juni 2026

Skärholmens stadsdelsförvaltning kommer att presentera en balanslista med pågående uppdrag för stadsdelsnämnden vid mötet den 25 juni 2026. Balanslistan innehåller olika uppdrag inom områden som förskola, stöd och service (t.ex. utredning om sociala tjänstehundar och synskadades situation i krissituationer), individ och familj (som ett medborgarförslag om en musikstudio), samt medborgarservice och stadsmiljö (som medborgarförslag om hundrastområden i Sätra och Bredäng, och nya pingisbord i Sätradalsparken).

Restaurang A & S Restaurang AB, som driver Tarantella på Bredängstorget 23, har ansökt om att få utökade serveringstider under herrarnas fotbolls-VM. De vill kunna servera alkohol i restaurangen och på uteserveringen mellan klockan 11:00 och 06:00 varje dag från den 11 juni till den 14 juli 2026. Socialförvaltningens tillståndsenhet skickar nu ansökan på remiss till Skärholmens stadsdelsnämnd, som ska yttra sig om eventuella sociala olägenheter som kan uppstå i närområdet.

Stockholms stad och Huddinge kommun föreslås förlänga ett samarbetsavtal mellan 2026 och 2027. Avtalet gäller bland annat fritidsverksamhet, näringsliv, kultur och trygghet i områden som Kungens kurva-Skärholmens centrum och Vårby-Vårberg. Syftet är att stärka tillväxt, öka antalet arbetsplatser, förbättra tryggheten för barn och unga samt utveckla stadsmiljön.

Stadsbyggnadskontoret har skickat en remiss till Skärholmens stadsdelsförvaltning angående en bygglovsansökan för fastigheten Skärholmen 2:1 i Vårberg. Ärendet gäller nybyggnad av en prefabricerad offentlig toalett vid Västerholmsparken. Stadsdelsförvaltningen har svarat att de inte har några invändningar mot bygglovsansökan.

Skärholmens stadsdelsförvaltning är i huvudsak positiv till planförslaget för Tempelriddarorden 1 m.fl. i Bredäng. Förslaget innebär cirka 200 nya hyresrätter och lokaler i bottenvåningar längs Bredängs allé, vilket ska bidra till ett mer levande och urbant stråk. Förvaltningen betonar vikten av god kvalitet i stadsmiljön, stärkta grönområden och bättre tillgänglighet till parken Ängen, samt att trygghetsaspekter och barnperspektivet beaktas.

Synskadades Riksförbund (SRF) Stockholms stad har skickat in en skrivelse till Stockholms stad där de oroar sig för att synskadade inte prioriteras i krissituationer. De undrar bland annat vilka krisplaner som finns, hur funktionshinderperspektivet inkluderas i dem, hur krisinformation utformas för synskadade och hur de kan få hjälp att ta sig till skyddsrum. Skärholmens stadsdelsförvaltning svarar att de har kris- och krigsledningsplaner som ska säkerställa att samhällsviktiga verksamheter kan upprätthållas även under kriser, och att de påbörjat ett arbete för att bättre integrera funktionshinderperspektivet i beredskapsarbetet.

Stadsbyggnadskontoret har lagt fram ett detaljplaneförslag för del av fastigheten Björksätra 1 m.fl. i Sätra, med syfte att bygga cirka 220 nya hyresrätter, varav sex LSS-bostäder, nära kollektivtrafik. Förslaget, som är ute på granskning mellan 25 mars och 28 april 2026, innebär fyra huskroppar på fyra till åtta våningar. Skärholmens stadsdelsförvaltning betonar i sitt remissvar vikten av gröna lösningar och vill att antalet och placeringen av nya träd specificeras i planen för att säkerställa att den totala trädmängden inte minskar.

Stadsrevisionen har granskat Skärholmens stadsdelsnämnds verksamhet under 2025 och kommer att presentera sin årsrapport. Rapporten föreslås granskas av nämnden. Revisorerna bedömer att nämnden huvudsakligen har bedrivit verksamheten på ett tillfredsställande sätt ekonomiskt, men att den interna kontrollen delvis varit otillräcklig med avvikelser och kvarstående rekommendationer från tidigare år. Nämnden uppmanas att yttra sig över rapporten senast den 26 juni 2026 och redogöra för planerade åtgärder.

Skärholmens stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag om att godkänna planeringen av en ny gruppbostad i kvarteret Stångholmsbacken 1 i Skärholmen för personer med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service (LSS). Boendet kommer att bestå av sex lägenheter och gemensamma ytor, och bidra till att minska underskottet på LSS-boenden i Stockholm. Den beräknade årshyran för bostaden kommer att ligga på cirka 1,6 miljoner kronor och byggnaden beräknas vara klar 2028.

Skärholmens stadsdelsnämnd ska behandla en uppdatering av sin delegationsordning. De föreslagna ändringarna syftar till att förbättra rättssäkerheten och underlätta arbetet för Familjerätt Sydväst. Specifika ändringar inkluderar sänkt delegationsnivå för beslut att avsluta utredningar inom familjerätten, att titeln ”biträdande enhetschef” ersätts med ”gruppledare” samt att fler beslut ska anmälas till den sociala delegationen. Dessutom läggs en ny paragraf till för att inleda utredningar i faderskapsärenden och förtydliganden görs gällande godkännande av faderskaps- och föräldraskapsbekräftelser.

Skärholmens stadsdelsförvaltning föreslår att stadsdelsnämnden ska uppdra åt förvaltningen att investera 400 000 kronor i fruktträd i grönområdet nedanför Vårbergsplan. Detta sker genom en medborgarbudget där invånarna har lämnat förslag och nu röstar på vilka fruktträd de vill se planterade. Träden ska köpas in och planteras under hösten 2026, och förvaltningen räknar med att frukterna kan skördas av medborgarna inom ett par år.

Moderaterna och andra partier har frågat Skärholmens stadsdelsförvaltning om planerna för modulbostäderna på Sätra IP, med anledning av att de upplevs som otrygga. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner ett tjänsteutlåtande som svar. Där framgår att modulhusen ska tas bort från platsen och återbrukas, och att arrendeavtalen sagts upp. Exploateringskontoret utreder den långsiktiga användningen av marken, och trygghetsskapande åtgärder som väktare och polisnärvaro pågår för att öka säkerheten i området tills en permanent lösning är klar.

Ledamöter från Sverigedemokraterna i Skärholmens stadsdelsnämnd föreslår en utredning om att använda sociala tjänstehundar inom äldreomsorgen, verksamheter enligt Lag om stöd och service (LSS) och andra områden. De menar att hundar kan bryta isolering, stimulera motorik och minne samt hjälpa barn med särskilda behov. Stadsdelsförvaltningen svarar att de redan använder djur i viss verksamhet och att möjligheten finns inom nuvarande regler, men de ser inget behov av en separat utredning i nuläget.

Moderaterna och Sverigedemokraterna vill att Skärholmens stadsdelsförvaltning svarar på hur de förbereder sig för införandet av aktivitetskravet den 1 juli 2026. Det innebär att den som får ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) måste delta i aktiviteter för att få stöd. Stadsdelsförvaltningen förbereder sig i samarbete med arbetsmarknads- och socialförvaltningen, men Jobbtorg Stockholm kommer att ha huvudansvaret för att erbjuda aktiviteter. Förvaltningen bedömer att förändringen inte blir markant eftersom personer med arbetsförmåga redan har en planering med Jobbtorg Stockholm.

Ett medborgarförslag har lämnats in till Skärholmens stadsdelsnämnd om att flytta skylten som välkomnar besökare till Stockholms stad från Fruängen till kommungränsen närmare Skärholmen, för att inkludera Skärholmens stadsdel tidigare. Stadsdelsförvaltningen föreslår att avslå förslaget. Detta med hänvisning till att trafikkontoret anser att skylten redan står korrekt placerad vid kommungränsen vid trafikplats Bredäng och att en skylt på vänster sida av vägen inte är lämplig av trafiksäkerhetsskäl.

Ett medborgarförslag föreslår att ett eller flera pingisbord ska sättas upp i Sätradalsparken i Skärholmen. Förslagsställaren, en mamma till en tioårig pojke, menar att det skulle ge barn och vuxna möjlighet att spela pingis tillsammans och främja umgänge över generationsgränserna i parken.

Länsstyrelsen har granskat nämndens arbete med ställföreträdarskap i november 2025 och hittat flera brister. Kritiken handlar bland annat om långa handläggningstider för års- och sluträkningar, brister i akthållning och tillsyn av barns tillgångar. Förvaltningen har påbörjat åtgärder för att rätta till dessa problem.

Kommunstyrelsen föreslås besluta att Maria Jansén förordnas som förvaltningschef vid kulturförvaltningen. Förordnandet gäller från den 1 september 2026 till den 31 augusti 2031, och hennes lön och anställningsvillkor kommer att fastställas av stadsdirektören. Förslaget har förhandlats med fackliga organisationer enligt medbestämmandelagen (MBL), och de har inga invändningar.

Denna rapport sammanfattar nya ärenden och protokoll från 21 maj till 27 maj 2026. Bland de nya ärendena föreslås bland annat att en detaljplan för Kylhuset 26 med flera i Slakthusområdet etapp 2A, Kulturkvarteren i Johanneshov, godkänns. Denna plan innefattar kontor, centrum, en gymnasieskola och andra verksamheter, vilket är viktigt för stadsutvecklingen i området.

Farsta stadsdelsförvaltning föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen om ett reviderat kulturstrategiskt program för Stockholms stad. Det nya programmet ska ge en tydlig riktning för stadens framtida kultursatsningar och konkretiserar bland annat att stadsdelsnämnderna har ansvar för att integrera kultur i stadsdelens utveckling, skapa ett levande kulturliv i närområdet och säkerställa jämlik tillgång till kultur för alla invånare, oavsett ålder, bakgrund eller bostadsområde. Förvaltningen saknar dock att verksamheter inom socialpsykiatri och funktionsnedsättning nämns som viktiga målgrupper i programmet.

Farsta stadsdelsnämnd ska lämna sitt yttrande till Stadsrevisionen över årsrapporten för 2025. Stadsrevisionen bedömer att nämnden i huvudsak har bedrivit verksamheten ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande, men att den interna styrningen och kontrollen endast är delvis tillräcklig. Bland annat behöver nämnden förbättra uppföljningen av äldreomsorgen, barnsäkerheten i förskolan och hanteringen av betalkort.

Farsta stadsdelsförvaltning föreslår att nya delegationsbeslut godkänns inför att en ny lag om aktivitetskrav för försörjningsstöd börjar gälla den 1 juli 2026. Lagen innebär att personer som får ekonomiskt bistånd under minst tre månader måste delta i aktiviteter för att öka sina chanser till arbete eller studier. Förvaltningen föreslår att socialsekreterare ska kunna besluta om att begära deltagande i aktiviteter samt neka eller sätta ned försörjningsstöd om deltagande uteblir.

Farsta stadsdelsförvaltning föreslår att stadsdelsnämnden godkänner redovisningen av 2025 års brukarundersökningar inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Undersökningen, som omfattar bland annat daglig verksamhet, gruppbostäder och servicebostäder enligt lagen om stöd och service (LSS) samt sysselsättning inom socialpsykiatri enligt socialtjänstlagen (SoL), visar generellt att brukare är nöjda med det stöd de får. Förvaltningen har analyserat resultaten på enhetsnivå och identifierade utvecklingsområden kommer att integreras i verksamhetsplanerna för 2026.

Ett medborgarförslag har inkommit till Farsta stadsdelsförvaltning om att anordna ett ”Farsta kulturcamp” i samarbete med lokala kulturaktörer. Förslaget, som inspirerats av Farsta sportscamp, syftar till att erbjuda barn olika kulturaktiviteter inom områden som konst, dans, musik och teater. Farsta stadsdelsnämnd ska behandla förslaget och kommer att överlämna det till förvaltningen för vidare beredning.

Denna kvalitetsrapport följer upp Stockholms stads strategi för parklekar 2025 och visar att parklekarna är uppskattade av barn, särskilt de med sämre socioekonomiska förutsättningar. Det framgår att de 43 parklekarna är ojämnt fördelade, men fem nya planeras fram till 2027 för att öka tillgängligheten. Rapporten lyfter också fram att Södermalm har lägst andel utbildad personal inom parkleksverksamheten och att kulturförvaltningen under 2026 ska införa ett nytt uppföljningssystem, stärka personalens kompetens och synliggöra parklekarnas roll i stadsutvecklingen genom ett 90-årsjubileum.

Denna punkt handlar om två anmälningar av delegationsbeslut. Ett beslut rör ett avslag på en begäran om rättelse och radering av personuppgifter. Det andra beslutet gäller anmälningar enligt Lex Sarah för verksamheter som staden driver själv, vilket innebär att allvarliga missförhållanden eller risker för missförhållanden inom socialtjänsten anmäls för att granskas och åtgärdas.

Södermalms stadsdelsnämnd kommer att få ta del av rapporten "Förskoleundersökningen 2026". Rapporten visar att vårdnadshavare på Södermalm är fortsatt nöjda med de kommunala förskolorna, där nöjdheten har ökat inom flera områden. Särskilt positiv är utvecklingen inom "utveckling och lärande", men förbättringsbehov finns gällande ledningens tillgänglighet och information till vårdnadshavare om barnets utveckling.

Södermalms stadsdelsnämnd ska behandla en remiss angående ett ansökan om serveringstillstånd för Café Pera på Hornsgatan 170. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner ansökan, vilket innebär att Café Pera kommer att få servera alkohol till allmänheten mellan klockan 11.00 och 22.00 alla dagar i veckan.

Södermalms stadsdelsnämnd ska behandla en remiss angående ett serveringstillstånd för restaurang Caffeine & Cravings på Borgmästargatan 4. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner ansökan om stadigvarande serveringstillstånd för både restaurangen och uteserveringen, från måndag till söndag klockan 11.00 till 22.00, då inga sociala eller preventiva hinder har identifierats.

Södermalms stadsdelsförvaltning ska behandla en remiss gällande serveringstillstånd för restaurang Organico på Timmermansgatan 19. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner ansökan om ett stadigvarande tillstånd för servering av alkohol till allmänheten, både inne i restaurangen och på uteserveringen, från klockan 11.00 till 22.00 alla dagar i veckan. Detta baseras på en bedömning att det inte finns några sociala eller preventiva hinder.

Södermalms stadsdelsförvaltning har fått en remiss gällande en ansökan om serveringstillstånd för Brittania Pub på Västerlånggatan 47. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner ansökan, vilket innebär att puben kommer kunna servera alkohol till allmänheten måndag till söndag mellan klockan 11.00 och 01.00. Förvaltningens bedömning är att det inte finns några hinder ur ett socialt eller preventivt perspektiv.

Södermalms stadsdelsnämnd ska behandla en ansökan om serveringstillstånd för restaurang La Plaza på Kornhamnstorg 53. Restaurangen vill få tillstånd att servera alkohol inne i restaurangen fredag till lördag klockan 11.00 till 02.00 och på uteserveringen måndag till söndag klockan 11.00 till 23.30. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner ansökan, då de bedömer att det inte finns några hinder ur ett socialt eller förebyggande perspektiv.

Södermalms stadsdelsnämnd ska behandla en ansökan om serveringstillstånd för restaurang Ateljé Husmossa på Magnus Ladulåsgatan 22. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner ansökan för stadigvarande servering till slutna sällskap, måndag till söndag mellan klockan 15.00 och 22.00, då ingen hinder finns ur ett socialt och preventivt perspektiv.

Södermalms stadsdelsnämnd ska behandla en ansökan om serveringstillstånd för restaurang Blå Dörren på Södermalmstorg 6. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner ansökan, vilket innebär att restaurangen får servera alkohol till allmänheten på uteserveringen mellan klockan 11.00 och 23.00 alla dagar i veckan. Förvaltningen har gjort en samlad bedömning och anser inte att det finns några sociala eller preventiva hinder mot att godkänna tillståndet.

Södermalms stadsdelsförvaltning föreslår att Södermalms stadsdelsnämnd godkänner en ansökan om ett nytt serveringstillstånd för restaurang BATA på Hornsgatan 65. Tillståndet gäller för servering till allmänheten måndag till söndag mellan klockan 11.00 och 01.00. Förvaltningens bedömning är att det inte finns några sociala eller förebyggande hinder mot att tillstyrka ansökan.

Södermalms stadsdelsförvaltning har fått en remiss gällande en ansökan om serveringstillstånd för restaurang SUMMR vid Söder Mälarstrand kajplats 26. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner ansökan, som gäller servering till allmänheten på uteserveringen måndag till söndag klockan 11.00 till 01.00, årligen mellan 1 maj och 30 september. Bedömningen är att det inte finns några hinder ur ett socialt eller förebyggande perspektiv.

Kommunstyrelsen har bett Södermalms stadsdelsnämnd att yttra sig över rapporten "Förskola i Stockholm 2025". Rapporten ger en bild av kvaliteten i Stockholms förskolor, lyfter fram utvecklingsområden och visar att staden behöver stärka personalens förutsättningar, säkerställa att fler barn får tillgång till förskolan och fortsätta utveckla förskolan som en språkutvecklande arbetsplats. Södermalms förvaltning delar denna syn och skickar sitt tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Södermalms stadsdelsnämnd kommer att yttrar sig över stadsrevisionens årsrapport för 2025. Revisionen bedömer att nämndens verksamhet i huvudsak har skötts ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande, men pekar på att arbetet med kommunfullmäktiges mål för äldreomsorg och individ- och familjeomsorg behöver stärkas. Det finns även rekommendationer gällande exempelvis kontroller av personal på fritidsgårdar, fast omsorgskontakt i hemtjänsten, uppföljning av stödboenden och hantering av betalkort, som förvaltningen nu redogör för hur de ska åtgärdas.

Södermalms stadsdelsnämnd ska behandla ett svar på en skrivelse från Sverigedemokraterna (SD) om sexualbrott och annan brottslighet inom hemtjänsten. SD lyfter fram bristen på samlad statistik men pekar på att granskningar visar på allvarliga problem med sexuella övergrepp och stölder, särskilt mot äldre i beroendeställning. Stadsdelsförvaltningen ser allvarligt på problematiken och menar att det finns fungerande rutiner för att förebygga, upptäcka och hantera missförhållanden, samt att de arbetar med rekrytering, bakgrundskontroller och uppföljning av personal.

Liberalerna har ställt frågor till Södermalms stadsdelsförvaltning om tillämpningen av den nya sekretesslagstiftningen, som trädde i kraft den 1 december 2025. Lagen ska underlätta informationsdelning mellan socialtjänst, skola och polis för att förebygga brott, men Liberalerna undrar om den verkligen har lett till förändring och om det finns osäkerhet i hur den ska tolkas. Förvaltningen svarar att de nya reglerna möjliggör mer informationsutbyte för brottsförebyggande syfte, men att varje fall ändå kräver en sekretessprövning. De identifierar etiska och rättsliga svårigheter med att balansera individens integritet mot samhällets skydd, och ser en risk att utsatta grupper undviker socialtjänsten om för mycket information delas. Förvaltningen bedömer att stadens befintliga stöd och riktlinjer, som Socialförvaltningen uppdaterar, är tillräckligt.

Moderaterna och Centerpartiet har ställt frågor till Södermalms stadsdelsnämnd om effekterna av att ta tillbaka verksamheter i egen regi, gällande både kostnader och kvalitet. Stadsdelsförvaltningen svarar att 176 äldreboendeplatser, 36 LSS-boendeplatser, 28 LSS-dagverksamhetsplatser samt lokalvård för 40 förskolor, parklekar och öppna förskolor har återgått till egen regi. Förvaltningen bedömer att kvaliteten generellt har bibehållits eller ökat, och att kostnaderna för äldreomsorg och Lag om stöd och service (LSS)-verksamheter är samma eller lägre, medan kostnaden för lokalvård har ökat.

Södermalms stadsdelsnämnd ska diskutera förslag om att ge fler ledamöter rätt att fatta brådskande beslut gällande tvångsvård av unga (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga – LVU), vård av missbrukare (Lag om vård av missbrukare i vissa fall – LVM) samt placering av barn i skyddat boende (Lag om placering av barn i skyddat boende – LSB). Detta för att säkerställa att beslut kan fattas snabbt i akuta situationer då nämnden inte kan sammanträda, och att det alltid finns en ledamot med mandat att agera.

Södermalms stadsdelsnämnd kommer att rapportera om totalt 199 obesvarade beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) under första kvartalet 2026. Av dessa är 98 nya fall som rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för första gången, och 101 är återkommande ärenden. Rapporten detaljerar olika insatser, som särskilt boende och kontaktperson, samt orsaker till dröjsmålen, vilka inkluderar att den enskilde tackat nej till erbjudanden eller svårigheter att rekrytera personal.

Södermalms stadsdelsnämnd ska godkänna månadens ekonomiska rapport för maj 2026. Prognosen visar ett överskott på 65,0 miljoner kronor för hela året, främst på grund av färre än beräknat i äldreomsorgen (vård- och omsorgsboenden, hemtjänst och servicehus) och i förskolan. De mest osäkra kostnaderna är försörjningsstöd och vård- och omsorgsboende, där behovet förväntas öka. Sjukfrånvaron i förvaltningen är något lägre jämfört med förra året.

Ett medborgarförslag föreslår att alkoholförbudet i Fatbursparken utökas till att omfatta Södermalmsallén mellan Timmermansparken och Folkungatrappan för att öka tryggheten. Södermalms stadsdelsförvaltning bedömer dock att ett alkoholförbud troligen inte löser problemen med missbruk och nedskräpning. Istället satsar förvaltningen på andra åtgärder som att fördubbla fältassistenter, se över kameraövervakning, aktivera området med mer grönska och platser för lek/vila, samt fortsätta med uppsökande socialt arbete och hög närvaro av ordningsvakter och polis.

Södermalms stadsdelsförvaltning föreslår att Södermalms stadsdelsnämnd ska arbeta för ett alkoholförbud på Hornstulls strand 2-6 mellan klockan 10:00 och 14:00. Detta kommer som svar på ett medborgarförslag som beskriver att området har blivit en samlingsplats för missbrukare, vilket skapar otrygghet för boende och besökare. Förvaltningen anser att ett alkoholförbud kan dämpa missbruksproblematiken och göra det lättare för polisen att arbeta brottsförebyggande, vilket ska öka tryggheten i området.

Ett medborgarförslag föreslår att en isbana spolas i Lilla Blecktornsparken under vintern för att öka aktiviteterna i parken och ge boende på östra Södermalm en närliggande isbana. Stadsdelsförvaltningen bedömer att Lilla Blecktornsparken inte lämpar sig för en isbana på grund av parkens lutning, men föreslår istället att man utreder möjligheten att anlägga en isbana vid bollplanen i Stora Blecktornsparkens parklek, med start vintersäsongen 2026/2027.

Södermalms stadsdelsnämnd ska behandla 15 medborgarförslag som kom in i maj 2026. Bland förslagen finns önskemål om att omvandla en del av Ånghästparken till förskolegård, anlägga ett utegym i Vitabergsparken, en öppen dansbana i Tantolunden, gungor och en klätterställning vid Högbergsgatan 7D, och en offentlig toalett vid Hammarbybacken. Andra förslag rör cykelparkering, trädplantering, sophämtningstider, parkeringsregler, och tillgänglighet av hjärtstartare.

Idrottsnämnden kommer att behandla ett svar på en skrivelse från Hanna Wistrand (L) angående tennisens situation i Stockholm. Skrivelsen menar att tennissporten missgynnas systematiskt i staden, bland annat genom rivna avtal, utdragna processer för bygglov och höjda hyror för klubbar som SALK, Hellas Tennisklubb, Smedslättens Lawn Tennisklubb, Stockholms Tennishall och Farsta Tennisklubb. Idrottsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar. Förvaltningen anser att en samlad statusrapport inte är ändamålsenlig då frågorna hanteras av olika nämnder, men delar ambitionen att säkerställa goda förutsättningar för tennisen och kommer att fortsätta arbeta med frågan inom ramen för sitt uppdrag. De ger separata svar för varje klubb och uppger att de arbetar med en förnyad anläggningsstrategi med fokus på racketidrotter.

Hanna Wistrand (L) har skickat en skrivelse till kommunen där hon föreslår att säkerheten förbättras på cykelvägen mellan Ulvsundaplan och Alviksplan. Hon anser att det saknas fysiskt skydd mellan cykelbanan och biltrafiken, vilket är en säkerhetsrisk för cyklister. Idrottsnämnden kommer att godkänna idrottsförvaltningens svar, som konstaterar att sträckan inte ligger inom deras ansvarsområde, utan att frågan om åtgärder ska hanteras av trafikkontoret.

Mikael Peterson (C), Hanna Wistrand (L) och Anna Cederschiöld Stuart (M) föreslår att Idrottsförvaltningen skyndsamt utreder möjligheten att bygga en ny 25-meters träningsbassäng i Hornsberg/Kristineberg. Förslaget kommer med anledning av att Kronobergsbadet stänger i maj 2026, och de vill att den nya bassängen integreras i redan planerade byggprojekt med prefabricerade lösningar för att snabba på processen. Idrottsförvaltningen meddelar att de redan ser över behovet av simhallar i innerstaden och har dialog med föreningslivet om befintlig bassängtid, samt att de undersöker snabba lösningar och samverkar med andra förvaltningar.

Moderaterna har lagt en motion som föreslår att staden ska hjälpa privata aktörer att etablera en tillfällig inomhusgolfhall i Stockholm under vintern för att främja golf och stadsliv. Idrottsförvaltningen ser positivt på att en vintergolfhall skulle bli väl använd, men föreslår att detta ska hanteras som en kommersiell etablering via Stockholm Business Region, och att förvaltningen inte ska använda sina resurser för att identifiera platser.

En motion föreslår att ett fritidsbibliotek ska etableras i Norra Djurgårdsstaden, för att barn och unga ska få möjlighet till en aktiv fritid och för att främja återbruk. Idrottsförvaltningen instämmer i att fritidsbibliotek är ett bra initiativ och delar motionärens uppfattning om Norra Djurgårdsstadens behov, men föreslår att det är Norra innerstadens stadsdelsnämnd som bör besluta om exakt placering, eftersom de driver liknande verksamheter.

Idrottsnämnden föreslår att man godkänner förvaltningens svar på remissen gällande en revidering av Stockholms stads kulturstrategiska program. Idrottsförvaltningen ser positivt på förslaget och menar att det nya programmet utgör en bra grund för ökat samarbete mellan idrotts- och kulturnämnderna. Samarbetet kan främja unga stockholmares fysiska aktivitet och kulturutövande, särskilt inom områden som dans och cirkus.

Moderaterna har lämnat in en motion där de vill att Stockholms stad omedelbart startar samtal med AIK och Djurgården om att behålla Hovet som permanent arena, samt att exploateringsnämnden ska förlänga Djurgårdens IF:s markanvisning vid Tallkrogen. Idrottsförvaltningen menar att framtiden för Hovet utreds inom ramen för ett budgetuppdrag som pågår under 2026, och att detta inte skjuter upp frågan utan ger underlag för ett väl avvägt beslut. Förvaltningen har inte fått någon förfrågan om att förlänga markanvisningen vid Tallkrogen men har en dialog med Djurgårdens IF Hockey om alternativa lokaliseringar.

Stadsrevisionen har granskat Idrottsnämndens arbete under 2025 och bedömer att verksamheten i huvudsak har varit ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande. Det har dock identifierats områden där intern kontroll behöver stärkas, särskilt gällande bokning av idrottsanläggningar, hantering av bidrag till ideella föreningar, efterlevnad av offentlighetsprincipen och förebyggande arbete mot oegentligheter och jäv. Idrottsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner deras yttrande, där de anger att de har för avsikt att arbeta med samtliga rekommendationer under året för att förbättra rutiner och kontroller.

Idrottsförvaltningen föreslår att Idrottsnämnden godkänner ett nytt nolltaxestöd för idrottsföreningar. Stödet innebär att föreningar kan söka ekonomiskt stöd som motsvarar kostnaden för att boka idrottsanläggningar under skoltid (kl. 8-15) för studerande ungdomar mellan 16 och 20 år som tävlar på landslagsnivå. Detta ska underlätta för unga elitidrottare att kombinera studier med träning på dagtid, speciellt de som har anpassade skolscheman, utan att föreningarna behöver betala ordinarie taxa.

Fastighetskontoret presenterar en lägesrapport för upprustningen och ombyggnaden av Brännkyrkahallen i Midsommarkransen. Projektet ska modernisera anläggningen, som omfattar bland annat idrottshallar, en bowlinghall och kampsportslokaler, genom att byta ut tekniska installationer, förbättra tillgänglighet och brandsäkerhet. Arbetet, som inkluderar nya ytskikt i omklädningsrum och installation av nya sportgolv, beräknas vara klart under första kvartalet 2027 och följer både tidsplan och budget.

Fastighetsnämnden ska godkänna en lägesrapport om underhållet av Eriksdalsbadet. Arbetet, som ska säkerställa en trygg och säker anläggning i tio år framåt, startade i juni 2025 och beräknas vara klart i slutet av 2026. Under tiden är anläggningen öppen för allmänheten, även om besökarantalet har påverkats under renoveringen av vissa delar.

Fastighetsnämnden ska behandla en lägesrapport för upprustningen av fastigheten Glasbruket 3, Hantverkargatan 3 A–C på Kungsholmen. Byggnaden ska moderniseras och anpassas för kontorsverksamhet, bland annat för Serviceförvaltningen och stadsledningskontoret, med hänsyn till dess kulturhistoriska värden och med målet att bli mer energieffektiv. Produktionsstarten har skjutits fram till slutet av kvartal 3 2026, och projektet beräknas vara klart i slutet av 2028, då hyresgästerna kan flytta in.

Fastighetsnämnden ska behandla en lägesrapport om upprustningen av fastigheten Klamparen 11 på Kungsholmen. Fastighetskontoret föreslår att nämnden godkänner rapporten. Byggnaden, som inrymmer kontor och Klamparhallen, ska totalrenoveras för att öka energieffektiviteten och uppnå modern kontorsstandard. Renoveringen omfattar bland annat fasad, tak, fönster och alla tekniska installationer, och projektet beräknas vara klart under tredje kvartalet 2027. De nya hyresgästerna blir idrottsförvaltningen, kyrkogårdsförvaltningen och förskoleförvaltningen.

Fastighetsnämnden ska godkänna en lägesrapport för byggandet av en ny sim- och idrottshall på Årstafältet. Projektet, som bland annat omfattar en 50-metersbassäng och en fullstor idrottshall, har försenats med cirka tre år eftersom exploateringskontoret pausat den ursprungliga detaljplanen. Nu utreds möjligheten att bygga hallen genom en egen detaljplan (etapp 6A) för att kunna starta byggnation tidigast 2033, parallellt med närliggande etapp 5.

Fastighetsnämnden ska behandla ett förslag från Fastighetskontoret om att utreda utvecklingen av Ågesta brandövningsanläggning i Huddinge. Utredningen, som beräknas kosta upp till 5 miljoner kronor, syftar till att rusta upp anläggningen för att möta Storstockholms brandförsvars (SSBF) nuvarande och framtida behov av övning och utbildning, samt att förbereda för civilpliktsutbildning från 2029. Projektet innefattar bland annat renovering av byggnader, byte av tekniska installationer och dagvattenledningar, sanering av PFAS-föroreningar samt eventuell nybyggnation för att skapa en modern anläggning som även kan stärka totalförsvaret.

Fastighetsnämnden kommer att behandla ett svar på en skrivelse om stadens saluhallar, särskilt Östermalmshallen. Frågan har lyfts av Henrik Virro med flera (M) som är oroade över att etablerade handlare lämnar saluhallarna och att byråkratin ökar. Fastighetskontoret ska svara på frågor om utvecklingen i Östermalmshallen, varför verksamheter upphör, hur styrning och prioriteringar påverkar förvaltningen, vilka mål och ramar som styr samt hur mindre företag beaktas. Kontoret redogör för att fyra verksamheter lämnat Östermalmshallen sedan 2020, två på grund av konkurs och två genom uppsägning, vilket de menar beror på att koncepten inte längre attraherar besökare. De beskriver även skillnader mellan Östermalms- och Hötorgshallen och hur de arbetar för att attrahera och behålla mindre aktörer.

Fastighetsnämnden föreslår att godkänna fastighetskontorets remissvar gällande förslaget till ett nytt program för stadsnära odling i Stockholm. Programmet är ett övergripande styrdokument som ska vägleda stadens nämnder och bolag i planering och förvaltning av odlingar, och det beskriver hur odlingen ska utvecklas och förvaltas långsiktigt för att bidra till stadens attraktivitet och hållbarhet. Bland annat kommer det att fokusera på var och hur nya odlingar bäst kan anläggas, samt hur befintliga platser som Hästa gård kan utvecklas.

Fastighetsnämnden ska ta ställning till Fastighetskontorets remissvar gällande revideringen av Stockholms stads kulturstrategiska program. Fastighetskontoret ser positivt på programmet och lyfter vikten av samverkan kring kultur, särskilt gällande hyresnivåer för kulturverksamheter i stadens lokaler och behovet av att beakta kultur i stadsplaneringen. Kontoret är involverat som fastighetsägare till många kulturlokaler, inklusive Stadsbiblioteket och Stadsmuseet, och arbetar med att hitta hållbara hyresmodeller för både stadens egna verksamheter och externa kulturaktörer.

Fastighetskontoret ska lämna ett remissvar på en motion från Moderaterna som vill ge Stockholms stads konstsamling nytt liv genom ökad tillgänglighet för medborgarna. Motionen föreslår bland annat att stadens konstsamling ska digitaliseras, att en plan för att återfinna saknade verk tas fram och att fler konstverk placeras ut i stadens verksamheter, som skolor och äldreboenden. Fastighetskontoret har redan påbörjat en inventering av byggnadsanknuten konst och ser fördelar med en gemensam, heltäckande digital databas för all konst i staden, och att Stockholm konst tar ett pedagogiskt ansvar för att tillgängliggöra konsten.

Fastighetsnämnden ska behandla ett förslag om att godkänna ett 15-årigt arrendeavtal för Mälarhöjdens IP. Detta avtal gäller ett markområde på cirka 2 100 kvadratmeter som Mälarhöjdens IK Tennis önskar arrendera för att anlägga en ny tennishall på platsen för de nuvarande utomhustennisbanorna. Avgiften kommer att vara cirka 99 kronor per kvadratmeter och år, och arrendeavtalet är 15 år långt på grund av den stora investering som en ny tennishall innebär.

Fastighetsnämnden ska behandla ett förslag om att godkänna ett 15-årigt arrendeavtal för Mälarhöjdens IK Tennis på Herrängens BP. Föreningen vill anlägga utetennisbanor och förråd på cirka 1 700 kvadratmeter mark, som idag används för tennis men där det nuvarande avtalet upphör. Detta syftar till att utöka kapaciteten för tennisverksamheten i området.

Fastighetsnämnden ska ta ställning till att godkänna fastighetskontorets nya underhållsstrategi. Strategin beskriver hur kontoret ska prioritera underhållsarbetet på stadens fastigheter, som bland annat inkluderar skolor, idrottsanläggningar, kulturfastigheter och brandstationer. Den föreslår en prioriteringsordning där personsäkerhet alltid kommer först, följt av skydd för byggnadens klimatskal, tekniska system, myndighetskrav och därefter övrigt planerat underhåll.

Fastighetsnämnden ska lämna sitt yttrande över revisorernas årsrapport för 2025. Revisorerna anser att nämnden i huvudsak har drivit verksamheten bra och uppfyller kommunfullmäktiges mål, men de lyfter fram att nämndens investeringar avviker från budgeten och att ekonomiska mål behöver förtydligas. De anser också att intern styrning och kontroll är delvis tillräcklig, särskilt gällande underhåll av fastigheter, och att nämndens ekonomistyrning behöver stärkas.

Fastighetsnämnden kommer att behandla sin ekonomiska månadsrapport för år 2026. Detta innebär en genomgång av nämndens ekonomi, men handlingarna med detaljerna skickas ut senare.

Fastighetsnämnden ska informeras om delegationsbeslut från Fastighetskontoret. Bland annat handlar besluten om att Fastighetskontoret ska avyttra två bostadsrätter på Svartviksslingan i Minneberg och Sandvik. Dessa är beslut som förvaltningschefen fattat och som anmäls till nämnden för kännedom.

Kommunfullmäktige har godkänt en handlingsplan för en åldersvänlig stad som syftar till att säkerställa att äldre stockholmare får samma mänskliga rättigheter som andra grupper. Planen, som baseras på Världshälsoorganisationens (WHO) modell, fokuserar på fem områden: delaktighet och inflytande, samverkan och partnerskap, social inkludering, bostäder och stadsmiljö, samt kommunikation och information. Alla nämnder och bolag inom Stockholms stad uppmanas att arbeta aktivt mot ålderism och för att förbättra livsvillkoren för äldre.

Arbetsmarknadsnämnden har beslutat att FoC Farsta Fotbollsförening ska tilldelas 2026 års Nelson Mandela-pris. Priset delas ut till organisationer som bidrar till integration och skapar möten mellan nya och etablerade stockholmare.

Denna dagordningspunkt informerar om flera beslut som fattats på delegation av tjänstemän. Det inkluderar avtal om återbruk av möbler till Campus Åsö, upphandling av AV-utrustning till Komvux Kista samt flera överklaganden gällande interkommunal ersättning för vuxenutbildning och kränkande behandling på Komvux Södermalm. Dessutom rapporteras ärenden som rör personal som anställningar och utredningar om elevens rättigheter.

Arbetsmarknadsförvaltningen ska yttra sig över rapporten ”Förskola i Stockholm 2025”, som ger en bild av förskolans förutsättningar och utvecklingsområden. Förvaltningen anser att rapporten tydligt visar förskolans nuläge och utmaningar, och är positiv till att utbildningar i yrkessvenska har höjt personalens språkkunskaper. De vill även fortsättningsvis bidra till att utveckla utbildningsinsatser för personalen.

Arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att Arbetsmarknadsnämnden godkänner den första årsrapporten för Vuxenutbildning Stockholm för år 2025. Rapporten analyserar utvecklingen inom vuxenutbildningen, som under 2025 präglades av nya avtal, ökad egen regi med två nya skolenheter och fler kursdeltagare, samt förbättrade studieresultat trots en viss minskning av elevantalet, särskilt inom svenska för invandrare (sfi). Framöver ska vuxenutbildningen prioritera digitalisering, tillgänglighet och kompetensförsörjning för stadens välfärdssektor.

Arbetsmarknadsnämnden föreslås godkänna en handlingsplan för att införa skärpta krav i svenska för invandrare (sfi), vilket bland annat innebär en tidsgräns på tre år för att slutföra utbildningen. Planen beskriver hur Stockholms stad ska informera, motivera och stödja både nya och befintliga sfi-elever för att de ska kunna påbörja och fullfölja sina studier inom den nya tidsramen. Arbetet innefattar samordning mellan förvaltningar, externa samarbeten och riktad kommunikation till målgruppen.

Arbetsmarknadsnämnden ska behandla ett förslag om att utse Sara Ek till lex Sarah-ansvarig vid arbetsmarknadsförvaltningen från och med den 1 juli 2026. Enligt socialtjänstlagen ska nämnder ha utsedda personer som tar emot rapporter om missförhållanden eller risker för missförhållanden inom socialtjänsten, exempelvis inom Jobbtorg Stockholm. Förvaltningen föreslår också att förvaltningschefen i framtiden ska få besluta om nya lex Sarah-ansvariga.

Koncernstyrelsen föreslås anta fyra handlingsplaner som kommunfullmäktige tidigare har beslutat om. Dessa handlingsplaner fokuserar på att göra Stockholm till en åldersvänlig stad, samt att stärka rättigheterna för nationella minoriteter och urfolket samerna, hbtqi-personer och romer fram till år 2030. Syftet är att säkerställa lika rättigheter och möjligheter för dessa grupper i staden.

Koncernstyrelsen för Stockholms Stadshus AB ska besluta om att ge VD eller den person VD utser i uppdrag att rösta i flera frågor vid en extra bolagsstämma i det nyförvärvade bolaget Kista Utveckling AB. Detta inkluderar att godkänna årsarvoden för styrelseledamöter och lekmannarevisorer samt deras suppleanter, som ska höjas för 2026 i enlighet med stadens regler och prisbasbeloppet. Uppdraget kompletterar ett tidigare beslut om att utse styrelse och revisorer för Kista Utveckling AB.

Stockholms Stadshus AB:s koncernstyrelse kommer att behandla en lägesrapport om Stockholm Vatten och Avfall AB:s stora program för Stockholms Framtida Vattenförsörjning. Programmet, med en indikativ investeringsbudget på 20 miljarder kronor fram till 2050, syftar till att säkerställa stadens dricksvattenförsörjning genom att underhålla och förnya vattenverk, huvudvattenledningar och reservoarer. Koncernstyrelsen föreslår att rapporten godkänns och skickas vidare till kommunstyrelsen för kännedom, och betonar vikten av fortsatt uppföljning av programmets kostnader och tidplan.

Stockholms Stadshus AB:s koncernledning föreslår att godkänna en lägesrapport för projektet Stockholms Framtida Avloppsrening (SFA), och att rapporten överlämnas till kommunstyrelsen för kännedom. Projektet, som har en budget på 22,5 miljarder kronor i löpande penningvärde, ska bygga om och ut Henriksdals reningsverk, lägga ner Bromma reningsverk och bygga en tunnel mellan Bromma och Sickla. Arbetet ligger enligt bedömningen fortsatt inom beslutad tidsplan och budget, och överledning av avloppsvatten från Bromma till Henriksdal planeras ske under 2028, med hela projektet färdigställt under 2031.

Koncernstyrelsen ska granska och godkänna den ekonomiska prognosen för Stockholms Stadshus AB och dess dotterbolag per den 30 april 2026. Prognosen visar ett förväntat resultat på 892 miljoner kronor, vilket är betydligt bättre än budgeterade 443 miljoner kronor. Det beror bland annat på förvärvet av AB Hjulstahem och ett effektiviseringsarbete bland bolagen. Investeringarna beräknas uppgå till cirka 13,8 miljarder kronor under året och omfattar bland annat nya bostäder, skolor och utbyggnad av vatten- och avloppsnätet.

Koncernstyrelsen ska godkänna tertialrapport 1 för 2026 för Stockholms Stadshus AB. Rapporten visar moderbolagets ekonomiska utveckling och styrning av dotterbolagen, med fokus på att öka egenfinansieringen och sänka skuldsättningen för att kunna genomföra nödvändiga investeringar. Det lyfter också arbetet med att uppnå klimatmålen och skapa hållbara lösningar för bostäder och välfärd i staden.

Koncernstyrelsen för Stockholms Stadshus AB ska fastställa och anta en uppdaterad finanspolicy för bolagskoncernen. Denna policy, som är en årlig översyn, ger riktlinjer och regler för finansverksamheten inom Stadshus AB och dess dotterbolag. Dessutom ska placeringsriktlinjerna för S:t Erik Försäkrings AB godkännas, vilket anger hur bolagets tillgångar ska placeras för att upprätthålla god betalningsförmåga och hantera risker.

Koncernstyrelsen i Stockholms Stadshus AB ska besvara Stadsrevisionens årsrapport för 2025. Revisionen bedömer att bolagskoncernen i huvudsak har drivit verksamheten på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt, samt att den interna kontrollen varit tillräcklig. Dock har inte målet om antalet påbörjade hyreslägenheter uppnåtts, och det finns utmaningar med att nå energimålen för elproduktion från solenergi och energieffektivisering.

Koncernstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ska upphäva badförbudet på totalt nio platser i Stockholms innerstad, bland annat vid Norra och Södra Djurgården, delar av Årstaviken, Marievikskajen, norra Reimersholme, södra Lilla Essingen och Luxviken, Gröndal samt södra Skeppsholmen. Dessutom föreslås att bad ska tillåtas i konstruktioner som är avsedda för bad och godkända av staden. Jonas Naddebo (C) reserverar sig mot beslutet och anser att staden borde införa ett generellt badtillstånd istället för att punktvis upphäva förbudet.

Dennis Wedin (M) föreslår i en motion att Stockholms stad ska ta fram tydliga regler och ett enklare förfarande för sponsring och namnreklam på kommunala idrottsanläggningar. Bakgrunden är att föreningar, som Spånga Ishockeyklubb, riskerar att förlora sponsorintäkter när skyltar tas ner på grund av otydliga regler. Stadsledningskontoret och Idrottsnämnden anser dock att det redan finns ett uppdrag att se över riktlinjer för reklam och sponsring, och avstyrker förslaget, bland annat på grund av juridiska svårigheter med att låta enskilda föreningar sälja namnrättigheter för anläggningar som används av många.

Kommunfullmäktige ska behandla en motion från Jan Jönsson (L) om att Norvikshamnen ska bli en motor för klimatsmart logistik. Motionen föreslår att staden inför en ekobonus för företag som transporterar gods sjövägen istället för med lastbil, verkar för en omprövning av farledsavgifterna för att gynna miljövänlig kortsjöfart, och tillfälligt sänker hamnavgifterna i Norvik för att locka fler rederier. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att man inte bifaller förslagen men lyfter fram att staden redan arbetar med att flytta godstransporter till vattenvägar.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att staden ska utreda hur Sergels torg kan bli en grönare och tryggare Sergels Park, med fler uteserveringar, lekytor och en grönskande park mellan Kulturhuset och Hötorgsskrapan. Detta skulle kunna innebära att dagens rondell byggs om till en T-korsning och att ytan under fontänen eventuellt glasas in. Stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och trafiknämnden avråder dock från en större ombyggnad med hänvisning till redan pågående arbete, höga kostnader för nyligen genomförda renoveringar samt de tekniska begränsningarna med bjälklag och platsens höga kulturhistoriska värden.

Liberalerna föreslår att staden utreder om en fullstor fotbollsplan kan byggas i Bellevueparken i Vasastan, då det råder brist på idrottsytor i innerstaden. Flera nämnder, som Exploateringsnämnden och Idrottsnämnden, avråder dock från förslaget och anser att en sådan plan inte är lämplig på grund av att Bellevueparken ligger i Nationalstadsparken och har höga natur- och kulturmiljövärden. En utbyggnad skulle också kräva att många skyddsvärda träd fälls och att vägar dras om. Kommunstyrelsen föreslår därför att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att förslaget inte kommer att utredas vidare på platsen.

Motionären Jan Jönsson (L) föreslår att kommunfullmäktige inför en ekobonus för företag som väljer sjöfrakt istället för lastbil, samt verkar för sänkta farledsavgifter för miljövänlig sjöfart och tillfälligt sänker hamnavgifterna i Norvik för att locka fler rederier. Syftet är att göra Norvikshamnen till en motor för klimatsmart logistik och flytta gods från väg till sjöfart och järnväg för att minska utsläpp och avlasta vägnätet. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att man ser positivt på att flytta gods från väg till vatten och att staden redan arbetar med frågan inom ramen för stadens godstrafikplan och befintliga miljöstyrda hamnavgifter. Man anser dock att en generell sänkning av hamnavgifterna kan påverka Stockholms Hamn AB:s affärsmässighet negativt.

En motion från Claes Nyberg (C) föreslår att utbildningsförvaltningen ska utreda möjligheten att införa ”kvällshäng” för elever, där skolor hålls öppna kvällstid som trygga och kostnadsfria mötesplatser, särskilt i områden med begränsat fritidsutbud. Motionen föreslår också att samarbete med civilsamhället undersöks för att driva verksamheten. Stadsledningskontoret, utbildningsnämnden och Järva stadsdelsnämnd avråder dock från att genomföra utredningen, då de anser att staden redan har tillräckligt med fritidsaktiviteter och mötesplatser för barn och unga.

En motion från Liberalerna föreslår att Stockholm stad ska utreda möjligheten att bygga en fullstor fotbollsplan i Bellevueparken i Vasastan, eftersom det saknas idrottsytor, särskilt i innerstaden. Motionen menar att den befintliga 7-spelsplanen i Bellevueparken inte räcker till för det stora behovet. Flera nämnder och förvaltningar, inklusive exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och Norra innerstadens stadsdelsnämnd, anser dock att en fullstor plan i Bellevueparken inte är lämplig på grund av att området ligger i Nationalstadsparken och har höga kulturmiljövärden, betydande höjdskillnader och skyddsvärda träd som skulle behöva fällas. Istället föreslås att andra alternativa platser i norra innerstaden och på Kungsholmen bör undersökas.

Motionären Jan Jönsson (L) föreslår att kommunfullmäktige inför en ekobonus för företag som transporterar gods sjövägen istället för med lastbil, samt att Stockholm ska arbeta för sänkta farledsavgifter för miljövänlig sjöfart och tillfälligt sänka hamnavgifterna i Norvikshamnen för att locka fler rederier. Syftet är att flytta godstransporter från väg till sjö för att minska utsläpp och avlasta vägnätet. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till redan pågående arbete och avråder från en generell sänkning av hamnavgifterna då det skulle påverka Stockholms Hamn AB:s affärsmässighet negativt.

Motionen föreslår att utbildningsförvaltningen ska utreda möjligheten att införa "kvällsöppen skola" eller "kvällshäng" för elever. Syftet är att skapa trygga och kostnadsfria mötesplatser för barn och unga, särskilt i områden där det finns begränsad tillgång till sådana platser, samt att undersöka samverkan med civilsamhället. Flera remissinstanser som Stadsledningskontoret och Utbildningsnämnden instämmer i vikten av en meningsfull fritid, men avråder från en utredning eftersom liknande insatser redan finns.

En motion från Johan Paccamonti (M) föreslår att exploateringen vid Solviksängen i Bromma ska avbrytas och att området istället ska ingå i naturreservatet för Ålstensskogen och Storskogen. Motionen vill också att nya bostäder i Bromma byggs på redan exploaterad mark. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att projektet är i linje med stadens översiktsplan och budgetuppdrag att bygga fler hyresrätter i södra Bromma, och att detaljplaneprocessen kommer att utreda naturvärden och andra intressen.

Liberalerna föreslår att staden utreder om det går att anlägga en fullstor fotbollsplan i Bellevueparken i Vasastan, då de menar att det saknas idrottsytor i innerstaden. Flera nämnder har utrett förslaget och bedömer att en större fotbollsplan inte är lämplig i Bellevueparken på grund av parkens kultur- och naturvärden samt att den ligger i Nationalstadsparken. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, men liberalerna har reserverat sig och vill att utredningen breddas till att även omfatta alternativa platser som Haga BP.

En motion från Johan Paccamonti (M) föreslår att exploateringen vid Solviksängen stoppas och att området istället inkluderas i naturreservatet för Ålstensskogen och Storskogen. Motionären menar att nybyggnation i Bromma ska ske på redan exploaterad mark för att värna grönområden. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, med hänvisning till att projektet med cirka 50 nya hyresrätter och en tennishall ligger i linje med stadens översiktsplan för att möta bostadsbehovet och öka variationen av boendeformer i södra Bromma.

En motion från Claes Nyberg (C) föreslår att utbildningsförvaltningen ska utreda möjligheten att införa ”kvällshäng” för elever i skolor, särskilt i områden med begränsad tillgång till trygga mötesplatser, och att staden utreder samverkan med civilsamhället. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras men avvisar förslaget om en utredning, med hänvisning till befintliga insatser som fritidsgårdar och öppnandet av skollokaler för föreningslivet. Moderaterna och Centerpartiet har lämnat reservationer där de anser att motionen ska tillstyrkas och att en utredning behövs för att utforska nya arbetssätt för att nå fler barn och unga.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att Stockholms stad ska ta fram tydliga regler och en enklare process för idrottsföreningar att sponsra sina idrottsanläggningar med namn och reklam. Detta skulle hjälpa föreningar som Spånga ishockeyklubb att få in pengar via sponsorer, istället för att nuvarande strikta regler leder till förlorade intäkter. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att arbete med liknande riktlinjer redan pågår och att det finns juridiska svårigheter med att låta enskilda föreningar sälja namnrättigheter till kommunala anläggningar som används av många.

Motionären Jonas Naddebo (C) föreslår att alla fotbollsplaner i Stockholm ska ha tillgång till toaletter och att större anläggningar även ska ha omklädningsrum. Detta för att skapa en tryggare och mer jämställd idrottsmiljö, särskilt för flickor. Flera förvaltningar och idrottsföreningar delar motionens intentioner och menar att arbete redan pågår för att tillföra toaletter och omklädningsrum, samt utreda möjligheten att samutnyttja skollokaler. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till detta pågående arbete, men oppositionen (M, L, C, KD) vill att motionen ska tillstyrkas i sin helhet och att en kartläggning av behovet ska göras.

En motion från Johan Paccamonti (M) föreslår att exploateringen vid Solviksängen i Bromma ska avbrytas och att området istället ska ingå i naturreservatet för Ålstensskogen och Storskogen. Motionären anser att Brommas grönområden ska skyddas och att nya bostäder ska byggas på redan exploaterad mark. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, med hänvisning till att projektet är i linje med stadens översiktsplan och budgetuppdrag att skapa fler hyresrätter i södra Bromma, samt att platsen bedöms lämplig för bostäder efter avvägning med naturvärden.

Kommunstyrelsen ska behandla en motion från Jonas Naddebo (C) som föreslår att idrotts- och fastighetsnämnden ska få i uppdrag att utöka det regionala samarbetet kring alla idrottsanläggningar. Syftet är att fler barn och unga ska kunna röra på sig, då anläggningsbrist anses råda. Föredragande borgarrådet Jan Valeskog föreslår att kommunfullmäktige besvarar motionen med hänvisning till att befintliga samarbetsformer redan finns och att staden arbetar aktivt med att bygga fler anläggningar och dialog med grannkommuner, särskilt för idrotter med få utövare. Reservanter från M, L och C föreslår att motionen tillstyrks och att en utredning bör göras för att hitta lösningar på de utmaningar som finns med olika regelverk och taxor mellan kommunerna.

Dennis Wedin (M) föreslår i en motion att Stockholms stad ska ta fram tydliga riktlinjer och ett enklare tillståndsförfarande för sponsring och namnexponering på kommunala idrottsanläggningar. Detta för att hjälpa idrottsföreningar, som Spånga Ishockeyklubb, att få in sponsorintäkter. Kommunstyrelsen och idrottsnämnden anser dock att det redan finns ett pågående arbete med att se över riktlinjer för sponsring och reklam, och avstyrker motionen med hänvisning till att det vore juridiskt svårt och orättvist att låta vissa föreningar sälja namnrättigheter för anläggningar som används av många.

En motion från Hanna Wistrand (L) föreslår att Stockholms stad utreder det långsiktiga behovet av och finansieringen för fritidsverksamhet för barn och unga med funktionsnedsättning. Motionären menar att dessa barn inte har samma möjligheter till fritidsaktiviteter som andra, då utbudet är begränsat och ojämnt fördelat i länet. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att liknande samverkan redan finns, bland annat via nätverket Fritid för alla och Föreningen för Storstockholms kultur- och fritidschefer (FSKF).

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska säkerställa att alla fotbollsplaner har tillgång till toaletter och att större anläggningar även har omklädningsrum. Detta anses viktigt för att främja jämställdhet och öka flickors deltagande i fotboll. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till pågående arbete med att bygga toaletter och utreda tillgängliggörande av omklädningsrum, samt att utöka samarbetet med skolor för att använda deras faciliteter.

En motion föreslår att Stockholms stad ska utreda om arbetstunnlarna i Nya Östbergatunneln kan användas som skyddsrum eller skyddade utrymmen för invånarna. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staten, genom Myndigheten för civilt försvar, har ansvaret för att peka ut var skyddsrum behövs och för finansieringen. Staden inväntar en statlig process och kravbild innan man kan inventera och eventuellt anpassa sådana utrymmen.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att idrottsnämnden och fastighetsnämnden får i uppdrag att utöka det regionala samarbetet kring alla idrottsanläggningar. Syftet är att fler barn och unga ska röra på sig, då anläggningsbristen begränsar möjligheterna till föreningsidrott. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen ska besvaras med en hänvisning till utlåtandet, då befintliga samarbetsformer anses tillräckliga och att det är varje kommuns ansvar att tillhandahålla anläggningar för breddidrott.

En motion föreslår att Stockholm stad ska utreda behovet och finansieringen av fritidsaktiviteter för barn och unga med funktionsnedsättning, då utbudet idag är ojämnt fördelat i länet. Motionären vill se ett starkare samarbete mellan kommunerna för att säkerställa att alla barn får tillgång till regelbundna fritidsaktiviteter. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att liknande samverkan redan finns, bland annat genom nätverket Fritid för alla och Föreningen för Storstockholms kultur- och fritidschefer (FSKF).

En motion från Therese Lindström (M) föreslår att ett norrgående körfält för biltrafik permanent ska öppnas på Skanstullsbron. Motionären anser att detta behövs på grund av den nuvarande ombyggnationen av Skansbron, som tillfälligt enkelriktar biltrafiken söderut och leder norrgående trafik till Skanstullsbron, vilket har skapat köer och trängsel. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till att det inte skulle förbättra framkomligheten, är kostsamt och strider mot stadens strategi att prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik, men Moderaterna reserverar sig och vill bifalla motionen för att förbättra framkomligheten för alla trafikslag.

En motion från Sergej Salnikov (SD) föreslår att kommunen utreder om arbetstunnlarna i Nya Östbergatunneln, som Stockholm Vatten och Avfall AB bygger för dagvattenhantering, kan användas som skyddsrum eller skyddade utrymmen. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det är statens ansvar att peka ut var skyddsrum och skyddade utrymmen behövs, och att staden inväntar Myndigheten för civilt försvars kravbild och finansiering innan ytterligare utredningar inleds.

En motion från Therese Lindström (M) föreslår att ett norrgående körfält för biltrafik permanent ska öppnas på Skanstullsbron. Bakgrunden är att ombyggnationen av Skansbron, som enkelriktar biltrafiken söderut och leder norrgående trafik över Skanstullsbron, har skapat köer och trängsel. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, med hänvisning till att ett extra körfält inte skulle förbättra framkomligheten eftersom kapaciteten begränsas av korsningen vid Skanstull, och att det skulle påverka gång- och cykelbanornas säkerhet och flöde negativt.

En motion föreslår att kommunen ska utreda hur Sergels torg kan bli grönare och tryggare genom att skapa en "Sergelpark", eventuellt genom att omvandla rondellen till en T-korsning och glasa in ytan under fontänen. Stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden avråder från en större utredning med hänvisning till att arbete med grönare stadsmiljö redan pågår, höga kulturhistoriska värden, tekniska svårigheter med att plantera träd på bjälklag och de höga kostnaderna för liknande renoveringar som nyligen gjorts. De rödgröna delar motionärens ambition men menar att storskaliga ombyggnationer inte är tekniskt eller ekonomiskt rimliga och att man istället fokuserar på enklare åtgärder som upphöjda växtbäddar.

En motion från Therese Lindström (M) föreslår att Stockholm ska införa fler mobila trädplanteringar med sittplatser på platser där det inte går att plantera träd i marken, som gator och torg. Detta syftar till att skapa grönare och trivsammare stadsmiljöer med fler mötesplatser. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att liknande arbete redan pågår i staden, bland annat genom satsningar på trädplantering och en ny trädpolicy.

En motion från Sergej Salnikov (SD) föreslår att staden ska säkerställa att studentbostäder används korrekt och inte hyrs ut i andra hand utan tillstånd eller behålls efter avslutade studier. Detta för att nyantagna studenter ska få tillgång till bostäder. Motionären vill att kommunala bostadsbolag inför systematisk kontroll, nya rutiner för att upptäcka olovlig andrahandsuthyrning och informationskampanjer till studenter. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att de kommunala bostadsbolagen redan idag arbetar aktivt med studiekontroller och åtgärder mot otillåten andrahandsuthyrning och att inga nya uppdrag behövs.

Motionärerna Claes Nyberg och Ismail Ali (C) föreslår att utbildningsförvaltningen inleder idéburna offentliga partnerskap med föreningar som erbjuder läxhjälp i socioekonomiskt utsatta och trångbodda områden, samt att staden tillgängliggör lokaler för detta. Syftet är att långsiktigt minska kunskapsklyftor i skolan för barn som har svårt att få studiero hemma. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att förvaltningarna anser att läxhjälp är skolans uppdrag och att idéburna partnerskap inte är rätt samverkansform, även om de ser positivt på ideella aktörers bidrag. Jonas Naddebo (C) reserverar sig och vill tillstyrka motionen i sin helhet, då han menar att befintliga insatser inte räcker och att samarbete med civilsamhället är viktigt.

Motionärer från Moderaterna föreslår att staden ska ta fram en strategi för så kallade pocketparker och växtväggar för att öka grönskan och trivseln i Stockholm. Detta innebär att identifiera platser för små parker i nya och befintliga områden samt anlägga fler växtväggar. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, men att det inte behövs en särskild strategi eftersom liknande arbete redan pågår i stadens förvaltningar, som exempelvis att omvandla hårdgjorda ytor till gröna ytor och mikroparker.

Motionärer Therese Lindström och Theréz Randquist (M) föreslår att Stockholms stad ska genomföra ett pilotprojekt för biodling för att ta fram en strategi. Syftet är att stärka den biologiska mångfalden och livsmiljöerna för pollinerande insekter på stadens fastigheter. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att stadens befintliga handlingsplan för biologisk mångfald och pågående arbete redan hanterar dessa frågor, och att en separat strategi eller pilotprojekt inte anses nödvändigt.

Sergej Salnikov (SD) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda möjligheten att använda sina fastigheter och arbetstunnlar som skyddsrum för att stärka skyddet för civilbefolkningen. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att det är staten, via Myndigheten för civilt försvar, som beslutar om lokalisering och inrättande av skyddsrum och skyddade utrymmen, samt att staden redan arbetar med att stärka den civila beredskapen.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår säkrare cykling i Stockholm genom ett nytt framkomlighetsråd för att förbättra skyltning, öka möjligheten att cykla mellan inner- och ytterstaden, samt bygga 10 000 nya cykelparkeringar. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med dessa frågor inom ramen för befintliga processer och Cykelplanen, och anser att ett framkomlighetsråd inte behövs.

Jan Jönsson och André Nilsson (båda L) föreslår i en motion att Stockholm ska utreda möjligheten att öppna upp modellen för Stockholmshusen för fler aktörer, inklusive privata fastighetsutvecklare, för att öka byggtakten och sänka kostnaderna. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras, med hänvisning till att modellen redan öppnats upp för ökad konkurrens genom ett dynamiskt inköpssystem sedan 2021, vilket ökat antalet kvalificerade entreprenörer från tre till tolv.

Sara Svanström (L) föreslår att Stockholm ska kartlägga farliga övergångsställen, prioritera dem och genomföra åtgärder för att öka säkerheten för gångtrafikanter, särskilt barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Åtgärderna kan inkludera bättre belysning, tydligare markeringar och upphöjda övergångsställen. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att Trafiknämnden redan arbetar med liknande frågor, men Liberalerna reserverar sig och anser att arbetet behöver intensifieras och prioriteras tydligare.

Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att Stockholm ska ta fram en digital kartfunktion för att underlätta handelns leveranser. Funktionen ska ge näringsidkare och transportörer aktuell information om lastzoner, vägarbeten och trafikstörningar för att effektivisera logistiken. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom hänvisning till befintliga plattformar och strategier, men Jan Jönsson (L) reserverar sig och menar att stadens nuvarande lösningar inte möter handelns behov av samlad realtidsinformation.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att alla skolor i Stockholm ska utrustas med duschbås. Anledningen är att många elever känner sig otrygga i omklädningsrummen, bland annat på grund av risk för smygfotografering, vilket gör att de undviker att duscha efter idrotten. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att Utbildningsnämnden redan arbetar med att se över hur utformningen av duschar och omklädningsrum kan göras tryggare, där duschbås är en av de möjliga lösningarna som utreds.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska ta fram en strategi för att hålla hyrorna för samlingslokaler, föreningslokaler och medborgarhus på en låg och hållbar nivå. De menar att höga hyror hotar föreningslivet och civilsamhället. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att arbetet redan pågår, bland annat genom en utredning om Kulturnämnden ska agera förstahandshyresgäst, samt att staden inte kan styra hyror hos privata fastighetsägare.

Nike Örbrink (KD) föreslår i en motion att Stockholms stad ska inrätta en långdistansskjutbana för jägare och för att stärka beredskapen. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, med hänvisning till att det är svårt att hitta en lämplig plats i den tätbebyggda staden på grund av det stora markbehovet, krav på säkerhetsavstånd, buller och målkonflikter med befintlig rekreation och bostadsplanering. Flera förvaltningar, inklusive stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och miljöförvaltningen, delar denna uppfattning och betonar att stora sammanhängande ytor saknas samt att buller kan påverka kringliggande områden.

En motion från Anders Edin (SD) föreslår att Carl Bondes skog i Hässelby ska skyddas från exploatering och göras till ett kommunalt naturreservat. Invånare och föreningar i Hässelby oroas över att skogen, som används för rekreation, ska bebyggas. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till pågående arbete med en strategi för skydd av naturområden och en ny översiktsplan, och menar att en balanserad avvägning mellan bevarande och utveckling är möjlig i området.

En motion föreslår att Stockholm ska införa så kallade kulturljudzoner för att skydda och utveckla stadens kultur- och nöjesliv. Motionärerna, från Liberalerna, vill att dessa zoner, där högre ljudnivåer accepteras även på kvällar och nätter, ska införas i områden som Slakthusområdet. Syftet är att bevara stadens unika karaktär och undvika att kultur- och nöjesverksamheter trängs undan av nya bostäder, samtidigt som en dialog med invånare och aktörer ska ske. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att befintligt arbete redan pågår och att det inte är möjligt att införa sådana zoner enligt nuvarande lagstiftning, då Miljöbalken måste tillämpas likvärdigt i hela staden.

En motion från Andrea Hedin (M) föreslår att Stockholms stad HBTQ+-certifierar hemtjänsten och samarbetar med intresseorganisationer för att förbättra bemötandet av HBTQ+-personer inom äldreomsorgen. Detta då rapporter visar på bristande bemötande och oro bland äldre HBTQ+-personer att inte kunna vara sig själva i sitt eget hem när de får hemtjänst. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med dessa frågor genom bland annat utbildningar och en kommande handlingsplan för HBTQI-personers lika rättigheter.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholms stad utreder möjligheten att anlägga flytande fotbollsplaner på lämpliga vattenytor. Flera nämnder och bolag har svarat på motionen, där de flesta ser positivt på kreativa lösningar för att möta bristen på idrottsytor, men också lyfter fram utmaningar gällande kostnad, drift, säkerhet, tillgänglighet och påverkan på vattenmiljön och sjöfarten. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige besvarar motionen med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att förslaget inte kommer att utredas i ett specifikt uppdrag utan hanteras inom ramen för stadens befintliga arbete med idrottsanläggningar.

En motion från Jan Jönsson m.fl. (L) föreslår att Stockholms stad ska utreda hur man kan förbättra och förenkla för föreningslivet med målet att få Sveriges bästa föreningsklimat. De vill kartlägga hinder och problem som föreningar upplever. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska besvaras genom att hänvisa till pågående och planerat arbete, som en föreningspolicy för 2026, men Liberalerna reserverar sig och vill att motionen bifalls med en tydligare utredning.

Sergej Salnikov (SD) föreslår i en motion att Stockholms kommunfullmäktige ska starta ett pilotprojekt för medborgarbudget, som bygger på Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) modell. Tanken är att medborgarna ska få större inflytande över hur kommunens pengar används. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras genom att hänvisa till att staden redan arbetar med medborgarbudget och har genomfört 17 projekt mellan 2023 och 2025.

Annika Elmlund och Christoffer Hökmark (M) föreslår i en motion att Stockholm ska införa så kallade trygghetskiosker, inspirerade av koncept i Tokyo och Frankfurt. Dessa kiosker skulle fungera som bemannade knutpunkter där väktare, fältassistenter och andra yrkesgrupper kan samlas för att öka tryggheten och underlätta samverkan. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, då flera nämnder och förvaltningar inte ser något generellt behov av stationära kiosker utan betonar fördelarna med mobilt och flexibelt trygghetsarbete.

Liliane Åkerlund (SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige där hon föreslår att amfiteatern i Rålambshovsparken ska kunna användas året runt för spontanidrott. Hon vill att berörda förvaltningar utreder möjligheten att skapa en kombinerad dansbana och isbana för att motverka stillasittande och social isolering. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med att Kungsholmens stadsdelsnämnd redan bygger en dansbana och spolar is på platsen när vädret tillåter, och att detta arbete ska fortsätta.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska underlätta för politiska ungdomsförbund att delta på skolor. Han vill att staden tar fram tydliga riktlinjer och stödmaterial samt uppmanar skolor att aktivt bjuda in ungdomsförbunden för att främja demokratiskt engagemang. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att det redan finns stödmaterial och att det enligt skollagen är rektorn som fattar beslut om vilka politiska organisationer som får komma in på skolan.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm ska införa ett system för att upptäcka bortförda elever. Systemet skulle slå larm om en elev skrivs ut från en skola utan att skrivas in på en ny, och ha en spärr som förhindrar utskrivning tills eleven är inskriven. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska besvaras, med hänvisning till att staden redan arbetar aktivt med att upptäcka frånvarande elever och att ett nationellt system utreds.

En motion från Liberalerna föreslår att staden tar fram ett förslag för att utveckla Piazza Odenplan och göra det till en grönare och mer inbjudande plats. De vill även utreda möjligheten att stänga av en del av Upplandsgatan mellan Odenplan och Gustav Vasa kyrka för biltrafik för att skapa ett sammanhängande torg. Stadsledningskontoret menar dock att en sådan utveckling inte kan bli aktuell förrän Roslagsbanans förlängning till City är klar, men trafikkontoret planerar att tillföra mer grönska till torget redan sommaren 2026.

Motionärer från Liberalerna (Jan Jönsson, Sara Svanström och Elin Hjelmestam) föreslår att Stockholm ska utöka antalet sommargågator och sommartorg. De vill också säkerställa att kollektivtrafiken kan ta sig fram obehindrat och att planeringen sker i dialog med boende och näringsidkare. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, då staden redan kontinuerligt utökar antalet sommargågator (med 9 nya till sommaren 2026, totalt 64 platser) och redan arbetar med att säkerställa kollektivtrafikens framkomlighet samt att dialog sker med berörda aktörer.

Gabriel Kroon (SD) föreslår att trafiknämnden ska få i uppdrag att skapa en informationskampanj om stroke på stadens offentliga annonsytor, i samarbete med andra relevanta nämnder. Motionären hänvisar till goda resultat från en liknande kampanj i Kalmar län. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras genom att hänvisa till att regionerna har huvudansvaret för hälso- och sjukvård, även om staden kan bistå med informationskanaler vid förfrågan från Region Stockholm.

Claes Nyberg och Kristin Jacobsson från Centerpartiet föreslår att Stockholm ska införa ett screeningprogram för psykisk hälsa i grundskolan. Detta innebär att alla elever ska erbjudas ett obligatoriskt samtal med en skolkurator i årskurs sju, i samband med elevhälsans hälsokontroller, för att tidigt upptäcka och stödja elever med psykisk ohälsa. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att elevhälsan redan arbetar med förebyggande insatser, men Jonas Naddebo (C) reserverar sig och menar att dagens rutiner inte är tillräckliga.

Jonas Naddebo (C) har lagt fram en motion till kommunfullmäktige där han föreslår att Stockholm ska arbeta mer aktivt med gröna tak. Han vill att gröna tak ska vara ett normativt utgångsläge vid all nyproduktion där staden är byggherre, att staden inventerar befintliga fastigheter för att installera gröna tak samt att det tas fram en strategi för att underlätta för privata fastighetsägare. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras genom en hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att man inte tillstyrker förslaget att gröna tak ska vara en normativ utgångspunkt, utan istället anser att valet av åtgärder för hållbar stadsutveckling ska baseras på en helhetsbedömning av platsens specifika förutsättningar.

Motionärer från Centerpartiet föreslår att Stockholms stad ska införa interaktiva kartor som i realtid visar var snöröjningsinsatser pågår, samt att denna information ska göras tillgänglig som öppen data via ett API. Detta för att invånarna enklare ska kunna planera sina resor under vintern och därmed öka framkomligheten och säkerheten, särskilt för fotgängare och cyklister. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att förslaget inte tillstyrks som det ser ut nu, bland annat på grund av frågor om informationsägarskap, datakvalitet och potentiell påverkan på arbetsmiljön för snöröjningspersonal.

Hanna Wistrand (L) föreslår att staden utreder hur Högdalstopparna kan utvecklas till ett attraktivt frilufts- och rekreationsområde med bättre tillgänglighet, inklusive möjligheten att anlägga en multibana. Motionen föreslår också att man utreder kollektivtrafik till området. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att flera nämnder och förvaltningar redan arbetar med att utveckla Högdalstopparna, bland annat med en detaljplan och att frågan om kollektivtrafik i huvudsak är en regional fråga.

Motionärerna Claes Nyberg och Ismail Ali (C) föreslår att utbildningsnämnden, tillsammans med förskolenämnden samt Södermalms och Bromma stadsdelsnämnder, ska utreda behovet och möjligheten att starta en språkskola för elever med grav språkstörning i årskurs F-3. Syftet är att ge dessa elever bättre förutsättningar i grundskolan och erbjuda kontinuitet efter språkförskolan, med logopeder som arbetar i team med lärarna. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras genom en hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att man inte anser att en kommunal språkskola behövs då befintliga skolor redan kan få stöd.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm ska införa en handlingsplan för att stötta så kallade "gråzonsbarn". Det handlar om elever som har svårt att klara skolans mål på grund av kognitiva svårigheter men som inte uppfyller kraven för anpassad skola. Motionären menar att dessa elever får bra stöd i grundskolan men att det stödet ofta saknas på gymnasiet, vilket leder till avhopp och utanförskap. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till stadens befintliga, strukturerade arbete för elever i behov av särskilt stöd, vilket kontinuerligt utvecklas, och anser inte att en särskild handlingsplan behövs.

Leif Söderström (SD) föreslår i en motion att Klarastrandsleden ska breddas till tre körfält, med ett reversibelt mittfält, för att minska köer och förbättra framkomligheten. Han vill även att Trafikkontoret utreder en separat cykelväg parallellt med leden. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, då de anser att fler körfält går emot målen att minska biltrafiken och att en breddning inte skulle lösa trafikproblemen utan bara flytta flaskhalsarna, samt att den skulle bli mycket kostsam.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholm ska införa så kallade SAO-jobb (studiemotiverande arbetslivsorientering), en ny anställningsmodell för högstadieelever som kombinerar skola med arbetslivserfarenhet under ett år. För att finansiera detta vill motionären att 1 000 feriejobb för år 2026 ersätts av SAO-jobb. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras, men avstyrker förslaget om att minska antalet feriejobb, eftersom SAO-jobb redan ska testas i pilotform under 2026 och feriejobben riktar sig till en annan målgrupp.

Jonas Naddebo och Claes Nyberg (C) föreslår i en motion att staden skyndsamt ska utreda och skapa nya högstadieplatser i norra Bromma, bland annat genom att rusta upp Bällstalundsskolan eller bygga ut Mariehällsskolan. De menar att dagens elever har för långt till skolan, vilket bryter mot skollagens och barnkonventionens principer om närhet till skola. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, med hänvisning till att behovet av högstadieplatser i området redan är tillgodosett och att elevantalet i Bromma totalt sett förväntas minska drastiskt framöver.

Hanna Werner (M) föreslår att kommunfullmäktige ska besluta att Fastighetsnämnden utreder skicket på Vanadis Hotell och tillsammans med Idrottsnämnden ser över alternativa verksamheter för de tomma lokalerna. Detta ska inte vara begränsat av den nuvarande detaljplanen. Majoriteten av nämnderna och föredragande borgarrådet föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att ett utredningsarbete för att renovera och utveckla byggnaderna för idrottsändamål redan pågår, och att de tomma lokalerna planeras att omvandlas till ytor för idrottsaktiviteter som omklädningsrum, bordtennis, dans eller kampsport. Moderaterna i en reservation föreslår att motionen bifalls och att man även ska titta på möjligheter för externa aktörer som gym och café.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att staden utreder hur man kan begränsa antalet skolbyten på gymnasiet. Han menar att dagens system med många skolbyten under terminen skapar oro och försämrar studieron för eleverna, samt försvårar skolornas planering. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras genom att hänvisa till att det saknas lagstöd för att införa sådana begränsningar, och att frågan istället bör riktas till regeringen.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Fagersjöskogen ska skyddas som naturreservat för att bevara dess ekologiska värden, djur- och växtliv samt säkra området som en grön lunga för invånare i Söderort. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med att staden redan utreder förutsättningarna för ett naturreservat i Fagersjöskogen, samt arbetar med en vision för stadsutvecklingen i Fagersjö och Rågsveds Allé.

Gabriel Kroon (SD) föreslår i en motion att kulturnämnden ska utreda möjligheten att ha storbildsprojiceringar på Stadshuset, liknande Nobel Week Lights, året runt eller under en längre period från november till mars. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras negativt, med hänvisning till att en permanent installation skulle vara olämplig på grund av Stadshusets höga kulturvärden samt stora investerings- och driftskostnader.

Liberalerna (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår att Stockholms stad ska ta fram en strategi för att främja hållbart byggande, med fokus på trä och andra material med låg klimatpåverkan. Motionärerna anser också att stadens markanvisningspolicy behöver ses över för att premiera projekt som prioriterar hållbara byggmetoder. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras genom hänvisning till att stadens befintliga klimathandlingsplan och miljöprogram redan fungerar som en samlad strategi för att minska byggsektorns klimatpåverkan, och att ytterligare styrdokument riskerar att skapa otydlighet.

Jonas Naddebo (C) har lagt fram en motion som föreslår att planeringen för Södertäljevägen ska återupptas. Motionen vill omvandla Södertäljevägen till en grön stadsgata, förlänga innerstaden och möjliggöra uppemot 7 700 nya bostäder genom att bland annat överdäcka Essingeleden och SL:s bussdepå. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till att projektet pausats på grund av ekonomiska svårigheter, men att man delar ambitionen att utveckla området och planeringen kommer att återupptas när förutsättningarna är bättre.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda möjligheten att införa spetsklasser inom humaniora, som filosofi, historia, språk och litteratur, i stadens gymnasieskolor. Detta för att elever med särskilt intresse och fallenhet för dessa ämnen ska få samma möjlighet till fördjupning som de som idag kan välja spetsklasser inom matematik, naturvetenskap och samhällsvetenskap. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med att det inte finns behov av en sådan utredning, då frågan bedöms kunna hanteras inom det ordinarie arbetet med att utveckla gymnasiets utbud.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att staden reviderar samverkansavtalet med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) så att bolaget tar kostnaderna för skolornas arbetsmiljö och säkerhet, exempelvis för inpasseringssystem, ventilation och ljudisolering. Bakgrunden är att skolornas säkerhet idag påverkas av deras ekonomi. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, och delar bilden av att elektroniska passersystem är viktiga, men är tveksam till att generellt flytta över allt ekonomiskt ansvar för arbetsmiljö och säkerhet då det kan leda till högre hyror och minskad rådighet för skolorna.

Liberalerna (L) genom Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén föreslår att Stockholm ska ta fram en handlingsplan för ett "Stadsdelslyft" i alla utsatta områden. Denna plan ska ha tydliga mål och delmål för alla inblandade nämnder och bolag för att bekämpa segregation och kriminalitet, inte bara i Järva utan även i andra drabbade stadsdelar som Skärholmen och Hagsätra-Rågsved. Kommunstyrelsen och majoriteten av stadsdelsnämnderna avstyrker motionen, då de anser att stadens befintliga arbete med fokusområden och budgetprocess redan tillgodoser dessa behov, men Liberalerna reserverar sig och menar att det saknas en tydlig, samlad och styrande plan för ett långsiktigt arbete.

Motionären Destiny Zandi Lindgren (KD) föreslår att staden utreder hur musiksalar på Stockholms skolor kan användas som replokaler efter skoltid, eftersom det finns brist på replokaler och många skolsalar står tomma. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med att hänvisa till pågående arbete. Stadsledningskontoret, kulturnämnden och utbildningsnämnden anser att frågan redan hanteras inom en befintlig styrgrupp som arbetar med att tillgängliggöra skollokaler efter skoltid, inklusive musiksalar, och ser därför ingen anledning till ytterligare utredning.

En motion från Lovisa Hedin (KD) föreslår att staden ska ta fram en strategi för villa- och radhusbebyggelse. Strategin ska kartlägga områden för småhusutveckling och ge vägledning för att bygga mindre bostäder som radhus istället för flerfamiljshus vid förtätning, för att bevara villaområdenas karaktär och öka möjligheterna till småhusboende. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att stadens nuvarande arbete med bland annat översiktsplanen redan hanterar dessa frågor, och att en separat strategi inte behövs.

Motionärer från Moderaterna föreslår åtgärder mot streetracing och annan oordning på Strandvägen. De vill att staden pratar med polisen om ökad närvaro, återinför kommunala ordningsvakter och installerar farthinder, hastighetskameror och ljudsensorer. Om detta inte hjälper, ska möjligheten att stänga av Strandvägen för privatbilism nattetid utredas. Trafikkontoret ska få i uppdrag att vidta åtgärder för att stoppa den illegala streetracingen.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att elever i låg- och mellanstadiet inte ska få egna digitala enheter att ta med hem och att undervisning samt läxor i huvudsak ska ske med böcker och papper. Hon vill också att Stockholms stad tar fram gemensamma riktlinjer för när digitala verktyg introduceras i undervisningen. Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås, då man anser att digitala verktyg kan främja lärande och tillgänglighet, särskilt för elever med funktionsnedsättningar, och att ett förbud skulle kunna öka ojämlikheten mellan elever med och utan tillgång till teknik i hemmet.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholms stad tar fram en strategi för så kallade Privately Owned Public Spaces (POPS), alltså offentliga platser i privat regi. Detta innebär att privata fastighetsägare kan utveckla torg, parker eller andra ytor som är tillgängliga för allmänheten, men som ägs och förvaltas av privata aktörer. Motionen vill att staden utreder om man kan erbjuda större byggrätter eller andra förmåner till fastighetsägare som skapar högkvalitativa, offentliga platser.

En motion från Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska utreda hur man kan begränsa antalet skolbyten i grundskolan, med inspiration från Uppsala kommun. Syftet är att skapa ett stabilare skolval och underlätta skolornas planering. Stadsledningskontoret och utbildningsnämnden anser att Stockholm redan har infört skolbytesperioder för att begränsa byten, men att det saknas lagstöd för att helt begränsa byten till terminsstarter och att undantag måste finnas för elever som flyttar. De menar att frågan snarare bör riktas till regeringen.

Motionärerna Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) föreslår att staden ska ta fram en strategi för att öka tillgången till konst och kultur på äldreboenden. De menar att konst och kultur har en positiv inverkan på äldres livskvalitet och välbefinnande, men att tillgången varierar kraftigt mellan stadens äldreboenden. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det redan pågår ett omfattande arbete med kultur för äldre, men en reservation från Jan Jönsson (L) påpekar att bristen på likvärdighet mellan boendena fortfarande är ett problem som en strategi skulle kunna åtgärda.

En motion från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska utreda och skärpa de demokratiska villkoren för lokaluthyrning och kulturstöd. Syftet är att förhindra att antidemokratiska aktörer hyr stadens lokaler, även i andra- eller tredjehand, och att staden ska kunna återkalla stöd om villkoren inte följs. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att ett liknande arbete redan pågår i budgeten för 2025 och 2026 för att uppdatera riktlinjer och stärka uppföljningen av demokrativillkoren.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska se över och förenkla regelverk för restauranger, nattklubbar och livescener. Målet är att underlätta för dessa verksamheter och öka Stockholms attraktionskraft och trygghet, bland annat genom att tillåta enklare uteserveringar året runt och driva på nationella lagändringar för flexiblare öppettider. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar aktivt med dessa frågor och att många regelförändringar kräver nationell lagstiftning.

Kristin Jacobsson (C) föreslår ett pilotprojekt kallat Vinterhjälpen, där äldre stockholmare ska få hjälp med halkbekämpning utanför sina hem under vintern. Syftet är att förebygga fallolyckor och social isolering, och hjälpen ska utföras av till exempel studenter eller unga via Jobbtorg Stockholm. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, med hänvisning till att det finns utmaningar med konkurrenslagstiftning, resursfördelning och praktiska svårigheter att genomföra förslaget.

Två politiker från Moderaterna föreslår i en motion att Stockholms stad ska starta ett pilotprojekt med flytande parköar i stadens vatten, till exempel i Riddarfjärden eller Årstaviken. Syftet är att öka den biologiska mångfalden, göra kajer mindre hårda och skapa nya gröna ytor där traditionell plantering inte är möjlig. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med liknande insatser, till exempel kajbalkonger och flytande växtöar, men reservationer från Moderaterna och Centerpartiet menar att ett pilotprojekt ändå behövs för att testa nya lösningar och förbättra stadsmiljön.

Liberalerna föreslår i en motion att fastighetsnämnden och kulturnämnden ska utreda en strategi för att samordna och effektivisera stadens ateljébestånd. Detta för att konstnärer ska få bättre förutsättningar att arbeta och verka i Stockholm. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till den befintliga Ateljéstrategin 2024–2026, då den redan behandlar många av motionens förslag och planerar för ytterligare ateljéplatser.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska stärka sina trygghetspunkter genom att utöka antalet, förbättra den geografiska spridningen, säkra bemanning och utrustning samt öka invånarnas kännedom om deras funktion. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till ett utlåtande där man anser att staden bör avvakta pågående statliga utredningar och kommande lagstiftning innan fler trygghetspunkter etableras. Vissa nämnder, som Bromma, Järva och Skarpnäck, är positiva till att utöka trygghetspunkterna men betonar vikten av resurssättning och att avvakta nationell samordning för större investeringar, medan Centerpartiet i sin reservation menar att Stockholm bör agera redan nu med skyltning och utökning då frågan är angelägen.

Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) har lämnat in en motion där de föreslår att staden ska utreda och hitta fler platser för gatukonst i Stockholms ytterområden. De anser att gatukonst kan bidra till en mer levande stad, skapa engagemang och stärka den lokala identiteten. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det redan finns ett omfattande arbete och strategier för gatukonst och muralmålningar i staden, och att ett nytt, särskilt uppdrag därför inte behövs.

Dennis Wedin (M) föreslår i en motion att Stockholms kommunstyrelse ska stödja byggandet av Östlig förbindelse för att färdigställa Stockholms ringled. Motionen menar att detta skulle minska trafikstockningar, förbättra luftkvaliteten och underlätta pendling. Flera remissinstanser har svarat. Lidingö stad och Nacka kommun är positiva, medan Stadsledningskontoret och Trafiknämnden är skeptiska då de menar att Östlig förbindelse är samhällsekonomiskt olönsam och skulle motverka stadens mål om minskad biltrafik samt tränga undan andra prioriterade infrastrukturprojekt.

Jonas Naddebo (C) har lagt en motion där han föreslår att Stockholms stad inför en bygglovsrobot och utreder automatisering av fler tillståndsprocesser, som till exempel för uteserveringar. Detta för att minska långa handläggningstider som påverkar både företag och privatpersoner. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med att pågående arbete redan hanterar dessa intentioner, men Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet reserverar sig och vill att motionen tillstyrks i sin helhet, med argumentet att andra kommuner redan framgångsrikt använder bygglovsrobotar.

En motion från Sverigedemokraterna föreslår att projekteringen av nya bostadshus i Klubbensborgsbacken i Mälarhöjden ska avbrytas. Motionärerna anser att de planerade uppemot 140 bostäderna kommer att förstöra områdets karaktär, minska attraktiviteten, förstöra dagvattenavrinning och leda till förlust av naturmark i Brådstupsparken, vilket påverkar både ekologi och tillgänglighet till naturen. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med en hänvisning till pågående planprocess enligt plan- och bygglagen, och betonar att nya bostäder behövs samt att detaljplaneprocessen är demokratisk och transparent, och att berörda nämnder fortsatt kommer att hantera ärendet.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholm ska utveckla en modell för att dela upp avgifterna för detaljplaner över tid. Syftet är att underlätta för byggaktörer, särskilt mindre sådana, att hantera kostnaderna flexibelt under lågkonjunkturer och därmed motverka stopp i byggprojekt. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, med hänvisning till att de nuvarande avgifterna utgör en liten del av byggaktörernas totala kostnader och att stadens nuvarande modell med kontinuerlig fakturering är transparent och förutsägbar.

En motion från Sverigedemokraterna föreslår att Stockholms stad ska stoppa planerna på att bygga nya bostäder på fastigheten Lågbron 1 i Långbro park. Motionärerna anser att byggnationen skulle förstöra viktiga delar av parken och att det befintliga huset ska bevaras. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, med hänvisning till att en detaljplaneprocess för området redan pågår, vilken ursprungligen inkluderade bostäder men nu har ändrats till att fokusera på en publik verksamhet som ett café.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholm ska inrätta ett "Viva Lyceum vård och omsorg" för att samla gymnasiets och Komvux vård- och omsorgsutbildningar. Motionen föreslår också att elever på vårdprogrammen ska få möjlighet att få körkortet delvis betalt av staden, under förutsättning att de klarar körkortsprovet och fullföljer sin yrkesexamen. Målet är att öka antalet sökande till vårdutbildningarna, då det finns ett stort framtida behov av personal inom omsorgen.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att samverkansavtalet mellan Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) och utbildningsnämnden ska ändras. Syftet är att kostnaden för att byta inpasseringssystem i skolor och förskolor ska bli en fastighetsägarfråga, istället för att belasta skolornas och förskolornas budgetar. Målet är att säkerställa en grundläggande säkerhetsstandard och en god arbetsmiljö för alla skolor, oavsett deras ekonomiska förutsättningar.

Motionären Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad inventerar alla skolgårdar och utför nödvändiga upprustningar för att göra dem tillgängliga för alla, inklusive barn och unga med funktionsnedsättning. Bakgrunden är en rapport från Funktionsrätt Stockholm som visar att utanförskap är vanligt bland barn med funktionsnedsättning på grund av otillgängliga skolmiljöer. Kommunstyrelsen föreslår dock att kommunfullmäktige besvarar motionen genom att hänvisa till stadens befintliga arbete med tillgänglighet, då nämnder och bolag redan arbetar med frågan inom ramen för gällande styrdokument och pågående projekt.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholm ska placera yrkesprogram på populära gymnasieskolor i innerstaden med teoretisk profil, ta fram en strategi för att öka yrkesprogrammens attraktivitet samt fortbilda studie- och yrkesvägledare. Detta ska leda till att fler ungdomar väljer yrkesutbildningar, där det idag finns stor brist på arbetskraft. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, då staden redan arbetar aktivt med att stärka yrkesprogrammen, bland annat genom att ha placerat ett försäljnings- och serviceprogram på Bromma gymnasium.

Gabriel Kroon och Liliane Åkerlund (SD) föreslår att amfiteatern i Rålambshovsparken ska utvecklas till en mötesplats året om, bland annat med kafé och dansscen, för att öka tryggheten. Stadens förvaltningar, inklusive stadsledningskontoret, trafiknämnden och Kungsholmens stadsdelsnämnd, anser att de redan arbetar med att aktivera platsen och öka tryggheten genom bland annat gallring av buskar, renoveringar, spolning av skridskois och byggande av en dansbana. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till detta pågående arbete.

Motionärer Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholms stad ska utreda sin egen inblandning i verksamheten vid det tidigare pojkhemmet Eolshäll, där pojkar utsattes för övergrepp. De vill även att staden utreder kompensatoriska åtgärder för de drabbade, inspirerade av den norska modellen "rettferdsvederlag". Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att frågan bäst utreds på statlig nivå, då ansvarsområdena är komplexa och involverar fler än bara Stockholms stad. En reservation från Moderaterna och Liberalerna menar dock att staden har tillräckligt underlag och kapacitet för att göra en egen utredning.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) föreslår att Stockholm ska inrätta en forskningshubb för att koppla socialtjänsten närmare forskning. De vill att socialsekreterare och forskare ska samlokaliseras på socialkontor, och att sociala insatser tydligare ska utvärderas och knytas till forskning. Flera nämnder och Stockholms universitet delar vikten av forskning men anser att stadens befintliga, mer flexibla samarbetsformer med akademin fungerar väl och bör vidareutvecklas istället för en ny forskningshubb.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) föreslår att staden gör en helhetsöversyn av Valhallavägen, från Roslagstull till Hakberget, för att förbättra trafiklösningar och grön infrastruktur. De vill utreda möjligheten att flytta parkeringsplatser till garage för att skapa mer grönyta, lekplatser och spontanidrott, samt att bygga en trafikseparerad cykelbana och förbättra belysning, renhållning och halkbekämpning. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att liknande åtgärder redan planeras eller pågår, men att andra områden prioriteras högre i nuläget.

En motion föreslår att kommunanställda i Stockholm ska kunna få tjänstledighet för att bli familjehem och att staden kontinuerligt marknadsför detta. Detta syftar till att minska bristen på familjehem och erbjuda barn i samhällsvård en tryggare miljö, då barn placerade på institutioner som HVB-hem löper större risk att fara illa. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, där bland annat stadsledningskontoret lyfter fram befintliga möjligheter till oavlönad tjänstledighet samt risker med lön vid tjänstledighet, såsom ökade kostnader och påverkan på kompetensförsörjningen inom välfärden.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) föreslår i en motion att Stockholm ska utreda möjligheten att bli pilotstad för självkörande bilar i samarbete med företaget Waymo. Målet är att skaffa kunskap om självkörande fordon i Stockholms stadsmiljö, med fokus på säkerhet, klimatnytta och minskad trängsel. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan följer utvecklingen via befintliga nätverk och forskningsprojekt, och att man vill avvakta vidare utredningar från berörda myndigheter.

Motionärer från Liberalerna föreslår att kommunfullmäktige ger stadens nämnder och styrelser i uppdrag att prioritera renovering och underhåll av Stockholms kulturhistoriska byggnader, undersöka hur budgeten kan anpassas för detta och utreda möjligheten att skapa en kulturhistorisk fond för ändamålet. Detta för att skydda föreningslivet från vräkningar eller kraftiga hyreshöjningar till följd av renoveringar. Remissinstanserna har delade åsikter, men Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till pågående utredningar om nya hyresmodeller och fastighetsnämndens ansvar att vårda kulturhistoriska byggnader.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska agera mer kraftfullt för att skydda kulturhistoriskt viktiga byggnader i privat ägo, bland annat genom att utreda nya strategier och verktyg samt stärka möjligheterna till tvångsförvaltning vid misskötsel. Flera nämnder är positiva till att se över stadens arbete med kulturmiljöer, men betonar att frågan är komplex och att kommunens möjligheter att agera är begränsade av gällande lagstiftning.

Hanna Wistrand (L) föreslår att Stockholm ska utreda möjligheten att anlägga en multibana för skidåkning, cykel och parasport, tillgänglig året runt. Detta skulle skapa en organiserad träningsmiljö för barn, unga och personer med funktionsnedsättning, samt möta efterfrågan från de som tränar för Vasaloppet. Stadsledningskontoret och idrottsnämnden ser positivt på förslaget och dialog pågår redan med Stockholms skidförbund om en sådan bana, men påpekar utmaningar med mark och att fler idrottsförbund behöver involveras.

Hanna Wistrand (L) föreslår att idrottsnämnden ska utreda ett återstartsstöd för idrottsföreningar som drabbats av stängda anläggningar under renoveringar. Motionen vill även att idrottsnämnden tar fram en långsiktig plan för att öka tillgången till idrottsanläggningar, till exempel genom subventioner eller tillfälliga byggnader. Föredragande borgarrådet Jan Valeskog avstyrker motionen med motiveringen att det finns befintliga stöd och planer, och att det är svårt att rättvist fördela ett sådant stöd.

André Nilsson (L) föreslår i en motion att staden ska utreda möjligheten att bygga en konstgjord surfvåg i Slussen. Syftet är att öka rekreation, turism och aktivitet i stadskärnan. Flera nämnder och bolag har gett synpunkter; bland annat poängteras att en surfvåg skulle vara tekniskt möjlig men troligen inte permanent, och att Slussens funktion för vattenreglering och båttrafik måste prioriteras. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att det inte blir en ny utredning i nuläget, men att idén kan övervägas igen i kommande budgetprocesser.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att Stockholms stad satsar extra resurser, totalt 10 miljoner kronor, för att förbättra trafiksäkerheten till och från stadens skolor. Detta ska ske genom att identifiera riskområden och införa åtgärder som säkrare övergångsställen, bättre belysning, utökade gång- och cykelvägar samt tydligare hastighetsbegränsningar. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till pågående arbete, vilket Liberalerna anser är otillräckligt då de menar att befintliga åtgärder endast omfattar 7-10 av stadens cirka 270 grundskolor årligen.

Kristin Jacobsson och Claes Nyberg (båda C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda frystorkning av överbliven mat i offentliga verksamheter, samt starta ett pilotprojekt i skolor. Syftet är att minska matsvinnet och stärka livsmedelsberedskapen vid kriser genom att skapa ett kommunalt krislager. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar aktivt med att minska matsvinnet och bygger upp beredskapslager, och att ett pilotprojekt med frystorkning skulle kräva kostsamma investeringar i utrustning.

Motionärer Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att staden ska satsa mer på att förbättra framkomligheten och tillgängligheten i stadsmiljön för alla invånare, särskilt för personer med funktionsnedsättning. De lyfter problem som byggsäckar på gångbanor och otillräcklig snöröjning. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med att staden redan arbetar med dessa frågor, bland annat genom ett pilotprojekt mot byggsäckar och utvecklad snöröjning, men att lagstiftningen begränsar möjligheterna att agera.

Mikael Valier Furtenbach (KD) föreslår i en motion att Stockholm ska införa särskilda arkitekturzoner i city och äldre stadsdelar. Syftet är att styra höjd, volym, materialval och formspråk på nya byggnader så att de bättre harmonierar med äldre bebyggelse. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, då man anser att dagens styrdokument och lagstiftning redan ger tillräckliga möjligheter att värna stadens karaktär och kulturmiljö, och att staden behöver kunna utvecklas med hänsyn till alla tidsperioders arkitektur.

Kristin Jacobsson (C) föreslår att Stockholm ska följa Europarådets människohandelskonvention, som ger potentiella offer för människohandel rätt till minst 30 dagars betänketid med uppehållstillstånd och ett rättighetspaket. Motionen lyfter fram att få sådana ansökningar görs av socialnämnderna, trots att många kvinnor utnyttjas i prostitution. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar aktivt med dessa frågor och att stadens program mot våld och människohandel revideras för att inkludera frågan.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholms stad ska utreda livsvillkoren och hälsan för äldre HBTQI-personer inom äldreomsorgen. De vill också att staden ställer krav på HBTQI-kompetens vid upphandling av äldreomsorg och säkerställer kontinuerlig utbildning för personalen i bemötande, likabehandling och HBTQI-frågor. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till redan pågående arbete med stadens handlingsplan för HBTQI-personers lika rättigheter och möjligheter.

Motionärerna Ismail Ali och Claes Nyberg (C) föreslår att förskolenämnden ska ta fram en plan för att ge alla förskolor i Stockholm möjlighet att bedriva odling som en del av den pedagogiska verksamheten. Detta för att stärka barns förståelse för naturen och hållbar utveckling. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att stadens nuvarande insatser och styrdokument, som nya lekvärdesriktlinjer och projektet Hållbar förskola, redan främjar odling och gröna miljöer på förskolor, och att ytterligare stadsövergripande styrning inte bedöms behövas.

Claes Nyberg (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska införa syskonförtur vid placering i förskola för barn som har ett syskon i en grundskola som är organisatoriskt eller geografiskt kopplad till förskolan. Syftet är att underlätta vardagen för familjer och främja jämställdhet. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, som bedömer att förslaget kräver omfattande utredningar och inte är motiverat med tanke på befintlig valfrihet, samt att organisatorisk koppling idag saknas.

En motion av Hanna Werner (M) föreslår att Odenplan ska utvecklas till ett grönare och mer levande stadstorg, och att cykelgaraget ska anpassas bättre efter behovet av elcykelplatser. Motionen vill att trafiknämnden ska få uppdraget och att dialog ska inledas med Region Stockholm. Stadsledningskontoret anser dock att Trafiknämnden redan arbetar med att förbättra Odenplan och att ytterligare åtgärder inte behövs just nu, särskilt med tanke på den nya tunnelbanans byggnationer som påverkar platsen.

Rasmus Jonlund med flera från Liberalerna föreslår i en motion att staden ska börja planera för en Stockholmsutställning år 2030 och söka samarbeten för att förverkliga den. Utställningen skulle uppmärksamma 100-årsjubileet av Stockholmsutställningen 1930 och fokusera på bland annat arkitektur, design och stadsplanering för framtiden. Stadsledningskontoret och Stockholm Business Region AB utreder redan förutsättningarna för en sådan utställning, och kommunstyrelsen föreslår att motionen ska besvaras med hänvisning till detta pågående arbete.

Jonas Naddebo (C) har lagt en motion där han föreslår att kommunen utreder en sammanslagning av de tre kommunala bostadsbolagen, AB Familjebostäder, AB Svenska Bostäder och AB Stockholmshem. Syftet är att göra dem mer kostnadseffektiva, klimat- och energieffektiva samt öka bostadsutbudet. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras utan en utredning, då de anser att bostadsbolagen redan arbetar med dessa frågor och att en sammanslagning kan medföra svårigheter i styrning och ledning samt konkurrensrättsliga frågor.

Jonas Naddebo (C) har lämnat in en motion som föreslår att Stockholm ska införa en ”idrottsnorm”. Det innebär att staden i ett tidigt skede av nya stadsutvecklingsprojekt, som i Frihamnen och Slakthusområdet, ska planera för idrottsytor och avsätta mark för dem. Motionen vill även att fler privata aktörer ska involveras i planeringen av idrottsytor för att säkerställa att idrotten inte prioriteras bort, vilket idrottsförbunden anser är akut med tanke på den brist på idrottsanläggningar som finns i Stockholm.

Dennis Wedin (M) föreslår att kommunfullmäktige ger exploateringsnämnden i uppdrag att hitta en långsiktig lösning för Örnsbergs Kanotsällskap, inklusive en samlad plats för ett klubbhus. Bakgrunden är att klubbhuset i Gröndal revs 2018 i samband med bostadsbyggande och klubben har ett rivningskontrakt på Reimersholme, vilket har lett till dyra tillfälliga lösningar. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att berörda nämnder redan arbetar aktivt med frågan, men oppositionen (M, L, C) reserverar sig och vill att motionen bifalls.

Hanna Wistrand (L) föreslår i en motion att Stockholm stad utreder möjligheten att erbjuda simundervisning för nyanlända vuxna i samarbete med Svenska för invandrare (sfi) och lokala idrottsföreningar. Målet är att öka simkunnigheten och underlätta integrationen i föreningslivet. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, delvis med hänvisning till att det redan pågår arbete för att öka simkunnigheten hos nyanlända och att nationella utredningar ser över hur samhällsorienteringen kan inkludera information om simundervisning.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att Hammarbybacken ska byggas ut med en extra topp och att den befintliga toppen höjs, med hjälp av schaktmassor från tunnelbaneutbyggnaden. Detta ska skapa fler möjligheter för vinter- och sommaridrott och stärka Stockholm som evenemangsstad. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, då de anser att det inte finns något överskott av massor och att området har höga naturvärden som måste skyddas.

Nike Örbrink (KD) föreslår att Stockholm ska införa fler vårddjur på stadens vård- och omsorgsboenden för att tillgodose äldres, särskilt de med kognitiv svikt, emotionella behov genom fysisk beröring och djurkontakt. Stadsledningskontoret och äldrenämnden lyfter fram att vårddjur är positivt men att det finns utmaningar med utbildade djur och riktlinjer för hygien och allergier. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska besvaras med hänvisning till de pågående insatserna och utmaningarna.

En motion från Centerpartiet föreslår att Stockholms stad och Region Stockholm ska införa en gemensam rutin för att alla förskolebarn med autism i Stockholm ska få likvärdiga, samordnade och tidiga beteendeinriktade insatser, enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Idag varierar stödet mellan stadsdelarna, och motionärerna vill att ett barns behov, inte bostadsort, ska styra vilken hjälp som ges. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till redan pågående arbete och befintliga samverkansavtal, men reservationer från Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet kritiserar att dagens rutiner inte är tillräckliga för att säkerställa likvärdighet.

Motionären Nike Örbrink (KD) föreslår att Stockholms stad ska ändra sina lokala föreskrifter för att äldre ska få dricka medhavd alkohol, som en flaska vin eller öl, på stadens öppna träffpunkter, likt Lusthuset Hornstull. Detta för att de ska kunna sätta guldkant på vardagen och behandlas som vuxna. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det främst är alkohollagen som styr och att en sådan ändring skulle kunna förhindra försäljning av lättdrycker som kaffe, vilket är en viktig del av träffpunkternas sociala verksamhet. Flera nämnder och borgarrådet Torun Boucher menar att en revidering av de lokala föreskrifterna är verkningslös och att befintlig lagstiftning redan tillåter viss alkoholkonsumtion i särskilda boenden under avgränsade tider.

En motion från Liberalerna (Jan Jönsson, Elin Hjelmestam, Sara Svanström) föreslår att Stockholms stad ska höja ambitionerna för elektrifiering som en central del av klimatarbetet, utreda hur elektrifieringstakten kan ökas med konkreta åtgärder, och avsätta pengar i budgeten för detta. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till stadens befintliga Klimathandlingsplan 2030, vilken redan innehåller många åtgärder för elektrifiering och minskade utsläpp från trafiken. Liberalerna menar dock att planen inte är tillräcklig och vill se snabbare åtgärder, särskilt för laddinfrastruktur i ytterstaden och en mer jämlik omställning.

Motionärerna Sara Svanström och Elin Hjelmestam (båda L) föreslår att Stockholms stad ska utreda och införa differentierade parkeringsavgifter. Det skulle innebära högre avgifter för fossildrivna fordon för att minska klimatutsläpp och förbättra luftkvaliteten. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att en lagändring krävs för att kunna införa sådana avgifter, eftersom nuvarande lagstiftning inte tillåter detta.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stadsgårdskajen utvecklas genom att överdäcka trafikleden med terrasserade byggnader. Dessa byggnader skulle rymma 180 bostäder och 25 000 kvadratmeter kontor och kommersiella lokaler, samt få en gångväg på taken. Förslaget inkluderar även trappor ner till vattnet med en grön park, småbåtshamn, kallbadhus och scen. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom hänvisning till pågående stadsutveckling i området och att förslaget bedöms ha stor negativ påverkan på kulturmiljön, vara mycket kostsamt och ha stora planrisker.

Jan Jönsson och Christina Tufvesson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda hur fler prisvärda och tillgängliga lokaler kan skapas för föreningsliv och lokala entreprenörer, särskilt i ytterstaden. De anser att sådana mötesplatser är viktiga för ett levande stadsliv och att det idag finns ett stort engagemang men brist på lokaler. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till befintligt arbete, då de anser att staden redan arbetar med dessa frågor genom olika initiativ och samverkansformer.

En motion från Jonas Naddebo (C), Dennis Wedin (C/M) och Nike Örbrink (KD) föreslår att idrottsföreningar ska få behålla subventionerad hyra för evenemang även om de serverar folköl. Detta för att stötta föreningarnas ekonomi och verksamhet. Stadsledningskontoret och idrottsnämnden konstaterar att idrottsnämnden redan har beslutat att justera taxorna för 2026 så att detta blir möjligt, vilket innebär att motionen redan är tillgodosedd.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska utveckla sin strategi för småhus- och villaområden. De vill att strategin ska fokusera mer på hur nya byggnader gestaltas så att de passar in i områdenas karaktär, och att grönytor ska få större betydelse i byggprojekt. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom hänvisning till att arbetet med att se över relevanta riktlinjer redan pågår inom stadsbyggnadsnämnden, särskilt med anledning av kommande ändringar i plan- och bygglagen.

Motionärerna Jan Jönsson och Christina Tufvesson (båda L) föreslår att staden tar fram en åtgärdsplan för att minska avhoppen från Svenska för invandrare (SFI). De menar att många hoppar av SFI och att en samlad plan behövs för att förbättra integrationen och elevers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Stadsledningskontoret och arbetsmarknadsnämnden anser dock att staden redan arbetar strukturerat med frågan genom befintliga insatser och anser att en ny åtgärdsplan inte är nödvändig. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ser dock positivt på en åtgärdsplan, medan Hässelby-Vällingby och Kungsholmens stadsdelsnämnder inte ser behov av en separat plan.

En motion från Centerpartiet föreslår att Stockholms Stads Parkerings AB:s parkeringsgarage ska utredas för att kunna anpassas till skyddade utrymmen. Detta innebär att garagen ska utrustas med vatten, sanitet och ventilation för att kunna fungera som tillfälliga skydd vid kris eller krig. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden bör invänta nationella krav och finansiering från staten innan sådana åtgärder vidtas, medan Centerpartiet vill att staden agerar mer proaktivt.

Liberalerna föreslår att kommunfullmäktige ska besluta att trafiknämnden och stadsdelsförvaltningarna ska restaurera och bevara kulturhistoriskt viktiga parker som Vasaparken och Humlegården. Detta innebär att förändringar ska ske varsamt och att nya installationer, som bänkar och belysning, ska likna originalen så mycket som möjligt. Motionärerna vill också främja hållbar kvalitet vid omgestaltning och möjliggöra små kiosker med kultur- och matutbud för ett mer levande stadsliv. Flera nämnder och förvaltningar, inklusive Stadsledningskontoret och Trafiknämnden, anser dock att staden redan arbetar i linje med motionens intentioner genom befintliga styrdokument och parkplaner och att inga ytterligare uppdrag behövs. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska besvaras med hänvisning till detta, medan Liberalerna reserverar sig och vill att motionen tillstyrks.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) föreslår att Stockholms stad utreder om föreningar kan driva mindre parker genom så kallade brukaravtal. Detta skulle innebära att föreningar ansvarar för skötsel och utveckling av parkmiljöer, med stöd från staden. Förslaget är att Trafiknämnden tillsammans med stadsdelsnämnderna ska utreda detta, ta fram riktlinjer och starta en pilotverksamhet för föreningsdriven parkförvaltning.

Motionärer från Liberalerna föreslår att staden ska utreda hur man kan öka antalet arbetsplatser i Söderort. De menar att arbetsplatserna är ojämnt fördelade i Stockholm, med färre i Söderort, vilket leder till längre pendlingstider och mer trängsel. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med att stärka arbetsplatsutvecklingen i Söderort, bland annat genom en analys av kontorsarbetsplatser i hela staden med fokus på Söderort.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att Stockholm ska arbeta för att öka nyföretagandet och att rådgivningen för att starta eget ska flyttas tillbaka till Stockholm Business Region AB. Han menar att stadens företagsklimat har försämrats och att stadens nuvarande stöd är ideologiskt styrt och inte tillräckligt effektivt. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan har ett omfattande arbete för att främja företagande, men oppositionen (M, C, L) reserverar sig och vill bifalla motionen.

Jan Jönsson (L) har lämnat in en motion där han föreslår att staden utreder möjligheten att uppkalla en offentlig plats i Stockholm efter Aaron Isaac. Aaron Isaac var den första juden som fick bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen år 1775, och motionären anser att detta skulle synliggöra den judiska minoritetens historiska betydelse. Stadsbyggnadsnämndens namnberedning avstyrker motionen med hänvisning till att det redan finns platser namngivna efter Aaron Isaac och att det kan leda till missförstånd, medan Judiska Centralrådet och Judiska Ungdomsförbundet tillstyrker förslaget och föreslår Tyska Brunnsplan som en lämplig plats.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska kartlägga förekomsten av afrofobi i stadens skolor. Kartläggningen ska analysera anmälningar om diskriminering och hatbrott samt inkludera dialog med civilsamhällets organisationer, liknande Diskrimineringsombudsmannens (DO) nationella arbete. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till stadens redan pågående arbete med en handlingsplan mot rasism och en bredare kartläggning av rasism i pedagogiska verksamheter.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska genomföra en ny kartläggning av antisemitism i stadens skolor och pedagogiska verksamheter, samt att en åtgärdsplan ska upprättas utifrån resultatet. Motionären menar att den ökade antisemitismen efter Hamas terrorattack mot Israel i oktober 2023 gör en uppdaterad kartläggning nödvändig. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till pågående arbete mot rasism och antisemitism, inklusive en nationell studie och en bredare kartläggning av rasism i stadens verksamheter som redan är planerad för 2025.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska införa ett Stockholmsprov i svenska, liknande det som finns i matematik. Syftet är att bättre följa upp elevers läsförståelse när de börjar gymnasiet och att ge grundskolorna verktyg för att stärka svenskundervisningen. Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås, då tidigare utredningar visat att ett sådant prov inte bedöms ha tillräckligt värde i förhållande till kostnaden, och det finns praktiska svårigheter med att utforma ett jämförbart prov.

Svante Linusson och Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholms alléer ska inventeras och en strategi för att skydda och utveckla dem tas fram. De vill också identifiera nya områden för alléer och omvandla Karlbergsvägen till en grön esplanad. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att mycket av arbetet redan pågår inom ramen för stadens nya trädpolicy och trädmål, men erkänner att utmaningar med underjordisk infrastruktur begränsar planteringar på Karlbergsvägen.

Jan Jönsson (L) föreslår att kommunstyrelsen kartlägger förekomsten av homo- och transfobi i Stockholms stads verksamheter, inklusive en analys av anmälningar och dialog med civilsamhället. Kartläggningens resultat ska användas för att ta fram strategiska åtgärder och följas upp årligen. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till stadens befintliga arbete med mänskliga rättigheter och en ny handlingsplan för HBTQI-personers lika rättigheter och möjligheter.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska underlätta för besöksnäringen genom att minska byråkrati, förbättra service och ha tydligare regler. De vill bland annat ha snabbare handläggningstider, bättre telefonservice, förenklade ansökningar för företag, och en översyn av regler för uteserveringar, satellitserveringar och danstillstånd. Motionärerna önskar också att besöksnäringens intressen ska vägas in vid stadsplanering och att årliga regelöversyner sker i samarbete med branschen.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att kommunstyrelsen ska ta ett samordnat ansvar för att utveckla Fagersjöviken i Magelungen för vattenrekreation. Han menar att viken försämrats av igenväxning och att det behövs en tydligare styrning. Stockholms stad svarar att det redan pågår ett omfattande och samordnat arbete för att förbättra Magelungens vattenkvalitet och rekreationsmöjligheter, bland annat genom ett lokalt åtgärdsprogram. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till det pågående arbetet, men Centerpartiet och Liberalerna reserverar sig och menar att fler specifika åtgärder behövs för Fagersjöviken.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att staden ska utvärdera de befintliga miljözonerna, inklusive stadsmiljözonerna i Gamla stan och på Södermalm. Utvärderingen ska titta på hur zonerna påverkar luftkvalitet, utsläpp, boende och företag. Målet är att resultaten ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med miljözoner i Stockholm. Flera remissinstanser, inklusive Stadsledningskontoret och Miljö- och hälsoskyddsnämnden, instämmer i att utvärderingar är viktiga, men kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till redan pågående och planerade utvärderingar.

Liberalerna föreslår att Stockholm stad ska utreda hur digitala verktyg används i förskolorna, ta fram tydliga riktlinjer för användning av dem, arbeta för att förskolor ska vara skärmfria som huvudregel (med undantag för pedagogiskt motiverade inslag för äldre barn), samt säkerställa att förskolorna får stöd för att främja lek, samspel och fysisk aktivitet. Enligt motionärerna visar forskning att för omfattande användning av digitala verktyg kan påverka barns motorik, emotionella utveckling och sociala samspel negativt. Stadsledningskontoret, förskolenämnden och stadsdelsnämnderna som yttrat sig anser att motionens intentioner redan är omhändertagna genom den nyligen reviderade läroplanen för förskolan och Skolverkets kommande stödmaterial, vilka betonar analoga lärverktyg för de yngsta barnen och att digitala verktyg endast ska användas restriktivt med tydliga pedagogiska syften.

Motionärerna Jan Jönsson och Åsa Nilsson Söderström (båda L) föreslår att Stockholm stad ska kartlägga hedersförtryck i stadens förskolor. De menar att det saknas kunskap om omfattningen av problemet och riktlinjer för personalen. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar aktivt med frågan och att en statlig utredning om hedersrelaterat våld och förtryck i förskola och skola ska presenteras 2026, vars resultat staden vill invänta. Flera nämnder och stadsledningskontoret lyfter fram att de redan har pågående arbete och insatser men att det också är viktigt att invänta den nationella utredningen.

Destiny Zandi Lindgren (KD) föreslår i en motion att Stockholms stad ska införa ett mål om att det totala antalet parkeringsplatser i staden inte får minska under 2020 års nivå. Motionären menar att detta skulle gynna tillgänglighet, trygghet och företagsklimat samt möjliggöra fler underjordiska garage. Flera instanser, inklusive stadsledningskontoret och trafiknämnden, anser dock att förslaget går emot stadens mål om minskad biltrafik, förbättrad framkomlighet och minskad klimatpåverkan, och kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås.

En motion föreslår att Stockholms stad ska köpa eller byta mark för att bevara natur- och kulturvärdena i Långbro Park. Fastigheten Lågbron 1, som är privatägd och där cirka tolv radhus planeras, har historiskt varit en del av parken. Motionären vill att fastigheten integreras i Långbro Park för att undvika privatisering och istället förstärka parkens attraktivitet, eventuellt genom att flytta radhusbyggnationen till en annan plats i närheten.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Johanneshovsvägen i Stockholm ska omvandlas till en grönskande boulevard. Motionen innebär att vägen smalnas av från fyra till två körfält för att ge plats åt nya bostäder, cykelbanor, gångstråk och grönområden. Dessutom föreslås byggandet av cirka 1045 nya bostäder och ett nytt torg vid Lindes tvärbanestation. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till pågående arbete med Årstastråket, vilket redan ligger i linje med flera av förslagen, och anser därför att det inte finns anledning att ge ytterligare uppdrag till nämnderna.

Liberalerna föreslår att Stockholms stads markanvisningspolicy ska ändras för att bättre stödja stadens bostadssociala arbete. De vill att staden ska kunna ställa tydligare sociala krav vid markanvisningar, till exempel gällande upplåtelseformer eller målgrupper, så att fler bostäder byggs för hushåll med lägre inkomster. Dessutom föreslås det att socialnämnden får en större roll i samarbetet mellan stadens nämnder och bolag för att tillgodose bostadsbehov för grupper med särskilda behov. Kommunstyrelsen anser dock att motionens intentioner redan tillgodoses genom befintligt arbete, bland annat nya riktlinjer för markanvisning och en handlingsplan för bostadsförsörjning.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Kista ska utvecklas till Nordens totalförsvarscentrum för att vända en oroande trend med företag som lämnar området. Motionären vill se en strategisk satsning på stadsutveckling, nya bostäder, bättre gator och parkmiljöer, samt att staden arbetar med regeringen och myndigheter för att locka försvarsrelaterade verksamheter till Kista. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till det omfattande arbete för stadsutveckling, näringsliv och trygghet som redan pågår i Kista, där totalförsvarsfrågor redan är en del av områdets profil.

Gabriel Kroon (SD) föreslår i en motion att Stockholms stad ska undersöka möjligheten att låta invånare ”köpa” och bekosta ett eget träd som planteras på offentlig mark, eventuellt med en namnbricka. Detta syftar till att hitta nya finansieringsmodeller för trädplanteringar och avlasta stadens budget. Stadsledningskontoret, trafiknämnden och flera stadsdelsnämnder ser dock praktiska och ekonomiska problem med förslaget, bland annat höga administrativa kostnader, svårigheter med trädval och plats samt oklara juridiska frågor kring ägandeskap.

Motionärerna Gabriel Kroon och Tapani Juntunen (båda SD) föreslår att Stockholm ska ta fram en handlingsplan för att all skyltning i det offentliga rummet i huvudsak ska vara på svenska. Detta skulle innebära att svensk text ska dominera, till exempel genom att vara minst dubbelt så stor som text på andra språk. Flera remissinstanser, som stadsledningskontoret och trafiknämnden, anser dock att det saknas förutsättningar för detta och att staden redan följer språklagen, som säger att information från staden alltid ska vara på svenska men att andra språk kan användas parallellt vid behov.

Två kommunfullmäktigeledamöter från Liberalerna föreslår att Stockholms stads policydokument för stadsutveckling, som arkitekturpolicyn och strategin för småhus- och villaområden, ska få en starkare ställning. Motionen vill också se bättre samordning mellan nämnderna och regelbunden uppföljning av hur dessa dokument används. Svaret från förvaltningen är att man redan arbetar aktivt med att stärka integreringen av styrdokumenten genom bland annat utbildningar och samarbeten, men Liberalerna menar i en reservation att särskilt strategin för småhus- och villaområden behöver lyftas för att bevara stadens unika karaktär.

Åsa Nilsson Söderström (L) föreslår att Stockholms stad utreder möjligheten att inrätta ett kompetenscenter mot transnationellt förtryck. Centret ska samla och sprida kunskap samt erbjuda juridiskt stöd till personer som utsätts för påtryckningar från sina ursprungsländer. Förvaltningarna och Kommunstyrelsen anser att detta ligger utanför kommunens ansvarsområde, då det främst är en statlig angelägenhet, men man är positiv till att staden samverkar med statliga aktörer. En reservation från Liberalerna menar dock att ett liknande center redan finns för hedersrelaterat våld och förtryck, vilket visar att det är möjligt inom kommunal kompetens.

Motionären Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad i större utsträckning ska införa läsningsmetoden "phonics" (ljudning) i stadens skolor. Detta förslag kommer efter att en internationell studie visat att svenska elevers läsförmåga har försämrats. Stadsledningskontoret och utbildningsnämnden anser att "phonics" är en viktig del i den tidiga läsinlärningen men att det krävs en balanserad undervisning med flera metoder, särskilt för elever med annat modersmål än svenska.

Motionärer från Liberalerna föreslår att alla parkeringshus som ägs av Stockholms stad ska samlas under bolaget Stockholm Stads Parkerings AB. Syftet är att öka effektiviteten, tydliggöra ansvarsfördelningen och förbättra resursanvändningen. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att intentionerna redan tillgodoses genom befintligt arbete, som till exempel långa hyresavtal.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att staden ska vidta åtgärder för att sänka matpriserna genom att öka konkurrensen bland livsmedelsbutiker. Förslagen inkluderar att genomföra konkurrensanalyser vid ny stadsplanering, införa ett snabbspår för livsmedelsbutiker i detaljplaneprocessen samt göra en översyn av befintliga detaljplaner, särskilt i innerstaden. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med dessa frågor, bland annat genom projektet ”Nya livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och markanvisning”, och att ett snabbspår inte anses nödvändigt då detaljplaneprocessen är en viktig kvalitetssäkring. Moderaterna i kommunstyrelsen reserverar sig och menar att stadens nuvarande åtgärder inte är tillräckliga för att skapa tillräckligt utrymme för nya livsmedelsbutiker och ökad konkurrens.

Svante Linusson (C) föreslår i en motion att Stockholms stad utreder att flytta sportlovet till en tidigare vecka för att öka barnens chanser till vinterlek med snö och is. Motionären menar att klimatförändringarna gör att snö är allt mer sällsynt under nuvarande sportlovsvecka (vecka 9). Flera nämnder och kontor avråder från en flytt på grund av logistiska, sociala och ekonomiska utmaningar, samt vikten av samordning med andra kommuner och en redan etablerad tradition.

Två Sverigedemokrater föreslår att Stockholm ska stoppa bygget av ett LSS-boende i Lammholmen. De menar att platsen är dålig på grund av undermålig mark, risk för förstörelse av urskog och buller från en motorväg, vilket även skulle påverka närliggande bostäder negativt. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, då de anser att det är viktigt att bygga fler LSS-bostäder för att möta underskottet och att detaljplaneprocessen kommer att utreda markförhållanden, buller och naturvärden noggrant.

En motion föreslår att Stockholms stad omedelbart ska signera ett vänortsavtal med Kiev och införa en rutin där stadens förvaltningar och bolag regelbundet donerar oanvändbar utrustning till Ukrainas återuppbyggnad. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan stöder Ukraina på olika sätt, bland annat genom samarbete med Kiev inom civil beredskap och vattenförsörjning, samt genom att donera utrustning när specifika behov kommuniceras.

Moderaterna föreslår att alla kommunala grund- och gymnasieskolor i Stockholm ska vara låsta dygnet runt för obehöriga. Förslaget kommer från Johan Nilsson (M) och syftar till att förbättra säkerheten i skolorna, då det idag är möjligt för obehöriga att fritt vistas i många av stadens skolor under dagtid. Detta föreslås för att skapa en tryggare miljö för elever och personal.

Motionärer från Moderaterna, Andréa Hedin och Per Rosencrantz, föreslår att Stockholms stad regelbundet ska kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck, minst en gång per mandatperiod, för att följa utvecklingen och förbättra stadens insatser. Flera nämnder, som stadsledningskontoret, socialnämnden och utbildningsnämnden, avstyrker förslaget och anser att nuvarande kunskapsunderlag är tillräckligt och att kartläggningar är resurskrävande. De menar att stadens insatser bör fokusera på att stärka det pågående förebyggande arbetet och samarbetet med andra aktörer.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att Stockholm Globe Arena Fastigheter AB ska installera nya säkerhetslösningar, i samarbete med Hammarby IF och Djurgårdens IF, för att förhindra ordningsstörningar och avbrutna matcher inför fotbollssäsongen 2025. Detta efter att flera ordningsstörningar, inklusive avbrutna matcher, inträffade under säsongen 2024. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, då man anser att arbetet för tryggare fotboll redan pågår och att hållbara förändringar kräver en kulturförflyttning snarare än enbart tekniska lösningar. Dock finns reservationer från Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet som vill att motionen bifalls för att staden ska göra mer för att motverka ordningsstörningar och bevara en levande läktarkultur.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska sälja mark utanför kommungränsen som inte bedöms som strategisk för stadens verksamheter. Staden äger sedan tidigt 1900-tal över 2 000 hektar mark i grannkommuner som Botkyrka, Ekerö, Huddinge, Järfälla och Nacka. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med att ett sådant arbete redan pågår och att ingen ytterligare åtgärd behövs.

Liberalerna föreslår att Stockholm startar ett pilotprojekt för att installera solceller på fasaderna på kommunala byggnader. De vill också att en utredning tillsätts för att möjliggöra fler fasadinstallationer i framtiden. Syftet är att öka stadens produktion av förnybar energi och bidra till Stockholms klimatmål. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, med hänvisning till att tidigare projekt visat att fasadmonterade solceller är mindre effektiva och lönsamma än takmonterade, samt att staden redan prioriterar solceller på tak där det är lämpligt.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska inrätta en särskild miljöcontroller för stadsutvecklingsprojektet Brommaprojektet. Miljöcontrollern ska säkerställa att projektets klimat- och miljöpåverkan minimeras, att saneringsarbetet genomförs säkert och att den biologiska mångfalden bevaras. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att relevanta funktioner redan etableras och att en miljöcontroller kan bli aktuell i ett senare skede, men inte i nuläget.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska inrätta en avtalscontroller på trafikkontoret för att granska, förhandla och följa upp avtal med externa aktörer. Syftet är att förhindra att stora infrastrukturprojekt blir dyrare än planerat, värna skattepengar och öka transparensen. Trafiknämnden har dock redan anställt en avtalscontroller och anser att nuvarande arbete med avtalsuppföljning och förbättrade riskmodeller motsvarar förslaget.

Motionärerna Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) föreslår att Stockholm ska ta fram en strategi för att öka antalet kolonilotter och stadsodlingsytor. De vill att staden ska se över markområden, skapa fler tillgängliga kolonilotter och införa en enklare process för att etablera nya lotter. Flera nämnder och förvaltningar instämmer i att intresset för stadsodling ökar och att ett program för stadsnära odling redan är på gång, men Liberalerna anser att arbetet går för långsamt och att fler innovativa lösningar behövs för att möta den stora efterfrågan.

Motionärer från Moderaterna föreslår att en ny återvinningscentral omedelbart ska etableras i västra Söderort, efter att Sätra återvinningscentral stängdes. De vill att kommunfullmäktige ger berörda nämnder och bolag i uppdrag att öka kapaciteten på befintliga återvinningscentraler i söderort och att omgående presentera en permanent eller temporär ersättning för den stängda anläggningen. Föredragande borgarråd och Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, men inte bifallas, med hänvisning till att Stockholm Vatten och Avfall AB redan arbetar med lösningar. En tillfällig mini-återvinningscentral ska öppna i Skärholmen centrum i september 2025 och kapaciteten på Vantörs återvinningscentral har utökats. Arbetet med en ny, permanent fullstor återvinningscentral i västra Söderort fortsätter dock.

Nike Örbrink (KD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att tillsätta en slöseriombudsman i Stockholm. Ombudsmanen ska under två år granska stadens förvaltningar, kommunala bolag och stadsdelsnämnders ekonomi och utgifter för att föreslå hur utgifter utanför kärnuppgifterna kan effektiviseras. Den rödgröna majoriteten och Kommunstyrelsen anser dock att det redan finns effektiva kontrollsystem, såsom Stadsrevisionen och stadens styrmodell, och föreslår att motionen besvaras med hänvisning till dessa befintliga funktioner.

Motionen, väckt av Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L), föreslår att Stockholms stad aktivt ska arbeta för att stödja nya och innovativa modeller inom bostadsbyggandet, med särskilt fokus på social och ekonomisk hållbarhet, som exempelvis Kymmendömodellen. De vill även att staden ska utreda och undanröja hinder i befintliga regelverk och anpassa markpolitiken för att prioritera projekt som bidrar till en mer inkluderande bostadsmarknad. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med liknande initiativ och att gällande styrsignaler ger förutsättningar för denna typ av utveckling.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har lämnat in en motion som föreslår att Stockholm utreder att använda ljusare färger på asfalt och trottoarer. Syftet är att göra staden mer attraktiv, motverka höga temperaturer vid värmeböljor och spara energi på belysning. Flera förvaltningar, inklusive stadsledningskontoret och trafiknämnden, är tveksamma till att infärgad asfalt är en generell lösning för hela staden, med hänvisning till kostnader, trafiksäkerhet för synskadade och att ökad grönska anses vara en effektivare klimatanpassningsåtgärd. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till det befintliga arbetet med klimatanpassning och att mer grönska prioriteras.

Motionärer Dennis Wedin och Henrik Virro (båda M) föreslår att kommunstyrelsen ska utreda och ta fram en stadsgemensam strategi för Facility Management (FM). En sådan strategi ska effektivisera förvaltningen av stadens byggnader och lokaler för att sänka kostnader, förbättra arbetsmiljön och öka servicekvaliteten. Stadsledningskontoret och fastighetsnämnden ser behovet av att effektivisera men menar att arbetet redan pågår inom befintliga inköpskategorier, samtidigt som en för standardiserad strategi kan minska flexibiliteten.

Motionärerna Annika Elmlund och Johan Nilsson (M) föreslår att Stockholm ska bli en grönare och roligare stad genom att ta fram en åtgärdsplan för att omvandla outnyttjade ytor som platta tak, ytor under broar, nya kajer och fasader till gröna oaser och miniparker. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att liknande arbete redan pågår i stadens förvaltningar och bolag, men flera nämnder och även Moderaterna reserverar sig och vill bifalla motionen och utveckla en särskild åtgärdsplan.

Motionärer från Moderaterna, Annika Elmlund och Johan Nilsson, föreslår att Stockholm ska ta fram en handlingsplan för att bygga fler radhus och radhusliknande bostäder. De menar att det finns ett behov av större bostäder, särskilt för barnfamiljer, och att fler radhus kan öka variationen i bostadsutbudet. Kommunstyrelsen, med föredragande borgarrådet Karin Wanngård, föreslår dock att motionen avslås då staden redan arbetar med dessa frågor inom ramen för befintliga planer och budget, men delar åsikten om att staden behöver arbeta strukturerat med att skapa förutsättningar för fler radhus.

Tom Hedrup (M) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige som föreslår att alla gymnasieelever i Stockholm ska få besöka ett universitet minst en gång innan examen, för att öka intresset för högre studier, särskilt bland elever från studieovana hem. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, då man menar att stadens gymnasieskolor redan idag samarbetar med olika lärosäten, som Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet, bland annat via Vetenskapens Hus för att erbjuda besök och väcka intresse.

Borgarrådet Andréa Hedin (M) interpellerar social- och trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S) angående vårdinsatser för barn och unga. Interpellationen tar upp allvarliga brister i samhällsvården för placerade barn som uppmärksammats av IVO och stadens revisioner. Hedin vill veta hur socialborgarrådet ser på att Stockholm ger färre och mer öppna insatser per barn jämfört med Göteborg och Malmö, och om det finns risk att öppna insatser tränger undan mer omfattande stöd.

Jonas Naddebo (C) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren om hur tillgången till bastu och bad i Stockholm kan förbättras. Centerpartiet menar att staden blivit mer byråkratisk, vilket har resulterat i färre nya bastur och att många ansökningar om bygglov har nekats. Naddebo frågar bland annat varför en utredning om bastubad inte presenterats och hur borgarrådet avser att förenkla reglerna för fler bastur och badmöjligheter i staden.

Per Rosencrantz (M) frågar utbildnings-, arbetsmarknads- och skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om hur staden hanterar den demografiska utvecklingen med sjunkande barnafödande och en åldrande befolkning, samt dess påverkan på bland annat skolplanering och bostadsmarknad. Han undrar också vilka åtgärder som planeras för att stärka Stockholms attraktivitet för barnfamiljer. Emilia Bjuggren (S) svarar att staden noggrant följer den demografiska utvecklingen och att den beaktas i stadens budget och prognoser. Hon menar att staden ska säkerställa effektiva välfärdstjänster, vara en attraktiv arbetsgivare och bygga fler bostäder som människor har råd med, för att möta de demografiska utmaningarna.

Moderata kommunfullmäktigeledamoten Andréa Hedin har ställt frågor till skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) angående sociala medier i Stockholms skolor. Hedin ifrågasätter den långsamma implementeringen av tekniska begränsningar för sociala medier på skolans digitala enheter och varför stadens digitala enheter eventuellt ska ha olika åtkomst för olika målgrupper eller vara oblockerade utanför lektionstid. Skolborgarrådet svarar att ett filter för sociala medier och olämpliga webbplatser på skoldatorer och läsplattor planeras vara infört till höstterminen 2026. Det finns inget beslut om målgruppsanpassning, men utredningen tittar på om det finns olika behov mellan grundskolan och gymnasieskolan, och utgångspunkten är att elever inte ska kunna komma åt sociala medier under skoltid. Frågan om blockering även efter lektionstid kommer att utredas.

Dennis Wedin (M) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om hanteringen av cirka 10 000 stängda anmälningar via Tyck till-appen efter snöfallet i januari. Frågan handlar om varför anmälningarna stängdes utan individuell bedömning, om det är en del av förväntningssänkningen och vad de 10 000 anmälningarna innehöll. Detta rör stockholmarnas upplevelse av bristande snöröjning och oro för säkerheten.

Moderaterna undrar över framtiden för Hovet och ett planerat hockeyprojekt i Tallkrogen. De kritiserar att en markanvisning i Tallkrogen för Djurgården Hockey har fallit, vilket skapar osäkerhet för klubbens framtid. Stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet Jan Valeskog (S) svarar att den rödgröna majoriteten vill utreda Hovets framtid och Globenområdet som evenemangskluster på nytt, men menar att ytan i Tallkrogen fortfarande är lämplig för idrott.

Dennis Wedin (M) frågar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) varför Stockholms stad inte mäter och informerar om istjockleken på populära platser som Årstaviken och Riddarfjärden, till skillnad från andra kommuner. Han menar att det är en fråga om säkerhet och service för invånarna, särskilt barnfamiljer, och vill att trafikförvaltningen utreder ett system för ismätning till nästa vinter. Lars Strömgren svarar att staden har informationskampanjer om issäkerhet och hänvisar till det egna ansvaret, och menar att isens tjocklek kan variera snabbt och att mätningar kan ge falsk trygghet.

Annika Elmlund (M) interpellerar äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) angående de krav som ställs på biografer som får ekonomiskt stöd från Stockholms stad, med anledning av att Biograf Zita tagit ställning mot Israel och kallat sig en ”Apartheid fri zon”. Frågorna gäller vilka krav staden ställer, om det är lämpligt att kulturaktörer tar ställning i utrikespolitiska frågor, hur borgarrådet ser på finansieringen av Biograf Zita efter detta, samt om riktlinjerna för kulturstöd bör revideras. Torun Boucher svarar att Stockholms stad inte ger stöd till verksamhet som bryter mot demokrativillkor eller svensk lag, men att politiker inte ska styra konstnärligt innehåll och att principen om ”armlängds avstånd” värnas. Hon menar att Biograf Zita inte brutit mot några lagar eller stadens krav, och ser inget behov av att ändra riktlinjerna för kulturstöd då yttrandefrihet och konstnärlig frihet är grundläggande.

Emelie Wassermann (SD) interpellerar stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet Jan Valeskog (S) om att Svedmyrabadet har varit stängt sedan hösten 2024 utan beslut om renovering eller ersättningsbad, trots löften om att badgäster skulle ha en annan plats att bada. Frågan handlar om när beslut om Svedmyrabadet fattas, vilken plan det finns för ersättningsbad när även Sandsborgsbadet ska renoveras, och varför badgäster saknar ersättningsalternativ. Jan Valeskog (S) svarar att Svedmyrabadet stängde hösten 2024 och att en utredning om badets framtid presenteras första halvåret 2026. Han hänvisar till Sandsborgsbadet som ersättning, där vissa anpassningar gjorts, men bekräftar att även Sandsborgsbadet är i behov av omfattande renovering. Fastighetsnämnden har initierat ett övertagande av Sandsborgsbadet, och hur evakuering ska ske kommer att utredas med hänsyn till andra befintliga och nya bad.

Dennis Wedin (M) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om att återuppta utredningen om att överdäcka Nynäsvägen. Wedin menar att den tidigare utredningen avbröts utan tillräckliga ekonomiska underlag, trots att Nynäsvägen med upp till 76 000 fordon dagligen orsakar buller och föroreningar för boende i Gamla Enskede och Johanneshov. Lars Strömgren svarar att utförliga kalkyler har genomförts under perioden 2020-2025 som visade att en överdäckning inte var ekonomiskt genomförbar. Han betonar att staden arbetar för att minska biltrafiken genom satsningar på gång, cykel och kollektivtrafik, vilket även kommer att förbättra miljön längs Nynäsvägen.

Andréa Hedin (M) interpellerar social- och trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S) om utvärderingen av projektet Skolsociala team plus (SST+). Hedin vill veta hur borgarrådet ser på att bara 28 av 60 platser fylldes i projektet, hur SST+ ska utvecklas för att nå högre måluppfyllelse och när alla elever i Stockholm ska ha tillgång till SST+. Ojanne svarar att Stockholms stad satsar på att få tillbaka elever med hög skolfrånvaro, att budget finns för att permanenta SST+ och införa det successivt i fokusområden, samt att en ny, integrerad modell av SST och SST+ pilotats och ska utvärderas sommaren 2026 innan den sprids till fler delar av staden.

Tom Hedrup (M) frågar bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om den ökande skuldsättningen i stadens allmännyttiga bostadsbolag. Hedrup är orolig för att skulderna, som uppgår till cirka 36 miljarder kronor, kan påverka välfärd och investeringar negativt och undrar över planer för att minska skuldbördan. Bostadsborgarrådet Deniz Butros svarar att bostadsbolagen är välskötta med stark ekonomi och att deras skulder inte utgör en risk för stadens kreditbetyg. Hon betonar att bolagen följer affärsmässiga principer, bygger nya bostäder utan att belasta skattekollektivet och arbetar aktivt med att effektivisera verksamheten och optimera projekt för att bibehålla en god ekonomi, samt att försäljningar av strategiska fastigheter kan förekomma men att man inte kommer sälja eller ombilda några bostäder.

Johan Paccamonti (M) interpellerar bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om Stockholms bostadspolitik. Paccamonti ifrågasätter den föreslagna inriktningen att förtäta villaområden och bygga fler hyresrätter i områden med mest bostadsrätter, vilket han menar hotar grönområden och inte möter stockholmarnas önskan att bo i villa. Bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) svarar att den rödgröna majoriteten vill bygga ett blandat Stockholm för att motverka segregation och ojämlikhet, där hyresrätter, bostadsrätter och småhus finns sida vid sida i alla stadsdelar, samtidigt som man även arbetar för att skydda naturen.

Trafiknämnden och Stockholms Hamn AB föreslår att badförbudet ska upphävas på nio platser i Stockholms innerstad, bland annat vid Norra Djurgården, Södra Djurgården, Årstaviken, Marievikskajen, Reimersholme, Lilla Essingen, Luxviken, Gröndal och södra Skeppsholmen. Detta innebär att stockholmarna får fler platser att bada på. Dessutom vill man tillåta bad i konstruktioner som privata aktörer har anlagt, förutsatt att de är godkända av staden.

Kommunfullmäktige föreslås godkänna ett inriktningsbeslut för AB Stockholmshems nyproduktion av cirka 255 hyreslägenheter i Stockholmshus på fastigheten Esbjörn 1 i Solhem, Spånga. De befintliga 96 lägenheterna från 1970-talet kommer att rivas då de anses ha passerat sin livslängd och inte är lönsamma att renovera. Byggstart planeras till 2028 med inflyttning från slutet av 2029 och en beräknad kostnad på 1 024 miljoner kronor.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ska besluta att Maria Mustonen (V) får sitt arvode för förtroendevald upphört från den 1 augusti 2026. Detta baseras på en överenskommelse mellan partierna i Stockholms stad som reglerar hur förtroendevalda arvoderas, där ett helt arvode för särskilda uppgifter motsvarar 65 procent av ett borgarråds arvode.

Kommunfullmäktige ska ta ställning till att godkänna ändringar i stadgarna för Stiftelsen Elektronikcentrum. Ändringarna innebär att antalet styrelseledamöter kan utökas från sju till åtta, vilket ger styrelsen mer flexibilitet. Dessutom förenklas processen för att utse revisorer och utdaterade organisationer tas bort ur stadgarna. Kommunfullmäktige föreslås även nominera Karin Wanngård som ledamot i styrelsen för stiftelsen.

Kommunstyrelsen föreslår att Stockholms stads nämnder ska införa digitala personalakter och ersättningsskanna nuvarande pappershandlingar. Detta syftar till att effektivisera och kvalitetssäkra hanteringen av personalhandlingar för anställda i staden. Förslaget, som beräknas kosta 70 miljoner kronor mellan 2026 och 2031, möter bred positiv respons men också krav på noggrannhet och hög säkerhet från flera nämnder och partier, särskilt med tanke på tidigare digitaliseringsprojekt och den ökade hotbilden för datastöld.

Kommunfullmäktige ska behandla ett förslag om att ändra Stockholms allmänna lokala ordningsföreskrifter. Ändringen innebär att ett befintligt hundrastområde på Nytorps gärde i Skarpnäck tas bort och att en ny, mindre hundrastgård anläggs på en del av platsen. Denna ändring krävs för att kunna bygga den nya hundrastgården, som har finansierats med trygghetsinvesteringsmedel.

Kommunfullmäktige ska behandla ett förslag om att ändra de allmänna ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun. Förslaget innebär att ett hundrastområde i Trekanten, Hägersten-Älvsjö, avvecklas för att ge plats åt ett nytt biotopskyddsområde. Syftet är att bevara och utveckla naturvärden och biologisk mångfald i Trekanten, vilket betyder att hundar kommer att behöva hållas kopplade i området.

Kommunfullmäktige ska besluta om att revidera genomförandet av projekt Vårbergsvägen i Skärholmen. Planen är att Vårbergsvägen ska omvandlas från en transportled till en stadsgata med nästan 1 500 nya bostäder, skolor, förskolor och lokaler. På grund av dåliga marknadsförutsättningar för bostäder föreslår exploateringsnämnden att projektet delas upp i två etapper, där endast etapp 1 genomförs nu. Etapp 2 pausas tills förutsättningarna förbättrats. Kristdemokraterna reserverar sig mot förslaget och anser att det är olönsamt och leder till skatteslöseri, medan Sverigedemokraterna vill revidera projektet för att bevara grönområden och bygga radhus där det är möjligt.

Kommunfullmäktige ska ta ställning till ett reviderat förslag för att bygga ett nytt kvarter vid Blackebergs torg. Projektet, som nu beräknas kosta cirka 79 miljoner kronor, ska ge över 120 nya bostäder samt kontor och en ny vårdcentral. 30 av bostäderna ska, om de blir hyresrätter, förmedlas som seniorbostäder för personer över 55 år, och de större hyresrätterna ska förmedlas till barnfamiljer via Bostadsförmedlingen. Tidigare planer har försenats på grund av överklaganden och ökade byggkostnader.

Kommunfullmäktige föreslås godkänna ett intentionsavtal mellan exploateringsnämnden och Stockholms Hamn AB om den framtida utvecklingen av södra Norra Djurgårdsstaden. Avtalet ska styra hur hamnverksamheten och stadsutvecklingen, med nya bostäder, kan samexistera på Värtapiren och Frihamnspiren. Det innebär bland annat att marken på Frihamnspiren ska övergå i Stockholms Hamn AB:s ägo och att elektrifieringen av fartygen där ska förstärkas för att minska buller och utsläpp, vilket är positivt för de nya bostadsområdena.

Kommunfullmäktige ska behandla ett förslag om att S:t Erik Markutveckling AB, eller ett dotterbolag, förvärvar Magasin 5 i Frihamnen från Stockholms Hamn AB. Detta är ett led i att renodla hamnens verksamhet och Magasin 5 ska överföras till S:t Erik Markutveckling AB för att förvaltas i avvaktan på stadsutveckling i Frihamnen. Köpeskillingen beräknas preliminärt till cirka 400 miljoner kronor och transaktionen är ekonomiskt neutral för Stockholms stad som helhet.

Kommunfullmäktige ska godkänna ett avtal för byggnationen av en tunnelbanedepå i Älvsjö industriområde, vilket är nödvändigt för den nya tunnelbanelinjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Dessutom föreslås att Stockholms stad säljer fastigheten Leverantören 2 i Älvsjö till Region Stockholm för 145 miljoner kronor. Detta skapar förutsättningar för depåbygget, som beräknas ta cirka nio år med byggstart 2026, och möjliggör samtidigt stadens bostadsbyggande i området.

Kommunfullmäktige ska besluta om ett tilläggsavtal som innebär ett partsbyte i en exploateringsöverenskommelse för kontor och bostäder på Årstafältet. Granitor Property Development AB vill överlåta avtalet till sitt projektbolag MPD Virtuosen Grund 3 AB, som i sin tur ska överlåtas till Klövern AB. Detta innebär att Klövern AB kommer att ta över ansvaret för att bygga bostäder och kontor i kvarter 2G på Årstafältet och även ansvara för en sopsugsanläggning.

Kommunfullmäktige föreslås godkänna nya riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Stockholms stad. Dessa riktlinjer uppdateras för att stämma överens med ny lagstiftning och praxis, samt för att tydliggöra vad som specifikt gäller i Stockholm. De nya riktlinjerna ska vara renodlade och fokusera på frågor som kräver kommunfullmäktiges beslut, vilket syftar till att göra dem till ett tydligare styrdokument för handläggare och chefer. Flera förändringar föreslås. Bland annat ska habiliteringsersättning och lärlingsersättning inte räknas som inkomst vid beräkning av ekonomiskt bistånd. Staden vill också tillåta beviljande av ekonomiskt bistånd för SL-kort till alla vuxna som är berättigade till bistånd, utan krav på individuell behovsprövning eller kvitto, samt införa en särskild sommarlovspeng för barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd.

Kommunfullmäktige föreslås godkänna nya riktlinjer för hur särskilda boenden inom socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska förmedlas. Syftet är att göra processen tydligare, säkrare och mer jämlik för invånare som behöver dessa boenden. Kommunstyrelsen föreslår även att Socialnämnden ska ta fram tillämpningsanvisningar till riktlinjerna.

Den 1 juli 2026 föreslås ett nationellt aktivitetskrav för de som mottar försörjningsstöd att träda i kraft, vilket innebär att kommuner blir skyldiga att tillhandahålla aktiviteter. Stockholms stad föreslår att arbetsmarknadsnämnden ska få ett samlat ansvar för att tillhandahålla dessa aktiviteter, som ska syfta till att öka individens förmåga att arbeta, förbättra språkkunskaper eller innefatta jobbsökande och arbetsplatsförlagda aktiviteter. Flera nämnder är positiva till förslaget men understryker vikten av samverkan, tillräckliga resurser och ett brett utbud av individanpassade insatser för att undvika att undantränga ordinarie arbeten och säkerställa en god arbetsmiljö för deltagarna.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar om att bygga en tillfällig idrottshall på Dalhagens bollplan i Husby. Hallen ska användas för bland annat basket, innebandy och skolidrott under tiden Husby idrottshall rivs för att ge plats åt det nya Husbybadet. Projektet, som kostar över 50 miljoner kronor, planeras vara klart till kvartal 2 2027 och kan eventuellt stå kvar i upp till 15 år som ett permanent tillskott till områdets idrottsutbud.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner en reviderad plan för renovering och utveckling av Kampementsbadet på Gärdet. Förslaget innebär en omfattande upprustning och utbyggnad av badet, inklusive en större motionsbassäng, en undervisningsbassäng och nya byggnader med omklädningsrum och tekniska system. Målet är att badet ska möta framtida behov och bidra till simkunnighet och rekreation, med en planerad återinvigning 2029 efter att badet hållit stängt under säsongen 2028.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner inriktningen för ett projekt som innebär att den gamla sim- och idrottsanläggningen i Västertorp, som idag har cirka 200 000 besökare per år, ska rivas och ersättas med en helt ny på samma plats. Den nya anläggningen ska bland annat innehålla en 50-metersbassäng, två undervisningsbassänger, ett äventyrsplask, gym och två fullstora idrottshallar. Projektet syftar till att förbättra tillgången till simning och idrott i söderort, då den befintliga anläggningen är i mycket dåligt skick och inte uppfyller moderna krav på tillgänglighet, brandskydd och funktion.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner en handlingsplan för ett jämställt Stockholm som ska gälla till år 2030. Målet är att stockholmare ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, med fokus på kunskap, välfärd/service samt delaktighet/inflytande. Planen kommer att vägleda stadens nämnder och bolag i jämställdhetsarbetet.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner en handlingsplan för barnets rättigheter som sträcker sig till år 2030. Planen syftar till att stärka barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor, och riktar sig till alla nämnder och bolagsstyrelser i staden. Den innehåller bland annat att barn ska vara trygga, skyddas från våld och få ökat inflytande i stadsutvecklingen.

Stockholms kommunfullmäktige kommer att diskutera nya, sänkta avgiftsnivåer för förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid, som föreslås gälla från den 1 juli 2026. Detta sker under förutsättning att regeringen beslutar om en ny nationell maxtaxa, som innebär att inkomster under 10 000 kr per månad inte ska räknas som avgiftsgrundande. Förändringen, som föreslås av kommunstyrelsen, ska göra det billigare för hushåll att ha barn i dessa verksamheter.

Kommunfullmäktige ska behandla ett förslag från förskolenämnden om nya riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. De nya riktlinjerna syftar till att stärka det praktiska arbetet med barnsäkerhet, förtydliga ansvarsområden och att bättre efterfölja stadens regler för styrdokument. Förslaget omfattar 16 säkerhetsområden och fokuserar på förebyggande åtgärder, hantering av allvarliga händelser och kriser, och kommer att ersätta nuvarande riktlinjer.

Denna rapport presenterar statistik för bostadsmarknaden i Stockholm under maj 2026. Antalet registrerade bostadssökande har ökat med 12 090 personer sedan årsskiftet. Under årets första fem månader förmedlades cirka 900 fler bostäder än under samma period förra året, främst genom privata bolag som lämnat in fler successionsbostäder. Den genomsnittliga kötiden för en lägenhet i Stockholms innerstad var 21,5 år fram till maj 2026.

Bostadsförmedlingen i Stockholm AB har lämnat ett remissvar gällande Moderaternas motion om ekonomiskt våld i destruktiva relationer. Motionen föreslår att regelverket för den ordinarie bostadskön ska kompletteras för att inkludera denna typ av våld. Bostadsförmedlingen påpekar att de redan beaktar ekonomiskt våld vid förtursansökningar, men menar att förslaget att införa undantag i det ordinarie kösystemet skulle kunna strida mot principerna om likabehandling och transparens i bostadskön.

Styrelsen för Bostadsförmedlingen i Stockholm AB ska besluta om att anställa Jacob Krokstedt som ny verkställande direktör. Han föreslås tillträda den 12 juni 2026 och vara vd till och med den 31 maj 2031. Dessutom ska styrelsen besluta vilka personer som får teckna bolagets firma, det vill säga representera bolaget juridiskt.

Bostadsförmedlingen ska redovisa en uppföljning av stadens riktlinjer för förtur till bostad, som ändrades 2024. Uppföljningen visar att både antalet och andelen beviljade förturer har ökat, särskilt för personer utsatta för våld i nära relationer. Det framgår att ändringarna, såsom kravet på folkbokföring i Stockholm minskade från två till ett år och förtydliganden kring skuldsättning och tillfälliga boendelösningar, har fungerat väl och bidragit till ett tydligare regelverk.

Bostadsförmedlingen i Stockholm AB:s styrelse ska godkänna underlaget för budgeten för 2027 med inriktning för 2028 och 2029. I budgetunderlaget beskrivs vilka faktorer som påverkar verksamheten och ekonomin, samt vilka strategiska satsningar som planeras för att uppfylla kommunfullmäktiges mål. Bostadsförmedlingen ska bland annat fortsätta förmedla hyresrätter rättvist, öka digitaliseringen och motverka välfärdsbrottslighet, samt arbeta för att sänka inkomstkraven hos privata hyresvärdar för att fler ska ha råd med ett boende.

Bostadsförmedlingen i Stockholm AB lägger fram sin första tertialrapport för 2026. Rapporten visar att bolaget under årets första fyra månader förmedlade 7269 lägenheter, inklusive 743 ungdomslägenheter och 1060 studentlägenheter, och bedömer att årsmålet på 21 000 förmedlade lägenheter kommer att uppnås. Bolaget redovisar också en stark ekonomisk utveckling med ett resultat efter finansnetto på 6,6 miljoner kronor och en prognos på 7 miljoner kronor för helåret, vilket överstiger budgetens nollresultat. Dessutom har sex nya samarbeten med fastighetsägare etablerats för att öka antalet förmedlade lägenheter i regionen.

Styrelsen för AB Stockholmshem kommer att godkänna en anmälan om inkomna och besvarade remisser. Bland de inkomna remisserna finns "Program för stadsnära odling" och en skrivelse om en översyn av stadens bostadsmål och att avbryta planerade bostadsprojekt. Stockholmshem har besvarat en remiss om "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030" och är positiva till planen, som syftar till att stockholmare ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett kön fram till år 2030.

Styrelsen för AB Stockholmshem kommer att lägga protokoll från årsstämman den 6 maj 2026 och dotterbolagens årsstämmor den 20 maj 2026 till handlingarna. Dessa protokoll innehåller beslut om bland annat fastställande av årsredovisningar för 2025, disposition av vinster, ansvarsfrihet för styrelse och VD samt arvoden för styrelse och revisorer. För Stockholmshem i Skärholmen AB och AB Stockholmshem Fastighetsnät beslöts att inga arvoden ska utgå till styrelsen.

Styrelsen för AB Stockholmshem ska yttra sig över Stadsrevisionens årsrapport för 2025. Revisionen granskar bland annat om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt, samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Rapporten visar att bolaget i huvudsak har bedrivit sin verksamhet väl, men behöver fortsätta arbetet med att tydliggöra ansvarsområden och förbättra den interna kontrollen, särskilt gällande brandskydd, dokumentation av inomhusmiljöärenden, hantering av inventarier och avfall, samt följa upp tidigare rekommendationer.

Styrelsen för AB Stockholmshem kommer att behandla en lägesrapport om nyproduktion av bostäder i Stockholm. Bolaget har i uppdrag att årligen bygga cirka 290 nya lägenheter, varav minst hälften ska vara så kallade Stockholmshus. Rapporten visar att Stockholmshem har projektidéer för drygt 500 lägenheter som ska utredas vidare och att de för närvarande bygger drygt 400 lägenheter i bland annat Bromma, Södermalm och Solberga, med inflyttning under andra kvartalet 2026.

AB Stockholmshem föreslår att styrelsen godkänner slutredovisningen för ombyggnaden av fastigheten Mullvadsberget 28 på Södermalm. Projektet har omfattat stambyte, renovering av 15 befintliga lägenheter och ombyggnad som skapat 21 nya lägenheter, varav sju studentlägenheter, fyra smålägenheter och tio boenderum i delningslägenheter. Dessutom har gemensamma ytor som gym, kök och vardagsrum skapats, med syftet att erbjuda ett socialt och hållbart boende där man bor mindre men delar mer.

Styrelsen för AB Stockholmshem föreslås besluta om en ombyggnad och lokalanpassning av fastigheten Vårlöken 14 i Midsommarkransen, hus A, till en total budget på 39 miljoner kronor. Projektet innebär att entré- och källarplanen byggs om till ett nytt områdeskontor för Stockholmshem, då deras nuvarande kontor i Solberga ska rivas. Detta kommer inte bara att skapa nya kontorslokaler utan också bidra till att förlänga fastighetens livslängd och öka dess värde.

AB Stockholmshem föreslår att styrelsen godkänner ombyggnad av delar av fastigheten Vårlöken 14 i Midsommarkransen. Projektet innebär att tre våningsplan (plan 1, 2 och 3) i hus A, som tidigare använts som lokaler och flyktingboende, byggs om till tolv nya lägenheter, varav nio tvårumslägenheter och tre fyrarumslägenheter. Dessutom ska vatten- och avloppsstammar bytas ut för att åtgärda återkommande vattenskador, och byggnaden får nya kök, badrum, hissar och tillgänglighetsanpassas. Den totala budgeten för projektet uppgår till 40 miljoner kronor.

AB Stockholmshem föreslår att styrelsen godkänner en ombyggnad av fastigheten Vattenpasset 10 på Södermalm, som omfattar 139 lägenheter. Projektet, som beräknas kosta 205 miljoner kronor, innefattar stambyte av vatten- och avloppsrör, renovering av badrum och kök, samt byte av el- och värmesystem för att åtgärda problem med vattenskador och förbättra inomhusklimatet. Hyresgästerna kommer att evakueras under renoveringen till tillfälliga, möblerade lägenheter.

AB Stockholmshem föreslår att styrelsen godkänner en ombyggnad av 120 lägenheter i fastigheten Försvarsministern 1 i Bagarmossen till en total budget om 165 miljoner kronor. Projektet innebär bland annat byte av vatten-, avlopps- och värmestammar, helrenovering av badrum samt varsam renovering av kök. Syftet är att åtgärda återkommande vattenskador, förlänga fastighetens livslängd och förbättra inomhusmiljön för de boende.

AB Stockholmshem föreslår att styrelsen godkänner ett inriktningsbeslut för en ombyggnad av fastigheten Albatrossen 1 i Hägersten. Projektet omfattar 110 lägenheter och en total budget på 229 miljoner kronor. Arbetet, som beräknas vara klart 2030, innefattar bland annat stambyte, renovering av badrum och kök, nya elinstallationer, samt åtgärder på tak och balkonger, med syfte att förlänga fastighetens livslängd och förbättra boendemiljön.

Styrelsen för AB Stockholmshem ska behandla de finansiella månadsrapporterna för mars och april 2026. Rapporterna visar att bolagets räntekostnad för den kommande 12-månadersperioden beräknas till 414,4 miljoner kronor, med en snittränta på 2,78 procent. Bolaget har utnyttjat 91,3 procent av sin lånelimit, vilket motsvarar 14 158 miljoner kronor.

Styrelsen för AB Stockholmshem ska behandla en tertialredovisning för stora projekt under den första tredjedelen av 2026. Denna redovisning beskriver bolagets investeringar på totalt 1 365 miljoner kronor för 2026, som fördelas ungefär lika mellan nyproduktion av bostäder, strategiska ombyggnader och ersättningsinvesteringar. De största projekten är oftast nybyggnationer, och redovisningen innehåller en kommentar till statusen för varje projekt som överstiger 50 miljoner kronor.

AB Stockholmshem ska godkänna sin tertialrapport 1 för perioden januari till april 2026. Rapporten visar att bolaget ökar ambitionen för feriejobb från 100 till 110 platser, men planerar att behålla samma takt för utbyggnad av solceller och påbörjade hyresrätter som tidigare. Bolaget ska också utreda om verktyget ”Bostad snabbt” kan användas mer för att hyra ut lägenheter snabbare till bostadssökande med kort kötid.

Stockholmshems styrelse ska behandla protokoll från sitt möte den 28 april 2026. Vid mötet godkändes bland annat en budget för 2027 med inriktning för 2028 och 2029, samt en ombyggnad av fastigheten Kannan 16 i Vasastaden till en kostnad av 209 miljoner kronor. Styrelsen ska också ta del av en lägesrapport för nyproduktion och en finansiell månadsrapport.

Utbildningsnämnden godkände Utbildningsförvaltningens yttrande angående en motion om att öka tillgängligheten till Stockholms stads konstsamling. Förvaltningen var positiv till att bland annat digitalisera samlingen, involvera skolelever i arbetet med konsten och placera ut mer konst i skolor. De var också öppna för att se över Stockholm konsts uthyrningsmodell för att underlätta för skolor att få tillgång till konstverken.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås godkänna anmälan av flera ärenden. Bland dessa finns remissvar om mottagningskriterier för återvinningsverksamhet i Löten, Ekerö, och förslag till författningsändringar kopplade till EU:s reviderade avloppsvattendirektiv. Dessutom informeras styrelsen om bolagets reviderade policyer och protokoll från kommunfullmäktiges sammanträde samt årsstämmor för Stockholm Vatten och Avfall AB, Stockholm Vatten AB och Stockholm Avfall AB.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås godkänna en lägesrapport för stora investeringsprojekt över 200 miljoner kronor under första tertialet 2026. Rapporten visar status för 42 projekt, som att planerna för klimatåtgärder i Bromsten (utjämningsmagasin och vattendammar) kommer att avbrytas, och att projektet för en ny återvinningscentral (ÅVC) i Lövsta inte blir av eftersom Stockholm Exergi inte får tillstånd att bygga en kraftvärmeanläggning i området. Rapporten uppmärksammar också att flera projekt har avvikelser från budget på grund av bland annat prisökningar och oväntade geologiska förhållanden.

Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås godkänna en lägesrapport för projektet Stockholms Framtida Avloppsrening (SFA) i juni 2026. Projektet, som bland annat innebär att Bromma reningsverk läggs ned och Henriksdals reningsverk byggs om och ut för att kunna hantera avloppsvatten från cirka 1,6 miljoner personer till 2040, fortskrider enligt plan. Avloppsvattnet från Bromma beräknas ledas över till Henriksdal under 2028, och Henriksdals reningsverk ska vara helt färdigställt 2031, med en budget på 22,5 miljarder kronor.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB ska behandla bolagets yttrande över stadsrevisionens årsrapport för 2025. Stadsrevisionen bedömer att bolaget i huvudsak har skött sin verksamhet på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt, men att det finns brister i internkontroll, arbetsmiljöarbete och hantering av material från rivning. Bolaget föreslås godkänna åtgärdsförslagen för att adressera dessa rekommendationer.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås fastställa en uppdaterad instruktion för attest och inköp. Förändringarna syftar till att modernisera och effektivisera rutinerna, bland annat genom att ersätta fysiska attestbrev med digital hantering i ekonomisystemet. Dessutom föreslås att beloppsgränsen för avdelningschef och inköpschef att påbörja en upphandling och teckna avtal höjs från 10 miljoner kronor till 20 miljoner kronor.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås besluta att anta Stockholms Stadshus AB:s finanspolicy. Denna policy, som redan har fastställts av Stockholms Stadshus AB, syftar till att ge mål, riktlinjer och regler för finansverksamheten inom koncernen. En uppdaterad version av policyn kommer att föreslås senare under året.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås godkänna bolagets ekonomiska rapport för årets första tertial och prognos för 2026. Rapporten ger en överblick över intäkter, kostnader och ekonomiska resultat, samt hur bolagets verksamhet bidrar till stadens övergripande mål, bland annat gällande dricksvattenförsörjning, avfallshantering och miljöarbete.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås godkänna den finansiella månadsrapporten för mars 2026. Rapporten visar att bolagets låneskuld uppgår till 35 470 miljoner kronor, vilket är en ökning med 477 miljoner kronor från föregående månad. Rapporten beskriver även kommunkoncernens finansiella ställning, inklusive risker och utsikter för räntor med en prognos som visar en förväntad räntekostnad på 1 033,3 miljoner kronor för de kommande 12 månaderna för bolaget.

Kommunfullmäktige ska behandla protokoll från Stockholm Vatten och Avfall AB:s styrelsemöte den 8 maj 2026. Bland annat ska en flerårsplan för 2027-2029 godkännas, som innehåller investeringar för stadens framtida vattenförsörjning och avloppshantering. Styrelsen har även godkänt en plan för energieffektiviserande åtgärder och solceller för 2026, samt redovisat utfall för 2025.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås godkänna ett medlemskap i föreningen Rättvist Byggande. Detta är en del av bolagets arbete för att motverka arbetslivskriminalitet och säkerställa schyssta byggen. Medlemskapet innebär att Rättvist Byggande hjälper till med kontroller av entreprenörer och underentreprenörer under upphandling och pågående projekt för att se till att arbetsrättsliga villkor följs och för att förebygga brottslighet.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås godkänna en lägesrapport om den kvartära reningen vid Henriksdals reningsverk. Rapporten beskriver arbetet med att införa ett nytt reningssteg för att uppfylla EU:s reviderade avloppsdirektiv, som kräver att läkemedelsämnen och andra mikroföroreningar avskiljs från avloppsvattnet. Projektet har utrett tre olika tekniska lösningar som bygger på aktivt kol och ozon, och har byggt en pilotanläggning på Henriksdal för att testa de mest fördelaktiga alternativen.

Stockholm Vatten AB föreslås godkänna en anmälan som redovisar bolagets utvecklings- och innovationsprojekt inom vatten och avlopp (VA). Rapporten beskriver ett 30-tal pågående projekt, främst inom rening, klimatneutralitet, cirkulära flöden och hantering av mikroföroreningar i avloppsvatten, samt processfrågor och digitalisering av ledningsnätet för dricksvatten. Bolaget samarbetar med flera universitet, forskningsinstitut och andra VA-organisationer, både nationellt och internationellt.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås godkänna en lägesrapport för stora investeringsprojekt över 200 miljoner kronor under första tertialet 2026. Rapporten beskriver statusen för 42 projekt, som totalt beräknas kosta nästan 38 miljarder kronor, och lyfter fram risker som indexuppräkningar och geologiska utmaningar. Bland annat planeras nya bostadsområden i Älvsjödalen och Loviseberg samt en spårväg i södra Stockholm.

Stockholm Vatten AB:s styrelse föreslås godkänna en lägesrapport för projektet Stockholms framtida avloppsrening (SFA) i juni 2026. Rapporten beskriver framstegen i projektet, som bland annat innebär att Bromma reningsverk ska läggas ner och att Henriksdals reningsverk byggs ut för att kunna ta emot avloppsvatten från cirka 1,6 miljoner människor till år 2040. Projektet följer tids- och budgetplanen, med beräknad överledning av avloppsvatten från Bromma till Henriksdal under 2028 och ett färdigställt Henriksdals reningsverk 2031.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall föreslås godkänna bolagets åtgärder med anledning av stadsrevisionens årsrapport för 2025. Rapporten har granskat bolagets verksamhet och ekonomi, intern styrning och kontroll samt fördjupade områden som arbetslivskriminalitet och cirkulär hantering. Stadsrevisionen bedömer att bolaget i huvudsak skött sin verksamhet väl, men ser behov av förbättringar inom systematisk intern kontroll, styrning av investeringar och arbetsmiljöarbete. Bolaget har presenterat planer för att åtgärda dessa rekommendationer.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås uppdatera och fastställa en instruktion för hur inköp och betalningar ska hanteras inom bolaget. Förändringarna syftar till att modernisera och effektivisera processerna, bland annat genom att digitalisera attesträtten istället för att använda fysiska attestbrev. Dessutom föreslås beloppsgränsen för avdelningschefer och inköpschefer att besluta om upphandlingar höjas från 10 till 20 miljoner kronor.

Stockholm Vatten AB föreslås besluta om att renovera en tryckledning från Åkeslunds avloppspumpstation vid Brommaplan. Tryckledningen är i dåligt skick, har läckt upprenat avloppsvatten till Mälaren flera gånger och behöver åtgärdas akut. Åtgärden innebär en renovering av cirka 120 meter av ledningen i befintligt läge för 22 miljoner kronor, vilket är en kortsiktig lösning i väntan på en mer långsiktig plan för pumpstationen.

Stockholm Vatten AB föreslår att styrelsen beslutar att bygga en ny värmecentral i Henriksdal för att förbättra Henriksdals reningsverks slambehandling. Projektet innebär installation av två värmepumpar för att återvinna värme från processer och därmed öka energieffektiviteten och minska klimatpåverkan. Den totala kostnaden beräknas till 226 miljoner kronor och bygget ska vara klart 2029.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås fatta ett inriktningsbeslut för att reinvestera i högspänningsställverket i västra Norsborg. Detta innebär att 16 miljoner kronor kommer att beviljas för planeringsfasen, med en total budget på cirka 204 miljoner kronor inklusive framtida kostnadsutveckling. Syftet är att modernisera anläggningen för att säkerställa en stabil vattenförsörjning i området.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås besluta att höja taxan för vatten och avlopp från och med den 1 januari 2027. Brukningsavgifterna, de löpande kostnaderna, föreslås höjas med 12 procent för både villor och flerfamiljshus i Stockholm och Huddinge, vilket för en villa innebär cirka 83 kronor mer per månad. Anläggningsavgifterna, engångskostnader för nya anslutningar, föreslås i genomsnitt höjas med 32 procent, där bostadsenhetsavgiften höjs med 45 procent.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås besluta att fastställa en ny finanspolicy för bolaget. Policyn, som har tagits fram av Stockholms Stadshus AB och rekommenderas antas av dotterbolagen, anger mål, riktlinjer och ansvarsområden för finansverksamheten. Den syftar till att långsiktigt optimera bolagets finansiella resultat med hänsyn till risker och kommer att uppdateras senare under året.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås godkänna bolagets ekonomiska rapport för tertial 1 och prognos 1 för 2026. Rapporten ger en översikt över bolagets ekonomi samt viktiga händelser och pågående arbete inom vatten- och avfallsverksamheten. Bland annat har arbetet med Lovö Södra och Tensta vattentorn, samt nya avtal för avloppsvattenrening för grannkommuner, tagit steg framåt under perioden.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB ska godkänna den finansiella månadsrapporten för mars 2026. Rapporten visar att bolagets låneskuld uppgår till 35 470 miljoner kronor, en ökning med 477 miljoner kronor från föregående månad, och 82,5% av ramen är utnyttjad. Räntan för mars månad var 2,62 procent.

Stockholm Vatten AB:s styrelse behandlar och godkänner flera viktiga rapporter och planer. Bland annat godkänns flerårsplanen för 2027-2029, som omfattar stora investeringar för att säkra stadens vattenförsörjning och avloppshantering. Styrelsen fattar även reviderade beslut för projekt som rör uppgradering av UV-anläggningar i Norsborg samt avbryter projekt för klimatåtgärder i Bromsten.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB föreslås godkänna flera anmälningar. Dessa inkluderar remissvar gällande nya mottagningskriterier för återvinningsverksamhet i Löten, Ekerö, förslag till ändringar i lagen med anledning av EU:s reviderade avloppsdirektiv, samt ett program för evenemang i Stockholms stad. Dessutom informeras styrelsen om bolagets reviderade policyer och protokoll från kommunfullmäktiges och årsstämmor för Stockholm Vatten och Avfall AB.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB föreslås godkänna ett medlemskap i föreningen Rättvist Byggande. Detta är en del av bolagets arbete för att motverka arbetslivskriminalitet och ska bidra till sund konkurrens samt brottsfria byggen i Stockholm. Medlemskapet innebär att Rättvist Byggande hjälper till med kontroller av arbetsrättsliga villkor och risker för kriminalitet under upphandlingar och pågående entreprenader, vilket stärker tryggheten för invånarna.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB föreslås godkänna en lägesredovisning för stora investeringsprojekt över 200 miljoner kronor under första tertialet 2026. Rapporten redovisar status för 42 projekt, med en total prognos på nästan 38 miljarder kronor, och belyser hur nya regler för prisindexrisk påverkar budgeten. Flera projekt, som Centrala Bromma Riksby och utredningar för Älvsjödalen, Loviseberg och Spårväg Syd, presenteras med uppdateringar om budgetavvikelser och tidplaner.

Stockholm Vatten och Avfall AB:s styrelse föreslås godkänna bolagets svar och åtgärdsplan för stadsrevisionens årsrapport 2025. Rapporten bedömer att bolagets verksamhet är i huvudsak ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande, men pekar på att bolaget behöver stärka sin interna kontroll, särskilt gällande investeringar och arbetsmiljöarbete. Bolaget har tagit fram åtgärder för att bland annat förbättra uppföljningen mot arbetslivskriminalitet i byggprojekt och öka den cirkulära hanteringen av material.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB föreslås uppdatera sin instruktion för attest och inköp. Förändringarna syftar till att modernisera processen genom att digitalisera attesträtten och därmed slopa fysiska attestbrev. Dessutom föreslås en höjning av beloppsgränsen för avdelningschefer och inköpschefer att besluta om upphandlingar, från 10 miljoner kronor till 20 miljoner kronor, för att minska antalet upphandlingar som måste passera VD för beslut.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB föreslås fastställa Stockholms Stadshus AB:s finanspolicy för bolaget. Detta görs eftersom Stockholms Stadshus AB i maj 2025 beslutade om en finanspolicy för hela bolagskoncernen och uppmanade dotterbolagen att anta den. Policyn syftar till att ge mål, riktlinjer och regler för finansverksamheten samt fastslå ansvar inom bolagskoncernen.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB föreslås godkänna bolagets ekonomiska rapport för årets första tertial och prognosen för hela 2026. Rapporten ger en översikt över bolagets arbete med avfallshantering, vattenförsörjning och reningsverk, inklusive stora investeringsprojekt som Lovö Södra och Tensta vattentorn, samt åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och motverka arbetslivskriminalitet.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB ska behandla den finansiella månadsrapporten för mars 2026. Rapporten visar att bolagets låneskuld uppgick till 35 470 miljoner kronor i mars, en ökning med 477 miljoner kronor från föregående månad, och 82,5% av den godkända ramen på 43 000 miljoner kronor är nu utnyttjad. Räntan för mars var 2,62 procent och stadens borgensåtagande för bolaget var 4 miljoner kronor.

Stockholm Avfall AB:s styrelse behandlar flera viktiga frågor som rör stadens avfallshantering. Bland annat beslutar styrelsen att godkänna bolagets förslag till flerårsplan 2027-2029, som omfattar investeringar i vattenförsörjning och avloppshantering. Styrelsen föreslår även att bolaget fortsätter att hämta avfall från detaljhandeln till och med december 2026, och beviljar 29 miljoner kronor för projektet Hornsbergskvarterens Sopsug för att förbättra avfallshanteringen i området.

Avfallsnämnden föreslås godkänna en rapport över beslut som avfallsförvaltningen har fattat under årets första fyra månader med stöd av delegation. Dessa beslut rör bland annat uppehåll i hämtning av avfall, anvisning av plats för avfallshantering, överenskommelser om fettavskiljare och justering av abonnemang för sophämtning. Rapporten innehåller en detaljerad lista över beviljade och delvis beviljade ansökningar för olika fastigheter i Stockholm.

Avfallsnämnden ska behandla en redovisning av beslut som fattats under 2025 med stöd av delegation. Dessa beslut rör främst ansökningar från privatpersoner och företag om uppehåll i sophämtning, anvisning av avfallsplatser, gemensamma avfallsbehållare, utökade tömningsintervall för fettavskiljare och justering av abonnemang för avfallshantering.

Avfallsnämnden föreslås godkänna ett förslag till nya avfallsföreskrifter för Stockholms kommun och föreslå kommunfullmäktige att anta dem. Detta är nödvändigt på grund av nya nationella lagar om avfallshantering. De nya föreskrifterna syftar till att förtydliga regler för sortering, insamling av avfall nära fastigheter, hantering av matavfall, trädgårdsavfall och invasiva växter, samt möjliggöra för fastigheter att dela avfallsbehållare.

Avfallsnämnden föreslås besluta att uppdra åt förvaltningschefen att ta fram ett förslag till taxa för avfall under kommunens ansvar för år 2027. Förslaget innebär en generell höjning av avfallstaxan med 4 procent för år 2027. Detta skulle innebära att kostnaden för boende i en- och tvåbostadshus ökar med cirka 12 kronor per månad, och för lägenheter i flerbostadshus med cirka 6 kronor per månad.

Avfallsnämnden har beslutat att godkänna ett förslag om att revidera avfallsföreskrifterna för Stockholms kommun. Detta innebär bland annat att det ska bli möjligt att hantera bygg- och rivningsavfall tillsammans med skrymmande grovavfall av samma materialslag. Förslaget ska nu lämnas över till kommunfullmäktige för slutligt beslut.

En motion föreslår att ett fritidsbibliotek, där man kan låna fritidsutrustning gratis, ska etableras i Norra Djurgårdsstaden. Syftet är att ge fler, särskilt barn och unga, möjlighet till en aktiv fritid och att främja återbruk. Stadsdelsförvaltningen ser positivt på fritidsbibliotek men menar att mer centrala platser eller områden med sämre socioekonomiska förutsättningar borde prioriteras först.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska godkänna månadsrapporten för maj 2026. Prognosen för helåret visar ett överskott på 11,3 miljoner kronor efter resultatöverföringar, vilket är en förbättring om 5 miljoner kronor inom äldreomsorgen. Dock förväntas ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsåtgärder och stadsmiljöverksamheten att gå med underskott, där stadsmiljöns underskott är planerat för proaktiva åtgärder som renovering av Rålambshovsparken.

En motion från Andréa Hedin (M) föreslår åtgärder för att skydda barn i anpassad skolgång, som bedöms vara extra utsatta för våld och övergrepp. Motionen vill att staden kartlägger hedersvåld, sexuellt våld och kriminell rekrytering bland dessa elever, tar fram ett trygghetsprogram samt inför obligatorisk utbildning för skolpersonal om barns sårbarhet och anmälningsskyldighet. Kungsholmens stadsdelsförvaltning ser positivt på en kartläggning och erbjuder redan program mot våld, samt hjälp med information om anmälningsskyldighet för skolpersonal.

Kungsholmens stadsdelsförvaltning ska svara kommunstyrelsen angående en revidering av Stockholms stads Kulturstrategiska program. Programmet ska ge riktning för framtida kultursatsningar och öka samverkan. Förvaltningen är positiv till revideringen men vill lyfta fram vikten av att inkludera personer med funktionsnedsättning, nyanlända och äldre i diskussionen om jämlik tillgång till kultur, samt betona behovet av rimliga hyror för kulturlokaler och en trygg miljö vid evenemang i det offentliga rummet.

Kungsholmens stadsdelsnämnd föreslås överlämna ett tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på en remiss gällande rapporten ”Förskola i Stockholm 2025”. Rapporten ger en samlad bild av förskolorna i Stockholms stad och behandlar bland annat förskolans förutsättningar, systematiskt kvalitetsarbete, språkutvecklande arbete och förskolans kompensatoriska uppdrag.

Stadsdelsnämnden på Kungsholmen kommer att behandla Stadsrevisionens årsrapport för 2025. Revisionen bedömer att nämnden i huvudsak har skött sin verksamhet och ekonomi bra, men det finns förbättringsområden inom individ- och familjeomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning samt äldreomsorg. Rekommendationer kvarstår bland annat gällande genomförandeplaner inom hemtjänsten och det systematiska brandskyddsarbetet på vård- och omsorgsboenden.

Centerpartiet och Liberalerna har föreslagit åtgärder för att göra Primusgatan 75 vid Lilla Essingen till en tryggare och mer levande sommarmiljö. De vill se ett tillfälligt sommarövergångsställe, strukturfärg på bryggstegarna för att förhindra halkolyckor, samt en flytbrygga och bastuflotte för förbättrade badmöjligheter. Kungsholmens stadsdelsförvaltning svarar att Trafiknämnden ansvarar för sommarplatser och bad/bastufrågor, och att Luxviken är ett av flera vattennära områden som övervägs för utveckling.

Sverigedemokraterna har lämnat in en skrivelse till Kungsholmens stadsdelsnämnd där de föreslår att busslinje 54 återinförs på Kungsholmen eller ersätts med ett likvärdigt alternativ. Många invånare, särskilt äldre och personer med funktionsnedsättning, upplever att tillgängligheten till kollektivtrafiken försämrats sedan busslinjen drogs in, med längre gångavstånd och fler byten. Stadsdelsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner deras tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen, där de också tidigare framfört till kommunstyrelsen att neddragningarna haft negativa konsekvenser för Kungsholmen.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska behandla ett svar på en skrivelse från Centerpartiet angående handlingsplanen för en åldersvänlig stad. Centerpartiet föreslår att nämnden ska införa specifika indikatorer och målvärden för att mäta hur arbetet med handlingsplanen fortskrider, till exempel för delaktighet, social inkludering, bostäder och stadsmiljö, samt kommunikation och information för äldre. Förvaltningen anser att upplägget är bra men menar att beslutet om vilka indikatorer som ska tillämpas behöver ske i arbetet med stadens budget och nämndens verksamhetsplan.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska behandla ett svar på en skrivelse från Liberalerna och Moderaterna om åtgärder för att få fram fler platser inom äldreomsorgen. Frågorna rör bland annat hur förvaltningen agerar för att skapa fler vård- och omsorgsboenden, hur de säkerställer trygghet för den som inte får plats inom rimlig tid, planer för att underlätta kvarboende i otillgängliga bostäder, samarbetet med regionen kring hemsjukvård, samt om biståndsbedömningen blivit mer restriktiv. Förvaltningen redogör för att nya boenden planeras och att man arbetar med att stärka hemtjänsten, informerar om trygghetsåtgärder vid kötid, och beskriver hur samarbetet med regionen fungerar. De bedömer också att biståndsbedömningen inte har blivit mer restriktiv och presenterar statistik över beviljade och avslag.

Kungsholmens stadsdelsförvaltning föreslår att nämnden ska godkänna att deras Område stöd och service, som ger stöd och boendeinsatser till vuxna med funktionsnedsättning enligt Lag om stöd och service (LSS), deltar i Stockholms stads Kvalitetsutmärkelse 2026. Kvalitetsutmärkelsen är ett årligt pris som uppmärksammar och belönar framgångsrik verksamhetsutveckling och ger staden möjlighet att lyfta fram goda exempel inom socialtjänsten.

Micasa Fastigheter och Kungsholmens stadsdelsförvaltning föreslår att utreda nyproduktion av ett vård- och omsorgsboende med 80-100 platser i projekt Skäggyxan i Stadshagen. Detta görs för att möta det ökande behovet av äldreomsorgsplatser i Stockholm, särskilt för personer över 80 år. En detaljplan för området, som även kan inkludera bostäder och en fotbollsplan, beräknas vara klar 2028, och boendet kan vara färdigställt 2034.

Kungsholmens stadsdelsnämnd kommer att behandla sin tertialrapport för årets första fyra månader. Nämnden föreslås godkänna rapporten och överlämna den till kommunstyrelsen. Rapporten visar en ekonomisk prognos med överskott, men identifierar också risker inom bland annat fritid, äldreomsorg och förskola. Dessutom föreslås ändringar av årsmål för indikatorer som andel barn som deltar i idrottsaktiviteter, minskad användning av plastartiklar, och antalet feriejobb som nu kan ökas tack vare statsbidrag.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska behandla en rapport om beslut om stöd som inte har kunnat genomföras för invånare under första kvartalet 2026. Det handlar om insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Totalt var 24 beslut fortsatt ej verkställda vid periodens slut, vilket är en ökning med fyra jämfört med slutet av 2025. Främst rör det sig om äldreomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning, där medborgarna ofta har tackat nej eller inte valt utförare.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska behandla resultatet från förskoleundersökningen 2026 för de kommunala förskolorna i området. Undersökningen, där 73 procent av vårdnadshavarna svarade, visar att helhetsomdömet är oförändrat från förra året, medan bedömningen av 'Utveckling och lärande' har minskat något och 'Normer och värden' har ökat något. Stadsdelsförvaltningen föreslår att nämnden lägger informationen till handlingarna och att fortsätta arbeta med att öka svarsfrekvensen och förbättra områden som information om barns utveckling och lärande.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska behandla en remiss av rapporten "Förskola i Stockholm 2025". Rapporten ger en bild av kvaliteten i förskolorna och lyfter bland annat att det inte finns ett tydligt samband mellan socioekonomisk bakgrund och antalet förskollärare i stadsdelen. Stadsdelsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner tjänsteutlåtandet, som bland annat betonar behovet av att stärka kompetensen hos förskolepersonal och att ta fram en gemensam definition för tillräckliga kunskaper i svenska språket.

Stadsrevisionens årsrapport för 2025 i Enskede-Årsta-Vantör visar att stadsdelsnämnden delvis har bedrivit sin verksamhet och ekonomin på ett tillfredsställande sätt. Revisionen rekommenderar åtgärder inom bland annat förskola (kränkande behandling), äldreomsorg (fasta omsorgskontakter, meningsfull tillvaro på boenden), individ- och familjeomsorg (uppföljning av stödboenden) samt intern kontroll (hantering av betalkort, avtal och resekostnader). Stadsdelsförvaltningen delar i stort revisionens bedömningar och redovisar planerade åtgärder för att möta rekommendationerna.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska ta del av inkomna och utgående skrivelser. Bland annat har medborgarförslag lämnats in om att bygga en käpphästbana i stadsdelsområdet samt en trappa vid Hammarbybacken. Förslaget om en trappa vid Hammarbybacken skickas vidare till Idrottsförvaltningen.

Ett medborgarförslag har kommit in till Skarpnäcks stadsdelsförvaltning om att bygga en käpphästbana inom stadsdelsområdet. Förslaget kommer att överlämnas till stadsdelsförvaltningen för vidare handläggning.

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning kommer att rapportera 16 ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) under första kvartalet 2026. Av dessa har 3 verkställts, 12 är fortfarande ej verkställda, och 1 har avslutats. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner redovisningen, som visar att individers val att tacka nej till erbjudanden eller vänta på specifika platser ofta påverkar verkställandet, men att kompenserande insatser ges under tiden.

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning ska yttra sig över rapporten "Förskola i Stockholm 2025", som ger en översiktlig bild av förskolornas kvalitet i Stockholm. Rapporten fokuserar på bland annat förskolornas förutsättningar, kvalitetsarbete, barns språkliga utveckling och förskolans kompensatoriska uppdrag. Förvaltningen är positiv till rapporten men vill se tydligare beskrivningar av förskolornas utvecklingsarbete och en enhetlig tolkning av barngruppsstorlekar mellan stadsdelarna.

Gunnar Caperius (C), Kristina Lutz (M) med flera politiker har ställt frågor om hur förvaltningen samarbetar med lokala föreningar, särskilt när det gäller lovaktiviteter. Förvaltningen har nu tagit fram ett underlag som svarar på de sex frågorna och föreslår att nämnden ska överlämna detta som sitt officiella svar på politikernas skrivelse.

En skrivelse från politiker (M och L) ställer frågor till förvaltningen om kommunen har tagit tillbaka några sociala verksamheter i egen regi. Förvaltningen svarar att sex gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning (enligt Lag om stöd och service, LSS) och två verksamheter inom socialpsykiatrin har tagits tillbaka. Enligt förvaltningen visar uppföljningar att dessa verksamheter har en balanserad budget och att kvaliteten samt kontinuiteten har förbättrats.

Ett medborgarförslag har kommit in till Skarpnäcks stadsdelsnämnd om att skapa en ”Wall of Fame” i Skarpnäck för att hylla lokala förebilder och inspirera barn och unga. Förvaltningen tycker att idén är bra men bedömer att förslaget i sin nuvarande form inte kan genomföras på grund av bland annat kostnader och regler för hur offentliga platser får utformas.

Ett medborgarförslag har lämnats in om att ställa ut lådor med leksaker i utvalda lekparker i stadsdelsområdet. Förvaltningen ser positivt på initiativ som främjar lek, men anser att förslaget skulle medföra ökade kostnader för inköp, påfyllning och tillsyn, vilket inte ryms inom den nuvarande budgeten.

Ett medborgarförslag föreslår att den öppna bollplanen i Bagarmossen får konstgräs, då grusplanen upplevs som oanvänd. Förslagsställaren menar att konstgräs är standard för fotboll idag. Park- och naturförvaltningen avslår dock förslaget och hänvisar till att planen nyligen rustats upp, att grusplaner har fler användningsområden och att staden arbetar för att minska spridningen av mikroplaster och skadliga ämnen, i enlighet med Miljöprogram 2030.

Revisionskontoret har granskat Skarpnäcks stadsdelsnämnds verksamhet under 2025 och bedömer att den i stort sett har skötts på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt, samt att nämnden uppnått sina budgetmål. Dock pekar revisorerna på behov av att stärka den interna kontrollen inom områden som ekonomiadministrativa processer, hantering av betalkort och lönehantering. Dessutom finns rekommendationer för att förbättra arbetet mot kränkande behandling i förskolan och uppföljningen av brandskyddsarbetet inom äldreomsorgen.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd kommer att behandla sin första tertialrapport för 2026. Rapporten visar hur nämnden ligger till med budget och mål, där förvaltningen bedömer att de flesta mål kommer att uppnås. Nämnden föreslås bland annat justera årsmålen för antalet besök på fritidsgårdar och antal feriejobb för ungdomar. Dessutom föreslås justerade hyror i Skarpnäcks kulturhus, som sedan årligen ska indexregleras, med undantag för uthyrning till barn och unga.

Järva stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att bygga ett utegym i Bromsten. Förslaget hade lämnats in tidigare, men inget hade hänt, så medborgaren lämnade in det igen. Nämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att bereda medborgarförslaget, vilket innebär att de ska utreda möjligheterna att anlägga ett utegym, med hänsyn till barnrätts-, funktionshinder- och jämställdhetsperspektiv.

Jan Jönsson med flera (L) har ställt frågor till Utbildningsnämnden om hur man kan utöka lovskolor och stödgrupper för så kallade "gråzonsbarn" – elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen men som inte får omfattande stödinsatser. Utbildningsförvaltningen svarar att Stockholms grundskolor redan erbjuder lovskola och extra studietid till elever som riskerar att inte uppnå gymnasiebehörighet eller som behöver utveckla läsförmåga. Förvaltningen betonar också att rektorer har mandat att skapa det stöd eleverna behöver, oavsett huvudman, men att förvaltningens uppdrag inte omfattar andra huvudmäns verksamhet.

Jan Jönsson med flera (L) har ställt frågor till utbildningsnämnden om att utöka antalet skolsociala team och skolsociala team plus till fler grundskolor, samt om att etablera sådana team även på gymnasieskolor. Utbildningsförvaltningen arbetar med att vidareutveckla de skolsociala teamen genom ett pilotprojekt i flera stadsdelar, med målet att alla grundskolor ska arbeta enligt en ny modell. Förvaltningen har dock inga planer på att införa skolsociala team på gymnasieskolor på grund av praktiska svårigheter, men andra insatser finns för att förhindra avhopp från gymnasiet.

Jan Jönsson (L) har lämnat en skrivelse till utbildningsnämnden med frågor om hur skolorna arbetar för att stärka elevers förmåga att hantera krav och motgångar. Jönsson lyfter att många elever upplever stress och oro, vilket kan leda till kravkänslighet och frånvaro. Utbildningsförvaltningen konstaterar i sitt svar att stadens skolor redan arbetar aktivt med detta på olika sätt utifrån lokala behov och att detta är en integrerad del av skolornas systematiska kvalitetsarbete. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner deras svar på skrivelsen.

En motion från Andréa Hedin (M) föreslår att kommunfullmäktige ska kartlägga hedersvåld, sexuellt våld och kriminell rekrytering bland elever i anpassade skolor, ta fram ett trygghetsprogram samt införa obligatorisk utbildning för personal. Utbildningsförvaltningen delar vikten av att förstå elevernas utsatthet men anser att staden inte behöver en egen kartläggning eller ett nytt trygghetsprogram då det redan finns nationella studier och stödmaterial. Förvaltningen är dock positiv till att fortsätta öka personalens kompetens och föreslår att utbildningsnämnden godkänner deras utlåtande.

Utbildningsnämnden ska behandla en motion från kommunstyrelsen som föreslår att skolor och äldreomsorgen alltid ska erbjuda kött, fågel eller fisk som alternativ vid lunch och middag. Utbildningsförvaltningen menar dock att varje skola själv bestämmer vilka måltider som serveras utifrån lokala förutsättningar och att det saknas förutsättningar att styra skolorna till att alltid erbjuda dessa alternativ.

Skolinspektionen har granskat Stockholms stads gymnasieskolor och konstaterar att staden i flera delar arbetar bra med att säkerställa att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Myndigheten menar dock att staden behöver förbättra sitt systematiska arbete med att följa upp detta och att sprida fungerande arbetssätt mellan skolorna. Som svar har Utbildningsförvaltningen inlett ett samarbete med Stockholms universitet för att stärka skolledarnas förmåga att leda undervisningsutvecklingen vid stadens 27 gymnasieskolor, samt för att utveckla spridningen av beprövade erfarenheter. Utbildningsnämnden ska godkänna förvaltningens redovisning av dessa åtgärder, som sedan lämnas till Skolinspektionen.

Utbildningsnämnden ska behandla ett förslag från Utbildningsförvaltningen om att anmäla Bredängsskolan till Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2026 i klassen Skola. Kvalitetsutmärkelsen delas ut årligen för att uppmärksamma och belöna framgångsrikt kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling. Beslutet behöver justeras omedelbart på grund av tidplanen.

Kommunstyrelsen har skickat ett förslag till nytt kulturstrategiskt program till utbildningsnämnden för att de ska yttra sig. Programmet vill stärka kulturens roll i Stockholm med fyra mål som handlar om kulturaktörers förutsättningar, jämlik tillgång till kultur, kulturens plats i stadsmiljöer och dess betydelse för stadens identitet. Utbildningsförvaltningen är positiv till förslaget, men föreslår att man tydliggör skolans roll som mötesplats för barns och ungas kultur samt hur detta program förhåller sig till Stockholms stads program för barns rätt till kultur.

Utbildningsnämnden har i uppdrag att inrätta en ny naturskola i sydvästra Stockholm. Utbildningsförvaltningen har utrett möjligheten att bygga en fast naturskola nära Sätra naturreservat men har inte hittat någon lämplig lokal och kostnaderna bedöms bli för höga. Förvaltningen föreslår därför att den mobila naturskoleverksamheten, Fältlabbet, ska utökas med ytterligare en enhet för att nå ut till skolor i sydvästra Stockholm. Detta innebär en ny bil och en ny tjänst och kommer att kosta cirka 1 miljon kronor per år.

Utbildningsförvaltningen föreslår en revidering av Funktionsprogram för skollokaler 2026. Förslaget innebär att nya funktionskrav och en kunskapshöjande text läggs till för lokaler inom anpassad grundskola. Syftet är att säkerställa att skolorna planeras och utformas likvärdigt för elever med särskilda behov, samt att möjliggöra effektivare processer och en bättre lärmiljö.

Stadsrevisionen har granskat utbildningsnämndens arbete under 2025 och bedömer att verksamheten delvis har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt, då flera mål för elevernas kunskapsresultat, trygghet och frånvaro inte nåtts helt. Ekonomin bedöms dock ha skötts tillfredsställande och nämnden föreslås beviljas ansvarsfrihet. Revisionen rekommenderar bland annat att nämnden förbättrar avtalsstyrningen för skolmåltider och tydliggör rollen som biträdande rektor, samt stärker den interna kontrollen på alla skolenheter, särskilt gällande psykologbemanning och dokumentation av registerutdrag vid nyanställning. Utbildningsförvaltningen redovisar pågående arbete för att åtgärda bristerna.

Utbildningsnämnden ska behandla sin tertialrapport 1 för 2026, som följer upp verksamhet och ekonomi fram till den 30 april 2025. Rapporten fokuserar på avvikelser från verksamhetsplanen och föreslår åtgärder för att nå målen. Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål om stark välfärd och stabil ekonomi kommer att uppnås, men målet om ett grönt och fossilfritt Stockholm bara delvis, främst på grund av att majoriteten av skolorna inte når målen för skolmåltidernas klimatpåverkan och ekologiska livsmedel.

Utbildningsnämnden ska behandla Utbildningsförvaltningens svar på en remiss från kommunstyrelsen om ”Rättssäker samhällsvård för barn och unga (SOU 2026:8)”. Utredningen föreslår att socialnämnder ska få utökade möjligheter att hämta in information från myndigheter och yrkesverksamma under hela den tid ett barn är omhändertaget enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), inte bara under en pågående utredning. Utbildningsförvaltningen är positiv till förslaget då det stärker barnets rättigheter och bedömer att det inte kommer att påverka skolornas uppdrag i större omfattning.

Utbildningsnämnden kommer att behandla beslut från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och stadens nämnder. Bland annat rör det godkännande av årsredovisningen för 2025, uppdateringar gällande finansiering för sociala system, justering av ersättning för familjerådgivning och en riktlinje för arbetsskor inom välfärden. Dessutom ska flera handlingsplaner för att främja mänskliga rättigheter diskuteras, såsom handlingsplaner för en åldersvänlig stad, nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter, hbtqi-personers rättigheter samt romsk inkludering.

Norra innerstadens stadsdelsnämnds pensionärsråd har behandlat protokoll från sitt sammanträde den 25 maj 2026. Vid mötet diskuterades bland annat förvaltningens ekonomiska överskott inom äldreomsorgen, hur den nya socialtjänstlagen påverkar arbetet med insatser utan individuell behovsprövning samt förvaltningens planer för att implementera en ”åldersvänlig stad”. Pensionärsrådet prioriterade områdena ”Bostäder och stadsmiljö” och ”Social inkludering” att börja dialogen kring för den åldersvänliga staden.

Denna punkt handlar om att protokoll från rådet för funktionshinderfrågor i Norra innerstaden och på Kungsholmen skulle anmälas, men inget protokoll finns tillgängligt för granskning. Nästa möte för rådet kommer att hållas den 14 september 2026.

Kommunfullmäktige kommer att informeras om beslut som fattats av olika förvaltningar och avdelningar mellan den 7 maj och 27 maj 2026. Dessa delegationbeslut inkluderar bland annat yttranden till socialnämnden gällande ansökningar om serveringstillstånd för flera restauranger, svar på remisser om bygglov för bland annat fasadändring av Gasklocka 1 och en offentlig toalett, samt beslut om avsteg från regler för förskoleplatser.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd ska yttra sig över rapporten "Förskola i Stockholm 2025" som kommunstyrelsen skickat på remiss. Rapporten, som tas fram årligen, ger en överblick över förskolan i Stockholm och identifierar utvecklingsområden som systematiskt kvalitetsarbete, språkutveckling och det kompensatoriska uppdraget. Norra innerstadens förvaltning tycker att rapporten ger en bra bild, men påtalar att siffrorna för andelen kommunala respektive enskilda förskolor i Norra innerstaden är felaktiga och föreslår att bedömningar för socioekonomiskt tilläggsbelopp och stöd till barn med behov av utökat stöd ska vara diagnosobundna.

Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett detaljplaneförslag för fastigheterna Bremen 1 och 3 i Ladugårdsgärdet. Förslaget innebär att befintliga kontorsbyggnader byggs om, till och på för att inkludera cirka 200 nya bostäder och 40 000 kvm kontorsyta. Dessutom föreslås nya lokaler för handel, restauranger och service i bottenvåningarna längs Tegeluddsvägen, inklusive en stor livsmedelsbutik, för att göra området mer stadsmässigt och levande. Norra innerstadens stadsdelsnämnd är positiv till förslaget och kommer att yttra sig över remissen, med sista svarsdag den 12 juni 2026.

Politiker från C, L och M vill att Bobergsskolans skolgård ska avgränsas under skoltid, då en allmän gångväg genom skolgården skapar otrygghet för elever och vårdnadshavare. Förvaltningen har utrett frågan och konstaterar att en detaljplaneändring krävs för att helt stänga av gångvägen, men kommer att uppmärksamma Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB), som ansvarar för området, om problematiken. SISAB är ansvariga för att besluta om eventuella åtgärder.

Politiker från Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna föreslår att Norra innerstaden ska etablera en Fritidsbank, en plats där invånare gratis kan låna sport- och friluftsutrustning. Detta skulle bidra till social inkludering, bättre folkhälsa och miljöansvar. Förvaltningen delar uppfattningen om fördelarna men planerar i dagsläget inte för en Fritidsbank utan har istället etablerat tre aktivitetsboxar med utlåning av utrustning, och de ser fördelar med att samverka med idrottsnämnden om ett fritidsbibliotek ska etableras.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd ska besvara Stadsrevisionens årsrapport för 2025 senast den 26 juni 2026. Rapporten bedömer att nämndens ekonomi och verksamhet i stort sett är tillfredsställande, men påpekar brister inom internkontroll, hantering av demensvård och förskolans arbete mot kränkningar. Förvaltningen föreslås godkänna yttrandet och fortsätta åtgärda flera tidigare rekommendationer, bland annat gällande genomförandeplaner inom hemtjänsten och stöd till unga vuxna med funktionsnedsättning.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd föreslås godkänna sin tertialrapport 1 för 2026, som visar en prognos för ett överskott på 24,8 miljoner kronor efter resultatöverföringar. Störst överskott förväntas inom äldreomsorgen (45,0 miljoner kronor) och individ- och familjeomsorg (5,3 miljoner kronor), medan underskott prognosticeras bland annat inom ekonomiskt bistånd (9,8 miljoner kronor) och stadsmiljö (5,0 miljoner kronor). Rapporten följer upp kommunfullmäktiges budget och nämndens verksamhetsplan för året.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd kommer att behandla ett medborgarförslag om att skapa en mer samlad och optimal öppen verksamhet för seniorer vid Rio vård- och omsorgsboende i Norra innerstaden. Förslaget innebär att flytta den öppna verksamheten till Sandhamnsgatan 8 för att få mer lämpliga lokaler, inklusive en större samlingslokal och möjlighet till uteservering. Detta för att minska störningar från kaféverksamhet under föreläsningar och samla seniorernas aktiviteter på ett ställe. Förvaltningen föreslår att nämnden överlämnar förslaget till förvaltningen för beredning.

Micasa Fastigheter och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning föreslår ett reviderat utredningsbeslut för nyproduktion av ett vård- och omsorgsboende i Högdalen. Det nya förslaget innebär att den befintliga byggnaden i Hemsystern 1, som inte längre uppfyller krav, rivs och ersätts med tre nya byggnader med totalt cirka 200 platser. Detta ger en nettoökning med cirka 120 platser jämfört med tidigare planer och syftar till att möta stadens stora behov av äldreomsorgsplatser. Projektet beräknas vara färdigställt omkring 2032.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska besluta om att fördela 600 000 kronor i föreningsstöd till totalt 15 lokala föreningar som arbetar med miljö- och klimatfrågor. Stödet ska bland annat finansiera aktiviteter som föreläsningar om beredskapsodling, klimatdagar för seniorer, hållbarhetsdagar med kläd- och växtbyte samt initiativ för att minska bilberoendet. Syftet är att engagera invånare i hållbarhetsfrågor och främja en mer klimatanpassad stadsdel.

Gustav Johansson (M), Urban Rybrink (L) och Christina Peterson (C) har ställt frågor till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd om kostnader och kvalitet för verksamheter som återtagits i egen regi. Förvaltningen svarar att sex verksamheter har återtagits och en sjunde planeras under hösten 2026. Kostnaderna har generellt följt budget och kvaliteten är hög, även om vissa verksamheter har haft tillfälliga nedgångar under omställningen. Stadsdelsnämnden föreslås godkänna förvaltningens svar.

Ett medborgarförslag föreslår att grusplanen i Lindeparken, Enskede-Årsta-Vantör, får konstgräs för att öka tillgången till fotbollsplaner för föreningsidrott och spontanidrott. Stadsdelsförvaltningen avråder dock från detta. De menar att grus är ett bättre underlag om man vill fortsätta kunna spola planen för skridskoåkning på vintern, och de är restriktiva med nya konstgräsplaner av miljöskäl. Dessutom ökar redan antalet bokningsbara bollplaner för föreningsidrott i området.

En medborgare föreslår att en konstgräsplan anläggs i en park vid Mölndalsbacken i Stureby, då många barn bor i området och den nuvarande lekparken inte används. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning avråder dock från förslaget och anser att det redan finns tillräckligt med bollplaner i närheten, bland annat Götaforsvägens aktivitetspark och Gubbängens IP. Förvaltningen bedömer också att platsen vid Mölndalsbacken är olämplig på grund av dess lilla yta, närheten till ett cykelpendlingsstråk, Örbyleden och bostäder, samt att det skulle krävas höga stängsel. De hänvisar istället barn och unga till befintliga planer och nämner även miljömässiga skäl mot nya konstgräsplaner.

En medborgare föreslår att nya fotbolls- eller multisportplaner ska anläggas i Årsta, antingen genom att upprusta grusplanen i Vättersdälden med konstgräs eller genom att anlägga en bollplan i Steningeparken. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning avstyrker förslaget och föreslår att nämnden godkänner deras tjänsteutlåtande. Förvaltningen anser att Vättersdälden inte är lämplig för konstgräs eftersom den spolas för skridskoåkning på vintern, och Steningeparken inte passar för en anlagd bollplan på grund av markens lutning och att det skulle påverka dess flexibla användning. Dessutom hänvisar de till Miljöförvaltningens rekommendation om att vara restriktiv med konstgräs av miljöskäl, med tanke på spridning av mikroplaster och kemikalier.

Järva stadsdelsnämnds näringslivsråd diskuterade den 7 maj 2026 flera frågor kopplade till stadsutveckling, trygghet och näringsliv i Järva. Det informerades om att en ny näringslivsutvecklare tillträder i augusti för att stärka företagsklimatet i Järva, Hässelby-Vällingby och Bromma. Rådet gick igenom aktuella insatser i Kista, Husby, Akalla, Spånga, Tensta och Rinkeby, som bland annat innefattar trygghetsskapande åtgärder vid Kista Torg, upprustning av Husby centrum och Akalla torg, samt förbättringar av belysning och infrastruktur i flera områden. Företagarföreningar lyfte frågor om otrygghet, parkeringsproblem, och behovet av bättre dialog med stadsdelen, vilket förvaltningen lovade att ta vidare.

Järva stadsdelsförvaltning kommer att behandla protokollet från Pensionärsrådets möte den 25 maj 2026. Rådet har lämnat synpunkter på ett remissvar gällande program för stadsnära odling och har informerat om upplevd trafikstörning vid Akalla by under en festival i juli.

Ett medborgarförslag föreslår att nya träd ska planteras vid korsningen Sörgårdsvägen och Vinstavägen i enlighet med stadens trädmål, som innebär att två nya träd ska planteras för varje fällt träd. Förvaltningen föreslår att de ska få i uppdrag att bereda förslaget, vilket även innefattar en uppföljning av hur stadens övergripande trädmål uppfylls och vilka faktorer som påverkar framgång eller hinder.

Järva stadsdelsnämnd ska behandla en återrapportering om områdesdialoger som genomfördes i sex stadsdelar i Järva under 2023-2024. Dialogerna har samlat in invånarnas synpunkter, förslag och idéer om stadsutvecklingen, särskilt gällande torg, parker, mötesplatser och trygghet. Dokumentet "Järvas utveckling från invånarnas perspektiv" visar hur invånarnas önskemål har påverkat och kommer att påverka stadens utvecklingsarbete fram till 2026.

Järva stadsdelsförvaltning kommer att behandla rapporten ”Förskola i Stockholm 2025”, som kartlägger utvecklingsområden för stadens förskolor. Förvaltningen instämmer i rapportens fokus på att stärka det systematiska kvalitetsarbetet, barns språkutveckling och personalens språkliga kompetens. De anser också att förskolans kompensatoriska uppdrag är viktigt, med insatser för närvaro, socioekonomisk resursfördelning och samverkan med socialtjänsten, för att öka likvärdigheten i Järvas förskolor. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner tjänsteutlåtandet och skickar det som svar på remissen till kommunstyrelsen.

Ärendet handlar om ett förslag till serveringstillstånd för Restaurang Mozzarella, belägen på Stormbyvägen 3-5. Denna punkt är senpublicerad på agendan och kommer att behandlas under mötet.

Ett medborgarförslag har inkommit om att skapa en natur- och kulturslinga med informationsskyltar på befintliga gångvägar runt Spånga kyrka i östra Tensta. Slingan skulle belysa historiska byggnader och miljöer som Spånga kyrka och Spånga by. Förvaltningen föreslår att avslå förslaget eftersom området redan anses ha god tillgång till historisk information, både genom befintliga skyltar och digitala guider som Stockholmskällan, men kommer att uppmärksamma ansvariga aktörer på att vissa skyltar är slitna.

Patrick Amofah (C) och Kim Ekblom (C) har lämnat in en skrivelse som föreslår att näringslivsrådet i Järva ska utvecklas för att skapa ett bättre företagsklimat. De vill se bättre geografisk representation, stärkt dialog med lokala företagare, åtgärder mot regelkrångel och brottslighet, samt att unga och utrikesfödda kvinnor uppmuntras till entreprenörskap. Järva stadsdelsförvaltning instämmer i att detta är viktiga frågor och föreslår att en ny näringslivsutvecklare anställs för att arbeta uppsökande, stärka relationer med lokala företag och fungera som en brygga mellan näringslivet och staden. Förvaltningen menar att brottslighet och trygghet bäst hanteras genom samverkan med polisen, och att den nya funktionen kommer att arbeta för att alla företagare får samma möjligheter att delta i utvecklingen av det lokala näringslivet.

Järva stadsdelsnämnd kommer att behandla en skrivelse från Åsa Nilsson Söderström (L) angående tryggheten inom hemtjänsten. Hon vill veta hur förvaltningen förebygger övergrepp, hot och bedrägerier mot de som får hemtjänst, samt vilka åtgärder som vidtas om sådana händelser inträffar. Förvaltningen bedömer att tryggheten är god men medger att det kan finnas ett mörkertal, och föreslår att nämnden godkänner deras tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Synskadades Riksförbund Stockholms stad (SRF) har skickat en skrivelse till staden med frågor om hur krisberedskapsarbetet inkluderar personer med synnedsättning och andra funktionsnedsättningar, med hänvisning till att denna grupp riskerar att bortprioriteras. Stadsdelsförvaltningen svarar att de arbetar med att analysera tillgängligheten vid trygghetspunkter och utvecklar rutiner för anpassad krisberedskapsinformation. Förvaltningen vill också fördjupa dialogen med funktionshinderrörelsen för att bättre inkludera deras behov i planeringen.

Järva stadsdelsnämnd kommer att behandla ett förslag om att uppdatera sin delegationsordning. Detta innebär att vissa ändringar görs för att effektivisera förvaltningens arbete och förtydliga vem som får fatta beslut i olika ärenden. Bland annat kommer nya regler gällande aktivitetskrav inom individ- och familjeomsorgen att införas den 1 juli. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner dessa ändringar.

Järva stadsdelsförvaltning har följt upp verksamheterna Elinsborgsbackens gruppbostäder, Stödboendet Elinsborgsbacken och Träffpunkten, som drivs av Novelia omsorg för personer inom socialpsykiatrin. Förvaltningen bedömer att verksamheterna generellt håller god kvalitet och följer avtalet, men föreslår att stadsdelsnämnden godkänner redovisningen. Några utvecklingsområden som identifierats är brandsäker förvaring av dokumentation, implementering av stadens program för tillgänglighet och delaktighet, samt att skapa en rutin för vård i livets slutskede. Dessa brister ska åtgärdas senast 2026-06-30.

Järva stadsdelsnämnd ska behandla en uppföljning av ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Järva föräldraförening för 2025. Inom partnerskapet har föreningen ordnat aktiviteter för barn och unga under skolloven, erbjudit feriejobb och nått 200 vårdnadshavare med information och möten. Föreningen har också nattvandrat i Tensta/Hjulsta för att öka tryggheten. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner återrapporteringen, men uttrycker tveksamhet kring att 41 procent av de beviljade medlen (500 000 kr) har använts till besök på platser som Leos Lekland, Jump Yard och Gröna Lund.

Järva stadsdelsnämnd ska behandla en uppföljning av ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Folkets Husby, som handlar om att skapa en föreningsdriven mötesplats på Kvarnbacka BP. På grund av förseningar med hyresavtal och en vattenläcka har lokalen inte kunnat öppna under 2025 som planerat. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner uppföljningen och att 107 315 kronor från 2025 års anslag får användas under 2026 för att köpa in inredning och utrustning till lokalen. Målet är att främja folkhälsan och erbjuda fritidsaktiviteter för barn, unga och familjer i Järva.

Järva stadsdelsnämnd ska behandla en uppföljning av ett partnerskap med Folkets Husby för perioden januari till juni 2025. Samarbetet har syftat till att hjälpa unga mellan 19-29 år i Järva som varken arbetar eller studerar (UVAS) att komma ut i arbetslivet eller vidare till studier. Projektet har erbjudit drop-in, mässor och studieplatser och har nått sina mål, med 27 ungdomar inskrivna på Jobbtorg och 10 som gått vidare till arbete eller studier.

Järva stadsdelsförvaltning föreslår att förskolan Barnkullen i Akalla ska avveckla sin avdelning med engelskspråkig profil från och med hösten 2026. Anledningen är att efterfrågan på en sådan avdelning har minskat, och att de flesta barn med engelska som modersmål nu går vidare till svenskspråkiga skolor. Förvaltningen menar att barnens språkutveckling, inklusive modersmålsstöd, kan säkerställas inom den ordinarie förskoleverksamheten.

Den här punkten handlar om hur föreningar som fått bidrag från kommunen ska rapportera tillbaka om hur pengarna har använts för år 2025. Detta är viktigt för att säkerställa att medel används på ett korrekt sätt och bidrar till invånarnas välfärd.

Järva stadsdelsnämnd föreslås godkänna planerna för en ny gruppbostad i kvarteret Hedvig i Spånga. Boendet kommer att ha sex lägenheter för personer med funktionsnedsättning som behöver stöd enligt lagen om stöd och service (LSS). Den uppskattade årshyran är cirka 1,4 miljoner kronor, och boendet planeras vara färdigt år 2028.

Järva stadsdelsnämnd ska yttra sig över Stadsrevisionens årsrapport för 2025. Revisionen har granskat nämndens verksamhet och bedömer att ekonomin i huvudsak sköts bra, men att verksamheten delvis inte är ändamålsenlig, särskilt inom socialtjänst och trygghetsfrågor. Revisionen har också funnit att nämndens interna kontroll är delvis bristfällig. Nämnden ska senast den 26 juni 2026 svara revisionen med information om vilka åtgärder som planeras med anledning av rekommendationerna.

Järva stadsdelsnämnd ska behandla sin första tertialrapport för 2026, som sammanfattar nämndens ekonomiska prognos och måluppfyllelse för årets första fyra månader. Förvaltningen föreslår att rapporten godkänns och skickas vidare till kommunstyrelsen och revisorerna. Dessutom föreslås nämnden anmäla omslutningsförändringar på 144,7 miljoner kronor, avveckla resultatenheten Bromstensgården och omstrukturera förskolans resultatenheter till sju stycken. Järva stadsdelsnämnd prognostiserar att nå kommunfullmäktiges tre inriktningsmål och visar en budget i balans, men vissa mål, som nöjdhet med fritids- och kulturaktiviteter samt trygghet, behöver fortsatta insatser.

Äldreförvaltningen föreslår att Äldrenämnden antar årsrapporten för äldreomsorgen 2025 och sedan skickar den vidare till kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna för information. Rapporten är den nionde i ordningen och syftar till att ge en samlad bild av äldreomsorgen i Stockholms stad, inklusive statistik om den äldre befolkningen, insatser och volym, samt resultat från uppföljningar. Den ska användas som underlag för att utveckla en likvärdig äldreomsorg av god kvalitet.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) presenterar sin ekonomiska månadsrapport för april 2026. Rapporten visar att bolaget har sålt tre fastigheter och att den totala förvaltade ytan har minskat. Driftkostnaderna har ökat på grund av kallare väder och högre uppvärmningskostnader, men de administrativa kostnaderna har varit lägre än budgeterat. Målet för helårets drift- och administrationskostnader förväntas ändå uppnås.

Moderaterna har ställt frågor till socialnämnden om hur riktlinjerna för föreningsbidrag följs, särskilt demokrativillkoren. De undrar hur många ansökningar som nekats på grund av bristande demokrativillkor och om förvaltningen har inhämtat yttranden från SÄPO eller Polisen. Socialförvaltningen föreslår att nämnden godkänner deras svar som förklarar att föreningar granskas redan innan de kan ansöka om bidrag, vilket förhindrar att ansökningar som inte uppfyller demokrativillkoren når organisations- och föreningsutskottet. Förvaltningen har inte inhämtat yttranden från SÄPO eller Polisen, men dialog pågår med Polismyndigheten om ett framtida samarbete.

Socialförvaltningen föreslår ett idéburet offentligt partnerskap med Frälsningsarmén för att stödja personer som utsatts för prostitution och människohandel. Samarbetet, som sträcker sig från juni 2026 till slutet av 2028, innebär att Frälsningsarméns Safe Havens Traffickingcenter ska erbjuda strukturerade samtal, juridisk rådgivning och information om återvändarprogram för upp till 35-40 klienter per år. Stockholms stad bidrar med 1 miljon kronor per år och socialförvaltningens regionkoordinatorer samarbetar genom att bland annat hänvisa till Safe Havens och ge metodstöd till andra yrkesverksamma.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner ett fortsatt idéburet offentligt partnerskap (IOP) med föreningen Street Minds för att utveckla verksamheten inom "Bostad Först". Syftet är att erbjuda stöd och aktiviteter för personer som går från långvarig hemlöshet till eget boende, samt för de som bor i försöks- och träningslägenheter, för att minska ensamhet och öka delaktighet. Det nuvarande avtalet löper ut den 30 juni 2026, och parterna vill förlänga samarbetet till senast den 31 december 2028, med en budget på 1 000 000 kronor för det första helåret.

Socialförvaltningen föreslår att Socialnämnden godkänner en kvalitetsgranskning av handläggningstider för insatser till personer med funktionsnedsättning, som personlig assistans och bostad med särskild service, i fem stadsdelsförvaltningar. Granskningen visar att de flesta ansökningar handläggs i rimlig tid, men att det finns fall med längre handläggningstider och brister i dokumentationen. Socialförvaltningen vill att rapporten överlämnas till stadsdelsnämnderna för kännedom och att arbetet med att säkerställa rättssäkerhet och likabehandling fortsätter.

Socialnämnden kommer att behandla en kvalitetsgranskning av eftervården för barn i åldern 13–17 år som varit placerade inom samhällsvården i Farsta, Hägersten-Älvsjö och Södermalm. Granskningen visar att barnen ofta har komplexa behov och att vårdkedjan ibland avbryts. Den föreslår att eftervården ska planeras tidigare, att stödet till vårdnadshavare förstärks och att samarbetet med regionen, särskilt psykiatrin och habiliteringen, förbättras för att skapa en tryggare övergång till vardagen.

Socialförvaltningen föreslår att Stockholm ska ansluta sig till Yrkesresan från och med juli 2027. Yrkesresan är ett nationellt program för att ge socialtjänstens medarbetare strukturerad och kvalitetssäkrad kompetensutveckling, vilket bedöms stärka socialtjänstens arbete och personalens möjligheter att stanna kvar i yrket. Stockholm stad kommer att ansvara för de regionala delarna av genomförandet för att kunna anpassa utbildningarna och för att det bedöms vara mer kostnadseffektivt än att samarbeta med StorSthlm.

Stadsrevisionen har granskat Socialnämndens verksamhet för år 2025 och bedömer att den i huvudsak har skötts på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt, med tillräcklig intern kontroll. Trots detta har flera områden för utveckling identifierats, bland annat behov av tydligare riktlinjer för familjehemskontroller, bättre rutiner för brandskyddsarbete i stödboenden och att säkerställa efterlevnad av regler för betalkort. Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar till revisionskontoret, och nämnden kommer att hantera de identifierade utvecklingsområdena enligt rekommendationerna.

Isabel Smedberg Palmqvist (L) har föreslagit att Kulturskolan ska starta en målarverkstad för barn och unga, inspirerad av musikverksamheten El Sistema, för att stärka kreativitet och social gemenskap, särskilt i områden där tillgång till kultur är begränsad. Kulturförvaltningen är positiv till idén och ser goda möjligheter att etablera ett sådant koncept i samverkan med skolan, men det krävs tydligt samarbete med utbildningsförvaltningen och extra budgetresurser för att finansiera pedagoger och material.

Isabel Smedberg Palmqvist (L) har föreslagit att Kulturskolan ska starta en målarverkstad för barn och unga, inspirerad av musikverksamheten El Sistema, för att stärka kreativitet och social gemenskap, särskilt för barn som idag har begränsad tillgång till kreativa aktiviteter. Kulturförvaltningen är positiv till idén att utöka Kulturskolans kostnadsfria samverkan med skolan, till exempel inom konst och media, för att nå fler barn och unga. Förvaltningen bedömer att en sådan målarverkstad kan stärka barns kreativitet och deltagande i kultur, och är öppen för ett budgetuppdrag för att utveckla konceptet, men anser inte att en separat utredning behövs då det ingår i det ordinarie arbetet med kulturskoleplanen.

Politikerna Isabel Smedberg Palmqvist (L) och Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholm ska bygga ett nytt scenkonsthus för fria teater-, dans- och cirkusgrupper. De menar att det behövs för att ge fria grupper bättre förutsättningar att utvecklas och nå ut med nyskapande konst. Kulturförvaltningen bedömer dock att det inte behövs, då befintliga lokaler räcker och ett nytt kommunalt hus riskerar att konkurrera med de som redan hyr ut lokaler till fria grupper. Förvaltningen ser ingen anledning att utreda frågan vidare.

Isabel Smedberg Palmqvist (L) och Jonas Naddebo (C) har frågat kulturnämnden om möjligheterna att fördjupa samarbetet med Stockholms filmfestival för att öka tillgången till filmkultur och utbildning för barn och unga. Kulturförvaltningen svarar att de inte ingår samarbeten med enskilda aktörer som Stockholms filmfestival, men att filmfestivalen kan söka kulturstöd för program riktade till barn och unga, precis som andra fria aktörer. De uppmanas också att kontakta utbildningsförvaltningen för pedagogiska projekt i skolan.

Politiker från L, M och C har ställt frågor till kulturförvaltningen om så kallade snubbelstenar, ett konstprojekt som hedrar offer för nazismen. De undrar hur förvaltningen ser på att installera fler snubbelstenar i Stockholm och hur man kan göra befintliga stenar mer synliga och använda dem som pedagogiska resurser. Kulturförvaltningen svarar att om fler stenar ska installeras, måste det ske i samarbete med konstnären Gunter Demnig för att respektera projektets konstnärliga integritet, och att Forum för levande historia redan erbjuder bra undervisningsmaterial om de befintliga stenarna.

Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Kristina Lutz m.fl. (M) föreslår att Stockholms bibliotek ska erbjuda fler digitala böcker för att möta en växande efterfrågan och öka tillgängligheten. Kulturförvaltningen svarar att det nuvarande utbudet av digitala och fysiska medier i stort sett motsvarar stockholmarnas behov, men att e-böcker är mer komplexa då kostnaden ökar med varje utlån, till skillnad från fysiska böcker. Stadsbiblioteket arbetar med att se över avtalsmodeller och följer utvecklingen på e-mediemarknaden.

Politikerna Isabel Smedberg Palmqvist (L), Kristina Lutz m.fl. (M) och Jonas Naddebo (C) har ställt tre frågor till kulturnämnden om hur man arbetar för att förbättra tillgängligheten vid Stockholms scener. Kulturförvaltningen svarar att de löpande arbetar med att skapa jämlika förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet, bland annat genom en kulturlotsfunktion som stöttar scenaktörer med tillgänglighetsanpassningar. Förvaltningen bedömer att det nuvarande arbetet i huvudsak möter behoven men att brister kvarstår, särskilt i äldre lokaler, och de har i dagsläget inga planer på att utreda specifika insatser för syntolkning, textning eller alternativa biljettsystem, utan fångar upp sådana behov via scenaktörers ansökningar om stöd.

Politiker från L, M och C har lämnat in en skrivelse som undrar om Kulturförvaltningen vill införa längre öppettider, så kallat meröppet, på Stockholms bibliotek. De vill veta hur förvaltningen ser på att utöka meröppet för olika målgrupper som studenter och arbetande vuxna, samt hur registreringen till meröppet kan förenklas. Kulturförvaltningen svarar att de redan har infört meröppet på åtta bibliotek och planerar för fler, och att de kontinuerligt arbetar med att utöka både bemannade och obemannade öppettider. De menar att dagens öppettider i stor utsträckning motsvarar behoven, och att de undersöker hur registreringsprocessen för meröppet kan förbättras, bland annat genom digitalisering.

Motionärer från Sverigedemokraterna, Linnea Vinge, Emelie Wassermann och Sergej Salnikov, föreslår att Stockholms stad ska genomföra en oberoende granskning av studieförbundet Ibn Rushds verksamhet och hur de följt stadens demokrativillkor för kulturstöd. De vill också att granskningen ska undersöka hur tidigare stöd har använts och om det finns skäl att återkräva pengar. Kulturförvaltningen svarar att en extern granskning redan gjorts under 2024, vilken visade att Ibn Rushd uppfyllde stadens villkor för stödmottagare. Då Ibn Rushd har förlorat sin status som nationellt studieförbund och avslutade sin verksamhet den 1 januari 2025, och tidigare kontroller inte visat på avvikelser som motiverar återkrav, anser kulturförvaltningen att motionens intentioner redan är uppfyllda och inga ytterligare åtgärder behövs.

En motion från Leif Söderström (SD) föreslår att Stockholm ska skärpa sina demokrativillkor för föreningsbidrag. Detta innebär att organisationer som bojkottar eller exkluderar baserat på nationalitet eller etnicitet, eller anslutit sig till konceptet ”Apartheidfria zoner”, inte ska få stöd. Kulturförvaltningen har ombetts svara på remissen och anser att nuvarande riktlinjer för demokrativillkor är tillräckliga och att det inte finns skäl att skärpa dem. De hänvisar också till ett avgörande från Europadomstolen som säger att bojkott utan våldsuppmaningar är legitimt.

Motionärer från Moderaterna föreslår att Stockholms stads konstsamling ska bli mer tillgänglig för invånarna. Detta ska göras genom att digitalisera samlingen, inventera och värdera den, samt ta fram planer för att hitta saknade verk och se till att de konserveras. De vill också att konsten placeras ut i stadens verksamheter som skolor och äldreboenden, och att man ser över uthyrningsmodellen. Kulturförvaltningen välkomnar ambitionen men påpekar att mycket redan görs och att utökade åtgärder kräver särskild finansiering.

Justitiedepartementet har skickat Domstolsverkets förslag att ta bort skyldigheten för domstolar att binda in domar och beslut i fysiska böcker på remiss. Domstolsverket föreslår detta då domar nu hanteras digitalt och kan bevaras i e-arkiv, vilket också skulle spara pengar. Stockholms stadsarkiv instämmer med att ta bort skyldigheten, men motsätter sig att möjligheten att fortsätta binda in domar ska finnas kvar, eftersom det kan skapa en oenhetlig hantering och försvåra framtida arkivering och insyn.

Kulturnämnden har utrett hur Stockholms stad tillämpar den så kallade enprocentregeln, som innebär att en del av byggkostnaderna avsätts för konstnärlig gestaltning. Utredningen, som baseras på intervjuer med stadens förvaltningar och bolag, visar att det finns en stark vilja att se över hur regeln tillämpas för att få en mer flexibel finansiering och en bättre geografisk spridning av offentlig konst i staden. En viktig slutsats är att Stockholm konst behöver ett tydligare uppdrag och möjlighet att disponera en samlad budget för konsten, för att bland annat stärka förvaltningen och det pedagogiska arbetet kring den offentliga konsten.

Kulturförvaltningen anmäler sin verksamhetsplan för Kulturstrategiska staben för år 2026. Planen fokuserar på att öka tillgången till kultur för alla stockholmare, särskilt barn, unga och äldre, genom att bland annat förstärka kulturstöd, etablera nya kulturplatser och öka samarbetet med skolor och fritidsgårdar. Man vill bland annat öka besöken på fritidsgårdar med 4 procent och antalet barn från utsatta områden som åker på kollo med 320 fler jämfört med 2025, samt öka användningen av Kulanpremien i skolor.

Kulturförvaltningen och Stadsarkivet presenterar resultatet av sin årliga uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Rapporten visar att förvaltningen generellt bedriver ett fungerande arbetsmiljöarbete, men identifierar flera förbättringsområden. Åtgärder föreslås bland annat för att stärka kommunikationen kring befintliga rutiner, förbättra arbetet med friskfaktorer och vidareutveckla samverkansprocessen.

Kulturnämnden ska informeras om flera delegationsbeslut som fattats av förvaltningschefen och andra chefer. Besluten rör bland annat upphandlingar av ramavtal för konstprojektledare och blåsinstrument, avrop för konsulter inom systemutveckling, samt avtal om interkommunal ersättning för elevplatser i kulturskolan. Det innefattar även beslut om stöd till kultur för äldre, kulturprogram i förskola och skola, samt konstnärlig produktion och kulturarrangemang.

Kommunfullmäktige ska behandla ett förslag om att godkänna "Handlingsplan för romsk inkludering 2030". Syftet med planen är att stärka arbetet för romers lika rättigheter i Stockholm och motverka diskriminering, med fokus på att romer ska få lika tillgång till mänskliga rättigheter. Planen riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser i staden och sträcker sig fram till år 2030.

Kulturnämnden ska fatta beslut om ett stöd på totalt 656 000 kronor till Mittiprickteatern ekonomisk förening och Teatergruppen Pero ekonomisk förening för att erbjuda kulturprogram i förskolor och skolor under 2026. Stödet är tänkt att möta en stor efterfrågan och det sammanlagda beloppet för båda aktörerna är 1 456 000 kronor för året.

Äldrenämnden ska behandla ett svar på en motion från Linnéa Vinge (SD) som föreslår att Stockholms stad alltid ska erbjuda ett kött-, fågel- eller fiskbaserat alternativ vid luncher i förskolor, grundskolor, gymnasieskolor samt luncher och middagar inom äldreomsorgen. Motionen anser att stadens måltidspolicy blivit för klimatstyrd på bekostnad av näringskvalitet och valfrihet. Äldreförvaltningen anser dock att eftersom verksamheterna redan är skyldiga att erbjuda två maträtter till lunch och middag, kan de själva tillgodose de äldres önskemål.

Äldrenämnden föreslås anta Äldreförvaltningens yttrande om kommunstyrelsens remiss gällande revideringen av det Kulturstrategiska programmet för Stockholms stad. Programmet syftar till att utveckla stadens kulturområde för invånare, kulturaktörer och besökare. Äldreförvaltningen är positiv till programmet men vill förtydliga att tillgång till kultur nära hemmet är avgörande för äldre och önskar att Äldrenämnden blir genomförandeansvarig även för mål 2, åtagande 2.2, som handlar om att stärka kompetensen för att integrera kultur i stadsdelsförvaltningarna.

Äldrenämnden ska behandla ett förslag från Liliane Åkerlund (SD) om att stärka förebyggande och hälsofrämjande arbete för äldre. Förslaget inkluderar att införa kraftigt subventionerade avgifter för seniorer för gym, simhallar och vattengympa, samt att säkerställa att dessa insatser blir tillgängliga för alla äldre. Äldreförvaltningen instämmer i att förebyggande arbete är prioriterat men anser att subventionerade avgifter ligger utanför nämndens ansvarsområde. Förvaltningen lyfter fram att Stockholm redan har många förebyggande insatser, bland annat genom träffpunkter för seniorer och olika uppsökande insatser.

Äldrenämnden kommer att överlämna en rapport till kommunfullmäktige om beslut om stöd och service till äldre som inte verkställts under första kvartalet 2026. Totalt var 280 beslut fortfarande ej verkställda vid kvartalets slut, varav 227 avsåg särskilt boende. Den vanligaste orsaken till att beslut inte verkställs är att den enskilde tackar nej till erbjudanden, ofta på grund av önskemål om ett specifikt boende eller att man inte känner sig redo att flytta.

Äldrenämnden ska behandla stadsrevisionens årsrapport för 2025 som granskat nämndens verksamhet och ekonomi. Rapporten visar att äldrenämnden i stort har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt, men den lyfter fram ett antal rekommendationer för förbättringar, bland annat gällande uppföljning av föreningsbidrag och fallförebyggande arbete på vård- och omsorgsboenden.

Äldreförvaltningen föreslår en översyn av ersättningsnivåerna för dagverksamheter inom äldreomsorgen, eftersom dessa inte har höjts i samma takt som andra äldreomsorgsinsatser sedan 2009. Förvaltningen vill att ersättningen för dagverksamhet ska räknas upp enligt Omsorgsprisindex (OPI) för att täcka ökade kostnader, vilket skulle innebära en merkostnad på 19,5 miljoner kronor för staden. Äldrenämnden ska behandla förslaget och sedan överlämna översynen till kommunfullmäktige för beslut.

Äldreförvaltningen presenterar en utredning om behovet av teckenspråkig äldreomsorg i Stockholm. Förvaltningen har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att utreda detta och har inlett en kartläggning av målgruppen samt pågående rekrytering av teckenspråkiga äldrevägledare. Dessa vägledare ska bland annat samla in statistik för att kunna bedöma behovet av teckenspråkig äldreomsorg i staden och deras arbete förväntas ge ett bättre underlag för framtida beslut.

Äldrenämnden kommer att besluta om hur 5 miljoner kronor ska fördelas mellan privata utförare av äldreomsorg för att förstärka friskvården för de anställda under 2026. Medlen är avsatta för verksamheter som är upphandlade enligt Lagen om valfrihet (LOV), vilket inkluderar 28 hemtjänstutförare, 24 vård- och omsorgsboenden och 3 dagverksamheter som har ansökt. Fördelningen baseras på antalet anställda per utförare för att pengarna ska komma personalen till godo.

Äldrenämnden ska anta sin första tertialrapport för 2026, som beskriver arbetet med kommunfullmäktiges mål och nämndens egna mål. Förvaltningen bedömer att målen i stort sett kommer att uppnås under året. Nämnden föreslår även att målet för inköpta plastförbrukningsartiklar sänks och att en ny nämndaktivitet läggs till för att stödja äldres rätt till ett bra och prisvärt boende.

Förskolenämnden ska behandla revisionsberättelsen för år 2025. Revisionen anser att nämnden i huvudsak har bedrivit verksamheten på ett bra och ekonomiskt tillfredsställande sätt, men att den interna kontrollen är delvis otillräcklig. Det finns brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet, dokumentation av fysisk barnsäkerhet i fristående förskolor och hantering av allmänna handlingar. Förskoleförvaltningen föreslår att nämnden godkänner tjänsteutlåtandet som yttrande över årsrapporten.

Förskolenämnden kommer att granska sin tertialrapport för årets första fyra månader (januari-april 2026). Rapporten analyserar nämndens prognoser mot budget och mål för 2025. Nämnden bedömer att inga större avvikelser finns och att den kan utföra sina uppdrag under året. Rapporten föreslås godkännas och lämnas över till kommunstyrelsen. Nämnden begär även budgetjusteringar på totalt 1,5 miljoner kronor för ökade statsbidragsintäkter och 0,4 miljoner kronor för investeringsutgifter, samt en omslutningsförändring på 93,8 miljoner kronor.

Stockholms stad föreslår ett nytt program för stadsnära odling som ska gälla för alla stadens nämnder och bolag. Syftet är att bidra till stadens attraktivitet och hållbarhet, bland annat genom att skapa fler odlingsmöjligheter, öka kunskapen om odling och göra den tillgänglig för alla. Programmet lyfter särskilt fram odling i förskolor och skolor som ett sätt att främja pedagogik och hållbar utveckling, och Förskoleförvaltningen ser positivt på programmet men betonar att finansiering för genomförandet måste säkerställas.

Kommunstyrelsen har skickat en motion från Sverigedemokraterna till förskolenämnden för yttrande. Motionen föreslår att kött, fågel eller fisk alltid ska erbjudas som ett fullvärdigt alternativ i stadens offentliga måltidsverksamheter, inklusive förskolor, skolor och äldreomsorg. Förskoleförvaltningen delar motionärens syn på måltidernas betydelse men föreslår att nämnden antar deras tjänsteutlåtande, som menar att välkomponerad vegetarisk mat är näringsrik och att ett krav på animaliska alternativ skulle minska möjligheten att anpassa måltider utifrån helheten av näring, miljö och klimat.

Förskolenämnden ska svara på en remiss från kommunstyrelsen om ett reviderat Kulturstrategiskt program för Stockholms stad. Programmet syftar till att lyfta kulturens betydelse i människors vardag och stadens identitet, och ska styra framtida kultursatsningar. Förskoleförvaltningen är positiv till programmet och menar att förskolan har en viktig roll i att främja barns kreativitet och att erbjuda en jämlik tillgång till kultur.

Förskolenämnden ska utse Peter Sundström och Nils Lundborg som dataskyddsombud för förskoleförvaltningen från och med 2026. Detta innebär att de kommer att hantera frågor kring hur förvaltningen hanterar personuppgifter enligt Dataskyddsförordningen. Deras kontaktuppgifter har redan anmälts till Integritetsskyddsmyndigheten och stadsledningskontoret, och förskoleförvaltningen har fått en bekräftelse på detta.

Förskoleförvaltningen har uppdaterat statistiken i rapporten ”Förskola i Stockholm 2025” med nyare data från Sweco och Skolverket, som nu sträcker sig till 2025 för vissa delar. Statistiken visar bland annat att antalet barn i åldern 1-5 år i Stockholm har minskat, men att inskrivningsgraden i förskolan har ökat. Förvaltningen har dock inte hunnit analysera hur den uppdaterade statistiken påverkar innehållet i rapporten, och nämnden kommer att notera detta och överlämna informationen till kommunstyrelsen.

Förskolenämnden ska godkänna en delredovisning av en studie om närvaro i förskolan. Studien, utförd av Mia Heikkilä vid Stockholms universitet, har kartlagt och analyserat förskolenärvaron i fem stadsdelsområden (Farsta, Hägersten-Älvsjö, Hässelby-Vällingby, Norra innerstaden och Skärholmen) under två månader 2024 och 2025. Resultaten visar att 85-90% av de registrerade tillfällena utgör daglig närvaro mellan 5,5 och 9 timmar, medan cirka 5% är låg närvaro (under 5,5 timmar). Frånvaron låg på cirka 42-48% under mätperioderna, men rapporten betonar att datakvaliteten och registreringen kan påverka tolkningen av resultaten.

Miljöförvaltningen föreslår att Miljö- och hälsoskyddsnämnden antar en uppdaterad rekommendation för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi, som används på stadens lek- och idrottsytor. De nya rekommendationerna syftar till att minska spridningen av mikroplaster och skadliga kemikalier i miljön, samt att ge stöd i valet av material för att främst undvika plast- och gummimaterial. Detta sker mot bakgrund av ny EU-lagstiftning som förbjuder försäljning av plastgranulat till konstgräsplaner från 2031 och stadens miljöprogram som säger att platsgjutet gummi ska fasas ut.

Miljöförvaltningen föreslår att Kommunstyrelsens remiss om en revidering av Stockholms stads kulturstrategiska program tillstyrks, men med vissa synpunkter. Programmet är ett övergripande styrdokument som ska ge bättre förutsättningar för kulturlivet i staden, göra det mer tillgängligt för invånare och besökare, samt stärka Stockholms identitet och livskvalitet genom kultur i stadsutvecklingen. Miljöförvaltningen framhåller bland annat att tillsyn enligt miljöbalken ska vara avgiftsfinansierad och föreslår att ett åtagande om bullerlösningar omformuleras för att fokusera på förebyggande åtgärder vid samlokalisering av bostäder och kulturverksamheter.

Miljöförvaltningen föreslår att Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner en rapportering om ett kunskapsunderlag för regionalt återbruk av byggmaterial. Rapporten beskriver hur Stockholm stad, i samarbete med regionala aktörer, undersöker möjligheterna att starta en pilotverksamhet för en storskalig återbrukscentral för byggmaterial, med fokus på tunga betongdelar. Syftet är att minska byggsektorns stora klimatpåverkan och avfallsgenerering genom att ta tillvara på material som idag krossas eller deponeras. Staden kommer att söka extern finansiering från bland annat Region Stockholm och EU för att genomföra projektet.

Miljöförvaltningen lägger fram en lägesrapport om arbetet med stadens vagnpark, så kallad fleet management. Arbetet, som Miljöförvaltningen ansvarat för sedan 2016, syftar till att effektivisera fordonsanskaffningen och driften för Stockholms stad och har under 2025 sparat staden minst 9 miljoner kronor. Flottan består till 100 procent av miljöbilsklassade fordon, varav 69 procent är elbilar.

Trafiknämnden och andra förvaltningar föreslås godkänna en åtgärdsplan för godstrafiken i Stockholm med målet att göra den mer hållbar till år 2030. Planen innehåller 24 åtgärder, uppdelade på fem fokusområden, för att minska utsläpp och buller genom bland annat elektrifiering, effektivare logistik och ökad användning av vatten- och järnvägstransporter. Åtgärderna ska samordnas mellan flera nämnder och bolag.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer nya taxor för nämndens tillsynsverksamhet inom bland annat miljöbalken och livsmedelslagstiftningen, med start den 1 januari 2027. Timtaxan för miljöbalkstillsyn föreslås höjas från 1 450 kr till 1 510 kr per timme, en ökning med 4,1 procent. Timtaxan för livsmedelskontroll föreslås höjas från 1 810 kr till 1 830 kr per timme, en ökning med 1,1 procent.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska yttra sig över revisionskontorets årsrapport för 2025. Revisorerna bedömer att nämnden huvudsakligen skött ekonomin tillfredsställande, men att verksamheten delvis inte uppfyllt kommunfullmäktiges mål för miljö och klimat, främst på grund av minskad reduktionsplikt för biodrivmedel. Rapporten pekar också på behov av att förbättra uppföljningen av byggavfall och seriositetskontroller vid direktupphandlingar.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer att godkänna sin tertialrapport 1 för 2026, vilken visar att nämndens ekonomi och verksamhet i stort följer budgeten. Nämnden föreslås även ansöka om 0,2 miljoner kronor för en utredning om fosforrening av Långsjöns bottenvatten, vilket syftar till att minska övergödningen och förbättra vattenkvaliteten i sjön så att den kan nå god ekologisk status. Dessutom ska nämnden ansöka om 0,6 miljoner kronor för en höjd medlemsavgift i Mälarens vattenvårdsförbund.

Ett initiativärende från Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet föreslår att socialjouren ska se över sina arbetssätt för att erbjuda akut boende till personer, särskilt barnfamiljer, i utsatta situationer. Detta efter rapporter om att barnfamiljer hänvisats till boenden där drogpåverkade personer vistats. Socialförvaltningen anser att socialjouren redan följer fastställda och kontinuerligt uppdaterade rutiner för akuta logibehov och att de arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner deras tjänsteutlåtande som svar på initiativärendet.

Socialförvaltningen och Järva stadsdelsförvaltning föreslår att Socialnämnden och Järva stadsdelsnämnd godkänner planeringen av en ny gruppbostad enligt lagen om stöd och service (LSS) i kvarteret Hedvig i Spånga. Den nya gruppbostaden, som beräknas vara klar 2028, ska skapa sex nya lägenheter för personer med funktionsnedsättning och beräknas ha en årlig hyra på cirka 1,4 miljoner kronor. Detta är ett svar på stadens boendeplan som visar ett stort underskott på boendeplatser för denna grupp.

Socialförvaltningen och Skärholmens stadsdelsförvaltning planerar att upprätta en ny gruppbostad för personer med funktionsnedsättning i kvarteret Stångholmsbacken 1 i Skärholmen. Boendet kommer att bestå av sex lägenheter och gemensamhetsytor med personal som är tillgänglig dygnet runt. Byggnaden beräknas vara klar 2028 och den årliga hyran förväntas uppgå till cirka 1,6 miljoner kronor.

Bromma stadsdelsförvaltning och socialförvaltningen planerar att hyra en gruppbostad med fem lägenheter i fastigheten Utombordaren 2 i Bromma. Detta ska skapa nya boendeplatser för personer med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service (LSS), eftersom det saknas många sådana platser i staden. Boendet kommer att kosta cirka 1,9 miljoner kronor i årshyra och beräknas vara klart för inflyttning i september 2026.

Socialförvaltningen rapporterar att antalet ej verkställda beslut enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) var 158 under första kvartalet 2026, vilket är en ökning jämfört med förra året. De flesta av dessa handlar om bostad för vuxna, daglig verksamhet och korttidsvistelse, där orsakerna ofta är att den enskilde inte valt utförare, har specifika önskemål eller tackat nej. Antalet ej verkställda beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) var 131, där sysselsättning, permanent bostad och annat bistånd är de vanligaste. Socialnämnden föreslås godkänna rapporteringen och överlämna den till kommunfullmäktige.

Socialförvaltningen i Stockholm har följt upp sitt idéburna offentliga partnerskap (IOP) med tre brottsofferjourer som syftar till att erbjuda brottsofferstöd. Under perioden 1 april 2025 till 31 december 2025 hanterade jourerna 3 017 ärenden och socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner att målen med samarbetet har uppnåtts. Samarbetet har även lett till en markant ökning av ärenden som länkats vidare till stadens Stödcentrum för unga, från 4 ärenden 2024 till 26 ärenden 2025.

Socialnämnden kommer att behandla Socialförvaltningens årsrapport för 2025, som handlar om uppföljningen av avtal med privata utförare inom socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Rapporten visar att de flesta leverantörer följer avtalens krav efter åtgärdade brister, men att brister framför allt har rört avsaknad av rutiner och kvalitetsarbete. Tre avtal för jourhem sades upp och ett avtal för dygnetruntvård hävdes på grund av allvarliga brister. Nämnden föreslås även godkänna planen för avtalsuppföljning 2026–2028.

Socialnämnden har fått i uppdrag att utreda möjligheten att införa ACT-team, tvärprofessionella team för personer med komplexa sjukdomar. Uppdraget föreslås utökas till att även omfatta en pilotverksamhet med Region Stockholm för samordnad vård- och stödverksamhet. Detta som en förberedelse inför en ny lag som från 2028 kommer att kräva att kommuner och regioner gemensamt bedriver sådan verksamhet för personer med långvarigt behov av stöd på grund av psykisk funktionsnedsättning.

Socialnämnden ska yttra sig över ett förslag till Program för stadsnära odling som ska vara ett styrdokument för Stockholms stad. Programmet lyfter fram stadens möjligheter för odling i bland annat koloniträdgårdar och gemensamhetsodlingar. Socialförvaltningen har synpunkter på hur begreppen "särskilda boenden" och "specialboenden" används i programmet, då de anser att de är missvisande och inte används inom deras verksamhetsområden. Förvaltningen betonar också vikten av ett kunskapsstöd för att hjälpa verksamheter att komma igång med odling.

Socialnämnden ska yttra sig över rapporten ”Förskola i Stockholm 2025”. Rapporten lyfter fram förskolans viktiga roll för barns utveckling, trygghet och likvärdiga förutsättningar, och betonar vikten av samverkan mellan förskola och socialtjänst. Socialförvaltningen instämmer i att samverkan är viktig men ser utmaningar med variationer i arbetssätt mellan stadsdelar, låg inskrivningsgrad i vissa områden och behov av ökad likvärdighet för barn med särskilda behov. Förvaltningen föreslår att man godkänner ett tjänsteutlåtande som svar på remissen, som bland annat föreslår att rutiner för orosanmälningar och arbetet med barns psykiska hälsa ska utvecklas, samt att kunskapshöjande insatser och gemensamma utbildningar ska stärka samarbetet.

Kulturnämnden ska behandla ett förslag om att bevilja 1 miljon kronor i stöd till föreningen Björkhagens hjärta. Stödet ska gå till att etablera ett nytt ateljéhus med 30 ateljéer och cirka 40 arbetsplatser för professionella konstnärer i Björkhagen. Huset, som Svenska Bostäder äger, kommer även att ha publika ytor för utställningar och kurser och planeras att öppna hösten 2026.

Kulturförvaltningen föreslår att Banar Sabet och Nazem Tahvilzadeh utses till nya referenspersoner för att bedöma ansökningar om stöd till studieförbund. Emma Dominguez föreslås bli referensperson för att bedöma stöd till lokalförvaltande organisationer. Dessa referenspersoner ska förstärka förvaltningens bedömning med sin sakkunskap, bland annat inom civilsamhälle, folkbildning och deltagarkultur, och bidra till en rättvisare fördelning av bidrag till kulturverksamhet i Stockholm.

Kulturnämnden ska godkänna ett förslag på en stadsgemensam funktionsbeskrivning för kultursamordnare. Syftet är att invånarna i Stockholm ska få en mer jämlik tillgång till kultur av hög kvalitet, särskilt de grupper som har svårare att ta del av kulturutbudet, som barn och unga, personer med funktionsnedsättning och äldre. Kultursamordnaren kommer att arbeta med att stimulera och samordna kulturarbetet lokalt i stadsdelarna.

Kulturnämnden föreslås godkänna två avtal med Kulturhuset Stadsteatern AB för att säkerställa fortsatt biblioteksverksamhet och fristadsverksamhet under 2026. Kulturhuset Stadsteatern AB kommer att få 45,2 miljoner kronor för biblioteksverksamheten och 1,8 miljoner kronor för fristadsverksamheten under perioden 1 januari 2026 till 31 december 2026. Detta innebär att Stockholms invånare även fortsättningsvis kan ta del av bibliotekstjänster och att hotade konstnärer, inklusive journalister, kan få en fristad i Stockholm.

Kulturnämnden ska diskutera en föreslagen utveckling av Kulturhuset Fanfaren i Farsta. Förslaget innebär att byggnaden ska renoveras och byggas ut för att möta en växande befolkning, öka tryggheten i Farsta centrum och erbjuda fler och mer tillgängliga aktiviteter för barn och unga. Det planeras att skapa en integrerad verksamhet för bibliotek, kulturskola och externa aktörer med nya ytor för digitalt skapande, fler studierum och en renoverad stor scen.

Kulturnämnden ska yttra sig över Stadsrevisionens årsrapport för 2025, som granskar kulturförvaltningen och Stadsarkivet. Revisionen anser att verksamheten i huvudsak har bedrivits ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande, men att den interna styrningen och kontrollen endast är delvis tillräcklig. Rapporten lyfter fram att nämnden behöver förbättra kontrollerna för betalkort, lönehantering, direktupphandlingar och konst. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet delar i stort sett revisionskontorets synpunkter och planerar åtgärder utifrån de lämnade rekommendationerna.

Stadsarkivet presenterar sin första tertialrapport för 2026, där de bedömer att de har god måluppfyllelse. En incident med en vattenläcka vid ett brandlarmstest på Liljeholmskajen orsakade fuktskador på över 100 hyllmeter arkivhandlingar, men ingen information har gått förlorad tack vare snabb hantering. Nu ska sprinklerrören åtgärdas och Stadsarkivet ser över lösningar för att undvika liknande händelser i framtiden.

Kulturförvaltningen presenterar sin första tertialrapport för 2026, där de bedömer att målen för kulturverksamheten i Stockholm kommer att uppfyllas under året. De föreslår även flera budgetjusteringar, bland annat 0,2 miljoner kronor för att främja filmproduktion i Stockholm, 1,0 miljon kronor för förlorade hyresintäkter under renoveringen av Liljevalchs konsthall samt 5,9 miljoner kronor för säkerhetsåtgärder i Stadsbiblioteket vid Odenplan och 7,1 miljoner kronor för att rusta upp takkonstruktionen till Kungsträdgårdens scen.

Socialförvaltningen föreslår att Tensta Konsthall beviljas ett tidsbegränsat bidrag på 248 000 kronor för perioden 1 juli 2026 till 30 juni 2027. Bidraget ska finansiera verksamheten ”Tillgänglig konst med Studio funk”, som syftar till att erbjuda inkluderande konstupplevelser för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättningar i Järvaområdet och andra delar av Stockholm. Verksamheten inkluderar bland annat taktila visningar, kostnadsfria konstlördagar, teckenspråks- och syntolkade invigningar, samt lättlästa utställningstexter.

Socialförvaltningen föreslår att Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) beviljas ett tidsbegränsat bidrag på 300 000 kronor för perioden 1 juli 2026 till och med 30 juni 2027. Bidraget är avsett för kören Gatans röster, som vänder sig till personer i utsatta livssituationer, ofta med tidigare missbruk, psykisk ohälsa eller hemlöshet. Kören erbjuder körövningar, gruppaktiviteter och socialt stöd för att stärka medlemmarnas självkänsla och bidra till en nykter gemenskap.

Föreningen Knas hemma har ansökt om ett tidsbegränsat bidrag på 300 000 kronor för att driva Knas-gården under perioden 1 juli 2026 till och med 30 juni 2027. Knas-gården är en fritidsverksamhet i Älvsjö för ungdomar mellan 13 och 18 år som bor eller har bott i familjehem, HVB-hem eller andra typer av boenden utanför hemmet. Socialförvaltningen föreslår att bidraget beviljas då föreningen har bedrivit verksamheten enligt plan tidigare och uppfyller kriterierna.

Socialförvaltningen föreslår att Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft Stockholms län beviljas ett tidsbegränsat bidrag på 116 000 kronor för perioden 1 juli 2026 till 30 juni 2027. Pengarna ska gå till verksamheten "Hjärnträff Unga vuxna", som riktar sig till unga vuxna mellan 18 och 35 år med förvärvad hjärnskada. Målet är att bryta social isolering, öka det sociala nätverket och förbättra livskvaliteten genom gruppträffar, sociala aktiviteter och stöd.

Stiftelsen 1000 Möjligheter ansöker om ett tidsbegränsat bidrag på 500 000 kronor för det andra året för sin verksamhet med stöd till unga som är utsatta för våld i nära relationer. Stödet ges via stödchatten ungarelationer.se och är främst riktat till unga i Stockholm mellan 15 och 20 år. Socialförvaltningen föreslår att bidraget beviljas för perioden 1 juli 2026 till 30 juni 2027, eftersom stiftelsen bedöms ha bedrivit verksamheten enligt plan.

Stiftelsen Fryshuset ansöker om ett förlängt tidsbegränsat bidrag på 150 000 kronor för sin verksamhet ”Mötesplats i Husby”. Verksamheten riktar sig till mammor och barn i Järvaområdet med syfte att stärka föräldraskap och erbjuda aktiviteter. Socialförvaltningen föreslår att Fryshuset beviljas bidraget för perioden 1 juli 2026 till och med 31 december 2026, eftersom de anser att verksamheten bedrivits enligt plan och uppfyller kriterierna för att prövas för ett längre verksamhetsbidrag framöver.

Föreningen Stockholm 12 ansöker om ett förlängt tidsbegränsat bidrag på 173 750 kronor för perioden oktober till december 2026. Bidraget avser föreningens stödjande verksamhet för personer med beroende eller missbruk på Mariatorget, där de erbjuder bland annat samtalsstöd och social samvaro. Socialförvaltningen föreslår att Organisations- och föreningsutskottet beviljar bidraget för att täcka upp perioden mellan deras tidigare tidsbegränsade bidrag och det verksamhetsbidrag de planerar att söka för 2027.

Föreningen Process Kedjan ansöker om ett förlängt tidsbegränsat bidrag på 183 000 kronor för sitt anhörigprogram, vilket stöder familjer till ungdomar som lever eller har levt i kriminalitet, missbruk eller utanförskap. Socialförvaltningen föreslår att Organisations- och föreningsutskottet (OFU) beviljar bidraget för perioden 1 april till 31 december 2026, då verksamheten bedöms uppfylla kriterierna och har bedrivits enligt plan.

Micasa Fastigheter i Stockholm ABs styrelse beslutade att utreda möjligheten att bygga ett nytt vård- och omsorgsboende med cirka 200 platser på fastigheten Hemsystern 1 i Högdalen. Styrelsen uppdrog åt VD att återkomma med ett inriktningsbeslut i ärendet. Liso Norrman (L) reserverade sig och ville att utredningen även skulle omfatta servicelägenheter för äldre, medan Nike Örbrink (KD) och Christoffer Hökmark (M) uttryckte oro för byggnadernas volymer i förhållande till befintlig bebyggelse.

Micasa Fastigheter AB:s styrelse har beslutat att utreda möjligheten att bygga ett nytt vård- och omsorgsboende med cirka 80-100 platser i projektet Skäggyxan inom fastigheten Stadshagen 1:5 i Stadshagen. VD:n fick i uppdrag att återkomma med ett inriktningsbeslut. Liso Norrman (L) reserverade sig och menade att utredningen även borde omfatta servicelägenheter för äldre, och Kristdemokraterna samt Moderaterna uttryckte oro för att idrottsytor ska offras.

Styrelsen för Micasa Fastigheter godkände att utreda möjligheten att bygga sex nya lägenheter för LSS-boende (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) på fastigheten Hjälmfast 86 i Solhem. Detta beror på ett stort underskott av friliggande gruppbostäder i staden. VD fick i uppdrag att ta fram underlag för ett inriktningsbeslut, och projektet beräknas vara klart under första kvartalet 2033, om detaljplanen inte överklagas.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s styrelse godkände ett förslag till yttrande angående revisorernas årsrapport för 2025. Detta betyder att styrelsen har lämnat sin syn på de synpunkter och rekommendationer som revisorerna har haft på Micasas förvaltning och verksamhet under det gångna året.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s styrelse godkände tertialrapport 1 för 2026. Rapporten, som inkluderade resultaträkning och en översikt av stora investeringsprojekt, visade bland annat på hyresintäkter för bostäder på 196 421 tkr och lokaler på 210 394 tkr, samt ett rörelseresultat på 39 447 tkr vid utgången av april 2026.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s styrelse behandlade den finansiella månadsrapporten för mars och april 2026. Beslutet innebar att Stadsledningskontorets rapporter om Micasas ekonomi lades till handlingarna, vilket innebär att informationen noterades av styrelsen.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s styrelse godkände årsstämmoprotokollet för 2026 vid sitt möte den 8 juni 2026. Detta innebär att styrelsen formellt har godkänt de beslut och den information som framkom vid bolagets årsstämma tidigare under året.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s styrelse godkände en anmälan av årsstämmoprotokollet för Micasa Fastigheter i Stockholm Holding AB vid sitt sammanträde den 8 juni 2026. Detta innebär att styrelsen formellt har tagit del av och godkänt det som beslutades vid holdingbolagets årsstämma.

Stadsbyggnadskontoret fick i uppdrag att omarbeta ett planförslag för Enskede gård 1:1 vid Hemskogsvägen. Ursprungligen föreslogs 54 nya bostäder, varav 14 radhus och 40 lägenheter i flerbostadshus. De delegerade ansåg dock att det föreslagna flerbostadshuset var för högt och att den totala bebyggelsen saknade en sammanhållen gestaltning, och önskade att höjden skulle sänkas till två eller tre våningar. De ville också att konsekvenserna av att bevara skogspartiet väster om Hemskogsvägen obebyggt skulle utredas.

Stadsbyggnadskontoret presenterade ett förslag till detaljplan för Kungliga Operan, Norrström 2 och Norrmalm 3:43, vilket syftar till att möjliggöra om- och påbyggnad av operabyggnaden. Målet är att säkra Kungliga Operans långsiktiga existens och utveckling på platsen, med nya ytor för scenkonst. Den nya byggnadsdelen, som ska ha hög arkitektonisk kvalitet och anpassas till byggnadens östra del för att skydda dess västra del och dess relation till Gustav Adolfs torg, har bedömts som ett väl genomarbetat förslag trots de negativa effekterna på stadsbilden.

Stadsbyggnadsnämnden har återremitterat ett förslag för Alviks strand. Nämnden vill att kontoret utreder hur en större del av befintlig bebyggelse kan bevaras för att minska rivningar och klimatpåverkan, samt för att uppnå en mer blandad stadsmiljö. Särskilt noterades att påbyggnader på båghusen inte bör vara högre än en våning, att torgplatsen vid tvärbanan behöver förbättras, och att det föreslagna punkthuset i söder eventuellt bör sänkas. Kritiken mot rivningarna i norra delen av området kvarstod, och nämnden önskade att byggnaderna av Lennart Bergström bevarades, alternativt att mer passande stadskvarter utreddes.

Skönhetsrådet yttrade sig positivt till bygglovsansökan för två nya hotellpaviljonger vid Hasselbacken. Rådet uppskattade den genomarbetade gestaltningen och de föreslagna materialvalen. De godkände bygglovet, men med villkoret att fastighetsägaren ska ta fram en fullskalig modell (mock up) av fasaden för att säkerställa kvaliteten, och önskade att bli kallade till syneförrättningen.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB ska behandla två remissvar. Det första gäller "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030", som syftar till att stockholmare ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Micasa Fastigheter är positiv till planen och vill bland annat bidra till jämställda bostadsförhållanden och trygga offentliga miljöer. Det andra remissvaret rör "Program för evenemang Stockholms stad", som ska stärka stadens roll som evenemangsstad. Micasa Fastigheter är även här positiva och vill medverka till en hållbar evenemangsstad, särskilt genom att bidra till lokala evenemang som ökar trivsel och trygghet.

Denna punkt handlar om att styrelsen för Stockholm Norra Station AB har godkänt årsredovisningen för 2025. Detta är relevant för medborgare eftersom Stockholm Norra Station AB hanterar utvecklingen av området kring Norra Station, vilket påverkar infrastruktur och stadsbild i området.

Styrelsen för S:t Erik Tullhusen AB ska godkänna en förvaltningsrapport för årets första tertial 2026. Rapporten beskriver viktiga händelser som rör fastigheterna, inklusive bakgrunden till fastighetsinnehavet, styrelsens och VD:s investeringsbeslut, teknisk förvaltning, byggprojekt, uthyrning och hyresgäster, samt framtidsplaner och utvecklingsarbete för beståndet.

Styrelsen för S:t Erik Tullhusen AB ska behandla den första tertialrapporten och prognosen för år 2026. Bolaget äger byggnader vid Stadsgårdskajen och Skeppsbron, där bland annat Fotografiska museet, andra kulturverksamheter och restauranger huserar. Rapporten visar att lokalerna är fullt uthyrda och att bolaget arbetar med att befästa nuvarande verksamhet, men att det finns vissa avvikelser i hyresintäkter och kostnader jämfört med budgeten.

Styrelsen för S:t Erik Tullhusen AB kommer att behandla en ny detaljplan för Tullhusen på Skeppsbron. De föreslås ge sin verkställande direktör i uppdrag att teckna ett avtal om exploatering med exploateringsnämnden och fatta beslut om mindre justeringar.

Stockholms kommunstyrelse har skickat ut ett reviderat förslag till Kulturstrategiskt program för staden på remiss. Syftet med programmet är att styra och samordna framtida kultursatsningar, med målet att kulturaktörer ska ha goda förutsättningar, att kultur ska finnas i varje stockholmares vardag, att stadsmiljöerna blir mer attraktiva med kultur, och att kultur blir en bärande del av Stockholms identitet. S:t Erik Markutveckling AB har svarat på remissen och ställer sig positiv till programmet, men lyfter fram vikten av långsiktighet för tillfälliga kulturinitiativ i stadsutvecklingsområden och behovet av bättre samverkan mellan kulturaktörer och stadens förvaltningar.

S:t Erik Markutveckling AB föreslår att styrelsen godkänner reviderade riktlinjer för direktupphandling. Dessa riktlinjer uppdateras med breddade seriositetskontroller och anpassas till gällande upphandlingsregler. Direktupphandling innebär att företaget kan köpa varor och tjänster utan att först annonsera om upphandlingen, men det finns beloppsgränser för när detta får ske. Ändringarna syftar till att säkerställa att upphandlingar sker korrekt och transparent, samt att relevanta kontroller av leverantörer utförs.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling AB föreslås godkänna sin första tertialrapport och prognos för 2026. Rapporten visar att bolaget fortsätter sitt arbete med stadsutveckling i flera områden, inklusive omvandlingen av det gamla Pripps bryggeri i Ulvsunda till ett idrottscentrum och försäljning av fastigheter som Tullhus Blasieholmen till fastighetsnämnden. Bolaget har också förvärvat Mässfastigheter i Stockholm AB och arbetar aktivt med att säkerställa hyresgäster som bidrar till en öppen och demokratisk stad.

S:t Erik Markutveckling AB föreslås förvärva samtliga aktier i Nya Lagerbolaget Y AB, vilket innebär att Magasin 5 i Frihamnen blir en del av bolagets fastighetsportfölj. Köpeskillingen beräknas till cirka 400 miljoner kronor. Detta beslut ska behandlas av koncernstyrelsen för Stockholms Stadshus AB och kommunfullmäktige.

Styrelsen för S:t Erik Frihamnen AB ska ta ställning till förvaltningsrapporten för första tertialet 2026. Rapporten beskriver hur bolagets fastigheter i Frihamnen har förvaltats under perioden, inklusive större tekniska händelser, underhållsåtgärder, uthyrningsarbete och planerna för framtiden. Beslutet handlar om att godkänna denna redovisning.

Styrelsen för S:t Erik Frihamnen AB ska ta ställning till sin första tertialrapport och prognos för år 2026. Bolaget äger 18 byggnader med cirka 5 300 kvm uthyrningsbar yta i Frihamnen och Värtahamnen, som de planerar att överlåta till exploateringsnämnden inom fem till tio år som en del av stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden. En viktig del av arbetet är att hyra ut lediga lokaler med tillfälliga kontrakt tills byggnaderna övergår till exploateringsnämnden.

S:t Erik Frihamnen ABs styrelse kommer att behandla det underlag som ska ligga till grund för bolagets budget för år 2027, med en planering som sträcker sig fram till 2029. Styrelsen föreslås godkänna detta underlag, vilket är viktigt för bolagets ekonomiska styrning och framtida projekt.

Styrelsen för Mässfastigheter i Stockholm AB ska ta ställning till ett samverkansavtal med Region Stockholm och SL Nya Tunnelbanan AB. Avtalet handlar om att möjliggöra utbyggnaden av tunnelbanans nya linje mellan Fridhemsplan och Älvsjö, samtidigt som påverkan på Stockholmsmässans verksamhet i Älvsjö ska minimeras. Det innebär att vissa markområden runt Älvsjö Gård och Mässhallen kommer att tas i anspråk tillfälligt under upp till nio år, samt permanent för bland annat stationshus och tunnlar, vilket kan störa mässverksamheten med buller från bergarbeten.

Styrelsen för Mässfastigheter i Stockholm AB ska godkänna en förvaltningsrapport för årets första tertial 2026. Rapporten beskriver viktiga händelser som investeringsbeslut, teknisk förvaltning, underhållsåtgärder, uthyrningsarbete, händelser med hyresgäster och framtidsplaner för bolagets fastigheter. Detta ger insyn i hur kommunens fastighetsbolag förvaltas.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling ska godkänna Mässfastigheter i Stockholm AB:s tertialrapport och prognos för 2026. Rapporten visar att bolaget fram till 2034 ska förvalta fastigheterna med Stockholmsmässan, Scandic Talk och Älvsjö Gård i Älvsjö. Dessa fastigheter ska sedan överlåtas för att ge plats åt nya bostäder och arbetsplatser inom stadsutvecklingsområdet Älvsjödalen, där cirka 7 000 bostäder och 15 000 arbetsplatser planeras.

Mässfastigheter i Stockholm AB:s styrelse kommer att godkänna ett underlag för bolagets budget för 2027, med en plan för åren 2028-2029. Detta handlar om företagets ekonomiska planering för de kommande åren.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling ska behandla en förvaltningsrapport för Langobardia AB, som äger fastigheter i Stockholm. Rapporten för tertial 1 år 2026 beskriver viktiga händelser, investeringsbeslut, teknisk förvaltning, underhållsåtgärder, uthyrning, hyresgäster och framtidsplaner för fastighetsbeståndet. Rapporten ger insikt i hur bolaget förvaltar och utvecklar sina fastigheter, vilket påverkar boende och verksamheter i Stockholm.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling ska godkänna Langobardia AB:s tertialrapport 1 och prognos 1 för år 2026. Langobardia AB äger en fastighet i Västberga med cirka 4 000 kvadratmeter uthyrningsbar yta, och arbetar kontinuerligt med att hyra ut lediga lokaler. Prognosen visar på ett sämre resultat än budgeterat för 2026, främst på grund av senarelagd uthyrning av en vakant lokal.

Styrelsen för Langobardia AB kommer att behandla ett underlag för budgeten för år 2027, med en planering fram till 2029. Detta innebär att de ska granska och godkänna de föreslagna ekonomiska ramarna och inriktningarna för bolagets verksamhet de kommande åren.

Styrelsen för Fastighets AB Valsverket 89 ska diskutera att utse en ny styrelsesekreterare. Verkställande direktören föreslår att Micaela Caldegren utses till sekreterare fram till den första ordinarie styrelsemötet efter bolagsstämman 2027. Detta är en del av bolagets rutiner för att följa sin arbetsordning.

Styrelsen för Fastighets AB Valsverket 89 ska godkänna en förvaltningsrapport för årets första tertial 2026. Rapporten beskriver viktiga händelser som investeringsbeslut, tekniska åtgärder, uthyrningsarbete, händelser med hyresgäster och framtidsplaner för fastigheten Valsverket 89.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling ska godkänna en tertialrapport och prognos för år 2026 gällande Fastighets AB Valsverket 89. Bolaget innehar tomträtterna till Valsverket 8 och 9 i Ulvsunda, vilka är strategiskt viktiga för stadens framtida stadsutveckling, särskilt för att underlätta planeringen av gatustrukturen i området. Fastigheterna är för närvarande fullt uthyrda, och rapporten visar ett prognostiserat resultat efter finansiella poster på -57 tusen kronor för 2026, med planerat underhåll som inkluderar fasadåtgärder, tappvatten- och avloppsrensning samt åtgärder för läckage.

Styrelsen för Fastighets AB Valsverket 89 ska behandla och godkänna underlaget för bolagets budget för 2027, samt en plan för åren 2028-2029. Detta handlar om de ekonomiska ramarna för Fastighets AB Valsverket 89:s verksamhet de kommande åren.

Styrelsen för Fastighets AB Valsverket 7 föreslås godkänna bolagets förvaltningsrapport för årets första tertial 2026. Rapporten beskriver viktiga händelser som investeringsbeslut, tekniska åtgärder, uthyrningsarbete samt framtidsplaner för fastigheten Valsverket 7.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling ska behandla Fastighets AB Valsverket 7:s tertialrapport 1 och prognos 1 för år 2026. Rapporten visar att bolaget innehar tomträtten till Valsverket 7 i Ulvsunda, som förvärvades tidigt 2025 för att underlätta framtida stadsutveckling i området, särskilt gällande gatustruktur. Fastigheten är till stor del tomställd och bolaget kommer att arbeta med att hyra ut lokalerna genom tillfälliga hyreskontrakt, där halva plan 1 redan hyrts ut till Westin Buss i slutet av 2025.

Styrelsen för Fastighets AB Valsverket 7 har godkänt ett underlag för bolagets budget för år 2027, som också innehåller en inriktning för åren 2028-2029. Detta underlag kommer att ligga till grund för den kommande budgetprocessen för bolaget.

Styrelsen för Fastighets AB Valsverket ska granska och godkänna förvaltningsrapporten för årets första tertial 2026. Rapporten beskriver viktiga händelser, tekniska åtgärder, uthyrningsarbete och framtidsplaner för bolagets fastigheter i Stockholm. Detta ger insikt i hur stadens fastigheter förvaltas och utvecklas.

Styrelsen för Fastighets AB Valsverket ska godkänna bolagets tertialrapport 1 och prognos 1 för år 2026. Rapporten visar hur bolagets ekonomi utvecklats under årets första månader och hur intäkter och kostnader förväntas se ut framöver. Fastighets AB Valsverket äger marken där Bauhaus har en tillfällig butik i Ulvsunda, med en total yta om cirka 16 600 kvadratmeter för lager och logistik.

Styrelsen för Fastighets AB Valsverket har godkänt ett underlag för bolagets budget för år 2027, samt en inriktning för åren 2028-2029. Detta innebär att bolaget fastställer sin ekonomiska plan för de kommande åren.

Styrelsen för Fastighets AB Kylrummet ska godkänna en förvaltningsrapport för årets första tertial 2026. Rapporten beskriver viktiga händelser som investeringsbeslut, tekniskt underhåll, uthyrning, samt framtidsplaner för bolagets fastigheter.

Styrelsen för Fastighets AB Kylrummet ska godkänna bolagets tertialrapport 1 och prognos 1 för år 2026. Fastighets AB Kylrummet äger byggnaderna Banankompaniet och Magasin 1 i Frihamnen, vilka är fullt uthyrda. Banankompaniet hyrs ut till en aktör inom kultur- och eventverksamhet. Rapporten visar bolagets ekonomiska utfall och förväntade resultat, med intäkter och kostnader.

Styrelsen för Fastighets AB Kylrummet kommer att godkänna underlaget för bolagets budget för år 2027, samt inriktningen för åren 2028-2029. Detta är viktigt för invånare eftersom det handlar om planeringen av stadens fastigheter och dess ekonomi för de kommande åren.

Styrelsen för Fastighets AB Hamburg ska godkänna en förvaltningsrapport för det första tertialet 2026. Rapporten beskriver viktiga händelser under perioden, bland annat investeringsbeslut, större underhållsåtgärder och projekt, samt arbete med uthyrning och eventuella hyresgästfrågor. Den behandlar även framtidsplaner för fastigheterna.

Styrelsen för Fastighets AB Hamburg ska godkänna bolagets tertialrapport för första delen av 2026 och en ekonomisk prognos för helåret 2026. Fastigheten Hamburg 3 i Värtahamnen, som innehåller kontorsytor, kommer att få en ny hyresgäst när Norms and Friends AB öppnar en kulturevent- och utställningsverksamhet med fokus på queer historia i början av 2026. Samtidigt har en befintlig hyresgäst sagt upp sitt avtal, och Utbildningsförvaltningen har bedömt fastigheten som olämplig för skolverksamhet, vilket leder till en diskussion med exploateringskontoret om fastighetens framtida användning i stadsutvecklingen.

Styrelsen för Fastighets AB Guldbron ska informera om det justerade protokollet från deras sammanträde den 26 september 2025. Dessutom kommer de att godkänna förslaget till årsredovisning för 2025 för bolaget.

Styrelsen för Fastighets AB Grosshandlarvägen ska den 8 juni 2026 godkänna förvaltningsrapporten för tertial 1 år 2026. Rapporten beskriver viktiga händelser i bolagets fastigheter, inklusive investeringsbeslut, tekniska händelser, underhållsåtgärder, uthyrningsarbete, hyresgästrelationer och framtidsplaner.

Styrelsen för Fastighets AB Grosshandlarvägen ska godkänna bolagets ekonomiska rapport för det första tertialet samt en prognos för hela år 2026. Rapporten visar bolagets intäkter och kostnader fram till april och vad som förväntas för resten av året. Bolaget förvaltar två fastigheter i Årsta park (Vasslan 4) och Norra Djurgårdsstaden (Ängsbotten 8), vars lokaler är fullt uthyrda i väntan på kommande stadsutvecklingsprojekt.

Styrelsen för Fastighets AB Godsfinkan ska behandla och godkänna förvaltningsrapporten för tertial 1 år 2026. Rapporten beskriver viktiga händelser, investeringar, underhållsåtgärder, uthyrningsarbete, händelser med hyresgäster och framtidsplaner för bolagets fastigheter.

Styrelsen för Fastighets AB Godsfinkan kommer att godkänna tertialrapport 1 och prognos 1 för år 2026. Rapporten visar hur bolaget har presterat finansiellt under årets första månader och hur resultatet förväntas bli under året. Fastigheten Godsfinkan 1 i Hammarby Sjöstad, som innehåller både skola och kontor, kommer att säljas till Sisab under hösten 2025, med tillträde planerat till september/oktober 2026.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling ska godkänna en lägesredovisning för flera pågående och planerade byggprojekt i fastigheten Gjutmästaren 6, som är en del av utvecklingen av Bryggeriet i Bromma. Projekten inkluderar bland annat uppgradering av infrastruktur, fasadrenovering, anpassningar för framtida hyresgäster samt utomhusmiljöer. Vissa projekt är pausade i väntan på hyresgäster, och det finns en bedömning att den totala investeringen är lönsam trots stora kostnadsvolymer och vissa ekonomiska avvikelser i enskilda delprojekt.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling föreslås godkänna en lägesredovisning för arbetet med idrottscentret och andra utvecklingsprojekt på fastigheten Gjutmästaren 6 i Ulvsunda. Projektet med idrottscentret går enligt tidplan och ska successivt lämnas över till Idrottsförvaltningen med start i juli 2026. Det övergripande utvecklingsarbetet, som även inkluderar mark- och parkarbeten samt infrastruktur, beräknas kosta cirka 954,9 miljoner kronor, vilket är inom den indexerade budgeten.

Styrelsen för Fastighets AB G-mästaren ska behandla en förvaltningsrapport för årets första tertial (januari-april) 2026. Rapporten beskriver viktiga händelser relaterade till företagets fastigheter, som fattade investeringsbeslut, utförda underhållsåtgärder, uthyrningsarbete, händelser med hyresgäster och framtidsplaner.

Fastighets AB G-mästaren, som äger fastigheten Bryggeriet i Bromma (Gjutmästaren 6 och 9), presenterar sin tertialrapport och prognos för 2026. Bolaget arbetar med att utveckla fastigheten enligt en ny detaljplan, där en del av bryggeribyggnaden ska byggas om till ett stort idrottscentrum på cirka 20 000 kvadratmeter med fyra idrottshallar. Dessutom planeras lokaler för olika sporter och kulturändamål, samt sanering av miljöskulder från den tidigare bryggeriverksamheten och en utredning om solcellsinstallationer.

Styrelsen för Fastighets AB Flanören ska den 8 juni 2026 behandla en förvaltningsrapport för det första tertialet år 2026. Rapporten beskriver viktiga händelser som investeringsbeslut, tekniska åtgärder, uthyrningsarbete och framtidsplaner för fastigheterna som bolaget förvaltar.

Fastighets AB Flanören, som äger och förvaltar fastigheter med bland annat restauranger och kontor på Norr Mälarstrand, Blasieholmen och Strandvägen, presenterar sin tertialrapport för 2026. Rapporten visar bolagets ekonomiska utfall och en prognos för hela året. Bolaget planerar att överlåta Tullhus Blasieholmen till fastighetsnämnden i oktober/november 2026, vilket innebär att Förintelsemuseet kan etableras där.

Styrelsen för Fastighets AB Flanören kommer att ta del av att protokollet från deras sammanträde den 20 mars 2026 har justerats och skickats ut. Dessutom ska styrelsen godkänna underlaget för budget 2027, inklusive inriktningen för åren 2028-2029. Detta är viktigt för hur bolaget, som hanterar fastigheter, planerar sin ekonomi och verksamhet framöver.

Styrelsen för Fastighets AB Charkuteristen ska godkänna en förvaltningsrapport för det första tertialet 2026. Rapporten beskriver viktiga händelser som investeringsbeslut, teknisk förvaltning, underhållsåtgärder, uthyrningsarbete, händelser med hyresgäster och framtidsplaner för fastigheten.

Styrelsen för Fastighets AB Charkuteristen ska godkänna bolagets första tertialrapport och prognos för 2026. Bolaget äger mark i Slakthusområdet, närmare bestämt tomträtten Isterbandet 6, där en byggnad med cirka 2 200 kvadratmeter kontor hyrs ut till arbetsmarknadsförvaltningen. I området pågår ett detaljplanearbete där bolaget planerar för en byggrätt på 7 000 kvadratmeter.

Svenska Bostäders styrelse föreslås årligen granska och anpassa sina policydokument för att säkerställa att de är aktuella och i linje med Stockholms stads mål. Detta inkluderar att se över policys för bland annat inköp, underhåll, äldres boende, hantering av personuppgifter och trygghet/säkerhet. För boende innebär detta bland annat att policyn för äldres boende justeras för att bättre spegla begreppet ”åldersvänlig stad” och att trygghets- och säkerhetspolicyn omarbetas helt för att förbättra säkerheten i fastigheterna.

Svenska Bostäders styrelse föreslås godkänna slutredovisningen för nybyggnationen av kvarteret Mangon 1 på Södermalm. Projektet har uppfört 169 nya lägenheter, en kommunal förskola och två kommersiella lokaler. Trots förseningar på grund av ekonomiska problem hos totalentreprenören och delvis nådda mål för kundnöjdhet och miljö, har projektet fallit ut mycket väl ekonomiskt.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade ett protokoll från Bromma pensionärsråds möte den 27 maj 2026. Vid det mötet diskuterades bland annat vad begreppet ”äldre” innebär, förebyggande insatser för äldre, anhörigstöd, utmaningar med kompetensförsörjning inom äldreomsorgen, samt hur information om äldreomsorg kan göras tillgänglig för alla. Dessutom tog rådet upp frågan om tillgång till lokaler för pensionärsorganisationer och hur medborgare kan lämna förslag om placering av parkbänkar. Nämnden beslutade att lägga protokollet till handlingarna.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förslaget om att hyra en gruppbostad med fem lägenheter i fastigheten Utombordaren 2 i Bromma, avsedd för personer med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service (LSS). Boendet, som beräknas tillträdas i september 2026 med en årshyra på cirka 1,9 miljoner kronor, ska bidra till att minska underskottet på boendeplatser i staden. Nämnden ansöker nu om godkännande från kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott samt socialnämnden.

Liberalerna uttryckte oro över att antalet orosanmälningar från förskolor och barnavårdscentraler (BVC) om barn i åldern 0-5 år som far illa har minskat i Stockholm, trots att dessa verksamheter har en central roll i att upptäcka tidiga tecken på utsatthet. De ställde frågor till förvaltningen om utvecklingen i Bromma, samverkan mellan socialtjänsten, förskolan och BVC, eventuella hinder för orosanmälningar samt vilka åtgärder som planeras för att stärka tidiga orosanmälningar och ge stöd till utsatta barn. Centerpartiet och Liberalerna ställde också frågor om möjligheter för nya kolonilotter och stadsodlingar i Bromma, då intresset för odling ökar och efterfrågan är hög.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade en redovisning av beslut inom socialtjänsten som inte hade verkställts inom tre månader under det första kvartalet 2026. Nämnden beslutade att lägga ärendet till handlingarna, vilket innebär att informationen noterades. Rapporten fungerar som ett underlag för Socialförvaltningens sammanställning av statistik över ej verkställda beslut i staden.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade en sammanställning av Lex Sarah-rapporter för 2026. Nämnden noterade informationen som presenterades, vilken omfattade inkomna anmälningar om missförhållanden eller risker inom socialtjänsten samt vilka beslut som fattats för att åtgärda dessa. Inget nytt beslut fattades utöver att lägga ärendet till handlingarna.

Bromma stadsdelsnämnd informerades om att Mälarbackens vård- och omsorgsboende har anmält sig till Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2026. Denna utmärkelse belönar framgångsrik verksamhetsutveckling och innebär att boendet har skickat in ett bidrag samt kommer att få besök av examinatorer. Nämnden tog del av anmälan och lade ärendet till handlingarna, vilket innebär att de noterade informationen utan att fatta ett formellt beslut om godkännande.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade en remiss från kommunstyrelsen gällande rapporten "Förskola i Stockholm 2025". Nämnden beslutade att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Ett särskilt uttalande från Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet lyfte fram att Bromma har hög inskrivningsgrad i förskolan men att kompetensförsörjningen för förskollärare är en stor utmaning, och betonade vikten av språkkompetens hos personalen samt tidig upptäckt och samverkan med socialtjänsten.

Bromma stadsdelsnämnd beslutade att skicka in förvaltningens tjänsteutlåtande till stadsbyggnadskontoret som svar på ett remiss om detaljplanen för Trafikflyget 4 med flera i Riksby. Detaljplanen syftar till att möjliggöra en ny byggnad med kontors- och hotellverksamhet samt centrumändamål i bottenvåningen. Förvaltningen hade inga invändningar mot förslaget men lämnade synpunkter gällande trygghet, säkerhet, tillgänglighet och en åldersvänlig stad.

Bromma stadsdelsnämnd tog del av ett kontorsyttrande om regeringens förslag att införa ett aktivitetskrav för personer som får försörjningsstöd, vilket ska börja gälla den 1 juli 2026. Socialnämnden föreslog att arbetsmarknadsnämnden ska ha huvudansvaret för att erbjuda dessa aktiviteter i Stockholm. Nämnden kunde inte yttra sig i tid då en begäran om anstånd nekades, så ett kontorsyttrande upprättades istället. Ärendet lades till handlingarna, men Vänsterpartiet lämnade ett särskilt uttalande där de stödde förvaltningens bedömning om ett samlat ansvar, men betonade också behovet av omfattande resurser, individbaserade insatser och samverkan med fackliga organisationer för att säkerställa att reformen blir effektiv och inte undantränger reguljära jobb.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar på en skrivelse från Liberalerna. Liberalerna hade efterfrågat en mer detaljerad överblick över stadsdelens ekonomi för att underlätta nämndens arbete, då de tyckte att nuvarande rapportering var otillräcklig. Beslutet innebär att månadsrapporterna framöver kommer att kompletteras med en bilaga som visar en mer detaljerad ekonomisk nedbrytning under avdelningsnivå.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade en skrivelse från Liberalerna om att förbättra säkerheten på cykelvägen mellan Ulvsundaplan och Alviksplan. Liberalerna krävde bland annat skyddsräcken och en tidsplan för när dessa skulle vara på plats. Nämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande, som konstaterade att ansvaret för dessa frågor ligger hos trafikkontoret, inte hos stadsdelsförvaltningen.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade en skrivelse från Centerpartiet om att ansluta stadsdelens planerade fritidsbibliotek i Möjligheternas hus till den nationella föreningen Fritidsbanken Sverige. Förvaltningen hade utrett frågan och svarade på Centerpartiets fem frågor, bland annat om kostnader och krav för att ansluta sig. Nämnden beslutade att lägga ärendet till handlingarna, vilket innebär att informationen noterades men inget ytterligare beslut fattades i sakfrågan.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar på ett medborgarförslag om att plantera fler fruktträd och bärbuskar samt anlägga fler kolonilotter och kommunala bikupor i Bromma. Nämnden informerade att Bromma redan har många koloniområden och att beslut om nya områden ligger hos kommunfullmäktige. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att gynna pollinatörer och planterar bärbuskar och fruktträd vid upprustningar, men har i nuläget inget uppdrag att driva biodling.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att installera TiksPac-stationer för hundbajspåsar vid Kalle Schröders Torg och Alviks Strand. Nämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande, vilket innebar att förslaget inte kunde tillmötesgås. Detta beror på att staden inte har avtal med TiksPac och att deras stationer finansieras med reklam, vilket strider mot stadens parkprogram som vill hålla parker och naturområden reklamfria.

Bromma stadsdelsnämnd godkände ett tjänsteutlåtande som svar på ett medborgarförslag om att personer med daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska kunna studera mer. Förvaltningen instämde delvis i förslaget och skulle arbeta vidare med frågan internt. Hanna Wistrand (L) betonade i ett särskilt uttalande vikten av att en studietakt på 25 procent kan kombineras med daglig verksamhet och att tillämpningen ska vara enhetlig i hela staden, oavsett bostadsort eller handläggare.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar på ett medborgarförslag om att röja sly och skräp vid slänten bredvid Tranebergsängens lekplats, längs med Margretelundsvägen. Förvaltningen meddelade att slyröjning utförs för att öka tryggheten men att en omfattande röjning av all sly inte är lämplig då det kan vara viktigt för fåglar och minska erosion. Nämnden informerade om att slyröjning endast utförs i anslutning till trappan och räcket, att vårstädning nyligen har genomförts, och att ytterligare slyröjning vid trappan kan ske till hösten efter fåglarnas häckningsperiod.

Bromma stadsdelsnämnd tog ställning till ett medborgarförslag om att installera en dusch vid Johannelundsbadet till sommaren 2026. Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag, vilket innebar att duschen inte kommer att installeras. Anledningen är att badvattenkvaliteten vid Johannelundsbadet är dålig och miljöförvaltningen avråder från bad, och en dusch skulle kunna uppmuntra fler att bada i det otjänliga vattnet.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på ett medborgarförslag om att rusta upp Blackebergs torg. Förslaget inkluderade önskemål om att förbättra skyltning, växtlighet, sittbänkar, måla fasader och få in fler restauranger och verksamheter. Nämnden konstaterade att förvaltningen inte har rådighet över skyltning, planteringar och sittbänkar (vilket Trafikkontoret ansvarar för) eller fasadmålning och uthyrning av lokaler (vilket fastighetsägaren Primula ansvarar för), men att stadsdelsförvaltningen deltar i platssamverkan för att aktivera torget.

Bromma stadsdelsnämnd godkände ett förslag om att inrätta en parklek i Abrahamsberg, med start under tidig höst 2026. Verksamheten ska bedrivas i byggnaden "Dragontorpet", som tidigare använts för parklek och nu blir tillgänglig igen. Nämnden gav också förvaltningen i uppdrag att genomföra etableringen, som ska erbjuda kostnadsfria fritidsaktiviteter för barn och unga, och ärendet justerades omedelbart.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag att inrätta en parklekslokal i Blackeberg. Detta innebär att en befintlig parkleksbyggnad från Spånga ska flyttas och återanvändas på fastigheten Hälsingen 3 i Blackeberg. Arbetet med flytten och anpassningen av byggnaden beräknas vara klart i slutet av 2027, men under tiden bedrivs parkleksverksamhet i tillfälliga bodar. En motion från Liberalerna och Moderaterna om att återremittera ärendet på grund av bristande ekonomiskt underlag röstades ner.

Bromma stadsdelsnämnd beslutade att godkänna förvaltningens förslag för hur föreningsbidrag för klimat- och miljöarbete ska fördelas under 2026. Av elva ansökningar beviljades sex föreningar totalt 188 723 kronor för olika miljöprojekt, exempelvis återbruk, biodling och hållbar odling. Totalt var 400 000 kronor avsatta för ändamålet.

Bromma stadsdelsnämnd godkände sin första tertialrapport för 2026 och överlämnade den till kommunstyrelsen. Nämnden justerade upp årsmålen för elektroniska inköp, antal feriejobb som tillhandahålls och antal ungdomar som fått feriejobb. Dessutom ansökte nämnden om totalt 5,5 miljoner kronor för olika kompetensutvecklingsinsatser inom områden som förskola, psykisk ohälsa, demensvård och hemtjänst. Oppositionen reserverade sig mot beslutet och lyfte fram frågor som otrygghet, barngruppernas storlek i förskolan och kvaliteten i äldreomsorgen.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade årsrapporten för 2025 från stadens revision. Revisionen bedömde att nämnden i stort skötte sin verksamhet och ekonomi bra, men den interna kontrollen var bara delvis tillräcklig, precis som tidigare år. Nämnden överlämnade förvaltningens svar på rapporten, som innehöll planerade åtgärder för att förbättra bland annat avtalsuppföljning, barnsäkerhet i förskolan och hantering av ärenden inom hemtjänsten och Lag om stöd och service (LSS). Ett särskilt uttalande från Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet kritiserade den politiska majoriteten för att inte ha agerat tillräckligt snabbt mot återkommande brister.

Svenska Bostäder föreslår att styrelsen godkänner dess svar på Stadsrevisionens rapport om samverkan för ökat bostadsbyggande. Stadsrevisionen har granskat hur Exploateringsnämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Familjebostäder och Svenska Bostäder samverkar för att Stockholms långsiktiga mål om 140 000 påbörjade bostäder till 2035 ska uppnås. Svenska Bostäder instämmer i revisionens bedömning att samverkan i huvudsak fungerar väl, men noterar att uppdraget är utmanande på grund av ekonomiska förutsättningar.

Styrelsen för Svenska Bostäder kommer att godkänna ett yttrande över Stadsrevisionens årsrapport för 2025. Rapporten konstaterar att bolaget i stort har skött sin verksamhet väl och uppnått kommunfullmäktiges mål, men lyfter fram områden där den interna kontrollen behöver förbättras, särskilt gällande dokumentation av felanmälningar, brandskyddsarbetet och intern kontroll inom bostadsuthyrning. Svenska Bostäder har svarat på rekommendationerna och uppger att flera åtgärder redan har vidtagits eller är planerade att genomföras under 2026.

Styrelsen för Svenska Bostäder ska behandla ett förslag om att upphandla fasad- och balkongarbeten i Tensta. Eftersom upphandlingen beräknas kosta över 50 miljoner kronor behöver styrelsen besluta om att ge VD uppdrag att skriva under tilldelningsbeslut och kontrakt med den valda leverantören. Detta innebär att det planeras renoveringar av fasader och balkonger för boende i Tensta.

Svenska Bostäder planerar att påbörja byggnationen av 122 nya lägenheter i kvarteret Fotogenköket 2 på Lilla Essingen under 2026. Samma år kommer 92 lägenheter att färdigställas i kvarteret Kvarndammen i Rinkeby. Styrelsen föreslår att godkänna lägesrapporten och utreda nya nyproduktionsprojekt till en kostnad av 11 miljoner kronor, inklusive ett projekt med cirka 70 Stockholmshuslägenheter i kvarteret Alkoven i Hässelby Gård.

Svenska Bostäder föreslår att bygga 15 nya radhus i Vårberg, på fastigheterna Storholmen 2 och 4. Radhusen ska placeras ovanpå tre befintliga garage som behöver renoveras. Projektet beräknas kosta cirka 62 miljoner kronor och ska bidra till ökad trygghet, mer variation av boendetyper och en mer hållbar stadsutveckling i området.

Svenska Bostäder föreslås godkänna en stor renovering av tre garage vid fastigheterna Storholmen 2 och 4 i Vårberg, med en total kostnad på cirka 61 miljoner kronor. Renoveringen är nödvändig för att förlänga garagens livslängd och åtgärda skador på betong och armering. Arbetet, som planeras att starta under första kvartalet 2027 och pågå till slutet av 2028, innebär att parkeringsplatser i ett garage i taget behöver evakueras under cirka åtta månader per garage, men ersättningsplatser kommer att erbjudas hyresgästerna.

Styrelsen för Svenska Bostäder ska godkänna underlaget för bolagets budget för 2027 och inriktningen för åren 2028-2029. Detta underlag baseras på Stockholms stads övergripande budgetmål för 2026, som fokuserar på en sammanhållen, jämlik välfärd, ett grönt och fossilfritt Stockholm samt en stabil ekonomi med bostäder och jobb för alla. För medborgare innebär detta att Svenska Bostäder planerar investeringar i både nya bostäder och underhåll av befintliga fastigheter, med särskilt fokus på socialt utsatta områden, miljöarbete och trygghetsskapande åtgärder.

Styrelsen för Svenska Bostäder ska godkänna tertialrapport 1 för 2026. Rapporten visar att bolaget har ett högre prognostiserat resultat än budgeterat för helåret och att investeringsvolymen ligger i linje med budget. Trots detta har inga nya lägenheter färdigställts under perioden, men 92 lägenheter i Kvarndammen 6 och 7 i Rinkeby förväntas bli inflyttningsklara tidigare än planerat.

Styrelsen för Stadsholmen föreslås godkänna sin första tertialrapport och prognos för 2026. Företagets resultat efter finansiella poster förväntas uppgå till 84 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor högre än budgeterat, främst på grund av en engångsintäkt från återbetald moms från 2019. Investeringarna beräknas till 58 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor högre än planerat på grund av att ett stambyte på Ormen mindre 1 skjutits fram.

Kulturnämndens arkivutskott ska behandla Stadsarkivets förslag om att fastställa nya avgifter som gäller från och med den 15 juni 2026. Förslaget innebär bland annat att avgiften för en begränsad släktutredning sänks från 1500 kr till 700 kr, medan avgifter för digitala kopior av analogt ljud och video införs eller justeras. Dessa ändringar är nödvändiga för att Stadsarkivet ska följa Riksarkivets beslut om avgifter för vissa tjänster.

Kulturnämnden ska yttra sig över Stadsrevisionens årsrapport för 2025 gällande nämndens verksamhet. Revisionen bedömer att kulturnämnden i huvudsak har bedrivit sin verksamhet på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt, men den interna styrningen och kontrollen bedöms vara delvis tillräcklig. Stadsrevisionen rekommenderar att nämnden förstärker den interna kontrollen inom områden som betalkortshantering, lönehantering, direktupphandling och konst. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet delar i huvudsak revisionskontorets synpunkter och planerar åtgärder för de rekommenderade förbättringarna.

Kulturnämnden ska godkänna Stadsarkivets tertialrapport för årets första period 2026 och sedan skicka den vidare till kommunstyrelsen. Rapporten visar att Stadsarkivet bedömer att de uppfyller kommunfullmäktiges mål väl, bland annat genom att ha hanterat över 11 000 förfrågningar om arkivmaterial, varav många rör betygsförfrågningar. En digital e-tjänst för att hämta betyg har lanserats för att förbättra tillgängligheten. Stadsarkivet prognostiserar en budget i balans för året, trots kostnader för att åtgärda vattenskador efter en brandlarmsincident på Liljeholmskajen där över 100 hyllmeter arkivhandlingar fuktskadades.

Socialdepartementet har skickat ut ett förslag på remiss om att inrätta en brottsbekämpande verksamhet inom Försäkringskassan. Denna verksamhet ska bestå av en brottsutredande och en underrättelseverksamhet som ska utreda bidragsbrott och arbeta förebyggande. Förslaget innebär att Försäkringskassan ska kunna genomföra förundersökningar och använda vissa tvångsmedel, samt att en särskild åtalsprövningsregel för vissa bidragsbrott ska införas. Stockholms stad är generellt positiv till att stärka arbetet mot bidragsbrott men kritisk mot delar av förslaget, då de menar att det kan leda till ett fragmenterat brottsbekämpande arbete och riskera allmänhetens förtroende för välfärdsmyndigheterna, och förespråkar istället att polisens kapacitet stärks.

Trafikverket föreslår att det kommunala väghållningsområdet i Stockholm ska justeras och att Stockholms stad ska ta över väghållaransvaret för delar av Uppsalavägen (väg E4.26). Detta beror på att kommungränsen mellan Stockholm och Solna har ändrats till följd av den nya stadsutvecklingen i Hagastaden. Ändringen innebär att Trafikverket vill att väghållningen blir mer enhetlig och anpassad till den nya detaljplanen, samtidigt som vissa statliga vägar som Norra Länken fortsatt kommer att ha statligt väghållarskap. Stockholms stad ställer sig positiv till förslaget, som ska beslutas när den nya kommungränsen har vunnit laga kraft.

Stockholms stad ska yttrar sig över regeringens förslag om en så kallad ”skattebroms” och ”skattesänkningspremie” som syftar till att ge kommuner incitament att sänka kommunalskatten eller motverka höjningar. Utredningen, som presenteras i betänkandet Belägg för broms? (SOU 2026:20), föreslår att kommuner som sänker skatten får bidrag under tre år, medan de som höjer skatten får betala en avgift. Stadsledningskontoret avstyrker förslaget då de menar att det inskränker det kommunala självstyret och rätten att besluta om skattesatsen, och att det inte är tillräckligt utrett hur välfärden ska finansieras långsiktigt.

Kyrkogårdsnämnden presenterade sin första tertialrapport för 2026. Rapporten visade att nämnden förväntar sig att uppnå alla tre av kommunfullmäktiges övergripande mål samt sina egna verksamhetsmål för året. Denna rapport fokuserade på hur man hanterar avvikelser och vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa måluppfyllelse.

Kyrkogårdsnämnden fattade ett inriktningsbeslut om att bygga en ny skorsten vid Nya krematoriet på Skogskyrkogården. Den nya skorstenen ska förbättra driften, minska energiförbrukningen och motverka korrosion. Beslutet innebär att Kyrkogårdsförvaltningen nu får ta fram mer detaljerade underlag för projektet, vilket beräknas kosta tre miljoner kronor.

Kyrkogårdsförvaltningen presenterade resultatet från sin medarbetarenkät för 2026. Det visade att trivselindexet (AMI-index) sjönk från 82 % förra året till 79 % i år. Andelen anställda som svarade på enkäten minskade också något, från 90 % till 89 %.

Kyrkogårdsnämnden fick ett utlåtande om stadsrevisionens årsrapport för 2025. Revisionen bedömde att nämndens ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat var tillfredsställande och att man uppfyllt mål och budget. Dock ansågs nämndens interna styrning och kontroll bara delvis vara tillräcklig, med behov av förbättringar gällande investeringar, upphandling och avtalsförvaltning.

Kyrkogårdsnämnden informerades om statusen för restaureringen av Skogskrematoriet. Projektet följer tidsplanen och nämnden fick en beskrivning av nuläget, budgeten och de risker som identifierats.

Hans Strandberg från Socialdemokraterna tog upp frågan om hur förvaltningen hanterar bevattningen på stadens begravningsplatser med tanke på klimatförändringarna och om det finns en plan för vattenanvändningen. Henrik Baudou Fjelkman från förvaltningen informerade att de är återhållsamma med vattenanvändningen, vattnar bara när det är nödvändigt för nya planteringar och kan begränsa eller helt upphöra med bevattningen vid vattenbrist.

Kommunfullmäktige ska behandla ett förslag om att godkänna "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030". Planen syftar till att stärka stadens arbete med jämställdhet och säkerställa lika rättigheter och möjligheter för alla stockholmare oavsett kön fram till år 2030. Kommunstyrelsen föreslår också att Stockholms Stadshus AB och dess bolag uppmanas att anta planen. Planen, som är en del av stadens program för mänskliga rättigheter, fokuserar på kunskap, välfärd/service och delaktighet/inflytande för att motverka diskriminering.

Kommunfullmäktige ska besluta om att godkänna en handlingsplan för barns rättigheter som sträcker sig till år 2030. Planen syftar till att Stockholms stad ska stärka arbetet med att säkerställa alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor. Den fokuserar på kunskap, välfärd och service samt delaktighet, inklusive barnkonsekvensanalyser, information till barn om deras rättigheter, förebyggande av diskriminering och barns inflytande i stadsutvecklingen.

Kommunfullmäktige ska diskutera nya riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Förskolenämnden föreslår en uppdaterad riktlinje för att stärka det förebyggande arbetet, förtydliga ansvarsnivåer och ge bättre stöd till förskolorna. De nya riktlinjerna ska ersätta tidigare dokument och innehåller 16 säkerhetsområden som staden ska arbeta med för att garantera barns trygghet i förskolan.

Två politiker från Moderaterna föreslår att kommunfullmäktige ger fastighetsnämnden i uppdrag att ta fram en pilotstrategi för biodling på Stockholms fastigheter. Syftet är att stärka den biologiska mångfalden, särskilt för vilda pollinerare, genom att bland annat undersöka lämpliga platser för bikupor och hur blommande växter och boplatser kan främjas. Stadsledningskontoret, fastighetsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden anser dock att en särskild strategi inte behövs, eftersom arbetet med pollinatörer redan pågår inom ramen för befintliga styrdokument och projekt.

En motion från Sergej Salnikov (SD) föreslår att staden ska införa åtgärder för att säkerställa att studentbostäder används som avsett. Motionen lyfter fram att vissa hyresgäster behåller bostaden efter studier eller hyr ut den olovligt, vilket minskar tillgången för nya studenter. Därför föreslås bland annat systematiska kontroller av studentbostäder, krav på studieintyg och informationskampanjer för att motverka fusk. Stockholms stadshus AB och stadsledningskontoret menar dock att kommunens bostadsbolag redan arbetar aktivt med studiekontroller och åtgärder mot otillåten andrahandsuthyrning.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm ska införa en ekobonus för företag som transporterar gods via sjövägen istället för med lastbil, samt att verka för att farledsavgifterna ses över för att gynna miljövänlig sjöfart. Motionen föreslår även att hamnavgifterna i Norvikshamnen tillfälligt sänks för att locka fler rederier. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med att flytta godstransporter till sjö- och järnväg, men ser inte en generell sänkning av hamnavgifter som möjlig av affärsmässiga skäl.

Kommunfullmäktige ska besluta om nya riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Stockholms stad. De nuvarande riktlinjerna från 2017 behöver uppdateras på grund av ändrad lagstiftning och praxis. Syftet är att förenkla och tydliggöra vad som specifikt gäller i Stockholm, samt att säkerställa rättssäkerhet och likvärdighet för de som ansöker om ekonomiskt bistånd. Bland annat föreslås att habiliteringsersättning och lärlingsersättning inte ska räknas som inkomst vid beräkning av ekonomiskt bistånd, och att staden fortsätter att erbjuda extra stöd som ”Stockholmsnormen” för barn och en särskild ”sommarlovspeng” för barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd.