Biografer med stöd: Krav på neutralitet?
Annika Elmlund (M) frågar äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) om vilka krav som ställs på biografer som får ekonomiskt stöd från staden. Detta efter att Biograf Zita, som får stora bidrag, markerat att de är en "Apartheid fri zon" och anslutit sig till en bojkott mot Israel, vilket tolkats som antisemitiskt. Frågan är om staden tycker det är lämpligt att offentligt finansierade aktörer tar ställning i utrikespolitiska frågor och om riktlinjerna för kulturstöd bör ändras.
Från originalhandlingen
[Interpellation av Annika Elmlund (M) till äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) om vilka krav som ställs på de biografer i Stockholm som tar emot ekonomiskt stöd.pdf]
Interpellation av Annika Elmlund (M) till äldre- och kulturborgarrådet
Torun Boucher (V) om vilka krav som ställs på de biografer i Stockholm
som tar emot ekonomiskt stöd
Varje år delar Stockholms stad och kulturförvaltningen ut stora belopp i stöd till
ett antal utvalda biografer; exempelvis Rio på Hornsgatan och Bio Capitol på St.
Eriksgatan. Den biograf som får mest är Stockholms äldsta biograf, Biograf
Zita, som mottagit bidrag i storleksklassen 1,5 miljoner årligen samt ett
ytterligare biografstöd (475,000 kr enligt uppgifter från 2023) för visning av
kvalitetsfilm.
I slutet av januari valde Biograf Zita på Birger Jarlsgatan att sätta upp budskap
som inte kan tolkas som annat än antisemitiska. Genom att ansluta sig till BDS
(Global boycott, divestment and sanctions movement) Sverige tog man aktivt
ställning mot Israel. På biografens Instagram konto skriver man med versaler att
man officiellt är en Apartheid fri zon. Det här innebär att deras verksamhet
aktivt bojkottar produkter eller tjänster som stödjer eller upprätthåller Israels
apartheidregim. En illustration som satts upp på dörren visar tydligt att landet
Israel inte existerar. Man behöver inte ha judiskt påbrå för att ta illa vid sig.
Det var en illa vald tidpunkt då det sammanföll med den nationella minnesdag
när vi hedrar minnet av alla de som mördades i förintelselägren under andra
världskriget. I Stockholm uppmärksammas dagen med en ljuständning på Raoul
Wallenbergs torg och en minnesstund hålls i Stockholms Synagoga där
representanter från kungahuset och regeringsföreträdare närvarar.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till äldre- och
kulturborgarrådet:
1. Vilka krav ställs av staden på de biografer som tar emot bidrag?
2. Tycker kulturborgarrådet och majoriteten att det är lämpligt att offentligt
finansierade kulturaktörer tar ställning i utrikespolitiska frågor?
3. Hur ställer sig kulturborgarrådet till att staden varit med och finansierat
biograf Zita efter dessa handlingar?
4. Anser kulturborgarrådet att det kan finnas skäl att revidera de nuvarande
riktlinjerna för kulturstöd i syfte att främja att det offentligt finansierade
kulturlivet är inkluderande och välkomnande för alla stockholmare?
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.