Farsta årsrapport 2025: kritik mot intern kontroll

§ 10 Årsrapport 2025 för Farsta stadsdelsnämnd Yttrande till Stadsrevisionen FAR 2026/200 Beslut Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till stadsrevisionen som yttrande över årsrapport 2025 för Farsta stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Ordföranden Marre Mayr (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltnings förslag till beslut. Särskilda uttalanden Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L) anmälde ett gemensamt särskilt uttalande (Bilaga). Leif Söderström (SD) anmälde ett särskilt uttalande (Bilaga). Sammanfattning av ärendet Stadsrevisionen har granskat Farsta stadsdelsnämnds verksamhet under 2025 och gjort bedömningen att: • nämnden i huvudsak bedrivit verksamhet på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt • nämndens interna styrning och kontroll bedöms delvis tillräcklig • några tidigare rekommendationer ännu inte är åtgärdade Förvaltningen delar i huvudsak revisionens analys och bedömningar men i vissa delar har förvaltningen en annan uppfattning jämfört med revisionen. Det gäller bland annat revisionens bedömning av måluppfyllnaden på äldreomsorgsmålet, korttidsinventarier och genomförandeplaner inom äldreomsorgen. I tjänsteutlåtandet yttrar sig förvaltningen i de delar där man inte delar revisionens bedömningar samt redogör för vilka åtgärder som vidtagits med anledning av genomförda granskningar och rekommendationer. Handlingar i ärendet • FAR 2026/200-2 (Godkänd - R 1) Årsrapport 2025 Sida 18 (38) Farsta stadsdelsnämnd Protokoll nr 7/2026 2026-06-17 • FAR 2026/200-1.2 Årsrapport 2025 Sida 19 (38) Farsta stadsdelsnämnd 17/6-2026 Ärende 10 Årsrapport 2025 för Farsta stadsdelsnämnd Dnr FAR 2026/200 Olof Peterson m.fl. (M) Camilla Bergman (L) Christer Eriksson (C) Särskilt uttalande Vi noterar att revisionen bedömer att nämnden i huvudsak har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Samtidigt konstaterar revisionen, liksom tidigare år, att nämndens interna styrning och kontroll endast är delvis tillräcklig. Särskilt bekymmersamt är att flera av de brister som revisionen lyfter fram inte är nya. Revisionen pekar återigen på brister inom bland annat avtalsuppföljning, uppföljning av föreningsbidrag, barnsäkerhet i förskolan och uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer. Därutöver kvarstår rekommendationer inom exempelvis informationssäkerhet och genomförandeplaner inom hemtjänsten. Vi noterar att förvaltningen i huvudsak delar revisionens bedömningar och redovisar ett omfattande arbete för att stärka den interna kontrollen. Samtidigt är det svårt att bortse från att flera av de iakttagelser som revisionen gör återkommer från tidigare års granskningar. När samma rekommendationer kvarstår över flera år finns anledning att fråga sig om genomförda åtgärder har varit tillräckliga eller tillräckligt prioriterade. Vi ser därför behov av att nämnden under kommande år lägger ett särskilt fokus på att säkerställa att revisionens rekommendationer får genomslag i verksamheten. En väl fungerande intern kontroll är inte en administrativ sidofråga utan en grundläggande förutsättning för att säkerställa god hushållning med skattemedel, upprätthålla medborgarnas förtroende och garantera att stadens verksamheter håller hög kvalitet. Sida 20 (38) Farsta Stadsdelsnämnd Särskilt uttalande 2026-06-17 Ärende 10 FAR 2026/200 Årsrapport 2025 Farsta stadsdelsnämnd, rapport från stadsrevisionen RVK 2026/27 Stadsrevisionen i Stockholms stad är kommunfullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs av stadens nämnder och bolag. I årsrapporter för nämnder och bolag sammanfattar stadsrevisionen det gångna årets granskningar och bedömningar. ● Verksamhet och ekonomi bedöms i huvudsak ha bedrivits på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. ● Intern styrning och kontroll bedöms endast vara delvis tillräcklig. Detta beror på att avvikelser och brister har identifierats inom flera granskade områden under året. Revisionen lyfter fram flera specifika områden där kontrollmiljön måste stärkas för att minska risker för allvarliga oegentligheter och välfärdsbrott, där ibland dessa: ● Det saknas dokumenterade uppföljningsplaner för avtal, och för en del avtal saknas en utpekad avtalsansvarig funktion. Det saknas också nedtecknade rutiner för hur jävsfrågor ska hanteras. ● Betalkort (First Card). Vid stickprov på 20 transaktioner upptäcktes avvikelser i en majoritet av fallen, bland annat kontering på fel konto samt avsaknad av kvitton och underlag. ● Kontrollerna av de föreningar som beviljas bidrag är bristfälliga. Det görs till exempel inga seriositetskontroller av föreningarnas företrädare eller stickprovsgranskningar av fakturor. Risk för brott mot demokrativillkor ingår inte heller i nämndens riskanalys. Anmärkningarna gällande föreningsbidrag grundar sig i att den interna styrningen och kontrollen bedöms som endast delvis tillräcklig. Revisionskontoret har identifierat flera orsaker till att kontroller och uppföljning behöver bli mer omfattande för att säkerställa att medel betalas ut till seriösa föreningar. De huvudsakliga orsakerna bakom anmärkningarna: ● Det genomförs inga seriositetskontroller av föreningarnas företrädare. Det saknas även dokumenterade kontroller av om föreningarna är registrerade för arbetsgivaravgifter eller F-skatt. ● Förvaltningen genomför inte någon granskning av fakturor eller andra dokument som kan styrka de kostnader som föreningarna redovisar. ● Risker för brott mot demokrativillkor ingår inte i nämndens riskanalys. ● Nämndens egna riktlinjer och rutiner behöver utvecklas för att säkerställa att kommunfullmäktiges riktlinjer efterlevs. Det saknas tydlighet kring hur demokrativillkor och seriositet ska kontrolleras, samt hur bidragens användning ska följas upp. 1/2 Sida 21 (38) ● De kontroller som faktiskt genomförs dokumenteras inte alltid i tillräcklig grad. Dessutom sker ingen återrapportering till nämnden gällande uppföljningen av föreningsbidragen, vilket försvårar nämndens möjlighet att säkerställa att medel går till seriösa organisationer. ● Uppföljning genom fysiska verksamhetsbesök sker endast i begränsad omfattning. ● Styrdokumenten specificerar inte att Skatteverkets metodstöd för bidragsutbetalningar ska användas, trots vägledning från stadsledningskontoret. I sitt svar på stadsrevisionens granskning, bemöter förvaltningen inte kritiken i sak gällande demokrativillkoren, fakturakontroller eller seriositetsprövningar. man väljer istället att helt förbigå dessa specifika frågor med tystnad. Detta medan förvaltningen går i djupt saklig och detaljerad klinch med revisionen gällande andra frågor – som exempelvis indikatorer inom äldreomsorgen eller rimligheten i att inventera kaffekoppar – i jämförelse så väljs en rent formell och passiv acceptans i frågan om föreningsbidragen och demokrativillkoren, anledningen till detta bör redogöras för, då trovärdigheten urholkas när inte kontroller och andra villkor för föreningsbidrag tas på tillräckligt allvar. Leif Söderström (SD) Roine Löfgren (SD) 2/2 Sida 22 (38) Farsta stadsdelsnämnd Protokoll nr 7/2026 2026-06-17