Motion om samarbete kring fler idrottsanläggningar

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att idrottsnämnden och fastighetsnämnden får i uppdrag att utöka det regionala samarbetet kring idrottsanläggningar för att fler barn och unga ska röra på sig. [R2 Utl Motion om utökat regionalt samarbete kring idrottsanläggningar.pdf] 1 (19) Utlåtande Rotel II (Dnr KS 2025/926) Motion om utökat regionalt samarbete kring idrottsanläggningar Motion av Jonas Naddebo (C) Förslag till beslut Föredragande borgarrådet Jan Valeskog Sammanfattning av ärendet Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att idrottsnämnden och fastighetsnämnden får i uppdrag att utöka det regionala samarbetet kring idrottsanläggningar för att fler barn och unga ska röra på sig. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, Ekerö kommun, Gotland-Stockholms Friidrottsförbund, Gymnastikförbundet Öst, Handbollförbundet Öst, Huddinge kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Nacka kommun, Region Stockholm, RF-SISU Stockholm, Solna kommun, Stockholms basketbollförbund, Stockholms fotbollförbund, Stockholms innebandyförbund, Stockholms Ishockeyförbund, Stockholms Konståkningsförbund, Stockholms Simförbund, Sundbybergs stad, Svenska Parasportförbundet Stockholmsavdelningen och Tyresö kommun. Gotland-Stockholms Friidrottsförbund, Handbollförbundet Öst, Stockholms basketbollförbund, Stockholms fotbollförbund, Stockholms innebandyförbund, Stockholms Ishockeyförbund, Stockholms Konståkningsförbund och Stockholms Simförbund har inkommit med ett gemensamt yttrande. Huddinge kommun, Järfälla kommun, Svenska Parasportförbundet Stockholmsavdelningen och Tyresö kommun har inte inkommit med svar. Region Stockholm har avstått från att yttra sig. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet. 2 (19) Stadsledningskontoret anser att initiativet i motionen ligger i linje med befintliga arbetssätt och att det därför inte finns anledning att ge idrottsnämnden och fastighetsnämnden ytterligare uppdrag. Fastighetsnämnden anser att en utredning enligt motionens förslag inte behövs, då det redan finns fungerande samarbetsformer. Idrottsnämnden är positiv till dialoger och samarbeten och anser att arbetsformer redan finns för regional samverkan Ekerö kommun anser att motionens intentioner är viktiga och till stor del redan tillgodosedda genom befintliga samverkansformer. Ett generellt uppdrag om utökat samarbete bedömer inte kommunen som nödvändigt. Gotland-Stockholms Friidrottsförbund, Handbollförbundet Öst, Stockholms basketbollförbund, Stockholms fotbollförbund, Stockholms innebandyförbund, Stockholms Ishockeyförbund, Stockholms Konståkningsförbund, Stockholms Simförbund anser att varje kommun måste ta det egna ansvaret för att tillgången på anläggningar för de stora breddidrotterna kan tillgodoses inom den egna kommunen. Man anser också att samplanering på marginalen i områden kring kommungränserna kan behövas för att skapa en bra anläggningsstruktur. Förbunden är i stort positiva till motionens intentioner. Gymnastikförbundet öst är positivt till motionen och utökat regionalt samarbete kring idrottsanläggningar. Lidingö stad ser att regional samverkan inom idrottsområdet kan vara aktuellt när särskilda behov uppstår, framför allt för idrotter som kräver mer specialiserade anläggningar, såsom rodel, bågskytte och skytte. Nacka kommun anser att ett utökat regionalt samarbete kring idrottsanläggningar såsom fotbollsplaner, sporthallar och ishallar inte bedöms vara ändamålsenligt. Däremot ställer sig kommunen positiv till att utreda möjligheter för ett utökat samarbete kring specialanläggningar. RF-SISU Stockholm anser att målet med den regionala samverkan främst är att stödja idrotter med färre antal utövare men ser också positivt på motionens intentioner om att utöka samarbetet. Solna stad delar motionärens intentioner och anser att det krävs ökad regional och kommunal samverkan särskilt för idrotter med färre utövare och ytkrävande idrotter. Sundbybergs stad ser positivt på motionens intentioner om att stärka det regionala samarbetet kring idrottsanläggningar. Staden bedömer att frågan om ett fördjupat regionalt samarbete bäst hanteras inom ramen för Kommunalförbundet Storsthlm. 3 (19) Föredragande borgarrådets synpunkter Att bygga fler idrottsanläggningar har varit den viktigaste idrottspolitiska prioriteringen denna mandatperiod. Därför har den rödgröna majoriteten sedan 2022 mer än fördubblat investeringsnivåerna. Som idrottsnämndenpåpekar i sitt remissvar har en etablerad utgångspunkt sedan länge varit att varje kommun bär ett stort eget ansvar för att sörja för den generella anläggningstillgången för barn och ungdomar. Det innebär att barn och ungdomar ska kunna utöva de största idrotterna i de vanligaste anläggningstyperna i sitt relativa närområde. Det är en viktig princip att hålla fast vid samtidigt som dialog över kommungränser naturligtvis också är viktig att föra. Regional samverkan gällande idrottsanläggningar är ett bra komplement till våra egna högt ställda ambitioner för byggandet. Som idrottsförvaltningen poängterar deltar staden redan idag i regional samverkan gällande exempelvis Sollentuna friidrottshall, Botkyrka Skyttecenter, Järfälla Gocartbana och Drevvikens sjöisbana. I majoritetens budget för 2026 finns dessutom uppdrag om att idrottsnämnden ska föra dialog med andra kommuner i regionen för att ge idrottslivet goda förutsättningar och planera för de anläggningsbehov som finns. Detta särskilt för idrotter med relativt få utövare. Jag ser positivt på att fortsätta arbetet för att bygga bort bristen på idrottsanläggningar i Stockholm. I det arbetet är dialog och samverkan med våra grannkommuner självklart i högsta grad aktuellt. Bilaga Motion om utökat regionalt samarbete kring idrottsanläggningar, dnr KS 2025/926- 1 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 27 maj 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Sophia Granswed Baat (alla M), Jan Jönsson (L) och Jonas Naddebo (C) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 4 (19) 1. Att tillstyrka motionen i sin helhet. 2. Att därutöver anföra: Vi tackar för remissinstansernas svar och den genomgång som förvaltningen gör av befintliga samverkansformer och av de hinder som finns i dagsläget. Samtidigt menar vi att flera av de resonemang som förs i tjänsteutlåtandet snarare förstärker än försvagar behovet av ett mer strukturerat regionalt samarbete kring idrottsanläggningar. Remissvaren beskriver att länets kommuner i dag arbetar med olika regelverk, avgifter och strategier, vilket försvårar samverkan. Vi menar att detta i sig är ett skäl för staden att ta ett större gemensamt grepp. Idrottsförvaltningen lyfter också flera goda exempel på samverkan, såsom Sollentuna friidrottshall, Botkyrka Skyttecenter och Drevvikens sjöisbana. Dessa visar att kommuner kan hitta modeller som gör det möjligt för invånare att ta del av idrottsytor över kommungränserna utan att en enskild kommun behöver bära hela kostnadsansvaret. Förvaltningen hänvisar till RF SISU Stockholms rapport om regional samverkan som ett centralt kunskapsunderlag. Rapporten beskriver att vissa idrotter, de som har ett stort regionalt upptagningsområde och där anläggningsbehovet inte kan lösas inom en enskild kommun, är i särskilt stort behov av regional samverkan. Det är också dessa idrotter vi vill rikta fokus mot. Staden bör medverka till att skapa fler fungerande regionala lösningar just där behoven är som störst. Vi noterar att remissvaren inte anser att en utredning enligt motionen behövs. Vi gör dock en annan bedömning. De utmaningar förvaltningen beskriver, skillnader i regler, taxor, planeringsprocesser och kapacitet, är just sådant som en utredning kan belysa, strukturera och föreslå lösningar på. Med ett särskilt fokus på de idrotter där RF SISU redan identifierat ett regionalt behov skulle en sådan utredning ge staden ett konkret underlag för att ta ansvar för en bättre anläggningsförsörjning över kommungränserna. 5 (19) Ärendet Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att regelbunden rörelse är viktig för barn och ungas hälsa samt utveckling. Motionären anser att fler idrottsanläggningar behövs för att öka antalet barn och unga som rör på sig samt att det regionala samarbetet kring idrottsanläggningar behöver öka. Mot bakgrund av detta föreslår motionären att idrottsnämnden och fastighetsnämnden får i uppdrag att utöka det regionala samarbetet kring samtliga idrottsanläggningar. Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, Ekerö kommun, Gotland-Stockholms Friidrottsförbund, Gymnastikförbundet Öst, Handbollförbundet Öst, Huddinge kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Nacka kommun, Region Stockholm, RF-SISU Stockholm, Solna kommun, Stockholms basketbollförbund, Stockholms fotbollförbund, Stockholms innebandyförbund, Stockholms Ishockeyförbund, Stockholms Konståkningsförbund, Stockholms Simförbund, Sundbybergs stad, Svenska Parasportförbundet Stockholmsavdelningen och Tyresö kommun. Gotland-Stockholms Friidrottsförbund, Handbollförbundet Öst, Stockholms basketbollförbund, Stockholms fotbollförbund, Stockholms innebandyförbund, Stockholms Ishockeyförbund, Stockholms Konståkningsförbund och Stockholms Simförbund har inkommit med ett gemensamt yttrande. Huddinge kommun, Järfälla kommun, Svenska Parasportförbundet Stockholmsavdelningen och Tyresö kommun har inte inkommit med svar. Region Stockholm har avstått från att yttra sig. Innehållsförteckning Stadsledningskontoret ................................................................................5 Fastighetsnämnden ....................................................................................5 Idrottsnämnden ...........................................................................................6 Ekerö kommun ...........................................................................................8 Gotland-Stockholms Friidrottsförbund, Handbollförbundet Öst, Stockholms basketbollförbund, Stockholms fotbollförbund, Stockholms innebandyförbund, Stockholms Ishockeyförbund, Stockholms Konståkningsförbund och Stockholms Simförbund ...................................9 Gymnastikförbundet öst ............................................................................11 Lidingö stad ..............................................................................................13 Nacka kommun .........................................................................................14 6 (19) RF-SISU Stockholm .................................................................................14 Solna stad .................................................................................................15 Sundbybergs stad .....................................................................................16 Reservationer m.m. ..................................................................................17 Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 20 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kommunfullmäktiges budget för 2026 fastställer att utbyggnadstakten av idrottsanläggningar ska vara fortsatt hög. Idrottsnämnden ska föra dialog med andra kommuner i regionen för att ge idrottslivet goda förutsättningar och planera för de anläggningsbehov som finns. För idrotter med ett begränsat antal utövare är regionala lösningar särskilt lämpliga. Enligt Stockholms stads strategi för idrottsanläggningar 2022-2026 ska arbetet med regionala anläggningar fortsätta för att behoven i regionen ska kunna tillgodoses på lång sikt. Respektive kommun inom regionen ombesörjer den generella anläggningstillgången för att säkerställa att föreningar och invånare kan utöva breddidrott inom sitt relativa närområde. Stockholms stad deltar idag i regional samverkan kring idrottsanläggningar, bland annat för idrotter med relativt få utövare. Regionens kommuner har utvecklat former för regional samverkan under flera år vilket har skapat möjligheter att utöva idrotter med färre utövare i länet. Stadsledningskontoret anser att initiativet i motionen ligger i linje med befintliga arbetssätt och att det därför inte finns anledning att ge idrottsnämnden och fastighetsnämnden ytterligare uppdrag. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 december 2025 följande. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 26 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. 7 (19) Kontoret prioriterar tillsammans med idrottsförvaltningen ur gemensam investeringsbudget nya anläggningar. Kontoret uppför nya anläggningar efter beställningar från idrottsförvaltningen. Enligt Stockholms stads strategi för idrottsanläggningar 2022–2026 ska arbetet med regionala anläggningar, det vill säga där flera kommuner samverkar kring idrottsanläggningar med större upptagningsområde än bara den egna kommunen, fortgå för att behoven i regionen ska kunna tillgodoses på längre sikt. Detta kan framförallt gälla anläggningar med relativt sett färre utövare alternativt anläggningar för mer ytkrävande idrotter eller idrotter med hög ljudnivå som motorsport. Detta är således idrotter där utövarna är beredda på en längre resväg till sin aktivitet. Det naturliga tjänstepersonsforumet för diskussion kring regionala anläggningar är Föreningen för Storstockholms kultur- och fritidschefer. Ett exempel på en specialanläggning som uppförts i Stockholms stad är skridsko- och bandyhallen på Gubbängens IP. Denna anläggning har finansierats och uppförts av Stockholms stad, men försörjer i praktiken ett större geografiskt område. Detta är alltså ett exempel på en anläggning med ett regionalt upptagningsområde, vilket kan jämföras med en regional anläggning, där en formaliserad samverkan mellan flera kommuner utgjort grunden för anläggningens tillkomst. Kommunerna har utvecklat formerna för regional samverkan under många år. En etablerad utgångspunkt har varit att varje kommun har ett eget ansvar för att sörja för den generella anläggningstillgången för barn och ungdomar. Det innebär att barn ska kunna utöva de största idrotterna i de vanligaste anläggningstyperna i sitt relativa närområde. Ingen kommun har varit beredd att försörja sina grannkommuner med de vanligaste anläggningstyperna för deras föreningsliv. Det kommunala självbestämmandet och de olika geografiska förutsättningarna har lett till att länets kommuner har utvecklat olika regelverk, taxor och anläggningsstrategier. Familjer har redan idag möjlighet att välja vilken förening deras barn ska idrotta i. Den valfrihet över kommungränsen som motionären efterfrågar finns därmed på individnivå. Kontoret anser likt idrottsförvaltningen att en utredning enligt motionens förslag inte behövs, då det redan finns fungerande samarbetsformer. Idrottsnämnden Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 december 2025 följande. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Mikael Peterson (C), Mikael Sundin m.fl. (alla M) och Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. 8 (19) Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 19 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen delar motionärens ståndpunkt att regelbunden rörelse är avgörande för barns hälsa och utveckling. De positiva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet för såväl barn som vuxna, även långt upp i åldrarna, är bevisade av forskningen inom området. Därför tar stadens program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028 sin utgångspunkt i detta och har tre fokusområden för att främja fysisk aktivitet; En aktiv skola, Organiserad idrott och motion för alla samt Anläggningar och ytor som främjar rörelse. Föreningsidrotten når många barn och ungdomar och är därför ett viktigt verktyg för att främja fysisk aktivitet. Staden har sedan länge kunnat erbjuda en nästan unikt bred möjlighet att prova olika idrotter i en nationell jämförelse. Eftersom det bor relativt många människor i regionen har staden och kranskommunerna kunnat erbjuda en rimlig möjlighet att utöva även mindre idrotter någonstans i länet. Kommunerna har utvecklat formerna för regional samverkan under många år. En etablerad utgångspunkt har varit att varje kommun har ett eget ansvar för att sörja för den generella anläggningstillgången för barn och ungdomar. Det innebär att barn ska kunna utöva de största idrotterna i de vanligaste anläggningstyperna i sitt relativa närområde. Ingen kommun har heller varit beredd att försörja sina grannkommuner med de vanligaste anläggningstyperna för deras föreningsliv. Det kommunala självbestämmandet och de olika geografiska förutsättningarna har lett till att länets kommuner har utvecklat olika regelverk, taxor och anläggningsstrategier. Det gör det mycket svårt att samverka om den breda föreningsidrotten. Detta är ytterligare en anledning till att det inte efterfrågats av kommuner eller särskilt många idrotter. Familjer har däremot möjlighet redan idag att välja vilken förening deras barn ska idrotta i. De allra flesta vill, liksom vid val av skola, att barnen ska idrotta nära hemmet. Ibland vill de av olika skäl välja en förening i en annan stadsdel eller i en annan kommun. Detta är fullt möjligt. Den valfrihet över kommungränsen som motionären efterfrågar finns därmed på individnivå. RF SISU Stockholm bidrog under förra året med ett viktigt kunskapsunderlag genom rapporten Regional samverkan om idrottsanläggningar – En rapport om behov, funktion och samverkansmodeller för regional samverkan om idrottsanläggningar och andra idrottsmiljöer i Stockholmsdistriktet. I rapporten beskrivs bland annat nuläget och behoven hos de idrotter RF SISU ansett vara i störst behov av regional samverkan i anläggningsfrågan. Rapporten är en bra utgångspunkt för hur den regionala samverkan kan utvecklas i regionen. Idag deltar Stockholms stad i regional idrottssamverkan kring Sollentuna friidrottshall, Botkyrka Skyttecenter, Järfälla Gocartbana, Drevvikens sjöisbana och cheerleading. Dessa är exempel på hur kommuner hittat sätt att erbjuda sina invånare möjlighet att idrotta utan att själva fullt ut finansiera en anläggning för just den 9 (19) idrotten. Idrottsförvaltningen leder också en nyligen startad utredning om förbättrade förutsättningar för parasporten i regionen eftersom de föreningarna ofta har regional upptagning. Ambitionen är att skapa systematik i hur kommunerna erbjuder parasporten att fungera och växa i hela länet. Förvaltningen vill i sammanhanget uppmärksamma att många barn och ungdomar av olika skäl inte idrottar i förening. Staden främjar ett fysiskt aktivt liv även för dessa stockholmare. Det regionala samarbetet är viktigt för att ge länsborna så stor chans som möjligt att utöva den idrott de vill. Förvaltningen är positiv till dialoger och samarbeten där behoven anses vara störst. Mot bakgrund av det ovan anförda anser förvaltningen att en utredning enligt motionens förslag inte behövs. Ekerö kommun Ekerö kommuns yttrande daterat den 13 november 2025 har i huvudsak följande lydelse. Ekerö kommun delar motionärens uppfattning om vikten av fysisk aktivitet och tillgång till ändamålsenliga idrottsanläggningar. Kommunen deltar sedan tidigare i regionala nätverk och samarbeten inom området, bland annat genom det så kallade RIK-projektet (Regional tillgång till idrottsanläggningar och kulturskola) som avslutades 2019. Projektet lade grunden för fortsatt dialog mellan kommunerna i länet kring gemensam planering av anläggningar med regional betydelse. En annan viktig del av projektet var den finansieringsmodell som togs fram. Ekerö kommun arbetar för närvarande med att bygga ikapp för att möta de egna invånarnas behov av idrottsanläggningar. Kommunens nuvarande prioritering är därför att säkerställa tillgången till lokala idrottsytor för barn, ungdomar och föreningsliv inom kommunen. Det finns dock vissa möjligheter att vara en regional resurs i fråga om anläggningar, ett exempel är den planerade ishallsanläggningen med två samlokaliserade nya ishallar vid Svanängens IP på Färingsö, som bedöms kunna nyttjas av andra kommuner för exempelvis cuper eller daglägerverksamhet utanför säsong. Kommunen ser även positivt på utvecklad samverkan kring smalare idrotter och specialanläggningar, till exempel för sporter som kickbike, där Ekerö har aktiva och framgångsrika utövare. Sammanfattningsvis anser Ekerö kommun att motionens intentioner är viktiga och till stor del redan tillgodosedda genom befintliga samverkansformer. Ett generellt uppdrag om utökat samarbete bedöms därför inte nödvändigt, men kommunen ställer sig positiv till fortsatt dialog framförallt om regionala specialanläggningar. 10 (19) Gotland-Stockholms Friidrottsförbund, Handbollförbundet Öst, Stockholms basketbollförbund, Stockholms fotbollförbund, Stockholms innebandyförbund, Stockholms Ishockeyförbund, Stockholms Konståkningsförbund och Stockholms Simförbund Gotland-Stockholms Friidrottsförbund, Handbollförbundet Öst, Stockholms basketbollförbund, Stockholms fotbollförbund, Stockholms innebandyförbund, Stockholms Ishockeyförbund, Stockholms Konståkningsförbund och Stockholms Simförbund gemensamma yttrande daterat den 12 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Våra specialdistriktsidrottsförbund, som representerar en stor majoritet av idrottsaktiviteterna i Stockholms stad och hela regionen, välkomnar initiativet från Centerpartiet om utökat regionalt samarbete kring idrottsanläggningar. När det sker fungerande samarbete mellan kommuner i andra frågor, till exempel på gymnasie- och energiområdet, måste det gå att påtagligt stärka den regionala samverkan om idrottsanläggningar. Det som krävs är initiativ och vilja bland högre politiker och andra relevanta beslutsfattare. En ökad regional anläggningsplanering kommer att stärka idrottsrörelsen, som möjligen betyder mer än någonsin med tanke på hälsoklyftor och integrationsutmaningar. Verksamheten bidrar med glädje, gemenskap, demokrati och skapar livskvalité samt positiv framtidstro i en tid när samhället dras isär. Idrotten bygger broar mellan individer och grupper i en region som har betydande segregationsutmaningar. Anläggningsbristen i Stockholms stad är mycket stor och välkänd vad gäller anläggningar för flertalet idrotter. Situationen i många av stadens grannkommuner är delvis bättre, men anläggningar saknas för många av våra idrotter även i dessa. Dessutom gäller att varken staden eller grannkommunerna har skapat rimliga förutsättningar för många ”mindre” idrotter. Barn och ungas idrottande sker heller inte inom ramen för gränserna för den kommun inom vilken de bor utan det ”kommun-gränsöverskridande” idrottandet är redan stort. Stockholms stad tar även tillsammans med Solna stad ett stort ansvar för hela vår region genom att tillhandahålla våra eventarenor 3Arena, Strawberry Arena, Avicii Arena, Hovet, Eriksdalsbadet, Eriksdalshallen och Stockholms Stadion vilket skapar stora värden för idrotten i hela regionen. När det gäller den breda tillgången på idrottsanläggningar är det uppenbart att planering av nya anläggningar inte bör ske enbart med beaktande av den egna kommunens invånares behov av anläggningar. Kommun A ska inte bygga en anläggning vid gränsen till kommun B om det redan finns en anläggning ett par hundra meter därifrån, på andra sidan gränsen. Varje kommun måste förstås ta det egna ansvaret för att tillgången på anläggningar för de stora breddidrotterna kan tillgodoses inom den egna kommunen. Men på 11 (19) marginalen kan samplanering i områden kring kommungränserna vara avgörande för att skapa en för alla rationell anläggningsstruktur. Det är mycket angeläget att extra noga påpeka att de enskilda kommunerna inte ska, med hänvisning till regional samverkan, fly sitt ansvar av ett grundläggande utbud av anläggningar till gagn för kommunernas och vår regions största folkrörelse. Samtidigt finns all anledning att skapa center för många idrotter som kan utnyttjas av invånare i mer än en kommun. I grunden är idrottens utövare beroende av närheten till sina anläggningar, men många idrotter måste förlika sig med restid till sina anläggningar. Stockholms stad är en geografiskt stor kommun. Invånarna i innerstaden kan därför tyvärr aldrig räkna med samma närhet till anläggningar som i andra stadsdelar och många utövare i alla delar av staden tvingas söka sig till andra delar av staden med åtföljande restider för att utöva sin idrott. Det är då ofta närmare och lättare att söka sig till en grannkommun än att resa inom stadens gränser. Detta gäller inte minst kommuner som Solna, Sundbyberg, Lidingö, Danderyd, Nacka, Järfälla, Huddinge mfl. Idrottsanläggningar är stora investeringar i kommunernas budget. De motiveras av invånarnas behov och enskilda kommuner kan ha svårt att motivera stora investeringar som till stor del även kommer att nyttjas av personer som bor i andra kommuner. Samtidigt sker betydande kommunövergripande samarbete inom bland annat gymnasie- och energifrågor. Det är samtidigt ett faktum i våra idrotter att det ingalunda är enbart de som bor i en viss kommun som nyttjar kommunens anläggningar. Gränsöverskridande nyttjande är redan stort och ökar ju äldre utövarna blir under ungdomsåren. Gränsöverskridande projekt kommer sällan till stånd utan att någon visar ett klart ledarskap, såväl organisatoriskt som i fråga om ekonomi och risktagande. Det innebär enligt vår uppfattning att Stockholms stad måste ta en tydligt ledande och samordnande roll i ett arbete för att effektivt lösa anläggningsbristen i Stockholmsregionen. Det gäller givetvis en rationell och samordnad planering av alla anläggningar kring kommungränserna och samtliga faciliteter i alla idrotter. Emellertid även när det gäller anläggningar där det inte finns underlag för att finnas i samtliga 26 kommuner i regionen. Inom de idrotter vi representerar kan vi fråga oss varför det inte ska kunna finnas fyra hallar för friidrott i Stockholms stad i stället för dagens en och om en evenemangsarena för hallsporterna måste ligga i Stockholms stad. Andra idrotter som gymnastik kan fråga sig varför vi inte skulle kunna ha fyra specialhallar för gymnastik spridda över regionen i stället för endast en i Stockholms stad. Vi kan dock inte förvänta oss att initiativet till sådana projekt kommer från stadens grannkommuner utan Stockholms stad måste visa initiativ och på koncept där alla regionens kommuner kan bli vinnare. Ska staden lyckas med detta arbete måste kommunstyrelsen, idrottsnämnden, fastighetsnämnden och exploateringsnämnden m.fl. visa vilka angelägna projekt som skulle kunna genomföras med mervärden för hela regionen jämfört med om staden skulle göra det i egen regi och enbart med beaktande av Stockholmarnas behov. Därtill krävs att en samverkan över 12 (19) kommungränserna förankras principiellt i aktuella kommuners kommunstyrelser varefter en handlingsplan kan utformas. Våra specialidrottsdistriktsförbund stödjer Centerpartiets intention med motionen med beaktande av vad som ovan anförts. Dock kan vi inte uttala oss om det finns ett utredningsbehov då förutsättningarna bör vara kända. Det som krävs är politisk handlingskraft och en gemensam och i respektive kommunstyrelse förankrad programförklaring med åtföljande projektplanering från ett flertal av regionens kommuner. Denna process måste med kraft ledas av Stockholms stad och idrottsförvaltningen för att identifiera vilka anläggningar som bör prioriteras. Lämpligt är att även verka för att regionalt samarbete kring idrottsanläggningar kommer med som prioriterat område i Rufs 2050 (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen) som just nu uppdateras i Regionen Gymnastikförbundet öst Gymnastikförbundet östs yttrande daterat den 13 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Gymnastik är en mycket populär idrott som ökar i hela landet. Som framgår av statistik från RF-SISU Stockholm är gymnastiken den nästa största idrotten i Stockholm 2021-2023. Statistiken för 2024 är inte ute ännu men Gymnastikförbundet Öst ökade med hela 3 823 medlemmar under 2024 så vi fortsätter att växa ännu mer. I Stockholms stad finns 9000 gymnaster, varav 5000 tävlingsgymnaster (på elitnivå, på väg mot elitnivå (ungdomar och juniorer) och på lägre nivå). En specialhall för gymnastik är en hall som avses för gymnastik, d.v.s. permanent uppställning av redskap och tillgång till grop. I hela Stockholmsregionen finns 17 sådana, men endast två finns i Stockholms stad plus ytterligare två hallar som har grop men inte permanent uppställning av redskap. Om man räknar in alla fyra innebär det 1250 gymnaster per specialhall. Det innebär naturligtvis att alla som behöver det inte får 13 (19) träningstid i specialhallar. Som jämförelse delar 536 gymnaster på varje specialhall i övriga Stockholmsregionen (staden exkluderad). Dessutom står ytterligare 4300 barn och ungdomar idag i kö för att få börja träna gymnastik i regionen. Om dessa skulle börja träna skulle behovet av specialhall öka med över 2400 potentiella tävlingsgymnaster till. Allt detta innebär att minst två ytterligare specialhallar behövs i Stockholms stad för att kunna ta emot alla barn och unga på ett säkert och utmanande sätt. I Idrottsförvaltningens lista ”Status idrottsprojekt över 50 mnkr” över pågående anläggningsprojekt i Stockholms stad finns inte gymnastiken med över huvud taget, trots att vi alltså är den näst största idrotten. Vi har dessutom ca 75 % flickor vilket gör att en satsning på gymnastiken också blir en satsning på jämställdhet och lika villkor i Stockholms stad. Vi behöver stadens hjälp för att kunna minska trängseln i specialhallarna och ge våra gymnaster tillgång till rätt utrustning och en bra träningsmiljö. Stockholm har lägst antal idrottsanläggningar per capita i Sverige och tusentals barn står i kö till gymnastik i Stockholm. Kommunen bör prioritera gymnastikhallar i stadsplaneringen och samverka med föreningar för drift. Mer information finns i den kartläggning av anläggningar som Gymnastikförbundet Öst genomförde förra året: Kartläggning anläggning v.4.pdf Förslagets inverkan på gymnastikens behov Gymnastikförbundet Öst är i grunden positivt till samarbete över kommungränserna. Det finns ett stort behov av idrottsanläggningar för gymnastik i alla delar av Stockholms stad. Det är viktigt att (särskilt yngre) gymnaster kan träna nära hemmet. Vi är eniga om vad som anges i motionen - våra gymnaster bryr sig inte om kommungränser - men däremot förstås om restider, som kan bli både kortare och längre av regionalt samarbete. Det är dock viktigt att ha i åtanke att behovet av specialhallar för gymnastik är mycket stort i hela regionen. De specialhallar som har byggts i andra kommuner blir snabbt helt fullbokade av de lokala föreningarna och det finns i dagsläget inga lediga halltider i andra kommuner i regionen som Stockholms stads föreningar kan boka. Endast uppförandet av nya anläggningar, inom eller utom stadens gränser, kan därför förbättra situationen för stadens och regionens gymnaster. Till skillnad från många andra idrotter - där en större regional anläggning kan täcka flera kommuners behov – fungerar detta inte för gymnastiken. En specialhall för gymnastik får omedelbart fullt kapacitetsutnyttjande av den egna kommunens föreningar eftersom det redan idag är så många gymnaster som inte får träna i specialhall eller inte ens får träna gymnastik alls utan står i kö för att börja. Det nuvarande underskottet på specialhallar är så stort att varje kommun i regionen redan i dag skulle behöva en eller flera egna specialhallar för att möta sina lokala behov. I Stockholms stad är behovet särskilt stort. 14 (19) Det innebär att regionalt samarbete inte ska förväntas lösa flera kommuners samlade behov genom en gemensam anläggning. Därmed riskerar en enda ny regional hall inte bara att bli otillräcklig – den skulle till och med bli överbelastad från första dagen. För Stockholms stads del behövs minst två nya specialhallar enbart för att möta dagens efterfrågan. Om dessa anläggningar dessutom ska bära en regional funktion krävs ytterligare kapacitet. Regionalt samarbete kan däremot spela en viktig roll när det gäller att möjliggöra att anläggningar faktiskt kan byggas, inte minst genom att underlätta markfrågor. En specialhall som placeras nära kommungränsen kan bli till nytta för flera kommuner, men samtidigt innebär det att kapaciteten ska delas av ännu fler gymnaster. Det förändrar inte grundbehovet av fler specialhallar inom varje kommun. Det bör dessutom understrykas att specialhallar för gymnastik inte är utbytbara mot andra idrottsanläggningar. Specialhallar skapar förutsättningar för säker träning i grop, avancerade volter och en fast placerade redskap som helt enkelt inte kan genomföras i vanliga idrotts-hallar. Detta utesluter dock inte att gymnastiken kan ingå i en multihall-lösning. Tvärtom kan en specialhall med fördel vara en del av en större idrottsanläggning där flera idrotter delar omklädningsrum, kafé, förråd, personalytor och annan service – under förutsättning att gymnastiken har egna, avgränsade och permanenta träningsutrymmen. En sådan sam-lokalisering kan dessutom ge både ekonomiska och praktiska synergieffekter utan att kompromissa med gymnastikens säkerhets- och kapacitetsbehov. Yttrande Med anledning av vad som angetts ovan, tillstyrker Gymnastikförbundet Öst Centerpartiet i Stockholms stads motion om utökat regionalt samarbete kring idrottsanläggningar och att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med motionens förslag. Lidingö stad Lidingö stads yttrande daterat den 3 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Lidingö stad ser att regional samverkan inom idrottsområdet kan vara aktuellt när särskilda behov uppstår, framför allt för idrotter som kräver mer specialiserade anläggningar, såsom rodel, bågskytte och skytte. I dessa fall kan samverkan bidra till att resurser används mer effektivt och att tillgången till anläggningar förbättras för fler barn och unga i regionen. För breda folksporter som fotboll, innebandy och gymnastik bedömer Lidingö stad att behovet av regional samverkan är begränsat. Dessa idrotter har en stark lokal förankring och hanteras i huvudsak inom respektive kommun. Det bör också uppmärksammas att nolltaxa för barn- och ungdomsidrott förekommer i vissa kommuner, där Stockholm är ett exempel. Skillnader i taxepolitik mellan kommuner påverkar möjligheterna till ett gemensamt arbetssätt. 15 (19) För de ovan nämnda specialiserade anläggningarna ser Lidingö stad vid ett eventuellt utökat samarbete mellan kommuner ett behov av att gemensamt ta fram riktlinjer och principer för hantering av tider, taxor och ersättningsnivåer. Det är avgörande att föreningslivet ges rättvisa och transparenta förutsättningar, oavsett hemkommun. Lidingö stad är positiv till fortsatt dialog om regional samverkan när särskilda behov uppstår, framför allt för mindre specialidrotter där tillgången till anläggningar är begränsad. Ett stegvis arbetssätt, baserat på gemensamma överenskommelser, bör ligga till grund för ett långsiktigt och hållbart samarbete. Nacka kommun Nacka kommuns yttrande daterat den 15 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Nacka kommun delar motionärens uppfattning om vikten av god tillgång till idrottsanläggningar för barn och unga. Nacka kommun bedömer att det redan finns fungerande samverkan genom nuvarande bokningssystem och föreningsstrukturer, och att behovet hos Nackas föreningar i huvudsak täcks av befintliga anläggningar i kommunen. Ett utökat regionalt samarbete kring idrottsanläggningar såsom fotbollsplaner, sporthallar och ishallar bedöms därför inte vara ändamålsenligt. Däremot ställer sig Nacka kommun positiv till att utreda möjligheter för ett utökat samarbete kring specialanläggningar, där ett regionalt upplägg kan bidra till högre nyttjandegrad och ekonomisk hållbarhet. RF-SISU Stockholm RF-SISU Stockholms yttrande daterat den 12 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Tillgången till idrottsanläggningar och andra idrottsmiljöer är en förutsättning för all föreningsidrott. Idrottsrörelsens förbund och föreningar står inför olika utmaningar och behov när det gäller anläggningar. Vi vill att alla idrotter ska ges möjlighet att verka och utvecklas i vårt distrikt. RF-SISU Stockholm har sedan 2009 arbetat för regional samverkan kring idrottsanläggningar och andra idrottsmiljöer. Arbetet har skett i nära dialog med kommuner och Region Stockholm. Målet med den regionala samverkan är främst att stödja idrotter med färre antal utövare, idrotter som kräver större ytor såsom andra specifika lokaliseringar samt idrotter som behöver anläggningar för större evenemang och tävlingar. Det är också viktigt att även breddidrotten räknas in i arbetet och där ser vi tydligt att det finns ett omfattande behov av att bygga nya, renovera och bygga om idrottsanläggningar och idrottsmiljöer inom det kommunala anläggningsbeståndet. 16 (19) 2024 anlitade RF-SISU Stockholm företaget Sweco för att utreda i frågan om regional samverkan och detta resulterade i rapporten Regional samverkan om idrottsanläggningar, en rapport om behov, funktion och samverkans - modeller för regional samverkan om idrottsanläggningar och andra idrottsmiljöer i Stockholmsdistriktet. Vi ser att regional samverkan och interkommunala samverkansavtal kan vara ett bra sätt att göra idrott mer tillgänglig. Det görs genom att dela på resurser och underlätta för gemensamt nyttjande av kommunalt ägda idrottsanläggningar. Sweco rapporten utredde ett flertal olika aspekter av idrotters behov, kommunala förutsättningar och möjliga strategier för att skapa bättre möjligheter med stöd av regional interkommunal samverkan. Samplanering som strategi Nästan alla idrotter med relativt få utövare har behov av specifik utrustning eller installationer som inte är så vanliga i de typiska anläggningar som delas med andra. Det gäller såväl idrotter som utövas inomhus som utomhus. En regional strategi kan därför vara att genom samplanering på regional och delregional nivå förstärka tillgången till komplett behov. Samplanering och prioritering kan bidra till koncentration och specialisering i dedikerade anläggningar. RF-SISU Stockholm ser positivt på motionen att idrottsnämnden och fastighetsnämnden ges i uppdrag att utöka det regionala samarbetet kring samtliga idrottsanläggningar för att fler barn och unga ska röra på sig. Vi vill samverka med stadens nämnder och förvaltningar i frågan, hitta vägar framåt, skapa samsyn och struktur för en bättre anläggningsutveckling. Solna stad Solna stads yttrande daterat den 1 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningsförvaltningen delar motionärens uppfattning om att ett utökat regionalt samarbete kring idrottsanläggningar är nödvändigt för att möta dagens och framtidens behov. Solna stad har en stark idrottstradition och ett brett föreningsliv, men kapacitetsutmaningar kan uppstå i takt med befolkningstillväxten och förändrade behov. Det är därför viktigt att kontinuerligt analysera behovet av nya hallar, idrottsplatser och spontanidrottsytor. Idrottsanläggningar är ytkrävande och bör beaktas i den fysiska samhällsplaneringens tidiga skeden. Vid större stadsutvecklingsprojekt, särskilt i områden nära kommungränser, är det av stor betydelse att samverkan sker kring lokala förutsättningar för aktivitetsytor. En sådan samverkan skapar bättre förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande och en god tillgång till idrottsmiljöer för invånarna i flera kommuner. Stadsledningsförvaltningen anser vidare att för idrotter med färre utövare och ytkrävande idrotter krävs ökad regional och kommunal samverkan. Genom ett stärkt samarbete kan även specialidrotter ges tillgång till ändamålsenliga anläggningar och 17 (19) goda förutsättningar för utveckling, vilket bidrar till ett mer jämlikt och effektivt resursutnyttjande i regionen. Särskilt för parasporten och ungdomsparasporten som kan ha behov av större förrådsutrymmen och ytor för utrustning, är samverkan viktig för att säkerställa goda tränings- och tävlingsmöjligheter för alla. Många barn och unga deltar i föreningsliv och träning i andra kommuner än sin hemkommun. I Solnas föreningsliv deltar barn och ungdomar från samtliga kommuner i regionen, samtidigt som många solnabor är aktiva i angränsande kommuner. Detta understryker behovet av att planera idrottsverksamheten med utgångspunkt i regional samverkan. Stadsledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens förslag till yttrande såsom sitt eget och överlämna det till kommunstyrelsen Stockholms stad. Sundbybergs stad Sundbybergs stads yttrande daterat den 21 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Sundbybergs stad ser positivt på motionens intentioner om att stärka det regionala samarbetet kring idrottsanläggningar. Staden bedömer att frågan om ett fördjupat regionalt samarbete bäst hanteras inom ramen för Kommunalförbundet Storsthlm, som redan utgör en etablerad och fungerande plattform för strategiska frågor av gemensamt intresse för länets kommuner 18 (19) Reservationer m.m. Idrottsnämnden Reservation av Mikael Peterson (C), Mikael Sundin m.fl. (alla M) och Hanna Wistrand (L) 1. Att tillstyrka motionen. 2. Att därutöver anföra: Centerpartiet tackar för idrottsförvaltningens svar och den genomgång som förvaltningen gör av befintliga samverkansformer och av de hinder som finns i dagsläget. Samtidigt menar vi att flera av de resonemang som förs i tjänsteutlåtandet snarare förstärker än försvagar behovet av ett mer strukturerat regionalt samarbete kring idrottsanläggningar. Förvaltningen beskriver att länets kommuner i dag arbetar med olika regelverk, avgifter och strategier, vilket försvårar samverkan. Vi menar att detta i sig är ett skäl för staden att ta ett större gemensamt grepp. Förvaltningen lyfter också flera goda exempel på samverkan, såsom Sollentuna friidrottshall, Botkyrka Skyttecenter och Drevvikens sjöisbana. Dessa visar att kommuner kan hitta modeller som gör det möjligt för invånare att ta del av idrottsytor över kommungränserna utan att en enskild kommun behöver bära hela kostnadsansvaret. Förvaltningen hänvisar till RF SISU Stockholms rapport om regional samverkan som ett centralt kunskapsunderlag. Rapporten beskriver att vissa idrotter, de som har ett stort regionalt upptagningsområde och där anläggningsbehovet inte kan lösas inom en enskild kommun, är i särskilt stort behov av regional samverkan. Det är också dessa idrotter vi vill rikta fokus mot. Staden bör medverka till att skapa fler fungerande regionala lösningar just där behoven är som störst Vi noterar att förvaltningen inte anser att en utredning enligt motionen behövs. Centerpartiet gör dock en annan bedömning. De utmaningar förvaltningen beskriver, skillnader i regler, taxor, planeringsprocesser och kapacitet, är just sådant som en utredning kan belysa, strukturera och föreslå lösningar på. Med ett särskilt fokus på de idrotter där RF SISU redan identifierat ett regionalt behov skulle en sådan utredning ge staden ett konkret underlag för att ta ansvar för en bättre anläggningsförsörjning över kommungränserna Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD) För att minska risken att skolbarn exponeras för rekryteringsförsök eller kriminell verksamhet finns idag ett konsensus om att försöka minimera tiden mellan skoldagens slut och eventuella efterföljande idrottsaktiviteter. Det är därför viktigt att väga in 19 (19) restider till olika idrottsanläggningar i det fall regionalt samarbete sker kring idrottsanläggningar lokaliserade i angränsande kommuner. --- [Motion om utökat regionalt samarbete kring idrottsanläggningar.pdf] Motion om utökat regionalt samarbete kring idrottsanläggningar Regelbunden rörelse är avgörande för barns hälsa och utveckling. Världshälsoorganisationen rekommenderar minst 60 minuters måttligt ansträngande fysisk aktivitet om dagen. Barn och unga som rör på sig regelbundet presterar bättre i skolan, sover bättre och mår bättre. För att fler barn och unga ska kunna röra på sig behövs fler idrottsanläggningar. Idag råder det en akut anläggningsbrist i Stockholm och föreningar tvingas tacka nej till barn som vill börja idrotta för att träningstiderna inte räcker till. Under mandatperioden 2018-2022 gjordes historiskt stora investeringar i idrottsanläggningar men det finns fortfarande mycket att bygga ikapp. Det är beklagligt att vänsterstyret valt att avbryta flera anläggningsprojekt eller kraftigt försena. Det regionala samarbetet kring idrottsanläggningar måste öka. Idag finns ett fungerande samarbete kring specialidrottsanläggningar, Sollentuna friidrottshall är ett lyckat exempel. Men ytan i Stockholm är begränsad och det krävs ett utökat regionalt samarbete även kring fotbollsplaner, ishallar och idrottshallar. Det spelar ingen roll om föreningen heter Reymers, Vasalund eller Spårvägen. Det viktigaste är att barn får röra på sig och att det finns ytor för det. Barnen i Stockholm, Solna, Huddinge och Nacka bryr sig inte om var kommungränsen går. De vill bara få idrotta. Därför behöver vi tänka större än kommungränser. Ett utökat regionalt samarbete är inte bara smart resursanvändning, det är ett nödvändigt steg för att ge fler barn möjlighet till ett aktivt liv. Mot bakgrund av detta föreslås kommunfullmäktige att besluta: ATT ge idrottsnämnden och fastighetsnämnden i uppdrag att utöka det regionala samarbetet kring samtliga idrottsanläggningar för att fler barn och unga ska röra på sig. Stockholm den 16 juni 2025 Jonas Naddebo (C) Centerpartiet Stockholms stad