Månadsrapport om Stockholms avfallsbolags ekonomi

[4_Finansiell månadsrapport - februari 2026.pdf] 2026-04-28 Dnr: 26SVOA46 1 (1) Ekonomiavdelningen Maria Ålander Petrén Styrelsen för Stockholm Avfall AB Finansiell månadsrapport – februari 2026 FÖRSLAG TILL BESLUT Styrelsen föreslås besluta att godkänna lämnad redovisning Christian Rockberger Verkställande direktör Maria Ålander Petrén Avdelningschef, Ekonomi Bakgrund Finansavdelningen på stadsledningskontoret i Stockholms stad har uppdraget att fungera som kommunkoncernens gemensamma finansfunktion. Syftet är att garantera stadens framtida finansiering till bästa möjliga villkor. Bolagets finansiering ligger på checkräkningskrediten. Räntan för låneportföljen sätts utifrån den faktiska kostnaden för kommunkoncernens skuld. I praktiken innebär det att bolagets skuldportfölj blir en kopia av kommunkoncernens externa skuldportfölj. Rapporten per 28 februari 2026 redovisar att bolagets låneskuld uppgår till 34 993 mnkr, vilket är en minskning med 65 mnkr jämfört med föregående månad, 81,4% av ramen är utnyttjad. Bolaget begärde i samband med styrelsemötet den 17 december 2025 att limiten skulle utökas till 43 000 mnkr för 2026 vilket godkänds av kommunkoncernens ekonomi och trygghetsutskott 17 december 2025. Hela skulden är placerad på checkkrediten i enlighet med policyn. Räntan för februari månad var 2,55 procent. Stadens borgensåtagande var 4 mnkr för bolaget. Diagram 3 i rapportbilagan visar ränteprognosen för rullande 12 månader och osäkerhetsintervallet, medan tabell 3 i rapporten visar stadens kalkylerade ränteprognos. Bilagor: Finansiell månadsrapport SVOA Februari 2026 Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Finansiell månadsrapport Stockholm Vatten och Avfall AB Rapport till bolagets styrelse i enlighet med Finanspolicy för Stockholms Stadshus AB (§4.2). Bolagets skuld Internt lån uppgick vid slutet av månaden till 34 993 mnkr. Totalt är det en minskning med 65 mnkr sedan förra månaden, 81,4% av ramen är utnyttjad. Räntan för månaden var 2,55%. Stadens borgensåtagande var 4 mnkr för bolaget. Tabell 1: Bolagets skuld (mnkr) 2026-02-28 2026-01-31 Internt lån 34 993 35 058 81,4% Borgensåtagande 4 4 Totalt 34 997 35 062 Diagram 1: Utveckling 5-årsperiod för skulden (mnkr) Kommunkoncernens finansiella ställning Räntan på kontot bestäms av snitträntan för kommunkoncernens externa skuld. Nedan ges en överblick av kommunkoncernens finansiella ställning samt ramar och limiter. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad fastställdes den 19 november 2025 av kommunfullmäktige och gäller från den 1 januari 2026. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad fastställdes den 17 december 2025 av kommunstyrelsens ekonomiutskott och gäller från den 1 januari 2026. Tabell 2: Kommunkoncernens finansiella ställning* Limit Extern upplåning totalt (mnkr) max 110 000 Extern nettoupplåning (mnkr) Duration (år) inom 1,25-3,75 Ränteförfall inom 1 år max 75% Kapitalförfall inom 1 år max 30% Betalningsberedskap (mnkr) min 10 000 * Finansiell månadsrapport för februari 2026 för kommunkoncernen Stockholms stad tas upp i kommunstyrelsens ekonomiutskott den 25 mars 2026. Extern skuldförvaltning hanteras i en skuldportfölj. februari 2026 21 835 44,2% 1,88 20 733 1,98 86 00688 435 40,9% 15,0%16,8% 83 587 82 261 2026-01-312026-02-28 UtnyttjatLimit 43 000,0 -40 000 -35 000 -30 000 -25 000 -20 000 -15 000 -10 000 -5 000 0 feb-21 aug-21 feb-22 aug-22 feb-23 aug-23 feb-24 aug-24 feb-25 aug-25 feb-26 Diagram 2: Duration (år) för kommunkoncernens externa skuldportfölj Prognos för kommunkoncernens snittränta Diagrammet nedan visar historik samt en prognos inklusive osäkerhetsintervall för kommun- koncernens snittränta tre år framåt i tiden. Prognosen utgår från dagens skuld, nu kända flöden och den framtida ränteutveckling som är inprisad på marknaden (implicita terminsräntor). Diagram 3: Historik och prognos* för kommunkoncernens snittränta (%) exklusive marginal och omkostnadsersättning * Baserat på historiska utfall är sannolikheten 70% att framtida räntenivåer befinner sig inom de streckade linjerna Marginaler för kommunkoncernens bolag är anpassade till respektive bolag på löpande basis. Nivåer gäller från den 1 januari 2026 och gäller till den 30 juni 2026. Marginal- och omkostnadsersättning för bolaget uppgår till 0,22 procent. Risken vid annat ränteutfall Om ränteprognosen inträffar kommer bolagets räntekostnad med nuvarande skuld att bli 952,5 mnkr, beräknat inkl marginal och omkostnadsersättning, för den kommande 12-månadersperioden. En känslighetsanalys med en procentenhets ränteuppgång ger motsvarande räntekostnad om 1302,4 mnkr. Räntekänsligheten är därmed 349,9 mnkr. 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 Snittränta, utfall och prognos Historik Prognos Övre osäkerhetsintervall Undre osäkerhetsintervall 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 feb-21 feb-22 feb-23 feb-24 feb-25 feb-26 Duration enligt finanspolicy* Limit 1,25-3,75 år * Genomsnittlig räntebindningstid inklusive derivat Tabell 3: Ränteprognos för bolagets månadsränta inklusive marginal och omkostnadsersättning Utlåningsränta 2,62 2,69 2,70 2,73 2,72 2,74 2,74 2,74 2,74 2,74 2,74 2,77 2,78 2,81 2,83 2,84 2,85 2,86 2,87 2,88 2,89 2,89 2,88 2,89 2,91 2,95 2,94 2,96 2,98 2,98 2,99 3,00 3,01 3,00 3,01 3,02feb-29 feb-28 jan-28 aug-27 nov-27 dec-27 okt-27 sep-27 jan-29 jun-28 jul-28 aug-28 sep-28 okt-28 nov-28 dec-28 Månad mar-26 apr-28 mar-28 maj-28 jul-27 mar-27 apr-27 maj-27 jun-27 feb-27 dec-26 jan-27 sep-26 okt-26 apr-26 maj-26 nov-26 jun-26 jul-26 aug-26 Marknadskommentarer per 2025-02-28 Bilaga I Sammanfattning Israel och USA:s anfall på Iran har skakat marknaderna ordentligt med fallande börser, stigande räntor och ett mycket osäkert marknadsläge som följd. Kraftigt stigande oljepriser i kölvattnet av stopp i transporter ut ur Persiska viken. Vid en långvarig konflikt kan effekten bli stoppad produktion. Osäkerhet om arbetsmarknad och inflation i USA. Inflationen i eurozonen är fortsatt låg men riskerar att stiga som en konsekvens av kriget i mellanöstern. Detsamma gäller för Sverige. Internationellt en 28 februari inledde Israel och USA gemensamt kraftfulla bombanfall mot Iran. Olje- och gaspriser har gått upp kraftigt och börser världen över har fallit under början av mars samtidigt som långa räntor har stigit. Ränteuppgångarna beror på oro för att ett högt oljepris under en längre tid kan driva upp inflationen. Regimföreträdare för Iran har hotat att anfalla alla oljetransporter som passerar genom det strategiskt viktiga Hormuzsundet, en smal passage från Persiska viken ut i Arabiska havet, genom vilket ca 25 procent av världens vattenburna olje- och gastransporter passerar enligt IEA. På grund av stopp i leveranserna ut från detta sund har priserna stigit. Om inte transporterna kan upptas relativt snart kan även själva produktionen av fossila produkter i området behöva stoppas då lagerplatserna är fyllda. Detta kan ge allvarliga och långvariga konsekvenser i form av brist på fossila produkter för bränsle, uppvärmning, gödsel etc. men även dämpa konjunktur och höja inflation och därmed räntor världen över. USA:s ekonomi visar tecken på svagare sysselsättning, samtidigt som pristrycket (inflationen) fortsatt förväntas vara förhöjt. De amerikanska producentpriserna visade även de en snabb uppgång under februari, redan innan angreppet och oljeprisuppgången, vilket minskade sannolikheten för ytterligare sänkningar från den amerikanska centralbanken, FED. I en dom från den högsta domstolen förklarades en del av den amerikanska regeringens införda tullar stå i strid med konstitutionen. President Trump svarade omgående med att införa nya generella tullar om 15 % baserat på en annan juridiskt grund, som ger presidenten denna makt, dock bara under en viss tid. Det återstår att se hur de handelsavtal som redan ingåtts under de nu borttagna tull- nivåerna ska hanteras framåt. Den amerikanska staten har blivit stämd av en lång rad företag som kräver återbetalning av de tullar de redan betalat in. Rättsläget är fortsatt oklart och kan innebära ökad statskuld i USA. D Europa nflationen i EU visade en lätt fallande trend innan anfallet mot Iran och inga förändringar av ECBs styrränta låg i korten. De stora ekonomierna i EU fortsätter med låg tillväxt och stabil arbetsmarknad. Prisförändringarna på framförallt naturgas och bensin kan få effekt både direkt i form av högre priser och indirekt med högre matpriser och generellt högre pristryck på grund av ökade transportkostnader. Sverige nflationen visar en fallande trend och målvariabeln KPIF (KPI med fasta räntor) noterades till 1,7 % för februari. Kärninflationen förväntas sjunka ytterligare på grund av sänkt matmoms. Ett beslut som träder i kraft den första april. Riksbanken kommer sannolikt att bortse från effekterna av detta då sänkningen av matmomsen är tillfällig och ska gälla i ett år. Kärninflationen har legat en bit under Riksbankens prognos de senaste månaderna och det underliggande pristrycket i ekonomin är lågt. KPIF rensat för energikostnader väntas fortsatt falla även utan momseffekter. Detta kan komma att ge visst utrymme för Riksbanken att vänta med eventuella räntehöjningar om kriget mellan USA, Israel och Iran skulle bli långvarigt. Effekterna av kriget i mellanöstern är dock mycket svåra att överblicka. Ett snabbt avslut på konflikten kommer sannolikt att innebära tillfälliga effekter på energipriser, tillväxt och inflation, men en lång konflikt kan innebära mycket stora konsekvenser för världsekonomin och tvinga centralbanker världen över att agera för att bekämpa stigande inflation. Kronan tappade 1,2 procent av sitt värde mot USD under februari och noterades i slutet av månaden till 9,02 kronor. Försvagningen har fortsatt i början av mars då kronan tappat ytterligare 1 procent mot USD. Kronan har dock fortsatt stärkts med ca 1 procent mot USD sedan årsskiftet. Kronan har stärkts med ca 1,3 procent mot euron under februari och har fortsatt att stärkas något under början av mars. En euro kostade i slutet av februari 10,67 kronor. Längre räntor sjönk under februari för att efter de geopolitiska spänningarna som beskrivits stiga igen. Stockholmsbörsen avkastade 6 procent inklusive utdelning under februari, vilket motsvarade en uppgång på 9,5 procent sedan årsskiftet. Börsen har därefter fallit tillbaka under inledningen av mars, liksom globala börser på grund av de geopolitiska osäkerheterna och dess effekter. I I Dnr KS 2025/1196 Sida 1 (4) 2025-12-17 stockholm.se Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Denna bilaga gäller enligt beslut från kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott den 17 december 2025 (Dnr KS 2025/1196) från och med den 1 januari 2026 och ersätter Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad som fastställdes den 18 december 2024 (Dnr KS 2024/40). 1. Generella principer 1.1 Ram för extern upplåning Kommunkoncernens ram för total extern upplåning är, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, 110 000 mnkr eller motsvarande i utländsk valuta. 1.2 Ramar för utlåning till och borgensåtagande för stadens bolag Den totala ramen för utlåning till och borgensåtagande för stadens bolag (bolagen) är, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, 130 000 mnkr. Ramar för varje enskild kommunkoncernintern motpart framgår enligt nedan tabell. Motpart* Limit (mnkr) (mnkr) AB Familjebostäder 11 400 AB Stockholmshem 15 500 AB Stokab 1 400 AB Svenska Bostäder 13 900 Micasa Fastigheter i Stockholm AB 7 000 Mässfastigheter i Stockholm AB 700 S:t Erik Markutveckling AB 4 900 Skolfastigheter i Stockholm AB 22 500 Stockholm Vatten och Avfall AB 43 000 Stockholms Hamn AB 4 500 Stockholms Stads Parkerings AB 2 000 Stiftelsen Hotellhem i Stockholm 10 Totalt 126 810 *Kulturhuset Stadsteatern och SGA Fastigheter AB lånar fr.o.m. den 1 januari 2016 från moderbolaget Stockholms Stadshus AB. Dnr KS 2025/1196 Sida 2 (4) Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska staden och samtliga bolag erbjudas upplåning och placering med villkor motsvarande kommunkoncernens externa finansieringskostnad med utrymme för marknadsmässig marginal samt omkostnadsersättning. Marknadsmässig marginal samt omkostnadsersättning vid upplåning och placering för bolagens räkning fastställs löpande av stadens internbank. 1.3 Borgensteckning Alla borgen och garantier, med undantag för förändringar i pensionsutfästelser, som tecknas av staden ska beslutas av kommunfullmäktige. Restriktivitet ska gälla för tecknande av stadens borgen. Godkännande ska endast ske i undantagsfall och enbart om all annan möjlighet till finansiering har beaktats. All borgensteckning ska vara belopps- och tidsbegränsad. Staden tecknar vid behov borgen för pensionsutfästelser. En årlig uppdatering av pensionsutfästelser för bolagens och stiftelsernas räkning, såsom nyintjäning, livslängdsantaganden, ränta, etc., får höja beloppet för stadens borgen. Förändringen anmäls till kommunstyrelsen. Vid borgen eller garanti, inklusive pensionsutfästelser, ska en årlig marknadsmässig avgift utgå. Avgiften fastställs vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska kommunstyrelsen fastställa, i varje enskilt fall, storlek på årlig avgift vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti. 2. Risk 2.1 Finansieringsrisk Kommunkoncernens externa skuldportfölj ska i möjligaste mån utifrån marknadsförutsättningar ha en förfallostruktur där maximalt 30 procent av kapitalet förfaller inom ett år. Utöver detta gäller en löptid om maximalt 15 år vid upplåning. 2.2 Likviditetsrisk Kommunkoncernen ska vid varje tidpunkt ha en betalningsberedskap på minst 10 000 mnkr i form av tillgängliga likvida medel. Dnr KS 2025/1196 Sida 3 (4) Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad 2.3 Valutarisk Lån och placeringar ska valutakurssäkras till 100 procent. Kontrakterade valutaflöden i utländsk valuta för respektive nämnd, Stockholms Stadshus AB samt för respektive dotterbolag och underkoncern inom kommunkoncernen som uppgår till ett större belopp än motsvarande 25 mnkr för totalt kontrakt eller enskilda valutaflöden ska rapporteras till internbanken i god tid. Internbanken fattar därefter beslut huruvida valutakurssäkring ska ske. Dokumentering av beslutet ska ske. 2.4 Ränterisk Ränterisken för kommunkoncernens externa skuldportfölj uttrycks som en genomsnittlig räntebindningstid, så kallad duration, och beräknas inklusive derivat. Durationen ska inte understiga 1,25 år och ska inte överstiga 3,75 år. Kommunkoncernens externa skuldportfölj, inklusive placeringar, ska ha en ränteförfallostruktur där maximalt 75 procent av ränteförfallen ligger inom ett år. 2.5 Kreditrisk I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska Stockholms stads motparter ha ett kreditbetyg (rating) av Standard & Poor´s eller Moody´s. Vid de fall motparten har fler än en rating skall den lägsta ratingen användas. Kommunkoncernens totala kreditexponering anges som ett samlat kreditvärde. Limit för maximalt tillåtet kreditvärde uppgår till 3 500. De av kommunfullmäktige särskilt beslutade placeringar ingår inte i beräkningen av kreditvärdet. Kreditvärdet beräknas utifrån placeringarnas nominella belopp inklusive upplupna räntor samt marknadsvärdet för derivatkontrakt, Respektive värde justeras för ratingvikter och löptidsvikter. Kreditvärdet kompletteras med en begränsning av kreditexponeringen i kronor per motpart för att diversifiera risken. För exponeringar med kortare löptid än sex månader kan Standard & Poor´s eller Moody´s kortfristiga rating användas. För exponeringar längre än sex månader ska den långfristiga ratingen användas. Derivatkontrakt omfattas således även av nedanstående tabell och exponeringen beräknas som derivatets marknadsvärde. Maximal kreditexponering per motpart framgår av nedanstående tabell. Dnr KS 2025/1196 Sida 4 (4) Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Vid det fall en befintlig motpart inte längre erhåller lägsta godkända ratingbetyg får inga nya affärer göras med denne motpart. Befintliga avtal och positioner ska utvärderas av internbanken innan åtgärd vidtas. Detta ska dokumenteras och rapporteras till kommunstyrelsen. 2.6 Operationell risk I enlighet med finanspolicyn ska förluster överstigande 200 000 kr rapporteras till kommunstyrelsen. Standard & Poor´s Moody´s Standard & Poor´s Moody´s Obegränsat A-1 P-1 AAA Aaa 6 000 A-2 P-2 AA- Aa3 4 000 A- A3 2 000 BBB+ Baa1 1 000 Kortfristig rating, lägst Långfristig rating, lägst Max exponering per motpart (mnkr) Svenska staten Svenska staten