Föreningarnas utmaningar: Fördelning, stöd och trygghet i idrottslivet

[Förutsättningar för långsiktig överlevnad för små och medelstora föreningar.pdf] Idrottsförvaltningen Tjänsteutlåtande Ekonomiavdelningen Dnr IDF 2026/238 2026-02-25 Sida 1 (5) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Susanne Olsson Idrottsnämnden Telefon: 08-50828426 2026-03-24 Förutsättningar för långsiktig överlevnad för små och medelstora föreningar inom staden Svar på skrivelse från Ängby IF Förvaltningens förslag till beslut Idrottsnämnden godkänner och överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Bakgrund Ängby IF har den 14 januari 2026 inkommit med en skrivelse till idrottsnämnden om förutsättningar för långsiktig överlevnad för små och medelstora föreningar inom staden. Ärendet Föreningen anser att de genom småskalighet och lokal förankring kan erbjuda ett viktigt komplement till den verksamhet som främst bedrivs av de största föreningarna i staden. De upplever dock att det under de senaste åren gradvis skett en förändring till det sämre i de förutsättningar de ges av staden att bedriva sin verksamhet. I skrivelsen vill föreningen framför allt lyfta: • Systemet för fördelning av plan-och halltider och vad det i förlängningen leder till. • Försämrade förutsättningar och ökade kostnader för nyttjande av anläggning. • Ekonomiskt stöd när föreningar tillsammans med staden är med och driver trygghetsskapande arbete. Mot bakgrund av det som lyfts i skrivelsen uppmanar föreningen idrottsnämnden att: • Se över systemet och tillämpningen av tilldelningen av tider i stadens idrottsanläggningar med särskilt fokus på små och medelstora föreningars behov. Idrottsförvaltningen Ekonomiavdelningen • Säkerställa att bidragssystem, ekonomiskt stöd, och de Palmfeltsvägen 5 avgifter som tas ut av de små och medelstora föreningarna är Box 8313 anpassade efter och tar hänsyn till föreningarnas faktiska 10420 Stockholm Växel 08-50827700 och förändrade ekonomiska förutsättningar. Fax idrott@stockholm.se https://motionera.stockholm/ Tjänsteutlåtande Dnr IDF 2026/238 Sida 2 (5) • Se över möjligheter att ge bidrag till föreningar för det ansvar föreningarna är med och tar kring stadens idrottsanläggningar. Ärendets beredning Ärendet har beretts av ekonomiavdelningen i samverkan med enheten för föreningsstöd och bokning. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen delar Ängby IF:s uppfattning att föreningsidrotten spelar en avgörande roll för barn och ungas möjligheter till en meningsfull fritid. Det är viktigt att både stora och små föreningar utifrån sina förutsättningar ges goda möjligheter att verka i staden. Målsättningen med nämndens fastställda principer för fördelning av tider, riktlinjer för föreningsstöd och taxor för planhyra är att skapa en god grund för föreningslivet som helhet att bedriva sin verksamhet. Barn- och ungdomsidrotten är prioriterade i detta arbete. Fördelning av plan- och halltider Fördelningen av säsongstider grundar sig på fastställda fördelningsprinciper. I korthet baseras fördelningen på antalet medlemmar som respektive förening har inom olika ålderskategorier. Syftet är att uppnå en så rättvis fördelning som möjligt, baserad på föreningarnas faktiska storlek, samt att säkerställa att alla föreningar behandlas likvärdigt oavsett storlek. Samtliga tider fördelas till föreningslivet. Genom årliga justeringar av tiderna sker en anpassning till föreningarnas storlek, vilket syftar till att alla barn och ungdomar ges samma relativa tillgång till träningstid. Flera föreningar, framför allt inom inomhusidrotter, upplevde i likhet med Ängby IF ett medlemstapp i samband med pandemin. De flesta har lyckats ta igen tappet, och ett flertal föreningar har också vuxit. Nästan samtliga föreningar har som ambition att växa och efterfrågar mer träningstid för att kunna starta fler lag och träningsgrupper. Idrottsförvaltningen bedömer att det inte är möjligt att uppnå likvärdighet om tider fördelas utifrån ambition och vilja snarare än verifierat medlemsantal. Fördelningen av tider ska i första hand ske i närområdet där föreningen har sin hemvist. Beroende på föreningens storlek kan tider även fördelas till flera anläggningar. BP har, såsom Ängby IF beskriver, sin verksamhet koncentrerad till bland annat Grimsta och Stora Mossen. Utöver dessa anläggningar disponerar föreningen Skrivelse om förutsättningar för långsiktig överlevnad för små och medelstora tider på flera andra anläggningar, däribland Ängby IP. På Ängby IP föreningar inom staden Tjänsteutlåtande Dnr IDF 2026/238 Sida 3 (5) finns fyra fotbollsplaner: en 11-spelsplan och tre 7-spelsplaner. Ängby IF disponerade samtliga träningstider på Ängby IP under 2025, med undantag för måndagar kl. 16.00–19.00 på 11- spelsplanen samt torsdagar kl. 16.00–20.30 på en av 7- spelsplanerna. Under de senaste säsongerna har BP haft ungefär motsvarande omfattning av träningstid. Historiskt, även när anläggningen bestod av grus- och naturgräsplaner, har BP haft tider på Ängby IP. När naturgräset ersattes med konstgräs i början av 2000-talet har mängden tid successivt anpassats i takt med att Ängby IF vuxit som förening. Idrottsförvaltningen har haft dialog med BP om möjligheten att förlägga verksamhet till andra planer, men mot bakgrund av att BP årligen redovisar omkring 300 barn och ungdomar bosatta i närområdet kring Ängby IP, samt att föreningen historiskt haft verksamhet där, har idrottsförvaltningen beslutat att inte flytta BP från anläggningen. Idrottsförvaltningen anser att det är viktigt att det finns en mångfald av föreningar samt variation i utbud och ambitionsnivå. Mindre föreningar kan fungera både som ett komplement till större föreningar och erbjuda andra värden, såsom småskalighet och olika ambitionsnivåer. För barn och ungdomar kan det även vara en fördel att det finns flera föreningar verksamma inom samma område, som passar deras förutsättningar. Idrottsnämnden arbetar kontinuerligt med att utveckla fördelningsprinciperna i syfte att göra dem tydligare och mer transparenta. I augusti 2025 beslutade idrottsnämnden om nya fördelningsprinciper för tilldelning av fotbollstider under vintersäsongen. Förvaltningen planerar i nuläget ingen revidering av fördelningsprinciperna men tar gärna emot konkreta exempel på hur principerna kan vidareutvecklas och förbättras. Alla synpunkter beaktas i kommande revideringar. Föreningsekonomi och kostnader för nyttjande av anläggning Föreningen ser sedan ett antal år tillbaka en samhällsutveckling där det är svårare att attrahera ideella krafter till föreningslivet och att många föräldrar betalar för barnens idrottande med arvoderade och professionella tränare. Detta har enligt föreningen inneburit en utökad konkurrens mellan föreningar som medfört ökade professionaliseringskrav och utökade kostnader. Föreningen menar att små och medelstora föreningar är extra sårbara för förändringar i regelverk och finansiering. Vidare upplever föreningen inte att de ökade kostnaderna följts av motsvarande ökning i stöd och bidrag. Idrottsnämndens stöd till ideella föreningar är inte tänkta att fullt ut täcka kostnader och kostnadsökningar till arvoderade ledare samt köp av tjänster i brist på ideellt engagemang. Om ideellt arbete inte kan Skrivelse om förutsättningar för långsiktig överlevnad för små och medelstora utföras i någon större omfattning kommer inte idrottsnämndens stöd föreningar inom staden Tjänsteutlåtande Dnr IDF 2026/238 Sida 4 (5) kunna täcka upp för detta utan föreningen kommer behöva finansiera verksamheten i högre grad med annan finansiering. Nämnden har fattat beslut som innebär att ekonomiskt stöd har ökat. En förstärkning om 15 procent har gjorts av medlemsaktivitetsstödet från och med 2025. Medlemsaktivitetsstödet är det största stödet och utgjorde 2025 runt hälften av nämndens totala föreningsstöd. Vidare gjordes en extra engångsutbetalning under 2025 som också utgjorde 15 procent. Tre nya stöd införs 2026: ett för föreningar som arbetar med att hålla sina avgifter på en låg nivå, ett för föreningar som jobbar med s.k. sociala stödprogram och ett kopplat till miljöinsatser. Nämnden har under senare år beslutat att nolltaxa ska gälla även under icke-säsong för barn- och ungdomsverksamhet, vilket medfört en stor kostnadssänkning för de föreningar som bokar tider året runt. Föreningens tidigare arrendeavtal kom till för att föreningen betalade och genomförde omläggningen av planen till konstgräs. Arrendeavtalet skrevs med 10 års avtalstid och med avsikt att upphöra år 2025. Konstgräset ska bytas ut i enlighet med nämndes långsiktiga plan och kommer bekostas av nämnden. Om ett nytt arrendeavtal ska tecknas skulle föreningen behöva teckna det med fastighetsnämnden till marknadspris, samt själva finansiera omläggning, drift och underhåll. Något utrymme för annan lösning finns inte utifrån stadens styrdokument och kommunallagen. Både föreningen och förvaltningen har bedömt att kostnaden skulle bli stor för föreningen. Staden upplåter därtill normalt inte idrottsytor inom befintliga idrottsplatser med arrendeavtal. Förvaltningen har sammantaget bedömt att det är mest ändamålsenligt och kostnadseffektivt att planen, i enlighet med tidigare avtals avsikt, ingår i nämndens ordinarie katalog av fotbollsplaner. Det innebär att föreningen fortsatt kan nyttja tiden för barn- och ungdomsverksamhet till nolltaxa, utan att ta ansvar för omläggningsarbete och drift. Gemensamt ekonomiskt ansvar för det trygghetsskapande arbetet För att säkra tryggheten på anläggningarna och i närområdet finns samverkansformer mellan idrottsförvaltningen, berörda föreningar och andra berörda funktioner inom staden samt polisen. Föreningslivet är en viktig förutsättning för tryggheten på platsen genom närvaron och den verksamhet som bedrivs. Det hålls regelbundna anläggningsråd där frågor kopplat till trygghet kan tas upp. Utöver föreningar och personal från anläggningen kan även personal som arbetar med trygghetsfrågor på exempelvis Skrivelse om förutsättningar för långsiktig idrottsförvaltningen, socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningen överlevnad för små och medelstora föreningar inom staden Tjänsteutlåtande Dnr IDF 2026/238 Sida 5 (5) delta för att fånga behov av åtgärder och ytterligare samverkan. Staden gör insatser utifrån behov när det föreligger trygghetsproblem. Idrottsnämnden ser positivt på att föreningar tar ett ansvar för tryggheten på anläggningarna. Både genom sin närvaro på platsen och genom andra åtgärder bidrar föreningarna på ett värdefullt sätt. I dagsläget finns det däremot inga ekonomiska stödformer från idrottsnämnden kopplat till detta. Idrottsnämndens stöd är kopplade till idrottsverksamheten i sig. Marina Högland Susanne Olsson Idrottsdirektör Avdelningschef Idrottsförvaltningen Idrottsförvaltningen Bilagor 1. Skrivelse till idrottsnämnden i Stockholms stad om förutsättningar för långsiktig överlevnad för små och medelstora föreningar inom staden. Skrivelse om förutsättningar för långsiktig överlevnad för små och medelstora föreningar inom staden --- [Skrivelse.pdf] Skrivelse till idrottsnämnden i Stockholms stad om förutsättningar för långsiktig överlevnad för små och medelstora föreningar inom staden Vi vill med denna skrivelse uppmärksamma de alltmer ansträngda förutsättningarna vi upplever att vi som idrottsförening i Stockholms stad möter. Föreningsidrotten spelar en avgörande roll för barns och ungas hälsa, sociala sammanhang och möjligheter till en meningsfull fritid. Trots detta upplever vi att vi och många andra små och medelstora föreningar möter stora strukturella hinder som riskerar att försvaga vår verksamhet och långsiktiga överlevnad. Vi kan erbjuda ett viktigt komplement till den verksamhet som främst bedrivs av de största föreningarna i staden. Småskalighet, lokal förankring, att träna och spela med kompisarna i området eller i klassen, en verksamhet där alla får vara med. Uttryckt på det sättet tror vi att ni är överens med oss om att den typen av idrottsverksamhet ska fortsätta få finnas och bör uppmuntras av de styrande inom staden. I praktiken upplever vi dock att det under de senaste åren skett en gradvis förändring till det sämre i de förutsättningar staden ger oss för att bedriva vår verksamhet. Därav den här skrivelsen. Framför allt vill vi lyfta: • Systemet för fördelning av plan-och halltider och vad det i förlängningen leder till • Försämrade förutsättningar och ökade kostnader för nyttjande av anläggning • Ekonomiskt stöd när föreningar tillsammans med staden är med och driver trygghetsskapande arbete Fördelning av plan- och halltider En av de största utmaningarna för föreningsidrotten i Stockholms stad är bristen på tillgängliga och ändamålsenliga idrottsanläggningar. Vi och många andra föreningar vittnar om svårigheter att få träningstider som är rimliga i både omfattning och tidsläge. Sena kvällstider, långa resvägar och osäkerhet kring bokningar drabbar inte minst barn- och ungdomsverksamhet samt ideellt engagerade ledare. Utöver den generella bristen på plan- och halltider vill vi lyfta frågan om hur systemet för fördelningen av tiderna inom staden fungerar, och vad det leder till i förlängningen. Vi har under många år försökt föra dialog med idrottsförvaltningen om den här frågan. I de dialoger vi haft med idrottsförvaltningen kring hur systemet för fördelningar av träningstider fungerar, har vi bla fått följande beskrivningar för ett år sedan: • Så små förändringar som möjligt från år till år i relation till vilka anläggningar en förening ska vara på • Justeringar i mängden tid från år till år beroende på om föreningen växer eller minskar • Dialog med föreningarna och tagande av hänsyn till deras uttryckliga vilja att vara på olika anläggningar Systemet fungerar också så att mängden tid en förening får från år till år baseras på antalet medlemmar/redovisade aktiviteter föregående år. Det baseras också på ålder, där äldre årskullar ger fler tider än yngre. För vår innebandyverksamhets del har det varit kämpigt sedan pandemin och vi har tappat spelare/lag, inte minst bland de äldre årskullarna. När vi nu ser att vi genom ett internt utvecklingsarbete har förutsättningarna att bromsa den utvecklingen och växa igen, då blir det svårt att genomföra i praktiken eftersom halltider saknas. Och vill vi få fler halltider måste vi först växa igen (med få halltider) eftersom systemet delar ut halltider baserat på föregående år. Ett Moment 22! Har snöbollseffekten väl tagit fart för en växande respektive minskande verksamhet, så förstärker systemet en fortsatt utveckling i samma riktning. Förutsättningen för vår förenings verksamhet, vårt ”reason to be”, är att vi i likhet med de flesta andra små och medelstora föreningar vilar på en lokal förankring. För oss är det alltså, inte minst för fotbollsverksamheten, centralt att få plantider så nära det område där våra medlemmar bor som möjligt, dvs på Ängby IP. Detta innebär också att medlemmarna kan gå och cykla till träningarna, inte köra bil. Ängby IF delar området Västerort med många andra fotbollsföreningar. Flertalet av oss små och medelstora har en tydlig och specifik lokal identitet och hemtillhörighet. Den allra största föreningen i Västerort (BP) har historiskt sin hemtillhörighet på Stora Mossen och Grimsta, men har blivit allt större som förening och då också spridit sin verksamhet i högre utsträckning än tidigare till andra områden. Detta, upplever vi, är inte unikt för BP utan gäller i stort för större föreningar som blivit allt större på de mindre föreningarnas bekostnad. I våras var klubbledningen för BP ute i media och beskrev sin framtidsvision om att man siktade på att öka sitt medlemsantal till 10.000 under de kommande åren. Tillsammans med ett minskat barnafödande inom staden är det relativt enkel matematik att förstå att en utökning av medlemsantalet i den omfattningen inte går att få till utan att samtidigt förutsättningarna att fortsätta verka för de mindre och medelstora föreningarna i samma upptagningsområde urholkas. Stockholms stad kan inte styra i vilka föreningar medborgarna väljer att engagera sig i eller tex placera sina barn i en knatteskola. Men vi tycker det känns rimligt att ni funderar över dagens system för fördelning av plantider och vad det leder till i förlängningen, och ifall ett påskyndande och förstärkande av den beskrivna utvecklingen är något ni vill medverka till. Om det räcker att en stor växande förening uttrycker en vilja att ha plantider i ett område där det är en annan förenings medlemmar som huvudsakligen bor, då leder det i förlängningen till att den större föreningen växer ännu mer på den mindre föreningens bekostnad. I det här fallet har de tilldelade tiderna på Ängby IP, utifrån BPs uttryckliga vilja att vara på anläggningen, till största delen använts för att bedriva BPs årliga knatteskola. Dvs inte befintlig verksamhet utan nyrekrytering till verksamheten. Utöver allt annat redan nämnt leder det också till mer bilåkande (och större behov av parkeringsplatser) i vårt område dessa kvällar, eftersom de som deltar i BPs knatteskola till betydande delar kommer från andra delar av Västerort. Vi vill poängtera att vi inte vänder oss mot BPs verksamhet eller deras ambitioner. Det vi vill lyfta i det här sammanhanget är stadens roll i detta som förutsättningsskapare för både stora och små föreningar, med olika typer av verksamhet, att kunna samexistera även fortsättningsvis. På papperet och i teorin ser fördelningskriterierna för plan- och halltider oantastliga ut, men i praktiken leder tillämpningen av dem till att de stora blir större och de mindre får svårt att överleva. Föreningsekonomi och kostnader för nyttjande av anläggning Den ideella idrottsföreningen har historiskt baserats på ideella krafter, och föreningarnas ekonomier har varit relativt små. Ekonomin har varit möjlig att få ihop med låga kostnader. En del i detta har rört anläggningsutnyttjande och pragmatiska lösningar tillsammans med kommun och andra samarbetspartners. Vi ser sedan ett antal år tillbaka en samhällsutveckling där det är svårare än tidigare att attrahera ideella krafter till föreningslivet. Många föräldrar betalar (i den mån man har möjlighet) hellre för barnens idrottande med arvoderade och professionella tränare än engagerar sig själva som ideella ledare. Vi och många andra föreningar i Stockholms- området har tvingats följa med i en utökad konkurrens mellan föreningarna med ökade professionaliseringskrav och utökade kostnader. Därtill upplever vi att de ökade kostnaderna inte följts av motsvarande ökning i stöd och bidrag. Små och medelstora föreningar saknar ofta ekonomiska marginaler, vilket gör dem extra sårbara för förändringar i regelverk och finansiering. Detta riskerar att slå hårdast mot de föreningar som verkar i socioekonomiskt utsatta områden och som når barn och unga som annars inte skulle delta i organiserad idrott. Men alla föreningar drabbas i någon omfattning. Vi tycker det är viktigt att staden tar sitt ansvar för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att föreningarna inte ska drabbas ekonomiskt mer än nödvändigt. Under de senaste åren upplever vi att vi mötts av allt fler beslut från stadens sida som inneburit försämrade förutsättningar för oss som förening. Några exempel på detta är: - Tidigare arrendeavtal för en 7-mannaplan (Ängby IP3) som tecknades 2015 och där vi kunnat nyttja planen kostnadsfritt under 10 år mot att vi betalade omläggningen av planen för 10 år sedan. Arrendeavtalet gick ut i somras och vi tog kontakt med idrottsförvaltningen i god tid innan det med önskan om att förnya avtalet. Vi fick först ett preliminärt besked om att vi skulle kunna få förnya avtalet, men då med en så hög årlig arrendeavgift att den skulle vara orimlig att bära för en förening med den storlek på ekonomi som vi har. Därefter, efter att ärendet remitterats inom staden, kom ett nytt och definitivt besked om att tecknande av nytt avtal inte skulle vara möjligt. - Samverkansavtal gällande faciliteterna på anläggningen Ängby IP där vi bl.a kunnat använda två omklädningsrum för våra seniorlag. I slutet av 2025 fick vi besked om att staden önskar säga upp/omförhandla avtalet och att vi som förening nu framöver kommer att behöva betala för nyttjandet av omklädningsrummen. - För att kunna ha en ekonomi i balans trots försvårade ekonomiska förutsättningar letar vi hela tiden efter nya möjligheter att öka våra intäkter. Inför 2025 ville vi bla utforska möjligheten att öppna en kiosk i anslutning till vårt klubbhus för att öka försäljning i samband med matcher och arrangemang. Vid klubbhuset driver vi också den årliga julgransförsäljningen under december månad, som är en tradition i området sedan många år tillbaka. På fråga ställd till staden fick vi besked om att vi skulle behöva ansöka om bygglov för att få lov att uppföra kiosken. Vi gick sedan igenom en bygglovsansökansprocess, och där beslutet så småningom blev avslag. Vi har även i slutet av året fått besked från staden om att vi behöver ansöka om tillstånd för att få ställa upp granar och bedriva granförsäljning vid klubbhuset. I sak och formalia finns säkert inget att anmärka på de enskilda besluten, hur de remitterats inom staden och vad man lutat sig på när besluten fattats. Men känslan är att förutsättningarna i anläggningsfrågorna för oss som förening hela tiden försämras gradvis. Vidare att det är svårt att hitta en dialogpart inom stadens organisation för den bredare frågan om vad detta innebär för oss på sikt. Vi hänvisas hela tiden till enskilda förvaltningar och tjänstemän som handlägger och beslutar om enskilda frågor. Under de senaste åren upplever vi att vi mötts av alltmer envägskommunikation och kungöranden av olika beslut, mindre av dialog kring föreningarnas specifika förutsättningar och sökande efter lösningar som kan vara gynnsamma för oss som förening. Gemensamt ekonomiskt ansvar för det trygghetsskapande arbetet Den dialog vi som förening för med staden kan se olika ut och föras med olika förvaltningar beroende på vilken fråga det handlar om. Den gemensamma nämnaren i vårt fall är ofta anläggningen Ängby IP som utgör hjärtat i vår verksamhet och lite av ”kyrkan mitt i byn” i vårt område. Den är en viktig plats för de boende i området och för föreningen av flera olika skäl - det är viktigt att den upplevs som en både attraktiv och trygg plats att träffas – såväl dagtid som kvällstid. Våren 2025 inleddes med skadegörelse och oroligheter kvällstid på Ängby IP. Vi tog därför initiativ till och etablerade kontakt med fältassistenter, polisen, skolorna i området och kvällsvandrarna. Fältassistenterna beskrev situationen som att ryktet spridit sig och att Ängby IP blivit en samlingsplats för ungdomar i högstadieålder från Bromma men också från hela Stockholm. Fältassistenterna såg ett tydligt behov av mer närvaro av vuxna som viktigt för att göra området runt Ängby IP mer säkert. Från föreningens sida försökte vi på olika sätt fundera på vad vi kunde göra för att bidra i det trygghetsskapande arbetet: • Några föräldrar höll vår cafévagn på Ängby IP öppen på helgkvällar när det var som oroligast • När det inför valborg varnades för ungdomssamling med tusentals deltagare vid Ängby IP, tog föreningen krafttag i samarbete med fältassistenter, polisen och kvällsvandrarna. Aktiva medlemmar och föräldrar mobiliserades för att skapa vuxennärvaro och struktur på platsen. Resultatet blev en lugn kväll. • Med start i början av maj drog vi som förening igång kvällsfotboll för ungdomar på fredagskvällar på Ängby IP. Detta gjordes i samarbete med AIK Fotboll inom ramen för föreningssamarbetet ”Samspel Stockholm”. • Under hösten har vi deltagit i samverkansmöte där polisen, idrottsförvaltningen och Bromma stadsdelsförvaltning träffats för att diskutera och identifiera problem vid Ängby IP och behovet av konstruktiva lösningar för att komma till rätta med trygghetsutmaningarna. Engagemanget i dessa frågor ligger utanför föreningens egentliga kärnuppdrag. Men vi vill vara med och samarbeta, för vi tror att vi löser trygghetsfrågorna bäst gemensamt och att vi som förening har mycket att bidra med. Men även ett sådant engagemang kräver resurser och har påverkan på förenings- ekonomin. Kvällsfotbollen organiseras dels genom samarbetet med AIK Fotboll och de resurser de tillhandahåller, men också föreningens egna resurser som arvoderas för uppdraget. Finansieringen av kvällsfotbollen har säkerställts via bidrag från föreningens sponsorer. Att dra igång kvällsfotbollen var också möjligt tack vare det tidigare arrendeavtalet för Ängby IP3 och de möjligheterna det gav oss att nyttja den planen. Det avtal som enligt beskrivning ovan alltså nu inte förlängts. Uppmaningar till idrottsnämnden Mot bakgrund av det som lyfts i den här skrivelsen uppmanar vi idrottsnämnden att: • Se över systemet och tillämpningen av tilldelningen av tider i stadens idrottsanläggningar med särskilt fokus på små och medelstora föreningars behov. • Säkerställa att bidragssystem, ekonomiskt stöd, och de avgifter som tas ut av de små och medelstora föreningarna är anpassade efter och tar hänsyn till föreningarnas faktiska och förändrade ekonomiska förutsättningar • Se över möjligheter att ge bidrag till föreningar för det ansvar föreningarna är med och tar kring stadens idrottsanläggningar. Stockholms föreningsliv är en grundpelare i stadens sociala hållbarhet. För att den ska kunna fortsätta vara inkluderande, tillgänglig och levande krävs politiska beslut som stärker – inte försvårar – föreningarnas arbete. Vi hoppas att idrottsnämnden tar dessa synpunkter i beaktande och ser fram emot en fortsatt dialog kring hur förutsättningarna för stadens idrottsföreningar, och specifikt de små och medelstora, kan förbättras. Med Vänliga Hälsningar Styrelsen för Ängby IF styrelsen@angbyif.se