Vatten och Avfall: Ökade skulder och lån i januari

[4_Finansiell månadsrapport - januari 2026.pdf] Dnr: 2026-03-17 26SVOA46 1 (2) Ekonomiavdelningen Styrelsen för Stockholm Avfall AB Maria Ålander Petrén Finansiell månadsrapport – januari 2026 FÖRSLAG TILL BESLUT Styrelsen föreslås besluta att godkänna lämnad redovisning Christian Rockberger Verkställande direktör Maria Ålander Petrén Avdelningschef, Ekonomi Bilagor: Finansiell månadsrapport SVOA Januari 2026 Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad 2 (2) Bakgrund Finansavdelningen på stadsledningskontoret i Stockholms stad har uppdraget att fungera som kommunkoncernens gemensamma finansfunktion. Syftet är att garantera stadens framtida finansiering till bästa möjliga villkor. Bolagets finansiering ligger på checkräkningskrediten. Räntan för låneportföljen sätts utifrån den faktiska kostnaden för kommunkoncernens skuld. I praktiken innebär det att bolagets skuldportfölj blir en kopia av kommunkoncernens externa skuldportfölj. Rapporten per 31 januari 2026 redovisar att bolagets låneskuld uppgår till 35 058 mnkr, vilket är en ökning med 664 mnkr jämfört med föregående månad, 81,5% av ramen är utnyttjad. Bolaget begärde i samband med styrelsemötet den 17 december 2025 att limiten skulle utökas till 43 000 mnkr för 2026 vilket godkänds av kommunkoncernens ekonomi och trygghetsutskott 17 december 2025. Hela skulden är placerad på checkkrediten i enlighet med policyn. Räntan för januari månad var 2,54 procent. Stadens borgensåtagande var 4 mnkr för bolaget. Diagram 3 i rapportbilagan visar ränteprognosen för rullande 12 månader och osäkerhetsintervallet, medan tabell 3 i rapporten visar stadens kalkylerade ränteprognos. SLUT Finansiell månadsrapport Stockholm Vatten och Avfall AB januari 2026 Rapport till bolagets styrelse i enlighet med Finanspolicy för Stockholms Stadshus AB (§4.2). Bolagets skuld Internt lån uppgick vid slutet av månaden till 35 058 mnkr. Totalt är det en ökning med 664 mnkr sedan förra månaden, 81,5% av ramen är utnyttjad. Räntan för månaden var 2,54%. Stadens borgensåtagande var 4 mnkr för bolaget. Tabell 1: Bolagets skuld (mnkr) 2026-01-31 2025-12-31 Limit Utnyttjat Internt lån 35 058 34 394 43 000,0 81,5% Borgensåtagande 4 4 Totalt 35 062 34 398 Diagram 1: Utveckling 5-årsperiod för skulden (mnkr) jan-21 jul-21 jan-22 jul-22 jan-23 jul-23 jan-24 jul-24 jan-25 jul-25 jan-26 0 -5 000 -10 000 -15 000 -20 000 -25 000 -30 000 -35 000 -40 000 Kommunkoncernens finansiella ställning Räntan på kontot bestäms av snitträntan för kommunkoncernens externa skuld. Nedan ges en överblick av kommunkoncernens finansiella ställning samt ramar och limiter. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad fastställdes den 19 november 2025 av kommunfullmäktige och gäller från den 1 januari 2026. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad fastställdes den 17 december 2025 av kommunstyrelsens ekonomiutskott och gäller från den 1 januari 2026. Tabell 2: Kommunkoncernens finansiella ställning* 2026-01-31 2025-12-31 Limit Extern upplåning totalt (mnkr) 86 006 84 756 max 110 000 Extern nettoupplåning (mnkr) 82 261 81 598 Duration (år) 1,98 1,96 inom 1,25-3,75 Ränteförfall inom 1 år 40,9% 42,8% max 75% Kapitalförfall inom 1 år 15,0% 17,3% max 30% Betalningsberedskap (mnkr) 20 733 20 147 min 10 000 * Finansiell månadsrapport för januari 2026 för kommunkoncernen Stockholms stad tas upp i kommunstyrelsens ekonomiutskott den 18 februari 2026. Extern skuldförvaltning hanteras i en skuldportfölj. Diagram 2: Duration (år) för kommunkoncernens externa skuldportfölj 5 4,5 4 3,5 Duration enligt 3 finanspolicy* 2,5 2 1,5 1 Limit 1,25-3,75 år 0,5 0 jan-21 jan-22 jan-23 jan-24 jan-25 jan-26 * Genomsnittlig räntebindningstid inklusive derivat Prognos för kommunkoncernens snittränta Diagrammet nedan visar historik samt en prognos inklusive osäkerhetsintervall för kommun- koncernens snittränta tre år framåt i tiden. Prognosen utgår från dagens skuld, nu kända flöden och den framtida ränteutveckling som är inprisad på marknaden (implicita terminsräntor). Diagram 3: Historik och prognos* för kommunkoncernens snittränta (%) exklusive marginal och omkostnadsersättning * Baserat på historiska utfall är sannolikheten 70% att framtida räntenivåer befinner sig inom de streckade linjerna Marginaler för kommunkoncernens bolag är anpassade till respektive bolag på löpande basis. Nivåer gäller från den 1 januari 2026 och gäller till den 30 juni 2026. Marginal- och omkostnadsersättning för bolaget uppgår till 0,22 procent. Risken vid annat ränteutfall Om ränteprognosen inträffar kommer bolagets räntekostnad med nuvarande skuld att bli 942,0 mnkr, beräknat inkl marginal och omkostnadsersättning, för den kommande 12-månadersperioden. En känslighetsanalys med en procentenhets ränteuppgång ger motsvarande räntekostnad om 1292,6 mnkr. Räntekänsligheten är därmed 350,6 mnkr. 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 ,5 ,0 ,5 ,0 ,5 ,0 ,5 ,0 ,5 ,0 H isto rik P ro S gn n o it s t r ä n t a , u t f a ll o c h p Ö vre o sä ke rh e tsin r o g n te rva ll o s U n d re o sä ke rh e tsin te rva ll Tabell 3: Ränteprognos för bolagets månadsränta inklusive marginal och omkostnadsersättning Månad Utlåningsränta feb-26 2,55 mar-26 2,62 apr-26 2,58 maj-26 2,60 jun-26 2,71 jul-26 2,71 aug-26 2,74 sep-26 2,74 okt-26 2,74 nov-26 2,75 dec-26 2,75 jan-27 2,76 feb-27 2,79 mar-27 2,80 apr-27 2,85 maj-27 2,87 jun-27 2,88 jul-27 2,90 aug-27 2,91 sep-27 2,92 okt-27 2,94 nov-27 2,95 dec-27 2,95 jan-28 2,95 feb-28 2,97 mar-28 2,98 apr-28 3,02 maj-28 3,02 jun-28 3,04 jul-28 3,05 aug-28 3,06 sep-28 3,07 okt-28 3,08 nov-28 3,08 dec-28 3,08 jan-29 3,09 Marknadskommentarer per 2026-01-31 Bilaga I Sammanfattning förändringen av rädsla för politisk inblandning i centralbankens (FED) Fortsatt starkare krona och fallande styrning och lägre utsikter för tillväxten i inflation. USA. Kevin Warsh har nominerats av Trump till att efterträda Jerome Powell, Geopolitiska spänningar med USA i fokus. vars mandat som amerikansk centralbankschef löper ut i maj. Högre tillväxt inom EU, oro för Japan och Nomineringen har mottagits väl, då han är andra högt skuldsatta länder. en meriterad och väl ansedd ekonom med erfarenhet av arbete inom FED. Internationellt I Japan har nyval utlysts där regeringen D et nya året började med ökade söker stöd för sin ekonomiska politik och geopolitiska spänningar. USA samtidigt har japanska långräntor varit arresterade och förde ut väldigt volatila. Japan har länge haft en låg Venezuelas president Maduro för att ställas inflation och låg tillväxt, något som nu inför rätta i USA. Trump förnyade sitt krav verkar förändras. Japanska 10-årsräntan om kontroll över Grönland med hot om har nästan dubblerats på ett år på oro för ekonomiska och militära påtryckningar. Japans skuldsättning och budgetunderskott. Vissa länder inom EU och Nato skickade trupp i liten omfattning, i samband med en Guld och silverpriset uppvisade i den planerad övning på Grönland, vilket internationellt oroliga miljön, stora föranledde Trump administrationen att prisförändringar med först kraftiga hota vissa utvalda länder, däribland uppgångar för att därefter falla kraftigt Sverige, med högre tullar. Tullhotet drogs bl.a. efter nomineringen av ny amerikansk tillbaka efter förhandlingar främst med centralbankschef, vilket dämpade oron för Natos generalsekreterare Rutte, dock har politisk inblandning och därmed även de internationella relationerna mellan stärkte dollarn. framförallt USA och EU tagit ytterligare skada. USA fortsätter även sina Geopolitiska spänningar till trots avkastade ansträngningar att få ett slut på Rysslands den amerikanska börsen (S&P 500) 1,4 % anfallskrig mot Ukraina. utan utdelningar under månaden. Kronan har stärkts mot den amerikanska Europa dollarn, USD, under månaden och fortsatt D trenden från 2025. Mot kronan har USD en franska premiärministern tappat ca 2,7 % under månaden. En dollar Lecornu har fått igenom kostade vid månadens slut 8,97 kr, jämfört budgeten för 2026 som antogs i med 10,91 kr för ett år sedan. Förutom de parlamentet utan omröstning, vilket öppnar globala spänningarna förklaras för en misstroendeförklaring. De ökade geopolitiska spänningarna har Den starka kronan och den förhållandevis återigen skiftat fokus till försvarsfrågor, låga inflationen (KPIF 2,1 %), som tillväxt och infrastruktursatsningar i dessutom väntas falla i och med att Europa. Framåtblickande utsikter visar en matmomsen sänks tillfälligt, har fått fortsatt låg men ändå positiv tillväxt i EU Riksbanken att börja diskutera samtidigt som offentliga utgifter väntas räntesänkningar. öka, vilket har drivit upp långräntor till en högre nivå. Den tyska 10-årsräntan handlas En stark krona gör det billigare att vid månadsskiftet på 2,87 %, jämfört med importera och svårare för exportföretag att en nivå på 2,40 % för ett år sedan. Detta sälja sina produkter utomlands, vilket har samtidigt som ECB:s styrränta förväntas en tillväxt- och inflationshämmande effekt. hållas oförändrad på 2 %. Euron stärktes Om kronförstärkningen fortsätter så bör marginellt mot USD under månaden. En pristrycket falla. Temat med ökad global euro kostade vid månadens slut 10,58 kr osäkerhet och Sveriges, relativt andra jämfört med 11,50 kr för ett år sedan. länders, både höga tillväxt som nu äntligen kommer efter flera år med lågkonjunktur Sverige och låga statsskuld har ökat intresset för Sverige bland investerare, vilket gynnar S vensk preliminär BNP tillväxt både aktie, valuta och räntemarknaden. visade för det fjärde kvartalet en tillväxttakt som var lägre än Stockholmsbörsens breda index har under förväntat, siffran landade på 1,8 % i januari gett en avkastning inklusive årstakt. Dock var siffran preliminär och utdelningar om 2,3 %. kan komma att justeras i efterhand. Dnr KS 2025/1196 Sida 1 (4) 2025-12-17 Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Denna bilaga gäller enligt beslut från kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott den 17 december 2025 (Dnr KS 2025/1196) från och med den 1 januari 2026 och ersätter Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad som fastställdes den 18 december 2024 (Dnr KS 2024/40). 1. Generella principer 1.1 Ram för extern upplåning Kommunkoncernens ram för total extern upplåning är, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, 110 000 mnkr eller motsvarande i utländsk valuta. 1.2 Ramar för utlåning till och borgensåtagande för stadens bolag Den totala ramen för utlåning till och borgensåtagande för stadens bolag (bolagen) är, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, 130 000 mnkr. Ramar för varje enskild kommunkoncernintern motpart framgår enligt nedan tabell. Motpart* Limit (mnkr) (mnkr) AB Familjebostäder 1 1 400 AB Stockholmshem 1 5 500 AB Stokab 1 400 AB Svenska Bostäder 1 3 900 Micasa Fastigheter i Stockholm AB 7 000 Mässfastigheter i Stockholm AB 7 00 S:t Erik Markutveckling AB 4 900 Skolfastigheter i Stockholm AB 2 2 500 Stockholm Vatten och Avfall AB 4 3 000 Stockholms Hamn AB 4 500 Stockholms Stads Parkerings AB 2 000 Stiftelsen Hotellhem i Stockholm 1 0 Totalt 126 810 *Kulturhuset Stadsteatern och SGA Fastigheter AB lånar fr.o.m. den 1 januari 2016 från moderbolaget Stockholms Stadshus AB. stockholm.se Dnr KS 2025/1196 Sida 2 (4) I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska staden och samtliga bolag erbjudas upplåning och placering med villkor motsvarande kommunkoncernens externa finansieringskostnad med utrymme för marknadsmässig marginal samt omkostnadsersättning. Marknadsmässig marginal samt omkostnadsersättning vid upplåning och placering för bolagens räkning fastställs löpande av stadens internbank. 1.3 Borgensteckning Alla borgen och garantier, med undantag för förändringar i pensionsutfästelser, som tecknas av staden ska beslutas av kommunfullmäktige. Restriktivitet ska gälla för tecknande av stadens borgen. Godkännande ska endast ske i undantagsfall och enbart om all annan möjlighet till finansiering har beaktats. All borgensteckning ska vara belopps- och tidsbegränsad. Staden tecknar vid behov borgen för pensionsutfästelser. En årlig uppdatering av pensionsutfästelser för bolagens och stiftelsernas räkning, såsom nyintjäning, livslängdsantaganden, ränta, etc., får höja beloppet för stadens borgen. Förändringen anmäls till kommunstyrelsen. Vid borgen eller garanti, inklusive pensionsutfästelser, ska en årlig marknadsmässig avgift utgå. Avgiften fastställs vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska kommunstyrelsen fastställa, i varje enskilt fall, storlek på årlig avgift vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti. 2. Risk 2.1 Finansieringsrisk Kommunkoncernens externa skuldportfölj ska i möjligaste mån utifrån marknadsförutsättningar ha en förfallostruktur där maximalt 30 procent av kapitalet förfaller inom ett år. Utöver detta gäller en löptid om maximalt 15 år vid upplåning. 2.2 Likviditetsrisk Kommunkoncernen ska vid varje tidpunkt ha en betalningsberedskap på minst 10 000 mnkr i form av tillgängliga likvida medel. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Dnr KS 2025/1196 Sida 3 (4) 2.3 Valutarisk Lån och placeringar ska valutakurssäkras till 100 procent. Kontrakterade valutaflöden i utländsk valuta för respektive nämnd, Stockholms Stadshus AB samt för respektive dotterbolag och underkoncern inom kommunkoncernen som uppgår till ett större belopp än motsvarande 25 mnkr för totalt kontrakt eller enskilda valutaflöden ska rapporteras till internbanken i god tid. Internbanken fattar därefter beslut huruvida valutakurssäkring ska ske. Dokumentering av beslutet ska ske. 2.4 Ränterisk Ränterisken för kommunkoncernens externa skuldportfölj uttrycks som en genomsnittlig räntebindningstid, så kallad duration, och beräknas inklusive derivat. Durationen ska inte understiga 1,25 år och ska inte överstiga 3,75 år. Kommunkoncernens externa skuldportfölj, inklusive placeringar, ska ha en ränteförfallostruktur där maximalt 75 procent av ränteförfallen ligger inom ett år. 2.5 Kreditrisk I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska Stockholms stads motparter ha ett kreditbetyg (rating) av Standard & Poor´s eller Moody´s. Vid de fall motparten har fler än en rating skall den lägsta ratingen användas. Kommunkoncernens totala kreditexponering anges som ett samlat kreditvärde. Limit för maximalt tillåtet kreditvärde uppgår till 3 500. De av kommunfullmäktige särskilt beslutade placeringar ingår inte i beräkningen av kreditvärdet. Kreditvärdet beräknas utifrån placeringarnas nominella belopp inklusive upplupna räntor samt marknadsvärdet för derivatkontrakt, Respektive värde justeras för ratingvikter och löptidsvikter. Kreditvärdet kompletteras med en begränsning av kreditexponeringen i kronor per motpart för att diversifiera risken. För exponeringar med kortare löptid än sex månader kan Standard & Poor´s eller Moody´s kortfristiga rating användas. För exponeringar längre än sex månader ska den långfristiga ratingen användas. Derivatkontrakt omfattas således även av nedanstående tabell och exponeringen beräknas som derivatets marknadsvärde. Maximal kreditexponering per motpart framgår av nedanstående tabell. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Dnr KS 2025/1196 Sida 4 (4) Kortfristig rating, lägst Långfristig rating, lägst Max exponering per motpart (mnkr) Standard & Poor´s Moody´s Standard & Poor´s Moody´s Svenska staten Svenska staten Obegränsat A-1 P-1 AAA Aaa 6 000 A-2 P-2 AA- Aa3 4 000 A- A3 2 000 BBB+ Baa1 1 000 Vid det fall en befintlig motpart inte längre erhåller lägsta godkända ratingbetyg får inga nya affärer göras med denne motpart. Befintliga avtal och positioner ska utvärderas av internbanken innan åtgärd vidtas. Detta ska dokumenteras och rapporteras till kommunstyrelsen. 2.6 Operationell risk I enlighet med finanspolicyn ska förluster överstigande 200 000 kr rapporteras till kommunstyrelsen. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad