Farsta: oro för minskade anmälningar om små barn

§ 16 Nämndens frågor och information från förvaltningen Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L) anmälde frågor till förvaltningen med anledning av ärende 4 och 10 (Bilaga, frågor och svar). Camilla Bergman (L) anmälde en skrivelse om orosanmälningar från förskola och BVC (Bilaga). Ordföranden Marre Mayr (V) föreslog att nämnden skulle besluta att överlämna skrivelsen till förvaltningen för beredning. Nämnden beslutade att överlämna skrivelsen till förvaltningen för beredning. Sida 34 (38) Farsta stadsdelsnämnd Möte 2026-06-17 Camilla Bergman (L) Patrik Gavander (L) Skrivelse om orosanmälningar från förskola och BVC Barn som far illa behöver upptäckas tidigt. Det gäller särskilt de allra yngsta barnen, som själva har mycket begränsade möjligheter att berätta om våld, omsorgsbrist, missbruk, psykisk ohälsa eller andra allvarliga problem i hemmet. Trots detta är orosanmälningar från de verksamheter som möter små barn fortsatt mycket få. I Socialtjänstrapporten 2025 framgår att förskolan stod för 2,3 procent av orosanmälningarna till socialtjänsten, jämfört med 2,5 procent året innan. BMM/BVC stod för 0,8 procent, jämfört med 1,0 procent året innan. Det innebär att båda andelarna har sjunkit, trots att just dessa verksamheter har en central roll i att upptäcka oro för de yngsta barnen. Det är bekymmersamt. Förskolan möter många barn varje dag och kan ofta se förändringar i beteende, frånvaro, omsorgssituation eller samspel med vårdnadshavare. BVC möter i sin tur i princip alla barn under de första levnadsåren och har en viktig roll i att upptäcka risker tidigt. När så få orosanmälningar kommer från dessa verksamheter väcks frågor om små barns utsatthet upptäcks i tid. Liberalerna har länge betonat vikten av tidiga insatser och ett starkare förebyggande arbete. Vi har bland annat drivit frågan om förskolesociala team och en tätare samverkan mellan förskola och socialtjänst. Det handlar om att ge personal bättre stöd, sänka trösklarna till konsultation och se till att oro för barn inte stannar i verksamheten. Vi vill också särskilt lyfta behovet av att fånga upp barn med höga och ihållande nivåer av aggressivitet. Det är en grupp där tidiga insatser kan göra stor skillnad, eftersom forskning visat tydliga samband mellan ihållande nivåer av aggressivitet som barn och att vara lagförd för våldsbrott som ung vuxen. Rätt stöd till barnet, familjen och förskolan kan förebygga att problemen växer och leder till större svårigheter senare i livet. För att socialtjänsten ska kunna agera tidigare behöver oron också nå socialtjänsten tidigare. Förskola, BVC och socialtjänst behöver därför ha tydliga strukturer för samverkan, konsultation och tidig upptäckt. Det behöver också finnas en lokal bild av hur anmälningarna faktiskt ser ut och om det finns verksamheter där anmälningsbenägenheten är för låg. Med anledning av ovanstående vill vi ställa följande frågor: 1. Hur ser utvecklingen ut i stadsdelen när det gäller orosanmälningar för barn i åldern 0–5 år, särskilt från förskola och BVC? 2. Hur bedömer förvaltningen att samverkan mellan socialtjänst, förskola och BVC fungerar när det gäller tidig upptäckt av barn som riskerar att fara illa? 3. Har förvaltningen identifierat hinder som kan bidra till att förskola eller BVC dröjer med, avstår från eller känner osäkerhet inför att göra orosanmälningar? 4. Vilka åtgärder har förvaltningen vidtagit, eller avser att vidta, för att stärka tidiga orosanmälningar och säkerställa att små barn i utsatta situationer får stöd i tid? Sida 35 (38) Farsta stadsdelsnämnd 17/6-2026 Ärende 16 Frågor till förvaltningen Olof Peterson m.fl. (M) Camilla Bergman (L) Christer Eriksson (C) Frågor med anledning av Ekonomisk månadsrapport maj 2026 • Förskolan prognostiserar ett fortsatt minskande barnantal. Hur bedömer förvaltningen att utvecklingen påverkar lokalbehov och verksamhetsstruktur framåt, behöver ytterligare neddragningar göras? Svar: Förskolans prognos följs löpande. Lokalförsörjningsplanen anger behov och tänkbara förändringar årligen. • Månadsrapporten visar att antalet hushåll med ekonomiskt bistånd ökar. Ser förvaltningen detta som en tillfällig utveckling eller som en mer långsiktig trend i stadsdelsområdet? Svar: Förvaltningen följer löpande utvecklingen. Frågor med anledning av Årsrapport 2025, Farsta stadsdelsnämnd • Revisionen konstaterar att flera rekommendationer från tidigare års granskningar fortfarande kvarstår. Vilka av dessa bedömer förvaltningen som mest angelägna att åtgärda under 2026 och när bedömer man att de kan anses vara fullt genomförda? Svar: Intention är samtliga ska åtgärdas så snart som möjligt. Det kan vara mer utmanande där nämnden inte har full rådighet. Sida 36 (38) • Revisionen lyfter återigen brister i nämndens interna kontroll, bland annat avseende avtalsuppföljning och uppföljning av föreningsbidrag. Vilka konkreta förändringar har redan genomförts för att stärka kontrollen inom dessa områden? Svar: Avtalsuppföljning • Nämnden har tidigare fattade beslut om nya riktlinjer för direktupphandling, förvaltningsledningen har tagit beslut om uppdaterad rutin för inköp och upphandling. • Nästa steg i arbetet för en förbättrad avtalsuppföljning är att utarbeta en plan för systematisk avtalsuppföljning under året vilket revisionen även efterfrågar i årsrapporten. • Samtidigt pågår en översikt av roller och ansvarsfördelning i syfte att säkerhetsställa avtalsefterlevnad i hela förvaltningsorganisationen samt genomlysning av hur höja beställarkompetens i förvaltningen. Åtgärder vi har genomfört utifrån revisionens påpekande om brister i uppföljning av föreningsbidrag: • Utökat uppföljningen av föreningsbidrag genom fler verksamhetsbesök • Förstärkt kontroll av föreningarnas ekonomiska redovisning genom stickprov • Förstärkt granskning av stadgar och årsmöteshandlingar (görs genom det nya digitala systemet föreningsportalen) • En skriftlig uppföljning av föreningsbidragen kommer tas fram och redovisas för nämnden mot slutet av året • Underlag för dokumentation av alla kontroller har tagits fram • Hur avser förvaltningen att följa upp och redovisa effekterna av de åtgärder som nu vidtas, så att nämnden kan säkerställa att återkommande revisionsanmärkningar inte kvarstår även kommande år? Svar: Förvaltningen följer löpande upp rekommendationer via nämndens internkontrollplan som redovisas i samband med ordinarie processer i tertialer och VB. Samt revisionens årsrapport. Sida 37 (38) Farsta stadsdelsnämnd Protokoll nr 7/2026 2026-06-17