Nya planer för mobilitet, näringsliv och kemikalier i Stockholm

[Beslutsmening 10 Policydokument gemensamma med staden.pdf] 2026-03-13 Ärende nr 10: Policydokument gemensamma med staden för antagande, bilaga 16-19. Förslag till beslut: Styrelsen föreslås anta förelagda dokument enligt nedan, varvid eventuella äldre versioner upphävs. • Kemikalieplan 2031 • Riktlinje Mobilitet och parkering • Näringslivspolicy för Stockholms stad • Riktlinje för externa remisser Grund: Riktlinjerna ska antas av dotterbolagen enligt SSAB Prot 1/2026 och KS 2025/1165. --- [17 Mobilitet och parkering.pdf] Mobilitet och parkering Riktlinjer vid nyproduktion 1 Innehåll Inledning ...........................................................................3 Modell för mobilitet och parkering .......................................4 Mobilitet och parkering för bostäder ...................................6 Cykelparkeringstal för bostäder ......................................................6 Bilparkeringstal för flerbostadshus .................................................7 Bilparkeringstal för andra b oendeformer ....................................8 Mobilitetsåtgärder för bostäder ....................................................8 Mobilitet och parkering för andra ändamål ........................10 Cykelparkeringstal för andra ändamål .......................................10 Bilparkeringstal för andra ändamål ............................................10 Mobilitetsåtgärder för andra ändamål ........................................11 Förtätning vid befintliga parkeringsytor ............................12 Uppföljning ......................................................................12 Begreppsförklaring ...........................................................14 2 Inledning I STOCKHOLMS STAD strävar vi mot ett hållbart resande och att minska vår klimatpåverkan. Det gör vi genom att främja gång-, cykel- och kol- lektivtrafik och på så vis bidra till ett minskat behov av privatägd bil. Genom att i nyproduktion styra mot ett ökat utbud av hållbara alternativ kan stockholmarnas behov av egen bil minska. Därigenom minskar också efterfrågan på parkeringsplatser vid den egna fastigheten. Parkeringsytor utgör en central del av vår stadsplanering och har en bety- dande inverkan på våra transportval och resvanor. Genom att styra mot ett minskat antal parkeringsytor och införa mobilitetsåtgärder som stan- dard i stadens nya bostadskvarter skapar vi en mer hållbar stad att leva i. Parkering bör i första hand lösas genom optimering av befintliga egna anläggningar eller gemensamma mobilitetshus, för att på ett effektivt sätt använda stadens ytor och stödja delade lösningar. Denna riktlinje är gemensamt framtagen av exploateringskontoret, stads- byggnadskontoret och trafikkontoret och utgör en grund för stadens pro- cess att kravställa mobilitet och parkering för nyproduktion. Riktlin- jen tar hänsyn till de platsspecifika förutsättningarna för att leva utan privatägd bil. 3 Modell för mobilitet och parkering I FIGUR 1 presenteras en illustration över modellen för mobilitet och par- kering. För flerbostadshus är parkeringstal för cykel satt till 40 cykelpar- keringar per 1 000 kvm BOA, oavsett läge i staden. För bilparkering till- lämpas en maxnorm på 3 platser per 1 000 kvm BOA i stadens centrala delar. I stadens övriga delar tillämpas en miniminorm på 4–6 platser per 1 000 kvm BOA. I alla projekt finns ett standardutbud av mobilitetsåtgär- der som samtliga byggaktörer ska tillgodose. Det finns även möjlighet att minska parkeringstalet med 1 plats per 1 000 kvm BOA genom ytter- ligare mobilitetsåtgärder. Parkeringskartan finns på stadens webbplats. Exploateringsnämnden ska vid behov pröva och uppdatera zonindel- ningen i kartan. 4 Parkeringstalsområden PARKERINGSTAL (Fö N r i s v l å a g 1 – 2 L 0 äg 2 s 4 t - P 0 -t 5 al -21) ■ 3 ■ 4 ■ 5 ■ 6 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 – Högst P-tal PARKERINGSTAL 3 PARKERINGSTAL 4–6 Parkeringstal för cykel: 40/1 000 kvm BOA Parkeringstal för cykel: 40/1 000 kvm BOA Parkeringstal för bil: Maxnorm 3/1 000 kvm BOA Parkeringstal för bil: Miniminorm 4–6/1 000 kvm BOA Mobilitetsåtgärder som standard Mobilitetsåtgärder som standard Möjlig rabatt på p-tal med 1 plats/1 000 kvm BOA Möjlig rabatt på p-tal med 1 plats/1 000 kvm BOA genom ytterligare mobilitetstjänster genom ytterligare mobilitetstjänster Figur 1. Illustration över modell för mobilitet och parkering. 5 ” I Stockholm ska det vara enkelt att välja cykeln som färdmedel. Därför är det viktigt att cykelparkering tillskapas i tillräcklig mängd och utformas med god standard.” Mobilitet och parkering för bostäder Cykelparkeringstal för bostäder I Stockholm ska det vara enkelt att välja cykeln som färdmedel. Därför är det viktigt att cykelparkering tillskapas i tillräcklig mängd och utformas med god standard. Detta innebär bland annat att cykelparkering ska vara lättillgänglig, väderskyddad samt möjliggöra fastlåsning av cykeln i dess ram. Cykel- parkering ska tillgodoses på kvartersmark, i huvudsak inomhus eller i annat avskilt och väderskyddat utrymme. Utöver detta ska även 10 procent av cykelparkeringsplatserna vara anpas- sade för utrymmeskrävande cyklar. Detta ställer krav på bland annat utformningen av dörrar, ramper, hissar och korridorer. Besöksparkering ingår i parkeringstalet. Om möjligheten att ta sig till platsen med cykel är bristfällig och att det inte går att förbättra eller där behovet kan bedö- mas vara lägre, kan parkeringstalet för cykel minskas. Detta gäller främst platser i ytterstaden i nära anslutning till kapacitetsstark kollektivtrafik. Byggaktören ska ta fram en separat utredning för övriga boendeformer, exempelvis seniorboenden, som inte finns listade i tabell 1. Boende i en- och tvåbostadshus med parkering på egen tomt anlägger själva sin cykel- parkering i lämplig omfattning. Tabell 1. Cykelparkerings- ÄNDAMÅL PARKERINGSTAL FÖR CYKEL tal för bostäder Flerbostadshus 40 platser/1 000 kvm BOA Studentbostäder 60 platser/1 000 kvm BOA 6 Figur 2. Parkeringskarta som fastställer det läges- baserade parkeringstalet för bilar (antal platser per 1 000 kvm BOA). Aktuell version återfinns på stadens webbplats. PARKERINGSTAL ( P F a ö r r k s e la ri g n 2 g 0 st 2 a 4 ls - o 0 m 5 r -2 å 1 d ) en ■ 3 ■ 4 ■ 5 ■ 6 NNNN iiii vvvv åååå 1234 – – L H ä ö g g st s t P P -t - a ta l l Bilparkeringstal för flerbostadshus För att göra en likvärdig bedömning av det lägesbaserade parkeringstalet har en parkeringskarta tagits fram. Den utgår från en tillgänglighetsanalys som gjorts över hela staden där tillgång till målpunkter genom gång- och cykelnätet samt med kollektivtrafik analyserats. Syftet är att identifiera vilka områden som har störst potential till ett liv utan privatägd bil. Mål- punkter som analyserats är bland annat arbetsplatser, kultur, idrott, parker, natur reservat och handel. Det lägesbaserade parkeringstalet anger den minsta mängden p arkering som behöver tillgodoses i relation till bebyggelsens storlek. I områden med god tillgänglighet till olika målpunkter, där förutsättningarna att leva utan egen bil är särskilt goda, tillämpas maxnorm samt möjlighet till bil- parkeringstal nära noll. Även i andra delar av staden kan nybyggda områ- den med stark miljöprofil, eller vid särskilt motiverande skäl, ges par- keringstal nära noll, om en utredning visar att det är möjligt. För större programområden, som kan bidra med utökad service eller kollektivtrafik, behöver en särskild utredning genomföras för att säkerställa ett lämpligt parkeringstal. Bilparkeringstalen för flerbostadshus anges i ett specifikt antal bilparke- ringsplatser per tusen kvadratmeter boarea. Besöksparkering inkluderas i det lägesbaserade parkeringstalet, vilket betyder att ungefär tio procent av parkeringsplatserna ska tillgängliggöras för besökande till fastigheten. Utifrån den geografiska analysen har samtliga områden i staden tilldelats ett lägesbaserat parkeringstal på 3–6 platser per 1 000 kvadratm eter BOA. 7 Bilparkeringstal för andra boendeformer Vid andra boendeformer än flerbostadshus, exempelvis seniorboenden, behöver en särskild parkeringsutredning tas fram av byggaktör och god- känns av stadens trafikplanerare. Utredningen ska utgå från stadens mål och styrdokument med målsättningen att bedöma ett väl avvägt parke- ringstal för den specifika platsen och markanvändningen. Parkeringen ska lösas på kvartersmark och möjlighet till samnyttjande ska utredas. Följande riktvärden ska ses som utgångspunkt i utredningen: X För studentbostäder kan ett parkeringstal nära noll tillämpas, men en bedömning av parkeringsbehovet för boende och besökare behöver göras. Grundläggande mobilitetsåtgärder ska införas. X Småhus bör förses med högst en parkeringsplats per hus. Vid gemen- sam parkeringslösning för flera hus bör parkeringstalet behandlas som för flerbostadshus, med samma krav på mobilitetsåtgärder. X För vård- och omsorgsboenden kan ett parkeringstal nära noll tilläm- pas, men en bedömning av parkeringsbehovet för boende och besökare behöver göras. X Boendeformer som inte kan säkerställas över tid, genom exempelvis markanvisningsavtal eller bestämmelser i plankarta, ska bedömas enligt riktlinjerna för flerbostadshus. Mobilitetsåtgärder för bostäder Varje projekt är unikt och därför behöver en utredning tas fram för att säkerställa att lämpliga mobilitetsåtgärder erbjuds för den speci- fika platsen och målgruppen. En gemensam mobilitets- och parkerings- lösning, till exempel mellan flera närliggande projekt och fastigheter, är positivt både ur ekonomiskt och utrymmesmässigt perspektiv. Mobilitetsåtgärderna ska säkerställas under minst tio år från inflyttning. Åtgärderna beskrivs i planbeskrivningen och regleras i överenskommelse om exploatering eller exploateringsavtal. Samma krav på mobilitetsåtgär- der ska utföras även om byggaktören väljer att tillskapa fler parkerings- platser än staden ställer som lägsta krav. Mobilitetsåtgärdern as innebörd beskrivs mer ingående i bilaga ”Begreppsförklaring mobilitetsåtgärder”. Grundläggande utbud av mobilitetsåtgärder för bostäder För att ge de boende bra förutsättning att resa hållbart ska byggaktören i alla projekt erbjuda ett grundläggande mobilitetsutbud bestående av: X Cykelvårdsstationer inomhus med cykeltvätt, cykelpump och verktyg. X Cykelpool med minst 0,6 el-assisterade lådcyklar per 1 000 kvm BOA. X Elbilpool med minst 0,3 eldrivna personbilar per 1 000 kvm BOA. X En kostnadsfri 30-dagarsbiljett med SL per lägenhet till samtliga nyinflyttade. X Löpande, målgruppsanpassad information om fastighetens mobilitets- erbjudande samt områdets möjligheter till resor utan privatägd bil. X Prova-på-erbjudande motsvarande minst fyra timmars kostnadsf ritt resande för bil- och cykelpool till samtliga nyinflyttade under perioden. 8 Åtgärderna ovan utgör ett utgångsläge, men kan ersättas med andra mobi- litetsåtgärder av likvärdig effekt om detta tydligt motiveras och godkänns av stadens trafikplanerare. Ambitiöst utbud av mobilitetsåtgärder för bostäder Om byggaktören åtar sig att erbjuda ett mer ambitiöst mobilitetsutbud kan parkeringstalet sänkas med upp till en parkeringsplats per 1 000 kvm BOA. Byggaktören kan då välja bland de mobilitetsåtgärder som listas i tabell 2, så att totalt minst tio mobilitetspoäng uppnås. Detta redovisas i en mobilitetsutredning som godkänns av stadens trafikplanerare. För projekt med lägesbaserat parkeringstal tre som har en tydlig mobilitetsp rofilering samt ett gediget mobilitetserbjudande, där totalt minst 20 mobilitetspoäng ur det ambitiösa mobilitetspaketet uppnås, kan ett parkeringstal nära noll vara aktuellt. MOBILITETS- Tabell 2. Ambitiöst utbud MOBILITETSÅTGÄRD POÄNG av mobilitetsåtgärder för Årlig kostnadsfri cykelservice för de boende 4 bostäder Utökning av cykelpoolen med andra fordonstyper 2 Utökning av bilpoolen med andra fordonstyper 4 Öppen elbilspool 4 Utökat prova-på-erbjudande för bil- och cykelpool 2 med 4 timmar Kostnadsfri 90-dagarsbiljett med SL till samtliga nyinflyt- 4 tade i tio år (en per lägenhet) Samordnad digital MaaS-tjänst för fastighetens 2 mobilitets erbjudande. (MaaS: Mobility as a Service) Prova-på-erbjudande av hemleveranser 2 Leveransskåp som möjliggör mottagande av större varor 2 Leveransskåp som möjliggör mottagande av kylda varor 2 Gemensam kostnadsfri kontorsyta inom fastigheten 4 Prova-på-erbjudande av hyrbil 2 Bilparkeringsplatser minst 500 m från fastigheten 2 Tillståndsparkering istället för fasta platser 2 Mycket attraktivt utformade cykelrum 4 Övrig åtgärd 2–4 Åtgärderna ovan utgör ett utgångsläge, men kan ersättas med andra mobi- litetsåtgärder av likvärdig effekt om detta tydligt motiveras och godkänns av stadens trafikplanerare. 9 Mobilitet och parkering för andra ändamål Cykelparkeringstal för andra ändamål I Stockholm ska det vara enkelt att välja cykeln som färdmedel. Därför är det viktigt att cykelparkering tillskapas i tillräcklig mängd och utformas med god standard. Detta innebär bland annat att cykelparkering ska vara lättillgänglig, väderskyddad samt möjliggöra fastlåsning av cykeln i dess ram. Cykel- parkering ska tillgodoses på kvartersmark i huvudsak inomhus eller i annat avskilt och väderskyddat utrymme. Utöver detta ska även tio procent av cykelparkeringsplatserna vara anpassade för utrymmeskrävande cyklar. Detta ställer krav på bland annat utformningen av dörrar, ramper, hissar och korridorer. En separat utredning ska tas fram för övriga ändamål som inte finns listade i tabell 3. PARKERINGSTAL Tabell 3. Cykelparkerings- tal för andra ändamål ÄNDAMÅL FÖR CYKEL Kontor 30 platser/1 000 kvm LOA Handel 35 platser/1 000 kvm LOA Dagligvarubutiker samt handel i egen fastig het eller i större lokal i bottenvåning (>200 kvm LOA) Förskola 15 platser/1 000 kvm LOA Grundskola och gymnasieskola 60 platser/1 000 kvm LOA Hotell, vandrarhem 8 platser/1 000 kvm LOA Verksamhet och industri 15 platser/1 000 kvm LOA Idrotts-, kultur- och rekreationsanläggningar 0,2–0,6 per besökare en vanlig vardag Sjukhus, vårdcentral 30 platser/1 000 kvm LOA Bilparkeringstal för andra ändamål Vid andra ändamål än bostäder behöver en särskild mobilitets- och parke- ringsutredning tas fram. Utredningen ska utgå från stadens mål och styr- dokument med målsättningen att bedöma ett väl avvägt parkeringstal för den specifika platsen och markanvändningen. Parkeringen ska lösas på kvartersmark och möjlighet till samnyttjande ska utredas. Mobilitet och parkeringsbehov ska utredas av byggaktör i samverkan med staden. I utredningen ska hänsyn tas till bl.a. bebyggelsens geogra- fiska läge, kapaciteten i det omkringliggande trafiksystemet och utbudet av mobilitetstjänster. Utredningen och parkeringslösningen ska bekostas av byggaktören och godkännas av stadens trafikplanerare. 10 Följande riktvärden ska ses som utgångspunkt i mobilitet- och parkeringsutredningen: X Gymnasieskolor, skolor och förskolor ska endast förses med de parke- ringar som krävs ur tillgänglighetssynpunkt. X Lokaler för centrumändamål under 200 kvm LOA förses endast med de parkeringar som krävs ur tillgänglighetssynpunkt. X Lokaler för handel mellan 200–800 kvm LOA förses med 0–3 parke- ringsplatser per 1 000 kvm LOA. X Lokaler för handel över 800 kvm LOA förses med 0–8 parkeringsplat- ser per 1 000 kvm LOA. X Lokaler för kontor förses med 0–5 parkeringsplatser per 1 000 kvm LOA. X För idrottsanläggningar ska parkeringen dimensioneras för besökare en vanlig vardag. Mobilitetsåtgärder ska prioriteras och anläggningen bör förses med så få parkeringsplatser som lokaliseringen och verk- samheten tillåter. Mobilitetsåtgärder för andra ändamål För att uppmuntra ett hållbart resande till och från arbetsplatser eller andra verksamheter ska fastighetsägaren tillskapa mobilitetsåtgärder. Ett grundläggande utbud av mobilitetsåtgärder ska tillskapas i samtliga projekt där det planeras för verksamheter, för mindre lokaler för centrum- ändamål (under ca 200 kvm LOA) med få anställda är det inte ett krav. Grundläggande utbud av mobilitetsåtgärder för andra ändamål För att ge bra förutsättningar att resa hållbart ska byggaktören i alla pro- jekt erbjuda ett grundläggande mobilitetsutbud bestående av: X Cykelvårdsstationer inomhus med cykeltvätt, cykelpump och verktyg. X Laddstationer för laddning av el-cykelbatterier. X Omklädningsrum med duschmöjlighet samt torkskåp. X Löpande målgruppsanpassad information om fastighetens mobilitets- erbjudande samt områdets möjligheter till resor utan privatägd bil. X Flexibla parkeringsplatser. Åtgärderna ovan utgör ett utgångsläge, men kan anpassas efter verksam- hetens art samt ersättas med andra mobilitetsåtgärder av likvärdig effekt om detta tydligt motiveras och godkänns av stadens trafikplanerare. 11 Förtätning på befintliga parkeringsytor NÄR STADEN FÖRTÄTAS finns ofta möjlighet att omvandla befintliga parkeringsytor för att använda marken mer effektivt. Där parkering på kvartersmark tas bort behöver en utredning göras för att visa hur parkeringsbehovet för befintliga boende ska tillgodoses framö- ver. Utredningen ska kartlägga den befintliga bostadsmängden och det nuvarande parkeringsutbudet. Det framtida parkeringsutbudet ska uppfylla kraven på cykel- och bil- parkering samt mobilitetsåtgärder enligt denna riktlinje. Utredningen ska godkännas av stadens trafikplanerare. Uppföljning FÖR ATT SÄKERSTÄLLA en långsiktighet i projekten ställs krav på inrap- portering av åtgärder i exploateringskontorets uppföljningsportal. Upp- följningsportalen är ett verktyg för att följa upp stadens hållbarhetskrav. Byggaktören rapporterar löpande under perioden in vilka åtgärder som genomförts, och staden genomför kontroller. Om krav för mobilitet och parkering inte uppfylls har staden möjlighet att kräva ut viten. Uppfölj- ning sker löpande under tioårsperioden. 12 Figur 3. Mobilitets- och parkeringsprocess 13 Begreppsförklaring Tabell 4. Begrepps- BEGREPP FÖRKLARING förklaring. En utökad Parkeringstal Mängden parkering som behöver begreppsförklaring finns tillgodoses i relation till bebyggels- i bilagan. ens storlek. Lägesbaserat parkeringstal Ett parkeringstal med hänsyn till de platsspecifika förutsättningarna för att leva utan egen bil. Mobilitetsåtgärder Åtgärder som syftar till att minska behovet av privatägd bil genom att erbjuda hållbara alternativa färd- medel till olika målpunkter. Miniminorm Den minsta mängden parkering som behöver tillgodoses i relation till bebyggelsens storlek. Maxnorm Den största mängden parkering som får tillgodoses i relation till bebyggelsens storlek. Boendeyta (BOA) Yta i byggnad avsedd som bostad. Lokalyta (LOA) Yta i byggnad avsedd som lokal. 14 15 16 --- [19 Riktlinje för externa remisser i Stockholms stad.pdf] Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad 1 (7) Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad 2026-01-26 Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad 2 (7) Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad 3 (7) Innehåll Inledning................................................................................................................ 3 Syfte ...................................................................................................................... 3 Extern remiss ....................................................................................................... 3 Avgränsning .......................................................................................................... 3 Huvudprocess för hantering av extern remiss ................................................. 4 Rotelorganisationens ansvar ............................................................................. 5 Kategorisering/bedömning av extern remiss.................................................... 5 Intern remittering av extern remiss .................................................................... 6 Formkrav på synpunkter ..................................................................................... 6 Stadens yttrande över extern remiss ................................................................ 7 Expediering ........................................................................................................... 7 Inledning Stockholms stad får varje år ett stort antal remisser från Regeringskansliet, andra statliga myndigheter, andra kommuner, regioner, organisationer och andra externa organ. För att det stadsövergripande arbetet med att besvara externa remisser ska vara effektivt och resultera i ett tydligt svar/yttrande från staden ska stadens nämnder och bolag följa Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad med tillhörande tillämpningsanvisningar. Syfte Syftet med Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad är att skapa ett större värde genom att effektivisera remisshanteringen och tydliggöra stadens svar på externa remisser. Extern remiss Med extern remiss avses remiss från Regeringskansliet, statliga myndigheter, andra kommuner, regioner, organisationer och andra externa organ som inkommer till Stockholms stad för yttrande. Avgränsning Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad omfattar inte remisser där staden är part, från myndigheter inom Stockholms stad, inbjudan till samråd eller annan begäran om yttrande där särskilda bestämmelser finns i lag eller annan författning. Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad 4 (7) Huvudprocess för hantering av extern remiss Stockholms stads hantering av extern remiss utgår från kommunstyrelsen. Om en extern remiss inkommit direkt till annan nämnd/förvaltning, bolag eller enskild handläggare ska remissen som huvudregel omgående skickas till kommunstyrelsen för vidare hantering. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Remiss Lottas Kategorise- Remitteras i Synpunkter Yttrande Politiskt Expedi- inkommer till ring och staden lämnas tas fram beslut i ering till KS rotel bedömning KS KF/KS Roteln kategoriserar/ Nämnd Borgarrådets kansli bedömer Förvaltning/ synpunkter diarieför Bolag inkluderade inkommen 1. Principiell betydelse/stor Ett samlat yttrande handling påverkan/politisk (inkl. borgarrådets betydelse synpunkter) samt Formell beslutsunderlag. 2. Speciella granskning av sakkunskaper/ej KF/KS kansli stadsövergripande/ringa politisk betydelse 3. Marginell/ingen påverkan för staden/politisk betydelse Huvudprocessen för hantering av extern remiss består av följande moment: 1. Extern remiss inkommer till Kommunstyrelsen i Stockholms stad och registreras av KF/KS kansli i kommunstyrelsens diarium. 2. Den externa remissen lottas/fördelas av KF/KS kansli till föredragande rotel. 3. Roteln kategoriserar och bedömer den externa remissen (se avsnitt Kategorisering/bedömning av externa remisser). 4. Roteln remitterar den externa remissen för synpunkter internt till stadsledningskontoret, berörda nämnder och Stockholms Stadshus AB för det fall något av bolagen berörs. 5. Stadens interna remissinstanser lämnar synpunkter på den del av den externa remissen som berör deras verksamhetsområde (se avsnitt Formkrav på synpunkter). 6. Roteln tar fram ett samlat yttrande från staden utifrån inkomna synpunkter från stadens remissinstanser och inkluderar borgarrådets synpunkter. Yttrandet biläggs promemorian. 7. Politiskt beslut i kommunstyrelsen fastställer stadens yttrande över den externa remissen. 8. KF/KS kansli expedierar stadens samlade yttrande med tillhörande beslutsunderlag. Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad 5 (7) Rotelorganisationens ansvar Den politiska organisationen (rotelorganisationen) förbereder ärenden till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Föredragande borgarråd/rotel tar ställning till om staden ska svara på en extern remiss och ärendets fortsatta hantering samt tar fram stadens samlade yttrande (se avsnitt Stadens yttrande över extern remiss). Kategorisering/bedömning av extern remiss De externa remisser som Stockholms stad får för yttrande har olika dignitet utifrån remissförslagens påverkan på staden. För att säkerställa en effektiv hantering ska den externa remissen som inkommer till Stockholms stad kategoriseras och bedömas av föredragande borgarråd/rotel enligt följande fyra kategorier: Kategori 1 Förslagen i den externa remissen A: Remisstiden möjliggör har en stor påverkan på Stockholms behandling av nämnd/ stad, är av principiell betydelse eller bolag har en politisk betydelse B: Remisstiden är för kort för nämndbehandling och anstånd har inte beviljats C: Remisstiden är mycket kort och anstånd har inte beviljats Kategori 2 Förslagen i den externa remissen kräver speciella sakkunskaper som stadsledningskontoret saknar och remissen saknar stadsövergripande betydelse/har marginell politisk betydelse Kategori 3 Förslagen i den externa remissen har liten/marginell/ingen påverkan för staden Kategori 4 Stockholms stad är inte formell remissinstans, utan remissen besvaras på eget initiativ från staden Kategorierna och bedömningsgrunderna beskrivs och exemplifieras i Tillämpningsanvisningar för riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad. Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad 6 (7) Intern remittering av extern remiss Huvudregeln är att synpunkter på extern remiss enbart inhämtas från de nämnder och bolag vars verksamhetsområde direkt berörs av förslagen i den externa remissen. Roteln ska göra ett urval för de fall antalet berörda nämnder och bolag är alltför omfattande. Samtliga externa remisser som kommunstyrelsen svarar på ska remitteras till stadsledningskontoret, som tar fram ett stadsövergripande förslag som svar på remissen. Om den externa remissens svarstid inte medger behandling i nämnd eller bolag kan synpunkter istället inhämtas genom kontorsyttrande. Formkrav på synpunkter För att stadens yttrande ska vara tydligt och klargörande uppmanas stadens nämnder/bolag att följa rekommendationerna i Regeringskansliets nu gällande skrift Svara på remiss – om remisser av betänkanden och andra förslag från Regeringskansliet (PM 2021:1). Stadens nämnder/bolag uppmanas att i sitt remissvar till kommunstyrelsen: • följa den externa remissens disposition och använda samma rubriker och/eller avsnittsnumrering som i den externa remissen • lämna synpunkter enbart på de delar som berör nämndens/bolagets verksamhetsområde • avge tydliga ställningstaganden: ▪ avstyrker/motsätter sig ▪ tillstyrker/instämmer i ▪ har inte några synpunkter på förslagen i den externa remissen • undvika att återupprepa den externa remissens förslag i större utsträckning än vad som är nödvändigt för att förklara nämndens/bolagets ställningstagande eller synpunkt • undvika utförliga beskrivningar om Stockholms stads verksamhet i större utsträckning än vad som är nödvändigt för att förklara nämndens/bolagets ställningstagande eller synpunkt Om nämnden/bolaget lämnar egna förslag ska dessa vara tydligt formulerade. Riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad 7 (7) Stadens yttrande över extern remiss Roteln tar fram stadens samlade yttrande utifrån inkomna synpunkter från nämnder och bolag och inkluderar föredragande borgarrådets synpunkter. Yttrandet biläggs kommunstyrelsens promemoria. Kommunstyrelsen antar yttrandet som stadens svar på den externa remissen. Huvudregeln är att kommunstyrelsens ordförande (KSO) är avsändare av yttrandet. Expediering KF/KS kansli expedierar stadens samlade yttrande, inklusive föredragande borgarrådets synpunkter, med tillhörande beslutsunderlag.