Äldreomsorgens årsrapport 2025: Statistik och utvecklingsarbete
Äldrenämnden godkände äldreomsorgens årsrapport för 2025, som ger en samlad bild av äldreomsorgen i Stockholm och används som underlag för utvecklingsarbete. Rapporten, som är den nionde i ordningen, innehåller statistik om den äldre befolkningen, insatser och resultat från uppföljningar. Ledamöter från KD, C, M och L lämnade särskilda uttalanden där de bland annat uttryckte oro över brister i äldreboendeplanering, informationsspridning, tillgång till servicehus och en ökning av överklagade beslut som beviljades i högre instans.
Detta ärende har uppdaterats med information från protokollet för mötet den 2026-06-09.
Från originalhandlingen
§ 8
Äldreomsorgens årsrapport 2025
ALD 2026/202
Beslut
1. Äldrenämnden antar äldreomsorgens årsrapport 2025.
2. Äldrenämnden överlämnar rapporten till kommunstyrelsen och
stadsdelsnämnderna för kännedom.
Särskilt uttalande
Nike Örbrink (KD) och Malin Frick (C) lämnar ett gemensamt
särskilt uttalande.
Hugo Laigar (M) lämnar ett särskilt uttalande.
Margita Jacobsson (L) lämnar ett särskilt uttalande.
Förslag till beslut
Ordförande Robert Mjörnberg (V) föreslår att nämnden beslutar
enligt förvaltningens förslag.
Beslutsgång
Ordförande Robert Mjörnberg (V) konstaterar att det finns ett
förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt
förvaltningens förslag.
Sammanfattning av ärendet
Äldrenämnden ansvarar bland annat för stadsövergripande
utvecklingsfrågor inom äldreomsorgen i Stockholms stad. I
uppdraget ingår att årligen ta fram en stadsövergripande rapport för
verksamhetsområdet i syfte att ge en samlad bild av äldreomsorgen.
Årsrapporten används som underlag i det kontinuerliga
utvecklingsarbetet för en likvärdig äldreomsorg av god kvalitet.
Årsrapporten 2025 är den nionde upplagan. Rapporten innehåller
övergripande statistik om den äldre befolkningen i Stockholm,
äldreomsorgens insatser och volym samt resultat från olika
uppföljningar som genomförts under 2025.
Handlingar i ärendet
• ALD 2026/202-1 (Godkänd - R 1) Tjänsteutlåtande -
Äldreomsorgens årsrapport 2025
• ALD 2026/202-1.1 Bilaga - Äldreomsorgens årsrapport 2025
Sida 8 (35)
Äldrenämnden 9 juni 2026
Ärende 8
Dnr: ALD 2026/202
Äldreomsorgens årsrapport 2025
Nike Örbrink (KD)
Malin Frick (C)
Särskilt uttalande:
Äldreomsorgen ska ge trygghet, värdighet och verkligt självbestämmande i vardagen. Det
kräver fler platser i rätt boendeform, hög kvalitet i hemtjänsten, starkare anhörigstöd, bättre
kontinuitet och en digitalisering som faktiskt märks för äldre, anhöriga och medarbetare. Efter
nästan en hel mandatperiod kan vi konstatera att vänstermajoriteten har försuttit flera chanser
att rusta äldreomsorgen för de växande behoven. I stället har man valt att prioritera
ideologiska drömmar och symbolpolitik.
Årsrapporten visar att Stockholms äldre befolkning ökar snabbt. Bara mellan 2024 och 2025
ökade gruppen över 80 år med omkring 3 000 personer, och antalet beslut om insatser ökade
med 9,4 procent. Det hade krävt högre tempo i äldreboendeplaneringen,
kompetensförsörjningen och stödet till anhöriga.
Samtidigt kvarstår brister i hemtjänstens kontinuitet och tillgänglighet. För många äldre möter
fortfarande för många olika personer och alltför få vet vart de ska vända sig med synpunkter
eller klagomål. Det försvagar både tryggheten och den äldres inflytande.
Årsrapporten visar också att uppföljning och kontroll fortsatt är helt avgörande. Klagomål rör
bland annat bemötande, hälso- och sjukvård, mat och måltider samt bemanning. Med vår
politik hade kvalitetsuppföljningen skärpts, välfärdsbrott förebyggts tidigare och valfriheten
värnats.
Stockholms äldre förtjänar en äldreomsorg som fungerar i vardagen: med högre kvalitet,
större valfrihet, bättre kontinuitet och starkare stöd till både äldre och anhöriga. Behoven är
kända, det som har saknats är en majoritet med förmågan att prioritera konkreta förbättringar
över ideologiska drömmar.
Sida 9 (35)
Äldrenämnden 9 juni
Ärende 8
Äldreomsorgens årsrapport 2025
Hugo Laigar m.fl. (M)
Särskilt uttalande
Äldrenämnden har ett stort ansvar för att säkerställa att äldreomsorgen upprätthåller en hög
och likvärdig nivå över hela staden. Även fast antalet inspektioner ökat marginellt sen 2024
anser vi att, speciellt på kommunens verksamheter, är på tok för få. Vi anser att kommunen
bör arbeta mer proaktivt med inspektioner och kontroll, så att äldre inte behöver drabbas
innan kontroller eller andra åtgärder vidtas. I rapporten saknas vi information om hur
klagomålen fördelas mellan kommunen och privata aktörer vilket gör det svårt att läsa ut
något ur siffrorna annat än att förvaltningen tydligt fokuserar på privata aktörer. Vidare är vi
också oroade över att äldre saknar kunskap om hur man informerar staden om
missförhållanden med tanke på den låga nöjdheten med tillgång på information.
Att endast två av fem av dem som sökt information uppger sig vara nöjda med tillgången på
information om stadens verksamheter är en mycket låg siffra. Bland dem som uttryckte
missnöje är ett återkommande tema att de efterfrågar andra kanaler än de digitala.
Digitaliseringen har medfört stora möjligheter, men den har också skapat nya klyftor och det
är ofta äldre som drabbas hårdast. När staden i allt högre grad förlitar sig på webbplatser och
digitala plattformar riskerar man att lämna dessa medborgare utanför. Staden måste utforma
informationskanalerna efter de som använder sig av dem. Det verkar vara ett återkommande
problem för staden att nå ut till Stockholms seniorer. Även stadens träffpunkter är okända för
många.
Dessa är en viktig del i arbetet mot den ofrivilliga ensamhet som alltför många äldre lever i.
Det är därför oroande att rapporten visar att endast en av fem svarande kände till
träffpunkterna och hade besökt dem. Att de finns är inte tillräckligt, de måste också vara
kända, tillgängliga och intressanta. Det är särskilt oroande att så få män väljer att besöka dem.
Det finns all anledning att fråga sig varför och vad verksamheten kan göra för att bättre nå
äldre män, som löper en dokumenterat högre risk för social isolering.
Vi anser att förvaltningen bör se över hur träffpunkterna marknadsförs och om utbudet av
aktiviteter är tillräckligt brett för att tilltala olika grupper. Vi vidhåller också vårt motstånd
mot Socialdemokraternas förmynderi när det gäller alkoholförtäring på stadens träffpunkter.
I oktober 2025 hade 785 personer hemvårdsbidrag i Stockholms stad, en minskning som
pågått under de senaste två åren. Hemvårdsbidraget är ett viktigt för de som vill att en anhörig
ska bidra till deras omsorg, och det ger både valfrihet och trygghet för den enskilde samtidigt
som det kommer bli än viktigare när en större del av befolkningen blir äldre. Mot den
bakgrunden hade vi önskat en fördjupad analys av varför antalet ansökningar minskar. Beror
den på att färre faktiskt väljer alternativet, på att informationen om möjligheten brister, eller
Sida 10 (35)
på att bidragsnivåerna upplevs som otillräckliga? Vi ser också att det finns betydande
skillnader mellan stadsdelsnämnderna i andel som får hemvårdsbidrag och här undrar vi om
det brister i hur stadsdelsnämnderna informerar om detta eller varför det är så stora skillnader.
Men, den kanske allvarligaste signalen i rapporten rör överklagandena. Under 2025
överklagades totalt 274 beslut, och av dessa fick 29,6 procent bifall i en högre instans — en
markant ökning från 18,5 procent år 2024. Mest alarmerande är situationen när det gäller
beslut om vård- och omsorgsboende, där nästan 37 procent av överklagandena ledde till bifall
i högre instans. Det innebär att var tredje äldre som nekades plats på ett äldreboende och som
orkat överklaga, fick rätt mot stadens beslut.
En glädjande siffra är den höga nöjdhet som finns bland stadens äldre när det gäller stadens
hemtjänstutförande. Sifforna visar också tydligt på vikten av valfrihet i välfärden. Att äldre
som har en privat utförare är generellt mer nöjda med sina insatser än dem som har en
kommunal utförare. Valfrihet och mångfald av utförare driver kvalitet. När vänsterstyret
väljer att ta hem allt fler verksamheter i egen regi hoppas vi att de tar fasta på detta och låter
bli att försämra för Stockholms äldre. Vi ser dock ett fortsatt behov av att förbättra
möjligheterna för stadens äldre att kunna påverka hemtjänstens tider. Att drygt hälften av
seniorer som får kommunal hemtjänst inte tycker de kan påverka tiderna är ett rejält
underbetyg.
Vi skulle gärna se att kommunen utvecklar sitt samarbeta med privata aktörer för att förstå
varför stadens äldre konsekvent är nöjdare med dem. Konkurrens och jämförelse är inte ett
hot mot en god äldreomsorg, det är en förutsättning för att den ständigt ska förbättras.
Sammantaget ger årsrapporten för 2025 en bild av en verksamhet som på många sätt levererar
väl, men som brottas med ett antal utmaningar som inte kan skjutas på framtiden.
Sida 11 (35)
Äldrenämnden 9 juni 2026
Ärende 8
Dnr: ALD 2026/202
Äldreomsorgens årsrapport 2025
Margita Jacobsson (L)
Särskilt uttalande
Äldreomsorgens årsrapport 2025 ger en viktig översikt över utvecklingen inom
äldreomsorgen i Stockholm. Vi i Liberalerna vill särskilt lyfta sericehusens situation, då vi är
det parti som tydligt värnar denna boendeform.
Det är särskilt oroande att rapporten visar att antalet servicehuslägenheter har minskat och att
det inte längre finns servicehus i alla stadsdelsregioner. Vi ser detta som en utveckling där
servicehusen aktivt prioriteras ned, trots att behovet av trygga mellanboenden för äldre är stort
och väntas öka kraftigt under kommande år. Servicehusen fyller en viktig funktion för äldre
som upplever otrygghet eller ensamhet men som ännu inte är i behov av vård- och
omsorgsboende. När platserna blir färre riskerar fler äldre att bli kvar i en boendesituation
som inte fungerar, samtidigt som trycket på andra delar av äldreomsorgen ökar.
Samtidigt vill vi lyfta att det är positivt att många äldre upplever att de har möjlighet att
påverka hur hjälpen genomförs. Delaktighet och inflytande över den egna vardagen är
grundläggande för en värdig äldreomsorg och det är viktigt att dessa resultat värnas och
utvecklas vidare.
Rapporten visar dock också en mycket bekymmersam utveckling när det gäller äldres
möjlighet till utevistelse. Möjligheten att komma ut i den utsträckning man önskar har tydligt
försämrats och utevistelse är ett område där resultaten både är låga och försämrade. Även
möjligheterna till social samvaro och mänskliga möten påverkas negativt när personalen inte
har tillräckligt med tid. Äldreomsorgen måste inte bara klara de grundläggande
omsorgsbehoven utan också skapa förutsättningar för livskvalitet, rörelse och social
gemenskap.
För Liberalerna är det självklart att äldre stockholmare ska kunna känna både trygghet,
delaktighet och frihet i vardagen. Därför behövs ett tydligare fokus på att stärka servicehusens
roll och förbättra möjligheterna till utevistelse och social samvaro inom äldreomsorgen
Sida 12 (35)
Äldrenämnden
Protokoll nr 5/2026
2026-06-09
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.