Brott i bostadsrätt: trygghet mot risk för hemlöshet

Justitiedepartementet har remitterat promemorianStärkt trygghet i bostadsrätter DS 2025:28till bland annat Stockholms stadför yttrande. Bostadsrättslagen (1991:614) föreslås i huvudsak ändras genom dels ökade möjligheter till beslut om förverkande av bostadsrätt och dels ökade möjligheter till nekande av medlemskap i bostadsrättsförening. Förändringarna i bostadsrättslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2027. [R4 PM - Stärkt trygghet i bostadsrätter (DS 2025-28).pdf] PM Rotel IV (Dnr KS 2025/1530) Stärkt trygghet i bostadsrätter (DS 2025:28) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 13 mars 2026 Förslag till beslut Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till stadens promemoria. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Föredragande borgarrådet Alexander Ojanne Sammanfattning av ärendet Justitiedepartementet har remitterat promemorian Stärkt trygghet i bostadsrätter DS 2025:28 till bland annat Stockholms stad för yttrande. Bostadsrättslagen (1991:614) föreslås i huvudsak ändras genom dels ökade möjligheter till beslut om förverkande av bostadsrätt och dels ökade möjligheter till nekande av medlemskap i bostadsrättsförening. Förändringarna i bostadsrättslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2027. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret och socialnämnden. På grund av kort remisstid har socialförvaltningen inkommit med ett kontorsyttrande. Stadsledningskontoret bedömer att förslagen i stort kan ha en positiv inverkan på tryggheten och att det inte föreligger skäl för att göra skillnad i regleringar gällande uppsägning och förverkande utifrån boendets upplåtelseform. Socialförvaltningen anser att det är rimligt att regler gällande bostadsrätter harmoniseras med de regler som gäller för hyresrätter, men ser ett antal problem kopplat till följder för medboende när någon i ett hushåll begår en brottslig handling liksom till återanpassing i samhället för personer som avtjänat ett straff. 1 (8) Föredragande borgarrådets synpunkter Trygga och säkra bostadsområden är en central del av stadens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Fastighetsägare har ett betydande ansvar i detta och utgör en viktig samarbetspartner för staden. Genom en välfungerande förvaltning, där bostadsområden och föreningar sköts och underhålls både ekonomiskt och fysiskt, kan fastighetsägare bidra till ökad trivsel för de boende och stärka områdets attraktivitet. Det finns få skäl att göra skillnad mellan olika upplåtelseformer när det gäller regler för uppsägning och förverkande i flerfamiljshus. Att bostadsrättslagen nu anpassas för att likna hyresrättens regler från 2024 framstår därför som rimligt. Samtidigt kvarstår de problem som tidigare lyfts i samband med förändringarna av de hyresrättsliga reglerna, och genom det aktuella förslaget förs dessa även över till bostadsrättslagen. Utökade möjligheter att säga upp en hyresrätt eller förverka en bostadsrätt på grund av brott som begåtts av hyresgästen, bostadsrättsinnehavaren eller en medboende riskerar att öka bostadslösheten bland redan utsatta grupper. Detta skulle i sin tur leda till ett större behov av samhälleligt stöd. Bostadslöshet försvårar dessutom socialtjänstens möjligheter att ge effektiv hjälp och bidrar ofta till att problem fördjupas. Särskilt allvarligt är risken att fler barn tvingas växa upp i otrygga boendelösningar, vilket kan påverka deras utveckling och hälsa negativt. Barnkonventionen gäller fortsatt, och barn har rätt till en trygg bostad. Det är därför avgörande att lagen tillämpas på ett balanserat sätt, så att familjer inte förlorar sin bostad på grund av handlingar som begåtts av unga där vårdnadshavare bär försörjningsansvaret. På en punkt går utredningen längre än de förändringar som gjordes inom det hyresrättsliga området: bostadsrättsföreningar föreslås få större möjligheter att neka medlemskap på grund av brott. Den föreslagna bestämmelsen är också otydlig och skapar osäkerhet, eftersom brottsligheten inte behöver vara rättsligt avgjord och bestämmelsen även kan omfatta personer som redan avtjänat sitt straff. Detta öppnar för godtyckliga bedömningar och riskerar att göra vissa grupper långvarigt beroende av socialtjänsten. Stockholm den 11 mars 2026 Alexander Ojanne Bilagor 1. Stockholms stads yttrande, dnr KS 2025/1530-6.1 2. Remiss - Stärkt trygghet i bostadsrätter (Ds 2025:28), dnr KS 2025/1530-1.1 2 (8) Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. 3 (8) Ärendet Justitiedepartementet har remitterat promemorian, Ds 2025:28, gällande stärkt trygghet i bostadsrätter till bland annat Stockholms stad för yttrande Regeringen gav i juni 2025 Justitiedepartementet i uppdrag att föreslå förändringar i bostadsrättslagen med syfte i att stärka tryggheten i bostadsrätter. Utredningen har resulterat i promemorian Ds 2025:28 Stärkt trygghet i bostadsrätter där förslag som syftar till att bidra till minskad brottslighet och ökad trygghet i bostadsområden, i synnerhet i utsatta områden, presenteras. Brottsligheten beskrivs ha stor påverkan på otrygghet för både boende och fastighetsägare. Även om problemen med brottslighet och otrygghet är mer utbredda och allvarliga i vissa områden så är problemen inte är begränsade till en viss upplåtelseform. I promemorian presenteras förslag om att införa regler om förverkande av bostadsrätter i bostadsrättslagen (1991:614), som motsvarar de regler som gäller för förverkande av hyresrätter sedan den 1 juli 2024. Förändringarna innefattar: • Förverkande vid bristande ansvar för trygghet i fastigheten • Förverkande vid brott i närmiljön • Förverkande vid brott i lägenheten • Nekat medlemskap i bostadsrättsförening på grund av brottslighet I utredningen föreslås en skärpning av bostadsrättshavarens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten. Lagförändringarna ger en förening ökade möjligheter att säga upp en bostadsrättsinnehavare om denne eller övriga i hushållet, även minderåriga, åsidosätter tryggheten i bostaden och dess närmiljö. Vidare ska bristande skötsamhet införas som ett uppsamlande begrepp för olika former av åsidosättanden och situationer där trygghet, sundhet, ordning eller gott skick inom fastigheten åsidosätts vilket kan leda till otrygghet. Om bristande skötsamhet förekommer ska föreningen uppmana bostadsrättsinnehavaren att omedelbart upphöra med beteendet. Föreningen ska i sådana fall även lämna en underrättelse till socialnämnden. Bostadsrätten ska också vara förverkad om bostadsrättshavaren gör sig skyldig till brottslighet som kan medföra en försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. En bostadsrätt ska vara förverkad om lägenheten eller ett tillhörande utrymme används för att begå brott av allvarligt slag eller för att begå brott vanemässigt i större omfattning. Dock ska en bostadsrätt inte vara förverkad om det bedöms vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättsinnehavaren till last beror på att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostadsrättsinnehavaren eller någon i dennes hushåll för brott. I promemorian framförs även förslag om möjlighet att neka medlemskap i en bostadsrättsförening på grund av brott. Det kan exempelvis handla om att sökanden eller någon annan som ska använda lägenheten gjort sig skyldig till sådan brottslighet att det finns anledning att anta att bostads- eller närmiljön för föreningens 4 (8) medlemmar skulle försämras på ett sätt som inte är rimligt. Den som vägras medlemskap föreslås kunna få frågan prövad av hyresnämnden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Remissammanställningen Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret och socialnämnden. På grund av kort remisstid har socialförvaltningen inkommit med ett kontorsyttrande. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 29 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret bedömer att förslaget i stort kan ha positiv inverkan på tryggheten, bland annat genom ökade möjligheter att agera mot brottslighet som påverkar boende- och närmiljön samt mot oriktiga boendeförhållanden. Trygga, säkra och trivsamma bostadsområden är en viktig del i det övergripande trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet i staden. Fastighetsägare har ett stort ansvar och är en central samarbetspart i det här arbetet. Genom en fungerande förvaltning med välskötta och väl underhållna bostadsområden och föreningar, både avseende ekonomisk och fysisk förvaltning, kan fastighetsägare bidra till ökad trivsel hos de boende och en ökad attraktivitet i området i stort. Stadsledningskontoret bedömer inte att det föreligger skäl för att göra skillnad i regleringar gällande uppsägning och beslut om förverkande i flerfamiljshus utifrån boendets upplåtelseform och välkomnar därför förslagen om att bostadsrättslagen förändras till att bli mer lik den hyresrättsliga regleringen från år 2024. I Stockholms stad berörs fastighetsnämnden i viss utsträckning eftersom de innehar bostadsrätter som hyrs ut i andra hand. I övrigt berörs Stockholms stads verksamheter inte direkt av utredningens föreslag men indirekt genom socialnämndens verksamhetsområde. I följande avsnitt kommenteras delar av utredningsförslagen mer utförligt. Ställningstaganden 4.4 Den bostadsrättsliga regleringen bör motsvara den hyresrättsliga Stadsledningskontoret tillstyrker förslag om att bostadsrättslagen förändras och blir mer lik den hyresrättsliga regleringen från år 2024. Stadsledningskontoret bedömer inte att det föreligger skäl att göra skillnad i regleringar gällande uppsägning och beslut om förverkande i flerfamiljshus utifrån upplåtelseform. Stadsledningskontoret vill dock påtala att förändringarna med ökade möjligheter till uppsägning på grund av brott av en bostadsrättsinnehavare eller medboende kan leda till en ökad risk för bostadslöshet hos sårbara grupper som är i behov av stöd och hjälp från samhället. Det finns även en ökad risk att fler barn växer upp i otrygga boendelösningar som 5 (8) riskerar att inverka negativt på barnens utveckling, hälsa och trygghet. Det är därför viktigt att tillämpningen av lagen sker på ett balanserat sätt. 4.5 Ansvaret för tryggheten i fastigheten Stadsledningskontoret tillstyrker förslag om att förtydliga bostadsrättsinnehavarens skyldighet att bevara tryggheten inom och utanför bostadshuset för att motsvara hyresrättsliga regleringen från 2024. Stadsledningskontoret betonar dock vikten av att familjer inte förlorar sin bostad på grund av handlingar som begåtts av unga där vårdnadshavare har försörjningsansvar. Vidare ser stadsledningskontoret positivt på att socialnämnden ska underrättas i händelse av en bostadsrättsinnehavares bristande skötsamhet, för att på så vis möjliggöra insatser till enskilda i ett tidigt skede. 4.6 Förverkande vid brott i närmiljön Stadsledningskontoret tillstyrker föreslagen bestämmelse om att bostadsrätten ska vara förverkad om bostadsrättshavaren gör sig skyldig till brottslighet som kan medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning och på så vis motsvara hyresrättsliga regleringen från 2024. Stadsledningskontoret betonar dock vikten av att familjer inte förlorar sin bostad på grund av handlingar som begåtts av unga där vårdnadshavare har försörjningsansvar. Vidare ser stadsledningskontoret positivt på att socialnämnden ska underrättas om bostadsrättsinnehavarens bristande skötsamhet för att möjliggöra insatser till enskilda i ett tidigt skede. 4.7 Förverkande vid brott i lägenheten Stadsledningskontoret tillstyrker förslaget om att en bostadsrätt ska vara förverkad om lägenheten eller ett tillhörande utrymme används för att begå allvarlig brottslighet eller för att begå brott vanemässigt eller i större omfattning. Stadsledningskontoret betonar dock vikten av att familjer inte förlorar sin bostad på grund av handlingar som begåtts av unga där vårdnadshavare har försörjningsansvar. Vidare bedömer stadsledningskontoret att socialnämnden även i dessa fall bör underrättas om situationen för att möjliggöra insatser till enskilda i ett tidigt skede. 4.8 Bostadsrättshavare och andra boende som utsätts för brott Stadsledningskontoret tillstyrker föreslagen bestämmelse om att bostadsrätten inte ska vara förverkad om ett förverkande bedöms vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostadsrättshavaren eller någon i dennes hushåll för brott. Stadsledningskontoret betonar vikten av att familjer inte förlorar sin bostad på grund av handlingar som begåtts av unga där vårdnadshavare har försörjningsansvar. 5.4 Möjligheten att neka medlemskap på grund av brott bör utökas och förtydligas Stadsledningskontoret avstyrker förslaget att införa en bestämmelse om ökade möjligheter att neka medlemskap i bostadsrättsförening mot bakgrund av att förslaget utgör en risk för att beslut fattas på osäkra grunder. Stadsledningskontoret anser att bestämmelsen är otydlig och osäker då brottsligheten inte behöver vara straffrättsligt avgjord samt kan omfatta individer som har avtjänat sitt straff för tidigare brottslighet. Bestämmelsen kan leda till godtyckliga bedömningar som riskerar att 6 (8) leda till ett långvarigt beroende av socialtjänsten i frågor om boende. Det är viktigt att det finns möjligheter till återetablering och återanpassning i samhället och bestämmelsen riskerar att stämpla och sortera bort individer och deras fortsatta möjligheter till andra vägval i livet. Att ha ett eget boende är högst centralt i samband med återanpassning i samhället. I uppdraget anges att utformningen av lagstiftningen bör motsvara den hyresrättsliga regleringen från 2024, vilket stadsledningskontoret ser vinster med, men motsvarande bestämmelse finns inte i den hyresrättsliga lagstiftningen. Socialförvaltningen Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 30 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Socialförvaltningen bedömer att det inte föreligger skäl för att göra skillnad i regleringar gällande uppsägning och beslut om förverkande i flerfamiljshus utifrån boendets upplåtelseform. Således ses inga hinder med att bostadsrättslagen förändras till att bli mer lik den hyresrättsliga regleringen från år 2024. Socialförvaltningen har inga invändningar mot att beslut om förverkande av bostadsrätter mer likställs de uppsägningsgrunder som finns inom hyreslagen. Dock vill socialförvaltningen påtala att de hyresrättsliga förändringarna med ökade möjligheter till uppsägning p.g.a. brott av hyresgäst eller medboende (och nu även föreslås gälla bostadsrättsinnehavare) kan leda till en ökad risk för bostadslöshet hos sårbara grupper som är i behov av stöd och hjälp från samhället. Bostadslöshet är ofta en omständighet som försvårar för socialtjänsten att ge stöd till dem som är i behov av det och kan leda till att problem förvärras. Allra mest ser socialförvaltningen ökade risker för att fler barn kan komma att växa upp i otrygga boendelösningar som riskerar att inverka negativt på barnens utveckling och hälsa. Barnkonventionen är fortsatt gällande varvid barn har rätt till en bostad. I Stockholms stad är bostadsbristen påtaglig och möjligheten till ett självständigt boende är inte jämnt fördelat bland stockholmarna p.g.a. höga bostadspriser på marknaden och långa kötider för hyreskontrakt. Således ser förvaltningen det inte som önskvärt att allt fler invånare kan komma att bli av med sin bostad exempelvis om bostadsrättsägarens barn involverats i brottslighet, då det istället leder till en ökad risk för bostadsbrist och en risk för en ökad efterfrågan av stöd och hjälp med boende och akutlogi hos socialtjänsten. Förändringarna redan genomförda inom den hyresrättsliga regleringen och därav är det en utveckling som förvaltningen ser även bör kunna inkludera stockholmare som har ett ägande av en bostadsrätt. Det bedöms inte vara motiverat med skillnader, på denna punkt, utifrån boendets upplåtelseform. När det kommer till barn som begår brott ser socialförvaltningen stora risker med den utveckling som pågår där barn hålls ansvariga för sina handlingar på samma sätt som vuxna. Barn har inte samma förmåga att förutse konsekvenser av sitt handlande och därför behöver hänsyn tas till att det är just barn och enbart i undantagsfall möjliggöra förverkande eller uppsägning p.g.a. av barns brottslighet. Ett förverkande beslut som 7 (8) behöver ta hänsyn till hela familjesituationen och eventuella medboende syskon, som annars också riskerar en bostadslöshet. Socialförvaltningen vill påtala vikten av att socialtjänsten får ta del av den rättelseanmodan som förening delger bostadsrättsinnehavare och i de fall ett förverkandebeslut kommer till stånd för att kunna medverka till att vuxna och barn ska tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden och erbjuda förebyggande åtgärder innan ett förverkande har beslutats. I förslagen lagförändring ska även bostadsrättsföreningar ges ökade möjligheter att neka ett medlemskap i en bostadsrättsförening p.g.a. sökanden eller medboendes tidigare brottslighet. Socialförvaltningen ser inga liknande möjligheter i den hyresrättsliga lagstiftningen och ser vinster med att hålla dem båda lagstiftningarna så lika som möjligt. Vidare ses risker med att invånare ska nekas medlemskap och möjlighet till bostadsrätt p.g.a. tidigare brottslighet samt att brottsligheten dessutom inte ska behöva vara straffrättsligt avgjord. Vidare finns en stor tveksamhet till att det ska gå att neka någon möjlighet till boende i bostadsrätt för brott begångna tillbaka i tiden och allra helst när det är långt tillbaka i tiden. Socialförvaltningen ser även risker med att bevisbördan för brottslighet ska ligga på bostadsrättsföreningen och att uppgifterna som ligger till grund för nekandet kan bygga på lösare information som finns på internet eller hörsägen i området. Socialförvaltningen ser att det finns stora risker för felkällor och risker för godtyckliga bedömningar. Socialförvaltningen framhåller att det är av vikt att det finns möjligheter till återetablering och återanpassning i samhället även för dem som har en brottslig erfarenhet och att denna bestämmelse riskerar att stämpla och sortera bort individer och deras fortsatta möjligheter till ett annat vägval i livet. Även hos de individer som gjort bot för sin tidigare brottslighet. Socialförvaltningen ser att möjlighet till eget boende är högst centralt när det gäller frågor om återanpassning i samhället och anser att denna bestämmelse är otydlig och kan riskera leda till godtyckliga bedömningar och inlåsningseffekter och riskera att leda till ett långvarigt bidragsberoende av socialtjänsten i frågor om boende och riskera att fler barn växer upp i otrygga boendelösningar. Socialförvaltningen är således negativ till att införa bestämmelse om ökade möjligheter att neka medlemskap i bostadsrättsförening. 8 (8) --- [Bilaga - Stockholms stads yttrande.pdf] bvvvv Kommunstyrelsen Yttrande Dnr KS 2025/1530 2026-02-26 Sida 1 (3) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Till Justitiedepartementet Ert Dnr: Ju2025/02569 Stärkt trygghet i bostadsrätter (DS 2025:28) Sammanfattning Det finns få skäl att göra skillnad mellan olika upplåtelseformer när det gäller regler för uppsägning och förverkande i flerfamiljshus. Att bostadsrättslagen nu anpassas för att likna hyresrättens regler från 2024 framstår därför som rimligt. Samtidigt kvarstår de problem som tidigare lyfts i samband med förändringarna av de hyresrättsliga reglerna, och genom det aktuella förslaget förs dessa även över till bostadsrättslagen. Utökade möjligheter att säga upp en hyresrätt eller förverka en bostadsrätt på grund av brott som begåtts av hyresgästen, bostadsrättsinnehavaren eller en medboende riskerar att öka bostadslösheten bland redan utsatta grupper. Detta skulle i sin tur leda till ett större behov av samhälleligt stöd. Bostadslöshet försvårar dessutom socialtjänstens möjligheter att ge effektiv hjälp och bidrar ofta till att problem fördjupas. Särskilt allvarligt är risken att fler barn tvingas växa upp i otrygga boendelösningar, vilket kan påverka deras utveckling och hälsa negativt. Barnkonventionen gäller fortsatt, och barn har rätt till en trygg bostad. Det är därför avgörande att lagen tillämpas på ett balanserat sätt, så att familjer inte förlorar sin bostad på grund av handlingar som begåtts av unga där vårdnadshavare bär försörjningsansvaret. På en punkt går utredningen längre än de förändringar som gjordes inom det hyresrättsliga området: bostadsrättsföreningar föreslås få större möjligheter att neka medlemskap på grund av brott. Den föreslagna bestämmelsen är också otydlig och skapar osäkerhet, eftersom brottsligheten inte behöver vara rättsligt avgjord och bestämmelsen även kan omfatta personer som redan avtjänat sitt straff. Detta öppnar för godtyckliga bedömningar och riskerar att göra vissa grupper långvarigt beroende av socialtjänsten. I Stockholms stad berörs fastighetsnämnden i viss utsträckning eftersom de innehar bostadsrätter. Sett till verksamhetsområde Stadshuset berörs socialnämnden indirekt. I följande avsnitt kommenteras delar Ragnar Östbergs Plan 1 av utredningsförslagen mer utförligt. 105 35 Stockholm Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1530 Sida 2 (3) Ställningstaganden 4.4 Den bostadsrättsliga regleringen bör motsvara den hyresrättsliga Stockholms stad tillstyrker förslag om att bostadsrättslagen förändras och blir mer lik den hyresrättsliga regleringen från år 2024. Staden bedömer inte att det föreligger skäl att göra skillnad i regleringar gällande uppsägning och beslut om förverkande i flerfamiljshus utifrån upplåtelseform. Staden vill dock påtala att förändringarna med ökade möjligheter till uppsägning på grund av brott av en bostadsrättsinnehavare eller medboende kan leda till en ökad risk för bostadslöshet hos sårbara grupper som är i behov av stöd och hjälp från samhället. Det finns även en ökad risk att fler barn växer upp i otrygga boendelösningar som riskerar att inverka negativt på barnens utveckling, hälsa och trygghet. Det är därför viktigt att tillämpningen av lagen sker på ett balanserat sätt. 4.5 Ansvaret för tryggheten i fastigheten Stockholms stad tillstyrker förslag om att förtydliga bostadsrättsinnehavarens skyldighet att bevara tryggheten inom och utanför bostadshuset för att motsvara hyresrättsliga regleringen från 2024. Staden betonar dock vikten av att familjer inte förlorar sin bostad på grund av handlingar som begåtts av unga där vårdnadshavare har försörjningsansvar. Vidare ser staden positivt på att socialnämnden ska underrättas i händelse av en bostadsrättsinnehavares bristande skötsamhet, för att på så vis möjliggöra insatser till enskilda i ett tidigt skede. 4.6 Förverkande vid brott i närmiljön Stadsledningskontoret tillstyrker föreslagen bestämmelse om att bostadsrätten ska vara förverkad om bostadsrättshavaren gör sig skyldig till brottslighet som kan medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning och på så vis motsvara hyresrättsliga regleringen från 2024. Staden betonar dock vikten av att familjer inte förlorar sin bostad på grund av handlingar som begåtts av unga där vårdnadshavare har försörjningsansvar. Vidare ser staden positivt på att socialnämnden ska underrättas om bostadsrättsinnehavarens bristande skötsamhet för att möjliggöra insatser till enskilda i ett tidigt skede. 4.7 Förverkande vid brott i lägenheten Stockholm stad tillstyrker förslaget om att en bostadsrätt ska vara förverkad om lägenheten eller ett tillhörande utrymme används för att begå allvarlig brottslighet eller för att begå brott vanemässigt eller i större omfattning. Staden betonar dock vikten av att familjer inte förlorar sin bostad på grund av handlingar som begåtts av unga Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1530 Sida 3 (3) där vårdnadshavare har försörjningsansvar. Vidare bedömer staden att socialnämnden även i dessa fall bör underrättas om situationen för att möjliggöra insatser till enskilda i ett tidigt skede. 4.8 Bostadsrättshavare och andra boende som utsätts för brott Stockholms stad tillstyrker föreslagen bestämmelse om att bostadsrätten inte ska vara förverkad om ett förverkande bedöms vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostadsrättshavaren eller någon i dennes hushåll för brott. Staden betonar vikten av att familjer inte förlorar sin bostad på grund av handlingar som begåtts av unga där vårdnadshavare har försörjningsansvar. 5.4 Möjligheten att neka medlemskap på grund av brott bör utökas och förtydligas Stockholms stad avstyrker förslaget att införa en bestämmelse om ökade möjligheter att neka medlemskap i bostadsrättsförening mot bakgrund av att förslaget utgör en risk för att beslut fattas på osäkra grunder. Staden anser att bestämmelsen är otydlig och osäker då brottsligheten inte behöver vara straffrättsligt avgjord samt kan omfatta individer som har avtjänat sitt straff för tidigare brottslighet. Bestämmelsen kan leda till godtyckliga bedömningar som riskerar att leda till ett långvarigt beroende av socialtjänsten i frågor om boende. Det är viktigt att det finns möjligheter till återetablering och återanpassning i samhället och bestämmelsen riskerar att stämpla och sortera bort individer och deras fortsatta möjligheter till andra vägval i livet. Att ha ett eget boende är högst centralt i samband med återanpassning i samhället. I uppdraget anges att utformningen av lagstiftningen bör motsvara den hyresrättsliga regleringen från 2024, vilket stadsledningskontoret ser vinster med, men motsvarande bestämmelse finns inte i den hyresrättsliga lagstiftningen. Stockholm som ovan Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande --- [Remiss - Stärkt trygghet i bostadsrätter (Ds 2025 28).pdf] Stärkt trygghet i bostadsrätter Ds 2025:28 SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument. Svara på remiss Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1. Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser. Omslag: Regeringskansliets standard Tryck och remisshantering: Åtta45, Stockholm 2025 ISBN 978-91-525-1403-0 (tryck) ISBN 978-91-525-1404-7 (pdf) ISSN 0284-6012 Justitiedepartementet I juni 2025 fick jag i uppdrag att utreda vissa frågor om bostadsrätter. Uppdraget har innefattat dels att föreslå utökade möjligheter för bostadsrättsföreningar att säga upp bostadsrättshavare som begår brott i bostadsområdet eller använder lägenheten för brott, dels att bedöma om det bör införas utökade möjligheter att neka medlemskap i en bostadsrättsförening på grund av tidigare brottslighet samt lämna förslag på sådana utökade möjligheter. Kanslirådet Jonas Belfrage har som sekreterare biträtt vid uppdra- gets utförande. Eftersom promemorian är ett resultat av det samarbe- tet är den skriven i vi-form. Utredningen har under arbetets gång samrått med berörda orga- nisationer och aktörer. Ett särskilt tack riktas till de som har bidragit med värdefulla synpunkter. Jag får härmed överlämna promemorian Stärkt trygghet i bostads- rätter. Uppdraget är därmed slutfört. Stockholm i november 2025 Anna-Karin Berglund Rådman Justitiedepartementet I juni 2025 fick jag i uppdrag att utreda vissa frågor om bostadsrätter. Uppdraget har innefattat dels att föreslå utökade möjligheter för bostadsrättsföreningar att säga upp bostadsrättshavare som begår brott i bostadsområdet eller använder lägenheten för brott, dels att bedöma om det bör införas utökade möjligheter att neka medlemskap i en bostadsrättsförening på grund av tidigare brottslighet samt lämna förslag på sådana utökade möjligheter. Kanslirådet Jonas Belfrage har som sekreterare biträtt vid uppdra- gets utförande. Eftersom promemorian är ett resultat av det samarbe- tet är den skriven i vi-form. Utredningen har under arbetets gång samrått med berörda orga- nisationer och aktörer. Ett särskilt tack riktas till de som har bidragit med värdefulla synpunkter. Jag får härmed överlämna promemorian Stärkt trygghet i bostads- rätter. Uppdraget är därmed slutfört. Stockholm i november 2025 Anna-Karin Berglund Rådman Innehåll Sammanfattning .................................................................. 7 1 Författningsförslag ..................................................... 11 1.1 Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)................................................................................ 11 1.2 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2003:37) om vissa underrättelser och meddelanden enligt 7 kap. bostadsrättslagen (1991:614) ............................ 23 2 Uppdraget och genomförandet .................................... 25 2.1 Uppdraget ................................................................................ 25 2.2 Genomförandet ....................................................................... 26 3 Bakgrund och problembild ......................................... 29 3.1 Inledning.................................................................................. 29 3.2 Otrygghet och brott i bostäder och bostadsområden .......... 29 3.3 Otrygghet och brott i och kring bostadsrätter ..................... 30 3.4 Slutsatser .................................................................................. 33 4 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott ................ 35 4.1 Utgångspunkter ...................................................................... 35 4.2 Bostadsrätten och bostadsrättslagen ..................................... 36 4.3 Reglerna om förverkande av bostadsrätt ............................... 37 4.3.1 Allmänt om förverkande ......................................... 37 3 Innehållsförteckning Ds 2025:28 4.3.2 Störningar i boendet och krav på sundhet, ordning och gott skick ............................................ 37 4.3.3 Brottslig verksamhet i bostadsrätter ...................... 41 4.3.4 Uppsägning och tvångsförsäljning ......................... 42 4.4 Den bostadsrättsliga regleringen bör motsvara den hyresrättsliga ........................................................................... 44 4.5 Ansvaret för tryggheten i fastigheten ................................... 46 4.6 Förverkande vid brott i närmiljön ......................................... 49 4.7 Förverkande vid brott i lägenheten ....................................... 51 4.8 Bostadsrättshavare och andra boende som utsätts för brott ......................................................................................... 54 4.9 Skyndsam handläggning av vissa tvister ................................ 55 5 Nekat medlemskap på grund av brott ........................... 57 5.1 Utgångspunkter ...................................................................... 57 5.2 Gällande regler om medlemskap ............................................ 58 5.2.1 Prövning av frågan om medlemskap ...................... 58 5.2.2 Den som förvärvat en bostadsrätt har som utgångspunkt rätt att bli medlem i föreningen ..... 59 5.2.3 Det är inte möjligt att i stadgarna ställa upp särskilda krav på en förvärvares personliga kvalifikationer .......................................................... 60 5.2.4 Möjligheten att neka medlemskap på grund av sökandens personliga kvalifikationer ..................... 61 5.2.5 Möjligheten att neka medlemskap på grund av sökandens brottslighet ............................................ 61 5.3 Hur det fungerar i dag i praktiken ......................................... 63 5.3.1 Det är relativt ovanligt att medlemskap nekas på grund av brott ..................................................... 63 5.3.2 Överlåtelseavtalet och följderna för köpare och säljare av att medlemskap nekas ...................... 64 5.3.3 Föreningarna vill kunna använda medlemskapsfrågan i arbetet mot otrygghet ......... 65 4 Ds 2025:28 Innehållsförteckning 5.4 Möjligheten att neka medlemskap på grund av brott bör utökas och förtydligas ............................................................ 66 5.5 Hur regleringen bör utformas ................................................ 71 6 Den straffrättsliga prövningen och behandling av personuppgifter ......................................................... 83 6.1 Förhållandet till den straffrättsliga prövningen .................... 83 6.2 Behandling av personuppgifter om brott .............................. 86 7 Övriga förslag ............................................................ 89 7.1 Bättre möjligheter att kontrollera hur lägenheten används .................................................................................... 89 7.2 Betalning av avgifter ................................................................ 92 7.3 Ombuds ansvar för kostnader vid vårdslös eller försumlig processföring i hovrätten ...................................... 93 8 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .................. 95 9 Konsekvenser ............................................................ 97 9.1 Konsekvenser för bostadsrättshavare, andra boende, bostadsrättsföreningar och enskilda i övrigt ......................... 97 9.2 Konsekvenser för brottsligheten och tryggheten ............... 104 9.3 Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män ......................................................................................... 105 9.4 Konsekvenser för barns rättigheter ..................................... 106 9.5 Konsekvenser för myndigheter och domstolar ................... 108 9.6 Konsekvenser för kommuner ............................................... 109 9.7 Övriga konsekvenser ............................................................ 110 10 Författningskommentar ............................................ 113 Bilaga 1 Uppdraget ..................................................................... 149 5 Sammanfattning Inledning och problembild Denna promemoria innehåller förslag som syftar till att stärka trygg- heten i bostadsrätter. Inledningsvis redogörs för problembilden vad gäller brottslighet och otrygghet i bostäder och bostadsområden, särskilt i förhållande till bostadsrätter (avsnitt 3). Det konstateras att det finns utbredda trygghetsproblem i bostäder, bostadshus och bostadsområden. Pro- blemen förekommer i hela landet men är särskilt framträdande i vissa områden. Problemen är inte begränsade till en viss upplåtelseform och otryggheten är nästan lika utbredd i bostadsrätter som i hyres- rätter. Det finns också särskilda problem i bostadsrätter som har att göra med bostadsrättens särprägel, att den har ett ekonomiskt värde och att bostadsrättsföreningarna normalt företräds av lekmän. Bo- stadsrättsföreningar har, på samma sätt som andra fastighetsägare, ett berättigat intresse av att de boende är skötsamma och inte begår brott i lägenheten eller närområdet. Det finns alltså goda skäl för att vidta åtgärder för att öka tryggheten för bostadsrättshavare och bostadsrättsföreningar – vilket även kan förväntas öka tryggheten i bostadsområdena i övrigt. Förverkande av bostadsrätt på grund av brott Förslagen är uppdelade i två huvudsakliga delar. Den första delen innebär att det i bostadsrättslagen införs regler om förverkande av bostadsrätter som motsvarar de regler som sedan den 1 juli 2024 gäller för förverkande av hyresrätter (avsnitt 4). Det innebär att det föreslås att bostadsrättshavarens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten ska skärpas och komma till uttryck i bostads- rättslagen. Vidare ska bristande skötsamhet införas som ett uppsam- lande begrepp för olika former av åsidosättanden. Om bostadsrätts- 7 Sammanfattning Ds 2025:28 havaren gör sig skyldig till bristande skötsamhet ska bostadsrätten vara förverkad. Bostadsrätten ska också vara förverkad om bostads- rättshavaren gör sig skyldig till brottslighet som är ägnad att med- föra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. Slutligen ska en bostadsrätt vara förverkad om lägenheten, eller ett utrymme som hör till den, används för att begå brott av allvarligt slag eller för att begå brott vanemässigt eller annars i större omfattning. I denna första del föreslås också att en bostadsrätt, på mot- svarande sätt som en hyresrätt, inte ska vara förverkad om ett för- verkande skulle vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bo- stadsrättshavaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostadsrättshavaren eller någon i dennes hushåll för brott. Slutligen föreslås i denna del att tvister som rör särskilt allvarlig bristande skötsamhet, användning av lägenheten för brott och brottslighet som likställs med störningar i boendet ska handläggas särskilt skyndsamt. Nekande av medlemskap på grund av brott Den andra delen av promemorian handlar om möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening på grund av brott (avsnitt 5). Vi bedömer att förtydligade och utökade möjligheter i detta av- seende skulle ge bostadsrättsföreningar bättre verktyg att motverka brottslighet och otrygghet i och kring dess hus. Genom att neka medlemskap när det finns anledning att anta att ett beviljat med- lemskap skulle medföra oacceptabla följder för medlemmarna, i form av exempelvis brottslighet eller störningar, kan bostadsrätts- föreningarna förebygga sådana följder. Det skulle på ett bredare plan kunna bidra till att minska brottsligheten i området kring huset. Vi bedömer därför att möjligheterna att neka medlemskap på grund av brott bör utökas och förtydligas. Vi föreslår att en bostads- rättsförening alltid ska kunna neka den som en bostadsrätt har övergått till medlemskap om någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till sådan brottslighet att det finns befogad an- ledning att anta att bostads- eller närmiljön för föreningens med- lemmar, om medlemskap beviljades, skulle försämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas. 8 Ds 2025:28 Sammanfattning Den straffrättsliga prövningen och behandling av personuppgifter Vi bedömer att förslagen är förenliga med Europakonventionens regler om anklagelse om brott och om förbud mot dubbelbestraff- ning, liksom med reglerna om behandling av personuppgifter (avsnitt 6). Övriga förslag I promemorian lämnas också vissa övriga förslag, om bostadsrätts- föreningens tillgång till lägenheten för nödvändig tillsyn av lägen- heten eller av hur den används, om betalning av avgifter och om ombuds ansvar för kostnader vid vårdslös processföring (avsnitt 7). Förslagens konsekvenser Förslagens konsekvenser beskrivs i avsnitt 9. Förslagen bedöms bidra till minskad brottslighet och ökad trygghet i bostadsområden, särskilt i utsatta områden. Föreningarna får bättre verktyg att agera mot de som bidrar till otrygghet i bostäder och bostadsområden. Detta är positivt för de allra flesta bostadsrättshavare och andra boende i ett område, liksom för föreningen och dess företrädare och andra som arbetar eller verkar i huset eller området. Förslagen innebär att den som begår brott eller på annat sätt bi- drar till otrygghet i ett område i större utsträckning kommer att kunna bli av med sin bostadsrätt liksom att den som begått brott i större utsträckning kommer att kunna nekas medlemskap i en bo- stadsrättsförening. I viss mån kommer även andra, t.ex. de som till- hör sådana personers hushåll och den som säljer en bostadsrätt, att drabbas av negativa konsekvenser. Det bedöms att dessa konse- kvenser är acceptabla med hänsyn till förslagens syfte. Den utökade möjligheten för en person som utsatts för brott av en närstående att bo kvar i sin bostad bedöms ha positiva effekter för kvinnor och för barn som bor i hushållet, liksom för jämställd- heten mellan kvinnor och män. Förslagens ekonomiska konsekvenser för domstolar och andra myndigheter bedöms kunna hanteras inom befintliga ramar. 9 1 Författningsförslag 1.1 Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614) dels att 2 kap. 3 §, 7 kap. 9, 13, 15, 18–22 och 32 §§ samt 11 kap. 1 och 4 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 7 kap. 9 a och 9 b §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 3 § Den som en bostadsrätt har Den som en bostadsrätt har övergått till får inte vägras in- övergått till får inte vägras in- träde i föreningen, om de villkor träde i föreningen, om de villkor för medlemskap som föreskrivs i för medlemskap som föreskrivs i stadgarna är uppfyllda och för- stadgarna är uppfyllda och för- eningen skäligen bör godta hon- eningen skäligen bör godta hon- om som bostadsrättshavare. om eller henne som bostadsrätts- havare. För vissa särskilda fall av över- Inträde i föreningen får alltid gång gäller 4–7 §§. vägras om den som bostadsrätten har övergått till eller någon annan som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till sådan brotts- lighet att det finns befogad anled- ning att anta att bostads- eller närmiljön för föreningens med- 11 Författningsförslag Ds 2025:28 lemmar, om medlemskap bevilj- ades, skulle försämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas. För vissa särskilda fall av över- gång gäller 4–7 §§. 7 kap. 9 §1 När bostadsrättshavaren använd- Bostadsrättshavaren ska se till att er lägenheten skall han eller hon se det som krävs för att bevara tryg- till att de som bor i omgivningen ghet, sundhet, ordning och gott inte utsätts för störningar som i skick inom eller utanför huset sådan grad kan vara skadliga för inte åsidosätts när han eller hon hälsan eller annars försämra deras använder lägenheten, och rätta sig bostadsmiljö att de inte skäligen efter de särskilda regler som bör tålas. Bostadsrättshavaren föreningen i överensstämmelse skall även i övrigt vid sin använd- med ortens sed meddelar (brist- ning av lägenheten iaktta allt som ande skötsamhet). fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset. Han eller hon skall rätta sig efter de särskilda regler som föreningen i överens- stämmelse med ortens sed med- delar. Bostadsrättshavaren skall hålla noggrann tillsyn över att dessa åligganden fullgörs också av dem som han eller hon svarar för enligt 12 § tredje stycket 2. Om det förekommer sådana Bostadsrättshavaren ska vid störningar i boendet som avses i sin användning av lägenheten första stycket första meningen, också se till att de som bor i om- skall föreningen givningen inte utsätts för störning- 1. ge bostadsrättshavaren till- ar som i sådan grad kan vara sägelse att se till att störningarna skadliga för hälsan eller annars omedelbart upphör, och försämra deras bostadsmiljö att de 2. om det är fråga om en bo- inte skäligen bör tålas (störningar stadslägenhet, underrätta social- i boendet). 1 Senaste lydelse 2004:390. 12 Ds 2025:28 Författningsförslag nämnden i den kommun där läg- enheten är belägen om störning- arna. Andra stycket gäller inte om Med störningar i boendet lik- föreningen säger upp bostadsrätts- ställs att bostadsrättshavaren be- havaren med anledning av att går brott, om brottsligheten är störningarna är särskilt allvarliga ägnad att medföra en sådan för- med hänsyn till deras art eller sämring av närmiljön som inte omfattning. skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. När det finns bestämmelser om särskilt allvarliga störningar i boendet tillämpas dessa i stället. Om bostadsrättshavaren vet eller har anledning att misstänka att ett föremål är behäftat med ohyra får detta inte tas in i lägen- heten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fast- ställer formulär till underrättelse som avses i andra stycket 2. 9 a § Om det förekommer bristande skötsamhet eller störningar i bo- endet, ska föreningen 1. uppmana bostadsrättshava- ren att se till att beteendet omedel- bart upphör, och 2. om det är fråga om en bo- stadslägenhet, underrätta social- nämnden i den kommun där lägenheten är belägen. Första stycket gäller inte om föreningen säger upp bostadsrätts- havaren med anledning av brist- ande skötsamhet som med hänsyn till dess art eller omfattning är 13 Författningsförslag Ds 2025:28 särskilt allvarlig (särskilt allvarlig bristande skötsamhet) eller med anledning av störningar i boendet som är särskilt allvarliga (särskilt allvarliga störningar i boendet). Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer fastställer formulär till under- rättelse som avses i första stycket 2. 9 b § Bostadsrättshavaren ska hålla noggrann tillsyn över att de per- soner som han eller hon ansvarar för enligt 12 § tredje stycket 2 inte gör sig skyldiga till bristande sköt- samhet eller störningar i boendet. 13 §2 Företrädare för bostadsrättsför- Företrädare för bostadsrättsför- eningen har rätt att få komma in eningen har på begäran rätt att få i lägenheten när det behövs för komma in i lägenheten när det är tillsyn eller för att utföra arbete nödvändigt för tillsyn av lägen- som föreningen svarar för eller heten eller av hur den används, har rätt att utföra enligt 12 a §. eller för att utföra arbete som När bostadsrättshavaren har av- föreningen svarar för eller har sagt sig bostadsrätten enligt rätt att utföra enligt 12 a §. När 4 kap. 11 § eller när bostads- bostadsrättshavaren har avsagt rätten skall tvångsförsäljas enligt sig bostadsrätten enligt 4 kap. 8 kap., är bostadsrättshavaren 11 § eller när bostadsrätten ska skyldig att låta lägenheten visas tvångsförsäljas enligt 8 kap., är på lämplig tid. Föreningen skall bostadsrättshavaren skyldig att se till att bostadsrättshavaren låta lägenheten visas på lämplig inte drabbas av större olägenhet tid. Föreningen ska se till att bo- än nödvändigt. stadsrättshavaren inte drabbas av större olägenhet än nödvändigt. Bostadsrättshavaren är skyld- Bostadsrättshavaren är skyld- ig att tåla sådana inskränkningar ig att tåla sådana inskränkningar 2 Senaste lydelse 2006:710. 14 Ds 2025:28 Författningsförslag i nyttjanderätten som föranleds i nyttjanderätten som föranleds av nödvändiga åtgärder för att av nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra i huset eller på utrota ohyra i huset eller på marken, även om hans lägenhet marken, även om hans eller inte besväras av ohyra. I så fall hennes lägenhet inte besväras av tillämpas 5 §. ohyra. I så fall tillämpas 5 §. Om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten när föreningen har rätt till det, får Kronofogdemyndigheten besluta om särskild handräckning. I fråga om sådan handräckning finns be- stämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och hand- räckning. 15 § Avgifter till föreningen skall be- Avgifter till föreningen ska be- talas under föreningens adress talas under föreningens adress eller annan adress som förening- eller annan adress som förening- en uppger. Betalning får alltid en uppger. Betalning får alltid ske genom postanvisning, post- ske genom en bank eller någon giro eller bankgiro. annan liknande betalningsför- medlare. Om bostadsrättshavaren be- Om bostadsrättshavaren be- talar sin avgift på post- eller talar sin avgift på bankkontor, bankkontor, anses beloppet ha anses beloppet ha kommit för- kommit föreningen till handa eningen till handa omedelbart omedelbart vid betalningen. vid betalningen. Lämnar bo- Lämnar bostadsrättshavaren ett stadsrättshavaren ett betalnings- betalningsuppdrag på avgiften uppdrag på avgiften till en bank till bank-, post- eller girokontor, eller någon annan liknande anses beloppet ha kommit fören- betalningsförmedlare, anses be- ingen till handa när betalnings- loppet ha kommit föreningen till uppdraget togs emot av det för- handa när betalningsuppdraget medlande kontoret. togs emot. 18 §3 Nyttjanderätten till en lägenhet Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt som innehas med bostadsrätt och som tillträtts är, med de och som tillträtts är, med de begränsningar som följer av 19 begränsningar som följer av 19 3 Senaste lydelse 2022:1026. 15 Författningsförslag Ds 2025:28 och 20 §§, förverkad och för- och 20 §§, förverkad och för- eningen således berättigad att eningen är alltså berättigad att säga upp bostadsrättshavaren till säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning, avflyttning, 1. om bostadsrättshavaren 1. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala insats eller dröjer med att betala insats eller upplåtelseavgift utöver två veckor upplåtelseavgift i mer än två eller den längre tid som kan vara veckor, eller den längre tid som är bestämd i stadgarna från det att bestämd i stadgarna, från det att föreningen efter förfallodagen föreningen efter förfallodagen anmanat honom eller henne att uppmanat honom eller henne att fullgöra sin betalningsskyldighet, fullgöra sin betalningsskyldighet, 1 a. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala årsavgift eller avgift för andrahandsupplåtelse mer än en vecka efter förfallodagen när det gäller en bostadslägenhet eller mer än två vardagar efter förfallodagen när det gäller en lokal, 2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd upplåter lägenheten i andra hand, 3. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §, 4. om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra hand genom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i lägenheten eller om bostadsrättshavaren genom att inte utan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om att det finns ohyra i lägenheten bidrar till att ohyran sprids i huset, 5. om lägenheten vanvårdas 5. om lägenheten vanvårdas på något annat sätt eller om bo- på något annat sätt eller om bo- stadsrättshavaren åsidosätter sina stadsrättshavaren eller den som skyldigheter enligt 9 § vid an- lägenheten upplåtits till i andra vändning av lägenheten eller om hand gör sig skyldig till bristande den som lägenheten upplåtits till skötsamhet eller störningar i bo- i andra hand vid användning av endet, eller inte håller den tillsyn denna åsidosätter de skyldigheter som krävs enligt 9 b §, som en bostadsrättshavare enligt samma paragraf har, 6. om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten enligt 13 § och han eller hon inte kan visa en giltig ursäkt för detta, 7. om bostadsrättshavaren inte fullgör en skyldighet som går utöver det han eller hon ska göra enligt denna lag, och det måste anses vara av synnerlig vikt för föreningen att skyldigheten fullgörs, 16 Ds 2025:28 Författningsförslag 8. om lägenheten helt eller till 8. om lägenheten, ett utrymme väsentlig del används för sådan som hör till den, eller ett utrymme näringsverksamhet eller liknande som upplåts genom ett annat avtal verksamhet som är brottslig eller mellan föreningen och bostads- där brottsligt förfarande ingår till rättshavaren och som har ett en inte oväsentlig del eller an- omedelbart samband med an- vänds för tillfälliga sexuella för- vändningen av lägenheten, an- bindelser mot ersättning, eller vänds för att begå allvarlig brotts- lighet eller för att begå brott vane- mässigt eller i större omfattning, eller 9. om bostadsrättshavaren utan behövligt tillstånd utför en åtgärd som anges i 7 § första eller andra stycket. 19 §4 Nyttjanderätten är inte förverk- Nyttjanderätten är inte förverk- ad om det som ligger bostads- ad om det som ligger bostads- rättshavaren till last är av ringa rättshavaren till last är av ringa betydelse. Vid bedömningen ska betydelse. Detsamma gäller om det särskilt beaktas om det som ett förverkande är oskäligt med ligger bostadsrättshavaren till hänsyn till att det som ligger last har sin grund i att en när- bostadsrättshavaren till last har stående eller tidigare närstående sin grund i att en närstående eller har utsatt bostadsrättshavaren tidigare närstående har utsatt eller någon i bostadsrättshav- bostadsrättshavaren eller någon i arens hushåll för brott. bostadsrättshavarens hushåll för brott. Nyttjanderätten till en bostadslägenhet är inte förverkad på grund av att en skyldighet som avses i 18 § 7 inte fullgörs, om bostadsrättshavaren är en kommun eller en region och skyldigheten inte kan fullgöras av en kommun eller en region. En skyldighet för bostadsrättshavaren att inneha anställning i ett visst företag eller någon liknande skyldighet får inte läggas till grund för förverkande. 4 Senaste lydelse 2019:873. 17 Författningsförslag Ds 2025:28 20 §5 Bostadsrättshavaren får inte sägas Bostadsrättshavaren får inte sägas upp på grund av ett sådant för- upp på grund av ett sådant för- hållande som avses i 18 § 2, 3, 5–7 hållande som avses i 18 § 2, 3, 5–7 eller 9 om han eller hon efter till- eller 9 om han eller hon efter upp- sägelse så snart som möjligt vidtar maning så snart som möjligt vid- rättelse. tar rättelse. Bostadsrättshavaren får heller inte sägas upp på grund av ett sådant förhållande som avses i 18 § 2, om det är fråga om en bostadslägenhet, eller ett sådant förhållande som avses i 18 § 9, om han eller hon så snart som möjligt ansöker om tillstånd hos hyresnämnden och får ansökan beviljad. Bostadsrättshavaren får inte, Bostadsrättshavaren får inte, om det är fråga om en bostads- om det är fråga om en bostads- lägenhet, sägas upp på grund av lägenhet, sägas upp på grund av störningar i boendet enligt 18 § 5 bristande skötsamhet eller stör- förrän socialnämnden har under- ningar i boendet enligt 18 § 5 för- rättats enligt 9 § andra stycket 2. rän socialnämnden har underrät- tats enligt 9 a § första stycket 2. Är det fråga om särskilt allvar- Om det är fråga om särskilt liga störningar i boendet gäller allvarlig bristande skötsamhet eller det som sägs i 18 § 5 även om bo- särskilt allvarliga störningar i bo- stadsrättshavaren inte uppmanats endet gäller det som sägs i 18 § 5 att vidta rättelse. Vid sådana stör- även om bostadsrättshavaren inte ningar som gäller en bostadslä- uppmanats att vidta rättelse. När genhet får bostadsrättshavaren det gäller en bostadslägenhet får sägas upp utan föregående under- bostadsrättshavaren i sådana fall rättelse till socialnämnden. En sägas upp utan föregående under- kopia av uppsägningen ska dock rättelse till socialnämnden men en skickas till socialnämnden. Detta kopia av uppsägningen ska skick- stycke gäller inte om störningarna as till socialnämnden. En upp- inträffat när lägenheten varit upp- maning om rättelse och under- låten i andra hand på det sätt som rättelse till socialnämnden ska all- anges i 10 eller 11 §. tid lämnas om det är någon till vilken lägenheten har upplåtits i andra hand på det sätt som anges i 10 eller 11 § som gör sig skyldig till sådant åsidosättande eller inte 5 Senaste lydelse 2022:1026. 18 Ds 2025:28 Författningsförslag håller den tillsyn som krävs enligt 9 b §. 21 §6 Är nyttjanderätten förverkad på Om nyttjanderätten är förverkad grund av ett förhållande som på grund av ett förhållande som avses i 18 § 1–3, 5–7 eller 9 får avses i 18 § 1–3, 5–7 eller 9 får bostadsrättshavaren ändå inte bostadsrättshavaren ändå inte skiljas från lägenheten på en skiljas från lägenheten på en sådan grund om han eller hon sådan grund om han eller hon vidtar rättelse innan föreningen vidtar rättelse innan föreningen har sagt upp honom eller henne har sagt upp honom eller henne till avflyttning. Detta gäller dock till avflyttning. Detta gäller dock inte om nyttjanderätten är för- inte om nyttjanderätten är för- verkad på grund av sådana särskilt verkad på grund av sådan särskilt allvarliga störningar i boendet allvarlig bristande skötsamhet eller som avses i 9 § tredje stycket. sådana särskilt allvarliga stör- ningar i boendet som avses i 9 a § andra stycket. Bostadsrättshavaren får inte Bostadsrättshavaren får inte heller skiljas från lägenheten om heller skiljas från lägenheten om föreningen inte har sagt upp bo- föreningen inte har sagt upp bo- stadsrättshavaren till avflyttning stadsrättshavaren till avflyttning inom tre månader från den dag då inom tre månader från den dag då föreningen fick reda på ett för- föreningen fick reda på ett för- hållande som avses i 18 § 4 eller 7. hållande som avses i 18 § 4 eller 7. Detsamma gäller om föreningen Detsamma gäller om föreningen inte inom två månader från den inte inom två månader från den dag då föreningen fick reda på ett dag då föreningen fick reda på ett förhållande som avses i 18 § 2 förhållande som avses i 18 § 2 eller 9 har sagt till bostadsrätts- eller 9 har uppmanat bostadsrätts- havaren att vidta rättelse. havaren att vidta rättelse. 22 § En bostadsrättshavare kan skil- En bostadsrättshavare kan skil- jas från lägenheten på grund av jas från lägenheten på grund av förhållande som avses i 18 § 8 förhållande som avses i 18 § 8 endast om föreningen har sagt endast om föreningen har sagt 6 Senaste lydelse 2022:1026. 19 Författningsförslag Ds 2025:28 upp bostadsrättshavaren till av- upp bostadsrättshavaren till av- flyttning inom två månader från flyttning inom sex månader från det att föreningen fick reda på det att föreningen fick reda på förhållandet. Om den brottsliga förhållandet. Om brottsligheten verksamheten har angetts till åtal har angetts till åtal eller om för- eller om förundersökning har in- undersökning har inletts inom letts inom samma tid, har för- samma tid, har föreningen dock eningen dock kvar sin rätt till kvar sin rätt till uppsägning till uppsägning intill dess att två dess att sex månader har gått från månader har gått från det att det att domen i brottmålet fick domen i brottmålet har vunnit laga kraft eller det rättsliga för- laga kraft eller det rättsliga för- farandet avslutades på något farandet har avslutats på något annat sätt. annat sätt. 32 §7 Är ett sådant meddelande från Är ett sådant meddelande från föreningen som avses i 9 §, föreningen som avses i 9 a § 12 a §, 16 §, 18 § 1, 20 § första första stycket, 12 a §, 13 §, 16 §, stycket, 23 § första stycket 1 b 18 § 1, 20 § första stycket, 23 § eller 31 § första stycket eller första stycket 1 b eller 31 § 2 kap. 8 § andra stycket 2 eller första stycket eller 2 kap. 8 § 6 kap. 1 § andra stycket, 1 a § andra stycket 2 eller 6 kap. 1 § eller 2 § avsänt i rekommenderat andra stycket, 1 a § eller 2 § brev under mottagarens vanliga avsänt i rekommenderat brev adress, ska föreningen anses ha under mottagarens vanliga ad- fullgjort vad som ankommer på ress, ska föreningen anses ha den. Detsamma gäller beträff- fullgjort vad som ankommer på ande sådant meddelande från bo- den. Detsamma gäller beträff- stadsrättshavaren som avses i 2 § ande sådant meddelande från bo- och 6 kap. 6 §. stadsrättshavaren som avses i 2 § och 6 kap. 6 §. Om bostadsrättshavaren har lämnat uppgift om en adress dit meddelanden ska skickas, ska den anses vara bostadsrättshavarens vanliga adress. Om bostadsrätts- havaren inte har lämnat någon 7 Senaste lydelse 2019:536. 20 Ds 2025:28 Författningsförslag särskild adressuppgift, får fören- ingen skicka meddelanden till ad- ressen för den lägenhet som upp- låts med bostadsrätt. 11 kap. 1 §8 Tvister som rör störningar i bo- Tvister som rör störningar i bo- endet skall handläggas särskilt endet, särskilt allvarlig bristande skyndsamt. skötsamhet och användning av lägenheten för att begå brott ska handläggas särskilt skyndsamt. 4 §9 I en tvist som avser fastställande I en tvist som avser fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 § av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 § skall vardera parten svara för sin ska vardera parten svara för sin rättegångskostnad i hovrätten, rättegångskostnad i hovrätten. om inte något annat anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken. Om en part, i fall som avses i första stycket, handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken, får rätten be- stämma att den parten ska ersätta de kostnader som denne har orsakat motparten. Om partens ställföreträdare, ombud eller bi- träde har handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 7 § rättegångs- balken, får rätten bestämma att han eller hon tillsammans med parten ska ersätta sådana kost- nader. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. 8 Senaste lydelse 2003:31. 9 Senaste lydelse 1994:842. 21 Författningsförslag Ds 2025:28 2. Om bostadsrätten har övergått före ikraftträdandet gäller 2 kap. 3 § i den äldre lydelsen. 3. Om förpliktelsen åsidosatts före ikraftträdandet gäller 7 kap. 9–9 b, 18 och 20–22 §§ i de äldre lydelserna. 4. För mål och ärenden som har inletts före ikraftträdandet gäller 7 kap. 19 § i den äldre lydelsen. 22 Ds 2025:28 Författningsförslag 1.2 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2003:37) om vissa underrättelser och meddelanden enligt 7 kap. bostadsrättslagen (1991:614) Härigenom föreskrivs att 4 § och formulär 4 förordningen (2003:37) om vissa underrättelser och meddelanden enligt 7 kap. bostads- rättslagen (1991:614) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 §1 Underrättelse till socialnämnden Underrättelse till socialnämnden enligt 7 kap. 9 § andra stycket 2 enligt 7 kap. 9 a § första stycket 2 bostadsrättslagen (1991:614) bostadsrättslagen (1991:614) ska skall avfattas enligt formulär 4. avfattas enligt formulär 4. Formulär 42 Underrättelse till socialnämnd- Underrättelse till socialnämnd- en om störningar i boendet en om bristande skötsamhet eller beträffande bostadsrätt störningar i boendet beträffan- de bostadsrätt 1. Bostadsrättsföreningens namn, postadress och telefonnummer 2. Bostadsrättshavarens namn och postadress 3. Den bostadslägenhet som 3. Den aktuella bostadslägen- störningarna kommer från heten 4. Vilka störningar som har 4. Vilka störningar, vilken förekommit bristande skötsamhet eller vilken brottslighet som likställs med stör- ningar i boendet, som har före- kommit. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2027. 1 Senaste lydelse 2004:389. 2 Senaste lydelse 2004:389. 23 2 Uppdraget och genomförandet 2.1 Uppdraget Vi har i uppdrag att utreda och lämna förslag avseende vissa frågor om bostadsrätt (se bilaga 1). Vårt uppdrag är uppdelat i två delar. I den första delen ingår att • föreslå ändringar i bostadsrättslagen som ger bostadsrättsföre- ningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott i bostadsområdet på ett längre avstånd från lägen- heten än vad som kan föranleda förverkande i dag, • föreslå ändringar i bostadsrättslagen som utvidgar bostadsrätts- föreningars möjligheter att förverka bostadsrätter på grund av att lägenheten används för brott, t.ex. för förvaring av vapen eller narkotika, • se över och föreslå skärpningar av reglerna om bostadsrätts- havarens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten, och • lämna nödvändiga författningsförslag. Vid framtagande av förslagen ska vi beakta konsekvenserna för bostadsrättshavare och boende som utsatts för brott i lägenheten. Förslagen ska utformas med utgångspunkt i de ändringar som ny- ligen gjordes i det hyresrättsliga regelverket i 12 kap. jordabalken (härefter hyreslagen), med beaktande av de skillnader som finns mellan upplåtelseformerna och med hänsyn till bostadsrättens sär- prägel. I uppdragets andra del ingår att • bedöma om möjligheten att neka medlemskap i en bostadsrätts- förening på grund av att den som ansöker om medlemskap har 25 Uppdraget och genomförandet Ds 2025:28 begått brott bör utökas eller i vart fall förtydligas, samt under alla omständigheter lämna sådana förslag, och • lämna nödvändiga författningsförslag. Enligt uppdraget bör det som utgångspunkt krävas att brottslig- heten varit av visst allvar eller omfattning och att den inte har begåtts en alltför lång tid före ansökan, för att den ska kunna utgöra grund för nekande. En omständighet av betydelse bör också vara att brotts- ligheten har skett i eller med koppling till sökandens boende. En riktlinje bör vara att sådan brottslighet som skulle kunna utgöra grund för förverkande också bör kunna leda till nekat medlemskap. Vi ska inte lämna förslag som inskränker föreningsfriheten. Vi ska redovisa konsekvenserna av våra förslag enligt vad som anges i förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Vi ska redovisa hur våra förslag påverkar bostadsrättsföreningar och bo- stadsrättshavare liksom andra enskilda personer, myndigheter och andra berörda. Såväl kostnadsmässiga som andra konsekvenser ska belysas. Vi ska även beskriva förslagens konsekvenser för brotts- ligheten och det brottsförebyggande arbetet och redogöra för för- slagens konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män, särskilt i relation till det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Vi ska enligt uppdraget genomgående beakta ett barnrättsperspektiv i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och särskilt beakta den sär- skilda utsatthet som vräkningar av barnfamiljer medför utifrån prin- cipen om barnets bästa, barnets rätt till social trygghet och en skälig levnadsstandard. 2.2 Genomförandet Vi påbörjade arbetet i juni 2025. Under uppdraget har utredningen samrått med representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB riksförbund och Riks- byggen, som har fått tillfälle att lämna synpunkter på förslagen. Vi har därutöver haft möten med Fastighetsmäklarföreningen, och Mäklarsamfundet, med Danske Bank, SBAB och Svenska bank- föreningen, samt med Polismyndigheten. 26 Ds 2025:28 Uppdraget och genomförandet Avstämning har även skett med Justitiedepartementet beträff- ande arbetet med förslaget om införande av ett bostadstadsrätts- regiser (lagrådsremissen Ett register för alla bostadsrätter). Vi har också inhämtat samtliga avgöranden från hyresnämnderna och Svea hovrätt, avseende frågan om medlemskap i bostadsrätts- förening, mellan 2022 och juli 2025. Vi har därutöver inhämtat viss statistik från SCB och Krono- fogdemyndigheten. 27 3 Bakgrund och problembild 3.1 Inledning Vårt uppdrag är att föreslå åtgärder för att öka tryggheten i bostads- områden, i och kring bostadsrätter. En rad sådana åtgärder har ny- ligen genomförts i den hyresrättsliga regleringen efter förslag av Ut- redningen för tryggare bostadsområden (se SOU 2023:57 Åtgärder för tryggare bostadsområden och prop. 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden). Åtgärderna motsvarar i stort den första delen av vårt uppdrag, om förverkande av bostadsrätt. Utredningen för tryggare bostadsområden kartlade problembild- en avseende brottslighet som begås i hyreslägenheter eller i när- området till sådana och lägenheter som används för kriminell verk- samhet eller av kriminella organisationer (se SOU 2023:57 s. 71– 127). Kartläggningen, som gjordes under åren 2022 och 2023, har stor relevans även för vårt uppdrag och ligger till grund för vår be- skrivning av problembilden vad gäller brottslighet och otrygghet i och kring bostadsrätter. Vi har kompletterat bilden med uppgifter från berörda organisationer och myndigheter samt med ny statistik. 3.2 Otrygghet och brott i bostäder och bostadsområden Av den kartläggning som gjordes av Utredningen för tryggare bo- stadsområden framgår att otrygghet på grund av brott förekommer i hela landet. Utredningen konstaterade att de senaste årens grova brottslighet, såsom skjutningar och sprängningar i stor utsträckning har skett i närheten av bostäder. En central del av narkotikahandeln utgår också från vissa, särskilt utsatta, områden. Narkotikabrott orsakar stor otrygghet hos de boende i närområdet. Det är också 29 Bakgrund och problembild Ds 2025:28 vanligt att polisen påträffar vapen i bostäder eller på allmänt till- gängliga platser i närheten av bostadshus. Risken för utomstående att skadas och dödas bedöms ha ökat de senaste åren och kriminella nätverk i utsatta områden använder ofta sitt våldskapital för att utöva kontroll. Kartläggningen visar också att många fastighetsägare på grund av brottslighet i bostadsområdena måste hantera stora säker- hetsproblem. Det medför att de i vissa fall har svårt att sköta för- valtningen eller driva ärenden om uppsägning. Utredningen bedömde sammantaget att brottsligheten i dag har stor påverkan på tryggheten för boende i flerfamiljshus och för fastighetsägare. Att problemen med brottslighet och otrygghet är utbredda stöds av uppgifter från de årliga trygghetsundersökningar som görs av Brottsförebyggande rådet. Av undersökningarna framgår också att problemen är fortlöpande. Av statistik från åren 2021–2024 framgår att cirka 25 procent av befolkningen, oberoende av boendeform, känner otrygghet vid utevistelse sent på kvällen i det egna bo- stadsområdet. Siffran är förhållandevis konstant över tid. Motsvar- ande siffra i områden med socioekonomiska utmaningar är för 2024 cirka 40 procent (Brottsförebyggande rådets rapport 2024:8 s. 54– 57). Bilden bekräftas av de kontakter som vi har haft under utredning- en. I kontakter med Polismyndigheten och med företrädare för bostadsrättsföreningarna, har det framgått att uppfattningen snarast är att problemen har förvärrats sedan kartläggningen. 3.3 Otrygghet och brott i och kring bostadsrätter Utredningen för tryggare bostadsområdens uppdrag avsåg den hyresrättsliga regleringen. Utredningen konstaterade att problemen med otrygghet på grund av brott är mer utbredda och allvarliga i vissa områden och att det i dessa områden finns en stor andel hyres- rätter. Dessa områden överensstämmer i många fall med de bostads- områden som Polismyndigheten har identifierat som utsatta om- råden (se om sådana områden SOU 2023:57 s. 73–75). Utredningen kunde också konstatera att andelen som upplever otrygghet i sitt bostadsområde är större hos dem som bor i hyreslägenheter än i andra boendeformer. 30 Ds 2025:28 Bakgrund och problembild Det framgår dock också av kartläggningen att problemen inte är begränsade till en viss upplåtelseform. Det står i stället klart att problemen förekommer i hela landet, och i alla boendeformer. Även om hyresrätterna utgör en stor andel av bostäderna i utsatta områden så finns det ofta även bostadsrätter där. Bostadsrätterna ut- gör cirka 20 procent av det totala antalet bostäder i utsatta områden. Det är ungefär samma andel som bostadsrätterna utgör av det totala antalet bostäder i hela landet. Förekomsten av bostadsrätter i utsatta områden varierar. I en del områden är andelen bostadsrätter lägre än i övriga landet och i en del områden förekommer de inte alls. Men det finns också utsatta områden där bostadsrätterna är fler än hyres- rätterna, och i vissa fall dominerar de helt (SOU 2023:57 s. 77–78). Otryggheten är vidare nästan lika utbredd i bostadsrätter som i hyresrätter. Otryggheten är också över lag mer framträdande bland de som bor i bostadsrätt än bland de som äger sitt boende. Av upp- gifter från trygghetsundersökningen 2022 framgår att 30 procent av de som bor i bostadsrätt upplever sig mycket eller ganska otrygga i det egna bostadsområdet. Motsvarande siffra bland de som äger sitt boende är 21 procent, och bland de som bor i hyresrätt cirka 34 procent. I områden med socioekonomiska utmaningar har cirka 35 procent av de som äger sin bostad angett att de upplever sig mycket eller ganska otrygga i det egna bostadsområdet. Motsvarande siffra för boende i hyreslägenhet är cirka 45 procent och i bostadsrätt cirka 39 procent. I områden som är utsatta enligt polisens definition har cirka 47 procent av dem som äger sin bostad angett att de upplever sig mycket eller ganska otrygga inför att gå ut på kvällen i det egna bostadsområdet. Motsvarande siffra för boende i hyreslägenhet är 50 procent och i bostadsrätt cirka 44 procent (SOU 2023:57 s. 90). De kontakter vi haft under utredningen bekräftar bilden av att problemen med otrygghet framför allt är kopplade till vissa särskilt utsatta områden. Brottsligheten är dock inte på något sätt begränsad till sådana områden. Uppfattningen är vidare att det för förekomsten av brottslighet och otrygghet har mindre betydelse vilken upp- låtelseform det är fråga om, även om det nog kan sägas att problemen är mer framträdande i hyresrätter. För den organiserade brottslig- heten är det tillgången till en lägenhet som är avgörande, upplåtelse- formen spelar mindre roll. Bostadsrättsföreningar och boende i bostadsrätt drabbas på samma sätt av grova brott, sprängningar, och skjutningar som hyresgäster och andra fastighetsägare i samma bo- 31 Bakgrund och problembild Ds 2025:28 stadsområde. Lägenheter används för förvaring och tillverkning av narkotika oavsett upplåtelseform. I de kontakter vi haft under utredningen har det också framgått att det finns vissa särskilda problem kopplade till bostadsrättsföre- ningar och bostadsrätter. Det har bland annat att göra med att föreningarna företräds av sina medlemmar, som normalt är lekmän. Företrädarna har ofta att hantera dessa frågor på sin fritid, utan stöd från samhället. Vid misskötsamhet är det ofta fråga om att agera mot de egna grannarna. Många företrädare för bostadsrättsföreningar är oroliga och har svårt att veta hur de ska agera. Även hyresvärdar kan sakna kraft att agera mot starka kriminella krafter, men den bilden är ännu mer tydlig vad gäller bostadsrätter. Det kan alltså före- komma att föreningar på grund av rädsla avstår från att agera mot kriminella. Andra särskilda problem i bostadsrätter har att göra med bostads- rättens ekonomiska värde. För den som har en bostadsrätt i ett utsatt område, eller i en förening där det förekommer brott eller otrygghet, kan ekonomiska konsekvenser av brottsligheten uppstå genom att värdet på bostadsrätten påverkas. Det skapas också inlåsnings- effekter eftersom det kan vara svårt för en bostadsrättsinnehavare som vill flytta att få bostaden såld. Ett problem kan vidare vara att föreningen avstår att agera mot t.ex. kriminella bostadsrättshavare eftersom föreningen inte vill dra till sig negativ uppmärksamhet som kan dra ner värdet på bostadsrätterna. Det ekonomiska värdet gör också att bostadsrätter är användbara för ekonomisk brottslighet, som t.ex. penningtvätt. Sådan brottslighet förekommer även i om- råden där trygghetsproblemen inte är lika uttalade. Det finns också mer eller mindre korrupta bostadsrättsföreningar som kapats av oseriösa eller kriminella aktörer och som använder dem för att begå brott. Ett annat särskilt problem vad gäller bostadsrätter har att göra med möjligheten att välja vilka som ska bo i huset. En hyresvärd har stor frihet att välja vem som ska hyra en lägenhet. Föreningarna har däremot begränsade möjligheter att stoppa den som förvärvat en bostadsrätt från att bosätta sig i huset (se vidare avsnitt 5.2). Det kan innebära att föreningarna i större utsträckning än hyresvärdarna be- höver agera i efterhand, mot en person som redan bor i fastigheten. Som framgår ovan är detta särskilt problematiskt eftersom det många gånger är fråga om att lekmän ska agera mot en granne. 32 Ds 2025:28 Bakgrund och problembild 3.4 Slutsatser Det finns alltjämt utbredda trygghetsproblem i bostäder, bostadshus och bostadsområden. Problemen förekommer i hela landet men är särskilt framträdande i vissa områden. Problemen är inte begränsade till en viss upplåtelseform. Otryggheten är nästan lika utbredd i bostadsrätter som i hyresrätter. Det finns också särskilda problem i bostadsrätter som har att göra med bostadsrättens särprägel, att den har ett ekonomiskt värde och att bostadsrättsföreningarna normalt företräds av lekmän. Som konstateras i vårt uppdrag har de som bor i bostadsrätt, på samma sätt som andra boende, rätt till trygghet i boendet och bo- stadsområdet. Bostadsrättsföreningar har, på samma sätt som andra fastighetsägare, ett berättigat intresse av att de boende är skötsamma och inte begår brott i lägenheten eller närområdet. Det finns alltså goda skäl för att vidta åtgärder för att öka tryggheten för bo- stadsrättshavare och bostadsrättsföreningar – vilket även kommer att öka tryggheten i bostadsområdena i övrigt. 33 4 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott 4.1 Utgångspunkter Vi ska föreslå ändringar i bostadsrättslagen som ger bostadsrätts- föreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott i bostadsområdet, på ett längre avstånd från lägenheten än vad som kan föranleda förverkande i dag. Vi ska också föreslå ändringar i bostadsrättslagen som utvidgar bostadsrättsföreningars möjligheter att förverka bostadsrätter på grund av att lägenheten an- vänds för brott, t.ex. för förvaring av vapen eller narkotika. I upp- draget ingår även att se över och föreslå skärpningar av reglerna om bostadsrättshavarens skyldighet att bevara tryggheten inom fastig- heten. Vid framtagande av förslagen ska konsekvenserna för bo- stadsrättshavare och boende som utsatts för brott i lägenheten be- aktas. Förslagen ska utformas med utgångspunkt i de ändringar som ny- ligen genomfördes i hyreslagen, med beaktande av de skillnader som finns mellan hyresrätter och bostadsrätter och med hänsyn till bo- stadsrättens särprägel. De ändringar som avses är de som genom- fördes genom prop. 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostads- områden, i fråga om utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som inte iakttar vad som krävs för att bevara tryggheten inom och utanför huset, som begår brott i bostaden eller brott som är ägnade att försämra närmiljön för de boende. I vårt uppdrag anges att be- hovet av trygghet är lika stort i bostadsrätter som i hyresrätter. Av uppdraget följer alltså att det finns anledning att utöka möj- ligheterna till förverkande av bostadsrätt på samma sätt som har skett för hyresrätter. Att det finns ett sådant behov stöds av våra slutsatser i avsnitt 3.4. Vi ska dock anpassa regleringen i den mån bostadsrättens särprägel talar för en annan utformning. Det är därför 35 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott Ds 2025:28 nödvändigt att, utifrån bostadsrättens konstruktion och regleringen vad gäller förverkande av bostadsrätt, bedöma om det finns anled- ning att utforma regleringen för bostadsrätter på ett sätt som avviker från regleringen för hyresrätter. 4.2 Bostadsrätten och bostadsrättslagen Bostadsrätten är en av de vanligaste upplåtelseformerna för bostäder i Sverige i dag. Cirka 20 procent av landets hushåll bor i bostadsrätt (SCB, Hushållens boende 2024). En bostadsrättsförening är en form av ekonomisk förening som har till ändamål att upplåta lägenheter med bostadsrätt i föreningens hus. Bostadsrätter och bostadsrättsför- eningar regleras i huvudsak i bostadsrättslagen (1991:614) och bo- stadsrättsförordningen (1991:630). Lagen (2018:672) om ekonom- iska föreningar tillämpas på bostadsrättsföreningar i den utsträckning som anges i bostadsrättslagen (1 kap. 1 § bostadsrättslagen). Det är bara bostadsrättsföreningar som får upplåta lägenheter med bostadsrätt. En sådan upplåtelse får endast göras till den som är med- lem i föreningen. Upplåtelsen ska avse nyttjande av lägenheten mot ersättning utan tidsbegränsning. Bostadsrätten är den rätt i föreningen som medlemmen har på grund av upplåtelsen (1 kap. 3 och 4 §§ bostadsrättslagen). Bostadsrätten innefattar en nyttjanderätt till en viss lägenhet och en andelsrätt i föreningen. Bostadsrätten kan fritt överlåtas av innehavaren till en ny innehavare. Den nya innehavaren måste bli medlem i föreningen för att få utöva bostadsrätten (6 kap. 1 § bostadsrättslagen). Bostadsrätten kan också pantsättas och ut- mätas. Att den som en bostadsrätt upplåts till, eller som ska utöva en bostadsrätt, måste vara medlem i föreningen innebär att det alltid finns två juridiska förhållanden vid upplåtelse av bostadsrätt. Dels det nyttjanderättsliga förhållandet mellan bostadsrättsföreningen som fastighetsägare och medlemmen som nyttjanderättshavare, dels det föreningsrättsliga förhållandet mellan föreningen och med- lemmen. Båda dessa förhållanden regleras i bostadsrättslagen. I bo- stadsrättslagen finns också vissa bestämmelser om förhållandet mell- an bostadsrättshavaren och tredje man, bl.a. i fråga om köp och pantsättning av bostadsrätt. 36 Ds 2025:28 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott 4.3 Reglerna om förverkande av bostadsrätt 4.3.1 Allmänt om förverkande En bostadsrätt är under vissa i lagen angivna omständigheter för- verkad. Föreningen får i sådana fall säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning. Följderna av förverkande och uppsägning framgår när- mare av avsnitt 4.3.4. Vilka grunder som kan leda till förverkande anges uttömmande i 7 kap. 18 § bostadsrättslagen. Föreningen kan inte utvidga eller inskränka möjligheterna till förverkande i stadgar- na eller i avtal om upplåtelse av bostadsrätt. Skyldigheter som följer av föreningens föreskrifter kan dock få betydelse för förverkande- frågan (se 7 kap. 9 § första stycket och 18 § 5 och 7 bostadsrätts- lagen). Vid bedömningen av om bostadsrätten är förverkad måste också bestämmelserna i 7 kap. 19–21 §§ bostadsrättslagen beaktas. Enligt de bestämmelserna får förverkande inte ske om det som ligger bostadsrättshavaren till last är av ringa betydelse eller, i vissa fall, om bostadsrättshavaren har vidtagit rättelse (se vidare om rättelsean- maning nedan). Vid bedömningen av om det som ligger bostadsrättshavaren till last är av ringa betydelse ska det särskilt beaktas om åsidosättandet har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostadsrättshavaren eller någon i dennes hushåll för brott. Be- stämmelsen infördes samtidigt som motsvarande bestämmelse i hyreslagen, som gällde fram till den 1 juli 2024. Någon skillnad i tillämpningen var inte avsedd (prop. 2013/14:195 s. 27). I det följande behandlas de grunder för förverkande som är av betydelse för uppdraget. 4.3.2 Störningar i boendet och krav på sundhet, ordning och gott skick Allmänt Bostadsrättshavaren ska vid användningen av lägenheten se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas (störningar i boendet). Bostadsrätts- havaren har också ansvar för att bevara sundhet, ordning och gott 37 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott Ds 2025:28 skick inom eller utanför huset. Bostadsrättshavaren ska även rätta sig efter de särskilda regler som föreningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar (7 kap. 9 § bostadsrättslagen). Om bostadsrätt- shavaren åsidosätter dessa skyldigheter kan bostadsrätten förverkas (7 kap. 18 § 5). Regleringen av störningar i boendet och kraven på sundhet, ordning och gott skick är i allt väsentligt likalydande med den hyres- rättsliga regleringen före den 1 juli 2024. Avsikten har också varit att de ska tillämpas på samma sätt (jfr prop. 1971:12 s. 125, prop. 1990/91:92 s. 198, prop. 2002/03:12 s. 116–118 och prop. 2003/04:94 s. 15). Det gäller även i fråga om rättelseanmaning, särskilt allvarliga störningar och tillsynsansvar. I det följande redogörs närmare för regleringen. Störningar i boendet Med störningar i boendet avses att de som bor i omgivningen utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas. Bestämmelserna om störningar i boendet skyddar dem som bor i omgivningen. Utsätts någon annan som inte bor i området, t.ex. en lokalhyresgäst eller en tillfällig besökare, för ett störande beteende är det inte en störning i boendet, men kan i stället vara fråga om ett åsidosättande av det som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick. Regleringen av störningar i boendet träffar i princip sådant beteende som direkt drabbar boende i omgivningen. Sådant som grannarna är omedvetna om omfattas alltså i princip inte. I förarbetena betonas att inte alla typer av störningar som kan ha skadlig inverkan på en människas hälsa omfattas av regleringen utan att vissa störningar måste accepteras. Det kan t.ex. vara ljudet av lekande barn som stör sömnen för en granne som sover dagtid. När man bedömer vilka störningar som måste accepteras får man söka stöd i den allmänna uppfattningen om vilka störningar den som bor i ett flerfamiljshus ska behöva tåla. Reglerna om störningar i boendet gäller inte bara till förmån för bostadshyresgästerna i huset utan även för andra boende i omgiv- ningen. Någon särskild yttre begränsning med uttrycket omgivning finns inte. Även handlingar som skett utanför fastigheten, men i 38 Ds 2025:28 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott närheten, kan omfattas under förutsättning att de riktar sig mot den skyddade kretsen. Det kan t.ex. handla om våld som utövats mot en granne (jfr prop. 1992/93:115 s. 30–32 och prop. 2002/03:12 s. 116 och 117). Sundhet, ordning och gott skick Störningar i boendet är ett specialfall av kravet på att bevara sundhet, ordning och gott skick, som alltså har en bredare träffyta. I detta senare begrepp ryms långt fler situationer än de som utgör stör- ningar i boendet. Det kan bl.a. handla om angrepp på personer som arbetar i fastigheten, men inte bor där, eller om hot eller våld mot någon som för föreningens räkning utför en uppgift i fastigheten (jfr prop. 2002/03:12 s. 117). Kravet på bevarande av sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten kan också omfatta vissa handlingar som sker utanför fastigheten, om det finns ett tydligt samband med boendet (jfr RH 1997:19). Om föreningen har lämnat särskilda ordningsföreskrifter är bo- stadsrättshavaren i princip skyldig att rätta sig efter dessa. Detta utgör en skillnad mot den hyresrättsliga regleringen. Om en bo- stadsrättshavare inte iakttar en ordningsföreskrift, så kan det inne- bära att bostadsrätten är förverkad. Föreskrifterna får dock inte vara av rent godtycklig karaktär utan de ska stå i överensstämmelse med ortens sed. Rättelseanmaning Om det förekommer störningar i boendet ska föreningen ge bo- stadsrättshavaren tillsägelse att se till att störningarna omedelbart upphör och, om det är fråga om en bostadslägenhet, underrätta socialnämnden om störningarna (7 kap. 9 § andra stycket bostads- rättslagen). Den som vidtar rättelse så snart som möjligt efter till- sägelse riskerar inte förverkande. Det gäller både vid störningar i boendet och åsidosättanden avseende sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. Det gäller dock inte vid särskilt allvarliga störningar (7 kap. 20 § bostadsrättslagen). 39 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott Ds 2025:28 Särskilt allvarliga störningar i boendet Vid särskilt allvarliga störningar i boendet finns inte något krav på rättelseanmaning innan uppsägning sker. En kopia av uppsägningen ska dock skickas till socialnämnden (7 kap. 9 § tredje stycket och 20 § fjärde stycket bostadsrättslagen). En följd av detta är att det för uppsägning är tillräckligt med en störning om den är av särskilt allvarlig karaktär. En störning kan betraktas som särskilt allvarlig på grund av dess art eller omfattning. I förarbetena lyfts två typfall fram som kan utgöra särskilt allvarliga störningar. Det ena är när stör- ningarna består av allvarlig brottslighet som har samband med boen- det, t.ex. mordbrand eller misshandel och hot mot den som påtalat störningarna, eller mot någon annan som bor i huset. Det andra är situationer då störningarna kan betraktas som outhärdliga för närboende och det kan förutsättas att en tillsägelse inte skulle leda till någon förbättring (prop. 1992/93:115 s. 21 och prop. 2002/03:12 s. 117). Till exempel kan det vara fråga om allvarligt drogmissbruk, psykisk sjukdom eller liknande problem. Normalt krävs att en misshandel eller ett hot har ett straffvärde på fängelsenivå för att bedömas som en särskilt allvarlig störning (jfr NJA 2008 s. 243 och RH 2016:57). Tillsynsansvaret Bostadsrättshavaren ska hålla noggrann tillsyn över att de som hon eller han ansvarar för gör det som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten och inte utsätter boende för störningar (s.k. tillsynsansvar). Tillsynsansvaret omfattar de som hör till hushållet, gäster och andra som inrymts i lägenheten eller som utför arbete för bostadsrättshavarens räkning (7 kap. 9 § första stycket och 12 § tredje stycket 2 bostadsrättslagen). Tillsynsansvaret omfattar även att dessa personer rättar sig efter de regler som föreningen meddelat. Om bostadsrättshavaren brister i tillsyns- ansvaret saknar det betydelse att det är någon annan som har orsakat störningarna. Bostadsrätten kan alltså förverkas om t.ex. bostads- rättshavarens barn orsakat störningar i boendet. Det ligger i sakens natur att tillsynsansvarets praktiska betydelse ökar när det finns omständigheter som talar för att ett oacceptabelt beteende kan förekomma från någon som bostadsrättshavaren svarar 40 Ds 2025:28 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott för. När någon i personkretsen gör sig skyldig till störningar har bo- stadsrättshavaren en långtgående skyldighet att vidta åtgärder för att få dessa att upphöra. Det kan t.ex. innebära att störande besökare inte längre kan tas emot i lägenheten. 4.3.3 Brottslig verksamhet i bostadsrätter Bostadsrätten är förverkad om lägenheten helt eller till väsentlig del används för sådan näringsverksamhet eller liknande verksamhet som är brottslig eller där brottsligt förfarande ingår till en inte oväsentlig del eller om den används för tillfälliga sexuella förbindelser mot er- sättning (7 kap. 18 § 8 bostadsrättslagen). Bestämmelsen är likalyd- ande med motsvarande bestämmelse i 42 § 12 hyreslagen, i sin lyd- else före den 1 juli 2024. Någon skillnad i tillämpningen var inte avsedd när regleringen infördes (prop. 1979/80:179 s. 29–31 och prop. 1983/84:105 s. 64). Bestämmelsen om brottslig verksamhet skiljer sig från andra grunder för förverkande eftersom den inte motsvaras av någon skyldighet för bostadsrättshavaren i förhållande till föreningen. Att bostadsrättshavaren inte får begå brott i lägenheten följer av straff- rätten. För att bostadsrätten ska kunna förverkas på grund av brottslig verksamhet måste lägenheten vara en förutsättning eller ett hjälp- medel för den brottsliga verksamheten. Det är lägenhetens karaktär av ett typiskt hjälpmedel för brottet som kan ligga till grund för för- verkandet. Det räcker inte att brottet begås i lägenheten. Brottsligheten ska också präglas av affärsmässighet. Det kan t.ex. handla om att lägenheten används som uppehållsplats för personer som försörjer sig på brottslighet eller att lägenheten används för att förvara omfattande utrustning för brottslig verksamhet. Brottslig- heten ska vidare sätta prägel på lägenheten så att den helt eller till väsentlig del tar den i anspråk. Den legala användningen, t.ex. som bostad, ska i praktiken framstå som utesluten för en normal bostads- rättshavare. Resten av lägenheten ska med andra ord inte vara lämp- lig som bostad. Om bostadsrättshavaren bor i lägenheten samtidigt som det bedrivs brottslig verksamhet där får en avvägning mellan dessa båda intressen avgöra om bostadsrätten är förverkad (prop. 1979/80:179 s. 29 och 30 samt 108 och 109). Det krävs inte att det 41 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott Ds 2025:28 är bostadsrättshavaren som använder lägenheten för brott utan det är tillräckligt att någon gör det. Kraven för att bostadsrätten ska förverkas på denna grund är alltså högt ställda. Om kraven är uppfyllda är det dock inte för förverkande nödvändigt att det kan konstateras att verksamheten pågått under en längre tid. Utrymmet för att anse att bostads- rättshavarens brottslighet är av ringa betydelse torde i praktiken vara begränsat (prop. 1979/80:179 s. 29 och 30). Någon möjlighet till rättelse finns inte heller (jfr 7 kap. 20 och 21 §§ bostadsrättslagen). Däremot måste uppsägning ske inom två månader från det att föreningen fick vetskap om förhållandet eller, om förundersökning inletts under samma tid, senast två månader efter att dom i brottmål fått laga kraft eller att det rättsliga förfarandet avslutats på annat sätt (7 kap. 22 § bostadsrättslagen). Det är föreningen som ska styrka att hyresgästen har begått brott i sådan omfattning att bostadsrätten är förverkad. Det är inte nödvändigt att någon dömts för brott för att handlandet ska kunna utgöra grund för förverkande (prop. 1979/80:179 s. 30). I praktiken torde det dock ofta vara en förutsättning. 4.3.4 Uppsägning och tvångsförsäljning Om bostadsrättshavaren sägs upp till avflyttning på grund av åsido- sättande av kraven på bevarande av sundhet, ordning och gott skick, störningar i boendet eller brottslighet i lägenheten är hon eller han skyldig att genast flytta (7 kap. 24 § bostadsrättslagen). En uppsäg- ning ska vara skriftlig och ska som huvudregel delges bostads- rättshavaren (7 kap. 26 och 27 §§ bostadsrättslagen). Om bostadsrätten förverkas och bostadsrättshavaren blivit skild från lägenheten ska bostadsrätten så snart som möjligt tvångsför- säljas enligt bostadsrättslagens regler. Föreningen, bostadsrätts- havaren och de kända borgenärer vars rätt berörs av försäljningen kan dock komma överens om något annat (7 kap. 30 § bostadsrätts- lagen). Att bostadsrättshavaren ska ha blivit skild från lägenheten innebär att det ska vara slutligt avgjort att nyttjanderätten är för- verkad. Så är fallet antingen när bostadsrättshavaren frivilligt har lämnat lägenheten eller när dom eller beslut som innebär att bostads- rättshavaren ska flytta har fått laga kraft. 42 Ds 2025:28 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott De rättigheter som ingår i bostadsrätten, dvs nyttjanderätten och andelsrätten, är normalt oskiljaktiga. När bostadsrätten förverkas förlorar bostadsrättshavaren dock inte bostadsrättens ekonomiska värde. Bostadsrättshavaren har då alltså inte någon nyttjanderätt men har kvar sin andelsrätt. Genom tvångsförsäljning av bostads- rätten blir denna på nytt en enhet. Samtidigt avvecklas rättsförhåll- andet mellan bostadsrättsföreningen och bostadsrättshavaren och köpeskillingen fördelas mellan föreningen, bostadsrättshavaren och eventuella panthavare. Tvångsförsäljningen genomförs av Kronofogdemyndigheten på ansökan av föreningen (8 kap. 1 § bostadsrättslagen). Tvångsför- säljningen sker i princip på samma sätt som en exekutiv försäljning av lös egendom enligt utsökningsbalken, med vissa undantag (8 kap. 2 § bostadsrättslagen). Försäljningen ska anses ske till uttagande av sådan fordran som föreningen enligt lag har med bästa panträtt, även om någon sådan fordran inte finns (8 kap. 2 § och 7 kap. 16 a § bostadsrättslagen). Det innebär att andra panthavare inte kan hindra försäljningen. Kronofogdemyndigheten ska pröva om förutsättningarna för tvångsförsäljning är uppfyllda. Om så inte är fallet ska ansökan avslås (8 kap. 4 § bostadsrättslagen). Kronofogdemyndigheten ska göra en ordentlig prövning av om förutsättningarna för en tvångsförsäljning är uppfyllda (prop. 1995/96:17 s. 35, 36 och 63). Kronofogde- myndigheten ska alltså i princip pröva om nyttjanderätten har för- verkats. Om bostadsrättshavaren inte invänder mot detta saknas normalt anledning att pröva frågan. Om frågan är tvistig ska bostads- rättsföreningen styrka sitt påstående. Av praxis följer dock att Kronofogdemyndigheten ska avslå en ansökan så snart förverkande- frågan inte är klar (NJA 1998 s. 400). Så bör ofta vara fallet vid förverkande på de grunder som är föremål för denna promemoria, om frågan är tvistig. Vid avslag på en begäran om tvångsförsäljning kan bostadsrättsföreningen vid domstol begära avhysning av bostadsrättshavaren och förverkandefrågan därmed bli föremål för domstolsprövning. Om förutsättningar för tvångsförsäljning föreligger ska försälj- ningen som huvudregel ske utan dröjsmål. Försäljningen kan ske på offentlig auktion eller under hand. Lägenheten bör normalt visas för spekulanterna och bostadsrättshavaren är då skyldig att visa den (7 kap. 13 § bostadsrättslagen). 43 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott Ds 2025:28 En tvångsförsäljning enligt bostadsrättslagen måste leda till att bostadsrätten övergår till en ny innehavare. När tillräckligt många försäljningsförsök gjorts utan att bostadsrätten blivit såld, får den antas sakna marknadsvärde. Om bostadsrätten inte har sålts efter tre försäljningsförsök övergår den därför genast till föreningen utan lös- en och fri från panträtt. Bostadsrätten övergår till föreningen redan efter det andra försäljningsförsöket om det inte har gjorts något inrop eller lämnats något anbud och det inte kan antas att bostads- rätten blir såld vid ytterligare ett försäljningsförsök (8 kap. 6 § bo- stadsrättslagen). Motsvarande gäller vid försäljning under hand. Det är Kronofogdemyndigheten som avgör huruvida ytterligare för- säljningsförsök ska göras. Den som är missnöjd med Kronofogde- myndighetens bedömning i denna fråga kan överklaga myndighetens slutliga beslut. 4.4 Den bostadsrättsliga regleringen bör motsvara den hyresrättsliga Bedömning Den bostadsrättsliga regleringen avseende möjligheterna att säga upp bostadsrättshavare som begår brott eller skapar otrygghet bör utformas i överensstämmelse med den hyresrättsliga. Skälen för bedömningen Vi ska enligt uppdraget utforma regler som ger utökad möjlighet att säga upp bostadsrättshavare som begår brott eller på annat sätt skapar otrygghet. Reglerna ska utformas i linje med den hyres- rättsliga regleringen, om inte bostadsrättens särprägel ger anledning till avvikelser. Som framgår av föregående avsnitt är den bostads- rättsliga regleringen i fråga om möjlighet till förverkande i de för promemorian relevanta fallen i princip likalydande med den hyres- rättsliga regleringen före den 1 juli 2024. Någon skillnad i tillämp- ningen har heller inte varit avsedd. När förverkandereglerna tidigare ändrats har det i flera fall skett samtidigt i bostadsrättslagen och hyreslagen. I andra fall har den bostadsrättsliga regleringen följt den hyresrättsliga. I huvudsak har 44 Ds 2025:28 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott det då anförts att det saknas anledning att hantera bostadsformerna olika i detta avseende. När t.ex. den nuvarande regleringen om stör- ningar i boendet infördes i bostadsrättslagen anförde regeringen att det när det gällde störningar i boendet inte fanns skäl att anlägga något annat synsätt beträffande bostadsrätter än för hyresrätter. Det var enligt regeringen svårt att motivera varför en störande bostads- rättshavare borde behandlas på något annat sätt än en störande hyresgäst. Visserligen måste en avvägning göras mellan den störan- des och de andra bostadsrättshavarnas intressen. Därvid fick dock enligt regeringen sådana skillnader som att den störande bostads- rättshavaren – till skillnad från den störande hyresgästen – har betalat en insats anses vara av underordnad betydelse. Även de andra bostadsrättshavarna har ju betalat en insats (prop. 2002/03:12 s. 64 och 65). Det saknas anledning att resonera på något annat sätt i nu aktuella frågor. Brottsliga handlingar eller sådant agerande som påverkar tryggheten för de boende kan inte betraktas som mer acceptabla i bostadsrätt än i hyresrätt. I de fall brottslighet förekommer är det viktigt att föreningarna kan ingripa på ett effektivt sätt. Den åtstramning som har skett av förverkandereglerna i hyres- lagen skulle vidare kunna leda till att bostadsrätter ses som mer attraktiva att använda för brott. Även detta talar för att regleringen bör vara samstämmig. Dessutom kan en enhetlig praxis på området, som omfattar både hyresrätter och bostadsrätter, bidra med konse- kvens och överskådlighet. Det finns alltså goda skäl att utforma reglerna på samma sätt. En avgörande skillnad mellan bostadsrätter och hyresrätter är att bostadsrätter har ett ekonomiskt värde. Vid ett förverkande behåller bostadsrättshavaren detta värde. Förverkandet innebär dock att bo- stadsrätten ska säljas tvångsvis. För detta finns ett system som är konstruerat så att bostadsrättens värde, i de fall det finns ett sådant och i den utsträckning bostadsrätten inte belastas av fordringar, ska komma bostadsrättshavaren till godo. Det har inte framkommit att detta system är otillräckligt eller bristfälligt. Det förefaller fungera väl. Det särskilda intresse som bostadsrättshavaren har av att behålla bostadsrättens ekonomiska värde ger därmed inte anledning att ut- forma reglerna om förverkande på ett sätt som avviker från den hyresrättsliga regleringen. 45 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott Ds 2025:28 Den bostadsrättsliga regleringen bör alltså utformas på mot- svarande sätt som den hyresrättsliga. I det följande redogörs närmare för reglernas utformning. 4.5 Ansvaret för tryggheten i fastigheten Förslag Bostadsrättshavarens skyldighet att bevara tryggheten inom och utanför huset ska skärpas och komma till uttryck i bostadsrätts- lagen. Bristande skötsamhet ska införas som ett uppsamlande be- grepp för olika former av åsidosättanden. Om det förekommer bristande skötsamhet ska föreningen vara skyldig att uppmana bostadsrättshavaren att se till att beteendet omedelbart upphör. Föreningen ska även lämna en underrättelse till socialnämnden. Vid särskilt allvarliga fall av bristande skötsamhet ska det inte krävas att föreningen har uppmanat bostadsrättshavaren att vidta rättelse och underrättat socialtjänsten innan bostadsrättshavaren sägs upp på grund av att bostadsrätten är förverkad. Föreningen ska dock i sådana fall skicka en kopia av uppsägningen till social- nämnden. Skälen för förslagen Skyldigheten för bostadsrättshavaren att bevara tryggheten i fastig- heten bör, på samma sätt som i den hyresrättsliga regleringen, komma till uttryck i lagtexten. Det bör föreskrivas att bostadsrätts- havaren vid sin användning av lägenheten, utöver sundhet, ordning och gott skick, också ska ha ett ansvar för att bevara tryggheten inom eller utanför huset. På detta sätt tydliggörs och skärps bostadsrätts- havarens ansvar i detta avseende och intresset av trygghet hos andra som bor eller verkar inom fastigheten ges en ökad tyngd. En sådan regel bör också göra att det finns anledning att se mer allvarligt på ageranden som påverkar tryggheten negativt och ge ett tydligare stöd för att sådana ageranden kan leda till förverkande av bostads- rätten. 46 Ds 2025:28 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott Bedömningen av om bostadsrättshavaren har åsidosatt skyldig- heten att bevara tryggheten inom fastigheten bör göras på samma sätt som beträffande hyresrätter. Regeln bör därmed omfatta såväl brottsliga som icke-brottsliga ageranden och det avgörande bör vara i vilken utsträckning beteendet har bidragit till otrygghet för andra som bor eller verkar i fastigheten. Gränsdragningen mot övriga förverkandegrunder bör avgöras i rättstillämpningen (jfr prop. 2023/24:112 s. 33–35). Begreppet bristande skötsamhet bör användas som uppsamlande begrepp för de situationer där trygghet, sundhet, ordning eller gott skick inom fastigheten åsidosätts. Ett sådant begrepp gör regelverket mer lättöverskådligt och underlättar tillämpningen. Detta motsvarar den hyresrättsliga regleringen (jfr prop. 2023/24:112 s. 33–35). Begreppet bristande skötsamhet bör även omfatta åsidosättande av sådana särskilda regler som föreningen, i överensstämmelse med seden på orten, meddelar. Begreppet bör också omfatta att bostadsrättshavaren inte får ta in ett föremål i lägenheten som hon eller han vet eller har anledning att misstänka är behäftat med ohyra. Denna skyldighet framgår i dag ut- tryckligen av lagen (7 kap. 9 § fjärde stycket bostadsrättslagen). Be- stämmelsen motsvarar den hyresrättsliga regleringen, där mot- svarande regel alltjämt är gällande (se prop. 1971:12 s. 125 och jfr 25 c § hyreslagen). Regeln infördes i den hyresrättsliga regleringen redan i slutet på 30-talet. Av förarbetena framgår att det ansågs finnas anledning att i lagen uttryckligen reglera hyresgästens skyld- igheter i fråga om ohyra (prop. 1939:166 s. 101–104). Det framstår dock som självklart att den bostadsrättshavare som är medveten om, eller har anledning att misstänka, att ett föremål är behäftat med ohyra och ändå tar in det i lägenheten, inte iakttar det som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick i huset. Dessutom är bostadsrätten förverkad om bostadsrättshavaren genom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i lägenheten, eller om bostads- rättshavaren genom att inte utan oskäligt dröjsmål underrätta styrel- sen om att det finns ohyra i lägenheten bidrar till att ohyran sprids i huset (7 kap. 18 § 4 bostadsrättslagen). Det finns mot den bak- grunden inte anledning att särskilt reglera att bostadsrättshavaren inte får ta in ett föremål med ohyra i lägenheten. Vid bristande skötsamhet bör föreningen vara skyldig att upp- mana bostadsrättshavaren att vidta rättelse innan uppsägning sker. 47 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott Ds 2025:28 Om rättelse sker bör bostadsrätten inte vara förverkad. Föreningen bör också, om det är fråga om en bostadslägenhet, vara skyldig att underrätta socialnämnden om den bristande skötsamheten. Bostads- rättshavaren bör inte få sägas upp på denna grund innan underrättel- se har skett. Detta motsvarar den hyresrättsliga regleringen. Det gäller också i bostadsrätter vid störningar i boendet. Genom att bristande skötsamhet hanteras på samma sätt som störningar i bo- endet ökar systematiken i regleringen och reglerna om hur uppsäg- ningar ska hanteras blir lättare att förstå. Gränsen mellan de två kategorierna är inte heller alltid helt tydlig, vilket också talar för att de bör behandlas på samma sätt (jfr prop. 2023/24:112 s. 35 och 36). På samma sätt som för hyresrätter är det angeläget att en bostads- rättsförening har tillräckliga möjligheter att ingripa när en bostads- rättshavare allvarligt brister i sin skötsamhet, t.ex. genom hot och trakasserier mot någon som arbetar för föreningen. Det bör i sådana fall inte krävas att beteendet upprepas för att förverkande ska ske. Bostadsrättshavare som gör sig skyldiga till särskilt allvarlig brist- ande skötsamhet bör alltså kunna sägas upp utan uppmaning om rättelse. I sådana fall bör bostadsrättshavaren också få sägas upp utan underrättelse till socialnämnden. Socialnämnden bör dock få en ko- pia av uppsägningen. Detta motsvarar den hyresrättsliga regleringen (jfr prop. 2023/24:112 s. 36–38). Det gäller också i bostadsrätter vid särskilt allvarliga störningar i boendet. Regleringen av särskilt allvarliga fall av bristande skötsamhet bör tillämpas i samma typ av situationer som enligt den hyresrättsliga regleringen. Den blir alltså framför allt tillämplig när bostadsrätts- havaren allvarligt har åsidosatt intresset av trygghet hos övriga boende, eller någon annan som verkar inom fastigheten, och i andra fall av klara avvikelser från det som kan tolereras i ett tryggt och välfungerande bostadsområde. Om den bristande skötsamheten ut- görs av brott bör det som utgångspunkt krävas att straffvärdet för gärningen ligger på fängelsenivå för att bestämmelsen ska bli tillämp- lig (jfr prop. 2023/24:112 s. 38). När det är någon som lägenheten har upplåtits till i andra hand som gjort sig skyldig till särskilt allvarlig bristande skötsamhet bör det krävas att föreningen uppmanar bostadsrättshavaren att vidta rättelse innan uppsägning sker. Det bör i sådana fall också krävas underrättelse till socialnämnden. Detta motsvarar den hyresrättsliga 48 Ds 2025:28 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott regleringen (jfr prop. 2023/24:112 s. 38). Det gäller också i bostads- rätter vid särskilt allvarliga störningar i boendet. 4.6 Förverkande vid brott i närmiljön Förslag Bostadsrätten ska vara förverkad om bostadsrättshavaren gör sig skyldig till brottslighet som är ägnad att medföra en sådan för- sämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. Föreningen ska i sådana fall kunna säga upp bostadsrätts- havaren på grund av att bostadsrätten är förverkad utan att först uppmana hyresgästen att vidta rättelse eller underrätta social- nämnden. Bostadsrättshavarens ansvar att hålla noggrann tillsyn över andra personer som bor eller vistas i lägenheten ska i dessa fall gälla på samma sätt som vid störningar i boendet och bristande skötsamhet. Skälen för förslagen Det bör i bostadsrättslagen införas en motsvarighet till hyreslagens regler om möjlighet till uppsägning vid brottslighet som skapar otrygghet i ett område. Det innebär bl.a. att en bostadsrättshavare bör kunna sägas upp på grund av brottslighet som har begåtts på ett längre avstånd från lägenheten än vad som är möjligt i dag. (jfr prop. 2023/24:112 s. 40 och 41). Regelns tillämpningsområde bör avgränsas på samma sätt som den hyresrättsliga regeln. Det innebär att det inte bör finnas någon bestämd yttre gräns för var ett brott ska vara begånget för att det ska kunna träffas av bestämmelsen. I stället bör regeln begränsas genom sitt skyddsintresse, dvs de som bor i omgivningen. Det centrala för vilka brott som ska omfattas bör vara i vilken utsträckning brotts- ligheten påverkar de boendes närmiljö. Vidare bör det inte krävas att det i det enskilda fallet visas att agerandet har lett till en försämring av närmiljön, utan det bör vara tillräckligt att brottsligheten är ägnad att bidra till en sådan försämring. För att förverkande ska ske bör det 49 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott Ds 2025:28 krävas att försämringen, vid en objektiv bedömning, inte skäligen bör tålas av de boende. De boendes intresse av en trygg miljö bör väga tungt, men brott som inte kan väntas ha någon eller endast en obetydlig effekt på de boendes situation bör inte kunna leda till förverkande (jfr prop. 2023/24:112 s. 41–44). Bestämmelsen bör, på samma sätt som den hyresrättsliga regeln, inte formellt begränsas till vissa brott, utan det avgörande bör vara hur brottsligheten påverkar närmiljön. De riktlinjer som angetts i fråga om vilka brott som omfattas av den hyresrättsliga regleringen, bör äga motsvarande tillämpning (jfr prop. 2023/24:112 s. 44–46, och se vidare i författningskommentaren till 7 kap. 9 §). Brott som i enlighet med ovan är ägnade att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning bör likställs med störningar i boendet, och därmed kunna leda till förverkande. I de fall det finns särskilda regler om det bör brott som omfattas av bestämmelsen likställas med sär- skilt allvarliga störningar i boendet. Det innebär att det inte ska krävas att föreningen har uppmanat bostadsrättshavaren att vidta rättelse för att förverkande ska få ske. Det innebär också att det inte ska krävas någon underrättelse till socialnämnden före uppsägning- en. Föreningen bör dock vara skyldig att skicka en kopia av upp- sägningen till socialnämnden. Bostadsrätten bör kunna förverkas på grund av brott som försämrar närmiljön även när lägenheten är upp- låten i andra hand. Undantaget från kravet på rättelseanmaning bör dock inte vara tillämpligt sådana fall. Detta motsvarar den hyres- rättsliga regleringen, liksom vad som gäller vid särskilt allvarliga störningar i boendet enligt bostadsrättslagen (jfr prop. 2023/24:112 s. 50–53). Det bör, på samma sätt som i allmänhet gäller i tvistemål, krävas att föreningen styrker de omständigheter som åberopas till grund för bostadsrätthavarens uppsägning. Beviskravet bör inte anges i lagen (jfr prop. 2023/24:112 s. 46). Bostadsrättshavarens tillsynsansvar bör gälla på samma sätt i fråga om brottslighet som likställs med störningar i boendet som annars vid störningar i boendet och bristande skötsamhet. Detta överens- stämmer med den hyresrättsliga regleringen. Liksom i den hyres- rättsliga regleringen bör det vid bedömningen av vad som kan krävas av bostadsrättshavaren beaktas att det är svårare för denne att hålla uppsikt över och vidta effektiva åtgärder mot andra personer när de 50 Ds 2025:28 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott rör sig utanför lägenheten. Tillsynsansvaret bör främst aktualiseras i situationer där det framkommer någon omständighet som ger bo- stadsrättshavaren anledning att vänta sig att en person som hon eller han ansvarar för kan komma att begå brott. Om så är fallet bör det dock krävas att hon eller han vidtar kraftfulla åtgärder i syfte att för- hindra agerandet, för att undvika ansvar. Tillsynsansvaret bör, lik- som i övrigt, även gälla i förhållande till underåriga barn (jfr prop. 2023/24:112 s. 53–58). När förverkande aktualiseras på grund av bristande tillsynsansvar bör det, på samma sätt som i övrigt vid uppsägning på denna grund, inte krävas någon uppmaning till rättelse eller underrättelse till socialnämnden (jfr prop. 2023/24:112 s. 58–59). 4.7 Förverkande vid brott i lägenheten Förslag En bostadsrätt ska vara förverkad om lägenheten, eller ett ut- rymme som hör till den, används för att begå allvarlig brottslighet eller för att begå brott vanemässigt eller i större omfattning. Bo- stadsrätten ska också vara förverkad om ett utrymme som upplåts genom ett annat avtal mellan föreningen och bostadsrättshav- aren, och som har ett omedelbart samband med användningen av lägenheten, används på detta sätt. Användning av lägenheten för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning ska omfattas av de skärpta reglerna om förverk- ande. De tidsfrister inom vilka föreningen måste säga upp bostads- rättshavaren till avflyttning ska förlängas från två till sex månader. Skälen för förslagen Det bör i bostadsrättslagen införas möjligheter till förverkande av en bostadsrätt som används för brott, som motsvarar de möjligheter som finns i den hyresrättsliga regleringen. Regleringen bör utformas på motsvarande sätt som den hyres- rättsliga. Det innebär till att börja med att regeln, på samma sätt som i dag, bör ta sikte på fall då lägenheten utgör ett typiskt hjälpmedel 51 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott Ds 2025:28 eller en förutsättning för brottsligheten. Brottsligheten ska alltså på ett relevant sätt underlättas av tillgången till lägenheten, som t.ex. vid förvaring av vapen eller narkotika. Det bör dock inte längre krävas att lägenheten, helt eller till väsentlig del, används för brotts- ligheten eller att brottsligheten utgör näringsverksamhet eller annars är affärsmässig. Det bör i stället för förverkande krävas att brottslig- heten är allvarlig, vanemässig eller annars av större omfattning. Förverkande bör, på samma sätt som gäller i dag, kunna ske även om någon annan än bostadsrättshavaren använder lägenheten för att begå brott (jfr prop. 2023/24:112 s. 60–63). Bestämmelsen bör gälla även när utrymmen som hör till bostads- rätten, t.ex. förråd eller garage, eller gemensamma utrymmen an- vänds för brott (jfr prop. 2023/24:112 s. 62). Det finns anledning att låta bestämmelsen vara tillämplig också när utrymmen som upplåts genom ett separat avtal, t.e.x. ett hyresavtal, används för brott, om upplåtelsen av utrymmet har ett omedelbart samband med använd- ningen av bostadsrättslägenheten (jfr 6 kap. 10 § bostadsrättslagen). Detta innebär att bestämmelsen får ett något bredare tillämpnings- område än den motsvarande hyresrättsliga bestämmelsen. Det motiveras av att det torde vara relativt vanligt att bostadsrättshav- aren och föreningen ingår denna typ av sidoavtal, t.ex. beträffande garageplats. På samma sätt som den hyresrättsliga regleringen bör den bo- stadsrättsliga regleringen om förverkande på grund av att lägenheten används för brott även omfatta fall där lägenheten används för till- fälliga sexuella förbindelser mot ersättning. Det som anförts om tillämpningen av den hyresrättsliga regleringen i sådana fall bör gälla på samma sätt för bostadsrätter (jfr prop. 2023/24:112 s. 65–67). Vid införandet av den hyresrättsliga regleringen bedömdes att den gav tillräckliga möjligheter för hyresvärden att säga upp hyres- avtalet i fall där denne annars kunde riskera straffansvar på grund av hyresgästens agerande. Det är här framför allt fråga om brott mot terrorlagstiftningen och spellagstiftningen. Det finns inte anledning att göra någon annan bedömning i fråga om bostadsrätter (jfr prop. 2023/24:112 s. 67 och 68). Liksom de hyresrättsliga reglerna om förverkande vid brott i lägenheten bör de bostadsrättsliga reglerna omfatta brott mot när- stående. En bostadsrättshavare som begår brott mot en närstående i lägenheten kan inte anses ha ett skyddsvärt intresse av att behålla 52 Ds 2025:28 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott den. Förverkande i dessa situationer kan visserligen även sägas drabba den som utsätts för brott, eftersom en förverkad bostadsrätt ska tvångsförsäljas och den brottsutsatta därmed kan förlora sin bostad. Intresset av att kunna säga upp bostadsrättshavare som begår brott väger dock tyngre i dessa fall. Om förverkande inte skulle kunna ske skulle det innebära att den som gjort sig skyldig till brott skulle behålla bostadsrätten och kunna bo kvar i lägenheten, eventuellt tillsammans med den brottsutsatta personen. Det ska i sammanhanget framhållas att en brottsutsatt person som själv är bostadsrättshavare inte förlorar det ekonomiska värde som hon eller han har i bostadsrätten, när den förverkas. Det är också möjligt att komma överens om att den brottsutsatta personen ska förvärva lägenheten. Bestämmelsen om förverkande på grund av brott i lägenheten är tillämplig även om någon annan än bostadsrättshavaren har begått brottet. Om den som har utsatts för brott är ensam bostadsrätts- havare bör denne dock inte anses ha brustit i någon förpliktelse. Ut- gångspunkten i sådana fall bör vara att förverkande inte ska ske (jfr prop. 2023/24:112 s. 63–65). Enligt nuvarande regler kan, när bostadsrätten är förverkad på grund av att lägenheten används för brottslig verksamhet, bostads- rättshavaren skiljas från lägenheten endast om föreningen har sagt upp henne eller honom inom två månader från det att föreningen fick vetskap om det förhållande som utgör grund för förverkande. Vidare gäller att om brottsligheten har angetts till åtal eller om en förundersökning har inletts inom samma tid, så har föreningen kvar sin rätt att säga upp bostadsrättshavaren till dess att två månader har gått från det att domen i brottmålet fick laga kraft eller det rättsliga förfarandet avslutades på något annat sätt. Tidsfristerna har i den hyresrättsliga regleringen förlängts till sex månader. Fristerna i den bostadsrättsliga regleringen bör förlängas på samma sätt (jfr prop. 2023/24:112 s. 63). 53 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott Ds 2025:28 4.8 Bostadsrättshavare och andra boende som utsätts för brott Förslag Bostadsrätten ska inte vara förverkad om ett förverkande skulle vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrätts- havaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostadsrättshavaren eller någon i dennes hushåll för brott. Skälen för förslagen En bostadsrättshavare som blivit utsatt för brott kan riskera uppsäg- ning, t.ex. om det på grund av brotten har förekommit störningar i boendet. En kvinna som befinner sig i en våldsutsatt relation be- höver inte själv ha bidragit till störningarna utan dessa kan i stället orsakas av en person som bor i hushållet utan att vara bostadsrätts- havare, och som hon som bostadsrättshavare ansvarar för. En person som har utsatts för brott av sin partner kan av rädsla ha svårt att ingripa mot eller förhindra den andra personens störande beteende. Enligt den nuvarande bostadsrättsliga regleringen, som motsvarar den hyresrättsliga regleringen före den 1 juli 2024, ska förverkande inte ske om det som ligger bostadsrättshavaren till last är av ringa betydelse. Det ska därvid särskilt beaktas om det som ligger bostads- rättshavaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt denne för brott. Reglerna säkerställer att det tas hänsyn till brottsoffers utsatta ställning vid en fråga om för- verkande (prop. 2013/14:195 s. 22, 23 och 27). Regleringen ger dock inte stöd för en skälighetsbedömning av frågan om bostadsrätts- havaren bör få behålla bostadsrätten, utan det avgörande är i stället om åsidosättandet är av ringa betydelse. Det finns därför en risk för att regleringen inte erbjuder ett tillräckligt skydd för en brottsutsatt bostadsrättshavare. Regleringen bör därför ändras så att den motsvarar den hyres- rättsliga. Det innebär att en bostadsrätt inte ska vara förverkad om ett förverkande skulle vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostadsrättshavaren eller någon i 54 Ds 2025:28 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott dennes hushåll för brott. Vid prövningen bör, utöver bostadsrätts- havarens utsatthet, bland annat beaktas vilka möjligheter denne haft att förhindra störningarna, risken för fortsatta störningar och bo- stadsrättshavarens vilja och förmåga att framöver uppfylla sina för- pliktelser. Vidare bör ett barns utsatta situation vid brott av detta slag i särskilt hög grad kunna tala mot förverkande. Bostadsrätts- havaren har bevisbördan för invändningar mot uppsägningen. När någon har utsatts för brott bör man dock i regel kunna utgå från att det finns ett samband mellan brottet och bostadsrättshavarens åsidosättande, om det inte finns omständigheter som tydligt talar i en annan riktning (jfr prop. 2023/24:112 s. 76–79). I hyreslagen har det införts ökade möjligheter för en brottsutsatt person att ta över ett hyresavtal (se prop. 2023/24:112 s. 79–85). Att införa motsvarande regler för bostadsrätter, dvs att låta den som inte är bostadsrättshavare ta över bostadsrätten vid förverkande, är inte aktuellt med hänsyn till bostadsrättens konstruktion. 4.9 Skyndsam handläggning av vissa tvister Förslag Tvister som rör särskilt allvarlig bristande skötsamhet, använd- ning av lägenheten för brott och brottslighet som likställs med störningar i boendet ska handläggas särskilt skyndsamt. Skälen för förslagen Tvister om störningar i boendet ska enligt nuvarande regler hand- läggas särskilt skyndsamt. Detta gäller både vid handläggning i dom- stol och vid Kronofogdemyndighetens handläggning i den summar- iska processen. Syftet är att tvisterna ska handläggas lika skyndsamt som motsvarande hyresrättsliga tvister (se prop. 1992/93:115 s. 22 och prop. 2002/03:12 s. 132). Enligt den hyresrättsliga regleringen ska numera även tvister om särskilt allvarlig bristande skötsamhet, användning av lägenheten för brott och brottslighet som likställs med störningar i boendet hand- läggas särskilt skyndsamt. Motsvarande reglering bör införas för bostadsrätter. På samma sätt som för hyresrätter är det angeläget att 55 Förverkande av bostadsrätt på grund av brott Ds 2025:28 frågor som tydligt påverkar tryggheten inom fastigheten och om- rådet omkring denna handläggs skyndsamt (jfr prop. 2023/24:112 s. 68 och 69). 56 5 Nekat medlemskap på grund av brott 5.1 Utgångspunkter Vi ska bedöma om möjligheten att neka medlemskap i en bostads- rättsförening på grund av brott bör utökas eller i vart fall förtydligas. Av uppdraget framgår att syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter. Vid bedömningen av om det finns anledning att utöka och förtydliga möjligheten att neka medlemskap på grund av brott bör därför enligt vår mening de boendes behov av en trygg och lugn boendemiljö tillmätas stor betydelse. De fördelar som en reform kan ha för boende, bostadsrättsföreningar och samhället i stort måste dock vägas mot tänkbara nackdelar med regleringen. Vi ska också, under alla omständigheter, föreslå hur möjlighet- erna att neka medlemskap på grund av brott kan utökas eller för- tydligas. I uppdraget anges att en riktlinje ska vara att brottslighet som kunnat leda till förverkande också ska kunna ligga till grund för nekat medlemskap. Vidare anges att det bör krävas att brottsligheten varit av visst allvar eller omfattning och att den inte har begåtts en alltför lång tid före ansökan, för att den ska kunna utgöra grund för nekande. En omständighet av betydelse bör också enligt uppdraget vara om brottsligheten har koppling till sökandens boende. Vi uppfattar uppdraget så att regleringen bör utformas så att bo- stadsrättsföreningarna ska kunna motverka förekomsten av brotts- lighet och otrygghet inom föreningen genom att neka medlemskap när det, på grund av tidigare brottslighet, finns risk för sådana följder om medlemskap skulle beviljas. Detta förutsätter en tydlig reglering som ger bostadsrättsföreningarna verktyg att agera i rätt situationer. För våra bedömningar är det nödvändigt att inledningsvis ut- värdera den nuvarande regleringen. 57 Nekat medlemskap på grund av brott Ds 2025:28 5.2 Gällande regler om medlemskap 5.2.1 Prövning av frågan om medlemskap Om en bostadsrätt överlåts får den nya innehavaren utöva bostads- rätten bara om hon eller han är eller blir medlem i föreningen (6 kap. 1 § bostadsrättslagen). Medlemskapet är personligt och kan inte överlåtas. När bostadsrätten har övergått till en ny innehavare prövar därför föreningen om förvärvaren kan antas som medlem. Med ut- övande av bostadsrätten avses i första hand nyttjande av lägenheten, men även pantsättning innebär att bostadsrätten utövas. En lägenhet får inte heller upplåtas med bostadsrätt till den som inte är medlem i bostadsrättsföreningen (1 kap. 3 § bostadsrättslagen). Om den som förvärvat en bostadsrätt vägras medlemskap är för- värvet ogiltigt (6 kap. 5 § bostadsrättslagen). En överlåtelse av bo- stadsrätt sker alltså alltid med förbehåll för att föreningen godtar förvärvaren som medlem. Till dess att förvärvaren har antagits som medlem är överlåtaren att betrakta som bostadsrättshavare.1 Det är denne som bostadsrättens ekonomiska värde tillkommer och som utövar bostadsrätten. Vidare övergår överlåtarens förpliktelser mot föreningen till förvärvaren när hon eller han antagits som medlem (6 kap. 6 § bostadsrättslagen). Undantag från bestämmelsen om ogiltighet gäller om förvärvet skett vid exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning enligt bostadsrättslagen (6 kap. 5 § bostadsrätts- lagen). Frågan om medlemskap avgörs av föreningens styrelse (2 kap. 1 § bostadsrättslagen). Det är inte möjligt att i stadgarna bestämma att styrelsen inte ska ha denna befogenhet. Prövningen ska ske utifrån de villkor för medlemskap som anges i bostadsrättslagen och i för- eningens stadgar (se vidare 2 kap. bostadsrättslagen och avsnitt 5.2.2). En styrelse som är vårdslös vid sin prövning av medlemskaps- frågan kan bli skadeståndsskyldig (se 10 kap. 1 § bostadsrättslagen och 21 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar, jfr Svea hovrätts dom i mål nr T 6624-10 den 17 mars 2011). Den som vägras medlemskap har rätt att få frågan prövad av hyresnämnden (2 kap. 10 § bostadsrättslagen). 1 Enligt gällande rätt blir den som ansökt om medlemskap medlem vid föreningens beslut. I lagrådsremissen Ett register för alla bostadsrätter föreslås dock att medlemskapet i normal- fallet ska gälla från tillträdesdagen, se s. 85–88 i lagrådsremissen. 58 Ds 2025:28 Nekat medlemskap på grund av brott 5.2.2 Den som förvärvat en bostadsrätt har som utgångspunkt rätt att bli medlem i föreningen En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening. Enligt den så kallade öppenhetsprincipen ska sådana föreningar vara öppna för nya medlemmar. I princip ska den som vill bli medlem alltså inte kunna stängas ute. Eftersom antalet lägenheter är begränsat är det dock nödvändigt att begränsa antalet medlemmar i en bostadsrättsför- ening. Öppenhetsprincipen är därför inte lika framträdande, och får en något annan innebörd i sådana föreningar. Vid upplåtelse av bo- stadsrätt står det föreningen relativt fritt att välja sina medlemmar. Efter övergång av bostadsrätten har dock föreningen betydligt mer begränsade möjligheter att vägra medlemskap. Den som en bo- stadsrätt har övergått till får inte vägras inträde i föreningen om de villkor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna är uppfyllda och föreningen skäligen bör godta honom eller henne som bostads- rättshavare (2 kap. 3 § bostadsrättslagen). Att den som skäligen bör godtas som bostadsrättshavare inte får vägras medlemskap, om villkoren i stadgarna är uppfyllda, innebär att medlemskap bara får nekas om det finns objektivt godtagbara skäl. Det är framför allt förvärvarens förmåga att fullgöra sina eko- nomiska förpliktelser mot föreningen och förvärvarens personliga kvalifikationer som har betydelse för prövningen (prop. 1990/91:92 s. 61). Inom ramen för en bedömning av förvärvarens personliga kvalifikationer kan brottslighet som denne har gjort sig skyldig till beaktas. Det har i praxis anförts att en bostadsrättsförening inte bör tvingas att anta någon som medlem, om det står klart att denne kommer att göra sig skyldig till något som utgör grund för förverk- ande (RBD 23:92 och ÖH 11561-13). Om en bostadsrätt har förvärvats från en make eller sambo är möjligheten att neka medlemskap än mer begränsad (2 kap. 5 § bo- stadsrättslagen). Vad gäller juridiska personer är å andra sidan möj- ligheterna att neka medlemskap betydligt större (2 kap. 4 § bostads- rättslagen). Den som förvärvat en andel av en bostadsrätt får också normalt nekas medlemskap (2 kap. 6 § bostadsrättslagen). Den som har förvärvat en bostadsrätt vid exekutiv försäljning eller tvångs- försäljning enligt bostadsrättslagen får inte vägras inträde på grund av att ersättning för bostadsrätten inte beräknats enligt de grunder som anges i stadgarna (2 kap. 7 § bostadsrättslagen). 59 Nekat medlemskap på grund av brott Ds 2025:28 En bostadsrättsförening som har förvärvat eller avser att förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får normalt inte vägra en hyresgäst i huset inträde i föreningen. Inträde får dock vägras bl.a. om det finns grund för det enligt skälighetsbestämmel- sen i 2 kap. 3 § bostadsrättslagen (2 kap. 8 § bostadsrättslagen). 5.2.3 Det är inte möjligt att i stadgarna ställa upp särskilda krav på en förvärvares personliga kvalifikationer En bostadsrättsförening kan i stadgarna ställa upp villkor för med- lemskap. Ett vanligt förekommande villkor är att medlemmen ska tillhöra en viss annan sammanslutning. Medlemmar i bostadsrätts- föreningar inom HSB ska t.ex. normalt också tillhöra den regionala HSB-föreningen. Det är också vanligt, och kan normalt accepteras, att det ställs krav på att den som vill bli medlem ska använda sin lägenhet för permanent boende. Även särskilda åldersgränser för medlemmar förekommer. Vissa typer av villkor är dock enligt lagen utan verkan. Det gäller villkor som innebär att ett visst medborgarskap eller en viss inkomst eller förmögenhet ska utgöra förutsättning för inträde i föreningen. Det gäller också villkor om att den till vilken en bostadsrätt övergår ska utses av någon annan än bostadsrättshavaren eller godkännas en- ligt andra grunder än som gäller enligt bostadsrättslagen. Även vill- kor som med hänsyn till sitt innehåll eller på annat sätt är oskäliga mot den som vill bli medlem eller som vill överlåta sin bostadsrätt är utan verkan (2 kap. 2 § bostadsrättslagen). Villkor som i fråga om förvärvarens personliga kvalifikationer, skötsamhet eller ekonomi går längre än vad som är avsikten med den skälighetsbedömning som ska göras enligt lagen är oskäliga (prop. 1990/91:92 s. 64, 65 och 160–162). Villkor som direkt tar sikte på förvärvarens personliga kvalifikationer saknar alltså normalt verkan. Sådana omständigheter ska uteslutande hanteras inom ramen för den skälighetsprövning som ska göras enligt lagen. 60 Ds 2025:28 Nekat medlemskap på grund av brott 5.2.4 Möjligheten att neka medlemskap på grund av sökandens personliga kvalifikationer Vid införandet av 1971 års bostadsrättslag uttalade lagutskottet att möjligheten att vägra medlemskap på grund av bristande personliga kvalifikationer hos sökanden borde utnyttjas med stor varsamhet (LU 1971:9 s. 49). När den nuvarande lagen infördes hänvisades till uttalandet (prop. 1990/91:92 s. 61). Praxis är också relativt restriktiv vad gäller möjligheten att neka medlemskap på grund av sökandens personliga kvalifikationer. I ett fall ansågs åsidosättande av vissa ordningsföreskrifter sedan inflytt- ning skett i lägenheten inte vara tillräckliga för nekande. De förseel- ser som lagts förvärvaren till last var inte av sådan art och omfattning att de mot bakgrund av vad som förekom i andra bostadsområden borde föranleda att hon vägrades medlemskap (RBD 3:78). I ett annat fall påstods att förvärvarens tidigare sambo kunde befaras komma att ofreda och trakassera medlemmar i föreningen. Miss- förhållanden hade förekommit under flera år innan förvärvet skedde, men det var osäkert om förvärvaren kunde hållas ansvarig för sam- bons beteende vid ett visst tillfälle. Domstolen fann att föreningen inte hade anfört några omständigheter som utgjorde skäl att vägra medlemskap (RBD 2:93). I ett fall då vanvård ansågs utgöra skäl att vägra medlemskap hade sökanden efter förvärvet bott i lägenheten i nio månader och den var då så överbelamrad med skräp att det ansågs föreligga både en ökad brandrisk och en högst påtaglig risk för sanitär olägenhet (ÖH 11561-13). Förhållandena var sådana att de hade kunnat leda till förverkande. 5.2.5 Möjligheten att neka medlemskap på grund av sökandens brottslighet Praxis beträffande möjligheterna att neka medlemskap på grund av brott är inte helt entydig och möjligheterna framstår ibland som begränsade. I ett fall vägrade föreningen medlemskap då förvärvaren hade dömts för misshandel fem gånger. Den senaste domen, som var från cirka fem år före förvärvet av bostadsrätten, avsåg grov misshandel och påföljden var fängelse i ett år och tre månader. Föreningen men- ade att sökanden kunde vara aggressiv och våldsbenägen. Förvärv- 61 Nekat medlemskap på grund av brott Ds 2025:28 aren invände att det sista brottet hade inträffat för mer än fem år sedan och att han nu var så gammal att han hade lämnat allt sådant bakom sig. Han anförde också att han tidigare hade varit med och startat en bostadsrättsförening och från boendesynpunkt hade ingen anmärkt på hans skötsamhet. Hyresnämndens avgörande, som fast- ställdes av hovrätten, innebar att medlemskap beviljades med hänsyn till vad förvärvaren anfört och till att möjligheten att vägra med- lemskap på grund av bristande personliga kvalifikationer borde ut- nyttjas med stor varsamhet (ÖH 9029-09). Utgången blev densamma i ett fall från 2019 där förvärvaren hade dömts för två fall av misshandel samt för ringa misshandel. Den senaste domen var från cirka fem år före hovrättens prövning. Han hade även dömts för grovt rattfylleri. Såvitt framkom var inget av brotten relaterat till hans boende. Enligt hovrätten var denna brotts- lighet inte i sig tillräckligt allvarlig för att under normala förhållanden vägra inträde i föreningen och medlemskap beviljades (ÖH 754-19). I ett fall där medlemskap beviljades hade förvärvaren varit åtalad för mordbrand men frikänts eftersom han inte ansågs ha varit med- veten om vad han gjorde. Händelsen inträffade något år före hov- rättens prövning. Sökanden hade regelbunden läkarkontakt och medicinerades för epilepsi. Hovrätten menade att händelsen var all- varlig men att det framstod som en engångsföreteelse som hade utlösts av sökandens sjukdom (ÖH 873-12). I ett annat fall nekades en person som ärvt en bostadsrätt med- lemskap mot bakgrund av att hon hade dömts till sju månaders fäng- else för narkotikainnehav, bl.a. i överlåtelsesyfte. Narkotikan hade förvarats i lägenheten. Händelsen hade inträffat ett drygt år före hovrättens prövning och domen i brottmålet meddelades ett knappt år före prövningen. Grannarna hade också tidigare upplevt störning- ar i samband med hennes boende. Störningarna bestod i en om- fattande trafik av besökare som enligt vittnesmål framstod som narkotikamissbrukare. Hovrätten fäste vikt vid att vid att det fanns risk för fortsatta störningar (ÖH 9067-05). De senaste åren har medlemskap nekats av hyresnämnderna på grund av sökandens brottslighet i ett par fall. I båda fallen var sök- anden dömd för narkotikabrott till fängelse respektive skyddstillsyn. Domarna hade meddelats cirka tre respektive fyra år före nämndens prövning. I båda fallen hade det även förekommit domar beträffande ringa narkotikabrott närmare i tiden. I båda fallen tycks också vikt 62 Ds 2025:28 Nekat medlemskap på grund av brott ha lagts vid att brottsligheten begåtts i anslutning till bostaden eller i ett bostadsområde (hyres- och arrendenämnden i Malmös avgöran- de den 22 december 2023 i ärende nr H 3243-23 och hyres- och arrendenämnden i Stockholms avgörande den 11 april 2024 i ärende nr H 2332-24). Under de senaste åren har nämnderna i ett par fall bedömt att domar avseende ringa narkotikabrott inte utgjort tillräckliga skäl för att neka medlemskap (hyres- och arrendenämnden i Göteborgs av- görande den 7 juli 2022 i ärende nr H 2423-22 och hyres- och arrendenämnden i Malmös avgörande den 13 december 2022 i ärende nr H 3006-22). Av avgörandena får anses framgå att brottslighetens allvar, det tidsmässiga förhållandet mellan brottsligheten och prövningen av medlemskapsfrågan, liksom sökandens agerande i tiden däremellan har betydelse för prövningen. Även brottslighetens koppling till bo- staden tillmäts betydelse. Avgörandena tyder på att nekande av med- lemskap kan komma i fråga vid brottslighet på fängelsenivå inom de närmsta åren före prövningen, i vart fall när brottsligheten fortgår i viss omfattning och det finns en koppling mellan brottsligheten och bostaden eller bostadsområdet. En annan faktor av stor betydelse är risken för framtida störningar. 5.3 Hur det fungerar i dag i praktiken 5.3.1 Det är relativt ovanligt att medlemskap nekas på grund av brott Från 2022 till utgången av juli månad 2025 har knappt 70 ärenden om medlemskap i bostadsrättsförening avgjorts i sak av hyres- nämnderna. Endast i en handfull av dessa fall har sökandens brotts- lighet, eller brottslighet som begåtts av någon som förväntas bo till- sammans med sökanden, prövats som grund för nekande av medlem- skap. Endast i ett par fall har medlemskap nekats av nämnderna på grund av sökandens brottslighet (se om dessa fall i avsnitt 5.2.5). Under samma period har knappt tio ärenden om medlemskap i bostadsrättsförening avgjorts i sak av Svea hovrätt. Hovrätten har under denna tid inte prövat frågan om nekande av medlemskap på grund av brott i något fall. 63 Nekat medlemskap på grund av brott Ds 2025:28 Att frågan om nekande av medlemskap på grund av brottslighet bara har prövats ett fåtal gånger i nämnderna de senaste åren, och att antalet ärenden där brott anförs som grund för nekande endast utgör en liten del av det totala antalet ärenden, talar för att det är ovanligt att medlemskap nekas på denna grund. Att det är ovanligt att medlemskap nekas på grund av brott är en bild som bekräftats i de kontakter vi haft med företrädare för branschen. Företrädare för bostadsrättsföreningarna framhåller att föreningarna är försiktiga med att neka medlemskap på grund av brott. En anledning till det är att lagstiftningen uppfattas som restriktiv. De organisationer vi har haft kontakt med har också upp- gett att de är försiktiga med att rekommendera att medlemskap nekas på denna grund. 5.3.2 Överlåtelseavtalet och följderna för köpare och säljare av att medlemskap nekas Som ovan framhållits är alla förvärv av bostadsrätter villkorade av att medlemskap i föreningen beviljas, eftersom förvärvet blir ogiltigt om medlemskap inte beviljas (6 kap. 5 § bostadsrättslagen). Enligt de kontakter vi haft under utredningen regleras dock frågan om medlemskap normalt också i överlåtelseavtalen. Det före- kommer två olika standardskrivningar. Den vanligaste skrivningen innebär egentligen inget avsteg från lagens bestämmelser. Vid nek- ande av medlemskap kan köparen få frågan prövad av hyresnämnden och parterna är bundna av avtalet under den tid som frågan prövas. Den andra skrivningen, som enligt uppgift inte används lika ofta, innebär att köparen avsäger sig rätten att vända sig till hyresnämnd- en, eller åtar sig att inte göra det. Om medlemskap nekas av för- eningen ska i stället överlåtelsen enligt avtalet omedelbart återgå. Av de kontakter vi haft under utredningen framgår dock att det vanliga vid nekat medlemskap är att köpare och säljare kommer överens om att låta förvärvet återgå, oavsett vad som följer av avtalet. Att låta nämnden pröva frågan om medlemskap innebär nämligen ofta att tillträdesdagen missas, vilket medför särskilda problem för parterna. För såväl köpare som säljare medför naturligtvis ett nekat med- lemskap med ett ogiltigt avtal som följd negativa konsekvenser. Köparen kan i värsta fall stå utan boende om bostadsrätten inte kan 64 Ds 2025:28 Nekat medlemskap på grund av brott tillträdas. Det tidigare boendet kan vara sålt eller inte längre tillgäng- ligt av andra skäl. För säljaren kan ett nekat medlemskap medföra relativt långt- gående konsekvenser, vilka beskrivits i de kontakter vi haft under utredningen. Säljaren har ofta förvärvat ett annat boende. Om för- säljningsavtalet blir ogiltigt, och det inte går snabbt att ordna med en ny försäljning, kan det innebära att säljaren står med två bostäder. Det kan i sin tur medföra att säljaren måste ta dubbla lån. Om detta inte accepteras av banken, vilket torde vara ganska vanligt, kan sälj- aren känna sig tvungen att begå kontraktsbrott mot säljaren av den andra bostaden. Detta kan i sin tur medföra skadeståndsansvar. 5.3.3 Föreningarna vill kunna använda medlemskapsfrågan i arbetet mot otrygghet Av kontakter vi har haft under utredningen framgår att det finns en önskan hos föreningarna att kunna neka medlemskap på grund av brott i fler fall. Det förekommer att föreningar på egen hand, via internet eller genom kontakter i omgivningen, gör efterforskningar om en sökan- des brottsliga agerande. Det förekommer också att belastnings- registerutdrag begärs in från sökanden. Det finns en frustration över att uppgifter som framkommit på detta sätt inte i större utsträckning anses kunna ligga till grund för att neka medlemskap. Ofta grundas föreningarnas vilja att neka medlemskap på en reell oro för följderna om medlemskap beviljas. Men det förekommer också att föreningar vill hitta skäl till att neka medlemskap när någon är oönskad av andra skäl. I våra kontakter har det också framkommit att det finns en rädsla hos bostadsrättsföreningarna att agera mot den som uppfattas som kriminell. Ofta kan dock den rädslan vara mer framträdande när det är fråga om någon som redan är bostadsrättshavare, och det t.ex. är aktuellt med förverkande. Uppfattningen är att det bör vara lättare för föreningarna att agera innan personen är bostadsrättshavare, vid prövning av frågan om medlemskap. Det finns hos föreningarna också en viss oro för att sökanden i efterhand ska kräva skadestånd av de styrelsemedlemmar som med- verkat vid ett beslut om nekande av medlemskap. Det förekommer att föreningar drar sig för att ne ka medlemskap av detta skäl. 65 Nekat medlemskap på grund av brott Ds 2025:28 5.4 Möjligheten att neka medlemskap på grund av brott bör utökas och förtydligas Bedömning Möjligheten att neka medlemskap på grund av brott bör utökas och förtydligas Skälen för bedömningen Det finns goda skäl att utöka och förtydliga möjligheterna att neka medlemskap på grund av brott Det följer av vårt uppdrag att det finns behov av åtgärder för att öka tryggheten och minska brottsligheten i bostäder och bostads- områden. Att det finns ett sådant behov bekräftas av våra slutsatser i avsnitt 3. Brottsligheten har i dag stor påverkan på tryggheten för boende i flerfamiljshus. För bostadsrättsföreningarna är problemen med brottslighet och otrygghet utbredda. Brottsligheten går ut över de boende men också över de som företräder och arbetar för för- eningarna. Det finns också vissa särskilda problem i bostadsrätter, kopplade till bostadsrättens ekonomiska värde och till att för- valtningen ofta sköts av lekmän (se vidare avsnitt 3.3). I de kontakter vi har haft under utredningen har det framkommit att många bostadsrättsföreningar vill arbeta för att motverka otrygg- het bland medlemmarna. Samtidigt upplever de ofta att det är en utmaning att hantera brottslighet bland de boende. Närheten till den som uppfattas som kriminell gör att föreningarna ibland drar sig för att agera genom att t.ex. inleda en förverkandeprocess. Det bör vara lättare för dem att agera redan vid prövning av frågan om medlem- skap, eftersom det då inte handlar om att agera mot någon som bor i huset. Genom att neka medlemskap skulle föreningarna kunna förebygga sådant som försämrar medlemmarnas bostads- och när- miljö. Behovet av förverkandeprocesser skulle då kunna minska samtidigt som tryggheten skulle öka. Det kan dock konstateras att praxis vad gäller möjligheterna att neka medlemskap med anledning av brott, inte är helt entydig och att möjligheterna ibland framstår som begränsade. Dessutom saknas det tydliga riktlinjer att förhålla sig till. Förarbetena ger inte några tydliga besked i fråga om hur en sökandes brottslighet bör värderas 66 Ds 2025:28 Nekat medlemskap på grund av brott vid bedömningen av medlemskap, utöver att möjligheten till nek- ande i sådana fall ska utnyttjas med stor varsamhet. Praxis på om- rådet ger inte heller den som praktiskt ska hantera frågan särskilt mycket att hålla sig i. Det står därför klart att dagens regler inte är enkla att tillämpa för bostadsrättsföreningarna. För den förening som vill arbeta mot brottslighet och otrygghet genom att neka medlemskap när det finns risk för sådana följder om medlemskap beviljas, måste det framstå som mycket osäkert i vilken utsträckning det är möjligt. Ett beslut om nekande är därtill förenat med ekonomiska risker. Det kan inte anses rimligt att bostadsrättsföreningarna eller de boende ska behöva acceptera bostadsrättshavare som begår brott och skapar otrygghet. Om det redan vid prövningen av frågan om medlemskap finns anledning att anta att sökanden, eller någon annan som ska använda bostaden, kommer att begå brott eller på andra sätt försämra medlemmarnas bostads- och närmiljö, bör föreningarna kunna neka medlemskap. Det är inte rimligt att föreningarna i en sådan situation ska behöva vänta med att agera till dess att det finns grund för förverkande. En tydligare reglering av möjligheterna att neka medlemskap på grund av brott skulle alltså ge föreningarna bättre verktyg att mot- verka brottslighet och otrygghet i och kring föreningens hus. Det skulle vidare på ett bredare plan bidra till att minska brottsligheten i området kring huset. Detta skulle vara mycket positivt för förening- ens medlemmar, för andra boende i huset och området, liksom för föreningen, dess företrädare och andra som arbetar eller verkar i huset eller området. En tydligare reglering skulle också öka förut- sebarheten för alla inblandade, inklusive för den som ansöker om medlemskap och för den som säljer sin bostadsrätt. Det finns alltså goda skäl att förtydliga och i viss mån skärpa möj- ligheterna att neka medlemskap när det, mot bakgrund av tidigare brottsligt agerande, kan antas att ett beviljat medlemskap skulle skapa störningar eller otrygghet för medlemmarna. De negativa följderna av ökade och förtydligade möjligheter att neka medlemskap på grund av brott är begränsade En risk med att utöka möjligheterna att neka medlemskap i en bo- stadsrättsförening på grund av brott kan vara att det blir svårare för den som har gjort sig skyldig till viss brottslighet att ordna boende. 67 Nekat medlemskap på grund av brott Ds 2025:28 Om bestämmelsen utformas så att den även omfattar brottslighet av andra personer som ska använda lägenheten utsträcks risken för denna konsekvens till en vidare krets av personer. Det kan t.ex. innebära att den som har ett barn som begått vissa brott kan få svårare att ordna visst boende. Det är naturligtvis ett allmänt skyddsvärt intresse att var och en ska ha tillgång till en bostad. Detta intresse torde dock inte väga lika tungt vid prövning av en medlemskapsfråga, när sökanden ännu inte har rätt att nyttja bostaden, som när det handlar om att skilja någon från sitt boende. I de fall det finns en reell risk för att den som för- värvat en bostadsrätt kommer att skapa otrygghet i en fastighet eller utsätta övriga boende för störningar får intresset hos övriga boende av en trygg och lugn boendemiljö anses väga tyngre än sökandens intresse av att få tillgång till bostaden. Det har i våra kontakter under utredningen framkommit att för- eningar ibland vill neka medlemskap av skäl som inte kan accepteras, kanske för att sökanden på ett allmänt plan anses olämplig eller icke önskvärd. Ökade möjligheter att neka medlemskap på grund av brott kan tänkas öka risken för att bostadsrättsföreningar nekar medlem- skap på osäkra eller oseriösa grunder. Den risken bör dock inte över- drivas eftersom det är förenat med ekonomiska risker att neka med- lemskap i osäkra situationer. För den förening som inte förhåller sig till lagens regler torde det också spela mindre roll hur regleringen ser ut. Som vi framhållit ovan är vidare den nuvarande regleringen för- hållandevis otydlig och svårtillämpad. En mer tydlig reglering av be- tydelsen av brott för frågan om medlemskap bör öka förutsättning- arna för att medlemskap nekas endast när det är berättigat. Utökade möjligheter att neka medlemskap kan antas leda till att antalet nekande ansökningar ökar. Det skulle kunna medföra större olägenheter för säljare och en ökad osäkerhet på marknaden. Den som säljer en bostadsrätt skulle i större utsträckning behöva förhålla sig till risken för att försäljningen inte går igenom eftersom med- lemskap nekas. Som framgår ovan kan konsekvenserna för en säljare vid ett ogiltigförklarat förvärv bli förhållandevis allvarliga (se avsnitt 5.3.2). Inte heller denna risk ska dock överdrivas. Som framgår av avsnitt 5.3.1 finns det anledning att tro att antalet medlemskap som nekas på grund av sökandens brottslighet i dag inte är särskilt många. Även om antalet nekade medlemskap på denna grund alltså kan väntas öka 68 Ds 2025:28 Nekat medlemskap på grund av brott så ökar de från en låg nivå. Det ska också framhållas att det bör vara en mycket liten del av det totala antalet förvärvare av bostadsrätter som har begått sådana brott som bör krävas för att ett nekande ska bli aktuellt. I de fall där medlemskap kan nekas och förvärvet ogiltig- förklaras får de svårigheter som följer anses acceptabla i förhållande till syftet, att öka tryggheten i och kring bostadsrätter. Ökad tyd- lighet i regleringen bör vidare öka förutsebarheten för såväl köpare som säljare. Detta kan i sin tur på sikt tänkas minska antalet nekade medlemskap, och därmed också osäkerheten på marknaden. I de kontakter vi haft under utredningen har det framförts att ett sätt att minska risken för att köpare och säljare drabbas av allvarliga konsekvenser till följd av att medlemskap nekas, skulle kunna vara att införa krav på att bostadsrättsföreningen ska pröva frågan om medlemskap inom viss tid. På så sätt skulle det bli mer förutsägbart för köpare och säljare när frågan om medlemskap kommer vara han- terad, och därmed när risken för ogiltighet upphör. En sådan reglering föranleder dock frågor som vilken tid som för- eningen ska ha på sig, och vad som ska vara följden av att föreningen inte prövar frågan i tid. Om följden skulle vara att medlemskap ska anses nekat, finns en överhängande risk för att antalet ärenden i hyresnämnd ökar drastiskt. Om å andra sidan medlemskap ska anses beviljat om frågan inte prövas i tid, skulle risken vara att medlemskap automatiskt beviljas i fall då föreningarna vill, och har grund för, att neka. För att inte fördröja prövningen av frågan i onödan skulle tids- fristen behöva sättas relativt snävt, i linje med vad som normalt krävs för prövningen. I en del fall kan dock tidsåtgången antas vara betyd- ligt längre, t.ex. för att mer grundlig efterforskning krävs. Förening- arna, som normalt företräds av lekmän, skulle i sådana fall kunna få svårt att i tid genomföra den prövning som faktiskt krävs, särskilt under sommarledighet m.m. En reglering som tar hänsyn till dessa omständigheter skulle en- ligt vår bedömning bli invecklad och förlora många av sina fördelar. Vi föreslår därför inte någon sådan reglering. Ökade möjligheter att neka medlemskap på grund av brott kan vidare medföra att bostadsrättsföreningar mer regelmässigt inhämt- ar uppgifter om brott inför prövningen av medlemskapsfrågan, och till att bostadsrättsföreningar hanterar uppgifter om brott i större utsträckning än i dag. Detta skulle kunna leda till att tidsutdräkterna vid överlåtelser blir längre och till att uppgifter om brott sprids på 69 Nekat medlemskap på grund av brott Ds 2025:28 ett sätt som inte är önskvärt. Det kan i förlängningen även finnas risk för att säljare gör efterforskningar om brottslighet hos poten- tiella köpare, för att undvika risken för ogiltiga försäljningar. Redan i dag finns dock möjligheter att neka medlemskap på grund av brott. En tydligare reglering bör skapa bättre förutsätt- ningar för att uppgifter om brott bara inhämtas i fall då det är rele- vant. Som ovan anges kan det vidare antas att de fall då det kommer finnas grund för nekande på grund av brott även fortsatt kommer utgöra en mycket liten del av de totala antalet bostadsrättsförvärv. Det kan därför antas att det för det stora flertalet bostadsrätts- föreningar inte kommer vara värt kostnaden eller besväret att regel- mässigt genomföra mer grundliga efterforskningar i frågan. Det- samma bör, i än högre utsträckning, gälla för säljare. Slutsatser Syftet med vårt uppdrag är att öka tryggheten i och kring bostads- rätter. Genom att den som har begått brott kan nekas medlemskap i en bostadsrättsförening i fler fall, och genom att det blir tydligare när nekande kan ske, kan tryggheten för de boende öka. Detta är ett tungt vägande skäl för att möjligheterna att neka medlemskap i dessa fall bör förtydligas och utökas. Vidare är den ökade tydlighet som en sådan reglering kan medföra för bostadsrättsföreningar, köpare och säljare i sig ett starkt argument för den. De nackdelar som vi har identifierat kan enligt vår mening inte anses väga så tungt att de överväger fördelarna. I viss utsträckning kan nackdelarna hanteras inom ramen för reglernas utformning, framför allt genom att det tillförsäkras att reglerna skapar ökad tyd- lighet. I den utsträckning nackdelarna inte kan omhändertas på detta sätt får de ändå anses stå i proportion till syftet med regleringen. Sammantaget är därför bedömningen att möjligheterna att neka medlemskap på grund av brott b ör utökas och förtydligas. 70 Ds 2025:28 Nekat medlemskap på grund av brott 5.5 Hur regleringen bör utformas Förslag En bostadsrättsförening ska alltid få neka medlemskap om sök- anden eller någon annan som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till sådan brottslighet att det finns befogad anledning att anta att bostads- eller närmiljön för föreningens medlemmar, om medlemskap beviljades, skulle försämras på ett sätt som inte skäl- igen bör tålas. Skälen för förslaget Det bör införas en särskild regel om möjligheten neka medlemskap på grund av brott Vi ska föreslå hur möjligheten att neka medlemskap i en bostads- rättsförening på grund av brott bör utökas eller i vart fall förtydligas. Vi har i föregående avsnitt kommit fram till att möjligheten bör utökas och förtydligas. Det finns en viss koppling mellan förverkandereglerna och möj- ligheterna att neka medlemskap. I praxis har anförts att en bostads- rättsförening inte bör tvingas att anta någon som bostadsrättshavare, om det står klart att denna kommer att göra sig skyldig till något som utgör grund för förverkande (RBD 23:92 och ÖH 11561-13). I avsnitt 4 föreslår vi att möjligheterna till förverkande av bostadsrätt ska skärpas på ett påtagligt sätt, framför allt i fall då bostadsrätts- havaren begår brott. Detta bör innebära att även möjligheterna att neka medlemskap på grund av brott ökar. Det kan antas att, om de utökade förverkandereglerna införs, den som gjort sig skyldig till brott som omfattas av de reglerna i fler fall också kommer kunna nekas medlemskap i en förening. Det skulle tala för att det är till- räckligt att utöka möjligheterna till förverkande, för att även åstad- komma utökade möjligheter att neka medlemskap. Eftersom det inte finns någon mer utvecklad praxis på området får det dock anses oklart hur kopplingen mellan förverkandereglerna och möjligheterna att neka medlemskap närmare ser ut. Det går därför inte att med någon säkerhet uttala sig om vilket genomslag de utökade möjligheterna till förverkande skulle få för möjligheterna att neka medlemskap. Tydligheten i regleringen skulle inte heller öka. För att 71 Nekat medlemskap på grund av brott Ds 2025:28 åstadkomma en utökning och ett förtydligande av möjligheterna att neka medlemskap på grund av brott är det därför enligt vår bedöm- ning inte tillräckligt att utöka möjligheterna till förverkande. I dag anges i bostadsrättslagen att medlemskap inte kan nekas om sökanden uppfyller de villkor som föreskrivs i föreningens stadgar och sökanden skäligen bör godtas som medlem (2 kap. 3 § bostads- rättslagen). Bedömningen ska bland annat göras utifrån sökandens personliga kvalifikationer. Vid bedömningen kan hänsyn även tas till sökandens brottslighet. Det bör även vara möjligt att i viss mån ta hänsyn till brottsligt agerande hos andra som ska bo eller vistas i lägenheten. Som vi konstaterat ovan framstår dock möjligheten att ta sådan hänsyn ibland som begränsad och regleringen är inte heller tillräckligt tydlig. Ett sätt att åstadkomma ökade möjligheter att neka medlemskap på grund av brott, och en tydligare reglering, skulle därmed kunna vara att i lagstiftningen närmare ange hur brottslighet ska beaktas vid skälighetsbedömningen. Det skulle t.ex. kunna anges att om sökanden, eller någon annan som ska använda lägenheten, har gjort sig skyldig till viss brottslighet så ska det till- mätas viss betydelse vid bedömningen av om sökanden skäligen bör godtas som medlem i föreningen. En sådan reglering skulle dock i princip förutsätta att även övriga omständigheter av betydelse för den bedömningen, t.ex. att sökan- den har ekonomiska förutsättningar att uppfylla förpliktelserna mot föreningen, anges i lagen. Vårt uppdrag tar sikte på de situationer då brottslighet läggs till grund för att neka medlemskap. Vi ska inte se över de andra grunderna för nekande av medlemskap, och det har inte heller framkommit att det finns något sådant behov. Vi bedömer därför att det bör införas en särskild regel som tar sikte på de fall då det finns anledning att neka medlemskap på grund av brott. Regeln bör inte inskränka tillämpningsområdet för den be- fintliga regleringen i 2 kap. 3 § bostadsrättslagen. Bedömningen bör vara framåtsyftande… Det centrala vid utformningen av bestämmelsen bör vara dess syfte, dvs att motverka brottslighet och otrygghet i bostäder och bostads- områden. Regeln bör ge bostadsrättsföreningarna rätt verktyg att agera förebyggande mot sådan brottslighet och otrygghet. De ska kunna neka medlemskap när det behövs för att säkerställa en trygg 72 Ds 2025:28 Nekat medlemskap på grund av brott och lugn boendemiljö för medlemmarna. Den regel vi ska föreslå bör därför i grunden vara framåtsyftande. Fokus bör vara en bedömning av hur situationen i och kring föreningens hus skulle påverkas av att medlemskap beviljades. Medlemskap bör kunna nekas när det, på grund av brott, finns befogad anledning att anta att ett beviljat med- lemskap skulle få följder som inte bör accepteras. …med utgångspunkt i brott som begåtts av sökanden och andra som ska använda lägenheten En central fråga vid utformningen av bestämmelsen är vilka brott som ska få betydelse vid bedömningen. Enligt ordalydelsen i vårt uppdrag är det sökandens brottslighet som ska beaktas, dvs den som bostadsrätten har övergått till och som ansöker om medlemskap. I enlighet med vår bedömning ovan bör dock fokus för bestämmelsen vara följden av att medlemskap be- viljas. Om någon annan som ska använda lägenheten har begått brott kan det, på samma sätt som vid sökandens brottslighet, finnas risk för störningar eller otrygghet, om medlemskap beviljas. Så kan vara fallet om t.ex. sökandens make eller barn har begått brott. Det kan också vara så att det framgår att lägenheten egentligen ska användas av någon annan än sökanden och att den personen har begått brott som gör att det finns anledning att anta att hon eller han har för avsikt att använda lägenheten för brottsliga ändamål. Även brottslig- het som har begåtts av andra som ska använda lägenheten bör därför omfattas av regeln. Vi bedömer att en sådan regel ligger i linje med uppdraget. I vårt uppdrag anges att brottsligheten bör vara av visst allvar eller omfattning för att kunna leda till nekande, samt att brottslighetens koppling till sökandens boende bör ha betydelse. Vidare ska en rikt- linje vara att sådan brottslighet som kan ligga till grund för förverk- ande också bör kunna leda till att medlemskap nekas. Det är mot den bakgrunden tänkbart att i lagtexten peka ut vilken brottslighet som ska beaktas. Regeln skulle t.ex. kunna ta sikte på allvarlig eller om- fattande brottslighet och brottslighet med koppling till sökandens boende, eller på sådan brottslighet som kan ligga till grund för för- verkande. En regel som uttryckligen tar sikte på viss brottslighet skulle dock innebära en begränsning av vilken brottslighet som kan beakt- as. Eftersom det relevanta bör vara de väntade följderna av att med- 73 Nekat medlemskap på grund av brott Ds 2025:28 lemskap beviljas bör det finnas en frihet att beakta all brottslighet som har betydelse för den frågan. Det bör därför inte anges i lagen vilken brottslighet som får beaktas. I stället bör tillämpningsområdet ringas in genom att det ska finnas ett orsakssamband mellan brotts- ligheten och den för prövningen relevanta följden. Det ska på grund av brottsligheten finnas befogad anledning att anta att ett beviljat medlemskap kommer medföra följder som inte bör accepteras. Be- stämmelsens skyddsintresse avgör på så sätt tillämpningsområdet. Vi bedömer nedan att skyddsintresset bör vara medlemmarnas bostads- och närmiljö. Det bör innebära att allvarligare och mer om- fattande brottslighet, liksom brottslighet som kan kopplas till sök- andens bostad, får större betydelse vid prövningen av medlemskaps- frågan, än annan brottslighet. Om det är fråga om brott som kunnat leda till förverkande av bostadsrätt, bör en regel som utformas på detta sätt normalt medföra att det finns grund för att neka med- lemskap. Det kan hävdas att en reglering där det i lagen anges vilken brotts- lighet som ska beaktas är tydligare och lättare att tillämpa. Oavsett om det skulle anges vissa bedömningskriterier för brottsligheten i lag skulle det dock, särskilt innan det hunnit etableras någon praxis, uppstå gränsfall som skulle behöva hanteras av föreningarna och hyresnämnderna. Vi bedömer också att en reglering i enlighet med ovan blir mer träffsäker eftersom den säkerställer att all brottslighet av betydelse kan beaktas. Vi bedömer också att en sådan reglering kan göras tillräckligt tydlig genom att det i författningskommen- taren ges ledning för vilken brottslighet som främst är av relevans för prövningen (se vidare författningskommentaren till 2 kap. 3 § bostadsrättslagen). Regeln bör ha bostads- och närmiljön för föreningens medlemmar som skyddsintresse Syftet med vårt uppdrag är att skapa tryggare boenden och bostads- områden. Uppdraget tar alltså sikte på bostads- och närmiljön i och kring fastigheter med bostadsrätter. En bostadsrättsförening består av medlemmarna, som i de flesta fall också är de som bor i förening- ens hus. Vårt uppdrag är alltså i första hand att skapa bättre förut- sättningar för en trygg bostads- och närmiljö för bostadsrätts- föreningarnas medlemmar. Regeln bör därför skydda medlemmar- 74 Ds 2025:28 Nekat medlemskap på grund av brott nas intresse av en god bostads- och närmiljö. Medlemskap bör kunna nekas om det, på grund av brott, finns befogad anledning att anta att medlemmarnas bostads- eller närmiljö kommer försämras om med- lemskap beviljas. Med att bostads- eller närmiljön försämras bör avses varje negativ påverkan på hur de boende upplever miljön i boendet och i närmiljön kring bostaden. Det bör ofta vara svårt att vid den framåtsyftande bedömningen göra några mer exakta uttalanden om vad som kan väntas om sökanden blir medlem i föreningen. Det bör dock inte vara nödvändigt att det på ett mer konkret sätt kan sägas hur bo- stads- eller närmiljön kommer att påverkas, utan det bör vara till- räckligt att någon form av negativ påverkan på bostads- eller när- miljön kan antas bli följden av att medlemskap beviljas. Vad som framför allt bör vara relevant är att medlemmarna riskerar att utsättas för störningar i bostadsmiljön eller att det finns risk för otrygghet i fastigheten eller i närområdet. Det bör inte vara nöd- vändigt att det kan antas att sökanden, eller någon annan som ska använda lägenheten, kommer göra sig skyldig till brott. Det bör, för att bestämmelsen ska vara tillämplig, krävas att den antagna försämringen av bostads- eller närmiljön är av viss allvarlig- hetsgrad. Detta bör uttryckas så att försämringen ska vara sådan att den inte skäligen ska behöva tålas av föreningens medlemmar. En följd av att regeln på detta sätt tar sikte på intresset hos för- eningens medlemmar av en god bostads- och närmiljö, är att andra intressen inte kan beaktas när regeln tillämpas. Föreningens intress- en, t.ex. av att medlemmarna är skötsamma, kan inte beaktas. Det- samma gäller intresset av en trygg och lugn miljö för de som arbetar i föreningens hus, eller för boende som t.ex. är hyresgäster. I de allra flesta fall bör dock dessa intressen sammanfalla, på så sätt att när det finns risk för en försämrad bostads- eller arbetsmiljö för hyresgäster och företagare eller för föreningens representanter, bör det också finnas risk för negativ påverkan på medlemmarnas bostads- eller närmiljö. Regeln bör alltså ge ett gott skydd för alla som har intresse av ordning och trygghet inom fastigheten och dess närområde. Intressen som inte kan kopplas till miljön i fastigheten eller om- rådet, t.ex. föreningens och medlemmarnas ekonomiska intressen, faller dock utanför bestämmelsen. Eftersom vårt uppdrag tar sikte på trygghet och ordning i boenden och bostadsområden bör det vara fokus för den regel vi föreslår. Andra förväntade försämringar för 75 Nekat medlemskap på grund av brott Ds 2025:28 föreningen och dess medlemmar kan dock många gånger beaktas inom ramen för den skälighetsbedömning som ska göras enligt be- fintliga regler. Att regleringen inte tar sikte på ekonomiska intressen bör inte hindra att ekonomisk brottslighet ibland kan föranleda en tillämpning av bestämmelsen, förutsatt att brottsligheten ger anled- ning att anta att ett beviljat medlemskap skulle leda till försämring av boendemiljön (se vidare författningskommentaren till 2 kap. 3 § bostadsrättslagen). Regeln bör tillämpas i samma situationer som den befintliga skälighetsbestämmelsen Vid upplåtelse av bostadsrätt har föreningen stor frihet att välja vem bostadsrätten ska upplåtas till. Det saknas därför anledning att låta regeln om nekande av medlemskap på grund av brott vara tillämplig vid upplåtelse av bostadsrätt. Skälighetsbestämmelsen i 2 kap. 3 § bostadsrättslagen gäller vid de flesta fall av överlåtelse. Det finns dock särskilda regler om med- lemskap i vissa fall (2 kap. 4–7 §§ bostadsrättslagen, se avsnitt 5.2.2). Det finns överlag inte anledning att låta den regel vi föreslår tillämp- as på något annat sätt en den befintliga skälighetsbestämmelsen i dessa fall. Det finns dock anledning att särskilt nämna något om möjlig- heterna att neka medlemskap i de fall då en bostadsrätt förvärvas från make eller från någon annan närstående som är varaktigt samman- boende med bostadsättshavaren. I sådana fall är möjligheterna för föreningen att neka medlemskap mycket begränsade (2 kap. 5 § bo- stadsrättslagen). Detsamma gäller när en andel i bostadsrätt förvärv- as från en make eller, om det är fråga om en bostadslägenhet, från sambo (2 kap. 6 § bostadsrättslagen). Den som vill förvärva en bostadsrätt och vet med sig att det finns risk för att medlemskap kommer nekas, kan tänkas söka kringgå reg- lerna genom att först låta en make eller annan närstående förvärva bostadsrätten, för att sedan överta den från den närstående. Om det redan vid det första förvärvet framgår att syftet är att bostadsrätten ska överlåtas igen, till någon som inte skulle godkännas som med- lem, bör det redan enligt nu gällande regler finnas vissa möjligheter att neka medlemskap vid det första förvärvet. Om den person som inte skulle godtas som medlem ska bo i lägenheten bör det också 76 Ds 2025:28 Nekat medlemskap på grund av brott enligt nu gällande regler, och enligt den regel vi föreslår, ofta finnas möjlighet att neka medlemskap vid det första förvärvet. Det finns dock en viss, begränsad, risk för att reglerna om med- lemskap kringgås på detta sätt. Den risken finns redan i dag och kvarstår med vårt förslag. Det torde dock finnas goda skäl att låta möjligheterna att neka medlemskap vid förvärv från make och andra närstående vara begränsade, och det finns inte tillräckliga skäl att nu överväga en skärpning av dem (jfr prop. 1971:12 s. 111). Den nu föreslagna regeln bör också, på samma sätt som den befintliga bestämmelsen, tillämpas beträffande hyresgäster som vill inträda i en bostadsrättsförening när föreningen har förvärvat eller avser att förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt (2 kap. 8 § bostadsrättslagen). Den regel vi föreslår bör alltså tillämpas i samma situationer som skälighetsbestämmelsen i 2 kap. 3 § bostadsrättslagen. Slutsatser om regelns utformning Vi bedömer alltså sammanfattningsvis att det i bostadsrättslagen bör införas en särskild regel som anger att föreningen alltid får neka medlemskap om den som bostadsrätten har övergått till, eller någon annan som ska använda lägenheten, har gjort sig skyldig till sådan brottslighet att det finns befogad anledning att anta att bostads- eller närmiljön för föreningens medlemmar, om medlemskap beviljades, skulle försämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas. En regel som utformas på detta sätt innebär att det blir tydligare hur brottslighet kan hanteras vid bedömningen av om någon ska antas som medlem i föreningen. Den bör också medföra att det vid en sådan bedömning finns möjlighet att se något mer allvarligt på sådan brottslighet som gör att det finns risk för störningar eller otrygghet. Den bör medföra att bostadsrättsföreningar kan neka medlemskap i situationer då det är motiverat för att säkerställa en lugn och trygg boendemiljö för medlemmarna. Den bör också inne- bära en mer förutsebar tillämpning och att risken minskar för att medlemskap nekas när det inte finns skäl för det, eller för att föreningarna i stället drar sig för att neka medlemskap när det finns skäl för det. 77 Nekat medlemskap på grund av brott Ds 2025:28 Bevisfrågor Utgångspunkten bör vara att föreningen ska styrka de omständig- heter som läggs till grund för nekande av medlemskap. Så är fallet i dag vid prövning av frågan om medlemskap och det ligger i linje med vad som generellt gäller i tvistemål. Det finns inte anledning att särskilt reglera bevisbördan eller beviskravet i lag. Det bör därmed inte heller finnas något hinder mot att domstolar och hyresnämnder i vissa situationer anpassar beviskravet, om det bedöms som moti- verat utifrån de principer som gäller i fråga om beviskrav i tvistemål. När det är fråga om att lägga tidigare brottslighet till grund för nekande av medlemskap kommer det i de flesta fall krävas en fällande brottmålsdom. Det finns dock inget som hindrar att föreningen skaffar fram bevisning om den påstådda brottsligheten, utan att en straffrättslig prövning har skett. Det som i ett sådant fall blir relevant för bedömningen av frågan om medlemskap, och som alltså ska prövas, är vad som är bevisat i fråga om det agerande som sökanden, eller någon annan som ska använda lägenheten, påstås ha gjort sig skyldig till. För att den nu aktuella bestämmelsen ska kunna tillämp- as krävs också att agerandet är brottsligt. Det är dock inte fråga om att pröva om sökanden kan hållas straffrättsligt ansvarig för brottet (se vidare i avsnitt 6.1 om förhållandet till den straffrättsliga pröv- ningen). I de flesta fall bör det som bostadsrättsföreningen har att visa vara just den aktuella brottsligheten. Det kan dock tänkas att föreningen också behöver bevisa andra omständigheter, som t.ex. att den som har begått brottsligheten kommer att använda lägenheten i relevant utsträckning. Beträffande andra omständigheter kan det tänkas att bevisbördan går över på sökanden. Så kan t.ex. vara fallet om sökan- den påstår att en påtaglig personlig förbättring bör innebära att med- lemskap ska beviljas, trots att det föreligger brottslighet som i och för sig kan föranleda nekande. I sådana fall torde föreningens möjlig- heter att föra bevisning vara begränsade. Hur bevisbördan närmare ska placeras och vilket beviskrav som ska tillämpas bör avgöras i rättstillämpningen. Det finns i sammanhanget anledning att påpeka att den typ av bedömningar som föreningarna ska göra enligt den regel vi föreslår, aldrig är helt exakta och ofta är beroende av många omständigheter i det enskilda fallet. Om en styrelse beslutar att neka medlemskap med hänvisning till den föreslagna bestämmelsen och det senare 78 Ds 2025:28 Nekat medlemskap på grund av brott konstateras att beslutet var felaktigt, kan det inte ensamt tas till intäkt för att styrelsemedlemmarna har agerat oaktsamt. Det måste alltså finnas ett visst utrymme för en styrelse i en bostadsrätts- förening att fatta beslut som senare visar sig vara felaktiga, utan att det för den sakens skull uppstår en skadeståndsskyldighet. Om en förening t.ex. har nekat medlemskap på grund av sådan brottslighet som ofta bör vara tillräcklig för nekande, men det visar sig att de personliga förhållandena har förbättrats på ett sådant sätt att med- lemskap ändå bör beviljas, bör styrelsen normalt inte kunna anses ha agerat oaktsamt. Detsamma bör vara fallet om föreningen har underlag för att för att viss brottslighet har begåtts men felbedömt brottslighetens betydelse för frågan om medlemskap på ett sätt som inte framstår som orimligt. Tillgången till uppgifter om brott En fråga av betydelse i sammanhanget är hur bostadsrättsföreningar kan få kännedom om att den som ansöker om medlemskap har gjort sig skyldig till brott. Det ingår inte i vårt uppdrag att utreda eller lämna förslag i denna fråga. Frågan har dock betydelse för hur den regel vi föreslår kan fungera i praktiken, och det finns därför anled- ning att belysa den. Det kan naturligtvis tänkas att det i en del fall är väl känt på orten att någon har ett kriminellt förflutet, eller att det finns en uppfatt- ning om att någon är kriminell. Det kan också vara så att föreningens styrelsemedlemmar genom kontakter med andra föreningar eller likande har en bild av att sökanden, eller någon annan som ska an- vända lägenheten har begått brott. I sådana fall kan en förening tänkas ha anledning att efterforska saken närmare. I de kontakter vi har haft under utredningen har det framkommit att föreningar ibland undersöker förekomsten av kriminalitet hos en sökande på olika sätt, t.ex. genom sökningar på internet, genom efterforskning- ar på orten eller genom kontakter med närliggande domstolar. Det är också tänkbart att föreningen får information om sökanden, eller någon annan som ska använda bostaden, från polisen eller andra myndigheter. Det förekommer också att bostadsrättsföreningar begär in be- lastningsregisterutdrag från sökanden. Den enskilda har rätt att på begäran skriftligen ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig själv (9 § lagen [1998:620] om belastningsregister). Föreningarna 79 Nekat medlemskap på grund av brott Ds 2025:28 har inte någon lagstadgad rätt att göra sådana informella register- kontroller, dvs att be sökanden inhämta uppgifter om sig själv. Detta har dock inte ansetts medföra att det är förbjudet att utföra sådana kontroller (se SOU 2019:19 s. 113 och 114). Det finns vidare en önskan från en del föreningar att kunna in- hämta belastningsregisterutdrag från Polismyndigheten. Förening- arna har i dag inte någon sådan rätt. Det ingår som ovan nämnts inte i vårt uppdrag att lämna förslag på åtgärder i fråga om hur förening- arna ska få tillgång till uppgifter om sökandes brott. Det finns därför inte anledning för oss att närmare utreda frågan om föreningar bör få författningsreglerad rätt till tillgång till uppgifter ur belastnings- registret. Det kan dock konstateras att det, med hänsyn till uppgift- ernas känsliga karaktär, bör krävas tämligen starka skäl för att en- skilda aktörer ska få sådan tillgång. Föreningarna är alltså hänvisade till att göra de efterforskningar som kan göras på andra sätt. Rimligen bör sådana efterforskningar göras när det finns någon särskild anledning till det. Det framstår inte som önskvärt att föreningarna mer regelmässigt efterforskar förekomsten av brott när medlemskapsfrågan ska prövas. En sådan utveckling riskerar att leda till förlängda processer och till osäkerhet på marknaden. Föreningarna är, som ovan nämnts, inte heller förbjudna att be- gära att sökanden själv inhämtar belastningsregisterutdrag och upp- visar det för föreningen. Om sökanden i en sådan situation vägrar att visa upp ett utdrag kan det dock inte ensamt tas som intäkt för att sökanden har gjort sig skyldig till brott. Det kan alltså inte komma på fråga att neka medlemskap endast på den grunden att sökanden vägrar uppvisa ett belastningsregisterutdrag. Det kan i sammanhanget nämnas att regeringen nyligen tillsatte en utredning om ett ändamålsenligt regelverk för bakgrundskon- troller. Utredningen ska bland annat analysera och redovisa behovet av och förutsättningarna för offentliga och privata verksamheter att göra bakgrundskontroller, t.ex. vid ingående av avtal. Utredningen har dock inte i uppdrag att särskilt titta på bostadsrättsföreningars möjligheter att göra bakgrundskontroller vid prövning av frågan om medlemskap. Uppdraget ska redovisas i mars 2027 (Dir. 2025:83 Ett ändamålsenligt regelverk för bakgrundskontroller). 80 Ds 2025:28 Nekat medlemskap på grund av brott Föreningsfriheten Vi ska enligt vårt uppdrag inte lämna förslag som inskränker för- eningsfriheten. Rätten att fritt sammansluta sig med andra för all- männa eller enskilda syften, dvs föreningsfriheten, är grundlags- skyddad (2 kap. 1 § 5 regeringsformen). Föreningsfriheten omfattar även bostadsrättsföreningar. Föreningsfriheten innefattar en frihet att fritt bilda sammanslutningar och att verka gemensamt inom ram- en för en sammanslutning. Statens möjligheter att begränsa med- borgarnas rättigheter i detta avseende är mycket begränsade. För- eningsfriheten gäller gentemot det allmänna och alltså inte i förhåll- andet mellan enskilda. Den reglering vi föreslår gäller förhållandet mellan bostadsrätts- föreningar och den som önskar bli medlem i en sådan förening. Den gäller med andra ord förhållandet mellan enskilda. Vi bedömer där- med att vårt förslag inte inskränker föreningsfriheten. 81 6 Den straffrättsliga prövningen och behandling av personuppgifter 6.1 Förhållandet till den straffrättsliga prövningen Bedömning Varken en talan om förverkande eller en talan om nekat med- lemskap kan anses innefatta en anklagelse om brott. Domstol eller hyresnämnd bör därmed kunna pröva frågor om förverkande och medlemskap enligt de föreslagna reglerna utan att det kommer i strid med artikel 6.2 i Europakonventionen. Beslut om förverkande eller nekande av medlemskap kan inte heller anses stå i strid med förbudet mot dubbelbestraffning. Skäl för bedömningen Den rättsliga regleringen I artikel 6.2 i Europakonventionen anges att den som blivit anklagad för brott ska betraktas som oskyldig till dess hans eller hennes skuld lagligen fastställts. Bestämmelsen är i första hand tillämplig i för- faranden där en anklagelse för brott riktas mot någon. Europadom- stolens bedömning av om det finns en anklagelse för brott utgår från tre kriterier, nämligen hur förfarandet kvalificeras enligt nationell rätt, förfarandets grundläggande karaktär och den möjliga sanktion- ens art och stränghet. När det gäller civilrättsliga förfaranden har Europadomstolen i flera avgöranden kommit fram till att artikel 6.2 i Europakonven- tionen inte är tillämplig eftersom den talan som förts inte innefattat en anklagelse för brott (se t.ex. Ringvold mot Norge, no. 34964/97, 83 Den straffrättsliga prövningen och behandling av personuppgifter Ds 2025:28 11 februari 2003). T.ex. kan skadeståndsskyldighet fastslås på grund av samma omständigheter som varit föremål för prövning i ett straffrättsligt förfarande som resulterat i en frikännande dom, med tillämpning av ett lägre beviskrav. Domstolen får dock inte i det civilrättsliga förfarandet göra uttalanden som kan uppfattas som ett ifrågasättande av en frikännande dom eller i övrigt ta ställning till det straffrättsliga ansvaret. Enligt artikel 4 i det sjunde tilläggsprotokollet till Europakon- ventionen får ingen lagföras eller straffas på nytt i en brottmålsrätte- gång i samma stat för ett brott för vilket han redan blivit slutligt frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rättegångsordningen i denna stat. De aktuella förslagens förhållande till Europakonventionens regler Vid genomförandet av den hyresrättsliga regleringen bedömdes att en talan om förverkande inte innefattar en anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6.2 i Europakonventionen. Ett beslut om förverkande bedömdes inte heller strida mot förbudet mot dubbel- bestraffning (jfr prop. 2023/24:112 s. 47–49). Frågorna om förverkande och om medlemskap i bostadsrätts- förening är civilrättsliga. Någon straffrättslig sanktion kan inte aktualiseras och ett beslut om förverkande, eller nekande av med- lemskap, på grund av brott, har inte någon rättskraft i en eventuell efterföljande brottmålsrättegång. En fällande brottmålsdom har inte heller någon rättskraft i ett mål om förverkande eller medlemskap, utan endast bevisverkan. Frågorna kan inte heller prövas i samband med ett straffrättsligt förfarande. Domstol eller hyresnämnd som prövar frågor om förverkande eller om nekande av medlemskap på grund av brott ska ta ställning till vilka faktiska omständigheter som är styrkta. Det förutsätts också att någon har gjort sig skyldig ett brottsligt agerande, på så sätt att omständigheterna kan hänföras till ett visst brott. Det inne- bär dock inte att domstolen eller hyresnämnden ska ta ställning till om någon kan dömas för brott. En avgörande skillnad är att bevis- kraven i mål om förverkande och medlemskap skiljer sig från det som gäller i ett brottmål. För bedömningen av om förverkande ska ske, eller medlemskap nekas, är vidare andra omständigheter än själva brottet av betydelse, och det är inte alltid nödvändigt att t.ex. ta ställning till hur ett brottsligt handlande ska rubriceras. 84 Ds 2025:28 Den straffrättsliga prövningen och behandling av personuppgifter I svensk rätt finns det flera regler som kan medföra att en domstol behöver ta ställning till om ett brott har förekommit, trots att det inte finns någon brottmålsdom där det straffrättsliga ansvaret slås fast. Det kan exempelvis handla om en talan om skadestånd för ren förmögenhetsskada eller kränkning på grund av brott som förs utan att det har skett en straffrättslig prövning av brottet (2 kap. 2 och 3 §§ skadeståndslagen [1972:207]). Liknande situationer kan också uppstå redan i dag i bostadsrättsliga sammanhang. T.ex. när för- eningen, utan en föregående brottmålsdom, för en talan om för- verkande på grund av störningar i boendet, eller på grund av att lägenheten används för brottslig verksamhet. Det är också redan i dag möjligt att neka medlemskap på grund av brott. Mot denna bakgrund kan en talan om förverkande, eller om att medlemskap ska nekas på grund av brott, inte anses innefatta en anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6.2 i Europa- konventionen. Domstol eller hyresnämnd bör alltså kunna pröva frågor om förverkande och om medlemskap enligt de föreslagna reglerna utan att det kommer i strid med artikel 6.2 i Europakonven- tionen, även om prövningen sker innan det finns en fällande brott- målsdom. Med hänsyn till att frågorna är civilrättsliga och inte kan utgöra grund för en straffrättslig sanktion kan ett beslut om förverkande eller nekat medlemskap inte heller anses strida mot förbudet mot dubbelbestraffning. Om ett förfarande om förverkande pågår parallellt med ett straff- rättsligt bör det dock, liksom i fråga om hyresrätter, i många fall vara lämpligt att invänta det straffrättsliga förfarandet. Om en person har frikänts för ett brott kan det vidare antas att det sällan blir aktuellt att föra en talan om förverkande (jfr prop. 2023/24:112 s. 47–49). Om personen har frikänts från ett brott kan det också antas att det sällan blir aktuellt att neka medlemskap på grund av den aktuella handlingen. 85 Den straffrättsliga prövningen och behandling av personuppgifter Ds 2025:28 6.2 Behandling av personuppgifter om brott Bedömning Den personuppgiftsbehandling som förslagen förutsätter är för- enlig med EU:s dataskyddsförordning och den rättsliga regler- ingen i övrigt. Det behövs inte några särskilda bestämmelser om personuppgiftsbehandlingen. Skäl för bedömningen Förslagen medför personuppgiftsbehandling För att kunna säga upp en bostadsrättshavare på grund av att denne begått brott kan det bli aktuellt för bostadsrättsföreningar att be- handla personuppgifter om brott. Det kan handla om att inför en uppsägning dokumentera uppgifter om ett brottsligt agerande eller att i en tvist åberopa en dom som bevisning. Sådan behandling av uppgifter om brott kan bli aktuell redan i dag, t.ex. vid brott som utgör störning i boendet. Förslagen kan dock innebära att det blir aktuellt i fler fall. Även vid nekande av medlemskap på grund av brott blir det aktuellt att hantera uppgifter om brott. Det kan handla om att fören- ingen inför prövningen av en medlemskapsfråga samlar in och doku- menterar uppgifter om ett brottsligt agerande som sökanden, eller någon annan som ska använda lägenheten, har gjort sig skyldig till. Det kan också bli aktuellt att vid en tvist t.ex. åberopa en brottmåls- dom som bevisning. Även i dessa fall hanteras uppgifter om brott av föreningarna redan i dag, men det kan antas att vårt förslag leder till att så kommer ske i fler fall. Den rättsliga regleringen En behandling av personuppgifter på det sätt som förutsätts enligt förslagen kan falla in under Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd data- skyddsförordningen. Sådan behandling av personuppgifter som fall- er in under förordningen förutsätter att det finns en rättslig grund 86 Ds 2025:28 Den straffrättsliga prövningen och behandling av personuppgifter för behandlingen. De rättsliga grunderna som får tillämpas räknas upp i artikel 6.1 i förordningen. Enligt artikel 6.1 f får behandling ske om den är nödvändig för ändamål som rör den personuppgifts- ansvariges eller en tredje parts berättigade intressen, om inte den registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter väger tyngre och kräver skydd av personuppgifter. I artikel 10 i dataskyddsförordningen finns vidare särskilda be- stämmelser om behandling av personuppgifter som rör lagöverträd- elser som innefattar brott. För att andra än myndigheter ska få be- handla sådana uppgifter krävs att behandlingen är nödvändig för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller för- svaras, eller för att en rättslig förpliktelse enligt lag eller förordning ska kunna fullgöras (se 5 § förordningen [2018:219] med komplett- erande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning). Personuppgiftsbehandling enligt förslagen Vid införande av den hyresrättsliga regleringen bedömdes att det fanns grund för personuppgiftsbehandlingen i artikel 6.1 f i data- skyddsförordningen och att det inte fanns skäl att införa några sär- skilda bestämmelser om behandlingen. Vidare uttalades att behand- lingen av personuppgifter innebar ett ingrepp i den enskildes integri- tet. Med hänsyn bl.a. till att hyresvärden bara skulle få behandla uppgifterna i den utsträckning som det var nödvändigt och skulle hantera uppgifterna på ett sådant sätt att ingreppet för den enskilde inte blev större än nödvändigt, ansågs ingreppet i den enskildes integritet stå i rimlig proportion till syftet med behandlingen (jfr prop. 2023/24:112 s. 49 och 50). Den behandling av personuppgifter som bostadsrättsföreningar- na behöver göra vid tillämpning av de föreslagna bestämmelserna om förverkande av bostadsrätt och nekande av medlemskap på grund av brott bör normalt vara nödvändig för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras, på det sätt som förutsätts enligt dataskyddsförordningens artikel 10 med komplett- erande bestämmelser. Behandlingen bör vidare stödjas på den rättsliga grunden i artikel 6.1 f, dvs på en intresseavvägning mellan föreningens och bostads- rättshavarens, respektive sökandens intressen (jfr datainspektionens beslut 2005-06-08, dnr 81-2005). Syftet med förslagen är att öka tryggheten i och omkring bostadsrätter. För att det ska vara möjligt 87 Den straffrättsliga prövningen och behandling av personuppgifter Ds 2025:28 för föreningarna att förverka en bostadsrätt på grund av brottsligt agerande, eller neka medlemskap på grund av brott är det nödvändigt att de behandlar uppgifter om brott. Intresset hos de boende av en trygg och ordnad bostads- och närmiljö väger i sammanhanget tungt och bör normalt utgöra ett sådant berättigat intresse som avses i artikel 6.1 f. Behandlingen innebär ett ingrepp i den enskildes integritet. För- eningarna ska dock bara behandla uppgifter om brott i den utsträck- ning som det är nödvändigt för att säga upp en bostadsrättshavare, för att göra en bedömning av frågan om medlemskap eller för att tillvarata föreningens intresse i sådana frågor. Föreningarna ska alltså inte samla på sig eller bevara uppgifter om brott som saknar betydel- se för en fråga om uppsägning eller en fråga om medlemskap. För- eningarna ska också hantera uppgifterna på ett sådant sätt att in- greppet för den enskilde inte blir större än nödvändigt. Det innebär bl.a. att bara de som behöver uppgifterna för att utföra sitt uppdrag bör få tillgång till dem. Föreningen bör också radera uppgifterna när de inte längre behövs för sitt ändamål. Intresset av att behandla uppgifterna bör mot den bakgrunden normalt väga tyngre än sökandens intressen, om behandlingen sker på det sätt som de föreslagna bestämmelserna förutsätter. Enligt vår bedömning får också de ingrepp i den enskildes integritet som per- sonuppgiftsbehandlingen innebär anses stå i rimlig proportion i för- hållande till syftet med behandlingen. Det behövs inte några särskilda bestämmelser om den person- uppgiftsbehandling som behöver göras med anledning av förslagen. 88 7 Övriga förslag 7.1 Bättre möjligheter att kontrollera hur lägenheten används Förslag En bostadsrättsförening ska ha rätt att få tillträde till en lägenhet för att utöva nödvändig tillsyn över hur den används. Om föreningen skickar en begäran om tillträde till lägenheten med rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, ska föreningen anses ha fullgjort vad som ankommer på den. Bostadsrättshavarens vanliga adress ska anses vara den adress som hon eller han har lämnat meddelande om. Om bostadsrätts- havaren inte har lämnat någon adressuppgift ska föreningen alltid kunna skicka meddelanden till adressen för den lägenhet som upplåts med bostadsrätt. Skälen för förslagen En bostadsrättsförening har begränsade möjligheter att få tillträde till en lägenhet som är upplåten med bostadsrätt. Bostadsrättshav- aren ska inte behöva tåla att föreningen har tillträde till lägenheten utan godtagbara skäl. Föreningen har därför bara rätt till tillträde om det behövs på grund av vissa i lagen angivna omständigheter. Enligt nuvarande regler har föreningen framför allt rätt till tillträde för till- syn och för att utföra arbete som föreningen ansvarar för. Det anges inte i lagtexten vad tillsynen kan avse (7 kap. 13 § bostadsrättslagen). I den hyresrättsliga regleringen anges numera att en hyresvärd har rätt till tillträde för tillsyn av lägenheten eller hur den används. Bakgrunden till regleringen är att det framkommit att fastighets- ägarna hade stora svårigheter att få tillträde till lägenheter för att ut- 89 Övriga förslag Ds 2025:28 öva tillsyn. Det uppfattades av många som att den dittills gällande bestämmelsen, som liknade den som alltjämt gäller för bostadsrätter, enbart tog sikte på lägenhetens skick. Eftersom det fanns ett behov av tillträde för tillsyn även av hur lägenheten användes ansåg re- geringen att det borde framgå av lagtexten att tillträde för tillsyn var tillåtet även i det syftet (jfr prop. 2023/24:112 s. 73–75). Motsvarande behov av tillsyn av hur lägenheten används finns även vad gäller bostadsrätter. Det kan t.ex. handla om kontroll av att reglerna om andrahandsupplåtelse följs. I de kontakter vi har haft under utredningen med företrädare för föreningarna har det också framkommit att möjligheterna till tillträde uppfattas som för restrik- tiva i förhållande till det ansvar som föreningarna har. Det finns därför anledning att även i bostadsrättslagen ange att föreningen har rätt till tillträde för tillsyn av lägenheten eller hur den används. En skillnad mellan bostadsrätter och hyresrätter är att bostads- rättsföreningarna i högre utsträckning sköts av lekmän, som dess- utom ofta är grannar med den som bor i lägenheten till vilken till- träde ska ske. Det kan tänkas att detta medför en ökad risk för att möjligheten till tillträde utnyttjas i onödan och av fel anledningar. Det har under utredningen framkommit att det har förekommit att föreningar berett sig tillträde till lägenheter utan att det funnits någ- on grund för det. Detta får naturligtvis inte förekomma. Att det finns föreningar som agerar på detta sätt gör dock inte att det finns anledning att begränsa de lagliga möjligheterna till tillträde, eftersom den som gör så inte torde låta sig begränsas av vilka lagliga möjlig- heter till tillträde som finns. En reglering motsvarande den hyresrättsliga bör alltså införas i bostadsrättslagen. Med hänsyn till bostadsrättshavarens intressen bör det precis som nu krävas att det finns ett behov av tillsyn för att föreningen ska ha rätt till tillträde. I den nuvarande regeln anges att tillträde får ske om det behövs. I syfte att uppnå enhetlighet med den hyresrättsliga regleringen bör det i stället anges att tillträde får ske när det är nödvändigt. Ändringen medför ingen ändring i sak. Om åtgärden inte är nödvändig ska alltså bostadsrättshavaren ha rätt att neka föreningen tillträde. Föreningen ska också se till att bostads- rättshavaren inte drabbas av större olägenhet än nödvändigt. Tillträde till lägenheten ska föregås av en begäran, vilket bör för- tydligas i lagtexten. En bostadsrätt är förverkad om bostadsrätts- havaren inte lämnar tillträde till lägenheten för nödvändig tillsyn och 90 Ds 2025:28 Övriga förslag han eller hon inte kan visa en giltig ursäkt för detta (7 kap. 18 § 6 bostadsrättslagen). För förverkande krävs att bostadsrättshavaren har fått del av begäran om tillträde. Det kan vara svårt för föreningen att bevisa att bostadsrättshavaren har fått del av en sådan begäran. För att motverka att tillträde försenas eller försvåras har det för hyresvärdar införts en möjlighet att skicka en begäran om tillträde med rekommenderat brev (jfr prop. 2023/24:112 s. 76). Motsvaran- de reglering skulle vara till nytta även för bostadsrättsföreningar, och det har inte framkommit några skäl mot en sådan reglering. Vi före- slår därför en reglering som innebär att föreningen ska anses ha full- gjort vad som ankommer på den när begäran om tillträde har skickats med rekommenderat brev till bostadsrättshavarens vanliga adress. I hyreslagen finns en regel som bl.a innebär att när hyresgästen har lämnat uppgift om en adress dit meddelanden ska sändas, så ska den adressen anses vara hans eller hennes vanliga adress. Det finns också en bestämmelse om att när hyresgästen inte har lämnat någon sådan adressuppgift, får hyresvärden sända meddelanden till den uthyrda lägenhetens adress (63 § andra stycket hyreslagen). Mot- svarande reglering saknas i bostadsrättslagen. Det har under utred- ningen framkommit att det ibland kan vara svårt för föreningen att veta vilken adress som meddelanden ska skickas till. Det finns alltså behov av en reglering som motsvarar den hyresrättsliga, och det har inte framkommit några skäl mot en sådan reglering. Vi föreslår där- för att en reglering motsvarande den hyresrättsliga införs i bostads- rättslagen. Enligt den hyresrättsliga regleringen ska även hyresvärdens ad- ress som utgångspunkt anses vara den adress som hyresvärden har angett. Bostadsrättsföreningar har dock en registrerad adress och det har inte framkommit något skäl att utöver det reglera vad som ska anses vara föreningens vanliga adress. 91 Övriga förslag Ds 2025:28 7.2 Betalning av avgifter Förslag Bestämmelserna om betalning av avgifter ska moderniseras och betalning av en avgift ska alltid kunna ske genom bank eller annan betalningsförmedlare. Skälen för förslagen I bostadsrättslagen anges att avgifter ska betalas under föreningens adress eller annan adress som föreningen uppger. Vidare anges att betalning alltid får ske genom postanvisning, postgiro eller bankgiro (7 kap. 15 § första stycket bostadsrättslagen). De anvisade betal- ningssätten är till viss del inte längre tillgängliga på marknaden. Be- stämmelsen är alltså föråldrad och behöver anpassas till den ut- veckling som skett av betalningsmetoder. I hyreslagen har det införts en ny, teknikneutral, reglering. En sådan reglering har fördelen att den inte riskerar att bli inaktuell inom några år. Enligt den hyresrättsliga regleringen kan betalning ske genom bank eller annan liknande betalningsförmedlare (jfr prop. 2023/24:112 s. 90). Den bostadsrättsliga regleringen bör utformas på motsvarande sätt. Även bestämmelsen om när avgiften ska anses betald bör moder- niseras (7 kap. 15 § andra stycket bostadsrättslagen). Skrivningarna om betalning på postkontor bör strykas, då det inte längre är möjligt att betala på postkontor. Det bör i stället, på samma sätt som i hyres- lagen, anges att om bostadsrättshavaren lämnar ett betalningsupp- drag till bank eller någon annan liknande betalningsförmedlare, ska avgiften anses ha kommit föreningen till handa när betalningsupp- draget togs emot. 92 Ds 2025:28 Övriga förslag 7.3 Ombuds ansvar för kostnader vid vårdslös eller försumlig processföring i hovrätten Förslag Vid vårdslös eller försumlig processföring i mål om fastställande av hyresvillkor som överklagats från hyres- och arrendenämnd till Svea hovrätt ska ett kostnadsansvar kunna åläggas även partens ombud. Skälen för förslaget Vid hyresnämndens prövning står vardera parten sin kostnad. Om en part har handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken, får dock nämnden bestämma att den parten ska ersätta de kostnader som denne har orsakat motparten. Dessutom kan numera parts ställföreträdare, ombud eller biträde, solidariskt med parten, förpliktas att ersätta motpartens kostnad, vid bl.a. vårdslös eller försumlig processföring (19 c § lagen [1973:188] om arrendenämnder och hyresnämnder). I hyrestvister enligt hyres- lagen gäller detta även i hovrätten (73 § hyreslagen, jfr prop. 2023/24:112 s. 91). I tvister om fastställande av hyresvillkor enligt bostadsrättslagen ska vardera parten svara för sin rättegångskostnad i hovrätten, om inte något annat anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken (11 kap. 4 § bo- stadsrättslagen). Det finns dock ingen bestämmelse om ställföre- trädares och ombuds ansvar för kostnader i dessa fall. För att uppnå enhetlighet med den hyresrättsliga regleringen bör en sådan be- stämmelse införas. 93 8 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Förslag Förslagen bör träda i kraft den 1 januari 2027. Om bostadsrätten har övergått före ikraftträdandet ska äldre bestämmelser tillämpas vid prövning av frågan om medlemskap. Äldre bestämmelser ska också tillämpas vid uppsägning av bo- stadsrättshavare, om det åsidosättande som ligger till grund för förverkande av bostadsrätten har skett före ikraftträdandet. Vad gäller regeln om att större vikt ska tillmätas att någon har utsatts för brott av en närstående vid prövning av en uppsägning, bör dock de äldre reglerna tillämpas bara om föreningen före ikraft- trädandet har inlett en process mot bostadsrättshavaren. Skälen för förslagen De nya bestämmelserna bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 januari 2027. Nya bestämmelser om bostadsrätter blir, även utan särskilda övergångsbestämmelser, tillämpliga även på bostadsrätter som har upplåtits före ikraftträdandet. De nya reglerna kommer alltså som utgångspunkt gälla för alla bostadsrätter när de träder i kraft. Reg- lerna kan tillämpas utan föregående stadgeändring. Vad gäller den nya regeln om nekande av medlemskap på grund av brott är det viktigt att det går att förutse vilka förvärv som regeln blir tillämplig på. Det finns därför behov av en övergångsbestämmel- se. Det är tänkbart att låta den nya regeln bli tillämplig om ansökan om medlemskap sker efter ikraftträdandet, oaktat när förvärvet har skett. En sådan regel skulle dock innebära att det i en del fall inte kommer vara helt klart vid förvärvet om den nya eller den gamla reg- 95 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Ds 2025:28 leringen kommer gälla vid prövning av medlemskapsfrågan. Efter- som medlemskapsfrågan typiskt sett är av stor betydelse för såväl köparen som säljaren bör de redan vid överlåtelsen veta vilka regler som kommer att bli tillämpliga. Den nya bestämmelsen bör därför tillämpas först om bostadsrätten har övergått efter ikraftträdandet. Om den övergång av bostadsrätten som föranleder prövningen av frågan om medlemskap har skett före ikraftträdandet bör alltså 2 kap. 3 § bostadsrättslagen i sin äldre lydelse tillämpas. De bestämmelser som har betydelse för uppsägning av en bo- stadsrättshavare bör tillämpas i den äldre lydelsen om det åsido- sättande som ligger till grund för bostadsrättens förverkande har ägt rum före ikraftträdandet. Det bör gälla 7 kap. 9–9 b, 18 och 20–22 §§ bostadsrättslagen. De nya reglerna i 7 kap. 19 § bostadsrättslagen om att större vikt ska tillmätas att någon har utsatts för brott av en närstående vid prövning av en uppsägning, bör dock tillämpas efter ikraftträdandet om inte föreningen före ikraftträdandet har inlett en process mot bostadsrättshavaren (jfr prop. 2023/24:112 s. 92–94). I övrigt bedöms det inte finnas något behov av övergångsbe- stämmelser. 96 9 Konsekvenser 9.1 Konsekvenser för bostadsrättshavare, andra boende, bostadsrättsföreningar och enskilda i övrigt Bedömning Förslagen bedöms bidra till minskad brottslighet och ökad trygg- het i bostadsområden. Det är positivt för de allra flesta bostads- rättshavare och andra boende i ett område. Bostadsrättsföreningarna får bättre verktyg att agera mot de som bidrar till otrygghet i föreningens hus eller i området, genom större möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och ökade och förtydligade möjligheter att neka medlem- skap på grund av brott. Bostadsrättshavare som genom att begå brott eller på annat sätt bidrar till otrygghet i ett område kommer i större utsträck- ning att kunna bli av med sin bostadsrätt. Även andra personer, däribland bostadsrättshavarens barn, kommer drabbas i begräns- ad utsträckning genom att de blir av med sin bostad. Den som har begått brott kommer i något större utsträckning att kunna nekas medlemskap i en bostadsrättsförening. Det gäller även den som har för avsikt att låta någon annan som har begått brott använda lägenheten. Den som säljer en bostadsrätt kommer i något fler fall drabbas av de negativa konsekvenser som följer av ett ogiltigt förvärv. Den som utsatts för brott av en närstående eller tidigare när- stående ges ett förstärkt skydd genom utökade möjligheter att behålla en bostad i en tvist om förverkande. 97 Konsekvenser Ds 2025:28 Skälen för bedömningen Konsekvenser för bostadsrättshavare och andra boende Som framgår i avsnitt 3 påverkas många boende i stor utsträckning av den brottslighet och otrygghet som förekommer i bostäder och bostadsområden. För de allra flesta bostadsrättshavare, liksom för andra boende i föreningens hus och i området, bedöms de samlade förslagen ha positiva konsekvenser genom att de kan bidra till att brottsligheten och otryggheten minskar. Många föreningar bedöms ha en vilja att tillämpa de nya reglerna och det finns därför goda för- utsättningar för att förslagen ska få effekt. Förslagen kan inte minst få betydelse i områden med socio- ekonomiska utmaningar, där en stor andel av de boende upplever otrygghet. I sådana områden är det vanligt med hyresrätter, men det förekommer ofta även bostadsrätter (se avsnitt 3.3). Tillsammans med de åtgärder som vidtagits beträffande hyresrätter skapar åt- gärderna ökad trygghet för alla boende, oavsett boendeform. Det kan bland annat leda till att människor i ökad utsträckning vågar röra sig fritt i sitt bostadsområde, såväl under dagen som på kvällen. Ökad trygghet och färre brott bör också bidra till att bibehålla bostadsrätternas ekonomiska värde. Förslaget om att den som utsatts för brott ska ha större möjlig- heter att behålla sin bostadsrätt i en tvist om förverkande kan inne- bära en viss risk för negativa effekter för andra boende i form av exempelvis fortsatta störningar. Med hänsyn till förslagens utform- ning och till att bestämmelserna kommer att bli tillämpliga i ett begränsat antal fall bör de dock inte medföra en ökning av sådana effekter annat än i undantagsfall. Konsekvenser för bostadsrättsföreningar Det har under utredningen framkommit att många bostadsrätts- föreningar vill arbeta mer effektivt mot störningar, bristande sköt- samhet och brottslighet i föreningens hus. Förslagen gör det lättare att säga upp bostadsrättshavare som har begått brott i en lägenhet, i huset eller i området runt omkring. Förslagen innebär också att möj- ligheten att neka medlemskap när sökanden, eller någon annan som ska använda lägenheten, har begått brott förtydligas och utökas. Dessa förslag bör underlätta föreningarnas arbete mot brottslighet 98 Ds 2025:28 Konsekvenser och för ökad trygghet. Detta bör på sikt medföra tryggare bostäder och bostadsområden. Förslagen om förverkande träffar bl.a. brottslighet som begås mot någon som företräder föreningen, vilket kan väntas leda till bättre förutsättningar för föreningens företrädare och en större be- nägenhet att delta i föreningsarbetet. Även de ökade möjligheterna att neka medlemskap på grund av brott kan väntas få sådana följder eftersom regleringen skapar möjlighet att förebygga brott mot föreningens företrädare. Att regleringen avseende nekande av medlemskap på grund av brott förtydligas är särskilt positivt då föreningarna ofta företräds av lekmän. De förtydligade och utökade möjligheterna att neka medlemskap på grund av brott bör också innebära att föreningarna mer sällan har anledning att agera mot någon som bor i huset, t.ex. genom att säga upp en bostadsrätt p.g.a. att den är förverkad. Det har under ut- redningen framkommit att det är förenat med särskilda svårigheter för föreningarna att agera mot den som stör eller skapar otrygghet i huset, genom att t.ex. inleda en process om förverkande. Detta efter- som det handlar om att agera mot någon bor i samma hus som för- eningens företrädare, och som kan uppfattas som farlig eller stör- ande. Föreningarna kan dra sig för att agera mot sådana personer. Det kan också vara så att föreningen undviker förverkande för att det inte ska bli mer allmänt känt att det förekommer problem i för- eningen. Om föreningen kan neka medlemskap i fler fall kan denna problematik i viss utsträckning undvikas. Förslagen innebär att bostadsrättsföreningar i något större ut- sträckning kan behöva hantera känsliga personuppgifter om brott. Det blir dock endast aktuellt i fall där föreningen väljer att utnyttja de utökade möjligheterna till uppsägning på grund av brott eller nekande av medlemskap på grund av brott. Föreningarna behandlar redan i dag denna typ av personuppgifter och det tillkommer inte något nytt ändamål för behandling av dem. Förslagen om ett stärkt skydd för brottsutsatta bostadsrätts- havare kan innebära en viss ökad risk för fortsatta åsidosättanden och därmed en risk för att föreningen måste genomföra en upp- sägningsprocess på nytt och drabbas av ytterligare kostnader. Den risken får dock bedömas som liten, eftersom risken för fortsatta 99 Konsekvenser Ds 2025:28 åsidosättanden ska beaktas vid prövningen av om förverkande ska ske. Förslaget om att fler tvister ska handläggas särskilt skyndsamt är positivt för föreningarna, eftersom det kan väntas påskynda pröv- ningen av uppsägningsärenden. Förslaget om utökade möjligheter för hyresvärden att få tillträde till lägenheten för att utöva tillsyn över hur lägenheten används, kan väntas ge större möjligheter för föreningar att samla in bevisning och vidta åtgärder mot t.ex. missbruk av inneboendereglerna och otillåt- na andrahandsupplåtelser. Konsekvenser för den som får sin bostadsrätt förverkad Förslagen som avser förverkande på grund av brott kan väntas leda till en viss ökning av antalet uppsägningar som medför att bostads- rättshavaren förlorar sin bostad. Det är dock mycket svårt att upp- skatta omfattningen av ökningen. Antalet verkställda avhysningar från bostadsrätt på grund av de i sammanhanget relevanta grunderna utgör en liten andel av det totala antalet verkställda avhysningar.2 Det talar för att antalet uppsägningar enligt någon av de regler som nu föreslås också kommer att utgöra en förhållandevis liten andel av det totala antalet uppsägningar (jfr SOU 2023:57 s. 219). I för- längningen skulle förslagen kunna få en preventiv effekt genom att bostadsrättshavare på grund av risken för att bli uppsagd avstår från vissa ageranden, vilket kan minska antalet uppsägningar på sikt. Förslagen innebär att den enskilda bostadsrättshavarens rättig- heter i vissa fall får stå tillbaka till förmån för övriga boendes intresse av en trygg bostads- och närmiljö. Det drabbar bostadsrättshavare som genom att begå brott eller på annat sätt bidrar till otrygghet för övriga boende, eller som brister i sitt ansvar att se till att andra personer som bor eller vistas i lägenheten inte agerar på ett sådant sätt. Med hänsyn till föreningens och övriga boendes intressen är det en acceptabel konsekvens. Det ska också framhållas att den bostads- rättshavare som blir av med sin bostadsrätt behåller bostadsrättens ekonomiska värde, och alltså inte försätts i en sämre sits rent eko- nomiskt. 2 Av statistik från Kronofogdemyndigheten för åren 2022 till 2024 framgår att av totalt 321 verkställda avhysningar grundades 242 på obetald avgift. Endast 33 av avhysningarna hade sin grund i störningar eller vanvård. 100 Ds 2025:28 Konsekvenser När en bostadsrätt förverkas innebär det i vissa fall att andra per- soner som tillhör hushållet drabbas genom att de förlorar sin bostad. En vräkning kan innebära en rad negativa konsekvenser, inte minst för barn. Det kan leda till att en familj hamnar i en otrygg bo- stadssituation, och det kan vara svårt att komma tillbaka till bostads- marknaden igen. Att bostadsrättshavaren behåller bostadsrättens ekonomiska värde vid förverkandet torde dock underlätta anskaffan- det av ett nytt boende. Bostadsrättshavarens och övriga medlemmar i hushållets intresse av att få behålla sin bostad måste också vägas mot föreningens och övriga boendes intressen. Föreningen måste ha möjlighet att säga upp en bostadsrätt i situationer där bostadsrätts- havaren, eller någon som denne ansvarar för, genom att begå brott eller på annat sätt allvarligt bidrar till otrygghet i ett område. De konsekvenser som förslagen kan medföra för den som bor till- sammans med någon som begår brott eller skapar otrygghet är mot den bakgrunden acceptabla. Konsekvenserna för barn berörs när- mare nedan. Konsekvenser för den som nekas medlemskap Förslagen om utökade och förtydligade möjligheter att neka med- lemskap i en bostadsrättsförening när sökanden, eller någon annan som ska använda lägenheten, har begått brott, kan väntas leda till att antalet nekade medlemskap i bostadsrättsföreningar ökar något. Det är mycket svårt att uppskatta omfattningen av ökningen. Genom- gången av de senaste årens avgöranden i hyresnämnderna indikerar dock att det är ovanligt att medlemskap nekas på grund av sökandens brottslighet. Denna bild delas av de företrädare för branschen som vi haft kontakt med under utredningen. Annat kan inte antas än att nekande av medlemskap på grund av brott även i fortsättningen kommer att utgöra en förhållandevis liten andel av det totala antalet nekade medlemskap. Vidare innebär förslagen en tydligare reglering, vilket i förlängningen bör leda till att såväl köpare som säljare av bostadsrätter får en ökad medvetenhet om när medlemskap kan nekas. Detta skulle på sikt kunna innebära att antalet nekade med- lemskap på denna grund minskar. Förslagen innebär att intresset hos den som förvärvat en bo- stadsrätt att tillträda bostadsrätten i något fler fall får stå tillbaka till förmån för medlemmarnas intresse av en trygg bostads- och när- miljö. Det drabbar den som har begått sådan brottslighet att det 101 Konsekvenser Ds 2025:28 finns anledning att anta att bostads- eller närmiljön för med- lemmarna kommer försämras om medlemskap beviljas. Det drabbar också den som har för avsikt att använda lägenheten tillsammans med en sådan person. Med hänsyn till föreningens och med- lemmarnas intressen är detta en acceptabel konsekvens. När någon nekas medlemskap i en bostadsrättsförening kan även andra personer som tillhör hushållet drabbas genom att de mister möjligheten till ett visst boende. Detta kan inte jämföras med situa- tionen att en familj förlorar sitt boende. Det kan dock antas att vissa personer kan få det svårt att under en viss period få tillgång till en bostadsrätt. Så kan redan i dag vara fallet för personer som t.ex. gjort sig skyldig till allvarliga brott eller som har blivit vräkta från ett tidigare boende, och för anhöriga till sådana personer. Antalet per- soner som hamnar i en sådan situation kan dock väntas öka något om förslagen genomförs. Samtidigt måste framhållas att det handlar om en mycket begränsad krets personer. Förslagen innebär inte heller att möjligheterna till boende helt stängs för någon. Den som inte kan få tillgång till en bostadsrätt bör ofta ha möjligheter till annat boende. Medlemmarnas, och andra boendes, intresse av en trygg och lugn boendemiljö väger sammantaget klart tyngre än sök- andens, eller dennes familjemedlemmars, intresse av att få tillgång till en viss bostad. Konsekvenser för säljare och för marknaden Eftersom förslagen om ökade möjligheter att neka medlemskap på grund av brott kan väntas leda till att antalet nekade medlemskap ökar något kan också antalet förvärv av bostadsrätt som blir ogiltiga öka något, i vart fall på kort sikt. Ogiltigheten kan medföra negativa konsekvenser för säljaren. Säljaren har ofta förvärvat ett annat bo- ende och om det inte går snabbt att ordna med en ny försäljning kan säljaren stå med två bostäder. Det kan i sin tur medföra att säljaren måste ta dubbla lån, vilket ofta inte godtas av banken. Säljaren kan då känna sig tvungen att begå kontraktsbrott mot säljaren av den andra bostaden, eventuellt med skadestånd som följd. Det är också tänkbart att en ökning av antalet ogiltiga förvärv leder till en viss osäkerhet på marknaden, eftersom köpare och säljare i större ut- sträckning behöver förhålla sig till risken för ogiltighet. Eftersom vi bedömer att nekande av medlemskap på grund av brott även i fortsättningen kommer utgöra en förhållandevis liten 102 Ds 2025:28 Konsekvenser andel av det totala antalet nekade medlemskap kan det dock inte förväntas att antalet ogiltiga förvärv ökar i någon större omfattning. På sikt kan antalet ogiltiga förvärv i stället minska genom att tyd- ligheten i regleringen ökar. De negativa konsekvenserna för säljare och eventuell osäkerhet på marknaden skulle också kunna minska om säljare och köpare och marknaden i stort anpassar sig efter reg- leringen, t.ex. genom att tillämpa längre tillträdestider. Konsekvenser för näringsidkare Förslagen bedöms leda till positiva effekter för den som bedriver näringsverksamhet i lokal. I vissa områden påverkas sådana personer i hög utsträckning av brottslighet som t.ex. skadegörelse, stöld och utpressning. Genom de utökade möjligheterna att säga upp en bostadsrättshavare på grund av brott, och att neka medlemskap på grund av brott, förbättras förutsättningarna för seriösa företag att bedriva verksamhet i dessa områden. En ökad vilja hos näringsidkare att investera och satsa i ett område leder till ett bättre utbud av service och arbetstillfällen. Det är positivt för de som bor i området. Konsekvenser för brottsutsatta Personer som utsatts för brott av en närstående eller tidigare när- stående ges ett förstärkt skydd genom utökade möjligheter att be- hålla en bostad i en tvist om förverkande. Detta eftersom förverk- ande inte ska ske om det skulle vara oskäligt mot bakgrund av att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att denne, eller någon i dennes hushåll, har utsatts för ett sådant brott. Om bostadsrätten förverkas på grund av bostadsrättshavarens våld, kan även den som våldet riktas mot bli av med sin bostad. Eftersom förslagen innebär att möjligheterna till förverkande vid våld i hemmet utökas, kan en följd av förslagen i den delen vara att den som utsätts för våld av en bostadsrättshavare i något fler situationer blir av med sitt boende. Intresset av att kunna säga upp bostadsrättshavare som begår brott måste dock anses väga tyngre i dessa fall. Om förverkande inte skulle kunna ske i dessa fall skulle det innebära att våldsverkaren skulle få behålla sin bostadsrätt och kunna bo kvar i lägenheten, eventuellt tillsammans med den brotts- utsatta personen. Det ska i sammanhanget framhållas att den som är bostadsrättshavare inte förlorar det ekonomiska värde som hon eller 103 Konsekvenser Ds 2025:28 han har i bostadsrätten, när den förverkas. Det är också möjligt att komma överens om att den brottsutsatta personen ska förvärva lägenheten. 9.2 Konsekvenser för brottsligheten och tryggheten Bedömning Förslagen bedöms få en positiv effekt på tryggheten och minska brottsligheten i bostadsområden, särskilt i utsatta områden. Skälen för bedömningen Förslagen innebär att en bostadsrätt i fler fall än i dag kommer att kunna sägas upp på grund av att bostadsrättshavaren, eller någon som bostadsrättshavaren ansvarar för, har begått brott i lägenheten eller i området omkring denna. En uppsägning på någon av de före- slagna grunderna kommer med stor sannolikhet att öka tryggheten och säkerheten inom den aktuella fastigheten och området omkring denna. Hur stor effekten blir i det enskilda fallet beror på brotts- lighetens karaktär och omfattning, liksom på hur många människor som direkt eller indirekt har påverkats av brottsligheten. Förslagen innebär också att medlemskap i en bostadsrättsfören- ing kommer kunna nekas i fler fall när sökanden, eller någon annan som ska använda lägenheten, har begått brott. Utökade möjligheter att neka medlemskap på denna grund bör innebära att brottslighet och otrygghet inom den aktuella fastigheten och i det aktuella om- rådet i större utsträckning kan undvikas. Hur stor effekten blir i det enskilda fallet kommer dock vara i det närmaste omöjligt att mäta. Det kan alltså konstateras att förslagen kan verka brottsförebygg- ande och bör öka tryggheten och minska brottsligheten i bostadshus och bostadsområden. Det är dock svårt att på ett träffsäkert sätt be- räkna den samlade effekten av lagförslagen på brottsligheten och tryggheten i bostadsområden. Den kartläggning som gjordes av ut- redningen Tryggare bostadsområden visar att brottsligheten, liksom människors oro för att de själva eller närstående ska drabbas av brott, är större i utsatta områden jämfört med andra områden (se avsnitt 3). Det är alltså i första hand i de utsatta områdena som förslagen 104 Ds 2025:28 Konsekvenser kan förväntas få effekt, både på brottsligheten och på människors upplevelser av utsatthet och oro. En invändning som kan göras är att förslagen inte leder till att brottsligheten minskar utan bara till att den flyttar. Förslagen kan dock bidra till att koncentrationen av kriminella personer inom ett visst område minskar, vilket både underlättar polisens arbete och förbättrar situationen för de boende. Samtidigt försvårar förslagen för de kriminella eftersom de störs i sin brottsutövning. En ökad risk för uppsägning gör vidare att t.ex. familjemedlemmar får ett tydligt incitament att förebygga brottslighet. Vi bedömer därför att för- slagen inte bara kan flytta, utan även förebygga och därmed minska brottsligheten. 9.3 Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män Bedömning De samlade förslagen bedöms få störst positiv effekt för kvinnor. Den utökade möjligheten för en person som utsatts för brott av en närstående att bo kvar i sin bostad bedöms ha positiva effekter för kvinnor och bidra till att öka jämställdheten mellan kvinnor och män, och till att uppnå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Skälen för bedömningen Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga i det egna bostadsområdet. Av Brottsförebyggande rådets nationella trygg- hetsundersökning 2024 framgår att bland kvinnor är det 31 procent som känner sig otrygga i det egna bostadsområdet under sena kvällar medan motsvarande andel för män är 17 procent (Brottsförebyggan- de rådets rapport 2024:8 s. 55). Andelarna var liknande år 2023 (Brottsförebyggande rådets rapport 2023:9 s. 132). Förslagen kan därmed väntas få störst positiv effekt för kvinnor. Hemmet är en vanlig brottsplats för mäns våld mot kvinnor. För- slaget om utökade möjligheter att säga upp en bostadsrättshavare som använder lägenheten för att begå brott mot en närstående be- 105 Konsekvenser Ds 2025:28 döms därmed också ha en positiv effekt för kvinnor. Förslagen inne- bär också att en våldsutsatt kvinna får ett starkare skydd mot upp- sägning eftersom bostadsrätten inte ska vara förverkad om ett förverkande skulle vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostadsrättshavaren eller någon i dennes hushåll för brott. Förslagen kan därför sägas dämpa en av de negativa effekterna av mäns våld mot kvinnor, vilket bidrar till att öka jämställdheten mellan kvinnor och män och till att uppnå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upp- höra. 9.4 Konsekvenser för barns rättigheter Bedömning Förslagen bedöms öka tryggheten för många barn. Förslagen bedöms leda till att antalet barn som får lämna sin bostad ökar i viss, begränsad, utsträckning. Den utökade möjligheten för en person som utsatts för brott av en närstående att bo kvar i sin bostad stärker barnets möjlighet att bo kvar i bostaden. Skälen för bedömningen Vi ska enligt uppdraget genomgående beakta ett barnrättsperspektiv i enlighet med barnkonventionen och särskilt beakta den särskilda utsatthet som vräkningar av barnfamiljer medför, utifrån principen om barnets bästa, barnets rätt till social trygghet och en skälig levnadsstandard. En trygg boendemiljö är särskilt viktig för barn. Barn påverkas i stor utsträckning av den brottslighet som förekommer i många bo- stadsområden. Exponering för brott i närområdet har negativa eff- ekter på barns utveckling och riskerar att påverka deras livschanser på längre sikt negativt. Brottsligheten har också konsekvenser för barn genom att föräldrar inte vågar låta barnen gå ut och leka på lek- platser och innergårdar. Om miljön i ett bostadsområde blir trygg- are, får det därmed särskilt stor betydelse för barn. En minskad 106 Ds 2025:28 Konsekvenser brottslighet i bostadsområden kan också antas leda till att färre unga dras in i kriminalitet. När det gäller förslaget att en bostadsrättshavare som är förälder ska ha tillsynsansvar för barn även vid brott som försämrar närmiljön för andra boende, så kan det väntas öka föräldrars motivation att hålla uppsikt över sina barn och att ta ett större ansvar för att se till att barnen inte vistas i miljöer där det finns en risk för exponering mot kriminalitet och kriminella nätverk. Förslagen om förverkande av bostadsrätt på grund av brott kan väntas leda till att lägenheter där barn har sitt boende i vissa fall kommer att behöva sägas upp. En vräkning kan medföra flera nega- tiva konsekvenser för barn när det gäller skolgång, fritidsaktiviteter och det sociala nätverket. Det kan dock konstateras att barn berörs av uppsägningar även med nuvarande lagstiftning och att regler mot- svarande de som nu föreslås för bostadsrätter redan gäller för hyres- rätter. Det kan vidare antas att det antal barn som kommer beröras av avhysningar till följd av de nu föreslagna reglerna kommer att vara mycket lågt. Domstolarna ska i det enskilda fallet göra en bedömning av vilka konsekvenser en uppsägning får för ett barn, och en prövning av om uppsägningen, med beaktande av barnets intresse av skydd för sin hemmiljö, står i rimlig proportion till det aktuella åsidosättandet. Att barnets intressen ska ges självständig betydelse vid prövningen bör medföra att det finns ett visst utrymme för att i fall där ett barn berörs kräva att det som bostadsrättshavaren har gjort sig skyldig till ska vara något allvarligare än annars, för att bostadsrätten ska upp- höra (jfr NJA 2021 s. 1065). Det förslag som innebär ett förstärkt skydd för brottsutsatta per- soner kommer i de fall personen har barn också att stärka barnets möjlighet att bo kvar i bostaden. Vidare kommer förslaget om att föreningen även vid bristande skötsamhet ska underrätta social- nämnden innan bostadsrätten sägs upp, förbättra förutsättningarna för socialnämnden att vidta lämpliga åtgärder innan förverkande sker. Det är viktigt inte minst när barn bor i lägenheten. Förslaget om utökade möjligheter att neka medlemskap i en för- ening kan i viss utsträckning innebära att barn inte får tillgång till ett visst boende. Det medför dock inte i sig att barn står utan boende. 107 Konsekvenser Ds 2025:28 9.5 Konsekvenser för myndigheter och domstolar Bedömning Förslagen kan leda till en viss ökning av antalet mål och ärenden hos allmänna domstolar, hyresnämnder och Kronofogdemyndig- heten. De ökade kostnaderna bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Skälen för bedömningen Den ökning av antalet uppsägningar som förslagen kan leda till kan medföra ett ökat antal mål om förverkande vid de allmänna dom- stolarna. Det är svårt att bedöma i vilken utsträckning antalet mål kommer att öka men det kan tänkas att måltillströmningen initialt kommer att öka något. På längre sikt kan det antas att förslagen har en viss avhållande effekt och bidrar till att minska antalet uppsäg- ningar som leder till tvist. Den ökning av antalet nekade medlemskap som förslagen kan leda till kan medföra ett ökat antal ärenden om prövning av frågan om medlemskap i hyresnämnd och i Svea hovrätt. Det är svårt att bedöma i vilken utsträckning antalet ärenden kommer att öka. Av genomgången av de senaste årens avgöranden i hyresnämnderna framgår dock att det är ovanligt att medlemskap som nekats på grund av brott prövas. Det kan antas att andelen prövningar av med- lemskapsfrågan på denna grund, i förhållande till andra grunder, kommer vara fortsatt lågt. Det kan dock tänkas att ärendetillström- ningen initialt kommer att öka något. På längre sikt kan det antas att den ökade tydlighet som förslagen medför innebär att färre fall blir föremål för tvist. Förslagen kan möjligen också leda till en viss ökning av antalet mål i allmän domstol om skadestånd på grund av felaktiga styrelse- beslut i medlemskapsfrågan. Denna ökning kan dock inte bli annat än mycket marginell. Förslagens tydlighet bör också medföra att för- eningarnas beslut i större utsträckning är korrekta. På sikt kan an- talet mål av denna typ därför tänkas minska. Förslagen påverkar inte mål- och ärendetillströmningen till dom- stolarna eller nämnderna i större utsträckning än att eventuella kostnadsökningar ryms inom befintliga ekonomiska ramar. 108 Ds 2025:28 Konsekvenser På ett övergripande plan bedöms inte heller nämndernas eller domstolarnas hantering av ärenden om uppsägningar påverkas i någ- on större utsträckning. Handläggningstiderna kan t.ex. väntas förbli i huvudsak desamma. Förslaget om att ytterligare ärendetyper ska handläggas särskilt skyndsamt kan i viss utsträckning påverka hand- läggningen av andra ärenden negativt. Det är dock angeläget att ärenden om uppsägning på grund av beteenden som har en påtagligt negativ inverkan på tryggheten inom fastigheten och området om- kring denna handläggs särskilt skyndsamt. Förslagen kan vidare antas leda till en viss ökning av antalet ären- den om avhysning hos Kronofogdemyndigheten. Det kan dock an- tas att antalet ärenden om avhysning på någon av de grunder som föreslås i denna promemoria kommer att utgöra en liten andel av det totala antalet avhysningar. Eventuella kostnadsökningarna för Kronofogdemyndigheten kan därför inte väntas bli större än att de kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. 9.6 Konsekvenser för kommuner Bedömning Förslagen bedöms inte påverka kommunernas planering av bo- stadsförsörjningen i någon beaktansvärd utsträckning. Förslagen bedöms ha en relativt begränsad effekt på social- tjänsternas verksamhet. Skälen för bedömningen Kommunerna har huvudansvaret för bostadsförsörjningen. I lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ställs krav på kommunen när det gäller planeringen för bostadsförsörjningen. Kommunernas ansvar ger inte den enskilde en rätt till bostad utan avser att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs så att alla i kommunen ges förutsättningar att leva i goda bostäder (jfr 1 § lagen om kommunernas bostads- försörjningsansvar). Det finns inte anledning att anta att förslagen kommer att leda till någon kraftig ökning av antalet uppsägningar, eller nekande av 109 Konsekvenser Ds 2025:28 medlemskap i bostadsrättsföreningar, i förhållande till det som redan förekommer. Konsekvenserna förväntas därför inte bli så stora att de påverkar kommunernas planering av bostadsförsörjningen i någ- on beaktansvärd utsträckning. Den ökning av antalet uppsägningar som förslagen kan väntas leda till kan medföra en viss utökad arbetsbörda för socialtjänsten, som i något fler fall kan behöva hjälpa den som blivit uppsagd och andra som tillhör hushållet att hitta en ny bostad. Det aktualiseras särskilt i situationer där bostadsrättshavaren har barn som har sin bostad i lägenheten. Utgångspunkten är dock att den enskilde är an- svarig för att själv ordna en bostad. Även om förslagen medför att det i vissa situationer blir svårare för den som begått brott att få en ny bostadsrätt kan det antas att många situationer också kan lösas på det sättet, särskilt med beaktande av att bostadsrättshavaren behåller bostadsrättens ekonomiska värde. Som anges ovan kan det vidare an- tas att antalet uppsägningar på de föreslagna grunderna kommer att utgöra en förhållandevis liten andel av det totala antalet uppsäg- ningar. Förslagen bedöms därför ha en relativt begränsad effekt på socialtjänsternas verksamhet. Förslaget om att föreningen ska skicka en underrättelse till social- nämnden i fall av bristande skötsamhet innebär att nämnderna i fler fall, och i ett tidigare skede, kommer få vetskap om problem som kan leda till en uppsägning. Det ger bättre förutsättningar att vidta åtgärder som kan leda till att bostadsrättshavaren får behålla sin bo- stad och att ge stöd inför en eventuell vräkning. Det kan även under- lätta brottsförebyggande insatser. 9.7 Övriga konsekvenser Bedömning Förslagen har inte några övriga konsekvenser av betydelse. Skälen för bedömningen Förslagen är utformade på ett sådant sätt att det inte finns risk för ökad diskriminering av vissa grupper. Förslagen kan inte heller antas ha någon påverkan på konkurrensen mellan företag. 110 Ds 2025:28 Konsekvenser Förslagen bedöms vara förenliga med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen och övriga inter- nationella åtaganden. Förslagen har i övrigt inte några konsekvenser av betydelse. 111 10 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) 2 kap. Föreningens medlemmar m.m. Rätt till medlemskap vid övergång av bostadsrätt 3 § Den som en bostadsrätt har övergått till får inte vägras inträde i för- eningen, om de villkor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna är upp- fyllda och föreningen skäligen bör godta honom eller henne som bostads- rättshavare. Inträde i föreningen får alltid vägras om den som bostadsrätten har övergått till eller någon annan som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till sådan brottslighet att det finns befogad anledning att anta att bostads- eller närmiljön för föreningens medlemmar, om medlemskap beviljades, skulle för- sämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas. För vissa särskilda fall av övergång gäller 4–7 §§. I paragrafen regleras rätten till medlemskap i en bostadsrätts- förening för förvärvaren av en bostadsrätt och under vilka förutsätt- ningar medlemskap får vägras. Övervägandena finns i avsnitt 5.5. I första stycket anges att en bostadsrättsförening inte får vägra den som en bostadsrätt har övergått till medlemskap om villkoren i stadgarna är uppfyllda och hon eller han skäligen bör godtas som bostadsrättshavare. Av det nya andra stycket framgår att medlemskap alltid får vägras om den som bostadsrätten övergått till eller någon annan som ska använda lägenheten gjort sig skyldig till sådan brottslighet att det finns befogad anledning att anta att bostads- eller närmiljön för för- eningens medlemmar, om medlemskap beviljades, skulle försämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas. 113 Författningskommentarer Ds 2025:28 Bestämmelsen utgör en särreglering av en situation när förvärv- aren inte skäligen bör godtas som medlem. Den är inte avsedd att reglera alla fall där brottslighet kan ligga till grund för att neka med- lemskap. Sådan brottslighet som faller utanför bestämmelsens tillämpningsområde kan prövas enligt första stycket. Tillämpnings- områdena för första och andra styckena är alltså överlappande, varvid den föreslagna bestämmelsen ska tillämpas i första hand när brottslighet läggs till grund för nekande av medlemskap. Bestämmelsen är tillämplig i samma fall av övergång av bostads- rätt som bestämmelsen i första stycket. Det innebär att både över- gång avseende bostadslägenhet och lokal omfattas. I vissa över- låtelsesituationer gäller särskilda regler (se tredje stycket). Vid för- värv från make eller sammanboende är möjligheten att neka med- lemskap mer begränsad än vad som följer av reglerna i denna paragraf. Vid juridiska personers förvärv och vid förvärv av andelar i en bostadsrätt är å andra sidan möjligheterna att neka medlemskap större (2 kap. 4–6 §§). Bestämmelsen är också tillämplig beträffande hyresgäster som vill inträda i en bostadsrättsförening när föreningen har förvärvat eller avser att förvärva ett hus för ombildning av hyres- rätt till bostadsrätt (2 kap. 8 §). Den nya bestämmelsen innebär att det vid bedömningen av om någon ska antas som medlem i föreningen får läggas ökad vikt vid brott som begåtts av de som ska använda lägenheten, och vid med- lemmarnas intresse av en lugn och trygg bostads- och närmiljö. Bedömningen utgår från den brottslighet som sökanden eller någon annan som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till. Med ut- gångspunkt i vad som framkommit i detta hänseende ska en objektiv bedömning göras av om det finns anledning att anta att bostads- eller närmiljön för föreningens medlemmar skulle försämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas. Det handlar alltså om att göra en prognos utifrån de konkreta omständigheter som framkommit. En prognos är alltid förenad med osäkerheter. Det räcker emellertid att det finns anledning att anta att de negativa konsekvenserna kommer att upp- stå, dvs. beviskravet är lågt ställt. Vid bedömningen ska det väga sär- skilt tungt att alla som bor i bostadsrätt har rätt till ett tryggt och lugnt boende. Med uttrycket annan som ska använda lägenheten avses den krets av personer som har för avsikt att nyttja lägenheten i sådan utsträck- ning att det har betydelse för medlemmarnas bostads- eller närmiljö. 114 Ds 2025:28 Författningskommentarer I kretsen ingår de som ska bo i lägenheten, helt eller delvis, t.ex. make, sambo eller barn till sökanden. Uttrycket är också avsett att träffa personer som har för avsikt att använda lägenheten för brotts- liga ändamål, utan att bo där. Det kan t.ex. handla om fall då det framgår att det är någon annan än den som ansöker om medlemskap som ska nyttja lägenheten och att det huvudsakliga syftet är brotts- ligt. T.ex. att lägenheten ska användas för att förvara eller sälja vapen eller narkotika, eller för att sälja sexuella tjänster. Personer som kommer använda lägenheten helt tillfälligt, t.ex. besöka den som gäst, omfattas inte. I regeln anges inte uttryckligen vilken typ av brottslighet som kan aktualisera en tillämpning av bestämmelsen. I stället är det avgörande om brottsligheten innebär att det finns befogad anledning att anta att medlemmarnas bostads- eller närmiljö skulle försämras på det sätt som anges i bestämmelsen. Det ska alltså finnas ett orsaks- samband mellan brottsligheten och den antagna försämringen av bostads- eller närmiljön. Det ska finnas fog för att, med anledning av brottsligheten, anta den aktuella försämringen. Det ska alltså finnas sakligt godtagbara skäl för bedömningen. Bedömningen av om brottsligheten är sådan att den kan ligga till grund för att neka medlemskap ska göras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Det förutsätts dock att brottsligheten är av sådan karaktär att den har betydelse för medlemmarnas bostads- eller närmiljö, t.ex. att den gör att det finns anledning att anta att ett beviljat medlemskap kommer leda till störningar eller otrygghet för medlemmarna. Brottslighet som är bagatellartad, eller som är mer eller mindre vanligt förekommande på de flesta platser i landet aktualiserar nor- malt inte en tillämpning av bestämmelsen. Ett exempel är slagsmål av mindre allvarligt slag sent en kväll på en nattklubb. Andra exempel kan vara mindre allvarliga fall av skadegörelse, som t.ex. klotter, ringa narkotikabrott eller en butiksstöld. Vid allvarlig eller omfattande brottslighet kan det å andra sidan många gånger finnas befogad anledning att anta att medlemmarnas bostads- eller närmiljö kommer försämras på ett för bestämmelsen relevant sätt om medlemskap beviljas (se vidare om allvarlig och omfattande brottslighet i kommentaren till 7 kap. 18 §). Det kan t.ex. handla om allvarlig våldsbrottslighet som sprängningar, skjut- ningar och allvarliga fall av misshandel, allvarlig sexualbrottslighet, 115 Författningskommentarer Ds 2025:28 och narkotikahandel. Det kan också handla om brott som våldsamt upplopp och blåljussabotage, om bilbränder och om fall där någon varit beväpnad på allmän plats, vilket ofta bedöms som grovt vapen- brott. Det finns också anledning att lägga större vikt vid upprepad eller vanemässig brottslighet, än vid brott som har karaktären av en engångsföreteelse (se vidare om brottslighet som begås vanemässigt i kommentaren till 7 kap. 18 §). Om brottsligheten begås vane- mässigt kan det bli aktuellt att tillämpa bestämmelsen även om varje enskilt brott är av ringa betydelse. Av betydelse är också om brottsligheten kan kopplas till en bo- stad. Om brottsligheten är sådan att den lett till eller hade kunnat föranleda förverkande av bostadsrätt eller hyresrätt, finns det nor- malt anledning att anta att ett beviljat medlemskap kommer medföra en sådan försämring av medlemmarnas bostads- eller närmiljö som avses i bestämmelsen. Det kan t.ex. handla om brottslighet som kan utgöra störningar i boendet, eller som kan omfattas av de föreslagna bestämmelserna om bristande skötsamhet och brottslighet som ska likställas med störningar i boendet (se vidare kommentaren till 7 kap. 9 §). Även sådan allvarlig eller omfattande brottslighet som har begåtts med användning av en lägenhet är normalt sådan att det blir aktuellt att tillämpa bestämmelsen (se vidare kommentaren till 7 kap. 18 § 8). Om brottsligheten har begåtts mot någon som är medlem i för- eningen, eller mot någon i en medlems hushåll, finns det också ofta anledning att anta att bostads- eller närmiljön för medlemmarna kommer försämras om medlemskap beviljas. Ekonomisk brottslighet kan ofta bedömas vara av sådan karaktär att den inte har betydelse för medlemmarnas bostads- eller närmiljö, och därför inte aktualiserar en tillämpning av bestämmelsen. I vissa fall kan dock även sådan brottslighet antas påverka medlemmarnas bostads- eller närmiljö och därmed få betydelse vid en bedömning enligt bestämmelsen. Så kan t.ex. vara fallet om någon som ska an- vända bostaden har begått omfattande ekonomisk brottslighet i en bostadsrättsförening. Brottslighet som inte har betydelse för med- lemmarnas bostads- eller närmiljö kan i stället ha betydelse vid en prövning enligt första stycket. Vid bedömningen av om brottsligheten ger anledning att med fog anta att ett beviljat medlemskap kommer leda till en försämring av medlemmarnas bostads- eller närmiljö får vidare det tidsmässiga 116 Ds 2025:28 Författningskommentarer sambandet mellan brottsligheten och ansökan om medlemskap be- tydelse. Om brottsligheten har begåtts under de 2–3 år som närmast föregått ansökan har den normalt betydelse för bedömningen. Om brottsligheten ligger längre tillbaka i tiden finns det ofta anledning att lägga mindre vikt vid den. Om brottsligheten ligger mer än tio år tillbaka i tiden kan det antas att den normalt har mycket liten, eller helt saknar, betydelse för frågan om medlemskap. Brottslighetens allvar, omfattning och karaktär har dock betydelse i sammanhanget. Ju allvarligare eller mer omfattande brottsligheten är desto längre tid kan den antas ha betydelse för frågan om medlemskap. Även om brottsligheten är mycket allvarlig kan den dock ligga så långt tillbaka i tiden att den helt saknar betydelse för frågan om medlemskap. Om det är fråga om brottslighet som begåtts vanemässigt får det be- tydelse huruvida det brottsliga agerandet fortlöper eller om det kan anses ha upphört. Av betydelse är också vad som kan sägas om de personliga för- hållandena hos den som har begått brottet, i tiden mellan brottet och ansökan om medlemskap. Om en förbättring av de personliga om- ständigheterna inte kan påvisas, t.ex. därför att personen har avtjänat straff i kriminalvårdsanstalt sedan brottet begicks, kan det ha mindre betydelse att det har gått lång tid sedan brottet. Om det å andra sidan framgår att de personliga kvalifikationerna på ett påtagligt sätt har förbättrats sedan brottet kan det saknas anledning att anta att ett beviljat medlemskap kommer leda till en försämring av medlemmar- nas bostads- eller närmiljö, även om brottet begåtts i relativ närtid. Med en försämring av bostads- eller närmiljön avses varje negativ påverkan på hur de boende upplever miljön i bostaden och i när- miljön kring bostaden. I princip avses all sådan påverkan på bostads- eller närmiljön som träffas av bestämmelsen om störningar i boendet eller av de föreslagna bestämmelserna om bristande skötsamhet och om sådan brottslighet som ska likställas med störningar i boendet (se vidare kommentarerna till 7 kap. 9 och 18 §§). Även annan nega- tiv påverkan kan dock omfattas. Det är inte nödvändigt att det kan göras några mer exakta uttalan- den om hur bostads- eller närmiljön kommer att påverkas av att sök- anden beviljas medlemskap. Det är tillräckligt att någon form av försämring i detta avseende med fog kan antas bli följden av att med- lemskap beviljas. Typfallet är att det kan väntas att medlemmarna kommer utsätts för störningar eller att de kommer uppleva otrygg- 117 Författningskommentarer Ds 2025:28 het i boendet eller närområdet. Ofta kan det vara så att det finns anledning att anta att sökanden eller någon annan som ska använda lägenheten kommer agera på ett sätt som försämrar medlemmarnas bostads- eller närmiljö. Det vill säga att det kan väntas att en sådan person kommer bete sig på ett sådant sätt att medlemmarnas bo- stads- eller närmiljö störs eller upplevs som otrygg. Men regeln kan också tillämpas när en försämring av bostads- eller närmiljön kan antas bli följden av att medlemskap beviljas, oavsett hur sökanden och de andra som använder lägenheten kan väntas agera. Det kan då t.ex. handla om fall där det finns en risk för att sökanden, eller någon annan som ska använda lägenheten, på grund av sitt brottsliga agerande, kommer bli föremål för hämndåtgärder eller liknande. För att bestämmelsen ska kunna tillämpas krävs att det med fog kan antas att bostads- eller närmiljön kommer påverkas negativt i så hög utsträckning att det inte skäligen ska behöva tålas av föreningens medlemmar. Det krävs alltså att en försämring av viss allvarlighets- grad kan antas bli följden av att medlemskap beviljas, för att medlem- skap ska kunna nekas. Huruvida den antagna försämringen är av sådan allvarlighetsgrad får avgöras vid en bedömning i varje enskilt fall. Om den påverkan på bostads- eller närmiljön som kan antas bli följden av att medlemskap beviljas är sådan att den skulle utgöra skäl för förverkande av bostadsrätten (se kommentarerna till 7 kap. 9 och 18 §§), är det dock normalt fråga om en sådan försämring som inte skäligen bör tålas. Bedömningen tar sikte på vad medlemmar i en förening i allmän- het ska behöva tåla, dvs. det är en objektiv bedömning. De boendes subjektiva uppfattning är alltså inte avgörande. Att det redan före- kommer otrygghet, störningar eller liknande i ett bostadshus eller i dess närområde har inte heller någon betydelse, om ytterligare nega- tiv påverkan på bostads- eller närmiljön kan antas bli följden av att medlemskap beviljas. Utgångspunkten är att föreningen ska styrka de omständigheter som läggs till grund för nekande av medlemskap, dvs. i första hand förekomsten av ett brottsligt agerande men även t.ex att den som har begått brottet kommer använda lägenheten i relevant utsträckning. När det gäller vissa andra frågor, t.ex. att sökandens personliga för- hållanden har förbättrats påtagligt sedan brottet begicks, kan det finnas anledning att i stället placera bevisbördan på sökanden. 118 Ds 2025:28 Författningskommentarer När det är fråga om att lägga tidigare brottslighet till grund för ett nekande kommer det i de flesta fall krävas en fällande brott- målsdom. Det finns dock inget som hindrar att föreningen skaffar fram bevisning om den påstådda brottsligheten på egen hand, utan att en straffrättslig prövning har skett. Det kan t.ex. vara så att brottsligheten är föremål för förundersökning eller åtal, men ännu inte har prövats rättsligt. Det är dock inte heller en förutsättning att någon straffrättslig process pågår. Det som i ett sådant fall blir rele- vant för bedömningen av frågan om medlemskap är vad som är be- visat i fråga om det agerande som sökanden påstås ha gjort sig skyl- dig till. För att den nu aktuella bestämmelsen ska kunna tillämpas krävs också att agerandet är brottsligt. Det är dock inte fråga om att pröva om sökanden kan hållas straffrättsligt ansvarig för brottet. Tredje stycket motsvarar det hittillsvarande andra stycket. 7 kap. Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter Hur bostadsrättshavaren får använda lägenheten 9 § Bostadsrättshavaren ska se till att det som krävs för att bevara trygghet, sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset inte åsidosätts när han eller hon använder lägenheten, och rätta sig efter de särskilda regler som föreningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar (bristande sköt- samhet). Bostadsrättshavaren ska vid sin användning av lägenheten också se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas (störningar i boendet). Med störningar i boendet likställs att bostadsrättshavaren begår brott, om brottsligheten är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. När det finns bestämmelser om särskilt allvarliga störningar i boendet tillämpas dessa i stället. I paragrafen anges vissa krav som ställs på bostadsrättshavaren vid användning av lägenheten avseende bl.a. skötsamhet. Övervägande- na finns i avsnitt 4.4–4.6. Första och andra styckena motsvaras av det hittillsvarande första stycket i paragrafen. Första stycket sista meningen flyttas dock till den nya 9 b §. De hittillsvarande andra, tredje och femte styckena 119 Författningskommentarer Ds 2025:28 flyttas till den nya 9 a §. Bestämmelsen i det hittillsvarande fjärde stycket tas bort. Ändringarna i paragrafen innebär att motsvarigheter till hyres- lagens bestämmelser om bristande skötsamhet och om brottslighet som är ägnad att försämra närmiljön för de boende införs i bostads- rättslagen. Avsikten är att bestämmelserna ska tillämpas på samma sätt som motsvarande bestämmelser i hyreslagen (12 kap. 25 § jorda- balken och prop. 2023/24:112 s. 105–111). I första stycket görs ett tillägg som anger att bostadsrättshavaren ska se till att det som krävs för att bevara tryggheten inom fastigheten inte åsidosätts vid användning av lägenheten. Kravet gäller vid sidan av skyldigheten att bevara sundhet, ordning och gott skick. Det införs ett uppsamlande begrepp för åsidosättande av dessa skyldigheter – bristande skötsamhet. Begreppet omfattar även åsidosättande av sådana särskilda regler som bostadsrättsföreningen i överensstäm- melse med ortens sed meddelar. Någon ändring i sak är inte avsedd vad gäller skyldigheten att bevara sundhet, ordning och gott skick eller att rätta sig efter de särskilda regler som föreningen meddelar. Ändringen innebär att intresset av trygghet hos de som bor eller verkar inom fastigheten ska ges ökad tyngd vid bedömningen av vilka krav som ställs på bostadsrättshavaren. Ändringen ger också utrymme för att fler handlingar som påverkar tryggheten negativt ska kunna omfattas av bestämmelsen. Utgångspunkten är att alla boende ska ha rätt till en hög grad av trygghet i sitt boende. I det ligger bland annat att de boende ska kunna röra sig fritt i huset vid olika tidpunkter utan att behöva känna oro för sin säkerhet eller begränsas på något annat sätt. Vidare ska bostadsrättsföreningen och den som bedriver verksamhet i lokal i fastigheten kunna bedriva sin verksamhet under trygga förhållanden. Tillämpningsområdet är lik- som hittills inte begränsat till brottsliga ageranden, utan omfattar även andra handlingar som försämrar tryggheten inom fastigheten. När en bostadsrättshavare åsidosätter det som krävs för att bevara tryggheten inom fastigheten kommer det i vissa fall också att vara fråga om en störning i boendet enligt andra stycket. Tillämpnings- områdena är alltså delvis överlappande. Sådana fall bör lämpligen hanteras efter samma principer som när en motsvarande situation uppstår vid tillämpning av gällande rätt (jfr prop. 2002/03:12 s. 117). Bestämmelsen tar sikte på tryggheten inom fastigheten. Det finns dock inte någon begränsning till att det aktuella beteendet ska ha 120 Ds 2025:28 Författningskommentarer skett inom fastigheten. Beteendet förutsätts dock ha en koppling till fastigheten på så sätt att det har påverkat tryggheten inom denna. Våld, hot eller liknande beteenden i fastigheten kan påverka tryggheten för de som bor inom fastigheten negativt även om det riktar sig mot någon som inte har en koppling till fastigheten. Det kan vara fråga om någon som besöker boende i huset eller personer som utför tjänster åt de boende, som hemtjänstpersonal eller brev- bärare. Om bostadsrättshavaren gör sig skyldig till bristande skötsamhet kan, liksom vid störningar i boendet, bostadsrätten vara förverkad (18 § 5). Bostadsrättshavaren får dock inte sägas upp på denna grund om hon eller han efter uppmaning så snart som möjligt vidtar rättel- se. Bostadsrättshavaren får inte heller sägas upp innan socialnämnd- en har underrättats. Är det fråga om särskilt allvarlig bristande sköt- samhet krävs emellertid, i likhet med vad som gäller vid särskilt allvarliga störningar i boendet, inte att bostadsrättsföreningen har uppmanat bostadsrättshavaren att vidta rättelse för att uppsägning ska få ske. I sådana fall får bostadsrättshavaren också sägas upp utan föregående underrättelse till socialnämnden (20 § första, tredje och fjärde styckena). Bostadsrätten kan också vara förverkad om någon till vilken lägenheten upplåtits i andra hand gör sig skyldig till bristande sköt- samhet. Vid upplåtelser i andra hand som skett med styrelsens sam- tycke eller hyresnämndens tillstånd, liksom i fall där det inte krävs samtycke eller tillstånd, krävs för förverkande att föreningen har uppmanat bostadsrättshavaren att vidta rättelse, och underrättat socialnämnden, även om det är fråga om särskilt allvarlig bristande skötsamhet (18 § 5 och 20 § fjärde stycket sista meningen). Andra stycket behandlar störningar i boendet. Bestämmelsen förs över oförändrad i sak från första stycket. I det nya tredje stycket anges att med störningar i boendet ska likställas att bostadsrättshavaren begår brott, om brottsligheten är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäl- igen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. Att sådana handlingar likställs med störningar i boendet innebär att bestämmelserna om störningar i bostadsrättslagen och andra för- fattningar ska tillämpas även i dessa fall, om inte annat anges. Det innebär att exempelvis reglerna om bostadsrättshavarens tillsyns- ansvar (föreslagna 9 b §) och om skyndsam handläggning (11 kap. 121 Författningskommentarer Ds 2025:28 1 §) blir tillämpliga. Vidare ska bestämmelser om särskilt allvarliga störningar i boendet tillämpas, när sådana finns. Det gäller t.ex. bestämmelserna om undantag från kraven på att föreningen ska uppmana bostadsrättshavaren att vidta rättelse och underrätta socialnämnden (20 § fjärde stycket). Av bestämmelsen följer att bostadsrättshavaren utöver bostads- miljön för dem som bor i omgivningen, även har ett visst ansvar för deras närmiljö. Med att ett brott försämrar närmiljön avses att det på ett negativt sätt påverkar hur de boende upplever närmiljön kring bostaden. Det är tillräckligt att ett brott är ägnat att medföra en sådan försämring av närmiljön, det är inte nödvändigt att en effekt på närmiljön kan påvisas i ett enskilt fall. Brottet ska alltså vara av sådan karaktär att det typiskt sett bidrar till en försämring. Bestämmelsen tar främst sikte på brottslighet som kan väntas leda till att de boende upplever närmiljön som otrygg. Det kan t.ex. handla om brottslighet som kan väntas påverka hur människor rör sig i ett område, vilka tider de vistas ute eller i vilken utsträckning barn tillåts vara ute utan tillsyn. För att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs att brottsligheten kan väntas försämra närmiljön i så hög utsträckning att det inte skäligen ska behöva tålas av dem som bor i omgivningen. Alla boende har rätt till en trygg och säker när- miljö. Det intresset ska väga tungt vid bedömningen. Bedömningen tar sikte på vad boende i allmänhet ska behöva tåla. De boendes subjektiva uppfattning är alltså inte avgörande. Att en viss typ av brott är vanligt förekommande i ett område och att ytter- ligare brott av samma slag därmed inte har någon direkt påverkan på hur de boende upplever sin närmiljö saknar alltså betydelse. Bestämmelsen gäller till skydd för dem som bor i omgivningen till bostadsrättshavarens lägenhet. Detta ska förstås på samma sätt som motsvarande bestämmelse i andra stycket. Någon särskild yttre begränsning är alltså inte avsedd. I stället markerar uttrycket den grupp som skyddas av bestämmelsen (jfr prop. 1992/93:115 s. 31 och prop. 2002/03:12 s. 116). Brott som begås långt från lägenheten, i en annan stadsdel eller på en annan ort, har i regel inte en sådan påverkan på närmiljön för de som bor i lägenhetens omgivning att bestämmelsen blir tillämplig. Formellt finns dock ingen begränsning i fråga om var ett brott ska begås för att kunna falla in under den. Det avgörande är i stället i vilken utsträckning brottet kan väntas påverka närmiljön för de 122 Ds 2025:28 Författningskommentarer boende i omgivningen. Det är därför inte heller nödvändigt att inom ramen för en bedömning enligt bestämmelsen, slå fast var ett brott har begåtts i straffrättslig mening. Vid bedömningen av om ett brott är ägnat att försämra närmiljön för de som bor i omgivningen, kan det ha betydelse om det har begåtts på en plats som de boende be- höver passera eller uppehålla sig på, eller som de naturligen hamnar på. Torg, knutpunkter för kollektivtrafik, lekplatser, parkeringsytor och grönområden kan vara sådana platser. Ju längre bort från lägen- heten ett brott är begånget, desto mindre påverkan kan det normalt väntas ha på närmiljön för de som bor i omgivningen. Hänsyn ska dock tas till brottets karaktär. Allvarliga brott, som en skjutning eller en sprängning, påverkar typiskt sett tryggheten för människor inom ett större område än mindre allvarliga brott. Även brott som begås i direkt anslutning till lägenheten kan om- fattas av bestämmelsen. I sådana fall kan även bestämmelsen om störningar i boendet i andra stycket bli tillämplig. Bestämmelserna är alltså delvis överlappande. Tillämpningsområdena skiljer sig dock i huvudsak åt, bland annat eftersom den aktuella bestämmelsen tar sikte på de boendes intresse av en god miljö omkring bostaden, med- an bestämmelsen om störningar i boendet avser intresset av en god miljö i bostaden och i direkt anslutning till den. Den närmare av- gränsningen får utvecklas i rättstillämpningen. Tillämpningsområdet är inte begränsat till vissa typer av brott. Vissa brott är dock av sådan karaktär att de i de flesta fall kan väntas medföra en sådan försämring av närmiljön som avses i bestämmel- sen, t.ex. grov misshandel, rån, våldtäkt, skjutningar, sprängningar, blåljussabotage och våldsamt upplopp. Även brottslighet som riktar sig mot någon som bedriver verk- samhet i ett område kan omfattas av bestämmelsen. Det kan t.ex. handla om utpressning, stöld eller skadegörelse som riktar sig mot innehavare av butiker eller restauranger, serviceinrättningar, myn- digheter eller liknande. Det krävs att brottsligheten har ett visst allvar eller omfattning för att den ska vara ägnad att medföra en sådan försämring av när- miljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i omgivningen. För den bedömningen har naturligtvis brottslighetens straffvärde ofta betydelse. För att brottslighet med ett lägre straffvärde ska vara ägnad att försämra närmiljön i den mening som avses i bestämmelsen förutsätts som utgångspunkt att den har viss omfattning. Det är då 123 Författningskommentarer Ds 2025:28 den väntade effekten av den sammantagna brottslighet som bostads- rättshavaren har gjort sig skyldig till som ska bedömas. Brott med ett straffvärde på bötesnivå har typiskt sett inte en sådan påverkan på närmiljön som avses i bestämmelsen. Brottslighet som inte har någon eller endast en obetydlig på- verkan på närmiljön, och därmed skäligen får tålas, faller utanför be- stämmelsens tillämpningsområde. Så är ofta fallet i fråga om brotts- lighet som förekommer i varierande utsträckning på de flesta platser i landet, som t.ex. slagsmål av mindre allvarligt slag sent en kväll på en nattklubb eller slagsmål mellan barn i en skola i närheten av bo- staden. I regel påverkar inte heller mindre allvarliga fall av skade- görelse, som t.ex. klotter, eller en butiksstöld, tryggheten i närmiljön i sådan utsträckning som avses i bestämmelsen. Om butikstillgrepp begås på ett sätt som är organiserat kan en tillämpning av bestämmel- sen däremot aktualiseras. Handlingar som begås på ett långt avstånd från bostadsrätts- havarens lägenhet, i en annan stadsdel eller på en annan ort, kan undantagsvis ha en sådan påverkan på närmiljön för dem som bor i omgivningen som avses i tredje stycket. Omständigheterna kan variera i hög grad men det handlar framför allt om allvarliga brott som riktas mot någon som bor i omgivningen. Ett exempel är att bostadsrättshavaren följer efter eller söker upp en granne i en annan stadsdel och där utsätter personen för ett våldsbrott. I sådana fall är en försämring av närmiljön en väntad följd av brottsligheten. En annan situation är att bostadsrättshavaren begår brott som riktas mot ett rivaliserande kriminellt nätverk som leder till hämnd- åtgärder. Om bostadsrättshavaren begår sådan allvarlig brottslighet för vilken hämndåtgärder mot lägenhetens omgivning framstår som en väntad följd, får brottsligheten anses ägnad att försämra närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. En sådan tillämpning av bestämmelsen kommer sannolikt att aktualiseras främst i fråga om brott som begås i tungt kriminella miljöer. Bestämmelsen kan bli tillämplig även i fall där ett barn eller någon annan som bor i lägenheten har begått brott som leder till hämndåtgärder. För att bostadsrättshavaren ska kunna lastas för det krävs att hon eller han har brustit i sitt tillsynsansvar (se vidare författningskommentaren till 9 b §). Vissa omständigheter innebär typiskt sett att brottsligheten har en större negativ inverkan på närmiljön. Ett exempel är att brotts- 124 Ds 2025:28 Författningskommentarer ligheten har koppling till kriminella grupperingar. Ett annat är att någon har involverat barn i brottslighet, t.ex. vid försäljning av narkotika eller en skjutning. Det kan också finnas skäl att se allvar- ligare på brott som begås mot ett barn. Om bostadsrättshavaren gör sig skyldig till sådan brottslighet som omfattas av bestämmelsen kan bostadsrätten förverkas (18 § 5). För förverkande krävs inte att bostadsrättshavaren har fått en upp- maning att vidta rättelse, eller att socialnämnden underrättats (sista meningen i förevarande paragraf och 20 § fjärde stycket). Bostads- rätten kan också förverkas om någon till vilken lägenheten upplåtits i andra hand gör sig skyldig till sådan brottslighet. Vid upplåtelser i andra hand som skett med föreningens samtycke eller hyresnämnd- ens tillstånd, liksom i fall där det inte krävs samtycke eller tillstånd, krävs det att föreningen har uppmanat bostadsrättshavaren att vidta rättelse, och att socialnämnden har underrättats, innan bostadsrätts- havaren kan sägas upp (20 § fjärde stycket). Utgångspunkten är att föreningen ska styrka det handlande som bostadsrättshavaren har gjort sig skyldig till. Det kommer i de flesta fall att förutsätta en fällande brottmålsdom. Det finns dock inget hinder mot att föreningen skaffar fram bevisning om brottsligheten på egen hand och väcker talan om att bostadsrätten är förverkad, utan att en straffrättslig prövning har skett. Det som ska prövas i ett sådant fall är vad som är bevisat i fråga om det agerande som bostads- rättshavaren påstås ha gjort sig skyldig till. Det förutsätts också att agerandet är brottsligt. Det blir dock inte fråga om att pröva om bostadsrättshavaren kan hållas straffrättsligt ansvarig för brottet. I en tvist om förverkande av bostadsrätten ska hänsyn tas till be- stämmelserna i artikel 8 i Europakonventionen om den enskildes rätt till respekt för sitt hem. I de fall där bostadsrättshavaren har barn som bor i lägenheten följer det av bestämmelserna i FN:s konven- tion om barnets rättigheter (barnkonventionen), som utgör svensk lag, att hänsyn också ska tas till barnets intresse av skydd för sin hemmiljö. Det innebär att det i varje enskilt fall ska prövas om för- verkandet står i rimlig proportion till det åsidosättande som bostads- rättshavaren har gjort sig skyldig till. Att barnets intresse av skydd för sin hemmiljö ska ges en självständig betydelse vid prövningen, medför att det finns ett visst utrymme för att i fall där ett barn berörs kräva att det som bostadsrättshavaren har gjort sig skyldig till ska vara av något allvarligare slag än vad som annars hade krävts för 125 Författningskommentarer Ds 2025:28 förverkande (jfr NJA 2021 s. 1065). I många fall där bostadsrätts- havaren har agerat på ett sätt som allvarligt har bidragit till otrygghet i ett område, kan dock föreningens och övriga boendes intressen väga så tungt att det kan anses proportionerligt att bostadsrätten för- verkas och bostadsrättshavaren tvingas flytta. 9 a § Om det förekommer bristande skötsamhet eller störningar i boendet, ska föreningen 1. uppmana bostadsrättshavaren att se till att beteendet omedelbart upphör, och 2. om det är fråga om en bostadslägenhet, underrätta socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen. Första stycket gäller inte om föreningen säger upp bostadsrättshavaren med anledning av bristande skötsamhet som med hänsyn till dess art eller omfattning är särskilt allvarlig (särskilt allvarlig bristande skötsamhet) eller med anledning av störningar i boendet som är särskilt allvarliga (särskilt allvarliga störningar i boendet). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till underrättelse som avses i första stycket 2. Paragrafen, som är ny, behandlar föreningens skyldighet att upp- mana bostadsrättshavaren att se till att vissa beteenden upphör och underrätta socialnämnden. Övervägandena finns i avsnitt 4.4–4.6. Första stycket motsvarar hittillsvarande 9 § andra stycket. Be- stämmelsen ändras på så sätt att det anges att bostadsrättsföreningen även vid bristande skötsamhet ska uppmana bostadsrättshavaren att se till att beteendet omedelbart upphör. Föreningen ska också skicka en underrättelse till socialnämnden i sådana fall, om det är fråga om en bostadslägenhet. Uttrycket ge tillsägelse byts mot ordet uppmana. Det är en språklig ändring och någon ändring i sak är inte avsedd. Andra stycket motsvarar hittillsvarande 9 § tredje stycket. Särskilt allvarlig bristande skötsamhet läggs till i bestämmelsen. Ändringen innebär att en motsvarighet till hyreslagens bestämmelse om särskilt allvarlig bristande skötsamhet införs i bostadsrättslagen. Avsikten är att bestämmelsen ska tillämpas på samma sätt som motsvarande be- stämmelse i hyreslagen (12 kap. 25 a § andra stycket jordabalken och prop. 2023/24:112 s. 111 och 112). I fråga om vad som avses med särskilt allvarlig bristande sköt- samhet kan ledning hämtas från tillämpningen av bestämmelsen om särskilt allvarliga störningar i boendet. Det innebär att bestämmelsen 126 Ds 2025:28 Författningskommentarer blir tillämplig i undantagssituationer (jfr prop. 1992/93:115 s. 40 och prop. 2002/03:12 s. 116 och 117). Tillämpningsområdet omfattar främst fall där bostadsrättshavaren allvarligt har åsidosatt intresset av trygghet hos övriga boende eller andra som verkar inom fastig- heten. Det ska vara fråga om klara avvikelser från det som kan accepteras i ett tryggt och välfungerande bostadsområde. Exempel på vad som kan utgöra särskilt allvarlig bristande sköt- samhet är att bostadsrättshavaren utsätter någon som arbetar för föreningen för brott som våld eller hot. Även motsvarande ager- anden som riktar sig mot någon som bedriver verksamhet i lokal eller personer som utför tjänster av betydelse för andra boende, som t.ex. hemtjänstpersonal, kan utgöra särskilt allvarlig bristande skötsam- het. Ytterligare ett exempel är brott som riktar sig mot blåljus- personal, som exempelvis ambulanspersonal. För att bristande sköt- samhet som består i att bostadsrättshavaren har begått ett brott ska bedömas som särskilt allvarligt förutsätts som utgångspunkt att straffvärdet för gärningen ligger på fängelsenivå (jfr NJA 2008 s. 243 och RH 2016:57). En annan situation som kan omfattas av bestämmelsen är att en bostadsrättshavare utnyttjar ett våldskapital för att utöva kontroller av boende eller andra som rör sig till eller från fastigheten eller i området omkring denna, på ett sätt som begränsar deras möjligheter att röra sig fritt. Av den föreslagna nya lydelsen av 9 § tredje stycket följer att bestämmelsen även tillämpas på sådan brottslighet som likställs med störningar i boendet. Av detta följer att det inte heller i dessa fall finns någon skyldighet för föreningen att uppmana bostadsrättshav- aren att se till att beteendet upphör eller underrätta socialnämnden. Tredje stycket motsvarar hittillsvarande 9 § femte stycket. 9 b § Bostadsrättshavaren ska hålla noggrann tillsyn över att de personer som han eller hon ansvarar för enligt 12 § tredje stycket 2 inte gör sig skyldiga till bristande skötsamhet eller störningar i boendet. Paragrafen, som är ny, behandlar bostadsrättshavarens skyldighet att hålla tillsyn över att vissa personer inte gör sig skyldiga till bristande skötsamhet eller störningar i boendet. Övervägandena finns i avsnitt 4.4–4.6. 127 Författningskommentarer Ds 2025:28 Paragrafen motsvarar hittillsvarande 9 § första stycket sista men- ingen. Avsikten är att bestämmelsen ska tillämpas på samma sätt som motsvarande bestämmelse i hyreslagen (12 kap. 25 b § jordabalken och prop. 2023/24:112 s. 112–114). Bostadsrättshavarens tillsynsansvar omfattar, liksom tidigare, personer som hör till bostadsrättshavarens hushåll, gäster och andra som bostadsrättshavaren inrymt i lägenheten eller personer som ut- för arbete där. Som en följd av ändringarna i 9 § införs uttrycket bristande skötsamhet i bestämmelsen. Liksom tidigare gäller bo- stadsrättshavarens tillsynsansvar åsidosättanden av sundhet, ordning och gott skick. Ändringarna i 9 § innebär att bostadsrättshavaren även har ett ansvar att se till att andra personer som bor eller vistas i lägenheten inte åsidosätter det som krävs för att bevara tryggheten inom fastigheten. En följd av att brottslighet som är ägnad att försämra närmiljön för de som bor i omgivningen likställs med störningar i boendet (9 § tredje stycket), är att bostadsrättshavarens tillsynsansvar omfattar även dessa situationer. Om bostadsrättshavaren brister i sitt tillsyns- ansvar kan brott som begåtts av personer inom den relevanta person- kretsen leda till att bostadsrätten är förverkad. Det gäller även om det är någon annan till vilken bostadsrätten upplåtits i andra hand som inte har hållit den tillsyn som krävs (18 § 5). I grunden fungerar bostadsrättshavarens tillsynsansvar på samma sätt vid brottslighet som likställs med störningar i boendet som vid övriga åsidosättanden enligt 9 §. En del frågor uppkommer dock med anledning av att tillämpningsområdet för tillsynsansvaret utvidgas. Tillsynsansvaret innebär i allmänhet att bostadsrättshavaren har en skyldighet att hålla noggrann uppsikt över den utpekade person- kretsen. I fråga om händelser i eller i nära anslutning till lägenheten, har bostadsrättshavaren goda praktiska möjligheter att göra det genom sin användning av lägenheten. Bostadsrättshavaren har sämre praktiska möjligheter att genom ett vardagligt nyttjande av lägen- heten hålla tillsyn över vad andra personer gör när de rör sig utanför lägenheten. Det är också svårare för bostadsrättshavaren att vidta effektiva åtgärder för att förhindra att dessa personer utanför lägen- heten agerar på ett sätt som försämrar närmiljön för andra boende. De krav som följer av bostadsrättshavarens tillsynsansvar måste an- passas efter detta. För att bostadsrättshavaren ska kunna hållas an- svarig för någon annans agerande förutsätts att det i det enskilda fall- 128 Ds 2025:28 Författningskommentarer et går att peka på att bostadsrättshavaren har brustit i sitt tillsyns- ansvar genom att underlåta att göra något som kan krävas av henne eller honom. Som utgångspunkt krävs det inte att bostadsrättshavaren utövar en aktiv tillsyn över andra personer när de rör sig utanför lägenheten, för att säkerställa att de inte begår brott där. Bostadsrättshavarens tillsynsansvar aktualiseras alltså främst när det framkommer någon omständighet som ger denne anledning att vänta sig att någon som hon eller han ansvarar för kan komma att begå brott som är ägnat att försämra närmiljön för andra boende. Bostadsrättshavaren kan bl.a. få sådana indikationer genom information från föreningen eller från polisen. Bostadsrättshavaren kan också vid sin användning av lägen- heten få kännedom om någon omständighet som ger anledning att misstänka att en person som omfattas av tillsynsansvaret kan komma att begå brott. Det kan t.ex. handla om att bostadsrättshavaren får reda på att en person deltar i ett kriminellt gäng som begår brott i området. Om det beror på bristande uppsikt kan bostadsrättshav- aren inte ursäkta sig med att hon eller han inte har känt till en om- ständighet som gett anledning att misstänka att någon som omfattas av tillsynsansvaret kan komma att agera på ett sätt som försämrar närmiljön för övriga boende. När det gäller någon som tillfälligt besöker lägenheten får till- synsansvaret en begränsad betydelse i förhållande till regeln om brottslighet som är ägnad att försämra närmiljön. Bostadsrättshav- aren har som utgångspunkt ingen skyldighet att utöva en aktiv till- syn över vad en besökare gör utanför lägenheten. När det gäller be- sökare är det därför framför allt iakttagelser som bostadsrättshav- aren gör vid sin användning av lägenheten som kan innebära att det uppkommer en skyldighet att agera. Det kan också tänkas att polisen informerar bostadsrättshavaren om att en person som brukar besöka lägenheten är inblandad i brottslighet i området. För att tillsyns- ansvaret ska aktualiseras förutsätts att besökaren vistas i lägenheten i viss omfattning och att besöken kan anses ha betydelse för att brott begås i området. Tillsynsansvaret gäller även för upplåtelse av lokal. I sådana fall finns som utgångspunkt inget ansvar för vad personer som besöker t.ex. en butikslokal gör sedan de lämnat lokalen. Tillsynsansvaret aktualiseras främst i fall där den som innehar lokalen med bo- stadsrätt tillåter att personer som är inblandade i brottslighet i 129 Författningskommentarer Ds 2025:28 området använder lokalen i viss omfattning. För att bostadsrätts- havaren ska anses ha brustit i tillsynsansvaret förutsätts att hon eller han har godtagit att personerna vistas i lokalen. När en bostadsrättshavare har anledning att vänta sig att någon som omfattas av tillsynsansvaret kan komma att begå brott som för- sämrar närmiljön för andra boende, krävs att bostadsrättshavaren vidtar åtgärder för att förhindra det. Bedömningen av vilka åtgärder som krävs görs på samma sätt som i andra situationer. Det innebär att det, när det finns tydliga indikationer på att någon som bostads- rättshavaren har ansvar för kan komma att begå brott, krävs att bo- stadsrättshavaren vidtar kraftfulla åtgärder för att förhindra det. Det kan t.ex. innebära att en inneboende inte får bo kvar i lägenheten eller att en besökare inte tillåts återvända dit. För att bostadsrätts- havaren ska kunna hållas ansvarig för någon annans handlande måste bostadsrättshavaren ha haft anledning att räkna med att händelsen skulle kunna inträffa, och underlåtit att göra det som kan krävas för att förhindra det. Bostadsrättshavarens tillsynsansvar omfattar även underåriga barn. En bostadsrättshavare som är förälder har alltså ett ansvar att hålla noggrann tillsyn över att ett barn inte begår sådan brottslighet som försämrar närmiljön för övriga. I dessa fall kan bostadsrättshav- aren få information om att barnet begår den typen av brott eller kan komma att göra det från t.ex. skolpersonal eller socialtjänst. För att uppfylla tillsynsansvaret krävs att bostadsrättshavaren har noggrann uppsikt över ett barn för att uppmärksamma tecken på att barnet kan komma att begå sådana brott. Även i dessa situationer krävs att bostadsrättshavaren vidtar långtgående åtgärder för att förhindra att barnet begår brott som försämrar närmiljön för övriga boende. Det går inte att ge något generellt svar på vilka åtgärder som krävs. Vuxna barn behandlas som utgångspunkt på samma sätt som andra vuxna. Det innebär ytterst att bostadsrättshavaren kan behöva förbjuda ett vuxet barn att vistas i lägenheten. När det gäller underåriga barn är det normalt inte möjligt att förbjuda dem från att vistas i lägenheten. I stället krävs att bostadsrättshavaren vidtar andra åtgärder. Det kan vara nöd- vändigt att be om hjälp utifrån genom att ta kontakt med relevanta instanser som exempelvis socialtjänst, skola eller polis. Det krävs också att bostadsrättshavaren aktivt medverkar till de insatser som erbjuds. Att de insatser som vidtas inte har avsedd effekt innebär inte 130 Ds 2025:28 Författningskommentarer att bostadsrättshavaren har brustit i sitt tillsynsansvar, om hon eller han i övrigt har gjort allt som rimligen kan krävas för att komma till rätta med barnets brottslighet. Tillsynsansvaret gäller även barn som bor i lägenheten som bo- stadsrättshavaren inte har vårdnaden om. Även om bostadsrätts- havaren i den situationen inte har samma möjlighet som en vårdnads- havare att vidta åtgärder, exempelvis i kontakter med socialtjänsten, krävs det att bostadsrättshavaren agerar när det finns tydliga indika- tioner på att barnet kan komma att begå brott. I det ingår att infor- mera vårdnadshavaren om detta. Föreningen har som utgångspunkt bevisbördan för de omständ- igheter som åberopas till stöd för att bostadsrätten är förverkad. Om någon som bostadsrättshavaren ansvarar för har gjort sig skyldig till brott som är ägnat att försämra närmiljön för övriga boende, och föreningen gör gällande att bostadsrättshavaren har brustit i sitt tillsynsansvar, kan föreningen t.ex. behöva visa att det funnits om- ständigheter som gett bostadsrättshavaren anledning att räkna med det inträffade. I en sådan situation kan bostadsrättshavaren behöva lägga fram utredning som visar att hon eller han har gjort allt som rimligen kan krävas för att förhindra agerandet. Tillträde till lägenheten 13 § Företrädare för bostadsrättsföreningen har på begäran rätt att få komma in i lägenheten när det är nödvändigt för tillsyn av lägenheten eller av hur den används, eller för att utföra arbete som föreningen svarar för eller har rätt att utföra enligt 12 a §. När bostadsrättshavaren har avsagt sig bostadsrätten enligt 4 kap. 11 § eller när bostadsrätten ska tvångsförsäljas enligt 8 kap., är bostadsrättshavaren skyldig att låta lägenheten visas på lämplig tid. Föreningen ska se till att bostadsrättshavaren inte drabbas av större olägenhet än nödvändigt. Bostadsrättshavaren är skyldig att tåla sådana inskränkningar i nyttjanderätten som föranleds av nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra i huset eller på marken, även om hans eller hennes lägenhet inte besväras av ohyra. I så fall tillämpas 5 §. Om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten när för- eningen har rätt till det, får Kronofogdemyndigheten besluta om särskild handräckning. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. 131 Författningskommentarer Ds 2025:28 Paragrafen reglerar bostadsrättsföreningens rätt att få tillträde till lägenheten. Övervägandena finns i avsnitt 7.1. Av ändringen i första stycket framgår att föreningens rätt att få tillträde till lägenheten inte bara omfattar nödvändig tillsyn av lägen- heten, utan också av hur den används. Tillsyn av hur lägenheten används kan t.ex. avse kontroll av om lägenheten är upplåten i andra hand utan behövligt samtycke eller tillstånd (jfr 10 och 11 §§), om reglerna om hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten åsidosätts (jfr 8 §) eller om lägenheten används för brott (jfr 18 § 8). Det görs även en språklig justering på så sätt att det anges att för- eningen har rätt att få komma in i lägenheten när det är nödvändigt för tillsyn, i stället för när det behövs för tillsyn, i enlighet med reg- leringen i 12 kap. 26 § jordabalken. Någon ändring i sak är inte av- sedd. Liksom tidigare får rätten till tillträde inte användas i onödan, eller i syfte att störa eller på annat sätt inskränka bostadsrätts- havarens privatliv. Det hindrar inte att återkommande tillträde inom en relativt kort tidsperiod i vissa fall kan vara motiverat, exempelvis för att följa upp något som tidigare iakttagits eller när ett behov av att kontrollera ett nytt förhållande har uppstått. Om tillsynen är motiverad av en seriös och ansvarsfull förvaltning av fastigheten får den anses nödvändig. Det görs också ett förtydligande om att rätten till tillträde förut- sätter en begäran från föreningen. Någon ändring i fråga om de praktiska momenten kring hur en tillsyn ska genomföras är inte av- sedd. Genom en ändring i 32 § får föreningen möjlighet att skicka en begäran om tillträde med rekommenderat brev, se kommentaren till den paragrafen. Avgifter till föreningen 15 § Avgifter till föreningen ska betalas under föreningens adress eller annan adress som föreningen uppger. Betalning får alltid ske genom en bank eller någon annan liknande betalningsförmedlare. Om bostadsrättshavaren betalar sin avgift på bankkontor, anses belopp- et ha kommit föreningen till handa omedelbart vid betalningen. Lämnar bo- stadsrättshavaren ett betalningsuppdrag på avgiften till en bank eller någon 132 Ds 2025:28 Författningskommentarer annan liknande betalningsförmedlare, anses beloppet ha kommit föreningen till handa när betalningsuppdraget togs emot. I paragrafen anges hur avgifter till föreningen ska betalas samt när en avgift ska anses ha kommit föreningen till handa. Övervägandena finns i avsnitt 7.2. Paragrafen anpassas till de betaltjänster som finns tillgängliga på marknaden i dag. Hänvisningen till betalning på postkontor tas bort. Begreppen postanvisning, postgiro och bankgiro byts ut. I stället anges att betalning alltid får ske genom en bank eller någon annan liknande betalningsförmedlare. Begreppen har samma innebörd som i 5 kap. 5 § försäkringsavtalslagen (2005:104) (jfr prop. 2003/04:150 s. 435 och 436). Om bostadsrättshavaren lämnar ett betalningsuppdrag till en bank eller någon annan betalningsförmedlare ska avgiften enligt andra stycket anses ha kommit föreningen till handa när betalnings- uppdraget togs emot. Det avgörande är när beloppet har blivit till- gängligt för förmedlaren. Om bostadsrättshavaren uppdrar åt en för- medlare att vid ett närmare angivet tillfälle verkställa en betalning, ska beloppet anses komma föreningen till handa först den dag som avses i uppdraget. Om det inte finns täckning för betalningen på det konto från vilket avgiften ska dras, och detta inte beror på det konto- förande företaget, kan det inte anses att bostadsrättshavaren har full- gjort sin betalningsskyldighet (jfr prop. 2003/04:150 s. 435 och 436). Förverkande 18 § Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt och som tillträtts är, med de begränsningar som följer av 19 och 20 §§, förverkad och föreningen är alltså berättigad att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning, 1. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala insats eller upplå- telseavgift i mer än två veckor, eller den längre tid som är bestämd i stadgarna, från det att föreningen efter förfallodagen uppmanat honom eller henne att fullgöra sin betalningsskyldighet, 1 a. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala årsavgift eller avgift för andrahandsupplåtelse mer än en vecka efter förfallodagen när det gäller en bostadslägenhet eller mer än två vardagar efter förfallodagen när det gäller en lokal, 133 Författningskommentarer Ds 2025:28 2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd upp- låter lägenheten i andra hand, 3. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §, 4. om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra hand genom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i lägenheten eller om bostadsrättshavaren genom att inte utan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om att det finns ohyra i lägenheten bidrar till att ohyran sprids i huset, 5. om lägenheten vanvårdas på något annat sätt eller om bostads- rättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra hand gör sig skyldig till bristande skötsamhet eller störningar i boendet, eller inte håller den tillsyn som krävs enligt 9 b §, 6. om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten enligt 13 § och han eller hon inte kan visa en giltig ursäkt för detta, 7. om bostadsrättshavaren inte fullgör en skyldighet som går utöver det han eller hon ska göra enligt denna lag, och det måste anses vara av synnerlig vikt för föreningen att skyldigheten fullgörs, 8. om lägenheten, ett utrymme som hör till den, eller ett utrymme som upplåts genom ett annat avtal mellan föreningen och bostadsrättshavaren och som har ett omedelbart samband med användningen av lägenheten, används för att begå allvarlig brottslighet eller för att begå brott vanemässigt eller i större omfattning, eller 9. om bostadsrättshavaren utan behövligt tillstånd utför en åtgärd som anges i 7 § första eller andra stycket. Paragrafen innehåller bestämmelser om förverkande av bostadsrätt. Övervägandena finns i avsnitt 4.4–4.7. I punkten 1 görs en språklig ändring, som inte innebär någon ändring i sak. I punkten 5 ersätts hänvisningen till 9 § med uttrycken bristande skötsamhet och störningar i boendet. Till följd av ändringarna i 9 § kan förverkande enligt denna punkt även ske när bostadsrättshav- aren har åsidosatt sin skyldighet att bevara trygghet inom fastigheten (9 § första stycket) eller gjort sig skyldig till sådan brottslighet som likställs med störningar i boendet (9 § tredje stycket). Ändringarna i punkten 8 innebär att möjligheterna till förverk- ande när lägenheten används för brott utvidgas. Avsikten är att bestämmelsen ska tillämpas på samma sätt som motsvarande be- stämmelse i hyreslagen (12 kap. 42 § första stycket 12 jordabalken och prop. 2023/24:112 s. 120–123). 134 Ds 2025:28 Författningskommentarer Bestämmelsen gäller, liksom hittills, både bostadslägenheter och lokaler. Det förutsätts att lägenheten används för brottsligheten. Det som avses är lägenhetens karaktär av ett typiskt hjälpmedel eller en förutsättning för brottsligheten (se prop. 1979/80:179 s. 29 och 31). Om lägenheten saknar en sådan betydelse för brottet är be- stämmelsen inte tillämplig. Så kan vara fallet t.ex. om bostadsrätts- havaren begår ekonomisk brottslighet som bokföringsbrott, skatte- brott, internetbedrägerier eller annan liknande brottslighet i en bo- stadslägenhet. I sådana fall underlättas brottsligheten inte på något relevant sätt av tillgången till lägenheten. I vissa fall kan dock lägenheten utgöra en förutsättning även för sådan brottslighet. Ett exempel är att lägenheten används i ett brottsligt upplägg där bidragsbrott eller folkbokföringsbrott ingår. Det kan också vara fråga om ekonomisk brottslighet som begås mot föreningen. Ekonomisk brottslighet, som t.ex. penningtvätt, kan vidare ha koppling till näringsverksamhet som bedrivs i en lokal som upplåts med bostadsrätt. I sådana fall används lägenheten för brott på det sätt som avses i bestämmelsen. En lägenhet kan fungera som ett hjälpmedel eller en förutsättning för brottslighet på olika sätt. Ofta handlar det om att brottsligheten underlättas av lägenhetens karaktär av skyddat utrymme utan insyn från utomstående, vilket gör brottsligheten lättare att dölja. Som exempel kan anges att lägenheten används för förvaring av vapen, narkotika eller stöldgods. Det kan också vara fråga om odling, för- säljning eller annan hantering av narkotika. Ett annat exempel är att bostadsrättshavaren använder lägenheten för att begå brott mot en närstående, som en make, sambo eller ett barn. Bestämmelsen är tillämplig även när bostadsrättshavaren använd- er ett utrymme som hon eller han får nyttja på grund av upplåtelsen av bostadsrätt för att begå brott. Det kan t.ex. handla om förråd eller gemensamma utrymmen. Den kan alltså tillämpas när bostadsrätts- havaren t.ex. förvarar vapen eller narkotika i sådana utrymmen. Bestämmelsen är, till skillnad från motsvarande hyresrättslig regel, också tillämplig om ett utrymme som upplåts genom ett annat avtal mellan föreningen och bostadsrättshavaren, och som har ett omedel- bart samband med användningen av lägenheten, används för brott (jfr 6 kap. 10 § om sidoavtal). Det kan t.ex. handla om ett garage eller liknande som upplåts med hyresrätt, och som bostadsrättshavaren har möjlighet att hyra i egenskap av bostadsrättshavare. 135 Författningskommentarer Ds 2025:28 Om bostadsrättshavaren förvarar sprängmedel, vapen eller annan farlig utrustning i lägenheten eller ett utrymme som hör till den kan det också vara fråga om bristande skötsamhet enligt 9 § första stycket. I och med utvidgningen av reglerna om förverkande på grund av att lägenheten används för brott kan det ligga närmast till hands att tillämpa den aktuella bestämmelsen i sådana fall. Den när- mare avgränsningen får avgöras i rättstillämpningen. Det krävs inte att det är bostadsrättshavaren själv som använder lägenheten för att begå brott. Bestämmelsen är i det avseendet oför- ändrad. Bostadsrätten kan alltså förverkas även i fall där någon annan använder en lägenhet för att begå brott (se prop. 1979/80:179 s. 30 och 31). Det ingår alltså i bostadsrättshavarens förpliktelser att se till att inte någon annan använder lägenheten för att begå brott, och bostadsrättshavaren kan som utgångspunkt inte ursäkta sig med att hon eller han saknat kännedom om brottsligheten. Det har vidare som utgångspunkt ingen betydelse om bostads- rättshavaren på grund av sina personliga förhållanden, eller av något annat skäl, har haft svårt att förhindra att någon annan använder lägenheten för att begå brott. Det finns dock ett visst utrymme för att beakta i vilken utsträckning bostarsrättshavaren kan lastas för den brottsliga användningen inom ramen för bedömningen av om ett åsidosättande är av ringa betydelse (jfr 19 § första stycket och prop. 2013/14:195 s. 15). Om åsidosättandet är av ringa betydelse är bostadsrätten inte förverkad. En sådan tillämpning kan dock aktuali- seras endast i undantagsfall. Kravet på att hela eller en väsentlig del av lägenheten ska användas för brott tas bort. Detsamma gäller kravet på att det ska vara fråga om brottslig näringsverksamhet eller liknande. I stället krävs för att bostadsrätten ska vara förverkad att det är fråga om allvarlig brotts- lighet eller brottslighet som begås vanemässigt eller annars i större omfattning. Det är tillräckligt att en av dessa förutsättningar är upp- fylld. Med begreppet allvarlig brottslighet avses som utgångspunkt fall där straffvärdet av ett brott eller den samlade brottsligheten når upp till eller överstiger två års fängelse (jfr prop. 2021/22:186 s. 110 och 111). Det kan tjäna som riktmärke för vilken brottslighet som är så allvarlig att den kan medföra att bostadsrätten är förverkad. Det innebär att det kan vara tillräckligt med ett enstaka brott, om detta har ett högt straffvärde. Brottsligheten kan i vissa fall bedömas som 136 Ds 2025:28 Författningskommentarer så allvarlig att det motiverar att bostadsrätten ska vara förverkad även om straffvärdet är lägre. En självständig bedömning ska göras utifrån omständigheterna kring brottsligheten och de skyddsintress- en som gör sig gällande. Ett exempel är vapenbrott. Vapenbrott av normalgraden har i många fall ett straffvärde som överstiger två år (jfr 9 kap. 1 a § vapenlagen [1996:67] som anger att minimistraffet för grovt vapenbrott är fängelse i fyra år). Men även om straffvärdet är något lägre än så kan ett sådant brott bedömas som tillräckligt allvarligt för att bostadsrätten ska vara förverkad. Förverkande kan också ske om lägenheten används för att begå brott vanemässigt eller annars i större omfattning. Även dessa be- grepp förekommer i den straffrättsliga lagstiftningen (se bl.a. 9 kap. 6 § andra stycket brottsbalken och NJA 2022 s. 633). Av betydelse för bedömningen av om brottsligheten begås vane- mässigt är hur många brott som begåtts och med vilken frekvens. Det krävs inte att det är fråga om samma typ av brott. Det går inte att generellt slå fast vad som krävs för att brottslig- heten ska vara vanemässig eftersom omständigheterna kan variera i hög grad. Det som avses är att de brottsliga gärningarna upprepas med viss regelbundenhet så att de framstår som vanligt förekommande inslag i bostadsrättshavarens användning av lägenheten. Den tids- period under vilken brottsligheten pågått får inte vara alltför kort. Om brotten begåtts under en mycket begränsad tid är brottsligheten i regel inte vanemässig, även om det är fråga om ett stort antal brott. Pågår den brottsliga verksamheten under en längre sammanhållen tidsperiod behöver inte en lägre frekvens av brott utesluta att den är vanemässig. Förekommer det ett längre uppehåll talar det dock mot att brottsligheten ska bedömas som vanemässig. Om uppehållet beror på omständigheter som den som gör sig skyldig till brottet inte rår över, t.ex. att denne är intagen i kriminalvårdsanstalt, kan det innebära att uppehållet inte talar mot att brottsligheten ska betraktas som vanemässig. Med att brottsligheten är av större omfattning avses att den har haft viss organisationsgrad eller varit del av en organiserad verksam- het. Av betydelse är också hur den i övrigt har bedrivits, t.ex. vilka förberedelser eller åtgärder för att dölja brottsligheten som vidtagits. Det kan också beaktas hur omfattande brottsligheten är i relation till användningen av lägenheten i övrigt. Om hela lägenheten eller en 137 Författningskommentarer Ds 2025:28 väsentlig del av den används för brottsligheten får den i regel anses vara av större omfattning. För att förverkande ska kunna ske krävs som utgångspunkt att straffvärdet för brottsligheten ligger på fängelsenivå. Det innebär att det inte utgör grund för förverkande exempelvis att en person med missbruksproblem återkommande använder narkotika i lägenheten. Föreningen ska styrka de omständigheter som åberopas till grund för förverkande. I praktiken kommer det ofta att förutsätta att för- eningen har tillgång till en brottmålsdom. Det finns dock inget hind- er mot att föreningen säger upp bostadsrättshavaren till avflyttning och för en talan om förverkande utan att det har skett en straff- rättslig prövning av ett brott (se prop. 1979/80:179 s. 30 och 31). Frågan om hur brottsligheten har behandlats straffrättsligt har be- tydelse för inom vilken tidsfrist som föreningen måste väcka talan om förverkande (se 22 §). I hittillsvarande reglering anges att bostadsrätten också är för- verkad om lägenheten helt eller till väsentlig del används för tillfäll- iga sexuella förbindelser mot ersättning (jfr 6 kap. 12 § andra stycket brottsbalken). Det ledet utgår. Dessa situationer omfattas i och med den ändrade lydelsen i stället av den generella bestämmelsen om för- verkande på grund av att lägenheten används för brott. Den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning döms för brottet köp av sexuell handling (6 kap. 11 § brottsbalken). När det förekommer tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning i lägen- heten används den därmed för brott på det sätt som avses i be- stämmelsen. Liksom i övriga fall krävs inte att det är bostadsrätts- havaren själv som gör sig skyldig till brott. Bostadsrättshavarens an- svar för att lägenheten inte används för brott påverkas alltså inte av att den som erbjuder förbindelserna inte kan göras straffrättsligt an- svarig (jfr prop. 1997/98:55 s. 137). När tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning förekommer i en lokal kan det som utgångspunkt antas vara fråga om brott som begås vanemässigt eller i större omfattning. Om förbindelserna framstår som ett återkommande inslag i användningen av lokalen, som exempelvis en massagesalong, räcker det normalt för förverk- ande. Om hela eller en väsentlig del av lokalen används för detta ändamål på det sätt som avses i den hittillsvarande bestämmelsen, är det i regel också fråga om en sådan omfattande användning som träffas av den nya regleringen. 138 Ds 2025:28 Författningskommentarer När det är fråga om en bostadslägenhet har det betydelse om den person som erbjuder sexuella tjänster mot ersättning bor i lägenhet- en eller inte. Om personen inte bor i lägenheten talar det för en sådan grad av organisation för att få personen på plats i lägenheten och att hitta potentiella kunder som innebär att lägenheten används för brott i större omfattning. I sådana situationer tas också ofta hela eller en väsentlig del av lägenheten i anspråk för brottsligheten. När någ- on erbjuder tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning i den lägenhet där hon eller han bor får det bedömas om det sker vane- mässigt eller annars i större omfattning. Om så är fallet kan bostads- rätten förverkas. 19 § Nyttjanderätten är inte förverkad om det som ligger bostadsrätts- havaren till last är av ringa betydelse. Detsamma gäller om ett förverkande är oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostads- rättshavaren eller någon i bostadsrättshavarens hushåll för brott. Nyttjanderätten till en bostadslägenhet är inte förverkad på grund av att en skyldighet som avses i 18 § 7 inte fullgörs, om bostadsrättshavaren är en kommun eller en region och skyldigheten inte kan fullgöras av en kommun eller en region. En skyldighet för bostadsrättshavaren att inneha anställning i ett visst företag eller någon liknande skyldighet får inte läggas till grund för för- verkande. Paragrafen innehåller bestämmelsen om att bostadsrätten i vissa fall inte är förverkad. Övervägandena finns i avsnitt 4.4 och 4.8. I första stycket görs en ändring som får betydelse när det finns grund för förverkande, men där denna grund har samband med att bostadsrättshavaren, eller någon annan i dennes hushåll, har utsatts för brott av en närstående. Enligt styckets nuvarande lydelse ska den omständigheten beaktats inom ramen för bedömningen av om det som ligger bostadsrättshavaren till last är av ringa betydelse (se prop. 2013/14:195). Ändringen innebär att bostadsrätten inte är förverk- ad, trots att det inte är fråga om ett ringa fall, om ett förverkande skulle vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrätts- havaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare när- stående till bostadsrättshavaren har utsatt bostadsrättshavaren eller någon i dennes hushåll för brott. Avsikten är att bestämmelsen ska tillämpas på samma sätt som motsvarande bestämmelse i hyreslagen 139 Författningskommentarer Ds 2025:28 (12 kap. 42 § femte stycket jordabalken och prop. 2023/24:112 s. 123–125). En närstående kan t.ex. vara bostadsrättshavarens make, sambo, pojk- eller flickvän. Men det kan också avse någon annan familje- medlem eller en anhörig som bostadsrättshavaren har en nära rela- tion till. Det kan vara bostadsrättshavaren själv som har angripits eller någon annan person i dennes boendegemenskap, t.ex. ett barn. Skyddet är inte formellt begränsat till vissa typer av brott, men det som främst kan komma i fråga är fall där bostadsrättshavaren har utsatts för brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken. Skyddsregeln får sin största praktiska betydelse i de fall då bostadsrättshavaren sägs upp på grund av något åsidosättande enligt 18 § 5. Skyddet är dock inte begränsat till sådana åsidosättanden. Ett förverkande av bostadsrätten kan bedömas som oskäligt mot en bostadsrättshavare som t.ex. har gjort sig skyldig till dröjsmål med betalning av en avgift, om bostadsrättshavaren visar att betalningsförsummelserna har sin grund i att hon eller han, eller någon i hushållet, har utsatts för brott av en närstående eller tidigare närstående. Det är bostadsrättshavaren som har bevisbördan för att hon eller han utsatts för brott och för att det brottsliga angreppet har samband med grunden för att bostadsrätten är förverkad. När någon utsatts för sådan brottslighet som det här är fråga om finns det dock i regel anledning att utgå från att det finns ett sådant samband, om inte om- ständigheterna tydligt talar mot det. Om det som läggs bostadsrättshavaren till last har sin grund i att hon eller han, eller någon annan i hushållet, har utsatts för brott, är bostadsrätten inte förverkad om det skulle vara oskäligt. Graden och allvaret av det åsidosättande som utgör grund för förverkande är utgångspunkt för skälighetsbedömningen. Förverkande blir bara aktuellt när det rör sig om väsentliga åsidosättanden från bostads- rättshavarens sida. Det krävs därför omständigheter som starkt talar mot att bostadsrättshavaren ska förlora bostaden för att ett förverk- ande ska framstå som oskäligt. Detta gäller särskilt om åsidosätt- andet är av särskilt allvarligt slag, om det avser upprepade tillfällen eller har pågått under en längre tid. Bostadsrättshavarens åsidosättanden ska betraktas i ljuset av den utsatta situation som bostadsrättshavaren har befunnit sig i. Av be- tydelse för bedömningen är vilka handlingsalternativ som varit till- gängliga för bostadsrättshavaren, i vilken mån hon eller han har haft 140 Ds 2025:28 Författningskommentarer möjlighet att undvika att åsidosätta sina skyldigheter och vad som varit rimligt att kräva av bostadsrättshavaren i den situation som hon eller han befunnit sig i. Förverkandet ska i det enskilda fallet framstå som en rimlig konsekvens av förseelsen. Risken för fortsatta åsidosättanden är av vikt för skälighetsbe- dömningen. Bostadsrättshavarens vilja, förmåga och förutsättningar att sköta sina förpliktelser måste därför tillmätas stor betydelse. Om det har skett en avsevärd förbättring av bostadsrättshavarens situa- tion, ska det beaktas till hennes eller hans fördel. Det kan t.ex. vara fråga om att relationen till den närstående som utsatt bostads- rättshavaren för brott har upphört och därmed även de åsidosätt- anden som läggs bostadsrättshavaren till last. Det finns också ut- rymme att beakta om det på grund av utsattheten finns ett extra skyddsvärt behov av bostaden och att ett förverkande därmed skulle få alltför stora konsekvenser. Bestämmelsen medger att hänsyn tas till hela bostadsrättshavarens situation. En omständighet som ska ges särskild betydelse vid skälighets- bedömningen är om bostadsrättshavaren ingår i ett hushåll med barn som kan komma att beröras av uppsägningen. Enligt artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska vid alla åtgärder som rör barn i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Om det finns barn i familjen som riskerar att förlora sin bostad vid en uppsägning, ska bostadsrättshavarens behov av bostaden för att kunna tillförsäkra sitt barn en trygg bostad tillmätas betydelse. Detta gäller generellt vid uppsägningar av en bostads- rättshavare med barn i hushållet, men kan vid förekomst av brott av aktuellt slag i särskilt hög grad tala för att bostadsrätten inte ska vara förverkad. 20 § Bostadsrättshavaren får inte sägas upp på grund av ett sådant för- hållande som avses i 18 § 2, 3, 5–7 eller 9 om han eller hon efter uppmaning så snart som möjligt vidtar rättelse. Bostadsrättshavaren får heller inte sägas upp på grund av ett sådant förhållande som avses i 18 § 2, om det är fråga om en bostadslägenhet, eller ett sådant förhållande som avses i 18 § 9, om han eller hon så snart som möjligt ansöker om tillstånd hos hyresnämnden och får ansökan beviljad. Bostadsrättshavaren får inte, om det är fråga om en bostadslägenhet, sägas upp på grund av bristande skötsamhet eller störningar i boendet enligt 18 § 5 förrän socialnämnden har underrättats enligt 9 a § första stycket 2. 141 Författningskommentarer Ds 2025:28 Om det är fråga om särskilt allvarlig bristande skötsamhet eller särskilt allvarliga störningar i boendet gäller det som sägs i 18 § 5 även om bostads- rättshavaren inte uppmanats att vidta rättelse. När det gäller en bostads- lägenhet får bostadsrättshavaren i sådana fall sägas upp utan föregående underrättelse till socialnämnden men en kopia av uppsägningen ska skickas till socialnämnden. En uppmaning om rättelse och underrättelse till social- nämnden ska alltid lämnas om det är någon till vilken lägenheten har upplåtits i andra hand på det sätt som anges i 10 eller 11 § som gör sig skyldig till sådant åsidosättande eller inte håller den tillsyn som krävs enligt 9 b §. Paragrafen innehåller bestämmelser om att bostadsrättshavaren inte får sägas upp i vissa fall. Övervägandena finns i avsnitt 4.4–4.6. Ändringen i första stycket är språklig och innebär ingen ändring i sak. I tredje stycket görs en ändring med anledning av införandet av 9 a §. Av den paragrafen följer att föreningen ska lämna en under- rättelse till socialnämnden vid bristande skötsamhet. Stycket ändras så att det anges att bostadsrättshavaren vid bristande skötsamhet inte får sägas upp på grund av att bostadsrätten är förverkad, innan en sådan underrättelse har lämnats. Det överensstämmer med vad som gäller vid störningar i boendet. I fjärde stycket införs ett nytt undantag från kravet på att för- eningen ska uppmana bostadsrättshavaren att vidta rättelse innan hon eller han kan sägas upp på grund av att bostadsrätten är för- verkad enligt 18 § 5. Ändringen avser det som benämns särskilt all- varlig bristande skötsamhet (9 § första stycket och 9 a § andra styck- et). Ändringen innebär att dessa fall ska hanteras på samma sätt som särskilt allvarliga störningar i boendet. På samma sätt som redan gäller i fråga om störningar i boendet kan det i fall där det är tveksamt om ett agerande ska bedömas som särskilt allvarligt vara lämpligt att föreningen uppmanar bostadsrättshavaren att se till att beteendet upphör i stället för att direkt säga upp henne eller honom (jfr prop. 2002/03:12 s. 123). Av 9 § tredje stycket följer att det undantag som gäller för särskilt allvarliga störningar i boendet blir tillämpligt även på sådan brotts- lighet som likställs med störningar i boendet enligt den bestämmel- sen, dvs. brottslighet som är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i omgiv- ningen. 142 Ds 2025:28 Författningskommentarer Av förevarande stycke följer också att det i de aktuella fallen inte krävs att uppsägningen föregås av en underrättelse till socialnämnd- en. En kopia av uppsägningen ska dock skickas dit. Av stycket fram- går också att undantaget vid särskilt allvarliga fall inte gäller om bostadsrätten är upplåten i andra hand med styrelsens samtycke eller hyresnämndens tillstånd, eller i fall där samtycke eller tillstånd inte krävs. Det görs en följdändring som innebär att även särskilt allvarlig bristande skötsamhet omfattas av denna reglering. 21 § Om nyttjanderätten är förverkad på grund av ett förhållande som avses i 18 § 1–3, 5–7 eller 9 får bostadsrättshavaren ändå inte skiljas från lägenheten på en sådan grund om han eller hon vidtar rättelse innan föreningen har sagt upp honom eller henne till avflyttning. Detta gäller dock inte om nyttjanderätten är förverkad på grund av sådan särskilt allvarlig bristande skötsamhet eller sådana särskilt allvarliga störningar i boendet som avses i 9 a § andra stycket. Bostadsrättshavaren får inte heller skiljas från lägenheten om för- eningen inte har sagt upp bostadsrättshavaren till avflyttning inom tre månader från den dag då föreningen fick reda på ett förhållande som avses i 18 § 4 eller 7. Detsamma gäller om föreningen inte inom två månader från den dag då föreningen fick reda på ett förhållande som avses i 18 § 2 eller 9 har uppmanat bostadsrättshavaren att vidta rättelse. Paragrafen innehåller bestämmelser om att bostadsrättshavaren i vissa fall inte får skiljas från lägenheten trots att bostadsrätten är för- verkad. Övervägandena finns i avsnitt 4.4–4.6. I första stycket görs en ändring med anledning av ändringarna i 9 §. Den innebär att det som anges i första meningen om att bostads- rättshavaren inte får skiljas från lägenheten om rättelse vidtas innan hon eller han har sagts upp till avflyttning, inte gäller vid särskilt all- varlig bristande skötsamhet (9 § första stycket och 9 a § andra styck- et). Ändringarna i 9 § innebär att det som anges i första styckets första mening inte heller gäller vid sådan brottslighet som likställs med störningar i boendet (9 § tredje stycket). Detta motsvarar vad som gäller vid särskilt allvarliga störningar i boendet. Ändringen i andra stycket är språklig och innebär ingen ändring i sak. 22 § En bostadsrättshavare kan skiljas från lägenheten på grund av för- hållande som avses i 18 § 8 endast om föreningen har sagt upp bostads- 143 Författningskommentarer Ds 2025:28 rättshavaren till avflyttning inom sex månader från det att föreningen fick reda på förhållandet. Om brottsligheten har angetts till åtal eller om för- undersökning har inletts inom samma tid, har föreningen dock kvar sin rätt till uppsägning till dess att sex månader har gått från det att domen i brottmålet fick laga kraft eller det rättsliga förfarandet avslutades på något annat sätt. Paragrafen innehåller bestämmelser om att bostadsrättshavaren vid förverkande på grund av att lägenheten används för att begå brott, kan skiljas från lägenheten endast om föreningen sagt upp henne eller honom till avflyttning inom viss tid. Övervägandena finns i av- snitt 4.4 och 4.7. Paragrafen ändras så att tidsgränsen för när föreningen senast måste säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning förlängs i fall där bostadsrätten är förverkad på grund av brottslig användning av lägenheten enligt 18 § 8. Ändringen innebär att bostadsrättshavaren kan skiljas från lägenheten om föreningen har sagt upp henne eller honom till avflyttning inom sex månader från det att föreningen fått reda på det förhållande som utgör grund för förverkande. Om brottsligheten har angetts till åtal eller om en förundersökning har inletts inom samma tid, så har föreningen kvar sin rätt att säga upp avtalet till dess att sex månader har gått från det att domen i brott- målet fick laga kraft eller det rättsliga förfarandet avslutades på något annat sätt. Det görs också en språklig ändring med anledning av ändringen i 18 § 8, den brottsliga verksamheten byts mot brottsligheten. Vissa övriga meddelanden 32 § Är ett sådant meddelande från föreningen som avses i 9 a § första stycket, 12 a §, 13 §, 16 §, 18 § 1, 20 § första stycket, 23 § första stycket 1 b eller 31 § första stycket eller 2 kap. 8 § andra stycket 2 eller 6 kap. 1 § andra stycket, 1 a § eller 2 § avsänt i rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, ska föreningen anses ha fullgjort vad som ankommer på den. Detsamma gäller beträffande sådant meddelande från bostadsrättshavaren som avses i 2 § och 6 kap. 6 §. Om bostadsrättshavaren har lämnat uppgift om en adress dit meddelanden ska skickas, ska den anses vara bostadsrättshavarens vanliga adress. Om bostadsrättshavaren inte har lämnat någon särskild adressuppgift, får fören- 144 Ds 2025:28 Författningskommentarer ingen skicka meddelanden till adressen för den lägenhet som upplåts med bostadsrätt. Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa meddelanden mellan föreningen och bostadsrättshavaren. Övervägandena finns i av- snitt 7.1. I första stycket görs en följdändring med anledning av att be- stämmelserna om föreningens skyldighet att uppmana bostadsrätts- havaren att vidta rättelse och att underrätta socialnämnden flyttas till 9 a § första stycket. Det görs även ett tillägg som avser en bostadsrättsförenings be- gäran om tillträde till lägenheten enligt 13 §. Tillägget innebär att föreningen ska anses ha fullgjort vad som ankommer på den om en begäran om tillträde har avsänts i ett rekommenderat brev till bo- stadsrättshavarens vanliga adress. Möjligheten att skicka en begäran om tillträde med rekommenderat brev gäller t.ex. för en begäran om tillträde till lägenheten för att utöva nödvändig tillsyn av lägenheten eller hur den används. Om tillträde till lägenheten vägrats i strid med 13 § är bostadsrätten förverkad (18 § 6). Ändringen innebär att om föreningens begäran om tillträde har skickats med rekommenderat brev till bostadsrättshavarens vanliga adress behöver föreningen inte visa att hon eller han har mottagit begäran om tillträde. Som framgår av 18 § 6 är bostadsrätten inte förverkad om bostadsrättshavaren har giltig ursäkt för att vägra tillträde. I fråga om vad som kan utgöra giltig ursäkt görs det inte någon ändring. Giltig ursäkt kan t.ex. före- ligga om bostadsrättshavaren på grund av en resa eller sjukhusvist- else inte haft möjlighet att ta del av en begäran om tillträde. I det nya andra stycket anges att den adress som bostadsrätts- havaren har lämnat uppgift om ska anses vara dennes vanliga adress. Om bostadsrättshavaren inte har lämnat en sådan uppgift får för- eningen skicka meddelanden till den lägenhet som upplåts med bo- stadsrätt. 11 kap. Förfarandet i bostadsrättstvister m.m. 1 § Tvister som rör störningar i boendet, särskilt allvarlig bristande sköt- samhet och användning av lägenheten för att begå brott ska handläggas särskilt skyndsamt. 145 Författningskommentarer Ds 2025:28 Paragrafen innehåller bestämmelser om att vissa tvister ska hand- läggas särskilt skyndsamt. Övervägandena finns i avsnitt 4.4 och 4.9. Sedan tidigare gäller att tvister om störningar i boendet ska hand- läggas särskilt skyndsamt. Ändringen innebär att även tvister om sär- skilt allvarlig bristande skötsamhet (7 kap. 9 § första stycket och 9 a § andra stycket) och tvister om användning av lägenheten för att begå brott (7 kap. 18 § 8) omfattas av kravet på särskilt skyndsam handläggning. Av 7 kap. 9 § tredje stycket framgår att viss brotts- lighet som försämrar närmiljön för de som bor i omgivningen ska likställas med störningar i boendet. Det innebär att även sådana tvist- er ska handläggas särskilt skyndsamt. Kravet gäller när föreningen åberopar någon av de aktuella grunderna till stöd för att bostads- rättshavaren ska flytta. Bestämmelsen i paragrafen gäller vid handläggning i domstol och vid den summariska processen hos Kronofogdemyndigheten (se prop. 2002/03:12 s. 132). 4 § I en tvist som avser fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 § ska vardera parten svara för sin rättegångskostnad i hovrätten. Om en part, i fall som avses i första stycket, handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken, får rätten bestämma att den parten ska ersätta de kostnader som denne har orsakat motparten. Om partens ställ- företrädare, ombud eller biträde har handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 7 § rättegångsbalken, får rätten bestämma att han eller hon till- sammans med parten ska ersätta sådana kostnader. Paragrafen innehåller bestämmelser om rättegångskostnader i hov- rätten i vissa fall. Övervägandena finns i avsnitt 7.3. I paragrafen görs ett tillägg om ansvaret för rättegångskostnader. Huvudregeln i tvister om fastställande av hyresvillkor är alltjämt en- ligt första stycket att vardera parten svarar för sin rättegångskostnad i hovrätten. Undantagsbestämmelsen om att part svarar för kostnader som denne genom vårdslöshet eller försummelse orsakat motparten (se 18 kap. 6 § rättegångsbalken) flyttas till det nya andra stycket. Gen- om tillägget i samma stycke får hovrätten i en sådan situation besluta att även en ställföreträdare, ett ombud eller ett biträde ska ersätta en motpart för dennes kostnader för vårdslös och försumlig process- föring (se 18 kap. 7 § rättegångsbalken). Ansvaret är solidariskt med parten. Det är inte möjligt att besluta att endast en företrädare för 146 Ds 2025:28 Författningskommentarer parten ska ersätta kostnaderna. Tillämpning av bestämmelsen förut- sätter inte yrkande från part. Regleringen överensstämmer med det som gäller om ansvar för rättegångskostnader i hyresnämnden (se 19 c § andra stycket lagen [1973:188] om arrendenämnder och hyresnämnder). Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. 2. Om bostadsrätten har övergått före ikraftträdandet gäller 2 kap. 3 § i den äldre lydelsen. 3. Om förpliktelsen åsidosatts före ikraftträdandet gäller 7 kap. 9–9 b, 18 och 20–22 §§ i de äldre lydelserna. 4. För mål och ärenden som har inletts före ikraftträdandet gäller 7 kap. 19 § i den äldre lydelsen. Lagändringarna ska enligt punkten 1 träda i kraft den 1 januari 2027. De nya bestämmelserna gäller även för bostadsrätter som har upplåtits före ikraftträdandet, i den mån annat inte följer av över- gångsbestämmelserna. Enligt punkten 2 ska den nya bestämmelsen i 2 kap. 3 § om möj- ligheten att neka medlemskap i en bostadsrättsförening i vissa fall när sökanden eller någon annan som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, inte tillämpas om den övergång av bo- stadsrätten som föranleder prövning av frågan om medlemskap har skett före ikraftträdandet. Bostadsrätten har övergått när den över- låtits genom ett avtal eller när den förvärvats på annat sätt, t.ex. genom arv. Enligt punkten 3 gäller bestämmelserna i 7 kap. 9–9 b, 18 och 20– 22 §§ i sina äldre lydelser om bostadsrättshavaren har åsidosatt sina förpliktelser före ikraftträdandet. Om vissa åsidosättanden har skett före ikraftträdandet och andra efter kan frågan uppkomma vilka bestämmelser som ska tillämpas om föreningen åberopar samtliga åsidosättanden till stöd för en uppsägning. I en sådan situation kan strängare bestämmelser inte tillämpas på åsidosättanden som ägt rum före ikraftträdandet. Om de åsidosättanden som ligger efter ikraftträdandet är tillräckliga för att bostadsrättshavaren ska kunna sägas upp till avflyttning ställs frågan inte på sin spets. När så inte är fallet får det i rättstillämpningen göras en sammanvägd bedömning 147 Författningskommentarer Ds 2025:28 av hur allvarligt det som ligger bostadsrättshavaren till last är utifrån de bestämmelser som är tillämpliga på respektive åsidosättande. Av punkten 4 följer att den nya bestämmelsen om att en bo- stadsrätt inte är förverkad om det skulle vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att denne, eller någon i hushållet, har utsatts för brott av en närstående, inte ska tillämpas om en tvist om förverkande av bostadsrätten har inletts i domstol eller hos Kronofogdemyndigheten före ikraftträd- andet. I stället tillämpas i sådana fall 19 § i sin äldre lydelse. Övervägandena finns i avsnitt 8. 148 Bilaga till protokollet § 1 i ärendet Ju2025 2025-06-02 Ds 2025:28 Ju2025/01283 Bilaga 1 Bilaga till protokollet § 1 i ärendet Ju2025 2025-06-02 Ju2025/01283 Utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott Sammanfattning En utredare ska föreslå ändringar i bostadsrättslagen som ger bostadsrätts- föreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott i bostadsområdet eller använder lägenheten för brott. Utredaren ska också bedöma om det bör införas utökade möjligheter att neka medlemskap i en bostadsrättsförening på grund av tidigare brottslighet samt lämna förslag på sådana utökade möjligheter. Uppdraget ska redovisad senast den 2 december 2025. Det finns ett behov av att öka tryggheten i och kring bostadsrätter Arbetet mot brottslighet har mycket hög prioritet för regeringen. En viktig del i det arbetet är att skapa trygghet, inte minst i bostadsområden. Personer som t.ex. bär vapen i sitt bostadsområde, som säljer narkotika på gathörnet eller i lekparken, eller som angriper polis eller annan blåljusverksamhet genom stenkastning, skapar stor otrygghet för andra boende i området. En av de vanligaste boendeformerna är bostadsrätt. På samma sätt som i andra boendeformer har de som bor i bostadsrätt rätt till trygghet i boendet och bostadsområdet. Bostadsrättsföreningar har också ett berättigat intresse av att de boende är skötsamma och inte begår brott i lägenheten eller när- området. Det finns anledning att vidta åtgärder för att öka tryggheten i och kring bostadsrätter. 149 Ds 2025:28 Bilaga 1 Upp draget att föreslå utökade möjligheter för bostadsrättsföreningar att säga upp bostadsrättshavare som begår brott Den 1 juli 2024 trädde ändringar i 12 kap. jordabalken (hyreslagen) i kraft som ger fastighetsägare utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som har begått brott i lägenheten eller närområdet (prop. 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden). Ändringarna innebär att ett hyresavtal kan sägas upp om hyresgästen har begått brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägen- hetens omgivning. De innebär också att hyresgästens ansvar för barn och andra personer som bor eller vistas i lägenheten även omfattar att se till att dessa personer inte begår brott som skapar otrygghet för övriga boende. Ändringarna innebär vidare att ett hyresavtal kan sägas upp om en lägenhet används för att begå allvarlig eller omfattande brottslighet. Hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten har också tydliggjorts och skärpts. Regleringen av hyresrätter liknar på flera sätt regleringen av bostadsrätter. I bostadsrättslagen (1991:614) finns bestämmelser om förverkande av bostads- rätt (7 kap. 18–25 §§). Bestämmelserna motsvarar i stor utsträckning reglerna om förverkande av hyresrätt (jfr. 12 kap. 42–44 §§ jordabalken). De grunder som kan åberopas för förverkande är väsentligen desamma. En skillnad är dock att de ändringar som nyligen genomfördes i hyreslagen inte har införts för bostadsrätter. Även bestämmelserna om hyresgästens respektive bostads- rättshavarens användning av lägenheten och om ansvaret för andra personer som bor eller vistas där uppvisar många likheter. Det finns dock också grundläggande skillnader mellan upplåtelseformerna. Hyresrätten grundas på ett nyttjanderättsavtal mellan hyresvärd och hyres- gäst. Bostadsrätten är en rätt som kan överlåtas och förvärvas fritt. Upplåt- else av lägenheten med bostadsrätt sker till nyttjande mot ersättning av en förening, i vilken bostadsrättshavaren är eller blir medlem. Bostadsrätten har också, till skillnad från hyresrätten, ett ekonomiskt värde för bostadsrätts- havaren och kan pantsättas för bostadsrättshavarens skulder. Den som för- värvat en bostadsrätt får bara nekas medlemskap i föreningen om det finns objektivt godtagbara skäl. Ändringarna i hyreslagen syftar till att skapa bättre förutsättningar för trygga bostadsområden i hela landet och genomfördes mot bakgrund av att många 150 2 (5) Ds 2025:28 Bilaga 1 känner sig otrygga i det område där de bor. De utgör också ett led i regering- ens arbete med att minska brottsligheten. Behovet av trygghet är lika stort hos de som bor i bostadsrätt som hos de som bor i hyresrätt. Det finns därför anledning att överväga motsvarande ändringar i bostadsrättslagen. Utredaren ska föreslå ändringar i bostadsrättslagen som ger bostadsrätts- föreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott i bostadsområdet på ett längre avstånd från lägenheten än vad som kan föranleda förverkande i dag. Utredaren ska också föreslå ändringar i bostads- rättslagen som utvidgar bostadsrättsföreningars möjligheter att förverka bo- stadsrätter på grund av att lägenheten används för brott, t.ex. för förvaring av vapen eller narkotika. I uppdraget ingår även att se över och föreslå skärpningar av reglerna om bostadsrättshavarens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten. Vid framtagande av förslagen ska utredaren beakta konsekvenserna för bostadsrättshavare och boende som utsatts för brott i lägenheten. Förslagen ska utformas med utgångspunkt i de ändringar som nyligen genomfördes i hyreslagen. De skillnader som finns mellan upplåtelseform- erna behöver dock beaktas och hänsyn tas till bostadsrättens särprägel. Utredaren ska lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget att föreslå utökade möjligheter att neka medlemskap i en bostadsrättsförening på grund av att sökanden har begått brott Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt får endast ske till den som är medlem i bostadsrättsföreningen och det är bara medlemmar som får utöva bostadsrätten. För att kunna nyttja bostadsrätten krävs alltså att man är eller blir medlem i föreningen. Ett sätt att skapa trygghet och förhindra att brott sker i och kring en lägenhet som upplåts med bostadsrätt kan därför vara att medlemskap nekas personer som tidigare begått brott av visst allvar eller omfattning. En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening. Utgångspunkten är att en ekonomisk förening ska vara öppen för alla. Det innebär att föreningen är skyldig att anta nya medlemmar om det inte finns objektivt godtagbara skäl att vägra inträde. I bostadsrättsföreningar gäller att en köpare inte får vägras inträde om han eller hon uppfyller villkoren för medlemskap i stadgarna och 151 3 (5) Ds 2025:28 Bilaga 1 föreningen skäligen bör godta personen som bostadsrättshavare (2 kap. 3 § bostadsrättslagen). Vad gäller bedömningen av vem som skäligen bör godtas som bostadsrätts- havare framgår av rättspraxis att tidigare brottslighet kan utgöra skäl för nekat medlemskap. Upprepade och allvarliga våldsbrott med koppling till boendet bör t.ex. kunna utgöra sådana skäl. Praxis är dock relativt restriktiv och inte helt enhetlig. En förening kan ställa upp krav på skötsamhet i stadgarna. Sådana villkor får dock inte gå längre än vad som följer av den skälighetsbedömning som ska göras enligt lag. Den ökade brottsligheten och otryggheten i landets bostadshus och bostads- områden gör att det finns anledning att öka tryggheten i bostadsrätter. Det kan ifrågasättas om inte den som har gjort sig skyldig till brottslighet som kan leda till förverkande av en bostadsrätt, också ska kunna nekas medlem- skap i en bostadsrättsförening. Utredaren ska bedöma om möjligheten att neka medlemskap i en bostads- rättsförening på grund av att den som ansöker om medlemskap har begått brott bör utökas eller i vart fall förtydligas, samt under alla omständigheter lämna sådana förslag. Det bör som utgångspunkt krävas att brottsligheten varit av visst allvar eller omfattning och att den inte har begåtts en alltför lång tid före ansökan, för att den ska kunna utgöra grund för nekande. En omständighet av betydelse bör också vara att brottsligheten har skett i eller med koppling till sökandens boende. En riktlinje bör vara att sådan brottslig- het som skulle kunna utgöra grund för förverkande också bör kunna leda till nekat medlemskap. Utredaren ska lämna nödvändiga författningsförslag. Rätten att fritt sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, dvs. föreningsfriheten, är grundlagsskyddad (2 kap. 1 § 5 regeringsformen) och omfattar bostadsrättsföreningar. Föreningsfriheten gäller gentemot det allmänna och alltså inte i förhållande till enskilda. Möjligheterna för staten att begränsa föreningsfriheten är mycket begränsade. Utredaren ska inte lämna förslag som inskränker föreningsfriheten. 152 4 (5) Ds 2025:28 Bilaga 1 Konsekvensbeskrivningar Förslagens konsekvenser ska redovisas enligt vad som anges i förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Utredaren ska redogöra för konse- kvenserna av förslagen och för hur de påverkar bostadsrättsföreningar och bostadsrättshavare liksom andra enskilda personer, myndigheter och andra berörda. Såväl kostnadsmässiga som andra konsekvenser ska belysas. Utred- aren ska även beskriva förslagens konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet och redogöra för förslagens konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män, särskilt i relation till det jämställd- hetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Utredaren ska genomgående beakta ett barnrättsperspektiv i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utredaren ska särskilt beakta den särskilda utsatthet som vräkningar av barnfamiljer medför utifrån principen om barnets bästa, barnets rätt till social trygghet och en skälig levnadsstandard. Kontakter och redovisning av uppdraget Utredaren ska samråda med berörda myndigheter, organisationer, företag och andra aktörer som är relevanta för uppdraget. Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskan- sliet, myndigheter och andra statliga utredningar. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 2 december 2025. 153 5 (5) Departementsserien 2025 Kronologisk förteckning 1. Hyra anstaltsplatser utomlands. Ju. 18. Nya regler om ansökningsförfarandet 2. Moderna – en ny myndighet för för vissa uppehålls- och arbetstillstånd. modern konst, arkitektur och design. Ju. Ku. 19. Slutredovisning av uppdraget 3. Sveriges försvarsmaterieldirektör. om förstärkningsteam inom En ny inriktning. Fö. socialtjänsten. S. 4. En ny lag om unga lagöverträdare. Ju. 20. Utökade befogenheter för civil- anställda vid Polismyndigheten 5. Genomförande av direktivet om att utreda brott. Ju. skydd för personer som deltar i den offentliga debatten. Ju. 21. Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete. Fö. 6. En ändamålsenlig hantering av tillstånd och tillsyn av explosiva 22. Sweden’s tenth national report under varor. Fö. the Convention on Nuclear Safety. KN. 7. Polisens användning av AI för 23. Spellagens tillämpningsområde. Fi. ansiktsigenkänning i realtid. Ju. 24. Utdelningsbart överskott i inkomst- 8. Administrativa sanktioner pensionssystemet . S. i socialförsäkringen. S. 25. En betald polisutbildning. Ju. 9. Ett nationellt mobilförbud i de 26. Administrativa sanktioner i den arbets- obligatoriska skolformerna och marknadspolitiska verksamheten och fritidsh emmet. U. i arbetslöshetsförsäkringen. S. 10. En ändamålsenlig hantering av 27. Åtgärder för att säkerställa veterinär tillstånd och tillsyn av explosiva varor beredskap under jourtid. LI – slutredovisning. Fö. 28. Stärkt trygghet i bostadsrätter. Ju. 11. En tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar. Fö. 12. Nordisk verkställighet i brottmål. Ju. 13. Rätt att installera laddpunkt hemma. Ju. 14. Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om överföring av straffrättsliga förfaranden. Ju. 15. Nya regler om aktier på multilaterala handelsplattformar. Ju. 16. Några frågor om ersättning vid gemensamhetsinrättningar. Ju. 17. Förbättrade förutsättningar för IVO – förslag för att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården. S. Departementsserien 2025 Systematisk förteckning Finansdepartementet Utökade befogenheter för civilanställda Spellagens tillämpningsområde. [23] vid Polismyndigheten att utreda brott. [20] En betald polisutbildning. [25] Försvarsdepartementet Stärkt trygghet i bostadsrätter. [28] Sveriges försvarsmaterieldirektör. En ny inriktning. [3] En ändamålsenlig hantering av tillstånd Klimat- och näringslivsdepartementet och tillsyn av explosiva varor. [6] Sweden’s tenth national report under the En ändamålsenlig hantering av tillstånd Convention on Nuclear Safety. [22] och tillsyn av explosiva varor – slutredovisning. [10] Kulturdepartementet En tydlig beslutsordning för Moderna – en ny myndighet för modern deltagande i Natos samlade konst, arkitektur och design. [2] verksamhet för avskräckning och försvar. [11] Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Förbättrade förutsättningar för operativt Åtgärder för att säkerställa veterinär bered- militärt samarbete. [21] skap under jourtid. [27] Justitiedepartementet Socialdepartementet Hyra anstaltsplatser utomlands.[1] Administrativa sanktioner En ny lag om unga lagöverträdare. [4] i socialförsäkringen. [8] Genomförande av direktivet om skydd för Förbättrade förutsättningar för IVO personer som deltar i den offentliga – förslag för att motverka oseriösa och debatten. [5] kriminella aktörer inom hälso- och Polisens användning av AI för sjukvården. [17] ansiktsigenkänning i realtid. [7] Slutredovisning av uppdraget Nordisk verkställighet om förstärkningsteam inom i brottmål. [12] socialtjänsten. [19] Rätt att installera laddpunkt Utdelningsbart överskott i inkomst- hemma. [13] pensionssystemet . [24] Kompletterande bestämmelser till EU:s Administrativa sanktioner i den arbets- förordning om överföring av straff- marknadspolitiska verksamheten och rättsliga förfaranden. [14] i arbetslöshetsförsäkringen. [26] Nya regler om aktier på multilaterala handelsplattformar. [15] Utbildningsdepartementet Några frågor om ersättning vid Ett nationellt mobilförbud i de gemensamhetsinrättningar. [16] obligat oriska skolformerna och Nya regler om ansökningsförfarandet för fritidshemmet. [9] vissa uppehålls- och arbetstillstånd. [18]