Yttrande om förskolans kvalitet och utveckling i Stockholm
Farsta stadsdelsnämnd godkände Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande som svar på en remiss om rapporten ”Förskola i Stockholm 2025”. Rapporten ger en bild av kvaliteten i Stockholms förskolor och pekar på positiv utveckling i stadsdelarnas kvalitetsarbete. Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna, samt Sverigedemokraterna, lämnade särskilda uttalanden där de efterfrågade bland annat mer aktuella uppgifter, ökat fokus på barns språkutveckling och tydligare krav på personalens svenskkunskaper för att säkerställa en likvärdig förskola med hög kvalitet.
Detta ärende har uppdaterats med information från protokollet för mötet den 2026-06-17.
Från originalhandlingen
§ 12
Remiss av Förskola i Stockholm 2025. Samlad rapport för
förskola i Stockholms stad, KS 2026/360
Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/360
FAR 2026/190
Beslut
1. Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och
överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Förslag till beslut
Ordföranden Marre Mayr (V) föreslog att nämnden skulle besluta
enligt förvaltnings förslag till beslut.
Särskilda uttalanden
Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla
Bergman (L) anmälde ett gemensamt särskilt uttalande (Bilaga).
Leif Söderström (SD) anmälde ett särskilt uttalande (Bilaga).
Sammanfattning av ärendet
Förskolenämnden har i uppdrag från kommunfullmäktige att årligen
ta fram en förskolerapport. Rapporten syftar till att ge en
stadsövergripande bild av kvaliteten i förskola i Stockholms stad
2025.
Genom en konsekvent uppföljning av förskolans verksamhet över
längre tid syns en positiv utveckling där samtliga stadsdelsnämnder
bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete inom de kvalitetsområden
som Förskola i Stockholm 2025 tar upp.
Rapporten är indelad följande i fyra områden:
• Förskolans förutsättningar i Stockholms stad
• Systematiskt kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse
• Förutsättningar för att främja barns språkliga utveckling
• Förskolans kompensatoriska uppdrag
Farsta stadsdelsförvaltning föreslår att Farsta stadsdelsnämnd
godkänner Förskola i Stockholm 2025 och överlämnar rapporten till
kommunstyrelsen.
Handlingar i ärendet
• FAR 2026/190-2 (Godkänd - R 1) Förskola Stockholm 2025
• FAR 2026/190-1.2 Bilaga - Förskola i Stockholm 2025
Sida 26 (38)
Farsta stadsdelsnämnd
Protokoll nr 7/2026
2026-06-17
• FAR 2026/190-1.3 Bilaga - Förskola i Stockholm 2025 -
bilagor
Sida 27 (38)
Farsta stadsdelsnämnd
17/6-2026
Ärende 12
Följebrev Förskola i Stockholm 2025. Samlad rapport för förskola i Stockholms stad
Dnr FAR 2026/190
Olof Peterson m.fl. (M)
Camilla Bergman (L)
Christer Eriksson (C)
Särskilt uttalande
En likvärdig förskola med hög kvalitet
Förskola i Stockholm tas fram årligen för att ge en stadsövergripande bild av kvaliteten i
stadens förskolor. Rapporten bygger på både kvantitativa och kvalitativa data, såsom officiell
statistik och information från stadsdelsförvaltningarna. Vi noterar att viss statistik fortfarande
bygger på uppgifter från 2024, vilket är olyckligt då det inte ger en helt rättvisande bild av
nuläget. Samtidigt visar rapporten på flera utvecklingsområden som behöver prioriteras för
att säkerställa en mer likvärdig förskola i hela staden.
Vi anser att det fortsatta arbetet särskilt behöver fokusera på systematiskt kvalitetsarbete,
stärkt kvalitetsuppföljning, ökad inskrivningsgrad och bättre förutsättningar för barn i behov
av särskilt stöd. Förskolan ska hålla hög kvalitet oavsett var i staden den bedrivs och därför
är det viktigt att staden fortsätter arbetet med gemensamma arbetssätt, tydligare styrning
och en mer transparent uppföljning av resultaten. Vi efterfrågar bättre möjligheter att följa
utvecklingen av exempelvis inskrivningsgrad, andelen utbildade förskollärare,
personaltäthet, barngruppernas storlek samt barns och personals kunskaper i svenska
språket. För att kunna fatta välgrundade beslut behöver nämnderna också ha tillgång till
aktuell och relevant statistik.
Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet. Därför måste resurserna användas på
ett sätt som säkerställer att varje barn får det stöd och de utmaningar som behövs för att
utvecklas. Barnens individuella behov måste stå i centrum och resurserna i högre grad följa
de barn som behöver särskilt stöd. Vi är positiva till arbetet med att utveckla förskolegårdar
och utemiljöer men anser samtidigt att ambitionen bör vara högre. Alla barn i Stockholm ska
ha tillgång till trygga, gröna och stimulerande miljöer för lek och lärande.
Trygghet, språk och tidiga insatser
Trygghet är en grundförutsättning för lärande och utveckling. Förskolan har en viktig roll i det
förebyggande arbetet och i att tidigt uppmärksamma barn som riskerar att fara illa. Därför
behöver samarbetet mellan förskola, socialtjänst, skola och andra relevanta aktörer fortsätta
att utvecklas. Vi vill särskilt understryka vikten av att personalen har kunskap om
hedersrelaterat våld och förtryck, om anmälningsskyldigheten och om hur orosanmälningar
ska hanteras. Rutiner måste inte bara finnas på plats utan också följas upp och fungera i
praktiken.
Sida 28 (38)
Det är även viktigt att fortsätta arbetet för att öka inskrivningsgraden i förskolan. Förskolan är
en av samhällets viktigaste integrationsmotorer och ger barn tidiga möjligheter att utveckla
språk, sociala färdigheter och kunskaper. Vi ser positivt på stadens uppsökande arbete men
bedömer att ytterligare insatser kan behövas i områden där inskrivningsgraden fortfarande
är låg. Informationen till vårdnadshavare behöver anpassas efter lokala förutsättningar och
nå fram till de familjer som idag står längst från verksamheten.
Svenska språket är avgörande för barns fortsatta skolgång och etablering i samhället.
Utvecklingen av barns språkkunskaper behöver därför vara ett fortsatt prioriterat område. Vi
välkomnar de utbildningsinsatser som genomförs för personalen men anser också att staden
bör överväga språktest vid nyrekrytering av förskolepersonal för att säkerställa tillräckliga
kunskaper i svenska.
Barn med särskilda behov och förskolans medarbetare
Vi välkomnar arbetet med stadsgemensamma bedömningsgrunder för barn i behov av
särskilt stöd. Samtidigt ser vi med oro på de skillnader som fortfarande finns mellan olika
delar av staden när det gäller bedömningar och tillgång till stödinsatser. Antalet barn med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och andra stödbehov har ökat under senare år. För
att dessa barn ska få rätt förutsättningar krävs tillräckliga resurser, hög kompetens hos
personalen och ett nära samarbete mellan förskolan, vårdnadshavare och relevanta
stödverksamheter. Alla barn i Stockholms stad är vårt ansvar och inget barn ska riskera att
bli utan det stöd som behövs inför skolstarten.
Avslutningsvis vill vi lyfta vikten av att Stockholms stad fortsätter vara en attraktiv
arbetsgivare för förskolans medarbetare. Tillgången till utbildade förskollärare är avgörande
för kvaliteten i verksamheten. Goda möjligheter till kompetensutveckling, karriärutveckling
och ett hållbart arbetsliv är viktiga för att behålla erfarna pedagoger och attrahera nya. Att
säkra kompetensförsörjningen är en av de viktigaste kvalitetsfrågorna för framtidens
förskola.
Sida 29 (38)
Farsta
Stadsdelsnämnd
Särskilt uttalande
2026-06-17
Ärende 12
FAR 2026/190
Förskola i Stockholm 2025
Särskilt uttalande
Förskolerapporten för 2025 bekräftar återigen att språket är den enskilt viktigaste faktorn för
barns kunskapsutveckling och framtida skolframgång. Förskolan är det första steget i
utbildningssystemet och utgör en avgörande språngbräda in i det svenska språket.
Trots detta kan vi konstatera att arbetet med att höja personalens svenskkunskaper
fortfarande inte är tillräckligt tydligt och strukturerat. Det är inte tillräckligt att erbjuda frivilliga
eller allmänt hållna insatser. När barn möter personal som inte fullt ut behärskar svenska
riskerar det att påverka såväl språkutveckling som trygghet och pedagogisk kvalitet.
Situationen är särskilt allvarlig i stadsdelar där många barn har ett annat modersmål än
svenska. Där är förskolan ofta den viktigaste, och ibland enda platsen där barnen ges
möjlighet att ta del av ett korrekt svenskt språk. Då måste kraven på personalens språkliga
kompetens vara höga och tydliga.
Vi ser samtidigt att staden genomför utbildningar i flerspråkighet, och kunskap om barns
språkutveckling är viktig. Men det får inte minska kraven på att personalen ska ha goda
kunskaper i svenska. Svenska är undervisningsspråk och vårt gemensamma samhällsspråk.
Därför måste all kompetensutveckling bygga på att medarbetarna har en väl utvecklad
svenska.
Det är anmärkningsvärt att det fortfarande saknas enhetliga och objektiva kriterier för hur
behovet av språkstärkande insatser ska identifieras. Bedömningar kan inte enbart bygga på
subjektiva uppfattningar. För att säkerställa likvärdighet, rättssäkerhet och kvalitet krävs en
strukturerad och stadsgemensam modell.
Sverigedemokraterna menar därför att staden behöver gå från allmänna ambitioner till
konkreta krav. För det krävs tydliga språknivåer, obligatoriska insatser vid behov samt en
systematisk uppföljning av resultat. Endast då kan vi säkerställa att alla barn i Stockholm,
oavsett bostadsområde, får tillgång till en förskola där svenska språket håller hög kvalitet
och där grunden för fortsatt skolgång läggs på ett likvärdigt sätt.
Leif Söderström (SD)
Roine Löfgren (SD)
Sida 30 (38)
Farsta stadsdelsnämnd
Protokoll nr 7/2026
2026-06-17
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.