Medborgarförslag om ny fotbollsplan i Årsta avstyrks

Förslagsställaren upplever att det saknas platser för äldre barn och anser att stadsdelsförvaltningen kan främja aktivitet och rörelse för målgruppen genom att rusta upp grusplanen i parken Vättersdälden med konstgräs, eller genom att anlägga en bollplan på en öppen gräsyta Steningeparken.Mot bakgrund av båda parkernas utformning och funktion anser stadsdelsförvaltningen att det inte är aktuellt att omvandla grusplanen i parken Vättersdälden till en konstgräsplan, eller att placera fotbollsmål på öppna gräsytor i Steningeparken.Förvaltningen föreslår att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på medborgarförslaget. [Tjänsteutlåtande: Medborgarförslag om att inrätta ny fotbollsplan/multisportplan i Årsta.pdf] Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Avdelning HR, stab och stadsmiljö Slakthusplan 8 A Box 81 121 22 Johanneshov Växel 08-508 14 000 Fax eav@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (3) Medborgarförslag om att inrätta ny fotbollsplan/multisportplan i Årsta Svar på medborgarförslag Förvaltningens förslag till beslut Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på medborgarförslaget. Sammanfattning Förslagsställaren upplever att det saknas platser för äldre barn och anser att stadsdelsförvaltningen kan främja aktivitet och rörelse för målgruppen genom att rusta upp grusplanen i parken Vättersdälden med konstgräs, eller genom att anlägga en bollplan på en öppen gräsyta Steningeparken. Mot bakgrund av båda parkernas utformning och funktion anser stadsdelsförvaltningen att det inte är aktuellt att omvandla grusplanen i parken Vättersdälden till en konstgräsplan, eller att placera fotbollsmål på öppna gräsytor i Steningeparken. Förvaltningen föreslår att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på medborgarförslaget. Bakgrund Ett medborgarförslag om en fotbollsplan eller multisportplan i Steningeparken eller Vättersdälden har skickats in till stadsdelsnämnden. Medborgarförslaget inkom den 27 mars 2026. Ärendet Steningeparken ligger vid Bolidenplan och parken Vättersdälden ligger utmed Vättervägen, i stadsdelen Årsta. Förslagsställaren upplever att det saknas platser för äldre barn och anser att stadsdelsförvaltningen kan främja aktivitet och rörelse för målgruppen genom att rusta upp grusplanen i parken Vättersdälden med konstgräs, eller genom att anlägga en bollplan på en öppen gräsyta Steningeparken. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom Avdelning HR, stab och stadsmiljö. Handläggare Eskil Swerkersson Telefon: 08-50814020 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 2026-06-11 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Avdelning HR, stab och stadsmiljö Tjänsteutlåtande Dnr EÅV 2026/359 2026-04-09 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr EÅV 2026/359 Sida 2 (3) Medborgarföslag om att inrätta ny fotbollsplan/multisportplan i Årsta Förvaltningens synpunkter och förslag Stadsdelsförvaltningen vill inleda med att tacka för medborgarförslaget. Obokningsbara bollplaner är efterfrågade av invånare och stadsdelsförvaltningen strävar efter att så många som möjligt ska ha nära till denna typ av spontanidrottsyta i stadsdelsområdet. Bild 1. Steningeparken och Vättersdälden markerade med cirklar, närliggande grusplaner med gula nålar och bokningsbara konstgräsplaner med en blå nål (DpMap 2026). Bollplanen i parken Vättersdälden är en obokningsbar bollplan för spontanidrott som stadsdelsförvaltningen ansvarar för. Stadsdelsförvaltningen spolar planen vintertid, för att möjliggöra skridskoåkning och det är inte lämpligt med konstgräs där om den möjligheten ska finnas kvar. Konstgräsplaner kräver stora mängder vatten för att få till en åkbar is och underlaget kan skadas av skridskoskenor när isen är tunn varför stadsdelsförvaltningen idag inte spolar konstgräsplaner i stadsdelsområdet. Stadsdelsförvaltningen har sedan förra året rustat upp bollplanen i olika omgångar. Planen har nya mål, underlaget har jämnats ut och den har fått nytt grus. Upprustningen kommer att vara helt färdig under våren 2026. Även om det inte är en konstgräsplan anser stadsdelsförvaltningen att det är en fin och jämn grusplan som är väl lämpad för spontanfotbollsspelande. Öppna gräsytor i Steningeparken erbjuder möjlighet till picknick, avslappning och annan rekreation. Den öppna gräsytan ligger i direkt anslutning till en lekpark och kan uppmuntra till lek och Tjänsteutlåtande Dnr EÅV 2026/359 Sida 3 (3) Medborgarföslag om att inrätta ny fotbollsplan/multisportplan i Årsta rörelse för barn som besöker parken. Det finns inga fotbollsmål där, men stadsdelsförvaltningen anser att öppna gräsytor lämpar sig väl för fotboll, brännboll och annan form av spontanidrott. Gräsytan i Steningeparken lutar och stadsdelsförvaltningen bedömer därför att det inte är en lämplig plats för en anlagd bollplan, eftersom det skulle kräva schaktning. Att anlägga en bollplan där skulle dessutom påverka den öppna den gräsytans flexibla användning, genom att styra mot en specifik aktivitet. Mot bakgrund av de båda parkernas utformning och funktion anser stadsdelsförvaltningen att det inte är aktuellt att omvandla grusplanen i parken Vättersdälden till en konstgräsplan, eller att placera fotbollsmål på öppna gräsytor i Steningeparken. Klimat & Miljö Miljöförvaltningens rekommendation för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi styr mot minskad användning av konstgräs och gummimaterial på anläggningar, av miljömässiga skäl. Stadsdelsförvaltningen behöver förhålla sig till stadens styrdokument och är därför restriktiv med att anlägga nya konstgräsplaner för spontanidrott. Barnrättsperspektiv Stadsdelsförvaltningen kan konstatera att medborgarförslaget berör barn och ungas möjligheter till aktivitet och rekreation, vilket ryms inom artikel 31 i barnkonventionen om att barn har rätt till lek, vila och fritid. Förvaltningen föreslår att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på medborgarförslaget. Anders Carstorp Carina Idenfors Stadsdelsdirektör Avdelningschef Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Bilagor 1. Stockholms stad- medborgarförslag 2. Miljöförvaltningens rekommendation för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Anders Carstorp, Stadsdelsdirektör 2026-05-25 Carina Idenfors, Avdelningschef 2026-05-25 --- [Bilaga 2, Miljöförvaltningens rekommendation för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi.pdf] 1 Miljöförvaltningens rekommendation för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi April 2019 2 Rekommendation för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi Publicerad: april 2019 Dnr: 2018-1511 Projektledare: Jenny Fäldt Medverkande: Maria Svanholm, Arne Jamtrot, Johanna Pierre, Lena Embertsén, Anna Isberg, Camilla Husebye Becker Foto: Katarina Johansson ECHA - den europeiska kemikaliemyndigheten. Finns i Helsingfors. Hemsida: www.echa.europa.eu EPDM - (Eten-Propen-Dien-Monomer) oftast nyproducerat REACH - EU:s kemikalielagstiftning (EG) nr 1907 /2006 handlar om registrering, utvärde- ring, tillstånd och begränsningar av kemiska ämnen SBR - Styrenbutadiengummi. Oftast återvunna däck TPE - TermoPlastisk Elastomer PAH - Polycykliska aromatiska kolväten 3 Spridning av mikroplast och kemikalier Konstgräs med eller utan ifyllnadsgranulat och platsgjutet gummi har alltså från många synvinklar stora fördelar, men det finns också nackdelar. I detta sammanhang be- handlas främst två nackdelar: • Spridning av mikroplast 1 • Spridning av kemikalier Naturvårdsverkets arbete Naturvårdverket har pågående utredningar avseende konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi. Nedan ges exempel på utredningsarbete varav några avses vara klara under våren 2019. 2 Naturvårdsverket har presenterat en vägledning för anläggning, underhåll och skötsel av konstgräsplaner. 3 Myndigheten ska även genomföra en analys om konst- gräsplaner och anläggningar bör omfattas av anmälnings- plikt eller tillståndsplikt (förväntas vara klar våren 2019). Naturvårdsverket driver dessutom en beställargrupp för konstgräsplaner i syfte att minska miljö- och hälsopåver- kan från konstgräsplaner samt liknande ytor. Staden är representerad i denna grupp genom miljöförvaltningen, fastighetskontoret och idrottsförvaltningen. Naturvårds- verket har också utrett mikroplastspridning från utom- husanläggningar för idrott- och lek och åtgärder som kan vidtas för att minska spridning. 4 Kemikalie- och miljökrav Miljöförvaltningen rekommenderar att de förslag till ke- mikalie- och miljökrav som finns i bilaga 1 används vid anläggning av fotbollsplaner, multisportytor, idrottsarenor och lekytor som innehåller syntetiska material. Kemika- lie- och miljökraven kommer att uppdateras kontinuerligt när ny kunskap framkommer. Den senaste versionen av kraven kommer att finnas på stadens webb tillsammans med förslag på kravtexter till förfrågningsunderlag vid upphandling av anläggningsentreprenör och projektör. Hur kraven formuleras varierar mellan projekten i rela- tion till lokalisering, funktionskrav, användningsområde och materialtyp. Stadens upphandlare uppmanas att kon- takta kemikaliecentrum för råd om hur krav ska utformas i förfrågningsunderlag. Denna rekommendation riktar sig till såväl stadens egna upphandlade entreprenader som för markupplåtelser. Rekommendationen omfattar all anläggning av konst- gräs, gummigranulat och platsgjutet gummi och andra syntetiska material i olika användningsområden inom- hus och utomhus samt skötsel av befintliga sådana ytor. Exempelvis, fotbollsplaner, multisportytor och lekytor med konstgräs, gummigranulat eller platsgjutet gummi. Rekommendationen omfattar användningen av nyprodu- cerat gummi (EPDM, TPE), gummi av återvunna däck (SBR) samt övriga syntetiska material i alla delar av konstruktionen. Rekommendationen har tagits fram av miljöförvaltningen i dialog med berörda förvaltningar och bolag i staden. Läsanvisning Rekommendationen är ett förtydligande av kemikaliepla- nen kapitel 4, krav 2 ”Den som avser att använda en vara ska alltid bedöma exponeringsrisken för miljö och männ- iskor i förhållande till den aktuella användningen särskilt i miljöer avsedda för barn och ungdomar (t. ex. förskolor och skolor)”. Rekommendationen innebär inget förbud mot att använda materialen utan syftar till att tydliggöra att miljöaspekter såsom mikroplastspridning och expone- ring för kemikalier ska vägas in vid valet av material och vid driften av anläggningarna. På lång sikt handlar det om att hitta nya material eller lösningar och på kort sikt att välja det bästa befintliga alternativet utifrån miljösynpunkt och funktionalitet. Spridningen av mikroplaster och kemikalier behöver åtgärdas och då så nära källan som möjligt. Ytorna ökar Idag ersätts grus- och gräsytor av olika storlekar alltmer av konstgräs med eller utan ifyllnadsgranulat. Konstgräs används både på fotbollsplaner för tävlingsspel och på mindre bollplaner/multisportytor. Det används också på lekplatser och små ytor som är avsedda för lek snarare än bollsport. Konstgräs ökar nyttjandegraden i stadens parker och bollplaner och främjar lusten till spontanidrott inte minst hos barn och ungdomar. Platsgjutet gummi används som markbeläggning och fallskydd i lekmiljöer och på aktivitetsytor. Det gäller till exempel multisportytor, lekplatser, förskolegårdar och skolgårdar. Gummiprodukter används för att skapa lek- miljöer för barn, öka tillgängligheten och minska risken för fallskador. Introduktion 1 Begreppet mikroplast har ingen exakt och allmänt vedertagen definition men syftar här på plast- och gummipartiklar mellan 1µm och 5 mm. 2 Eftersom utredningar pågår kontinuerligt inom det här ämnesområdet är det befogat att ha en plan för årliga uppdateringar av denna rekommendation och kemikaliekrav. 3 https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Plast-och-mikroplast/Konstgrasplaner/ 4 Naturvårdsverket Åtgärder för att minska utsläpp av mikroplast från utomhusanläggningar för idrott och lek - föredrag och diskussion 4 3 Följ upp Följ upp entreprenörerna noga så att kraven efterlevs.7 4 Utforma för att undvika spridning Nyanläggning och omläggning av ytor med konstgräs, med eller utan gummigranulat och platsgjutet gummi utformas så att spridningen av mikroplast med dagvattnet eller till omgivningen minimeras. 5 Skötsel för att undvika spridning Se till att skötsel utförs så att spridning av mikroplast till omgivningen och dagvattennätet minimeras. a. Vid snöröjning b. Vid påfyllning av material c. Vid övrig skötsel och användning d. Genom att informera om hur den som använ- der anläggningen kan bidra till att minimera mikroplastspridningen e. Genom att underhålla lek- och multisportytor med platsgjutet gummi så att inte skadegörelse, slitage eller ålder på underlaget bidrar till mikro- plastspridning 1 Planering Planera verksamheten och anläggningens utformning så att ytorna med konstgräs och gummimaterial minimeras och använd i första hand alternativa material. 2 Ställ krav på material Ställ krav på materialet vid användning av konstgräs, gummigranulat eller platsgjutet gummi: a. Minimera gummigranulat som fyllnads- material. b. Använd inte SBR av återvunna däck som fyllnadsmaterial till konstgräsplaner eller i ytliga material till markbeläggning. 5 c. Ställ specifika kemikaliekrav på de gummi- material som används i såväl baslager, topplager som fyllnadsmaterial (se bilaga 1: tabell 3 för baslager och tabell 2 för topplager och fyllnads material). d. Ställ generella kemikaliekrav på övrigt bygg- och anläggningsmaterial enligt miljöprogrammet och kemikalieplanen: Byggvarubedömningen ska användas i stadens egna projekt, alternativt motsvarande system vid markupplåtelse. e. Ställ krav på projektets kompetens, rutiner, avvikelsehantering och dokumentation, genom till exempel miljöcertifiering.6 Rekommendationen i punktform 5 SBR accepteras i sviktpad och backing (konstgräs) respektive baslager (platsgjutet gummi). 6,7 Finns även beskrivet i Kemikalieplanen och Hållbarhetskrav vid markanvisning http://foretag.stockholm.se/hallbarhetskraven Platsgjutning av fallskydd på en lekplats i Stockholm. 5 Behövs konstgräs/plastgjutet gummi? Kan alternativ till gummi användas som infill? Ja, konstgräs Utforma anläggning så att spridning av mikroplast minimeras. Ja Ställ kemikaliekrav genom använd- ning av miljöbedömningssystem. Samt Samt Ställ krav på projektets kompetens, rutiner, avvikelsehantering och doku- mentation. Samt Ställ krav på skötsel, underhåll, anvis- ningar för användare m.m. Använd inte SBR i ytliga lager. Ställ kemikaliekrav på gummigranulat, ytlager och baslager enligt bilaga 2. Samt Nej Ja, plastgjutet gummiNej 6 Spridning från konstgräs Från konstgräs sprids främst gummigranulat som används som ifyllnad, men även strån som nöts av i samband med exempelvis användning, underhåll och snöröjning. Ytterligare en spridningsväg är granulat som följer med användaren från planen och hamnar i avloppsvattnet via dusch och tvätt. Spridning från gummiytor Platsgjutna gummiytor är uppbyggda på olika sätt men vanligast är att det finns ett topplager av nyproducerat EPDM-granulat och ett baslager av SBR-granulat av återvunna däck. Granulaten binds samman med binde- medel. Det sker dock ett visst slitage vid användning och underhåll som leder till att mikroplastpartiklar sprids. Mikroplast Konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi är käl- lor till mikroplast. Mikroplasten sprids med dagvattnet och avloppsvattnet till sjöar och vattendrag. Där tas den upp av fiskar och andra vattenlevande djur, till exempel musslor och kräftdjur. Hur mikroplast påverkar vattenle- vande organismer är ännu inte undersökt i större utsträck- ning. Plastpartiklarna kan ibland förekomma i så stor mängd att de påverkar organismernas näringsintag. Dess- utom antyder viss forskning att djurens utveckling och beteende kan påverkas, och kemiska ämnen som ingår i plasten kan ha giftig effekt på djuren. Hur mikroplast påverkar landlevande organismer är än mindre undersökt. Varför ska särskild försiktighet iakttas med materialen? Granulat kan spridas till vattenmiljön via närliggande dagvattenbrunnar. 7 • Idrottsutövare som använder de syntetiska pla- nerna bör vidta grundläggande hygienåtgärder efter att ha idrottat på konstgräsplaner. Kemikalieinspektionen har bekräftat ECHAs bedömning. Se https://www.kemi.se/hitta-direkt/kemiska-amnen-och- material/konstgrasplaner-och-fallskydd Rekommendation för nytt gummi ECHAs hälsoriskbedömning gäller bara SBR av åter- vunna däck och ingen motsvarande bedömning är utförd på nyproducerat EPDM/TPE. Miljöförvaltningens rekom- mendation är tills vidare att samma försiktighetsåtgärder vidtas vid all användning av konstgräs med ifyllnad av gummigranulat. Spridning av kemikalier De kemiska ämnen som finns i granulatet kan spridas till omgivningen via luft och vatten. Användarna expone- ras även via direkt hudkontakt och små barn kan ibland stoppa granulat i munnen. Det bör noteras att miljörelaterade kemikalierisker inte ingår i ECHAs bedömning. Kemiska ämnen från gum- migranulat kan spridas via dagvattnet till stadens vatten- förekomster och därmed påverka möjligheterna att uppnå god ekologisk och kemisk status. Genom att minska spridningen av mikroplaster minskas också spridningen av kemiska ämnen. Även om bidraget av de aktuella ämnena inte är avgörande i jämförelse med andra källor är det en bärande princip i vattenförvaltningen att varje ytterligare belastning ska undvikas om god status riskerar att inte uppnås. Kemisk analys av granulat För att ta reda på mer om vilka miljö- och hälsoskadliga ämnen som finns i olika typer av gummigranulat har mil- jöförvaltningen låtit utföra kemiska analyser på ett urval av granulat från stadens leverantörer. Resultaten av dessa och övriga underlag till rekommen- dationen finns tillgängliga på stadens webb. Kemikalier Granulat kan tillverkas av nyproducerat gummi eller plastmaterial (EPDM och TPE) eller återvunna däck (SBR). Alla tre typer kan i varierande utsträckning inne- hålla miljö- och hälsoskadliga kemikalier. Okänt innehåll i gamla däck Vid nyproduktion av gummi är kunskapen om det ke- miska innehållet stor, producenten vet vilka ämnen som är tillsatta för att få fram de egenskaper som önskas. När återvunna däck används är det svårare att fastställa vilka ämnen som ingår. Det finns många olika sorters däck och ofta är innehållet en företagshemlighet. Det finns således en osäkerhet i flera led som gör att den kemiska sammansättningen på återvunnet SBR-gummi är svår att deklarera eller bedöma. ECHAs hälsoriskbedömning EUs kemikaliemyndighet (ECHA) har bedömt att hälso- riskerna med att vistas på konstgräsplaner med granulat av återvunnet SBR är små, men noterar att området är outforskat och att tillräckligt säkra analyser ännu inte föreligger. ECHA har därför rekommenderat att vissa försiktighetsåtgärder skall vidtas. Verksamhetsutövaren bör därför genom skyltning uppmana användare att: a. tvätta händerna efter aktivitet och innan matintag, b. ta av skor, övrig sportutrustning och kläder utomhus för att förhindra spridning av gummi granulat till inomhusmiljön, c. rengöra sår omedelbart. d. om användare får granulat i munnen så ska de inte svälja det. Därutöver rekommenderar ECHA följande: • En begränsning enligt Reachförordningen bör övervägas så att gummigranulat endast levereras med mycket låga koncentrationer av polycykliska aromatiska kolväten och andra relevanta farliga ämnen. • De som äger och sköter befintliga idrottsplaner (inomhus och utomhus) bör mäta koncentrationerna av polycykliska aromatiska kolväten och andra ämnen i de gummigranulat som används på deras planer och se till att denna information är tillgänglig. • Producenter av gummigranulat och deras para- plyorganisationer bör ta fram vägledning för att hjälpa alla tillverkare och importörer av (återvunnen) gummi- fyllning att testa sitt material. • De europeiska idrotts- och fotbollsförbunden och -klubbarna bör samarbeta med producenterna för att se till att informationen om gummigranulat i syntetiska gräsmattor lätt kan förstås av idrottsutövarna och allmän- heten. • De som äger och sköter befintliga inomhuspla- ner med gummigranulatfyllning bör se till att ventilatio- nen är tillräcklig. SBR-gummi används ibland i det undre lagret vid plats- gjutning av fallskydd. Vid skador av underlaget kan även delar av SBR-gummi lossna. 8 I det här kapitlet utvecklas motiven till rekommendationen. 1 Planering Planera verksamheten och anläggningens utformning så att ytorna med konstgräs och gummimaterial minimeras och använd i första hand alternativa material. Inför anläggning behöver en avvägning göras om konstgräs/gummigranulat/platsgjutet gummi behövs utifrån den tänkta användningen av ytan. Det finns en stor efterfrågan på fotbollsplaner och anläggningstakten av fotbollsplaner är hög. Det är viktigt att krav ställs på utformning, material, leverantörer och entreprenörer. Det kan också röra sig om att planera verksamheten för att minimera användning av materialen. En plan där fotboll spelas på elitnivå eller som används för vuxna spelare har helt andra prestandakrav än planer där barn- och junior- fotboll spelas. Rekommendationen innebär inte ett förbud mot plats- gjuten gummi på lekytor, men ytorna bör planeras så att användningen minimeras till exempel genom att an- vända alternativa material. Det är av stor vikt att stadens verksamheter provar nya alternativa material. Idrottsför- valtningen och fastighetskontoret testar i samarbete med miljöförvaltningen kontinuerligt olika nya material som lanseras. Miljöförvaltningen har också pågående kontakt med leverantörer av gummiasfalt och flera alternativa material är under utveckling. 2 Ställ krav på material Om konstgräs behövs är nästa fråga vilka möjligheter som finns i det aktuella fallet att undvika ifyllnadsmate- rial av gummigranulat. Exempel på alternativa material som kan övervägas är konstgräs utan ifyllnadsmaterial eller ifyllnadsmaterial av sand, kokos, eller annat bio- baserat material. Många tillverkare bedriver utveckling av nya material och testar dem. Miljöförvaltningen, fastighetskontoret och idrottsförvaltningen följer utveck- lingen. Eftersom gummigranulat kan innehålla en mängd kemiska ämnen med miljö- och hälsoskadliga egenskaper är det viktigt att ställa upphandlingskrav på det material som ska köpas in. SBR ska inte användas i ytliga material. Nyproduce- rat EPDM eller TPE ska användas i konstruktioner där användarna kommer i kontakt med det, det vill säga ifyllnadsmaterial i konstgräs och topplager på platsgjutet gummi. För dessa granulat ställs specifika kemikaliekrav, se bilaga 1, tabell 2. I underliggande lager (baslager, sviktpad och backing) accepteras SBR-gummi. För denna användning ställs specifika kemikaliekrav, se bilaga 1, tabell 3. Allt anläggningsmaterial ska bedömas och dokumenteras i digital loggbok i Byggvarubedömningen för stadens projekt, eller i motsvarande system när andra aktörer anlägger. Entreprenören ska också uppfylla sta- dens generella kemikaliekrav för bygg- och anläggnings- material samt hållbarhetskraven för att bygga på stadens mark. 8 3 Följ upp Nedanstående punkter är en utveckling av de villkor som generellt ställs vid markanvisningar anpassat för detta sammanhang: 9 a. För att uppnå miljökraven måste planerings-, projekterings-, bygg- och förvaltningsprocessen miljösäkras. Byggaktören ska ha ett lednings- system för styrning och uppföljning av miljö- arbetet (t. ex. ISO 14001, BF9K eller likvärdigt). b.Varje projekt ska upprätta en miljöplan som redovisar hur projektet kommer att uppfylla Stockholms stads miljökrav enligt miljö- program, kemikalieplan, dagvattenstrategi och denna rekommendation. c.Varje projekt ska utse en miljöansvarig som har byggaktörens ansvar att säkerställa att sta- dens miljökrav uppfylls. d. Byggaktören ska säkerställa att projektdelta- gare får information och utbildning om miljö kraven. e. Entreprenören ska skriftligen anmäla och motivera eventuella önskemål om avvikelser från kraven. Eventuella avvikelser kräver ett skriftligt godkännande av staden.10 Vilka dokument som krävs för verifiering av att kraven efterlevs samt när dokument ska lämnas in till staden för verifiering beskrivs på stadens hemsida. 11 Stickprovskontroller kan komma att genomföras. 4 Utforma för att undvika spridning Nyanläggning och omläggning av ytor med konstgräs, med eller utan gummigranulat och platsgjutet gummi utformas så att spridningen av mikroplast med dagvattnet eller till omgivningen minimeras. Det kan till exempel ske genom att allt dagvatten samlas i en gemensam uppsamlingsbrunn som utformas så att granulatfällor kan installeras. Anordna en hårdgjord plats för snöuppläggning och samla upp mikroplaster i smältvattnet. Utveckling av rekommendationen 8 Finns även beskrivet i Kemikalieplanen och Hållbarhetskrav vid markanvisning http://foretag.stockholm.se/hallbarhetskraven 9, 11 Hållbarhetskrav vid markanvisning http://foretag.stockholm.se/hallbarhetskraven 10 Vid anläggning i stadens egna projekt på allmän platsmark är ansvarig oftast verksamhetsutövarens miljöenhet. Vid markupplåtelser kan staden komma att utföra stickprovskontroller för att kontrollera att kraven uppfylls. 9 • Återanvänd så mycket granulat som möjligt för- att minska behovet av att köpa nytt. Granulat som ej kan återanvändas ska tas om hand och skickas till förbränning för att minska mängden gammalt granulat som ligger och riskerar att sprida mikroplaster. • Installera anordning där användare kan borsta av granulat för att undvika att granulat följer med hem och belastar spillvattennätet. • Installera silar i duschar och omklädningsrum för att minska mikroplastspridning till spillvattennätet. • Utbilda spelare och ledare att borsta av så mycket som möjligt på planen. • Sätt upp skyltar som informerar om hur använ- darna ska bidra till att minska spridningen av granulat. Miljöförvaltningen kommer att stödja och i dialog med stadens verksamheter utforma skötselrutiner och krav på kemiskt innehåll. Vid upprättande av förfrågnings- underlag ska dessa anpassas till anläggningens specifika förutsättningar. Det är stor skillnad på kravställning för konstgräsplan till fotbollsspel och för platsgjutet gummi till lekytor. Bilaga Bilaga 1. Förslag på kemikalie- och miljökrav vid anlägg- ning av fotbollsplaner, multisportytor, idrottsarenor och lekytor som innehåller syntetiska material. 5 Skötsel för att undvika spridning För att minimera spridningen av mikroplaster från be- fintliga anläggningar rekommenderas att åtgärder vidtas. Anläggningarna har olika förutsättningar beroende på om det till exempel är användning av löst gummigranulat på konstgräsplan för fotboll eller platsgjuten gummi på lek- och multisportytor. Andra faktorer som spelar roll är avvattningssystem, vinterunderhåll och lokalisering. Exempel på möjliga åtgärder för att minska spridningen av mikroplast på befintliga anläggningar: • Underhåll lek- och multisportytor med platsgju- tet gummi så att inte skadegörelse, slitage eller ålder på underlaget bidrar till mikroplastspridning. • Ta fram en plan för skötsel och underhåll som inkluderar granulathantering. • För loggbok över mängden granulat som läggs på, som skickas som avfall respektive återanvänds. • Förse planer som vinterunderhålls med snö- uppläggningsplatser med ett hårdgjort underlag som möjliggör uppsamling av granulat. Om det finns brunn- nar i anslutning som belastas vid snösmältning ska dessa förses med fällor. • Förse dagvattenbrunnar som ligger i närheten av platser där redskap hanteras och andra hårt belastade brunnar med fällor. • Koppla linjeavvattning till brunn med fälla. • Städa undan gammalt granulat sedan tidigare- snöröjning eller från byte av granulat. Detta riskerar an- nars att spridas till dagvatten och/eller förorena marken. Att använda bark och andra naturliga material som fallskydd kan göras där det är möjligt. 10