Järva nämndens ekonomi och mål första delen av 2026

Järva stadsdelsnämnd, tillsammans med övriga nämnder och bolag inom Stockholms stad, genomför årligen en sammanställning och analys av nämndens prognos för perioden januari till och med april. Detta görs i relation till både budget och de mål som fastställts i verksamhetsplanen. [(Godkänd - R 2) Tertialrapport 1 2026, Järva stadsdelsnämnd.pdf] Järva stadsdelsförvaltning Avdelningen för administration och stadsmiljö Elinsborgsbacken 3 Box 4066 163 04 Spånga Växel 08 508 01 000 Fax jarva@stockholm.se Sida 1 (3) Tertialrapport 1 2026, Järva stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut 1. Tertialrapport 1 för år 2026 godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen och stadens revisorer. 2. Nämnden anmäler omslutningsförändringar om totalt 144,7 mnkr. 3. Nämnden beslutar om avveckling av resultatenheten Bromstensgården. 4. Nämnden beslutar om omstrukturering av förskolans resultatenheter till totalt sju stycken. Sammanfattning Järva stadsdelsnämnd, tillsammans med övriga nämnder och bolag inom Stockholms stad, genomför årligen en sammanställning och analys av nämndens prognos för perioden januari till och med april. Detta görs i relation till både budget och de mål som fastställts i verksamhetsplanen. Bakgrund Järva stadsdelsnämnd, tillsammans med övriga nämnder och bolag inom Stockholms stad, genomför årligen en sammanställning och analys av nämndens prognos för perioden januari till och med april. Detta görs i relation till både budget och de mål som fastställts i verksamhetsplanen. Alla nämnder ska redovisa uppnådda resultat och analysera eventuella verksamhetsmässiga eller ekonomiska avvikelser jämfört med verksamhetsplan och förväntade resultat. Ärendet Prognosen är att nämnden kommer bidra helt med att uppnå samtliga av KF:s tre inriktningsmål. Bedömningen grundar sig på att elva av kommunfullmäktiges totalt 16 verksamhetsmål prognosticeras uppnås helt och de övriga fem prognostiseras uppnås delvis. Nämnden prognosticerar sammantaget en budget i balans. Handläggare Sara Rahm Telefon: 08-50802121 Till Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsförvaltning Avdelningen för administration och stadsmiljö Tjänsteutlåtande Dnr JÄRVA 2026/399 2026-05-12 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr JÄRVA 2026/399 Sida 2 (3) Tertialrapport 1 2026 Barnrättsperspektiv Tertialrapport 1 visar på progression inom flera områden som berör barn och unga. Samtidigt finns det avvikelser i resultaten som berör barn och unga direkt, exempelvis inom barn och unga som är nöjda med tillgången till fritids- och kulturaktiviteter samt skolresultaten för institutions- och familjehemsplacerade barn. I de fall där avvikelser finns har åtgärder satts in i syfte att förbättra resultaten och på så sätt stärka barns förutsättningar. Sammantaget bedöms de redovisade resultaten ha bidragit till ökad stabilitet i barnens vardag och till förbättrade förutsättningar för hälsa, utveckling och skolgång. Funktionshinderperspektiv I tertialrapport 1 redovisas genomförda insatser som haft till syfte att stärka funktionshinderperspektivet inom nämndens verksamheter. Bland annat har samverkan skett med rådet för funktionshinderfrågor i syfte att öka framkomligheten och tillgängligheten i den fysiska miljön. Vidare har trygghetsvandringar genomfört i syfte att identifiera förbättringsområden i den offentliga miljön och stärka förutsättningarna för en tillgänglig och trygg utemiljö. Arbetet med att stärka rättighetsperspektivet i nämndens ärendehantering har fortsatt och visar en positiv utveckling, vilket bidrar till en mer systematisk beaktning av funktionshinderperspektivet i beslutsprocesser. Insatser har också genomförts för att stärka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att närma sig arbetsmarknaden genom praktik, studier och arbete i samverkan med relevanta aktörer. Sammantaget bedöms dessa insatser bidra till ökad tillgänglighet, stärkt delaktighet och mer jämlika förutsättningar för personer med funktionsnedsättning i nämndens verksamheter. Jämställdhetsperspektiv I tertialrapport 1 har resultaten analyserats utifrån olika målgrupper i syfte att synliggöra eventuella skillnader i utfall och behov. Där så är relevant och möjligt har resultatredovisningen kompletterats med könsuppdelad statistik för att möjliggöra en fördjupad analys ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta bidrar till ett bättre underlag för uppföljning, bedömning av måluppfyllelse samt fortsatt utveckling av nämndens verksamheter. Ett flertal insatser som genomförts i syfte att stärka måluppfyllelsen har haft fokus på att skapa bättre Tjänsteutlåtande Dnr JÄRVA 2026/399 Sida 3 (3) Tertialrapport 1 2026 förutsättningar för kvinnor, bland annat genom att stärka möjligheterna till arbete samt att öka den upplevda tryggheten i stadsdelsområdet. Arbetet med att stärka rättighetsperspektivet i nämndens ärendehantering har fortsatt och visar en positiv utveckling, vilket bidrar till en mer systematisk beaktning av jämställdhetsperspektivet i beslutsprocesser. Sammantaget bedöms dessa insatser bidra till mer likvärdiga förutsättningar mellan kvinnor och män samt en stärkt jämställdhet i verksamheternas resultat. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för administration och stadsmiljö i samverkan med övriga avdelningar inom förvaltningen. Information om tertialrapporten till de fackliga organisationerna sker 10 juni. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner tertialrapport 1 för år 2026 och överlämnar den till kommunstyrelsens och stadens revisorer. Vidare föreslår förvaltningen att nämnden anmäler omslutningsförändringar om totalt 144,7 mnkr. Förvaltningen föreslår vidare att nämnden beslutar att avveckla Bromstensgården som resultatenhet samt att förskolans resultatenheter omstruktureras till totalt sju stycken. Toni Mellblom Jonas Eliasson Stadsdelsdirektör Avdelningschef Järva stadsdelsförvaltning Järva stadsdelsförvaltning Bilagor 1. Tertialrapport 1 2026, Järva stadsdelsnämnd 2. Plan för upphandling 2026-028 Järva stadsdelsnämnd 3. Sdn 01 T1 2026 4. Åtgärdsplan 2026 SÖK 5. Slutrapport klimatinvestering Trudeluttens plaskdamm 6. Uppföljning trygghetsinvestering belysning Svandammen 7. Uppföljning trygghetsinvestering konst Nidarosparken Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Toni Mellblom, Stadsdelsdirektör 2026-05-28 Jonas Eliasson, Avdelningschef 2026-05-28 --- [Bilaga 1. Tertialrapport 1 2026, (Jarva stadsdelsnamnd) .pdf] Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 1(96) Tertialrapport Tertial 1 2026 för Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: 2026-05-12 Handläggare Till Sara Rahm Järva stadsdelsnämnd Telefon: Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 2(96) Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...........................................................................................................4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ..........................................................6 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ..........................................................................................................................................6 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ..................................................................7 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan .............................................................................11 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ..................................................................................................................18 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ......................................................................................................30 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................35 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................39 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................39 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................44 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................49 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .....................................................................................................51 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................53 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................54 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................55 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................61 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................64 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 3(96) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................68 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......73 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................80 Uppföljning av ekonomi .........................................................................................................86 Uppföljning av driftbudget ...............................................................................................................86 Resultatenheter .................................................................................................................................93 Investeringar .....................................................................................................................................94 Försäljningar av anläggningstillgångar .............................................................................................95 Verksamhetsprojekt (driftprojekt) .....................................................................................................95 Omslutningsförändringar ..................................................................................................................95 Budgetjusteringar ..............................................................................................................................96 Medel för lokaländamål ....................................................................................................................96 Övrigt ................................................................................................................................................96 Övrigt .......................................................................................................................................96 Bilagor Bilaga 1: Sdn 01 T1 2026 Bilaga 2: Plan för upphandling 2026-2028 Järva stadsdelsnämnd Bilaga 3: Åtgärdsplan 2026 SÖK Bilaga 4: Slutrapport klimatinvestering Trudeluttens plaskdamm Bilaga 5: Uppföljning trygghetsinvestering belysning Svandammen Bilaga 6: Uppföljning trygghetsinvestering konst Nidarosparken Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 4(96) Sammanfattande analys Prognosen är att nämnden kommer bidra helt med att uppnå samtliga av KF:s tre inriktningsmål. Bedömningen grundar sig på att elva av kommunfullmäktiges totalt 16 verksamhetsmål prognosticeras uppnås helt och de övriga fem prognostiseras uppnås delvis. Under respektive mål för verksamhetsområdena redovisas bedömning och analys av måluppfyllelsen. Vid avvikelser kommenteras det särskilt och åtgärder för att stärka måluppfyllelsen beskrivs. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden kommer uppnås under året. Arbetet inom inriktningsmålet visar en sammantagen positiv progression, där flera insatser har bidragit till stärkt struktur, ökad samverkan och ett breddat utbud av aktiviteter för barn och unga. Samtidigt finns avvikelser kopplade till målområdena inom idrott, kultur och föreningsliv. Resultaten visar att andelen barn och unga som är nöjda med tillgången till fritids- och kulturaktiviteter ligger under målnivå och under stadens genomsnitt, liksom att deltagandet i kulturaktiviteter och föreningsliv är lägre än målvärdena. Skillnader mellan grupper och områden är tydliga, bland annat avseende kön och ålder samt mellan Järva och staden i stort. För att möta detta pågår ett omfattande utvecklingsarbete med fokus på att sänka trösklar, stärka uppsökande arbete och öka närvaron i ungas egna miljöer. Särskilt vikt läggs vid förbättrad samverkan mellan stadsdelsförvaltning, skola, kulturskola, bibliotek och föreningsliv, samt utveckling av gemensamma arbetssätt och forum. Informations- och kommunikationsinsatser, inklusive digital närvaro, bedöms vara viktiga för att nå fler unga. Parallellt pågår arbete med att utveckla strukturer för likvärdig tillgång till kultur- och fritidsutbud. Det finns även avvikelser kopplade till skolresultat för institutionsplacerade och familjehemsplacerade barn, där prognosen är att målvärden delvis kommer att uppnås under året. För att stärka måluppfyllelsen för placerade barn pågår arbete inom verksamheterna för barn och unga med systematiska kartläggningar och fördjupad samverkan med skolor och familjehem. Sammantaget präglas utvecklingen av ett växande och mer organiserat utbud samt stärkt samverkan, men med fortsatt behov av att öka genomslag, deltagande och nöjdhet bland barn och unga för att nå målen i sin helhet. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning kommer uppnås under året. Arbetet med biologisk mångfald har fortsatt genom inventering av hårdgjorda ytor och gräsytor för omvandling till grönytor, planering av trädinsatser samt etablering av lekotop och slyröjningsplan. Flera insatser är dock fortfarande i planerings- eller uppstartsfas, vilket Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 5(96) innebär att effekterna ännu är begränsade. Inom ekologiska livsmedel ses en positiv utveckling där flera verksamheter når eller närmar sig målnivån, särskilt inom förskola och omsorg. Samtidigt kvarstår avvikelser inom delar av nämndens verksamheter där målvärden inte prognosticeras att uppnås, bland annat kopplat till begränsat sortiment, kostnadsnivåer och varierande förutsättningar mellan verksamheter. Arbetet med hållbara resor uppvisar tydliga avvikelser. Implementeringen av rese- och mötespolicyn varierar mellan verksamheter och uppföljningen är inte tillräckligt systematisk. Särskilda avvikelser finns kopplade till flygresor, där efterlevnaden av policyn brister i delar av organisationen. Under året pågår åtgärder för att stärka efterlevnaden, bland annat genom införande av egenkontroller, förbättrad uppföljning av klimatpåverkan samt riktade informations- och utbildningsinsatser. Inom arbetet med minskad användning av skadliga ämnen finns etablerade arbetssätt genom Chemsoft i flera verksamheter, men systemet är ännu inte fullt implementerat i hela organisationen. Det innebär att arbetet inte är likvärdigt genomfört. Under året genomförs därför åtgärder för att stärka implementeringen, bland annat genom att utse ansvariga i berörda verksamheter, genomföra utbildningsinsatser samt säkerställa mer enhetliga rutiner för inventering och uppföljning. Samtidigt visar uppföljningen en förbättrad systematik och ökad användning av systemet, även om användning av produkter med utfasnings- och riskminskningsämnen kvarstår i viss omfattning. Inom plastområdet har inköpen av förbrukningsartiklar minskat, men målnivån bedöms inte nås under året. Åtgärder omfattar fortsatt utfasning av engångsprodukter där det är möjligt, ökad användning av alternativa material samt dialog och uppföljning i verksamheterna för att minska förbrukningen. Engångshandskar inom vård- och omsorgsverksamheter kvarstår dock som en begränsande faktor, då ytterligare minskning inte är möjlig utan att påverka basala hygienkrav. Sammanfattningsvis visar nämnden en positiv utveckling inom flera miljö- och klimatområden, men med kvarstående avvikelser främst inom hållbara resor, plastanvändning och kemikaliearbetet, där fortsatt utveckling av systematik och likvärdig implementering krävs för full måluppfyllelse. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla kommer uppnås under året. Det går att se flera goda resultat inom inriktningsmålet. Detta omfattar en fortsatt nedåtgående trend inom ekonomiskt bistånd, både vad gäller andel personer i befolkningen och andel vuxna med långvarigt bistånd, att inga barnfamiljer i behov av bostad har avhysts samt en stärkt beredskap i nämndens verksamheter. Därtill visar medarbetarenkäten förbättrade resultat i medskapandeindex och nämnden har en god budgetföljsamhet under perioden. Samtidigt kvarstår utmaningar. Dessa inkluderar att den upplevda tryggheten i stadsdelsområdet fortsatt ligger under både stadens genomsnitt och uppsatta målvärden, även om utvecklingen över tid visar en viss förbättring. Skillnader mellan områden kvarstår och Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 6(96) vissa platser upplevs fortsatt som otrygga. För att möta detta förstärks platssamverkan i prioriterade områden, platsaktivering i det offentliga rummet samt riktade trygghetsinsatser såsom förbättrad belysning, ökad närvaro och utökad dialog med invånare. Särskilt fokus läggs på att nå kvinnor, äldre och unga i syfte att bredda den upplevda tryggheten. Även förtroendet för stadsdelsförvaltningen ligger under målnivå och har minskat något jämfört med tidigare år. Analysen pekar på att låg kännedom om förvaltningens uppdrag och begränsad synlighet i verksamheten påverkar resultatet. Åtgärderna inriktas därför på ökad kommunikation, fler lokala dialogtillfällen, stärkt närvaro i stadsdelsområdet samt fortsatt utveckling av arbetet inom lokal demokratiutveckling. Nöjdheten med renhållning och skötsel av parker och grönområden ligger fortsatt under stadens nivå och uppsatta mål, trots pågående förbättringar i drift och skötsel i egen regi. För att stärka resultaten fortsätter arbetet med utvecklad driftmodell, förbättrad samordning mellan berörda aktörer, systematisk uppföljning av felanmälningar samt riktade insatser i prioriterade miljöer. Sammantaget visar nämnden en stabil måluppfyllelse med god progression i flera verksamhetsområden, samtidigt som identifierade avvikelser möts med riktade och långsiktiga åtgärder för att stärka resultaten över tid. Kommunfullmäktiges direktiv Nämnden följer de direktiv som ligger inom nämndens rådighet och uppdrag. Hur kommunfullmäktiges direktiv har hanterats beskrivs under nedanstående relevanta mål för verksamhetsområdet: • Långsiktigt hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd beskrivs främst under mål 3.1, 3.4, 3.5 och 3.6. • En levande och hållbar stad beskrivs främst under mål 1.4, 1.5, 2.1, 2.2, 2.3, 3.1, 3.4, 3.5, 3.6 och 3.7. • En trygg och säker stad som håller samman beskrivs främst under mål 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 3.2, 3.3, 3.4, 3.5, 3.6 och 3.7 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål inriktningsmålet kommer uppnås helt under året. Bedömningen baseras på att en majoritet av de underliggande KF-målen prognostiseras uppnås. Av KF-målen är prognosen att tre uppnås helt och två delvis. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 7(96) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för fyra av fem KF-indikatorer bedöms nås vid årets slut, att underliggande nämndmål med förväntade resultat uppnås samt att planerade aktiviteter genomförs. Avvikelsen för indikatorn avseende ungdomars nöjdhet med tillgången till fritidsaktiviteter bedöms i huvudsak bero på att kännedomen om fritidsgårdar och parklekar inte nått samtliga målgrupper, trots att det i grunden finns ett brett och tillgängligt utbud. Informationsinsatser bedöms bidra till ett förbättrat resultat, även om målvärdet inte fullt ut nås. Mot denna bakgrund gör nämnden bedömningen att målet som helhet kommer att uppnås. En tillgänglig och meningsfull fritid för alla Arbetet med tillgänglighetsanpassning av fritidsgårdarnas lokaler har påbörjats med Grottan i Spånga som prioriterad insats. Bedömningen är i nuläget att en ersättningslokal behöver hittas. Ett arbete är inlett för att se över lokalbeståndet i Spånga som emellertid är begränsat för ändamålet. Ungdomsverksamheten Electric med särskild inriktning på ungdomar med funktionsnedsättning har arbetat för att nå fler ungdomar under perioden, bland annat genom uppsökande skolbesök samt via Fritid för alla-nätverket och särskilda events. Även om arbetet hittills inte ökat antalet besök till verksamheten, så bedömer nämnden att den ökade satsning på uppsökande arbete kommer generera ökat antal besök under året. Trygga mötesplatser Arbetet med att öka kunskapen om socialtjänstens uppdrag inom den öppna fritidsverksamheten har påbörjats. Det finns stora skillnader inom personalgrupperna avseende förståelse av socialtjänstens uppdrag vilket verksamheterna hanterat bland annat genom en gemensam kunskapskapskartläggning som kommer leda till flera anpassade kunskapshöjande insatser under året. Ett antal insatser har redan genomförts, bland annat om fältverksamhetens- och ungdomsjourens uppdrag. Under första tertialen har fritidsgårdarna bedrivit ett strukturerat våldsförebyggande arbete bland annat genom workshops kring allas lika värde och förstärkt kompetens inom MVP. Samverkan med socialtjänst, polis, fältassistenter och ungdomsjouren fortsätter. Attraktivt utbud och lovaktiviteter Arbetet för att öka antalet kolloansökningar från Järva har gett tydliga resultat med 34 procent fler ansökningar jämfört med 2025, totalt är 510 barn från Järva anmälda till sommarkollo. Kollosamordnarrollen som inrättades under 2025 för att öka intresset för kollo bedöms ha spelat en central roll i den positiva utvecklingen. Samordningsinsatserna har bland annat Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 8(96) inneburit att planera och genomföra öppet hus, informationsträffar, prova på dagar, samarbete med civilsamhälle samt uppsöksarbete. En av informationsinsatserna innefattade också att bjuda in vårdnadshavare som tidigare haft barn på sommarkollo till att bli kolloambassadörer. Ambassadörsrollerna bedöms ha gett positiva resultat då föräldrarna blev en brygga mellan nya föräldrar samt befintliga kolloarrangörer. Arbetet med att inrätta Framtidens hus i Tensta har fortskridit enligt plan under årets första period. Upprustningen av parkleken Nydal i Tensta försätter också och inflyttning i nya lokaler beräknas ske efter sommaren 2026. En preliminär översyn av öppettiderna på fritidsgårdarna har genomförts för att bättre möta efterfrågan bland ungdomar. Bromstens fritidsgård utökade utifrån detta under perioden sina öppettider. Samverkan med civilsamhället har bidragit till flera lovaktiviteter, bland annat prova-på-kollo under sportlovet samt dagkollo i samverkan med scouterna i Spånga by. Lovaktiviteter marknadsförs inför varje lov via lokala medier, Ung Stockholm och sociala medier. Barn och ungdomars uppväxtvillkor och delaktighet Nämndens arbete med att förstärka barnrättsperspektivet i utredningsarbetet inom ekonomiskt bistånd fortgår. Det innebär ett fortsatt fokus på att i större utsträckning uppmärksamma barns situation, bland annat genom att systematiskt ställa och dokumentera frågor om barn. Prioriterade utvecklingsområden är att tydliggöra arbetssätt och dokumentation, höja kompetensen kring barnkonventionen samt skapa förutsättningar för ett mer enhetligt arbetssätt mellan enheter. Pågående och planerade insatser, såsom utbildningsinsatser, stöd från barnombud, teambaserat arbetssätt samt ett stärkt ledningsfokus, förväntas bidra till att fler barns behov identifieras och beaktas i handläggningen. Nämndens arbete med BRA-samtal fortgår. Inom öppenvård för barn och unga är ett barnrättsperspektiv vägledande i arbetet och barns delaktighet stärks genom pågående utveckling av rutiner och arbetssätt. Ett utvecklingsarbete pågår för att åter stärka strukturerna, inklusive arbetet med BRA-samtal, i syfte att säkerställa att barns behov och rättigheter som anhöriga systematiskt uppmärksammas i verksamheten. Inom nämndens verksamhet för funktionsnedsättning erbjuds samtliga vårdnadshavare och barn i kontakt med enheten BRA-samtal, med målet att barnets rättigheter och bästa alltid ska beaktas. Arbetet genomsyras av ett barnrättsperspektiv, där barnkonsekvensanalyser används för att stärka barnets ställning i beslutsprocesser. För att säkerställa rättssäker handläggning och att barnets bästa beaktas i varje ärende har verksamhetsområdet vidareutvecklat sina arbetssätt, bland annat genom barnkonsekvensanalyser och barnchecklistor. Medarbetare har genomfört halvdagsutbildning och workshop om BRA-samtal för att öka kunskap, trygghet och genomförande av samtalen. Under perioden har ett samtal genomförts. Utfallet för helåret är ännu för tidigt att bedöma. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och ungdomar som är nöjda med 58 % 70 % 70 % 2026 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 9(96) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period tillgången till fritidsaktiviteter Analys Resultatet för året utifrån grundskoleundersökningen redovisas i verksamhetsberättelsen. Nämndens utfall för 2025 var 58 procent, vilket var lägre än årets uppsatta mål på 70 procent och lägre än genomsnittet för staden i stort. Analys och prognos för 2026 utgår från föregående års utfall och målet bedöms nås delvis. För att öka måluppfyllelsen fokuserar verksamheterna på att sänka trösklarna genom ett aktivt uppsökande arbete. Genom stärkt samverkan med skola och föreningsliv, samt ökad närvaro i ungdomars egna miljöer, förbättras synligheten och tillgängligheten. Vidare bedöms en aktiv närvaro i sociala medier bidra till att nå målet. Dessa informationsinsatser är avgörande för att nå nya besökare och säkerställa att fler unga känner till och kan delta i utbudet. Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd 5 % 4,9 % 5,2 % 5,2 % 2,5 % Tertial 1 2026 Andelen nöjda besökare på stadens fritidsgårdar 90 % 90 % 2026 Antal vräkningar som berör barn 0 st 0 st 0 st Tas fram av nämnd 2026 Antalet besök på stadens fritidsgårdar 114 717 st 90 000 st Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna införa ett stadsgemensamt system för dokumentation och uppföljning inom stadens fritidsverksamheter i syfte att kvalitetssäkra verksamheterna 2026-01-01 2026-12-31 Analys Nämnden är inte huvudansvarig för aktiviteten. Arbetet bevakas och nämnden deltar utifrån instruktion Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att stadens handlingsplaner implementeras och att fritidsgårdarna inleder arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar 2026-01-01 2026-12-31 Analys Fritidsgårdarna är sedan tidigare hbtqi diplomerade. Implementeringsarbetet av handlingsplanen mot rasism är påbörjad, utbildningstillfällen inbokade. Nämndmål: 1.1.1 Barn och unga har jämlika och trygga uppväxtvillkor och en variationsrik fritid Uppfylls helt Beskrivning Nämnden ska stärka och förbättra barns och ungas uppväxtvillkor genom att erbjuda en varierad fritidsverksamhet som möjliggör förebilder, främjar delaktighet, trygghet och Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 10(96) jämlikhet. Barn och unga kan påverka verksamheterna och det finns en aktiv samverkan mellan förvaltningens öppna fritidsverksamhet samt kulturskolan. Förväntat resultat - Andel flickor som besöker fritidsverksamheten ökar - Andelen barn och unga som upplever att fritidsverksamheten skapar delaktighet och inflytande ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet kommer att uppnås samt att aktiviteterna kommer att genomföras. Öka andelen besökande flickor inom den öppna fritidsverksamheten Andelen flickor som besökte den öppna fritidsverksamheten (fritidsgårdar och Framtidens hus) uppgick till 9257 av 26 017 besökare, vilket motsvarar 35,6 procent. Resultatet är i linje med föregående års resultat. Det förväntade resultatet om att öka andelen flickor förväntas dock uppnås för helåret då verksamheterna har satsningar på flickor som ännu inte gett resultat. Andelen flickor som deltog på aktiviteter på Framtidens Hus under innevarande tidsperiod uppgick till 42,7 procent vilket är en ökning med 7,1 procentenheter. Ökningen förklaras huvudsakligen av att fler tjejer deltar i Framtidens Hus strukturerade verksamhet i Rinkeby, såsom plugghjälpsträffar på måndagar och onsdagar, samt jobbsöksdagar på tisdagar. Rädda Barnens fritidsgårdsverksamheter har också ökat andelen besökande flickor med 4,7% i jämförelse med samma tidsperiod föregående år. Andelen barn och unga som upplever att fritidsverksamheten skapar delaktighet och inflytande ökar Arbetet med att stärka barns och ungas delaktighet fortgår inom den öppna fritidsverksamheten och kommer att följas upp och utvärderas vid årets slut. Arbetet med gårdsråd och andra former för inflytande prövas och utvecklas kontinuerligt i syfte att öka engagemang och delaktighet. Gårdsråden är i nuläget inte lika regelbundna och strukturerade på samtliga fritidsgårdar. Därför kommer verksamheterna prioritera att utveckla ett fast forum där ungdomar träffas en gång i månaden för att vara med och påverka verksamheten och beslut som rör dem. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Påbörja processen i att återföra fritidsgårdar på entreprenad till egen regi 2026-01-01 2026-12-31 Analys Nämnden har inlett arbetet med att återta Rädda Barnens fritidsgårdsverksamhet i egen regi. Det första steget inkluderar en utredning om återtagandet ska betraktas som en verksamhetsövergång eller inte. Utredningen beräknas vara klar före sommaren och kommer ge ett underlag till planering och genomförande av det formella och praktiska arbetet som pågår fram till 1:a april 2027 när återtagandet är klart. Strategisk samverkan mellan medborgarservice och förvaltningens öppna fritidsverksamhet för att stärka unga invånares (16-19 år) kunskap om privatekonomi 2026-01-01 2026-12-31 Analys En arbetsgrupp med representanter från medborgarservice och Framtidens Hus har tillsatts och tagit fram en planering för Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 11(96) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse att stärka ungas kunskap om privatekonomi. I april genomförs initialt en kunskapshöjande insats för medarbetare på Framtidens hus av budget- och skuldrådgivare samt konsumentvägledare, detta för att att stärka personalens kompetens om frågorna samt om befintligt stöd. I maj genomförs därefter en första workshop riktad till unga med fokus på privatekonomi inför studenten. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för samtliga KF-indikatorer bedöms kunna nås vid årets slut, att underliggande nämndmål med förväntade resultat följer plan samt att planerade aktiviteter genomförs. Inskrivningsgraden har ökat från 88,3 procent per 2024-12-31 till 90,2 procent per 2025-12- 31 för åldersgruppen 2–5 år. Utvecklingen är dock inte jämnt fördelad mellan förskoleområdena. Tydliga ökningar återfinns exempelvis i Akalla och Rinkeby, medan utvecklingen i andra områden är mer begränsad eller svagt negativ, såsom i Kista och Bromsten. Samtidigt uppvisar vissa områden, exempelvis Solhem, en genomgående hög och stabil inskrivningsgrad. Den kraftiga ökningen i Flysta, där inskrivningsgraden överstiger 100 procent, indikerar att barn i högre utsträckning är inskrivna i förskolor utanför sitt bostadsområde. I kombination med en minskning i närliggande områden, såsom Bromsten och Solhem, kan detta tyda på förändrade rörelsemönster, men detta behöver följas upp med underlag som visar barns folkbokföringsområde i relation till placering. I områden där andelen inskrivna barn ökat beskriver verksamheten att vårdnadshavare i högre utsträckning uttrycker ett stärkt förtroende och ett mer positivt rykte kring den kommunala förskolan. Detta, tillsammans med ökad kontakt med familjer genom uppsökande arbete genom Öppna förskolan, kan ha bidragit till utvecklingen. Samtidigt indikerar variationen mellan områden att genomförandet och effekterna av insatser skiljer sig åt. Då en ökning även återfinns på stadsnivå, där inskrivningsgraden ökat med 1,2 procentenheter, kan utvecklingen delvis spegla bredare samhällsförändringar som påverkar efterfrågan på förskoleplatser, såsom förändrade arbetsmarknadsförutsättningar eller hushållens ekonomiska situation. Något sådant samband kan dock inte fastställas inom ramen för denna analys. Under första tertialen har en organisationsutveckling genomförts i syfte att öka den geografiska närheten mellan förskolor inom vissa förskoleområden. Någon samlad analys av effekterna finns ännu inte, men indikationer visar att förändringen underlättar styrning, resursfördelning och genomförande av insatser. Den ökade närheten skapar även bättre förutsättningar för biträdande rektorer att utöva ett mer närvarande och flexibelt ledarskap, vilket bidrar till förbättrade organisatoriska förutsättningar. Arbetet med att säkerställa kvalitet i verksamheten pågår parallellt med ett minskat och mer Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 12(96) föränderligt barnunderlag. Samlad analys av indikatorerna visar en tillfällig obalans i personaltäthet och gruppstorlek, kopplad till säsongsvariationer i inskrivning samt ett tillfälligt ökat inflöde av barn. Planerade justeringar inför hösten bedöms skapa bättre balans och möjliggöra att årsmålen nås. För att säkra att de påbörjade kvalitetshöjande insatserna befästs, utvecklas och systematiseras har ett stadsdelsövergripande planeringsarbete genomförts i samverkan med Uppsala universitet inför en utbildningssatsning med fokus på att stärka förskollärares pedagogiska ledarskap i undervisningen och i det kollegiala lärandet. Satsningen är nära kopplad till utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet, där gemensamma dokumentationsmallar för undervisningsutveckling utgör ett stöd för analys och uppföljning, vilket bedöms bidra till ökad kvalitet och likvärdighet. Inom det systematiska kvalitetsarbetet har det förarbete som genomförts med gemensamma SKA- strukturer bidragit till en mer enhetlig struktur för dokumentation och kommunikation, där implementeringen av InfoMentor utgör ett stöd. Samtliga förskolor använder en gemensam mall för nyhetsbrev som skickas veckovis till vårdnadshavare, vilket ger en samlad och igenkännbar bild av barnens utbildning och stärker kommunikationen mellan hem och förskola. Den gemensamma strukturen bidrar även till att minska den administrativa belastningen för förskollärare. Utifrån framtagna rutiner för uppföljning av närvaro har arbetet vidareutvecklats och systematiserats, vilket skapar bättre förutsättningar att tidigt uppmärksamma barn i behov av stöd. Inom barnhälsoarbetet har detta kompletterats med utvecklad samverkan, bland annat med föräldrarådgivning och barnavårdscentral, i syfte att skapa en mer sammanhållen stödstruktur kring barn och familjer. Arbetet med lärmiljöer visar variation mellan förskoleområden i hur långt utvecklingen har kommit. För att stärka likvärdigheten har kartläggningsmaterial utvecklats och förtydligats, vilket skapar bättre förutsättningar för en mer enhetlig bedömning, analys och uppföljning. Motsvarande variation återfinns i arbetet med språkutveckling. I vissa förskoleområden används gemensamma arbetssätt, såsom språkmatriser och strukturerade undervisningsaktiviteter, systematiskt för att följa upp barns språkliga utveckling och analysera hur undervisningen behöver utvecklas. I andra områden befinner sig arbetet i ett tidigare skede, där arbetssätten ännu inte används konsekvent som underlag för analys. För att stärka likvärdigheten pågår ett arbete med att tydliggöra, sprida och följa upp dessa arbetssätt samt att stödja förskollärares analys av undervisningens innehåll och genomförande. Sammantaget, utifrån genomförda och pågående insatser inom samtliga delar av målet, syns effekterna i nuläget främst i form av förbättrade strukturer, organisation och arbetssätt, såsom mer systematisk uppföljning av närvaro, ökad enhetlighet i kommunikation samt stärkt samverkan kring barn i behov av stöd. Effekter i undervisningens genomförande och barns lärande behöver följas över tid. För barn och vårdnadshavare innebär arbetet förbättrade förutsättningar för kontinuitet, trygghet och en mer sammanhållen kontakt mellan hem och förskola. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 13(96) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel legitimerade förskollärare av totalt antal anställda (årsarbetare) 41,4 % 2,2 % 39,2 % 41,5 % 39 % 39 % Ökning Tertial 1 2026 Antal barn per anställd i förskolan (årsarbetare) 4,8 st 4,6 st 4,7 st 4,7 st 4,7 st Tertial 1 2026 Analys Antalet barn per anställd är i nuläget något högre på stadsdelsområdesnivå, vilket främst förklaras av ett tillfälligt ökat inflöde av barn samt hur inskrivning sker över året. Variationer mellan förskoleområden visar att utvecklingen påverkas av lokala förutsättningar. Planerade justeringar inför hösten bedöms förbättra balansen mellan antal barn och anställda och möjliggöra att årsmålet nås. Antal barn per grupp 15,5 barn/avd. 14,3 barn/avd. 14,5 st 14,5 st 14,9 st Tertial 1 2026 Analys Antalet barn per grupp är i nuläget något högre på stadsdelsområdesnivå, vilket främst förklaras av ett tillfälligt ökat inflöde av barn samt hur inskrivning sker över året. Variationer mellan förskoleområden visar att utvecklingen påverkas av lokala förutsättningar. Ökningen under våren följer ett återkommande mönster där inskrivning anpassas för att möta kommande bortfall, men innebär samtidigt behov av fortsatt anpassning av organisation och kapacitet. Planerade justeringar inför hösten bedöms skapa bättre balans i gruppstorlekarna och möjliggöra att årsmålet nås. Antal barn per legitimerad förskollärare 12,8 st 12,2 st 13 st 13 st Minskni ng Tertial 1 2026 Inskrivningsgrad i förskola 90,2 % 88,3 % 89 % Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samarbete med Järva stadsdelsnämnd och Skärholmens stadsdelsnämnd utforma och inrätta ett samarbete med civilsamhället för att öka inskrivningsgraden 2026-01-01 2026-12-31 Analys Inom ramen för aktiviteten har deltagande skett i gemensamma mötesforum samt en kartläggning genomförts av befintliga insatser kopplade till civilsamhället och inskrivningsgrad. Kartläggningen har bidragit till att skapa en samlad bild av pågående arbete. Förskolenämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna kartlägga och analysera närvaron i förskolan, på stadsövergripande nivå samt per stadsdelsnämndsområde 2026-01-01 2026-04-30 Analys Nämnden är inte huvudansvarig för aktiviteten. Arbetet bevakas och nämnden deltar utifrån instruktion Utbildningsnämnden ska i samarbete med Järva stadsdelsnämnd och Skärholmens stadsdelsnämnd förstärka samverkan i arbetet med att lotsa elever i övergången från förskola till skola 2026-01-01 2026-12-31 Analys Nämnden är inte huvudansvarig för aktiviteten. Arbetet bevakas och nämnden deltar utifrån instruktion. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 14(96) Nämndmål: 1.2.1. Alla barn har likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande i förskolan Uppfylls helt Beskrivning Under 2026 fokuserar arbetet på att befästa och vidareutveckla strukturer som stärker likvärdigheten i förskolans utbildning och omsorg. Genom utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet och införandet av stadens digitala system skapas en enhetlig grund för planering, uppföljning och analys. Arbetet med lärmiljöer, både ute och inne, samt barnhälsa fortsätter med fokus på att säkerställa trygga, tillgängliga och stimulerande lärmiljöer där alla barn ges förutsättningar att delta och utvecklas. Inom barnhälsa ligger fokus implementera stadens program för barnhälsa samt att systematisera rutiner för närvaro och vidareutveckla samverkan med socialtjänsten genom tidiga insatser. Arbetet med social hållbarhet i förskolan stärks genom relationsskapande arbete, lek och tillgängliga lärmiljöer, samt genom att befästa barnrättsperspektivet och utveckla arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Det inkluderar även ökad medvetenhet om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering och tydliga rutiner vid anmälan om kränkande behandling. Förväntat resultat - Stadens nya digitala system är infört i samtliga förskoleområden och används i planering och uppföljning. - Samtliga förskolor har påbörjat utveckling av den fysiska lärmiljön inomhus utifrån resultaten i bedömningen av strukturkvalitet - Rutiner för uppföljning av närvaro är implementerade och systematiserade i samtliga förskoleområden - Samtliga förskolor fördjupar arbetet med att alla barn får tidigt stöd efter behov. Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet har uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. Stadens nya digitala system är infört i samtliga förskoleområden och används i planering och uppföljning. Under tertialen har ett stadsdelsövergripande planeringsarbete genomförts i samverkan med Uppsala universitet inför en utbildningssatsning med start i augusti, med fokus på att stärka förskollärares pedagogiska ledarskap i undervisningen och i det kollegiala lärandet. Det systematiska kvalitetsarbetets utveckling är nära kopplat till förskollärarens pedagogiska ledarskap. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 15(96) Parallellt pågår två sammanlänkade implementeringsprocesser: införandet av stadens digitala system (Infomentor) samt implementeringen av förvaltningens gemensamma mallar för undervisningsutveckling. Infomentor utgör det tekniska verktyget för planering, dokumentation och uppföljning, medan mallarna utgör det innehållsliga stödet för hur undervisning planeras, följs upp och analyseras. Mallarna är integrerade i systemet och möjliggör en mer strukturerad och analysinriktad dokumentation. Implementeringen innebär därmed både att arbetslagen utvecklar sin förmåga att använda det digitala verktyget och att de successivt stärker sin kompetens i att analysera undervisningen. I flera förskoleområden syns en förflyttning från en främst beskrivande dokumentation till ett mer analysbaserat arbetssätt, medan andra fortfarande befinner sig i en introduktionsfas. Satsningen på förskollärares pedagogiska ledarskap syftar till att stödja denna förflyttning och skapa förutsättningar för ett mer likvärdigt systematiskt kvalitetsarbete. Samtliga förskolor har påbörjat utveckling av den fysiska lärmiljön inomhus utifrån resultaten i bedömningen av strukturkvalitet. Analysen visar en variation i hur långt förskoleområdena har kommit i utvecklingen av lärmiljöerna. Vissa har påbörjat bedömning och utveckling, medan andra befinner sig i planerings- och inventeringsfas. För att öka likvärdigheten har kartläggningsmaterialet utvecklats och förtydligats, vilket skapar bättre förutsättningar för en mer enhetlig bedömning, analys och uppföljning. Arbetet bedöms sammantaget bidra till att samtliga förskoleområden kan påbörja en likvärdig utvecklingen av lärmiljöerna. Rutiner för uppföljning av närvaro är implementerade och systematiserade i samtliga förskoleområden. Rutiner för uppföljning av närvaro är implementerade i samtliga förskoleområden, vilket har skapat en gemensam struktur för att uppmärksamma frånvaro och initiera tidiga insatser. Arbetet omfattar både daglig uppföljning och mer systematisk uppföljning över tid. I analysen framkommer variation i hur väl rutinerna har systematiserats i praktiken. För att fullt ut uppnå likvärdighet finns behov av att stärka uppföljning och insyn i hur arbetet genomförs, så att rutinerna tillämpas enhetligt. Samtliga förskolor fördjupar arbetet med att alla barn får tidigt stöd efter behov. Arbetet med att stärka barns rätt till tidigt stöd har utvecklats inom samtliga förskoleområden genom insatser kopplade till barnhälsa, närvaro, relationsskapande arbete samt samverkan med externa aktörer. Arbetet omfattar bland annat utökat samarbete med BVC, utvecklade arbetssätt för tidiga insatser, stärkt samverkan med exempelvis socialtjänst och andra stödinstanser samt ett ökat fokus på barnrättsperspektivet i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Analysen visar en variation i hur arbetet omsätts i praktiken, vilket är kopplat till olika lokala behov och förutsättningar. I vissa verksamheter har arbetet kommit längre och integrerats i det systematiska kvalitetsarbetet, medan andra befinner sig i ett skede där strukturer och arbetssätt fortsatt utvecklas. För att stärka likvärdigheten pågår ett stadsdelsövergripande arbete med att utveckla gemensamma ställningstaganden för sampel och samvaro. Samtidigt finns behov av att ytterligare tydliggöra och följa upp hur arbetet bidrar till att alla barn får tidigt stöd efter behov. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 16(96) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse I syfte att stärka barns rätt till delaktighet och likvärdig tillgång till utbildning implementeras rutin för att främja närvaro i nämndens förskolor 2026-01-01 2026-12-31 Analys Rutin för att främja närvaro har implementerats i förskoleområdena och bidrar till att tidigt uppmärksamma frånvaro samt möjliggör kontakt med vårdnadshavare. Implementering och utbildning i stadens digitala system (Infomentor) samt mallar för systematiskt kvalitetsarbete i syfte att minska administrativ börda och stärka det systematiska kvalitetsarbetet i linje med Stockholms stads Kvalitetsprogram 2026-01-01 2026-06-30 Analys Implementeringen av Infomentor pågår under våren och samtliga förskoleområden har deltagit i de stadsdelsövergripande utbildningarna. Fler utbildningstillfällen planeras i maj för att möjliggöra fördjupning samt tydliggöra användningen av verktyget. Gällande mallarna för det systematiska kvalitetsarbetet i undervisningen har förskoleområdena kommit olika långt. Samtliga områden har påbörjat implementeringen. Vissa har kommit längre och arbetar nu med att fördjupa och utveckla användningen och förståelsen, medan andra fortfarande befinner sig i en uppstartsfas där arbetssätt och strategier etableras för att mallarna ska bidra till att stärka barns utveckling och lärande. Rektor genomför en bedömning av lärmiljöernas strukturkvalitet i samtliga förskolor samt tar fram områdesvisa åtgärder utifrån resultaten. 2026-01-01 2026-06-30 Analys Samtliga förskoleområden har tagit del av det uppdaterade kartläggningsmaterialet och har planerat för hur och när bedömning av lärmiljöernas strukturkvalitet ska genomföras. Enstaka förskolor kommer att genomföra bedömningen efter sommaren på grund av pågående renovering. Nämndmål: 1.2.2. Alla barn utvecklar sitt språk och har goda förutsättningar till fortsatt utbildning Uppfylls helt Beskrivning Under 2026 ligger fokus på att vidareutveckla förskolornas språkfrämjande och språkstödjande undervisning genom att i högre grad använda analysresultat som grund för planering och utveckling. Språkmatris för undervisningsutveckling utgör ett stöd för att följa varje barns förändrade kunnande. Erfarenheter från tidigare genomfört ULF-projekt, De yngsta förskolebarnens språkutveckling och ordförråd, integreras i utbildning och undervisning. Detta sker genom fokus på relationer, lek, språkande och social hållbarhet i mötet mellan barn och vuxna. Arbetet med språkutvecklande arbetsplatser fortsätter utifrån ställningstaganden inom samtliga förskoleområden och inom öppna förskolan. Förväntat resultat - Språkutvecklande arbetssätt för de yngsta barnen utifrån lärdomar från ULF-projektet är implementerade i samtliga förskoleområden - Arbetssätt för språkutvecklande arbetsplatser är implementerade och följs upp inom samtliga förskoleområden Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 17(96) Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet har uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. Språkutvecklande arbetssätt för de yngsta barnen utifrån lärdomar från ULF-projektet är implementerade i samtliga förskoleområden. Arbetet med att omsätta lärdomar från Utbildning, Lärande, Forskning( ULF-) projektet; De yngsta förskolebarnens språkutveckling och ordförråd, befinner sig i olika faser inom förskoleområdena. Arbetet syftar till att stärka barns socio-emotionella och språkliga utveckling genom undervisning, relationer och lärmiljö. Erfarenheter från ULF visar att arbetssättet bidrar till ökad delaktighet i undervisningen, mer utvecklade språkliga förmågor samt en tryggare och mer stabil lärmiljö för barnen. I vissa förskoleområden har arbetssätten integrerats i den dagliga praktiken och generella lärdomar har utvidgats till att även omfatta arbetssätt i äldrebarnsgrupper, medan andra fortfarande befinner sig i en planerings- eller introduktionsfas. Den pågående planeringen och de strukturer som etableras under året bedöms skapa förutsättningar för en mer enhetlig implementering. I detta arbete utgör språkmatris för undervisningsutveckling ett centralt verktyg för att systematiskt kartlägga barns språkliga kunnande och därigenom möjliggöra en mer träffsäker utveckling av de språkutvecklande arbetssätten för de yngsta barnen. Genom att synliggöra progression och variation i barns språkutveckling skapas underlag för att anpassa undervisning, lärmiljö och förhållningssätt i linje med lärdomar från ULF-projektet. I flera förskoleområden används dock språkmatrisen ännu främst för kartläggning och dokumentation, medan dess funktion som analysverktyg för att omsätta resultat i förändrad praktik behöver stärkas. Detta innebär att kopplingen mellan barns förändrade kunnande och utvecklingen av språkutvecklande arbetssätt ännu inte är fullt ut etablerad. Samtidigt finns exempel på förskoleområden där språkmatrisen används mer integrerat i planering och uppföljning, vilket visar att arbetssättet är genomförbart och kan spridas vidare inom stadsdelsområdet. Arbetssätt för språkutvecklande arbetsplatser är implementerade och följs upp inom samtliga förskoleområden. Arbetet med språkutvecklande arbetsplatser, som syftar till att skapa förutsättningar för medarbetare att utveckla sin yrkessvenska, visar på positiva effekter i de personalgrupper där arbetet bedrivs aktivt, exempelvis ökad språklig medvetenhet, ett mer utvecklat professionellt språk och en kultur där kollegial språklig stöttning i högre grad är etablerad. Då det finns tecken på att begreppet inte är fullt ut förankrat i alla förskoleområden bedöms det pågående arbetet med att tydliggöra innehåll och arbetssätt centralt för att stärka likvärdigheten. En framgångsfaktor som framträder är ledningens aktiva roll i implementeringen. Där ledning och stödfunktioner är tydligt involverade, exempelvis genom handledning, uppföljning och struktur för kollegialt lärande, har arbetet kommit längre och fått större genomslag i verksamheten. Detta bedöms utgöra en viktig förutsättning för att arbetet ska kunna skalas upp och befästas i samtliga förskoleområden under året. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 18(96) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Pilotprojektet Förstärkt förskola; Språkutveckling hos förskolebarn genom dialog och högläsning, genomförs i Rinkeby och följs upp med fokus på språkstödjande och kompensatoriska arbetssätt 2026-01-01 2026-12-31 Analys Pilotprojektet fortskrider enligt plan och avslutas i juni. Därefter kommer ledningen inom förskoleområdet ta fram en plan för implementering och spridning av utvecklade kompetenser och arbetssätt till samtliga förskollärare i området. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls delvis Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet delvis kommer uppnås. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för nio av elva KF-indikatorer bedöms uppnås, att ett av två underliggande nämndmål med förväntade resultat uppnås samt att samtliga aktiviteter genomförs. Omställning till en mer förebyggande, lätt tillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst En tydlig ingång till socialtjänsten har etablerats genom en pilot på medborgarkontoret i Husby, där socialsekreterare erbjuder stöd via drop-in och bokade besök. Sedan uppstart i mars har 38 invånare fått stöd, främst genom information, rådgivning och behovskartläggning. Lotsning till insatser utan behovsprövning har skett i 18 procent av ärendena, främst till bostadsvägledning och budget- och skuldrådgivning, medan en större andel har lotsats vidare till myndighetsutövning, exempelvis ekonomiskt bistånd. Detta indikerar att målgruppen har behov som ställer krav på fortsatt utveckling av samordning och kapacitet i efterföljande led. Arbetet med att stärka tillit till socialtjänsten har utvecklats genom användningen av dialogsocionomer. Totalt nio dialogsocionomer inom nämndens verksamheter har utbildats i en gemensam dialogmodell och genomför strukturerade dialoger i samverkan med civilsamhällesaktörer. Dialogerna bidrar till att öka invånares kunskap om socialtjänstens uppdrag samt till att synpunkter och behov samlas in och tas tillvara i verksamhetsutvecklingen. Utfallet visar att en stor andel deltagare uppger ökad förståelse för socialtjänstens roll och uppdrag. Pilotverksamheten flexibelt socialt stöd har under mars månad etablerats som en del av det öppna stödet som nämnden erbjuder. Hittills har åtta ärenden initierats, insatsen har främst handlat om rådgivning, lotsning, stödsamtal, praktiskt stöd. Det kunskapsbaserade arbetet stärks genom systematisk uppföljning inom verksamheterna, och under februari genomfördes en invånardialog med hjälp av feriearbetande ungdomar. Fokus var att öka socialtjänstens tillgänglighet. Analys av resultatet pågår och redovisas i tertialrapport 2. Framåt prioriteras fortsatt utveckling av arbetssätt för tidiga insatser, stärkt samverkan och Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 19(96) samordning mellan verksamheter samt ökad tillgänglighet, i syfte att fler invånare ska få rätt stöd i rätt tid och i en form som är anpassad efter deras behov. Utveckling av förebyggande insatser Budget- och skuldrådgivningen samt konsumentvägledningen visar stabil tillgänglighet med 769 besök under perioden, vilket är i linje med föregående år. Drop-in formatet och utökat uppsök fungerar väl och det finns inga köer i nuläget. Däremot är det svårt att bedöma huruvida ökad kunskap och stärkt ekonomisk situation uppnås. Verksamheten kommer därför att utveckla en ny uppföljning för att få djupare kunskap om invånares upplevelse av insatserna. Bostadsvägledningen, visar på ett fortsatt behov med 77 besökare totalt i jämförelse med samma period föregående år då antal besökare var 70. Nöjdheten med besöken är god men upplevelsen av konkret stöd och användbara verktyg är lägre. För att stärka kvaliteten i insatserna pågår ett utvecklingsarbete, bland annat i form av standardiserade arbetssätt, påminnelse-sms, nytt bokningssystem och utökat tolkstöd. Arbetet med Tidiga samordnade insatser (TSI), en samverkansmodell för att tidigt identifiera och ge stöd till barn och familjer i behov av samordnade insatser, har fortsatt och fokuserar på Barnets bästa-hjulet för att skapa ett gemensamt språk mellan aktörer i Järva. Arbetet med att etablera en familjecentral i Husby har inletts genom dialog med Region Stockholm. Dialogen med Familjeläkarnas Barnavårdscentral har varit positiv och visar på intresse för samverkan. Nästa steg är att utreda former för avtal och fortsatt organisering av samarbetet. Parallellt har dialog om samlokalisering i Rinkeby påbörjats. Barnavårdscentralen och barnmorskemottagningen är positiva till det, men genomförandet är beroende av fortsatta ställningstaganden kring lokaler och avtal. Förebyggande socialtjänst har tillsammans med Framtidens hus, ungdomsgårdar och parklekar utvecklat strukturerade samverkansformer genom utsedda kontaktpersoner, regelbundna besök i verksamheterna samt gemensam planering av aktiviteter och tematräffar. Detta har ökat socialtjänstens närvaro på arenor där målgrupper redan befinner sig och skapat bättre förutsättningar för tidig upptäckt. Fältverksamheten har utvecklat det uppsökande arbetet genom nya arbetssätt. Bland annat har riktade ANDTS-workshops planerats och genomförts i skolor, fritidsverksamheter och på Framtidens hus, i syfte att nå ungdomar med riskbeteenden och öka deras kunskap. Arbetet har även utvecklats genom stärkt samverkan med mottagningsenheten och polisen, där fältassistenter deltar i polisförhör och erbjuder uppföljande samtal. Sammantaget innebär arbetssätten att det uppsökande arbetet i högre grad kombinerar närvaro och kunskapshöjande insatser. Det våldsförebyggande arbetet har stärkts genom projektet I Järva pratar vi om våld, där samverkan med civilsamhället har initierats och utbildningsinsatser utvecklas. Arbete för att inkludera fler föreningar pågår.Temaveckan Järva fritt från våld kommer att ske under hösten och planering pågår. Ökad tillgång till stöd genom nya och utvecklade arbetssätt Användningen av anpassade samtalsverktyg, såsom visuella och strukturerade metoder främjar barns möjligheter att uttrycka sina behov och perspektiv. Den regelbundna Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 20(96) återkopplingen till barn, genom exempelvis avslutningssamtal bidrar till ökad förståelse, transparens och kontinuitet i handläggningsprocessen. Arbetet har givit goda resultat genom att andelen utredningar där barn och unga varit delaktiga och fått återkoppling har ökat från 70 procent under tertial 1 2025 till 85 procent samma period i år. Förbättringen tyder på att verksamheten har stärkt sin förmåga att systematiskt inkludera barn i processer som rör dem. Nämndens sociala insatsgrupp (SIG) för unga har valt en strategisk inriktning mot tidigare insatser i de lägre åldrarna. Under perioden har några barn under 15 år erbjudits insatsen SIG unga, samtliga pojkar. För att fler ska ta del av insatsen SIG unga med fokus på barn under 15 år sker kontinuerlig inventering av ärenden, regelbunden uppföljning av placeringar kopplade till kriminalitet samt särskilt fokus vid hemflytt efter att insatser avslutas. Samverkan med regionen fortgår för att säkerställa att barn och unga med särskilda behov (BUS) får ett samordnat stöd. Arbetssätten har utvecklats mot ett mer strukturerat och samordnat arbetssätt, där en ny handlingsplan tydliggör ansvar och gemensamma mål. Fokus har förskjutits från reaktiva till tidiga och förebyggande insatser, med särskild uppmärksamhet på barn och unga med neuropsykiatriska eller intellektuella funktionsnedsättningar. Samtidigt betonas vikten av tidigt, individanpassat stöd och ett helhetsperspektiv för att öka det sammanhållna stödet mellan aktörerna. I samverkan med PRIMA barn- och ungdomspsykiatrin sker en satsning för att tidigare erbjuda rätt hjälp för målgruppen som är aktuell för SIG unga samt barn och unga i riskzon för kriminalitet. Arbetet med att motverka kriminella miljöer har stärkts genom utvecklad samverkan mellan socialtjänst, polis och kriminalvård. Inom sociala insatsgrupper (SIG) har fler individer nåtts och erbjudits samordnat stöd, inklusive stöd till anhöriga. Samverkan har fördjupats genom gemensamma mötesforum och arbetssätt där flera aktörer deltar parallellt i ärenden. Detta har prioriterats för att möjliggöra tidigare och mer samordnade insatser, vilket har ökat förutsättningarna att fånga upp individer i riskzon och motivera till stödinsatser. För att ytterligare stärka tidiga insatser har projektet Häktade barn initierats. Insatsen innebär att behandlingsarbete påbörjas redan under häktestiden. Detta har prioriterats då motivationen till förändring ofta är hög i detta skede och behovet av stöd är stort. Rekrytering av projektledare och behandlare pågår. Under 2025 genomförde stadens revisorer en granskning av rättssäkerheten inom familjehemsvården, vilket har medfört åtgärder inom verksamheten. Identifierade utvecklingsområdena handlar om att stärka systematiken, förbättra uppföljningen och höja kvaliteten i både processer och insatser inom nämndens familjehemsvård. För att bland annat stärka arbetet med att familjehemsplaceringar genomförs inom sex månader har rutiner tagits fram som ska implementeras inom verksamheten. Vidare har det genomförts och pågår systematiska avstämningar och kontinuerlig uppföljning i rekryteringen av familjehem med särskilt fokus på övergången mellan jour- och familjehem. Åtgärderna har bidragit till att stärka rättssäkerheten för familjehemsplacerade barn. Under 2025 genomförde Inspektionen för vård och omsorg (IVO) en tillsyn av nämndens myndighetsutövning för barn och unga för att säkerställa rättssäkerheten. Utifrån från identifierade utvecklingsområden från IVO har åtgärder tagits fram för att säkerställa att Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 21(96) verksamheterna uppnår ställda krav. Åtgärderna handlar om att säkerställa att erforderliga kontroller genomförs inom myndighetsutövningen och inför placeringar samt skyldigheten att hantera orosanmälningar. Inom ramen för dessa åtgärder pågår arbete med att genomföra granskningar och utifrån dessa revidera och/eller ta fram rutiner, genomföra åtgärder och informationsinsatser. Åtgärderna ska vara genomförda under våren 2026. Genomförda åtgärder ska leda till att ytterligare stärka kvaliteten, rättssäkerheten och tryggheten för placerade barn och unga. Öppenvården har stärkt sin kapacitet att möta målgruppen genom evidensbaserade metoder. Multisystemisk terapi (MST) vidareutvecklas genom etableringen av nya team, inklusive MST Nord. Därutöver har beslut fattats om att starta MST-CAN-team (Child Abuse and Neglect). Dessa riktar sig till familjer med allvarlig omsorgssvikt och komplex problematik. Satsningen har prioriterats då målgruppen ofta har omfattande behov och hög risk för fortsatt negativ utveckling. Genom intensiva, hemmabaserade insatser förväntas bättre förutsättningar skapas för att bryta destruktiva mönster i ett tidigt skede. Även projekt Eftervård bidrar till att minska risken för återfall genom att ge stöd efter placering, vilket stärker kontinuiteten i insatserna. Arbetet med att motivera våldsutövare till behandling har vidareutvecklats. Samverkan kring långsiktiga lösningar för både våldsutsatta och våldsutövare har samtidigt stärkts. Inom ramen för Bryt upp-programmet, som är ett samlat arbetssätt och en stödstruktur som syftar till att stärka samverkan mellan socialtjänst och andra aktörer i arbetet med våld i nära relationer genom gemensamma rutiner och ett mer enhetligt stöd, har teambaserade arbetssätt vidareutvecklats. Detta har bidragit till ökad samsyn och stärkt samordning i våldsärenden. Samverkan med Polisen har fördjupats inom ramen för SÖK, bland annat genom lokalisering av socialsekreterare i polishuset. Detta har ökat tillgänglighet, möjliggjort fler tidiga insatser och förbättrat samordning i individärenden. Arbetssättet skapar även förutsättningar för ett mer strukturerat teambaserat samarbete framöver. Förberedelser pågår inför att socialnämnden den 1 juli 2026 övertar ansvaret för det regionala Relationsvåldscentrumet. Fokus ligger på att utveckla verksamhetsnära och samordnade arbetssätt för att säkerställa ett sammanhållet stöd till både våldsutsatta och våldsutövare. Elva våldsutsatta har under perioden beviljats boende via SHIS Bostäder och ett mindre antal har placerats i träningslägenhet med stöd. Detta har bidragit till mer hållbara boendelösningar och en stärkt övergång från skyddat boende till självständighet. Nämnden har intensifierat samverkan med regionens psykiatriska öppenvård i arbetet med målgruppen samsjukliga (beroende och psykisk ohälsa). Bland annat har gemensamma workshops planerats in under året för att skapa ett teambaserat arbetssätt i syfte att brukarna erbjuds en sammanhållen vårdkedja samt för att ställa om inför samsjuklighetsreformens eventuella införande 2027. Nämnden arbetar för att möta behoven hos den växande målgruppen över 65 år med funktionsnedsättning och/eller psykisk ohälsa bland annat genom satsningar på kompetensutveckling för personalen inom geriatrik, palliativ vård och demens. Personer som bor i LSS-boende i egen regi och som inte deltar i daglig verksamhet erbjuds individuellt Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 22(96) anpassade aktiviteter, såsom promenader och social samvaro. Inom boendestödet har insatser genomförts för att vägleda klienter till träffpunkter, exempelvis Akalla träffpunkt, som erbjuder sociala aktiviteter för personer med psykisk ohälsa. Aktiviteterna ska främja både fysisk, psykisk och social hälsa, och bidrar till en mer meningsfull vardag för individen. Samtidigt kvarstår utmaningar i att skapa långsiktigt hållbara sociala aktiviteter och mötesplatser för äldre inom målgruppen. Arbetet med digital inkludering har varit fortsatt prioriterat inom nämndens verksamheter. Inom verksamheterna har kommunikations- och digitala hjälpmedel, såsom bildstöd, iPads och kommunikationsappar, använts för att stärka brukarnas delaktighet och självständighet. Brukare har fått stöd i att använda digitala samhällstjänster, exempelvis genom hjälp med BankID. Tillgång till brukardatorer finns idag i gruppbostäder, mötesplatser och sysselsättningar. Vidare har nämnden erbjudit samtliga brukare friskvårdskort, vilket flera har tagit del av. Anhörigstödet inom funktionsnedsättning och psykisk ohälsa har träffat 342 anhöriga vilket är 93 fler jämfört med samma period 2025. Kvinnor utgör fortsatt majoriteten både av antalet anhörigvårdare och av de anhöriga som söker stöd. Ökningen av antalet anhörigkontakter bedöms främst bero på att anhörigkonsulenterna aktivt närvarat med sitt stöd i stadsdelen, genom riktade informationsinsatser samt en nära samverkan med interna och externa aktörer som lotsar till anhörigstöd. Nämnden har fortsatt utveckla samverkan med vårdcentraler och regionens psykiatriska öppenvård i syfte att synliggöra målgruppen med beroende problematik och psykisk ohälsa samt skapa förutsättningar för samordnade insatser. Varannan vecka finns nu biståndshandläggare och anhörigkonsulent på Tensta vårdcentral för att informera om olika stöd som kommunen kan erbjuda. Intern samverkan kring målgruppen har påbörjats med inriktning mot ett teambaserat arbetssätt, för att möjliggöra tidiga och sammanhållna insatser. Arbetet har även fokuserat på att förbereda verksamheten inför de krav som följer av samsjuklighetsreformen. Arbete mot välfärdsbrott inom socialtjänsten Rutiner och arbetssätt har utvecklats och implementerats för att systematiskt förebygga, upptäcka och hantera misstänkta bedrägeriförsök samt motverka otillåten påverkan. Kontroller vid inledande av placeringsavtal och avtalsuppföljning av individärenden har fördjupats och integrerats i ordinarie arbete. Hantering av avvikelser samt uppföljning genom statistik och analys har även påbörjats under första tertialet. Arbetet inom ekonomiskt bistånd fortgår enligt plan med fokus på riskbaserade kontroller, tydliga processer och stöd från FUT- utredare (felaktiga utbetalningar), vilket bidrar till att identifiera brister i underlag och motverka felaktiga utbetalningar. Som en del av arbetet har ekonomiskt bistånd arbetat med att utreda och följa upp felaktiga utbetalningar, med 90 ärenden i januari samt 89 ärenden vardera i februari och mars. Totalt har två polisanmälningar och tio återkrav gjorts vilket har resulterat i inbetalningar om 49 519 kronor. Arbetssätt med fokus på stöd och vägledning mellan kollegor anses vara ett effektivt tillvägagångssätt för att säkerställa korrekta utbetalningar och förebygga att felaktiga utbetalningar uppstår. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 23(96) Inom verksamhetsområde äldre och funktionsnedsättning har arbetet mot välfärdsbrott utökats till att omfatta två heltidstjänster förutom det arbete som sker inom ordinarie myndighetsutövning. Funktionerna ska säkerställa processer och utreda misstänkta oegentligheter i fakturahantering samt uppföljning för att klienter ska få de insatser de bedömts ha behov av och nämndens medel ska användas på ett korrekt sätt. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och unga som åter blir föremål för anmälan/ansökan efter avslutad utredning 20,8 % 21,1 % 20,4 % 23 % 23 % 23 % Tertial 1 2026 Andel brukare inom omsorgen för personer med funktionsnedsättni ng som inte upplever diskriminering 89 % 89 % Tas fram av nämnd 2026 Andel brukare inom socialpsykiatrin som inte upplever diskriminering 100 % 90 % Tas fram av nämnd 2026 Andel brukare som är nöjd med sin insats (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) 89 % 89 % 85 % 2026 Andel familjehemsplacer ade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan 52,27 % 44 % 63,16 % 59 % 65 76 % 76 % Tertial 1 2026 Analys Då betygen ännu inte är satta för aktuell period redovisas utfallet för höstterminen 2025. Resultatet kommer att följas upp och analyseras i tertialrapport 2. Utifrån faktorer som skolnärvaro, uppföljningar av kunskaperna och genomförda stödinsatser bedöms dock förutsättningarna som goda för att målet delvis ska kunna uppnås under året. För att stärka måluppfyllelsen ytterligare planerar nämndens verksamheter inom barn och unga att genomföra en systematisk kartläggning av de familjehemsplacerade barnen som inte når skolans kunskapsmål samt fördjupa samverkan med familjehem och skolor. Andel institutionsplacerad e barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan 20 % 20 % 20 % 47,83 % 30 35 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 24(96) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Analys Betygen för aktuell period är ännu inte är satta. Därför redovisas utfallet för höstterminen 2025. Utfall följs upp och analyseras i tertialrapport 2. Utifrån det positiva utfallet som redovisades i verksamhetsberättelsen 2025, som uppgår till 47,83 procent och därmed överstiger målet om 30 procent, bedöms förutsättningarna som goda för att målet delvis ska uppnås under året. Bedömningen grundar sig på faktorer som skolnärvaro, uppföljningar av kunskaperna samt genomförda individuellt anpassade stödinsatser. För att stärka måluppfyllelsen ytterligare planerar nämndens verksamheter inom barn och unga att genomföra en systematisk kartläggning av de institutionsplacerade barnen som inte når skolans kunskapsmål och fördjupa samverkan med skolorna. Andel personer med funktionsnedsättni ng som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) 89 % 90 % 90 % 2026 Andel personer med funktionsnedsättni ng som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) 83 % 83 % 83 % 2026 Andel personer som själva upplever att de får en förbättrad situation av insatserna de fått från socialtjänsten (vuxna missbruk, socialpsykiatri, våld i nära relation) 88,1 % 88 % 88 % 85 % 2026 Andel utredningar av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkoppling 85 % 85,53 % 84,26 % 78,14 % 77 % 77 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Brukarens upplevelse av trygghet med personalen- LSS- boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) 76 % 80 % Tas fram av nämnd 2026 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 25(96) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med socialnämnden införa SSPF och SIG i de fall de inte redan gjort det 2026-01-01 2026-12-31 Analys Arbetet med införandet av SSPF (socialtjänst, skola, polis, fritid) har påbörjats. Erfarenhetsutbyte med andra kommuner har genomförts och rekrytering av SSPF-koordinator pågår. Effekterna är ännu begränsade men förutsättningarna för samordnade insatser har stärkts. Stadsdelsnämnderna ska utöka antalet socionomer som arbetar i och med skolor, inom SST/den skolsociala stödkedjan 2026-01-01 2026-12-31 Analys Under perioden har insatsen nått fler skolor och fler elever, vilket bidrar till en successiv förstärkning av den skolsociala stödkedjan i enlighet med nämndens uppdrag. Nämndmål: 1.3.1 Det förebyggande arbetet stärks och invånare får stöd och omsorg utifrån sina förutsättningar och behov Uppfylls delvis Beskrivning Nämndens stöd och insatser ska bidra till att enskilda lever ett värdigt liv och känner välbefinnande. Ett systematiskt kvalitetsarbete genom ständiga förbättringar som grundar sig i forskning är väsentligt för att uppnå målen inom socialtjänsten. Sammanhållning, helhetssyn och tillgänglighet ska forma verksamheterna vilket ska uppnås genom teambaserat arbetssätt, samverkan, kunskapsbaserade insatser och lätt tillgängliga kontaktytor för att tillgodose målgruppernas behov. För att nå fler barn och unga som befinner sig riskzon för kriminalitet fortsätter samverkan med polisen genom att socialsekreterare finns på plats i polishuset i Rinkeby. Nämndens arbete med sociala insatsgrupper och avhopp från kriminella nätverk är fortsatt prioriterat. Förväntat resultat - Utveckla teambaserade arbetssätt som säkerställer att invånare får samordnat stöd som motsvarar deras behov. - Fler vuxna upplever en förbättrad situation av insatsen - Andel familjehemsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan ökar - Andel institutionsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan ökar - Andel utredningar av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkoppling ökar -Tillgängligheten till medborgarkontorens stöd och service ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås delvis. Bedömningen grundas på att fyra av sex förväntade resultat för målet har uppnåtts samt att aktiviteten har genomförts. Utveckla teambaserade arbetssätt som säkerställer att invånare får samordnat stöd som Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 26(96) motsvarar deras behov En workshop om teambaserat arbete har hållits under våren. Erfarenheterna från workshopen har inspirerat nämndens verksamheter att fortsätta utforska och utveckla det teambaserade arbetssättet genom olika interna och externa samarbeten. Syftet är att förbättra kvaliteten i arbetet genom att flera kompetenser samarbetar kring samma ärenden, vilket ger mer anpassade och samordnade insatser. Fler vuxna upplever en förbättrad situation av insatsen Nämndens verksamheter för vuxna erbjuder kunskapsbaserade insatser exempelvis motiverande samtal. Insatserna bygger på att brukaren är aktiv i förändringsprocessen, vilket bidrar till ökad förståelse, delaktighet och egenmakt. Det möjliggör att fler upplever en förbättrad livssituation och att insatserna ger ökad effekt. Andel institutionsplacerade och familjehemsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan ökar Årets betyg är ännu inte satta parallellt visar skolresultaten i verksamhetsberättelsen 2025 en positiv utveckling för de institutionsplacerade barnen. Samtidigt finns fortsatta behov av riktade insatser för att skapa förutsättningar för att ytterligare stärka skolresultaten för de placerade barnen. Bland annat sker samverkan mellan skola, familjehem och socialtjänst samt individuellt stöd i form av läxläsning och studiecoachning. Vid behov genomförs utredningar för att identifiera neuropsykiatriska svårigheter. En viktig funktion i arbetet med institutionsplacerade barn är nämndens skolsamordnare, som bidrar till planering, uppföljning och kontinuitet i skolgången genom samarbete med barn, vårdnadshavare och berörda aktörer. Familjehemsplacerade barn kan få stöd i via Skolfam. Sammantaget bedöms dessa åtgärder skapa förutsättningar för att förbättra skolresultaten. Andel utredningar av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkoppling ökar Barn och unga involveras tidigt och aktivt i hela utredningsprocessen. Genom att låta barn och unga vara med och planera kontakten samt anpassa mötesformer efter sina behov stärks både deras inflytande och känsla av trygghet. Arbetssättet tyder på en medveten förflyttning från ett ordinarie perspektiv i handläggningen till ett arbetssätt där barnets perspektiv står i centrum. Att det förväntade resultatet har uppnåtts indikerar att dessa anpassningar haft önskad effekt, i form av ökad delaktighet. Tillgängligheten till medborgarkontorens stöd och service ökar Under perioden har tillgängligheten till medborgarkontorens stöd i Järva ökat genom utåtriktade aktiviteter med mobila medborgarkontor, uppsökande arbete och lotsning av medborgarvärdar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomför pilotprojektet för "Första linjens socialtjänst" 2026-01-01 2026-12-31 Analys Pilotprojektet för “Första linjens socialtjänst” pågår med bland annat arbetssätt kring tydlig ingång, teambaserat arbetssätt och flexibelt socialt stöd. Uppföljning av arbetssätten sker i samverkan med Socialnämnden. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 27(96) Nämndmål: 1.3.2 Personer med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa i behov av stöd och insatser möter en socialtjänst av god kvalitet med insatser som präglas av självbestämmande och trygghet Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen ska arbeta med att stärka kvaliteten i beviljade insatser samt bidra till att fler ges möjlighet till arbetsliv och meningsfull sysselsättning. Målet är att öka individens delaktighet, självständighet och livskvalitet genom att insatser utformas utifrån individens egna behov och önskemål. Brukarna ska ha inflytande över hur insatsernas utförs och en utveckling av arbetet med beställningar av insatser och upprättande av genomförandeplaner ska ske för att främja detta. Arbetet för att de boende ska känna sig trygga i förvaltningens LSS- och socialpsykiatriboenden utvecklas bland annat genom systematiska uppföljningar. Arbetet med att säkerställa metoder för att förebygga, upptäcka och hantera välfärdsbrott inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa kommer att fortsätta. Hälsofrämjande arbetssätt utvecklas där särskild vikt läggs vid levnadsvanor, tillgång till fysisk/social aktivitet och psykiskt välbefinnande. Vid behov sker arbetet i samverkan med hälso- och sjukvården. Kompetens hos medarbetare kring psykisk ohälsa hos äldre, antirasism och HBTQI stärks. Då medelåldern bland både LSS och socialpsykiatrins klienter ökar kommer en grundkurs inom nutrition för äldre att genomföras för medarbetare. Daglig verksamhet ska identifiera personer till deltagande i arbetsinriktade insatser eller till ett reguljärt arbete. Inom verksamhetsområdet ska fokus ligga på psykisk hälsa, social gemenskap och att minska ensamhet i synnerhet för äldre inom målgruppen. Antalet personer med psykisk ohälsa ökar. Personligt ombud arbetar för att nå fler personer i behov av stöd bland annat genom att regelbundet besöka medborgarkontoren tillsammans med anhörigkonsulenter och äldreomsorgens uppsökare. De arbetar även aktivt för att stärka samarbetet med andra aktörer i stadsdelsområde som kan komma i kontakt med målgruppen. Syftet är att tidiga insatser eller stöd erbjuds för att minska behovet av akuta åtgärder. Anhörigstödet ska utveckla gruppverksamheten för att kunna erbjuda grupper med fler olika inriktningar samt stärka samarbetet med frivilligorganisationer och Nationellt kompetenscentrum för anhöriga. Förväntat resultat - Andel brukare inom LSS-servicebostäder i förvaltningens regi som känner sig trygg med boendepersonalen ökar - Andel brukare inom LSS-servicebostäder i förvaltningens regi som blir väl bemötta av personalen är ökar Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 28(96) - Andel brukare inom socialpsykiatrins boenden i förvaltningens regi som känner sig trygg med boendepersonalen ökar - Andel brukare som känner sig respekterade inom socialpsykiatrins boenden i förvaltningens regi ökar - Andel brukare med rullstol ökar i förvaltningens dagliga verksamhet LSS - Andel brukare som förstår vad personalen säger ökar inom daglig verksamhet LSS -Antalet besökare på förvaltningens mötesplatser för personer inom socialpsykiatrins målgrupp ökar -Antalet klienter med stöd av personligt ombud ökar - Antalet anhöriga med stöd av förvaltningens anhörigkonsulent utifrån närstående med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömning grundas på att de förväntade resultaten prognostiseras att uppnås samt att aktiviteterna kommer att genomföras Brukarundersökningar för LSS-servicebostäder och socialpsykiatrins boenden har inte inkommit än. Resultat förväntas redovisas i samband med tertial 2 och i verksamhetsberättelse 2026. För att stärka brukarnas trygghet inom LSS-boenden och socialpsykiatriboenden ges de möjligheter att uttrycka behov och påverka utformningen av stödet genom pedagogiska och digitala hjälpmedel, vilket förväntas bidra till ökad trygghet och en stärkt känsla av sammanhang. Kontinuitet i personalgruppen är en central del i arbetet. En stabil bemanning och minskad användning av vikarier skapar förutsättningar för långsiktiga och förtroendefulla relationer mellan brukare och personal. Inom socialpsykiatrin har arbetet bland annat bedrivits utifrån metoden ESL (Ett självständigt liv), med fokus på att stärka individens förmågor och delaktighet. Boendestödet har inlett ett arbete i enlighet med Socialstyrelsens nya vägledning, vilket förväntas bidra till ett mer förutsägbart, individanpassat och rättssäkert stöd. Personer som deltar i Järvas dagliga verksamhet, egen regi, erbjuds praktikmöjligheter och arbetsförberedande tillfällen. Utmaningar kvarstår i form av begränsad tillgång till lämpliga arbetsuppgifter samt svårigheter att hitta arbetsplatser som kan ta emot målgruppen. För närvarande deltar nio personer i praktik. Utifrån låga resultat i brukarundersökning 2025 avseende deltagarnas förståelse av personalens kommunikation inom daglig verksamhet, har arbetet med Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) intensifierats under perioden. Medarbetarnas kompetens har stärkts bland annat genom praktisk träning i samtalsmatta, tecken som stöd och pekprat (pedagogiskt verktyg för kommunikation). Parallellt har en delaktighetsmodell införts för att förbättra dialogen mellan deltagare och personal. Insatserna ska öka deltagarnas förmåga att förstå medarbetarna vilket förväntas leda till förbättrade resultat vid kommande uppföljning. Målet att ta emot fler rullstolsburna brukare inom daglig verksamhet bedöms kunna infrias genom nya lokaler i Hjulsta och Rinkeby med planerad inflytt under tertial två. En förprojektering av ytterligare en lokal i Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 29(96) Tensta har godkänts med planerad inflyttning 2027. Lokalerna är belägna i markplan och fullt tillgängliga för målgruppen. Nämnden har under perioden stärkt kvaliteten i beställningarna av insatser för personer med funktionsnedsättning genom att tydliggöra den enskildes mål utifrån behov, förutsättningar och önskemål. Ett nytt arbetssätt har införts där brukare informeras om möjligheten till individuell plan, i syfte att öka delaktighet och inflytande samt tydliggöra mål och behov i insatsernas planering och genomförande. Verksamheterna har bedrivit ett systematiskt och fortlöpande arbete för att främja digital inkludering, likabehandling och mänskliga rättigheter i enlighet med stadens program. Medarbetarnas kompetens stärks kontinuerligt genom stadens digitala utbildningar samt Socialstyrelsens utbildningsinsatser om rasism. Boendestödsenheten har genomfört och blivit diplomerade för RFSL:s HBTQI-utbildning. Personligt ombud har för perioden ärendeantal i nivå med föregående år, vilket visar på ett fortsatt högt inflöde. Samverkan inom förvaltningen har stärkts, särskilt med budget- och skuldrådgivare, anhörigkonsulenter och uppsökare från äldreomsorgen, vilket förbättrar möjligheterna att nå målgruppen och lotsa individer till rätt stödinsatser. Andelen unga vuxna har minskat under perioden jämfört med 2025. Detta kan bero på ett begränsat uppsökande arbete under perioden, men även att andra stödinsatser i stadsdelen har utvecklats, såsom Flexibelt socialt stöd, Fokus Uppsök och Aktiv fritid Järva. Unga vuxna i hemmiljö, ”hemmasittare”, som inte själva söker stöd är fortsatt en prioriterad målgrupp. Antalet som kontaktat anhörigstödet har ökat med 93 personer jämfört med samma period föregående år. Ökningen bedöms vara ett resultat av stärkt samverkan med såväl interna och externa aktörer, ett breddat utbud av grupp- och individuella stödinsatser samt ökad synlighet av anhörigstödet i stadsdelen. Arbetet med Projektet Hälsofrämjande guide för anhöriga, i samarbete med NKA (Nationellt kompetenscentrum för anhöriga), har fortsatt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Medarbetare inom LSS och socialpsykiatri utbildas i nutrition för äldre. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Under tertialen har ett arbete påbörjats med att planera utbildning för samtliga medarbetare inom utförarverksamheterna tillsammans med avdelningens dietist. Verksamhetsområdena inom LSS och socialpsykiatri ska under året bidra till stadens mål om digitaliseringsutveckling med fokus på att införa och använda digitala verktyg som stärker brukarens självständighet. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Verksamheterna har arbetat med att stärka brukarnas delaktighet och självständighet genom användning av kommunikations- och digitala hjälpmedel, såsom bildstöd, iPads samt appar för kommunikation. Brukarna har fått stöd att ta del av digitala samhällstjänster, bland annat genom hjälp med att skaffa BankID, och genom att brukardatorer har funnits tillgängliga på gruppbostäder, mötesplatser och sysselsättningar. Verksamhetsområdena LSS och socialpsykiatri ska främja brukarens delaktighet i planering av sina insatser samt stärka samverkan med regionen, som ett led i detta arbete ska antal SIP mätas och följas upp två gånger per år. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 30(96) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Verksamhetsområdena har under tertialen medverkat i 77 SIP vilket bedöms ligga på ett förväntat resultat och tyder på att arbetssättet används i den utsträckning som kan förväntas. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömning grundas på att de förväntade resultaten prognostiseras att uppnås samt att aktiviteterna kommer att genomföras. För att minska äldres ensamhet, stärka fysiska, psykiska och sociala förmågor arbetar äldreomsorgens verksamheter förebyggande och uppsökande. Information sprids till både äldre och anhöriga bland annat via annonser, på medborgarkontor och via sociala medier. Biståndshandläggarna har under perioden deltat ut en samlad fysisk information om äldreomsorgen där syftet är att informera om vilket stöd och vilka insatser som äldreomsorgen har att erbjuda. Information delas ut i samband med den äldres första möte med biståndshandläggare. Seniorer inkluderas i det digitala samhället genom drop-in-tider för IT- stöd på träffpunkterna samt återkommande information om risken för bedrägerier. Detta i syfte att stärka de äldres digitala kompetens och motverkar utanförskap och brott. För att främja kontinuitet och trygghet för både äldre och medarbetare eftersträvar äldreomsorgens utförare i egen regi en hög personalkontinuitet med fast bemanning. Uppbyggnad av resursteam pågår för att minska behovet av timvikarier. En stabil personalgrupp är viktig och medför förutsättningar för långsiktiga och tillitsfulla kontakter mellan brukare och medarbetare. Järva hemtjänst arbetar med att implementera enhetliga rutiner och arbetssätt kring planering av tid hos kunder. Järva stadsdelsnämnds pensionärsråd företräder äldre i området och har regelbundna möten med förvaltningen. Rådet tar del av ärenden till nämnd och främjar äldres delaktighet i nämndens arbete. Samverkan sker med pensionärsrådet vid trygghetsvandringar då det anordnas kortare vandringar för seniorer. Samarbetet syftar till att ge äldre som bor i Järva ett ökat inflytande i det lokala trygghetsarbetet. Äldres trygghet, välbefinnande och delaktighet stärks genom satsningar på medarbetarnas kompetens inom äldreomsorgen. Utbildningar inom bland annat nutrition och yrkessvenska har inletts under perioden. För att säkerställa demenskompetens hos alla medarbetare, genomgår eller uppdaterar samtliga verksamheter certifiering via Silviahemmet eller Stjärnmärkning. Silviasystrar och Stjärninstruktörer med särskild kunskap inom demens finns i verksamheterna, vilket bidrar till trygghet för både äldre, anhöriga och personal. Äldres delaktighet och trygghet vid utskrivning från sjukhus stärks genom att de erbjuds en samordnad individuell plan (SIP) för planering av insatser i samband med hemgång. Syftet med SIP är att ge förbättrad samverkan mellan socialtjänst och region för att säkerställa en individcentrerad och sammanhållen vård och omsorg. För att säkerställa äldres delaktighet har Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 31(96) nämnden börjat mäta hur många SIP som upprättas i syfte att kunna följa utvecklingen. Inom verksamhetsområde äldre och funktionsnedsättning har arbetet mot välfärdsbrott utökats till att omfatta två heltidstjänster förutom det arbete som sker inom ordinarie myndighetsutövning. Funktionerna ska säkerställa processer och utreda misstänkta oegentligheter i fakturahantering för att klienter ska få de insatser de bedömts ha behov av och nämndens medel ska användas på ett korrekt sätt. Nämnden arbetar för att systematiskt förebygga, upptäcka och hantera misstänkta bedrägerier. Syftet är motverka otillåten påverkan främst inom hemtjänst och personlig assistans. Målet är att skapa en långsiktigt hållbar och effektiv struktur för kontroll och förebyggande insatser. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel nöjda omsorgstagare 77 % 83 % 83 % 2026 Andel nöjda omsorgstagare i dagverksamhet 94 % 93 % 93 % 2026 Andel omsorgstagare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i hemtjänsten 80 % 87 % 87 % 2026 Andel omsorgstagare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs på vård- och omsorgsboende 82 % 82 % 80 % 2026 Andel sjuksköterskor inom särskilda boenden 8,73 % 7 % Tas fram av nämnd 2026 Andel äldre personer som vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsatser 58 % 69 % 69 % 2026 Antal personal en hemtjänsttagare med minst två besök om dagen möter under en 14- dagarsperiod 10 st 10 st Max 10 person er 2026 Nämndmål: 1.4.1 Äldre personer har en tillvaro som präglas av hög kvalitet, trygghet och självbestämmande Uppfylls helt Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 32(96) Beskrivning Det uppsökande arbetet riktat till personer över 65 år eller äldre ska utvecklas tillsammans med äldrenämnden och stadens bolag. Syftet är att bryta ofrivillig ensamhet och social isolering. Fokus i det uppsökande arbetet är att nå personer som i mindre utsträckning är representerade eller deltar i aktiviteter, såsom utrikes födda, nationella minoriteter, män och ensamboende. Gruppen äldre med psykisk ohälsa ökar i stadsdelsområdet var på nämnden utvecklar arbetssätt för att söka upp och möta målgruppens behov. Nämnden deltar i stadens utvecklingsarbete med digitalisering inom äldreomsorgen. Den digitala kompetensen bland äldre ska fortsätta stärkas genom fixartjänst för att underlätta för den äldre att hantera digitala verktyg. Äldre på vård- och omsorgsboende ska ha en vardag med hög livskvalitet. De boende erbjuds daglig utevistelse och olika sociala aktiviteter. Nämnden utvecklar i samverkan med Micasa aktiviteter för äldre i anslutning till seniorboendet i Tensta. Arbetet för att erbjuda ett varierat kulturutbud inom äldreomsorgen ska fortsätta. Matlyftet fortsätter vilket bidrar till kunskap om en god och näringsrik kost för äldre. Verksamheterna erbjuder regelbundet umgänge med vårddjur. Kompetensen om psykisk ohälsa bland äldre behöver öka hos nämndens medarbetare. Samverkan och samplanering kring äldre med komplexa behov ska fortsätta och samverkan med primärvård stärkas. I samarbete med Region Stockholm ska arbetet med avancerad sjukvård i hemmet, den palliativa vården på vård- och omsorgsboenden samt samverkan med hemsjukvården fortsätta. För att främja den äldres hälsa ska nämnden arbeta evidensbaserat med fallprevention och implementera OPEN-koncept på vård- och omsorgsboenden (Older person’s exercise and nutrition study). Arbetet med säkerställa metoder för att förebygga, upptäcka och hantera välfärdsbrott inom verksamheter för äldre kommer att fortsätta. Förväntat resultat - Andel kunder som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i förvaltningens hemtjänstenheter ökar - Andel boende i Kista samt Rinkeby vård- och omsorgsboende som upplever sig trygga ökar - Öka antalet aktiviteter inom dagverksamhet för äldre med demenssjukdom - Andel äldre personer i stadsdelsområdet som vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsatser ökar - Antalet besökare på förvaltningens mötesplatser för äldre ökar - Antalet äldre klienter med stöd av personligt ombud ökar - Antalet anhöriga till en äldre närstående, med stöd av förvaltningens anhörigkonsulent ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet kommer att uppnås samt att aktiviteterna kommer att genomföras. Äldre ska kunna påverka hur hemtjänstinsatser i egen regi utförs med stöd av en fast Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 33(96) omsorgskontakt som säkerställer trygghet, kontinuitet och individanpassning. Under perioden har andelen genomförandeplaner med kunddelaktighet ökat där enskilda görs delaktiga genom att tydliggöra mål med insatsen utifrån enskildas behov, förutsättningar och önskemål. Järva hemtjänst har påbörjat Silviahemsutbildning med mål om certifiering i juni 2026. Syftet är att medarbetare inom hemtjänst får ökad kunskap om demens, att möta den enskilde och ge en god omvårdnad där den enskilde är i centrum. För äldre som bor på vård- och omsorgsboende bedrivs ett arbete för att stärka trygghet och delaktighet. Detta görs genom att verksamheterna har boenderåd regelbundet för att öka de äldres inflytande över både måltider, aktiviteter och bemötande. För att tillförsäkra de boende ett varierat utbud av aktiviteter har verksamheterna både Silviasyster och aktivitetsombud som ansvarar för detta. Det erbjuds bland annat pub- och restaurangkvällar med stöd av Matyftet. Många boende inom nämndens vård- och omsorgsboende har sitt ursprung i andra länder och för att möta de äldres språk- och kulturella behov så har verksamheterna en mångkulturell kompetens. För att inkludera boende med ursprung i andra länder arrangerade Kista vård- och omsorgsboende i samband med Ramadan en Eid al-Fitr-fest vilket var uppskattat. Verksamheterna har stjärninstruktörer och Rinkeby vård- och omsorgsboende fick Stjärnmärkning i februari vilket innebär att båda verksamheterna nu säkerställt en grundläggande kunskap om demens. De äldres önskemål och behov står i centrum då medarbetarna har verktyg för ett personcentrerat arbete vilket går i linje med Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Dagverksamheterna för äldre med demens har under perioden, bland annat genom Kultur för äldre, erbjudit ett utökat aktivitetsutbud utöver ordinarie verksamhet. Besök av vårddjur har ägt rum en gång i månaden. Äldreförvaltningens kvalitetsobservatör besökte Violens dagverksamhet i syfte att bedöma hur verksamheten arbetar personcentrerat samt dess förutsättningar att erbjuda en trygg och säker omsorg. Observationen visar på flera styrkor, såsom engagerad personal, god kompetens och ett personcentrerat arbetssätt. Samtidigt har utvecklingsområden identifierats, bland annat behov av tydligare struktur i dagplanering och rutiner för reflektion. Resultatet ligger till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet under året. Antalet besökare på träffpunkterna har ökat vilket har resulterat i utökade öppettider och aktiviteter. Ökningen beror troligtvis på ett lyckat arbete med det förebyggande och uppsökande arbetet som ger detta positiva resultat. Under perioden har träffpunkterna haft 9 612 besökare, varav 8 784 kvinnor och 2 037 män. Under samma period 2025 hade träffpunkterna 5 844 besökare varav 4750 kvinnor och 1094 män. Insatser görs för att öka mäns deltagande, bland annat genom särskilda aktiviteter så som herrklubbar och att följa upp och försöka tillgodose de aktiviteter som män önskar på träffpunkterna. Syftet med träffpunkterna är att minska ensamhet och stärka seniorernas förmågor. Efter att två föreningsdrivna träffpunkter i Rinkeby och Husby valt att avveckla sina verksamheter så har nämnden helt tagit över driften i de lokalerna. Träffpunkterna har öppet fem dagar i veckan och seniorerna har varit delaktiga i framtagandet av aktiviteter. Under perioden har det erbjudits en variation av sociala, kulturella och fysiska aktiviteter. Äldre personer som sökt stöd av personligt ombud har minskat från samma period 2025, från elva till en sökande detta tros beror på att samverkan har stärks med uppsökare inom Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 34(96) äldreomsorg, anhörigkonsulenter och budget- och skuldrådgivare vilket förbättrar möjligheterna att nå målgruppen äldre och lotsa enskilda till rätt stödinsatser. Även utökade öppettider och utökat stöd på medborgarkontoren kan vara en möjlig faktor till att antal äldre som sökt kontakt med personligt ombud har minskat. Under perioden har arbetet bedrivits med ett personligt ombud, sedan mars är ombuden åter fullbemannade. Antalet anhörigstödskontakter har ökat under perioden, från 552 kontakter 2025 till 686 kontakter 2026. Ökningen bedöms bero på flera faktorer exempelvis ett aktivt uppsökande arbetssätt, ett breddat utbud av grupp- och individuella stödinsatser samt stärkt samverkan med både interna och externa aktörer och en ökad synlighet av anhörigstödet i stadsdelen. En ökning av målgruppen anhöriga till äldre med psykisk ohälsa har uppmärksammats under perioden. Majoriteten av de som söker stöd är kvinnor vilket kopplas till att kvinnor oftare är anhörigvårdare. Det bedöms finnas ett fortsatt behov av riktade insatser för att nå fler män. Planer finns på att utöka samarbetet med fler vårdcentraler vilket förväntas bidra till att nå fler äldre, underlätta kunskapsutbytet mellan professioner och hjälpa fler att få rätt stöd i tid. Under perioden har anhörigkonsulent och biståndshandläggare funnits på Tensta vårdcentral varannan vecka för information om kommunens insatser. För att främja äldres trygghet satsar äldreomsorgens verksamheter på kompetensutveckling för medarbetare inom flera viktiga områden. Syftet är att äldre ska möta medarbetare med god kompetens inom relevanta områden och känna sig trygg med nämndens äldreomsorg. Språklyftet med utbildning i yrkessvenska pågår under våren 2026 med deltagare från olika verksamheter, inklusive inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Med anledning av skärpta krav i svenska för invandrare (SFI) och nytt lagstadgat språkkrav inom äldreomsorgen har ett kartläggningsarbete inletts för att identifiera medarbetarnas behov av språkutbildning. Samtidigt planeras nutritionsutbildning i samarbete med dietist, utbildning i posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) för att stärka kompetensen i mötet med äldre med mer komplexa behov. Medarbetarna utbildas löpande genom stadens olika digitala utbildningar och Socialstyrelsens utbildningsinsatser om rasism. Verksamheterna har under perioden arbetat för jämlik behandling och mänskliga rättigheter i linje med stadens program. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Biståndshandläggare och anhörigkonsulent ska regelbundet finns på vårdcentraler i stadsdelsområdet. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Sedan hösten 2025 finns biståndshandläggare och anhörigkonsulenter varannan vecka på Tensta vårdcentral. En gång i månaden med biståndshandläggare från äldreomsorgen och en gång i månaden med biståndshandläggare från funktionsnedsättning/socialpsykiatri. Planering pågår för att under året utöka samarbetet med flera vårdcentraler. Den äldres delaktighet ska stärkas i planering av sina insatser. Vid utskrivning från sjukvård ska hemtjänst erbjudas enligt samordnad individuell plan, SIP. Som ett led i detta arbete ska antal SIP mätas och följas upp två gånger per år. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Verksamhetsområdet har under perioden börjat mäta antalet samordnad individuell plan (SIP). Under perioden har 36 personer deltagit i SIP där 15 var planering för män och 21 var planering för kvinnor. Utbildningssatsning, Grundkurs i Nutrition för den äldre genomförs till medarbetare inom äldreomsorgen. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 35(96) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämndens äldreomsorg har under tertial påbörjat arbetet och planera utbildning tillsammans med dietist för samtliga medarbetare inom utförarverksamheterna. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls delvis Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet delvis kommer att uppnås under året. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för två av fem KF- indikatorer bedöms kunna nås vid årets slut, att underliggande nämndmål med förväntade resultat uppnås samt att planerade aktiviteter genomförs. Idrott Spontanfotbollen i Järva har fortsatt att organiseras gemensamt med idrottsnämnden och lokala föreningar i Rinkebyhallen, Ärvingehallen, Tensta sim- och idrottshall, samt Spånga fotbollshall. Aktiviteterna har fortsatt varit populära med periodvis uppemot 200 ungdomar som spelar under helgerna. Som ett led i att bredda spontanidrottandet bland ungdomar i Järva har Framtidens hus under första tertialen initierat regelbundna utomhusträningar vid utomhusgym i området. Satsningen utgör ett tydligare steg mot ett mer systematiskt nyttjande av områdets spontanidrottsytor och kommer att utvecklas vidare under året. Föreningsliv Arbetet med att förbereda inför implementeringen av den nya e-tjänsten Föreningsportalen har pågått under perioden. En väsentlig del av implementeringsplanen handlar om att tillgängliggöra stöd för föreningslivet att registrera sig i, och ansöka om föreningsbidrag, via Föreningsportalen. Nämnden bedömer att det kommer att krävas omfattande stöd- och informationsinsatser för att föreningarna ska klara av övergången från den nuvarande analoga processen till den digitala. Medborgarkontoren i Rinkeby, Tensta och Husby har utsett särskilt ansvariga medarbetare som ska utbildas i Föreningsportalen för att kunna utgöra ett tillgängligt stöd för föreningar som behöver hjälp att registrera sig i systemet. Kulturliv Nämnden har haft fokus på att utveckla arbetet med att stärka barns rätt till kultur. Arbetet har under perioden fokuserat på att samordna arbetssätten för att alla förskolegrupper tar del av minst en professionell kulturupplevelse per termin. En arbetsgrupp med representanter från förvaltningen och folkbiblioteken har samarbetat för att uppnå målsättningen. Utgångspunkten i arbetet är att alla förskolor ska arbeta på samma sätt för att boka in den professionella kulturupplevelsen. Tidigare har tillvägagångssätten sett olika ut mellan de olika förskoleområdena vilket har försvårat möjligheten att säkerställa att alla barn tar del av kultur. Samverkan inom ramen för IOP med Husby konst och hantverksförening har fortsatt i syfte Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 36(96) att tillhandahålla lovaktiviteter med konstinriktning som ett komplement till kulturskolans övriga terminsprogram. Under sport- och påsklovet har verksamheten arbetat för att öka tillgången till och kvaliteten på kulturaktiviteter för barn och unga. I samverkan med fritidsverksamheterna har elva teater-, dans- och cirkusföreställningar erbjudits på scener och i parklekar i stadsdelsområdet. Två teaterföreställningar har erbjudits barn och unga med funktionsnedsättningar. Nämnden har även stärkt utbudet av återkommande kulturaktiviteter för familjer i samverkan med Kulturhuset Stadsteatern Husby, såsom söndagsteater och söndagsbio, samt erbjudit öppna dansföreställningar på Blå huset i Tensta. Därutöver har nämnden medverkat i genomförandet av Husby konstsalong. Vidare har även internationella kvinnodagen och id al- fitr uppmärksammats genom olika kulturinslag i Tensta, Rinkeby och Husby. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och ungdomar som deltar i idrottsaktiviteter på fritiden 80 % 77 % 77 % 2026 Andel barn och ungdomar som deltar i kulturaktiviteter på fritiden 41 % 58 % 58 % 2026 Analys Resultatet för året utifrån grundskoleundersökningen redovisas i verksamhetsberättelsen. Nämndens utfall för 2025 var 41 procent vilket var lägre än årets uppsatta årsmål på 58 procent samt utifrån staden i stort. Analys och prognos för året utgår ifrån nämndens utfall från föregående år och utfall över tid, samt utifrån att det i Järva finns utmaningar med ett jämlikt deltagande i kulturlivet. Ansvaret för att höja andelen barn och unga som deltar i kulturaktiviteter på fritiden är delat mellan stadsdelsförvaltningen, kulturförvaltningen, genom kulturskolan och folkbiblioteken, samt utbildningsförvaltningen. Då Kulturskolans verksamhet följer skolans terminer påverkas möjligheten att erbjuda aktiviteter under helger och skollov. Nämnden ser ett behov av ett större verksamhetsutbud inom Kulturskolan som kan komplettera stadsdelsförvaltningens och bibliotekens aktiviteter och utbud på kvällar, helger och lov. Nämnden ser också ett behov av en förstärkt samverkan mellan stadsdelsförvaltningen, kulturskolan och de lokala biblioteken i Järva för att nyttja gemensamma resurser och inventera behov hos målgruppen i syfte att stärka tillgången till det lokala kulturutbudet. Under perioden har förvaltningen tagit initiativ till att införa samverkansforum med kulturskolan och folkbiblioteken i Järva. En inledande workshop, med fokus på gemensamma utmaningar och behov av samverkan samt nya arbetssätt utifrån programmet Barns rätt till kultur, har genomförts. Nämnden genomför under året många insatser som bedöms bidra till att barn och unga deltar i kulturaktiviteter som förhoppningsvis resulterar i bättre resultat för 2026. Arbetet är långsiktigt och resultatet bedöms kunna öka men målet bedöms inte nås fullt ut. Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till idrottsaktiviteter 78 % 78 % 78 % 2026 Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till kulturaktiviteter på fritiden 62 % 79 % 79 % 2026 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 37(96) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Analys Resultatet för året utifrån grundskoleundersökningen redovisas i verksamhetsberättelsen. Nämndens utfall för 2025 var 62 procent vilket var lägre än årets uppsatta årsmål på 79 procent samt utifrån staden i stort. Analys och prognos för året utgår ifrån nämndens utfall från föregående år och utfall över tid, samt utifrån att det finns skillnader mellan barn och unga i Järva och staden i stort gällande nöjdheten med möjligheten att delta i kulturaktiviteter på fritiden. I Järva är barn och unga mindre nöjda än genomsnittet för staden. Särskilt tydligt framträder en skillnad i nöjdheten mellan pojkar och flickor där pojkar i Järva är mindre nöjda än både flickor i Järva och i staden totalt. Nöjdheten minskar med åldern, i både staden i stort och i Järva, där pojkar i högstadieåldern är minst nöjda. Arbetet med att genomföra barnrättsanalyser för att ta reda på vilka målgrupper som nås av kulturaktiviteter och hur dessa tas emot av målgruppen kommer stärkas under året. En intern arbetsgrupp inom förvaltningen kommer bildas under året kring barns rätt till kultur inom fritidsverksamheterna. Syftet är bland annat att kunna dela goda exempel på hur barn och unga kan göras mer delaktiga i utformningen av kulturutbudet i syfte att höja nöjdheten. Andel ungdomar som deltar i föreningsliv 49 % 67 % 67 % 2026 Analys Resultatet för året utifrån grundskoleundersökningen redovisas i verksamhetsberättelsen. Nämndens utfall för 2025 var 49 procent vilket var lägre än årets uppsatta årsmål på 67 procent samt utifrån staden i stort. Analys och prognos för året utgår ifrån nämndens utfall från föregående år och utfall över tid, samt utifrån att det där betydligt färre i Järva som uppger att de är med i en idrottsförening jämfört med staden och att det finns tydliga skillnader utifrån kön. Några av nämndens målsättningar med föreningsbidraget är att stödja verksamhet för barn och unga som främjar jämlika uppväxtvillkor samt att unga görs delaktiga i utvecklingen av sitt närområde och formandet av mötesplatser. Genom dessa målsättningar möjliggör nämnden för ett brett utbud av föreningsdrivna aktiviteter för barn och unga genom fördelning av föreningsbidrag. IOP-samverkan mellan nämndens verksamheter och lokala föreningar bidrar även till att öka aktivitetsutbudet. Stadsdelsnämnden har, utöver detta, inte rådighet över deltagande och verksamhet som rör andelen unga som deltar i föreningsliv. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden ska i samråd med Järva stadsdelsnämnd utreda förutsättningar för att etablera en kreativ nod i Kista 2026-01-01 2026-12-31 Analys Ett undersökande arbete i dialog med nyckelpersoner inom kulturområdet i Järva har inletts där Kulturnämnden i samråd med Järva stadsdelsnämnd utreder förutsättningar för att etablera en kreativ nod i Kista. Nämndmål: 1.5.1 Invånarna har tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Beskrivning Nämnden fortsätter att fördjupa samarbetet med kulturnämnden och idrottsnämnden inom ramen för Fokus Järva, med målet att stärka och utveckla kultur- och idrottsaktiviteter för människor i alla åldrar. Ett mångsidigt utbud av aktiviteter, ledda av engagerade och trygga vuxna, ger barn och unga meningsfulla fritidsmöjligheter och bidrar till nya erfarenheter och lärande. Med utgångspunkt i program för barns rätt till kultur tillgängliggör nämnden Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 38(96) kulturupplevelser och eget skapande för barn och unga inom förskolan, fritidsverksamheterna och i stadsmiljön. Riktade kommunikationsinsatser genomförs för att skapa kännedom om och intresse för stadens kulturutbud. Nämnden verkar för ett starkt och mångsidigt föreningsliv där invånares engagemang tillvaratas. Genom tydliga och transparenta processer, beslut och kommunikation riktat till civilsamhället tillgängliggörs stödet. Nämnden stödjer föreningslivet genom att ge anpassad och tillgänglig vägledning i syfte att lotsa föreningar till olika verksamheter och stödformer inom förvaltningen, staden och övriga aktörer. Under året ska ett särskilt fokus läggas på att informera om möjligheterna för föreningslivet att ansöka om föreningsbidrag för att främja och utveckla miljö- och klimatarbetet. Förväntat resultat -Antal utlån av fritidsutrustning via fritidsbiblioteket ökar -Antal lotsningar till organiserad fritid via projektet ESF Aktiv Fritid Järva överstiger 100 st -Andelen barn och ungdomar som är nöjda med tillgången av kulturaktiviteter på fritiden ökar -Andelen lokala föreningar som uppfattar att nämnden är tillgänglig och att stödet är relevant ökar -Antalet ansökningar om föreningsbidrag kopplade till miljö- och klimatarbete ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet har uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. Fritidsbiblioteket Fritidsbiblioteket har bidragit till ökat deltagande i fritidsaktiviteter genom kostnadsfri utlåning av utrustning till barn, unga och familjer. Under första perioden 2026 genomfördes 714 utlån, vilket indikerar en ökad efterfrågan och förbättrad tillgänglighet till fritidsaktiviteter i jämförelse med T1 2025 då antalet utlån uppgick till 317 utlån. Genom samverkan med föreningar och i viss mån skolor har verksamheten även nått fler målgrupper. Aktiv fritid Järva Projektet Aktiv fritid Järva startade den 15 januari 2026 i en ny projektperiod efter att ha beviljats ESF-medel för ytterligare 2,5 år. Under det första tertialet har fokus legat på att etablera strukturer och bygga vidare på tidigare erfarenheter. Projektgruppen är från och med 30 mars fullbemannad och har fått in drygt 40 förfrågningar om lotsning samt bedrivit uppsökande arbete på skolorna i Rinkeby, Husby och Tensta. Hittills har 13 barn och unga (varav 6 flickor) matchats till organiserade fritidsaktiviteter, och 7 av dem har fått stöd att ansöka om fritidskort. Det förväntade resultatet om att genomföra minst 100 lotsningar under året förväntas uppnås utifrån tidigare projekterfarenheter. Arbetet följer den beprövade matchningsmodellen och tidiga signaler tyder på att deltagarna stannar kvar i aktiviteterna. Nämnden har under perioden genomfört ett flertal kulturinsatser för att öka tillgången av kulturaktiviteter för barn och unga, där exempelvis teater-, dans- och cirkusföreställningar anordnats. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 39(96) Nämnden har gett stöd till föreningslivet genom föreningsbidrag och genom stöd och vägledning. Under perioden har beslut om fördelning av föreningsbidrag fattats för 2026 där 43 föreningar beviljades bidrag helt eller delvis. Arbetet med återrapportering av föregående års beviljade föreningsbidrag har påbörjats. Vad gäller målsättningen om att antalet ansökningar om föreningsbidrag kopplade till miljö- och klimatarbete ökar så utgår det ifrån kommunikationsinsatser som genomförs under året inför höstens utlysning av föreningsbidrag för 2027. Under april har en föreningsmässa genomförts med tema miljö och klimat i syfte att inspirera föreningslivet att arbeta hållbart och informera om möjligheten att ansöka om föreningsbidrag inom detta tema. Nämnden bedömer att de kommunikationsinsatser som har och kommer genomföras under året innebär att andel ansökningar gällande föreningsbidrag kopplat till miljö och klimat kommer öka. En enkätundersökning riktad till föreningslivet som undersöker nämndens stöd, service och kommunikation om föreningsbidraget kommer genomföras under året. Enkätundersökningen genomfördes föregående år och visade då att föreningslivet överlag var nöjda. Nämnden har gett stöd till föreningar genom bland annat öppna informationsträffar, kommunikation via annonsering samt genom det föreningsstödjande samarbetet med Studiefrämjandet. Bedömningen är därför att nämndens förväntade resultat om att nämnden är tillgänglig och ger ett relevant stöd kommer att uppnås. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra föreningsmässa med särskilt fokus på miljö- och klimatfrågor inom föreningslivet 2026-01-01 2026-09-30 Analys Föreningsmässa med tema Hållbart föreningsliv genomfördes under april enligt plan. Syftet var att ge inspiration och tips till föreningar om hur de kan utveckla sitt arbete med ekologisk hållbarhet och lyfta goda exempel. Vidare ska föreningsmässan följas upp och utfallet av uppföljningen kommer att analyseras som underlag för utformningen av kommande års aktiviteter riktade till föreningslivet. Stärka den målgruppsanpassade kommunikationen om stadens och stadsdelsområdets kulturutbud 2026-01-01 2026-12-31 Analys Arbetet med att stärka den målgruppsanpassade kommunikationen om stadens och stadsdelsområdets kulturutbud har påbörjats. Förvaltningen utreder möjliga outnyttjade kommunikationsvägar för olika målgrupper. Befintliga kommunikationsplaner kommer analyseras och kompletteras med nya målgruppsanpassade lösningar. KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls helt Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål inriktningsmålet kommer uppnås. Bedömningen baseras på att en majoritet av de underliggande KF-målen prognostiseras uppnås. Av KF-målen är prognosen att tre uppnås helt och ett delvis. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 40(96) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls delvis Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer uppnås delvis. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för samtliga av KF-indikatorerna utom en bedöms uppnås helt, att underliggande nämndmål med förväntade resultat uppfylls samt utifrån att aktiviteterna genomförs under året. Strategiskt miljö- och klimatarbete Arbetet med åtgärdsplaner utifrån stadens vägledning om hållbara kontor har kommit olika långt inom nämndens verksamhet. Ett betydande stort antal chefer och nyckelfunktioner har genomfört e-utbildningen Hållbara kontor. Många av verksamheterna har även upprättade åtgärdsplaner samt ett pågående arbete med genomförande och uppföljning, medan vissa verksamheter befinner sig i ett tidigare skede där planer är under framtagande eller behöver aktualiseras och systematiseras. Även bland de verksamheter som har åtgärdsplaner varierar graden av implementering och systematik i uppföljningen. Sammantaget bedöms det under perioden skett en fortsatt positiv utveckling vad gäller arbetet med åtgärdsplaner. Inom flera områden och verksamheter finns etablerade arbetssätt, där vissa har miljöombud till stöd i arbetet. Miljö- och klimatarbetet behöver synliggöras i högre utsträckning vad gäller omställningen till ny socialtjänstlag, utifrån att miljö- och klimatarbetet är en viktig del av verksamheternas kärnuppdrag. Fördjupad analys kommer därmed att genomföras i syfte att stärka miljö- och klimatperspektivet i organisationsstrukturen av genomförandet av det utvecklingsarbete som pågår och kommer att fortgå framöver. Minskad och hållbar plastanvändning Plastanvändningen är helt centralt i miljö- och klimatarbetet och avgörande för bedömningen av måluppfyllelsen för verksamhetsområdesmålet. Arbetet med att minska användningen av förbrukningsartiklar i plast ger positiva resultat inom flera verksamheter, särskilt inom förskoleverksamhet, fritidsverksamhet och medborgarservice där konkreta åtgärder och ökad medvetenhet lett till minskad användning. Utbildningsinsatser, dialoger på APT och liknande forum samt tydligare riktlinjer kring användning av förbrukningsartiklar har bidragit till förbättringar, även om uppföljning ofta saknar statistiskt underlag på faktisk förbrukning. Inom äldreomsorg, omsorgen för funktionsnedsättning och socialpsykiatri är användningen av engångshandskar fortsatt ett prioriterat område. Inom vård- och omsorgsboenden ses även användningen av hygienunderlägg över. Den framtagna filmen om rätt användning av engångshandskar används i verksamheterna och är väl känd bland medarbetarna. Utförarverksamheterna använder statistik från Plastkollen som ett verktyg för att följa inköp. Jämförelser med föregående år är svåra att göra, dels eftersom tertialstatistiken endast speglar två månaders inköp och därmed påverkas av variationer i lagerhållning, dels eftersom verksamheterna har utökats och omfattar fler verksamheter. Vad som utgör en rimlig Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 41(96) förbrukning av engångshandskar är inte entydigt, men en uppskattad nivå om 3–6 par handskar per person och dygn bedöms som ett gott resultat. Ytterligare minskningar bedöms svåra att genomföra utan att riskera följsamheten till basala hygienrutiner. För att minska plastanvändningen tillämpas flera arbetssätt, däribland kontinuerlig dialog på personalmöten med hygienombud, produktgenomgångar tillsammans med leverantörer, samt ett mer systematiskt arbete med fokus på materialval och införande av checklistor för rumsutrustning. Hållbar plastanvändning har varit i fokus i upphandlingen av måltider inom äldreomsorg som avslutades under perioden, då avtalet innehåller krav på cirkularitet där leverantören ska sträva efter att minska användningen av plast och främja materialåtervinning av plast. Energieffektivisering Arbetet med energieffektivisering inom nämndens verksamhet präglas i stor utsträckning av beteendebaserade åtgärder i det dagliga arbetet, såsom att släcka belysning, stänga av utrustning, använda resurser mer effektivt och digital dokumentation. Uppföljningen visar att flera verksamheter har etablerade arbetssätt där medarbetare aktivt bidrar till att minska energiförbrukningen genom dagliga rutiner vilka kontinuerligt lyfts via personalmöten. I vissa verksamheter förekommer även arbete med mer tekniska lösningar, som innebär successiv övergång till mer energieffektiv utrustning. Samtidigt är arbetet i begränsad utsträckning systematiserat och följs sällan upp på verksamhetsnivå med stöd utav mätbara data, vilket försvårar analys och utveckling av arbetet. Detta hänger i flera fall samman med strukturella förutsättningar, såsom delade lokaler eller beroende av externa fastighetsägare. Nämndens energiförbrukning har ökat under perioden januari–mars jämfört med samma period föregående år med 15 419 kWh, vilket motsvarar en ökning på 2,2 procent. Förbrukningen ökade under januari och februari med cirka 8 000–10 000 kWh, medan minskningen i mars var mer begränsad och uppgick till omkring 4 000 kWh. Ökningen under januari och februari behöver analyseras vidare på verksamhetsnivå för att identifiera bakomliggande orsaker. Ökningen är dock begränsad i förhållande till såväl föregående års totala energiförbrukning som årets uppsatta mål. Givet att förbrukningen 2025 uppgick till 2 524 626 kWh finns det en kvarvarande marginal om cirka 60 000 kWh till målet. Mot denna bakgrund bedöms det förväntade årsmålet kunna uppnås. Livsmedel med låg klimatpåverkan och minskat matsvinn Inom förskoleverksamheten och äldreomsorg, omsorg för funktionsnedsättning och socialpsykiatri pågår arbete för att minska klimatpåverkan från livsmedel, främst genom ökad andel ekologiska inköp, arbete med säsongsanpassning samt insatser för att minska matsvinn. Inom äldreomsorgen finns etablerade strukturer för uppföljning och kravställning, där ekologiska livsmedel prioriteras i inköp och där måltidsplaneringen i hög grad styrs av upphandlade avtal. Möjligheten att påverka måltidernas klimatpåverkan begränsas dock av verksamheternas förutsättningar, exempelvis genom brukarnas fria val av måltider och en begränsad andel egen matlagning. Inom förskoleverksamheten uppnår majoriteten av förskoleenheterna målet om klimatpåverkan från livsmedel, vilket visar att det finns fungerande arbetssätt. Samtidigt finns variation mellan enheter, vilket indikerar att arbetet inte är helt likvärdigt implementerat. Detta pekar på behov av fortsatt analys av orsakerna bakom Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 42(96) skillnaderna och en konkretisering av arbetet där goda arbetssätt sprids och får genomslag i hela verksamheten. Nämndens klimatpåverkan från upphandlade livsmedel uppgår till 1,41 kg CO₂e per kg livsmedel för perioden januari–mars 2026. Utfallet för motsvarande period föregående år var 1,38 kg CO₂e per kg livsmedel, medan helårsutfallet för 2025 uppgick till 1,45 kg CO₂e per kg livsmedel. Detta innebär att klimatpåverkan för den aktuella perioden 2026 ligger lägre än genomsnittet för helåret 2025, samt under årsmålet på 1,5 kg CO₂e per kg livsmedel. Sammantaget är det svårt att dra säkra slutsatser om förändringar i utfallet över tid, då variationerna delvis kan förklaras av historiska uppdateringar i uppföljningssystemet, vilket påverkar jämförbarheten mellan perioder och därmed försvårar analysen. Därtill har nya avtal medfört att fler inköp nu omfattas av uppföljningen än historiskt, vilket också påverkar utfallet och försvårar direkta jämförelser över tid. Mot bakgrund av detta bedöms det förväntade årsmålet kunna uppnås under året. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel upphandlingar som bidrar till cirkularitet 75 100 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter 39,29 ton 33,42 ton 525 ton 2026 Analys Resultatet redovisas i samband med verksamhetsberättelsen. Nämndens inköp av förbrukningsartiklar i plast har minskat under perioden januari–mars jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen från 2025 uppgår till cirka 906 kg, vilket motsvarar 8,8 procent sett till plastens vikt. Den största minskningen har skett under mars månad. Även utifrån andra parametrar, såsom antal produkter, inköpskostnad och klimatavtryck, ses en liknande nedåtgående trend. Jämförelser baserade på tre månaders inköpsdata är dock osäkra och varierar mycket från månad till månad, eftersom utfallet i hög grad påverkas av variationer i lagerhållning. Mot denna bakgrund bedöms en viss minskning av inköpta förbrukningsartiklar kunna uppnås under året med utgångspunkt i förbrukningsnivåer under 2025. Arbetet med inköp av förbrukningsartiklar är långsiktigt och nämnden har ett högt uppsatt årsmål i linje med staden. Åtgärder kommer genomföras under året för att förbättra resultatet men dessa kommer inte vara tillräckliga för att nå årsmålet om 33,42 ton inköpta förbrukningsartiklar. Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel 1,45 kg CO2 per kg livsmedel 1,5 kg CO2 per kg livsmed el 1,5 kg CO2 per kg livsmed el 2026 Köpt energi i stadens organisation 2,5 GWh 2,6 GWh 1 675 GWh 2026 Nämndmål: 2.1.1 Nämndens verksamheter är energieffektiva och hållbara med låg klimatpåverkan Uppfylls helt Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 43(96) Beskrivning Nämndens verksamheter bedriver ett aktivt miljö- och klimatarbete utifrån stadens miljöprogram och klimathandlingsplan. Förvaltningen arbetar för att utveckla den interna samverkan avseende planering, genomförande och uppföljning av hållbarhetsarbetet. Verksamheterna har ett särskilt fokus på att utveckla arbetet med inköp, systemnyttjande, upphandling och avtalsuppföljning. Verksamheterna fortsätter arbeta utifrån sina framtagna åtgärdsplaner för Hållbara kontor. I nämndens verksamheter görs aktiva val för minskad energianvändning, både när det gäller inköp av elutrustning och energismarta beteenden i verksamheterna. Verksamheterna arbetar för en hållbar konsumtion med fokus på livsmedel med låg klimatpåverkan och minskad användning av förbrukningsartiklar i plast. Verksamheterna har ett helhetsperspektiv avseende arbetet med hållbara och ekologiska livsmedel med låg klimatpåverkan. Nämndens verksamheter som serverar måltider utvecklar arbetssätt och har god kunskap om klimatsmart mat och hur matsvinn kan minimeras. Nämndens verksamheter främjar cirkularitet och arbetar med resurseffektiva kretslopp utifrån EU:s avfallshierarki. Verksamheterna gör medvetna inköp, förebygger onödig konsumtion och återbrukar befintliga resurser, där Stocket används som förstahandsval. Det avfall som ändå uppkommer ska sorteras och återvinnas. Verksamheterna samverkar med andra förvaltningar och bolag för att säkerställa god infrastruktur för källsortering. Verksamheterna ökar förståelse för cirkularitet bland medarbetare och främjar invånarnas möjligheter att leva mer cirkulärt. Möjlighet för delaktighet i omställningen skapas genom att dels synliggöra för invånarna hur verksamheten arbetar med ekologisk hållbarhet, dels utvecklar ett hållbarhetsperspektiv i utformningen av feriejobb. Förväntat resultat -Verksamheterna ska ha upprättade åtgärdsplaner för sitt strategiska arbete utifrån Hållbara kontor -Energiförbrukningen i förvaltningens verksamheter minskar -Inköp av förbrukningsartiklar i plast minskar -Möjligheterna till källsortering i stadsmiljön ökar -Klimatbelastningen från livsmedel minskar -Andelen ekologiska livsmedel ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet har uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. En betydande del av nämndens verksamheter har upprättade åtgärdsplaner utifrån sitt strategiska arbete med hållbara kontor. Under året bedöms att samtliga verksamheter ska ha Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 44(96) åtgärdsplaner. Arbetet fortgår med att minska nämndens energiförbrukning med fokus på beteendebaserade åtgärder i det dagliga arbetet. Uppföljningen visar att inköp av förbrukningsartiklar i plast minskar. Ökad möjlighet till källsortering i stadsmiljön uppfylls utifrån att det från och med april finns möjlighet till det i elva parker, jämfört med tidigare då det enbart fanns i fem parker. Gällande uppföljning av klimatbelastningen från livsmedel är det svårt att dra säkra slutsatser av utfallet för perioden, detta utifrån flera aspekter. Klimatpåverkan för den aktuella perioden januari-mars 2026 ligger lägre än genomsnittet för helåret 2025 samt under det uppsatta årsmålet, därav bedöms det förväntade resultatet uppnås. Nämndens utfall för januari-mars 2026 gällande andel ekologiska livsmedel visar på att andel ekologiska inköp har fortsatt att öka och ligger nästan i linje med stadens uppsatta målsättning. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utforma gemensamma arbetssätt för minskad och rätt användning av engångshandskar i plast i förskoleverksamheten 2026-01-01 2026-12-31 Analys Som grund för förskoleverksamhetens arbete med gemensamma arbetssätt för minskad och mer ändamålsenlig användning av engångshandskar i plast har verksamheten arbetat med att ta fram en indikator på områdesnivå. Indikatorn följer upp antalet engångshandskar per yngre barn årsvis. Utfallet visar att arbetet ger effekt i flera områden. Tydligare riktlinjer har tagits fram och dialog har förts inom ledningsgrupper och på APT. Flera förskoleområden uppger att förståelsen för frågan har ökat bland medarbetare, samtidigt som det finns ett behov att följa upp faktisk förbrukning. Utreda möjligheten att inrätta en intern delningstjänst för ökat återbruk 2026-01-01 2026-08-31 Analys Arbetet har påbörjats där intervjuer med nyckelpersoner genomförts, både internt inom förvaltningen och externt utanför förvaltningen såsom serviceförvaltningen, utbildningsförvaltningen samt andra stadsdelsförvaltningar. Utreda möjligheterna att anlägga en återbrukspark i stadsdelsområdet 2026-01-01 2026-12-31 Analys Arbetet är påbörjat och för närvarande kartläggs lämpliga ytor för en återbrukspark i stadsdelsområdet. Information och lärdomar från andra kommuner som har återbruksparker inhämtas som en del i utredningsarbetet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer uppnås. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för KF-indikatorn har uppnåtts, att underliggande nämndmål med förväntade resultat har uppfyllts samt utifrån att samtliga aktiviteter har genomförts under året. Stärkta förutsättningar för biologisk mångfald Nämnden har som ett led i att öka stadsdelsområdets grönytegrad påbörjat inventering av hårdgjorda ytor som på sikt kan omvandlas till grönytor. Inventeringen kommer vara ett underlag inför nya investeringsmöjligheter inför 2027. Budgetjustering i form av Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 45(96) klimatinvestering har beviljats för 2026 för en yta vid Tenstagången där arbetet påbörjats. I nuläget är platsen helt hårdgjord, solexponerad och saknar grönska. Den är därmed värmeutsatt och markerad som en värmeö i stadens värmeökarta. Under perioden har en inventering av driftområdets alla bruksgräsmattor genomförts i syfte att identifiera fler platser som kan omvandlas till högvuxna gräsytor. Av den totala mängden bruksgräsytor är cirka 15 procent identifierade som lämpliga att övergå till höggräs. Arbete pågår även med att utveckla arbetssätt och möjliggöra inhämtning av vidare underlag i stadens kartsystem som kommer att underlätta det kommande omställningsarbetet. Nämnden har beviljats medel för att främja biologisk mångfald genom utveckling av en lekotop som är en naturbaserad lekmiljö. Lekotopen planeras att anläggas i ett naturområde i anslutning till Porkalaparken i Akalla och arbetet pågår enligt plan. Arbetet med stadens trädmål, bland annat genom att planera två träd för varje träd som tas bort, i Järva fortgår. Nämnden har beviljats medel för trädplantering och trädvård från centrala medelsreserven med målet att öka krontäckningsgraden i stadsdelsområdet. Ett arbete för att identifiera lämpliga platser och planering av plantering har påbörjats. Arbetet kommer utföras utifrån stadens nya trädpolicy som förväntas träda i kraft under året. Cirkulär skötsel av parkdrift i egen regi Utveckling av arbetsmetoder vad gäller parkdriften i egen regi har fortsatt för att arbetet ska bedrivas på ett sätt som aktivt gynnar den biologiska mångfalden. Under perioden har slyröjningar genomförts inom driftområdet. Inför uppdraget har en selektiv röjning genomförts i syfte att främja nyckelarter såsom hassel, hagtorn och ek. Friställning av alm och ek och också genomförts. Metoder att finfördela nedklippta växtdelar och låta dessa brytas ned på plats har tillämpats, vilket är metoder som bidrar till en förbättrad miljö. Nämnden har beviljats medel för att ta fram en slyröjningsplan. Denna ska fungera som ett praktiskt arbetsverktyg för parkdriften vid planering och genomförande av slyröjningsinsatser. Invånarnas delaktighet i miljö- och klimatomställningen Kommunikationen med Järvas invånare är en viktig del i nämndens hållbarhetsarbete kopplat till miljö och klimat. En kommunikationsplan för nämndens arbete med biologisk mångfald och grön omställning har tagits fram. Kommunikationsplanen syftar till att synliggöra nämndens arbete samt stärka invånares och besökares förståelse och delaktighet i miljö- och klimatomställningsarbetet. Kommunikationsinsatser och implementering av kommunikationsplanen påbörjas under våren. Arbetet med att genomföra odlingsaktiviteter för barn inom insatsen Järvavärdar i Husby gård, Sinnenas trädgård, har påbörjats. Arbetet pågår enligt plan där samverkan med Husbyskolan har inletts. Nämnden kommer under året att utreda möjligheten att skapa en yta för gemensamhetsodling i Hjulsta, i närheten intill Hjulsta koloni- och fritidsträdgårdar. En nollställning av platsen har varit nödvändig för att den ska kunna användas till odling i ett senare skede och denna återställning pågår. Medel har beviljats både för utredningen och för Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 46(96) att tillfälligt aktivera platsen. Utrednings- och idéarbetet för både en tillfällig och den mer långsiktiga utformningen av ytan har påbörjats. Anläggningen av den tillfälliga aktiveringen har påbörjats under april och planeras vara klart i maj. Utredningsarbetet om kommande utformning fortsätter under året. Ekologiska livsmedel Nämnden har fortsatt prioriterat arbetet med att öka andelen ekologiska livsmedel. Måluppfyllelsen varierar inom nämndens verksamhet. Det samlade resultatet för förskoleverksamheten uppnår målet om minst 70 procent ekologiska livsmedel, vilket innebär att det finns etablerade och fungerande arbetssätt. Inom förskoleverksamheten har frågan om ett helhetsperspektiv på hållbara mat- och måltidslösningar lyfts på ledningsnivå. Genom att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv i måltidsfrågan kan arbetssätt utvecklas som både stärker kvaliteten och bidrar till mer medvetna beställningar samt minskat matsvinn. Även inom äldreomsorgen, omsorgen för funktionsnedsättning och socialpsykiatri ses en positiv utveckling för flertalet verksamheter, där andelen ekologiska inköp har ökat och fler verksamheter än tidigare når målet. Samtidigt ligger flera verksamheter fortsatt under målnivån, särskilt inom individ- och familjeomsorgen och socialtjänstens främjande och förebyggande verksamheter. Inom dessa områden är inköpen ofta begränsade i omfattning eller sker i sammanhang där möjligheten att styra mot ekologiska alternativ är mer begränsad. Flera gemensamma utmaningar lyfts. Tillgången till ekologiska alternativ i upphandlade sortiment är i vissa fall begränsad, vilket direkt påverkar verksamheternas möjlighet att nå målen. Även högre kostnader för ekologiska livsmedel samt kvalitetsbrister, exempelvis kopplat till frukt och grönsaker, anges som hinder. Därtill förekommer fortfarande en del brister i kontering och uppföljning, vilket påverkar datakvaliteten och uppföljningen. För januari-mars 2026 visar resultaten av andelen ekologiska livsmedel i relation till totalen av livsmedelsinköpen att dessa uppgår till 69,3 procent och ökar därmed successivt, både vid jämförelse med utfall för motsvarande period 2025 på 60,3 procent och med det totala utfallet för 2025 på 62,3 procent. Detta motsvarar en ytterligare ökning på 7 procentenheter sedan föregående år och nämndens utfall hittills ligger i närheten av årets uppsatta mål om ekologiska livsmedel. Mot denna bakgrund bedöms det förväntade resultatet kunna uppnås, förutsatt att verksamheterna bibehåller en stabil nivå av ekologiska inköp och fortsatt prioriterar ekologiska alternativ där det är möjligt. Det är en fortsatt positiv utveckling som skett under perioden där målsättningen om 70 procent för första gången bedöms kunna nås. För att öka måluppfyllelsen ytterligare under året pågår och planeras ett flertal åtgärder. Centralt är kompetenshöjande insatser och ökad medvetenhet kring hållbara inköp, liksom löpande dialog i ledningsgrupper och på APT. Flera verksamheter lyfter behovet av erfarenhetsutbyte och spridning av goda exempel, både vad gäller arbetssätt och kostnadseffektiva val av ekologiska livsmedel, mellan verksamheter som når målen och de som inte gör det. Vidare betonas vikten av löpande uppföljning av inköp samt förbättrad upphandling och dialog med leverantörer för att öka tillgången till ekologiska alternativ samt Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 47(96) säkerställa bättre kvalitet. Under perioden har nämnden avslutat upphandlingen av måltider till äldreomsorgen där krav på ekologiska livsmedel ställdes i enlighet med stadens mål om 70 procent. I avtalet finns inskrivet att denna nivå kan höjas utifall staden skulle fatta beslut om en höjd nivå. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor 62,33 % 70 % 70 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Järva stadsdelsnämnd ska i samarbete med exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden tydliggöra långsiktiga förutsättningar för koloniområden i stadsdelsnämndsområdet 2026-01-01 2026-12-31 Analys En styrgrupp för budgetuppdraget har formats. Under våren kommer styrgruppen besluta om projektplan och tillsätta en arbetsgrupp. Miljöförvaltningen är inte inkluderade i budgetskrivningen, men utifrån uppdragets karaktär kommer även miljöförvaltningen ha en roll i styrgrupp och arbetsgrupp. Stadsdelsnämnderna ska fortsätta öka andelen höggräs vid ytor som inte används för rekreation. Detta genom att i första hand anlägga ängsmark, i andra hand genom att minska antalet klipptillfällen i stor omfattning, i syfte att skapa sammanhängande ängsstråk, öka biologisk mångfald och minska driftkostnader för klippning 2026-01-01 2026-12-31 Analys En inventering av driftområdets alla bruksgräsmattor har genomförts i syftet att identifiera fler platser som kan omvandlas till högvuxna gräsytor med eller utan upptag, slåtter. Enligt förvaltningens bedömning har cirka 15 procent identifierats som lämpliga för omläggning. En förändrad vy i stadens kartsystem (DP-map) håller på att utformas vilket bedöms underlätta det fortsatta omställningsarbetet med omvandling till höggräsytor. Nämnden har även beviljats medel för biologisk mångfald för att skapa ängsytor på bruksgräsmattor, genom anläggning av äng. Planering för åtgärderna är påbörjad. Trafiknämnden ska i samarbete med Järva stadsdelsnämnd utveckla Grönlandsgatan som ett grönt stråk, genom en fortsättning på Grönlandsgången och Grönlandsparken till Kymlinge naturområde 2026-01-01 2026-12-31 Analys Trafiknämnden kommer i samverkan med stadsdelsnämnden att utveckla Grönlandsgatan i Kista till en grön koppling mellan Grönlandsgången, Grönlandsparken och Kymlinge naturområde. Utöver att tillföra mer grönska är målet att öka trivseln och attraktiviteten längs gatan, samt förbättra dagvattenhantering. Projektets programskede är i slutfas, bygghandlingar förväntas bli klara i maj och anläggning planeras till hösten. Nämndmål: 2.2.1 Stadsdelsområdets offentliga miljöer och nämndens verksamheter främjar biologisk mångfald och stärker den klimatmässiga motståndskraften Uppfylls helt Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 48(96) Beskrivning Nämnden fortsätter att arbeta med klimat- och miljöanpassningar utifrån stadens miljöprogram och genomför insatser som främjar den biologiska mångfalden. Det stadsdelsvisa åtgärdsprogrammen för biologisk mångfald (SÅF) tillämpas i arbetet. Arbetet med att skapa höggräsytor som gynnar pollinatörer fortsätter. I syfte att öka krontäckningsgraden planteras nya träd i enlighet med trädmålet, föryngring av befintliga trädbestånd genomförs och nämnden tillämpar stadens kommande trädpolicy. Naturliga kolsänkor skapas genom bland annat trädplanteringar, höggräs och biokolsbäddar i perennodlingar. Plaskdammar underhålls och upprustas i enlighet med långsiktig investeringsplan. Dricksvattenfontäner och vattenutkastare tas i så hög grad som möjligt i beaktan vid parkupprustningar. Nämnden samverkar med trafiknämnden och Stockholm Vatten och Avfall för att få en så god geografisk spridning som möjligt. Grönska och solskydd är prioriterat i alla upprustningar. Nämndens enheter har rutiner som följer stadens strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat. Verksamheterna arbetar utifrån förvaltningens lathundar för kontering av ekologiska livsmedel och för inköp av ekologiska livsmedel och måltider. Verksamheterna säkerställer arbetssätt och kunskap inom inköp som främjar systemnyttjande och hållbara val. Genom fortsatt uppföljning och egenkontroller ökar nämnden andelen ekologiska inköp. Förväntat resultat -Andelen ytor med höga värden för den biologiska mångfalden ökar -Åtgärder i parker och grönområden ska i högre utsträckning vara anpassade till nya klimatförutsättningar -Andelen ekologiska livsmedel ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet har uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. De sammantagna insatserna som genomförs under året förväntas öka andelen yta med höga värden för den biologiska mångfalden. I pågående parkupprustningar genomförs åtgärder som bidrar till att anpassa parkerna till ändrade klimatförutsättningar. Några exempel är Erikslundsparken, parkleken Hinken och Trudelutten. Uppföljningen av ekologiska inköp visar en positiv utveckling för perioden där andelen ekologiska livsmedel bedöms öka under året. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Inventera hårdgjorda ytor som kan omvandlas till grönytor 2026-01-01 2026-08-31 Analys Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 49(96) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Inventeringen genomförs under sommaren och beräknas vara klar enligt plan. Nämnden har beviljats budgetjustering i form av klimatinvestering för omläggning av en hårdgjord yta på Tenstagången och arbetet har inletts. Utreda möjligheterna att anlägga lekotop i stadsmiljöområdet 2026-01-01 2026-12-31 Analys Nämnden har beviljats budgetjustering gällande medel för biologisk mångfald för anläggning av en lekotop. Lekotopen planeras att anläggas i ett naturområde i anslutning till Porkalaparken i Akalla. Planering för genomförande har påbörjats. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer uppnås. Bedömningen grundar sig på att underliggande nämndmål med förväntade resultat har uppfyllts. Hållbara resor En prioriterat fokusområde under året är att nämndens verksamheter implementerar stadens rese- och mötespolicy. Uppföljningen visar att det varierar i vilket utsträckning som policyn har implementerats i verksamheterna och att nämnden saknar en tydlig struktur för uppföljning av resor i tjänsten och dess klimatpåverkan. Det finns goda exempel som att det finns samverkan mellan utförarverksamheterna och beställarenheterna för att genom bättre planering minimera bomkörningar av turbundna resor. Utifrån den data som finns tillgänglig är det svårt att dra säkra slutsatser kring utvecklingen, men det framkommer avvikelser vad gäller följsamhet gentemot stadens rese- och mötespolicy. Vid jämförelse i staden genomför Järva fler flygresor än andra stadsdelsnämnder. En av åtgärderna under året är att skapa förvaltningsövergripande struktur för uppföljning av nämndens verksamheters klimatpåverkan från flygresor och milersättning. Nämnden har, med stöd av miljönämnden, påbörjat en kartläggning av möjliga mätpunkter och metoder för att följa upp klimatpåverkan från förvaltningens resor, med fokus på milersättning och flygresor. En annan åtgärd är att berörda verksamheter som har avvikelser utifrån policyn och uppsatta mål upprättar rutiner för egenkontroller för hållbara resor och efterlevnad av policyn, samt säkerställer att egenkontrollerna genomförs systematiskt enligt rutin. I samband med arbetet med egenkontroller behöver fördjupade analyser genomföras kring möjliga och mest effektiva åtgärder för att bidra till hållbara resor och minskad klimatpåverkan. Vidare ska informationsinsatser genomföras på avdelnings- områdes- och enhetsnivå genom ledningsgrupps- och personalmöten. Nämnden behöver även tydliggöra i vilken omfattning undantag kan göras. Utifrån två förvaltningshus i nuläget finns exempelvis en del utmaningar i arbetet vad gäller effektivt nyttjande av fordonsflottan och omplanering av resor och val av färdmedel vid förändrade verksamhetsbehov, som exempelvis omorganisering av verksamhet. Utifrån dessa åtgärder bedömer nämnden att målet kommer uppnås. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 50(96) Tillgänglighet och framkomlighet i stadsdelsområdet Trots att Järva liksom hela Stockholmsregionen fick mycket snö på kort tid i början av 2026 bedöms snöröjningen överlag ha fungerat väl på de ytor som nämnden har rådighet över. Bedömningen är att snöröjningen fungerade på grund av en frekvent dialog med upphandlad leverantör och genomförda stickprovskontroller. En jämförelse med föregående års stickprover kommer att genomföras när vinterväghållningssäsongen enligt avtalet formellt är avslutad. Inkomna synpunkter, kopplat till snöröjningen under den gångna vintersäsongen, kommer finnas med i slutlig analys av vinterväghållningen som genomföras när säsongen är avslutad. Nämnden genomförde under 2025 en inventering av samtliga trappor i norra Järva, utifrån att upprustning av trappor i södra Järva genomförts året innan. Upprustningen av trappor i norra Järva har påbörjats, där arbetet under perioden inletts i Rinkeby. Skötselåtgärder på, eller i anslutning till, parkvägar har utförts enligt plan. Exempelvis avlägsnas växtrester som kan bidra till halka, i syfte att upprätthålla en trygg och säker miljö för gående och cyklister. Övrig slyröjning och beskärning är pågående. Nämndmål: 2.3.1. I stadsdelsområdet råder god framkomlighet där resor och transporter har låg klimatpåverkan Uppfylls helt Beskrivning Verksamheterna följer stadens rese- och mötespolicy och förvaltningens rutiner och anvisningar samt genomför egenkontroller kring efterlevnaden av policyn. Medarbetare nyttjar transportmedel som är fossilfria och har låg klimatpåverkan. Användningen av privata bilar i tjänsten förekommer inte och förvaltningens bilpool och cyklar nyttjas effektivt. Tillgänglighet i stadsmiljön är ett prioriterat perspektiv som lyfts fram i ett tidigt skede i alla parkupprustningar i stadsdelsområdet. Tillgänglighetsfrågor fångas upp i dialogarbetet och lyfts in i den programhandling som tas fram. Därutöver förs dialoger med nämndens pensionärsråd och funktionshinderråd och på de öppna mötesplatserna för seniorer för att säkerställa god framkomlighet. Nämnden fortsätter att säkerställa en god framkomlighet på parkvägar för invånare i stadsdelsområdet. Parkvägar underhålls och dålig markbeläggning åtgärdas på årlig basis. Parkvägar hålls fria från växtlighet som skymmer sikt och kan försämra trafiksäkerheten. En inventering av tillgängligheten på stadsdelsområdets utegym ska genomföras. Vinterväghållning utförs av upphandlad entreprenör och följs upp via före- och efterrapporter från entreprenör och genom stickprovskontroller. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 51(96) Förväntat resultat -Nämndens klimatpåverkan avseende transporter och tjänsteresor minskar -Framkomlighet och trafiksäkerheten på parkvägar ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet har uppnåtts. Utifrån den data som finns tillgänglig vad gäller nämndens klimatpåverkan avseende transporter och tjänsteresor går det i nuläget inte att dra säkra slutsatser kring utvecklingen. Nämnden genomför mycket resor i tjänsten och uppföljningen för perioden indikerar att klimatpåverkan har minskat utifrån utbetalad milersättning och nyttjande av egen bil i tjänsten. Samtidigt har antalet flygresor ökat jämfört med samma period föregående år, där statistik ännu inte finns tillgänglig för året vad gäller klimatpåverkan. Struktur för uppföljning av nämndens klimatpåverkan avseende resor kommer tas fram under året, där åtgärder för att minska klimatpåverkan kommer genomföras. Vinterväghållningen bedöms, trots en snörik säsong, överlag ha skötts väl. Det samlade resultatet av stickprovskontrollerna för vintervägshållningssäsongen finns tillgängliga först senare under våren. En del driftinsatser i anslutning till parkvägar har genomförts och arbetet fortgår enligt årsplan. Parkvägsupprustningar med ny asfaltsbeläggning genomförs senare under året, utifrån inventering som är pågående. Samverkan sker i arbetet enligt rutin med pensionärsrådet och rådet för funktionshinderfrågor och åtgärderna bedöms resultera i en ökad framkomlighet på parkvägarna. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer uppnås. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för KF-indikatorn har uppnåtts, att underliggande nämndmål med förväntade resultat har uppfyllts samt utifrån att aktiviteten har genomförts under året. Minskad användning och spridning av skadliga ämnen Inom förskoleverksamheten och verksamheter inom omsorgen för funktionsnedsättning, äldreomsorg och socialpsykiatri finns etablerade och systematiska arbetssätt med Chemsoft. Likaså vad gäller de båda förvaltningshusen och tillhörande verksamheter. Kemikalieförteckningar hålls uppdaterade och inventering sker löpande, även om enstaka produkter med utfasningsämnen kvarstår där alternativ saknas. Det finns fortfarande verksamheter där Chemsoft ännu inte är fullt ut implementerat. I dessa verksamheter saknas Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 52(96) uppgifter om hur Chemsoft används i det löpande arbetet eller om kemikalieförteckningar är upprättade och kontinuerligt uppdaterade. Detta innebär att det förekommer mindre avvikelser där åtgärder behöver genomföras så att måluppfyllelsen uppfylls helt för året. Under året kommer dessa verksamheter att utse ansvariga för arbetet i de verksamheter där detta fortfarande saknas, samt säkerställa att nödvändig kompetens finns och genomföra utbildning för berörda ansvariga medarbetare och chefer. Likaså ska arbetet med införandet av rutiner för inventering och uppföljning genomföras. Utvecklingen mellan november 2025 och mars 2026 visar att det totala antalet registrerade produkter i Chemsoft har ökat från 2 438 till 2 540, liksom antalet unika produkter från 457 till 470. Detta indikerar att fler verksamheter nu använder Chemsoft och genomför inventeringar jämfört med tidigare, samt att arbetet med inventeringen har blivit mer noggrann och systematisk. Därmed speglar systemet sannolikt i högre grad den verkliga mängden kemikalier som används i verksamheterna. När det gäller produkter som innehåller utfasningsämnen har antalet unika produkter ökat något från 22 till 24, medan antalet förekomster har minskat från 130 till 50. För produkter med riskminskningsämnen har både antalet unika produkter och antalet förekomster minskat marginellt. Utvecklingen tyder på både en förbättrad överblick i inventeringen och att nämnden kommer nå det uppsatta målet om en minskning av förekomsten av produkter med utfasningsämnen. Skadedjur har påverkan på möjligheten att helt göra stadsmiljön hälsosam. I samverkan med trafiknämnden har kommunikationsmaterial tagits fram för arbetet med skadedjursbekämpning. Informationsinsatser har påbörjats i april med fokus på Rinkeby torg i syfte att få bort duvorna från torget. Ett prioriterat utvecklingsarbete under året är att öka möjligheten till källsortering i välbesökta parker i stadsdelsområdet i samarbete med trafiknämnden. Stadsdelsnämnden hade sedan tidigare källsortering i fem parker och sedan april har det utökats till totalt elva parker. Trafiknämnden har inlett arbetet med att utforma stadsövergripande kommunikationsmaterial om källsortering. När stadsövergripande material finns på plats kommer nämnden se över möjligheten att förstärka kommunikationen med lokala anpassningar i val av kommunikationskanal och eventuellt kompletterande material. Plaskdammar och dricksvattenfontäner Plaskdammar och dricksvattenfontäner är viktiga inslag i Järva stadsdelsområde utifrån invånarnas möjlighet till en god och hälsosam livsmiljö. Föregående års inventering av plaskdammarna visade på att större investeringar är nödvändiga för att kunna hålla plaskdammarna öppna. Utifrån inventeringen har investeringsplan tagits fram där arbetet pågår enligt plan. Anläggningen av plaskdammen i Trudelutten är genomförd under perioden. I samband med nämndens pågående parkupprustningar genomförs utredning kring möjligheten att anlägga dricksvattenfontäner. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 53(96) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel avslutade bygg- och anläggningsentrepr enader där varor miljöbedömts och loggats i Byggvarubedömni ngen 100 % 100 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Nämndmål: 2.4.1 Nämndens verksamheter främjar en giftfri och hälsosam livsmiljö Uppfylls helt Beskrivning Åtgärder genomförs för att skapa en giftfri miljö för invånare och medarbetare med särskilt fokus på känsliga grupper. Medarbetare har kunskap kring farliga kemiska ämnen och mikroplaster i varor och material. Verksamheterna gör välinformerade val vid inköp av kemikalier och förbrukningsartiklar. Nämnden säkerställer att verksamheter som köper in kemikalier använder kemikaliehanteringssystemet Chemsoft samt att farliga kemiska ämnen inte köps in och/eller fasas ut. Förskoleverksamheten arbetar kontinuerligt utifrån vägledningen för kemikaliesmart förskola. Vid såväl parkupprustningar som inköp av material och utrustning till parkdriften görs hållbara materialval och materialet loggas i byggvarubedömningen. För att det ska vara tryggt att bada i plaskdammar renas vattnet enligt stadens föreskrifter och vattenprover tas regelbundet under säsong. Möjlighet till källsortering i välbesökta parker säkerställs, där strukturen för avfallshanteringen utformas i samarbete med trafiknämnden. Förväntat resultat -Antalet produkter med utfasningsämnen i nämndens verksamheter minskar -Möjligheten till källsortering i stadsdelsområdets parker ökar -Inköp av hållbart material till drift och parkupprustningar ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet har uppnåtts samt att aktiviteten har genomförts. Under perioden har antalet produkter med utfasningsämnen i nämndens verksamheter minskat och möjligheterna till källsortering i stadsdelsområdets parker har ökat. Inköp av hållbart material genomförs och registreras i byggvarubedömningen och prognosen är att indikatorns målvärde om 100 procent kommer att nås. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 54(96) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Inventera fallskyddsunderlag och konstgräsytor 2026-01-01 2026-12-31 Analys En inventering av fallskyddsunderlag och konstgräsytor har påbörjats för att skapa en överblick över vilka material som används och i vilken utsträckning. Många lekplatser och parklekar har fallskyddsgummi som underlag, då detta bedöms vara mer tillgängligt. Vissa typer av fallskyddsgummi bedöms vara mindre skadliga ur miljöhänseende och inventeringen kommer utgöra underlag för vilka ytor som behöver ersättas med annat material och vilka som kan behållas. KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer uppnås. Bedömningen baseras på att en majoritet av de underliggande KF-målen prognostiseras uppnås. Av KF-målen är prognosen att sex uppnås helt och två delvis. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås helt under året. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för de tre KF-indikatorerna bedöms uppfyllas helt och att förväntade resultat för underliggande nämndmål bedöms uppnås för året. Nämnden prognosticerar sammantaget en budget i balans efter resultatöverföring. Nämnden har haft beredskap för att vid behov anpassa verksamheten till förändrade ekonomiska förutsättningar. Anpassningar har löpande gjorts utifrån ändrade volymer och omvärldsfaktorer som påverkar kostnads- och intäktsutvecklingen. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringa r 100 % 99,3 % 100 % 100 % Tertial 1 2026 Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringa r 100 % 99,3 % 100 % 100 % Tertial 1 2026 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 55(96) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens prognossäkerhet T2 0 % +/-1 % +/- 1 % 2026 Nämndmål: 3.1.1 Nämnden har en budget i balans där resurser används effektivt och utifrån ett hållbart perspektiv Uppfylls helt Beskrivning Nämndens kostnader och intäkter analyseras noga i relation till uppsatta mål och uppdrag för att säkerställa förutsättningar för en budget i balans vid årets slut. Cheferna ges stöd för att under året göra rättvisande prognoser och vid befarade underskott vidtas snabbt åtgärder. Medel används på ett effektivt sätt där både verksamhetens bästa och det förvaltningsövergripande perspektivet omhändertas. Genom benchmark och utvecklande av processer möjliggörs ett effektivt användande av nämndens resurser. Kompetensutveckling inom ekonomi- och budgetstyrning prioriteras för att stärka chefernas förutsättningar och förmåga att planera och ta ansvar för att uppnå målen för verksamheten. Förväntat resultat - En budget i balans - God prognossäkerhet Analys Nämnden bedömer att målet kommer att uppnås helt under året. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för nämndmålet uppnås. Ekonomiavdelningen stöttar chefer i bedömningen av intäkter -och kostnader samt att tillhandahålla beslutsunderlag rörande verksamheterna på både kort -och lång sikt. Vid befarande av underskott vidtas åtgärder ur ett förvaltningsövergripande perspektiv. Förvaltningsövergripande processer ser löpande över för att öka kvalité och effektivitet. Chefer stöttas i sitt ekonomiansvar genom löpande utbildningar avseende redovisning, upphandling/inköp samt budget/redovisning. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 56(96) Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för samtliga KF-indikatorer bedöms kunna nås vid årets slut, att underliggande nämndmål med förväntade resultat delvis uppnås samt att planerade aktiviteter genomförs. Parallella insatser för att uppnå egen försörjning Utfallet för kommunfullmäktiges indikatorer visar en fortsatt nedåtgående trend jämfört med föregående år, både vad gäller andelen personer med ekonomiskt bistånd i relation till befolkningen och andelen vuxna med långvarigt bistånd. Under första tertialet har arbetet med att stärka kvaliteten i planeringar mot självförsörjning fortsatt utvecklats. En kvalitetsgranskning inom ekonomiskt bistånd visar att planeringarna delvis uppfyller BIP-studiens kriterier (Beskæftigelses Indikator Projekt), vilket handlar om att mäta progression mot arbete eller studier för personer med komplexa behov. Identifierade utvecklingsområden återfinns inom jobbfokus, parallella insatser, systematisk uppföljning samt dokumentation och samordning. Samtidigt finns etablerade och fungerande stödstrukturer, såsom ärendedragningar, MI-stöd (Motiverande samtal) och utbildningsinsatser. Framåt planeras det att genomföra en fördjupad workshop samt uppföljning av framtagna åtgärdsplaner för att ytterligare stärka arbetssätten. Sammantaget visar arbetet en positiv utveckling med ett ökat fokus på att se hela individen i planeringar mot självförsörjning, där arbetet bedrivs systematiskt i linje med den nya socialtjänstlagen. Aktivitetsplatsen Järva, en insats med syfte att stärka deltagarnas arbetsförmåga och möjliggöra övergång till arbete, studier eller ordinarie insatser, visar goda resultat avseende deltagarnas engagemang, närvaro och motivation, även i grupper med komplexa behov. Samtidigt finns utvecklingsområden kopplade till hälsa och utbildningsbakgrund. För att ytterligare stärka deltagarnas förflyttning planeras utveckling av hälsorelaterade insatser i samverkan med vården samt riktade informations- och reflektionsinsatser för medarbetare. Stockholmskraften, en samverkansinsats där socialsekreterare, arbetsförmedlare och jobbcoacher arbetar i team nära deltagaren, bidrar till ett samordnat och individanpassat stöd och har under tertialet lett till övergångar till arbete och studier. Förbättringsmöjligheter finns i att säkerställa ett stabilt deltagande över tid. För att stärka insatsen planeras ett ökat inflöde av deltagare, fler gruppaktiviteter med fokus på arbetssökande aktiviteter samt fortsatt utveckling av samverkan mellan berörda aktörer. Under tertialet har även ett teambaserat arbetssätt etablerats mellan Jobbtorg Vuxna och ekonomiskt bistånd för barnfamiljer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Detta har genomförts genom gemensamma workshops och inledande gemensam kartläggning av ärenden. Arbetet har bidragit till stärkt samverkan mellan professioner och skapat goda förutsättningar för ett mer samordnat stöd. Planerat arbete framåt är att fortsätta utvecklingsarbete genom reflektionsmöten med fokus på lärande, metodutveckling och spridning av goda exempel. Ferie Under sportlovets ferieperiod anställdes 159 ungdomar av förvaltningen (84 tjejer och 75 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 57(96) killar). Ansökningstiden inför sommarlovets ferieperiod är samtidigt avslutad där antalet ansökningar uppgått till 3134 stycken varav Järva handlägger 3097 stycken. En återkommande utmaning inför sommarjobben är att tillhandahålla tillräckligt med arbetstillfällen för att möta de höga anställningsmålen. Samtidigt är det eftersträvansvärt att samtliga arbetsplatser ska tillhandahålla arbetstillfällen av god kvalitet. Som ett steg i detta har ferie-samordningen erbjudit informationstillfällen till nämndens avdelningar för att öka intresset och kunskapen kring feriejobben. Ung kraft Järva Projekt Ung kraft Järva har under första perioden 2026 visat god progression mot målen, med nio avslutade till heltidsarbete sedan januari. Antalet inskrivna uppgår till 14 varav åtta i nuläget är lotsade till jobbtorg. Projektet når därmed nästan hälften av det totala deltagarmålet tidigt på året (30). Fokus under året ligger på att stärka deltagande av kvinnor, bland annat genom riktade aktiviteter som karriärkväll och mässa med Jobbtorg. Sammanfattningsvis är projektet på väg att uppnå målen för både deltagarantal, könsfördelning och övergång till sysselsättning. Framtidens fritidsmentorer Projektet Framtidens Fritidsmentorer startade i oktober 2025 med samverkan mellan utbildningsförvaltningen och ett urval av gymnasieskolor. Tre fritidsmentorer och en projektledare har anställts, och hittills har sex elever tackat ja till mentorsstöd. Projektet befinner sig i en uppstartsfas där deltagarantalet är lågt i förhållande till målet om 30 elever på helårsbasis. Svårigheterna med att rekrytera deltagare till projektet bedöms huvudsakligen bottna i utmaningar med urvalet till projektet. Nämnden har under mars månad i samverkan med kommunstyrelsen ändrat ramarna för det och förväntas utifrån detta få ett ökat elevflöde under hösten. Näringslivsarbete Staden förstärker näringslivsarbetet under året i syfte att skapa en tydlig lokal väg in för näringslivsfrågor och skapa bättre förutsättningar för att förverkliga den nyligen reviderade näringslivspolicyn. Förstärkningen görs i form av inrättandet av fyra tjänster som näringslivsutvecklare som kommer att verka inom var sitt kluster i staden från augusti. En tjänst som näringslivsutvecklare ligger hos förvaltningen och ska verka inom klustret Järva, Hässelby- Vällingby och Bromma. Nämnden har anställt tjänsteperson och planering för lokal introduktionen pågår. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen 3,04 % 2,46 % 3,5 % 3,06 % 3,04 % 3,4 % 1,5 % Tertial 1 2026 Andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med 2,21 % 1,76 % 2,69 % 2,22 % 2,5 % 2,5 % 1,0 % Tertial 1 2026 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 58(96) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period samtliga vuxna invånare Antal tillhandahållna platser för feriejobb 193 st 3 223 st 2 550 2 550 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 1 2026 Antal tillhandahållna platser för Stockholmsjobb 30 st 94 st 80 80 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 1 2026 Antal tillhandahållna praktikplatser för högskolestuderand e samt platser för verksamhetsförlag d utbildning 104 st 113 st 107 st 107 st Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi 159 st 75 st 54 st 2 828 st 2 500 2 500 st 11 500 st Tertial 1 2026 Nämndmål: 3.2.1 Invånarna är självförsörjande och vägen till arbete är kort Uppfylls delvis Beskrivning Nämnden ska fortsätta prioritera arbetet med att nå unga invånare som står långt ifrån arbetsmarknaden genom verksamheten kompetensverkstan. Arbetet med att stärka möjligheterna till offentligt skyddade anställningar samt insatser som stöttar kvinnor som står långt från arbetsmarknaden fortgår. Ekonomiskt bistånd ska öka sin tillgänglighet för invånare i behov av stöd och intensifiera det strukturerade arbetet med långvariga biståndsmottagare för att stärka deras förutsättningar till självförsörjning. Målsättningen är att erbjuda ett mer lättillgängligt stöd och successivt minska antalet långvariga biståndsmottagare. Förväntat resultat -Ökad tillgänglighet för invånare som vill komma i kontakt med ekonomiskt bistånd i syfte att minska den ekonomiska utsattheten -Invånare som uppbär långvarigt ekonomiskt bistånd ska minska -Öka antalet lotsningar av unga (16–29 år) som varken arbetar eller studerar (UV AS) till arbetsmarknadsförvaltningens jobbtorg Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer att uppnås delvis. Bedömningen baseras på att majoriteten av de förväntade resultaten bedöms nås samt att planerade aktiviteter genomförs enligt plan. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 59(96) Ökad tillgänglighet för invånare som vill komma i kontakt med ekonomiskt bistånd i syfte att minska den ekonomiska utsattheten Nämndens arbete med att öka tillgängligheten till ekonomiskt bistånd har fortgått under perioden. Ett förändrat arbetssätt har påbörjats i syfte att stärka tillgängligheten för invånarna, i linje med intentionerna i den nya socialtjänstlagen. En central del i detta arbete har varit att utveckla verksamhetens mottagningstelefon, som nu har utökad bemanning och förlängda öppettider. Under perioden januari–februari har enheten tagit emot totalt 925 inkommande samtal, varav 836 besvarades, vilket motsvarar cirka 90 procent. Resultatet visar på en god tillgänglighet, samtidigt som det finns fortsatt möjlighet till förbättring när det gäller att öka andelen besvarade samtal. En förstärkt bemanning i kombination med en förändrad struktur har bidragit till att fler samtal har besvarats och att invånare i större utsträckning har fått ett snabbt och ändamålsenligt stöd. För att ytterligare stärka tillgängligheten och nå en ökad måluppfyllelse krävs ett fortsatt fokus på bemanning samt en systematisk uppföljning och utveckling av arbetssätt och rutiner. Invånare som uppbär långvarigt ekonomiskt bistånd ska minska Under första tertialet var det 1700 hushåll aktuella för ekonomiskt bistånd varav 1410 (82,94 procent) var aktuella i mer än tio månader. Utfallet är högre än årsmålet om 81,8 procent. Antalet hushåll ökade inledningsvis vid årets start men minskade mot slutet av tertialet. Trots detta bedöms rådande lågkonjunktur och svag arbetsmarknad bidra till att fler invånare är i behov av kompletterande försörjningsstöd, särskilt personer med långvarig arbetslöshet och komplexa behov där behovet av bistånd tenderar att bli mer långvarigt. Andelen avslut till arbete, studier och sjukersättning har ökat jämfört med föregående år. Detta förklaras delvis av ett utvecklat arbete med praktisk bostadsvägledning, vilket medför att fler hushåll avslutas till stadigvarande boende innan egen försörjning uppnås. Under tertialet har aktivt arbete fortgått med omställningsarbete kopplad till nya beslut om införandet av aktivitetskravet och den nya socialtjänstlagen samt med riktade insatser såsom teambaserat arbetssätt, förstärkt stöd till individer med komplexa behov och fördjupad samverkan med interna och externa aktörer. Analysen visar att kvarstående utmaningar att motivera till och genomföra samordnade insatser för individer med komplexa behov. Arbete med nya arbetssätt och kompetensutveckling är områden som planeras arbetas med aktivt under året. Under 2025 påbörjades ett arbete med att utveckla samverkan mellan ekonomiskt bistånd och socialpsykiatri, med särskilt fokus på målgruppen unga vuxna. Genom ökad samplanering mellan enheterna ska förutsättningarna stärkas för att målgruppen på sikt ska uppnå egen försörjning och leva ett så självständigt liv som möjligt. Som en del av omställningen till den nya socialtjänstlagen har arbetet med kvalitetsgranskning av arbetssätt och dokumentation initierats under tertialet. Granskningen fokuserar bland annat på planering mot självförsörjning och syftar till att följa upp hur väl nya arbetssätt implementeras och får genomslag i verksamheten, med särskilt fokus på effekter för individen. Parallellt har arbetet med att utveckla ett teambaserat arbetssätt och fördjupa samverkan fortsatt, med särskilt fokus för unga vuxna. Stärka personer med funktionsnedsättnings möjligheter Nämnden har under perioden fortsatt arbetet med att stärka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i arbetsliv, praktik eller studier på jämlika villkor. Samverkan Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 60(96) har skett med I-Work och Alfa inom arbetsmarknadsförvaltningen. Totalt har fem personer beviljats insatsen I-Work för praktik eller arbete, varav en person har gått vidare till anställning. Vidare har nio brukare inom daglig verksamhet påbörjat praktik eller studier, men ännu har ingen övergått till lönearbete. Begränsade möjligheter att identifiera ytterligare praktikplatser bedöms främst bero på ett omfattande behov av handledning samt att majoriteten av brukarna redan har insatser som är väl anpassade utifrån deras förmåga. Efter avslutad gymnasieutbildning är många också etablerade i en för dem ändamålsenlig sysselsättning. Kompetensverkstan – Öka antalet lotsningar till jobbtorg Antalet unga invånare i gruppen UV AS som fått stöd från Kompetensverkstan och skrivits in på jobbtorg har ökat från 22 föregående år till 33 under innevarande period. Utifrån denna utveckling bedöms det förväntade resultatet kunna uppfyllas. En fortsatt utmaning är att nå kvinnor i målgruppen. Under perioden var endast fyra av 33 inskrivna deltagare, kvinnor. För att öka kvinnors deltagande pågår arbete med att utveckla mötesformerna samt erbjuda anpassade motivationsinsatser, bland annat programmet Forma din framtid i samarbete med Ung Kraft Järva, med fokus på framtidstro och egenmakt. Det bör även noteras att många unga invånare inte upplever sig redo att skriva in sig vid första kontakt. I stället efterfrågas enklare och mer lättillgängliga insatser, såsom hjälp med CV-skrivning och studie- och yrkesvägledning. Under perioden har Kompetensverkstan genomfört individuell rådgivning med totalt 103 deltagare, varav 45 kvinnor och 58 män. Antalet genomförda samtal är lägre än under samma period föregående år, då 193 samtal genomfördes. Minskningen bedöms huvudsakligen bero på förändrade lokal-förutsättningar, vilket påverkat möjligheten att erbjuda stöd i samma omfattning som tidigare. En översyn av möjliga lösningar pågår. Sammanfattningsvis är utvecklingen tudelad, antalet inskrivningar vid jobbtorg har ökat, men räckvidden i de tidiga och förebyggande insatserna har samtidigt minskat. Framtidens hus Under första perioden 2026 har Framtidens Hus genomfört flera insatser för att stärka ungdomars studie- och arbetsinkludering. Inom arbetsmarknadsområdet har 44 jobbsöksaktiviteter nått 143 ungdomar, i linje med föregående år. Aktiviteterna har bland annat innefattat återkommande jobbsöksträffar, vilket lett till att 14 ungdomar fått anställning under perioden. Under tertialperioden har verksamheten vidare ökat antalet rekryteringsträffar till fem, mot tidigare två. Totalt har 48 ungdomar deltagit på dessa rekryteringsträffar, varav 23 fått anställning. Drygt 60 procent av deltagarna har genomgått Framtidens hus eget program Vägen till arbete, vilket innefattat intervjuträning, CV-skrivning samt strategiska jobbtips och bedöms ha bidragit till anställningsutfallet. Vidare har 345 deltagare engagerats i 67 körkortsaktiviteter – en ökning mot föregående år som tyder på fortsatt stort intresse för insatserna. Totalt deltog 343 deltagare i studiestöd och plugghjälp under perioden, en minskning med 62 ungdomar jämfört med föregående år. Bedömningen är att det numera avslutade samarbetet med Klara Östra gymnasium är huvudorsaken till minskningen. Prognosen är emellertid att verksamheten kommer ha samma deltagaruppslutning senare under året, utifrån nya gymnasiesamarbeten. Framtidens hus har genomfört flera större event under perioden, Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 61(96) däribland gymnasiemässan med 30 procent fler deltagande ungdomar samt 12 deltagande gymnasieskolor. Nämndmål: 3.2.2 Det är attraktivt och tryggt för näringslivet att verka och växa i stadsdelsområdet Uppfylls helt Beskrivning Nämnden arbetar utifrån stadens näringslivspolicy genom att lotsa frågor från näringsidkare till rätt instans i staden, sprida information om aktiviteter och åtgärder som staden vidtar, bevaka lokala intressen i stadsmiljö- och tillståndsfrågor, samt att arbeta för en trygg miljö inom ramen för platssamverkan. Nämnden fortsätter utveckla arbetet med trygghetsvandringar och platssamverkan för att skapa trygga och trivsamma miljöer för invånare och företag. Nämnden utvecklar arbetet med att involvera det lokala näringslivet i dialoger och forum kring frågor som är angelägna lokalt. Nämnden verkar för att stärka Järvas näringsliv genom näringslivsrådet för att främja kontakten mellan förvaltning och näringsliv samt göra området attraktivt för företag. Ett särskilt fokus läggs på Tensta, Rinkeby och Husby genom företagarnätverk. Förväntat resultat - Det lokala näringslivet uppfattar att de har kunskap om var de ska vända sig för vägledning i olika frågor - Det lokala näringslivet involveras i stadsdelsområdets trygghetsarbete genom att särskilda forum riktade mot lokala näringslivet är genomfört under året Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet har uppnåtts samt att aktiviteten har genomförts. De riktade näringslivsdialogerna är under planering. Under årets dialogmöten kommer trygghetsrelaterade frågor var en stående punkt men också informationsdelning om kontaktvägar till stadsdelsförvaltningen. Verksamheten kommer under året att utveckla en metod för uppföljning av i vilken omfattning lokala näringsidkare uppfattar att de får nödvändig information om aktuella kontaktvägar till förvaltningen. Revidering av befintligt informationsmaterial har påbörjats i syfte att nå ut med lättillgänglig och lättbegriplig information till lokala näringsidkare. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra riktade näringlivsdialoger i Tensta, Rinkeby och Husby 2026-01-01 2026-11-30 Analys Planering för de riktade näringslivsdialogerna pågår och beräknas genomföras enligt plan under året. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 62(96) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet har uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. Förebyggande arbete för att motverka hemlöshet Det förebyggande arbetet mot hemlöshet bedöms fungera väl. Samtidigt finns behov av att ytterligare stärka det tidiga och förebyggande arbetet. Analysen visar att det finns potential att i större utsträckning identifiera risk för bostadslöshet i ett tidigt skede, exempelvis genom att stärka kunskapen om bostadssociala frågor inom utredande verksamheter samt säkerställa att funktioner som bohandläggare och vräkningsförebyggare involveras tidigare i processen. Vidare behöver samverkan utvecklas inom förvaltningen för att möjliggöra ett mer samordnat stöd. Ett sådant arbetssätt bedöms skapa goda förutsättningar att fortsatt förebygga avhysningar och stödja individer till långsiktigt hållbara boendelösningar. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel avhysningar som kunnat avvärjas efter inkommet meddelande till förvaltningen från hyresvärden 44 % 96,8 % 95 % 95 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Analys Under tertialet inkom totalt 25 avhysningsmeddelanden, varav elva resulterade i verkställda avhysningar. En analys av de genomförda avhysningarna visar att majoriteten, åtta fall, avsåg lägenheter som bedömdes vara övergivna, vilket innebär att möjligheterna till förebyggande insatser varit begränsade. Vidare framgår att inga barnfamiljer med behov av sin bostad har blivit avhysta under perioden, vilket tyder på att skyddet för särskilt utsatta hushåll har upprätthållits. Antal barnfamiljer som beviljats tillfälligt boende på hotell/vandrarhem 4 0 14 Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, Järva stadsdelsnämnd, Stockholm Business Region AB samt Stockholms Stadshus AB ta fram en plan för Kistas framtida utveckling i samråd med Kista Science City AB och andra externa aktörer 2026-01-01 2026-12-31 Analys Arbetet med att ta fram en plan för Kistas framtida utveckling har inletts och leds av stadsledningskontoret. Planen kommer innehålla en vision för Kista på sikt och mer konkreta mål och strategier med en tillhörande handlingsplan för berörda bolag och förvaltningar. Presentation av arbetet och ett utkast till plan kommer presenteras för bolagen och förvaltningarna under våren och planen beräknas gå ut på remiss till berörda aktörer i slutet av sommaren, med ambitionen att den behandlas i Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 63(96) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse kommunfullmäktige under hösten. Nämndmål: 3.3.1 Invånarna har trygga och långsiktiga boendelösningar Uppfylls helt Beskrivning Nämnden arbetar aktivt med att förebygga hemlöshet samt att stödja den enskilde mot en långsiktig boendelösning enligt stadens program för att motverka hemlöshet 2020-2025 samt det kommande reviderade programmet för perioden 2026 och framåt. Under året ska fortsatt arbete av lärdomar genomföras från Praktisk bostadsvägledning som syftar till att ge personer individuellt anpassat stöd utifrån den enskilde individens stödbehov och förutsättningar. Vidare ska samverkan med SHIS vidareutvecklas med fokus på att effektivisera arbetet och möjliggöra att fler kan ta del av SHIS. Arbetet med hemlösa som har en komplex problematik och äldre i hemlöshet fortsätter genom uppsökande arbete på härbärgen för att erbjuda stöd till en mer långvarig boendelösning där regionens psykiatri och beroendevård är viktiga samverkansparter. Äldre och personer med psykisk ohälsa som riskerar att hamna i hemlöshet är en prioriterad grupp i det förebyggande arbetet för uppsökare och personligt ombud som erbjuder stöd för att undvika att personer blir av med sin bostad. Förväntat resultat - Antalet genomsnittliga hushåll i tillfälliga boende minskar - Antal som beviljats sociala lägenheter i form av avtalat boende ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet har uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. Tillfälliga boenden minskar Arbetet med boendeprocessen visar fortsatt goda resultat. Det strukturerade arbetssättet, som innefattar praktisk bostadsvägledning och stöd av case management, bidrar till en effektiv och sammanhållen process för individerna. Vid tertialets slut erhölls 22 hushåll bistånd i tillfälliga boenden, vilket är lägre än förväntat resultat. Under samma period har fyra barnfamiljer erhållits bistånd i tillfälligt boende. Det vräkningsförebyggande arbetet fungerar väl, vilket bland annat framgår av att inga barnfamiljer i behov av sin bostad har avhysts. Vidare finns utvecklingsområden kopplade till att ytterligare stärka det förebyggande arbetet, bland annat genom ökad kunskap samt behov av tidigare samverkan. Planerat arbete pågår för att fortsatt stärka samverkan inom förvaltningen i frågor som rör hållbart boende. Sociala lägenheter i form av avtalat boende ökar Under första tertialet indikerar resultaten en positiv utveckling i arbetet med att möjliggöra mer långsiktiga boendelösningar. Under perioden har 33 hushåll fått stöd i att ordna stadigvarande boende. Av dessa har 20 hushåll erhållit lägenhet via Stiftelsen SHIS bostäder (SHIS) och 14 hushåll har övertagit sina kontrakt och övergått till genomgångsbostad. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 64(96) Framgångsfaktorer i arbetet är tillgången till tydliga processer samt en utvecklad samverkan, både internt och med SHIS. För att ytterligare stärka det förväntade resultatet fortsätter arbetet med tidiga och samordnade insatser samt ett mer proaktivt stöd till individer i övergången till egen bostad. Självständiga boendeformer Brukare i nämndens boendeverksamheter ges fortsatt stöd i ett stärka sin självständighet inom socialpsykiatri och boendeinsatser, med fokus på att möjliggöra övergångar till mer självständiga boendeformer. Boendestöd i försöks- och träningslägenheter syftar till att stärka individens förmåga att hantera och behålla ett eget boende, med målet att på sikt möjliggöra övertagande av förstahandskontrakt eller etablering på den ordinarie bostadsmarknaden. Under perioden har en person gått från stödboende till försökslägenhet och tre personer har övertagit sina kontrakt. Förebygga hemlöshet bland äldre Nämnden har även fortsatt arbetet med att förebygga hemlöshet bland äldre. Äldreomsorgen har samverkat med civillsamhället, hyresvärdar och andra aktörer, bland annat genom mötesplatser och uppsökande arbete. Under perioden har fyra pågående ärenden med risk för avhysning identifierats. Äldre personer har också beviljats vård- och omsorgsboende som en långsiktig boendelösning. Det uppsökande arbetet präglas av ett långsiktigt och motiverande förhållningssätt, där samverkan är en central faktor för att förebygga vräkningar och säkerställa att äldre inte hamnar i hemlöshet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för åtta av åtta KF-indikatorer bedöms uppnås helt, och att förväntade resultat för underliggande nämndmål uppnås samt att samtliga aktiviteter kommer att genomföras under året. Indikatorn andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom äldreomsorg uppnås inte under perioden för tertialrapport 1 men bedöms uppnås under året. Organisering för ett hållbart arbetsliv Intensifiering av arbetet utifrån stadens rutiner kring hot och våld och annan otillåten påverkan har påbörjats, bland annat har förvaltningens skyddsrond kompletterats med ett avsnitt som innehåller frågor om hot, våld och annan otillåten påverkan. Utifrån intentionen i stadens riktlinje om chefsstruktur har en process för utvärdering fastställts i förvaltningen för genomförande under våren. Ledarskap och medarbetarskap Enheterna arbetar i linje med förvaltningens årshjul för APT och har i enlighet med detta genomfört den första modulen i programmet medarbetarskap, , som syftar till att stärka Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 65(96) friskfaktorer för en bättre arbetsmiljö, delaktighet och ansvarstagande där varje medarbetare bidrar till verksamhetens mål, kvalitet och utveckling. Handlingsplanen för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten är fortsatt prioriterad. En ny facklig referensgrupp har bildats under perioden för att samla arbetet och skapa ett forum för dialog. Arbetsvillkor Införandet av resurs/förstärkningsteam fortsätter inom verksamheterna där behov finns utifrån att öka trygga anställningar och kontinuitet i verksamheterna. Målet med införandet av resurs/ förstärkningsteam är bland annat att minska andel timavlönade, att fler ska erbjudas tillsvidareanställningar på heltid och möjliggöra att vid ordinarie medarbetares frånvaro säkerställa vikarietäckning och kontinuitet med redan anställda medarbetare. Det är dock en fortsatt utmaning i att rekrytera nya medarbetare med rätt kompetens vilket gör att timavlönade har behövts i avvaktan på tillsättning. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeinde x 82 80 81 79 82 82 2026 Andel heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställnin gar inom omsorg om funktionsnedsatta 93,3 % 92 % 90% 2026 Andel heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställnin gar inom äldreomsorgen 88,5 % 90 % 90% 2026 Andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom förskolan 3,7 % 4,2 % 4 % 4 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng 15,8 % 15,7 % 15 % 15 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 66(96) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom äldreomsorg 24,9 % 23,2 % 19 % 19 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Analys Andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom äldreomsorg ligger något högre än tidigare perioder, förra året vid samma period 20,2 procent. Hemtjänsten har haft en ökning av antal brukare vilket har gjort att det varit utmaningar i att hinna med att rekrytera där timanställda behövts tas in. Inom vård- och omsorgsboende håller nya avdelningar på att öppnas upp vilket också påverkat att timanställda behövts tas in under tiden, eftersom också beläggningen gått snabbare än väntat. En fortsatt utmaning i att rekrytera nya medarbetare med rätt kompetens vilket gör att timavlönade har behövts i avvaktan på tillsättning. I dagsläget är trots det prognosen god att komma ner i antalet timmar för timavlönade då införandet av resursteam inom alla verksamheter inom äldreomsorgen pågår. Sjukfrånvaro 6,7 % 3,7 % 7,3 % 6,8 % 7 % 7 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Sjukfrånvaro dag 1-14 2,4 % 2 % 2,5 % 2,5 % 2,7 % 2,7 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna införa arbetsskor inom förskolan för att främja personalens arbetsmiljö och friskfaktorer 2026-01-01 2026-12-31 Analys Förvaltningen planerar att från hösten 2026 erbjuda medarbetare i förskolan möjligheten att få arbetsskor som personalförmån. Införandet planeras enligt förskoleförvaltningens tillämpningsanvisningar för arbetsskor i kommunal förskola. Nämndmål: 3.4.1 Medarbetare och chefer har god arbetsmiljö, trygga anställningar och möjlighet att utvecklas utifrån verksamhetens behov Uppfylls helt Beskrivning Målet ska nås genom att utifrån arbetsgivarperspektivet ha fokus inom områdena kompetensförsörjning, arbetsmiljö och organisatoriska förutsättningar som möjliggör kontinuitet i verksamheterna och ett närvarande ledarskap. Dessa prioriteringar bedöms leda till att sjukfrånvaron fortsätter att bibehållas på en låg nivå och att förvaltningens AMI i medarbetarenkäten höjs. Arbetet fortsätter för att förebygga risker för att medarbetare utsätts för otillåten påverkan. Förvaltningen tillhandahåller såväl akut som långsiktigt stöd till medarbetare som utsatts för hot och våld i sitt arbete. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 67(96) Chefer ges goda förutsättningar att bedriva ett nära och stödjande ledarskap samt ha tillgång till ändamålsenligt stöd. Ett aktivt arbete med kompetensförsörjning leder till att det finns goda förutsättningar för att behålla och utveckla medarbetare och chefer utifrån verksamhetens behov. Medarbetare ges goda och likvärdiga möjligheter att göra ett bra jobb genom tillitsbaserad styrning, bra arbetsvillkor och en god arbetsmiljö där inflytande och delaktighet är viktiga delar. Under året genomförs en särskild satsning på medarbetarskap med tydliga kopplingar till friskfaktorer och hållbarhet. God samverkan mellan chefer och skyddsombud på alla nivåer i organisationen är viktig då arbetstagarorganisationerna och skyddsombuden spelar en central roll i samverkan för att arbetsgivaren ska kunna säkerställa en god arbetsmiljö i nämndens verksamheter. Förväntat resultat - Förvaltningens arbete med medarbetarskap och friskfaktorer ökar medarbetarnas motivation, delaktighet och inflytande. - Medarbetarenkätens aktivt medskapandeindex (AMI) ökar. - Medarbetarenkätens delindex Motivation ökar. - Arbetsmiljöincidenter rapporteras i incidentrapporteringssystemet i högre utsträckning. - Andel heltid i förvaltningen uppgår till minst 95 procent. - Kompetensen gällande riskbedömningar i arbetsmiljöarbetet ökar hos chefer och skyddsombud. - Den totala sjukfrånvaron bibehålls på en låg nivå. Analys Nämnden bedömer att målet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för nämndmålet uppnås samt att aktiviteterna kommer att genomföras. Förvaltningens arbete med medarbetarskap och friskfaktorer ökar medarbetarnas motivation, delaktighet och inflytande Förvaltningens program för medarbetarskap har startats där första modulen av fyra ligger som en aktivitet enligt arbetsmiljöårshjul för mars månad. Medarbetarskapsprogrammet förväntas leda till ökad motivation delaktighet och inflytande för medarbetare. Medarbetarenkätens aktivt medskapandeindex (AMI) ökar. Medarbetarenkätens delindex Motivation ökar. Årets medarbetarenkät visar på ett AMI (aktivt medskapandeindex) på 82 vilket är tre indexpunkter högre än förra året som då var på 79. Årsmål för AMI är 82 vilket förvaltningen uppnått. Delområdet motivation har ökat jämfört med föregående år från 78 till 82, styrning har ökat från 81 till 84 och ledarskap har ökat från 78 till 82. Under perioden har två digitala utbildningar erbjudits för chefer i syfte att ge stöd inför arbetet med medarbetarenkätens resultat. En bidragande faktor som kan ha påverkat det förbättrade resultatet av AMI är förra årets satsning på chefsforum, med fokus på ledarskap som tema. Arbetsmiljöincidenter rapporteras i incidentrapporteringssystemet i högre utsträckning För att öka rapporteringen av arbetsmiljöincidenter i incidentrapporteringssystemet (IA) har Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 68(96) två utbildningar planerats för chefer. En högre rapporteringsgrad av arbetsmiljöincidenter förebygger och stärker det systematiska arbetsmiljöarbetet samt förebygger allvarligare olyckor i verksamheterna. För närvarande bedöms en viss underrapportering av rapporterade incidenter, vilket gör att arbetsgivaren under året har ett särskilt fokus på att öka rapporteringen av arbetsmiljöincidenter. Andel heltid i förvaltningen uppgår till minst 95 procent Andel heltid i förvaltningen uppgår i mars månad till 95,5 procent vilket är en förbättring mot föregående år där siffran var 93,7 procent, vilket påvisar en positiv utveckling. Arbete fortsätter med att identifiera och erbjuda ofrivilligt deltidsanställda heltid när möjlighet finns. Kompetensen gällande riskbedömningar i arbetsmiljöarbetet ökar hos chefer och skyddsombud En planering har påbörjats för att öka kompetensen gällande riskbedömningar hos chefer och skyddsombud. Under mars månad hölls en arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud där riskbedömning ingick i utbildningen. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetsskor införs inom förskola samt utförare inom socialpsykiatri och stöd och service till personer med funktionsnedsättning. 2026-01-01 2026-12-31 Analys En inventering inom förvaltningen har påbörjats kring hur många som har rätt till arbetsskor inom förskola samt utförare inom socialpsykiatri och funktionsnedsättning. Förvaltningen arbetar vidare med att tydliggöra roller i den nya chefsstrukturen 2026-01-01 2026-12-31 Analys Utifrån intentionen i stadens riktlinje om chefsstruktur har en process för utvärdering fastställts i förvaltningen för genomförande under våren. Förvaltningen påbörjar implementeringen av det nationella professionsprogrammet för förskollärare, lärare och rektorer. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Introduktionen av professionsprogrammet har ökat kunskapen i ledningsgruppen om programmets innehåll, struktur och hur det kan användas i verksamheten. En styrka är att professionsprogrammet har kopplats till planerad kompetensutveckling och utbildningssatsningen med Uppsala universitet, vilket ger förskollärare konkreta möjligheter att delta i utbildning som kan ligga till grund för meritering inom programmet. Fokus framåt är att tydliggöra processen, förankra satsningen och stärka information och motivation. Månadsplanering mellan chef och skyddsombud implementeras. 2026-01-01 2026-06-30 Analys I förvaltningens informationsbrev till chefer har information om stödmaterialet för månadsplanering mellan chef och skyddsombud delgivits. Aktiviteten finns med i förvaltningens APT- årshjul under januari månad. Resursteam införs i äldreomsorgen och inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Resursteam har påbörjat införas inom äldreomsorgen och funktionsnedsättning där tillsättningar av tjänster har påbörjats Samtliga enheter genomför förvaltningens program om medarbetarskap. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Enheterna arbetar i linje med förvaltningens årshjul för APT och har i enlighet med detta genomfört den första modulen i programmet medarbetarskap. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 69(96) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för samtliga KF-indikatorer kommer att ha uppnåtts, att underliggande nämndmål med förväntade resultat kommer att ha uppfyllts samt utifrån att samtliga aktiviteter kommer att ha genomförts under året. Rådighet och beredskap Under perioden har nämnden slutfört lokala upphandlingar gällande lokalvård i enskilda hem samt måltider till äldreomsorgen. Då upphandlingar till verksamhet som är samhällsviktig ska kravställas så att leverantörer säkerställer att fortsatta leveranser upprätthålls även vid extraordinära händelser har detta beaktats vid måltidsupphandlingen. I avtalet finns medtaget att leverantören ska ha en plan för hur denne ska kunna upprätthålla en organisation som säkerställer att verksamheten kan fullföljas enligt avtalet även vid extraordinära händelser och höjd beredskap. Nämndens systemutnyttjande (andelen inköp från leverantörer i stadens inköpssystem i förhållande till samtliga inköp från anslutna leverantörer) låg under perioden på 87 procent. För att åstadkomma detta resultat har det genomförts anpassade utbildningsinsatser utifrån behovsanalys för respektive enhet baserat på stadens månatliga systemutnyttjanderapport samt att leverantörer instruerats ifall e-fakturering saknats eller om fakturainnehållet inte överensstämt med gällande krav. Under perioden har arbetet med att återta Rädda Barnens fritidsgårdsverksamhet i egen regi inletts. En utredning beräknas vara klar till sommaren och kommer att ge ett underlag till planering och genomförande av det formella och praktiska arbetet med återtagandet av verksamheten. Detta arbete planeras pågå fram till våren 2027. Det har under perioden även påbörjats en utredning av förutsättningarna för att bemanna förvaltningshusens receptioner med egenanställd personal. Beredskapsarbete samt risk- och sårbarhetsanalys Inom krisorganisationen har genomförda utbildnings- och övningsinsatser bidragit till en ökad förståelse för roller, ansvar och arbetssätt vid kris. Den genomförda krisövningen har särskilt stärkt förmågan till samverkan, prioritering och inriktning under tidspress. Arbetet med att introducera nya medarbetare i krisledningsorganisationen samt att säkerställa att samtliga berörda deltar i övningar bedöms ligga i linje med målsättningen. Funktionskort har uppdaterats och används i ökad utsträckning som ett praktiskt stöd, även om fortsatt arbete krävs för att säkerställa att de är fullt ut förankrade och kända i hela organisationen. Lärdomar från övningen kommer att dokumenteras och utgöra en viktig grund för fortsatt utvecklingsarbete. Avseende krigsorganisationen har arbetet med att tydliggöra struktur och ansvarsfördelning fortsatt. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 70(96) Inom sektorsorganisationen har nämnden, som en av tre utpekade stadsdelsnämnder, bidragit till att systematisera informationsdelningen till övriga stadsdelsnämnder. Informationsmöten genomförs under våren och hösten. Inom de sektorer där förvaltningen deltar kommer fokus fortsatt ligga på att utveckla beredskapsplaner, stärka beredningsprocesser samt vidareutveckla samverkan inom och mellan sektorer. Arbetet med RSA fortlöper enligt plan, där arbete med steg 1–4 pågår i enlighet med stadens årsplanering och handbok för RSA- processen. Rekrytering av en säkerhetssamordnare har påbörjats. Funktionen förväntas höja verksamhetens kompetens inom våldsbejakande extremism, inrymning, utrymning, pågående dödligt våld samt vara ett stöd vid riskbedömningar av offentliga möten och evenemang. Sammanfattningsvis bedöms tydliga framsteg gjorts inom flera centrala områden som innebär att nämnden ökat sin beredskapsförmåga. Samtidigt är beredskapsarbetet långsiktigt och kräver kontinuerlig utveckling. De huvudsakliga utvecklingsbehoven framåt handlar om att ytterligare stärka implementering, förankring och praktisk tillämpning i hela organisationen, samt att säkerställa uthållighet i bemanning och funktioner vid kris och höjd beredskap. Systematisk informationssäkerhet Pm3-projektet är pausat i avvaktan på ställningstagande kring fortsatt upplägg för införandet. Införandet av modellen kommer inte att kunna genomföras under 2026. Oavsett vilken styrmodell som tillämpas så kvarstår behovet om att fördela ansvar för förvaltningen och utvecklingen av stadsdelsförvaltningens it-tjänster för att säkerställa en säker och korrekt hantering av informationen enligt de lokala tillämpningsanvisningarna och stadens riktlinjer för informationssäkerhet. Att medarbetare har grundläggande kunskaper om informationssäkerhet är en förutsättning för att säkerställa att verksamheten bedriver ett systematiskt informationssäkerhetsarbete. Likaså att cheferna har goda kunskaper kring styrning och tillämpning inom området. Vid uppföljning av genomförandegraden, gällande stadens obligatoriska grundutbildningar angående dataskydd och informationssäkerhet, så har genomförandegraden minskat sedan senaste uppföljningen i samband med verksamhetsberättelsen. Likaså är det fortsatt en låg andel chefer som genomfört stadens utbildning i informationssäkerhet för chefer. Kompetenshöjande insatser är en prioriterad fråga för nämnden under året och genomförandegraden för utbildningarna behöver öka för att måluppfyllelsen ska kunna uppnås. Åtgärder kommer därmed genomföras som exempelvis kommunikationsinsatser gentemot ledning samt säkerställa att chefer på samtliga nivåer genomför systematiska egenkontroller. Vidare kommer stödmaterial för struktur för genomförande av egenkontroller och stödutbildningsmaterial att tas fram under året. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elektroniska inköp 75 % 75 % 2026 Andel prioriterade avtal där uppföljning genomförts 100 % 95 % 95 % 2026 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 71(96) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel upphandlingar som innehåller krav på arbetsrättsliga villkor 100 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Nämndmål: 3.5.1 I nämndens verksamheter är beredskapen hög och rådigheten stark Uppfylls helt Beskrivning Nämnden fortsätter att medverka till stadens arbete med att höja den civila beredskapen genom att ha en fungerande krigsledningsplan, krisledning och krisberedskap i de egna verksamheterna samt genom de etablerade trygghetspunkterna. Nämndens krisstöd fyller en viktig funktion för att ge invånare psykosocialt stöd vid allvarliga händelser i stadsdelsområdet. Utbildning och övning sker regelbundet under året. Krisledningsövningar genomförs regelbundet för att upprätthålla en god handlingsförmåga. Basen för beredskapen i verksamheten är det fortsatta arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) och de åtgärder som tas fram i samband med detta. Verksamheterna utvecklar arbetet med kontinuitetshantering utifrån gemensam förvaltningsövergripande struktur för ökad likställighet och kunskapsuppbyggnad. Nämnden verkar för ökad rådighet genom att utreda förutsättningarna för att ta över viss lokalvård i egen regi och att undersöka förutsättningarna att bemanna förvaltningshusens receptioner med egenanställd personal. Nämndens verksamheter bedriver ett strukturerat och systematiskt informationssäkerhetsarbete genom att implementera förvaltningens lokala tillämpningsanvisning för informationssäkerhet. Beredskapsarbetet inom informationssäkerhetsområdet tydliggörs i införandet av NIS 2-direktivet. För att upprätthålla kunskapen kring informationssäkerhet ska medarbetare genomgå de obligatoriska utbildningarna i dataskydd och informationssäkerhet. Genom att verksamheterna följer upp och genomför egenkontroller av genomförda utbildningar säkerställs medarbetarnas kompetens och verksamhetens förutsättningar. Chefer genomgår även e-utbildningen Informationssäkerhet för chefer. Verksamheterna informationsklassar sina digitala system. Välfärdsbrottslighet är en kostnad för samhället ur ett ekonomiskt perspektiv men ger också negativa konsekvenser genom att minska förtroendet för välfärdssystemet. Nämnden medverkar i stadens samlade kraftsamling mot välfärdsbrott och bidrar till utvecklingen inom berörda verksamhetsområden. Arbetet inriktas särskilt mot verksamheter inom individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning samt upphandling. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 72(96) Förebyggande arbete omfattar allt från kravställning och riskanalys vid upphandling, till uppföljning av utförare samt kontroll av fakturor och utbetalningar. För att öka kunskapen om välfärdsbrott och hur oegentligheter kan förebyggas ges kontinuerligt utbildningar inom inköp och upphandling. Nämnden genomför upphandlingar och uppföljning av lokala avtal i enlighet med lagstiftning, stadens vägledningar och lokala styrdokument. Arbetet med att förstärka medvetenhet, följsamhet, struktur och intern kontroll rörande avtalsuppföljning fortsätter under året. Förväntat resultat -Nämndens beredskapsförmåga ökar -Arbetet med dataskydd och informationssäkerhet sker systematiskt där verksamheterna implementerat förvaltningens lokala tillämpningsanvisning -Andelen medarbetare som genomför de obligatoriska utbildningarna i dataskydd och informationssäkerhet ökar -Andelen chefer som genomför utbildningen om informationssäkerhet för chefer ökar - Medvetenhet, följsamhet och intern kontroll stärks rörande avtalsuppföljning Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntade resultat för målet kommer att uppnås samt att aktiviteterna kommer att genomföras. Arbetet med att stärka nämndens beredskap fortgår enligt plan och bedrivs brett inom flera områden inklusive krisorganisation, krigsorganisation, trygghetspunkter, sektorssamverkan samt samverkan med civilsamhälle och näringsliv. Under perioden har fokus legat på att genomföra övnings- och utbildningsinsatser samt utveckla strukturer och arbetssätt. Den årliga krisövningen har genomförts, vilket har bidragit till att stärka organisationens förmåga att agera samordnat och strukturerat vid en samhällsstörning. Flera insatser befinner sig i genomförande- eller planeringsfas, däribland uppdatering av bemanning inom trygghetspunkterna samt kommunikationsaktiviteter kopplade till beredskap, med särskilt fokus på beredskapsveckan. Andelen medarbetare som genomför de obligatoriska utbildningarna i dataskydd och informationssäkerhet har under perioden minskat vid jämförelse med det totala utfallet för 2025. Gällande andelen chefer som genomför utbildningen om informationssäkerhet för chefer har vid samma jämförelseperiod ökat marginellt. Åtgärder, som exempelvis kommunikationsinsatser, för att öka andelen medarbetare och chefer som genomför dessa utbildningar kommer att genomföras under året för att nå de förväntade resultaten. Implementering av förvaltningens lokala tillämpningsanvisning för dataskydd och informationssäkerhet fortgår till stor del enligt plan. Avvikelse i arbetet är pm3-projektet som under perioden pausats, vilket innebär att implementeringsarbetet av införandet av pm3- modellen har försenats och inte kommer kunna slutföras under året. I linje med målsättningen att stärka medvetenhet, följsamhet och intern kontroll rörande avtalsuppföljning har under perioden årets planerade uppföljningsaktiviteter för nämndens Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 73(96) prioriterade avtal registrerats i stadens system för upphandling och avtalshantering, Kommers. Löpande leverantörskontroller har även utförts av upphandlings- och inköpsfunktionen. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra aktiviteter riktade gentemot civilsamhället i syfte att öka kunskap och medvetenhet kring egen beredskap 2026-04-01 2026-11-30 Analys Genomförande av aktiviteter har ej påbörjats i april enligt plan. Planering av kommunikationsinsatser inom beredskapsområdet har dock påbörjats där fokus har varit på att ta fram en struktur och inriktning för aktiviteter som ska genomföras under hösten, med särskilt fokus på beredskapsveckan som är en årlig temavecka. Genomföra kommunikations- och utbildningssatsningar mot verksamheterna rörande rutin för avtalsuppföljning 2026-01-01 2026-12-31 Analys Under T1 har riktat stöd givits till verksamheter vid pågående processer. Kommunikations- och utbildningssatsningar mot avtalsägare och avtalsförvaltare kommer att genomföras under året. Genomföra riktade utbildningssatsningar kring beredskap för det lokala näringslivet 2026-01-01 2026-11-30 Analys En riktad informations- och dialoginsats har genomförts med fokus på beredskap och vikten av samverkan mellan förvaltningen och det lokala näringslivet. Insatsen har haft ett introducerande och medvetandehöjande fokus snarare än att utgöra en fullständig utbildningssatsning. Insatsen har bidragit till ökad förståelse hos näringslivet för deras roll i kris och höjd beredskap samt tydliggjort behovet av samverkan med kommunen. Den har även skapat en grund för fortsatt dialog och mer riktade utbildningsinsatser framöver. Införa Pm3-modell gällande systemförvaltning 2024-01-01 2026-12-31 Analys Pm3-projektet är för närvarande pausat i avvaktan på ställningstagande kring fortsatt upplägg för införandet. Kommunikationsinsatser riktad till de samhällsviktiga verksamheterna om NIS 2-direktivet 2026-05-01 2026-12-31 Analys Staden och förvaltningen inväntar en del förtydliganden i arbetet där nationella föreskrifter på området inväntas. Förvaltningen planerar dock att påbörja kommunikationsinsatser under våren. Utreda förutsättningarna för att bemanna förvaltningshusens receptioner med egenanställd personal. 2026-01-01 2026-03-31 Avvikelse Analys Förvaltningen utreder och avser att ta upp ett ärende till stadsdelsnämnden i maj med förslaget att överta förvaltningshuset i Tenstas reception i egen regi. Förvaltningen har inte funnit några omständigheter som talar för att ett övertagande inte ska genomföras. Övertagandet i egen regi syftar till: - öka tillgängligheten - möjlighet att samnyttja personal vid exempelvis aktiveringar och dialogarbete - stärka den interna samverkan - öka förtroendet - samla erfarenheter inför utformning och bemanning av reception i det nya förvaltningshuset KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls delvis Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 74(96) Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer uppnås delvis. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för KF-indikatorerna bedöms uppnås delvis, att underliggande nämndmål med förväntade resultat uppfylls samt utifrån att aktiviteterna genomförs under året. Invånarnas delaktighet och upplevda trygghet Som en del i arbetet med att öka tillgängligheten gentemot invånarna och stärka dialogarbetet så kommer förvaltningen, i samverkan med andra förvaltningar, under året att finnas ute på stadsdelsområdets torg och informera om trygghetsarbete som pågår. Hittills har detta genomförts på Akalla torg och Husby torg. Arbete med att utveckla strukturer för trygghetsdialoger med olika målgrupper har påbörjats. Det riktade arbetet gentemot målgrupper förväntas leda till ökad tillgänglighet att kunna delta och påverka samt stärkt dialog mellan verksamheten och invånarna. Fler målgrupper, särskilt kvinnor, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning bedöms få större inflytande i trygghetsarbetet. Detta förväntas därmed leda till ökad trygghet för dessa målgrupper. Trygghetsvandringarna har hittills genomförts enligt plan. Under perioden har det genomförts en vardera trygghetsvandring i Rinkeby, Tensta och Husby. För att bibehålla och öka deltagandet och bredden på målgrupper som deltar har inbjudningar särskilt skickats till bland annat skolor och föreningar i området. Nämnden har fortsatt arbetat med att förbättra kommunikationen kring vandringarna för ökat deltagande, exempelvis genom att finnas på plats på torg under våren och informera om dessa. Inbjudningar har även särskilt skickats till förvaltningens pensionärsråd och råd för funktionshinderfrågor. Arbetet förväntas leda till ett stort deltagande i trygghetsvandringarna och en bredare representation av målgrupper. Det bidrar till bättre kunskap om lokala trygghetsbehov, stärkt dialog mellan invånare och förvaltning samt fler identifierade förbättringsområden. På sikt kan detta ge konkreta åtgärder som ökar tryggheten i stadsdelarna för samtliga invånare. Samverkan i trygghetsarbetet och ökad närvaro i stadsdelsområdet Otrygga brottsutsatta platser Platssamverkan har under perioden bedrivits enligt plan på de tre prioriterade platserna i stadsdelsområdet; Husby, Tensta och Rinkeby. Uppstart av platssamverkan i Kista, kopplat till den öppna drogscenen som finns på platsen, har genomförts under april. Inom platssamverkan har det genomförts en årlig orsaksanalys. Utifrån orsaksanalysen har handlingsplaner uppdaterats, där insatser kopplat till platsaktivering kompletterats i handlingsplanerna. Sedan årets starts har arbetet med handlingsplanerna påbörjats. Arbetet inom platssamverkan förväntas bidra till fler konkreta åtgärder i både fysisk miljö och socialt förebyggande arbete, vilket på sikt syftar till att öka tryggheten och trivseln i området. Arbetet med platsaktivering har under perioden systematiskt utvecklats som en del av det förebyggande trygghetsarbetet i stadsdelsområdet. Fokus har legat på att stärka strukturer för planering, genomförande och uppföljning av platsaktiverande insatser i samverkan med Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 75(96) civilsamhälle och lokala aktörer. Genom aktiviteter i det offentliga rummet skapas fler mötesplatser och ökad social närvaro, vilket bedöms bidra till dialog, trivsel och trygghet. Under sommaren genomförs större platsaktiveringsaktiviteter men som kommer kompletteras med ytterligare aktiviteter under året i syfte att aktivera fler prioriterade platser i stadsdelsområdet. Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer Inom ramen för samverkansöverenskommelsen (SÖK) fortsätter utvecklingen av att lokalisera socialsekreterare i polishuset i samverkan med Brott i nära relation (BIN), i syfte att öka tillgängligheten till stöd och insatser, nå fler våldsutsatta och våldsutövare samt möjliggöra tidigare insatser. Arbetssättet skapar även förutsättningar för ett mer teambaserat samarbete med polisen. Arbetet med Islandsmodellen har samtidigt stärkt samverkan med polisen och förbättrat möjligheterna att tidigt identifiera och nå målgruppen. Kriminella miljöer och livsstilar Arbetet med att motverka kriminella miljöer har stärkts genom utvecklad samverkan mellan socialtjänst, polis och kriminalvård. Inom sociala insatsgrupper (SIG) för vuxna har fler individer nåtts och erbjudits samordnat stöd, inklusive stöd till anhöriga. Samverkan har fördjupats genom gemensamma mötesforum och arbetssätt där flera aktörer deltar parallellt i ärenden. Detta har prioriterats för att möjliggöra tidigare och mer samordnade insatser, vilket har ökat förutsättningarna att fånga upp individer i riskzon och motivera till frivilligt stöd. Arbetet med tidig identifiering har även stärkts genom utvecklade rutiner tillsammans med polisen samt genom att socialtjänsten arbetar uppsökande i häkten och anstalter. Informationsbesök och motiverande arbete erbjuds oavsett var individen befinner sig, vilket har bidragit till att fler tackar ja till fortsatt stöd efter frigivning. Samverkan med lokalpolisområde Järva och Kriminalvården har stärkts genom utvecklad trefasmodell och gemensamma arbetssätt. Kriminalvården deltar i ordinarie samverkansmöten, vilket möjliggör tidiga och samordnade insatser. Arbetssättet har justerats under 2026 med fokus på utvecklingsbehov och bibehållen kvalitet i samverkan. Sammantaget har åtgärderna stärkt förutsättningarna för tidig upptäckt och samordnat stöd, men arbetet är fortsatt under utveckling, särskilt vad gäller att säkerställa tillräcklig kapacitet och långsiktighet i insatserna. Unga i riskzon för destruktivt beteende Arbetet med att identifiera och stödja unga i riskzon har utvecklats genom uppsökande arbetssätt och stärkt samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritidsverksamhet. Fältverksamheten har ökat sin närvaro på arenor där unga befinner sig och deltagit i polisförhör med efterföljande samtal. Detta har prioriterats för att nå unga som inte själva söker stöd och har bidragit till att fler identifieras och erbjuds tidiga insatser. Samverkan med skolor har stärkts genom dialogmöten, skolsociala team och tvärprofessionella arbetssätt. Detta möjliggör tidigare upptäckt av riskfaktorer såsom skolfrånvaro och normbrytande beteende. Parallellt har en gemensam rutin för tidig upptäckt av ANDTS tagits fram och implementeras med stöd av ANDTS-coacher (Alkohol, narkotika, Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 76(96) dopning, tobak och spel). Syftet är att skapa en mer likvärdig och systematisk identifiering av riskbeteenden, vilket på sikt förväntas öka träffsäkerheten i insatser. Arbetet med att inkludera fristående skolor i navsamverkan pågår. Dialog förs med fler huvudmän, och en gemensam överenskommelse planeras under våren. Sammantaget har arbetet bidragit till förbättrad tidig identifiering och ökad samordning av insatser för unga i riskzon. Effekterna är ännu delvis begränsade då flera arbetssätt är under implementering, men förutsättningarna har stärkts för ett mer förebyggande arbete framåt. Systemhotande brottslighet Samverkan inom systemhotande brottslighet fortgår med en arbetsgrupp som arbetar med felaktig folkbokföring och ett planerat arbete rörande föreningsbidrag. Operativ samverkan mellan lokalpolisområdet och förvaltningen rörande fritidsträdgårdar är upprättad vilket bedöms kunna ge samordningsvinster och stöd till nämndens verksamhet. Trygga, välskötta och tillgängliga parker och grönområden Upplevelsen av trygghet har stor betydelse för hur invånare och besökare i staden nyttjar parker och grönområden. En komplett modell för kvalitetssäkring av driftverksamhet i egen regi håller på att tas fram och implementeras successivt. Delar av modellen tillämpas redan. En struktur för fördjupad kontroll har hittills införts för renhållning och lekplatser och kommer omfatta fler arbetsmoment när högsäsongen inleds. Arbete pågår med framtagande av rutiner för egenkontroller, där kriterier för prioriteringar kopplat till hantering av inkomna felanmälningar tas fram. Systematisk uppföljning och analys av inkomna felanmälningar görs, vilket är en viktig del i uppföljningen av driftverksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet. Parkdriftverksamheten har hanterat renhållning och grönyteskötsel sedan i oktober föregående år. Driftuppdraget i egen regi bedöms redan ha bidragit till ökad kontroll och större flexibilitet, där trygghetsfrämjande insatser som exempelvis slyröjning- och städinsatser på ytor som upplevs otrygga i högre utsträckning jämfört med tidigare omhändertas skyndsamt och effektivt. Flera pågående parkupprustningar innefattar åtgärder som bidrar till en god orienterbarhet i parker. Inslag med möjlighet till aktiviteter för olika målgrupper genererar positiva effekter i form av fler besökare och ett vidare besökssegment. Ett sådant exempel är upprustningen av Gullingeparken som upprustas med tillgängliga sittmöjligheter, betongkonstruktionen omvandlas till scen, de tre längsgående parkdelarna knyts ihop genom att skapa nya kopplingar på tvären, som kompletterar den befintliga strukturen. De två viktigaste entréerna förstärks för att bjuda och locka in till parken, underlätta orienteringen och skapa fler vistelseytor. Stadens interna fördelning av renhållningsansvaret i offentlig miljö och även i förhållande till fastighetsägare är komplext, där många olika aktörer ofta har ansvar för relativt begränsade ytor som angränsar till varandra. Det begränsar möjligheterna att ta ett helhetsgrepp om större Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 77(96) geografiska ytor och bättre samordning bedöms nödvändigt för att uppnå ett bättre resultat både på kortare och längre sikt. Sedan övertagandet av parkdriften har samarbetet med trafiknämndens drift utvecklats. Dialog har förts kring renhållningsuppdraget och om hur ansvarsfördelning och samordning mellan förvaltningarna kan utvecklas för att skapa ett mer effektivt arbete med bättre resultat. Hittills har samarbetet främst rört gemensamma städinsatser i samband med vårstädningen. Välfärdsbrott Chefer och andra nyckelpersoner inom nämndens verksamheter utför stadens digitala utbildning Välfärdsbrott - ett hot mot demokratin under året. Insatsen bedöms leda till en ökad medvetenhet om förekomst av välfärdsbrott och riskområden vilket bedöms öka nämndens samlade förmåga att motstå och i förekommande fall upptäcka välfärdsbrott. Nämnden medverkar i stadens nollmätning inom de områden som är relevanta för nämndens verksamhet. Enkätsvaren kommer att nyttjas för en intern analys som kan ligga till grund för kommande års prioriteringar. Nämndens interna nätverk kommer att kompletteras med fler funktioner under året vilket bedöms ge nämnden ökad möjlighet att sprida kunskap och goda exempel mellan olika verksamheter samt ge en samlad bild av nämndensens arbete och utvecklingsbehov. Nätverket har lett till en konkret samverkan mellan förskola och socialtjänst rörande felaktig folkbokföring i syfte att upptäcka familjer som uppbär försörjningsstöd och är felaktigt folkbokförda i stadsdelsområdet. Systemhotande brottslighet Samverkan i samverkansgruppen Systemhotande brottslighet fortgår med en arbetsgrupp som arbetar med felaktig folkbokföring och ett planerat arbete rörande föreningsbidrag. Operativ samverkan mellan lokalpolisområdet och förvaltningen rörande fritidsträdgårdar är upprättad vilket bedöms kunna ge samordningsvinster och stöd till förvaltningens verksamhet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel stockholmare som upplever trygghet i den stadsdel där man bor 60 % 80 % 80 % 2026 Analys Medborgarundersökningen genomförs en gång per år och resultatet för året redovisas i samband med tertialrapport 2. Nämndens utfall för 2025 var 60 procent vilket är lägre än det uppsatta årsmålet för indikatorn för 2026 som är 80 procent. Resultatet för Järva stadsdelsnämnd låg även under stadens genomsnitt. Den upplevda tryggheten har överlag förbättrats de senaste åren, även om andelen som upplever sitt område som tryggt minskat något mellan 2024 och 2025. Järva hör fortsatt till de områdena i Stockholm med högre upplevd otrygghet, och vissa platser visar till och med en ökning. Inför 2026 pekar utvecklingen mot en fortsatt försiktig förbättring, men det är troligt att skillnaderna kvarstår om inte insatserna fortsätter och anpassas till de mest utsatta områdena och grupperna. Nämnden genomför under året många trygghetsskapande insatser i stadsmiljön men trygghetsarbetet är ett långsiktigt arbete. Bedömningen är att resultatet kan förbättras för året men att det uppsatta årsmålet inte kommer att uppnås. Andel stockholmare som upplever trygghet 84 % 84 % 2026 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 78(96) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period på kvällen i det område där de bor Analys Resultatet för året utifrån den regionala trygghetsmätningen redovisas i samband med verksamhetsberättelsen. Indikatorn är ny för 2026. Föregående års resultat för stadsdelsnämnden var lägre än årets uppsatta årsmål för indikatorn för 2026 som är 84 procent. Tryggheten i Järva har överlag förbättrats de senaste åren, även om andelen som upplever sitt område som tryggt minskade något föregående år. Samtidigt visar undersökningar att fler invånare känner sig trygga ute på kvällstid, särskilt äldre och personer i medelåldern, och även kvinnor upplever en viss förbättring. Nämnden genomför återkommande och även under året flertalet insatser för att öka invånarnas trygghet på kvällstid, exempelvis flera av pågående parkupprustningar innehåller förbättrad belysning och andra åtgärder som bidrar till en god orienterbarhet i parker. Arbetet är långsiktigt och utvecklingen pekar mot en fortsatt försiktig förbättring. Bedömningen är att resultatet kan förbättras för året men att det uppsatta årsmålet inte kommer att uppnås. Stockholmarnas nöjdhet med renhållning och städning 52 % 73 % 73 % 2026 Analys Medborgarundersökningen genomförs en gång per år och resultatet för året redovisas i samband med tertialrapport 2. Resultatet de senaste två åren har visat att Järvaborna varit ungefär lika nöjda med städning och renhållning i parker och grönområden, men utfallet ligger betydligt längre än stadens och därmed även nämndens uppsatta årsmål. Utfallet ligger även jämförelsevis längre än andra stadsdelsområden. Arbetet är långsiktigt och även om resultatet bedöms kunna förbättras så kommer årsmålet inte att nås. Stockholmarnas nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområden 59 % 73 % 73 % 2026 Analys Medborgarundersökningen genomförs en gång per år och resultatet för året redovisas i samband med tertialrapport 2. Resultatet de senaste två åren har visat att Järvaborna varit ungefär lika nöjda med städning, renhållning och skötsel i parker och grönområden, men utfallet ligger betydligt längre än stadens och därmed även nämndens uppsatta årsmål. Utfallet ligger även jämförelsevis längre än andra stadsdelsområden. Arbetet är långsiktigt och även om resultatet bedöms kunna förbättras så kommer årsmålet inte att nås. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Trafiknämnden ska i samarbete med Järva stadsdelsnämnd utreda trygghets- och attraktivitetsåtgärder i Brandesgången 2026-01-01 2026-12-31 Analys Trafiknämnden har i samverkan med stadsdelsnämnden påbörjat arbetet för att upprusta Brandesgången i centrala Kista. En projektgrupp har bildats som har analyserat platsens styrkor och brister, i samverkan med alla de aktörer som har angränsande fastigheter till Brandesgången. Framtagande av förslag pågår kring hur Brandesgången, utifrån synpunkter och aspekter som inkommit, kan utvecklas för att få ett mer attraktivt uttryck och sammanhållet helhetsintryck. Trafiknämnden ska i samråd med Järva stadsdelsnämnd stärka tillgängligheten till Järvafältet genom trygghetsinvesteringar vid den så kallade ”Järvaporten” 2026-01-01 2026-12-31 Analys Trafiknämnden har i dialog med stadsdelsnämnden påbörjat projektet. Den preliminära tidplanen är att utredning sker i april, bygghandlingar tas fram under sommaren och byggstart sker direkt efter sommaren. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 79(96) Nämndmål: 3.6.1 Förebyggande insatser ökar tryggheten och stadsdelsområdet är tryggt och välskött Uppfylls helt Beskrivning Stadens trygghetsprogram är vägledande för nämndens brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Prioriterat under året är att fortsätta utveckla arbetet inom den lokala samverkansöverenskommelsen med polisen med fokus på de fem samverkansområdena. Platssamverkan genomförs på tre prioriterade platser i stadsdelsområdet; Husby, Tensta och Rinkeby. Medborgardialoger och trygghetsvandringar genomförs för att säkerställa att invånarperspektivet tas tillvara vid genomförande av trygghetsskapande åtgärder. Arbetet med platsaktivering utvecklas för ökad trygghet och delaktighet i det offentliga rummet. Driftuppdraget med renhållning och grönyteskötsel i egen regi ska nyttja möjligheten till ökad kontroll och större flexibilitet där insatser genomförs skyndsamt och effektivt. Skötsel- och underhållsplaner tas fram. Modell för kvalitetssäkring av driftverksamhet i egen regi ska implementeras. För att säkerställa att verksamhetsutvecklingen resulterar i att invånarnas nöjdhet med renhållning inom stadsdelsområdet ökar finns en systematisk uppföljning av inkomna felanmälningar. För att förebygga användningen och skadeverkningarna av alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar, förstärker nämnden ANDTS-arbetet genom att arbeta med förebyggande och uppsökande arbete mot olika målgrupper. ANDTS-coachmetoden stärker yrkesverksammas kunskaper om ANDTS-förebyggande arbetssätt. Förväntat resultat -Andelen invånare som upplever att stadsdelsområdet är tryggt att bo i ökar -Andelen kvinnor som upplever att stadsdelsområdet är tryggt att bo i ökar -Platsaktivering på fler platser och vid fler tillfällen i stadsdelsområdet är genomfört under året -Andelen invånare som upplever nöjdhet med skötsel och städning av parker och grönområden ökar -Andelen invånare som upplever nöjdhet med renhållning och städning ökar -Andelen felanmälningar kopplat till renhållning minskar -Preventionsindex (PI-mini) ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet har uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. En aktivitet är försenad vad gäller utredning kring kompletterande trygghetsskapande insatser i den offentliga miljön Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 80(96) och i nämndens publika lokaler. Aktiviteten kommer genomföras innan årets slut och bedöms inte påverka att de förväntade resultaten uppnås eller måluppfyllelsen negativt. Stadsmiljöverksamhetens arbete med insatser i form av genomförda trygghetsinvesteringar under 2025, pågående trygghetsinvesteringar 2026 och en effektiv renhållning och grönyteskötsel förväntas bidra till att andelen invånare överlag, men även specifikt kvinnor, som upplever att stadsdelsområdet är tryggt att bo i ökar. Genomförande av årets platsaktivering går enligt plan och kommer innefatta att platsaktivering genomförs på fler platser och vid fler tillfällen i år jämfört med tidigare år. Parkdriftverksamheten har hanterat renhållning och grönyteskötsel sedan i oktober föregående år. Utifrån hantering av löpande och säsongsbetonade arbetsinsatser hittills i kombination med fortsatt utveckling av verksamheten under året förväntas utfallet i medborgarundsökningen kopplat till renhållning, städning och skötsel öka. För perioden 1 januari till 20 mars 2026 har både det totala antalet felanmälningar och antalet ärenden kopplade till renhållning minskat, vid jämförelse för samma period föregående år. År 2025 registrerades totalt 487 felanmälningar, varav 165 avsåg renhållning, vilket motsvarade 33,9 procent. År 2026 hade det totala antalet felanmälningar minskat till 326, där 80 var relaterade till renhållning, motsvarande 24,5 procent. Det innebär att andelen renhållningsärenden har minskat, från 33,9 procent till 24,5 procent, vilket motsvarar en nedgång med 9,4 procentenheter. Resultatet vad gäller felanmälningar indikerar att invånarna är mer nöjda med renhållningen under årets period jämfört med föregående år. Mätresultaten från PI-mini kommer att presenteras i november och återrapporteras i verksamhetsberättelsen (VB) 2026. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Implementera modell för kvalitetssäkring av driften av parker och grönområden 2026-01-01 2026-08-31 Analys Arbetet med att ta fram en komplett modell för kvalitetssäkring av driftverksamhet i egen regi pågår och implementeras successivt enligt plan. Vissa delar i modellen tillämpas redan. Utreda kompletterande insatser för att öka tryggheten och servicen i stadsdelsområdets offentliga miljöer och i förvaltningens publika lokaler 2026-01-01 2026-08-31 Avvikelse Analys Planeringen och genomförande av aktiviteten är kopplad till införande av befattningen trygghetsvärdar. För närvarande pågår rekrytering till en nyinrättad tjänst säkerhetssamordnare som kommer att ha huvudansvaret för genomförandet av utredningen. Förseningen beror på att den fackliga samverkan och beslut rörande inrättande av tjänsten säkerhetssamordnare och sedan inrättande av trygghetsvärdar tog längre tid än planerat. Utveckla strukturer för att genomföra trygghetsdialoger med särskilt fokus på grupper som sällan kommer till tals 2026-01-01 2026-12-31 Analys Arbetet med att utveckla strukturer för trygghetsdialoger har påbörjats. Intern samverkan i förvaltningen har inletts med syfte är att inleda ett gemensamt arbete för att stärka dialogen med målgruppen personer med funktionsnedsättning. Ett arbete med att utveckla dialogen med flickor i åldern 14–18 år har även påbörjats. Nästa steg i arbetet är att ta fram en tydlig struktur för hur dialogerna ska genomföras samt att planera in en första träff med respektive målgrupp. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 81(96) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls delvis Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer uppnås delvis. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för KF-indikatorn bedöms uppnås delvis, att underliggande nämndmål med förväntade resultat uppfylls samt utifrån att aktiviteterna genomförs under året. Arbete för att tillgodose de mänskliga rättigheterna Kunskap och information Avgörande i arbetet med att implementera stadens program för mänskliga rättigheter och tillhörande handlingsplaner är genomförande av kompetenshöjande insatser för medarbetare. Under året planeras genomförande av utbildningar inom nämndens verksamheter gällande att öka kunskapen om mänskliga rättigheter. Inom individ- och familjeomsorgen har implementering av handlingsplanen för att motverka rasism påbörjats, bland annat genom arbetsgrupper som konkretiserar för socialtjänstverksamheterna vad handlingsplanen innebär i praktiken. Inom äldreomsorg, omsorgen för funktionsnedsättning och socialpsykiatri har utbildningar inom områdena rasism, hbtqi och romsk inkludering genomförts inom flera verksamheter och områden. Bland de verksamheter som genomfört utbildningar sker det fortsatta implementeringsarbetet inom ramen för APT och/eller deltagarråd. I dessa forum används dialog och reflektion kring det egna arbetet för att omsätta den nya kunskapen i verksamheten. Välfärd och service Inom individ- och familjeomsorgen har en introduktionsutbildning i barnkonventionen tagits fram som kommer att hållas av barnombud inom verksamheten två gånger om året. Utifrån socialtjänstverksamhetens goda arbetssätt har andel utredningar av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkoppling ökat till 85 procent för aktuell tertialperiod 2026, vid jämförelse för samma period föregående år då andelen låg på 70 procent. Inom ekonomiskt bistånd genomförs, avseende universell utformning, även en satsning på visuella verktyg för att förbättra kommunikationen med grupper som har olika språkliga eller kognitiva förutsättningar. Arbetssätt inom ekonomiskt bistånd anpassas till brukarnas behov och förutsättningar genom visuella hjälpmedel i handläggningsprocessen för ekonomiskt bistånd. Syftet är att bidra till jämlika levnadsvillkor samt ett likvärdigt och respektfullt bemötande. I arbetet med att motivera och stödja den enskilde att närma sig arbetslivet finns inom nämndens dagliga verksamhet fortsatta utmaningar att hitta externa arbetsplatser som är villiga att ta emot deltagare inom daglig verksamhet. Anledningar till detta som anges är bland Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 82(96) annat att den typen av arbetsuppgifter som deltagarna inom verksamheten söker inte finns samt att det är svårt att hitta personer som är villiga att ta emot och vara handledare. Inom Järva daglig verksamhet var det ingen deltagare som gick över till betalt lönearbete under 2025 och nämnden ser inte att det kommer ske under 2026 heller. Vidare arbetar verksamheten för att få tillgång till anpassade lokaler i markplan men det dröjer och under tiden kan verksamheten kan därmed inte ta emot alla deltagare som vill komma. Daglig verksamhet kan i dagsläget inte ta emot fler än fem deltagare som använder rullstol med anledning av ett föreläggande från Storstockholms brandförsvar. Verksamheten har även genomfört dialoger kring fysiska begränsningar i verksamheten. Socialtjänstens förebyggande och främjande verksamheter har under perioden på olika sätt arbetat med att stärka tillgängligheten i linje med omställning till nya socialtjänstlagen. Inom öppenvården och sociala insatsgruppen (SIG) har mer flexibla mötesformer och samverkan utvecklats inom behandlingen. Samtidigt kvarstår behov av att vidareutveckla anpassningar för målgrupper med särskilda behov, såsom personer med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa. Flera arbetssätt och rutiner, såsom rutin för barns delaktighet, vägledning för barnsamtal samt utvecklade arbetssätt för ökad tillgänglighet, är ännu inte fullt implementerade. Arbete pågår med att färdigställa och implementera framtagna rutiner och arbetssätt samt stärka anpassning av insatser utifrån individers olika behov. Verksamheter med inriktning gentemot arbete, studier och medborgarservice har tillgänglighet och likvärdig service stärkts genom arbete med normmedvetet bemötande, hbtqi-certifiering och ett utvecklat uppsökande arbete, bland annat via mobila insatser och medborgarvärdar. Verksamheterna har anpassats efter invånarnas behov genom fler kontaktvägar och riktade informationsinsatser. Samtidigt kvarstår utmaningar i att nå vissa grupper fullt ut, särskilt i övergången från initial kontakt till mer långsiktiga insatser samt i att säkerställa att alla invånare tar del av tillgängliga tjänster. Under året planerar verksamheten att utveckla och bredda lågtröskelinsatser för att underlätta inträde till stöd och service. Arbete fortgår med att utveckla bemötande och arbetssätt utifrån ett normmedvetet och inkluderande perspektiv samt för att öka synlighet och tillgänglighet i områden med lägre deltagande. Verksamheten för tidigt socialt stöd fortsätter utveckla tillgängligheten genom uppsökande arbete i fler arenor (inklusive digitala), flexibla mötesformer samt fördjupad samverkan med andra verksamheter för att nå fler i behov av tidigt stöd. Arbetet går i linje med omställning till nya socialtjänstlagen och bidrar också till förverkligandet av handlingsplan för äldrevänlig stad och det prioriterade utvecklingsområdet kommunikation och information, som bland annat syftar till att öka äldres kännedom om vilket stöd och vilka hjälpinsatser som finns att ansöka om från kommunen. Stadens arbete med att tillgängliggöra stadsutvecklingen för invånare genom fysisk närvaro på torgen i Järva fortsätter under året. Upplägget har utvecklats och kommer framgent mer ha karaktären av information med temat Låt oss berätta. Öppna torgmöten genomförs tillsammans med berörda facknämnder och det första mötet ägde rum på Akalla torg i mars. Nämnden informerade om arbetet med medborgarbudget i Akalla by dansbana samt pågående trygghetsarbetet i Järva. Fastighetsnämnden presenterade Hästa gård, idrottsnämnden Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 83(96) informerade om Akallahallen, medan exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden lyfte temalekplatsen i Spångadalen och aktuella exploateringsprojekt i området. Trafiknämnden informerade om Hansta naturområde, vårstädning och torgupprustning. Stort intresse och positiva reaktioner framfördes gällande framförallt idrottshallen och pågående torgupprustning. I Akalla by önskades fler arrangemang. Andra synpunkter som inkom handlade om cykelpumpar på torget, sophantering och äldreperspektivet. Synpunkter samt frågor besvarades på plats av berörda tjänstepersoner från förvaltningarna. Den breda representationen av stadens nämnder i samverkan gav förutsättningar för god dialog, då det möjliggör till svar direkt. Delaktighet och inflytande Insatser för att stärka delaktighet och demokratiskt deltagande inför valet har påbörjats genom uppsökande arbete, invånardialoger och riktade informationsinsatser. Mobila medborgarkontor, medborgarvärdar och stadsdelsmammor bidrar till att nå invånare i deras vardag och skapa förutsättningar för ökad kunskap och engagemang. Fokus är områden med tidigare lågt valdeltagande. Under perioden har medborgarbudgetprojektet om dansbanan i Akalla by fortsatt genom upphandling av tekniska konsulter för framtagande av program- och bygghandling inför anläggningen av den nya dansbanan. Anläggningsstart planeras till hösten. Under april har nämnden anordnat föreningsmässa med ett hållbarhetsfokus. Detta som en viktig del i nämndens arbete med att Järvaborna är delaktiga i miljö- och klimatomställningsarbetet. Informationsinsatser och dialogarbete genomfördes på mässan i syfte att bland annat öka antal ansökningar om föreningsbidrag gällande miljö- och klimat. Vidare har stadsdelsnämnden i april fattat beslut om tre IOP (idéburna offentliga partnerskap) med miljö- och klimatinriktning, vilket ytterligare är insatser som stärker samverkan med civilsamhället och bidrar i omställningsarbetet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel med förtroende för stadsdelsförvaltnin gen i det område där man bor 32 41 % 41 % 2026 Analys Medborgarundersökningen genomförs en gång per år och resultatet för året redovisas i samband med tertialrapport 2. Nämndens utfall för 2025 var 32 procent vilket är lägre än det uppsatta årsmålet för indikatorn för 2026 som är 41 procent. Resultatet för nämnden låg även under stadens genomsnitt. Nämndens utfall för 2025 hade även minskat med tre procentenheter i jämförelse med 2024 då frågan om förtroende för stadsdelsförvaltningen ställdes för första gången i undersökningen. Även då låg resultatet för Järva något under årsmålet och stadens genomsnitt. Även stadens totala utfall gällande förtroendefrågan hade minskat något för 2025 jämfört med 2024. Enligt resultaten i senaste undersökningen har män och kvinnor ungefär lika stort förtroende för stadsdelsförvaltningen. Den yngre målgruppen 18–34 år uppgav i högre utsträckning än de andra åldersgrupperna att de har förtroende för stadsdelsförvaltningen. Den åldersgrupp som har lägst förtroende återfinns hos 65 år och äldre. Invånarnas förtroende för stadsdelsförvaltningen kan påverkas av en rad faktorer. En sådan faktor kan vara kännedomen om, och förståelsen för, stadsdelsförvaltningens ansvarsområden och roll. Den största andelen som svarat på fråga om förtroende för Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 84(96) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period stadsdelsförvaltningen svarar att de varken har stort eller litet förtroende vilket kan tyda på att det är svårt för invånare att få kunskap om vad stadsdelsförvaltningen gör och ansvarar för. När kunskapen är låg ökar risken för missförstånd och felriktade förväntningar vilket i sin tur kan bidra till att förtroendet minskar. Under 2026 fortsätter förvaltningen att arbeta utifrån nämndens handlingsplan för lokal demokratiutveckling för att utveckla former för dialog med civilsamhälle och invånare. Nämnden genomför under året många insatser som bedöms bidra till att öka invånarnas tillit och förtroende för stadsdelsförvaltningen som förhoppningsvis resulterar i bättre resultat för 2026. Arbetet är långsiktigt och resultatet bedöms kunna öka men målet bedöms inte nås fullt ut. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att stadens handlingsplaner implementeras och att förskoleverksamheterna inleder arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar 2026-01-01 2026-12-31 Analys Under perioden har fokus varit på att implementera handlingsplanen mot rasism eftersom det är den enda av MR- programmets handlingsplaner som är beslutad i dagsläget. En viktig del i implementeringen av handlingsplanen är genomförande av kunskapshöjande insatser inom området under året. Ett flertal av nämndens verksamheter kommer genomföra stadens nya diplomutbildning i arbetet med att motverka rasism. Förskoleverksamheten har påbörjat att ta fram ett eget upplägg för genomförande av stadens diplomutbildningar. Utbildningarna är tidskrävande och har fokus på skola och inte förskoleverksamhet och därav krävs ett omfattande planeringsarbete och ett förberedande arbete inför genomförande av diplomutbildningarna. Nämndmål: 3.7.1 Invånarna har tillgång till en jämställd och likvärdig samhällsservice och är delaktiga i den lokala samhällsutvecklingen Uppfylls helt Beskrivning Verksamheterna arbetar för att bidra till ökad måluppfyllelse av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Med utgångspunkt i stadens program för de mänskliga rättigheterna arbetar nämndens verksamheter utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Nämndens verksamheter antar ett rättighetsbaserat arbetssätt och vidtar åtgärder där det finns omotiverade skillnader avseende rättigheter och möjligheter. Nämndens verksamheter fokuserar på att säkerställa de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter, att motverka rasism, tillgodose barnets rättigheter och jämställdhet samt lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer, äldre och för personer med funktionsnedsättningar. Nämndens verksamheter implementerar handlingsplanen mot rasism under året. Verksamheterna har ett helhetsperspektiv och gör prioriteringar utifrån de förväntningar som anges för verksamhetsområdet i handlingsplanen. Under året är nämndens fritids- och förskoleverksamheter särskilt prioriterade i implementeringsarbetet. Arbetet med romsk inkludering fortsätter inom nämndens socialtjänstverksamheter. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 85(96) Inom nämndens öppna verksamheter ska hållbarhetsperspektivet i kommunikationen till invånare synliggöras när det gäller hur verksamheterna arbetar med social och ekologisk hållbarhet. I utvecklingen av arbetet ska fokus vara att förbättra tillgängligheten i kommunikationen, synliggöra verksamheten för specifika målgrupper och eventuell genomförd diplomering samt hur verksamheten arbetar med ekologisk hållbarhet. Genom att skapa förutsättningar för delaktighet i nämndens verksamheter och i utvecklingen av lokalsamhället bidrar nämnden till att stärka och utveckla lokal demokrati i stadsdelsområdet. Nämnden för en aktiv och kontinuerlig dialog med verksamheternas målgrupper. Medborgardialoger är välbesökta och når grupper som annars inte gör sina röster hörda. Nämnden fortsätter sitt förstärkta demokratiarbete riktat mot ungdomar genom satsningar på forum såsom gårdsråd, ambassadörskap och andra former för involvering. Inför valet 2026 genomför nämnden insatser för att höja valdeltagandet med fokus på Rinkeby, Husby och Tensta. För att skapa engagemang kring valet och öka andelen unga som röstar för första gången arbetar nämnden med demokratiambassadörer. Under året kommer samverkan för att främja cykling och delaktighet i klimatomställningen särskilt beaktas i framtagandet av IOP-överenskommelser med idéburna parter. Förväntat resultat -Andelen tjänsteutlåtanden där barnrätts-, funktionshinders- och jämställdhetsperspektivet finns med ökar -Antalet verksamheter som genomgått diplomutbildning om alla former av rasism och hbtqi ökar -Andelen invånare med förtroende för stadsdelsförvaltningen i det område där man bor ökar -Minst ett IOP ska ha en tydlig riktning mot miljö- och klimat och bidra till att främja delaktighet i omställningen Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet har uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. Andel tjänsteutlåtanden som innehar ett rättighetsperspektiv vid nämndbeslut har för perioden ökat vid jämförelse för samma period föregående år. Implementeringen av nya ärendehanteringsrutiner, med rättighetsperspektiv i samtliga nämndärenden, fortgår. Uppföljningen visar även på en positiv utveckling under perioden. För januari-mars 2026 har totalt 50 ärenden behandlats av nämnden där åtta av dessa ärenden saknade ställningstagande till de obligatoriska rättighetsperspektiven. Detta är en betydande förbättring jämfört med föregående år. Framförallt rör avvikelserna ärenden i januari då rutinen infördes. Egenkontrollen visar att åtgärder systematiskt ha vidtagits vid avvikelser för att minimera fortsatta brister i följsamheten gentemot ärendehanteringsrutinen. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 86(96) Stadens nya diplomutbildningar gällande arbete mot rasism och hbtqi-personers rättigheter lanserades under mars i år. Detta innebär att inga av nämndens verksamheter under perioden slutfört diplomutbildningarna. Flera verksamheter kommer genomföra utbildningarna under året och därmed bedöms det förväntade resultatet om att antal diplomerade verksamheter ökar uppnås. Under perioden har nämnden fortsatt arbetet enligt plan gällande prioriterade utvecklingsområden utifrån nämndens handlingsplan för lokal demokratiutveckling. Särskilt fokus är föreningsmässan, utveckla former för ungas delaktighet och feriejobb. Därtill genomförs insatser för att höja valdeltagandet. Insatserna förväntas bidra till att invånarnas förtroende för stadsdelsförvaltningen ökar. Under perioden har arbetet med utformandet av tre IOP-överenskommelser med inriktning miljö och klimat fortsatt. Beslut om de tre överenskommelserna fattades av nämnden i april. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomför projekt rörande medborgarbudget 2024-01-01 2026-12-31 Analys Under perioden har medborgarbudgetprojektet om dansbanan i Akalla by fortsatt genom upphandling av tekniska konsulter för framtagande av program- och bygghandling inför anläggningen av den nya dansbanan. I samarbete med valnämnden och föreningslivet sprida tillgänglig information om valet 2026-01-01 2026-09-30 Analys Planering av informationsinsatser för att öka valdeltagandet har påbörjats enligt plan. Inriktningen på informationsinsatserna är att synliggöra lokalerna för förtidsröstning att ge stöd till invånare kring de nya digitala röstkorten på medborgarkontoren och mobila medborgarkontoren, att informera om valet på lokala event samt att sprida information om valet via demokratiambassadörerna. Ta fram checklista för extern kommunikation gällande hur de öppna verksamheterna arbetar med social och ekologisk hållbarhet 2026-01-01 2026-08-31 Analys En översyn har genomförts av samtliga permanenta webbsidor för öppna mötesplatser. Efter översynen har arbete påbörjats i form av genomgång av vilka utvecklingsmöjligheter som finns för att förbättra informationen och hur en checklista/stödmaterial kan utformas på bästa sätt. Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget Mnkr Budget Begärda budgetjusteringa r Prestations- och omslutnings- förändringar Prognos Avvikelse Anslag för nämndens verksamhet (netto) 3 584,7 0,0 -20,0 3 564,7 0 Kostnader (+) 3 678,9 0,0 124,7 3 803,6 0 Intäkter (-) -94,2 0,0 -144,7 -238,9 0 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 87(96) Prognos/Avvikelse före resultatdispositioner 0 Resultatenheternas överskott från 20245(+) 62,9 Resultatenheternas överskott till 2027 (-) -62,9 Prognos/Avvikelse efter resultatdispositioner 0 Budgetförutsättningar Den av kommunfullmäktige beslutade driftbudgeten för 2026 uppgår för nämnden till netto 3 561,1 mnkr. Under februari har kommunstyrelsen i ärendet Avstämning av mål och budget för 2026 fattat beslut om budgetjusteringar om totalt 23,6 mnkr i ökade driftmedel. Därmed blir den justerade driftbudgeten netto 3 584,7 mnkr. Se vidare i tabellen nedan och under respektive verksamhetsområde. Mnkr Budget Begärda budget- justeringar Prestationsförä ndringar Prognos (före resultat- överföringar) Prognos (efter resultat- överföringar) Avvikelse Nämnd och administration 116,4 0,0 0,0 116,4 116,4 0,0 Individ- och familjeomsorg 728,8 0,0 0,0 728,8 728,8 0,0 varav barn och ungdom 524,7 0,0 0,0 524,7 524,7 0,0 varav vuxna 111,3 0,0 0,0 111,3 111,3 0,0 varav socialpsykiatri 92,8 0,0 0,0 92,8 92,8 0,0 varav nyanlända 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Arbetsmarknadsåtgä rder 44,1 0,0 0,0 44,1 44,1 0,0 Ekonomiskt bistånd 343,2 0,0 0,0 343,2 343,2 0,0 varav handläggare 84,5 0,0 0,0 84,5 84,5 0,0 Stadsmiljö- verksamhet 83,0 0,0 0,0 83,0 83,0 0,0 Avskrivningar 23,0 0,0 0,0 23,0 23,0 0,0 Internräntor 6,0 0,0 0,0 6,0 6,0 0,0 Förskole- verksamhet 635,8 0,0 -20,0 615,8 615,8 0,0 Äldreomsorg 799,5 0,0 0,0 799,5 799,5 0,0 Stöd och service till personer med funktions- nedsättning 689,6 0,0 0,0 689,6 689,6 0,0 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 88(96) Barn, kultur och fritid 144,2 0,0 0,0 144,2 144,2 0,0 Övrig verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt 3 584,7 0,0 -20,0 3 564,7 3 564,7 0,0 Nämnd och administration Den justerade nettobudgeten uppgår till 116,4 mnkr. Prognosen visar en budget i balans. Kommunstyrelsen har till nämnden fördelat 1,9 mnkr för miljö- och klimatsamordnare, 1,0 mnkr för samordning av Järvaområdets utveckling och 2,9 mnkr för platssamverkan, det vill säga arbete med trygghetsskapande-, brottsförebyggande- och trivselskapande åtgärder, 1,0 mnkr för lokalt näringslivsarbete, 1,0 mnkr för stärkt arbete mot välfärdsbrott, 0,7 mnkr för informationssäkerhet och 0,2 mnkr för demokratidagar. Området innefattar nämnd- och förvaltningsövergripande administration, HR och ekonomi. Individ- och familjeomsorg Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 728,8 mnkr. Prognosen visar på en budget i balans. Verksamhetsområdet innefattar verksamheterna barn och ungdom, vuxen, socialpsykiatri samt nyanlända. Barn och ungdom Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 524,7 mnkr. Prognosen visar en budget i balans. Placeringskostnader för barn och ungdomar bedöms i nuläget rymmas inom fastställd budget. Antalet ungdomar som placerats på grund av risk för inblandning i kriminella konflikter ökade under det andra halvåret 2025 och ligger fortsatt på en hög nivå vid innevarande års början. Antal placeringar och kostnader har ökat i jämförelse med samma period föregående år. Denna trend märks också baserat på ett ökat antal orosanmälningar. Eventuella volymökningar, som tenderar att ske under senare delen av året, är inräknade i prognosen. Verksamheten säkerställer att varje individ erhåller en ändamålsenlig placering. Uppföljning sker löpande, och möjligheterna till hemtagning utreds. Dygnskostnader förhandlas med berörda leverantörer. Verksamheten består av tre områden. Området Socialtjänst Barn och Unga ansvarar för utredningar, uppföljningar av insatser samt placeringar för barn upp till respektive över 12 år. De ansvarar även för placeringar av barn och ungdomar i familj- och jourhem, kontaktverksamhet, familjerättsärenden och tar emot ansökningar samt orosanmälningar för barn och ungdomar. Området Öppenvård erbjuder råd, stöd och utbildning för föräldrar. Området Tidigt socialt stöd och ansvarar numera för mottagning barn och unga, fältverksamheten, föräldrarådgivningen och familjerätt. Vuxen Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 111,3 mnkr. Prognosen visar på en budget i balans. Antal ärenden och därmed kostnader kopplade till relationsvåld har visat på en något ökande Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 89(96) trend under årets första tertial. Kostnader för relationsvåld bedöms i dagsläget inrymmas inom årets budget under förutsättning att nuvarande volymer kvarstår under resterande del av året. Kostnader för placeringar inom beroendevård följs på förvaltningen i tre kategorier: missbruk, dubbeldiagnoser och unga vuxna. Kostnader för skadligt bruk och beroende visar en ökande trend utifrån bred komplexitet i brukarnas problematik medan kostnader för unga vuxna visar på låga nivåer. Verksamheten jobbar aktivt för att nå fler individer inom målgruppen unga vuxna. Verksamhetsområdet innefattar verksamheterna skadligt bruk och beroende, relationsvåld, hemlöshetsfrågor, sociala insatsgrupper, öppenvård samt RVC väst. Socialpsykiatri Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 92,8 mnkr. Prognosen visar en budget i balans. Utförarenheten boendestöd i egen regi är en personalintensiv verksamhet. Ökade lönekostnader som överstiger enhetens intäkter innebär att enheten behöver arbeta för att optimera schemaläggningen. Inom verksamhetsområdet utreds och verkställs insatserna bostad med särskild service, boendestöd, gruppboende, sysselsättning, ledsagning och kontaktperson. Nyanlända Verksamheten omfattar mottagande av nyanlända. Prognosen visar en budget i balans. Stadsmiljö Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 83,0 mnkr, varav 29,0 mnkr avser avskrivningar och internränta. Prognosen visar en budget i balans. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 90(96) Kommunstyrelsen har beviljat nämnden 3,0 mnkr avseende insatser för biologisk mångfald, vilket bland annat avser stöd till utveckling av koloni- och trädgårdsföreningar, ferieprojekt inom biologisk mångfald, gemensamhetsodling och tillfälliga biologiska aktiviteter, skötselåtgärder av fornminnesområden, framtagande av slyröjningsplan i naturmark samt naturvårdsinsatser i skogsområden. Verksamhetsområdet omfattar drift inom stadsmiljöområdet. Nämnden övertog driften av parker och grönområden i egen regi den 1 juli 2025. Övertagandet har inneburit rekrytering av personal och iordningsställande av ny lokal samt inköp av maskiner och inventarier. Vägunderhåll under vintermånaderna sker fortsatt via upphandlad entreprenör. Detta sker delvis enligt rörligt pris per insats, vilket kan få påverkan på kostnadsbilden. Förskola Verksamhetsområdets justerade nettobudget prognostiseras till 635,8 mnkr. Prognosen visar en budget i balans före och efter resultatdispositioner. Kommunstyrelsen har beviljat nämnden 1,0 mnkr avseende kemikaliesmart förskola. Förvaltningen arbetar aktivt med att öka inskrivningsgraden och följer och analyserar barnantalsprognoser då barnantalet sjunkit i relation till antalet barn som ligger till grund för årets budget. Verksamhetsområdet tillhandahåller barnomsorg i stadsdelsområdet för barn mellan 1-5 år inom totalt 54 förskolor fördelat på åtta resultatenheter. Inom avdelningen finns en resursenhet med administration som ansvarar för öppna förskolor och introduktionsförskolan. Äldreomsorg Verksamhetsområdets justerade nettobudget är 799,5 mnkr. Prognosen visar en budget i Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 91(96) balans. Ledningen prognostiseras redovisa överskott på grund av förväntade statsbidrag och intäkter under året. Beställarenheten har haft stora volymökningar inom insatserna vård- och omsorgsboende samt hemtjänst under senaste åren. Enheten har fått en högre budgettilldelning i år, för att täcka kostnaderna för årets volymökningar och prisuppräkningar. Beställarenheten visar därmed ett överskott. Antal utförda timmar inom hemtjänst i ordinärt boende har minskat med 188,2 timmar under januari-mars 2026 i jämförelse med genomsnittet för helåret 2025. Antalet helårsplatser för vård- och omsorgsboendena har ökat med 15,6 platser. Somatiska platser har ökat med 12,3 platser, demensplatser har ökat med 5,2 platser och profilboende har ökat med 1,4 platser. Hemtjänstenheterna har fortsatt höga personalkostnader och prognostiseras redovisa underskott vid årets slut. Enheterna arbetar med förbättrad schemaplanering och analys av nyckeltal för att öka effektiviteten kontinuerligt Verksamhetsområdets två vård- och omsorgsboende visar en negativ budgetavvikelse, vilket i huvudsak avser Rinkeby vård- och omsorgsboende som ännu inte är fullbelagt. Under året sker arbete för att nå högre beläggningsgrad än föregående år. Verksamhetsområdet utreder, beslutar och verkställer insatser till personer från åldern 65 år och uppåt. Utöver ledning, utvecklingsenhet och beställarenhet finns det fem utförarenheter. Insatser som tillhandahålls av enheterna är bland annat hemtjänst i ordinärt boende, nattpatrull, tryggt mottagande i hemmet, servicehus, vård och omsorgsboende, korttidsboende, dagverksamhet, aktivitetscenter, MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering), MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska), syn-och hörselinstruktörer och fixartjänster. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 689,6 mnkr. Prognosen visar en budget i balans. Budgeten baseras huvudsakligen på antalet prestationsbaserade LSS-insatser. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 92(96) Inom verksamhetsområdet utreds, beslutas och verkställs stödinsatser till personer som har en funktionsnedsättning. Insatser som verkställs i egen regi organiseras i fyra resultatenheter, bestående av två gruppbostäder och två daglig verksamhet. Utöver dessa finns även en utförarenhet med ansvar för personlig assistans, avlösning och ledsagning. Barn, kultur och fritid Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 144,2 mnkr. Prognosen visar en budget i balans. Kommunstyrelsen har beviljat nämnden 0,9 mnkr avseende insatser för högtider och evenemang. Verksamheten omfattar medborgarservice, kollo, Framtidens hus, ungdomsgårdar, kultur med fokus på barn och unga, parklekar samt korttidstillsyn. Inom verksamhetsområdet finansieras även föreningsbidrag och idéburet offentligt partnerskap (IOP). Arbetsmarknadsåtgärder Verksamhetsområdets nettobudget uppgår till 44,1 mnkr. Prognosen visar en budget i balans. Nämnden tillhandahåller sport-, sommar- och höstlovjobb riktat till ungdomar inom stadsdelsområdet. Nämnden har en hög ambition vad gäller att erbjuda fler ungdomar feriejobb. Verksamhetsområdet består även av offentligt skyddade anställningar. Nämndens arbetsmarknadsinsatser erbjuder arbetsförmågebedömning samt aktivitetsförmågebedömning med individanpassat arbete som mål. Ekonomiskt bistånd Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 343,2 mnkr. Prognosen visar på en budget i balans. Under perioden januari-mars har i snitt 1 709 hushåll erhållit försörjningsstöd vilket är tre hushåll fler jämfört med samma period föregående år. Medelbidraget per hushåll och månad för perioden januari-mars uppgår till 12 299 kr vilket är en minskning om 140 kr jämfört med snittbidraget för samma period 2025. Minskningen motsvarar 1,1 procent. Minskade kostnader för akuta och tillfälliga boenden bidrar till lägre snittbidrag 2026. För närvarande prognostiseras ingen betydande ökning av antalet hushåll under året men nya regler för aktivitetsstöd samt kommande lagförändringar inom området kan påverka prognosen under året. Mot bakgrund av de förändringar som följer av det nya förstärkta aktivitetskravet inom ekonomiskt bistånd, bedöms behovet av socialsekreterare öka. Aktivitetskravet innebär högre krav på planering och individanpassade insatser samt uppföljning, vilket medför en ökad arbetsbelastning och ett mer komplext myndighetsutövande. Verksamhetens uppdrag är att hjälpa människor att komma tillrätta med försörjningshinder samt att pröva rätten till ekonomiskt stöd under tiden. De flesta som uppbär ekonomiskt bistånd gör det på grund av arbetslöshet, sjukskrivning eller socialmedicinska skäl. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 93(96) Resultatenheter Resultatenhetens namn Resultat- enhetens bruttobudget 2026 Resultatöver- föring från 2025 Överskott (-) Underskott (+) Resultat 2026 Överskott (-) Underskott (+) Resultat- överföring till 2027 Överskott (+) Underskott (-) Bromstensgården (IoF) 13 972,0 867,5 0,0 -867,5 Akalla förskolor 53 506,2 4 936,4 0,0 -4 936,4 Husby förskolor 49 989,2 4 462,3 0,0 -4 462,3 Kista förskolor 75 981,5 7 473,3 0,0 -7 473,3 Rinkeby förskolor 80 252,4 7 983,3 0,0 -7 983,3 Centrala Spånga-Tensta 79 534,1 6 371,7 0,0 -6 371,7 Sundby-Bromsten 54 286,8 4 662,3 0,0 -4 662,3 Solhem-Flysta 59 580,6 5 387,6 0,0 -5 387,6 Östra Tensta 66 395,8 6 155,0 0,0 -6 155,0 Bostäder med särskild service S-T 56 541,1 5 215,6 0,0 -5 215,6 Fridagruppens dagliga verksamhet 63 138,4 5 063,2 0,0 -5 063,2 Rinkeby-Kista dagliga verksamhet 22 764,5 1 018,9 0,0 -1 018,9 Bostäder med särskild service R-K 54 620,3 3 302,8 0,0 -3 302,8 Summa resultatenheter -62 900,0 0,0 62 900,0 Resultatenheterna har en ingående fond om 62 900 tkr. • Resultatenheten inom individ- och familjeomsorg prognostiserar en budget i balans. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 94(96) • Resultatenheterna inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning prognostiserar en budget i balans. • Resultatenheterna för förskola prognostiserar sammantaget en budget i balans. Nämnden föreslås besluta att Bromstensgården under året avvecklas som resultatenhet. Resultatfonden om 0,9 mnkr kommer då att ingå i nämndens resultat för 2026. Nämnden föreslås besluta om att förskolans resultatenheter efter omstrukturering uppgår till sju stycken. Se mer i bilaga 1. Investeringar Mnkr Budget 2026 Begärda budgetjusteringar Prognos 2026 Avvikelse Parkinvesteringar 8,0 0,0 8,0 0,0 Nycklade medel stadsmiljö 15,6 0,0 15,6 0,0 varav reinvesteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Klimatinvesteringar 2,5 0,0 2,5 0,0 Trygghetsinvesteringar 17,9 0,0 17,9 0,0 Övriga investeringsmedel 13,4 0,0 13,4 0,0 Maskiner & inventarier 12,2 0,0 12,2 0,0 Totalt investeringar 69,6 0,0 69,6 0,0 Investeringsbudget för 2026 uppgår till totalt 69,6 mnkr där 23,6 mnkr avser tilldelad budget för parkinvesteringar och 12,2 mnkr budget för maskiner och inventarier. Resterande avser investeringsmedel som beviljats i samband med avstämningsärendet samt beviljade ombudgeteringar. En budget i balans prognostiseras. Fördelningen av investeringsmedel redovisas i sin helhet i bilaga xx. Parkinvesteringar, reinvesteringar och investeringar med egna nycklade medel Nämnden har i budget för 2026 tilldelats parkinvesteringsmedel om 8,0 mnkr samt nycklade medel inkl reinvesteringar om 15,6 mnkr. Klimatinvesteringar Kommunstyrelsen har i samband med avstämningsärendet beviljat nämnden budgetjustering om 2,0 mnkr avseende klimatinvestering i Erikslundsparken samt 0,5 mnkr för klimatinvestering i Tenstagången. Trygghetsinvesteringar Motionsspår om 6,3 mnkr samt trygghetsskapande åtgärder genom upprustning av Gullingeparken om 5,0 mnkr har beviljats. Stadsdelsnämnden blev även beviljad budgetjusteringar om totalt 6,6 mnkr för trygghetsinvesteringar som innefattar 3,5 mnkr avseende medborgarbudget dansbanan Akalla by, 0,5 mnkr för upprustning av parkyta vid Edvard Griegsgången i Husby, 1,1 mnkr för upprustning av Tisslingegången i Tensta, 1,5 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 95(96) mnkr för trygghetsskapande åtgärder genom belysning i Gullingeparken samt torgytor vid och kring Tensta centrum. Övriga investeringsmedel Kommunstyrelsen tilldelade även nämnden budgetjusteringar om 0,5 mnkr för ätbara träd och trädbuskar i Järva, 0,9 mnkr för att anlägga ängar i Järva stadsdelsområde, 0,5 mnkr för lekotop i Järva och 0,6 mnkr avseende gemensamhetsodling i Hjulsta. Vidare tilldelade kommunstyrelsen nämnden 6,0 mnkr för insatser avseende koloni -och fritidsträdgårdarna inom Igelbäckens kulturreservat, 0,1 mnkr för portabla toaletter inom Järva naturreservat samt 1,0 mnkr för renovering av betesstaket i Akalla by. Vidare tilldelade kommunstyrelsen nämnden 3,5 mnkr avseende trädplantering samt viss trädvård samt ombudgetering för gemensamhetsodling om 0,3 mnkr. Maskiner och inventarier Den justerade investeringsbudgeten för maskiner och inventarier uppgår till 12,2 mnkr varav 7,0 mnkr avseende inköp av maskiner och inventarier till parkdrift i egen regi har beviljats stadsdelsnämnden i samband med avstämningsärendet. Försäljningar av anläggningstillgångar Verksamhetsprojekt (driftprojekt) Omslutningsförändringar Nämnden redovisar omslutningsförändringar om totalt 144,7 mnkr som preciseras i tabellen nedan. Mnkr Kostnader Intäkter Nämnd och administration 0,0 0,0 Individ- och familjeomsorg 34,6 -34,6 varav barn och ungdom 28,6 -28,6 varav vuxen 6,0 -6,0 varav socialpsykiatri 0,0 0,0 varav nyanlända 0,0 0,0 Stadsmiljöverksamhet 0,0 0,0 avskrivningar 0,0 0,0 internräntor 0,0 0,0 Förskoleverksamhet 31,0 -31,0 Äldreomsorg 74,3 -74,3 Stöd och service tillpersoner med funktionsnedsättning 0,0 0,0 Barn, kultur och fritid 0,0 0,0 Arbetsmarknadsåtgärder 0,4 -0,4 Ekonomiskt bistånd 4,5 -4,5 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 96(96) Mnkr Kostnader Intäkter Övrig verksamhet 0,0 0,0 Totalt 144,7 -144,7 Budgetjusteringar Nämnden begär inga budgetjusteringar i detta ärende. Medel för lokaländamål Övrigt Övrigt --- [Bilaga 2. Plan för upphandling 2026-2028 Järva stadsdelsnämnd .pdf] Inköpskategori Beskrivning Planerad start av upphandlingen Avtalsstart Uppskattat värde kr Ansvarig Organisation Ansvarig upphandlare Kontraktstyp Avtalstyp Inköpskategori kod Samtliga inköpskategorier Upphandlingens omfattning Diarienr Klient Vård & omsorg Drift av bostäder enligt LSS 2027-07-30 2029-01-01 440 000 000 Järva stadsdelsnämnd inkop.jarva@stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1026;102611; Boenden;Vård & omsorg; Beräknat på treårigt avtal med två års förlängning JÄRVA 2025/1263 701 Vård & omsorg Entreprenaddrift tjugo lägenheter i bostad med särskild service, tolv lägenheter i stödboende SoL 2028-09-01 2029-08-15 4 400 000 Järva stadsdelsnämnd inkop.jarva@stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1026;102611; Boenden;Vård & omsorg; Beräknat på 3 år med ett plus ett års förlängning JÄRVA 2025/1259 701 Vård & omsorg Entreprenaddrift av träffpunkt för personer med psykisk ohälsa 2028-09-01 2029-08-15 2 820 000 Järva stadsdelsnämnd inkop.jarva@stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1026;102611; Boenden;Vård & omsorg; Beräknat på 3 år med ett plus ett års förlängning JÄRVA 2025/1261 701 Drift & Underhåll Renhållning, vinterväghållning Järva Stadsdelsförvaltning 2028-08-30 2029-09-28 55 000 000 Järva stadsdelsnämnd inkop.jarva@stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1016;101612; Drift & Underhåll;Park, Gata & Parkering; Beräknat på 3 år med två års förlängning JÄRVA 2025/1262 701 Rapportuttag från Agresso: 2025-11-25 Planerade upphandlingar per inköpskategori förvaltning/bolag: 701 - Stadsdelsnämnd Järva Databaskopia från Kommers/DataMart: 2025-11-25 --- [Bilaga 3.Sdn 01 T1 2026.pdf] Stadsdelsnämnd Järva Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad resultatöverföring resultat- resultat- (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring till 2027 enheternas överföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 % bruttobudget % 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) MAX 10 % 2026 MAX 5 % tkr Underskott (+) Underskott (-) 1 2 3 4 5 6 Bromstensgården (IoF) 13 972,0 699 -867,5 0 867,5 6,2% 1 397 0,0% Akalla förskolor 53 506,2 2 675 -4 936,4 0 4 936,4 9,2% 5 351 0,0% Husby förskolor 49 989,2 2 499 -4 462,3 0 4 462,3 8,9% 4 999 0,0% Kista förskolor 75 981,5 3 799 -7 473,3 0 7 473,3 9,8% 7 598 0,0% Rinkeby förskolor 80 252,4 4 013 -7 983,3 0 7 983,3 9,9% 8 025 0,0% Centrala Spånga-Tensta 79 534,1 3 977 -6 371,7 0 6 371,7 8,0% 7 953 0,0% Sundby-Bromsten 54 286,8 2 714 -4 662,3 0 4 662,3 8,6% 5 429 0,0% Solhem-Flysta 59 580,6 2 979 -5 387,6 0 5 387,6 9,0% 5 958 0,0% Östra Tensta 66 395,8 3 320 -6 155,0 0 6 155,0 9,3% 6 640 0,0% Bostäder med särskild service S-T 56 541,1 2 827 -5 215,6 0 5 215,6 9,2% 5 654 0,0% Fridagruppens dagliga verksamhet 63 138,4 3 157 -5 063,2 0 5 063,2 8,0% 6 314 0,0% Rinkeby-Kista dagliga verksamhet 22 764,5 1 138 -1 018,9 0 1 018,9 4,5% 2 276 0,0% Bostäder med särskild service R-K 54 620,3 2 731 -3 302,8 0 3 302,8 6,0% 5 462 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Summa resultatenheter 730 563 -62 900 0 62 900 73 056 2026-05-07 13:51 Resultatenheter Stadsdelsnämnd Järva Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april 2025 2026 Investeringsutgifter (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (11) (12) (13) (14) (15) Utfall Utfall Budget Budget S:a PrognosVP 2026 S:a Prognos S:a Prognos t.o.m. 2026 2026 justeringavvik 2026 2027 avvik 2027 avvik 2028 Genomf.Avvik Prognos 2025 NY beslut Investeringsprojekt (Specificerad redovisning per projekt under underrubrik) Parkinvesteringar Rinkens plaskdamm 0,0 2,0 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0 Nidarosparken 0,5 1,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 Erikslund 0,0 5,0 0,0 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nycklade medel stadsmiljö Nycklade medel 0,3 15,6 0,0 15,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Klimatinvesteringar Erikslundsparken 0,0 2,0 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0 Tenstagången 0,0 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Trygghetsinvesteringar Medborgarbudget dansbanan Akalla 0,0 3,5 0,0 3,5 0,0 0,0 0,0 Upprustning parkyta Edvard griegsgången 0,0 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 Upprustning Tisslingegången 0,0 1,1 0,0 1,1 0,0 0,0 0,0 Belysning Gullingeparken 0,0 1,5 0,0 1,5 0,0 0,0 0,0 Upprustning Gullingeparken 0,0 5,0 0,0 5,0 0,0 0,0 0,0 Motionsspår 0,0 6,3 0,0 6,3 0,0 0,0 0,0 Övriga investeringsmedel Biologisk mångfald: Ätbara träd och buskar 0,0 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 Biologisk mångfald: Anlägga ängar 0,0 0,9 0,0 0,9 0,0 0,0 0,0 Biologisk mångfald: Lekotop 0,0 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 Biologisk mångfald: Gemensamhetsodling 0,0 0,6 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 Biologisk mångfald: Gemensamhetsodling 0,0 0,3 0,0 0,3 Naturreservat: Insatser inom koloni och fritidsträdgårdarna 0,0 6,0 0,0 6,0 0,0 0,0 0,0 Naturreservat: Portabla toaletter 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 2027 2028 Totalt projektet 2026-05-07 13:51 Investeringar Naturreservat: Renovering betesstaket 0,0 1,0 0,0 1,0 0,0 Trädplanering och viss trädvård 0,0 3,5 0,0 3,5 0,0 0,0 0,0 Summa investeringsprojekt 0,0 0,8 57,4 0,0 0,0 57,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Maskiner & inventarier 12,2 0,0 12,2 0,0 0,0 0,0 SUMMA TOTALT 0,0 0,8 69,6 0,0 0,0 69,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa parkinvesteringar 0,0 0,5 8,0 0,0 0,0 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa nycklade medel stadsmiljö 0,0 0,3 15,6 0,0 0,0 15,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa klimatinvesteringar 0,0 0,0 2,5 0,0 0,0 2,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa trygghetsinvesteringar 0,0 0,0 17,9 0,0 0,0 17,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga investeringsmedel 0,0 0,0 13,4 0,0 0,0 13,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1 Investeringsnetto t.o.m. 2025 2 Utfall innevarande år. För tertialrapport 1 (1 jan-30 april), för tertialrapport 2 (1 jan-31 aug), för verksamhetsberättelse (1 jan-31 dec). 3 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026, se bilaga 3. "VP (verksamhetsplanen) utgift 2026” inkluderar även eventuella ombudgeteringar i VB (verksamhetsberättelsen) och budgetjusteringar som KF beslutat om. 4 Nämndens begärda budgetjusteringar i aktuellt ärende. 6, 9 och 12 Nämndens prognos. 7,10 Nämndens plan 2027-2028 i verksamhetsplan 2026, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026 inklusive av KF beslutade justeringar, se bilaga 3. 13 Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges utgiften enligt inriktningsbeslutet. 14 Avvikelse jämfört med totalt beslutad utgift. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. 2026-05-07 13:51 Investeringar --- [Bilaga 4. Åtgärdsplan 2026 SÖK.pdf] Åtgärdsplan 2026 Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete anger att alla kommuner ska ta fram en lägesbild över brottsligheten i kommunen. I lagen anges även att en åtgärdsplan ska tas fram för att förebygga brott. Med lägesbilden som underlag, och utifrån genomförd orsaksanalys, arbetas åtgärder för att förebygga brott fram. Åtgärdsplanen är strukturerad utifrån de fem prioriterade samverkansområdena i den centrala samverkanöverenskommelsen mellan staden och Polisregion Stockholm. Det finns en flik per prioriterat samverkansområde. Har stadsdelsförvaltningen och lokalpolisområdet enats om ytterligare samverkansområden så anges de även här. Infoga i så fall en ny flik, en mall på en sådan flik finns under punkt 6. Längst till höger bland flikarna finns en analysflik som anger antalet problemområden, identifierade orsaker och åtgärder under respektive prioriterat område. I åtgärdsplanen beskrivs det operativa arbetet som ska genomföras inom respektive prioriteratsamverkansområde. För att lyckas med att ta fram åtgärder som påverkar de identifierade utmaningarna, krävs att en väl genomförd analys av möjliga orsaker till problemet och konkreta mål finns. Utgå från er lägesbild och orsaksanalys för att formulera åtgärder. Åtgärdsplanen förtydligar om det är en punktinsats eller en del av ordinarie arbete. Insatserna specificeras med en kortfattad beskrivning av vad som ska göras, hur det ska utföras, vilka som är ansvariga och tidsplan. Åtgärderna som anges kan både vara sådana som genomförs i samverkan med polisen och på egen hand i den egna organisationen. Sortera i möjligaste mån i vilken ordning olika åtgärder ska genomföras. Börja med det som ger omedelbar effekt och bygg på med åtgärder som tar längre tid. Koppla operativa mål till respektive åtgärd. Arbeta med SMART:a mål (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta). Kolumnen gällande uppföljning fylls inte i vid upprättandet av åtgärdsplan men anges redan nu för att underlätta vid uppföljningen i slutet av året. I arbetet med lägesbild och åtgärdsplaner ska Strategin för att minska risken för att barn, unga och unga vuxna dras in i kriminalitet samt arbetet mot våldsbejakande extremism integreras. Åtgärdsplanen ska beslutas av den lokala styrgruppen och skickas till stadsövergripande beredningsgrupp. För stadens del ska åtgärdsplaner även beslutas av stadsdelsnämnderna och lämnas in i samband med tertialrapport 1. Ta gärna stöd av BRÅ:s material: Välj åtgärder som påverkar orsakerna - Brottsförebyggande rådet (bra.se) bra.se/erfarenhetsbank Unga i riskzon för destruktivt beteende Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller utmaning här Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Mål 1: Barn och unga i riskzon upptäcks tidigt och får tidiga insatser Unga med normbrytande beteende är en heterogen grupp som delar en förhöjd risk för att utveckla ett destruktivt beteende eller rekryteras in i kriminalitet. Individuella riskfaktorer och risker i hemmet, omgivningen och i samhället bidrar och kan förstärka risker. Unga med många riskfaktorer och avsaknad av kompensatoriska skyddsfaktorer, utvecklar en särskild sårbarhet för olika typer av social problematik, inklusive rekrytering till kriminalitet. Kunskap om orsaken till det normbrytande beteendet är inte alltid klarlagd, då flera faktorer ofta påverkar. Normbrytande beteende kan också kopplas till vissa funktionsnedsättningar, som i sig kan vara lätta att missa, vilket gör att den unge inte får rätt stöd. En bidragande orsak till att riskfaktorer inte uppmärksammas i tid, kan bero på att berörda aktörer inte samverkar på ett effektivt sätt. Följa upp 2025 års arbete med navsamverkan och identifiera utvecklingsområden, kopplat till stärkt individsamverkan och tidiga insatser. Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid kring unga i riskzon är effektiv. 1 januari - 31 maj 2026 AC främjande och förebyggande, utredare staben Stärk individsamverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid för att identifiera unga i riskzonen och sätta in lämpliga insatser. Unga i riskzon för destruktivt beteende får samordnat stöd i tidigt skede. 1 januari- 31 december 2026 AC främjande och förebyggande Genomför navsamverkan enligt plan. Arbetet tar sin utgångspunkt i de utvecklingsområden och lokala behov som identifierats i samband med uppföljningen av 2025 års arbete. Barn i riskzon upptäcks tidigt och får tidiga insatser 1 januari - 31 december 2026 Preventionssamordnare Genomför dialogmöten enligt plan. Fler vårdnadshavare ska delta vid dialogmöten. Anordna den årliga träffen för navaktörer med fokus på kunskapshöjande insats/inspiration och erfarenhetsutbyte Den årliga träffen för navaktörer har som mål att öka samsynen kring vårt gemensamma uppdrag och bygga på den gemensamma kunskapsbasen. 7 september 2026. AC främjande och förebyggande, grundskolechef, LPO Järva, preventionssamordnare Elever i fristående skolor i Järva riskerar att inte få likvärdig tillgång till stöd och insatser, som elever i de kommunala skolorna. Fristående skolor har inte deltagit i ordinarie navsamverkan, vilket inneburit försämrade möjligheter att samverka i individärenden. Fortsätta arbetet med att inkludera fristående skolor i ordinarie navsamverkan under året. Teckna överenskommelser med fristående skolhuvudmän, befintliga och nya, löpande under året. 1 Januari - 31 december AC främjande och förebyggande, grundskolechef, preventionssamordnare Emelie Risbeck Unga med särskild sårbarhet har ökad risk att hamna i ANDTS-relaterade problematik och missbruk vilket leva till sämre levnadsvillkor som vuxen. En kombination av individuella riskfaktorer och brist kompensatoriska skyddsfaktorer. Att tidigare upptäcka tecken på ANDTS och skydda unga från dess skadeverkningar, genom att skolan, socialtjänst och fritidsverksamhet implementerar och arbetar utifrån en och samma rutin. Fler yrkesverksamma som arbetar med barn och unga har kunskap om tidiga tecken på ANDTS hos barn och unga. 1 januari - 31 december 2026 AC främjande och förebyggande, grundskolechef, preventionssamordnarn a Fortsätta arbetet att utbilda nya ANDTS-coacher och erbjuda nätverks- och boosterträffar under året. Barn och unga i riskzon upptäcks tidigt och får insatser. 1 januari- 31 december 2026 Preventionssamordnarn a Mål 2: Barn och unga växer upp i en vardag fri från våld och kränkningar Genomföra MVP skola i kommunala grundskolor. Elever deltar i MVP Skola på mellanstadiet och högstadiet. 1 januari- 31 december 2026 AC främjande och förebyggande, grundskolechef, samornare MVP Utreda möjligheten att pilottesta våldspreventiva metoder i lågstadiet och/eller anpassad grundskola. Beslut fattas om eventuellt genomförande av en eller flera piloter med utvalda skolor, med start 2027. 1 januari-14 september Samordnare MVP Genomföra MVP föräldraträffar för vårdnadshavare vars barn deltar i MVP skola. Vårdnadshavare deltar i MVP föräldraträffar. 1 januari-31 december 2026 AC främjande och förebyggande, grundskolechef, samornare MVP Följa upp arbetet med MVP föräldraträffar. Beslut fattas om det fortsatta arbetet med MVP föräldraträffar inför läsåret 2026/2027. 1 januari-12 juni 2026 Samordnare MVP Män och pojkar står för majoriteten av allt våld i samhället, både mot flickor och kvinnor, och mot andra pojkar och män. Våld i ungas parrelationer är vanligt och att det följer samma mönster som bland vuxna, det vill säga att tjejer utsätts för mer upprepat våld än killar. Våld har komplexa orsaker och uppstår i ett samspel mellan riskfaktorer på olika nivåer – från individnivå till strukturella förhållanden, såsom könsmaktsordningar, där våld kan användas för att upprätthålla ojämlikhet. Förväntat resultat: - Deltagande aktörer anser att samverkan i naven ger resultat. Förväntade resultat: - Att samverkansmodellen Förväntade resultat: Fler främjande och förebyggande sociala insatser sätts in tidigare Förväntat resultat: Förväntade resultat: Förväntade resultat: Förväntade resultat: - Flera skolor och verksamheter inom socialtjänsten och Förväntade resultat: Förväntade resultat: - Ökad andel elever i Förväntade resultat: Förväntade resultat: Förväntade resultat: Otrygga och brottsutsatta platser Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller utmaning här Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Tensta förblir ett prioriterat område, med särskilt fokus på att motverka den öppna drogscenen. Samtidigt ska flexibilitet finnas för att kunna omfördela resurser till andra områden inom Järva vid behov. Gör årligen orsaksanalyser kopplat till platssamverkan. Görs i början av året. Tre öppna drogscener; Tensta, Rinkeby & Kista Öppna drogscener har ett samband med känslan av otrygghet. Det visar också på en förhöjd risk för annan brottslighet. Det krävs ett systematiskt brottsförebyggande arbete kopplat till stadsdelens öppna drogscener. Platssamverkan genomförs i Tensta och Rinkeby. Ny platssamverkan startar upp i Kista. Se över nytt arbetssätt kring missbruksproblematiken på Kista torg. Platssamverkan genomförs i Tensta och Rinkeby. Platssamverkan i Kista startar under april 2026. Under 2026 påbörjas arbete för att se över hur man kan jobba med problematiken med nya arbetssätt kring personer med missbruksproblematik. Starta samverkan med närliggande stadsdel Hässeby-Vällinby och Tarfikkontoret för att se undersöka möjligheten till ett gemensamt projekt/arbete. Under 2026 Samordnare för trygghetsskapande åtgärder och samordnare på Trafikkontoret. Andra otrygga platser Olovlig andrahandsförsäljning i Rinkeby/Tensta Samverkan med beröd aktörer. Regelbunden återkommande samverkan med berörda parter på platserna kring problematiken. Under 2026 Samordnade för trygghetsskapande åtgärder Trygghetsvandringar: Genom trygghetsvandringar dokumenteras platser och utrymmen som upplevs som otrygga eller riskerar att bli brottsplatser, samt vilka konkreta omständigheter som bidrar till problem. Vi fortsätter med trygghetsvandringar som metod och prioriterar närvaro. Trygghetsvandringar används även om otrygghet uppmärksammas situationsbundet som ett sätt att få kontakt med medborgare och grund i ansökningar för trygghetsinvesteringsmedel. I linjen Samordnare för trygghetsskapande insatser Trygghetsinvesteringar: Trafikkontoret och Stadsdelförvaltningen fortsätter utveckla en strukturerad samverkan kring ansökningar av trygghetsinvesteringsmedel. Då fatsighetsägare inte har möjlighet att ansöka om trygghetsinvesteringsmedel synkas arbetet med fastighetsägare gällande kommande/ beviljade ansökningar inom ramen för platssamverkan och samverkansgruppen otrygga brottsutsatta platser. Vi fortsätter med den påbörjade samverkan kring arbetet med trygghetsbehov i Järvas offentliga rum för att ha en gemensam bild av läget. Tidigt under året påbörja arbetet med samverkan kring ansökningar av trygghetsinvesteringsmedel men fokus utifrån prioriterade platser över hela Järva. Samordnare på Trafikkontoret, Stadsmiljö och Samordnare för trygghetsskapande insatser. Platser präglas av låg användning, svag platsidentitet och upplevd otrygghet, vilket begränsar sociala möten och invånarnas vilja att vistas där. Platsaktivering: Genom platsaktivering skapa ökad närvaro, delaktighet och attraktivitet. Platsaktivering genomförs under årets alla säsonger. Samordnare för platsaktivering Samordnad städning sker på minst två ytor under året. Område stadsmiljö och drift, Trafikkontoret och berörda fastighetsägare. Alla deltagare med tält/bord under Järvaveckan berör frågan om skräp. Järva stadsdelsförvaltning, Trafikkontoret och berörda fastighetsägare Skadedjursproblematik i området är fortsatt omfattande. Bidrar till känslan av otrygghet och utanförskap. Samordnad skadedjursbekämpning: Det behövs ett samodrat arbete med alla berörda aktörer för att få bukt med problematiken. Minst en samordnad åtgärd vidtas under året. Trafikkontoret, Fastighetsägarna i Järva, Fastighetsägare och Område stadsmiljö och drift, Polis. Vissa målgrupper upplever en större otrygghet än andra. Mätningar visar på att barn, kvinnor, äldre och personer med funktionsnedsättningar upplever en större otrygghet än andra. Utveckla återkoppling av analys av arbetet som framkommit inom dialogarbete. Genomför minst ett tillfälle med persentation av analys av genomförda dialog arbeten tillsammans med fastighetsägare. (FiJ) Samt genomför en strukturerad återkoppling till samverkansgruppen. Under 2026 Samordnare för trygghetsskapande insatser och Fastighetsägarna i Järva Bristande statistiska underlag kopplat till trygghet Många mätningar görs inom ramen för trygghet, men deltagandet i undersökningarna är lågt. Det behövs ett arbete med att titta på statistik från flera olika mätningar som kompletterar varandra. Detta genom att arbeta strukturerat med uppföljning av statistik utifrån både stadens indikatorer: - "På det hela taget tycker jag att min stadsdel är trygg att bo i." -"På det hela taget tycker jag att det är rent och städat i min stadsdel." -"Jag är nöjd med skötseln och städningen av parker och grönområden i den stadsdel där jag bor" samt fastighetsägarnas NKI indikatorer:-" Trygghet – med underkategorier"-" Rent och snyggt – med underkategorier " Arbeta strategiskt återkommande med gemensam statistik och uppdatera vid nya mätningar. Detta ska ligga till grund för kommande arbete. Under 2026 Samordnare för trygghetsskapande insatser & Fastighetsägarna i Järva Svårighet att nå ut med kommunikation Mediebilden av Järva är ofta ensidig och fokuserar på negativa händelser, vilket skapar en skev bild av området. Det positiva arbete, engagemang och de framgångar som finns i Järva synliggörs i för liten utsträckning, vilket påverkar invånarnas stolthet, omvärldens uppfattning och tilliten till utvecklingsarbetet. Fortsatt arbete med ett gemensamt arbete med kommuniktion för att nå ut till en bredare målgrupp. Arbete utifrån ett framtaget årshjul. Under 2026 Samordnare för trygghetsskapande insatser Samordnare för trygghetsskapande insatser Järva SDF behöver löpande samla kunskap om den lokala problembilden kopplat till yttre miljö för att kunna hålla området i gott skick. Både de som bor, verkar och de som har ansvar för att vidta åtgärder behöver göras delaktiga. Bristande upplevd och faktisk trygghet i det offentliga rummet, samt ojämlik möjlighet till inflytande. Under 2026 Tre särskilt utsatta områden; Tensta, Husby & Rinkeby Särskilt utsatta områden i Järva har uppstått genom en kombination av socioekonomisk utsatthet, segregation, låg tillit till samhällsinstitutioner och lokal kriminalitet. Dessa faktorer förstärker varandra och leder till otrygghet, begränsade livsmöjligheter och svårigheter för samhället att verka fullt ut i området. Genomför och prioritera platssamverkan i de tre särskilt utsatta områden som är identifierade i Järva; Husby, Tensta och Rinkeby. Prioriteringar görs utifrån lokal operativ lägesbild. I linjen Renhållning begränsas av gränsdragning mellan olika aktörer som ökar upplevelsen av nedskräpning. Samordnad städning: Påbörja ett arbete med att identifiera ytor där flera aktörer behöver samverka kring renhållningsfrågor. Systemhotade brottslighet Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller utmaning här Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Ekonomiskt stöd till föreningar Idag finns utvecklade kontrollmetoder hos förvaltningarna. Ett ytterst litet antal felaktigheter upptäcks i handläggningsprocessen. Dock finns det risk att bidrag till föreningar beviljas för samma ändamål hos flera aktörer (SDF, Idrottsförvaltningen ). Det finns risk att kunskap och erfarenheter inte delas mellan SDF och Idrottsförvaltningen . Det finns även risk att försök till fusk inte uppmärksammas. Ta fram en lokal samordningsmodell för processer, arbetssätt och uppföljningsmetoder i syfte att undvika felaktiga utbetalningar. Det finns en gemensam struktur för informationsutbyte och gemensam föreningsbesök. dec-26 SDF (sammankallande), Idrottsförvaltningen Felaktig folkbokföring Risk att felaktig folkbokföring ligger till grund för gynnande myndighetsbeslut. Undersöka förutsättningarna för systematisk samverkan rörande uppgifter om folkbokföring och boendeförhållanden utifrån respektive parts uppdrag och juridiska förutsättningar. Fortsätta arbetet inom arbetsgruppen. Det finns en struktur för informationsutbyte i en permanent arbetsgrupp. dec-26 FiJ (sammankallande) SDF, Svenska bostäder, polisen. Samverkansmodell Samverkande parter saknar en tydlig bild av områden där lokal samverkan kan utvecklas. Gemensam analys av förutsättningar för gemensamma insatser. Samsyn och ökad samverkan okt-26 Samtliga samverkande parter Påverkanskampanjer/desinformation Krafter i och utanför landet vill skapa misstro och splittring Linjearbete inom respektive organisation. Information kan delas på SVG när det uppkommer situationer och finns behov. Handlingsberedskap inom organisationen linjearbete SDF Kriminella nätverk Kriminella nätverk verkar i stadsdelsområdet Gemensam tillsyn. Öka antalet myndighetsgemensamma kontroller hos näringsidkare. Minska de kriminella nätverkens ekonomiska förmåga, återta mer brottsvinster och strypa pengaflödet linjearbete Polisen Kriminella nätverk Kriminella nätverk verkar i stadsdelsområdet Upprätta operativ samverkan mellan SDF och LPO rörande fritidsträdgårdar i samband med Samordnad tillsyn. Samverkansvinster genom informationsutbyte och samplanering. 2026 SDF och Polisen Otillåten påverkan Risk att samverkande parter utsätts för försök till otillåten påverkan. Kompetenshöjande insatser Stärkt förmåga att motverka otillåten påverkan och upptäcka kriminella möjliggörare linjearbete SDF Rekryteringsprocess vid anställningar Risk att kriminella möjliggörare erhåller anställning Utveckla rekryteringsprocessen för att motverka rekrytering av personer med kriminella kopplingar. Handlingsberedskap inom organisationen linjearbete SDF Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller utmaning här Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. I stadsdelsonrådet finns invånare som blir utsatta och utsätter andra för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. * Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är ett samhällsproblem som grundar sig i strukturell ojämställdhet mellan kvinnor och män. * I stadsdelsområdet finnas kulturella och sociala normer som legitimerar våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Operativ grupp ska påbörja arbetet med individärenden samt bereda underlag i form av trendspaning, lägesbild och behov till lokal samverkansgrupp för att avgöra prioritering av arbete. Operativ grupp ska hitta former för informationsdelning och arbetssätt enligt nya sekretessupphävande bestämmelser i syfte att identifera utsatta och agera tidigt samt motivera våldsutövare till stöd. Övergripande mål: Mål 1: Invånare på Järva lever ett liv fritt från våld i nära relation. Mål 2: Invånare och yrkesverksamma agerar våldsförebyggande. Under året ska operativ grupp hantera minst fem gemensamma ärenden i syfte att ge skydd och stöd till våldsutsatta samt motivera våldsutövare till stöd. Under året ska operativ grupp upprätta rutin för arbetssätt enligt nya sekretessupphävande bestämmelser i syfte att identifera utsatta och agera tidigt. Under 2026 Gruppchef BIN och enhetschef RVT. * Könsstereotypa attityder och värderingar understöljer våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Socialsekreterare ska sitta i polishuset och arbetssätt ska utformas för att påbörja arbete med individärenden. Under året ska samverkan ske i minst fem individärenden. Rutin på arbetssätt ska tas fram. Arbetet syftar till att samverka i ärenden för att ingripa tidigt. Gruppchef BIN och enhetschef RVT. Projekt ska genomföras för att fastighetsbolag inom Fastighetsägare i Järva ska upptäcka våldsutsatthet i större utsträckning. Inom projektet ska BIN och RVT utbilda personal på fastighetsbolag inom Fastighetsägare i Järva. Projektet syftar till att öka kunskap om våld i nära relationer samt för att upptäcka och agera vid våldsutatthet. För att stärka arbetet över tid ska arbete påbörjas tillsammans med representanter från fastighetsägare, RVT och BIN inom ramen för operativ grupp och socialsekreterare i polishuset. Arbetet med att undersöka vilken information som är möjligt att dela ska påbörjas för att på sikt skapa samverkansgrupp inom ramen för socialsekreterare i polishuset, i syfte att skapa gemensam lägesbild, dela erfarenheter och utveckla arbetssätt som underlättar för fastighetsägare att agera vid oro för våld i nära relationer. Verksamhetsutvecklare Fastighetsägare i Järva, RVT och polisen. Hur det våldsförebyggande arbetet kan stärkas ska ses över. Inventering av behov av fler parter i samverkansgruppen, exempelvis skola, ska genomföras. Vidare ska hur befintliga samverkansytor nyttjas för att stärka det våldsförebyggande arbetet ses över. Under året ska en skriftlig inventering göras av vilka potientella parter som samverkansgruppen har behov av att samverka med. Beslut ska tas om befintliga eller nya samverkansparter/ytor ska kontaktas i syfte att intitera samverkan för att stärka det våldspreventiva arbetet. Samtliga i lokal samverkansgrupp. Genomföra uppmärksahmetsveckan "Järva fritt från våld" i syfte att att sprida kunskap om olika typer av våld samt öppna upp för samtal om hur vi tillsammans kan uppnå ett jämställt samhälle fritt från våld. Under uppmärksamveckan "Järva fritt från våld" ska minst 600 personer nås av de aktiviteter samverkansparterna anordnar gemensamt. Järva fritt från syftar till att fler invånare och yrkesverksamma har ökad kunskap om olika typer av våld. Samtliga i lokal samverkansgrupp. Genomföra andra året av projektet "I Järva pratar vi om våld" i syfte att öka kunskapen och medvetenheten om våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck samt att förändra inställningen till begränsande kulturella och sociala normer. En handlingsplan för föreningar i våldsprevention med tillhörande stödmaterial ska tas fram. Grundutbildningen ska utvecklas och utvärderas, och fler föreningar ska erbjudas möjlighet att genomföra den. En fördjupningsutbildning ska tas fram tillsammans med referensgruppen bestående av sju civilsamhällesföreningar. Möjligheten att involvera andra verksamheter än civilsamhällesföreningar i syfte att ta del av det våldspreventiva Under året ska en handlingsplan för föreningar i våldsprevention med tillhörande stödmaterial tas fram och presenteras för projektets styrgrupp. Grundutbildningen ska som mest genomföras med 10 föreningar och uppskattas därför nå 80 - 100 personer under året. Utvärdering av grundutbildning ska genomföras och minst 70% av deltagarna ska uppge ökad kunskap om våld efter genomförd utbildning. En fördjupningsutbildning ska tas fram. Våldspreventiva aktiviteter ska under året tas fram och genomföras i de föreningar som genomgått både grund-, och fördjupningsutbildning. Vidare ska utredas hur projektet kan involvera andra verksamheter än civilsamhällesföreningar i syfte att ta del av det våldspreventiva Avdelningschef främjande och förebyggande sociala insatser. Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller utmaning här Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. I stadsdelsområdet förekommer brottslighet där misstanke finns att brottet har kopplingar till våldsbejakande extremism. Det kan antas att brottsligheten i området påverkas av att det finns ett antal individer som förespråkar våldsbejakande islamism i området. Enstaka individer boende i stadsdelsområdet sympatiserar med den vänsterextrema och högerextrema miljön. Individerna är främst verksamma i grupperingar utanför Järva. Brottsligheten kan även härröra till individer bosatta utanför Järva. Genomföra kompetenshöjande insatser för medarbetare och chefer i syfte att stärka det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Särskilt fokus för 2026 ska vara att stärka kunskapen kring högerextremism. Övergripande mål 1: Individer radikaliseras och rekryteras in i våldsbejakande extremismmiljöer i mindre utsträckning. Under hela 2026 Ansvariga chefer tillsammans med samordnare för VBE hos polisen och stadsdelsförvaltningen En identifierad skillnad mellan olika grupperingar är att islamistiska grupperingar tenderar att bestå av äldre deltagare medan högerextrema grupperingar ofta domineras av yngre individer. Detta kan påverka vilka faktorer som är drivande till varför en person ansluter sig till extremistiska grupperingar. Stärka samverkan med civilsamhället i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism Operativt mål: Få en utökad förståelse för radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism i Järva, med särskilt fokus på högerextremism samt civilsamhällets funktion i det förebyggande arbetet Under hela 2026 Samordnare för VBE hos polisen och stadsdelsförvaltningen tillsammans med kommande VBE samordnare hos Järva stadsdelsförvaltning Förväntat resultat: Medarbetare och chefers kunskap om våldsbejakande extremism – särskilt högerextremism – har stärkts, och samverkan med civilsamhället kring frågan har stärkts. I staden finns unga och vuxna som verkar i kriminella miljöer där kriminaliteten utgör en del av en livsstil. Denna livsstilskriminalitet påverkar såväl brottsligheten och den upplevda tryggheten i samhället, som de kriminellas anhöriga. I Järva utgör A-aktörer, dvs. de mest etablerade kriminella individerna, en begränsad grupp, medan ett stort antal B- och framför allt C-aktörer, främst unga personer, är aktiva i området. Det är mängden unga C-aktörer som i huvudsak bidrar till den upplevda otryggheten. Insatser för att öka tillgängligheten till sociala insatsgrupper fortsätter under året med informationsinsatser och uppsökande arbete. Särskilt fokus är att tidigt identifiera unga som involverats i kriminalitet samt uppmärksamma och erbjuda dessa stöd, samt att säkerställa att individer etablerar sig i samhället. Övergripande mål 2: Individer i kriminalitet och kriminella miljöer ges möjlighet till stöd och insatser. Under hela 2026 genom linjeverksamhet och utvecklingsarbete Avdelningschef IoF fram till 260601, därefter avdelningschef för FFSI och biträdande LOPO- chef Kriminaliteten i området är i hög grad narkotikadriven, och många olika kriminella handlingar är sammankopplade. Bedömningen är att eget bruk av narkotika i Järva i större utsträckning än i andra områden ökar risken för ytterligare kriminalitet. Social och ekonomisk utsatthet är också bidragande faktorer till den kriminalitet som utvecklas och upprätthålls i området. Vidareutveckla samverkan inom ramen för Trefas, utifrån lokala förutsättningar och behov. Operativt mål: Det finns en tillgänglig struktur för samordnade stödinsatser i Järva för barn, unga och vuxna i risk för eller involverade i kriminalitet, där brottsoffer och anhöriga uppmärksammas, individer med funktionsnedsättning inkluderas och samverkan med civilsamhället stärks och är ändamålsenlig. Under hela 2026 Avdelningschef IoF fram till 260601, därefter avdelningschef för FFSI och biträdande LOPO- chef Anhöriga till kriminella kan påverkas av den kriminella livsstilen. I vissa fall kan ekonomiska eller känslomässiga beroenden eller rädsla för konsekvenser göra att anhöriga indirekt stöttar eller möjliggör fortsatt kriminalitet. I andra fall kan anhöriga även ha utsatts för hot och/eller våld, och därigenom behöva stöd. Tillsammans med civilsamhället sprida information om stödet till brottsoffer och anhöriga i den kriminella miljön. Förväntat resultat: Tillgängligheten till sociala insatsgrupper för vuxna har ökat och fler unga i risk för eller involverade i kriminalitet har tidigt identifierats och erbjudits samordnat stöd. Brottsoffer och anhöriga har i högre grad nåtts av information om stödinsatser. Samverkan inom Trefas är anpassad efter lokala behov, och det brottsförebyggande arbetet inkluderar personer med funktionsnedsättning. Dialogen med civilsamhället har utvecklats, vilket bidrar till ökad tillit. Under hela 2026 Samordnare för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet hos Järva stadsdelsförvaltning. Säkerställa att individer med funktionsnedsättning inkluderas i det lokala brottsförebyggande arbete. Pågående utveclingsarbete inom satsdelen under våren, inom ramen för samverkan förläggs arbetet till hösten 2026 Avdelningschef IoF fram till 260601, därefter avdelningschef för FFSI och biträdande LOPO- chef Förtroendefull dialog och samverkan med civilsamhället ska utvecklas. Särskilt fokus ska vara att identifiera vilka aktörer inom civilsamhället som förvaltningen ska vidareutveckla sin samverkan med. Under hela 2026 Samordnare för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet hos Järva stadsdelsförvaltning. Utforska nya arbetssätt för informationsdelning och samordning av stödinsatser mellan stadsdelen och polisen för individer med beroendeproblematik och kriminalitet. Under hela 2026 Avdelningschef IoF fram till 260601, därefter avdelningschef för FFSI och biträdande LOPO- chef Sammanställning över prioriterade områden Prioriterat område Antal problem Antal identifierade orsaker Antal åtgärder Unga i riskzon för destruktivt beteende 6 4 12 Otrygga och brottsutsatta platser 7 10 11 Systemhotade brottslighet 8 8 8 Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer 1 2 6 Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer 2 5 8 [Eget prioriterat område] 0 0 0 0 2 4 6 8 10 12 14 Unga i riskzon för destruktivt beteende Otrygga och brottsutsatta platser Systemhotade brottslighet Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer [Eget prioriterat område] Sammanställning av åtgärdsplan Antal problem Antal identifierade orsaker Antal åtgärder --- [Bilaga 5. Slutrapport klimatinvestering Trudeluttens plaskdamm.pdf] Bilaga 6 Slutrapport för Klimatinvesteringar Sida 1 (7) 2026-04-16 Lilla Ratten stockholm.se Renovering av Trudeluttens plaskdamm Slutrapport Namn på projekt: Renovering av Trudeluttens plaskdamm Sökande Nämnd: Kontaktperson: Järva stadsdelsnämnd Amanda Jarhage Epost: Telefon: amanda.jarhage@stockholm.se 08-50802276 Datum för inlämnade av slutrapport 2026-04-22 Slutrapport Sida 2 (7) Slutrapport för klimatåtgärder Innehåll 1 Beskrivning av projektet 3 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte 3 1.2 Bakgrund 3 1.3 Beskrivning av åtgärden 3 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte 3 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation 3 1.3.3 Avgränsning 3 2 Resultat 4 2.1 Uppfyllelse av projektmålen 4 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt 4 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling 5 3 Genomförande 5 4 Ekonomi 5 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel 5 4.2 Påverkan på driftkostnader 5 5 Övriga erfarenheter 5 Slutrapport Sida 3 (7) Slutrapport för klimatåtgärder 1 Beskrivning av projektet 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte Ange vilket syfte som var viktigast för åtgärden. ☐ Minskade klimatpåverkande växthusgasutsläppen ☒ En höjd beredskap för klimatförändringar ☐ Minskad energianvändning 1.2 Bakgrund Ett förändrat klimat med stigande medeltemperaturer medför betydande risker för samhället, där värmeböljor förväntas inträffa oftare och vara mer långvariga. Detta drabbar särskilt utsatta grupper, såsom äldre och barn. Utemiljöer som erbjuder svalka är avgörande för medborgarnas hälsa och välbefinnande, och blir särskilt viktiga i socioekonomiskt svaga områden som Järva, där de flesta bostäder saknar tillgång till egna uteplatser eller trädgårdar. Den trångbodda bebyggelsen gör att offentliga miljöer får en central roll för medborgarna. Många invånare i Järva har begränsad tillgång till exempelvis fritidsboende, vilket gör offentliga åtgärder för att minska risken för ohälsa under värmeböljor ännu mer kritiska, särskilt nära förskolor, centrummiljöer och parker. Stora delar av Järva utsätts för höga strålningstemperaturer under värmeböljor, vilket innebär att den upplevda temperaturen ofta överstiger den faktiska lufttemperaturen. Detta har negativa konsekvenser för invånarnas hälsa och välbefinnande. Området präglas av en hög andel hårdgjorda ytor, såsom stora parkeringsplatser och breda gator, vilket bidrar till en ökad värmeackumulering. Dessutom är de offentliga parkerna och lekplatserna ofta belagda med asfalt, betong och gummiasfalt. Mellan åren 2013 och 2021 har temperaturer över 35 grader registrerats i Järva, vilket gör det till ett av de mest värmeutsatta områdena i staden, mycket större än innerstadens steniga ytor. Till skillnad från centrala Stockholm, där parkerna har etablerade träd som erbjuder skugga och svalka, saknar många av Järvas parker tillräckligt med bevuxna ytor. I avsaknad av större öppna vattendrag med badplatser är de offentliga plaskdammarna i området betydelsefulla och uppskattade målpunkter för invånarna. Det är därför avgörande att dessa plaskdammar underhålls och renoveras för att säkerställa deras fortsatta svalkande funktion och därigenom bidra till att motverka negativa hälsoeffekter i stadsmiljön. Slutrapport Sida 4 (7) Slutrapport för klimatåtgärder 1.3 Beskrivning av åtgärden För att förlänga anläggningens livslängd och därmed bevara dess funktion har förvaltningen bytt ut plaskdammens teknik samt cirkulationsledning. I samband med det lät förvaltningen uppföra ett teknikhus för att inrymma plaskdammens nya teknik ovan mark. Tidigare var tekniken placerad under mark, vilket inte uppfyller dagens krav på arbetsmiljö och riskhantering. 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte Syftet med åtgärderna är att säkerställa att plaskdammen i Järva kan fortsätta fungera som en trygg och svalkande offentlig miljö för invånarna, särskilt under värmeböljor, samtidigt som arbetsmiljön och säkerheten kring tekniken förbättras. Målet är att förlänga anläggningens livslängd genom att uppgradera plaskdammens teknik och cirkulationsledning, samt att säkerställa att dammen förblir tillgänglig och attraktiv för alla åldrar, med särskilt fokus på utsatta grupper. Genom att placera tekniken ovan mark i ett nytt teknikhus följs gällande lagar och riktlinjer för arbetsmiljö och riskhantering, och åtgärden bidrar också till att stärka områdets klimatanpassning genom att offentliga miljöer blir bättre rustade att hantera ökade temperaturer och värmeböljor på ett tryggt och hållbart sätt. 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation Parkingenjör på Järva stadsdelsförvaltning samt projektledare på trafikkontoret. Slutrapport Sida 5 (7) Slutrapport för klimatåtgärder 1.3.3 Avgränsning 2 Resultat 2.1 Uppfyllelse av projektmålen Utsläppsfaktor: Utsläpp av CO2-ekvivalenter FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. och/eller Energianvändning (kWh/år) FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. Effekt (kW) FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. och/eller Uppnådd effekt av klimatanpassningsåtgärd Genom renoveringen och uppgraderingen av plaskdammen säkerställs dess fortsatta funktion som en svalkande och trygg utemiljö för invånarna, vilket minskar risker för ohälsa under värmeböljor, särskilt för utsatta grupper såsom barn och äldre. och om relevant Övriga effekter (andra miljöeffekter, påverkan på arbetsmiljö, positiva hälsoeffekter, uppkomna vinster, synergier, lärdomar för framtiden m.m.) Placeringen av tekniken ovan mark i ett teknikhus förbättrar arbetsmiljön och minskar risker för driftpersonal, samtidigt som anläggningens livslängd förlängs. 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt Renoveringen och uppgraderingen av plaskdammen i Trudelutten har i hög grad uppnått de uppsatta målen. Anläggningens livslängd har förlängts genom utbyte av teknik och cirkulationsledning, och den nya tekniken placerad ovan mark i ett teknikhus uppfyller dagens krav på arbetsmiljö och riskhantering. Slutrapport Sida 6 (7) Slutrapport för klimatåtgärder Åtgärden bidrar även till stadens samlade klimatanpassning genom att minska negativa hälsoeffekter av extremvärme och stärka områdets motståndskraft mot framtida värmeböljor. Den samlade klimatnyttan för staden består i att fler offentliga miljöer blir funktionella och svalkande vid höga temperaturer, vilket minskar sårbarheten hos invånare i socioekonomiskt utsatta områden. Effekten kommer att följas upp genom regelbundet underhåll och driftkontroller, samt återkommande mätningar av teknisk funktion och vattenkvalitet. Besökarnas användning och upplevda komfort kan även följas upp via enkäter och observationer under sommarsäsongen för att säkerställa att målen för hälsa, tillgänglighet och klimatanpassning fortsatt uppfylls. 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling 3 Genomförande År Aktiviteter 2025 Renovering av plaskdammens teknik 2026 Igångsättning av plaskdammen med ny teknik 4 Ekonomi 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel Åtgärdens initiala budget 3 900 000 Åtgärdens totala investering 2 661 400 Varav ev. extern nationell medfinansiering Varav ev. extern övrig medfinansiering (t.ex. EU) Beviljat belopp från CM4 klimatinvesteringsmedel 5 000 000 Åtgärdens totala investering, utfall 4 430 000 Driftkostnadspåverkan (+ - ) Den ursprungliga entreprenadkalkylen uppgick till 3 900 000. I samband med att teknikhusets underlag/ramhandling justerades utifrån platsens förutsättningar samt för att anpassas estetiskt till den övriga parkens gestaltning tillkom vissa arbeten. Detta medförde att projektets slutliga kostnad uppgick till 4 430 000. Slutrapport Sida 7 (7) Slutrapport för klimatåtgärder Av den totala kostnaden finansierades enbart 2 661 400 kr via klimatinvesteringsmedel, medan resterande del finansierades av tillskott från andra investeringsmedel. Detta eftersom projektet försenades och delvis genomfördes i början av 2026, då klimatinvesteringsmedel inte längre fanns att tillgå. 4.2 Påverkan på driftkostnader De långsiktiga drift- och underhållskostnaderna förväntas att minska, då den nya anläggningen skapar bättre förutsättningar för en mer kontrollerad och ändamålsenlig drift, då tekniken är ny och uppförd enligt aktuella standarder. Tillgängligheten till tekniken ovan mark förbättrar även möjligheterna till tillsyn, service och reparationer, vilket bedöms minska risken för kostsamma driftstörningar. De som berörs av åtgärderna är främst förvaltningen som ansvarar för drift och underhåll av anläggningen, samt invånarna i området som nyttjar plaskdammen. 5 Övriga erfarenheter En central lärdom är att uppförandet av teknikhus kräver bygglov, vilket innebär en relativt lång handläggningstid. Detta är en faktor som behöver beaktas tidigt i planeringsprocessen. Eftersom projektet i stor utsträckning finansieras genom klimatmedel som är årsbudna, är det avgörande att bygglovsprocesser initieras i ett mycket tidigt skede. Detta för att säkerställa att genomförandet inte försenas eller riskerar att behöva skjutas upp till kommande budgetår. Flera plaskdammar i stadsdelsområdet är i stort behov av liknande upprustningar. Många anläggningar saknar i dagsläget teknikhus ovan mark och har tekniska system som är uttjänta och i behov av utbyte. Erfarenheterna från detta projekt är därför viktiga att ta tillvara i kommande investerings- och planeringsarbete. --- [Bilaga 6. Uppföljning trygghetsinvestering belysning Svandammen.pdf] Error! Reference source not found.Sida 1 (4) Uppföljning av trygghetsinvestering Bilaga 5 Projektnamn Vajerbelysning Svandammen Geografisk plats för investering Sörgårdsvägen 30 Spånga Projektets mål och syfte Svandammsparken i Spånga är en av Järva stadsdelsområdes få så kallade finparker. Med sitt tidstypiska uttryck och sin starka och lummiga finparkskaraktär bedöms parken utgöra ett mycket omtyckt inslag i Spångas stadsbild. Under kvällstid uppfattades Svandammsparken dock som mörk och otrygg. Stadsdelsförvaltningens syfte var därför att öka tryggheten på platsen genom att addera belysning i parken som bidrar till bättre sikt och överblickbarhet, förslagsvis vajerbelysning över dammen. Sedan tidigare fanns viss parkbelysning i form av lägre pollare, men trots dessa upplevdes parken som mycket mörk under vinterhalvåret. Genom förbättrad belysning var målet att öka tryggheten genom bättre sikt och orienterbarhet i parken. Målet var även att belysningen, i rätt utformning, skulle kunna bidra till en mer upplevelserik parkmiljö och locka fler medborgare att vistas på platsen även under kvällstid, vilket i sin tur skulle kunna stärka tryggheten ytterligare. Stadsdelsförvaltningen hade dessutom för något år sedan genomfört större parkrenoveringar i Svandammsparken, bland annat nya planteringar samt åtgärder som möjliggjorde skridskoåkning i dammen vintertid. I kombination med förbättrad belysning var ambitionen att även öka säkerheten för dem som åkte skridskor genom bättre siktförhållanden. Sida 2 (4) Slutredovisning Beskrivning av slutresultat utifrån investeringens mål, syfte och platsens behov av trygghetsskapande åtgärd Målet med investeringen var att öka tryggheten i Svandammsparken genom förbättrad belysning, skapa bättre sikt och överblickbarhet samt göra parken mer attraktiv att vistas i under kvällstid. Syftet var att stärka tryggheten för besökare, både i den allmänna parkmiljön och vid vintertidens skridskoåkning på dammen, samtidigt som belysningen skulle bidra till en upplevelsemässig förbättring av platsen. Som slutresultat installerades nya belysningsstolpar som projicerar ljus och mönster på dammen, samt på befintlig konst i parken. Åtgärderna resulterade bättre sikt och en mer inbjudande parkmiljö under kvällstid, i enlighet med investeringens mål och syfte. Beskrivning av eventuella avvikelser i projektets genomförande I den ursprungliga ansökan föreslogs en vajerbelysning över dammen för att öka tryggheten och dammens användbarhet som skridskobana vintertid. På grund av Trafikkontorets nya rutiner kring drift av belysning var dock vajerbelysningen över dammen inte ett alternativ, då den bedömdes som svår att underhålla. Den nya belysningen i parken utfördes istället genom att byta ut befintliga belysningsstolpar till en högre modell som möjliggör belysning via spotlights , där ljus och mönster projicerades på dammen. Beskrivning av ekonomiskt utfall och eventuell avvikelse mot kalkylerade utgifter Ansökan avseende 300 000 kr beviljades i sin helhet. Eftersom de åtgärder som ursprungligen beskrevs i ansökan under året visade sig inte kunna genomföras, kom belysningsåtgärderna att utformas annorlunda än vad som först angavs. Detta påverkade den uppskattade budgeten och resulterade i en lägre kostnad för projektet. Sida 3 (4) Av det beviljade beloppet har 135 284 kr använts. Bilder före Infoga om bilder finns från plats innan trygghetsinvestering. Bilder efter Infoga bilder från plats efter trygghetsinvestering. Sida 4 (4) --- [Bilaga 7. Uppföljning trygghetsinvestering konst Nidarosparken.pdf] Error! Reference source not found.Sida 1 (4) Uppföljning av trygghetsinvestering Bilaga 5 Projektnamn Trygghetsskapande konstutsmyckning i Nidarosparken, Husby Geografisk plats för investering Nidarosparken, Husby, Järva stadsdelsområde Koordinater: 59.408632, 17.931316 Projektets mål och syfte Projektets övergripande mål är att öka den upplevda tryggheten i och kring Nidarosparken i Husby genom konstnärlig gestaltning av den offentliga miljön. Syftet är att bidra till en mer levande, inkluderande och omhändertagen parkmiljö som uppmuntrar till vistelse, rörelse och social samvaro, särskilt för barn och unga. Genom att involvera feriearbetande ungdomar från Järva i utformningen av konstutsmyckningen syftar projektet även till att stärka delaktighet, ägandeskap och stolthet över den egna närmiljön, vilket på sikt bidrar till minskad skadegörelse och ökad trygghet. Sida 2 (4) Slutredovisning Beskrivning av slutresultat utifrån investeringens mål, syfte och platsens behov av trygghetsskapande åtgärd Projektet har genomförts i enlighet med investeringens mål och syfte genom en konstnärlig process där trygghetsskapande konst har utformats för att integreras i Nidarosparkens gestaltning. Utformning och framtagandet av konstutsmyckningen har genomförts under konstnärlig och pedagogisk ledning tillsammans med feriearbetande ungdomar från stadsdelsområdet. På grund av att tidplanen för den övergripande parkupprustningen har förlängts har den fysiska installationen av konstutsmyckningen ännu inte kunnat genomföras på plats. Konsten är avsedd att integreras i den asfalterade aktivitetsytan i samband med färdigställandet av parkens ombyggnation. När installationen genomförs bedöms insatsen bidra till en mer levande, omhändertagen och identitetsskapande parkmiljö som svarar mot platsens behov av trygghetsskapande åtgärder. Beskrivning av eventuella avvikelser i projektets genomförande Den avvikelse som förekommer i projektets genomförande är att den fysiska installationen av konstutsmyckningen ännu inte har utförts. Orsaken är att tidplanen för Nidarosparkens upprustning har förlängts, vilket påverkat möjligheten att genomföra arbeten i parken under ursprungligen planerad period. Avvikelsen bedöms inte påverka projektets mål, kvalitet eller ekonomiska ramar. Installation av konstutsmyckningen planeras att ske i samordning med färdigställandet av parkupprustningen och i dialog med berörda förvaltningar. Beskrivning av ekonomiskt utfall och eventuell avvikelse mot kalkylerade utgifter Det ekonomiska utfallet av projektet blev lägre (0,15 mnkr) än den budget som angavs i ansökan (0,3 mnkr). Avvikelsen beror främst på att genomförandet krävde färre arbetstimmar än beräknat samt att materialkostnaderna för konstutsmyckningen blev lägre än ursprunglig kalkyl. Kostnad för montering kommer hamna på 2026 års budget. Projektets innehåll, kvalitet och måluppfyllelse har inte påverkats negativt av det lägre kostnadsutfallet. Den konstnärliga processen och delaktigheten från feriearbetande ungdomar har kunnat genomföras enligt plan. Utöver detta har en tilläggsbeställning på 3500 kr gjorts för att komplettera konstverket med en informationsskylt. Kostnaderna för detta går inte på sökta medel. Sida 3 (4) Bilder före Infoga om bilder finns från plats innan trygghetsinvestering. Bilder efter Infoga bilder från plats efter trygghetsinvestering. Bild på en del av konstverket. Sida 4 (4)