåverkan Som en del av undersökningen om detaljplanens genomförande kan innebära betydande miljöpåverkan har underlag begärts in från Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. - Underlag för undersökning om betydande miljöpåverkan för detaljplan Dp 2023-01201 (Kulturförvaltningen, 2023) - Underlag för miljö- och hälsofrågor (Miljöförvaltningen, 2023) - Skrivelse (Storstockholms brandförsvar, 2023) 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 6 (41) Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är - PM Geoteknik (Treeline, 2025-09-25) - Markteknisk undersökningsrapport (Treeline, 2025-05-09) - Översiktlig miljöteknisk markundersökning (Viken Miljökonsult, 2025-05-16) - Naturvärdesinventering inklusive rekommendationer och konsekvensbedömning (Calluna, 2025-11-25) - Dagsljus och skugga (EBAB, 2026) - Dagvatten- och skyfallsutredning (WSP, 2025-11-12) - Trafikbullerutredning (Åkerlöf Hallin Akustiskkonsult, 2025- 10-03) - PM Förutsättningar för Brandskydd i detaljplanskede (Brandsskyddslaget, 2025-10-02) - PM Mobilitet (EBAB, 2025-09-23) - PM Återbruk (EBAB, 2025-09-25) Medverkande Detaljplanen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom stadsplanerare Ays Alayat och plankartan är ritad av kartingenjör Gunnar Swahn. Ansvarig chef har varit Karin Norlander. Planeringsunderlag Översiktsplanen Översiktsplanen anger att det finns begränsade stadsutvecklingsmöjligheter inom befintlig bebyggelse, men behovet av kompletteringsbebyggelse för att koppla ihop stadsdelarna Älvsjö och Östberga och den stadsutveckling som planeras där är stort. Behovet av äldreomsorg ökar i staden och det kommer vara cirka 8000 fler personer i äldreomsorg kring år 2040. Den kraftiga ökningen av antalet äldre medför krav på lämpliga bostäder där planförslaget bidrar till att nå stadens mål för ändamålsenliga bostäder för äldre. Gällande detaljplan Planområdet omfattar del av stadsplanerna Pl 5402 fastställd 1962. Detaljplanen medger pensionärsbostäder vilket motsvarar seniorbostäder i dagens praxis. Genomförandetiden har gått ut för stadsplanen. Stockholms byggnadsordning Liseberg är i byggnadsordningen beskrivet som stadsbyggnadskaraktär villastad. I vägledningen för området anges bland annat att lokala centrum och centrala stråk bör kompletteras 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 7 (41) med ny bebyggelse och verksamhetslokaler där så är möjligt. Ny bebyggelse inom befintlig struktur ska utformas utifrån platsens förutsättningar och i förhållande till närliggande bebyggelse. Bebyggelsen inom planområdet är en del av senior- och vård- och omsorgsboende i sin närmaste omgivning som har en annan karaktär än Lisebergs bostadsområde i stor. Varsam utveckling av småhus- och villaområden I vägledningen för Liseberg framhålls vikten av att lokala centrum ska kompletteras med ny bebyggelse där så är möjligt. Gaturummens gröna karaktär bör bibehållas genom att undvika hårdgörande av grönytor. Kommunala beslut i övrigt I boendeplan för äldre med utblick mot 2040 framgår att antalet omsorgstagare bedöms öka både på kort och på lång sikt. Faktorer som kan påverka är att äldre lever längre och är friskare. Utöver det ökade behov som naturligt uppstår i en stad som växer samt våra förändrade levnadsvillkor så har även pandemin inneburit en stor omställning för Stockholms stads äldreomsorg. Regionplan I regionplan för Stockholmsregionen, Rufs 2050, är Liseberg markerat som ett strategiskt stadsutvecklingsläge. Stockholms- och Sverigeförhandlingarna I och med Stockholmsförhandlingen (2013) gällande utbyggnad av tunnelbanan, har kommunen förbundit sig att bygga totalt 45 900 bostäder varav 40 000 ska uppföras i Söderort. Enligt Sverigeförhandlingen (2017) har en överenskommelse gjorts om att en ny tunnelbanelinje ska byggas mellan Fridhemsplan och Älvsjö via Östberga vilket gör västra Liseberg mer tillgängligt. Planeringsförutsättningar Stads- och landskapsbild Planområdet utgörs av kvartersmark vilket utgör en del av en större verksamhets enklav av vård- och omsorgsboende samt seniorboende. Planområdets västra sida består av trädklädd naturmark, i övrigt består området huvudsakligen av bebyggd mark. Bebyggelsen inom fastigheten och vid anläggningen Liseberg är inte klassificerad av stadsmuseet däremot har klustret en särskilt arkitektonisk karaktär. Typologin och skalan särskiljer sig från omgivningen med lägre lameller, höga skivhus med utstickande karaktäristiska vertikala partier och vinklade burspråk medan 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 8 (41) omgivningen har en lägre skala av trevåningars lamellhus, två våningars radhus och villa. Vid fastigheten finns även fem högre punkthus. Bild som visar befintligt skivhus inom fastigheten sedd från Annebodavägen. Bebyggelse inom fastigheten har huvudsakligen rött tegel med sockel i råbetong, svarta loftgångsräcken i stål och fönsterpartier med vit plåt samt mörka trädetaljer. Balkongerna har svarta stålbalkongräcken och vissa balkonger har kompletterats med vitplåt under 2000-talet. Punkthusen utgör en egen årsring med fasader i putsstruktur med reliefverkan och svarta plåtdetaljer samt balkonger med svarta räcken. Volymerna har ett stramt uttryck i lodrät riktning genom markerade entréer och fönster i trapphus. Bild som visar befintligt lamellhus inom fastigheten i norr sedd från kvartersgatan. Bild som visar befintlig bebyggelse inom fastigheten sedd från Annebodavägen. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 9 (41) Taken utformas antingen med pulpettak med låg lutning för lamellhusen eller motfallstak för skivhusen. Samtliga tak har markerad takfot i svart plåt. Bottenvåningarna är markerade med en subtil kontrastdetalj som särskiljer dessa från resten av fasaden, samtliga byggnader har en sockel i råbetong. Befintlig bebyggelse Befintlig anläggning inom planområdet består av ett loftgångshus avsett för pensionärsbostäder men utan sociala funktioner för de boende vilka ligger i andra delar inom fastigheten. Loftgångshuset som är ett smalhus klarar inte att inrymma ett vård- och omsorgsboende. Byggnaden är i stort behov av modernisering samtliga byggnadsdelar och installationer är tekniskt uttjänta. Bostäderna utgör idag tillfälligt boende i väntan på beslut om utveckling av fastigheten. Bild som visar befintlig bebyggelse inom planområde sedd från kvartersgatan i öster. Kulturhistoriskt värdefull miljö Bebyggelsen är inte klassificerad av Stadsmuseet. Liseberg och Örby slott byggdes ut med villor under början av 1900-talet och har succesivt kompletterats med småhus, villor och inslag av flerfamiljshus. Planområdet ligger i den sydvästra delen av befintlig tomträtt Julpsalmen 4 med adress Sylvestergatan och Annebodagatan och är en del av Blomsterfondens vård- och seniorboende. Området som utgör Blomsterfondens verksamhet utgör del av stadsdelen Lisebergs norra gräns mot Östberga. Verksamheten är inrymd i fem skivhus i åtta våningar och fem punkthus i åtta våningar samt några längor med radhus i två våningar som är sammanbundna med gångförbindelse under mark. Befintlig bebyggelse runt planområdet är byggd under 1950- och 1960-talen. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 10 (41) Gator och trafik Planområdet ansluter i söder till Slyvestergatan. Slyvestergatan är en lokalgata med trottoarer för gångtrafik. Kvarteret angörs via en kvartersgata från Sylvestergatan. Det finns inga bilparkeringar inom planområdet. Cykeltrafik sker i stor utsträckning i blandtrafik på gatorna. Cykelparkering sker utomhus vid bostadsentréerna. Vid Älvsjö station, cirka 1,8 kilometer sydväst från planområdet, finns pendeltåg och flera busslinjer. Närmsta tunnelbanestation är i Stureby cirka 2,3 kilometer sydöst om planområdet, ny tunnelbana är planerad till både Älvsjö och Östberga cirka 500 meter bort. Intill fastigheten, på Sylvestergatan, finns en busshållplats som trafikeras av buss 165 mellan Liljeholmen och Farsta centrum. Service Offentlig service I Östberga centrum, en kilometer från planområdet, finns bibliotek. Folkets hus, apotek och vårdcentral finns på Götalandsvägen, cirka 200 meter sydost om planområdet. Östbergaskolan (F-6) ligger cirka 600 meter öster om planområdet och cirka en kilometer sydöst om planområdet ligger Sjöängsskolan (F-9). I närheten finns flera förskolor. Kommersiell service En mindre livsmedelsbutik och kafé finns vid Blomsterfondens vård- och omsorgsboende cirka 200 meter öster om planområdet. I Östberga centrum, en kilometer från planområdet, finns några mindre butiker och en restaurang. Ett bredare utbud av kommersiell och till viss del offentlig service finns i Älvsjö centrum, cirka en kilometer sydväst om planområdet. Naturmiljö Mark och vegetation Planområdet utgörs mest av hårdgjorda ytor samt hällmarkstallskog med direkt närhet till bebyggelsen. Västra delen av planområdet angränsar till en större potentiell livsmiljö för barrskog. Skyddade arter Vid inventeringen avgränsades totalt tre områden med klassning som naturvärdesbiotoper. Största delen av dessa naturvärdesbiotoper ligger utanför planområdet. De naturvärdesbiotoper som inventerats inom och i anslutning till 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 11 (41) planområdet har klassats inom naturvärdesklass 3 och 4. Naturvärdesbiotoper i klass 1 (högsta naturvärde) och 2 (högt naturvärde) som utgör de mest skyddsvärda klasserna enligt Svensk standard för naturvärdesinventering (SS 199000:2014) återfanns inte vid inventeringen. Naturvärdesbiotoperna är samtliga olika typer av skog- och buskmarksbiotoper, två är hällmarkstallskog, och en är en blandskog, med tall men även inslag av gran och lövträd av både triviala och ädlare arter. De högsta värdena står en av hällmarkstallskogarna för. Inom biotopen finns ett flertal gamla tallar med grov barkstruktur, och enstaka fynd av den rödlistade vedsvampen tallticka gjordes under inventeringen. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 12 (41) Kartan visar inventeringsområdet med naturvärdesbiotoper och deras naturvärdesklassning. Bild: Calluna, 2025. Inventeringen av naturvärdesträd visade att det finns 13 naturvärdesträd inom inventeringsområdet. Av dessa 13 var 12 gamla tallar, och en grov ek. Inga av naturvärdesträden är särskilt skyddsvärda träd. Ansökan om12:6 samråd behövs således inte vilket är fallet om träden har höga naturvärden, skyddade arter knutna till sig eller särskild betydelse i ett känsligt område. Genomgång av datautsök för artobservationer visar att 15 rödlistade och/eller fridlysta värdearter finns rapporterade inom inventeringsområdet. Vid naturvärdesinventeringen och/eller i utsöket av artdata från SLU Artdatabanken hittades tre invasiva främmande arter inom inventeringsområdet; Häggmispel, snöbär, spärroxbär. Kartan visar inventeringsområdet för naturvärdesträd, med de naturvärdesträd som identifierades. Bild: Calluna, 2025. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 13 (41) Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten/övergångsvattnet Magelungen (SE657041- 163174). Enligt VISS oktober 2025 har Magelungen otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvattenförekomsten/övergångsvattnet är ekologisk potential 2033. Enligt VISS har kvalitetskravet för god kemisk ytvattenstatus undantag för PFOS med senare målår 2027 och tidsfrist för tributyltennföreningar, samt att det är mindre stränga krav för bromerad difenyleter och kvicksilver. Miljökvalitetsnormer för luft Planområdet understiger gränsvärdarna för kvävedioxid (NO ) och 2 grova partiklar (PM10) enligt gällande miljökvalitetsnormer. Halten av partiklar PM10 är 20-25 μg/m³ (dygnsvärde) att jämföra med miljökvalitetsnormen 50 μg/m³. Halten av kvävedioxid är 24- 30 μg/m³ (dygnsvärde) att jämföra med miljökvalitetsnormen 60 μg/m³. Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv Inom planområdet är samtliga bostäder upplåtna med hyresrätter för seniorboende och i samma kvarter finns vård- och omsorgsboende och seniorboende, samtliga upplåtna med hyresrätter. I intilliggande kvarter och fastigheter finns även bostadsrätter och äganderätter. vilket skapar en sammanhållen boendemiljö för äldre i närområdet med varierande behov av stöd och omsorg. I angränsande kvarter finns även bostadsrätter, vilket bidrar till en funktionsblandad och socialt varierad stadsstruktur. Blomsterfondens anläggning i Liseberg utgör en socialt värdeskapande miljö med särskilt fokus på gemenskap, trygghet och ett aktivt åldrande. Verksamheten bedrivs med ett uttalat mål att främja social samvaro och motverka ofrivillig ensamhet. Detta sker genom organiserade aktiviteter, gemensamma mötesplatser och ett helhetsperspektiv på boendemiljön där både fysiska och sociala kvaliteter samverkar. Den nära kopplingen mellan seniorbostäder och vård- och omsorgsboende skapar kontinuitet och möjliggör kvarboende inom området även vid förändrade behov. I anläggningen finns restaurang för de boende med eget storkök, samlingssalar och klubbrum för aktiviteter, anläggning med särskilt 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 14 (41) anpassad träning för äldre. Funktioner för service som hårvård och fotvård finns även i anläggningen. Inom fastigheten finns bostadsgårdar med uteplatser, sittplatser och odlingslådor. Gårdarna är utformade som gemensamma vistelsemiljöer och fungerar som viktiga sociala mötesplatser för de boende. De bidrar till ökad utevistelse, spontana möten och gemensamma aktiviteter, vilket stärker den sociala sammanhållningen och den upplevda tryggheten i området. Sammantaget bidrar den befintliga strukturen och verksamhetens inriktning till en socialt hållbar boendemiljö där gemenskap och livskvalitet är integrerade delar av den fysiska planeringen. Barnperspektiv I dagsläget saknas trottoar längs aktuell sträcka och cykling sker i blandtrafik, vilket innebär begränsade förutsättningar för barn att röra sig självständigt och trafiksäkert i området. I närområde finns flera parker och lekplatser. Rekreation och friluftsliv Tillgången på grönytor är god i närområdet genom flera kvartersparker. I anslutning till planområdet finns uteplatser och terasser för boenden som ägs och förvaltas av byggaktören. Geoteknik Markförhållanden Inom området för planerad byggnad består jordlagerföljden övergripande av en liten mäktighet av fyllning eller naturlig jord ovanpå berg. Fyllningen består av en sandig lera eller ett grusmaterial och den naturliga jorden av en siltig sandmorän. Marken inom planområdet bedöms möjlig att bebygga. Enligt PM geoteknisk, framtagen av Treeline (2025) utgörs marken inom planområdet till största delen av sprängbotten med goda förutsättningar för grundläggning. Inom vissa delar förekommer dock morän ovan berg, vilket kan innebära varierande grundläggningsförhållanden. För att säkerställa en jämn grundläggning kan det i dessa delar krävas utskiftning av moränmaterialet och återfyllning med sprängstensfyllning. Utförda undersökningar visar att bergkvaliteten inom området bedöms som dålig. Innan bergschakt genomförs bör en riskanalys avseende vibrationsalstrande arbeten utföras. För vägar och hårdgjorda ytor krävs att överbyggnader utformas med hänsyn till markens tjälfarlighet och materialtyp. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 15 (41) Markradon Sammantaget bedöms inga miljötekniska hinder föreligga för planerad markanvändning enligt detaljplanen. Utförd miljöteknisk markundersökning av Viken Miljökonsult (2025) visar inga tecken på förorening i mark eller grundvatten inom planområdet. Halterna av uppmätta ämnen ligger under gällande riktvärden för känslig markanvändning (KM). En något förhöjd halt av nickel har påvisats i enstaka provpunkt, i nivå med miljökvalitetsnormen för grundvatten, men förekomsten av grundvatten är mycket begränsad. Bedömningen är att området inte är att betrakta som förorenat. Resultatet från markundersökningen kan utgöra underlag för fortsatt masshantering inom planområdet. Vid eventuell återanvändning av överskottsmassor utanför arbetsområdet kan en anmälan enligt gällande miljölagstiftning krävas. Kontakter bör därför tas i god tid med tillsynsmyndigheten. Sulfidförande bergarter har identifierats inom planområdet. Utförda tester visar dock att bergmassorna generellt inte är syraproducerande, vilket innebär att de i huvudsak kan hanteras utan särskilda åtgärder. En dialog med tillsynsmyndigheten rekommenderas inför hantering och eventuell borttransport av bergmassor. Beroende på framtida hantering av massor eller bergmaterial kan anmälan enligt miljöbalkens regelverk, 28 § förordning 1998:899, komma att krävas. Fastighetsägare/byggherre uppmanas att stämma av detta med tillsynsmyndigheten inför genomförande. Hydrologiska förhållanden Dagvatten Dagvattnet ska omhändertas inom den egna fastigheten enligt stadens dagvattenstrategi och åtgärdsnivå. Stockholms stads åtgärdsnivå ska tillämpas vid all ny- och större ombyggnation. Syftet med åtgärdsnivån är att, tillsammans med åtgärderna i de lokala åtgärdsprogrammen för vatten, uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i stadens vattenförekomster. Åtgärdsnivån bygger på en fördröjning av 20 mm nederbörd och en mer långtgående rening än bara sedimentation. När det inte gäller ny- och större ombyggnation ska dagvatten hanteras enligt stadens dagvattenstrategi. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 16 (41) Dagvatten från området leds idag till Henriksdals reningsverk via det kombinerade ledningsnätet. Efter rening leds vattnet vidare ut i vattenförekomsten Strömmen. Byggaktören får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Planområdet utsätts för trafikbuller från Åbyvägen. Ljudnivån i planområdet uppgår till 55 dBA ekvivalent ljudnivå på två meters höjd enligt stadens bullerkarta. Olycksrisk Åbyvägen som ligger cirka 200 meter norr om planområdet är sekundär transportled för farligt gods. Erosion, ras och skred Enligt marktekniskundersökning, framtagen av Treeline 2025, är planområdet beläget i ett befintligt bostadsområde med kuperad topografi, där marknivåerna varierar med cirka nio meter från nordväst till sydost. Inom området förekommer berg i dagen samt mycket tunna jordlager, med ett jorddjup som generellt uppgår till cirka två meter. Enligt geoteknisk utredning, framtagen av Treeline 2025, består jordlagerföljden huvudsakligen av ett tunt lager fyllning eller naturlig jord ovanpå berg. Den naturliga jorden utgörs främst av siltig sandmorän. Grundvattnet ligger i huvudsak vid bergöverytan och följer topografin från de högre liggande delarna i väster mot lägre nivåer i öster. Utförda mätningar visar att grundvattennivån är relativt ytlig men stabil över tid. Förorenad mark Det finns inga potentiellt förorenade områden inom planområdet. Nedströms om planområdet, nordöst från planområdet, finns ett ej riskklassat potentiellt förorenat område. Flödesvägen från det ej riskklassade potentiella förorenade området rinner bort från planområdet och det bedöms därmed inte finnas en risk att det når planområdet. Cirka sextio meter nordöst av planområdet finns ett potentiellt förorenat område som är klassad som BKL klass 4. Det potentiellt förorenade området ligger utanför planområdet och bedöms inte påverka planområdet eller planens genomförande. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 17 (41) Översvämningsrisker I befintlig situation finns två lågpunkter, på cirka 66 kubikmeter och sex kubikmeter på västra sidan av befintlig bebyggelse. Ytlig avrinning för befintlig situation vid ett regn på 56 mm. De röda pilarna representerar flödesriktningen och grön, gula och röda ytor visar lågpunkter som fyllts upp. Källa: Scalgo Live (2025) Planförslag Sammanfattning av planförslaget 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 18 (41) Situationsplan (Bild: EBAB och SWMS) Detaljplanen möjliggör uppförande av cirka 85 lägenheter i 6700 kvadratmeter BTA för senior- samt vård- och omsorgsboende. Planförslaget innehåller ett lamellhus i fem våningar med indragen sjätte våning mot öster och fyra våningar med indragen femte våning mot väster. Bebyggelse föreslås med suterrängvåning. Arkitektonisk idé Planförslaget tillför nya vård- och omsorgsbostäder genom en förtätning i befintlig anläggning med boende för äldre. De nya vård- och omsorgsbostäderna skapar en ny årsring till området och bidrar till att stärka utbudet av boende för äldre. Vy från ny kvartersgata som visar exempel på fasadgestaltning (EBAB, 2026) Bebyggelsen föreslås i huvudsak placeras inom den befintliga byggnadens fotavtryck i syfte att begränsa intrång i naturmark och minimera påverkan på träden i väster. Placeringen har anpassats med hänsyn till befintlig bebyggelse i öster för att säkerställa en god boendemiljö, särskilt i bottenvåningen tillsammans med ett tydligare gaturum för kvartersgatan. Den nya byggnaden föreslås därför placeras med ett avstånd om cirka 18,5 meter från befintlig byggnad i öster, vilket skapar ett bredare gaturum och större avstånd mellan byggnaderna. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 19 (41) Tvärsektion som visar relationen mellan radhus i väster och lamellhus i öster (Bild: EBAB och SWMS) Vy från ny Sylvestergatan som visar exempel på fasadgestaltning (EBAB, 2026) Kvartersgatan i öster har en grönkaraktär med en varierad bredd för växtbäddar på tre till fyra och en halv meter för trädplantering samt inramade ytor för parkeringar mellan grönytorna. Kvartersgatan tillsammans med förgårdsmarken skapar en tryggare miljö för fotgängare eller äldre som rör sig runt boendet eftersom kvartersgatan skiljs från fotgängare. Vid gavlarna föreslås uteplatser för boende och personal. Gestaltningsprinciperna tar avstamp i den befintliga arkitektoniska karaktären i området. Volymen gestaltas med tre urskiljbara delar; tak, fasad och sockel. Taket har en markerad takfot med taksarger och låglutning för att harmonisera med sin omgivning. Fasader ska utföras i en varm kulör som harmoniserar med rött tegel, i puts, betongelement med putsstruktur eller tegelutförande. Sockelvåningen föreslås med ett taktilt utförande, i råbetong med högre detaljeringsgrad, som särskiljer sig från resten av fasaden med en subtil kontrastdetalj i 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 20 (41) plåtbleck. Eventuella elementskarvar ska omsorgsfullt inarbetas i gestaltningen och delvis döljas med bland annat fönster, stuprör och annat plåtarbete. Elevation sett från öster (EBAB, 2026) Bebyggelsen ges en enhetlig karaktär genom symmetrisk fönstersättning med få fönsterstorlekar. Gavlarna öppnas upp med rytmiska fönster vid trapphus för att skapa kontakt mellan gata, gård, uteplatser och boende. Fasadelevationer sett från norr och söder (EBAB, 2026) Bottenvåningar i ny bebyggelse ska ges en omsorgsfull gestaltning och entréer utformas så att de bidrar till att levandegöra stadsmiljön. I bottenvåningen föreslås gemensamma utrymmen. Entréer och trapphus föreslås med större glaspartier. Elevation sett från väster (EBAB, 2026) Mot gården föreslås balkonger för att skapa möjlighet för äldre att ha kontakt med utomhusmiljön. Dessa gestaltas med samma material som andra plåtdetaljer. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 21 (41) Gator och trafik Gatunät Den nya kvartersgatan planeras för en fem meter bred körbana med två meter bred angöring och lastplats vid huvudentré och miljörum. Dagens kvartersgata med blandad trafik för fotgängare och fordon ersätts med en tryggare lösning runt byggnaden med en förgård och trottoar separerad från fordon. Parkering Det nya vård och omsorgsboendet inrymmer inför samråd 84 lägenheter. För 84 boenderum innebär det att parkeringsbehov för bil uppgår till nio parkeringsplatser med ett parkeringstal om 0,1 bil per lägenhet. Det finns idag ett överskott på fyra parkeringsplatser för besökare vid de nybyggda seniorbostäderna vid Julpsalmen 50 och Julvörten 1 utifrån de krav och den planering som detaljplanen medgav när bebyggelsen uppfördes. Dessa bedöms ligga inom ett rimligt avstånd från det nya boendet och verksamheten kan hänvisa besökare till dessa platser. Översiktskarta redovisande parkeringsplatser för nytt vård -och omsorgsboende inom fastigheterna Julpsalmen 4 och Julpsalmen 50. Bild: EBAB. Totalt föreslås fem parkeringsplatser intill kvartersgatan vid det nya vård och omsorgsboendet. Antal platser föreslås utgöras av en parkeringsplats för rörelsehindrade, två tidsreglerade 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 22 (41) parkeringsplatser inom lastzon samt två parkeringsplatser för besökare eller personal. Situationsplan som redovisar parkeringsplatser i kvartersgata vid det nya vård och omsorgsboendet. Bild: EBAB. Situationsplan som redovisar parkeringsplatser inom Julpsalmen 50. Bild: EBAB. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 23 (41) Gång- och cykeltrafik Gång och cykeltrafik ändras inte av planförslaget. Totalt behov för cykel bedöms uppgå till 20 parkeringsplatser för personal och besökare. Tillgänglighet Parkering för rörelsehindrade planeras i markparkeringen inom planområdets östra del vid kvartersgatan med infart från Slyvestergatan och entrén nås inom tio meter enligt Stockholm Stads riktlinjer. Teknisk försörjning Vattenförsörjning och ledningsnät Fastigheterna ska anslutas till de kommunala näten för dricks- och spillvatten. Nya ledningar och anslutningspunkter behövs för att försörja de nya fastigheterna. El-, tele- och fibernät El- och telenät byggs ut och förläggs i allmänna gator i samverkan med berörda nätägare. Den befintliga byggnaden som rivs försörjs genom el och telenätet i området. Den nya byggnaden avses försörjas från en befintlig intilliggande nätstation. Energiförsörjning Planområdet ansluts till fjärrvärme alternativt eller i kombination med bergvärme som systemalternativ. Ledningar förläggs i allmänna gator samt i den nya kvartersgatan öster om planförslaget. Teknisk försörjning finns i Sylvestergatan intill den föreslagna bebyggelsen. Avfallshantering Avfallshantering ska ske i enlighet med Stockholms stads riktlinjer. Avfallshantering för bostadsbebyggelse sker genom fastighetsnära insamling med källsortering av hushållsavfall i miljörum i kombination med bottentömmande kärl på motsvarande sätt som för Blomsterfondens övriga bebyggelse. På bottenvåningen föreslås miljörum. Avstånd mellan entréer och avfallshantering är mindre än 50 meter. Sopbilar och leveransfordon har goda möjligheter att antingen backvända precis norr om nya byggnaden för att åka tillbaka och angöra fastigheten alternativt använda befintlig rundslinga inom fastigheten norr om föreslagen ny byggnad till undvikande av backrörelser. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 24 (41) Räddningstjänst Byggnaderna utryms via TR2 trapphus. Motiv till detaljplanens regleringar Användningsbestämmelser Seniorbostäder [B1] Bestämmelsen möjliggör uppförande av seniorbostäder inom planområdet. Vård och omsorgsboende [D1] Bestämmelsen möjliggör uppförande av vård och omsorgsboende inom planområdet. Egenskapsbestämmelser Begränsning av markens utnyttjande Prickmark: Marken får inte förses med byggnad. Parkering medges inte förutom där det anges. Bestämmelsen syftar till att begränsa bebyggelsens utbredning och säkerställa att bebyggelsen anpassas i befintlig bebyggelsestruktur. Höjd på byggnadsverk h1 Högsta nockhöjd är 58,3 meter över angivet nollplan. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att byggnadsvolymens utbredning anpassas i förhållande till den befintliga bebyggelsen. Nockhöjden har fastställts utifrån planförslagets byggnadsvolym, som omfattar fem våningar med låglutande tak. h2 Högsta nockhöjd är 63,0 meter över angivet nollplan. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att byggnadsvolymens utbredning anpassas i förhållande till den befintliga bebyggelsen. Nockhöjden har fastställts utifrån planförslagets byggnadsvolym, som omfattar sex våningar med pulpettak. h3 Högsta nockhöjd är 61,7 meter över angivet nollplan. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att byggnadsvolymens utbredning anpassas i förhållande till den befintliga bebyggelsen. Nockhöjden har fastställts utifrån planförslagets byggnadsvolym, som omfattar fem våningar med låglutande tak. Markens anordnande och vegetation +41,0 Markens höjd över angivet nollplan Syftet med bestämmelsen är att utöka tillgängligheten kring bebyggelsen och säkerställa höjder med hänsyn till skyfall. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 25 (41) n1 Parkering ska anordnas i mindre grupper om maximalt två parkeringsplatser i längd uppdelade med vegetation. Syftet med bestämmelsen är att skapa en grönkaraktär på gata genom vegetation. n2 Sprängning eller schaktning medges inte. Åtgärder för att skydda trädens rötter får utföras. Marken får inte hårdgöras. Syftet är att skydda naturen inom planområdet. n3 Trädet får endast fällas om det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk. Syftet är att skydda de stora värdefulla naturvärdesträden inom planområdet. Takvinkel o1 Största takvinkel är 14 grader. Syftet med bestämmelserna är att säkerställa att den nya bebyggelsen utformas med en låg takvinkel. Utförande b1 Minst 60 % av marken ska vara genomsläpplig. Syftet med bestämmelsen är att skapa genomsläpplig mark för växlighet och skyfallshantering. b2 Stödmur högre än 0,5 meter får finnas. Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra en högre stödmur och minska påverkan på bergknallen i väster. Utnyttjandegrad e2 Största bruttoarea är 6700 m². Syftet är att begränsa bruttoarea inom byggrätten och därmed skapa en viss flexibilitet inom samma bruttoarea. Egenskapsbestämmelser för all kvartersmark Utformning • Bottenvåningens fasad ska utföras i råbetong med hög reliefverkan mot norr, öster och söder. Alternativt kan bottenvåningen utformas med samma material som ovanliggande fasad med en sockel i råbetong. Fasader ska utföras i en varm kulör som harmoniserar med rött tegel, i puts, betongelement med putsstruktur eller tegelutförande. Elementskarvar ska inarbetas igenom fasadmaterial eller plåtarbete. Syftet med bestämmelsen är att reglera fasadsmaterial för att skapa en enhetlig visuellt intryck med omgivningen. Syftet 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 26 (41) är också att undvika synliga elementskarvar för att fasaden ska upplevas mer sammanhållen. • Minst 10 % av gavelfasader mot norr och söder ska vara uppglasade. Syftet med bestämmelsen är att öppna upp gavelfasaderna för att skapa mer ögonkontakt med gatan och uteplatserna. • Balkonger får inte kraga ut utanför byggrätten. Syftet med bestämmelsen är att begränsa balkongernas placering och storlek för att undvika alltför volymskapande balkonger. • Entrépartier ska utformas med generösa uppglasade ytor. Entrépartier mot öster ska utformas indragna från fasadliv. Syftet med bestämmelsen är att markera entréerna och dela upp volymen. • Minst en entré ska finnas mot norr, öster och söder. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att byggnaden bidrar till ökad rörelse och liv på de angränsande gata och uteplatser. • Fönster ska placeras regelbundet längs hela fasaden. Antalet fönstertyper ska minimeras. Syftet med bestämmelsen är att skapa en lugn och rytmisk utformning. • Bottenvåning markeras med ett smalt bleck i plåt. Balkong- och altanräcken, fönster, rännor/stuprör och övriga plåtarbeten ska utföras i samma kulör. Kulören ska kontrastera med fasadkulör. Syftet med bestämmelsen är att skapa ett enhetlig visuellt intryck genom att alla synliga byggnadsdetaljer, som fönster, rännor, stuprör och balkongräcken, utförs i samma kulör. Utförande Stödmurar över 0,5 meter får ej anordnas. Syftet med bestämmelsen är att skapa tillgängliga uteplatser genom terränganpassning samt begränsa utförande av höga murar. Genomförandetid Genomförandetiden slutar 10 år efter det att planen har fått laga kraft. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 27 (41) Konsekvenser och avvägningar Ljusförhållanden och lokalklimat Solstudier har tagits fram som visar bebyggelsens skuggverkan på intilliggande befintlig bebyggelse. Solstudierna är gjorda för den 21 mars, den 21 juni, den 21 september och den 22 december samt är uppdelade på fyra klockslag (kl. 9, 12, 15, 18). Befintlig vegetation kan skugga befintliga byggnader idag. Solstudierna har beaktat detta. Studien visar att samtliga bostäder får tillräckligt med solljus under större delen av dagen, särskilt under vår- och sommarhalvåret. Vissa mindre delar av omgivande bebyggelse kan skuggas under förmiddagen eller eftermiddagen, men detta bedöms inte påverka områdets totala ljusmiljö negativt. Befintlig bebyggelse i söder och väster om planförslaget skuggas inte nämnvärt av planförslaget. Planförslaget bedöms därmed vara väl avvägt gällande ljusförhållanden sett till sin omgivning. Solstudie som visar 21 mars kl. 09.00. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 28 (41) Solstudie som visar 21 mars kl. 12.00. Solstudie som visar 21 mars kl. 15.00. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 29 (41) Solstudie som visar 21 mars kl. 18.00. Stads- och landskapsbild Sammantaget innebär planförslaget en avvägning där den befintliga småskaligheten och årsringens uttryck blir mindre läsbara, medan funktion, tillgänglighet och ett mer aktivt gaturum prioriteras och förstärks. Detta är en medveten avvägning mellan bevarande av småskalighet och behovet av funktionella, tillgängliga och moderna lokaler för vård- och omsorgsverksamhet. Förslaget bidrar till en mer sammanhållen struktur, stärkt gaturum och en tydligare identitet för platsen, samtidigt som hänsyn tas till landskapets övergripande karaktär och befintliga naturvärden. Planförslaget innebär en förtätning inom en redan etablerad enklav för senior- och vård- och omsorgsboende i Liseberg. Genom att ersätta befintlig byggnad med en ny, större och mer ändamålsenlig volym förstärks områdets identitet som en sammanhållen miljö för vård-och omsorgsboende och seniorbostäder. Förslaget bidrar därmed till att tydliggöra platsens funktion i stadsstrukturen. Den nya byggnaden anpassas i volym, höjd och materialverkan till den befintliga bebyggelsens övergripande karaktär, samtidigt som den ges ett samtida arkitektoniskt uttryck. Genom en uppdelning i sockel, fasad och tak samt genom en låg taklutning och en varm kulör knyter bebyggelsen an till områdets tegeldominerade arkitektur. Detta bidrar till en visuell sammanhållning inom kvarteret och stärker läsbarheten av området som en egen årsring i Lisebergs utveckling. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 30 (41) Den föreslagna byggnaden ges en skala som är jämförbar med andra vård- och omsorgsboenden som uppförts i staden under senare tid och representerar därmed samtida krav på gestaltning, funktion och tillgänglighet för denna typ av verksamhet. Förslaget knyter an till en större enklav av seniorbostäder och vård- och omsorgsboenden i området som har högre exploateringsgrad än villaområden, vilket innebär att området som helhet får en annan skala och funktion än den omgivande bostadsbebyggelsen i Liseberg. Därigenom stärks läsbarheten av området som ett sammanhang med särskild funktion. Att bebyggelse med särskild användning, såsom vård- och omsorgsverksamhet, ges en större skala och avviker från sin omgivning är ett vanligt förekommande stadsbyggnadsmässigt förhållningssätt och kan bidra till tydlighet i stadsstrukturen. Samtidigt innebär detta att den småskaliga karaktär som präglar delar av Liseberg blir mindre framträdande på platsen, vilket utgör en medveten avvägning mellan anpassning till omgivningen och verksamhetens funktionella behov. Ur ett stadsbildsperspektiv innebär förslaget att den befintliga låga lamellens skala och uttryck försvinner på lång sikt. Däremot stärks tydligheten i bebyggelsens funktion och samtid, vilket bidrar till en mer läsbar struktur av vård- och omsorgsbebyggelse inom området. Topografins övergripande läsbarhet bedöms i huvudsak bibehållas, medan bebyggelsens skala och volym förändras. Positiva konsekvenser av förslaget är att byggnadens entréer och gavlar orienteras mot gatan, vilket stärker mötet mellan bebyggelse och det offentliga rummet. Föreslagna uteplatser i söder mot Sylvestergatan bidrar till ökad aktivitet och vistelse i gaturummet och kan på sikt stärka gatans stadsmässiga karaktär. Detta ligger i linje med stadens arkitekturpolicy och byggnadsordning, som betonar vikten av aktiva bottenvåningar, tydliga entréer och en ökad närvaro mot gatan. Befintlig bebyggelse Sammantaget bedöms den befintliga byggnaden vara olämplig att bevara för den planerade användningen. Mot bakgrund av gällande tekniska och verksamhetsmässiga krav, behovet av vård- och omsorgsplatser samt begränsningarna i den befintliga bebyggelsens utformning bedöms rivning och ersättning med en ny byggnad vara en lämplig och motiverad åtgärd. Den befintliga byggnaden inom planområdet används idag för pensionärsbostäder. Byggnaden är ett loftgångshus uppfört utifrån äldre förutsättningar och bedöms inte uppfylla dagens krav på lokaler avsedda för verksamhet inom vård och omsorg. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 31 (41) Planförslaget innebär att den befintliga byggnaden rivs och ersätts med ett nytt vård- och omsorgsboende. Fastighetsägaren har utrett möjligheten att bygga om och utveckla den befintliga byggnaden, men dessa möjligheter har bedömts som begränsade. Utredningar visar att byggnaden inte uppfyller gällande krav enligt plan- och bygglagstiftningen (PBL), Boverkets byggregler (BBR) eller de tillstånds- och verksamhetskrav som ställs av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Kraven avser bland annat tillgänglighet, arbetsmiljö, säkerhet, planlösning samt energiprestanda. Den befintliga byggnadens konstruktion, med platsgjuten betongstomme och lägenhetsskiljande betongväggar, medför att anpassningar till moderna tillgänglighetskrav bedöms vara tekniskt svåra och förenade med mycket höga kostnader. Brister finns bland annat i dörrbredder, badrumsutformning och generella rörelsemått, vilket påverkar både boende med nedsatt rörelseförmåga och verksamhetens personal. Även efter omfattande ombyggnadsåtgärder bedöms byggnaden inte kunna tillgodose ett ändamålsenligt program för ett modernt vård- och omsorgsboende eller möjliggöra det antal boendeplatser som efterfrågas. Kulturhistoriskt värdefull miljö Planområdet ingår i en sammanhängande enklav av bebyggelse som har vuxit fram och successivt kompletterats sedan 1950-talet. De olika utbyggnadsetapperna representerar sina respektive tidsperioder och har var och en lämnat tydliga avtryck i arkitektur, materialval och skala. Trots denna successiva utveckling är de gemensamma gestaltningsprinciperna för området fortsatt läsbara, såsom bebyggelsens orientering, relation till gaturum och grönstruktur samt områdets övergripande funktion som miljö för senior-, vård- och omsorgsboende. Planförslaget tar avstamp i dessa gemensamma gestaltningsprinciper och anpassas till klustrets övergripande karaktär. De kulturhistoriska värdena bedöms därigenom tas till vara genom en medveten anpassning i volym, struktur och uttryck, samtidigt som den nya bebyggelsen ges ett samtida arkitektoniskt uttryck som svarar mot dagens krav på funktion, tillgänglighet och hållbarhet. Förslaget innebär därmed att områdets kulturhistoriska lager kan fortsätta att utvecklas och kompletteras. Gator och trafik Den nya kvartersgatan utgår från den befintliga kvartersgatans läge för körbana men är bredare än befintlig gata. Föreslagen körbana uppgår till fem meter att jämföra med befintlig körbana som uppgår till två och en halv meter. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 32 (41) För den nuvarande kvartersgatan är avståndet mellan befintligt loftgångshus och befintlig byggnad öster om gatan cirka 14 m där det är som smalast medan avstånd fasad till fasad enligt planförslaget är cirka 18.5 meter. Trafiken beräknas öka marginellt i och med antal boende ökar. Naturmiljö Mark och vegetation Föreslagen byggnation utgår huvudsakligen från befintlig byggnads fotavtryck som föreslås rivas vilket minimerar påverkan på omgivande natur. Planförslaget bedöms inte ha betydande inverkan på naturvärden eller habitatnätverk. En avvägning har gjorts mellan den ekologiskt värdefulla miljön och intentionerna i översiktsplanen samt de bostadspolitiska målen. Bedömningen är att de värden som skapas är större än de värden som går förlorade. Planförslaget innebär en viss sprängning och schaktning i den västra delen av planområdet. Den föreslagna byggnaden placeras i huvudsak inom befintlig bebyggelsens fotavtryck för att begränsa påverkan på naturmarken. För att ytterligare begränsa intrånget i naturmark föreslås bebyggelsen uppföras i suterräng. Mellan den föreslagen byggnaden och kvartersgatan föreslås trädplantering för att skapa en grön och sammanhängande gaturumsupplevelse samt bidra till ett förbättrat mikroklimat. Påverkan på naturvärdesbiotop bedöms som liten eftersom större delen av skogsmarken kan lämnas och då den planerade bebyggelsen inte splittrar biotoperna. Dock uppstår vissa kanteffekter. Fyra av naturvärdesträden kommer att behöva tas ned och ytterligare fem naturvärdesträd ligger i riskzonen för påverkan. Påverkan på naturvärdesträd bedöms bli måttlig då minst fyra träd kommer tas ned och ytterligare fem riskerar att påverkas. Stora delar av naturvärden i området är knutna till gamla träd och i synnerhet tall. Gamla tallar kommer dock finnas kvar i skogen i resterande delar av naturvärdesbiotoperna. På landskapsnivå bedöms påverkan som liten eftersom skogslandskapet som helhet kommer att bestå, trots den mindre arealminskning som sker enligt byggnadsförslaget. Skyddade arter Stadens samlade bedömning är att planförslaget medför små till måttliga konsekvenser för naturvärden och biologisk mångfald och 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 33 (41) att planens genomförande inte bedöms utlösa förbud enligt artskyddsförordningen, under förutsättning att rekommenderade skyddsåtgärder följs. Påverkan på naturvärdesträd bedöms bli måttlig då minst fyra träd kommer tas ned och ytterligare fem riskerar att påverkas. Stora delar av naturvärden i området är knutna till gamla träd och i synnerhet tall. Gamla tallar kommer dock finnas kvar i skogen i resterande delar av naturvärdesbiotoperna. För fågelarter bedöms planförslaget inte påverka möjligheten att upprätthålla gynnsam bevarandestatus, under förutsättning att träd och buskar inte avverkas under häckningsperioden (15 mars–31 augusti). För fladdermöss bedöms området även fortsatt ha funktion som födosöksområde. Sammantaget bedöms ingen artskyddsprövning krävas och risken för att utlösa förbud enligt artskyddsförordningen vara låg. Invasiva främmande arter har noterats inom planområdet. Dessa bedöms inte utgöra ett avgörande hinder för planens genomförande, men kräver särskild hantering i samband med markarbeten för att förhindra spridning, i enlighet med gällande regelverk och rekommendationer. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Planförslaget bedöms inte äventyra Magelungen möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Dagvatten från planområdet renas och fördröjs inom fastigheten innan avledning sker till den kombinerade avloppsledningen i gata/väg. Vatten från avloppsledningen renas sedan vid Henriksdals reningsverk för att sedan släppas ut i Strömmen. Föreslagna dagvattenlösningar medför att föroreningsbelastningen från planområdet till recipient minskar för samtliga beräknade ämnen. En stor del av planområdet beräknas kunna nå växtbäddar. Däremot når inte vissa ytor växtbäddarna, såsom vägen i den norra delen som löper i öst-västlig riktning, den sydvästra delen av grönområdet samt ytorna söder om den sydligaste växtbädden. Dessa ytor renas därför inte. Det bedöms dock ske viss rening i lågpunkten i sydvästra delen av området, men denna har exkluderats ur föroreningsberäkningarna för att få en konservativ föroreningsberäkning. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 34 (41) Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv Detaljplanen möjliggör för cirka 85 vård- och omsorgsbostäder. Behovet bidrar till uppfyllandet av identifierat behov i stadens boendeplan för äldre. Planförslaget bedöms bidra positivt till de sociala värdena i området. Genom att tillskapa ett vård- och omsorgsboende breddas utbudet av bostadstypologier. Den föreslagna bebyggelsen utformas med uppglasade gavlar och flera entréer i bottenvåningen för att skapa en tydligare kontakt med gaturummet och främja ett mer levande stadsliv. För hyresgäster och personal inom vård- och omsorgsboendet är närhet till uteplatser, västvända balkonger och goda utblickar från bostadsrummen centrala kvaliteter. Planförslaget tillför två nya uteplatser vid byggnadens gavlar samt gemensamma balkonger på varje våningsplan, vilket sammantaget stärker de sociala funktionerna och bidrar till en trygg och trivsam miljö. Genomförandet av planen innebär en ökad rörelse och närvaro vid Sylvestergatan, vilket bidrar till en ökad trygghet längs dessa gator. Barnperspektivet Förbättringar som planeras i gångnätet på kvartersmark igenom trottoar och förgårdsmark bedöms bidra till en positiv inverkan på barns liv. Cykling sker i blandtrafik vilket bedöms acceptabelt då trafikmängderna är låga. Rekreation och friluftsliv Inom samma fastighet finns bostadsgårdar med uteplatser, sittplatser och odlingslådor som utgör mötesplatser för de boende. Närmaste uteplatser, balkongerna mot väst och vy från bostadsrummen är viktigaste aspekterna för hyresgästerna och personalen för vård- och omsorgsboende. Det tillskapas två nya uteplatser vid vardera gaveln samt gemensamma balkonger i varje våning. Hydrologiska förhållanden Dagvatten För att uppfylla Stockholms stads åtgärdsnivå på 20 millimeter föreslås dagvattenhantering i form av nedsänkta växtbäddar. Med föreslagen dimensionering behövs ett ytbehov på 200 kvadratmeter för att uppnå åtgärdsnivån. Utredningen föreslår totalt 249 kvadratmeter nedsänkta växtbäddar. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 35 (41) Föreslagen dagvattenhantering inom planområdet. Blå pilar visar flödesriktningen. Streckad linje visar föreslagen dräneringsledning. Bild: WSP Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Bullerutredning (Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB, 2025) visar att samtliga fasader får högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Lägenheterna kan planeras utan avgörande hänsyn till trafikbullret. Med föreslagen byggnadsutformning enligt planförslaget kan bostäder med mycket god ljudkvalitet därmed erhållas. Aktuella riktvärden innehålls och ljudkvalitetsindex för projektet kan bli 2,5 vilket är betydligt högre än minimikravet 1,0. Ljudnivån på gårdsytor och uteplatser på gården blir lägre än 70 dB(A) maximal och 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Gemensamma uteplatser som uppfyller Trafikbullerförordningen kan anordnas i anslutning till bostadshuset. Vibrationer Sammantaget bedöms detaljplanens genomförande inte medföra några betydande negativa konsekvenser avseende vibrationer, förutsatt att gällande riktlinjer och rekommendationer följs i byggskedet. Enligt geoteknikutredning (Treeline, 2025) rekommenderas en riskanalys för vibrationsalstrande arbeten utförs innan bergschakt påbörjas. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 36 (41) Erosion, ras och skred Detaljplanens genomförande bedöms inte ge upphov till några betydande negativa konsekvenser avseende erosion, ras eller skred, under förutsättning att rekommenderade geotekniska åtgärder och försiktighetsåtgärder i byggskedet följs. Utifrån rådande geotekniska och hydrogeologiska förhållanden bedöms risken för erosion, ras eller skred inom planområdet vara låg. Enligt geoteknikutredning (Treeline, 2026) ger områdets dominerande berggrund, i kombination med små jorddjup och planerad grundläggning på berg eller sprängbotten, goda stabilitetsförutsättningar. Planens genomförande bedöms inte medföra några förändringar av grundvattennivåer eller grundvattenströmning som kan påverka markstabiliteten negativt. Inte heller bedöms risken för erosion öka, då området i huvudsak saknar rinnande ytvatten och består av berg, vegetation och hårdgjorda ytor. Förorenad mark Det finns inga potentiellt förorenade områden inom planområdet. Nedströms om planområdet, nordöst från planområdet, finns ett ej riskklassat potentiellt förorenat område. Flödesvägen från det ej riskklassade potentiella förorenade området rinner bort från planområdet och det bedöms därmed inte finnas en risk att det når planområdet. Stadsbyggnadskontoret bedömer att föroreningarna i jord utgör en acceptabel risk för människors hälsa och miljö efter genomförandet av planen. Den som äger eller brukar en fastighet skall genast underrätta miljöförvaltningen om det upptäcks en förorening på fastigheten. Miljöförvaltningen är tillsynsmyndighet för anmälan enligt 28 § i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Översvämningsrisk Vid ett 100-årsregn uppgår flödet till cirka 233 l/s för planerad situation med klimatfaktor inom planområdet. Detta resulterar i en hög belastning på ledningsnätet. Vid skyfall överskrids kapaciteten och vattnet behöver avledas ytligt utan åtgärder. Vid skyfall antas alla ledningar vara helt fyllda och vatten avrinner ytligt. För att undvika skador måste det således finnas ytliga avrinningsvägar för vattnet. Instängda områden vid byggnader bör i största möjliga utsträckning byggas bort, vilket görs i första hand 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 37 (41) med en föreslagen höjdsättning av mark och byggnader. Marken närmast huskroppar bör anläggs högre än omkringliggande mark så att vatten avrinner bort från byggnaderna. Höjdsättning av ny bebyggelse och entréer placeras med hänsyn till risker för översvämning. Sekundära avrinningsvägar kommer att ledas genom ett lågstråk på den västra sidan om byggnaden, vidare runt byggnaden och avrinna längs med Sylvestergatan via ett lågstråk på västra sidan om växtbädden. Därefter lämnar vattnet planområdet och fortsätter längs Sylvestergatan. Skyfallshantering och sekundära avrinningsvägar redovisas med orange pil. Bild: WSP Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer, enligt 5 kap 11a § PBL, att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken. Därmed behöver ingen miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning genomföras. Bedömningen bygger på kriterier i 5 § och 10 - 13 §§ i miljöbedömningsförordningen. Platsen som föreslås utvecklas har bedömts som minst känslig för förändring i ett helhetsperspektiv. Bebyggelsen utformas i linje med översiktsplanen och stadens styrdokument, där byggnader tar fasta i form och uttryck i befintlig bebyggelse för att skapa samspel och en god helhetsverkan. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktsplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 38 (41) kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps – eller internationell skyddsstatus. Undersökningssamråd med länsstyrelsen ska genomföras under plansamråd. Inför att planarbetet påbörjades begärdes underlag till behovsbedömning från kulturförvaltningen, miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. Inför att beslutet om undersökning av betydande miljöpåverkan fattas begärs ytterligare underlag in under plansamråd då detaljplanen klassas som ett sådant MKB-projekt som avses i 4 kap. 34 § PBL. Sammantaget bedöms den planerade markanvändningen inte medföra betydande påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. Förslaget kräver inga åtgärder utöver normal miljöanpassning. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. De förändringar som planeras ligger i linje med förväntad stadsutveckling på platsen och medför inga långvariga eller oåterkalleliga skador på miljön. Påverkan är av begränsad omfattning och hanteras genom planens bestämmelser. Genomförande Organisatoriska frågor Tidplan Samråd 10 mars 2026 – 20 april 2026 Granskning maj 2027 – juni 2027 Antagande november 2027 Laga kraft, tidigast december 2027 Detaljplanens steg Tidplanen är preliminär och kan komma att ändras under processen för kommande skeden. Markanvisning Exploateringsnämnden markanvisade 20 oktober 2022 mark för seniorbostäder samt vård- och omsorgsboende inom Julpsalmen 4 till Blomsterfonden och gav exploateringskontoret i uppdrag att träffa markanvisningsavtal. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 39 (41) Ansvarsfördelning Byggaktören (Blomsterfonden) ansvarar för uppförande av ny byggnad för vård- och omsorgsboende inom fastigheten Julpsalmen 4. Byggaktören (Blomsterfonden) ansvarar även för anläggande av ny kvartersgata inom fastigheten samt för erforderliga provisoriska anslutningar av gator och teknisk infrastruktur mellan fastigheten och blivande allmän platsmark. Exploatörerna ansvarar för anslutning till den allmänna gatan. Byggaktören (Blomsterfonden) ansvarar för genomförande av de kompensationsåtgärder för natur- och artskydd som anges i naturkonsekvensbeskrivningen. Stadens ledningsbolag ansvarar för utbyggnad av kommunala ledningsnät och övrig teknisk försörjning i enlighet med avtal som ska träffas. Om fastighetsbildning eller annan lantmäteriförrättning blir aktuell svarar Lantmäterimyndigheten för sådan åtgärd. Avtal Genomförandet av detaljplanen kommer regleras i exploateringsavtal som ska träffas mellan Stockholms stad och Blomsterfonden innan detaljplanens antagande. Blomsterfonden tecknar därutöver erforderliga avtal med respektive ledningsbolag avseende planering, projektering och utbyggnad av teknisk infrastruktur samt anslutning av ny byggnad inom planområdet. I samband med att detaljplanen antas ska genomförandeavtal tecknas med ledningsbolagen avseende ledningsdragning, servisanmälan och anslutningar. Fastighetsrättsliga frågor Rättigheter Inom planområdet finns inga rättigheter. Behov av rättigheter prövas i samband med fastighetsbildningen i lantmäteriförrättning. Några rättigheter bedöms inte behöva inrättas för planens genomförande. Vid bildande av tredimensionellt avgränsad fastighet krävs att ett flertal rättigheter inrättas. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 40 (41) Behov av rättigheter utreds och prövas i samband med fastighetsbildningen i lantmäteriförrättning. Några rättigheter bedöms inte behöva inrättas för planens genomförande. Vid bildande av tredimensionellt avgränsad fastighet krävs att ett flertal rättigheter inrättas. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintlig detaljplan Pl 5402 helt upphör att gälla inom planområdet. Ekonomiska frågor Detaljplanens finansiering Detaljplanens arbete finansieras genom planavtal upprättat med byggaktör. Ingen planavgift ska tas ut i samband med bygglovet. Fastighetsbildning Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder, på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Tekniska frågor Vatten och avlopp Fastigheterna ska anslutas till de kommunala näten för dricks- och spillvatten. Nya ledningar och anslutningspunkter behövs för att försörja de nya fastigheterna. Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) ansvarar för nya förbindelsepunkter och tar ut anslutningsavgifter. Byggaktör ansvarar för anslutningsavgiften för förbindelsepunkter för blivande fastigheter med äganderätt. Dagvatten Dagvattnet ska omhändertas inom den egna fastigheten enligt stadens dagvattensstrategi och åtgärdsnivå. El-, tele- och fibernät El- och telenät byggs ut och förläggs i allmänna gator i samverkan med berörda nätägare. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2023-01201 Sida 41 (41) Fjärrvärme Planområdet ansluts till fjärrvärme alternativt eller i kombination med bergvärme som systemalternativ. Ledningar förläggs i allmänna gator samt i den nya kvartersgatan öster om planförslaget. SLUT 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG --- [Plankarta.pdf] PLANBESTÄMMELSER EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. KVARTERSMARK Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. Begränsning av markens utnyttjande Endast angiven användning och utformning är tillåten. Marken får inte förses med byggnad. Parkering medges I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet inte förutom där det anges. inom respektive område. GRÄNSBETECKNINGAR Höjd på byggnadsverk Planområdesgräns h 1 Högsta nockhöjd är 58.3 meter över angivet nollplan. Egenskapsgräns h 2 Högsta nockhöjd är 63.0 meter över angivet nollplan. Kombinerad egenskapsgräns h Högsta nockhöjd är 61.7 meter över angivet nollplan. 3 Markens anordnande och vegetation ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN 41.1 Markens höjd över angivet nollplan Kvartersmark n Parkering ska anordnas i mindre grupper om maximalt två B Seniorbostäder 1 1 parkeringsplatser i längd uppdelade med vegetation. D Vård och omsorgsboende. n Sprängning eller schaktning medges inte. Åtgärder för att 1 2 skydda trädens rötter får utföras. Marken får inte hårdgöras. n Trädet får endast fällas om det är sjukt eller utgör en 3 säkerhetsrisk. Takvinkel o Största takvinkel är 14 grader. 1 n Utförande 2 b Minst 60 % av marken ska vara genomsläpplig. 1 41.1 b Stödmur högre än 0.5 meter får finnas. 2 Utnyttjandegrad e Största bruttoarea är 6700 kvm (avgränsas av kombinerad 1 egenskapsgräns). h o EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALL 1 1 n 1 KVARTERSMARK Utformning Bottenvåningens fasad ska utföras i råbetong med hög reliefverkan mot norr, b D B 1 öster och söder. Alternativt kan bottenvåningen utformas med samma 1 1 material som ovanliggande fasad med en sockel i råbetong. Fasader ska 41.1 utföras i en varm kulör som harmonierar med rött tegel, i puts, betongelement n med putsstruktur eller tegelutförande. Elementskarvar ska inarbetas igenom 3 fasadmaterial eller plåtarbete. n h o 2 2 1 k Minst 10 % av gavelfasader mot norr och söder ska vara uppglasade. v a Balkonger får inte kraga ut utanför byggrätten. r t e Entrépartier ska utformas med generösa uppglasade ytor. Entrépartier mot r s g öster ska utformas indragna från fasadliv. n 3 e a 1 t a Minst en entré ska finnas mot norr, öster och söder. Fönster ska placeras regelbundet längs hela fasaden. Antalet fönstertyper ska minimeras. Bottenvåning ska markeras med ett smalt bleck i plåt. Balkong- och altanräcken, fönster, rännor/stuprör och övriga plåtarbeten ska utföras i samma kulör. Kulören ska kontrastera med fasadkulör. Utförande h n 3 41.1 Stödmurar över 0.5 meter får ej anordnas. 3 b n 2 Genomförandetid 2 Genomförandetiden är 10 år och börjar gälla fr.o.m. efter det att planen har fått laga kraft. NORR GRUNDKARTA Byggnad Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan Stadsdelsgräns Väg/gångbanekant och RH2000 i höjd. Kvarter enligt detaljplan, Staket Allmän plats-gräns Upprättad av Stadsmätningsavdelningen Mur Fastighetsgräns Aktualitetsdatum 2026-01-29 (Kvarterstraktgräns,Traktgräns Transformatorbyggnad Fastighetsområdesgräns) Gunnar Swahn Träd 0 25m Fastighetsbeteckning kartingenjör Föreslagen fastighet Nivåkurvor Skala 1:500, utskriftsformat B2 Gemensamhetsanläggning Markhöjd nhawS rannuG :daC SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för del av fastigheten Julpsalmen 4 i stadsdelen Liseberg i Stockholm Stockholms stadsbyggnadskontor Planavdelningen 2026-03-03 Karin Norlander Ays Alayat planchef stadsplanerare UPPLYSNINGAR Påbörjad av SBN Planen består av: Godkänd av SBN - plankarta med bestämmelser Antagen av Till planen hör: Laga kraft ILLUSTRATIONER - planbeskrivning S-Dp 2023-01201 Illustrationslinje Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900), illustration Illustrationstext standardförfarande. 10210-3202 rnD ,40-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,rednalroN niraK - tnemukod tnäkdoG --- [Naturvärdesinventering.pdf] Naturvärdesinventering (NVI) inkl. rekommendationer och konsekvensbedömning – vid Julpsalmen 4, Liseberg i Stockholms stad, inför planarbete, 2024-2025 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI OM RAPPORTEN: Titel: Naturvärdesinventering (NVI) inkl. rekommendationer och konsekvensbedömning – vid Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, inför planarbete, 2024–2025 Version/datum: 2025-11-25 (uppdaterad version med rekommendationer och konsekvensbedömning) Rapporten bör citeras enligt följande: Frydenlund, A-S, Hebert, M och Wissman, J (2024). Naturvärdesinventering (NVI) inkl. rekommendationer och konsekvensbedömning – vid Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, inför planarbete, 2024–2025. Calluna AB. Foton i rapporten: © Calluna AB där inget annat anges Omslag: Bilden föreställer hällmarkstallskog och grova tallar inom området. OM UPPDRAGET: På uppdrag av: Föreningen Blomsterfonden (Organisationsnummer: 802005-1465 Kontaktuppgifter: Box 11091, 100 61 Stockholm) Uppdragsgivarens kontaktperson: Pontus Nilsson, Ebab AB Utfört av: Calluna AB (Organisationsnummer: 556575–0675) Adress huvudkontor: Linköpings slott, 582 28 Linköping Hemsida: www.calluna.se Telefon (växel): +46 13-12 25 75 Projektledare: Ann-Sofie Frydenlund (Calluna AB) Rapportförfattare NVI: Ann-Sofie Frydenlund och Jörgen Wissman (Calluna AB) Rapportförfattare rekommendationer: Mova Hebert (Calluna AB) Rapportförfattare konsekvensbedömning: Ann-Sofie Frydenlund (Calluna AB) Fältarbete: Ann-Sofie Frydenlund och Jörgen Wissman (Calluna AB) Kartproduktion: Tom Brodin och Marlijn Sterenborg (Calluna AB) Kvalitetssäkring NVI: Håkan Andersson (Calluna AB) Kvalitetssäkring rekommendationer: Ann-Sofie Frydenlund (Calluna AB) Mallversion: 1.7 Callunas interna projektkod: ALN0067, ALN0067a 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 Innehåll Sammanfattning 4 Läsanvisning 6 1 Inledning 8 1.1 Uppdraget och kartläggningens syfte ........................................................................................................................... 8 1.2 Inventeringsområdet .................................................................................................................................................... 8 2 Metod och genomförande 10 2.1 Metodbeskrivning naturvärdesinventering (NVI) ......................................................................................................... 10 2.2 Genomförande av NVI samt fördjupade inventeringar ................................................................................................ 10 3 Resultat 15 3.1 Allmän beskrivning av inventeringsområdet ............................................................................................................... 15 3.2 Känd kunskap om området och eventuell förekomst av skyddad natur ...................................................................... 15 3.3 Redovisning av vattensystem .................................................................................................................................... 17 3.4 Landskapsområden ................................................................................................................................................... 19 3.5 Naturvärdesbiotoper .................................................................................................................................................. 20 3.6 Naturvärdesträd ......................................................................................................................................................... 22 3.7 Arter .......................................................................................................................................................................... 24 4 Bedömning påverkan 26 4.1 Påverkan naturvärdesbiotoper och värdelandskap .................................................................................................... 26 4.2 Påverkan naturvärdesträd.......................................................................................................................................... 26 4.3 Påverkan arter ........................................................................................................................................................... 28 5 Rekommendationer 31 5.1 Naturvärdesbiotoper .................................................................................................................................................. 31 5.2 Naturvärdesträd ......................................................................................................................................................... 31 6 Slutsatser 33 6.1 Sammanfattande slutsatser ....................................................................................................................................... 33 6.2 Naturvärdesinventeringens resultat i relation till miljöbalken och skadelindringshierarkin ........................................... 33 Referenser 35 Bilaga 1 Referens till underlag med miljöinformation (separat bilaga) 37 Bilaga 2 Metodbeskrivningar NVI 38 Bilaga 3 – Objektsredovisning av landskapsområden 42 Objektnummer L1 ............................................................................................................................................................... 42 Objektnummer L2 ............................................................................................................................................................... 42 Bilaga 4 – Objektsredovisning av naturvärdesbiotoper 43 Bilaga 5 – Förteckning värdearter, rödlistade arter och fridlysta arter påträffade av Calluna 46 Bilaga 6 – Artförteckning över rödlistade och fridlysta arter kända sedan tidigare 49 Bilaga 7 – Artförteckning över invasiva främmande arter 53 Bilaga 8 – Metodbeskrivning naturvärdesträd separat bilaga Bilaga 9 – Resultat naturvärdesträd separat bilaga 3 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 Sammanfattning Calluna AB har 2024 på uppdrag av Föreningen Blomsterfonden utfört en naturvärdesinventering (NVI) av Julpsalmen 4, Liseberg. Bakgrunden till inventeringen är att kartlägga biologisk mångfald och göra en fördjupad inventering av naturvärdesträd inför planläggningsarbete inom området. En NVI syftar till att kartlägga, beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald inom ett avgränsat område. Uppdraget har utförts enligt SIS standard för naturvärdesinventeringar SS 199000:2023. NVI:n utfördes enligt kartläggningstypen medel och med tillägget naturvärdesklass 4 samt fördjupad inventering av naturvärdesträd. Fältinventering utfördes den 27 augusti 2024. Inventeringsområdet består i huvudsak av hårdgjorda ytor med bostäder och Blomsterfondens äldreboende Liseberg, men även av talldominerad skog med berghällar och inslag av ädellövträd och parkmiljöer. Vid inventeringen avgränsades totalt två landskapsområden, varav ett är värdelandskap. Värdelandskap är ett landskapsområde med särskild betydelse för biologisk mångfald. påtagligt naturvärde visst naturvärde Vid inventeringen avg ränsades totalt tre naturvärdesbiotoper. Av dessa biotoper klassades ett område med (naturvärdesklass 3) samt två områden med 1 (naturvärdesklass 4). Vid Callunas inventering noterades sex värdearter . En värdeart är en art som har särskild betydelse för biologisk mångfald. En värdeart kan även indikera att ett område har särskild betydelse för biologisk mångfald och därför bedömts lämplig att använda för naturvärdesbedömning. Genomgång av datautsök för artobservationer visar att 15 rödlistade och/eller fridlysta värdearter finns rapporterade inom inventeringsområdet eller kan knytas till inventeringsområdet. Bland de påträffade värdearterna finns bland annat tallticka och bålgeting som är arter knutna till gamla träd. Bålgetingen är beroende av att det finns håligheter i dessa träd, vilket det finns inom området. Callunas inventering och tidigare fynduppgifter från området visar på förekomst av 16 fridlysta arter enligt artskyddsförordningen (2007:845) exempelvis blåsippa och murgröna. Av de fridlysta arterna förekommer nio fågelarter som antingen är betecknade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen eller är rödlistade eller utgör fågelarter vars population under perioden 1980–2018 minskat med minst 50 procent. Den fördjupade inventeringen av naturvärdesträd resulterade i 13 inmätta naturvärdesträd varav tolv är gamla tallar, och en grov ek. Inga av träden är särskilt skyddsvärda träd. De högsta naturvärdena i inventeringsområdet består av hällmarkstallskogen (påtagligt naturvärde, klass 3) med gamla tallar och bärande träd och buskar samt enstaka hålträd och död Pveådv. e rkan naturvärden Påverkan på naturvärdesbiotoperna bedöms som liten eftersom större delen av skogsmarken kan lämnas och då den planerade bebyggelsen inte splittrar biotoperna. Dock uppstår vissa kanteffekter i naturvärdesbiotop 1 och 2. 1 I rapporten (bilaga 5) listas de värdearter som observerades vid Callunas inventering. Det kan dock förekomma ytterligare värdearter som ännu inte påträffats, iden tifierats eller rapporterats. 4 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 På landskapsnivå bedöms påverkan som liten då Callunas bedömning är att skogslandskapet som helhet kommer att bestå, trots den mindre arealminskning som sker enligt byggnadsförslaget. Påverkan på naturvärdesträd bedöms bli måttlig då minst fyra träd kommer tas ned och ytterligare fem riskerar att påverkas. Stora delar av naturvärden i området är knutna till gamla träd och i synnerhet tall. Gamla tallar kommer dock finnas kvar i skogen i resterande delar av naturvärdesbiotoperna. Rekommendationer utifrån resultatet är att undanta naturvärdesobjekt inklusive naturvärdesträd från områden för exploatering i så stor utsträckning det går givet planförslaget. Rekommendationer enligt avsnitt 5 i denna rapport bidrar till att bevara den biologiska mAråtnsgkfyadldde n på platsen. Med tanke på att endast en mindre del av naturvärdesbiotoperna tas i anspråk kommer merparten av naturområdet att finnas kvar efter genomförd exploatering. Naturmarken med bryn som tas i anspråk vetter redan idag mot en byggnad så förutsättningarna för födosök bedöms inte påverkas i fråga om tillgänglighet för fladdermössen eller tillgång på insekter. Av den anledning är Callunas bedömning att någon vidare artskyddsutredning inte kommer att behövas då området framgent kommer att ha funktion för födosök och bomiljöer. Ingen fågelinventering har utförts, men i närheten har fågelarter som är skyddade enligt 4 § artskyddsförordningen och markerade med B i artskyddsförordningens bilaga 1, rödlistade eller vars population har minskat med minst 50 % sedan 1980 och bedöms kunna nyttja området under häckning. Med tanke på att endast en mindre del av naturvärdesbiotoperna tas i anspråk kommer merparten av naturområdet att finnas kvar efter genomförd exploatering. Funktionen för förekommande fågelarter bedöms bestå. Dock rekommenderas den allmänna skyddsåtgärden att inte avverka träd och buskar mellan 15/3–31/8. Inga andra arter av de som påträffats har sådant skydd att risk för förbud föreligger 5 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 Läsanvisning Denna NVI-rapport syftar till att kartlägga, beskriva och värdera naturområdet vid Julpsalmen 4 i Lisebergs betydelse för biologisk mångfald enligt SIS standard för naturvärdesinventeringar SS 199000:2023 (SIS, 2023a). Beroende på vilken roll du som läsare har i förhållande till naturområdet har du också ett specifikt syfte med din läsning och således kanske större intresse av vissa delar av rapporten än andra. Avsikten med rapporten är att du oavsett roll enkelt ska kunna hämta in relevant information. NVI-rapporten för Julpsalmen 4, Liseberg, består av en huvudrapport samt nio bilagor. Rapportens huvuddel består av fyra kapitel och presenterar bakgrund och syfte, metod och Inledning med syfte. genomförande, resultat och slutsatser. Den inledande delen (kapitel 1) presenterar uppdraget och dess bakgrund, syftet med den beställda naturvärdesinventering (NVI) samt vad en NVI enligt SIS standard innebär. En kortfattad beskrivning av inventeringsområdets avgränsning, läge och Metod och genomförande. karaktär ingår också. Metod- och genomförandedelen (kapitel 2) förklarar metoden för NVI, den valda kartläggningstypen, de eventuella fördjupade inventeringar som ingår i den utförda NVI:n samt hur förarbetet och fältarbetet har genomförts. Om det funnits osäkerheter och begränsningar vid genomförandet lyfts också dessa fram. Dessutom redovisas de datakällor som genomsökts efter tidigare känd kunskap om inventeringsområdet inklusive en kort översikt över tidigare utförda inventeringar eller utredningar. En presentation följer av medverkande personal och tidpunkter för fältinventeringar anges. Avslutningsvis finns information om de geodata som ingått i GIS-leveransen och till vilka datavärdar geodata levererats samt tidpunkt Resultat. för leverans. Resultatdelen (kapitel 3) visar kartor över tidigare kända naturvärden och eventuell skyddad natur inom inventeringsområdet, dess vattensystem, resultatet från NVI:n vad gäller landskapsområden och naturvärdesbiotoper samt resultatet av den fördjupade inventeringen av naturvärdesträd som beställts. Den löpande texten beskriver därefter inventeringsområdets natur, tidigare kända naturvärden samt naturvärdesinventeringens resultat inklusive en Slutsatser. översikt över funna värdearter. I den avslutande delen (kapitel 4) sammanfattas resultatet av kartläggningen. Bilagor. Inventeringsområdets naturvärden beskrivs kortfattat. Rapportens bilagor består av: 1. en sammanställning av genomsökt miljöinformation och andra underlag samt utfallet av sökningen 2. metodbeskrivningar NVI 3. en objektsredovisning av kartlagda landskapsområden inklusive värdelandskap 4. en objektsredovisning av alla naturvärdesbiotoper i vilken varje naturvärdesbiotop presenteras med de uppgifter som utgjort grunden för naturvärdesbedömningen samt ett foto 5. en artförteckning med värdearter påträffade vid Callunas fältinventering samt en artförteckning med rödlistade och fridlysta arter som påträffades vid fältinventeringen, men som inte har använts som värdearter vid naturvärdesbedömningen 6. en artförteckning med rödlistade och fridlysta arter i inventeringsområdet som är kända sedan tidigare enligt utsök i SLU Artdatabankens verktyg Fynddata för artobservationer 6 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 7. en artförteckning med invasiva främmande arter i inventeringsområdet påträffade i fält och/eller vid utsök i SLU Artdatabankens verktyg Fynddata för artobservationer 8. en bilaga med beskrivning av metod för inventering och inmätning av naturvärdesträd 9. en genomgång av inmätta naturvärdesträd i inventeringsområdet 7 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 1 Inledning 1.1 Uppdraget och kartläggningens syfte Miljökonsultföretaget Calluna AB har 2024 på uppdrag av Föreningen Blomsterfonden utfört en kartläggning av biologisk mångfald genom naturvärdesinventering (NVI) och fördjupad inventering av naturvärdesträd inom området Julpsalmen, Liseberg, i Stockholms stad. Bakgrunden till kartläggningen är att området ingår i ett planarbete. Resultatet från Callunas naturvärdesinventering ska utgöra underlag för fortsatt planeringsprocess. Syftet med en naturvärdesinventering är enligt SIS standarden att kartlägga, beskriva och värdera naturmiljöer av särski2ld betydelse för biologisk mångfald inom ett avgränsat område. Bedömning av betydelsen för biologisk mångfald/naturvärde görs utifrån de två bedömningsgrunderna biotop och arter. En NVI resulterar i avgränsning och värdering av landskapsområden, avgränsning av naturvärdesbiotoper med naturvärdesklassningar och beskrivningar samt artlistor med noterade värdearter, fridlysta arter och eventuella invasiva främmande arter. Redovisning av inventeringsområdets vattensystem ingår även. Resultatet av naturvärdesinventeringen presenteras i en övergripande rapport samt i leverans av geodata. Observera att listan över noterade värdearter inte är en total lista över förekommande arter i området. Fördjupad inventering av artförekomster ger mer detaljerad kunskap om arter. Inventeringar av andra miljöaspekter än naturmiljö, till exempel friluftsliv, kulturmiljö, geologi, landskapsbild och ekosystemtjänster, ingår inte i en NVI. Rekommendationer för anpassning av planerad bebyggelse ges. I denna rapport ingår också en konsekvensbedömning på platsens naturvärden och förslag på hänsynsåtgärder enligt Miljöbalken kap. 2, 3§ ges. Förslag som kan användas som grönkompensationsåtgärder ges också. Även en bedömning av huruvida risk för förbud enligt artskyddsförordningen föreligger finns med i rapporten. EN NVI genomförs enligt olika så kallade kartläggningstyper, se avsnittet Kartläggningstyp, omfattning och tillvägagångssätt. I detta uppdrag har uppdragsgivaren beställt följande kartläggningstyp; NVI medel (klass 1–4) samt fördjupad inventering av naturvärdesträd. 1.2 Inventeringsområdet Inventeringsområdet ligger i kvarteret Julpsalmen i Liseberg, Stockholm, och omfattar ca 1 ha. Området utgörs av hårdgjorda ytor samt hällmarkstallskog med direkt närhet till bebyggelsen (figur 1). Utöver inventeringsområdet har även ett buffertområde/förstudieområde, som omfattar 355 ha, använts i uppdraget vid utsök av tidigare känd miljöinformation (figur 2). En naturvärdesanalys inom Östberga har tidigare genomförts, där Julpsalmen ingick som en del av ett betydligt större område (Calluna, 2017). Skogsmarken inom inventeringsområdet delades då in i två olika naturvärdesobjekt varav ett med påtagligt naturvärde och ett med visst naturvärde. 2 Biotop är ett område som kan beskrivas utifrån gemensamma ekologiska förutsättningar, egenskaper, företeelser och organismsamhällen. 8 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 Figur 1. Kartan visar inventeringsområdets avgränsning och hur inventeringsområdet är beläget i förhållande till omgivningarna. 9 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 2 Metod och genomförande 2.1 Metodbeskrivning naturvärdesinventering (NVI) 3 Naturvärdesinventeringen vid Julpsalmen 4, Liseberg har utförts enligt SIS standard SS 199000:2023 (SIS, 2023a) och metoden finns beskriven i sin helhet i standarden . Naturvärdesinventering (NVI) är en kartläggning av biologisk mångfald som bygger på fältinventering. NVI utgör den centrala kartläggningstypen i SIS-standarden. Det finns ytterligare två huvudsakliga kartläggningstyper, nämligen fördjupade inventeringar av biotoper eller arter och så kallade förstudier. I en förstudie-NVI avgränsas, med hjälp av fjärranalys, preliminära naturvärdesobjekt, det vill säga geografiska områden eller objekt med särskild betydelse för biologisk mångfald. Alla fördjupade inventeringar kan dessutom göras som förstudier genom analys av befintlig miljöinformation. landskapsområden En NVI genererar ett underlag som beskriver ett kartläggningsområndaetusr bveätryddeesblsieo tfoöpr ebriologisk mångfald. I NVI:n ingår kartläggning, beskrivning och värdering av och biotoper med särskild betydelse för biologisk mångfald, så kallade . Naturvärdesbiotoperna utgör basen i redovisningen av en NVI. Se bilaga 2 för en presentation 4 och metodbeskrivning av NVI enligt SIS standard SS 199000:2023. Calluna är ackrediterade för naturvärdesinventeringar, vilket innebär årlig kontroll där företaget får visa att metoder, rutiner och verktyg för att utföra NVI enligt standarden håller god kvalitet och att personalen har rätt kompetens. 2.2 Genomförande av NVI samt fördjupade inventeringar 2.2.1. Kartläggningstyp, omfattning och tillvägagångssätt Naturvärdesinventeringen vid Julpsalmen 4, Liseberg har beställts enligt SIS standard SS 199000:2023 med den kartläggningstyp och tillägg som markerats med X i tabell 1 nedan. Tabell 1. Tabellen visar NVI-standardens olika kartläggningstyper. ”X” under kolumnen Beställd markerar den/de kartläggningstyper som har beställts och utförts inom ramen för Callunas uppdrag. Beställd Kartläggningstyp Omfattning Tillvägagångssätt och tillägg Naturvärdesinventering (NVI): X NVI detalj – naturvärdesklass 1–4 Hela Naturvärdesbiotoper avgränsas inventeringsområdet och naturvärdesbedöms. Minsta karteringsenhet för identifiering av naturvärdesbiotop är 100 m2, Dessutom ska utföraren avgränsa alla naturvärdesobjekt (oavsett storlek) som inte ingår i någon naturvärdesbiotop. Fördjupad inventering: 3 Standarden kan köpas från SIS förlag: https://www.sis.se/standardutveckling/tksidor/tk500599/sistk555/. 4 Calluna AB är ackrediterade av SWEDAC sedan december 2017 för naturvärdesinventeringar i stränder och terrestra naturtyper enligt SIS-standarden för NVI SS:2014. Calluna var det första företaget att ackrediteras för inventeringar enligt standarden. Sedan 2023 är Calluna ackrediterade som kontrollorgan enligt SS-EV ISO/IEC 17020:2012 med omfattningen NVI fält för mark och sötvatten enligt kravspecifikation SS 199000:2023. 10 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 Beställd Kartläggningstyp Omfattning Tillvägagångssätt och tillägg x Naturvärdesträd Hela Träd med särskild betydelse för inventeringsområdet biologisk mångfald identifieras och redovisas. I begreppet ingår särskilt skyddsvärda träd enligt Naturvårdsverkets definitioner och den datamängden kan sökas ut. Även andra typer av träd som bedöms ha särskild betydelse för biologisk mångfald utöver de särskilt skyddsvärda ingår i begreppet naturvärdesträd. Förstudie: x Förenklad förstudie Hela Förenklad förstudie omfattar inventeringsområdet genomgång av tidigare känd kunskap från fältinventeringar och fjärranalys i den omfattning som bedöms nödvändigt för att uppnå syftet med den förenklade förstudien. 2.2.2. Klarläggande avseende vattenmiljöer Denna NVI omfattar inte några vattenmiljöer varför inga klarlägganden om vattenmiljöer be2h.2ö.v3s.. Fördjupad inventering av naturvärdesträd Fördjupad inventering av naturvärdesträd innebär att träd med särskild betydelse för biologisk mångfald identifieras och redovisas. I begreppet ingår särskilt skyddsvärda träd enligt Naturvårdsverkets definitioner, men även andra typer av träd som bedöms ha särskild betydelse för biologisk mångfald. Inventeringen innebär en noggrann genomsökning av inventeringsområdet i fält med stöd av kartor, fjärranalysdata och andra relevanta underlag för identifiering av träd som uppfyller ett eller flera av kriterierna för särskilt skyddsvärda träd samt identifiering av övriga träd som bedöms ha särskild betydelse för biologisk mångfald. Trädens lägesposition samt de attributdata som beställts i uppdraget registreras i inventeringen. Bilaga 8 Inventering naturvärdesträd anger metoden för inventering av naturvärdesträd vilka attributdata som inventerats, vilken inmätningsteknik som använts, om foton finns knutna till trädpunkterna. SÄRSKILT SKYDDSVÄRT TRÄD Enligt Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd - Mål och åtgärder 2012–2016 (Rapport 6946, Naturvårdsverket 2012) avses med särskilt skyddsvärda träd: jätteträd, mycket gamla träd och grova hålträd av naturligt förekommande trädslag. I åtgärdsprogrammet beskrivs särskilt skyddsvärda träd enligt följande: • Jätteträd = träd ≥ 1 meter i diameter på̊ det smalaste stället upp till brösthöjd*. • Mycket gamla träd = träd äldre än 200 år (gran, tall, ek och bok) eller 140 år (övriga trädslag). • Grova hålträd = träd ≥ 0,4 meter på det smalaste stället upp till brösthöjd* med utvecklad hålighet i huvudstammen. De träd som bedöms vara särskilt skyddsvärda har stor betydelse för bevarandet av biologisk mångfald och för att uppfylla flera av riksdagen antagna miljökvalitetsmål. *brösthöjd = 1,3 meter över marken 11 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 2.2.4. Förarbete till NVI och fördjupade inventeringar Insamling och bearbetning av relevant miljöinformation En NVI inleds med ett förarbete där inventeringsområdet och det omkringliggande landskapet studeras med hjälp av tillgänglig miljöinformation och andra relevanta underlag. I denna process genomsöks ett stort antal informationskällor efter upplysningar om områdets tidigare kända naturvärden och skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken. De källor, underlag och rapporter som har undersökts redovisas i Bilaga 1 Referens till underlag med miljöinformation och resultatet av informationssökningen redovisas i den löpande texten, i avsnittet Känd kunskap om området och eventuell förekomst av skyddad natur samt i avsnittet Redovisning av vattensystem. Förarbetets resultat har även använts som stöd vid avgränsning och klassning av naturvärdesbiotoper och landskapsområden under fältarbetet. Förstudieområde kallas det område som använts vid utsök av miljöinformation. Det är inventeringsområdet med 1 km bUutsföfekr at.v fynddata över tidigare kända arter Ett artdatautsök av observationer av värdearter inklusive rödlistade och fridlysta arter samt invasiva främmande arter har gjorts i verktyget Fynddata (SLU Artdatabanken, 2024) den 21 augusti. Applikationen har hittat data i följande databaser: [Artportalen, MVM, iNaturalist research-grade observations, Virtual Herbarium, Biologg, NORS]. Utsöket gjordes av GIS- specialist Axel Linder med hjälp av Callunas sökfilter Artverktyget naturvårdsarter (version: 4.0) samt Artverktyget invasiva främmande arter (version: 1.6) som identifierar naturvårdsarter och invasiva främmande arter. I avsnittet Arter förklaras begreppen naturvårdsart, värdeart och invasiv främmande art. Utsöket av naturvårdsarter utgör underlag för att identifiera tidigare kända värdearter, rödlistade arter och fridlysta arter. I detta uppdrag består utsöksområdet av inventeringsområdet med en buffertzon på 300 m. Tidsperioden avgränsades till 2000-01-01 till 2024-08-21. Calluna har även beställt ett utsök av skyddsklassade arter från Artdatabanken. För detta utsök användes ingen tidsbegränsning och utsöksområdet var även här inventeringsområdet med en buffertzon på 300 m. Artdatautsöket av tidigare kända artobservationer har i uppdraget använts till två syften, dels som underlag till fältinventeringen för att kunna eftersöka tidigare kända artobservationer av värdearter, rödlistade arter, fridlysta arter och invasiva främmande arter och dels för att kunna redovisa tidigare kända rödlistade och fridlysta arter samt invasiva främmande arter inom inventeringsområdet i raka artlistor. Dessa artlistor redovisas i Bilaga 6 Artförteckning över rödlistade och fridlysta arter kända sedan tidigare samt i Bilaga 7 Artförteckning över invasiva främmande arter. En genomgång av förarbetets utsök av artobservationer gjordes av ekolog eller utredare. Artobservationer som inte bedömdes vara relevanta för uppdraget, till exempel fynduppgifter som rapporterats in med dålig noggrannhet eller fynd som inte bedömdes höra till inventeringsområdet, rensades bort. Dessa bortrensade artobservationer ingår inte i artlistan i bilaga Artförteckning över rödlistade och fridlysta arter kända sedan tidigare eftersom den listan ska visa arter som bedöms kunna knytas till inventeringsområdet. Artutsökets artobservationer/artpunkter lades in i NVI-projektets GIS. Artobservationerna publicerades i fältapplikationen för fältinventering så att tidigare fynduppgifter kunde ses i fält. I fält eftersöktes sedan dessa värdearter, rödlistade arter och fridlysta arter i inventeringsområdet och om dessa samt invasiva främmande arter påträffades registrerades de i fältapplikationen. De värdearter som Calluna påträffade vid fältinventeringen samt påträffade rödlistade och fridlysta arter som inte använts som värdearter redovisas som raka artlistor i bilaga 5 (tabell 1 och 2). Där framgår även motiven till varför de påträffade värdearterna utgör värdearter. Av 12 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 artlistan framgår även vilka arter som Calluna definierar som värdearter – arter som inte finns med på någon officiell lista – tillsammans med motivering. De artfynd från SLU Artdatabanken som även påträffades av Calluna under fältinventeringen listas under Callunas artfynd i objektsredovisningen i bilaga 4. Al2la.2 a.5rt.o bsFerävltaitniovneenrt esorimng e nNliVgIt –st Aanvdgarrädnesnn ninorgm oaclth i nvtäer sdkear ibnega katva sn ia etnu rNvVäIr hdaers tbaigoittos pbeorr t. Fältinventeringen innebär att all mark som är tillgänglig genomsöks i fält. Hela inventeringsområdet, inklusive alla mark- och vattenområden, har överblickats eller genomsökts tillräckligt noggrant för att samtliga naturvärdesbiotoper som uppfyller kraven på minsta karteringsenhet ska ha identifierats. Detta innebär att biotoper, värdeelement, strukturer, processer, organismsamhällen och värdearter har eftersökts av en eller flera inventerare. Om en invasiv främmande art har påträffats har den noterats. När en naturvärdesbiotop har identifierats har den undersökts tillräckligt noggrant och omfattande vad gäller arter och biotopkvaliteter för att kunna fastställa naturvärdesklass och gränser med god säkerhet samt för att kunna göra en områdesbeskrivning. Förutom identifiering, avgränsning, naturvärdesbedömning samt beskrivning av naturvärdesbiotoper inklusive fotodokumentation ingår i naturvärdesinventeringen även bestämning av naturtyp, biotoptyp samt information om hela eller delar av naturvärdesbiotoperna uppfyller den svenska tolkningen av EU-definitionen för någon Natura 2000-naturtyp. Den terminologi som har använts vid bestämning av biotoptyper i fält är hämtad från SIS/TS 199002 (SIS, 2023b). Namn på arter följer så långt det är möjligt SLU Artdatabankens taxonomiska databas Dyntaxa (SLU Artdatabanken, 2024). Kulturväxter som inte finns i Dyntaxa har namngetts enligt Svensk kulturväxtdatabas, SKUD. Alla hänvisningar till den svenska rödlistan gäller den senaste upplagan (SLU Artdatabanken, 2020). Som stöd vid uppdragets bedömning av naturvärden användes SIS-standarden (SIS, 2023a), inhämtad miljöinformation och övriga relevanta informationskällor (se avsnittet Förarbete till NVI och fördjupade inventeringar och bilaga 1) samt den litteratur som listas i avsnittet Re2f.e2r.e6n. serA. vgränsning och värdering av landskapsområden Landskapsområden avgränsades och värderades med hjälp av digitala underlag i kombination med information från fält och tidigare känd kunskap om området. Arbetet utfördes av ekolog An2n.2-.S7o.f ie FTriyddpeunnluknt dfö orc ha rebkeotleotg oJöcrhg eunt fWöriassnmdaen p ferårsno Cnaalllu na AB. NVI-uppdraget genomfördes under augusti till november 2024. Datum för utsök av miljöinformation och andra underlagsdata redovisas vid respektive källa i bilaga 1. Fältinventeringen genomfördes den 28:e augusti 2024. Förarbetet med eftersökning av miljöinformation och andra underlag samt tidigare artobservationer gjordes av GIS-specialist Axel Linder från Calluna AB. Fältinventering och naturvärdesbedömning, samt fördjupad inventering av naturvärdesträd utfördes av ekologerna An2n.2-.S8o.f ie FGrIySd eonclhun fdä lotdcha tJaöfrågneng sWt i ssman från Calluna AB. Fältdatafångst och avgränsning för samtliga delar av naturvärdesinventeringen har utförts med hjälp av ESRI:s fältapplikation ArcGIS Field Maps på smartphones. Lägesnoggrannheten på 13 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 smartphones är vanligen 5–10 eller bättre, undantag kan vara i mycket täta skogar eller nära höga byggnader då noggrannheten kan vara något sämre. Den geodatabas som Calluna använder i ArcGIS Field Maps har de attribut och datavärden som specificeras i teknisk specifikation SIS/TS 199002:2023 (SIS 2023b) samt ytterligare attribut som utgör stöd vid utförande av NVI eller specifika attribut som lagts till i det aktuella up2p.2d.r9a.g et.L everansinformation Geodata har upprättats, och finns lagrade hos Calluna, avseende landskapsområden och naturvärdesbiotoper med tillhörande inventeringsområden samt alla fynd från de fördjupade inventeringarna Geodata levereras till beställare i samband med leverans av slutrapport under november 2024. I det här NVI-uppdraget har datavärden fyllts i för de attributfält som uttolkas som krav i teknisk specifikation SIS/TS 199002:2023 (SIS 2023b) och datavärdena följer det som specificeras i teknisk specifikation. Undantaget från kraven i teknisk specifikation är att fotografier på naturvärdesbiotoperna endast levereras i NVI-rapportens Bilaga 4, objektsredovisning av naturvärdesbiotoper, och inte i geodataleveransen. Utöver kravställda datavärden har ytterligare ett antal attributfält fyllts i enlighet med vad som överenskommits mellan beställare och utförare. Vid geodataleverans upprättar Calluna metadatablad för varje levererad kartläggningstyp. I metadatabladen framgår vilket geodataformat som leveransen sker i, vilka attributfält som ingår och vad attributen betyder samt om attributen är ifyllda i den aktuella lReavpeproanrtseerinn.g B tåilld Aer dtpeonrt karleanv ställda och den utökade datamängden anges i metadatabladet. SS:2023 anger att leverans/registrering av artfynd i Artportalen minst ska omfatta de arter som påträffats under inventeringen och som använts som underlag för bedömning och avgränsning av naturvärdesbiotoper. Calluna har rapporterat de värdearter som påträffats under naturvärdesinventeringen och som använts som underlag för bedömning och avgränsning av naturvärdesbiotoper till Artportalen. I Artportalen kan artobservationer knytas till ett så kallat projekt, vilket Calluna har gjort vid inrapporteringen. Arterna är inrapporterade 2024-08-29 på projektet ”ALN0067 Liseberg Julpsalmen NVI och trädinventering”, vilket innebär att de kan sökas ut samlat på projektet. 14 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 3 Resultat 3.1 Allmän beskrivning av inventeringsområdet Inventeringsområdet består till stor del av hårdgjorda ytor och byggnader. Mellan de bebyggda ytorna finns gamla tallar i skogsområden och parkmiljöer. Området är ihopkopplat med ett större skogsstråk samt med trädbeklädda villatomter i området. Detta gör att skogsområdet fungerar som en del av ett nätverk av skogsmiljöer där exempelvis fåglar kan använda inventeringsområdet och omgivande skogsbiotoper för såväl spridning som för födosök och häckning. För fåglar och andra organismer som inte lever i stora sammanhängande lämpliga livsmiljöer är det nödvändigt att kvaliteten på nätverken bibehålls. Vilka organismer som kan leva i landskapet är alltså till stor del beroende av hur nätverket ser ut. Olika arter kräver olika egenskaper hos nätverken samt har varierande krav på nätverkens storlek. Enligt tidigare uppförda rapporter (Calluna, 2017) är inventeringsområdet sammankopplat med ett större nätverk för spridning av vedlevande insekter knutna till tall. På samma sätt nyttjar fåglarna detta nätverk och kopplingen till omgivande skogar. Detta samband finns representerat i landskapsområde 1 (figur 4). 3.2 Känd kunskap om området och eventuell förekomst av skyddad natur Förarbetets informationssökning visar att det inom inventeringsområdet inte finns skyddad natur enligt 7 kap miljöbalken. Observera dock att generellt skyddade biotopskyddsområden kan förekomma inom inventeringsområdet. Dessa, ofta små biotoper, är generellt skyddade i hela landet och förekommer främst i jordbrukslandskapet, men alléer och trädrader kan utgöra biotopskyddade objekt även i stadslandskap. De finns inte registrerade i någon databas utan behöver kartläggas vid fältinventering. Huruvida bestämmelser om strandskydd förekommer i området har inte utretts i denna NVI. Det framkom dock ett flertal förekomster av historiska lämningar samt ett särskilt skyddsvärt träd förekommer utanför inventeringsområdet, inom förstudieområdet. Under förstudien fann vi även att det gjorts flera studier i eller i närheten av • inventeringsområdet, bland annat: • Naturvärdesanalys Östberga – Calluna, 2017 • Fågelinventering PM Östberga – Sahlin, E. 2022 (Calluna AB) Inventering av skyddsvärda träd – Ekologigruppen, 2022Inventering sydfladdermus vid • Östberga – Kammonen, J 2023 (Calluna AB) Inventering, riskanalys och artskyddsbedömning fladdermöss samt principiella åtgärder enligt skadelindringshierarkin Östberga – Årstafältet. Kammonen, J. & Koffman, A. 2023. (Calluna AB) 15 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 Figur 2. Kartan visar resultatet av förstudiens utsök över skyddad natur och övrig relevant kunskap om området. 16 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 3.3 Redovisning av vattensystem Inom inventeringsområdet och dess buffertområde finns vattensystem i form av huvudavrinningsområden för Norrström och Tyreså, samt delavrinningsområden till Mälaren – Årstaviken och Magelungen. Dessa redovisas i figur 3 och 4 nedan. Delavrinningsområdena har otillfredsställande ekologisk status. Figur 3. Kartan visar de vattensystem som förekommer inom inventeringsområdet och dess närhet. 17 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 Figur 4. Kartan visar de vattensystem som förekommer inom inventeringsområdet och dess närhet. 18 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 3.4 Landskapsområden Landskapet inom inventeringsområdet karaktäriseras av urban miljö med fläckar av grönområden med tall och lövskogar. I inventeringsområdet avgränsades två landskapsområden vid naturvärdesinventeringen (figur 5). Av dessa bedömdes ett vara värdelandskap. Det identifierade värdelandskapet har ekologisk funktion för arter knutna till öppna tallskogar men även för pollinerare. För en detaljerad redovisning av landskapsområdena, se Bilaga 3 Objektredovisning av landskapsområden. Figur 5. Kartan visar inventeringsområdet med avgränsade landskapsområden från naturvärdesinventeringen. Landskapsområde 1 bedöms vara ett värdelandskap med ekologiskt värde för spridning mellan tallmiljö er. 19 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 3.5 Naturvärdesbiotoper Vid inventeringen avgränsades totalt tre områden med klassning som naturvärdesbiotoper (se figur 6 och tabell 2). Fördelningen av identifierade naturvärdesbiotoper i olika naturvärdesklasser framgår av tabell 2 nedan. Samtliga naturvärdesklassade biotoper beskrivs var för sig i Bilaga 4 Objektredovisning av naturvärdesbiotoper, med motiv till naturvärdesklassningen liksom representativa bilder till naturvärdesbiotoperna. Tabell 2. Fördelning av identifierade naturvärdesbiotoper. Naturvärdesklass Antal naturvärdesbiotoper 1 högsta naturvärde 0 2 högt naturvärde 0 3 påtagligt naturvärde 1 4 visst naturvärde 2 Totalt antal naturvärdesbiotoper 3 Naturvärdesbiotoperna är samtliga olika typer av skog- och buskmarksbiotoper, två är hällmarkstallskog, och en är en blandskog, även den med tall med även inslag av gran och lövträd av både triviala och ädlare arter. De högsta värdena står en av hällmarkstallskogarna för. Inom biotopen finns ett flertal gamla tallar med grov barkstruktur, och enstaka fynd av den rödlistade vedsvampen tallticka gjordes under inventeringen. Eftersom hela naturvärdesbiotoperna inventerats, även utanför inventeringsområdet, har inventeringsområdet utökats i kartbilden över naturvärdesbiotoper för att tydligt visa vilka delar som inventerats. (Observera att inventering av naturvärdesträd dock enbart gjorts inom ursprungligt inventeringsområde). 20 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 Figur 6. Kartan visar inventeringsområdet med naturvärdesbiotoper och deras naturvärdesklassning enligt Callunas naturvärdesinventering. Naturvärdesbiotoper i klass 1 och 2 återfanns ej vid inventeringen. 21 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 3.6 Naturvärdesträd Inventeringen av naturvärdesträd visade att det finns 13 naturvärdesträd inom inventeringsområdet (tabell 3 och figur 7 samt bilaga 9). Av dessa 13 var 12 gamla tallar, och en grov ek. Träd med gul överstrykning visar tallar med poäng >3 samt den enda ek som påträffats och bedömts vara naturvärdesträd. Träd med grå överstrykning visar gamla tallar med ytterligare en egenskap som bidrar till naturvärde, i Liseberg utgörs den av ett naturligt fältskikt på växtplatsen. Resterande träd har fått ett poäng, för att de bedöms vara gamla träd, det vill säga mellan 150 -199 år (för tall). Tabell 3. Inmätta naturvärdesträd. Inga av naturvärdesträden utgör särskilt skyddsvärda träd (definition se sidan 11). 22 -stkejbO remmun -stkejbO gninvirkseb trA -kraM gninkcät -matS sterkmo retemaidnorK retraedräV tkikstläF tgilrutan därt tlammaG krab vorG därt tvorG ammuS gnäop 1 Tall Naturligt 140 4 Tallticka 1 1 1 6 fältskikt 2 Tall Naturligt 99 4 1 1 2 fältskikt 3 Flera döda Tall Naturligt 102 5 1 1 3 grenar i fältskikt kronan 4 Flera döda Tall Naturligt 117 6 1 1 2 grenar i fältskikt kronan 5 Tall Naturligt 127 6 1 1 1 4 fältskikt 6 Tall Naturligt 159 7 1 1 2 fältskikt 7 Tall Naturligt 76 4 1 1 2 fältskikt 8 Tall Naturligt 94 5 1 1 2 fältskikt 9 Tall Naturligt 108 7 1 1 2 fältskikt 10 Ek med stor Ek Anlagd 167 8 1 2 m urgröna växtbädd 11 Tall Klippt 138 7 1 1 gräsyta 12 Tall Klippt 155 10 1 1 gräsyta 13 Tall Klippt 157 11 1 1 gräsyta 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 Figur 7. Kartan visar inventeringsområdet för naturvärdesträd, med de naturvärdesträd som identifierades och kartlades vid Callunas fördjupade inventering. 23 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 3.7 Arter 3.7.1. Rödlistade eller fridlysta arter som är kända sedan tidigare Rödlistade eller fridlysta arter som är kända sedan tidigare redovisas i bilaga 6. Utsöket av artobservationer från SLU Artdatabanken visade, efter att den granskning av artdata som beskrivits i metoddelen gjorts, att 15 rödlistade och/eller fridlysta arter finns rapporterade in3o.m7. 2in. venVteärridnegasortmerr åsdoemt e allnerv käannts k nvyidta ns atitlul rinvväerndteesrbinegdsöommrnåidnegt . 5 6 Vid Callunas inventering noterades sex värdearter . Värdearter påträffade av Calluna redovisas i bilaga 5 med motivering till varför de har utpekats som värdearter samt i de flesta fall även med en kortfattad beskrivning av varje arts ekologi. Dessutom listas de värdearter som påträffats av Calluna och som kan knytas till enskilda naturvärdesbiotoper i Bilaga 4 Objektredovisning av naturvärdesbiotoper. Bland värdearterna i området kan tallticka nämnas. Talltickan är en vedsvamp som växer på gamla tallar, som oftast över 150 år gamla. Där arten finns påträffad finns det även förutsättningar för andra 7 ovanliga eller rödlistade arter. Talltickan är en rödlistad art och har beaktats som värdeart och kan knytas till in3v.e7n.3te. ringFsöormdjruåpdenti.n Dge nk räinr grö fdrliidsltyasdt sao amr tNeär r a hotad (NT). Standarden anger att NVI-rapporten ska innehålla en förteckning över de fridlysta arter som påträffats under inventeringen eller är kända sedan tidigare inom inventeringsområdet. Alla vilda fågelarter är fridlysta. Fågelarter som är nationellt rödlistade, finns upptagna på fågeldirektivets bilaga 1 eller att populationen genomgått en konstaterad kraftig minskning sedan 1980 är faktorer som kan tala för att artens populationsnivå inte är tillfredsställande. För dessa arter behöver en bedömning om en åtgärd kan utlösa förbud enligt artskyddsförordningen göras från fall till fall såvida inte åtgärden saknar betydelse för att bibehålla eller återupprätta 5 OBS! Noterade värdearter vid inventeringen är de arter som påträffades vid inventeringen. Det kan förekomma fler värdearter. 6Värdeart. Naturvårdsart (se nedan) eller annan art som har särskild betydelse för biologisk mångfald eller indikerar att ett område har särskild betydelse för biologisk mångfald. Arten har därför bedömts lämplig att använda för naturvärdesbedömning. I naturvärdesbedömningen ingår att bilda sig en uppfattning om vilket signalvärde (indikation på naturvärde) som de påträffade värdearterna har. Utföraren ska endast beakta relevanta observationer av värdearter. Följande typer av observationer ska betraktas som relevanta: a) art som observerats av utföraren inom en naturvärdesbiotop, under förutsättning att arten bedöms behöva naturvärdesbiotopen som livsmiljö, b) art som tidigare observerats av annan person inom en naturvärdesbiotop, under förutsättning att observationen är trovärdig, att arten sannolikt finns kvar och att arten bedöms behöva naturvärdesbiotopen som livsmiljö, c) art som observerats i närheten av en naturvärdesbiotop, under förutsättning att det är uppenbart att arten även nyttjar och behöver naturvärdesbiotopen som livsmiljö. Naturvårdsart. Term som infördes av Artdatabanken 2013 (Hallingbäck, 2013) och som utgör ett samlande begrepp för arter som kan användas för prioriteringar av åtgärder för att bevara biologisk mångfald, men också för övervakning av tillstånd och trender i miljön. Begreppet omfattar fridlysta arter, typiska arter, rödlistade arter, signalarter och ansvarsarter. Arterna kan finnas i officiella listor (till exempel Skogsstyrelsens signalarter). Begreppet värdeart har en liknande innebörd som naturvårdsart med den skillnaden att alla naturvårdsarter inte är användbara som indikatorer för biologisk mångfald eftersom vissa naturvårdsarter är vanliga och allmänt spridda utan särskilda krav på sin miljö. Invasiv främmande art Med främmande arter menas arter som med människans hjälp har förflyttats till ett område där de inte funnits tidigare.Främmande arter betraktas som invasiva när de sprider sig snabbt och orsakar skador på naturen, människors hälsa eller ekonomin. 7 Rödlistad art . Rödlistning visar risken att en art dör ut. Bedömningen görs bland annat genom att jämföra artens populationsstorlek, populationsförändring, utbredning och grad av habitatfragmentering mot ett antal kriterier. En art som benämns som rödlistad uppfyller kriterierna för någon av kategorierna: Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) samt Kunskapsbrist (DD). Arter i kategorierna CR, EN och VU benämns som hotade. Rödlistningsangivelser i denna utredning följer den senaste rödlistan från SLU Artdatabanken. 24 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 fågelarters population på̊ en tillfredsställande nivå. Se upplysningsrutan om rekommendation gällande prioritering av fågelarter. REKOMMENDATION GÄLLANDE PRIORITERING AV FÅGELARTER Alla vilt förekommande fågelarter är skyddade enligt 4 § artskyddsförordningen. När syftet med en åtgärd är annat än att fånga eller döda fåglar kan utredningen begränsas och en bedömning göras för de fågelarter vars populationer riskerar att inte kunna upprätthållas på en tillfredställande nivå. Kriterier för sådana fågelarter är • arter markerade med B i artskyddsförordningens bilaga 1 (betyder att de är upptagna i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv) • rödlistade arter • arter vars populationer har minskat med minst 50 % sedan 1980. (Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen, 2022) SIS-standard anger ett undantag från redovisningskravet för fridlysta arter för vilda fåglar. Fridlysta fåglar behöver endast redovisas om de är betecknade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen eller är rödlistade samt inte utgör sådan observation som normalt inte ska beaktas i en NVI. Calluna har valt att i sina rapporter även redovisa fåglar vars population under perioden 1980–2018 minskat med minst 50 procent (Eionet, 2019). Fridlysta arter som påträffades under Callunas inventering redovisas i Bilaga 5 och fridlysta arter kända sedan tidigare redovisas i bilaga 6. En sammanfattning av dessa två bilagors • artförteckningar är: fågelarter som är skyddade enligt 4 § artskyddsförordningen och de är markerade med B i artskyddsförordningens bilaga 1, rödlistade eller vars population har minskat med minst 50 % sedan 1980: Björktrast, duvhök (födosök), grågråka, grönfink, kungsfågel, • rödvingetrast, spillkråka, svartvit flugsnappare, ärtsångare. andra vilt levande djurarter än fåglar, skyddade enligt 4 a §: Dvärgpipistrell, gråskimlig • fladdermus, nordfladdermus, större brunfladdermus. • växtarter skyddade enligt 8 §: Blåsippa, murgröna. 3.7.4. växRtaördtelirs stkaydded ealdlee re fnrliidglty 9s §ta: Balråtseirp ppaå, tlriäljfefkaodnev avlijd. inventeringen som inte använts som värdearter Fynd av rödlistade och/eller fridlysta arter som påträffats av Calluna vid fältinventeringen men som inte använts som värdearter vid naturvärdesbedömningen redovisas i bilaga 5 tabell 2 med motivering till varför de inte använts som värdearter för naturvärdesbedömning av na3t.u7r.5vä. rdeInsbviaostoivpae rf reällmerm laannddseka aprstoemr råden. Vid naturvärdesinventeringen och/eller i utsöket av artdata från SLU Artdatabanken hittades tre invasiva främmande arter inom inventeringsområdet. Dessa redovisas i bilaga 7. De artförekomster som Calluna påträffade under inventeringen i enskilda naturvärdesbiotoper redovisas även i Bilaga 4 Objektredovisning av naturvärdesbiotoper. 25 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 4 Bedömning påverkan 4.1 Påverkan naturvärdesbiotoper och värdelandskap Påverkan på naturvärdesbiotoper består i en arealminskning av naturvärdesbiotop 1 och 2 där planområdet sträcker sig en liten bit in i naturvärdesbiotopernas östra sidor. Byggnaden och en fem meters buffert som bedöms tas i anspråk överlappar naturvärdesbiotop 1 och 2 (figur 8). Av naturvärdesbiotop 1 med påtagligt naturvärde, inklusive fem meters buffert för planerad byggnad tas cirka 352 kvm i anspråk enligt bebyggelseförslaget. Av naturvärdesbiotop 2 med visst naturvärde, inklusive fem meters buffert för planerad byggnad tas cirka 202 kvm i anspråk enligt bebyggelseförslaget. Påverkan bedöms som liten eftersom större delen av skogsmarken kan lämnas och då den planerade bebyggelsen inte splittrar biotoperna. Dock uppstår vissa kanteffekter. På landskapsnivå bedöms påverkan som liten då Callunas bedömning är att skogslandskapet som helhet kommer att bestå, trots den mindre arealminskning som sker enligt byggnadsförslaget. 4.2 Påverkan naturvärdesträd Fyra av naturvärdesträden kommer att behöva tas ned och ytterligare fem naturvärdesträd ligger i riskzonen för påverkan. De naturvärdesträd som behöver tas ned är ID 2, 4, 5 och 6, samtliga gamla tallar (uppskattningsvis 150–199 år gamla). De fem naturvärdesträd som riskerar påverkan är ID 1, 3, 7, 8 och 9. Även dessa utgörs av gamla tallar varav ID 1 hyser tallticka (NT), en rödlistad vedsvamp som lever på tallar med en ålder på minst 150 år. Inga av naturvärdesträden har klassats som särskilt skyddsvärda träd och ansökan om 12:6 samråd behövs således inte. Påverkan på naturvärdesträd bedöms bli måttlig då minst fyra träd kommer tas ned och ytterligare fem riskerar att påverkas. Stora delar av naturvärden i området är knutna till gamla träd och i synnerhet tall. Gamla tallar kommer dock finnas kvar i skogen i resterande delar av naturvärdesbiotoperna. Notera dock att inmätningen av naturvärdesträd är gjord med en noggrannhet på omkring 5–10 meter. 26 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 Figur 8. Bedömd påverkan på naturvärdesträd och naturvärdesbiotoper. 27 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 4.3 Påverkan arter 4.3.1. Fladdermöss Ingen fladdermusinventering har utförts, men i närheten har följande arter noterats vid inventeringar som skett under fortplantnings- och migrationsperiod (Kammonen, 2023 samt Kammonen & Koffman, 2023). I figur 9 nedan visas på vilka platser fladdermusinventering genomförts. • Skyddade enligt 4 a §: • Nordfladdermus (NT) • Dvärgpipistrell • Sydfladdermus (NT) • Större brunfladdermus • Gråskimlig fladdermus – ännu ej verifierad Arter som ej kunnat bestämmas till art av släktena: Nyctalus/Eptesicus/Vespertilio Figur 9. Kartbild enbart för att redovisa vart tidigare fladdermusinventeringar gjorts i Östberga (Kammonen & Koffman, 2022). Inventeringsområdet för Liseberg ligger strax utanför kartbild i väst . 28 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 I inventeringsområdet förekommer inte hålträd eller andra lämpliga boplatser för fortplantning. Dock förekommer hålträd i närområdet. Inventeringsområdet bedöms användas för födosök av arterna enligt ovan. Med tanke på att endast en mindre del av naturvärdesbiotoperna tas i anspråk kommer merparten av naturområdet att finnas kvar efter genomförd exploatering. Naturmarken med bryn som tas i anspråk vetter redan idag mot en byggnad så förutsättningarna för födosök bedöms inte påverkas i fråga om tillgänglighet för fladdermössen eller tillgång på insekter. Av den anledning är Callunas bedömning att någon vidare artskyddsutredning inte kommer att be4h.3ö.v2a.s dåF oåmglraård et framgent kommer att ha funktion för födosök och bomiljöer. Ingen fågelinventering har utförts, men i närheten har följande arter noterats vid inventeringar som skett för andra projekt i området (Sahlin, 2022). Fågelarter som är skyddade enligt 4 § artskyddsförordningen och de är markerade med B i artskyddsförordningens bilaga 1, • rödlistade eller vars population har minskat med minst 50 % sedan 1980: • Björktrast • Duvhök • Gråkråka • Grönfink • Kungsfågel • Rödvingetrast • Spillkråka • Svartvit flugsnappare Ärtsångare Utöver dessa tillkommer arter som inte är rödlistade eller av annan anledning prioriterade för artskyddet. Med anledning av en ny EU-dom (C-784/23) anger Calluna alltid som skyddsåtgärd att avverkning ska ske utanför häckningstid, alltså utanför perioden 15/3-31/8 (Naturvårdsverket 2009). Denna skyddsåtgärd gäller för alla fågelarter, oavsett bevarandestatus, populationsförändring eller listning i fågeldirektivet. Se vidare om denna skyddsåtgärd i EU- domstolens dom C-784/23 Voore Mets m.fl. Vid iakttagande av denna skyddsåtgärd är sedan Callunas bedömning att någon vidare ar4t.s3k.y3d. dsuGtrreoddn-i nogc ihn tker äklodmjumr er att behövas. Ingen inventering av grod- eller kräldjur har utförts då området som tas i anspråk inte bedöms utgöra del av livsmiljö för arter som är skyddade enligt 4a § artskyddsförordningen: åkergroda, större vattensalamander, hasselsnok eller sandödla. Livsmiljöer för arter som omfattas av 6§ som huggorm, skogsödla och kopparödla finns i området men påverkas i mycket liten grad av planerad exploatering. Arterna är inte heller observerade i området. Bedömningen är att det inte finns risk för förbud enligt artskyddsförordningen för några grod- eller kräldjursarter. 29 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 4.3.4. Kärlväxter • • Växtarter skyddade enligt 8 §: Blåsippa, murgröna. Växtarter skyddade enligt 9 §: Blåsippa, liljekonvalj. Blåsippan och murgrönan är påträffade utanför påverkansområdet och bedöms inte påverkas av bebyggelseförslaget. Liljekonvaljen är påträffad inom påverkansområdet och bedöms påverkas enligt bebyggelseförslaget. Liljekonvaljen är, trots sin fridlysning, en vanligt förekommande art i Stockholmsområdet och Callunas bedömning är således att risk för förbud inte föreligger då det in4te.3 b.5e.d ömRsö fidnlnisatsa rdisek a arttte dre ss bevarandestatus påverkas. • Tallticka (NT) Två fynd av tallticka gjordes inom naturvärdesbiotop 1 vid Callunas inventering 2024 varav den ena på träd ID 1 som ligger inom riskzon för påverkan enligt bebyggelseförslaget. Förutsättningarna för tallticka, och andra arter knutna till gamla tallar, minskas marginellt till följd av bebyggelsen då minst fyra gamla tallar kommer att behöva tas ned. Påverkan blir större ju fler gamla tallar som behöver tas ned. Calluna rekommenderar att spara så många gamla tallar det går och då särskilt ID 1 där talltickan finns påträffad. Det finns inget generellt skydd för rödlistade arter så risk för förbud enligt artskyddsförordningen föreligger inte. . 30 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 5 Rekommendationer 5.1 Naturvärdesbiotoper De skogsmiljöer som finns har påtagligt eller visst värde. Området med påtagligt värde (naturvärdesbiotop 1, figur 6) präglas av öppen tallskog med gamla tallar. För att bevara naturvärden i området rekommenderas att så stora delar som möjligt av naturvärdesbiotoperna sparas vid exploatering. Särskilt viktigt är det att bevara så stor del av naturvärdesobjekt 1 (påtagligt naturvärde med hög andel gamla tallar) som möjligt. 5.2 Naturvärdesträd Eftersom naturvärdesobjekt 1–2 till viss del kommer att ianspråktas rekommenderas anpassning för bevarande av så många naturvärdesträd som möjligt. Enligt figur 8 ovan kommer fyra träd (ID 2, 4, 5 och 6) behöva tas ned. Träd med ID 1, 3, 7, 8 och 9 kan sannolikt bevaras men anpassningar och skyddsåtgärder kan behövas under exploatering. Det kan också behövas anpassningar av grundläggning, eventuella åtgärder som omfattar anläggning av gångvägar, utplacering av soffor och likande. Detta för att det rör sig om gamla träd som successivt får döda grenar på stammar och i kronan och som därmed kan upplevas eller utgöra faktiska riskträd. Av ek finns ett naturvärdesträd. Rekommendationen för detta träd är att spara det, inklusive en skyddszon som åtminstone omfattar kronans diameter (cirka åtta meter). Det innebär att området också under byggtiden undantas från belastning på rötter och skador på stam som kan uppstå vid upplag, körning med maskiner etc. Enligt planförslag kommer detta träd att kunna lämnas helt utan åverkan. För generella rekommendationer kring naturvärdesträd har standard för skydd av träd vid planering och utförande (SIS, 2025) använts. Enligt standarden ska trädskyddsområden i ett första steg uppskattas och därefter fastställas för att skydda trädens rötter, krona samt omgivande mark från skador och kompaktering under arbete (SIS, 2025). Det uppskattade trädskyddsområdet är krondiametern plus fyra meter (figur 10). Fastställande av trädskyddsområdet görs därefter av trädsakkunnig (exempelvis arborist) genom platsbesök och vid behov rotkartering. För arbeten inom fastställt trädskyddsområde bör tekniska lösningar användas för skydd såväl ovan som under mark som exempelvis byggstaket, stamskydd, rotdraperi och markavlastande ytbeläggningar (SIS, 2025). En del av naturvärdet knutna till trädmiljöerna är förekomster av död ved. Denna del kan stärkas genom att avverkade stammar tas tillvara. De placeras gärna ut i områden med olika öppenhet/skugga. Gör eventuellt platsbesök med ekolog för utplacering, områden med blommande och värdefull flora eller substrat för marklevande insekter bör undvikas. Variera grovlek på utplacerade stammar, men prioritera grövre stammar framför klenare. Placera gärna ut stammarna i okapat skick. Man bör även ha i åtanke att särskilt i urban miljö har i princip alla uppväxta träd ett bevarandevärde. Träden skapar stadsgrönska. De erbjuder flera reglerande ekosystemtjänster såsom temperaturreglering, bullerdämpning och flödesutjämning. De ger även kulturella ekosystemtjänster som upplevelsevärden och identitetsskapare i omgivningen. Träden utgör också den stödjande ekosystemtjänsten biologisk mångfald. Dessutom kan träd ha kulturmiljövärden. 31 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 Figur 1010. Naturvärdesträd med poäng 3 och uppåt, att ta särskild hänsyn till är inringade i gult. 32 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 6 Slutsatser 6.1 Sammanfattande slutsatser Majoriteten av inventeringsområdet består av hårdgjorda ytor, byggnader eller andra biotoper som inte utgör naturvärdesobjekt. Däremot finns skog och äldre träd, framför allt tallar, insprängt mellan husen vilket bildar ett sammanhängande nätverk av i stort sett liknande naturtyp som omgivande landskap består av. Delarna av inventeringsområdet som består av naturvärdesbiotoper är fördelat på biotoptyperna hällmarkstallskog, blandskog eller hällar med träd och buskinslag. • De naturvärden som noterats under förarbetet och inventeringen är följande: • Ett värdelandskap • Tre naturvärdesbiotoper • 13 objekt i den fördjupade inventeringen av naturvärdesträd. Sex värdearter Rekommendationer utifrån resultatet är att undanta naturvärdesobjekt inklusive naturvärdesträd från områden för exploatering i så stor utsträckning som möjligt utifrån planförslaget. I de fall det inte går att spara naturvärdesträd rekommenderas att lämna avverkade stammar i närområdet då även tillgång till död ved är ett värdefullt inslag i naturen. Om behov uppstår framgent av mer detaljerad inmätning av naturvärdesträden kan Calluna bistå med detta. Den nuvarande inmätningen är gjord med ca 5–10 meters noggrannhet. En mer detaljerad inmätning med extern GPS skulle ge en noggrannhet på ca 2–40 cm. Ovanstående rekommendationer i avsnitt 5 bidrar till att bevara den biologiska mångfalden på platsen. Med nuvarande information bedöms inga ytterligare anpassningar behöva göras för att inte utlösa förbud enligt artskyddsförordningen för fåglar, fladdermöss eller grod- och kräldjur. 6.2 Naturvärdesinventeringens resultat i relation till miljöbalken och skadelindringshierarkin Naturvärdesinventeringen utgör ett stöd för att kunna tillämpa miljöbalkens portalparagraf 1 kap 1§ liksom 2 kap miljöbalkens allmänna hänsynsregler, 3 kap 3§ om ekologiskt känsliga områden och 3 kap 4§ om skydd av jordbruksmark, samt 6 kap om miljökonsekvensbeskrivning och annat beslutsunderlag. NVI:n kan även utgöra stöd för att tillämpa artskyddsförordningen, samt användas som underlag för att utveckla ekologisk kompensation, klimatkompensation och bevarande av biologisk mångfald. Generellt gäller att naturvärdesbiotoper med naturvärdesklass 1 och 2 har så höga värden för biologisk mångfald att påverkan bör undvikas. Även naturvärdesbiotoper med lägre naturvärdesklass (3 och 4) kan ha sådana naturvärden och vara särskilt känsliga från ekologisk synpunkt att påverkan bör undvikas, annars om möjligt minimeras. I landskap där naturvärdena över lag är låga kan även påverkan på naturvärdesbiotoper med naturvärdesklass 3 och 4 behöva undvikas. Generellt gäller även att naturvärdesbiotoper ofta är i den storleken att en skyddszon runt biotopen kan behövas för att undvika eller minimera påverkan inne i naturvärdesbiotopen. 33 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 Genom att ta hänsyn till naturvärdesbiotoper, artförekomster och övriga naturvärden kan resultaten av NVI:n bidra till uppfyllnad av miljöbalkens krav, Sveriges internationella åtaganden samt de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen. Skadelindringshierarkin (se figur 11) är ett rekommenderat verktyg att använda för hänsynstagande när ett projekt ger negativ påverkan på naturmiljön (Boverket, 2018). Figur 11. Skadelindringshierarkin eller kompensationstrappan. Vid exploateringar ska påverkan i första hand undvikas eller minimeras genom skyddsåtgärder. I andra hand kan kompensation övervägas. 34 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 Referenser Frivillig ekologisk kompensation i planering och byggande Boverket (2018). . [online] Tillgänglig: https://www.boverket.se/sv/PBL- Naturvärdesanalys Östberga, 2017. kunskapsbanken/teman/ekosystemtjanster/verktyg/kompensation/. [2018-06-13]. Eionets websida med all data som Sverige rapporterade enligt fågeldirektivet 2019 Calluna AB (2017). Version 2017-01-24 Eionet (2019). . [online] Skyddsvärda träd i Liseberg. Tillgänglig: https://nature-art12.eionet.europa.eu/article12/report?period=3&country=SE. Ekologigruppen (2022). Version 2022-04-13 Naturvårdsarter EU-domstolens avgörande av den 1 augusti 2025 i mål C-784/23 Voore Mets m.fl. MÖD 2013:13 Artinriktad inventering av sydfladdermus vid Östberga, 2023. Hallingbäck, T. (red.) (2013). . SLU Artdatabanken, Uppsala. Inventering och riskanalys med artskyddsbedömning för fladdermöss Kammonen, J. (2023). Calluna AB. samt principiella åtgärder enligt skadelindringshierarkin Detaljplaner Östberga – Årstafältet, 2023. Kammonen, J. & Koffman, A. (2023). Calluna AB. Miljöförvaltningen. (2025). Öppna data. [online] Tillgänglig: https://experience.arcgis.com/experience/f2ffe82e0d624cca9ea67bbb4ff4915e Sida besökt 2025-11- 19. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Naturvårdsverket (2009). Handbok för artskyddsförordningen, del 1 – fridlysning och dispenser Naturvårdsverket (2021). Manual för undersökning. Invasiva främmande arter – fakta och information per art Version 3:0, 2021-10-12. Naturvårdsverket (2023a). . [online] Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/Invasiva- Vägledning Natura 2000 i Sverige frammande-arter/. [Listor hämtade: 2023-12-05]. Naturvårdsverket (2023b). . [online] Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/skyddad-natur/natura-2000-i-sverige/. Frågor och svar om nationell förteckning. [2024-11-01]. Naturvårdsverket (2023c). [online] Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/invasiva-frammande-arter/aktuellt/nationell- PM 2022-09-29 – Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens forteckning-over-invasiva-frammande-arter/ [2023-12.05] gemensamma tolkning av förändringarna i 4 § artskyddsförordningen om fridlysning av fåglar i samband Natmurevdå srkdosgvsebrrkuekt .& Skogsstyrelsen (2022). [online] Tillgänglig: https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/lag-och- tillsyn/artskydd/skogsstyrelsens-och-naturvardsverkets-tolkning-av-nya-4-- artskyddsforordningen.pdf. Diarienummer: Naturvårdsverket Nv-04718-22, Skogsstyrelsen Signalarter 2022/1756. Skyddsvärd skog. Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning Nitare, J. (2010). . Skogsstyrelsens förlag. Nitare, J. (2019). . Fågelinventering PM / Östberga 2022. Skogsstyrelsens förlag. Klassificering av främmande arters effekter på biologisk Sahlin, E. (2022). Calluna AB. mångfald i Sverige – ArtDatabankens risklista Strand, M., Aronsson, M., & Svensson, M. (2018). SS 199000:2023, Naturvärdesinventering (NVI) – . SLU Artdatabanken, Uppsala. Kartläggning och värdering av biologisk mångfald — Krav och vägledning. Svenska institutet för standarder, SIS. (2023a). SIS/TS 199002:2023, Naturvärdesinventering (NVI) – Kartläggning och värdering av biologisk mångfald – Dataproduktspecifikation med lista för Svebnisoktao pinbsetsittäumtent ifnögr. standarder, SIS. (2023b). 35 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 Rödlistade arter i Sverige 2020 Nationellt skyddsklassade arter. SLU Artdatabanken (2020). . SLU, Uppsala. SLU Artdatabanken (2023). [online] Tillgänglig: https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/fynddata/skyddsklassade-arter/. [Sida daterad: 2023-06-14]. SLU Artdatabanken (2024). Fynddata [Web application]. [online] Tillgänglig: Dyntaxa – Svensk taxonomisk databas https://fynddata.artdatabanken.se. SLU Artdatabanken. SLU Artdatabanken (2024). . [online] Tillgänglig: https://nature- art12.eionet.europa.eu/article12/report?period=3&country=SE. [Hämtad: 2024-04-10] SIS (2025). Trädvård – Arbete vid träd – Skydd av träd vid planering och utförande (SS 990002:2025). Tillgänglig: https://www.sis.se/standarder/kpenstandard/forkopta-standarder/svenska- tradforeningen/ [Hämtad: 2025-10-28] 36 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 Bilaga 1 Referens till underlag med miljöinformation (separat bilaga) Bilagan levereras separat i form av en Excel-fil som innehåller en sammanställning av resultatet från det utsök Calluna gjort av tidigare känd miljöinformation. Calluna har sökt i ett stort antal geodataportaler i GIS samt även, så långt det var möjligt, efter tidigare naturvårdsunderlag som berör det aktuella området. 37 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 Bilaga 2 Metodbeskrivningar NVI Naturvärdesbedömning av naturvärdesbiotoper Naturvärdesbiotoper tilldelas en naturvärdesklass genom naturvärdesbedömning. Naturvärdesbedömning är en process där de avgränsade biotopernas betydelse för biologisk mångfald bedöms med stöd av bedömningsgrunderna artvärde och biotopvärde samt beskrivning av naturvärdesklass. Utifrån fastställt artvärde och biotopvärde kan naturvärdesklassen utläsas med hjälp av standardens matris för sammanvägd naturvärdesbedömning (figur A). Bedömningen görs med Sverige som referensram och med beaktande av betydelse för biologisk mångfald på regional och lokal nivå. Biotopernas naturvärde bedöms utifrån det tillstånd de befinner sig vid tiden för bedömningen. Figur A. Figuren till höger visar matrisen för sammanvägd bedömning av biotopvärde utifrån de tre bedömningsgrunderna sällsynthet, ekologisk funktion och biotopens tillstånd. Källa: SS 199000:2023. Figuren t ill vänster visar matris för sammanvägd naturvärdesbedömning utifrån biotopvärde och artvärde. Inventeraren fastställer biotopvärde och artvärde utifrån bedömningsgrunder i SIS-standarden och kan sedan utläsa naturvärdesklassen från matrisen. Källa: SS 199000:2023. Biotopvärdet bedöms utifrån förekomst av biotopkvaliteter vilka används för att bedöma hur vanlig, sällsynt eller hotad en biotop är, dess ekologiska funktion och dess tillstånd. Biotopvärdet Artvärde kan därefter utläsas från matrisen för sammanvägd bedömning av biotopvärde. bedöms utifrån bedömningsgrunderna värdearter och/eller artdiversitet och värdefulla organismsamhällen. Arternas signalvärde bedöms utifrån bedömningsgrunden värdearter, det vill säga arter med särskild betydelse för biologisk mångfald eller arter som indikerar att området där de förekommer har särskild betydelse för biologisk mångfald. Signalvärde är artens styrka som indikator på naturvärde. Signalvärdet delas in i de fyra kategorierna mycket högt, högt, påtagligt och visst signalvärde. Bedömningen av artvärde är baserat på värdearter och ska omfatta både arternas signalvärde och deras mängd (artantal och abundans). Artvärdet förs till en av de fem klasserna; mycket högt artvärde, högt artvärde, påtagligt artvärde, visst artvärde och lågt eller obetydligt artvärde. I vissa biotoptyper är artdiversitet och förekomst av värdefulla organismsamhällen en mer avgörande bedömningsgrund än värdearter. 38 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 naturvärdesklass De inventerade biotopernas betydelse för biologisk mångfald värderas och tilldelas en , se tabell A och Figur A. Naturvärdesklass uttrycker grad av naturvärde för mark- och vattenområden som uppnår sådana kvaliteter att de utgör naturvärdesbiotop. Naturvärdesklasser rangordnar biotopernas betydelse för att upprätthålla mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Tabell A. Tabellen visar en sammanställning av NVI-standardens fyra naturvärdesklasser med en förklaring av innebörden av respektive naturvärdesklass. Källa: SS 199000:2023. Observera att en inventering kan göras antingen med detaljeringsgrad omfattande naturvärdesklass 1-3 eller klass 1-4. 39 repotoibsedrävrutaN Högre naturvärde Högsta naturvärde Mycket stor särskild betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 1 Omfattar biotoper som har god överensstämmelse med ett referenstillstånd för naturliga ekosystem. Innehåller mycket goda livsmiljöer för naturvårdsarter, och nästan alltid med inslag av rödlistade och hotade arter. Områden med högsta naturvärde är särskilt viktiga värdekärnor för biologisk mångfald i en nationell och regional grön infrastruktur. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Högt naturvärde Stor särskild betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 2 Omfattar biotoper som har väsentliga kvaliteter, typiska för naturliga ekosystem. Innehåller goda livsmiljöer för naturvårdsarter, ofta med inslag av rödlistade och hotade arter. Områden med högt naturvärde är värdekärnor för biologisk mångfald i en nationell och regional grön infrastruktur. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Påtagligt naturvärde Påtaglig särskild betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 3 Omfattar biotoper som har typiska kvaliteter för naturliga ekosystem men som kan vara delvis påverkade eller saknar längre kontinuitet och därför inte uppfyller kriterier för naturvärdesklass 1 eller 2. Innehåller oftast livsmiljöer för naturvårdsarter. Bidrar till en nationell och regional grön infrastruktur för biologisk mångfald. Den totala arealen av dessa områden har särskild betydelse för att bevara biologisk mångfald i Sverige. Enskilda områden kan lokalt ha stor särskild betydelse för biologisk mångfald där landskapet i övrigt är påverkat och har brist på biologisk mångfald. Visst naturvärde Visst naturvärde Viss särskild betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 4 Omfattar biotoper med vissa kvaliteter av betydelse för biologisk mångfald. Kan innehålla livsmiljöer för naturvårdsarter. Bidrar till grön infrastruktur för biologisk mångfald åtminstone på lokal nivå. Den totala arealen av dessa områden har viss särskild betydelse för att bevara biologisk mångfald i Sverige. Enskilda områden kan lokalt ha särskild betydelse för biologisk mångfald där landskapet i övrigt är påverkat och har brist på biologisk mångfald. Avgränsning av naturvärdesbiotoper Varje naturvärdesbiotop ska i sin helhet kunna tilldelas en och samma naturvärdesklass. Naturvärdesbiotopen ska kunna redovisas med en gräns som, så långt som möjligt, överensstämmer med verkliga och uppfattbara gränser i miljön. Naturvärdesbiotopen ska kunna definieras utifrån samma förutsättningar för biologisk mångfald i form av naturgivna förutsättningar, fysiska och biologiska processer, grad av påverkan och kontinuitet. Mosaikstrukturer, otydliga gradienter, eller annan naturlig variation av arter och element och naturgivna förutsättningar, som en biotop normalt kan ha, ska inte leda till att biotopen delas upp i olika naturvärdesbiotoper. 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 God säkerhet och preliminär naturvärdesbedömning Inventeraren ska eftersöka och notera värdearter i tillräcklig omfattning för att naturvärdesbedömningen ska kunna göras med god säkerhet. Förekomster av värdearter ska noteras så noga att det är möjligt att redovisa vilka arter som påträffats inom respektive naturvärdesbiotop. Det ska också vara möjligt att upprätta en total artlista för hela projektområdet. Naturvärdesbedömningens säkerhet är beroende av vilka inventeringar en NVI omfattat och vilken relevant miljöinformation som finns tillgänglig samt när under året fältinventeringen har genomförts. God säkerhet innebär att det är mindre sannolikt att ytterligare inventering eller kompletterande fördjupade inventeringar leder till att naturvärdesbedömningen uppenbart ska ändras. Om bedömning inte kan göras med god sDäektearlhjeerti snkgas ngartaudrevrä rdesklassen redovisas som preliminär. En NVI utförs enligt olika så kallade kartläggningstyper med de tre detaljeringsgraderna; detalj, medel och översikt. Detaljeringsgraden anger hur noggrant projektområdet ska genomsökas, hur små naturvärdesbiotoper som ska identifieras och vilka naturvärdesklasser som är obligatoriska. Naturvärdesklass 4 är obligatorisk i detaljeringsgrad detalj men utgör tillägg i översikt detaljeringsgrad medel och översikt. För detaljeringsgrad gäller att inventeraren identifierar och redovisar alla naturvärdesbiotoöpveerr nsiekrt till en minsta karteringsenhet på 0,5 ha – eller annan valfri storlek – samt att fältinventering och avgränsningar får göras mer översiktligt än vid detalj och medel. Detaljeringsgrad innebär också att fältinventering och avgränsningar får göras mer översiktligt än vid detalj och medel. Hela projektområdet behöver inte besökas i fält. Inventering i fält får till exempel begränsas till områden som vid förarbetet bedömts vara naturvärdesbiotoper eller preliminära naturvärdesbiotoper. Om inget annat anges är minsta obligatoriska karteringsenhet generellt är 0,5 ha, men i detaljeringsgrad översikt får utföraren medel själv bestämma minsta karteringsenhet. Tillvägagångssättet ska klarläggas i NVI-rapporten. För detaljeringsgrad gäller att inventeraren ska identifiera och redovisa alla detalj naturvärdesbiotoper ner till en minsta karteringsenhet på 0,1 ha. För detaljeringsgrad gäller att inventeraren ska identifiera och redovisa alla 2 naturvärdesbiotoper ner till en minsta karteringsenhet på 100 m . Dessutom ska inventeraren identifiera och avgränsa alla naturvärdesobjekt som inte ingår i någon naturvärdesbiotop, även 2 de naturvärdesobjekt som är mindre än 100 m . Dessa får avgränsas och redovisas som värdeelement, artförekomster, livsmiljöer eller naturvärdesbiotoper beroende på vad som bÖevdröigmas bviaortao bpäesrt –i d oemt ernåsdkeilnd au ftaalnleftö. r de naturvärdesklassade områdena övriga biotoper Mark- och vattenområden belägna utanför de naturvärdesklassade områdena benämns , vilket innefattar områden som saknar särskild betydelse för biologisk mångfald alternativt områden med särskild betydelse för biologisk mångfald men som är mindre än uppdragets minsta karteringsenhet (d.v.s. ej inom ramen för inventeringens beställda detaljeringsgrad). Även övriga biotoper kan kartläggas samt tilldelas en övrig värdeklass vid en fLöarnddjuspkaadp isnovemnrtåerdienng. landskapsområden Projektområdet indelas i ett eller flera . Ett landskapsområde är ett landskapsavsnitt med karaktärsdrag som gör att det skiljer sig från angränsande landskapsavsnitt. Landskapsområdena värderas, bland annat med hjälp av förekomsten av naturvärdesbiotoper, i endera av två klasser; värdelandskap eller ej värdelandskap. Ett värdelandskap är ett landskapsområde med särskild betydelse för biologisk mångfald. 40 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NVI, rekommendationer, konsekvensbedömning – Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, 2024–2025 Detaljerad redovisning av artförekomst Detaljerad redovisning av artförekomst kan beställas som ett tillägg till en NVI och innebär att de arter som specificerats vid beställningen ska registreras så att fyndplatsen kan redovisas med koordinater. Vanligt är att detaljerad redovisning av artförekomst omfattar värdearter. Kravet innebär inte att arterna ska eftersökas mer noggrant än vad SIS-standarden anger, däremot innebär kravet att registreringen av gjorda observationer ska möjliggöra en mer noggrann redovisning. Om arterna ska eftersökas mer noggrant behöver i stället en fördjupad inventering aFvö ardrtjfuöpreakdoem instv geenntoemrinfögraars . För att få mer detaljerad information om ett kartläggningsområde kan fördjupade inventeringar genomföras i samband med en NVI eller fristående. Fördjupad inventering innebär att vissa biotoper, värdeelement eller arter eftersöks och inventeras mer noggrant än vad som ingår i grundkraven för NVI. Fördjupade inventeringar kan omfatta hela inventeringsområdet eller delar av inventeringsområdet, till exempel vissa naturtyper, landskapsområden eller naturvärdesbiotoper. Det finns 11 olika typer av fördjupade inventeringar som kan beställas enligt SS 199000:2023. 41 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering (NVI) – Vid Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, inför planarbete, 2024 - Bilaga 3 Bilaga 3 – Objektsredovisning av landskapsområden Objektnummer L1 Objektsbeskrivning Värdelandskap Landskapsområdet består av ett skogsområde med äldre Ja tallar blandat med lövträd. Landskapet är präglat av en öppen och ljus tallskog som under de senaste 50 åren Motivering till värdelandskap har tätnat. Skogen är rik på blommande och bärande träd och buskar vilket kan vara av vikt för insekter och fåglar. Öppen, gammal tallskog med rödlistade arter De gamla träden har många spår efter trädlevande (exempelvis tallticka och reliktbock) knutna till tall insekter och efter födosökande hackspettar. Busk- och motiverar att detta landskap kategoriseras som ett fältskikt varierar från solbelysta partier med blottade värdelandskap. Ett relativt stort område av stenhällar till fuktigare, skuggade partier. sammanhängande gammal skog och habitat samt grön infrastruktur för förflyttning av insekter och Landskapsområdet ligger inom habitatnätverk för småfåglar inom området och till omgivande barrskog och är dessutom beläget mellan två ESBO- trädgårdar, gör att landskapet kan tillskrivas ett områden (Solbergaskogen i väst och Årstafältet i öst stort värde. (Miljöförvaltningen, 2025). Avgränsningar och bedömningar är grundade på den tidigare naturvärdesinventeringen av området (Calluna, 2017). Objektnummer L2 Objektsbeskrivning Värdelandskap Hårdgjorda ytor i urbana miljöer med byggnader, vägar, Nej promenadstråk etc. och endast små inslag av grönytor utan några högre naturvärden. Motivering till värdelandskap Få eller inga värden för biologisk mångfald. Naturområden utgörs här i stor del av klippta gräsytor eller mindre förekomster av buskar och träd. 42 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering (NVI) – Vid Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, inför planarbete, 2024 – Bilaga 4 Bilaga 4 – Objektsredovisning av naturvärdesbiotoper Objektnummer 1 Naturvärdesklass Naturtyp Biotoptyp Natura 2000-naturtyp Klass 3 Påtagligt Skog och buskmark. Hällmarkstallskog. Ingen del av biotopen bedöms naturvärde uppfylla den svenska tolkningen av EU-definitionen för någon Natura 2000-naturtyp. Preliminär naturvärdesklass eller avgränsning Inventeringsdatum Area Nej, säker 2024-08-28 0,21 ha Objektbeskrivning Hällmarkstallskog med flertalet gamla tallar på omkring 150 år. Flerskiktad skog med träd i olika åldrar. Inslag av ek och björk. Sparsamma förekomster av stående död ved av tall. Buskskiktet är öppet och solbelyst i större delen av objektet med ung rönn, hägg, oxel och trädgårdsrymlingar av bland annat spärroxbär och häggmispel. I fältskiktet växer exempelvis ljung, blåbär, kruståtel, bergsyra, örnbräken och kärleksört. Artvärden Biotopvärden Artvärdesklass 4: Visst artvärde Biotopvärdesklass 3: Påtagligt biotopvärde Förekomst av en rödlistad art med påtagligt Flerskiktad skog med flera gamla tallar och sparsamma signalvärde på två tallar och ett par förekomster förekomster av stående död ved. Bärande träd och av två arter med visst signalvärde. buskar med värden för exempelvis småfåglar. Värden för spridning av arter. Habitat för småfåglar. Enstaka hålträd finns i biotopen. Förekomster av hällar och block ger variation i terrängen. Myrstackar finns spritt i objektet med värden för exempelvis gröngöling. Negativt påverkat av trädgårdsrymlingar som spärroxbär och häggmispel. Värdearter Personal Observerade av Calluna: Inventerare: Ann-Sofie Frydenlund och Jörgen Wissman Tallticka (NT) Ansvarig naturvärdesbedömning: Ann-Sofie Frydenlund Bålgeting Granskare: Håkan Andersson Liljekonvalj Kända sedan tidigare: Fortsätter utanför inventeringsområdet - Nej Invasiva främmande arter Referenser Spärroxbär, häggmispel - Bild 43 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering (NVI) – Vid Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, inför planarbete, 2024 – Bilaga 4 Objektnummer 2 Naturvärdesklass Naturtyp Biotoptyp Natura 2000-naturtyp Naturvärdesklass 4, Visst Skog och buskmark Blandskog Ingen del av biotopen bedöms naturvärde uppfylla den svenska tolkningen av EU-definitionen för någon Natura 2000-naturtyp. Preliminär naturvärdesklass eller avgränsning Inventeringsdatum Area Nej, säker 2024-08-28 0,07 ha Objektbeskrivning Blandskog med tall, gran, vårtbjörk, rönn, körsbär, ek. Relativt tätt trädskikt med några stående döda aspar. Mestadels yngre till medelålders träd. Buskskikt bestående av föryngring av träden plus ask, hägg, hallon, samt många trädgårdsrymlingar av främst spärroxbär, snöbär och häggmispel. Fältskikt med trivial flora av bland annat trädgårdsrymlingar, lundgröe, nejlikrot och blåbär. Artvärden Biotopvärden Artvärdesklass 5: Lågt artvärde Biotopvärdesklass 4: Visst biotopvärde Inga värdearter påträffades Tallarna relativt gamla och på gång att kunna bli värdefulla, bärande träd och buskar, sparsamt med död ved. Fält och buskskikt nästan dominerat av trädgårdsrymlingar och av trädgårdsavfall som slängs ut från tomterna runt om. Negativt påverkat av invasiva främmande arter. Värdearter Personal Observerade av Calluna: Inventerare: Ann-Sofie Frydenlund och Jörgen Wissman - Ansvarig naturvärdesbedömning: Ann-Sofie Frydenlund Kända sedan tidigare: Granskare: Håkan Andersson - Fortsätter utanför inventeringsområdet Nej Invasiva främmande arter Referenser Snöbär, spärroxbär, häggmispel - Bild 44 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering (NVI) – Vid Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, inför planarbete, 2024 – Bilaga 4 Objektnummer 3 Naturvärdesklass Naturtyp Biotoptyp Natura 2000-naturtyp Naturvärdesklass 4, Visst Skog och buskmark Hällmarkstallskog Ingen del av biotopen bedöms naturvärde uppfylla den svenska tolkningen av EU-definitionen för någon Natura 2000-naturtyp. Preliminär naturvärdesklass eller avgränsning Inventeringsdatum Area Nej, säker 2024-08-28 0,02 ha Objektbeskrivning Liten hällmark i bebyggd miljö med enstaka träd. Några planterade träd av tujor. Trädslag inom biotopen är ek, vårtbjörk, tall och rönn. Glest buskskikt med spetshagtorn, måbär, mahonia, spärroxbär och rönn. Fältskikt med glesa bestånd av gul fetknopp, blåsippa, knölklocka, stor blåklocka, kärleksört och odlade arter som t ex bergenia. En stor murgröna klättrar i pelareken. Det går inte att bedöma om det rör sig om en spontan förekomst eller om den är planterad och därför används den inte som värdeart i naturvärdesbiotopen. Se beskrivning av arten i bilaga 5. Artvärden Biotopvärden Artvärdesklass 4: Visst artvärde Biotopvärdesklass 4: Visst biotopvärde Sparsam förekomst av tre arter med visst Solbelysta hällar, med värden för pollinatörer och signalvärde. värmeälskande arter. Värdearter Personal Observerade av Calluna: Inventerare: Ann-Sofie Frydenlund och Jörgen Wissman Gul fetknopp Ansvarig naturvärdesbedömning: Ann-Sofie Frydenlund Stor blåklocka Granskare: Håkan Andersson Blåsippa Kända sedan tidigare: Fortsätter utanför inventeringsområdet - Nej Invasiva främmande arter Referenser Spärroxbär - Bild 45 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering (NVI) – Vid Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, inför planarbete, 2024 – Bilaga 5 Bilaga 5 – Förteckning värdearter, rödlistade arter och fridlysta arter påträffade av Calluna I tabell 1 redovisas värdearter från Callunas fältinventering som använts vid naturvärdesbedömning av naturvärdesbiotoper eller landskapsområden. För de flesta arterna presenteras information om sällsynthet, signalvärde och ekologi. De arter som listas är relevanta för denna NVI och kan knytas till inventeringsområdet. Värdearter som knyts till någon av naturvärdesbiotoperna listas även i Bilaga 4 Fridlysta fåglar behöver Objektsredovisning av naturvärdesbiotoper, som visar i vilken naturvärdesbiotop arten påträffats. endast redovisas om de är betecknade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen eller är rödlistade Observera att alla vilda fågelarter är fridlysta. SIS-standard anger ett undantag från redovisningskravet för vilda fåglar: ” .” Calluna har dock även valt att i denna förteckning redovisa fågelarter som har en minskat minst 50 procent perioden 1980-2018. Tabell 1. Artförteckning över värdearter påträffade vid Callunas fältinventering. Endast arter som enligt Callunas bedömning utgör värdearter inkluderas i denna lista. Förklaringar till tabellrubrikernas förkortningar: RL 20 = Rödlistan från år 2020 FD = Fågelarter betecknade med B i bilaga 1 till 50% = Negativ trend för fåglar, minst 50 % minskning ÅGP = Åtgärdsprogram för hotade arter artskyddsförordningen perioden 1980-2018. Tu = Tuva signalarter, 2017 (ängs- och AF = Fridlyst art enligt artskyddsförordningen. Alla vilda PFS = Fågelarter i bilaga 4 till Skogsstyrelsens betesmarksinventering) fågelarter är fridlysta. SIS-standard anger ett undantag föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen Si = Signalarter Skogsstyrelsen från redovisningskravet för vilda fåglar, nämligen: (1979:429). För att underlätta i det praktiska skogsbruket N2 = Typiska arter Natura 2000 Fridlysta fåglar behöver endast redovisas om de är har vissa fågelarter pekats ut av Skogsstyrelsen. Det AD = Arter listade i bilaga 2 och 4 i EU:s Art- och betecknade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen handlar om fågelarter som är beroende av skogsmiljöer habitatdirektiv eller är rödlistade. Calluna har även valt att redovisa av hög kvalitet. fågelarter som har en minskande trend sedan 1980. Ca = Värdeart enligt Calluna. Art RL 20 ÅGP Tu Si N2 AD FD AF 50% PFS Ca Information Kärlväxter Blåsippa (Hepatica nobilis) är fridlyst dels enligt 8 § i Blåsippa 8 § Stockholms län, dels enligt 9 § i hela landet. Hepatica nobilis 9 § Signalvärde: Visst Gul fetknopp x Sedum acre Signalvärde: Visst 46 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering (NVI) – Vid Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, inför planarbete, 2024 – Bilaga 5 Art RL 20 ÅGP Tu Si N2 AD FD AF 50% PFS Ca Information Liljekonvalj (Convallaria majalis) är fridlyst enligt 9 § i Liljekonvalj Stockholms län. 9 § Convallaria majalis Signalvärde: Visst Signalvärde: Visst Stor blåklocka Campanula x Stor blåklocka är en signalart för hävdade gräsmarker. Stor persicifolia blåklocka tål en viss näringspåverkan. Steklar Äldre lövträdsmiljöer med hålträd Bålgeting Signalvärde: Visst x Vespa crabro Vanlig i södra Sverige, kräver ihåliga träd för bobyggandet (ofta ek). Svampar Rödlistekriterium 2020: A2c+3c+4c Signalvärde: Påtagligt Nära Tallticka hotad Tallticka signalerar vanligtvis skyddsvärda tallbestånd med Porodaedalea pini (NT) höga naturvärden. Den är då främst knuten till tallnaturskog och restbiotoper med biologiskt gamla träd. Sådana områden utgör ofta livsmijö för många ovanliga och rödlistade arter, till exempel olika insekter. 47 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering (NVI) – Vid Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, inför planarbete, 2024 – Bilaga 5 Tabell 2. Artförteckning över Callunas påträffade rödlistade och fridlysta arter som inte använts som värdearter vid naturvärdesbedömning. Förklaringar till tabellrubrikerna: Fridlyst art enligt artskyddsförordningen = I kolumnen anges den paragraf i artskyddsförordningen eller rödlistade anges i tabellen som skyddade enligt 4 § i artskyddsförordningen som arten är fridlyst med. Observera att för fåglar behöver artskyddsförordningen. endast redovisas om de är betecknade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen Rödlista 2020 = Rödlistningskategori i rödlistan från år 2020 eller rödlistade. De fåglar som är betecknade med B i bilaga 1 till Fågeldirektivet = Fåglar betecknade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen Fridlyst art enligt Motivering till varför ej Art Rödlista 2020 Fågeldirektivet Information artskyddsförordningen värdeart Kärlväxter Arten har nu sina nordligaste bestånd av vilda exemplar i Södermanland, bland annat på Korpberget i Södertälje. I Murgröna Murgröna (Hedera helix) är fridlyst enligt 8 § i Stockholm kan den finnas i 8 § Hedera helix Stockholms län. enstaka vilda exemplar som en rest från varmare klimatperioder. Det går inte att avgöra om det rör sig om ett sådant exemplar eller om den är planterad. 48 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering (NVI) – Vid Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, inför planarbete, 2024 - Bilaga 6 Bilaga 6 – Artförteckning över rödlistade och fridlysta arter kända sedan tidigare Fridlysta fåglar Utsök av rödlistade och fridlysta arter har gjorts i SLU bOebhsöevrevre rean daatts ta lrlead voivldisaa sfå ogmel adret eärr äbre tfericdklnyasdtae. mSIeSd-s Bta in bdilaargda a 1n gtiellr ett Artdatabankens verktyg Fynddata den 21 augusti 2024. uarntdskanydtadgs fförråonr drendinogveisnn eilnlegrs kärra rvöedtl ifsötra vdielda fåglar: ” Applikationen har hittat data i följande databaser: Artportalen, Biologg, iNaturalist research-grade observations och Swedish .” Calluna har dock även valt Butterfly Monitoring Scheme (SeBMS), via GBIF. Utsöket har gjorts att i denna förteckning redovisa fågelarter vars population under med hjälp av Callunas Artverktyg version 4.0 för utsök av perioden 1980–2018 minskat med minst 50 procent. naturvårdsarter. Sökningen begränsades till tidsperioden 2000-01- Observera att arter som även påträffats vid Callunas inventering inte 01 – 2024-08-21. Sökområdet omfattade inventeringsområdet med redovisas en gång till i denna bilaga, trots att de finns observerade 300 meters buffert. sedan tidigare i området. Tabell 1. Rödlistade och fridlysta arter kända sedan tidigare genom utsök i SLU Artdatabankens verktyg Fynddata samt övriga källor. Förklaringar till tabellrubrikerna: Rödlista 2020 = Rödlistningskategori i rödlistan från år 2020 nämligen: Fridlysta fåglar behöver endast redovisas om de är betecknade med B Fågeldirektivet = Fågelarter listade i EU:s fågeldirektiv. Fågelarter betecknade i bilaga 1 till artskyddsförordningen eller är rödlistade. Calluna har även valt att med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen redovisa fågelarter som har en minskande trend. Fridlyst art enligt artskyddsförordningen = Alla vilda fågelarter är fridlysta. 50% = Fågelarter vars population under perioden 1980-2018 minskat med minst SIS-standard anger ett undantag från redovisningskravet för vilda fåglar, 50 procent. Rödlista Fridlyst art enligt Art Fågeldirektivet 50% Information 2020 artskyddsförordningen Däggdjur Rödlistekriterium 2020: A2a Igelkott Nära Två observationer från 2002 i kanten av inventeringsområdet. Den ena är Erinaceus hotad trafikdödad och den andra utan information. Lämpliga livsmiljöer för arten europaeus (NT°) finns i inventeringsområdet. Arten finns upptagen i bilaga 4 till art- och habitatdirektivet därför att den Dvärgpipistrell kräver noggrant skydd. Pipistrellus 4 a § pygmaeus Fynd har gjorts i skogsområden öster om inventeringsområdet under åren 2022–2023 vid en fladdermusinventering. Möjligheten finns att arten även 49 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering (NVI) – Vid Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, inför planarbete, 2024 - Bilaga 6 Rödlista Fridlyst art enligt Art Fågeldirektivet 50% Information 2020 artskyddsförordningen kan förekomma inom inventeringsområdet eftersom det är ett sammanhängande skogslandskap. Arten finns upptagen i bilaga 4 till art- och habitatdirektivet därför att den kräver noggrant skydd. Gråskimlig Endast en observation av arten öster om inventeringsområdet under åren fladdermus 4 a § 2022–2023 vid en fladdermusinventering. Möjligheten finns att arten även Vespertilio murinus kan förekomma inom inventeringsområdet eftersom det är ett sammanhängande skogslandskap. Rödlistekriterium 2020: A2bc Arten finns upptagen i bilaga 4 till art- och habitatdirektivet därför att den kräver noggrant skydd. Vår mest utbredda art och en av de vanligaste. Generalist som kan Nära Nordfladdermus påträffas inom de flesta typer av områden. Fynd av kolonier bör särskilt hotad 4 a § Eptesicus nilssonii uppmärksammas eftersom arten är rödlistad. Fynd av kolonier indikerar (NT) god tillgång på hålträd och/eller lämpliga byggnader. Fynd har gjorts i skogsområden öster om inventeringsområdet under åren 2022–2023 vid en fladdermusinventering. Möjligheten finns att arten även kan förekomma inom inventeringsområdet eftersom det är ett sammanhängande skogslandskap. Arten finns upptagen i bilaga 4 till art- och habitatdirektivet därför att den kräver noggrant skydd. Arten förekommer ofta under inventeringar då den har en kraftig sonar som hörs långt. Fynd under reproduktionsperioden (juni-juli) med många inspelningar kan indikera koloni i närområdet, vilket signalerar god Större tillgång på hålträd och insektsrika jaktmiljöer. Fynd under brunfladdermus 4 a § migrationsperioden (augusti-oktober) är vanliga och indikerar inte något Nyctalus noctula signalvärde. Fynd har gjorts i skogsområden öster om inventeringsområdet under åren 2022–2023 vid en fladdermusinventering. Möjligheten finns att arten även kan förekomma inom inventeringsområdet eftersom det är ett sammanhängande skogslandskap. Fåglar Nära Björktrast hotad 4 § Turdus pilaris (NT) Rödlistekriterium 2020: A2b 50 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering (NVI) – Vid Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, inför planarbete, 2024 - Bilaga 6 Rödlista Fridlyst art enligt Art Fågeldirektivet 50% Information 2020 artskyddsförordningen Många observationer kring inventeringsområdet och sannolikheten är mycket stor att arten även nyttjar inventeringsområdet eftersom arten häckar i skogar, ofta i nära anslutning till trädgårdar och/eller parker. Rödlistekriterium 2020: A2bc Arten är skyddsklassad vilket innebär att åtkomst till fynduppgifter måste Nära begränsas. Koordinater som pekar ut platser där arten reproducerar sig Duvhök hotad 4 § får inte visas publikt med större noggrannhet än 5 x 5 km. Accipiter gentilis (NT) Flertalet tidigare observationer inom förstudieområdet, framför allt av slagna byten. Även inventeringsområdet kan användas som födosöksområde av arten. Rödlistad på grund av minskning, men är en mycket vanlig fågelart och Ej har inga födo- eller häckningspreferenser som gör att den kan sägas Gråkråka bedömd 4 § indikera biotoper med högre naturvärde. Corvus cornix (NE) Många observationer kring inventeringsområdet och sannolikheten är mycket stor att arten även nyttjar inventeringsområdet. Rödlistekriterium 2020: A2be Starkt Många observationer kring inventeringsområdet och sannolikheten är Grönfink hotad 4 § mycket stor att arten även nyttjar inventeringsområdet eftersom den Chloris chloris (EN) gärna häckar i skogsbryn, trädgårdar, parker etc. Arten är rödlistad pga minskning till följd av en sjukdom. Kungsfågel häckar i granskog eller granblandad skog och har mycket små revir. Klimatförändringar, igenväxning och avverkning misstänks Kungsfågel 4 § x påverka arten negativt. Regulus regulus Ett par observationer inom förstudieområdet och det är troligt att arten även rör sig inom inventeringsområdet. Nära Rödlistekriterium 2020: A2b Rödvingetrast hotad 4 § Några observationer i skogen i öst. Troligt att arten även rör sig inom Turdus iliacus (NT) inventeringsområdet eftersom den häckar i skogsmark. Rödlistekriterium 2020: A2bc Nära Spillkråka Arten finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet, vilket innebär att arten hotad x 4 § Dryocopus martius har ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses. (NT) Prioriterad fågelart enligt bilaga 4 i Skogsvårdslagen. 51 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering (NVI) – Vid Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, inför planarbete, 2024 - Bilaga 6 Rödlista Fridlyst art enligt Art Fågeldirektivet 50% Information 2020 artskyddsförordningen Områden där spillkråka födosöker frekvent eller häckar har god tillgång till död ved och insekter och landskap där arten är talrik är ofta artrika värdelandskap. Flertalet observationer i förstudieområdet samt inom inventeringsområdet. De gamla tallarna inom inventeringsområdet är potentiella häckningsträd för spillkråka. Den har svårt att hacka sig in i veden om den inte är ”uppmjukad” av tallticka, vilken förekommer i inventeringsområdet. Svartvit Nära Rödlistekriterium 2020: A2b flugsnappare hotad 4 § Flertalet observationer i förstudieområdet samt inom inventeringsområdet Ficedula hypoleuca (NT) eftersom den väljer att häcka i blandskog, trädgårdar och parker. Rödlistekriterium 2020: A2b Nära Ärtsångare Flera observationer i skogen i öst och det är troligt att arten även kan hotad 4 § Curruca curruca nyttja buskmiljöer etc inom inventeringsområdet eftersom den gärna (NT) häckar i skogsbryn. Skalbaggar Nära Rödlistekriterium 2020: A2c+3c Reliktbock hotad Flera observationer i förstudieområdet och lämpligt habitat med förekomst Nothorhina muricata (NT) av gamla tallar, finns i inventeringsområdet. 52 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering (NVI) – Vid Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, inför planarbete, 2024 – Bilaga 7 Bilaga 7 – Artförteckning över invasiva främmande arter Här samlas information om de invasiva främmande arter som har förteckningen men där det finns andra skäl som gör att de bör varit relevanta under denna NVI på grund av de observationer som uppmärksammas. Detta är till exempel arter i länsvis skapade eller har gjorts under fältarbetet eller den information som samlades in kommunala listor över invasiva främmande arter som är under förarbetet. underbyggda av data, forskning i form av nationella analyser som Artdatabankens riskklassificering (Strand m.fl. 2018) eller De invasiva arterna delas upp i tre olika kategorier som är ”EU– vetenskapliga artiklar och liknande som bygger på empirisk kunskap. förteckning”, ”Svensk förteckning” och ”Annan riskbedömning”. Invasiva främmande arter som är upptagna på förteckningen Arter i denna tredje kategori kan ofta beskrivas som ”främmande, tillhörande Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr potentiellt invasiva arter”. Här redovisas till exempel arter som 1143/2014 har i nuläget en gällande lagstiftning som betyder att det eventuellt kan tas med i nya förteckningar längre fram i tiden. Innan är förbjudet att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, en art anses vara konstaterat invasiv och listas i officiella använda, byta, släppa ut i naturen eller hålla levande exemplar av förteckningar krävs data om dess spridning och effekt. Det blir därför dessa arter. Det är inte heller tillåtet att låta arterna växa eller viktigt med både storskaliga studier från myndigheternas håll och reproducera sig. inventeringar i form av bland annat NVI där förekomster av främmande och invasiva främmande arter registreras och Arter som är listade i eller föreslagna till en nationell svensk utvärderas. förteckning över invasiva främmande arter förväntas få ett regelverk inom en snar framtid. Vid tiden för detta dokuments publicering har Kunskapen om vissa av det mycket stora antal främmande arterna Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten arbetat fram ett som har etablerat sig i Sverige är låg. Det finns arter som har spridit förslag till en nationell förteckning över invasiva främmande arter sig i landet men där deras effekt är svårbedömd och arter som nu med särskild betydelse för Sverige och överlämnat den till inte ens förekommer inom gränserna kan i framtiden också utgöra regeringen. I väntan på att en sådan förteckning antas listar Calluna stora hot. Utöver tidsperspektivet är den rumsliga aspekten också de föreslagna nationella arterna som myndigheterna har presenterat viktig att ta hänsyn till. Arter som inte är prioriterade på en nationell då de även innan beslut tas kring ett regelverk ändå kan vara särskilt skala kan i vissa specifika miljöer ändå utgöra ett hot mot problematiska vid exploateringar och utgör ett aktuellt hot mot naturmiljön och till exempel i skyddade områden kan ett mål vara en naturmiljöer. helt naturlig flora & fauna. Calluna redovisar därför ett urval av relevanta arter som inte förekommer i någon officiell förteckning i En tredje kategori är den där Calluna anger ytterligare riskbedömda denna tredje kategori, med en förklaring kring varför de är medtagna arter som inte ingår i EU:s eller den föreslagna nationella i rapporten. 53 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering (NVI) – Vid Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholms kommun, inför planarbete, 2024 – Bilaga 7 Tabell 1. Redovisning av invasiva främmande arter som påträffades vid Callunas fältinventering. Förklaringar till tabellrubrikernas förkortningar: EU–förteckning = Invasiva främmande arter enligt förteckningen tillhörande Information = Relevant notering gällande en särskild art eller beskriven Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 anledning till inkluderande i tabellen som exempelvis en riskklassificerad art enligt Svensk förteckning = Invasiva främmande arter som är föreslagna till en Strand m.fl (2018) i Artdatabankens risklista nationell svensk förteckning Annan riskbedömning = Invasiva främmande arter som av andra anledningar än en beslutad eller föreslagen förteckning har bedömts vara relevanta EU– Svensk Art Annan riskbedömning Information förteckning förteckning Kärlväxter Häggmispel x Amelanchier spicata Snöbär x Symphoricarpos albus Enstaka förekomst i blandskogen. Spärroxbär Stora förekomster hällmarkstallskogen (naturvärdesbiotop 1) men finns x Cotoneaster divaricatus även i de andra naturvärdesbiotoperna. 54 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Hemsida: www.calluna.se • E-post: info@calluna.se • Telefon växel: 013-12 25 75 Huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, 582 28 Linköping 10210-3202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [PM Återbruk.pdf] Återbruksinventering - Liseberg Analys av återbruk i befintligt loftgångshus inom fastigheten Julpsalmen 4 Upprättad av Ebab Fastighetsutveckling AB Upprättad av: Pontus Nilsson, Åsa Bergqvist Granskad av: Thomas Järlö 2025-09-25 Sida 1 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehåll Inledning .......................................................................................................sid 3 Syfte och mål ................................................................................................sid 5 Återbruksmodell ...........................................................................................sid 6 Fastighets- och byggnadsinformation ...........................................................sid 7 Motiv till rivning ...........................................................................................sid 8 Produktinventering ......................................................................................sid 10 Inför rivning...................................................................................................sid 16 Diskussion och rekommendationer...............................................................sid 16 Bilaga 1 Utvalda foto från platsbesök............................................................sid 18 Sida 2 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Inledning Allmänt om återbruket År 2017 antog Sveriges riksdag ett klimatpolitiskt ramverk som numera utgör grunden för landets klimatarbete. Ramverket består av tre delar: en klimatlag, långsiktiga klimatmål samt ett klimatpolitiskt råd. Det övergripande målet är att Sverige senast år 2045 inte längre ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, och därefter successivt uppnå negativa utsläpp. Bygg- och fastighetssektorn har en särskilt stor påverkan på miljö och klimat. Enligt statistik från Boverket genererar sektorn omkring 40 procent av Sveriges samlade avfall och står för cirka 22 procent av de nationella koldioxidutsläppen. Dessa siffror understryker vikten av att tänka nytt kring byggprocesser, materialval och förvaltning av befintliga byggnader. För att minska klimatpåverkan och hålla oss inom de planetära gränserna krävs ett ökat fokus på cirkulära processer – där material återbrukas, livslängder förlängs och resursuttagen minimeras. Att enbart förlita sig på återvinning är inte tillräckligt; vi behöver gå längre och skapa kretslopp där underhåll, reparation, återbruk och smart resursanvändning blir norm. Allt fler fastighetsägare tar idag ett aktivt ansvar för att kartlägga och analysera potentialen i befintliga byggnader. Material inventeras och återanvänds antingen inom samma projekt, i andra interna projekt, i samband med den egna förvaltningen eller genom försäljning och donation till andra aktörer som i sin tur kan finna användning och återbruk för att på sådant sätt förlänga resursers livscykel och undvika onödigt avfall. På en mer övergripande nivå arbetar även EU aktivt med att främja en cirkulär ekonomi för att öka återbruk och minska avfall, bland annat genom att lansera handlingsplaner, införa ny lagstiftning som "Cirkulär ekonomi"-lagen (CEA), och sätta upp tydliga mål för återanvändning och återvinning senast 2050 I en öppen konsultation har EU-kommissionen efterfrågat inspel från aktörer som vill se ett regelverk som prioriterar design för längre livslängd och reparation och återbruk framför ett ensidigt fokus på återvinning. Flera efterlyser också enklare regler och ekonomiska incitament. I september, 2025 har totalt 60 svar lämnats in till kommissionens öppna konsultation kring det kommande lagpaketet Circular Economy Act. Bilden av vad aktörerna vill är tydlig: mer fokus på återbruk och lång livslängd, mindre byråkrati, starkare ekonomiska incitament och en större roll för offentlig upphandling. Om Blomsterfonden och dess långsiktiga fastighetsägande Blomsterfonden grundades år 1921 av Alma Hedin och är en ideell förening som i över hundra år har verkat för att skapa trygga hem och vårdplatser för äldre. Föreningen driver Sida 3 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI idag fem seniorboenden med social verksamhet, fyra äldreboenden samt egen hemtjänst och rådgivning. Totalt bor omkring 2 000 äldre i Blomsterfondens seniorboenden, som är lokaliserade på Ringvägen (Södermalm), Röda Bergen (Norrmalm), Körsbärsvägen (Östermalm), Liseberg (Älvsjö) och Svalnäs (Djursholm). Fastigheterna och byggnadsbeståndet är uppfört eller förvärvat under 1920-, 1930-, 1950- samt 1970 -talen och det senaste tillskottet av 137 seniorbostäder i Liseberg 2017. Flertalet byggnader i beståndet har renoverats under 2000-talet, senast 2023 vid Ringvägen. Under 2006-2014, undantaget ett loftgångshus, renoverades byggnaderna vid Liseberg. Vård - och omsorgsboende finns i dagsläget i Liseberg (Älvsjö) i ett av de fd seniorbostadshusen i Svalnäs (Djursholm), Tallgården (Danderyd) och Saltsjösten i Fisksätra/Nacka. Vid boendet i Tallgården äger fonden inte fastigheten och bedriver omsorgen på entreprenad i avtal med kommunen. Önskemålet är att vid varje fastighet och anläggning kunna erbjuda medlemmar ett livslångt boende och vård från den dagen en medlem väljer att flytta in i en seniorbostad. Behovet av moderna och funktionella platser för vård- och omsorg är särskilt stort inte bara hos Blomsterfondens medlemmar utan även i landet i allmänhet pga den demografiska utvecklingen och det ökade antalet äldre. Blomsterfonden arbetar därför långsiktigt med att vidareutveckla sitt trygghetskoncept och skapa fler sammanhängande boendekedjor och för platser för boende och omsorg, där äldre ges möjlighet att i anpassade och ändamålsenliga bostäder erbjudas möjligheten att bo kvar i föreningens miljö även när behovet av stöd och vård förändras. Fler av Blomsterfondens lokaler för omsorg är i behov av modernisering med anledning av nya krav på verksamheterna. Blomsterfondens fastighetsägande och förvaltning sker med ett mycket långsiktigt perspektiv och fastigheterna samt byggnaderna anpassas och underhålls löpande i förvaltning där återbruk av material och varor sker i möjligaste mån i förvaltningen. Blomsterfonden har idag begränsade möjlgheter till förtätning och nybyggnation genom projekt i egen regi inom det egna beståndet. Fastigheten Julpsalmen 4, Liseberg Blomsterfonden är tomträttsinnehavare av fastigheterna Julspalmen 4, Julvörten 1 Julpsalmen 50 i Liseberg. Inom anläggningen finns 305 seniorbostäder i byggnader som uppförts under slutet av 1950-tal, 1960-tal samt under 2017. De befintliga byggnaderna renoverades 2006-2014 i delar av beståndet men framför allt en byggnadsvolym – ett loftgångshus vid Sylvestergatan 70 som uppfördes 1962 har stora behov av underhåll och är i ett äldre skick. Denna loftgångsbyggnad renoverades inte 2014 i avvaktan på eventuell möjlighet till utveckling. Hyresgästerna vilka förhyr bostäderna idag har evakuerings- Sida 4 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI kontrakt. Blomsterfonden har under en längre tid undersökt möjligheterna att förtäta inom eller intill fastigheterna i Liseberg för såväl nya moderna bostäder för seniorer vilket uppförts i 5 st punkthus som färdigställdes 2017 men även undersökt möjligheterna att uppföra ett nytt vård - och omsorgsboende med moderna och funktionella lokaler för verksamheten samt gästerna vilket också möjliggör en ökning av antalet vård- och omsorgsplatser utifrån det stora behov som föreligger. Blomsterfonden har i tidigare projekt tillämpat återbruksmodeller vid utveckling av sina fastigheter. I samband med planeringen för Lisebergsfastigheten analyserades inledningsvis möjligheten att återanvända loftgångshuset genom ombyggnation och anpassning till lokaler för vård- och omsorg, som alternativ till de nuvarande enkelsidiga pensionärs- bostäderna. Utredningen visade dock att byggnaden inte bedömdes lämplig för återbruk och konvertering i sin helhet. Mot denna bakgrund beslutades att genomföra rivning av befintlig byggnadsvolym och i stället pröva en nyexploatering som grund för fastighetens och verksamhetens fortsatta utveckling. Ett detaljplanearbete initierades under januari 2025 efter beslut om start-PM. Projektets syfte är att skapa cirka 85 nya vårdplatser på den del av fastigheten Julpsalemn 4 som i dag upptas av loftgångshuset med äldre pensionärsbostäder. Det befintliga loftgångshuset planeras enligt beslutad plan för utvecklingen av fastigheten att rivas för att ge plats åt en ny, modern byggnad anpassad för dagens vård och omsorg som samtidigt kan ge ett tillskott på platser inom omsorgen. I samband med fortsatt arbete med detaljplan för fastigheten Julpsalmen 4 har Ebab Fastighetsutveckling, på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret och Blomsterfonden, i samband med utredning och underlag för detaljplan genomfört en inventering av vilka återbruksmöjligheter som kan finnas i det befintliga loftgångshuset i nästa steg vid ett genomförande av byggnation, inom fortsatt förvaltning för Blomsterfonden samt genom eventuella andra alternativ till återbruk. För sådan utredning har Ebabs Fastighetsutveckling använt en stegvis modell för analys av återbruk. Syfte och mål Syftet med den återbruksinventering som genomförts är att identifiera vilka delar av det befintliga loftgångshuset som eventuellt kan återbrukas i det nya projektet vid ett eventuellt genomförande enligt detaljplanen alternativt återanvändas i Blomsterfondens förvaltning eller säljas vidare eller doneras till externa aktörer. Sida 5 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Det övergripande målet är att minimera klimatpåverkan och avfallsmängder, samtidigt som resurser tas till vara på ett ansvarsfullt sätt. En förutsättning för utredningen är att Stadsbyggnadskontoret samt Blomsterfonden beslutat att pröva en detaljplan där den befintlig byggnaden ska rivas, att Blomsterfonden utöver denna förtätning inte har egen mark för ytterligare nybyggnation samt att den nya vård- och omsorgsbyggnaden med stor sannolikhet kommer utredas möjligheten att uppföras genom byggnation i volymer med trästomme. Inventering av byggnaden och loftgångshuset genomfördes den 14 augusti 2025 av Pontus Nilsson, Thomas Järlö med stöd av Åsa Bergqvist hållbarhetspecialist, Ebab. Återbruksmodell allmänt Vid rivning av byggnader i samband med utveckling och planläggning arbetar Ebab Fastighetsutveckling med att analysera byggnadsvolymen samt vilka material och produkter m.m som kan återanvändas eller återvinnas. För Julpsalmen 4 har följande modell tillämpats enligt nedan. Primärt och inför planbesked samt start PM studerades steg 1 under arbetet med förstudie och analys av möjligheten att inrymma ett modernt vård- och omsorgsboende i Liseberg. Steg 1 visar att detta inte varit möjligt varför detta varit en förutsättning för detaljplanen enligt start PM. Under arbetet med detaljplanen utreds möjligheten och potential att på olika sätt bidra till återbruk vilket önskas prioriteras framför återvinning och slutligen energiutvinning enligt steg 2-5. Återbruksmodell: 1. Utvärdering av förutsättningar för att behålla befintlig byggnad, volym och program. 2. Utvärdering av återbruksmöjligheter av loftgångshuset i den nya byggnaden. 3. Utvärdering av återbruksmöjligheter i andra byggnader eller inom förvaltningen inom Blomsterfondens bestånd. 4. Återbruk i externa projekt genom andra aktörer eller intressenter. 5. Återvinning av material i rivningsfasen (slutliga metoden för att återvinna restprodukter). Sida 6 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI I första hand och före arbetet med detaljplanen prövades möjligheten att behålla befintlig byggnad. I andra hand utreds om återbruksmöjligheter är möjliga vid den nya byggnaden inom ramen för detaljplanen (steg 2), därefter utreds möjligheter inom andra projekt inom eget bestånd för fastighetsägaren eller i fastighetsägarens förvaltning (steg 3) alternativt i externa projekt eller genom andra intressenter (steg 4). Slutligen utreds vilka möjligheter för återvinning och energiåtervinning som finns i rivningsfasen (steg 5). Potentialen för återbruket fastställs slutligt först vid en detaljerad undersökning i projektering inför ett eventuellt genomförande av projektet. Vid analys av möjligheten att återbruka material och varor m.m så studeras och bedöms även miljöaspekter samt teknisk livslängd. I samband med återbruksinventering har inte en fullständig materialinventering utförts. Detta utförs i samband med att en rivningsplan tas fram och rivningslov söks. Typiska byggnadsdelar samt typlägenheter har studerats i syfte att ge en generell bild av produkter och material och antas i stort vara likvärdiga för hela byggnaden. Samtliga bostadslägenheter har därför inte inventeras i samband med återbruksutredningen. Fastighetens- och byggnadens allmänna information • Fastighetens adress: Sylvestergatan 70-72 • Byggår: 1962–1964, senast renoverad ytskikt mm 1980 och 90-talet • BTA (ljus): 1 690 kvm • BYA: 845 kvm • Källare: 845 kvm • Grundläggning: Platsgjuten betong, källare delvis med kryputrymme • Stomme: Platsgjuten betong • Fasad: Tegel • Tak: Låglutande upp stolpat tak med papp • Rivningsförbud: Saknas i gällande detaljplan • Kulturvärde: Saknas enligt gällande detaljplan, ej klassificerat enligt stadsmuseet. Sida 7 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Situationsplan över befintligt loftgångshus (Hus H och G) Utsnitt från normalplan i befintligt loftgångshus. Motiv för rivning av befintligt loftgångshus steg 1 Ändamålsenlighet och lämplighet Det befintliga loftgångshuset med sina givna förutsättningar är omodernt och bristfällig i relation till dagens moderna krav på byggnader och lokaler med syftet att bedriva verksamhet för vård och omsorg samt exempelvis vad gäller moderna energikrav. Regelverk såsom PBL och BBR, liksom tillståndsregler för verksamheter inom vård och omsorg vilka beslutas av IVO. Regelverk tillsammans med myndigheter ställer idag omfattande krav på lokalernas utformning som direkt kan omsättas till byggnadens mått, planlösning och förutsättningar för denna målgrupp med särskilda behov. Utöver detta har Blomsterfonden och verksamheten i Liseberg egna krav på standard, säkerhet och boendemiljö för uppfyllande av de egna programkraven för lokalerna. Sida 8 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Att anpassa det befintliga huset till en sådan standard och krav samt till lämpligt antal boendeplatser har visat sig kräva mycket omfattande ombyggnationer och tillägg utan att på ett tillfredställande sätt lösa program och rumsfunktioner för ett modernt vård- och omsorgsboende. Antalet platser blir färre än behovet och medger inte önskat tillskott. En annan viktig aspekt har varit tillgängligheten. Den befintliga byggnaden lever inte upp till gällande krav vare sig invändigt eller utvändigt. Dörrpassager och badrum är för trånga för rullstolar och rullatorer samt för verksamhetens personal. Byggnadens platsgjutna betongstomme med lägenhetsskiljande skivväggar av betong gör anpassningar till modern tillgänglighetsstandard tekniskt svåra och mycket kostsamma. Sammantaget bedömdes byggnaden därför inte vara ändamålsenlig och med stora begränsningar att utveckla och bygga om och till vilket utgjort ett centralt motiv för rivning. Alternativa skisser enligt studie av återbrukad volym, figur 1 ovan (framtagna av ÅWL Arkitekter 2015). Alternativ placering av nytt boende i Liseberg Alternativa lokaliseringar inom fastigheterna i Liseberg har studerats tillsammans med Stadsbyggnadskontoret i samband med detaljplan för de nya seniorbostäderna som uppfördes 2017. En byggnad med en sådan volym ett vård och omsorgsboende kräver har inte varit möjligt att passa in på annan plats inom eller i omedelbar närhet till fastigheterna enligt tidigare analyser tillsammans med Stadsbyggnadskontoret. Sammantaget har även detta inneburit att inriktningen varit att riva befintliga byggnadsvolymer för loftgångshuset. Sida 9 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Återbruksinventering inkl. bedömning av återbrukspotential En initial inventering genomfördes den 21 augusti 2025. Driftsutrymmen som bland annat undercentral och källare/kryputrymme har inte inventerats då återbrukspotentialen inom dessa utrymmen bedöms som obefintliga. Typlägenheter vilka besökts under inventeringen var lägenhet 03-072-0211, 03-072-0206 samt 03-072-0201. Vissa produkter har inte tagits med vid inventeringen då det stått klar att dessa inte bedöms kunna återbrukas av exempelvis miljöskäl. Nedan sammanfattas återbrukspotentialen för olika material och komponenter enligt huvudrubriker med bedömning av återbruk enligt steg 2-5. För det fall ytterligare utredning rekommenderas i nästa skede av projektering och genomförande anges detta. Stomme Befintlig byggnad är uppförd med en platsgjuten betongstomme (bjäklag, innerväggar och trapphus samt delvis ytterväggar) vilket generellt är svårt att återbruka. Dessa kan ha sammanhängande och samverkande armering och kan inte demonteras på samma sätt som exempelvis prefabricerade betongelement typ HDF. Stommen kan eventuellt återvinnas i samband med rivning genom att krossas till ballast för ny betong eller som fyllnadsmaterial, vilket oftast sker i samband med att riven betong sorteras ut. En fördjupad utredning i syfte att klargöra huruvida materialet kan återvinnas i ny byggnad enligt Ebabs återbruksmodell kan genomföras vid projektering och inför upphandling och utförande av rivning. Prov bör även tas på betong i kommande skede för att utesluta miljölaster som tex krom sex. Återbruksrekomendation: Steg 5 – Återvinning sker i samband med rivning. Fasader Fasader utgörs av lätta utfackningsväggar i kombination med delar av väggar i bärande platsgjutna betongkonstruktioner. Fasadmaterial utgörs av tegel i röd kulör. Ytterväggar bedöms generellt inte kunna återbrukas genom att demontera och återanvända. Att återbruka fasadtegel är generellt svårt, särskilt om teglet har låg tryckhållfasthet alternativt om det är ett cementbaserat murbruk som är svårt att separera från stenen. Detta kan inte konstateras utan vidare projektering och utredning. Bedömning efter genomförd inventering är att fasadtegel skulle kunna trycktestas utav tex Bruksspecialisten och därefter kan konstateras om ett företag eller någon aktör skulle kunna tänkas vara intresserad. Mängd tegel som är begränsad och som eventuellt kan återbrukas kan beräknas först efter provtagning vilket bör göras i god tid inför rivning. Sida 10 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Nedan följer exempel på företag som arbetar med inventering och provtryckning av tegel: Bruksspecialisten: https://brukspecialisten.se/ Återbruksrekommendation: Steg 4-5. Nybyggnaden inom den nya detaljplanen vid Julpsalmen har inte förutsättningar som medför att gestaltningen bedöms vara tegel. Nybyggnaden avses uppföras med färdiga volymelement i trä. Blomsterfonden har inte några andra egna nyproduktioner eller har avsättning för tegel i egen förvaltning. Möjligheten att återbruka under rivningen undersöks senare i projekteringen och inför rivning. Takkonstruktion Befintligt tak utgörs av ett platsgjutet bjälklag med ett upp stolpat låglutande tak. Takmaterial och tätskikt utgörs av en äldre takpapp från 1980 talet. Takpapp är generellt svårt att återbruka eftersom gammal takpapp ofta innehåller miljöfarliga ämnen som tjära, asbest och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) vilka kräver särskild hantering. I nuläget görs bedömning att takpapp samt masonitskivor i innertak av loftgång ej kan återbrukas på grund av att materialen har uppnått sin förväntade livslängd samt sannolikt kan innehålla miljöfarliga ämnen. Återbruksrekommendation: Steg 5 betongbjälklag samt trä sorteras och återvinns vid rivning För övrigt inget återbruk möjligt. Mark och utomhusmiljö Befintlig kvartergata är uppförd med packade krossmassor samt asfalt vilket sannolikt skulle kunna gå att återbruka vid del av markarbetet för nybyggnad genom balansering av massor. Asfalt består av sten och bitumen, och båda komponenterna kan återvinnas. Det finns idag utvecklade tekniker och metoder för att hantera asfaltåtervinning, både genom att krossa, sikta och återanvända det i nya blandningar. Det bör dock noteras att för det fall asfalten innehåller tjära kan det vara en utmaning att återbruka. Tjära kan finnas i äldre beläggningar och kräver en noggrann hantering för att undvika spridning. I samband med loss hållning av eventuellt berg skulle denna kunna återbrukas i form av massbalansering vid utfyllnad för ny byggnad. En fördjupad utredning i syfte att klarlägga om och hur material kan återvinnas enligt Ebabs återbruksmodell bör göras under projektering och fortsatta markundersökningar. Återbruksrekommendation: Steg 2, 3 och 5 i samband med markarbeten kan det bli aktuellt att återanvända gamla krossmassor och bärlager samt bergmassor från loss hållning. Trappor Sida 11 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Det finns ett antal trappor i byggnaden (både invändigt och utvändigt). Trapporna är av betong och terazzo respektive betong och stål. Återbruk av denna typ av produkt kräver god kommunikation för att hitta en mottagare, lagerhållning och bedömning av egenskaper. Det kan vara en utmaning att återbruka trappor då det i dagsläget är sällsynt med denna typ av återbruk och trapporna har specifika mått samt är av en smalare typ med ett breddmått som inte följer dagens normala standard. Nedan följer exempel på företag som arbetar med återbruk av bland annat trappor: Brattöns Återbruk: https://www.brattonsaterbruk.se/ En fördjupad utredning i syfte att klarlägga om och hur material kan återvinnas enligt Ebabs återbruksmodell bör göras under projektering samt inför rivning. Återbruksrekommendation: Steg 4, fortsatt utredning i samband med en projektering av projektet. Belysningsarmaturer I byggnaden finns det idag äldre belysningsarmaturer från 1960-tal. Flertalet av arma- turerna i allmänna utrymmen har ljuskällor som inte motsvarar moderna krav samt kan behöva återvinnas av miljöskäl ex armaturer med kvicksilver i ljuskällor. Dessa kan sannolikt inte återbrukas. Innehåller belysningsarmaturer kvicksilver (ex lysrörsarmaturer) ska dessa bytas ut enligt nya direktiv i lagstiftningen sedan 2023. Ingen belysningsarmatur har LED vilket väljs idag i moderna projekt. I vissa fall kan armaturer byggas om och LED konverteras. En fördjupad utredning i syfte att klarlägga om och hur material kan återvinnas enligt Ebabs återbruksmodell kan ske i samband med projektering och inför rivning. Återbruksrekomendation: Steg 3. För det fall Blomsterfonden har liknande belysningsarmaturer i området i annan äldre byggnad kommer förvaltningen att återbruka och demontera i sådan omfattning att dessa kan utgör ersättnings eller reparations armaturer i förvaltningen. Dörrar I byggnaden finns både utvändiga och invändiga dörrar som eventuellt kan vara av intresse för återbruk. Dörrar kan kompletteras med nya tätningslister eller liknande för att uppfylla nya ljud eller brandkrav. Målning av dörrar för enighetens skull kan utföras. Det kan finnas en del utmaningar att behålla dörrar på grund av krav i form av brand, akustik, energi samt säkerhet. Det finns några få aktörer som arbetar med att testa, måla, bygga om dörrar så att bland annat ljud-, brandkrav där garantier erhålls. Nedan följer exempel på företag som arbetar med utredning och restaurering av dörrar: Bereda: https://www.bereda.se/ Sida 12 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Återbruksrekommendation: Steg 3-4. Undersök fortsatt om det finns intresse hos företag såsom Bereda som innan rivning kan ges möjlighet att få demontera och tillvarata dörrar eller dörrblad. Blomsterfonden kan även undersöka om några dörrar eller dörrblad kan användas i förvaltningen inom området och för det fall det finns lika dana sakvaror. Dörrtillbehör Det finns eventuellt en del dörrbeslag och detaljer som med fördel kan återbrukas på annan plats. En fördjupad utredning i syfte att klarlägga om och hur material kan återvinnas enligt Ebabs återbruksmodell bör göras i samband med projektering samt inför rivning. Återbruksrekommendation: Steg 3-4. Fönster I befintlig byggnad sitter ett stort antal äldre fönster (ca 80 fönster totalt). Sannolikt är det inte möjligt att återbruka dessa fönster i nya byggnadsprojekt då det är en utmaning att uppgradera äldre fönstermodeller för att möta dagens krav på energieffektivitet och ljudisolering samt handhavande. Provtagning bör även göras på fönster med tanke på bly i färg och beroende på ålder även eventuellt asbest i fönsterkitt innan man kan ta beslut om återbruk. Rekommendationen är att dessa doneras via biståndsorganisation eller i sista hand hanteras som avfall och de bör då skickas iväg för materialåtervinning av glas eller på annat sätt återbrukas genom företag som kan tänkas återbruka fönster. Återbruksrekommendation: Steg 3-4. Innerväggar Innerväggar består till största delen av platsgjuten betong och delvis av gips inkl. listverk. Betongen är utmanande att återvinna och gipsskivor samt gipsväggar är svåra att demontera vilket försvårar möjlighet för återbruk. Återvinning sker normalt genom sortering vid rivning men inte genom återbruk. Se vidare utvärdering under rubrik stomme. Återbruksrekommendation: Steg 5 Golvytskikt bostadsrum Bostadsrummen har idag linoleumgolv. Linoleum har generellt sett en god möjlighet att återvinnas men inte återbrukas. En fördjupad utredning i syfte att klarlägga om och hur material kan återvinnas enligt Ebabs återbruksmodell kan göras i projekteringen samt inför rivning. Sida 13 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Återbruksrekommendation: Steg 5. Kök Det finns ett antal kök i befintliga boenderum vilka eventuellt kan återbrukas. Luckor kan lackas om och lagas vid behov och handtag kan bytas ut. Stänkskydd som kakel har sannolikt fix med asbest. Kakel kan vara svårt att återbruka då detta går sönder vid demontering. Kök kan med fördel användas i tillfälliga etableringar eller liknande. I köken och badrum finns blandare av olika slag vilka sannolikt kan återanvändas men de bör funktionstestas och de kan eventuellt behöva ett byte av filter eller insats. Här är det också viktigt att fastställa vad de har för spolvolym. Då även vatten är en viktig fråga att beakta. Äldre kranar innehåller även ofta mera bly vilket bör analyseras inför eventuellt återbruk. Vitvaror är delvis utbytta och delvis av äldre modell. De mer modernare kan återbrukas och sparas för att utgöra utbytesprodukter i samband med fastighetsägarens förvaltning. En fördjupad utredning i syfte att klarlägga om och hur material kan återvinnas enligt Ebabs återbruksmodell bör göras inför rivning. Nedan följer exempel på företag som kan ta emot kök för restaurering: Bereda: https://www.bereda.se/ Återbruksrekommendation: Steg 4-5. WC och badrum Blandare och armaturer i tvätt/dusch Det finns liknande uppsättningar av tvättställ- och duschblandare i befintliga boenderum. Dessa kan sannolikt återanvändas men de bör funktionstestas och de kan eventuellt behöva ett byte av filter eller insats för att säkerställa energiprestanda. En fördjupad utredning i syfte att klarlägga om och hur material kan återvinnas enligt Ebabs återbruksmodell bör göras inför rivning. WC-stolar WC-stolar finns i äldre modeller som sannolikt är svåra att återbruka. En del tillverkare säljer spolventiler för att konvertera en WC-stol till snålspolande. Det finns aktörer som demonterar och säljer vidare denna typ av produkter. En fördjupad utredning i syfte att klarlägga om och hur material kan återvinnas enligt Ebabs återbruksmodell bör göras inför rivning. Ytskikt WC och badrum har ytskikt av plastmattor på golv samt klinker på väggar där väggar inte målats med VT behandling. Plastmattorna är av äldre typ och har passerat teknisk livslängd. Äldre plastmattor innehåller också ofta asbest vilket generellt också utgör en utmaning. Kakel har sannolikt fix och fog med asbest. Sannolikt kan inga ytskikt återbrukas. Sida 14 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Nedan följer exempel på företag som arbetar med frågor, återbruk eller materialåtervinning av inredning i WC och badrum: Återbygget: https://aterbygget.se Brattöns Återbruk: https://www.brattonsaterbruk.se Herrljunga Terazzo: https://terrazzo.se/cirkular-terrazzo/. Om det inte finns avsättning för produkterna så kan ett alternativ vara att kontakta Herrljunga Terazzo som bland annat använder porslinkross i sina Terazzogolv. Återbruksrekommendation: Steg 4-5. VVS- Värmesystem och ventilation I boenderummen förekommer radiatorer, större andel bedöms vara i äldre skick och stammar visar på läckage och gods med varierande godstjocklek. Dessa bör provtryckas och renspolas för att utreda om det finns potential att återbruka. En fördjupad utredning i syfte att klarlägga om och hur material kan återvinnas enligt Ebabs återbruksmodell kan göras efter provtryckning, i samband med projektering samt inför rivning. Är återbruk inte möjligt kan bla metallen återvinnas eller gå på deponi. Nedan följer exempel på återbruk eller materialåtervinning av värmesystem inom VVS: Återbruksguide för installationer: https://www.datocms-assets.com/74636/1664543791- aterbruksguiden-for-installationer-bd-2022-04-22.pdf Återbruksrekommendation: Steg 4-5. Sammanfattning av återbruksinventering Inventeringen som genomfördes den 21 augusti 2025 visar att byggnaden rymmer viss potential att återbruka material och produkter i första hand genom att använda begränsade mängder inom den egna förvaltningen alternativt genom att erbjuda andra externa företag att återbruka produkter. Därefter sker viss cirkulär återvinning i samband med rivning. Den största anledningen är att Blomsterfonden har begränsad avsättning av material för återbruk inom egna nybyggnadsprojekt samt att loftgångshusets produkter är specifika och därmed utgör en utmaning med cirkulär användning. Den platsgjutna betongstommen och innerväggarna är svåra att återbruka som hela element men kan eventuellt återvinnas som ballast vid rivningsentreprenaden. Fasadteglet kan återbrukas och erbjudas andra återbruksaktörer om det klarar trycktester, medan vissa material och produkter såsom exempelvis takpapp och masonitskivor har uppnått sin livslängd och inte bedöms möjliga att återanvända av miljöbelastningsskäl. Asfalt, jord och Sida 15 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI krossamassor i kvartersgatan m.m kan ha viss potential för återvinning och massbalansering i det nya projektet om den inte innehåller tjära och om upplagsytor kan identifieras. Trappor i terazzo, betong och stål kan eventuellt också återbrukas men kräver en specialistmottagare samt en logistik funktion. Dörrar och dörrtillbehör eller andra mindre snickerisakvaror såsom köksinredning har viss potential för återbruk som reservdelar inom Blomsterfondens egen förvaltning. Fönster av denna ålder upplevs ofta däremot svåra att återbruka i nya projekt men kan doneras till mindre konsumtionsmarknad eller återvinnas som glas. Linoleumgolv har möjlighet till återvinning. Ytskikten generellt är svåra att återbruka och i detta fall innehåller de mycket sannolikt asbest och andra miljöstörande ämnen. Radiatorer kan eventuellt återbrukas efter provtryckning och renspolning i egen förvaltning som ersättningsprodukt i liten skala där dessa har ett arkitektoniskt värde. Belysningsarmaturer bedöms däremot inte möjliga att återbruka. Inför rivning En rivning bör planeras med hänsyn till cirkuläritet och ske systematiskt och med fokus på cirkulära principer. Återbruk ska prioriteras framför återvinning, och återvinning framför energiutvinning enligt ovan nämnd återbruksmodell. PBL ställer krav på att avfall och byggprodukter ska identifieras, vilket denna inventering kan ligga till grund för i samband med rivningslov. För att säkerställa ett hållbart förfarande krävs: • Materialinventering och en rivningsplan • Tydliga krav på återbruk i byggherrens beställningar för det fall återbruk är möjligt. • Avtal med entreprenörer kring varsam demontering och hantering av material. • Noggranna instruktioner i handlingar för vad som ska demonteras respektive rivas. • Varsam demontering enligt etablerade guider, exempelvis från CC Build. • Ofta behov av upplagsytor/mellanlagring av produkter eller varor som återbrukas. Allmänna råd och rekommendationer inför fortsatt arbete i genomförande För att säkerställa att återbruk blir framgångsrikt i ett byggprojektet behöver flera centrala frågor hanteras noggrant och planeras i förväg. Dessa frågor berör både tekniska, ekonomiska och organisatoriska aspekter samt riskhantering. CE-märkning: Äldre byggprodukter kan sakna CE-märkning, vilket innebär att de formellt inte alltid uppfyller moderna säkerhets- och kvalitetskrav. Detta kan begränsa möjligheten att återanvända materialet direkt i nya projekt och kräver därför en noggrann bedömning av varje produkts egenskaper innan beslut om återbruk fattas. Sida 16 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekonomiska aspekter: Återbruk kan potentiellt minska kostnader för nyproduktion och materialinköp. Samtidigt kan det medföra ökade kostnader för projektering, mellanlagring, reparationer och administration. Det är därför viktigt att tidigt i projektet göra en kostnads- och nyttoanalys för att identifiera vilka material och produkter som är ekonomiskt försvarbara att återbruka. Energikrav och funktion: Återbrukade komponenter, särskilt fönster, dörrar och installationer, måste värderas utifrån långsiktig energieffektivitet och prestanda. Klimatnyttan av att återbruka material bör alltid vägas mot eventuella ökade energikostnader eller funktionella begränsningar under byggnadens livslängd. Garantiansvar: Vid återbruk är det viktigt att tydligt reglera garantifrågor i upphandlingsavtal. Entreprenörer och leverantörer måste ange ansvar och villkor för produkter som återanvänds, inklusive funktionstestning och eventuell reparation. Miljölaster och säkerhet: Äldre byggmaterial kan innehålla miljöfarliga ämnen, exempelvis asbest, tungmetaller eller kemiska tillsatser. Därför ska alltid en miljöinventering genomföras innan demontering eller återbruk. Material som bedöms riskabelt bör inte återanvändas. Mellanlagring och logistik: Vissa material och produkter kan kräva temporär lagring innan återmontering eller försäljning. Det är viktigt att planera för detta tidigt, identifiera tillgängliga lagringsytor och överväga logistiklösningar som säkerställer att materialet hanteras varsamt och inte skadas. Tekniska egenskaper: Materialens egenskaper, såsom akustik, isolering, brandsäkerhet och hållfasthet, måste noggrant beaktas vid återbruk. Även äldre produkter kan uppfylla dessa krav, men funktionstestning och dokumentation är avgörande för att säkerställa att de kan användas på ett säkert och effektivt sätt. Kunskapsbyggande och lärande: Återbruk är fortfarande en relativt ny praxis i många projekt, och det är viktigt att våga testa lösningar även i liten skala. Erfarenheter från pilotprojekt kan dokumenteras och användas som vägledning för framtida projekt, vilket stärker organisationens kompetens och bidrar till långsiktigt hållbara arbetsmetoder. Återbruksplan För att säkerställa att återbruket genomförs på ett strukturerat och effektivt sätt bör en återbruksplan tas fram som en integrerad del av planeringen och inför att rivningslov ansöks samt till upphandlingen av en rivningsentreprenör. Återbruksplanen kan tas fram av beställaren alternativt genom de aktörer som kan tänkas vara intresserade att vara mottagare av produkter eller genom den rivningsentreprenör som anlitas. Återbruksplanen tas fram i samband med projektering och när en del kompletterande undersökning fortsatt kunnat verifiera vilka delar som kan återbrukas samt efter kontakter Sida 17 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI med företag som möjliggör återbruk. Före återbruken och inför rivning måste även en materialinventering utföras för att undvika att produkter med miljöfarliga aspekter omhändertas på felaktigt sätt. Planen ska tydligt ange: • Vilka produkter och material som ska demonteras respektive rivas. • Hur återbruket ska genomföras, inklusive transport, lagring och eventuell renovering. • Hur arbetet med återbruk kommer att dokumenteras och redovisas, för både intern uppföljning och myndighetsrapportering. • En väl utarbetad återbruksplan blir därmed ett centralt verktyg för att säkerställa både miljömässig hållbarhet, funktionalitet och ekonomisk effektivitet i projektet. • Planen kan innehålla CO2 och klimatpåverkansberäkning för återbrukade produkter och genom att i vidare utredningar även titta närmare på CO2 kopplat till återbrukade produkter går det att göra prioriteringar mellan material/produkter Bilaga 1 Fotodokumentation från inventeringstillfälle den 21 aug, 2025. Vy över befintligt loftgångshus från den norra sidan. Sida 18 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vy över byggnad vid entré från den östra sidan som idag inte är Tillgänglig för personer med funktionsvariation. Vy över undersida av loftgång med undertak i undermåligt skick. Sida 19 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vy över undersida av undertak i övre loftgång med synliga armeringsjärn. Vy över loftgångkorridor med synliga eternitskivor i undertak. Sida 20 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vy från hall in i boenderum med nr 03-072-0206 Vy från hall in i boenderum med nr 03-072-0211. Boenderummen är Sida 21 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI utformade med identiska golv, undertak, garderobuppställning, kök mm Vy över boenderum, nr 03-072-0206 Vy över kök i boenderum, nr 03-072-0206 Sida 22 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vy över badrum i boenderum, nr 03-072-0206 Sida 23 av 23 10210-3202 rnD ,52-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Bilaga 1_Planbeskrivning seniorbostäder.pdf] STADSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING PLANAVDELNINGEN DNR 2012-13025 Sebastian Wahlström Klampfl 2014-10-02 Tfn 08-508 27 246 1(18) Laga kraft: 2014-12-05 Planbeskrivning Detaljplan samt tillägg till detaljplan för del av fastigheterna Västberga 1:1, Julpsalmen 4 samt Julgröten 2, Dp/TDp 2012-13025 Box 8314, 104 20 Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon 08-508 27 300. Fax 08-508 27 170. stadsbyggnadskontoret@stockholm.se www.stockholm.se 52031-2102 rnD ,11-21-4102 ,mlohkcotS terotnoksdanggybsdatS ,dnulkröjB-grebyN avE - tnemukod tnäkdoG Bilaga 1 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ANTAGANDEHANDLING DNR 2012-13025 SID 2 (18) Inledning Handlingar Planhandlingar Planen består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är − Liseberg Naturinventering och naturvärdesbedömning, Ekologigruppen, Oktober 2012 − Dagvattenhantering – Blomsterfonden, Liseberg, 2013-03-01 − Bullerutredning, nya flerbostadshus på Annebodavägen, 2012-11-05 − Riskutredning, Brandgruppen, 2013-10-08 − Kompletterad bullerutredning, ACAD-International, 2013-11-14 − Kompletterad riskutredning, Brandgruppen, 2014-06-23 Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförandet av ett trygghetsboende och seniorboende i Blomsterfondens trygghetskoncept med cirka 140 lägenheter i flerbostadshus. Lägenheterna är fördelade på fem punkthus på sex till nio våningar. Annebodavägen förlängs och får ett nytt avslut kring vilket bebyggelsen placeras. Boendeparkering kommer att kunna ske i garage mellan de första två husen och besöksparkering samt angöring kommer att ske i gatan och på vändplanen. Bostäderna kommer att komplettera Föreningen Blomsterfondens befintliga seniorbostäder som ligger i anslutning till planområdet. Gällande planer för området anger allmänplats/park, varför en planändring till bostadsändamål är nödvändig. Gällande tomtindelning på Julgröten 2 behöver upphävas i sin helhet för att möjliggöra naturmark på del av fastigheten. Ett tillägg till gällande detaljplan för Julgröten 2 görs därför och redovisas gemensamt på plankartan för den nya detaljplanen. 52031-2102 rnD ,11-21-4102 ,mlohkcotS terotnoksdanggybsdatS ,dnulkröjB-grebyN avE - tnemukod tnäkdoG 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ANTAGANDEHANDLING DNR 2012-13025 SID 3 (18) Plandata Planområdet ligger i Liseberg i slutet av Annebodavägen och söder om Åbyvägen. Detaljplaneområdet utgörs av en del av fastigheterna Västberga 1:1, Julpsalmen 4. Tillägget till detaljplanen omfattar hela Julgröten 2, som alla ägs av Stockholms stad. Planområdet i förlängningen av Annebodavägen Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I Stockholms översiktsplan 2010, Promenadstaden, anges området som gles stadsbebyggelse. Detaljplan För planområdet gäller detaljplan Pl 3867, laga kraft 1952-02-01 och 7149A, laga kraft 1972-06-26 som anger markanvändning allmän plats/park. Markanvisning Marken ägs av Stockholms stad. Exploateringsnämnden anvisade marken till Föreningen Blomsterfonden den 15 december 2011. Beslut om planuppdrag Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2012-12-13 att uppdra åt stadsbyggnadskontoret att påbörja planarbete för Västberga 1:1 vid Julpsalmen 4. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Landskapsbild/stadsbild Området utgörs av en smal, skogsbevuxen, dalgång mot nordväst, omgiven av berg. Marken sluttar nedåt mot Åbyvägen. 52031-2102 rnD ,11-21-4102 ,mlohkcotS terotnoksdanggybsdatS ,dnulkröjB-grebyN avE - tnemukod tnäkdoG 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ANTAGANDEHANDLING DNR 2012-13025 SID 4 (18) Åbyvägen Området sett från norr Perspektivet visar slutet av Annebodavägen där den nya bebyggelsen föreslås. Till vänster Blomsterfondens 60-talshus och till höger bostadsrättsföreningens 50-talshus Befintlig och planerad bebyggelse Blomsterfonden är en ideell organisation som bland annat har till uppgift att uppföra boende och sjukhem för gamla och behövande personer. Behovet av såväl nya bostäder för seniorer samt särskilda boenden är stort varför utveckling av befintlig bebyggelse behöver ske. 52031-2102 rnD ,11-21-4102 ,mlohkcotS terotnoksdanggybsdatS ,dnulkröjB-grebyN avE - tnemukod tnäkdoG 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ANTAGANDEHANDLING DNR 2012-13025 SID 5 (18) Intill planområdet finns bebyggelse tillhörande Blomsterfondens seniorboende uppförd under 1950- och 60-talen, bestående av åtta/nio våningar höga punkthus i rött tegel samt smalhus från slutet av 1950-talet. Bebyggelsen är inte kulturhistoriskt klassad men relativt välbevarad och karakteristisk för sin tid. En anpassning till befintlig bebyggelse när det gäller volym, höjd och placering är en lämplig utgångspunkt för gestaltningen. Bilden visar Annebodavägen från norr med 50-talshusen till vänster och Blomsterfondens byggnader till höger. Det finns, utöver boendet, en rad servicefunktioner som exempelvis restaurang, café, hår- och fotvård, hemtjänst, samlingslokaler, bibliotek, snickeriverkstad samt utrymmen för samvaro och gemenskap inom den befintliga bebyggelsen. Blomsterfonden har även en social verksamhet samt bovärd och värdinna. Den befintliga bebyggelsen är idag utformad och anpassad för äldre människor för att ge service, trygghet och tillgänglighet. De boende kan nå andra delar av bebyggelsen via förbindelsegångar eller motsvarande som antingen går under mark eller över mark. 52031-2102 rnD ,11-21-4102 ,mlohkcotS terotnoksdanggybsdatS ,dnulkröjB-grebyN avE - tnemukod tnäkdoG 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ANTAGANDEHANDLING DNR 2012-13025 SID 6 (18) Samma område från söder. Längst ner i bilden syns Blomsterfondens serviceanläggning med restaurang med mera. Den nya bebyggelsen innehåller i huvudsak bostadslägenheter, hyresrätter, för seniorboende med Blomsterfondens trygghetskoncept. Antalet lägenheter blir ca 140 stycken beroende på fördelningen mellan lägenhetsstorlekar. Lägenheterna utförs i 1-3 ROK med övervägande 1-2 ROK. Huskropparna är fördelade på fem punkthus runt Annebodavägens nya avslut. Då Annebodavägen löper i botten av en dalgång, är punkthusen försedda med suterrängvåningar i ett eller två plan. Två av husen är i sex våningar och binds samman av ett garage, även det i souterräng. Bjälklaget ovan garaget görs planterbart, så att upplevelsen blir att den befintliga naturmarken flyter in över. Resterande hus är i åtta och nio våningar. Även den nya bebyggelsen binds samman av gångar under och på mark för att säkerställa en trygg förflyttning inom hela Blomsterfondens fastighet. Utöver bostadslägenheterna innehåller husen bostadskomplement (lägenhetsförråd, tvättstugor, hjälpmedelsförråd, miljörum etc.) och teknikutrymmen samt annat som är en del av Blomsterfondens verksamhet. Här kan till exempel ett hälsocenter med gym och sjukgymnaster komma att förläggas. Den nya bebyggelsen kan även innehålla kompletterande servicefunktioner såsom bovärd och värdinna eller lokal för hemtjänst. 52031-2102 rnD ,11-21-4102 ,mlohkcotS terotnoksdanggybsdatS ,dnulkröjB-grebyN avE - tnemukod tnäkdoG 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ANTAGANDEHANDLING DNR 2012-13025 SID 7 (18) I bedömningen för ny bebyggelse i detta område har miljö-, hälso- och rekreativa värden vägts mot andra intressen som behovet av fler bostäder i allmänhet och i synnerhet äldreboende. Samhällsnyttan som tillförs i skapandet av 140 äldrebostäder i detta läge är stor och motiverar det intrång som görs i värdefull natur. Planen är utarbetat för att så långt som möjligt ta hänsyn till topografi och natur samt bevara natur mellan de planerade husen med bestämmelsen n1 och återställa topografin efter byggfasen med bestämmelsen n2. Byggnadernas placering är noga studerad i förhållande till topografin och hustypen, punkthus, tillåter generösa öppningar mellan husen som väver in den befintliga naturen med den planerade bebyggelsen. En yttre miljö ska skapas i samklang med befintliga natur- och markvärden. Tanken är att låta naturmarken sparas i den mån det går och utgöra den gröna ytan för de boende. Med anledning av att hyresgästerna är äldre skapas en tillgänglig och integrerad yta runt vändplanen som utgör en samlingspunkt för utomhusvistelsen. För de få boende som använder bil finns antingen ett garage som byggs i souterräng mellan de två första punkthusen på höger sida av Annebodavägen alternativt den gatuparkering som finns i området. Byggnaderna föreslås byggas i sex till nio våningar inklusive suterrängvåningar. Höjdskalan ansluter både till de äldre trevåningshusen och till de nyare niovåningshusen. Den befintliga bebyggelsens varierande utformning och storlek ger utrymme för en självständig utformning av den nya bebyggelsen och gatumiljön, vilket kan skapa ett attraktivt tillskott till platsen. Situationsplan, som visar befintlig bebyggelse med förbindelsegångar. Nedan en mer detaljerad beskrivning av miljön vid vändplanen 52031-2102 rnD ,11-21-4102 ,mlohkcotS terotnoksdanggybsdatS ,dnulkröjB-grebyN avE - tnemukod tnäkdoG 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ANTAGANDEHANDLING DNR 2012-13025 SID 8 (18) Ytorna kring vändplanen är tänkta att utformas så att karaktären av torg skapas. Den stora vändplanen behövs för bland annat sopbilar, men kommer att ha lite trafik. 52031-2102 rnD ,11-21-4102 ,mlohkcotS terotnoksdanggybsdatS ,dnulkröjB-grebyN avE - tnemukod tnäkdoG 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ANTAGANDEHANDLING DNR 2012-13025 SID 9 (18) Utformningen av garagets front mot gatan är viktig för gatumiljön. Taket till garaget kan även användas som gemensam gård för de boende. Den sluttande terrängen och de naturvärden i form av befintliga träd och berghällar, som finns inom planområdet, ställer krav på god utformning av byggnadernas och markanläggningarnas anslutning till befintlig mark. Den befintliga naturen och berghällarna ska tas till vara så långt det går mellan husen och mot anslutande naturmark. Det är en viktig uppgift att utforma garagets fasad mot gatan på ett attraktivt sätt för att ge gatan ett högt trivselvärde i denna punkt. Ovanpå garaget ska bjälklaget dimensioneras så att tillräcklig jordtäckning kan uppnås för att ge god möjlighet att plantera mindre träd och för att skapa en attraktiv utemiljö med odlingsmöjligheter. Sektion genom gatan och de nya byggnaderna. 52031-2102 rnD ,11-21-4102 ,mlohkcotS terotnoksdanggybsdatS ,dnulkröjB-grebyN avE - tnemukod tnäkdoG 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ANTAGANDEHANDLING DNR 2012-13025 SID 10 (18) Vändplanen och byggnader inplacerade i naturmiljön Illustrationen visar vändplanen/”torgytan” där motorfordon förs fram på de gåendes villkor. De inglasade förbindelsegångarna ovan mark syns här mellan husen. I förgrunden finns en förbindelsegång under mark. Husfasader kommer att bearbetas i den fortsatta plan- och bygglovprocessen. 52031-2102 rnD ,11-21-4102 ,mlohkcotS terotnoksdanggybsdatS ,dnulkröjB-grebyN avE - tnemukod tnäkdoG 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ANTAGANDEHANDLING DNR 2012-13025 SID 11 (18) Fasader sedda mot nordost. Parkeringsgaraget syns mellan husen till höger, denna fasad kommer att bearbetas för att ge mer inbjudande intryck. Husen blir högre längre norrut i området. Natur och vegetation Området utgörs av en smal, skogsbevuxen, dalgång mot nordväst, omgiven av berg. Marken sluttar nedåt mot Åbyvägen. Annebodavägen Åbyvägen Området sett från norr Den föreslagna bebyggelsen tar naturmark i anspråk och det är därför viktigt att redovisa vilka ekologiska och rekreativa funktioner och värden som påverkas och hur påverkan på dessa värden kan minimeras och kompenseras. Sociotopkartan listar grön oas, naturlek och ro som rekreativa- och upplevelsevärden för Annebodaskogen. Området för dessa kategorier kommer att minskas inom Annebodaskogen till följd av uppförandet av äldreboendet. I den angränsande Lisebergsparken återfinns dessa kategorier och fler därtill och bevaras intakt. Tillgängligheten mot Lisebergsparken förbättras i och med en 52031-2102 rnD ,11-21-4102 ,mlohkcotS terotnoksdanggybsdatS ,dnulkröjB-grebyN avE - tnemukod tnäkdoG 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ANTAGANDEHANDLING DNR 2012-13025 SID 12 (18) upprustning av gång- och cykelvägen som ansluter till Lisebergsparken från Annebodavägen vid den befintliga vändplatsen. Miljöförvaltningen har yttrat sig och utförligt beskrivit naturvärden på platsen. På uppdrag av Blomsterfonden har Ekologigruppen AB upprättat en naturinventering och naturvärdesbedömning. Förslag till åtgärder för att skydda befintliga värden och förslag till kompensationsåtgärder beskrivs i dessa handlingar. Exploateringsområdet berör dels två moränhöjder, dels ett låglänt fuktstråk norrut mot Åbyvägen. Höjderna domineras av hällmark med tillhörande hällmarkstallskog. Flera exemplar av grova tallar och förekomst av signalarten Tallticka, som är regionalt skyddsvärd och sedan våren 2010 rödlistad, indikerar tall med hög ålder. Planområdet ingår som en del i ett större så kallat habitatnätverk för barrskogslevande arter. För övrigt återfinns enstaka grova ekar och de rödlistade träden ask och skogsalm. Klass 3 höga naturvärden av kommunalt intresse Klass 4, naturvärden av lokalt intresse Åbyvägen Naturvärdeskarta, Ekologigruppen I det låglänta stråket finns mer blandad skog med gran, asp, ek, sälg mm. Stråket innehåller även ett dike som stundtals håller vatten och dräneras mot Åbyvägen. Det låglänta stråket ingår som en del i ett habitatnätverk för groddjur där nätverkets kärnområde bedömts innehålla potentiella reproduktionsområden. Antalet ekar uppfyller kriteriet för ett så kallat ekområde definierat utifrån den inventering och kartläggning som gjorts av stadens ekmiljöer. Bebyggelsen har anpassats till naturmarken så att utfyllnader, stödmurar och hårdgjorda ytor i görligaste mån har minimerats. För att naturvärdena ska vidmakthållas bör vissa skötselåtgärder av kvarvarande natur genomföras, i huvudsak vissa röjningsåtgärder i skogen utifrån förslag i naturvärdesbedömningen. 52031-2102 rnD ,11-21-4102 ,mlohkcotS terotnoksdanggybsdatS ,dnulkröjB-grebyN avE - tnemukod tnäkdoG 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ANTAGANDEHANDLING DNR 2012-13025 SID 13 (18) Värdefulla träd har mätts in och vissa träd i utsatta lägen kommer att skyddas genom bestämmelse på plankartan och genom avtal. Även en del av marken mellan husen ska skyddas och påverkan på naturmarken då husen byggs ska minimeras. Gator och trafik Annebodavägen domineras i dag av asfaltytor både i form av en bred gata och parkeringsytor. Kollektivtrafik Närmaste busshållplats finns på ca 250 meters avstånd. Buss 165 går i kvartstrafik till Liljeholmen vilket tar 14 minuter. Gång- och cykeltrafik En gångförbindelse från den förlängda gatan till grönområdet norrut säkerställs i planen genom en gångväg över allmän plats. Angöring Angöring sker direkt från gatan. Gatuutformning De tillkommande bostäderna bedöms alstra relativt lite tillkommande biltrafik på Annebodavägen. Den befintliga gatan är drygt 9 meter bred inklusive parkering på östra sidan. Den västra sidan har i stor omfattning mot gatan vinkelställda parkeringar. 52031-2102 rnD ,11-21-4102 ,mlohkcotS terotnoksdanggybsdatS ,dnulkröjB-grebyN avE - tnemukod tnäkdoG 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ANTAGANDEHANDLING DNR 2012-13025 SID 14 (18) Den förlängda Annebodavägen utformas likt den befintliga gatan men med ett grönare uttryck. Den nya gatan görs 5,5 meter bred med 2 meter parkeringszon på västra sidan och med 2,5 meter breda gångbanor. Utformningen förutsätter blandtrafik cykel/bil. Gatan avslutas med en vändplan och en platsbildning med torgkaraktär. Husens placering kring ”torgytan”, där sikt mot naturmarken sparas i gatans förlängning, bidrar till en gata med grön fond även i framtiden. Tillgänglighet Lutningen på den nya gatan och läget av entréerna mot denna gör att tillgänglighetskraven uppfylls. Parkering Cykelparkering i tillräcklig mängd för boende, besökande och personal ska finnas vid byggnadernas entréer och bottenvåning/källare. Det kommer också finnas behov av plats för permobiler, rollatorer med mera, nära eller i entréer. Eftersom lägenheterna är avsedda för äldre som oftast inte har bil, har bilparkeringstalet satts till 0,2. Parkeringen är tänkt att ske dels längs gatan och dels i ett garage mellan två av husen. Störningar och risker Buller På uppdrag av Blomsterfonden har ACAD-International AB getts i uppdrag att utreda bullerförhållandena inom planområdet och de åtgärder som kan behövas i Bullerutredning, Seniorboende i Liseberg, 2013-11-14. Utredningen anger att de hus i det föreliggande förslaget, som ligger närmast Åbyvägen, får bullernivåer vid fasad som ligger mellan 55 och 60 dB(A), men att detta med lokala åtgärder kan åtgärdas så att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet kommer kunna vädras i fasader med ekvivalentnivåer under 55 dB(A). Det industribuller som finns ligger under de nivåer som kräver åtgärder. Stambanans rangerverksamhet bedöms ligga för långt bort för att utgöra någon störning. Åtgärder som krävs för att klara bullerskyddet regleras på plankartan. Antal lägenheter där bullerskärmarna är större än 50 % av fri längd runt balkonger: 10 st fördelade på: Hus 3, 3 st; Hus 4, 7 st. Med ca 130 lägenheter innebär det att 8 % av lägenheterna kräver den här typen av åtgärd. (Husnumren: Hus 1 och 2 är sexvåningshusen förbundna av garaget, sedan motsols hus 3, 4, 5) Farligt gods Åbyvägen är sekundärled för farligt gods. De föreslagna byggnaderna ligger som närmast cirka 60 meter från vägen. Vägen ligger bakom bergknallar som reser sig 7 – 8 meter över vägen med en dalgång mot vägen mellan 52031-2102 rnD ,11-21-4102 ,mlohkcotS terotnoksdanggybsdatS ,dnulkröjB-grebyN avE - tnemukod tnäkdoG 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ANTAGANDEHANDLING DNR 2012-13025 SID 15 (18) bergknallarna som är ca 30 meter bred och sluttar cirka 4 meter ner mot Åbyvägen. Brandgruppen AB har upprättat en riskanalys. Utredningens slutsats och förslag på åtgärder lyder: Beräknade individrisknivåer anses tolerabla och kräver ej några åtgärder. Beräknad samhällsrisk hamnar inom Alarp-området vilket medför att risken kan anses som tolerabla om alla rimliga åtgärder är vidtagna, om riskreduktion ej är praktiskt genomförbar eller om kostnader för riskreduktion överstiger nyttan. Brandgruppen AB anser att de krav som ställs i kapitel 7 i riskanalysen motsvarar de krav på riskreduktion, genomförbarhet och kostnad/nytta. Det är Brandgruppen ABs samlade bedömning att uppförandet av bostäder inom planområdet Liseberg ur ett riskperspektiv är genomförbart under förutsättning att åtgärdsförslag enligt kap 7 inarbetas. Brandgruppen AB anser att det är rimligt att följande krav ställs på byggnaderna: 1. Fasader som vetter mot Åbyvägen utförs i material A2-s1,d0 (mindre detaljer, såsom fönsterkarmar, dörrar och liknande får utföras i andra material) och 2. trapphus (utrymningsväg) skall förläggas inuti byggnaden eller vara avskild i lägst brandteknisk klass EI 30 mot fasad som vetter mot Åbyvägen. Teknisk försörjning Befintliga ledningar finns i gatan i Annebodavägen. I övrigt finns inga ledningar genom planområdet. Dagvatten Tyréns har på uppdrag från Blomsterfonden upprättat ett PM, Dagvattenhantering – Blomsterfonden, Liseberg, 2013-03-01, som syftar till att översiktligt beskriva befintlig ytavrinning och ge exempel på möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), fördröjning samt rening inom planområdet. Här återges delar av utredningens sammanfattning: För att inte belasta det kombinerade ledningssystemet och därmed Henriksdals reningsverk med relativt rent dagvatten föreslås att all avrinning leds till ledningsnätet nordost om planområdet. Så sker redan i nuläget med avrinningen från skogsmarken som ska bebyggas. Dagvattnet från området förslås i möjligaste mån ledas bort över mark och via befintligt dike i naturmark. Några speciella fördröjningsåtgärder utöver ovanstående bedöms inte vara nödvändiga. Vattnet fördröjs på ett naturligt sätt. Området närmast inloppet till kulverten är en lågpunkt med naturmark. Möjligheten att passera på gångstråk i området påverkas inte. Utöver fördröjning/reducering av dagvatten kan en periodvis återkommande vattenspegel ha betydelse för lokala naturvärden, till exempel för groddjur i området. Under förutsättning att de föreslagna åtgärderna genomförs bedöms påverkan nedströms på ledningsnät och recipienten Mälaren bli obetydlig. Någon negativ påverkan som berör möjligheten att uppnå uppsatta miljömål för Mälaren uppstår inte. 52031-2102 rnD ,11-21-4102 ,mlohkcotS terotnoksdanggybsdatS ,dnulkröjB-grebyN avE - tnemukod tnäkdoG 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ANTAGANDEHANDLING DNR 2012-13025 SID 16 (18) Under anläggningsskedet ska åtgärder vidtas för att förhindra skadliga utsläpp. Avfallshantering Sopor kommer att kunna slängas i, i marken nedsänkta, kärl nära entréerna. Det exakta läget av kärlen kommer att studeras vidare i det fortsatta arbetet. Konsekvenser Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL(2010) 4 kap 34§ eller MB 6 kap 11§ att en miljöbedömning behöver göras. Planen överensstämmer med gällande översiktplan. Planen bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planen berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. Planens negativa konsekvenser är framför allt: − Intrång på naturmark som påverkar en del skyddsvärda naturvärden, vilket bland annat gör att planen kommer ställa krav på kompensation för detta och skydd av träd. − Bostäderna kommer delvis utsättas för buller vilket nödvändiggör att krav på åtgärder mot detta införs i planen. − Närheten till Åbyvägen, som är sekundärled för farligt gods, kräver vissa åtgärder på de hus som ligger närmast vägen, för att minska risken. − Sociotopkartan listar grön oas, naturlek och ro som rekreativa- och upplevelsevärden för Annebodaskogen. Området för dessa kategorier kommer att minskas inom Annebodaskogen till följd av uppförandet av äldreboendet. I den angränsande Lisebergsparken återfinns dessa kategorier och bevaras intakt. Tidplan Granskning 3 kv 2014 Antagande 4 kv 2014 Genomförande Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning Exploatören är ansvarig för alla genomförandefrågor på kvartersmark. Exploateringskontoret ansvarar för genomförande på allmän plats genom sitt markägaransvar. 52031-2102 rnD ,11-21-4102 ,mlohkcotS terotnoksdanggybsdatS ,dnulkröjB-grebyN avE - tnemukod tnäkdoG 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ANTAGANDEHANDLING DNR 2012-13025 SID 17 (18) Huvudmannaskap Planen innebär att Annebodavägen förlängs och avslutas med en ny vändplan. Detta område kommer att utgöras av allmän plats, gata. Avtal Ett exploateringsavtal kommer att upprättas mellan Stockholms stad och Blomsterfonden. Avtalet kommer att reglera markpris och genomförandefrågor som skydd av vissa befintliga träd, vissa utförandefrågor på tomtmarken med mera. Avtalet antas av exploateringsnämnden i samband med antagandet av detaljplanen i stadsbyggnadsnämnden. Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter och ägoförhållanden Planområdet omfattar del av fastigheten Västberga 1:1 som ägs av Stockholms kommun, del av Julpsalmen 4 som ägs av Stockholms kommun och är upplåten med tomträtt till Föreningen Blomsterfonden samt del av Julgröten 2 som ägs av Stockholms kommun och är upplåten med tomträtt till HSB:s Brf Liseberg i Stockholm. Fastighetsbildning Orange mark ska överföras från Västberga 1:1 till Julpsalmen 4. Blå mark ska överföras från Julgröten 2 till Västberga 1:1. Röd mark ska överföras från Julpsalmen 4 till Västberga 1:1. Det gröna området möjliggör för 3D-fastighetsbildning. Utlagd kvartersmark för bostad avses genom fastighetsreglering överföras från Västberga 1:1 till Julpsalmen 4 (orange). Denna mark kan utgöra en eller flera 52031-2102 rnD ,11-21-4102 ,mlohkcotS terotnoksdanggybsdatS ,dnulkröjB-grebyN avE - tnemukod tnäkdoG 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ANTAGANDEHANDLING DNR 2012-13025 SID 18 (18) fastigheter som bildas genom avstyckning. Mark utlagd som natur ska genom fastighetsreglering föras från Julgröten 2 till Västberga 1:1 (blå). I gatan är ett område för kulvert utlagt som (B1) i plankartan, vilket möjliggör 3D- fastighetsbildning (grön) eller tillskapande av rättighet. Rättigheter Behov av rättigheter prövas i samband med fastighetsbildningen i lantmäteriförrättning. Inom planområdet finns befintliga rättigheter, ett servitut för tunnel och en ledningsrätt för starkström (ligger i tunneln). Andra allmännyttiga ledningar inom planområdet som ligger inom kvartersmark kan säkras genom bildande av ledningsrätt eller servitut. För befintliga samt eventuella nya rättigheter har markreservat avsatts (betecknade med u i plankartan). Verkan på befintliga detaljplaner Planen innebär att befintlig detaljplan Pl 3867, laga kraft 1952-02-01 och 7149A, laga kraft 1972-06-26, helt upphör att gälla inom planområdet. För resterande del av fastigheten Julgröten 2 som inte planläggs som natur görs ett tillägg till befintlig detaljplan Pl 5096 vilket upphäver gällande fastighetsindelningsbestämmelser (registrerade som tomtindelning) akt B47/1959. Lantmäterimyndigheten hanterar fastighetsbildningen på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Ekonomiska frågor Blomsterfonden bekostar planarbetet och samtliga byggnadsåtgärder på kvartersmark. Tekniska frågor Fastigheten ska anslutas till de befintliga näten för el och till stadens vatten- och avloppsnät. Är det tekniskt och ekonomiskt möjligt ska lokalt omhändertagande av dagvatten tillämpas. En eventuell anslutning till fjärrvärme kommer att tas upp i ett senare skede. Genomförandetid Genomförandetiden har satts till fem år från den dag planen vinner laga kraft. 52031-2102 rnD ,11-21-4102 ,mlohkcotS terotnoksdanggybsdatS ,dnulkröjB-grebyN avE - tnemukod tnäkdoG 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Solstudier.pdf] L i s e b e r g Solstudie samrådsförslag 2026-01-15 LISEBERG | SOLSTUDIE INFÖR SAMRÅD | JAN, 2026 SID 1 10210-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Solstudie 21 mars (vårdagjämning) Planförslag kl 09.00 Planförslag kl 12.00 Planförslag kl 15.00 Planförslag kl 18.00 Planområdesgräns detaljplan LISEBERG | SOLSTUDIE INFÖR SAMRÅD | JAN, 2026 SID 2 F ti h t t kli 10210-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Solstudie 21 juni (midsommar) Planförslag kl 09.00 Planförslag kl 12.00 Planförslag kl 15.00 Planförslag kl 18.00 Planområdesgräns detaljplan LISEBERG | SOLSTUDIE INFÖR SAMRÅD | JAN, 2026 SID 3 F ti h t t kli 10210-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Solstudie 21 september (höstdagjämning) Planförslag kl 09.00 Planförslag kl 12.00 Planförslag kl 15.00 Planförslag kl 18.00 Planområdesgräns detaljplan LISEBERG | SOLSTUDIE INFÖR SAMRÅD | JAN, 2026 SID 4 F ti h t t kli 10210-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Solstudie 25 oktober Planförslag kl 09.00 Planförslag kl 12.00 Planförslag kl 15.00 Planförslag kl 18.00 Planområdesgräns detaljplan LISEBERG | SOLSTUDIE INFÖR SAMRÅD | JAN, 2026 SID 5 F ti h t t kli 10210-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Solstudie 22 december (midvinter) Planförslag kl 09.00 Planförslag kl 12.00 Planförslag kl 15.00 Planförslag kl 18.00 LISEBERG | SOLSTUDIE INFÖR SAMRÅD | JAN, 2026 SID 6 F ti h t t kli 10210-3202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Bilaga 2_Garage inom Julvörten 1.pdf] RAGNIRALKRÖF RETFIRKSERÖF RAGNINSIVNÄH ????? GNINTIR TGILNE TT TT AIPOKSTEBRA NGIS MUTAD RESVA NEGNIRDNÄ TNATEB VOLGGYB 00 687 555 - 80 LET B29M NLOATHAKGCAOGTNSU 2K2L 6O1F1 LWÅ A K V E L SU 1 H SU 2 H SU 3 H 00 28 006 - 80 LET NEBOLG7 1- MNELOGHÄKVCELOOTKSS 7D0Ä 1R2T1 BABE LP GIRAVSNASGARDPPU VA DAREURTSNOK / DATIR RN GARDPPU 81 saaH bocaJ 6 7 1 1 6 7 1 1 6 7 1 1 nossn E a R h AG o G J Ä L ir D a NA M H VA DNÄKDOG 50-20-5 M 1 U 0 TA 2 D 3 4 5 1 1 1 3 4 5 1 1 1 3 4 5 1 1 1 3 4 5 1 1 1 3 4 5 1 1 1 MLOHKCO n T e S d n ,G o R fre E t B sm ES ol I B L N SU 4 H 0 1 2 1 1 1 0 1 2 1 1 1 0 1 2 1 1 1 0 1 2 1 1 1 0 1 2 1 1 1 egaraG SUH 5 SUH 4 SUH 3 SUH 2 SUH 1 SUH TEB 1100-1.04-A REMMUN 0 0 0 0 1 2 : : 1 13 1 A A A A L L A A K K S S M 01 001:1 ALAKS 0 5 99 FEREWS ,00HR ST 2m 9,91 P-PCH P-PCH 2N,A8L3P+ÉRTNE SSULS SSULS MT /LEKYC DRF-PCH DR/LFE-PKCYHC NALPÉR2T,8N3E+ MT MT TSOP 2N,A8L3P+ÉRTNE TSOP 2,83+ 2,83+ 2N,A8L3P+ÉRTNE DA DA DA DA DA DA DA DA DA DA DA LARTNECREDNU MURTKÄLF M00U3R3TxK61Ä3L6F DRFT-SH G3L1 LEGNAM CWR DÄTS DA LEKYC LEKYC L L L E E E K K K Y Y Y C C C L L L E E E K K K Y Y Y C C C DA L L L L E E E E K K K K Y Y Y Y C C C C L L L L E E E E K K K K Y Y Y Y C C C C LEKYC DA ²1m D s 7R u,H F4 ²1m D s 5R u,H F2 ²1m D s 8R u,H F3 ²1m D s 5R u,H F3 ²1m D s 6R u,H F3 F2H,R u7s D m 1² ²1m D s 6R u,H F2 ²1m D s 6R u,H F2 ²1m D s 4R u,H F2 ²1m D s 4R u,H F2 ²1m D s 0R u,H F3 ²1m D s 4R u,H F2 ²1m D s 6R u,H F2 ²1m D s 7R u,H F2 F3H,R u6s D m 1² F2H,R u7s D m 1² ²1m D s 5R u,H F2 ²1m D s 5R u,H F2 STA0L2P-P STA3L1P-P STA6LP-P STA1LP-P S2T APLKPH-P STA4L1P-P STA7LP-P S1T APLKPH-P ²1m D s 6R u,H F3 STA5L1P-P STA8LP-P ²1m D s 3R u,H F3 ²1m D s 3R u,H F3 STA1L2P-P STA6L1P-P STA9LP-P STA2LP-P STA2L2P-P STA7L1P-P STA0L1P-P STA3LP-P STA3L2P-P STA8L1P-P STA1L1P-P STA4LP-P STA4L2P-P STA9L1P-P STA2L1P-P STA5LP-P egaraG Bilaga 2 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Bilaga 3_Besöksparkering inom Julspsalmen 50.pdf] 4 parkeringsplatser föreslås nyttjas inom Julpsalmen 50 gi- vet att seniorbostäderna idag har ett överskott på 4 p-platser. AIPOKSTEBRA NGIS MUTAD RESVA NEGNIRDNÄTNATEB GNILDNAHSVOLGGYB 00 687 555 - 80 LET B29M NLOATHAKGCAOGTNSU 2K2L 6O1F1 LWÅ A K V E 00 0 0 6 8 2 7 8 5 0 5 0 5 6 - - 8 8 0 0 L L E E T T NEBOLG7 B 1 2 - M 9MN EL NL O OG A H THÄ A KVKG CECA LO OG OT TN KS SS U 7 2D K 0 2Ä L 1 6O R2 1F T1 1 B L A W B Å E P L GIRAVSNASGARDPPU VA DAREURTSNOK / DATIR RN GARDPPU grebsdnA adniL llavgreB airaM ERAGGÄLDNAH VA DNÄKDOG MUTAD llavgreB airaM 22-40-5102 grebesiL ,redätsobroineS MLOHKCOTS ,GREBESIL NALPSNOITAUTIS TEB 10-1.03 REM - M L UN 0 0 0 0 4 8 : : 1 13 1 A A A A L L A A K K S S 45 39 40 35 53 38 63 36 73 83 34 37 35 63 73 93 04 83 14 33 53 24 39 43 93 04 34 63 73 83 14 24 7:1 43 42 34 44 42 14 54 93 40 41 38 40 24 39 44 37 36 64 74 40 35 34 54 43 73 43 72 82 92 33 04 24 14 63 48 83 93 44 46 47 vvSS 43 GÅAPL KDLRÄÅJGB GREBESIL FÖRBINDELSEGÅNG 53 73 RESTALP-P 6 41 40 53 63 POS POS ANNEBODAVÄGEN FÖRBINDELSEGÅNG 64,83+ +38,58 +41,53 +38,66 +38,58 23,83+ +38,58 85,83+ AGREBTSÖ RGENDINNDUE GRITTUS MSATSANLEPMEETGU 35,14+ 1 SUH IV MK +42,10 2 SUH IV +38,58 3 SUH IIIV FE B S U H HKP PKH PKH 5 SUH IIIV 4 SUH XI GNIRALKRÖFNEKCET SNÄRGSEDÅRMOSTEBRA )DLLÄTSTSAF JE UNNÄ( SNÄRGSTEHGITSAF KRAM REDNU ,DANGGYB KRAM REVÖ ,DANGGYB SNÄRGSLEDSDATS .FEB ANNÄR NIARD OCA /NNURBNETTAVGAD PMAR DÄRT TEGALSRÖF RUTAMRASGNINSYLEB Bilaga 3 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Bilaga A_Brandskyddsskiss.pdf] Normalplan U/mikro 1L8O.B9 BkYvm/PAUSRUM 1T1V.Ä5 TkTvmSTUGA K/F K K K/F U/mikro 0 m 5 m 10 m 20 m BLOMSTERFONDEN I LISEBERG I SEPT, 2025 I SID 3 10210-3202 rnD ,20-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Entréplan M 35 Ö .0 T E kv S m RUM K 28 O .4 N T kv O m R F P R E D RSONAL R 5. W 0 C KV /B M ESÖK 24.2 kvm O 4 M 3 K k L v . m 2 O 5 M 2 K k L v . m 1 U 35 C KVM S 35 P R K I V N M KLER 9 T 5 E K K N V I M K /ÖVRIGT ( 3 E 0 V K F V R M D/PENTRY MM) SMUTSTVÄTT R P W ER C S /D . U 5 S k C vm H VARUM / O FR TT D A 3 G 3 N K IN VM G F 4 R .6 D K /S V T M ÄD R P W ER C S /D . U 5 S k C vm H D 6. U 2 S k C vm H K 5. O 9 N K T V O M R MILJÖRUM DUSCH 30 kvm 2.5 kvm 0 m 5 m 10 m 20 m BLOMSTERFONDEN I LISEBERG I SEPT, 2025 I SID 4 10210-3202 rnD ,20-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Översta plan H F Å Y Ä T S E M I R T O - NING/ 1 V 4 IL .6 R K U V M M H R 24 Ä U . L 0 M S K A V N M S 1 R S 6 I U N .9 M N K E V N M AS P 40 E . R 5 S K O V N M ALRUM K 27 O .5 N F K E V R M ENSRUM TEREPEUT- RUM 15.3 KVM R 5. W 9 C KV P M ERS SOLCELLER TEKNIK / FLÄKTRUM 100 KVM ST/FRD 3.8 KVM KÖK I ANSLUTNING SAMLINGSSAL 3 T 6 IL .6 L K S V A M MLINGSSAL 88.5KVM R 5. W 5 C KV B M ESÖK 0 m 5 m 10 m 20 m BLOMSTERFONDEN I LISEBERG I SEPT, 2025 I SID 5 10210-3202 rnD ,20-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Dagvattenutredning.pdf] DAGVATTENUTREDNING LISEBERG – JULPSAMLEN 4 2025-11-12 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI DAGVATTENUTREDNING Liseberg – Julpsamlen 4 Uppdragsnamn Liseberg, Julpsalmen 4 DVU Uppdragsnummer 10380991 Författare Julia Markström, Sreya Manikkara Datum 2025-11-12 Ändringsdatum Granskad av Sofia Westergren Godkänd av Axel Krögerström Kund Föreningen Blomsterfonden Konsult WSP WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 wsp.com Kontaktpersoner PONTUS NILSSON PONTUS.NILSSON@EBAB.SE AXEL KRÖGERSTRÖM AXEL.KROGERSTROM@WSP.COM 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 2 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANFATTNING WSP har på uppdrag av Föreningen Blomsterfonden upprättat en dagvattenutredning för ett förslag till detaljplan för fastigheten Julpsalmen 4. Syftet med utredningen är att visa hur den planerade exploateringen kan påverka framtida dagvattenflöden samt att visa hur en hållbar dagvattenutredning kan utformas i samband med tilltänkta exploateringen. Utredningen redovisar även planområdets förutsättningar, befintlig dagvatten- och skyfallshantering. Planområdet utgörs idag av en byggnad, en väg samt en grönyta med inslag av berg i dagen. Marken inom planområdet består av urberg och uppskattas ha en medelhög genomsläpplighet. Området är beläget inom ett delavrinningsområde där dagvatten leds till recipienten Magelungen via ytlig avrinning, samt till Strömmen via det tekniska avrinningssystemet. Både Magelungen och Strömmen har idag otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Magelungen omfattas av miljökvalitetsnormer för god ekologisk och kemisk ytvattenstatus, medan Strömmen bedöms enligt VISS ha otillfredsställande ekologisk status till följd av hamnanläggning, men omfattas av miljökvalitetsnormen för god kemisk ytvattenstatus. Det befintliga loftgångshuset planeras rivas för att ge plats för en ny byggnad för vård och omsorg enligt planförslaget. Den totala reducerade arean inom planområdet ökar från 0,17 ha till 0,24 ha. Med planerad markanvändning och en klimatfaktor på 1,25 ökar 10-årsflödet med 84 % jämfört med befintligt flöde utan klimatfaktor. För att uppfylla åtgärdsnivå på 20 mm från hårdgjorda ytor föreslås dagvattenhantering i form av nedsänkta växtbäddar. Med föreslagen dimensionering behövs ett ytbehov på 200 m2 för att uppnå åtgärdsnivån. Utredningen föreslår totalt 249 m2 nedsänkta växtbäddar. För att säkerställa att det framtida skyfall inte förvärras inte skapas några instängda områden eller att översvämningsrisker nedströms förvärras, föreslår utredningen att anlägga nedsänkta ytor på norra och södra sidan inom planområdet. Grova föroreningsberäkningar visar att den föreslagna dagvattenhanteringen har möjligheter att minska föroreningsbelastningen av samtliga undersökta ämnen i den planerade situationen jämfört med befintlig situation för planområdet. Åtgärdsförslagen följer Stockholm stads dagvattenstrategi, och med planerad exploatering samt föreslagna dagvatten- och skyfallsåtgärder försämras inte möjligheten att nå miljökvalitetsnormer i de berörda recipienterna. De föreslagna åtgärderna för dagvatten- och skyfallshantering bedöms inte medföra en negativ påverkan vare sig uppströms eller nedströms, och flödena till ledningsnätet förväntas inte öka. Om planområdet utformas enligt föreslagna åtgärder bedöms det finnas goda möjligheter för att skapa en långsiktig hållbar dagvatten- och skyfallshantering inom planområdet. Med föreslagen dagvattenhantering kommer dagvattenflöden i planerad situation att reduceras och fördröjas för att skapa en jämnare belastning på dagvattensystemet dvs en förbättring jämfört med dagens situation. En genomtänkt utformning behöver säkerställas i senare skede för att säkerställa att dagvatten från vägen kan nå föreslagna dagvattenåtgärder, antingen genom höjdsättningen eller via brunnar. Dessutom bör kontakt tas med VA-huvudman för att verifiera att den föreslagen anslutningen till dagvattennätet är godtagbart. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 3 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INNEHÅLL 1 Bakgrund 6 1.1 Syfte 6 2 Riktlinjer för dagvattenhantering 7 2.1 Stockholm stads dagvattenstrategi 7 2.2 Åtgärdsnivån för dagvatten 7 3 Befintliga förhållanden 8 3.1 Övergripande beskrivning 8 3.2 Topografi 9 3.3 Geologiska och hydrgeologiska förhållanden 11 3.4 Grundvatten 12 3.5 Förorenad mark 14 3.6 Markanvändning 14 3.7 Avrinningsområde 15 3.8 Flödesvägar och instängda områden 18 3.9 Befintliga dagvattenanläggningar 20 3.10 Verksamhetsområde 21 3.11 Recipient och recipientstatus 21 3.11.1 Recipient – ytligt avrinningsområde 21 3.11.2 Recipient – Teknisk avrinningsområde 23 3.12 Markägarförhållanden 24 3.13 Dikningsföretag 24 3.14 Områdesskydd 25 3.15 Observationer vid fältbesök 25 4 Framtida förhållanden 26 4.1 Planerade förändringar 26 5 Beräkningar 27 5.1 Dimensionerande flöden 27 5.2 Fördröjningsvolymer 29 5.3 Dagvattnets föroreningsinnehåll 30 6 Förslag till dagvattenhantering 33 6.1 Övergripande principer 33 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 4 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.2 Helhetsbild av föreslagen dagvattenhantering 33 6.3 Tekniska lösningar 34 6.3.1 Växtbäddar 34 7 Skyfallshantering 36 8 Konsekvenser av föreslagna åtgärder 40 9 Slutsatser 43 9.1 Behov av vidare utredning 43 10 Referenser 44 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 5 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 BAKGRUND WSP har på uppdrag av Föreningen Blomsterfonden upprättat en dagvattenutredning för ett förslag till detaljplan för Julpsalmen 4 som ligger i södersort, i stadsdelen Liseberg, Stockholm. Detaljplanen syftar till att tillskapa ca 90 vårdplatser på en del av fastigheten som idag är bebyggd av ett loftgångshus med tidigare seniorbostäder. Den befintliga byggnaden avses rivas. Planområdet är 0,42 hektar stort. I Figur 1 syns en översiktskarta över planområdet. Figur 1. Översiktlig bild över planområdets placering. Den röda streckade linjen visar planområdet gräns. 1.1 SYFTE Dagvattenutredningen har som syfte att ta fram lämpliga dagvattenlösningar med hänsyn till planerade förändringar och den påverkan dessa har på dagvattnets flöde och föroreningstransport. Rapporten sammanfattar områdets förutsättningar såsom beskrivning av recipient, avrinningsområde och hydrogeologiska förhållanden. I utredningen ingår beräkning av dagvattenflöden och föroreningstransport inom fastigheten. Förslag på dagvattenhantering som ger tillräcklig rening och fördröjning av dagvattnet tas fram. Föroreningsbelastningen i befintlig och planerad situation undersöks för att utreda påverkan på miljökvalitetsnormer för aktuell recipient. Eventuellt problem med översvämningar vid befintlig situation undersöks och framtaget förslag på höjdsättning analyseras utifrån skyfallsperspektivet. Beskrivning av hur skyfall ska hanteras inom planområdet för att undvika skador uppstår vid 100-årsregn tas fram. Utredningen utförs i enlighet med Stockholm Vatten och Avfalls dagvattenpolicy och riktlinjer för dagvattenhantering, samt med utgångspunkt i 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 6 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stockholm stads rekommendationer, branschnormer och rekommendationer i Svenskt Vattens publikation P110. 2 RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING Förslag på dagvattenhantering för planområdet har tagits fram utifrån följande vägledningar och krav: Stockholm stads dagvattenstrategi, Stockholm stads åtgärdsnivå för vatten, branschnormer och rekommendationer i Svenskt Vattens publikation P110. 2.1 STOCKHOLM STADS DAGVATTENSTRATEGI Stockholm stads dagvattenstrategi (2015) syftar till en hållbar dagvattenhantering som ska skapa värden för stadsmiljön och minimera negativ påverkan på naturen. Dagvattenhanteringen ska vara fokuserad på enkla och småskaliga lösningar som placeras på allmän mark och kvartersmark. Mål för dagvattenhanteringen är: 1. Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten. Dagvattenhanteringen ska bidra till en förbättring av stadens yt-och grundvattenkvalitet så att god vattenstatus eller motsvarande vattenkvalitet kan uppnås i stadens samtliga vattenområden. För att nå målet ska åtgärder i första hand vidtas vid föroreningskällan så att dagvattnet inte förorenas. 2. Robust och klimatanpassad dagvattenhantering. Dagvattenhanteringen ska vara anpassad efter förändrade klimatförhållanden med mer intensiv nederbörd och höjda vattennivåer i sjöar, kustvatten och vattendrag. För att uppnå målet ska infiltration eftersträvas och andelen genomsläppliga ytor maximeras. Dagvatten ska tas hand om och fördröjas lokalt på kvartersmark och allmän mark så långt som möjligt innan det går vidare till samlad avledning från platsen. Nya dagvattensystem och byggnader ska anpassas till klimatförändringar genom bland annat höjdsättning för att minska risken för översvämningar. 3. Resurs och värdeskapande för staden. Dagvatten är en del av vattnets kretslopp i staden och ska användas som en resurs för att skapa attraktiva och funktionella inslag i stadsmiljön. Målet ska uppnås genom att bland annat använda öppna dagvattenlösningar i parker och grönområden. Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande. För att nå målsättningen om en hållbar dagvattenhantering behöver frågan beaktas i stadsbyggnadsprocessens alla skeden parallellt med en systematisk åtgärdsplanering. En viktig förutsättning är samsyn, samordning och en genomtänkt ansvarsfördelning mellan stadens förvaltningar och bolag. 2.2 ÅTGÄRDSNIVÅN FÖR DAGVATTEN Ett flertal kommunala nämnder samt Stockholm Vatten och Avfall har gemensamt tagit fram en åtgärdsnivå speciellt anpassad för Stockholms recipienter. Åtgärdsnivån ska tillämpas vid ny- och större ombyggnation för att se till att miljökvalitetsnormer uppfylls. Syftet med åtgärdsnivån är att på ett tydligt och lättbegripligt sätt kunna konkretisera vilka dagvattenåtgärder som krävs för att både uppfylla lagkrav och målen i stadens dagvattenstrategi (Stockholm stad, 2016). 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 7 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI För att miljökvalitetsnormer ska kunna uppfyllas i stadens vattenförekomster behöver föroreningsbelastningen från dagvattnet minska med 70-80%. Detta leder till att ca 90 % av dagvattnets årsvolym fördröjas och renas för att målet ska kunna nås. Då de vanliga och små regnen står för en stor del av den årliga volymen så räcker det med att ett områdets dagvattenlösningar kan rena och fördröja 20 mm nederbörd från hårdgjorda ytor. Enligt åtgärdsnivån ska system då dimensioneras med en våtvolym på 20 mm och ha mer långtgående rening än sedimentation. Våtvolymen ska utformas som en permanentvolym, eller en volym som avtappas under ca 12 timmar, och vattnet ska passera ett filtrerande material för att ge tillräcklig avskiljning av föroreningar (Stockholm stad, 2016) 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 3.1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING Planområdet ligger i ett bostadsområde i stadsdelen Liseberg. Planområdet är ca 0,42 hektar och utgörs idag av en befintlig byggnad. Den befintliga byggnaden förslås rivas och en ny byggnad för vård och omsorg föreslås uppföras. Söder om området går Sylvestergatan och i öster går Annebodavägen. Nordöst ligger Lisebergsparken som erbjuder bland annat gräsytor, ute och lekplatser (Figur 2). Figur 2. En inzoomad bild över planområdet (rött inringat området) samt närliggande området. Bakgrundskarta: Lantmäteriet (2024-01- 25). Det finns ett par pågående planarbeten i närheten av aktuellt planområde, Figur 3. Det handlar om bostadsbebyggande, utvecklande av vård och centrumverksamheter. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 8 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 3. Pågående planarbete vid Liseberg (Stockholm stad, 2025). 3.2 TOPOGRAFI Markytan inom planområdet varierar mellan +35,1 m ö. h. och + 45,3.m ö.h. Där de högsta nivåerna återfinns i på östra delen av området. Planområdet lutar i västlig-nordöstlig riktning, samt det är en stigning i nordlig riktning, se Figur 4 och Figur 5. Från norr till syd (A→B i Figur 5) varierar marknivåerna mellan +41,9 m ö. h. och +40,1 m ö. hö, från väster till öster varierar marknivåerna mellan +43,8 m ö. h. och +35,4 m ö. h.. I den här utredningen har höjdsystemet RH2000 använts. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 9 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 4. Topografin över planområdet (vit). (ScalgoLive, 2025) Figur 5. Två höjdprofiler inom planområdet (ScalgoLive, 2025). 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 10 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.3 GEOLOGISKA OCH HYDRGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN De geologiska förutsättningarna inom planområdet presenteras i Figur 6. Enligt SGU:s karttjänst består området av urberg. Uppskattat jorddjup enligt SGU är 0 m. Figur 6. Kartan visar jordarter inom planområdet, markerat i svart (SGU, 2025). Genomsläppligheten enligt SGU:s karttjänst varierar visar på medelhög genomsläpplighet, Figur 7. Figur 7. Genomsläppligheten inom planområdet, markerat i svart. (SGU, 2025). 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 11 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.4 GRUNDVATTEN Planområdet ligger inte inom någon preliminär eller beslutad grundvattenförekomst, se Figur 8. Den närmaste grundvattenförekomsten är belägen långt från området, och därför bedöms infiltrerat vatten från planområdet inte påverka någon grundvattenförekomst. Figur 8. Planområdet (svart markering) i förhållande till grundvattenförekomster (rosa områden). Grundvattennivåerna är mätta vid tre olika punkter och nivåerna är interpolerade mellan dessa. Den högst uppmätta grundvattennivån är uppmätt inom planområdet (punkt 25TL002G) och visar en grundvattennivå på +40,2 m, vilket motsvarar ett djup på 1,3meter under markytan. Trycknivån visas i Figur 9 hämtad från PM Geoteknik (Treeline, 2025). 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 12 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 9: Interpolerad grundvattennivå (Treeline, 2025). 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 13 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.5 FÖRORENAD MARK Det finns inga potentiellt förorenade områden inom planområdet, Figur 10. Nedströms om planområdet (i nordöstlig riktning) finns ett ej riskklassat potentiellt förorenat område (ID 180695) med primär bransch Övrig BKL 4. Flödesvägen från det ej riskklassade potentiella förorenade området rinner bort från planområdet och det bedöms därmed inte finnas en risk att det når planområdet. Figur 10. Potentiellt förorenade områden, planområdet är markerat i svart. Röda pilar visar flödesvägar. Källa: Länsstyrelserna (2025), Scalgo Live (2025). Utförd miljöteknisk markundersökning har visat på låga halter uppmätta ämnen och indikerar att det inte förekommer föroreningar i provtagna massor. Både fyllnadsjord och bedömd naturlig jord har låga uppmätta halter och uppmätta halter indikerar relativt homogena massor (Viken, 2025). 3.6 MARKANVÄNDNING Markanvändningen inom utredningsområdet består idag av en byggnad, grönytor med inslag av berg i dagen, samt väg (asfalt). Som underlag för kartering i ArcGIS för befintlig markanvändning användes erhållen baskarta i DWG-format (daterad 202305-25) och ortofoto (Lantmäteriet, 2024-01-25). Kartering av befintlig markanvändning presenteras i Figur 11. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 14 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 11. Kartering av befintlig markanvändning. 3.7 AVRINNINGSOMRÅDE Planområdet ligger inom delavrinningsområdet Utloppet av Magelungen (SMHI, 2016). Figur 12 visar planområdets placering i förhållande till delavrinningsområdet. Avrinningsområdet består till största del av bostadsområden och skog. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 15 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 12. Delavrinningsområdets som planområdet är beläget inom. Planområdet ingår i det tekniska avrinningsområdet som leds till Henriksdals avloppsreningsverk med slutlig recipient Saltsjön, vilket tillhör vattenförekomsten Strömmen, Figur 13. Figur 13. Teknisk recipient för planområdet. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 16 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI En ytavrinningsanalys har tagits fram med hjälp av Scalgo Live (2025) för att undersöka delavrinningsområden inom planområdet. Vid ett 10-årsregn (21 mm) avrinner ytor väster om planområdet in till området (gult, grönt och rosa område i Figur 14). En större del av planområdet (grått område i Figur 14) avrinner ytligt i nordöstlig riktning mot Annebodavägen och vidare i en sydöstlig riktning. Det här scenariot visar när infiltration och ledningsnät har tagits hänsyn till. Figur 14. Delavrinningsområde inom och utom planområdet där planområdets placering är markerad med svart linje. Vita pilar visar flödesvägen. Scenariot visar vid ett regn på 21 mm och när infiltration och ledningsnät har tagits hänsyn till. Källa: Scalgo Live (2025). 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 17 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.8 FLÖDESVÄGAR OCH INSTÄNGDA OMRÅDEN Flödesvägar och lågpunkter har inom planområdet undersökts i analysverktyget Scalgo Live (Scalgo Live, 2025). Med verktyget Scalgo Live simuleras olika regnmängder som visar hur lågpunkter fylls upp och avrinner till nästa lågpunkt. Indata i simuleringen är befintlig bebyggelse och markhöjder samt ett 100- årsregn, vilket motsvarar 56 mm med 30 minuters varaktighet. För den ytliga avrinningen har utredningen tagit hänsyn till ledningsnätets kapacitet och markens infiltrationsförmågam där infiltrationen minskar med mängden regn enligt empiriskt utförda undersökningar vars förhållanden implementerats i Scalgo Live. De befintliga flödesvägarna (röda pilar) och lågpunkterna (blått) inom planområdet ses i Figur 15. Vatten inom området rinner ut mot Annebodavägen i öster eller till instängt område. Figur 15. Ytlig avrinning för befintlig situation vid ett regn på 56 mm. De röda pilarna representerar flödesriktningen och grön, gula och röda ytor visar lågpunkter som fyllts upp. Källa: Scalgo Live (2025). Från ett mindre område västerut avrinner vatten till befintlig byggnad som planeras att rivas, se Figur 16. Vattnet samlas mot fasad innan det vid avrinner vidare när lågpunkten är fylld (lågpunkt 1 i Figur 16). Om hänsyn tas till ledningsnätets kapacitet och markens infiltrationsförmågam uppskattar Scalgo Live att lågpunkten kunna hålla en volym på 66 m3 innan vattnet rinner vidare till nästa lågpunkt. Utan hänsyn till infiltration och ledningsnätets kapacitet beräknas volymen uppgå till cirka 186 m3. Vattnet kommer främst från ett mindre skogsområde och en mindre hårdgjord yta vid byggnader uppströms. Det gröna avrinningsområdet i Figur 16 (lågpunkt 3) avrinner till ett instängt område mellan byggnader. En mindre lågpunkt mot fasad, lågpunkt 2 i Figur 16, uppskattar Scalgo kunna hålla en volym på 6 m3 eller upp till 19 m³ om infiltration och ledningsnät inte beaktas. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 18 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 16. Tre lågpunkter inom och strax utanför planområdet. De rosa, gröna och orangea ytorna visar området som avrinner till respektive lågpunkt. Källa: Scalgo Live (2025). Planområdet är markerat med svart. Figur 17. Befintliga lågpunkter väster om byggnaden som ska rivas. Bildkälla: WSP (2025). Stockholm stad har tagit fram en skyfallsmodell från 2018 som är framtagen för ett 100-årsregn med en varaktighet på 6 timmar och en klimatfaktor på 1,25. Figur 18 visar det maximala vattendjup vid ett 100- årsregn och en större lågpunkt återfinns nära byggnaden som ska rivas, lågpunkten har ett maxdjup mellan 0,5-1,0 m. Resultaten från Stockholms stads skyfallsmodell överensstämmer bra med analyser utförda i verktyget Scalgo Live. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 19 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 18. Bilden visar maximalt vattendjup under ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,25. Svart linje visar planområdets ungefärliga placering. Källa: Stockholm stad (2018). 3.9 BEFINTLIGA DAGVATTENANLÄGGNINGAR Ledningsunderlag har erhållits som visar placeringen av dagvattenledningarna. Dagvattenledningar ansluter till fastigheten från östra sidan, och ytterligare ledningar löper längs Annebodavägen. Den exakta sträckningen och kopplingspunkten mellan fastighetens interna ledningssystem och dagvattenledningen längs Annebodavägen är dock inte verifierad. Dagvattenledningen längs Annebodavägen har en dimension på 300 mm. Belastningen på dessa ledningar är dock inte känt. Vid platsbesöket noterades två dagvattenbrunnar vid hörnen av den befintliga byggnaden, se Figur 19. Enligt erhållet underlag kopplas dessa på vid den gula markeringen i Figur 19. Bräddningsnivån för brunnarna är dock inte känd. Det observerades även stuprör från byggnaden som leds direkt ner i marken, vilka sannolikt också är kopplade till dagvattenledningen. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 20 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 19. Ungefärlig placering av befintliga ledningar (gröna linjer). 3.10 VERKSAMHETSOMRÅDE Planområdet ligger inom ett verksamhetsområde för dagvatten. Ett verksamhetsområde för dagvatten är ett geografiskt område där kommunen, genom en allmän VA-anläggning, har skyldighet att hantera dagvatten med hänsyn till miljö och hälsa. Inom detta område har fastighetsägare rätt till anslutning och är skyldiga att betala anläggningsavgift. 3.11 RECIPIENT OCH RECIPIENTSTATUS 3.11.1 Recipient – ytligt avrinningsområde Recipient för området är vattenförekomsten Magelungen. Magelungen är en sjö söder om Stockholm som ligger i Stockholm stad och Huddinge kommun. Vattenförekomsten är av naturlig härkomst, ca 2 km2 och ligger inom huvudavrinningsområdet Tyresån. I Figur 20 visas den ytliga flödesvägen (röd linje) från planområdet vidare till Magelungen. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 21 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 20. Ytlig flödesväg från planområdet till recipient Magelungen. Vattenförekomsten Magelungen som omfattas av miljökvalitetsnormerna god ekologisk status år 2033 och god kemisk ytvattenstatus. Där kvalitetskravet för god kemisk ytvattenstatus har undantag för PFOS med senare målår 2027 och tidsfrist för tributyltennföreningar, samt att det är mindre stränga krav för bromerad difenyleter och kvicksilver (VISS, 2025). Den ekologiska statusen i Magelungen bedöms idag vara otillfredsställande med hög tillförlitlighet, och recipientens kemiska status uppnår ej god med hög tillförlitlighet. Nedan beskrivs de parametrar som har påverkat bedömningarna. I Tabell 1 sammanfattas miljökvalitetsnormer, status och kvalitetsfaktorer. Utslagsgivande miljökonsekvenstyp för Magelungens ekologiska status är övergödning. Utslagsgivande kvalitetsfaktorn är växtplankton som har otillfredsställande status och bedömningen stöds av kvalitetsfaktorn näringsämnen som även den har otillfredsställande status. God kemisk status uppnås inte i Magelungen på grund av att gränsvärdena för de prioriterade ämnena perflouroktansulfon (PFOS), tributyltenn (TBT), kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyleterar (PBDE) överskrids. Gällande överskridande gränsvärden för Hg och PBDE har Havs- och vattenmyndigheten bedömt att gränsvärden för dessa överskrids i Sverige alla vattenförekomster. Orsaken till detta är atmosfärisk deposition av Hg och PBDE, vilket resulterat dessa ämnen överskrider sina respektive gränsvärden i samtliga av Sveriges vattenförekomster. Borträknat de så kallade "överallt överskridande prioriterade ämnen", Hg och PBDE, så är det överskridande halter av PFOS och TBT som medför att god kemisk status alltjämt inte uppnås i vattenförekomsten. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 22 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI De påverkanskällor som idag har en betydande påverkan på recipientstatusen är bland annat förorenade områden, urban markanvändning, jordbruk, transport och infrastruktur (VISS, 2025). Tabell 1. Aktuell status, miljökvalitetsnormer samt klassificerade kvalitetsfaktorer för Magelungen ([MS_CD- WA36084210]) enligt VISS (2025). Färgsättningen är enligt VISS. Aktuell status Kvalitetskrav Klassificering Kvalitetsfaktorer: Biologiska Växtplankton Otillfredsställande God Näringsämnen Otillfredsställande Otillfredsställande Fysikalisk-kemiska ekologisk Särskilda förorenande ämnen Måttlig ekologisk status status 2033 Konnektivitet i sjöar Otillfredsställande Hydromorfologiska Hydrologisk regim i sjöar Hög Morfologiskt tillstånd i sjöar God Prioriterade ämnen: Uppnår ej god Bromerade difenyleter * Uppnår ej god Uppnår ej god God kemisk kemisk Kvicksilver och kvicksilverföreningar * Uppnår ej god ytvattenstatus ytvattenstatus PFOS – Perflouroktansulfonsyra ** Uppnår ej god Tributyltenn (TBT) *** Uppnår ej god * Undantag – Mindre stränga krav ** Undantag – Senare målår *** Undantag - Tidsfrister Lokala åtgärdsprogram (LÅP) finns i Stockholm stad med syfte att förbättra vattenkvaliteten för stadens vattenförekomster. De syftar till att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster genom att genomföra åtgärden. Programmet har tagits fram i samverkan mellan Stockholm stad, Huddinge kommun och Stockolm Vatten och Avfall (SVOA). I dagsläget har ett flertal planerade och genomförda åtgärder gjorts i Magelungen för bättre vattenkvalitet. Bland annat anläggning av dagvattendam vid Magelungsvägen för fördröjning och rening av dagvatten innan utlopp i Magelungen, ytterligare dagvattendamm planeras i Bäverdalen i Rågsveds naturreservat och vid Huddingevägen-Ågestavägen. För att förbättra vattenkvaliteten och minska övergödning har fosforfällning genomförts i Magelungen (Stockholm stad, 2024). Inga av de planerade åtgärderna ligger inom eller i anslutning till utredningsområdet. 3.11.2 Recipient – Teknisk avrinningsområde Dagvattnet från planområdet rinner ut till Saltsjön. Recipienter tillhör vattenförekomsten Strömmen som är ett kustvatten och en del av Stockholms inre skärgård. Den ekologiska statusen för Strömmen bedöms vara otillfredsställande med hög tillförlitlighet till följd av för höga halter av näringsämnen som ger upphov till övergödning samt miljögifter och morfologiska förändringar. Övergödning är den primära faktorn till statusklassningen. Det finns en hamnanläggning som påverkar möjligheten att uppnå god status genom fysisk (hydromorfologisk) påverkan. Klassificeringen för den kemiska statusen är Uppnår ej god på grund av att flera prioriterade ämnen har bedömts ej uppnå god status för recipienten. Dessa ämnen är PDBE, PFOS, antracen, flouranten, bly, TBT samt kvicksilver. PDBE och kvicksilver är vanligt förekommande miljöproblem för vatten i Sverige där undantag för framtida målet finns då enskilda detaljplaner ej bedöms kunna hantera ämnesrening på egen hand. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 23 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Aktuell status Kvalitetskrav Klassificering Kvalitetsfaktorer: Biologiska Växtplankton Otillfredsställande Näringsämnen Dålig Otillfredsställande Otillfredsställande Fysikalisk-kemiska ekologisk status Särskilda förorenande ämnen Måttlig ekologisk status 2039 Konnektivitet i sjöar Dålig Hydromorfologiska Hydrologisk regim i sjöar Dålig Morfologiskt tillstånd i sjöar Dålig Prioriterade ämnen: Antracen Uppnår ej god Bromerade difenyleter * Uppnår ej god Bly och blyföreningar Uppnår ej god Uppnår ej god God kemisk kemisk Kadmium och kadmiumföreningar Uppnår ej god ytvattenstatus ytvattenstatus Kvicksilver och kvicksilverföreningar * Uppnår ej god Fluoranten Uppnår ej god PFOS – Perflouroktansulfonsyra ** Uppnår ej god Tributyltenn (TBT) *** Uppnår ej god 3.12 MARKÄGARFÖRHÅLLANDEN Marken inom Fastigheten Julpsalmen 4 ägs av Stockholm stad och är upplåten med tomträtt till Föreningen Blomsterfonden. 3.13 DIKNINGSFÖRETAG Det finns inget markavvattningsföretag inom planområdet. Ett båtnadsområde finns 600 m söder om området, Figur 21, men bedöms inte bli påverkat av exploatering inom planområdet. Figur 21. Båtnadsområde söder om planområdet (Länsstyrelsen Stockholm, 2025). 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 24 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.14 OMRÅDESSKYDD Planområdet omfattas inte av något områdesskydd. 3.15 OBSERVATIONER VID FÄLTBESÖK WSP genomförde ett platsbesök inom ramen för framtagandet av dagvattenutredningen. Besöket genomfördes den 2025-03-04. Under platsbesöket noterades det vara en sänka väster om byggnaden, vilken bedöms påverkas vid framtida exploatering. Lågpunkten är även synlig i Scalgo Live. Vid framtida exploatering behöver det säkerställas att lågpunkten inte byggs bort alternativt att samma mängd vatten kan fördröjas på annan plats för att undvika att förvärra situationen nedströms. Figur 22. Befintliga lågpunkter väster om byggnaden som ska rivas. Bildkälla: WSP (2025). På östra sidan om byggnaden som ska rivas går det en infartsväg, se Figur 23. Vägen bedömdes ha en viktig del i hur mycket vatten som hamnar i slänten framför byggnaden utanför planområdet. Lutningen på vägen bör ses över. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 25 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 23. Bild över en mindre bilväg som går på östra sidan. Bilen är fotad på platsen på västra bilden, pilen visar riktningen. 4 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN 4.1 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR Inom planområdet planeras en större byggnad uppföras på ungefär samma plats som den befintliga byggnaden, vilken planeras att rivas. Till byggnaden planeras en förgårdsmark med uteplatser och ett fåtal parkeringar längs den befintliga Sylvestergatan. Det väntas inte bli några större höjdförändringar i planerad situation. En kartering av markanvändningen för planerad exploatering har baserats på en erhållen situationsplan (daterad 2025-09-18), se Figur 24. I Figur 24 visas också en översiktlig takplan (daterad 2025- 10) där det framgår att allt takdagvatten avleds västerut, mot baksidan. Det framgår också att det finns planer på anläggande av solceller. Solceller är ingenting som påverkar avrinningskoefficienten och heller ingenting som hanteras i StormTac. Således hanteras inte eventuella solceller vidare i denna rapport. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 26 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 24.Till vänster: Kartering av planerad situation enligt situationsplan daterad 2025-09-18. Till höger: Översiktlig takplan (ebab, oktober 2025). 5 BERÄKNINGAR 5.1 DIMENSIONERANDE FLÖDEN Beräkningar av dagvattenflöden har utförts för nuvarande markanvändning inom området och jämförs med beräknade dagvattenflöden generade med den planerade markanvändningen. Som grund för flödesberäkningar ligger Svenskt Vattens publikation P110 (2016) – ”Avledning av dag-, drän- och spillvatten” där flöden beräknats med rationella metoden (se ekvation 1). Avrinningskoefficienter för de olika typerna av markanvändning har valts med stöd av P110. Avrinningskoefficienten avger hur stor del av regnet som faller på ytan som behöver tas hand om och den varierar mellan 0-1, där en mer genomsläpplig yta får en lägre avrinningskoefficient. I enlighet med rekommendationer i Svenskt Vatten P110 har en klimatfaktor på 1,25 har använts vid beräkningar av flöden generade från den planerade markanvändning för att ta hänsyn till förväntade klimatförändringar. WSP bedömer att planområdet kan betraktas som tät bostadsbebyggelse. En återkomsttid för nederbörd på 5, 20 och 100 år har använts för beräkning av dimensionerat flöde, vilket är standard enligt P110 för områden med tät bostadsbebyggelse. Återkomsttiden 5 år avser dimensionerande flöde för fylld ledning, 20 år avser dimensionerande flöde för trycklinje i marknivå och 100 år avser dimensionerande flöde för marköversvämning med skador på byggnader för tät bostadsbebyggelse. Med områdets storlek och befintlig markanvändning som grund uppskattas regnets varaktighet till 10 min, vilket tidsmässigt är den kortaste 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 27 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI varaktigheten som används enligt P110. För att beräkna dimensionerande dagvattenflöden från området har rationella metoden använts enligt nedan. (Ekv. 1) där, 𝑄𝑄𝑑𝑑 𝑑𝑑𝑑𝑑𝑑𝑑 =𝐴𝐴∙∅∙𝑖𝑖(𝑡𝑡𝑟𝑟)∙𝐶𝐶 = dimensionerande flödet (l/s), 𝑄𝑄 A𝑑𝑑 = 𝑑𝑑 𝑑𝑑a𝑑𝑑vrinningsområdets area (ha), = avrinningskoefficient, i(t) = dimensionerande nederbördsintensiteten (l/s ha), ∅r t = regnets varaktighet (min), r C = klimatfaktor. Tabell 2 visar intensiteten för olika regn med dess beräknande varaktigheter. För 5-års återkomsttid är regnintensiteten 181 l/s utan klimatfaktor och 227 l/s med klimatfaktor. För 20-års återkomsttid är regnintensiteten 287 l/s utan klimatfaktor och 358 l/s med klimatfaktor. Vidare är regnintensiteten för ett 100- års regn 489 l/s utan klimatfaktor och 611 l/s med klimatfaktor. Tabell 2. Intensiteten för regn med olika återkomsttider och varaktigheter (P110). Återkomsttid Intensitet utan klimatfaktor Intensitet med klimatfaktor l/s ha l/s ha 5-årsregn (varaktighet 10 min) 181 227 20-årsregn (varaktighet 10 min) 287 358 100 årsregn (varaktighet 10 min) 489 611 Markanvändningen för befintlig respektive planerad situation samt dimensionerade flödet redovisas i Tabell 3 och Tabell 4. Reducerad area motsvarar den yta som bidrar till flödet, det vill säga totala ytan av ett markslag multiplicerad med avrinningskoefficienten för det markslaget. I planerad situation ökar den reducerade arean från 0,17 till 0,24 ha. Flödet för ett 20-årsregn ökar från 48 l/s till 87 l/s vilket motsvarar en 81% ökning. För att undvika att förvärra situationen nedströms, öka belastningen på det befintliga ledningsnätet och öka risken för översvämningar, behöver de ökade flödena inom planområdet fördröjas genom lämpliga dagvattenhantingsåtgärder. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 28 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 3. Beräknat dimensionerande flöde för befintlig situation utan klimatfaktor (kf) inom planområdet. Avrinnings- Reducerad 5-årsregn 20-årsregn 100-årsregn Befintlig Area koefficient area exkl. kf exkl.kf exkl.kf markanvändning [ha] [-] [ha] [l/s] [l/s] [l/s] Takyta 0,10 0,9 0,09 17 26 50 Grönyta 0,25 0,1 0,02 5 7 36 Naturmark, berg i 0,01 0,4 0,004 0,7 1,1 2 dagen Asfalt 0,06 0,8 0,05 8 13 28 Totalt 0,42 - 0,17 30 48 116 * För att representera markens mättnad vid skyfall har avrinningskoefficienterna justerats till 1,0 för hårdgjorda ytor och 0,75 för grönytor. Tabell 4. Beräknat dimensionerande flöde för planerad situation med klimatfaktor (kf) 1,25 inom planområdet. Avrinnings- Reducerad 5-årsregn 20-årsregn 100-årsregn Planerad Area koefficient area inkl. kf inkl.kf inkl.kf* markanvändning [ha] [-] [ha] [l/s] [l/s] [l/s] Takyta 0,13 0,9 0,12 27 42 80 Grönyta 0,14 0,1 0,01 3 5 64 Asfalt 0,10 0,8 0,08 18 28 61 Marksten med fog 0,04 0,7 0,03 7 11 28 Totalt 0,42 - 0,24 55 87 233 * För att representera markens mättnad vid skyfall har avrinningskoefficienterna justerats till 1,0 för hårdgjorda ytor och 0,75 för grönytor. Flöden som beräknas på ledningsnätet presenteras i Tabell 5. För dimensionering av ledningar enligt SVOAs mall för flöden presenteras 10-årsflödet utan och med klimatfaktor, samt 20-årsflödet med klimatfaktor för både befintlig och planerad situation. Ett 10-årsflöde beräknas öka med 84 % i planerad situation med klimatfaktor jämfört med befintlig situation utan klimatfaktor. Tabell 5. Flöden (l/s) för befintlig respektive planerad situation. Dimensionerande flöde (20- 10-årsflöde exkl. 10-årsflöde inkl. årsregn) enligt P110 inkl. klimatfaktor klimatfaktor klimatfaktor 1,25 [l/s] [l/s] [l/s] Befintlig situation 38 47 60 Planerad situation 56 70 87 5.2 FÖRDRÖJNINGSVOLYMER Enligt Stockholm stads riktlinjer för dagvattenhantering (2016) ska åtgärdsnivån tillämpas vid all ny- och större ombyggnation. Riktlinjerna anger att en volym motsvarande 20 mm nederbörd från hårdgjorda ytor ska fördröjas inom planområdet. För att beräkna erfoderlig fördröjningsvolym används följande formel: Volym (m3) = Area (m2) * Avrinningskoefficient * 0.02 Där 0,02 m är åtgärdsnivån på 20 mm. För planerad situation, med en reducerad area på 0,24 ha, behövs en fördröjning på 46 m3 inom planområdet att uppnå 20 mm åtgärdsnivån, Tabell 6. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 29 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 6. Fördröjningsbehovet inom planområdet. Markanvändning Fördröjningsbehov (m3) Tak 24 Asfalt 16 Marksten med fog 6 Totalt 46 5.3 DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLL Syftet med föroreningsberäkningarna är att uppskatta hur förändringen i markanvändning påverkar dagvattnets innehåll av föroreningsmängder, och därmed bedöma dess påverkan på recipienten. Dagvattnets föroreningsinnehåll måste beaktas vid utformning av detaljplanen för att uppnå en reningsgrad som behövs för att inte äventyra recipientens möjlighet att uppnå beslutade miljökvalitetsnormer (MKN). Mängden föroreningar som utredningsområdet genererar, i nuläget och enligt plan, har beräknats med verktyget StormTac version 25.3.1. Verktyget utgår från typiska värden för olika marktyper baserade på olika omfattande studier. Det bör noteras att schablonhalter i StormTac är baserade på studier för respektive markanvändningen. Antalet studier varier kraftigt och varje enskild studie innehåller inte mätningar för alla ämnen, vilket gör att spridningen i data kan vara stor. Därmed bör resultatet från beräkningarna betraktas som en indikation och inte tolkas som exakta siffror. Vid föroreningsberäkningarna (mängd förorening, kg/år) används årsmedelhalten och den ackumulerade årliga nederbörden. Detta för att det är årsvolymen och inte halten som är avgörande för hur stor mängd förorening som genereras under ett år (StormTac, 2025). Som indata till modell har en årsnederbörd på 600 mm/år används vilket är en korrigerad årsmedelnederbörd baserad på en uppmätt nederbördsvolym för Stockholmsområdet. Markanvändningskategorierna i StormTac har valts på en övergripande nivå och presenteras i Tabell 7. Tabell 7. Använda markanvändning vid föroreningsberäkningar i StormTac version 25.3.1. Befintlig Planerad Karterad Markanvädning Volymavrinnings- Beskrivning situation situation markanvändning i Stormtac koefficient (-) (ha) (ha) Takyta utan specificering av Tak Takyta 0,10 0,13 0,9 takmaterial Ett grönområde med en blandad Blandat vegetation av både träd (mindre Grönyta 0,25 0,14 0,1 grönområde skogspartier), ängsmark eller parkmark. Naturmark, berg i Bergsyta 0,001 - 0,4 dagen Trafikerad vägyta med årlig medeldygnstrafikintensitet. Asfalt Väg ÅDT = 50 bilar/dygn i befintlig, 0,06 0,1 0,8 ÅDT = 100 bilar/dygn i planerad situation Markstenyta med fogar (av grov sand, grus eller dylikt) mellan Marksten med Marksten med fog stenarna som möjliggör viss - 0,05 0,7 fogar infiltration av dagvatten genom fogarna. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 30 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 8 och Tabell 9 visar föroreningsberäkningar inom utredningsområdet före och efter exploatering utan rening, samt dess totala förändring. Beräkningarna av föroreningsbelastning indikerar en generell ökning av både totala mängder och koncentrationer i den planerad situationen. Undantag utgörs av zink, vars koncentration minskar, samt kadmium, PBDE 209 och TBT, där inga halten är oförändrad. Tabell 8.Beräknade föroreningsmängder (kg/år) i dagvattnet från avrinningsområdet för nuläges- och framtidsscenariot inom planområdet. Röda understrukna siffror innebär att mängden ökar jämfört med befintlig situation. Gröna visar på minskning. Total förändring Ämne Enhet Befintlig situation Planerad situation (%) Fosfor (P) kg/år 0,086 0,12 40% Kväve (N) kg/år 1,8 2,7 50% Bly (Pb) kg/år 0,0056 0,008 43% Koppar (Cu) kg/år 0,019 0,028 47% Zink (Zn) kg/år 0,059 0,079 34% Kadmium (Cd) kg/år 0,00053 0,00072 36% Krom (Cr) kg/år 0,006 0,0097 62% Nickel (Ni) kg/år 0,0051 0,0077 51% Kvicksilver (Hg) kg/år 0,000027 0,000048 78% Suspenderad kg/år 38 54 42% substans (SS) 0,33 Olja kg/år 0,56 70% Benso(a)pyren (BaP) kg/år 0,000024 0,000038 58% TBT kg/år 0,0000022 0,000003 36% ANT kg/år 0,00001 0,000016 60% FLUO kg/år 0,00015 0,00023 53% 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 31 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 9. Beräknade föroreningshalter (µg/l) i dagvatten från avrinningsområdet för nuläges- och framtidsscenariot inom planområdet. Riktvärden är hämtade från StormTac v25.3.1. Röda understrukna siffror innebär att halten ökar jämfört med befintlig situation. Gröna visar på minskning. Befintlig Planerad Total förändring Ämne Enhet Riktvärde situation situation (%) Fosfor (P) µg/l 160 70 71 1% Kväve (N) µg/l 2000 1400 1600 14% Bly (Pb) µg/l 8,0 4,6 4,8 4% Koppar (Cu) µg/l 18 16 17 6% Zink (Zn) µg/l 75 48 47 -2% Kadmium (Cd) µg/l 0,40 0,43 0,43 0% Krom (Cr) µg/l 10 4,9 5,8 18% Nickel (Ni) µg/l 15 4,2 4,6 10% Kvicksilver (Hg) µg/l 0,030 0,022 0,029 32% Suspenderad µg/l 40 000 31000 32000 3% substans (SS) Olja µg/l 400 270 330 22% Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,030 0,019 0,023 21% TBT µg/l - 0,0018 0,0018 0% ANT µg/l - 0,0085 0,0094 11% FLUO µg/l - 0,12 0,14 17% Utöver ovan redovisade ämnen finns det andra ämnen som kan anses relevanta att ta i beaktning men som inte nödvändigtvis har en koppling till dagvattenhanteringen. Ett sådant ämne är PBDE som överskrids i recipienten. Orsaken till att PBDE överskrider sitt gränsvärde är långväga atmosfärisk deposition, någonting som dessutom saknar tekniska förutsättningar att åtgärda (VISS, 2025). Vid val av material har PBDE undvikts vilket bör resultera i att dess föroreningar ej på något sätt ökar. En annan grupp av ämnen är PFAS (där PFOS är inkluderat). Detta är en grupp av ämnen vars tillförlitlighet i StormTac är låg och inte heller någonting som reduceras i vanliga dagvattenlösningar. PFOS är i VISS bedömd på enbart en haltobservation och har därför klassats med tillförlitlighet låg (VISS, 2025). PFAS är en grupp av ämnen som kan komma att förbjudas helt (Regeringskansliet, 2023) och ett ämne som i allra högsta grad bör undvikas vid val av material. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 32 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING 6.1 ÖVERGRIPANDE PRINCIPER Grundprincipen för att säkerställa en långsiktig hållbar dagvattenhantering är att: 1. Byggnader ska placeras på höjdpartier och grönytor i lågstråken. 2. Dagvattenflöden ska begränsas genom i första hand att undvika onödiga hårdgjorda ytor, och i andra hand genom infiltration och fördröjning. 3. Dagvattnets föroreningsbelastning ska begränsas genom naturlig rening på väg till recipient. Då dagvattnets föroreningsinnehåll i stor utsträckning är partikelbundet är reningseffekten i en dagvattenanläggning starkt sammankopplad till dess avskiljningsförmåga. Avskiljning skapas enklast genom sedimentering eller filtrering. Lösta ämnen kan reduceras genom omvandling via kemiska eller mikrobiologiska processer eller fastläggas genom ytkemiska processer. Näringsämnen kan reduceras genom upptag i vegetation. Växtbäddarna förses med växtlighet som tål torrperioder men viss bevattning kan ändå behöva ske vid längre torrperioder. För att minska miljöpåverkan på dagvattnet bör man välja material som inte innehåller miljöskadliga ämnen. Kända ytor som avger föroreningar är till exempel takbeläggning, belysningsstolpar och räcken som är varmförzinkade eller i övrigt innehåller zink. Plastbelagda plåttak kan avge organiska föroreningar. 6.2 HELHETSBILD AV FÖRESLAGEN DAGVATTENHANTERING Dagvattenutredningen föreslår att dagvatten inom utredningsområdet omhändertas enligt Figur 25, där majoriteten av vattnet inom planområdet planeras att ledas till växtbäddar. I första hand föreslås detta ske genom höjdsättning, men i det fall där vatten från vägen inte kan ledas till växtbäddarna på grund av höjdsättningen/kantsten föreslås att pekuma/grunda brunnar med anslutning till växtbäddarna används som alternativ lösning. Det rena takdagvattnet från byggnaden inom planområdet som avrinner mot den västra sidan, tillåts infiltrera längs lågstråket och därefter lågpunkter (vilket är ansedda för skyfall, se mer i avsnitt 7). Det finns ett par mindre ytor inom planområdet som inte kommer att ledas till växtbäddarna på grund av anslutning till omgivande markhöjder. Detta gäller dels i norra delen där en befintlig väg inte förändras avsevärt, samt i den sydvästra delen av grönområdet, där vatten leds söderut längs ett lågstråk och därefter fördröjs i en nedsänkt yta, vilket beskriv vidare i avsnitt 7. Även ytan med marksten söder om byggnaden och en liten del av vägen kommer inte nå föreslagna växtbäddar. Dessa områden kompenseras för i övrig dagvattenhantering. Utredningen föreslår att anslutningspunkten för dagvatten placeras vid Sylvestervägen, där befintlig dagvattenledning är placerad, se Figur 25. En dräneringsledning föreslås kopplas på internt ledningsnät i växtbädden. I växtbädden i södra delen skulle dräneringsledning kunna placeras på en nivå motsvarande +40,28 m utifrån projekterade höjder och djup på växtbädden. Befintliga ledningar vid Sylvestervägen har en vattengång på +39,10. Om avståndet mellan den norra växtbädden och anslutningspunkten är ca 50 m kan lutningen på ledningen uppskattas till drygt 2,4 %. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 33 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 25. Föreslagen dagvattenhantering inom planområdet. Blå pilar visar flödesriktningen. Streckad linje visar ett lågstråk och prickad linje visar föreslagen dräneringsledning. 6.3 TEKNISKA LÖSNINGAR 6.3.1 Växtbäddar En växtbädd är en planteringsyta med fördröjnings- och översvämningszon där dagvatten tillåts infiltrera och renas. Utöver förmågan att fördröja och rena dagvatten, kan växtbäddar även bidra till biologisk mångfald och gröna estetiska miljöer. Målet med växtbäddar är att efterlikna naturens förlopp och att med hjälp av fysisk, kemisk och biologisk aktivitet omhänderta och rena dagvatten och bidra till att en naturlig hydrologi uppnås i området. Växtbäddar kan anläggas som upphöjda eller nedsänkta. Den nedsänkta växtbädden kan vara en rabatt där växtjorden ligger några centimeter under markytan, eller vara mer påtagligt nedsänkt. Växtbädden kan också anläggas i en upphöjd planteringslåda. Ovanpå växtbädden skapas då en fördröjningsvolym. Vattnet kan ledas till bädden genom ytavrinning, via stuprör med utkastare, eller via brunnar och ledningar. Växterna tar upp vatten, näringsämnen och tungmetaller, vilket bidrar med både en fördröjning och en renande förmåga. Filtrering och rening sker även vid passage genom jordmaterialet, samt mikrobiella reningsprocesser. Lämpligt växtmaterial är till exempel starr, gräsväxter och örter som trivs i fuktängar. Under planteringen anläggs ett dräneringslager. Botten på växtbädden kan utformas som tät eller öppen. Det är viktigt att tänka på val av substrat vid anläggning av regnbäddar då det kan ske läckage av näringsämnen som kan påverka dagvattenkvalitéten. Oavsett val ska det alltid finnas en dräneringsledning under dräneringslagret. Växtbädden förses med bräddbrunn som leder vattnet direkt till dagvattenledning i det fall vattennivån stiger för högt. Principuppbyggnad av en växtbädd visas i Figur 26. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 34 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Växtbäddar behöver underhåll i form av regelbunden bevattning, växtskötsel och ogräsrensning. För att motverka igensättning bör även rensning och tömning av inlopp och bräddavlopp, samt att ytskiktet behöver luckras och bytas ut regelbundet. Figur 26. Till vänster: principskiss över en nedsänkt regnbädd, bildkälla: WRS. Till höger: Exempelbild. Ett sätt att omhänderta dagvatten är att använda växtbäddar med ett substratdjup på 400 mm (porositet 15%), 200 mm dränerade lager (porositet 30%) samt en ytlig reglerdjup på 150 mm. Med denna utformning krävs cirka 46 m3 magasinvolym för att fördröja 20 mm nederbörd från hårdgjorda ytor, vilket motsvarar ett ytbehov på 200 m². Utifrån resultat i hydrogeologisk provtagning finns inga indikationer på att föreslagna djupen hamnar i konflikt med grundvattnet. Utifrån miljöteknisk markundersökning finns inga indikationer på att infiltration skulle vara olämpligt, och lösningarna rekommenderas anläggas med öppen botten. Enligt situationsplanen planeras totalt 249 m2 nedsänkta växtbäddar. Med ovanstående dimensionering beräknas växtbäddarna kunna fördröja 57 m3 dagvatten, vilket överstiger det volymbehov som krävs för att hantera 20 mm nederbörd från motsvarande hårdgjorda ytor. En sektion över den norra delen av planområdet visas i Figur 27. Där framgår det att vatten från Sylvestervägen förslagsvis kan ledas till växtbäddar genom att använda en grund brunn, alternativt en pekumabrunn, i de fall det inte går att leda ytligt. Växtbädden förslås även förses med en dräneringsledning som kopplas till dagvattenledning som i sin tur kopplas till anslutningspunkt. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 35 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 27. Sektion över väg och växtbädd. 7 SKYFALLSHANTERING När kommunen tar beslut om detaljplanen får avvattningen inte skapa några problem (vare sig inom eller utom detaljplanen). Det ligger därför i detaljplanens intresse att skydda egen fastighet från skador vid skyfall, men även ej orsaka skada nedströms. Vid ett 100-årsregn uppgår flödet till cirka 233 l/s för planerad situation med klimatfaktor inom utredningsområdet. Detta resulterar i en hög belastning på ledningsnätet. Vid skyfall överskrids kapaciteten och vattnet behöver avledas ytligt. Sekundära avrinningsvägar bör skapa till områdets lågpunkter som tillåts svämma över vid skyfall. Principiell höjdsättning presenteras i Figur 28. Figur 28. Principiell höjdsättning som grund för att höjdsätta fördelaktigt för dagvatten. Figuren är hämtad ur Svenskt Vattens publikation P105 som 2016 ersattes av P110. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 36 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vid skyfall antas alla ledningar vara helt fyllda och vatten avrinner ytligt. För att undvika skador måste det således finnas ytliga avrinningsvägar för vattnet. Instängda områden vid byggnader bör i största möjliga uträckning byggas bort, vilket görs i första hand med en genomtänkt höjdsättning av mark och byggnader. Marken närmast huskroppar bör anläggs högre än omkringliggande mark så att vatten avrinner bort från byggnaderna. I befintlig situation finns två lågpunkter, på cirka 66 m3 och 6 m3 (se Figur 16 i avsnitt 3.8), på västra sidan av byggnaden, som kommer att byggas bort genom att den planerade byggnaden blir bredare än nuvarande. För att kompensera för bortbyggnaden av dessa och säkerställa att översvämningsrisker nedströms inte försämras, föreslås två nedsänkta ytor på nordvästra och sydvästra hörnet som rymmer motsvarande volym, se Figur 29. Lågpunkterna beskrivs närmare i avsnitt 3.8. För att säkerställa en fungerande dagvatten- och skyfallshantering inom planområdet måste erforderliga höjder fastställs och tydligt redovisas i plankartan. Sekundära avrinningsvägar presenteras även i Figur 29. Vatten kommer att ledas genom ett lågstråk på den västra sidan om byggnaden, vidare runt byggnaden och avrinna längs med Sylvestergatan längs via ett lågstråk på västra sidan om växtbädden. Därefter lämnar vattnet planområdet och fortsätter längs Sylvestergatan. Figur 29. Skyfallshantering och sekundära avrinningsvägar (orange pil) I planerad situation kommer mindre andel av vattnet att avrinna västerut mot den till intilliggande byggnaden. Mer vatten kommer att ledas söderut längs med Sylvestergatan och fortsätta på Sylvestergatan tills det når Annebodavägen. Detta innebär att vatten kommer att fortsätta att nå lågpunkten nedströms (markerad med med ”1” i Figur 30). 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 37 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 30. Förändrad avrinningsväg i planerad situation jämför med befintlig. Lågpunkterna och flödesvägen i bild visar befintlig situation med infiltration och avdrag för ledningsnät. Röda pilar redovisar befintliga avrinningsvägar som bevaras. Vid jämförelse mellan befintlig och planerad situation utan modellerade fördröjningsåtgärder i Scalgo Live kan ingen märkbar skillnad observeras vid nedströms lågpunkt. Även om inga skillnader kan noteras i lågpunkten närmast planområdet, bör hänsyn ändå tas till de bortbyggda lågpunkterna. Detta kan förklaras av att lågpunkten redan är fullt belastad vid mindre regnmängder, vilket innebär att ytterligare tillflöde från planområdet inte ger någon påtaglig förändring i vattennivå eller utbredning. Det kan vara svårt att se en påverkan på lågpunkter längre nedström då dess tillrinningsområden är så pass stora i förhållande till planområdet. Det är därför viktigt att reservera utrymme i plankartan för fördröjningsåtgärder motsvarande de 72 m3 som byggs bort. Detta för att säkerställa att planerad exploatering inte förvärrar situationen nedströms. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 38 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 31. Jämförelse mellan befintlig (vänster) och planerad situation utan modellerade fördörjningsåtgärder. I modellen har infiltration och ledningsnät tagits hänsyn till. Lågpunkten nedströms, se Figur 32, tar emot vatten från ett 3,7 ha stort uppströms yta. Från lågpunkten avrinner vatten vidare till en större lågpunkt nedströms. Figur 32. Ytlig flödesväg från planområdet till en större lågpunkt nedströms. Källa: (ScalgoLive, 2025). 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 39 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Den större lågpunkten nedströms, noterad i Figur 32, avvattnar ett 264 ha stort område, se Figur 33. Planområde är endast 0,42 ha vilket motsvarar 0,16 % av planområdet och bedöms därmed ha en liten inverkan på lågpunkten. Figur 33. Avrinningsområde för den större lågpunkten i förhållande till planområdet (vitt område). 8 KONSEKVENSER AV FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER I Tabell 10 och Tabell 11 redovisas föroreningsbelastningen i mängder respektive halter för befintlig situation och planerad situation med växtbäddar. En stor del av planområdet beräknas kunna nå växtbäddar. Däremot når inte vissa ytor växtbäddarna, såsom vägen i den norra delen som löper i öst-västlig riktning, den sydvästra delen av grönområdet samt ytorna söder om den sydligaste växtbädden. Dessa ytor renas därför inte. Det bedöms dock ske viss rening i lågpunkten i sydvästra delen av området, men denna har exkluderats ur föroreningsberäkningarna för att få en konservativ föroreningsberäkning. Resultatet visar att föroreningshalterna och mängderna kommer att minska jämfört med befintlig situation med den reningsåtgärd som föreslagits. Föroreningsberäkningarna indikerar att föreslagen dagvattenhantering inte kommer försämra recipientens möjlighet att uppnå dess MKN. Notera dock att resultatet från beräkningarna betraktas som en indikation och inte tolkas som exakta siffror. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 40 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 10. Föroreningsmängder (kg/år) för befintlig och planerad situation med föreslagen dagvattenhantering. Förändringen jämför de befintliga med de framtida förhållandena med föreslagen rening av dagvatten. Det gröna visar på förbättring. Planerad situation med Total förändring Ämne Enhet Befintlig situation reningsåtgärd (%) Fosfor (P) kg/år 0,086 0,051 -41% Kväve (N) kg/år 1,8 1,3 -28% Bly (Pb) kg/år 0,0056 0,0023 -59% Koppar (Cu) kg/år 0,019 0,0086 -55% Zink (Zn) kg/år 0,059 0,015 -75% Kadmium (Cd) kg/år 0,00053 0,00014 -74% Krom (Cr) kg/år 0,006 0,0049 -18% Nickel (Ni) kg/år 0,0051 0,0024 -53% Kvicksilver (Hg) kg/år 0,000027 0,000024 -11% Suspenderad kg/år 38 21 -45% substans (SS) 0,33 Olja kg/år 0,23 -30% Benso(a)pyren (BaP) kg/år 0,000024 0,000012 -50% PBDE 99 kg/år 0,00000026 0,00000017 -35% PBDE 209 kg/år 0,000018 0,000011 -39% TBT kg/år 0,0000022 0,0000013 -41% ANT kg/år 0,00001 0,000007 -30% FLUO kg/år 0,00015 0,0001 -33% 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 41 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 11. Föroreningshalter (µg/l) för befintlig och planerad situation, samt planerad med föreslagna dagvattenåtgärder. Förändringen jämför de befintliga förhållandena med de framtida förhållandena med föreslagen rening av dagvatten. Det gröna visar på förbättring. Befintlig Planerad situation Total förändring Ämne Enhet Riktvärde situation med reningsåtgärd (%) Fosfor (P) µg/l 160 70 31 -56% Kväve (N) µg/l 2000 1400 750 -46% Bly (Pb) µg/l 8,0 4,6 1,4 -70% Koppar (Cu) µg/l 18 16 5,1 -68% Zink (Zn) µg/l 75 48 8,6 -82% Kadmium (Cd) µg/l 0,40 0,43 0,085 -80% Krom (Cr) µg/l 10 4,9 3 -39% Nickel (Ni) µg/l 15 4,2 1,4 -67% Kvicksilver (Hg) µg/l 0,030 0,022 0,015 -32% Suspenderad µg/l 40 000 31000 12000 -61% substans (SS) Olja µg/l 400 270 140 -48% Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,030 0,019 0,0073 -62% PBDE 99 µg/l - 0,00021 0,0001 -52% PBDE 209 µg/l - 0,015 0,0067 -55% TBT µg/l - 0,0018 0,00079 -56% ANT µg/l - 0,0085 0,0042 -51% FLUO µg/l - 0,12 0,062 -48% Då dagvattnet avleds till föreslagna lösningar uppstår en fördröjning av flödet. I enlighet med Stockholm stads beräkningsmetoder (Stockholm stad, 2017) har dimensionerande flöde beräknats där hänsyn har tagit till denna fördröjning, Tabell 12. Flödet har beräknats genom att utöka regnets varaktighet med den tid det tar att fylla upp fördröjningsanläggningarna (SVOA, 2017). Fyllnadstiden är beräknad till 27 minuter vid ett 10-årsregn utan klimatfaktor, 15 minuter vid ett 10-årsregn med klimatfaktor och 9 minuter vid ett 20-årsregn med klimatfaktor 1,25. Det ger en total varaktighet på 37, 25 respektive 19 minuter. Observera att detta flöde är det maximala flödet endast i det fall dagvattenanläggningarna är tomma vid nederbördstillfällets start. I de fall nederbörden börjar vid ett tillfälle då anläggningarna redan är uppfyllda erhålls istället ett icke-fördröjt flöde. Dessa flöden presenteras i Tabell 12. . 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 42 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 12. Flöden inklusive dagvattenåtgärder presenteras för hela planområdet. Dimensionerande flöde 10-års flöde exkl. 10-års flöde inkl. (20-årsregn) enligt P110 inkl. klimatfaktor klimatfaktor [l/s] klimatfaktor [l/s] Befintlig situation 38 47 60 Planerad situation 56 70 87 Planerad situation inkl. LOD 28 36 53 Beräkningarna visar att ett 10-årsflöde, inklusive klimatfaktor, minskar något i den planerade situationen jämfört med nuläget. Denna minskning beror på att de första 20 mm av nederbörden fördröjs genom föreslagna dagvattenlösningar, vilket bidrar till en reduktion av toppflöden och minskad belastning på det befintliga ledningsnätet. Vid ett 20-årsregn visar beräkningarna också att flödena minskar, till lägre nivåer som är lägre än i den nuvarande situationen. Detta innebär att flödena nedströms inte bedöms öka i och med exploateringen. 9 SLUTSATSER Om planområdet utformas enligt föreslagna åtgärder bedöms det finnas goda möjligheter för att skapa en långsiktig hållbar dagvatten- och skyfallshantering inom planområdet. Med föreslagen dagvattenhantering kommer dagvattenflöden i planerad situation att reduceras och fördröjas för att skapa en jämnare belastning på dagvattensystemet. Utredningen föreslår växtbäddar med en total fördröjningsvolym på 57 m3, vilket uppfyller fördröjningskravet på 20 mm och uppfyller kravet om att en mer långtgående rening än sedimentation ska ske. De grova föroreningsberäkningarna visar på möjligheter att minska föroreningsbelastningen från planområdet genom föreslagen dagvattenhantering för samtliga undersökta ämnen, vilket innebär att en nybyggnation inom fastigheten inte kommer att försämra förutsättningarna att uppfylla MKN för både det tekniska och ytliga avrinningsområdet. Flödena beräknas minska i planerad situation efter fördröjning jämfört med befintlig situation och belastningen på ledningsnätet bedöms därmed inte öka i och med planerad exploatering. 9.1 BEHOV AV VIDARE UTREDNING • Säkerställa att vatten från området når föreslagna dagvattenåtgärderna, antingen genom höjdsättning eller via brunnar eller ledningar. Höjdsättningen sker i ett senare skede. • Kontakt behöver tas med VA-huvudman för att säkerställa att föreslagen anslutning till dagvattennätet är godtagbart. • Utifrån resultat från PM geoteknik och PM markmiljö görs bedömningen att växtbäddarna kan anläggas med föreslaget djup och öppen botten. Skulle ny information kring föroreningar eller grundvattennivåer uppdagas kan utformningen komma att behöva revideras. 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 43 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 10 REFERENSER Länsstyrelsen Stockholm. (2025). LsTAB Länskarta Stockholms län. Hämtat från https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=d1b3761e5e944f129a698acc7e7ed183 Länsstyrelserna. (2025). EBH-kartan. Hämtat från https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=ed0d3fde3cc9479f9688c2b2969fd38c Regeringskansliet. (2023). Sverige står bakom EU-lagförslag om stopp för användning av PFAS-ämnen. Hämtat från https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/02/sverige-star-bakom-eu- lagforslag-om-stopp-for-anvandning-av-pfas-amnen/ ScalgoLive. (2025). Hämtat från https://scalgo.com/sv/ SGU. (2025). SGU karttjänst. SMHI. (2016). Vattenwebb. Hämtat från https://vattenwebb.smhi.se/modelarea/ Stockholm stad. (2015). Dagvattenstrategi - Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering. Stockholm stad. (2016). Dagvattenhantering Åtgärdsnivån. Stockholm stad. Stockholm stad. (2024). Miljöbarometern - Magelungen. Stockholm stad. (2025). Bygg-och plantjänsten. Hämtat från https://etjanster.stockholm.se/byggochplantjansten/pagaende-planarbete/sok-via-karta Treeline. (2025). PM Geoteknik. Viken. (2025). Översiktlig miljöteknisk markundersökning inför framtagning av ny detaljplan inom fastigheten Julpsalmen 4 i stadsdelen Liseberg i Stockholms stad. VISS. (2025). Hämtat från https://viss.lansstyrelsen.se/ 10380991 • Liseberg, Julpsalmen 4 DVU | 44 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande konsultbolag och rådgivare inom samhällsutveckling. Vi utvecklar allt ifrån städer och transportsystem till vattenförsörjning och höga hus. Med 67 000 medarbetare i över 40 länder samlar vi experter inom analys och teknik, för att framtidssäkra världen. I Sverige har vi omkring 4 000 medarbetare. Tillsammans med våra kunder tar vi fram innovativa lösningar för en mänsklig, trygg och välfungerande morgondag. Vi planerar, projekterar, designar och projektleder olika uppdrag inom transport och infrastruktur, fastigheter och byggnader, hållbarhet och miljö, energi och industri samt urban utveckling. Så tar vi ansvar för framtiden. WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: +46 10-722 50 00 Org nr: 556057-4880 wsp.com 10210-3202 rnD ,21-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Fastighetsförteckning samråd.pdf] Stadsbyggnadskontoret Fastighetsförteckning Dnr 2023-01201 Planskede Sida 1 (4) 2026-02-19 Detaljplan för del av fastigheten Julpsalmen 4 i stadsdelen Liseberg Fastighet, område etc Ägarens eller rättighetshavarens Övrigt namn och adress Fastigheter inom planområdet Julpsalmen 4 Föreningen Blomsterfonden Tomträttshavare Box 11091 100 61 Stockholm Fastigheter utanför planområdet Julbocken 1 Martorell, Nanna Emilie Stjärngossevägen 102 125 35 Älvsjö Julbocken 24 Daher, Hanna Sylvestergatan 51 125 71 Älvsjö Julbocken 24 Daher, Vivianne Sylvestergatan 51 125 71 Älvsjö Julbocken 25 Callenberg, Louise Sylvestergatan 49 125 71 Älvsjö Julbocken 25 Nordkvist, Daniel Sylvestergatan 49 125 71 Älvsjö Julbocken 27 Könberg, Anna Fackelvägen 18 125 35 Älvsjö Julbocken 27 Könberg, Kjell Erik Fackelvägen 18 125 35 Älvsjö Julljuset 8 Ekman, Josef Stjärngossevägen 101 125 35 Älvsjö Julljuset 8 Ekman, Erika Stjärngossevägen 101 125 35 Älvsjö Julmusten 2 Dudel, Ulrich Sylvestergatan 57 125 71 Älvsjö 10210-3202 rnD ,81-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,nhawS rannuG - tnemukod tnäkdoG Stadsbyggnadskontoret Fastighetsförteckning Dnr 2023-01201 Planskede Sida 2 (4) 2026-02-19 Fastighet, område etc Ägarens eller rättighetshavarens Övrigt namn och adress Julmusten 5 Östlund, Anna Sylvestergatan 55 125 71 Älvsjö Julmusten 5 Östlund, Jacob Sylvestergatan 55 125 71 Älvsjö Julmusten 6 Strobl, Andreas Ottesångsvägen 103 125 35 Älvsjö Julmusten 6 Strobl, Jessica Ottesångsvägen 103 125 35 Älvsjö Julpsalmen 33 Lundberg, Catarina Lisebergsvägen 19 125 35 Älvsjö Julpsalmen 33 Lossmann, Joel Michel Lisebergsvägen 19 125 35 Älvsjö Julpsalmen 34 Hammarlund, Jennifer Lisebergsvägen 21 125 35 Älvsjö Julpsalmen 35 Sajfi, Adam Västra Vägen 7 C Lgh 1104 169 61 Solna Julpsalmen 35 Sajfi, Hind Lisebergsvägen 23 125 35 Älvsjö Julpsalmen 36 Krume, Peter Lisebergsvägen 25 125 35 Älvsjö Julpsalmen 37 Lundgren, Gabriella Lisebergsvägen 27 125 35 Älvsjö Julpsalmen 37 Petersson, Marcus Lisebergsvägen 27 125 35 Älvsjö Julpsalmen 38 Hällgren, Sanna Lisebergsvägen 29 125 35 Älvsjö Julpsalmen 38 Engqvist, Robin Lisebergsvägen 29 125 35 Älvsjö 10210-3202 rnD ,81-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,nhawS rannuG - tnemukod tnäkdoG Stadsbyggnadskontoret Fastighetsförteckning Dnr 2023-01201 Planskede Sida 3 (4) 2026-02-19 Fastighet, område etc Ägarens eller rättighetshavarens Övrigt namn och adress Julpsalmen 39 Elfvén, Eva Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Julpsalmen 39 Scherdin, Mikael Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Julpsalmen 40 Blystedt, Martin Lisebergsvägen 33 125 35 Älvsjö Julpsalmen 40 Blystedt, Josefin Uranusvägen 7 291 70 Kristianstad Julpsalmen 41 Svensson, Lennart Operettgränd 4 175 56 Järfälla Julpsalmen 41 Svensson, Åsa Operettgränd 4 175 56 Järfälla Julpsalmen 42 Rosenblad, Anton Lisebergsvägen 37 125 35 Älvsjö Julpsalmen 42 Frick Rosenblad, Johanna Lisebergsvägen 37 125 35 Älvsjö Julpsalmen 43 Anemyr,Teresa Lisebergsvägen 39 125 35 Älvsjö Julpsalmen 43 Anemyr, Carl Lisebergsvägen 39 125 35 Älvsjö Julpsalmen 44 Heydari, Fahimeh Tomträttshavare Lisebergsvägen 41 125 35 Älvsjö Julpsalmen 44 Farzaneh, Behzad Tomträttshavare Lisebergsvägen 41 125 35 Älvsjö Julpsalmen 45 Lilja, Fanny Tomträttshavare Lisebergsvägen 43 125 35 Älvsjö Julpsalmen 45 Eriksson, Nils Tomträttshavare Lisebergsvägen 43 125 35 Älvsjö 10210-3202 rnD ,81-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,nhawS rannuG - tnemukod tnäkdoG Stadsbyggnadskontoret Fastighetsförteckning Dnr 2023-01201 Planskede Sida 4 (4) 2026-02-19 Fastighet, område etc Ägarens eller rättighetshavarens Övrigt namn och adress Julpsalmen 46 Age, Anders Lisebergsvägen 45 125 35 Älvsjö Julpsalmen 46 Age, Malin Lisebergsvägen 45 125 35 Älvsjö Julpsalmen 49 Stockholms kommun Västberga 1:1 Exploateringskontoret Box 8189 104 20 Stockholm Rättigheter utanför planområdet Till förmån för: Stockholms kommun Servitut, tunnel Solberga 4:1 Exploateringskontoret Belastar Julpsalmen 4 Box 8189 Akt: 0180K-2005-13532.1 104 20 Stockholm Ellevio AB Ledningsrätt, starkström Box 24207 Belastar Julpsalmen 4 104 51 Stockholm Akt: 0180K-2007-13834.1 Anmärkningar: Så långt som kunnat utredas belastas inte planområdet av andra servitut eller rättigheter än de som finns i förteckningen ovan. För tomträtter upplåtna av Stockholms kommun redovisas endast tomträttshavaren. Är tomträtten upplåten av någon annan redovisas både lagfaren ägare och tomträttshavaren. Uppgifter om ägare m.m. grundar sig på utdrag ur fastighetsregistret 2026-02-16. Fastighetsförteckningen upprättad av Gunnar Swahn Kartingenjör 10210-3202 rnD ,81-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,nhawS rannuG - tnemukod tnäkdoG --- [Alla Bilagor Översiktlig miljöteknisk markundersökning.pdf] BILAGA 1 Situationsplan 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2.1 Fältprotokoll jord Projektnamn Julpsalmen 4 Liseberg MU Beställare Blomsterfonden Projektnummer 25031 Fastighet Julpsalmen 4, Liseberg Projektledare S.Mancini Koordinater Geoteknisk benämning Prov- Provtagnings- Laboratorie- Provtagnings- Anmärkningar / Markyta Djup (m) Provtyp Torrt/blött Uttaget prov Väder beteckning datum analys metod Fältobservationer 4:e 3:e 2:a 1:a inkl. 25VM01 2025-03-27 Gräs 0-0,2 st gr sa F mu Jord Torrt Ja Ja Handgrävd Ingen anmärkning mulet 5 grader 25VM02 2025-03-27 Gräs 0-0,2 st gr sa F mu Jord Torrt Ja Ja Handgrävd Ingen anmärkning mulet 5 grader 25VM03 2025-03-27 Gräs 0-0,2 st gr sa F mu Jord Torrt Ja Ja Handgrävd Ingen anmärkning mulet 5 grader 25VM04 2025-03-27 Gräs 0-0,2 st gr sa F mu Jord Torrt Ja Ja Handgrävd Ingen anmärkning mulet 5 grader 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Projektnamn: Julpsalmen 4 Liseberg MU Projektnummer: 25031 Bilaga 2.2 Fältprotokoll grundvatten Projektnamn Julpsalmen 4 Liseberg MU Beställare Blomsterfonden Projektnummer 25031 Anläggning och adress Projektledare Sara Mancini Fastighet Julpsalmen 4, Liseberg Rörbeteckning 25TL002 Lokalisering Älvsjö Koordinater (xyz) Installation Nivåmätning YSI Datum 2025-04-01 Datum / Tidpunkt 2025-04-07 Temp. Borrentreprenör AFRY Djup till fri fas (m.u.r.ök.) mbars Maskinutrustning - Djup till grundvatten (m.u.r.ök.) 1,91 DO% Borrmetod / Borrdiameter (mm) Skruvborr, 80 mm Rörets totaldjup (m.u.r.ök.) 3 DO mg/l Rörets innerdiameter (mm) 41 Vattenkolonnhöjd (m) 1,09 SPC us/cm Rörmaterial PEH Beräknad rörvolym (L) 1,4 C us/cm Dexel (material, låst/olåst) Nej Utrustning Ljud o ljus lod pH Rörets överkant (m.u.my. / m.ö.my) 0,58 ORP mV Anmärkningar / fältobservationer Rörets totaldjup (m.u.r.ök.) 3 (färg, lukt, turbiditet, tillrinning) Filtersektion (m.u.r.ök.) 2-3 Bentonit (m.u.r.ök.) 1-1,5 Filtersand (m.u.r.ök.) 1,5-3 Volym (cylinder): Renspumpning totalvolym (L) - V 2 =𝜋𝜋∗𝑟𝑟 ∗ℎ Provtagare HL Temperatur (°C) / Väderlek Mulet Omsättningspumpning Provtagning Datum / Starttid / Sluttid 20250407/12:35/13.45 Datum / Starttid / Sluttid 20250407/13,10/13:15 Grundvattennivå (m.u.r.ök.) vid start / slut 1,91 Grundvattennivå (m.u.r.ök.) vid start / slut 2,73/2,90 Intag (m.u.r.ök.) 2,6-2,9 Intag (m.u.r.ök.) 2,9 Totalvolym (L) 2 Metaller (10 inkl. Hg) BTEX, alifater, aromatePAH16 Pumphastighet (L/min) Analysparametrar dålig tillrinning, pumpar torrt efter cirka 1,5l. Anmärkningar / fältobservationer På cirka 20 min återhämtar sig vattnet till Anmärkningar / fältobservationer gul ton på vattnet. (färg, lukt, turbiditet, tillrinning) 1,73. gul ton på på vattnet under hela (färg, lukt, turbiditet, tillrinning) pumpningen. Utrustning Utrustning Peristaltisk pump 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Projektnummer: 25031 Projektnamn : Julpsalmen 4 Liseberg MU Bilaga 3.1 - Analysresultat jord Parameter su T b o s r ta r- ns f G ör lö lu d s - t be T rä O k C nat > A C li 5 fa - t C e 8 r > A C l 8 ifa -C te 1 r 0 >C A 1 lif 0 a - t C e 1 r 2 >C A 1 li 2 fa - t C e 1 r 6 > A C l 5 if - a C te 1 r 6 >C A 1 lif 6 a - t C e 3 r 5 A >C ro 8 m -C at 1 e 0 r > A C ro 1 m 0- a C t 1 e 6 r > A C ro 1 m 6- a C t 3 e 5 r Bensen Toluen EtylbensenM/P/O-Xylen PAH-L PAH-M PAH-H Arsenik Barium Bly Kadmium Kobolt Koppar Krom Kvicksilver Nickel Vanadin Zink Klass MRR Enhet % % TS % TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TSmg/kg TSmg/kg TS mg/kg TS mg/kg TSmg/kg TSmg/kg TSmg/kg TSmg/kg TSmg/kg TSmg/kg TSmg/kg TSmg/kg TSmg/kg TS mg/kg TS mg/kg TSmg/kg TSmg/kg TS MRR (1) -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- 0,6 2 0,5 10 -- 20 0,2 -- 40 40 0,1 35 -- 120 1 >MRR KM (2) -- -- -- 25 25 100 100 100 100 10 3 10 0,012 10 10 10 3 3,5 1 10 200 50 0,8 15 80 80 0,25 40 100 250 2 Riktvärden MKM (2) -- -- -- 150 120 500 500 500 1 000 50 15 30 0,04 40 50 50 15 20 10 25 300 180 12 35 200 150 2,5 120 200 500 3 PSRV (6) FA (3) -- -- -- 700 700 1 000 10 000 -- 10 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 50 1 000 50 000 2 500 1 000 1 000 2 500 10 000 50 1 000 10 000 2 500 4 Laboratoriets Provtagnings- Prov- Provtagnings- provnummer datum beteckning djup 177-2025-03280298 2025-03-27 25VM01_0-0,2 0-0,2 78,5 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 <10 <4,0 <0,90 <0,50 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <0,045 0,11 0,14 5,1 53 26 0,24 7,4 17 25 0,035 20 33 100 1 >MRR 177-2025-03280300 2025-03-27 25VM02_0-0,2 0-0,2 78 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 17 <4,0 <0,90 <0,50 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <0,045 0,092 0,13 3,9 61 28 0,22 8,2 18 27 0,019 18 36 170 1 >MRR 177-2025-03280301 2025-03-27 25VM03_0-0,2 0-0,2 78,5 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 10 <4,0 <0,90 <0,50 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <0,045 <0,075 <0,11 3,7 45 22 0,22 6,5 16 25 0,03 17 32 89 1 >MRR 177-2025-03280302 2025-03-27 25VM04_0-0,2 0-0,2 78,7 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 13 <4,0 <0,90 <0,50 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <0,045 <0,075 <0,11 2,8 33 17 <0,20 4,6 12 17 0,027 9,6 24 64 1 177-2025-04040587 2025-04-01 25TL002 0,6-1 0,6-1 66,4 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 <10 <4,0 <0,90 <0,50 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <0,045 <0,075 <0,11 <2,8 32 17 <0,20 4,2 12 20 0,027 11 26 30 1 177-2025-04040588 2025-04-01 25TL002 1-1,5 1-1,5 84,3 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 <10 <4,0 <0,90 <0,50 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <0,045 <0,075 <0,11 <2,2 20 5,1 <0,20 3,2 16 22 <0,011 8,8 16 20 1 177-2025-04040589 2025-04-01 25TL004 0,4-0,6 0,4-0,6 72,1 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 13 <4,0 <0,90 <0,50 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <0,045 <0,075 <0,11 <2,5 16 13 <0,20 3 8,2 24 0,049 6,5 34 29 1 177-2025-04040590 2025-04-01 25TL004 0,6-1 0,6-1 78,7 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 11 <4,0 <0,90 <0,50 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <0,045 <0,075 <0,11 <2,3 7,9 5,9 <0,20 2,5 4,8 15 <0,012 5,2 19 20 1 177-2025-04040591 2025-04-01 25TL006 0,3-0,6 0,3-0,6 83 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 <10 <4,0 <0,90 <0,50 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <0,045 <0,075 <0,11 <2,2 11 8,4 <0,20 3,5 10 17 0,02 8,4 20 36 1 177-2025-04040592 2025-04-01 25TL006 0,6-1 0,6-1 82,4 <5,0 <3,0 <5,0 <5,0 <9,0 <10 <4,0 <0,90 <0,50 <0,0035 <0,10 <0,10 <0,10 <0,045 <0,075 <0,11 <2,2 13 5,7 <0,20 3 7,4 11 <0,011 6,6 17 24 1 Sida 1 av 1 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Projekt: Julpsalmen 4 Liseberg MU Projektnumemr: 25031 Bilaga 3.2 - Sammanställning av analysresultat för grundvatten SGU Bedömningsgrunder för grundvatten, 2024 (1) Miljökvalitetsnormer, grundvatten (4) Petroleumkolväten (6) Provnummer 177-2025-04081040 Provtagnings Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Vattenmyndigheternas SPI, 2010 2025-04-07 Vattenmyndigheternas dag beslutade "utgångspunkt beslutade och gällande för vända trend". Följer i riktvärden. Följer i de de flesta fall SGU FS flesta fall SGU FS 2013:2. 2013:2. Ingen/obetydlig Medelhög Mycket hög GV Dricks- Provets Ämne Enhet Liten påverkan Hög påverkan GV Ånga GV Ytvatten GV Våtmark 25TL002 påverkan påverkan påverkan vatten märkning Järn mg/l Arsenik mg/l <0,001 0,001–0,002 0,002–0,005 0,005–0,010 ≥0,010 0,01 0,005 0,0019 Barium mg/l 0,044 Bly mg/l <0,0005 0,0005–0,002 0,002–0,005 0,005–0,0010 ≥0,001 0,01 0,002 0,005 0,05 0,5 0,0003 Kadmium mg/l <0,00005 0,00005–0,0001 0,0001–0,0005 0,0005–0,001 ≥0,001 0,005 0,001 0,000095 Koppar mg/l <0,005 0,005–0,01 0,01–0,1 0,1–0,5 ≥0,5 2 1 0,017 Krom mg/l <0,0005 0,0005–0,005 0,005–0,01 0,010–0,025 ≥0,025 0,05 0,01 0,012 Kvicksilver mg/l <0,000001 0,000001–0,00001 0,00001–0,00005 0,00005–0,0005 ≥0,0005 0,001 0,0005 <0,0001 Nickel mg/l <0,0005 0,0005–0,002 0,002–0,010 0,010–0,020 ≥0,020 0,02 0,01 0,024 Vanadin mg/l 0,00091 Zink mg/l <0,005 0,005–0,01 0,01–0,1 0,1–0,5 ≥0,5 0,026 Tenn mg/l PAH-L µg/l <0,001 0,001–0,01 0,01–0,5 0,5–10 ≥10 10 2000 120 40 <0,015 PAH-M µg/l <0,001 0,001–0,01 0,01–0,1 0,1–2 ≥2 2 10 5 15 0,043 PAH-H µg/l <0,001 0,001–0,005 0,005–0,01 0,01–0,1 ≥0,1 0,05 300 0,5 3 <0,040 Antracen µg/l Fluoranten µg/l Bens(a)pyren µg/l <0,0005 0,0005-0,001 0,001-0,002 0,002-0,01 ≥0,01 <0,010 Bensen mg/l <0,00002 0,00002–0,0001 0,0001–0,0002 0,0002–0,001 ≥0,001 0,0005 0,05 0,5 1 <0,00050 Toluen mg/l <0,0001 0,0001–0,001 0,001–0,005 0,005–0,040 ≥0,040 0,04 7 5 2 <0,0010 Etylbensen mg/l 0,03 6 0,5 0,7 <0,0010 Xylen mg/l 0,25 3 0,5 1 <0,0010 Alifater >C5-C8 mg/l 0,1 3 0,3 0,15 <0,020 Alifater >C8-C10 mg/l 0,1 0,1 0,15 1 <0,020 Alifater >C10-C12 mg/l 0,1 0,025 0,3 1 <0,010 Alifater >C12-C16 mg/l 0,1 3 1 <0,010 Alifater >C16-C35 mg/l 0,1 3 1 0,063 Alifater >C5-C35 µg/l - aromater >C8-C10 mg/l 0,07 0,8 0,5 0,15 <0,010 aromater >C10-C16 µg/l 10 10000 120 15 <1,0 aromater >C16-C35 µg/l 2 25000 5 15 <0,50 1: SGU Bedömningsgrunder, 2024 4: SGU FS 2023:1. SGU förslag till enerella tröskelvärden för grundvattenförekomster. Detta utgör underlag för Vattenmyndighetens beslut om tröskelvärden i slutet av nuvarande förvaltningscykel (beslut tas ca 2027). I vissa enskilda fall finns förekomstspecifika tröskelvärden beslutade som inte följer de generella riktvärdena från SGU-FS 2013:2,se fastställda miljökvalitetsnormder för grundvatten; https://www.vattenmyndigheterna.se/vattenforvaltning/miljokvalitetsnormer-for-vatten.html. Fram till dess gäller de beslutade riktvärdena för grundvatten enligt SGU-FS 2013:1. 6: Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutets branschspecifika riktvärden för grundvatten vid bensinstationer och dieselanläggningar (SPBI, 2011). 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI BILAGA 4.0 Analysrapporter Eurofins 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Viken Miljökonsult AB AR-25-SL-065565-02 Sara Mancini Varvsgatan 10 EUSELI2-01422972 871 45 HÄRNÖSAND Kundnummer: SL7653342 Uppdragsmärkn. 25031 Analysrapport Provnummer: 177-2025-03280301 Djup (m)** 0-0,2 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-03-27 Matris: Jord Provtagare** Sara Mancini Provet ankom: 2025-03-28 Utskriftsdatum: 2025-04-02 Analyserna påbörjades: 2025-03-28 Provmärkning: 25VM03_0-0,2 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 78.5 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-065565-02 EUSELI2-01422972 Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 ospec a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As 3.7 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 45 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 22 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd 0.22 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-065565-02 EUSELI2-01422972 Kobolt Co 6.5 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 16 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 25 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.030 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 17 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 32 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 89 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Rapportkommentar: Ersätter tidigare utskickad rapport med samma provnummer. Orsak till ny rapport(AR-25-SL-065565-02):Korrigerad provpunkt. Malin Bringsved, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Viken Miljökonsult AB AR-25-SL-065566-02 Sara Mancini Varvsgatan 10 EUSELI2-01422972 871 45 HÄRNÖSAND Kundnummer: SL7653342 Uppdragsmärkn. 25031 Analysrapport Provnummer: 177-2025-03280302 Djup (m)** 0-0,2 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-03-27 Matris: Jord Provtagare** Sara Mancini Provet ankom: 2025-03-28 Utskriftsdatum: 2025-04-02 Analyserna påbörjades: 2025-03-28 Provmärkning: 25VM04_0-0,2 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 78.7 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 13 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-065566-02 EUSELI2-01422972 Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 ospec a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As 2.8 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 33 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 17 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-065566-02 EUSELI2-01422972 Kobolt Co 4.6 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 12 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 17 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.027 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 9.6 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 24 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 64 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Rapportkommentar: Ersätter tidigare utskickad rapport med samma provnummer. Orsak till ny rapport(AR-25-SL-065566-02):Korrigerad provpunkt. Malin Bringsved, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Viken Miljökonsult AB AR-25-SL-065208-02 Sara Mancini Varvsgatan 10 EUSELI2-01422972 871 45 HÄRNÖSAND Kundnummer: SL7653342 Uppdragsmärkn. 25031 Analysrapport Provnummer: 177-2025-03280298 Djup (m)** 0-0,2 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-03-27 Matris: Jord Provtagare** Sara Mancini Provet ankom: 2025-03-28 Utskriftsdatum: 2025-04-02 Analyserna påbörjades: 2025-03-28 Provmärkning: 25VM01_0-0,2 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 78.5 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-065208-02 EUSELI2-01422972 Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten 0.050 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten 0.034 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH 0.13 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH 0.17 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 0.29 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As 5.1 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 53 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 26 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd 0.24 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-065208-02 EUSELI2-01422972 Kobolt Co 7.4 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 17 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 25 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.035 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 33 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 100 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Rapportkommentar: Ersätter tidigare utskickad rapport med samma provnummer. Orsak till ny rapport(AR-25-SL-065208-02):Korrigerad provpunkt. Malin Bringsved, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Viken Miljökonsult AB AR-25-SL-065212-02 Sara Mancini Varvsgatan 10 EUSELI2-01422972 871 45 HÄRNÖSAND Kundnummer: SL7653342 Uppdragsmärkn. 25031 Analysrapport Provnummer: 177-2025-03280300 Djup (m)** 0-0,2 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-03-27 Matris: Jord Provtagare** Sara Mancini Provet ankom: 2025-03-28 Utskriftsdatum: 2025-04-02 Analyserna påbörjades: 2025-03-28 Provmärkning: 25VM02_0-0,2 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 78.0 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 17 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-065212-02 EUSELI2-01422972 Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 ospec a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten 0.040 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten 0.032 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.092 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt 0.13 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH 0.12 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH 0.15 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 0.27 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As 3.9 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 61 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 28 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd 0.22 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-065212-02 EUSELI2-01422972 Kobolt Co 8.2 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 18 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 27 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.019 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 18 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 36 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 170 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Rapportkommentar: Ersätter tidigare utskickad rapport med samma provnummer. Orsak till ny rapport(AR-25-SL-065212-02):Korrigerad provpunkt. Malin Bringsved, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Viken Miljökonsult AB AR-25-SL-071507-01 Sara Mancini Varvsgatan 10 EUSELI2-01426431 871 45 HÄRNÖSAND Kundnummer: SL7653342 Uppdragsmärkn. 25031 Analysrapport Provnummer: 177-2025-04040587 Djup (m)** 0,6-1 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-04-01 Matris: Jord Provtagare** AFRY Provet ankom: 2025-04-04 Utskriftsdatum: 2025-04-08 Analyserna påbörjades: 2025-04-04 Provmärkning: 25TL002 0,6-1 Provtagningsplats: Sara Åkerblom Mancini Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 66.4 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-071507-01 EUSELI2-01426431 Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As < 2.8 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 32 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 17 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-071507-01 EUSELI2-01426431 Kobolt Co 4.2 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 12 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.027 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 11 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 26 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 30 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: joakim (joakim@vikenmiljo.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Viken Miljökonsult AB AR-25-SL-071535-01 Sara Mancini Varvsgatan 10 EUSELI2-01426431 871 45 HÄRNÖSAND Kundnummer: SL7653342 Uppdragsmärkn. 25031 Analysrapport Provnummer: 177-2025-04040591 Djup (m)** 0,3-0,6 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-04-01 Matris: Jord Provtagare** AFRY Provet ankom: 2025-04-04 Utskriftsdatum: 2025-04-08 Analyserna påbörjades: 2025-04-04 Provmärkning: 25TL006 0,3-0,6 Provtagningsplats: Sara Åkerblom Mancini Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 83.0 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-071535-01 EUSELI2-01426431 Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As < 2.2 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 11 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 8.4 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-071535-01 EUSELI2-01426431 Kobolt Co 3.5 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 10 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 17 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.020 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 8.4 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 36 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: joakim (joakim@vikenmiljo.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Viken Miljökonsult AB AR-25-SL-071534-01 Sara Mancini Varvsgatan 10 EUSELI2-01426431 871 45 HÄRNÖSAND Kundnummer: SL7653342 Uppdragsmärkn. 25031 Analysrapport Provnummer: 177-2025-04040589 Djup (m)** 0,4-0,6 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-04-01 Matris: Jord Provtagare** AFRY Provet ankom: 2025-04-04 Utskriftsdatum: 2025-04-08 Analyserna påbörjades: 2025-04-04 Provmärkning: 25TL004 0,4-0,6 Provtagningsplats: Sara Åkerblom Mancini Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 72.1 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 13 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-071534-01 EUSELI2-01426431 Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 ospec a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As < 2.5 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 16 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 13 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-071534-01 EUSELI2-01426431 Kobolt Co 3.0 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 8.2 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 24 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.049 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 6.5 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 34 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 29 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: joakim (joakim@vikenmiljo.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Viken Miljökonsult AB AR-25-SL-071510-01 Sara Mancini Varvsgatan 10 EUSELI2-01426431 871 45 HÄRNÖSAND Kundnummer: SL7653342 Uppdragsmärkn. 25031 Analysrapport Provnummer: 177-2025-04040592 Djup (m)** 0,6-1 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-04-01 Matris: Jord Provtagare** AFRY Provet ankom: 2025-04-04 Utskriftsdatum: 2025-04-08 Analyserna påbörjades: 2025-04-04 Provmärkning: 25TL006 0,6-1 Provtagningsplats: Sara Åkerblom Mancini Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 82.4 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-071510-01 EUSELI2-01426431 Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As < 2.2 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 13 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 5.7 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-071510-01 EUSELI2-01426431 Kobolt Co 3.0 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 7.4 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 11 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg < 0.011 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 6.6 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 17 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 24 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: joakim (joakim@vikenmiljo.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Viken Miljökonsult AB AR-25-SL-071486-01 Sara Mancini Varvsgatan 10 EUSELI2-01426431 871 45 HÄRNÖSAND Kundnummer: SL7653342 Uppdragsmärkn. 25031 Analysrapport Provnummer: 177-2025-04040590 Djup (m)** 0,6-1 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-04-01 Matris: Jord Provtagare** AFRY Provet ankom: 2025-04-04 Utskriftsdatum: 2025-04-08 Analyserna påbörjades: 2025-04-04 Provmärkning: 25TL004 0,6-1 Provtagningsplats: Sara Åkerblom Mancini Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 78.7 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 11 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-071486-01 EUSELI2-01426431 Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 ospec a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As < 2.3 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 7.9 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 5.9 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-071486-01 EUSELI2-01426431 Kobolt Co 2.5 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 4.8 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 15 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg < 0.012 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 5.2 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 19 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: joakim (joakim@vikenmiljo.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Viken Miljökonsult AB AR-25-SL-071509-01 Sara Mancini Varvsgatan 10 EUSELI2-01426431 871 45 HÄRNÖSAND Kundnummer: SL7653342 Uppdragsmärkn. 25031 Analysrapport Provnummer: 177-2025-04040588 Djup (m)** 1-1,5 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-04-01 Matris: Jord Provtagare** AFRY Provet ankom: 2025-04-04 Utskriftsdatum: 2025-04-08 Analyserna påbörjades: 2025-04-04 Provmärkning: 25TL002 1-1,5 Provtagningsplats: Sara Åkerblom Mancini Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 84.3 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% Internal Method EPA a) 5021;LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-071509-01 EUSELI2-01426431 Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts SIS: TK 535 N 012 a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Arsenik As < 2.2 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 5.1 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-071509-01 EUSELI2-01426431 Kobolt Co 3.2 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 16 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 22 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg < 0.011 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 8.8 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 16 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: joakim (joakim@vikenmiljo.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Viken Miljökonsult AB AR-25-SL-073581-01 Hanna Larsson Varvsgatan 10 EUSELI2-01427627 871 45 HÄRNÖSAND Kundnummer: SL7653342 Uppdragsmärkn. Hanna Larsson Analysrapport Provnummer: 177-2025-04081040 Ankomsttemp °C Kem 13 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-04-07 Matris: Grundvatten Provtagare** HL Provet ankom: 2025-04-08 Utskriftsdatum: 2025-04-10 Analyserna påbörjades: 2025-04-08 Provmärkning: 25TL002 Provtagningsplats: Sara Åkerblom Mancini Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Bensen < 0.00050 mg/l 30% Internal Method, a) LidMiljö.0A.01.09 Toluen < 0.0010 mg/l 35% Internal Method, a) LidMiljö.0A.01.09 Etylbensen < 0.0010 mg/l 30% Internal Method, a) LidMiljö.0A.01.09 M/P/O-Xylen < 0.0010 mg/l 35% Internal Method, a) LidMiljö.0A.01.09 Summa TEX < 0.0020 mg/l Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 0.020 mg/l 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 0.020 mg/l 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 <0.010 mg/l 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C12 < 0.020 mg/l SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 <0.010 mg/l 30% SPI 2011 a) Alifater >C16-C35 0.063 mg/l 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C12-C35 0.063 mg/l SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 0.010 mg/l 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 <1.0 µg/l 30% SPI 2011 a) Aromater >C16-C35 summa < 0.50 µg/l SIS TK 535N 012 mod. a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-073581-01 EUSELI2-01427627 Metylkrysener/benzo(a)antracener <0.50 µg/l 35% SIS TK 535N 012 mod. a) Metylpyren/fluorantener <0.50 µg/l 35% SIS TK 535N 012 mod. a) Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Ospec a)* Bens(a)antracen <0.010 µg/l 35% SPI 2011 a) Krysen <0.010 µg/l 35% SPI 2011 a) Benso(b,k)fluoranten <0.020 µg/l 35% SPI 2011 a) Benso(a)pyren <0.010 µg/l 40% SPI 2011 a) Indeno(1,2,3-cd)pyren <0.010 µg/l 45% SPI 2011 a) Dibens(a,h)antracen <0.010 µg/l 40% SPI 2011 a) Naftalen <0.010 µg/l 30% SPI 2011 a) Acenaftylen <0.010 µg/l 30% SPI 2011 a) Acenaften <0.010 µg/l 30% SPI 2011 a) Fluoren <0.010 µg/l 30% SPI 2011 a) Fenantren 0.023 µg/l 30% SPI 2011 a) Antracen <0.010 µg/l 30% SPI 2011 a) Fluoranten <0.010 µg/l 30% SPI 2011 a) Pyren <0.010 µg/l 30% SPI 2011 a) Benso(g,h,i)perylen <0.010 µg/l 45% SPI 2011 a) Summa cancerogena PAH < 0.035 µg/l SPI 2011 a) Summa övriga PAH 0.063 µg/l SPI 2011 a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.015 µg/l SPI 2011 a) Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.043 µg/l SPI 2011 a) Summa PAH med hög molekylvikt < 0.040 µg/l SPI 2011 a) Arsenik As (filtrerat) 0.0019 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Barium Ba (filtrerat) 0.044 mg/l 25% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Bly Pb (filtrerat) 0.00030 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Kadmium Cd (filtrerat) 0.000095 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Kobolt Co (filtrerat) 0.012 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Koppar Cu (filtrerat) 0.017 mg/l 25% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Krom Cr (filtrerat) 0.012 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Kvicksilver Hg (filtrerat) < 0.00010 mg/l 25% SS-EN ISO 17852:2008 mod a) Nickel Ni (filtrerat) 0.024 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Vanadin V (filtrerat) 0.00091 mg/l 20% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Zink Zn (filtrerat) 0.026 mg/l 25% SS-EN ISO 17294-2:2023. a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AR-25-SL-073581-01 EUSELI2-01427627 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: Joakim (Joakim@vikenmiljo.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Viken Miljökonsult AB AR-25-SL-095620-01 Sara Mancini Varvsgatan 10 EUSELI2-01431242 871 45 HÄRNÖSAND Kundnummer: SL7653342 Uppdragsmärkn. 25031 Analysrapport Provnummer: 177-2025-04150959 Djup (m)** 0,7-3,5 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-04-02 Matris: Övrigt fast material Provtagare** AFRY Provet ankom: 2025-04-15 Utskriftsdatum: 2025-05-08 Analyserna påbörjades: 2025-04-15 Provmärkning: 25TL003 Borrkax Provtagningsplats: Sara Åkerblom Mancini Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref NAG-pH 4.5 ARD Test Handbook, Project a)* P387A, 2002 Konduktivitet 13.4 mS/m ARD Test Handbook, Project a)* P387A, 2002 NAG pH 4.5 Utgår Kg H2SO4/ton ARD Test Handbook, Project a)* P387A, 2002 NAG pH 7.0 1.1 Kg H2SO4/ton ARD Test Handbook, Project a)* P387A, 2002 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Finland (Jyväskylä), FINLAND, SFS-EN ISO/IEC 17025:2017 FINAS T039 Kopia till: joakim (joakim@vikenmiljo.se) Julia Josefsson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 1 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Viken Miljökonsult AB AR-25-SL-095622-01 Sara Mancini Varvsgatan 10 EUSELI2-01431242 871 45 HÄRNÖSAND Kundnummer: SL7653342 Uppdragsmärkn. 25031 Analysrapport Provnummer: 177-2025-04150962 Djup (m)** 0,5-4,1 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-04-02 Matris: Övrigt fast material Provtagare** AFRY Provet ankom: 2025-04-15 Utskriftsdatum: 2025-05-08 Analyserna påbörjades: 2025-04-15 Provmärkning: 25TL007 Borrkax Provtagningsplats: Sara Åkerblom Mancini Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref NAG-pH 3.7 ARD Test Handbook, Project a)* P387A, 2002 Konduktivitet 21.5 mS/m ARD Test Handbook, Project a)* P387A, 2002 NAG pH 4.5 1.3 Kg H2SO4/ton ARD Test Handbook, Project a)* P387A, 2002 NAG pH 7.0 2.7 Kg H2SO4/ton ARD Test Handbook, Project a)* P387A, 2002 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Finland (Jyväskylä), FINLAND, SFS-EN ISO/IEC 17025:2017 FINAS T039 Kopia till: joakim (joakim@vikenmiljo.se) Julia Josefsson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 1 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Viken Miljökonsult AB AR-25-SL-095621-01 Sara Mancini Varvsgatan 10 EUSELI2-01431242 871 45 HÄRNÖSAND Kundnummer: SL7653342 Uppdragsmärkn. 25031 Analysrapport Provnummer: 177-2025-04150961 Djup (m)** 0,7-3,2 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-04-02 Matris: Övrigt fast material Provtagare** AFRY Provet ankom: 2025-04-15 Utskriftsdatum: 2025-05-08 Analyserna påbörjades: 2025-04-15 Provmärkning: 25TL005 Borrkax Provtagningsplats: Sara Åkerblom Mancini Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref NAG-pH 6.9 ARD Test Handbook, Project a)* P387A, 2002 Konduktivitet 9.29 mS/m ARD Test Handbook, Project a)* P387A, 2002 NAG pH 4.5 Utgår Kg H2SO4/ton ARD Test Handbook, Project a)* P387A, 2002 NAG pH 7.0 0.27 Kg H2SO4/ton ARD Test Handbook, Project a)* P387A, 2002 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Finland (Jyväskylä), FINLAND, SFS-EN ISO/IEC 17025:2017 FINAS T039 Kopia till: joakim (joakim@vikenmiljo.se) Julia Josefsson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 1 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Viken Miljökonsult AB AR-25-SL-073667-02 Sara Mancini Varvsgatan 10 EUSELI2-01426445 871 45 HÄRNÖSAND Kundnummer: SL7653342 Uppdragsmärkn. 25031 Analysrapport Provnummer: 177-2025-04040618 Djup (m)** 0,5-4,1 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2025-04-02 Matris: Övrigt fast material Provtagare** AFRY Provet ankom: 2025-04-04 Utskriftsdatum: 2025-04-10 Analyserna påbörjades: 2025-04-04 Provmärkning: 25TL007 Borrkax Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Arkivering kyl max 4°C, 3 mån 1.0 b)* Provberedning krossning, malning 1.0 SS-EN 15002:2015 a)* Torrsubstans 99.5 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. b)* Svavel S (Kungsv.) 2200 mg/kg Ts 30% SS-EN ISO 54321:2021 b)* mod./SS-EN ISO 11885:2009 Arsenik As < 1.9 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Barium Ba 93 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Bly Pb 2.6 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Kobolt Co 13 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Koppar Cu 19 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Krom Cr 53 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg < 0.010 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 17852:2008mod Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 2 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-05-16, Dnr 2023-01201 AR-25-SL-073667-02 EUSELI2-01426445 Nickel Ni 23 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Vanadin V 62 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Zink Zn 63 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Biofuel & Energy Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1820 b) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Rapportkommentar: Ersätter tidigare utskickad rapport med samma provnummer. Orsak till ny rapport(AR-25-SL-073667-02):Plockat bort provtagningsplats. Kopia till: joakim (joakim@vikenmiljo.se) Julia Josefsson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * AR-003v63 Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 2 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [PM Brandskydd.pdf] Uppdragsnamn Liseberg vård- och omsorgsboende Uppdragsgivare Uppdragsnummer Datum Blomsterfonden 514072 2025-10-02 Handläggare Egenkontroll Internkontroll Kristin Andrée KAE 2025-10-02 LSS 2025-09-24 Grundläggande förutsättningar för brandskydd Inledning Blomsterfonden är tomträttshavare inom fastigheterna Julpsalmen 4, Julvörten 1, Julpsalmen 50 Liseberg Älvsjö i Stockholm. Inom fastigheterna finns idag ordinära bostäder för seniorer samt ett befintligt vård- och omsorgsboende. Blomsterfonden och Stadsbyggnadskontoret i Stockholm utreder möjligheten att uppföra ett nytt vård- och omsorgsboende genom en ändring av detaljplanen inom fastighet Julpsalmen 4 på en plats där det idag finns ordinära seniorbostäder. Bakgrund och omfattning En ny huskropp ska byggas i Älvsjö. Huskroppen är i 6 plan med ett entréplan som ligger i suterräng. På entréplan finns förråd, tvättstuga, personalutrymmen, miljörum, teknikutrymmen och sprinklercentral. Plan 2-5 vård- och omsorgsboende med boenderum och sällskapsrum. På plan 6 finns fysioterapi, mötesrum samt personalrum. I Plan- och Bygglagen (SFS 2010:900), PBL, 8 kap 4 § anges att byggnadsverk skall ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om bl.a. säkerhet i händelse av brand. Enligt tillhörande förordning (SFS 2011:338), PBF 3 kap. 8 § innebär ovanstående lagkrav att byggnadsverket skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt a0tt: 1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid, 2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas, 3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas, 4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och 5. räddningsmanskapets säkerhet vid brand beaktats. Dimensionerande förutsättningar utgår från Boverkets BFS 2024:7 Föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand i byggnad. Syfte Detta PM syftar till att beskriva grundläggande förutsättningar för brandskydd samt analysera framtaget planförslag inför samråd för att uppföra ett nytt vård- och omsorgsboende genom en ändring av detaljplanen inom fastighet Julpsalmen 4 på en plats där det idag finns ordinära seniorbostäder. Underlag Underlag till handlingen utgörs i huvudsak av: - Detaljplaneförslag framtaget inför samråd, daterat 2025-09-12 Uppdragsnamn: Liseberg Datum: 2025-10-02Uppdragsnummer: 514072 Sida: 1 av 6 10210-3202 rnD ,20-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Byggnadsklass Huskroppen har sex våningsplan ovan mark och ska utformas i byggnadsklass Bk1. Dessa kan dimensioneras med förenklad dimensionering enligt BBR. Möjlighet till utrymning vid brand Tillgång till utrymningsvägar Generellt skall lokaler där personer vistas mer än tillfälligt förses med två av varandra oberoende utrymningspassager varav minst en i varje plan. I bilaga A redovisas principer för utrymning. Avstånd för utrymning Gångavstånd till närmaste utrymningspassage ska inte överstiga 60 m (där 40 m tillåts som sammanfallande) i verksamhetsklass 5B utförd med automatisk sprinkleranläggning. Frångänglighet Blomsterfonden som bedriver verksamheten i byggnaden har meddelat att det inte är en tillgänglig arbetsplats men har krav på normal tillgänglighet. Skydd mot brandspridning mellan byggnader Byggnader ska utformas med tillfredställande skydd mot brandspridning mellan byggnader. Tillfredställande skydd erhålls om byggnader uppförs med ett avstånd som överstiger 8 meter. Om avståndet mellan byggnader är mindre än 8 m måste åtgärder vidtas för att förhindra mot brandspridning mellan byggnader. Exempelvis kan ytterväggar och fönster utföras i brandteknisk klass. Utformningen behöver verifieras genom fördjupad utredning. Taktäckningen ska utformas så att antändning försvåras, brandspridning begränsas samt att den endast kan ge ett begränsat bidrag till branden. Med försvårad antändning avses exempelvis skydd mot flygbränder eller gnistor. Kraven på taktäckning omfattar primärt väderskyddet och är inte fullt applicerbara på utformning av takterrasser m.m. där delar är att betrakta som lös inredning. Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader Det främsta syftet med kraven på skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgaser inom en byggnad är att fördröja brandens utveckling samt brand- och brandgasspridningen inom byggnaden för att möjliggöra en säker utrymning. Brandcellsindelningen syftar även till att möjliggöra för räddningstjänsten att få kontroll över branden innan den blir för omfattande. Generellt ska respektive boenderum utföras i egen brandcell utförd i EI60. I bilaga A redovisas principer för brandcellsindelning. Dörrstängare krävs inte på dörrar till boenderum om maximalt åtta boenderum ansluter mot genomsamhetsutrymmen. Skyddsåtgärder omfattar brandavskiljande byggnadsdelar (inkl. dörrar och fönster/glaspartier) och ytskiktskrav. Ytterväggar ska utformas så att den avskiljande funktionen upprätthålls mellan brandceller, att brandspridning inuti väggen begränsas, att risken för brandspridning längs med fasadytan begränsas samt så att risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen begränsas. Fasadbeklädnad för Bk1 byggnader ska uppfylla punkterna 1-4 nedan. Föreslagen fasadbeklädnad är puts med betongssockel uppfyller Bk1 krav som är att fasadbeklädnad Uppdragsnamn: Liseberg Datum: 2025-10-02Uppdragsnummer: 514072 Sida: 2 av 6 10210-3202 rnD ,20-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ska utföras med obrännbara material. Brandskyddstekniska system Sprinkler Brandceller med verksamhetsklass 5B ska förses med automatisk vattensprinkleranläggning för personskydd eller boendesprinklersystem. Brandlarm För verksamhetsklass 5B gäller krav på brandlarm och akustiskt utrymningslarm och att utrymningslarmet kan aktiveras både automatiskt och manuellt. Nödbelysning Nödbelysning ska finnas i väg för utrymning i gemensamhetsutrymmen i verksamhetsklass 5B och tillhörande utrymningspassager (inget krav i boenderum). Möjlighet till räddningsinsats Byggnaden är tillgänglig för räddningsfordon från det allmänna gatunätet och erforderliga uppställningsplatser för räddningstjänstens fordon finns. Figur 1 visar en illustration över huskroppen och tillträdesvägarna. Figur 1. Överblick av huskroppen och dessa tillträdesvägar. Avstånd till uppställningsplats Uppdragsnamn: Liseberg Datum: 2025-10-02Uppdragsnummer: 514072 Sida: 3 av 6 10210-3202 rnD ,20-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Avståndet mellan räddningsfordonens uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt ska understiga 50 meter. Möjlighet till uppställningsplats finns inom 50 meter från varje angreppspunkt som utgörs av trapphus på respektive gavel samt huvudentrén. Tillträdesvägar Byggnaderna ska utföras så att det finns en tillträdesväg för invändiga räddningsinsatser på varje plan. Tillträdesväg kan utgöras av utrymningsväg. Om räddningstjänsten inte kan förväntas nå yttertaket med egen utrustning ska en brandtekniskt avskild invändig tillträdesväg ordnas. Invändig tillträdesväg ska avskiljas från vind enligt kraven för avskiljande konstruktion. Brandgasventilation Trapphus ska förses med brandgasventilation. Utvändigt brandpostnät För att möjliggöra räddningsinsatser inom byggnaderna krävs säker tillgång till släckvatten. Detta sker genom det kommunala brandpostnätet. Brandpostnätet ska utföras så att det uppfyller VAV P83, Allmänna vattenledningsnätet och VAV P76, Vatten till brandsläckning. Avstånd från brandpost till släckfordonets uppställningsplats ska understiga 75 meter. Avstånd mellan släckfordonets uppställningsplats och angreppsväg till byggnad ska understiga 50 meter. Sammanfattning Det nu liggande samrådsförslag för nytt Vård- och omsorgsboende i Liseberg uppfyller brandkrav samt relevant information för detta skede. Vidare projektering behöver ske för att säkerställa detaljerade brandkrav i projekteringsfasen. Uppdragsnamn: Liseberg Datum: 2025-10-02Uppdragsnummer: 514072 Sida: 4 av 6 10210-3202 rnD ,20-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [PM Mobilitet.pdf] Mobilitetsutredning för nytt vård -och omsorgsboende inom fastighet Julpsalmen 4 Upprättad av Ebab Fastighetsutveckling AB Författare: Pontus Nilsson Thomas Järlö 2025-09-23 1 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehåll Inledning .......................................................................................................sid 3 Syfte och mål ................................................................................................sid 3 Om Blomsterfonden......................................................................................sid 3 Förutsättningar............................................................................................ .sid 5 Parkering och mobilitet.................................................................................sid 9 Transporter vid leveranser, avfallshantering .............................................. sid 14 2 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1. Inledning Blomsterfonden är tomträttshavare inom fastigheterna Julpsalmen 4, Julvörten 1, Julpsalmen 50 Liseberg Älvsjö i Stockholm. Inom fastigheterna finns idag ordinära bostäder för seniorer samt ett befintligt vård- och omsorgsboende. Blomsterfonden och Stadsbyggnadskontoret i Stockholm utreder möjligheten att uppföra ett nytt vård- och omsorgsboende genom en ändring av detaljplanen inom fastighet Julpsalmen 4 på en plats där det idag finns ordinära seniorbostäder. En etablering av ett nytt vård- och omsorgsboende innebär nya förutsättningar för resor och transporter vid verksamheten inom fastigheten och den del av området där nya bebyggelsen uppförs. För att skapa en trygg, tillgänglig och hållbar miljö för de boende, anhöriga, personal och besökare är det viktigt att mobilitetsfrågorna belyses tidigt i planeringsprocessen. Genom att tidigt utreda och säkerställa mobilitetslösningar skapas bättre förutsättningar för ett vård- och omsorgsboende som är väl integrerat i området med en fungerande mobilitet och som bidrar till stadens övergripande mål om en attraktiv, trygg och hållbar stadsmiljö. 2. Syfte och mål Mobilitetsutredningen syftar till att analysera och beskriva lägesförutsättningar och konsekvenser för mobilitet och transporter med cykel, kollektivtrafik och bil enligt planförslaget samt föreslå parkeringsbehov för bil och cykel samt säkerställa framkomlighet och logistik för leveranser och avfallshantering. Uppställningsytor och framkomlighets gällande utryckningsfordon mm beskrivs i separat PM för brand. Eftersom konsekvensen av den ändrade användningen av verksamheten innebär minskat antal fordonsrörelser per dygn utförs inga specifika trafikanalyser eller dimensionerande beräkningar för fordonstrafiken. 3. Om Blomsterfonden Blomsterfonden grundades år 1921 av Alma Hedin och är en ideell förening som i över hundra år har verkat för att skapa trygga hem och vårdplatser för äldre. Föreningen driver idag fem seniorboenden med social verksamhet, tre äldreboenden samt egen hemtjänst och rådgivning. Totalt bor omkring 2 000 äldre i Blomsterfondens seniorboenden, som är lokaliserade på Ringvägen (Södermalm), Röda Bergen (Norrmalm), Körsbärsvägen, 3 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI (Östermalm), Liseberg (Älvsjö) och Svalnäs (Djursholm). Vård - och omsorgsboende finns i dagsläget i Liseberg (Älvsjö), Svalnäs (Djursholm) och Tallgården (Danderyd). Därtill har ett nytt vård -och omsorgsboende öppnat i Saltsjösten, Nacka under våren 2025. Blomsterfonden arbetar långsiktigt med att vidareutveckla sitt trygghetskoncept och skapa sammanhängande boendekedjor, där äldre ges möjlighet att bo kvar i föreningens miljö även när behovet av stöd och vård förändras. Antalet medlemmar i föreningen ökar och behovet av nya bostäder för äldre är stort. Behov av nytt vård- och omsorgsboende inom Julpsalmen 4 Blomsterfonden undersöker för närvarande möjligheten att utöka antalet vård- och omsorgsplatser inom tomträtten Julpsalmen 4 i Liseberg, Älvsjö. Det befintliga vård- och omsorgsboende har stora behov av modernisering med anledning av dagens moderna krav på boendet och verksamheten. Ett detaljplanearbete initierades under januari 2025, efter beslut om start-PM. Detaljplan- ens och projektets syfte är att tillskapa 84 nya vårdplatser på en del av fastigheten som i dag upptas av ett loftgångshus med ca 40 seniorbostäder (bild 1). Det befintliga huset har även stora behov av modernisering och föreslås rivas för att ge plats åt en ny, modern byggnad anpassad för vård och omsorg (bild 2). 4 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bild 1: Ortofoto illustrerande befintlig bebyggelse inom fastighet Julpsalmen 4 i vilken ny byggnad för vård och omsorg föreslås. Vit linje beskriver befintliga fastigheter och rödstreckad linje markerar befintlig byggnad som föreslås rivas. Bild 2: Illustrationsplan för nytt vård -och omsorgsboende. Röd linje utgör planområdesgräns och orange streckad linje redovisar läge för befintligt loftgångshus som föreslås rivas. 4. Förutsättningar Allmänt om lokala mobilitetsförutsättningar Det planerade vård- och omsorgs boendet i Liseberg planeras i ett område med goda kollektivtrafikförbindelser och väl utbyggd gång- och cykelinfrastruktur. Läget ger förutsättningar för ett resande som i hög grad kan ske med hållbara färdmedel. Busslinjer 5 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI tillsammans med gång- och cykelavstånd till närliggande service och stadsdelar bidrar till att bilens roll för resor till och från boendet bedöms som mycket begränsade. Det nya boendet ersätter en befintlig byggnadsvolym som är placerad direkt intill en huvudgata inom området, Sylvestergatan, samt intill en befintlig kvartersgata vilken moderniseras och rustas till en fullgod modern standard. Förutsättningar för angöring och tillgänglighet till det nya vård- och omsorgs boendet är mycket goda. Inom fastigheterna där Blomsterfonden är tomträttshavare finns flertalet befintliga parkeringsplatser. Parkeringsefterfrågan finns för dessa platser som kan erbjudas seniorerna. Det finns även relativt bra med besöksplatser inom fastigheterna och bland annat kompletterades detta i samband med att ny bebyggelse uppfördes inom fastigheterna Julpsalmen 50 och Julvörten 1. Området i Liseberg och intilliggande Annebodavägen mfl har utöver besöksplatserna kantstensparkering med möjlghet för anställda och besökare att parkera dygnet runt. Förbindelser med kollektivtrafik Det finns idag god tillgänglighet till kollektivtrafik med två busshållplatser (bild 3) i anslutning till Annebodavägen och Sylvestergatan med linjer som ansluter till stora kollektivtrafiknoder såväl till Liljeholmen tunnelbanestation samt Älvsjö station för pendeltåg. Busshållsplatserna ligger båda inom ca 100-130 m från entréerna till den nya planerade byggnationen. Busslinjer har en hög turtäthet. Busslinje 165 går med avgångar var 13 minut. Det tar ca 15 minuter att ta sig från Liseberg till Liljeholmen för byte till tunnelbana och ca 20 min till Älvsjöstation. Det planeras för och ska byggs ut en ny tunnelbana mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Den nya linjen blir gul med slutstation i Älvsjö nära den befintlig pendeltågs- och busstationen som nås från Liseberg. Byggstart planeras under 2025. 6 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bild 3: Busslinjer i anslutning till Sylvestergatan och Annebodavägen. Förbindelser med cykel och gångstråk Stockholm cykelvägar är samlade i tre nivåer: primära stråk (ofta med högre standard), huvudstråk och det lokala nätverket, som tillsammans upprätthåller kontinuerliga förbindelser inom staden. Från Liseberg finns välutbyggda lokala stråk (bild 4) som leder mot Södermalm, via Skanstull och vidare mot innerstan där primära stråk ger hög kapacitet och bra belysning och säkerställer goda förbindelser för de som pendlar med cykel in till centrala Stockholm. Stråk finns även in mot Älvsjö och andra områden inom staden söder om centrum. Dessa stråk, som Liseberg kopplas in i, är robusta, separerade från motortrafik, rikt belysta och anpassade för helårscykling med sopsaltning. 7 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bild 4: Cykelnät Stockholm (https://cykla.stockholm/cykelnatet/) Förändringar av användning inom fastigheten Förändrad användning till ett vård- och omsorgsboende från seniorboende inom fastigheten som en konsekvens av detaljplanen innebär nya förutsättningar för mobiliteten. En etablering av ett nytt vård- och omsorgsboende innebär nya förutsättningar för resor med bil och transporter till och från verksamheten inom fastigheten och framförallt den del av området där nya bebyggelsen uppförs och ansluter mot Sylvestergatan. Gäster i ett vård- och omsorgsboende är huvudsakligen äldre personer med stort behov av omsorg och tillsyn och där det krävs biståndsbeslut om omvårdnad. Biståndsbeslut ges idag endast till personer med särskilda behov av vård är ofta äldre med diagnos av demens eller stora behov av somatisk vård. De boende får inte köra bil eller kan i praktiken inte vara bilburna och genererar därför inte efterfrågan på parkeringsplatser. Transporter med bil för de boende minskar betydande med den nya användningen. Det nya vård- och omsorgsboendet, vilket ersätter den nuvarande verksamheten samt utökas, innebär en viss ökning av antalet anställda. Erfarenheter och uppgifter från verksamheten visar att anställda och personal reser till och från arbetsplatsen i mycket hög grad med kollektivtrafik alternativt genom gång eller cykel, särskilt i lägen med god 8 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI tillgänglighet som i Liseberg. Anställda och personal är därför i huvudsak inte bilburna till arbetsplatsen och i många fall boende i närområdet eller i vart fall inte med avsevärt långa pendelavstånd. Det huvudsakliga parkeringsbehovet i ett vård- och omsorgsboende uppstår därmed till skillnad från ordinärt seniorboende i stället till en mycket liten del från personal samt från besökare. Besöksfrekvensen till boendet i förhållande till antal boende är normalt lågt över tid och sprids ut över veckans dagar och dygnets timmar. Beträffande leveranser av varor till ny verksamhet kan dessa antas utökas. För övriga transporter till ny bebyggelse såsom avfallsinhämtning bedöms dessa öka något men inte avsevärt i förhållande till seniorbostäderna. Dagens seniorbostäder har avfallsinhämtning från befintlig kvartersgata. Den ändrade användningen inom fastigheten innebär därför att behovet av parkering minskar i sin helhet. Med anledning av den nuvarande verksamheten och med viss utökning ska planering av cykelplatser till anställda och personal kompletteras i samband med den nya bebyggelsen. Behovet av cykelplatser är däremot begränsat i förhållande till exempelvis nya ordinära bostäder. Ändrad användning kräver plats för angöring och transporter av varuleveranser till den nya verksamheten tillsammans med en tillgänglig parkering för besökare. 5. Parkering och mobilitet Allmänt om parkeringsbehovet I markanvisningsavtalet för projektet och detaljplanen framgår att staden har tagit ställning till parkeringstalet för nytt vård - och omsorgsboendet. Parkeringstalet ska uppgå till 0.1 bilar per lägenhet. Vår bedömning är att detta måste anses väl avvägt och rimligt samt ser ingen anledning att bedöma behovet på annat sätt. Detta innebär att parkering kan tillgodoses för i första hand besökare men även personal som av andra skäl behöver använda bil, exempelvis av tillgänglighetsskäl. Samtidigt främjar det en resurseffektiv markanvändning och är i linje med stadens övergripande mål om minskat bilberoende och ökad andel hållbara transporter. Föreslaget parkeringstal kan därmed motiveras både utifrån det faktiska parkeringsbehovet för denna typ av verksamhet och utifrån stadens ambitioner för hållbar mobilitet. Genom att komplettera med cykelparkering, trygga gångstråk och tillgång till kollektivtrafik skapas en välbalanserad helhet som möter behovet på ett långsiktigt hållbart sätt. 9 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Parkeringsbehov för bil Allmänt och lägesbedömning Det nya vård och omsorgsboendet inrymmer inför samråd 84 boenderum (lägenheter). För 84 boenderum innebär det att parkeringsbehov för bil uppgår till 9 parkeringsplatser med ett parkeringstal om 0,1 bil per lägenhet. Enligt Stockholm Stads övergripande policy bör tillskapande av nya parkeringsplatser begränsas till att endast möta det absolut nödvändiga behovet. I tillägg till nya parkeringsplatser kan även andra parkeringsplatser i närområdet nyttjas i den mån det är möjligt, det behöver inte nödvändigtvis vara inom det tänkta planområdet utan kan finnas i närområdet. Strategin för att säkerställa parkeringsbehovet för det nya vård- och omsorgsboendet har därmed varit att tillskapa ett antal nödvändiga platser i nära anslutning till den nya bebyggelsen enligt planförslaget intill den nya kvartersgatan samt därtill nyttja ett antal parkeringsplatser för besökare i närområdet. Besökare har även möjlighet att parkera på befintliga kantstensparkering bla vid närliggande Annebodavägen alternativt på andra delar inom Liseberg, även om det behov av parkeringsplatser täcks inom fastigheten eller närliggande fastigheter inom Blomsterfondens kontroll. Nya parkeringsplatser vid kvartersgata Totalt föreslås 5 st parkeringsplatser intill kvartersgatan vid det nya vård och omsorgsboendet. Antal platser föreslås utgöras av 1 st RHP plats, 2 st tidsreglerade platser inom lastzon samt 2 platser för besökare eller personal samtliga nära och väl placerade intill det nya boendet. Platserna föreslås delas upp och inramas med grönska för att bidra till att de föreslagna p-platser upplevs mindre exponerade i gaturummet. För det fall behovet är högre har utredning visat att ytterligare 4 platser är möjliga att inrymma längs med ny kvartersgata. Nyttjande av överskott av befintliga besöksplatser i närområdet. Det finns idag ett överskott på 4 platser för besökare vid de nybyggda seniorbostäderna vid Julpsalmen 50 och Julvörten 1 utifrån de krav och den planering som detaljplanen medgav när bebyggelsen uppfördes. Dessa bedöms ligga inom ett rimligt avstånd från det nya 10 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI boendet och verksamheten kan hänvisa besökare till dessa platser. Dessa föreslås nyttjas utöver de 5 parkeringsplatser som tillskapas vid ny kvartersgata. Kravet i detaljplanen för seniorbostäderna inom Julpsalmen 50 och Julvörten 1 är 0,2 parkeringsplatser per bostad för bil (se planbeskrivning sid 14 för detaljplan; bilaga 1). Antal bostäder uppgår till 137 st och resulterar i ett parkeringsbehov på 28 p-platser (avrundat till närmsta heltal). Inom garage i souterräng under hus 1 och 2 finns det 26 st platser (se ritning av garage inom fastighet Julvörten 1; bilaga 2) och vid besöksparkeringen finns det 6 st platser (se bilaga 3). Totalt finns sammanfattningsvis 32 st platser varav behovet är 28 platser vilket resulterar i ett överskott på 4 st platser utöver vad planen kräver vilket därför kan uppfylla resterande parkeringsbehov utöver de som anläggs vid ny kvartersgata för det nya vård och omsorgsboendet inom Julpsalmen 4. Bild 4: Översiktskarta redovisande parkeringsplatser för nytt vård -och omsorgsboende inom fastigheterna Jul- psalmen 4 och Julpsalmen 50. 5 p-platser tillskapas vid ny kvartersgata (område 1) och 4 p-platser föreslås nyttjas inom Julpsalmen 50 och Julvörten 1. Totalt uppfyller det parkeringsbehovet om 9 parkeringsplatser för bil. 11 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bild 5: Område 1 enligt översiktskarta: Totalt föreslås 5 platser i kvartersgata vid det nya vård och omsorgsboendet. Platserna är uppdelade och inramade med grönska för att tillskapa en trivsam miljö i gaturummet. Röd linje utgör planområdesgräns, p-platserna är markerade med orange kulör. 12 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bild 6: Område 2 enligt översiktskarta: De 4 resterande p-platser för VOB-boendet föreslås placeras vid de nybyggda seniorbostäderna vid Julpsalmen 50 givet att det idag finns ett överskott av ca 4 p-platser. P-platserna är markerade med orange kulör. Parkeringsbehov för cykel Allmänt och lägesbedömning Området bedöms ha goda förutsättningar för personer att ta sig till och från verksamheten med cykel, till fots och kollektivtrafik. Erfarenheter och information från verksamheten bedöms innebära ett behov för 30 % av de samtidigt vistande personerna vid bebyggelsen (huvudsakligen personal tillsammans med besökare) bör ha tillgång till en cykelparkeringsplats. Förslag till parkeringslösning för cykel Med hänsyn till att det är ett vård- och omsorgsboende, där boende mycket sällen har möjlighet att cykla men däremot att viss andel av personal och besökare gör det i mindre utsträckning, rekommenderas följande: Bedömd kvantitet: Personalstyrkan vid verksamheten till det nya vård- och omsorgsboendet uppgår maximalt till ca 35-40 st personer samtidigt och cykelparkering bedöms behöva säkerställas för minst 30 % av maxantal anställda, det vill säga 12 st p-platser samt 8 p-platser för besökare. Totalt behov för cykel bedöms uppgå till 20 p-platser. Kvalitet och tillgänglighet på cykelparkeringsplatser: • Parkeringsplatserna bör tillskapas nära entré eller hiss. 13 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI • Cykelställ bör vara säkerhetsanpassade (t.ex. Stockholmshagar eller pollare där ramen kan låsas). • Extra parkeringsutrymme bör säkerställas för elcyklar eller särskilt stöldbegärliga cyklar (särskilt om dessa används vid transporter eller besök). • Laddmöjligheter för elcyklar finns i omklädningsrum eller inom andra personalytor. • Cykelpumpservice eller motsvarande utrymmen kan inrättas inom verksamhetens lokaler eller i närliggande lokaler • Cykelparkeringsplatser utförs upplysta utomhus Föreslagen parkeringslösning för cykel följer kommunens ambitioner att främja cykelanvändning i stadsmiljö, i synnerhet i kollektivtrafiknära kontexter. Den tillgodoser personalens och besökarnas behov, som cyklar till och från arbetsplatsen eller boendet och främjar trygg, säker och tillgänglig cykelparkering vilket minskar risken för felparkeringar och ökar mobilitetsvalet samt bidrar till en hållbar mobilitet och effektiv markanvändning, i linje med Stockholms cykelplan Transporter för leveranser och avfallshantering Ny kvartersgata Den nya kvartersgatan planeras för en 5 meter bred körbana med 2 m bred angöring och lastplats omedelbart framför huvudentré och miljörum. Här sker verksamheten och byggnadens transporter och leveranser av varor samt inhämtning av avfall. Sopbilar och leveransfordon har goda möjligheter att antingen backvända precis norr om nya byggnaden för att åka tillbaka och angöra fastigheten alternativt använda befintlig rundslinga inom fastigheten norr om föreslagen ny byggnad till undvikande av backrörelser. Denna förutsättning för inhämtning av avfall sker redan idag och ny bebyggelse innebär inte någon nämnvärd förändring enligt vår bedömning samt efter dialog med verksamheten. Utöver lastplatsen planeras 1 st RHP och 2 st parkeringsplatser för personbilar enligt ovan. Körbanans längslutning är 1,0-1,5% framför ny bebyggelse. Sidolutningen på körbanan och gångbanan blir generellt 2,0% med mindre avvikelser för att uppnå en god avvattning och hantering av skyfall. Angöring för brandbil kan ske längs den östra långsidan eller den södra kortsidan. Befintliga gatulutningen på södra kortsidan är ca 7% vilket är en accepterad lutning. 14 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Befintlig kvartersgata Befintligt område norr om ny byggnad har ovan nämnd rundslinga, kombinerad körbana och gångbana, som är enkelriktad och ca 3,5 meter bred. Längs slingan finns 18 st befintliga parkeringsplatser och 1 st RHP. Dessa har inte inräknats som tillgängliga enligt denna utredning. Inhämtning av avfall är i dag väl fungerande och sker med ett flertal fraktioner längs med rundslingan. Detta sker även framgent på samma sätt efter utbyggnad av planförslag. Antal transporter per vecka bedöms öka marginellt. 15 10210-3202 rnD ,32-90-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Trafikbullerutredning.pdf] RAPPORT 25022 A 1 (9) Kund Datum Uppdragsnummer Bilagor Blomsterfonden 2025-10-03 25022 A01 – A02 EBAB Rapport A Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholm Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport 25022 A Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholm Trafikbullerutredning för detaljplan Uppdrag Genomgång av förutsättningarna, med avseende på trafikbuller, för bostäder i kvarteret Julpsalmen 4 i Liseberg, Stockholm. Sammanfattning Med föreslagen byggnadsutformning och valfri lägenhetsplanlösning kan bostäder med mycket god ljudkvalitet erhållas. Aktuella riktvärden innehålls och Ljudkvalitetsindex för projektet kan bli 2,5 vilket är betydligt högre än minimikravet 1,0 och bostäder med mycket god ljudkvalitet kan byggas. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Uppdragsansvarig Granskad Leif Åkerlöf Anne Hallin 070-3019319 070-3019320 leif.akerlof@ahakustik.se anne.hallin@ahakustik.se ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping. 10210-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI RAPPORT 25022 A 2 (9) Innehåll 1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING 2 2. BEDÖMNINGSGRUNDER 3 3. BERÄKNADE TRAFIKBULLERNIVÅER 4 4. LJUDKVALITET 4 5. KOMMENTARER 6 6. FÖRSLAG TILL DETALJPLANEKRAV 7 7. RIKTVÄRDEN FÖR LJUD FRÅN YTTRE BULLERKÄLLOR 7 8. TRAFIKUPPGIFTER 9 1. Sammanfattande bedömning De planerade bostäderna utsätts för buller från vägtrafiken på Sylvestergatan och Åbyvägen samt tågtrafik. Inga fasader på den planerade bostadshuset får över 55 dB(A) ekvivalentnivå. Lägenheterna kan planeras utan avgörande hänsyn till trafikbullret. Alla lägenheter har tillgång till gemensamma uteplatser och gård med högst 70 dB(A) maximal och 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Ljudkvalitetsindex för projektet blir, om förstärkt trafikbullerisolering väljs, 2,5. Index är betydligt högre än minimikravet 1,0 och bostäder med god ljudkvalitet kan erhållas. Väljs trafikbullerisolering motsvarande minimikraven enligt BBR blir Ljudkvalitetsindex 1,6, vilket är högre än minimikravet 1,0 och bostäder med god ljudkvalitet kan erhållas. Ljudkvalitetsindex är ett system som utvecklats i forskningsprojektet ”Trafikbuller och planering ”där positiva och negativa faktorer med avseende på risken för störning av trafik- och annat buller kan vägas samman i planeringsstadiet. Ljudkvalitetsindex 1,0 är minimikravet för god ljudkvalitet och vid ljudkvalitetsindex > 2,0 erhålls mycket god ljudkvalitet. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping. 10210-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI RAPPORT 25022 A 3 (9) 2. Bedömningsgrunder I denna rapport kommenteras den föreslagna bostadsbebyggelsen utgående från möjligheterna att innehålla följande mål/riktvärden. Kommentar Målen/riktvärdena/ambitionerna nedan är, för bedömningen av planerad bebyggelse, en översiktlig sammanfattning av aktuella riktvärden för trafikbuller samt en förenklad beskrivning av den ambitionsnivå som SBK och MF anger i ”Vägledning för hantering av omgivningsbuller vid bostadsbyggande i Stockholm”. Stadens vägledning har tagits fram gemensamt av SBK och MF och gäller sedan april 2018. Trafikbuller; enbart Trafikbullerförordningen 2015:216. • Högst 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasader till lägenheter större än 35 m2. • Högst 55 dB(A) ekvivalentnivå och 70 dB(A) maximalnivå utanför minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet större än 35 m2. • Högst 65 dB(A) ekvivalentnivå vid lägenheter på högst 35 m2. • Uteplatser med högst 70 dB(A) maximal och 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Trafikbuller, SFS 2015:216 samt god ljudkvalitet – Stadens vägledning • Högst 55 dB(A) ekvivalentnivå vid alla bostadsrum för lägenheter större än 35 m2. • Högst 55 dB(A) ekvivalentnivå och 70 dB(A) maximalnivå utanför minst hälften av bostadsrummen i lägenhet större än 35 m2 som har över 60 dB(A) ekvivalentnivå vid någon sida. • Högst 60 dB(A) ekvivalentnivå vid lägenheter på högst 35 m2. • Uteplatser med högst 70 dB(A) maximal och 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Trafikbuller, SFS 2015:216 samt mycket god ljudkvalitet – Exploatörens mål • Högst 55 dB(A) ekvivalentnivå vid alla bostadsrum för lägenheter större än 35 m2. • Högst 55 dB(A) ekvivalentnivå och 70 dB(A) maximalnivå utanför minst hälften av bostadsrummen i lägenhet större än 35 m2 som har över 60 dB(A) ekvivalentnivå vid någon sida. • Högst 60 dB(A) ekvivalentnivå vid lägenheter på högst 35 m2. • Uteplatser med högst 70 dB(A) maximal och 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå. • Högsta trafikbullernivåer inomhus enligt Ljudklass B. • Lägst 1,0 Ljudkvalitetsindex. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping. 10210-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI RAPPORT 25022 A 4 (9) 3. Beräknade trafikbullernivåer Beräkningarna avser både buller från vägtrafik och spårburen trafik. Beräkningarna av vägtrafikbullret har utförts enligt den samnordiska beräknings- modellen, Naturvårdsverkets rapport 4653, Boverkets och SKR:s dokument ”Hur mycket bullrar vägtrafiken” samt Nord 2000. Beräkningarna av bullret från spårtrafiken har utförts enligt den samnordiska beräkningsmodellen. Vidare har hänsyn tagits till bullerregnet vid beräkning och redovisning av bullernivåerna. De ekvivalenta och maximala ljudnivåerna vid fasad samt 1,5 m över mark har beräknats. Beräkningsnoggrannheten för trafikbuller är + 2 dB(A) varför redovisning med finare indelning än i 5 dB-steg inte är trovärdigt/relevant. En viss variation fås i trafikbullernivån på fasaderna men variationen ligger inom på ritningen angivna intervall. Ekvivalent ljudnivå På bilaga A01 redovisas de ekvivalenta ljudnivåerna vid skisserade byggnader i steg om 5 dB(A). Inga fasader får över 55 dB(A). På gårdsytor i anslutning till bostäderna är ekvivalentnivån högst 50 dB(A). Maximal ljudnivå På bilaga A02 redovisas maximalnivåerna nattetid vid skisserade byggnader i steg om 5 dB(A). Vid samtliga fasader är maximalnivån nattetid högst 70 dB(A). På gårdsytor i anslutning till bostäderna är maximalnivån även dagtid högst 70 dB(A). 4. Ljudkvalitet Lägenheternas ljudkvalitet med avseende på trafikbuller beräknas och bedöms utgående från Ljudkvalitetsindex enligt den metod som beskrivs i ”Trafikbuller och Planering V”. Utgående från beräknade bullernivåer, föreslagna lägenhetsplanlösningar etc. samt uppgifter om grannskapet har Ljudkvalitetsindex för projektet beräknats. Vid dessa bullerberäkningar och bedömningar tas alltid hänsyn till den verkliga bullersituationen vilket innebär att bullerregnet ingår. Följande överväganden och bedömningar i övrigt ligger till grund för beräkningarna av ljudkvalitetsindex. Buller på trafiksidan Ekvivalentnivån på den mest utsatta delen av byggnaderna i projektet är 51-55 dB(A). Alla lägenheter i projektet får +0 poäng. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping. 10210-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI RAPPORT 25022 A 5 (9) Buller på bullerdämpad sida Med valfri planlösning kan alla lägenheter oavsett storlek få 51-55 dB(A) ekvivalentnivå på bullerdämpad sida. Alla lägenheter i projektet får då +2 poäng. Buller vid entré Trapphusen kan ha entréer mot sida med högst 55 dB(A) ekvivalentnivå vilket ger + 0 poäng. Buller på gård, uteplats och balkong Alla lägenheter har tillgång till större gård och gemensam uteplats med högst 50 dB(A) ekvivalentnivå och 70 dB(A) maximalnivå. Totalt kan alla lägenheter få +6 poäng. Buller inomhus Om byggnadens trafikbullerisolering dimensioneras för trafikbullernivåerna inomhus motsvarande ljudklass B fås +7 poäng för alla lägenheter. Minimikravet enligt BBR ger +0 poäng. Förekomst av flera trafikslag/bullerkällor Byggnaderna utsätts för buller från både spår- och vägtrafik, vilket ger -3 poäng för alla lägenheter. Planlösning Med valfri planlösning får alla lägenheter oavsett storlek få högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå utanför alla bostadsrummen vilket ger +4 poäng. Bullerskydd på balkonger Målet högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid minst hälften av bostadsrummen i alla lägenheter innehålls utan avskärmningar på balkongerna. Detta ger + 2 poäng. Grannskapet Grannskapet är måttligt bullrigt. Detta ger + 1 poäng för alla lägenheter. Ljudkvalitetsindex Medelvärdet för alla lägenheter blir, om förstärkt trafikbullerisolering +19 poäng och den lägsta poängen +19. Ljudkvalitetsindex blir då 2,5 (Medelvärdet + lägsta värdet/15). Poängen är högre än minimivärdet 1,0 och förutsättningar för bostäder med mycket god ljudkvalitet finns. Väljs minimikraven enligt BBR blir ljudkvalitetsindex 1,6,god ljudkvalitet. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping. 10210-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI RAPPORT 25022 A 6 (9) 5. Kommentarer Nivå vid fasad Samtliga fasader får högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Lägenheterna kan planeras utan avgörande hänsyn till trafikbullret. Nivå på uteplats Ljudnivån på gårdsytor och uteplatser på gården blir lägre än 70 dB(A) maximal och 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Gemensamma uteplatser som uppfyller Trafikbullerförordningen kan anordnas i anslutning till bostadshuset. Nivå inomhus Med lämpligt val av fönster, yttervägg och uteluftdon kan god ljudmiljö inomhus erhållas. Luftljudsisoleringen för fönster och yttervägg anges i form av vägt laboratoriemätt reduktionstal R , dB, enligt SS-ISO 717/1. w Luftljudsisoleringen för uteluftdon anges i form av vägt laboratoriemätt reduktionstal D , dB, enligt SS-ISO 717/1. new För samtliga fönster föreslås, för Ljudklass B, ljudisolering lägst R =41 dB. w För eventuella uteluftdon respektive ytterväggens övriga delar krävs minst 10 dB högre D respektive R . new w För fasta fönster kan kraven enligt ovan minskas med 3 dB. Kommentar I forskningsprojektet Trafikbuller och Planering konstateras att låga trafikbullernivåer inomhus är den enskilt viktigaste faktorn för att minska trafikbullerstörningen i bostäder i bullerutsatta lägen. Enkätundersökningen visar att 21 % av de boende i moderna bostäder är mycket störda av trafikbuller om trafikbuller inomhus uppfyller kraven enligt BBR, Ljudklass C, 30 dB(A) ekvivalentnivå/45 dB(A) maximalnivå. För bostäder där kraven på trafikbuller inomhus enligt Ljudklass B uppfylls är andelen mycket störda endast 7 %. För bostäder där kraven på trafikbuller inomhus enligt Ljudklass A uppfylls är andelen mycket störda endast 4 %. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping. 10210-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI RAPPORT 25022 A 7 (9) 6. Förslag till detaljplanekrav Följande detaljplanekrav föreslås, utgående från denna bullerutredning, gälla för alla byggnader som omfattas av detaljplanen. Byggnaderna och lägenheterna samt eventuella bullerskydd ska utformas så att • i bostadslägenhet större än 35 m2 alla bostadsrum får högst 60 dB(A) dygnsekvivalent trafikbullernivå vid fasad eller minst hälften av bostadsrummen får sida med högst 55 dB(A) dygnsekvivalent trafikbullernivå och högst 70 dB(A) maximal ljudnivå (frifältsvärden). och den dygnsekvivalenta ljudnivån inte överstiger 65 dB(A) (frifältsvärde) vid fönster till lägenheter om högst 35 m2. • gemensam eller enskild uteplats med högst 70 dB(A) maximalnivå och 50 dB(A) dygnsekvivalentnivå (frifältsvärde) kan anordnas i anslutning till bostäderna. 7. Riktvärden för ljud från yttre bullerkällor Vid nybyggnad av bostäder gäller följande riktvärden för högsta ljudnivåer från trafik och andra yttre bullerkällor. Trafikbullerförordning SFS 2015:216 Riktvärden för trafikbuller utomhus som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder. Lägenhetstyp/Utrymme Högsta trafikbullernivå, dB(A) Ekvivalentnivå Maximalnivå Smålägenheter med högst 35 m2 yta Utomhus (frifältsvärden) På uteplats 50 1) 70 1, 2) Vid fasad 65 Övriga lägenheter Utomhus (frifältsvärden) På uteplats 50 1) 70 1,2) Vid fasad 60 - Om 60 dB(A) inte är möjligt vid alla bostadens fasader med fönster gäller vid minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet 55 70 3) 1) Gäller endast om uteplats anläggs. 2) Värdet får överskridas med 10 dB 5 gånger per timme. 3) Gäller nattetid 22-06. Värdet får enligt Boverket överskridas med 10 dB 5 gånger per natt. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping. 10210-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI RAPPORT 25022 A 8 (9) Boverkets byggregler I Boverkets byggregler, BBR, anges följande krav för trafikbuller inomhus. Högsta värden för A-vägda, ekvivalenta och maximala, ljudtrycksnivåer Utrymme Ekvivalentnivå, L Maximalnivå natt L pA pAFmax Bostäder Bostadsrum 30 dB(A) 45 dB(A) 1) Kök 35 dB(A) - 1) Värdet, L får överskridas med 10 dB 5 gånger per natt (22.00 - 06.00). pAFmax Ljudklassning av bostäder I svensk standard SS25267 anges värden för ljudklassning av bostäder. Ljudklass C uppfyller kraven enligt BBR, Ljudklass B innebär 4 dB lägre nivåer inomhus och Ljudklass A ytterligare 4 dB lägre nivåer. Ljudklass B kan sägas ge 50 % högre ljudstandard än vad BBR kräver och Ljudklass A dubbelt så hög ljudstandard. Ljudkvalitetsindex I forskningsprojektet ”Trafikbuller och planering ” har ett system utvecklats som innebär att positiva och negativa faktorer med avseende på risken för störning av trafik- och annat buller kan vägas samman i planeringsstadiet. I forskningsgruppen deltog bland andra experter från Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad samt Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB. År 2006 presenterades i ”Trafikbuller och planering III” metoden för denne vägning i form av Ljudkvalitetspoäng. Metoden med Ljudkvalitetspoäng som frekvent användes tom år 2012, har succesivt vidareutvecklats. Den vidareutvecklade metoden som används från år 2013 har namnet Ljudkvalitetsindex. En uppdaterad version utgående från den nya trafikbullerförordningen från 2015 presenteras i Trafikbuller och Planering V, 2016. Vid bedömning av bostädernas ljudkvalitet samt lämpligheten till bostadsbebyggelse tas hänsyn till följande faktorer. • Buller på trafiksidan • Buller på bullerdämpad sida • Buller vid entré • Buller på gård, uteplats och balkong • Buller inomhus • Förekomst av flera trafikslag/bullerkällor • Planlösning • Bullerskydd på balkonger • Grannskapet ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping. 10210-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI RAPPORT 25022 A 9 (9) Varje faktor har olika vikt och innehåller tre - sju alternativ. Genom ett poängsystem kan de olika faktorerna bedömas och den sammanlagda poängen för varje lägenhet beräknas. Medelvärdet av poängen för alla lägenheter adderas till det lägsta värdet för någon lägenhet. Summan delas med 15 varvid Ljudkvalitetsindex erhålls. För att projekt ska vara godkänt och god ljudkvalitet kan förväntas krävs att Ljudkvalitetsindex är lägst 1,0. Vid Ljudkvalitetsindex 2,0 eller högre kan mycket god ljudkvalitet förväntas. 8. Trafikuppgifter Spårburen trafik Följande trafikuppgifter erhållna från Trafikverket, ”Trafikverkets basprognos 2045”, ligger till grund för beräkningarna. Tågtyp Antal tåg/dygn Hastighet, km/h 1) Total tåglängd m 2) X60 Persontåg 731,2 130 145 196 X50-54, persontåg 17,5 160 1 924 Godståg 17,8 100 6 733 Passagerartåg 12,3 130 3 118 1) Medelhastighet för tågen längs planområdet. 2) Antal tågpassager x medeltåglängd per passage. Vägtrafik Följande trafikuppgifter har erhållits från kommunen, som uppräknad till prognos för år 2040 ligger till grund för beräkningarna. Väg Fordon/ÅMD Andel tung trafik Hastighet km/h Sylvestergatan 1 600 6 % 40 Åbyvägen 27 000 10% 70 ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, 141 75 Kungens kurva. www.ahakustik.se Org nr 556860-8300. Säte i Nyköping. 10210-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 25022 A01 Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholm 2025-10-03 Trafikbullerutredning för detaljplan LÅ Situationsplan SKALA – Ekvivalentnivåer www.ahakustik.se 13 + + + Tr + ++++++++++++++ 11 +++ TTrrääddggåårrrddd + + +++++++++++ + ++++++++ +++++ +++++++ ++++++++ ++++ +++ + + ++ ++++++++++ ++++++ + + + D' ++++++ +++++++++++ +++++++++ +++ ++++++ + ++++ +++++ ++++++++++++ ++ D ++++++++ +++++ ++++ + + +++++++++++ ++++++++++++ +++ ++++++ + ++++++++++++++ ++++ ++++++++++ + + + + E' 66 ++ 9 +++++ ++++++++ E ++++++++++++++++++ + 8 ++ ++ ++++ ++++++ + + +++++++++++++++++++++++++++ 55 + 7 44 ++ +++++++++ ++++++++ + ++ + + + + + F' + 3 +++++++++++ ++++ +++++ ++++ ++++++ ++ + + + F + + + + ++ 10 ++++++++ ++ + 2 ++ + + + ++ +++ +++ + + +G' ++ ++ + ++++ + + 1 + + + + + + + G + + + + + + + + Sylvestergatan Ekvivalent ljudnivå för dygn vid fasad Frifältsvärde ≤ 55 dB(A) Ekvivalent ljudnivå för dygn 1,5 m över mark Frifältsvärde ≤ 50 dB(A) 10210-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 25022 A02 Julpsalmen 4, Liseberg, Stockholm 2025-10-03 Trafikbullerutredning för detaljplan LÅ Situationsplan SKALA – Maximalnivåer www.ahakustik.se 13 + + + Tr + ++++++++++++++ 11 +++ TTrrääddggåårrrddd + + ++++++++++++ + ++++++++ +++++ +++++++ ++++++++ ++++ +++ + + ++ ++++++++++ ++++++ + + + D' +++++++ +++++++++++ +++++++++ +++ ++++++ + ++++ +++++ ++++++++++++ ++ D ++++++++ +++++ ++++ + + +++++++++++ +++++++++ +++ +++++ + ++++++++++++++ ++++ +++++++++++ + + + + E' 66 ++ 9 ++++++ +++++++ E +++++++++++++++++++ + 8 ++ ++ ++++ ++++++ + + +++++++++++++++++++++++++++++ 55 + 7 44 ++ +++++++++ ++++++++ + ++ + + + + + F' + 3 +++++++++++ ++++ +++++ ++++ ++++++ ++ + + + F + + + ++ ++++ 10 +++++++++ ++++ + 22 ++ +++++ + + ++++ +++++++++ +++ + + +G' ++ ++ ++++ ++++ + + 1 + + + + + + + G + + + + + + + + Sylvestergatan Maximal ljudnivå för natt vid fasad Frifältsvärde ≤ 70 dB(A) Maximal ljudnivå för dag 1,5 m över mark Frifältsvärde ≤ 70 dB(A) 10210-3202 rnD ,30-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Översiktlig miljöteknisk markundersökning.pdf] PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning inför framtagning av ny detaljplan inom fastigheten Julpsalmen 4 i stadsdelen Liseberg i Stockholms stad JJuullppssaallmmeenn 44 LLiisseebbeerrgg Blomsterfonden Upprättad av: Sara Mancini Granskad av: Joakim Andersson Telefon: 073 - 203 12 31 Telefon: 070 - 652 64 45 E-post: sara@vikenmiljo.se E-post: joakim@vikenmiljo.se Datum: 2025-05-16 Projektnummer: 25031 1 Viken miljökonsult AB Hästskogatan 10, 871 51 Härnösand Storgatan 15, 852 31 Sundsvall Karlsbodavägen 41, 168 67 Bromma Org.nummer: 559222-9842, www.vikenmiljo.se 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning Bilagor ..................................................................................................................................................................... 2 1 Bakgrund och syfte .......................................................................................................................................... 3 2 Generell omgivningsbeskrivning ..................................................................................................................... 3 2.1 Historik ...................................................................................................................................................... 5 2.2 Geologi ...................................................................................................................................................... 5 2.1 Hydrologi och geohydrologi ...................................................................................................................... 5 2.2 Skyddade områden ................................................................................................................................... 5 2.3 Tidigare undersökningar ........................................................................................................................... 6 3 Riktvärden ....................................................................................................................................................... 6 3.1 Jord ........................................................................................................................................................... 6 3.2 Aktuella riktvärden jord ............................................................................................................................ 6 3.3 Aktuella riktvärden för grundvatten ......................................................................................................... 7 4 Fältarbete ........................................................................................................................................................ 7 4.1 Inmätning .................................................................................................................................................. 7 4.2 Jord skruvborrning och geokäpp .............................................................................................................. 7 4.3 Installation av grundvattenrör samt grundvattenprovtagning ................................................................. 8 4.4 Uttag av borrkax ....................................................................................................................................... 9 4.4.1 Klassificering av bergmassorna ....................................................................................................... 9 4.5 Kemiska laboratorieanalyser .................................................................................................................... 9 5 Resultat ........................................................................................................................................................... 9 5.1 Fältobservationer jord .............................................................................................................................. 9 5.2 Fältobservationer grundvatten ............................................................................................................... 10 5.3 Analysresultat jord .................................................................................................................................. 10 5.4 Analysresultat grundvatten .................................................................................................................... 10 5.4.1 Petroleumkolväten och PAH ......................................................................................................... 10 5.4.2 Metaller ......................................................................................................................................... 10 5.5 Analysresultat ......................................................................................................................................... 10 6 Slutsats och rekommendationer ................................................................................................................... 11 7 Referenser ..................................................................................................................................................... 13 Bilagor Bilaga 1.0 Situationsplan med provtagningspunkter från skruvborrning och borrkax. Bilaga 2.1 Fältprotokoll jord geokäpp Bilaga 2.2 Fältprotokoll grundvatten Bilaga 3.1 Sammanställning av analysresultat, jord geokäpp och skruvborrning Bilaga 3.2 Sammanställning av analysresultat, grundvatten Bilaga 4.0 Eurofins analysrapporter jord, grundvatten, berg 2 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Bakgrund och syfte Viken miljökonsult AB (Viken) har på uppdrag av Blomsterfonden utfört en översiktlig markundersökning inför framtagande av ny detaljplan inom fastigheten Julpsalmen 4 i stadsdelen Liseberg i Stockholms stad. Planförslaget syftar till att genom rivning och ombyggnad av befintlig bebyggelse tillföra 50 seniorbostäder och 90 lägenheter för vård-och omsorgsboende. Planområdet omfattar cirka 7 600 kvm och utöver en ny byggnad föreslås att en ny entréplats och en tillgänglighetsanpassad kvartersgata skapas i anslutning till ny byggnad för vård och omsorg. Syftet med den översiktliga miljötekniska markundersökningen är att få en god överblick av eventuell föroreningssituation som omfattas av det nya planförslaget. Resultatet av undersökningen redovisas i föreliggande resultat PM. 2 Generell omgivningsbeskrivning Aktuellt undersökningsområde ligger i södra delen av Stockholm i stadsdelen Liseberg, se Figur 1. Inom området bedrivs idag ett vårdboende och inom aktuellt undersökningsområde ligger ett hus med tillfälliga boenden i rivningskontrakt. Väster om fastigheten ligger ett mindre grönområde och i övrigt förekommer flerbostäder och småhusområde. Det är i anslutning till byggnad i Figur 2 och Figur 3 som aktuell undersökning avseende miljö är utförd. Figur 1. Översiktskarta med undersökningsområdet ungefärligt markerad med svart cirkel. Källa: (Lantmäteriet, 2025) 3 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 2. Bild över planområdet. Ungefärlig planavgränsning i rött. Hus med loftgångar som avses rivas är markerat i gult. Figur 3. Befintligt hus som ska rivas. 4 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.1 Historik På historiska flygfoton från 1960-talet är området täckt av skog innan befintliga byggnader uppförts. Befintliga byggnader är uppförda vid 1975 enligt flygfoton (Lantmäteriet, 2025). I länsstyrelsens EBH- databas finns inga identifierade misstänkta förorenade verksamheter i anslutning till aktuellt undersökningsområde (Länsstyrelsen Stockholm, 2025). 2.2 Geologi Enligt SGU:s jordartskarta utgörs området i huvudsak av urberg. SGU:s berggrundsbedömning är att berggrunden utgörs av Vacka som medför potential för höga sulfidhalter i bergmaterialet. I samband med undersökningen påträffades berg i dagen och ytligt berg i stora delar av undersökningsområdet. Tunnare jordlager förekommer i olika mäktigheter runtomkring huset som ska rivas och bedöms delvis utgöras av fyllnadsjord. Figur 4. Jordartskarta från SGU. Rött visar urberg, gult-glacial lera och ljusgult-postglacial lera. Aktuellt undersökningsområde är markerat i svart. 2.1 Hydrologi och geohydrologi Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) finns ingen information om grundvattenförekomst i området (VISS, 2025). I samband med den geotekniska markundersökningen påträffades grundvatten i den norra delen av undersökningsområdet. Detta rör sig troligen om ett begränsat magasin i något djupare jordlager. 2.2 Skyddade områden Aktuellt undersökningsområde ligger inte inom eller i närheten av något skyddat område enligt VISS (VISS, 2025). 5 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.3 Tidigare undersökningar Ingen information om tidigare undersökningar har framkommit i samband med undersökningen. 3 Riktvärden I sammanställning av analysresultat har samtliga resultat jämförts med nedanstående riktvärden 3.1 Jord Naturvårdsverket har utarbetat generella riktvärden för bedömning av förorenad mark (Naturvårdsverket, 2009). De generella riktvärdena har utarbetats för två olika typer av markanvändning, där exponeringsvägar och exponerade grupper samt skyddsvärdet för miljön varierar. De två markanvändningarna är känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). För markanvändningarna beaktas olika exponeringsvägar för människa så som intag av jord, hudkontakt, inandning av ångor och damm, intag av grönsaker från området, intag av fisk från intilliggande sjöar, samt dricksvatten som tagits ur grundvattnet. För miljön gäller att markens funktioner skall upprätthållas och alla former av liv i ytvatten skall skyddas. KM innebär att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. MKM innebär att markkvaliteten begränsar val av markanvändning till exempelvis kontor, industrier och vägar. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 m från området och ytvatten skyddas. Naturvårdsverket har även tagit fram riktvärden för Mindre än Ringa Risk (MRR). MRR anger nivåerna för när risken anses mindre än ringa vid återvinning av avfall och där avfallet kan användas utan anmälan till den kommunala nämnden, förutsatt att det inte finns andra föroreningar som påverkar risken och att användningen inte sker inom ett område där det krävs särskild hänsyn (Naturvårdsverket, 2010). Avfall Sverige har tagit fram rekommenderade haltgränser för farligt avfall (FA) (Avfall Sverige, 2019). Dessa riktvärden används av mottagningsanläggningar för att särskilja farligt avfall från jord med lägre föroreningshalter (icke farligt avfall). 3.2 Aktuella riktvärden jord Den nya detaljplanen syftar till att vidareutveckla området för vårdboende och tillhörande verksamheter samt vägar. Marken för vårdboenden och är att betrakta som KM, och marken för vägar som MKM. I samband med exploatering kan det komma att vara aktuellt att ta fram platsspecifika riktvärden för framtaget planförslag. Vid exploatering av undersökningsområdet kommer eventuellt överskottsmassor att behöva hanteras, erhållna analyssvar jämförs därför mot riktvärden för MRR, KM, MKM och FA, då dessa riktvärden används vid klassificering av överskottsmassor som omhändertas på mottagningsanläggning. 6 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.3 Aktuella riktvärden för grundvatten För utvärdering av halter i grundvatten tillämpas fastslagna tröskelvärden/miljökvalitetsnormer/ riktvärden för grundvatten som Vattenmyndigheterna har fastställt på nationell nivå. Dessa baseras på SGU:s miljökvalitetsnormer och statusklassificering av grundvatten enligt SGU-FS 2023:2 (SGU, 2023). Vattenmyndigheterna har tagit fram riktvärden/miljökvalitetsnormer för ytterligare några ämnen; koppar, krom och nickel. Flera av dessa riktvärden motsvarar i många fall klass 5 i SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten (SGU 2023:01) och är vanligtvis samma nivå som Livsmedels- verkets gränser för otjänligt dricksvatten. I de fall fastställda riktvärden/miljökvalitetsnormer saknas föreslås att klass 5 enligt SGU 2013:1 tillämpas. För utvärdering av eventuella petroleumprodukter tillämpas Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutets (SPBI) branschspecifika riktvärden för grundvatten vid bensinstationer avseende miljörisker för ytvatten och ångor i byggnader (SPBI, 2011). 4 Fältarbete Provtagning av jord, berg och grundvatten har genomförts för att bedöma miljöstatus i det aktuella området. Provtagning av jord utfördes under 2 fältdagar (2025-03-27 och 2025-04-01) med geokäpp av Viken respektive skruvborrning med borrigg (utförd av AFRY) på uppdrag av Treeline. Provtagning av grundvatten utfördes av Viken i ett grundvattenrör ca en vecka efter installation. Utöver detta uttogs även borrkax i berg av ARFY på uppdrag av Treeline (2025-04-02). 4.1 Inmätning Inmätning och utsättning av provtagningspunkterna utfördes innan och under fältarbetet av AFRY. Provpunkter som uttagits med borrigg och skruvborr samt provpunkter för uttagna borrkax ses i Bilaga 1. Uttagna prover med geokäpp är ungefärligt markerade i Figur 5. 4.2 Jord skruvborrning och geokäpp Inledningsvis uttogs 4 samlingsprover på ytlig jord (från i snitt 0-0,2 meters djup) med geokäpp i 4 olika delområden, se delområden för uttagna prover i Figur 5. Proverna uttogs i den del av planområdet där en större masshantering kommer att vara aktuell. Varje samlingsprov uttogs genom sammanslagning av ca 15 inkrement. Proverna homogeniserades noggrant i fält. Se fältprotokoll i Bilaga 2.1. Urval och fördelningen av inlämnade jordprover framgår av fältprotokoll i Bilaga 2.1. I samband med den geotekniska undersökningen uttogs 6 jordprover genom skruvborr i provpunkter där större jorddjup påträffats. Uttag av prover skedde i huvudsak halvmetersvis. Avvikelser från angivna djupintervall gjordes så att inte olika jordarter blandas samt jord med avvikande fältintryck. I varje delnivå uttogs delprover som sedan slogs ihop till ett samlingsprov. Maximalt provtogs jord ned till 1,5 meters djup. För information om borrpunkter se ”Liseberg – Julpsalmen 4 Markteknisk undersökningsrapport MUR” daterad 2025-05-09 (Treeline, 2025). 7 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Jordproverna samlades in i ändamålsenliga diffusionstäta påsar och förvarades mörkt och svalt fram till laboratorium. Totalt uttogs 10 jordprover som alla skickades in för ackrediterad laborationsanalys vid Eurofins Environment AB. Figur 5. Situationsplan över undersökningsområdet med markerade ytor för uttagna prover med geokäpp (25VM01-04). 4.3 Installation av grundvattenrör samt grundvattenprovtagning Totalt installerades 1 grundvattenrör (25TL002G) i norra delen av undersökningsområdet, väster om norra gaveln av huset, se placering i Bilaga 1. Se Bilaga 2.2 för fältprotokoll för grundvattenprovtagningen. Grundvattenrörets filtersättning är installerad i bedömd morän på ca 2,5 meters djup. Grundvattenröret installerades där det bedömdes finnas lokalt mark-/grundvatten i kuperad terräng med ytligt berg utifrån observationer i fält. Röret renspumpades och omsattes med peristaltisk pump innan provtagning av grundvattnet. Grundvattenprov samlas in av laboratoriet försedda kärl och förvaras mörkt och kylt fram till ackrediterat laboratorium. 8 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.4 Uttag av borrkax I samband med den geotekniska undersökningen så uttogs 3 st. borrkaxprover (25TL003, 005 och 007). Provpunkterna är uttagna från den del av undersökningsområdet där berg förväntas behöva sprängas. Proverna uttogs från 0,5 meter under bergytan ned till planerat sprängdjup. Ett samlingsprov uttogs från det bergmaterialet som kommer upp vid borrningen (borrkax) från varje provpunkt. Proverna analyserades sedan med avseende på svavel inledningsvis och då förhöjda halter svavel påvisats utfördes även s.k. NAGpH-test. 4.4.1 Klassificering av bergmassorna Bergmassorna klassificeras utifrån Stockholm stads vägledning avseende sulfidförande berg (Stockholm Stad, 2021) med en klassindelning enligt Tabell 1. Syftet med klassningen av bergmaterialet är att kunna hantera krossat bergmaterial på bästa möjliga sätt ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Tabell 1. Klassificering av berg. Klassificering Totalhalt svavel (medelhalter*) Klass 1 <1000 Återanvändning utan restriktioner Klass 2 1000-5000 Slutlig bedömning efter NAGpH-test. Klass 3 >5000 Slutlig bedömning efter NAGpH-test. *Eventuell selektering av delområden kan göras vid betydande (avser totalhalt svavel) förekomst av sulfid. 4.5 Kemiska laboratorieanalyser Följande analyser har utförts på ackrediterat laboratorium. Se Tabell 2. Tabell 2. Utförda laboratorieanalyser. Analysparametrar Antal Metaller inkl. Hg (jord) 10 st Alifater, aromater, BTEX, PAH (jord) 10 st Alifater, aromater, BTEX (Grundvatten) 1 st Metaller inkl. Hg (Grundvatten) 1 st Metaller ink svavel+ NAGpH (Berg) 3 st 5 Resultat 5.1 Fältobservationer jord Undersökningsområdet har generellt litet jorddjup med mycket berg i dagen och kuperad terräng. Området sluttar generellt i östlig riktning. I huvudsak påträffas fyllnadsjord från markytan som ligger direkt på berg eller ovan grusig, sandig morän. 9 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.2 Fältobservationer grundvatten I samband med omsättningspumpning och provtagning av grundvattenrören observerades inget anmärkningsvärt. Detaljerad information kring omsättning och provtagning samt fältobservationer redovisas i fältprotokoll i Bilaga 2.2. 5.3 Analysresultat jord Analysresultaten har jämförts med de generella riktvärdena för MRR, KM, MKM, och FA utifrån respektive ämne och redovisas i tabellform i Bilaga 3.1. Samtliga analysrapporter presenteras i Bilaga 4. Resultatet från den miljötekniska undersökningen visar låga halter i området av alifater, aromater, PAH, och metaller. Inga halter har påvisats >KM i totalt 10 analyserade jordprover. 5.4 Analysresultat grundvatten Totalt ett grundvattenprov har analyserats på ackrediterat laboratorium. En sammanställning av analysresultat för grundvatten redovisas i Bilaga 3.2 och analysrapport i Bilaga 4. Fältprotokoll ses i Bilaga 2.2. I Kap 5.4.1 och 5.4.2 beskrivs föroreningssituationen för respektive ämne eller ämnesgrupp. 5.4.1 Petroleumkolväten och PAH Alifater >C16-C35 har uppmätts överstigande rapporteringsgräns men understiger aktuella jämförvärden. PAH-M har uppmätts i halter motsvarande klass 3 (medelhög påverkan). 5.4.2 Metaller Analyserade halter av koppar, zink, krom och nickel har uppmätts i halter mellan klass 3 (medelhög påverkan) till klass 5 (mycket hög påverkan) i grundvattnet avseende SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten. Nickel påvisas även i nivå med Vattenmyndigheternas beslutade riktvärde för zink. 5.5 Analysresultat Samtliga samlingsprov av borrkax analyserades avseende totalhalt svavel samt NAGpH-test, se Bilaga 4 för analysrapporter. Två av tre analyser påvisar totalsvavelhalter överstigande 1000 mg/kg TS, motsvarande Klass 2, se Tabell 1. Två av tre NAGpH-test påvisar resultat i nivå med eller över 4,5, vilket indikerar icke-syraproducerande bergmaterial i enlighet med Stockholm stads vägledning. Medelvärde för totalhalt svavel överstiger 1000 mg/kg TS motsvarande Klass 2 men medelvärde för NAGpH visar på icke-syraproducerande bergmaterial. Tabell 3. Analyssammanställning för utförda svavel och NAGpH tester på uttagna bergkax. Provnamn Djup (m) Totalhalt svavel NAGp Provtyp Provtagning (mg/kg TS) H 25TL003 Borrkax 0,7-3,5 1600 4,5 Borrkax Viken miljökonsult AB 25TL005 Borrkax 0,7-3,2 750 6,9 Borrkax Viken miljökonsult AB 25TL007 Borrkax 0,5-4,1 2200 3,7 Borrkax Viken miljökonsult AB Medelvärde 1517 5,0 10 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 Slutsats och rekommendationer Utförd miljöteknisk markundersökning har visat på låga halter uppmätta ämnen och indikerar att det inte förekommer föroreningar i provtagna massor. Både fyllnadsjord och bedömd naturlig jord har låga uppmätta halter och uppmätta halter indikerar relativt homogena massor. I samband med markundersökningen konstaterades djupare jordlager i vissa delar av undersökningsområdet men dessa massor indikerar att det rör sig om naturligt förekommande massor som är homogena och med låga halter av uppmätta ämnen. Med anledning av att utförd undersökning är översiktlig går det inte att utesluta att förhöjda halter av föroreningsämnen kan förekomma ställvis inom andra delar av området. I samband med en schaktentreprenad bör provtagning utföras om avvikelser i jordart påträffas. Påvisad förhöjd halt i lokalt mark-/grundvatten indikerar att det förekommer nickel i nivå med miljökvalitetsnormen. Förekomsten av grundvatten inom undersökningsområdet bedöms vara mycket begränsad. Sammantagen bedömning utifrån utförd undersökning av berg är att det förekommer sulfidförande bergarter i undersökningsområdet och utförda NAGpH-test påvisar att en del av bergmaterialet ger NAGpH <4,5 vilket indikerar att bergmaterialet ställvis är syraproducerande. Medelvärdet från NAG-test från de 3 prover som uttagits landar dock >4,5 vilket indikerar att bergmassorna i sin helhet i anslutning till utförda provpunkter och planerad byggnad bör kunna hanteras som icke syra-producerande. Klassningen av bergmaterialet behöver diskuteras med aktuell mottagningsstation och i slutändan är det mottagaren som avgör om de vill/kan ta emot materialet och i så fall enligt vilken klassning. Som ägare eller brukare av en fastighet har man upplysningsplikt och skall underrätta tillsynsmyndigheten om förorening påvisas på fastigheten. Föreliggande undersökningsresultat av jord och grundvatten indikerar föroreningsnivå <KM och mycket lokal mark-/grundvattenförekomst med en något förhöjd halt av nickel i nivå med miljökvalitetsnorm för grundvatten. Vår bedömning är att fastigheten inte är att betrakta som förorenad. För säkerhets skull och med ödmjukhet för att tillsynsmyndigheten kan bedöma annorlunda rekommenderas därför att tillsynsmyndigheten underrättas, förslagsvis genom att skicka en kopia på denna rapport till dem. Då tre av tio analyserade jordprover överstiger haltgräns för mindre än ringa risk (MRR) kan det även förväntas att en anmälan krävs vid återanvändning av massorna utanför arbetsområdet varför en kontakt med tillsynsmyndigheten där massorna planeras att återanvändas ska göras i god tid innan jordmassorna hanteras. Eventuellt kan en anmälan krävas. Vidare kan det inte uteslutas att tillsynsmyndigheten kräver att en anmälan enligt 28§ förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd lämnas in p.g.a. att sulfidförande bergarter skall hanteras. Vår bedömning är enligt ovan att bergmaterialet bör kunna hanteras som icke- syraproducerande i sin helhet vilket bör medföra att en anmälan inte krävs men rekommendationen 11 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI är att stämma av detta med tillsynsmyndigheten i god tid innan markarbetena påbörjas. Vid krav på anmälan skall en fullständig sådan lämnas in senast 6 veckor innan markarbeten påbörjas. Då bergmassorna inom området inte bedöms uppfylla kraven på mindre än ringa risk krävs anmälan för att återanvända bergmassorna. En sådan bör inkludera en riskbedömning. Resultat från utförd undersökning kan ligga till grund för vidare masshantering och klassificering av överskottsmassor som behöver avlägsnas från fastigheten. Vid behov utförs kompletterande analyser/tester beroende på mottagnings- eller krossanläggningens krav. Resultatet av undersökningen bedöms inte motsäga att området är lämpat för utveckling enligt planförslaget. Upprättad av Granskad av Viken miljökonsult AB Viken miljökonsult AB Sara Mancini Joakim Andersson 12 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7 Referenser Avfall Sverige. (2019). Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor RAPPORT 2019:01. Malmö: Avfall Sverige. Lantmäteriet. (den 09 05 2025). Lanmäteriet- Min karta. Hämtat från https://minkarta.lantmateriet.se/ Länsstyrelsen Stockholm. (den 09 05 2025). Ebh-portalen. Hämtat från https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=ed0d3fde3cc9479f9688c2b2969fd38c Naturvårdsverket. (2009). Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. SNV rapport 5976. Uppdaterad 2016. Stockholm: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. (2010). Föreskrift om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall. . SGU. (2023). Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten. SPBI. (2011). Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. SPBI. Stockholm Stad. (2021). Vägledning - Provtagning och klassificering av sulfidförande berg. VISS. (den 09 05 2025). VISS- Vattenkartan . Hämtat från https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=1589fd5a099a4e309035beb900d12399 13 10210-3202 rnD ,61-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI