Norra innerstadens ekonomi: överskott trots underskott inom bistånd

Verksamhetsplanen för Norra innerstadens stadsdelsnämnd anger inriktningen för nämndens verksamhet under 2026. Verksamhetsplanen utgår från kommunfullmäktiges budget för 2026 med de tre inriktningsmålen: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla. Tertialrapport 1 fokuserar på rapportering av avvikelser och uppnådda resultat utifrån stadens budget och nämndens verksamhetsplan för året.Prognosen för 2026 års resultat för nämnden visar på ett överskott om 24,8 mnkr efter resultatöverföringar. Överskott prognosticeras inom verksamhetsområdena individ- och familjeomsorg om 5,3 mnkr samt inom äldreomsorg om 45,0 mnkr. Underskott finns prognosticerade inom verksamheterna nämnd och förvaltningsadministration om 7,0 mnkr, stadsmiljö om 5,0 mnkr, arbetsmarknadsåtgärder om 2,7 mnkr, ekonomiskt bistånd om 9,8 mnkr samt inom barn, kultur och fritid om 1,0 mnkr. Verksamhetsområdena förskola och stöd och service till personer med funktionsnedsättning prognosticerar en budget i balans. [Tertialrapport 1 2026 för Norra innerstadens stadsdelsnämnd.pdf] Tertialrapport Tertial 1 2026 för Norra innerstadens stadsdelsnämnd Förslag till beslut 1. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förslaget till tertialrapport 1 2026 med bilagor. 2. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner omslutningsförändringar om 30,6 mnkr. 3. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Jesper Ackinger                  Maria Härenstam stadsdelsdirektör                 avdelningschef Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 1(74) Norra innerstadens stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: NI 2026/251 2026-05-18 Handläggare Till Andreas Evestedt Norra innerstadens stadsdelsnämnd Telefon: 08-508 09 596 Norra innerstadens stadsdelsnämnd Sankt Eriksgatan 117 08-508 09 596 andreas.evestedt@stockholm.se start.stockholm Innehållsförteckning Sammanfattande analys........................................................................................................... 4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål.......................................................... 6 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden.......................................................................................................................................... 6 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid..................................................................6 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan............................................................................ 10 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst.................................................................................................................. 15 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet...................................................................................................... 24 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv..................................................................................................28 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning............................................................................................................................. 32 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring.............................................................................. 32 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar.......................................................................................................................... 35 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar......................................................................................................... 36 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer.....................................................................................................38 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla................................................................................................................. 39 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd...................................................................................................... 39 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb.............................................................................................................................................. 45 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med............................................................................................................................. 48 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 2(74) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb............................................................................................. 50 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden................................................................................................................... 56 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser....... 59 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt........................................................................ 63 Uppföljning av ekonomi......................................................................................................... 66 Uppföljning av driftbudget............................................................................................................... 66 Resultatenheter................................................................................................................................. 72 Investeringar..................................................................................................................................... 72 Försäljningar av anläggningstillgångar.............................................................................................73 Verksamhetsprojekt (driftprojekt).....................................................................................................73 Omslutningsförändringar..................................................................................................................73 Budgetjusteringar..............................................................................................................................74 Medel för lokaländamål....................................................................................................................74 Övrigt................................................................................................................................................74 Övrigt....................................................................................................................................... 74 Bilagor Bilaga 1: SDN 09 T1 2026 Bilaga 2: Plan för upphandling 2026 Norra innerstaden Bilaga 3: Patientsäkerhetsberättelse 2025 Norra innerstaden Bilaga 4: Åtgärdsplan samverkansöverenskommelse Norra innerstaden Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 3(74) Sammanfattande analys Verksamhetsplanen för Norra innerstadens stadsdelsnämnd anger inriktningen för nämndens verksamhet under 2026. Verksamhetsplanen utgår från kommunfullmäktiges budget för 2026 med de tre inriktningsmålen: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Tertialrapport 1 fokuserar på rapportering av avvikelser och uppnådda resultat utifrån stadens budget och nämndens verksamhetsplan för året: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden  Förvaltningen gör bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Nedan redovisas ett urval av uppnådda resultat respektive avvikelser under perioden om det finns. Läs mer i underliggande inriktningsmål, verksamhetsområdesmål och nämndmål: Likvärdiga förskolor av hög kvalitet  Uppnått resultat Nya rutiner vid kränkande behandling inom förskolan Rutiner och underlag för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling har omarbetats och utgör nu ett bättre stöd med ett tydligare fokus på barnets perspektiv.  Avvikelse Avvikande resultat för indikatorer inom förskolan Avvikande resultat för indikatorerna andel legitimerade förskollärare, antal barn per anställd, antal barn per grupp och antal barn per legitimerad förskollärare. Se vidare analys under verksamhetsområdesmål 1.2. God och nära vård och omsorg  Uppnått resultat Samverkan förskola och socialtjänst Utifrån den nyss framtagna handlingsplanen förskola-socialtjänst har ett gemensamt uppstartsmöte för rektorer och berörda chefer inom socialtjänsten genomförts. 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning  Förvaltningen gör bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Nedan redovisas ett urval av uppnådda resultat respektive avvikelser under perioden om det finns. Läs mer i underliggande inriktningsmål, verksamhetsområdesmål och nämndmål: Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 4(74) Klimatsmarta verksamheter  Uppnått resultat Kartläggning av verksamheternas energiförbrukning klar Rapport är klar över samtliga verksamhetslokalers energiförbrukning. Nästa steg är att utveckla verksamheterna utifrån det framkomna resultatet. 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla  Förvaltningen gör bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Nedan redovisas ett urval av uppnådda resultat respektive avvikelser under perioden om det finns. Läs mer i underliggande inriktningsmål, verksamhetsområdesmål och nämndmål: Ansvarsfull, långsiktig och hållbar ekonomi  Uppnått resultat Nämndens årsresultat prognosticeras nå ekonomiskt överskott Ekonomin bedöms som ansvarsfull och långsiktigt hållbar då prognosen för nämndens resultat mot budget är positiv. Innovation och digitalisering  Uppnått resultat Säker läkemedelshantering Förvaltningen har som målsättning att under 2026 fortsätta med pågående satsningar kring digitalisering. Det avser säker läkemedelshantering genom inköp av nya digitala skåp till vård- och omsorgsboenden, digital signering av läkemedel samt digital delegeringsutbildning. Under perioden har den planerade implementeringen slutförts och det innebär att samtliga boenden nu har tillgång till digitala läkemedelsskåp. Detta har lett till säkrare hantering av läkemedel med ökad spårbarhet. Systematiskt arbetsmiljöarbete  Avvikelse Utfall i årets medarbetarenkät Målet för indikator ”Aktivt medskapande index” (AMI) på 82 har inte uppnåtts utan ligger kvar på samma nivå som 2025 (AMI 80). Det övergripande resultatet i medarbetarenkäten är fortsatt gott och ligger i nivå med stadsdelsförvaltningarnas genomsnitt i staden. Uppföljning av ekonomi Prognosen för 2026 års resultat för nämnden visar på ett överskott om 24,8 mnkr efter resultatöverföringar. Överskott prognosticeras inom verksamhetsområdena individ- och familjeomsorg om 5,3 mnkr samt inom äldreomsorg om 45,0 mnkr. Underskott finns prognosticerade inom verksamheterna nämnd och förvaltningsadministration om 7,0 mnkr, stadsmiljö om 5,0 mnkr, arbetsmarknadsåtgärder om 2,7 mnkr, ekonomiskt bistånd om 9,8 mnkr samt inom barn, kultur och fritid om 1,0 mnkr. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 5(74) Verksamhetsområdena förskola och stöd och service till personer med funktionsnedsättning prognosticerar en budget i balans. Sammanfattning av nämndens prioriteringar för 2026 utifrån direktiv till samtliga nämnder och bolag I budget för 2026 framkommer direktiv till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Nämndens arbete utifrån direktiv för samtliga nämnder beskrivs under relevanta mål inom respektive verksamhetsområde i verksamhetsplan 2026. Nedan framgår under vilka verksamhetområdesmål arbetet främst beskrivs:  Långsiktigt hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd Arbetet beskrivs främst under mål 3.1, 3.4, 3.5, 3.6 samt Uppföljning av ekonomi.  En levande och hållbar stad Arbetet beskrivs främst under mål 2.1, 2.2, 2.3, 3.1, 3.2, 3.4, 3.5 och 3.7.  Trygg och säker stad som håller samman Arbetet beskrivs främst under mål 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 3.2, 3.3, 3.4, 3.5, 3.6 och 3.7. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Under kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden är fem verksamhetsområdesmål insorterade:  Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid  Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan  Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst  Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet  Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Förvaltningen gör bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild inklusive utfall och prognos gällande mål, indikatorer och aktiviteter. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 6(74) Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfall och prognos gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Nedan redovisas endast om det finns uppnått resultat och/eller avvikelse för målet utifrån verksamhetsplan 2026 avseende tidsperioden för tertialrapport 1. Uppdrag för målet i verksamhetsplan som inte nämns nedan pågår enligt plan och rapporteras vid kommande uppföljningar under året när ett uppnått resultat alternativt en avvikelse finns. Öppna fritidsverksamheter  Uppnått resultat Implementering av ungdomsråd I syfte att göra barn och unga delaktiga i utformningen av verksamheten har regelbundna ungdomsråd implementerats.  Uppnått resultat Uppsökande arbete vid skolor Verksamheterna har utökat det uppsökande arbetet från att tidigare närvara vid en skola till att närvara vid tre skolor.  Uppnått resultat Närvaro på andra arenor Fritidsledarna har närvarat på andra arenor för att möta ungdomarna där de befinner sig, exempelvis på parklekarna och vid olika föreningsaktiviteter där fritidsledarna kan möta ungdomarna och informera om fritidsaktiviteter.  Avvikelse Påverkat öppethållande Året har startat med en högre sjukfrånvaro än väntat, vilket medfört att ungdomsgårdarna inte kunnat hålla öppet som planerat. Goda exempel  Som ett led i att uppmuntra till inskrivning i förskolan och öka inskrivningsgraden har förvaltningens köhandläggare besökt öppna förskolorna för att informera om ansökningsprocessen till förskolan. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 7(74)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna införa ett stadsgemensamt system för dokumentation och uppföljning inom stadens fritidsverksamheter i syfte att kvalitetssäkra verksamheterna 2026-01-01 2026-12-31 Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att stadens handlingsplaner implementeras och att fritidsgårdarna inleder arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.1.1 Barn och unga har en trygg och jämlik uppväxt och en meningsfull fritid Uppfylls helt Beskrivning Prioriterade målgrupper är barn och unga som lever i familjer med osäkra boendeförhållanden och/eller med ekonomiskt bistånd och är invånare i Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde. Verksamheter som omfattas och som har en kompensatorisk roll i barn och ungas uppväxt är öppen förskola, parklekar och fritidsverksamhet. De öppna fritidsverksamheterna har en viktig roll i arbetet med ett Stockholm som håller samman då besökare kommer till verksamheterna från hela Stockholms stad. Förvaltningen uppmärksammar barn i familjer som söker ekonomiskt bistånd och barnkonsekvensanalyser genomförs när barnfamiljer berörs av el- och hyresskulder. När vuxna med barn söker stöd beaktas särskilt barnets behov. Barnfamiljer i akut logi har en planering mot varaktigt boende. Öppna förskolan erbjuder en pedagogisk verksamhet som är rolig och stimulerande för barnen samt erbjuder vårdnadshavare stöd i föräldrarollen, bland annat genom föräldrastödsutbildningen ABC 0-2 år. Parklekarnas verksamhet utvecklas i linje med parkleksstrategin och miljöerna är anpassade för att inkludera personer med funktionsnedsättning. Parklekarna erbjuder ett pedagogiskt och kulturinriktat innehåll och fungerar som en av flera skyddsfaktorer för att förebygga utanförskap bland unga. Fokus för parklekarna ligger på utevistelse men det finns även Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 8(74) byggnader som bidrar till att göra verksamheten mer attraktiv och som möjliggör verksamhet året om. Parklekarna förstärker det ekologiska och hållbara perspektivet, bland annat genom att använda återbruk, miljösmarta material och odlingslådor. Lekvärdesfaktorn bidrar till utvecklingen av utemiljöerna. Barn och unga görs delaktiga i utformningen och utvecklingen av fritidsverksamheten genom att deras synpunkter och önskemål efterfrågas. För att nå fler målgrupper utvecklar förvaltningen arbetet med platsobundna fritidsaktiviteter samt aktiviteter med fokus på fysisk aktivitet och utevistelse. Samverkan med civilsamhället sker i syfte att nå fler ungdomar samt utveckla och bredda utbudet av fritidsaktiviteter där bland annat studiehjälp samt fler kvälls- och nattidrottsaktiviteter riktat till ungdomar kan erbjudas. Nämnden erbjuder kostnadsfria sommarlovsaktiviteter. Fritidsverksamheten utformas för att inkludera flera målgrupper och erbjuder riktade verksamheter för flickor, barn och unga med funktionsnedsättning, nyanlända ungdomar samt barn och ungdomar som identifierar sig tillhöra målgruppen hbtqi. Förväntat resultat Förväntat resultat 2026 - Fritidsverksamheterna är trygga platser för alla barn och unga. - Fler barn och unga har en meningsfull fritid. - Fler platsobundna fritidsaktiviteter erbjuds. - Stärkt samverkan med föreningsliv och civilsamhälle som bedriver verksamhet för barn och unga. - Fler kvälls- och nattidrottsaktiviteter i samverkan med civilsamhället riktat till ungdomar. - Nämndens öppna förskolor arbetar i enlighet med Program för öppen förskola. Förväntat resultat på längre sikt - Öppna förskolans organisation möjliggör ökad tillgänglighet för besökarna. - Nämndens verksamheter har arbetssätt som bidrar till jämlika uppväxtvillkor för barn och ungdomar. - Parklekarna är välbesökta, har generösa öppettider och trygga vuxna förebilder. - Barn och unga påverkar de öppna verksamheternas innehåll. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av nämndmålet inklusive utfall och prognos av aktiviteter.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Barn och unga i organiserad brottslighet, BOB-rådet (aktivitet i SÖK) 2026-01-01 2026-12-31 Analys Läs mer under mål 3.6 Följa upp antal besökare i öppna förskolan 2026-01-01 2026-12-31 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 9(74)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Inrätta ungdomsgård i Hjorthagen 2026-01-01 2026-12-31 Uppföljning av Program för öppen förskola 2026-01-01 2026-12-31 Utveckla platsobunden fritid för att locka underrepresenterade grupper 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfall och prognos gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Nedan redovisas endast om det finns uppnått resultat och/eller avvikelse för målet utifrån verksamhetsplan 2026 avseende tidsperioden för tertialrapport 1. Uppdrag för målet i verksamhetsplan som inte nämns nedan pågår enligt plan och rapporteras vid kommande uppföljningar under året när ett uppnått resultat alternativt en avvikelse finns. Likvärdiga förskolor av hög kvalitet  Uppnått resultat Nya rutiner vid kränkande behandling inom förskolan Rutiner och underlag för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling har omarbetats och utgör nu ett bättre stöd med ett tydligare fokus på barnets perspektiv.  Avvikelse Avvikande resultat för indikatorer Avvikande resultat för indikatorerna andel legitimerade förskollärare, antal barn per anställd, antal barn per grupp och antal barn per legitimerad förskollärare. Se vidare analys under respektive indikator nedan.  Avvikelse Variationer inom verksamhetsområdena identifierade Interna variationer, bland annat avseende indikatorer men också variationer utifrån delmål, barns rätt till stöd, lärmiljöer, utbildningens och undervisningens kvalitet syns i områdenas resultat. De varierande resultaten har bland annat legat till grund för dialog vid genomförda verksamhetsbesök, läs mer under Goda exempel nedan. Goda exempel  Verksamhetsbesök har genomförts med fokus på interna variationer inom och mellan förskoleområdena. Syftet med verksamhetsbesöken är att fördjupa förståelsen för variationer, med ett särskilt fokus på utmaningar. Genom att synliggöra utmaningar Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 10(74) kan stöd och insatser riktas för att stärka likvärdigheten, både på undervisnings-, rektors- och huvudmannanivå.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna kartlägga och analysera närvaron i förskolan, på stadsövergripande nivå samt per stadsdelsnämndsområde 2026-01-01 2026-04-30 Analys Analys från förskolenämnden: Utmaningar har identifierats i processen kopplat till GDPR-regler. Detta hanteras i samråd med leverantören Tempus och stadsdelsförvaltningar och innebär att redovisning av kartläggning och analys av närvarostatistiken i förskola kommer ske delvis i juni och delvis under hösten 2026. Nämndmål: 1.2.1 Barn i förskolan erbjuds en likvärdig förskola av hög kvalitet som förbereder för fortsatt utbildning, med goda möjligheter till lek, rörelse, utveckling och lärande Uppfylls helt Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 11(74) Beskrivning Prioriterad målgrupp är barn i åldern ett till sex år boende inom Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde. Förvaltningens arbete utgår från Skolverkets nationella kvalitetssystem och ligger till grund för gemensamma prioriteringar och utveckling av verksamheterna. Detta möjliggör för hela styrkedjan att tillvarata varandras perspektiv för att bidra till ökad likvärdighet och kvalitet i alla förskolor. Barnkonventionens intentioner ska prägla utbildningen och barnrättsperspektivet ska beaktas i de beslut som berör barn i förskolorna. Förskolan ska vara en demokratisk mötesplats där barnen uppmuntras till ett utforskande lärande och ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Förskolorna ska ge alla barn möjlighet till att ta del av kultur, både inom den egna verksamheten via eget skapande och via professionella kulturaktörer. Förskolornas kultur- och läsombud ska fortsätta ha en tät samverkan med biblioteken i stadsdelsnämndsområdet. Förskolornas arbete ska bedrivas enligt nedan med utgångspunkt i de nationella delmålen för förskolan: Lika tillgång till utbildning Nämnden ska under året fortsätta arbetet med att ge alla barn med rätt till förskola lika tillgång till utbildning. För att nå lika tillgång till utbildning ska nämnden arbeta för att behålla en fortsatt hög inskrivningsgrad i förskolan. Ambitionen ska vara att höja inskrivningsgraden ytterligare genom att stärka arbetsprocessen att nå ut till alla de familjer vars barn inte är inskrivna i förskolan. Arbetet ska ske via riktad information till berörd målgrupp och via information om vikten av förskola till vårdnadshavare som besöker öppna förskolan. Arbetet ska också leda till en ökad förståelse om varför de barn som inte deltar i förskolans verksamhet avstår från deltagande. Arbetet med att säkerställa likvärdig tillgång till utbildning innefattar ett fortsatt arbete med att främja närvaro i förskolan genom att analysera och följa upp barns frånvaro och öka dialogen kring vikten av barns närvaro med vårdnadshavarna. Förvaltningen kommer under året att genomföra en kartläggning av variationer mellan förskolorna avseende barngruppernas storlek, för att utifrån resultatet vidta eventuella åtgärder på lokal nivå. Tillgänglig lärmiljö och god omsorg Nämnden ska arbeta för att barn i förskolan ska ges en trygg och god miljö där utbildningen bildar en helhet av omsorg, utveckling och lärande. Arbetet ska fokusera på att utveckla den pedagogiska, fysiska, psykiska och sociala lärmiljön som ska stärka välbefinnandet för alla i organisationen. Under året ska det vägledande arbetsmaterialet avseende lärmiljöer revideras. Materialet ska sedan användas som utgångspunkt för uppföljning och säkerställande av likvärdiga lärmiljöer i alla nämndens förskolor. Arbetet ska fokusera på att utveckla trygghet, goda relationer och en miljö som främjar barns lärande. För att uppnå detta ska ett gemensamt arbetssätt avseende barnkonsekvensanalyser Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 12(74) tas fram. Arbetet med att säkerställa verksamheter fria från all form av diskriminering och kränkande behandling ska fortgå. Gemensamma mallar för plan mot kränkande behandling ska tas fram och underlag för anmälan, utredning och uppföljning ska revideras med fokus på att ännu tydligare fånga barnets upplevelse. Undervisning av hög kvalitet Varje barn ska ges en utbildning som uppmuntrar till lek och rörelse samt ger den ledning och stimulans det behöver för att kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Nämndens förskolor ska fortsätta arbetet med att stärka kvaliteten i undervisningen och förutsättningarna för barns lärande. Systemstödet Infomentor ska implementeras och de gemensamma underlag för planering och dokumentation som arbetats fram ska stärka förutsättningarna att nå en ändamålsenlig dokumentation och analys på undervisningsnivå som möjliggör för uppföljning på rektors- och huvudmannanivå. Genom att utveckla och förbättra det systematiska kvalitetsarbetet med fokus på undervisningen kan undervisningens effekter bättre följas upp. Alla barn ska via leken få upptäcka, utforska och bearbeta de intryck de får från sin omvärld. Förskolorna ska planera för fysisk aktivitet och rörelse som ska stimulera barnens motoriska utveckling och den egna kroppsuppfattningen. Barn i behov av stöd får det stöd de behöver Nämndens förskolor ska säkerställa att barn som är i behov av stöd får det stöd den behöver. Det övergripande barnhälsoarbetet ska säkerställa att alla barn ges likvärdiga möjligheter att utvecklas och lära, oavsett skillnader i deras förutsättningar. Rutinerna för överlämning mellan förskola och skola ska revideras. Gemensamma bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd och det stadsgemensamma programmet för barnhälsa ska implementeras. Barnhälsokonferenser, barnombudsmöten och barnhälsoforum är viktiga mötesstrukturer i barnhälsoarbetet och ska fortgå under verksamhetsåret. Nämndens förskolor ska tillvarata möjligheterna i förskolans nya organisation där varje rektorsområde har en specialpedagog som ingår i ett avdelningsöverskridande barnhälsoforum. Den nya formen för barnombudsmöten förväntas ge ytterligare kraft i arbetet med barnhälso- och barnrättsfrågor. Förskolan ska i samverkan med socialtjänsten säkerställa att den nya handlingsplanen mellan förskola och socialtjänst efterlevs, läs mer under mål 1.3. God språkutveckling Nämndens förskolor ska arbeta för att alla barn stimuleras i sin språkutveckling i svenska och ges goda möjligheter att utveckla sin förmåga att kommunicera. Nämnden ska ge alla barn en stimulerande språkutveckling. Medarbetare i behov av förstärkta kunskaper i svenska ska fortsätta uppmärksammas och ges kompetensutveckling för att kunna utvecklas i sin yrkesroll för att kunna vara en språklig förebild. Barnen får ta del av kultur, både genom eget skapande och genom professionella Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 13(74) kulturaktörer. Biblioteken och förskolans ledningsgrupp ska fortsätta samverka där förskolornas kultur- och läsombud utgör en viktig länk och är den grupp som tillsammans med representanter från biblioteket driver arbetet framåt. Förväntat resultat Förväntat resultat 2026 - Hög pedagogisk kvalitet i undervisningen. - Barn i förskolan får det stöd de behöver. - Barn ges en stimulerande språkutveckling. - Barn utvecklar goda lekstrategier utifrån sina förutsättningar. - Alla barn går i en förskola med pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgängliga lärmiljöer som utifrån varje barns förutsättningar stimulerar utveckling och lärande. - Strukturerat samarbete mellan förskola och socialtjänst där barn som riskerar att fara illa upptäcks och barn och familjer erbjuds stöd. - Barn tar del av kultur, både genom eget skapande och genom professionella kulturaktörer. Förväntat resultat på längre sikt - Barn med rätt till förskola har lika tillgång till utbildning. - Barn är i en trygg och god miljö där utbildningen bildar en helhet av omsorg, utveckling, lärande samt lek och rörelse. - Barn får en utbildning som ger den ledning och stimulans de behöver för att kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. - Barn i behov av stöd får det stöd de behöver. - Barns språkutveckling i svenska stimuleras och deras förmåga att kommunicera utvecklas. - Barns psykiska hälsa och trygga uppväxtvillkor främjas. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av nämndmålet inklusive utfall och prognos av indikatorer och aktiviteter. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 14(74)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla specialpedagoger genomför handledarutbildning i ABC förskola 2026-01-01 2026-12-31 En avdelningsgemensam mall för plan mot kränkande behandling och diskriminering tas fram 2026-01-01 2026-06-30 Implementera ny lärplattform 2026-01-01 2026-12-31 Program för barnhälsa implementeras 2026-01-01 2026-06-30 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfall och prognos gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Nedan redovisas endast om det finns uppnått resultat och/eller avvikelse för målet utifrån verksamhetsplan 2026 avseende tidsperioden för tertialrapport 1. Uppdrag för målet i verksamhetsplan som inte nämns nedan pågår enligt plan och rapporteras vid kommande uppföljningar under året när ett uppnått resultat alternativt en avvikelse finns. Förebyggande arbete, tidiga insatser samt stöd och skydd för barn och unga  Uppnått resultat Odenplans ungdomsmottagning erbjuder korta väntetider och lotsning Förvaltningen har under perioden säkerställt att ungdomar som besöker Odenplans ungdomsmottagning erbjudits råd och stöd inom 14 dagar. Den genomsnittliga samtalslängden varierar mellan tre till fem samtal, vilket tyder på en balanserad stödinsats där ungdomar får stöd utifrån egna behov eller lotsas vidare till rätt insats. Vid behov av mer omfattande vård eller behandling görs lotsning till rätt instans, vilket bidrar till en sammanhållen vårdkedja.  Uppnått resultat Fler föräldrar erbjuds stöd i föräldrarollen Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 15(74) Till föräldrar i behov av tidigt stöd erbjuder förvaltningen föräldrarådgivning och föräldrastödsprogram. Under perioden har antalet föräldrar som kommer i kontakt med föräldrarådgivarna ökat, samtidigt som kön till föräldrastödsprogrammen minskat. Framgångsfaktorer har varit att förvaltningen systematiskt kontaktat föräldrar som står i kö och hört sig för om deras behov och sedan erbjudit plats till lämpligt föräldrastödsprogram med kortare kötid. Föräldrarna har också fått information om möjligheten att få individuellt stöd via föräldrarådgivarna i avvaktan på ledig plats i föräldrastödsprogram.  Uppnått resultat Lotsning möjliggör snabbare stöd hos familjebehandlare För familjer i behov av stöd i form av familjebehandling erbjuds insatsen nu utan föregående behovsprövning/utredning. Insatsen blir därmed lätt tillgänglig, vilket går i linje med ambitionen i nya den socialtjänstlagen. Utveckling av bland annat arbetet med lotsning och stärkt samarbete mellan verksamheter har bidragit till att familjer kunnat erbjudas en första tid hos familjebehandlare inom en vecka.  Uppnått resultat Teambaserat arbete med föräldrar i konflikt Teambaserat arbetssätt med fokus på barn som lever med föräldrar i konflikt har startats upp. Ett team bestående av familjebehandlare och familjerättssekreterare har skapats, där arbetet med att ta fram en metod samt börja träffa familjer inom målgruppen har påbörjats.  Avvikelse Skolsociala teamet tar emot färre ärenden från skolorna än förväntat Genom stöd från skolsociala team (SST) ökar elever sin skolnärvaro och uppnår behörighet till gymnasiet. Förvaltningens skolsocionomer har jobbat för att kännedomen om insatsen SST ska öka både bland elever, föräldrar och skolpersonal. Under perioden uppnås delvis det förväntade resultatet. Avvikelsen beror på att antal ärenden från skolorna inte ökat så som förväntat trots de informationsinsatser som genomförts. Det har skett en ökning av andelen ärenden med en komplex problematik och hög skolfrånvaro under senare delen av hösten 2025. Arbetet under året kommer att intensifieras med ny arbetsmodell i syfte att kunna nå målgruppen med komplex frånvaro samt att nå ut till barn från förskoleklass i syfte att tidigt förebygga problematisk skolfrånvaro. Stärkt stöd för anhöriga och rådgivning för en hållbar ekonomisk situation  Uppnått resultat Utveckla kommunikationskanaler till anhöriga Förvaltningen har som mål att under 2026 utveckla kommunikationskanaler till anhöriga inom nämndens vård- och omsorgsboenden. Samtliga boenden har under perioden infört både fysiska anhörigträffar och informationsbrev riktade till anhöriga. Detta i syfte att nå ut flera anhöriga samt skapa fler forum för delaktighet och Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 16(74) kommunikation med den äldre i centrum. Hälsofrämjande arbete för personer med funktionsnedsättning  Uppnått resultat Samtliga personer med funktionsnedsättning har erbjudits friskvårdskort Friskvårdskortet har erbjudits till alla personer med funktionsnedsättning och verksamheten arbetar för att stötta den enskilde i att införskaffa friskvårdskortet. God och nära vård och omsorg  Uppnått resultat Samverkan förskola och socialtjänst utvecklas Utifrån den nyss framtagna handlingsplanen förskola-socialtjänst, har ett gemensamt uppstartsmöte för rektorer och berörda chefer inom socialtjänsten genomförts. Mötet fokuserade på att stärka samsynen kring vikten av det gemensamma arbetet framåt utifrån handlingsplanen. Förskolan informerade om arbetet med att främja närvaro och öka den gemensamma förståelsen kring förskola som en viktig friskfaktor för barns hälsa och välmående: Socialtjänsten informerade om omställningen till Framtidens socialtjänst och möjligheten att erbjuda tidigt stöd utan behovsprövning. Läs mer under Goda exempel. Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Läs mer under mål 3.7. Goda exempel  Föräldrarådgivarna deltar vid digitala föräldramöten/informationsmöten när sådana erbjuds till föräldrar/personal inom förskolan.  Föräldrarådgivarna skapar en informationsfilm om stödet de erbjuder föräldrar. Filmen kan visas på föräldramöten och på så vis når informationen ut till ett större antal föräldrar. Arbetet genomförs i samarbete med förskolan.  Genom uppsökande dialog med föräldrar som står i kö till föräldrastödsprogram och ett mer effektivt nyttjande av platser på föräldrastödsutbildningar, har kötiden minskat och fler föräldrar har deltagit i både föräldrastödsprogram samt fått stöd av föräldrarådgivare i avvaktan plats på föräldrastödsprogram. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 17(74) Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 18(74) Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 19(74)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med socialnämnden införa SSPF och SIG i de fall de inte redan gjort det 2026-01-01 2026-12-31 Stadsdelsnämnderna ska utöka antalet socionomer som arbetar i och med skolor, inom SST/den skolsociala stödkedjan 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.3.1 Stöd, omsorg och tidiga insatser ges utifrån den enskildes behov Uppfylls helt Beskrivning Prioriterade målgrupper är barn, unga, personer med skadligt bruk och beroende, personer med samsjuklighet samt personer med fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning. I arbetet mot våld i nära relationer är prioriterade målgrupper våldsutsatta, våldsutövare och barn som utsatts för eller bevittnat våld. Arbetet med att stärka intern och extern samverkan mellan fritidsverksamheter, skola, förskola, socialtjänst och polis fortsätter. Fokus är det förebyggande arbetet för att nå barn, ungdomar och familjer i riskzon. Förskolan och socialtjänsten fortsätter samverkan kring det förebyggande och främjande arbetet. Handlingsplanen mellan förskola och socialtjänstens preventiva och myndighetsutövande verksamheter ska implementeras för att tidigt erbjuda stöd som stärker föräldrar i sitt föräldraskap och främjar psykisk hälsa samt förebygger psykisk ohälsa hos barn. Förebyggande arbete sker även i samverkan med exempelvis barnavårdscentraler, förskolor, skolor, fritid- och fältverksamheten samt Polismyndigheten. Barn och ungdomar i riskzon uppmärksammas tidigt. Stöd och råd till barn och familjer erbjuds föräldrar och vårdnadshavare genom individuella råd och stödsamtal samt i föräldrastödsprogram som ABC och Komet. Individuella råd och stödsamtal erbjuds även inom ramen för förvaltningens familjecentrerade arbete. Genom stöd från de skolsociala teamen ska fler elever ges möjlighet att öka sin skolnärvaro och uppnå behörighet till gymnasiet. Förvaltningens förebyggande och uppsökande arbetet är centralt för att tidigt identifiera behov och sätta in insatser för att motverka att barn och ungdomar rekryteras till brottslighet. Socialt fältförlagt arbete ska bedrivas för att nå stadens unga med fokus på de utemiljöer och de tidpunkter då ungdomar vistas där. Ungdomsmottagningens verksamhet bidrar till att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland unga. Ett gemensamt basutbud av insatser och samverkansformer ska finnas inom förvaltningens verksamhetsområden där grunden ska utgöras av SSPF (samverkan skola, socialtjänst, polis, fritid) och SIG (sociala insatsgrupper). Stockholms stads strategi 2023-2026 för att förhindra att barn, unga och unga vuxna dras in i kriminalitet ligger till grund för stadens arbete. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 20(74) Förvaltningen fortsätter arbetet med att utveckla arbetssätt för barn som har eller riskerar att utveckla ett kriminellt beteende. Förvaltningen ska i teambaserat arbetssätt utvecklas med fokus på barn som lever med föräldrar i konflikt. Aktiviteten berör ärenden inom socialtjänsten kopplat till konflikter gällande vårdnad, boende och umgänge. Målsättningen är att genom att erbjuda rätt stöd i rätt tid främja goda uppväxtvillkor för berörda barn samt hitta långsiktiga och hållbara lösningar för familjen. Förvaltningen kommer fortsätta att utveckla rådgivningen för skuldsatta personer samt hjälpa till med ansökningar om skuldsanering. Målet är att dessa personer på sikt ska bli skuldfria och att förebygga allvarliga konsekvenser som medföljer överskuldsättning. Förvaltningens personliga ombud fortsätter att erbjuda och utveckla stöd och lotsning till rätt samhällsinstanser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Ombudens uppdrag är också att synliggöra systemfel som drabbar målgruppen. Förvaltningen erbjuder personer med skadligt bruk och beroende behandlingsinsatser och andra stödinsatser. Förvaltningen kommer att utveckla samverkan med regionen för att personer med komplexa behov ska få adekvat och samordnat stöd. Förvaltningen kommer att fortsätta utveckla arbetet med att ge personer med fysisk funktionsnedsättning respektive psykisk funktionsnedsättning stöd som stärker förmågan till en fungerande vardag och ett självständigt liv. Förvaltningen kommer också att utveckla det hälsofrämjande arbetet som en del i detta arbete. Förvaltningen kommer att arbeta för att öka möjligheterna för personer med det målet med insatsen inom daglig verksamhet respektive socialpsykiatrins sysselsättningsverksamhet att få tillgång till arbetsmarknadsinsatser och på sikt ta steget vidare till arbete. Nämndens verksamheter kommer att intensifiera arbetet med att systematiskt uppmärksamma personer som är utsatta för våld i nära relationer särskilt bland barn, unga, äldre, personer med funktionsnedsättningar, individer med skadligt bruk och beroende samt personer med samsjuklighet. Även arbetet med att nå fler våldsutövare intensifieras. Målet är att erbjuda anpassat stöd utifrån varje persons förutsättningar. I arbetet ingår också samverkan med stadens relationsvåldscentrum för att fortsätta utveckla arbetssätt för att nå fler våldsutsatta barn och vuxna samt med Polismyndigheten för att stärka arbetet för att förebygga upprepat partnervåld och för att motivera våldsutsatta och våldsutövare att ta emot insatser. Det sker bland annat genom arbetet med socialsekreterare hos polis och att arbeta i enlighet med "Islandsmodellen". Arbetet utvecklas vidare i nära samverkan inför och efter 1 juli 2026 utifrån nya förutsättningar som gäller efter att relationsvåldscentrum övergår i socialnämndens regi och socialsekreterare hos polis övergår till Södermalms stadsdelsförvaltning. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 21(74) En prioriterad fråga är att stärka stödet till unga våldsutsatta och riktade insatser kommer också att erbjudas unga som själva är våldsutövare. Utredningar om förekomsten av våld genomförs med ett barnrättsperspektiv, erbjudande om stödsamtal och för att säkra fortsatt skolgång eller förskola även när barn har befinner sig i skyddat boende. Förvaltningen fortsätter sitt systematiska arbete med att uppmärksamma äldre som är utsatta för våld samt våldsutövare. Arbetet utgår från evidensbaserade verktyg och systematisk uppföljning. Våldsutsatta och våldsutövare erbjuds stöd inom äldreomsorgen och i samarbete med socialtjänsten. En målsättning är även att fortsätta stärka kompetensen för medarbetare inom utförarverksamheter både genom stadens digitala utbildningar samt interna utbildningssatsningar. Förvaltningen fortsätter att implementera "Bryt upp" där de verksamheter som möter invånare över 65 år nu också kopplas på arbetet, se särskild aktivitet. Förväntat resultat - Barns, ungas och vuxnas behov av stöd uppmärksammas tidigt och erbjuds utifrån varje persons specifika situation. - Barn som far illa, eller riskerar att fara illa, uppmärksammas tidigt och samarbete sker mellan förvaltningens verksamheter samt med skolor, region Stockholm och Polismyndigheten. - Barn som har låg närvaro i förskolan uppmärksammas tidigt. - Barn ges förutsättningar för att vara delaktiga i sin egen utredning. - Personer med psykisk funktionsnedsättning är delaktiga och upplever att de har inflytande över sin egen situation. - Personer med psykisk funktionsnedsättning utvecklar och bibehåller färdigheter för att hantera sitt dagliga liv. - Barn, unga och vuxna som utsätts för våld i en nära relation uppmärksammas och får stöd. - Våldsutövare motiveras till att ta emot stöd för att bryta sitt våldsamma beteende och uppnå en långsiktig förändring. - Vårdnadshavare till barn som upplevt våld motiveras till samverkan så barn får tillgång till rätt stöd. - Anhöriga får stöd utifrån behov. Förväntat resultat på längre sikt - Invånare lever ett självständigt liv utifrån sina förutsättningar. - Den som utsätts för våld i en nära relation uppmärksammas och får stöd. - Den som utövar våld i en nära relation uppmärksammas och tar emot stöd. - Den enskilde får en god, sömlös och personcentrerad vård och omsorg samt att invånarnas hälsa förbättras. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 22(74) grundas på en helhetsbild av nämndmålet inklusive utfall och prognos av indikatorer och aktiviteter.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Analysmöten mellan förskola-socialtjänst genomförs (handlingsplan förskola-socialtjänst) 2026-01-01 2026-12-31 Arbetet för personer med psykisk funktionsnedsättning över 65 år utvecklas 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen startar samverkan med civilsamhället för ökad tillgänglighet och uppsökande arbete 2026-01-01 2026-12-31 Genomföra kompetenshöjande insatser inom området särskilt utsatta och sårbara brottsoffer med fokus på hyresgäster i bostad med särskild service 2026-01-01 2026-12-31 Hälsofrämjande arbetssätt för personer med psykisk ohälsa över 65 år utvecklas 2026-01-01 2026-12-31 Implementera insatser utan behovsprövning i enlighet med stadsgemensamt beslut om breddinförande 2026-01-01 2026-12-31 Implementering av Bryt upp-programmet 2026-01-01 2026-12-31 Kartlägga förvaltningens utbud av föräldrastödsutbildningar i syfte att säkerställa utbudet i relation till behov och efterfrågan (handlingsplan förskola-socialtjänst) 2026-01-01 2026-06-30 Ny organisation för barnombud inom förskolan inrättas (handlingsplan förskola-socialtjänst) 2026-01-01 2026-12-31 Projektgruppen för framtidens socialtjänst samordnar den lokala kartläggningen och behovsanalysen 2026-01-01 2026-07-31 Skapa samsyn och ökad medvetenhet om förskolan som skyddsfaktor och därmed bidra till att främja närvaro i förskolan (Handlingsplan förskola-socialtjänst) 2026-01-01 2026-12-31 Utreda förutsättningar för att stärka familjecentrerade arbetssätt (handlingsplan förskola-socialtjänst) 2026-01-01 2026-12-31 Utveckla arbetssätten i enlighet med beslut om breddinförande inom ramen för framtidens socialtjänst 2026-01-01 2026-12-31 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 23(74)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utveckla teambaserat arbetssätt för barn som har eller riskerar att utveckla ett kriminellt beteende 2026-01-01 2026-12-31 Utveckla teambaserat arbetssätt med fokus på barn som lever med föräldrar i konflikt 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfall och prognos gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Nedan redovisas endast om det finns uppnått resultat och/eller avvikelse för målet utifrån verksamhetsplan 2026 avseende tidsperioden för tertialrapport 1. Uppdrag för målet i verksamhetsplan som inte nämns nedan pågår enligt plan och rapporteras vid kommande uppföljningar under året när ett uppnått resultat alternativt en avvikelse finns. Sociala och kulturella aktiviteter  Uppnått resultat Utökad aktivitet med besökshund Förvaltningens målsättning att under 2026 utöka tillgången till besökshund på vård- och omsorgsboenden är uppfyllt. Satsningen har utökats till att nu även omfatta boendena Sabbatsbergsbyn och Kattrumpstullen. Detta har resulterat i att fler äldre har fått möjlighet att delta i aktiviteter med besökshund med fokus på stimulans, socialt umgänge samt att bryta isolering. Förvaltningen följer upp arbetet månadsvis och uppföljningen visar att de äldre uppskattar att delta i aktiviteten. Vidareutveckling av arbetet med mat, måltider och nutrition  Uppnått resultat Hälsosamma måltider på träffpunkterna Förvaltningen har under året haft målsättning att anpassa utbudet av mat och livsmedel som säljs och serveras på träffpunkterna så att det går i linje med modellen Livsstil för hjärnhälsa. En uppdaterad prislista har införts i träffpunkternas caféverksamhet. Prissättningen har justerats för att göra hälsosammare alternativ mer attraktiva för besökarna. Arbetet har genomförts i samråd med förvaltningens dietist. Goda exempel  Tre dagverksamheter har genomgått utbildning inom ramen för Stjärnmärkning, vilket stärker medarbetarnas kompetens om demens och kognitiv svikt. Vidare har omsorgsmöten införts inom dagverksamheten i syfte att stärka teamarbetet och uppföljning av den äldres behov och resurser. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 24(74)  Hemtjänsten i egen regi har i sitt förebyggande arbete fokuserat på information till äldre om exempelvis bedrägerier och att medarbetare ska bära tydlig legitimation. Nämndmål: 1.4.1 Invånarna har tillgång till förebyggande stöd och en äldreomsorg med god kvalitet Uppfylls helt Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 25(74) Beskrivning Prioriterad målgrupp är personer över 65 år boende inom Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde. Omställningsprocessen till den nya socialtjänstlagen och till en god och nära vård och omsorg fortsätter genom införandet av nya arbetssätt. Förvaltningens verksamheter ska stärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet genom att minska fallolyckor, psykisk ohälsa, ofrivillig ensamhet, riskfaktorer för demens och öka äldre personers känsla av sammanhang och gemenskap. Handläggningsprocessen med den enskildes behov i fokus utvecklas så att beslut upplevs anpassat utifrån individuella behov. Nämndens verksamheter kommer att utveckla arbetet med att ge den äldre personen inflytande och delaktighet i utformandet av stöd och insatser samt utgå från den äldres perspektiv. Verksamheterna kommer att utveckla aktivitetsutbudet tillsammans med de äldre personerna och bland annat erbjuda kulturupplevelser och vårddjur i omsorgen. Verksamheternas utbud ska anpassas efter kunskap om riskfaktorer för kognitiv sjukdom/demens och främja livsstilsförändringar för att minska dessa risker. Målsättningen är att samtliga aktiviteter på träffpunkterna utgår från FINGER-modellen. Hemtjänst i egen regi ska även se över möjligheten att utveckla flera team med särskild kompetens i demens och kognitiv svikt. Förvaltningen ska undersöka hur nämndens verksamheter kan utvecklas för att möta behov av anpassade aktiviteter för individer med LSS-insatser och som har fyllt 65 år. Detta sker i samarbete med förvaltningens socialtjänstavdelning och med utgångspunkt i direktiv från äldreförvaltningen kring i hur seniorverksamheter kan utvecklas och anpassas även till personer med funktionsnedsättning som är 65 år eller äldre. Mat och måltider är fortsatt prioriterat. Vård- och omsorgsboenden ska införa GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition), dagverksamheter fokuserar särskilt på arbete utifrån mat- och måltidspolicyn, i de öppna träffpunkterna ska fokus vara på att anpassa utbudet av mat och livsmedel som säljs och serveras så att det går i linje med modellen Livsstil för hjärnhälsa. Inom hemtjänstverksamheter planeras samverkan mellan hemtjänsten och primärvårdsdietist inom ett pilotprojekt med temat att upptäcka risk för undernäring. Förvaltningen kommer att utveckla hälso- och sjukvårdsprocesserna med särskilt fokus på att stärka teamarbetet, de rehabiliterande insatserna, säkerställa en tydlig, säker och personcentrerad dokumentation, höja kompetensen hos vårdbiträden och undersköterskor samt öka samarbetet med läkarorganisationen. Verksamheterna kommer att utveckla den palliativa vården och omsorgen. Förvaltningen kommer även att utveckla arbetet med att stötta medarbetare som behöver stärka sin svenska. Det fallpreventiva arbetet kommer utvecklas med utgångspunkt i OPEN-konceptetet (Older Persons Excercise and Nutrition study). Förvaltningens egna KTC (kliniskt träningscenter) stärks med en samordnande funktion som bland annat ansvarar för att utveckla stödmaterial till legitimerad personal. Äldreomsorgen ska utveckla verksamheten i dialog med de äldre, i enlighet med kvalitetsprogrammet och handlingsplanen för åldersvänlig stad. Det systematiska Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 26(74) kvalitetsarbetet i verksamheterna bidrar till ökad kvalitet genom ständiga förbättringar, innovation och digitalisering. Förväntat resultat Förväntat resultat 2026 - Förvaltningen arbetar förebyggande och når de personer över 65 år som har störst behov. - I verksamheten finns kunskap om hur riskfaktorer som kognitiv sjukdom/demens kan minskas och hur aktiviteter kan utformas utifrån detta. - Handläggningsprocessen sker med den enskildes behov i fokus och beslut upplevs anpassade utifrån individuella behov. - En god samverkan kring individen och dennas behov. - Invånare med hemtjänst får omsorg utifrån ramtid och från ett fåtal medarbetare. - Individanpassade aktiviteter och ett utbud med bredd. - Personcentrerad vård och ett teambaserat arbetssätt för personer med demens eller kognitiv svikt. Registreringar och uppföljning sker i kvalitetsregister. - Personer som får vård och omsorg i livets slutskede möter personal med kunskap om palliativ vård och omsorg. - God patientsäkerhetskultur i hela verksamheten och god samverkan med andra hälso-och sjukvårdsaktörer. Förväntat resultat på längre sikt - Den enskilde får en god, sömlös och personcentrerad vård och omsorg. - Hälsan hos personer över 65 år har förbättrats. - Nämndens verksamheter mobiliserar kring den enskilde i ett tidigt skede för att den enskilde ska bibehålla sina förmågor och leva ett självständigt liv så länge som möjligt. - Nämndens verksamheter arbetar för att minska ofrivillig ensamhet så att de personer som så önskar är en del av gemenskap och har en känsla av sammanhang. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av nämndmålet inklusive utfall och prognos av indikatorer och aktiviteter. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 27(74)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Erbjuda samtalsgrupper för personer med demens och kognitiv sjukdom 2026-01-01 2026-12-31 Förbättra kontakten mellan läkarorganisationen för de boende på vård- och omsorgsboenden och deras närstående 2026-01-01 2026-12-31 Se över val av avrop gällande läkarorganisationer utifrån bland annat närhetsprincipen för respektive vård- och omsorgsboende 2026-01-01 2026-12-31 Starta ny träffpunkt på Kadettgatan 2026-01-01 2026-12-31 Stjärnmärkning av verksamheter 2026-01-01 2026-12-31 Utveckla arbetet med fallprevention 2026-01-01 2026-12-31 Utveckla samarbete med den regionfinansierade hälso- och sjukvården exempelvis med husläkarmottagningar, SÄBO-läkare, rehab, akutsjukvård och geriatrikmottagningar 2026-01-01 2026-12-31 Öka antalet platser på dagverksamheterna i syfte att möta efterfrågan 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfall och prognos gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Nedan redovisas endast om det finns uppnått resultat och/eller avvikelse för målet utifrån verksamhetsplan 2026 avseende tidsperioden för tertialrapport 1. Uppdrag för målet i verksamhetsplan som inte nämns nedan pågår enligt plan och rapporteras vid kommande uppföljningar under året när ett uppnått resultat alternativt en avvikelse finns. Parker och grönområden  Uppnått resultat Genomförd medborgardialog Förvaltningen har genomfört en medborgardialog riktad mot äldre i samband med upprustningen av Vegaparken i Vasastaden. Dialogen genomfördes på plats i Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 28(74) Vegaparken där äldre personer fick komma med förslag, ställa frågor och lämna synpunkter till landskapsarkitekter och representanter från förvaltningen. Allmänheten har också fått möjlighet att svara på en öppen enkät om parken.  Uppnått resultat Implementering av parkleksråd Under perioden har parkleksråd implementerats inom parklekarna i Vasaparken, Humlegården och Tessinparken. Parkleksråden sker under större sammankomster och målet är att verksamheten ska arbeta för en aktiv och hållbar verksamhet som gynnar besökarna till parklekarna. Föreningsstöd  Uppnått resultat Fördelning av föreningsstöd För verksamhet 2026 har 2,3 mnkr fördelats i föreningsstöd till 29 av totalt 33 ansökande föreningar med verksamhet och aktiviteter inom stadsdelsnämndsområdet. Beloppet är en ökning med 0,3 mnkr i jämförelse med 2025 och står i relation till att antalet beviljade föreningar ökat med sju stycken. Stöd har fördelats till verksamhet för barn och unga, personer över 65 år, personer med funktionsnedsättning, mötesplats för hbtqi-personer, trygghetsskapande insatser, mötesplatser som bidrar till civilsamhällets organisering samt för miljö- och klimatarbete. Goda exempel  Parklekarna har i enlighet med stadens arbete för nationella minoriteter uppmärksammat de nationella minoritetsgruppernas högtidsdagar i form av tipspromenader, pyssel, målning och traditionellt skapande. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 29(74) Nämndmål: 1.5.1 Rum finns för aktiviteter, återhämtning och kultur Uppfylls helt Beskrivning Parker och grönområden utvecklas och ger invånare och besökare möjlighet till fritidsaktiviteter och rekreation året om. Det finns plats för såväl lek, spontanidrott som avkoppling. Parkerna utvecklas utifrån ett jämställdhetsperspektiv och med särskild hänsyn till behov hos barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar. Synpunkter som kommer in från allmänheten, medborgarförslag och medborgardialoger är verktyg för kunskap om stockholmarens och besökarens behov och ökar möjligheten till delaktighet. Parkers och grönområdens karaktärsdrag och gröna kulturvärden förvaltas. Genom att erbjuda kostnadsfria och inkluderande kulturaktiviteter som kan upplevas både genom att endast betrakta och genom att delta, bidrar nämnden till förutsättningarna för hållbara städer och ett Stockholm som håller samman. Alla har en likvärdig möjlighet att möta andra i det offentliga rummet som är inkluderande och förbättrar de demokratiska villkoren. Samverkan sker med det lokala kulturlivet som erbjuder olika evenemang. Platsaktivering sker på flera platser inom stadsdelsnämndsområdet. Inom platsaktiveringen samverkar förvaltningen med andra förvaltningar inom staden, näringsliv, lokala fastighetsägare och civilsamhället. Tillsammans skapas offentliga vardagsrum med konst och kultur med en bred variation av uttryck som är fritt för alla att ta del av. Invånare och besökare möts och delar gemensamma kulturupplevelser i det offentliga rummet. Stockholms stads program för barns rätt till kultur Nämndens förskolor, öppna förskolor, parklekar och fritidsgårdar samt avdelningen för stadsutveckling och enheten för platsutveckling och stadsliv ska i sin verksamhetsplanering inkludera Stockholms stads program för barns rätt till kultur. Planeringen ska utgå från programmets tre övergripande mål och tillhörande åtaganden, se under förväntade resultat. Förväntat resultat Förväntat resultat 2026 - Kaknäs nya lekplats på Djurgården är färdigställd. - Boulebana och utegym är anlagt i parkerna Kolarlunden/Hagelbössan i Hjorthagen, utifrån medborgardialog med äldre personer i området. - Medborgardialog riktad mot äldre personer är genomförd i samband med upprustning av Vegaparken i Vasastaden. - Nämndens berörda verksamheter arbetar i enlighet med programmet Barns rätt till kultur. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 30(74) Förväntat resultat på längre sikt - Parker inom stadsdelsnämndsområdet är mångfunktionella och möjliggör ett rikt utbud av aktiviteter som främjar ett jämställt och jämlikt nyttjande. - I parker- och grönområden tillgodoses invånarnas och besökarnas behov av aktivitet och rekreation. - Parkernas karaktärsdrag och gröna kulturvärden utvecklas. - Alla barn och ungdomar upplever och skapar en mångfald av kulturuttryck i förskolan och skolan. - Alla barn och ungdomar tar del av kulturupplevelser och utövar eget skapande på sin fritid. - Alla barn och ungdomar har möjlighet till kulturupplevelser och eget skapande i sin stadsmiljö. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av nämndmålet inklusive utfall och prognos av indikatorer och aktiviteter.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra en medborgardialog riktad mot äldre personer inför upprustningen av Vegaparken i Vasastaden 2026-01-01 2026-12-31 Analys Medborgardialogen inför upprustningen av Vegaparken bestod av två delar; en del där alla åldrar kunnat lämna sina synpunkter i en webbenkät och en del riktad till seniorer som en del av utvecklingsarbetet för en åldersvänlig stad. Den 14 april genomfördes även en fysisk dialog på plats för seniorer. Cirka 30 besökare fick träffa medarbetare från stadsdelsförvaltningen och föra fram sina synpunkter och ställa frågor. För att få djupare förståelse för seniorernas perspektiv har medarbetare från förvaltningen även deltagit i två promenadgrupper på Vasaträffen. Där har man samtalat om parker i allmänhet och Vegaparken i synnerhet. Nu sammanställs synpunkterna, tillsammans med de 220 svaren på enkäten, och utgör underlag i den fortsatta processen för utveckling av parken. Vid stadens konferens om ett åldersvänligt Stockholm, som genomfördes i slutet av mars, uppmärksammades förvaltningens arbete kring medborgardialoger med seniorer inför parkupprustningar. Norra innerstaden var en av två förvaltningar som presenterades som goda exempel. Implementera stadens program Barns rätt till kultur 2026-01-01 2026-12-31 Inventera möjliga lokaler som skulle kunna hyras ut till föreningslivet samt utreda vad som krävs för att möjliggöra detta 2026-01-01 2026-12-31 Analys Vid inventering av lokaler som är lämpliga för uthyrning har nämndens träffpunkter identifierats. Nästa steg är samverkan med verksamheten för att identifiera rutiner samt när uthyrning kan ske. Därefter kommer stadens funktion för uthyrning av lokaler till föreningsliv kontaktas samt kartläggning över vad som krävs utifrån personella resurser, tekniska lösningar för tillgång till lokalerna. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 31(74) KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls helt Analys Under kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning är fyra verksamhetsområdesmål insorterade:  Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring  Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar  Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar  Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Förvaltningen gör bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild inklusive utfall och prognos gällande mål, indikatorer och aktiviteter. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfall och prognos gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Nedan redovisas endast om det finns uppnått resultat och/eller avvikelse för målet utifrån verksamhetsplan 2026 avseende tidsperioden för tertialrapport 1. Uppdrag för målet i verksamhetsplan som inte nämns nedan pågår enligt plan och rapporteras vid kommande uppföljningar under året när ett uppnått resultat alternativt en avvikelse finns. Klimatsmarta verksamheter  Uppnått resultat Kartläggning av verksamheternas energiförbrukning klar Rapport är klar över samtliga verksamhetslokalers energiförbrukning. Nästa steg är att utveckla verksamheterna utifrån det framkomna resultatet. Goda exempel  En miljöansvarig har utsetts inom hemtjänsten för att samordna och systematiskt följa upp arbetet med att minska den negativa klimatpåverkan inom verksamheterna. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 32(74) Nämndmål: 2.1.1 Verksamheterna är klimatsmarta Uppfylls helt Beskrivning För att uppnå förväntat resultat prioriterar förvaltningen att kartlägga verksamheternas klimatpåverkan och ta fram strategier för hur utsläppsminskningar ska ske. Samtliga verksamheter ska ha goda möjligheter att kunna analysera sitt klimatavtryck samt kunna agera handlingskraftigt i den gröna omställningen. Energianvändningen reduceras genom att byta ut ineffektiva vitvaror och belysning samt genom att säkerställa att rutiner för energibesparing finns implementerade i verksamheterna. Då nämndens största klimatbelastning kommer från livsmedel och måltider prioriteras arbetet inom förvaltningens måltidsverksamheter. Regelbunden uppföljning genomförs inom både verksamheter och köksnätverk. Stadens statistiksystem Tendmill används för att synliggöra livsmedlens individuella klimatpåverkan samt analysera effekter av vidtagna åtgärder. Arbetet fortsätter med att upprätta åtgärdsplaner för minskning av matsvinn inom nämndens måltidsverksamheter, ett sätt att följa utvecklingen är att mäta matsvinnet. Matavfall som uppstår källsorteras. Uppkomst av avfall minskar genom återbruk och minimering av användningen av plast- och Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 33(74) engångsartiklar. Arbetet med "Hållbar äldreomsorg" implementeras i tillämpbara verksamheter i syfte att minska avfallet genom att minimera användandet av onödiga engångsartiklar och plastprodukter. "Stocket" används som förstahandsalternativ vid inköp av inventarier eller vid restaurering av befintliga inventarier. Pilotprojektet Hållbar förskola fortsätter i samarbete med förskoleförvaltningen och miljöförvaltningen. Fokus är miljö- och klimatsmart förskola och syftet är att minska miljöpåverkan från nämndens förskolor och göra det enklare för personal och ledning att arbeta hållbart i vardagen. Projektet använder en utforskande arbetsmodell utifrån fokusområdena kemikalier, klimat, cirkularitet, biologisk mångfald med flera områden som identifieras under projektets gång. Förskolans köksnätverk kommer att arbeta med implementeringen av det kommande matprogrammet, med fokus på hållbara måltider. Menyn planeras efter Livsmedelsverkets rekommendationer, med en växtbaserad bas, vilket ger goda förutsättningar att hålla en hög andel ekologiska livsmedelsinköp. Fler tillagningskök inom förskolan ska KRA V-certifieras under året. Klimataspekter beaktas vid utveckling av parker och grönområden. Biokol används i växtbäddar för att bidra till att binda kol och minska klimatpåverkan. Vid upphandlingar ställs miljö- och klimatkrav i syfte att minska klimatbelastning samt konsumtionsutsläpp. Förvaltningen samarbetar med drift- och anläggningsentreprenörer för en effektivare logistik, minskade transporter samt verkar för användandet av fossilbränslefria maskiner och verktyg. Åtgärder för att minska klimatrelaterade risker vidtas i verksamheter, parker och grönområden som befinner sig i extra utsatta lägen utifrån stadens kartläggning av värmeböljor och skyfall. Förväntat resultat Förväntat resultat 2026 - Förvaltningens klimatprestanda förbättras. - Mat som serveras i verksamheterna är i hög grad klimatsmart och växtbaserad. - Användningen av engångsartiklar minskar. - Förbrukningsartiklar i plast minskar. - Avfall som uppstår källsorteras och återvinns. Matsvinnet minskar. - Förvaltningens verksamheter gör klimatsmarta val och ställer höga krav vid inköp. - Mer återbrukat material vid underhåll och upprustning i parkerna. Förväntat resultat på längre sikt - Energianvändningen har minskat med i snitt två procent per år. - Mat som serveras i verksamheterna är klimatsmart. - Ställda krav vid upphandlingar och inköp bidrar till halverade konsumtionsutsläpp. - Parker och grönområden är anpassade till nya klimatförutsättningar och bidrar till stadens hantering av skyfall och värmeböljor. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 34(74) Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av nämndmålet inklusive utfall och prognos av aktiviteter.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Använda stadens nya statistiksystem Plastkollen i syfte att minska användningen av förbrukningsartiklar i plast 2026-01-01 2026-12-31 Fortsätta implementeringen av Miljöprogram 2030 och Klimathandlingsplan 2030 2026-01-01 2026-06-30 Kartlägga verksamheternas energiförbrukning 2026-01-01 2026-06-30 Kartlägga verksamheternas klimatpåverkan och ta fram strategier för hur utsläppsminskningar ska ske där detta ännu inte finns 2026-01-01 2026-12-31 Tillsammans med andra stadsdelsförvaltningar utreda arbetssätt för att stärka lokalsamhällets involvering i miljö- och klimatfrågor 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfall och prognos gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Nedan redovisas endast om det finns uppnått resultat och/eller avvikelse för målet utifrån verksamhetsplan 2026 avseende tidsperioden för tertialrapport 1. Uppdrag för målet i verksamhetsplan som inte nämns nedan pågår enligt plan och rapporteras vid kommande uppföljningar under året när ett uppnått resultat alternativt en avvikelse finns.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska fortsätta öka andelen höggräs vid ytor som inte används för rekreation. Detta genom att i första hand anlägga ängsmark, i andra hand genom att minska antalet klipptillfällen i stor omfattning, i syfte att skapa sammanhängande ängsstråk, öka biologisk mångfald och minska driftkostnader för 2026-01-01 2026-12-31 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 35(74)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse klippning Nämndmål: 2.2.1 Biologiska mångfalden är rik och gynnar ekosystemtjänster Uppfylls helt Beskrivning För att uppnå förväntat resultat prioriterar förvaltningen att föryngra trädbeståndet på ett systematiskt sätt där träden först inventeras, besiktigas och mäts in och därefter ersätts. Parker sköts enligt framtagna skötselplaner för ökad biologisk mångfald. Förvaltningen arbetar för att andelen höggräs ska öka vid ytor som inte används för rekreation i syfte att öka biologisk mångfald, minska driftskostnader och minska klimatpåverkan från klippning. Höggräs erhålls antingen genom att anlägga ängsmark eller genom att i stor omfattning minska antalet klipptillfällen. Vid framtagandet av en övergripande grönstrukturplan inom staden deltar förvaltningen tillsammans med övriga stadsdelsförvaltningar, stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen. Förväntat resultat Förväntat resultat 2026 - Andelen höggräsytor som inte används för rekreation har ökat inom stadsdelsnämndsområdet. - Träd har återplanterats på strategiska platser i parker och grönområden inom stadsdelsnämndsområdet. Förväntat resultat på längre sikt - Biologiska mångfalden är rik i parker och grönområden och stärker stadens gröna samband, vilket gynnar ekosystemtjänster. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av nämndmålet inklusive utfall och prognos av aktiviteter.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Öka krontäckningsgraden genom att plantera fler träd 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 36(74) Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfall och prognos gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Nedan redovisas endast om det finns uppnått resultat och/eller avvikelse för målet utifrån verksamhetsplan 2026 avseende tidsperioden för tertialrapport 1. Uppdrag för målet i verksamhetsplan som inte nämns nedan pågår enligt plan och rapporteras vid kommande uppföljningar under året när ett uppnått resultat alternativt en avvikelse finns.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Exploateringsnämnden ska i samarbete med trafiknämnden, Norra innerstadens stadsdelsnämnd och Stockholms Hamn AB utveckla gångstråket mellan Gärdets tunnelbanestation och Värtahamnen 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 2.3.1. Resor och transporter är klimatsmarta Uppfylls helt Beskrivning Verksamheten bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser genom att följa nämndens resepolicy som bland annat innebär en stor andel cykel- och kollektiva resor i arbetet. Förvaltningen ställer miljökrav i avtal för drift- och anläggningsentreprenad. Dessa innehåller bland annat krav på drivmedel till fordon och arbetsmaskiner, användningen av kemiska produkter samt andra material och varor. Under året fortsätter utvecklingsarbetet gällande kvalitet och miljö tillsammans med upphandlad anläggningsentreprenör där bland annat resultatet från redan utförda miljörevisioner ligger till grund. Förvaltningen samarbetar med entreprenörerna för att skapa en mer effektiv logistik för minskade transporter samt inhämtar goda exempel genom omvärldsbevakning och arbetar för att inspirera entreprenörer att använda fossilbränslefria maskiner och verktyg. Förväntat resultat Förväntat resultat 2026 - Tillgången till hållbara transportmedel är god för medarbetare. - Högt ställda krav vid upphandlingar bidrar till låga utsläpp från transporter. - Transporter inom verksamheterna är klimatsmarta och fossilbränsleförbrukningen är låg. Förväntat resultat på längre sikt - Nämndens fordon är fossilbränslefria. - Parkdrift- och anläggningsentreprenöreras fordon och arbetsredskap är fossilbränslefria. - Transporter till och från verksamheterna är fossilbränslefria. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 37(74) Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av nämndmålet inklusive utfall och prognos av aktiviteter.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Personer som kör nämndens fordon ska ha genomgått e- utbildningen "Kör säkert och miljövänligt med stadens bilar" 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfall och prognos gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Nedan redovisas endast om det finns uppnått resultat och/eller avvikelse för målet utifrån verksamhetsplan 2026 avseende tidsperioden för tertialrapport 1. Uppdrag för målet i verksamhetsplan som inte nämns nedan pågår enligt plan och rapporteras vid kommande uppföljningar under året när ett uppnått resultat alternativt en avvikelse finns. Nämndmål: 2.4.1 Giftfria miljöer, ren luft och rent vatten främjar invånarnas hälsa Uppfylls helt Beskrivning Nämndens verksamheter samt parker och grönområden bidrar till en hälsosam miljö genom användning av miljövänliga och giftfria produkter, material samt skötselmetoder. Medvetna inköp sker och kontroller genomförs regelbundet för att fasa ut skadliga produkter och gammalt material. Byggvaror vid bygg- och anläggningsentreprenader är godkända i enlighet med stadens byggvarubedömning och loggböcker upprättas för tillämpbara projekt. Förbättrat lokalt omhändertagande av dagvatten bidrar till fördröjning och rening av dagvatten i parkerna. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 38(74) Förväntat resultat Förväntat resultat 2026 - Nämndens verksamheter har god kontroll på de kemikalier och kemiska produkter som används. Förväntat resultat på längre sikt - Nämndens verksamheter är giftfria. - Material i parkerna är miljövänliga och miljömässigt hållbara. Miljövänligt, giftfritt och hållbart material används i parkerna. Materialvalet anpassas efter platsens förutsättningar. - Dagvattenhanteringen i parkerna är god vilket bidrar till rening och fördröjning av dagvatten. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av nämndmålet inklusive utfall och prognos av aktiviteter. KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Under kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla är sju verksamhetsområdesmål insorterade:  Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd  I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb  I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med  Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb  Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden  Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser  Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Förvaltningen gör bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild inklusive utfall och prognos gällande mål, indikatorer och aktiviteter. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 39(74) Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfall och prognos gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Nedan redovisas endast om det finns uppnått resultat och/eller avvikelse för målet utifrån verksamhetsplan 2026 avseende tidsperioden för tertialrapport 1. Uppdrag för målet i verksamhetsplan som inte nämns nedan pågår enligt plan och rapporteras vid kommande uppföljningar under året när ett uppnått resultat alternativt en avvikelse finns. Ansvarsfull, långsiktig och hållbar ekonomi  Uppnått resultat Nämndens årsresultat prognosticeras nå ekonomiskt överskott Ekonomin bedöms som ansvarsfull och långsiktigt hållbar då prognosen för nämndens resultat mot budget är positiv.  Avvikelse Prognosticerade avsteg från budget Prognosen för nämndens resultat är ett överskott om 24,8 mnkr jämfört med budget efter överföring till resultatfonder. Överskott prognosticeras inom verksamhetsområdena äldreomsorg om 45,0 mnkr. Anledningen till överskottet inom äldreomsorgen är främst att antalet äldre med behov är lägre än den beräkning som gjorts utifrån stadens fördelningsnyckel. Dock börjar antalet äldre i behov av vård- och omsorgsboendeplatser öka. Vidare prognosticerar individ- och familjeomsorg 5,3 mnkr i överskott i huvudsak till följd av ökad generalschablon för flyktingar. Ekonomiskt bistånd prognosticerar ett underskott om 9,8 mnkr. Antalet bidragshushåll uppgick i april till preliminärt 283 hushåll. Antalet bidragshushåll prognosticeras kvarstå till viss del en tid framöver. Inom ekonomiskt bistånd har en åtgärdsplan tagits fram för att arbeta med det prognosticerade underskottet. Arbetsmarknadsåtgärder prognosticerar ett underskott om 2,7 mnkr i huvudsak till följd av utökat antal platser för feriearbetande ungdomar. Verksamhetsområdet nämnd och förvaltningsadministration prognosticerar ett planerat underskott om 7,0 mnkr på grund av ett utökat underhåll av förvaltningens lokaler under 2026. Ett planerat underskott prognosticeras inom stadsmiljö om 5,0 mnkr för utökade underhållsinsatser. En effektiv och långsiktig lokalförsörjning  Uppnått resultat Uppföljda underhållsplaner inom förskola Samtliga underhållsplaner inom förskolan har följts upp. Lokalunderhåll planeras under åren framöver. Inhyrning har planerats av förskolelokaler inom området Hjorthagen inför framtida exploatering.  Uppnått resultat Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 40(74) Inriktningsbeslut för nytt vård- och omsorgsboende Inriktningsbeslut är framtaget och samverkas med stadsledningskontoret gällande nytt vård- och omsorgsboende i Hagastaden. Inköp, avtalsuppföljning och avtalstrohet  Uppnått resultat Nytt avtal för parkinvestering Förvaltningen har under perioden tecknat avtal med ny ramavtalsentreprenör för investeringar i parkmark.  Uppnått resultat Nytt avtal för matlådor till hemtjänsten Förvaltningen har tecknat avtal med en ny leverantör gällande tillagning och leverans av matlådor till hemtjänsten som började gälla under perioden. Innovation och digitalisering  Uppnått resultat Säker läkemedelshantering Förvaltningen har som målsättning att under 2026 fortsätta med pågående satsningar kring digitalisering. Det avser säker läkemedelshantering genom inköp av nya digitala skåp till vård- och omsorgsboenden, digital signering av läkemedel samt digital delegeringsutbildning. Under perioden har den planerade implementeringen slutförts och det innebär att samtliga boenden numera har tillgång till digitala läkemedelsskåp. Detta lett till säkrare hantering av läkemedel med ökad spårbarhet.  Uppnått resultat Digital signering Implementering av verktyget Appva för digital signering har slutförts vilket innebär att samtliga vård- och omsorgsboenden numera har tillgång till den. Detta har resulterat i stärkt patientsäkerhet för de boende samt mer effektiva arbetssätt för personal.  Uppnått resultat Hantering av medicintekniska produkter Det digitala verktyget Alisa för uppföljning och kontroll av medicintekniska produkter (MTP) har implementerats inom vård- och omsorgsboenden. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 41(74)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Trafiknämnden ska  i samarbete med berörda stadsdelsnämnder utreda Tegelbackens och Katarinaparkens lämplighet som kommuncentrala parker 2026-01-01 2026-06-30 Nämndmål: 3.1.1 Ekonomin är långsiktigt hållbar Uppfylls helt Beskrivning Prioriterad målgrupp är stadsdelsnämndens verksamheter och deras chefer. Nämnden fortsätter arbetet med att säkerställa en ekonomi som är långsiktigt hållbar genom att utveckla den ekonomiska styrningen, förbättra uppföljningsrutiner och analysera kostnadsdrivande faktorer. En tydlig koppling mellan ekonomi, verksamhetsmål och resursanvändning ska bidra till välgrundade beslut och effektiv användning av nämndens resurser. Genom ett förbättrat analys- och beslutsstöd säkerställs att rätt beslut fattas i rätt tid. Kompetensutveckling inom ekonomi- och budgetstyrning prioriteras för att stärka chefernas förmåga att planera, följa upp och anpassa verksamheten efter ekonomiska förutsättningar. Arbetet med lokalplanering fortsätter där fokus ligger på att optimera nyttjandet av befintliga lokaler, samordna behov mellan verksamheter och säkerställa att lokaler är kostnadseffektiva, funktionella och stödjer verksamheternas mål. Förvaltningen ser en minskning av antalet förskolebarn, både på kort sikt samt i Swecos befolkningsprognos för de kommande åren. Antalet förskoleplatser kommer med anledning av detta att minskas med cirka 90 platser under året, genom stängning av förskolan Greven och flytt av öppna förskolan Grev Ture till ny lokal. Förväntat resultat Förväntat resultat 2026 - Nämndens verksamheter bedrivs inom tilldelade ekonomiska ramar. - Chefer har god förståelse för ekonomiska samband och fattar väl avvägda beslut utifrån både verksamhetens behov och ekonomiska förutsättningar. - Uppföljning och prognoser används aktivt för att säkerställa balans mellan verksamhet och budget under hela året och för att rätt beslut ska kunna fattas i rätt tid. - Lokaler används effektivt och kan gärna samnyttjas mellan olika verksamheter. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 42(74) Förväntat resultat på längre sikt - Nämndens ekonomi är stabil och långsiktigt hållbar. - Ekonomisk styrning och uppföljning är väl integrerad i alla delar av verksamheten. - Nämnden har en ändamålsenlig och kostnadseffektiv lokalstruktur som stödjer både ekonomisk hållbarhet och en god verksamhetsmiljö. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av nämndmålet samt att nämnden prognostiserar ett överskott mot tilldelad budget. Nämndmål: 3.1.2 Resurser används väl med fokus på resultat för invånarna Uppfylls helt Beskrivning Prioriterad målgrupp är stadsdelsnämndens verksamheter. För att inköp ska ske effektivt och med hög avtalstrohet sker utbildningsinsatser och uppföljning löpande. Under 2026 kommer utbildningstillfällen erbjudas inom systemnyttjande och avtalskatalogen i syfte att ytterligare öka användandet av både inköpssystem och avtalskatalog. Förvaltningen ansluter även alla större lokala avtal till e-handeln vilket bidrar till en ökad andel elektroniska inköp. Under året kommer förvaltningen fortsätta arbetet med behovsplanering vid omfattande avrop, direktupphandling och upphandling enligt framtagen rutin och årshjul. Förvaltningen använder stadens gemensamma upphandlingsmallar för att säkerställa att miljö- och klimatkrav samt sociala krav ställs i upphandlingar. Vid behov tar förvaltningen även hjälp av de stödfunktioner som finns hos miljöförvaltningen och serviceförvaltningen. Som kategoriägare för bemanningskonsulter är förvaltningen ansvarig för att driva det tvärfunktionella arbetet framåt. Kategorin bemanningskonsulter omfattar många leverantörer och berör större delen av stadens förvaltningar och bolag. Under 2026 kommer arbetet med att utveckla och implementera strategier inom kategorin fortskrida, med fokus på beställarstöd och samordning av upphandlingskrav. Arbetet med kontinuerlig avtalsuppföljning är en viktig del i att säkerställa att staden gör affärer med seriösa aktörer. Under 2026 kommer förvaltningen fortsätta arbeta strukturerat med avtalsuppföljning utifrån den prioritering som tagits fram föregående år. Förvaltningens verksamheter uppmanas att använda den funktion för avvikelserapportering som upprättats hos serviceförvaltningen. Under föregående år har flera lokala och gemensamma upphandlingar som förvaltningen Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 43(74) håller i påbörjats. Arbetet med dessa kommer fortsätta under 2026 vilket gör att även detta år kommer bli upphandlingsintensivt. Digitalisering och innovation är centrala delar i arbetet med att utveckla en effektiv verksamhet av hög kvalitet som skapar värde, idag och i framtiden. Stadsdelsnämndens arbete med digitalisering och innovation beskrivs närmare under rubriken Systematiskt kvalitetsarbete. Förväntat resultat Förväntat resultat 2026 - Förvaltningen är kostnadseffektiv och har en hög avtalstrohet. - Chefer och anställda med inköpsansvar har god kunskap om regler och riktlinjer inom inköp och direktupphandling. - Förvaltningen tecknar avtal med seriösa leverantörer samt begränsar antalet underentreprenörer där det är relevant. - Förvaltningens upphandlade avtal följer kravställd kvalitet. - Digitaliseringens möjligheter tillvaratas och skapar mervärde för verksamheten. - Genom en tydlig organisation med stärkt struktur för ett framgångsrikt innovationsarbete ökar förvaltningens innovationskraft. - Digitalisering och innovation sker med slutanvändarens behov i fokus. - Lokalvård i egen regi inom delar av äldreomsorgen. Förväntat resultat på längre sikt - Inköp och upphandlingar hanteras på ett strategiskt sätt och har en god samverkan på området både internt och externt. - Genom kategoriägarskapet av kategorin bemanningskonsulter skapas förutsättningar för staden att över tid bedriva verksamhet av god kvalitet med extern bemanning, när behovet inte kan täckas av egen personal. - Verksamheterna genomsyras av en kultur där innovationsförmågan är hög och där verksamheters, målgruppers och medarbetares idéer tas tillvara. - Den digitala mognaden är hög och där så är lämpligt används digitala verktyg som stöd i det dagliga arbetet. - Förvaltningens arbete med digital teknik bidrar till att skapa en bättre välfärd där medarbetare i högre grad kan ägna sin arbetstid åt kärnuppgifterna. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av nämndmålet inklusive utfall och prognos av aktiviteter.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetet med behovsplanering sker med fokus på omfattande avrop, direktupphandling och upphandling enligt framtagen rutin och årshjul 2026-01-01 2026-12-31 Införa styr- och samverkansmodellen pm3 för att stärka förmågan att styra och samarbeta i digitaliseringsuppdrag 2026-01-01 2026-12-31 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 44(74)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Påbörja införandet av tjänsten Digital Post 2026-01-01 2026-12-31 Säker digital kommunikation (SDK) 2026-01-01 2026-12-31 Ta fram en process för att fånga behov och genomföra digitaliseringsuppdrag 2026-01-01 2026-12-31 Utbildning inom systemnyttjande och avtalskatalogen i syfte att ytterligare öka användandet av både inköpssystem och avtalskatalog 2026-01-01 2026-12-31 Utforska förvaltningens möjligheter att utveckla verksamheten med stöd av AI 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfall och prognos gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Nedan redovisas endast om det finns uppnått resultat och/eller avvikelse för målet utifrån verksamhetsplan 2026 avseende tidsperioden för tertialrapport 1. Uppdrag för målet i verksamhetsplan som inte nämns nedan pågår enligt plan och rapporteras vid kommande uppföljningar under året när ett uppnått resultat alternativt en avvikelse finns. Stöd till egen försörjning genom arbete  Uppnått resultat Offentligt skyddat arbete Efterfrågan på platser för offentligt skyddat arbete är fortsatt hög. 29 personer har fått möjlighet att påbörja sin anställning medan ett flertal rekryteringsprocesser pågår för att fylla de två återstående årsplatserna. Sammantaget indikerar detta ett fortsatt stort behov av insatsen. För personer med mer omfattande nedsatt arbetsförmåga används aktivitetsförmågeutredning med goda resultat för att tydliggöra den enskildes förutsättningar och behov. Vid behov möjliggörs även ansökan om sjukersättning. Feriearbete  Uppnått resultat Höjd ambitionsnivå för feriejobb Förvaltningen erbjuder under 2026 600 feriejobbsplatser och kommer ta emot 580 ferieungdomar inom förvaltningen. Det är en ambitionshöjning från förra året både vad gäller totalt antal feriejobbsplatser och antal ungdomar som förvaltningen själv tar emot. Detta möjliggörs av att 2 mnkr extra i budgetmedel avsatts för året. Vid eventuellt beviljat statsbidrag finns beredskap att utöka med cirka 20 ytterligare sommaranställningar inom Norra innerstadens och Kungsholmens stadsdelsnämnder. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 45(74) Goda exempel  För att öka tillgängligheten och minska trösklarna till stöd har en drop-in-funktion etablerats inom området ekonomiskt bistånd och arbete. Funktionen möjliggör snabb kontakt, tidig vägledning och ett mer flexibelt bemötande utifrån individens behov. Nämndmål: 3.2.1 Invånarna har jobb och försörjer sig själva Uppfylls helt Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 46(74) Beskrivning Prioriterade målgrupper är personer med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd och familjer med barn där huvudsaklig inkomst är ekonomiskt bistånd. Nya arbetssätt som tas fram i processen med att ställa om till den nya socialtjänstlagen kommer att införas. Effektiv samverkan, både internt och med externa aktörer, är centralt i arbetet med att utveckla arbetssätt för en lätt tillgänglig socialtjänst och tidigt stöd till personer i behov av ekonomiskt bistånd. Ett prioriterat arbete är att göra den period personer är i behov av ekonomiskt bistånd så kort som möjligt. Den interna samverkan samt samverkan med Jobbtorg fortsätter att utvecklas. Arbetet med att ge stöd till den enskilde att klara sin egen försörjning fortsätter och när vuxna med barn söker stöd beaktas särskilt barnets behov. Personer som står långt från arbetsmarknaden och som har ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd får stöd i samverkan med Samordningsförbundet Stockholms stad där Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Jobbtorg och Region Stockholm ingår. Utifrån genomförd målgruppsanalys och insatsinventering fortsätter utvecklingsarbetet för att säkra förutsättningar för hög tillgänglighet och praktiskt stöd där behovet är som störst. Ett enat och gemensamt ansvar mellan samverkande aktörer är en förutsättning för att i individärenden kunna fastställa en gemensam plan, insatser och krav som skräddarsys efter varje klients specifika förutsättningar och behov. För att säkra och effektivisera processerna kommer en insatssamordnare tillsättas under 2026 med fokus på SIP och insatser. Arbetet med att erbjuda offentligt skyddade anställningar (OSA) i samma omfattning som under 2025 är en målsättning. Anställningarna präglas av hållbarhet och god kvalitet. Förvaltningen utvecklar arbetet med att erbjuda feriejobb till ungdomar med funktionsnedsättning och ungdomar som av sociala skäl är prioriterade vid fördelning av feriejobbsplatser. Förväntat resultat Förväntat resultat 2026 - Andelen vuxna biståndstagare som har ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd är fortsatt lågt - Den interna och externa samverkan utvecklas för att möjliggöra för fler att uppnå självförsörjning. - Fler ungdomar får feriejobb. - Trygga, attraktiva och tillgängliga stadsmiljöer och en god samverkan med förvaltningen främjar näringslivet. Förväntat resultat på längre sikt Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 47(74) - Genom samverkan, förebyggande arbete och ett strukturerat arbetssätt har andelen vuxna biståndstagare i behov av långvarigt ekonomiskt bistånd minskat. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av nämndmålet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfall och prognos gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Nedan redovisas endast om det finns uppnått resultat och/eller avvikelse för målet utifrån verksamhetsplan 2026 avseende tidsperioden för tertialrapport 1. Uppdrag för målet i verksamhetsplan som inte nämns nedan pågår enligt plan och rapporteras vid kommande uppföljningar under året när ett uppnått resultat alternativt en avvikelse finns. Motverka hemlöshet  Uppnått resultat Granskning av obetalda fakturor inom omsorgen Förvaltningen fortsätter att utveckla det vräkningsförebyggande arbetet. För att identifiera utvecklingsområden och ta fram lokal kunskap om väl fungerande stödinsatser för personer över 65 år har förvaltningen utvecklat sättet för statistikföring. Inom ramen för detta arbete har förvaltningen granskat hantering av återkommande obetalda fakturor inom omsorgen. Detta då det kan vara en viktig signal om att vräkningsförebyggande insatser behövs. Resultatet visar att dokumentationen kring den enskildes ekonomi är ett utvecklingsområde, vilket förvaltningen kommer att arbeta vidare med under året. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 48(74) Nämndmål: 3.3.1 Invånarnas boendeförhållanden är varaktiga och hållbara. Uppfylls helt Beskrivning Prioriterade målgrupper är familjer med barn samt äldre personer utan stadigvarande boende. Förvaltningen kommer att fortsätta utveckla det vräkningsförebyggande arbetet med att erbjuda den som riskerar att förlora sin bostad individuellt stöd. Arbetet med att prioritera långsiktiga alternativ till placeringar på akutboenden och sänka trösklarna för att få en fast bostad fortsätter. Det sker bland annat genom att tillsammans med socialförvaltningen och SHIS Bostäder utveckla arbetssätt för att säkerställa att barnfamiljer i akut hemlöshet inte placeras på vandrarhem utan får tillgång till ett mer långsiktigt och tryggt boendealternativ. Förvaltningen fortsätter att utveckla det stöd som erbjuds äldre personer i hemlöshet eller i risk för hemlöshet med utgångspunkt i stadens "Nollvision - inga äldre ska leva i hemlöshet i Stockholms stad". Genom nya arbetssätt och ökat samarbete mellan socialtjänst och äldreomsorg får personer som riskerar avhysning ett tidigt stöd genom att lotsas till rätt insatser. Genom nya sätt att följa upp stöd och insatser både ur individens perspektiv och på gruppnivå får förvaltningen kunskapsunderlag för att analysera och utveckla verksamheten. Förvaltningen samordnar platssamverkan på Stockholms Centralstation och Cityterminalen. Målsättningen är att alla personer i hemlöshet som stadigvarande vistas på platsen erbjuds stöd eller lotsning till samhällets stödsystem och att de som behöver vård eller stöd kommer vidare till rätt instans. Deltagande aktörer förutom stadsdelsförvaltningen är socialförvaltningen, Region Stockholm, Capio Vård för hemlösa och Jernhusen. I stadsutvecklingen bevakar förvaltningen nämndens behov av bostäder med särskild service, seniorbostäder, servicehus samt vård- och omsorgsboenden. I arbetet ingår samarbete mellan förvaltningens berörda avdelningar samt samverkan med bland andra stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret och trafikkontoret. Förväntat resultat Förväntat resultat 2026 - Det vräkningsförebyggande arbetet är individuellt anpassat och förhindrar att människor vräks från sina boenden. - Personer boende i försökslägenhet och personer i avtalat boende stöttas till eget bostadskontrakt. - Personer som lever i osäkra boendeförhållanden får stöd till ett långsiktigt boende. - Inga personer över 65 år hänvisas till och placeras i akuta boendelösningar. - Behov av specialbostäder uppmärksammas och bevakas genom samverkan i olika stadsutvecklingsprocesser. Förväntat resultat på längre sikt Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 49(74) - Personer i osäkra boendeförhållanden har fått stöd till ett långsiktigt boende. - Antalet personer som stadigvarande vistas på Centralstationen och Cityterminalen minskar. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av nämndmålet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls delvis Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas delvis under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfall och prognos gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Nedan redovisas endast om det finns uppnått resultat och/eller avvikelse för målet utifrån verksamhetsplan 2026 avseende tidsperioden för tertialrapport 1. Uppdrag för målet i verksamhetsplan som inte nämns nedan pågår enligt plan och rapporteras vid kommande uppföljningar under året när ett uppnått resultat alternativt en avvikelse finns. Trygga anställningar  Avvikelse Diplomeringsutbildningar inom hbtqi och rasism Förvaltningen ser över ett möjligt arbetssätt för att öka kompetensen utifrån stadens diplomeringsutbildningar inom hbtqi och rasism. Utbildningarna ställer höga krav på språklig kompetens och kräver ett omfattande arbete om det ska genomföras i sin helhet. Systematiskt arbetsmiljöarbete  Uppnått resultat Utfall i årets medarbetarenkät Förvaltningen har uppnått årsmålet på 3,9 för indikator ”Fler medarbetare svarar positivt på frågan i medarbetarenkäten; På min arbetsplats har vi ett gott arbetsklimat”. Under nästa år förväntas resultatet öka då förvaltningen har fokus på frågan bland annat genom att alla verksamheter ska ta fram mål och arbeta för att främja den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA).  Avvikelse Utfall i årets medarbetarenkät Målet för indikator ”Aktivt medskapande index” (AMI) på 82 har inte uppnåtts utan ligger kvar på samma nivå som 2025 (80). Det övergripande resultatet i medarbetarenkäten är fortsatt gott och ligger i nivå med stadsdelsförvaltningarnas genomsnitt i staden. En sammanfattande analys är att arbetet känns meningsfullt och Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 50(74) medarbetarna upplever att de får förutsättningar att ta ansvar och har möjlighet att påverka hur de ska utföra arbetet. Resultatet visar att medarbetarna önskar mer regelbunden återkoppling från chef på utfört arbete och att chef visar mer uppskattning för deras arbetsinsatser. Variationer mellan verksamheterna och enheterna kräver en analys av resultatet och relevanta åtgärder på respektive nivå för att förbättra och bibehålla ett gott resultat på alla arbetsplatser inom förvaltningen. Förvaltningen ser ett övergripande behov av att fortsätta utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet samt hitta arbetssätt för chefer att ha regelbunden dialog om medarbetarens arbetssituation. Läs mer i indikatorn nedan.  Avvikelse Hälsofrämjande aktiviteter Indikator "Andel enheter med minst en aktivitet som främjar hälsa kopplad till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön” är ny för i år. Förvaltningen behöver säkerställa att en aktivitet tagits fram på alla enheter. Nästa steg blir att säkerställa att aktiviteten hålls levande och följs upp på APT och i samverkan.  Avvikelse Kompetensutveckling i samverkan och MBL Förvaltningen ser över ett upplägg för kompetensutveckling i samverkan och MBL. Inledningsvis kommer grunderna förankras på arbetsgivarsidan. Goda exempel  Inom hemtjänsten har en särskild satsning genomförts under perioden där det anordnats gemensamma planeringsdagar för samtliga sex enheter med fokus på att stärka medarbetarskapet och likvärdiga arbetssätt.  Svarsfrekvensen på medarbetarenkäten inom område hemtjänst och hälsofrämjande har ökat med 13 procentenheter, vilket är ett positivt resultat och speglar det aktiva arbetet med ökad delaktighet och arbetsmiljö. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 51(74) Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 52(74)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna införa arbetsskor inom förskolan för att främja personalens arbetsmiljö och friskfaktorer 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.4.1 Rätt kompetens, en god arbetsmiljö och trygga anställningar ger chefer och medarbetare förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Beskrivning Prioriterad målgrupp är förvaltningens medarbetare och chefer. Förväntat resultat uppnås genom förvaltningens strategiska arbete med kompetensförsörjning och det systematiska arbetsmiljöarbetet som skapar en god arbetsmiljö och trygga anställningar där medarbetare och chefer har möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll. Förvaltningens kompetensförsörjningsplan säkerställer att medarbetare och chefer har rätt kompetens för uppdraget. De verksamhetskritiska aktiviteter kopplade till kompetensbehovet och som är prioriterade under året följs upp genom nämndens verksamhetsplan och återfinns nedan. Nämndens mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA) följs upp genom två indikatorer: "Fler medarbetare svarar positivt på frågan i medarbetarenkäten; På min arbetsplats har vi ett gott arbetsklimat" samt "Andel enheter med minst en aktivitet som främjar hälsa kopplad till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön". Varje enhet ska under året ta fram minst en aktivitet som bidrar till att utveckla den organisatoriska och sociala arbetsmiljön utifrån verksamhetens specifika behov. Dessa aktiviteter utgör enheternas egna OSA-mål och ska bidra till att nå nämndens gemensamma mål för en god och hållbar arbetsmiljö. Förvaltningen genomsyras av en tillitsbaserad styrning som präglas av att våga prova nytt. Under året ska alla chefer stärka sina kunskaper i att förebygga och hantera hög arbetsbelastning och kränkande särbehandling och inom tre år ska alla chefer ha genomgått förvaltningens ledarskapsprogram. Färre antal medarbetare per chef skapar förutsättningar för Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 53(74) ett närvarande ledarskap och ökar medarbetarnas delaktighet i verksamhets- och kvalitetsutveckling genom individuella avstämningar. Dialog om arbetssituation och arbetsbelastning samt möjlighet att lyfta förslag till verksamhetsförbättring är viktiga delar i avstämningen. En stärkt feedback-kultur ska bidra till ökad trivsel och kvalitet. För att stärka en god arbetsmiljö prioriterar förvaltningen att utveckla arbetet med friskfaktorer med fokus på resultat från medarbetarenkäten. Under året ska friskfaktorer också inkluderas vid arbetsmiljöronder och riskbedömningar. Samverkan mellan parterna är god vilket skapar delaktighet och inflytande över ur verksamheten ska utvecklas. Nämnden erbjuder trygga anställningar och heltid som norm, med målet att minst 90 procent av de tillsvidareanställda arbetar heltid. Varje verksamhet tar fram anpassade lösningar för att minska andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar. Resursteam med tillsvidareanställda är utgångspunkten för vikarietillsättning och bidrar till kontinuitet i nämndens utförarverksamheter. Förskolan arbetar med överanställningar i form av enhetsvikarier. Förskolan kommer också att använda utbildningsförvaltningens vikariepool. Arbetet med att förebygga hot, våld och otillbörlig påverkan fortsätter, liksom arbetet för jämställda, jämlika och diskrimineringsfria arbetsplatser. Medarbetare i nämndens utförarverksamhet ges möjlighet till grundutbildning och kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov. Förväntat resultat Förväntat resultat 2026 - Medarbetare med grundläggande utbildning har ökat. - Chefer har stärkt sitt ledarskap och förutsättningarna för ett hållbart uppdrag och ett närvarande ledarskap har förbättrats. - Medarbetare upplever ett gott arbetsklimat och har regelbunden dialog med chef. - Arbetet med friskfaktorer och feedback-kultur har utvecklats och bidrar till ökad trivsel och låg arbetsrelaterad ohälsa. - Förvaltningens medarbetare har inflytande, är delaktiga och bidrar till kvalitetsutveckling. - Andelen tillsvidareanställda som är anställda på heltid har ökat och andelen arbetade timmar av timavlönad person i förhållande till samtliga arbetade timmar har minskat. - Arbetet för jämställda, jämlika och diskrimineringsfria arbetsplatser har stärkts och kunskapen om att förebygga hot, våld och otillbörlig påverkan har ökat. Förväntat resultat på längre sikt - Genom attraktiva villkor och jobb som upplevs som samhällsviktiga attraherar förvaltningen medarbetare med rätt kompetens. - Förvaltningen genomsyras av en tillitsbaserad styrning. Alla chefer har genomgått det interna ledarskapsprogrammet och har en hållbar arbetssituation. - Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete skapar en god arbetsmiljö och bidrar till att den arbetsrelaterade ohälsan är låg inom alla verksamheter. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 54(74) - Ett gott medarbetarskap bidrar till hög kvalitet för stockholmaren samt utveckling av verksamheten. - En trygg anställning är en självklarhet och 90 procent av alla tillsvidareanställningar är på heltid. - Förvaltningen är en jämställd och jämlik arbetsplats fri från diskriminering och rasism. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av nämndmålet inklusive utfall och prognos av indikatorer och aktiviteter.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen fortsätter arbetet med att säkerställa den formella kompetensen hos undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen. Som ett led i detta ska förvaltningen projektanställa en vårdlärare. 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen fortsätter sitt arbete med Svenskt demenscentrums kompetensutvecklingsmodell för att stärka kompetensen inom demenssjukdomar inom äldreomsorgen. 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen kartlägger befintliga barnskötares kompetenser och påbörjar arbetet med att validera och kompetensutveckla berörd personal 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ser över scheman och optimera dessa för att dels minska på timavlönad personal samt öka andelen heltidsanställningar. 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska stärka kompetensen gällande bemanning och schemaläggning genom att utbilda funktioner som arbetar med bemanning så att dessa har den kompetens som krävs för uppdraget. Detta är också ett led i att minska på andelen timavlönad personal och öka andelen heltidsanställningar. 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen stärker den digitala kompetensen inom förskolan vid 2026-01-01 2026-12-31 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 55(74)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse införandet av Infomentor Förvaltningens chefer erbjuds kompetensutveckling i att förebygga och hantera hög arbetsbelastning och kränkande särbehandling 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningens verksamheter påbörjar stadens digitala diplomeringsutbildningar i hbtqi och rasism 2026-01-01 2026-12-31 Analys Förvaltningen ser över ett möjligt arbetssätt för att öka kompetensen utifrån stadens diplomeringsutbildningar. Utbildningarna ställer höga krav på språklig kompetens och kräver ett omfattande arbete om det ska genomföras i sin helhet. Gemensam kompetensutveckling i samverkan och MBL för chefer och fackliga parter 2026-01-01 2026-12-31 Analys Förvaltningen ser över upplägg för kompetensutveckling i samverkan och MBL. Inledningsvis kommer grunderna förankras på arbetsgivarsidan. Kompetensutvecklingssatsning för förskollärares ledarskap 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfall och prognos gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Nedan redovisas endast om det finns uppnått resultat och/eller avvikelse för målet utifrån verksamhetsplan 2026 avseende tidsperioden för tertialrapport 1. Uppdrag för målet i verksamhetsplan som inte nämns nedan pågår enligt plan och rapporteras vid kommande uppföljningar under året när ett uppnått resultat alternativt en avvikelse finns. Upphandling, uppföljning och kontroller  Avvikelse Lokalvård Sedan början av året har förvaltningen en ny leverantör för lokalvård inom de flesta verksamheter. Bytet av leverantör har medfört utmaningar och resulterat i flertalet avvikelser. Tillsammans med avtalsförvaltaren på serviceförvaltningen arbetar förvaltningen med att åtgärda problemen. Eftersom fokus legat på implementationen blir det viktigt att den ordinarie uppföljningen kommer på plats under kommande månader och att verksamheterna är delaktiga i uppföljningen. En utmaning är att det saknas ägandeskap för lokalvården inom förvaltningen. Goda exempel  Verksamhet inom socialtjänsten har bjudit in förvaltningens säkerhetssamordnare i syfte att informera om vad krisberedskap innebär. Polisvolontärer är inplanerade att komma ut och informera om bedrägeribrott för verksamhetens medarbetare. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 56(74) Nämndmål: 3.5.1 Verksamheterna har beredskap att hantera oönskade händelser Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen fortsätter att öka förmågan inom den civila beredskapen genom arbetet med riskhantering, RSA-processen, där samtliga av förvaltningens avdelningar inkluderas. I processen utvärderas och övas de framtagna kontinuitetshöjande åtgärderna för att identifiera behovet av revideringar. Krisledningsplanen uppdateras och övas kontinuerligt för en god förmåga att leda verksamheterna vid oönskade händelser. Även krigsledningsplanen uppdateras. Krisstödet övas och anpassas utifrån stadens tillämpningsanvisning. Arbetet med trygghetspunkter fortgår enligt beslutad trygghetspunktsplan. Förvaltningen ingår i stadens sektorsorganisation för civil beredskap som en av tre stadsdelsförvaltningar som representerar det geografiska områdesansvaret samt den samhällsviktiga verksamhet som bedrivs lokalt. Medarbetare och chefer har god kännedom kring informationssäkerhet, dataskydd och GDPR. Inträffade incidenter anmäls, utreds och följs upp enligt rutiner. Informationsklassningar genomförs löpande enligt framtagen prioritering. Förvaltningen identifierar behov av åtgärder för att uppfylla nya regler och direktiv inom området för informationssäkerhet och GDPR. Förväntat resultat Förväntat resultat 2026 - Samordningen av RSA-processen har lett till ökad kunskap inom förvaltningen och en högre kvalitet på de kontinuitetshöjande åtgärderna. - Krisledningsplan och krigsledningsplan är kända av alla medarbetare. - Verksamheternas arbetssätt uppfyller dataskyddsförordningen i högre grad. - Rutiner och åtgärder är framtagna och kommunicerade för efterlevnad av Cybersäkerhetslagen (NIS2- direktivet). - Informationsklassningar är genomförda på alla nya digitala system och tjänster samt att uppföljningar är genomförda på befintliga system och tjänster där prioriteringen har visat Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 57(74) störst behov. - Kontinuitetsplaner är framtagna och övade för väsentligt kritiska verksamheters informationssystem. -  Det finns en tydlig och kommunicerad process vid inför, under och efter upphandling och inköp av digitala system och tjänster gällande informationssäkerhet. - Ökad kunskap inom AI samt utveckla och beakta risker och sårbarheter gällande informationssäkerhet i arbete med AI. Förväntat resultat på längre sikt - Verksamheterna har en hög beredskap och en god kontinuitetshantering. - Förvaltningen har uthållighet och förmåga att hantera kärnuppdraget vid oönskade händelser. - Kunskapen kring kris- och krigsorganisation är hög hos medarbetarna. - Trygghetspunkterna är väl kända av allmänheten. - Informationssäkerhet ingår i det vardagliga arbetet inom nämndens samtliga verksamheter. - Informationssäkerhet ingår i allt arbete gällande organisations- och verksamhetsprojekt samt innovation- och digitaliseringsprojekt. - Informationssäkerhetsarbetet utgår från årlig revision av dataskyddsarbetet. - Verksamheterna har en registerförteckning över behandlade personuppgifter som hålls aktuell löpande och syftet är känt bland medarbetarna. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av nämndmålet inklusive utfall och prognos av aktiviteter.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Cybersäkerhetsmånaden uppmärksammas 2026-01-01 2026-12-31 Diskussionsövning för verksamheterna kopplat till förvaltningens krisledningsplan 2026-01-01 2026-12-31 Erbjuda utbildningstillfällen för förvaltningens medarbetare inom systemnyttjande och avtalskatalogen i syfte att ytterligare öka användandet av både inköpssystem och avtalskatalog 2026-01-01 2026-12-31 Fortsätta arbetet med behovsplanering enligt framtagen rutin och årshjul 2025-01-01 2026-12-31 Förtydliga processen för informationssäkerhetsarbetet inför upphandling/inköp, avtalsuppföljning och leverantörskontroller samt kommunicera informationen 2026-01-01 2026-12-31 Genomföra informationsklassningar enligt framtagen prioriteringslista 2026-01-01 2026-12-31 Genomföra övning kopplad till verksamheternas kontinuitetsplaner 2026-01-01 2026-12-31 Inventera förekomst av information i enlighet med dataskyddsförordningen till de registrerade inför påbörjad personuppgiftsbehandling 2026-01-01 2026-12-31 Kommunicera övergripande process för incidenthantering gällande informationssäkerhet 2026-01-01 2026-12-31 Revidera lokal anvisning för informationssäkerhet 2026-01-01 2026-12-31 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 58(74)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Ta fram materiallista till beredskapslager för förskolan och LSS- verksamheter 2026-01-01 2026-12-31 Ta fram nya rutiner eller uppdatera befintliga rutiner för att säkerställa uppfyllnad av ny Cybersäkerhetslag (NIS2) 2026-01-01 2026-12-31 Uppdra åt Hantverksservice att göra mindre reparationer av verksamhetens utemiljöer 2026-01-01 2026-12-31 Utreda möjlighet att samverka kring egen regi i parkdrift inom innerstaden 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfall och prognos gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Nedan redovisas endast om det finns uppnått resultat och/eller avvikelse för målet utifrån verksamhetsplan 2026 avseende tidsperioden för tertialrapport 1. Uppdrag för målet i verksamhetsplan som inte nämns nedan pågår enligt plan och rapporteras vid kommande uppföljningar under året när ett uppnått resultat alternativt en avvikelse finns. Samverkansöverenskommelse med Polismyndigheten  Uppnått resultat Tillsatt råd kring barn och unga i organiserad brottslighet Samverkansöverenskommelsen har verkställts i form av ett tillsatt Bob-råd (barn och unga i organiserad brottslighet). Rådet sammankallas av förvaltningens trygghetssamordnare där Polismyndighet och förvaltningens socialtjänstavdelning deltar i syfte att främja samarbetet mellan myndigheterna och korta kommunikationsvägarna. Formen på forumet är fortsatt under arbete och utformning. Platssamverkan och platsaktivering  Avvikelse Platsanalys Sergels torg Platsanalys för Sergels torg kommer inte att genomföras då platsen redan har analyserats de senaste sex åren genom den platsaktivering som utförts på torget. Trygga parker och grönområden  Avvikelse Upprustning av Roslagsparken Upprustningen av Roslagsparken har under perioden fått en större omfattning. Detta då upprustningsbehovet har visat sig vara större än tidigare planerat. Belysningen i parken kommer att utökas, delvis som svar på ett medborgarförslag. Den utökande omfattningen medför behov av utökade ekonomiska medel. Detta hanteras inom Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 59(74) tilldelad ram för verksamheten.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Trafiknämnden ska i samarbete med stadsbyggnadsnämnden och Norra innerstadens stadsdelsnämnd aktivera Norra Bantorget i syfte att göra platsen mer levande, trygg och attraktiv 2026-01-01 2026-06-30 Nämndmål: 3.6.1 Stadsdelsområdet är tryggt, trivsamt och säkert att bo och vistas i Uppfylls helt Beskrivning Det stora flödet av människor i stadsdelsnämndsområdet ställer höga krav på både skötsel och trygghetsarbete för att de offentliga miljöerna ska upplevas som trygga, trivsamma och säkra. Offentliga platser, parker och grönområden spelar en viktig roll för social gemenskap och ett inkluderande samhälle, men deras attraktivitet och trygghet påverkas av hur väl de underhålls och används. För att stadsdelsnämndsområdet ska upplevas som tryggt, trivsamt och säkert analyseras kontinuerligt platsspecifika faktorer i den fysiska miljön som kan leda till brotts- eller ordningsproblem. Analyserna baseras på trygghetsvandringar, lägesrapporter och medborgarförslag och utgör sedan underlag för åtgärder som syftar till att minska brottslighet och öka tryggheten. Genom platsaktivering i de offentliga miljöerna skapas förutsättningar för att en mångfald av verksamheter och människor söker sig till platserna. I takt med att stadens befolkning växer ökar nyttjandet av stadens offentliga rum och parkerna blir allt mer betydelsefulla för rekreation och livskvalitet. Det ställer höga krav på parkskötsel, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 60(74) underhåll och upprustning. Förvaltningen arbetar med slitstarka material som även är miljömässigt hållbara. Men det krävs även gemensamt ansvar för att hålla de offentliga platserna rena och trivsamma när fler använder dem. Detta gäller inte minst välbesökta parker och badplatser där nedskräpning kan bidra till ökad andel skadedjur. Förvaltningen arbetar därför löpande med informationsinsatser mot nedskräpning och ser över placeringen av skräpkorgar för att effektivisera insamling och minska transporter. I kombination med den situationella brottspreventionen arbetar förvaltningen förebyggande med sociala insatser såsom tidigt föräldrastöd, uppsökande arbete och trygga vuxna i fritidsverksamheter för att stärka individers skyddsfaktorer och minska benägenhet att begå brott. Mot bakgrund av det höga besöksflödet inom stadsdelsnämndsområdet behöver förvaltningens arbete kring trygghet, säkerhet och social prevention även omfatta individer som varken är hemmahörande inom stadsdelsnämndsområdet eller staden. En del i det arbetet är att erbjuda stödinsatser till personer som uppehåller sig i de offentliga miljöerna i stadsdelsnämndsområdet och som av olika anledningar behöver samhällets stöd. Förvaltningen deltar i stadens kraftsamling mot välfärdsbrott genom att delta i en stadsgemensam arbetsgrupp. Därutöver har förvaltningen tydligt förankrade rutiner och arbetssätt, kompetensutvecklingsinsatser, kontroller och åtgärder för att förhindra och upptäcka oegentligheter. För att minska risken för att staden gör affärer med oseriösa aktörer arbetar förvaltningen aktivt med avtalsuppföljning och leverantörskontroller, genomför seriositetsprövningar inför direktupphandlingar samt håller en hög avtalstrohet. Förvaltningen arbetar strukturerat med uppföljning av egna avtal, verksamhetsuppföljningar för verksamheter inom valfrihetssystem och de som bedrivs på entreprenad. Förvaltningen arbetar även systematiskt för att motverka felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd, hemtjänst, föreningsstöd, personlig assistans, lokalvård och inom stadsutveckling. En stor del av förvaltningens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete bedrivs inom ramen för samverkansöverenskommelsen med polisen, där lokala brotts- och trygghetsproblem analyseras löpande. Genom ett effektivt brottspreventivt arbete försvåras kriminellas möjlighet att verka och utöva makt i stadsdelsnämndsområdet. Förvaltningen arbetar systematiskt för att förebygga, motverka och hantera otillåtna påverkanshandlingar samt hot- och våld mot anställda. Förväntat resultat Förväntat resultat 2026 - Invånare, besökare och verksamma upplever att allmänna platser, parker och grönområden inom stadsdelsnämndsområdet är trivsamma, trygga, säkra och välskötta under hela året. - Offentliga platser upplevs som trivsamma miljöer där invånare och besökare vill vistas. - Fler platsspecifika behov av brottsförebyggande- och trygghetsskapande åtgärder är identifierade. - Färre utsätts för brott i den offentliga miljön. - Färre upplever att narkotikahandel sker öppet inom stadsdelsnämndsområdet. - Personer i behov av samhällets stöd som vistas i de offentliga miljöerna får insatser utifrån Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 61(74) sina behov. - Unga som uppehåller sig i stadsdelsnämndsområdets riskmiljöer tar del av sociala insatser som stärker deras skyddsfaktorer. - Personer, eller anhöriga till personer, som har blivit utsatta för eller bevittnat brott får insatser och stöd utifrån behov. - Förvaltningen bedriver ett strukturerat arbete mot välfärdsbrott och otillåten påverkan. - Kunskapen om vid vilka situationer och processer välfärdsbrott förekommer inom respektive område har ökat. - Ökad kunskap kring välfärdsbrottslighet har lett till ökad rapportering av incidenter, polisanmälningar samt återkrav av felaktiga utbetalningar. - Utvecklade arbetssätt för att kontrollera och granska misstänkt välfärdsbrott. - Utvecklade arbetssätt för att kontrollera att förskoleplatser nyttjas av familjer som är folkbokförda i staden. - Förvaltningen har endast avtal med kvalitetsgranskade och seriösa leverantörer. Förväntat resultat på längre sikt - Brott och otrygghet inom stadsdelsnämndsområdet har minskat genom förebyggande sociala insatser i kombination med planering, skötsel och platssamverkan i den fysiska miljön. - Stadsdelsnämndsområdet har inga öppna drogscener. - Det finns en välfungerande samverkan och kommunikation med övriga staden kring välfärdsbrott. - Förvaltningen har tydliga rutiner och kartlagda riskområden för välfärdsbrott som leder till minskat antal felaktiga utbetalningar. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av nämndmålet inklusive utfall och prognos av indikatorer och aktiviteter.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbeta med dialoger som verktyg i det trygghetsskapande- och brottsförebyggande arbetet 2026-01-01 2026-12-31 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 62(74)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Avhopparverksamhet (aktivitet samverkansöverenskommelsen med Polismyndigheten, SÖK) 2026-01-01 2026-12-31 Forum för samarbete kring social prevention inom förvaltningen 2026-01-01 2026-12-31 Fördjupade riskanalyser och utbildningsinsatser inom välfärdsbrott 2026-01-31 2026-12-01 Genomföra platsanalyser i samverkan med trafikkontoret och genomföra medborgardialoger för att identifiera behov av trygghetsskapande åtgärder vid Odenplan, Sergels torg och Humlegården 2026-01-01 2026-12-31 Analys Platssamverkan kring Sergels torg och Humlegården finns etablerat för att arbeta med trygghetsskapande åtgärder på plats. I dagsläget finns inget trygghetsforum för Odenplan, behovet utreds. Kriminella miljöer och livsstil (aktivitet SÖK) 2026-01-01 2026-12-31 Otrygga och brottsutsatta platser (aktivitet SÖK) 2026-01-01 2026-12-31 Platsaktivering Norra innerstaden (aktivitet SÖK) 2026-01-01 2026-12-31 Platssamverkan Hjorthagen (aktivitet SÖK) 2026-01-01 2026-12-31 Analys Samverkansforum finns, och extra resurser och bemanning har tillsatts inför kommande vår och sommar 2026. Platssamverkan Odenplan (aktivitet SÖK) 2026-01-01 2026-12-31 Platssamverkan Sergels torg/Klara (aktivitet SÖK) 2026-01-01 2026-12-31 Platssamverkan Stureplan (aktivitet SÖK) 2026-01-01 2026-12-31 Systemhotande brottslighet (aktivitet SÖK) 2026-01-01 2026-12-31 Trygghetsvandring (aktivitet SÖK) 2026-01-01 2026-12-31 Våldsbejakande extremism (aktivitet SÖK) 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfall och prognos gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Nedan redovisas endast om det finns uppnått resultat och/eller avvikelse för målet utifrån verksamhetsplan 2026 avseende tidsperioden för tertialrapport 1. Uppdrag för målet i verksamhetsplan som inte nämns nedan pågår enligt plan och rapporteras vid kommande uppföljningar under året när ett uppnått resultat alternativt en avvikelse finns. Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna  Uppnått resultat Genomförd utbildning kring inkludering Inom område ekonomiskt bistånd och arbete har medarbetare genomfört utbildningen Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 63(74) "I bemötandet tar framtiden form – romsk inkludering och minoriteter" i syfte att stärka kunskapen om hur verksamheten kan arbeta mer inkluderande och likvärdigt i mötet med romer och andra minoriteter. Goda exempel  Utifrån målsättningen att främja jämställdhet och demokrati inom förvaltningens socialpsykiatriska verksamheter används ärendegenomgångar och arbetsplatsträffar för dialog.  Förvaltningen satsar inför valet på att genomföra studiecirklar med stöd från studieförbundet vuxenskolan för att ge hyresgäster i LSS-bostäder mer kunskap och förutsättningar att delta i valet. Som del av detta har stödpedagogerna tagit fram ett material som används för att höja medarbetarnas kunskap inför valet.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att stadens handlingsplaner implementeras och att förskoleverksamheterna inleder arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.7.1 Öppenhet, jämställdhet och demokratiska värderingar råder i alla verksamheter Uppfylls helt Beskrivning Insatserna inom nämndmålet riktas främst till invånare, besökare och civilsamhälle som kommer i kontakt med nämndens verksamheter. Alla verksamheter ska främja öppenhet, jämställdhet och demokratiska värderingar. Arbetet ska utgå från Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Medarbetare ska ha grundläggande kunskaper om mänskliga rättigheter med särskilt fokus på att förebygga och motverka diskriminering och rasism, tillgodose barnets rättigheter, hbtqi- personers rättigheter, jämställdhet, nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stadens diplomutbildningar ska användas. Under 2025 tog förvaltningen fram ett nytt förslag på en gemensam process för Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 64(74) implementering av utvalda verksamhetsöverskridande styrdokument. Under 2026 utforskar förvaltningen hur processen kan användas i implementeringen av MR-programmet och handlingsplan för åldersvänlig stad. Som ett led i att verka för att öka likställighet över staden i den service som erbjuds stockholmarna och i syfte att öka invånarnas inflytande och delaktighet kommer förvaltningen att inrätta ett medborgarkontor. Arbetet är kopplat till den pågående planeringen av ett nytt samlokaliserat förvaltningskontor. I avvaktan det nya kontoret erbjuds samhällsvägledning via mobila arbetssätt på olika arenor i stadsdelsnämndsområdet. Parkerna utvecklas utifrån ett jämställdhetsperspektiv och med särskild hänsyn till behoven hos barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar. I takt med en åldrande befolkning i innerstaden behöver åtgärder genomföras för att parkerna ska utvecklas ytterligare för en åldersvänlig stad, vilket förvaltningen kommer utreda under året. Förväntat resultat Förväntat resultat 2026: - Barn är rättighetsbärare och barnperspektivet beaktas vid beslutsfattande. - Hbtqi-personers rättigheter främjas. - Nationella minoriteters rättigheter främjas i verksamheterna. - Verksamheterna främjar jämställdhet. - Verksamheterna främjar en åldersvänlig stad. - Verksamheterna främjar tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. - Rasism motverkas. - Medarbetare har kompetens och kunskap om mänskliga rättigheter. - Försök med medborgarbudget är genomfört. - Medborgardialoger genomförs. - Samhällsvägledning erbjuds via mobila arbetssätt. Förväntat resultat på lång sikt: - Systematik finns kring hur och när olika former av dialoger används som verktyg. Resultatet används som underlag för beslutsfattande och utveckling av nämndens verksamheter. - Förtroendet för stadsdelsnämnden är högt hos invånarna. - Ett medborgarkontor har inrättats. - Parkerna är mångfunktionella och erbjuder ett rikt utbud av aktiviteter och anläggningar som möjliggör ett jämställt och jämlikt nyttjande. - Parkerna är trygga, tillgängliga och välkomnande för alla. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av nämndmålet inklusive utfall och prognos av aktiviteter. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 65(74)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Implementera MR-programmet (med stöd av framtagen struktur för arbete med övergripande styrdokument) 2026-01-01 2026-12-31 Kartlägga förutsättningarna för hur förvaltningen arbetar med individuella planer och genomförandeplaner i beställar- och utförarverksamhet inom LSS - till rådet för funktionshinderfrågor 2026-01-01 2026-12-31 Påbörja implementering av den nya handlingsplanen för åldersvänlig stad i dialog med nämndens pensionärsråd och med stöd av framtagen struktur för arbete med övergripande styrdokument 2026-01-01 2026-12-31 Utreda möjligheterna för hur stadsmiljön kan utvecklas ytterligare för en åldersvänlig stad 2026-01-01 2026-12-31 Utöka samverkan med civilsamhället 2026-01-01 2026-12-31 Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget Mnkr Budget Begärda budgetjusteringa r Prestations- och omslutnings- förändringar Prognos Avvikelse Anslag för nämndens verksamhet (netto) 3 551,1 0,0 1,3 3 525,6 26,8 Kostnader (+) 4 103,7 0,0 31,9 4 108,8 26,8 Intäkter (-) -552,6 0,0 -30,6 -583,2 0,0 Prognos/Avvikelse före resultatdispositioner 26,8 Resultatenheternas överskott från 20245(+) 55,4 Resultatenheternas överskott till 2027 (-) -57,4 Prognos/Avvikelse efter resultatdispositioner 24,8 Årsprognosen för stadsdelsnämnden visar på ett överskott om 24,8 mnkr efter resultatöverföringar. Resultatet för året bygger på en sammanvägning och analys av faktiskt bokförda kostnader och intäkter till och med augusti. Begärda och beslutade budgetjusteringar och prestationsförändringar är med i resultatet. Nämndens driftbudget uppgår till 4 103,7 mnkr för kostnader och 552,6 mnkr för intäkter, vilket ger en nettobudget om 3 551,1 mnkr. När hänsyn tagits till beräknade prestationsförändringar och begärda budgetjusteringar ökar justerad nettobudget till 3 552,4 mnkr. Utfallet i redovisningen per april är 1 140,4 mnkr vilket motsvarar 32,1 procent av nettobudgeten, vilket är lägre än periodens riktvärde om 33,3 procent. Under året har nämnden beviljats budgetjusteringar i driftbudget om 8,2 mnkr enligt tabellen Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 66(74) nedan. Beviljade budgetjusteringar drift Mnkr Miljö- och klimatsamordning samt samverkan 1,7 Platssamverkan 2,5 Lokalt näringslivsarbete 1,0 Stärkt arbete mot välfärdsbrott 1,0 Informationssäkerhet 0,7 Kemikaliesmart förskola 1,3 S:a 8,2 Analys av årsprognos 2026 Prognosen för 2026 års resultat för nämnden visar på ett överskott om 24,8 mnkr efter resultatöverföringar. Överskott prognosticeras inom verksamhetsområdena individ- och familjeomsorg om 5,3 mnkr samt inom äldreomsorg om 45,0 mnkr. Underskott finns prognosticerade inom verksamheterna nämnd och förvaltningsadministration om 7,0 mnkr, stadsmiljö om 5,0 mnkr, inom arbetsmarknadsåtgärder om 2,7 mnkr samt ekonomiskt bistånd om 9,8 mnkr samt inom barn, kultur och fritid om 1,0 mnkr. I nedanstående tabell redovisas avvikelse per verksamhetsområde mot justerad budget. Mnkr Budget Begärda budget- justeringar Prestationsförä ndringar Prognos (före resultat- överföringar) Prognos (efter resultat- överföringar) Avvikelse Nämnd och administration 119,3 126,3 126,3 -7,0 Individ- och familjeomsorg 229,4 224,1 224,1 5,3 varav barn och ungdom 126,3 126,3 126,3 0,0 varav vuxna 44,4 44,7 44,7 -0,3 varav socialpsykiatri 58,1 56,5 56,5 1,6 varav nyanlända 0,6 -2,4 -2,4 3,0 Arbetsmarknadsåtgä rder 12,8 15,5 15,5 -2,7 Ekonomiskt bistånd 44,6 54,4 54,4 -9,8 varav handläggare 20,0 20,0 20,0 0,0 Stadsmiljö- verksamhet 59,9 64,9 64,9 -5,0 Avskrivningar 32,3 32,3 32,3 0,0 Internräntor 9,2 9,2 9,2 0,0 Förskole- verksamhet 654,8 -9,1 645,7 645,7 0,0 Äldreomsorg 1 836,3 1 791,3 1 791,3 45,0 Stöd och service till personer med 506,0 10,4 514,4 516,4 0,0 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 67(74) funktions- nedsättning Barn, kultur och fritid 46,5 47,5 47,5 -1,0 Övrig verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt 3 551,1 0,0 1,3 3 525,6 3 527,6 24,8 Nämnd och förvaltningsadministration Verksamhetsområdet nämnd och förvaltningsadministration prognosticerar ett planerat underskott om 7,0 mnkr på grund av ett utökat behov av underhåll i förvaltningens lokaler under 2026. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen prognosticerar ett sammanlagt överskott om 5,3 mnkr. Huvuddelen förklaras av verksamhetsområdet nyanlända som prognosticerar ett överskott om 3,0 mnkr på grund av ökade intäkter för generalschablon. För socialtjänstens avdelningsövergripande kostnader prognosticeras ett överskott om 1,0 mnkr till följd av vakanser. Inom myndighetsutövning prognosticeras underskott för vuxna om 0,3 mnkr till följd av dyrare LVM-placeringar. För socialpsykiatri prognosticeras ett överskott om 1,6 mnkr på grund av lägre vårdkostnader än vad budget ger utrymme till. För barn och unga prognosticeras en budget i balans. Utföraren för socialpsykiatri prognosticerar utfall i balans mot budget. Stadsmiljö För driften av stadsdelsnämndsområdets parker prognosticeras ett planerat underskott om 5,0 mnkr. Givet det i övrigt goda ekonomiska läget inom stadsdelsförvaltningen planeras nu genomföras förbättringar av underhållskaraktär kopplat till trygghet och framkomlighet, varvid ett planerat underskott uppstår. Förskola Verksamhetsområdet prognosticerar ett utfall i balans mot budget. I prognosen har hänsyn tagits till beräknade prestationsförändringar och budgetjusteringar i form av barnomsorgsgarantin samt kompensation för höga hyror. Det genomsnittliga antalet inskrivna barn för perioden januari till april var 3 816 barn vilket är 3 barn färre jämfört med samma period 2025. Andel barn i kommunal förskola i förhållande till fristående förskolor var i genomsnitt 57,1 procent januari till april, andelen under motsvarande period förra året var 55,4 procent. Under endast april månad var andelen barn i kommunal förskola även då 57,1 procent, jämfört med 55,4 procent i april 2025. En förklaring till den ökande andelen är att flertalet fristående förskolor stängt sina verksamheter vilket då ger ett ökat intag till de kommunala förskolorna. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 68(74) Efter vårterminen lämnar förvaltningen förskolan Greven, vilket tagits upp i verksamhetsplanen. Detta har gjort att placeringar till förskolan stoppats under vårterminen. Detta medför att andra förskolor inom nämnden fylls på, i första hand har barnen på Greven erbjudits plats på den närliggande förskolan Klara som haft tomma platser. Detta är ett resultat av arbetet med att anpassa antalet förskoleplatser med det sjunkande barnantalet. Trots att verksamhetsområdet prognosticerar ett utfall i balans mot budget har enheterna haft utmaningar med att hantera flera evakueringar, både planerade på grund av stambyten men även oväntade såsom brand i intilliggande lokal. Detta har betonat vikten av att ha en flexibilitet inom förskolans lokaler samtidigt som det är av stor ekonomisk betydelse att fylla platserna för att kunna täcka de höga lokalhyrorna. Äldreomsorg Prognos för verksamhetsområde äldreomsorg är ett överskott om 45,0 mnkr mot budget. Överskottet beror huvudsakligen på lägre behov av omsorg jämfört mot fördelad budget. Verksamhetsområdet äldreomsorg har ökade kostnader under första tertialet 2026 med 53,8 mnkr eller 10,3 procent jämfört med år 2025. Kostnadsökningen beror till största del på prisökning men även på fler beviljade platser i huvudsak för särskilda boenden. Ledningen och beställarenheterna inom äldreomsorgen prognosticerar gemensamt överskott om 68,2 mnkr. Till och med rapporteringsperioden är antalet platser i vård- och omsorgsboenden i genomsnitt 1 194 platser. Under motsvarande period år 2025 var antalet i snitt 1 135, en ökning med 59 platser eller en ökning med 5,2 procent. En plats på vård- och omsorgsboende kostar med helårseffekt knappt 1,0 mnkr. Pris per vårddygn har ökat med 3,5 procent i förhållande till år 2025. Grafen nedan beskriver utvecklingen av antal placeringar för vård- och omsorgsboenden till och med april. Utifrån grafen kan konstateras att behovet av heldygnsomsorg har ökat jämfört med motsvarande period 2025. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 69(74) Antal utförda timmar inom hemtjänstens tre första månader uppgår i snitt till 65 735 dagtimmar per månad 2026, för 2025 var snittet 68 731 dagtimmar per månad vilket är 2 996 färre timmar eller en minskning med 4,4 procent. Ersättningsnivåerna för hemtjänst har höjts med 3,0 procent jämfört med år 2025. Grafen nedan beskriver utvecklingen av antal utförda timmar hemtjänst per dag till och med mars. Grafen illustrerar väntad minskning av hemtjänst i förhållande till ökning av särskilda boenden. Nämndens fem utförarenheter i egen regi för vård- och omsorgsboende prognosticerar ett underskott på 6,0 mnkr. Utförarenheternas genomsnittsbeläggning är 97,1 procent. Idag finns det 473 vård- och omsorgsboendeplatser som drivs i egen regi. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 70(74) I kärnverksamhet är den stora utmaningen att hålla ner personalkostnader. I oktober 2025 introduceras nya scheman där anställda har erbjudits heltidstjänster för att uppnå målet om heltid som norm. Det har inneburit helt nya arbetssätt där det under en anpassningsperiod kan medföra extra kostnader. På sikt är förhoppningen att det kommer ge positiva effekter på både ekonomin och verksamhet. För området hemtjänst som har sex hemtjänstutförare och en nattenhet i egen regi prognosticeras ett underskott om 20,6 mnkr mot budget. Hemtjänsterna har under årets tre första månader fått minskade beställningar med 1,8 procent jämfört med 2025 motsvarande period. Minskade insatser kräver justering av bemanning. Det tar tid att anpassa bemanning med det ökade antalet fast anställda, vilket är en faktor bland fler att hemtjänsten prognosticerar underskott. I jämförelse med 2025 har förvaltningen tappat statsbidraget för minskat antal timanställda med 10,0 mnkr samt att nattinsatser görs i egen regi med helårseffekt. I snitt är beräkningen att nattinsatser är 31,4 procent dyrare 2026 jämfört med drift med entreprenad 2025. Dagverksamheten för äldre prognosticerar ett utfall i balans mot budget. Samtliga platser i dagverksamheten är biståndsbedömda och består av fyra enheter samt ledning och anhörigstöd. Inom hälsofrämjande för äldreomsorgen finns sju anslagsfinansierade enheter med öppna träfflokaler, aktivitetscenter och uppsökande verksamhet. Hälsofrämjande för äldre prognosticerar ett överskott om 1,7 mnkr. Den största anledningen till överskottet är den planerade öppningen av nya träffpunkten Rödabergsträffen som har skjutits fram till slutet av sommaren då förhandling avseende hyresavtal pågår med hyresvärden. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Verksamheten för stöd och service till personer med funktionsnedsättning prognosticerar en budget i balans med budget. Myndighetsutövningens budget beräknas öka med 10,4 mnkr. Detta på grund av särskild redovisning som prognosticeras till 11,4 mnkr. Prestationsförändringar för LSS (lagen om stöd och service) beräknas minska med 0,8 mnkr och LASS (lagen om assistansersättning) med 0,2 mnkr. Antalet prestationsbaserade LSS insatser har minskat från 659 insatser i avläsningen hösten 2025 till 646 insatser i avläsningen våren 2026. Utförarenheten inom LSS prognosticerar ett överskott om 2,0 mnkr som de avser överföra i sin helhet till resultatfond. Barn, kultur och fritid Verksamhetsområdet barn, kultur och fritid prognosticerar ett underskott om 1,0 mnkr kopplat till öppnandet av en ny fritidsgård i Hjorthagen. Arbetsmarknadsåtgärder Verksamhetsområdet arbetsmarknadsåtgärder prognosticerar ett underskott om 2,7 mnkr främst till följd av fler platser för feriearbeten samt förändring av semesterersättning inom offentligt skyddade arbeten. Ekonomiskt bistånd Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 71(74) Prognosen för verksamhetsområdet är ett underskott om 9,8 mnkr mot budget där hela underskottet avser utbetalt ekonomiskt bistånd. Antalet bidragshushåll till och med april uppgår i snitt till 283, att jämföra med 285 i snitt per månad 2025 (283 i snitt 2024). Antalet personer i behov av ekonomiskt bistånd har ökat de senaste två åren och en förklaring till detta är bland annat en ökad arbetslöshet, färre lediga jobb och ökning av antalet konkurser. Resultatenheter Nämnden har tio resultatenheter. Sju inom förskolan, en inom verksamheten för fritid, en inom utförare socialpsykiatri samt en i form av utförare LSS. Enheterna inom förskolan prognosticerar en budget i balans varvid ingen överföring sker. Fritidsenhetens resultatfond prognosticerar en budget i balans varvid ingen överföring sker. Utförare socialpsykiatri prognosticerar en budget i balans varvid ingen överföring sker. Utförare LSS prognostiserar ett överskott och en ökning av sina fonder med 2,0 mnkr. Resultatenheterna prognosticerar sammanlagt att öka sina fonder med 2,0 mnkr till 2026. Resultatenhetens namn Resultat- enhetens bruttobudget 2026 Resultatöver- föring från 2025 Överskott (-) Underskott (+) Resultat 2026 Överskott (-) Underskott (+) Resultat- överföring till 2027 Överskott (+) Underskott (-) Sergel förskolor 65 139,0 -5 091,0 0,0 5 091,0 Vasa förskolor 91 033,0 -8 546,0 0,0 8 546,0 Vanadis förskolor 91 839,0 -8 289,0 0,0 8 289,0 Artemis förskolor 72 066,0 -6 855,0 0,0 6 855,0 Idun förskolor 79 073,0 -7 919,0 12,0 7 907,0 Flora förskolor 91 950,0 -9 134,0 0,0 9 134,0 Karla förskolor 61 723,0 -5 185,0 0,0 5 185,0 Fritidsenheten 9 700,0 -900,0 0,0 900,0 Utförare socialpsykiatri 37 376,0 -3 498,0 0,0 3 498,0 Utförare LSS 86 002,0 0,0 -2 000,0 2 000,0 Summa resultatenheter -55 417,0 -1 988,0 57 405,0 Investeringar Nämndens investeringsbudget uppgår till 53,0 mnkr, där 8,5 mnkr avser maskiner och inventarier, 37,9 mnkr avser parkinvesteringar, 1,2 mnkr avser klimatinvesteringar och 5,4 mnkr avser övriga investeringsmedel. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 72(74) I nämndens investeringsbudget ingår nedan listade budgetjusteringar, som har beviljats hittills under året. Beviljade budgetjusteringar investeringar Mnkr Trygghetsinvestering Sergels torg 2,0 Klimatinvestering skyfallsmagasin Humlegården 0,5 Trädplantering och viss trädvård 3,4 Klimatinvesteringsmedel mot värmeöar 0,7 S:a 6,6 Förvaltningen redovisar att samtliga investeringsmedel förbrukas i balans med budget men inom verksamhetsområde stadsmiljö har omfördelningar mellan projekt gjorts. För detaljerad förbrukning per projekt se bilaga 1. Mnkr Budget 2026 Begärda budgetjusteringar Prognos 2026 Avvikelse Parkinvesteringar 12,5 0,0 12,5 0,0 Nycklade medel stadsmiljö 25,4 0,0 25,4 0,0 varav reinvesteringar 7,3 0,0 7,3 0,0 Klimatinvesteringar 1,2 0,0 1,2 0,0 Trygghetsinvesteringar 2,0 0,0 2,0 0,0 Övriga investeringsmedel 3,4 0,0 3,4 0,0 Maskiner & inventarier 8,5 0,0 8,5 0,0 Totalt investeringar 53,0 0,0 53,0 0,0 Försäljningar av anläggningstillgångar Någon försäljning av anläggningstillgångar har inte varit aktuellt under år 2026. Verksamhetsprojekt (driftprojekt) Något verksamhetsprojekt har inte varit aktuellt hittills under år 2026. Omslutningsförändringar Stadsdelsförvaltningen beräknar behov av ökad omslutning om 30,6 mnkr. Verksamhetsområde (mnkr) Omslutningsförändring Individ- och familjeomsorg 7 Stadsmiljö 2,3 Förskola 6 Äldreomsorg 10,8 Barn, kultur och fritid 2,5 Arbetsmarknadsåtgärder 2 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 73(74) Verksamhetsområde (mnkr) Omslutningsförändring Totalt 30,6 Ökningen avser ökade egenavgifter, ökade externa intäkter för nattverksamhet för hemtjänsten i egen regi, ökad försäljning av parkdrift till Kungsholmens stadsdelsförvaltning samt ökade statsbidrag inom individ- och familjeomsorg, förskoleverksamhet och inom barn, kultur och fritid. Budgetjusteringar Inga budgetjusteringar söks i detta ärende. Medel för lokaländamål Några medel för lokaländamål kommer inte att sökas under år 2026. Övrigt Övrigt Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Tertialrapport 74(74) Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Jesper Ackinger, Stadsdelsdirektör 2026-05-28 Maria Härenstam, Avdelningschef 2026-05-28 --- [Bilaga 1. Stadsdelsnämnd 09 Norra innerstaden T1 2026.pdf] Stadsdelsnämnd Norra innerstaden Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad resultatöverföring resultat- resultat- (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring till 2027 enheternas överföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 % bruttobudget % 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) MAX 10 % 2026 MAX 5 % tkr Underskott (+) Underskott (-) 1 2 3 4 5 6 Sergel förskolor 65 139 3 257 -5 091 0 5 091 7,8% 6 514 0,0% Vasa förskolor 91 033 4 552 -8 546 0 8 546 9,4% 9 103 0,0% Vanadis förskolor 91 839 4 592 -8 289 0 8 289 9,0% 9 184 0,0% Artemis förskolor 72 066 3 603 -6 855 0 6 855 9,5% 7 207 0,0% Idun förskolor 79 073 3 954 -7 919 12 7 907 10,0% 7 907 0,0% Flora förskolor 91 950 4 598 -9 134 0 9 134 9,9% 9 195 0,0% Karla förskolor 61 723 3 086 -5 185 0 5 185 8,4% 6 172 0,0% Fritidsenheten 9 700 485 -900 0 900 9,3% 970 0,0% Utförare socialpsykiatri 37 376 1 869 -3 498 0 3 498 9,4% 3 738 0,0% Utförare LSS 86 002 4 300 0 -2 000 2 000 2,3% 8 600 2,3% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Summa resultatenheter 685 901 -55 417 -1 988 57 405 68 590 2026-05-18 15:22 Resultatenheter Stadsdelsnämnd Norra innerstaden Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april 2025 2026 Investeringsutgifter (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) Utfall Utfall Budget Budget S:a Prognos VP 2026 S:a Prognos VP 2026 S:a Prognos t.o.m. 2026 2026 justering avvik 2026 2027 avvik 2027 2028 avvik 2028 Genomf. Avvik Prognos 2025 NY beslut Investeringsprojekt (Specificerad redovisning per projekt under underrubrik) Parkinvesteringar Solvändan & Lilla Solvändan 0,0 0,1 5,5 3,5 2,0 0,0 0,0 0,0 Roslagsparken 0,0 0,0 3,5 -4,0 7,5 0,0 0,0 0,0 Tegnérlunden och Vegaparken 0,0 0,3 2,0 0,0 2,0 3,5 0,0 3,5 3,5 0,0 3,5 -9,3 9,3 Hälsingehöjden 0,0 0,0 1,5 0,5 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nycklade medel stadsmiljö Vasaparken dagvattendamm 0,0 0,0 1,5 0,0 1,5 0,0 0,0 0,0 Observatorielunden 0,0 5,0 2,2 2,8 0,0 0,0 0,0 Kolarlunden 2,4 0,0 2,4 0,0 0,0 0,0 Kaknäs lekplats 1,2 3,0 0,0 3,0 0,0 0,0 0,0 Upprustning lekplatser 5,4 0,0 5,4 0,0 0,0 0,0 Inköp parkutrustning 3,0 0,0 3,0 0,0 0,0 0,0 Mindre upprustningar 5,1 -2,2 7,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar Observatorielunden 4,0 1,8 2,2 0,0 0,0 0,0 Upprustning lekplatser 3,3 0,0 3,3 0,0 0,0 0,0 Mindre upprustningar 0,0 -1,8 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Klimatinvesteringar Humlegården skyfallsåtgärder 3,8 0,0 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 Värmeöar 0,7 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 Trygghetsinvesteringar Trygghetsskapande Sergels torg 2,0 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga investeringsmedel Medel för trädplantering 0,0 3,4 0,0 3,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa investeringsprojekt 3,8 1,6 44,5 0,0 0,0 44,5 3,5 0,0 3,5 3,5 0,0 3,5 0,0 -9,3 9,3 Maskiner & inventarier 0,3 8,5 0,0 8,5 0,0 0,0 0,0 SUMMA TOTALT 3,8 1,9 53,0 0,0 0,0 53,0 3,5 0,0 3,5 3,5 0,0 3,5 0,0 -9,3 9,3 2027 2028 Totalt projektet 2026-05-18 15:23 Investeringar Summa parkinvesteringar 0,0 0,4 12,5 0,0 0,0 12,5 3,5 0,0 3,5 3,5 0,0 3,5 0,0 -9,3 9,3 Summa nycklade medel stadsmiljö 0,0 1,2 25,4 0,0 0,0 25,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar 0,0 0,0 7,3 0,0 0,0 7,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa klimatinvesteringar 3,8 0,0 1,2 0,0 0,0 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa trygghetsinvesteringar 0,0 0,0 2,0 0,0 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga investeringsmedel 0,0 0,0 3,4 0,0 0,0 3,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1 Investeringsnetto t.o.m. 2025 2 Utfall innevarande år. För tertialrapport 1 (1 jan-30 april), för tertialrapport 2 (1 jan-31 aug), för verksamhetsberättelse (1 jan-31 dec). 3 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026, se bilaga 3. "VP (verksamhetsplanen) utgift 2026” inkluderar även eventuella ombudgeteringar i VB (verksamhetsberättelsen) och budgetjusteringar som KF beslutat om. 4 Nämndens begärda budgetjusteringar i aktuellt ärende. 6, 9 och 12 Nämndens prognos. 7,10 Nämndens plan 2027-2028 i verksamhetsplan 2026, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026 inklusive av KF beslutade justeringar, se bilaga 3. 13 Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges utgiften enligt inriktningsbeslutet. 14 Avvikelse jämfört med totalt beslutad utgift. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. 2026-05-18 15:23 Investeringar Fliken är frivillig att använda. Tabellerna nedan överensstämmer med de i ärendet i ILS och kan användas för att underlätta arbetet. Endast celler med vit bakgrund ska fyllas i. Celler med brun bakgrund har formler. Celler med grå bakgrund ska inte fyllas i. Se anvisningar för respektive tabell i ILS. Anslag för nämndens verksamhet (netto) 3 551,1 0,0 1,3 3 525,6 26,8 Kostnader (+) 4 103,7 0,0 31,9 4 108,8 26,8 Intäkter (-) -552,6 0,0 -30,6 -583,2 0,0 Prognos/avvikelse före resultatdispositioner 26,8 Resultatenheternas överskott från 2025 (+) 55,4 Resultatenheternas överskott till 2027 (-) -57,4 Prognos/avvikelse efter resultatdispositioner 24,8 Mnkr Netto Budget Begärda budgetjusteringar Prestationsförändringar Prognos före resultat- överföringar Prognos efter resultat- överföringar Avvikelse Nämnd och administration 119,3 126,3 126,3 -7,0 Individ- och familjeomsorg 229,4 224,1 224,1 5,3 varav barn och ungdom 126,3 126,3 126,3 0,0 varav vuxen 44,4 44,7 44,7 -0,3 varav socialpsykiatri 58,1 56,5 56,5 1,6 varav nyanlända 0,6 -2,4 -2,4 3,0 Arbetsmarknadsåtgärder 12,8 15,5 15,5 -2,7 Ekonomiskt bistånd 44,6 54,4 54,4 -9,8 varav handläggare 20,0 20,0 20,0 0,0 Stadsmiljöverksamhet 59,9 64,9 64,9 -5,0 Avskrivningar 32,3 32,3 32,3 0,0 Internräntor 9,2 9,2 9,2 0,0 Förskoleverksamhet 654,8 -9,1 645,7 645,7 0,0 Äldreomsorg 1 836,3 1 791,3 1 791,3 45,0 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 506,0 10,4 514,4 516,4 0,0 Barn, kultur och fritid 46,5 47,5 47,5 -1,0 Övrig verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt 3 551,1 0,0 1,3 3 525,6 3 527,6 24,8 Resultatenhetens namn Resultat-enhetens bruttobudget 2026 Resultatöverföring från 2025 Överskott (-) Underskott (+) Beräknat resultat 2026 Överskott (-) Underskott (+) Beräknad resultat- överföring till 2027 Överskott (+) Underskott (-) Sergel förskolor 65 139,0 -5 091,0 0,0 5 091,0 Vasa förskolor 91 033,0 -8 546,0 0,0 8 546,0 Vanadis förskolor 91 839,0 -8 289,0 0,0 8 289,0 Artemis förskolor 72 066,0 -6 855,0 0,0 6 855,0 Idun förskolor 79 073,0 -7 919,0 12,0 7 907,0 Flora förskolor 91 950,0 -9 134,0 0,0 9 134,0 Karla förskolor 61 723,0 -5 185,0 0,0 5 185,0 Fritidsenheten 9 700,0 -900,0 0,0 900,0 Utförare socialpsykiatri 37 376,0 -3 498,0 0,0 3 498,0 Utförare LSS 86 002,0 0,0 -2 000,0 2 000,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa resultatenheter -55 417,0 -1 988,0 57 405,0 Mnkr, netto Budget Begärda budgetjusteringar Prognos Avvikelse Parkinvesteringar 12,5 0,0 12,5 0,0 Nycklade medel stadsmiljö 25,4 0,0 25,4 0,0 varav reinvesteringar 7,3 0,0 7,3 0,0 Klimatinvesteringar 1,2 0,0 1,2 0,0 Trygghetsinvesteringar 2,0 0,0 2,0 0,0 Övriga investeringsmedel 3,4 0,0 3,4 0,0 Maskiner & inventarier 8,5 0,0 8,5 0,0 Totalt 53,0 0,0 53,0 0,0 Avvikelse Mnkr Budget Begärda budgetjusteringar Prestations- och omslutningsförändringar Prognos --- [Bilaga 2. Plan för upphandling 2026 Norra innerstaden.pdf] Inköpskategori Beskrivning Planerad start av upphandlingen Avtalsstart Uppskattat värde kr Ansvarig organisation Ansvarig upphandlare Kontraktstyp Avtalstyp Inköps- kategori kod Samtliga inköpskategorier Upphandlingens omfattning Diarienr Klient Måltider & livsmedel Måltidstjänster till flera vård- och omsorgsboenden inom Norra innerstaden 2026-05-04 2027-05-18 50 000 000 Norra innerstaden stadsdelsförvaltning norra.innerstaden@stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1021;102112; Måltider & livsmedel;Måltider; Måltidstjänster till flera vård- och omsorgsboenden inom Norra innerstaden (Väderkvarnen, Rio, Kattrumpstullen, Kampementet, Sabbatsbergsbyn) NI 2025/1736 709 Förbrukningsmateriel Tvättservice till hemtjänst Norra innerstaden 2027-07-01 2028-07-01 3 900 000 Norra innerstaden stadsdelsförvaltning norra.innerstaden@stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1020;102011; Förbrukningsmateriel;Kläder, sko & tvätt; Tvättservice till hemtjänst Norra innerstaden. 6 stycken enheter. NI 2025/1738 709 Rapportuttag från Agresso: 2026-04-10 Planerade upphandlingar per inköpskategori förvaltning/bolag: 709 - SDN Norra Innerstaden Databaskopia från Kommers/DataMart: 2026-04-10 --- [Bilaga 3. Patientsäkerhetsberättelse 2025 Norra innerstaden.pdf] Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering Norra innerstadens stadsdelsnämnd År 2025 2025-03-31 Dnr: Ida Rupush, medicinskt ansvarig sjuksköterska Malin Junerud, medicinskt ansvarig för rehabilitering 2 Inledning PSL 2010:659, SOSFS 2011:9 7 kap. 3 § Enligt 3 kap § 10 i Patientsäkerhetslagen ska alla verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård senast den förste mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse för föregående år. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har som stöd till verksamheterna tagit fram en mall för patientsäkerhetsberättelsen. Patientsäkerhetsberättelsen utgår från lagkrav och följer strukturen för Socialstyrelsen nationella handlingsplan för ökad patientsäkerhet. Denna patientsäkerhetsberättelse beskriver hur förvaltningens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) arbetat för att identifiera, analysera och minska riskerna i vården, samt redovisar strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra och stärka patientsäkerheten. Den innehåller också en beskrivning av hur vårdpersonalen bidragit men även hur patienters och närståendes synpunkter på patientsäkerheten har tagits till vara i verksamheterna. I de fall lagkrav finns görs hänvisningar under respektive rubrik. För 2025 redovisas sammantaget resultat från stadsdelens vård- och omsorgsverksamheter. Norra innerstadens verksamheter som kommer att vara i sammanställningen är Väderkvarnen vård- och omsorgsboende, Sabbatsbergsbyn vård- och omsorgsboende, Riddargården vård- och omsorgsboende, Kampementet vård- och omsorgsboende, Rio vård- och omsorgsboende, Kattrumpstullen vård- och omsorgsboende samt Linnégården vård och omsorgsboende. Verksamheterna upprättar egna verksamhetsnära patientsäkerhetsberättelse som ska vara tillgänglig på förvaltningen senast den förste mars. 3 Källa: Socialstyrelsen ”Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020–2024” Mallen är framtagen inom ramen för kunskapsstyrningsorganisationen, på uppdrag av den nationella samverkansgruppen (NSG) inom patientsäkerhet, 2021-09-23. 4 Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård .................................................................. 1 Inledning ................................................................................................................................. 2 SAMMANFATTNING ............................................................................................................... 5 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD ................................................... 7 Engagerad ledning och tydlig styrning ............................................................................... 7 Övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet: .................................... 7 Organisation och ansvar ..................................................................................................... 8 Samverkan för att förebygga vårdskador ........................................................................... 9 Intern samverkan ........................................................................................................... 9 Extern samverkan ......................................................................................................... 11 Systematiskt informationssäkerhetsarbete ......................................................................... 12 En god säkerhetskultur ......................................................................................................... 13 Adekvat kunskap och kompetens ........................................................................................ 13 Bemanning........................................................................................................................ 13 Kompetensutveckling hos medarbetare .......................................................................... 14 Den äldre och närstående som medskapare ....................................................................... 15 AGERA FÖR SÄKER VÅRD ...................................................................................................... 15 Läkemedelshantering ....................................................................................................... 15 Läkemedelsgenomgång .................................................................................................... 17 Öka kunskap om inträffade vårdskador ............................................................................... 18 Tillförlitliga och säkra system och processer........................................................................ 18 Uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet – QUSTA ................................................ 18 Hälso- och sjukvårdsdokumentation ................................................................................ 19 Uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet – punktprevalensmätning vårdindikatorer .......................................................................................................................................... 20 Blåsdysfunktion ................................................................................................................ 21 Skyddsåtgärder ................................................................................................................. 22 Trycksår och bedömd risk enligt Norton .......................................................................... 23 Nutritionsstatus enligt MNA ............................................................................................ 24 Munhälsobedömning ....................................................................................................... 25 Fallprevention .................................................................................................................. 26 Vaccinationer ........................................................................................................................ 28 Säker vård här och nu ........................................................................................................... 28 Är vården säker idag ......................................................................................................... 28 Riskhantering ........................................................................................................................ 29 Stärka analys, lärande och utveckling .................................................................................. 29 Klagomål och synpunkter ................................................................................................. 31 Öka riskmedvetenhet och beredskap .............................................................................. 31 MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR ................................................. 32 5 SAMMANFATTNING Patientsäkerhetsberättelsen är en samlad rapport över MAS och MARs arbete under 2025 och en sammanfattad bedömning av den hälso- och sjukvård som bedrivits inom Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings verksamheter. Under 2025 har satsningar gjorts på verksamheter i egen regi inom området läkemedelshantering för att ytterligare stärka patientsäkerheten. Apoteket ABs digitala delegeringsutbildning med tillhörande kunskapsprov används uteslutande i samband med ny eller förnyad delegering. Stadsdelen har köpt in läkemedelsskåp med digitala spårbara lås och skåpen finns nu på samtliga verksamheter i egen regi. Arbetet med införande av Appva digital läkemedelssignering färdigställs under slutet av 2025. Stadsdelsförvaltningen kommer tillsammans med Kungsholmens stadsdelsförvaltning upphandla och inför digitala systemet Alisa. Alisa är en digital lösning som förenklar hantering av medicintekniska produkter (MTP)/medicinteknisk utrustning (MTU), förenklar administration och spårbarhet av MTP/MTU enligt lagkrav, stärker patientsäkerheten och förenklar inventering av beredskapslager. Under nästkommande år läggs även utrustning som sjuksköterskor använder i systemet för att stärka hantering och kontroll av produkterna. I stadsdelsförvaltningen fortsätter arbetet med vårdhygien, basal hygien och klädregler samt smittförebyggande arbete. Sourcecontrol vid virusutbrott implementeras, kohortvård och provtagning fortsätter i enlighet med Socialstyrelsen rekommendationer för att minska smittspridning i verksamheterna. Arbetet med att upprätthålla följsamhet till basala hygienrutiner, klädregler och smittförebyggande åtgärder är ett fortsatt fokusområde. Norra innerstaden har ett nätverk för hygienombud för att lyfta det vårdhygieniska arbetet och främja kollegialt lärande genom föreläsningar och utbildningar för hygienombuden. Nätverket för hygienombud leds av stadsdelens adjungerande kliniska adjunkt/verksamhetsutvecklare inom hälso- och sjukvård. Resultat av genomförda mätningar under året visar på att det finns utvecklingsområden och verksamheterna behöver fortsätta att kontinuerligt och systematiskt arbeta med att säkerställa och följa upp att personalen följer basala hygienrutiner och klädregler samt använder skyddsutrustning på korrekt sätt. Uppföljningar och uppgifter som inhämtats från verksamheterna under året visar att hälso- och sjukvårdens arbetssätt att genomföra riskbedömningar fungerar bra i flera verksamheter men behöver stärkas i några. Verksamheterna fortsätter sina olika utvecklingsarbeten såsom teamarbete, säkerställa följsamhet till läkemedelsrutin och dokumentation. MAS och MAR kommer fortsätta att följa statistik genomföra mätningar och uppföljning inom hälso- och sjukvård i syfte att verksamheterna ska få syn på sina resultat och eventuella utvecklingsområden. Prioritering för nästkommande år är att stärka undersköterskor och utbilda undersköterskor i vitala parametrar, fortsätta stärka samarbetet mellan stadsdelens vård- och omsorgsboenden, fortsätta stärka teamarbetet i verksamheterna, stärka sjuksköterskans handledande roll och medverka vid fortsatt införande av GLIM diagnosticering av undernäring. Norra innerstadens stadsdelsförvaltning har ett pågående arbete tillsammans med Kungsholmens stadsdelsförvaltning och Södermalms stadsdelsförvaltning för att utarbeta 6 gemensamma hälso- och sjukvårdsrutiner och arbetsprocesser. Under året har bland annat gemensanna rutiner för delegering och riskanalysmallar tagits fram. Arbetet med informationssäkerhet och informationsklassning har fortsatt haft ett stort fokus under året. Det har tagit mycket resurser i anspråk, men i och med en ökad risk för IT-attacker som sker utifrån är det en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Under nästkommande år startar flertalet större centrala upphandling där Norra innerstaden deltar. Bland annat upphandling för MTP och MTU, bemanningstjänster undersköterskor och legitimerad personal. 7 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD För att nå Socialstyrelsens nationella vision ”God och säker vård – överallt och alltid” och det nationella målet ”ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada” har fyra grundläggande förutsättningar identifierats i den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Dessa är: • Engagerad ledning och tydlig styrning • En god säkerhetskultur • Adekvat kunskap och kompetens • Patienten som medskapare Engagerad ledning och tydlig styrning En grundläggande förutsättning för en säker vård är en engagerad och kompetent ledning samt tydlig styrning av hälso- och sjukvården på alla nivåer. Äldreomsorgens övergripande mål är att varje boende ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Den vård som ges ska uppfylla kraven på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagens definition 0F 1 Förvaltningen följer stadens riktlinjer som tydliggör ansvar och roller inom hälso- och sjukvårdsområdet. Övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet: PSL 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1–3 § 1. Följa upp hälso- och sjukvårdens kvalitet och patientsäkerhet genom att: • på ett strukturerat sätt följa upp verksamheterna genom dialog med ledning och hälso-och sjukvårdspersonal • halvårsvis följa utvecklingen av riskbedömningar och bedömning av ADL • begära in verksamheternas egenkontroll av hälso- och sjukvårdsdokumentation • följa rapporterade hälso- och sjukvårdsavvikelser samt i samverkan med verksamhetschefer/enhetschefer utreda allvarliga händelser • stickprovsgranska hälso- och sjukvårdsdokumentation för särskilt boende i egen regi med fokus på hälsoplaner • genomföra punktprevalensmätning över vårdindikatorer två gånger under året • följa upp läkemedelshanteringen löpande i Appva digital läkemedelsignering • efterfråga och ta del av verksamheternas upprättade riskanalyser • genomföra anmälda och oanmälda besök i verksamheten • följa registreringar i nationella kvalitetsregister • revidera riktlinjer och regler i samverkan med övriga MAS/MAR i Stockholm stad • utifrån resultat och analys, planera kompetenshöjande satsningar för verksamheter i egen regi 2. Stödja och bidra till utveckling i verksamheterna genom att: • återkoppla resultat och bedömningar av hälso- och sjukvårdens kvalitet till verksamheterna • medverka vid olika mötesformer där hälso- och sjukvårdsfrågor tas upp 1 Hälso- och sjukvård ska bedrivas så att kraven på god vård uppfylls. Det innebär att vården särskilt ska 1. vara av god kvalitet och hygienisk standard, 2. tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, och 8 • stödja chefer i att upprätta rutiner och utveckla arbetssätt inom identifierade utvecklingsområden • ge stöd i fortsatt arbete med digital läkemedelssignering • särskilt uppmärksamma psykisk hälsa och handleda/utbilda i ämnet • upprätthålla nätverk för hygienombud, sjuksköterskor, arbetsterapeuter/fysioterapeuter och sårombud • upprätthålla nätverk för enhetschefer med hälso- och sjukvårdsansvar 3. Deltagande vid olika strategiska arbetsgrupper som arbetar med hälso- och sjukvårdsfrågor inom Stockholms stad för att säkerställa likvärdig vård. Övergripande mål och strategier för förvaltningens patientsäkerhetsarbete har resulterat i en bedömning att hälso- och sjukvården i verksamheterna behöver prioritera utbildning och kompetenshöjande insatser för att möta framtida behov. Kunskapshöjande insatser kommer att genomföras under nästkommande år som omfattar bland annat bedömning av förändrat hälsotillstånd, interprofessionell kommunikation och strukturerad överrapportering, preventiva åtgärder som vardagsrehabiliterande arbetssätt, säkerställa adekvat näringsintag, sårförebyggande åtgärder första hjälpen till psykisk hälsa. Planerade satsningar kommer att omfatta både ledning och medarbetare på verksamheter i egen regi. Organisation och ansvar PSL 2010:659, 3 kap. 1 § och 9 §, SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 1 Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att se till att vårdgivaren har ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att man aktivt arbetar förebyggande för att förhindra vårdskador. Vårdgivaren har också en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada. Vid händelser som medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada ska anmälan (lex Maria) göras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och ansvarig nämnd informeras. Nämndens ansvar Stockholms stad har uppdragit till Norra innerstadens stadsdelsnämnd att utgöra vårdgivare enligt hälso- och sjukvårdslagen 1F 2 för de verksamheter som bedrivs i egen regi i stadsförvaltningens geografiska område. Nämnden har det övergripande ansvaret för att den hälso- och sjukvård som erbjuds inom ansvarsområdet uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav på god och patientsäker vård. Vårdgivarens ansvar Med vårdgivare avses nämndens verksamheter med hälso- och sjukvårdsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Vårdgivaren ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen enligt hälso- och sjukvårdslagen har det övergripande ansvaret för ledning och planering av patientsäkerhetsarbetet i verksamheten och ansvarar för att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. I ansvaret ingår att utreda de händelser i verksamheten som har medfört eller kunde ha medfört en vårdskada. Om verksamhetschef saknar formell kompetens att utföra detta får verksamhetschef enligt 4 kap. 5 § hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) uppdra 2 Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 9 genomförandet till någon annan. Ansvaret för att uppgifterna genomförs ligger alltid kvar på verksamhetschef. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Den medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) funktion är reglerad i lag och förordning2F 3 och innebär att MAS ansvarar för att patienter får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens område som omfattas av hälso- och sjukvårdsansvar. Medicinskt ansvarig för rehabilitering Den medicinskt ansvarige för rehabilitering (MAR) har jämförbart uppdrag med MAS inom området rehabilitering. MAR och MAS har ett nära samarbete. En legitimerad arbetsterapeut eller fysioterapeut/sjukgymnast kan fullgöra uppgiften som medicinskt ansvarig om ett verksamhetsområde omfattar i huvudsak rehabilitering. I omställningen till god och nära vård har rehabilitering en central roll. Rehabilitering är processen som tar sin början vid skada, sjukdom eller funktionsnedsättning och utgår från individens upplevda aktivitetsbegränsningar, behov och intressen. Rehabiliteringsprocessen bygger på att återskapa eller bibehålla individens förmåga i möjligaste mån. I förvaltningens verksamheter används rehabilitering för att bibehålla den äldres förmåga, bedöma förändrat behov och utforma åtgärder som möjliggör daglig aktivitet. Medarbetare Hälso- och sjukvårdspersonal (nedan kallad legitimerad personal) har ett särskilt yrkesansvar som bland annat innebär att arbetet ska utföras i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vidare finns en skyldighet att rapportera risker för vårdskador samt händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Syftet med rapporteringen är att främja ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Legitimerad personal kan delegera icke- legitimerad personal att utföra specifika arbetsuppgifter. Arbetsuppgifter som överlämning av iordningsställd läkemedelsdos delegeras i enlighet med HSLF-FS 2017:37. Legitimerad personal är ålagd att säkerställa att mottagaren av delegering har formell och reell kompetens för att utföra den specifika åtgärden. Även arbetsuppgifter som berör omvårdnad, personlig vård och behandling kan i vissa fall delegeras efter att medarbetarens formella och reella kompetens försäkrats av legitimerad personal. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS 2011:9 4 kap. 6 § och 7 kap. 2 § p 3 Under året har MAS och MAR samverkat både internt och externt genom att delta på möten och arbetsgrupper. Intern samverkan Samverkan och processer internt inom förvaltningen och inom hela Stockholms stad som bidrar till att förebygga att patienter drabbas av vårdskada har skett genom: • Arbetsmöten för att utveckla gemensamma dokument och frågor: MAS och MAR i innerstadens stadsdelsförvaltningar har genomfört regelbundna arbetsmöten. Regler och tillhörande dokument har reviderats under året och publicerats på MAS/MAR innerstadens sida på intranätet. Kvalitetsinstrumentet QUSTA (Quality uppföljning, säkerhet, tillsyn och ansvar). QUSTA reviderades 2024 och används i uppföljningar av hälso- och sjukvården 2025. Varje år genomförs riskanalys gällande bemanning och beredskap för sommar och jul-nyår inom MAS/MAR gruppen och i verksamheterna, riskanalysmallen revideras i samverkan med Kungsholmens och Södermalms stadsdelsförvaltning årligen. 3 Enligt HSL (2017:30) 11 kap. 4 §. Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) 4 kap. 6 §. 10 • Samverkan med hela Stockholms stads MAS/MAR nätverk: MAS och MAR har deltagit i samverkansmöten med stadens MAS/MAR nätverk. I nätverket utformas gemensamma stadsövergripande riktlinjer för hälso- och sjukvård. Informationsöverföring och erfarenhetsutbyte sker i syfte att göra stadens hälso- och sjukvård likvärdig. • Samverkan med Äldreförvaltningen: MAS och MAR har deltagit på äldreförvaltningens regelbundna träffar där information och erfarenhetsutbyte har stort fokus. MAS och MAR har deltagit i Äldreförvaltningens möten om verksamhetsuppföljningar. • Samverkan med MAR nätverket i Stockholms stad: MAR har regelbundet deltagit i nätverksmöten för MAR i Stockholms stad. Syftet med MAR nätverket är att stödja samt utveckla verksamheterna i Stockholms stad. • Stöd i egen regi: MAS har kontinuerlig haft kontakt med chefer inom äldreomsorgsavdelningen, konsulterat och gett råd till chefer och legitimerad personal. MAS har haft nära samarbete med övriga nyckelfunktioner inom avdelningsstödet så som dietister, verksamhetscontroller/verksamhetsutvecklare, adjungerad kliniskt adjunkt (AKA) samt andra aktörer inom staden. • Hälso- och sjukvårdsmöten i egen regi: MAS och MAR har samordnad och lett nätverksträffar för chefer med hälso- och sjukvårdsansvar. Syftet med nätverket är att skapa likvärdig vård och omsorg inom avdelningens verksamheter med hälso- och sjukvårdsansvar. Nätverksmöten är ett forum för delgivande av aktuell information och möjliggör informationsutbyte mellan verksamheter. Forumet främjar strukturerar och implementering av stadsdelsgemensamma processer och arbetssätt. Inom nätverket formuleras och samordnas gemensamma kompetenshöjande satsningar • Säker nutrition: MAS samarbetar med förvaltningens dietister med syfte att ta fram och implementera verktyg som stärker sjuksköterskans kompetens inom nutrition och tydliggör ansvarsområdet, processer, rutiner och det systematiska arbetet med nutritionsfrågor. • Säker dokumentation: MAS och MAR har kontinuerligt samarbete med förvaltningens verksamheter för att säkerställa kvaliteten i hälso- och sjukvårdsdokumentation. En viktig resurs för att säkerställa kvalitet i dokumentation är processhandledarfunktionen som finns i förvaltningen. • Säker läkemedelshantering: MAS har regelbundet deltagit i referensgruppsmöten för att utveckla och stärka fortsatt användning av digital läkemedelssignering (APPVA). • Nätverk för rehab personal för innerstaden: MAR är sammankallande för nätverket. Möten har regelbundet genomförts under året och bland annat innefattat kompetenshöjande insatser för rehabiliteringspersonal. Syftet med nätverket är kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan verksamheter samt kompetenshöjning. • Nätverk för sjuksköterskor. MAS är sammankallande för nätverket. Möten har genomförts under året och bland annat innefattat kompetenshöjande insatser för sjuksköterskor. Syftet med nätverket är kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan verksamheter samt kompetenshöjning. • Nätverk för palliativ vård: MAS har hållit i regelbundna nätverksträffar för palliativa ombud. Syftet med nätverket är kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan verksamheter samt kompetenshöjning. • Nätverk för sårombud. MAS har initierat nätverk för sårombud. Syftet med nätverket är kunskapshöjning där representanter från samtliga professioner på vård- och omsorgsboende deltar. • Nätverk för hygienombud. AKA har under året initierat nätverk för hygienombud. Syftet med nätverket är kunskapshöjning där representanter från samtliga professioner på vård- och omsorgsboende deltar. 11 Extern samverkan Region Stockholm och alla kommuner i Stockholms län har genom samverkan tagit fram samverkansöverenskommelser, avtal, stödjande och styrande dokument i syfte att stärka patientsäkerheten och förebygga vårdskador. Samverkan regleras på övergripande- och lokal nivå genom överenskommelserna och är följande: • huvudöverenskommelse om samverkan kring hälsa, vård och omsorg (HÖK) • samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (LUS) • samverkan kring personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning • samverkan vid tandvårdsenhetens uppsökande verksamhet & nödvändig tandvård • kostnadsansvar för förskrivningsbara hjälpmedel och förbrukningshjälpmedel • logopedinsatser och fotsjukvård i särskilda boenden för äldre samt dosläkemedel • omhändertagande av avlidna • samverkan inom patientnämndsverksamhet • samverkan när enskilda/patienter behöver praktisk hjälp med egenvård • sammanhållen överenskommelse om vård & omsorg för äldre • samordnad individuell plan (SIP) • palliativt kunskapscenter (PKC) Extern samverkan och processer som bidrar till att förebygga att patienter drabbas av vårdskada har skett genom: • Läkartillgänglighet: Capio Legesvisitten AB har under året ansvarat för Rio vård- och omsorgsboende och Kattrumpstullen vård- och omsorgsboende. Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB har ansvarat för Sabbatsbergsbyn vård- och omsorgsboende, Väderkvarnen vård- och omsorgsboende, Linnégården vård- och omsorgsboende, och Kampementet vård- och omsorgsboende. Entreprenörsdrivna Riddargården vård- och omsorgsboende har en läkare knuten till verksamheten och företaget. Företrädare för läkarorganisationerna och ledning i verksamheterna träffas årligen samt vid behov. Samverkansöverenskommelse har reviderats under året och skrevs på av MAS december 2025. MAS deltar regelbundet på samverkansmötena med respektive läkarorganisation. Läkarorganisationerna samverkar regelbundet med nätverket MAS/MAR i länet. • Läkemedelsgenomgångar: läkarorganisationen ansvarar för läkemedelsgenomgångar som ska genomföras årligen i nära samarbete med omvårdnadsansvarig sjuksköterska. • Säker läkemedelshantering: Apoteket AB genomför årligen uppföljning av läkemedelshanteringen och läkemedelsrutiner i samtliga verksamheter. Förvaltningen har haft samverkansmöten med berörda aktörer i samband med fortsatt användning och utveckling av digitalt verktyg för läkemedelssignering. • Säker hantering av medicintekniska produkter (MTP) och medicinteknisk utrustning (MTU): MAS och MAR har samverkan med Alisa Medtech och Kungsholmens stadsdelsförvaltning i upphandling och implementering av Alisa. Systemet underlättar administration och spårbarhet av MTP och MTU och säkerställer följsamhet till lagkrav. Systemet möjliggör en överblick över stadsdelens hjälpmedelspark och beredskapslager. • God följsamhet till basala hygienrutiner: verksamheter, MAS och AKA samarbetar med Vårdhygien som gör uppföljningar och bistår med bedömning av hygienisk standard, råd, stöd och utbildning till verksamheterna. • Munhälsovård: MAS är kommunens kontaktperson mot Region Stockholms hälso- och sjukvårdsförvaltnings enhet för tandvård som årligen genomför samverkansmöten. 12 I stadsdelen finns en kommunal handläggare som hanterar behörigheter i Symfoni/Menuett, system för utförande av tandvårdsintyg. • MAS har deltagit i samverkansmöten med Tandvårdsenheten, Patientnämnden, PKC och GSA. • MAS har varit Stockholms stads representant i regionalt nätverk för MAS och MAR. • MAR har deltagit i länsövergripande nätverksmöten för MAR för omvärldsbevakning, kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Systematiskt informationssäkerhetsarbete HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 § Information är värdefull och behöver skyddas efter behov. Ett systematiskt informationssäkerhetsarbete är en förutsättning för effektiv och korrekt informationshantering. Detta skapar förtroende både inom och utanför organisationen. Systematiskt informationssäkerhetsarbete är att arbeta förebyggande och att kontinuerligt anpassa skyddet utifrån organisationens behov och risker. Tillförlitlig information som är tillgänglig för behöriga medarbetare är en förutsättning för att bedriva god och patientsäker vård. Förvaltningens verksamheter arbetar enligt Patientdatalagen (2008:355). I lagen regleras informationshantering inom hälso- och sjukvård. Personuppgifter och information ska utformas och behandlas med hänsyn till patientens integritet. All dokumentation ska hanteras och förvaras oåtkomligt för obehöriga. Lagen reglerar skyldighet för vårdgivare att föra patientjournal och att informationen är organiserad så att patientsäkerheten tillgodoses. Information skyddas med hjälp av: • digitala/tekniska skydd; t.ex. behörigheter, brandväggar, antivirusprogram, • fysiska skydd: t.ex. skal- och brandskydd i lokaler, låsbara skåp för pappersjournaler, • administrativa skydd: styrande och stödjande dokument och • mänskliga skydd: kunskap om hur informationen får hanteras och kommuniceras. Systematiskt arbete med NIS-direktivet Nämnden omfattas av NIS-direktivet (Nätverk och informationssystem) som ställer krav på säkerhet i nätverk och informationssystem. Inom nämndens ansvarsområde omfattas hälso- och sjukvård av NIS-direktivet. Det finns ett systematiskt arbetssätt kopplat till direktivet och rutiner för verksamheten vid avvikelser/händelser. Arbetet är fortlöpande, följs upp kontinuerligt och utvecklas genom samverkan med nämndens informationssäkertssamordnare (ISAM). Systematiskt arbete med GDPR Förvaltningen har en övergripande funktion som ansvarar för efterlevnad av GDPR i nämndens verksamheter, dataskyddsombud (DSO). Verksamheterna har sammanställt listor över vilka dokument, som kan omfattas av regelverket kring GDPR, som används i verksamheterna och hur de används. Skydd av nätverk Stadens IT-system nås via trådlöst nätverk i verksamheten. I det trådlösa nätverket är säkerheten hög. Citrix-lösning med två faktors inloggning, detta är för att öka säkerheten för uppkoppling och generellt skydd av data. 13 Åtgärder som har vidtagits för förbättring av informationssäkerheten på förvaltningsnivå: • KLASSA informationssäkerhetsklassning utförs av förvaltningen där representanter från verksamheten deltagit i de system som verksamheten använder. MAS har deltagit i informationsklassningar av digitala system som berör hälso- och sjukvården. Arbetet med säkerhetsklassificering av information fortsätter • säkra digitala möten • säker e-posthantering internt och externt • systematisk kontroll av behörigheter för vikarier • kontroll av att personer/behörigheter tas bort från till exempel Vodok 2.0, nationell patientöversikt (NPÖ) Pascal, Proceedo och Symfoni/Menuett när personer slutat sin anställning • loggkontroll av NPÖ, legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal • all personal har tillgång till och har genomgått stadens obligatoriska utbildning i informationssäkerhet och dataskyddsförordning Loggkontroller av hälso- och sjukvårdsdokumentationen Kontinuerliga loggkontroller har genomförts i dokumentationssystemet Vodok 2.0 för att upptäcka avvikelser kring patient- eller personuppgifter. Samtliga verksamheter har genomfört loggkontroller utan avvikelser. En god säkerhetskultur En grundläggande förutsättning för en säker vård är en god säkerhetskultur. Organisationen ger då förutsättningar för en kultur som främjar säkerhet. MAS och MAR arbetar för att stödja en utveckling av patientsäkerhetskultur i verksamheterna genom att: • ta del av avvikelser i Vodok 2.0 för analys och förbättringsåtgärder • ha regelbunden dialog med verksamheterna om avvikelser som rapporterats in i avvikelsemodulen i Vodok 2.0 • delta vid verksamheternas hälso- och sjukvårdsmöten eller andra forum där flera yrkesgrupper deltar i diskussionerna om avvikelserna i ett lärande syfte • stödja verksamheterna vid utredningar av olika händelser och följa upp att lämpliga åtgärder vidtagits • anmäla allvarlig vårdskada eller risk för allvarlig vårdskada till inspektionen för vård- och omsorg (IVO) och att återkoppla IVOs beslut till verksamheten. Nämndens sociala delegation delges dessa beslut i samband med ordinarie sammanträden • Samverka intern med Lex Sara utredare och stötta med hälso- och sjukvårdsperspektiv. Adekvat kunskap och kompetens En grundläggande förutsättning för säker vård är att det finns personal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. Bemanning Verksamheterna följer kraven som ställs på personaltäthet för verksamheter med demens- respektive somatisk inriktning. Samtliga verksamheter i egen regi har legitimerad sjuksköterska i verksamheten dygnet runt. För att ytterliga trygga patientsäkerheten har fler rehab personal anställts. 14 De entreprenörsdrivna verksamheternas scheman har enligt rutin granskats under året och samtliga utförare följer gällande avtal. Personaltätheten följs även upp i samband med QUSTA uppföljning och riskanalys inför sommar- och julledigheter. Kompetensutveckling hos medarbetare För att säkerställa kompetensen hos vårdpersonalen och möta nutidens och framtidens krav på hälso- och sjukvårdsinsatser har Norra innerstadens stadsdelsförvaltning fortsatt arbetat med Metodikum på Väderkvarnens vård- och omsorgsboende. Metodikum ger äldreomsorgens medarbetare möjlighet att träna på kvalificerat omhändertagande och utveckla kliniska färdigheter i en anpassad miljö. Syftet med Metodikum är att öka medarbetarnas kompetens inom specifika utvecklingsområden anpassade till verksamhetens behov. Under 2026 fortsätter utvecklingen av Metodikum med mål att samtliga verksamheter i egen regi nyttjar lokalen. Kompetenshöjande insatser som sker följer verksamhetsplan på områdesnivå. Verksamheter i egen regi genomfört Demenscentrums utbildning för stjärnmärkning. Stjärnmärkt är en utbildningsmodell som vänder sig till vård- och omsorgsboenden, dagverksamheter och hemtjänst. Syftet med utbildningsmodellen är att ge medarbetare kunskap och verktyg för att utveckla det personcentrerade arbetet med äldre med demenssjukdom. Arbetet med införande av BPSD har fortsatt under året för att ytterligare stärka patientsäkerheten, individanpassa omvårdnaden och kunskapshöja medarbetare. I BPSD arbetar teamet kring den äldre och dennes individuella behov och förutsättningar. Målet med BPSD är att genom multiprofessionella vårdåtgärder minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) och därigenom öka livskvaliteten för personer med kognitiv sjukdom/demenssjukdom. Projektet leds av förvaltningens demenskoordinator och MAS/MAR stöttar. I samtliga vård- och omsorgsboenden finns palliativa ombud för att trygga den palliativa processen. Under året har de flesta av dem genomfört utbildningar som anordnas av Palliativt kunskapscentrum Region Stockholm (PKC). PKC har i uppdrag att sammanställa aktuell forskning, utbilda samt driva palliativa frågor. Rollbeskrivning för palliativa ombud används i verksamheterna för att stärka rollen och bidra till ett jämlikt arbetssätt i stadsdelens verksamheter i egen regi. Under året har stadsdelsövergripande nätverksträff för palliativa ombud genomförts med bland annat en föreläsning om HBTQI+ perspektivet i den palliativa vård och omsorgen. Förvaltningen genomför punkprevalensmätning i basala hygienrutiner och klädregler (PPM- BHKR) för personal i vård- och omsorgsboenden två gånger per år. Resultatet från mätningarna presenteras i samband med nätverksträff för hygienombud som leds av stadsdelens AKA/verksamhetsutveckla hälso- och sjukvård. På nätverksträffarna ges föreläsning och information från vårdhygien Stockholm. Stadsdelens AKA och MAS har ett nära samarbete med vårdhygien Stockholm. Under året har en kartläggning gjorts av verksamheternas hygienarbete och vårdhygienisk egenkontroll genomförs (VEK) i samtliga verksamheterna för att ytterligare belysa området. Resultatet av VEK används i verksamhetens utvecklingsarbete. Under höstterminen användes äldreförvaltningens mall för insamling av PPM BHKR. Punktprevalensmätning (PPM) genomförs även över vårdindikatorerna nutrition, trycksår, fall, inkontinens och munhälsa. Under året har mallen reviderats och nya frågor används i PPM hösten 2025 med bland annat kartläggning över användning av GLIM (Global 15 Leadership Initiative on Malnutrition). GLIM är en strukturerar internationell standard och konsensuskriterier för att diagnosticera undernäring hos vuxna. Syftet med PPM är att verksamheterna själva synliggör sina utvecklingsområden och är även en insamlingsmetod för rådata över vårdkvalitet. Norra innerstaden i samarbete med Södermalm och Kungsholmen har utformat ett eget instrument för att fortsätta mätningar som bidrar till vidareutveckling. Samarbetet mellan stadsdelsförvaltningarna är en del av gemensam kompetensutveckling och säkerställande av jämlika arbetssätt och processer. Kunskap är en färskvara och därför behöver verksamheterna arbeta kontinuerligt med fortbildning. Norra innerstaden har flera nätverk för medarbetare med syfte att utveckla kompetens och kunskap. Nätverk är även ett sätt att främja samarbetet mellan verksamheter i egen regi. Nätverken träffas kontinuerligt under året. Verksamheterna i egen regi har under året arbetat aktivt med bland annat utbildning, ombudsroller och nätverksdeltagande för att stärka patientsäkerhetsarbetet och öka Norra innerstadens attraktivitet som arbetsgivare. Under året har en kartläggning över antal undersköterskor i stadsdelens genomförts. Projektledare för kartläggningen har stöttas kvalificerade att söka skyddad yrkestitel och planerat satsningar för medarbetare som saknar tillräckligt med poäng att söka skyddad yrkestitel uppnår genom utbildning kraven att söka. Den äldre och närstående som medskapare PSL 2010:659 3 kap. 4 § En grundläggande förutsättning för god och säker vård är delaktighet, information och respekt till individens självbestämmande. Den äldre och dennes närstående har rätt att i möjligaste mån delta i utformandet av vårdens riktning. När den äldre och dennes närstående involveras ökar förtroendet och tilliten till vårdgivaren. MAS och MAR har en rådgivande funktion för den äldre och närstående. Vid utredningar av allvarliga händelser inhämtas den äldres och/eller närståendes perspektiv på händelsen. Den äldre och närstående delges även information om vad utredningen kommer fram till. I samband med QUSTA efterfrågas den äldres och dennes närståendes deltagande för att säkerställa att verksamheterna bedriver vård- och omvårdnad där delaktighet sätts i centrum. AGERA FÖR SÄKER VÅRD SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 § MAS och MAR arbetar systematiskt med att granska och följa upp kvaliteten i förvaltningens verksamheter med hälso- och sjukvårdsansvar. Det systematiska arbetet består av punktprevalensmätningar, analys av egenkontroller, QUSTA, granskningar och utredningar av avvikelser. MAS tar även del av rapporter från externa läkemedelsgranskningar och resultat från läkarorganisationerna bland annat resultat av läkemedelsgenomgångar och vaccinationer. Syftet är att identifiera utvecklingsområden där stöd eller riktande insatser behövs för att säkra kvaliteten men även att lyfta verksamhetens styrkor. Granskade områden presenteras i fyra delar: mål, resultat, åtgärder och uppföljning av åtgärd. Läkemedelshantering Mål: i enlighet med HSLF-FS 2017:37 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården ska verksamheter som hanterar 16 läkemedel genomgå regelbunden extern kvalitetsgranskning. Syftet är att säkerställa att läkemedelshanteringen sker enligt gällande regler och föreskrifter. Målen i verksamheterna är: • följsamhet till läkemedelsrutinen • följsamhet till delegeringsrutinen samt att delegering sker säkert • att patienterna får sina ordinerade läkemedel • att snabbt upptäcka om narkotika försvinner i verksamheten Resultat: extern kvalitetsgranskning har genomförts på alla verksamheter. Kvalitetsgranskningen utförs av legitimerad farmaceut från Apoteket AB. För verksamheter som drivs i egenregi har MAS deltagit på uppföljningen. För entreprenörsdrivna verksamheter har MAS tagit del av rapporten. Vård- och omsorgsboenden visar överlag god följsamhet till läkemedels- och delegeringsrutiner. Samtliga granskade verksamheter har följt upp brister som framkommit under föregående års granskning. Vid granskning 2026 följs åtgärdsplan för 2025 upp. Brister som har noterats är bristande följsamhet till rutin när diskrepans uppmärksammas i narkotikajournal och antal av narkotikaklassade läkemedel, följsamhet till rutin vid administrering av läkemedel och datummärkning av öppna originalförpackningar. Förvaring av läkemedel sker enligt föreskrifter och läkemedelsrummen är lättöverskådliga och över lag sker läkemedelshanteringen på verksamheterna i enlighet med HSLF-FS 2017:37. I samband med QUSTA följs läkemedelshantering upp ytterligare. Verksamheter i Norra innerstaden fortsätter arbeta vidare med patienten och närståendes delaktighet i läkemedelshanteringen. Appva digital signering möjliggör löpande egenkontroller och utvecklingsområdet signering direkt vid överlämnade av ordinerad dos har uppmärksammats i samtliga verksamheter i egen regi. Under 205 har inköp och installation av läkemedelsskåp med spårbara digitala lås gjorts. Spårbarheten möjliggör utredning vid läkemedelssvinn, ofullständig administration och/eller signering och säkerställa att endast behöriga har tillgång till läkemedel. En händelse av narkotikasvinn har skett under året. Narkotikasvinn i förvaltningens verksamheter i egen regi har polisanmälts, utretts intern och i samarbete med berörd leverantör av bemanningstjänster. Vid narkotikasvinn upprättas handlingsplan och adekvata åtgärder sätts in som exempelvis tätare kontrollräkning av narkotikaklassade läkemedel. Samtliga medarbetare i förvaltningen verksamheter i egen regi som delegerats eller förnyat sin delegering har genomgått digital utbildning i läkemedelshantering genom Apoteket AB. Delegeringsutbildningen är digital och tar ungefär fyra timmar att genomföra. Innehållet är kvalitetsgranskad och uppdatering görs av Apoteket AB. Sedan årsskiftet 2024/2025 har stadsdelen gått in i gemensamt avtal för Stockholms stad för inköp av utbildning via Apoteket AB. Under 2025 genomfördes PPM läkemedelshantering i Norra innerstadens verksamheter i egen regi. Sammanlagt granskades 775 skåp på Väderkvarnens vård- och omsorgsboende, Sabbatsbergsbyns vård- och omsorgsboende, Kampementet vård- och omsorgboende, Rio vård- och omsorgsboende och Kattrumpstullen vård- och omsorgsboende. Året innan granskades 798 skåp (85 % av alla patientbundna läkemedelsskåp) och resultaten är därmed jämförbara. 17 Mål: Läkemedelshanteringen ska ske i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. Läkemedelsskåp ska vara låsta så att vårdtagare och obehöriga inte får tillgång till läkemedel, läkemedelslistan ska vara uppdaterad och signeringslistan ska stämma överens med ordinationshandling och originalförpackningar ska alltid märkas upp med datum för öppnande och ordinerade läkemedel ska finnas i läkemedelsskåpet. Resultat: Från 2024 års granskning till årets granskning har förbättringar skett i hur verksamheten hanterar läkemedel och följsamheten till riktlinje läkemedelshantering. Appva har implementerats i samtliga verksamheter vilket gör att endast legitimerad sjuksköterska kan ändra instruktioner i signeringslistan, ändra läkemedeltider och lägga till/ta bort insatser därmed finns 2025 inga otydliga eller handskrivna instruktioner på signeringslistan. Förbättring ses även i andelen originalförpackningar uppmärkta med datum vilket har ökat sedan mätning 2024. Signeringslista och ordinationshandlingar stämmer överens i 96 % av granskade skåp och 95 % av ordinationshandlingar är utskriva inom för mindre än 6 månader sedan. Uppföljning: MAS stöttar enhetschefer att säkerställa följsamhet till riktlinje läkemedelshantering och lokala rutiner för läkemedelshantering. Extern granskning av läkemedelshantering och PPM läkemedelshantering analyseras och handlingsplan upprättas i verksamheterna. Uppföljning sker i samband med QUSTA 2026, avstämning med Appva Vitec och avstämning med enhetschefer med hälso- och sjukvårdsansvar. Läkemedelsgenomgång HSLF-FS 2017:37, Föreskrifter om läkemedelsgenomgångar 11 kap. 11 § Uppdragsbeskrivning 2022-06-22, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm Läkarorganisationerna ansvarar för den medicinska vården av äldre på vård- och omsorgsboende som är listade som patienter hos läkarorganisationen. Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB eller Capio Legesvisitten som förvaltningens verksamheter i egen regi har samarbete med är ansvariga för läkemedelsgenomgångar som ska utföras minst en gång per år. Enligt vårdval har den äldre rätt att behålla eller välja en annan husläkare vid flytt till vård- och omsorgsboende som då har ansvar för den ärliga läkemedelsgenomgången. Förskrivande läkare är ålagd att kontinuerlig följa upp förskrivna läkemedel och utvärdera behovet. Mål: i enlighet med HSLF-FS 2017:37 Socialstyrelsens föreskrifter om läkemedelsgenomgång ska verksamheter verka för och säkerställa att läkemedelsgenomgångar görs i stadens vård- och omsorgsverksamheter. Resultat: läkemedelsgenomgångar genomförda av Capio Legesvisitten på Rio vård och omsorgsboende och Kattrumpstullen vård- och omsorgsboende låg på 100 %. Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB genomförde 100 % av planerade årlig läkemedelsgenomgång på Sabbatsberbyns vård- och omsorgsboende, Väderkvarnen vård- och omsorgsboende och Kampementen vård- och omsorgsboende. Målsättningen för regionens vårdgivare är att 95 % av läkemedelsgenomgångar genomförs årligen. Sammanställning av antal genomförda läkemedelsgenomgångar rapporterades till MAS. Uppföljning: resultat följs upp av MAS och företrädare för respektive läkarorganisation. 18 Öka kunskap om inträffade vårdskador SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § Genom identifiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om vad som kan drabba den äldre om vården inte blivit det som avsetts. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för den äldre ger underlag för utformning av åtgärder och prioritering av insatser. Avvikelsehantering är en del av verksamheternas strukturerade patientsäkerhetsarbete. Ett systematiskt arbete med avvikelsehantering bidrar till att identifiera områden där kompetens, rutiner och arbetssätt ytterligare kan förstärkas. En utmaning är att stärka medarbetarnas roll i det systematiska patientsäkerhetsarbetet och säkerställa att avvikelser rapporteras. För att nå en ökad rapportering behöver verksamheterna fortsätta arbeta med patientsäkerhetskultur och kommunikation inom teamet. Mål: att verksamheter systematiskt arbetar med avvikelser och analyserar händelseförlopp för att främja arbetssätt och processer med syfte att minska risken för vårdskador. Verksamheterna behöver främja en patientsäkerhetskultur där samtliga professioner är delaktiga i det förebyggande arbetet. När en avvikelse inträffar rapporteras avvikelsen till verksamheten, MAS och MAR samt följs systematiskt upp i vårdteamet. Resultat: Under 2025 har en avvikelse utretts och rapporterats till IVO enligt Lex Maria. Anmälan är avslutad utan åtgärd från IVO. Åtgärd: Inrapporterade avvikelser från verksamheter i egen regi följs kontinuerligt upp av MAS och MAR i Vodok 2.0. MAS och MAR har regelbunden dialog och återkoppling till verksamheterna. Efter analys av avvikelser begär MAS fördjupad utredning och av verksamhet upprättad handlingsplan som följs upp. I samband med att avvikelse anmäls enligt Lex Maria upprättas en handlingsplan. Verksamheterna har agerat i enlighet med handlingsplanen och genomfört satsningar inom området dokumentation och journalvård samt haft kompetenshöjande satsning för berörd personal. Under 2025 har kvalitetsråd genomförts där områdeschefer, representant från verksamhetens ledning, verksamhetscontroller och MAS deltar med syfte att på övergripande nivå analysera och stärka patientsäkerheten utifrån verksamheternas utvecklingsområden. Tillförlitliga och säkra system och processer Uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet – QUSTA Uppföljningar av hälso- och sjukvårdens kvalitet och patientsäkerhet har genomförts i verksamheterna med verktyget QUSTA (Quality uppföljning, säkerhet, tillsyn och ansvar). Uppföljningarna genomfördes vid olika perioder under året. Uppföljningen innefattar frågor som rör organisation, systematik och arbetssätt inom olika områden. Samverkan, systematiskt patientsäkerhetsarbete, läkemedelshantering, prevention och behandling för nutrition, fall, trycksår samt palliativ vård ingår i QUSTA. Vid uppföljning deltar chefer och legitimerad personal som presenterar verksamhetens resultat och analys av egenkontroller. En viktig del av uppföljningen är att lyfta verksamhetens styrkor och utvecklingsområden. Resultatet bedöms av MAS och MAR och återkopplas till verksamheten som en rapport. 19 Resultat: Uppföljningarna har visat på att verksamheterna har förutsättningar för att bedriva en god och säker vård. Inom områdena läkemedelshantering, delegering, medicintekniska produkter, palliativ vård och vårdhygien når alla verksamheterna upp till en hög nivå. Övriga områden är överlag godkända men det finns utvecklingsområden. Gemensamma utvecklingsområden är dokumentation, registrering i kvalitetsregister och inkontinensområdet samt psykisk ohälsa bland äldre. Samtliga verksamheter behöver även utveckla arbetet med systematisk avvikelsehantering. Resultatet i QUSTA samstämmer med övriga mätningar och granskningar som genomförts under året. QUSTA har genomförts i samtliga verksamheter i Norra innerstaden. Åtgärd: verksamhetsutvecklare, MAS och MAR stöttar cheferna i att utveckla och säkra hälso- och sjukvårdens processer genom att delta vid olika möten med legitimerad personal, stödja i framtagandet av lokala rutiner, begära in egenkontroller, erbjuda utbildning för legitimerad personal. Förvaltningen behöver fortsätta med tidigare kompetenshöjande satsningar för att fånga upp symtom på psykisk ohälsa (Mental Health First Aid, MHFA) och hantera dessa utifrån professionen. Under året har utbildning i ibland annat kontinensvård, palliativ vård och HBTQI+ perspektivet, förändrat hälsotillstånd och systematiskt överrapportering genomförts. För registrering i nationella kvalitetsregister ska verksamheter i egen regi fokusera på Palliativregistret och BPSD. Uppföljning av åtgärd: uppföljning av åtgärder sker vid nästa QUSTA uppföljning. MAS och MAR genomför även anmälda och oanmälda besök i verksamheterna för att kontrollera följsamhet till rutiner och arbetssätt. Hälso- och sjukvårdsdokumentation Dokumentation i hälso- och sjukvårdsjournalen ska spegla en god och säker vård. Allt väsentligt kring den äldres vård ska dokumenteras. Journalen ska vara sammanhållen och begriplig för läsaren. Språkbruket ska vara sakligt och neutralt. Egenkontroll av hälso- och sjukvårdsdokumentationen med analys av resultat begärs in två gånger per år från samtliga verksamheter. MAS och MAR genomför även stickprovsgranskning av hälso- och sjukvårds dokumentation i verksamheter som drivs i egen regi. Entreprenörsdrivna verksamheter utför egna stickprovsgranskningar och återkopplar resultat med analys till MAS och MAR. Mål: att dokumentationen är tydlig och följer gällande lagar och riktlinjer. Hälso- och sjukvårdens processer ska tydligt framgå och den äldres önskemål och behov finns dokumenterat. Resultat: hälso- och sjukvårdsjournaler har till stor del grundfakta som krävs men det saknas ofta hälsoplaner och kartlagt hälsotillstånd kopplade till bedömt behov eller risk med tydliga åtgärder och uppföljning. Stor variation finns i språkbruk och ord som kan väcka anstöt hos patienten och/eller närstående förekommer. Åtgärd: dokumentationshandledare som finns i verksamheterna ska fortsätta utbilda nya medarbetare och ge stöd för vidareutveckling av övriga medarbetare. Verksamheterna behöver utöka antal dokumentationshandledare för säkerställa tillgänglighet. MAS och MAR genomför riktade kontroller av dokumentation på specifikt område bland annat vikt, riskbedömningar och kartlagt hälsotillstånd. MAS granskar journaler och återkopplar fynd till enhetschef för vidare hantering och upprättande av handlingsplan. MAS föreläser och informerar om språkbruk och hur legitimerad personal ska dokumentera enligt föreskrift, riktlinjer och lag. 20 Uppföljning av åtgärd: uppföljning av åtgärd sker genom verksamheternas egenkontroller och stickprovskontroll som görs av MAS och MAR. MAS och MAR återkopplar till verksamhet resultat, ger stöd vid analys och följer upp åtgärdsplaner. Processhandledare genomför riktade granskningar och återkopplar resultat till MAS, MAR och verksamheterna. Uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet – punktprevalensmätning vårdindikatorer Uppföljning av hälso- och sjukvård och patientsäkerhet genomförs i samtliga verksamheter två gånger per år under vecka 10 och vecka 36 med syfte att kartlägga och analysera hälso- och sjukvårdens kvalitet. Uppföljningen ska även stärka verksamheternas arbete inom området vårdprevention genom att tydliggöra utvecklingsområden. Under året har större förändringar gjorts i PPM vårdindikatorer vilket gör att vårens och höstens mätningar inte är jämförbara. Jämförelse görs därför mellan resultat från hösten 2025 och våren 2025. Nya mallen för PPM vårdindikatorer omfattar flera områden och frågor för att underlätta verksamhetens egenlärande, lyfta utvecklingsområden och stärka planering för förbättringsinsatser. Riskbedömningar ska göras inom 14 dagar från inflyttning till vård- och omsorgsboende, om uppenbara risker noteras vid inflytt ska riskbedömningar genomföras snarast. Riskbedömningar ska inte vara äldre än 6 månader. Ny bedömning görs när den äldres tillstånd och hälsa förändras. I samarbete med Kungsholmen och Södermalm har beslut tagits av MAS och MAR att riskbedömningar ska göras minst var 6:e månad och vid förändrat hälsotillstånd. Vid identifierat behov ska riskbedömningar i Norra innerstaden genomföras var 3:e månad. Kartläggning görs med ett formulär där verksamheterna rapporterar genomförda riskbedömningar. Kartläggningen innefattar även statistik över dokumenterade hälsoplaner kopplade till bedömd risk. Punktprevalensmätningen ger en tvärsnittsbild över hälso-och sjukvårdens kvalitet, användning av standardiserade bedömningsinstrument och kopplade åtgärder. Vårdindikatorer som granskas är: • blåsdysfunktion enligt Nikola, 8 frågor varav en berör aktuella rutiner • skyddsåtgärder, 6 frågor • vårdprevention: riskbedömning enligt Norton, MNA (Mini Nutritional Assessment), ROAG (Revised Oral Assessment Guide), DFRI (Downton Fall Risk Index) samt GLIM. Hösten 2025 utökas frågor till att omfatta: • antal patienter med förskriven nutritionsbehandling • antal patienter med ordinerad näringsdryck • antal patienter med energiberikad kost • antal patienter med dysfagi • antal patienter med dysfagi som fått en logopedbedömning • antal patienter med konsistensanpassad kost • antal patienter med trycksår uppdelat på uppkommen i egen verksamhet/importerad, grad av vävnadsskada • totalt antal förskrivna behandlande madrasser • antal patienter med diabetesfotsår • totalt antal patienter på demensavdelning • antal patienter registrerade i BPSD • antal patienter som har en aktuell bemötande och kommunikationspoäng 21 • antal patienter med NPI-poäng uppdelande i tre kategorier. Under året har Väderkvarnen vård- och omsorgsboende och Rio vård- och omsorgsboende implementerat användning av GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition), fortsatt implementering i resterande verksamheter fortsätter under nästkommande år. Arbetet leds av förvaltningens dietister. MAS och MAR stöttar införandet och upprättar dialog med läkarorganisationerna för att stärka teamarbetet inom området nutrition. GLIM diagnoskriterier används för att diagnosticera graden av undernäring. GLIM processen börjar med bedömning av risk för undernäring med validerat screeninginstrument (MNA) därefter sammanställs utredningskriterierna ofrivillig viktförlust, låg kroppsmasseindex (BMI), reduktion av muskelmassa, minskar näringsintag/minskad digestion/minskad absorption och inflammationsprocess för att fastställa diagnos och svårighetsgraden av undernäring. Norra innerstaden är först ut i Stockholms stad med införande av GLIM men verktyget används idag i slutenvården. Blåsdysfunktion Verksamheterna ansvarar för basal utredning av blåsdysfunktion. Utredningen används sedan för omvårdnadsåtgärder kopplade till individens behov. Arbetet med att förebygga blåsdysfunktion innebär att stödja personen och ta tillvara på egna resurser. Individuellt anpassade vård- och omsorgsinsatser utformas för att bibehålla kontinens, förebygga, lindra eller bota blåsdysfunktion och motverka förekomst av komplikationer orsakade av inkontinens. För att verksamheterna ska kunna erbjuda och genomföra personcentrerad vård samt individuell förskrivning behövs kompetens hos vårdgivaren. Riskbedömning av blåsdysfunktion ingår i bedömningar som görs i nationella kvalitetsregistret SeniorAlert. Mål: att alla boende på vård- och omsorgsboende har en aktuell (inte äldre än 6 månader) blåsdysfunktionsbedömning. Minska förekomsten av kvarliggande kateter om dokumenterad indikation saknas. Samtliga med bedömd blåsdysfunktion har individuellt ordinerade åtgärder och utprovade hjälpmedel. Resultat: PPM vårdindikatorer genomfördes vecka 10 på samtliga stadsdelens verksamheter. Totalt innefattades 583 patienter. 2025 hade 46 patienter (ca. 8 %) kvarliggande urinkateter (KAD) jämfört med 2024 då 48 vårdtagare behandlades med KAD. Av totalt 46 patienter hade 44 en dokumenterad indikation i 2025 års mätning. Nedan redovisas resultat av antalet äldre personer med en dokumenterad blåsdysfunktion, totalt 393 patienter, motsvarande 34 % av alla patienter boende på stadsdelens vård- och omsorgsboende under vecka 10. Av 393 patienter hade 70 % individuellt utprovande hjälpmedel, 56 % hade minst en ytterligare åtgärd/behandling utöver förskrivna inkontinenshjälpmedel och 52 % hade toalettassistans som åtgärd. 22 Åtgärd: MAS och MAR följer upp verksamheternas resultat och stöttar i utvecklingsarbetet. Utbildningsinsatser för legitimerade sjuksköterskor i kontinensvård, utredning och förskrivning genomfördes under året och arbetet fortsätter under nästkommande år för baspersonal. Uppföljning av åtgärd: uppföljning av åtgärder sker två gånger per år i samband med punkprevalensmätning av vårdindikatorer och sammanställs i en åtgärdsplan som verksamheten skickar in till MAS och MAR. Skyddsåtgärder Tvångs- och begränsningsåtgärder är enligt regelverk inte tillåtet i vård- och omsorg. Undantag från regelverket finns för nödsituationer. Skyddsåtgärder som används inom äldreomsorgen ska dokumenteras och samtycke skall inhämtas från den äldre och följas upp kontinuerligt. Skyddsåtgärder som används inom kommunal verksamhet är larm, sänggrindar, bälte, brickbord och grensele. Skyddsåtgärder får inte användas för att begränsa den äldre men får användas som skydd när den äldre samtycker till åtgärden. Syftet med skyddsåtgärden ska alltid vara att skydda, stödja, hjälpa eller aktivera den äldre. Punkprevalensmätningen av skyddsåtgärder avser förutom kartläggning, även att stimulera till användning av alternativa lösningar som inte innefattar en fysisk begränsning av personen. Mål: alla som har en dokumenterad skyddsåtgärd ska ha ett dokumenterat samtycke till användning av skyddsåtgärden. Minska användning av skyddsåtgärder genom att stimulera verksamheterna till analys och reflektion samt minska användning av skyddsåtgärder. Resultat: Norra innerstadens verksamheter har totalt 72 % individuella beslut om skyddsåtgärder vilket motsvarar 422 vårdtagare av dessa hade 62 % dokumenterat samtycke. 48 % av skyddsåtgärder avsåg larm (rörelselarm, larmmatta), 44 % avsåg grind och 4 % avsåg bälte, grensele eller brickbord. 34% 70% 56% 52% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Antal äldre personer med blåsdysfunktion med aktuell basal utredning avseende blåsdysfunktion. Antal äldre personer med blåsdysfunktion som har individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel. Antal äldre personer med blåsdysfunktion erhållit minst en åtgärd eller behandling, utöver individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel Antal äldre personer med blåsdysfunktion som har toalettassistans som behandling. Blåsdysfunktion 23 Åtgärd: stödja verksamheter i teamarbete och involvera samtliga professioner genom dialog, stöd till chefer och kompetenshöjande insatser bland annat med föreläsningar och handledning. Verksamheterna ska lägga fokus på samtycke och dokumentation kring samtycke och säkerställa den äldres och närståendes delaktighet i ordination av skyddsåtgärd. Uppföljning av åtgärd: uppföljning av åtgärd sker två gånger per år i samband med punkprevalensmätning i vårdindikatorer och sammanställs i en åtgärdsplan som verksamheten skickar in till MAS och MAR. Uppföljning sker även i samband med QUSTA när den äldres delaktighet och samtycke tas upp. Trycksår och bedömd risk enligt Norton Trycksår orsakas av att cirkulationen i ett område av huden har försämrats på grund av tryck. Ett trycksår kan uppstå inom ett par timmar och orsakar stort lidande för den drabbade. Trycksår är vanligt bland äldre med nedsatt rörlighet och undernäring. I de flesta fall är det möjligt att förhindra uppkomst av trycksår genom individanpassade åtgärder som sätts in i god tid. För att åtgärder skall sättas in i god tid behöver risk för trycksår upptäckas i tidigt skede. I stadsdelen används det standardiserade riskbedömningsinstrumentet Nortonskalan. Riskbedömning enligt Nortonskalan ingår i nationella kvalitetsregistret SeniorAlert. Trycksår graders enligt skalan: grad 1 – hel hud med lokaliserad rodnad som inte bleknar vid tryck, grad 2 – delhudsskada i överhuden med blåsa eller avskavning av hud, grad 3 – fullhudsskada som omfattar hud eller underhudsvävnad som går ner till stödjevävnad (utan kavitet), grad 4 – omfattande skada, vävnadsdöd eller skada av muskler, ben eller stödjande struktur, icke klassificerbart trycksår – sårdjup är okänt exempelvis vid vävnadsdöd. Mål: att alla boende på vård- och omsorgsboende har en dokumenterad riskbedömning enligt Norton. Vid förhöjd risk eller risk skall en dokumenterad hälsoplan med åtgärder finnas. Förekomst av trycksår grad 2 eller över som uppkommit i vård- och omsorgsboenden skall minskas till 0. Resultat: antal patienter på vård- och omsorgsboende i Norra innerstaden var 583. I snitt hade 71 % motsvarande 413 personer en aktuell bedömning av risk för uppkomst av trycksår enligt Norton. Totalt hade 17 % av patienterna en förhöjd risk för uppkomst av trycksår. 90% av 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% andel % bälte/brickbord andel % grind andel % individuella larm andel % med åtgärden kopplad till hälsoplan andel % med dokumenterat samtycke andel % med beslut om skyddsåtgärd Skyddsåtgärder 24 patienterna med förhöjd risk enligt Norton hade ett aktuellt analyserat kartlagt hälsotillstånd. Andelen äldre med hälsoplan innefattande ordination/åtgärd kopplad till förhöjd risk var 76 %. I diagrammet redovisas resultat från PPM uppdelat per verksamhet i antal personer. Åtgärd: Verksamheterna arbetar aktivt med teamarbete, handledning och utbildningssatsningar. MAS och MAR fortsätter stödja verksamheter och chefer på vård- och omsorgsboenden för att stärka teamarbetet kring trycksårsförebyggande åtgärder och kartlägga verksamheternas fortsatta behov och stöd vid insatser. Uppföljning av åtgärd: Uppföljning av åtgärd sker två gånger per år i samband med punkprevalensmätning i vårdindikatorer och efterföljande åtgärdsplan som verksamheten skickar in till MAS och MAR. I samband med QUSTA följs verksamheternas trycksårspreventiva arbete upp. MAS och MAR gör stickprov i Vodok 2.0 och SeniorAlert för att följa upp att riskbedömning enligt Norton genomförs. Utifrån fynd upprättas åtgärdsplan. Nutritionsstatus enligt MNA För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem hos äldre krävs en strukturerad vårdprocess. I riskbedömningen uppmärksammas oavsiktlig viktförlust, ätsvårigheter och undervikt. Samtliga tillstånd har stark vetenskaplig evidens avseende risk för ogynnsamt vårdförlopp. Bedömningspunkterna rekommenderas i Socialstyrelsens kunskapsstöd om att förebygga och behandla undernäring. Nutritionsstatus bedöms med bedömningsinstrumentet MNA (Mini Nutritional Assessment). MNA används i förvaltningens vård- och omsorgsboenden och genomförs av legitimerad sjuksköterska. MNA används som stöd för att bedöma den äldres näringstillstånd och identifiera äldre som är eller riskerar att bli undernärda. Riskbedömning med MNA ingår i nationella kvalitetsregistret SeniorAlert. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Totalt antal personer med aktuell bedömning enligt Norton Totalt antal personer med förhöjd risk för trycksår enligt Norton Totalt antal personer med aktuellt analyserat kartlagt hälsotillstånd utifrån risk Antal personer med hälsoplan som innefattar ordination/åtgärd kopplad till förhöjd risk Bedömd risk för trycksår enligt Norton Kampementet totalt antal patienter: 93 Kattrumpstullen totalt antal patienter: 82 Linnégården totalt antal patienter: 85 Riddargården totalt antal patienter: 41 Rio totalt antal patienter: 79 Sabbatsbergsbyn totalt antal patienter: 103 Väderkvarnen totalt antal patienter: 100 25 Mål: alla boende på vård- och omsorgsboende har en dokumenterad riskbedömning enligt MNA. Vid risk för undernäring eller vid undernäring finns en dokumenterad hälsoplan med åtgärder. Vid behov av dietist finns en dokumenterad kontakt med rekommendationer. Resultat: antal belagda platser på vård- och omsorgsboende i Norra innerstaden var under året 583. I snitt hade 89 % motsvarande 520 personer en aktuell bedömning av risk för undernäring enligt MNA. Totalt hade 50 % personer en förhöjd risk för undernäring och 26 % av dessa personer var undernärda enligt MNA. Av personer med en förhöjd risk eller undernäring hade 57 % ett aktuellt analyserat kartlagt hälsotillstånd och 62 % hade en hälsoplan som innefattade ordination/åtgärd kopplad till förhöjd risk. I diagrammet redovisas andelen personer på vård- och omsorgsboende i Norra innerstaden som hade en förhöjd risk för undernäring eller var undernära enligt MNA. I diagrammet redovisas resultat från PPM uppdelat per verksamhet i antal personer. Åtgärd: Stötta verksamheter och chefer i vård- och omsorgsboenden för att stärka teamarbetet kring nutrition med stöd av förvaltningens dietister. MAS och MAR har nära samarbete med förvaltningens dietister, följer tillsammans upp resultat kopplade till nutrition och undernäring och följer upp verksamheternas i utvecklingsarbetet kring nutrition, undernäring samt mat och måltider. Uppföljning av åtgärd: Uppföljning av åtgärd sker två gånger per år i samband med punkprevalensmätning i vårdindikatorer och åtgärdsplanen som verksamheten skickar in till MAS och MAR. Fortsatt samarbete med förvaltningens dietister kring verksamheternas behov och utvecklingsområden. Munhälsobedömning En god munhälsa har stor betydelse för livskvaliteten, självkänslan och det sociala livet. Vid sviktande hälsa kan det vara svårt att sköta den egna munvården. Vid bedömning av munhälsa på vård- och omsorgsboenden används bedömningsinstrumentet ROAG (Revised Oral Assessment Guide). Bedömning enligt ROAG ingår i nationella kvalitetsregistret SeniorAlert. ROAG är ett verktyg att uppmärksamma munhälsa inom vård- och omsorg och ett sätt att öka 010203040 5060 7080 90100 Totalt antal personer med aktuell bedömning enligt MNA. Totalt antal personer med förhöjd risk enligt MNA. Totalt antal personer med undernäring enligt MNA Totalt antal personer med aktuellt analyserat kartlagt hälsotillstånd utifrån risk Antal personer med hälsoplan som innefattar ordination/åtgärd kopplad till förhöjd risk.Riskbedömning nutrition enligt MNA Kampementet totalt antal patienter: 93 Kattrumpstullen totalt antal patienter: 82 Linnégården totalt antal patienter: 85 Riddargården totalt antal patienter: 41 Rio totalt antal patienter: 79 Sabbatsbergsbyn totalt antal patienter: 103 Väderkvarnen totalt antal patienter: 100 26 samarbetet med tandvården. Regionen ansvarar för tandvårdsstödet för vissa äldre och funktionshindrade och erbjuder avgiftsfri uppsökande verksamhet samt nödvändig tandvård. Syftet med uppsökande verksamhet är att säkerställa att den berättigade får en god daglig omvårdnad avseende mun och tänder. Mål: att alla inom förvaltningens verksamheter erbjuds munhälsobedömning en gång per år enligt avtal med Region Stockholms hälso- och sjukvårdsförvaltning enhet för tandvård. Samtliga äldre på vård- och omsorgsboenden har en dokumenterad bedömning enligt ROAG. Vid bedömd ohälsa i munhåla finns en dokumenterad hälsoplan med åtgärder. Resultat: Stadsdelsövergripande resultat för riskbedömning enligt ROAG för Norra innerstaden visar att 91 % motsvarande 453 personer på vård- och omsorgsboenden hade en aktuell bedömning enligt ROAG 2025. Av dessa hade 66 % en förhöjd risk för ohälsa i munhåla och 74 % hade en aktuell hälsoplan kopplad till risk. I diagrammet redovisas resultat från PPM uppdelat per verksamhet i antal personer. Åtgärd: MAS och MAR följer upp och ger stöd till verksamheterna för att öka antalet utförda och dokumenterade riskbedömningar enligt ROAG. Avtalade tandvårdutförare tillhandahåller utbildningar för nyanställda medarbetare för att säkerställa en god munvård. MAS samverkar med regionens tandvårdsenhet. Uppföljning av åtgärd: uppföljning av åtgärd sker två gånger per år i samband med punkprevalensmätning i vårdindikatorer och sammanställs i en åtgärdsplan som verksamheten skickar in till MAS och MAR. Fallprevention Fall och dess konsekvenser utgör en stor hälsofara för den äldre. Även fall som inte resulterat i kroppsskada kan ge försämrad livskvalitet till följd av rädslan för upprepat fall. Fall kan orsaka skador såsom frakturer, skallskador, sår och i värsta fall dödsfall. I äldreomsorgen skall fall ses som ett eventuellt symtom på sjukdom eller biverkan av läkemedel tills att motsatsen bevisats. Ökad mängd läkemedel ökar risken för fall, vilket gör att 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Totalt antal personer med aktuell bedömning enligt Roag. Totalt antal personer med förhöjd risk enligt Roag Totalt antal personer med aktuellt analyserat kartlagt hälsotillstånd utifrån risk Antal personer med hälsoplan som innefattar ordination/åtgärd kopplad till förhöjd risk. Riskbedömning munhälsa enligt ROAG Kampementet totalt antal patienter: 93 Kattrumpstullen totalt antal patienter: 82 Linnégården totalt antal patienter: 85 Riddargården totalt antal patienter: 41 Rio totalt antal patienter: 79 Sabbatsbergsbyn totalt antal patienter: 103 Väderkvarnen totalt antal patienter: 100 27 läkemedelsgenomgångar och kontinuerlig uppföljning av nya ordinationer är av stor vikt. Mätinstrumentet DFRI (Downton Fall Risk Index) används för att identifiera äldre med ökad risk för fall. DFRI ingår i nationella kvalitetsregistret SeniorAlert. Mål: samtliga äldre som bor på förvaltningens vård- och omsorgsboenden har en dokumenterad bedömning enligt DFRI. Vid risk för fall finns en dokumenterad hälsoplan med åtgärder för att minska risken för fall. Resultat: Stadsdelsövergripande resultat för riskbedömning enligt DRFI visar att 86 % av patienter på vård och omsorgsboende i Norra innerstaden har en aktuell riskbedömning enligt DFRI motsvarande 502 personer. Av dessa har 80 % en förhöjd risk för fall och 87 % av patienter med förhöjd risk för fall har dokumenterade ordinationer/åtgärder för att minska risken för fallolycka. I diagrammet redovisas resultat från PPM uppdelat per verksamhet i antal personer. Åtgärd: MAS och MAR följer upp och ger stöd till verksamheter för att stärka teamarbetet för att hantera och förebygga fall. MAS och MAR erbjuder kompetenshöjande insatser efter verksamheternas behov. Uppföljning av åtgärd: MAR tar del av registrerade fallavvikelser veckovis, genomför analys och återkopplar till verksamheterna. Vid behov begärs åtgärdsplaner in som följs upp systematiskt. Uppföljning av åtgärd sker två gånger per år i samband med punkprevalensmätning i vårdindikatorer, och efterföljande åtgärdsplan som verksamheten skickar in till MAS och MAR. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Totalt antal personer med aktuell bedömning enligt Downton Totalt antal personer med förhöjd risk för fall Totalt antal personer med aktuellt analyserat kartlagt hälsotillstånd utifrån risk Antal personer med hälsoplan som innefattar ordination/åtgärd kopplad till förhöjd risk Riskbedömning risk för fall enligt DFRI Kampementet totalt antal patienter: 93 Kattrumpstullen totalt antal patienter: 82 Linnégården totalt antal patienter: 85 Riddargården totalt antal patienter: 41 Rio totalt antal patienter: 79 Sabbatsbergsbyn totalt antal patienter: 103 Väderkvarnen totalt antal patienter: 100 28 Vaccinationer Under 2025 har MAS samarbetat med läkarorganisationerna för att öka vaccinationstäckning i verksamheter i egen regi. Information om vaccinationsperioder, beställningsrutiner och vaccinationsrutiner har vidarebefordrats från MAS och läkarorganisationerna till verksamheterna. I vaccinationsrutinen för vård- och omsorgsboenden ingår immunisering mot covid-19, influensa och pneumokockinfektion. Pålitlig statistik över ordinerade och givna vaccin uppdelade på typ har inte varit möjligt att inhämta för 2025 från Vaccinera. Vaccinera är regionens e-tjänst som används av vårdgivare för journalföring av utförda vaccinationer mot säsongsinfluensa, pneumokocker, kikhosta och covid-19. Givna vaccinationer dokumenteras i stadens hälso- och sjukvårdsjournalsystem, men på grund av systemets uppbyggnad och funktionalitet är det inte möjligt att inhämta pålitlig statistik från systemet Läkarorganisationernas interna sammanställning visar att i genomsnitt 85 % av äldre på vård- och omsorgsboende vaccinerades med minst en dos covid-19 vaccin under 2025. Verksamheterna arbetar aktivt med att informera om vaccinering. Den höga andelen vaccinerande äldre, verksamheternas följsamhet till rutiner för basal hygienrutiner och kohortvård har minskat antalet svårt sjuka till följd av övre luftvägsinfektion i förvaltningens vård- och omsorgboende. MAS har även arbetat med övriga äldreomsorgens verksamheter för att sprida vaccinationsinformation. Information har spridits till äldre via hemtjänstpersonal, träffpunkter, anhörigstödjare och övriga verksamheter där äldre vistas. Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid. Är vården säker idag Samtliga verksamheter i egen regi har legitimerad sjuksköterska på plats dygnet runt. En av de entreprenörsdrivna verksamheterna har mobilt jourteam nattetid. Dygnet runt bemanning med sjuksköterska möjliggör snabb bedömning av den äldres hälsotillstånd och snabba insatser. Under året har satsningar gjort för att höja undersköterskors kompetens och kunskap för att ytterligare säkra vården och möjliggöra snabba adekvata bedömningar. Stadsdelens verksamheter har mycket hög andel undersköterskor och kompetenshöjande insatser fortsätter för baspersonal som saknar poäng att söka skyddad yrkestitel från Socialstyrelsen. Kompetenshöjande insatser för undersköterskor fortsätter under 2026 enligt verksamhetsplanen för vård- och omsorgsboenden. Utskrivningar från slutenvården sker ofta snabbt och äldre som skrivs ut är många gånger svårt sjuka. Detta medför ett stort hälso- och sjukvårdsbehov med omfattade insatser som följd. För att säkra vårdövergången behöver samverkan mellan vård- och omsorgsboenden, beställarenheten och slutenvården utvecklas vidare. Kontinuerlig dialog och samverkan behövs för ökad förståelse för varandras ansvarområde, förutsättningar och hinder. Inom förvaltningen och staden intensifieras arbetet för en omställning till god och nära vård, där samverkan har stor betydelse för sömlös vårdövergång. 29 Riskhantering SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Vårdgivaren ska fortlöpande bedöma om det finns risk för händelser som kan medföra påverkan på verksamhetens kvalitet. För varje bedömd händelse ska vårdgivaren uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar. Vidare skall bedömning göras över vilka potentiella negativa konsekvenser händelsen kan medföra. Sommarperiod och helgdagar kring jul och nyår är riskperioder under året som behöver i god tid bedömas utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Inför riskperioder efterfrågar MAS och MAR riskanalyser med åtgärder för att säkerställa för verksamheten väsentliga processer. Samtliga verksamheter har upprättat och lämnat in riskanalyser till förvaltningen. MAS i samarbete med verksamhetskontroller har genomför oanmälda besök i verksamheterna i början av sommaren som visade på att verksamheterna uppfyllde bemanningskrav enligt täthetschema och gällande avtal. Läkarinsatser under sommaren har fungerat väl och planering har gjorts för vikarierande läkare i samtliga verksamheter. Läkarronder genomfördes på plats i verksamheterna enligt samverkansavtalet. Läkarinsatsen under sommaren utvärderas av MAS och MAR i samverkan med läkarorganisationen. Stärka analys, lärande och utveckling Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. Analys av resultat ska användas för att uppmärksamma vilka faktorer som påverkar säkerhet, hållbarhet, och flexibilitet i verksamheterna. Resultatet används för att vidareutveckla kvaliteten och minska risken för vårdskador. Hälso- och sjukvårdsdokumentation Hälso- och sjukvårdsdokumentation är ett område som kräver kontinuerliga utbildningssatsningar för legitimerad personal dels på grund av införande av nya arbetssätt och processer och del på grund av journalsystemets uppbyggnad. Förvaltningens verksamheter har arbetat med att utveckla kvaliteten i dokumentation och fokus har legat på vårdprocessen. Tillgång till dokumentationshandledare och processhandledare i förvaltningens verksamheter hade stor betydelse i utvecklingen av dokumentationens kvalitet. Analys och reflektion utifrån egenkontroller och kollegial granskning användes som arbetssätt. Kvalitet i hälso- och sjukvårdsdokumentation är ett område som samtliga förvaltningens verksamheter behöver fortsätta utveckla. Förberedande arbete för övergång till nytt journalsystem påbörjas under 2026 med planering av vitala funktioner och journalvård. Läkemedelshantering och delegering Samtliga förvaltningens verksamheter har under året kvalitetsgranskats avseende läkemedelshantering. Åtgärdsplaner har upprättats och åtgärdats inom tre månader. Förvaltningens verksamheter arbetar kontinuerligt med att säkerställa läkemedelshantering. Kraven för att delegera läkemedelshantering till icke legitimerad personal har ökat och behöver utvecklas vidare för att säkerställa patientsäkerheten i förvaltningens verksamheter. Entreprenörsdrivna verksamheter använder egna delegeringsutbildningar. Verksamheter i egen regi använder Apoteket ABs digitala delegeringsutbildning och tillhörande 30 kunskapsprov för att säkerställa jämna och hög kvalitet i hela stadenens verksamhetsområde. Likvärdiga arbetsverktyg är en del av förvaltningen arbete med att öka jämlikheten i stadsdelen och underlätta samarbete mellan verksamheter. Under 2026 sker förändringar i föreskriften gällande delegering och stadsdelens MAS och MAR samarbetar med övriga stadens MASMAR nätverk för att säkerställa jämlikt arbetssätt. Granskning av avvikelser och egenkontroller är en viktig del i uppföljningen av kvalitetsarbete för att uppnå säker läkemedelshantering. Under året har narkotikasvinn uppmärksammats i verksamheter genom egenkontroller och avvikelsegranskning. Adekvata åtgärder har vidtagits för att minska risken för och eliminera narkotikasvinn. Arbetet med att uppmärksamma och förhindra narkotikasvinn fortsätter i samtliga förvaltningens verksamheter. Samtliga verksamheter i egen regi har säkra och spårbara läkemedelsskåp för för att ytterligare höja kvaliteten och stärka läkemedelshanteringen. Basal hygien Punktprevalensmätning i basal hygien och klädregler (PPM-BHKR) genomförs genom kollegial observation i samtliga förvaltningens verksamheter vid två tillfällen per år och vid behov. Resultatet från våren 2025 visar på att verksamheterna behöver fortsätta arbeta med basal hygien och klädregler. Utbildning för nya medarbetare och upprätthållande av kunskap för övriga medarbetare fortsätter. Kollegial observation har ökat medvetenheten bland medarbetare och bidragit till kollegialt lärande. Ökad medvetenhet och kunskap har bidragit till tydlig minskning av smittspridning i verksamheterna. Resultat presenteras på hygiennätverksträff. Hygiennätverkets syfte är att stärka hygienombudens roll, höja kunskapen om ett vårdhygieniskt arbetssätt samt främja jämlikhet i arbetssätt och öka samarbetet mellan verksamheterna. Norra innerstadens AKA/verksamhetsutveckla hälso- och sjukvård sammankallar och håller i nätverksträffarna i samarbete med vårdhygien Stockholm Under våren 2025 genomfördes PPM BHKR via egen enkät som skickades ut av MAS och MAR. Hösten 2025 togs enkäten över av äldreförvaltningen men på grund av att entreprenörer, dagverksamheter och hemtjänster inte kunde delta beslutades det att PPM BHKR återgår till enkätversionen som skickas ut av stadsdelens MAS och MAR. Samverkan regionen Samverkansöverenskommelser mellan förvaltningens verksamheter i egen regi och läkarorganisationerna revideras i december 2025. Revidering sker i samverkan med MAS MAR nätverket. Samverkansöverenskommelsen beskriver vilken profession som ansvarar för vad i vården och vårdkedjan. Verksamheterna har ett gott samarbete med läkarorganisationerna. Samarbetet behöver bibehållas och utvecklas vidare för att säkerställa patientsäkerheten. Läkarorganisationerna erbjuder föreläsningar och kompetenshöjande insatser för legitimerad personal och under året har föreläsning bland annat fokuserat på hjärt- och lungräddning och behandlingsbegränsningar. Det saknas samverkansöverenskommelse med husläkarmottagningar för äldre som valt en annan läkare än ansvarig läkarorganisation inom förvaltningens verksamheter. Avsaknad av samverkansöverenskommelse med husläkarmottagningar kan innebära patientsäkerhetsrisker då vård och behandling kan fördröjas av bristande kontaktvägar. Patientsäkerheten skulle stärkas av tydliga överenskommelser. 31 Vårdövergångar mellan vårdinstanser innebär en risk och därför är det viktigt att all legitimerad personal använder Nationell patientöversikt (NPÖ), ett verktyg för nationellt sammanhållen journalföring där legitimerad personal kan ta del av journalinformation som finns i andra vårdgivares journalsystem. NPÖ ökar patientsäkerheten och är resurseffektiv. Verksamheter följer upp gällande rutiner för att säkerställa informationsöverföring via NPÖ. Entreprenörsdrivna verksamheter i Stockholms stad har inte tillgång till NPÖ vilket är en risk för patientsäkerheten. MAS MAR nätverket har lyft bristen till Äldreförvaltningen som äger avtalet. Avvikelser Granskningen av avvikelserapportering visar på att antal registrerade avvikelser i verksamheter i egen regi ligger på en jämna nivå och registrering av avvikelser utförs. Verksamheterna behöver dock arbeta aktivt med att stärka patientsäkerhetskulturen och lyfta vikten av att registrera och analysera avvikelser. Icke legitimerade medarbetare har inte tillgång till avvikelsemodulen i Stockholms stad och nuvarande arbetssättet med handskrivna avvikelser är ineffektivt och kan påverka antalet registrerade avvikelser. Entreprenörsdrivna verksamheter har system där samtliga professioner registrerar avvikelser i ett digitalt system vilket ökar transparensen och ökar patientsäkerheten. Samtliga förvaltningens verksamheter behöver fortsätta arbeta med följsamhet till avvikelserutiner, upprätthålla avvikelse registrering och fortbilda medarbetare i avvikelsemodulen. Kvalitetsråd på fler nivåer har införts i stadsdelen med avsikt att ytterligare lyfta patientsäkerheten. Under nästkommande år avser stadsdelen införa SKR:s analysverktyg för patientsäkerhet. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Förvaltningen har en rutin för hantering av inkomna klagomål och synpunkter. Rutinen är implementerad i samtliga förvaltningen verksamheter. Synpunkter och klagomål ska analyseras och användas i verksamheternas utvecklingsarbete. Klagomål och synpunkter kan leda till utredningar enligt Lex Maria och/eller Lex Sara. Under 2025 har en avvikelser utretts enligt Lex Maria och skickats in till Inspektionen för vård och omsorgs (IVO). Öka riskmedvetenhet och beredskap Samtliga förvaltningens verksamheter ska planera för hälso- och sjukvård som kan anpassas till förändrade förhållanden och med behållen kontinuitet. Riskbedömning och handlingsplan avseende krisberedskap finns i samtliga verksamheter. Förberedelse för att bedriva vård och omsorg för långvarigt driftstopp och uteblivna leveranser har gjorts. Handlingsplanen kopplad till krisberedskap ska vara en aktiv del av verksamhetens patientsäkerhetsarbete. MAS och MAR begär in uppdaterad riskanalys med handlingsplan årligen. Kontroller av verksamheternas kris- och katastrofförråd har genomförts under året och verksamheterna har god beredskap för krissituationer. Detta arbete har bidragit till att verksamheterna har en bra beredskap. Verksamheterna kommer att fortsätta det systematiska arbetet med riskbedömningar vid förändring i verksamhetens förutsättningar. Under 2025 har Alisa införts i stadsdelens verksamheter i egen regi som kan användas för att systematiskt arbeta med beredskapslager. 32 MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR Målet är att bidra till en god och säker hälso- och sjukvård för samtliga förvaltningens verksamheter. 1 Följa upp hälso- och sjukvårdens kvalitet och patientsäkerhet genom att: • genomföra uppföljningar med kvalitetsinstrumentet QUSTA • granska resultat och analysera egenkontroller av hälso- och sjukvårdsdokumentation • genomföra PPM över indikatorer • följa upp verksamheternas riskanalyser • genomföra anmälda och oanmälda besök i verksamheten • arbeta systematiskt med hälso- och sjuvårdsavvikelser • följa upp egenkontroller av vårdhygienisk standard (VEK) • genomföra PPM i basala hygienrutiner och klädregler • inhämta statistik över registreringar i nationella kvalitetsregister • genomföra PPM läkemedelshantering • stickprovskontroll i appva • stickprov i journalsystemet Vodok 2.0 • genomföra SKR:s analysverktyg för patientsäkerhet 2. Analysera och återkoppla resultat och bedömningar av hälso- och sjukvårdens kvalitet till verksamheterna 3. Ge stöd till ledning och verksamheter i egen regi genom att: • medverka i olika mötesformer där hälso- och sjukvårdsfrågor tas upp • stödja de palliativa ombuden i deras roll genom nätverksträffar och utbildningsinsatser • stödja och samverka med dokumentationsprocessledare för Vodok • stödja och samverka med dietist • stödja chefer i att identifiera processer, upprätta rutiner och arbetssätt • samverka med verksamhetschefer enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) vid utredning av vårdskador eller risk för vårdskador av allvarlig grad • erbjuda kompetenshöjande insatser till hälso- och sjukvårdspersonal • identifiera behov av kompetenshöjande insatser 4. Delta i olika strategiska arbetsgrupper 5. Samverka med externa aktörer och andra vårdgivare som har betydelse för patientsäkerheten 6. Öka samverkan och bidra till lärande förhållningssätt mellan verksamheterna i Norra innerstaden 7. Sammankalla och leda nätverket sjuksköterskenätverk 8. Sammankalla och leda nätverket för arbetsterapeuter och fysioterapeuter 9. Sammankalla och leda nätverket för palliativa ombud 10. Sammankalla och leda nätverket för hygienombud 11. Sammankalla och leda nätverket för enhetschefer med hälso- och sjukvårdsansvar 12. Sammankalla och leda nätverket för chefer med hälso- och sjukvårdsansvar 13. Utbilda medarbetare i MHFA (Mental Health First Aid) 33 14. Utbilda undersköterskor i vitala parametrar, förändrat hälsotillstånd och systematisk överrapportering 15. Sammankalla och leda nätverket för arbetsterapeuter och fysioterapeuter 16. Fortsätta implementering av digital signering (APPVA) i förvaltningens verksamheter i egen regi 17. Kvalitetssäkra gemensamma arbetsprocesser och rutiner för hälso- och sjukvård i förvaltningens verksamheter i egen regi --- [Bilaga 4. Åtgärdsplan samverkansöverenskommelse Norra innerstaden.pdf] Unga i riskzon för destruktivt beteende Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller utmaning här Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Barn och unga Den grova kriminaliteten präglar idag samhällsbilden och kriminaliteten går längre ner i åldrarna. Statistiken visar att ungdomsbrottsligheten i samhället generellt går ner men den grova kriminaliteten bland unga fortsätter att öka. Bob (Barn och unga i organiserad brottslighet) vilket är ett regeringsuppdrag. BOB är en samverkansstruktur syfte att förhindra och förebygga att barn och unga hamnar i organiserad brottslighet. Säkerställ att vi har en operativ samverkan och struktur på plats för att möjliggöra handlingsberedskap utifrån tillfälle och behov. Detta innefattar att vi har en samverkan på alla nivåer, strategisk, operativ samt på individnivå. Löpande Kommunpolisen är sammankallande och deltar gör chefer från socialtjänsten och grundskolechefen Barn och unga Den grova kriminaliteten präglar idag samhällsbilden och kriminaliteten går längre ner i åldrarna. Statistiken visar att ungdomsbrottsligheten i samhället generellt går ner men den grova kriminaliteten bland unga fortsätter att öka. För att förebygga eller komma tillrätta med kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa, våldsbejakande extremism och andra destruktiva beteenden hos barn och unga krävs ett systematiskt och långsiktigt förebyggande arbete. Viktiga skyddsfaktorer är trygga uppväxtförhållanden, välfungerande skolgång och meningsfull fritid. Signaler om destruktivt beteende behöver strukturerat fångas upp och hanteras av berörda aktörer, exempelvis genom fältassistenter, skolsociala stödteam, socialsekreterare på polisstation Samverkan barn och unga Norra innerstaden: Individsamverkan mellan socialtjänsten och polisen. Skapa effektiv och operativ samverkan mellan polis och socialtjänst, upptäcka och fånga upp ungdomar i riskzonen för en negativ utveckling i syfte att tillsätta tidiga insatser. 1 gång i månaden Trygghetssamordnare är sammankallande. Deltar gör förundersökningsledare, områdespolis, handläggare socialtjänsten utredning och mottag barn och unga, enhetschef socialtjänsten utredning och mottag barn och unga, socialsekreterare hos polisen, fältassistenter, enhetschef fritid Barn och unga Den grova kriminaliteten präglar idag samhällsbilden och kriminaliteten går längre ner i åldrarna. Statistiken visar att ungdomsbrottsligheten i samhället generellt går ner men den grova kriminaliteten bland unga fortsätter att öka. För att förebygga eller komma tillrätta med kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa, våldsbejakande extremism och andra destruktiva beteenden hos barn och unga krävs ett systematiskt och långsiktigt förebyggande arbete. Viktiga skyddsfaktorer är trygga uppväxtförhållanden, välfungerande skolgång och meningsfull fritid. Signaler om destruktivt beteende behöver strukturerat fångas upp och hanteras av berörda aktörer. Socialsekreterare samsitter hos polis : Utveckla samverkan mellan socialtjänst och polis gällande unga lagöverträdare. Socialsekreterare hos polisen träffar ungdomar som begått brott och deras föräldrar och deltar bland annat i förhör. I syfte att motverka att barn/unga dras in i kriminalitet eller att en pågående kriminell utveckling eskalerar. Skapa effektiv och operativ samverkan mellan polis och socialtjänst, upptäcka och fånga upp ungdomar i riskzonen för en negativ utveckling i syfte att tillsätta tidiga insatser. Linjearbete Socialsekreterare hos polisen och polisen Barn och unga Den grova kriminaliteten präglar idag samhällsbilden och kriminaliteten går längre ner i åldrarna. Statistiken visar att ungdomsbrottsligheten i samhället generellt går ner men den grova kriminaliteten bland unga fortsätter att öka. För att förebygga eller komma tillrätta med kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa, våldsbejakande extremism och andra destruktiva beteenden hos barn och unga krävs ett systematiskt och långsiktigt förebyggande arbete. Viktiga skyddsfaktorer är trygga uppväxtförhållanden, välfungerande skolgång och meningsfull fritid. Signaler om destruktivt beteende behöver strukturerat fångas upp och hanteras av berörda aktörer, exempelvis genom fältassistenter, skolsociala stödteam, socialsekreterare på polisstation, lokala samverkansstrukturer mellan skola, socialtjänst, polis, fritid. Högstadienavsamverkan stadsdel, skola och polis: Samverkansforum mellan kommunala skolor, polis och stadsdelförvaltningen. Vid behov kan andra bjudas in. Naven ska arbeta förebyggande och främjande, uppmärksamma trender och utifrån en gemensam lägesbild samordna insatser på universell- och gruppnivå. Mötet genomförs i vardera Nav. I Naven delas lägesbild och arbetet sker utifrån de utmaningar som finns inom de lokala navet. . Genom samverkan få ökad kunskap om varandras områden och agera som varandras ambassadörer, skapa en effektiv samverkan mellan aktörerna och öka kunskapen om lägesbilden. Öka tryggheten för barn och unga som bor eller besöker stadsdelsområdet samt förebygga att barn och unga utsätts för brott eller själva hamnar i kriminalitet eller ett socialt nedbrytande beteende. Under 2026 ska arbetet fortsätta och även få in de fristående skolorna i samverkansforumet. 2 gång per termin samt vid behov. Trygghetssamordnare är sammankallande. Deltar gör kommunpolis, preventionssamordnare, fältassistenter, enhetschef fält och fritid representanter från skolorna (rektor/Bitr. rektor samt någon från elevhälsoteam), grundskolesamordnaren samt grundskolechef. Barn och unga Den grova kriminaliteten präglar idag samhällsbilden och kriminaliteten går längre ner i åldrarna. Statistiken visar att ungdomsbrottsligheten i samhället generellt går ner men den grova kriminaliteten bland unga fortsätter att öka. För att förebygga eller komma tillrätta med kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa, våldsbejakande extremism och andra destruktiva beteenden hos barn och unga krävs ett systematiskt och långsiktigt förebyggande arbete. Viktiga skyddsfaktorer är trygga uppväxtförhållanden, välfungerande skolgång och meningsfull fritid. Signaler om destruktivt beteende behöver strukturerat fångas upp och hanteras av berörda aktörer, exempelvis genom fältassistenter, skolsociala stödteam, socialsekreterare på polisstation, lokala samverkansstrukturer mellan skola, socialtjänst, polis, fritid. Låg- och mellanstadie navsamverkan: Samverkansforum mellan kommunala skolor, polis och stadsdelförvaltningen. Vid behov kan andra bjudas in. Naven ska arbeta förebyggande och främjande, uppmärksamma trender och utifrån en gemensam lägesbild samordna insatser på universell- och gruppnivå. Mötet genomförs i vardera Nav. I Naven delas lägesbild och arbetet sker utifrån de utmaningar som finns inom de lokala navet. Genom samverkan få ökad kunskap om varandras områden och agera som varandras ambassadörer, skapa en effektiv samverkan mellan aktörerna och öka kunskapen om lägesbilden. Öka tryggheten för barn och unga som bor eller besöker stadsdelsområdet samt förebygga att barn och unga utsätts för brott eller själva hamnar i kriminalitet eller ett socialt nedbrytande beteende. Under 2026 ska arbetet fortsätta och även få in de fristående skolorna i samverkansforumet. 1 gång per termin samt vid behov. Trygghetssamordnare är sammankallande. Deltar gör kommunpolis, preventionssamordnare, fältassistenter, enhetschef fält och fritid representanter från skolorna (rektor/Bitr. rektor samt någon från elevhälsoteam), grundskolesamordnaren samt grundskolechef. Barn och unga Den grova kriminaliteten präglar idag samhällsbilden och kriminaliteten går längre ner i åldrarna. Statistiken visar att ungdomsbrottsligheten i samhället generellt går ner men den grova kriminaliteten bland unga fortsätter att öka. För att förebygga eller komma tillrätta med kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa, våldsbejakande extremism och andra destruktiva beteenden hos barn och unga krävs ett systematiskt och långsiktigt förebyggande arbete. Viktiga skyddsfaktorer är trygga uppväxtförhållanden, välfungerande skolgång och meningsfull fritid. Signaler om destruktivt beteende behöver strukturerat fångas upp och hanteras av berörda aktörer, exempelvis genom fältassistenter, skolsociala stödteam, socialsekreterare på polisstation, lokala samverkansstrukturer mellan skola, socialtjänst, polis, fritid. Gymnasienavsamverkan: Norra innerstadens stadsdelsområde har endast två kommunala gymnasieskolor och resternade är fristående med olika behov av samverkan. Under 2026 ska arbetet att upprätta en samverkan med gymnasieskolorna utredas och såsmåningom startas upp. Undersöka och utreda hur vi på bästa sätt får till ett gymnasienav inom Norra innerstadens stadsdel. Målet är att under 2026 få starta upp ett eller fler samverkansforum med gymnasierna i stadsdelen. Under 2026 Trygghetssamordnare tillsammans med polisen och utredare på Kvalitetsavdelningens stab inom stadsdelsförvaltningen. Otrygga och brottsutsatta platser Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller utmaning här Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Klaraområdet I Klaraområdet är den anmälda brottsligheten hög och den upplevda tryggheten låg, i jämförelse med staden i övrigt. Inom området finns också en öppen drogscen och platsen är en riskmiljö för unga att vistas på. I Klarakvarteret ligger Sergels torg som är en av Sveriges mest kända offentliga platser. Centralt placerad i Stockholms innerstad, vid landets största kollektivtrafikknutpunkt, har torget stora och naturliga flöden av förbipasserande och besökare. Unga från hela staden och länet uppehåller sig på Sergels torg och i närområdet. Också människor i hemlöshet, i missbruk och/eller med psykisk ohälsa uppehåller sig i, eller vistas stadigvarande i klaraområdets offentliga miljöer. Samtidigt finns det få boenden i området. Klaraområdet utgörs i stor utsträckning av kontors- och affärslokaler. Styrgrupp Vision Klara: träffas en gång per termin och syftet är att aktörer med beslutsmandat över verksamheter som är av stor vikt för måluppfyllnaden ska säkerställa samverkan och medverkan i övriga arbetsgrupper från sina respektive verksamheter. Mål med aktiviteten är att Klaraområdet är ett varaktigt tryggt, säkert och trivsamt område för invånare, verksamma och besökare. Tryggheten ska öka och individer som hanterar narkotika i området och i övrigt begår brott ska minska. Styrgruppen ska skapa förutsättningar och mandat för operativ samverkan enligt åtgärder nedan. 2 ggr/år Stadsdelsförvaltningen tillsammans med polisen. Klaraområdet I Klaraområdet är den anmälda brottsligheten hög och den upplevda tryggheten låg, i jämförelse med staden i övrigt. Inom området finns också en öppen drogscen och platsen är en riskmiljö för unga att vistas på. I Klarakvarteret ligger Sergels torg som är en av Sveriges mest kända offentliga platser. Centralt placerad i Stockholms innerstad, vid landets största kollektivtrafikknutpunkt, har torget stora och naturliga flöden av förbipasserande och besökare. Unga från hela staden och länet uppehåller sig på Sergels torg och i närområdet. Också människor i hemlöshet, i missbruk och/eller med psykisk ohälsa uppehåller sig i, eller vistas stadigvarande i klaraområdets offentliga miljöer. Samtidigt finns det få boenden i området. Klaraområdet utgörs i stor utsträckning av kontors- och affärslokaler. Platssamverkan Klara: är en strategiskt samverkan med aktörer i klaraområdet som är av stor vikt för måluppfyllnaden. Mål med aktiviteten är att Klaraområdet är ett varaktigt tryggt, säkert och trivsamt område för invånare, verksamma och besökare. Stratgeiska gruppen ska skapa förutsättningar och mandat för operativ samverkan enligt åtgärder nedan. Stragiska gruppen ska vidare kunna planera strukturera och lyfta behov av resurser för att operativ samverkan neligt forum nedan ska fungera. 5 gånger per år eller oftare vid behov. Stadsdelsförvaltningen tillsammans med polisen. Klaraområdet I Klaraområdet är den anmälda brottsligheten hög och den upplevda tryggheten låg, i jämförelse med staden i övrigt. Inom området finns också en öppen drogscen och platsen är en riskmiljö för unga att vistas på. I Klarakvarteret ligger Sergels torg som är en av Sveriges mest kända offentliga platser. Centralt placerad i Stockholms innerstad, vid landets största kollektivtrafikknutpunkt, har torget stora och naturliga flöden av förbipasserande och besökare. Unga från hela staden och länet uppehåller sig på Sergels torg och i närområdet. Också människor i hemlöshet, i missbruk och/eller med psykisk ohälsa uppehåller sig i, eller vistas stadigvarande i klaraområdets offentliga miljöer. Samtidigt finns det få boenden i området. Klaraområdet utgörs i stor utsträckning av kontors- och affärslokaler. Fokusområde Klara: aktiviteten är ett operativt/strategiskt samverkansforum för aktörer verksamma i klaraområdet. Möten med arbetsgruppen ska kunna initieras vid behov av att samla ett större antal aktörer i Klara för att informera och omhänderta frågor kring kända kommande händelser eller situationer. Exempel på tillfällen då möten initieras är inför större kända demonstrationer, skollov, festivaler, nyårsafton eller andra händelser då i första hand polisens planering och prioritering är av värde att dela, och frågor från lokala aktörer behöver omhändertas. Vid behov av operativ samverkan utöver de ordinarie inplanerade åtgärderna , ska dessa åtgärder kunna planeras, struktureras och resurssättas av berörda aktörer. Löpande Stadsdelsförvaltningen tillsammans med polisen. Klaraområdet I Klaraområdet är den anmälda brottsligheten hög och den upplevda tryggheten låg, i jämförelse med staden i övrigt. Inom området finns också en öppen drogscen och platsen är en riskmiljö för unga att vistas på. I Klarakvarteret ligger Sergels torg som är en av Sveriges mest kända offentliga platser. Centralt placerad i Stockholms innerstad, vid landets största kollektivtrafikknutpunkt, har torget stora och naturliga flöden av förbipasserande och besökare. Unga från hela staden och länet uppehåller sig på Sergels torg och i närområdet. Också människor i hemlöshet, i missbruk och/eller med psykisk ohälsa uppehåller sig i, eller vistas stadigvarande i klaraområdets offentliga miljöer. Samtidigt finns det få boenden i området. Klaraområdet utgörs i stor utsträckning av kontors- och affärslokaler. Klara samverkansutsättning: aktiviteten är att ha ett operativt samverkansforum genom systematisering av gemensam utsättning för myndighetsanknutna aktörer som arbetar på fältet i klaraområdet. Polisen håller i samverkansutsättning utifrån särskild dagordning som fångar upp gemensam målbild, samverkansbehov och lägesbild. Skapar förutsättningar för daglig samverkan mellan aktörer som arbetar i fält. Operativ samverkan i fält mellan deltagande aktörer i klaraområdet. 2 ggr/veckan, löpande Polisen tillsammans med stadsdelsförvaltningen. Odenplan Odenplan har tidigare klassats som öppen drogscen vilket upphörde under senaste karläggningen för 2023. Odenplan är en av Sveriges största pendelstråksområde och ugör ett kommunikationsnsav för en stor andel människor som dagligen besöker området. Det är en hög anmäld brottslighet och en viss utamning när det gäller den upplevda tryggheten på vissa platser och vissa tider på dygnet. Platssamverkan Odenplan: Under 2026 ska platssamverkan Odenplan utvecklas. Platsaktivering och samverkan med situationella och socialpreventiva åtgärder med berörda aktörer. Utreda behovet av platssamverkan. Stärka samverkan mellan fältassistenter och polisen ute på fält. Under 2026 Stadsdelsförvaltningen polis, trafikkontoret, fastighetsägare, fastighetskontoret, stadsutveckling, fält och ungdomsjouren m.fl. Stureplan Området kring Stureplan är en av de mest besökta platserna inom krog- och näringslivet i Sverige. Stureplan är en plats dagtid med många arbetsplatser och en annan plats kvälls- och nattetid med krogmiljön men såväl dagtid, kvälls- och nattetid rör det sig mycket människor i området. Platsen ska upplevas som trygg oavsett vilken tid på dygnet det är. Utöver de stora krog- och näringslivet är det omfattande ombyggnationer i området som påverkar framkomligheten. Platssamverkan Stureplan: är ett strategiskt samverkansform med aktörer kring Stureplan för att tillsammans skapa förutsättningar för att arbeta mot kriminalitet och ordningsstörningar samt skapa trygga och säkra offentliga miljöer inom det geografiska området. Fördjupa samverkan mellan deltagande aktörer och ta fram konkreta åtgärder för att öka tryggheten och minska brottlisgheten i området. 2 gånger/termin Stadsdelsförvaltningen tillsammans med polisen, näringslivet, Trafikkontoret, regionen. Hjorthagen Hjorthagen är ett relativt tryggt och säkert område inom Norra inerstadens stadsdelsområde. De bor mycket barnfamiljer och pensionärer i området och mycket idrottsverksamhet genomförs i området. Under 2025 öppnade socialförvaltningen ett stödboende för personer i hemlöshet och missbruk. Detta gjorde att en förändring av stadsbilden förändrades. Stölder, ordningsstörningar och otryggheten ökade i området. Som ett svar på förändringen startades platssamverkan Hjorthagen och en rad olika åtgärder sattes in. Lägebilden har förbättrats sedan dessa åtgärder. Även då en förbättring har skett så kan vi inte släppa området. Förändringarna har skett snabbt och därför finns behovet att arbeta mer långsiktigt över tid för att upprätthålla en bra lägesbild i området. Platssamverkan Hjorthagen: är ett strategiskt samverkansforum med aktörer i Hjorthagen för att tillsammans skapa förutsättningar för att arbeta mot kriminalitet, ordningsstörningar, socialt utsatthet samt skapa trygga och säkra offentliga miljöer inom det geografiska området. Fördjupa samverkan mellan deltagande aktörer och ta fram konkreta åtgärder för att öka tryggheten och minska brottlisgheten i området. 4 ggr/år eller oftare vid behov Stadsdelsförvalntingen tillsammans med polisen, civilsamhället, näringslivetoch socialförvaltningen. Hjorthagen Hjorthagen är ett relativt tryggt och säkert område inom Norra inerstadens stadsdelsområde. De bor mycket barnfamiljer och pensionärer i området och mycket idrottsverksamhet genomförs i området. Under 2025 öppnade socialförvaltningen ett stödboende för personer i hemlöshet och missbruk. Detta gjorde att en förändring av stadsbilden förändrades. Stölder, ordningsstörningar och otryggheten ökade i området. Som ett svar på förändringen startades platssamverkan Hjorthagen och en rad olika åtgärder sattes in. Lägebilden har förbättrats sedan dessa åtgärder. Även då en förbättring har skett så kan vi inte släppa området. Förändringarna har skett snabbt och därför finns behovet att arbeta mer långsiktigt över tid för att upprätthålla en bra lägesbild i området. Avstämningar Hjorthagen: Månadsvisa avstämningar för att ha uppdaterad lägesbild över stadsdelsomådet. Stärkt samverkan mellan stadsdelsförvaltningen, polisen och socialförvaltningen. Ha en uppdaterad lägesbild över stadsdelområdet och snabbt kunna sätta in förbyggande åtgärder om lägesbilden förändras. Löpande Trygghetssamordnare stadsdelsförvaltningen, kommunpolis, samordnare socialförvaltningen och enhetschef Hjorthagens boende. Förbättra utemiljön och tryggheten i stadsdelsområdet För att förbättre utemiljön och den upplevda tryggheten anordnas trygghetsvandringar i stadsdelsområdet där boende och verksamma bjuds in. Boende och verksamheter i stadsdelsområdet har god kännedom om sitt närområde. När människor trivs och känner sig trygga och gärna rör sig utomhus i sitt närområde, blir också staden mer levande. Med en mer levande stadsdel upplevs förhoppningsvis området som mer tryggt. Trygghetsvandring: Stadsdelsförvaltningen ska genomföra minst två trygghetsvandringar per år tillsammans med polisen. Boende, verksamheter och aktörer i staden bjuds in. Förbättra utemiljön så att den upplevs som tryggare. Vid behov Stadsdelsförvaltningen tillsammans med polisen. Systemhotade brottslighet Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller utmaning här Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Otillåten påverkan Brottslighet riktad mot välfärdssystemen är systemhotande då både resursfördelning och myndighetsutövning påverkas. Välfärdsbrott innebär ett felaktigt utnyttjande av skattemedel, vilket riskerar att hota legitimiteten för både välfärden och det offentliga. Långsiktigt är välfärdsbrott ett hot mot demokratin och riskerar även att leda till att tillit och förtroende för samhällsinstitutioner undergrävs. Det kan handla om arbetslivskriminalitet eller otillåten påverkan, exempelvis mot enskilda personer eller desinformationskampanjer mot socialtjänsten, och även om bedrägerier mot utbetalande myndigheter och kommuner, exempelvis ekonomiskt bistånd och föreningsbidrag. Kunskapshöjande insatser genom att enheterna arbetar med framtaget APT-material i arbetsgrupperna. Stärka medarbetarna motståndskraft inom Norra innerstadens stadsdelförvaltningen mot otillåten påverkan och öka deras kunskap. Linjearbete Enhetschefer (stadsdelsförvaltningen) Välfärdsbrott Brottslighet riktad mot välfärdssystemen är systemhotande då både resursfördelning och myndighetsutövning påverkas. Välfärdsbrott innebär ett felaktigt utnyttjande av skattemedel, vilket riskerar att hota legitimiteten för både välfärden och det offentliga. Långsiktigt är välfärdsbrott ett hot mot demokratin och riskerar även att leda till att tillit och förtroende för samhällsinstitutioner undergrävs. Det kan handla om arbetslivskriminalitet eller otillåten påverkan, exempelvis mot enskilda personer eller desinformationskampanjer mot socialtjänsten, och även om bedrägerier mot utbetalande myndigheter och kommuner, exempelvis ekonomiskt bistånd och föreningsbidrag. Pilot för kontrollfunktion mot välfärdsbrott (hantera). Hantera och kontrollera (granska) avvikelser som upptäcks av biståndshandläggare. 2026 Paraplysamordnare, enheterna med stöd av trygghets- och säkerhetssamordnare (stadsdelsförvaltningen) Välfärdsbrott Brottslighet riktad mot välfärdssystemen är systemhotande då både resursfördelning och myndighetsutövning påverkas. Välfärdsbrott innebär ett felaktigt utnyttjande av skattemedel, vilket riskerar att hota legitimiteten för både välfärden och det offentliga. Långsiktigt är välfärdsbrott ett hot mot demokratin och riskerar även att leda till att tillit och förtroende för samhällsinstitutioner undergrävs. Det kan handla om arbetslivskriminalitet eller otillåten påverkan, exempelvis mot enskilda personer eller desinformationskampanjer mot socialtjänsten, och även om bedrägerier mot utbetalande myndigheter och kommuner, exempelvis ekonomiskt bistånd och föreningsbidrag. Enheterna genomför fördjupade riskanalyser inom relevanta riskområden (förebygga och upptäcka). Identifiera, förebygga och upptäcka riskområden inom stadsdelsförvaltningens olika verksamheter och ta fram åtgärder för att minimera riskerna. Löpande Enhetschefer med stöd av trygghets- och säkerhetssamordnare (stadsdelsförvaltningen) Välfärdsbrott Brottslighet riktad mot välfärdssystemen är systemhotande då både resursfördelning och myndighetsutövning påverkas. Välfärdsbrott innebär ett felaktigt utnyttjande av skattemedel, vilket riskerar att hota legitimiteten för både välfärden och det offentliga. Långsiktigt är välfärdsbrott ett hot mot demokratin och riskerar även att leda till att tillit och förtroende för samhällsinstitutioner undergrävs. Det kan handla om arbetslivskriminalitet eller otillåten påverkan, exempelvis mot enskilda personer eller desinformationskampanjer mot socialtjänsten, och även om bedrägerier mot utbetalande myndigheter och kommuner, exempelvis ekonomiskt bistånd och föreningsbidrag. Enheterna genomför kunskapshöjande insatser om var i verksamheten välfärdsbrott kan förekomma (upptäcka). Stärka medarbetarnas kunskap om välfärdsbrott. Löpande Enhetschefer med stöd av trygghets- och säkerhetssamordnare (stadsdelsförvaltningen) Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Våld i nära relation är en vanlig anmälningsorsak till socialtjänsten. Polisen har även uppmärksammat problematiken. Socialsekreterare samsittning hos polis: Utvecklat samarbete med polisen, 2 socialsekreterare samsitter med utredninssektion 1 ( BIN- vuxen) i syfte att effektivisera samverkan mellan socialtjänst och polis. Socialsekreterare deltar även vid polisens prioriteringsmöten där olika funktioner inom polisen är representerade för att rikta sina insatser. Effektivisera samverkan mellan socialtjänst och polis. Linjearbete: Socialsekreterare samsitter och deltar aktivt i det dagliga arbetet hos polisen. Socialsekreterare och polis har ett gemensamt ansvar för daglig samverkan Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem som får stora konsekvenser. För att kunna stoppa våldet behöver vi nå fler våldsutövare. Socialsekreterare samsittning hos polis. Vid frihetsberövande och/eller förhör erbjuds våldsutövaren motiverande samtal med socialsekreterare i syfte att få våldsutövaren att ta emot behandling Alla våldsutövare ska erbjudas motiverande samtal med socialsekreterare.. Alla våldsutövare ska erbjudas motiverande samtal och fler våldsutövare att ta emot behandling. Linjearbete Polisen har ett ansvar att motivera våldsutövaren till samtal med socialsekretare, socialsekreterare har ett ansvar att vara tillgänglig samt genomföra motiverande samtal. Våld i nära relation och våldsutsatthet innebär stort lidande för den utsatta samt är ett samhällsproblem. Socialsekreterare samsittning hos polis: Polisen motiverar den våldsutsatta till samtal med socialtjänsten, detta kan ske innan polisanmälan, under utredningstid samt efter handläggning hos polisen. Socialsekreterare stöttar och motiverar den våldsutsatta att göra anmälan samt stå för sin anmälan under hela processen. Alla våldsutsatta erbjuds stöd och motiverande samtal. Att fler våldsutsatta att anmäla och stå för sin anmälan under hela processen samt erbjudas stöd och motiverande samtal. Linjearbete Polisen har ett ansvar att motivera den våldsutsatta till samtal med socialsekretare, socialsekreterare har ett ansvar att vara tillgänglig samt genomföra motiverande samtal och stötta den våldsutsatta i kontakten med polisen. Barn som lever i och som växer upp i familjer där det förekommer våld är en särskilt utsatt målgrupp som riskerar att fara illa och utvecklas negativt. Socialsekreterare samsittning hos polis: När vi träffar våldsutövare och våldsutsatta ställer vi frågor om det finns barn i deras närhet. Att fånga upp fler barn som upplevt våld och ge dem de stöd de behöver. Linjearbete Polis och socialtjänst har gemensamt ansvar Våld i nära relation och våldsutsatthet innebär stort lidande för den utsatta samt är ett samhällsproblem. Det är svårt att bryta sig loss från en våldsam relation och det krävs olika typer av stöd för att kunna ta steget att lämna. Bryt Upp:Bryt upp ska implementeras i stadsdelsförvaltningen vilket är ett arbetssätt som bygger på samhandläggning internt och samverkan med externa aktörer utifrån individens specifika behov. Individen ska stöttas med målet att kunna leva ett liv fritt från våld. Förvaltningen har formulerat en lokal process för Bryt upp med tillhörande rutiner där fördelning av ansvar i förhållande till den våldsutsatta framgår och är beslutad. Löpande VINR-samordnare ansvarar för att samordna implementeringen av Bryt upp på förvaltningen. En arbetsgrupp med representanter från berörda enheter kommer genomföra förändringar i dagens arbetssätt och rutiner för att uppfylla kriterierna i Bryt upp. Kunskapsnivån om våld i nära relation behöver höjas. Internt kan det handla om information till varandra om respektive verksamhets metoder och arbetssätt, polis-socialtjänst. Informationsdelning: Internt arbetar vi med informationstillfällen för att effektivisera samverkan. Medarbetare hos både inom socialtjänstavdelningen och polismyndigheten ska ha kunskap om vardera organisation och rutiner och arbetssätt kopplat till våld i nära relation. Vid behov Polis och socialtjänst har gemensamt ansvar Kunskapsnivån om våld i nära relation behöver höjas.I samhället behöver medvetenheten och anmälningsbenägenheten öka. Vi har behov av att ta fram enkelt informationsmaterial som vi kan ge ut till våldsutövare och våldsutsatta i den motiverande kontakten med dem. Informationsdelning: Utåtriktat mot medborgare arbetar vi tillsammans med exempelvis med kampanjer som " insats sluta slå" och "våld är inte en privatsak" Att nå ut med riktade informationsinsatser till medborgare för att öka kunskapen om våld i nära relation och vart man kan vända sig om man blir utsatt. Under året 2026 kommer vi att genomföra informationstillfällen, samverka i insats sluta slå. Polis Syftet med arbetsgruppen är att fånga upp det förebyggande arbetet vi gör för gruppen särskilt utsatta och sårbara brottsoffer och följa upp det arbetet som görs idag samt utveckla arbetet och samverkan tillsammans. Förvaltningsövergripande arbetsgrupp l. färre gärningspersoner begår brott mot särskilt utsatta och sårbara brottsoffer, 2. färre särskilt utsatta och sårbara brottsoffer utsätts för brott, 3. fler särskilt utsatta och sårbara brottsoffer får relevant stöd och hjälp Löpande Stadsdelsförvaltningen: Trygghetssamordnare, enhetschef och verksamhetscontoller äldreomsorgen, områdeschef vuxen och funktionsnedsättning, områdeschef LSS, områdeschef socialpsykriatri och verksamhetsutvecklare inom socialtjänsten samt VINR-samordnare. Bedrägerierna har ökat markant de senaste åren och forsätter även i år att öka. Bedrägerier i hemmet, på nätet, exempelvis genom social manipulation är ett problem som ofta kan drabba äldre personer och personer med funktionsvariation då kriminella utnyttjar deras sårbarhet. Polisen och stadsdelsförvaltningen har uppmärksammat att allt fler blir drabbade i Norra innerstadens stadsdelsområde. I stadsdelen finns många äldre invånare som är en prioriterad målgrupp för bedragare. I Norra innseratden är det av dessa äldre som utsätts. Polisen och stadsdelsförvaltningen erbjuder informationsträffar på boenden och öppna träffpunkter, distrubierar broschyrer, annonserar i lokalpress samt samverkan med pensionärsorganisationer och funktionsrättsorganisationer. Öka kunskapen hos medborgare, särskilt de äldre, om hur man skydda sig mot bedrägerier och hur man ska gå till väga om man blivit drabbad. Löpande Kommunpolisen och trygghets- och säkerhetssamordnare stadsdelsförvaltningen Bedrägerierna har ökat markant de senaste åren och forsätter även i år att öka. Bedrägerier i hemmet, på nätet, exempelvis genom social manipulation är ett problem som ofta kan drabba äldre personer och personer med funktionsvariation då kriminella utnyttjar deras sårbarhet. Polisen och stadsdelsförvaltningen har uppmärksammat att allt fler blir drabbade i Norra innerstadens stadsdelsområde. I stadsdelen finns många äldre invånare som är en prioriterad målgrupp för bedragare. I Norra innerstaden är det av dessa äldre som utsätts. Informationsträffar/föreläsnin gar för medarbetare inom stadsdelsförvaltningen. Polisen eller trygghetsamodnare bjuds in till APT, planeringsdag eller annat personalmöte. Öka kunskapen hos medarbetare om bedrägerier, hur de kan prata med medborgare om hur de kan skydda sig och hur man ska gå till väga om man blir drabbad. Vid behov löpande under året. Enhetschefer ansvarar för att inkomma med behov till kommunpolis och/eller trygghets- och säkerhetssamordnare. Kommunpolis och/eller trygghets- och säkerhetssamordnare ansvarar för att bidrag med kunskap och hålla informationsträffarna/fö reläsningarna. Kriminella miljöer och livsstilar Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller utmaning här Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Individer som vill lämna kriminell livsstil eller gruppering Kriminella individer som själva vill lämna den kriminella livsstilen är i dagsläget få inom lokalpolispmrådet och stadsdelsförvaltningen. Med utvecklingen som syns i samhället kring nätverkskriminella runt om i regionen så finns en sannolikhet att dessa ärenden kommer att öka. Staden har en enhet som hanterar individer med en hög hotbild men stadsdelsförvaltningen och lokalpolisområdet behöver ha en fungerande struktur och hantering för individer som vill lämna kriminaliteten. Avhopparverksamhetens syfte är att bidra till att minska det grova våldet i samhället och öka tryggheten, genom insatser som ska hjälpa personer att lämna sin kriminella situation. Avhopparverksamhet: Arbeta med den upparbetade strukturen i respektive organisation för att hjälpa individer som vill lämna kriminell livsstil. Strukturen för arbetsgången med en avhoppare ska vara känd hos lokalpolisområdet samt berörda socialsekreterare på stadsdelsförvaltningen. Med en gemensam struktur för avhopparverksamheten kan vi stärka och utveckla samverkan mellan stadsdelen och polisen. Under 2026 ska arbetet utvecklas och förstärka samverkan mellan socialtjänstavdelningen och avhopparsamordnarna LPO Norra innerstaden Effektivisera samverkan mellan polis och socialtjänst samt motivera fler till att lämna kriminaliteten samt ge det stöd de behöver. Linjearbete Socialtjänten och polisen Kompetenshöjande insatser gällande våldsbejakande extremism - internt hos stadsdelsförvaltningen Odemokratiska strömningar ökar i samhället och frågor om våldbejakande extremism blir allt mer vanligt. Norra innerstaden är i dagläget rätt förskonade med våldbejakande extremism incidenter. Alla förebyggande insatser som riktas mot individer sker på lokal nivå där kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I den kommunala verksamheten behöver därför kunskapen öka i frågor som avser våldsbejakande extremism och förutsättningar skapas i berörda verksamheter för att kunna möta de problem och utmaningar som våldsbejakande extremism skapar. Kompetenshöjande insats: Alla medarbetare i stadsdelförvaltningen ska genomföra de två e- utbildningarna som staden tagit fram om våldsbejakande extremism. Vbe-samordnaren ska bjudas in för föreläsning till APT, planeringsdag eller annat personalmöte. Medarbetare i Norra innerstaden ska ha kunskap om stadens rutiner för hantering av misstanke och oro för våldsbejakande extremism. Medarbetarna ska ha grundläggande kunskap om de olika mijöerna som finns. Linjearbete Trygghets- och säkerhetssamordnare ansvarar för att informera avdelnings- och enhetschefer om aktiviteten, utbildningarna och informera om att möjligheten att bjuda in VBE-samordnaren finns. Avdelnings - och enhetscheferna ansvarar för att se till att medarbetarna genomför e-utbildningarna om VBE och bjuder in VBE samordnaren för informationsträffar om behov uppstår. Sammanställning över prioriterade områden Prioriterat område Antal problem Antal identifierade orsaker Antal åtgärder Unga i riskzon för destruktivt beteende 3 3 3 Otrygga och brottsutsatta platser 9 9 9 Systemhotade brottslighet 4 4 4 Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer 10 10 10 Kriminella miljöer och livsstilar 2 2 2 [Eget prioriterat område] 0 0 0 0 2 4 6 8 10 12 Unga i riskzon för destruktivt beteende Otrygga och brottsutsatta platser Systemhotade brottslighet Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer Kriminella miljöer och livsstilar [Eget prioriterat område] Sammanställning av åtgärdsplan Antal problem Antal identifierade orsaker Antal åtgärder