Kunskapsunderlag för regional återbrukscentral av byggmaterial
Miljöförvaltningen föreslår att Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner en rapportering om ett kunskapsunderlag för regionalt återbruk av byggmaterial. Rapporten beskriver hur Stockholm stad, i samarbete med regionala aktörer, undersöker möjligheterna att starta en pilotverksamhet för en storskalig återbrukscentral för byggmaterial, med fokus på tunga betongdelar. Syftet är att minska byggsektorns stora klimatpåverkan och avfallsgenerering genom att ta tillvara på material som idag krossas eller deponeras. Staden kommer att söka extern finansiering från bland annat Region Stockholm och EU för att genomföra projektet.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-06-09. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.
Från originalhandlingen
[13 2025-11461 Tjänsteutlåtande Kunskapsunderlag regionalt återbruk.pdf]
Miljöförvaltningen
Energi och klimat
10420 Stockholm
oskar.wallgren@stockholm.se
start.stockholm
Sida 1 (4)
Kunskapsunderlag regionalt återbruk
Förvaltningens förslag till beslut
1. Godkänna förvaltningens rapportering
Bakgrund
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har under 2026 i uppdrag att i
samarbete med kommunstyrelsen ”undersöka möjligheterna till och
ansöka om finansiering för att tillsammans med regionala aktörer
starta upp en pilotverksamhet för att testa etableringen av en
storskalig återbrukscentral av byggmaterial”. Arbetet bygger vidare
på ett liknande uppdrag som nämnden tillsammans med
kommunstyrelsen och S:t Erik Markutveckling AB hade under
2025.
Bilaga 1 ”2025-11461 Kunskapsunderlag regionalt återbruk” är en
sammanställning som tagits fram i syfte att ringa in frågan och
möjliggöra samsyn mellan berörda parter om arbetets målsättningar,
avgränsningar och viktigaste utmaningar.
Sammanfattning
Underlaget kartlägger kunskapsläget och de förutsättningar som
krävs för att etablera en regional återbruksverksamhet för tunga
byggnadselement – framför allt tunga byggnadsdelar av betong. I de
FoU-projekt som staden varit med i (i första hand projektet Återhus)
har intresset från producenter av stål- och limträbalkar att ta ansvar
för återbruk (återtag, kvalitetssäkring, certifiering och försäljning)
varit större än från betongbranschen. Möjligheterna att ett återbruk
av stomdelar av stål eller limträ skulle uppstå på marknadsmässiga
grunder bedöms som bättre än för betongdelar. Det är därför för
stomdelarna av betong som en insats från staden som offentlig aktör
kan ge störst tillkommande nytta, inte minst eftersom miljövinsterna
av återbruk av betongdelar är betydande. Arbetet fokuseras därför
tills vidare på just stomdelar av betong.
Handläggare
Jonas Kunze
Telefon: 08-508 28 722
Till
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
2026-06-09, p. 13
Miljöförvaltningen
Avdelningen för luft och klimat
Tjänsteutlåtande
Dnr 2025-11461
2026-04-23
10420 Stockholm
oskar.wallgren@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr 2026-3294
Sida 2 (4)
Kunskapsunderlag regionalt återbruk
Bygg‑ och fastighetssektorn stod år 2021 för ca 11 miljoner ton
koldioxidekvivalenter vilket motsvarar 22 % av Sveriges totala
utsläpp. Sektorns klimatpåverkan behöver kraftigt minskas för att
klimatmålen ska kunna nås. En grov uppskattning visar att omkring
två miljoner ton betong rivs i Sverige varje år, vilket motsvarar
cirka en miljon ton koldioxidutsläpp årligen. Idag krossas
majoriteten av rivningsbetongen och återanvänds som ballast eller
utfyllnad, eller deponeras om den är förorenad. Denna hantering av
betongen utnyttjar bara en liten del av materialets inneboende värde
och klimatpotential. Med ett ökat inslag av återbruk av tunga
byggnadsdelar av betong skulle behovet av ny betong minska. På
marknaden finns dock för närvarande ingen etablerad handelsplats
för återbruk av tunga byggnadselement, även om efterfrågan växer.
Projektet Återhus (Vinnova‑finansierat) har åren 2021-2026
demonstrerat att selektiv demontering, kvalitetssäkring och
återmontering av betongstommar är tekniskt genomförbart. Den nya
SIS‑standarden (SS 137105) för kvalitetssäkring, som väntas vara
klar 2026, minskar osäkerheten i ansvarskedjan.
Metoder för icke‑förstörande provning, 3D‑scanning, digital
kvalitetskontroll och återmontering finns och utvecklas snabbt.
För att återbruk ska uppstå utanför rena pilotprojekt behövs dock
nya affärsmodeller, liksom skärpta krav på återbruk i plan- och
markanvisningsprocessen. Bristen på lönsamma modeller hindrar
idag storskalig implementering. Kostnadsökningarna i de tidiga
projekten är främst kopplade till inlärningsfasen – med erfarenhet
förväntas kostnaderna sjunka.
EU‑lagstiftningen – Critical Raw Materials Act (2024) och den
kommande Circular Economy Act (2026) – skapar en regulatorisk
ram som främjar återbruk och ger incitament för cirkulära
materialflöden.
På nationell nivå har Boverket tagit fram en vägledning för återbruk
av bärverksdelar. Vägledningen ger en gemensam utgångspunkt för
branschens aktörer, vilket är välkommet. Lagstiftningen om
klimatdeklarationer kräver redovisning av CO₂‑utsläpp från
byggprodukter, vilket ger starka incitament för återbruk eftersom
återbrukade delar anses ha nollutsläpp för tillverkningsskedet (dvs.
momenten råvaruförsörjning, transport och själva tillverkning).
Aktörer på kommunal och regional nivå kan skapa lokala mål,
materialbanker och upphandlingskrav som främjar återbruk
Tjänsteutlåtande
Dnr 2026-3294
Sida 3 (4)
Kunskapsunderlag regionalt återbruk
Utmaningar
Ekonomiska utmaningar finns i första hand i att kostnaderna för
provning, kvalitetssäkring och lagring ofta faller på de som
levererar demonterade element, medan värdet skapas för
mottagaren. Detta skapar en affärsmodell‑obalans.
Tunga transporter, behov av stora lagringsytor och krav på buller‑
och dammhantering gör att hanteringen bör lokaliseras till
existerande verksamhetsområden eller andra platser där negativ
omgivningspåverkan inte riskerar att bli ett problem.
Avsaknad av tydliga ansvarsfördelningar och incitament för
återbruk jämfört med återvinning försvårar investeringar.
Det saknas i dagsläget en etablerad köp‑ och säljkedja för
återbrukade stommar. En marknadsplats måste byggas för att
sammankoppla rivningsentreprenörer, återbrukare och byggprojekt.
Fysiska platsförutsättningar
En återbruksverksamhet för tunga byggnadsdelar bör lokaliseras
nära stora transportstråk, men utanför tätorter för att minimera
störningar. Ytan bör vara minst 1,5 hektar för att ge plats för
mottagnings‑ och rangeringsytor, 3D‑scanning och icke‑förstörande
provning, personalutrymmen/labb, verkstadsutrymmen för
rekonditionering, lagringsytor (inomhus/utomhus), samt eventuell
krossningsutrustning. En storskalig anläggning bedöms kräva i
storleksordningen fyra hektar yta.
Finansiering och genomförande
En koalition av intresserade parter byggs nu inom staden. Dialog
förs på handläggarnivå med såväl stadsbyggnadskontoret som
exploateringskontoret. Samverkan på högre nivå fördjupas i takt
med att finansieringsmöjligheter konkretiseras.
Medel för utvecklingsprojekt kommer att sökas från Region
Stockholm. I en utlysning med sista ansökan i september 2026 kan
medel sökas för projekt inriktade på hållbar cirkulär
samhällsbyggnad, i samverkan med regionala aktörer. Ett brett
samarbete med flera förvaltningar och bolag inom staden kommer
att eftersträvas.
Samtidigt inventeras nationella och internationella
finansieringskällor– EU‑program (t.ex. Horizon Europe), Vinnova,
Energimyndigheten och Formas – för att säkra finansiering för
storskalig demonstration och utveckling av gemensamma
affärsmodeller.
Tjänsteutlåtande
Dnr 2026-3294
Sida 4 (4)
Kunskapsunderlag regionalt återbruk
Arbete med en ansökan från Horizon-programmet påbörjades under
våren 2026. Utlysningen1 finansierar projekt i storleksordningen
100 MSEK, och ställer krav på ett brett europeiskt deltagande.
Samarbete har inletts med Helsingfors, Köpenhamn, Berlin och
Barcelona samt ett antal forskningsaktörer. Sista dag för ansökan är
6 oktober.
För att en ansökan från staden – oavsett finansiär – ska vara
konkurrenskraftig och effektivt kunna omsättas i faktiska insatser
om finansiering erhålls behöver stadens förvaltningar som påverkar
byggprocessen på systemnivå – i första hand stadsbyggnadskontoret
och exploateringskontoret – tidigt involveras i utformningen och ta
ledande roller i projektets genomförande. Även något/några av de
byggande bolagen och förvaltningarna bör knytas till arbetet, med
sikte på demonstration och genomförande. Förvaltningen arbetar
systematiskt med att skapa en sådan intern koalition av intresserade
parter.
Anna Hadenius Malin Täppefur
Förvaltningschef Avdelningschef
Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen
Bilagor
1. Bilaga 1 2025-11461 Kunskapsunderlag regionalt återbruk
1 “Introducing circular economy models in the construction sector, from buildings
to city scale”
---
[13 2025-11461 Bilaga 1 Kunskapsunderlag regionalt återbruk.pdf]
Miljöförvaltningen
Centrum för cirkularitet
Flemmingatan 4
11226 Stockholm
Telefon 0761228770
jonathan.hummelman@stockholm.se
start.stockholm
Sida 1 (19)
Regionalt återbruk av stomdelar –
kunskapsunderlag
Miljöförvaltningen
Centrum för cirkularitet
PM
Dnr. 2025-11461
2026-04-23
Flemmingatan 4
11226 Stockholm
Telefon 0761228770
jonathan.hummelman@stockholm.se
start.stockholm
PM
Sida 2 (19)
Innehåll
1. Inledning .........................................................................................3
2. Bakgrund .........................................................................................3
3. Nulägesbeskrivning .......................................................................4
3.1. Kunskapsfronten ..............................................................................5
3.2. Marknaden .......................................................................................7
3.3. Politisk dimension .............................................................................8
4. Utmaningar ...................................................................................11
5. Fysiska platsförutsättningar och lokalisering ...........................14
5.1 Lokalisering ....................................................................................14
5.2 Fastighetens egenskaper ...............................................................15
5.3 Dimensionering ..............................................................................16
5.4 Byggnader och teknisk försörjning .................................................17
6. Möjligheter till extern finansiering ..............................................18
PM
Sida 3 (19)
1. Inledning
Detta PM redogör för kunskapsläget och förutsättningarna för att
etablera en regional återbruksverksamhet för tunga byggnads-
element, med primärt fokus på betong. Sammanställningen tar
avstamp i stadens arbete med cirkulär ekonomi, erfarenheter från
projektet Återhus1 3.0 och aktuell forskning om cirkularitet inom
byggbranschen.
Syftet med PMet är att ge en nulägesbild inför en eventuell
etablering av en storskalig verksamhet, där staden tillsammans med
branschen skulle kunna pröva och vidareutveckla redan testade
arbetssätt för storskalig hantering och återbruk av stomdelar. PMet
fungerar som utgångspunkt för det uppdrag som miljö- och
hälsoskyddsnämnden och kommunstyrelsen i budgeten fått för år
2026:
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med
kommunstyrelsen undersöka möjligheterna till och ansöka om
finansiering för att tillsammans med regionala aktörer starta
upp en pilotverksamhet för att testa etableringen av en
storskalig återbrukscentral av byggmaterial
2. Bakgrund
Bygg- och fastighetssektorn står inför omfattande utmaningar att
minska sin klimatpåverkan, resursförbrukning och avfalls-
produktion. Återbruk av byggprodukter är inte bara en
nödvändighet för att möta lokala, nationella och internationella
klimatmål utan utgör också en strategisk möjlighet för Stockholm
att driva innovation, minska beroendet av sårbara leverantörskedjor,
och skapa nya gröna arbetstillfällen. Genom att undvika att
värdefulla resurser blir avfall kan staden bidra till en mer hållbar
och cirkulär ekonomi.
I 2025 års budget fick miljö- och hälsoskyddsnämnden uppdrag att i
samarbete med kommunstyrelsen, Stockholms Stadshus AB och S:t
Erik Markutveckling AB, och i samråd med Region Stockholm,
näringslivet, akademin och lokala och nationella initiativ inom
området fortsätta att utreda förutsättningarna och planera för
etablering av ett storskaligt återbruk av byggmaterial i regionen.
1 Återhus.nu
PM
Sida 4 (19)
Arbetet påbörjades redan 2024 i ett liknande uppdrag, och har hela
tiden varit helt inriktat på återbruk av tunga byggnadselement,
eftersom detta materialflöde på flera avgörande sätt skiljer sig från
återbruk av lättare byggnadsdelar. Med byggnadselement avses här
betong, stål och trä som ingår i byggnadens stomme, det vill säga
främst pelare, balkar och bjälklag som bär upp byggnaden.
Arbetet har under 2025 avgränsats till att i första hand fokusera på
betongdelar. I de FoU-projekt som staden varit med i (i första hand
Återhus) har intresset från producenter av stål- och limträbalkar att
ta ansvar för återbruk (återtag, kvalitetssäkring, certifiering och
försäljning) varit större än från betongbranschen. Möjligheterna att
ett återbruk av stomdelar av stål eller limträ skulle uppstå på
marknadsmässiga grunder bedöms som bättre än för betongdelar.
Det är därför för stomdelarna av betong som en insats från staden
som offentlig aktör kan ge störst tillkommande nytta, inte minst
eftersom miljövinsterna av återbruk av betongdelar är betydande.
Kunskap och insikter från 2025 års arbete sammanfattas i
föreliggande PM.
Parallellt har serviceförvaltningen, i samverkan med miljö-
förvaltningen, fortsatt att utveckla stadens arbete med återbruk av
lättare byggprodukter, vilket har resulterat i etableringen av stadens
återbrukscentral under våren 2026.
De två initiativen delar till viss del kunskapsbas, men är i grunden
separata projekt med begränsade beröringspunkter. Detta beror
bland annat på skillnader i kvalitetskrav, process, logistik samt krav
kopplade till fysisk plats. Eventuella synergier kan komma att
utredas under projektens gång, men utgångspunkten är att projekten
planeras och genomförs oberoende av varandra.
3. Nulägesbeskrivning
Bygg- och fastighetssektorn stod 2021 för cirka 11,1 miljoner ton
CO2e i inhemska utsläpp av växthusgaser, vilket motsvarade knappt
22% av Sveriges totala utsläpp. Utöver detta bidrar sektorn till
betydande utsläpp utomlands genom import av varor, vilka uppgick
till cirka 7,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. De sammanlagda
utsläppen kopplade till sektorn uppgick därmed till 18,9 miljoner
ton koldioxidekvivalenter.
I dag krossas majoriteten av den betong som uppstår vid rivningar,
varefter materialet blandas i som ballast i nytillverkning av betong,
används som fyllnad eller bärlager inom anläggningssektorn2 eller
läggs på deponi om den är förorenad.3
2 Svensk betong - Återvinning (Hämtad 25-12-08)
3 RISE – Återvinning av betong (Hämtad 25-12-08)
PM
Sida 5 (19)
Hur mycket betong som årligen rivs och antingen deponeras eller
används som lågvärdiga fyllnadsmassor i Sverige är inte känt. Viss
vägledning ges dock av befintlig statistik:
• Naturvårdsverkets statistik visar att ca 3 miljoner ton
mineraliskt bygg- och rivningsavfall varje år hanteras via
deponi eller okänd metod. I ”mineralavfall från bygg och
rivning” ingår dock även fraktioner som tegel och kakel.4
• Naturvårdsverket anger dessutom att 280 000 ton icke farligt
och 58 000 ton farligt bygg- och rivningsavfall deponerades
under 2022.
Dessa uppgifter ger en indikation om storleksordningen. Med en
försiktig uppskattning som utgår från att två miljoner ton betong
rivs, krossas och deponeras i Sverige varje år, motsvarar detta cirka
en miljon ton CO2e årligen.5 Samtidigt producerar och använder vi i
Sverige 12–14 miljoner ton betong varje år, varav cirka 75 % går
till husbyggnation och resterande främst till infrastruktur
Flera nyckelaktörer inom byggsektorn ser en betydande potential i
att utveckla tekniker för återbruk av bärverksdelar eller stommar,
särskilt de tillverkade av betong och stål. Forskning har bekräftat att
återbruk av betong kan leda till stora miljövinster inom bygg- och
fastighetsbranschen. Trots detta har dessa vinster ännu inte kunnat
uppnås i stor skala, främst på grund av bristen på fungerande
affärsmodeller som kan stödja en uppskalning av återbruket.
Den tekniska livslängden av stomdelar är ofta längre än byggnaden
själv6 och eftersom stommarna står för den största
klimatbelastningen i en byggnad, upp till 70%,7 bedöms återbruk av
kompletta betongstommar ha en betydande potentiell klimatnytta.
Den största utmaningen i dagsläget är dock marknaden. För att
kunna återbruka material även utanför den egna organisationens
projekt krävs ofta lagerhållning. Detta är mer komplicerat och
svårare att genomföra för tunga betongstommar jämfört med lättare
byggprodukter som exempelvis dörrar eller glaspartier.8
3.1. Kunskapsfronten
Många utvecklings- och forskningsprojekt kring återbruk pågår just
nu i landet och i länet. Staden är med i ett flertal, från utveckling av
4 Naturvårdsverket, Statistikblad - Avfall från byggbranschen (Hämtad 25-11-26)
5 Byggmaterialindustrierna – Betong och cement (Hämtad 25-12-08)
6 I. Bertin, M. Saadé, R. Le Roy, J.-M. Jaeger, A. Feraille (2022) Environmental
impacts of design for reuse practices in the building sector
7 Malmqvist, Borgström, Brismark, Erlandsson (2021) Referensvärden för
klimatpåverkan vid uppförande av byggnader
8 Boverket (2024) - Uppdrag att främja en cirkulär ekonomi i bygg &
fastighetssektorn, Rapport 2024:26
PM
Sida 6 (19)
kvalitetssäkringsmetoder för betong (precis avslutat) till att utveckla
och testa ett nytt affärsekosystem för återbruk (just påbörjat). I det
senare deltar miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret.
Återhus är ett nyligen avslutat Vinnova-finansierat
utvecklingsprojekt med målet att möjliggöra storskaligt återbruk av
bärande betongelement från befintliga byggnader. Projektet har
sedan 2021 samlat aktörer från alla delar av branschen för att ta
fram metoder, arbetsprocesser och affärsmodeller för hela kedjan –
från selektiv demontering och provning till lagring, kvalitetssäkring,
projektering och produktion i nya byggnader. Genom att kombinera
teknik, regelverksanalys, branschsamverkan och praktiska
demonstrationsprojekt har Återhus visat hur stora volymer betong
kan få ett andra liv och därmed kraftigt minska klimatpåverkan i
framtidens byggande.
Bild 1. Mellanlagring av demonterade HDF-bjälklag i demoprojektet Yrket 4.
Foto: NCC
Selektiv demontering av bärande element kräver längre
tidsplanering och ett annat arbetssätt än traditionell rivning men är i
sig inte tekniskt komplicerat. Teknik för kvalitetssäkring, kapning,
demontering, digital skanning och återmontering finns redan och
utvecklas snabbt. Kommersiella tjänster kring kvalitetssäkring finns
och flera byggentreprenörer har genomfört flertalet demonteringar
och återmonteringar.
Dessa demoprojekt har visat att återbruk av tunga element är fullt ut
genomförbart och den nya SIS-standarden (SS 137105) för
kvalitetssäkring, som blir klar 2026, minskar osäkerheten i
ansvarskedjan.
PM
Sida 7 (19)
Bild 2. Icke-förstörande provtagning (geoscanning) i Ekelund Solna, juni 2024.
Foto: okänd
Bild 3. Förstörande provtagning av HDF-bjälklag på RISE laboratorium i Borås.
Foto: okänd
Demonstrationsprojekten visar på marginella kostnadsökningar i
samband med återbruk jämfört med nyproduktion. Eftersom
projekten ofta genomför återbruk i full skala för första gången beror
kostnadsökningarna främst på att organisationerna ännu befinner sig
i en inlärningsfas. Det är rimligt att förvänta sig att kostnaderna
sjunker i takt med att arbetssättet återkommer och rutiner etableras.
Som ett exempel kan nämnas att man när man i ett av
demoprojekten började demontera betongelement lyckades att
demontera 7 st element per dag. I slutet av projektet hade takten
ökat till 55 st per dag.9
Det pågår flertalet projektet med relevans för vidare utveckling på
området och staden deltar i olika omfattning i flera av dem. Många
av projekten har en bred sammanslutning från branschen och drivs
ofta med externfinansiering från exempelvis Vinnova, Energi-
myndigheten, Formas eller ERUF.
I ett europeiskt sammanhang finns föregångare främst i
Nederländerna och Tyskland där det i olika omfattning finns
nationella eller regionala nätverk av centraler för både tunga
byggnadselement och lättare byggprodukter. Att hämta kunskap om
styrning, processer, implementering och driftdata ifrån dessa
exempel är viktigt och finns högt upp på att göra-listan i det
fortsatta arbetet.
3.2. Marknaden
Idag finns ingen fungerande marknad för återbruk av tunga
byggnadsdelar. Även om efterfrågan på återbrukade stomdelar
9 Mattias Malmgren på NCC presenterar lärdomar från demonstrationsprojektet
Yrket 4 vid Återhus konsortiemöte i Borås, november 2025
PM
Sida 8 (19)
fortfarande är låg i jämförelse med nyproduktion, är den växande.10
Priserna på nyproducerad betong väntas också stiga de närmaste
åren,11,12 främst på grund av prisökningar inom utsläppshandeln.
Under andra halvåret 2025 rapporterar flera aktörer i branschen en
tydlig ökning i efterfrågan, både på kvalitetssäkringstjänster för
betongbjälklag och på produkter för återbruk. Prognosen framåt
pekar på fortsatt ökad efterfrågan.13 Det tycks som intresset för
internt återbruk (inom en enskild organisations projektportfölj)
ökar, samtidigt som intresset för att hitta betongbjälklag externt –
att köpa – också ökar. Både forskningsinstitut och entreprenörer
bekräftar utvecklingen, då de mottagit allt fler muntliga och
skriftliga förfrågningar specifikt om betongbjälklag.14
Etableringen av en marknad för återbrukade betongelement är en
systemutmaning på grund av både omfattning och komplexitet.
Återbruk av tunga stomdelar kräver stora investeringar som
överstiger vad enskilda aktörer kan bära.
Omställningen till cirkulära flöden i just byggbranschen är särskilt
komplex eftersom varje projekt – oavsett om det rör nyproduktion,
ombyggnation eller rivning – präglas av stora ekonomiska risker,
långa och rigida leverantörskedjor samt omfattande reglering kring
säkerhet, kvalitet och ansvar. Det stora antalet aktörer i bygg- och
rivningsprojekt innebär en strukturell utmaning, särskilt eftersom
samverkan kräver hög grad av precision i både tid och rum. Detta
komplexa samspel försvårar i sin tur möjligheten att skapa
förutsägbarhet kring tillgång, kvalitet och certifiering av
återbrukade produkter.
Till skillnad från enklare konsumtionsvaror kräver byggprodukter
specifika tekniska egenskaper, dokumentation, mått och anpassning
till projektens unika förutsättningar. Komplicerad logistik, krav på
spårbarhet, försäkringsfrågor, ansvarsfördelning och pressade
tidplaner bidrar alla till höga trösklar för att få till återbruk.
Cirkulära lösningar kan inte enkelt överföras direkt från andra
branscher och ingen byggaktör kan på egen hand driva
omställningen.
3.3. Politisk dimension
Det finns politiskt beslutade mål för ökad cirkularitet i
byggsektorn, men styrningen ser olika ut på EU- och nationell nivå.
10 Boverket (2024) - Uppdrag att främja en cirkulär ekonomi i bygg &
fastighetssektorn, Rapport 2024:26
11 Prognoscentret - Prisökningar att vänta för betongelement (Hämtad 25-12-08)
12 SCB - Byggkostnadsindex 2025 (Hämtad 25-12-08)
13 Byggfakta – Indikatorer och insikter (Hämtad 25-12-05)
14 Dagens industri – Ökat intresse för återbruk inom bygg (Hämtad 25-12-08)
PM
Sida 9 (19)
På samtliga nivåer börjar styrning och upphandling att i allt högre
grad inkludera krav och incitament för återbruk, vilket skapar
konkreta efterfrågeincitament. Utvecklingen sker dock från mycket
låga nivåer. Tillsammans bildar dessa insatser ett ramverk som på
sikt driver standarder och möjliggör praktiska lösningar i
byggsektorn.
EU
EU:s reglering av ändliga och kritiska material syftar i grunden till
att stärka resurseffektivitet, minska importberoenden och främja
cirkulära flöden. Detta är direkt relevant för byggsektorn, där stora
mängder mineraler och material används. En central del i
lagstiftningen är förordningen om kritiska råmaterial (EU
2024/1252), som trädde i kraft 2024 och har som mål att säkra
tillgång och förbättra cirkularitet genom att integrera återvinning
och resurseffektivitet i råmaterialkedjan för kritiska ämnen.
Förordningen främjar bland annat återvinning av material inom hela
värdekedjan och stödjer fri rörlighet för material inom EU:s inre
marknad.
För att ytterligare påskynda övergången till en cirkulär ekonomi
planeras antagandet av the Circular Economy Act under 2026. Den
är en del av EU:s bredare Giv för en ren industri (Clean Industrial
Deal) och den gröna given. Akten är avsedd att etablera en
gemensam marknad för sekundära råmaterial, öka tillgången på
högkvalitativa återvunna material och harmonisera regler för avfall
och returråvaror mellan medlemsländerna – vilket kan skapa bättre
förutsättningar för byggindustrin att integrera återvunnet material i
produkter och konstruktioner.15
I praktiken pekar detta mot en utveckling där byggsektorn i Europa
successivt kommer att verka inom tydligare ramar för cirkulära
materialflöden, med ökade krav men också nya stödsystem. Den
nyligen antagna produktförordningen för byggprodukter, som
stärker krav på bland annat hållbarhet, digital produktinformation
och spårbarhet, utgör i detta sammanhang ett viktigt verktyg för att
omsätta cirkulära ambitioner i faktiska byggprodukter.16
EU:s mål om en mer cirkulär ekonomi till 2030 nås dock först när
regelverken omsätts i konkret handling, i planering, lovgivning och
byggande i respektive medlemsland.
Nationell nivå
Boverket redovisade 2024 sitt uppdrag att utreda och främja
omställningen till cirkulärt byggande med särskilt fokus på återbruk
15 European Commission – Circular Economy
16 Europeiska unionens råd, Pressmeddelande, 5 november 2024
PM
Sida 10 (19)
av byggmaterial17 och 2025 publicerades en vägledning för återbruk
av bärverksdelar.18 Vägledningen ger en gemensam utgångspunkt
för branschens aktörer, vilket är välkommet. I riksdagen finns
initiativ som föreslår nationella mål för ökat återbruk, minskade
avfallsmängder och ekonomiska styrmedel. Det finns också förslag
på att utreda en justerad mervärdesskatt på återbrukat material.19
Den nationella strategin för cirkulär ekonomi pekar också ut
byggsektorn som prioriterad,20 och kommande avfallsreformer
syftar till att stärka strukturer för materialåteranvändning.21
Avfallshierarkin visar prioritetsordningen för lagstiftning och
insatser inom avfallsområdet. Den är gemensam för hela EU och
har som huvudprincip att avfall alltid först och främst ska
förebyggas. Det har dock visat sig svårt att få hierarkins principer
att slå igenom fullt ut i byggsektorn. Det saknas konkreta
tillämpningskrav, sanktioner och tillsynsstrukturer, samtidigt som
regelverk, ansvarsfördelning och ekonomiska incitament i praktiken
gynnar återvinning och nyproduktion framför återbruk.
Det nationella kravet på klimatdeklarationer innebär att
klimatpåverkan från nybyggnation ska redovisas genom en
obligatorisk klimatdeklaration, där byggnadens utsläpp beräknas
över definierade livscykelskeden. Regelverket driver mot minskad
klimatpåverkan och skapar incitament för återbruk av byggdelar. I
praktiken, och enligt vedertagen branschpraxis, sätts ofta
klimatutsläppen från produktionsskedet (råvaruförsörjning,
transport och tillverkning, modul A1–A3) till noll för återbrukade
byggdelar, eftersom deras ursprungliga utsläpp redan har belastat en
tidigare byggnad. Detta gör återbruk till ett effektivt sätt att sänka
den redovisade klimatpåverkan och uppfylla lagens intentioner om
resurseffektivitet och cirkulärt byggande.
Kommunal och regional nivå
Kommuner och regioner kan konkretisera ambitionerna genom
lokala mål, pilotprojekt och initiativ för marknadsplatser och
materialbanker för återbrukade byggdelar. Genom fysisk planering,
markanvisningsavtal och upphandling i byggskedet kan kommuner
ställa krav som främjar cirkulära flöden i praktiken.
Återbruk av tunga byggnadselement skapar lokala arbetstillfällen
och har stark koppling till lokal näringslivsutveckling och ekonomi.
Ett minskat beroende av importerade stomdelar och inhemskt uttag
17 Boverket (2024) - Uppdrag att främja en cirkulär ekonomi i bygg &
fastighetssektorn, Rapport 2024:26
18 Boverket (2025) – Vägledning om återbruk av bärverksdelar
19 Sveriges Riksdag - Motion 2024/25:1753 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
20 EEA – Overview of national waste prevention programmes in Europe
21 Regeringen, Pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet 25-
07-17
PM
Sida 11 (19)
av jungfruliga material minskar sektorns och samhällets sårbarhet
kopplad till internationella leverantörskedjor.22
Sammanfattningsvis kompletterar EU-lagstiftning, nationella
strategier och lokala insatser varandra: EU förändrar regelverk och
spårbarhet, nationell politik skapar på sikt förhoppningsvis
incitament och ramar, och kommunal praxis visar hur återbruk kan
implementeras i verkliga byggprojekt.
4. Utmaningar
Det finns flera faktorer som pekar på att nuvarande strukturer och
ekonomiska realiteter i praktiken driver mot krossning
(materialåtervinning) istället för högvärdigt återbruk av hela
betongkomponenter. Dessa drivkrafter är främst kopplade till
ekonomi, logistik och regelverk kring avfallshantering.23
För att återbruk ska få genomslag behöver kommunen ställa nya
krav vid upphandling och samtidigt skapa öppningar vid rivnings-
och bygglov som möjliggör både uttag och användning av bärande
element. Lokal eller regional samverkan i tidiga skeden bedöms
vara viktigt för att lyckas.24
Kostnaderna för provning, kvalitetssäkring och lagring faller ofta på
den aktör som lämnar ifrån sig elementen, medan det huvudsakliga
värdet uppstår först hos mottagaren – en obalans som gör att
nuvarande affärsmodeller inte stödjer storskaligt återbruk. Denna
obalans behöver hanteras i kommande utveckling tills dess att en
kommersiell marknad finns och marknadsmässiga priser etablerats.
Genom att tydliggöra förväntningar, minska riskerna och främja
marknadstillgången skulle nya styrmedel kunna bidra till att minska
den nuvarande obalansen mellan ökande klimatkrav och osäkra
affärsförutsättningar och därmed möjliggöra ett mer resurseffektivt
återbruk av betong.
Skapandet av en marknad för tunga byggnadselement kräver att
många stora sektorer som ingår i byggbranschen ställer om sina
affärsmodeller i tillräcklig omfattning, samt att de gör det simultant.
Byggaktörer behöver börja beställa på nya sätt,
rivningsentreprenörer ställa om från rivning till demontering och
byggentreprenörer köpa och bygga med återbrukade produkter, och
så vidare. Bedömningen är dock att de förändringar som enskilda
22 Interreg Europe – Sustainable and circular construction 2024-03
23 Naturvårdsverket – Hantering av bygg- och rivningsavfall (Hämtad 25-11-25)
24 Boverket (2024) - Uppdrag att främja en cirkulär ekonomi i bygg &
fastighetssektorn, Rapport 2024:26
PM
Sida 12 (19)
aktörer behöver göra är relativt hanterbara – poängen är att många
behöver driva förändring samtidigt.
Figur 1. Flertalet aktörsgrupper behöver ställa om sina affärsmodeller och det behöver ske
simultant och i dialog. För att det ska ske behöver en marknad skapas genom gemensam
utveckling.
De nya standarder som är under framtagande skulle tillsammans
med en branschgemensam, externfinansierad marknadsuppstart i
projektform kunna vara det som sätter igång alla dessa rörelser.
Samtidigt utgör de ekonomiska förutsättningarna i dag en betydande
tröskel.
Därtill kräver etableringen av en fungerande marknad betydande
initiala investeringar i mark, teknik, logistiklösningar och
kompetensutveckling, samtidigt som intäktsströmmarna är osäkra
och beroende av en marknad som ännu inte finns.
RISE har i samlade analyser pekat på hur framväxten av en
marknad behöver ske genom parallell utveckling inom fyra separata
områden: logistik, digitalisering, affärsmodell och marknadsdesign
samt kvalitetssäkring och certifiering. Denna analys delas av
Återhus-projektet där staden genom miljöförvaltningen medverkat
som kunskapspartner.
PM
Sida 13 (19)
Figur 2. Bild från RISE: Infrastruktur för storskaligt återbruk, presentation av
projektkoncept 2025-10-24
Sammantaget är etableringen av en marknad för återbrukade
betongelement alltså en systemutmaning större än enbart inrättandet
av en fysisk återbruksverksamhet på en enskild plats. Teknik,
logistik, markåtkomst, regelverk, datahantering och ekonomi hänger
ihop på ett sätt som gör att ingen aktör själv kan bära riskerna,
investeringarna eller ansvaret. Alla delar av systemet behöver
utvecklas parallellt.
Bristen på etablerade platser för lagring och bearbetning, osäker
ansvarsfördelning, än så länge svaga ekonomiska incitament och låg
branschkännedom om befintliga metoder förstärker behovet av
samordning.
Det är en allmänt delad uppfattning i branschen att endast en samlad
branschinsats där kommuner, byggentreprenörer, fastighetsägare,
rivningsföretag, avfallsentreprenörer och akademi gemensamt
bygger upp en infrastruktur, kunskapsplattform och standardiserade
arbetssätt kan ge den framgång som eftersträvas. Större
pilotverksamheter skulle kunna skapa flöden och etablera embryon
till en fungerande marknad som över tid kan utvecklas till att bära
sig själv. Samtidigt finns goda förutsättningar: Stockholms län har
en storskalig bygg- och anläggningsmarknad, hög kompetenstäthet
och en stark politisk vilja att driva cirkulär omställning, vilket
skulle ge en gemensam satsning reella möjligheter att lyckas.
PM
Sida 14 (19)
5. Fysiska platsförutsättningar och
lokalisering
Ett antal förutsättningar bör vara uppfyllda för att en
återbruksverksamhet för tunga byggnadselement ska kunna bedrivas
effektivt. Nedan beskrivs dessa under fyra övergripande rubriker:
lokalisering, dimensionering, fastighetens egenskaper samt
byggnader och teknisk försörjning.
5.1 Lokalisering
Den geografiska lokaliseringen bedöms vanligen inte vara av
avgörande betydelse för kostnader och klimatpåverkan vid återbruk
av tunga byggnadselement. En studie från 2025 visar att
klimatpåverkan från transporter (jämfört med de nyttor som själva
återbruket ger upphov till) är marginell så länge återbruk sker lokalt
eller regionalt.25 Studien har visserligen bara studerat
transportavstånd på upp till 400 km (enkel väg) men konstaterar att
klimatnyttan av återbruk i ett sådant scenario är stor jämfört med
nyproduktion. Ingen övre gräns för transportavståndens påverkan på
”brytpunkt” för klimatnytta redovisas.
Med detta konstaterat är det naturligtvis ändå alltid önskvärt att
minska transportavstånden, alltså att anläggningen placeras i närhet
till större infrastrukturstråk, utvecklingsområden och områden där
efterfrågan på återbrukade element är som störst. En sådan
strategisk placering underlättar att etablera effektiva och stabila
materialflöden.26
Vid val av placering bör hänsyn även tas till framtida flexibilitet
och skalbarhet. Eftersom lastning och lossning av element för
vägtransporter är resurskrävande bör verksamheten hållas samlad
och inte spridas över flera fastigheter.
Platsen bör uppfylla följande kriterier:
• Geografisk placering: Bör ligga strategiskt med närhet till
så många större tätorter och utvecklingsområden som
möjligt, nära stora byggflöden men utanför stadsmiljön.
• Infrastruktur: Relativ närhet till större vägnät såsom
E4/E18/E20 är fördelaktigt för tunga transporter. Tillgång
till järnväg skulle på sikt kunna vara betydande för att
25 KTH 2025, A. Al-Najjar, T Malmqvist -Embodied carbon saving of reusing
concrete elements in new buildings
26 T. Tsui et al, 2023 - Spatial Parameters for Circular Construction Hubs,
PM
Sida 15 (19)
möjliggöra hållbara transporter av stora volymer över längre
sträckor.
• Markanvändning och miljö: Det är en förutsättning att
detaljplanen medger industriell verksamhet. Att välja en
plats där tung verksamhet tidigare funnits eller finns bör
underlätta tillståndsprocessen.
• Omgivningspåverkan: Platsen bör ligga i ett läge där
buller, damm och transporter inte påverkar omgivningen
negativt. Särskilt viktigt vid eventuell krossverksamhet.
Detaljplanearbetet bör speciellt ha beaktat detta.
• Tillgång till etablerad infrastruktur: Tillgång till vatten,
el, avlopp, uppställningsytor och transportvägar med rätt
klassning.
5.2 Fastighetens egenskaper
Byggnadselement är tunga och platsen behöver ha stabil och
högbärig mark som klarar belastningen från tunga transporter och
stora materialvolymer över tid. Väl fungerande tillfartsvägar och
god tillgänglighet är nödvändigt för att möjliggöra tung trafik utan
att trafiksäkerheten äventyras.
De funktioner som ingår i anläggningen avgör vilka kompetenser
som krävs. Exempelvis behövs resurser för mottagning,
dokumentation, kvalitetssäkring, lyft- och hanteringsarbete samt
enklare bearbetning. Det är därför viktigt att definiera vilka
arbetsmoment som ska utföras på plats och vilken bemanning som
krävs för att upprätthålla en säker och spårbar hanteringskedja.
Hänsyn behöver tas till anläggningens påverkan på omgivningen.
Det gäller särskilt tunga transporter, buller, damning och den
interna avfallshanteringen. Främsta avgörande faktor är om
krossning av den betong som inte går att återbruka ska ske på plats.
Det som talar för krossning inom anläggningen är att den då lokalt
kan hantera spill från rekonditionering och skapa en resurs som kan
säljas direkt till t.ex. anläggningsprojekt som fyllnadsmassor.
Det som talar mot krossning på plats är kostnad och
omgivningspåverkan. För att även en liten, mobil kross ska bli
ekonomiskt hållbar krävs en mängd betongspill långt större än den
som en pilotanläggning antas producera. Målet med en
återbrukscentral är att få så lite spill som möjligt, samtidigt som
anläggningen skulle riskera att behöva importera betongavfall för
att få krossningsverksamheten lönsam Vidare så tar en
PM
Sida 16 (19)
krossanläggning relativt stor plats – även en liten kross kräver allra
minst 2 000 m2, helst mer.
Hanterar anläggningen mindre än 10 000 ton avfall per år behövs
endast en anmälan till kommunen, annars behöver man söka
tillstånd.
5.3 Dimensionering
Följande funktioner bör finnas för en fungerande anläggning:
1. Mottagnings- och rangeringsyta.
2. Lyftkranar, traverser och truckar för tunga lyft.
3. Utrustning för 3D-skanning och NDT-provning (icke-
förstörande provning).
4. Personalutrymmen samt enkelt labb för kvalitetssäkring
5. Verkstadsutrymme för rengöring, märkning och
rekonditionering.
6. Ytor och verktyg för precisionskapning och borrning för att
anpassa elementen efter mottagarens krav.
7. Stora utomhusytor för lagring, behöver inte ligga under tak.
Se avsnitt 5.4.
8. Eventuellt ytor för krossning samt upplag av biprodukter
och avfall.
9. Möjlighet till buller- och dammhantering.
10. Vattenreningssystem för att hantera och rena processvatten
från tvätt och rengöring innan utsläpp.
Hela anläggningens storlek behöver anpassas efter önskad effekt –
att kunna implementera de verktyg, processer, affärsmodeller som
ger positiv klimatnytta på regional skala. Tillräcklig yta krävs för att
kunna ta emot, sortera, kvalitetssäkra och lagra element på ett säkert
sätt. En alltför liten yta riskerar att skapa ineffektivitet, trängsel och
säkerhetsproblem, medan en alltför stor yta innebär
oproportionerliga kostnader i relation till miljönytta innan ett visst
utbud och efterfrågan är uppnådd.
Beräkningarna nedan har utgått ifrån den kunskap som samlats
inom projektet Återhus. Redovisade funktioner har utgått ifrån
framtagen process, ytor har antagits eller beräknats utifrån
erfarenhet från demonstrationsprojekten och utifrån kunskap om
lagring av betongelement.
Tre olika beräkningar har gjorts, utifrån en skala kallad S (small), M
(medium) och L (large) där S anses utgöra minimum för att uppnå
den önskade effekten. Alternativ L kan ses som ett försök att
åskådliggöra vad en anläggning som täcker regionens framtida
behov behöver och M är ett alternativ emellan dessa. Observera att
behov kopplade till krossning inte har räknats med då det inte är
färdigutrett huruvida en anläggning funkar bäst med eller utan en
PM
Sida 17 (19)
sådan.
Funktion Typ Ytbehov (m²)
Beskrivning IH VS UH SMALL MEDIUM LARGE
Mottagnings- / rangeringsyta X 3 000 4 000 5 000
3D-skanning och provning X 400 600 800
Personalutrymmen samt labb X 300 400 500
Verkstadsutrymme X 500 1 000 1 500
Utomhusytor för lagring* X 12 000 20 000 30 000
Biprodukter och avfall X 200 200 300
Vattenreningssystem X 100 100 100
Totalyta (m²) 16 500 26 300 38 200
Tabell 1. Grov beräkning av ytbehov utifrån anläggningens önskade funktionalitet. OBS, exklusive
krossanläggning. IH=inomhus, VS=väderskyddat och UH=utomhus.
* Det är i dagsläget oklart i vilken utsträckning förvaring utomhus behöver ske väderskyddat (under tak
eller i t.ex. tält). Se avsnitt 5.4 nedan.
En pilotanläggning bedöms utifrån uppdragets preliminära
beräkningar alltså behöva minst 16 500 m² för att rymma de
funktioner och den materialvolym som uppskattas krävas för att
etablera en fungerande process och marknad för återbruk. Denna yta
är nödvändig för att nå tillräckliga volymer och få faktisk påverkan
på regionens byggmarknad. Som jämförelse kan nämnas att en
vanlig fotbollsplan är ca 7000 m².
En fullskalig anläggning som på sikt kan hantera stora delar av
Stockholmsregionens flöden, vilket representeras av L i tabellen
ovan, skulle behöva avsevärt större yta.
5.4 Byggnader och teknisk försörjning
Lokaler behöver finnas för att säkra en god arbetsmiljö i
personalutrymmen och för viss teknisk utrustning för
kvalitetssäkring. Bearbetning (rekonditionering, kapning och
borrning) och kvalitetssäkring kan göras på avgränsade ytor med
fast väderskydd. För lagring av betongelement råder inte konsensus
i branschen i vilken omfattning dessa behöver väderskyddas.
Anledningen till att betongelement skulle behöva väderskydd är för
att skydda bland annat mot rost och frostsprängningar över längre
tid. Preliminära slutsatser från projektet Återhus idag pekar dock på
att väderskydd i form av enkel övertäckning (t.ex. presenning) i de
allra flesta fallen räcker. Detta är idag rådande arbetshypotes men
tester för att verifiera detta pågår inom projektet.
Konsekvensen av väderskydd i form av takkonstruktion eller tält
skulle bli dyrare lagring och något mindre effektiv användning av
PM
Sida 18 (19)
ytorna. Inom ramen för Återhus-projektet har slutsatsen dock varit
att påverkan på kvarvarande livslängd är marginell under den
relativt korta tid som betongen beräknas ligga på upplag och att
enklare övertäckning och rostskyddsbehandling därför är fullt
tillräckligt.
Ingen speciell teknisk försörjning bedöms behövas. Den
elförsörjning som eldrivna arbetsfordon och kranar kräver bedöms
inte vara något som är utöver det som vanligen tillhandahålls på
mark för industriverksamhet. Om krossning ska finnas på platsen
kan denna bedömning behöva revideras.
6. Möjligheter till extern finansiering
Ska staden i samarbete med marknadens aktörer starta upp en
storskalig återbruksverksamhet behövs betydande extern
finansiering. Flera svenska och europeiska FoU-finansiärer riktar nu
in sig på att skala upp cirkulära lösningar, bland annat i
byggbranschen, och här finns flera möjligheter.
Stadsledningskontorets internationella enhet har under 2025 bistått
miljöförvaltningen i en första kartläggning av möjliga källor, samt
skissat på en finansieringsmodell och -strategi. Slutsatserna där
sammanfattas kort nedan. Med ”projektet” avses arbetet i bred
mening – avgränsning, fokus och partners behöver anpassas efter
krav och möjligheter i respektive utlysning.
Projektets chanser till extern finansiering bedöms av internationella
enheten som mycket goda. Projektet ligger väl i linje med de
politiska prioriteringarna nationellt och i EU. Arbetet föreslås delas
upp i två överlappande faser. Den första fasen handlar om att med
finansiering som ev. erhålls redan 2026 lägga grunden: bygga en
koalition/organisation, utveckla styrning och affärslogik, bygga
digital arkitektur, analysera möjliga etableringsplatser och ta fram
policyunderlag. Syftet skulle vara att skapa samsyn i en stabil
samverkansplattform som gör det möjligt att söka större nationella
och europeiska finansieringsmedel för nästa steg.
Den andra fasen (2027–2030) är själva genomförandet. Då söks
medel för att etablera återbruksverksamheten fysiskt. Digitala
system tas i drift, teorier testas i praktiken, skalas upp och hela
processen genomförs i stor skala. En ambition skulle kunna vara att
Stockholm ska kunna fungera som en europeisk demonstratorstad,
där klimatnytta, spårbarhet och nya styrmedel testas i praktiken. För
att uppnå detta matchas olika delmoment till lämplig finansierings-
källa.
Slutsatsen från finansieringsanalysen är att det är prioriterat att
omgående söka medel från Region Stockholm som stöd för fas 1.
Arbete med en sådan ansökan har påbörjats under våren 2026.
PM
Sida 19 (19)
Arbetet inriktas på utlysningen ”Arbeta med hållbar cirkulär
samhällsbyggnad” med sista ansökan 27 sept. Ansökan tas fram i
samverkan med regionala aktörer. Ett brett samarbete med flera
förvaltningar och bolag inom staden eftersträvas.
Samtidigt inventeras nationella och internationella
finansieringskällor– EU‑program (t.ex. Horizon Europe), Vinnova,
Energimyndigheten och Formas – för att säkra finansiering för
storskalig demonstration och utveckling av gemensamma
affärsmodeller.
Arbete med en ansökan från Horizon-programmet påbörjades under
våren 2026. Utlysningen27 finansierar projekt i storleksordningen
100 MSEK, och ställer krav på ett brett europeiskt deltagande.
Samarbete har inletts med Helsingfors, Köpenhamn, Berlin och
Barcelona samt ett antal forskningsaktörer. Sista dag för ansökan är
6 oktober.
Med rätt timing kan staden både minska riskerna i uppstartsfasen
och positionera sig för större satsningar som gör återbruk av tunga
byggnadsdelar till en naturlig del av framtida stadsutveckling.
Hösten 2023 fick Stockholms stad som en av tio städer en så kallad
Mission Label som visar att stadens plan för klimatpositivitet är
godkänd av EU-kommissionen. Utmärkelsen skulle kunna hjälpa
projektet att öka chanserna att få externa medel och projektet skulle
i sin tur hjälpa staden att uppfylla sina åtaganden under just Mission
Label-erkännandet.
För att en ansökan från staden ska vara konkurrenskraftig och
effektivt kunna omsättas i faktiska insatser om finansiering erhålls
behöver förvaltningar som påverkar byggprocessen på systemnivå –
i första hand stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret –
tidigt involveras i utformningen av projektet och sedan tar ledande
roller i genomförandet. Även något/några av de byggande bolagen
och förvaltningarna bör knytas till arbetet, med sikte på
demonstration och genomförande.
27 “Introducing circular economy models in the construction sector, from
buildings to city scale”
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.