Biotopskydd för Vikingaberget-Johannesdal i Skärholmen

Under år 2024 har staden arbetat med inrättandet av fem nya biotopskyddsområden. I budget 2025 och 2026 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, inrätta ytterligare fem biotopskyddsområden.Biotopskyddsområdet Vikingaberget-Johannesdal ligger inom Skärholmens stadsdelsnämndsområde. Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 10,4 hektar och utgörs av biotoptypen mark med mycket gamla träd. [R1+2+9 Utl Inrättande av Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde i Skärholmens stadsdelsnämndsområde.pdf] 1 (18) Utlåtande Rotel I, Rotel II, Rotel IX (Dnr KS 2026/423) Inrättande av Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde i Skärholmens stadsdelsnämndsområde Hemställan från stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Föredragande borgarråden Karin Wanngård, Jan Valeskog och Åsa Lindhagen Sammanfattning av ärendet Under år 2024 har staden arbetat med inrättandet av fem nya biotopskyddsområden. I budget 2025 och 2026 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, inrätta ytterligare fem biotopskyddsområden. Biotopskyddsområdet Vikingaberget-Johannesdal ligger inom Skärholmens stadsdelsnämndsområde. Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 10,4 hektar och utgörs av biotoptypen mark med mycket gamla träd. Beredning Ärendet har initierats av stadsbyggnadsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret anser att det är positivt att det finns ett förslag som säkerställer naturområdets värden och anser att inrättandet av biotopskyddsområdet i enlighet med förslaget, ligger i linje med framtida önskvärd stadsutveckling. Föredragande borgarrådets synpunkter Under 2024 har staden arbetat med att inrätta fem nya biotopskyddsområden, och enligt budgeten för 2025 och 2026 ska ytterligare fem områden få ett formellt skydd. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Biotopskyddsområde Vikingaberget-Johannesdal i Skärholmens stadsdelsnämndsområde inrättas, i enlighet med det syfte och den avgränsning som framgår av bilaga 1 till utlåtandet. 2 (18) Arbetet sker i nära samverkan mellan stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Ett av de områden som nu föreslås få skydd är Vikingaberget–Johannesdal i Vårberg. Förslaget har tagits fram i samarbete mellan flera förvaltningar och har varit ute på samråd under början av 2026. Samtliga remissinstanser har ställt sig positiva till förslaget, och efter samrådet har mindre justeringar genomförts utifrån inkomna synpunkter och dialog med berörda aktörer. Stadsbyggnadsnämnden har därefter godkänt förslaget och föreslagit att kommunfullmäktige beslutar om att inrätta området som biotopskyddsområde. Det föreslagna området omfattar cirka 10,4 hektar och utgörs av biotoptypen mark med mycket gamla träd. Området består av två delområden: Vikingaberget, som präglas av kuperad hällmark med gammal tallskog, samt Johannesdal, en dalgång med värdefulla ekmiljöer och inslag av äldre löv- och barrträd. Tillsammans skapar dessa miljöer goda livsbetingelser för ett flertal arter, däribland eklevande insekter, barrskogsmesar, fladdermöss och mindre hackspett. Området har en viktig funktion i stadens blågröna infrastruktur och ingår i ekologiskt särskilt betydelsefulla områden. Det bidrar även till regionala ekologiska samband, särskilt för barr- och barrblandskog. Genom att skydda området stärks den biologiska mångfalden och ekosystemens långsiktiga funktion. Samtidigt är Vikingaberget–Johannesdal ett uppskattat rekreationsområde. Vikingaberget erbjuder vidsträckt utsikt över Vårbyfjärden från stadens högsta naturliga punkt, medan Johannesdal med sina gångstigar och närhet till badplats är en viktig målpunkt för närboende och skolor. Området används för promenader, naturupplevelser och friluftsliv året runt. Att inrätta Vikingaberget–Johannesdal som biotopskyddsområde är förenligt med gällande planer och miljömål. Skyddet säkerställer att områdets naturvärden och rekreativa kvaliteter bevaras för framtiden. Mot denna bakgrund tillstyrks förslaget att kommunfullmäktige beslutar att Vikingaberget–Johannesdal ska utgöra ett biotopskyddsområde. Bilagor 1. Förslag till beslut för biotopskyddsområde, dnr KS 2026/423-1.3 2. Samrådsredogörelse, dnr KS 2026/423-1.2 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att avslå kontorets förslag till beslut 3 (18) 2. Att därutöver anföra följande Liberalerna anser att biotopskyddsområden är en bra idé och ett välkommet komplement till nationalparker och naturreservat. De ska vara mindre till ytan och skydda särskilt viktig natur. Det biotopskyddsområdet som först beslutades i Olovslund har en mer begränsad yta och visar tydligt de arter det ska skydda. Att göra biotopskyddsområdena så omfattande som här föreslås får mycket stora konsekvenser. Liberalerna ser ett behov av större försiktighet och eftertanke vid inrättandet av biotopskyddsområden, särskilt när dessa dras i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, inte sällan privatägda tomter med villor eller flerfamiljshus. När gränserna för biotopskydd läggs mycket nära bostäder och annan bebyggelse riskerar det att skapa betydande och långsiktiga begränsningar för både boendemiljö och stadsutveckling. Vidare vill Liberalerna understryka att biotopskyddsområden, liksom naturreservat, inte enkelt kan upphävas genom kommunala beslut. Enligt miljöbalken krävs så kallade synnerliga skäl för att upphäva ett sådant skydd för biotopskyddsområdena. Synnerliga skäl gäller också för åtgärder inom områdena, t ex att ta ner enskilda träd eller ansa buskar som växer invid befintliga g/c-vägar. Därtill gäller att gränserna för ett biotopskyddsområde är fasta och inte kan justeras eller flyttas över tid. Det innebär att även mindre justeringar för att möjliggöra exempelvis bebyggelse, infrastruktur eller trygghetsskapande åtgärder i praktiken är uteslutna. Skulle staden i framtiden behöva använda marken för bostäder, infrastruktur eller annan samhällsviktig utveckling är detta därmed i princip omöjligt. Besluten får mycket långtgående och irreversibla konsekvenser. Sammantaget innebär detta att staden i praktiken lägger en våt filt över flera områden, där framtida utveckling kraftigt begränsas. När biotopskyddsområden väl har inrättats är gränserna fasta och kan inte flyttas, och skyddet kan endast upphävas vid synnerliga skäl enligt miljöbalken. Konsekvensen blir att mark som i dag skyddas i praktiken låses för all framtid, även om framtida behov av bostäder, infrastruktur eller trygghetsskapande åtgärder skulle uppstå. Liberalerna menar därför att biotopskydd bör användas restriktivt. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 13 maj 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Jan Jönsson (L) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. 4 (18) Reservation av Jonas Naddebo (C) enligt följande. 1. Att i första hand besluta att kommunstyrelsen återremitterar ärendet 2. Att i andra hand föreslå att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att delvis godkänna förslag till beslut 3. Att därutöver anföra följande: Centerpartiet och Kristdemokraterna värnar den biologiska mångfalden och ser biotopskyddsområden som ett bra verktyg för att långsiktigt skydda värdefulla naturmiljöer. För att vara effektivt ska olika skyddsformer användas där de gör störst nytta och efter en process som är kunskapsbaserad, lokalt förankrad och transparent. Processen här har tyvärr varit den motsatta. Utgångspunkten har inte varit att identifiera specifika biotoper med dokumenterat skyddsbehov och därefter pröva lämplig skyddsform, utan att vänstermajoriteten i budget fastslagit ett siffersatt mål om ett visst antal biotopskyddsområden. Förvaltningarna har därefter haft i uppdrag att ”fylla kvoten”. Resultatet blir en uppifrån-och-ner-process där signalpolitik varit viktigare än avvägningar mellan naturskydd, stadsutveckling och människors behov. Därtill präglas ärendena av en uppenbart forcerad framdrift. Samrådet väcker frågor, inte minst då berörda stadsdelsnämnd inte fått ta ställning till sin förvaltnings yttrande i sedvanlig ordning. Detta försvagar den lokala demokratiska förankringen. Huddinge kommun, rågranne med det föreslagna området, har överhuvudtaget inte bjudits in till samrådet, vilket visar att ett sammanhållet artskydd inte varit den främsta drivkraften i arbetet. Det är tyvärr uppenbart att dessa ärenden har hastats fram för att nå beslut före valet. Vi värnar naturen, men vi värnar också och demokrati, rättssäkerhet och transparens och menar att denna process inte lever upp till de kraven. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) som är likalydande med Centerpartiets reservation i kommunstyrelsen. 5 (18) Ärendet Under år 2024 har staden arbetat med inrättandet av fem nya biotopskyddsområden. I budget 2025 och 2026 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, inrätta ytterligare fem biotopskyddsområden. Ett av de föreslagna områdena är Vikingaberget-Johannesdal. Under vintern 2026 har samråd om förslag till Vikingaberget-Johannesdal biotopskyddsområde hållits. Efter samrådet har förslaget reviderats utifrån inkomna förbättringsförslag och synpunkter. Dialog har förts med Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) och Ellevio AB. Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 om att föreslå att kommunfullmäktige beslutar att Vikingaberget-Johannesdal ska utgöra ett biotopskyddsområde i enlighet med bifogat förslag till beslut. Stadsbyggnadsnämnden beslutade även om att godkänna samrådsredogörelsen. Biotopskyddsområdet Vikingaberget-Johannesdal ligger inom Skärholmens stadsdelsnämndsområde. Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 10,4 hektar och utgörs av biotoptypen mark med mycket gamla träd. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden godkänner samrådsredogörelsen. 2. Stadsbyggnadsnämnden godkänner förslaget och föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Vikingaberget-Johannesdal ska utgöra ett biotopskyddsområde i enlighet med kontorets tjänsteutlåtande med bilagor. 3. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m. Reservation av Björn Ljung (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Mats Johnsson (SD), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 20 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. SAMMANFATTNING Förslag till beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde redovisas i det här ärendet. Uppdraget har genomförts i enligt med budget 2025 och 2026. Förslaget redovisas i sin helhet i bilaga 1 till detta ärende. Förslag till beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde har tagits fram i samarbete mellan stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret, miljöförvaltningen och Skärholmens stadsdelsförvaltning. 6 (18) Området förslås skyddas som biotopskyddsområde för biotoptypen mark med mycket gamla träd. Föreslagen yta på biotopskyddsområdet är cirka 10,4 hektar. Området är beläget i Vårberg norr om Vårbergstoppen och angränsar i väst till Huddinge kommun och Mälaren. Det föreslagna biotopskyddsområdet består av två delområden. Dels Vikingaberget norr om Vårbergstoppen - en kuperad hällmark med gammal tallskog och inslag av gran, asp, björk och ek, dels Johannesdal i en dalgång med ett värdefullt ekbestånd, gamla tallar och äldre trivallövpartier. Området hyser lämpliga livsmiljöer för bland annat eklevande insekter, barrskogsmesar, fladdermöss och mindre hackspett. Området har en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur och ingår i stadens ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Området har även en viktig funktion för det regionala värdenätverket för barr- och barrblandskog. Att skydda området som biotopskyddsområde är förenligt med gällande översiktsplan och bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål samt flera av de nationella och kommunala miljömålen. Samråd om förslag till biotopskyddsområdet hölls under januari-februari 2026. I detta tjänsteutlåtande redovisas en sammanfattning av samrådsredogörelsen länsstyrelsen och samtliga övriga remissinstanser ställer sig positiva till förslaget. Efter samrådet har mindre revideringar av förslaget genomförts utifrån inkomna synpunkter. Kontoren överlämnar härmed förslag till beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde (bilaga 1) samt samrådsredogörelse (bilaga 2) till stadsbyggnadsnämnden för godkännande och föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Vikingaberget-Johannesdal ska utgöra ett biotopskyddsområde. UTLÅTANDE Bakgrund I Stockholm finns många områden med höga natur-, kultur- och rekreationsvärden, vilka bidrar till stadens attraktivitet. Att det finns många sådana områden beror på Stockholms unika läge mellan Mälaren och Östersjön och det variationsrika sprickdalslandskapet, tillsammans med att människor sedan bronsåldern brukat marken samt frånvaro av rationellt skogsbruk. Detta har tillsammans skapat gynnsamma förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. Genom att skydda värdefulla naturområden i Stockholm och samtidigt bibehålla utvecklingspotentialen för bostäder och viktig infrastruktur, kan staden planera långsiktigt för en växande och hållbar stad. Naturområden som skyddas bidrar till att 7 (18) stockholmarna får fortsatt tillgång till grönområden och bidrar samtidigt till den klimatanpassning som behövs för att möjliggöra en tätare och samtidigt robust stad. Skydd av kärnområden av tillräcklig storlek och kvalité är en viktig del i att säkerställa en fungerande blågrön infrastruktur med rik biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem. En rik biologisk mångfald lägger grunden för robusta och motståndskraftiga ekosystem som krävs för att kunna tillhandahålla viktiga naturnyttor (ekosystemtjänster). Skyddsformen biotopskyddsområde Biotopskyddsområden är en skyddsform som kan användas för små mark- och vattenområden (biotoper) som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, eller som av annan anledning är särskilt skyddsvärda. Syftet med att skydda sådana biotoper är att långsiktigt bevara och utveckla naturmiljöer som har särskilt stort värde för djur- och växtarter. För att en kommun ska kunna besluta om inrättande av ett biotopskyddsområde måste området utgöras av någon av de 30-tal biotoptyper som är listade i bilaga 2 och 3 till Förordning (1998:1252) om områdesskydd (FOM) enligt miljöbalken. Kommunen som har bildat ett biotopskyddsområde får vidta de åtgärder som behövs för att vårda området. Ett biotopskyddsområde är normalt cirka 2-20 hektar stort. Skyddet gäller enbart inom biotopskyddsområdet och innebär att man inom biotopskyddsområdet inte får bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som kan skada naturmiljön. Därmed kan att man med stöd av biotopskyddsbestämmelser inte reglera åtgärder och verksamheter som bedrivs utanför ett biotopskyddsområde, även om dessa åtgärder kan skada naturmiljön i det skyddade området. Enligt FOM finns inte möjlighet att utöver detta förbud meddela särskilda föreskrifter för sakägare om vilka verksamheter och åtgärder som ska vara tillåtna eller förbjudna i ett biotopskyddsområde. Därmed finns inte heller möjlighet att skriva generella undantag för exempelvis underhåll av ledningar. Detta är en av flera viktiga skillnader mellan biotopskyddsområden och naturreservat. Med att skada naturmiljön menas att skada de biologiska och andra förutsättningar som är nödvändiga för att bibehålla en biotops funktion för växt- och djurarter. Om en åtgärd eller verksamhet kan skada naturmiljön måsta avgöras från fall till fall. En bedömning av risken för skada på naturmiljön behöver utgå från förutsättningarna för det enskilda biotopskyddsområdet. Hänsynsbehovet kan skilja sig åt i olika områden beroende av typen av biotop, årstid, geografiskt område, förekomster av särskilt skyddsvärda arter och olika förutsättningar i övrigt. I de fall den som planerar en åtgärd känner sig osäker bör han/hon därför kontakta stadens miljöförvaltning för att få råd och information. Om det finns särskilda skäl kan kommunen ge dispens från förbudet. Vid en dispensprövning ska en bedömning göras av skadan för naturvärden och ekologiska funktioner som den dispenssökta åtgärden riskerar medföra och tyngden av motivet 8 (18) att vidta åtgärden. Åtgärder och verksamheter som inte skadar naturmiljön är inte förbjudna. Enligt 8 § FOM gäller skyddet för ett biotopskyddsområde inte för de delar av området som är beläget i omedelbar anslutning till bebyggelse som fanns där när skyddet för området inrättades. Av detta följer att den bebyggelse som fanns vid skyddets införande ska kunna användas på det sätt och för de ändamål den var avsedd för när den uppfördes, utan hinder av den senare skyddade biotopen. Pågående verksamhet bör därför kunna fortgå på ett rimligt sätt, och åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till pågående verksamhet i anslutning till byggnaden eller för byggnadens funktion eller för att förhindra skada, bör kunna vidtas. Omfattas ett biotopskyddsområde av en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900) som antogs eller fastställdes innan biotopskyddsområdet beslutades, får verksamheter bedrivas eller åtgärder vidtas som behövs för att genomföra detaljplanen eller områdesbestämmelserna (8a § FOM). Om en nätkoncession för en starkströmsledning meddelades innan biotopskyddsområdet beslutades får verksamheten bedrivas eller åtgärd vidtas som behövs för att starkströmsledningen ska uppfylla gällande krav enligt ellagen (1997:857) och elsäkerhetslagen (2016:732). Ärendet Syfte med biotopskyddsområdet Syftet är att bevara och utveckla de naturvärden och den biologiska mångfald som är knuten till de äldre trädmiljöerna i området. Grund för beslutet Vikingaberget-Johannesdal förslås skyddas som biotopskyddsområde för biotoptypen mark med mycket gamla träd. Mark med mycket gamla träd hyser livsmiljöer för både skyddsvärda och hotade arter. Definitionen på biotoptypen är: ”Gran, tall, ek och bok är normalt mycket gamla träd när de uppnått en ålder som är minst dubbelt så hög som lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning. Övriga trädslag bör normalt ha uppnått en ålder av minst 100 år. Med mark avses här det område som behövs för att bevara träden eller de trädanknutna arter som lever i marken, på träden eller i träden”. Det föreslagna biotopskyddsområdet utgörs av två delområden. Vikingaberget består av hällmarker med gammal tallskog med litet inslag av gran, björk och senvuxen ek. Området är mycket kuperat med små branter, sluttningar och blockrika partier. I den södra delen är skogen kring 190 år gammal, i norra delen är skogen något yngre. Skogen utgör livsmiljö för olika barrskogsmesar. Skogen fortsätter västerut in i Huddinge kommun. 9 (18) Johannesdal ligger i en dalgång med ett värdefullt ekbestånd, gamla tallar och äldre trivallövpartier. Området hyser lämpliga livsmiljöer för bland annat eklevande insekter, fladdermöss, mindre hackspett (NT, nära hotad) och entita (NT). Området har även en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur och ingår i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Området har även en viktig funktion för det regionala värdenätverket för barr- och barrblandskog. Figur 1. Föreslaget biotopskyddsområde har en viktig funktion i stadens habitatnätverk för barrskogsmesar. Områdets rekreativa funktioner På Vikingaberget finns Stockholms högsta naturliga punkt med 77 meter över havet. Här har man utsikt över Vårbyfjärden och en upptrampad stig leder till 10 (18) utsiktspunkten. Vikingaberget är del av landskapsparken vid Vårbergstoppen. Johannesdal ligger i ett dalstråk som mynnar ut mellan de branta höjderna vid Johannesdalsbadet. Området genomkorsas av belysta gångstigar och kan nås från söder via Vårbackavägen och från öster från Söderholmsskolan. Det föreslagna biotopskyddsområdet utgör en viktig målpunkt för närboende och elever från skolan. Figur 2. Från Vikingaberget har man en fin utsikt över Vårbyfjärden. Förslag till avgränsning Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 10,4 hektar. Området är beläget i Vårberg norr om Vårbergstoppen och angränsar i väst till Huddinge kommun och Mälaren. Området utgörs av två delområden. Vikingaberget avgränsas i öster och söder av en gångbana, i väst av kommungränsen och i norr av befintlig bebyggelse. Johannesdal avgränsas på den norra och den södra sidan av befintlig bebyggelse. I väst avgränsas området av Mälaren. Badplatsen med tillhörande grillplats har lämnats utanför det föreslagna biotopskyddsområdet. Vidare har gång- och cykelbanan som löper från badet österut och ett område där utegymmet planeras uppföras exkluderats. Vid avgränsning av det föreslagna biotopskyddsområdet har hänsyn tagits till pågående upprustningsarbete inom området. Vidare har tagits hänsyn så att underhåll av angränsande byggnader och anläggningar inte försvåras. 11 (18) Figur 3. Översikt över föreslaget biotopskyddsområde i Vikingaberget-Johannesdal samt angränsade naturområden. Områdets skötsel Kommunen får enligt 7 kap. 11 § miljöbalken vidta de åtgärder som behövs för att vårda området. I det föreslagna biotopskyddsområdet behövs skötsel främst i form av regelbunden röjning av uppkommande sly samt gallring av träd som riskerar att beskugga äldre träd i ädellövmiljön, men också i brynmiljöerna och kantzoner till barrskogsmiljöerna. Invasiva trädslag och arter tas bort under hänsynstagande av befintliga naturvärden. Uppe på hällmarker krävs ingen kontinuerlig skötsel. Punktinsatser såsom friställning av tall kan dock förekomma. Veteranisering av unga träd kan bli aktuellt både i barrskogsmiljöerna och nere i ädellövskogen för att skapa 12 (18) en varierad trädmiljö i partier där yngre träd dominerar. Även säkerhetsbeskärningar kan behövas om döda grenar utgör risk för människor eller egendom. Befintliga anläggningar i området hålls i gott skick och underhålls så att funktion och säkerhet upprätthålls. Måluppfyllelse och stadsplanering Föreslaget biotopskyddsområde stödjer de nationella miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv och Levande skogar. Förslaget ligger även i linje med Stockholms stads miljöprogram 2023–2030 och bedöms bidra till ett flertal målområden: Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem, Ett klimatanpassat Stockholm och En rättvis och inkluderande omställning. Förslaget är förenligt med gällande översiktsplan och bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål om en växande, sammanhängande, klimatsmart och tålig stad samt med stadens bostadsmål och åtaganden inom överenskommelser om infrastrukturutbyggnad. Gällande detaljplaner inom området Det föreslagna biotopskyddsområdet är delvis planlagt. Johannesdalen är reglerat som park i stadsplanen Pl.6691A från 1967. Den östra delen av Vikingaberget är reglerat som park i stadsplanen 7252 från 1971. Områdes sydvästra del är inte planlagt. Pågående stadsbyggnadsprojekt I samband med byggnationen av nya bostäder och förskola i projekt Söderholmen rustar staden upp den intilliggande Johannesdalsparken och Johannesdalsbadet. Målet är att stärka stråket mellan Vårbergs centrum och badet så att området upplevs som tryggt, trafiksäkert och omhändertaget. Förslaget bygger på en lågmäld upprustning som förstärker områdets kvaliteter och omfattar åtgärder såsom upprustning av gångvägarna, flera sittplatser, ny grill och cykelparkering vid Johannesdalsbadet samt ett nytt utegym. Inrättande av biotopskyddsområdet bedöms inte stå i konflikt med den planerade upprustningen. Ekonomi I samband med inrättandet krävs kungörelse av beslut och investeringar i form av inmätning och markering av gränsen och skyltning. Samtliga investeringsutgifter finansieras av exploateringsnämndens driftbudget. Drift och underhåll Driftkostnader åligger Skärholmens stadsdelsnämnd. Driftsmedel fördelas enligt finansieringsmodellen för skyddad natur. Tillsyn Tillsyn enligt miljöbalken av biotopskyddsområde åligger miljö- och hälsoskyddsnämnden. 13 (18) Ärendets beredning I enlighet med kommunfullmäktiges budget 2024-2026 har stadsbyggnadskontoret i samarbete med miljöförvaltningen, exploateringskontoret och berörda stadsdelsförvaltningar tagit fram förslag till fem ytterligare biotopskyddsområden. Utgångspunkten för dessa ytterligare fem biotopskyddsområden är, i enlighet med budgetuppdraget, att områden med störst behov av skydd ska skyddas samt att genomförandet av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur beaktats. Områdena är utvalda och prioriterade utifrån föreslagen process i Policy för skydd av natur. Policy för skydd av natur är framtagen inom ramen för budgetuppdrag 2025 att ta fram en strategi för skydd av naturområden. Ett av de föreslagna områdena enligt den processen är Vikingaberget-Johannesdal. Samråd om förslag till Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde har hållits med länsstyrelsen och berörda sakägare samt med exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, Skärholmen stadsdelsnämnd, kulturnämnden, trafiknämnden, idrottsnämnden och fastighetsnämnden från 23 januari till 23 februari 2026. Länsstyrelsen, Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) och samtliga nämnder ser positiva på förslaget att skydda Vikingaberget-Johannesdal som biotopskyddsområdet. Flera remissinstanser har lämnat några synpunkter och mindre förbättringsförslag. Länsstyrelsen och idrottsförvaltningen lämnade några mindre kompletteringsförslag rörande områdes skötsel. SVOA och Ellevio önskar att beslutet kompletteras med en skrivning om att underhåll av befintliga anläggningar är undantagna från förbudet att skada naturmiljön. Trafikkontoret ser i nuläget ingen konflikt i inrättandet och allmänhetens nyttjande av området, men anser att ett framtida anläggande av strandpromenad inte bör omöjliggöras av biotopskyddet och lyfter en generell risk att biotopskyddsområden försvårar möjligheten att förstärka eller bygga ut framtida gång- och cykelkopplingar samt rekreativa funktioner. Stadsdelsförvaltningen lyfter att förvaltningens driftsbudget för stadsmiljöverksamhet saknar riktade medel för skötsel av biotopskyddsområde och att nuvarande budget bedöms otillräcklig för att sköta området enligt biotopskyddsområdets skötselbeskrivning. Efter samrådet har förslaget reviderats utifrån inkomna förbättringsförslag och synpunkter. Vidare har dialog förts med Ellevio och SVOA kring befintliga ledningar och anläggningar inom biotopskyddsområdet. Lagstiftningen ger inget utrymme för en skrivning om att underhåll av ledningar undantas från förbudet att skada naturmiljön. SVOA:s anläggningar ligger dock utanför biotopksyddsområdet. I beslutsdokumentet har texten som berör underhåll av befintliga ledningar förtydligats. Stadsbyggnadskontoret bedömer att biotopskyddsområdet inte begränsar Ellevios möjlighet att även fortsättningsvis säkerställa en säker, robust och långsiktigt hållbar elförsörjning. Vidare bedömer stadsbyggnadskontoret att befintliga gång- och cykelkopplingar i områden även möter framtida behov och att områdets höga naturvärden och delvis 14 (18) dramatiska terräng begränsar utvecklingar av nya kopplingar och rekreativa anläggningar. Dock bedöms förstärkning av kopplingar och rekreativa funktioner som är anpassade till platsens höga naturvärden och dramatiska terräng inte försvåras nämnvärt av biotopskyddet. Särskilt värdefulla och känsliga naturmiljöer kräver alltid särskild hänsyn vid åtgärder om stadens biologiska mångfald ska bibehållas, oberoende av om ett område är formellt skyddat eller inte. Finns särskilda skäl kan även dispens från förbudet att skada naturmiljön ges. Medel för drift och särskilda medel för biotopskyddsområden fördelas till stadsdelsnämnderna årligen i budget. Stadsdelsnämnderna kan även söka egna investeringsmedel för biotopskyddsområden. Ansvarig stadsdelsnämnd ska utifrån sin budget genomföra de åtgärder som behöver göras inom stadsdelsnämndens områden. Stadsbyggnadskontorets förslag Stadsbyggnadskontoret föreslår att nämnden godkänner samrådsredogörelsen och att nämnden godkänner förslaget och föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Vikingaberget-Johanneslund ska utgöra ett biotopskyddsområde i enlighet med bifogat förslag till beslut. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsbyggnadsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 16 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret konstaterar att förslaget är i enlighet med uppdrag i kommunfullmäktiges budget 2025 och 2026. Staden har hittills inrättat fem biotopskyddsområden, ytterligare fem ska enligt budgetuppdraget inrättas senast juni 2026. I arbetet med naturreservat och biotopskyddsområden ska genomförandet av bostadsmål och planerad viktig infrastruktur beaktas. Under åren 2024 – 2025 har Olovslunden och Nockebyhov i Bromma, Skönstavik i Farsta, Vinterviken i Hägersten-Älvsjö och Vårberg i Skärholmen inrättats som biotopskyddsområden. Ett av de ytterligare fem områden som utretts för biotopskydd är Vikingaberget- Johannesdal. De övriga fyra som föreslås att inrättas som biotopskyddsområden i kommunfullmäktige i maj 2026 är Trekanten, Åkeslund, Hemskogen och Gökdalen. Stadsledningskontoret anser att det är positivt att det finns ett förslag som säkerställer naturområdets värden och anser att inrättandet av biotopskyddsområdet i enlighet 15 (18) med förslaget, ligger i linje med framtida önskvärd stadsutveckling. Beslutet om biotopskyddsområde bidrar till att uppnå Stockholms stads miljömål ”Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem”. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige inrättar biotopskyddsområde för Vikingaberget-Johannesdal med det syfte och avgränsning som framgår av bilaga 1. 16 (18) Reservationer m.m. Stadsbyggnadsnämnden Reservation av Jonas Naddebo (C) Att stadsbyggnadsnämnden i första hand beslutar att återremittera ärendet, att nämnden i andra hand beslutar att delvis avslå kontorets förslag samt att därutöver anföra följande: Centerpartiet värnar den biologiska mångfalden och ser biotopskyddsområden som ett bra verktyg för att långsiktigt skydda värdefulla naturmiljöer. För att vara effektivt ska olika skyddsformer användas där de gör störst nytta och efter en process som är kunskapsbaserad, lokalt förankrad och transparent. Processen här har tyvärr varit den motsatta. Utgångspunkten har inte varit att identifiera specifika biotoper med dokumenterat skyddsbehov och därefter pröva lämplig skyddsform, utan att vänstermajoriteten i budget fastslagit ett siffersatt mål om ett visst antal biotopskyddsområden. Förvaltningarna har därefter haft i uppdrag att ”fylla kvoten”. Resultatet blir en uppifrån-och-ner-process där signalpolitik varit viktigare än avvägningar mellan naturskydd, stadsutveckling och människors behov. Därtill präglas ärendena av en uppenbart forcerad framdrift. Samrådet väcker frågor, inte minst då berörda stadsdelsnämnd inte fått ta ställning till sin förvaltnings yttrande i sedvanlig ordning. Detta försvagar den lokala demokratiska förankringen. Huddinge kommun, rågranne med det föreslagna området, har överhuvudtaget inte bjudits in till samrådet, vilket visar att ett sammanhållet artskydd inte varit den främsta drivkraften i arbetet. Det är tyvärr uppenbart att dessa ärenden har hastats fram för att nå beslut före valet. Vi värnar naturen, men vi värnar också och demokrati, rättssäkerhet och transparens och menar att denna process inte lever upp till de kraven. Reservation av Björn Ljung (L) Att stadsbyggnadsnämnden beslutar att avslå kontorets förslag till beslut samt att därutöver anföra följande: Liberalerna anser att biotopskyddsområden är en bra idé och ett välkommet komplement till nationalparker och naturreservat. De ska vara mindre till ytan och skydda särskilt viktig natur. Det biotopskyddsområdet som först beslutades i Olovslund har en mer begränsad yta och visar tydligt de arter det ska skydda. Att göra biotopskyddsområdena så omfattande som här föreslås får mycket stora konsekvenser. 17 (18) Liberalerna ser ett behov av större försiktighet och eftertanke vid inrättandet av biotopskyddsområden, särskilt när dessa dras i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, inte sällan privatägda tomter med villor eller flerfamiljshus. När gränserna för biotopskydd läggs mycket nära bostäder och annan bebyggelse riskerar det att skapa betydande och långsiktiga begränsningar för både boendemiljö och stadsutveckling. Vidare vill Liberalerna understryka att biotopskyddsområden, liksom naturreservat, inte enkelt kan upphävas genom kommunala beslut. Enligt miljöbalken krävs så kallade synnerliga skäl för att upphäva ett sådant skydd för biotopskyddsområdena. Synnerliga skäl gäller också för åtgärder inom områdena, t ex att ta ner enskilda träd eller ansa buskar som växer invid befintliga g/c-vägar. Därtill gäller att gränserna för ett biotopskyddsområde är fasta och inte kan justeras eller flyttas över tid. Det innebär att även mindre justeringar för att möjliggöra exempelvis bebyggelse, infrastruktur eller trygghetsskapande åtgärder i praktiken är uteslutna. Skulle staden i framtiden behöva använda marken för bostäder, infrastruktur eller annan samhällsviktig utveckling är detta därmed i princip omöjligt. Besluten får mycket långtgående och irreversibla konsekvenser. Sammantaget innebär detta att staden i praktiken lägger en våt filt över flera områden, där framtida utveckling kraftigt begränsas. När biotopskyddsområden väl har inrättats är gränserna fasta och kan inte flyttas, och skyddet kan endast upphävas vid synnerliga skäl enligt miljöbalken. Konsekvensen blir att mark som i dag skyddas i praktiken låses för all framtid, även om framtida behov av bostäder, infrastruktur eller trygghetsskapande åtgärder skulle uppstå. Liberalerna menar därför att biotopskydd bör användas restriktivt. Särskilt uttalande av Mats Johnsson (SD) Sverigedemokraterna godkänner förslaget att inrätta detta naturreservat men menar att vänstermajoritetens (S, V, MP) syfte med förslaget går långt utöver att skydda naturen i det aktuella området. Tvärtom är detta ett sätt för Miljöpartiet inom vänstermajoriteten (S, V, MP) att skaffa sig ett alibi för att skövla annan natur när Socialdemokraternas projekt att uppfylla det numerära målet om 140.000 bostäder till 2035 ska uppfyllas. Som alltid när Socialdemokraterna ska genomföra en reform så är påverkan på medborgarna av underordnad betydelse så länge som partiet kan visa upp att de uppfyllt ett mål, i detta fallet numerären 140.000. Eftersom Socialdemokraterna avser att skövla grönskan i stadens gamla trädgårdsstäder, både villaområden och de hyreshusområden i naturen som en gång byggdes för att även ge arbetarklassen grönska, måste några alibin tas fram. I linje med detta har vänstermajoriteten (S, V, MP) valt att utpeka några grönområden som naturreservat, eller liknande klassificeringar. Detta sker inte för att just dessa gröna fickor i bebyggelsen behöver skyddas utan för att Miljöpartiet ska ha ett alibi inför sina väljare när de deltar i skövlingen av grönska mellan bostäder. 18 (18) Sverigedemokraterna menar att det är bra att dessa områden får ett skydd men att det i första hand behövs ett generellt skydd av grönskan som finns runt stadens existerande bostadsområden. När dessa är skyddade kan man göra en genomlysning av vilka grönområden som utöver detta skydd även måste ha särskilt reglerat skydd. --- [Bilaga - Förslag till beslut Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområd.pdf] Beslut för Vikingaberget- Johannesdals biotopskyddsområde Mars 2026 Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde Mars 2026 Dnr 2025-17065 Utgivare: Stadsbyggnadskontoret Omslagsfoto: Nette Bygren Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 3 (17) Beslut om inrättande av Vikingaberget- Johannesdals biotopskyddsområde på del av fastigheterna Vårberg 1:1 och Skärholmen 2:1 i Stockholms kommun Innehåll Beslut ......................................................................................................... 4 Syftet med biotopskyddsområdet ............................................................... 4 Grund för beslutet....................................................................................... 4 Gällande planer och befintliga och planerade anläggningar ...................... 5 Målbild för biotopskyddsområdet ............................................................... 5 Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområdet ................................................................................. 6 Naturvårdsförvaltning och tillsyn ................................................................ 8 Skötsel ........................................................................................................ 8 Upplysningar .............................................................................................. 9 Bilagor ........................................................................................................ 9 Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 4 (17) Beslut Med stöd av 7 kap. 11 § miljöbalken och 7 a § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. beslutar kommunfullmäktige i Stockholms kommun den XX månad 202X att de områden som avgränsats på bifogad karta (bilaga 1) ska utgöra ett biotopskyddsområde för biotoptypen mark med mycket gamla träd. Arealen är cirka 10,4 hektar. Namn på biotopskyddsområdet är Vikingaberget och Johannesdals biotopskyddsområde. Verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön får inte utföras inom biotopskyddsområdet. Syftet med biotopskyddsområdet Syftet är att bevara och utveckla de naturvärden och den biologiska mångfald som är knuten till de äldre trädmiljöerna i området. För att bevara naturvärden, arter och biologisk mångfald i biotopskyddsområdet behövs viss skötsel, se information under rubrik ”Skötsel”. Grund för beslutet Trädmiljöerna i Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde utgörs av biotoptypen mark med mycket gamla träd med arter som är knutna till sådana biotoper. Mark med mycket gamla träd hyser livsmiljöer för både skyddsvärda och hotade arter. För att ett område ska kunna bli biotopskyddsområde måste det överensstämma med någon av det 30-tal biotoptyper som finns med i bilaga 2 och 3 i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Mark med mycket gamla träd är en av dessa biotoptyper. Definitionen är: ”Gran, tall, ek och bok är normalt mycket gamla träd när de uppnått en ålder som är minst dubbelt så hög som lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning. Övriga trädslag bör normalt ha uppnått en ålder av minst 100 år. Med mark avses här det område som behövs för att bevara träden eller de trädanknutna arter som lever i marken, på träden eller i träden”. Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde består av två delområden och utgörs dels av en gammal talldominerad barrskog uppe på hällmarkerna, dels av ett ädellövsområde med hasselmiljöer och mycket gamla ekar nere i dalgången. Området innehåller mycket lämpliga livsmiljöer för barrskogsmesar, skogslevande fladdermöss, mindre hackspett och Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 5 (17) för vedlevande arter knutna till ädellöv. Området har också en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur, särskilt för arter knutna till barrskog och ingår i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Områdets naturvärden beskrivs mer ingående i bilaga 2. Områden av tillräcklig storlek och kvalité på strategiska platser är en viktig del i att säkerställa en fungerande blågrön infrastruktur med rik biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem. Genom att skydda sådana områden som biotopskyddsområde eller någon annan form av områdesskydd förbättras förutsättningarna för bevarandet av biologisk mångfald långsiktigt. Tätortsnära natur är även viktig för rekreation och naturupplevelser och bidrar till stadens attraktivitet. Ett skydd av området bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål om en växande, sammanhängande, klimatsmart och tålig stad samt med stadens bostadsmål och åtaganden inom överenskommelser om infrastrukturutbyggnad. Gällande planer och befintliga och planerade anläggningar Delområdet Johannesdal är reglerat som park i stadsplanen Pl.6691A från 1967. Den östra delen av Vikingaberget är reglerat som park i stadsplanen 7252 från 1971. Områdets sydvästra del är inte planlagt. Johannesdal genomkorsas av belysta gångvägar med tillhörande elledningar. I området finns också rester av före detta trädgårdsanläggningar som trappor, murar och terrasseringar. Här finns planer på att anlägga enkla anläggningar för friluftsliv som sitt- och rastplatser. Målbild för biotopskyddsområdet Biotopskyddsområdet har en rik förekomst av gamla träd. Främst solbelysta tallar och vidkroninga ekar men även gamla björkar, aspar och sälgar. I området finns gott om död ved i olika nedbrytningsstadier. Områdets barrskog är flerskiktad, olikåldrig och naturskogsliknande. Området nere i dalgången utgörs av en utvecklad ädellövskog med både unga, gamla och mycket gamla ekar. Träd- och buskskiktet utgörs av flera olika inhemska arter. Brynmiljöerna är luckiga och variationsrika och fria från invasiva Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 6 (17) främmande arter. Ädellövträd och tallar står ljusöppna och har tillräckligt med plats att utveckla breda kronor. Träd som dör står kvar som trädruiner så länge de inte utgör risk för människor eller egendom. Döda träd som fallit till marken eller behövts tas ner av säkerhetsskäl ligger kvar i området, utan att blockera gångväg eller stigar. Det finns gott om död ved av olika trädslag och i olika nedbrytningsstadier i området. Området är en bra lokal för fåglar, vedlevande svampar och insekter knutna till äldre barrskog och äldre ekmiljöer. Befintliga gångvägar genom området är lättframkomliga och underhålls och utvecklas i samklang med bevarandet av äldre träd. Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområdet Inom ett biotopskyddsområde är det enligt 7 kap. 11 § miljöbalken inte tillåtet att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Med att skada naturmiljön menas att skada de biologiska och andra förutsättningar som är nödvändiga för att bibehålla en biotops funktion för växt- och djurarter. Naturmiljön som helhet är skyddad i biotopen, och det är den skada som åtgärden kan orsaka på naturmiljön och livsbetingelserna för arter i biotopen som är av betydelse och ska bedömas. Förbudet mot att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön i ett biotopskyddsområde gäller enligt bestämmelsen åtgärder som kan komma att skada naturmiljön. Det räcker således att det finns en risk för skada. Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i detta biotopskyddsområde är avverkning av träd och skada av träd inklusive deras rötter, borttagande av död ved, uppförande av byggnader och anläggningar, påverkan på hydrologin, ledningsdragning utanför befintliga ledningsgator, nya ledningsdragningar utanför befintliga ledningsgator, körning med maskiner och motorfordon i terräng, sprängning, grävning, schaktning, utfyllnad, tippning och upplag. Observera att dessa angivna verksamheter och åtgärder endast utgör exempel. Det kan finnas andra verksamheter och åtgärder som kan orsaka skada på naturmiljön i biotopskyddsområdet. Verksamhetsutövaren ska bedöma om en planerad åtgärd kan innebära risk för att naturmiljön skadas. Detta behöver göras redan Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 7 (17) vid planeringen av åtgärden. Hänsynsbehovet skiljer sig åt beroende på årstid. Generellt bedöms perioden 1 november – 1 mars som mest lämplig för åtgärder. Den som planerar en åtgärd bör kontakta Stockholms stads miljöförvaltning för råd och information. Drift och underhåll av områdes anläggningar och ledningar som löper i gångvägarna bedöms inte strida mot biotopskyddsområdets syfte eller riskera att skada naturmiljön under förutsättning att hänsyn tas till områdets värdefulla trädmiljöer och arter knutna till dessa. Träd ska vid åtgärder skyddas i enlighet med Stockholms stads tekniska handbok. Markförläggning av luftledningar bedöms kräver dispens. Det är möjligt att ansöka om dispens för åtgärder som kan skada naturmiljön inom ett biotopskyddsområde. Om det finns särskilda skäl får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. Intresset av att vidta åtgärder eller bedriva verksamhet i sådana mark- eller vattenområden ska vägas mot de konsekvenser som förlusten av, eller skadan på biotopen för med sig. Att uppföra nya enkla anordningar för friluftsliv såsom sitt- och rastplatser bedöms vara förenligt med biotopskyddets syfte men kan kräva dispens och bör samrådas med tillsynsmyndigheten innan åtgärden påbörjas. Generella undantag I 7 kap. 11 a § miljöbalken, samt i 8, 8 a och 8 b §§ Förordning (1998:1252) om områdesskydd (FOM) regleras när vissa verksamheter och åtgärder kan utföras utan hinder av det förbud som annars gäller i biotopskyddsområden. Bestämmelserna för ett biotopskyddsområde gäller inte för de delar av området som är beläget i omedelbar anslutning till bebyggelse som fanns där när skyddet för området inträdde. Av detta följer att den bebyggelse som fanns vid skyddets införande ska kunna användas på det sätt och för de ändamål den var avsedd för när den uppfördes, utan hinder av den senare skyddade biotopen. Pågående verksamhet bör därför kunna fortgå på ett rimligt sätt, och åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till pågående verksamhet i anslutning till byggnaden eller för byggnadens funktion eller för att förhindra skada, bör kunna vidtas. Enligt 8 a § FOM får inom ett mark- eller vattenområde som är ett biotopskyddsområde en verksamhet bedrivas eller en åtgärd vidtas, om • en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt Plan- och bygglag (2010:900) antogs eller fastställdes innan Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 8 (17) biotopskyddsområdet beslutades och verksamheten eller åtgärden behövs för att genomföra detaljplanen eller områdesbestämmelserna. • en nätkoncession för linje enligt Ellag (1997:857) meddelades för en starkströmsledning innan biotopskyddsområdet beslutades och verksamheten eller åtgärden behövs för att starkströmsledningen ska uppfylla kraven enligt Elsäkerhetslag (2016:732) och ellagen. Naturvårdsförvaltning och tillsyn Stockholms stad är förvaltare i naturvårdshänseende för biotopskyddsområdet i enlighet med 2 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Exploateringsnämnden står för obligatoriska investeringar så som gränsmarkering och skyltning av biotopskyddsområdet. I övrigt fördelas ansvaret för skötsel och underhåll i enlighet med överenskommelser inom staden. Stockholms stad är tillsynsmyndighet enligt 2 kap. 9 § miljötillsynsförordningen (2011:13). Tillsyn sker enligt 26 kap. miljöbalken. Stockholm stad prövar dispensansökningar enligt 7 kap. 11 § miljöbalken. Enligt 7 kap. 11 § miljöbalken prövas dispensansökningar av Stockholms stad. Ansvarig nämnd regleras i stadens reglementen. Länsstyrelsen i Stockholms län är tillsynsmyndighet över fornlämningar. Skötsel Kommunen får enligt 7 kap. 11 § miljöbalken vidta de åtgärder som behövs för att vårda området. I detta biotopskyddsområde behövs skötsel främst i form av regelbunden röjning av uppkommande sly samt gallring av träd som riskerar att beskugga äldre träd i ädellövmiljön, men också i brynmiljöer och kantzoner till barrskogsmiljöerna. Uppe på hällmarken krävs ingen kontinuerlig skötsel. Punktinsatser kan dock förekomma. Unga efterträdare till gamla ekar och tallar väljs ut och lämnas kvar vid röjning så att trädkontinuiteten säkerställs. Rönn, hassel och andra inhemska bärande buskar gynnas. Invasiva trädslag och arter Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 9 (17) tas bort. Veteranisering av unga träd kan bli aktuellt både i barrskogsmiljöerna och nere i ädellövskogen för att skapa en varierad trädmiljö i partier där yngre träd dominerar. För att minimera risk för människor eller egendom kan säkerhetsbeskärningar, kronavlastning, tillskapande av högstubbar och i sista hand fällning av riskträd genomföras. Fällning av riskträd kan dock kräva dispens. Befintliga anläggningar i området hålls i gott skick och underhålls så att funktion och säkerhet upprätthålls. Skötsel av området beskrivs vidare i bilaga 2. Om skötselåtgärder utförs av någon annan part än kommunen regleras detta med särskilda avtal. Till dessa avtal ska även bifogas skötselinstruktioner. Upplysningar Enligt 7 kap. 11 § miljöbalken ska ett beslut om bildande av ett biotopskyddsområde gälla omedelbart även om det överklagas. Bilagor 1. Beslutskarta 2. Beskrivning av biotopskyddsområdet och områdets skötsel Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 10 (17) Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 11 (17) Bilaga 2: Beskrivning av biotopskyddsområdet och områdets skötsel Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde är beläget på del av fastigheten Vårberg 1:1 och Skärholmen 2:1 i Skärholmens stadsdelsområde. Området gränsar till Huddinge kommun. Figur 1. Vikingabergets-Johannesdal biotopskyddsområde ligger inom Skärholmens stadsdelsområde och gränsar till Huddinge kommun. Naturmiljö Trädmiljöerna i området speglar det typiska sprickdalslandskapet i Mälardalen som kännetecknas av långsträckta höjdryggar och smala dalgångar som bildats när urberget spruckit och eroderats under lång tid. På de torra, solutsatta höjderna dominerar hällmarker med senvuxna tallar, lavklädda berghällar och en sparsam fältskiktsvegetation. I svackor och dalgångar ökar jorddjupet och fuktigheten, vilket ger plats åt mer näringskrävande arter. Här övergår tallmiljön successivt i frodigare blandskog med inslag av gran, hassel och björk. Längst ned i dalbottnarna, där marken är som mest bördig har ädellövskogar med ek, lind och lönn Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 12 (17) utvecklats, ofta tillsammans med ett rikt buskskikt och en artrik markflora. Skogen i Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde utgörs dels av gammal barrskog med senvuxna tallar uppe på hällmarkerna med en frodigare vegetation på lägre höjder, dels av ett ädellövsområde med mycket gamla ekar nere i dalgången mot Mälaren. De två områdena som har avgränsats för skydd hänger ekologiskt samman via skogen som fortsätter in i Huddinge kommun. Vikingaberget består till stor del av hällmarker med gammal tallskog med en ålder upp till 190 år. Området är mycket kuperat med små branter, sluttningar och blockrika partier. Det finns ett litet inslag av asp, björk och senvuxen ek. Det finns också spår av äldre bränder med brandljud och kolrester. Ekmiljön nere i dalgången utgörs av en skog med gamla och mycket gamla lövträd. I området finns två jätteekar registrerade och flera grova ekar strax under en meter i diameter eller med håligheter med mulm. Det finns också ett flertal efterträdare med över 50 cm i diameter. Staden har utfört omfattande naturvårdsarbete inom området under perioden 2018 – 2022, inom ramen för projektet Grönare Stockholm. Åtgärderna har innefattat friställning av träd, slyröjning, utplacering död ved och uppsättning av mulmholkar. De gamla trädmiljöernas närhet till Mälaren skapar gynnsamma miljöer för flera fladdermusarter. Området har en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur, framför allt för arter knutna till barrskog och ädellöv. Området ingår i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO) och ligger i en spridningskorridor för det regionala värdenätverket för barr- och barrblandskog. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 13 (17) Figur 2. Området ligger i en spridingszon i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Området utgör ingår i en viktig livsmiljö för barrskogsmesar och utgör en viktig länk mellan Korpberget och Sätraskogen. Figur 3. Områdets tallmiljöer utgör viktiga livsmiljöer i det kommunala barrskogsnätverket. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 14 (17) Historisk markanvändning, kulturhistoriska värden På Vikingabergets högsta punkt ligger grunden till en vårdkase (fornlämning L2016:860), en signaleld i ett system där nästa vårdkase kunde se elden. Vårdkasen avbildas på en karta från 1687 men är förmodligen mycket äldre och ingick i den kedja av vårdkasar längs farleden som utgjorde Helgös och Birkas försvarslinje från 500-talet. Vårdkasen har givit upphov till bilden i Huddinge kommunvapen. Vikingaberget tillhörde Huddinge kommun till 1 januari 1963, då nuvarande Skärholmen och Vårberg överfördes till Stockholms stad i enlighet med uppgörelsen mellan Stockholm och Huddinge från juni 1961, den så kallade Vårbyaffären. Vårby omnämndes som Wardby år 1381 och betyder troligen byn vid Vårdberget. Området utgjordes på 1600-talet huvudsakligen av skogbevuxen utmark till Vårby säteri i Huddinge socken. Vid nuvarande Johannesdalsbadet låg emellertid ett tegelbruk som år 1703 uppgavs vara öde. Vid slutet av 1700-talet låg torpet Bleket strax norr om platsen för tegelbruket, senare ombyggt till Johannesdals herrgård. Figur 4. Utsnitt från häradsekonomiska. Biotopskyddsområdet markerat i vitt. Kartan är hämtad ur Lantmäteriets historiska kartarkiv Fram till inkorporeringen av Vårberg i Stockholms stad på 1960- talet var området lantligt. Under 1960- och 1970-talet uppfördes en- och flerfamiljshus, ett centrum och tunnelbanestationen Vårberg. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 15 (17) Gröna ytor kring bebyggelsen och längs strandlinjen utgjorde en integrerad del av stadsplaneringen. Vårbergstoppen intill Vikingaberget skapades 1965 till 1982 av spräng- och schaktmassor från bland annat tunnelbanebygget och är idag parkmark. Figur 5. Ortofoto från början av 60 talet visar hur Storskogen breder ut sig i området. På Vikingabergets högsta punkt ligger grunden till en vårdkase (fornlämning L2016:860 markerad med röd R i kartan), en signaleld i ett system där nästa vårdkase kunde se elden. Rekreativa funktioner På Vikingaberget finns Stockholms högsta naturliga punkt med 77 meter över havet. Här har man utsikt över Vårbyfjärden och en upptrampad stig leder till utsiktspunkten. Vikingaberget är del av landskapsparken vid Vårbergstoppen. Delområdet Johannesdal ligger i ett dalstråk som mynnar ut mellan de branta höjderna vid Johannesdalsbadet. Området genomkorsas av belysta gångstigar och kan nås från söder via Vårbackavägen och från öster från Söderholmsskolan. Det föreslagna biotopskyddsområdet utgör en viktig målpunkt för närboende och elever från skolan och området utnyttjas för promenader och motion. Strax utanför R Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 16 (17) biotopskyddsområdets gräns ligger Johannesdalsbadet som erbjuder bad vid sandstrand och en grillplats. I området finns upplevelsevärden som rofylldhet, skogskänsla, utsikt, naturlek, vattenkontakt mm. Skötsel Biotopskyddsområdet består av två områden med olika karaktär och olika skötselbehov. Ädellövmiljöerna i dalgången kräver betydligt mer skötsel än områdena högre upp på hällmarkerna. För att områdets ädellövmiljöer inte ska växa igen behövs regelbunden röjning av uppkommande sly och gallring av träd som riskerar att beskugga äldre träd som tidigare stått mer ljusöppet. Många arter knutna till äldre träd gynnas när de grova stammarna med mycket struktur blir solbelysta. Samtidigt är det viktigt att främja yngre ekar och tallar så att det finns efterträdare till de gamla träden. Punktinsatser med veteranisering av unga träd kan bli aktuellt både i barrmiljöerna och nere i ädellövskogen för att skapa en varierad trädmiljö i partier där yngre träd dominerar. För att gynna arter knutna till miljöerna med gamla träd ska träd som dör stå kvar som trädruiner eller högstubbar så länge de inte utgör risk för människor eller egendom. Högstubbar skapas som alternativ till fällning där så är möjligt. Om grenar utgör risk för människor eller egendom kan säkerhetsbeskärningar utföras. Detta rör särskilt träd som står nära parkvägar och målpunkter. Fällning av uppvuxna och gamla träd kan kräva dispens. Döda träd som fallit till marken eller behöver tas ner av säkerhetsskäl lämnas kvar i området, utan att blockera strandpromenaden eller stigar. Grenbrottssnitt kan med fördel användas på nedtagna stammar. Grenar och ris kan läggas upp i högar som faunadepåer inom området. Barrträd som har gallrats bord kan förankras och placeras i Mälarens vatten för att skapa lekplatser för disk som abborre längst strandlinjen. Högstubbar kan tillskapas för att öka mängden stående död ved. Invasiva arter ska regelbundet eftersökas och bekämpas så fort de upptäcks. Detta ska ske med hänsyn till befintliga naturvärden. Fornlämningen uppe på Vikingabergets topp är skyddad enligt 2 Kap. kulturmiljölagen och får inte komma till skada vid skötselåtgärder. Exempelvis får den inte övertäckas av död ved eller Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 17 (17) ris. Råder osäkerhet kring en viss åtgärds påverkan på fornlämningar måste länsstyrelsen kontaktas. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 --- [Bilaga - Samrådsredogöreslse Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse Planavdelningen Dnr 2025-17064 Gundula Kolb Sida 1 (5) Tfn 08-508 27 136 2026-03-03 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner Samrådsredogörelse för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde på del av fastigheterna Vårberg 1:1 och Skärholmen 2:1 i stadsdelen Skärholmen Innehåll Sammanfattning .......................................................................................1 Bakgrund...................................................................................................2 Förslagets syfte och huvuddrag ............................................................2 Hur samrådet bedrivits ..........................................................................2 Inkomna synpunkter, stadsbyggnadskontorets ställningstagande och föreslagna ändringar ........................................................................2 Statliga och regionala myndigheter och förbund ...................................3 Länsstyrelsen ........................................................................................3 Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar......................................3 Exploateringsnämnden..........................................................................3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ...........................................................3 Skärholmen stadsdelsnämnden ............................................................3 Stockholms stadsmuseum.....................................................................4 Idrottsnämnden......................................................................................4 Trafiknämnden.......................................................................................4 Fastighetsnämnden...............................................................................4 Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA)...............................................4 Berörda sakägare..................................................................................5 Ellevio AB ..............................................................................................5 Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande...............5 Sammanfattning Syftet med Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde är att bevara och på sikt utveckla de naturvärden och den biologiska mångfald som är knuten till de äldre trädmiljöerna i området. Beslutsförslaget sändes ut på samråd 2026-01-23 – 2026-02-23. Under samrådet har nio yttranden inkommit. Ingen remissinstans avstyrkte förslaget. Länsstyrelsen lämnade förbättringsförslag kring en formulering rörande bekämpning av invasiva arter, Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17065 Sida 2 (5) idrottsförvaltningen föreslog en komplettering rörande skötseln. Stockholm Vatten och Avfall och Ellevio önskade att beslutet kompletteras med en skrivning att underhåll av befintliga anläggningar är undantagna från förbuden att skada naturmiljön. Trafikkontoret ser i nuläget ingen konflikt mellan inrättandet och allmänhetens nyttjande av området, men anser att ett framtida anläggande av strandpromenad inte bör omöjliggöras av biotopskyddet. De lyfter en generell risk att biotopskyddsområden försvårar möjligheter att förstärka eller bygga ut framtida gång- och cykelkopplingar samt rekreativa funktioner. Stadsdelsförvaltningen lyfter att förvaltningens driftsbudget för stadsmiljöverksamhet saknar riktade medel för skötsel av biotopskyddsområden och att nuvarande budget bedöms otillräcklig för att sköta området enligt biotopskyddsområdets skötselbeskrivning. Efter samrådet har dialog förts med SVOA och Ellevio. Samrådsförslaget har reviderats utifrån inkomna synpunkter. I beslutsdokumentet har stycket ”Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområde” och ”Skötsel” förtydligats. Vidare har redaktionella ändringar genomförts. Vid inmätning i fält har gränsen av biotopskyddsområdet finjusterats för att säkerställa att skötsel och underhåll av befintligare byggnader och anläggningar inte försvåras. Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Syftet med Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde är att bevara och utveckla de naturvärden och den biologiska mångfald som är knuten till de äldre trädmiljöerna i området. Hur samrådet bedrivits Samråd om förslag till Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde har hållits med Länsstyrelsen, berörda sakägare, SVOA, exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, Skärholmen stadsdelsnämnd, kulturnämnden, trafiknämnden, idrottsnämnden och fastighetsnämnden mellan 23 januari och 23 februari 2026. Inkomna synpunkter, stadsbyggnadskontorets ställningstagande och föreslagna ändringar Nedan redovisas en sammanfattning av de synpunkter som inkom under samrådet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17065 Sida 3 (5) Statliga och regionala myndigheter och förbund Länsstyrelsen Länsstyrelsen tillstyrker förslaget men föreslår att stycket under rubriken ”Skötsel” i bilaga 2 som rör bekämpning av invasiva arter kompletteras med tillägg av bekämpningsåtgärderna inte onödigtvis medför skador på naturvärden i biotopskyddsområdet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar för synpunkten och har kompletterat stycket ”Skötsel” i bilaga 2 i enlighet med länsstyrelsen synpunkt. Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Exploateringsnämnden Exploateringskontoret ser positivt på samrådsförslaget och har inget att erinra. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar exploateringskontoret för ett bra samarbete. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig positiv till föreslaget och lyfte att området är utvalt och prioriterat utifrån föreslagen process i Policy för skydd av natur, som är framtagen inom ramen för budgetuppdraget att ta fram en strategi för skydd av naturområden. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar miljöförvaltningen för ett bra samarbete. Skärholmen stadsdelsnämnden Stadsdelsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget men lyfter att förvaltningens driftsbudget för stadsmiljöverksamhet saknar riktade medel för skötsel av biotopskyddsområden och att nuvarande budget bedöms otillräcklig för att sköta området enligt biotopskyddsområdets skötselbeskrivning. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har noterat synpunkterna rörande finansiering av driften. Medel för drift av naturreservat och biotopskyddsområden fördelas till stadsdelsnämnderna årligen i budget enligt särskild fördelningsnyckel. Investeringar för iordningställandet vid inrättandet av reservatet genomförs av exploateringsnämnden. Stadsdelsnämnderna har även under flera år haft möjlighet att söka investeringsmedel från central medelsreserv för naturreservat och biotopskyddsområden. I övrigt ska ansvarig stadsdelsnämnd utifrån sin budget genomföra de åtgärder som behöver göras inom stadsdelsnämndens områden. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17065 Sida 4 (5) Stockholms stadsmuseum Stadsmuseet har inga invändningar mot förslaget. Idrottsnämnden Idrottsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget och föreslår att stycket ”Skötsel” kompletteras med förslaget att barrträd som har gallrats bort kan förankras och placeras i Mälarens vatten för att skapa lekplatser för fisk som abborre längst strandlinjen. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar för synpunkten och har kompletterat stycket skötsel i enlighet med idrottsförvaltningens synpunkt. Trafiknämnden Trafikkontoret ställer sig positiv till förslaget och ser i nuläget ingen konflikt i inrättandet och allmänhetens nyttjande av området. Trafikkontoret anser att ett framtida anläggande av en strandpromenad inte bör omöjliggöras av biotopskyddet och lyfter en generell risk att biotopskyddsområden försvårar möjligheten att förstärka eller bygga ut framtida gång- och cykelkopplingar samt rekreativa funktioner. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret noterar trafikförvaltningen synpunkter. Kontoret bedömer att befintliga gång- och cykelkopplingar i områden även möter framtida behov och att områdets höga naturvärden och delvis dramatiska terräng begränsar utvecklingar av nya kopplingar och rekreativa anläggningar. Dock bedöms förstärkning av kopplingar och rekreativa funktioner som är anpassade till platsens höga naturvärden och dramatiska terräng inte försvåras nämnvärt av biotopskyddet. Särskilt värdefulla och känsliga naturmiljöer kräver alltid särskild hänsyn vid åtgärder om stadens biologiska mångfald ska bibehållas, oberoende av om ett område är formellt skyddat eller inte. Om det finns särskilda skäl kan dispens från förbudet att skada naturmiljön ges. Fastighetsnämnden Fastighetskontoret har inte svarat på remissen. Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) SVOA önskar att beslutet kompletteras med en skrivning att underhåll av befintliga anläggningar är undantagna från förbuden att skada naturmiljön. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Efter samråd har stadsbyggnadskontoret fört dialog med SVOA. Kontoret har informerat SVOA att gällande lagstiftning inte ger Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17065 Sida 5 (5) utrymme för en skrivning om att underhåll av ledningar undantas från förbudet att skada naturmiljön. Vid genomgång av biotopskyddsområdets gräns i förhållande till SVOA:s anläggningar och ledningar visade det sig att dessa hamnar utanför biotopskyddsområdet. Berörda sakägare Ellevio AB Inom det område som föreslås omfattas av biotopskydd förekommer befintliga 0,4 kV lokalnätsledningar, både som hängkabel (luftledning) och markförlagda ledningar. Den befintliga hängkabeln kommer att ersättas och förnyas i framtiden, varvid ledningen avses markförläggas. Ellevio önskar att beslutet kompletteras med en skrivning att underhåll av befintliga anläggningar är undantagna från förbuden att skada naturmiljön. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Efter samråd har stadsbyggnadskontoret fört dialog med Ellevio. Kontoret har informerat Ellevio att gällande lagstiftning inte ger utrym för en skrivning om att underhåll av ledningar undantas från förbudet att skada naturmiljön. I beslutsdokumentet har texten som berör underhåll av befintliga ledningar förtydligats. Stadsbyggnadskontoret bedömer att biotopskyddsområdet inte begränsar Ellevios möjlighet att även fortsättningsvis säkerställa en säker, robust och långsiktigt hållbar elförsörjning. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Kontoret anser att samrådssvaren ger stöd för att bilda Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde. Vidare gör kontoret bedömningen att inga väsentliga förändringar av förslaget har behövt göras efter samråd. Därmed bedöms inget nytt samråd krävas. Carolina Fintling Rue Gundula Kolb Enhetschef, Stadsbyggnadsstrateg Strategi och utveckling Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065