Nya direktiv för Micasa: kemikalier, skolgårdar och bostäder

[(Godkänd - R 1) Beslut om kompletterande ägardirektiv.pdf] Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/105 2026-02-23 Sida 1 (5) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till styrelsen för Anna Andersson Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB 08-50843284 Beslut om kompletterande ägardirektiv Kommunfullmäktiges beslut avseende kompletterande ägardirektiv gällande Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/145) Näringslivspolicy och etableringsstrategi för Stockholms stad, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/848) Lekvärdesriktlinjer – utformning av förskole- och skolgårdar, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/935) samt Så här gör vi – stöd vid utformning, enligt bilaga 2 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/935) Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2024/1429) Företagsledningens förslag till beslut Styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB beslutar följande 1. Arbeta efter Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/145). Det antecknas att Stockholms stads kemikalieplan 2020-2023 (dnr KS 2019/710) därmed upphör att gälla. 2. Anta Näringslivspolicy och etableringsstrategi för Stockholms stad, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/848). Det antecknas att Näringslivspolicy 2020-2024 (dnr KS 2019/273) därmed upphör att gälla. 3. Anta Lekvärdesriktlinjer – utformning av förskole- och skolgårdar, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande SISAB (dnr KS 2025/935) samt vidare anta Så här gör vi – stöd vid utformning, enligt bilaga 2 till kommunstyrelsens utlåtande Palmfeltsvägen 5, 121 62 Johanneshov Box 5010 (dnr KS 2025/935). 12105 Johanneshov Växel 08-50846000 4. Anta Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion, Fax enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS diarie@sisab.se www.sisab.se Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/105 Sida 2 (5) 2024/1429) samt ta fram egna anvisningar till Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion. Det antecknas att tidigare beslutade Riktlinjer för projektspecifika och gröna parkeringstal (dnr 124-1122/2015) upphör att gälla. Bakgrund Varje år beslutar kommunfullmäktige om budgeten för Stockholms stad. Där framgår vilka ägardirektiv och uppdrag som SISAB ska arbeta med under året. Dessutom beslutar kommunfullmäktige i budgeten om olika inriktningar för hela staden samt antar olika styrdokument. Utöver budgetbeslutet beslutar kommunfullmäktige löpande under hela året om stadsövergripande program, strategier för hela staden och policys som gäller hela kommunkoncernen. Dessa är att anses som kompletterande ägardirektiv. Ärendet Kommunfullmäktige har behandlat fyra ärenden där beslut fattats som är att betrakta som kompletterande ägardirektiv. KF:s kompletta ärenden finns att hämta från https://edokmeetings.stockholm.se, kommunfullmäktiges sammanträde 2025-12-01, §§ 16, 23 och 26 samt kommunfullmäktiges sammanträde 2025-12-15, § 25. Samtliga handlingar till ärendena finns i KF-kallelsen. Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 Kommunfullmäktige beslutade den 1 december 2025 § 16 punkt 1 (dnr 2025/145) att godkänna Stockholms stads kemikalieplan 2025- 2031. Kommunfullmäktige uppmanade i § 16 punkt 3 Stockholms Stadshus AB att för egen del arbeta efter samt att även ge samtliga bolagsstyrelser i uppdrag att arbeta efter Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 enligt bilaga 1 till utlåtandet. En närmare beskrivning av ärendet framgår av kommunstyrelsens utlåtande Rotel IX (Dnr 2025/145); Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031. Av nämnda utlåtande framgår under rubriken ”Sammanfattning av ärendet” bland annat att Stadens kemikalieplan syftar till att konkretisera vilka åtgärder som behöver vidtas av stadens verksamheter för att nå miljöprogrammets mål. Uppdelat på sju verksamhetsområden/kapitel presenteras vad som ska göras, vilken verksamhet som är ansvarig och när åtgärderna ska vara utförda. Detta är Stockholm stads tredje kemikalieplan i ordningen. Planen utgår från målet Ett giftfritt Stockholm i Stockholms stads miljöprogram 2030. Det beskriver ett miljötillstånd som är önskvärt - en giftfri livsmiljö för dem som bor i staden och för den biologiska Beslut om kompletterande ägardirektiv Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/105 Sida 3 (5) mångfalden. Detta mål knyter an till det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Näringslivspolicy och etableringsstrategi för Stockholms stad Kommunfullmäktige beslutade den 1 december 2025 § 23 punkt 1 (dnr 2025/848) att anta Näringslivspolicy och etableringsstrategi för Stockholms stad. Kommunfullmäktige uppmanade i § 23 punkt 3 Stockholms Stadshus AB att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser i uppdrag att anta Näringslivspolicy och etableringsstrategi för Stockholms stad, enligt bilaga 1 till utlåtandet. En närmare beskrivning av ärendet framgår av kommunstyrelsens utlåtande Rotel I (Dnr 2025/848); Näringslivspolicy och etableringsstrategi för Stockholms stad. Av nämnda utlåtande framgår under rubriken ”Sammanfattning av ärendet” bland annat att Näringslivspolicyn ska bidra till breddad och fördjupad kunskap om näringslivets förutsättningar så att staden utvecklar arbetssätt, organisation och samverkan för att underlätta för företag att starta, verka och växa i Stockholms samtliga stadsdelsområden. Näringslivspolicyn är i första hand ett internt styrdokument för Stockholms stad och målgruppen är främst chefer och medarbetare i stadens egna verksamheter. Policyn pekar ut sju ramvillkor, som påverkar näringslivet, som staden har rådighet över och som alla kan stärkas och utvecklas i syfte att förbättra företagsklimatet. Ramvillkoren utgår från företagens förutsättningar och behov samt stadens rådighet och de uppdrag som ligger inom stadens nämnder och bolagsstyrelser. Ramvillkoren tar sin utgångspunkt från Stockholms position både i Sverige och internationellt. Ramvillkoren är: 1. Effektiv myndighetsutövning och god företagsservice 2. Attraktiv stadsmiljö 3. Innovationsklimat som främjar hållbarhet 4. God infrastruktur, bra framkomlighet och internationell tillgänglighet 5. Tillgång till kompetens 6. God livskvalitet 7. Nationell och internationell konkurrenskraft Näringslivspolicyn kompletteras med en etableringsstrategi som beskriver Stockholms position, styrkor och prioriteringar för att främja nya etableringar. Näringslivspolicyn och etableringsstrategin samspelar och bygger ömsesidigt på varandra. Etableringsstrategin fastställer prioriteringar som vägleder i arbetet med företagsetableringar, investeringar och omlokaliseringar. Den är Beslut om kompletterande ägardirektiv Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/105 Sida 4 (5) även viktig för en strategisk och effektiv planering av stadens markanvändning kopplad till näringslivets utveckling. Lekvärdesriktlinjer – utformning av förskole- och skolgårdar Kommunfullmäktige beslutade den 1 december 2025 § 26 punkt 1 (dnr 2025/935) att Lekvärdesriktlinjer – utformning av förskole- och skolgårdar, enligt bilaga 1 till utlåtandet, godkänns i huvudsak med följande omformulering på sidan 20, bilaga 1 till utlåtandet: ”Utgångspunkten ska även vara 20 kvm/barn för förskola och 15 kvm/elev för skola.” ersätts med ”Utgångspunkter är även en friyta som medger minst 20 kvm/barn för förskola och minst 15 kvm/elev för skola.” Kommunfullmäktige uppmanade i § 23 punkt 2 Stockholms Stadshus AB att för egen del anta samt även ge Skolfastigheter i Stockholm AB, i uppdrag att anta Lekvärdesriktlinjer – utformning av förskole- och skolgårdar. Kommunfullmäktige uppmanade vidare i § 23 punkt 4 Stockholms Stadshus AB att ge Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) i uppdrag att anta Så här gör vi – stöd vid utformning, enligt bilaga 2 till utlåtandet i kommunfullmäktige. En närmare beskrivning av ärendet framgår av kommunstyrelsens utlåtande Rotel IIV, Rotel III (Dnr 2025/935); Lekvärdesriktlinjer – utformning av förskole- och skolgårdar. Av nämnda utlåtande framgår under rubriken ”Sammanfattning av ärendet” bland annat att riktlinjerna redogör för kunskapsläget, beskriver vilka ambitioner Stockholms stad har för gårdarna och beskriver hur arbetet ska gå till i praktiken. Förutom riktlinjerna finns ett stöddokument, som föreslås antas av de nämnder och bolagsstyrelser som beställer, gestaltar och förvaltar förskole- och skolgårdar. Även beräkningsverktyget Lekytefaktor finns och ska användas i arbetet. Beräkningsverktyget beslutas av kommunstyrelsen. Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion Kommunfullmäktige beslutade den 15 december 2025 § 25 punkt 1 (dnr 2024/1429) att Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion godkänns enligt bilaga 1 till utlåtandet. Kommunfullmäktige uppmanade i § 25 punkt 2 Stockholms Stadshus AB att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser i uppdrag att anta Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion enligt bilaga 1 till utlåtandet. Kommunfullmäktige uppmanade vidare i § 25 punkt 3 Stockholms Stadshus AB att ge berörda bolagsstyrelser i uppdrag att ta fram anvisningar till riktlinjerna. Beslut om kompletterande ägardirektiv Tjänsteutlåtande Dnr SISAB 2026/105 Sida 5 (5) En närmare beskrivning av ärendet framgår av kommunstyrelsens utlåtande Rotel I (Dnr KS 2024/1429); Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion. Av nämnda utlåtande framgår under rubriken ”Sammanfattning av ärendet” bland annat att Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion syftar till att främja ett hållbart resande och minska behovet av privatägd bil. Riktlinjerna bygger på att parkeringstalen för bil främst baseras på geografiskt läge och att det finns en standard för mobilitetsåtgärder i samtliga projekt. I de centrala delarna av staden ska en maxnorm gälla som begränsar antalet bilparkeringsplatser som en byggaktör får bygga. I övriga delar av staden ska istället ett minsta antal parkeringsplatser gälla. Riktlinjerna innehåller också krav på cykelparkering. Ebba Bock Agerman VD Bilagor 1. Protokoll Nr 1/2026 Koncernstyrelsen 2026-02-16 Beslut om kompletterande ägardirektiv Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Ebba Bock Agerman, VD 2026-02-26 Anna Andersson, Avdelningschef VD-stab 2026-02-26 --- [Bilaga 1 Protokoll Nr 1 2026 Koncernstyrelsen 2026-02-16.pdf] Protokoll Sida 1 (15) Protokoll Nr 1/2026 fört vid sammanträde med styrelsen för Stockholms Stadshus AB måndagen den 16 februari 2026 kl. 13:00 Ledamöter Karin Wanngård (S) Ordförande Christofer Fjellner (M) Vice ordförande §§7-16 Arvid Vikman Rindevall (S) Deniz Butros (V) Thomas Ehrnström (V) Martin Hansson (MP) Gustav Johansson (M) Jan Jönsson (L) Jonas Naddebo (C) Yvonne Fernell-Ingelström (M) §§1-6 ersätter Christofer Fjellner (M) Suppleanter Anders Österberg (S) Johan Heinonen (S) Emilia Bjuggren (S) Tina Kratz (V) Lars Strömgren (MP) Yvonne Fernell-Ingelström (M) §§7-16 Gunnar Björkman (M) Björn Ljung (L) Nike Örbrink (KD) Övriga närvarande Dick Morén Facklig SACO Mats Lagerman Facklig Kommunal Fredrik Jurdell VD Anette Scheibe Lorentzi vice VD Magnus Thulin Sekreterare Peter Kvarnhem Ekonomichef André Beinö Borgarrådssekreterare Tuula Seger Tjänsteman Justerare Karin Wanngård, Jan Jönsson Paragraf §§1-16 Sekreterare Magnus Thulin Stockholms Stadshus AB Org.nr 556415-1727 Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post 105 35 STOCKHOLM Stadshuset, 3 tr. 08-508 290 00 08-509 290 80 info@stadshusab.se Sid. 2 (15) § 1 Utseende av protokolljusterare Att jämte ordförande Karin Wanngård (S) justera dagens protokoll utsågs ledamoten Jan Jönsson (L). § 2 Anmälan av protokoll Dnr SSAB 2026/5 Anmäldes att protokoll från koncernstyrelsens sammanträde 2025-12-15 (Nr 7/2025) är justerat och utsänt. § 3 Finansiell månadsrapport Dnr SSAB 2025/26 Förelåg koncernledningens tjänsteutlåtande. Koncernstyrelsen beslutar följande. Stadsledningskontorets förelagda riskrapporter läggs till handlingarna. Särskilt uttalande angavs av Yvonne Fernell-Ingelström (M) och Gustav Johansson (M), Jan Jönsson (L) och Jonas Naddebo (C) samt suppleantyttrande av Nike Örbrink (KD) enligt följande ”Den finansiella månadsrapporten visar att den externa upplåningen har ökat med ca 1,3 mdkr under året. Totalt har kommunkoncernens externa upplåning den här mandatperioden ökat med nästan 20 mdkr, till knappt 85 mdkr. Bolagens samlade nettoskuld uppgår till knappt 98 mdkr miljoner kronor, en ökning med 4 599 mnkr under året. Bolaget Stockholm Vatten och Avfall står för den största skuldökningen om 3 795 mnkr under året. Vi noterar vidare att moderbolagets eget kapital minskar snabbt, en trend som är långsiktigt ekonomiskt ohållbar. På grund av den höga upplångstaken har Socialdemokraterna tvingats att höja ramen för extern upplåning vid flera tillfällen till totalt till 110 mdkr. Vi är oroade över den kraftigt ökande skuldsättningen. Den leder till ett försämrat finansnetto och försämrade förutsättningar för staden på den finansiella marknaden. Vi ser även med oro på att stadens finansiella kreditbetyg AAA riskerar att sänkas, vilket skulle innebära att räntekostnaderna ökar ytterligare. För att behålla kreditbetyget har Socialdemokraterna höjt kommunalskatten både 2024 och 2025. Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's konstaterar att staden behöver begränsa skulden genom investeringsprioriteringar och avyttringar av icke strategiska tillgångar för att kreditbetyget inte ska sänkas. Vi konstaterar att räntekostnaderna är mycket höga. Prognostiserad räntekostnad för bolagskoncernen som helhet under den närmaste 12-månaders-perioden estimeras med nuvarande antaganden att bli ca 2,8 mdkr. Räntekostnader är numera en betydande kostnadspost i stadens budget, som tränger ut nödvändiga satsningar på välfärden. Sid. 3 (15) Mot bakgrund av detta vill vi understryka vikten av att bedriva en politik som leder till att stadens skuld omgående börjar minska. Egenfinansieringsgraden i investeringar måste öka och staden behöver överväga att avyttra tillgångar för att minska skulden. Samtidigt är det viktigt att förbättra styrningen av stora investeringsprojekt, de kraftiga avvikelser som skett minskar kommunfullmäktiges utrymme att finansiera nya investeringar. Det krävs prioriteringar och effektiviseringar av oss politiker i Stockholms stad, såväl som en långsiktigt hållbar finansiering av välfärdsåtagandet.” § 4 Årsstämmor 2026 inom koncernen Stockholms Stadshus AB m.fl. Dnr SSAB 2025/211 Förelåg koncernledningens tjänsteutlåtande. Koncernstyrelsen beslutar följande. 1. Fredrik Jurdell och vid dennes förhinder Anette Scheibe Lorentzi, Peter Kvarnhem, Magnus Thulin, Ingrid Storm, Krister Stralström, Peter Dahlberg och Carolina Tillborg, utses till Stockholms Stadshus AB:s ombud i enlighet med detta utlåtande vid Stockholms Stadshus AB:s intressebolags, såsom dessa definierats i tjänsteutlåtandet, och dotterbolags årsstämmor och extra bolagsstämmor för tiden fram till årsstämmorna 2027. 2. Ombudet får i uppdrag att på respektive årsstämma för Stockholms Stadshus AB:s intressebolag, såsom dessa definierats i tjänsteutlåtandet, och dotterbolag rösta i enlighet med av revisorerna tillstyrkta förslag beträffande: - Fastställelse av resultat- och balansräkningen samt, i förekommande fall, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. - Dispositioner av bolagets vinst eller förlust (fria kapital) enligt den fastställda balansräkningen. - Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för 2025 års förvaltning. 3. Ombudet får i uppdrag att på respektive årsstämma för dotterbolagen inom Stockholms Stadshus AB rösta för arvoden åt styrelseledamöter, lekmannarevisorer och suppleanter m.fl. enligt vad som framgår av bilaga 1 till tjänsteutlåtandet samt därutöver rösta avseende val av revisor och revisorssuppleant, val av ordförande vid stämman, utseende av protokollförare, godkännande av röstlängd, val av justeringsmän, godkännande av dagordningen, fråga om stämman blivit behörigen sammankallad samt i övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen eller av annat skäl. 4. Ombudet får i uppdrag att på respektive årsstämma för intressebolag, såsom dessa definierats i tjänsteutlåtandet, till Stockholms Stadshus AB rösta avseende föreslagna arvoden åt styrelseledamöter, revisorer och suppleanter, val av ordförande vid stämman, utseende av protokollförare, godkännande av röstlängd, val av justeringsmän, godkännande av dagordningen, fråga om stämman blivit behörigen sammankallad, ändring av bolagsordningen, föreslagen sammansättning av styrelsen, föreslagen revisor och revisorssuppleant alternativt revisionsbolag samt i övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen eller av annat skäl. Sid. 4 (15) 5. Ombudet ska på respektive årsstämma för Stockholms Stadshus AB:s intressebolag, såsom dessa definierats i tjänsteutlåtandet, och dotterbolag rösta enligt ägarens särskilda ytterligare direktiv som kan komma att lämnas inför respektive årsstämma. 6. Ombudet får i uppdrag att på respektive extra bolagsstämma i Stockholms Stadshus AB:s intressebolag, såsom dessa definierats i tjänsteutlåtandet, och dotterbolag rösta i enlighet med ägarens direktiv. Om inget särskilt ytterligare direktiv lämnats inför extra stämma förutsätts ombudet rösta enligt på stämman lämnade förslag avseende exempelvis revisor alternativt registrerat revisionsbolag samt revisorssuppleant. § 5 Budget och verksamhetsplan 2026 moderbolaget Stockholms Stadshus AB Dnr SSAB 2025/212 Förelåg koncernledningens tjänsteutlåtande. Förelåg fyra förslag till beslut. Koncernledningens förslag till beslut, Yvonne Fernell- Ingelström (M) och Gustav Johanssons (M) förslag till beslut, Jan Jönssons (L) förslag till beslut och Jonas Naddebos (C) förslag till beslut. Ordförande ställde förslagen mot varandra och koncernstyrelsen beslutar enligt koncernledningens förslag till beslut. Koncernstyrelsen beslutar följande. 1. Förslag till budget och ägardirektiv 2026 för moderbolaget Stockholms Stadshus AB, bilaga 1 till tjänsteutlåtandet, godkänns. 2. Resultatkravet på moderbolaget Stockholms Stadshus AB fastställs. 3. System för intern kontroll, väsentlighets- och riskanalys samt internkontrollplan 2026 för moderbolaget Stockholms Stadshus AB, bilaga 2 till tjänsteutlåtandet, godkänns. Reservation angavs av Yvonne Fernell-Ingelström (M) och Gustav Johansson (M) enligt följande. ”Förslag till beslut Att delvis godkänna förslag till beslut Att därutöver anföra Moderaterna har ett eget budgetförslag och därför en annan inriktning för Stockholms Stadshus AB. Vi prioriterar en långsiktigt hållbar ekonomi. För att upprätthålla hållbara finanser över tid behöver skuldsättningen minska. Det kräver att den höga investeringsvolymen reduceras. Egenfinansieringsgraden i investeringar måste öka och staden behöver genomföra försäljningar av i första hand icke-strategiska tillgångar. Därtill behövs en ökad extern privat finansiering och en strikt kostnadskontroll i de investeringsprojekt som genomförs.” Sid. 5 (15) Reservation angavs av Jan Jönsson (L) enligt följande. ”Förslag till beslut Att delvis bifalla förslaget till beslut Att därutöver anföra Liberalerna konstaterar att verksamhetsplanen nu hanteras som ett fristående ärende, vilket ökar kraven på tydlig styrning, uppföljning och ansvarsutkrävande i moderbolagets roll som ägare och samordnare av koncernen. I ett fortsatt ekonomiskt osäkert läge behöver moderbolaget prioritera god ekonomisk hushållning, stärkt uppföljning och en mer återhållsam inriktning i styrningen av koncernens verksamheter. Den väsentlighets- och riskanalys som redovisas visar att det finns betydande risker kopplade till investeringsstyrning, samhällsekonomiska förändringar och brister i budget- och uppföljningsprocesser. Det understryker behovet av skarpare ekonomisk kontroll, tydligare prioritering av investeringar och bättre framförhållning i koncernens planering. Att intern styrning av projekt och investeringar lyfts som en hög risk visar att moderbolaget behöver ta ett mer aktivt ansvar för att säkerställa kostnadskontroll, realistiska prognoser och bättre styrning i stora projekt. Riskanalysen pekar även på sårbarheter kopplade till personberoende verksamhet, informationssäkerhet, leverantörsled, otillåten påverkan och hantering av avtal och inköp. Det är centralt att internkontrollarbetet inte stannar vid processer och rutiner utan leder till faktiska förbättringar i styrning, transparens och uppföljning. Moderbolaget har en nyckelroll i att säkerställa att koncernens bolag har robusta system för att förebygga fel, oegentligheter och ineffektiv resursanvändning. Sammantaget anser vi att verksamhetsplanen i högre grad behöver präglas av ekonomisk försiktighet, tydligare ägarstyrning och stärkt kontroll av investeringar och större åtaganden. Det är avgörande för att värna stadens långsiktiga finansiella hållbarhet och säkerställa att skattemedel används effektivt.” Reservation angavs av Jonas Naddebo (C) enligt följande. ”Förslag till beslut Att delvis godkänna förslag till beslut Att därutöver anföra Stockholm har stora utmaningar och koncernen för Stockholms stadshus AB är en viktig pusselbit att få vardagen att rulla. Centerpartiet är oroade för att koncernens soliditet beräknas vid utgången av året uppgå till enbart 34 procent. Detta är lägre än tidigare och en följd av att koncernens investeringsnivå under senare år ökat successivt, samtidigt som resultatnivåerna sjunkit. Staden behöver genomföra försäljningar av flera icke- strategiska tillgångar och ha en bättre kostnadskontroll. Extra viktigt är det att koncernen arbetar med att utsläppen i Stockholm ska ned och att staden är klimatpositiv senast 2030. Därför måste Stockholm Exergis BECCS, en anläggning för infångning av koldioxid, ha en central roll i stadens arbete och koncernens bolag måste satsa mer på att producera förnybar el, till exempel med fler solceller på taken. Centerpartiet vill utöver det se en sammanslagning av de tre bostadsbolagen och leda det fortsatta arbetet med ett allmännyttigt bostadsbolag i stadens regi samt leda och följa upp arbetet med strukturförändringar i fastighetsägandet för att renodla och effektivisera stadens fastighetsbestånd. I övrigt hänvisar vi till Centerpartiets budgetreservation 2026.” Sid. 6 (15) Suppleantyttrande angavs av Nike Örbrink (KD) enligt följande. ”Stockholmskoncernen har under de senaste decennierna präglats av en intensiv investeringstakt. Staden har vuxit, befolkningen ökat kraftigt och förutsättningarna för upplåning och finansiering varit mycket goda. Till följd av ökade byggkostnader, räntor och svårigheter för såväl privata som offentliga byggaktörer att verka i staden, står Stockholm inför stora utmaningar. Samtidigt ökar successivt det redan omfattande behovet av upprustning och underhåll av den infrastruktur som alltför ofta glöms bort. Vägar, avlopp, värme- och elnät försummas. Lösningen på denna stora utmaning stavas ansvarsfull hushållning och hårda prioriteringar. Tyvärr har de senaste årens styrning påvisat det motsatta: den bedrivna politiken har under mandatperioden lett till ökade investeringsnivåer till följd av dålig styrning och kostnadskontroll, sämre resultat för staden än planerat och markant lägre soliditet för koncernen än vad vi lämnade efter oss år 2022. Vi ser istället ett behov av att i största möjliga mån hålla nere skulden för staden och minska belastningen på skattekollektivet.” § 6 Budget och verksamhetsplan 2026 koncernen Stockholms Stadshus AB Dnr SSAB 2025/213 Förelåg koncernledningens tjänsteutlåtande. Förelåg fyra förslag till beslut. Koncernledningens förslag till beslut, Yvonne Fernell- Ingelström (M) och Gustav Johanssons (M) förslag till beslut, Jan Jönssons (L) förslag till beslut och Jonas Naddebos (C) förslag till beslut. Ordförande ställde förslagen mot varandra och koncernstyrelsen beslutar enligt koncernledningens förslag till beslut. Koncernstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta följande. Stockholms Stadshus AB får i uppdrag att förvärva två nya bolag i enlighet med vad som beskrivs i tjänsteutlåtandet. Koncernstyrelsen beslutar för egen del följande. 1. Förslag till budget och ägardirektiv 2026, inklusive bilagor till tjänsteutlåtandet, för koncernen Stockholms Stadshus AB godkänns. 2. Samtliga bolagsstyrelser får i uppdrag att verkställa ägardirektiv för koncernen Stockholms Stadshus AB i enlighet med kommunfullmäktiges beslut och vad som anförs i koncernledningens tjänsteutlåtande. 3. Koncernledningen får i uppdrag att vid behov utfärda närmare anvisningar och rutiner kring tillämpning och uppföljning av ägardirektiven. 4. Utställda kapitaltäckningsgarantier för S:t Erik Markutveckling AB, Kulturhuset Stadsteatern AB, Stockholm Globe Arena Fastigheter i Stockholm Sid. 7 (15) AB, Stockholms Hamn AB, Mässfastigheter i Stockholm AB, S:t Erik Försäkrings AB och Skolfastigheter i Stockholm AB återkallas. 5. Koncernledningen får i uppdrag att utfärda nya kapitaltäckningsgarantier för S:t Erik Markutveckling AB, Kulturhuset Stadsteatern AB, Stockholm Globe Arena Fastigheter i Stockholm AB, Stockholms Hamn AB, S:t Erik Försäkrings AB, Stockholmsmässan AB och Skolfastigheter i Stockholm AB. Kapitaltäckningsgarantin för S:t Erik Försäkrings AB begränsas till maximalt 200 mnkr att nyttja vid behov. 6. De bolag som ännu inte använder det stadsgemensamma inköpssystemet ”Agresso Inköp”, uppmanas påbörja implementering under år 2026. 7. Koncernledningen får i uppdrag att förvärva två bolag i enlighet med koncernledningens tjänsteutlåtande. 8. Besluten i ärendet justeras omedelbart. Reservation angavs av Yvonne Fernell-Ingelström (M) och Gustav Johansson (M) enligt följande. ”Förslag till beslut Att delvis godkänna förslag till beslut Att därutöver anföra Moderaterna har ett eget budgetförslag och därför en annan inriktning för koncernen Stockholms Stadshus AB. Vi prioriterar en långsiktigt hållbar ekonomi. För att upprätthålla hållbara finanser över tid behöver skuldsättningen minska. Det kräver att den höga investeringsvolymen reduceras. Egenfinansieringsgraden i investeringar måste öka och staden behöver genomföra försäljningar av i första hand icke-strategiska tillgångar. Därtill behövs en ökad extern privat finansiering och en strikt kostnadskontroll i de investeringsprojekt som genomförs.” Reservation angavs av Jan Jönsson (L) enligt följande. ”Förslag till beslut Att delvis bifalla förslaget till beslut Att därutöver anföra Vi kan konstatera att koncernen fortsatt verkar i ett ekonomiskt ansträngt läge med höga investeringsnivåer, ökade finansiella kostnader och ett betydande finansieringsbehov. Det ställer höga krav på prioriteringar, kostnadskontroll och långsiktigt ekonomiskt ansvarstagande. Samtidigt visar underlaget att investeringarna fortsatt ligger på en mycket hög nivå och att koncernens resultat påverkas av ett högre kostnadsläge och ökade räntekostnader, vilket ytterligare begränsar det ekonomiska handlingsutrymmet. Liberalernas prioritet är alltid ordning och reda i ekonomin. Det är en förutsättning för att kunna genomföra nödvändiga investeringar över tid och för att säkerställa att stadens ekonomi förblir långsiktigt hållbar. I ett läge där skuldsättning och räntekänslighet ökar krävs en mer återhållsam ekonomisk styrning än den som nu föreslås. Den fortsatt höga investeringsvolymen innebär ökade risker för koncernens ekonomi och bidrar till ett växande finansieringsbehov. Det är därför nödvändigt att tydligare prioritera mellan projekt och säkerställa att endast de mest samhällsviktiga investeringarna genomförs i närtid. Övriga investeringar bör prövas mer restriktivt och i Sid. 8 (15) många fall senareläggas till ett mer stabilt ekonomiskt läge. Egenfinansieringsgraden i investeringar behöver öka och styrningen av större projekt stärkas ytterligare för att säkerställa bättre kostnadskontroll och ekonomisk uppföljning. Förvärvet av Hjulstahem AB innebär en betydande ökning av bolagets skuldsättning utan att en enda ny bostad tillkommer. I ett läge där både bolaget och staden redan har en hög skuldsättning och en ökande räntekänslighet är detta en felprioritering. Köpet av Hjulstahem AB förstärker dessutom allmännyttans redan starka dominans i Järvaområdet, där behovet snarare är fler upplåtelseformer och en mer blandad bostadsmarknad. Liberalerna anser att affären ökar riskexponeringen utan att tillföra motsvarande samhällsekonomisk nytta och att alternativa finansieringslösningar eller avyttringar borde ha övervägts. Det ekonomiska läget ställer krav på större återhållsamhet i nya åtaganden som ökar koncernens skuldsättning utan att bidra till nya bostäder eller tydligt stärkt ekonomisk bärkraft. Fokus bör i stället ligga på att konsolidera ekonomin, stärka resultatnivåerna i bolagen och säkerställa att investeringar genomförs med hög egenfinansieringsgrad och tydlig samhällsnytta. Avslutningsvis anser vi att arbetet med effektiviseringar, prioriteringar och långsiktigt hållbar skuldsättning behöver intensifieras för att värna stadens ekonomiska stabilitet och skapa utrymme för framtida investeringar i kärnverksamhet och tillväxt. I övrigt hänvisar vi till Liberalernas budgetreservation i kommunfullmäktige.” Reservation angavs av Jonas Naddebo (C) enligt följande. ”Förslag till beslut Att delvis godkänna förslag till beslut Att därutöver anföra Stockholm har stora utmaningar och koncernen för Stockholms stadshus AB är en viktig pusselbit att få vardagen att rulla. Centerpartiet är oroade för att koncernens soliditet beräknas vid utgången av året uppgå till enbart 34 procent. Detta är lägre än tidigare och en följd av att koncernens investeringsnivå under senare år ökat successivt, samtidigt som resultatnivåerna sjunkit. Staden behöver genomföra försäljningar av flera icke- strategiska tillgångar och ha en bättre kostnadskontroll. Extra viktigt är det att koncernen arbetar med att utsläppen i Stockholm ska ned och att staden är klimatpositiv senast 2030. Därför måste Stockholm Exergis BECCS, en anläggning för infångning av koldioxid, ha en central roll i stadens arbete och koncernens bolag måste satsa mer på att producera förnybar el, till exempel med fler solceller på taken. Centerpartiet vill utöver det se en sammanslagning av de tre bostadsbolagen och leda det fortsatta arbetet med ett allmännyttigt bostadsbolag i stadens regi samt leda och följa upp arbetet med strukturförändringar i fastighetsägandet för att renodla och effektivisera stadens fastighetsbestånd. I övrigt hänvisar vi till Centerpartiets budgetreservation 2026.” Suppleantyttrande angavs av Nike Örbrink (KD) enligt följande. ”Stockholmskoncernen har under de senaste decennierna präglats av en intensiv investeringstakt. Staden har vuxit, befolkningen ökat kraftigt och förutsättningarna för upplåning och finansiering varit mycket goda. Sid. 9 (15) Till följd av ökade byggkostnader, räntor och svårigheter för såväl privata som offentliga byggaktörer att verka i staden, står Stockholm inför stora utmaningar. Samtidigt ökar successivt det redan omfattande behovet av upprustning och underhåll av den infrastruktur som alltför ofta glöms bort. Vägar, avlopp, värme- och elnät försummas. Lösningen på denna stora utmaning stavas ansvarsfull hushållning och hårda prioriteringar. Tyvärr har de senaste årens styrning påvisat det motsatta: den bedrivna politiken har under mandatperioden lett till ökade investeringsnivåer till följd av dålig styrning och kostnadskontroll, sämre resultat för staden än planerat och markant lägre soliditet för koncernen än vad vi lämnade efter oss år 2022. Vi ser istället ett behov av att i största möjliga mån hålla nere skulden för staden och minska belastningen på skattekollektivet.” § 7 Inriktningsbeslut gällande Stockholm Avfall ABs projekt Nya Sätra återvinningscentral Dnr SSAB 2025/191 - KS 2025/1305 Förelåg koncernledningens tjänsteutlåtande. Koncernstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta följande. Inriktningen för Stockholm Avfall ABs projekt Nya Sätra återvinningscentral med en investeringsutgift om 337 miljoner kronor inklusive förväntad prisutveckling godkänns. Koncernstyrelsen beslutar för egen del följande. 1. Inriktningen för Stockholm Avfall ABs projekt Nya Sätra återvinningscentral med en investeringsutgift om 337 miljoner kronor inklusive förväntad prisutveckling godkänns. 2. Beslut i ärendet justeras omedelbart. Särskilt uttalande angavs av Christofer Fjellner m.fl. (M), Jan Jönsson (L) och Jonas Naddebo (C) samt suppleantyttrande av Nike Örbrink (KD) enligt följande. ”I samband med etableringen av en ny återvinningscentral i Sätra vill vi understryka att aspekterna kring säkerhet och trygghet behöver vara centrala genom hela planeringen och utformningen. Återvinningscentraler är publika miljöer med stora kundflöden, tunga fordon och hantering av både farligt avfall och värdefulla material. Det ställer höga krav på en utformning som förebygger olyckor, skapar överskådlighet och ger en trygg upplevelse för både besökare och personal. Det är därför viktigt att anläggningen utformas med god belysning, säkra gångstråk, tydlig separation mellan kundtrafik och tung lastbilstrafik, samt välplanerade mottagningsytor. En modern och funktionellt utformad återvinningscentral minskar risken för incidenter och stärker arbetsmiljön. I takt med att området kring Sätra utvecklas med fler bostäder och ökad närvaro av människor blir det än viktigare att anläggningen både fungerar väl i sitt sammanhang och upplevs som trygg att besöka under hela öppettiden. Sid. 10 (15) Vi vill också lyfta den viktiga aspekt som rör avfallsbrottslighet. Avfallsbrottslighet ska inte tillåtas slå rot i Stockholm, och etableringen av en fullstor återvinningscentral i Sätra är en central del i att stärka stadens förmåga att motverka denna utveckling. När staden erbjuder tillgängliga, trygga och välfungerande mottagningslösningar minskar utrymmet för oseriösa aktörer att agera i skymundan genom illegal insamling, sortering eller dumpning av avfall. Samtidigt krävs mer än en modern anläggning. Staden behöver stärka sin förmåga att upptäcka och stoppa olaglig hantering av avfall genom en mer sammanhållen och effektiv samverkan mellan berörda förvaltningar, polis och tillsynsmyndigheter. Genom stärkta kontrollverktyg, riktade insatser och ett tydligt ansvarsutövande kan vi försvåra för kriminella aktörer att verka och säkerställa att avfall hanteras på ett kontrollerat och lagligt sätt. En tryggad och fullstor återvinningscentral i Sätra blir därmed både en praktisk och strategisk investering, ett konkret steg i stadens arbete för en trygg, ren och hållbar stad fri från kriminell verksamhet kopplad till avfall.” § 8 Genomförandebeslut gällande Stockholm Vatten AB:s projekt Tenstareservoaren Dnr SSAB 2025/195 - KS 2025/1328 Förelåg koncernledningens tjänsteutlåtande. Koncernstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige beslutar följande Genomförandebeslutet för Stockholm Vatten AB:s projekt Tenstareservoaren med en investeringsutgift inklusive förväntad prisutveckling enligt bilaga 2 till tjänsteutlåtandet, godkänns. Koncernstyrelsen beslutar för egen del följande. 1. Genomförandebeslutet för Stockholm Vatten AB:s projekt Tenstareservoaren med en investeringsutgift inklusive förväntad prisutveckling enligt bilaga 2 till tjänsteutlåtandet godkänns. 2. Beslutet i ärendet justeras omedelbart. § 9 Reviderat genomförandebeslut för SISAB:s underhåll och nybyggnation, utbildningsnämndens inhyrning och anpassning samt genomförandebeslut för idrottsnämndens inhyrning av ny idrottshall i Lillholmsskolan Dnr SSAB 2025/209 - KS 2025/1464 Förelåg koncernledningens tjänsteutlåtande. Koncernstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige beslutar följande Reviderat genomförande av Skolfastigheter i Stockholm ABs om- och tillbyggnad samt verksamhetsanpassningar av ny idrottshall på Lillholmsskolan med en investeringsutgift inklusive förväntad prisutveckling om 461,7 miljoner kronor, godkänns. Sid. 11 (15) Koncernstyrelsen beslutar för egen del följande. 1. Reviderat genomförande för Skolfastigheter i Stockholm ABs om- och tillbyggnad samt verksamhetsanpassningar av ny idrottshall på Lillholmsskolan med en investeringsutgift inklusive förväntad prisutveckling om 461,7 miljoner kronor, godkänns. 2. Beslutet i ärendet justeras omedelbart. Särskilt uttalande angavs av Christofer Fjellner m.fl. (M), Jan Jönsson (L) och Jonas Naddebo (C) enligt följande. ”Detta är ytterligare ett av S-styrets evighetsprojekt. Förarbetet med detta har pågått under hela mandatperioden. Det är givetvis positivt för området att projektet är på gång, men samtidigt är vi mycket kritiska till hur vänsterstyret använt sig av det här projektet för att avbryta projekteringen av Vårby idrottsanläggning. Lillholmsskolans idrottsanläggning är bra för skolelever, men knappast en fullgod ersättning för en fullstor idrottshall. Vi uppmanar därför S-styret att å det snaraste återuppta projekteringen av Vårby idrottshall. Med tanke på att pengar för detta verkar saknas, trots den höga upplåningen, rekommenderar vi styret att se över alternativa lösningar – som extern privat finansiering.” § 10 Stockholm Vatten ABs tilläggsavtal till aktieägaravtalet med Syvab Dnr SSAB 2025/160 - KS 2025/1136 Förelåg koncernledningens tjänsteutlåtande. Koncernstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige beslutar följande Stockholm Vatten ABs överlåtelse och nytecknade av aktier i Syvab AB, organisationsnummer 556050-5728, innebärande att ägarandelen i Syvab AB minskar från cirka 33 procent till cirka 14 procent, i enlighet med tilläggsavtalet i bilaga 3 till tjänsteutlåtandet, godkänns. Koncernstyrelsen beslutar för egen del följande. 1. Stockholm Vatten ABs överlåtelse och nytecknande av aktier i Syvab AB, organisationsnummer 556050-5728, innebärande att ägarandelen i Syvab AB minskar från cirka 33 procent till cirka 14 procent, i enlighet med tilläggsavtalet i bilaga 3 till tjänsteutlåtandet, godkänns 2. Beslutet i ärendet justeras omedelbart. § 11 Reviderad bolagsordning för Stockholmsmässan AB Dnr SSAB 2026/12 - KS 2026/99 Förelåg koncernledningens tjänsteutlåtande. Koncernstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige beslutar följande Sid. 12 (15) Förslag till reviderad bolagsordning för Stockholmsmässan AB (bilaga 1 till tjänsteutlåtandet) godkänns. Koncernstyrelsen beslutar för egen del följande. 1. Förslag till reviderad bolagsordning för Stockholmsmässan AB (bilaga 1 till tjänsteutlåtandet) godkänns. 2. Stockholms Stadshus AB:s stämmoombud, utsedda av koncernstyrelsen vid sammanträdet 2026-02-16, får i uppdrag att på dotterbolagets bolagsstämma rösta för antagandet av reviderad bolagsordning. 3. Beslutet i ärendet justeras omedelbart. § 12 Attestinstruktion för Stockholms Stadshus AB Dnr SSAB 2025/118 Förelåg koncernledningens tjänsteutlåtande. Koncernstyrelsen beslutar följande. 1. Reviderad attestinstruktion för Stockholms Stadshus AB enligt bilaga till tjänsteutlåtandet godkänns. 2. Beloppsramar för beställningar och attester för Stockholms Stadshus AB enligt bilaga till tjänsteutlåtandet godkänns. § 13 Kommunfullmäktiges beslut avseende kompletterande ägardirektiv Dnr SSAB 2026/4 Förelåg koncernledningens tjänsteutlåtande. Koncernstyrelsen beslutar följande. 1. Stockholms Stadshus AB ska arbeta efter Stockholms stads kemikalieplan 2025- 2031 enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/145). 2. Dotterbolagen inom koncernen får i uppdrag att arbeta efter Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/145). 3. Det antecknas att Stockholms stads kemikalieplan 2020-2023 (dnr KS 2019/1510) samt Handlingsplan för minskad spridning av mikroplast 2020-2024 (dnr KS 2019/710) därmed upphör att gälla. 4. Näringslivspolicy och etableringsstrategi för Stockholms stad enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/848) antas. Sid. 13 (15) 5. Dotterbolagen inom koncernen får i uppdrag att anta Näringslivspolicy och etableringsstrategi för Stockholms stad enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/848). 6. Det antecknas att Näringslivspolicy 2020-2024 (dnr KS 2019/273) därmed upphör att gälla. 7. Lekvärdesriktlinjer – utformning av förskole- och skolgårdar enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/935) antas. 8. Skolfastigheter i Stockholm AB, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem och AB Svenska Bostäder samt övriga bolag inom koncernen som beställer, gestaltar och förvaltar förskole- och skolgårdar får i uppdrag att anta Lekvärdesriktlinjer – utformning av förskole- och skolgårdar enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/935). 9. Skolfastigheter i Stockholm AB får i uppdrag att anta Så här gör vi – stöd vid utformning, enligt bilaga 2 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2025/935). 10. Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande dnr (KS 2024/1201), antas. 11. AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm AB samt Bostadsförmedlingen i Stockholm AB får i uppdrag att anta Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2024/1201). 12. Det antecknas att Riktlinjer för bostadsförsörjning 2021–2024, dnr KS 2020/791, därmed upphör att gälla. 13. Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2024/1429) antas. 14. Dotterbolagen inom koncernen får i uppdrag att anta Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens utlåtande (dnr KS 2024/1429). 15. AB Familjebostäder, AB Svenska Bostäder, AB Stockholmshem, Micasa Fastigheter i Stockholm AB; Skolfastigheter i Stockholm AB och Stockholms Stads Parkering AB uppmanas att ta fram egna anvisningar till Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion. 16. Det antecknas att tidigare beslutade Riktlinjer för projektspecifika och gröna parkeringstal (dnr 124-1122/2015) upphör att gälla. § 14 Övriga anmälningsärenden Förelåg koncernledningens tjänsteutlåtande. Sid. 14 (15) Anmäldes och lades till handlingarna följande ärenden. 1. Slutrapport avseende Högdalen sorterings- och matavfallsanläggning. Dnr SSAB 2025/234 2. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad. Dnr SSAB 2025/170 3. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Motion om att ta fram en strategi för hyror för samlingslokaler, föreningslokaler, medborgarhus m.m. ska hållas på en låg nivå”. Dnr SSAB 2025/173 4. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Koordinatbestämda fastighetsgränser (SOU 2025:80)”. Dnr SSAB 2025/174 5. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av En kulturkanon för Sverige (SOU 2025:92)”. Dnr SSAB 2025/182 6. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Motion om ett odlingslyft för stadens förskolor”. Dnr SSAB 2025/156 7. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Förslag till föreskrifter om ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2007:4) om energideklaration för byggnader”. Dnr SSAB 2025/220 8. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Motion om reformer för ett friare och festligare Stockholm”. Dnr SSAB 2025/194 9. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Inbjudan till samråd – ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken”. Dnr SSAB 2025/222 10. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Mer relevant än någonsin. Biblioteksplan för Stockholms stad”. Dnr SSAB 2025/202 11. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Avgränsning av miljökonsekvens[1]beskrivning för Åtgärdsprogram för vatten 2027–2033 i Norra Östersjöns vattendistrikt”. Dnr SSAB 2025/216 12. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Motion om att anlägga fotbollsplaner på vatten”. Dnr SSAB 2025/175 13. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Energimarknads[1]inspektionens rapport Ei R2025:10 Vätgas i systemet – en gasmarknad i omställning”. Dnr SSAB 2025/198 14. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Motion om tillgång till toaletter och omklädningsrum vid fotbollsplaner”. Dnr SSAB 2025/181 15. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten (SOU 2025:98)”. Dnr SSAB 2025/219 16. Koncernledningens remissvar om ”Remiss av Boverkets rapport En gemensam väg för PBL-ärenden”. Dnr SSAB 2025/204 Sid. 15 (15) § 15 Vd informerar En muntlig föredragning framfördes av vice vd Stockholms Stadshus AB Anette Scheibe Lorentzi. § 16 Övriga frågor Inga övriga frågor förelåg och ordförande avslutade mötet. Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera --- [Lekvärdesriktlinjer utformning av förskole och skolgårdar.pdf] Lekvärdesriktlinjer Utformning av förskole- och skolgårdar Lekvärdesriktlinjer Utformning av förskole- och skolgårdar Lekvärdesriktlinjer har tagits fram på uppdrag av utbildningsförvaltningen, förskoleförvaltningen och Skolfastigheter i Stockholm AB i samarbete med representanter från stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret, miljöförvaltningen samt från stadens stadsdelsförvaltningar. Konsult Landskapslaget genom Lise Strand Hellström Ida-Maria Classon Frangos Patrik Glansholm Gunnel Sandestedt Bildreferenser Bilder: Landskapslaget, alternativt Stockholms stad eller SISAB, där ej annat anges. Framsidebild: Rashid Sadykov. Illustrationer: Landskapslaget och Max Goldstein. Förord Stockholm ska vara en stad som ger plats åt barn och unga. I enlighet med barnkonventionen ska staden säkerställa alla barns rätt till en god uppväxtmiljö. Lekvärdesriktlinjerna är ett verktyg för att uppfylla det ansvaret. Förskolegården och skolgården är platser buskar och annan växtlighet ökar möjlig­ där barn tillbringar en betydande del av sin heten för variation i lek och rörelse, bidrar uppväxt. Den har flera viktiga funktioner till bättre luftkvalitet och svalka i ett för såväl individ som samhälle men fram- varmare klimat. I en tät och sammanhållen för allt är gården en viktig plats för rörelse, stad bidrar de gröna gårdarna även till att lek och återhämtning. Endast två av tio Stockholm blir en mer motståndskraftig, barn i Sverige når upp till WHO:s rekom- klimatsmart stad. menderade nivå av en timmes pulshöjande aktivitet per dag. Förskolan och skolan Gårdarna ska vara barnens plats i staden spelar en central roll för att främja fysisk och fungerar som mötesplatser för familjer aktivitet, bryta det ökade stillasittandet och även utanför skoltid. Gröna gårdar bidrar väcka rörelseglädje. Utomhusvistelse med till att göra Stockholm till en attraktiv stad lek och rörelse spelar en avgörande roll i för familjer att bo i. Lekvärdesriktlinjerna barns motoriska utveckling, stärker deras är ett led i arbetet att uppfylla dessa ambi- inlärningsförmåga, minskar stress och ökar tioner. välmåendet. Lekvärdesriktlinjerna ska användas av Stockholms stad ska skapa förutsättningar samtliga nämnder, bolag och privata för att utemiljön vid förskolor och grund- aktörer vid planering av placering, storlek skolor utformas så att alla barn och unga och utformning av förskolegårdar och – oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, skolgårdar. Riktlinjerna ska användas vid intresse eller personlighet – har möjlighet planering av nya gårdar och vid upprust- till lek, fysisk aktivitet, socialt samspel och ningar av befintliga gårdar för att skapa lärande. mångfunktionella, gröna och hälsosamma miljöer för dagens och morgondagens barn För att uppnå det ska stadens förskole- i Stockholm. gårdar och skolgårdar bli grönare. Träd, Emilia Bjuggren Alexandra Mattsson Skol-, arbetsmarknads- Förskole-, barn- och fritidsborgarråd och personalborgarråd Innehåll INTRODUKTION 5 3. SÅ HÄR GÖR VI 34 Avgränsningar och läsanvisning 6 Lekvärden i planeringsprocessen 36 Tillräckliga friytor 38 Flera olika zoner för ökad variation 39 1. DET HÄR VET VI 8 Praktisk tillämpning 46 Barn och lek 10 Översikt lekvärden 50 Gårdens värde 12 Beskrivning av lekvärden 52 Gårdens egenskaper 16 4. LITTERATUR- OCH KÄLLISTA 62 2. DET HÄR VILL VI 22 Förskola och skola tar plats i staden 24 Grönare gårdar 25 Mer rörelse och aktivitet 26 Variation för en inkluderande lekmiljö 28 Skötsel och drift bidrar till lekvärden 29 Trygga och säkra gårdar 30 Barn är delaktiga 33 Introduktion Introduktion 5 Avgränsningar och läsanvisning Lekvärdesriktlinjerna omfattar friytan – den fysiska utemiljön vid skolor och förskolor som är avsedd för barn och elever. Lekvärdesriktlinjer ska säkerställa att Stock- ens organisering och arbetssätt eller fysiska holms förskole­ och skolgårdar uppnår de förutsättningar för sophantering, angöring, goda lekvärden som staden eftersträvar och gårdens omgivningar eller liknande. att de samhällsviktiga synergier som gårdarna skapar når sin fulla potential. En beräkning Implementering, uppföljning & uppdatering med hjälp av lekytefaktor (LYF) ska göras av Utbildningsförvaltningen, förskoleförvalt- alla aktörer som planerar och bygger förskola ningen, stadsdelsförvaltningarna, stadsbygg- eller skola, såväl privata som kommunala. nadskontoret, exploateringskontoret och Riktlinjerna kommer kunna nyttjas även på Stockholms Stadshus AB, Skolfastigheter i det befintliga beståndet för att identifiera Stockholm AB (SISAB) ansvarar för imple- vilka lekvärden som saknas på gården. Vil- mentering av Lekvärdesriktlinjerna. Detta ken ambitionsnivå staden väljer att rusta upp görs inom ramen för ordinarie planering och uppföljning av verksamheten. I verksamhets- det befintliga beståndet till, är inte reglerat i planerna ska nämnder och bolagsstyrelser pre- riktlinjerna utan de ger inriktning i gestalt- cisera hur de arbetar med lekvärdesriktlinjerna ning och en hjälp till prioritering. Nivån på samt i sina verksamhetsberättelser synliggöra upprustningen bestäms av beställaren utifrån resultat och utmaningar i arbetet. Som ett stöd resurser, behov och prioriteringar. i implementeringsarbetet ska de nämnder och bolagsstyrelser som beställer eller genomför Lekvärdesriktlinjerna beskriver förutsätt- gestaltning av gårdar använda stödmaterialet ningar för hur friytan (i detta dokument Så här gör vi - stöd vid utformning. även kallat gården) på bästa sätt kan erbjuda Kommunstyrelsen ansvarar för att årligen möjligheter till lek, rörelse och återhämtning besluta om lekytefaktorn (LYF), med eventu- för barn och unga. Friyta är den term som an- ella revideringar, i lokalresursplanen (LRP) i vänds för att beskriva den yta av en förskole­ samråd med berörda nämnder och bolag. En eller skolgård som barnen eller eleverna kan första utvärdering av Lekvärdesriktlinjer bör vistas på. Barnvagnsförråd, bil­ och cykel- genomföras senast år 2030. parkering samt ytor för lastning och lossning ingår inte i friytan. Med lekvärden menas hur väl en lekmiljö tillgodoser barnens lekbehov. Lekvärdesriktlinjerna behandlar inte frågor om skolornas inomhusmiljö, verksamhet- 6 Introduktion LEKVÄRDESRIKTLINJER BESTÅR AV TRE DELAR Del 1. Det här vet vi Beskriver kunskapsläge och grundläggande förutsättningar för att skapa goda lekmiljöer utomhus. Här finns även sammanställd forsk- ning om hur förskolor och skolors utemiljöer påverkar eleverna. Del 2. Det här vill vi Beskriver Stockholms stads ambitioner med lekvärdesriktlinjer för utformning av friytor på förskole­ och skolgårdar. Del 3. Så här gör vi Beskriver hur gårdarnas friytor ska disponeras och utformas för att uppnå goda lekvärden. Beskriver beräkningsverktyget Lekytefaktorn (LYF) och de lekvärden som ingår i detta. Introduktion 7 1 Det här vet vi 8 Del 1. Det här vet vi Forskningen är tydlig när det gäller barns behov av plats för lek och rörelse utomhus i samband med skoldagen. Den visar att förskole- och skolgårdar spelar en avgörande roll för barnens fysiska och sociala utveckling samt påverkar deras hälsa och inlärningsförmåga. Lekvärdesriktlinjerna baseras på forskning och beprövade erfarenheter av gårdens betydelse för individ och samhälle. Del 1. Det här vet vi 9 Barn och lek Lekens betydelse Lek är lika nödvändigt för ett barn som att äta och sova. Leken stärker kreativiteten, utvecklar fantasin och övar barnet att uttrycka och bearbeta känslor och tankar. Ofta är leken förknippad med någon form av rörelse. Den fysiska aktiviteten gynnar inte bara den motoriska utvecklingen, den påverkar även den psykosociala och kognitiva förmågan. Leken kan också, om rätt förutsättningar finns, bidra till återhämtning. Med möjlighet till fri lek i samspel med andra, läggs grunden för våra sociala färdigheter. Leken bidrar till att utveckla empati, respekt för andra, förståelse för rättvisa, samarbetsvilja och att öva kompromissförmågan. Barn i förskoleåldern föredrar generellt aktiv lek med mycket rörelse när de vistas utomhus. Ju äldre barnen blir desto mer bygger deras utevistelse på att det finns attraktiva sociala platser på skolgårdarna. När barnen kommer upp i tonåren blir de sociala aspekterna allt viktigare, samtidigt som behovet av att vara fysiskt aktiv under skoltid finns kvar. Forskning visar att barns 0–18 år tillgång till rika och stimulerande miljöer påverkar folkhälsan även i vuxen ålder. Variation är därför avgörande. På en gård ska det finnas något för alla, även om allt inte är för alla. Definition av Barnkonventionen ett barn FN:s konvention för barnets rättigheter är lag i Sverige sedan år 2020. Det innebär att alla beslut, processer och verksamheter i Stockholms stad ska utgå från barn som rättighetsbärare där rättigheterna är formulerade i 54 artiklar. Som stad är vi ålagda att utreda och beakta barns bästa samt göra barn (0­18 år) delaktiga och organisera staden så att barnen får VILL DU VETA MER OM inflytande. Alla barn och unga har rätt god hälsa, utbildning, lek, vila UNIVERSELL UTFORMNING och trygghet. Stadens uppdrag är att utforma skol­ och förskolegårdar där AV LEKMILJÖER? alla barn trivs, oavsett behov, rörelseförmåga, intresse, personlighet eller preferens så att dessa rättigheter blir tillgodosedda. Läs mer i Inkluderande lekmiljöer – praktisk till- En gård för alla lämpning av universell utformning i en lekkontext Variationen i åldrar, behov, erfarenheter, intressen, humör och förutsätt- av Levande leklandskap, ningar, innebär att barn måste förstås som en mycket heterogen grupp. För Myndigheten för delaktig- att planera utemiljöer så att de blir en integrerad del av förskolans respek- het, Örebro kommun, och tive skolans verksamheter, är det viktigt att förstå olika gruppers förutsätt- Örebro universitet, 2024. ningar och villkor. Barn tillbringar en stor del av sin uppväxt i förskolan och skolan. I Sverige råder skolplikt, vilket innebär att barnen inte kan välja bort att vistas i skolmiljön. Det är därför viktigt att skolornas utemiljöer är utformade med omsorg om alla barns bästa med målsättningen att passa och fungera för alla. En gård som är flexibel och mindre programmerad har större möjlighet att rymma barns olika behov av lek. Barnen ges också bättre förutsättningar att tillgodogöra sig leken på en sådan gård, än på en gård som är programmerad med förutbestämda aktiviteter. 10 Del 1. Det här vet vi Olika platser ger olika förutsättningar för lek. Här skapar grönska rum för fantasilek, rollek och kreativ lek. 10 KATEGORIER AV LEK. Den vanligaste definitionen av olika sätt att leka, både inom svensk och internationell forskning. 1. Motorisk lek, där den fysiska aktiviteten och rörelseglädjen står i centrum, som till exempel att klättra, balansera, kana och rulla. 2. Utforskande lek, där barn använder sina sinnen för att undersöka hur världen fungerar – hur saker luktar, smakar, känns, och hur man kan använda och manipulera material och saker. 3. Rollek, där barn utforskar och bearbetar sätt att vara och olika sociala situationer, som till exempel att leka familj, tjuv & polis med mera. 4. Fantasilek, lek där den vanliga världens regler inte längre styr, utan allt är möjligt. 5. Kreativ lek, då barn skapar och experimenterar med hjälp av olika sorters material och verktyg. 6. Regellekar, social lek utifrån bestämda regler som kan vara förutbestämda eller som omför- handlas av de barn som deltar i leken. 7. Bråklek (på engelska rough-and-tumble) som inte har så mycket med bråk att göra, utan mer om kroppslig närhet, brottning, kittling, att mäta sin styrka mot andras. I den fysiska leken lär sig barn bland annat var deras egna och andras gränser går. 8. Närma sig fara (på engelska deep play), där barn utmanar sig själva och utforskar situationer eller element som till exempel hög höjd, eld, eller insekter som ser läskiga ut. Genom dessa erfarenheter lär sig barn om sina reaktioner i skrämmande eller spännande situationer och att hantera sin egen rädsla. 9. Lek genom kommunikation, att prata, skoja, skämta, dramatisera med mera. 10. Vidlyftig lek, benämning på både fysisk, fantasifull och social lek där barns lek flödar fram och tillbaka i ett landskap och där barnen tillsammans hittar på och dramatiserar vad som händer. Del 1. Det här vet vi 11 Gårdens värde Alla barn och unga har rätt till god hälsa, utbildning, mark utan föroreningar, goda kopplingar till gång­ lek, vila och trygghet. Det är staden som ansvarar för cykelstråk och kollektivtrafik, närhet till natur och grön­ att utforma skol­ och förskolegårdar så att dessa rättig- områden, platsens bullerförhållanden och luftkvalitet, heter blir tillgodosedda. Skola och förskola är viktiga möjlighet för varutransporter och angöring bland annat. samhällsinstitutioner med stora möjligheter att bidra till lösningar på flera av stadens utmaningar och behov. Friytor kan placeras, planeras och utformas så de ger En väl placerad och utformad skoltomt kan till exempel höga lekvärden och samtidigt hjälper staden att svara bidra till bättre klimatanpassning, ökad biologisk mång- upp mot andra krav som till exempel ytor för hantering fald och en mer attraktiv livsmiljö i ett bostadsområde. av skyfall, ekosystemtjänster och ökad biologisk mång- Men framför allt är den viktig i relation till barnens och fald. Tomtens placering kan också bidra till sociala elevernas utveckling, hälsa och välmående. värden, till exempel genom att fungera som mötesplats och park utanför verksamhetstid, på kvällar, helger Placering av förskolor och skolor i staden och lov. Oavsett var i staden skolan eller förskolan byggs är tomtens relation till omgivningen viktig. Här finns Bullernivåer, luftkvalitet och elevernas möjlighet att gå många parametrar att ta hänsyn till; trafiksäkerhet, ren eller cykla till skolan påverkas av trafiksituationen Förgårdsmark kan bidra till ett grönare gaturum och markera förskolor och skolors plats i staden. 12 Del 1. Det här vet vi FRIYTA, EN DEL AV TOMTEN. ”En friyta är ytan som går att leka på och som är tillgänglig för barnen i huvudsak under skoltid men även i viss mån på fritiden. Förrådsbyggnader, bil- och cykelparkering samt ytor för lastning och lossning är otillgängliga för barnen och ingår därmed inte i friytan. Takterrasser har begränsad tillgänglighet och betraktas därför som kompletterande ytor och ingår därmed inte heller i friytan.” Boverket, 2024 runt om gården. Barn och elevers möjligheter att gå de befolkningar. Endast två av tio barn når, enligt till skolan främjas enligt forskning när det finns flera Folkhälsomyndigheten, upp till WHO:s rekommende- alternativa vägar, med lugn trafik, som leder till försko- rade nivå av en timmes pulshöjande aktivitet per dag. lan eller skolan. Barn, som är kortare än vuxna, är mer Omkring en tredjedel tillbringar mycket eller nästan all exponerade för miljöföroreningar. Enligt Boverket sin fritid sittande eller liggande, det gäller både pojkar växer cirka 600 unga per årskull upp med påtagligt sänkt och flickor. lungfunktion orsakat av dålig luftkvalitet i sin närmiljö. Forskning visar att vardagsrörelsen – den rörelse som vi Samnyttjande gör varje dag, som blir av och går av sig själv – har större Att samnyttja samhällsfastigheter är resurseffektivt. Så- betydelse för hälsa och välbefinnande än man tidigare väl lokaler som ytor för spontanidrott, pulkabackar och trott. Ökad rörelse i vardagen minskar risken för en rad andra utomhusmiljöer är funktioner som kan samnyttjas sjukdomar, ger ökad koncentrationsförmåga, ökad livs- i en förskola eller skola. Gårdens relation till omgiv- kvalitet och livslängd. ningen avgör förutsättningarna för samnyttjandet. En gård som syns från gator, stråk och bostäder, och som Barn och unga som är fysiskt aktiva och har en god används av lokalsamhället på kvällar och helger, löper kondition trivs och lyckas bättre i skolan än elever med mindre risk bli nyttjad för olika typer av lagöverträdel- sämre kondition. Fysiskt aktiva barn och unga sover ser och istället bidra till att öka tryggheten i området. bättre, mår bättre och presterar bättre. Forskning visar att tjugo minuters vardagsrörelse på rasten ökar bar- Skolgårdar och förskolegårdar är en del av stadens nens inlärnings­ och koncentrationsförmåga. Elever utemiljö och bidrar till den sammanhängande struktu- som känner hög skolstress har mer inaktiv tid, både ren av öppna, gröna och tillgängliga ytor i stadsväven. totalt sett och under skoltid, än de som känner mindre Utemiljöer av olika slag kompletterar varandra och ska skolstress. I ett flertal studier har forskare konstaterat att betraktas som arenor som barn och unga ska kunna rörelsesatsningar i skolan lett till förbättrade skolresul- tillgodogöra sig, och upptäcka i egen takt. tat. Vid uppföljningar uppger många skolor att det även bidragit till förbättrad arbetsro och trygghet. I Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) faktablad Lekens natur står att utemiljön ska ”locka till utma- Boverket konstaterar att skol­ och förskolegårdar kan ningar, lek och uppmuntra och tillåta unga och barn att ge en tredjedel av barns dagliga behov av fysisk akti- utforma och skapa platser och aktiviteter på deras egna vitet. Om barnen är beroende av personal för att ta sig villkor”, här kompletterar skolgårdar och förskolegår- till sin lekmiljö riskerar detta att dra ned aktivitetsnivån dar stadens övriga parker och naturområden. Utöver det kraftigt. kan tomten också bidra till sociala värden i mötet med intilliggande kvarter, gator och parker. Förutom att gården har betydelse för fysisk aktivitet bidrar även säkra skolvägar till att öka barnens rörelse. Gårdens betydelse för fysisk aktivitet och hälsa Ett effektivt sätt att bryta stillasittandet är enligt forsk- Sverige har idag en av världens mest stillasittan- ningen att etablera vanan att gå, cykla, rulla eller åka Del 1. Det här vet vi 13 Bild: Lennart Johansson kollektivt till olika målpunkter i vardagen. För barn Klimatanpassningsåtgärder som hantering av dagvatten och unga är den viktigaste målpunkten i regel försko- och skyfall samt rening av dagvatten regleras i plan­ lan eller skolan. Att uppmuntra elever att gå eller cykla och bygglagen och miljöbalken. till förskolan och skolan är därför ett bra sätt att öka möjligheten för målgruppen att nå rekommenderade Ekosystemtjänster och biologisk mångfald nivåer av daglig fysisk aktivitet. Det pågår en kraftig minskning av biologisk mångfald i Sverige. Åtgärder för att stärka grönstrukturer och Klimatanpassning förbättra den biologiska mångfalden blir allt mer akut. Med ökad urbanisering är grönare skolgårdar och En stads samtliga grönytor är värdefulla resurser och förskolegårdar en viktig resurs i arbetet med klimatom- gårdarna är, om de anpassas rätt, en del av den värde- ställning. En grönare gård med mindre andel hårdgjor- fulla strukturen. da ytor kan enligt forskning skapa bättre lokalk limat vid värmeböljor, bidra till att sänka temperaturen och I regeringens Strategi för levande städer anges att alla uv­strålning betydligt samt hantera en större mängd kommuner i Sverige, senast 2025, ska integrera eko- regnvatten vid eventuella skyfall. Klimatanpassning systemtjänster och stadsgrönska vid planering, byggan- styrs i Stockholms stad till exempel genom grönyte- de och förvaltning. Förskole­ och skolgårdar är platser faktorn, vilken varje gård som byggs på stadens mark som har goda förutsättningar att bidra till exempelvis ska uppnå. Grönytefaktorn ställer ökade krav på bland ökad biologisk mångfald och kan fungera som en kol- annat krontäckning, d.v.s. att träden skuggar tomten. sänka i staden. På små gårdar innebär barnens utforskande lek och Forskning visar att ökad biologisk mångfald, genom spring att jorden kompakteras, vilket leder till att syre tillförsel av mer och varierad grönska, på förskole­ och och vatten inte når rötterna och växterna får svårt att skolgårdar även bidrar till lek, ökad fysisk aktivitet, utvecklas eller till och med överleva. Grönska kräver välmående, sensoriska upplevelser och lärande. yta för att kunna etablera sig och frodas. Om en yta är liten och växterna få blir också det fysiska slitaget på växterna stort, vilket innebär en förlust av biomassa och förutsättningar för lek när bl.a. skuggning försämras. 14 Del 1. Det här vet vi Det finns goda sätt att ta hand om dagvatten och stärka ekosystemtjänster som är både lärorika och säkra för barnen. Del 1. Det här vet vi 15 Gårdens egenskaper Friytans storlek Gårdarna ska skapa möjlighet till varierad lek samt främja socialt liv och fysisk aktivitet. De ska också ge naturkontakt, förutsättningar för lärande 3 000 och möjlighet till återhämtning.. En förutsättning för detta är enligt forsk- ning att friytan är tillräckligt stor. kvm SLU har gjort en fördjupad analys om yta för förskole­ och skolgårdar. Den visar följande samband kopplat till friytans storlek: • Större lekyta leder till högre fysisk aktivitet hos barn. • Begränsad yta, både inomhus och utomhus, leder till att barn kan ...är Boverkets bedömning av bli mer ängsliga, upphetsade, stressade, irriterade och få svårt att minsta yta för att fylla behovet fokusera. av lek och sociala ytor. • Ytan påverkar möjligheten till avkoppling. Gårdar ner mot 10 kvm per barn kan leda till att barn kan bli överstimulerade, vilket enligt studier ger konsekvenser för deras sociala samspel. 10 000 På mindre gårdar ökar slitaget och därmed kostnader för underhåll och drift. Gårdar med över 40 kvm/barn innebär ett begränsat slitage. På kvm gårdar mellan 30–40 kvm/barn är det svårt att få till naturligt gräs som markmaterial, gårdar under 30 kvm/barn innebär omfattande slitage. I Sverige är den genomsnittliga friytan i grundskolan 45,9 kvm/barn, i snitt har en grundskola i Sverige idag 261 elever per skola. Måttet kvm/ barn måste balanseras mot gårdens totala friyta. Boverket hänvisar till ...är Boverkets bedömning av behovet av yta för att gården forskning att förskolegården helst bör överstiga 3000 kvm för att utveckla ska ge förutsättningar för fysisk lek och socialt samspel på ett sätt som tillgodoser barnens behov. I SLU:s aktivitet. sammanställning anges att förskolegårdar som är över 6000 kvm, och skolgårdar som är över 10 000 kvm, har markant högre nivåer av fysisk aktivitet och kan rymma fler önskvärda funktioner. Tillräckligt stor yta och variation är en förutsättning för att skapa möjlig- heter till fysisk aktivitet, vila, god gruppdynamik och möjlighet för barn och unga att utvecklas. 16 Del 1. Det här vet vi Bild: Thomas Henrikson FÖRSKOLANS OCH SKOLANS UTE- FRIYTORNA MINSKAR! MILJÖ SKA GE MÖJLIGHET TILL: Friytan för grundskole- elever minskar i nästan • Varierad lek hela Sverige. Mellan 2014 • Socialt liv och 2020 minskade friytan • Fysisk aktivitet med cirka 1,5 kvadratmeter • Naturkontakt per elev i Stockholm. • Lärande • Återhämtning Del 1. Det här vet vi 17 Zonuppdelning grupp och för blandade åldersgrupper. Ett exempel är För att skapa en variation av lekmiljöer med olika när yngre barn känner sig otrygga och rädda när äldre karaktär, och funktioner som möter barnens skiftande barn spelar boll på en yta ämnad för flera olika aktivi- behov ska gårdar utformas med olika zon­uppdel- teter. ningar. Målsättningen är att zonerna tillsammans ska tillgodose alla de aktiviteter, ytor och funktioner som Studier visar att både fast utrustning, som gungor och krävs för att uppnå en god utemiljö. I Stockholms stad klätterställningar, och öppna flexibla ytor leder till att är det vanligt att arbeta med tre zoner för förskola och barn rör sig mer. Olika typer av platser främjar rörel- fem zoner för grundskola. seglädjen och har goda effekter för den fysiska akti- viteten. De lekobjekt som finns tillgängliga påverkar Variation barnens möjlighet till utveckling och utmaningar. Lösa En varierad gårdsyta med många olika funktioner lekobjekt ger förutsättningar för fantasilek, rollekar skapar både möjligheter för individer att utvecklas och och kreativ lek, och kompletterar den motoriska leken. en mer socialt välfungerande grupp. Om det bara finns utrymme för en typ av funktion, till exempel motions- inriktad lek, kan barn delas upp på grund av varierande förmågor. Det gäller både för barn inom samma ålders­ En slänt med tallar är skolans bästa plats för att leka kull. LÄS MER OM hur naturmiljö påverkar återhämtning, koncentration och inlärning: - Elevers koncentrationsförmåga ökar efter 20 min promenad i parkmiljö (Faber Taylor et al 2009) - Förskolegårdar med inslag av natur- miljö gör bland annat att det är lättare att behålla koncentrationen under en aktivitet (Grahn et al 2009) PLAN- OCH BYGGLAGEN, PBL anger att friytor måste vara tillräckligt stora och ska vara lämpliga för lek och utevistelse. Vad som anses vara tillräcklig friyta är upp till varje enskild kommun att bedöma. Behovet av yta måste finnas med som en grundförutsättning vid planläggningen. 18 Del 1. Det här vet vi Naturkontakt och grönska lärande inomhus och utomhus utmanar barn på flera Det finns enligt forskning starka samband mellan barns plan på ett positivt sätt. För att stärka pedagogiska utveckling och tillgång till grönska. Egenskaper och aspekter av utemiljön kan till exempel skärmtak funktioner som kognitiv förmåga, självreglering, kon- underlätta vistelse ute. Genom att planera så att ute- centrationsförmåga, varierad lek, ökad fysisk aktivitet, miljön är synlig inifrån kan barnen ta del av grönska, ökade sensoriska upplevelser, lärande och allmänt årstidsväxlingar och djurliv även inifrån. psykiskt välmående kan kopplas till mängden grönyta, andel träd och biologisk mångfald som barn har till- Utemiljön kan med fördel användas i undervisningen gång till under uppväxten. Träd och större buskar ger och kan bli en viktig arena för pedagogik, i synnerhet även ett behagligt lokalklimat som skyddar mot solljus för fritidspedagogik. Det underlättas om det redan i och gör gårdarna användbara även under varma dagar. planeringen av en skola eller förskola görs en med­ veten utformning som främjar utomhusundervisning. Barn kan återhämta sig och hålla uppe koncentrations- förmågan bättre i naturliga miljöer jämfört med i en Multifunktionella ytor så som en upphöjd scen kan byggd miljö. Detta beror delvis på att återhämtning och användas inom undervisning, som sittyta, för fram­ barnens egna platser oftare går att finna i gröna miljöer. trädanden och för sommaravslutningar. Att bevara kulturhistoriska eller naturhistoriska värden när gården Pedagogik och lärande byggs bör vara en förutsättning vid planeringen. Egenskaper som kreativitet och samarbete främjas av Variation och upptäckarglädje är en bra grund för ute­ att barn vistas i gröna miljöer. Kombinationen mellan pedagogik. Vattenlek, odling och kompost är exempel Plan- och bygglagen anger att friytor måste vara tillräckligt stora och ska vara lämpliga för lek och utevistelse. Vad som anses vara tillräcklig friyta är upp till varje enskild kommun att bedöma. Behovet av yta måste finnas med som en grundförutsättning vid planläggningen Del 1. Det här vet vi 19 Bild: Dennis Ersoz på aktiviteter för lärande tillsammans med upplevel- barnen och de ska öka i takt med förmåga och ålder. På ser som att dofta, smaka och känna på olika typer av så vis tränar sig barnen på att analysera och identifiera material. möjliga faror. En viktig förutsättning för att pedagogiskt arbete ska För att uppnå det behöver gården utformas på ett klokt kunna bedrivas utomhus är att gården har en god bul- sätt. Hela gården kan inte vara överblickbar från en lernivå. Buller påverkar barns hälsa och inlärningsför- punkt. Personalen behöver vara i rörelse för att kunna måga. Därför ska gårdens ytor för lek, vila och pedago- hålla koll över hela gården. I de fall det förekommer gik ha så goda bullervärden som möjligt. Riktlinjer för rymningsbenägna barn kan det vara motiverat att sätta acceptabla bullernivåer från Naturvårdsverket ska föl- upp någon typ av avgränsning på gården. Den avgrän- jas, och placering av byggnad med mera ska eftersträva sade ytan ska innehålla flera karaktärer och zoner och att skapa en så god ljudnivå som möjligt på gården. vara tillgänglig för hela verksamheten. Syftet med avgränsningen är att underlätta för personalen som då kan bevaka enstaka öppningar istället för stora ytor. Trygghet Förskole- och skolgården ska vara en trygg och säker Socialt stödjande och trygga platser kan finnas på olika miljö för barn och unga. Trygghet är utifrån hur barn delar av gården men är ofta förknippade med vege- upplever sin utemiljö och utgår därför från barnets egna tation och olika slags rumsbildningar där barnen kan perspektiv. Säkerhet är utifrån vuxnas perspektiv på välja att umgås med andra eller kan vara för sig själva. utemiljön och ska säkerställa att gården inte innebär Obefolkade, öde och hårdgjorda platser upplevs i högre fara för hälsa och liv. Alla risker går inte att förutspå grad som otrygga. eller bygga bort. En viss typ av risker är bra för bar- nens motoriska utveckling då de lär sig att utmana sina Belysning som säkrar framkomlighet ska kompletteras fysiska förmågor. Riskerna ska då vara förutsägbara för med så kallad social belysning. Social belysning skapar 20 Del 1. Det här vet vi TILLGÄNGLIGHET? Tillgänglighet definieras utifrån det möte som sker mellan en individs funktionella kapacitet och den fysiska miljöns krav och utformning (Holmberg et al 2008). Användbarhet definieras utifrån att ”individen ska kunna ta sig till/från och kunna använda, det vill säga förflytta sig, vistas i och bruka den fysiska miljön på samma villkor som andra” (Iwarsson 2003). miljöer som är lugna och trygga, vilket är positivt som till exempel ett stort sandlandskap, erbjuder lek- både för barn och vuxna, men som är särskilt viktigt miljöer där fler kan vara samtidigt med varandra och för de individer som är känsliga för intryck och kan leka parallellt utifrån sina egna förmågor. bli stresspåverkade av stark belysning. Med social belysning kan hela gården nyttjas hela dygnet, året Barn och unga med en funktionsnedsättning trivs om. En belyst gård drabbas mindre av skadegörelse. många gånger sämre i skolan än sina klasskamrater. Att gårdarna upplevs trygga utanför verksamhetstid En bidragande faktor är att den fysiska miljön skapar är också viktigt. hinder att delta i leken på jämlika villkor. Variation i platser, lösa material, ombonade, grönskande miljö- Gårdar för delaktighet er, platser som kan nås på flera sätt, eller platser där Barn ska få utvecklas utan att begränsas av könstill- många kan leka bredvid varandra utan krav på social hörighet eller funktionsnedsättning. Flera studier interaktion minskar hinder för barns deltagande i den visar på skillnader mellan hur flickor och pojkar an- fysiska miljön. Vid nybyggnation finns det möjlighet vänder skolgårdar. Flickor använder i högre grad grö- att tänka rätt från början. På befintliga gårdar kan na och mer avgränsade platser i gårdens utkant med anpassningar behöva göras i den fysiska miljön för mindre trängsel. En grönare miljö och okodade rums- att undanröja hinder som motverkar delaktighet. ligheter leder till att flickors fysiska aktivitet ökar samtidigt som dessa miljöer främjar en mer jämställd och gemensam lek mellan flickor och pojkar. Medan pojkar i högre utsträckning använder sportplaner och hårdgjorda ytor så gynnas flickornas fysiska aktivitet både av grönska och av fasta lekobjekt såsom gungor där syftet inte är att tävla. Lösa material, och platser Del 1. Det här vet vi 21 2 Det här vill vi 22 Del 2. Det här vill vi För Stockholm är skolor och förskolor en viktig tillgång. Med hjälp av lekvärdesriktlinjerna vill staden skapa grönare gårdar med tillräcklig friyta, högre pedagogisk kvalitet och möjlighet till mer rörelse. Syftet är att värna alla barns rätt till hälsa och goda uppväxtmiljöer. Del 2. Det här vill vi 23 Förskola och skola tar plats i staden Förskole- och skolbyggnader bidrar till att ta ner skalan i stadsdelar med hög bebyggelse, och skapar variation. Gårdens grönska skapar kvaliteter i gaturummet. Förgårdsmark stärker gaturummet. En förskola eller skola bidrar till gatulivet i stadsdelen, särskilt om gården och byggnaderna samnyttjas under kvällstid. För Stockholm är skolor och förskolor en viktig stadens gemensamma resurser är positivt, t.ex. att en tillgång i staden som bidrar till upplevelsen av våra skolgård kan användas för lek på helgerna. Att platsen olika stadsdelar. En skola eller förskola har ett viktigt befolkas av flera olika grupper utanför verksamhetstid symbolvärde. De signalerar det offentligas närvaro och kan också bidra till trygghet. visar att lärande och kunskap värderas i samhället. En förskola eller skola kan bidra till småskalighet i övrigt När en ny förskola eller skola planeras ska ambitionen storskaliga strukturer, och kan skapa variation i en vara att även bidra till urbana kvaliteter. En god place- urban miljö med bostäder, kontor och handel. ring av förskola eller skola kan stärka gaturummet, till exempel med en väl utformad förgårdsmark eller med Våra förskolor och skolor kan med fördel ha en öppen olika typer av grönska på gården. En gård med träd mot och tydlig gräns mot omgivande kvarter. Det ska vara gatan gör att fler får möjlighet att uppleva grönska. tydligt vem som får vistas här och när, men de ska samtidigt bjuda in och signalera att gården är en plats Gårdens förhållande till trafiken är viktig att bevaka när där man får vistas utanför verksamhetstid. en förskole­ eller skoltomt ska placeras i stadsdelen, så att även skolvägarna blir säkra för barnen. Förskolans Att bygga en skola eller förskola är en stor investering. och skolans placering har stor betydelse för barns möj- Om gården samnyttjas med andra används samhällets lighet till självständig rörelse, något staden vill stärka. resurser mer effektivt. Samnyttjande och delning av 24 Del 2. Det här vill vi Grönare gårdar PÅ EN RETRÄTTPLATS KAN MAN reflektera och vila från skolarbetet eller från leken. En reträttplats ska ge kravlös sinnesstimulans, känslan av att befinna sig i en egen värld samt möjlighet att läsa av platsen och orientera sig (restorativa kvalitéer). En reträttplats med restorativa kvaliteter är kringgärdad av grön- ska, och kompletteras gärna med vatten och natursten (Olsson 1998). Stockholms stad vill att förskole­ och skolgårdarna ska bidra till att öka grönskan i staden. Grönskan är en central funktion för kvaliteten på barnens lekmiljöer och reträttplatser. Den ska därför i så hög utsträckning som möjligt utgöra basen för förskole­ eller skolgårdars utformning. Ambitionen är att gårdarna ska vara så gröna som möjligt med träd, buskar och annan vegetation. Om lekmiljöerna kompletteras med lekutrustning bör den, samt gårdens möbler, vara i naturliga material som är bra för barnens hälsa och miljö. Målet är att låta naturliga material och miljöer spela en större roll i utformningen av skol­ och förskolegårdarna än vad Grönska bidrar till att skapa platser för ro och avskildhet, de gör i dagsläget. och uppmuntrar samtidigt till att klättra och balansera. Del 2. Det här vill vi 25 Mer rörelse och aktivitet Stadens förskole­ och skolgårdar ska vara platser där det finns goda möjligheter för eleverna att röra sig fritt. Gårdarna behöver innehålla ytor där det går att få upp fart för att springa och möjlighet att utveckla både grov­ och finmotorik. Gårdar ska i möjligaste mån utformas med naturligt markmaterial och ha ytor där barnen utmanas och uppmuntras att använda hela krop- pen. Det ska finnas möjligheter till att gå, snurra och springa och röra sig mellan gårdens olika zoner. Det ska finnas fasta redskap att klättra på, nivåskillnader i marken, markeringar och kanter att balansera på och olika typer av markmaterial och ojämnheter. Att skapa rörelse är ett viktigt mål med utformningen och utifrån olika behov behövs många olika angreppssätt för att stimulera rörelse. Slingor som kopplar ihop lugnare områden med mer aktiva erbjuder barn med sociala trösklar möjlighet att Bild: Liselotte van der Meijs utforska de mer aktiva delarna av gården. 26 Del 2. Det här vill vi Bild med barn i rörelse Olika typer av rörelser utmanar barnen och ger kroppskontroll. Balansera, snurra, vippa och gunga och kunna få upp farten är särskilt avgörande aspekter för barns motoriska utveckling. Bild: Rashid Sadykov Del 2. Det här vill vi 27 Variation för en inkluderande lekmiljö Grönska bidrar till variationen på gården. Dels för att den erbjuder en Sociala bryn mellan zoner är platser med över- variation av lekmöjligheter och kräver gångar mellan olika aktiviteter, till exempel att barnen använder sin fantasi, dels hängplatser, lekytor i grönska eller topografiska för att den varierar över året. skillander. Bild nedre vänster: Dennis Ersoz Friytorna ska vara tillräckligt stora för att rymma alla på gården och att upptäcka gårdens alla delar efter funktioner som stödjer verksamhetens och barnens eget intresse. Till exempel kan barn med stora kroppar behov. En variation av olika typer av platser, med ha behov av liten lek, det vill säga äldre barn som har olika karaktär, storlek och olika innehåll ger den bästa behov av lek som vanligen leks av yngre barn. förutsättningen för alla barns utveckling. Mellan ytor och zoner finns det möjlighet att planera in sociala bryn Platser för ro och återhämtning behövs också. Små som kan bidra till variationen ytterligare. gårdar är extra utsatta för höga ljudvolymer och inten- siv aktivitet. Där är det extra viktigt att värna plats för Att minska konkurrensen om ytor och lekredskap är möjlighet att dra sig undan, i vissa fall skylta upp att viktigt för att möjliggöra en varierad lek. Ett stort sand- det är en plats för ro, en pausplats. För intryckskänsliga landskap där många kan leka bredvid varandra är barn kan återhämtning på gården också underlätta att exempelvis bättre än att ha en liten sandlåda och en vara delaktig i undervisningen. enda gunga. Oprogrammerade och naturliga miljöer, med varierad topografi, är att föredra framför lekred- En utemiljö med grönska förändras över tid av sig skap med bara en funktion. Miljöer där det går att både självt. Vegetationen växer och utvecklas, årstiderna balansera, vippa, gunga och snurra bidrar till barns innebär olika upplevelser beroende på temperatur, sol, motoriska utveckling. Plana ytor, som kan vara runda, snö och regn samtidigt som barnen utvecklas och växer för spring­ och bollekar bidrar också till variationen. som individer. Grönskan ger dem tillgång till nya upp- Tillgängliga slingor hjälper barnen att röra sig på olika sätt levelser och utmaningar. 28 Del 2. Det här vill vi Skötsel och drift bidrar till lekvärden Gårdens delar ska vara möjliga att sköta om, reparera och laga på ett resurssnålt sätt. Vid planering av gröna miljöer är det extra viktigt att göra på rätt sätt från början och tänka långsiktigt. Storleken på gården påverkar behovet av skötsel och SNÖRÖJNING kan ske så att det underhåll, en liten gård slits snabbt och måste under- stimulerar till lek genom att lagom stora hållas mer, vilket är kostnadsdrivande. En större gård snöhögar plogas ihop i stället för att kan ha områden där skötseln inte är lika intensiv. Går- fraktas bort. Löv och lövhögar lämnas darna ska planeras så att de har en flexibel och robust för att användas i lek. stomme som håller. Det bidrar till att hushålla med våra ekologiska och ekonomiska resurser. Stadens mål om grönare gårdar samt lekvärden som är starkare kopplat till naturliga miljöer innebär att nya skötselmetoder kan behöva tas fram. Ekologi och biologisk mångfald ska vara nyckelbegrepp i stadens skötsel. Exempel på förändrade skötselrutiner på för- skole­ och skolgårdar kan vara att skapa mer ängsytor och blomsterängar i stället för kortklippt gräs. En viss förståelse för betydelsen av naturens lekvärden kan ingå i skötseln av gården. Till exempel kan snö nyttjas som en resurs i form av exempelvis högar att glida nerför. Löv, som också har ett stort lekvärde, kan sparas i buskage och i naturmarken och som kompost. Detta lekvärde är både gratis och förnybart. Del 2. Det här vill vi 29 Trygga och säkra gårdar Förskole- och skolgårdar ska vara trygga och säkra Förskolegårdar ska alltid avgränsas med staket och för barnen. Samtidigt behöver gårdarna också få vara säkra grindar. Skolgårdar ska vara tryggt avgränsade, ”roligt­läskiga” och erbjuda möjligheter för barn att hur avgränsningarna utformas kan variera beroende utmana sig fysiskt genom att klättra, hoppa, balansera på läge och omgivningar. Om det är en intensiv och etcetera. Det ska finnas möjlighet att öka graden av stimmig situation utanför skolgården kan en intryck- utmaning i takt med att barnens färdigheter utvecklas. skyddande avgränsning t.ex. en buskhäck komplettara De risker som finns ska locka barnen att pröva igen om ett utspringsskydd. Entréer ska placeras och utformas man inte lyckats. Det bidrar till att stärka barnets förmåga välkomnande och ombonat. att bedöma risker vilket är positivt för välbefinnande, delaktighet och fysisk aktivitet, samt till att utveckla För att gården ska kännas trygg året runt är det viktigt motoriska färdigheter. med belysning som både är funktionell och social, som gör gården trygg och säker kvällstid och som gör det Gården ska aldrig innebära fara för hälsa och liv. möjligt att nyttja hela gården vintertid, utan att perso- Personalen ska också kunna ha uppsikt över utemiljön nalen tappar uppsikt. och vad barnen gör. En gård behöver därför utformas så att barnen kan försvinna in i fantasilekar medan personalen kan ha uppsikt från, och när de rör sig mellan, olika ankarpunkter runt om på gården. Bild: Per Olsson 30 Del 2. Det här vill vi Bild: Liselotte van der Meijs En gård förändras över året och erbjuder olika sorters risker och glädjefyllda aktiviteter beroende på väderlek. RISKY PLAY ÄR ETT BEGREPP som kan 1. Lek med höga höjder användas för att beskriva barns behov av 2. Lek med hög fart att utmanas i sin lek. Utmaningarna ska 3. Lek med potentiellt farliga verktyg alltid vara lagom, och ska öka i takt med 4. Lek med riskfulla element som eld eller att barnet utvecklas. I leken lär sig barnet vatten förstå sina färdigheter och att bedöma 5. Bråklek (rough-and-tumble) risker utifrån sin nivå. En av de forskare som 6. Komma-bort-lek (gömma sig, låtsas vara blivit tongivande i frågor som berör riskfull vilse) lek är Ellen Beate Sandseter, professor vid 7. Lek med krafter och kollisioner Norges teknisk-naturvitenskapelige universi- 8. Risk genom ombud – att observera tet i Trondheim. I sin forskning har Sandseter andra barns risktagande och dela dessa beskrivit åtta olika typer av ”risky play” som känslor alla har fokus på motorisk lek: Del 2. Det här vill vi 31 Det är viktigt att skapa ytor där det är möjligt att hoppa in och ut ur leken utan att vara inbjuden. 32 Del 2. Det här vill vi Barn är delaktiga En gård med utrymme att utforska och göra egna avtryck Enligt barnkonventionen ska barn alltid involveras bidrar till att barnens delaktighet ökar. i beslut som rör dem. När, och på vilket sätt, ska be- dömas utifrån situationen och barnens förutsättningar. Ökad delaktighet i utformningen av miljön där barn vistas bidrar till ansvarskänsla och lärande vilket är viktigt för barns utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att vara delaktiga i utform- ningen av stadens förskole­ och skolgårdar. Barnens erfarenheter och kunskaper är viktiga utgångspunkter i arbetet. Vid upprustningar eller förändringar av befint- liga gårdar är det givetvis enklast och mest logiskt att involvera eleverna på skolan eller barnen på förskolan. Vid planeringen av en ny förskola eller skola är det barnen som berörs av byggnationen som i första hand engageras. Om projektet är i ett tidigt planeringsskede kan dagens barn som bor eller vistas i området visa på värden och möjligheter, utifrån sitt perspektiv, som är värda att ta med i planeringen. Del 2. Det här vill vi 33 3 Så här gör vi 34 Del 3. Så här gör vi Lekvärdesriktlinjerna är baserade på forskning, erfarenhet och goda exempel. Här beskrivs hur staden konkret ska arbeta för att tillföra fler lekvärden på våra förskole- och skolgårdar med beräkningsverktyget lekytefaktor. Del 3. Så här gör vi 35 Lekvärden i planeringsprocessen Förutsättningar för goda lekvärden LYF som helhet ska därmed säkerställa att Stockholms För att säkerställa att Stockholm skapar bra utemiljöer förskole­ och skolgårdar uppnår de goda lekvärden med stora lekvärden för förskola och skola så använder som staden eftersträvar och att de samhällsviktiga staden beräkningsverktyget Lekytefaktor (LYF). Det synergier som gårdarna skapar når sin fulla potential. säkerställer tillräckliga friytor och goda förutsättningar En beräkning med hjälp av LYF ska göras av alla för variation, med ökad grönska och mer pedagogiska aktörer som planerar och bygger förskola eller skola, utemiljöer. såväl privata som kommunala. Tillräcklig friyta med stor variation ger förutsättningar LYF­modellen ska även användas för att förbättra för barn att tillgodogöra sig lek och lärande i utem iljön. lekvärden på befintliga gårdar som ska rustas upp eller Variationen är viktig eftersom barns intressen och för att göra avvägningar vid behov av nedläggning av behov är olika och de har olika individuella förutsätt- förskola eller skola. ningar. Bedömning av lekvärden Beräkningsverktyget LYF inleds med bedömning av tomtens friyta och förutsättningar för många och varie- rade lekvärden. Därefter bedöms möjliga zoner, värden som topografi, grönska och lokalklimat, samt möjlig­ heten till platser för alla, varierad lek, förutsättningar för pedagogik och övriga frågor som materialförvaring. 36 Del 3. Så här gör vi Del 3. Så här gör vi 37 Tillräckliga friytor Tillräcklig friyta är den enskilt mest avgörande för- andra verksamheters behov. När ytan delas med andra utsättningen för att främja lekvärden på gården. Det minskar barnens möjlighet att känna ägandeskap över handlar både om tillräckligt många kvm/barn och sin gård. En friliggande byggnad med tillhörande gård att ha en stor sammanhängande yta. Målet är att alla skapar också bättre förutsättningar för grönska och elever ska kunna vara ute samtidigt utan att det uppstår vegetation då friytan oftare blir större och mer sällan trängsel. En tillräcklig friyta är en förutsättning för förlagd på bjälklag. En friliggande gård ger således att kunna disponera gården i olika zoner, samt för att bättre förutsättningar att kunna uppnå tillräcklig friyta, skapa och behålla grönska. mer grönska och hög pedagogisk kvalitet än vad en gård som delar utrymme med andra har. Planera för tillräcklig friyta I ett tidigt skede ska utgångspunkten vara att friytan för förskolegårdar ska vara minst 3 000 kvm och för Disponera friytan klokt skolgårdar minst 10 000 kvm. Utgångspunkten är även För att åstadkomma en friyta som rymmer alla nöd­ en friyta som medger minst 20 kvm/barn för förskola vändiga kvaliteter är tomtens planering viktig. och minst 15 kvm/elev för skola. Med dessa förut- Angöring, cykelparkering och andra tillhörande sättningar finns möjlighet att skapa gårdar med höga funktioner ska ske på tomten, men utanför friytan. lekvärden. Antal kvadratmeter per barn är också ett Friytan ska under verksamhetstid endast vara för viktigt mått. Om gården är stor och innehåller en barnen och för verksamheten. Byggnadens placering bra mängd lekvärden kan det väga upp ett lägre antal påverkar lekvärden – skugga, relationen mellan inne kvm/barn. och ute, att rinnvägar för dagvatten inte blockeras och att partikel- och bullernivåerna är acceptabla. Yta är en faktor som inte går att förändra i efterhand. Det är därför klokt att planera in en förskole­ eller Friytans lokalklimat och förutsättningar för hälsa skoltomt med en friyta som är dimensionerad för dess Förskole­ och skolgårdar ska ha ett gott lokalklimat maximala kapacitet. Ändras behovet är det lättare att med sol och skugga, en god ljudmiljö och god luft- göra en mindre tomt framöver än tvärtom. Vid ny- kvalitet. Barnens vistelse ska kunna ske i både sol och byggnation är det inte lämpligt med utsläppsgårdar. skugga, och de ska inte utsättas för stark uv­strålning. Lövskugga ger lägre temperaturer och skapar möjlig- Friliggande skolor och förskolor het för barnen att välja sol eller skugga. Platser som är har bäst förutsättningar kraftigt utsatta för buller, partiklar och andra hälso­ och En friliggande förskola eller skola ger bättre förut- säkerhetsrisker, eller tomter med markföroreningar, bör sättningar till att planera gården utifrån barnens och inte föreslås som markanvändning till förskolor och verksamhetens behov utan att kompromissa med skolor. 38 Del 3. Så här gör vi Flera olika zoner för ökad variation Zonering innebär att gården disponeras i miljöer med olika karaktär som kompletterar varandra och ger för- utsättningar för olika typer av användning och lek. Förskolegårdens zoner Skolgårdens zoner Förskolegårdar ska disponeras i tre olika zoner; Skolgårdar ska disponeras i fem olika zoner; • den trygga (ex sittplatser och bord nära • den trygga (ex sittplatser och bord nära byggnad) byggnad) • den aktiva (ex klättring, balans, kullekar och • den aktiva (ex klättring och balans) spring) • den vilda zonen (ex kuperad terräng och • den vilda zonen (ex kuperad terräng och natur) natur) • den ytkrävande (ex boll-lek och spring) • den öppna (flexibel, ex kullekar) TRYGG ZON TRYGG ZON VILD ZON VILD ZON ÖPPEN/FRI ZON AKTIV ZON YTKRÄVANDE/ IDROTTSZON AKTIV ZON Del 3. Så här gör vi 39 40 Del 3. Så här gör vi Förskolegårdens tre zoner kompletterar varandra och möjliggör flera sorters lek. Del 3. Så här gör vi 41 TRYGG ZON VILD ZON ÖPPEN/FRI ZON AKTIV ZON TRYGG ZON VILD ZON YTKRÄVANDE/ IDROTTSZON ÖPPEN/FRI ZON AKTIV ZON Den vilda zonen ger barn en känsla av rörelse- YTKRÄVANDE/ frihet. Här kan barnen hitta sina egna platser för IDROTTSZON att ta en paus, utan att känna sig övervakade. Här är det möjligt att förlora sig in i fantasilekar Den trygga zonen närmast byggnaden och dess och rollekar. Det bör även finnas en samlings- entréer är en yta för barnen att utgå från, eller plats för en barngrupp. Det ska finnas vegeta- återvända till när de vill ha lugn och ro eller tion att leka vid, med eller i. Löst material och vara nära vuxna.”Icke­lek” så som betraktande platser för naturpedagogik finns här. eller konverserande aktiviteter är typiska för zonen. Aktiviteter som fungerar som en koppling mellan utomhus­ och inomhusaktivitet lämpar TRYGG ZON sig också i den trygga zonen, exempelvis pyssel, VILD ZON läsning, experiment och skapande uppgifter. Även aktiviteter som leds av vuxna är lämpliga ÖPPEN/FRI ZON här, t.ex. odling, snickrande, uteateljéer, grupp- AKTIV ZON arbeten och på förskolor utesovplatser. Ett större YTKRÄVANDE/ sandlandskap i denna zon är bra på förskolor och IDROTTSZON lågstadium. Den aktiva zonen lämpar sig för rörelse, dyna­ mik och flexibilitet. Tummel eller kull­lek är TRYGG ZON VILD ZON exempel på lekar för den aktiva zonen. En klät- terställning placeras lämpligen här. Med hjälp av en variation av lekvärden, höjdskillnader och ÖPPEN/FRI ZON AKTIV ZON vegetation, samt en blandning mellan öppna och slutna ytor så kan ett attraktivt leklandskap med YTKRÄVANDE/ IDROTTSZON många möjligheter skapas. Solskydd, med hjälp av krontäckning, är extra viktigt i denna zon. Den ytkrävande zonen (skolgårdar) rymmer plats för till exempel bollek av olika slag, hinderbana eller liknande. Även regellekar är TRYGG ZON VILD ZON lämpliga. Zonen har stor betydelse för att få barnen i rörelse och hur den utformas spelar roll ÖPPEN/FRI ZON för vilka som vistas här. Genom rätt utformning AKTIV ZON ryms möjlighet att betrakta det som pågår och YTKRÄVANDE/ ytor för att testa aktiviteter utan att vara i allas IDROTTSZON blickfång. Då kan flera grupper engageras att delta, inte bara de som känner sig mest säkra på Den öppna, fria zonen (skolgårdar) är place- hur aktiviteten eller sporten ska utföras. rad centralt på gården och är en plan yta med plats för temporära aktiviteter och möjlighet för barnen att få upp farten. Pedagogledda rörelse- aktiviteter platsar i den öppna zonen, liksom gå på styltor, hjula, tillfälliga byggen och kull. 42 Del 3. Så här gör vi ON-STAGE – OFF-STAGE – BACKSTAGE är en designprincip med syfte att in- kludera fler på en plats där någon form av aktivitet utövas, till exempel på gårdens bollplan. Bollplanen utgör då scenen där de som spelar boll gör det on-stage. Off-stage kan andra sitta och betrakta vad som sker on-stage och bli intresserade, och lära sig av de som känner sig kunniga och bekväma on-stage. För många är det ett stort steg att göra något för första gången, i centrum där man kan bli betraktad, för dem finns ett backstage-område där de kan träna. Utformning med tydlig struktur avgränsning ska vara att underlätta för personalen att Bearbetade gränser mellan zoner gör att gården går att ha uppsikt över rymningsbenägna barn, till exempel läsa av och förstå. Gränser tydliggör skillnaderna mel- vid anpassad grundskola. lan olika platser och zoner. De kan vara utformade på ett sådant sätt att de bjuder in över gränsen och skapar På gården bör det vara möjligt att röra sig genom de interaktion mellan olika områden. Om gränsen sling- olika zonerna och inom dem. Olika typer av slingor rar eller knixar sig fram blir ”brynet” mellan zonerna kan komplettera zoneringen. Slingorna ska skapa ett längre. Det innebär att det skapas flera mindre ”rum rörelsemönster som gör att skolgården kan upplevas i rummet”. Dessa mellanrum fungerar som dragspel i olika sekvenser där man rör sig mellan aktivt och mellan det sociala och det oväntade, där flera grupper lugnt, vilt och ordnat, öppet och mer slutet. De kan kan vara och olika aktiviteter kan pågå samtidigt. De också fungera som gå­klassrum. En slinga bör vara blir också en yta där barn kan observera leken innan de kontinuerlig, som en åtta eller som en bana utan början själv vågar testa på, i enlighet med on­stage – off­stage och slut, och byta karaktär beroende på vilken zon den – backstage. passerar. Denna utformning gör också att gården blir tydlig, lättare att tolka och underlättar för barn att röra Avgränsningar ska inte användas mellan zoner. Det sig vidare till nya oupptäckta platser, minst en slinga kan förekomma fall där avgränsning med exempelvis ska vara fysiskt framkomlig med hjälpmedel. I synner- stängsel är motiverat. I dessa fall ska avgränsningens het för de barn som har svårt att överblicka platser och placering inte hindra lek på gårdens alla ytor och ingen sortera intryck, och behöver hjälp med den rumsliga del ska vara mindre än 3000 kvadratmeter. Syftet med förståelsen. Del 3. Så här gör vi 43 44 Del 3. Så här gör vi Skolgårdens fem zoner kompletterar varandra och möjliggör för flera sorters lek. Del 3. Så här gör vi 45 Praktisk tillämpning Lämpliga ytor enligt PBL Steg 1 Processen för att identifiera lämpliga ytor för förskolor I steg 1 görs en övergripande bedömning om en och skolor sträcker sig över flera planeringsskeden fastig het har förutsättningar att uppnå tillräckliga och olika kompetenser. Enligt Plan­ och bygglagen värden i LYF. Stadens förvaltningar och bolag ska (PBL) ska det för förskola och skola på tomten eller utifrån sina uppdrag, använda steg 1 för att förstå i när heten av den finnas tillräckligt stor friyta som är vilken placering av förskolan eller skolan som är lämplig för lek och utevistelse. Det är upp till varje lämplig och att tillräcklig yta avsätts. Steg 1 bedömer kommun att bedöma vad som är en lämplig yta och ett de lekvärden som behöver säkras innan projektet lämpligt innehåll. startar, så som storlek på friytan, topografi och befintlig naturmark. Syftet är att tidigt kunna bedöma I Stockholms stad ska lekytefaktor (LYF) användas om det är ett lämpligt projekt. Resultatet från steg 1 som ett verktyg att bedöma att ytorna som avses blir bedöms i tre nivåer: lämpliga för lek och utevistelse. Goda förutsättningar att uppnå LYF - Föreslagen tomt har god förutsättning att få till en friyta Arbetsmetod med bra lekvärden. Stadens förvaltningar och bolag ansvarar för att imple- Förutsättningar finns att uppnå LYF - Kostnader och komplexi- mentera lekvärdesriktlinjerna i sin planering av skol- tet ökar om man går vidare med denna förutsättning. och förskolegårdar. Metoden används vid: Inga förutsättningar att uppnå LYF - Föreslagen tomt har inte förutsättning att få till en friyta • planering och uppförande av nya förskolor och skolor, med bra lekvärden. Staden ska inte gå vidare med resultat i den röda nivån, • ändring av befintlig fastighet från annan verksamhet dvs inga förutsättningar att uppnå LYF. Eventuellt till förskola eller skola, behov av avsteg kräver beslut (se förtydligande om avsteg på nästa sida). • upprustning av befintlig fastighet för förskola eller skola. Steg 2 Går förslaget vidare till genomförande används både steg 1 och 2 för att bedöma gårdens LYF. Det är i detta skede den fullständiga lekytefaktorn kan beräknas. Steg 1 Steg 2 Lekvärden Friyta + + Lekvärden = L Y F Tidig bedömning 46 Del 3. Så här gör vi Processbeskrivning I NYA PROJEKT 1. Tidigt i planprocessen använder staden LYF steg 1 för att göra en bedömning av placering av förskole- och skoltomter. När exploateringsnämnden beslutar om markanvisning för förskola eller skola ska godkänt värde av LYF steg 1 redovisas. Utbildningsförvaltningen eller aktuell stadsdelsförvaltning, tillsammans med byggaktören, ansvarar för att säkerställa att godkänt värde av LYF steg 1 uppnås. Har eventuella avsteg gjorts ska dessa redovisas i samband med beslut om markanvisning till exploateringsnämnd. 2. Stadsbyggnadskontoret beaktar lekvärdesriktlinjerna inför och under arbetet med ny detaljplan för skola eller förskola för att bedöma markens lämplighet. 3. När den planerande förskolan eller skolan bedrivs i kommunal regi ska projektet redovisa att LYF steg 1 och steg 2 når godkända värden i beslut till utbildningsnämnd eller aktuell stadsdelsnämnd, har eventuella avsteg gjorts från LYF ska de redovisas. Aktuell stadsdelsförvaltning och utbildningsförvaltningen ansvarar för att inhämta uppgifter av byggaktören med redovisad LYF steg 1 och steg 2. PÅ BEFINTLIGA FÖRSKOLOR OCH SKOLOR 1. Vid upprustning av befintliga gårdar som bedrivs i kommunal regi används både steg 1 och steg 2 i LYF:en. Som första steg ansvarar aktuell stadsdelsförvaltning och utbildningsförvaltningen för att en bedömning görs av nuläget och vilka lekvärden som finns på gården. Detta resulterar i ett LYF värde. 2. Därefter analyseras vilka kategorier som har uppnått låga poäng och vilka lekvärden som därmed bör utvecklas. 3. Ett förslag till upprustning av gården tas fram i samråd med fastighetsägaren. 4. En LYF-beräkning av det nya förslaget görs för att synliggöra vilka nya lekvärdeskvaliteter gården har fått. ÖVERGÅNGSREGLER Lekvärdesriktlinjerna gäller från och med när beslut fattats i kommunfullmäktige. För projekt med planerade förskolor och skolor där planprocessen passerat samråd eller där exploateringsnämnden tidigare beslutat om markanvisning fullföljs fattade beslut och ingångna avtal. AVSTEG Det kan finnas tillfällen när staden behöver besluta om förskolor och grundskolor som inte uppnår en godkänd LYF. Staden ska t.ex. erbjuda alla barn en förskola eller skola nära hemmet. I de delar av staden som redan är tätbebyggda kan avsteg behöva göras från LYF för att kunna garantera det. Ibland behöver staden bygga upp tillfälliga lokaler på förskolegården eller skolgården för att kunna möta ett tillfälligt ökat behov av barn- eller elevplatser eller för att delar av en förskola eller skola behöver renoveras eller byggas om. I dessa fall kan det vara bättre att friytan minskar tillfälligt än att barnen blir hänvisade till en annan förskola eller skola längre bort. Innan avsteg från LYF görs ska andra alternativ undersökas och en samman¬vägd bedömning av barnens bästa göras. Exploateringsnämnden ska redovisa möjligheterna att leva upp till lekytefaktorn i samband med beslut om markanvisning. Behöver avsteg göras ska även detta beskrivas. Avsteg redovisas och beslutas i utbildningsnämnd eller aktuell stadsdelsnämnd i samband med beslut om ny förskola eller skola, se ovan processbeskrivning. Del 3. Så här gör vi 47 INOM STOCKHOLMS STAD HAR EN RAD OLIKA FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG ANSVAR FÖR ARBETET MED LYF. Exploateringskontoret: Beräkning av LYF Utvecklar och förvaltar stadens sam- Beräkningen av LYF utgår från gårdens friyta, antal lade markinnehav och markanvisar barn och tomtens förutsättningar för lek. Enkelt tomter till skolfastighetsbolag. beskrivet så bygger LYF på att det ska finnas en variation av lekvärden på en tillräckligt stor gård. Förskoleförvaltningen: Det finns inga absoluta gränstal på storlek eller Förskoleförvaltningen ansvarar kvm/barn utan den ger en samlad bedömning där de för att samordna och leda det faktorerna vägs samman med vilka förutsättningar stadsövergripande kvalitetsarbetet för olika lekvärden gården har. Olika kategorier av för förskolor. lek ska vara representerade och i balans för att LYF ska bli godkänd. Beräkning av LYF ska utföras av SISAB: relevant kompetens. Skolfastigheter i Stockholm AB, äger förskolor och skolor. De uppför och förvaltar kommunala skolfastigheter. Stadsbyggnadskontoret: Ansvarar för stadens fysiska planering och prövar lämpligheten att uppföra förskolor och skolor i planprocess enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Stadsdelsförvaltningarna: Ansvarar för kommunala förskolor inom sin stadsdel. Utbildningsförvaltningen: Ansvarar för kommunala grund­ och gymnasieskolor, inkl. anpassad grund­ och gymnasieskola samt fritidsverksamhet. 48 Del 3. Så här gör vi BERÄKNINGSVERKTYGETS UTFORMNING OCH INNEHÅLL Lekvärden - tre flikar för olika gårdar Beräkningsverktyget innehåller tre olika flikar, en för respektive: • förskola • skola, åk F­9 • endast högstadieskola, åk 7­9 Flikarna bygger på samma modell men beroende på barnens ålder ställs ibland olika krav, till exempel på den totala friytan. Vissa lekvärden blir mer eller mindre betydel- sefulla när barn blir äldre varför vissa lekvärden viktas olika mellan de olika flikarna/ skoltyperna. Det är endast fälten i kolumnen VÄRDE som ska fyllas i. Obligatoriska fält I beräkningsverktyget finns ett antal celler som visar de värden stadens gårdar måste ha. Det gäller till exempel förutsättningar för vegetation samt att det ska finnas ytor både för sol och skugga. Alla lekvärden som är obligatoriska behöver uppfyllas för att gården ska bedömas som lämplig. Balansering För att uppnå godkänd LYF ställs också krav på att respektive kategori av lekvärden ska uppnå en viss poäng. Detta för att gården ska få en god blandning av lekvärden. Del 3. Så här gör vi 49 Översikt lekvärden Nedan redovisas en översikt över alla poänggivande kriterier i LYF­beräkningen. Under nästa avsnitt beskrivs alla kriterier en och en hur de bedöms och hur de ska fyllas i, i Lekyte-faktor - beräkningsverktyg. För samtliga lekvärden beskrivs i löptext kraven för att lekvärdet ska uppfyllas. Obligatoriska lekvärden är markerade i tabellen nedan samt vid respektive be­skrivning av lekvärdet. KATEGORI STEG 1 LEKVÄRDEN OBLIGATORISKT VÄRDE 1. Friyta 1.1 Gårdens friyta 1.2 Kvadratmeter friyta/barn 1.3 Byggnaden är friliggande 2. Lekvärden - tidig 2.1 Gården är sammanhängande bedömning 2.2 Det finns en plan, öppen yta där det går att få upp fart 2.3 Gården har en varierad topografi 2.4 Del av gården har befintlig naturkaraktär STEG 2 LEKVÄRDEN 3. Zonering 3.1. Antal zoner 4. Topografi 4.1 Det finns kulle och/eller slänt som lämpar sig för lek 4.2 Lekutrustning nyttjar topografin 4.3 Gården innehåller topografiska element 5. Grönska 5.1 Del av gården har anlagd naturkaraktär 5.2 Det finns en stor variation av växtarter 5.3 Vegetationen skapar rumsligheter 5.4 Det finns minst ett stort befintligt träd 5.5 Det finns minst ett befintligt, eller planeras för minst ett, stort träd 6. Lokalklimat 6.1 Ytor för lek och reträtt-/pratplatser finns i sol och i skugga 6.2 Vegetation ger skugga i alla gårdens zoner 6.3 Det finns platser med väderskydd 6.4 Skärmtak kompletterar lövskugga 50 Del 3. Så här gör vi KATEGORI STEG 2 OBLIGATORISKT VÄRDE LEKVÄRDEN 7. Platser för alla 7.1 Det finns reträttplatser 7.2 Det finns icke-programmerade ytor 7.3 Det finns områden enligt on-, off-, backstage-principen 7.4 Det finns en scen 7.5 Det finns skyddade sittplatser i den trygga zonen 7.6 Det finns pratplatser 7.7 Det finns lugna pausplatser tillgängliga med hjälpmedel 7.8 Det finns platser för aktiv lek tillgängliga med hjälpmedel 8. Förutsättningar 8.1 Det finns varierade platser för lek/aktivitet för varierad lek 8.2 Det finns plank 8.3 Gården innehåller naturliga element 8.4 Det finns en yta med formbar sand 8.5 Markmaterial är varierat 8.6 Det finns förutsättning för motorisk lek 9. Förutsättningar 9.1 Det finns samlingsplatser för pedagogik 9.2 Växtval är gjorda för att ge pedagogiska mervärden 9.3 Hårdgjord yta anpassad för skapande finns i närheten av materialförvaring 9.4 Det finns väggar/plank att sätta upp material på 9.5 Det finns vattenlek 9.6 Det finns odlingsmöjligheter 10. Övrigt 10.1 Det finns materialförvaring anpassat efter elevantal och årskurs 10.2 Det finns eluttag 10.3 Det finns vattenutkastare 10.4 Gården har funktionell och social belysning anpassad efter respektive zon 10.5 Minst hälften av gården är inte underbyggd 10.6 Friytan ligger dikt an entréer Del 3. Så här gör vi 51 Beskrivning av lekvärden 52 Del 3. Så här gör vi STEG 1 1. Friyta Med friyta menas den yta som går att leka på och som är tillgänglig för barnen/elev- erna. Bil- och cykelparkering samt ytor för lastning och lossning är otillgängliga för barnen/eleverna och ingår inte i friytan. Takterrasser, som inte ansluter i nivå till resten av gården har begränsad tillgänglighet och betraktas som kompletterande ytor och ingår därmed inte heller i friytan. Samma sak gäller bullerstörda ytor och branta slänter som inte går att nyttja som lekyta. Materialförvaring i bod samt växthus räknas som del av friyta. För skola kan kompensatorisk yta åberopas, den ska ligga dikt an skolgården, utan barriärer som regional cykelbana eller bilväg. Ytan får inte vara bullerstörd, förorenad eller på annat sätt olämplig som skolgård, den får heller inte planeras för annat ändamål, t.ex. kommande bebyggelse eller vara ianspråktagen av andra. • Friytan ska vara placerad i direkt anslutning till verksamheten. • Friytan ska vara ändamålsenlig och säker. • Friytan bör vara sammanhållen. • Antal barn beräknas efter förskolans eller skolans totala kapacitet. • Kompensatorisk yta får inte överstiga 1/3 av den totala friytan. TOTAL FRIYTA Exempel: Är skolfastighetens tillgängliga friyta 8 000 kvm kan ytterligare 4 000 KOMPENSATORISK SKOLFASTIGHETENS FRIYTA FRIYTA kvm räknas som kompensatorisk friyta minst 2/3 max 1/3 utanför fastigheten om den uppfyller kraven i punktlistan ovan. 1.1 Gårdens friyta Större friyta ger högre poäng, dock ges maximalt 5 pluspoäng. Ytor mindre än 3000 kvm för förskola, 10 000 kvm för skola och 4000 kvm för högstadium innebär negativt värde. För skola/högstadium går att ange hur stor tillgänglig kompensatorisk yta som finns utanför skoltomten. (kvm) 1.2 Kvadratmeter friyta/barn Ju fler kvm/barn desto högre poäng, upp till 5 poäng. För högstadium ges inga poäng men gården ska ha minst 5 kvm/barn. I beräkningsverktyget anges antal barn planerade i verksamheten, friytan per barn räknas ut automatiskt. Medges olika antal avdelningar fylls maxantalet barn i. (antal barn) 1.3 Förskolans/skolans byggnad är friliggande Förskolan/skolan har en egen byggnad med tillhörande egen gård. Den är inte del av bostadsgård, industri­ eller kontorsfastighet. (ja/nej) Del 3. Så här gör vi 53 STEG 1 2. Lekvärden – tidig bedömning 2.1 Gården är sammanhängande Gården är en helt sammanhängande yta utan att vara uppdelad på olika plan, till exempel mellan markplan och takterrass eller med stängsel. Barn ska kunna nyttja hela gården självständigt. Gården ska heller inte avgränsas av hinder som barnen inte själva kan ta sig förbi eller delas upp av byggnadsvolymer som skapar oattraktiva eller mörka ytor. För elever med särskilda behov kan dock en uppdelad gård vara nödvändig, ingen del bör vara mindre än 3000 kvm. (ja/nej) 2.2 Det finns en plan, öppen yta där det går att få upp fart OBLIGATORISK! Det ska finnas en öppen, plan yta utanför den trygga zonen, där man kan springa och få upp fart. En plan yta utan hinder som är minst 10 meter i diameter eller 20x8 meter för förskola respektive 20 meter i diameter eller 25x8 meter för skola ska finnas för att möjliggöra för barn att kunna springa och få upp fart. Ytan ska inte vara del av gång­ eller entréstråk utan kunna nyttjas separat för lek. (ja/nej) 2.3 Gården har varierad topografi Höjdsättningen eller den naturliga topografin innebär en kuperad mark som fungerar bra att använda i leken. Den varierade topografin kan vara både naturmark och hårdgjorda ytor. Marken ska ha varierade lutningsriktningar, en jämn ensidig lutning bedöms inte som kuperad. Poäng ges för yta med varierad topografi på mellan 10 % och 50 % av friytans totala yta. (kvm) 2.4 Del av gården har befintlig naturkaraktär Med befintlig naturkaraktär avses ojämn eller kuperad mark med flerskiktad vegetation, som behållit sin naturliga utformning sedan innan förskolan eller skolan placerades på platsen. Stenblock, stubbar och stockar lämnas kvar. Det är inte önskvärt att hela tomten har naturkaraktär. Poäng ges i stigande skala mellan 5 % och 50 % naturkaraktär. Gräs­ eller ängsyta är inte naturkaraktär. Berg i dagen/berghäll kan vara del av naturkaraktär, men maximalt 50 % av naturkaraktären. (kvm) 54 Del 3. Så här gör vi STEG 2 3. Zonering 3.1 Antal zoner Förskolegården ska innehålla 3 olika zoner: en trygg, en aktiv och en vild zon. Den trygga zonen är i närheten av entréerna, den innehåller platser för lugnare lek. Den aktiva zonen är utformad för att skapa rörelse hos barnen, här finns plats för klättring, balans och annan motorisk rörelse. Den vilda zonen har lekvänlig vegeta- tion, här kan barnen leka fantasi­ och rollekar. Den aktiva och den vilda zonen placeras där de fungerar bäst och möjliggör högst lekvärde. Obligatoriskt att gården har minst 2 zoner, poäng för 3 zoner. (antal zoner) Skolgården ska innehålla 5 zoner: en trygg, en aktiv, en vild, en öppen och en ytkrä- vande. Den centralt placerade öppna fria zonen är en plan yta med plats för temporära aktiviteter och möjlighet för barnen att få upp farten. I den ytkrävande zonen finns exempel bollek av olika slag, hinderbana eller liknande. Även regellekar är lämpliga. Obligatoriskt att gården har minst 2 zoner, poäng för 3 zoner eller fler. (antal zoner) 4. Topografi 4.1 Det finns kulle och/eller slänt som lämpar sig för lek OBLIGATORISK! Det ska finnas en kulle eller slänt utan hinder som lämpar sig för pulka, rulla, kana, glida. Lutningen ska vara mellan 15 % och 30 %. Höjdskillnaden ska vara minst 1 meter på förskolegård och 1,5 meter på skolgård. Lekvärdet är inte obligatoriskt för högstadiet. (ja/nej) 4.2 Lekutrustning nyttjar topografin Det ska finnas lekutrustning som nyttjar topografin som till exempel vattenlek i slänt, rutsch, rep, klättring, bollbana eller liknande. Omfattningen ska stå i relation till gårdens storlek samt andra platsspecifika förutsättningar. Olika typer av utrustningar som utnyttjar topografi ger poäng. (antal typer) 4.3 Gården innehåller topografiska element. Poäng ges för varje typ av topografiska element som finns på gården, exempelvis: • Trappa med minst 5 trappsteg som är som är minst 80 cm hög. • Dike eller grop som har minst 40 cm höjdskillnad och är minst 4 meter lång. • Kant, vilken ska vara minst 10 cm hög och max 30 cm hög jämfört med omkringliggande mark och minst 4 meter lång. (antal typer) Del 3. Så här gör vi 55 STEG 2 5. Grönska 5.1 Del av gården har anlagd naturkaraktär Det är inte önskvärt att hela tomten har naturkaraktär och naturytan kan inte vara mindre än 100 kvm. Poäng ges i stigande skala upp till 50 % naturkaraktär av totala friytan. Naturmarken ska ha flerskiktad vegetation och marken ska vara ojämn eller kuperad med inslag av stenblock, stubbar och stockar. (kvm naturkaraktär) 5.2 Det finns en stor variation av växtarter Växter kan användas på många olika sätt och har pedagogiska, biologiska och andra värden. Det är viktigt med stor variation (arter som blommar på olika tider och har olika kulörer, höstfärger, bladformer mm) för att öka lekvärdet. En variation av vedartade växter, perenner, örter och lökar är önskvärt. Många arter ger material (frön, löv, kottar, blommor) till olika typer av lekar. 10­60 olika vedartade växter ger poäng. (antal vedartade växter) 5.3 Vegetation skapar rumsligheter Vegetation, som trädridåer, buskage, häckar, planteringar mm, skapar rumslighet och visuellt skydd för platser för vila och aktiviteter. Till exempel vid platser för samling, runt reträttplatser, avskärmning av bollplan mm. Antal platser/rum som är avgränsade av vegetation, minst 2 rumsligheter ska finnas; en reträttplats och en aktiv yta. (ja/nej) 5.4 Det finns minst ett stort befintligt träd Gården har minst ett befintligt träd med minst 15 cm i stamdiameter. Detta är inte ett krav men ger extra värde till gården. Om det finns ett stort träd uppfylls också 5.5. (ja/nej) 5.5 Det finns minst ett befintligt, eller planeras för minst ett stort träd OBLIGATORISK! Det är ett obligatoriskt krav att gården antingen ska ha ett befintligt träd, med minst 15 cm i stamdiameter, eller att det planeras för, och skapas förutsättningar, ett stort träd. 56 Del 3. Så här gör vi STEG 2 6. Lokalklimat 6.1 Ytor för lek och reträtt-/pratplatser finns i sol och i skugga OBLIGATORISK! Förskola/Skola: Det ska finnas ytor för både aktiv lek och reträttplatser i såväl sol som i skugga. Minst två ytor för aktiv lek och två reträttplatser, det vill säga totalt minst 4 olika ytor. Högstadium: För högstadium gäller samma krav som för förskola/skola, men här ska det dessutom finnas minst en pratplats i sol respektive skugga. Totalt minst 6 olika ytor för lek/aktivitet, reträtt­ och pratplatser för högstadium. 6.2 Vegetation ger skugga i gårdens alla zoner Alla zoner har skugga från vegetation. Platserna ska vara tillräckligt stora för att kunna rymma till exempel baksandlådor, samlingsplatser, platser med bänkar och bord, läktare. Friytan ska, inom 10 år efter att den anläggs, vara minst 30% skuggad den lövade säsongen, klockan 12 på dagen vid sommarsolståndet. (ja/nej) 6.3 Det finns platser med väderskydd Det finns ett väderskydd på gården. (ja/nej) 6.4 Skärmtak kompletterar lövskugga Skärmtak (solsegel, pergola mm) finns för att ge skugga innan växterna, främst träden, vuxit upp. Sandytor ska inte täckas av tak för att inte bli för torra. (ja/nej) Del 3. Så här gör vi 57 STEG 2 7. Platser för alla 7.1 Det finns reträttplatser Det finns platser dit man kan dra sig undan, ensam eller tillsammans med någon, för åter- hämtning eller för att iaktta andras lek. Det är till exempel platser bakom eller i buskage, pilkojor, vindskydd, lekhus. Poäng ges om det planeras för fler än 6 reträttplatser. (antal) 7.2 Det finns icke-programmerade ytor Det finns minst 2 ytor, på minst 20 kvm var för förskola eller på minst 40 kvm var på skola, som kan användas flexibelt, utan fast lekutrustning. Till exempel för kull, kubb och filthäng. Ytorna ska kunna användas för lek och ska inte vara kommunikationsytor, pågår lek ska man kunna passera leken utan att störa. (ja/nej) 7.3 Det finns områden enligt on-, off-, backstage-principen On­, off­, backstage är en designprincip med syfte att inkludera fler på en plats där någon form av aktivitet utövas. Se mer på sidan 43. Minst en sådan disposition ska finnas. (ja/nej) 7.4 Det finns en scen Yta minst 2x3m, gärna större. Ytan bör vara något höjd över andra ytor och det ska finnas plats för publik framför. (ja/nej) 7.5 Det finns skyddade sittplatser i den trygga zonen Förskola: Det finns skärmtak eller veranda utanför entréer med möjlighet att sitta. Skola: Det finns bänkbord och sittmöjligheter i trygga zonen på skolgården. (ja/nej) 7.6 Det finns pratplatser Pratplatser av olika slag är objekt lite högre än omgivningen, till exempel gradänger, sittbara murar, stenblock, parksoffa, det kan också vara en promenadslinga. 3­5 antal olika typer av pratplatser ger poäng för förskola och skola. 3­10 olika typer ger poäng för högstadium. (antal) 7.7 Det finns lugna pausplatser tillgängliga med hjälpmedel OBLIGATORISK! Det ska finnas avskilda platser dit man kan ta sig utan att passera över kanter eller gå i trappor. 7.8 Det finns platser för aktiv lek tillgängliga med hjälpmedel OBLIGATORISK! Det ska finnas platser av olika karaktär, lämpade för aktiv lek, dit man kan ta sig utan att passera över kanter eller gå i trappor. 58 Del 3. Så här gör vi STEG 2 8. Förutsättningar för varierad lek 8.1 Det finns varierade platser för lek Det finns platser i olika storlek, för olika typer av lek. De olika typerna av lek ska tas i beaktande vid utformningen av gården, se sidan 11. (ja/nej) 8.2 Det finns plank Planket ska ha slät yta (ej locklistpanel eller dylikt). Planket, med möjlighet för bollspel/ målning/snöbollskastning, ska vara minst 3 m brett och 2 m högt på förskola och minst 4 m brett och 2,3 m högt på skola. (ja/nej) 8.3 Gården innehåller naturliga element Poäng ges för varje typ av naturligt material: t.ex. naturlig eller ditplacerad stubbe som är minst 25 cm i diameter och 25 cm hög, stock som är minst 2 m lång och 30 cm i diameter, minst fyra naturliga stenblock som är minst 20 cm höga och 50 cm breda, eller liknande element. (antal typer) 8.4 Det finns yta med formbar sand Det ska finnas sandlandskap med formbar sand, beroende på barn/elevantal. Ytan/ytorna ska vara så stora att flera barngrupper ska kunna leka parallellt, minst 20 kvm gärna 100 kvm stor. Gäller ej högstadieskolor. (ja/nej) 8.5 Markmaterial är varierat Markmaterial kan vara: strid sand, träflis, trädäck, träkubb, marksten, stenmjöl, grus, asfalt, plattor, marktegel, kullersten, smågatsten, storgatsten med flera. Det måste finnas minst ett markmaterial som går att forma/rista, till exempel strid sand, stenmjöl eller grusyta. Poäng ges från och med 6 olika typer av markmaterial. (antal typer) 8.6 Det finns förutsättning för motorisk lek Förskola/skola: Gården innehåller minst en klätterställning eller likvärdigt anpassad efter barnens/elevernas ålder. Det ska vara utmanande även för de äldsta barnen i verksamheten. Högstadium: Gården innehåller ett utegym, hinderbana eller liknande, med minst 5 redskap/hinder. (ja/nej) Del 3. Så här gör vi 59 STEG 2 9. Förutsättningar för pedagogik 9.1 Det finns samlingsplatser Samlingsplatser för större och mindre grupper. Platserna ska inte vara bullerstörda. (ja/nej) Förskola: Det finns minst två ställen på gården att samlas. (ja/nej) Skola: Det finns yta med sittplatser, bord och väderskydd lämpad för utomhuspedagogik. (ja/nej) 9.2 Växtval är gjorda för att ge pedagogiska mervärden Minst 10 olika inhemska trädarter ska finnas, för att ge förutsättning att känna till våra vanligaste träd. Växter med olika typer av knoppar, bladformer, blommor, färger. (ja/nej) 9.3 Hårdgjord yta anpassad för skapande i närheten av materialförvaring I närhet till materialförvaring ska det finnas yta för att kunna ställa upp undervisnings- material, arbeta i olika grupper, ställa upp saker och skapa konstruktioner. Ytan ska vara minst 20 kvm. (ja/nej) 9.4 Det finns väggar/plank att sätta upp material på Det ska vara möjligt att sätta upp material på en väggyta. Det ska finnas plats framför så att man kan samlas och titta på det uppsatta. Det kan vara på till exempel byggnadsvägg, ett staket, stängsel eller på ett separat plank. Ytan behöver vara minst 8 kvm. (ja/nej) 9.5 Det finns vattenlek Det ska finnas vattenlek nära en vattenutkastare. Vattenleken ska antingen vara: ­ fast utrustning i form av t.ex. ränna med uppsamlingsytor ­ medveten utformning i markytan på gården så att vattnets väg kan följas med uppsamlings ytor ­ lös utrustning som kan tas in t.ex. på vintern. Typ av utrustning behöver i så fall beskrivas och finnas extra plats för i materialbod. (ja/nej) 9.6 Det finns odlingsmöjligheter Odlingsbäddar ska finnas på gården. Det ska vara ett jorddjup om minst 45 cm och ytan ska vara minst 4 kvm, upp till 20 kvm ger poäng. (kvm) 60 Del 3. Så här gör vi STEG 2 10. Övrigt 10.1 Det finns materialförvaring anpassat efter elevantal och årskurs OBLIGATORISK! Det finns flera förråd för material, antal/storlek anpassat efter elevantal. Placering och utformning av förråd och leklådor ska underlätta åtkomst för barn i leken och främja ett självständigt nyttjande av förvarad lekutrustning. Förråden ska ha belysning på ut­ och insida och vara inredda med hyllor m.m. lämpliga för verksamheten. Placering och utformning av förråd och leklådor ska underlätta åtkomst för barn i leken och ska främja ett självständigt nyttjande av förvarad lekutrustning. 10.2 Det finns eluttag OBLIGATORISK! Eluttag ska placeras på byggnadens fasad alternativt i/på ett förråd eller på andra lämpliga ställen på gården. 10.3 Det finns vattenutkastare OBLIGATORISK! Det finns minst 1 vattenutkastare på gården. En större gård bör ha fler lägen med vatten, exempelvis vid odling, vattenlek och för vattenspridare. Lekvärdet är inte obligatoriskt för högstadiet. 10.4 Gården har funktionell och social belysning anpassad efter respektive zon För att skolgården/förskolegården ska vara funktionell över hela året ska belysningen planeras på ett sådant sätt att hela gården går att använda även under mörka vinterdagar. Det betyder att belysningen dels ska vara funktionell och lysa upp stråk och göra platser tillgängliga, dels vara social och skapa rumsligheter och identitet på platser för lek och vistelse. OBLIGATORISK! 10.5 Minst hälften av gården är inte underbyggd Gårdar på bjälklag ger sämre förutsättningar för vegetation, mindre flexibilitet i mark- nivåer och övriga stora laster och sämre möjlighet till infiltration. (ja /nej) 10.6 Friytan ligger dikt an entréer Det finns entréer vilka ligger i direkt anslutning till friytan vilket innebär att barnen/ eleverna enkelt kan röra sig mellan inomhus­ och utemiljön. (ja/nej) Del 3. Så här gör vi 61 Litteratur- och källista Akoumianaki-Ioannidou, Anastasia et al (2016). School grounds as a resource of green space to increase child-plant contact. Urban Forestry & Urban Greening, 20, 375-386. Antoniadis, Dimitrios et al (2018). Simulation of schoolyard’s microclimate and human thermal comfort under Mediterranean climate conditions: effects of trees and green structures. Int J Biometeorol, 62, 2025–2036. Bengtsson, Anna (2015). Sveriges Lantbruksuniversitet, From experiences of the outdoors to the design of healthcare environments. Berglind, Daniel (2024). Karolinska Institutet, intervju. Boverket (2015). Gör plats för barn och unga! Boverket (2021). Trygghetsskapande gestaltning i utemiljön. Beckman, M. Crawley, E. Frödén, S. (2024). Inkluderande lekmiljöer – Praktisk tillämpning av universell utformning i en lekkontext. Beckman, Mimmi (2018). Lek på riktigt. Fernelius, Courtney L. et al (2017). Systematic Review of Evidence-Based Prac- tices for Inclusive Playground Design. Children, Youth and Environments, 27(3), 78-102. FN. (2024). Agenda 2030 www.globalamalen.se. Folkhälsomyndigheten (2021). Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande. Kunskapsstöd för främjande av fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Folkhälsomyndigheten (2023). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/22 Natio- nella resultat. Hab-o-Lek (2024). intervju. Holmberg, B., Ståhl, A., Almén, M. och Wennberg, H. (2008). Tillgänglighet, trygghet och andra subjektiva aspekter. I Traf iken i den hållbara staden. Hydén, C., (red.). Lund: Studentlitteratur. Iwarsson, S. och Ståhl, A. (2003). Accessibility, usability and universal design- positioning and definition of concepts describing person-environment rela- tionships. Disability and Rehabilitation 25(2): 57-66. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (2018:1197). Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet, SOU 2023:29. Myndigheten för delaktighet (2020). Skapa en trygg skola. Mårtensson, Fredrika (2009). Lek i verklighetens utmarker. Mårtensson, Fredrika et al. (2011). Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. (Rapport 6407). Naturvårdsverket. Olsson, Titti (1998). Människans natur – Det grönas betydelse för vårt välbefinnande. Stockholm: Formas Panter, Jenna R. (2010). Neighborhood, Route, and School Environments and Children's Active Commuting. American journal of preventive medicine. 38(3), 268-78. Plan- och bygglag (2010:900). Puhakka, Riikka. (2019). Greening of Daycare Yards with Biodiverse Materials Affords Well-Being, Play and Environmental Relationships. International Journal of Environmental Research and Public Health, 16, 2948. Rodenkirschen, Åsa (2024). intervju. SCB (2022). Grundskolor och friytor. Sveriges Lantbruksuniversitet (2008). Lekens natur. a phenomenological case study at nursing homes Sveriges Lantbruksuniversitet (2021). Rum för utemiljö. Sveriges regering (2018). Strategi för levande städer. Skr. 2017/18:230. Wells, Nancy M. et al (2006). Nature and the Life Course: Pathways from Childhood Nature Experiences to Adult Environmentalism. Children, Youth and Environments 16(1), 1-24. Wight, Alan R. et al. (2016). Can playscapes promote early childhood inquiry towards environmentally responsible behaviors? An exploratory study, Environmental Education Research, 22(4) 62 Introduktion 63