Detaljplan för nya bostäder och kontor vid Tegeluddsvägen

[Samrådsbrev.pdf] Stadsbyggnadskontoret Dnr 2023-04410 Planavdelningen 2026-04-21 Elsa Smeds Sida 1 (3) Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner Telefon 08-508 275 54 Plansamråd Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för Bremen 1 i stadsdelen Ladugårdsgärdet, S- Dp 2023-04410 Ett förslag till detaljplan för Bremen 1 i stadsdelen Ladugårdsgärdet i Stockholm, Dp 2023-04410, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Planförslaget innebär en förtätning av fastigheterna Bremen 1 och 3 genom om-, till- och påbyggnad av befintliga kontorsbyggnader till att innehålla kontor och bostäder. Detaljplanen medger även omdaning av bottenvåning mot gata och förgårdsmark till lokaler för handel, restauranger eller övrig service, för att stärka Tegeluddsvägens urbana karaktär. Ca 40 000 kvm ny kontorsyta och ca 200 bostäder tillskapas, liksom ett större utbud av centrumverksamheter i bottenvåningarna, bl.a. en ca 6000 kvm stor livsmedelsbutik. Befintliga byggnaders användning bekräftas vad gäller kontor och centrumändamål och får även skydds- och varsamhetsbestämmelser. Planförslaget visas under tiden 2026-04-28 – 2026-06-08 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas även på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner. Samrådsmöte kommer att hållas den 26 maj 2026, kl. 17:30 – 19:30 i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Eventuella synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen och ska senast den 8 juni 2026 ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange ärendets diarienummer: 2023-04410 Fastighetsägare uppmanas att meddela eventuella hyresgäster och boende om informationen i detta brev. Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar när du skickar in en ansökan, synpunkt eller annat registreras och behandlas enligt reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det görs eftersom uppgifterna behövs för vår myndighetsutövning. Du har rätt att få en sammanställning över vilka av dina personuppgifter vi behandlar. Godkänt dokument - Elsa Smeds, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-22, Dnr 2023-04410 Dnr 2023-04410 Sida 2 (3) En sådan begäran ska vara skriftlig och ska skickas till stadsbyggnadskontoret. Du har också rätt att få felaktiga uppgifter rättade. På start.stockholm/dataskydd hittar du mer information om hur stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor kopplade till GDPR. Godkänt dokument - Elsa Smeds, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-22, Dnr 2023-04410 Dnr 2023-04410 Sida 3 (3) Sändlista Ellevio AB Cykelfrämjandet Exploateringskontoret Försvarsmakten Företagsgrupperna Stockholm Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT), Region Stockholm Fastighetskontoret Gasnätet Stockholm AB Hyresgästföreningen Stadsmuseet Lantmäterimyndigheten Luftfartsverket Länsstyrelsen Miljöförvaltningen Naturskyddsföreningen i Stockholm Riksantikvarieämbetet Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Sjöfartsverket Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) Svensk Handel SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB Skönhetsrådet Stockholm Exergi AB Stockholm Vatten och Avfall AB Storstockholms brandförsvar Swedavia AB, Arlanda flygplats och Bromma Stockholm Airport Trafikförvaltningen Trafikkontoret Trafikverket Utbildningsförvaltningen Sakägare enligt fastighetsförteckning Norra innerstadens stadsdelsförvaltning För kännedom: Namnberedningen Receptionen i Tekniska Nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stockholmsrummet Stadsbyggnadsroteln Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK SM Plangrupp Godkänt dokument - Elsa Smeds, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-22, Dnr 2023-04410 --- [Planbeskrivning samråd.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådshandling Planavdelningen Dnr 2023-04410 Elsa Smeds 2026-04-21 Telefon 08-508 27 554 Sida 1 (53) Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm Planbeskrivning Detaljplan för Bremen 1 m.fl. i stadsdelen Ladugårdsgärdet, S-Dp 2023–04410 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 2 (53) Sammanfattning Planförslaget möjliggör förtätning av fastigheterna Bremen 1 och 3 genom om-, till- och påbyggnad av befintliga kontorsbyggnader till att innehålla kontor och bostäder. Detaljplanen medger även omdaning av bottenvåning mot gata och förgårdsmark till lokaler för handel, restauranger eller övrig service, för att stärka Tegel- uddsvägens urbana karaktär. Ca 40 000 m2 ny kontorsyta och ca 200 bostäder tillskapas, liksom ett större utbud av centrum- verksamheter i bottenvåningarna, bl.a. en ca 6000 m2 stor livsmedelsbutik. Befintliga byggnaders användning bekräftas vad gäller kontor och centrumändamål och får även skydds- och varsamhetsbestämmelser. Utveckling av kvarteret i form av föreslagna tillägg och ändringar ska ske med hänsyn till den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen och dess värdebärande element och karaktärsdrag. Planen är den andra etappen i utvecklingen av denna del av Tegeluddsvägen, där den första etappen består av ny detaljplan för fastigheten Smedsbacken 25 (dnr 2021-02493), med till- och påbyggd kontorsfastighet för Handelsbanken. Planens syfte och huvuddrag Detaljplanens syfte är att möjliggöra utveckling av fastigheterna Bremen 1 och 3 genom om-, till- och påbyggnad för bostäder, kontor och centrumändamål. Syftet är vidare att utveckla Tegeluddsvägen från dagens storskaliga trafikmiljö genom att möjliggöra aktiva bottenvåningar mot Tegeluddsvägen och därigenom stärka gatans stadsmässiga karaktär. Planen syftar också till att bevara och säkerställa kulturhistoriska värden i den befintliga bebyggelsen samt att ny bebyggelse och ombyggnader utformas med hänsyn till den arkitektoniska idén. Planen omfattar även viss reglering av angränsande gatumark för att möjliggöra trafiklösningar och in- och utfartsförbud. Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL eller MB att en miljöbedömning behöver göras. Tidplan Samråd: 28 april – 8 juni 2026 Granskning: april 2027 Antagande: december 2027 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 3 (53) Innehåll Sammanfattning ...................................................................................2 Planens syfte och huvuddrag.................................................................2 Undersökning om betydande miljöpåverkan ..........................................2 Tidplan ...................................................................................................2 Innehåll..................................................................................................3 Inledning ...............................................................................................4 Handlingar..............................................................................................4 Planens syfte och huvuddrag.................................................................5 Plandata .................................................................................................5 Tidigare ställningstaganden ...................................................................7 Förutsättningar...................................................................................11 Befintlig bebyggelse .............................................................................11 Landskapsbild/stadsbild .......................................................................13 Kulturhistoriskt värdefull miljö...............................................................14 Offentlig service ...................................................................................16 Kommersiell service .............................................................................16 Natur ....................................................................................................16 Geotekniska förhållanden ....................................................................17 Hydrologiska förhållanden....................................................................18 Gator och trafik.....................................................................................20 Störningar och risker ............................................................................22 Planförslag..........................................................................................23 Sammanfattning av planförslaget.........................................................23 Förstudie ..............................................................................................25 Föreslagen ny bebyggelse ...................................................................27 Gator och trafik.....................................................................................32 Teknisk försörjning ...............................................................................35 Konsekvenser.....................................................................................38 Undersökning om betydande miljöpåverkan ........................................38 Miljökvalitetsnormer för vatten .............................................................38 Kulturhistoriskt värdefull miljö...............................................................39 Handel, livsmedelsbutik .......................................................................42 Gator och trafik.....................................................................................43 Störningar och risker ............................................................................44 Ljusförhållanden...................................................................................47 Tidplan ................................................................................................48 Genomförande....................................................................................48 Organisatoriska frågor..........................................................................48 Fastighetsrättsliga frågor......................................................................49 Ekonomiska frågor ...............................................................................52 Tekniska frågor ....................................................................................52 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 4 (53) Inledning Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är: • Bullerutredning Bremen 1 o 3 (Akustikkonsulten, 2026- 02-17) • Dagvatten- och skyfallsutredning Bremen 1 och 3 (Niras, 2026-04-14) • Handelsutredning Bremen 1 (WSP, 2025-05-23) • Bremen m.fl. kulturmiljöanalys (Tyréns, 2022-09-06) • Konsekvenser kulturmiljö (Tyréns, 2026-03-24) • Miljöteknisk undersökning om mark-, luft- och grundvattenundersökning inför planändring - fastigheterna Bremen 1 m.fl., Stockholms stad (Structor, 2026-03-24) • Utredning PM Geoteknik (Structor, 2025-12-15) • PM – Risk avseende människors hälsa och säkerhet (Projektstaben, 2025-12-22) • PM Trafik Bremen 1 & 3 (Tyréns, 2026-02-10) • Brandtekniskt utlåtande kv. Bremen 1 (Brandkonsulten, 2025-12-18) • Utrymning Bremen 3 (Verifire, 2025-12-19) • Bremen 1 och 3, B-inlämning inför samråd (Koponen Stenqvist, 2026-02-13) Övrigt underlag • Förstudie Tegeluddsvägen (SBK, 2021-09-27) • PM angående kulturhistoriska värden Tegeluddsvägen, kv. Smedsbacken 25 och Smedsbacken 35, Bremen 1, Bremen 2, Bremen 3 och Bremen 4 (Stadsmuseet, 2023- 01-27) Medverkande Planen är framtagen av stadsplanerare Elsa Smeds på stadsbyggnadskontoret. Medverkande har varit kartingenjör Karin Edsman. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 5 (53) Planens syfte och huvuddrag Detaljplanens syfte är att möjliggöra utveckling av fastigheterna Bremen 1 och 3 genom om-, till- och påbyggnad för bostäder, kontor och centrumändamål. Syftet är vidare att utveckla Tegeluddsvägen från dagens storskaliga trafikmiljö genom att möjliggöra aktiva bottenvåningar mot Tegeluddsvägen och därigenom stärka gatans stadsmässiga karaktär. Planen syftar också till att bevara och säkerställa kulturhistoriska värden i den befintliga bebyggelsen samt att ny bebyggelse och ombyggnader utformas med hänsyn till den arkitektoniska idén. Planen omfattar även viss reglering av angränsande gatumark för att möjliggöra trafiklösningar och in- och utfartsförbud. Plandata Planprocessen Detaljplan för Bremen 1 m.fl. i stadsdelen Ladugårdsgärdet, Stockholms stad, dnr 2023-04410, är påbörjad enligt beslut i stadsbyggnadsnämnden den 21 december 2021 §11. Detaljplanen bedrivs med standardförfarande. Läge, areal, markägoförhållanden Planområdet omfattar fastigheterna Bremen 1, som ägs av Vasakronan AB genom Allmänna Pensionsfondens Fastighets nr 12 KB, och Bremen 3, som ägs av Kåpan Fastigheter AB genom Kåpan Fastigheter Bremen 3 AB. Även del av fastigheten Ladugårdsgärdet 1:8, som ägs av Stockholms stad, ingår i planområdet. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 6 (53) Figur 1 – Karta som visar planområdets ungefärliga läge med lila markering. Planområdet är cirka 16 500 m2 stort och är beläget norr om Tegeluddsvägen i stadsdelen Ladugårdsgärdet, mellan Gärdesstaden och stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstadens södra delar. Planområdet ligger i anslutning till korsning Tegeluddsvägen/Värtavägen och i omedelbar närhet till Lidingövägens och Norra länkens trafikplats i väster. Direkt norr om planområdet går Värtabanans västra del ner till Frihamnen. Planområdet ligger i anslutning till Gärdets tunnelbanestation. Figur 2 – Ortofoto med planområdet ungefärligt markerat med gul linje. SBK Norr om fastigheterna går idag en väg utan namn på privat kvartersmark. Hädanefter kommer denna väg benämnas ”nedre Tegeluddsvägen”. I Värtavägens förlängning, norr om korsningen Tegeluddsvägen/Värtavägen, går det en väg mellan Bremen 2 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 7 (53) och Bremen 4, på Bremen 4:s fastighet. Inte heller denna väg har något namn, och kommer framöver benämnas ”Värtavägens förlängning”. Figuren nedan illustrerar var dessa befinner sig på en karta. Figur 3 – Nedre Tegeluddsvägen (blå) och Värtavägens förlängning (röd). SBK Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Enligt översiktsplanen ligger planområdet inom område benämnt stadsutvecklingsområde – omvandling som föreslås omvandlas till blandad stadsbebyggelse. Omvandlingen kan innebära helt eller delvis ändrad markanvändning. Utgångspunkt för förändring ska ske utifrån kunskap om nuvarande karaktär, kvaliteter och behov. Planområdet är beläget mellan Gärdesstaden och stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden. I översiktsplanen framgår bland annat att Norra Djurgårdsstaden ska utvecklas som ett av stadens miljöprofilområden. Stadsdelen ska karaktäriseras av innerstadens kvaliteter och samband mellan Norra Djurgårdsstaden och omgivande stadsdelar ska förstärkas. Såväl Lidingövägen som Värtavägen är i översiktsplanen utpekade som lokala samband, viktiga för att uppnå målet om en sammanhängande stad. Förstudie Ett flertal fastighetsägare har uttryckt intresse att utveckla sina respektive fastigheter i anslutning till Tegeluddsvägens västra Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 8 (53) del. Stadsbyggnadskontoret bedömde att det fanns skäl att ta ett helhetsgrepp över områdets utveckling. En förstudie togs fram tillsammans med berörda fastighetsägare, som omfattade fastigheterna Smedsbacken 25, samfälligheten s:34 samt Bremen 1-4 på norra sidan om Tegeluddsvägen. I den studerades hur denna del av Gärdet kan utgöra en stadsdelsnod och länk till Norra Djurgårdsstaden. Även exploateringsgrad, lämplig markanvändning och arkitektoniskt tema har studerats. En bärande idé var att minska upplevelsen av ett överstort trafikrum genom att bebygga de lastgator som ligger parallellt med Tegeluddsvägen på fastigheterna. Slutsatserna i förstudien låg till grund för det förslag som presenterades i start-PM, som beslutades i december 2021. I den efterföljande detaljplaneprocessen togs beslutet att dela planen, varför denna plan endast innefattar Bremen 1 och 3. Planen för Smedsbacken 25 beräknas antas under hösten 2026, och planen för Bremen 2 och 4 är för tillfället pausad. En del av utredningarna berör hela området och i flera illustrationer visas föreslagen bebyggelse i Smedsbacken 25 enligt den planens förslag. Detaljplan Större delen av planområdet omfattas av stadsplan PL 5896, som fastställdes 1961. Planen tillåter kontorsändamål i det som nu är Bremen 3, och industri- och lagerändamål i det som nu är Bremen 1. Genomförandetiden har gått ut. Befintlig förgårdsmark framför TV4-byggnaden på Bremen 1 hör till Dp 88036, antagen 1989 och framtagen för Länsförsäkringars nya huvudkontor på det som blev Bremen 2. Planen medger industri, lager och parkering mellan gata och byggnad. Genomförandetiden har gått ut. Ett litet område närmast Lidingövägen omfattas av DP 92084, antagen 1992. Planen togs fram i syfte att föra över gatumark till kvartersmark i samband med att Stockholm energi (nuvarande Exergi) köpte Bremen 3. Den reglerar berörd mark som kontorsändamål som inte får bebyggas, och ska vara tillgänglig för underjordiska ledningar. Genomförandetiden har gått ut. Mindre delar av detaljplaner PL 5609A, fastställd 1960, och Dp 2004-05426, antagen 2007, som idag är gatumark, berörs då de tas med i planområdet för att möjliggöra in- och utfartsförbud längs Tegeluddsvägen. Genomförandetiden har gått ut för dessa planer. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 9 (53) Figur 4 - gällande planmosaik för planområdet. Planområdet är ungefärligt markerat med röd linje. SBK Pågående detaljplaner i området I planområdets närhet pågår flera stadsutvecklingsprojekt som sammantaget bidrar till en stor förändring av stadsdelen. Målsättningen är att skapa en tät och levande stadsmiljö som är väl sammankopplad med omgivande stadsdelar. Dels är området runt Gärdets tunnelbana under utveckling, med flertalet nyligen uppförda eller planerade byggnader, dels ligger de södra delarna av det stora stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden direkt på andra sidan Värtabanan. Kvarteret Valparaiso som ingår i Norra Djurgårdsstaden ligger nära angränsande till det aktuella planområdet och en förbättrad koppling mellan Värtaterminalen och tunnelbanan är en central fråga. Figur 5 - Karta med planområdets läge i stadsdelen markerat med lila ram, samt närliggande pågående detaljplaner och program markerade. Bild SBK. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 10 (53) Stockholms byggnadsordning Stockholm stads byggnadsordning är ett kunskapsunderlag och fungerar som vägledning i planerings- och byggprocessen. I byggnadsordningen ingår förstudieområdet i stadsbyggnadskaraktärerna stenstadens krans och verksamhetsområden. Vägledningen för stenstadens krans medger att ny bebyggelse ska utformas inom befintlig struktur, utifrån en samtida tolkning av platsens förutsättningar och närliggande bebyggelse. Grupper av nya hus ska utformas utifrån en sammanhållen gestaltningsidé. Den gröna karaktären med förgårdsmark i gaturummet ska tas tillvara och utvecklas. Vägledningen för verksamhetsområden betonar att utveckling ska ske med utgångspunkt i kringliggande bebyggelse vad gäller karaktär, skala, material, kulör och typologier. Potentialen för området ska tas tillvara genom att ta stöd i befintligt karaktärs- skapande byggnader och miljöer. En god balans mellan funktion och utformning ska säkerställas, likväl sambanden med omkring- liggande områden för ett integrerat gatunät. Nya planer bör utveckla stadskvaliteter i verksamhetsområden för att skapa attraktiva offentliga rum, som stödjer ett levande och tryggt stadsliv. Stadskvaliteter som ger stöd för ett levande stadsliv av både permanent och tillfällig karaktär ska tillföras. Kommunala beslut i övrigt Ärendet behandlades i stadsbyggnadsnämnden i december 2021 där beslut togs att detaljplanearbetet för del av fastigheterna Smedsbacken och Bremen m.fl. skulle påbörjas. Under detaljplaneprocessen har området delats upp i flera detaljplaner där denna plan endast innefattar fastigheterna Bremen 1 och 3. Riksintressen Riksintresse för kulturmiljövården Området är beläget inom riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115) som är skyddad enligt miljöbalken 3 kap 6 §. De värdebärande uttryck som har bäring på planområdet är: Stadens årsringar, Den tidiga modernismens bostadsområden, Modernistiska höghus, Tunnelbanans uttryck i stadsbilden, Stockholm som sjöfarts-, militär, industri samt handelsstad, Handelns och näringslivets byggnader och Byggnader för press, media, förlag och teknisk kommunikation. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 11 (53) Riksintresse för kommunikation För Värtahamnen omfattar riksintresset färjetrafiken samt den järnvägsbundna trafiken med Finland. Värtabanan som ligger i direkt anslutning till planområdet ingår i riksintresset och utgör ett TEN-nätverk. Norra länken i anslutning till planområdet utgör del av riksintresset för kommunikation. Förutsättningar Befintlig bebyggelse Bebyggelsen på fastigheterna Bremen 1 och 3 uppfördes 1962- 1963 som huvudkontor respektive lagerbyggnad för svenska AB Philips. Byggherre var SIAB, med Bo Möller som ansvarig arkitekt. Sven-Kai Larsen var inredningsarkitekt och Walter Bauer trädgårdsarkitekt. Högdelen är utformad som två sinsemellan förskjutna sammanhängande lameller och en central, plåtklädd, högre byggnad, en ”kärna” för teknik och kommunikation. Lamellernas långsidor har en subtil fasadrytm, en ”väv” av dels horisontella fönsterband varvat med band av ljusa betongelement med frilagd ballast, dels vertikala, livförskjutna band av fasadglas. Högdelen i 13 våningar inrymde kontor, med foajé, utställningslokaler och utrymmen för personalservice koncentrerade i de nedre våningsplanen, delvis i en lågdel med takterrasser vid höghusets fot. I källarvåningarna inrymdes en hörsal – Bremensalen, liksom garage. Byggnaden uppfördes som prefab-bygge med betongelement och stålkonstruktion. Anläggningen försågs med en stor mängd konstnärlig utsmyckning, liksom specialritade möbler. I utemiljön förlades planteringar i planteringskar i betong på takterrasserna, liksom i markplan mot Tegeluddsvägen och Lidingövägen. Byggnaden på Bremen 3 är överlag relativt välbevarad utvändigt. Invändigt har större förändringar skett men vissa lokaler bevarar den ursprungliga mycket påkostade utformningen, och bär därmed på höga kulturhistoriska värden. Hit hör hisshallarna med bevarade ytskikt, liksom hörsalen med angränsande utrymmen, som bevarar merparten av ursprunglig formgiven inredning av hög kvalitet i ljust trä liksom även teknikutrustning från Philips tid. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 12 (53) Lagerbyggnaden på Bremen 1 uppfördes i souterräng, med två våningar mot Tegeluddsvägen i söder och fyra mot norr. Lagerytorna kompletterades med verkstäder, service, ateljéer mm. I källarplan fanns bilgarage. Huvudentré, liksom flera lagerportar, var placerade mot Tegeluddsvägen, med lastkajer mot norr och väster. Figur 6 - Bild från framsida på boken Philips Sverige 60 år från 1983. Illustrationen visar troligen anläggningen kring 1983. Här redovisas anläggningens olika delar med kontorshusets förskjutna lameller med en högre kärna för teknik och kommunikation, lågdelens terrasser med planteringar samt den låga utbredda lagerbyggnaden. På förgårdsmarken syns de runda planteringskaren på kortsidan och mer sammanhängande planteringar framför höghusdelen. Dammen nära entrén ses här prydas av skulpturen Astronomen av Carl Milles. Från Tyréns kulturmiljöanalys, 2022. Anläggningens övergripande komposition, med en markerad högdel vilken reser sig ur en lägre takterrassförsedd bas, är representativ för modernismens arkitektur och på så sätt typisk för sin tid. Bland andra karakteristiska inslag som förstärker detta intryck är bebyggelsens platta tak och fasadernas Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 13 (53) upprepningsestetik med fönsterband. Byggnaden utgör även ett exempel på sin tids moderna industriella byggande med prefabricerade byggnadsdelar, särskilt avläsbart i fasadernas karaktärsskapande betongelement med frilagd ballast i stensorter med olika kulörer på långsidor respektive gavlar. Inslagen av härdat fasadglas i fönsterposter och vertikala pelare ger fasaderna en grafisk prägel och förstärker det industriellt rationella uttrycket. Till karaktären bidrar högdelens planform med två sammanlänkade och förskjutna skivhus, liksom lågdelens avvikande volym- och fasadbehandling, i synnerhet mot Lidingövägen. 1994 sålde svenska Philips anläggningen i kvarteret Bremen, varpå kontorshuset och lagret skiljdes åt. I mitten av 1990-talet tog Stockholm Energi över högdelen, följt 2001 av Förvaltnings- rätten som ännu 2026 finns kvar i byggnaden. En större inre ombyggnad skedde 2006, som omfattade bärande delar, planlösning och ytskikt. Vid samma tid tillkom en ny entré och nya fasadpartier mot Tegeluddsvägen. Lagerbyggnaden byggdes om 1994 och användes därefter av TV4. Byggnadens mittdel mot gatan höjdes, och fick höga fönster som bröt fönsterbanden. Fasaderna omfärgades och byggnaden fick en ny huvudentré. Invändigt skedde stora förändringar med rivning av samtliga mellanväggar. Figur 7 – Foto från Tegeluddsvägen, Tyréns. Landskapsbild/stadsbild Bebyggelsen i Bremen 3 ingår, tillsammans med grannbyggnaderna på Tegeluddsvägens norra sida, i ett Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 14 (53) tidstypiskt stadsrum med verksamhetsbebyggelse från perioden 1960 – 1990. Husets höjd och det exponerade läget i hörnet Tegeluddsvägen/Lidingövägen bidrar till att byggnaden framträder som ett blickfång, både i den lokala stadsbilden och på längre avstånd. Av betydelse är relationen inom fastigheten mellan hög- och lågdel, vilket tillsammans med ”släppen” mellan fastigheterna i kvarteret Bremen skapar möjligheter till genom- blickar och gör bebyggelsen mindre dominerande. Byggnadskropparnas indragna placering mot Tegeluddsvägen, med delvis grön förgårdsmark som även fortsätter runt hörnet och in vid Lidingövägen, förstärker anläggningens tidstypiska karaktär och skapar ett delvis grönt stråk i stadsrummet. Förgårdsmarken är till stor del ett resultat av efterkrigstidens stadsplaneringsideal, där en delvis grön förzon kombinerades med ytor i huvudsak för angöring, inlastning och parkering. Strukturen präglas av en trafik- och funktionsorienterad logik, där byggnaderna separerades från gatan och bilen gavs en framträdande roll. Kulturhistoriskt värdefull miljö Kulturhistorisk klassificering och kunskapsunderlag Byggnaderna inom planområdet har inte en fastställd klassificering i Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta. Inom ramen för pågående planarbete har Stadsmuseet gjort en preliminär, icke fastställd klassificering (PM 2023-01-27). Den preliminära bedömningen är att Bremen 1 har värden som motsvarar gul klass (bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde), medan Bremen 3 har värden som motsvarar grön klass (särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt) Som underlag för kulturmiljöfrågorna finns även Tyréns kulturmiljöanalys (2022). Bremen 3 har, enligt Stadsmuseet, kulturhistoriska värden kopplade till den ursprungliga rollen som svenskt huvudkontor för Philips, byggnadens framträdande roll i stadsbilden, den tidstypiska modernistiska arkitekturen samt en delvis välbevarad utemiljö. I kulturmiljöutredningen pekas särskilt de representativa interiörerna från 1960-talet och de rumsliga sambanden ut som värdebärande karaktärsdrag. Bremensalen (hörsalen) lyfts fram som en central värdebärare med fast inredning från 1960-talet. Till detta hör även hörsalens utrymmen och trappförbindelser, inklusive projektorrum. Därtill pekas trappor och dörrar från 1960-tal samt fasadernas gestaltning och fasadmaterial från samma period ut som värdebärande. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 15 (53) Terrasserna framhålls som ett arkitektoniskt motiv, liksom gårdsmiljöns struktur vid huvudentrén med planteringskar och vattenbassäng. Förgårdsmarken intill Tegeluddsvägen anges också som värdebärande. I kulturmiljöutredningen lyfts även parkeringsytor och invändiga lastytor fram som delar av den funktionella helhet som fortfarande kan avläsas. Figur 8 - Hörsalen, idag kallad Bremensalen, med inredning av Sven Kai- Larsen. Väggar och dörrar i salen var klädda med isolerande träpaneler i form av kuber placerade med viss förskjutning. Foto: kulturmiljöutredning, Tyréns. Bremen 1 bedöms av Stadsmuseet ha kulturhistoriska värden som en ursprungligen integrerad del av Philips tidigare huvud- kontorsanläggning (Bremen 3), och bidrar därigenom till förståelsen av verksamheten på platsen. Stadsmuseet anger att byggnadens ursprungliga gestaltning exteriört endast delvis är bevarad; främst volymen och fasader med fönsterband kan fortfarande avläsas. Byggnaden anses även bidra till stadsbilden genom sin relativt låga höjd, som skapar en tydlig kontrast mot den omgivande bebyggelsen, samt genom sin tillbakadragna placering med förgårdsmark och grönska mot Tegeluddsvägen. Kulturmiljöutredningen lyfter också fram byggnadens ursprungliga funktion som lagerbyggnad som ett viktigt karaktärsdrag med kulturhistoriskt värde. Därtill uppmärksammar utredningen de karaktärsdrag som tillkom under byggnadens senare användning som mediehus för TV4, bland annat den markerade huvudentrén mot Tegeluddsvägen. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 16 (53) Figur 9 - En reklamannons publicerad i DN för Philipshuset, sett från söder. Den utbredda lagerlokalen till höger i bild och kontorsdelen (Philipshuset) till vänster. Källa: DN. Offentlig service Inom fastigheten Bremen 3 ligger Förvaltningsrätten, verksamheten föreslås bli kvar i nuvarande lokaler. Kommersiell service Befintlig bebyggelse är idag tämligen sluten, med en tydlig karaktär av arbetsplats. Dock finns en restaurang i bottenvåningen på Bremen 3. I närområdet finns en del caféer, restauranger och mindre matbutiker, i övrigt är utbudet begränsat. Natur Mark och vegetation Merparten av planområdet är redan idag ianspråktaget och hårdgjort. Nästan hela fastigheten Bremen 1 är idag bebyggd. Mellan Bremen 3 och Lidingövägen går en smal remsa mark, som sluttar brant från Tegeluddsvägens nivå till nedre Tegeluddsvägen. Förgårdsmarken mellan befintlig bebyggelse och Tegeluddsvägen är idag bebyggd med garage under mark fram till fastighetsgräns. Rekreation och friluftsliv Planområdet ligger ca 150 m från Finlandsparken, som enligt stadens sociotopkarta är klassad som en grön oas med lekplats, samt ca 500 m från Gärdets sportfält och Kampementsbadet. Kungliga tennishallen ligger i närområdet. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 17 (53) Geotekniska förhållanden Markförhållanden Området kring befintliga byggnader utgörs i huvudsak av hårdgjorda ytor. Grönytor förekommer i väster inom Bremen 3. Marknivåerna kring befintliga byggnader varierar mellan ca +9,2 meter över nollplanet till +10,1 m längs Tegeluddsvägen och ca +2,6 m till +2,9 m inom norra delen av området. Inom fastigheterna finns idag ett antal befintliga ledningar i mark. Enligt SGU:s jordartskarta (figur 10 nedan), utgörs jordlager i området norr om Tegeluddsvägen i huvudsak av fyllnadsmassor (grå/vit streckning). Söder om Tegeluddsvägen förekommer fyllnadsmassor ovan lera (gul/grå streckning). Enligt fält- anteckningar från genomförda markundersökningar utgörs jordlagerföljder i området i stort av ca 0,6-3 meter fyllnadsmaterial av grus och sand ovan lera underlagrad av morän ovan berg. Figur 10. SGU:s kartvisare med jordarter 1:25 000 – 1:100 000, hämtad 2025-12-15 på https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25- 100.html. Grårandigt=Fyllning, Gulrandigt=Lera-silt, tidvis under vatten, Rött=Berg. Planerade byggnader i grönt. Structor. Ras/skred Stabilitetsförhållandena är gynnsamma i befintliga förhållanden då området är relativt plant inom lerområdet runt Bremen. Längs Bremen 3 intill Lidingövägen sluttar marken ner mot norr. Höjdskillnader hanteras med stödmurar. Markradon Någon markradonundersökning har inte utförts i detta skede. Vid en försiktig bedömning baserat på kartunderlag från SGU, bör Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 18 (53) marken inom planområdet tills vidare klassificeras som normal- till högradonmark. Figur 11. Översiktlig kartering av gammastrålning- uran enligt SGU:s kart- visare, hämtad 2022-08-29. Området markerat med svart. Hydrologiska förhållanden Översvämningsrisker Ledningsnätet i området har idag enligt Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) tillräcklig kapacitet och det finns inte några översvämningsrisker inom området kopplade till ledningsnätet. En större lågpunkt återfinns norr om Bremenfastigheterna där stora mängder vatten kan ansamlas vid en skyfallssituation. Vid större regnhändelser kan skyfallsvatten rinna från rangerbangården in till Bremen 1 och Bremen 3 och tillika kan vatten rinna från Bremen 1 och Bremen 3 till rangerbangården. Markhöjderna mellan områdena harmoniserar i huvudsak med varandra. Det finns inga rapporterade skyfallsproblem i området idag. Vattenskyddsområde Planområdet omfattas inte av något vattenskyddsområde. Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet ligger inom huvudavrinningsområdet Mellan Åkerström och Norrström och delavrinningsområdet Rinner mot Lilla Värtan, och avrinner naturligt till vattenförekomsten Lilla Värtan. Enligt EU:s vattendirektiv ska en god vattenkvalitet säkras och vattenförekomsten har därför kvalitetsmål uppställda i form av miljökvalitetsnormer (MKN). Vattenförekomsten Lilla Värtan är kraftigt påverkat av Värtahamnen och den ekologiska statusen i vattenförekomsten bedöms vara otillfredsställande. Kemisk status i Lilla Värtan bedöms till uppnår ej god. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvattenförekomsten är måttlig ekologisk status år 2039 och god kemisk ytvattenstatus. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 19 (53) Markavvattning Fastigheterna består idag till stor delen av byggnader och hårdgjord mark medan mindre ytor av grönt återfinns. På den södra delen av byggnaderna ligger marknivån på +10 till +11 m medan den norra sidan av byggnaderna återfinns marknivåer på ca +3 m. På den nordvästliga sidan av byggnaderna sträcker sig en slänt från ungefär +10 m till +3 m. Den lägsta punkten inom utredningsområdet bedöms vara +2,5 m och är markerad med gult i figur 12. Figur 12 - Konturer för höjder inom och omkring utredningsområdet, lägsta markhöjden på utredningsområdet (+2,5 m) markerat med gul ring. Niras. Den ytliga avrinningen inom området rinner mot den stora lågpunkten lokaliserad norr om utredningsområdet, se figur 13, innan det rinner vidare mot Lilla Värtan. Stora delar av omkringliggande områden bedöms tillrinna hit för att sedan ledas vidare till Lilla Värtan. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 20 (53) Figur 13 - Lågpunkter, avrinningsvägar och flödespilar inom och omkring utredningsområdet från webbaserade programmet SCALGO Live. Niras. Grundvatten Enligt PM Geoteknik (2025) finns ett undre grundvattenmagasin i moränen under leran. Väster om utredningsområdet på västra sidan om Lidingövägen, är grundvattnets trycknivå i det undre grundvattenmagasinet uppmätt till +5,6 till +5,8 m (2015-2016). Ett övre grundvatten-magasin finns sannolikt i fyllningen närmast Värtahamnen och Lilla Värtan i nordöst. Grundvattennivån varierar sannolikt med Lilla Värtans nivå. Enligt trycknivåer i grundvattenrör installerade i det undre grundvattenmagasinet påträffades grundvatten i tre punkter på en nivå varierande mellan ca 1,4-4,3 meter under markytan. Strömningsriktningar för grundvatten bedöms i huvudsak var mot öst mot Lilla Värtan. Dagvatten De bägge fastigheterna återfinns inom ett tekniskt avrinnings- område. Enligt SVOA finns dagvattenanslutningar till det kommunala dagvattennätet i Tegeluddsvägen, dagvattnet förs via detta system ut i Lilla Värtan. Kapaciteten på både anslutnings- ledningar och ledningar nedströms bedöms enligt SVOA vara tillfredsställande. Intill Tegeluddsvägen finns både separerade dagvattenledningar med bräddning från spillvattennätet, samt kombinerade ledningar. Gator och trafik Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 21 (53) Gatunät Tegeluddsvägen ansluter till Lidingövägen i väst och Värtavägen sydöst om planområdet. Norr om Bremenfastigheterna sträcker sig Norra länken och Värtabanan. Biltrafik Hastighetsgränsen på Tegeluddsvägen och Lidingövägen är 40 km/h. På Värtavägen är hastighetsgränsen 30 km/h. Trafikflödet uppmättes 2019 till drygt 12 100 fordon/dygn på Tegeluddsvägen, väster om Värtavägen. Gång- och cykeltrafik Flera gångbanor omger planområdet. Längs med Tegeludds- vägen, Värtavägen och Lidingövägen finns gångbanor på respektive sida om vägen. Nedre Tegeluddsvägen saknar gångbanor eller ytor avsedda för gångtrafikanter. Figur 14 – Sektion över befintlig situation på Tegeluddsvägen, Tyréns. Bremen 1 och 3 ligger i direkt anslutning till flera cykelstråk som i Stockholms stads cykelplan är utpekade som primära stråk. De primära stråken går huvudsakligen på cykelbanor, med undantag för östra delen av Tegeluddsvägen där cykling sker i blandtrafik. Kollektivtrafik Nära planområdet finns en nedgång till tunnelbanestationen Gärdet som nås via Värtavägen, strax söder om Smedsbacken 25. Det är tunnelbanans röda linje som trafikerar sträckan Ropsten- Norsborg som passerar stationen Gärdet. Avgångar sker mot Stockholm City cirka var femte till var tionde minut med en restid på cirka sju minuter till T-centralen. I anslutning till tunnelbanenedgången på Värtavägen ligger busshållplatsen Gärdet som trafikeras av linje 1 och linje 91. Tillgänglighet Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 22 (53) Parkeringsgarage finns under fastigheterna Bremen 1 och 3. Idag har garaget till Bremen 3 en in- och utfart på Tegeluddsvägen och en in- och utfart på Nedre Tegeluddsvägen. Bremen 1 har en in- och utfart på Nedre Tegeluddsvägen. Garaget i Bremen 3 ligger på två plan och har 160 parkeringsplatser. Garaget i Bremen 1 ligger på två plan och har 190 parkeringsplatser. Markparkering finns även på Nedre Tegeluddsvägen i anslutning till fastigheterna, samt på framsidan av fastigheterna med infart från Tegeluddsvägen. På vissa sträckor längs Tegeluddsvägen finns möjlighet till parkering och angöring. Störningar och risker Förorenad mark Jord, porluft och grundvatten har undersökts och resultaten visar att det ställvis förekommer förhöjda föroreningshalter i fyllnads- massorna inom undersökt område. Föroreningarna utgörs framför allt av metaller och tjärämnen (PAH). Något förhöjda halter metaller och förhöjd halt PFAS (4, 11 samt 21) har noterats i grundvattenprover från området. Klorerade kolväten och/eller bensinprodukter (BTEX) som är flyktiga och cancerogena har påträffats i låga halter i planområdet i porgas. Proverna är tagna utomhus intill fasadliv vid byggnader inom området. Vid beräkning av utspädning till inomhusluft underskrider halterna aktuella jämförvärden och riktvärden. Baserat på detta bedöms uppmätta porgashalter inte leda till förhöjda halter inomhus i befintliga byggnader, det vill säga hälsorisk pga. detta bedöms som låg. Luft Halterna för partiklar PM10 (dygnsvärde) är i dagsläget omkring 30-35 µg/m³ att jämföra med miljökvalitetsnormen som är <50 µg/m³. Beträffande kvävedioxid NO2 (dygnsvärde) ligger dagens halter omkring 35- 45 µg/m³, att jämföra med miljökvalitets- normen som ligger på <60 µg/m³. Miljökvalitetsnormen klaras således i hela planområdet. Dock kommer normen att sänkas till år 2030, vilket gör att frågan kommer att behöva utredas vidare efter samråd. Buller Planområdet påverkas av trafikbuller från väg och spår samt verksamhetsbuller från Värtans bangård. Vid fasad mot Tegeluddsvägen uppgår ekvivalent ljudnivå till 61-64 dBA. Externt verksamhetsbuller från bangården har bedömts översiktligt. Tomgångskörning av diesellok kan ge upphov till Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 23 (53) lågfrekvent buller och bangården och vägtrafik kan ge upphov till stomljud och vibrationer. Farligt gods Planområdet ligger i nära anslutning till flera transportstråk där farligt gods kan förekomma. Norra Länken (E20) är en primär transportled för farligt gods. I Värtaområdet är farligt gods- transporterna i huvudsak kopplade till målpunkter i närområdet, framför allt hamn- och energiverksamheter, och leds vidare via det övergripande trafiksystemet. Lidingövägen ingår i samma system och är sekundär led för farligt gods. Även Tegeluddsvägen är klassad som sekundär farligt godsled och ligger i direkt anslutning till planområdet. Planförslag Sammanfattning av planförslaget Förslaget innebär en om-, till- och påbyggnad av befintliga byggnader på Bremen 1 och 3 med blandad användning. Bremen 1 föreslås innehålla bostäder, kontor och livsmedelsbutik, medan Bremen 3 fortsatt ska användas som kontor med komplettering av centrumverksamhet. Figur 15 – Illustration av ny (grön) och befintlig (grå) bebyggelse inom Bremen 3 (till vänster) resp. 1(till höger), sett från Tegeluddsvägen. Koponen Stenqvist. Planförslaget möjliggör förtätning inom fastigheterna Bremen 1 och 3 genom att medge: - Ny bebyggelse för kontorsändamål i form av en påbyggnad av befintlig högdel på Bremen 3. - Nybyggnad av kontorsbyggnad på befintlig och tillbyggd sockel på Bremen 3. - Nybyggnad av entrébyggnader mot Tegeluddsvägen på Bremen 3. - Ny bebyggelse för bostads-, kontors- och centrumändamål i form av påbyggnad av Bremen 1. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 24 (53) Figur 16 – Illustration av rivning (röd) och befintlig (grå) bebyggelse inom Bremen 3 (till vänster) resp. 1(till höger), sett från Tegeluddsvägen. Koponen Stenqvist. För högdelen inom Bremen 3 bekräftas befintlig användning för kontor och centrumändamål och regleras som K och C1. Planförslaget syftar till att utveckla fastigheterna, men även till att skydda och säkerställa hänsyn till den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Utveckling av kvarteret i form av föreslagna tillägg och ändringar ska ske med hänsyn till den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen och dess värdebärande element och karaktärsdrag. För att säkerställa detta planläggs befintlig högdel på Bremen 3 med rivningsförbud och skydds- och varsamhetsbestämmelser, se mer under avsnitt konsekvenser för kulturmiljön. Figur 17 – Illustration, flygvy över planförslaget från söder. Koponen Stenqvist. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 25 (53) Figur 18 – Illustration, flygvy över planförslaget från norr. Koponen Stenqvist. Förstudie Inför planstart togs en förstudie fram för byggnaderna längs Tegeluddsvägen tillsammans med berörda fastighetsägare. Förstudien omfattade fastigheterna Smedsbacken 25, samfälligheten s:34 samt Bremen 1-4 på norra sidan om Tegeluddsvägen. Förstudien redogjorde för hur denna del av Gärdet kan utgöra en urban länk till Norra Djurgårdsstaden. Även exploateringsgrad, lämplig markanvändning och arkitektoniskt tema studerades. Slutsatserna i förstudien låg till grund för det förslag som presenterades i start-PM, som beslutades i december 2021. Förstudien tog fasta på byggnadsordningens vägledning för de två relevanta stadsbyggnadskaraktärerna stenstadens krans och verksamhetsområden. Vägledningen för stenstadens krans medger att ny bebyggelse ska utformas inom befintlig struktur, utifrån en samtida tolkning av platsens förutsättningar och närliggande bebyggelse. Grupper av nya hus ska utformas utifrån en sammanhållen gestaltningsidé. Vägledningen för verksamhetsområden betonar att utveckling ska ske med utgångspunkt i kringliggande bebyggelse vad gäller karaktär, skala, material, kulör och typologier. Potentialen för området ska tas tillvara genom att ta stöd i befintligt karaktärs- skapande byggnader och miljöer. Nya planer bör utveckla stadskvaliteter i verksamhetsområden för att skapa attraktiva offentliga rum, som stödjer ett levande och tryggt stadsliv. Befintlig bebyggelse i området är storskalig, stora solitärer på rad längs gatan. Några sammanhängande teman, förutom deras tidigare funktion som huvudkontor, är den stora förekomsten av Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 26 (53) väldigt långa byggnader som antingen följer gatans riktning eller bryter mot den, med tydliga gavelmotiv. Förstudien belyser området utifrån en sammanhållen gestaltningsidé; att ny bebyggelse ska inordna sig i befintlig struktur och följa de förhärskande riktningarna, med tydliga gavelmotiv. En bärande idé är även att minska det överstora gaturummet och bebygga igen fastigheternas förgårdsmark samt aktivera gatan genom att öppna upp de idag slutna bottenvåningarna. Figur 19 – Illustration över förstudiens princip att skapa ett sammanhängande tillägg i området, baserat på befintliga byggnaders riktningar och gavelmotiv. Planområdet befinner sig inom området som är markerat i rosa. Wester+Elsner. Sedan förstudien har förslaget på Bremen 1 och 3 justerats och anpassats till befintliga och planerade verksamheter inom fastigheterna. Ytterligare ett gemensamt karaktärsdrag har identifierats i området, vilket är det tydliga sockelmotiv som högdelar reser sig ur. Figur 20 – Diagram som visar områdets generella komposition med socklar som högdelar reser sig ur. Koponen Stenqvist. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 27 (53) Sockeln ska vara tydlig från alla håll och markeras med en reslig entrévåning mot Tegeluddsvägen. Inom Bremen 1 markeras den även med avvikande material. Bottenvåning mot Tegeluddsvägen ska vara aktiv och regleras därför att den ska vara uppglasad till minst 60 % av fasad vilket regleras som en generell utformningsbestämmelse i plankartan. Figur 21 – Fasader mot Tegeluddsvägen. Koponen Stenqvist. Föreslagen ny bebyggelse Bremen 1 Bremen 1 inhyser idag TV4, som planerar att lämna fastigheten. Detta öppnar upp för en större omvandling där taket på den befintliga byggnaden rivs och byggs på med kontor och bostäder, utförda med en lättare stomme av trä. Byggnaden byggs även ut mot fastighetsgräns mot Tegeluddsvägen. Kontor placeras närmast bangården vilket möjliggör för bostäder på resterade del av fastigheten. Den del av byggnaden som är kvar återfår mer av sitt ursprungliga fasaduttryck och fortsätter att användas som parkeringsgarage i de nedre två våningarna samt utvecklas med en stor andel handel i nivån mot Tegeluddsvägen. Figur 22 – Illustration, vy från Tegeluddsvägen. Koponen Stenqvist. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 28 (53) Ovanpå våningen med generösa handelslokaler placeras en upplyft och skyddad bostadsgård. Mot Tegeluddsvägen och gränden föreslås bostadsbebyggelse om fem våningar och bottenvåning mot gatan, trappande till åtta våningar. Mot nedre Tegeluddsvägen och Bremen 3 föreslås kontor i max åtta våningar från Tegeluddsvägen, vilket blir tio våningar mot den lägre belagda nedre Tegeluddsvägen. Kopplat till denna bebyggelse föreslås även en gårdsflygel, som planeras för antingen bostäder eller kontor, i max åtta våningar räknat från Tegeluddsvägen. Samtliga dessa höjder regleras med högsta nockhöjd och våningshöjd i plankartan. Figur 23 – Illustration, vy från Tegeluddsvägen. Koponen Stenqvist. Bebyggelsens gestaltning kommer att fördjupas efter samråd. Den övergripande arkitektoniska idén med en tydlig sockel regleras med (f2), där sockel och högdel ska ha olika uttryck och att gränsen mellan sockel och högdel ska markeras med ett indrag. Figur 24 – Illustration, vy från Tegeluddsvägen. Koponen Stenqvist. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 29 (53) Mot nedre Tegeluddsvägen och gränden ska översta våningen vara indragna med minst en meter, vilket regleras med (f9). För att underlätta väderskyddade gångar på gård får skärmtak uppföras om max 35 m2, vilket regleras med (f10). Figur 25 – Illustration, vy från nedre Tegeluddsvägen. Koponen Stenqvist. Bremen 3 Bremen 3 utvecklas vidare med fler lokaler för kontor och service. Mot Tegeluddsvägen kompletteras byggnaden med nya paviljonger i syfte att rumsligt stärka gatans stadsmässighet samt ge fler tydliga entréer och publika verksamheter med uteserveringar i gatunivå. Mot norr demonteras delar av de befintliga sockelvåningarna och ersätts med en ny sockel vars huvudsakliga golvnivå ansluter till den befintliga entrénivån mot Tegeluddsvägen. På den nya sockeln uppförs två sammanbyggda rektangulära byggnadsvolymer som tillsammans bildar en trappad L-form. Formen och vinkelhusets gavlar mot norr och väster samspelar med både den befintliga högdelen på Bremen 3 och områdets övergripande karaktär, med sitt gavelmotiv. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 30 (53) Figur 26 – Illustration, vy från Lidingövägen. Koponen Stenqvist. Den befintliga högdelen byggs på med tre våningar, vilket stärker den övergripande kompositionen och säkerställer högdelens fortsatta roll som landmärke även i ett sammanhang där byggnadshöjderna inom området ökar. Nya fasader anpassas till anläggningens ursprungliga uttryck, medan befintliga fasader restaureras och uppdateras tekniskt. Det nya vinkelhuset och dess sockel, tillsammans med den paviljong och entré som hör till vinkelhuset mot Tegeluddsvägen, ges en tegelfasad som relaterar till den befintliga tegelsockeln genom materialitet, skala och uttryck. Högdelens påbyggnad samt den paviljong som hör till högdelen och vetter mot gatan förses med mineraliska fasadelement vars karaktär och kulör ges från återbrukade byggnadsdelar från den demonterade sockeln. Gestaltningen syftar till att ansluta till den befintliga arkitekturens grammatik men samtidigt ge en läsbarhet var de samtida tilläggen görs. För att skapa goda entréförhållanden till den nya byggnaden samt till det befintliga höghuset föreslås två nya entrépaviljonger mot Tegeluddsvägen. Entrépaviljongerna syftar även till att motverka det överbreda gaturummet med bristande urban karaktär, genom att tydligare definiera gaturummet och stärka platsens stadsmäs- sighet. Mellan paviljongerna skapas en entréplats, till vilken den befintliga fontänen föreslås flyttas (rekonstrueras) och fungera som ett identitetsskapande inslag. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 31 (53) Figur 27 – Illustration, vy från Tegeluddsvägen. Koponen Stenqvist. Garageinfart och markparkering förläggs till fastighetens norra sida för att avlasta gaturummet och ge företräde åt vistelse och entréer. Det nya kontorshuset åt norr kragar ut något över sockeln och fri höjd över marken under regleras med (f1). Gestaltningen av påbyggnaden på befintlig högdel har i detta skede reglerats mer än övriga nya delar, av kulturmiljömässiga skäl. Ny och befintlig fasad ska utföras i samma liv, med en fasadindelning i samma rytm och en markerad gräns, vilket regleras med (f3). Ett annat bärande grepp rör den befintliga byggnadens blanka plåtklädda kärna, som inrymmer teknik, hiss- och trapphallar. Kärnan reser sig idag ur de två lamellerna och ska bevaras som arkitektoniskt element, samt på samma sätt resa sig ur den tillkommande påbyggnaden. Detta regleras genom (f5), som anger fasadmaterial och förbjuder fönster. Den nya entrébyggnaden i en våning ska utgöra byggnadens nya entré. Den utförs fristående från befintlig byggnad, vilket regleras genom (f4). Figur 28 – Illustration, vy från Tegeluddsvägen. Koponen Stenqvist. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 32 (53) Figur 29 – Illustration, vy från Tegeluddsvägen. Koponen Stenqvist. Figur 30 – Lång elevation från Tegeluddsvägen, Bremen 1 och Bremen 3 markerat med rosa linje. Koponen Stenqvist. Figur 31 – Lång elevation från nedre Tegeluddsvägen, Bremen 1 och Bremen 3 markerat med rosa linje. Koponen Stenqvist. Gator och trafik Gatunät Gatusektionen på Tegeluddsvägen föreslås få några mindre förändringar som en följd av planförslaget. Både gång- och cykelbanor behålls i befintligt läge. Längs fasader mot Tegeluddsvägen på hela Bremen 1 och del av Bremen 3 breddas gångbanan till totalt 3,5 m varav 1,5 m på kvartersmark, vilket regleras genom (x). 2 m förgårdsmark kvarstår på entréplan. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 33 (53) Figur 32 – Sektion av föreslagen förändring av Tegeluddsvägen. Tyréns. Mittrefugen med trädplantering på Tegeluddsvägen föreslås behållas till största del. Infart till Bremen 1 från Tegeluddsvägen löses med att mittrefugen smalnas av för att ge plats till ett svängkörfält, se figur 32. Trafiklösningen innebär en flyttning västerut av öppningen i refugen vid Bremen 3 som finns idag för att möjlig-göra infart till Smedsbacken 25 från Tegeluddsvägen. Det befintliga övergångsställe som ligger på platsen idag flyttas österut där öppningen ligger, se figur 32. Förslaget innebär även en sänkning av kantsten i anslutning till garageinfarten, både till Bremen 1 via Tegeluddsvägen och via Bremen 1 och 3 via nedre Tegeluddsvägen. Figur 33 - Föreslagen gatuutformning för att möta de trafikala behov som exploateringen väntas ha. Förslaget är att mittremsan utnyttjas för att möjliggöra vänstersväng in till Bremen 1 utan att hindra bakomvarande trafik från att passera. Tyréns. Biltrafik Förslaget innebär att nedre Tegeluddsvägen förstärks i sin roll som lokalgata i och med att leveranser till livsmedelsbutiken kommer tas in via gatan. Dessutom antas en stor andel av trafiken till Bremen 1 välja infarten via nedre Tegeluddsvägen. Befintlig vägkoppling mellan Tegeluddsvägen och nedre Tegeluddsvägen (Värtavägens förlängning), behålls i befintligt läge och kommer Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 34 (53) även den få en stärkt roll i och med att infarten via nedre Tegeluddsvägen kan nås via Värtavägens förlängning eller från Lidingövägen via Kungliga tennishallen (åtkomst säkerställs via servitut). Korsningen Värtavägen, Tegeluddsvägen och Värtavägens förlängning behålls i befintligt läge. Tegeluddsvägen utökas med ett körfält på södra sidan i anslutning till garageinfarten till Bremen 1. Syftet med körfältet är att skapa en väntyta för trafik som ska ta sig in i garaget med vänstersväng, samtidigt som bakomvarande trafik kan passera på ett säkert sätt. Samtliga utfarter från fastigheterna kommer ske via nedre Tegeluddsvägen. Infart till garage från Tegeluddsvägen får anordnas enligt figur 34. I övrigt gäller utfartsförbud mot Tegeluddsvägen vilket regleras i plankartan och syftar till att samordna angöring och minska störningar på Tegeluddsvägen, som är ett trafikbelastat gaturum. Figur 34 – Möjliga tillfartsvägar till Bremen 1 och 3. Tyréns. Gång- och cykeltrafik De signalreglerade övergångsställena vid korsningen Värtavägen/ Tegeluddsvägen ligger kvar i befintligt läge. Befintliga övergångsställen på Tegeluddsvägen flyttas något österut för att undvika konflikt med bland annat föreslagen infart till garage och lastkaj på Smedsbacken 25. Gångbanorna på respektive sida om Tegeluddsvägen behålls i befintligt läge. På nedre Tegeluddsvägen vidtas inga åtgärder för att separera fotgängare från övrig trafik. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 35 (53) Dagens cykelbanor behålls i befintligt läge. Befintlig cykelpassage på östra sidan om korsningen Tegeluddsvägen/ Värtavägen behålls. Förslaget omöjliggör inte en förstärkning av cykelstråket längs med Tegeluddsvägens norra sida, öster och väster om planområdet. På Nedre Tegeluddsvägen sker cykling fortsatt i blandtrafik. Tillgänglighet Parkeringsgaraget i Bremen 1 omdisponeras vilket leder till att garaget efter exploatering inrymmer 314-330 parkeringsplatser. Bremen 3 behåller parkeringsgaraget som idag med 160 platser i två plan. In- och utfarten till Bremen 3 via Tegeluddsvägen upphör och en infart till Bremen 1 tillkommer på Tegeluddsvägen. Utfart sker från båda fastigheterna endast på nedre Tegeluddsvägen. I och med att platserna till kontoret inte kommer användas på kvällstid eller helger i någon större utsträckning föreslås ett samnyttjande av parkeringsplatser för de olika funktionerna. Förslagsvis kan livsmedelsbutiken ha rätt till kontorets platser på kvällar och helger, eller att kontoret och bostäderna samnyttjar parkeringen på så sätt att kontoret kan nyttja dem på dagtid och bostäderna på kvällar och helger. Genom ett samnyttjande står färre platser tomma stora delar av dygnet. Angöring till Bremen 1 och 3 möjliggörs delvis via angöringsfickor på Tegeluddsvägen samt via nedre Tegeluddsvägen. Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten Intill planområdet finns befintliga kommunala VA-ledningar för dricksvatten och kombinerat spill- och dagvatten. Huvudman för det kommunala VA-ledningsnätet är Stockholm Vatten och Avfall. Dagvatten Nya tak föreslås anläggas som vegetationsklätt tak, blandat sedum- och biotoptak. Regnbäddar föreslås som en dagvattenlösning för omhändertagande av vatten från framförallt takterrasser och eventuellt takytor med utvändig avvattning. Dagvattenflöden ut från utredningsområdet är beräknade för ett 30-årsregn och uppgår till 426 l/s (utan klimatfaktor) före ombyggnation och 451 l/s (med klimatfaktor) efter ombyggnationen. Då den reducerade arean minskar med den Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 36 (53) planerade markanvändningen beror ökningen i flöden endast på klimatfaktorn. Enligt Stockholms stads åtgärdsnivå för dagvattenhantering ska de första 20 mm nederbörd fördröjas och renas inom planområdet. Fastigheterna inkluderar befintliga byggnader och kvartersmark som har undantagits från åtgärdsnivån då dessa inte kommer att förändras. Exkluderingen av dessa byggnader från åtgärdsnivån baseras på att dessa inte bidrar till ökade flöden eller föroreningar. För att uppnå stadens åtgärdsnivå avseende fördröjning av 20 mm regn på kvartersmark behöver 41 kubikmeter vatten fördröjas inom planområdet. För att säkerställa detta föreslås anläggande av biotop- och sedumtak. I enlighet med stadens dagvattenstrategi kommer terrasser och gårdsytor förses med regnbäddar och planteringar i skelettjord för omhändertagande av dagvatten. Dessa gröna strukturer bedöms översiktligt kunna härbärgera ca 180 m3 dagvatten. Andelen växtlighet bedöms därmed öka markant i förhållande till befintlig situation, vilket bidrar till ökad fördröjning och rening av dagvatten, i tillägg till fördröjning och rening enligt åtgärdsnivån. El/Tele Ny bebyggelse ansluts till befintlig nätstation. Området försörjs och kommer att försörjas med fiber av Stokab och Skanova. Energiförsörjning Området kommer att försörjas med fjärrvärme och fjärrkyla som kommer från Värtavägen. Ledningarna i västra delen av planområdet har förlagts i gatan. Fjärrvärme och fjärrkyla distribueras av Stockholm Exergi. På taket får solcellsanläggning uppföras integrerat eller utanpå takbeklädnad. Avfallshantering och leveranser Leveranser och avfallshantering sker via Nedre Tegeluddsvägen till Bremen 1 och 3 som nås via korsningen med Lidingövägen. Leveranser till Bremen 3 uppskattas ske sällan men möjliggörs via angöringsfickor på Tegeluddsvägen, se figur 35. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 37 (53) Figur 35 – Angöringsfickor (orange) längs med Tegeluddsvägen, Tyréns. Leveranser och avfallshantering från kontor och bostäder i Bremen 1 sker på baksidan av fastigheten, bredvid en lastkaj som hanterar leveranser och avfallshantering till livsmedelsbutiken med plats för två lastbilar. Invändigt i livsmedelsbutiken, i anslutning till lastkajen, ska en avfallscontainer finnas. Lastkaj för Bremen 1 utformas för vinklad angöring vilket ger ett enkelriktat flöde av leveransfordon i östlig riktning, se figur 36. Figur 36 – Varumottagning för Bremen 1och 3 via nedre Tegeluddsvägen, Tyréns. Räddningstjänst Räddningstjänstens dimensionerande insatstid understiger 10 minuter. Avstånd från möjliga uppställningsplatser för räddningstjänstens fordon till angreppsvägar överstiger inte 50 m, då byggnaderna uppförs i anslutning till körbara vägar. Dörrar direkt till det fria samt trapphus kommer att utgöra primära angreppsvägar till byggnaderna. Insatsmöjligheterna till källarplanen tillgodoses av garageportar samt via separata trappor med mynning direkt till det fria. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 38 (53) Utrymningsstrategin inom byggnaderna bygger inte på räddningstjänstens medverkan. Utrymning sker via dörrar direkt till det fria alternativt via trapphus. Trapphusen utförs som öppna trapphus (traditionella trapphus), som Tr2-trapphus eller som Tr1-trapphus beroende på våningsantal och tillgång till trapphus. Taken planeras att utföras med gröna tak och med solceller i omfattande utsträckning. Solcellsinstallationer ska utföras med beaktande av brandspridning och räddningstjänstens insatssäkerhet. Konsekvenser Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer, enligt 5 kap 11a § PBL, att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken, och anslutande bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver genomföras. Bedömningen bygger på kriterier i 5 § och 10-13 §§ i miljöbedömningsförordningen. Den sammanvägda bedömningen i konsekvensanalysen för kulturmiljön är att de negativa konsekvenserna av planförslaget bedöms som måttliga. Utförd riskanalys indikerar en låg samlad riskexponering inom planområdet. Såväl individ- som samhällsrisknivån bedöms som acceptabel. Planerad utveckling enligt detaljplanen bedöms ha en mycket begränsad påverkan på befintliga risknivåer. Sammantaget bedöms den planerade markanvändningen inte medföra betydande påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. Bedömningen kan behöva preciseras ytterligare efter samrådet, med utgångspunkt i inkomna synpunkter och kompletterande utredningar. Underlag har inhämtats från Stadsmuseet, miljöförvaltningen och SSBF. Ingen av remissinstanserna ansåg att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan att en miljökonsekvensbeskrivning behövde genomföras. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i resterande delar av planbeskrivningen. Miljökvalitetsnormer för vatten Utredningsområdet avrinner naturligt till vattenförekomsten Lilla Värtan. Enligt EU:s vattendirektiv ska en god vattenkvalitet säkras och vattenförekomsten har därför kvalitetsmål uppställda i Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 39 (53) form av miljökvalitetsnormer (MKN). Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvattenförekomsten Lilla Värtan är måttlig ekologisk status år 2039 och god kemisk status, med undantag för en rad ämnen. Planförslaget bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten eftersom näringsämnen eller förorenande ämnen inte tillförs Lilla Värtan. Dagvatten från planområdet fördröjs och renas inom respektive fastighet. Byggaktören får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Kulturhistoriskt värdefull miljö Stadsbild och påverkan på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården Planområdet ingår i riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Konsekvensutredningen för kulturmiljö (Tyréns, 2026) bedömer att flera av de aktuella riksintresseuttrycken inte påverkas mer än marginellt, men att vissa uttryck påverkas tydligt av förändringen inom Bremen 1 och 3. Klustret av kontorshus och näringslivets byggande längs Tegeluddsvägen bedöms påverkas märkbart genom att planen medger införande av bostäder, framflyttat fasadliv som omformar gatumiljön samt minskad synlighet och dominans för befintliga högdelar. Samtidigt stärks verksamhetsområdet av ett tillskott av kontorslokaler. Sammantaget bedöms konsekvenserna för detta riksintresseuttryck bli medelstora negativa. När det gäller Gärdeshöjden (den modernistiska bebyggelse- fronten längs Smedsbacksgatan) bedöms små till medelstora negativa konsekvenser uppstå genom minskad synlighet från detta håll, samt ändrade utblickar. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 40 (53) Figur 37 - I vyn (till vänster) är Gärdeshöjdens ett centralt inslag, en konsekvens av planförslaget (till höger) är att detta byggs bort och att viss djupverkan i siluetten försvinner. Foto och illustration: Koponen Stenqvist. För uttryck kopplade till modernistiska höghus/landmärken gör konsekvensutredningen bedömningen att Philips-husets funktion som landmärke är mer lokal och att konsekvenserna av en försvagad roll därför blir små negativa, där den väl anpassade påbyggnaden samtidigt fungerar som en viss kompensation. Figur 38 - Från Lidingövägen är det tydligt hur Philipshuset reser sig som en skiva ställd nedanför Gärdeshöjden, och upplevs stå fritt med mycket luft runt om (bild till vänster). Philipshusets solitärverkan förbyts mot att bli del av ett mer stadsmässigt sammanhang i planförslaget (bild till höger. Nya våningar som byggs på bidrar till att byggnaden blir fortsatt ett utropstecken i planförslaget. Foto och illustration: Koponen Stenqvist. Stadsbyggnadskontorets bedömning är att påverkan är som störst lokalt och kan accepteras sett till riksintresset. Tillkommande bebyggelse styrs även genom utformningsbestämmelser och skydds- och bevarandebestämmelser som syftar till att säkerställa släktskapet med den ursprungliga bebyggelsen. Bremen 3 Planförslaget innebär att en del av befintlig bebyggelse rivs när lågdel i norr ersätts av ny byggnad med tillhörande lågdel. Rivningen är omfattande och berör även delar som pekats ut som värdebärande i kulturmiljöanalysen (Tyréns 2022), såsom ursprungliga logistiklösningar samt vissa tidigare matsals- och Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 41 (53) sällskapsrum. Samtidigt bedöms de mest värdebärande interiörerna, särskilt Bremensalen, inte påverkas av rivningen. Lågdelen som rivs har som helhet inte bedömts ha särskilda kulturvärden, bland annat eftersom senare tillkomna trapphus brutit fönsterbanden och därmed försvagat den ursprungliga kompositionen. Paviljongbyggnaden vid Tegeluddsvägen bedöms stärka det modernistiska greppet, och påbyggnaden bedöms vara väl anpassad till 1960-talsarkitekturen samtidigt som den är väl läsbar som tillägg. Byggnaden har försetts med flertalet skydd- och varsamhetsbestämmelser enligt nedan: q1 syftar till att säkra byggnadens huvuddrag så som proportioner med två sinsemellan förskjutna sammanhängande lameller och en högre central byggnad. Den ursprungliga arkitektoniska identiteten ska fortfarande vara läsbar och tillägg ska inte urholka detta. q2 syftar till att säkra byggnadens fasadrytm och material ska bevaras. q3 syftar till att säkra Bremensalens rumsvolym och centrala delar (podium, projektorrum, akustikpaneler) säkras. Bremensalen är en högklassig interiör och central värdebärare för kulturmiljön som inte ska påverkas. q4 syftar till att säkra hisshallar i kalksten/skiffer samt urtavlor och q5 syftar till att säkra utvändig trappa då dessa är tydliga värdebärare för kulturmiljön. r rivningsförbud, byggnad får inte rivas. Undantaget är befintliga taket på högdelen som får rivas för att möjliggöra att påbyggnad kan uppföras. k1 och k2 säkerställer att ändringar sker varsamt och att högdelens fasadkaraktär med prefab-betong med frilagd ballast i kombination med glas, aluminium & metall behålls. Skillnad i uttryck mellan långsida och gavel ska också bibehållas. Påbyggnaden syftar till att vara väl anpassad och samtidigt läsbar som tillägg. Bremen 1 Även om stora delar av den befintliga byggnaden bevaras innebär planförslaget en mycket stor förändring genom nya volymer, Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 42 (53) både påbyggnad och att ny bebyggelse i större utsträckning flyttas ut mot Tegeluddsvägen. Konsekvensutredningen för kulturmiljö (Tyréns, 2026) bedömer att volymtillskotten inom Bremen 1 påverkar Bremen 3:s högdels synlighet påtagligt, när bebyggelsen inom Bremen 1 flyttas ut mot Tegeluddsvägen blir det från vissa vinklar främst de påbyggda våningarna som framträder. Även om de nya byggnaderna är underordnade i höjd bedöms Bremen 3 påverkas märkbart av volymtillskotten inom Bremen 1. Konsekvensutredningen lyfter också att de lägre delarna av Bremen 1 föreslås få en gestaltning som är mer lik den ursprungliga lagerbyggnaden. Detta innebär att tiden som hemvist för TV4 inte kommer vara läsbar. Återskapandet av lagerkaraktären sker därmed på bekostnad av möjligheterna att förstå att TV4 verkat på platsen under lång tid. Figur 39 - Befintlig vy till vänster och planförslaget till höger, Tegeluddsvägen från Smedsbacken mot Bremen. Foto och illustration: Koponen Stenqvist. Stadsbyggnadskontorets sammantagna bedömning är att planförslagets påverkan på kulturmiljön kan accepteras, under förutsättning att värdebärande delar säkerställs genom skydds- och varsamhetsbestämmelser och att tillkommande bebyggelse ges en utformning som tar hänsyn till befintliga byggnaders karaktär och läsbarhet. Handel, livsmedelsbutik Den planerade livsmedelsbutiken inryms i markplan i Bremen 1 och bedöms omfatta cirka 6 000 m2, som ett större och välsorterat dagligvarukoncept med kapacitet att ta emot ett högt kundflöde. En handelsutredning har tagits fram (WSP 2025). Utredningen indikerar att en större dagligvaruetablering inom kvarteret kan inrymmas inom marknadens bärkraft. Etableringen bedöms i huvudsak medföra effekter genom förändrade inköpsmönster och Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 43 (53) en viss omfördelning av omsättning från befintliga butiker, främst i närområdet och för verksamheter med likartat koncept. I detta ingår att viss påverkan kan uppstå för befintlig dagligvarubutik i Ängsbotten, där överlapp i kundunderlag kan förväntas. Mot bakgrund av att området i dag har ett begränsat utbud av större, välsorterade livsmedelsbutiker samt förväntad befolknings- och arbetsplatstillväxt i södra Norra Djurgårds- staden bedöms den samlade påverkan på dagligvaruhandeln i omlandet vara hanterbar och risken för utslagning begränsad. Butikens lokalisering i nära anslutning till Gärdets tunnelbana ger god tillgänglighet med kollektivtrafik och stödjer stadens ambition att stärka Tegeluddsvägen som stadsgata samt platsens roll som nod i den omgivande stadsutvecklingen i Norra Djurgårdsstaden. Samtidigt är en större dagligvarubutik typiskt trafikalstrande och trafikutredningen (Tyréns, 2026) bedömer att butikens fordonsalstring kan vara betydande, bland annat mot bakgrund av läget nära större trafikleder. I en innerstadsmiljö kan en sådan trafikalstring vara mindre önskvärd, då den riskerar att motverka stadsgatans prioritering av gång-, cykel- och kollektivtrafik samt öka konfliktytor och störningar kopplade till angöring och varudistribution. Leveranser och avfallshantering till butiken sker via Nedre Tegeluddsvägen med ambition att minska påverkan på Tegeluddsvägens stadsrum. Gator och trafik Trafikanalysen visar att exploateringen kommer att öka trafikmängderna, särskilt till följd av livsmedelsbutiken. Kapacitetsberäkningar för korsningarna Tegeluddsvägen/Lidingövägen och Tegeluddsvägen/Värtavägen visar att dessa kommer att vara högt belastade, men att trafiken i stort kan hanteras med föreslagna åtgärder. Osäkerheter finns kring trafikmängder från livsmedelsbutiken, men dessa har hanterats genom redovisade antaganden. Sammantaget bedöms trafiklösningen skapa goda förutsättningar för en hållbar stadsutveckling i området. Viss osäkerhet finns kring trafikförsörjning och kapacitet till den kommande stads- utvecklingen i de södra delarna av Norra Djurgårdsstaden. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 44 (53) Störningar och risker Buller En bullerutredning har tagits fram (Akustikkonsulten, 2026). Inom Bremen 1 kan bostäder uppföras som klarar riktvärden enligt Trafikbullerförordning (SFS 2015:216). Bebyggelsen planeras i sluten kvarterstruktur, vilket möjliggör tillgång till ljuddämpad sida mot innergård för både trafikbuller och industribuller. Figur 40 – Ekvivalent ljudnivå vid föreslagen fasad sett från Norra länken/Lidingövägen (vänstra bilden) samt Tegeluddsvägen (högra bilden). Akustikkonsulten. Vid fasad mot Tegeluddsvägen uppgår ekvivalent ljudnivå till 61- 64 dBA. För lägenheter där 60 dBA ekvivalent ljudnivå överskrids krävs genomgående planlösning så att minst hälften av bostadsrummen vetter mot sida där ekvivalent ljudnivå är högst 55 dBA, alternativt att lägenheten är högst 35 m2. Detta säker- ställs genom en planbestämmelse under "Skydd mot störning" på plankartan. För planerade bostäder kan egen och/eller gemensam uteplats anordnas på bullerskyddad innergård som klarar 50 dBA ekvivalent och 70 dBA maximal ljudnivå. Vid nybyggnad av lokaler för kontor och hotell behöver fasader utformas med erforderlig ljudisolering. Med lämpliga val av ytterväggskonstruktion, fönster och uteluftdon kan god ljudmiljö erhållas inomhus. För bostäder närmast bangården behöver särskild hänsyn tas till lågfrekvent buller från tomgångskörning av diesellok. Externt industribuller från Värtans bangård har bedömts utifrån översiktliga beräkningar. Med hänsyn till närheten till bangården har planerade bostäder placerats i skärmat läge på fastighetens södra del. Vid mest exponerade bostadsfasader överskrids 45 dBA ekvivalent och 55 dBA maximal ljudnivå, medan nivåer för ljuddämpad sida klaras vid fasad mot innergård. Med genomgående planlösning kan bostäder uppföras som klarar riktvärden enligt Zon B inom kvarterets östra del. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 45 (53) För att säkerställa att bostäderna får erforderliga bullerförutsättningar innehåller plankartan en villkorsbestämmelse för startbesked. Bestämmelsen innebär att startbesked för bostadsbyggnad endast får ges under förutsättning att den bullerskyddande byggnaden (markerad med grönt i figur 41 nedan) längs nedre Tegeluddsvägen har kommit till stånd i den omfattning som krävs för att uppnå erforderlig bulleravskärmning för de bostäder som startbeskedet avser. Figur 41 – Kartan illustrerar Boverkets riktvärden för verksamhetsbuller (zon B i rött, övriga bostäder klarar zon A (mörkgrått)). Kartan illustrerar också, i grönt, den kontorsbebyggelse som måste uppföras för att uppnå erforderliga bullernivåer för bostäderna inom zon A och zon B. Översvämningsrisker En större lågpunkt återfinns norr om Bremen fastigheterna där stora mängder vatten kan ansamlas vid en skyfallssituation. Vid större regnhändelser kan skyfallsvatten rinna från ranger- bangården in till Bremen 1 och Bremen 3 och tillika kan vatten rinna från Bremen 1 och Bremen 3 till rangerbangården. Markhöjderna mellan områdena harmoniserar i huvudsak med varandra. Det finns inga rapporterade skyfallsproblem i området idag. Totalt bedöms föreslagen dagvattenhantering kunna härbärgera ca 225 m3, vilket överskrider den volym som bedöms trängas undan på grund av utbyggnaden av Bremen 3. Således förväntas skyfallssituationen inte försämras vid den planerade ombyggnationen inom planområdet eller för grannfastigheterna. Säker avledningsväg för större regn- och skyfallshändelser uppnås genom att i huvudsak behålla befintliga flödesvägar samt ej bygga in lågpunkter. Det bedöms inte föreligga någon risk avseende tillgänglighet till fastigheten för räddningstjänsten beaktat översvämning vid skyfall. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 46 (53) Markföroreningar De föroreningarna i jord som påträffats bedöms som lätt- åtkomliga genom schaktsanering, d.v.s. att förorenade fyllnads- massor omhändertas och transporteras till godkänd mottagnings- station. Föroreningarna (framför allt PFAS4, 11 samt 21) i grundvattnet bedöms inte utgöra en särskild hälsorisk för människor eller miljö inom planområdet förutsatt att grundvatten ej uttas som dricksvatten eller används för bevattning av grödor. Då området är anslutet till kommunalt vatten bedöms detta dock ej utgöra en risk. Genomförd åtgärdsutredning visar att åtgärder för föroreningar i mark kan hanteras inför nyproduktion (s k saneringsschakt) i de punkter där förhöjda halter påträffats. Slutsatsen baseras främst på typ av förorening och förekomst i fyllnadsmassor inom ett bedömt avgränsat delområde. Farligt gods Delar av planerad bebyggelse ligger på kort avstånd från Tegeluddsvägen, i vissa lägen närmare än cirka 10 meter från den norra körbanan. Planområdet ligger även relativt nära Norra länken/Lidingövägen och dess anslutningar, samt nära industrijärnvägsspår som kopplar Värtabanan till hamnverksamheterna. En riskbedömning har tagits fram (Projektstaben, 2025). Riskbedömningen redovisar att den samlade riskexponeringen inom planområdet bedöms vara låg och att både individrisk och samhällsrisk bedöms vara godtagbara. Planerad utveckling bedöms följa rekommenderade skyddsavstånd till de primära riskkällorna, och i jämförelse med dagens situation bedöms den planerade stadsutvecklingen inte påverka risknivåerna. Särskilt utmärkande är de korta avstånden till Tegeluddsvägen. Därför har en känslighetsanalys genomförts med en teoretisk riskexponering längs Tegeluddsvägen. Analysen indikerar acceptabla risknivåer även utmed Tegeluddsvägen. Riskbedömningen redovisar även förslag på riskreducerande åtgärder. Som åtgärd regleras därför placering av friskluftsintag bort från infrastrukturen i norr som generell utformnings- bestämmelse på plankartan. Riskutredningen lyfter även att ytor mellan planerad bebyggelse och infrastrukturen i norr bör utformas med begränsad vistelsekvalitet och med fokus på förflyttning, så att stadigvarande vistelse inte uppmuntras. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 47 (53) Ljusförhållanden Bilderna nedan visar solstudier under vår-/höstdagjämning samt sommarsolstånd. Planförslaget bedöms sammantaget inte innebära negativ skuggpåverkan. Figur 42 – Solstudier, vår- /höstdagjämning, Koponen Stenqvist. Figur 43 – Solstudier, 20 juni, Koponen Stenqvist. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 48 (53) Tidplan Samråd 28 april - 8 juni 2026 Granskning april 2027 Antagande december 2027 Laga kraft, tidigast t Laga kraft, tidigast mars 2028 Tidplanen är preliminär och kan komma att ändras under processen för kommande skeden. Genomförande Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning Stadsbyggnadskontoret ansvarar för upprättandet av detaljplan samt myndighetsutövning vid granskning av bygglov och bygganmälan. Exploateringskontoret ansvarar för upprättande av de avtal och överenskommelser som behövs för att genomföra planen. Lantmäterimyndigheten ansvarar för fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Fastighetsägaren ansvarar för och bekostar uppförande, drift och skötsel av bebyggelse på kvartersmark. Huvudmannaskap Detaljplanen omfattar i huvudsak kvartersmark. Stockholms stad är huvudman för allmän plats inom detaljplanen. Staden ansvarar för området som markerats med x på plankartan. Avtal Planavtal har tecknats med Kåpan Fastigheter AB och Vasakronan AB genom Allmänna Pensionsfondens Fastighets Nr 12 KB för att täcka stadsbyggnadskontorets kostnader i samband med upprättande av detaljplan. Detaljplaneavtal ska träffas mellan staden och fastighetsägaren innan planen antas där fastighetsägaren avsäger sig sitt ersättningskrav för rivningsförbud och skyddsbestämmelser som införs för byggnader inom detaljplaneområdet. Verkan på befintliga detaljplaner Detaljplaner PL 5896 (fastställd 1961) och DP 92084 (antagen 1992) ersätts i sin helhet av denna plan, genomförandetiden har Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 49 (53) gått ut. Mindre delar av detaljplaner PL 5609A (fastställd 1960), DP 88036 (antagen 1989) och Dp 2004-05426-54 (antagen 2007) berörs av detta planområde. Genomförandetiden har gått ut för dessa planer och de ersätts av denna plan i berörda delar. Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter, marksamfälligheter och ägoförhållanden Planområdet omfattar: • Bremen 1, som ägs av Vasakronan AB genom Allmänna Pensionsfondens Fastighets Nr 12 KB. • Bremen 3, som ägs av Kåpan Fastigheter AB genom Kåpan Fastigheter Bremen 3 AB. • Samt del av Ladugårdsgärdet 1:8, som är stadens mark Användning av mark Planområdet omfattar kvartersmark planlagt som K, C och B och möjliggör markanvändning för kontor, bostäder och centrum- ändamål. En smal remsa gatumark medtas i planen för att möjliggöra in- och utfartsförbud längs med Tegeluddsvägen. Fastighetsbildning Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Vid förändrad fastighetsindelning prövar lantmäterimyndigheten bland annat att fastigheter blir lämpliga för sina ändamål. Ingen fastighetsbildning förutsätts för planförslagets genomförande. Dock möjliggör planförslaget tredimensionell fastighetsbildning och i Bremen 1 kommer det bli aktuellt med 3d-fastighets- bildning, där bostäderna och bostadsgården kommer bli en egen fastighet. Vid bildande av tredimensionellt avgränsad fastighet krävs att ett flertal rättigheter inrättas. En del av Bremen 3:s garage under mark går ut över fastighetsgräns, varför fastigheten avses justeras vid överenskommelse mellan parter enligt bild nedan. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 50 (53) Figur 44 – del av garage på Bremen 3 som ligger utanför fastighetsgräns. SBK Rättigheter Inom planområdet är ett flertal rättigheter lokaliserade (officialservitut och avtalsservitut). Rättigheterna fortsätter att gälla oförändrat, har fortsatt planstöd och påverkas inte av planens genomförande, förutom servitut 0180-A22/1993.1-2 och .4, som gäller mellan Bremen 1 och Bremen 3 och kommer behöva upphävas när detaljplanen vunnit laga kraft, och servitut 0180-A22/1993.3 som avses ändras. Nr Ändamål Förmån Last Åtgärd Avtalsrättigheter 1 01-IM2-62/1383.1 Ledning Nimrod 7 Bremen 3 Fortsätter gälla, får fortsatt planstöd 2 90/19178 Nyttjanderätt SVOA Bremen 3 Fortsätter gälla, får fortsatt planstöd Officialrättigheter 1 0180-A46/1962.1 Ledningar, spåranordningar Bremen 1 Norrmalm 5:1, Bremen 4 Fortsätter gälla, får fortsatt planstöd 2 0180-A49/1962.1 Väg, ledningar och spåranordningar Bremen 1 Ladugårdsgärdet 1:8, Norra Djurgården 1:1 Fortsätter gälla, får fortsatt planstöd 3 0180-A50/1962.1 Väg, ledningar och spåranordningar Bremen 1 Ladugårdsgärdet 1:8, Norra Djurgården 1:1 Fortsätter gälla, får fortsatt planstöd 4 0180-A22/1993.1 Brandmur Bremen 1 Bremen 3 Regleras när denna detaljplan vunnit laga kraft. Får inte planstöd, avses upphävas då Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 51 (53) planerad ombyggnad av fastigheter gör den inaktuell. 5 0180-A22/1993.2 Nyttja byggnad Bremen 3 Bremen 1 Regleras när denna detaljplan vunnit laga kraft. Får inte planstöd, avses upphävas då planerad ombyggnad av fastigheter gör den inaktuell. 6 0180-A22/1993.3 Tillfart, väg Bremen 3 Bremen 1, Bremen 4, Ladugårdsgärdet 1:8, Norra Djurgården 1:1, Norrmalm 5:1 Servitutets utbredning avses ändras på delen framför befintlig byggnad på Bremen 1 då mark avses bebyggas. 7 0180-A22/1993.4 Väg Bremen 1 Bremen 3 Regleras när denna detaljplan vunnit laga kraft. Får inte planstöd, avses upphävas då planerad ombyggnad av fastigheter gör den inaktuell. 8 0180-A22/1993.5 Väg Bremen 1, Bremen 2 Bremen 3 Fortsätter gälla, får fortsatt planstöd I planförslaget finns utlagt markreservat (x) för allmän gångtrafik. Allmänhetens tillträde till utrymmet kan säkras genom inrättande av servitut. Markreservat för allmän gångtrafik (x-område) innebär en inlösenskyldighet för kommunen (PBL 14:18). I planområdets direkta närhet finns ett flertal rättigheter till förmån för bl.a. Bremen 1 för bland annat infart, väg och biluppställning. Dessa fortsätter att gälla oförändrat, har fortsatt planstöd och påverkas inte av planens genomförande. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 52 (53) Nr Ändamål Förmån Last Åtgärd Avtalsrättigheter 1 01-IM2-95/3655.1 Väg, parkering Bremen 1 Bremen 2 Fortsätter gälla, får fortsatt planstöd Officialrättigheter 1 0180-A46/1962.2 Väg, biluppställning Bremen 2 Norrmalm 5:1, Bremen 4 Fortsätter gälla, får fortsatt planstöd 2 0180K-2008- 36825.1 Väg Norrmalm 5:1 Bremen 4 Fortsätter gälla, får fortsatt planstöd Ekonomiska frågor Vatten och avlopp Anslutning till erforderlig infrastruktur för VA bekostas av fastighetsägaren. Fastighetsägaren bekostar erforderliga dagvattenlösningar. Gatukostnader Fastighetsägaren ansvarar för anslutning till den allmänna gatan. El och tele m.m. Kostnaderna för eventuell flytt av ledningar regleras i separat avtal mellan fastighetsägare och ledningsägare. Tekniska frågor Vatten och avlopp Fastigheten är idag och kommer fortsätta att vara ansluten till kommunalt vatten- och avloppsnät. Nya byggnader inom planområdet kommer att anslutas till det kommunala VA- ledningsnätet. Anslutningen kommer från Tegeluddsvägen. Eventuella ytterligare anslutningspunkter, till följd av ändrad användning, bekostar och ansvarar fastighetsägaren för. Dagvatten Fastighetsägaren ansvarar för erforderliga dagvattenlösningar. Dagvatten ska hanteras inom kvartersmark. Dagvattnet ska omhändertas enligt Stockholms stads dagvattenstrategi och principen lokalt omhändertagande av dagvatten. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 Samrådshandling Dnr 2023–04410 Sida 53 (53) El/Tele Befintliga el- och teleledningar finns i anslutning till plan- området. Nya anslutningar eller flytt av ledningar utförs av leverantören och bekostas av fastighetsägare. Fjärrvärme Befintliga fjärrvärmeledningar finns i anslutning till planområdet. Nya anslutningar eller flytt av ledningar utförs av leverantören och bekostas av fastighetsägare. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år efter att detaljplanen fått laga kraft. Louise Heimler r Louise Heimler Elsa Smeds enhetschef stadsplanerare Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 --- [Plankarta samråd.pdf] 11.1 10.6 10.64 11.03 10.27 10.3 10.97 2.9 2.8 2.8 10.9 11.3 10.1 9.9 9.3 9.4 9.2 9.2 8.8 8.8 5.1 2.8 18.3 18.62 18.6 10.4 10.4 33.2 32.1 9.9 9.8 7.6 10.0 11.2 11.3 37.7 35.4 9.4 9.4 10.45 15.0 ga:1 ga:1 HJORTHAGEN Sv Sv Sv Sv S v Sv Sv Sv Sv Lr Lr Lr Lr Lr Lr (Lr) Lr S:34 S:34 1 2 1 6 1 1 1 2 BADMINTONHALLEN SMEDSBACKEN FALKONETTEN STABEN STARKSTRÖMMEN FODERMARSKEN BREMEN NEW YORK T ro p p s tig e n S ö d ra H a m n v ä g e n Hjorthagsvägen S m e d s b ac k s g a ta n Lidingövägen Hjorthagsavfarten Hjorthagspåfarten V ä rta v ä g e n Lidingövägen Norra Länken Hjorthagsrampen Tegeluddsvägen Hjorthagsmotet 4 1:8 1 1 1 2 25 13 1 2 14 1 15 HJORTHAGEN 1:1 16 2 17 18 3 1:8 19 20 21 22 1:34 4 1:9 8 2 2 1:11 1:9 25 1:32 1:8 9 36 35 NORRMALM 5:1 7 NIMROD 1 NORRA DJURGÅRDEN 1:1 2 1:1 LADUGÅRDSGÄRDET E=155550 N=6581800 N=6581500 E=155850 1:8 5 Tegeluddsvägen 1:8 B UPPLYSNINGAR A-A. Bostäder. Användning begränsas i höjdled enligt sektion Kvartersmarkens anordnande Begränsning av markens utnyttjande Utformning Ändrad lovplikt Administrativa bestämmelser Markreservat för allmännyttiga ändamål ILLUSTRATIONER Gräns för planområdet Användningsgräns Egenskapsgräns Gränsbeteckningar f1 Fri höjd över mark ska vara minst 9 meter. illustration Illustrationslinje Illustrationstext - plankarta med bestämmelser Planen består av: - planbeskrivning Till planen hör: PLANBESTÄMMELSER Användning av mark Kvartersmark SAMRÅDSHANDLING Bremen 1 m.fl. S-Dp 2023-04410 i stadsdelen Ladugårdsgärdet i Stockholm Detaljplan för fastigheten 2026-04-21 Planavdelningen Stockholms stadsbyggnadskontor planchef Louise Heimler stadsplanerare Elsa Smeds Laga kraft Antagen av Godkänd av SBN Genomförandetid Höjd på byggnader hörande skärmtak får uppföras mot nedre Tegeluddsvägen. och murar om max 60 cm i höjd medges. Lastkaj med till- Byggnad får inte uppföras. Parkering medges inte. Trappa inom respektive område. I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Tegeluddsvägen. Högsta antal våningar ovan mark. Våningsantal räknas från Genomförandetiden slutar 5 år efter det att planen har fått laga kraft. NORR Skala 1:500, utskriftsformat A0 0 50m BC2 KC2B KC1 KC2 C1 minst 30 % av ytan utgöras av publik verksamhet. Centrumändamål. I bottenvåning mot Tegeluddsvägen ska C2 till garage och cykelparkering får finnas. Entréer till trapphus, bostadskomplement och in- och utfart ska minst 60 % av ytan utgöras av publik verksamhet. led enligt sektion A-A. I bottenvåning mot Tegeluddsvägen Centrumändamål (ej hotell). Användning begränsas i höjd- Cad: Karin Edsman fri höjd av 6 meter ovan mark. Marken ska vara tillgänglig för allmännyttig gångtrafik till en x x x Administrativ gräns K Kontor ges ej. detta får byggnad inte uppföras. Plank och parkering med- Marken får byggas under med planterbart bjälklag. Ovan f2 hängande horisontellt indrag om minst en meter. ska mot nedre Tegeluddsvägen markeras med ett samman- material eller tydligt avvikande fasaduttryck. Delningen Tegeluddsvägen. Sockel och överdel ska ges olika fasad- Sockeln ska omfatta de nedersta tre våningarna från nedre Fasad ska horisontellt delas upp i sockel och överdel. f3 befintlig och ny byggnad ska markeras. som linjerar med underliggande fasadrytm. Gräns mellan som underliggande byggnadsdel och med fasadindelning Påbyggnad ska utföras i samma fasadliv och utsträckning f4 nad. Förbindelse får endast utföras som glasad länk. Entrébyggnad ska utformas fristående från befintlig bygg- uddsvägen på sträcka markerad på illustration 1. Bottenvåning ska vara uppglasad minst 60 % av fasadlängden mot Tegel- Utförande b1 schaktnivå får underskridas av allmännyttiga ledningar. Lägsta schaktningsnivå i meter under nollplanet. Lägsta Markens anordnande och vegetation +0,0 Föreskriven höjd över nollplanet. In- och utfart In- och utfartsförbud. Skydd av kulturvärden q1 högre central byggnad. mellan förskjutna sammanhängande lameller och en Detta omfattar huvudvolymens proportioner med två sinse- Befintlig byggnads arkitektoniska huvuddrag ska bevaras. Rivningsförbud r Befintlig byggnad får inte rivas, med undantag för tak. Varsamhet k1 repning och materialverkan. nistiska karaktär, med särskild hänsyn till fasadrytm, upp- ska utföras varsamt med hänsyn till byggnadens högmoder- som är anpassade till byggnadens kulturvärden. Ändringar Underhållsarbeten ska utföras med material och metoder Skydd mot störning 70 dBA. ekvivalent ljudnivå på högst 55 dBA och maximal ljudnivå nattetid på högst terade mot ljuddämpad sida. Med ljuddämpad sida menas fasad som har en heter större än 35 kvm utföras med minst hälften av boningsrummen orien- Där trafikbuller vid fasaden överskrider 60 dBA ekvivalent ljudnivå ska lägen- Solenergianläggning får anläggas integrerat eller utanpå takbeklädnad. inom b1. Marklov krävs för markåtgärd som försämrar markens genomsläpplighet melsen q2-q4. Bygglov krävs för underhållsarbeten för de delar som omfattas av bestäm- Villkor för lov startbeskedet avser. som krävs för att uppnå erforderlig bulleravskärmning för de bostäder som byggnad längs nedre Tegeluddsvägen har kommit till stånd i den omfattning Startbesked för bostadsbyggnad får ges först när bulleravskärmande bostadsgård trappa Trappa ska finnas lastkaj lastkaj kontorsgård b1 k1k2q1q2q3q4r q3 på väggar. podium, projektorrum samt ursprungliga akustikpaneler Bremensalen ska bevaras med avseende på rumsvolym, q4 varas. Urtavlor på skiffer får inte ändras. Golv av kalksten och väggar av skiffer i hisshallar ska be- trappa f1 Allmänna platser GATA Gata GATA 2,0 meter från fasadliv och maximalt sticka upp 1,5 meter. Där inget annat anges ska tekniska anläggningar på tak vara indragna minst Inglasning av balkong tillåts inte. Balkonger och utstickande byggnadsdelar får inte kraga ut över allmän plats. +10,2 +0,0 Högsta totalhöjd i meter över nollplanet. f2 f3f6 f3f6 f5f6 A rq3q5 f2f7 f2f6f9 Friskluftsintag ska ej placeras mot infrastrukturen i norr. +70,0 f5 lika som fasad i befintlig byggnads centrala kärna. dörrar får anordnas. Fasadmaterial och kulör ska utföras Teknikvåning ska utföras utan fönster, serviceluckor och f4f7 A f6 Minst 80 % av takyta ska bestå av sedumtak. f7 Minst 80 % av takyta ska bestå av biotoptak. f8 från fasadliv. Räcke får uppföras och ska placeras 1,2 meter indraget q5 Utvändig trappa i fasad ska bevaras. k2 ska bibehållas. bibehålls. Skillnaden i karaktär mellan långsidor och gavlar ballast i kombination med glas och aluminium eller metall nas karaktär av prefabricerade betongelement med frilagd Ändringar av högdelens fasader ska utföras så att fasader- Illustration 1 f9 liv. Översta våning ska vara indragen minst 1 meter från fasad- f7 f6 f10 Skärmtak får uppföras om max 35 kvm. f10 f7 f2f6f9 Röd linje visar sträckan där fasad ska vara uppglasad till 60% i bottenvåning. Egenskaps- och administrativ gräns, kombination av +00,0 Högsta nockhöjd i meter över nollplanet. +44,0 +54,0 +44,0 +65,5 +16,0 +65,5 +17,0 +41,0 +22,0 +23,0 +45,5 +41,5 +38,0 +23,0 +41,5 +38,0 +45,5 +45,5 +41,5 +18,0 +41,0 +18,0 35,0 +31,5 +35,0 +38,0 +41,0 +31,5 +18,0 +35,0 b1 +45,5 +45,5 f8 f8 f8 f2f6f9 f2f6f9 f2f7f9 f6 f6 f6 f6 +38,0 Sektion A-A för användning av mark, ej skalenlig. B B C2 KB K KB K Tegeluddsv. nedre Tegeluddsv. +18.1 gård +4,2 u ledningar. Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiskaunedreTegeluddsvägen f8 +0,0 Högsta bjälklagshöjd i meter över nollplanet. +15,5 +15,5 +15,5 +18,0 +18,0 k1k2q1q2q3r k1k2q1q2q3r GATA GRUNDKARTA Transformatorbyggnad Gemensamhetsanläggning ServitutsområdeSv Lr Ledningsrättsområde Stadsdelsgräns Byggnad Staket Mur Stödmur Nivåkurvor Markhöjd Fastighetsbeteckning2, 1:2 Fastighetsgräns (Kvarterstraktgräns,Traktgräns Fastighetsindelningsbestämmelse Kvarter enligt detaljplan, Allmän plats-gräns Fastighetsområdesgräns) Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan Upprättad av Stadsmätningsavdelningen Karin Edsman och RH2000 i höjd. kartingenjör Aktualitetsdatum 2026-03-26 ga:1 alt (ga:1) 5 0.0 Väg/gångbanekant Träd A A +15,5 q2 Befintlig byggnads fasadrytm och material ska bevaras. KC2 +0,0 Marken ska vara genomsläpplig till 85 %. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-21, Dnr 2023-04410 --- [Kulturmiljö konsekvensbeskrivning.pdf] 2026-03-24 DETALJPLAN FÖR BREMEN 1 OCH 3 LADUGÅRDSGÄRDET KONSEKVENSER KULTURMILJÖ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Tyréns Sverige AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 556194-7986 Uppdrag Uppdrag: 334717 Titel på rapport: Detaljplan för Bremen 1 och 3, Ladugårdsgärdet, Konsekvenser kulturmiljö Version: Slutversion Datum: 2026-03-24 Medverkande Beställare: AP-fondens fastighets nr 12, Kåpan Fastigheter Bremen 3 AB Kontaktperson: Louis Sellgren, Katarina Kvant Suber Konsult: Tyréns Sverige AB Uppdragsansvarig: Martin Lagergren Handläggare: Jennifer Magnusson Kvalitetsgranskning: Tove Nyhlén Anvisning: Bilder och illustrationer är skapade av Tyréns Sverige AB om inget annat anges. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING & FÖRUTSÄTTNINGAR ....................... 4 2 KULTURVÄRDEN .................................................... 16 3 PLANFÖRSLAGET ................................................... 22 4 KONSEKVENSER FÖR KULTURMILJÖN ............. 26 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 1 INLEDNING & FÖRUTSÄTTNINGAR Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 5Slutversion 2026-03-24 Inledning & förutsättningar INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE I samband med pågående detaljplanearbete för fastigheten Bremen 1 m.fl. i stadsdelen Ladugårds- gärdet i Stockholm (dnr 2023-04410) har Tyréns Sverige utfärdat en konsekvensanalys avseende kulturmiljön. Uppdragsgivare är AP-fondens fastighets nr 12 och Kåpan Fastigheter Bremen 3. Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2021 att påbörja planarbete för del av kv. Smedsbacken och kv. Bremen (diarienummer 2021-02493). Detaljplanen syftar till att omdana den aktuella delen kring Tegeluddsvägen från industri- och verksamhetsområde till vital stadsmiljö genom ett mer funktionsblandat innehåll med fler kontorsar- betsplatser, bostäder, hotell och centrumändamål. Ett vidare syfte med detaljplanen är att koppla samman området kring Tegeluddsvägen med Norra Djurgårdsstaden, Hjorthagen, Gärdet och övriga innerstaden. Smedsbacken 25 m.fl är numera ett separat planärende. Detaljplanen för Kv Smedsbacken är under antagande. TIDIGARE UTREDNINGAR Konsekvensanalysen har föregåtts av en kulturmil- jöanalys för Kvarteret Bremen m.fl (Tyréns Sverige, 2022-09-06) vilken inbegrep hela det ursprungliga planområdet med Bremen 1-4 samt Smedsbacken 25 m.fl. Orienteringskarta över aktuella fastigheterna Bremen 1 och 3 och närområde. Karta från Lantmäteriet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 6 Inledning & förutsättningar GÄLLANDE DETALJPLAN Gällande detaljplan för Bremen 3 och 1 är Pl 5896 som vann laga kraft 1961 och anger användningen Kontors-, industri- och lagerändamål. ÖVERSIKTSPLAN Stockholms stads översiktsplan Stockholm växer antogs 2018. Stockholms stad framhåller att bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och har betydelse för stads- och landskapsbilden ska ses som en resurs i stadsutvecklingen. I översiktsplanen anges planeringsinriktningar avseende kulturmiljö: • Kunskap om stadens stadsbyggnadskaraktärer och stadsland- skapet ska vara en utgångspunkt vid förändring, förnyelse och förtätning i stadens befintliga områden. • Kulturmiljöns värden ska fortlöpande identifieras, säkerställas, tas omhand och utvecklas. • Ny bebyggelse, ändringar och tillägg i befintliga miljöer ska utföras omsorgsfullt, med konsekventa karaktärsdrag och genomarbetade detaljer grundade på en gedigen analys. • Bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och har betydelse för stads- och landskapsbilden ska ses som en resurs i stadsut- vecklingen. Planområdet ligger inom ett i översiktsplanen utpekat stadsutveck- lingsområde: ”Område som föreslås förvandlas till blandad stadsbebyggelse med bostäder, verksamheter, service, gator, parker, kultur och idrottsytor. Att utveckla de gröna kvaliteterna och säkerställa funktioner som skolor och förskolor, är en viktig del i stadsutvecklingen. Omvand- lingen kan innebära helt eller delvis ändrad markanvändning.” Stadsutvecklingsområdet inkluderar Hjorthagen, Ropsten, Värtahamnen och Frihamnen. Byggnadsordningen (2020) och Arkitekturpolicyn (2021) är strategiska dokument framtagna av Stockholms stad och ska användas som vägledning när staden utvecklas. STOCKHOLMS BYGGNADSORDNING OCH ARKITEKTURPOLICY Stockholms byggnadsordning (2020) är ett kunskapsunderlag som syftar till att förtydliga översiktsplanens delar om allmänna intressen (Kulturmiljö i en växande stad och Arkitektur och gestaltning). Byggnadsordningen syftar till att vara stöd i planering och bygglov- sprövning och är vägledande vid tillämpningen av PBL:s regler om förhållningssätt till stads- och landskapsbilden samt natur-, och kulturvärden. Alla förändringar ska göras omsorgsfullt med hänsyn till befintliga karaktärsdrag. Byggnadsordningen syftar även till att ge stöd för bedömningar av PBL:s krav på god form-, färg, och materialverkan. Med utgångspunkt i översiktsplanen utgör Stockholms arkitekturpolicy tillsammans med Stockholms byggnads- ordning och kommande vägledningar en familj av dokument som bidrar med kunskap, strategier och arbetssätt till stöd för stadens gestaltning. Andra dokument som kopplar till Arkitekturpolicyn är Vision 2040, Stockholms stads klimatmål, Agenda 2030, Gestaltad livsmiljö, Stockholms Framkomlighetsstrategi och Stockholms Miljöprogram. Pl. 5896. Plankarta för kv Bremen (och del av Kv Amsterdam m.m.) fastställd 1961. Stockholm stadsbygg- nadsnämnds arkiv. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 7Slutversion 2026-03-24 Inledning & förutsättningar Byggnadsordningen Byggnadsordningen inleds med följande punkter: • Stadens rum och bebyggelse ska utvecklas i relation till alla skalor, från detalj till staden som helhet. • Det byggda ska ta stöd i kunskap om historien, spegla samtiden och planeras för framtida behov. • Det byggda ska utformas med stöd i kunskap om den specifika platsen. • Arkitekturen ska uttrycka sin samtid, utvecklas med stöd i kunskap om Stockholms karaktär samt kunna beskrivas som idé. • Det byggda ska användas som verktyg för att bidra till att lösa samhällets långsiktiga behov och tillföra staden hållbara kvaliteter med människan som utgångspunkt. I byggnadsordningen konstateras att i den fortsatta utveck- lingen av Stockholm kommer delar av staden att förändras när nya bitar läggs till mosaiken av stadens stadsbygg- nadskaraktärer. Att lägga till är en naturlig utveckling av stadens historiska framväxt och ett tecken på en vital stad. Viktigt är dock att alltid beakta stadens karaktärer och bygga vidare med stöd av dessa i lager på lager från olika tider. I byggnadsordningen identifieras en rad olika stadsbyggnadskaraktärer och det kan konstateras att planområdet ligger inom stenstadens krans och verksam- hetsområden. Följande vägledningar har definierats för verksamhets- områden: VERKSAMHETSOMRÅDEN • Utveckla verksamhetsområden från en samtida tolkning med utgångspunkt i kringliggande bebyggelse vad gäller karaktär, skala, material, kulör och typologier. • Utforma bebyggelsen utifrån en formulerad arkitektonisk idé. • Ta tillvara på potentialen för området genom att ta stöd i befintliga karaktärsskapande byggnader och miljöer. • Säkerställ en god balans mellan funktion och utformning. • Stärk sambanden med omkringliggande områden och sträva efter integrerade gatunät. • Utveckla både befintliga och nya kvaliteter i verksamhets- områden för att skapa attraktiva offentliga rum. • Tillför stadskvaliteter som ger stöd för ett levande stadsliv av både permanent och tillfällig karaktär. STENSTADENS KRANS • Utveckla stenstadens krans med utgångspunkt ur gatornas och byggnadernas anpassning till terrängen samt det medvetna och tydliga förhållandet mellan bebyggelse och naturlandskap. • Utforma nya byggnader inom befintlig struktur utifrån en samtida tolkning av platsens förutsättningar och närliggande bebyggelse. Utforma grupper av nya hus utifrån en sammanhållen gestaltningsidé. • Utforma kompletteringsbebyggelse i anslutning till stenstadens krans utifrån ett helhetsperspektiv. Beakta närliggande bebyggelse, • Utveckla stadsdelarna genom att komplettera med nya verksamhetslokaler i strategiska lägen och vid centrala stråk. • Ta tillvara och utveckla den gröna karaktären med förgårdsmark i gaturummet och naturmark mellan husen. Undvik parkeringsytor på förgårdsmark och bostads- gårdar. De för stenstadens krans karakteristiska parkerna tillvaratas. Utveckla dessa med naturlandskapet, dess bergsformationer och vegetation som utgångspunkt. • Utgå från de ursprungliga husens volym, proportioner och takformer vid ombyggnader och renoveringar. • Ta tillvara eller återskapa karaktärsskapande material, kulörer, byggnadsdelar och detaljer i så stor utsträckning som möjligt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 8 Inledning & förutsättningar LAGRUM PLAN- OCH BYGGLAGEN Plan- och bygglagen (PBL) reglerar hur mark- och vattenområden används och hur markanvändningen skall utvecklas. Lagen fastställer att planläggningen av mark- och vattenområden är en kommunal angelägenhet och ställer krav på att kommunen upprättar en översiktsplan över hela kommunen. Lagen innehåller bestäm- melser om bland annat detaljplaner och bygglov. Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska enligt 2 kapitlet ske med hänsyn till natur- och kulturvärden, andra miljöaspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden. Lagen fastställer att byggnader eller områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas. Dessa kan av kommunerna skyddas genom bestämmelse i detaljplan. Skyddet regleras i PBL:s 8 kapitel och de bestämmelser som läggs in i planen är juridiskt bindande. PBL 8 KAP. KRAV PÅ BYGGNADSVERK, BYGGPRODUKTER, TOMTER OCH ALLMÄNNA PLATSER 13 § Förvanskningsförbud En byggnad eller som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Enligt 13 § 1 st. p.4 ska förvanskningsförbudet även tillämpas på bebyggelseområden. 14 § Underhåll och varsamhet Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. 17 § Varsamhet och ändringar Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. PBL 2 KAP. ALLMÄNNA OCH ENSKILDA INTRESSEN 1 § Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. 3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. 6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. 6 § (Tredje stycket) Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 9Slutversion 2026-03-24 Inledning & förutsättningar KULTURHISTORISK KLASSIFICERING Vid bedömning av bygglov och åtgärder enligt Plan- och Bygglagen har Stockholms stad antagit en klassifice- ringskarta med kulörmarkeringar för byggnader av olika kulturhistoriskt värde. Klassificeringen som utförs av Stadsmuseet i Stockholm är ett kunskapsunderlag utan rättsligt bindande verkan. De tre klassificeringar som Stadsmuseet använder sig av är blå, grön och gul, varav blå är den högsta kulturhistoriska klassningen. Fastigheter som inte är klassificerade kan ha stora kulturhistoriska värden, även om Stadsmuseet ännu inte tagit ställning till dessa värden. Stadsmuseet har ännu inte klassificerat de aktuella fastigheterna. Under planprocessen har en preliminär, icke fastställd, klassificering gjorts (PM 2023-01-27) vilken även omfattade övriga fastigheter inom kvarteret Bremen samt Smedsbacken 25 och 35. Den preliminära klassificeringen är att Bremen 1 har värden som motsvarar gul markering, dvs. ”bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde”. Bremen 3 har bedömts ha värden som motsvarar grön markering, dvs. ”fastighet med bebyggelse av särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”. Bremen 3 bedöms i PM ha kulturhistoriska värden kopplade till funktionen som huvudkontor för ett interna- tionellt storföretag, dess betydande roll i stadsbilden, den tidstypiska modernistiska arkitekturen och delvis välbevarade utemiljön. Se fullständiga motiveringar till höger. BREMEN 1 Byggnaden i Bremen 1 bedöms ha vissa kulturhistoriska värden som en ursprungligen integrerad del av Philips f.d. huvudkontor i Bremen 3, och bidrar därigenom till förståelsen av företagets verksamhet på platsen. Utvändigt bevaras bara delvis ursprunglig gestaltning, i första hand volym och fasader med fönsterband. I övrigt bär byggnaden en förändrad prägel. Byggnaden har ett stadsbildsmässigt värde i kraft av sin relativt låga höjd, i kontrast till omgivande bebyggelse. Tillsammans med ”släppen” mellan fastigheterna inom kvarteret skapas en variation i höjd med möjligheter till genomblickar. Byggnadskroppens indragna placering, med förgårdsmark och grönska mot Tegeluddsvägen, minskar bebyggelsens dominans och bidrar med en viss grönska i stadsrummet. BREMEN 3 SVENSKT HUVUDKONTOR FÖR ETT INTERNATIONELLT STORFÖRETAG Byggnaden har kulturhistoriska värden knutna till den ursprungliga rollen som svenskt huvudkontor för elektronikjätten Philips. Byggnaden framträder som en manifestation av företaget, genom sin storlek, väl synliga placering och goda infrastrukturella läge. Philips samlade här sin expanderande verksamhet i skräddarsydda lokaler med en rad olika funktioner, från kontorsarbetsplatser till lager, verkstäder och personalservice, och med stora ytor för representation. Detta är tidstypiskt och avspeglar den tidens strävan efter modernitet, rationalitet och personalomsorg. Till detta höräven helheten där huskropparnas volymer, inbördes höjder och lokalernas kopplingar gav förutsättningar för goda ljusförhållanden och samband. Karakteristiskt är det sätt som funktionerna tydligt redovisades i anläggningens uppbyggnad, med exempelvis kontor samlade i högdelen, matsalar och utställningsytor i lågdel, och lager i den sidoställda byggnaden (Bremen 1). Värdena kopplade till ursprunglig användare är dock ej tydligt avläsbara i bebyggelsens exteriörer, och kopplingen har försvagats genom inre ombyggnader och genom föränd- ringarna i Bremen 1. VÄL SYNLIG I STADSBILDEN Bebyggelsen i Bremen 3 ingår, tillsammans med grannbyggnaderna på Tegeluddsvägens norra sida, i ett tidstypiskt stadsrum med verksamhetsbe- byggelse från perioden 1960 – 1990. Husets höjd och det exponerade läget i hörnet Tegeluddsvägen – Lidingövägen bidrar till att byggnaden framträder som ett blickfång, både i den lokala stadsbilden och på längre avstånd. Av betydelse är relationen inom fastigheten mellan hög- och lågdel, vilket tillsammans med ”släppen” mellan fastigheterna i kvarteret Bremen skapar möjligheter till genomblickar och gör bebyggelsen mindre dominerande. Byggnadskropparnas indragna placering mot Tegeluddsvägen, med delvis grön förgårdsmark som även fortsätter runt hörnet och in vid Lidingövägen, förstärker anläggningens tidstypiska karaktär och skapar ett delvis grönt stråk i stadsrummet. DELVIS BEVARAD UTEMILJÖ Utemiljöerna bevarar delvis sin ursprungliga gestaltning och samverkar tidstypiskt med arkitekturen. Detta gäller i synnerhet ytorna mot Tegeluddsvägen, där trädgårdsarkitekten Walter Bauers geometriska struktur med hårdgjorda ytor uppbrutna av formgjutna planteringskar och en spegeldamm ännu går att avläsa. Sentida ändringar av gatusträckningar samt förändringar invid huvudentrén har dock förminskat miljöns autenticitet. TIDSTYPISK ARKITEKTUR Anläggningens övergripande komposition, med en markerad högdel vilken reser sig ur en lägre takterrassförsedd bas, är representativ för modernismens arkitektur och på så sätt typisk för sin tid. Bland andra karakteristiska inslag som förstärker detta intryck är bebyggelsens platta tak och fasadernas upprepningsestetik med fönsterband. Byggnaden utgör även ett exempel på sin tids moderna industriella byggande med prefabri- cerade byggnadsdelar, särskilt avläsbart i fasadernas karaktärsskapande betongelement med frilagd ballast i stensorter med olika kulörer på långsidor respektive gavlar. Inslagen av härdat fasadglas i fönsterposter och vertikala pelare ger fasaderna en grafisk prägel och förstärker det industriellt rationella uttrycket. Till karaktären bidrar högdelens planform med två sammanlänkade och förskjutna skivhus, liksom lågdelens avvikande volym- och fasadbe- handling, i synnerhet mot Lidingövägen. Byggnaden är överlag relativt välbevarad utvändigt. Invändigt har större förändringar skett men vissa lokaler bevarar den ursprungliga mycket påkostade utformningen, och bär därmed på höga kulturhistoriska värden. Hit hör hisshallarna med bevarade ytskikt, liksom hörsalen (Bremersalen) med angränsande utrymmen, som bevarar merparten av ursprunglig formgiven inredning av hög kvalitet i ljust trä liksom även teknikutrustning från Philips tid. (Utdrag från Stadsmuseets ”PM ang. kulturhistoriska värdenTe- geluddsvägen, kv. Smedsbacken 25 och Smedsbacken 35, Bremen 1, Bremen 2, Bremen 3 och Bremen 4”, 2023-01-27) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 10 Inledning & förutsättningar KULTURMILJÖLAGEN Kulturmiljölagen (KML) syftar till att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer tillgång till en mångfald av kultur- miljöer. KML reglerar hanteringen av ortnamn, fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen samt om utförsel och återlämnande av kulturföremål. Riksantikvarieämbetet är den myndighet som har det övergripande nationella ansvaret för kultur- miljövården, medan länsstyrelserna har ansvarar för tillsyn på länsnivå. Riksantikvarieämbetet får överklaga beslut av domstol eller annan myndighet. Sydost om aktuellt planområde ligger Värtans stationshus från 1882, som 1986 förklarades av regeringen som statligt byggnadsminne. Stationshuset är numera enkskilt byggnadsminne, enligt 3 kap KML. I området finns ingen registrerad fornlämning men bebyggelse från tiden innan 1850 har funnits på platsen, så som grindstuga vid korsningen Tegeluddsvägen/Värtavägen. Inför eventuella åtgärder ska därför kontakt tas med Länsstyrelsen innan arbete påbörjas. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, ska arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet till länssty- relsen. MILJÖBALKEN RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Områden av riksintresse för kulturmiljövården är sammanhängande miljöer av särskilt stor betydelse ur ett nationellt perspektiv och regleras i 3 kap 6 § MB. Ett riksintresse för kulturmiljövården är en miljö eller ett landskap som särskilt väl återspeglar viktiga historiska skeenden och samhällsprocesser. Att tillvarata kulturmiljövårdens riksintressen handlar dels om att förhindra att värdena skadas, dels om att områdets kulturhistoriska värden och potential ska vara fortsatt tongivande vid förändringar. 6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljö- vården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Det aktuella planområdet ingår i riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115]. På efterföljande sida återges den del av uttryckstexten som bedöms vara relevant för föreliggande detaljpla- nearbete. KUNGLIGA NATIONALSTADSPARKEN Det aktuella planområdet ligger utanför, men direkt angränsande Kungliga nationalstadsparken. År 1995 utsågs Kungliga nationalstadsparken till nationalstadspark, med motivet att den är av stor betydelse för det nationella kulturarvet, stadens ekologi och människors rekreation. Området skyddas enligt lag (miljöbalken 4 kap. 7 §). Inom Nationalstads- parken får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. En åtgärd som innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en nationalstadspark får vidtas, om: 1. åtgärden höjer parkens natur- och kulturvärden eller tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse, och 2. parken återställs så att det inte kvarstår mer än ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada. Åtgärder utanför parken kan även komma att beröra påverka stadsbild och siluett i parkens olika delar. I Vård- och utvecklings- planen (rapport 2012:33) har parken delats in 15 delområden. Det aktuella planområdet angränsar till delområdena Gärdesstaden, Ladugårdsgärdet och Idrottsparken. Gärdesstaden och Ladugårdsgärdet utgör en viktig spridningszon mellan Norra och Södra Djurgården. Spridningszoner i Kungliga Nationalstadsparken är kritiska ekologiska korridorer som binder samman parkens kärnområden och bidrar till det historiska landskapet , ekologiska sambanden och biologiska mångfalden. Även åtgärder som sker utanför parken kan komma att påverka viktiga spridningszoner. Kungliga nationalstadsparkens utbredning med delområden. Röd marke- ring anger läget för aktuellt planområde. Karta Tyréns Sverige, 2018. Södra Djurgården Haga- parken Bergs- hamra Norra Djurgården Brunns- viken Ulriksdal Ladugårdsgärdet Fjäder- holmarna Beck- holmen Skepps- holmen Gärdes- staden Sörentorp Idrotts- parken 0 0.5 1 1.5 2 Km ² Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 11Slutversion 2026-03-24 Inledning & förutsättningar Motivering Storstadsmiljö, som i planstruktur och bebyggelse återspeglar funktionen som landets huvudstad och politiska och adminis- trativa centrum sedan medeltiden, med sitt läge vid mötet mellan Saltsjön och Mälaren som gett speciella topografiska och kommunikationsmässiga förutsättningar för handel och försvar. Central plats för länets och landets ekonomi, turism och kultur- och samhällsliv. De olika epokerna och århundrandena som är väl representerade i stadsplane- och byggnadskonsten, från medeltiden till 1900-talets slut. (Stadsmiljö; hamnstad, sjöfartsstad, industristad, residensstad, skolstad, universitets- och regementsstad, rekreationsmiljö). Uttryck för riksintresset För det aktuella planområdet bedöms följande delar av riksintressebeskrivningen och dess uttryck vara av relevans: RIKSINTRESSET STOCKHOLMS INNERSTAD MED DJURGÅRDEN [AB 115] ”Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram till millennieskiftet. Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endast fåtal byggnader höjer sig över mängden. Stadens anpassning till de naturgeografiska förutsättningarna: förkastningsbranterna, obebyggda bergsformationerna och grönklädda höjderna som en del av stadsbilden samt Stockholmsåsens kvarvarande delar.” Kommentar: Gärdesstaden utgör en av flera tydligt funktionalistiska årsringar i innerstadens utkanter, där särskilt Gärdeshöjden är framträdande i stadsiluetten. Söderifrån följer och framhäver Gärdeshöjdens bebyggelse landskapets konturer. De topografiska skillnaderna uppfattas tydligt i Gärdeshöjden och den gröna sluttningen ovanför Kv Smedsbacken. Kvarteret Bremen och Smedsbackens halvcentrala läge kan ses som ett gott exempel för kontinuerligt utflyttande verksamheter på grund av ett ökande exploateringstryck i de centrala stadsdelarna, sedan slutet av 1800-talet. Längs Tegeluddsvägen och i närliggande områden på östra Gärdet finns en betydande årsring från 1960-talet. ”Bostadsområden som visar på den tidiga modernismens genomslag i stadsplanering och arkitektur från 1930-talet och 1940-talet, såsom Gärdet, Abessinien, Kungsklippan, Fredhäll och Reimersholme. Områdenas öppna gatu- och tomtstruktur med fristående byggnadskroppar och karaktären av hus-i-park.” Kommentar: Planområdet gränsar till Gärdeshöjden, ett område med utpräglade funktionalistiska stadsplaneideal. Gärdeshöjdens bostadsbebyggelse är utpekad i riskintressebeskrivningen och är en s.k. värdekärna i riksintresset för att den särskilt väl avspeglar en företeelse. Gärdet är ett tydligt och konsekvent genomfört exempel på en miljö från 1930-talet. Gärdeshöjden har stor betydelse för stadsbilden - bebyggelsen är synlig från långt håll och bildar i likhet med bl. a. Kungsklippan en funktionalismens årsring i stadens siluett. Gärdet byggdes ut med hjälp av ett sextiotal delaktiga arkitekter och byggmästare. Trots det är bebyggelsen förhållandevis sammanhållen till dess gestaltning tack vare den hårt styrande stadsplanen och dess genomgående funktionalistiska stildrag och stramheten som följde med den typen av arkitektur. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 12 Inledning & förutsättningar ”Stockholm som sjöfartsstad, militärstad samt industri- och handelsstad...” Kommentar: Det aktuella planområdet gränsade tidigare till det militära övningsfältet på Ladugårds- landet. Energi- och Värtahamnen utgör den generation av hamnar som etablerades när hamnarna i staden inte längre räckte till för de växande transporterna på vatten. Hit hör även den i norr avgränsande Värtabanan mellan Värtahamnen och Karlberg som anlades samtidigt som Värtahamnen. Värtans stationshus beläget vid Finlandsparken, sydöst om planområdet, är ett enskilt byggnadsminne och speglar tillkomsten av Värtahamnen och den viktiga järnvägsförbindelsen till stambanan. Värtabanan var även en förutsättning för att Stockholms stora djuphamn skulle kunna anläggas utanför stadskärnan på 1880-talet. Förbindelsen till stambanan var avgörande för transporterna av gods till och från landet. Den är därmed en viktig pusselbit för förståelsen av huvudstadens transport- och kommunikationshistoria. Ur ett nationellt perspektiv finns det få av Edelsvärds mindre stationsbyggnader bevarade och stationshuset vid Värtan har en ovanlig form i förhållande till övriga stationsbyggnader. Finlandsparkens historia är idag svårläst så som en del av stationsmiljön. ”Modernistiska höghus spridda över staden som genom landmärkesposition markerar trafikstråk, stadsgräns, tullar och Stockholmsåsen, till exempel Wenner-Gren Center och Skatteskrapan.” Kommentar: Philipshuset är med sina 13 våningar inte i paritet med det högresta Skattehuset, Folksam- skrapan eller andra höga modernistiska symbol- byggnader placerade längs med åsryggen, vilka utgör tydliga markörer för välfärdsamhällets välgång och framåtanda. Philipshuset kan snarare likställas med det femton våningar höga Siemenshuset vid Norra Stationsgatan, byggt för en annan elektro- nikjätte. Varken Siemens- eller Philipshuset markerar stadsgräns, tulläge eller ås, men höjer sig avsevärt över stenstaden, båda uttryck för tidens ambitioner om modernitet som tillåtits göra avtryck i siluetten. De är dock, i jämförelse med t.ex. Folksamhuset eller Skattehuset, inte tydligt förknippade med företaget eller dess funktion, och förmodligen relativt okända för gemene man. Philipshuset framträder i första hand från Storängs- botten, vissa delar av Hjorthagen och för den som anländer med bil från Lidingö är byggnaden tvivelsutan en välbekant siluett. ”Tunnelbanans synliga uttryck i stadsbilden” Kommentar: Tunnelbanan kommer i närheten av fastigheten ut ur berget och går vidare på en karaktä- ristisk betongbro över dalgången mellan Gärdet och Hjorthagen. Tunnelbanan är därför tydligt exponerad i stadslandskapet. RIKSINTRESSET STOCKHOLMS INNERSTAD MED DJURGÅRDEN [AB 115] Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 13Slutversion 2026-03-24 Inledning & förutsättningar ”Miljöer och byggnader för handel och näringsliv. Tullhusen från skilda tider, vid tidigare stadsgränser och hamnlägen. Kontorsbyggnader och bankpalats som utmärker sig i gaturummet, som Trygg-Hansa huset och Garnisonen, eller i sammanhållna miljöer, som vid östra Kungsträd- gården. Storskaliga varuhus i city såsom NK, PUB och Åhléns.” Kommentar: I och i anslutning till planområdet finns både Handelsbanken, BP:s och Philips f.d. svenska huvudkontor samt Länsförsäkringar, på ett avstånd från centrum som till viss del är representativ för lokaliseringen av dessa byggnadsfunktioner under modern tid. Kontorsbyggnaderna kan ses i ljuset av den tidens ambition att komma tillrätta med trafikflödet i staden. Genom att decentralisera arbetsplatser kunde man skapa ett flöde inte bara in till staden utan även ut från stadens kärna. Halvcentralt belägna verksamhets- områden såsom kvarteret Bremen och Smedsbacken är tydliga representanter för den här tidens kontorse- tableringar. De stora kontorsanläggningarna speglar en struktur- omvandling från industri mot ett mer tjänstebaserat näringsliv. Ur ett riksintresseperspektiv är placeringen av flera huvudkontor i området särskilt intressant som en direkt koppling till huvudstadsfunktionen. ”Byggnaderna för press, media, förlag och teknisk kommunikation såsom Nordstedthuset, Radio- och TV-huset, tidningshusen vid Marieberg och Kaknästornet.” Kommentar: TV4 har sedan 1996 varit stationerad i lagerdelen tillhörande Philipshuset och kan således sägas höra till en av de byggnader i staden som belyser mediernas ökade betydelse och inte minst den ökade demokratiseringen och informationsflödet under 1900-talet. TV4 har haft stor betydelse för mediesverige och populärkulturen och byggnaden är idag i första hand förknippad med mediehuset snarare än med dess ursprunglig funktion. Byggnaden speglar således riksintresseuttrycket i viss mån, men har kanske i första hand ett symbolvärde för kanalen i fråga. RIKSINTRESSET STOCKHOLMS INNERSTAD MED DJURGÅRDEN [AB 115] Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 14 Inledning & förutsättningar PLANPROJEKT I NÄROMRÅDET STARKSTRÖMMEN 2 OCH 4 M.FL (Dp 2013-14796) Detaljplanen för Starkströmmen 2 och 4 m.fl, norr om kvarteret Bremen, syftar till att möjliggöra en driftdepå med tillhörande låg byggnad för Trafikverkets verksamhet för Norra länken. Två befintliga kontorshus på fastigheterna Starkströmmen 2 och 4 har rivits och ger plats för ett nytt och större kontorshus. Föreslagen nybyggnad är uppdelad i två sammankopplade volymer i 9 till 16 våningar inklusive källarplan. Norr om Starkströmmen 2 och 4, inom fastigheten Hjorthagen 1:1 anläggs en driftdepå bestående av kör- och uppställningsytor samt en mindre byggnad med kontors- och lagerlokaler Detaljplanen vann laga kraft i juni 2023. SMEDSBACKEN 25 M.FL. (Dp 2021-02493) Arbetet med detaljplanen för Smedsbacken 25 m.fl, direkt söder om Kv Bremen, påbörjades 2021. Den nya detaljplanen syftar till att utveckla fastigheten för att Svenska Handelsbanken ska kunna samla verksamheter som idag är spridda i staden. Ny kontorsyta tillskapas liksom ett större utbud av centrumverksamheter i bottenvå- ningarna. Planen syftar till att möjliggöra på- och tillbyggnad av kontorsbebyg- gelsen inom fastigheter Smedsbacken 25. Projektet innefattar även omdaning av bottenvåning mot gata och förgårdsmark till lokaler för verksamheter, restauranger eller övrigt centrumändamål. Detaljplanen är under antagande (hösten 2025) men har inte vunnit laga kraft. NEW YORK 3 OCH 4 (Dp 2023-15014) Detaljplanen för fastigheten New York 3 m.fl. sydöst om Bremen, syftar till att möjliggöra förtätning med bostäder och lokaler längs gatan och ska bidra till att stärka Tegeluddsvägens utveckling till ett urbant sammanlänkade stråk. Berörda fastigheter är idag bebyggda med ett punkthus per fastighet. Planarbetet är i startskede. Översiktsbild på pla- nerad och befintlig bebyggelse söder om Bremen, i kvar- teret Smedsbacken. Wester + Elsner ark- tiekter. 2024. Plan- beskrivning Smeds- backen 25 m.fl. Utsnitt från Bygg- och Plantjänstens karta med områden för pågående planer. Närliggande projekt som kan vara av relevans för Bremen har skrivits ut med namn. Stockholm stad. Bremen 1 och 3Bremen 1 och 3 Starkströmmen 2 och 4 (laga kraft 2023)Starkströmmen 2 och 4 (laga kraft 2023) Smedsbacken 25Smedsbacken 25 New York 3 och 4New York 3 och 4 Valparaiso 2 m.flValparaiso 2 m.flStorängsbottenStorängsbotten Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 15Slutversion 2026-03-24 Inledning & förutsättningar VALPARAISO 2 M.FL. (Dp 2021-14909) Planområdet, beläget i Norra Djurgårdsstaden mellan Norra Länken, Värtaterminalen och Finlandsparken, har gjorts tillgängligt för ny bebyggelse genom att Stockholms hamnar koncentrerat sin verksamhet till den nya Värtapiren. Planen syftar till att “skapa en tät och blandad stadsdel som binder samman och skapar tydliga stråk till omgivande stadsrum, genom att bygga bort de barriärerna som idag finns på platsen.” bl.a. ska kopplingarna till till Tegeluddsvägen stärkas genom förlängning av Värtavägen in i planområdet Föreslagen bebyggelse innehåller kontor, kommersiella lokaler samt cirka 200 bostäder. Planområdet utgörs även av parker och torg. Planen ska även möjliggöra utbyggnad av infrastruktur med bl.a. kollektivtrafik och påfart via tunnel till Värtahamnen. Planarbetet är i startskede. STORÄNGSBOTTEN (Dp 2020-09041) Vid Storängsbotten strax väster om kv Bremen planeras en ny idrottspark som ska förstärka den befintliga verksamheten och bli en ”attraktiv och grön mötesplats”. Planprojektet beskrivs av Stockholms stad: ”Den nya idrottsparken vid Storängsbotten ska bli en målpunkt i staden och utgöra en entré till Nationalstadsparken. Området ska vidareutvecklas genom nybyggnation för en utökad satsning på idrott och hälsa. På den stora gruslagda ytan planeras det för en ny multisportarena i bakkant som kommer bilda bullerskydd mot Norra Länken. Idrottsparken kommer att koppla samman de närliggande stadsdelarna genom god kollektivtrafik, gång- och cykelstråk genom parkområdet.” Samråd planeras under första kvartalet 2026. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 2 KULTURVÄRDEN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 17Slutversion 2026-03-24 Kulturvärden VÄRDEBÄRANDE KARAKTÄRSDRAG BREMEN 3 • Bremensalen (hörsalen) med fast inredning från 1960-talet. • Hörsalens tillhörande utrymmen, såsom trappa med angränsande utrymmen i plan 2-4, gäller fast inredning och ytskikt från 1960-talet. Även rum som tidigare nyttjades som foajé på plan 3. Projektorrum med apparatur samt kontrollrum och mindre utrymmen. • Hisshallar med väggar klädda med svart skiffer och klocka. • Trappor och dörrar, 1960-tal. • Fasadernas gestaltning och fasadmaterial, 1960-tal. • Terrasserna, som trots senare tillägg och material är en viktig struktur med arkitektoniska kvaliteter och som också beskriver för uppförandetidens syn på arbetsmiljö. • Gårdsmiljöns struktur, i anslutning till byggnadens huvudentré med planteringskar med formgjuten, fint räfflad betongyta samt vattenbassängen. • Förgårdsmarken intill Tegeluddsvägen som tillsammans med intilliggande fastigheters förgårdsmark bidrar till ett delvis grönt stråk och som skapar en tydlig avgränsning mot vägen. • Parkeringsytor och invändiga lastytor. KULTURVÄRDEN BREMEN 3 Följande text är ett koncentrat av värderingen i kulturmiljöanalysen (2022): Kulturvärdena är främst kopplade till byggnadens tillkomsttid och funktion som Philips svenska huvudkontor. Anläggningen är ett tydligt uttryck för högmodernismens arkitektur med en komposition av höga och låga volymer, platta tak, fönsterband och rationell upprepning. Den representerar en epok präglad av stark framtidstro, teknikoptimism och omsorg om arbetsmiljön. FLYTTEN FRÅN INNERSTADEN Byggnaden visar hur företag under 1960-talet flyttade från innerstaden till halvcentrala lägen för att möta krav på logistik och parkering. Den är ett exempel på en multifunktionell anläggning där kontor, lager, verkstäder, representation och personalservice integrerades. Detta speglar tidens strukturomvandling från industri till tjänstebaserat näringsliv. EXPONENT FÖR HÖGMODERISMENS KONTORSHUS Philipshuset är ett pedagogiskt exempel på tidens industriella byggande med prefabricerade betongelement och stålstomme, vilket var banbrytande vid tiden. Fasadernas materialpalett – frilagd ballast, tegel och aluminium – markerar olika byggnadsdelar och illustrerar modernismens formspråk anpassat till prefab-teknikens ramverk. Hörsalen (Bremensalen) är särskilt värdefull som en välbevarad miljö med avancerad akustik och originalinredning i ljust trä, vilket ger både teknikhistoriska och arkitekturhistoriska kvaliteter. TEKNISKT AVANCERAD ANLÄGGNING Anläggningen var tekniktung med satsningar på rörpostsystem, avancerad ventilation, snabba hissar och en kylanläggning – ovanligt vid tiden. Hörsalen, även kallad elektronikstudion, var vid uppförandet en av Europas mest avancerade med akustiska lösningar och teknisk utrustning. Projektorrum och kontrollrum med originalapparatur finns kvar och ger höga teknikhistoriska värden. PERSONALOMSORG OCH HIERARKIER Byggnaden speglar tidens syn på arbetslivet med hierarkier manifes- terade i separata direktionsutrymmen och representationsytor. Den visar också på en långt framskriden personalomsorg med motions- lokaler, hälsovård, stora matsalar och terrasser för pauser – inslag som var ovanliga vid tiden. TIDSTYPISK GESTALTNING AV UTEMILJÖN Förgårdsmarken och terrasserna, ursprungligen gestaltade av Walter Bauer, uttrycker tidens ideal där grönska och uteplatser integrerades med byggnaden. Även om miljön är förändrad och delvis förvanskad, är strukturen fortfarande avläsbar och bidrar till förståelsen av helhetsgestaltningen. Sammantaget har Bremen 3 höga kulturvärden kopplade till sin roll som tekniskt avancerat huvudkontor, sin arkitektur som exponent för högmodernismen och prefabbyggandet, samt sin sociala och landskapsmässiga gestaltning. Värdena har dock försvagats genom senare förändringar och borttagna inslag, vilket gör byggnadens historia mindre synlig i dag. Trots detta är byggnaden ett viktigt dokument över 1960-talets arkitektur, teknik och arbetsliv. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 KULTURVÄRDEN BREMEN 1 VÄRDEBÄRANDE KARAKTÄRSDRAG BREMEN 1 Som lager till f.d. Philipshuset: • Bevarad volym och fönsterband. • Ursprunglig entré med trappor och väggpartier i betong. Markerad med en svagt utskjutande byggnadsdel. Som mediehus för TV4 : • Markerad huvudentré mot Tegeluddsvägen. • Invändigt studio 1 genomgående mellan bjälklag. Följande text är hämtad i sin helhet från värderingen i kulturmiljöa- nalysen (2022): Bremen 1 bedöms ha vissa kulturvärden som del av en större modernistisk anläggning, Philips svenska huvudkontor, vars verksamhet har haft stor betydelse för teknikutvecklingen på flera plan. Philips f.d. lagerbyggnad är den befintliga byggnad i kv. Bremen som har tydligast koppling till vad Stockholms stad tänkte sig för typ av bebyggelse här när området först stadsplanelades kring 1960. I relation till Philips kontorsdelar och Bremensalen är den f.d. lagerdelen av mindre kulturhistorisk vikt, det gäller såväl till innehåll som till arkitektur och byggnadsteknik. Lagerdelen var inte på samma sätt som kontorshuset en föregångare inom prefabricerat byggande. Lagret hade en relativt kortvarig funktion. Byggnaden har under lika lång tid använts som mediehus. Efter en prisad ombyggnad till TV-hus för TV4, en kanal som haft stor betydelse för mediesverige och populärkulturen, kan byggnaden tillmätas vissa samhällshis- toriska värden. Byggnaden bedöms ha ett visst symbolvärde för kanalen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 19Slutversion 2026-03-24 Kulturvärden KULTURVÄRDEN KVARTERET I kulturmiljöanalysen (Tyréns 2022) gjordes en värdeanalys för kvarteret Bremen och Smedsbacken. Byggnaderna har värderats enligt en fyrgradig skala. Bremen 1 har värderats till visst värde, medan Bremen 3 har bedömts till högt värde med lågdelar/terrass av visst-högt värde. N N Tegeluddsvägen Värtavä gen Mycket högt värde Högt värde Visst värde Begränsat värde Modernistisk mönsteranläggning med underjordisk logistik och specialfunktioner under stramt formad gård. Påkostat och elegant huvudkontor med luftiga kommunikationsytor och omgivande plantering. Huvudkontor för SIAB, företrädare för industriellt byggande. Följaktligen uppfört i väl utförd prefabarkitektur. På- och tillbyggt med viss arkitektonisk finess under tidigt 2000-tal. Skräddarsytt modernistiskt huvudkontor för Philips, ett multinationellt bolag med stor svensk verksamhet. Pionjärbygge inom prefab med inte helt övertygande arkitektur. Del av en modernistisk anläggning ursprungligen byggd som lager. Byggnaden omvandlades 1995 till TV-hus, och med utgångspunkt i den befintliga fasaden skapades en byggnad med ett eget uttryck idag helt förknippad med TV4. Bremen 1Bremen 3 Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys, Tyréns Sverige, 2022. Karta Lantmäteriet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 20 Kulturvärden KARAKTÄRSDRAG KVARTERET I kulturmiljöanalysen (Tyréns 2022) gjordes en kartläggning av värdebärande karaktärsdrag för kvarteret Bremen och Smedsbacken och miljön kring Tegeluddsvägen. Bremen 3 Bremen 1 Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys, Tyréns Sverige, 2022. Karta Lantmäteriet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 1- 11 EN3 - 5 11 E Y P4 4 1 1 . • Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 3 PLANFÖRSLAGET Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 23Slutversion 2026-03-24 Planförslaget FÖRSLAGET I KORTHET Planförslaget innebär utveckling av fastigheterna Bremen 1 och 3, två fastigheter vars bebyggelse är sammankopplad. Tidigare ägdes byggnaderna av samma fastighetsägare och var än mer integrerade. Idag ägs fastigheterna av två olika ägare. Bremen 1, ursprungligen uppförd som lagerbyggnad för Svenska Philips och som sedan 1990-talets mitt huserat TV4, utvecklas genom till- och påbyggnad med kontor och bostäder. Delar av befintlig byggnad rivs. Fotavtrycket flyttas fram närmare Tegeluddsvägen. Här föreslås nya flerbostadshus i 6-8 våningar resa sig. Bottenvåningen mot Tegeluddsvägen blir uppglasad och lokaler möjliggörs. Nya bostadsvolymer uppförs i övrigt som påbyggnader längs befintlig byggnads sidor och runt en underbyggd gårdsyta. Befintlig byggnad blir främst synlig mot norr. Den föreslås ändras avseende fasader och fönstersättning. Parkering anordnas i befintliga garageytor. För Bremen 3 föreslås att lågdelen mot norr rivs och ersätts med en ny byggnad som liksom befintlig lågdel är sammankopplad med befintligt höghus. I den nya byggnaden med 10 våningar möjliggörs för kontor och centrumverksamhet. Befintligt höghus föreslås byggas på med tre nya kontorsvåningar. För att skapa goda entréförhållanden till den nya byggnaden samt till det befintliga höghuset föreslås två nya entrépaviljonger mot Tegeluddsvägen. Entrépaviljongerna syftar även till att motverka det som förstudien beskriver som ett överbrett gaturum med bristande urban karaktär, genom att tydligare definiera gaturummet och stärka platsens stadsmäs- sighet. Mellan paviljongerna skapas en entréplats, till vilken den befintliga fontänen föreslås flyttas (rekonstrueras) och fungera som ett identitets- skapande inslag. Garageinfart och markparkering förläggs till fastighetens norra sida för att avlasta gaturummet och ge företräde åt vistelse och entréer. Övre: Situationsplan över planområdet. Nedre: Gatuelevation Tegeluddsvägen. Koponen Stenqvist. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 24 Planförslaget Perspektiv från syd. Koponen Stenqvist. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 25Slutversion 2026-03-24 Planförslaget FASAD ÖST - GRÄNDEN FASAD NORD - TEGELUDDSVÄGEN NEDRE FASAD VÄST - LIDINGÖVÄGEN FASAD SYD - TEGELUDDSVÄGEN Fasader. Koponen Stenqvist. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 4 KONSEKVENSER FÖR KULTURMILJÖN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 27Slutversion 2026-03-24 Konsekvenser för kulturmiljön KONSEKVENSER BREMEN 1 Rivning av delar, till- och påbyggnad till blandstadskvarter Bremen 1 föreslås omvandlas till ett blandat kvarter där bostäder och kontorsytor tillkommer och där interngatan/ förgårdsmarken mellan befintlig byggnad och Tegeluddsvägen bebyggs. Delar av befintlig byggnad rivs, däribland den lilla entrébyggnad som finns mot Tegeluddsvägen. I tillbyggnaden mot Tegeluddsvägen föreslås bostadsentréer, entré till cykelrum och garageinfart samt mindre butikslokaler och möjlighet till en entré för en livsmedelsbutik. Längs Tegeluddsvägen och längs östra delen av fastigheten byggs bostäder i sju våningar. Mot Tegeluddsvägen i söder föreslås bostäderna få balkonger. Olika typer av indrag görs för terrasser på olika nivåer. Bostäderna i den östra flygeln får balkonger mot gården. I de bullerutsatta lägena mot norr uppförs kontor i sex och sju våningar. Kontorslokalerna har högre våningshöjder än bostäder varför det ryms färre våningar inom liknande volymer. Kontorsbyggnaderna ges dock även andra planmått med djupare plan som dras in längre mot gården. Gården som alltså är underbyggd med befintlig lagerbyggnad föreslås planteras och användas för vistelse. En envåningsbyggnad kopplar samman bostäder och kontors- volymer längs västra delen av fastigheten. De delar av befintlig byggnad som bevaras blir synliga mot Nedre Tegeluddsvägen och trafikmiljön i norr samt i öster längs interngatan mellan byggnaden och Bremen 2. För bevarad byggnad föreslås att fasaderna återfår mer av sin ursprungliga karaktär där betongelement med synliga skarvar och en strikt repetitiv fönstersättning kännetecknade arkitekturen. Befintliga större fasadöppningar som förstorats efter att byggnaden stått färdig föreslås sättas igen. Eftersom ursprungliga fasader av betongelement hade bristande värmeisolering kan inte fasaderna återställas utan den ursprungliga karaktären behöver återskapas med nytt fasadmaterial. Övre: Befintlig vy, Tegeluddsvägen från Smedsbacken mot Bremen. Nedre: Samma vy, perspektiv. Koponen Stenqvist. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 28 Konsekvenser för kulturmiljön Ändring till diversifierat kvarter med bostäder Den ändring som föreslås mot Tegeluddsvägen, med framflyttat fasadliv och gavelmotiv, knyter an till de visioner som redogörs för i förstudien för Tegeluddsvägen. Avsikten att skapa blandstad och introducera bostäder på norra sidan av vägen är förankrad i 2000-talets idéer om integrerade miljöer där verksamheter och bostäder blandas och där det finns både s.k. dag- som nattbe- folkning. Detta planeringsideal bryter helt mot den modernistiska planeringsdoktrin som format området och där olika funktioner åtskiljs från varandra enligt principen om zonering. Detta sätt att se på staden och som får sitt kulturhistoriskt kanske mest intressanta uttryck i ABC-städerna Vällingby, Farsta m fl, var helt förhärskande under årtiondena runt 1900-talets mitt. I detta fall är zoneringstanken manifesterad genom den breda Tegeluddsvägen som skiljer det befintliga bostadsområdet från verksamheterna vid Värtabanan. Kontorskvarteret Smedsbacken bryter delvis mot funktionssepare- ringen eftersom det ligger söder om Tegeluddsvägen, här bidrog istället topografiska skillnader till en tydlig åtskillnad mellan bostäder och verksamheter. Kvarteret Smedsbacken var heller inte avsett att rymma bullrande eller störande verksamhet. De bostäder som fanns norr om Tegeluddsvägen i nuvarande Finlandsparken och österut revs vid 1900-talets mitt, de sista försvann på 1970-talet. Att bostäder nu föreslås införas i vad som planerats för och som hittills varit ett verksamhetsområde innebär ett stort steg i områdets utveckling. Från kulturmiljösynpunkt är det främst den historiska läsbarheten som påverkas. Det kommer inte bli inte lika uppenbart hur starkt den modernistiska stadsbyggnadsidén kom att prägla denna del av innerstadens yttre krans. Det kommer däremot vara uppenbart att bostäderna tillkommit en bit in på 2000-talet och en god läsbarhet kring den historisk utvecklingen överlag bedöms ändå bibehållas. Övre: Tegeluddsvägen, vy mot Bremen 2, 1 och 3. Kvarteret utgör tillsammans med kv. Smedsbacken ett kluster av kontors- och verk- samhetsbyggnader från 1960-90-talen, ursprung- ligen huvudkontor för flera stora svenska och internationella bolag. Nedre: Diagram som visar Bremen 1 med befintliga och föreslagna tillägg. Underjordiska delar under befintlig för- gårdsmark bevaras. Koponen Stenqvist. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 29Slutversion 2026-03-24 Konsekvenser för kulturmiljön Förgårdsmarken minskar Ett inslag som är starkt förknippat med planeringstankarna från 1950- och 60-talen är förgårdsmarken med den interna parallellgatan till Tegeluddsvägen. I stadsplanen från 1961 var denna markremsa avsedd att byggas under med garage och även ovan mark nyttjas för parkering, ett grepp som också förverk- ligades. I och med tillbyggnaden och det framflyttade fasadlivet mot Tegeluddsvägen nära på bryts detta konsekventa motiv som präglar kvarteret. Inom Bremen 1 blir förändringen stor, 2 meter bred förgårdsmark blir kvar. Remsan med förgårdsmark är i första hand avsedd att tas i anspråk av verksamheter och butiker i gatuplan. Illustrationer över Tegeluddsvägen visar hur remsan kan användas för t.ex. uteser- veringar eller försäljning av blommor för att på så vis levandegöra och aktivera gaturummet. Befintligt kar för rökgasevakuering och plantering som skiljer fastigheten från gatumarken rivs. Inom fastigheten bedöms inga befintliga element på förgårds- marken ha några betydande värden. Karet för rökgasevakuering och plantering är uppbyggt av standardiserade betongelement. Parkeringsplatser finns kvar men har minskat i omfattning. Att förgårdsmarken bebyggs bidrar till en försvagad läsbarhet kring planeringstankarna från tiden kring 1960. Trafik och parkering hade då något av en huvudroll i stadsplanerna, vilket här manifesterades i en långsträckt och väl synlig parkeringsyta. Samtidigt fanns det ambitioner om att låta gatorna kantas av grönska. Att parkerings- ytorna och den förhållandevis enkla planteringsytan utgår bedöms inte ge någon långtgående påverkan på kulturvärden. Att det för kv Bremen konsekventa greppet med förgårdsmark reduceras innebär dock en minskad möjlighet att förstå strukturen i verksam- hetsområdet och gör förgårdsmarken framför grannfastigheterna svårare att förstå. Samtidigt tydliggör det framflyttade fotavtrycket var 1960-talets planeringsideologi frångåtts. Idag finns väl tilltagen förgårdsmark utmed Tegeluddsvägen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 30 Konsekvenser för kulturmiljön Rivningar Delar av befintlig byggnad rivs för att möjliggöra till- och påbyggnad. Takuppbyggnaderna som tillkommit under 1990-talet och senare, inklusive takterrass, rivs. Rivningen av dessa övre delar får främst konsekvenser för läsbarheten avseende TV4:s verksamhet på platsen. Rivningen av den något märkliga och undanskymda entrén som hört till lagerfunktionen påverkar dock värden knutna till den ursprungliga anläggningen. Det brutalistiska formspråket med mönstergjuten betong inne i den öppna entrébyggnaden var högaktuellt vid tiden då byggnaden uppfördes. Rivningen av detta undanskymda utrymme – det bör påpekas att entrébyggnaden utifrån lätt läses som en lastöppning – innebär att ett formstarkt element som efter 1990-talsombyggnaden är det enda som tydligt visar när byggnaden ursprungligen uppfördes, försvinner. Detta påverkar även läsbarheten mer generellt om verksamhetsområdets tillkomst. 1963 1994 Fasadritningar. Övre visar ursprungligt bygglov från 1963 och nedre ombyggnaden för TV4 mitten av 1990-talet. Den centrala upphöjda delen föreslås rivas. Källa: Stockholm stads bygglovarkiv Bild till vänster visar entrén till den f. d. lagerbyggna- den som rivs vid ett genomförande av planen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 31Slutversion 2026-03-24 Konsekvenser för kulturmiljön Lagerkaraktären väl läsbar I samband med till- och påbyggnaden föreslås befintlig byggnad ändras ifråga om fasadutformning och färgsättning. Ambitionen är en återgång till lagerbyggnadens ursprungliga strikta och repetitiva karaktär där betongelementens skarvar och fönsterband gav en konsekvent och tydlig arkitektonisk verkan. De delar av fönster- banden som blivit högre föreslås återgå till ursprunglig omfattning. Den röda putsen föreslås utgå. Hur fasaderna ska få en utformning som ligger närmare den ursprungliga karaktären är inte studerat mer än översiktligt i detta läge. Från kulturmiljösynpunkt bedöms det vara positivt för läsbarheten av områdets tillkomst om lagerkaraktären åter blir tydligare. Med en återgång till karaktären av en modernistisk prefabricerad elementfasad blir det lättare att förstå när byggnaden är uppförd. Släktskapet stärks med högdelen inom Bremen 3 och det blir mer uppenbart att byggnaderna har en gemensam historia. Eftersom det i detta skede inte är känt vad fasaden behöver genomgå för att återfå mer av sin ursprungliga verkan är det svårt att bedöma konsekvenserna fullt ut. Klart är att oavsett fasadens ytskikt och exakta kulör innebär en återställd rytm och modulindelning ett förstärkt arkitektoniskt släktskap med befintliga delar inom Bremen 3. Den konsekventa och enhetliga fasadutformningen bedöms också på ett välgörande sätt göra byggnaden till en solid bas för de föreslagna påbyggnaderna och därigenom ge nödvändiga förutsätt- ningar för en god arkitektonisk helhetsverkan. En slät putsfasad lika den befintliga skulle innebära arkitektoniska utmaningar då påbygg- nadernas fasader föreslås blir mer plastiska och kraftfulla i uttrycket. Genom större fönsterpartier och förändrad fasadbehandling har byggnadens ursprung som lager blivit svårare att läsa. De delar av befintlig byggnad som bevaras föreslås återfå sin strikta, upprepande fasadutformning men i ändrad tappning, se visionsbild på nästa sida och s.34. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 32 Konsekvenser för kulturmiljön VY FRÅN NORR - MELLAN BREMEN 2 OCH BREMEN 1 Koponen Stenqvist. I vyn är Gärdeshöjdens ett centralt inslag eftersom dess byggnader syns både i fonden av gränden och ovan Bremen 1. Såväl samman- byggda hus i raden längs Smedsbacksgatan och punkthus längre söderut kan urskiljas. Både det s.k. KM-huset och BP-huset inom Smedsbacken 25 framträder och bidrar med en djupverkan. Påbyggnaden av KM-huset skymmer BP-huset och de delar av Gärdeshöjden som syns i fonden av gränden. Påbyggnaden inom Bremen 3 döljer de byggnader som idag syns ovan befintlig byggnad. Mindre delar av de översta våningarna på ett par av Gärdeshöjdens hus blir fortsatt synliga. FÖRE EFTER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 33Slutversion 2026-03-24 Konsekvenser för kulturmiljön Svag läsbarhet kopplad till TV4 1990-talets ombyggnad för TV4 är starkt präglande för hur byggnaden upplevs visuellt. Det är också som hemvist för TV4 som byggnaden är känd idag. Genom de rivningar som krävs, genom tillbyggnaden mot Tegeluddsvägen samt de ändringar som föreslås avseende de fasader som fortsatt blir synliga kommer läsbarheten av TV4:s verksamhet på platsen bli svag. Rivningarna innebär att TV4:s centralt placerade entré mot Tegeluddsvägen utgår. Samma sak gäller antenner och sändut- rustning. Med den återgång av övriga fasader mot ett elementut- förande med jämnhöga fönsterband som föreslås och ändrad färgsättning blir de inslag som knyter byggnaden till TV4 utraderade. Återgången mot en betongelementfasad kan alltså sägas stärka läsbarheten avseende byggnadens tillkomst och dess första period som lager för svenska Philips. Den lika långa period som byggnaden varit TV-hus för den största utmanaren till public service kommer inte längre komma till uttryck. Det påverkar förståelsen för hur verksamhetsområdet relativt tidigt ställdes om och anpassades till nya funktioner i ett mer kontorsinriktat och tjänsteproducerande stockholmskt näringsliv. Riksintressets uttryck byggnaderna för press, media, förlag och teknisk kommunikation bedöms i viss utsträckning påverkas negativt av att spåren av tiden som TV-hus blir få och svaga. Genom ändrad färgsättning och återställda fönsterband kommer byggnadens karaktär ändras och spåren av TV4:s tid i byggnaden blir svaga. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 34 Konsekvenser för kulturmiljön Utformning av nya byggnadsvolymer De nya byggnadsvolymer som föreslås inom Bremen 1 redovisas i detta skede som rätvinkliga volymer med tydlig strukturering av fasader. Betoning av bjälklag och kraftig relief runt stora fönsteröpp- ningar ger en bearbetning av en rationell grundkaraktär som bedöms samspela väl med den befintliga byggnaden. En föreslagen variation i kulör och fasaduttryck mellan de olika påbyggnadsvo- lymerna men en enhetlig hantering av sockeln gör att den befintliga byggnaden framstår som en självständig bas som mot norr och nordost även framgent har ett ansenligt fotavtryck. Perspektiv, nedre Tegeluddsvägen. Koponen Stenqvist. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 35Slutversion 2026-03-24 Konsekvenser för kulturmiljön Påverkan på omgivningen Volymtilläggen inom Bremen 1 påverkar närområdet och omgivningarna på flera sätt: Tätare gaturum och mer stadsmässighet längs Tegeluddsvägen Genom planförslaget förändras Tegeluddsvägens karaktär och det främst genom de tillkommande bostadsvolymerna inom Bremen 1. Gaturummet snävas in genom framflyttad fasad. Läget mittemot det långa gathuset inom Smedsbacken 25 gör att gatan lokalt får en betydligt mer stadsmässig karaktär. Detta förstärks genom de nya byggnader och extra våningar som den nya detaljplanen för kv. Smedsbacken medger. Till förskjutningen mot en mer urban karaktär bidrar även utformningen av den tillbyggda volymen inom Bremen 1. Genom ett direkt möte med gatan i form av en hög markerad sockel- våning med flera entréer och glaspartier innebär det nya inslaget en påtaglig förändring gentemot gatans befintliga karaktär. Det ska dock påpekas att det i befintlig situation förekommer lokaler och entréer mot gatan på den berörda sträckan. Förändringen av gaturummet och den ökade stadsmässigheten görs på en begränsad del av Tegeluddsvägen men effekterna blir att gatans karaktär av historisk gräns mellan två olika bebyggel- segrupper försvagas mer allmänt. Det framflyttade fasadlivet blir märkbart även på större avstånd när man rör sig längs gatan. Genom den utpräglat stadsmässiga bottenvåningen blir den ändrade karaktären begriplig och det framgår väl att man medvetet sökt förändra gatans och miljöns karaktär från en gata som avskiljer delområden till en som kopplar samman dem. Tegeluddsvägen från öst med Smeds- backen 25 till vänster och Bremen 2 när- mast till höger. Övre bild visar nuläget. Nedre bild är visualisering av nya handels- och bostadsdelar inom Bremen 1 som tar ett kliv ut mot gatan samtidigt som gångba- nan breddas. Koponen Stenqvist. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 36 Konsekvenser för kulturmiljön Växelspelet mellan den låga Bremen 1 och höga 3:an är ett typexempel på en modernistiskt komposition. Visualisering, motsvarande vy från Tegeluddsvägen. Koponen Stenqvist. Ändrad relation med Bremen 3 I sin ursprungliga form var Philips anläggning ett skolexempel på en modernistisk komposition där funktionen styr formen. Lagerbyggnaden var låg och utbredd medan kontorshuset var slankt och låg luftigt till för att optimera ljusförhållanden och utblickar. På så sätt blev anläggningen också ett pedagogiskt exempel på den modernistiska förkärleken för att strukturera anläggningar i låg- och högdelar. Genom tillägg av byggnader med upp till sju våningar och framflyttat fasadliv inom Bremen 1 får befintlig högdel inom Bremen 3 en minskad betydelse sett från Tegeluddsvägens centrala del och från stadsrummet norr om kvarteret. Nya byggnader skymmer den befintliga högdelen och innebär att dess dominanta verkan vid Tegeluddsvägen och i området i stort förändras märkbart. Vid Tegeluddsvägen kommer högdelens uppbyggnad i två lameller hopkopplade med en central kärna inte längre bli tydligt avläsbar annat än från punkter väster om byggnaden. Detta kompenseras dock av föreslagen påbyggnad inom Bremen 3, se vidare nedan. Byggnadens verkan som en hög skiva omgiven av luft och himmel påverkas dock även från väster. Denna verkan blir mindre tydlig men utgår inte. När det gäller den karaktäristiska uppdelningen i hög- och lågdelar består den delvis inom Bremen 3. Även greppet att låta bebyggelsen inom Bremen 1 ha en verkligt markant sockel ovan vilken bostäderna reser sig bedöms bidra till en begränsad men fortsatt läsbarhet att platsen karaktäriseras av ett spel mellan vertikala och horisontella element. Minskad synlighet för Bremen 2 Kontorsbebyggelsen inom Bremen 2 bedöms ha särskilda kultur- värden. Kontorskomplexet har en komposition med flera olika volymer men där den höga skivan som står i väster svarar för den huvudsakliga arkitektoniska verkan mot omgivningen. Genom de nya volymerna inom Bremen 1 kommer skivbygg- nadens synlighet bli mindre. Längs Bremen 3:s östra del föreslås sammanhängande byggnadskroppar i befintlig byggnads fulla längd och därtill med utökat fotavtryck mot Tegeluddsvägen i söder. Det innebär att siktvinklarna där man kan läsa hela skivan och få grepp om dess uppbyggnad snävas in märkbart. De avsmalnade och särskilt bearbetade gavlarna kommer fortsatt vara starkt framträdande medan det vertikala glasade burspråk som bryter fasadens längd kommer bli betydligt mindre tongivande. Den arkitektoniska idén och helheten kommer fortsatt vara möjlig att förstå från punkter längs Tegeluddsvägen, från Lidingövägen och Värtaverket men byggnadens verkan i stadslandskapet kommer att försvagas märkbart. Till denna ändrade situation för Bremen 2 bidrar även föreslagen bebyggelse inom Bremen 3 och planerad bebyggelse inom Starkströmmen. Sett från Gärdeshöjden och utsiktspunkterna vid Smedsbacksgatan kommer en liknande effekt uppstå, det kommer vara från en begränsad sträcka som skivbyggnadens form kommer att kunna läsas. I detta fall ger planerad bebyggelse inom Smedsbacken 25 upphov till kraftig inskränkning av synligheten för Bremen 2 om den realiseras, oavsett kommande förändring inom Bremen 3. Längs Tegeluddsvägen kommer Länsförsäkringars kontorshus inte alls påverkas i samma utsträckning. Från korsningen med Värtavägen kommer fortsatt samtliga volymer vara väl läsbara och byggnaden kommer härifrån bibehålla sin roll som det kanske mest intresseväckande och genomarbetade byggnadsverket i verksam- hetsområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 37Slutversion 2026-03-24 Konsekvenser för kulturmiljön överblick över Värtaverket med dess olika byggnader och anlägg- ningar. Inifrån bostadshusen är det främst lägenheterna i de nedre våningsplanen som påverkas i detta avseende, medan möjligheten att från de övre våningplanen blicka ut över Värtaverket och delar av Lidingö kvarstår. Minskad synlighet för Gärdeshöjdens bostadsbebyggelse Genom den begränsade byggnadshöjden innebär lagerbyggnaden som konverterats till TV-hus ingen större inskränkning för hur Gärdeshöjdens mer eller mindre sammanhängande bostadsbe- byggelse på krönet söder om dalgången framträder. De putsade byggnaderna från 1930- och 40-talen utgör ett av de starkare elementen i det glesa och öppna stadslandskapet. Även grönskan i slänten nedanför byggnaderna är synlig. När befintlig byggnad byggs på med fem våningar (upplevs som sex våningar ovan befintlig bas) kommer bostadsbebyggelsen och grönskan till delar få en försvagad roll. Platser och stråk som påverkas och varifrån Gärdeshöjdens bostadshus inte kommer att vara lika synliga och tongivande som idag är belägna norr om Bremen 1. Från Jägmästargatan kommer synligheten utgå men där har man redan idag begränsad kontakt med Gärdeshöjden. Effekten blir framförallt tydlig från Hjorthagsmotet och från entrétorget och parkeringsplatserna tillhöriga Värtaverket, liksom från verkets ursprungliga kontorshus (Jägmästargatan 2A). Här ser man idag ett stort antal av Gärdeshöjdens byggnader och kan avläsa att det innanför ”muren” av sammanbyggda byggnader står friliggande högre punkthus. En betydande del av inskränkningen i Gärdeshöjdens synlighet skulle oavsett planerna inom kv. Bremen uppstå då utökad planerad bebyggelse inom kv. Smedsbacken realiseras. Från punkter nordväst och nordost om Bremen 1, exempelvis vid Hjorthagsmotets cirkulationsplats och från smalhusen i Hjorthagen, kommer kontakten med Gärdeshöjden vara relativt god på ”utsidan” av befintlig bebyggelse inom Bremen 2 och 3. Ny bebyggelse inom kv. Starkströmmen kommer dock när den realiseras minska den visuella kontakten mellan smalhusen i Abessinien och Gärdes- höjden. Påverkan på utblickar från Gärdeshöjden Från utsiktsplatser och gångväg på utsidan av byggnaderna vid Smedsbacksgatan, samt från lägenheterna i kv Smedsbacken, innebär den begränsade höjden på Bremen 3 att den visuella kontakten är god med Värtaverket, Energihamnen och delar av Lidingö. Hjorthagens kyrka är synlig från vissa punkter. Vid föreslagen påbyggnad av Bremen 1 bedöms merparten av denna kontakt förloras. Det innebär att möjligheter att förstå sammanhangen inom denna del av staden och dess omgivningar försvinner eller försvagas. Idag erbjuder utsiktspunkterna en viss Kv Bremen sett från Gärdeshöjden. Mellan högdelarna på Bremen 1 och 2 ser man delar av Värtaverket och delar av Lidingö. De möjligheter till förståelse för sammanhang och upplevelser som finns från utsiktsplatserna kommer oavsett utvecklingen inom kv Bremen påverkas långtgående om planerad bebyggelse inom kv Smedsbacken förverkligas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 38 Konsekvenser för kulturmiljön FÖRE EFTER VY FRÅN JÄGMÄSTARGATAN KORSNINGEN KOLARGATAN Philipshuset har i befintlig situation en roll som fondbyggnad även om byggnadens vinkel inte överensstämmer med gatans. Bremen 3 är väl synlig genom grenverk och såväl KM-huset som BP-huset inom Smedsbacken 25 kan urskiljas. Ovan BP-huset reser sig den sentida byggnaden inom kv. Ordonnansen. Vänster om Philipshuset syns delar av grönskan på Gärdeshöjden och delar av en husrad vid Smedsbacksgatan. Genom planförslagets volymtillägg blir endast en liten del av Philips- husets befintliga fasader synliga men den föreslagna påbyggnaden blir framträdande och innebär att byggnaden fortsatt får en tongivande men avsevärt ändrad roll. Fondmotivet med en stark solitär ersätts av en ny stadsfront. Ny byggnad inom kv. Starkströmmen på gatans högra sida smalnar av perspektivet och skymmer delar av Philipshuset. Nya byggnadsvolymer döljer bebyggelsen och grönskan på Gärdes- höjden och byggnaderna i kv. Smedsbacken. Koponen Stenqvist. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 39Slutversion 2026-03-24 Konsekvenser för kulturmiljön FÖRE EFTER VY FRÅN JÄGMÄSTARGATAN - ÖVERGÅNGSSTÄLLE LIDINGÖVÄGEN Från denna punkt uppfattas Philipshuset som solitärt och dominant med viss motvikt i den långsträckta kontorsskivan inom Bremen 2. Mellan de två högdelarna är TV4:s antenner ett framträdande inslag. Ovan antennerna syns kv. Ordonnansen och BP-huset samt något av Gärdeshöjdens grönska och bostadsbebyggelse. Till höger om Philipshuset syns tunnelbanebron och ovanför den bergsformationer med löv- och barrträd på Gärdeshöjden. Både punkthus och samman- byggda bostadshus kan urskiljas liksom mer sentida bostadshus i höger bildkant. Ny byggnad inom kv. Starkströmmen skymmer merparten av Gärdeshöjdens terrängformationer och bebyggelse. Höjden blir fortsatt möjlig att uppfatta till höger om Philipshuset. Den nya konfigurationen inom Bremen 3 med ny lågdel, nya höga volymer i norr och påbyggnad av befintlig högdel blir väl läsbar. Nya volymer inom Bremen 3 och 1 döljer de delar av Gärdeshöjden och kv. Smedsbacken som syns i befintlig situation. Betydande delar av Bremen 2 skyms och den idag solitära kontorsskivan inordnas i en mer sammanhängande stadsfront. Vypunkten överensstämmer inte helt med före-bilden. Koponen Stenqvist. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 40 Konsekvenser för kulturmiljön FÖRE EFTER FRÅN CIRKULATIONSPLATSEN PÅ LIDINGÖVÄGEN I bilden är Bremen 2 tongivande och dess uppbyggnad i låg- och högdelar framgår väl. Bremen 1 med den horisontella verkan, den röda fasaden och antennerna har också en central plats i vyn. Philipshusets högdel är också markant och bildar en övergång mellan Gärdeshöjden och dalgången med Storängsbotten. Gärdeshöjdens bebyggelse upplevs tät och samlad. Både sammanbyggda hus och punkthus kan avläsas. Den föreslagna utvecklingen inom Bremen 1 ger en markant stadsfront och kvartersform centralt i vyn. Befintlig byggnads horison- talitet betonas. Nya byggnader i norra delen av Bremen 3 förlänger fronten och bidrar till att Philipshusets befintliga fasader döljs. Påbyggnaden av högdelen innebär att byggnaden fortsatt blir möjlig att identifiera. Till höger om Bremen 2 blir endast en mindre del av Gärdeshöjden synlig medan synligheten för de byggnader som i bilden är belägna till vänster om Bremen 2 inte påverkas. Upplevelsen av Bremen 2 påverkas inte långtgående. Koponen Stenqvist. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 41Slutversion 2026-03-24 Konsekvenser för kulturmiljön KONSEKVENSER BREMEN 3 Rivning av lågdel Förslaget innebär att en stor del av befintlig bebyggelse rivs när lågdelen i norr ger plats för ny byggnad med tillhörande ny lågdel som ansluts till de delar av befintlig byggnad som bevaras. Rivningen är omfattande till utsträckningen och omfattar delvis ursprungliga logistik-och parkeringslösningar, företeelser som pekats ut som värdebärande i kulturmiljöanalysen. Även de f.d. matsalarna och sällskapsrummen som är väl framträdande genom sin takform och det avvikande fasadmaterialet, svart plåt, omfattas av rivningen. På insidan är dessa lokaler, liksom den stora merparten av de dagsljusförsedda ytorna, ombyggda. Den välbevarade och såväl arkitektoniskt som teknikhistoriskt intressanta Bremensalen påverkas inte av rivningen. Lågdelen som rivs har en för 1960-talet och högmodernismen typisk uppbyggnad med sammanhängande fönsterband och fasader i rött tegel. Som påpekats i kulturmiljöanalysen är dock den arkitek- toniska verkshöjden inte övertygande och utrymningstrapphusen som tillkommit har inneburit en markant störning eftersom de bryter fönsterbanden och därmed förtar mycket av det rationella uttrycket. Som helhet har lågdelen inte bedömts ha särskilda kulturvärden. Rivningen bedöms trots omfattningen inte innebära att fastighetens kulturvärden förvanskas. De värdebärande delar som påverkas är invändiga och inte unika (likt Bremensalen). Genom att ny byggnad som ersätter de delar som rivs utförs med en markerad lågdel förloras inte det viktiga modernistiska motivet med kontrast mellan låga och höga byggnadsvolymer inom samma anläggning. Lågdelen mot norr som föreslås rivas har med undantag för garage- och last- funktioner inte bedömts vara värdebärande. Trapphusen som tillkommit har försvagat den ursprungliga strikta och rationella kompositionen som matsa- larna med avvikande form och material bröt mot. Till vänster i bild syns fasad av Bremen 1 som motbyggs med ny lågdel inom Bremen 3. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 42 Konsekvenser för kulturmiljön FÖRE EFTER VY FRÅN TUNNELBANEBRON Koponen Stenqvist. Från tunnelbanan är det idag möjligt att avläsa Philipshusets uppbyggnad. Högdelens volym med två sammankopplade skivor framstår liksom lågdelen med olika delar såsom den uppglasade spetsen mot Lidingövägen. Bortom Bremen 3 kan Bremen 1 med de karaktäristiska röda fasaderna och antennerna lätt uppfattas. Bremen 2 med sin raka taksiluett bildar en markant horisontell motvikt till Philipshuset. Till vänster om kontorsskivan syns Scandic Södra Kajen (f.d. Ariadne) och en ny byggnad inom kv. Hangö. Till höger om Philipshuset syns KM-huset, samt något av BP-huset inom kv. Smedsbacken och av grönskan i Gärdeshöjdens norrsluttning. Planförslaget innebär tillsammans med detaljplanen för kv. Smedsbacken en betydligt mer vertikalt betonad bebyggelse i stadsbilden. Tegeluddsvägen får ett mer slutet gaturum och stadsbilden tätas till med kortare siktdjup även inom Bremen 1 och 3. Bremen 2 blir endast synlig som en ljus linje ovan ny bostadsbyggnad inom Bremen 3. För Bremen 3 blir högdelens förändrade form och verkan avläsbar. Det framgår väl hur kärnan mellan skivorna förlängs och fasadut- formningen med fönsterband kontrasterar på ett väl läsbart sätt mot befintliga gavlars mer slutna utformning. Ett tydligt släpp finns mellan högdelen och de nya volymerna i norr. Ny lågdel som ersätter stora delar av den befintliga får en samordnad takfot med den befintliga spetsen vid Lidingövägen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 43Slutversion 2026-03-24 Konsekvenser för kulturmiljön Koponen Stenqvist. FÖRE EFTER VY FRÅN LIDINGÖVÄGEN UTANFÖR KUNGLIGA TENNISHALLEN Från den lilla platsbildningen vid Lidingövägen är det tydligt hur Philipshuset reser sig som en skiva ställd nedanför Gärdeshöjden. De kontinuerliga fönsterbanden på långsidan står i stark kontrast mot de mörka slutna gavlarna. Byggnaden upplevs stå fritt med mycket luft runt om. Bremen 3 framstår som mycket låg där byggnaden syns under och ovan tunnelbanans bro. Kontorsskivan inom Bremen 2 sträcker ut sig horisontellt. Bebyggelsen tätnar och Philipshusets solitärverkan förbyts mot att bli del av ett mer stadsmässigt sammanhang. Nya volymer i norra delen av Bremen 3 och föreslagna bostadshus inom Bremen 1 minskar den fria luften kring den befintliga högdelen. Nya våningar som byggs på bidrar till att byggnaden blir fortsatt ett utropstecken. Dess befintliga och förändrade uppbyggnad framgår tydligt, även de nya paviljongerna vid Tegeluddsvägen syns under tunnelbanebron. Kontorsskivan inom Bremen 2 kan anas men får en försvagad roll. Ny högdel inom Smedsbacken 25 bidrar påtagligt till den förändrade stadsbilden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 44 Konsekvenser för kulturmiljön Ny byggnadsvolym i norr Lågdelen som rivs föreslås ersättas med en ny byggnad med större fotavtryck. Ny byggnad ansluter till den f.d. lagerbyggnadens norra hörn och följer i stort dess höjd. Ur lågdelen, och delvis utkragande från denna, föreslås en ny högdel resa sig med åtta respektive tio våningar ovan lågdelen. Att den nya lågdelen får ett större fotavtryck och därmed bygger bort en idag synlig fasad på den f.d. lagerbyggnaden ger en viss negativ påverkan på både byggnadens synlighet och den historiska läsbarheten. Den berörda fasaden är dock underordnad de längre friliggande fasaderna mot nordost och sydost. Den nya lågdelen bedöms ansluta väl till och samverka med den befintliga låga volymen i korsningen Lidingövägen-Tegeluddsvägen där Philips tidigare hade ett showroom. Det utökade byggnadskom- plexet bedöms få en god verkan från tunnelbanan med trappande volymer som plockar upp befintliga riktningar och liksom befintliga höghusgavlar vänder sig mot detta håll. Vid färd med tunnelbanan kommer släppet mellan befintlig högdel och ny byggnad uppfattas väl. Den nya högdelen bedöms också ha en stark arkitektonisk verkan mot Lidingövägen och Hjorthagsmotet. Att denna del av fastigheten utnyttjas mer intensivt och att baksideskaraktären delvis förloras bedöms inte medföra långtgående konsekvenser för verksam- hetsområdets kulturvärden. Den nya volymen på norra sidan är underordnad befintlig takfot på Phlipshusets högdel och är lätt läst som en byggnad som inte är uppförd på 1960-talet. Vad som däremot påverkas i större utsträckning är Philipshusets befintliga roll som fondmotiv sett från Jägmästargatan. Ny byggnad kommer skymma betydande delar av den befintliga högdelen. Dess verkan som en solitär och slank skiva minskar även från andra platser, inte minst sett från Lidingövägen när man rör sig inifrån centrala Stockholm. En annan följd av att det nya höga huset skymmer delar av den befintliga högdelen är att det från Värtaverket och trafikmiljön i norr blir svårt att få en uppfattning om det befintliga höghusets form. Föreslagen påbyggnad på högdelen underlättar dock läsbarheten kring byggnadens form med slanka skivor kring en kärna. Nya paviljonger Vid entréplatsen mot Tegeluddsvägen föreslås två paviljong- byggnader, båda med entréfunktion. Den större paviljongen som placeras framför en större del av höghusets främre gatufasad ansluts med en glasad länk och blir på så sätt fristående på tre sidor. Den mindre paviljongen byggs mot fastighetsgräns till Bremen 1 och blir delvis en förlängning av det framflyttade fasadlivet som föreslås inom den fastigheten. Låga paviljonger mot Tegeluddsvägen bedöms vara ett från kultur- miljösynpunkt synnerligen intressant tillägg då det i mycket högre grad än förslaget i förstudien tillvaratar det modernistiska arvet. Paviljongbyggnader och låga entrébyggnader är väl förankrade i den modernistiska arkitekturtraditionen och betonar indelningen i låg- och högdelar. Släppet mellan paviljongerna låter höghusets befintliga fasad nå mark på en begränsad sträcka. Negativa aspekter kopplade till paviljongerna är att förgårdsmark tas i anspråk och att befintligt entréskärmtak vid högdelen rivs. Skärmtaket är dock inte det som ursprungligen markerade byggnadens entré men är uppfört i samma anda. Att delar av förgårdsmarken utgår och bebyggs bedöms ge mer betydande negativa konsekvenser då det påverkar läsbarheten av den trädgårdsanläggning som anlades framför byggnaden och minskar något av anläggningens monumentala anslag. De nya paviljongerna kommer genom skala, materialval och detaljering att bli läsbara som tillägg och riskerar inte att misstas för ursprungliga inslag. De bidrar till att befästa Tegeluddsvägen som huvudstråk. Sammantaget bedöms paviljongerna vara väl avvägda tillägg som inte riskerar att förvanska kulturvärden. Perspektiv, entrétorget vid Tegeluddsvägen med förelslagna paviljongbyggnader. Koponen Stenqvist. 2026.02.12 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 45Slutversion 2026-03-24 Konsekvenser för kulturmiljön Ändring av landskapsarkitekturen Walter Bauers för det tidiga 1960-talet högst tidsenliga landskapsar- kitektur med planteringar i betongkar i tydliga geometriska former på terrasser och förgårdsmark är i relativt hög grad bevarad. Planför- slaget reglerar inte i detalj hur dessa miljöer får utvecklas men klart är att omdispositioner blir följden av rivningar och tillkommande bebyggelse. I planförslaget redovisas ett aktivt förhållningssätt till Walter Bauer där de modernistiska principerna respekteras men den nya större entrépaviljongen innebär att befintlig fontän behöver rivas och återskapas på den nya förplatsen mellan paviljongerna. Även planteringskar och bänkar behöver utgå på grund av tillkomsten av paviljongen. Vad som däremot kan bevaras är företeelsen att förgårdsmarken delvis ligger upphöjd några steg ovanför Tegeluddsvägens gångbana. Paviljongen placeras likt på ett podium. På så vis bevaras en del av läsbarheten. Terrassytor som idag förlorat sin ursprungliga gestaltning och funktion återskapas men i ny tappning med utökad grönska. Så långt som det i detta skede är möjligt att förutsäga påverkan på landskapsarkitekturen bedöms detta värdebärande karaktärsdrag inte förvanskas. Att flytta läget för fontänen så att den fortsatt blir ett huvudnummer på förgårdsmarken bedöms vara ett varsamt sätt att utveckla det modernistiska arvet, likaså att anlägga nya terrasspla- netringar med mer omfattande grönska än vad som anlades på 1960-talet. Perspektiv från norr. Koponen Stenqvist. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 46 Konsekvenser för kulturmiljön Påbyggnad av högdel Planförslaget medger att högdelen inom Bremen 3 höjs med tre våningar. Påbyggnaden föreslås göras genom att kontorsflyglarna höjs med tre våningar med samma utsträckning som befintliga plan och utformningen med en teknikuppbyggnad som kopplar samman flyglarna och når ovan dem behålls. Befintlig teknikuppbyggnad rivs. Byggnadens kärna höjs och ges samma fasadbehandling i aluminium som befintlig. Fönstersätt- ningen i aluminiumslitsarna flyttas med till de nya våningarna. För påbyggnaderna på kontorsskivorna följs inte befintlig arkitektur lika troget. Här föreslås att såväl fasadmaterial som fönstersättning avviker men inom vissa ramar. Våningsplanen blir också högre för att motsvara dagens kontorsstandard. På långsidorna föreslås befintlig fasadrytm plockas upp och avspeglas i såväl fasadrelief som fönsterformat, fönstren utformas dock obrutna utan den indelning som befintliga fönsterband har. På gavlarna frångås relief- verkan och de täta delarna av fasaderna blir här slätare. Fönster- banden fortsätter på gavlarna men ges här en tätare indelning. I detta skede har inte material- och kulörval för fasaderna studerats men täta delar av fasaderna föreslås utföras ”tunga” i mineraliskt material. För att klara utrymning i byggnaden behöver det östra trapphuset byggas om. En följd av detta blir att kärnans aluminiumfasad behöver flyttas ut. Det kommer fortfarande vara en markerad livskillnad i relation till anslutande kontorsflygel. Att bygga på en kulturhistoriskt värdefull byggnad är i allmänhet en arkitektonisk utmaning och det innebär närmast utan undantag att någon typ av negativ påverkan på kulturvärden uppstår. Att höja redan höga byggnader som har en landmärkesfunktion är ovanligt och i grunden än mer utmanande. Med tanke på utveck- lingen med föreslagen högre bebyggelse i det direkta närområdet, Bremen 1 och Smedsbacken 25, men även i kv. Starkströmmen och i stadsutvecklingsområdet i och kring Värtahamnen kan det vara motiverat att söka kompensera Philipshusets utmanade landmärkes- funktion. Genom den föreslagna höjningen kommer inte befintliga förhållanden vidmakthållas, Philipshuset kommer ändå att förlora i synlighet, men påbyggnaden bidrar till att byggnaden fortsatt kommer vara tongivande och en orienteringspunkt i närområdet. Arkitektoniskt bedöms utmaningen hanteras synnerligen väl med en god balans mellan hänsyn till befintlig arkitektur, historisk läsbarhet och god helhetsverkan. Genom att bygga på i samma utsträckning som befintliga våningsplan och bibehålla greppet med den samlande kärnan och den rena, slutna teknikbyggnaden bibehålls huvuddragen i byggnadens avslut uppåt. Bibehållen linjering och rytm mellan fasadelementen som understryks med en kraftig relief ger ett tydligt släktskap med befintliga fasader samtidigt som större obrutna fönster och högre våningshöjd klart redovisar att det är fråga om ett tillägg. Till detta bidrar även den ökade uppglasningen av gavlarna som belyser i vilken hög grad befintliga gavlar är slutna enligt modernistiska ideal. Att påbyggnaden och entrépaviljongen föreslås få tydliga arkitek- toniska paralleller är välgörande för läsbarheten och ändringarna kan då kopplas samman med den årsring inom fastigheten som ett realiserat planförslag skulle utgöra. Att den östra aluminium- och glasslitsen flyttas ut innebär negativa effekter eftersom byggnaden får en mindre dynamisk form och symmetrin bryts. Påverkan mildras betydligt då denna slits kommer att bli betydligt mindre synlig i stadsbilden genom ny och framflyttad bebyggelse inom Bremen 1 och ny anslutande entrépaviljong inom Bremen 3. Påbyggnaden bedöms sammantaget ge en god helhetsverkan med tydlig läsbarhet kring hur högdelen ursprungligen var utformad. Påbyggnaden bedöms inte dominant eller förvanskande. Perspek- tiv. Heli- koptervy, påbyggnad Bremen 3, högdel. Koponen Stenqvist. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 47Slutversion 2026-03-24 Konsekvenser för kulturmiljön Perspektiv från smalhusen i Hjorthagen. Koponen Stenqvist. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 48 Konsekvenser för kulturmiljön KONSEKVENSER RIKSINTRESSET HANDLINGSUTRYMMET Riksantikvarieämbetets utgivna handbok (2014) för kulturmiljö- vårdens riksintressen, ska användas som stöd för länsstyrelser, kommuner och konsulter i arbetet med rådgivning, stöd, underlag till planer samt prövningar som rör riksintressen. Handboken ämnar bland annat tydliggöra hur riksintressenas kulturhistoriska värden bör tillvaratas, innebörd och utveckling av riksintresseområden och stöd vid bedömningar av påtaglig skada. I handboken framförs under avsnittet Kulturmiljön som resurs för förändring: ”För att riksintressena ska tas tillvara i den fysiska planeringen är det viktigt att planerings- och beslutsprocesserna tydliggör handlingsut- rymmet mellan den önskvärda eller möjliga utvecklingen för kultur- miljön och den lägsta godtagbara standarden (undvika påtaglig skada)...” Vidare beskrivs att “Planeringsunderlag bör, förutom att förtydliga vad som inte får skadas, beskriva det aktuella områdets kulturhistoriska värden i rumsliga termer och gestaltningsförutsättningar för de planerade förändringarna. På så sätt kan kommun såväl som verksamhets- utövare, markägare eller andra planerande aktörer medverka inom ”det gröna fältet” för en utveckling där kulturmiljön integreras i planer och projekt...” (s.47) Under avsnittet Åtgärder som stärker kulturmiljön framförs följande: “Åtgärder, nytillskott och andra förändringar inom riksintressen kan medverka till att kulturmiljön stärks och berikas. En förstärkning av den riksintressanta kulturmiljön kan vara en sådan åtgärd som återskapar, stärker eller bygger vidare på läsbarheten av det kultur- historiska sammanhang som ligger till grund för utpekandet. Det kan också vara en sådan åtgärd som inverkar positivt på betingelserna att bruka och förvalta kulturmiljön, som förbättrar tillgängligheten till eller möjligheterna att på olika sätt använda och röra sig inom miljön. Med stärkande åtgärder för riksintresset menas inte primärt att återskapa försvunna enskildheter, utan snarare att genom fysisk planering tillskapa eller återskapa samband – strukturer, siktlinjer, rörelsestråk och andra former av rumslighet – som förbättrar läsbarheten, d.v.s. möjligheterna att förstå och uppleva kulturmil- jön.”(s.48) Illustration ur Riksantikvarieämbetets handbok för kulturmiljövårdens riksintressen, beskriven som ”handlingsutrymmet vid tillämpning av hushåll- ningsbestämmelsen – från att stärka det önsk- värda till att förhindra det otillåtna”. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 49Slutversion 2026-03-24 Konsekvenser för kulturmiljön Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) Genom införandet av bostäder i ett av många medvetet planerade verksamhetsområden från 1900-talets mitt, varav få är belägna inom innerstaden och desto fler i ytterstaden, försvagas i någon mån läsbarheten av hur staden under många och expansiva årtionden planerades och byggdes ut i zoner avsedda för olika funktioner. Förståelsen minskar för den funktionsuppdelade staden men i andra avseenden stärks verksamhetsområdet som en tydlig enhet på en plats i staden där olika delar möts. Det bedöms också vara möjligt att även framgent avläsa att kv. Bremen planerades som ett verksamhetsområde. Planförslaget innebär att 1960-talets årsring stärks genom en återgång till fasader mer lika ursprunget inom Bremen 1. Det bedöms dock i högre grad försvagas genom rivning av befintlig lågdel inom Bremen 1 samt tillkommande bebyggelse som gör uppdelningen i hög- och lågdelar mindre tydliga och som bryter upp den sammanhållna förgårdsmarken mot Tegeluddsvägen. Även Gärdeshöjdens 1930- och 40-talsbebyggelse påverkas av planen på så sätt att den blir mindre framträdande i stadslandskapet då nya byggnadsvolymer tillkommer. Se vidare nedan under de naturgivna förutsättningarna och bostadsområden. Sammantaget bedöms konsekvenserna för riksintresseuttrycket stadens utbyggnadsfaser bli små till medelstora negativa. Även positiva konsekvenser bedöms uppstå. De naturgivna förutsättningarna Planområdet är lågt beläget och i en omvandlad miljö där topografin förändrats men i omgivningen finns bevarade höjder som styrt bebyggelseutvecklingen. Gärdeshöjden manifesteras av 1930-och 40-talsbebyggelse längs Smedsbacksgatan och i slänten ned mot kontorsanläggningen Smedsbacken 25 finns bevarad grönska. Nya byggnadsvolymer inom framför allt Bremen 1 kommer att medföra att denna betoning av landskapets former inte blir lika tydlig då såväl slänt som byggnader på bergskammen skyms. Landskaps- formationen kommer inte utgå ur stadsbilden men bli mindre tydlig sedd från Lidingövägen och Hjorthagsmotet. Grönskan i slänten och delar av Gärdeshöjdens bebyggelse skyms av planerad bebyggelse inom Smedsbacken 25. Se vidare under bostadsområden. Bostadsområden som visar på den tidiga modernismens genomslag i stadsplanering och arkitektur från 1930-talet och 1940-talet Nya byggnadsvolymer inom framförallt Bremen 1 kommer att göra att Gärdeshöjdens bostadsbebyggelse skyms eller döljs från vissa punkter och försvagar dess verkan i stadslandskapet i ett lokalt men öppet och vältrafikerat sammanhang. Gärdeshöjden har störst stadsbildseffekt sett från punkter i söder såsom från några av Södermalms utsiktspunkter (Fjällgatan, Katarinavägen) där de funktionalistiska byggnaderna i en samlad komposition stegrar sig ovan Östermalms stenstad. ”Muren” av flerbostadshus längs Smedsbacksgatan är tydligt underordnad men har en inte obetydlig roll som landmärke och bebyggelsefront lokalt i nordöstra Stockholm. Byggnaderna manifesterar ett terränganpassat stadsbyggande där utblickar och luft kring bostäderna värdesattes. Den minskade synligheten och påverkan på utblickarna från Gärdeshöjden mot norr bedöms innebära små till medelstora konsekvenser för uttrycket. Här bör dock betonas att planen för Smedsbacken 25 ger långtgående konsekvenser för synlighet och utblickar oavsett planeringen inom kv Bremen. Modernistiska höghus spridda över staden Philipshuset är ett modernistiskt höghus uppfört under den tioårs- period mellan 1955 och 1965 då de högre och mer välkända kontorshöghusen som Wenner-Gren Center, DN-skrapan, Folksamhuset och Skattehuset uppfördes. Philipshuset är lägre, mindre välkänt och har en mer begränsad funktion som landmärke än de byggnader som gjort att kategorin uppmärksammats i riksintressebeskrivningen. Men byggnaden kompletterar gruppen och breddar bilden av detta remarkabla höghusbyggande som genomfördes under en koncentrerad period. Rivning av lågdelar och tillkomsten av nya byggnadsvolymer inom Bremen 1 och 3 innebär en försvagning av den modernistiska kompositionen. I gengäld innebär den väl anpassade påbyggnaden på höghuset en kompensation för den minskade funktionen som solitärt landmärke. Sammantaget bedöms små negativa konsekvenser uppstå för värden kopplade till uttrycket. Tunnelbanans synliga uttryck i stadsbilden Tunnelbanebron mellan Gärdet och Hjorthagen är ett markant inslag i närmiljön. Dess verkan bedöms inte påverkas mer än marginellt. Påverkan uppstår sett från Lidingövägen sydväst om planområdet. Ny byggnad inom norra delen av fastigheten kommer att teckna sig ovan tunnelbanebron där bron idag står fri mot himlen. Inga konsekvenser bedöms uppstå för uttrycket. Stockholm som sjöfartsstad, militärstad samt industri- och handelsstad Planen bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för hamn- eller järnvägsrelaterade kulturmiljöer. Att bostäder tillförs i ett verksamhetsområde avsett delvis för industriella ändamål men som främst präglats av kontor bedöms ge marginella konsekvenser. Inga konsekvenser bedöms uppstå för uttrycket. Miljöer och byggnader för handel och näringsliv Vid Tegeluddsvägen har huvudkontor för stora svenska och internationella bolag tidigare legat tätt och även om det endast är Länsförsäkringar som sitter kvar i sin byggnad vittnar de storskaliga och solitära byggnaderna om näringslivets byggande under efterkrigstiden och gör att kv. Bremen och Smedsbacken har relevans för riksintresset. Den förändring som planen medger inom Bremen 1 och 3 ger en märkbar påverkan på klustret av kontorshus från 1960-90-tal genom införande av bostäder, framflyttat fasadliv som omformar gatumiljön samt minskad synlighet och dominans för befintliga högdelar. Å andra sidan stärks och utvecklas verksamhetsområdet genom ett ansenligt tillskott av kontorslokaler. Konsekvenserna för uttrycket bedöms bli medelstora negativa. Byggnaderna för press, media, förlag och teknisk kommunikation Omvandlingen av Bremen 1 för TV4 bedöms ge en viss koppling till detta riksintresseuttryck även om byggnaden ifråga inte kan tillmätas den typ av värden som de framstående byggnadsverk som skräddarsytts för andra aktörer i kategorin. Även om läsbarheten av TV4:s verksamhet på platsen blir svag bedöms små negativa konsekvenser uppstå för värden kopplade till uttrycket. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 50 Konsekvenser för kulturmiljön Samlad bedömning riksintresset De efterkrigstida kontorsetableringarna vid Tegeluddsvägen har flera kopplingar till riksintressebeskrivningen men denna perifera miljö har inga inslag som är explicit utpekade. Det är i samtliga avseenden inte de främsta exponenterna för de berörda uttrycken som finns på platsen eller i närområdet utan det handlar snarare om byggnader och miljöer som breddar bilden av uttrycken ifråga. De konsekvenser som planen ger upphov till bedöms mot bakgrund av detta bli mer begränsade än om de viktigaste exemplen inom respektive uttryck hade berörts. Ifråga om stadens utbygg- nadsfaser och byggnader för handel och näringsliv bedöms trots detta medelstora konsekvenser aktualiseras genom att bostäder införs med framflyttat fasadliv och minskad synlighet för befintliga kontorshus som uppfördes som huvudkontor. För Gärdeshöjdens bostadsbebyggelse som är utpekad i riksintressebeskrivningen, tillika en s.k. värdekärna i riksintresset för att den särskilt väl avspeglar en företeelse, är situationen delvis liknande. Det är inte bebyggelsens kärna eller mest värdefulla aspekter som berörs. Mot norr och nordost vänder bebyggelsen sin baksida med en mur av byggnader som skyddar och avskärmar hus-i-parkmiljön. På så sätt är den av tydligt underordnad betydelse i relation till den klättrande formation Gärdeshöjden utgör sett söderifrån. Men samtidigt utgör den en synlig front och landmärke i den nordostliga delen av staden. Att denna fronts synlighet minskar – den utgår inte – och att utblickarna från den begränsas avsevärt, bedöms medföra att uttrycket försvagas. Bedömningen är här komplex eftersom ännu ej antagen plan för Smedsbacken 25 medger ett bebyggelsetillägg som ger betydande påverkan på synlighet och utblickar. Riksintresset bedöms sammantaget försvagas och begreppet skada aktualiseras därigenom enligt Riksantikvarieämbetets systematik. På skalan hämtad från handboken för kulturmiljövårdens riksintressen (RAÄ) bedöms planförslaget motsvara den rosa kolumnen (se blå markering). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 51Slutversion 2026-03-24 Konsekvenser för kulturmiljön För att ta tillvara och utveckla kulturmiljön inom och i anslutning till planområdet gavs i kulturmiljöanalysen (2022 Tyréns) ett antal medskick. Medskicken från kulturmiljöanalysen redovisas med fetstil i ljusblå textrutor och följs upp i nedanstående texter. ÖVERGRIPANDE, STRUKTUR Beakta hur området kommer att upplevas från tunnelbanan. Tunnelbanan är ett ovärderligt medel för att läsa Stockholms utbyggnadsetapper och ta in kulturmiljöerna. Upplevelsen från tunnelbanan är en av utvärderings- punkterna varifrån det gjorts ett bildmontage. I förslaget har verkan från tunnelbanan varit en viktig utgångspunkt för volymhanteringen av den nya byggnaden inom Bremen 3. Med den nya byggnaden som följer riktningarna i befintlig bebyggelse bedöms kvarteret få en väl utformad, trappande front mot tunnelbanan. Högdelen från 1960-talet kommer fortsatt ha en huvudroll genom sin placering närmare spåren. Medskicket har beaktats. Fasader mot Lidingövägen är särskilt viktiga att utforma med tanke på dess manifesterade läge gentemot trafikanterna, såväl med tunnelbana som med buss och bil. Ny byggnad inom Bremen 3 bedöms få god helhetsverkan med gavlar som gör att den vänder framsidor mot olika håll. Ihoplänkningen av den nya kontorsbyggnadens lågdel med befintlig byggnad och det f.d. utställnings- rummet mot Lidingövägen är löst på ett välanpassat sätt. Medskicket har beaktats. Kvarteret Bremen ligger vid ett storskaligt stadsrum och möter stadsdelar med en annan karaktär. Utforma kvarterets möte med omgivningen efter dessa förutsättningar för att ge en god läsbarhet kring stadsdelarnas särart och för att underlätta orientering. Mot norr kommer nya kontorsvolymer med ett utpräglat rationellt uttryck vända sig. Kvarteret Bremens bebyggel- semassa utökas och karaktären av verksamhetsområde, men i mer samtida tappning, förstärks. Den tätare bebyggelsen som nu inte endast vänder baksidor mot norr kommer att ge ett mer väldefinierat stadsrum och därigenom skapa en tydligare uppdelning av bebyggelse- miljöerna söder och norr om Lidingövägen med Hjorthag- smotet. Värtaverkets storskaliga och formstarka anlägg- ningar kommer att få en tydligare arkitektonisk motvikt. Resultatet blir ett mer lättfattligt stadslandskap. Orienterbarheten i denna del av staden kan dock påverkas negativt i viss mån av att Gärdeshöjden blir mindre framträdande. Medskicket har beaktats. Grönskan i och intill planområdet har generellt kulturhis- toriska dimensioner av stor betydelse – det gäller såväl resterna av Djurgårdslandskapet som de medvetet anlagda planteringarna längs Tegeluddsvägen och inom kontors- och verksamhetsfastigheterna. Det gröna arvet bör ägnas stor omsorg i planeringen. Den begränsade grönskan på förgårdsmarken inom Bremen 1 utgår vilket medför att kontinuiteten av grönska på gatans norra sida bryts. Delar av förgårdsmarken inom Bremen 3 bebyggs men den strama grönskan i Walter Bauers tappning består delvis. Nya terrassytor inom Bremen 3 planeras bli gröna, liksom gården inom Bremen 1. Bostäderna inom Bremen 1 kan också tillföra grönska till gaturummet men i ny tappning då den tillkommer på altaner och balkonger. Medskicket har delvis hörsammats. UPPFÖLJNING AV MEDSKICK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 52 Konsekvenser för kulturmiljön TEGELUDDSVÄGEN Bevara Tegeluddsvägen som ett centralt kommunika- tionsstråk i stadsdelen. Tegeluddsvägen kommer fortsatt vara huvudstråket i området och gatans betydelse kommer stärkas av tillkommande bebyggelse med fler entréer. Även till nya volymer i norra delen av kvarteret kommer entréer huvudsakligen förläggas till Tegeluddsvägen. Medskicket har hörsammats. Tegeluddsvägens befintliga bredd inklusive interngatan längs Bremenfastigheterna bör vara läsbar. Tillbyggnaden inom Bremen 1 flyttar ut på och bryter interngatan. Läsbarheten försvagas mer än om byggnaden exempelvis haft en arkad i mötet med Tegeluddsvägen. Också nya paviljonger inom Bremen 3 påverkar förståelsen för hur förgårdsmarken varit disponerad även om det i denna del inte varit fråga om en intern gata. Medskicket har inte hörsammats. Stärk och komplettera grönstråket medvetet med fortsatt planering av grön förgårdsmark. Grönskan på förgårdsmarken omdisponeras inom Bremen 3 men utgår inom Bremen 1 och kan inte sägas stärkas. Medskicket har inte hörsammats. Grönskan i anslutning till Tegeluddsvägen bör bevaras i stor utsträckning – trädraden är en viktig del av grönstråket men även angränsande grönska såsom förgårdsmarken till Bremenfastigheterna, Finlandsparken, förplatsen i kvarteret Smedsbacken samt sluttningen mot tunnelbanan och Lidingövägen. I de delar som berörs av den aktuella planen minskar och bryts kontinuiteten i grönskan på förgårdsmarken. Trädraden längs Tegeluddsvägens mitt påverkas inte. Medskicket har delvis hörsammats. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 53Slutversion 2026-03-24 Konsekvenser för kulturmiljön BEBYGGELSEN De befintliga byggnadernas entréer bör fortsatt vända sig mot Tegeluddsvägen. Samtliga byggnader inom planområdet planeras få huvudentréer mot Tegeluddsvägen. Befintlig byggnad inom Bremen 1 kommer inte att vara tydligt synlig vid Tegeluddsvägen. Medskicket har delvis beaktats. Obebyggda delar av fastigheterna bör även fortsättningsvis planeras för grönska med hög arkitektonisk verkshöjd som anknyter till respektive byggnads tidstypiska stilideal. För Bremen 3 planeras ny grönska inom det strama ramverk som 1960-talets landskapsarkitektur sätter. Tillkommande grönska har i detta skede av planarbetet inte studerats så ingående att medskicket kan följas upp. Medskicket kan inte till fullo följas upp i detta skede. Bevara och stärk de befintliga byggnaderna som solitära representanter för respektive byggnads tidstypiska stilideal. För Bremen 1 kan, trots rivningar, till- och påbyggnad, ett stärkande av det ursprungliga arkitektoniska idealet eventuellt åstadkommas. Resultatet är avhängigt hur fasaderna kan få en form- och kulörverkan som erinrar om det ursprungliga utförandet i betongelement. Det mer postmodernistiska uttrycket från 1990-talet utgår. Delar av Bremen 3 rivs och det görs till- och påbyggnader. Den tydliga och tidstypiska uppbyggnaden med lågdelar och högdel utmanas men lever vidare. Paviljong- byggnaden vid Tegeluddsvägen bedöms stärka det modernistiska arkitektoniska greppet. Påbyggnaden bedöms vara väl anpassad till 1960-talsarkitekturen samtidigt som den är väl läsbar som tillägg. Bremensalen som är en högklassig interiör från 1960-talet påverkas inte av planförslaget. Medskicket har delvis hörsammats. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 54 Konsekvenser för kulturmiljön BREMEN 1 BREMEN 3 Ny bebyggelse inom fastigheten bör utformas med hänsyn till högdelen inom Bremen 3; dess arkitektoniska verkan i närområdet och synlighet på större avstånd. De volymer som läggs till inom Bremen 1 påverkar högdelens synlighet. Att bebyggelsen inom Bremen 1 flyttats ut mot Tegeluddsvägen innebär att det från vissa vinklar främst är de påbyggda våningarna ovan befintlig högdel som syns. Mot norr fyller nya volymer ut hela befintliga byggnadens bredd (bl. a. av bullerskäl) vilket gör att det endast blir ett smalt siktstråk in mot högdelen. Även om nya byggnader blir tydligt underordnade i höjd kommer högdelen inom Bremen 3 påverkas märkbart av volymtillskotten inom Bremen 1. Västerifrån, sett från tunnelbanan och Lidingövägen vid Kungliga tennis- hallen, kommer nya volymer inom Bremen 1 inte påverka Bremen 3 lika långtgående. Medskicket har inte hörsammats. Vid en eventuell rivning av byggnaden är det positivt om företeelser som minner om perioden som lager för Philips och tiden som TV-hus i någon form kan arbetas in i den nya bebyggelsen. Medskicket är endast delvis aktuellt. De delar av byggnaden som bevaras planeras att få en tydligare karaktär av modernistisk lagerbyggnad. Tiden som hemvist för TV4 kommer inte vara läsbar. Medskicket har delvis hörsammats. Bevara möjligheten att avläsa högdelens hela fasadhöjd från mark vid Tegeluddsvägen. Ny entrépaviljong kommer att inverka på möjligheterna att läsa fasaden från mark till takfot. Vid den nya entrégården kommer byggnaden kunna läsas i hela sin höjd. Jämfört med i förstudien där en hög volym föreslogs på förgårds- marken är samrådsförslaget en avsevärd förbättring i detta avseende. Medskicket har hörsammats. Ta stor hänsyn till Bremensalen vid planering av tillkommande volymer. Bremensalen och närmast angränsande rum kommer inte att påverkas av planen. Medskicket har hörsammats. Utveckla förgårdsmarken med hänsyn till Walter Bauers 1960-talstypiska landskapsarkitektur. Bauers strama formvärld med hårdgjorda ytor och plante- ringskar med strikta geometriska former kommer fortsatt utgöra utgångspunkt för förgårdsmarkens karaktär. Den tidstypiska strama vattenspegeln med fontänen återskapas på annan plats. Även om inslag kommer att behöva förnyas på grund av tekniska orsaker kommer 1960-talets arkitektoniska ideal att fortsatt återspeglas på platsen. Medskicket har hörsammats. Lågdelars tak bör nyttjas som terrasser. Befintliga och tillkommande lågdelars tak föreslås användas som terrasser. Medskicket har hörsammats. Bevara högdelen synlig från omgivande stadsrum, som ett landmärke med kontinuitet. Landmärkesfunktionen kommer att försvagas i flera avseenden genom tillkommande byggnader men den föreslagna påbyggnaden kommer delvis att motverka den negativa påverkan. Byggnaden kommer att vara synlig från flertalet punkter i omgivande stadsrum men kommer inte att ha samma solitärverkan som befintligt. Medskicket har delvis hörsammats. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 55Slutversion 2026-03-24 Konsekvenser för kulturmiljön SAMLAD BEDÖMNING Blandstad i funktionsseparerat område Planförslaget tar sin utgångspunkt i ett stadsutvecklingsarbete som pågått länge och berör ett större område. Strävan mot en mer blandad och innerstadslik karaktär är en grund i denna omvandling. Genom den i detaljplan föreslagna utvecklingen av Smedsbacken 25 har ett första steg tagits i verksamhetsområdet vid Tegeluddsvägen (planen har dock inte vunnit laga kraft). För kulturmiljön innebär omställningen till blandstad i detta område som så tydligt visar på modernismens zonerade stadsplanering med ordningsföljden bostäder-verksamhetsområde-järnväg-hamn och där trafikstråk används som strukturerande element relativt långtgående konsekvenser. Utgångspunkterna är väsensskilda och en förskjutning mot blandstad påverkar den tydliga strukturen och ordningen i det befintliga. Historisk läsbarhet Då ett stadsbyggnadsideal ersätts av ett annat blir det från kulturmil- jösynpunkt väsentligt att läsbarheten av den historiska utvecklingen blir god. I detaljplanen för kv. Smedsbacken bedömdes det vara tydligt att bebyggelsen trots föreslagna ny-, till- och påbyggnader hade sitt ursprung i 1960-talets högmodernism. Även i planen för Bremen 1 och 3 ger den flätning mellan befintligt och nytt som föreslås en tydlig läsbarhet att ursprunget är en kontors- och lageranläggning från 1960-talet som byggde på en grundläggande modernistisk grammatik med lågdelar varifrån en dominant högdel reser sig. Nya volymer påverkar tveklöst den direkta upplevelsen men det bedöms ändå vara möjligt att uppfatta den ursprungliga idén. Läsbarheten av lagerfunktionen blir dock svag sett från Tegeluddsvägen genom att fasadlivet flyttas fram och stadsmässiga bostadshus möter gatan. Framflyttade volymer medför även att Philipshusets högdel får en mindre framträdande roll vid Tegeluddsvägen. Detsamma gäller för den arkitektoniskt bearbetade kontorsskivan inom Bremen 2 som manifesterar Länsförsäkringars kulturhistoriskt värdefulla huvudkontor mot omgivningen. Den mot gatan tvärställda skivan får en försvagad roll i stadslandskapet genom framför allt påbyggnader inom Bremen 1. Sett från Värtavägen och Tegeluddsvägen österifrån bibehåller dock det postmodernistiska kontorskomplexet sin huvudroll. God helhetsverkan Sett från trafikmiljöerna norr om kvarteret och från Värtaverket bildar den föreslagna bebyggelsen en ny front mot vad som idag är en baksida och den bidrar till knyta ihop miljöer på olika sidor av dalgången. Detta bedöms inte påverka kulturvärden negativt, tvärtom blir verksamhetsområdet i kv. Bremen mer exponerat och gör större avtryck i stadslandskapet. Bebyggelsens helhetsverkan bedöms bli god trots att Philipshuset försvagas som landmärke och som fondbyggnad sedd från Jägmästargatan. Även från tunnel- banebron mellan Gärdet och Ropsten bedöms samverkan mellan befintlig och ny högdel bli god. Den nya högdelen vänder gavlar åt flera håll, tar upp befintliga riktningar och reser sig från en lågdel som integreras väl med befintlig lågdel i korsningen Lidingövä- gen-Tegeluddsvägen. Rivningar inom Bremen 3 Tillkomsten av den nya högdelen i norra delen av Bremen 3 förutsätter en ny lågdel med större fotavtryck än befintlig. Rivningen berör en omfattande volym och innebär att ursprungliga logistik- och parkeringslösningar samt ombyggda kontors-, representations-, och matsalsytor försvinner. Denna del av byggnadskomplexet bedöms med undantag för lastmottag och parkeringsfunktioner inte ha betydande kulturvärden efter de till- och ombyggnader som genomförts. Även en mindre envåningsdel mot Tegeluddsvägen rivs och ersätts av en ny entrépaviljong. Den berörda delen är kraftigt ombyggd och inte värdebärande. Rivningarna inom Bremen 3 bedöms inte vara förvanskande. Påbyggnad av högdel Omfattande volymtillägg intill Philipshusets högdel ger ett nära möte mellan modernistiskt huvudkontor och tät blandstad. Även andra projekt i omgivningen innebär en tätare karaktär och flera nya höga byggnader planeras. Att låta Philipshusets högdel utökas på höjden med tre våningar innebär att byggnaden trots en försvagad verkan som solitär kan vidmakthålla något av sin roll som landmärke kring Lidingövägen, Hjorthagsmotet och Storängsbotten. Påbyggnaden bedöms vara väl utformad med en god avvägning mellan följsamhet mot befintliga karaktärsdrag och läsbarhet. Gestaltningsmässig samordning med föreslagen entrépaviljong ger en sammanhållen verkan som kopplar påbyggnaden till övrig förnyelse. Entrépaviljonger och landskapsarkitektur Entrépaviljongerna vid Tegeluddsvägen understryker på ett positivt sätt det modernistiska arvet men i gengäld innebär de ett ianspråk- tagande av förgårdsmarken. Kvarvarande delar av förgårdsmarken bedöms ha förutsättningar att utformas på ett sätt som gör att den 1960-talstypiska landskapsarkitekturen, formad av den ledande Walter Bauer, kan tas tillvara på ett varsamt sätt. Även motivet med planterade terrasser kommer leva vidare och utvecklas. Återgång till lagerkaraktär Lagerbyggnaden som i mitten av 1990-talet omformades för TV4 kommer att få minskad synlighet. Delar av den rivs och den byggs till och mot. Genom att fasaderna föreslås återfå mer av sin ursprungliga karaktär bedöms släktskapet stärkas med andra delar av Philips-huset. Med en tyngre och mer rustik karaktär bedöms byggnaden kunna utgöra en solid bas som arkitektoniskt kan bära upp de omfattande påbyggnader som föreslås. Med bibehållen fasadutformning hade den arkitektoniska helhetsverkan blivit mindre god. Det bedöms även vara positivt att Bremen 1 och 3 kommer att ha ett fortsatt släktskap genom tydliga beröringspunkter i gestaltning av nya volymer inom fastigheterna. Återskapandet av lagerkaraktären sker på bekostnad av möjlig- heterna att förstå att TV4 verkat på platsen under mer än 30 år. Även tillbyggnader mot Tegeluddsvägen medför att tiden som mediebyggnad inte kommer att bli läsbar. Riksintresset: Minskad synlighet för Gärdeshöjden, försvagad årsring och kluster för huvudkontor Trots att platsen präglas av relativt sentida bebyggelse och området i norr domineras av storskalig infrastruktur avspeglas här flera uttryck i riksintressebeskrivningen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Slutversion 2026-03-24 56 Konsekvenser för kulturmiljön För flera av de aktuella uttrycken uppstår inga eller marginella konsekvenser. Philips-huset kan med viss tvekan räknas till ett av de modernistiska höghus från tiden kring 1960 som spridda över staden har en landmärkesfunktion. Eftersom denna funktion är mer lokal än för övriga höghus bedöms konsekvenserna av en försvagad roll inte bli så negativa. Små till medelstora negativa konsekvenser bedöms bli följden för Gärdeshöjden, en särskilt utpekad bebyggelse från modernismens genombrottstid. Nya volymer ovan befintlig byggnad inom Bremen 1 kommer att medföra att bebyggelsen vid Smedsbacksgatan inte blir lika synlig och tongivande som den är idag sett från norr. Eftersom den norra utposten av Gärdet sett till kulturvärden är tydligt underordnad södervänd bebyggelse som utgör en del av stadssiluetten begränsas konsekvenserna av den minskade synligheten och avsevärt ändrade möjligheter till utblickar från Gärdeshöjden mot omgivningen. Detaljplanen för Smedsbacken 25 innebär om den antas och realiseras en märkbar påverkan på synlighet och utblickar oavsett utvecklingen inom kv Bremen. Transformationen av kvarteret Bremen mot blandstad med inslag av bostäder och förtätningen innebär påverkan på en miljö och årsring som återspeglar den funktionalistiska doktrinen om ett funktions- separerad stad i allmänhet och ett Stockholm med decentraliserat näringsliv i synnerhet. Till detta verksamhetsområde kom också flera storföretag att förlägga sina huvudkontor. Ändringen av verksam- hetsområdet och minskad dominans för befintliga manifesterade kontorsbyggnader bedöms ge upphov till medelstora negativa konsekvenser för uttrycken stadens årsringar och handelns och näringslivets byggnader. Att betydande nya kontorsytor tillförs bidrar å andra sidan till att verksamhetsområdet också utvecklas och stärks. Riksintresset bedöms försvagas och begreppet skada aktualiseras därigenom enligt Riksantikvarieämbetets systematik. Konsekvenser i relation till medskick De medskick som gjordes i kulturmiljöanalysen har till övervägande del hörsammats och beaktats. Råd som inte beaktats är sådana som fokuserar på förgårdsmarken och interngatan parallellt med Tegeluddsvägen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 Tyréns Sverige AB, 118 86 Stockholm, www.tyrens.se Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2023-04410 --- [Kulturmiljöanalys.pdf] KULTURMILJÖANALYS Bremen m.fl, Stockholm Granskningshandling 2022-09-06 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Tyréns Sverige AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 556194-7986 UPPDRAG Uppdragsnamn: Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys Titel på rapporten: Kulturmiljöanalys, Bremen 1 m.fl, Stockholm Version: Granskningshandling Datum: 2022-09-06 Utskriftsformat: Liggande A3 MEDVERKANDE Beställare: Vasakronan Kontaktperson: Louis Sellgren Uppdragsansvarig: Martin Lagergren Handläggare: Louise Westman, Tove Nyhlén, Sara Lindeberg Kvalitetsgranskning: Johanna Alton Övrigt: Bilder och illustrationer är skapade av Tyréns AB om inget annat anges. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ............................................................................. 4 Bakgrund och syfte ................................................................................................ 4 Kulturmiljöanalys.................................................................................................... 4 Avgränsningar........................................................................................................ 6 Tidigare utredningar............................................................................................... 6 FÖRUTSÄTTNINGAR ............................................................ 7 Plan- och bygglagen (2010:900)............................................................................ 7 Miljöbalken (1998:808)........................................................................................... 9 Kulturmiljölagen (1988:950)................................................................................. 11 Vägledande dokument......................................................................................... 12 Historik................................................................................................................. 16 Jaktpark och militärt övningsområde ................................................................... 16 Vägar med lång kontinuitet .................................................................................. 17 Hamn & Järnväg .................................................................................................. 18 Lokalisering av kontor, kommunikationer i förändring.......................................... 25 Byggnadshistorik.................................................................................................. 26 NULÄGESBESKRIVNING OCH KULTURVÄRDEN .......... 52 Kontext i staden ................................................................................................... 52 Smedsbacken 25 ................................................................................................. 64 Bremen 3 ............................................................................................................. 71 Bremen 1 ............................................................................................................. 76 Bremen 2 ............................................................................................................. 79 Bremen 4 ............................................................................................................. 83 VÄGLEDNING I FORTSATT PLANERING ......................... 87 BILAGA 1 – STOCKHOLMS INNERSTAD MED DJURGÅRDEN [AB 115] ...................................................... 89 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 4 Inledning O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE Tyréns AB har genomfört en kulturmiljöanalys för ett område längs med Tegeluddsvägens västra del i stadsdelen Ladugårdsgärdet. Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2021 att påbörja planarbete för del av kv. Smedsbacken och kv. Bremen (diarienummer 2021-02493). Detaljplanen syftar till att omdana den aktuella delen kring Tegeluddsvägen från industri- och verksamhetsområde till vital stadsmiljö genom ett mer funktionsblandat innehåll med fler kontorsarbetsplatser, bostäder, hotell och centrumändamål. Ett vidare syfte med detaljplanen är att koppla samman området kring Tegeluddsvägen med Norra Djurgårdsstaden, Hjorthagen, Gärdet och övriga innerstaden. Fastighetsägare och uppdragsgivare är Handelsbanken Fastigheter AB, Humlegården Fastigheter AB. Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB och Vasakronan AB. Rapporten ska bidra med kunskap om kvarterens och områdets historiska utveckling samt dess karaktär och kulturhistoriska värden. KULTURMILJÖANALYS Syftet med en kulturmiljöanalys är att fungera som underlag i planerings- processer och vid projektering. Kulturmiljön är en tillgång i planeringen som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Vi kan aktivt välja vilka mänskliga spår och avtryck som blir avläsbara i framtiden. Kunskap om samhällets utveckling och de historiska processerna är en förutsättning för att kunna avläsa varför landskapet ser ut som det gör idag. Bärande berättelser identifieras, liksom även de fysiskt avläsbara uttrycken som återspeglar dem. Genom att belysa vad som är kännetecknande för en miljö ges underlag för bedömning av områdets möjligheter och begränsningar för förändring. För att förstå hur dessa avspeglas i landskapet och är väsentliga för att avläsa och uppleva miljöns historia och utveckling lyfts de fram som värdebärande karaktärsdrag. Stockholms stadsbyggnadskontor (2021) beskriver att ”[k]kulturmiljö- analysen behöver belysa historiska förändringar, befintliga kulturmil- jövärden och förutsättningar för förändringar.” Stadsbyggnadskontoret preciserar i sina krav på kulturmiljöanalyser och antikvariska konsekvens- analyser att en kulturmiljöanalys syftar till att: • peka ut och värdera kulturarvet i en miljö • prioritera mellan värden • utgöra ett allmänt planeringsunderlag • utgöra ett underlag till avvägningar mot andra intressen. METODIK Kulturmiljöanalysen har utförts av byggnadsantikvarisk och kulturgeo- grafisk kompetens. Analysen bygger på befintligt kunskaps- och planeringsunderlag, platsbesök genomförda under våren 2022, arkivmaterial samt studier av historiskt kartmaterial. Möjligheten till besök och dokumentation av byggnaderna varierat. Även tillgång till arkivmaterial för byggnaderna har varierat. Kunskap om hur samhällets utveckling speglas i olika miljöer är en förutsättning för att kunna göra avvägningar mellan olika intressen och tillvarata kulturmiljövärden. Landskapets bärande kulturhistoriska berättelser måste identifieras, liksom de fysiskt avläsbara uttrycken som återspeglar berättelserna. Genom att belysa vad som är kännetecknande för en miljö – de så kallade värdebärande karaktärsdragen – ges ramar för möjligheter och begränsningar för förändring. Värdebärande karaktärsdrag, samband och strukturer som är väsentliga för att avläsa och uppleva miljöns historia och utveckling lyfts fram. Upplägg Inledningsvis sammanställs områdets förutsättningar genom aktuell lagstiftning, gällande planer och vägledande dokument så som översiktsplan, Stockholms byggnadsordning och vård- och utvecklingsplan för Kungliga nationalstadsparken. Därefter beskrivs utrednings- områdets historik och området sätts i ett kulturhistoriskt och geografiskt sammanhang. De historiska processer och förutsättningar som utgör grunden till de fysiska uttryck och funktioner som präglar dagens landskap förklaras här. Kapitlet redogör sedan för byggnadshistorik för de aktuella byggnaderna inom fastigheterna Smedsbacken 25, Bremen 3 och 1, Bremen 2 och sist Bremen 4. Påföljande kapitel beskriver områdets och byggnadernas nuläge efterföljt av dess kvaliteter och värden som är betydelsefulla att ta hänsyn till vid förändring och utveckling av området. Nulägesbeskrivningen inleds med en beskrivning av området i sin helhet, följt av kulturvärden kopplade till riksintresse för kulturmiljövården, Kungliga nationalstadsparken och Stockholms byggnadsordning. I nulägesbe- skrivningen beskrivs sedan byggnaderna inom de aktuella fastigheterna; Smedsbacken 25, Bremen 3, Bremen 1, Bremen 2 och Bremen 4 och vad de innehar för kulturvärden samt värdebärande karaktärsdrag. Område för pågående planarbete med diarienummer 2021-02492. Källa: Stockholm stad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Inledning 5 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys N N Tegeluddsvägen Värtavä gen Bremen 3 Bremen 1 Bremen 2 Bremen 4 Smedsbacken 25 Orienteringskarta som visar aktuellt utredningsområde för rapporten. Ortofoto: Lantmäteriet bearbetad av Tyréns. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 6 Inledning O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Plattform för kulturhistorisk värdering och urval (RAÄ) Utredningens metodik tar stöd i Riksantikvarieämbetets (2015) ”Plattform Kulturhistorisk värdering och urval” och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2016:6, 1:2213). Enligt plattformen (s.37) kan kulturhistoriskt värde definieras enligt följande: ”Kulturhistoriskt värde består i de möjligheter materiella och immateriella företeelser kan ge vad gäller att inhämta och förmedla kunskaper om och förståelse av olika skeenden och sammanhang – samt därigenom människors livsvillkor i skilda tider, inklusive de förhållanden som råder idag”. All fysisk miljö är trots detta inte lika värdefull. Kulturhistoriska värden kan i varierande grad tillskrivas enskilda byggnader, anläggningar och fornlämningar såväl som hela miljöer eller stora landskapsavsnitt. RAÄ förklarar vidare: ”Enkelt uttryckt kan sägas att ju bättre en företeelse bidrar till möjligheterna att utvinna och kommunicera kunskap – desto högre är dess kulturhistoriska värde”. En kulturmiljö kan även värderas utifrån andra aspekter än rent kulturhis- toriska. Det kan till exempel vara estetiska och stadsbildsmässiga värden eller sociala aspekter som handlar om människors personliga relationer till en plats eller att en bekant och historisk miljö bidrar till upplevelse av samhörighet och trygghet. Plattformen öppnar även för ett socialt och ekonomiskt perspektiv men i denna utredning har endast det kulturhis- toriska perspektivet utretts. Stockholms stadsmuseums beskrivning av processen för kulturhistorisk värdering och urval, grundad i RAÄ:s ”Plattform Kulturhistorisk värdering och urval” (2015). Olika aspekter av värden. A) Beskrivande I det beskrivande delmomentet sker inventering och beskrivning av de kulturhistoriska värden som återspeglas. Svarar på frågorna: Vad har hänt? Vad finns? Vad återspeglas? B) Analyserande I det analyserande delmomentet görs den egentliga värderingen, vilka värden finns och i vilken hög grad återspeglas de? I analy- sen studeras vilka möjligheter till kunskap och förståelse platsen/objektet har, hur fullständig den förmedlade bilden blir, samt hur relevant den förmedlade kunskapen är. Svarar på frågorna: Vilka är värdena? Vilka är de höga värdena? C) Planerande I det planerande delmomentet förs en prioritering och planering, med avseende på eventuella hot och förutsättningar för beva- randet och utvecklingen av de kulturhistoris- ka värdena. Svarar på frågorna: Vad krävs? Vad är möjligt? D) Beslutande I det sista delmomentet beslutande sker val av styrmedel. • regelverk & bestämmelser • finansieringsformer • åtgärder för vård- och utveckling • kommunikationsinsatser samt • metoder för uppföljning och utvärdering. Svarar på frågorna: Vad ska göras? Hur ska det göras? Kulturhistoriska Ekonomiska SocialaEstetiska Ekologiska I begreppet kulturmiljö ligger en värdering av kulturmiljöns kulturhistoriska värde, som kan bedömas vara högt eller lågt. Värderingen är i sin tur kopplad till lagrum där hänsyn till kulturmiljön är lagstadgad, bland annat kulturmiljölagen och plan- och bygglagen. Plattformen/metoden ger förhåll- ningssätt och riktlinjer i arbetet med att definiera, värdera, prioritera och utveckla kulturmiljön. Denna kulturmiljöanalys innefattar de två inledande stegen, Beskrivande och Analyserande, samt ger råd inför det tredje steget. Steg tre och fyra, Planerande och Beslutande, syftar till att ta ställning till framtida hantering av kulturhistoriska värden. AVGRÄNSNINGAR Aktuella fastigheter som omfattas i denna rapport är: Smedsbacken 25, samfälligheterna Smedsbacken S34:1 och S34:2, Bremen 3, Bremen 1, Bremen 2 och Bremen 4. Utredningsområdet som analyseras i rapporten inkluderar även närliggande fastigheter så som Bremen 5 och Ladugårdsgärdet 1:8 (Finlandsparken). TIDIGARE UTREDNINGAR I samarbete med Handelsbanken, Humlegården, Vasakronan och Samhällsbyggnadsbolaget tog Stadsbyggnadskontoret under 2021 fram en förstudie för området längs med Tegeluddsvägen. Konsulter från Wester + Elsner bistod i arbetet. Förstudien beskriver områdets förutsättningar samt anger mål och riktlinjer för områdets utveckling. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Förutsättningar 7 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys På Stadsmuseets klassificeringskarta är fastigheten Lybeck 3 och delar Lybeck 2 blåklassad. Aktuella fastigheter är ännu inte klassificerade. Källa: Stockholms stadsmuseum FÖRUTSÄTTNINGAR PBL kap 8 § 13 (förvanskning): En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. PBL kap 8 § 14 (underhåll): Ett byggnadsverk skall hållas i vårdat skick och underhållas så att de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet skall anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. PBL kap 8 § 17 (varsamhet): Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad skall utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. PBL kap 2 § 6 (hänsyn): bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan, PLAN- OCH BYGGLAGEN (2010:900) Plan- och bygglagen (PBL) reglerar hur mark- och vattenområden används och samt hur markanvändningen skall utvecklas. Lagen fastställer att planläggningen av mark- och vattenområden är en kommunal angelägenhet och ställer krav på att kommunen upprättar en översiktsplan över hela kommunen. Lagen innehåller föreskrifter om bland annat detaljplaner och bygglov. Planläggning enligt denna lag ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden, andra miljöaspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden. Lagen fastställer att byggnader eller områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas. Dessa kan av kommunerna skyddas genom bestämmelse i detaljplan. Skyddet regleras i PBL:s 8 kapitel och de bestämmelser som läggs in i planen är juridiskt bindande. Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt PBL är även 2 kap. 6 § tillämplig. KULTURHISTORISK KLASSIFICERING Vid bedömning av bygglov och åtgärder enligt PBL har Stockholms stad antagit en klassificeringskarta med kulörmarkeringar för byggnader av olika kulturhistoriskt värde. Klassificeringen som utförs av Stockholms stadsmuseum är ett kunskapsunderlag utan rättsligt bindande verkan. De tre klassificeringar som Stadsmuseet använder sig av är: Blått - bebyggelse av synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Grön - högt kulturhistoriskt värde. Bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Gult - bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Fastighet markerad med grått går inte att hänföra till någon av ovanstående kategorier. Det finns även fastigheter som är skrafferade vilket betyder att de ännu inte är klassificerade, alternativt att fastigheten är obebyggd. Fastigheter som inte är klassificerade kan ha stora kulturhistoriska värden, även om Stadsmuseet ännu inte tagit ställning till dessa värden. Bebyggelsen inom utredningsområdet har ännu inte inventerats och klassificerats av Stadsmuseet. I anslutning till utredningsområdet är del av fastigheten Lybeck 3 och Lybeck 2, Värtans stationshus samt del av parken, blåklassad vilket innebär att bebyggelsen har synnerligt högt kulturhistoriskt värde. Kringliggande bostadsbebyggelse i söder och sydost är gulmarkerad, vilket innebär att bebyggelsen har positiv betydelse för stadsbilden och/eller ett visst kulturhistoriskt värde. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 8 Förutsättningar O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Gällande plan Smedsbacken 25. Plankarta: Stockholm stad Gällande plan Bremen 4. Plankarta: Stockholm stad Gällande plan Bremen 2. Plankarta: Stockholm stad Gällande plan Bremen 3 och 1. Plankarta: Stockholm stad GÄLLANDE PLAN Gällande detaljplaner - Dp 2000-05247, laga kraft 2007. Kontorsändamål. (Smedsbacken 25) - Pl 5896, laga kraft 1961. Kontors-, industri- och lagerändamål. (Bremen 3 och 1) - Dp 92084, laga kraft 1993. Marken får inte bebyggas, kontors-, affärs- eller liknande ändamål. (Bremen 3 och 1) - Dp 88036, laga kraft 1990. Industri, lager och parkering, Kontor och parkering. (Bremen 2) - Dp 1999-09045, laga kraft 2001. Kontorsändamål. (Bremen 4) - Pl 6635, laga kraft 1967. Park, byggnadskvarter, kontor. (Allmänningarna) - Pl 5609A Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Förutsättningar 9 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys MILJÖBALKEN (1998:808) Miljöbalken (MB) syftar till att främja en hälsosam och god miljö för både nuvarande och framtida generationer genom bestämmelser för hushållning av mark och vatten och reglerar bland annat riksintressen för kulturmil- jövården. RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD Kulturmiljön är samhällets gemensamma resurs som ska förvaltas och utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Områden av riksintresse för kulturmiljövården är sammanhängande miljöer av särskilt stor betydelse ur ett nationellt perspektiv. Det är miljöer eller ett landskap som särskilt väl återspeglar viktiga historiska skeenden och samhällsprocesser och utgör en av platsens stora tillgångar. I dessa områden väger de kulturhistoriska värdena särskilt tungt vid beslut om ändrad användning av mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. Kulturmiljövårdens riksintressen ska sammantaget ge en bred bild av samhällets historia, så som den återspeglas i landskapet, med regionala variationer och särdrag. De representerar såväl det unika och säregna som det karaktäristiska och mer vardagliga i både städer och på landsbygden. Att tillvarata kulturmiljövårdens riksintressen handlar dels om att förhindra att värdena skadas, dels om att områdets kulturhis- toriska värden och potential ska vara fortsatt tongivande vid förändringar. Geografiska avgränsningar visar var värden för riksintresset återfinns men bör inte uppfattas som en gräns som visar var förändringar kan eller inte kan genomföras. Mark- och vattenområden som har betydelse på grund av deras natur- eller kulturmiljövärden eller med hänsyn till friluftslivet, ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Länsstyrelsen har tillsynsansvar för områden av riksintresse och ska bl.a. tillse att kommunerna beaktar riksintressena i den fysiska planeringen i samband med detaljplaner och översiktsplaner. Motivering: ”Storstadsmiljö, präglad av funktionen som landets politiska och administrativa centrum sedan medeltiden och de mycket speciella topografiska och kommunikationsmässiga förutsättningarna för handel, samfärdsel och försvar. Utvecklingen inom stadsplane- och byggnadskonsten har fått särskilt tydliga uttryck med alla epoker från medeltiden till nutid väl representerade. Residensstad, domkyrko- och universitetsstad samt viktig sjöfarts- och industristad.” Följande del av motivtexten berör projektet och dess utredningsområde: ”… viktig sjöfarts- och industristad…” Uttryck som berör detaljplanearbetet: ”…Uttryck för det moderna välfärdssamhället och dess stadsbyggande, så som Gärdet… ” Gärdesstaden utgör ett av de bostadsområden som uppfördes under den period som avses i ovanstående uttryck och som också omnämns. ”…Andra Stockholmska särdrag som anpassningen till naturen… ” Stockholms stad präglas av det skärgårdslandskap och den övärld som stadsbebyggelsen fördelas på. Utredningsområdet ligger inom det kuperade sprickdalslandskapet, där de topografiska förhållandena varit en grundförutsättning för vidare utbyggnad. ”…Sjöfarts-, handels- och industristaden. Hamnanläggningar från skilda tider och byggnader som hör ihop med flottan och sjöfarten…” Energi- och Värtahamnen utgör den generation av hamnar som etablerades när hamnarna i staden inte längre räckte till för de växande transporterna på vatten. Hit hör även den i norr avgränsande Värtabanan mellan Värtahamnen och Karlberg som anlades samtidigt som Värtahamnen. ”…Kontor, bankpalats, försäkringsbolag, varuhus och andra handelns och näringslivets byggnader….” I utredningsområdet finns både Handelsbanken, BP:s och Philips huvudkontor samt Länsförsäkringar i på ett avstånd från centrum som till viss del är representativ för lokaliseringen av dessa byggnads- funktioner under modern tid. Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Det aktuella utredningsområdet ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården [A:115]. Nedan återges den del av uttryckstexten som vi bedömer som relevant för föreliggande detaljplanearbete. Den fullständiga riksintressebeskrivningen finns som en bilaga till kulturmiljöutredningen, där de delar av uttrycket som analyseras i utredningen, markerats. I en bilaga till stadens översiktsplan finns en fördjupad redovisning av hur staden avser att tillgodose stadens riksintressen för kulturmiljövården ”Riksintressen enligt Miljöbalken” (2018-02- 19). Denna bilaga samt kunskapsunderlaget Alla tiders Stockholm, har använts som en vägledning i tolkningen av hur de kulturhistoriska värdena inom riksintresset avspeglas i utredningsområdet och dess omgivning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 10 Förutsättningar O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Inom utredningsområdet återfinns flera av de uttryck som tas upp i riksintressebeskrivningen, vilka redogörs för här nedan. Teman i översiktsplanen I översiktsplanens bilaga Riksintressen enligt Miljöbalken redovisas sju teman. Av dessa teman är det tre som har beröring till projektet; ”Stockholm som sjöfarts-, militär- och industristad”, ”Den klassiska stenstaden (1870 - 1930)” och ”1900-talets bostadsområden”. Stockholm som sjöfarts-, militär- och industristad: ”Militären och industrin har i dag mist sin en gång så stora betydelse för innerstaden, medan sjöfarten och hamnverksamheten i innerstaden fått en ny inriktning på passagerartrafik. Materiella lämningar från dessa verksamheter kan ge viktiga inblickar i Stockholms och stockholmarnas skiftande historia och liv.” Det aktuella utredningsområdet gränsade tidigare till det militära övningsfältet på Ladugårdslandet. Energi- och Värtahamnen med tillhörande Värtabanan ligger direkt norr om utredningsområdet och utgör den generation av hamnar som etablerades när hamnarna i staden inte längre räckte till för de växande sjötransporterna, såväl av passagerare som av gods. Den klassiska stenstaden (1870-1930): ”Stockholm upplevde under 1800-talets andra hälft en kraftig förändring av stadsbilden. Befolkningen tredubblades till 300 000 vid sekelskiftet. Staden var inte beredd på den stora ökningen och den sanitära standarden var usel, med en dödlighet som bitvis översteg andra europeiska städer. Bostadsbristen medförde ett intensivt byggande och staden växte långt utöver sina tidigare gränser. Nya bostäder byggdes tätt med slutna kvarter i rutnätsmönster över malmarna. De ersatte äldre, lantlig bebyggelse med trädgårdar och åkrar. Nya behov ledde också till en mängd nya byggnadstyper för gas och elverk, vattentorn, skolor, sjukhus, varuhus, banker och kontorsbyggnader. Nöjes- och kulturlivet blomstrade och museer, teatrar och musiklokaler uppfördes.” Utredningsområdet gränsar till ett område som tidigt avsattes för stadens energiförsörjning, såsom Stockholm stads gasverk år 1893 på den västra sidan om Hjorthagsberget och Stadens elektricitetsverk år 1903, även kallat Värtaverket eller Värtaelverket på dess östra sida. Närheten till hamnen var en avgörande lokaliseringsfaktor för båda verken, då de drevs med koks och kol. Elkraftverksanläggningen i Värtan finns kvar idag och producerar fjärrvärme och el i två större kraftvärmeverk, ett oljeeldat och ett koleldat. 1900-talets bostadsområden (utdrag ur temat): ”Omkring 1930 började en ny typ av stadsdelar byggas med utgångspunkt från nya funktionalistiska stilideal. I innerstaden var det framför allt i utkanterna som nya områden uppfördes, till exempel på Gärdet eller i Fredhäll och Kristineberg. Fristående huskroppar med öppna gröna gårdar blev ett ideal…” Gärdesstaden utgör ett av de bostadsområden som uppfördes under 1930-talet med utgångspunkt från de nya funktionalistiska idealen som också finns med som ett exempel. ”…Djurgårdens bebyggelse och rekreationslandskap, med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark…” Utredningsområdet har tidigare varit en del av den kungliga jaktparken. I korsningen mellan Tegeluddsvägen och Värtavägen fanns tidigare en grind till den inhägnade jaktparken och på kvarteret Smedsbacken låg tidigare den tillhörande grindstugan. Stockholms särdrag Riksintressets uttryck omfattar även Stockholms naturgivna förutsättningar som bildat stadens särdrag: “Andra Stockholmska särdrag som anpassningen till naturen, fronten mot vattenrummen och Stockholms inlopp, både från Saltsjön och Mälaren. Vyerna från viktiga utsiktspunkter, blickfång, kontakten med vattnet. De tydligt avläsbara “årsringarna” i stadsväxten. Stenstadens tydliga yttre gräns. Stadssiluetten med den begränsade hushöjden där i stort sett bara kyrktornen och offentliga byggnader tillåtits höja sig över mängden. Byggnader och miljöer med anknytning till konstnärliga verk och historiska personer.” Nedan följer särdrag som berör det aktuella planområdet: Stadens anpassning till naturen Stockholms stad präglas av det skärgårdslandskap och den övärld som stadsbebyggelsen fördelas på. Utredningsområdet ligger inom det kuperade sprickdalslandskapet, där de topografiska förhållandena varit en grundförutsättning för vidare utbyggnad. Stadens årsringar Gärdesstaden utgör en av årsringarna i staden. Fastigheten Smedsbacken 25 kan uppfattas ligga mellan Gärdesstaden och kvarteret Bremen och Amsterdam, vilka historiskt sett utgjort en del av hamnanläggningen med dess järnväg, godsupplag och arbetarbostäder tillhörande SJ. Den senare tillkomna befintliga bebyggelsen kan ses som ytterligare en årsring kopplad till huvudstaden. NATIONALSTADSPARK År 1995 utsågs Kungliga nationalstadsparken till nationalstadspark, med motivet att den är av stor betydelse för det nationella kulturarvet, stadens ekologi och människors rekreation. Området skyddas enligt lag (miljöbalken 4 kap. 7 §). Inom Nationalstadsparken får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. En åtgärd som innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en nationalstadspark får vidtas, om: 1. åtgärden höjer parkens natur- och kulturvärden eller tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse, och 2. parken återställs så att det inte kvarstår mer än ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada. Länsstyrelsen samordnar vården och arbetet med att utveckla parkens värden av Nationalstadsparken. Navet i detta arbete är Nationalstads- parksrådet, med landshövdingen som ordförande och 15 olika aktörer i parken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Förutsättningar 11 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys KULTURMILJÖLAGEN (1988:950) Genom kulturmiljölagen (KML) anger samhället grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. KML är den centrala lagen för kulturmiljövården. Här anges att länsstyrelsen har tillsyn över kulturminnesvården i länet och att Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturminnesvården i landet. BYGGNADSMINNE Särskilt värdefulla byggnader, byggnadsmiljöer, parker eller trädgårdar kan skyddas som byggnadsminne enligt 3 kap KML. För att en byggnad ska förklaras som byggnadsminne ska vissa kriterier vara uppfyllda. Vid en byggnadsminnesförklaring fastställs skyddsbestämmelser som syftar till att byggnaden eller miljöns kulturhistoriska värden och karaktärsdrag bevaras. För ändringar eller ombyggnader av ett byggnadsminne krävs tillstånd från länsstyrelsen. En byggnad eller anläggning kan beslutas att bli statligt byggnadsminne, ägt av staten med syftet att berätta om den statliga förvaltningens historia. Beslutet tas av regeringen och byggnaderna/anläggningarna skyddas genom förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen. I anslutning till området ligger Värtans stationshus som 1986 förklarades av regeringen som statligt byggnadsminne. År 1999 fastställdes skyddsbe- stämmelser. År 2000 upphörde byggnaden att vara i statlig ägo. Därefter, 2019, fastställdes att byggnaden har övergått till att bli byggnadsminne enligt 3 kap KML. I anslutning till detta fastställdes nedan följande skyddsbestämmelser: 1. Byggnaden får inte rivas. 2. Byggnaden får inte till sin exteriör byggas om eller på annat sätt förändras. 3. Ingrepp får inte göras i byggnadens stomme. 4. Byggnaden ska underhållas så att den inte förfaller. Vård och underhåll ska utföras på sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Underhållet ska ske med material och metoder som är anpassade till byggnadens kulturhistoriska värde. 5. Det på situationsplanen markerade, med särskild linje avgränsade området, får inte ytterligare bebyggas eller på annat sätt ändras. Området ska vårdas och hållas i ett sådant skick att byggnadens karaktär inte förvanskas. FORNLÄMNINGAR 2 kapitlet KML reglerar fornlämningar. Enligt kulturmiljölagen är en fornlämning en lämning efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk som är varaktigt övergivna och som har tillkommit före år 1850. Åtgärder som innebär att fornlämningar rubbas, tas bort, täcks över eller på annat sätt ändras eller skadas är förbjudet enligt KML och kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Enligt 2 kap 1 § inbegrips ”lämningar av bostäder, boplatser och arbetsplatser samt kulturlager som uppkommit vid bruket av sådana bostäder eller platser, liksom lämningar efter arbetsliv och näringsfång”. Vidare så har markområdet runt fornlämningen samma lagskydd som själva fornlämningen. Området benämns fornlämningsområde och kan likställas med ett skyddsområde. Storleken på området skiftar beroende på fornlämningens art och betydelse. Länsstyrelsen fattar beslut om fornlämningarnas skyddsområde. I området finns ingen registrerad fornlämning men bebyggelse från tiden innan 1850 har funnits på platsen, så som grindstuga vid korsningen Tegeluddsvägen/Värtavägen. Inför eventuella åtgärder ska därför kontakt tas med Länsstyrelsen innan arbete påbörjas. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, ska arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet till länsstyrelsen. Markerat i rött är byggnadsminnets skyddsområde. Länsstyrelsen Stockholm. Ortofotot visar fornlämningsbilden. Inom det aktuella utredningsområdet finns inga registrerade fornlämningar. Fornsök. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 12 Förutsättningar O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys VÄGLEDANDE DOKUMENT ÖVERSIKTSPLAN Stockholms stads översiktsplan “Stockholm växer” vann laga kraft 23 mars 2018. Översiktsplanen beskriver hur Stockholm besitter en komplex och mångfacetterad kulturmiljö. I och med att kulturmiljön är ett allmänt intresse finns därför ett särskilt ansvar att förvalta och utveckla staden i linje med aktuella lagar och överenskommelser. Stockholms stad framhåller att bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och har betydelse för stads- och landskapsbilden ska ses som en resurs i stadsutvecklingen. Planområdet ligger inom ett i översiktsplanen utpekat stadsutveck- lingsområde: ”Område som föreslås förvandlas till blandad stadsbebyggelse med bostäder, verksamheter, service, gator, parker, kultur och idrottsytor. Att utveckla de gröna kvaliteterna och säkerställa funktioner som skolor och förskolor, är en viktig del i stadsutvecklingen. Omvandlingen kan innebära helt eller delvis ändrad markanvändning.” Stadsutvecklingsområdet inkluderar Hjorthagen, Ropsten, Värtahamnen, Frihamnen. Stadsutvecklingskarta. Stockholm stad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Förutsättningar 13 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys STOCKHOLMS BYGGNADSORDNING OCH ARKITEKTURPOLICY Stockholms byggnadsordning (2020) är ett kunskapsunderlag som syftar till att förtydliga översiktsplanens delar om allmänna intressen (Kulturmiljö i en växande stad och Arkitektur och gestaltning). Byggnadsordningen syftar till att vara stöd i planering och bygglovsprövning och är vägledande vid tillämpningen av PBL:s regler om förhållningssätt till stads- och landskapsbilden samt natur-, och kulturvärden. Alla förändringar ska göras omsorgsfullt med hänsyn till befintliga karaktärsdrag. Byggnadsordningen syftar även till att ge stöd för bedömningar av PBL:s krav på god form-, färg, och materialverkan. Med utgångspunkt i översiktsplanen utgör Stockholms arkitekturpolicy tillsammans med Stockholms byggnadsordning och kommande vägledningar en familj av dokument som bidrar med kunskap, strategier och arbetssätt till stöd för stadens gestaltning. Andra dokument som kopplar till Arkitekturpolicyn är Vision 2040, Stockholms stads klimatmål, Agenda 2030, Gestaltad livsmiljö, Stockholms Framkomlighetsstrategi och Stockholms Miljöprogram. Byggnadsordningen Byggnadsordningen inleds med följande punkter: • Stadens rum och bebyggelse ska utvecklas i relation till alla skalor, från detalj till staden som helhet. • Det byggda ska ta stöd i kunskap om historien, spegla samtiden och planeras för framtida behov. • Det byggda ska utformas med stöd i kunskap om den specifika platsen. • Arkitekturen ska uttrycka sin samtid, utvecklas med stöd i kunskap om Stockholms karaktär samt kunna beskrivas som idé. • Det byggda ska användas som verktyg för att bidra till att lösa samhällets långsiktiga behov och tillföra staden hållbara kvaliteter med människan som utgångspunkt. I byggnadsordningen konstateras att i den fortsatta utvecklingen av Stockholm kommer delar av staden att förändras när nya bitar läggs till mosaiken av stadens stadsbyggnadskaraktärer. Att lägga till är en naturlig utveckling av stadens historiska framväxt och ett tecken på en vital stad. Viktigt är dock att alltid beakta stadens karaktärer och bygga vidare med stöd av dessa i lager på lager från olika tider. I byggnadsordningen identifieras en rad olika stadsbyggnadskaraktärer och det kan konstateras att planområdet ligger inom stenstadens krans och verksamhetsområden. Följande vägledningar har definierats för verksamhetsområden: • Utveckla stenstadens krans med utgångspunkt ur gatornas och byggnadernas anpassning till terrängen samt det medvetna och tydliga förhållandet mellan bebyggelse och naturlandskap. • Utforma nya byggnader inom befintlig struktur utifrån en samtida tolkning av platsens förutsättningar och närliggande bebyggelse. Utforma grupper av nya hus utifrån en sammanhållen gestaltningsidé. • Utforma kompletteringsbebyggelse i anslutning till stenstadens krans utifrån ett helhetsperspektiv. Beakta närliggande bebyggelse, • Utveckla stadsdelarna genom att komplettera med nya verksamhetslokaler i strategiska lägen och vid centrala stråk. • Ta tillvara och utveckla den gröna karaktären med förgårdsmark i gaturummet och naturmark mellan husen. Undvik parkeringsytor på förgårdsmark och bostadsgårdar. De för stenstadens krans karakteristiska parkerna tillvaratas. Utveckla dessa med naturlandskapet, dess bergsformationer och vegetation som utgångspunkt. • Utgå från de ursprungliga husens volym, proportioner och takformer vid ombyggnader och renoveringar. Ta tillvara eller återskapa karaktärsskapande material, kulörer, byggnadsdelar och detaljer i så stor utsträckning som möjligt. • Utveckla verksamhetsområden från en samtida tolkning med utgångspunkt i kringliggande bebyggelse vad gäller karaktär, skala, material, kulör och typologier. Utforma bebyggelsen utifrån en formulerad arkitektonisk idé. • Ta tillvara på potentialen för området genom att ta stöd i befintliga karaktärsskapande byggnader och miljöer. • Säkerställ en god balans mellan funktion och utformning. • Stärk sambanden med omkringliggande områden och sträva efter integrerade gatunät. • Utveckla både befintliga och nya kvaliteter i verksamhetsområden för att skapa attraktiva offentliga rum. • Tillför stadskvaliteter som ger stöd för ett levande stadsliv av både permanent och tillfällig karaktär. Följande vägledningar har definierats för stenstadens krans: Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 14 Förutsättningar O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys SKALA - Stadens rum och bebyggelse ska utvecklas i relation till alla skalor, från staden som helhet till detalj. TID - Hur förhåller sig projektet till Stockholms historiska utveckling? Hur formas projektet av vår samtid, regler, ekonomi, miljö och arkitektoniska ideal? Hur kommer projektet åldras och fungera för framtida behov? PLATS - Vilken betydelse har projektet i stadens siluett? Hur förhåller sig projektet till stadslandskapet och omgivande stadsbyggnadskaraktärer? Hur förhåller sig projektet till omgivande bebyggelse och stadsrum? FORM - Hur beskrivs projektets arkitektoniska idé i förhållande till helhets- upplevelsen av Stockholm och stadens karaktär? Hur beskrivs projektets arkitektoniska idé i förhållande till stadslandskapet och intilliggande stadsbyggnadskaraktärer? Hur genomförs den arkitektoniska idén i byggnadens alla delar i volymhantering, konstruktion, fasadkomposition, material, kulör och detaljer? FUNKTION - Hur bidrar projektet till att öka Stockholms stadskvaliteter med människan som utgångspunkt? Hur bidrar funktionen till omgivande bebyggelse och stadsrum? Hur utformas bebyggelsen och stadsrummen i förhållande till dess funktioner och innehåll? Den grafiska representationen av verktyget. Stockholms Arkitekturpolicy (2021). Figurer och text hämtade från Stockholms Arkitekturpolicy (2021). Följande frågeställningar kan ställas inom verktygets respektive tema:Arkitekturpolicyn Arkitekturpolicyn redogör för förhållningssätt inom arkitektur och samhälls- utveckling samt ger konkreta metoder för ett kvalitativt byggande. Policyn omfattar planering av alla skalor, från staden som helhet till utformning och gestaltning av enskilda byggnader och detaljer. I kapitlet Identitet finns riktlinjer för hur arkitekturen ska bidra till att ”stärka, bekräfta och utveckla stadens karaktär och identitet” med grund i Byggnadsordningen. Här framförs bland annat vikten av att identifiera värdebärare, utveckla Stockholms särart och att gestalta med en Stockholmsk prägel. Under kapitlet Byggstenar beskrivs de delar som tillsammans bildar staden, från den stora skalan ner till byggnadens komposition och detaljering. I policyn finns Verktyg för stadens gestaltning som, genom att kombinera ett antal frågeställningar med byggnadsordningen, ska inbringa kunskap om projektets arkitektoniska förutsättningar och möjligheter. Verktyget är tänkt ska finnas med i alla faser under ett byggprojekt och hos alla inblandade. Verktygets grafiska presentation utgörs av en genomkorsad cirkel rymmer de olika aspekterna tid, plats, form och funktion. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Förutsättningar 15 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Karta över Kungliga nationalstadsparkens utbredning. Planområdet är markerat med streckad linje. Karta: Tyréns, 2018. VÅRD- OCH UTVECKLINGSPLAN FÖR KUNGLIGA NATIONALSTADSPARKEN I vård- och utvecklingsplanen för Kungliga nationalstadsparken är parken indelad i 15 delområden med utgångspunkt från landskapets olika karaktärer. Planområdet för Energihamnen ligger utanför National- stadsparken, men den planerade höjden på vissa byggnader kommer att påverka stadsbilden och stadens siluett i en rad delområden inom parken med dess utpekade värden. Följande delområden och dess identifierade kulturvärden riskerar att påverkas av projektet: • Gärdesstaden • Ladugårdsgärdet • Idrottsparken Här följer en redogörelse för respektive delområde, dess värden och målbild som kan komma att påverkas av den planerade bebyggelsen inom kvarteret. Gärdesstaden Bebyggelsen i Gärdesstaden består av 1930-talets funktionalistiska arkitektur, med dess enhetliga, ljust putsade fasader. Området präglas av ett helhetstänkande avseende gestaltning, omgivande parklandskap och byggnadsdetaljer. Gärdeshöjden bildar en front och siluett som har betydelse för upplevelsen av Gärdesstaden, på håll. De värden som kan komma att beröras av projektet är Gärdesstadens omsorgsfullt gestaltade helhet – från parkmiljöer och naturmark till byggnadsdetaljer. Målbilden för delområdet är att: Gärdesstaden ska även fortsättningsvis avspegla omsorgen om såväl helhet som detaljer. Ladugårdsgärde Ladugårdsgärde är ett stort öppet gräsbevuxet område i direkt anslutning till Östermalm och Gärdesstaden. Ladugårdsgärde har fått sitt namn efter den kungliga ladugård som brukade området under medeltiden. Det är framför allt användningen som militärt exercisfält som gett Ladugårdsgärde dess prägel, vilket hade sin glansperiod under Karl XIV Johan. Idag är det ett värdefullt rekreationsområde. Här ligger även Kampementsbadet. De värden som redovisas i vård- och utvecklingsplanen bedöms inte ha någon visuell eller geografisk koppling i ett historiskt perspektiv. Målbilden för delområdet berörs inte av projektet. Idrottsparken I området ligger flera välkända äldre idrottsanläggningar som präglar området, bland annat Stockholms första tennispaviljong från 1890-tal och Stockholms stadion från år 1911. I den östra delen närmast utrednings- området ligger Kungliga Tennishallen och några kvarvarande tidigare Södra Djurgården Haga- parken Bergs- hamra Norra Djurgården Brunns- viken Ulriksdal Ladugårdsgärdet Fjäder- holmarna Beck- holmen Skepps- holmen Gärdes- staden Sörentorp Idrotts- parken 0 0.5 1 1.5 2 Km ² mässbyggnader. Mellan idrottsanläggningarna kan man fortfarande uppfatta rester av det eklandskap som tidigare har präglat området samt de lågpartier som förr utgjordes av Storängen. På andra sidan Lidingövägen ligger K1 som nyttjas av Försvarsmakten med bland annat 200 stallade hästar. De värden som redovisas i vård- och utvecklingsplanen bedöms inte ha någon visuell eller geografisk koppling i ett historiskt perspektiv. Målbilden för delområdet berörs inte av projektet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 16 Historik O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys HISTORIK JAKTPARK OCH MILITÄRT ÖVNINGSOMRÅDE Marken som utredningsområdet är en del av har haft en lång historia i kronans ägo. Djurgården förvärvades av Magnus Ladulås redan år 1286. Vid tiden ingick marken i det jordbruk som försörjde kronan med jordbruksprodukter, den så kallade Kungsladugården. I det tidiga historiska kartmaterialet utgör den större delen av det aktuella området den så kallade Storängen, mark där man bedrev slåtter för vinterfoder åt djuren. Dalgången med Storängen sträckte sig från Storängsviken i Långfjärden, Östersjöfjärden mellan Djurgården och Lidingö, västerut in i landet. I Storängsviken ligger idag Värtahamnen och Långfjärden benämns idag som Lilla Värtan. Tidigare var den så kallade Storängs Lad Wiken sammankopplad med Husare Wiken. Med landhöjningen har marken torkat upp men namnet lever kvar i Storängsbotten. Under 1500-talets senare hälft lät Kung Johan III anlägga en kunglig jaktmark på södra och norra Djurgården. Av kartan över Kungliga Djurgården upprättad år 1696 framgår jaktparken som avskild med stängsel. Djurgårdsstängslet, även kallat Djurgårdsgärdesgården, var mer än 20 km långt och höll viltet innanför och rovdjuren utanför stängslet . I det historiska kartmaterialet sträcker sig hägnaden nedanför de två höjderna, Södra Ladugårdsbacken – senare Smedsbacken, och Tegeluddsparcken –senare Kampementsbacken. Hägnaden har sannolikt tidigare även använts för att skilja jaktparken från Kungsladugårdens produktionsmark för att freda grödan. På 1600-talet, under Karl XI:s regenttid, började delar av Ladugårdsgärdet även att användas som övningsfält för militära ändamål. År 1672 beslöt hans förmyndarregering att anlägga en skans för stridsövningar mellan Drottningberget och Hakberget. Skansen som kom att kallas Karl XI:s skans, uppfördes som en verklig befästning förstärkt med kraftiga timmerstockar med omgivande vallar och bastioner i hörnen. Samma år hölls den första större fälttjänstövningen i Sverige som varade i fem dagar, med cirka 3000 soldater. Varje sommar anordnades stora övningsläger på Ladugårdsgärde där förband från olika delar av landet samlades. År 1818 kröntes Karl XIV Johan till kung och samma år lät han uppföra den paviljong som än idag finns där och som kallas för Kungliga Borgen eller bara Borgen på en kulle väster om det så kallade Drottningsberget vid platsen för Karl XI:s skans. Under Karl XIV Johans tid hade Ladugårds- gärdets exercisplats dess stora glansperiod. Det stora fältet som var mer kuperat och trädbevuxet vid den här tiden, röjdes och bereddes för att bli ett mer omfattande militärt övningsfält med plats för framtida kavallerier och artillerier. Under den här perioden kunde upp till 10 000 militärer förläggas hit under de stora sommarlägren. Det sista storlägret drogs samman år 1867. År 1905 flyttade militären från Ladugårdsgärde ut till det stora Järvafältet. Utklipp ur karta från 1827. På kartan syns den historiska vägen mot Ropsten och Lidingö. Vägens sträckning är anpassad till terrängen där den går mellan Smedsbacken och Kampementsbacken. Mellan höjderna syns en grindstuga invid vägen. Källa: Lantmäteriet. Utklipp ur karta från 1830. Kartan visar, förutom den historiska vägen mellan Smedsbacken och Kampementsbacken, en väg mot Tegeludden samt utspridda militära byggnader på Ladugårdsgärdet. Källa: Lantmäteriet. På kartan från 1696, som redovisar Kungliga Djurgården, har åkermarken väster om Smedsbacken och Kampementsbacken blivit igenlagd för att tjäna som militärt övningsområde. Karta över Kungliga Djurgården 1696. Aktuellt utredningsområdet markerat med orange ring. Källa: Lantmäteriet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Historik 17 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys På utklipp ur karta från 1893 syns Värtahamnen och stationsområdet med Värtan station. Den historiska vägen mot Ropsten och Lidingö har fått skarpa vinklar runt stationsområdet. Vägen mot Tegeludden har fått en tydlig sträckning. På kartan syns även hur det har tillkommit flera militära byggnader. Källa: Lantmäteriet. Utklipp ur karta från 1904 som med röd markering visar vilka delar av Djurgården som är avsatt för militära ändamål. Gränsen följer stundom de historiska vägarna. Året därpå flyttade militären till Järvafältet. På kartan syns den varierade bebyggelsen inom stationsområdet. Källa: Lantmäteriet. På utklipp från karta upprättad 1917-1934 över Stockholm syns fortfarande grindstuga utskrivet invid korsningen Värtavägen/Tegeluddsvägen. Källa: Stockholmskällan. VÄGAR MED LÅNG KONTINUITET Mellan Smedsbacken och Kampementsbacken gick den gamla vägen till Ropsten och Lidingö. Sträckningen är den samma som dagens Värtavägen. Vägen anslöt från staden genom en av Djurgårdens portar, till jaktparken fanns flera portar – denna har bland annat beskrivits som Stora Djurgårdsporten, Ladugårdslandet tull eller Ladugårdslandstull. Andra ingångar till den inhägnade jaktparken har bland annat varit Roslagstullen, Blockhusuddens tull, Träskporten och Lusthusporten, senare Blå Porten. Längs med den historiska vägen till Ropsten och Lidingö fanns en grind (1696) och senare en grindstuga. Dagens Tegeluddsvägen följer en historisk sträckning för en hägnad längs höjderna Smedsbackens och Kampements- backens norra och östra kant. Där hägnaden korsade den historiska vägen mot Ropsten och Lidingö fanns en grind, det vill säga i höjd med dagens korsning Värtavägen/Tegeluddsvägen. På platsen tillkom grindstugan. Grinden och grindstugan i korsningen Värtavägen/Tegeluddsvägen avgränsade den mark som användes för militära ändamål, åt väst, med jaktparken österut. Enligt vissa källor fanns på platsen som senare blev Smedsbacken 25 en av Djurgårdens krogar, möjligtvis inrymd i grindstugan. Den historiska vägen från Tegeludden, ungefär där nuvarande Frihamnen ligger, följde hägnaden som löpte längs med höjderna Smedsbacken och Kampementsbackens östra kant och syns i dagens Tegeluddsvägen. Vägen låg i dalbotten med namnet Storängen och finns utritad i kartmaterialet från 1800-talet. På kartan från år 1696 fanns en grind även vid Tegeludden, vilket innebar att en väg sannolikt gick i Tegeluddsvägens sträckning redan då. Tegeluddsvägens sträckning i öst har ändrats, tidigare följde vägen Kampementsbackens norra gräns som idag heter Öregrundsgatan. Namnen Tegeludden kommer ifrån det tegelbruk som låg här redan på 1630-talet. Platsen blev senare jägmästarboställe som även fungerade som krog när den kungliga jaktparken hägnades in på 1680-talet. Bostället revs år 1916. En byggnad på samma ställe som den ursprungliga Grindstugan låg här då kontorshuset för BP planerades på Smedsbacken 25, på 1960-talet. Då fanns det en kioskservering i byggnaden. Huruvida det är samma byggnad som grindstugan är inte klargjort. Vägen från staden till Ropsten behöll länge samman sträckning. 1891–1893 anlades nuvarande Lidingövägen, tidigare Sturevägen och även Ropstensvägen, för att förbättra kommunikationen med hamnen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 18 Historik O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys HAMN & JÄRNVÄG Under 1800-talets andra hälft var Stockholm landets största importhamn och Stockholms stad behövde en större hamn för att klara av de stora volymerna av gods ut och in ur staden. Samtidigt var Statens Järnvägar i behov av en hamn för kolupplag till ångloken. SJ:s trafikstyrelse tog bland annat därför 1875 initiativ till att utreda och inleda förhandlingar med staden om att förbinda ett bra hamnläge vid Lilla Värtan med övriga järnvägsnätet. Beslut om järnvägen kom 1879. SJ exproprierade område för järnväg och det blivande hamnområdet tillföll staden. VÄRTAHAMNEN År 1879, när staden förvärvade hamnområdet som tidigare tillhörde Kronan och förvaltades av Kungliga Djurgårdsförvaltningen, var alltså syftet att anlägga en kol- och godshamn – vad som kom att bli Värtahamnen. Området erbjöd stora ytor som lämpade sig för hamnändamål samtidigt som inseglingsförhållandena var goda i den naturliga Storängsviken. Viken agerade utlopp för det mindre vattendrag som avvattnade den fuktiga marken vid Storängsbotten och blev en bra utgångspunkt för anläggandet av hamnbassäng. Området var i övrigt relativt obebyggt, staten hade här haft planer på att anlägga en flottbas men det hann aldrig bli tillräckligt relevant. Under 1900-talets första hälft köpte staden mark söder om Värtahamnen vid Lindarängen, Loudden och Kaknäs i syfte att anlägga nya hamnar. Den senaste realiserades aldrig. Mellan åren 1879 och 1918 byggdes Värtahamnen ut varav den första etappen färdigställdes 1886. Värtabanan öppnade år 1882 med stationshuset Värtan. Förutom stationshuset uppfördes år 1905, samtidigt som spårvägen drogs till Värtan, även det s.k. Kommunalhuset tillkom, efter ritningar av Georg Ringström som var arkitekt vid Stockholms stads byggnadskontor. Bland äldre byggnader som finns kvar idag i Värtahamnen finns även restaurang Skeppet, från år 1922. Hamnen kom att användas som massgodshamn för varor som kol, malm, järn, trä, pappersmassa, spannmål och gödningsmedel. Framförallt brukades Värtahamnen för import men även exporten från Norrland var viktig under svåra isvintrar. År 1893 uppfördes Stockholms stads gasverk vid Husarviken och år 1903 uppfördes stadens elverk invid Hjorthagen. Förutom trävaror exporterades därmed även biprodukter från gastillverkningen såsom tjära. Flera industrier har historiskt lokaliserat sig hit, några exempel är asfaltsfabrik, cementrörsfabrik och sillpackeri. Värtahamnens södra kvarter fick namn efter Europeiska hamnstäder så som Bremen, Amsterdam och Lübeck och de norra kvarteren fick namn efter hamnstäder utanför Europa så som Valparaiso, Singapore och Port Said. Under 1960-talet minskade godstrafiken och kryssningstrafiken tog över allt mer. År 1966 lät rederiet Silja anlägga en färjeterminal i Värtan och flytta sin färjetrafik till Åbo från Norrtälje till Värtan. Värtan var enbart tänkt som ett tillfälligt färjeläge då planer fanns på en stor Finlandshamn i Ropsten. Hamnen i Ropsten blev aldrig verklighet och istället togs ett nytt färjeläge i bruk vid södra sidan av Värtabassängen. Under 1970-talet flyttades även Helsingforstrafiken till Värtahamnen och den första ordentliga terminal- byggnaden öppnades. Färjeläget och Värtapiren har byggts ut allt eftersom genom åren. Under 2010-talet har hamnen genomgått genomgripande förändringar och Värtapiren har byggts ut till en hamn som är anpassad till dagens och framtidens färje- och roro-trafik. Terminalbyggnaden från 1970-talet har ersatts av en ny och mark har även frigjorts för annan bebyggelse. Idag är Värtahamnen en av Stockholms största hamnar med omfattande färjetrafik och Tallink-Silja Lines fartyg har trafik både till Tallinn, Helsingfors, Åbo och Mariehamn. Utklipp ur häradsekomiska kartan upprättad runt sekelskiftet. På kartan syns järnväg och hamn. Källa: Lantmäteriet. Foto taget av Oscar Bladh under 1900-talets första hälft. På fotot syns Värtahamnens kolupplag. Källa: Digitalt museum. Värtahamnen, och längre bort Frihamnen, på flygfoto från 1831. Källa: Stockholmskällan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Historik 19 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Värtabanan Den fem kilometer långa järnvägssträckan som förband norra stambanan med hamnen, Värtabanan även kallat statsbanan Karlberg-Värtan, anlades i slutet av 1800-talet. Banans första delar öppnade 1882 och byggdes ovanligt nog på entreprenad, av Carl Jehander. Under 1900-talets början var den testbana för SJ:s försök med elektrifierad bana. 1927 elektrifierades banan på riktigt. Vid banans öppning var den öppen för persontrafik men sedan 1913 har endast godståg trafikerat sträckan. Under 1900-talet har hamnområdet och spårens dragning genom det ändrats och förlängts till Värtaga- sverket (1891), Värtaverket (1910-tal), Ropsten och Tegeludden (1912) och Loudden (1932). Idag körs bland annat träflis till Värtans värmekraftverk på banan. Tidigare fanns stationer vid Tomteboda och godsstationen Albano samt hållplatser vid värdshuset Stallmästaregården, Uggleviken och Kattrum- pedalen (idag Skuggan). Idag finns endast Värtans stationshus kvar längs med Värtabanan. Stadsplan 1943 Albert Lilienberg. På stadsplanen för Värtahamnen syns hur flera kvarter var området för SJ. Källa: Stockholm stad. Vid Värtan fanns en överlämningsbangård som bland annat nyttjades för järnvägen mot Lidingö, banan dragen under 1900-talets början. Under samma tid drogs spår mot Frihamnen som öppnade 1919. Kv Lissabon var liksom kv Bremen, kv Amsterdam och kv Lybeck tidigare del av område för SJ. Området bebyggdes under 1960-talet. Värtans station Adolf Wilhelm Edelsvärd, arkitekten bakom bl.a. Stockholms och Göteborgs centralstationer, fick uppdraget att rita samtliga byggnader längs med Värtabanan, så även Värtans Stationshus uppfört 1882. Byggnaden uppfördes med två våningar och vind och tog inspiration från fransk 1500-talsarkitektur. Journalisten Jolo (Jan Olof Olsson) har beskrivit stationshuset som ett ”litet slott från Loire”. Byggnaden utrustades med väntsalar för 1:a, 2:a och 3:e klass. Ovanvåningen inreddes som bostad för stinsen, som även var postmästare. Persontrafiken lades ner redan 1913 och stationshuset har bland annat använts som arkiv, samlingslokal och bibliotek för Svenska Järnvägsklubben. Idag är stationshuset enskilt byggnadsminne och används som förskola. PLANTERINGAR VID JÄRNVÄGEN Redan år 1862 utsågs en särskild ledning som ansvarade för att anordna planteringar vid landets järnvägsstationer. Stationsplan- teringarna var en given och väsentlig del av gestaltningen av de nya platserna som stationsmiljöerna innebar och formgavs av personer med trädgårdskompetens, inte husarkitekten. Ofta följde de ett mönster gällande grundstrukturen, med en rundel framför stationshuset och ett parkområde längs med spåren (ofta på båda sidor av spåren). Det förekom dock lokala variationer. Inom områdena förekom även gräsplanteringar, i parkytor liksom i slänter där marken behövde bindas, men det är oklart i vilken omfattning. Redovisningar och rapporter om gräsfrön visar dock att det var en viktig arbetsuppgift i anläggningsskedet. Att planteringar och anläggande av parkytor fick ta en så stor del i anläggandet av en järnvägsstation tros bl.a. bero på att det vid tiden (främst under 1800-talet) var självklart med planteringar i offentliga miljöer. Omfattningen av dem visar att de var viktiga. I samband med anläggandet av de första järnvägsstationerna så finns uppgifter om att dåvarande och SJ:s första trädgårdsdirektör, Olof Eneroth, tyckte att många stationsplanteringar var undermåliga och i behov att göras om i princip direkt efter att de var utförda, då de var gjorda utan ”konst och smak”. Något som ger en indikation på att det ställdes höga krav på hur planteringarna och anläggningarna utformades. Välskötta trädgårdsanläggningar blev ett sätt för SJ att leva upp till en föredömlig roll. Grönytorna har tolkats haft både praktiska och estetiska funktioner, med parker till för resenärerna att promenera i och njuta av prydnaden, att erbjuda skugga samt att planteringar kunde hjälpa till att dölja oönskade lukter från avträden och ånglok. Men de kan också ha varit viktiga och en avgörande faktor för att skapa trivsel i stations- miljöerna, då järnvägsmiljön för många var främmande och något okänt. Stationsparkerna förmodas också ha haft samma betydelse som stadsparkerna som tillkom under samma tid, under 1800-talets andra hälft – att vara mötesplatser för umgänge, ett förskönande inslag, ett bidrag till förbättrad hälsa liksom att höja moralen. Men även att fylla väntan med något – ett behov som uppstod med tågen. Planteringarna och trädgårdarna kunde även ha ett undervisande syfte, i enlighet med den folkbildningsidé som Edelsvärd la stor vikt vid och 1800-talets synsätt, då trädgårdsodling ansågs kunna bidra till folkuppfostran av både kropp och själ, en förädling av människan. Man menade att planteringar rörde alla samhällsklasser. Positiva effekter som också lyftes fram vid tiden gällande planteringar var att de utgör skydd för kyla, värme och brandrisk. SJ ville även återställa vad som förstörts vid anläggandet av järnvägsspåren, så som fula spår i landskapet. Det anlades också så kallade skyddsplanteringar med träd och buskar ut med spåren som hade för avsikt att skydda järnvägsspåren från snö. Växtligheten kunde även dämpa mot gnistregn som kunde uppstå när tågen drog förbi och vidsträckta rötter kunde stärka banvallen på utsatta platser. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 20 Historik O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Värtans stationshus. Källa: Stationshus 1855-1895 – A.W. Edelsvärd som järnvägsarkitekt, Gunilla Linde (1989). Värtans växthus 1917. Källa: Järnvägsmuseet, Digitalt museum.Trädgårdsmästare vid växthus vid Värtan. Foto från 1918. Källa: Järnvägsmuseet, Digitalt museum. Värtans station, tidigt 1900-tal. Källa: Järnvägsmuseet, Digitalt museum. Insidan av växthus vid Värtan. Foto taget mellan 1905-1920. Källa: Järnvägsmuseet, Digitalt museum. Nedanför Värtavägen, ibland omnämnd som Långbacken, låg järnvägens trädgårdar med växthus. Vid trädgårdsanläggningen odlades och levererades växter till SJ:s tjänsteställen i hela mellansverige. Vid trädgården fanns en anställd trädgårds- mästare som sannolikt hade sin bostad inom området. Bostäder åt järnvägens anställda fanns även ovanför stationshuset i form av fem stycken gulmålade trähus. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Historik 21 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Tunnelbanan När storstäderna växte krävdes nya typer av transporter för att fysiskt krympa tidsavstånden mellan boende och arbete. Intresset för att bygga för tåg i tunnel var stort även i Stockholm och vilda skisser togs i början av 1900-talet fram för spårbundna förbindelser under stora delar av staden. Ett förslag var en Värmdöbana som anslöt från Augustendal till Blockhusudden via tunnel under Saltsjön, vidare över till Djurgårdsbrunnskanalen till Lindarängen, med anknytning till vid Ropsten till en banan från Lidingö. Under 1940-talet fattades viktiga beslut om att satsa på tunnelbanan som en grundpelare i Stockholms kommunikationsnät. Som en den av den första tunnelbanan invigdes Södertunneln, Stockholms gröna linje, 1933. Sträckan gick mellan Slussen-Skanstull och var det första steget till att konvertera spårvägen till tunnelbana. Gröna linjen byggdes ut i huvudsak under 1950-talet. Den andra tunnelbanan (röda linjen) planerades tidigt och byggdes ut under 1960-talet. Sträckningarna i periferin diskuterades i många omgångar, att ersätta eller komplettera de omoderna Roslagsbanan och Lidingöbanan var aktuellt. I nordost var en dragning via Lidingö till Bogesundslandet på diskussionsbordet. Slutstationen för den ostliga grenen kom att hamna i Ropsten. Tunnelbanestationen vid Gärdet öppnade 2 september 1967 och är stationen närmst Ropsten. Stationen är placerad i berget och består av tre N På kartan uppförd 1938-40 syns personalbostäderna i och stationshuset i järnvägsområdets östra del. Tunnelbanan är ej ännu utbyggd men bebyggelsen i bostadsområdet Gärdet syns. Källa: Stockholmskällan. Ortofoto cirka 1960 – I väst syns hur järnvägsområdets dels bestod av utrymmen och olika stora lokaler för lagerändamål och godshantering. I öst syns personalbostäderna och stationshuset. Mellan dessa områden syns odlingslotter/växthus och naturpräglade delar. Källa: Lantmäteriet. uppgångar: en på Gärdeshöjden, en mot Värtavägen och den tredje mot Askrikegatan/Tessinparken/Brantingsgatan. Efter Gärdet lämnar banan sin tunnelsträckning och går på betongbro över dalgången mellan Gärdet och Hjorthagen. När tunnelbanan drogs fram genom befintlig bebyggelse fanns vanligtvis inga möjligheter till nya centrumanläggningar kring stationerna. Men stationsuppgångarna blev strategiska punkter för kommersiell service och anslutande kommunikationer. Vid Gärdets uppgång mot Värtavägen tillkom i början av 1980-talet ett postkontor som komplement till Handelsbankens bankkontor i kv. Smedsbacken. Konsum ville även öppna en matbutik i anslutning till platsen där en del av parkeringsplatserna som tillkom på 1960-talet för BP under 1980-talets början togs i anspråk för en vändslinga för matarbussar till tunnelbanan. OMRÅDET PLANERAS FÖR BEBYGGELSE Norra Djurgården införlivades i Stockholms jurisdiktion 1868. I takt med att krigsföring och vapen utvecklades ansågs Ladugårdsgärdet så småningom som för trångt och inte längre tillbörligt som övningsfält. I början av 1900-talet tillsattes därför en kommitté som utredde vilka militära områden som armén kunde undvara och försälja. 1905 godkändes förslaget att låta Järvafältet ersätta Ladugårdsgärdet som militärt övningsfält. Efter en del diskussioner mellan staden och Djurgårdskommissionen, tillsatt för att förvalta exploateringen som bestämts 1905, överläts 1925 mark och år 1931 fastställdes den allra första stadsplanen för Ladugårdsgärdet, Gärdesstaden. Gärdesstaden formgavs efter ett flertal ombearbetningar av Arvid Stilles bidrag till stadsplanetävlingen åren 1928-29. Senare omarbetningar och tillägg gjordes mellan åren 1936-37, då nya rön om funktionalismen gjorde sig gällande. Bland annat ingick Smedbacksgatan och husen på Gärdeshöjden i den ändrade stadsplanen. Husen i södra delen av Gärdet byggdes ut mellan åren 1932-37, medan husen norr om Tessinparken stod färdiga på 1940-talet. Bebyggelsen i den nya stadsdelen Gärdet byggdes ut med hjälp av ett sextiotal delaktiga arkitekter och byggmästare. Trots det är bebyggelsen förhållandevis sammanhållen till dess gestaltning tack vare den hårt styrande stadsplanen och dess genomgående funktionalistiska stildrag och stramheten som följde med den typen av arkitektur. De låga punkthusen på Askrikegatan som avslutar Tessinparken norrut, skulle få en avvikande utformning från den höga punkt- och lamellhusbebyggelse som dominerade Gärdet i övrigt. Gärdeshöjdens bebyggelse, uppförd i 1930-talets slut, är koncentrerad till den höglänta delen belägen väster om Värtavägen. Området på Gärdeshöjden utgörs av punkthus och smala, höga lamellhus. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 22 Historik O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Karta för expropiering av statens järnvägar visar hur mycket mark som togs i anspråk för järnvägen. Källa: stadsarkivet. Karta 1904 med rödmarkering för vad som ingår i det militära övningsområdet. Källa: Lantmäteriet. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Historiskt har hela utredningsområdet ägts av Konungen. Marken förvaltades av Djurgårdsförvaltningen. Förändringar i markägoförhållanden kom med hamn- och järnväg, när mark vid Lilla Värtan överläts till Stockholms stad för hamnverksamhet 1879 och delar av utredningsområdet, norr om Tegeluddsvägen, exproprierades av staten för järnväg i samband med Värtabanan. Den del av utredningsområdet som är lokaliserad söder om Tegeluddsvägen, Smedsbacken 25, gick över till staden 1925 (slutligt beslut 1928). Enligt artikel i DN från 1961 låg Tegeluddsvägen fortsatt under Djurgårdsförvaltningens förvaltning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Historik 23 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Den nordligaste delen av Gärdet, Smedsbacken 25 var undantagen i utbyggnad för bostadsbebyggelsen inom Gärdesstaden. I den första stadsplanen från 1930-talet var platsen ägnad åt idrottsändamål. Flera idrottsanläggningar uppfördes i närheten, Kungliga tennishallen och en badmintonhall stod färdiga 1943. Badmintonhallen uppfördes strax väster om Smedsbacken 25 efter ritningar av Gustav Lettström. Byggnaden är idag riven. Först senare i stadsplanen 1961 ändrades användningen i plan för Smedsbacken 25 för att uppföra en kontorsanläggning med Svenska BP:s huvudkontor och Handelsbanken. Innan BP:s tillkomst fanns enligt vissa källor en del koloniträdgårdar och en kioskservering på platsen samt några äldre ekar. Stadsplanen anpassades i möjligaste mån för att bevara de stora imponerande träden. Med den exploderande bilismen blev trafikplaneringen i generalplanen snabbt bristfällig och en trafikledsplan togs fram 1960. Trafiklederna gavs högre kapacitet och sågs som en nymodighet som skapade möjligheter till att uppleva staden från nya punkter när man färdades. Bland annat höjdes kapaciteten för Lidingövägen. Lidingövägen, tidigare Ropstensvägen, gick från tullen vid Karlaplan mot Lidingö via Ropsten. Spårvagnar trafikerade vägen fram till 1967, det år då spårvägstrafiken upphörde i staden och tunnelbanan tog vid. Som en tidsenlig del i 1960-talets zonplanering fick Tegeluddsvägen sin nuvarande bredd i samband med uppförandet av 1960-talsanläggningarna i området. Genom att bevara den befintliga trädraden i vägens östra del och dessutom plantera träd i vägens fortsättning mot Lidingövägen var Tegeluddsvägen tänkt att agera gräns. I stadsplanen formulerades: Träden utgör en önskvärd avgränsning mellan angränsande bostadsområde och den föreslagna industri- och lagerbebyggelsen. Tegeluddsvägen, som enligt artikel i DN fortsatt administrerades av Djurgårdsförvaltningen men bekostades mellan staten och staden, fick två filer i varje riktning. I stadsplanen från 1961 för kvarteren Bremen och Amsterdam var tanken att området, som vid tillfället var Statens Järnvägars område, skulle bebyggas med byggnader för industri- och lagerändamål med för verksam- heterna erforderliga kontorsbyggnader. Initialt planerades området bestå av två större komplex åtskilda av ett lägre parti mitt för Värtavägen i nivå med Tegeluddsvägen. Partiet skulle fungera som infartsväg och vara tillräckligt brett för att rymma dubbla trädrader. Järnvägsområdet, som sträckte sig längs med Tegeluddsvägens norra sida, mellan Lidingövägen i väster Tegeludden i öster bestod i öst av stationshuset, trädgårdsanläggningar och personalbostäder. Denna del var även mer naturpräglad utsparade ekar. I öst fanns lagerbyggnader, skjul och olika lösningar för på- och avlastning av gods i väst. Invid korsningen Lidingövägen/Tegeluddsvägen låg en bensinstation. Vissa element i stadsplanerna genomfördes aldrig, så som den tilltänkta gångbron över Tegeluddsvägen för att binda ihop Smedsbacken, via kv New York med Amsterdam mot färjeterminalen. Gångbron syftade bland annat till att vara en säker passage för den föreslagna barnstugan i kv Amsterdam, som aldrig heller blev realiserad. År 1960 antogs planen för ny bebyggelse i kv Lissabon och London. Kv Lissabon omfattade område som tidigare var SJ:s område söderut mot Tegeludden. I kvarteren uppfördes punkthusbebyggelse. N Ortofoto cirka 1975. På ortofotet syns hur verksamheterna i utredningsområdet kommit till. samt den något förändrade dragningen av Tegeluddsvägen. Källa: Lantmäteriet. Kartan upprättad 1969-1972 innehåller kvartersnamn, så som Lissabon, Amsterdam, London osv. Stockholmskällan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 24 Historik O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys 1961 publicerades en artikel som presenterar kommande stadsomvandling i korsning Tegeluddsvägen och Lidingövägen. Tegeluddsvägen blir fyrfilig och en bensinstation rivs för att göra det möjligt. Norr om Tegeluddsvägen planeras för Svenska Philips huvudkontor, och lagerbyggnad och söder om vägen en kontorsanläggning byggd av Handelsbanken, Kjessler Mannerstråle och BPs Stockholmskontor. Källa : Dagens nyheter 1961-05-20. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Historik 25 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Planteringar vid kontor Tidens formideal under mitten av 1900-talet präglades av rationell geometri med repetition. Den arkitektonisk utformning av planteringar var stram och ofta (eller nästan uteslutande) användes geometriska former i gestaltningen och en tydlig indelning av olika ytor, ofta genom plattsättning och upphöjda planteringsytor. Den sena modernismens rationella metoder och en estetik där det skötselfria var en central tanke ledde till förenklingar gällande utformningen av landskapsmiljöer liksom korta växtlistor och en mager materialpalett. Från att plantskolor under 1930-talet hade kunnat erbjuda tio växter av ett tusental olika sorter fanns det under 1960-talet tillgång till ett tusental växter av ett tiotal sorter. Idealet för villaträdgårdar under denna tid var att den skulle vara arbetsfri, vilket säkert var ett gällande ideal även för offentliga planteringar. Man ville ha oföränderliga växter med lång blomningstid och motverka växternas naturliga föränderlighet så att en tydlig form i trädgården kunde bibehållas, vilket bidrog till ett intryck av finrum som moderna trädgårdar kunde ge. Med en välklippt gräsmatta och några städsegröna växter såg trädgården alltid prydlig ut. Utemiljöer fick därmed en alltmer standardiserad utformning och formades utifrån att det fanns en objektiv ståndpunkt från vilken man kunde räkna ut bästa lösningen på ett problem. Det resulterade i att utemiljöerna utformades efter föreskrifter i vilka det angavs vad som skulle finnas i utemiljön och hur mycket. LOKALISERING AV KONTOR, KOMMUNIKATIONER I FÖRÄNDRING När staden under 1940- och 50-talen tog de stora greppen om Stockholms framtid, dels med det gigantiska cityprojektet, dels med generalplan för det framtida Stockholm, låg stort fokus på att bereda goda bostäder och livsmiljöer åt en trångbodd befolkning. Men det var också viktigt för Stockholms tjänstemän och politiker att i en expansiv tid i Sverige behålla och stärka stadens ställning gentemot övriga landet och omvärlden. Näringslivet och dess behov var tillsammans med framdragandet av tunnelbanan och trafiklederna överordnat syfte med Norrmalmsregleringen. I den innersta kärnan ville staden till varje pris se landets viktigaste näringsliv och de stora organisationernas huvudkontor. Hur man såg på multinationella aktörer är inte lika tydligt. Företag som tyska Siemens och nederländska Philips hade växande verksamheter och fanns redan representerade i staden, båda i Norra Stationsområdet. Det nya city baserades på en idé att staden ägde merparten av marken och upplät den med tomträtt. Det var ett sätt för staden att få inkomster och undvika att stegrande markvärden endast tillföll privata intressen. Det var svårt att få privata näringslivet att leva med de villkoren. Företagen byggde vanligen för egen räkning i egenägda fastigheter och hyrde inte in sig vilket är det vanliga idag. Näringslivet behövde nya lokaler, inte sällan satt företagen spridda på många olika adresser i kontoriserade bostadshus i innerstaden och situationen blev ohållbar. Alternativt växte man ur sina kontor som för några årtionden sedan uppfattades som moderna men som nu inte var lika tidsenliga. Att kunna erbjuda parkering för de anställda var ett annat mål som var svårt att tillgodose i stenstaden. Målet att lägga arbetsplatser långt ut där stockholmarna skulle bo realiserades främst genom lokalisering av de statliga verksamheterna Vattenfallstyrelsen och Televerket till ABC-städerna Vällingby och Farsta. Ambitionen att decentralisera arbetsplatserna var styrt av en strävan att undvika sovstäder utan dagbefolkning men kanske främst av trafiken, det skulle bli en omöjlig trafiksituation om alla arbetsplatser låg centralt. Staden kunde heller inte komma ifrån att halvcentrala verksamhetsområden som Hornsberg, Hammarbyhamnen och Västberga skulle behövas. Här kommer nuvarande kvarteret Bremen in i bilden. Dess halvcentrala läge i anslutning till järnväg gjorde området lämpligt för lager och annan verksamhet som hade nytta av direkt koppling till järnväg. I generalplanen är det utlagt som område för bangård och vagnhallar. Dessa planer från 1940- och början av 50-talet formades i en tid när bilismen växte snabbt men man kunde inte förutse hur genomgripande samhällsändringarna skulle bli. Att det redan på 1970-talet började byggas ett IT-kluster ända ute i Kista och att det på 1980-talet av många företag sågs som idealiskt att ha sitt huvudkontor längs motorvägen, halvvägs till Arlanda flygplats eller i någon kontorspark i kranskommunerna, kunde inte förutses. När 1960-talet trädde in var helt enkelt inte perifera lägen i regionen möjliga eller ens påtänkta, lägen just utanför stenstaden var det som utgjorde periferin. För verksamheter som inte var rena kontor sågs fortfarande lägen nära hamn och järnväg som de mest naturliga. Stadsplaneringen enligt generalplanen byggde på en långt utvecklad zonering. Det var en funktionalistisk princip som det inte tummades på. Verksamheter av skild karaktär åtskildes mer eller mindre tydligt. Det hade både med olycksrisker (på 1940- och 50-talen beaktades också eventuella flygattacker mot fabriker), men också med trivsel att göra. Varken lukt eller störande buller fick påverka bostadsmiljöer negativt i någon högre grad. Tegeluddsvägen är ett utmärkt exempel på hur man resonerade, den var i detta avseende en mycket markant gräns mellan kv. Smedsbacken på Gärdet där det inrymdes det som staden kallade ”cityverksamheter” och den tyngre verksamheten i kv. Bremen på hamn- och järnvägssidan. Staden insåg i generalplanearbetet att Stockholm inte längre hade och inte skulle komma att få någon verkligt tung industri men man höll länge fast vid kravet på att verksamhetsområden skulle vara vikta för industri och lager. Många stadsplaner togs fram där användning industri stipulerades och endast begränsade delar fick användas för kontor. Dessa bestämmelser ställde till det för företag som hade behov av kontor eller för byggherrar som ville tillgodose det hela tiden växande behovet av kontor. Sådana planer har länge påverkat utvecklingen i verksamhets- områden som i allt högre grad transformerats till i första hand kontors- områden. Denna problematik aktualiserades i slutet av 1970-talet då byggföretaget SIAB hade planer på att bygga sitt huvudkontor (nuvarande Bremen 4) mellan Philips anläggning och Värtabanans stationshus. Delar av byggrätten var avsedd för småindustri. När sedan Länsförsäkringar i slutet av 1980-talet behövde en planändring för att kunna uppföra sitt huvudkontor (Bremen 2) ”tvingade” inte längre staden fastighetsägaren till industriellt användande, nu omvandlades byggrätten i sin helhet till kontor. Planteringar och fontän vid Hötorgshusen, hus 1. Bänkar är placerade i sollägen. 1960-tal. Foto Ingemar Gram. Källa: Digitala stadsmuseet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 26 Historik O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys BYGGNADSHISTORIK SMEDSBACKEN 25 Tre verksamheter inom samma anläggning På den yta längst i norr som fanns kvar obebyggd inom det stadspla- nelagda området på Gärdet lät, under 1960-talets första hälft, Svenska BP Oljeaktiebolag, Svenska Handelsbanken och Fastighetsbolaget Kruse Olsson & Co gemensamt uppföra en storskalig kontorsanläggning. För byggarbetena svarade John Mattson Byggnads AB. Beslut om att bygga togs 1960. Stadsbyggnadskontoret upprättade 1961 en stadsplan som möjliggjorde projektet, de icke realiserade planerna från 1930-talet på en idrottsplats i detta läge ströks därmed. Sannolikt styrdes planens innehåll i betydlig grad av det projekt som arkitekt Gustaf Lettström utarbetade för byggherrarnas räkning. Byggnadskomplexet uppfördes 1961-64. Att byggherrarna var tre till antalet hade att göra med den speciella omständigheten att komplexet skulle innehålla tre kontor som var mer eller mindre separerade från varandra men som ändå delade funktioner som lastmottag, garage, matsal och gård. De tre verksamheterna var Svenska BP, Svenska Handelsbanken och teknikkonsultbolaget (med tidens språkbruk ingenjörsbyrån) Kjessler & Mannerstråle. Kjessler & Mannerstråle var också anläggningens konstruktörer. Svenska BP och Kjessler & Mannerstråle hade i första hand behov av nya kontorslokaler. BP fanns spridda på nio adresser i staden och lät här bygga ett huvudkontor där man kunde samla hela personalstyrkan. Kjessler & Mannerstråle torde ha gjort detsamma. För Handelsbanken var den nya etableringen att betrakta som ett filialkontor med de ledande funktionerna kvar i kvarteren vid Kungsträdgården-Blasieholmstorg. Banken hade dock behov av moderna kontor och samlokalisering av administrativa funktioner. Till Smedsbacken flyttade revision, remburs, organisation (fördelade på 185 kontorsrum) men också handgripliga sysslor som bankens myntpaketering och distribution av kontanter och blanketter. Det var också nödvändigt att skaffa fram stora ytor för den datorisering som blev alltmer angelägen inom bankväsendet. Ytorna för tidens stordatorer, hålkortsmaskiner etc placerades centralt i kvarteret och utgjorde den underbyggda ytan till en avlång gårdsbildning. Det var ännu fråga om mycket manuell bearbetning, stansning av hålkort sysselsatte 60 personer, men det stod också IBM-datorer i utrymmena. Maskinchef var titeln för den som ansvarade för datorerna. Datacentralens chef Per-Ivar Claeson beskrev på ett sätt som är träffande även år 2022 för utvecklingen: Utvecklingen går snabbt på databehandlingens område och vi följer utvecklingen med uppmärksamhet. Nya maskiner enligt senaste rön är redan beställda för leverans 1966. Bankens rutiner är ständigt föremål för förbättringar undan för undan. Den manuella bearbetningen på alltfler områden överförs till databehandling. Modellfoto av Smedsbacken 25 med ekarna på förplatsen. Källa: ArkDes. Framsidan på skriften BP-Huset där Svenska BP presenterade sin nya byggnad. Notera utformningen av taket med takterrass och dammen vid gaveln. Taket är numera ombyggt och dammen igenlagd. Ur BP-Huset. Situationsplan över den färdiga anläggningen 1964. En vändslinga in på förplatsen användes för angöring till BP och Kjessler & Mannerstråle samt till Handelsbankens kundkontor som låg under gårdsterrassen. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Historik 27 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Gustaf Lettström Gustaf Lettström (1913-99) utbildade sig vid KTH och Kungliga konsthögskolan. Lettström var verksam under den funktionalistiska och modernistiska epoken inom arkitektur och stadsbyggande. Han var anställd på KF:s arkitektkontor 1935-1936 samtidigt som han från 1935 började driva egen arkitektverksamhet. 1941-1945 var han anställd på Stockholms byggnadsnämnd. År 1977 förvärvades Lettströms kontor av FFNS, och han fortsatte att verka vid vad som var en av Nordens största arkitektbyråer. Lettström var oerhört produktiv under sitt yrkesliv, med åtskilliga projekt inom näringslivet, idrott och bostadbyggnation. I tidskriften Arkitektur förekommer Lettström som författare eller som arkitekt 36 gånger. Lettström är trots detta inte ett av ”de stora namnen” i sin generation. Lettström är upphovsman till cirka 3650 genomförda projekt och stod bland annat bakom ritningarna till S:t Erikshallen, föregångare till Älvsjömässan, idag riven men kvar finns den så kallade USA-paviljongen intill Kungliga Tennishallen. Lettström låg även bakom ritningarna för den badmintonhall som tidigare låg mitt emot Kungliga Tennishallen men som idag är riven. British Petroleum BP, British Petroleum, är ett oljebolag som började sin verksamhet med att utvinna olja i Iran i början av 1900-talet. BP:s svenska verksamhet är mest bekant genom bolagets drivmedels- stationer som fanns från 1920-talet fram till 1994. Stationerna såldes då till Statoil och Uno-X. Statoil förvärvade inte bara stationerna utan hela bolaget Svenska BP. När BP-Huset byggdes hade bolaget 950 stationer i sitt nät men också 12 egna oljedepåer BP verkar idag i Sverige främst med flygbränsle. Stämningsbild från BP:s skrift. Mot de flerhundraåriga ekarna kontrasterar bilen och den moderna rationella fasaden effektfullt. Kontorsrum med tre fönster, standardrummet hade två. Avskalad och rustik inredning med lättstädade golv. Fönstren har innerbågar av teak. Under fönstren satt moderna konvektorer och de anställda kunde själva reglera klimatet i rummet. Ur BP-Huset. Interiören i entrén. Samma typ av rustika keramiska plattor som användes i fasaden omger hissarna. Ur BP-Huset. Svenska BP:s VD Esben Lykke-Seest i sitt panelklädda rum. Direktionen hade egen matsal och en egen del av terrassen. Hierarkierna var ännu tydliga i det svenska arbetslivet under 1960-talets första hälft. Ur BP-Huset. Kvällsbild som visar hur effektfullt Yngve Gamlins konstverk verkade i omgivningen. Ur BP-Huset. Exempel på våningsplan i det nyuppförda BP-huset. Runt hissarna fanns funktioner som kapprum, arkiv och WC. Kontorsrummens storlek varierade beroende på tjänst. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 28 Historik O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Handelsbankens ytor var genom de stora ytorna för datorer, stansning etc störst och uppgick till ca 40 % (BP disponerade 35 % och Kjessler & Mannerstråle 25 %). Totalt rymde komplexet ca 1000 arbetsplatser. I den östra änden av gårdsöverbyggnaden ställdes BP:s kontorshus, ett smalt höghus i nio våningar ovan mark, ”BP-huset”. Entrén vette ut mot en stor förplats med flerhundraåriga ekar som sparades i korsningen Värtavägen och Tegeluddsvägen. Norr om gården lades en lång, djup kontorslamell, ”låghuset” eller ”KM-huset”, längs den nya Tegeluddsvägen. Denna byggnad delades på mitten av med en brandvägg. Väster om brandväggen disponerades byggnaden av Svenska Handelsbanken och öster om väggen av Kjessler & Mannerstråle. Entréerna till de två verksam- heterna förlades till byggnadens gavlar. I öster fick entrén fin kontakt med förplatsen med ekarna och i väster samordnades entrén med infarten till det parkeringsgarage och underjordiska lastmottag som hade infart härifrån. Mot den markanta sluttningen i söder byggdes en stor matsalspaviljong med expressiv form. Genom ett bevuxet tak och skärmväggar med granitmurar integrerades paviljongen på ett för tiden ovanligt konsekvent sätt i landskapet. Köksytorna förlades mot berget och de ljusa, luftigare ytorna mot norr upptogs av serveringsytor, delvis med entresolbjälklag. Matsalen pryddes av ett stort konstverk av Carl-Fredrik Reuterswärd. Matsalen kunde angöras från två håll och den kunde delas av med vikväggar så att de tre bolagen satt separat under luncherna. Den underbyggda gården stod i direktkontakt med matsalens glasade fasader och användes till viss del för uteservering. Fullt utvecklad modernistisk arkitektur Lettström utformade anläggningen i en fullt utvecklad modernistisk arkitektur. Med en disposition där tre byggnadskroppar reser sig ur en gemensam låg bas, spelet mellan höga och låga byggnadsvolymer - helt styrda av rationalitet – och med en lekfull matsalsbyggnad, finns flera av tidens elementa på plats. De platta taken på kontorsbyggnaderna nyttjades förutom för teknikutrymmen också för takterrasser. Låghusets fasad mot Tegeluddsvägen 1964. Längs hela fasaden fanns endast två dörrar till sekundära trapphus. Fasaden är i stort oförändrad idag, kylaggregat har tillkommit på taket. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Handelsbanken Svenska Handelsbanken har en 150-årig historia. Banken bildades som en utbrytning ur Stockholms Enskilda Bank (del av nuvarande SEB) då en grupp stockholmska storföretagare i missnöje beslöt sig för att starta en ny affärsbank. Bankrörelsen växte under 1900-talets första hälft och blev rikstäckande. Handelsbanken, mycket tack vare VD Tore Browaldh, var en av nyckelaktörerna i Stockholms cityprojekt, förnyelsen av Norrmalm, som bedrevs som mest intensivt 1950-80. Handelsbanken var finansiärer i flera byggen och den ledande politikern Hjalmar Mehr, som beskrivs som Browaldhs förtrogne, försökte få banken att gå in i ytterligare stora projekt. Handelsbankens egen lokalfråga var också uppe på bordet. För cityprojektet var det avgörande att landets storbanker ville etablera sig i de nya citykvarteren men bankerna gjorde hårt motstånd mot tomträttssystemet, de föredrog att bygga på egen mark. Samtidigt hade bankerna en ständigt växande tjänstemannaskara och man behövde stora ytor för en kommande datorisering. De gamla bankpalatsen kring Kungsträdgården och Gustav Adolfs torg skulle svårligen kunna svara upp mot behoven av moderna lokaler. När staden lyckades få Skandinaviska banken att etablera sig i det väldiga Hästskokvarteret vid Sveavägen-Hamngatan (med tomträtt) var det en stor delseger. Handelsbanken hade också erbjudits tomten men tackat nej. När Browaldh tillträtt som VD 1955 meddelade han staden att banken skulle lösa sina lokalfrågor vid Kungsträdgården i kombination med en decentralisering. Det är oklart om Handelsbanken redan vid detta tillfälle hade det kommande verksamhetsområdet vid Tegeluddsvägen i åtanke. Låghuset och matsalsbyggnaden sett från BP-Huset under uppförandet. Källa: Handelsbanken. Ca 60 kvinnor var sysselsatta med att stansa hålkort. Ur Handelsbankens personaltidning Remissan november 1964. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Historik 29 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Låghuset med tydliga kontraster mellan de mörka fönsterbanden av aluminium och med inslag av grönfärgat glas och de ljusa keramiska fasaderna. Gården hade dubbla funktioner som, blickfång från kontoren och som vistelsemiljö när vädret tillät. Ur BP-Huset. Matsalen hade generösa rumsvolymer. Lunch serverades under tre sittningar för att kunna möjliggöra att samtliga ca 1000 anställda kunde äta. Ur BP-Huset. Koppar- och emaljkonst av Charlotte Block Hellum. Ur BP-Huset. Lars Gynnings gobeläng Sahara. Ur BP-huset. Randi Sveens Biskopen i direktionsmatsalen. Ur BP-Huset. Textilapplikation av Randi Sveen i filmsalen. Ur BP-Huset. Gymnastiksal var ett för tiden ovanligt inslag i kontorsmiljön. Motionsrum blev mer allmänt förekommande under 1970-talet. Ur BP-Huset. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 30 Historik O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Fasaderna präglades av långa rader av likformiga fönster, utförda i tidens idealmaterial teak och aluminium, och av likaledes underhållsfria fasader av keramiska plattor eller stavar i vita och gula nyanser. Höghusets vertikalitet accentuerades med vita fönsterpelare som delar in långsidorna i tydliga fönsteraxlar. Låghusets längd underströks genom kontinuerliga fönsterband. Profilerad aluminiumplåt, anodiserad i samma bruna, kopparliknande toner som fönstren användes till takuppbyggnader och till fasaderna på matsals- byggnaden. BP-huset gavs i stort slutna gavlar, utformade av stora betongskivor med frilagd ljus ballast. I väster gav en fönsterrad i gaveln dagsljus till en av korridorerna. Motsvarande ljusinsläpp mot öster gavs en säregen utformning med ett kulört glaskonstverk av Yngve Gamlin. Det färgade glaset var belyst och avspeglade sig i en mindre bassäng nedanför gaveln. Låghusets gavlar gavs en för 1960-talet typisk utformning med naturstensskivor. Bottenvåningarna utformades med svart polerad granit och fönsterpartier av kopparliknande aluminium och ärtgröna glasskivor. Noterbart är att byggnaderna, sannolikt genom sitt avskilda läge, inte försågs med lokaler i bottenvåningarna. I gårdsöverbyggnaden placerades ett bankkontor för Handelsbanken, vilket var anläggningens ena publika inslag. Tipstypisk landskapsarkitektur För landskapsarkitekturen svarade trädgårdsarkitekten Bertil Mo med en i hög grad tidsenlig hantering av utemiljön av förplatsen vid Smedsbacken 25 sett från bostadskvarteret i söder. Foto ca 1963. Källa: Handelsbanken. Smedsbacken 25 sett från öst. I bakgrund syns nivåskillnaden med berget tydligt upp mot Gärdeshöjden. Foto ca 1963. Källa: Handelsbanken. Planteringsritning undertecknad Bertil Mo. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. BP-huset BP-huset (namnet prydde entrén) om ca 7 500 kvm rymde ursprungligen drygt 200 kontorsrum. När bolaget presenterade sitt nya huvudkontor i en skrift 1964 lyfts det rationella fram. Såsom brukligt vid tiden uppfördes byggnaden efter ett modulsystem, anpassat för en flexibel användning med lätt flyttbara mellanväggar. Standardrummet hade två fönsters bredd och hade en stram, avskalad inredning. VD-kontoret, direktionsmatsalen och styrelserummet hade en betydligt mer påkostad inredning. Men BP framhåller också att man satsat på personalens bästa med en läkaravdelning och en välutrustad gymnastiksal, ett inslag som annars blir vanligt först på 1970-talet på stora svenska kontorsarbetsplatser. Matsalen och serveringsmöjligheterna på gården samt takterrassen (direktion och personal hölls här åtskilda) med utsikt över Värtahamnen framhålls som kvaliteter. En stor satsning på konstnärlig utsmyckning gjordes, sannolikt med både personal och besökare i åtanke. BP hade också en hörsal/ filmrum och en datacentral. I garaget fanns drivmedelspumpar. KM-huset KM-huset disponerades med dubbelkkorridorsystem med djupa kontorsrum längs ytterväggarna och en mörk kärna med kapprum, WC, arkiv och mötesrum. Kjessler & Mannerstråles medarbetare satt i enskilda kontorsrum i olika storlekar. Chefer hade hörnrum vid gaveln. Bolaget hade en rad specialfunktioner såsom laboratorier och bokbinderi/stencilering samt filmrum. Dessa var placerade i källaren och i bottenvåningen. Likt hos BP fanns också en läkarmottagning. I takvåningen med utgång mot takterrassens rymligare del fanns styrelserum och sällskapsrum. Värtavägen liksom av den innanför liggande gården som är placerad mellan byggnaderna. Förplatsen, med parkering och vändplan, har ett enkelt utförande där de befintliga, sparade äldre ekarna får stort utrymme som blickfång. Vändplatsen med en typ av rundel i mitten var eventuellt tänkt att bli en vattenanläggning, så som det står på planteringsritningen av Bertil Mo från 1963. Den planerades tills vidare som en gräsyta, vilken den ser ut att fortsatt vara. Istället anlades en vattenanläggning öster om BP-huset, vilken var planerad som en gräsyta enligt ritning från 1963. Utöver ekarna smyckades förplatsen genom en typ av belysningsarmatur som var genomgående för anläggningens utemiljöer. De utgjordes av en stolpe med tre förgreningar upptill, ljusarmar som spretade likt ett träds trädgrenar, och avslutade med armaturer i form av glasglober i klarglas längst ut. Den innanför liggande gården har en stram utformning med en symmetrisk indelning genom rektangulära, upphöjda planteringsytor, med växter eller gräs. De upphöjda ytorna delas in av gångvägar belagda med blästrade betongplattor med frilagd ballast av sjösten, vilka är ursprungliga och en arkitektonisk utformning och gårdsbeläggning som är typisk för 1960-talets strama och geometriskt planerade gårdsplanteringar. Inom gården finns flertalet lanterniner i form av en utplanad kupa som ger ljus till underliggande våning och som genom sin symmetriska placering är en del av gårdens gestaltning. I söder angränsar tomten mot en intilliggande brant med sparad naturmark med träd som björk, ek och rönn. Denna mark föreskrevs gallras i samråd med trädgårdsarkitekten i samband med uppförandet av anläggningen och avgränsas med ett grönt nätstängel i branten och av en stödmur i gårdens marknivå. Stödmuren inkorporeras i restaurangens fasad genom en upptrappning som övergår i fasadens veckade utförande. Denna typ av stödmur fortsätter även på intilliggande fastighet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Historik 31 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Låghuset sett från Tegeluddsvägen 1984. Källa: Stockholms stadsmuseum.År 1984 var BP ännu kvar i den högre byggnaden. Sedan bilden togs har nya parkeringsplatser minskat gräsytan. Källa: Stockholms stadsmuseum. Fontänen vid BP-husets gavel år 1984. Handelsbankens kundkontor låg i gårdsöverbyggnaden. Källa: Stockholms stadsmuseum. Handelsbanken Handelsbankens kontorsplan följde samma mönster. Mer intressant är de stora ytor banken disponerade under mark och under gård. I bottenvåningen fanns valv och mynträkningsrum som nåddes rationellt direkt från garage- och lastfarsinfarten. På planet under fanns stora ytor för arkiv och blankettförråd som stod i effektiv förbindelse med lastkajer vid den underjordiska lastgatan. I bottenvåningen, rikt försörjd med dagsljus från lanterninerna på gården fanns stora salar för datamaskiner, hålkort, stansning och kopiering. Den tidiga automatiseringen av banktjänsterna var utrymmeskrävande. Garage och lastfar Garaget hade plats för ca 180 bilar samt ett antal tvättplatser och smörjgropar. Det fanns även 45 parkeringsplatser på mark, belägna mot tomtgränsen i söder vid Värtavägen (där det idag står två blåputsade flerbostadshus). Sammantaget visar ritningarna från 1960-talet på en mycket komplex men ändå rationell anläggning som gav de tre verksamheterna helt nya förutsättningar för sin verksamhet. Inte minst intressant är flödena inom anläggningen med ett eget lastfar enligt den modell som samtidigt tillämpades inne i city, där lastning och lossning kunde ske väderskyddat i lugn och ro utan att störa trafik i omgivningen. Kontoren gavs den modernitet som tiden hade att erbjuda och de enorma underjordiska ytorna skräddarsyddes för verksamheternas behov. Av intresse är att motsvarande funktioner som Handelsbanken fick tillgång till här lät Skandinaviska Banken samtidigt ordna på liknande sätt i kvarteret Hästskon vid Sergels torg. På många sätt kan anläggningen vid Tegeluddsvägen-Värtavägen karaktäriseras som ett modernt citykvarter. Här kunde dock utrymmet och ekonomin tillåta en mer luftig anläggning med än tydligare kopplingar till modernismens ideal. Handelsbanken blir ensamma kvar Vad gäller bebyggelsen inom 1960-talsbebyggelsen i Smedsbacken är det oklart när BP och Kjessler och Mannerstråle lämnade fastigheten. Handelsbanken kom med tiden att ta över samtliga ytor. Samtidigt är det uppenbart att den tekniska utveckling som bankens dataansvarige kunde se pågick redan på 1960-talet, ständigt ändrade behoven i de stora underjordiska ytorna. Bankens IT-funktioner kom dock att länge bli kvar i Smedsbacken. Smedsbackenfilialen har dock successivt tömts på anställda innan dess att BP-Huset 2019-21 genomgick en omfattande modernisering och fått nytt liv. Modernisering av BP-huset 2019-21 BP-huset genomgick 2019-21 en rad ändringar och en fullständig ombyggnad av våningsplanen. Arkitekter var Wester + Elsner. Den utvändiga terrassen på yttertaket byggdes in under ett lutande tak och omvandlades till kontorsyta. Samtliga våningsplan moderniserades med start 2019, merparten av inredningen revs och planen nyinreddes med ny planlösning. I bottenvåningen inrymdes ett café och hela bottenvåningen mot norr gjordes om med återställt ursprungligt entréläge och nya glaspartier med låg bröstning, till skillnad från det tidigare utförandet med höga bröstningar lika KM-huset längs Tegeluddsvägen. Även täta delar av fasaden förnyades. Fasaden ovan bottenvåningen åtgärdades genom att de befintliga teakfönstren försågs med energibesparande isolerglas. Yngve Gamlins glaskonstverk på gaveln mot öster försågs med ny LED-belysning. Delar av den ursprungliga invändiga konstnärliga utsmyckningen påträffades nedmonterad under renoveringsarbetet och återmonterades. Matsalsbyggnaden ombyggd till kontor I takt med minskad efterfrågan på luncher stängdes kök och restaurang. Byggnaden gavs 2017 en ny användning som kontor. Storköket med inredning och utrustning revs. Den ursprungliga glas- och aluminium- fasaden var energimässigt undermålig med obrutna köldbryggor. Fasaden byttes ut närmast i sin helhet med en ny glasfasad infattad i lackerade aluminiumprofiler, inte eloxerade som i ursprungsutförandet. Utmärkande för fastigheten Sett till fasadmaterial är valet att klä långfasaderna på kontorshus med keramik relativt ovanligt i Stockholm vid tiden. Kakel och klinker var vanligt i tidens byggande och användes i stor omfattning för sockelvåningar och i tunnlar och andra underjordiska rum men mer sällan som huvudsakligt fasadmaterial. Natursten och betongelement med frilagd ballast som Lettström använde till gavlarna var mer allmänna lösningar, liksom det omfattande användandet av eloxerat aluminium. BP:s satsningar på konst sticker ut. Glaskonsten på gaveln mot Värtavägen torde ha få motsvarigheter i det privata byggandet. Byggnadstekniskt var projektet utmanande genom byggandet av underjordiska ytor och restaurangbyggnad direkt mot bergssluttningen. Förändringar i anslutning till Smedsbacken 25 I början av 1980-talet utarbetades en stadsplan (Pl. 8141, laga kraft 1983) som kom att påverka Smedsbacken 25. SL ville få till en vändslinga för buss 41 som var matarbuss till tunnelbanan och posten behövde nya lokaler för det postkontor som hittills varit förlagt till Furusundsgatan. Postkontoret skulle inrymmas i bottenvåningen på ett nytt kontorshus, placerat mellan BP-huset, tunnelbanan och Värtavägen. Kontorshuset uppfördes i sluttningsläge 1983-86 av SIAB efter egna ritningar. Byggnaden gavs lika SIAB:s tidigare projekt i området fasader av betongelement. Med bruna aluminiumfönster fick byggnaden gemensamma drag med BP-huset. Garageinfart för det nya huset samordnades med utfarten från den underjordiska lastgatan inom Smedsbacken 25. Vändslingan för bussen anordnades längs Värtavägen och innebar att befintliga markparkeringar utgick. Vändslingan försvann i sin tur då Svenska Bostäder under 2010-talet uppförde två flerfamiljshus med en mellanliggande gård längs Värtavägen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 32 Historik O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Höghusdelen sedd från Lidingövägen, 1960-tal. På andra sidan Lidingövägen låg S:t Eriksmässan. Källa: Stockholms stadsmuseum. Philips byggnader under uppförande 1962, med Lidingövägen i förgrunden. Källa: Digitalt museum. BREMEN 1 OCH 3 Svenska Philips får ny adress Anläggningen inom Bremen 1 och 3 uppfördes 1962-63 som huvudkontor och lager för Svenska AB Philips. Huvudkontoret flyttade från lokaler på Gävlegatan som blivit för trånga. Under 1940- och 50-talen hade Philips Sverige expanderat kraftigt i och med utveckling och produktion inom bland annat telekommunikation och television. Med ökad expansion i produktion behövdes även mer plats för personal. Kontoret var i slutet av 1950-talet fullbelagt och avdelningar var utspridda på flera adresser i Stockholm. Efter ett mångårigt förhandlande fick Philips Sverige till ett köp av en tomt på 30 000 kvm i hörnet av Lidingövägen och Tegeluddsvägen. Säljaren var Djurgårdsförvaltningen. Tomten erbjöd bra kommunikationer, plats att bygga stora lagerlokaler med möjlighet till expansion samt en direkt närhet till S:t Eriksmässan, på andra sidan Lidingövägen. 1961 började planeringen av moderna kontorslokaler i 13 våningar, med utställningsytor i bottenplan och en separat lagerbyggnad. Fram till 1992 ägde Philips fastigheten då den såldes till Stockholm energi. Philipshusets före detta kontorsdel (Bremen 3) hyrs sedan 2006 av Förvaltningsrätten i Stockholm och i lagerdelen (Bremen 1) ligger sedan 1995 lokaler för TV4. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Historik 33 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Philipshuset – ett monument över koncernens verksamhet Svenska Philips anlitade byggföretaget SIAB (Svenska Industribyggen AB) att som generalentreprenör uppföra det nya huset. SIAB:s chefsarkitekt, Bo Möller, stod som ansvarig arkitekt. Tillsammans med inredningsarkitekten Sven Kai-Larsen och trädgårdsarkitekten Walter Bauer skapades en helhetsmiljö präglad av tidens stilideal. Det var sannolikt snabb projektering och produktion som gjorde att SIAB redan från början hade med sig både inredningsarkitekt och trädgårdsarkitekt. Det var en modern anläggningen tekniskt sett, men även i det avseendet att kontorspersonalens behov sattes i fokus, med servicefunktioner såsom motionsrum, sjukgymnast, läkarmottagning, café och personalmatsal samt ytor för pauser på terrasser i alla väderstreck. Kontoret rymde ca 1200 anställda. Kontorsplanen plan 6-15 var likartat planerade med korridor och cellkontor kombinerat med öppna kontorsytor. Högst upp låg direktörs- avdelningen vars planlösning skildes från övriga kontorsplan. I hela byggnaden användes rörpostsystem. En teckning över Philipshuset från norr. Den utbredda lagerlokalen till vänster i bild och kontorsdelens olika byggnadskroppar till höger. Källa: DN 1963-09-13. En stor utställningshall låg i bottenplan med en avskiljande vägg mot entré och foajé bestående av olika breda träpelare i ask. En trappa ner placerades en ljudisolerad hörsal med 142 sittplatser, idag kallad Bremensalen. Rummet med intilliggande utrymmen var tekniskt mycket välutrustat och var delvis avsett för demonstration av ljus, ljud och bild, men salen kunde även nyttjas som teater, biograf, konferenssal, inspelningsstudio eller konserthall. 1965 gjordes den första provsändningen i Sverige med färg-tv i en provisorisk inspelningsstudio i samband med en modeshow. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 34 Historik O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Philips-huset i ”röntgenperspektiv”. I jubileumsboken Philips Sverige 60 år finns denna illustration sannolikt framtagen vid uppförandet av byggnaden. Den beskrivs som en sprängteckning som var avsedd som en karta över det nya huset. Den visade på vilka våningsplan som olika företag och avdelningar fanns och gav även upplysningar om entréer, hissar, konferensrum, kapprum toaletter etc. Källa: Philips i Sverige 60 år 1923-1963. Philips Sonora, Philips eget grammofonbolag hade sitt kontor på plan 5 och använde ibland hörsalen för studioinspelningar. I kontorsbyggnaden fanns utrymmen även för andra hyresgäster, Enskilda banken förlade ett lokalkontor i bottenplan och NK öppnade en shop i bottenplan. Garage anlades för ca 250 bilar i källarplan. Här inrättades även bilverkstad och bensinpump. Det var ont om parkeringsplatser på Gärdet och det fanns tidigt förslag på att garaget skulle användas av anställda under dagtid och av boende under natten. Lagerbyggnaden byggdes som ett höglager i 4 våningsplan. Byggnaden är placerad i souterräng, och mot Tegeluddsvägen var lagerbyggnaden enbart två våningar hög. Det var stora lagerytor i plan 2 och 4 medan 3 och 5 även nyttjades för verkstäder, service, kontor etc. En entré för bland annat kundmottagning låg vid Tegeluddsvägen, i lagerbyggnadens västra del. Innanför entrén låg en passage vilken ledde till hissar, plan 4:s lagerlokaler samt till en kundmottagning med kassa. Planet utgjordes i övrigt av stora öppna lagerlokaler och mot Tegeluddsvägen fanns tre lagerportar. På plan 3 fanns förutom lager, avdelning för framtagande av reklam, bland annat för utställningar. Här låg ateljéer, snickeri, tryckeri, ljuskopiering, reklamlager, kontor för utställningschef. Plan 2, vilket utgjorde bottenplan mot norr, utgjordes av öppna lagerlokaler. Lagerytor nåddes via lastkajer placerade i väster och norr. Högst upp i byggnaden på plan 5 låg verkstads- och servicelokaler samt tillhörande kontor. Våningsplanet förbands med en korridor med kontorsbyggnadens plan 5. Med ett stort indrag låg ett stort teknikutrymme med fläktrum på plan 6. Invigningen av Philipshuset ägde rum 1963 vid vilken bland annat Prins Bertil, kommunikationsministern Gösta Skoglund samt chefen för interna- tionella Philips, Fritz Philips, närvarade. I invigningsprogrammet ingick ett halvtimmeslångt TV-program som sändes ut internt till de anställda. Det ingick även en konsert i hörsalen. Det var en invigning som uppmärk- sammades i flera tidningsartiklar. I ett presentationshäfte om Philipshuset skrev skribenten och konsthis- torikern Ulf Hård af Segerstad bland annat. Philipshuset är ett industrialiserat rekordbygge, hyperrationellt, tekniskt topputrustat och invändigt formligen doftande av blont trä. Ingenstans finner man klarare uttryck i storskala för det moderna kontoret skandinaviska miljöestetik. (Ur Philips 60 år). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Historik 35 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Philips Elektronikgiganten Philips grundades av far och son Philips i Nederländerna 1891.Verksamheten i Sverige etablerades 1919 och 1923 bildades Svenska AB Philips. Det var holländaren Daam van Eegendenburg som gavs uppdraget att etablera Philips i Sverige. Firman hette från början 1919 D C F Eegendenburg och hade sitt kontor i den lägenhet på Karlavägen. Försäljningen bestod till en början av glödlampor, men kompletterades snart av radio- och billampor, röntgenrör och NEON-skyltar. 1929-31 byggdes ett kontors- och lagerhus på Gävlegatan i kvarteret Blästern efter ritningar av Sigurd Lewerentz. Företaget hade expanderat och successivt spridits ut på flera adresser. På Gävlegatan verkade företaget fram till flytten till Philipshuset 1963, även om kontor och produktion även efter det förlades på andra adresser, både i Stockholm och i övriga landet. Till exempel förlades Philips Sveriges radio och televisionsproduktion i Norrköping, med namnet NEFA. Philips kom att bli ett kvalitetsmärke inom tillverkning och försäljning av elektroniska konsumentvaror, så som till exempel TV, radio och hushållsapparater, kyl- och frys, biografut- rustning, mikrovågsugnar och datautrustning. Philips hade även ett eget grammofonbolag med inspelning och försäljning av grammofonskivor. Från 1940-talet hade Philips breddat verksamheten till att även åta sig militära uppdrag inom telekommunikation, vilket bl. a. gav upphov till Philips teleindustri AB som förlades i ombyggda lokaler på Stora Essingen. Idag har Philips lämnat egen produktion inom de traditionella verksamhetsområdena för att fokusera på hälsoteknik. Varumärket finns dock kvar på elektroniska konsumentvaror, men används på licens av andra tillverkare. Ovan: Bild från framsida på boken Philips Sverige 60 år från 1983. Illustrationen visar troligen anläggningen kring 1983. Här redovisas anläggningens olika delar med kontorshusets förskjutna lamellhus med en hög indragen ventilationsvåning, lågdelens terrasser med planteringar samt den låga utbredda lagerbyggnaden. På förgårdsmarken syns de runda planteringskaren på kortsidan och mer sammanhängande planteringarna framför höghusdelen. Dammen nära entrén ses här prydas av skulpturen Astronomen av Carl Milles. Plan 16, direktionsplan. På det övre våningsplanet satt företagets ledning. Förutom kontorsutrymmen fanns här även en reception, sällskapsrum, matsal med tillhörande kök, styrelserum i anslutning till verkställande direktörens rum. Relationsritning plan 16, 1963. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 36 Historik O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Fasadritningen visar huvudkontorets fasad mot Tegeluddsvägen. Till vänster om högdelen syns den del av lågdelen som rymde Philips utställningsytor. Vid sidan av stora skyltfönster låg utanpåliggande trappor vilka ledde upp till en större terrass. Till höger om höghusdelen anslöt ett lägre parti beklätt med rött tegel som mot Tegeluddsvägen länkade ihop kontorsdel med lagerbyggnaden. Härifrån nåddes garageytorna och entré till lagerbyggnaden. Källa: Relationsritning fasad 1963. Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Fasadritning som visar lågdelen mot norr vilken avslutas uppåt med en överdel i terrassplan, som nyttjades som matsal och sällskapsrum. Källa: Relationsritning fasad 1963. Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Ett prefab-bygge SIAB utgick helt från prefabricerade element och uppförandet av byggnads- komplexet gavs en snabb byggtid, och kunde därmed byggas relativt billigt, ca 52 miljoner kr. Byggnaderna uppfördes med en stålkonstruktion med betongelement, vilket inte var så vanligt vid 1960-talets början. SIAB uttrycker i en artikel i DN att det var ett medvetet val och kan ses som en reaktion mot de samtida Hötorgshusen uppförda med glasade fasader. Fönstren skulle i Philipshuset inte dominera fasaden då man ville undvika ”drivhusvärme” i söderlägen. SIAB satsade istället för glasade fasader på prefabricerade betongelement i fasaderna. Fönstren utgjordes av 4-lufts fönsterpartier med en isolerad post mellan varje luft. Helhärdat fasadglas användes på ppster och bärande pelare i byggnadsstommen. Det är inte bara i fasaden som prefabricerade element användes. Invändiga kontorsavskiljande väggar utfördes i Siporex, galonklädda mellanväggar av lättbetong. De hade ett snabbt monteringssätt och var enkla att demontera vilket skulle förse byggnaden med flexibla kontorsplan. Vaktmästare utbildades för att kunna utföra kommande ändringar. Byggnaden försågs med ett modernt luftkonditioneringssystem i vilket bland annat belysningen med lysrörsarmaturer nyttjades. Ljuskällarna i taket användes förutom som belysning till uppvärmning av garageytor. Armaturernas upphängningspunkter hade slitsar från vilka varmluften sögs ut och armaturerna kyldes ner. Varmluften togs om hand och fördes via trummor till garageplanen som enda värmekälla. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Historik 37 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Kontorshusets entréplan, plan 4. I västra delen låg utställningslokaler och företagshälsovård. I norra delen låg den stora personalmatsalen. I den rymliga entréhallen fanns en reception. Ett mindre bankkontor för SE-banken var placerat med egen entré vid Tegeluddsvägen. Källa: Relationsritning plan 4, 1963. Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Kontorshusets plan 3, övre källarplan. Planytan delades mellan garageplatser samt lokaler för hörsal, foajé samt verkstäder. Källa: Relationsritning plan 3, 1963. Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. En tidstypisk byggnadsanläggning Byggnaden gavs en exteriör sammansatt av flera byggnads- kroppar. Kontorshuset i 13 våningar och tre källarplan delades upp i två lamellhus, förskjutna i förhållande till varandra med en sammanlänkande del med hisshall. Mot norr och väster adderades en lågdel vars tak delvis utgjordes av terrasser. Sammantaget skapades en komplex byggnadsstruktur som upplevdes på helt olika sätt beroende på var man befann sig. Både kontors- och lagerbyggnad försågs med markerade fönsterband som löpte längs hela fasaderna. Fasadmaterial till kontorsbyggnaden utgjordes av en palett av tidstypisk fasadbeklädnad, prefabricerade betongelement med frilagd ballast, ljusare på långsidorna och mörk på gavlarna, rött tegel, slät och korrugerad plåt. Lagerbyggnaden gavs putsade fasader. I illustration från 1983 återges lagerdelens med en ljust terracottafärgad kulör. Invändigt lät Sven Kai-Larsen inreda med väggar klädda i ljus ek, även textilier, tapeter, och möbler hölls i ljusa kulörer. Byggnaden försågs med både specialritade och befintliga möbler, bland annat Bruno Mathssons möbler. Den konstnärliga utsmyckningen av Philipshuset ägnades stor omsorg. Konstverk i form av gobelänger, men även väggfast konst av samtida konstnärer ingick som viktiga delar i inredningen. Varje kontorsrum fick någon utsmyckning i form av litografi eller liknande. Hisshallar avvek från det ljusa temat, och var försedda med väggar klädda med skifferpaneler. Vid invigningen av Philipshuset skrevs en artikel i DN som både beskriver och recenserar bygget. Artikelförfattaren uttrycker kritik mot den exteriöra gestaltningen, med många olika fasadmaterial och byggnadskroppar. Som byggnadskomplexets styrka ses den förskjutna H-formen som tillåter dagsljus tvärsigenom hisspartiet och ger en lätt huskroppskänsla. Kritiken riktade sig även mot det prefabricerade byggandet, vilket slog igenom på bred front under 1960-talet. …på något sätt får jag en känsla av att prefabrikatet ännu inte blivit arkitektur - myndigt och att viljan med kullstenseffekten och det övriga är godare än resultatet… I artikeln beskrevs att det fanns kritiska röster bland annat från resande från Lidingö gällande höghusets placering, då de i och med kontorshuset mist utsikten över staden. Kontorshusets interiör fick däremot enbart positiva recensioner. …Inifrån sett bör byggnaden kunna räknas ha en av de mest omtänksamma och genomförda arbetsmiljöer i landet. Arkitekterna har skapat en ljus och vänlig arbetsmiljö, en markerad men inte överdrivet pretentiös direktionsvåning och pausvänliga trädgårdsanläggningar runtom på terrasserna… Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 38 Historik O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Lagerbyggnadens fasad mot Tegeluddsvägen. Relationsritning fasad, 1963. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Lagerbyggnad, plan 4, södra delen. Till vänster i planen syns entrén till lagerbyggnad samt garagenedfart. Relationsritning plan, 1963. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Lagerbyggnadens fasad mot norr och väster. Relationsritning fasad, 1963. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Lagerbyggnaden, plan 5, norra delen. I det översta våningsplanet låg förutom lager även lokaler för verkstäder, service samt kontor. Källa: Relationsritning 1963. Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Historik 39 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Sällskapsrummet på direktionsvåningen med inredning av Sven Kai Larsen och med amerikanske konstnären Jack Nelsons väggrelief, ett collage av nedskrotade Philipsprodukter. Husets interiör levererades från NK och bestod av träpaneler, specialritade möbler och standardmöbler. Källa: wiki Foto, Sune Sundahl, 1963 Personalmatsal med inredning av Sven Kai-Larsen. Den stora matsalen hade dekor i form av ett fotomontage av Sune Sundahl och en keramikvägg av Karin Björkqvist. Detta rum var det som hyllades mest av DNs artikelförfattare som beskriver det som ett stiligt, vänligt löst jätterum, inklätt med ljust trä. Källa: wiki Foto, Sune Sundahl, 1963. Reklamannons för SIAB med Philipshuset. Källa: DN. 1963, Hörsalen, idag kallad Bremensalen, med inredning av Sven Kai- Larsen. Väggar och dörrar i salen var klädda med isolerande träpaneler i form av kuber placerade med vissa förskjutning. Säckväv bakom balanserade akustiken, som också gick att ändra efter salens användning. Lokalen vilar på en bädd av sand och är isolerad med mineralullsmattor för att isolera från yttre störning. Den tekniska utrustningen var avancerad, akustiken kunde varieras med hjälp av vridbara sektioner i de panelklädda väggarna. Källa: wiki Foto, Sune Sundahl, 1963. Redan vid planeringen fanns det med tankar kring grönska i denna ambitiöst uppbyggda arbetsplats, med generöst tilltagna trädgårdar utformade av Walter Bauer. Planteringarna förlades på den västra terrassen, den norra terrassen och den södra terrassen liksom utanför entréplan och den västra gaveln i entréplan. Walter Bauer, ett av de största namnen inom svensk landskapsarkitektur, var tidigt ute med den geometriska, strama stil som kom att prägla 1960-talets offentliga miljöer och många underbyggda bostadsgårdar. Planteringarna inom Bremen 3 förlades uteslutande i planteringskar och planerades bl.a. innehålla vårlökar så som tulpaner av olika sorter, scilla, krokusar, narcisser och pärlhyacinter placerade i cirklar i de runda planteringskaren, enligt växtlistorna i planteringsritningar från mars 1963. I en illustration över anläggningen från 1983, i samband med att Philips Sverige firar 60 år, syns planteringarna vid entréplan samt den västra terrassen. Här syns bland annat grönskande planteringar med mindre träd i planteringskaren i entréplan vid den västra gaveln, liksom de svängda formerna och rundlarna på den västra terrassen med prunkande växtlighet. I dammen framför huvudentrén syns en skulptur skymta vilket var en skulptur av Carl Milles som nu är borttagen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 40 Historik O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Förändringshistorik Bremen 3, kontorsdelen • 1975 Ombyggnad kontor banklokal (SE banken) i bv inredning av butik i utställningssal. Bank egen entré. Mindre invändig ändring. • 1993 Fastighetsbildning med avstyckning och bildandet av Bremen 3. • 1993 Stockholm energi ansöker om ombyggnad av gästmatsal till kontrollrum. • 1994 Nytt fläktrum på terrassbjälklag på nordöstra terrassen, med fasad mot norr. • 1994 SE-bankens entréombyggnad, nytt vindfång. Bruneloxerad aluminium. • 1997 Del av banklokal ändrad till kontor. • 2005 Vasakronan ansöker om ändrad planlösning, ändring av bärande konstruktioner, ventilation, VA och hissar, rivning av lättväggar och golvmaterial. • 2005 Ny entré, inklusive nya fasadpartier mot Tegeluddsvägen. De nya partierna utförs i glas och stål. Två nya utvändiga utrymningstrappor. • 2007 Skärmtak vid entré. De första 30 åren Det gjordes inga större ändringar av höghusdelen de första 30 åren. På 1970-talet företogs viss omdisponering av bottenplanets ytor. Banklokalen i bottenplan fick större lokaler och en separat entré från Tegeluddsvägen, delar av utställningsyta togs i anspråk för butik. På en detaljerad teckning av anläggningen från 1983 ser fastigheten inte ut att ha genomgått några märkbara exteriöra förändringar. På denna teckning finns fortfarande det utskjutande taket som markerade entrén vilket på ritningar från 1997 ser ut att ha rivits. 1978-80 byggdes de tekniska systemen om för att motsvara samtidens krav på energibesparingar. Bilden som är tagen 1968 visar Philipshuset och framför liggande planteringar. Här syns hur blommor och växter inordnats i tydligt definierade planteringar omgärdade av kanter i ljus betong. I den damm som ligger nära entrén står en skulptur på en hög sockel. Till vänster om höghuset anas lågdelen, med trappor upp till en av terrasserna. Källa: Stockholm stadsmuseums arkiv. Foto Ingemar Gram. Stockholm energi köper fastigheten av Svenska Philips 1992-93 tog Stockholm Energi över Philipshusets högdel. Philips Sverige (Norden) hade omlokaliserat lager och servicefunktioner till Norrköping. Philipshuset blev därmed för stort och de sökte mindre lokaler. Senare flyttade Philips sitt huvudkontor till Akalla. 2003 gick flytten till mer flexibla lokaler i Kista entré med närhet till andra teknikföretag. Sedan 2021 hyr Philips Sverige lokaler i Järva krog. Stockholm Energi hade sedan lång tid tillbaka viktiga anläggningar i Värtaområdet där de också ägde marken. När Philipshuset var till salu låg det nog nära till hands att köpa det närliggande kontorshuset på Tegeluddsvägen. Bremen 1 styckades av i Bremen 1 och Bremen 3. De bygglov som är kopplade till Stockholm Energis verksamhet i fastigheten berör en fasadändring mot norr för ett stort fläktrum på den nordöstra terrassen, vilket kom att förändra lågdelens fasad. SE-banken hade kvar sin verksamhet i huset och det gjordes ändringar i bankens separata entré. Invändig vet vi inte vad ägarbytet innebar men antagligen skedde vissa anpassningar. Känt är att gästmatsalen på plan 5 1993 byggdes om till kontrollrum. Vasakronan köper fastigheten och Förvaltningsrätten flyttar in 2001 köpte Vasakronan fastigheten med avsikt att vidareutveckla och hyra ut den. Stockholm Energi fortsatte att hyra några år till. Efter en större ombyggnad år 2006 hyrs hela byggnaden av Förvaltningsrätten i Stockholm. Ombyggnaden innefattade hela fastigheten, med ändrad planlösning, ändring av bärande konstruktioner, ventilation, VA och hissar, rivning av lättväggar och golvmaterial. I plan 4 och 5 placerades sessionssalar och personalmatsalen flyttades ner till plan 3, kontorsplanen inreddes med huvudsakligen cellkontor, (med tanke på verksamheten). I samband med den invändiga ombyggnaden genomfördes ändringar i fasad mot Tegeluddsvägen med ändring av bankens befintliga entré samt en ny entré. Ändringar utfördes även i fasad i den låga tegelbeklädda byggnads- kroppen. I lågdelen tillkom två utanpåliggande utrymningstrappor i fasad mot Lidingövägen samt i norra fasaden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Historik 41 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Bygglovritning, lågdelens fasad mot Tegeluddsvägen. 1994. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Fram till bygget av Norra länken, några år in på 2010-talet, fanns betydande gräsytor och längs Lidingövägen en skyddad gångpassage längs Philips f.d. show room. Ortofoto från 1995. Ombyggnad av lagerlokaler till TV-hus pågick då fotot togs. Källa: Stockholm stad. Norra länken med ramper och kopplingar till anslutande vägnät har påtagligt minskat de gröna ytorna i korsningen till förmån för hårdgjorda trafikytor. Lidingövägen har breddats och höjts. Källa: Lantmäteriet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 42 Historik O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Förändringshistorik Bremen 1, lagerdelen • 1973 ombyggnad av fasad mot söder. Ändring av lager på plan 3 och 4 till servicebutik och verkstad. • 1979 ombyggnad av del av lager på plan 4 till verkstad. • 1979 ombyggnad av del av plan 2 till motionslokal. • 1982 ombyggnad av lager på plan 3 till kontor och service samt av lager till personal-lagerförsäljning på plan 4. • 1986 ombyggnad av plan 4, södra delen. På bygglovsritningar ligger en serviceverkstad där ursprungligen planerats för kundmottagning samt stora datahallar i tidigare lagerytor. • 1991 ombyggnad del av plan 4, invändig ombyggnad. • 1993 fastighetsbildning med avstyckning, Bremen 1 avstyckas till två tomter Bremen 1 och 3. • 1994 rivning yttertak, mellanbjälklag, invändiga väggar, förberedande arbeten före ombyggnad för TV4. • 1994 ombyggnad, ändrad fasadutformning. Forssell+Wahllöf Arkitektkontor AB lagerbyggnaden för TV 4. • 2003 uppförande av cykelställ med tak. • 2005 yttre ändring, skärmtak med gångbrygga över lastintag, östra fasaden. • 2006 yttre ändring av, nya glaspartier plan 5, port ersätts med fönster i fasad mot Tegeluddsvägen. • 2008 ny dörr i östra fasaden. • 2008 nya dörrar i anslutning till utrymningstrappor. • 2008 hyresgästanpassning på plan 3. • 2011 yttre ändring, nödutrymningsdörr och ramp. Flexibel lagerbyggnad Lagerbyggnaden genomgick fram till 1993 främst invändiga ombyggnader. Det var i första hand lageryta som togs i anspråk för kontor eller verkstäder. Lagerbyggnadens öppna ytor och lättväggar skapade en flexibel yta för varierade behov. Lagerlokaler omvandlas till mediahus När Svenska Philips säljer fastigheten skiljs kontorshus och lagerbyggnad skiljs åt. 1994 söks bygglov för en kraftig ombyggnad och omvandling från lager till modernt tv-hus. Byggherre var AP Fastigheter, byggentreprenör JM Byggnads AB och arkitekter var Forssell och Wahllöf Arkitektkontor AB. 1995 flyttade TV4 in i sina nya lokaler i Philips lagerbyggnad. TV4 som bildats några år tidigare hade suttit i trånga lokaler i Storängsbotten och letade nu efter något större. Man hade letat efter en lokal utan för många våningsplan, där ledning sitter högst upp. 1996 invigs de ombyggda lokalerna. Både invändigt och utvändigt genomgick byggnaden en förvandling från att vara en integrerad del i Philipshusets anläggning till att bli TV4-huset med ett eget uttryck. Samtidigt med TV4 flyttade Filmnet sitt svenska kontor in i TV4-huset. Canal digital och C More kom hit därefter. Utvändigt fick byggnaden ett nytt fasaduttryck. Lagerlokalens volym och fönsterband skapade förutsättningarna för fasadändringarna. Mot Tegeluddsvägen skapades ett förhöjt mittparti försett med höga fönster- partier vilket planerades som vinterträdgård och motionsutrymmen. Höga fönster placerades så att de bröt befintliga fönsterband i olika våningsplan. Huvudentrén förlades förskjuten lite åt öster mot Tegeluddsvägen. Byggnaden gavs en ny fasadbehandling i en kraftig röd kulör. De tidigare putsade fasaderna ersattes av armerad tunnputs på board målad med silikatfärg. Även den låga tegelbeklädda byggnadskroppen som ut mot Tegeluddsvägen fungerade som länk mellan kontorsdel och lager gavs nya ytskikt i den del som anslöt till lagerbyggnaden. Invändigt revs samtliga innerväggar. Det som fick vara kvar var hisschakt och trapphus. För att tillskapa höjd i TV4:s studios togs hål upp i bjälklag mellan plan 4 och 5 för att rymma studio 1 och mellan 2 och 3 för att rumma mindre studio, kontrollrum och verkstäder. I delar av plan 2 och 3 inreddes garage med infart från bangårdssidan. På plan 3 förlades en större yta för förråd. Planritningar visar specialanpassade rum, för sändning, redigering, etc. Planlösningen utgjordes förutom specialanpassade rum och kontor av öppna ytor benämnda storrum. 1996 fick ombyggnaden ROT-priset, ett pris framtaget 1990 för att främja ombyggande i Stockholm. Priset ges i samband med renovering, ombyggnad och/eller tillbyggnad som bäst tillvaratagit byggnadens särdrag och kvaliteter och/eller gett fastigheten en ny användning på ett elegant sätt. Byggnadens exteriör har genomgått mindre fasadförändringar sedan mitten av 1990-talet. Invändigt har lokalerna anpassats efter verksamheten, med ändrad planlösning i vissa delar. En intertrappa har tagits upp mellan plan 4 och 5. Plan 2 och 3 nyttjas av Red Bee Media, tidigare Ericsson Broadcast and Media Services, som sköter utsändningen i övrigt nyttjas fastigheten av TV4. Lågdelen klädd i tegel länkade samman kontorsdel och lagerdel. Här låg garagenedfart till vänster i bilden och entrén in till lagerlokalen till höger. Den högra har givits samma fasadbehandling som resten av byggnaden. Foto 2022. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Historik 43 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys På situationsplanen från 1990, signerad Tomas Boijsen Tengboms arkitekter, har parkerings- platser och planerad växtlighet ritats in. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. BREMEN 2 Länsförsäkringars huvudkontor Byggnaden inom Bremen 2 uppfördes 1990-1994 som huvudkontor till Länsförsäkringsbolagen efter ritningar av Tengbom arkitekter. Ansvarig arkitekt var Tomas Boijsen. Som konstruktör stod Sven Sköld Arne Johnson Ing.byrå. Länsförsäkringar Länsförsäkringar är en svensk federation av 23 svenska ömsesidiga försäkringsbolag. I Länsförsäkringar ingår också det av de 23 bolagen gemensamt ägda Länsförsäkringar AB med dotterbolag, däribland Länsförsäkringar Bank, Agria och Wasa Kredit. Vart och ett av de 23 bolagen täcker ett avgränsat geografiskt område och ägs av dem som har tecknat försäkring i respektive bolag. De 23 bolagen är ägarmässigt och juridiskt fristående från varandra, och samarbetet inom gruppen regleras av avtal. Det högsta gemensamma beslutande organet i Länsförsäkringsgruppen är ett ägarkonsortium där de 23 bolagen tillsammans fattar beslut. Det äldsta bolaget i gruppen grundades 1801. Det gemensamt ägda bolaget Länsförsäkringar AB med säte i Stockholm grundades 1936 och har de 23 länsförsäkrings- bolagens uppdrag att bedriva gemensamma affärer inom bank och försäkring, bedriva utvecklingsarbete och ge service till bolagen. Fasaden mot Tegeluddsvägen gavs ett varierat uttryck, där de olika byggnadskropparna framträder med sina olika höjder. Den låga hörsalsbyggnaden i väster, höghusdelen med burspråk och vinklat och utskjutande gavelparti, lågdelens entréparti markerat med glasat burspråk och indragna terrasser. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Tengboms arkitektkontor var ledande inom kontorshusbyggandet under 1970-talet (med bl.a Trygg-Hansa och Canon i projektportföljen) och uppmärksammades senare under 1990-talet för Tyrénshuset. Man var skickliga i att hantera stora ambitiösa kontorsprojekt. Redan 1987 inkom ansökan om att få bygga ett huvudkontor i 4-12 våningar till länsförsäkringsbolagen, på berörd fastighet. En ny detaljplan för fastigheten vann laga kraft 1990 med anvisningar om enbart kontorsan- vändning till skillnad från Bremen 1 (nuvarande Bremen 1 och 3) och Amsterdam 2 (nuvarande Bremen 4) där både kontor och industri- verksamhet anvisades. Bygglovshandlingarna är från 1990 och reviderade 1993. Byggnaden stod färdig 1994. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 44 Historik O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Byggnadens baksida mot järnvägsspåren och Värtan. Här har garageinfart förlagts. Den stora garageinfarten flankeras av fyra runda ventilationstorn, sannolikt från garage. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Fasadritningen visar den planterade gården och den angränsande terrassen. Här syns också det uppglasade utanpåliggande trapphus som går hela vägen upp till 14:e våningen. Till höger syns hörsalens fasad. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Ett påkostat modernt huvudkontor Byggnaden uppfördes med en höghusdel i 12 våningar och en låghusdel i 4 våningar ovan mark. Övre våningsplanet på lågdelen försågs med generösa terrasser. Byggnaden uppfördes med en stomme i betong och stål, med platsgjutna pelare, fasader och bjälklag, med stabilisering av platsgjutna hiss- och trappschakt. Byggnaden ansluter till det sena 1980-talets många ambitiösa kontorsbyggen. Både invändigt och utvändigt har byggnaden givits en modernistisk, solid utformning men med postmodernistiska inslag. Fasaden kläddes med en gråvit sten med variationer i ytbehandling. Sockeln skildes ut genom natursten i avvikande kulör. Plåtarbeten, i fönster, dörrar och tak utfördes i rostfritt stål. Utformningsmässigt kan byggnadens form härledas till modernismens rationella släta fasader med horisontella fönsterband, men som med 1980- och 90-talens postmodernistiska ideal brutits upp och omformats på ett effektfullt sätt. Höghusdelens västra fasad gavs avfasade hörn, gavelpartierna utformades med en utskjutande vinkel. Arkitektoniska motiv som liknar Anders Tengboms kontorshus för Svenska Dagbladet från 1961-62. Byggnaden försågs med effektfulla detaljer som utanpåliggande trapphus i rostfritt stål och glasade burspråk som bröt upp fönsterbandens horisontalitet. Låghusdelens övre våningsplan gavs ett varierat taklandskap med futuristiska förtecken. Överlag gavs exteriören en hög finish som har beröringspunkter med 1980-talets high tech-arkitektur. Invändigt gavs huvudkontoret ljusa luftiga kommunikationsytor, en viktig landvinning från 1980-talet som levde vidare. Entréhallen utgjordes av en stor öppen hall med överljus, och omgiven av balkonger och gångbroar. Rundade balkonger och runda fönster är återkommande motiv. Längre in i låghusdelen anlades en planterad gård med överljus och invändiga terrasser. Överljuset är ursprungligt för byggnaden, formad som en glasad pyramid, och är en del av den indelning som finns inom gården med växtbäddar omgärdade av smala gångvägar av betongplattor. Kontorsplanen utgjordes huvudsakligen av mindre cellkontor längs två korridorer med centralt placerade hissar/trappor, WC-grupper och utrymmen för öppna kontorsytor. Styrelserummet var placerat på våning 6 tr, centralt ovan huvudentrén mot Tegeluddsvägen. På planet under låg flera sammanträdesrum. Den öppna ljusa entréhallen med en receptionsdisk, vilken följer samma rundade form som ovanliggande balkonger. Väggar och tak vitmålades och fick inslag av polerad grå natursten. Golvet belades med ljustgrå marmor. Källa: Humlegården. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Historik 45 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Plan 3 ligger i suterräng, här placerades träningslokaler med simhall, arkiv, postsortering, bibliotek och kontorslokaler. Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Simhall i plan 3 låg i anslutning till motionshall och andra träningslokaler. Källa: Humlegården. Den låga byggnadskroppen som länkar till Bremen 1 rymmer en hörsal vilken fortfarande används. Källa: Humlegården. I entréplanet leddes man genom ett vindfång i den stora entréhallen med överljus. Hisshall och trapphus ledde vidare upp i huset. Väster om entréhallen låg hörsal med foajé med kapprum och intilliggande utbildningsrum. Utrymmen som hade en separat entré på Tegeluddsvägen. Det har inte klarlagts i vilket syfte dessa utnyttjades. Här kommer man också ut till de terrasser som vetter mot den planerade gården. Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. På plan 7 låg personalmatsal med tillhörande terrasser. Här syns den övre gångbron sammanlänkad med trapphus och hisshall. På planet fanns också utrymmen för gästmatsal med tillhörande foajé. Från foajén gavs tillgång till en liten balkong med utsikt över hela entréhallen. Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Byggnaden försågs med flertalet personalfrämjande funktioner som sedan 1960-talet hörde ett huvudkontor till. I plan 3, våningen under entréplan (plan 4) anlades tilltagna ytor för motion, med en simhall med bastu, motionshall, utrymmen för styrketräning och bordtennis. Personalmatsal med möjligheter att sitta ute på terrassen var ett viktigt inslag. Stora parkeringsytor fanns i källarplanen. Portar till garage och lasthall placerades i norra fasaden, i husets baksida mot Värtabanan. Garagenedfarten ledde ner till plan 1 där hela det nedre källarplanet nyttjades som garage. Lastintaget ledde till plan 2. Där fanns en invändig lasthall och lager, samt förråd. Utöver det fanns på planet datahallar och skyddsrum. Runt byggnaden finns flera mindre planteringar vilka på en situationsplan från 1987 främst redovisas genom trädplanteringar men som troligtvis även haft planteringar sedan uppförandetiden. Mot Tegeluddsvägen är träden planterade i upphöjda planteringskar av smala granitblock med marktäckande växtlighet, vilket även gäller för den mindre planteringen som finns längs med den västra fasaden. Längs med den östra fasaden finns en längre trädrad och en sluttande plantering precis intill fasaden. Med tanke på att denna del är väl belyst från armatur placerad på byggnadens fasad så är sannolikt denna planteringsyta ursprunglig. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 46 Historik O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Förändringshistorik • 1987 Ansöker länsförsäkringsbolagen om att få uppföra nybyggnad av ett kontorshus på 4-12 våningar. • 1995 Nytt skärmtak mot gatan, ny fönsterslits mot gårdssidan. Tengbom arkitekter, Tomas Boijsen. • 2001 Ändrad planlösning av kontorshus, hyresgästanpassning plan 2-3, ny VVS. • 2006 Upptagande av friskluftsintag. • 2007 Yttre ändring av kontorshuset, ny entré till banklokal, rivning av planteringsbassäng, rivning av lanterniner, nya fasadpartier. En helt ny entré skapas i ett fönsterparti. Tengbom arkitekter. • 2009 Ändrad planlösning plan 4, nytt café, nya installationer imkanal, etc . • 2011 Ändrad planlösning, del av plan 3 poolområde blir motionssal. • 2019 förvärvade Humlegården Bremen 2 och 4. Förändringshistorik Bremen 2 Fastigheten har under 28 år nyttjats som Länsförsäkringars huvudkontor vilket sannolikt bidragit till att inga större exteriöra förändringar har utförts. Invändigt har våningsplanen dock genomgått stora planmässiga förändringar, där relativt små cellkontor ersatts av öppna kontorslandskap med plats för samtalsrum och konferensrum. Kommunikationsstråk såsom entréhall, trappor och hissar har lämnats i princip oförändrade. Receptionsdisken har byggts om och mindre ändringar har gjorts i planlösning runt receptionen. 2001 genomfördes hyresgästanpassningar på plan 2-3. Ytor i plan 2 som ursprungligen nyttjades för lager och förråd utvecklades till kontorsytor. På plan 3 har små cellkontor rivits och större mer flexibla ytor tillskapats. Det skedde samtidigt som Länsförsäkringar expanderade och lät bygga till kontorsbyggnaden inom fastigheten Amsterdam 2 (Bremen 4) för att bereda plats för ny organisation efter sammanslagning med Wasa försäkringar. Redan 1998 hade Länsförsäkringsgruppens gemensamma bolag Länsfast- igheter köpt fastigheten. Humlegården blev förvaltare av fastigheterna. År 2007 genomfördes en fasadändring mot Tegeluddsvägen för vilken Tengboms arkitekter anlitades. Fasadändringen utfördes för att skapa en ny entré till en banklokal i entréplan där växeln tidigare var placerad. Fönsterparti byttes ut till entrédörr och glaspartier som gick ner till mark. Framförliggande planteringar och lanterniner revs. 2014-2015 upphörde bankverksamheten i och lokalen har sedan dess nyttjats som kontor. Fasadparti mot Tegeluddsvägen kring 2007, innan fasadändringar och tillskapande av en banklokal med separat entré. Fönsterpartiet var försett med framförliggande planteringar omgärdade av bänkar och två lanterniner. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv, bild i bygglovshandling. Modell över Länsförsäkringars huvudkontor, presenterad som ett av Tengboms senaste projekt i boken om Tengboms, från 1991. År 2009 byggdes lokaler som nyttjades som foajé och kapphall på plan 4 om till café. Ursprungligen anslöt foajé med kapprum med separat entré till hörsal och andra utbildningsrum. 2011 byggdes simhallen på plan 3 om till träningslokaler. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Historik 47 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Skandiahuset. Stockholmskällan. Folksamhuset. Gammalt vykort. Trygghuset. Järnvägshistoriskt forum. Skandiahuset. Wikipedia. Thulehuset. Stockholmskällan. Utblick försäkringsbolagens byggande I Stockholm Försäkringsbolagen uppförde under 1800-talet och kring sekelskiftet 1900 sina kontorshus i samma distrikt och samma solida anda som bankerna. Som relativt stora företag med i huvudsak kontorspersonal fick man tidigt stora lokalbehov, inte minst genom fusioner av bolag. Det har inneburit att man för eget bruk ofta byggt i halvcentrala lägen, ofta mycket stora anläggningar. Försäkringsbolagen har legat i framkant vad gäller kontorsbyggnadernas rationalitet och anläggningarna är omsorgsfullt utformade. Expansionen har avstannat. Bolagen finns i några fall kvar i anläggningar som de uppfört själva. Inte sällan har de ambitiösa projekten inneburit blåklassning enligt stadens kulturhistoriska klassificering men även grönklassade hus förekommer. SKANDIAHUSET Mynttorget Byggår: 1888 Byggherre: Skandia Arkitekt: Magnus Isaues och Carl Sandahl Kulturhistorisk klassificering: Blå Idag del av regeringsbyggnaderna. SKANDIAHUSET Bergshamra, Solna Byggår: 1984-87 Byggherre: Skandia Arkitekt: HJS Arkitektkontor Kulturhistorisk klassificering: Grön Nuvarande IF Skadeförsäkring. FOLKSAMHUSET Bohusgatan Byggår: 1959-60 Byggherre: Folksam Arkitekt: Nils Einar Eriksson, Yngve Tengnér Kulturhistorisk klassificering: Blå Omfattande tillbyggnader på 1980-talet. Folksam sitter kvar i kvarteret. TRYGGHUSET Birger Jarlsgatan, Engelbrektsgatan Byggår: 1907-10 Byggherre: Svenska Lifförsäkringsanstalten Trygg Arkitekt: Erik Lallerstedt Kulturhistorisk klassificering: Blå I dag T-house, kontorshus med konferenslokaler. THULEHUSET/SKANDIAHUSET Sveavägen Byggår: 1938-40 Byggherre: Thulebolagen Arkitekt: Peder Clason Kulturhistorisk klassificering: Grön delvis gul Byggnaden påbyggd och ombyggd, partiell rivning av senare del. Ny takträdgård. Skandia flyttade 2010 till nordvästra Kungsholmen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 48 Historik O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Situationsplanen redovisar utbredning av högdel och lågdel, parkeringsytor väster om byggnaden samt förgårdsmark med planteringar i planteringskar mot Tegeluddsvägen och vid entrèerna. På en öppen större yta mellan entréer och parkmark markeras en rundel som på planen har en mindre yta med plats för buskar. Vid byggnadens sydöstra hörn ges det plats för ett konstverk, enligt planen. Det är oklart om det blev uppfört eller ej. Idag finns inget konstverk på platsen. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. BREMEN 4 Byggnaden inom Bremen 4, tidigare benämnd Amsterdam 2, uppfördes 1977-79 som SIAB:s huvudkontor. SIAB (Svenska Industribyggen AB) stod själva som byggherre. Anlitade arkitekter var G Berzins och R Ryszinski på SIAB Byggens projekteringsavdelning. SIAB expanderade under 1960- och 70-talen i samband med byggandet av miljonprogrammets bostäder, vilket sannolikt var orsaken till behovet av större kontorslokaler. Byggnaden planerades både för kontor och för mindre småindustrier. I bygglovsritningarna daterade 1978 planerades plan 2-5, för Sveriges radio med planen att förlägga viss radioproduktion där. Deras lokaler var förlagda i lågdelen, vilken i plan var avsedd för småindustri. Det betydde att de behövde få dispens för att nyttja dessa lokaler, då deras verksamhet till stora delar var administrativ. Byggnaden uppfördes med en högdel i 10 våningsplan och en lågdel i 5 våningsplan. Fasadutformningen var tydligt präglad av det sena 1970-talets formspråk. Situationsplanen från 1978 visar att förgårdsmarken mot Tegeluddsvägen planerades för grönska inom tydligt definierade planteringsytor avgränsade genom en betongmur mot vägen liksom grannfastigheten, Philipshuset (Bremen 1). Fastigheten planerades med ett stort antal parkeringsplatser i byggnadens källarplan samt väster om byggnaden i gatuplan. Gargeinfarten låg i norr mot bangården. Bottenplan gavs två entreér markerade med skärmtak. Entrén närmast Tegeluddsvägen ledde in till en större entréhall med reception, vilken ledde upp höghusets kontorsplan. En matsal med kök samt en större hörsal låg i anslutning till entréhallen. Den andra entrén låg runt hörnet mot öster och angränsade till Finlandsparken. Den ledde direkt in till Sveriges Radios lokaler. Framför denna entré anlades en rundel planterad med gräs och buskar/blommor. Kontorsplanen 5-10 planlades för SIABs huvudkontor, plan 5 delades dock med Sveriges Radio. Kontorsdelarna följde cellkontorens struktur, med små kontorsrum med dagsljus, längs långa korridorer. I de inre delarna placerades alla andra funktioner. På plan 10 högst upp satt troligen SIABs ledning. Det finns i bygglovritningarna rum avsedda för VD och styrelse. Lågdelen var försedd med ett ljusschakt i plan 4 och 5 för att skapa en bra arbetsmiljö med dagsljus i den djupa byggnadskroppen. Sveriges Radios lokaler bestod av både små kontorsrum och större öppna ytor. I plan 1 och 2 byggdes garage vilka också bredde ut sig söder om byggnaden . Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Historik 49 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Bottenplanets två entréer markerades med skärmtak. Entrén närmast Tegeluddsvägen ledde in till en större entréhall med reception, från vilken man tog sig upp till höghusets kontorsplan. En matsal med kök samt en större hörsal låg i anslutning till entréhallen. En andra entré låg runt hörnet mot öster. Entréhall med reception utgjorde ingången direkt in till Sveriges Radios lokaler. Smala kontorsrum placerades vid ytterväggar. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. På plan 10 högts upp i högdelen satt troligen SIABS ledning. Här fanns rum för Styrelse, VD, ordförande och sekreterare. Här finns inte några utmärkta sällskapsrum som i många liknande huvudkontor. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Planen visar att SIAB och Sveriges Radio delar på detta våningsplan. Här framgår hur arbetsrummen samlats runt ljusgården i byggnadens lågdel. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Tidstypisk arkitektur Byggnaden uppfördes med prefabricerade betongelement vilka gavs en ytbehandling som skapade variation i en annars mycket enhetlig fasade. Bröstningselement utfördes med huggen yta, och fasadelement i fönsterband i slätgjuten naturfärgad betong. Fönsterpartier utfördes i aluminium i en bronserad kulör. Ballastmaterial i den huggna fasadelementen var i de första förslagen i svart sten, men ändrades till en ljusare sten enligt byggnadssty- relsens önskemål. De ansåg att en ljusare kulör bättre skulle passa till omgivande bebyggelse. SIAB Företaget bildades 1945 av byggnadsingenjören Sven Dahlberg tillsammans med civilingenjören Håkan Birke och civilingenjören Carl Pålsson. Genom uppköp av konkurrenter växte firman. Bland företag som köptes upp hörde Diös Byggnads AB och Bygg-Oleba. Till en början producerades övervägande industribyggnader, därav namnet Svenska industribyggen, men så småningom tillkom även bostäder. SIAB utvecklades till ett av Sveriges största bygg- och anläggningsföretag. Bland annat byggde SIAB ett stort antal bostäder som en del av miljonprogrammet på 1960- och 1970-talet. Under sin glansperiod på 1970-talet sysselsatte SIAB cirka 4000 anställda. Ägare av SIAB från starten och fram till och med 1970-talet var ett par byggnadsingenjörer. På 1980-talet skaffade sig Lundberg- Gruppen ägarkontrollen i SIAB. 1997 köpte NCC upp SIAB, och tillsammans blev de båda bolagen störst på byggmarknaden både i Sverige och Norden. Anledningen till fusionen beskrevs främst vara den svaga svenska byggmarknaden i kombination med ökad internationell konkurrens. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 50 Historik O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Bygglovritningar från 1978, fasad mot Tegeluddsvägen respektive Finlandsparken i öster. Modernismens formspråk med repetitiva fasadelement inom de olika byggnadskropparna framträder tydligt. De långt utskjutande skärmtaken är inritade och bildar en stegvis nedtrappning mot den angränsande parken. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Historik 51 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Bygglov förändringar • 1994 Ombyggnad av plan 3, 4 och 5, utbyte av ventilationsanlägg ning. • 1995 Ombyggnad garage plan 1, förråd och motionslokal plan 2 oc h kontor på plan 3, 4 och 6. • 1997 Nya entrépartier, norra fasaden och västra fasaden. • 1997 Hyresgästanpassning plan 2, tre lokaler avsedda för Ponsus, tillverkning hudprodukter, SirN HEGO, ljudredigering och sammansättning elektronikmaterial, GE Capital finans AB. Utbildningsrum, lager verkstad. NCC ansöker om lov. • 1999 Ändring av delar av plan 1-4 till nya kontorslokaler och installationsutrymmen, förberedelse av kulvert mellan Bremen 2 och 4. • 1999 Uppförande av stödmurar av betong, cykelparkering, mellan Bremen 2 och 4. • 2001 Fastighetsreglering, Amsterdam 2 blir Bremen 4. • 2001-2002 Omfattande om- och tillbyggnad, ritad av Hans Berndts son Arkitektkontor AB utförs av Humlegården. • 2003 Kulvert till Bremen 2. • 2004 Ändrad planlösning plan 12. • 2006 Uppförande av ventilationstorn till reservkraftverk. • 2009 Ny entré på plan 2 i västra fasaden, nytt fläktrum på lågde l, (plan 6), åt öster. • 2009 Nytt café och ny restaurang på plan 3, bottenplan. • 2015 Ny interntrappa mellan plan 6 och 7. Bilden är tagen strax innan den omfattande om- och tillbyggnaden 2001-2002. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Bröstningselement i betong utfördes med huggen yta, och fasadelement i fönsterband i slätgjuten naturfärgad betong. Fönsterpartier tillverkades i en bronserad kulör. Ursprungligt utförande. Från Tegeluddsvägen framträder högdelens påbyggnad med två våningplan samt det utanpåliggande glasade trapp- och hissutrymmet som vetter mot Finlandsparken. På plan 6 i relationshandlingar från 2020 syns hur Länsförsäkringars länssal, det rum där de olika Länsförsökringsbolagen har sina stormöten, förlagts i den tillbyggda delen av i norr. Från rummet gavs även access till lågdelens terrass. Planen visar också hur två hissar och en rund trappa placerats i den yta som ursprungligen utgjorde ett ljusschakt. Källa: Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 52 Nulägesbeskrivning och kulturvärden O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys NULÄGESBESKRIVNING OCH KULTURVÄRDEN Följande kapitel inleds med en nulägesbeskrivning och redovisning av kulturvärden som för utredningsområdet som helhet. Därefter följer avsnitt för de fem fastigheterna; Smedsbacken 25, Bremen 3, Bremen 1, Bremen 2 och Bremen 4 - avsnitten innehåller byggnadsbeskrivning och kulturvärden samt värdebärande karaktärsdrag för respektive byggnad. N Terrängkartan visar de topografiska skillnaderna i området. Ungefärligt utredningsområde markerat med röd ring. Lantmäteriet. Hjorthagen Smedsbacken Kampementsbacken Tegeluddsvägen Järnvägen Lidingövägen Värtavägen KONTEXT I STADEN TOPOGRAFI OCH SKALA Utredningsområdet är en del av Norra Djurgården med dess karaktäristiska varierande topografi, där höjder såsom Hjorthagsberget, Gärdeshöjden och Kampementsbacken är bebyggda med bostadshus och där de lägre partiernas bebyggelse främst präglas av ytkrävande serviceverksamheter med behov av närhet till staden såsom hamn, energiproduktion, företagskluster och idrotts- verksamhet. Vägsystemet löper i regel i de lägre partierna av landskapet. I dalgången mellan Hjorthagsberget och de södra höjderna löper Värtabanans järnvägsspår och den närliggande Lidingövägen Gärdeshöjdens sträckning. De bostadstäta bebyggelseområdena Gärdeshöjden, Kampementsbacken och Hjorthagsberget karaktäriseras av hus i parkbebyggelse med utsparad naturmark bestående av lövträd, lärk och äldre tall som reser sig mellan hällmarkerna mellan byggnaderna. Gärdeshöjden omges av ett grönskande stråk längs Lidingövägen i väster och Tegeluddsvägen i norr, bland annat bestående av flera äldre ekar, varav tre karaktärsskapande ekar står framför BP:s tidigare huvudkontor i kv. Smedsbacken. Äldre ekar återfinns även norr om järnvägen mot Hjorthagen och i Finlandsparken invid Värtans station. Utredningsområdet ligger i gränslandet mellan Gärdesstadens bostadshus och Värtahamnens hamn- och industriverksamhet. Området norr om utrednings- området karaktäriseras av Värtahamnen, en storskalig hamnanläggning med terminaler, hamnbassänger och tät angöring av större färjor. Hamnanläggningen ligger på mark som till stor del består av deponerade fyllnadsmassor. Bebyggelsen i hamnen är i regel storskalig och här agerar Hotell Ariadnes högdel landmärke. I hamnen samt i ett stråk öster om Värtavägen, upp till Kampementsbacken, har kvarteren namn efter världens hamnstäder. Norr om Värtahamnen tar den så kallade Energihamnen vid. Området rymmer cisterner, stora industri- och produktionsanläggningar så som Värtaverket där det produceras fjärrvärme, fjärrkyla och elkraft. Värmeverkets höga skorstenar syns på långt från staden. Öster om utredningsområdet ligger Finlandsparken med Värtans station och på dess västra sida Lidingövägen med Kungliga tennishallen som är den västligaste anläggningen inom Storängsbotten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Nulägesbeskrivning och kulturvärden 53 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Kartan visar tillkomst av byggnader per årtionde. Bearbetad av Tyréns. ÅRSRINGAR OCH BEBYGGELSESTRUKTUR Stora delar av bebyggelsen inom stadsdelen Gärdet har uppförts under 1930- och 40-talet. Det gäller främst bebyggelsen väster om Värtavägen, på Gärdeshöjden, med dess variation av lamell- och punkthus och bebyggelsen söder därom samt punkthusen mellan Tegeluddsvägen och Sandhamnsgatan. Bebyggelsen söder om Sandhamnsgatan upp mot Kampementsbacken är yngre och av en annan skala, karaktär och bebyggelsestruktur. Här har bebyggelsen kommit till parallellt med byggnaderna inom utrednings- området. På Kampementsbackens krön finns ett betydande antal byggnader från 1960-talet. Studentbostadshus från 1960-talet finns både sydost och sydväst om utredningsområdet. Längs Sandhamnsgatan finns annat kategoriboende i form av ett stort servicehus uppfört på 1980-talet. Den yngsta bebyggelsen från 2000 till ca 2020 ligger längs Värtavägen i anslutning till utredningsområdet i kvarteren Smedsbacken och New York och utgörs av förtätningar i anslutning till tunnelbanan Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 54 Nulägesbeskrivning och kulturvärden O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Vy längs med Värtavägen mot norr. En av Värtaverkets skorstenar reser sig tydligt i fonden, intill syns Hjorthagskyrkans torn. På flygbilden tagen från väst år 2001 syns de stora verksamheterna i Energihamnen tydligt. Avtecknar sig gör även bebyggelsen i aktuellt utredningsområde som växt fram ovanför järnvägen som rundar höjden. Källa: Stockholms hamnar. BEBYGGELSEN Gärdesstaden Gärdeshöjdens bebyggelse är uppförd på 1930- och 40-talen med punkthus i åtta våningar och lamellhus i sex våningar med souterräng- våningar. Ägostrukturen är småskalig och byggnaderna är individuellt utformade vilket ger lamellhusen en ”stadsmässig” karaktär. Lamellhusen möter omväxlande gatan direkt eller med förgårdsmark. Punkthusen står friare omgivna av naturmark och når gatan med ett av fyra hörn. Putsfasader med burspråk och utkragande balkonger kännetecknar byggnaderna. Entréerna är särskilt omsorgsfullt utformade. Taken är flacka och plåtklädda på punkthusen. Lamellhusen har synliga takfall med takpannor. När höjden bebyggdes sparades vissa träd och annan vegetation nyplanterades. Parkeringsplatser har i viss mån ändrat karaktären av kombinationen sparad natur och park. Kvarteret New York, mellan Sandhamnsgatan och Tegeluddsvägen är en del av Gärdesstaden, och bebyggt med sju åtta vånings punkthus placerade i en vågrörelseform. Sammanhållande karaktärsdrag är byggnadernas putsade fasader, takhöjder, storlek på fotavtryck och de enhetliga men internt varierande ljusa och varma kulörerna på fasaderna. Variationen av balkonger, burspråk och fönster är i det närmaste oändlig. Kvarteret bär en stark prägel av hus i park. Parken präglas av tall och lärk med stor topografisk variation och omväxlande förvildade och tuktade buskage. Här och var finns trädgårdsvegetation såsom gullregn och syren. Omfattande hårdgjorda ytor, avsedda för bilparkering, har tillkommit sedan kvarteret bebyggdes. Kampementsbacken På krönet av Kampementsbacken återfinns fem storskaliga och glest placerade flerbostadshus i nio-tio våningar, uppförda i början av 1960-talet. Byggnaderna är utformade som kopplade punkthus efter en idé av Alvar Aalto men framstår både från Värtavägen och söder ifrån som ljusa, släta skivhus. Byggnaderna är relativt likartade. De utstrålar en stillsam rationalitet med de skarpt skurna volymerna, släta putsfasader och enkla fönstertyper. Fönster och balkonger är placerade i tydliga axlar. Byggnaderna är glest placerade i kuperad terräng med stora friytor. Fasaderna har delvis indragna och delvis utskjutande balkonger. Det sentida förtätningsprojektet i kvarteret Kampementet har en L-formad och mer kompakt volym på sju våningar uppförts. Fasaderna är ljust slätputsade och präglas av burspråk med fönster grupperade om två. Flybild 2000-tal från söder med ungefärligt utredningsområde markerat med röd ring. Bostadshusen söder om utredningsområdet är inbäddade i grönska. Bortom utredningsområdet tar hamnverksamheterna vid. Vid Värtaverket syns de två höga skorstenarna tydligt. Bortom dem syns även Hjorthagen och bron över till Lidingö från Ropsten. Källa: Byggastockholm.se. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Nulägesbeskrivning och kulturvärden 55 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Till vänster hamnområdet som avgränsas av Värtabanan, centralt verksamhetsområdet med Finlandsparken och till höger om Tegeluddsvägen de olika bebyggelsegrupperna längs Sandhamnsgatan och Kampementsbacken. Flygbild tagen av Ingrid Johannson, Stockholms stadsmuseum, under 2000-talet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 56 Nulägesbeskrivning och kulturvärden O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys FINLANDSPARKEN Finlandsparken är den tidigare stationsparken till Värtans station. Den nuvarande parken anlades år 1986 till minne av finska krigsveteraner från andra världskriget, samtidigt som Finlandsmonumentet invigdes. Skulpturen som utgör monumentet är utförd av konstnären Gudrun Eduards, av gjutjärn, stål och finsk granit. Värtabanans spår mot väst med Finlandsparken och Bremen 4 och 2. I bakgrunden syns viadukten där Lidingövägen passerar över järnvägen. Till höger i bild går Södra Hamnvägen upp i form av en ramp till Lidingövägen. Parken är indelad i två olika funktioner. Den östra delen innehåller en lekplats som hör till det gamla stationshuset som idag hyser skolverksamhet. Den västra delen är mer av parkkaraktär med sittplatser, gräsytor inramade av träd och buskar så som alm, ek, lönn och syren. I den nordvästra delen ligger ett stycke naturmark beväxt med ett antal gamla ekar. Naturmarken är idag planlagd som fastighetsmark men planeras av staden att införlivas i Finlandsparken. I den del av parken som ligger mot Tegeluddsvägen planterades ett stort antal björkar år 2009 och under åren 2016–2017 rustades parkens gångvägar, varvid sittplatser och en grillplats anlades. Idag är parken en viktig entré till Stockholm för båtpassagerare som kommer till Värtaterminalen och som ska vidare med buss eller tunnelbana. Av parkens tidigare anläggningar återstår en terrassering där den senast rivna byggnaden stått, samma plana yta där monumentet står idag. Även vägen ner till stationsbyggnaden är bevarad sedan tiden före parkens tillkomst. Huruvida syrenen är planterade på senare tid eller om den utgör en rest av en tidigare stationspark eller trädgård är oklart, men ekar och vissa träd visar platsens tidigare karaktär. Av den omsorg som man vanligen lade på stationsparkerna avseende park- och trädgårdsväxter, under 1880-tal, finns inget kvar om det någonsin har funnits i anslutning till denna station. Men området har sedan länge varit bevuxet av stora lövträd. På SJ:s övriga mark inom kvarteren Bremen och Amsterdam har det dock funnits omfattande odlingsverksamhet både på friland och i växthus. Det vore dock osannolikt att de växter som man drev upp där inte skulle ha planterats ut i anslutning till stationsbyggnaden, även om det inte framgår av källorna. Finlandsparken har den högsta klassificeringen av befintliga ekområden (klass 1) enligt den inventering och klassificering som gjorts i Östermalms parkplan (Stockholms stad), utifrån ett antal attribut som hål, mulm (trämjöl), storlek, trädform och vitalitet. Spårområde för Värtabanan till vänster och Värtans stationshus till höger. Del av Finlandsparken. Hamnen och övrig bebyggelse Hamnens verksamheter består av storskaliga, moderna och på långt håll synliga byggnadsverk, så som terminal, cisterner, skorstenar och produktionsanläggningar. Byggnadernas ålder varierar och av den äldre bebyggelsen återstår ett antal så som Kommunalhuset invid järnvägen och det gamla hamnkontoret, idag lokaliserat inom det som kallas Energihamnen norr om utredningsområdet. Trots närheten till Lilla Värtan ser man sällan vattenspegeln från utredningsområdet och dess kontorsbyggnader, då spårområdet, planskilda lösningar för infrastrukturen mot Lidingö samt storskaliga hamnanläggningar ligger emellan. Väster om området ligger Kungliga tennishallen (färdigställd år 1944) med flera inne- och utebanor. Kungliga tennishallen genomgick en omfattande renovering på 1980-talet, då de flesta fönsterväggar sattes igen. Tidigare fanns även en badmintonhall, S:t Erikshallen, som uppfördes efter ritningar av Gustav Lettström samtidigt som tennishallen. Värtabanan och stationen Norr om utredningsområdet går Värtabanan i öst-västlig riktning, en järnvägsförbindelse från Tomteboda via Norra Djurgården till Värtahamnen. Värtabanan är fortfarande i bruk som järnväg för godstransport. Öster om utredningsområdet ligger Värtans stationshus som uppfördes av Statens Järnvägar, SJ, år 1882 i samband med Värtabanans tillkomst. Stationsbyggnaden är den enda kvarvarande byggnaden kopplad till SJ:s verksamhet i områdets direkta närhet. I den intilliggande parken, idag kallad Finlandsparken, finns vaga spår efter de byggnader som tidigare stått där, i form av terrasseringar. Stationen och Finlandsparken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Nulägesbeskrivning och kulturvärden 57 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys I anslutning till korsningen mot Tegeluddsvägen finns en av de två uppgångarna till tunnelbanestation-en Gärdet. Uppgången går in i berget och ansluter till Värtavägen. I samma korsning finns busshållplatser på var sida där en av Stockholms lokaltrafiks stombussar stannar. Runt tunnelba- nestationen vid Värtavägen har bebyggelse tillkommit under 1980- och 2000-talet vilket skapat ett tätare kluster av byggnader vid uppgången. Tunnelbanan är vältrafikerat med resenärer till närliggande gymnasieskola och kontor samt till och från färjeterminalen. Tegeluddsvägen Tegeluddsvägens sträckning följer den tidigare hägnaden för jaktparken på Djurgården, från Tegeludden över Kampementsbacken och Smedsbacken. I dess nuvarande utformning utgör vägen en viktig gräns gentemot den historiska hamn- och järnvägsverksamheten. De under senare tid planterade träden utgör en medveten avgränsning mellan angränsande bostadsområde och kontors- och lagerbyggnaderna norr om vägen. Breddningen av vägen och upprättande av förgårdsmark framför byggnaderna på den norra sidan är ett resultat av en allt högre komplexitet och reglering i den fysiska planeringen, i det här fallet med syfte att minska olycksrisken på grund av närheten till transporter av farligt gods till Frihamnen. Det framstår tydligt att de bevarade ekarna på Smedsbacken 25, planteringen av träd mellan körfälten och förgårdsmarken utanför byggnaderna norr om vägen är avsedda att stärka det gröna stråket som fortsätter österut med Finlandsparken på norra sidan och Hus i park-miljön vid foten av Kampementsbacken. Byggnaderna på den norra sidan i utredningsområdet har tillkommit såsom enskilda enheter som orienterar sig mot Tegeluddsvägen med tydlig baksida mot spårområdet och hamnen. Värtavägen Värtavägen har samma sträckning som den har haft de senaste århundradena. Idag har den fått en mer tillbakadragen roll sedan den huvudsakliga trafiken till Lidingö går på Lidingövägen strax väster om Värtavägen. Dess tidigare sträckning norrut från Tegeluddsvägen är idag bebyggd. Sträckan från Kampementsbackens krön ner mot Tegeluddsvägen präglas på dess östra sidan av Gärdeshöjden och dess funktionalistiska bebyggelse, medan dess östra sida har en mångfasetterad bebyggelse, starkt präglad av institutioner som välfärdssamhället förde med sig, såsom äldreboende, sjukhus och studentbostäder, i byggnadsvolymer avsevärt större än byggnaderna på den västra sidan. KOMMUNIKATIONER Området är starkt präglat av flera generationer av infrastrukturutbyggnader. Vägar och järnväg strukturerar och avgränsar rörelser och samband i stadslandskapet. Norrut gränsar området mot planskilda vägar som löper i främst öst-västlig riktning; Lidingövägen, Hjorthagsvägen, Norra länken, Södra Hamnvägen samt Värtabanan närmast kvarteren Bremen och Amsterdam. Lidingövägen avgränsar området i väst, där tunnelbanan går på bro över vägen. Kontorsbyggnaderna med dess förgårdsmark är orienterade mot Tegeluddsvägen som sträcker sig genom området i öst-västlig riktning. Den breda vägen är tvåfilig och kantad med parkeringsplatser i vardera riktningen. Vägen rymmer dessutom en mittrefug med en enkel trädrad som tillsammans med förgårdsplanteringarna framför kontorsbygg- naderna bidrar till grönska i området. I sydost mynnar Tegeluddsvägen vid Frihamnen och Lindarängsvägen. I motsatt riktning ansluter den till Lidingövägen. Värtavägen, tidigare Ropstensvägen, sträcker sig från Valhallavägen till Tegeluddsvägen och ansluter Tegeluddsvägen centralt i jämnhöjd med utredningsområdet. I vyn norrut på krönet av Kampementsbacken kan man uppfatta Värtaverkets skorsten och Hjorthagens kyrka i fonden, trots att kontorsbebyggelsen inom kvarteret Bremen skymmer delar av den historiska sträckningen av Värtavägen mot Ropsten. Vägen går i en sänka mellan de två höjderna Smedsbacken och Kampementsbacken. Tunnelbanan går på bro ut från stationen i berget. I bakgrunden Bremen 3. Tegeluddsvägen västerut med trädrad i mitten. Tunnelbanan går över Lidingövägen. Till höger i bild går Tegeluddsvägen mot öst. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 58 Nulägesbeskrivning och kulturvärden O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys KULTURVÄRDEN Nedan redogörs inledningsvis för identifierade kulturvärden i området som helhet, följt av en beskrivning av platsens kulturvärden med bäring på riksintresse för kulturmiljövård, Kungliga nationalstadsparken samt Stockholm byggnadsordning. Tidiga spår av markanvändning Inom utredningsområdet finns få spår av den historiska markanvändningen, platsens tidigaste berättelse, när marken fortfarande var obebyggd. Den utsparade naturmarken och ekarna är dock en stark värdebärare för denna berättelse. Ekarna, som kräver mycket solljus, vittnar om att marken varit öppen och betad. Ekarna står både i Finlandsparken och inom fastigheten Smedsbacken 25 där de tagits upp i gestaltningen av BP:s huvudkontor. Bevarade ekar återfinns även i anslutning till aktuellt utredningsområde, i utsparad naturmark mellan bebyggelsen – ett återkommande karaktärsdrag för stadsdelen Gärdet och området i sin helhet. Förutom ekarna och naturmarken är även vägarna, Tegeluddsvägen och Värtavägen, delar av områdets tidiga berättelse. Tegeluddsvägen minner om den historiska gränsen mellan jordbruksmark och jaktpark och senare även militärt övningsområde. Även namnet Tegeluddsvägen utgår från den tidiga berättelsen och jägmästarbostället Tegeludden. Både Tegeluddsvägen och Värtavägen, som tidigt blev en viktig väg mellan staden och Ropsten samt Lidingö, har höga kulturvärden kopplade till sin sträckning. Stockholm växer - hamn och järnväg I slutet av 1800-talet var Stockholm i ett utvecklingsskede och behövde ställa om för expansion; staden anpassades till mer handel, ökade varuflöden och mera transporter. Värtans stationshus är tillsammans med Finlandsparken samt spårområdet viktiga värdebärare för platsens centrala del i utvecklingen av hamn och järnväg, som i sig varit av stor betydelse för Stockholm som stad. Stationshuset är ett enskilt byggnadsminne och speglar den viktiga järnvägsförbindelsen till stambanan. Värtabanan var även en förutsättning för att Stockholms stora djuphamn skulle kunna anläggas utanför stadskärnan på 1880-talet. Förbindelsen till stambanan var avgörande för transporterna av gods till och från landet. Den är därmed en viktig pusselbit för förståelsen av huvudstadens transport- och kommuni- kationshistoria. Finlandsparkens historia är idag svårläst så som en del av stationsmiljön. De få spår som återstår från stationsparkens tid är en husterrass där en av byggnaderna tidigare stått, de stora ekarna, vägsträckningen ner till stationshuset i dess nordvästra del, en syren samt terrasseringen på vilken en av de tidigare byggnaderna var placerad. Även Tegeluddsvägen berättar om järnvägens framdragning och påverkan på området, då den avgränsade Statens järnvägars område mot omgivningen. Militär närvaro Tegeluddsvägen har även varit gränsen för det militära övningsområdet. Fram mot sekelskiftet 1900 var den gräns mellan SJ-området och militären som huserade på södra sidan. 1930-talets planering Smedsbacken 25 var i stadsplanen för Gärdet från 1930-talet markerad som idrottsplats. Av detta syns inga spår idag. Den koppling som finns är att arkitekt Gustaf Lettström som ritade det befintliga modernistiska komplexet var densamma som ritade badmintonhallen, som låg västerut i samma ring runt Gärdeshöjden med direkt närhet till Kungliga Tennishallen. Gärdet är ett tydligt och konsekvent genomfört exempel på en miljö från 1930-talet. Bebyggelsen i Gärdesstaden präglas av den tidiga funktiona- lismens formspråk och har en enhetlig arkitektur både sett till skala och utformning. Den funktionalistiska bebyggelsen förhåller sig på ett för tiden och för Stockholm typiskt sätt till det naturgivna landskapet med höga punkthus på höjden. Vid utbyggnaden av de högt belägna tidigare hällmarkerna har de typiska tallarna bevarats. Gestaltad förgårdsmark framför Bremen 4. Bortom Bremen 4 finns flera ekar i Finlandsparken. Finlandsparken med Värtans stationshus. I förgrunden syns en av de äldre ekarna i parken. I sluttningen bakom Smedsbacken 25 reser sig bebyggelsen på Gärdeshöjden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Nulägesbeskrivning och kulturvärden 59 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Värdebärande karaktärsdrag för området som helhet. Bearbetat av Tyréns. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 60 Nulägesbeskrivning och kulturvärden O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys 1960-talets modernistiska planering Planerna på idrottsområde inom det som idag är fastigheten Smedsbacken 25 genomfördes aldrig då BP, Handelsbanken och Kruse Olsson & Co uppförde sin kontorsanläggning på marken nedanför Gärdeshöjden. Den naturpräglade sluttningen som skiljer Smedsbacken 25 från Gärdeshöjdens bebyggelse visar de topografiska skillnader som utbyggnaden hade att förhålla sig till. På den gröna förgårdsmarken mellan BP:s huvudkontor och Tegeluddsvägen stoltserar några äldre ekar. Ekarnas bevarande berättar om den status de hade i gestaltningen av huvudkontoret där de fick en anmärkningsvärd placering. Tegeluddsvägens gestaltning med en bredd om två filer i var riktning samt trädrad i mitten visar tydligt på det modernistiska planeringsidealet som manifesterades i rationell trafikföring, trafikseparering och god logistik. Vägen med trädraden agerar avskiljande gräns mellan bostäder på den södra sidan och verksamheterna på den norra sidan. I sydost förstärks gränsen av den gröna sluttningen upp mot kvarteret New York med punkthus uppförda under 1940-talet. Undantaget är Smedsbacken 25 där gränsen istället kan upplevas gå vid den naturpräglade sluttningen men där kontorsverksamheten söder om Tegeluddsvägen sågs som en “cityverksamhet” och Philips anläggning som något tyngre och störande. Det tidsenliga planeringsidealet visar sig även i hur verksamheterna och dess entréer öppnar sig mot Tegeluddsvägen för att underlätta flöden till och från fastigheterna. Parkering och varumottagning är styrda till baksidan mot järnvägen. Förutom den gröna förgårdsmarken och hårdgjord yta i Smedsbacken 25 har samtliga byggnader på Tegeluddsvägens norra sida gestaltad förgårdsmark mot vägen. Kvarteret Bremens förgårdsmark visar ytterligare på hur biltrafik och transporter ges fysiskt utrymme i den modernistiska planeringen samtidigt som gaturummet löses upp. På den norra sidan av Tegeluddsvägen bredde SJ ut sig under större delen av 1900-talet. Släppet mellan fastigheterna mitt emot Värtavägens ändpunkt minner om den första stadsplanen för området där SJ-området delades in i två områden med industrier och verksamheter på var sida om släppet. Byggnaderna inom utredningsområdet är lokaliserade i bostadskransens utkant på mark som inte längre behövdes i så stor omfattning som tidigare. Verksamheterna som byggnaderna uppfördes för krävde stora, självför- sörjande anläggningar som idag reser sig som monoliter i området. Byggnaderna är idag värdebärare för berättelsen om en alternativ lokalisering för företag som valde bort det moderna city och den successiva utflyttningen av verksamheter från innerstaden under stora delar av 1900-talet. Karakteristiska ekarna framför BP:s tidigare huvudkontor. Verksamheternas entréer är vända mot Tegeluddsvägen. Tegeluddsvägen västerut. Gestaltad förgårdsmark vid Bremen 3, tidigare Philipshuset. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Nulägesbeskrivning och kulturvärden 61 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Del av en allt suddigare årsring När Philips och BP, Handelsbanken och KM bygger sina anläggningar i början av 1960-talet är det en del av en kraftig utbyggnad av Gärdets bebyggelse. Byggverksamheten är intensiv och stadsdelen expanderar kraftigt mot hamnarna. Även om bebyggelsen från tiden inte är homogen utgör den en markant årsring i Stockholm. Allt sedan 1970-talet har årsringen luckrats upp genom förtätningar i den glesa bebyggelse- strukturen. Det gäller inte minst inom och i anslutning till utrednings- området, längs Värtavägen och Sandhamnsgatan. Bremen 4 och 2 från sent 1970-tal respektive tidigt 1990-tal har passats in i anslutning till de stora 1960-talsanläggningarna och har behövt förhålla sig till 1960-talsplanerna, ett mindre problem för SIAB med sitt i grunden modernistiska kontorshus. Det torde dock inte ha varit ideala förutsättningar för Länsförsäkringars eleganta kontorsbyggnad som klämts in i ett då halvmodernt verksamhetsområde, vägg i vägg med en lagerbyggnad. Här skaver de högre ambitionerna ifråga om helhetsge- staltning och grönska mot de mer funktionsanpassade grannhusen. Under 1980-talet lades successivt allt större vikt om kontorens inramning och närmiljö. Huvudkontor i verksamhetsområde Kvarteret Bremen bedöms genom denna bristande konsekvens, att verksamheter och byggnader successivt vävts in i ett föråldrat planmönster anpassat för tyngre verksamheter, inte kunna ses som ett kulturhistoriskt värdefullt bebyggelseområde eller helhet. Utvecklingen efter 1960-talet har skapat en otydlighet och medfört att påkostade huvudkontor inte givits optimala förutsättningar arkitektoniskt eller stadsbildsmässigt. På samma sätt har läsbarheten avseende den ursprungliga intentionen, ett verksam- hetsområde av tyngre/bullrigare karaktär med koppling till järnvägen, inte heller fått tydligt genomslag utan i stället blivit kontoriserat. 1900-talets hastiga samhällsförändringar och strukturomvandlingar kan dock till viss del sägas avspeglas i kvarteret. Att området lockat nationella och multinationella bolags huvudkontor är av kulturhistoriskt intresse och det påverkar graden av kulturvärden för respektive fastighet. Sett till miljön som helhet har dock detta faktum mindre betydelse. Helhetsplaneringen och det samlade fysiska uttrycket är splittrat mer än individuellt för de olika anläggningarna. Samtliga huvudkontor har också förändrats med undantag för Länsförsäkringars byggnad. Stadsbild Även om Bremen inte är välplanerat sett till de kontorsinriktade företag som kom att bygga i verksamhetsområdet och stadsbilden kan sägas vara splittrad finns det kulturhistoriska kvaliteter i densamma. Hit hör att det finns en viss monumentalitet längs Tegeluddsvägen och de olika fastigheternas högdelar är verkningsfulla i vissa vinklar. Bremen 3 har en skivverkan längs Tegeluddsvägen, Bremen 2 har en effektfull takkontur tvärställd mot gatan och en bearbetad gavel medan Bremen 4 med sitt friare läge och sin efter påbyggnaden solida form får en pregnant verkan i närområdet. Bremen 3 och 4 har genom lägen i kvarterets utkant och genom fritt rum åt flera håll betydelse för stadsbilden, Bremen 3 med sin strategiska placering vid Lidingövägen och tunnelbanan även en landmärkesfunktion. Bremen 4 bildar en tydlig rumsavgränsning för Finlandsparken och en effektfull kontrast mot parkens lövträd. Komplexet Smedsbacken 25 är infogat i en grön omgivning och här bildar både den grönskande inramningen och förplatsen med ekarna en intresse- väckande modernistisk stadsbild. BP-husets ursprungligen effektfulla verkan med den genom konst och vattenspegel manifesterade gaveln mot öster har förtagits av förtätningarna som gjort mot tunnelbaneuppgången och Värtavägen. Lågdelens långa, konsekventa fasad mot Tegeluddsvägen är effektfull sett till den släta fasaden och de långa horisontalerna men samtidigt monoton. OMRÅDE AV RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Utredningsområdet ligger inom ett område av riksintresse för kulturmil- jövården, Stockholms innerstad med Djurgården [AB:115] och i gränsen mot Kungliga nationalstadsparken. Beskrivningen av riksintresseområdet återfinns i dess helhet som bilaga. Här följer endast den text som berör utredningsområdet och dess nära omgivning. Motivering: Storstadsmiljö, präglad av funktionen som landets politiska och adminis- trativa centrum sedan medeltiden och de mycket speciella topografiska och kommunikationsmässiga förutsättningarna för handel, samfärdsel och försvar. Utvecklingen inom stadsplane- och byggnadskonsten har fått särskilt tydliga uttryck med alla epoker från medeltiden till nutid väl representerade. Residensstad, domkyrko- och universitetsstad samt viktig sjöfarts- och industristad. (Stiftsstad, Skolstad). Följande delar av riksintressets uttryck och särdrag har relevans för utredningsområdet: Uttryck för det moderna välfärdssamhället och dess stadsbyggande, så som Gärdet, Slussen och Hötorgscity. Utredningsområdet gränsar till ett område med utpräglade funktionalistiska stadsplaneideal med Gärdeshöjdens bebyggelse ovanför Smedsbacken 25. Gärdet är ett tydligt och konsekvent genomfört exempel på en miljö från 1930-talet. Gärdeshöjdens bebyggelse har stor betydelse för stadsbilden då de är synliga från långt håll och bildar en funktionalismens årsring i stadens siluett. Bebyggelsen i Gärdesstaden präglas av den tidiga funktio- nalismens formspråk och har en enhetlig arkitektur både sett till skala och utformning. Sjöfarts-, handels- och industristaden. Hamnanläggningar från skilda tider och byggnader som hör ihop med flottan och sjöfarten. Värtans stationshus är ett enskilt byggnadsminne och speglar tillkomsten av Värtahamnen och den viktiga järnvägsförbindelsen till stambanan är en viktig del av huvudstadens transport- och kommunikationshistoria. Värtabanan var även en förutsättning för att Stockholms stora djuphamn skulle kunna anläggas utanför stadskärnan på 1880-talet. Förbindelsen till stambanan var avgörande för transporterna av gods till och från landet. Den är därmed en viktig pusselbit för förståelsen av huvudstadens transport- och kommunikationshistoria. Bremen 4 ansluter till Finlandsparken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 62 Nulägesbeskrivning och kulturvärden O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Ur ett nationellt perspektiv finns det få av Edelsvärds mindre stations- byggnader bevarade och stationshuset vid Värtan har en ovanlig form i förhållande till övriga stationsbyggnader. Finlandsparkens historia är idag svårläst så som en del av stationsmiljön. De få spår som återstår är en husterrass där en av byggnaderna tidigare stått, de stora ekarna, vägsträckningen ner till stationshuset i dess nordvästra del samt en syren. Kontor, bankpalats, försäkringsbolag, varuhus och andra handelns och näringslivets byggnader. Utredningsområdets kontorsbyggnader kan ses i ljuset av den tidens ambition att komma tillrätta med trafikflödet i staden. Genom att decentralisera arbetsplatser kunde man skapa ett flöde inte bara in till staden utan även ut från staden. Halvcentralt belägna verksam- hetsområden såsom kvarteret Bremen och Smedsbacken är tydliga representanter för den här tidens kontorsetableringar. De stora kontorsanläggningarna speglar en strukturomvandling från industri mot ett mer tjänstebaserat näringsliv. Ur ett riksintresseperspektiv är placeringen av flera huvudkontor i området särskilt intressant som en direkt koppling till huvudstadsfunktionen. Försäkringsbolagens byggande, här Länsförsäkringar, är särskilt utpekad i riksintressebeskrivningen. De tydligt avläsbara ”årsringarna” i stadsväxten. Kvarteret Bremen och Smedsbackens halvcentrala läge kan ses som ett gott exempel för kontinuerligt utflyttande verksamheter på grund av ett ökande exploateringstryck i de centrala stadsdelarna, sedan slutet av 1800-talet. Inom utredningsområdet och i närliggande områden på östra Gärdet finns en betydande årsring från 1960-talet. Stadens anpassning till naturen. Utredningsområdet ligger inom det kuperade sprickdalslandskapet, där de topografiska förhållandena varit en grundförutsättning för vidare utbyggnad. De topografiska skillnaderna uppfattas tydligt i Gärdeshöjden där de naturgivna förutsättningarna syns i de gröna sluttningen ovanför Smedsbacken 25. KUNGLIGA NATIONALSTADSPARKEN På flera ställen i Vård- och utvecklingsplanen för Kungliga national- stadsparken finns den kungliga jaktparken omnämnd. Stora delar av det som idag utgör nationalstadsparken ingick i den tidigare jaktparken. Jaktparken har tillhört kronan, medan marken utanför har ägts av såväl staden som privata fastighetsägare. Den militära närvaron nämns också på flera ställen, särskilt i beskrivningen av delområdet Ladugårdsgärdet. Såväl dess fysiska som administrativa avgränsning har haft stor betydelse för landskapets fortsatta utveckling. Närvaron av kronan i form av den kungliga jaktparken och det militära övningsområdet på kungens mark har lämnat tydliga avtryck i utredningsområdet när det gäller bebyggelsestrukturen. Nuvarande gränsen mellan bostadsbebyggelse och verksamhetsområde har sina rötter i den kungliga närvaron på Djurgården med den kronoägda jaktparkens gräns gick i sträckningen av Tegeluddsvägen. När hamnen anlades gjordes det på statlig mark norr om den tidigare jaktparken. Dagens gräns mot hamnverksamheten går ett stycke norrut. De historiska ägostrukturerna har därmed bevarats och kan fortfarande uppfattas i stadslandskapet. Tegeluddsvägen är ett utmärkt exempel på fysisk avgränsning mellan olika bebyggelsekaraktärer som kv. Smedsbacken på Gärdet som inrymde det som staden kallade ”cityverksamheter” och den tyngre verksamheten i kv. Bremen på hamn- och järnvägssidan. Delområde Idrottsparken (Väster om utredningsområdet) Delområdet domineras av idrottsanläggningar av olika slag och från olika tider. Liksom i utredningsområdet återfinns rester av det tidigare landskapet såsom det framstod vid sekelskiftet 1900, i form av ett ekbeklädda höjder omväxlande med lågpartier som bildar en dalgång och som utgjort Storängen som bredde ut sig fram till Uggleviken. Här är det framför allt de tre ekarna i korsningen Värtavägen och Tegeluddsvägen, utanför Handelsbankens kontor, samt ekarna i den västra delen av Finlandsparken som är aktuella. Ekarna inom utredningsområdet ingår tillsammans med Gärdesstaden i Nationalstadsparkens smala midja när det gäller växt- och djurarters möjlighet att sprida sig mellan Södra och Norra Djurgården. De har därför stor betydelse för hela parken, inte endast så som en del av det historiska landskapet utan bidrar även till de ekologiska sambanden inom Kungliga nationalstadsparken. Delområde Gärdestaden (Söder om utredningsområdet) Utredningsområdet angränsar till Gärdesstaden i söder, vilken ingår som ett delområde i Kungliga nationalstadsparken. Bebyggelseområdet som uppfördes under 1930- och 40-talen har en god terränganpassning och runt husen finns mycket sparad natur. Gärdeshöjden är medvetet utformad som en front och siluett och är betydelsefull för helhetsupplevelsen av Gärdesstaden, även på håll. Gärdesstaden är ett av de tidigaste och mest genomarbetade svenska exemplen på funktionalismens stadsplanering med en omsorgsfullt gestaltad helhet från grönstruktur till byggnadsdetaljer. Delområdets relativt stora andel grova ädellöv- och barrträd gör att det tillsammans med delområdet Idrottsparken har stort bevarandevärde inte bara ur ett kulturhistoriskt perspektiv utan även som en ekologisk spridningszon mellan de större kärnområdena Norra och Södra Djurgården. Smedsbacken 25 inom utredningsområdet gränsar mot Gärdesstaden i söder. Här har liksom inom Gärdesstaden har ädellövträd sparats och längs Gärdeshöjdens fot är grönskan påtaglig. Denna fastighet skiljer sig härigenom avsevärt från kv Bremen på andra sidan Tegeluddsvägen. STOCKHOLMS BYGGNADSORDNING (VERKSAMHETSOMRÅDEN) Stockholms stad har en ny byggnadsordning som publicerades år 2020. Byggnadsordningen är ett kunskapsunderlag med syfte att stärka helhetsbilden av Stockholms stadslandskap och dess skilda bebyggel- sekaraktärer. Den ska vara en vägledning i den fysiska planeringen för aktörer inom planering och byggande i Stockholm. En byggnadskaraktär som tas upp är Verksamhetsområden, vilken omfattar bebyggelse i och i anslutning till aktuellt utredningsområde. Här exemplifieras karaktären med Energihamnen/Värtahamnen. Ett verksamhetsområde enligt byggnadsord- ningens definition, kan exempelvis kännetecknas av kommunaltekniska anläggningar i anslutning till hamnar såsom i aktuellt utredningsområde, men har ingen enhetlig stadsbyggnadskaraktär. Även om utrednings- området inte kan ses som en del av hamnmiljön idag, så delar det samma historia och epok som hamnarna. Delar av utredningsområdet har tidigare tillhört SJ och utgjorde en del av järnvägsanläggningen, vilken i sin tur var förutsättningen för Värtahamnens etablering och utveckling. Idag vänder sig dock den befintliga bebyggelsen på kv Bremen, söderut och den funktionella kopplingen till hamnverksamheten är idag något otydlig. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Nulägesbeskrivning och kulturvärden 63 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys SMEDSBACKEN 25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 64 Nulägesbeskrivning och kulturvärden O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys SMEDSBACKEN 25 Smedsbacken 25 har samma byggnadsbestånd som när fastigheten bebyggdes i början av 1960-talet. Idag ägs och disponeras hela anläggningen av Handelsbanken. Lokalerna används dock inte till fullo. Den längre kontorsbyggnaden är till stora delar tomställd, ytor under gården används relativt sparsamt och kundkontoret har stängt. Det högresta BP-huset har nyligen renoverats och används i högre utsträckning. Restaurang- och matsalsbyggnaden används inte för sin ursprungliga funktion utan är sedan 2017 ombyggd till kontor. Den underbyggda gården som har bibehållit en stor del av sin ursprungs- karaktär används mycket sparsamt. BP-huset Efter de utförda ombyggnaderna och renoveringarna har byggnaden en tydlig prägel av att vara en ”utvecklad” byggnad där insatser gjorts för att öka attraktivitet och effektivitet. Utformningen av bottenvåningen är lätt läst som något annat än ett 1960-talsutförande, likaså inbyggnaden av takterrassen som gjort att byggnaden fått ett takfall, trots att en så utpräglat modernistisk byggnad ska ha platt och osynligt tak. Samtidigt är den ursprungliga arkitek- toniska idén tydlig, avseende byggnadens slanka form och de välbevarade fasaderna. Glaskonsten i östra gaveln är ett annat inslag som starkt bidrar till en bevarad 1960-talskaraktär. Invändigt har de karaktärsstarka, rustika keramikväggarna runt hissarna en omisskännlig 1960-talsprägel, liksom den konstnärliga utsmyckningen. I det mesta annat uttrycker byggnaden samtidens kontorsideal. Det finns inte kvar några rum (t. ex BP:s VD-rum och styrelserum/direktionsmatsal) med påkostad 1960-talsinredning. 1980-talsbyggnaden inom Smedsbacken 36 ligger nära BP-huset och påminner i viss mån om det. Byggnaden är placerad i anslutning till lastgatans utfart. Byggnaden hyrs 2022 av en gymnasieskola. Stora delar av BP-huset består nu av öppna kontorslandskap. Foto Handelsbanken. BP-huset mot norr. BP-huset till höger, 1980-talsbebyggelse i Smedsbacken 36 till vänster. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Nulägesbeskrivning och kulturvärden 65 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys KM-huset Den långsträckta kontorsbyggnaden har inte genomgått den typ av ombyggnad som BP-huset gjort. Tvärtom är byggnaden till stora delar närmast orenoverad, men i slitet skick. Kontorsvåningarna uppvisar relativt stora och djupa cellkontor med slutna väggar mot smala korridorer. I begränsad utsträckning har ett par plan öppnats upp för IT-avdelningar. I de undre planen har ändringar gjorts för bland annat gym och i de stora utrymmena under gården, försedda med takljus, har större ändringar gjorts. Att dessa utrymmen varit avsedda för datahallar kan i någon mån avläsas. Inslag med tydliga spår av bankverksamheten är två bevarade bankvalv och luckor för mottagning av kontanter i anslutning till en särskild del av garageinfarten som varit särskilt avsedd för värdetransporter. Låghuset mot norr. Längs hela det 120 m långa låghuset löper en bred, till största delen norrvänd takterrass, helt täckt av betongplattor. Kjessler & Mannerstråles f.d. entré och reception i låghusets östra ände är relativt välbevarad med för 1960-talet karaktäristisk naturstensbeklädnad på golv och väggar. I öster vittnar större glaspartier om läget för Kjessler & Mannerstråles tidigare styrelserum och sällskapsrum. Rummen har inte kvar någon 1960-talsinredning. Hisshall i låghusets västra del, Handelsbankens del. Utformningen är starkt tidstypisk, under 1960-talet hade natursten en stark ställning i miljöer som dessa. Hisshallar och trapphus är välbevarade. I låghuset har den ursprungliga planlösningen med enskilda kontor till stora delar bevarats. Rummen är djupa. Ursprungliga ytskikt finns delvis kvar på golv och väggar. Undertaken har bytts ut. De två huvudtrapphusen och hisshallarna i ändarna, den östra ursprungligen för Kjessler & Mannerstråle, den västra för Handelsbanken, är välbevarade med natursten på golv och väggar och påkostade trappor. Även mindre påkostade trapphus har väl bibehållen karaktär. De rum som på det översta planet i delen mot öster var avsedda för Kjessler & Mannerstråles sällskapsrum och styrelserum har byggts om och har inte kvar någon 1960-talsinredning. Utvändigt är byggnaden välbevarad. Få ändringar har genomförts men på den indragna volymen högst upp har ett antal kylanläggningar tillkommit. Gavlarna kännetecknas av naturstensfasader med tydlig 1960-talskaraktär. Långsidorna bygger på upprepningsestetik med kontinuerliga fönsterband av teak och aluminium. Fasadernas obrutna band av keramik understryker byggnadens horisontalitet. Bottenvåningen mot Tegeluddsvägen har en mer detaljrik uppbyggnad med glasbetong som ger ljus till källaren, svart natursten som ramar in fönster- partier med bröstningar av grönt färgat glas. Därovan finns aluminiumpanel och svarta stenkonsoler. Denna bearbetade utformning sträcker sig över byggnadens hela längd. Det finns inga öppningar mot gatan och kontakten mellan verksamheten och gatan är minst sagt svag. Takterrassen sträcker sig över byggnadens hela längd men är anmärkningsvärt nog norrvänd med undantag för vid östra gaveln där terrassen sträcker sig över hela husdjupet. Terrassen är belagd med ursprungliga betongplattor och försedd med ursprungliga stålräcken. Den indragna byggnadsvolymen på terrassnivån har ursprunglig alumini- umpanel som blekts. Fönstren på våningsplanet är av teak lika övriga våningsplan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 66 Nulägesbeskrivning och kulturvärden O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Matsalsbyggnaden Byggnaden har kvar sin särpräglade form och de veckade granitfa- saderna, vilka är en fortsättning på den intilliggande stödmuren. Takytorna är bevuxna med gräs och buskar. Taklanterninerna som försett köket med dagsljus är igenlagda med plåt. Den utbytta aluminiumfasaden dominerar intrycket av byggnadens centrala del. Ursprungliga eloxerade aluminiumplåtar finns bevarade i direkt anslutning till den nya fasaden, något som åskådliggör den relativt stora skillnaden i uttryck mellan de två ytbehandlingarna. Matsalsdelen är nu ett öppet kontorslandskap. Vikväggarna som delat av de tre ursprungliga bolagens separata matsalar har bevarats. Även lösningen med ett entresolplan i den mittre delen har bevarats. Ursprungliga kapprum och WC-avdelningar är ännu avläsbara. Garaget Kontorskomplexet Smedsbacken 25 uppfördes under bilismens glansdagar. En viktig del i anläggningens disposition är garage och varumottag som är underjordiska men väl integrerade och väl disponerade. Infarten sker i väster från Tegeluddsvägen och utfarten för transporter i öster. Personbilar kör både in och ut i väst. Garaget har kvar ursprunglig karaktär i många delar men ursprungliga kulturhistoriskt intressanta inslag som tvättplatser och bränslepumpar har tagits bort. F.d. matsalsbyggnaden som delvis framstår som en del av parksluttningen. Överljus på taket har satts igen sedan köket stängt. Spelet mellan granitfasadernas rubbelmurar i granit och stora glasytor finns kvar även om de ursprungliga aluminium- och glasfasaden bytts ut. Invändigt är matsalsbyggnaden fullständigt ombyggd under senare år. Rumsvolym och entresolbjälklag är det enda som kan karaktäriseras som ursprungligt. Lägen för vikväggarna som ursprungligen användes för att dela av lokalen är läsbara. Entréerna till f.d. matsalen är effektfullt placerade innanför ”grottöppningar” i granitmurarna. Ändringar inom fastigheten: Ny glasfasad på matsalsbyggnaden, utvändigt solskydd på ett av låghusets våningsplan och skrymmande kylaggregat på takvåningens yttertak. Garageytorna har en tidstypisk utformning. Tvättplatser och drivmedels- pumpar har rivits men spår är avläsbara. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Nulägesbeskrivning och kulturvärden 67 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Den underbyggda gården sedd från låghusets takterrass. Gårdens struktur är välbevarad men växtmaterialet har förenklats under åren. Den låga graden av programmering har medfört att gården har använts i högst begränsad omfattning. Lanterninerna har tvingats bytas i omgångar. Gården och låghusets gårdsfasad. De karaktärsfulla belysningsstolparna är ursprungliga. Låghusets två takuppbyggnader har ändrats med ny plåtbeklädnad. Hårdgjord del av gården, täckt av betongplattor med frilagd ballast. Samma material, men med ljusare ballaststen, klär BP-husets gavlar, här den västra. Notera hur 1980-talsbyggnaden inom Smedsbacken 36 med sina gavelskivor upplevs samordnad med BP-huset. Gården Gården har en stram utformning med en symmetrisk indelning genom rektangulära planteringsytor, med växter eller gräs, som delas in av gångvägar belagda med blästrade betongplattor med frilagd ballast av sjösten, vilka är ursprungliga. En arkitektonisk utformning som är typisk för 1960-talets gårdsplanteringar. Underliggande våning får ljus från gården genom lanterniner. Lanterninernas kupor har bytts ut pö om pö och det finns numera ett stort antal utföranden. De har formen av en utplanad kupa och är symmetriskt placerade på gården. Belysningsarmaturerna är ursprungliga och av samma typ som finns på parkeringen vid entréerna till byggnaderna. De utgörs av en stolpe med tre förgreningar upptill, ljusarmar som spretar likt ett träds trädgrenar och avslutas med armaturer i form av glasglober i klarglas längst ut. Belysningens oregelbundna placering inom planteringarna och gräsytorna på gården förstärker associationen till träd liksom stolparnas bruna kulör. Mot den intilliggande branten finns en stödmur som inkorporeras i restaurangens fasad genom en upptrappning och veckning av stödmuren. Den är i ett mycket tidstypiskt utförande med granit huggen i kvadrater i olika storlek vilket bildar ett mycket grafiskt mönster. Denna typ av stödmur fortsätter även på intilliggande fastighet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 68 Nulägesbeskrivning och kulturvärden O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys KULTURVÄRDEN Kulturvärdena som kan kopplas till Smedsbacken 25 är till största delen knutna till tillkomsttiden. Det tidiga 1960-talet var en högst speciell tid där det svenska samhället präglades av stark framtidstro och ett bejakande av teknik, modernitet och framsteg. Anläggningen projekterades och byggdes före det att miljöfrågor, oljekris och bred kritik mot det moderna projektet och det teknokratiska samhället senare grumlade bilden. Skriften som Svenska BP gav ut 1964 är helt genomsyrad av denna anda. Med förkondi- tionerad luft i ergonomiskt inredda kontorsrum, subventionerad lunch i matsalen och möjligheten att få några minuters sol på takterrasserna basunerar företaget ut sin stolthet över sitt toppmoderna kontor. Satsningen på konstnärlig utsmyckning är lika tidstypisk den men den torde här ha varit ovanligt ambitiös och omfattande. Kulturvärden av samhällshistorisk art finns kopplade till det moderna och rationella i generell bemärkelse och till det mycket konsekventa sättet att bygga ikapp de framvuxna behoven för tre företag. Dessa värden kommer bl a till uttryck i garage, lastfar med lastkaj, gårdsöverbyggnaden med ljusinsläpp till de f.d. datacentralerna och hålkortssalarna, gårdsytan och takterrass (endast kvar på låghuset) men också till bebyggelsegrup- peringen som helhet med tankar om goda dagsljusförhållanden och flöden inom fastigheten. Men mycket av den modernitet som lyftes fram i samtiden, såsom det senaste inom luftbehandling, begynnande persona- lomsorg saknar idag konkreta spår. Inom arkitekturen avspeglas detta framåtrusande samhälle i högmodernismen. Den internationella modernismen är en global företeelse som inte alltid kan berömmas för att tillvarata lokala förhållanden. I Smedsbacken kan modernismens dogmer och grundprinciper med lätthet läsas, de avspeglas i kompositionen med hög- och lågdelar, terrasserna, den lekfulla matsalspaviljongen, i de underhållsfria materialen, 1960-talsbyggnader ska gärna upplevas längs fasaderna. Fönsterband och upprepningstemat i fasaderna blir då mer effektfulla. Låghuset har en tydligt markerad, indragen bottenvåning mot Tegeluddsvägen. Den har en karaktär som tydligt avviker från fasaderna ovan. Att förse övre källarplanet med ljus har varit överordnat att skapa en god kontakt med gatan. Bjälklaget ligger flera decimeter över gångbanans nivå och har dolts bakom aluminiumpartier och färgat glas. Yngve Gamlins konstverk på BP-husets östra gavel har restaurerats och försetts med uppdaterad belysning i samband med den nyligen gjorda upprustningen av byggnaden. BP-husets östra gavel med nedre delen av Yngve Gamlins konstverk på BP-huset. i upprepningen - Smedsbacken är på många sätt en modernistisk mönsteranläggning. Genom läget i utkanten av Gärdet, och inte i city där alla de tre ursprungliga verksamheterna hade kunnat tänkas lokaliseras, kunde Lettström skräddarsy en anläggning utan samma hänsyn till ekonomi och omgivning som man hade behövt ta i city. Tidens arkitektursyn och ideal om den goda arbetsplatsen kunde blomma ut. Här kunde man vara omgiven av parkmiljöer och ändå få till mycket god tillgänglighet med bil och tunnelbana. Inte heller behövde man göra avkall på den rationella underjordiska lasthantering som samtidigt förverkligades i Hötorgs-city och i kv. Hästskon. Smedsbacken blev både ett citykvarter och hus-i-park enligt tidens ideal. Infogningen i parksluttningen och bevarandet av de ålderdomliga ekarna fick det nya att framstå som ännu blankare. I detta modernistiska grepp att hantera historien på ett fritt sätt finns samhällshistoriska värden. Delar av de modernistiska grundelementen är borta när takterrassen på BP-huset byggts in och byggnaden fått en takform som inte överens- stämmer med uppförandeår eller hustyp. Till Smedsbackens kulturvärden hör också socialhistoriska aspekter med direktörer åtskilda från de anställda, större rum för chefer och lokaler för kvinnodominerade yrken i större enheter. Dessa företeelser är inte lika lätta att avläsa numera då de mest påkostade rummen är borta och utrustning i adressregister, växelrum och stansrum sedan länge är borta. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Nulägesbeskrivning och kulturvärden 69 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys BP-huset. Fasadernas klinker har stått emot tidens tand väl. De aluminiumklädda fönstren ligger elegant i liv med keramiken och har nätta bleck. Fönstren har nyligen renoverats och energieffektiviserats på ett varsamt sätt. Invändigt är det nu främst i hisshall och trapphus som 1960-talskataktären finns kvar i BP-huset. Foto Handelsbanken. De tre ekarna på förplatsen är särskilt vintertid starka personligheter som ger Smedsbacken en särprägel. Den nyligen utförda inbyggnaden av BP-husets takterrass är i någon mån en diskret ändring samtidigt som den i hög grad påverkat byggnadens modernistiska grammatik. Entrén till (tidigare) Kjessler & Mannerstråles del är välbevarad med smäckra aluminiumpartier omgivna av svart natursten. Detsamma gäller för Handelsbankens entré i andra änden av huset. I BP-huset har entrén förändrats i omgångar. Smedsbacken 25 är trots att vissa historiska förhållanden inte längre är avläsbara en välbevarad kontorsanläggning från 1960-talet. Den är mindre förändrad än sina kusiner i city. Sett till gestaltning och kvalitet tillhör Smedsbacken 25 inte tidens mest övertygande verk. Byggnaderna presenterades aldrig i tidskriften Arkitektur, de omnämns inte i Stockholms arkitekturguider och förekommer inte i arkitekturhistoriska översiktsverk. Att det förhåller sig så är emellertid inte märkligt – de byggnader som presenterats i Arkitektur när de var nya har ofta fått mer uppmärksamhet även senare. Gustaf Lettström var en flitigt anlitad och kompetent arkitekt men räknas inte till de riktigt tunga namnen som gjort avtryck i arkitekturhistorien. Intressant är att Handelsbanken inte nämner anläggningen i sin jubileumsskrift som gavs ut i samband med bankens 150-årsjubileum (2021). En förklaring kan vara att låghuset som banken ursprungligen disponerade är schematiskt och enkelt, utan konstnärliga inslag och med mer ambitiös inredning koncentrerad till endast entré, trapphus och hisshall. Redan 1964 skrevs i bankens personaltidning att entrén var ”ganska ful och trist”. Kulturvärdena i byggnadens interiör är begränsade. Av Handelsbankens ursprungliga del i kvarteret är det istället ytorna under den välbevarade men knappt använda terrassen och funktioner kopplade till lastfaret som röner störst kulturhistoriskt intresse. F.d. datahallar med överljus, lastmottag och inslag som vittnar om viktiga förändringar inom bankväsendet och i samhället i stort. Matsalsbyggnaden är en arkitektonisk skapelse som definitivt väcker uppmärksamhet och har en plats i modernismens Stockholm men byggnaden ligger undanskymd och kan egentligen endast uppfattas inifrån kvarterets byggnader och från den upphöjda gården. Det privata läget påverkar allmänintresset och läsbarheten avseende byggnadens ursprungliga funktion. Kulturvärdena är varierande och olika höga inom anläggningen. Högst värden bedöms vara knutna till BP-huset som trots de invändiga ombyggnaderna, inbyggnaden av takterrassen och ändringar kring huvudentrén bör ses som en synnerligen tidstypisk och för sin kategori karaktäristisk byggnad. Läget invid de ålderdomliga ekarna och det uppseendeväckande konstverket på östra gaveln adderar extra dimensioner till kulturvärdet. Värdebärande karaktärsdrag • Den modernistiska kompositionen med gårdsöverbyggnad och väl dagsljusbelysta byggnader som reser sig från den gemensamma ytan • Lastgator med varumottag och parkeringsytor • Bankvalv • Terrassbyggnadens överljusbelysta lokaler • Terrassens strama formspråk och material, belysningsarmaturer • Granitmurar kring f.d. matsalsbyggnaden • Byggnadernas utvändiga fasadmaterial, tak- och teknikvåningar undantagna, såsom keramik, natursten, fönster i teak och aluminium. • Ursprungliga entréförhållanden i låghuset • Konstnärlig utsmyckning i BP-huset • Beklädnader av natursten och klinker i trapphus och hisshallar Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 70 Nulägesbeskrivning och kulturvärden O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys BREMEN 3 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Nulägesbeskrivning och kulturvärden 71 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys BREMEN 3 Byggnaden nyttjas av Förvaltningsrätten, med sessionssalar i de nedre våningsplanen och kontorslokaler i höghusdelen. Utvändigt är Bremen 3, ursprungligen uppförd som huvudkontor till Philips, relativt oförändrad. De prefabricerade fasadelementen med frilagd ballast och tegel samt fönsterpartier och i viss utsträckning dörrar är bevarade. De stora terrasserna på lågdelarna finns kvar, även om markbeläggning, växtlighet och planteringskar har bytts ut. Fastighetens förgårdsmark, minner till stora delar om den miljö som Walter Bauer ritade. Den har genomgått mindre upprustningar och förändringar, men strukturen och de formgjutna planteringskaren i betong är bevarade med sin räfflade yta, om än slitna på grund av ålder och bristande underhåll. Planteringskaren intill byggnadens västra gavel har tidigare varit sammanbundna med varandra, sannolikt med bänkar, vilket det syns spår av i betongen. Framför huvudentrén har en del av planteringarna senare hårdgjorts för att göra plats för en större cykelparkering. Statyn som tidigare prydde fontänen framför entrén är också på senare tid borttagen, oklart när. De större utvändiga förändringar som genomförts sedan 1963 är tillbyggnad av ventilationhus på nordvästra terrassen, tillbyggnad av två stora utvändiga utrymningstrappor till byggnadens lågdelar samt fasadändringar i sydöstra delen mot Tegeluddsvägen där banklokalen tidigare låg. Invändig planlösning, inredning och tekniska installationer är anpassade efter Förvaltningsrättens verksamhet. Parkeringsytor och lastutrymmen har kvar sin ursprungliga utbredning i plan 1-3, så även hörsalen med tillhörande rum. I övrigt har lokalerna givits ny använding och ändrad planlösning, På plan 1 ligger ett större arkiv där det ursprungligen var ytor för verkstäder. På plan 2 finns motions- lokaler och Värtan, en större personsalmatsal med utsikt, förlagd i ytor som ursprungligen nyttjades som cafeteria och motion. Plan 3 har givits både öppna ytor och mindre kontor nyttjade som registratur och adminis- tration. Entréplan (plan 4) och plan 5 nyttjas som publika utrymmen med väntrum och sessionssalar. Kontorsplanen har givits ny planlösning, men med en struktur som liknar ursprunglig - cellkontor längs smala korridorer som öppnar upp sig vid det centralt liggande hisshallen. Inredning och ytskikt har givits en sammanhållen gestaltning i vitt och ljust lackat trä - en färgsättning som sannolikt medvetet inspirerats av byggnadens ursprungliga inredning. Den tidigare banklokalen är tomställd. Bankvalvet på plan 4 finns kvar. De miljöer som vid de två större hyresgästanpassningarna har bevarats är hisshallarna med golv i mörkt grå kalksten och väggar klädda i svart skiffer. Så även en del trappor belagda med kalksten och kraftiga enkla handledare i lackat trä samt dörrar i de nedre våningsplanen. Det gäller fram för allt hörsalen i byggnadens sydvästra del (Bremensalen) med tillhörande trappa och angränsande rum som endast genomgått mindre upprustning. Foajén med rundade hörn är idag ett separat rum, men övriga rum såsom projektorrum med Philips projektorer och kontrollrum har lämnats orörda och är av museal karaktär. Bremen 3 från Tegeluddsvägen. Byggnadens högdelar i form av två förskjutna skivhus med en centralt placerad hisshall är gestaltade efter det modernistiska idealet med ljusa flexibla kontorsytor. Fasaden i prefabricerade betongelement med frilagd ljus sjösten i bröstningspartierna kombinerat med en mörkare sten på gavlarna är karaktärsskapande. Den ursprungligen slutna lågdelen i tegel har i sen tid försetts med ett större glasat parti. Norra fasaden med lågdel klädd med tegel vilket påverkar byggnadens horisontella verkan. Garageinfart och infart till lastkaj. Den övre plåtklädda delen på plan 5 rymde som ursprungligen rymde matsalar och sällskapsrum. I planet under låg en stor personalmatsal, lokaler som byggts om till sessionssalar. Entréparti mot Tegeluddsvägen, Närmast fasad finns låga planteringskar vilka utgör en del av 1960-talets markgestaltning samt ett långt skärmtak som är utbytt och delvis ändrat i samband med att förvaltningsrätten flyttade in. Planteringskar intill byggnadens västra gavel. I betongen syns spår av hur karen tidigare varit sammanbundna med varandra. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 72 Nulägesbeskrivning och kulturvärden O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Välbevarat men föga nyttjat hörn av fastigheten. Strukturen med formgjutna planteringskar som bryter upp de hårdgjorda ytorna härrör från trädgårdsarkitekt Walter Bauers gestaltning av utemiljön. De geometriska formerna är karaktäristiska för 1960-talet. Terrass i solläge mot Tegeluddsvägen och angränsande till Bremen 1. Planteringskar och möbler är inte ursprungliga. Många delar av de stora terrassytorna saknar möblering och används sparsamt. Byggnaden har tre terrasser på plan 5. Terrassen i väster mot Lidingövägen ligger i två nivåer. Mellan höghusdelen och den övre plåtbeklädda delen av lågdelen går en glasad passage vilken ursprungligen ledde till mindre matsalar och sällskapsrum, idag till sessionssalar och väntrum. Runda planteringskar är ersatta av planteringskar i trä. Sessionssalar och samtalsrum i lågdel på plan 5. Väggar är vita och övrig inredning är gestaltad i lackat trä. Det är en genomgående färgsättning i hela huset. På detta plan är golv och golvsocklar av mörkt grå natursten. Kontorsplan i de lägre våningsplanen, lackat trä och vitmålade väggar syns även här. Golvet här lagt med en stavparkett. De nedre våningsplanens parkerings- och lastytor är relativt oförändrade sedan byggtiden . Betong och gult tegel är karaktäristiskt för ytor som dessa under 1960-talet. Här en bild över lastintag på plan 1 som har kvar sin funktion. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Nulägesbeskrivning och kulturvärden 73 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys KULTURVÄRDEN Kulturvärden som kan kopplas till Bremen 3 är i huvudsak knutna till tillkomsttiden och till ändamålet med byggnaden, ett multifunktionellt huvudkontor för den internationella elektronikjätten Philips. Philipshuset uppfördes som ett monument över en anmärkningsvärt stor svensk verksamhet med en hög byggnad i väl synligt läge i anslutning till bra transportvägar, stora ytor för lager och direkt närhet till den vid tiden betydelsefulla S:t Eriksmässan. Kulturvärden av samhällshistorisk art finns kopplade till det moderna och rationella i generell bemärkelse och till det mycket konsekventa sättet att flytta en expanderande verksamhet till en skräddarsydd anläggning som täckte in flera av företagets funktioner, arbetsplats, representation, visning, verkstäder, service och lager. Dessa differentierade funktioner var tydligt redovisade i arkitekturen. Satsningen på konstnärlig utsmyckning var lika tidstypisk. Den utvändiga skulpturen av Carl Milles, som nu är borta, visade en ambition att placera Philips som ett företag förankrat i den svenska historien. Övrig konst var samtida och skulle enligt tidens synsätt berika arbetsplatsen. Den stora arbetsplatsen var på tidstypiskt sätt välplanerad i helhet och detalj. De smala kontorshusen släppte in mycket dagsljus till kontor och pausytor. Matsalar och sällskapsrum i lågdelen erbjöd större ytor med utsikt över Värtan. Utställningsytor i entréplan med glasat hörn av fastigheten som var synligt från flera håll fungerade som ett skyltfönster. Represen- tationsytor och ytor för direktion förlades tidstypiskt överst i höghuset och överst i lågdelen. Till den välplanerade helheten när allt fanns in house, i egen regi, hörde även lager och verkstäder med mer industriell karaktär men också logistik- och parkeringslösningar. Socialhistoriska värden representeras av att anläggningen hade en för tiden långt framskriden personalomsorg med motionsutrymmen, personalhälsovård med sjukgymnastik och tandläkare. Det fanns en stor personalmatsal dekorerad med konstverk och terrasser med grönska för pauser. Många av dessa satsningar saknar idag konkreta spår. Även de ursprungliga hierarkierna som ännu på 1960-talet manifesterades tydligt i mer påkostade direktionsutrymmen, separata matsalar etc är bortbyggda under senare tiders renoveringar. Av kulturhistoriskt intresse är satsningen på gott inomhusklimat med en ytterväggslösning som bryter med tidens glas- och aluminiumfasader. Det satsades även på en kylanläggning vilket var ovanligt vid tiden. Anläggningen var särskilt tekniktung med satsningar på rörpostsystem, snabba hissar och teknisk utrustning kopplad till verksamheten. Faktorer som man fäste stor vikt på i en teknikfokuserad samtid. Av utrustningen finns få inslag kvar idag. Teknikhistoriska värden finns dock väl samlade i en del av byggnaden: Hörsalen (idag Bremensalen), även kallad elektronikstudion, biografen, konserthallen och inspelningsstudion som 1963 räknades såväl tekniskt som inredningsmässigt som en av de mest avancerade i Europa, är till stor del väl bevarad sedan byggtiden. Här finns det blonda träet, som var kännetecknande för byggnadens interiör, kvar i väggar och fast inredning. Det ljusa träet i de kvadratiskt formade väggelementen gavs här både möjlighet till gestaltningsmässiga effekter och teknisk avancerade funktioner. Intilliggande tillhörande teknikrum samt trappan till hörsalen från plan 4 finns kvar, så även Philips projektorer från olika tider som står kvar i teknikrummet. Denna välbevarade samlade miljö, vilken rönte stor uppmärksamhet i sin samtid och som fortsatte att tekniskt utvecklas och användas, berättar om Philips 30-åriga verksamhet i huset, både gällande den höga ambitionen avseende gestaltning och den avancerade tekniken. Dessa utrymmen bedöms ha både teknikhistoriska och arkitekturhistoriska värden. Hörsalen lyftes fram i samtida tidningsartiklar och av Philips själva i sin jubileumsskrift. Att den dessutom lämnats i princip orörd genom två större hyresgästanpassningar tyder på att intresset för denna miljö varit levande även efter Philips lämnade byggnaden. Projektorrum tillhörande hörsalen, med flera årgångar av Philips projektorer. Trappa från plan 4 till 3 ner till hörsalen (Bremensalen) där väggar och dörr är försedda med samma akustiska väggbeklädnad i trä som hörsalen. Hörsalen med scen. Fasta bänkar och scenpodie är sannolikt senare tillkomna, i övrigt har 1960-talets gestaltning bevarats. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 74 Nulägesbeskrivning och kulturvärden O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Förgårdsmarken med ansenliga mått och karaktär av både torg och stram modernistisk park är formgiven av Walter Bauer, en av den svenska landskapsarkitekturens förgrundsfigurer. Även om anläggningen inte är i ursprungligt skick utan något bedagad samverkar den med arkitekturen på ett sätt som är typiskt för tiden. Utbyggnaden av trafiklösningarna vid Lidingövägen har minskat de gröna ytorna och påverkat kvaliteterna negativt. Ingreppen i parkanläggningen har försvårat förståelsen för lågdelens ursprungliga funktion. Kulturvärdena har som beskrivits ovan påverkats negativt av att många av de ursprungliga inslagen avseende teknik, personalvård och konst inte längre kan avläsas. Att byggnaden uppförts för Philips är inte avläsbart i det yttre, något som gör dess historia mindre känd. Det bidrar till att byggnaden trots sin skala är anonym. Ändringar kring huvudentrén har också påverkat kulturvärden negativt. Det bedöms inte finnas tillägg från tiden efter uppförandet som har särskilda kulturvärden. Värdebärande karaktärsdrag • Bremensalen (hörsalen) med fast inredning från 1960-talet. • Hörsalens tillhörande utrymmen, såsom trappa med angränsande utrymmen i plan 2-4, gäller fast inredning och ytskikt från 1960-talet. Även rum som tidigare nyttjades som foajé på plan 3. Projektorrum med apparatur samt kontrollrum och mindre utrymmen. • Hisshallar med väggar klädda med svart skiffer och klocka. • Trappor och dörrar 1960-tal. • Fasadernas gestaltning och fasadmaterial,1960-tal • Terrasserna, som trots senare tillägg och material är en viktig struktur med arkitektoniska kvaliteter och som också beskriver för uppförandetidens syn på arbetsmiljö. • Gårdsmiljöns struktur, i anslutning till byggnadens huvudentré med planteringskar med formgjuten, fint räfflad betongyta samt vattenbassängen • Förgårdsmarken intill Tegeluddsvägen som tillsammans med intilliggande fastigheters förgårdsmark bidrar till ett delvis grönt stråk och som skapar en tydlig avgränsning mot vägen. • Parkeringsytor och invändiga lastytor. Det tidiga 1960-talet var en högst speciell tid där det svenska samhället präglades av stark framtidstro och ett bejakande av teknik, modernitet och framsteg. Vid sidan av det mer specifika och unika för Philips finns kulturvärden av mer allmängiltig art kopplade till uppförandetiden i början av 1960-talet. Anläggningen är uppförd under högmodernismen vilket avspeglas väl i den arkitektoniska kompositionen med en markant högdel som reser sig ur en lägre bas vars tak används för terrasser. Hit hör också det indragna läget med en förplats istället för en direkt relation till gatan. Här finns även andra företeelser knutna till den modernistiska arkitektursynen som platta tak, fönsterband, rationell upprepning och underhållsfria fasadmaterial. Anläggningen har i sin konsekventa modernistiska uppbyggnad pedagogiska värden. Byggnaden, framförallt högdelen, har också pedagogiska kvaliteter genom att den så tydligt representerar hur ett industrialiserat byggande med prefabricerade byggnadsdelar nu slår igenom på bred front. Fasadernas betongelement är exponenter för detta. Att byggnaden uppfördes med stålstomme och betongelement under en mycket kort och rationell projekterings- och byggprocess uppmärksammades stort i samtiden och gör att byggnaden har byggnadsteknikhistoriska värden. Sett till gestaltning och kvalitet tillhör Bremen 3 inte tidens mest övertygande verk. Anläggningen presenterades aldrig i facktidskriften Arkitektur, den omnämns inte i Stockholms arkitekturguider och förekommer inte i arkitekturhistoriska översiktsverk. Byggnaden är inte ritad av någon av de stora arkitektnamnen vid tiden och gestaltningen har fått stå tillbaka för byggnadstekniken - det modernistiska formspråket är anpassat till det ramverk prefab-tekniken medgav. Olika fasadmaterial användes för att markera olika byggnadskroppar men helheten utmärks inte av den elegans som finns i många samtida byggnader. Lågdelens baksida mot Värtabanan och Lidingövägen har begränsade kvaliteter som inte lyfts av före detta matsalsfasader. Tillbyggda trapphus under senare tid har också påverkat dessa delar negativt. Arkitektoniska kvaliteter finns i dispositionen av högdelen i i en H-form, med förskjutna lameller och en centrerad hisshall. Lågdelens fasad mot Tegeluddsvägen i mötet med Lidingövägen erbjuder också ett lekfullt hörn med glasade fasader och en utanpåliggande trappa upp till den ovanliggande terrassen. Invändigt är, vid sidan av hörsalen, hisshallarna med väggar i svart skiffer, som står mot ljusa ytskikt och rikt med dagsljus, en utmärkande del med höga kulturvärden. Lågdelens terrasser, tidstypiska och karaktärsskapande, finns kvar och bidrar till det arkitektoniska landskapet. På terrassplanet länkas höghus och låghus samman med en glasad gång. Här gestaltas den arkitek- toniska tanken med rum där gräns mellan ute och inne suddas ut, och där terrasserna även kan upplevas från insidan. De av Walter Bauer gestaltade terrasserna är förändrade och terrasserna bidrar idag inte till samma miljöskapande värden som vid uppförandetiden. Mellan skivhusen är hisshallen placerad vilken åt gavelpartierna öppnar upp sig med glasade partier. Hisshall med svarta skifferplattor på väggar och mörkgrå polerad kalksten på golv. En väggfast klocka är bevarad från byggtiden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Nulägesbeskrivning och kulturvärden 75 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Hörsalen med scen. Fasta bänkar och scenpodie är sannolikt senare tillkomna, i övrigt har 1960-talets gestaltning bevarats. BREMEN 1 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 76 Nulägesbeskrivning och kulturvärden O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Bremen 1 från Tegeluddsvägen med kontorshuset i Bremen 3 i bakgrunden. Byggnaden är relativt oförändrad sedan mitten av 1990- talet då fastigheten såldes och byggdes om från Philips höglager till ett mediahus för främst TV 4. Fasadparti mot Tegeluddsvägen i gräns mellan Bremen 1 och 3. Ursprungligen var denna låga byggnadskropp, mellan kontorsdel och lagerdel, i sin helhet klädd med tegel och fungerade arkitektoniskt som en länk mellan byggnadskropparna. Här placerades garageportar till kontorsdelens underjordiska garage och entrén till lagret. Här syns östra fasaden av Bremen 1 vilken angränsar till Bremen 2 med en lägre hörsalsbyggnad. Båda fastigheterna är byggda med suterrängplan och Bremen 1 har två våningsplan (tre med takuppbyggnad) mot Tegeluddsvägen och fyra i övriga fasader. BREMEN 1 Bremen 1, idag kallad för mediahuset, förvaltas av Vasakronan och nyttjas av TV 4 samt Red Bee Media, tidigare Ericsson Broadcast and Media Services, som bland annat sköter TV 4 utsändning. Trots närheten till Bremen 3 och den gemensamma historiken uppfattas byggnaden inom Bremen 1 som en självständig byggnad med en egen karaktär och inte som en del av den kontors- och lageranläggning som uppfördes för Philips i början av 1960-talet. Med förkunskaper går det emellertid att avläsa ursprunglig funktion som höglager. Ombyggnaden vid mitten av 1990-talet gav byggnaden en ny gestaltning, med ändrad fasadkulör till en kraftig röd kulör, en centralt placerad entré, större fönster som bröt upp fönsterbanden samt det påbyggda mittpartiet med utkragande tak. Byggnaden har enbart genomgått mindre utvändiga ändringar, och är relativt oförändrad sedan den byggdes i mitten av 1990-talet. Byggnadens huvudentré som är placerad mitt i fasad mot Tegeluddsvägen leder in till en reception och till en öppen lunchmatsal. Våningsplanen är specialanpassade efter TV4s och de andra mediaföretagens nyttjande. Planmässigt är grundstrukturen bevarad sedan ombyggnaden i mitten av 1990-talet. Det är en kombination av mer öppna ytor för redaktionellt arbete och rum för specialiserade användning, såsom kontrollrum etc. Det som planmässigt är utmärkande är den stora studion som går genom två våningar. Hyresgästanpassningar och ombyggnader har gjorts i viss utsträckning. Bland annat har det övre våningsplanet som vid ombyggnaden 1995 rymde en vinterträdgård och motionsutrymmen byggts om till kontorslokaler. Det som invändigt finns kvar från byggnadens period som Philips lagerlokal är trapphus och hisschakt. Utvändigt är det byggnadens grundstruktur, det vill säga volymen, fönsterindelningen med fönsterband, den lägre länkande byggnadskroppen mellan Bremen 1 och 3 där den utvändiga entrén till lagret låg som bevarats. Trappa med handledare och fasadmaterial till den tidigare entrén finns bevarad. Även källarplanens funktion som garage och parkeringsytor finns kvar i byggnaden. Inkörsportar till garage på plan 2 och 3 (i relationshandling plan 1 och 2) är placerade i norra fasadens västra del. I den närliggande utemiljön finns få planteringar i anslutning till byggnaden. Mot Tegeluddsvägen finns dock, likt framför intilliggande fastigheter, planteringskar men här av standardiserade betongblock. Det är oklart om det funnits planteringskar framför Bremen 1 ursprungligen eller ej. De nuvarande är senare tillkomna och har inte en lika välgestaltad utformning som på intilliggande fastigheter. Planteringen utmärks längs med gatan genom de många flaggstänger som är placerade i planteringskaret. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Nulägesbeskrivning och kulturvärden 77 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Byggnadens östra och norra fasader. Från detta håll framstår byggnadens omfattande volym och ytor tydligt. De större högre fönstren som tillkom i samband med 1990-talets ombyggnad bryter upp de horisontella fönsterbanden, oregelbundet. Trappa inom den låga utskjutande byggnadskroppen som angränsar till lastkaj. Två likadana trappor med handledare och vägg i formgjuten i betong finns bevarade från 1960-talets lagerbyggnad. Den ena av dessa ledde till lagrets entré. KULTURVÄRDEN Bremen 1 bedöms ha vissa kulturvärden som del av en större modernistisk anläggning, Philips svenska huvudkontor, vars verksamhet har haft stor betydelse för teknikutvecklingen på flera plan. Philips f.d. lagerbyggnad är den befintliga byggnad i kv. Bremen som har tydligast koppling till vad Stockholms stad tänkte sig för typ av bebyggelse här när området först stadsplanelades kring 1960. Värdebärande karaktärsdrag: Som lager till f.d. Philipshuset: • Bevarad volym och fönsterband. • Ursprunglig entré med trappor och väggpartier i betong. Markerad med en svagt utskjutande byggnadsdel. Som mediehus för TV4 : • Markerad huvudentré mot Tegeluddsvägen. • Invändigt studio 1 genomgående mellan bjälklag. I relation till Philips kontorsdelar och Bremensalen är den f.d. lagerdelen av mindre kulturhistorisk vikt, det gäller såväl till innehåll som till arkitektur och byggnadsteknik. Lagerdelen var inte på samma sätt som kontorshuset en föregångare inom prefabricerat byggande. Lagret hade en relativt kortvarig funktion. Byggnaden har under lika lång tid använts som mediehus. Efter en prisad ombyggnad till TV-hus för TV4, en kanal som haft stor betydelse för mediesverige och populärkulturen, kan byggnaden tillmätas vissa samhällshistoriska värden. Byggnaden bedöms ha ett visst symbolvärde för kanalen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 78 Nulägesbeskrivning och kulturvärden O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys BREMEN 2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Nulägesbeskrivning och kulturvärden 79 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Bremen 2 från Tegeluddsvägen med Värtaverkets skorsten i bakgrunden. Byggnaden framstår som individuellt gestaltad monolitisk anläggning präglad av sin tids stilideal. Bilden visar förgårdsmark vid huvudentrén och det ombyggda fasadpartiet som byggdes om för bankverksamhet. Precis framför fönsterpartiet, som ursprungligen inte gick ner till marknivå, låg ursprungligen planteringskar samt tre lanterniner. Byggnadens utomhusbelysning i form av klot i vitt glas finns i olika kombinationer. Här i par på fristående lyktstolpar. Byggnadens fasader, nordvästra hörn. Här framträder höghusdelens effektfullt gestaltade gavlar. Huvudentrén som är placerad i mötet mellan höghus del och låghusdel markeras med ett glasat burspråk i tre våningsplan. Styrelserum och sammanträdesrum placerades rakt ovan entrén med stora ljusinsläpp genom de glasade burspråken. Möjligheten att köra ända fram till entrén har funnits från byggnaden uppfördes. Belysningsarmatur runt pelare vid entrén. BREMEN 2 Fastigheten ägs sedan 2019 av Humlegården och hyrs ut till Länsförsäk- ringsbolagen AB. Byggnaden som ligger mellan Bremen 1 och 4 framträder som en helt separat monolitisk kontorsanläggning som liksom sina grannar gestaltats efter sin tids rådande stilideal. Byggnaden är i väster, mot Bremen 1, länkad med en lågdel vilken rymmer den hörsal som finns kvar från byggtiden. Öster om byggnaden finns en större parkeringsyta och väg delad med Bremen, kantad av trädrader på vardera sida. Dessa ytor har haft en kontinuerlig användning som parkering sedan byggnaderna uppfördes. Närmast byggnaden finns ytor med planteringar och lägre vegetation och en trädrad. Runt om byggnaden finns den enhetliga belysningsarmaturen bevarad, i form av klot kombinerade på olika sätt. Längs med den östra fasaden lyser denna armatur upp den intilliggande, sluttande planteringen. Denna plantering utmärker sig något i jämförelse med övriga planteringar intill byggnaden genom sin gestaltade utformning genom exempelvis en indelning av ytor med smågatsten. Platsen framför byggnaden mot Tegeluddsvägen utgörs av en öppen yta belagd med betongplattor, några bänkar och fristående planteringskar samt ursprungliga belysningsarmaturer. Likt intilliggande fastigheter finns en förgårdsmark som mot gatan är försedd med planteringskar av granitplattor, i vilka mindre lönnar är planterade, liksom marktäckande växtlighet. Gården som är belägen linne i låghusdelen har en symmetrisk indelning genom en plattsättning av betongplattor som ramar in växtbäddar med formen av romber. Varje växtbädd täcks av en marktäckande växt och markeras genom ett centrerat planterat träd, en buske, en mindre vattenspegel eller lågt placerad armatur. Överljuset har formen av en glasad pyramid. Det är oklart hur mycket som är ursprungligt på gården utöver överljuset. Byggnadens exteriör är i stort sett oförändrad sedan 1994 då den stod färdig. Dokumenterade förändringar har främst skett i fasad mot Tegeluddsvägen där ett nytt fönsterparti med entrédörr ersatt fönsterparti och framförliggande planeringar och lanterniner. Byggnadens huvudsakliga funktioner finns kvar även om det skett en del omstrukturering sedan huset uppfördes. Garageytorna finns kvar i plan 1 medan lagerytor och förrådsytor minskat på plan 2 och 3 där kontorsytorna utökats. Kontoren utgörs inte längre av små cellkontor utan av öppna kontorslandskap med mindre rum för samtal och möten. De större ytorna på plan 4, avsedda för utbildning, med flera rum och en hörsal samt rymlig foajé med separat entré, är ombyggda. Hörsalen finns kvar, medan övriga ytor byggts om till bland annat café. Lokalens ljusa träinredning finns dock bevarad. Det centrala styrelserummet placerat centralt i byggnaden, i anslutning till entréhallens ljusgård rakt ovan huvudentreén på plan 6, finns kvar i sin ursprungliga plan. Även sammanträdesrum på våningen under har kvar sin placering. Den stora personalmatsalen med omgivande terrasser på plan 7 finns kvar. Träningslokaler för personal finns kvar på plan 3, men har byggts om. Kommunikationsstråk såsom entréhall, med balkonger och gångbro, trappor och hissar har inte ändrats i någon större utsträckning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 80 Nulägesbeskrivning och kulturvärden O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Östra fasaden med intilliggande planteringar. Klotlamporna i fasaden är ursprungliga och förekommer i olika utformning runt om fasaden. Planteringen intill östra fasaden har en välgestaltad utformning som visar på en omsorg om utemiljön. Entréhallen som går igenom tre av lågdelens våningsplan är i stora delar oförändrad sedan byggnaden uppfördes. Vita väggar, innertak och balkongfronter med detaljer i ljusgrå natursten skapar ett ljust öppet rum likt i många av 1980-talets ambitiösa kontorsprojekt. Till det bidrar fönsterpartier mot ljusgård och överljus. Den ljust grå marmorn i entréhallens golv förstärker den öppna och ljusa atmosfären. Till vän innanför entrén ligger cafeét som byggdes till i de tidigare utbildningslokalerna. Här syns en del av ett runt fönster som återkommer som detalj inom byggnaden. Östra fasaden, fasadstenen i fönster- bröstningar är polerad, övrig sten är matt. I bygglovet är den angiven som en flammad yta, vilket ger ett varierat fasaduttryck. Byggnaden ligger i sutteräng, och en utvändig trappa leder ner från Tegeluddsvägen till träningslokalens lokaler i plan 3. Detaljer utförda med omsorg, ett utvändigt hörn med förskjutna fogar. Norra fasaden med lastintag och garagenedfart flankerade av fyra ventilationstorn som integrerats i arkitekturen. Hisshallarnas väggar klädda med natursten med varierad ytbehandling så som byggnadens fasader. Del av cafélokalen med väggar i ljus träfaner på väggar. Klockan härstammar sannolikt från tiden då dess ytor utgjorde delar av utbildningslokalerna i plan 4. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Nulägesbeskrivning och kulturvärden 81 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Till öppenheten bidrar att trapporna är öppna och glasade. Trappan i entréhallen har givits en modernistisk elegant utformning. Marmor i trappsteg och läderlindade handledare bidrar till ett beständigt uttryck. Flera trappor är gestaltade så att de bidrar arkitektoniskt både utvändigt genom utskjutande glasade partier samt invändigt då de öppnar upp sig om omgivande rum. Från terrasserna som ansluter till personalmatsalen på plan 7 har man en god utsikt över Värtahamnen. Ljusgård med planteringar från terrass på plan 4. Gården bidrar med ljus och grönska till våningsplanen på plan 3 till 6. Den pyramidformade lanterninen ger ljus till lokaler på plan 2. Gården har en indelning av smala gångar som ramar in planteringsytor med marktäckande växter samt omväxlande större och mindre träd, liksom buskar. KULTURVÄRDEN Försäkringsbolagens byggande är en utpekad del av riksintresset för kulturmiljön i Stockholms innerstad. Bolagen har under det sena 1800-talet och under 1900-talet uppfört särskilt påkostade byggnader med något av bankbyggnadernas soliditet. Bolagen har manifesterat sig genom sina byggnader. Länsförsäkringars byggnad tillhör den senaste fasen när bolagen ännu byggde regelrätta huvudkontor och inrymde fullserviceanläggningar med stort fokus på personalens välbefinnande men också med omfattande ytor för verksamheten mot kunder såsom arkiv och blankettförråd. Tydliga paralleller finns till Trygg-Hansas på 1970-talet uppförda komplex vid Fleminggatan. Trygg-Hansas kontor ritades liksom Länsförsäkringars hus av Tengboms arkitektkontor. Tengboms var ledande inom kontors- husbyggandet under 1970-talet (med Trygg-Hansa och Canons kontor i Sätra) och uppmärksammades senare under 1990-talet för Tyrénshuset. Tengboms var ända sedan 1910-talet skickliga i att hantera stora ambitiösa kontorsprojekt, och Länsförsäkringars byggnad har ett värde som ett led i denna enastående historia som sträcker sig från bankpalats vid Kungsträdgårdsgatan på 1910-talet via Tändsticks- palatset på 1920-talet, Esseltehuset på Vasagatan från 1930-talet, Bonnierhuset från 1940-talet, Svenska Dagbladets hus i Marieberg på 1960-talet och vidare via Trygg-Hansa till Tyréns. Tomten Bremen 2 gav inte optimala förutsättningar genom läget mot järnvägen och med det trånga mötet med Philips lagerbyggnad. Delen närmast lagerbyggnaden och miljön innanför blev mindre lyckad. Tengboms ritade dock en i övrigt, jämfört med grannhusen, betydligt mer bearbetad anläggning med hänsyn till såväl helhet som detalj. Två inslag är särskilt värda att lyfta, de invändiga kommunikationerna och den precisa fasadarkitekturen. Vad gäller det förstnämnda har man i projektet tagit fasta på de landvinningar som gjordes under 1980-talet om luftiga och generösa samband i glasade rum, fjärran från de trånga entréerna och korridorerna i modernismens kontorsbyggnader. Genom sådana grepp har byggnaden blivit en rikare och mer attraktiv arbetsmiljö, ett fokus för bygget som också manifesterades i påkostade motions- och utbildningslokaler och en välbelägen personalres- taurang med uteservering. Även ljusgården mellan hög- och lågdel är ett viktigt och betydelsebärande motiv. Gården har en väl gestaltad struktur med en lanternin inpassad i gårdsplanens struktur och mönster. En annan utmärkande plantering i anslutning till byggnaden är planteringen längs med det östra fasaden. Vad gäller fasaderna uppvisar byggnaden en raffinerad användning av natursten med olika behandling av samma stensort. Stenen är fint bearbetad vid byggnadens hörn och ger ett utmärkt ramverk för en precisionsarkitektur som kan sägas vara en slags nymodernism med inslag av 1980-talets high tech-arkitektur. Till det senare hör utformningen av de trappande taken i stål på lågdelen i öster och ventilationstornen vid garage- och lastinfarten. Även burspråk som flätas samman med balkonger på gaveln mot Tegeluddsvägen förtjänar att nämnas, liksom den intilliggande huvudentrén. Smäckra, eleganta fönster är av stor betydelse för det teknologiska och precisa uttrycket. Byggnaden är inte bevarad helt i ursprungligt skick men de utvändiga ändringarna är få och även invändigt är väsentliga delar av den ursprungliga arkitekturen avläsbar. Värdebärande karaktärsdrag: • Konsekventa och precisa naturstensfasader (finns även invändigt). • Byggnadens postmoderna och hich tech-influerade gestaltning, fasaddetaljer som skapar effektfulla vinklar och volymer. Fasaddetaljer såsom pelare och glasade burspråk som bryter upp skapar och skapar variation i stora volymer. • Modernistisk grundstruktur och ideal: Terrasser här i anslutning till matsal på lågdelen. • Invändigt luftig entré, med balkonger, ljusa material. Trappor accentuerade i fasad, invändigt öppna och eleganta. • Ljushall med planteringar. • Påkostad ursprunglig inredning. • Ljusgården med lanternin och planteringar som med smala gångar och rik växtlighet skapar en intim och grön miljö som kontrast till kontorsbyggnadens strama fasader. • Förgårdsmarken intill Tegeluddsvägen som tillsammans med intilliggande fastigheters förgårdsmark bidrar till ett delvis grönt stråk och som skapar en tydlig avgränsning mot vägen. • Planteringen intill östra fasaden som med sin välgestaltade utformning visar på en omsorg om utemiljön och dess bidrag till en bättre arbetsmiljö genom den tydliga kopplingen och närheten till innanför liggande lokaler. • Sammanhållen utvändig belysning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 82 Nulägesbeskrivning och kulturvärden O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys BREMEN 4 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Nulägesbeskrivning och kulturvärden 83 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Byggnadens ligger direkt invid den intilliggande Finlandsparken och har anpassats till parken genom avtrappade byggnadsvolymer. BREMEN 4 Idag ägs fastigheten av Humlegården som hyr ut kontorsytor till Länsför- säkringar, samt några olika juridiska bolag, varav flera är knutna till Länsför- säkringar. Övriga hyresgäster är My Safety och American Express. I bottenplan finns gemensamma ytor såsom en restaurang och ett café. Exteriör I och på- och tillbyggnaden från 2002-03 har SIAB:s kontorsfastighet från 1979 prägeln av att vara en utvecklad fastighet. Tillbyggnaden fungerar väl arkitektoniskt och det är lätt att läsa den senare årsringen. Det är tydligt definierade volymer som adderats, med en fasad som både knyter an till den befintliga byggnadskroppen och skapar ett eget uttryck. Materialen i tillbyggnaden domineras av glas och metall, medan ursprungsbyggnadens fasader domineras av betongelement med omfattande aluminiumdetaljer. De tillbyggda delarna är försedda med stora fönster och ett glasat fasadparti som står mot 1970-talets betydligt mindre fönsteröppningar. Förutom tillbyggnaden från 2002-2003 är de exteriöra förändringarna små, nya dörrar har tillkommit i fasad mot väster och portar har bytts ut. I övrigt är fasader med skärmtak bevarade i sitt ursprungliga utförande, även fönstren är utvändigt bevarade från 1970-talet. Bremen 4 från Tegeluddsvägen. De adderade byggnadskropparna är tydligt redovisade i och med avvikande fasadmaterial och de stora glaspartierna. Huvudentrén som ligger lite dold i vinkel mellan högdel och lågdel är klädd med samma bronsfärgade aluminium som fasaden vilket torde vara ett ursprungligt utseende. Huvudentrén framträder vit idag genom att en vit plastfolie klistratspå aluminiumen. Byggnaden har två entréer i bottenplan, båda markerade med kraftigt utskjutande skärmtak som idag används som skydd ovan cykelparkering. Det modernistiska formspråket med tydligt redovisade volymer togs vidare vid ombyggnaden 2002-03. Den ursprungliga fasadens hög- och lågdel syns åt öster med ett stort glasat parti, och tillbyggda våningsplan med fasadpartier i glas och metall. Tekniska installationer är inklädda med horisontella lameller i lackad metall. Västra fasaden med framförliggande parkeringsytor. Mötet mellan låg- och högdel markeras genom ett indraget fasadparti täckt med bronserad aluminium. Fastighetens utemiljö, med garageinfart i norr, parkeringsplatser i väster och förgårdsmark med planteringar i söder har till stora delar bevarat sin ursprungliga karaktär. Parkeringsplatserna inramas till del av lägre planteringsytor och längs med den västra fasaden av en trädrad av björkar som möter en parkeringsyta med en trädrad på motstående sida, inom fastighet Bremen 2. Förgårdsmarkens planteringar utgörs av planteringskar av platsgjutna betongmurar mot Tegeluddsvägen, vars planteringsyta täcks av ett lågt buskage och i västra delen är även mindre träd planterade. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 84 Nulägesbeskrivning och kulturvärden O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Mellan Bremen 2 och 4 finns parkeringar intill respektive byggnad, kantade av trädrader och planteringar. Vägen fortsätter sen bakom Bremen 2. Förgårdsmark vid Tegeluddsvägen. Ursprungliga planteringsytor avgränsade med betongmurar. I buskagen finns avluftrör från underliggande garage. Förgårdsmarken med planteringar skapar tillsammans med intilliggande fastigheters förgårdsmark ett grönt stråk och en tydlig avgränsning mot Tegeluddsvägen. KULTURVÄRDEN SIAB, företrädare för och utvecklare av det industriella byggandet som präglade 1900-talets senare del, byggde ett huvudkontor som är helt i företagets anda. SIAB hade sin storhetstid under 1970-talet och vid årtiondets slut stod huvudkontoret där bolaget var både byggherre, projektör och entreprenör färdigt. Byggnaden är ett utpräglat exempel på byggande med prefabricerade element, något som yttrar sig mot omvärlden i välarbetade och välbevarade betongelementfasader. Elementen i de horisontella banden är både mönstergjuten och bearbetad genom huggning. Det ger en kraftig relief som kontrasterar effektfullt mot fönster- pelarnas släta ytor. Även i övrigt användes tidstypiska material på ett väl genomfört sätt, hit hör de bronstonade aluminiumfönstren. Av intresse är att SIAB tidigare byggt Bremen 1 åt Philips. Här finns samband, likheter och skillnader som är av byggnadsteknikhistoriskt intresse. Bremen 4 är numera något anonymt. Det finns inget utvändigt, förutom byggnadstekniken, som berättar om tillkomsten och SIAB. Som kontorsanläggning från 1970-talet uppvisar byggnaden typiska inslag som garage och lastkajer och omfattande utvändig parkering. Det direkta mötet med Finlandsparken kan ses som ett exempel på en växande ambition om att omge kontorsbyggnader med god närmiljö och vackra utblickar. Arkitektoniskt finns en intressant medveten kontrast mellan det stadiga huset och parken. Den till- och påbyggnad som gjorts fungerar väl arkitektoniskt, med tydliga kontraster mellan etapperna och god läsbarhet. Tillbyggnaden förändrar dock helhetskaraktären och har givit byggnaden en ny volym som å andra sidan fungerar väl ihop med övriga kontorsbyggnader i kvarteret. Plan 3, entréplan. En av entréerna leder direkt in till entréhall och hiss och trapphus som leder upp i kontorshuset. Ursprunglig placering. Stenbeklädnad på vägg invid hissar tolkas som ursprunglig, i övrigt är dörrar och ytskikt nya i entréhallen. I buskaget göms ventilation till viss del. Planteringsytan skiftar i bredd och gör plats för två mindre fickor mot byggnaden, med plats för parkering av cyklar. Denna del har sannolikt förändrats över tid. Vid huvudentrén och parkeringen i öster finns en rundel som idag är täckt av gräs och fem björkar asymmetriskt planterade. Rundeln är ursprunglig men har troligtvis skiftat något över tid. På en äldre plan ser det ut att ha varit buskar planterade i mitten av rundeln. Byggnadens förhållande till Finlands parkens grönska och uppväxta träd påverkar upplevelsen av byggnaden i stor utsträckning då det finns en tydlig kontrastverkan mellan park och det stadiga kontorshuset. Interiör Byggnaden uppfördes som en kontors- och industrifastighet. Idag används den endast för kontorsuthyrning. Garageytor i del av plan 1 och 2 används på samma sätt som när husets byggdes. De underjordiska garagen breder ut sig under byggnadens förgårdsmark fram till angränsande park. Förutom garage finns bevarade skyddsrum i det understa källarplanet. Kontors- planens planlösning är helt förändrad sedan huset stod färdigt 1979. Plan 3 har öppnats upp och utgörs till stora delar av gemensamma ytor för restaurang och café. Där matsalen ursprungligen låg, i södra delen av plan 3, ligger idag kontorsytor. De mindre cellkontoren har ersatts av större rum för kontor, konferens, utbildning och större öppna kontorslandskap. Trapphusen med ursprunglig trappa och hisschakt finns kvar, men har kompletterats med ett runt trapphus och hissar som förlagt i det ljusschakt som förlängts och sedan 2002-03 bildar ett utbyggt glasat fasadparti i östra fasaden. Interna trappor har utförts som hyresgästanpassningar på några våningsplan. Bevarade byggnadsdetaljer finns i trapphus och i lackade dörrpartier mot trapphus och hisshall liksom i garage och skyddsrum i källarplanen. Värdebärande delar: • Fasadmaterialen. • Entréernas skärmtak. Arkitektoniskt ett sätt att markera entréerna som också stärker kontakten med parken. • Vägg- och golvmaterial i hisshall. • Trapphus. • Stora garageytor med ytskikt i gult och rött tegel samt betong. • Förgårdsmark, med planteringar i planteringskar av platsgjuten betong mot Tegeluddsvägen och med låg häckplantering som tillsammans med intilliggande fastigheters förgårdsmark bidrar till ett delvis grönt stråk och som skapar en tydlig avgränsning mot vägen. • Gräsplanterad rundel framför huvudentrén. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Nulägesbeskrivning och kulturvärden 85 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys En tomställd kontorsyta i den äldre byggnadskroppen. Öppna kontorslandskap har till stora delar ersatt mindre kontorsrum som var så vanliga i 1970-talets kontorsfastigheter. Garageytor i källarplanen med gula tegelväggar och vit-och rödmålade betongväggar. Plan 3, entréplan. Entréhallen öppnas upp mot hyresgästernas gemensamma ytor i form av restaurang och café som båda nyligen rustats upp. Länsförsäkrings verksamhet i huset har avsatt en mer omsorgsfull panelinredning på plan 6 i den tillbyggda delen. Rummet användes som ”Länssal” där, ett rum där Länsbolagen hade sina stormöten. Varje länsbolag hade två stolar var och den ursprungliga inredningen finns kvar, men har flyttats till en annan lokal i fastigheten som hyrs av bolaget. Tillbyggd trappa i det förlängda glasade ljusschaktet. Trappan har givits en skulptural form. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 86 Nulägesbeskrivning och kulturvärden O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys Värdekarta byggnaderna. Bearbetad av Tyréns. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06Vägledning i fortsatt planering 87 O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys VÄGLEDNING I FORTSATT PLANERING För att ta tillvara och utveckla kulturmiljön inom och i anslutning till planområdet ges följande medskick: Övergripande, struktur • Beakta hur området kommer att upplevas från tunnelbanan. Tunnelbanan är ett ovärderligt medel för att läsa Stockholms utbyggnadsetapper och ta in kulturmiljöerna. • Fasader mot Lidingövägen är särskilt viktiga att utforma med tanke på dess manifesterade läge gentemot trafikanterna, såväl med tunnelbana som med buss och bil. • Kvarteret Bremen ligger vid ett storskaligt stadsrum och möter stadsdelar med en annan karaktär. Utforma kvarterets möte med omgivningen efter dessa förutsättningar för att ge en god läsbarhet kring stadsdelarnas särart och för att underlätta orientering. • Grönskan i och intill planområdet har generellt kulturhistorisk a dimensioner av stor betydelse – det gäller såväl resterna av Djurgårdslandskapet som de medvetet anlagda planteringarna längs Tegeluddsvägen och inom kontors- och verksamhetsfastigheterna. Det gröna arvet bör ägnas stor omsorg i planeringen. • Beakta slänten som visar områdets topografiska skillnader bakom Smedsbacken 25. Tegeluddsvägen • Bevara Tegeluddsvägen som ett centralt kommunikationsstråk i stadsdelen. • Tegeluddsvägens befintliga bredd inklusive interngatan längs Bremenfastigheterna bör vara läsbar. • Grönskan i anslutning till Tegeluddsvägen bör bevaras i stor utsträckning – trädraden är en viktig del av grönstråket men även angränsande grönska såsom förgårdsmarken till Bremenfastigheterna, Finlandsparken, förplatsen i kvarteret Smedsbacken samt sluttningen mot tunnelbanan och Lidingövägen. • Stärk och komplettera grönstråket medvetet med fortsatt planering av grön förgårdsmark. Bebyggelsen • De befintliga byggnadernas entréer bör fortsatt vända sig mot Tegeluddsvägen. • Obebyggda delar av fastigheterna bör även fortsättningsvis planeras för grönska med hög arkitektonisk verkshöjd som anknyter till respektive byggnads tidstypiska stilideal. • Bevara och stärk de befintliga byggnaderna som solitära representanter för respektive byggnads tidstypiska stilideal. Äldre trädbestånd och grönska • Samtliga äldre träd bör bevaras, framför allt ek och tall. • Stärk det svaga ekologiska sambandet i området mellan södra och Norra Djurgården. • En utredning bör utföras för att ta fram skyddsåtgärder för de äldre träden för att upprätthålla och skapa goda växtförutsättningar. • Ekarna på förplatsen i Smedsbacken bör fortsatt finnas i ett parksammanhang, bebyggelse och omfattande hårdgörning av ytor bör undvikas. • Ekarna bör tas tillvara som blickpunkter från caféer, restauranger, entréer och uteserveringar. Finlandsparken • Bevara ekbeståndet i parkens nordöstra del. • Bevara infartsvägen från Tegeluddsvägen, till stationshuset. • Upprätthåll parkmark väster om infartsvägen till stationshuset, så att den delen fortfarande kan uppfattas som en del av parken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Bremen m.fl, Kulturmiljöanalys 2022-09-06 88 Vägledning i fortsatt planering O:\STH\322729\DB\InDesign\Text\Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys För att ta tillvara på kulturvärden kopplade till de specifika fastigheterna ges nedan medskick: Smedsbacken 25 • Beakta helheten runt ekplatsen där den ursprungliga kopplingen mellan BP-huset, terrassbyggnaden och lågdelen (KM-huset) bör bli fortsatt läsbar. • Hus-i-park-arvet bör tas tillvara i tillämpliga delar även om större stadsmässighet eftersträvas mot Tegeluddsvägen. • Vid bygg- och rivningsåtgärder i slänten mot söder bör stor hänsyn tas till befintlig topografi och grönska. Byggnader bör möta slänt och grönska direkt med endast nödvändiga och nedtonade stödmurar etc. • Tillbyggnader bör utformas och anslutas till befintliga byggnader på ett sätt som gör det tydligt vad som är ursprungliga delar. • Eventuella påbyggnader bör göras på ett sätt som tydligt illustrerar ursprunglig volym och takfot. • Ändringar i bottenvåningen mot Tegeluddsvägen bör utföras med samma höga detaljeringsgrad som befintlig utformning. Ändringar är motiverade men den ursprungliga utformningen bör vara läsbar. • Terrassen i kvarterets inre kan utvecklas och användas enligt dagens och kommande behov men den ursprungliga principen med stram plantering och ljusinsläpp till underliggande lokaler bör i delar vara läsbar. • Det ursprungliga konceptet med takterrasser även ovanpå byggnaderna bör leva vidare i någon form. • Den befintliga modernistiska arkitekturen bygger på materialval med hög beständighet och minimalt underhåll. Tillägg bör förhålla sig medvetet till denna arkitektoniska grundsyn. Bremen 3 • Bevara högdelen synlig från omgivande stadsrum, som ett landmärke med kontinuitet. • Bevara möjligheten att avläsa högdelens hela fasadhöjd från mark vid Tegeluddsvägen. • Ta stor hänsyn till Bremensalen vid planering av tillkommande volymer. • Utveckla förgårdsmarken med hänsyn till Walter Bauers 1960-talstypiska landskapsarkitektur. • Lågdelars tak bör nyttjas som terrasser. Bremen 1 • Ny bebyggelse inom fastigheten bör utformas med hänsyn till högdelen inom Bremen 3; dess arkitektoniska verkan i närområdet och synlighet på större avstånd. • Vid en eventuell rivning av byggnaden är det positivt om företeelser som minner om perioden som lager för Philips och tiden som TV-hus i någon form kan arbetas in i den nya bebyggelsen. Bremen 2 • Beakta högdelens synlighet i omgivningen, framför allt med avseende på den södra gaveln och takkonturen mot väster men även trapphusbyggnaden. • Utforma tillägg så att de samverkar väl med de precist utförda fasaderna. • Slå vakt om byggnadens särart och karaktären av ett medvetet utformat huvudkontor där såväl helhet som detalj är genomarbetad. • Bibehåll innergården som en utpräglat grön miljö och blickfång. • Terrassen på plan 7, vid matsalen, är en funktionellt och gestaltningsmässigt viktig del av anläggningen som bör hanteras medvetet. Bremen 4 • Beakta byggnadens synlighet i närområdet. • Slå vakt om byggnadens monumentala verkan mot Finlandsparken. • Befintlig bebyggelse består av två tydligt avläsbara etapper, den ursprungliga med ovanligt genomarbetade betongelementfasader och till- och påbyggnaden med lätta uppglasade väggar. Tillkommande byggnadsvolymer bör utformas så att de bli väl avläsbara och inte riskerar att läsa s samman med befintliga delar. SKYDDS- OCH VARSAMHETSBESTÄMMELSER: • För byggnader med särskilda kulturvärden bör det i detaljplanen införas skydds- och varsamhetsbestämmelser avseende kulturhistoriskt värdefulla delar och karaktärsdrag. • Kulturhistoriska skyddsinstrument bör övervägas även för ekar och för värdefulla uttryck för den medvetet formade befintliga landskapsarkitekturen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 BILAGA 1 – STOCKHOLMS INNERSTAD MED DJURGÅRDEN [AB 115] Motivering: Storstadsmiljö, präglad av funktionen som landets politiska och adminis- trativa centrum sedan medeltiden och de mycket speciella topografiska och kommunikationsmässiga förutsättningarna för handel, samfärdsel och försvar. Utvecklingen inom stadsplane- och byggnadskonsten har fått särskilt tydliga uttryck med alla epoker från medeltiden till nutid väl representerade. Residensstad, domkyrko- och universitetsstad samt viktig sjöfarts- och industristad. (Stiftsstad, Skolstad). Uttryck för riksintresset: Uttryck för funktionen som huvudstad och förvaltningsstad alltsedan medeltiden, men särskilt från 1600-talet och framåt. Kungliga miljöer, byggnader för rikets och länets förvaltning, kulturinstitutioner och annan bebyggelse som sammanhänger med funktionerna som huvudstad och länsstad. Den medeltida storstaden med tät stenbebyggelse. Staden mellan broarna, ”Gamla Stan” som i gatunät och bebyggelse främst speglar Stockholms uppkomst och utvecklingen under olika skeden av medeltiden och 1500-talet, med den äldsta delens planmönster av stora oregelbundna kvarter innanför långgatorna och den senare medeltidens karaktäristiska ”revbensmönster” med små smala gränder ner till vattnet. Kyrkorna och de många husen med medeltida murverk, gaturummens och torgens karaktär. Bevarade rester av det äldsta gatunätet på Södermalm. Kyrkor på malmarna, som genom läge, namn och till en del murverk bevarar minnet av medeltidens och 1500-talets stad. 1600-talets starkt expansiva stad, med stadsplanestruktur, de offentliga rummen och bebyggelsen. Gamla Stans yttre ”årsring”, med Skeppsbroraden, Nygatskvarteren och slottsområdet. Riddarholmen och Blasieholmen. Det stora reglerings- och utbyggnadsområdet på malmarna, med planstruktur, kyrkor, offentliga byggnader och bostäder. Den förindustriella stadens spridning av verksamheter och sociala skiktning i boendet. Områden med stenhus från 1600-, 1700- och första delen av 1800-talet, både för aristokratin, den nya klassen av rika borgare och för ett lägre borgerligt skikt - stads-palats, malmgårdar, borgargårdar samt även äldre parker och inslag av grönska. De lägre samhällsklassernas småskaliga trähus i stadens dåvarande ytterkanter och otillgängliga delar. Det sena 1800-talets stadsbyggande med esplanadsystemet och gator av olika bredd och karaktär, och byggnader i bestämda hushöjder. Villastaden, nya typer av offentliga byggnader, folkrörelsebyggnader och -miljöer, kommunaltekniska anläggningar och parker. Genombrottsgator och områden planlagda som ”ny stadsdel” i enlighet med 1874 års byggnadsstadga. Den täta och enhetliga stenstads- bebyggelsen. 1900-talets stadsbyggande och bebyggelseutveckling. Lärkstaden, Diplomatstaden, Birkastan, Röda Bergen, Kungsgatan och andra miljöer som återspeglar stadsplanering och bebyggelseutvecklingen under århundradets inledande årtionden. Terränganpassade planer, storgårdskvarter, men även fullföljandet av den äldre rutnätsstaden. Parkanläggningar och grönska, innerstadens koloniträdgårdar. Uttryck för det moderna välfärdssamhället och dess stadsbyggande, så som Gärdet, Slussen och Hötorgscity. Smalhusområdet Abessinien i Hjorthagen. Sjöfarts-, handels- och industristaden. Hamnanläggningar från skilda tider och byggnader som hör ihop med flottan och sjöfarten. Skeppsholmen och Kastellholmen, delar av Djurgården, Beckholmen. Kontor, bankpalats, försäkringsbolag, varuhus och andra handelns och näringslivets byggnader. Industrimiljöer som speglar Stockholms betydelse som industristad alltsedan 1600-talet, bland annat Barnängen, Kungliga Myntet, Ludvigsberg, Almgrens sidenväveri och de många bryggerierna. Det vetenskapliga, intellektuella och religiösa livets byggnader och miljöer. Observatoriet, den gamla tekniska högskolan och byggnader och miljöer som hör samman med det gamla universitetsområdet. Byggnader för akademier och lärda samfund. Bibliotek, utställningslokaler och de många museerna. Institutionsbältet på Norra Djurgården. Bergianska trädgården. Nöjeslivets, samvarons och rekreationslivets byggnader och miljöer. Teatrar och konsertsalar, Gröna Lunds tivoli och andra nöjesetablissemang. Anrika restauranger och värdshus, ordenshus och lokaler för olika sällskap, Skansen, Fåfängan, idrottsanläggningar, parker och flanörstråk. Djurgårdens bebyggelse och rekreationslandskap, med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark. Utvärdshus, slott och villor med omgivande parker från 1600- och 1700-talen och senare. Andra Stockholmska särdrag som anpassningen till naturen, fronten mot vattenrummen och Stockholms inlopp, både från Saltsjön och Mälaren. Vyerna från viktiga utsiktspunkter, blickfång, kontakten med vattnet. De tydligt avläsbara ”årsringarna” i stadsväxten. Stenstadens tydliga yttre gräns. Stadssiluetten med den begränsade hushöjden där i stort sett bara kyrktornen och offentliga byggnader tillåtits höja sig över mängden. Byggnader och miljöer med anknytning till konstnärliga verk och historiska personer. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 Tyréns AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 553194-7986 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2022-09-06, Dnr 2023-04410 --- [PM Kulturhistoriska värden.pdf] PM Kulturhistoriska värden Tegeluddsvägen Stadsmuseet Kulturmiljö Kulturförvaltningen Museer och konst Box 150 25 104 65 Stockholm Växel 08-508 316 00 stadsmuseet@stockholm.se stadsmuseet.stockholm.se Sida 1 (12) PM ang. kulturhistoriska värden Tegeluddsvägen, kv. Smedsbacken 25 och Smedsbacken 35, Bremen 1, Bremen 2, Bremen 3 och Bremen 4. Stadsbyggnadskontoret har efterfrågat att Stadsmuseet genomför en preliminär kulturhistorisk värdering av rubricerade fastigheter, kopplat till stadens system för klassificering. Nedanstående är alltså inte fastställda klassificeringar av bebyggelsens kulturvärden, och redovisas inte på klassificeringskartan. Smedsbacken 25 Fastighet: Smedsbacken 25 Adress: Tegeluddsvägen 10, Värtavägen 67, 69, 73 Stadsdel: Ladugårdsgärdet Bedömning Fastigheten bedöms ha värden som motsvarar Grön markering på Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta, d v s fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Motivering Berättar om efterkrigstidens samhällsutveckling Anläggningen i fastigheten Smedsbacken 25 illustrerar efterkrigstidens strävan efter rationalitet och modernitet. Detta illustreras bland annat av bebyggelsens gruppering som utgår från behovet av goda ljusförhållanden och funktionella flöden inom fastigheten. Det kommer även till uttryck i kvarterets garage och lastfar, med koppling till det framväxande bilsamhället. Anläggningen berättar vidare om hur den tidens storföretag, här i första hand oljebolaget BP, manifesterade sig genom påkostade huvudkontor. Karaktärsskapande i stadsbilden Bebyggelsen utgör ett väl synligt inslag i den lokala stadsmiljön. Till detta bidrar läget vid korsningen Värtavägen/Tegeluddsvägen liksom tomtens disposition med en öppen förplats mot gatuhörnet, en högre byggnadskropp mot Gärdeshöjdens sluttning och en Kulturförvaltningen Museer och konst Stadsmuseet kulturmiljö Per Olgarsson PM Dnr KUL 2023/86 Tidigare dnr Platina: 4.1/426/2021 2023-01-27 Kungsklippan 6 112 25 Stockhol m daniel .lauridsen@stockholm.se Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2023-01-27, Dnr 2023-04410 PM Kulturhistoriska värden Tegeluddsvägen Stadsmuseet Kulturmiljö PM Dnr KUL 2023/86 Sida 2 (12) Kulturförvaltningen Museer och konst Box 150 25 104 65 Stockholm Växel 08-508 316 00 stadsmuseet@stockholm.se stadsmuseet.stockholm.se långsträckt lågdel utmed Tegeluddsvägen. Inslagen av grönska förstärker tillsammans med de friliggande huskropparna anläggningens tidstypiska stadsbyggnadskaraktär. Väl gestaltat exempel på tidens kontorsarkitektur Bebyggelsen utgör ett relativt välbevarat exempel på byggnadstidens lite mer storskaliga kontorskomplex. Karaktären är renodlat modernistisk, till detta bidrar grundkompositionen med högdel och lågdel, en mellanliggande underbyggd gård och en matsalsbyggnad inkorporerad i natursluttning. Arkitekturen är tidstypisk och välformad. Utmärkande är de kubiska byggnadsvolymerna med flacka tak, lågdelens indragna bottenvåning, samt fasadernas upprepningsestetik med svepande fönsterband i liv med ytterväggarna. De kvalitativa och för byggnadstiden moderna materialen är betydelsefulla för värdet. Hit kan räknas bland annat fasadbeklädnad med keramiska plattor och betongelement med frilagd ballast, bevarad naturstensbeklädnad i låghusets bottenvåning och fasad under gård, fönstren i teak och anodiserad aluminium, entrépartierna i låghus och i fasad under gård. Bevarad platsbunden konst vittnar om höga ambitioner och bidrar med konstnärliga värden. Här kan i första hand nämnas Yngve Gamlins glasmosaik på högdelens gavel. De åtgärder som skett, i synnerhet inbyggnaderna av höghusets bottenvåning och takterrass, samt förändringen av matsalsbyggnaden, har delvis påverkat de kulturhistoriska värdena. Av anläggningens bebyggelse är låghuset mot Tegeluddsvägen det mest välbevarade, även invändigt. Tidstypisk utemiljö Utomhusmiljöerna har en avläsbar 1960-talskaraktär vilket bidrar till kulturhistoriska värden. Förplatsens gräsytor och åldriga ekar vittnar om modernismens parkideal och en strävan att hantera befintlig terräng och natur på ett fritt sätt. Detta illustreras även av anläggningens skickliga infogande av matsalsbyggnad och gård i sluttningen med arbetade stenmurar. Liknande stödmurar finns även mot Tegeluddsvägen. Gårdens strama utformning, där rektangulära växtytor delas in av betongplattor, är tidstypisk och välbevarad. Detta förstärks av de karaktärsfulla belysningsstolparna med klarglasglober, liksom av raderna med ljuskupoler till underliggande lokaler. Utemiljöernas förändringar har haft viss negativ betydelse för anläggningens kulturhistoriska värden. Hit räknas exempelvis minskningen av gräsytor och nedtagning av ekar vid förplatsen, liksom igensättande av BP-husets spegeldamm och förenklingen av gårdens växtmaterial. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2023-01-27, Dnr 2023-04410 PM Kulturhistoriska värden Tegeluddsvägen Stadsmuseet Kulturmiljö PM Dnr KUL 2023/86 Sida 3 (12) Kulturförvaltningen Museer och konst Box 150 25 104 65 Stockholm Växel 08-508 316 00 stadsmuseet@stockholm.se stadsmuseet.stockholm.se Historik Bebyggelsen på Smedsbacken 25 uppfördes 1961 – 1964 efter ritningar av arkitekten Gustaf Lettström, med utemiljöer gestaltade av landskapsarkitekt Bertil Mo. Byggherrar och användare var Svenska BP AB, Svenska Handelsbanken och ingenjörsbyrån Kjessler & Mannerstråle. Verksamheterna hade separata kontorslokaler, men delade inrättningar som lastmottagning, matsal, garage, gård med mera. Den högre byggnaden vid Värtavägen 67 disponerades av BP, låghuset vid Tegeluddsvägen 10/Värtavägen 73 av Kjessler & Mannerstråle samt Handelsbanken. Mot sluttningen i söder byggdes en lägre matsalspaviljong. Under den överbyggda gården inrymdes bland annat garage samt Handelsbankens kundkontor närmast Värtavägen. Kontorslokalerna dominerades av traditionella cellkontor med mittkorridorer, kompletterade med servicelokaler för de anställda. Anläggningen försågs med en stor mängd platsbunden och specialbeställd konst. I utemiljön sparades tre månghundraåriga ekar nära hörnet Värtavägen/Tegeluddsvägen. Gården anordnades med strikta planteringar och en stödmur och matsalsbyggnad mot branten i söder. Den högre byggnaden förändrades i slutet av 1980-talet då den indragna bottenvåningen byggdes in, och den anslutande trappan i branten på södra sidan revs. Vid samma tid sattes den ursprungliga spegeldammen vid BP-huset igen. 2019 – 2021 genomgick detta hus en genomgripande inre ombyggnad med ändrad planlösning och utriven inredning. Nu byggdes takterrassen in. I bottenvåningen mot norr tillkom nya glaspartier med bröstning i polerad sten. Husets teakfönster fick nya isolerglas. Cirka 2017 fick matsalsbyggnaden ny användning som kontor, då ersattes ursprunglig fasad med ny glasfasad i lackerade aluminiumprofiler. Lågbyggnaden utmed Tegeluddsvägen är mer oförändrad i det inre och i det yttre. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2023-01-27, Dnr 2023-04410 PM Kulturhistoriska värden Tegeluddsvägen Stadsmuseet Kulturmiljö PM Dnr KUL 2023/86 Sida 4 (12) Kulturförvaltningen Museer och konst Box 150 25 104 65 Stockholm Växel 08-508 316 00 stadsmuseet@stockholm.se stadsmuseet.stockholm.se Smedsbacken 35 Fastighet: Smedsbacken 35 Adress: Värtavägen 65 Stadsdel: Ladugårdsgärdet Bedömning Fastigheten bedöms ha värden som motsvarar Gul markering på Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta, d v s fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Motivering Byggnaden i kvarteret Smedsbacken 35 är ett utvändigt välbevarat exempel på kontorsbebyggelse från det tidiga 1980-talet. Arkitekturen är starkt präglad av byggsystemets prefabricerade betongelement, men är inte tidstypisk för det postmoderna 1980- talet utan ligger närmare det föregående decenniets byggande. Gestaltningsmässigt har byggnaden vissa kvaliteter, där de avfasade hörnen och betongfasadernas variation mellan ytor med olika behandling bidrar till karaktären. Byggnadens placering, volymer och övergripande formspråk ansluter medvetet till det intilliggande f.d. BP-huset i kvarteret Smedsbacken 25, vilket bidrar till en viss enhetlighet och stadga i stadsmiljön. På 2000-talet har nybebyggelse mot Värtavägen reducerat fastighetens gröna förgårdsmark och gjort huset mindre synligt i stadsmiljön. Historik Bebyggelsen uppfördes 1983 – 1986 av SIAB, som både var byggherre och stod för ritningarna. Byggnaden inrymde kontorslokaler, liksom ett postkontor i bottenvåningen. Utvändigt präglades gestaltningen av byggsystemets prefabricerade element med varierad behandling i slipad yta respektive yta i frilagd ballast. Huset försågs med platt tak och bruneloxerade fönster i relativt små fönsteröppningar. Byggnaden delade garageinfart med den underjordiska lastgatan inom Smedsbacken 25, dvs. det intilliggande f.d. BP-huset. Byggnaden huserar idag lokaler för en gymnasieskola. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2023-01-27, Dnr 2023-04410 PM Kulturhistoriska värden Tegeluddsvägen Stadsmuseet Kulturmiljö PM Dnr KUL 2023/86 Sida 5 (12) Kulturförvaltningen Museer och konst Box 150 25 104 65 Stockholm Växel 08-508 316 00 stadsmuseet@stockholm.se stadsmuseet.stockholm.se Bremen 1 Fastighet: Bremen 1 Adress: Lidingövägen 50C, Tegeluddsvägen 3, 7, 9C Stadsdel: Ladugårdsgärdet Bedömning Fastigheten bedöms ha värden som motsvarar Gul markering på Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta, d v s fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Motivering Byggnaden i Bremen 1 bedöms ha vissa kulturhistoriska värden som en ursprungligen integrerad del av Philips f.d. huvudkontor i Bremen 3, och bidrar därigenom till förståelsen av företagets verksamhet på platsen. Utvändigt bevaras bara delvis ursprunglig gestaltning, i första hand volym och fasader med fönsterband. I övrigt bär byggnaden en förändrad prägel. Byggnaden har ett stadsbildsmässigt värde i kraft av sin relativt låga höjd, i kontrast till omgivande bebyggelse. Tillsammans med ”släppen” mellan fastigheterna inom kvarteret skapas en variation i höjd med möjligheter till genomblickar. Byggnadskroppens indragna placering, med förgårdsmark och grönska mot Tegeluddsvägen, minskar bebyggelsens dominans och bidrar med en viss grönska i stadsrummet. Historik Bebyggelsen i Bremen 1 uppfördes 1962 – 1963 lager för Svenska Philips, i direkt anslutning till företagets huvudkontor i Bremen 3. Byggherre var SIAB, med Bo Möller som ansvarig arkitekt. Sven- Kai Larsen var inredningsarkitekt och Walter Bauer trädgårdsarkitekt. Byggnaden uppfördes i souterräng, med två våningar mot Tegeluddsvägen i söder och fyra mot norr. Lagerytorna kompletterades med verkstäder, service, ateljéer mm. I källarplan fanns bilgarage. Huvudentré, liksom flera lagerportar, var placerade mot Tegeluddsvägen, med lastkajer mot norr och väster. 1994 sålde Svenska Philips anläggningen i kvarteret Bremen, varpå kontorshuset och lagret skiljdes åt. Lagerbyggnaden byggdes om och användes därefter av TV4. Byggnadens mittdel mot gatan höjdes, och fick höga fönster som bröt fönsterbanden. Fasaderna omfärgades och byggnaden fick en ny huvudentré. Invändigt skedde stora förändringar med rivning av samtliga mellanväggar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2023-01-27, Dnr 2023-04410 PM Kulturhistoriska värden Tegeluddsvägen Stadsmuseet Kulturmiljö PM Dnr KUL 2023/86 Sida 6 (12) Kulturförvaltningen Museer och konst Box 150 25 104 65 Stockholm Växel 08-508 316 00 stadsmuseet@stockholm.se stadsmuseet.stockholm.se Bremen 2 Fastighet: Bremen 2 Adress: Tegeluddsvägen 11, 13 Stadsdel: Ladugårdsgärdet Bedömning Fastigheten bedöms ha värden som motsvarar Grön markering på Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta, d v s fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Motivering Högkvalitativ gestaltning Byggnaden i Bremen 2 är ett representativt exempel på kontorsarkitektur från åren kring 1990. Den precisa och högkvalitativa utformningen har tydliga kopplingar till postmodernismen och till 1980-talets hitech-arkitektur, men även till den nymodernism som kom att dominera 1990-talets byggande. Byggnaden är huvudsakligen mycket välbevarad utvändigt, och även invändigt är väsentliga delar av ursprunglig gestaltning avläsbar. Karaktärsskapande är fasadernas användning av ljus natursten med olika behandling, fint bearbetad exempelvis vid byggnadens hörn, liksom de smäckra och varierade fönsterpartierna. Även den variationsrika behandlingen av volymer och detaljer som bryter upp de stora huskropparna är utmärkande. Högdelen antar en närmast fartygsliknande form, i kontrast till den kvadratiska lågdelen. De många avvikande och livliga inslagen har stor betydelse för byggnadens arkitektoniska uttryck. Här kan exempelvis nämnas gavelpartiets stävform mot gatan med sammanflätade burspråk och balkonger, den markerade huvudentrén, högdelens organiskt formade glasparti mot öster, inslagen av blank rostfri plåt, lågdelens trappande taklandskap, de uttrycksfulla ventilationstornen vid garage- och lastinfart. Även den lägre byggnadens takterrasser bidrar till karaktären och har en tydlig koppling till modernismen inom arkitekturen. Utomhusmiljöerna bidrar till fastighetens värden. Förgårdsmarken vid Tegeluddsvägen, med planterad grönska inom betongsarg, skapar tydlig avgränsning mot gatan. Markbehandlingen och planteringen intill östra fasaden vittnar om en hög ambitionsnivå. Ljusgården mellan hög- och lågdel har en välgestaltad struktur med tidstypisk ljuslanternin, smala gångar och växtlighet som skapar en intim grön miljö i kontrast till kontorsbyggnadens strama fasader. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2023-01-27, Dnr 2023-04410 PM Kulturhistoriska värden Tegeluddsvägen Stadsmuseet Kulturmiljö PM Dnr KUL 2023/86 Sida 7 (12) Kulturförvaltningen Museer och konst Box 150 25 104 65 Stockholm Växel 08-508 316 00 stadsmuseet@stockholm.se stadsmuseet.stockholm.se Till värdena bidrar även den sammanhållna ursprungliga utvändiga belysningen. I byggnadens inre bär framförallt de invändiga kommunikationsytorna på betydande kulturvärden. Här kan nämnas byggnadens luftiga trapphus och den tidstypiska ljushallen med sina högkvalitativa material, bevarade detaljer och karaktärsskapande inslag som invändiga balkonger och generös ljusföring via fönsterpartier och taklanterniner. Berättar om försäkringsbolagens byggande Ur en arkitekturhistorisk och samhällshistorisk synvinkel är anläggningen ett uttryck för försäkringsbolagens ofta påkostade byggande i Stockholm. Som exempel på liknande anläggningar kan nämnas Thulebolagens hus från 1930-talet vid Sveavägen, Folksamhuset vid Skanstull från 1960-talet och Trygg-Hansahuset på Kungsholmen från det följande decenniet. Liksom dessa uppfördes Länsförsäkringars byggnad i Bremen 2 som ett fullskaligt huvudkontor med alla nödvändiga faciliteter samlade, inklusive serviceanläggningar för personalen. Till värdena bidrar att byggnaden representerar den sista årsringen av denna typ av anläggning – därefter har företagens kontorsbyggande i hög utsträckning tagit sig andra uttryck. Bebyggelsen ritades av Tengboms arkitektkontor, ett av de ledande inom byggandet av kontorshus under 1900-talet. Anläggningen illustrerar företagets verksamhet, och inlemmar sig i en rad kända byggnadsverk såsom Tändstickspalatset nära Kungsträdgården på 1920-talet, Esseltehuset på Vasagatan från 1930-talet, Svenska Dagbladets hus i Marieberg på 1960-talet liksom Trygg-Hansas huvudkontor. Blickfång i stadsbilden Anläggningen är väl synlig i stadsbilden, där särskilt den högre byggnadskroppen infogar sig i raden med stora kontorsbyggnader längs Tegeluddsvägens norra sida. Viktigt för intrycket är den medvetna relationen inom fastigheten mellan hög- och lågdel. Tillsammans med ”släppen” mellan fastigheterna i kvarteret Bremen skapar denna variation i höjd möjligheter till genomblickar och bidrar till att den storskaliga bebyggelsen upplevs som mindre dominerande. Även byggnadskropparnas indragna placering i gaturummet, med förgårdsmark och grönska mot Tegeluddsvägen, minskar bebyggelsens dominans och skapar ett delvis grönt stråk i stadsrummet. Fastighetens bebyggelse är synlig i Värtavägens fond, men här har sentida bostadshus delvis reducerat högdelens avtryck i siluetten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2023-01-27, Dnr 2023-04410 PM Kulturhistoriska värden Tegeluddsvägen Stadsmuseet Kulturmiljö PM Dnr KUL 2023/86 Sida 8 (12) Kulturförvaltningen Museer och konst Box 150 25 104 65 Stockholm Växel 08-508 316 00 stadsmuseet@stockholm.se stadsmuseet.stockholm.se Historik Byggnaden i Bremen 2 uppfördes 1990 – 1994 som huvudkontor för Länsförsäkringar efter ritningar av Tengbom arkitekter, med Tomas Boijsen som ansvarig. Byggnaden uppfördes med en högdel i 12 våningar, samt en lågdel i 4 våningar försedd med takterrasser, kring en inre planterad gård. Förutom kontorslokaler och styrelserum inrymde den påkostade anläggningen såväl motionsanläggning, simhall som personalmatsal, liksom en stor entréhall med överljus. Byggnadens stomme utfördes i betong med platsgjutna pelare, bjälklag och fasader som kläddes in i gråvit sten. Byggnaden används ännu 2023 av Länsförsäkringar, och inga större utvändiga förändringar har skett, förutom ett nytt fasadparti mot Tegeluddsvägen 2007. Invändigt har kontorsytorna till stora delar byggts om. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2023-01-27, Dnr 2023-04410 PM Kulturhistoriska värden Tegeluddsvägen Stadsmuseet Kulturmiljö PM Dnr KUL 2023/86 Sida 9 (12) Kulturförvaltningen Museer och konst Box 150 25 104 65 Stockholm Växel 08-508 316 00 stadsmuseet@stockholm.se stadsmuseet.stockholm.se Bremen 3 Fastighet: Bremen 3 Adress: Lidingövägen 50, Tegeluddsvägen 1 Stadsdel: Ladugårdsgärdet Bedömning Fastigheten bedöms ha värden som motsvarar Grön markering på Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta, d v s fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Motivering Svenskt huvudkontor för ett internationellt storföretag Byggnaden har kulturhistoriska värden knutna till den ursprungliga rollen som svenskt huvudkontor för elektronikjätten Philips. Byggnaden framträder som en manifestation av företaget, genom sin storlek, väl synliga placering och goda infrastrukturella läge. Philips samlade här sin expanderande verksamhet i skräddarsydda lokaler med en rad olika funktioner, från kontorsarbetsplatser till lager, verkstäder och personalservice, och med stora ytor för representation. Detta är tidstypiskt och avspeglar den tidens strävan efter modernitet, rationalitet och personalomsorg. Till detta hör även helheten där huskropparnas volymer, inbördes höjder och lokalernas kopplingar gav förutsättningar för goda ljusförhållanden och samband. Karakteristiskt är det sätt som funktionerna tydligt redovisades i anläggningens uppbyggnad, med exempelvis kontor samlade i högdelen, matsalar och utställningsytor i lågdel, och lager i den sidoställda byggnaden (Bremen 1). Värdena kopplade till ursprunglig användare är dock ej tydligt avläsbara i bebyggelsens exteriörer, och kopplingen har försvagats genom inre ombyggnader och genom förändringarna i Bremen 1. Väl synlig i stadsbilden Bebyggelsen i Bremen 3 ingår, tillsammans med grannbyggnaderna på Tegeluddsvägens norra sida, i ett tidstypiskt stadsrum med verksamhetsbebyggelse från perioden 1960 – 1990. Husets höjd och det exponerade läget i hörnet Tegeluddsvägen – Lidingövägen bidrar till att byggnaden framträder som ett blickfång, både i den lokala stadsbilden och på längre avstånd. Av betydelse är relationen inom fastigheten mellan hög- och lågdel, vilket tillsammans med ”släppen” mellan fastigheterna i kvarteret Bremen skapar möjligheter till genomblickar och gör bebyggelsen mindre dominerande. Byggnadskropparnas indragna placering mot Tegeluddsvägen, med delvis grön förgårdsmark som även fortsätter runt hörnet och in vid Lidingövägen, förstärker anläggningens tidstypiska karaktär och skapar ett delvis grönt stråk i stadsrummet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2023-01-27, Dnr 2023-04410 PM Kulturhistoriska värden Tegeluddsvägen Stadsmuseet Kulturmiljö PM Dnr KUL 2023/86 Sida 10 (12) Kulturförvaltningen Museer och konst Box 150 25 104 65 Stockholm Växel 08-508 316 00 stadsmuseet@stockholm.se stadsmuseet.stockholm.se Delvis bevarad utemiljö Utemiljöerna bevarar delvis sin ursprungliga gestaltning och samverkar tidstypiskt med arkitekturen. Detta gäller i synnerhet ytorna mot Tegeluddsvägen, där trädgårdsarkitekten Walter Bauers geometriska struktur med hårdgjorda ytor uppbrutna av formgjutna planteringskar och en spegeldamm ännu går att avläsa. Sentida ändringar av gatusträckningar samt förändringar invid huvudentrén har dock förminskat miljöns autenticitet. Tidstypisk arkitektur Anläggningens övergripande komposition, med en markerad högdel vilken reser sig ur en lägre takterrassförsedd bas, är representativ för modernismens arkitektur och på så sätt typisk för sin tid. Bland andra karakteristiska inslag som förstärker detta intryck är bebyggelsens platta tak och fasadernas upprepningsestetik med fönsterband. Byggnaden utgör även ett exempel på sin tids moderna industriella byggande med prefabricerade byggnadsdelar, särskilt avläsbart i fasadernas karaktärsskapande betongelement med frilagd ballast i stensorter med olika kulörer på långsidor respektive gavlar. Inslagen av härdat fasadglas i fönsterposter och vertikala pelare ger fasaderna en grafisk prägel och förstärker det industriellt rationella uttrycket. Till karaktären bidrar högdelens planform med två sammanlänkade och förskjutna skivhus, liksom lågdelens avvikande volym- och fasadbehandling, i synnerhet mot Lidingövägen. Byggnaden är överlag relativt välbevarad utvändigt. Invändigt har större förändringar skett men vissa lokaler bevarar den ursprungliga mycket påkostade utformningen, och bär därmed på höga kulturhistoriska värden. Hit hör hisshallarna med bevarade ytskikt, liksom hörsalen (Bremersalen) med angränsande utrymmen, som bevarar merparten av ursprunglig formgiven inredning av hög kvalitet i ljust trä liksom även teknikutrustning från Philips tid. Historik Bebyggelsen i kvarteret Bremen 3 uppfördes 1962 – 1963 som huvudkontor för Svenska AB Philips. Byggherre var SIAB, med Bo Möller som ansvarig arkitekt. Sven-Kai Larsen var inredningsarkitekt och Walter Bauer trädgårdsarkitekt. Högdelen i 13 våningar inrymde kontor, med foajé, utställningslokaler och utrymmen för personalservice koncentrerade i de nedre våningsplanen, delvis i en lågdel med takterrasser vid höghusets fot. I källarvåningarna inrymdes en hörsal, liksom garage. Byggnaden uppfördes som prefab-bygge med betongelement och stålkonstruktion. Anläggningen försågs med en stor mängd konstnärlig utsmyckning, liksom specialritade möbler. I utemiljön Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2023-01-27, Dnr 2023-04410 PM Kulturhistoriska värden Tegeluddsvägen Stadsmuseet Kulturmiljö PM Dnr KUL 2023/86 Sida 11 (12) Kulturförvaltningen Museer och konst Box 150 25 104 65 Stockholm Växel 08-508 316 00 stadsmuseet@stockholm.se stadsmuseet.stockholm.se förlades planteringar i planteringskar i betong på takterrasserna, liksom i markplan mot Tegeluddsvägen och Lidingövägen. I grannkvarteret Bremen 1 uppförde Philips samtidigt som en stor sammanlänkad byggnad för lager, ateljéer, tryckeri mm. I början av 1990-talet tog Stockholm energi över högdelen, följt 2001 av Förvaltningsrätten som ännu 2023 finns kvar i byggnaden. En större inre ombyggnad skedde 2006, som omfattade bärande delar, planlösning och ytskikt. Vid samma tid tillkom en ny entré och nya fasadpartier mot Tegeluddsvägen. I övrigt är exteriörerna välbevarade, och invändigt bevaras hisshallar och hörsal. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2023-01-27, Dnr 2023-04410 PM Kulturhistoriska värden Tegeluddsvägen Stadsmuseet Kulturmiljö PM Dnr KUL 2023/86 Sida 12 (12) Kulturförvaltningen Museer och konst Box 150 25 104 65 Stockholm Växel 08-508 316 00 stadsmuseet@stockholm.se stadsmuseet.stockholm.se Bremen 4 Fastighet: Bremen 4 Adress: Tegeluddsvägen 15, 17, 19A-B, 21, 23 Stadsdel: Ladugårdsgärdet Bedömning Fastigheten bedöms ha värden som motsvarar Gul markering på Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta, d v s fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Motivering Byggnaden i kvarteret Bremen 4 är ett tidstypiskt kontorshus från andra hälften av 1970-talet, där fasadernas prefabricerade betongelement med varierad behandling är karaktärsskapande. Formspråket ligger nära kontorshuset i kvarteret Smedsbacken 25, uppfört av samma byggherre och ritat av samma arkitektkontor. Utemiljöns delvis bevarade 1970-talsprägel bidrar med vissa värden, inklusive förgårdsmarken med planteringsytor inom betongmurar mot Tegeluddsvägen. Byggnaden är kraftigt förändrat genom en storskalig på- och tillbyggnad under tidigt 2000-tal, vissa delar fortfarande har en avläsbar 1970-talskaraktär. Historik Byggnaden i Bremen 4 uppfördes 1977 – 1979 som huvudkontor för SIAB, Svenska Industribyggen AB. SIAB själva stod för ritningarna, med G Berzins och R Ryszinski som huvudarkitekter. Byggnaden uppfördes med en högdel i 10 våningar och en låg del i 5 plan. Fasaderna utfördes i prefabricerade betongelement med slätgjuten respektive huggen yta, med helt regelbunden fönstersättning. Förgårdsmarken mot Tegeluddsvägen planterades med grönska inom planteringsytor bakom betongmurar mot vägen och mot grannfastigheten. Byggnaden genomgick en större till- och påbyggnad 2001 – 2003, de nya delarna utfördes i stål och glas i medveten kontrast till 1970-talsbyggnaden. Per Olgarsson Antikvarie Stadsmuseet kulturmiljö Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2023-01-27, Dnr 2023-04410 --- [B-inlämning inför samråd.pdf] Bremen 1 och 3 B-inlämning inför samråd 2026-02- 13 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 & 3 SOLSTUDIER VÅRDAGJÄMNING 09:00 1 2% Solbelyst gårdsyta 1 2:00 22% Solbelyst gårdsyta 15:00 1 4% Solbelyst gårdsyta 18:00 0% Solbelyst gårdsyta Bostadsgård Bremen 1 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 & 3 SOLSTUDIER 20:E JUNI 09:00 48% Solbelyst gårdsyta 1 2:00 66% Solbelyst gårdsyta 15:00 1 4% Solbelyst gårdsyta 18:00 9% Solbelyst gårdsyta Bostadsgård Bremen 1 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 09:00 0% Solbelyst gårdsyta 1 2:00 9% Solbelyst gårdsyta 15:00 0% Solbelyst gårdsyta 18:00 0% Solbelyst gårdsyta BREMEN 1 & 3 SOLSTUDIER 20:E DECEMBER Bostadsgård Bremen 1 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 & 3 SITUA TIONSPLAN FÖRENKLAD 1 :1000 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 & 3 SITUA TIONSPLAN BEBYGGELSE 1 :1000 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 & 3 SITUA TIONSPLAN GÅRDAR 1 :1000 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 & 3 SITUA TIONSPLAN TOT AL 1 :1000 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 & 3 SITUA TIONSPLAN PLANKART A 1 :1000 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 & 3 SITUA TIONSPLAN FÖRÄNDRINGAR GA T A 1 :500 Fastighetsgräns Ny gatukant Borttagen gatukant Borttaget träd Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 PLAN 01 1 :500 Kontor Bostäder Handel Garage Övrigt 2026-02- 1 2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 Kontor Bostäder Handel Garage Övrigt BREMEN 1 PLAN 02 1 :500 2026-02- 1 2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 Kontor Bostäder Handel Garage BREMEN 1 PLAN 03 1 :500 2026-02- 1 2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 Kontor Bostäder BREMEN 1 PLAN 04 (BOST ÄDER) 1 :500 2026-02- 1 2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 Kontor Bostäder BREMEN 1 PLAN 04 (KONTOR) 1 :500 2026-02- 1 2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 Kontor Bostäder BREMEN 1 PLAN 06 TYPPLAN (BOST ÄDER) 1 :500 2026-02- 1 2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 Kontor Bostäder BREMEN 1 PLAN 06 TYPPLAN (KONTOR) 1 :500 2026-02- 1 2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 Kontor Bostäder BREMEN 1 PLAN 09 1 :500 2026-02- 1 2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 Kontor Bostäder BREMEN 1 PLAN 10 1 :500 2026-02- 1 2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 Kontor/Centrumverksamhet Garage Övrigt BREMEN 3 PLAN 01 1 :500 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 Kontor/Centrumverksamhet Garage Övrigt BREMEN 3 PLAN 02 1 :500 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 Kontor/Centrumverksamhet Lokal/Entréfunktion BREMEN 3 PLAN 03 1 :500 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 Kontor/Centrumverksamhet BREMEN 3 PLAN 06 TYPPLAN 1 :500 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 Kontor/Centrumverksamhet BREMEN 3 PLAN 15 1 :500 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 SEKTION A-A (KONTOR) 1 :500 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 SEKTION A-A (BOST ÄDER) 1 :500 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 SEKTION B-B 1 :500 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 SEKTION C-C (KONTOR) 1 :500 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 SEKTION C-C (BOST ÄDER) 1 :500 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 3 SEKTION D-D 1 :500 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 +3 FASAD MOT TEGELUDDSVÄGEN 1 :500 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 +3 FASAD MOT NEDRE TEGELUDDSVÄGEN 1 :500 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 FASAD MOT GRÄNDEN 1 :500 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 3 FASAD MOT LIDINGÖVÄGEN 1 :500 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 & 3 ST ADSELEVA TION MOT TEGELUDDSVÄGEN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 & 3 ST ADSELEVA TION MOT NEDRE TEGELUDDSVÄGEN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 & 3 VY FRÅN JÄGMÄST ARGA T AN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 & 3 VY FRÅN JÄGMÄST ARGA T AN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 & 3 VY FRÅN JÄGMÄST ARGA T AN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 & 3 VY FRÅN JÄGMÄST ARGA T AN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 3 HELIKOPTERVY PÅBYGGNADEN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 3 MOT ENTRÉTORGET VID TEGELUDDSVÄGEN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 & 3 FRÅN RONDELLEN PÅ LIDINGÖVÄGEN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 & 3 FRÅN RONDELLEN PÅ LIDINGÖVÄGEN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 PÅ TEGELUDDSVÄGEN FRÅN BREMEN 4 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 PÅ TEGELUDDSVÄGEN FRÅN BREMEN 4 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 3 TEGELUDDSVÄGEN FRÅN KORSNING VÄRT AVÄGEN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 PÅ TEGELUDDSVÄGEN FRÅN SMEDSBACKENS NY A HÖGHUS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 PÅ TEGELUDDSVÄGEN ÖVER GA TUPLAN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 PÅ TEGELUDDSVÄGEN FRÅN SMEDSBACKEN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 FRÅN NEDRE TEGELUDDSVÄGEN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 3 FRÅN LIDINGÖVÄGEN UT ANFÖR TENNISEN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 3 FRÅN TUNNELBANEBRON Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 3 FRÅN TUNNELBANEBRON Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 3 FRÅN SMALHUSEN I HJORTHAGEN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 3 SNETT MOT PHILIPSHUSET Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 3 MOT GRÄNDEN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 3 MOT GRÄNDEN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 & 3 FL YGVY FRÅN SÖDER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 & 3 FL YGVY FRÅN NORR Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 DIAGRAMMA TISKT PERSPEKTIV Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 BREMEN 3 DIAGRAMMA TISKT PERSPEKTIV Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-13, Dnr 2023-04410 --- [Trafikutredning.pdf] PM TRAFIK BREMEN 1 & 3 2026-02-10 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Tyréns Sverige AB 118 86 Stockholm Besök: Folkungagatan 44 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2026-02-10 UPPDRAG 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 Titel på rapport: PM Trafik Bremen 1och 3 Status: Slutrapport Datum: 2026-02-10 MEDVERKANDE Beställare: Vasakronan AB Kåpan Fastigheter AB Kontaktperson: Louis Sellgren, Vasakronan AB Konsult: Elin Wehlin, Tyréns David Malander, Tyréns Johan Rickardsson, Tyréns Sandra Seljeseth, Tyréns Uppdragsansvarig: Sverker Hanson, Tyréns Kvalitetsgranskare: Åsa Lilja, Tyréns Uppdragsansvarig: Datum: ÅR-MÅN-DAG Handlingen granskad av: Datum: ÅR-MÅN-DAG Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 3(40) SAMMANFATTNING Detta PM utgör en trafikutredning för fastigheterna Bremen 1 och 3 vid västra Tegeluddsvägen i stadsdelen Gärdet, Stockholm. Syftet är att ta fram en trafiklösning som stöd för detaljplanearbetet och möjliggöra en omvandling från industri - och verksamhetsområde till en levande stadsmiljö. Området är strategiskt beläget nära Norra Djurgårdsstaden, Värtahamnen och Lidingöbron, och omfattar kontorsfastigheter med garage, där Bremen 1 även planeras inrymma bostäder och en livsmedelsbutik. Förslaget innebär en om- och tillbyggnad av Bremen 1 och 3 med blandad användning. Bremen 1 föreslås innehålla bostäder, kontor och livsmedelsbutik, medan Bremen 3 fortsatt ska användas som kontor med komplettering av centrumverksamhet. Trafiklösningen behåller befintliga gång- och cykelbanor, men förbättrar tillgängligheten genom nya angöringslösningar och omdisponering av garage. Samnyttjande av parkeringsplatser föreslås för att effektivisera användningen. Trafikanalysen visar att exploateringen kommer att öka trafikmängderna, särskilt till följd av livsmedelsbutiken. Kapacitetsberäkningar för korsningarna Tegeluddsvägen/Lidingövägen och Tegeluddsvägen/Värtavägen visar att dessa även i framtiden kommer att vara högt belastade, men att kapacitet kommer att finnas för de tillkommande trafikströmmarna. Osäkerheter finns kring trafikmängder från livsmedelsbutiken, men dessa har hanterats genom redovisade antaganden. Sammantaget bedöms trafiklösningen skapa goda förutsättningar för en hållbar stadsutveckling i området. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 4(40) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING ...................................................................................................................... 5 1.1 BAKGRUND ................................ ................................ ................................ ....................... 5 1.2 SYFTE ................................ ................................ ................................ ................................ .. 5 1.3 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING ................................ ................................ ......... 5 2 FÖRUTSÄTTNINGAR .................................................................................................... 6 2.1 OMRÅDET ................................ ................................ ................................ ......................... 6 2.2 PLATSENS ANVÄNDNING IDAG ................................ ................................ ................. 7 2.3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ................................ ................................ ............ 7 3 TRAFIK OCH TRAFIKSYSTEM ................................................................................ 10 3.1 GÅNGTRAFIK ................................ ................................ ................................ .................. 10 3.2 CYKELTRAFIK ................................ ................................ ................................ ................ 13 3.3 VÄGTRAFIK ................................ ................................ ................................ ..................... 14 3.4 KOLLEKTIVTRAFIK ................................ ................................ ................................ ....... 16 3.5 PARKERING OCH ANGÖRING ................................ ................................ ................... 16 3.6 TRAFIKSÄKERHET OCH TILLGÄNGLIGHET ................................ ......................... 17 4 FÖRSLAG FÖR PROGRAMOMRÅDET .................................................................. 18 4.1 ÖVERGRIPANDE ................................ ................................ ................................ ............ 18 4.2 GÅNGTRAFIK ................................ ................................ ................................ .................. 21 4.3 CYKELTRAFIK ................................ ................................ ................................ ................ 21 4.4 VÄGTRAFIK ................................ ................................ ................................ ..................... 22 4.5 KOLLEKTIVTRAFIK ................................ ................................ ................................ ....... 24 4.6 PARKERING OCH ANGÖRING ................................ ................................ ................... 24 4.7 TRAFIKSÄKERHET OCH FRAMKOMLIGHET ................................ ........................ 28 4.8 TRAFIKANALYS ................................ ................................ ................................ ............. 29 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 5(40) 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad, har beslutat att området vid västra Tegeluddsvägen i Gärdet ska utvecklas efter att fastighetsägare visat intresse för det. I nuläget präglas stadsrummet av storskalig bebyggelse utan samordning och det råder brist på offentliga rum och urbana kvaliteter, både gestaltnings- och innehållsmässigt. Inom ramen för områdesplaneringen har Stadsbyggnadskontoret tillsammans med berörda fastighetsägare genomfört en förstudie. Studien tittade på hur området kan utvecklas och på så sätt utgöra en urban länk till Norra Djurgårdsstaden. Studien undersökte även aspekter som exploateringsgrad, lämplig markanvändning och arkitektoniskt tema. De slutsatser som studien landande i utgör underlag för planförslaget. I ett tidigare skede har det tagits fram en detaljplan för fastigheten Smedsbacken 25, beläget söder om Tegeluddsvägen mittemot Bremenfastigheterna. Utvecklingen av västra delen av Tegeluddsvägen delas därför in i två etapper där Smedsbacken 25 ingår i etapp 1 och Bremen 1 och 3 i etapp 2, se Figur 1. 1.2 SYFTE Syftet med PM:et är att beskriva och konsekvensbedöma en trafiklösning som kan utgöra underlag för framtagande av detaljplan för programområdet. Trafiklösningen syftar till att skapa förutsättningar för att området ska kunna utvecklas från ett industri- och verksamhetsområde till en vital stadsmiljö med rörelse under större del av dygnet. 1.3 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING Planområdet är beläget kring Tegeluddsvägens västra del och omfattar fastigheterna Bremen 1 och 3. Fastighetsägare är Vasakronan (Bremen 1) och Kåpan Fastigheter (Bremen 3). Bremen 2 och 4 ligger intill Bremen 1 och 3 men omfattas inte av detaljplanen. Framtagande av en trafiklösning sker i dialog med staden och fastighetsägarna, i linje med de planer som finns för områdets framtida utveckling i stort. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 6(40) 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 OMRÅDET Västra delen av Tegeluddsvägen är beläget i centrala Stockholm i norra delen av stadsdelen Gärdet. Tegeluddsvägen ansluter till Lidingövägen i väst och Värtavägen sydöst om planområdet. Norr om Bremenfastigheterna sträcker sig Norra länken och Värtabanan. Området ligger i nära anslutning till Hjorthagen och Norra Djurgårdsstaden, båda områden som genomgått en omfattande stadsutveckling de senaste åren. Nordöst om planområdet ligger Lidingöbron som kopplar ihop Lidingö med centrala Stockholm och Norra Länken. Öster om planområdet ligger Värtahamnen som idag till största delen är ett hamn- och industriområde. Söder om planområdet stäcker Gärdet ut sig och i fortsättningen Östermalm. Väster om Lidingövägen ligger Storängsbotten med idrott och friluftsaktiviteter. Inom och runt området finns idag olika funktioner som kontor, restauranger och andra typer av verksamheter. Bremen 1 och 3 har servitut på Bremen 4 och Norrmalm 5:1 att använda vägen längs banvallen (benämns fortsättningsvis Nedre Tegeluddsvägen) upp till korsningen Tegeluddsvägen – Värtavägen. Bremen 1 och 3 har även servitut på Djurgårdsförvaltningens mark som tillåter nyttjande av den del av Nedre Tegeluddsvägen som går mellan korsningen med Lidingövägen och under Lidingövägen, vid Kungliga tennishallen. Figur 1. Etappindelning av området, där Smedsbacken 25 ingår i etapp 1 och Bremen 1 och 3 ingår i etapp 2. Bildkälla: lantmäteriet.se Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 7(40) 2.2 PLATSENS ANVÄNDNING IDAG Båda fastigheterna inrymmer kontor. I Bremen 1 har TV4 sitt säte och i Bremen 3 har en svensk myndighet lokaler samt en restaurang i bottenvåning. Båda fastigheterna har garage i bottenvåning. Tabell 1 visar fördelningen av funktioner i respektive fastighet. Tabell 1 Fördelning av funktioner i Bremen 1 och 3 idag Fastighet Garage (kvm BTA) Frd/teknik (kvm BTA) Kontor (kvm BTA) Restaurang (kvm BTA) Total yta (kvm BTA) Bremen 1 6 500 10 000 13 450 850 30 800 Bremen 3 5 200 24 300 500 34 400 2.3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR STYRDOKUMENT Översiktsplan för Stockholms stad (2018) Stockholms stads översiktsplan redogör för hur staden avser utveckla mark- och vattenanvändning på lång sikt. Översiktsplanen pekar ut fyra mål för stadsbyggande som ska leda till en stad för alla. Målen tar avstamp i att Stockholm ska vara en växande och sammanhängande stad, ha god offentlig miljö och vara en klimatsmart och tålig stad. Som en följd av målen har fyra strategier tagits fram som syftar till att skapa förutsättningar för att nå målen. Strategierna är att utnyttja den centrala stadens attraktionskraft, rikta satsningar till fokusområden och samband, möjliggöra värdeskapande kompletteringar samt tillvarata långsiktig stadsutvecklingspotential. Cykelstaden – En del av framkomlighetsstrategin (2022) Stockholms stads cykelplan syftar till att skapa förutsättningar för att få fler att cykla och cykla längre sträckor. Planen tar upp flera åtgärder som rör områden som drift och underhåll, anläggning av cykelbanor och cykelparkering. Planen antogs 2013 och reviderades 2022. Framkomlighetsstrategi (2022) Stockholms stads framkomlighetsstrategi, även benämnd som trafikstrategi, utgör underlag för framkomlighet och stadsutveckling i staden och på så vis visar riktningen för utvecklingen. Strategin lägger fokus på yteffektiva transportmedel, vilket inkluderar gång, cykel samt kollektivtrafik, och beskriver hur vägnätet i staden ska användas och utvecklas. Gata Stockholm (2019) Gata Stockholm är en av flera handböcker som anger riktlinjer och regler som avser byggande i Stockholm. Syftet med Gata Stockholm är att skapa en enhetlig standard för gatorna i staden genom att fungera som stöd i utformning av gator, i synnerhet nya gator. Handboken presenterar både funktionskrav och förutsättningar som planeringen behöver ha i åtanke vid stadsutveckling. En stad för alla (2008) En stad för alla är en handbok som anger riktlinjer för hur Stockholms utemiljöer kan utformas tillgängligt. Handboken är en förlängning av det mål som regeringen suttit Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 8(40) upp som berör människors möjlighet till delaktighet i samhället och jämlika levnadsvillkor. Gröna parkeringstal i Stockholm för bilparkering (2015) Stockholms stad har tagit fram underlag för vilka riktlinjer som ska tillämpas i framtagande av projektspecifika och gröna parkeringstal i Stockholms stad. I underlaget finns stadens modell för hur ett parkeringstal tas fram. Projektspecifika parkeringstal baseras på projektets förutsättningar, som typ av fastighet, närhet till stadskärna och kollektivtrafikunderlag bland annat. Gröna parkeringstal är resultatet av mobilitetsåtgärder som kan reducera det projektspecifika parkeringstalet. Cykelparkeringstal vid nyproduktion Dokumentet är en del av Stockholms stads framkomlighetsstrategi och redogör för riktlinjerna för behovet av antalet cykelparkeringar vid nyproduktioner, baserat på funktion och läge. En revidering av parkeringsnormerna har varit ute på remiss och i december 2025 antogs Mobilitet och parkering – Riktlinjer vid nyproduktion. Revideringen är framtagen av exploateringskontoret och innebär en reducering av parkeringstalen för bil. Dokumentet behandlar även parkeringstal för cykel. Mobilitetsåtgärder ingår som standard. Beräkningarna i denna utredning av parkeringsbehov för cykel och bil utgår från de äldre riktlinjerna. NÄRLIGGANDE EXPLOATERINGSPROJEKT Östlig förbindelse I och med ökad belastning på trafiksystemet, som delvis skett som en följd av befolkningstillväxten i Nacka, Värmdö och på Lidingö, har behovet av en tunnel identifierats; Östlig förbindelse, vars syfte är att avlasta trafiksystemet och skapa bättre framkomlighet och tillgänglighet. Tunneln är tänkt att gå mellan Norra Djurgården och Nacka. En riksintresseprecisering har tagits fram som redovisar en trafikplats vid Ropsten. Utredning av finansiär pågår. Spårväg city Det finns planer på att Spårväg city ska förlängas till Ropsten och kopplas ihop med Lidingöbanan. För att möjliggöra fortsatt exploatering och bostadsbyggande i Norra Djurgårdsstaden presenteras denna förlängning som ett sätt att öka tillgängligheten och framkomligheten av kollektivtrafiken. En avsiktsförklaring har tagits fram för projektet av berörda parter. Valparaiso En del av Värtahamnen, kallat Valparaiso, är i ett tidigt utvecklingsskede och planeras innehålla ca 600 nya bostäder, kontor, 50 000 kvm kommersiella lokaler och infrastruktur. Utveckling av området är en del i arbetet med att binda samman staden. Planen ska i nästa skede gå ut på samråd. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 9(40) Storängsbotten Storängsbotten är en del i Stockholms stads idrottssatsning. Där planeras en ny idrottspark som ska komplettera befintlig verksamhet och utgöra en ny mötesplats. Området ligger norr om Lidingövägen, söder om Hjorthagspåfarten, och har som avsikt att koppla samman de omkringliggande stadsdelarna med genomgående gång - och cykelstråk. Detaljplanen går på samråd under februari 2026. Smedsbacken 25 Fastigheten Smedsbacken 25 är beläget söder om Bremen 1-3 och Tegeluddsvägen. Fastigheten omfattas av samma förstudie som Bremen 1 och 3 men har brutits ut i en egen detaljplan. Utvecklingen av Smedsbacken 25 är i linje med det som planeras för Bremen 1 och 3 och kommer bidra till områdets ökade stadsmässighet. Planen innebär även en utveckling av södra sidan av Tegeluddsvägen med förbättrad gång- och cykelbana. Planen ska i nästa skede gå för antagande. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 10(40) 3 TRAFIK OCH TRAFIKSYSTEM 3.1 GÅNGTRAFIK Flera gångbanor omger planområdet, se Figur 2. Längs med Tegeluddsvägen, Värtavägen och Lidingövägen finns gångbanor på respektive sida om vägen. Nedre Tegeluddsvägen saknar gångbanor eller ytor avsedda för gångtrafikanter. Gångbanan på Tegeluddsvägens norra sida är 2,2 meter bred. Mellan gångbanan och cykelbanan finns en skyddszon på 0,3 meter. Mellan cykelbanan och parkeringen finns en skyddszon på 1 meter. På södra sidan om Tegeluddsvägen är gångbanan 2,5 meter där intilliggande cykelinfrastruktur avskiljs med höjdskillnad. En ombyggnad förutsätts i samband med att kv Smedsbacken byggs ut enligt ny detaljplan. Figur 2. Översikt över befintliga gångstråk kring planområdet. Bildkälla: lantmäteriet.se Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 11(40) Figur 3. Sektion A, Nedre Tegeluddsvägen. Nuläge Figur 4. Sektion B, Nedre Tegeluddsvägen. Nuläge. Figur 5. Sektion C, Tegeluddsvägen. Sektionen visar ett scenario där varken Bremen eller Smedbacken byggts ut. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 12(40) Figur 6. Sektionen visar ett scenario där Bremen inte byggts ut men Smedsbacken har gjort det enligt antagen detaljplan. Figur 7. Bilden visar sektion A, B och C. Flödet av gående på Tegeluddsvägen intill planområdet undersöktes genom manuell räkning en eftermiddag i september 2025. Maximalt uppgick flödet till ca 75 gående per timme. Majoriteten (ca 70%) av de som kom från Bremen 1 rörde sig österut. Det större flödet österut förklaras av tunnelbanan och andra målpunkter öster om planområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 13(40) 3.2 CYKELTRAFIK Bremen 1 och 3 ligger i direkt anslutning till flera cykelstråk som i Stockholms stads cykelplan är utpekade som primära stråk, se Figur 8. De primära stråken går huvudsakligen på cykelbanor, med undantag för östra delen av Tegeluddsvägen där cykling sker i blandtrafik. Respektive sida om Tegeluddsvägen har en enkelriktad cykelbana/cykelfält närmast körbanan. Stråken längs Tegeluddsvägen uppfyller måttkravet för enkelriktade cykelbanor enligt Stockholms stads krav på minst 2,25 meter. En ombyggnad av den södra sidan förutsätts i samband med att kv Smedsbacken byggs ut enligt ny detaljplan. Därigenom omvandlas cykelfälten till cykelbanor. Inom planområdet sker cykling i blandtrafik. Figur 8. Översikt över befintliga cykelstråk kring planområdet. Bildkälla: lantmäteriet.se Flödet av cyklar på Tegeluddsvägen intill planområdet undersöktes genom manuell räkning en eftermiddag i september 2025. Maximalt uppgick flödet till ca 175 cyklar per timme. Majoriteten (ca 65%) av de som kom från Bremen 1 rörde sig österut, vilket förklaras av att Tegeluddsvägen i väst ansluter till det regionala cykelstråket. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 14(40) 3.3 VÄGTRAFIK Hastighetsgränsen på Tegeluddsvägen och Lidingövägen är 40 km/h. På Värtavägen är hastighetsgränsen 30 km/h. Trafikflödet uppmättes 2019 till drygt 12 100 fordon/dygn på Tegeluddsvägen, väst om Värtavägen. Lidingövägens snitt mellan korsningen med Tegeluddsvägen och korsningen med Erik Dahlbergsgatan, samt snittet innan Hjorthagsmotet saknar uppmätta värden efter invigningen av Norra länken. Innan Norra länken byggdes var Lidingövägen och andra vägar i närområdet hårdare belastade än i dagsläget. För att kunna ta fram värden som så nära som möjligt motsvarar dagens trafik har en extrapolering gjorts av omkringliggande vägar som har mätningar från både innan och efter Norra länken öppnade. Utöver detta har även en drönarmätning som genomfördes februari 2023 använts som underlag. Genom att jämföra hur mycket trafiken på närliggande mätplatser förändrats har motsvarande förändring antagits på Lidingövägen. Figur 9 redovisar vilka mätplatser som använts samt vilka genomsnittliga flöden som uppmätts på dessa platser. De orangea staplarna motsvarar mätningar på Lidingövägen mellan Södra Fiskartorpsvägen och Erik Dahlbergsgatan, och bör således väl motsvara förändringen även på Lidingövägen mellan Erik Dahlbergsgatan och korsningen med Tegeluddsvägen. Från figuren kan utläsas att runt Norra länkens öppnande minskade fordonstrafiken på Lidingövägen väst om Erik Dahlbergsgatan med närmare 50% på två år. Sedan dess har trafikflödet på Lidingövägen minskat ytterligare till runt 12 000 fordon/dygn 2024. Från de tidigare mätningarna (som senast 2011) redovisas flöden på 30 500 fordon/dygn på Lidingövägen söder om Tegeluddsvägen. År 2012 uppmättes 26 000 fordon/dygn på Lidingövägen söder om Erik Dahlbergsgatan, vilket alltså är cirka 15% lägre. Om samma förhållande fortfarande finns idag skulle detta motsvara trafikmängder på 14 500 på Lidingövägen baserat på mätningarna i orange färg nedan. Trafikmängderna på vägsnittet längs Lidingövägen är viktiga för att ge en korrekt bedömning av kapaciteten i korsningen 2040 med exploateringens trafikalstring tillagd. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 15(40) Figur 9. Uppmätta flöden i omkringliggande vägnätet, data från Stockholm stad (trafikdata.stockholm.se). Figur 10. Trafikmängd i dagsläget. Från Stockholm stads mätdata (trafikdata.stockholm.se). Båda trafiksiffrorna på Lidingövägen är uppskattningar från närliggande trafikmätningar. Underlagskarta: Lantmäteriet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 16(40) Figur 11. Väghållare. Röd = Statlig. Blå = Kommunal. Grön = Enskild. Bildkälla: Trafikverket/NVDB 3.4 KOLLEKTIVTRAFIK Nära planområdet finns en nedgång till tunnelbanestationen Gärdet som nås via Värtavägen, strax söder om Smedsbacken 25. Det är tunnelbanans röda linje som trafikerar sträckan Ropsten-Norsborg som passerar stationen Gärdet. Avgångar sker mot Stockholm City cirka var femte till var tionde minut med en restid på cirka sju minuter till T-centralen. I anslutning till tunnelbanenedgången på Värtavägen ligger busshållplatsen Gärdet som trafikeras av linje 1 och linje 91. Linje 1 trafikerar sträckan Frihamnen- Essingetorget med avgångar var tionde minut under rusningstrafik. Även linje 91 trafikerar sträckan Frihamnen-Essingetorget men är en nattbuss med avgångar varje 20:e minut på helger, och varje 30:e-60:e minut på vardagar. På Lidingövägen, väster om planområdet, ligger busshållplatsen Tegeluddsvägen som trafikeras av linje 291 som även den är en nattbuss med avgångar cirka varje 30:e minut under måndag till söndag. 3.5 PARKERING OCH ANGÖRING Parkeringsgarage finns under fastigheterna Bremen 1 och 3. Idag har garaget till Bremen 3 en in- och utfart på Tegeluddsvägen och en in- och utfart på Nedre Tegeluddsvägen. Bremen 1 har en in- och utfart på Nedre Tegeluddsvägen. Garaget i Bremen 3 ligger på två plan och har 160 parkeringsplatser. Garaget i Bremen 1 ligger på två plan och har 190 parkeringsplatser. Markparkering finns även på Nedre Tegeluddsvägen i anslutning till fastigheterna, samt på framsidan av fastigheterna med infart från Tegeluddsvägen. På vissa sträckor längs Tegeluddsvägen finns möjlighet till parkering och angöring. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 17(40) 3.6 TRAFIKSÄKERHET OCH TILLGÄNGLIGHET Idag är biltrafiken det trafikslag som tar störst yta i förfogande inom planområdet, medan gående och cyklister är begränsade i sin framkomlighet och möjligheter till att röra sig obehindrat inom planområdet. Som en följd av detta bedöms trafiksäkerheten för dessa två trafikslag som låg på vissa håll, framför allt på Nedre Tegeluddsvägen som saknar gång- och cykelbana. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 18(40) 4 FÖRSLAG FÖR PROGRAMOMRÅDET 4.1 ÖVERGRIPANDE Förslaget innebär en om- och tillbyggnation av fastigheterna Bremen 1 och 3. Kvarteret föreslås få blandad bebyggelse med bostäder, restaurang, kontor och livsmedelsbutik. I Bremen 1 presenteras ett förslag med livsmedelsbutik, café och annan butik i bottenvåning och bostäder samt kontor ovanpå. Bremen 3 föreslås fortsättningsvis fungera som kontor men med komplettering av centrumverksamheter. Bremen 3 ska möjliggöra för kontor med särskilda behov med hänvisning till säkerhet och fördelning av funktioner. Figur 12. Situationsplan över Bremen 1 och 3 (2025-12-11) Tabell 2 Fördelning av funktioner i respektive fastighet enligt föreslagen utveckling. Inkluderar både befintlig och tillkommande ytor Fastighet Garage (kvm BTA) Frd/teknik (kvm BTA) Bostäder (kvm BTA) Kontor (kvm BTA) Livsmedelsbutik (kvm BTA) Restaurang (kvm BTA) Total yta (kvm BTA) Bremen 1 10 900 5 850 18 300 16 500 6 550 400 58 500 Bremen 3 5 200 5 000 37 350 500 48 050 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 19(40) Figur 13. Översikt över trafiknätet i föreslagen trafiklösning. Underlagskarta: Lantmäteriet. Illustrationsplan: Koponen Stenqvist. PLANFÖRÄNDRING TEGELUDDSVÄGEN Gatusektionen på Tegeluddsvägen får några mindre förändringar som en följd av planförslaget. Både gång- och cykelbanor behålls i befintligt läge. Vid fasaden längs Bremen 1 och Tegeluddsvägen breddas gångbanan till totalt 3,5 m med 1,5 m x-markering. 2 m förgårdsmark adderas på entréplanet framför butikerna Mittrefugen med trädplantering på Tegeluddsvägen behålls till största del. Infart till Bremen 1 från Tegeluddsvägen löses med att mittrefugen smalnas av för att ge plats till ett svängkörfält, se Figur 15. Trafiklösningen innebär en flyttning västerut av öppningen i refugen vid Bremen 3 som finns idag för att möjliggöra infart till Smedsbacken 25 från Tegeluddsvägen. Det befintliga övergångsställe som ligger på platsen idag flyttas österut där öppningen ligger, se Figur 21. Förslaget innebär även en sänkning av kantsten i anslutning till garageinfarten, både till Bremen 1 via Tegeluddsvägen och via Bremen 1 och 3 via Nedre Tegeluddsvägen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 20(40) Figur 14. Framtida sektion på Tegeluddsvägen mellan Smedsbacken och Bremen 1 vid utbyggnad av båda fastigheter. Figur 15. Föreslagen gatuutformning för att möta de trafikala behov som exploateringen väntas ha. Förslaget är att mittremsan utnyttjas för att möjliggöra vänstersväng in till Bremen 1 utan att hindra bakomvarande trafik från att passera. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 21(40) 4.2 GÅNGTRAFIK De signalreglerade övergångsställena vid korsningen Värtavägen/Tegeluddsvägen ligger kvar i befintligt läge. Befintliga övergångsställen på Tegeluddsvägen flyttas något österut för att undvika konflikt med bland annat föreslagen infart till garage och lastkaj på Smedsbacken 25. Gångbanorna på respektive sida om Tegeluddsvägen behålls som idag. På nedre Tegeluddsvägen vidtas inga åtgärder för att separera fotgängare från övrig trafik. Figur 16. Övergripande gångstråk och övergångsställen i föreslagen trafiklösning. Underlagskarta: Lantmäteriet. 4.3 CYKELTRAFIK Dagens cykelbanor behålls i befintligt läge. Befintlig cykelpassage på östra sidan om korsningen Tegeluddsvägen/Värtavägen behålls. Förslaget omöjliggör inte en förstärkning av cykelstråket längs med Tegeluddsvägens norra sida, öster och väster om planområdet. På Nedre Tegeluddsvägen sker cykling fortsatt i blandtrafik. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 22(40) Figur 17. Övergripande cykelstråk och cykelpassager i föreslagen trafiklösning. Underlagskarta: Lantmäteriet. 4.4 VÄGTRAFIK Förslaget innebär att Nedre Tegeluddsvägen förstärks i sin roll som lokalgata i och med att leveranser till livsmedelsbutiken kommer tas in via gatan. Dessutom antas en stor andel av trafiken till Bremen 1 välja infarten via Nedre Tegeluddsvägen. Befintlig vägkoppling mellan Tegeluddsvägen och Nedre Tegeluddsvägen (Värtavägens förlängning), behålls i befintligt läge och kommer även den få en stärkt roll i och med att infarten via Nedre Tegeluddsvägen kan nås via Värtavägens förlängning eller från Lidingövägen via Kungliga tennishallen. Korsningen Värtavägen, Tegeluddsvägen och Värtavägens förlängning behålls i befintligt läge. Tegeluddsvägen utökas med ett körfält på södra sidan i anslutning till garageinfarten till Bremen 1. Syftet med körfältet är att skapa en väntyta för trafik som ska ta sig in i garaget med vänstersväng, samtidigt som bakomvarande trafik kan passera på ett säkert sätt. Samtliga utfarter från fastigheterna kommer ske via Nedre Tegeluddsvägen vilket kommer påverka rörelsemönster på platsen. För möjliga till- och frånfarter för respektive fastighet, se Figur 19 och Figur 20. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 23(40) Figur 18. Övergripande vägnät i föreslagen trafiklösning. Underlagskarta: Lantmäteriet. Figur 19. Möjliga tillfartsvägar till Bremen 1 och 3 Underlagskarta: Lantmäteriet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 24(40) Figur 20. Möjliga frånfartsvägar från Bremen 1 och 3 Underlagskarta: Lantmäteriet. 4.5 KOLLEKTIVTRAFIK Förslaget påverkar inte befintlig kollektivtrafik i närområdet. Bedömningen är att tillgången till kollektivtrafik för bostäderna och verksamheterna är god i och med närheten till tunnelbanan och busshållplatsen som trafikeras av stombuss. Förslaget har som avsikt att inte försämra bussens framkomlighet. 4.6 PARKERING OCH ANGÖRING CYKELPARKERING Parkeringsbehov Efterfrågan på cykelparkering utgår från Stockholms stads riktlinjer för cykelparkering i nyproduktion. Riktlinjerna för bostäder ligger inom intervallet 2,5 –4 platser/100 kvm BTA. För kontor är riktlinjerna inom intervallet 10–20 platser/1000 kvm BTA. Med hänsyn till exploateringens centrala läge i staden och de goda förutsättningarna för cykling rekommenderas det att de högre talen i spannet tillämpas, se Tabell 3. För livsmedelsbutikens och restaurangens personal tillämpas cykelparkeringstalet för arbetsplatser enligt riktlinjerna från Stockholms stad, vilket är 0,2 platser per anställd. Hur många som kommer arbeta på livsmedelsbutiken eller restaurangen efter exploateringen är inte fastställt. Därför har utredningen utgått från Trafikverkets alstringsverktyg (4.8 Trafikanalys) som ger att en livsmedelsbutik på 6 550 kvm ger 98 anställda och en restaurang på 400 kvm respektive 500 kvm ger 6 och 8 anställda. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 25(40) För livsmedelsbutikens cykelparkeringstal finns ingen riktlinje utan talet baseras på platsens och butikens förutsättningar. För denna specifika livsmedelsbutik föreslås ett parkeringstal för cykel som följer riktlinjerna för handel, vilket är 20–30 platser/1000 kvm BTA. Besökare till restaurangen antas kunna nyttja parkering på förgårdsmark utanför någon av fastigheterna och har i sammanhanget ett försumbart behov. Tabell 3 Uppskattat behov av antal cykelparkeringar i cykelrum Funktion Behov antal platser Bremen 1 Bremen 3 Bostäder 2,5–4 platser/100 kvm BTA 458–732 Kontor 10–20 platser/1000 kvm BTA 165–330 400–800 Livsmedelsbutik / restaurang (anställda) 0,2 platser per anställd 20/1 2 Livsmedelsbutik (kunder) 20–30 platser/1000 kvm BTA 131–197 Totalt antal platser 775–1 280 402–802 Parkeringslösning Utrymme för iordningställande av cykelparkering finns i befintliga garage. Cykelparkering i garage bör placeras i särskilda utrymmen, cykelrum, och vara placerade nära in- och utfart. Dörrar bör vara utrustade med automatiska öppnare. Cykelrum lämpar sig för boende och personal som tillhör verksamheter som håller till i fastigheterna. Cykelparkering för besökare ordnas i cykelrum separerade från de boendes parkering. Cykelrum för besökare behöver vara lättillgänglig och tydlig. Förslaget innebär för Bremen 1 en cykelramp från Tegeluddsvägen ner till cykelgarage. Rampen leder till ett cykelrum som ligger i anslutning till hiss och rulltrappa som leder in i butiken där parkering för handel är separerad från övrig cykelparkering. Det är viktigt att cykelparkeringen som erbjuds har en hög standard, vilket innebär både god kvalitet och tillräcklig kvantitet. Samtliga cykelplatser som anläggs bör vara användarvänliga och lättillgängliga. Om tvåvåningsställ används för att klara av behovet av antal cykelparkeringsplatser bör dessa vara utrustade med hydraulik för att underlätta användning. Samtliga platser ska möjliggöra ramlås och det ska finnas avsedda platser för utrymmeskrävande cyklar. Enligt Stockholms stads riktlinjer för långtidsparkering för cyklar nämns även hög säkerhet, lättillgänglighet, väderskydd, ljus, överblickbarhet och trygghet som viktiga faktorer för en god cykelparkering. Tabell 3 redovisar behovet av antalet cykelparkeringsplatser enligt Stockholms stads riktlinjer. I och med att Bremen 3 inrymmer särskilda kontorsutrymmen med bland annat salar som tar stora ytor av kontorsutrymmet kommer Stockholms stads riktlinjer med stor sannolikhet överskatta behovet i och med att behovet beräknas från antal kvadratmeter och inte antal personal. Däremot bör utrymmet ändå möjliggöra för fler platser om det skulle uppstå behov, antingen för den planerade verksamheten eller framtida verksamheter. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 26(40) BILPARKERING Parkeringsbehov Efterfrågan av parkeringsplatser för bostäder är beräknat utifrån Stockholms stads parkeringsnorm. Det lägesspecifika parkeringstalet utgår från Stockholms stads riktlinjer och baseras bland annat på kollektivtrafiktillgängligheten och närhet till centrum. Enligt analys av platsens förutsättningar föreslås det lägesspecifika parkeringstalet till 0,35 platser/lägenhet. Parkeringstalet justeras sedan, i enighet med riktlinjerna, efter lägenhetsfördelningen och blir därmed ett projektspecifikt parkeringstal. En lösning för besöksparkering ordnas med ett tillägg på 10%. Det slutgiltiga projektspecifika parkeringstalet blir 0,39 plaster/lägenhet. En uppskattning av platser presenteras i Tabell 5 Uppskattat behov av antal parkeringsplatser för respektive fastighet och funktion. Stadens parkeringsnorm möjliggör även för gröna parkeringstal förutsatt att mobilitetsåtgärder och tjänster tillämpas. Ett grundläggande mobilitetspaket kan enligt normen reducera parkeringstalet med 10 % medan ett mer ambitiöst paket kan motsvara en reduktion om 25 %. I detta skede har inget beslut tagits kring ambition om mobilitet och mobilitetsåtgärder för fastigheterna. Tabell 4 visar gröna parkeringstal utifrån de två nivåerna. Tabell 4 Parkeringstal utifrån val av mobilitetslösning Projektspecifikt p-tal 0,39 platser/lägenhet Grönt p-tal, - 10 % 0,35 platser/lägenhet Grönt p-tal, - 25 % 0,29 platser/lägenhet Stockholms stad saknar norm för bilparkering för kontor. I liknande projekt i och kring innerstaden har parkeringstal mellan 0–4 platser/1000 kvm BTA tillämpats. Fastigheterna ligger centralt i staden och har nära till både prioriterade cykel- och kollektivtrafikstråk vilket motiverar ett lägre parkeringstal. Däremot, i och med att fastigheterna ligger i anslutning till större vägnät och kan få förändrade behov i framtiden görs bedömningen att ett parkeringstal på 4 platser/1000 kvm bör tillämpas för att möta efterfrågan idag och i framtiden. Efter en tid föreslås fastighetsskötare att se över beläggningen av platserna, utvärdera tillämpade mobilitetsåtgärder och eventuellt omvandla parkeringsplatser till andra funktioner. Stockholms stad saknar norm för bilparkering för verksamheter i bottenvåningen, till exempel caféer, restauranger och butiker. Livsmedelsbutiken kommer nyttja garaget tillsammans med boende och eventuellt kontor, vilket innebär att övrig parkering tillsammans med kontorets platser under kvällstid kommer vara till livsmedelsbutikens förfogande. Det inkluderar både anställda och kunder. Besökare till restaurangen hänvisas till allmän parkering på Tegeluddsvägen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 27(40) Tabell 5 Uppskattat behov av antal parkeringsplatser för respektive fastighet och funktion Fastighet Bostäder 0,39 p/ lgh Kontor 4 p/1000 kvm Livsmedelsbutik Summa antal parkeringsplatser Bremen 1 - 160–200 lägenheter - 16 500 BTA kontor - 6 550 BTA livsmedelsbutik 62–78 66 330 – (78 + 66) = 186 314–330 Bremen 3 - 40 000 BTA kontor 160 160 Parkeringslösning Parkeringsgaraget i Bremen 1 omdisponeras vilket leder till att garaget efter exploatering inrymmer 314–330 parkeringsplatser. Bremen 3 behåller parkeringsgaraget som idag med 160 platser i två plan. In- och utfarten till Bremen 3 via Tegeluddsvägen upphör och en infart till Bremen 1 tillkommer på Tegeluddsvägen. Utfart sker från båda fastigheter på Nedre Tegeluddsvägen. I och med att platserna till kontoret inte kommer användas på kvällstid eller helger i någon större utsträckning föreslås ett samnyttjande av parkeringsplatser för de olika funktionerna. Förslagsvis kan livsmedelsbutiken ha rätt till kontorets platser på kvällar och helger, eller att kontoret och bostäderna samnyttjar parkeringen på så sätt a tt kontoret kan nyttja dem på dagtid och bostäderna på kvällar och helger. Genom ett samnyttjande står färre platser tomma stora delar av dygnet. ANGÖRING Angöring till Bremen 1 och 3 möjliggörs delvis via angöringsfickor på Tegeluddsvägen samt via Nedre Tegeluddsvägen. Leveranser och avfallshantering sker via Nedre Tegeluddsvägen till Bremen 1 och 3 som nås via korsningen med Lidingövägen. Leveranser till Bremen 3 uppskattas ske sällan men möjliggörs via angöringsfickor på Tegeluddsvägen, se Figur 21. Leveranser och avfallshantering från kontor och bostäder i Bremen 1 sker på baksidan av fastigheten, bredvid en lastkaj som hanterar leveranser och avfallshantering till livsmedelsbutiken med plats för två lastbilar. Invändigt i livsmedelsbutiken, i anslutning till lastkajen, ska en avfallscontainer finnas. Lastkaj för Bremen 1 utformas för vinklad angöring vilket ger ett enkelriktat flöde av leveransfordon i östlig riktning, se Figur 22. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 28(40) Figur 21. Angöringsfickor (orange) längs med Tegeluddsvägen Figur 22. Varumottag för Bremen 1och 3 via Nedre Tegeluddsvägen 4.7 TRAFIKSÄKERHET OCH FRAMKOMLIGHET Trafiken kommer med planförslaget i stor utsträckning fungera som den gör idag och därför identifieras inga nya trafiksäkerhetsrisker med förslaget. Idag har Bremen 3 en infart till garaget via Tegeluddsvägen vilket med planförslaget ändras till att Bremen 1 BREMEN 1 BREMEN 3 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 29(40) istället får en infart via Tegeluddsvägen medan infarten till Bremen 3 upphör. Den risk som finns i att fordon behöver korsa gång- och cykelbana för att komma in till garage kvarstår även i kommande förslag. Skillnaden mellan dagens lösning och den planerade är att mer trafik antas köra in i garaget under Bremen 1 i framtiden mot garaget i Bremen 3 idag. Det innebär att även om risken finns kvar, kommer risken uppstå oftare med förslaget. Enligt planförslag ska det intill infarten möjliggöras för uteservering kopplat till restaurangverksamhet i bottenvåning på Bremen 3. Risken kan minska avsevärt med utformningen av platsen, så som siktförhållanden, belysning, markbeläggning och skyltning. Ett förslag i planen som skulle kunna påverka framkomligheten på platsen är den öppning i refugen på Tegeluddsvägen som ska möjliggöra infart från båda körriktningar till garaget i Bremen 1. Den risk som identifieras med förslaget är att köbildning kan uppstå på Tegeluddsvägen när fordon ska svänga vänster in till garaget och tvingas väja för mötande trafik i motsatt körriktning. Därför föreslår utredningen att en del av mittrefugen omvandlas till ett svängkörfält in till parkeringsgaraget. Befintligt körfält gör det möjligt för bakomvarande trafik att passera väntande fordon, medan fordon som ska till parkeringsgaraget kan vänta på en lucka utan att hindra framkomligheten för bakomvarande trafik, se Figur 21. 4.8 TRAFIKANALYS TRAFIKALSTRING För att beräkna mängd alstrad trafik som exploateringen väntas ge upphov till användes dels Trafikverkets alstringsverktyg, dels uppskattning över väntande trafikmängder från en livsmedelskedja. Trafikverkets alstringsverktyg fungerar som ett planeringsstöd för att ta fram en uppskattning av trafik från tillkommande eller befintliga områden. Verktyget tar lokalisering, typ av verksamhet och andra områdesspecifika kriterier i hänsyn. Resultaten är generella och går endast att betrakta som riktvärden som behöver anpassas för den bebyggelsen som planeras. En nulägesalstring togs fram per fastighet i området (Bremen 1–4) samt framtida alstringar för Bremen 1 och Bremen 3. Genom att ta fram en trafikalstring för både nuläget och framtidsscenariot går det att jämföra siffrorna och se vilken påverkan exploateringen kan väntas ha på övrigt vägnät. Den indata som användes för respektive alstring tillhandahölls av fastighetsägarna och utgjordes av följande information: • Funktioner i fastigheten (kontor, restaurang, bostad, livsmedelsbutik) • BTA per funktion Annan indata som användes i alstringen är information om området som helhet, så som lokalisering, avstånd till kollektivtrafik och centrum, standard på gångbanor m.m. Samma information användes som indata till samtliga alstringar. Resultatet av alstringen visar dels på de andelar resor som respektive trafikslag generar per dygn, dels antal fordonsrörelser per dygn inklusive nyttotrafik, se Tabell 8–11. Tabell 6 Skattad färdmedelsfördelning av resor till och från respektive fastighet totalt över ett dygn innan exploatering (nuläge) enligt Trafikverkets alstringsverktyg Färdmedel Fastighet Andel bil Andel kollektivtrafik Andel cykel Andel gång Andel annat Totalt antal resor/dygn Bremen 1 18% 42% 6% 32% 2% 3600 Bremen 2 20% 47% 6% 25% 2% 5300 Bremen 3 19% 44% 6% 29% 2% 3500 Bremen 4 20% 47% 6% 25% 2% 2700 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 30(40) Tabell 7 Uppskattat antal fordonsrörelser per dygn till och från respektive fastighet innan exploatering (nuläge) enligt Trafikverkets alstringsverktyg Tabell 8 Skattad färdmedelsfördelning resor till och från respektive fastighet över ett dygn efter exploatering (framtid) enligt Trafikverkets alstringsverktyg Färdmedel Fastighet Andel bil Andel kollektivtrafik Andel cykel Andel gång Andel annat Totalt antal resor/dygn Bremen 1 (exkl. livsmedelsbutik) 16% 41% 5% 36% 2% 3 300 Bremen 3 18% 43% 6% 31% 2% 6 000 Livsmedelsbutik 19% 9% 4% 67% 1% 5 000 Tabell 9 Uppskattat antal fordonsrörelser per dygn till och från respektive fastighet efter exploatering (framtid) enligt Trafikverkets alstringsverktyg Ytterligare underlag tillhandahölls från fastighetsägare för Bremen 1 via livsmedelsaktör för att beräkna livsmedelsbutikens förväntade alstring eftersom alstringen från Trafikverkets alstringsverktyg inte ansågs fungera som tillräckligt underlag att dra slutsatser från. Underlaget utgörs av en uppskattning över förväntade kundmänger från en livsmedelsbutik via fastighetsägare. Uppskattningen är att butiken väntas få mellan 25 000–29 000 kunder i veckan, vilket ger mellan 3 500–4 500 kunder per dygn. Av dessa uppskattas ca 70% vara bilburna, vilket ger 2 400–3 200 fordon per dygn, se Tabell 12. Det som går att utläsa från Tabell 9 och Tabell 10 är att alstringen från Trafikverkets alstringsverktyg ger en betydligt lägre skattning av bilburna besökare per dygn, jämfört med uppskattningen från matbutiken (740 fordonsrörelser per dygn mot 4 800–6 400 fordonsrörelser per dygn). För att ta höjd i kapacitetsberäkningar antogs därför det högre värdet för antal bilburna besökare i Tabell 10, vilket är 3 200 bilburna besökare per dygn. Av samma skäl har vi räknat med endast en besökare per bil trots att statistiken visar att det i snitt är cirka 1,3–1,5 besökare per bil. Tabell 10 Uppskattning antal besökare till motsvarande livsmedelsbutik Antal besökare per vecka 25 000–29 000 Genomsnittligt antal besökare per dygn 3 500–4 500 Andel bilburna besökare 70% Antal bilburna besökare per dygn 2 400–3 200 Antal fordonsrörelser per dygn 4 800–6 400 Även andel gående genererade från livsmedelsbutiken enligt alstringsverktyget (67%) anses inte stämma överens med verkligheten. Med antagandet att om 70% av Fastighet Antal fordonsrörelser per dygn inkl. nyttotrafik Bremen 1 510 Bremen 2 830 Bremen 3 520 Bremen 4 420 Fastighet Antal fordonsrörelser per dygn inkl. nyttotrafik Bremen 1 + Livsmedelsbutik 420 + 740 Bremen 3 870 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 31(40) besökarna till livsmedelsbutiken är bilburna bör resterande 30% bestå av uppskattningsvis 20% gående, 5% cyklister och 5% kollektivtrafik. Det resonemanget ger uppskattningsvis 900 besökare per dygn kommer till fots, vilket ger 1 800 resor per dygn till fots. Tillsammans med resterande Bremen 1 samt övriga fastighet antas 6 900 resor per dygn till fots. Tabell 11. Uppskattat antal resor till fots till och från fastigheterna per dygn efter exploatering (framtid) enligt Trafikverkets alstringsverktyg samt uppgifter från fastighetsägare. För Bremen 2 och 4 antas samma antal besökare till fots som i dagsläget. Fastighet Antal gående per dygn Bremen 1 + livsmedelsbutik 1 200 + 1 800 Bremen 2 1 300 Bremen 3 1 900 Bremen 4 700 Summa 6 900 Andel besökare till livsmedelsbutiken som är cyklister antas till 5%. Det resonemanget ger att uppskattningsvis att 230 besökare per dygn är cyklister, vilket ger 460 rörelser med cykel till och från livsmedelsbutiken per dygn. Tillsammans med resterande Bremen 1 samt övriga fastigheter antas 1 460 resor per dygn med cykel. Tabell 12. Uppskattat antal resor till fots till och från fastigheterna per dygn efter exploatering (framtid) enligt Trafikverkets alstringsverktyg samt uppgifter från fastighetsägare. För Bremen 2 och 4 antas samma antal besökare till fots som i da Fastighet Antal cyklister per dygn Bremen 1 + livsmedelsbutik 170 + 450 Bremen 2 320 Bremen 3 360 Bremen 4 160 Summa 1 460 OSÄKERHETER Viktigt att notera är att Trafikverkets alstringsverktyg kommer med vissa osäkerheter och att alstringen inte kan ses som en definitiv trafikmängd utan snarare som en fingervisning för hur det kan se ut. Även om val görs i verktyget, som val av kommun, ungefärlig lokalisering i kommunen samt typ av verksamheter går det inte att säga exakt var i kommunen området ligger eller exakta förutsättningar. Särskilt osäkra resultat ges för markanvändning som livsmedelsbutiker. Skattningen för Bremen 3 bedöms med Trafikverkets alstringsverktyg aningen hög. Trafikverkets alstringsverktyg visar på en ungefärlig alstring av trafik baserat på olika faktorer. Även om Bremen 3 inhyser mycket personal är möjligheten till att parkera i garaget begränsad till viss verksamhet i fastigheten. Det centrala läget och närheten till tunnelbana är också en faktor som gör att fler antas ta kollektivtrafik till fastigheten än vad verktyget bedömt, och färre som tar bilen. Den totala skillnaden för trafikflödena i stort blir dock marginell i sammanhanget vid sänkning av antal fordonsrörelser eftersom Bremen 1 antas alstra betydligt mer. Därför har utredningen utgått från Trafikverkets alstring med den reservationen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 32(40) Skattningen för bostäder och kontor i Bremen 1 bedöms rimliga. Eftersom mängderna som alstras från kontor och bostäder i Bremen 1 är mycket låga i förhållande till livsmedelsbutiken har mängderna på det stora hela en relativt låg påverkan på trafiknätet. Mer osäkra är alstringen för livsmedelsbutiken. Därför användes två olika underlag i trafikutredningen. FLÖDEN Gång- och cykel Den alstrade trafiken i form av gående och cyklister antas vara 6 900 respektive 1 460 resor per dygn. Maxtimme för gående och cyklister antas vara den samma som för fordonstrafik vilket är 10% av den totala mängden. Det innebär att under maxtimme sker 690 rörelser till fots till och från fastigheterna och 150 resor med cykel. Per minut är det 11–12 gående och 2–3 cyklister till och från fastigheterna under maxtimme. Efter exploatering kommer besökare till fastigheterna röra sig på gång- och cykelbanorna utanför Bremenfastigheterna i en större utsträckning än i dagsläget i och med att parkeringsytan upphör med exploateringen. Fördelningen av gående och cyklister till/från Lidingövägen och Värtavägen antas jämnt fördelad. Gående och cyklister till och från Bremenfastigheterna tillsammans med dagens flöden på norra sidan av Tegeluddsvägen antas till uppskattningsvis 12 gående och 4 cyklister per minut under maxtimme. Risken för konflikter mellan fordon som ska in till parkeringsgaraget i Bremen 1 via Tegeluddsvägen och gående/cyklister som passerar infarten bedöms som låg. Trafikalstring för gående, cyklister och motorfordon visar på att luckor uppstår både för oskyddade trafikanter och motorfordon och att det inte antas vara ett konstant flöde av infarter in i garaget eller passager förbi infarten. Gående och cyklister anta s komma med tillräckligt låg frekvens för att fordon ska ha möjlighet att vänta in en möjlig lucka där de kan korsa gång- och cykelbanan utan risk. Biltrafik Trafikalstringen kompletterades med trafikmätningar från Stockholms stad som tillsammans utgör underlag för de trafikflöden som legat till grund för utredningen, se avsnitt 3.3. Trafikflöden kartlades för tre olika scenarion: • nuläge (se avsnitt 3.3 på s. 14) • nollalternativ för år 2040 där ingen exploatering genomförts • framtidsscenario för 2040 där exploateringen har genomförts. Nedanstående flödeskartor redovisar ÅVDT, årsvardagsdygnstrafik, eller eftermiddagens maxtimme. Eftermiddagens maxtimme har antagits dimensionerande eftersom en majoritet av trafiken till och från planområdet alstras av livsmedelsbutiken, som har tydlig maximal användning på eftermiddagen. För att kunna räkna på kapaciteten i Tegeluddsvägens korsning med Värtavägen har antaganden för svängrörelser tagits fram baserat på tidigare erfarenhet vid liknande platser och antaganden specifika för den här platsen. Antagandena är grova i och med att data över svängandelar inte finns att tillhandahålla, men ger ändå en fingervisning på hur trafiken väntas fördela sig i vägnätet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 33(40) För korsningen Lidingövägen / Tegeluddsvägen har svängandelar beräknats utifrån en drönarmätning från februari 2023, se Figur 23. Fördelningen av trafiken till och från Bremen 1 och 3 i framtidsscenariot har baserats på antaganden på hur trafiken borde fördela sig. Exempelvis borde Lidingövägen vara en tyngre start- och målpunkt än Värtavägen, baserat på dagens fördelning i vägnätet. Figur 23. Skärmklipp över korsningen Lidingövägen / Tegeluddsvägen från drönarmätningen från februari 2023. Fordonsrörelserna har använts för att bedöma svängandelar i korsningen inför kapacitetsanalyser. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 34(40) Nollalternativ Nollalternativets trafikmängder ges av trafikökningen av dagens trafikmängd uppräknad med en ökning på en halv procent per år fram till 2040. Även om Stockholms stad har mål och strategier för att minska trafikmängden tar en ökning av trafiken med en halv procent per år höjd för ett mer ansträngt vägnät än målsättningen. Trafikmängden som genereras av fastigheterna bedöms i nollalternativet vara samma som idag, då det är trafiken i vägnätet i det stora hela som antas öka, inte specifikt fastigheternas fordonstrafik. I figuren nedan redovisas trafikrörelser inklusive nyttotrafik. Figur 24. Trafikmängd 2040 på vägnätet från fordonstrafik, nollalternativ. Underlagskarta: Lantmäteriet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 35(40) Fullt utbyggd plan Trafikflödena i planförslaget har samma uppräkning av trafikmängd på Lidingövägen, Värtavägen och Tegeluddsvägen som nollalternativet. Till denna trafikmängd har den alstrade trafiken för Bremen 1 och Bremen 3 lagts till. Bremen 1 bröts inför alstringen ut i två delar; en med kontoret och bostäderna, och en separat med livsmedelsbutiken. Eftersom uppskattningen från livsmedelsbutik antagits har nedanstående flöden inte tagit alstringen från livsmedelsbutiken i beaktning. För Bremen 1 summerades alstringen för nollalternativet, alstringen för Bremen 1 med både kontor och bostäder, uppskattningen från livsmedelsbutiken samt alstringen för Bremen 3. Fördelningen av trafik in i Bremen 1 antogs vara 50% via Tegeluddsvägen och 50% via Nedre Tegeluddsvägen. Samtliga infarter till Bremen 3 sker via Nedre Tegeluddsvägen. Utfart från både Bremen 1 och 3 sker via Nedre Tegeluddsvägen. Figur 25. Trafikmängd på vägnätet från fordonstrafik efter exploatering. Underlagskarta: Lantmäteriet. I och med att livsmedelsbutiken väntas ge upphov till större trafikmängder under eftermiddagens maxtimme än under dygnets övriga timmar är det intressant för utredningen att uppskatta hur många infarter som väntas under maxtimme för respektive infart till Bremen 1. Maxtimme uppskattas utgöra 10% av dygnets totala infarter, vilket innebär att 240–320 infarter sker till Bremen 1 under maxtimme. Av dessa uppskattas hälften ske via Tegeluddsvägen och hälften via Nedre Tegeluddsvägen, vilket innebär 120–160 infarter per timme per infart. Detta ger 2–3 infarter per minut under maxtimme via respektive infart till Bremen 1, se Figur 26. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 36(40) Figur 26. Uppskattad fördelning av trafik till Bremen 1 under maxtimme. Underlagskarta: Lantmäteriet Figur 27. Trafikmängd på korsningarna Tegeluddsvägen/Lidingövägen och Tegeluddsvägen/Värtavägen vid eftermiddagens maxtimme. Underlagskarta: Lantmäteriet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 37(40) Figur 28. Svängandelar och flöden i korsningarna Tegeluddsvägen/Lidingövägen samt Tegeluddsvägen/Värtavägen, eftermiddagens maxtimme. Dessa siffror är även indata till kapacitetsanalyserna i Capcal i följande avsnitt. Underlagskarta: Lantmäteriet. KAPACITETSBERÄKNINGAR Kapacitetsberäkningar har gjorts för korsningarna Lidingövägen/Tegeluddsvägen och Värtavägen/Tegeluddsvägen. Till kapacitetsberäkningarna användes Capcal (v. 4.8). Kapacitetsberäkningarna har delvis utgått från svängandelar som tagits fram genom en drönarmätning som gjordes under februari 2023 i korsningen Lidingövägen/Tegeluddsvägen. Capcal har sina begränsningar och en exakt utformning av korsningarna är svår att ta fram i programmet. Beräkningarna kan dock ge en indikation på belastningsgrader och kölängder. En osäkerhet gällande mängden handelstrafik till och från livsmedelsbutiken i Bremen finns. Det är ofta svårt att korrekt uppskatta handelstrafik. I denna utredning har en annan livsmedelsbutik legat till grund för de uppskattade trafikrörelserna. Trafikmängderna angavs i ett spann, varpå det högre spannet har använts. Resultatet av kapacitetsberäkningarna visar att båda korsningarna kommer vara högt belastade även i fullt utbyggd plan. Korsningen Lidingövägen/Tegeluddsvägen har samma utformning som innan öppnandet av Norra länken år 2014 och hög kapacitet med separerade svängkörfält. Korsningen beräknas få ungefär motsvarande köbildning som i dagsläget, cirka 5 – 9 fordon som köar in mot trafiksignalen under eftermiddagens maxtimme. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 38(40) Figur 29. Beräknade belastningsgrader i Capcal för Lidingövägen och Tegeluddsvägen med fullt utbyggd plan. Figur 30. Beräknade kölängder i Capcal för Lidingövägen och Tegeluddsvägen med fullt utbyggd plan. 0,62 0,62 0,62 0,49 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 Lidingövägen V Ny tillfart Lidingövägen Ö Tegeluddsvägen Belastningsgrad per tillfart på Lidingövägen / Tegeluddsvägen Belastningsgrad 5,4 7,9 4,6 2,1 8,1 11,1 7 3,6 0 2 4 6 8 10 12 Lidingövägen V Ny tillfart Lidingövägen Ö Tegeluddsvägen Kölängder per tillfart på Lidingövägen / Tegeluddsvägen Medel 90-percentil Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 39(40) I korsningen Värtavägen / Tegeluddsvägen uppvisas höga belastningsgrader och kölängder. Dessa uppstår främst på Tegeluddsvägens västra ben som beräknas ha högt flöde även 2040. Figur 31. Beräknade belastningsgrader i Capcal för Värtavägen och Tegeluddsvägen med fullt utbyggd plan. Figur 32. Beräknade kölängder i Capcal för Värtavägen och Tegeluddsvägen med fullt utbyggd plan. 0,86 0,29 0,68 0,86 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Tegeluddsvägen V Bremen Tegeluddsvägen Ö Värtavägen Belastningsgrad per tillfart på Värtavägen / Tegeluddsvägen Belastningsgrad 10,1 1,5 5,2 7,6 13,8 2,7 7,8 10,7 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Tegeluddsvägen V Bremen Tegeluddsvägen Ö Värtavägen Kölängder per tillfart på Värtavägen / Tegeluddsvägen Medel 90-percentil Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 Uppdrag: 323013D, Trafikutredning Bremen 1 och 3 2026-02-10 Beställare: Vasakronan AB/Kåpan Fastigheter AB 40(40) Eftersom olika funktioner planeras för Bremen 1 och 3 kommer trafiken spridas ut över dygnet men koncentreras under eftermiddagarna när kontorspersonal lämnar fastigheten, boende kommer hem samt kunder besöker livsmedelsbutiken. De två analyserade korsningarna vid Lidingövägen och Tegeluddsvägen är redan högt belastade i dagsläget, främst på Lidingövägen på grund av kort kömagasin mot Norra Länken. Exploateringen vid Bremen ökar trafiken på Nedre Tegeluddsvägen, men denna bedöms kunna hanteras av den befintliga signalregleringen. Belastningsgraderna på Tegeluddsvägens korsning med Värtavägen ligger runt 0,85, vilket är vid brytpunkten för köbildning och överensstämmer med dagens uppvisade kölängder. Osäkerheten kring livsmedelsbutikens trafikalstring under maxtid har hanterats genom att använda det högre angivna spannet av trafikmängder från en större livsmedelsbutik än den som planeras i Bremen. En vidareutveckling av utredningen skulle kunna vara att ta fram aktuella mätningar för Tegeluddsvägen, Värtavägen och Lidingövägen, ta fram uppdaterade svängandelar för korsningen Värtavägen/Tegeluddsvägen, samt ta fram en mindre trafikmodell för området för att kunna göra bedömningar ur kapacitetssynpunkt på ett mer detaljerat sätt, främst när det kommer till trafiksignalerna och anslutningspunkterna längs Lidingövägen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-10, Dnr 2023-04410 --- [Handelsutredning.pdf] FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OCH KONSEKVENSER AV DAGLIGVARUETABLERING I KV BREMEN 1 Ulf Rämme och Henrik Bergström | Maj 2025 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-05-23, Dnr 2023-04410 Bakgrund och syfte Vasakronan driver ett projekt om att etablera en större livsmedels-/dagligvarubutik i Kvarteret Bremen 1 i Värtahamnen. I närområdet finns idag flera större arbetsplatser samt bostäder och i ett framtidsperspektiv planeras för en kraftig bostads- och arbetsplatsexpansion i södra Norra Djurgårdsstaden. Mot denna bakgrund vill Stockholms stad att Vasakronan tar fram en analys som belyser förutsättningar för och konsekvenser på befintliga dagligvarubutiker i omkringliggande stadsdelar. Genomförandet är uppdelat i tre delundersökningar omfattande:  Kartläggning av den tänkta etableringens marknadsområde givet omkringliggande konkurrens.  Beräkningar av marknadsunderlag och köpkraftstillväxt givet befolknings-, inkomstökningar och tillgänglighet i marknadsområdet samt med hänsyn tagen till en ökad e-handel med dagligvaror.  Bedömningar av tänkbara konsekvenser på den idag befintliga dagligvaru- handeln givet dess marknadsposition och relativa styrka inom marknads- området. Undersökningen har genomförts av Ulf Rämme och Henrik Bergström på WSP Society Advisory. Kontaktperson på Vasakronan har varit Louis Sellgren. Stockholm i maj 2025 Ulf Rämme 2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-05-23, Dnr 2023-04410 Sammanfattande kommentarer  Den huvudsakliga slutsatsen i utredningen är att det finns etableringsutrymme för en större dagligvarubutik i kvarteret Bremen 1 i Värtahamnen. Anledningarna till detta är i huvudsak två. För det första saknas det idag mer välsorterade dagligvarubutiker med stormarknadskoncept i Stockholms innerstad och i synnerhet på Östermalm varför det finns ett stort utflöde av köpkraft till omkringliggande stadsdelar och kommuner i regionen för att tillgodose efterfrågan. För det andra bedöms den förväntade befolkningstillväxten och utökningen av antalet arbetsplatser i södra Norra Djurgårdsstaden i sig självt möjliggöra etableringsutrymme för större dagligvaruetableringar.  WSP bedömer utifrån genomförd analys att potentiella konsekvenser av föreslagen dagligvaruetablering i kvarteret Bremen 1 på grund av ovanstående är begränsade. Potentiella effekter bedöms manifestera sig genom att föreslagen nyetablering hämtar en del av sin omsättning från de idag befintliga butikerna på grund av förändrade inköpsmönster. Effekterna förväntas bli starkast för näraliggande butiker och/eller butiker med likartade koncept och sedan avtagande med stigande avstånd till den tänkta nyetableringen. Med utgångspunkt i detta drar WSP följande slutsatser kring butiker i olika delar av omlandet:  Norra Djurgårdsstaden – Risk för omlokalisering av befintlig Ica Kvantum men med större lokaler och starkare konkurrens följer ett fördjupat och breddat utbud samt bättre prisbild för konsumenter i marknadsområdet. Övriga butiker bedöms påverkas genom potentiella omsättningsförluster. Dessa bedöms dock bli små samtidigt som den framtida marknadstillväxten gör att återhämtningstiden blir begränsad. Etablering av potentiell butik i kvarteret Bremen 1 riskerar påskynda omlokalisering av befintlig butik på fastigheten Ängsbotten 8. Planerat byggande och medföljande framtida marknadstillväxt gör att utrymme för mindre butiker med lokalanknytning kvarstår i Loudden och Kolkajen.  Gärdet – Topografiska och fysiska barriärer gör i kombination med att befintliga butiker är av när- och servicebutikskaraktär, dvs har andra målgrupper och funktioner än potentiell butik i kvarteret Bremen 1 att omsättningsförlusterna blir små och hanterbara genom exempelvis tillfälliga justeringar av personalstyrkan.  Centrala Östermalm och Engelbrekt – Effekterna bedöms bli små och hanterbara på grund av avstånd samt butikernas olika funktion för konsumenterna. Risk för utslagning är därför liten.  Övriga delar av innerstaden samt kranskommunerna – Effekterna bedöms bli små och hanterbara. Enskilda butiker, framförallt butiker med likartat koncept och funktion, riskerar känna av kraftigare effekter men storlek och avstånd till kvarteret Bremen 1 har en återhållande effekt. Framtida marknadstillväxt gör att butikernas potentiella omsättningsförluster hämtas tillbaka på relativt kort tid varför risken för utslagning bedöms vara begränsad. 3 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-05-23, Dnr 2023-04410 Potentiellt marknads- område för dagligvaror En butiks upptagningsområde varierar beroende på bland annat storlek, utbud, prisbild, mikrolägets tillgänglighet, konkurrens och så vidare. I vidstående karta redovisas tillgängligheten till en potentiell butik med bil eller till fots utifrån ett antal rimliga avstånd för inköpsresor. Kartan visar det maximala upptagningsområdet utan hänsyn till konkurrens från butiker i omlandet. Utifrån avstånd och tillgänglighet med bil bedöms kvarteret Bremen 1 ha potential att nå stora delar av Stockholms innerstad, Lidingö, Danderyd, Täby, Solna och Sundbyberg Sollentuna samt delar av området kring Liljeholmen. En potentiell stormarknad har således potential att nå mellan 40 000 och 575 000 invånare och/eller 32 000-600 000 sysselsatta inom 15 minuters bilresa. För fotgängare och cyklister är marknadsområdet mer avgränsat med ett potentiellt marknadsunderlag om 4 000-17 000 individer inom 500-1 000 meters avstånd (ca 12 min) där det längre avståndet speglar ett kort cykelavstånd. I praktiken är marknadsområdet mer avgränsat då det förekommer konkurrerande butiker av olika storlek och med olika funktion. Samtliga dessa har sina egna och i många fall överlappande marknadsområden. I kartan har WSP markerat dagligvarubutiker med ett större regionalt marknadsområde. Detta har legat till grund för en fördjupad analys där hänsyn tagits till hur marknadsområdet för en butik i kvarteret Bremen 1 påverkas av konkurrerande butiker i omlandet. 4 Antal invånare inom gång- och köravstånd 1 000m500m15min10min5min Boende 573 250209 30039 425Bil 17 2504 280Gång/cykel Sysselsatta 600 275254 20031 775Bil 14 1506 550Gång Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-05-23, Dnr 2023-04410 Potentiellt marknads- område för dagligvaror Vidstående karta visar marknadsområdets geografiska utbredning när hänsyn tagits till konkurrerande stormarknaders respektive marknads- område. Den geografiska avgränsningen representerar alltså det marknadsområde inom vilket en dagligvaruetablering i Bremen 1 är det uteslutande stormarknadsalternativet för boende och arbetande. Konkurrensen från befintliga stormarknadsetableringar påverkar framförallt det potentiella marknadsunderlagets storlek i mer perifera delar av marknadsområdet. Antalet potentiella konsumenter inom 10 respektive 15 minuter minskar med 60 respektive 85 procent. Inom fem minuters körtid är påverkan från konkurrerande butiker mer begränsad då marknadsunderlaget minskar blott 10 procent. För fotgängare är bilden snarlik så till vida att det primärt är i de mer avlägsna delarna 500-1 000m gångavstånd som påverkan från andra butiker är starkast. Givet konkurrens från omkringliggande butiker i närområdet minskar underlaget med omkring 50 procent i de perifera delarna. 5 Antal invånare inom gång- och köravstånd 1 000m500m15min10min5min Boende 84 20082 77035 300Bil 8 0004 250Gång Sysselsatta 85 05084 30029 800Bil 7 1006 400Gång Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-05-23, Dnr 2023-04410 Befintliga butikers storlek och lokalisering Det finns ett starkt samband mellan butiksyta och butikers omsättning. I vidstående karta redovisas konkurrerande butikers storlek utifrån respektive butiks försäljningsyta. I materialet har butikerna delats upp i fem klasser. De större butikerna (>1 600 kvm LOA) utgörs uteslutande av så kallade supermarkets medan de mindre butikerna (<500 kvm LOA) är så kallade när- och/eller servicebutiker. Kartan visar att det i Norra Djurgårdsstaden finns tillgång till såväl större som mindre butiker. På centrala Östermalm, liksom övriga Norrmalm/ Vasastan, domineras butiksutbudet av butiker mellan 300-1 600 kvadratmeter. Större butiker (>1 600 kvm LOA) återfinns i cityområdet, Vasastan, på Kungsholmen och Södermalm. På Lidingö finns ett antal större butiker lokaliserade i Larsberg och Lidingö centrum. . 6 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-05-23, Dnr 2023-04410 Befintliga butikers prestation Omsättning eller butiksyta är viktiga indikatorer butikspopulationens sammansättning inom ett geografiskt område. Genom att kombinera dem möjliggörs slutsatser om butikernas effektivitet/attraktivitet ur ett konsumentperspektiv. En hög omsättning per kvadratmeter ger indikationer om att butikerna använder sin yta effektivt, att butiken har en bra utformning och att utbudet är välsorterat och exponerat för att maximera försäljning. Därigenom bedöms butiken vara bra på att attrahera och behålla kunder. Det är samtidigt värt att poängtera att en hög omsättning per kvadratmeter kan vara ett resultat av att butiken är för liten givet sin försäljning varför det finns risk att kunder sviker butiken om den riskerar upplevas som trång. Det kan således också finnas utbyggnadspotential eller etableringsutrymme för fler butiker. Kartan visar omsättning per kvadratmeter för livsmedelsbutiker i Stockholms innerstad. Den genomsnittliga omsättningen per kvadratmeter för butiker i Stockholms kommun uppgick till omkring 100 000 kronor vilket är omkring 25 procent högre än genomsnittet för riket. I Norra Djurgårdsstaden återfinns butiker med en omsättning mellan 90 000-115 000 kronor per kvadratmeter. På centrala Östermalm, i cityområdet, Vasastan och på Södermalm är det inte ovanligt med en omsättning över 150 000 kronor per kvadratmeter. Butiker med lägre effektivitet återfinns framförallt i norra Vasastan samt centralt på Södermalm. 7 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-05-23, Dnr 2023-04410 Försörjningsgrad för dagligvaror på Östermalm Försörjningsgraden har beräknats i syfte att illustrera huruvida det finns ett över- eller underskott av dagligvaruhandel givet det lokala marknads- underlaget. I praktiken innebär det en jämförelse mellan den teoretiska inkomstjusterade köpkraften för dagligvaror och den befintliga dagligvaruhandelns omsättning. Ett index under 100 pekar på att ett område är underförsörjt med dagligvaror, det vill säga att boende i området spenderar pengar i andra delar av staden, medan ett index över 100 pekar på det motsatta förhållandet. Kartan visar försörjningsgrad för stadsdelar på olika delar av Östermalm. För hela stadsdelen uppgår försörjningsgraden till 66 procent vilket ger vid handen att omkring två av fem konsumerade kronor spenderas i butiker på annan plats i Stockholms kommun eller den omkringliggande regionen. En rimlig slutsats av detta är att området som helhet har etableringspotential för ytterligare dagligvaruhandel. Studeras olika delar av området kan konstateras att försörjningsgraden är högst i Hjorthagen/Värtan där Ica Kvantum och Hemköp är belägna. Då övriga områden på Östermalm har en försörjningsgrad under 100 kan konstateras att den befintliga dagligvaruhandeln i Hjorthagen/Värtan attraherar konsumenter från övriga Östermalm och omkringliggande kommuner såsom Lidingö. 8 124% 31% 86% 25% Marknadsområde: 66% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-05-23, Dnr 2023-04410 Befolkningsutveckling inom marknadsområdet För att bedöma konsekvenserna på befintliga butiker behöver man skapa sig en omfattning om den potentiella butikens omsättningspotential givet marknads- underlagets storlek och tillväxt samt butikens attraktion. Marknadsunderlagets storlek och tillväxt har beräknats med utgångspunkt i befintliga befolkningsprognoser samt planerat bostadsbyggande i södra Norra Djurgårdsstaden. Dessa uppgifter har sammanställts utifrån Stockholms stads statistik under perioden 2023-2033 och samtal med tjänstepersoner för Stockholms stad för kring utveckling av södra Norra Djurgårdsstaden bortom år 2033. Då planeringen av södra Norra Djurgårdsstaden (Värtan och Loudden) är i ett inledningskede av planeringen är uppgifterna att betrakta som osäkra. I tabellen redovisas folkmängden i olika delar av marknadsområdet under perioden 2023-2045. Tabellen visar att befolkningstillväxten är koncentrerad till norra Djurgårdsstaden medan folkmängden på Gärdet och de centrala delarna av Östermalm samt LIdingö i princip är oförändrade under perioden. 2045204020332023Antal invånare 26 70025 40017 5009 450Norra Djurgårdsstaden (norra+södra) 23 08522 89222 62522 785Gärdet 25 90825 69125 39127 145Centrala Östermalm 11 96411 86411 72512 285Västra Östermalm 49 95049 10048 50048 325Lidingö 137 607134 947125 741119 990Totalt 9 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-05-23, Dnr 2023-04410 Arbetskraftens utveckling inom marknadsområdet Utöver de boende finns ett visst tillskott av köpkraft från de arbetande i ett område. Det är dock värt att poängtera att denna uteslutande allokeras mot café och restaurang konsumtion och att överspillningseffekterna till dagligvaruhandeln är relativt begränsad. Inköp av dagligvaruhandel förekommer självklart under arbetsdagen men dessa är då framförallt av kompletterande natur i samband med pendling till och från arbetsplatsen. Då demografin i huvudsak är dimensionerande för arbetskraftens utveckling har WSP bedömt arbetskraften framtida utveckling i marknadsområdet baserat på det historiska sambandet mellan dag- och nattbefolkningens utveckling på Östermalm samt genom uppgifter om framtida tillskapande av arbetsplatser i Norra Djurgårds- staden. Uppgifter om tillkommande arbetsplatser pekar på att dessa framförallt kan förväntas tillkomma i Hjorthagen samt de norra och södra delarna av Djurgårds- staden. Då befolkningen förväntas vara relativt oförändrad på övriga delar av Östermalm bedöms antalet arbetsplatser vara konstant i ett framtidsperspektiv. I praktiken kan mindre fluktuationer förekomma mellan åren. 2045204020332023Dagbefolkning 28 10027 30024 50014 230Norra Djurgårdsstaden (norra och södra) 74 65074 65074 65074 650Övriga Östermalm 10 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-05-23, Dnr 2023-04410 Framtida marknadstillväxt i marknadsområdet Med framtida marknadstillväxt avses marknadsunderlagets utveckling i ett framtidsperspektiv med hänsyn tagen till befolknings- och inkomstutveckling. Vidstående tabell visar att köpkraften i Norra Djurgårdsstaden bedöms öka från dagens nivå till omkring 1,4 miljarder kronor år 2045 vilket motsvarar en årlig tillväxttakt om drygt fem procent. Anledningen till den goda tillväxten är en kombination av nya invånare och stigande inkomster. I de övriga delarna av marknadsområdet förväntas marknadstillväxten vara mer blygsam och i praktiken i paritet med genomsnittet för Stockholms stad under samma period. Då befolkning förväntas vara relativt konstant är det värt att poängtera marknadstillväxten uteslutande drivs av stigande förvärvsinkomster. Slutsatsen av detta är att den starka marknadstillväxten i kombination med en låg försörjningsgrad och hög effektivitet hos befintliga dagligvarubutiker inom delar av marknadsområdet möjliggör etablering av stormarknad i kvarteret Bremen 1. 2045204020332023Köpkraft 1 4141 295839418Norra Djurgårdsstaden (norra+södra) 1 1631 1101 031958Gärdet 1 5521 4821 3771 358Centrala Östermalm 732699650628Västra Östermalm 2 6022 4632 2872 102Lidingö 11 0,0% 1,0% 2,0% 3,0% 4,0% 5,0% 6,0% Norra Djurgårdsstaden (norra+södra) Gärdet Centrala Östermalm Västra Östermalm Lidingö Årlig procentuell utveckling 2023- 2045 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-05-23, Dnr 2023-04410 Bedömd omsättning hos potentiell nyetablering Innan WSP bedömer konsekvenserna av tänkt nyetablering i kvarteret Bremen 1 finns anledning att bedöma den tänkta butikens omsättningspotential i relation till marknaden. För att göra detta har WSP utgått ifrån en kartläggning av befintliga butikers marknadsandel (absorbtionsgrad) inom respektive delområde samt erfarenhetsbaserade nyckeltal från etableringsanalyser inom handeln. Med utgångspunkt i detta bedömer WSP att den tänkta butiken kan tänkas absorbera i genomsnitt 30 procent av köpkraften från arbetande och boende i Norra Djurgårdsstaden. Butikens absorbtionsgrad i det övriga marknadsområdet bedöms avta med stigande avstånd och ökad konkurrens från alternativa butiker. WSP bedömer att en dagligvarubutik i kvarteret Bremen omfattande 6 000 kvadratmeter butiksyta har potential att omsätta drygt 600 miljoner kronor givet dagens marknadsförutsättningar. Genom att den tänkta ”nyetableringen” i praktiken innebär en omlokalisering av en idag befintlig butik förväntas drygt 40 procent av den nya butikens omsättningspotential bestå i att omsättning flyttas från en plats till en annan. I takt med att marknadsunderlaget, framförallt i norra Djurgårdsstaden, växer bedöms omsättningspotentialen kunna uppgå till omkring 800 miljoner kronor år 2035 och drygt 1,0 miljard kronor år 2045. 2045204020332023 425389252125Norra Djurgårdsstaden (norra+södra) 233222206192Gärdet 233222207205Centrala Östermalm 73706563Västra Östermalm 30292625Lidingö 30282318Vägens marknad 1 023959779625Omsättningspotential 12 Osäkerhetsmarginal: plus/minus 5% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-05-23, Dnr 2023-04410 Analys av ekonomiska konsekvenser Utgångspunkter för beräkningar Baserat på den framräknade omsättningspotentialen för potential butik i kvarteret Bremen 1 genomförs i detta avsnitt en analys av vilka potentiella konsekvenser som förväntas uppstå hos den idag befintliga dagligvaruhandeln. Utgångspunkten för beräkningarna av de ekonomiska konsekvenserna är enligt följande:  Den tänkta nyetableringarna uppnår normal omsättning vilken hämtas från befintliga butiker och marknadsplatser i marknadsområdet. Det är alltså de maximala effekterna av potentiell etablering som undersöks. Om nyetableringen inte uppnår förväntad omsättning förväntas effekterna bli av mindre omfattning.  De direkta effekterna, ibland kallat över natten effekter, studeras vilket innebär att WSP antar att etableringen redan är på plats och att inköps- strömmarna har förändrats. De direkta effekterna analyseras i 2024 års marknadsstruktur och penningvärde. Effekterna beräknas baserat på antagandet att det inte genomförs några motåtgärder från den befintliga handeln på olika marknadsplatser.  Lika slår mot lika, det vill säga potentiella stormarknads- eller supermarketetableringar påverkar i första hand befintliga etableringar med snarlik storlek samt ett likartad utbud och koncept. Effekterna mot service och/eller närbutiker är ofta mer begränsad på grund av skillnader i storlek, utbud och funktion för konsumenterna. Med skillnad i funktion avses att stormarknader ofta används för planerade inköp på veckobasis eller med större volym medan lokala butiker med närhet till bostäder och arbetsplatser används för frekventa kompletteringsköp på daglig basis. .  Återhämtningsperiod som visar vilken tid (antal år) det tar för en butik att återhämta sig till ursprungsnivån givet att de ej vidtar åtgärder för att möta konkurrensen och att marknadstillväxten tillfaller alla butiker/marknadsplatser lika. WSP har räknat på en marknadstillväxt om 1,25 procent per år i 2023 års prisnivå samt en förväntad inflation om 2,0 procent. Därigenom bedöms marknadstillväxten uppgå till drygt 3 procent per år i löpande priser. Vid tolkning av resultat gäller att välskötta butiker har potential att stå emot omsättningsförluster om 10-15 procent utan risk för nedläggning. Istället kompenserar de potentiella förluster med justeringar av personalstyrka och andra åtgärder för att stärka butikens konkurrenskraft. 13 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-05-23, Dnr 2023-04410 Potentiell omsättnings- förlust i befintlig handel 14 -5-10% <5% -5-10% -5-10% -10-15% -10-15% <-5% <-5% <-5% <-5% Åter- hämtnings- tid (år) Potentiell omsättnings- förlust, % Stockholms kommun 4-5-10-15%Norra Djurgårdsstaden 4-5-10-15%Gärdet 2-3-5-10%Centrala Östermalm 2-3-5-10%Engelbrekt <1<-5%Övriga Innerstaden <1<-5%Övrig kommun <2<-5%Lidingö <1<-5%Övrig region Baserat på uppskattad omsättningspotential hos ny butik i kvarteret Bremen samt en gravitationsansats baserat på befintlig handels marknadsposition och avstånd från nyetablering redovisar WSP i vidstående karta potentiella omsättningsförluster i den idag befintliga handeln. Effekterna är beräknade utifrån antagandet befintlig ICA Kvantum omlokaliseras från dagens läge till kvarteret Bremen 1. I praktiken innebär det att omsättningen flyttar och att effekterna på övrigt befintligt bestånd beräknas baserat på skillnaden mellan den nya butikens omsättningspotential, 625 miljoner kronor, och den idag befintliga butikens omsättning, 240 miljoner kronor. Detta innebär att den nya butiken beräknas hämta omkring 390 miljoner kronor av sin omsättning från den övriga butiker i marknadsområdet. Den nya butikens potentiella effekter på den befintliga handeln bedöms bli störst i Norra Djurgårdsstaden och den angränsande stadsdelen Gärdet där omsättningsförlusterna bedöms uppgå till 10-15 procent av nuvarande omsättning. Med potentiellt minskad omsättning följer att omsättningen per kvadratmeter, dvs effektiviteten, minskar i berörda butiker i takt med att delar av marknadsområdets köpkraft allokeras till nyetableringen Risken för utslagning bedöms begränsad, Anledningarna till detta är dels att den tänkta nyetableringen samt idag befintliga butiker i Norra Djurgårdsstaden och på Gärdet har kompletterande funktioner för konsumenterna. dels därför att Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-05-23, Dnr 2023-04410 Andra potentiella effekter av etablering i Bremen 1 fysiska och topografiska barriärer begränsar tillgängligheten till kvarteret Bremen 1 för boende i stadsdelen Gärdet. Omsättningsförlusterna för övriga befintliga butiker på Östermalm, i den övriga innerstaden, övriga Stockholms kommun och den omkringliggande regionen bedöms understiga 10 procent i genomsnitt varför risken för utslagning av butiker till följd av etablering i kvarteret Bremen är låg. I den övriga innerstaden och regionen varierar återhämtningstiden mellan 1-3 år för befintliga butiker att komma tillbaka till samma omsättningsnivå som innan potentiell etablering i kvarteret Bremen 1. Trots potentiell risk för nedläggning av butiker i närområdet bedömer WSP att nettoeffekten blir övervägande positiv för Norra Djurgårdsstaden och omlandet. Anledningen till detta är att området tillförs en större och mer välsorterad dagligvarubutik. Utbudsbredden, i termer av produkter och butikskoncept, bedöms därför öka och den genomsnittliga prisbilden minska till följd av en ökad lokal konkurrens. Det är svårt att säga hur potentiell etablering av butik i kvarteret Bremen 1 påverkar sysselsättningen inom handeln eftersom det beror på hur idag befintliga butiker påverkas. Då butiken är större och bedöms dra till sig köpkraft från utanför det direkta marknadsområdet torde man kunna sluta sig till att sysselsättningseffekten i handeln blir positiv. Genom att lokalisera en stark ankarbutik med närhet till bostäder och arbetsplatser samt i etablerade trafik- och fotgängarstråk med kopplingar till omkringliggande bebyggelse kan det finnas förutsättningar att skapa ett mindre kluster av kompletterande kommersiella gatuplansverksamheter i omkringliggande fastigheter och kvarter. Förutsättningarna för och storleken på ett sådant kluster behöver dock utredas vidare. 15 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-05-23, Dnr 2023-04410 wsp.com Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-05-23, Dnr 2023-04410 --- [Dagvatten- och skyfallsutredning.pdf] L Dagvatten- och skyfallsutredning Bremen 1 och 3 AP-Fondens fastighets nr 12 KB Kåpan Fastigheter Bremen 3 AB Datum: Rev. 2026-04-14 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 2/43 Sammanfattning Ett planarbete för utveckling av de befintliga fastigheterna Bremen 1 och 3, belägen norr om Tegeluddsvägen på Ladugårdsgärdet i Stockholm, har påbörjats av fastighetsägarna AP-Fondens fastighets nr 12 KB (Vasakronan) och Kåpan Fastigheter Bremen 3 AB (Kåpan). Ombyggnationen syftar till att utöka fastigheterna med fler kontorsplatser samt bostäder och handel genom tillbyggnader. Hela området kring Tegeluddsvägen är i utvecklingsskede och planeras utvecklas från dagens industrikänsla till en mer funktionsblandad stadsdel, med bostäder, kontor och centrum. NIRAS Sweden AB har på uppdrag av Vasakronan och Kåpan tagit fram föreliggande dagvatten- och skyfallsutredning till detaljplan. Utredningen syftar till att undersöka hur dagens situation påverkas av ombyggnationen samt ta fram åtgärdsförslag för en hållbar dagvattenhantering. Området för utredningen utgörs av fastighetsgränserna för Bremen 1 och 3. Utredningsområdet är lokaliserat i den västra delen av Bremen-kvarteret, vilket angränsar i norr mot en rangerbangård för Värtabanan, i söder mot Tegeluddsvägen, i öster mot resterande del av Bremen-kvarteret samt Finlandsparken och i väster mot Lidingövägen. Det är en större höjdskillnad inom utredningsområdet som sträcker sig från södra delen som ligger på ca +11 m ö.h. och norra delen på ungefär +3 m ö.h. Detaljplanen ligger inom avrinningsområdet Mellan Åkerström och Norrström och avrinner mot recipienten Lilla Värtan, öster om området. Dagvatten ut från området leds via ledningsnät ut i Lilla Värtan. Enligt Stockholm Vatten och Avfall finns det idag inga kapacitetsbrister i ledningsnätet. Den ekologiska statusen i Lilla Värtan bedöms som otillfredsställande på grund av övergödning, miljögifter och morfologiska förändringar. Lilla Värtan ska uppnå Måttlig ekologisk status 2039. Lilla Värtan uppnår inte god kemisk status på grund av överskridande gränsvärden för flertalet ämnen. Jordarter i området är framförallt berg och stora delar av området ligger på fyllnadsmaterial. Dagvattenflöden ut från utredningsområdet är beräknade för ett 30-årsregn och uppgår till 426 l/s (utan klimatfaktor) före ombyggnation och 451 l/s (med klimatfaktor) efter ombyggnationen. Då den reducerade arean minskar med den planerade markanvändningen beror ökningen i flöden endast på klimatfaktorn. Enligt Stockholms stads åtgärdsnivå för dagvattenhantering ska de första 20 mm nederbörd fördröjas och renas inom planområdet. Fastigheterna inkluderar befintliga byggnader och kvartersmark som har undantagits åtgärdsnivån då dessa inte kommer att förändras. Exkluderingen av dessa byggnader från åtgärdsnivån baseras på att dessa ej bidrar till ökade flöden eller föroreningar. För att uppnå stadens åtgärdsnivå avseende fördröjning av 20 mm regn på kvartersmark behöver 41 m3 fördröjas inom planområdet. För att säkerställa detta föreslås anläggande av biotop- och sedumtak. Det föreslås att plankartan reglerar andelen biotop- och sedumtak genom att specificera både minsta erforderlig yta samt uppbyggnadstjocklek. I enlighet med stadens dagvattenstrategi kommer terrasser och gårdsytor förses med regnbäddar och planteringar i skelettjord för omhändertagande av dagvatten. Dessa gröna strukturer bedöms översiktligt kunna härbärgera ca 180 m3 dagvatten. Andelen växtlighet bedöms därmed öka markant i förhållande till befintlig situation, vilket bidrar till ökad fördröjning och rening av dagvatten, i tillägg till fördröjning och rening enligt åtgärdsnivån. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 3/43 En större lågpunkt återfinns norr om Bremen fastigheterna där stora mängder vatten kan ansamlas vid en skyfallssituation. Vid större regnhändelser kan skyfallsvatten rinna från rangerbangården in till Bremen 1 och Bremen 3 och tillika kan vatten rinna från Bremen 1 och Bremen 3 till rangerbangården. Markhöjderna mellan områdena harmoniserar i huvudsak med varandra. Det finns inga rapporterade skyfallsproblem i området idag. Totalt bedöms föreslagen dagvattenhantering kunna härbärgera ca 225 m3, vilket överskrider den volym som bedöms trängas undan på grund av utbyggnaden av Bremen 3. Således förväntas skyfallssituationen inte försämras vid den planerad ombyggnationen inom utredningsområdet eller för grannfastigheterna. Fastighetsägaren för Bremen 3 har studerat möjligheten av anlägga en invändig ramp som infart till garaget, krönhöjden på rampen föreslås till + 3,6 m ö.h., viket medför att garageinfarten kan hantera skyfall upptill ett klimatkompenserat 500-års regn. Övriga entréer längs fasaden som vetter mot norr förslås säkras med vattentäta dörrar eller mobila översvämningsskydd. Säker avledningsväg för större regn- och skyfallshändelser uppnås genom att i huvudsak behålla befintliga flödesvägar samt ej bygga in lågpunkter. Det bedöms inte föreligga någon risk avseende tillgänglighet till fastigheten för räddningstjänsten beaktat översvämning vid skyfall. Genom föreslagna åtgärder kan detaljplanen uppnå erforderlig magasinsvolym enligt åtgärdsnivån samt efterleva stadens dagvattenstrategi. Det visar även på minskade totala utflöden av dagvatten. Föroreningsbelastningen förväntas minska för alla modellerade föroreningar förutom fosfor (P) efter dagvattenåtgärder. Detta antas dock bero på den höga halt av fosfortransport från gröna tak som finns i modelleringsprogrammet StormTac. Genom nyttjande av biotoptak som generellt inte gödslas, samt med bra skötsel och rätt val av växter antas detta kunna minimeras. En förbättring av situationen i recipienten Lilla Värtan kan förväntas och planen kan även förväntas bidra till möjligheterna för recipienten att uppnå fastställda miljökvalitetsnormer. Med en ombyggnation som innefattar de föreslagna dagvattenåtgärderna enligt föreliggande utredning är bedömningen att dagvattenhanteringen kommer att förbättras utifrån den befintliga situationen, med avseende på reducering av så väl dagvattenflöden som föroreningar ut från planområdet. Utifrån ett dagvatten- och skyfallsperspektiv bedöms planerad ombyggnation genomförbar enligt plan- och bygglagen (PBL), förutsatt att föreslagna åtgärder för dagvatten- och skyfall implementeras i enlighet med föreliggande utredning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 4/43 Innehåll 11.. IInnlleeddnniinngg .......................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................... 66 22.. UUnnddeerrllaagg oocchh ttiiddiiggaarree uuttrreeddnniinnggaarr .................................................................................................................................................................................................................................................... 77 33.. RRiikkttlliinnjjeerr fföörr ddaaggvvaatttteennhhaanntteerriinngg .......................................................................................................................................................................................................................................................... 88 44.. OOmmrrååddeessbbeesskkrriivvnniinngg.................................................................................................................................................................................................................................................................................................... 99 4.1. Recipienter ..................................................................................................................................................................................... 9 4.1.1. Recipient och statusklassning .................................................................................................................................................. 9 4.1.2. Vattenskyddsområde................................................................................................................................................................ 10 4.1.3. Markavvattningsföretag och vattendomar ......................................................................................................................... 11 4.1.4. Lokala åtgärdsprogram (LÅP) ................................................................................................................................................. 11 4.2. Markförutsättningar ................................................................................................................................................................... 11 4.2.1. Geologiska/hydrogeologiska förutsättningar..................................................................................................................... 11 4.2.2. Mark- och grundvattenföroreningar ................................................................................................................................... 12 4.3. Befintlig och planerad markanvändning ............................................................................................................................ 13 4.3.1. Befintlig markanvändning ....................................................................................................................................................... 13 4.3.1.1. Bremen 1 ...................................................................................................................................................................................... 14 4.3.1.2. Bremen 3...................................................................................................................................................................................... 14 4.3.2. Planerad markanvändning...................................................................................................................................................... 14 4.3.2.1. Bremen 1 ...................................................................................................................................................................................... 16 4.3.2.2. Bremen 3...................................................................................................................................................................................... 16 55.. AAvvrriinnnniinnggssoommrrååddeenn oocchh aavvvvaattttnniinnggssvvääggaarr ........................................................................................................................................................................................................................ 1177 5.1. Ytliga avrinningsområden ....................................................................................................................................................... 17 5.2. Tekniska avrinningsområden ................................................................................................................................................. 19 5.3. Utbyggnadsplaner uppströms eller nedströms planområdet ...................................................................................... 19 66.. DDaaggvvaatttteennffllööddeenn oocchh fföörrddrrööjjnniinnggssbbeehhoovv ............................................................................................................................................................................................................................ 2200 6.1. Beräkningsmetodik .................................................................................................................................................................. 20 6.2. Flöden .......................................................................................................................................................................................... 20 6.3. Fördröjning enligt åtgärdsnivå .............................................................................................................................................. 21 6.4. Övrigt fördröjningsbehov ...................................................................................................................................................... 22 77.. FFöörroorreenniinnggaarr .......................................................................................................................................................................................................................................................................................................................... 2233 88.. ÖÖvveerrssvväämmnniinnggssrriisskkeerr .............................................................................................................................................................................................................................................................................................. 2255 8.1. Ledningsnät ................................................................................................................................................................................ 25 8.2. Närliggande ytvatten ............................................................................................................................................................... 25 8.3. Instängda områden och skyfall ............................................................................................................................................ 25 99.. FFöörrssllaagg ppåå ddaaggvvaatttteennhhaanntteerriinngg ............................................................................................................................................................................................................................................................ 2277 9.1. Principiell information om föreslagna lösningar ............................................................................................................. 30 9.1.1. Vegetationsklädda tak............................................................................................................................................................. 30 9.1.2. Regnbäddar ................................................................................................................................................................................ 31 9.1.3. Trädplantering med skelettkonstruktion ............................................................................................................................ 32 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 5/43 1100.. HHaanntteerriinngg aavv sskkyyffaallll.................................................................................................................................................................................................................................................................................................... 3344 1111.. HHeellhheettssbbiilldd aavv ddaaggvvaatttteennhhaanntteerriinnggeenn ...................................................................................................................................................................................................................................... 3388 1122.. SSlluuttssaattss .............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................. 4411 12.1. Rekommendationer och fortsatt utredning ...................................................................................................................... 42 1133.. LLiitttteerraattuurrfföörrtteecckknniinngg ................................................................................................................................................................................................................................................................................................ 4433 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 6/43 1. Inledning På uppdrag av fastighetsägarna AP-Fondens fastighets nr 12 KB (Vasakronan) samt Kåpan Fastigheter Bremen 3 AB (Kåpan) har NIRAS Sweden AB tagit fram föreliggande dagvatten- och skyfallsutredning till detaljplan. Utredningen ger en helhetsbild avseende dagvatten- och skyfallssituationen för fastigheterna Bremen 1 och 3. I stadsdelen Ladugårdsgärdet (Gärdet) i nordöstra Stockholm ligger fastigheterna Bremen 1 och Bremen 3 där ett planarbete har påbörjats för utveckling av fastigheterna. Idag bedriver TV4 och förvaltningsrätten verksamhet inom utredningsområdet som inkluderar fastigheterna Bremen 1 och 3, se Figur 1.1. Fastigheterna är belägen i ett område som idag är präglat av storskalig bebyggelse och saknar en samordnad urban miljö. Direkt norr om fastigheterna sträcker sig Värtabanans järnväg. Större trafikleder som Lidingövägen, Norra Länken och Södra Hamnvägen med hög trafikbelastning och stor andel tunga transporter är belägna intill planområdet. Direkt söder om fastigheterna återfinns Tegeluddsvägen som är en bred väg med ett upphöjt grönt stråk i mitten. Vägen har relativt hög trafiktäthet samt en del tung trafik. Fokus avseende utvecklingen av området där fastigheterna är belägen är att gå från industri till en mer funktionsblandad stadsdel, med kontorsarbetsplatser, bostäder, hotell och centrum, som kan knyta samman området med resten av staden. På fastigheterna Bremen 1 och 3 ska framförallt påbyggnader och renovering av befintliga byggnader ske men även till viss del utbyggnad av byggnader. Detta för att skapa fler kontorsplatser och en välkomnande miljö. Markanvändning inom fastigheterna kommer inte att påverkas nämnvärt då de tillbyggnader som är tilltänkta placeras på redan underbyggd mark. Buller och risksituationen med tyngre och farlig trafik samt ekologiska spridningssamband ska särskilt beaktas vid ombyggnation. Önskvärt är att området ska kunna bidra till att stärka ett ekologiskt samband mellan Norra och Södra Djurgården och koppla samman den ekologiska infrastrukturen. Nordöst om utredningsområdet, på andra sidan Värtabanans järnväg, återfinns Valparaiso som är ett delområde inom Värtahamnen. Figur 1.1. Lokaliseringskarta över Bremen 1 och 3 samt intilliggande områden så som kvarteret Bremen, Smedsbacken 25 och Valparaiso. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 7/43 2. Underlag och tidigare utredningar Följande underlag har använts vid framtagandet av utredningen: • Baskarta dwg (Baskarta_2102493.dwg) • Situationsplan Bremen 1 och 3, dwg, (250528_Bremen 1_och_3_Situationsplan-Baskarta.dwg; 250604_Bremen 3_Situationsplan-Baskarta; Bremen-1-typplan_250603) • Situationsplan Bremen 1 och 3 samt baskarta, 251112 • Underlag dagvatten Bremen 1 och 3, pdf (250528_Bremen 1_Underlag dagvatten; 250602_underlag Dagvatten Bremen 3) • Ledningskarta Tegeluddsvägen dwg • Utrednings PM Geoteknik – Markförhållanden och grundläggning pdf (Structor, 2025b) • Miljöteknisk mark-, luft- och grundvattenundersökning pdf (Structor, 2025a) • Jordartskartan, SGU • Höjdmodell SCALGO Live, 2023 • Vattenkartan 2021, VISS • Stockholms stads dagvattenstrategi, 2016, Stockholm stad • Dagvatten- och skyfallsutredning Smedsbacken 25 m.fl. (NIRAS, 2024) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 8/43 3. Riktlinjer för dagvattenhantering Stockholms stads dagvattenstrategi antogs år 2015 av kommunfullmäktige och syftar till att hanteringen av dagvatten inom staden ska utvecklas i en hållbar riktning vid alla ny- eller ombyggnationer. Dagvattenstrategin listar fyra mål som ska uppfyllas; 1. Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten 2. Robust och klimatanpassad dagvattenhantering 3. Resurs och värdeskapande för staden 4. Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande Förbättrad vattenkvalitet gäller för både yt- och grundvattenförekomster och att kunna hantera intensivare regn som klimatförändringarna medför. Dagvatten ska ses som en resurs som kan nyttjas för att skapa ett tilltalande och funktionellt inslag i stadsmiljön. De åtgärder som sätts in bör vara samhällsekonomiskt försvarbara och fokusera på lokal hantering av dagvattnet som de uppfyller miljökraven. Vattenförekomsterna i nära anslutning till staden är idag, på grund av de stora mängder orenat dagvatten som når dessa, till stor del förorenade av fosfor, metaller och organiska ämnen. År 2016 tog Stockholms stad i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall, härefter benämnt SVOA, och stadens tekniska förvaltningar fram en åtgärdsnivå för hanteringen av dagvattnet. Föroreningsbelastningen från dagvattnet behöver minska med 70 – 80 % för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas i stadens vattenförekomster. Denna bedömning ligger till grund för dimensioneringskraven i åtgärdsnivån. Cirka 90 procent av dagvattnets årsvolym behöver fördröjas och renas för att målet ska uppnås. Dagvattensystemet ska dimensioneras så att det kan magasinera en våtvolym på 20 mm och ha en mer långtgående rening än sedimentation. Våtvolymen ska utformas som en permanentvolym eller en volym som avtappas via ett filtrerande material med en hastighet som ger en effektiv avskiljning av föroreningar. En magasineringspotential på 20 mm nederbörd fördröjer och renar 90 % av årsnederbörden. Enligt SVOA behöver åtgärdsnivån inte tillämpas när det sker påbyggnad på befintlig byggnad. Detta förändrar inte dagvattenbelastningen och det anses därför inte kostnadsmässigt rimligt att vidta åtgärder upp till åtgärdsnivån. Där förändring av markanvändning sker ska åtgärdsnivån tillämpas. Det bör dock alltid strävas efter att tillämpa dagvattenstrategin (Stockholm Vatten och Avfall, 2016). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 9/43 4. Områdesbeskrivning Fastigheterna Bremen 1 och 3 ägs av AP-Fondens fastighets nr 12 KB (Vasakronan) respektive Kåpan Fastigheter Bremen 3 AB (Kåpan) och är belägen i stadsdelen Ladugårdsgärdet i nordöstra Stockholm. Utredningsområdet, vilket utgörs av fastighetsgränserna för Bremen 1 och Bremen 3, har en ungefärlig area på 1,6 hektar, se Figur 4.1. Detaljplanen ligger i närheten av Värtahamnen och angränsar mot Tegeluddsvägen i söder och Värtabanans järnväg i norr. I närliggande område återfinns även Smedsbacken, Bremen 2 och 4, Valparaiso, Finlandsparken; en park med flertalet gamla ekar och större grönytor samt bostadsområden. Tegeluddsvägen är idag en bred väg med relativt hög trafikbelastning. Omkringliggande områden är idag huvudsakligen hårdgjorda. Dagvatten leds ut till recipienten Lilla Värtan. Figur 4.1. Karta över utredningsområdet som innefattar Bremen 1 och 3 lokaliserad längs med Tegeluddsvägen. Fastighetsgränser för Bremen 1 och 3 presenteras i gult. 4.1. Recipienter 4.1.1. Recipient och statusklassning Utredningsområdet ligger inom huvudavrinningsområdet Mellan Åkerström och Norrström och delavrinningsområdet Rinner mot Lilla Värtan, och avrinner naturligt till vattenförekomsten Lilla Värtan (ID: SE658352-163189), se Figur 4.2. Enligt EU:s vattendirektiv ska en god vattenkvalitet säkras och vattenförekomsten har därför kvalitetsmål uppställda i form av miljökvalitetsnormer (MKN). Miljökvalitetsnormer för vatten beskriver önskad kvalitet på vattnet, utifrån kemisk och ekologisk status, som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Vattenförekomsten Lilla Värtan är kraftigt påverkat av Värtahamnen och den ekologiska statusen i vattenförekomsten bedöms vara Otillfredsställande. Klassificeringen baseras främst på övergödning (med höga halter av kväve och fosfor), miljögifter (baserat på de särskilt förorenade ämnena (SÄF) koppar, zink och icke-dioxinlika PCB:er) samt morfologiska förändringar och kontinuitet (fysisk påverkan) (Länsstyrelsen, u.d.). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 10/43 Det finns höga halter av totalfosfor och totalkväve i Lilla Värtan, utvecklingen av dessa indikatorer går åt fel håll sedan 2020 (Stockholms stad, u.d.). Enligt miljökvalitetsnormen ska vattenförekomsten uppnå Måttlig ekologisk status år 2039. Hamnens konstruktion påverkar det fysiska (hydromorfologiska) tillståndet och genom dess påverkan är bedömningen att god status inte är möjlig att uppnå samtidigt som hamnanläggningen är i drift. En del kvalitetskrav är därför mindre stränga. Någon försämring får däremot inte ske och god status ska fortsatt uppnås på kvalitetsfaktornivå för övriga parametrar (Länsstyrelsen, u.d.). Kemisk status i Lilla Värtan bedöms till Uppnår ej god, då gränsvärden överskrids för ämnena Perfluoroktansulfon (PFOS), antracen, bly (Pb), tributyultenn (TBT), dioxin och dioxinlika PCB:er, Kvicksilver (Hg) samt polybromerade difenyletrar (PBDE). Gränsvärden för Hg och PBDE överskrids i alla Sveriges vattenförekomster på grund av långväga deposition av ämnen till mark och vatten och räknas som så kallade ”överallt överskridande prioriterade ämnen” (Länsstyrelsen, u.d.). Enligt miljökvalitetsnormen ska God kemisk status uppnås, med undantag för följande ämnen: • Dioxiner och dioxinlika föroreningar – senare målår 2027 • Perfluoroktansulfonsyra och dess derivater (PFOS) – senare målår 2027 • Bromerade difenyleter – mindre stränga krav • Kvicksilver och kvicksilverföreningar – mindre stränga krav, tidsfrist 2027 • Antracen – tidsfrist 2027 • Bly och blyföreningar – tidsfrist 2027 • Tributyltenn föreningar – tidsfrist 2027 Figur 4.2. Översiktskarta med utredningsområdet samt recipienten Lilla Värtan. 4.1.2. Vattenskyddsområde Området omfattas inte av något vattenskyddsområde. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 11/43 4.1.3. Markavvattningsföretag och vattendomar Området omfattas inte av något markavvattningsföretag eller vattendomar. 4.1.4. Lokala åtgärdsprogram (LÅP) Stockholms stad arbetar med att ta fram lokala åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster med syftet att ge förslag på åtgärder som kan genomföras för att uppnå god status enligt EU:s vattendirektiv. I maj 2025 presenterades det lokala åtgärdsprogrammet för Lilla Värtan (Stockholms stad, 2025). I det lokala åtgärdsprogrammet fastställs att halter av näringsämnen och föroreningar behöver minska samt att den fysiska miljön behöver förbättras i rimlig utsträckning. De framtagna åtgärderna som är mycket prioriterade innefattar åtgärder kring förorenade sediment och förorenade landområden, detta innebär att minska belastningen från bräddningar, dagvatten, sjöfart och andra verksamheter på land och i vatten. Minskad belastning av näringsämnen kan ge positiva lokala effekter i ytvattnet, bland annat minskad algblomning och minskade mängder fintrådiga alger. Andra åtgärder syftar till att öka tillgången av viktiga livsmiljöer för fisk, vattenvegetation och bottenlevande djur. Åtgärderna ska förstärka och skydda värdefulla områden, skapa nya grundområden och minska störningar från båttrafiken. Flertalet åtgärder som föreslås bör och förutsätter i vissa fall gemensamt genomförande av kommunerna i området (Stockholms stad, 2025). 4.2. Markförutsättningar 4.2.1. Geologiska/hydrogeologiska förutsättningar Jordartens grundlager är enligt SGU:s jordartskarta, se Figur 4.3, fyllnadsmaterial i hela området. I omkringliggande områden återfinns fyllning och urberg samt små delar glacial lera. Genomsläppligheten i fyllnadsmaterial kan variera och bedöms enligt SGU ha hög genomsläpplighet, medan de omkringliggande områdena med urberg har medelhög genomsläpplighet. I områden med morän/fyllning direkt på berg är perkolation till grundvattenmagasin möjlig. Ett undre grundvattenmagasin återfinns i moränen under leran, i anslutning till Bremen kvarteret (Structor, 2025b). Grundvattennivåer har i detta område uppmätts till +5,6 till +5,8 meter från mätpunkter på västra sidan om Lidingövägen. Ett övre grundvattenmagasin finns sannolikt i fyllningen närmast Värtahamnen och Lilla Värtan i nordost. Grundvattennivån varierar sannolikt med Lilla Värtans nivå, som uppmätts till ett medelvattenstånd på +0,33 m ö.h. under en 10-årsmätperiod (Structor, 2025b). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 12/43 Figur 4.3. Jordartskarta utredningsområdet markerat i rött. Området ligger till största del på fyllnadsmaterial (SGU, u.d.). 4.2.2. Mark- och grundvattenföroreningar En miljöteknisk undersökning av mark, grundvatten och porluft har genomförts av Structor Miljöbyrån Stockholm AB (Structor AB är moderbolaget) för Bremenkvarteret och Smedsbacken 25 m.fl. (Structor, 2025a). Syftet med rapporten var att klargöra risker med koppling till föroreningar i mark och grundvatten inom området för att uppfylla kraven på markanvändning vid ändrad detaljplan. Inom Bremen 1 har ett jordprov tagits i norra delarna av fastigheten, där värden för känslig markanvändning överskrids (>KM). Inom Bremen 3 upprättades fem provtagningspunkter för jord längs med västra utkanten. Ett av proverna underskriver känslig markanvändning (<KM), ett annat överskrider mindre känslig markanvändning (>MKM) medan resterande tre överskrider känslig markanvändning (>KM). I jämförelse med Stockholms storstadsspecifika riktvärden visar resultaten att två prover inom Bremen 3 överskrider riktvärdet. I proverna noterades frigolit och tegelsten i fyllnadsmaterialet (Structor, 2025b). Rapporten visar på att föroreningar i jord har identifierats i fyllnadsmassor men dessa bedöms vara lättåtkomliga och kan åtgärdas genom schaktsanering. Detta innebär att massorna omhändertas och transporteras till godkänd mottagningsstation. Riskbedömningen är att markföroreningarna inte utgör någon särskild risk för människor och miljö efter schaktåtgärder. Åtgärder utgörs av schaktsanering och beräknade kostnader bedöms inte vara så pass fördyrande att planerad produktion inte kan genomföras på grund av markföroreningar. I grundvattnet identifierades förhöjda halter i förhållande till riktvärden med avseende på nickel och zink där eventuellt zink härstammar från metallröret i vilken mätningen genomfördes. Samtliga grundvattenprover visade på PFOS understigande SGI:s rikt- värde för grundvatten som ligger på 0,045 µg/l (Pettersson, Ländell, Ohlsson, Berggren Kleja, Tiberg 2015). Uppmätta haltnivåer av PFAS 11 i grundvatten ligger i nivå med uppmätta halter av PFAS 11 i grundvatten i Stockholm (Stockholms Stad, Miljöförvaltningen, Grundvattenundersökningar 2012 och 2022). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 13/43 Haltnivåer av PFAS4, 11 och 21 i grundvattnet bedöms inte utgöra en särskild hälsorisk för människor eller miljö inom planområdet förutsatt att grundvatten ej uttas som dricksvatten eller används för bevattning av grödor. Då området är anslutet till kommunalt vatten är uttag av grundvatten ej aktuellt. Den samlade bedömningen från rapporten är att föreslagen detaljplaneändring kan antas utan att förhöjda miljö- och hälsorisker föreligger, samt att det är säkerställt att marken är lämplig för avsedd markanvändning och åtgärder som krävs är tydligt mängdbara (schaktåtgärder). Enligt rapporten krävs inga särskilda åtgärder för att minska påverkan på ytvatten från förorenad mark och förorenat grundvatten. Inom Bremen 3 har ett objekt identifierats på länsstyrelsens EBH karta, vilken visar potentiellt förorenade områden. Ingen av fastigheterna har riskklassats och status Förstudie är noterad. Enligt rapporten från Structor härstammar punkten på Bremen 3 från att det tidigare varit en bensinstation/bilverkstad på platsen. Tidigare undersökningar från 2006 visade på låga halter av föroreningar samt cisterner under jord som enligt dokumentation ska vara sanerade men är eventuellt kvar i marken. 4.3. Befintlig och planerad markanvändning 4.3.1. Befintlig markanvändning Befintlig markanvändning presenteras i Figur 4.4. Markkartering har genomförts för respektive fastighet inom detaljplanen och presenteras i avsnitt 4.3.1.1 och 4.3.1.2. Den sammanlagda arean för Bremen 1 och 3, vilka ingår i utredningsområdet, uppgår till ungefär 1,6 hektar och den reducerade arean för befintlig markanvändning beräknas till 1,34. Figur 4.4. Befintlig karterad markanvändning för Bremen 1 och 3. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 14/43 4.3.1.1. Bremen 1 Markanvändningen inom Bremen 1 består av hårdgjorda ytor i form av en stor byggnad samt asfalterade ytor. Hela utredningsområdet har underliggande garage. Några få inslag av planteringar finns i den södra delen. Tabell 4.1 presenterar antagen markkartering, där avrinningskoefficienterna utgår från Svenskt Vattens rekommendationer. Tabell 4.1. Befintlig markanvändning för Bremen 1 med avrinningskoefficienter för respektive markanvändning och den reducerade arean. I tabellen har värdena avrundats till två värdesiffror. MMaarrkkaannvväännddnniinngg AArreeaa [[hhaa]] φφ11 RReedd.. aarreeaa [[hhaa]] Asfalt 0,17 0,8 0,13 Takyta 0,73 0,9 0,66 TToottaalltt 00,,9900 00,,7799 4.3.1.2. Bremen 3 Markanvändningen inom Bremen 3 är till stor del hårdgjord med en stor byggnad där två mindre takytor är kategoriserade som terrass och stora delar omkring är asfalterade med några inslag av planteringar i de södra delarna. På en mindre del längs med Lidingövägen återfinns grönytor i en brant sluttning, denna del är ej underbyggd som resterande del av fastigheten. I Tabell 4.2 presenterar antagen markkartering, där avrinningskoefficienterna utgår från Svenskt Vattens rekommendationer. Grönytans avrinningskoefficient har ökats i och med den branta sluttning som förekommer. Tabell 4.2. Befintlig markanvändning för Bremen 3 med avrinningskoefficienter för respektive markanvändning och den reducerade arean. I tabellen har värdena avrundats till två värdesiffror. MMaarrkkaannvväännddnniinngg AArreeaa [[hhaa]] φφ11 RReedd.. aarreeaa [[hhaa]] Asfalt/Hårdgjord yta 0,19 0,8 0,15 Takyta 0,31 0,9 0,28 Takterrass 0,082 0,7 0,057 Grönyta (kuperat) 0,093 0,3 0,027 TToottaalltt 00,,6688 00,,5511 4.3.2. Planerad markanvändning Planerad markanvändning presenteras nedan, se Figur 4.5. Markkartering har genomförts för respektive fastighet inom detaljplanen och presenteras i avsnitt nedan. Det finns en uttalad ambition hos fastighetsägarna att tillföra mer grönska inom fastigheterna, exempelvis i form av planteringsytor och vegetationsklädda tak. I markkarteringen har vegetationsklädda tak inte tagits med utan presenteras senare som en dagvattenåtgärd. Avrinningskoefficienter är satta med utgångspunkt i Svenskt Vattens P110 (Svenskt Vatten, 2016) men har justerats efter ritningar över byggnationerna. Åtgärder för dagvattenhantering behandlas inte i detta kapitel. Den totala arean uppgår till ca 1,6 ha och med den föreslagna situationsplanen beräknas den reducerade arean till 1,27 ha. Se illustrationsplanen för fastigheterna i Figur 4.6. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 15/43 Figur 4.5. Markkartering utifrån situationsplan 2025-06-04. Figuren inkluderar ej föreslagna dagvattenåtgärder. Figur 4.6 Illustration över planerad ombyggnation på Bremen 1 och 3 från sydlig riktning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 16/43 4.3.2.1. Bremen 1 Med ombyggnationen planeras en upphöjning av takytan inom fastigheten Bremen 1, där delar kommer att utgöras av takterrasser med mycket grönska. Byggnader kommer även att byggas ut, där delar av takytorna kommer att omvandlas till takterrasser. Fastigheten är underbyggd. Markkartering utgår från situationsplanen, se Tabell 4.3. Tabell 4.3. Planerad markanvändning för Bremen 1 med avrinningskoefficienter för respektive markanvändning och den reducerade arean. I tabellen har värdena avrundats till två värdesiffror. MMaarrkkaannvväännddnniinngg AArreeaa [[hhaa]] φφ11 RReedd.. aarreeaa [[hhaa]] Asfalt/Hårdgjord yta 0,025 0,8 0,020 Takyta 0,40 0,9 0,36 Takterrass 0,46 0,5 0,23 Kvartersmark underbyggd 0,0079 0,8 0,0063 TToottaalltt 00,,9900 00,,6622 4.3.2.2. Bremen 3 Ombyggnationen inom Bremen 3 planeras innefatta en upphöjning av befintliga takytor, som delvis kommer bli terrasser med mycket grönska. Utöver detta kommer även byggnader att tillkomma. Delar av fastigheten Bremen 3 är underbyggd. Markkartering utgår från situationsplanen, se Tabell 4.4. Tabell 4.4. Planerad markanvändning för Bremen 3 med avrinningskoefficienter för respektive markanvändning och den reducerade arean. I tabellen har värdena avrundats till två värdesiffror. MMaarrkkaannvväännddnniinngg AArreeaa [[hhaa]] φφ11 RReedd.. aarreeaa [[hhaa]] Asfalt/Hårdgjord yta 0,024 0,8 0,019 Takyta 0,31 0,9 0,28 Takterrass 0,22 0,5 0,11 Kvartersmark grönyta 0,057 0,4 0,023 Kvartersmark underbyggd/hårdgjort 0,072 0,8 0,057 TToottaalltt 00,,6688 00,,4499 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 17/43 5. Avrinningsområden och avvattningsvägar 5.1. Ytliga avrinningsområden Utredningsområdet ligger inom delavrinningsområdet Rinner mot Lilla Värtan, och avrinner naturligt till vattenförekomsten Lilla Värtan, se Figur 5.1. Figur 5.1. Delavrinningsområdet som utredningsområdet ligger inom är markerat som grön, och vattenförekomsten Lilla Värtan, recipienten, är markerad som blå. Inom fastigheterna idag består större delen av byggnader och hårdgjord mark medan mindre ytor av grönt återfinns. På den södra delen av byggnaderna ligger marknivån på +10 till +11 m ö.h. medan den norra sidan av byggnaderna återfinns marknivåer på ca +3 m ö.h. På den nordvästliga sidan av byggnaderna sträcker sig en slänt från ungefär +10 m ö.h. till +3 m ö.h. Den lägsta punkten inom utredningsområdet bedöms vara +2,5 m ö.h. och är markerad med gult i Figur 5.2. Höjddata har inhämtats från Lantmäteriet (2021-03-23). Den ytliga avrinningen inom området rinner mot den stora lågpunkten lokaliserad norr om utredningsområdet, se Figur 5.3, innan det rinner vidare mot Lilla Värtan. Stora delar av omkringliggande områden bedöms tillrinna hit för att sedan ledas vidare till Lilla Värtan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 18/43 Figur 5.2. Konturer för höjder inom och omkring utredningsområdet, lägsta markhöjden på utredningsområdet (+2,5 m ö.h.) markerat med gul ring. Figur 5.3. Lågpunkter, avrinningsvägar och flödespilar inom och omkring utredningsområdet från webbaserade programmet SCALGO Live. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 19/43 5.2. Tekniska avrinningsområden De bägge fastigheterna återfinns inom ett tekniskt avrinningsområde (Stockholms stad, u.d.). Enligt SVOA finns dagvattenanslutningar till det kommunala dagvattennätet i Tegeluddsvägen, dagvattnet förs via detta system ut i Lilla Värtan. Kapaciteten på både anslutningsledningar och ledningar nedströms bedöms enligt SVOA vara tillfredsställande. Intill Tegeluddsvägen finns både separerade dagvattenledningar med bräddning från spillvattennätet, samt kombinerade ledningar, se Figur 5.4. Figur 5.4. Ledningsnät för VA inom och omkring utredningsområdet. 5.3. Utbyggnadsplaner uppströms eller nedströms planområdet Söder om Bremen kvarteret finns fastigheten Smedsbacken 25 som planeras att byggas om för att möjliggöra fler kontorsplatser via tillbyggnad. Kvarteret Bremen och Smedsbacken 25 ska ha ett visst samband och tillsammans ska deras och dess omkringliggande områden fungera som en länk mellan Norra Djurgårdsstaden och centrala Stockholm. Smedsbacken 25 är lokaliserad söder om området och tillrinner den lågpunkt som är lokaliserad norr om utredningsområdet. Den ytliga avvattningen söderut från Smedsbacken 25 sker i rinnstråk som ej kommer att störas i och med förändrad markanvändning. Med den planerade markanvändningen på Smedsbacken 25 bedöms flöden ut från fastigheten att minska med de föreslagna åtgärderna. Avledning av vatten från Tegeluddsvägen bör säkerställas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 20/43 6. Dagvattenflöden och fördröjningsbehov I detta kapitel beräknas dagvattenflöden för utredningsområdet i dagsläget samt efter ombyggnation utan föreslagna dagvattenåtgärder. Uppskattade flöden efter ombyggnation där de föreslagna dagvattenåtgärderna är medräknade redovisas i kapitel 11. 6.1. Beräkningsmetodik Dagvattenflöden har beräknats med rationella metoden enligt Svenskt Vattens publikation P110, enligt följande formel: QQ == AA ×× φφ ×× ii QQ = flöde [l/s] AA = avrinningsområdets totala yta [ha] φφ= avrinningskoefficient [-] ii((ttrr)) = dimensionerande regnintensitet [l/(s,ha)] Det dimensionerande flödet från avrinningsområdet erhålls då hela området bidrar med avrinning, d.v.s. då den mest avlägsna punkten inom avrinningsområdet bidrar med avrinning. Den yta som bidrar till avrinning kallas den reducerade arean och erhålls genom att en avrinningskoefficient (φ) multipliceras med den totala ytan. Avrinningskoefficienten uttrycker hur stor del av nederbörden som avrinner på ytan efter infiltration och ytvattenlagring etc. Exempelvis används vanligen avrinningskoefficienten 0,8 för asfaltsytor och 0,1 för naturmark. Den dimensionerade regnintensiteten är vald utifrån ifrån den tidsmässigt längsta rinnvägen på mark och i ledningar uppströms beräkningspunkten. Vattenhastigheten beräknas enligt följande formel i P110 𝑣𝑣 = 𝑀𝑀 × 𝑅𝑅 2 3 × S0,5 𝑣𝑣 = Hastighet 𝑀𝑀 = Manningstal 𝑅𝑅 = Vattendjup 𝑆𝑆 = Lutning Regnets varaktighet beräknas då genom att ta rinnsträckan dividerat med vattenhastigheten. Därav erhålls den dimensionerande rinntiden och det dimensionerande flödet (Q) kan beräknas. 6.2. Flöden Dimensionerande dagvattenflöden har beräknats för fastigheten. Utifrån Svenskt Vattens publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016) har området klassats som ett centrum- och affärsområde och således har ett dimensionerande flöde för ett 30-årsregn beräknats. Beräkningar har även genomförts för 10-årsregn utan klimatfaktor samt 100-årsregn med klimatfaktor. Flödena har beräknats för vardera fastighet, Bremen 1 och Bremen 3. Stora delar av ytan på fastigheten är idag hårdgjord. Dagvattnet rinner därför relativt snabbt genom området om inte fördröjande dagvattenåtgärder implementeras. Med anledning av detta och att utredningsområdet är av mindre storlek sätts därför regnets varaktighet till 10 minuter. Den dimensionerande regnintensiteten blir då 228 l/s ha vid ett 10-årsregn, 328 l/s ha vid ett 30-årsregn och 489 l/s för ett 100-årsregn. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 21/43 För 10- och 30-årsregn har en klimatfaktor på 1,25 inkluderats i flödesberäkningen för den planerade markanvändningen medan beräkning av 100-årsregn har inkluderat en klimatfaktor på 1,4 för befintligt och planerat läge, i enlighet med rekommendationer från Myndigheten för civilt försvar, tidigare MSB (MSB, 2023). Dagvattenflöden är beräknade för den befintliga situationen samt den planerade situationen och inkluderar ej föreslagna åtgärder för dagvattenhantering. I Tabell 6.1 presenteras de beräknade dagvattenflödena för 10-, 30- och 100-årsregn avseende befintlig och planerad situation. Flödena presenteras även för vardera fastighet, Bremen 1 och Bremen 3. Vid ett 30-årsregn beräknas det totala flödet från utredningsområdet att öka från dagens 426 l/s (utan klimatfaktor) till den planerade 451 l/s (med klimatfaktor). Ökningen beror endast på klimatfaktorn då den reducerade ytan inom utredningsområdet minskar med planerad ombyggnation. Uppsummerat för Bremen 1 så bedöms 10-, 30- och 100-årsflödet att minska med den planerade markanvändningen. Uppsummerat för Bremen 3 ses en ökningen i flöden avseende 10- och 30-årsflödet som endast beror på klimatfaktorn. 100-årsflödet bedöms minska då klimatfaktorn 1,4 appliceras på både befintligt och framtida flöde. Tabell 6.1 Dagvattenflöden för 10-, 30- och 100-årsflöden, utifrån befintlig och planerad markanvändning för Bremen 1. *Med klimatfaktorn 1,25. **Med klimatfaktor 1,4. 1100--åårrssffllööddee [[ll//ss]] 3300--åårrssffllööddee [[ll//ss]] 110000--åårrssffllööddee [[ll//ss]] BBeeffiinnttlliiggtt Bremen 1 180 259 541** Bremen 3 116 167 349** TToottaalltt 296 426 890** PPllaanneerraaddee Bremen 1 174* 250* 417** Bremen 3 140* 201* 335** TToottaalltt 314* 451* 752** 6.3. Fördröjning enligt åtgärdsnivå Fördröjningsbehovet inom utredningsområdet har beräknats utifrån Stockholms stads åtgärdsnivå där 20 mm nederbörd ska magasineras. Beräkningarna är genomförda genom att multiplicera den reducerade arean med 0,02 för att få fram en volym avseende fördröjningsbehovet. Åtgärdsnivån gäller vid ny- och större ombyggnation (se kapitel 3). Vid beräkning av fördröjningsbehovet har därmed de befintliga byggnader som upphöjts exkluderats då dessa inte bidrar med ett ökat flöde. Asfaltsytorna i norr kommer kvarstå och inte förändras, varpå dessa ytor undantas från åtgärdsnivån. I Figur 6.1 visas de delar som är befintliga och undantas från åtgärdsnivån samt vilka områden som ingår i åtgärdsnivån. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 22/43 Figur 6.1. Befintliga tak som har undantagits åtgärdsnivån samt områden där det sker ny- och ombyggnation och således följer åtgärdsnivån. Det erforderliga fördröjningsbehovet för den markanvändning som följer åtgärdsnivån redovisas i Tabell 6.2 , tillsammans med tillhörande area. Det totala fördröjningsbehovet för fastigheterna inom detaljplanen uppgår till 41 m3. För Bremen 1 innebär detta en fördröjning om 17 m3 respektive 24 m3 för Bremen 3. Genom att fördröja detta kommer flödet ej att öka vid ett 30-årsregn. Tabell 6.2. Erforderlig fördröjningsbehov uppdelat för respektive fastighet och det totala. AArreeaa ((hhaa)) RReedduucceerraadd aarreeaa ((hhaa)) FFöörrddrrööjjnniinnggssbbeehhoovv ((mm33)) BBrreemmeenn 11 0,14 0,087 17 BBrreemmeenn 33 0,16 0,12 24 TToottaalltt 0,30 0,21 41 6.4. Övrigt fördröjningsbehov Kontakt med SVOA har upprättats för att säkerställa att kapacitet på VA-ledningarna är tillräcklig i nuvarande situation. Enligt SVOA finns idag inga kapacitetsproblem med VA-ledningarna i området. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 23/43 7. Föroreningar Dagvattnets utsläpp av föroreningar inom detaljplaneområdet har beräknats i programmet StormTac och baseras på genomförd markkartering och en nederbördsmängd om 600 mm/år. Modelleringen redovisas som förorenings- mängder (kg/år) och föroreningshalter (µg/l). I tabellerna anges den beräknade föroreningskoncentrationer för det befintliga läget i dagvattnet och hur de ändras i och med den planerade exploateringen (utan föreslagna dagvattenåtgärder). Samtliga ytor inom planområdet har inkluderats i föroreningsberäkningarna. En röd markering har gjorts för alla värden som ökar vid den planerade situationen från den befintliga, samt en orange för de som är oförändrade. I kapitel 11 redovisas föroreningskoncentrationer efter rening genom de dagvattenåtgärder som föreslås i föreliggande utredning. Modellerade utsläpp ger en indikation av hur förhållandena förändras med olika markanvändning och effekterna av rening. Underlaget för schablonberäkningarna baseras på rapporter och mätdata och varierar i kvalitet men ger en god indikation på hur vattenkvaliteten förändras med planerad ombyggnation. Utredningsområdet är av liten storleksordning, vilket kan öka osäkerheten i beräkningarna, då det visar på små halter och mängder där mindre förändringar ger stor utslag. Kategorisering av markanvändningen i modelleringen har använts i enlighet med avsnitt 4.3. För befintlig och planerad situation har hårdgjorda ytor modellerats som ”asfaltsytor”, grönytor som ”gräsyta”, takytor som ”takyta” och för takterrassen har ”takyta” använts men justerats till en lägre avrinningskoefficient enligt markkartering (0,7 för befintlig och 0,5 för planerad). Detta då ungefär samma föroreningar kan förväntas på takytan som takterrassen. Föroreningsmängderna från Bremen 1 och 3 ökar avseende suspenderad substans (SS) och PAH16, medan zink är densamma. Ökningarna bedöms vara av mindre storlek. Resterande föroreningsmängder bedöms minska från befintlig till planerad situation utan dagvattenåtgärder. Flertalet föroreningshalter ökar med den planerade ombyggnationen, medan TBT och Benso(a)pyren (BaP) har kvar samma nivå. Fosfor (P), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), nickel (Ni), suspenderad substans (SS) och PAH16 är de ämnen som bedöms öka. Resterande ämnen minskar. Skillnaden mellan föroreningar i befintlig och planerad situation (utan dagvattenåtgärder) är av liten storlek. Se Tabell 7.1 och Tabell 7.2. Modelleringen i StormTac utgår från den tidigare angivna kategoriseringen. Övergödning är ett stort problem för Lilla Värtan, där näringsämnen (totalhalten av kväve och fosfor sommartid) är förhöjda, och föroreningsberäkningar visar på en ökning ut från planområdet vid ombyggnationen utan dagvatten- åtgärder. Miljögifter med förhöjda halter i recipienten som kan härledas till transport med dagvatten är framförallt koppar och zink, där båda bedöms öka enligt modellering. Antracen, bly (Pb) och tributyltenn (TBT) är ämnen som överskrider gränsvärden i recipienten för kemisk status, dessa visar enligt föroreningsberäkningar ej på någon ökning vid ombyggnationen även utan dagvattenåtgärder. Perflouroktansulfon (PFOS) samt dioxin och dioxinlika PCB:er har ej kunnat modelleras men bedömning är att det inte sker någon förändring av halter eller mängder av dessa i och med ombyggnationen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 24/43 Tabell 7.1. Föroreningsmängder (kg/år). En röd markering innebär en ökning, orange oförändrad och vit innebär en minskning. ÄÄmmnnee BBeeffiinnttlliigg ssiittuuaattiioonn PPllaanneerraadd ssiittuuaattiioonn ((uuttaann ddaaggvvaatttteennååttggäärrddeerr)) Fosfor (P) 0,51 0,46 Kväve (N) 14 12 Bly (Pb) 0,042 0,039 Koppar (Cu) 0,17 0,15 Zink (Zn) 0,54 0,53 Kadmium (Cd) 0,0045 0,0043 Krom (Cr) 0,029 0,022 Nickel (Ni) 0,036 0,033 Kvicksilver (Hg) 0,00012 0,000038 Suspenderad substans (SS) 150 160 Olja 1,5 0,41 PAH16 0,0029 0,003 Benso(a)pyren (BaP) 0,00011 0,000095 Antracen (ANT) 0,0001 0,000069 Tributyltenn (TBT) 0,000016 0,000014 Tabell 7.2. Föroreningshalter (µg/l). En röd markering innebär en ökning, orange oförändrad och vit innebär en minskning. ÄÄmmnnee BBeeffiinnttlliigg ssiittuuaattiioonn PPllaanneerraadd ssiittuuaattiioonn ((uuttaann ddaaggvvaatttteennååttggäärrddeerr)) Fosfor (P) 59 63 Kväve (N) 1 700 1 600 Bly (Pb) 4,9 5,3 Koppar (Cu) 19 20 Zink (Zn) 62 72 Kadmium (Cd) 0,52 0,58 Krom (Cr) 3,4 3 Nickel (Ni) 4,1 4,4 Kvicksilver (Hg) 0,013 0,0052 Suspenderad substans (SS) 17 000 22 000 Olja 180 56 PAH16 0,34 0,4 Benso(a)pyren (BaP) 0,013 0,013 Antracen (ANT) 0,012 0,0094 Tributyltenn (TBT) 0,0019 0,0019 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 25/43 8. Översvämningsrisker 8.1. Ledningsnät Ledningsnätet i området har idag enligt SVOA tillräcklig kapacitet och enligt SVOA finns det inte några översvämningsrisker inom området kopplade till ledningsnätet. 8.2. Närliggande ytvatten Lilla Värtan ligger i närheten av planområdet. Medelvattenståndet är idag +0,15 meter och från historiska mätningar kan det vara uppemot en meter skillnad mellan max- och miniminivå under ett år (Stockholms stad, u.d.). Enligt det geotekniska utrednings PM:et (Structor, 2025b) var medelvattenståndet under en 10-årsperiod (augusti 2012 till augusti 2022) +0,33 meter och varierade från -0,75 meter till +0,95 meter. Enligt Länsstyrelsen bör bebyggelse inte ske på lägre nivå än +2,7 meter (RH 2000) för att försäkra sig mot översvämningar från kustvatten. Detaljplanen för Bremen 1 och 3 varierar mellan +3 till +11 meter. 8.3. Instängda områden och skyfall Intensiva regn kan medföra översvämningar när ledningsnätet för dagvatten fylls på och regnet avrinner på ytan. Länsstyrelsen i Stockholm definierar ett skyfall som ett regn med en återkomsttid på 100 år, ett så kallat 100-årsregn. Volymen för regnet varierar beroende på varaktigheten, det vill säga hur länge regntillfället pågår, och SMHI definierar skyfall som ett regn om minst 50 mm per timme. Stockholms stad har i samarbete med Trafikkontoret genomfört skyfallsmodellering som visar på översvämningsrisker vid ett klimatkompenserat 100-årsregn (Stockholms stad, 2025), se Figur 8.1. Modelleringen inkluderar viss avrinning till ledningsnät, markinfiltration och tidsaspekt. Även om modellen har en hög detaljgrad är den att betrakta som en översiktlig modell. Upplösningen i stadens modell är 1x1 meter, och modellen är belastad med ett ”Stockholms-CDS 100-årsregn” med klimatfaktor 1,4. Modelleringen visar en större ansamling av vatten i anslutning till norra delarna av Bremen 1 och Bremen 3 kopplat till ett större översvämningsområde, se Figur 8.1. I övrigt återfinns inga utsatta platser inom utredningsområdet. Direkt norr om Bremenfastigheterna (samt delvis inom fastighetsgräns) finns ett lågområde som riskerar att översvämmas vid en skyfallshändelse. Området är dock komplicerat avseende modellering av skyfall. Dels finns flera omkringliggande större vägar som korsar varandra på olika höjdnivåer samt broar och undergångar som kan ge missvisande resultat i modelleringen. Området inkluderar även Trafikverkets rangerbangård som antas ha stor infiltrationskapacitet (700 mm/h) genom makadamlagrens mäktighet enligt Stockholms stad (2025). Spårområdet har lutning mot Lilla Värtan, varpå det antas att vatten som infiltrerar i detta område till slut når denna recipient. Vid större regnhändelser kan skyfallsvatten rinna från rangerbangården in till Bremen 1 och Bremen 3 och tillika kan vatten rinna från Bremen 1 och Bremen 3 till rangerbangården, se Figur 8.2. Markhöjderna mellan områdena harmoniserar i huvudsak med varandra. Det finns inga rapporterade skyfallsproblem i området idag. Garageinfarten belägen i norra delen av Bremen 3 har även identifierats som utsatt för risk eftersom större mängder vatten kan ansamlas där vid skyfall på grund av höjdsättningen. Garageinfarten är lågt belägen och omkringliggande ytor bedöms tillrinna mot infarten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 26/43 Figur 8.1. Skyfallskartering från Stockholms stad (Miljödataportalen) som visar på maxdjupet vid skyfall (100-årsregn i Stockholms regionen och klimatfaktor 1,4), från 2024. Figur 8.2. Kantsten mellan Bremen 1 och Bremen 3 mot rangerbangården. Bildkälla: NIRAS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 27/43 9. Förslag på dagvattenhantering I föreliggande kapitel presenteras föreslagna åtgärder för dagvattenhantering. I och med att stora delar av utredningsområdet är beläget på bjälklag finns begränsningar i vilka dagvattenlösningar som är lämpliga att tillämpa. Dagvattenhantering på bjälklag begränsas av tillgängligt anläggningsdjup, maxlaster samt krav på tätning. Vid begränsade anläggningsdjup blir ytan som krävs desto större för att få till en mer omfattande magasineringsvolym. Det är även svårare att få till fall och naturliga rinnvägar mot dagvattenanläggningen när utrymmet är begränsat. Om stora volymer vatten ska kunna magasineras på bjälklag behöver konstruktionen klara erforderliga laster. Slutligen krävs en mer noggrann tätning av valda dagvattenlösningar för att förhindra skador på underliggande bjälklag. Stora delar av fastigheten består av byggnader, med takytor och underbyggd takterrass, samt att den grönyta som finns inom utredningsområdet är belägen i en slänt vilket ytterligare begränsar vilka dagvattenlösningar som är lämpliga att implementera. Fokus i området blir att utnyttja naturliga fallhöjder och att regnvatten magasineras så nära källan som möjligt. Figur 9.1 visar en skiss över den föreslagna dagvattenhanteringen i form av ett flödesschema. Fastighetsägarna har i ett tidigt skede inkluderat biotop- och sedumtak för tillkommande och befintliga takytor utifrån dess möjlighet att bidra till den biologiska mångfalden, öka vegetationen inom området samt det gestaltande värdet. De planerade biotoptaken med en uppbyggnadstjocklek om cirka 200 mm bedöms kunna fördröja och magasinera cirka 20 mm nederbörd, i enlighet med Stockholm stad (2025b). Sedumtaken med en uppbyggnadstjocklek om cirka 60 mm antas kunna fördröja cirka 5 mm nederbörd (Stockholm Vatten och Avfall, 2025b). Figur 9.2 illustrerar utbredningen av de gröna tak som planeras och deras respektive uppbyggnadstjocklek. I Tabell 9.1 presenteras beräkningarna avseende de gröna taken som planeras inom respektive fastighet. Inom Bremen 1 behöver cirka 17 m³ dagvatten fördröjas för att uppfylla kravet om 20 mm fördröjning. Med föreslagna ytor för gröna tak kan cirka 22 m³ fördröjas, vilket innebär att kravet på 20 mm fördröjning uppfylls. Inom Bremen 3 behöver cirka 24 m³ fördröjas för att uppnå motsvarande krav. Med föreslagna ytor för gröna tak kan cirka 23 m³ fördröjas, vilket innebär att cirka 1 m³ av den erforderliga fördröjningsvolymen saknas. Som komplement till de gröna taken föreslås därför skelettjordar alternativt växtbäddar på de terrasser som planeras inom Bremen 3. Den planerade markanvändningen inom Bremen 1 och Bremen 3 innefattar gårdsytor placerad på bjälklag med en växtlighet om ca 50–55%. För att nyttja växtligheten fullt ut med rening och fördröjning av dagvatten inom utredningsområdet föreslås planteringar ske i skelettjordar och kompletteras med upphöjda regnbäddar. Gårdsytorna inom utredningsområdet uppgår till en yta om ca 3 000 m2 och om 50 % av dessa anläggs med växtbäddar och trädplanteringar i skelettjord uppgår de gröna strukturerna till en yta om ca 1500 m2. Med ett anläggningsdjup på 0,5 m och en porvolym på 0,25 bedöms dessa planteringar kunna härbärgera ca 180 m3 dagvatten. Genom anläggande av dessa gröna strukturer erhålls så väl ökad fördröjning som rening av dagvatten inom utredningsområdet, i tillägg till fördröjning enligt åtgärdsnivån. Se Figur 9.3 för inspirationsbild avseende gårdsyta med stora delar grönska. Inom utredningsområdet finns även kvartersmark som är underbyggd. Denna del föreslås avrinna till grönytan som sträcker sig i områdets västra delar för att infiltreras i den utsträckning det är möjligt. Nedan följer kapitel som presenterar de föreslagna dagvattenlösningarna generellt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 28/43 Figur 9.1. Flödesschema som beskriver den föreslagna hanteringen av dagvatten. Där blå markering innebär fördröjande åtgärd, grön infiltration och blågrön syftar till en åtgärd som både fördröjer och har en renande funktion. Figur 9.2. Placering av vegetationsklädda tak inom respektive fastighet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 29/43 Tabell 9.1. Utformning av de gröna taken och den fördröjningsvolym som inryms i respektive tak. TTyypp aavv ggrröönntt ttaakk TTjjoocckklleekk ((mmmm)) YYttaa ((mm22)) FFöörrddrrööjjnniinnggssvvoollyymm ((mm33)) BBrreemmeenn 11 Sedum med solceller 60 2 400 12 Biotoptak utan solceller 200 520 10 SSaammmmaannllaaggtt 22 990000 2222 BBrreemmeenn 33 Sedum med solceller 60 1 000 5 Biotoptak utan solceller 200 900 18 SSaammmmaannllaaggtt 11 990000 2233 HHeellaa uuttrreeddnniinnggssoommrrååddeett 4455 KKrraavv eennlliiggtt ååttggäärrddssnniivvåånn 4411 Figur 9.3. Gårdsyta med växtlighet. Bildkälla: NIRAS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 30/43 9.1. Principiell information om föreslagna lösningar 9.1.1. Vegetationsklädda tak I utredningen föreslås att de nya taken anläggs som vegetationsklätt tak, blandat sedum- och biotoptak. Ett vegetationsklätt tak kan utformas på flera sätt men består av flera lager och skikt som bidrar till att fördröja och magasinera dagvatten, se Figur 9.4 (Stockholm Vatten och Avfall, 2025b). Figur 9.4. Principskiss över vegetationsklätt tak (Illustration: WRS). Ett vegetationsklätt tak kan reducera avrinningen med 25-75 % där reduktionen beror på vilken lutning taket har, hur tjockt taket anläggs samt vilken typ av växtlighet som kan användas. Ett sedumtak med tunn vegetationsmatta kan fördröja ungefär 5 mm nederbörd medan ett tak med tjocklek på 15 cm kan fördröja och magasinera 20 mm (Stockholm Vatten och Avfall, 2025b). Andra mervärden med vegetationsklädda tak innefattar bullerreducering, isolering och att de bidrar med grönska. Beroende på val av växtlighet kan även biologisk mångfald gynnas med hjälp av exempelvis biotoptak med en större variation av växter och tjockare lager. Ett vegetationsklätt tak kan således bidra med flertalet ekosystemtjänster, det vill säga produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Vegetationsklädda tak är ett bra sätt att uppnå önskad grönytefaktor där det i övrigt är platsbrist. Grönytefaktor redovisar andelen funktionella grönytor i förhållande till hårdgjorda ytor inom ett kvarter. Det är ett verktyg som används av bland annat Stockholms stad för att arbeta med biologisk mångfald, ekologiska och sociala värden, samt klimatanpassning på kvartersmark. Vegetationsklädda tak antas inte bidra till någon större rening men visar dock på en minskad mängd metaller och andra föroreningar från takvatten i jämförelse med konventionella tak. Vegetationsklädda tak kan dock orsaka en ökning av näringsämnen genom gödsling av växter på taken. Detta kan minimeras vid val av växter med mindre behov av tillförsel av näringsämnen samt att dessa optimeras och tillförseln av gödsling minimeras. Ett sedumtak kan exempelvis behöva en större mängd gödsling medan ett biotoptak generellt inte behöver gödslas. För ett väl fungerande grönt tak krävs en viss mängd underhåll, speciellt i början, för att se till att växter etablerar sig, eventuellt viss bevattning samt rensning av ogräs. (Stockholm Vatten och Avfall, 2025b). Vid anläggning av vegetationsklädda tak och biotoptak är det viktigt att de krav som finns för bland annat brandskydd och fuktsäkerhet efterföljs. Handboken för Gröna tak ska efterföljas. I de fall där vegetationsklädda tak är det enda sättet att klara lokalt omhändertagande av dagvatten kan en kommun med hänvisning till Plan- och bygglagen skriva in det i plankartan för en detaljplan. Det kan även göras för att säkerställa ekosystemtjänster och att en viss yta avsätts just för vegetation. Exempel på vegetationsklätt tak med solceller presenteras i Figur 9.5. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 31/43 Figur 9.5. Grönt tak med solceller. Källa: Urbio Arkitekter. 9.1.2. Regnbäddar Regnbäddar föreslås som en dagvattenlösning för omhändertagande av vatten från framförallt takterrasser och eventuellt takytor med utvändig avvattning. En regnbädd för dagvatten är en anläggning som består av planteringsyta och filtermaterial som kan fördröja och rena dagvatten, se Figur 9.6. Figur 9.6. Exempel på utformning av nedsänkt regnbädd (Illustration: WRS). Regnbäddar byggs upp med en väldränerad bädd med växter som klarar perioder av både torka och höga vattennivåer, anpassade till klimatet i den region där de anläggs. Filterbädden etableras lämpligen av ett jordmaterial anpassat för växterna och klimatet samt med god hydraulisk konduktivitet. I botten av varje bädd anläggs en dräneringsledning i ett dränerande lager, för avtappning av dagvattenflöde till ledningsnät avsett för dagvatten (Stockholm Vatten och Avfall, 2025a). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 32/43 Avledning av dagvatten till regnbädden kan ske genom exempelvis ytavrinning eller olika brunnstyper. Ytbehovet är ca 2-6 % av den hårdgjorda avrinningsytan och minsta anläggningsdjup är ca 1 meter, där filtermaterialet ska vara minst 500 mm. Det är viktigt att det finns ett bräddsystem för avledning av högre flöden än det dimensionerande, exempelvis med en bräddledning eller kupolbrunn. Bäddens inlopp bör förses med möjlighet till sedimentation samt erosionsskydd (Stockholm Vatten och Avfall, 2025a). Regnbäddar erfordrar regelbunden skötsel i form av bevattning, rensning, växtskötsel samt inspektion och rensning av inlopp och bräddavlopp. Föroreningar samlas till största del direkt på eller nära filterytan. Bäddens ytskikt behöver regelbundet bytas ut för att förhindra frisättning av bundna föroreningar då det organiska materialet bryts ner. Regnbäddar kan utformas med en tät eller öppen botten. Tät botten rekommenderas när det finns skäl att begränsa föroreningshalter till underliggande marklager, exempelvis om grundvattennivån är hög (Stockholm Vatten och Avfall, 2025a) Regnbäddar kan även anläggas som upphöjda, och passar då bra på ytor som exempelvis är placerade på bjälklag eller annan mark där det inte går att schakta. Det är då viktigt att se till att vattnet tar sig till regnbäddarna genom exempelvis stuprör från tak eller ovanliggande områden. Se Figur 9.7 och Figur 9.8. Figur 9.7. Upphöjd regnbädd. Källa: NIRAS Figur 9.8. Upphöjd regnbädd. Källa: NIRAS 9.1.3. Trädplantering med skelettkonstruktion Dagvatten kan effektivt omhändertas med hjälp av träd, vars kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen tar upp vatten. Träden kan planteras i en s.k. skelettjord som kan fungera som ett underjordiskt magasin för dagvatten som bidrar med fördröjning och rening. Dagvatten filtrerar genom de olika lagren i skelettjorden och renas genom att partiklar sedimenterar på skelettjordens botten och trädens upptag av vatten och näringsämnen. Reningseffekten för partikelbundna föroreningar är 50 – 90 % (Stockholm Vatten och Avfall, u.d.). Skelettjordar byggs upp genom att fylla en utschaktad grop med grov makadam. Olika porositet kan skapas beroende på vad gropen fylls med. En s.k. vanlig skelettjord innehar en blandning av makadam och nedvattnad jord vilket innebär lägre infiltrationskapacitet men ökad rening av lösta föroreningar. Luftiga skelettjordar innehåller endast makadam, vilket innebär högre infiltrations- och fördröjningskapacitet men sämre rening (Stockholm Vatten och Avfall, u.d.). En vanlig skelettjord har en porvolym om ca 10 % av den totala volymen medans en luftig skelettjord har ca 30 %. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 33/43 Ytbehovet för en skelettkonstruktion är ca 2–4 % av den hårdgjorda avrinningsytan och minsta anläggningsdjup är 0,5 meter. En bräddfunktion till dagvattennätet behöver installeras för nederbörd som överskrider infiltrationskapaciteten eller fördröjningsvolymen (Stockholm Vatten och Avfall, u.d.). Avvattning till skelettjorden kan ske ytligt samt kombineras med brunnar. Det är viktigt att dessa har tillräcklig kapacitet för att samla upp allt vatten. Se Figur 9.9 för trädplantering i hårdgjord yta och planerad skelettkonstruktion. I Figur 9.10 visas trädplantering på takterrass utan nedsänkt plantering. Figur 9.9. Anläggning av trädplantering i skelettjord. Källa: NIRAS Figur 9.10. Trädplantering på takterass, Amsterdam Camperstraat. Källa: DELVA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 34/43 10. Hantering av skyfall Vid ombyggnation är det viktigt att säkerställa att ingen försämring avseende befintlig skyfallssituationen sker inom och utanför aktuell detaljplan. Då det är ett befintligt exploaterat område idag finns inga större ytor att tillgå för utökad skyfallshantering i tex översvämningsytor eller dammar. Det är viktigt att inga nya lågpunkter skapas samt att det finns säkra sätt att leda bort vatten vid skyfall. I detta avsnitt beskrivs skyfallssituationen med förslag till åtgärder där översvämningsrisker har identifierats, baserat på kapitel 8.3 om skyfall. Vid ombyggnationen bör det säkerställas att höjdsättning medför att vatten rinner bort från fasader, samt tillåta en viss mängd vatten att bli stående på ytor där det inte riskerar orsaka skada på bebyggelse eller människor (maximalt 0,2 meter av framkomlighetsskäl). Den begränsande ytan inom utredningsområdet gör att det är svårt att implementera någon omfattande skyfallslösning. Riskområden har identifierats i de norra delarna av utredningsområdet, där det även finns en befintlig garageinfart och dörrar i gatunivå som riskerar att översvämmas vid en skyfallshändelse. Det råder dock viss osäkerhet i hur skyfallssituationen faktiskt ser ut i omkringliggande områden då komplexiteten är stor på grund av rådande topografi. Exempelvis finns det upphöjda murar mellan bilvägar och järnvägsstråket som inte har inkluderats i höjdmodellen, på grund av vägar som är lokaliserade på olika höjdnivåer. Dessa murar bedöms kunna påverka vattenflödet och vattennivån. Bedömning av framtida skyfallssituation i föreliggande utredning tar utgångspunkt i stadens skyfallsmodell. Norra delen av utredningsområdet är lågt beläget och skydd för entréer och garageinfarter rekommenderas. Där det är möjligt bör höjdsättningen ses över så att marken inte lutar mot framtida entréer. Vid behov och där förutsättningarna medger det bör entréerna anläggas något upphöjda. Den totala volymen i lågpunkten norr om utredningsområdet inrymmer, enligt Stockholms stads skyfallsmodell vid ett klimatkompenserat 100-årsregn, ca 7 400 m3 enligt beräkningar i QGIS. Den del av utredningsområdet där utbyggnad planeras (norra delen av Bremen 3) inrymmer i dagsläget ca 200 m3. Denna volym kommer att tryckas undan i samband med utbyggnaden. Den volym inom utredningsområdet som byggs bort motsvarar ca 3 % av den totala volymen i lågpunkten. Detta motsvarar en höjning av vattennivån i lågpunkten med uppskattningsvis ca 8,6 mm. Beräkningen bedöms vara konservativ då föreslagna dagvattenåtgärder inom detaljplanen ej har inkluderats. Totalt bedöms föreslagen dagvattenhantering kunna härbärgera ca 225 m3, vilket överskrider den volym som bedöms trängas undan på grund av utbyggnaden av Bremen 3. Således förväntas inte skyfallssituationen försämras vid planerad ombyggnationen inom utredningsområdet samt för grannfastigheterna. I Figur 10.1 presenteras underlaget för dessa beräkningar. Genom att höja den befintliga kantstenen norr om utredningsområdet kan ytterligare fördröjningsvolym tillskapas, innan det når lågpunkten norr om utredningsområdet. Scalgo Live har använts för att beräkna hur stor volym vatten som kan inrymmas om kantstenen har en höjd på 20 cm och hänsyn tas till planerad utbyggnad av Bremen 3. Volymen beräknas uppgå till ca 120 m3 och vid regnmängder över 84 mm rinner vattnet från Bremen 1 och Bremen 3 över till lågpunkten som inkluderar rangerbangården. Med denna åtgärd kan det således säkerställas att ett klimatkompenserat 100-årsregn kan inrymmas inom detaljplanen samt på de angränsande hårdgjorda ytorna i norr mot Trafikverkets rangerbangård. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 35/43 Figur 10.1. Utbredning och volym i lågpunkten norr om utredningsområdets vid maximala vattendjupet i Stockholms stad skyfallskartering med 100-årsregn, samt utbredning av utbyggnad i nordlig riktning och vilken volym som inryms i denna yta idag. Då det inte finns några större möjligheter för omfattande förändringar av höjdsättningen i kombination med mycket begränsat utrymme kan tekniska lösningar vara ett alternativ för att säkerställa skydd mot vatten. För att skydda garageinfarter kan exempelvis anläggning av så kallade självstängande översvämningsskydd vara ett bra alternativ, se Figur 10.2. Dessa fungerar genom att en ränna eller dylikt fångar upp vatten och när denna fylls upp aktiveras en barriären som då höjs upp och fungerar som skyddar mot vatten, likt en mur. Barriären (själva översvämningsskyddet) förvaras vanligen i en kulvert under mark och behöver ingen hydraulik eller elförsörjning för att aktiveras, och kan således ses som en robust lösning. Det finns även mobila översvämningsskydd som kan placeras ut vid varsling om extrema regnhändelser, se Figur 10.3. Vid denna typ av lösning krävs att beredskapsplaner tas fram. Figur 10.2. Bild på självstängande översvämningsskydd intill garageport. Källa: PS Flood Barriers Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 36/43 Figur 10.3. Exempel på mobila översvämningsskydd. Källa: NOAQ Flood Protection AB och Hydratec I tillägg planeras det för en livsmedelsbutik i en av fastigheterna, vilket kan klassas som en samhällsviktig funktion av Myndigheten för civilt försvar. Tillika klassas förvaltningsrätten som en samhällsviktig verksamhet. Detta innebär att dessa verksamheter ska vara tillgängliga även vid regnhändelser med högre återkomsttid än 100 år. Den planerade butiken samt förvaltningsrätten bedöms tillgängliga genom byggnadernas entréer via Tegeluddsvägen, som är belägen på en högre marknivå och bedöms vara framkomlig även under extrema skyfall. Se Figur 10.4 för visualisering av ett klimatkompenserat 500-årsregn. Fastighetsägaren för Bremen 3 har studerat möjligheten av anlägga en invändig ramp som infart till garaget, krönhöjden på rampen föreslås till + 3,6 m ö.h., viket medför att garageinfarten kan hantera skyfall upptill ett klimatkompenserat 500-årsregn. Övriga entréer längs fasaden som vetter mot norr förslås säkras med vattentäta dörrar eller mobila översvämningsskydd. Bremen 1 har lägsta bjälklagsnivån på + 4,1 m ö.h., vilket även bedöms vara tillräckligt för en händelse som motsvarar ett klimatkompenserat 500-årsregn. Övriga dagvattenlösningar som föreslås i projektet, såsom biotop- och sedumtak, regnbäddar samt planteringar i skelettjord, kan även bidra till viss fördröjning vid skyfall och därmed minska översvämningsriskerna. Sammantaget bedöms ombyggnationen kunna genomföras utan att skyfallssituationen förvärras, under förutsättning att hänsyn tas till ovan nämnda förslag. Framtida markanvändning med föreslagna åtgärder kommer att bidra till god hantering av dagvatten och skyfall i jämförelse med dagsläget. Det är även viktigt att ha en funktionell dränering omkring nybyggnationen. Det bedöms inte föreligga någon risk avseende tillgänglighet till fastigheterna för räddningstjänsten beaktat översvämning vid skyfall. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 37/43 Figur 10.4. Skyfallskartering från Stockholms stad (Miljödataportalen) som visar på maxdjupet vid skyfall (500-årsregn i Stockholms regionen och klimatfaktor 1,4), från 2024. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 38/43 11. Helhetsbild av dagvattenhanteringen Enligt Stockholms stads åtgärdsnivå behöver de första 20 mm fördröjas och renas inom detaljplaneområdet. Det ska även säkerställas att dagvattenflöden och föroreningar inte ökar ut från området vid ombyggnationen. I detta avsnitt kommer en helhetsbild av föreslagen dagvatten- och skyfallshantering redovisas. Biotop- och sedumtak föreslås för byggnaderna och rekommenderas utformas så att de kan magasinera de första 20 mm nederbörd på biotoptak respektive 5 mm på sedumtak som faller direkt på takytan. Föreslagna ytor för biotop- och sedumtak baseras på aktuell illustrationsplan. I första hand eftersträvas att fördröjningsbehovet hanteras inom varje yta var för sig. På ytor där förutsättningar finns föreslås dagvattenlösningar som både renar och fördröjer dagvatten; upphöjda regnbäddar och skelettjordar. Då stora delar av fastigheterna är underbyggda bedöms infiltration till underliggande mark vara mycket begränsad. Exempel på ytbehov för dagvattenanläggningar är schablonmässiga och kan komma att justeras beroende på val av utformning och material. Föroreningsberäkningar har genomförts för att få en uppskattning av reningseffekten med de föreslagna anläggningarna, vars generella reningseffekt presenteras i Tabell 11.1. Föroreningsbelastningar har beräknats i programmet StormTac, där vegetationsklätt tak och regnbädd med 2 % av den reducerade ytan lagts till för att simulera reningspotential. Genom att anlägga regnbäddar med större yta tillsammans med trädplanteringar i skelettjord förväntas därmed situationen bli bättre än det som beräknats. Det ska noteras att programvaran StormTac ger ett högt utflöde av fosfor från gröna tak. Detta är troligen baserat på studier av sedumtak som behöver gödslas och därmed riskerar att ge upphov till läckage av överflödiga näringsämnen. Ett välskött biotoptak behöver generellt inte gödslas. Utfallet kan därför förväntas bli lägre än kalkylerade mängder och halter. Tabell 11.1. Reningseffekt i föreslagna dagvattenanläggningar. RReenniinnggssaannllääggggnniinngg RReenniinnggsseeffffeekktt Skelettjord med trädplantering 50-90 % (Stockholm Vatten och Avfall, 2025a) Regnbäddar 80-90 % (Stockholm Vatten och Avfall, u.d.) Vegetationsklädda tak Ingen rening Det totala fördröjningsbehovet, enligt åtgärdsnivån för fastigheterna inom detaljplanen, uppgår till 41 m3. För Bremen 1 innebär detta en fördröjning om 17 m3 respektive 24 m3 för Bremen 3. Med föreslagna ytor för gröna tak inom Bremen 1 kan cirka 22 m³ fördröjas, vilket innebär att kravet på 20 mm fördröjning uppfylls. Med föreslagna ytor för gröna tak kan cirka 23 m³ fördröjas inom Bremen 3, vilket innebär att cirka 1 m³ av den erforderliga fördröjningsvolymen saknas. Som komplement till de gröna taken föreslås därför skelettjordar och växtbäddar på de terrasser som planeras inom Bremen 3. I markytorna inom utredningsområdet som ingår i åtgärdsnivån är det inte möjligt att implementera några dagvattenåtgärder på grund av underbyggnad, slänter och platsbrist. Genom anläggande av biotop- och sedumtak, omfattande växtlighet på terrasser och gårdsytor med skelettjordar samt regnbäddar uppnås åtgärdsnivån med god marginal. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 39/43 Föroreningsberäkningarna visar att den totala mängden föroreningar som lämnar planområdet minskar. Däremot bedöms halterna av några ämnen öka. Dessa ökningarna bedöms vara av begränsad betydelse och kan delvis förklaras av osäkerheter i modelleringen. Den uppmätta ökningen av fosfor kan härledas till att gröna tak har inkluderats i modellen. Utfallet kan förväntas vara lägre än beräknat avseende halter än de som presenteras i Tabell 11.2 och Tabell 11.3. Tabell 11.2. Föroreningsmängder (kg/år) för Bremen 1 och 3. En röd markering innebär en ökning och orange är oförändrad. ÄÄmmnnee BBeeffiinnttlliigg ssiittuuaattiioonn PPllaanneerraadd ssiittuuaattiioonn ((uuttaann ddaaggvvaatttteennååttggäärrddeerr)) PPllaanneerraadd ssiittuuaattiioonn ((mmeedd ddaaggvvaatttteennååttggäärrddeerr)) Fosfor (P) 0,51 0,46 0,86 Kväve (N) 14 12 9,3 Bly (Pb) 0,042 0,039 0,027 Koppar (Cu) 0,17 0,15 0,11 Zink (Zn) 0,54 0,53 0,35 Kadmium (Cd) 0,0045 0,0043 0,0027 Krom (Cr) 0,029 0,022 0,019 Nickel (Ni) 0,036 0,033 0,024 Kvicksilver (Hg) 0,00012 0,000038 0,000037 Suspenderad substans (SS) 150 160 120 Olja 1,5 0,41 0,42 PAH16 0,0029 0,003 0,0023 Benso(a)pyren (BaP) 0,00011 0,000095 0,000079 Antracen (ANT) 0,0001 0,000069 0,000053 Tributyltenn (TBT) 0,000016 0,000014 0,000011 Tabell 11.3. Föroreningshalter (µg/l) för Bremen 1 och 3. En röd markering innebär en ökning och orange är oförändrad. ÄÄmmnnee BBeeffiinnttlliigg ssiittuuaattiioonn PPllaanneerraadd ssiittuuaattiioonn ((uuttaann ddaaggvvaatttteennååttggäärrddeerr)) PPllaanneerraadd ssiittuuaattiioonn ((mmeedd ddaaggvvaatttteennååttggäärrddeerr)) Fosfor (P) 59 63 150 Kväve (N) 1 700 1 600 1 600 Bly (Pb) 4,9 5,3 4,7 Koppar (Cu) 19 20 18 Zink (Zn) 62 72 60 Kadmium (Cd) 0,52 0,58 0,46 Krom (Cr) 3,4 3 3,2 Nickel (Ni) 4,1 4,4 4,1 Kvicksilver (Hg) 0,013 0,0052 0,0063 Suspenderad substans (SS) 17 000 22 000 21 000 Olja 180 56 72 PAH16 0,34 0,4 0,39 Benso(a)pyren (BaP) 0,013 0,013 0,014 Antracen (ANT) 0,012 0,0094 0,009 Tributyltenn (TBT) 0,0019 0,0019 0,0019 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 40/43 I bedömningen avseende svårigheter att uppnå MKN för Lilla Värtan spelar fosfor och kväve en central roll då det återfinns en större problematik med övergödning. Undantaget att fosfor ej anses få helt representativa mängder och halter i StormTac påvisas en minskning av kväve ut från planområdet vid ombyggnationen. Särskilda förorenande ämnen som ej uppnår god status i recipienten är koppar och zink, som båda minskar efter rening. Icke-dioxinlika PCB:er har ej kunnat modelleras men bedöms ej påverkas av ombyggnationen då användning är förbjuden i Sverige och att dagvattenanläggningar föreslås anläggas som täta konstruktioner. Antracen, bly och tibutyltenn som är centrala för att den kemiska statusen överskrids i vattenförekomsten visar på minskning från samtliga ämnen efter ombyggnation med föreslagna åtgärder. PFOS samt dioxin och dioxinlika PCB:er har ej modellerats men bedöms ej påverkas av ombyggnationen, se resonemang ovan för PCB:er. Genom att utforma de föreslagna växtbäddarna med biokol torde en ytterligare rening av föroreningar ske, bland annat avseende ämnet Benso(a)pyren. Inom planområdet finns det konstaterade grundvattenföroreningar av PFAS/PFOS. Föreslagna dagvattenlösningar bedöms som lämpliga utifrån att risken att föroreningarna kan transporteras till mottagande ytvattenförekomst är låg och innebär således inte en negativ påverkan på MKN vatten. Haltbidrag och belastning till/på ytvatten från förorenad mark via spridning och transport av förorenat grundvatten bedöms som låg enligt genomförd miljöteknisk undersökning av Structor samt modellberäkning. MKN för ytvatten (Östersjön) bedöms inte överskridas pga. föroreningsspridning från förorenad mark/förorenat grundvatten inom planområdet. Bidraget till MKN bedöms som lågt. När planområdet är fullt utbyggt är bedömningen att särskilda miljö- och hälsorisker med ev. kvarlämnade föroreningar i jord och framför allt djupare grundvatten inte föreligger. Sammanfattningsvis bedöms ombyggnationen kunna bidra till förbättrade möjligheter att uppnå MKN för ekologisk och kemisk status i recipienten, med hänvisning till att samtliga modellerade föroreningsmängder bedöms minska, med undantag av fosfor. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 41/43 12. Slutsats Detaljplanen har potential att förbättra dagvattensituationen, både vad gäller flöden och föroreningsnivåer, förutsatt att de föreslagna dagvattenåtgärderna genomförs i samband med ombyggnationen. Beräkningar baserade på ett 30- årsregn visar att dagvattenflödena ökar från den befintliga situationen (426 l/s) till den planerade situationen utan dagvattenåtgärder (451 l/s). Ökningen beror enkom på den klimatfaktor som har tillämpats vid beräkningen av det planerade flödet. Vid tillämpande av föreslagna dagvattenåtgärder beräknas dagvattenflödena inte öka vid ett 30- årsregn. De föreslagna dagvattenåtgärderna inkluderar biotop- och sedumtak, mycket växlighet som sänker avrinningskoefficienter och upphöjda växtbäddar med trädplanteringar i skelettjord. För att uppnå stadens åtgärdsnivå avseende fördröjning av 20 mm regn på kvartersmark behöver 41 m3 fördröjas inom planområdet. För att säkerställa detta föreslås anläggande av biotop- och sedumtak. I enlighet med stadens dagvattenstrategi kommer terrasser och gårdsytor förses med regnbäddar och planteringar i skelettjord för omhändertagande av dagvatten. Dessa gröna strukturer bedöms översiktligt kunna härbärgera ca 180 m3 dagvatten. Andelen växtlighet bedöms därmed öka markant i förhållande till befintlig situation, vilket bidrar till ökad fördröjning och rening av dagvatten, i tillägg till fördröjning enligt åtgärdsnivån. Föroreningsberäkningar modellerade med föreslagna dagvattenåtgärder visar på minskning av samtliga modellerade föroreningsmängder undantaget fosfor. Däremot bedöms en liten ökning ske i föroreningshalter. Denna ökning kan ligga inom felmarginalen. Bedömningen är att ombyggnationen kan bidra med möjligheterna att uppfylla de fastställda miljökvalitetsnormerna för recipienten Lilla Värtan. Skyfallssituationen förväntas inte försämras vid ombyggnationen för byggnaderna inom utredningsområdet samt för grannfastigheterna. En instängd takterrass bör säkras för att klara av stående vatten. För att undvika inträngande vatten till garage och entréer, som bedöms bli utsatta vid en skyfallshändelse, föreslås en invändig ramp anläggas i Bremen 3 till garaget samt att täta dörrar installeras i entréerna alternativt inköp av mobila översvämningsskydd. Båda byggnaderna bedöms kunna hantera ett klimatkompenserat 500-årsregn utan att allvarliga skador uppstår. Det bedöms inte föreligga någon risk avseende tillgänglighet till fastigheterna för räddningstjänsten beaktat översvämning vid skyfall. Genom den planerade ombyggnation förväntas området att kunna bidra till att målen i Stockholms stad dagvattenstrategi uppnås om föreslagna dagvattenåtgärder tillämpas: 1. FFöörrbbäättttrraadd vvaatttteennkkvvaalliitteett ii ssttaaddeennss vvaatttteenn:: Planförslaget medför reducering av föroreningar till recipienten Lilla Värtan. 2. RRoobbuusstt oocchh kklliimmaattaannppaassssaadd ddaaggvvaatttteennhhaanntteerriinngg:: Flöden ut från området reduceras och åtgärderna är klimatanpassade. Förslaget innefattar inga tekniskt avancerade lösningar utan anses robusta. 3. RReessuurrss oocchh vväärrddeesskkaappaannddee fföörr ssttaaddeenn: Förslaget ger mervärden som gynnar biologisk mångfald, bidrar med bullerreducering och tillför landskapsgestaltning. 4. MMiilljjöömmäässssiiggtt oocchh kkoossttnnaaddsseeffffeekkttiivvtt ggeennoommfföörraannddee:: Förslaget förbättrar ett redan exploaterat område istället för att ta jungfrulig mark i anspråk. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 42/43 12.1. Rekommendationer och fortsatt utredning Följande punkter visar på rekommendationer för fortsatt arbete med projektering och genomförande. • BBiioottooppttaakk//SSeedduummttaakk: Viktigt att säkerställa att taken med avseende på taklutning och tjocklek kan omhänderta och magasinera 10 mm vatten. Utformningen bör ytterligare belysas med hänsyn till brandsäkerhet, exempelvis genom att sedumtak anläggs som en ram omkring biotoptaket. Vid anläggning av sedum- och biotoptak är det även av vikt att säkerställa bra skötsel som medför minimering av utsläpp av näringsämnen. Vidare rekommenderas att bestämmelse om vegetationsklädda tak tas med i plankartan och på så sätt kravställs i enlighet med Plan- och Bygglagen, för att säkerställa att en tillfredsställande dagvattenhantering kan uppnås. Det föreslås att plankartan reglerar andelen biotop- och sedumtak genom att specificera både minsta erforderlig yta samt uppbyggnadstjocklek, i enlighet med Tabell 9.1. • UUpppphhööjjddaa rreeggnnbbääddddaarr: Viktigt att upphöjda regnbäddar placeras i anslutning till fasad för att möjliggöra att vatten från ovanliggande takterrass kan avledas till dessa. • DDiimmeennssiioonneerriinngg aavv ddaaggvvaatttteennaannllääggggnniinnggaarr: Viktigt att det sker en fortsatt samordning med LA för att säkerställa att dagvattenanläggningar uppnår erforderlig fördröjningsvolym och säkerställer en hållbar dagvattenhantering som följer åtgärdsnivån i den mån det erfordras. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 Projekt ID: 32401620 Dokument ID: 32403798-68816151-18 Utarbetat av: S. Broström Granskat av: Å. Malmäng Pohl Godkänt av: Å. Malmäng Pohl 43/43 13. Litteraturförteckning Länsstyrelsen. (u.d.). Lilla Värtan. Hämtat från Vatteninformationssystem Sverige: https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA46408217 den 05 05 2022 Länsstyrelsen, b. (u.d.). Vattenkartan. Hämtat från ext-geoporal.lansstyrelsen.se: https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?popup&highlight&appid=8ff5aac29d624cf78a4af7accc365d2c&query=V ISS_API_617,MS_CD=%27WA46408217%27 den 05 05 2022 MSB. (den 15 06 2022). Hämtat från Översvämningsportalen MSB: https://gisapp.msb.se/Apps/oversvamningsportal/avancerade-kartor/kustoversvamning.html MSB. (2023). Metod för skyfallskartering av tätorter. Pettersson, M., Ländell, M., Ohlsson, Y., Berggren Kleja, D., & Tiberg, C. (2015). Preliminära riktvärden för högflourerade ämnen (PFAS) i mark och grundvatten. Linköping: Statens Geotekniska Institut, SGI Publikation 21. SGU. (u.d.). SGUs kartvisare. Hämtat från apps.sgu.se: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html Stockholm Vatten och Avfall. (2016). Dagvattenhantering Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation. Stockholm: Stockholm stad. Hämtat från Stockholm Vatten och Avfall: https://www.stockholmvattenochavfall.se/dagvatten/vagledningar/rad-och-anvisningar/projektexempel/ den 14 11 2022 Stockholm Vatten och Avfall. (2025a). Nedsänkt växtbädd Dagvatten. Hämtat från Stockholm Vatten och Avfall: https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/nvb.pdf den 11 03 2022 Stockholm Vatten och Avfall. (2025b). Vegetationsklädda tak. Hämtat från Stockholm Vatten och Avfall: https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/vegtak_h2.pdf den 15 06 2022 Stockholm Vatten och Avfall. (u.d.). Skelettjord. Hämtat från stockholmvattenochavfall.se: https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/skelett_h.pdf den 19 12 2025 Stockholms stad. (2017). Dagvatten PM Beräkningsmetodik. Stockholm: Stockholm Stad. Stockholms stad. (2025). Lokalt åtgärdsprogram för Lilla Värtan. Stockholm: Stockholms stad. Stockholms stad. (2025). Stockholms stads skyfallsmodell 2024 - Modelldokumentation. Stockholm: Stockholms stad. Stockholms Stad. (u.d.). Framtagande av lokalt åtgärdsprogram för Lilla Värtan. Hämtat från Miljöbarometern: https://miljobarometern.stockholm.se/vatten/kustvatten/lilla-vartan/framtagande-av-lokalt-atgardsprogram- for-lilla-vartan/ den 05 05 2022 Stockholms stad. (u.d.). Lilla Värtan. Hämtat från Miljöbarometern: https://miljobarometern.stockholm.se/vatten/kustvatten/lilla-vartan/lilla-vartan/indicators/ den 05 05 2022 Stockholms stad. (u.d.). Projekt Valparaiso. Hämtat från Stockholm Växer: https://vaxer.stockholm/projekt/valparaiso/ den 27 07 2022 Stockholms stad. (u.d.). Tekniska Avrinningsområden, SVOA. Hämtat från Miljödataportalen: https://miljodataportalen.stockholm.se/ den 08 08 2022 Stockholms stad. (u.d.). Vattennivå i Saltsjön. Hämtat från Miljöbarometern: https://miljobarometern.stockholm.se/klimat/klimat-och-vaderstatistik/vattennivan-i-saltsjon/ den 20 12 2022 Structor. (2025a). PM Miljöteknisk mark-, luft- och grundvattenundersökning inför planändring - fastigheterna Bremen 1-4, Smedsbacken 25 och S34. Stockholm: Structor Miljöbyrån Stockholm AB. Structor. (2025b). Utrednings PM Geoteknik - Markförhållanden och grundläggning. Stockholm: Structor Geoteknik Stockholm AB. Svenskt Vatten. (2016). P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Svenskt Vatten AB. Svenskt Vatten. (2024). Dagvattenbiofilter och regnbäddar - rening och ackumulering av föroreningar. Svenskt Vatten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-06, Dnr 2023-04410 --- [Bullerutredning.pdf] Akustikkonsulten i Sverige AB Org.nr. 559037-9201 Ringvägen 45 B, 118 63 Stockholm 10-24382 Rapport A Bullerutredning Bremen 1 o 3 Uppdrag: 10-24382 Rapport A Förhandskopia Datum 2026-02-17 Projektansvarig: Per Lindkvist Telefon: Beställare: 0730 - 780 996 Vasakronan AB E-post: Genom: per@akustikkonsulten.se Louis Sellgren Bremen 1 & 3, Stockholm Bullerutredning Akustikkonsulten i Sverige AB Handläggare Kvalitetsgranskning Per Lindkvist David Geiger Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-17, Dnr 2023-04410 10-24382, Rapport A Förhandskopia, 2026-02-17 Sida 2 (13) SSaammmmaannffaattttnniinngg En bullerutredning för detaljplan har utförts för fastigheterna Bremen 1 & 3 i Stockholm. På Bremen 1 planeras bostäder och kontor ovanpå bef intlig byggnad och på Bremen 3 planeras för kontor och/eller hotell. Planområdet e xponeras av väg- och spårtrafikbuller samt verksamhetsbuller från Värtans bangård. På Bremen 1 kan bostäder uppföras som klarar riktvä rden enligt Trafikbullerförordning, SFS 2015:216. Vid fasad mot Tegeluddsvägen uppgår ekvivalent ljud nivå till 61–64 dBA. För lägenheter med fasad där 60 dBA ekvivalent ljudnivå överskrids krävs genomgående planlösning så att minst hälften av bostadsrummen är vända mot en sida där den ekvivalenta ljudnivån är högst 55 dBA, alternativt att lägenheten är högst 35 kvm. Med föreslagna planlösningar klaras riktvärden enligt Trafikbullerförordning, SFS 2015:216. För planerade bostäder kan egen och/eller gemensam uteplats på bullerskyddad innergård anordnas som klarar riktvärdena 50 dBA ek vivalent och 70 dBA maximal ljudnivå. Vid nybyggnad av lokaler för kontor och hotell finn s inga riktvärden utomhus vid fasad, men byggnadens fasader behöver utformas med erforderlig ljudisolering. Med lämpliga val av ytterväggskonstruktion, fönster och uteluftdon kan Boverkets byggregler klaras och god ljudmiljö erhållas inomhu s. För bostäder närmast bangården behöver särskild hänsyn tas till lågfrekvent buller från tomgångskörning av diesellok. Externt industribuller från Värtans bangård har bedömts utifrån översiktliga beräkningar. I och med fastighetens närhet till bangården har pl anerade bostäder placerats i skärmat läge på fastighetens södra del. Vid mest exponerade bostadsfasader överskrids riktvärdena 45 dBA ekvivalent och 55 dBA maximal lj udnivå. Vid fasad mot innergård klaras riktvärden för ljuddämpad sida. Med genomgåe nde planlösning kan bostäder uppföras som klarar riktvärdet för maximal ljudnivå nattetid samt riktvärden för ekvivalent ljudnivå enligt Zon B i Boverkets riktvärden. Merparten av bostäderna klarar Zon A. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-17, Dnr 2023-04410 10-24382, Rapport A Förhandskopia, 2026-02-17 Sida 3 (13) IInnnneehhåållllssfföörrtteecckknniinngg 1 Inledning...................................................................................................................... 4 2 Bedömningsgrunder .................................................................................................... 4 3 Beräkningsförutsättningar .......................................................................................... 5 3.1 Trafikbuller .......................................................................................................... 5 3.2 Industribuller ....................................................................................................... 6 4 Beräkningsresultat ...................................................................................................... 6 4.1 Trafikbuller .......................................................................................................... 6 4.2 Externt industribuller från Värtans bangård ....................................................... 7 5 Kommentarer .............................................................................................................. 8 5.1 Trafikbuller .......................................................................................................... 8 5.2 Externt industribuller .......................................................................................... 9 5.3 Stomljud och vibrationer .................................................................................. 10 6 Riktvärden ................................................................................................................. 11 6.1 Trafikbullerförordning SFS 2015:216 ................................................................ 11 6.2 Omgivningsbuller från industriell verksamhet och annan verksamhet med likartad ljudkaraktär (Rapport 2020:8) ......................................................................... 12 6.3 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus ............................... 13 Bilagor BBiillaaggaa UUttrreeddnniinnggssaalltteerrnnaattiivv BBeerrääkknniinnggssffaallll A01 Planalternativ Dygnsekvivalent ljudnivå [dBA] från trafik, beräknad vid fasad (frifältsvärde). A02 Planalternativ Maximal ljudnivå [dBA] från trafik, beräknad vid fasad (frifältsvärde). A03 Planalternativ Ekvivalent ljudnivå [dBA] från Värtans bangård nattetid, beräknad vid fasad (frifältsvärde). A04 Planalternativ Maximal ljudnivå [dBA] från Värtans bangård nattetid, beräknad vid fasad (frifältsvärde). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-17, Dnr 2023-04410 10-24382, Rapport A Förhandskopia, 2026-02-17 Sida 4 (13) 11 IInnlleeddnniinngg Akustikkonsulten har på uppdrag av Vasakronan AB ut fört en bullerutredning för detaljplan av fastigheterna Bremen 1 & 3 i Stockhol m, se Figur 1 nedan. På Bremen 1 planeras bostäder och kontor ovanpå befintlig byggn ad och på Bremen 3 planeras för kontor och/eller hotell. Planområdet exponeras av v äg- och spårtrafikbuller samt verksamhetsbuller från Värtans bangård. Figur 1. Utredningsområde för detaljplan Bremen 1 & 3 (Trafikverket - topografiska webbkartan). 22 BBeeddöömmnniinnggssggrruunnddeerr Vid uppförande av bostäder gäller riktvärden enligt Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader:  Högst 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsfasad.  Högst 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsfasad för bostad om högst 35 kvadratmeter.  Högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats, om en sådan ska anordnas i anslutning till bostad.  Om 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad överskrids (65 dBA vid lägenheter upp till 35 kvadratmeter) bör minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida med högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå oc h 70 dBA maximal ljudnivå mellan kl. 22.00 och 06.00. För trafikbullernivåer inomhus i nya bostäder tillämpas krav och riktvärden enligt BBR. Vid nybyggnad av lokaler för kontor och hotell finn s inga riktvärden utomhus vid fasad, men byggnadens fasad behöver ha erforderlig ljudisolering. Bostäder Kontor Kontor/hotell Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-17, Dnr 2023-04410 10-24382, Rapport A Förhandskopia, 2026-02-17 Sida 5 (13) Externt industribuller från Värtans bangård kommenteras utifrån Boverkets riktvärden för industri- och annat verksamhetsbuller. Riktvärden redovisas utförligt i avsnitt 5.2, dock gäller följande:  Högst 45 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsfasad nattetid (Zon A).  Högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsfasad nattetid, förutsatt att bostäderna har tillgång till ljuddämpad sida med högst 40 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsfasad nattetid (Zon B).  Högst 55 dBA maximal ljudnivå vid bostadsfasad nattetid (avser ljuddämpad sida om en sådan finns).  Högst 40 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsfasad nattetid avseende buller från teknisk utrustning vid annat än industriell verksamhet. För verksamhetsbuller inomhus tillämpas Folkhälsomyndighetens riktvärden och BBR. 33 BBeerrääkknniinnggssfföörruuttssäättttnniinnggaarr Beräkningar av trafik- och verksamhetsbuller har ut förts i SoundPLAN 9.1 med beräkningsmodell Nord2000. Följande underlag har använts i bullerutredningen:  Situationsplan och byggnadsbeskrivning från beställaren, daterade 2025-05-28.  Digitalt kartmaterial från Lantmäteriet.  Planlösningar från beställaren, daterade 2026-02-12. 33..11 TTrraaffiikkbbuulllleerr Trafikbuller har beräknats med indata och metodik enligt VTI:s användarhandledning för svenska förhållanden (version 1.0, daterad 2024-12- 20). Beräkningarna är utförda med vägyta ABS 16, föreslagna impedansklasser för Lantm äteriets marktyper och 3 fasadreflektioner. Beräknad ekvivalent ljudnivå avser dygnsmedelvärde. Beräknad maximal ljudnivå från vägtrafik avser högst fem öve rskridanden natt kl. 22–06 och medeltimme dag/kväll kl. 06–22. Vägtrafik på Norra Länken (E20/277) har hämtats frå n Trafikverket ( NVDB) och räknats upp till prognos 2045 med Trafikverkets Basprognoser 2024. Trafik på kommunala vägar har hämtats från Stockholms stads Trafikdatasystem, trafikdata.stockholm.se, och räknats upp till prognos 2045 med 0, 5 % per år. Tabell 1. Vägtrafikuppgifter prognos 2045. VVääggssttrrääcckkaa ÅÅDDTT AAnnddeell ttuunngg ttrraaffiikk [[%%]] SSkkyyllttaadd hhaassttiigghheett [[kkmm//hh]] Tegeluddsvägen 14 000 91) 40 Norra Länken (E20/277) 33 000 – 57 000 81) 70 Södra Hamnvägen 14 000 141) 40 Lidingövägen 36 000 101) 40 Lidingövägen (bro över 277) 16 000 101) 50 1) Fordonsfördelningen har antagits till 50 % kategori 2 och 50 % kategori 3 (4 axlar). Dygnsfördelningen av tung trafik, kategori 3, har antagits till 15 % natt mellan kl. 22-06 och medeltimme dag/kväll. Trafikuppgifter för Värtabanan har erhållits från Trafikverket (projekt Värtans bangård, ombyggnad) och T24. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-17, Dnr 2023-04410 10-24382, Rapport A Förhandskopia, 2026-02-17 Sida 6 (13) Tabell 2. Spårtrafikuppgifter för Värtabanan – prognos 2045. TTååggttyypp AAnnttaall ((ååddtt)) TTåågglläännggdd mmeeddeellvväärrddee [[mm]] MMaaxxttåågglläännggdd [[mm]] HHaassttiigghheett [[kkmm//hh]] Godståg 6 550 550 40 Spårtrafikuppgifter för Tunnelbanan har erhållits f rån Trafikförvaltningen (Trafikprognos för bullerberäkningar, TN 2020-0211 Rev 08). Tabell 3. Spårtrafikuppgifter för tunnelbanans Röda linje – prognos 2050. TTååggttyypp AAnnttaall ((ååddtt)) 22005500 TTåågglläännggdd mmeeddeellvväärrddee [[mm]] MMaaxxttåågglläännggdd [[mm]] HHaassttiigghheett [[kkmm//hh]] C30 430 140 140 80 33..22 IInndduussttrriibbuulllleerr Fastigheten Bremen 1 & 3 angränsar till Värtans ban gård. Trafikverket planerar för ombyggnation av den västra bangården för att öka de ss kapacitet samt att stänga den östra bangården. Projektet är i nuläget pausat och därmed saknas underlag om framtida verksamhet. Enligt projektledare på Trafikverket (K arl Öhlin) förväntas hantering och rangering av ca 4–6 godståg per dygn. Merparten av rangeringen bedöms ske nattetid. I projektet utfördes 2022 en bullerutredning avseende framtida verksamhet på bangården (PM Industribuller- Dp Ängsbotten och befintlig beby ggelse, 173810-04-025-002, Atkins Sverige AB 2022-03-29 ). I utredningen utgör dimensionerande beräkningsfall rangering under en timme nattetid med följande aktiviteter:  Fliståg 580 m (1 fr/h)  Diesellok T43/841 (1 fr/h)  Cementtåg 200 m (1 fr/h) Utredningen bedöms fortsatt relevant eftersom dimensionerande beräkningsfall avser en timme nattetid (i enlighet med gällande riktvärden) . Även om framtida verksamhet förändras kommer sannolikt motsvarande beräkningsfall vara dimensionerande. I följande utredning har översiktliga beräkningar u tförts baserat på dimensionerande beräkningsfall i Atkins utredning från 2022 samt er farenheter från bullerutredningar av andra bangårdar ( 10-20012-42 Rapport A Bullerutredning Gredby bangår d, Akustikkonsulten, 2023-09-14). Beräkningar av lågfrekvent buller från diesellok T43 har utförts med indata från WSP:s rapport åt Trafikverket från 2015, Buller från rangering. Planerade bostäder ligger avskärmade från hamnen oc h exponeras inte av buller från hamnverksamhet som riskerar att överskrida riktvärden och/eller hamnens bullervillkor. Beräkningar har även utförts avseende takfläktar på grannfastigheten Bremen 2. Takfläktarna är delvis avskärmade och bullernivåer vid planerade bostäder är försumbara. 44 BBeerrääkknniinnggssrreessuullttaatt 44..11 TTrraaffiikkbbuulllleerr Beräkningar har utförts för framtida prognostiserad trafiksituation. Resultaten redovisas som ekvivalenta och maximala ljudnivåer vid fasad, frifältsvärde. I bilaga A01 redovisas ekvivalent ljudnivå vid fasa d till planerade bostäder och kontor/hotell. Vid mest exponerade bostadsfasad upp går ekvivalent ljudnivå till 64 dBA, Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-17, Dnr 2023-04410 10-24382, Rapport A Förhandskopia, 2026-02-17 Sida 7 (13) se Figur 2 och Figur 3 nedan. Vid mest exponerade fasad för planerade kontor eller annan verksamhet uppgår ekvivalent ljudnivå till 67 dBA. Figur 2. Ekvivalent ljudnivå vid bostadsfasad, vy från sydöst. Figur 3. Ekvivalent ljudnivå vid bostadsfasad, vy från sydväst. I bilaga A02 redovisas maximal ljudnivå vid fasad t ill planerade bostäder och kontor/hotell. Vid mest exponerade bostadsfasad uppgår maximal ljudnivå till 76 dBA. Vid mest exponerade fasad för planerade kontor eller an nan verksamhet uppgår maximal ljudnivå till 84 dBA. 44..22 EExxtteerrnntt iinndduussttrriibbuulllleerr ffrråånn VVäärrttaannss bbaannggåårrdd Det finns i nuläget inget detaljerat underlag om framtida verksamhet på Värtans bangård. Därav har översiktliga beräkningar utförts, baserat på tidigare utredningar, för att undersöka vilka industribullernivåer som kan förväntas på fastigheterna. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-17, Dnr 2023-04410 10-24382, Rapport A Förhandskopia, 2026-02-17 Sida 8 (13) I bilaga A03 redovisas ekvivalent ljudnivå vid fasa d nattetid, i steg om 5 dB. Vid mest exponerade bostadsfasader, mot sydöst och närmast b angården, uppgår ekvivalent ljudnivå till 45–50 dBA. Vid fasad till ljuddämpad sida mot innergård uppgår ekvivalent ljudnivå till högst 40 dBA. Vid mest exponerade kontorsfasader närmast bangårde n uppgår ekvivalent ljudnivå till 55–60 dBA. I bilaga A04 redovisas maximal ljudnivå vid fasad n attetid, i steg om 5 dB. Vid mest exponerade bostadsfasad uppgår maximal ljudnivå til l 65–70 dBA. Vid fasad till ljuddämpad sida mot innergård uppgår maximal ljudnivå till högst 55 dBA. Vid mest exponerade kontorsfasader närmast bangården uppgår maximal ljudnivå till 75– 80 dBA. 55 KKoommmmeennttaarreerr Planerade bostäder planeras i form av sluten kvarte rstruktur vilket möjliggör tillgång till ljuddämpad sida mot innergård avseende både trafikbuller och industribuller. 55..11 TTrraaffiikkbbuulllleerr På Bremen 1 kan bostäder uppföras som klarar riktvä rden enligt Trafikbullerförordning, SFS 2015:216. Vid fasad mot Tegeluddsvägen uppgår ekvivalent ljud nivå till 61–64 dBA. För lägenheter med fasad där 60 dBA ekvivalent ljudnivå överskrids krävs genomgående planlösning så att minst hälften av bostadsrummen är vända mot en sida där den ekvivalenta ljudnivån är högst 55 dBA, alternativt att lägenheten är högs t 35 kvm. Med föreslagna planlösningar, daterade 2026-02-12, klaras riktvärd en enligt Trafikbullerförordning (SFS 2015:216), se Figur 4, Figur 5 och Figur 6 nedan. Figur 4. Ekvivalent ljudnivå vid bostadsfasad till planerade lägenheter på plan 4–8. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-17, Dnr 2023-04410 10-24382, Rapport A Förhandskopia, 2026-02-17 Sida 9 (13) Figur 5. Ekvivalent ljudnivå vid bostadsfasad till planerade lägenheter på plan 9 & 10. Figur 6. Ekvivalent ljudnivå vid bostadsfasader, alternativ med bostäder i mittflygel. För planerade bostäder kan egen och/eller gemensam uteplats på bullerskyddad innergård anordnas som klarar riktvärdena 50 dBA ek vivalent och 70 dBA maximal ljudnivå. Med lämpliga val av ytterväggskonstruktion, fönster och uteluftdon kan Boverkets byggregler klaras och god ljudmiljö erhållas inomhus. 55..22 EExxtteerrnntt iinndduussttrriibbuulllleerr Externt industribuller från Värtans bangård har bedömts utifrån översiktliga beräkningar. I och med fastighetens närhet till bangården har pl anerade bostäder placerats i skärmat läge på fastighetens södra del. Vid mest exponerade bostadsfasader, mot sydöst och närmast bangården, överskrids riktvärdena 45 dBA ek vivalent och 55 dBA maximal ljudnivå. Vid fasad mot innergård klaras riktvärden för ljuddämpad sida. Med genomgående planlösning kan bostäder uppföras som k larar riktvärdet för maximal ljudnivå nattetid samt riktvärden för ekvivalent lj udnivå enligt Zon B i Boverkets riktvärden. Merparten av bostäderna klarar Zon A, se Figur 7 nedan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-17, Dnr 2023-04410 10-24382, Rapport A Förhandskopia, 2026-02-17 Sida 10 (13) Figur 7. Illustration av zongränser enligt Boverkets riktvärden för verksamhetsbuller. Zon B i rött, övriga bostäder klarar zon A (mörkgrått). För planerade bostäder kan egen och/eller gemensam uteplats på ljuddämpad sida uppföras. Tomgångskörning av diesellok på bangården kan ge up phov till lågfrekvent buller vid planerade bostadsfasader. Hur höga lågfrekventa bul lernivåer som kan uppstå beror på var på bangården loket är placerat och vilken typ a v diesellok. Beräkning av lågfrekvent buller vid planerade bostäder har utförts givet ett värsta scenario med diesellok T43 närmast bostäder. I Tabell 4 nedan redovisas vilken lägsta fasadisolering som krävs i planerade byggnader för att klara Folkhälsomyndighe tens riktvärden för lågfrekvent buller, med mest bullrande scenario. Riktvärden kan klaras med tung ytterväggskonstruktion och med ljudfönster som finn s på marknaden. Dock krävs detaljprojektering och särskild hänsyn behöver tas till ljudnivåer vid 40 Hz (som ligger utanför frekvensområdet för standardiserade beräkningsmetoder). Vid framtida projektering av byggnadernas konstruktioner bör en uppdaterad utredning utföras avseende vilka lågfrekventa bullernivåer so m förväntas. Till exempel kan mer fastställd information framkommit om vilka typer av diesellok som kommer användas vid framtida rangering. Tabell 4. Minsta ljudreduktion i fasad för att klara riktvärden enligt FoHMFS 2014:13. FFrreekkvveennssbbaanndd,, HHzz 3311,,55 4400 5500 6633 8800 110000 112255 116600 220000 Minsta ljudreduktion, ΔLF (dB). 2 2244 2211 14 12 0 9 16 19 55..33 SSttoommlljjuudd oocchh vviibbrraattiioonneerr Planerade byggnader ska projekteras så att komfortv ägd vibrationsnivå i bostadsrum ej överskrider 0,4 mm/s (Svensk standard SS 460 48 61) och att stomljudsnivå 32 dBA maximal ljudnivå (FAST) ej överskrids vid fordonspassage. Enligt SGU:s kartavisare med jordarter utgörs planområdet av fyllning. Tunnelban an ligger drygt 100 m sydväst om området och går på bro samt i tunnel genom berg och förväntas därav inte medföra betydande stomljud och komfortvibrationer. Vibratio ner och stomljud, från i synnerhet Värtans bangård, Värtabanan och omkringliggande väg trafik, behöver detaljutredas i projekteringen. Zon A Zon B Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-17, Dnr 2023-04410 10-24382, Rapport A Förhandskopia, 2026-02-17 Sida 11 (13) 66 RRiikkttvväärrddeenn 66..11 TTrraaffiikkbbuulllleerrfföörroorrddnniinngg SSFFSS 22001155::221166 Regeringen har beslutat om en förordning om trafikb uller vid bostadsbyggnader, SFS 2015:216. Förordningen innehåller riktvärden för tr afikbuller vid bostadsbyggnader och ska tillämpas både vid bedömningar enligt plan- och bygglagen och enligt miljöbalken. I maj år 2017 ändrades 3§ i förordningen enligt förordningsändringar SFS 2017:359. Förordningen innehåller riktvärden för buller utomh us från spår-, väg- och flygtrafik vid bostadsbyggnader. Förordningen gäller såväl vid tillämpning i planskedet enligt plan- och bygglagen som vid tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Eftersom förordningen knyter an till befintliga bestämmelser i plan- och bygglag en kommer förordningen att gälla för detaljplaneärenden som påbörjats från och med den 2 januari 2015. Riktvärdena berör endast ljudnivåer utomhus och påverkar inte det befintliga regelverket gällande ljudnivåer inomhus. Vid beräkning av bullervärden vid en bostadsbyggnad ska hänsyn tas till framtida trafik som har betydelse för bullersituationen. Så här beskrivs riktvärdena i SFS 2015:216: Buller från spårtrafik och vägar 3§ Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad , och 2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. (enligt SFS 2017:359) 4§ Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden. Vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att minst ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden. 5§ Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå som ang es i 3 § första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00. Beräkning av bullervärden 8 § Vid beräkning av bullervärden vid en bostadsbyggna d ska hänsyn tas till framtida trafik som har betydelse för bullersituationen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-17, Dnr 2023-04410 10-24382, Rapport A Förhandskopia, 2026-02-17 Sida 12 (13) 66..22 OOmmggiivvnniinnggssbbuulllleerr ffrråånn iinndduussttrriieellll vveerrkkssaammhheett oocchh aannnnaann vveerrkkssaammhheett mmeedd lliikkaarrttaadd lljjuuddkkaarraakkttäärr ((RRaappppoorrtt 22002200::88)) I Boverkets vägledning anges riktvärden för industri- och verksamhetsbuller enligt och . Tabell 5. Högsta ekvivalenta ljudnivåer från industriell och annan verksamhet, uttryckt som frifältsvärde utomhus vid bostadsbyggnads fasad. LLeeqq ddaagg ((kkll.. 0066––1188)) LLeeqq kkvväällll ((kkll.. 1188––2222)) LLöörrddaaggaarr,, ssöönnddaaggaarr oocchh hheellggddaaggaarr LLeeqq ddaagg ++ kkvväällll ((kkll.. 0066––2222)) LLeeqq nnaatttt ((kkll.. 2222––0066)) Zon A1 Bostadsbyggnader bör kunna medges upp till angivna nivåer 50 dBA 45 dBA 45 dBA Zon B Bostadsbyggnader bör kunna medges upp till angivna nivåer förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas. 60 dBA 55 dBA 50 dBA Zon C Bostadsbyggnader bör inte medges över angivna nivåer. >60 dBA >55 dBA >50 dBA 1. Vad avser buller från teknisk utrustning vid annat än industriell verksamhet tillämpas värdena för ljuddämpad sida enligt Tabell 6 också på den exponerade sidan. Vid uteplats, om sådan planeras, gäller ljudnivåerna i Tabell 6. Tabell 6. Högsta ekvivalenta ljudnivåer från indust riell och annan verksamhet på ljuddämpad sida, uttryckt som frifältsvärde utomhus vid bostadsbyggnads fasad, och vid uteplats. LLeeqq ddaagg ((kkll.. 0066––1188)) LLeeqq kkvväällll ((kkll.. 1188––2222)) LLeeqq nnaatttt ((kkll.. 2222––0066)) Ljuddämpad sida och uteplats 45 dBA 45 dBA 40 dBA I de fall den bullrande verksamheten endast pågår en del av någon av tidsperioderna ovan, eller om ljudnivån från verksamheten varierar mycke t, bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för den tid då den bullrande verksamheten pågår. Dock bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för minst en timme, även vid ko rtare händelser. Som komplement bör om möjligt även ekvivalent ljudnivå för respektive tidsperiod anges. Utöver detta finns följande för frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad:  Maximala ljudnivåer (LFmax > 55 dBA) bör inte förekomma nattetid klockan 22–06 annat än vid enstaka tillfällen. Om de berörda bygg naderna har tillgång till en ljuddämpad sida avser begränsningen den ljuddämpade sidan.  Om ekvivalenta ljudnivåer inom zon A uppfylls, men maximala ljudnivåer regelbundet överskrids nattetid vid exponerad sida, bör bulleranpassning av bostadsbyggnader i enlighet med zon B göras. Om en sådan situation uppstår blir bedömningen därmed densamma som när den ekvivalenta ljudnivån är högre än riktvärdena i zon A.  Vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkalla nde. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta återkommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande, eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter, bör värdena i Tabell 5 sänkas med 5 dBA. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-17, Dnr 2023-04410 10-24382, Rapport A Förhandskopia, 2026-02-17 Sida 13 (13)  Även lågfrekvent ljud kan upplevas som mycket störande. Därför behöver särskild hänsyn tas vid planering av bostäder om risken för lågfrekvent buller är påtaglig. 66..33 FFoollkkhhäällssoommyynnddiigghheetteennss aallllmmäännnnaa rråådd oomm bbuulllleerr iinnoommhhuuss I Tabell 7 och Tabell 8 nedan redovisas Folkhälsomyndighetens allmänna råd vid bedömning av olägenhet avseende buller inomhus i utrymme för sömn, vila och daglig samvaro. De allmänna råden gäller i huvudsak bostäder men tillämpas även för lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande och sovrum i tillfälligt boende. Tabell 7. Riktvärden för buller enligt FoHMFS 2014:13. BBuulllleerrttyypp PPaarraammeetteerr LLjjuuddnniivvåå,, ddBB Maximalt ljud LAF,max1) 45 Ekvivalent ljud LAeq,T 2) 30 Ljud med hörbara tonkomponenter LAeq,T 25 Ljud från musikanläggningar LAeq,T 25 1) Den högsta A-vägda ljudnivån. 2) Den A-vägda ekvivalenta ljudnivån under en viss tidsperiod (T) Tabell 8. Riktvärden för lågfrekvent buller enligt FoHMFS 2014:13. FFrreekkvveennssbbaanndd,, HHzz 3311,,55 4400 5500 6633 8800 110000 112255 116600 220000 Ljudtrycksnivå, Leq (dB) 56 49 43 42 40 38 36 34 32 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-17, Dnr 2023-04410 Per Lindkvist David Geiger 10-24382 A01 Beräknad med SoundPLAN 9.1 uppdatering 2026-02-05 Bremen 1 & 3 - Stockholm Planalternativ Framtida trafikprognos Ekvivalent ljudnivå från väg- och spårtrafik, beräknad vid fasad. 2025-12-16 Skala (A3) 1:1400 0 10 20 40 60 m Ljudnivå vid fasad > 50 dBA Frifältsvärde vid mest exponerade våningsplan Teckenförklaring Planerade bostäder Kontor Kontor/handel Övrig byggnad Ekvivalent ljudnivå, LAeq,24h [dB] <= 50 50 - 55 55 - 60 60 - 65 65 - 70 > 70 64 67 66 55 60 67 65 58 57 62 66 66 65 64 61 61 60 5458 58 62 63 64 64 67 65 6564 66 58 64 65 61 60 6362 52 5252 60 54 60 62 55 61 63 64 60 53 51 55 53 55 62 51 51 6460 6055 586058 53 6159 55 61 54 62 64 636054 61 63 63 60 60 56 63 59 57 57 58 51 53 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-17, Dnr 2023-04410 Per Lindkvist David Geiger 10-24382 A02 Beräknad med SoundPLAN 9.1 uppdatering 2026-02-05 Bremen 1 & 3 - Stockholm Planalternativ Framtida trafikprognos Maximal ljudnivå från väg- och spårtrafik, beräknad vid fasad. 2025-12-16 Skala (A3) 1:1400 0 10 20 40 60 m Ljudnivå vid fasad > 70 dBA Frifältsvärde vid mest exponerade våningsplan Teckenförklaring Planerade bostäder Kontor Kontor/handel Övrig byggnad Maximal ljudnivå LAFmax [dB] <= 70 70 - 75 75 - 80 80 - 85 > 85 79 76 72 72 73 80 75 74 79 82 72 75 76 77 79 79 73 7372 73 84 83 77 76 8183 72 72 75 77 82 84 71 73 73 73 82 7575 73 74 74 73 75 75 7574 75 75 75 74 7475 73 75 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-17, Dnr 2023-04410 Per Lindkvist David Geiger 10-24382 A03 Beräknad med SoundPLAN 9.1 uppdatering 2026-02-05 Bremen 1 & 3 - Stockholm Värtans bangård Ekvivalent ljudnivå från rangering nattetid, beräknad vid fasad. 2025-12-16 Skala (A3) 1:1400 0 10 20 40 60 m Ljudnivå vid fasad > 40 dBA Frifältsvärde vid mest exponerade våningsplan Teckenförklaring Planerade bostäder Kontor Kontor/handel Övrig byggnad Ekvivalent ljudnivå, LAeq,1h,natt [dB] <= 40 40 - 45 45 - 50 50 - 55 55 - 60 > 60 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-17, Dnr 2023-04410 Per Lindkvist David Geiger 10-24382 A04 Beräknad med SoundPLAN 9.1 uppdatering 2026-02-05 Bremen 1 & 3 - Stockholm Värtans bangård Maximal ljudnivå från rangering nattetid, beräknad vid fasad. 2025-12-16 Skala (A3) 1:1400 0 10 20 40 60 m Ljudnivå vid fasad > 55 dBA Frifältsvärde vid mest exponerade våningsplan Teckenförklaring Planerade bostäder Kontor Kontor/handel Övrig byggnad Maximal ljudnivå, LAFmax,natt [dB] <= 55 55 - 60 60 - 65 65 - 70 70 - 75 > 75 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-17, Dnr 2023-04410 --- [Brandtekniskt utlåtande.pdf] Brandkonsulten AB www.brandkonsulten.se Gävlegatan 12 B T - +46 8 505 344 00 113 30 Stockholm E - info@brandkonsulten.se Kv Bremen 1, Stockholm Brandtekniskt utlåtande Samrådshandling, detaljplaneskede 2025-12-18 Anders Karlsson Handläggande brandingenjör Fredrik Magnusson Internkontrollerande brandingenjör Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2023-04410 2 (7) Bremen 1, brandtekniskt utlåtande, detaljplaneskede 2025-12-18 Innehållsförteckning 1 Allmän information och dimensionerande förutsättningar .............. 3 1.2 Förutsättningar ..................................................................................... 3 2 Förutsättningar för räddningstjänstens insats ................................. 5 3 Utrymning ...................................................................................... 6 4 Skydd mot brandspridning mellan byggnader ................................. 7 5 Brandtekniska installationer ........................................................... 7 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2023-04410 3 (7) Bremen 1, brandtekniskt utlåtande, detaljplaneskede 2025-12-18 1 Allmän information och dimensionerande förutsättningar Uppdragsgivare Vasakronan AB Byggherre Vasakronan AB Objektsadress Tegeluddsvägen 3-5, Stockholm 1.1.1 Versionshistorik, revideringar och tillhörande handlingar Versionshistorik Version Datum Upprättad av Kontrollerad av Samrådshandling, detaljplan 2025-12-18 AK FM Revideringar Detta utlåtande är första utgåvan och är upprättad som underlag för samråd avseende ny detaljplan. De brandtekniska principerna som redovisas är primärt sådana som har betydelse för detalj - planearbetet. Dock så redovisas kortfattat även de grundläggande principerna för byggnader - nas brand- och utrymningsstrategier för att ge en övergripande förståelse för brandskyddet som helhet. Dock så kan förändringar i principerna ske under projekteringsarbetet. 1.2 Förutsättningar Förutsättningarna för utlåtandet har varit mötesunderlag, daterat 2025-11-28, upprättat av Vasakronan AB och arkitektfirma Koponen Stenqvist. Befintlig byggnad med undantag för källarplanen avses att rivas. Nya byggnader kommer primärt att nyttjas för bostads- och kontorsändamål samt med vissa kommersiella lokaler mot Tegeluddsvägen och under innergård. Källarplanen kommer primärt att nyttjas fö r garage samt teknik- och förrådsutrymmen. Våningsantalet för de olika byggnadskropparna varierar och då de två nedersta planen är ut - förda i suterräng beror våningsantalet på vilken gata som byggnaden betraktas ifrån. I detta ut - låtande bedöms byggnad mot Tegeluddsvägen planeras utföras i åtta vån ingsplan och mot Nedre Tegeluddsvägen i tio våningsplan. Figur 1, Sektion som visar våningsantal i förhållande till omgivande gator. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2023-04410 4 (7) Bremen 1, brandtekniskt utlåtande, detaljplaneskede 2025-12-18 En förutsättning är att byggnaden utförs med en heltäckande sprinklerinstallation med undan - tag för bostadshuset där beslut om sprinklerinstallation tas i senare skede, bland annat bero - ende på stomval. Det finns körvägar i närheten av byggnaden som utgör rekommenderade transportvägar för farligt gods. Eventuella riskreducerande åtgärder utreds i separat riskanalys och omfattas ej av detta utlåtande, men ska beaktas i fortsatt projektering. 1.2.1 Myndighetskrav och regelverk PBL, Plan- och bygglag (2010:900). PBF, Plan- och byggförordning (2011:338). Boverkets föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand i byggnader (BFS 2024:7). 1.2.2 Byggnadsklass Med hänsyn till byggnadernas våningsantal hänförs de till byggnadsklass Br1, byggnader med stort skyddsbehov. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2023-04410 5 (7) Bremen 1, brandtekniskt utlåtande, detaljplaneskede 2025-12-18 2 Förutsättningar för räddningstjänstens insats Fastigheten är placerad relativt centralt i Stockholm. Räddningstjänstens dimensionerande insatstid understiger 10 minuter. Avstånd från möjliga uppställningsplatser för räddningstjänstens fordon till angreppsvägar ska ej överstiga 50 m, vilket bedöms uppfyllas då byggnaderna uppförs i anslutning till körbara vägar. Dörrar direkt till det fria samt trapphus kommer att utgöra primära angreppsvägar till byggna - derna. Insatsmöjligheterna till källarplanen tillgodoses av garageportar samt via separata trappor med mynning direkt till det fria. 2.1.1 Brandgasventilation Lokaler i källare samt större kommersiell lokal (livsmedelsbutik) förses med möjligheter till brandgasventilation via schakt/luckor/fönster eller brandgasfläktar. I dagsläget finns en större mängd schakt och luckor som ligger mot Tegeluddsvägen. Möjligheten att nyttja dessa ska utredas under projekteringsarbetet. Trapphus förses med möjlighet till brandgasventilation via luckor eller brandgasfläkt. Hisschakt i anslutning till Tr1- och Tr2-trapphus förses med automatisk brandgasventilation via lucka eller brandgasfläkt. Räddningshiss utförs dock med trycksättning och inte brandgas - ventilation. 2.1.2 Stigarledningar och räddningshiss Krav på stigarledning och räddningshiss är beroende på nivåskillnaden mellan angreppspunkt och det mest avlägsna planet. Krav på stigarledning (torr) ställs när avståndet överstiger 24 m och krav på räddningshiss ställs när motsvarande mått överstiger 30 m. Tabell: Krav på stigarledning och räddningshissar Byggnadsdel Stigarledning (torra) Räddningshiss Bostadshus mot Tegeluddsvägen Ja Nej Bostadshus mot Gränd Ja Ja Kontorshus mot Nedre Tegeluddsvägen Ja Ja. Räddningshiss utförs i sådan om- fattning att maximalt avstånd från hissen till mest avlägsna yta uppgår till max 80 m. 2.1.3 Brandvattenhantering Kommunen ansvarar för brandvattenförsörjning till berörd byggnad och förutsätts anordnas via markbrandposter. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2023-04410 6 (7) Bremen 1, brandtekniskt utlåtande, detaljplaneskede 2025-12-18 3 Utrymning Utrymningsstrategin inom byggnaden bygger inte på räddningstjänstens medverkan. Utrymning sker via dörrar direkt till det fria alternativt via trapphus. Trapphusen utförs som öppna trapphus (traditionella trapphus), som Tr2 -trapphus eller som Tr1-trapphus beroende på våningsantal och tillgång till trapphus. Tabell: Krav på trapphus Byggnadsdel Typ av trapphus Kommentar Bostadshus mot Tegeluddsvägen Tr2 Avståndet till översta våningsplanet är för högt för att nyttja räddnings- tjänstens stegutrustning som alternativ utrymningsväg. Vidare planeras lägenheter mot innergård utföras, vilket medför att utrymning via räddningstjänstens stegutrust- ning inte är möjlig. Bostadshus mot Gränd Tr2 Avståndet till översta våningsplanet är för högt för att nyttja räddnings- tjänstens stegutrustning som alter- nativ utrymningsväg. Kontorshus mot Nedre Tegeluddsvägen Öppna (traditionella) trapphus, Tr2-trapp- hus och Tr1-trapphus Följande parametrar gäller för att bestämma utformningen av trapp- hus. Samtliga hyresgästlokaler måste ha tillgång till minst ett Tr2-trapphus. Lokaler belägna på våningsplan över åttonde våningsplanet och som endast har tillgång till ett trapphus innebär att trapphuset utförs som en Tr1-trapphus. I övrigt kan trapphusen utföras som öppna (traditionella) trapphus. Ytor inom trapphus utförs så stora att det finns plats för utrymningsplatser för rullstols burna personer. Översiktliga principer för utrymning framgår på bifogade ritningar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2023-04410 7 (7) Bremen 1, brandtekniskt utlåtande, detaljplaneskede 2025-12-18 4 Skydd mot brandspridning mellan byggnader Då byggnaderna avses att uppföras nära, eller dikt an, mot andra byggnader behöver åtgärder utföras för att uppfylla krav på skydd mot brandspridning mellan byggnaderna. Där avståndet mellan byggnaderna understiger 8 m kan krav på fasad och fönster bli aktuella inom avståndet om inte båda byggnaderna utförs med sprinklerinstallation. Där byggnader uppförs dikt an mot annan byggnad är grundkravet att konstruktionen utförs som brandvägg. Där det inom 8 m från fasad finns ett lägre beläget tak ska skydd mot brandspridning beaktas. Detta kan utföras genom att taket utförs i brandteknisk klass eller att den lägre byggnaden för - ses med en sprinklerinstallation. Taken planeras att utföras med gröna tak och med solceller i omfattande utsträckning. Tak utförs med krav på ytskikt, Broof(t2). Solcellsinstallationer utförs med beaktande av brandsprid - ning och räddningstjänstens insatssäkerhet. 5 Brandtekniska installationer Byggnaderna avses att utföras med ett modernt brandskydd och med brandtekniska installat - ioner såsom bl a sprinkler (behovet ska utredas för bostadshus), stigarledningar, brand - och ut- rymningslarm (ej bostadshus), brandgasventilation och nödbelysning inom utrymningsvägar och samlingslokaler. Dessa installationer är en förutsättning för de anvisningar avseende brand - skydd som presenteras i detta utlåtande. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 PLAN 01 1 :500 2025- 1 2- 16 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 PLAN 02 1 :500 2025- 1 2- 16 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 PLAN 03 1 :500 2025- 1 2- 16 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2023-04410 2025- 1 2- 16 BREMEN 1 PLAN 04 1 :500 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2023-04410 2025- 1 2- 16 BREMEN 1 PLAN 05 1 :500 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2023-04410 2025- 1 2- 16 BREMEN 1 PLAN 10 1 :500 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-18, Dnr 2023-04410 --- [Risk PM.pdf] Sida 1 (64) Handläggare Mathias Lööf Mottagare Vasakronan Referens: Lois Sellgren Telefon 076-409 27 74 E-post Mathias.loof@projektstaben.se Uppdragsansvarig Mathias Lööf Telefon 076-409 27 74 E-post Mathias.loof@projektstaben.se Projekt-ID 0233 Status Samrådshandling för granskning PM – Risk avseende människors hälsa och säkerhet Detaljplan för Bremenkvarteren – samrådshandling Datum Version Egenkontroll Internkontroll Revidering avser 2022-12-06 1.0 MLF MWN - 2025-12-22 2.0 MLF MWN Justering efter uppdaterad strukturplan och fördjupade riskberäkningar Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 2 (64) Sammanfattning Bremenfastigheterna ligger inom stadsdelen Ladugårdsgärdet. Bremen 1 och Bremen 3, som inrymmer kontorsverksamheter ska byggas på och utvecklas med bostäder och centrumverksamheter mot Tegeluddsvägen. Planerad fastighetsutveckling kräver en ny detaljplan. I bild nedan redogörs planerad utveckling i enlighet med detaljplanen. Framtagen utredning omfattar analys och värdering av den samlade riskbilden för identifierade olycksscenarier som kan föranleda påverkan på människor inom planområdet. Rapportens övergripande syfte är att uppfylla de krav på riskhantering som ställs i Plan- och bygglagen. Utförd riskbedömning ska därmed ses som en rekommendation utifrån rådande lagstiftning och riktlinjer och verka som ett beslutsunderlag inför beslutsfattande om markanvändningen enligt utbyggnadsförslaget är lämplig avseende människors hälsa. Utförd analys indikerar en låg samlad riskexponering inom planområdet. Såväl individ- som samhällsrisknivån bedöms vara godtagbar inom planområdet. Planerad utveckling följer länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd till de primära riskkällorna. I jämförelse med dagens situation bedöms inte planerad stadsutveckling direkt påverka risknivåerna. Utmärkande är de korta skyddsavstånd som återfinns till Tegeluddsvägen. Inom ramen för utförd känslighetsanalys har en teoretisk riskexponering utmed Tegeluddsvägen analyserats. Känslighetsanalysen indikerar acceptabla risknivåer utmed Tegeluddsvägen. Till de södergående körbanorna, där riskexponeringen teoretiskt är högre, återfinns mer betryggande avstånd. Den låga riskexponeringen indikerar att genomförbarheten av planerad utveckling utifrån ett riskperspektiv inte är avhängt att farligt godstransporter inte framförs på Tegeluddsvägen. Aktuell klassning av Tegeluddsvägen uppmuntras dock att ses över i samråd med Länsstyrelsen. Detta då det är viktigt att styra farligt gods utifrån den körsträckning som är säkrast trafikalt och innebär minst riskexponering i omgivningen. Då tunga transporter till/från Frihamnsområdet idag och i framtiden är tänkta att framföras på Södra Hamnvägen torde det vara naturligt att se över dagens klassning för att skapa en ökad tydlighet och ta bort osäkerheter. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 3 (64) Slutsatsen är att tänkt exploatering kan utföras enligt föreslagen struktur. För att minimera riskerna förknippade med planläggning och öka robustheten bedöms följande riskreducerande åtgärder vara rimliga att beakta utifrån ett kostnad-/nyttoperspektiv: • Friskluftsintag placerade på taknivå och/eller med intag från sida som ej vetter mot infrastrukturen i norr. • Ytor mellan planerade byggnader och infrastrukturen i norr rekommenderas att utformas för att inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. Ovanstående åtgärdsförslag kan behöva omformuleras så att de följer de regler som gäller för utformning av planbestämmelser enligt Plan- och Bygglagen (2010:900). Observera att ovanstående åtgärder endast utgör förslag och att det är upp till kommunen/projektet att ta beslut om åtgärderna ska implementeras och huruvida behov finns att införliva åtgärder via planbestämmelser i plankartan. Om kommunen bedömer att det långsiktigt bör tas hänsyn till Tegeluddsvägens sekundära klassning kan en ökad robusthet inarbetas i detaljplanen via att reglera att bostadsbyggnader intill Tegeluddsvägen ska utföras med alternativ utrymningsväg bort från Tegeluddsvägen. Att begränsa fasadmaterial och/eller inarbeta andra mer begränsande byggnadstekniska säkerhetsåtgärder bedöms ej vara motiverat utifrån den ringa riskexponering som teoretiskt föreligger utmed Tegeluddsvägens norra körbana som angränsar till planerade bostadsbyggnader på korta avstånd. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 4 (64) Innehållsförteckning Sammanfattning ................................................................................................ 2 1 Inledning .................................................................................................... 5 1.1 Bakgrund och syfte ............................................................................. 5 1.2 Underlag ............................................................................................ 5 1.3 Omfattning och avgränsningar .............................................................. 5 1.4 Definition riskbedömning ..................................................................... 6 1.5 Riskhänsyn vid bebyggelse intill farligt godsled och farlig verksamhet ....... 7 1.6 Värdering av risk ................................................................................ 9 2 Förutsättningar .......................................................................................... 11 2.1 Områdesbeskrivning .......................................................................... 11 2.2 Meteorologiska förhållanden ............................................................... 14 2.3 Farliga verksamheter och trafikförhållanden för farligt godstransporter .... 15 3 Riskanalys ................................................................................................. 17 3.1 Allmänt om farligt gods ...................................................................... 17 3.2 Värtaverket (del inom Kv. Nimrod) ...................................................... 18 3.3 Farligt godsolycka på vägnätet ........................................................... 21 3.4 Industrijärnvägsspår & södra bangården .............................................. 23 4 Samlad bedömning och riskvärdering ........................................................... 24 5 Känslighetsanalys ....................................................................................... 26 6 Diskussion och slutsatser ............................................................................ 28 Referenser....................................................................................................... 29 Bilaga A – Fördjupning av risker med LNG-transporter .......................................... 30 Bilaga B – Konsekvensanalys olycka med brandfarlig vätska .................................. 41 Bilaga C – Konsekvensanalys olycka med gasflak ................................................. 47 Bilaga D – Frekvens och samhällsriskberäkningar ................................................. 49 Bilaga D - Stockholm hamnars restriktioner avseende farligt godshantering ............. 63 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 5 (64) 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Bremenfastigheterna ligger inom stadsdelen Ladugårdsgärdet. Bremen 1 och Bremen 3, som inrymmer kontorsverksamheter ska byggas på och utvecklas. Planerad fastighetsutveckling kräver en ny detaljplan. Föreliggande rapport innebär en platsspecifik riskbedömning av tänkt utbyggnad enligt planförslaget. Rapportens övergripande syfte är att uppfylla de krav på riskhantering som ställs i Plan- och bygglagen. Riskbedömningen ska därmed ses som en rekommendation utifrån rådande lagstiftning och riktlinjer och verka som ett beslutsunderlag inför beslutsfattande om markanvändningen enligt utbyggnadsförslaget är lämplig avseende människors hälsa. 1.2 Underlag Som underlag för upprättande av denna riskutredning ligger information från planerade utveckling inom Energihamnen i enlighet med den detaljplan som varit ute på granskning. Utvecklingen inom Energihamnen styr i mångt och mycket förväntad riskexponering på anslutande infrastrukturleder vilka passerar studerat planområde. Riskkällorna i omgivningen och förändringar i risksituationen har delvis analyserats tidigare och som underlag för upprättande av denna riskutredning har följande utredningar fungerat som underlagsmaterial: • Översiktlig riskutredning Norra Djurgårdsstaden, version 3, RiskTec Projektledning AB, 2016. • Säkerhetsrapport Värtaverket, Stockholm Exergi, 2022-12-14, ver 8 1.3 Omfattning och avgränsningar Bedömningen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerande området. Analysen beaktar inte långvariga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp från exempelvis förorenad mark. Utredningen beaktar t.ex. inte närliggande järnvägsanläggning påverkan på omgivningen avseende buller eller elektromagnetism. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 6 (64) 1.4 Definition riskbedömning I denna riskbedömning används begreppet risk som produkten av sannolikhet att en negativ händelse ska inträffa och händelsens negativa konsekvenser. Ett vedertaget sätt att beakta riskbedömning är att utgå från de principer som redogörs för i ISO 31 000. Utifrån dessa principer så omfattar riskbedömning tre delmoment; riskidentifiering, riskanalys och riskvärdering i enlighet med figur 1. Figur 1. Definition av riskbedömning enligt ISO 31 000. Riskidentifiering syftar till att identifiera risker/skadehändelser utifrån tillgänglig information. För att kunna göra en skattning av riskerna krävs bedömning av riskernas sannolikhet och konsekvens, vilket riskanalysmomentet avser. Riskvärderingen baseras på resultatet av riskanalysen och beräknar storleken på respektive risk samt om sammanvägningen av samtliga risker är acceptabel/tolerabel eller ej. Värderingen utgör underlag för hur de analyserade riskerna kan hanteras. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 7 (64) 1.5 Riskhänsyn vid bebyggelse intill farligt godsled och farlig verksamhet Sammanhållen bebyggelse ska utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Länsstyrelsen har tolkningsföreträde rörande plan- och bygglagen och har därigenom tagit fram ett antal styrande dokument vars avsikt är att spegla deras tolkning kring hälsa och säkerhet. Länsstyrelserna i Skåne-, Västra Götalands- och Stockholms län har arbetat fram en policy för riskhantering i detaljplaneprocessen med riktlinjer för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Riskpolicyn innebär att riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från en farligt godsled [3]. Vidare har Länsstyrelsen i Stockholms län tagit fram ett faktablad som innehåller riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. I faktabladet tydliggör Länsstyrelsen rekommenderade skyddsavstånd mellan transportled för farligt gods och olika verksamheter enligt figur 2. Figur 2. Länsstyrelsens rekommendationer avseende skyddsavstånd till led för farligt gods från respektive kvartersmark [4]. För järnväg och rekommenderade vägar anser Länsstyrelsen i Stockholms län att det ska finnas ett bebyggelsefritt avstånd om minst 25 meter och särskilda skyddsåtgärder oavsett vad riskutredningen kommer fram till. Länsstyrelsen bedömer att de skyddsavstånd och skyddsåtgärder som förtydligas utgör ett minimum för att uppfylla kraven i PBL. För sekundära leder tydliggör Länsstyrelsen att det är svårt att göra en allmängiltig vägledning eftersom riskbilden kan variera väldigt mycket mellan olika leder. Länsstyrelsen anser dock att det, för de flesta sekundära leder, behöver finnas ett bebyggelsefritt skyddsavstånd om minst 25 meter samt att inte är sannolikt att ett skyddsavstånd på mindre än 15–20 meter kan anses tillräckligt för att uppfylla kraven i PBL. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 8 (64) Sevesodirektivet har genomförts i svensk lagstiftning genom lagen (1999:381) och förordningen (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor med tillhörande föreskrifter. Styrande för planläggning intill anläggningar som klassas som farliga anläggningar är framförallt artikel 12 om kontroll över den fysiska planeringen i Seveso II- direktivet (och artikel 13 i Seveso III-direktivet), vilken även har införlivats i svensk lagstiftning via miljöbalken (1998:808) och plan- och bygglagen (2010:900). I denna artikel går det att utläsa att genom fysisk planering ska man förebygga allvarliga olyckshändelser och deras konsekvenser genom att man på lång sikt ska upprätthålla lämpliga avstånd mellan verksamheter och deras omgivning. Anläggningar vilka klassas som ”farliga verksamheter” enligt ovan är ålagda att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa olyckor och de är även skyldiga att analysera risker och påverkan på närområdet. MSB har 2015 gett ut en vägledning för tillämpning av regelverken vid fysisk planering i anslutning till farliga verksamheter [5]. I vägledningen ges exempel på schabloniserade riskhanteringsavstånd (konsekvensområde inom vilket dödsfall eller allvarlig skada kan förväntas), vilka är baserade på verksamhetens totala mängdhantering. Riskhanteringsavstånden är främst tänkt att användas på en översiktlig eller strategisk nivå i den fysiska planeringen och ska i översiktsplan anges från fastighetsgränsen eller verksamhetsområdet kring den storskaliga kemikaliehanterande verksamheten, detta för att uppmärksamma riskerna i den fortsatta planeringen. I vägledningen förtydligas att avståndet mellan en storskalig kemikaliehantering och projekt för ny etablering aldrig bör understiga 100 meter, där avståndet bör gälla från verksamhetsområdets fastighetsgräns. För en mer platsspecifik riskbedömning är det viktigt att hänsyn tas till platsspecifika förhållanden såsom fördjupad redovisning av vilka typer av kemikalier samt processer som återfinns inom verksamheten och de konsekvenser som kan uppstå givet en olycka involverande farligt gods där hänsyn tas till förhållanden såsom persontäthet, topografi, bebyggelsens placering intill riskkällor och bebyggelsens utformning. Sådana analyser kan visa på en acceptabel risknivå trots avvikande skyddsavstånden alternativt att skyddsavstånden kan kompletteras eller ersättas av tekniska lösningar som ger samma effekt för omgivningen som det föreslagna generella avståndet. Vägledningen tydliggör dock att grundprincipen för att upprätthålla en tillfredställande säkerhet för omgivningen primärt ska vara genom ett tillräckligt stort skyddsavstånd till den farliga verksamheten. Förutom ovanstående lagar och riktlinjer förekommer ytterligare ett antal föreskrifter avseende risk och säkerhet som kan vara relevanta i planärenden. Dessa berör i första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta. Exempelvis så ger Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) ut föreskrifter för hantering av olika brandfarliga och explosiva ämnen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 9 (64) 1.6 Värdering av risk Det saknas nationella kriterier för riskvärdering för tredje man. Generellt vid bedömning av huruvida en risk kan accepteras eller ej bör hänsyn tas till vissa faktorer. Exempelvis bör riskkällans nytta vägas in, likaså vilken som är den exponerade gruppen samt huruvida risk för katastrofer föreligger. De principer som vanligen anges är enligt [6]: • Principen om undvikande av katastrofer. Katastrofer ska undvikas. • Fördelningsprincipen. Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. • Rimlighetsprincipen. En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. • Proportionalitetsprincipen. De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter, produkter och tjänster, etc.) som verksamheten medför. Dessa principer indikerar att hänsyn bör tas till kostnader för säkerhetshöjande åtgärder, att en riskkällas nytta skall vägas in samt att olika värderingar kan göras beroende på om den exponerade gruppen har en personlig nytta av riskkällan eller ej. Vidare skall risker ej accepteras om de på ett enkelt tekniskt och icke kostsamt sätt kan undvikas. Vidare har DNV på uppdrag av Räddningsverket tagit fram förslag på kvantitativa riskmått gällande individ- och samhällsrisk [7]. Dessa kriterier används generellt vid planläggning intill primära transportleder för farligt gods och andra typer av farliga anläggningar där riskkällan kan vara ett permanent hot för tredje man. Individrisken uttrycks som sannolikheten att en person, som står på en given plats, ska omkomma under ett år. Individrisken tar ingen hänsyn till hur många personer som kan påverkas av en skadehändelse. Vid beräkning av samhällsrisken beaktas även hur stora konsekvenserna kan bli för en skadehändelse, detta med avseende på antalet personer som kan påverkas vid olycka. Vid bedömning av samhällsrisk tas hänsyn till hur persontätheten varierar under dygnet och hur stor andel personer som förväntas befinna sig inomhus respektive utomhus. Exempelvis kan persontätheten kring en skola förväntas vara hög under dagen och nästintill obefintlig under natten. Samhällsrisk redovisas ofta med en så kallad FN- kurva, vilken visar sambandet mellan den ackumulerade frekvensen, F, för samtliga olyckor och antal omkomna, N, på grund av dessa olyckor. Kurvan åskådliggör den förväntade frekvensen för ett visst antal döda av olycka involverande farligt gods. Risken kan värderas som acceptabel, tolerabel eller oacceptabel: • Om risken är oacceptabel måste åtgärder vidtas • Om risken är tolerabel (det s.k. ALARP-området (As Low As Reasonably Practicable) ska åtgärder värderas och vidtas om kostnaden är rimlig. Högre kostnader kan accepteras för risker nära det oacceptabla området, än för risker nära det acceptabla. • Om risken är acceptabel behöver inte åtgärder vidtas men det bör ändå undersökas. Åtgärder som medför små kostnader bör ändå vidtas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 10 (64) För individrisk föreslår Räddningsverket [7] följande kriterier: • Övre gräns för ALARP-området: 10-5 per år • Undre gräns ALARP-området: 10-7 per år För samhällsrisk föreslår Räddningsverket [7] följande kriterier: • Övre gräns för ALARP-området: 10-4 per år för N=1, med lutning på FN-kurva: -1 • Undre gräns för ALARP-området: 10-6 per år för N=1, med lutning på FN-kurva: -1 I figur 3 förtydligas appliceringen av DNV:s förslag på kriterier för samhällsrisk. Figur 3. Räddningsverket via DNV – Förslag på kriterier för samhällsrisk. Ovanstående kriterier grundar sig i att en sträcka om motsvarande 1 km studeras. I samband med samhällsplanering är det vidare viktigt att beakta kopplingen mellan risktagande och den samhällsnyttan som erhålls av risktagandet [6,7]. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 11 (64) 2 Förutsättningar 2.1 Områdesbeskrivning Detaljplanen syftar till att omdana den aktuella delen kring Tegeluddsvägen från industri- och verksamhetsområde till vital stadsmiljö genom ett mer funktionsblandat innehåll med fler kontorsarbetsplatser samt bostäder och centrumändamål. Befintliga fastigheter ligger i stadsdelen Ladugårdsgärdet, se figur 4 för orientering. Figur 4. Orientering av befintliga fastigheter i omgivningen (se gulmarkering). Fastigheterna angränsar till Stockholm stads stora exploateringsprojekt Norra Djurgårdsstaden. I figur 5 presenterat hur berörda fastigheter förhåller sig till en översiktlig planerad utveckling inom Norra Djurgårdsstaden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 12 (64) Figur 5. Orientering av Bremenfastigheterna (se gulmarkering) i förhållande till planerade stadsutveckling inom Norra Djurgårdsstaden. En översiktlig redogörelse av planerad fastighetsutveckling i förhållande till närliggande infrastrukturleder presenteras i figur 6 och 7. Figur 6. Situationsplan över planerad utveckling. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 13 (64) Figur 7. Situationsplan med uppmätta avstånd till omkringliggande primära riskkällor. Avståndet från byggnader inom planområdet och omkringliggande riskkällor varierar utmed planområdet. Avståndet till Norra Länken/Lidingövägen uppgår som lägst till cirka 50 meter. Avståndet till industrijärnvägsspåren uppgår som lägst till cirka 15 meter. Avståndet till norra länkens avfartsramp mot Södra Hamnvägen uppgår som lägst till cirka 30 meter. Avståndet till Värtaverket överstiger 300 meter. Avståndet till Tegeluddsvägen norra körbana är kort och understiger 10 meter. Avståndet till Tegeluddsvägens södra körbanan är längre och överstiger 15 meter. Planerad utveckling innebär att kontorsverksamheter bibehålls mot infrastrukturpaketen i norr medan den södra sidan mot Tegeluddsvägen planeras att utvecklas med bostäder och centrumändamål med mer livliga bottenvåningar. Generellt kommer marken mellan infrastrukturen i norr och planerade byggnader utformas för att inte uppmuntra till stadigvarande vistelse i ett led att minimera persontätheten inom de mest riskutsatta områdena Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 14 (64) 2.2 Meteorologiska förhållanden I figur 8 kan utläsas att den dominerande vindriktningen är sydlig och västlig vind, värt att notera är att vindriktningen anger den riktning varifrån vinden kommer. Detta innebär att eventuella brandgaser vid händelse inom Energihamnen i de flesta fallen inte förväntas spridas i riktning mot hamnområdet. Sannolikheten att vinden ligger på i riktning mot studerat planområde som är belägen söderut från Energihamnen kan grovt uppskattas till ca 10 %. Den dominerande vindhastigheten är 2,5–5,5 m/s. Gällande atmosfäriska stabilitetsklasser kan sägas att klass C-D är dominerande. Klass E-F inträffar i princip endast nattetid vid väldigt låga hastigheter. Figur 8. Vindros som baseras på mätningar i Stockholm 1961 tom 2016 [1]. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 15 (64) 2.3 Farliga verksamheter och trafikförhållanden för farligt godstransporter I närområdet finns vissa riskfyllda verksamhet som hanterar farligt gods vilka genererar farligt godstransporter på omkringliggande infrastrukturleder, dessa kan sammanfattas till följande: • Värtaverket och Energihamnen (bunkring av brandfarliga vätskor, omlastning LNG till bunkerbåt samt hantering av mindre mängder ammoniaklösning och andra farliga kemikalier). • Stockholms hamnars rederier verksamhet inom Frihamnen och Värtahamnen (viss mängd farligt gods samlastas med färjetrafiken). • Drivmedelstation St 1, Frihamnen • Gasnätet i Stockholms reservanläggning för LNG, Frihamnen • Lokala verksamheter på Lidingö såsom drivmedelstationer mm. Tidigare riskfylld verksamhet i form av oljeverksamheten i Loudden har redan avvecklats och containerhamnen inom Värtan som genererade viss mängd farligt gods har flyttas till Norvik hamn. Spårtrafik sker i dagsläget på ett stickspår från Värtabanan in i Energihamnen. Det är främst Stockholm Exergi som nyttjar spåret för transport av biobränsle. Inga transporter av farligt gods sker på spåret i dagsläget och förväntas ej heller år 2040 i enlighet med detaljplan för Energihamnen. Kopplat till den övergripande stadsutvecklingen inom Norra Djurgårdsstaden återfinns mindre osäkerhetsfaktorer kopplat till flytt/avveckling av nedanstående verksamheter [9]. Petrobells verksamhet i Loudden Petrobells verksamhet som ligger i Loudden kommer inte att finnas kvar där i framtiden. Ett möjligt alternativ är Frihamnen ett annat är Energihamnen och ett sista är den avvecklas. Det finns inga representativa tider för när verksamheten avvecklas från Loudden. Drivmedelsstation St1 vid Frihamnsporten Planeras avvecklas i samband med utveckling av Södra Värtan och Frihamnsområdet. Exakt tid för avveckling är inte preciserad. Enligt uppgifter förlängs St1:s arrendeavtal automatiskt med 12 månader i taget, och har en uppsägningstid om 12 månader. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 16 (64) Sammanfattning trafikförhållanden av farligt gods Utifrån den målpunktanalys som är genomförd kan farligt godsflödet från Norra Länken sammanfattas enligt följande: • Transporter mot Lidingö sker på Norra Länken/Lidingövägen. • Mindre mängder farligt gods, vari 25-% ammoniaklösning utgör den mer betydande mängden, transporteras till Värtaverket via Jägmästargatan • Transporter till Energihamnen sker via Norra Länken/Lidingövägen och Norra Hamnvägen • Transporter från Energihamnen till Lidingövägen/Norra Länken sker via befintlig anslutning från Norra Hamnvägen till Norra Länken • Transporter till och från Värtahamnen sker via ny tunnelanslutning som planläggs inom Valparaiso, så kallad hamnpåfarten. • Transporter från Frihamnen/Loudden mot Norra Länken/Lidingövägen sker via Södra Hamnvägen – Hamnpirsvägen - hamnpåfarten. • Transporter från Frihamnen/Loudden mot Norra Länken/Lidingövägen sker via Södra Hamnvägen – Hamnpirsvägen - ny tunnelanslutning inom Valparaiso så kallad hamnpåfarten. • Transporter i riktning mot Frihamnen/Loudden sker via Lidingövägen och Södra Hamnvägen. o De kan också teoretisk transporteras via Tegeluddsvägen. Såväl Södra Hamnvägen som Tegeluddsvägen utgör sekundära farligt godsleder, se figur 9. Södra Hamnvägen är den skyltade vägen till/från Frihamnen och den mest naturliga att välja eftersom denna led nås via en direktanslutning till Norra Länken samt innebär kortast körsträcka. Baserat på detta är det rimligt att anta att transporter av farligt gods primärt sker via Södra Hamnvägen i riktning mot Frihamnsområdet. Det är även utgångspunkten i Stockholm stads långsiktigt trafikplanering. Figur 9. Farligt godsleder i närheten av Bremenkvarteren (rödmarkering). Karta hämtad från Trafikverkets nationella vägdatabas (NVDB). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 17 (64) 3 Riskanalys Riskanalysen omfattar endast plötsliga och oväntade olyckshändelser med direkt fara för liv. När det kommer till plötsliga och oväntade olyckshändelser med direkt fara för liv är sådana olycksrisker primärt förknippade med farligt godsolyckor samt olyckor som kan leda till våldsamma kollisioner såsom t.ex. tågurspårning. För studerat område har följande riskkällor identifierats vara av intresse att analysera: • Farligt godshantering inom Värtaverket • Farligt godstransporter på o Norra Länken o Norra Länkens avfartsramp och på Södra Hamnvägen • Industrijärnvägsspår 3.1 Allmänt om farligt gods I vilken grad människor, som befinner sig i närheten av en farligt godsolycka, påverkas beror bl.a. på vilket ämne som frigörs, olyckseffekt och exponeringsgrad. Många farliga ämnen påverkar endast det direkta närområdet till olycksplatsen och kräver att människor kommer i direktkontakt med ämnet för att skadas. En del farligt godsklasser kan dock ge upphov till konsekvenser på längre avstånd och på så sätt komma att påverka omgivningen negativt. Farligt gods delas in i klasser utefter de egenskaper ämnet har enligt ADR-S för vägtransporter. De farligt godsklasser som kan leda till allvarliga konsekvenser med omkomna människor är främst explosiva ämnen och föremål (klass 1.1), brandfarliga gaser (klass 2.1), giftiga gaser (klass 2.3), brandfarliga vätskor (klass 3) och oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5). Övriga farligt godsklasser än de som redovisas ovan förknippas med konsekvenser som begränsas till närområdet kring olycksplatsen [8]. Till denna grupp härleds icke brännbara, icke giftiga gaser (klass 2.2), brandfarliga fasta ämnen (klass 4), giftiga ämnen (klass 6), radioaktiva ämnen och föremål (klass 7), frätande ämnen (klass 8) samt magnetiska föremål och övriga farliga ämnen (klass 9). I tabell 1 följer en kort sammanställning av de olika farligt godsklasserna som vid olycka bedöms kunna ge upphov till livshotande skador på människor inom studerat område samt de potentiella skadescenarier som kan uppstå. Tabell 1. Sammanställning av de för analysen relevanta farligt godsklasser samt de potentiella skadescenarier som kan uppstå vid olycka. Farligt godsklass Olyckseffekt Klass 1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, am- munition, fyrverkerier etc. Farligt gods klass 1.1. Massexplosiva ämnen kan skada människor på ett stort avstånd från olycksplatsen. Vid detonation av massexplosiva ämnen uppkommer stora tryckvågor i omgivningen. Byggnader och människor inom dessa kan komma att ta skada på stora avstånd. Uppkommen tryckvågen kan föranleda skada på trumhinnor och lungor samt kan omkullkastning leda till att människor utomhus förolyckas. En explosion nära byggnader kan leda till att väggar och liknande raseras och att människor skadas/omkommer på grund av detta. Fönster som krossas leder till glassplitter. Riskgrupp 1.2-1.6 innebär ingen risk för massexplosion utan begränsar sig till risk för splitter och kaststycken vid olycka. Konsekvenserna är normalt begränsade till närområdet och bedöms inte påverka byggnaders integritet. Klass 2.1 Brandfarliga gaser Kväve, gasol, vätgas etc. En olycka med farligt gods i klass 2.1 kan få olika skadeverkan. Jetflamma – En jetflamma bildas om utströmmande gas under tryck antänds direkt. Störst blir olyckseffekten (flammans längd) om utsläppet sker i vätskenivå. Människor kan förolyckas genom hög värmestrålning. Gasmolnsbrand/-explosion – Ett gasmoln bildas om den utströmmande gasen inte antänds direkt. Molnet kan då driva iväg och antändas i ett senare skede. Antändning av gasmoln i det fria karakteriseras vanligtvis av en gasmolnsbrand, men kan under ogynnsamma förutsättningar även resultera i ett förlopp med övertryckeffekter. Människor kan således komma att påverkas av såväl höga värmedoser som övertryckeffekter. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 18 (64) BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion) – En BLEVE kan uppstå då en tank kraftigt upphettas exempelvis av en brand. Olyckseffekten blir värmestrålning och splitter och människor kan skadas på stora avstånd. Då BLEVE uppstår en tid efter upphettning har påbörjats får människor i området chans att sätta sig själva i säkerhet. Klass 2.3 Giftiga gaser Klor, ammoniak etc. Olyckseffekten av ett utsläpp av giftig gas beror mycket på omgivande faktorer såsom väderförhållanden och topografi. Människor kan förolyckas av förgiftning och/eller drabbas av frätskador på stora avstånd från olycksplatsen. Klass 3 Brandfarliga vätskor Bensin, diesel, aceton etc. Ett utsläpp av farligt gods klass 3 är primärt förknippat med uppkomst av en pölbrand vars värmestrålning kan orsaka brännskador på människor samt sprida brand till närliggande byggnader. Människor som befinner sig utomhus förväntas inte omkomma från avgiven strålning från en pölbrand, då det är troligt att dessa människor flyr undan värmen innan de förolyckas. Klass 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Ammoniumnitrat, väteperoxid, pumpemulsion för sprängning etc. Ett utsläpp av farligt gods klass 5 innebär i sig ingen risk för omgivningen. Om ett utsläpp av klass 5 kommer i kontakt och blandas med t.ex. brännbara vätskor (bensin m.m.) kan dock konsekvensen bli en mycket kraftig explosion. 3.2 Värtaverket (del inom Kv. Nimrod) Enligt Miljörapporten för Värtaverket 2014 [10] omfattar tillståndet för hamnverksamheten mottagning och hantering av fasta bränslen till en mängd av cirka 1 200 000 ton per år för Värtaverkets behov samt mottagning och hantering av cirka 250 000 ton flytande bränslen per år. Energihamnen är den del av Värtaverket som ger upphov till att verksamheten klassas enligt den högre kravnivån enligt sevesolagen. Majoriteten av det fasta bränslet förvaras under jord i förslutna ventilerade utrymmen, detta i syfte att begränsa påverkan på omgivningen. Verksamheten befinner sig på flertal fastigheter och påverkan till omgivningen skiljer sig beroende på hanteringen per fastighet. Verket hanterar både flytande och fasta bränslen, vätgas, gasol samt sedvanliga verkstadskemikalier. För rökgasrening används 25%-ig ammoniaklösning. Ammoniaklösningen levereras med tankbil till två cisterner om 125 m3 placerade inom kvarteret Nimrod, där en cistern försörjer KVV6 och en försörjer KVV8. Cisternerna är enkelmantlade och invallade med ett system för omhändertagande av spill. Antalet transporter av ammoniaklösning beräknas uppgå till ca 180-190 tankbilar per år, dessa transporter åker in till Värtaverket från Norra Länkens avfartsramp via Jägmästargatan. Antalet transporter av brandfarlig gas bedöms vara mycket ringa sett till de redogjorda volymer som förvaras inom kvarteret Nimrod och förbrukas årligen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 19 (64) En platsspecifik redogörelse av innehållet i Värtaverket, del inom kvarteret Nimrod redovisas i figur 10. Figur 10. Redogörelse av innehåll inom Värtaverket. I tabell 2 presenteras en sammanställning av hanterade mängder inom Värtaverket, del inom kvarteret Nimrod. Tabell 2. Sammanställning av hanterade ämnen på Värtaverket. Hämtad från referens [11]. Typ av vara Volym (m3) Förvarings- plats Användningsområde Övrig information Gasol (tank) 3,6 Nimrod Tändbränsle Gasol (tuber) 0,157 Nimrod Tändbränsle 50 l, 20 l, 10 l flaskor Vätgas 2,4 Nimrod Kylvätska samt för att uppnå konstant tryckhållning 4x12 flaskor, 50 l/styck Acetylen 0,52 Nimrod Svetsning Flaskor Ammoniak <25 % 250 Nimrod Rökgasrening 2 x cisterner om 125 m3 styck Distributionsledningar för fjärrvärme Oljecistern Gasol-, kvävgas och ammoniakförråd där påfyllning sker. Varmvattenackumulator Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 20 (64) Olycksscenariot förknippat med störst potentiell påverkan i omgivningen bedöms vara en olycka som föranleder ett större utsläpp av 25 %-ig ammoniaklösning. Ett sådant utsläpp karakteriseras av en pölbildning från vilken giftig gas förångas och sprids i vindriktningen, konsekvenserna styrs av hålstorleken som uppkommer vid olycka och den efterföljande pölutbredningen samt de meteorologiska förhållanden som råder vid olyckstidpunkten. Vid ett stort utsläpp, till följd av exempelvis ett tankhaveri kan vådliga koncentrationsnivåer (risk för allvarlig skada eller dödsfall vid exponering längre än 5 minuter) uppkomma inom ca 100-150 meter från olycksplatsen [9]. Med avseende på att cisternerna inom verksamheten är invallade och försedda med ett uppsamlingssystem är bedömningen att ett sådant utsläpp omhändertas och i ett led begränsar potentiell förångning och skadeutbredningen i omgivningen. Sett till aktuell placering inom fastigheten bedöms vådliga koncentrationer begränsas inom verksamheten. Dessa skadezoner korrelerar väl med de av verksamheten översiktligt framtagna spridningsberäkningar som redogör att potentiellt dödliga koncentrationer1 begränsas till 70-90 meter beroende av antaganden om meteorologiska förhållanden [2]. Noteras ska att spridningsberäkningar är utförd utan hänsyn till topografin och effekter av omgivande bebyggelse som i praktiken kommer medför mer utspädning och lägre potentiella skadezoner. Från de primära riskällorna inom kvarteret Nimrod, såsom oljecistern samt gasol- och ammoniakförråd, överstiger avståndet till planområdet 300 meter vilket är betryggande sett till de potentiella konsekvenser som kan uppstå vid brand/explosion/utsläpp och spridning av ammoniaklösning inom Värtaverket. Inga särskilda åtgärder behöver beaktas inom Bremenkvarteren för att säkerställa en godtagbar riskexponering inom planområdet. 1 AEGL-3: den luftburna koncentrationen av ett ämne över vilken man beräknat att den allmänna befolkningen, inklusive känsliga individer, kan drabbas av livshotande hälsoeffekter eller död. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 21 (64) 3.3 Farligt godsolycka på vägnätet I nedanstående avsnitt sammanfattas riskexponeringen utmed analyserade transportleder. Riskberäkningar baserade på platsspecifika förutsättningar är framtagna. Detaljerade frekvens- och konsekvensbedömningar som ligger till grund för framtagna riskberäkningar återfinns i Bilaga A-C. 3.3.1 Norra Länken E4/E20 utgör en av de mest trafikerade vägarna i Sverige. Vid Norrtull delar sig vägarna, E4 går norrut, medan E20 fortsätter vidare österut mot Värtan. Trafikprognosen för 2040 anger 60 600 fordon utanför Starkströmmen. Såväl E4/E20 utgör primär transportled för farligt gods. E20 övergår till Lidingövägen inom Värtaområdet. Lidingövägen utgör en sekundär transportled för farligt gods. Farligt godsflödet på Norra länken inom Värtaområdet styrs av målpunkternas hantering. Genomfartstrafik med farligt gods inte är tillåtet utan alla transporter förutsättas ha en given måladress. Då ingen genomfart är aktuell är det olämpligt att i riskanalysen utgå från generell statiskt. Baserat på genomförda kartläggningar av målpunkters farligt godshantering kan konstateras att riskexponeringen utmed Norra Länken styrs av flöden av brännbara gaser (LNG) samt brandfarliga vätskor. I figur 11 presenteras beräknad individrisknivå utmed Norra Länken i det fria för prognosåret 2040. Figur 11. Individriskprofil utmed Norra Länken i det fria för prognosåret 2040. Avståndet till Norra Länken uppgår till ca 60 meter. Utifrån rådande avstånd konstateras att acceptabla individrisknivåer inom planområdet är att vänta utifrån riskexponeringen som följer farligt godstransporter på Norra Länken/Lidingövägen och Norra Hamnvägen. Från utförd konsekvensanalys kan konstateras att riskexponeringen inom planområdet styrs av de osannolika men mer allvarliga olycksförloppen involverande LNG som har skadepotential att påverka människor inom planområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 22 (64) 3.3.2 Olycka med farligt gods på Norra Länkens avfartsramp och utmed Södra Hamnvägen De farligt godstransporter som kan komma att transporteras på Södra Hamnvägen via Norra Länken efter utbyggnad av planområdet utgörs av: • Tankbilstransport av brandfarliga vätskor till Petrobells verksamhet • Transport av styckegods till/från Frihamnen (viss farligt gods samlastas med färjetrafiken) • Drivmedelstationen St 1 som idag genererar transporter av brandfarliga vätskor samt biogas på växelflak men som kommer att avvecklas i framtiden beaktas också i då inte tiden för avveckling är 100 % säkerställd. Med hänsyn till att den maximalt tillåtna hastigheten uppgår till 40 km/h på samt att det endast föreligger en körriktning (ingen risk för frontalkollision) är det väldigt osannolikt att en eller flera gasflaskor eller en tank med brandfarlig vätska kommer till skada vid en fordonsolycka, detta med hänsyn till förväntat krockvåld som föreligger vid en t.ex. upphinnandeolycka. I figur 12 presenteras beräknad individrisknivå utmed Norra länkens avfartsramp och Södra Hamnvägen i det fria för prognosåret 2040. Figur 12. individrisknivå för Norra länkens avfartsramp och utmed Södra Hamnvägen i det fria för prognosåret 2040. Svarta linjer noterar gräns för övre gränsvärde respektive nedre gränsvärde utifrån tillämpade acceptanskriterier. Resultaten redogör att acceptabla individrisknivåer är att vänta inom berörda delar av planområdet sett till riskexponeringen. Från utförd konsekvensanalys kan konstateras att riskexponeringen inom planområdet styrs av de osannolika men mer allvarliga olycksförloppen involverande transporter av biogas på gasflak som drivmedelstationen St 1 ger upphov till. Givet att drivmedelstationen St 1 samt Petrobells verksamhet mest troligt kommer vara avvecklade innan detaljplaneområdet är utbyggt och inflytt skett är en mycket ringa riskexponering att vänta kring berörda transportleder. Oacceptabel risknivå ALARP-område Acceptabel risknivå Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 23 (64) 3.4 Industrijärnvägsspår & södra bangården På Värtabanan transporteras endast gods. De låga hastigheterna som föreligger vid rangering (krypfart, <10 km/h) samt på industrijärnvägspåret (10-20 km/h) innebär en väldigt låg sannolikhet för att en större olycka som utgör fara för tredje man ska inträffa. Mekanisk verkan till följd av urspårning kan antas vara väldigt begränsad till följd av de låga hastigheterna, vilket innebär att ett urspårat tåg ej förväntas sprida sig längre än några meter från spårområdet. Baserat på beräkningsanvisningar som återfinns i Eurokoderna vad gäller urspårningsscenarier beräknas att ett urspårat tåg i 20 km/h maximalt kan förväntas röra sig ca 5 meter från spåret. Inga människor inom planområdet bedöms kunna påverkas vid en urspårningsolycka. Det finns inga restriktioner för vilka farligt godsklasser som får transporteras på Värtabanan, utan detta styrs av målpunkternas verksamhet. Prognoser för 2040 indikerar ca 5 tågrörelser per dygn, varav majoriteten kan förutsättas vara transporter av biobränsle till Värtaverket. Som det ser ut idag är det enbart reguljär färjetrafik (passagerarfartyg) som samlastas med viss mängd gods (så kallade ROPAX), vilka trafikerar hamnverksamheten. Det anlöper inga fartyg med kapacitet att ta hand om spårbunden gods inom Värtahamnen. Givetvis kan inte uteslutas att risksituationen framgent kan förändras till följd av att nya rederier, som skeppar farligt gods börjar trafikera Värtahamnen igen. Med hänsyn till Stockholm Hamnars restriktioner avseende hantering av farligt gods, se bilaga D, förväntas dock inte transporter av kemikalier som är förknippad med större påverkansområden vid händelse av olycka på banan. I enlighet med Stadens strategi att flytta den tyngre godshanteringen till Norvik anses en utveckling som innebär en betydande ökning av farligt godstransporter på Värtabana som osannolik. Tas hänsyn till att det inom Energihamnen skulle kunna bli intressant att flytta över viss del farligt godshantering från fartyg och lastbil till järnväg, rör det sig om transporter innehållande brandfarlig vätska klass 3. Det bör dock noteras att inte heller detta är någon sannolik utveckling, detta med avseende på att infrastrukturen inom Energihamnen utgår från fartygsmottagning. Brandfarliga vätskor klass 3 är förknippade med väldigt låg sannolikhet för antändning givet utsläpp till atmosfären. En olycka med brandfarlig vätska kan i likhet med en tankbilsolycka föranleda en pölbrand som ger upphov till hög värmestrålning mot omgivningen. Sett till farligt godstankarna utformning så bedöms dessa tåla de mindre mer förekommande stöttarna som kan komma att uppstå av en olycka i lägre hastigheter. I samband med rangering i låga hastigheter är enligt ”handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg” [18] sannolikheten för ett stort utsläpp = 0. Samma förutsättningar bedöms giltiga på industrijärnvägsspåret sett till de låga hastigheterna och ringa krockvåldet som kan uppstå vid en olycka. För att analysera potentiella konsekvenser i omgivningen har strålningsberäkningar för pölbrand tagits fram, dessa finns redovisade i Bilaga B. Utförda strålningsberäkningar för en pöl om 100 m2 påvisar att direkt farligt strålningsnivåer (15 kW/m2) begränsar sig till ca 15 meter från olycksplatsen. Som redogjort för i tidigare avsnitt finns inga indikationer på att farligt gods kommer trafikeras på järnvägen. Ett troligt brandscenario är snarare hänfört till en godstågsbrand. Detta utgör ett mer långsamt förlopp, och mindre risk för omgivning i jämförelse med beskriven pölbrand. Kopplat till den planerade anläggningen Bio-CCS inom energihamnen går inte att utesluta att det kan bli aktuellt att transportera koldioxid i form av kylkondenserad vätska på järnvägen även om huvudalternativet är att detta sker via båt i enlighet med verksamhetens tillståndsansökan. Skulle transporter ske på järnväg kommer det ske i tankar med extra hög hållfasthet. Koldioxid är inte klassat som giftig eller brandfarlig gas, men kan vid spridning i luft medföra risk för kvävning vilket är den primära olycksrisken. Kvävningspotential återfinns primärt vid större utsläpp och på kortare avstånd från riskkällan. Sett till tankarnas hållfasthet och den låga hastigheten inom bangården är inte större utsläpp att vänta även vid mer allvarliga olyckor såsom urspårning och vältning av tankvagn som tur riskerar att förorsaka skada på tank. Sannolikheten för ett stort utsläpp kan i likhet med tankar som framför brandfarlig vätska sättas till 0. Den fysiska barriär, bestående av första radens kontorsbyggnader mot spårområdet tillsammans med naturliga höjdskillnad kommer vidare att skydda människor inom planområdet. Ett mindre utsläpp bedöms inte medföra direkt fara för liv sett till rådande planeringsförutsättningar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 24 (64) 4 Samlad bedömning och riskvärdering Utförd identifiering och analys av potentiella olycksrisker indikerar en låg total riskexponering inom planområdet och dess närområde. Rådande planeringsförutsättningar innebär att relativt stora skyddsavstånd säkerställs till de primära riskkällorna kring planområdet. Som underlag för en samlad bedömning och riskvärdering har samhällsrisknivåer beräknats. I samhällsriskberäkningar beaktas även risken för allvarlig påverkan i närområdet kring planområdet. Samhällsriskberäkningar utgår från en värsta tänkbar olycksplacering med hänsyn till planerad exploatering inom planområdet. Sett till närområdet och angränsande detaljplaner som är under framtagning kan konstateras att skadeutbredningen vid händelse i anslutning planområdet i mångt och mycket är begränsade till planområdet för Bremenkvarteren. Undantaget är vid uppkomst av mer allvarliga explosionsförlopp på Norra Länken/Lidingövägen såsom BLEVE som kan föranleda påverkan inom delar av kvarteret Nimrod. Personbelastningen inom dessa områden bedöms dock generellt lägre än det som uppskattas inom Bremenkvarteren vid riskberäkning. Rådande förutsättningar innebär en generellt låg personbelastning i anslutning till de mer riskutsatta områdena mellan planerade byggnader och Norra Länken. Den kumulativa samhällsriskbilden är beräknad utifrån följande förutsättningar och antaganden: • Personbelastningen utomhus i mer riskutsatta lägen mellan planerade och byggnader och Norra länken bedöms som generellt låg utifrån att människor inte förväntas vistas i dessa ytor stadigvarande. o För skadepotential utomhus antas drabbade utifrån en beräknad personbelastningen om 1 person per 2500 kvm vid olycka. • Olycksfrekvenser på Norra länken utgår från en studerad sträcka om 1 km. • Olycksfrekvenser på Norra Länkens avfartsramp mot Södra Hamnvägen utgår från en studerad sträcka om 1 km. I Bilaga A-C återfinns de frekvens- och konsekvensbedömningar som ligger till grund för presenterade samhällsriskprofiler. I figur 13 redovisas beräknad samhällsriskprofil för prognosåret 2040 vilket omfattar en dubblering av antalet LNG-transporter sett till dagens situation. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 25 (64) Figur 13. Beräknad samhällsriskprofil för prognosåret 2040 men där drivmedelstation St 1 samt Petrobells verksamheter förutsätts finnas kvar. I figur 14 redovisas beräknad samhällsriskprofil utan dubblerad mängd LNG-transporter, d.v.s. dagens situation. Figur 14. Beräknad samhällsriskprofil baserat på dagens situation (utan dubblerad mängd LNG-transporter). Utförda samhällsriskberäkningar påvisar tämligen låga och godtagbara riskbilder vilka är relativt okänsliga mot antaganden om transporter. Acceptabel risknivå Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 26 (64) 5 Känslighetsanalys Riskanalyser är alltid förknippade med osäkerheter. Osäkerheterna rör primärt antagande om mängder farligt godstransporter och fördelningar mellan de olika klasserna samt uppskattningar av olycksfrekvenser och konsekvensbedömningar med hänsyn till de antaganden som görs. För aktuell detaljplan finns större osäkerheter kring förändringar av målpunkternas farligt godshantering i närområdet och när i tid dessa förändringar kommer att genomföras. Genomgående har dock konservativa antaganden om framtidsscenarier beaktas och riskberäkningar är framtagna för olika möjliga scenarier. Som förtydligat i analysen utgår den långsiktiga infrastrukturplaneringen att tung trafik inklusive farligt godstransporter till/från Frihamnsområdet ska framföras via Södra Hamnvägen och ej via Tegeluddsvägen. Tegeluddsvägen är dock fortsatt är en sekundär farligt godsled. Således kan inte helt uteslutas att farligt godstransporter kan komma att framföras på vägen i framtiden. Baserat på individriskberäkningar för Södra Hamnvägen kan konstateras att acceptabla individrisknivåer är att vänta i Tegeluddsvägens direkta närhet. En mer kvalitativ ansats görs för att kvantifiera samhällsrisken. Teoretisk samhällsrisknivå utmed Tegeluddsvägen inom planområdet De mest kritiska olycksscenario vid olycka med brandfarlig gas (ADR-S Klass 2.1) kommer vara explosionsartade förlopp (gasmolnsexplosion eller kärlsprängning) och med brandfarlig vätska (ADR-S Klass 3) kommer det mest kritiska olycksscenariot vara en tankbilsolycka som ger upphov till spill och vidare en pölbrand. Efter det att drivmedelstationen St 1 och Petrobells verksamhet har avvecklats återfinns en mycket begränsad potentiell riskexponering utmed Tegeluddsvägen respektive Södra Hamnvägen. Högre riskexponering återfinns på det södergående körfältet sett till att fullastade transporter rör sig i denna riktning för avlastning. I motsatt riktning kan transporterna i relativt stor utsträckning vara tomma. Vid explosionsartade förlopp bedöms en explosion kunna föranleda fönsterkross som innebär att människor inomhus kan komma att bli exponerande av splitter och flygande föremål. En efterföljande brand riskerar även att kunna sprida sig i byggnaden. Primärt riskerar människor direkt innanför fasad att kunna förolyckas/allvarligt. Sett till det tämligen utdragna olycksförlopp som t.ex. kärlsprängning är förknippade med bedöms människor i närområdet ha goda möjligheter att försätta sig i säkerhet. Att fler än ett fåtal människor allvarligt påverkas/förolyckas bedöms som osannolikt utifrån hur de karakteristiska olycksförloppen. Vid en pölbrand föreligger enligt strålningsberäkningar risk för brandspridning till planerade byggnader utmed Tegeluddsvägen om olycka sker på det norrgående körbanorna som ligger på ett avstånd under 10 meter från planerade byggnader. Människor inomhus förväntas dock vara skyddade från direkt dödliga strålningsnivåer i det tidige skedet till dess att glaspartier går sönder och brandspridning in i byggnad uppstår. Människor utomhus som ej hinner försätta sig i säkerhet bedöms allvarligt kunna påverkas/förolyckas. Att fler än enstaka människor allvarligt påverkas/förolyckas vid händelse av en pölbrand bedöms som osannolikt. Sker olycka på det södergående körfältet som ligger på ett avstånd om mer än 15 meter från planerade byggnader förväntas inte brandspridning till planerade bostadsbyggnader uppstå. I relation till beräknade olycksfrekvens för ovan redogjorda olycksförlopp kan enligt acceptanskriterierna för samhällsrisknivån presenterad i avsnitt 1.6 cirka 10 omkomna accepteras innan risknivån hamnar inom ALARP-området. Utifrån studerade olycksförlopp bedöms det inte troligt att antalet omkomna överstiger 10 människor i omgivningen vid en farligt godsolycka på Tegeluddsvägen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 27 (64) Indikativa samhällsrisknivåer baserat på kvalitativa konsekvensbedömningar och redogjorda olycksfrekvenser presenteras i figur 15. Av bedömningarna går att utläsa att den potentiella samhällsrisknivån är att betrakta som acceptabel. Redogjorda samhällsrisknivåer återger en riskbild fram till dess att drivmedelstationen St 1 är avvecklad. Figur 15. Indikativa risknivåer utmed Tegeluddsvägen som återspeglar en riskbild som utgår från att förväntad farligt godsflöde på Södra Hamnvägen i stället framförs på Tegeluddsvägen. Samlad bedömning utifrån känslighetsanalysen resultat De låga risknivåerna indikerar att genomförbarheten av utvecklingen inom Bremenkvarteren där nya bostäder tillförs på nära avstånd från Tegeluddsvägen utifrån ett riskperspektiv inte är avhängt att farligt godstransporter inte framförs på Tegeluddsvägen. Avståndet till de södergående körbanorna, där högre teoretisk riskexponering finns, bedöms vidare säkerställa att risk för brandspridning inte uppstår vid en pölbrand på dessa körbanor. En omklassificering av Tegeluddsvägen skulle dock ta bort osäkerheter och framför allt skapa en totalt sett bättre risksituation då farligt gods med större säkerhet framförs på den mest lämpliga vägsträckan. Det rekommenderas därför att Stockholm stad i samverkan med Länsstyrelsen fortsatt analyserar möjligheterna till att avklassa Tegleuddsvägen som sekundär farligt godsled. Önskas en robusthet byggas i detaljplanen kan regleras att bostadsbyggnader intill Tegeluddsvägen ska utföras med alternativ utrymningsväg bort från Tegeluddsvägen. Detta i syfte att säkerställa förutsättningar för en trygg evakuering av byggnaderna vid en extern olyckshändelse på Tegeluddsvägen. Att begränsa fasadmaterial och/eller inarbeta andra mer begränsande byggnadstekniska säkerhetsåtgärder bedöms ej vara motiverat utifrån den ringa riskexponering som teoretiskt föreligger utmed Tegeluddsvägens norra körbana som angränsar till planerade bostadsbyggnader på korta avstånd. Känslighetsanalysen indikerar att risknivåerna och grunderna för riskvärdering är tämligen okänslig mot osäkerheter i antaganden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 28 (64) 6 Diskussion och slutsatser Utförd analys indikerar en låg samlad riskexponering inom planområdet. Såväl individ- som samhällsrisknivån bedöms vara godtagbar inom planområdet. I jämförelse med dagens situation bedöms inte planerad stadsutveckling direkt påverka risknivåerna. Slutsatsen är att tänkt exploatering kan utföras enligt föreslagen struktur. För att minimera riskerna förknippade med planläggning och öka robustheten bedöms följande riskreducerande åtgärder vara rimliga att beakta utifrån ett kostnad-/nyttoperspektiv: • Friskluftsintag placerade på taknivå och/eller med intag från sida som ej vetter mot infrastrukturen i norr. • Ytor mellan planerade byggnader och infrastrukturen i norr rekommenderas att utformas för att inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. Ovanstående åtgärdsförslag kan behöva omformuleras så att de följer de regler som gäller för utformning av planbestämmelser enligt Plan- och Bygglagen (2010:900). Observera att ovanstående åtgärder endast utgör förslag och att det är upp till kommunen/projektet att ta beslut om åtgärderna ska implementeras och huruvida behov finns att införliva åtgärder via planbestämmelser i plankartan. Om kommunen bedömer att det långsiktigt bör tas hänsyn till Tegeluddsvägens sekundära klassning kan en ökad robusthet inarbetas i detaljplanen via att reglera att bostadsbyggnader intill Tegeluddsvägen ska utföras med alternativ utrymningsväg bort från Tegeluddsvägen. Att begränsa fasadmaterial och/eller inarbeta andra mer begränsande byggnadstekniska säkerhetsåtgärder bedöms ej vara motiverat utifrån den ringa riskexponering som teoretiskt föreligger utmed Tegeluddsvägens norra körbana som angränsar till planerade bostadsbyggnader på korta avstånd. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 29 (64) Referenser [1] Översiktlig riskutredning Norra Djurgårdsstaden, version 3, RiskTec Projektledning AB, 2016. [2] Säkerhetsrapport Värtaverket, Stockholm Exergi, 2022-12-14, ver 8 [3] Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, Riskhantering i detaljplaneprocessen – Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, 2006. [4] Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods, Länsstyrelsen i Stockholms län, Fakta 2016:4. [5] Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), maj 2015. [6] Handbok för riskanalys, Räddningsverket, 2003. [7] Räddningsverket (bl.a. i samarbete med DNV), Värdering av risk, ISBN 91-88890-82-1, 1997. [8] Stadsbyggnadskontoret i Göteborg (i samarbete med FOA risk & VBB Samhällsbyggnad), Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för sektorn – Transporter av farligt gods, Bilaga 1-5, Dnr: 758/92, 1999. [9] PM Beskrivning av förändringar av vissa industriverksamheter på Loudden och i Frihamnen, Exploateringskontoret, Avdelningen för Stora projekt, 2016. [10] Miljörapport för Värtaverket 2014, AB Fortum Värme samägt med Stockholm stad. [11] PM Värtaverket – identifierade scenarier i oljedepå, WSP, 2015. [12] PROGRAMUTREDNING Riskutredning och brandskyddsdokumentation Hamnpåfarten, X1- PM-602-0001, Structor Riskbyrå AB, 2018. [13] Riskbedömning för ny detaljplan i Energihamnen, Samrådshandling, Structor Riskbyrå AB, 2018. [14] Riskbedömning järnvägsplan, Spårväg City etapp 2, Tyréns, 2011. [15] PM RISK OCH SÄKERHET FÖRDJUPAD UTREDNING, Tvärbanan Kistagrenen, Underlag för detaljplaner i Stockholm, Sundbyberg och Sollentuna, Brandskyddslaget 2016. [16] Råd och skyddsanvisningar för dig som ska arbeta inom Banverkets spårområde, Banverket. [17] Statistik över olyckor på statens spåranläggningar år 2006, Banverket 2006 [18] Farligt gods: riskbedömning vid transport: handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg, Räddningsverket, Karlstad, 1996. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 30 (64) Bilaga A – Fördjupning av risker med LNG-transporter A.1. Orientering I figur 16 kan planerad byggnad i förhållande till Norra Länken/Lidingövägen åskådliggöras. Störst hot för människor inom planområdet är om en olycka inträffar mellan Bremen 1 och Bremen 3. Fullastade tankbilar med LNG förväntas vägbana i riktning mot hamnområdet, d.v.s. på närmsta körbana i förhållande till planområdet. Figur 16. Planerade byggnader i förhållande till Norra Länken och värsta tänkbara explosionscentrum. Avstånd från planerade byggnader till Norra Länken närmsta körbana överstiger 60 m. Avståndet från explosionscentrum till fasad varierar vidare med höjden på byggnaden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 31 (64) A.2. Gasmolnsexplosion A.2.1. Teori I litteraturen finns olika anvisningar om hur last från en gasexplosion kan beräknas. I det här dokumentet används den så kallade TNO Multienergimetoden, van den Berg (1985), för att beräkna resulterande last och närmare beskrivning samt beräkningsgång är hämtad från Johansson (2013) som utgör en av flera delrapport i utgiven rapportserie från MSB som finns tillgänglig www.msb.se/skyddsrum. TNO Multienergimetoden bygger på att en gasexplosion består av ett antal delexplosioner där en kraftfull explosion enbart kan initieras i de delar av molnet där gasens expansionsmöjligheter är begränsade, dvs. helt eller delvis inneslutna volymer eller i blockerade områden. Detta innebär att det i ett gasmoln potentiellt kan skapas flera av varandra oberoende explosioner, var och en med sitt eget energiinnehåll. Vidare är det enbart de delar av gasmolnet som inryms i områden som betraktas som explosionsbenägna som används för att bedöma styrkan hos en kraftfull explosion. Detta illustreras schematiskt i figur 17 där ett gasmoln spritt ut sig inom markerat område. I figuren markerar A, B och C områden med någon form av inneslutning och/eller blockering i en sådan omfattning att de bedöms kunna initiera en kraftfull explosion. Område A och B innesluts av gasmolnet och kan därför vardera generera en explosion medan område C är beläget utanför gasmolnet och därför inte bidrar till detta. Den explosionsalstrande energimängden baseras på volymen i område A respektive B och kan generera två av varandra oberoende explosioner med olika styrka och med explosionscentrum centriskt placerad inom respektive delvolym. Övriga delar av gasmolnet, utanför område A och B, bidrar dock inte till energimängden i någon av dessa båda explosioner. Därmed begränsas eventuella kraftfulla explosioners tillgängliga energimängd till det minsta av hur stor mängd av gasmolnet som ryms i en explosionsinitierande volym eller av gasmolnets aktuella storlek. Gasen utanför område A och B kan också ge upphov till en explosion men då med en lägre styrka. En sådan explosion baseras då på den totala gasvolym som befinner sig utanför område A och B. B A gasmoln stötvågsfront C Figur 17. Schematisk illustration av TNO multienergimetod. Ett gasmoln täcker markerat område. Område A och B innesluts av gasmolnet och kan båda ge upphov till varsin explosion. Beräkningsmodellen i TNO multienergimodell baseras på att framtagen gasvolym inom respektive område omvandlas till en ekvivalent hemisfär innehållande samma volym, se figur 18. Gasen antas bestå av en homogen, stökiometrisk blandning av gas och luft med en förbränningsenergi E’gas = 3,5 MJ/m3, som är oberoende av gastyp. Explosionen förutsätts ske nära mark på ett sådant sätt att tredimensionell avlastning är möjlig. Detta innebär att effekten av så kallad spegling också redan har beaktats i för metoden angivna samband. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 32 (64) r0 ekvivalent hemi- sfäriskt gasmoln explosions- centrum r stötvågsfront Figur 18. Schematisk illustration av en ekvivalent hemisfärisk gasvolym som används i TNO multienergimetod, där r0 betecknar radien hos den ekvivalenta volymen. A.2.2. Förutsättningar I TNO Multienergimetoden finns det tre parametrar som avgör vilken last som fås från en given gasexplosion: • Ingående stökiometriskt blandad gasvolym (explosionskällans energimängd) • Explosionsstyrka (anges med en styrkefaktor, graderad 1-10 där ett högt värde anger en kraftig explosion – 10 motsvarar en detonation) • Avstånd mellan explosionscentrum och studerad punkt Val av explosionsstyrka är en viktig parameter som har stor inverkan på storleken hos den förväntade explosionslasten. Det är dock svårt att bedöma vilken styrka som ska användas i en given situation och här utgås från förenklade riktlinjer som ges i Johansson (2013). Gasvolym och styrkefaktor Hur storleken på en blockerad gasvolym, som kan ge upphov till en kraftig gasexplosion, ska bestämmas är inte självklart. Utgångspunkt tas i resonemang som återfinns i framtagen fördjupad konsekvensutredning för detaljplaneområde Hornsbergskvarteren längs med Essingeleden på Kungsholmen. Sett rådande förutsättningar finns för en gasexplosion med sitt centrum på Norra Länken i höjd med planerad byggnad inga fasta naturliga områden som kan ge upphov till en kraftig explosion. Vid händelse av en olycka kommer det dock finnas ett antal fordon i området som kan ge upphov till en sådan blockerad volym. Ett möjligt sätt att resonera för bestämning av en starkt blockerad volym är därför att utgå från den gasmängd som samlas under en ansamling av fordon, dvs. mellan vägbana och undersida fordon. Här har utgåtts från en volym enligt nedan: fordon/ m 55,052 3=== hlbVfordon Det kan även argumenteras att utrymmet mellan bilar till viss del ska innefattas i en sådan volym. Detta kan göras genom att approximativt öka längden med 0,5 m i horisontalled, vilket då ger en volym på fordon/ m 95,063 3 modmodmod, === hlbVfordon Av detta resonemang fås att omkring 5-10 m3 gas/fordon kan vara rimligt att utgå från vid uppskattning av en blockerad volym. Om det antas att 10-20 bilar innefattas i det utsläppta gasmolnet fås då 50-200 m3 gas, beroende på vilket grundvärde som väljs. Totalt bedöms det vara rimligt att ta höjd för en stökiometriskt blandad gasvolym på totalt 1 000 m3. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 33 (64) Styrkefaktor Följande styrkefaktorer utgås från i här utförda beräkningar: • En styrkefaktor på s = 2 motsvarar en gasmolnsexplosion på en mer eller mindre öppen yta. o För detta fall utgörs gasvolymen av den totala mängd stökiometriskt blandad gas som finns tillgänglig – inte av den blockerade volymen. • En styrkefaktor på s = 5 motsvarar en gasexplosion i en blockerad volym. o För ett sådant fall är det rimligt att utgå från en större gasvolym än vad som är fallet vid en starkt blockerad volym – Vgas = 100-200 m3. • En styrkefaktor på s = 7 motsvarar en gasexplosion i en starkt blockerad volym. o Här har antagits att den tvådimensionella fördämning som fås av gasen mellan vägbana och undersida fordon motsvarar ett sådant fall. Det är också rimligt att utgå från en mindre gasvolym än när s = 5 antas – Vgas = 50-100 m3. Enligt VROM (2005) kan en fördröjd antändning av ett gasmoln på en öppen yta resultera antingen i en gasmolnsbrand eller en gasexplosion och fördelningen mellan dessa båda händelser bedöms vara 60/40 %. Gastransporterna förbi planområdet bedöms i princip uteslutande utgöras av naturgas (LNG – Liquefied Natural Gas). Inom moln av metan (LNG) sprids lågor långsamt, varvid lågan kan slockna i förtid utan att hålla sig brinnande genom hela molnet. Tillräcklig acceleration av förbränningen (dvs. >100 m/s) för att skapa ett verkligt explosionsövertryck uppträder vanligtvis inte, om ingen blockering eller inneslutning föreligger, se DNV (2013). Utomhus i den öppna luften förväntas generellt inte att gasen blir innesluten/delvis innesluten, och erfarenheten tillsäger att metangas brinner relativt långsamt (i närheten av 10 m/s), varvid all expansion resulterar i att gasen stiger vertikalt, DNV (2013). Antändningsprover med spridda, ej inneslutna, LNG-gasmoln har bekräftat att inget påtagligt övertryck utvecklas (<1 kPa). För det fall att en gasexplosion uppstår så utgår här använd beräkningsmetod från ett energiinnehåll som motsvarar en stökiometriskt blandad gas, dvs. att en optimal blandning av luft och brännbar gas har erhållits. Om så inte är fallet fås en explosion med reducerad styrka. Det är inte sannolikt att en stökiometrisk blandning uppstår men att utgå från en sådan situation resulterar i ett konservativt lastantagande och används därför här. För att ovan beskrivna förhållanden ska kunna uppstå krävs en mer allvarlig olycka som föranleder ett större läckage. För mindre allvarliga olyckor som renderar i mindre och medelstora läckage bedöms inte förutsättningar för gasexplosioner kunna uppstå. Spridningsberäkningar i ALOHA (Areal Locations of Hazardous Atmospheres)2 påvisar exempelvis att koncentrationer inom LEL (lägre brännbarhetsområdet) aldrig uppstår vid mindre och medelstora läckage med lägre källstyrkor. Spridningsberäkningar för ett större läckage motsvarande t.ex. ett armaturbrott men högre källstyrka som genererar en pöl med LNG som fördunstar påvisar att avståndet till LEL kan uppgå till ca 60 m. 2 Tillhandahålls av EPA (U.S. Environmental Protection Agency). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 34 (64) Avstånd I de framtagna laster som presenteras i detta dokument har utgåtts från ett minsta avstånd på r = 40 m som varieras utifrån avstånd från explosionscentrum till olika byggnadsfasader. För en större öppen gasmolnsexplosion kan det argumenteras för att explosionscentrum kan befinna sig närmare byggnaden eftersom gasmolnet kan blåsa mot byggnaden. Antändning i yttre delen av molnet innebär emellertid med stor sannolikhet att förloppet kommer karakteriseras av en gasmolnsbrand (flash fire) eftersom koncentrationen inom denna del av molnet kan förutsättas ligga vid sin undre explosionsgräns. För ett explosionsartade förlopp anses det rimligt att antändning förutsätts ske i närhet till olycksplatsen, eftersom det är inom detta område det skulle kunna ske ansamling av större gasmängder inom stökiometriska koncentrationer. De primära tändkällorna av ett gasmoln utgör vidare fordonen på transportleden, vilket ytterliga styrker resonemanget att det är rimligt att explosionscentrum utgår från olycksplatsen mer centrerat i körbanan. Infallande last från tryckvåg mot fasad varierar vidare med höjden och i sidled på byggnaden. A.2.3. Beräkningsresultat I tabell 6 återfinns en samanställning av resulterande last från studerad gasexplosion. Last presenteras för reflekterad stötvåg på olika avstånd från explosionscentrum. Vid bestämning av resulterande last från en explosion är det viktigt att skilja på last från en oreflekterad och en reflekterad stötvåg. Det senare fallet ger en märkbart högre last (minst en faktor två högre tryck än för oreflekterad stötvåg) och är aktuellt för t.ex. fasad som vetter mot explosionskällan. Som jämförelse är last från en oreflekterad stötvåg aktuellt för t.ex. taket på en byggnad eller för en fasad som inte syns från explosionskällan. Angivna värden i tabell 3 beaktar enbart normalreflexion. Tabell 6. Resulterande last från reflekterad luftstötvåg orsakad av gasexplosion på avstånd 40-60 m från explosionscentrum. Beskrivning r V s Pr tr ir [m] [m3] [-] [kPa] [ms] [Pas] Gasexplosion, öppen yta 40 1 000 2 2,17 287 311 Gasexplosion, öppen yta 45 1 000 2 1,93 287 277 Gasexplosion, öppen yta 50 1 000 2 1,74 287 250 Gasexplosion, öppen yta 55 1 000 2 1,59 287 228 Gasexplosion, öppen yta 60 1 000 2 1,46 287 209 Gasexplosion, blockerad 40 200 5 11,86 39 231 Gasexplosion, blockerad 45 200 5 10,51 39 205 Gasexplosion, blockerad 50 200 5 9,44 39 184 Gasexplosion, blockerad 55 200 5 8,57 39 167 Gasexplosion, blockerad 60 200 5 7,84 39 153 Gasexplosion, starkt blockerad 40 100 7 24,1 16,2 195 Gasexplosion, starkt blockerad 45 100 7 20,2 16,5 167 Gasexplosion, starkt blockerad 50 100 7 17,4 16,8 146 Gasexplosion, starkt blockerad 55 100 7 15,5 17,1 133 Gasexplosion, starkt blockerad 60 100 7 14,0 17,3 122 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 35 (64) A.3. Explosion från BLEVE En explosion från en så kallad BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion) är ett resultat av en trycksatt vätska i en behållare som gör att vätskan förhindras att övergå till ånga. Om behållaren brister sjunker dock trycket plötsligt varvid vätskan kokar och övergår till ånga. Detta genererar en snabbt expanderande ånga och vätska som i sin tur kan ge upphov till ett explosionsliknande förlopp som genererar en luftstötvåg som breder ut sig i omgivningen. För att en BLEVE ska kunna inträffa krävs, enligt CCPS (2010), att följande villkor uppfylls: • En vätska som har en temperatur som överstiger sin kokpunkt vid normalt lufttryck • En sluten behållare som kan motstå det tryck i vätskan som krävs för att förhindra kokning • Ett plötsligt brott i behållaren som gör att vätsketrycket hastigt sjunker. Den vanligaste orsaken till att en BLEVE uppstår är kopplat till upphettning av behållaren på grund av en brand. Värmen från branden bidrar dels till att öka trycket inne i tanken och dels medför det en försvagning av behållarens mekaniska styrka (hållfastheten hos stål halveras vid en temperatur av omkring 500 °C). Ovanstående förutsättningar innebär att en BLEVE har lättare att uppstå i en LNG-behållare än i t.ex. en tank med bensin eller diesel. Hos den förra typen är konceptet att naturgas i flytande form transporteras nedkyld (–162 ℃) under atmosfärstryck i dubbla vakuumisolerade tankar vars säkerhetsventiler aktiveras vid en tryckhöjning om cirka a 7-9 bar. LNG-behållare är således utformade för att klara stora tryck. Om en situation enligt ovan uppstår som innebär att en brand föranleder en snabb förångning av den nedkylda naturgasen finns det därför också risk att en BLEVE kan uppstå. Bensin eller diesel befinner sig dock redan naturligt i vätskefas och dess behållare behöver därför inte heller utformas för att klara något högt tryck. Det tryck som krävs för att en sådan behållare ska brista är därför förhållandevis lågt, vilket medför att det inte heller kommer att kunna uppstå en explosion av nämnvärd storlek. För att ytterligare minska risken för explosion med bensin och diesel är sådana behållare utrustade med säkerhetsventiler som gör att gas kan släppas ut om trycket blir för stort (över 0,25 bar) och därmed begränsa det resulterande övertrycket i behållaren. En annan förebyggande åtgärd är att behållaren hos tankbilar normalt är uppdelade i ett antal olika separata fack, vilket gör att vätskevolymen som kan generera en möjlig BLEVE begränsas. Detta medför att risken för en kraftfull explosion reduceras ytterligare eftersom ett brott i behållaren sannolikt inte sker i mer än ett fack samtidigt. I princip kan därför konstateras att BLEVE är relevant för LNG-behållare medan riskerna för ett en BLEVE ska uppstå i samband med en olycka involverande bensin- eller dieseltank kan förväntas vara försumbara. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 36 (64) En BLEVE kan, enligt CCPS (2010), resultera i bland annat följande konsekvenser: • Stötvåg • Splitterutkast • Eldklot Att teoretiskt bestämma vilken stötvågslast som genereras av en BLEVE är svårt. De beräkningsmodeller som finns för att uppskatta explosionslasten från BLEVE kan vara mycket konservativa och i det här dokumentet utgås därför från observationer om last som har gjorts för inträffade olyckor. I Planas-Cuchi et al. (2004) och Planas et al. (2015) beskrivs två olika explosionsolyckor i Spanien som inträffade 2002 respektive 2011 och som är kopplade till BLEVE. I båda fallen härrörde explosionen från tankbilar som transporterade LNG. Lastvolymen uppgick i båda fallen till cirka 56 m3 med ett dimensionerat tryck på 7 bar, något som bedöms vara representativt även för svenska förhållanden. Baserat på observationer från olycksplatsen presenteras en konservativ baklängesräkning i ovanstående referenser, där en uppskattning har gjorts av den ekvivalenta mängden TNT som krävs för att generera samma explosionslast som erhålls i BLEVE-olyckan. Dessa beräkningar ger ekvivalenta TNT-mängder på 30-75 kg samt 41- 52 kg TNT för olyckan 2002 respektive 2011, dvs. ett medelvärde på 53 kg respektive 47 kg. En BLEVE kan ge upphov till fragment (från framförallt behållaren för vätska/gas) som kastas flera hundra meter bort från explosionskällan. Dessa fragment är i regel relativt få till antalet och ett enskilt fragment kan storleksmässigt utgöra en betydande andel av behållarens totala storlek. Uppkomsten av en BLEVE gör att utkastriktningen hos sådana fragment sker i linje med behållarens längd (dvs. tankbilens längd). Med tanke på potentiell storlek hos sådana fragment är det mycket svårt att skydda sig mot en sådan händelse. Skadeomfattningen av att människor i omgivningen skulle kunna träffas från flygande fragment kan vidare betraktas som försumbar i relation till de potentiella skadeeffekterna från uppkommen värmestrålning och stötvåg. Utkast av flygande fragment bedöms därmed inte relevant att studera ytterligare i denna utredning. Ett eldklot från en BLEVE kan sträcka sig långt ut från explosionscentrum och utgör också ett dödligt hot mot de människor som hamnar inom dess utbredning. För att minimera risken för omgivningen är det därför positivt om eldklotet förhindras att komma i kontakt med människor i så stor grad som möjligt. I tabell 7 återfinns en samanställning av resulterande last från studerad explosion om 100 kg dynamit som inträffar på Norra Länkens körbana, d.v.s. på marken. Last presenteras för reflekterad stötvåg på olika avstånd från explosionscentrum. Angivna värden beaktar enbart normalreflexion. Vid jämförelse av dessa värden med lastvärden från studerad gasmolnsexplosion som återfinns i tabell 4 kan konstateras att studerad gasmolnsexplosion även täcker in skadorna från förväntad tryckvåg vid en BLEVE. Tabell 7. Resulterande last från reflekterad luftstötvåg orsakad av BLEVE och exploderande sprängämne (100 kg dynamit) på avstånd 40-60 m från explosionscentrum. Beskrivning r W Wmod Pr tr ir [kg] [m] [kg] [kPa] [ms] [kPas] Dynamit (innefattar BLEVE) 40 60 108 30,6 14,9 227 Dynamit (innefattar BLEVE) 45 60 108 26,4 15,2 201 Dynamit (innefattar BLEVE) 50 60 108 23,4 15,3 180 Dynamit (innefattar BLEVE) 55 60 108 21,4 15,2 163 Dynamit (innefattar BLEVE) 60 60 108 20,0 14,9 148 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 37 (64) A.4. Sammanfattning av beräkningsresultat En jämförelse mellan beräkningsresultat som återfinns i tabell 6 och 7 påvisar att last från blockerad samt starkt blockerad gasexplosion alltid understiger last från 100 kg dynamit (BLEVE). För gasexplosion vid öppen yta fås visserligen generellt ett lågt tryck medan impulstätheten överstiger den som fås från explosion med dynamit. Det är troligt att last från dynamit i de flesta fall kommer att utgöra det dimensionerande lastfallet men det finns också situationer där last från gasexplosion på öppen yta ge en mer kritisk lastsituation. En sammanställning av karakteristiska lastfall som täcker in analyserade olycksförlopp redogörs i tabell 8. Tabell 8. Sammanställning av karakteristiska tryck och impulstätheter för analyserade lastfall. Det bör noteras att beräkningarna ej tar någon hänsyn till den positiva effekt som barriären mellan Norra Länken och planerad byggnad kan förutsättas ha givet en explosion. Denna barriär innebär ett naturligt skydd för byggnadernas undre våningsplan. Det går att argumentera för en gynnsam lastreduktion till följd av den förhållandevis skarpa vinkeländring som stötvågen tvingas göra när den passerar över denna barriär. Det är svårt att med precision bestämma denna lastreduktion, men en fingervisning kan erhållas från resonemang om diffraktion som redogörs i Johansson et al. (2008). I denna rapport visas det att den modifierade lasten Pmod och imod bakom ett hörn approximativt kan tecknas som: I studien tydliggörs att en rimlig approximation av lastreduktionen uppgår till ca 0,6 i det fall vinkeländringen uppgår till 45º. Lastreduktionen varierar med vinkeländringen, ju mer stötvågen tvingas gå runt ett hörn ju större lastreduktion är att förväntas. Sett till antaget explosionscentrum och höjden på barriären skulle således gå att argumentera för viss lastreduktion, primärt vad gäller infallande last mot de lägre fasaddelarna. Mot bakgrunden av svårigheterna att med precision avgöra en rimlig lastreduktion tas ingen hänsyn till denna barriär i de fortsatta skadeberäkningarna. Beskrivning r Pr tr ir [m] [kPa] [ms] [Pas] Gasexplosion, öppen yta 40 2,17 287 311 Gasexplosion, öppen yta 45 1,93 287 277 Gasexplosion, öppen yta 50 1,74 287 250 Gasexplosion, öppen yta 55 1,59 287 228 Gasexplosion, öppen yta 60 1,46 287 209 Dynamit (innefattar BLEVE) 40 30,6 14,9 227 Dynamit (innefattar BLEVE) 45 26,4 15,2 201 Dynamit (innefattar BLEVE) 50 23,4 15,3 180 Dynamit (innefattar BLEVE) 55 21,4 15,2 163 Dynamit (innefattar BLEVE) 60 20,0 14,9 148 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 38 (64) A.5. Konsekvenser Sett till redogjorda laster kan utifrån jämförelse med de skadekriterier som anges i Forsén (1998) konstateras att även mer veka och sårbara stomsystem inte förväntar sig ådra mer allvarliga skador baserat på det låga resulterande impulstätheterna och trolig byggnadsutformning. Nya byggnaders konstruktionsutformning är inte fastslagen men sett till planerade underbyggnader och garagevåningar är det troligt att dessa kommer utgöras av mer robusta och tunga betongstommar form av betong. Glaspartierna i fasad kan emellertid förväntas brista och kastas in i byggnaden. Enligt Forsén (1997) kan 10 % av fönsterrutor förväntas krossas vid ett explosionstryck på 3 kPa och 50 % krossas vid ett övertryck på 10 kPa, vilket ger en grov uppskattning om på vilka avstånd glaspartier kan förväntas brista. Sett till redogjorda laster kan så är bedömningen att en stor andel fönster som vetter mot Norra Länken kan komma att krossas och kastas in i byggnaden. Människor innanför byggnaden kan således komma att skadas till följd av inkastat glas. Skadeomfattningen och risken för omkomna styrs primärt av förväntad inkastningshastighet samt av glaspartiernas utformning. För att erhålla en uppfattning av potentiell skadeomfattning beräknas risken att omkomma på olika avstånd inom byggnaden till följd av inkastade glaspartier. Beräkningarna tar utgångspunkt i angivna tröskelvärden, som anges i Svensson (2015) och som åskådliggörs i figur 24, för att en människa ska omkomma till följd av att denna kastas mot en hård yta vid exponering av en tryckvåg, d.v.s. fönster i detta avseende ansätts utgöra en hård yta som kastas mot människor inom byggnaden. Figur 19. Tröskelvärden för sannolikheten att omkomma vid kast mot hårt underlag enligt Svensson (2015). Beräkningar för att avgöra kasthastighet och kaststräcka av fönster utgår från följande ekvationer: Kasthastighet hos fönster: , där = fönstertunghet och i = impulstäthet Kaststräcka hos fönster: , där sv,fönster = 1,5 m (avstånd från centrum fönster till golv) Ingen närmare information finns gällande tänkta glaspartiers utformning. Beräkningar tar därför utgångspunkt i en karakteristisk fönstertunghet som representerar såväl en tunnare som tjockare glassammansättning. Sett till aktuell bullersituation är det dock troligt att tyngre fönster kommer vara aktuella. fönster fönster iv = fönsterfönsterfönsterh tvs =, g st fönsterv fönster ,2= Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 39 (64) Resultat av utförda beräkningar redogörs i tabell 9. Tabell 9. Dödlighet innanför fasad baserat på last från studerade karakteristiska gasmolnexplosioner och BLEVE (endast konsekvenser från last av BLEVE som innebär störst hot för inkastade glaspartier redovisas). Avstånd från explosionscentrum varieras från 40 – 60 meter.  r i v sh Inom sh [kg/m3] [m] [Pas] [m/s] [m] dödlighet 25 40 229 9,14 5,1 1%-50% 50 40 229 4,57 2,5 <1% 75 40 229 3,05 1,7 <1% 25 45 204 8,14 4,5 1%-50% 50 45 204 4,07 2,3 <1% 75 45 204 2,71 1,5 <1% 25 50 182 7,29 4,0 1%-50% 50 50 182 3,64 2,0 <1% 75 50 182 2,43 1,3 <1% 25 55 165 6,59 3,6 1%-50% 50 55 165 3,29 1,8 <1% 75 55 165 2,20 1,2 <1% 25 60 151 6,03 3,3 <1% 50 60 151 3,01 1,7 <1% 75 60 151 2,01 1,1 <1% Av utförda beräkningar kan konstateras nya byggnader inom planområdet placeras på sådant avstånd där risken för att människor inomhus omkommer i samband med explosion är väldigt låg. Detta oaktat den positiva effekt som erhålls från rampanslutningar som delvis skyddar planerade byggnader. Inga människor inom nya planerade byggnadsdelar bedöms vara exponerade för direkt dödlig påverkan till följd av krossade glaspartier som kastas in på människor. Det går dock inte helt att utesluta att människor inomhus, direkt innanför fasad, kan komma att påverkas av sekundära effekter av uppkommit eldklot då delar av glaspartier i fasad kan komma att gå sönder. Sett till rådande avstånd och det naturliga skydd som trafikplatsen tillsammans med rampanslutningarnas medför bedöms det dock otroligt att större effekter ska uppstå inom Bremenkvarteren. Ingen rasrisk bedöms finnas vid val av en hybrid eller liknande mer känslig stomme för planerad påbyggnad. Att med precision bedöma antalet omkomna vid denna typ av händelse är mycket svårt. Aktuell planstruktur innebär att ytor utomhus mellan riskkälla och planerade byggnader utformas för att ej uppmuntra till stadigvarande vistelse. Utformningen begränsar potentiell skadepotential genom att mängden oskyddade människor som kan förväntas omkomma av värmepåfrestning från ett större eldklot vid gasmolnsbrand/-explosion effektivt begränsas inom planområdet sett till planstrukturen. Det samma gäller risk att träffas av flygande fragment som uppstår av explosion. Vid BLEVE kan uppkommit eldklot ha en utbredning om ca 160 meter (radie från centrum). Med en grov antagen personbelastning om ca 1 människa / 2500 kvm riskerar då ca 10 personer utomhus kunna påverkas. Vid gasmolnsexplosion/-brand är konsekvenspotentialen utomhus lägre och för dessa scenarier uppskattas enstaka personer förolyckas utomhus. Konsekvenserna av en mindre explosion med explosivt ämne där uppkommit eldklot är väldigt begränsat är potentiell skadeutbredning begränsad till närområdet, den primära risken för att omkomna ligger i att träffas av flygande fragment vilket kan uppstå på längre avstånd. Sett till redogjorda beräkningsresultat bedöms människor inomhus relativt välskyddade från allvarlig påverkan sett till rådande avstånd som överstiger 60 meter och med hänsyn till trafikplatsen med tillhörande ramper utgör ett naturligt skydd för merparten av planerade byggnaders fasader. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 40 (64) Referenser för Bilaga A van den Berg A.C. (1985): The multi-energy method – A framework for vapour cloud explosion blast prediction. Journal of Hazardous Materials, 12(1985), sid 1-10. CCPS (2010): Guidelines for Vapor Cloud Explosion, Pressure Vessel Burst, BLEVE and Flash Fire Hazards, Second edition. Center for Chemical Process Safety, John Wiley & Sons, Hoboken, USA. DNV (2013): QRA Göteborg GO4LNG Terminal. Det Norske Veritas. Fischer S., Forsén R., Hertzberg O., Jacobsson A., Koch B., Runn P., Thaning L., Winter S. (1998): Vådautsläpp av Brandfarliga och Giftiga Gaser och Vätskor, Metoder för bedömning av risker, Andra reviderade och utökade upplagan. Avdelningen för NBC-skydd och Avdelningen för Vapen och Skydd, Försvarets Forskningsanstalt, FOA-R--97-00490-990—SE, Sverige. Forsén R. (1998): Tryck vid explosioner. Kapitel 10 i Fischer et al. (1998), sid 279-312. Johansson M. (2013): Gasexplosion i det fria. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Dokument B02-121, 2013-03-11, Karlstad. Planas-Cuchi E., Gasulla N., Ventosa A., Casal J. (2004): Explosion of a road tanker containing liquefied natural gas. Journal of Loss Prevention in the Process Industries 17 (2004), sida 315- 321. Planas E., Pastor E., Casal J., Bonilla J.M. (2015): Analysis of the boiling liquid expanding vapor explosion (BLEVE) of a liquuefied natural gas road tanker: The Zarzalico accident. Journal of Loss Prevention in the Process Industries 34 (2015), sida 127-138. Svensson L. (2015): Människans tålighet mot luftstötvågor. FOI VROM (2005), Guideline for Quantitative Risk Assessment, ”Purple book”. Ministerie van Verkeer en Waterstaat, Nederländerna. Johansson M., Larsen O.P., Laine L. (2008): Experiments and Analyses of Explosion at an Intersection. Proceedings of 20th Symposium on the Military Aspects of Blast and Shock, Oslo, Norge. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 41 (64) Bilaga B – Konsekvensanalys olycka med brandfarlig vätska B.1. Acceptanskriterier Byggnadens utformning ska ge godtagbart skydd mot brand- och brandgasspridning vid olycka på intilliggande vägar. Byggnadens utformning skall möjliggöra en säker utrymning i händelse av sådan olycka. Med utgångspunkt i kriterier enligt BBRAD görs tolkningen att detta anses uppfyllt om följande påvisas: • För att förhindra brandspridning in i aktuell byggnad skall strålningsnivåer på den sida av fönster som ej vetter mot branden, dvs. på insidan, ej överstiga 15 kW/m2. • Utrymmande personer får utsättas för max 2,5 kW/m2 eller en kortvarig strålning på max 10 kW/m2 i kombination med max 60 kJ/m2 utöver energin från en strålningsnivå på 1 kW/m2. B.2. Beräkning av infallande strålning För att beräkna den infallande strålningen på studerad fasad behöver brandens emitterade strålningseffekt bestämmas samt hur stor del av den utsända strålningen som träffar byggnaden, dvs. beräkning av den så kallade synfaktorn. B.3. Dimensionerande scenario Det finns i princip två typer av läckage, ett momentant spill där stora mängder bränsle frigörs ner på vägbanan (t.ex. tankbil som välter och topplocket öppnas) eller ett kontinuerligt utflöde från ett läckande fordon eller tank (ventil som går sönder eller ett hål i tanken). Pölutbredning är vidare beroende av vägbanans bredd och lutning samt vägbanans ytbeskaffenhet. Dimensionerande brandscenario antas till en cirkulär pöl med diameter 11 m, vilket motsvarar en area på ca 100 m2. Detta scenario motsvarar att ett fack på en tankbil, som vanligtvis innehåller ca 4-5 m3 bensin, totalskadas vilket föranleder att allt innehåll läcker ut i samband med olycka. Avståndet mellan det antagna läget för pölen på vägbanan och fasad kommer att varieras i beräkningarna. Som känslighetsanalys analyseras även effekten från en cirkulär pölbrand om 200 m2. Dimensionerande scenario om en pölbrand med diameter om 11 m bedöms representativ för en större tågbrand/olycka med brandfarlig vätska som uppkommer på industrijärnvägsspåret samt på Södra Hamnvägen, Norra Länken och Tegeluddsvägen utifrån körbredder och kantstensuppbyggnad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 42 (64) B.4. Utgående strålningseffekt Förbränning i stora pölbränder sker med underskott av syre, vilket medför en stor sotproduktion som i tur fångar upp en betydande del av den emitterande strålningen samt minskar temperaturen i flamzonen. Detta innebär att den emitterade strålningen avtar med en ökande pöldiameter. I litteratur, finns flera matematiska uttryck som beskriver hur utstrålningsintensiteten (𝐼𝐼0) varierar som funktion av brandens diameter (D). Ett vanligt använt samband återfinns i [1] och är som följer: 𝐼𝐼0 = 58 ∙ 10−0.00823𝐷𝐷 Sambandet påvisar en maximal utsänd strålning på 58 kW/m2 som avtar med en ökande pöldiameter. I de fullskaleförsök som gjordes vid FOI [2] påvisas en pöl med diameter på ca 10 meter emitterar ca 60 kW/m2. Detta värde motsvarar en effektiv strålningstemperatur på ca 750 ℃, vilket är att betrakta som en förhållandevis hög temperatur för att gälla över hela den strålande ytan. I försök med mindre pölbränder (diameter på 2-3 meter) uppmättes strålningen till ca 130 kW/m2. Den emitterade strålningen från mindre pölbränder blir dock förhållandevis liten, med hänsyn till den betydligt mindre synfaktor som erhålls i beräkningar. Således är det inte av intresse att analysera mindre pölbränder. I de strålningsberäkningar som redovisas kommer värdet 60 kW/m2 att användas som dimensionerande avgiven strålningseffekt. Som känslighetsanalys studeras även strålningsnivåer på 50 respektive 70 kW/m2. B.5. Synfaktor (𝚽𝚽) Synfaktorn bestäms genom att branden approximeras till en rektangulär strålande yta. Rektangelns bred bestäms utifrån pölens diameter och beräknas med följande uttryck: 𝐷𝐷= √4𝐴𝐴𝑓𝑓 𝜋𝜋 Där 𝐴𝐴𝑓𝑓 är den brinnande ytan och utgörs av pölstorleken. Rektangelns höjd bestäms utifrån flamhöjden och beräknas med följande uttryck: 𝐻𝐻𝑓𝑓= 0.23 ∙ 𝑄𝑄̇ 2/5 − 1.02𝐷𝐷 Där brandeffekten (𝑄𝑄)̇ bestäms utifrån följande uttryck: 𝑄𝑄̇ = 𝜒𝜒∙ 𝑚𝑚̇ ′′ ∙ ∆𝐻𝐻𝑐𝑐∙ 𝐴𝐴𝑓𝑓 För bensin är förbränningshastighet (𝑚𝑚̇ ′′) 0.055 kg/m2s, förbränningsvärme (∆𝐻𝐻𝑐𝑐) 43.7 MJ/kg och förbränningseffektiviteten (𝜒𝜒) 0.7 [3]. Den maximala synfaktorn erhålls genom att dela den rektangel som representerar den fritt brinnande branden på mitten, både horisontellt och vertikalt, vilket ger fyra likadana mindre rektanglar. Den totala synfaktorn erhålls från summan av de fyra ytorna. Infallande strålning mot fasaden beräknas vid punkten vinkelrätt mot flammans centrum, i enlighet med figur 20. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 43 (64) Figur 20. Synfaktor Synfaktorer beräknas enligt ekvationer i The SFPE Handbook [4]. B.6. Beräkningsresultat Den infallande strålningsintensiteten mot fasad (𝑞𝑞̇′′ 𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚) beräknas med följande uttryck, enligt [4]: 𝑞𝑞̇′′ 𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚= 𝑞𝑞̇′′ 𝑏𝑏𝑏𝑏𝑚𝑚𝑏𝑏𝑏𝑏∙ Φ Där 𝑞𝑞̇′′ 𝑏𝑏𝑏𝑏𝑚𝑚𝑏𝑏𝑏𝑏 är den emitterade strålningseffekten (kW/m2) från branden och Φ är den maximala synfaktorn. Infallande strålningsintensitet på olika avstånd till branden presenteras i tabeller nedan. Pölstorlek om 100 m2, 𝐻𝐻𝑓𝑓 =16.8 m och D = 11.3 m Avstånd till brand Infallande strålning [kW/m2] givet E = 50 kW/m2 Infallande strålning [kW/m2] givet E = 60 kW/m2 Infallande strålning [kW/m2] givet E = 70 kW/m2 10 18,10 21,72 25,34 15 10,32 12,39 14,45 20 6,45 7,75 9,04 25 4,36 5,23 6,10 30 3,12 3,74 4,37 35 2,33 2,80 3,27 40 1,81 2,17 2,53 Pölstorlek om 200 m2, 𝐻𝐻𝑓𝑓 =21.1 m och D = 16.0 m Avstånd till brand Infallande strålning [kW/m2] givet E = 50 kW/m2 Infallande strålning [kW/m2] givet E = 60 kW/m2 Infallande strålning [kW/m2] givet E = 70 kW/m2 10 24,99 29,99 34,99 15 15,75 18,90 22,04 20 10,39 12,47 14,54 25 7,23 8,68 10,12 30 5,27 6,33 7,38 35 3,99 4,79 5,59 40 3,12 3,75 4,37 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 44 (64) B.7. Känslighetsanalys Som känslighetsanalys görs en jämförelse med erhållna resultat från de fullskaleförsök med stora pölbränder av etanol (E97 & E85), vilka SP genomfört under 2015 [5]. Fullskaleförsöken tog utgångspunkt i en stor öppen pölbrand om 254 m2. Resultaten från försöken åskådliggörs i figur 21 där maxvärden indikerar uppmäta värden i vindriktningen. Figur 21. Resultat från genomförda fullskaleförsök av stor pölbrand med etanol [5]. Rapporten innefattar även en jämförelse av förväntade effekter från en pölbrand med bensin. Jämförelsen grundar sig på vedertagna beräkningsmodeller av stora pölbränder med bensin. Resultaten från jämförelsen åskådliggörs i figur 22. Figur 22. Resultat från genomförd jämförelseanalys av strålningseffekter mellan uppmäta strålningsnivåer för pölbrand med etanol och bensin [5]. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 45 (64) B.8. Sammanfattade diskussion och slutsatser Beräkningar visar att en tågbrand/pölbrand om 100 m2 på Värtans södra bangård eller industrijärnvägsspåret inte kan generera farliga strålningsnivåer inom planområdet. Det samma gäller vid händelse av en pölbrand på Södra Hamnvägen respektive Norra länken. Resultaten indikerar att en större pölbrand som uppstår på Tegeluddsvägen norra körbana kan komma att föranleda brandspridning in närliggande byggnad. Vid pölbrand på Tegeluddsvägens södra körbanan förväntas inte brandspridning sett till rådande avstånd. Resultaten indikerar även att människor i det fria som befinner sig på ett större avstånd än 10 m kan förväntas klara sig från exponering av dödliga strålningsdoser på 35 kW/m2. Dock kan människor i närheten förväntas erhålla 2-gradens brännskador. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 46 (64) Referenser för Bilaga B [1] Shokri, M. & Beyler, C.L., Radiation from large pool fires, J. of Fire Prot. Engr., 1 (4), pp 141–150, 1989. [2] Hägglund, B & Persson, L.E. The heat radiation from petroleum fires, FOA, rapport C30126- D6, 1976. [3] SFPE Handbook of Fire Protection Engineering, National Fire Protection Association 2nd ed. Quincy, MA, 1995. [4] Brandteknik (2005). Brandskyddshandboken. Rapport 3134, Lund Tekniska Högskola, Lund. [5] ETANKFIRE – Experimental result of large ehanol fuel pool fires, SP Report 2015:12, Fire Research. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 47 (64) Bilaga C – Konsekvensanalys olycka med gasflak Följande bilaga omfattar konsekvensberäkningar för utsläpp av brännbara gaser vid olycka involverad tryckkomprimerad naturgas som transporteras i gasflak. Spridningsberäkningar genomförs i beräkningsprogrammet ALOHA (Areal Locations of Hazardous Atmospheres)3. Viktiga faktorer som är av stor betydelse för hur allvarliga konsekvenserna blir är meteorologiska förhållanden (vindhastighet, atmosfärisk stabilitetsklass, temperatur, solinstrålning, luftfuktighet). För att erhålla konservativa resultat samt minska beräkningsbelastningen utförs simuleringar generellt med en vindhastighet om 3 m/s samt med atmosfärisk stabilitetsklass D (klass E och F inträffar väldigt sällan och endast nattetid, därav anses dessa stabilitetsklasser ej vara relevanta att analysera). Temperaturen ansätt till 15 ℃. I beräkningarna antas det konservativt att utsläppet sker nära vätskeytan då detta leder till de största skadeområdena. C.1. Konsekvenser vid olycka med gasflak (ADR-S Klass 2.1) Fordonsgas består i huvudsak av metan och är lättare än luft. Fordonsgas är endast antändlig inom små gränser för koncentration i luften (normalt mellan 5 % och 15 % för rent metan). I fall av ett utsläpp kommer gasen att spridas uppåt i atmosfären i vindriktningen. Bedömning av olycka med gasflak utgår från nedanstående scenario och förutsättningar. Växelflak vanligtvis indelat i sex sektioner för att begränsa mängden gas som släpps ut givet en olycka [16]. Gasflaskorna är försedda med ventiler, normalt alltid öppna, som är sammanbundna med ett ledningssystem. Går exempelvis en ledning sönder får detta till följd att hela sektionen töms, vilket innebär ett utsläpp av 317 m3 eller 230 kg biogas (metan). Då rördimensionen på det ledningssystemet som sammanbinder gasflaskorna inom en sektion uppgår till 16 mm antas dimensionerande hålstorlek till 16 mm d.v.s. ett totalt rörbrott på de rör som kopplar samman flaskorna inom en sektion. Trycket antas till 250 bar. C.1.1. Gasmolnsbrand Beräkningar för utsläpp av 230 kg tryckomprimerad biogas från ett hål om 16 mm där fördröjd antändning antas påvisar att avståndet till LEL kan förväntas vara ca 15 meter. Skadeeffekter Person inom 15 m förväntas omkomma vid en gasmolnsbrand. En gasmolnsbrand bedöms enbart utgöra ett hot mot människor direkt i omgivningen och endast personer som befinner sig utomhus förväntas omkomma. C.1.2. Jetflamma Beräkningar för utsläpp av 230 kg tryckomprimerad biogas från ett hål om 16 mm där antändning sker direkt och en jetflamma uppstår påvisar att avståndet till direkt dödliga strålningsnivåer en jetflamma om ca 10 meter. Skadeeffekter Person inom 10 m förväntas omkomma vid en gasmolnsbrand. En jetflamma bedöms utgöra hot mot människor i omgivningen samt att risk för brandspridning till byggnad. 3 Tillhandahålls av EPA (U.S. Environmental Protection Agency). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 48 (64) C.1.3. Kärlsprägning Vid upphettning av ett gasflak finns risk för kärlsprängning. Detta kan uppstå som en sekundär konsekvens av ovan en jetflamma eller en gasmolnsexplosion. Det saknas vedertagna beräkningsmodeller för beräkning av kärlsprängning av ett gasflak. Troligtvis kommer inte samtliga gasflaskor brista momentant (på samma tidpunkt) utan olycksförloppet kommer karakteriseras av flera explosioner, där utkast av mycket mindre material i höga hastigheter kan förväntas påverka omgivningen. Förenklad antas upphettning av ett gasflak som föranleder kärlsprängning karakteriseras av ett eldklot som involverar 50 % av gasflakets totala mängd, d.v.s. ca 700 kg gas. Beräkningarna påvisar ett eldklot med diameter om ca 50 meter. Skadeeffekter Kärlsprängning förutsätt kunna utgöra ett stort hot både mot människor inomhus och utomhus. Med avseende på tiden det tar för att upphettning av ett gasflak ska innebära risk för kärlsprängning bedöms majoriteten av människorna i omgivning kunna försätta sig i säkerhet. Människor inomhus bedöms vara relativt väl skyddade mot strålningseffekterna. Skadeverkan i form av utslungade metalldelar vara omfattande samt kan splitterverkan från krossade glaspartier komma att förolycka människor direkt innanför fasad. C.1.4. Gasmolnsexplosion För ett explosionsartade förlopp vid utläckage av gas anses det rimligt att antändning förutsätts ske i närhet till olycksplatsen, eftersom det är inom detta område det skulle kunna ske ansamling av större gasmängder inom stökiometriska koncentrationer. De primära tändkällorna av ett gasmoln utgörs vidare av fordonen på transportleden. En gasmolnsexplosion i närheten till olycksplatsen skulle vidare kunna leda till en kärlsprängning och därmed antas konsekvensen för de två händelseförloppen vara densamma; ett eldklot med diameter om ca 50 meter. Skadeeffekter En gasmolnsexplosion förutsätt kunna utgöra ett stort hot både mot människor inomhus och utomhus. Människor utomhus i närhet till olyckan kan förolyckas av höga strålningsnivåer. Människor inomhus bedöms vara relativt väl skyddade mot strålningseffekterna. Skadeverkan i form av utslungade metalldelar vara omfattande samt kan splitterverkan från krossade glaspartier kan komma att förolycka människor direkt innanför fasad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 49 (64) Bilaga D – Frekvens och samhällsriskberäkningar I denna bilaga beräknas sannolikheten för att ett skadescenario uppstår givet att en trafikolycka involverande farligt gods inträffar på aktuella vägsträckor som passerar planområdet. Bedömning av frekvensen för en olycka med farligt gods som leder till utsläpp görs enligt metod som beskrivs i Vägverkets rapport Fördjupning – Riskanalys vald vägsträcka4. Beräkningar för såväl Norra länken som Jägmästargatan utförs för en normerad sträcka av 1 km eftersom det är efter detta som acceptanskriterierna i avsnitt 1.6 är anpassade efter. Hänsyn tas till de specifika olycksfrekvenserna som kan förväntas råda för respektive transportled. Den indata som tillsammans med utförd inventering av farligt godsflödena används i beräkningarna åskådliggörs i tabell 10. Tabell 10. Indata för bedömning av sannolikhet för olycka med farligt gods. Variabel Norra Länken/ Lidingövägen Södra Hamnvägen/Tegeluddsvägen Hastighet (tätort) 70 km/h 50 km/h Q (Olycksfrekvens/miljon fordonskilometer) 0,6 1,2 F (Antal fordon/olycka) 1,8 1,8 L (längd) 1 km 1 km Frekvensen för olycka med farligt gods per år kan beräknas med hjälp av ekvationen nedan: P=N x Q x F x L x 10-6 Vid frekvensberäkning antas det att sannolikheten för trafikolycka är oberoende av vilken last som ryms i lastbilen, d.v.s. sannolikheten för att en farligt godstransport är inblandad är direkt kopplad till hur stor andel av det totala antalet transporter som rymmer farligt gods. N utgör antalet farligt godstransporter och utgår från resultaten från utförd farligt godsinventering. För att det ska uppstå potentiellt farliga konsekvenser i omgivningen krävs vidare att den farliga godstransporten skadas på sådant sätt att det uppstår ett farligt olycksscenario såsom exempelvis explosion, brand, etc. Olycksfrekvensen för möjliga potentiella olycksförlopp som kan komma att uppstå givet en olycka med farligt gods beräknas för respektive farligt godsklass i nedanstående avsnitt där N utgår från nedan indata. 4 Fördjupning – Riskanalys vald vägsträcka. Vägverket publikation 2005:55 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 50 (64) D.1. Antalet farligt godstransporter Den godkända säkerhetsdokumentationen för Norra Länken utgår från uppgifter om mängder farligt godstransporter hämtade från Räddningsverkets kartläggningar i samt uppgifter om lokala förhållanden. En sammanställning av inventeringen presenteras i figur 23. Figur 23. Sammanställning av indata vad gäller farligt godstransport enligt Norra Länkens säkerhetsdokumentation. Som följd av avvecklingen av de farliga verksamheterna på Loudden och utvecklingen inom Energihamnen har vidare en större förändring av farligt godsflödet som presenteras ovan skett. Förändringarna innebär primärt att mängden brandfarliga vätskor drastiskt sjunkit. LNG- transporterna som i framtiden antas utgå från Energihamnen kan även komma att dubbleras utifrån information från Stockholm Hamnar. Förutom de större målpunkter inom hamnområdet tillsammans med befintliga drivmedelstationer i närområdet utgör Stockholms Exergis verksamhet inom Värtaverket samt lokala verksamheter på Lidingö (drivmedelstationer, Lidingöverket, Käppalaverket, Lotrec AB samt Bigner & Co) de primära målpunkter som ger upphov till farligt godstransporter på Norra länken/Lidingövägen. För prognosåret 2040 intecknas en fördubbling av LNG gentemot dagens situation i övrigt anses de uppskattade farligt godsflöden enligt Norra länkens säkerhetsdokumentation för prognosåret 2030 med beaktande till redogjorda förändringar till följd av avvecklingarna i Loudden och utvecklingen i Energihamnen vara representativa. En sammanställning av farligt godsflödet presenteras i tabell 11. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 51 (64) Tabell 11. Sammanställning av farligt godsflöden på Norra länken för prognosår 2040. ADR-klass Typ av farligt gods Antal transporter per år 1.1 – 1.6 Explosiva ämnen (Mindre mängder dynamit till lokala byggprojekt och fyrverkerier) < 50 2.1 2.2 2.3 Brandfarliga gaser (främst LNG och mindre mänds gastransporter till drivmedelstationer – alla antas utgöras bulktransporter) Icke brandfarliga, icke giftiga gaser Giftiga gaser (primärt 25%- ammoniaklösning) <3000 <500 <300 3 Brandfarliga vätskor (främst bensin, diesel) < 3000 4 Brandfarliga fasta ämnen, etc. < 200 5 Oxiderande ämnen och peroxider (< 50% väteperoxid och liknande som ej är explosionsbenägna) < 350 6 Giftiga ämnen < 250 7 Radioaktiva ämnen 0 8 Frätande ämnen < 2000 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen < 1500 Totalt antal < 11 150 Värt att notera är att en del av ovan transportmängder inte kommer passera förbi planområdet på rubricerade körbanor då en del transporter kör av mot Värtaverket, kv. Nimrod via Jägmästargatan samt kör en del av mot Frihamnsområdet via Södra Hamnvägen. Vid en framtida anslutning av Norra länken till en Östlig förbindelse skulle transporterna av farligt gods kunna öka i och med en närmare förbindelse mellan dels Bergs oljehamn samt LNG-terminal i Nynäshamn. Omfattningen av en sådan ökning är svår att uppskatta. Det skulle dock kunna föranleda ett ökat antal transporter av brandfarliga vätskor och brandfarlig gas via Norra Länken, men det borde inte påverka antalet transporter på ytvägnätet förbi Valparaiso. Det ska noteras att Östlig förbindelse inte finns med i Trafikverkets prognoser för 2040. I målpunktanalysen har viss mängd oxiderande ämne identifierats såsom väteperoxid (<50%) Vattenlösningar med <60% väteperoxid är förknippade med liten brandfara och måttlig reaktivitetsfara och bedöms ej kunna leda till explosion. Inga verksamheter som hanterar oxiderande ämnen (såsom t.ex. ammoniumnitrat) som vid blandning med diesel och upphettning kan föranleda explosion har identifierats. Inga verksamheter som ger upp till regelbundna transporter av explosivt ämnen klass 1.1. har identifierats utan transporter av explosiva varor bedöms begränsas till mindre transporter av dynamit till lokala byggprojekt samt fyrverkerier. Inga verksamheter som ger upphov till bulktransporter av giftiga gaser såsom klorgas eller ren ammoniak har identifierats utan de transporter innehållande större mängder giftig gas kan härledas till de transporter av 25%-ammoniaklösning som transporteras till Värtaverket via Jägmästargatan och därmed inför passerar förbi planområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 52 (64) Farligt godstransporter i riktning till/från Frihamnsområdet som passera planområdet på Södra Hamnvägen (söderut) respektive Hamnpirsvägen och via Hamnpåfarten (norrut) är mycket begränsade. En sammanställning av uppskattade farligt godstransporter på Södra Hamnvägen/Hamnpirsvägen presenteras i tabell 12. Notera att drivmedelstationen St 1 som ger upphov till majoriteten av transporterna ska avvecklas samt finns stora osäkerheter kring om Petrobells verksamhet kommer finnas kvar eller även den avvecklas. För prognosåret 2040 är således uppskattade mängder troligtvis rejält överskattade. Tabell 12. Sammanställning av farligt godsflöden på Södra Hamnvägen/Hamnpirsvägen för prognosår 2040. ADR-S Klass Typ av farligt gods Antal transporter per år 2.1 Brandfarliga gaser (främst fordonsgas på Växelflak) 400 (St1) 3 Brandfarliga vätskor (främst besin, diesel) 180 (Petrobell) 107 (St1) 50 (Frihamnen) Totalt: 337 Totalt antal samtliga klasser 737 I Frihamnen har Gasnätet i Stockholm en reservanläggning för LNG. Den flytande gasen levereras till anläggningen med tankbil. Vid normal drift är anläggningen i Högdalen huvudanläggning för stadsgastillförseln och i Mårtensdal finns en blandningsanläggning som är spets- och reservanläggning. Eftersom anläggningen i Frihamnen utgör en reservanläggning förväntas transporter av LNG till anläggningen begränsas till enstaka transporter under relativt korta tidsperioder. Dessa transporter bedöms vara så få i antal att de ej bidrar till riskbilden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 53 (64) D.1.1. Olycka involverande massexplosiva ämnen En detonation kan uppstå antingen till följd av att starka påkänningarna på lasten till följd av själva trafikolyckan eller till följd av en brand som sprids till lasten. Ämnen ur riskgrupp 1.1 får enbart transporteras i fordon som uppfyller krav för s.k. EX/II- eller EX/III-fordon, vilket innebär krav på utförandet av elektronik, bromsar, energiabsorberande zoner samt förebyggande åtgärder mot brandrisker. Detta syftar till att reducera sannolikheten för trafikolycka som kan leda till stora påkänningar eller brandspridning till lasten vid t.ex. en motorbrand. Med avseende på detta utgår bedömningen från att det krävs en mer våldsam kollision som skadar transportfordonet samtidigt som det uppstår en mer allvarlig brand som sprider sig till lasten. Mest troligt är att fordonets drivmedelstank behöver involveras i brandförloppet för att uppkommen brand ska innebära ett hot för lastutrymmet. Under åren 1994-1999 rapporterades årligen i genomsnitt 64,7 fordonsbränder i Sverige vid polisrapporterade vägtrafikolyckor till Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS)5. Under motsvarande år rapporterades ca 15 700 trafikolyckor med personskada per år6. Utifrån detta kan sannolikheten för brand i fordon vid olycka uppskattas till ca 0,4 % (64,7 / 15 700). Statistiken anger inget om allvarlighetsgraden för uppkomna bränder och heller inget om kollision förelegat uppkommen brand Liknande statistik från Norge visade på i snitt 6,3 fordonsbränder per år och 9000 rapporterade olyckor7. Detta skulle innebära att endast 0,07 % av antalet fordonsolyckor leder till brand i fordon. Statistiken anger heller inget om allvarlighetsgraden för uppkomna bränder. Statistisk sammanställning utförd av FOI8 indikerar emellertid att 2 % av antalet bränder med betydelse för lastbilar uppkommer till följd av en kollision. Baserat på ovanstående information från litteratur utgår sannolikheten för efterföljande brand i samband med kollision som riskerar att hota lastutrymmet från 0,0008 (0,004 x 0,02). Beräkningar utgår vidare från att spridning till lasten och uppkomst av detonation av hela lasten uppstår i 50 % av fallen. Det finns idag ingen känd forskning kring hur stor kraft som behövs för att initiera detonation av det fraktade godset vid en trafikolycka. Med hänsyn till aktuell vägutformning som innebär en hastighetsbegränsning om 70 km/h samt att det inte finns någon risk för frontalkollisioner är bedömningen att det är väldigt otroligt att starka påkänningar kan föranleda en detonation. Det är bedöms troligt att transportfordonens utformning som innebär att energin vid en kollision ska tas upp av olika energiabsorberande zoner skapar ett tillfredställande skydd mot krafter som kan uppstå vid en upphinnande olycka under aktuella förutsättningar. Mot bakgrund av den ringa information som finns tillgänglig för att motivera detta skydd utgår dock beräkningarna konservativt från att sannolikheten för detonation givet starka påkänningar är lika stor som för att en brand sprider sig till lasten i samband med olycka. 5 Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS), uppgifter erhållna av Arne Land, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut 2003-05-27. 6 Vägtrafikskador 2004, Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Rapport 2005:14, 2005. 7 Tunnlar i Storstad – säkerhets och miljöaspekter, Nordiska vägtekniska förbundet, 2002. 8 FOI (2009) Om explosionsbenägenhet vid olycka i samband med transport av farligt gods klass 5 , FOI Memo 2774. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 54 (64) D.1.2. Olycka involverande brandfarlig gas (LNG bulk) Utgångspunkten i frekvensbedömningar är att alla transporters antas utgöras av bulktransporter. För att en olycka med klass 2.1 ska leda till konsekvenser för omgivningen krävs att det farliga godset sprids utanför behållaren och sedan antändas. För tjockväggiga tankar reduceras värdet för att tank skadas i samband med olycka med en faktor 30 gentemot sannolikheten för att en tunnväggig tank skadas21. Ett läckage av brandfarlig gas kan resultera i följande händelseförlopp: • Omedelbar antändning som ger upphov till pölbrand/jetbrand. • Uppvärmning av tank eller tankhaveri som leder till BLEVE (Boiling Liquid Expandning Vapour Explosion). • Fördröjd antändning som ger upphov till en gasmolnsbrand/gasmolnsexplosion. Fördelning av dessa scenarier varierar ganska kraftigt mellan olika källor. Baserat på olika källstyrkor används följande sannolikheter för de olika händelseförloppen givet olycka och skada på en bulktransport: • Ingen antändning: 30 % • Direkt antändning (pölbrand/jetbrand):19 % • BLEVE: 1 % • Fördröjd antändning (gasmolnsbrand/gasmolnsexplosion): 50 % Dessa värden bedöms rimliga och tillämpas vidare i denna analys. Enligt VROM9 kan vidare fördelningen mellan gasmolnsbrand och gasmolnsexplosion givet en fördröjd antändning ansättas till 60/40 %. Ett läckage till följd av en olycka med en transport av brandfarlig gas antas kunna bli litet, medelstort eller stort, i enlighet med anvisningar som redogörs i Farligt gods – riskbedömning vid transport. Karakteristiska massflöden anges enligt följande: 0,09 kg/s (litet), 0,9 kg/s (medelstort) respektive 17,9 kg/s (stort). Vid läckage från tjockväggiga tankbilar bedöms sannolikheten för respektive storlek vara 62,5 %, 20,8 % och 16,7 %. Med utgångspunkt i att LNG kan förväntas vara riskstyrande inom gruppen brandfarliga gaser utgår vidare utredningen från att pölbrand kommer uppstå givet en direkt antändning av ett utsläpp. Detta mot bakgrund av att LNG i transporteras nedkyld, ca – 162 ℃, i flytande form under atmosfärstryck. För att en farlig jetflamma ska uppstå krävs således att tanken hettas upp så att en tryckuppbyggnad sker och säkerhetsventil öppnas. För att ett sådant förlopp vidare ska utgöra något hot mot omgivningen krävs vidare att tanken har vält i samband med olycka så att säkerhetsventilerna pekar i horisontell riktning mot planerad bebyggelse, i annat fall kommer avluftning ske rakt uppåt i luften utan allvarliga effekter mot människor i omgivningen. Följande olycksfrekvenser beräknas för de dimensionerande händelseförloppen: Pölbrand Sannolikheten för direkt antändning givet utsläpp som föranleder en pölbrand beräknas med följande indata. Pu (Sannolikhet skada) 0,0019 Sannolikhet direkt antändning 0,3 Hänsyn tas vidare till sannolikheten uppkomst av litet (62,5 %), medelstort (20,8 %) och stort läckage (16,7 %). 9 VROM (2005), Guideline for Quantitative Risk Assessment, ”Purple book”. Ministerie van Verkeer en Waterstaat, Nederländerna. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 55 (64) Gasmolnsbrand Sannolikheten för en fördröjd antändning som ger upphov till en gasmolnsbrand beräknas med följande indata. Pu (Sannolikhet skada) 0,0019 Sannolikhet fördröjd antändning 0,5 Sannolikhet gasmolnsbrand 0,6 Hänsyn tas vidare till sannolikheten uppkomst av litet (62,5 %), medelstort (20,8 %) och stort läckage (16,7 %). Gasmolnsexplosion Sannolikheten för en fördröjd antändning som ger upphov till en gasmolnsexplosion beräknas med följande indata. Pu (Sannolikhet skada) 0,0019 Sannolikhet fördröjd antändning 0,5 Sannolikhet gasmolnsexplosion 0,4 Hänsyn tas vidare till sannolikheten uppkomst av litet (62,5 %), medelstort (20,8 %) och stort läckage (16,7 %). BLEVE Sannolikheten för BLEVE beräknas med hjälp av följande indata. Andel Pu (Sannolikhet skada) 0,0019 Sannolikhet BLEVE 0,01 D.1.3. Olycka involverande brandfarlig gas (gasflak med biogas) Det finns olika lösningar på utförande av gasflak. En av de vanligare transportörerna på marknaden är AGA. AGA:s modell bygger på lastväxlarflak. Flaken är fylld med 147 flaskor à 50 liter (geometrisk volym), vilket motsvarar 7,35 m3. Vid ett tryck av 200 bar, kan ca 1900 Nm3 gas lagras per flak, vilket motsvarar ca 1500 kg. Flaken är konstruerade som ett ramverk av stål och fungerar som påkörningsskydd, se figur 24. Figur 24. Exempel på gasflak. Långsidorna är öppna bortsett från några tvärgående balkar, men för att skydda flaskorna ligger dessa ca 25 cm in från flakets långsidor. Gasflaskorna är i sig väldigt robusta mot bakgrund av de höga tryck de är utformade för. För att minimera utsläppt volym gas vid en eventuell olycka eller ett läckage är flaskorna uppdelade i 6 sektioner, vilka sedan är indelade i mindre grupper. Ett maximalt utsläpp till följd av en olycka där en sektion skadas omfattar således 1/6 av befintliga Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 56 (64) flaskor, vilket motsvarar ca 230 kg biogas. Ett sådant händelseförlopp antas representera en form av värsta troliga scenario vilket är utgångspunkten för fortsatt analys. Ett läckage av tryckkomprimerad gas kan resultera i följande händelseförlopp: • Omedelbar antändning som ger upphov till jetbrand. • Fördröjd antändning som ger upphov till en gasmolnsbrand • Fördröjd antändning som ger upphov till en gasmolnsexplosion • Uppvärmning av flak som leder till kärlsprängning. Baserat på sannolikhetsfördelning vad gäller bulktransporter tillämpas följande sannolikheter för de olika händelseförloppen givet olycka och skada på en transport av tryckkomprimerad brandfarlig gas i växelflak: • Ingen antändning: 30 % • Direkt antändning (Jetflamma):19 % • Kärlsprägning: 1 % • Fördröjd antändning (gasmolnsbrand/gasmolnsexplosion): 50 % Fördelningen mellan gasmolnsbrand och gasmolnsexplosion givet en fördröjd antändning ansättas till 60/40 %. Följande olycksfrekvenser beräknas för de dimensionerande händelseförloppen: Jetflamma Sannolikheten för direkt antändning givet utsläpp som föranleder en jetflamma beräknas med följande indata. Andel Pu (Sannolikhet hål i tjock tankvägg) 0,0004 Sannolikhet direkt antändning 0,19 Gasmolnsbrand Sannolikheten för en fördröjd antändning som ger upphov till en gasmolnsbrand beräknas med följande indata. Andel Pu (Sannolikhet hål i tjock tankvägg) 0,0004 [1] Sannolikhet fördröjd antändning 0,5 Sannolikhet gasmolnsbrand 0,6 Gasmolnsexplosion Sannolikheten för en fördröjd antändning som ger upphov till en gasmolnsexplosion beräknas med följande indata. Pu (Sannolikhet hål i tjock tankvägg) 0,0004 [1] Sannolikhet fördröjd antändning 0,5 Sannolikhet gasmolnsexplosion 0,4 Kärlsprägning Sannolikheten för kärlsprängning beräknas med hjälp av följande indata. Pu (Sannolikhet hål i tjock tankvägg) 0,0004 [1] Sannolikhet Kärlsprängning 0,01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 57 (64) D.1.4. Olycka involverande brandfarlig vätska För att en olycka med klass 3 ska leda till konsekvenser för omgivningen krävs att det farliga godset sprids utanför behållaren och sedan antändas. Sannolikheten för antändning av diesel vid en farligt godsolycka på väg är mycket låg på grund av dess höga flampunkt, denna ansätts vanligen till 1 %. En siffra som kan jämföras med den vanligtvis ansatta sannolikheten för antändning av ett bensinläckage, 3,3 % [3]. Konservativt utgår beräkningarna från att alla transporter utgör bensin. Sannolikheten för pölbrand beräknas med hjälp av följande ekvation och indata. Pu (Sannolikhet hål i tunn tankvägg) 0,019 [12] PA Sannolikhet antändning 0,033 C.4. Underlag individ och samhällsriskberäkningar Med utgångspunkt i redogjorda olycksfrekvenser och i rapporten belysta konsekvenser för respektive riskkälla och tillhörande olycksscenarier har individ- och samhällsriskberäkningar tagits fram. Riskberäkningar är framtagna för prognosåret 2040. Hänsyn tas till förväntad avveckling av drivmedelstationen St 1 samt Petrobells verksamhet. C.4.1. Individrisk Beräkning av platsspecifika individrisknivåer redovisas i form av en individriskprofil som anger den avståndberoende frekvensen att en person ska omkomma till följd av analyserade olyckshändelser. Individrisken beräknas som den kumulativa frekvensen för att omkomma på ett specifikt avstånd från riskkällan. Detta innebär att på en punkt t.ex. 100 meter från riskkällan så är individrisken densamma som frekvensen för alla skadescenarier med ett skadeområde > 100 meter. Vid redovisning av individrisken behöver hänsyn tas till att skadeområden för olycksscenarier skiljer sig i förhållande till den vägsträcka som studerats (1 km). Detta innebär att det inte är givet att en person som befinner sig inom kritiskt område i planområdet omkommer om en olycka inträffar på den aktuella sträckan. För att ta hänsyn till detta reduceras frekvensen beroende på skadeområdets utbredning. Grovt antas att ett scenario kan påverka en så stor andel av den studerade sträckan som scenariots bedömda påverkanszon inom vilken människor bedöms förolyckas. Exempelvis innebär detta för ett olycksscenario med beräknat skadeområde om ca 100 meter att frekvensen multipliceras med 0,2 för en 1 km lång vägsträcka. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 58 (64) Norra Länken / Lidingövägen I figur 25 presenteras indata och individrisknivån utmed Norra Länken/Lidingövägen. Olycksförlopp Olycksfrekvens / km Konsekvensavstånd Explosion 60 kg eller lägre 4,3E-09 15 Gasutsläpp (bulk) - pölbrand (större läckage) 9,7E-07 15 Gasutsläpp (bulk) - gasmolnsbrand (större läckage) 3,6E-07 60 Gasutsläpp (bulk) - gasmolnsexplosion (större läckage) 1,5E-07 60 Gasutsläpp (bulk) - BLEVE 5,1E-08 160 Brandfarlig vätska - pölbrand 1,4E-05 15 Figur 25. Indata tillsammans med individrisknivåer utmed Norra Länken i det fria Resultaten redogör att acceptabla individrisknivåer är att vänta inom berörda delar av planområdet sett till riskexponeringen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 59 (64) Avfart från Norra Länken och utmed Södra Hamnvägen/Hamnpirsvägen I figur 26 presenteras indata och individrisknivån utmed avfart från Norra Länken och utmed Södra Hamnvägen/Hamnpirsvägen. Olycksförlopp Olycksfrekvens / km Konsekvensavstånd Gasutsläpp (flak) - gasmolnsbrand 1,0E-07 15 Gasutsläpp (flak) - jetflamma 6,6E-08 10 Gasutsläpp (flak) - kärlsprängning (inkluderar olycksfrekvens för gasmolnsexplosion som antas övergå till kärlsprängning) 3,5E-09 70 Brandfarlig vätska - pölbrand 4,6E-07 15 Figur 26. indata och individrisknivå längs med avfartsramp från Norra Länken och utmed Södra Hamnvägen/Hamnpirsvägen i det fria Resultaten redogör att acceptabla individrisknivåer är att vänta inom berörda delar av planområdet som angränsar mot avfart från Norra Länken sett till riskexponeringen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 60 (64) C.4.2. Samhällsrisk I samhällsriskberäkningar beaktas även risken för allvarlig påverkan i närområdet kring planområdet. Samhällsriskberäkningar utgår från en värsta tänkbar olycksplacering vid konsekvensbedömning. Sett till närområdet och angränsande detaljplaner som är under framtagning kan konstateras att skadeutbredningen vid händelse i anslutning planområdet i mångt och mycket är begränsade till planområdet. Undantaget är vid uppkomst av mer allvarliga explosionsförlopp på Norra Länken/Lidingövägen såsom BLEVE som kan föranleda påverkan inom delar av kvarteret Nimrod. Personbelastningen inom detta områden bedöms dock generellt lägre än det som uppskattas inom Valparaiso. Rådande förutsättningar innebär en generellt låg personbelastning i anslutning till Norra Länken. Omgivningen på andra sidan infrastrukturpaketet i förhållande till planområdet förväntas ha ett försumbart bidrag till samhällrisknivåerna. Den kumulativa samhällsriskbilden är beräknad utifrån följande förutsättningar och antaganden: • Personbelastningen utomhus i mer riskutsatta lägen mellan planerade och byggnader och Norra länken bedöms som generellt låg utifrån att människor inte förväntas vistas i dessa ytor stadigvarande. o Vid beräkning av skadepotential utomhus utgår personbelastningen utomhus till 1 person per 2500 kvm. • Olycksfrekvenser på Norra länken utgår från en studerad sträcka om 1 km. • Olycksfrekvenser på avfartsramp från Norra Länken mot Södra Hamnvägen utgår från en studerad sträcka om 1 km. Den kumulativa samhällsriskbilden är beräknad utifrån nedan skadepotential för de analyserade olycksscenarier med tillhörande olycksfrekvenser. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 61 (64) Samlat indata för beräknade samhällsrisknivåer presenteras i tabell 13. Tabell 13. Sammanställning av indata för samhällsriskberäkningar Riskälla och olycksförlopp Konsekvenspotential inom planområdet Norra Länken/Lidingövägen Explosion med lägre mängder dynamit Enstaka/mindre antal – 1 personer Gasutsläpp (bulk LNG) – pölbrand 0 Gasutsläpp (bulk LNG) - gasmolnsbrand Enstaka/mindre antal – 2 personer Gasutsläpp (bulk LNG) - gasmolnsexplosion Enstaka/mindre antal – 2 personer Gasutsläpp (bulk LNG) - BLEVE Upp mot 10 personer Olycka brandfarlig vätska – pölbrand 0 Avfartsramp Norra Länken mot Södra Hamnvägen Explosion gasflak – tryckkärlsexplosion/gasexplosion Enstaka/mindre antal – 2 personer Gasutsläpp (gasflak) - gasmolnsbrand 0 Gasutsläpp (gasflak) - jetflamma 0 Brandfarlig vätska – pölbrand 0 Industrijärnvägsspår och Södra bangården Inga olycksrisker identifierade med skadepotential inom planområdet - Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 62 (64) I figur 27 redovisas beräknad samhällsriskprofil för prognosåret 2040 vilket omfattar en dubblering av antalet LNG-transporter sett till dagens situation. Riskprofilen omfattar även att drivmedelstation St 1 och Petrobells verksamheter finns kvar. Figur 27. Beräknad samhällsriskprofil för prognosåret 2040 men där drivmedelstation St 1 samt Petrobells verksamheter förutsätts finnas kvar. I figur 28 redovisas beräknad samhällsriskprofil utan dubblerad mängd LNG-transporter, d.v.s. dagens situation. Figur 28. Beräknad samhällsriskprofil baserat på dagens situation (utan dubblerad mängd LNG-transporter). Utförda samhällsriskberäkningar påvisar tämligen låga och godtagbara riskbilder vilka är relativt okänsliga mot antaganden om transporter. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 63 (64) Bilaga D - Stockholm hamnars restriktioner avseende farligt godshantering I följande bilaga återges Stockholm Hamnars restriktioner vad gäller farligt godshantering10 10 http://www.stockholmshamnar.se/siteassets/om-oss/tilltrade--sakerhet/bilagor- driftforeskrifter/bilaga9_farligt_gods_kvalitetsbegransningar.pdf Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 Sida 64 (64) IMDG KLASS Kommentar 1.1 ämnen och föremål med risk för massexplosion, hanteras ej. 1.2 ämnen och föremål med risk för splitter och kaststycken men inte massexplosion, hanteras ej. 1.3 ämnen och föremål med risk för brand, och mindre risk för tryckvåg splitter och kaststycken, men inte för massexplosion a) vars förbränning ger upphov till avsevärd strålningsvärme, eller b) vilka brinner efter varandra och ger upphov till mindre verkningar genom tryckvåg eller splitter och kaststycken. Maximal kvantitet: 10 000 kg nettovikt explosivämne. 1.4 ämnen och föremål med endast obetydlig explosionsrisk i händelse av antändning eller initiering under transport. Verkningsgraden är i stort sett begränsade till kollit och det kan inte förväntas splitter av betydande storlek eller utbredning. Brand utifrån får inte förorsaka praktiskt taget samtidig explosion av så gott som hela kollits innehåll. Maximal kvantitet: 75 000 kg nettovikt explosivämne. 1.5 Mycket okänsliga ämnen med risk för massexplosion men med mycket liten sannolikhet för initiering eller övergång från brand till detonation under normala transportförhållanden Maximal kvantitet: 10 000 kg nettovikt explosivämne. 1.6 Extremt okänsliga föremål utan risk för massexplosion. Föremålen innehåller endast extremt okänsliga ämnen och där sannolikheten för oavsiktlig antändning eller utbredning är försumbar. Maximal kvantitet: 10 000 kg nettovikt explosivämne. 2.1 Brandfarliga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med den versala bokstaven F). a) Lastade tankcontainrar, hanteras ej. b) Mindre förpackningar(gasflaskor), avgörs i varje enskilt fall. Förhandsförfrågan ska ske i god tid. UN 1950 Aerosoler omfattas inte av begränsningar. 2.2 Icke brandfarliga, icke giftiga gaser. Maximal kvantitet: 200 000 kg 2.3 Giftiga gaser, hanteras ej. 3 Förpackningsgrupp I Produkter med en kokpunkt under 35°C, hanteras ej. Förpackningsgrupp II Produkter med flampunkt under 23°C, maximal kvantitet: 100 000 kg. Förpackningsgrupp III Produkter med flampunkt mellan 23°C och 60°C, maximal kvantitet: 150 000 kg. 5.1 Förpackningsgrupp I Oxiderande ämnen, maximal kvantitet, 10 000 kg. Förpackningsgrupp II Oxiderande ämnen, maximal kvantitet, 75 000 kg. Förpackningsgrupp III Oxiderande ämnen, maximal kvantitet, 100 000 kg. 5.2 Organiska peroxider, se även förteckning i IMDG-koden över organiska peroxider som är tillåtna för transport. a) typ A-D3, hanteras ej. b) typ E-G, maximal kvantitet, 100 000 kg. Gällande restriktioner innebär att de farligt godsklasser som är förknippade med större konsekvenser på omgivningen givet olycka t.ex. massexplosiver samt brännbar och giftig gas ej är förbjudna. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-22, Dnr 2023-04410 --- [Utrymning.pdf] BREMEN 3 PLAN 01 1 :500 2025- 1 2- 19 UTRYMNING BREMEN 3 Utrymning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-19, Dnr 2023-04410 BREMEN 3 PLAN 02 1 :500 2025- 1 2- 19 UTRYMNING BREMEN 3UTRYMNING BREMEN 3 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-19, Dnr 2023-04410 BREMEN 3 PLAN 03 1 :500 2025- 1 2- 19 UTRYMNING BREMEN 3 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-19, Dnr 2023-04410 BREMEN 3 PLAN 06 1 :500 2025- 1 2- 19 UTRYMNING BREMEN 3 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-19, Dnr 2023-04410 BREMEN 3 PLAN 15 1 :500 2025- 1 2- 19 UTRYMNING BREMEN 3 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-19, Dnr 2023-04410 --- [PM Geoteknik.pdf] Underlag till detaljplan Bremen 1 och Bremen 3, Stockholms stad Nya bostäder, kontor m.m. Utrednings PM Geoteknik – Markförhållanden och grundläggning 2023-04-18 reviderad 2025-12-15 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 STRUCTOR GEOTEKNIK STOCKHOLM AB Solnavägen 4, 113 65 Stockholm Telefon: 08-545 556 30 www.structor.se, Instagram, Facebook, LinkedIn Organisationsnummer: 556959-1117 Beställare: Vasakronan och Kåpan Fastigheter Konsultbolag: Structor Geoteknik Stockholm AB Uppdragsnamn: Bremen 1 och Bremen 3 Uppdragsnummer: G22124 Datum: 2023-04-18 Reviderad 2025-11-19 Uppdragsledare: Malin Lund Handläggare/utredare: Malin Lund Interngranskare: Anna Grahn Status: Underlag till detaljplan Omslagsbild tagen 2022-08-23 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 K:\G22124 Bremen, Tegeluddsvägen\G\Dokument\G22124 Utrednings PM Geoteknik rev 2025-12-15.docx Utrednings PM Geoteknik – Markförhållanden och grundläggning Bremen 1 och Bremen 3 G22124 2023-04-18 Reviderad 2025-12-15 s 3 (17) Innehåll SAMMANFATTNING .................................................................................................................... 5 1. INLEDNING ............................................................................................................................... 6 1.1. Uppdrag och bakgrund ....................................................................................................... 6 1.2. Omfattning och syfte .......................................................................................................... 6 1.3. Avgränsningar .................................................................................................................... 7 2. BEFINTLIGA OCH PLANERADE KONSTRUKTIONER ......................................................... 7 2.1. Befintliga konstruktioner ..................................................................................................... 7 3. UNDERLAG .............................................................................................................................. 9 4. MARKFÖRHÅLLANDEN .......................................................................................................... 9 4.1. Topografi och vegetation .................................................................................................... 9 4.2. Jord och berg ..................................................................................................................... 9 4.3. Yt- och grundvattenförhållanden ...................................................................................... 11 4.4. Ras- och skredrisk ............................................................................................................ 11 4.5. Förväntad påverkan av klimatförändringar ....................................................................... 13 4.6. Markföroreningar .............................................................................................................. 13 4.7. Markradon och gammastrålning ....................................................................................... 13 5. MARK- OCH GRUNDLÄGGNINGSARBETEN ...................................................................... 14 5.1. Grundläggning .................................................................................................................. 14 5.2. Schakt- och fyllningsarbeten ............................................................................................ 14 5.3. Skydd mot markradon ...................................................................................................... 14 5.4. LOD (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten)................................................................ 14 6. TEXT TILL DETALJPLANEKARTA ....................................................................................... 15 7. OMGIVNINGSPÅVERKAN ..................................................................................................... 15 8. FÖRSLAG PÅ KOMPLETTERANDE UTREDNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR FÖR FORTSATT PROJEKTERING .................................................................................................... 16 REFERENSER ............................................................................................................................ 17 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 K:\G22124 Bremen, Tegeluddsvägen\G\Dokument\G22124 Utrednings PM Geoteknik rev 2025-12-15.docx Utrednings PM Geoteknik – Markförhållanden och grundläggning Bremen 1 och Bremen 3 G22124 2023-04-18 Reviderad 2025-12-15 s 4 (17) Bilagor Bilaga 1 Huskarteringskort kv Bremen, Geoarkivet 1 sida Bilaga 2 Äldre geotekniska undersökningar Tegeluddsvägen, Bjerking 1 sida Bilaga 3 Äldre geotekniska undersökningar Bremen 2, J&W 1988 7 sidor Bilaga 4 Fältrapport utförda markundersökningar 9 sidor Ritningar G-18-1-001 Tolkade markförhållanden Plan 1:1000 (A1) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 K:\G22124 Bremen, Tegeluddsvägen\G\Dokument\G22124 Utrednings PM Geoteknik rev 2025-12-15.docx Utrednings PM Geoteknik – Markförhållanden och grundläggning Bremen 1 och Bremen 3 G22124 2023-04-18 Reviderad 2025-12-15 s 5 (17) SAMMANFATTNING På uppdrag av Vasakronan och Kåpan Fastigheter har Structor Geoteknik Stockholm AB utfört en geoteknisk utredning för planläggning inom fastigheterna Bremen 1 och Bremen 3. Fastigheterna ligger i anslutning till Tegeluddsvägens västra del vid Gärdet i Stockholms stad. Beställarna vill utveckla fastigheterna inom området från industri- och verksamhetsområde till stadsmiljö med fler kontorsplatser, för bostäder och centrumändamål1. Inom fastigheterna finns idag ett antal befintliga byggnader och ledningar i mark. Marknivåerna kring befintliga byggnader varierar mellan ca +9,2 till +10,1 längs Tegeluddsvägen, ca +2,6 till +2,9 inom norra delen längs lokalgatan Nedre Tegeluddsvägen. Det finns ett undre grundvattenmagasin norr om Tegeluddsvägen i moränen under leran med uppmätta trycknivåer i GV1, GV2 och BEFGV som varierar mellan +0,9 - +1,7. För grundläggning på befintliga byggnader erfordras grundförstärkning. Planerad byggnad inom Bremen 1 blir grundlagd ovan befintlig byggnad/garage. För planerad byggnad inom Bremen 3 blir den västra och södra delarna av byggnaden grundlagd på befintlig mark. Grundläggning med pålar kan erfordras i den södra delen. Länsstyrelsen3 anser att ny bebyggelse av betydande vikt behöver placeras ovan nivån +2,7 m enligt ”Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län – med hänsyn till risken för översvämning”. Vattentäta grundkonstruktioner ska utföras minst till nivån +2,7. Grundläggning av planerade byggnader ska utföras med hänsyn till markvibrationer och stomljud från tunnelbanan, Värtabanan och tung vägtrafik. Spont kan erfordras av utrymmes- eller stabilitetsskäl mot befintliga gator och spår samt för att minimera hantering av eventuellt inträngande grundvatten, beroende på planerade schaktdjup. Schakter under nivån +1,5 norr om Tegeluddsvägen ska utföras inom tätspont för att inte påverka befintliga grundvattennivåer. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 K:\G22124 Bremen, Tegeluddsvägen\G\Dokument\G22124 Utrednings PM Geoteknik rev 2025-12-15.docx Utrednings PM Geoteknik – Markförhållanden och grundläggning Bremen 1 och Bremen 3 G22124 2023-04-18 Reviderad 2025-12-15 s 6 (17) 1. INLEDNING 1.1. Uppdrag och bakgrund På uppdrag av Vasakronan och Kåpan Fastigheter har Structor Geoteknik Stockholm AB utfört en geoteknisk utredning för planläggning inom fastigheterna Bremen 1 och Bremen 3. Projektet befinner sig i ett utredningsskede som underlag till detaljplan. Detaljplanens huvudsyfte är att möjliggöra och tillföra nya kontorsytor, bostäder och centrumändmål1. Revidering 2023-05-17 avser: Under detaljplaneprocessen har området delats upp i två etapper och detaljplaner där denna utredning dock har tittat på helheten som den såg ut i april 2023 och sedan fokuserat på Smedsbacken 25 med samfälligheten S34:2. Revidering 2025-12-15: Handlingen inkluderar endast Bremen 1 och Bremen 3 som planerar att gå ut på samråd. Bremen 2, Bremen 4 och Smedsbacken 25, S:34 har utgått ur denna handling. Fastigheterna ligger i anslutning till Tegeluddsvägens västra del vid Gärdet i Stockholms stad, se översikt i figur 1 nedan. Figur 1. Översikt, hämtad från minkarta.lantmateriet.se 2022-08-23 1.2. Omfattning och syfte Syftet med utredningen har varit att utgöra ett underlag för planerad byggnation och för detaljplanearbetet inom området. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 K:\G22124 Bremen, Tegeluddsvägen\G\Dokument\G22124 Utrednings PM Geoteknik rev 2025-12-15.docx Utrednings PM Geoteknik – Markförhållanden och grundläggning Bremen 1 och Bremen 3 G22124 2023-04-18 Reviderad 2025-12-15 s 7 (17) Föreliggande handling syftar till att översiktligt redovisa och tolka mark-, grundvatten- och grundläggningsförhållanden inom området samt ge rekommendationer rörande metoder för schakt och grundläggning. Utredning omfattar ombyggnad/utbyggnad inom fastigheterna Bremen 1 och Bremen 3. I figur 2 redovisas situationsplan upprättad av Koponen Stenqvist, från mötesunderlag 2025-11-13 förhandskopia 2025-11-07. Figur 2. Utklipp från situationsplan, upprättad av Koponen Stenqvist och daterad förhandskopia 2025-11-07. 1.3. Avgränsningar Handlingen skall användas som underlag vid fortsatt utredning och projektering av mark- och grundläggningsarbeten. Föreliggande handling skall ej utgöra någon del av eller ingå i ett förfrågningsunderlag. 2. BEFINTLIGA OCH PLANERADE KONSTRUKTIONER 2.1. Befintliga konstruktioner Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 K:\G22124 Bremen, Tegeluddsvägen\G\Dokument\G22124 Utrednings PM Geoteknik rev 2025-12-15.docx Utrednings PM Geoteknik – Markförhållanden och grundläggning Bremen 1 och Bremen 3 G22124 2023-04-18 Reviderad 2025-12-15 s 8 (17) Figur 3. Flygvy i Sketchup, upprättad av Koponen Stenqvist, daterad Bremen 1 förhandskopia 2025-11-07 Inom Bremen 1 planeras en utbyggnad i läget för befintlig byggnad och delvis ovan befintlig garagevåning i söder som idag utgörs av en lokalgata, parkeringar och planteringar på förgårdsmark mot Tegeluddsvägen. Inom Bremen 3 planeras påbyggnader med ca 3 våningar på befintliga lamellhus, en tillbyggnad i söder med en ny entrépaviljong och entrébyggnad i söder närmast Tegeluddsvägen. Mot bangården görs en nybyggnad med som mest ca 12 våningar som ersätter befintlig lågdel. Infarter är samman som befintlig infart till området norr om Bremen 1 och 3 under Lidingövägen i nordväst och i öst över Bremen 4 till korsningen Värtavägen - Tegeluddsvägen. Befintlig garageinfart på Bremen 3 tas bort och ny garageinfart på Bremen 1 görs från Tegeluddsvägen. Områdena kring planerade byggnader planeras ligga på samma marknivå som idag. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 K:\G22124 Bremen, Tegeluddsvägen\G\Dokument\G22124 Utrednings PM Geoteknik rev 2025-12-15.docx Utrednings PM Geoteknik – Markförhållanden och grundläggning Bremen 1 och Bremen 3 G22124 2023-04-18 Reviderad 2025-12-15 s 9 (17) 3. UNDERLAG Några geotekniska fältundersökningar har inte utförts i det här skedet. Till underlag för denna PM ligger: • Stockholm stads Byggnadsgeologiska karta, etjanst.stockholm.se/geoarkivet • SGUs Kartvisare med jordarter 1:25 000 – 1:100 000 • Arkivinventering Stockholms stads geoarkiv • Inventering Stockholms stads bygglovsarkiv • Platsbesök utfört 2022-08-23 • Startpromemoria Tjänsteutlåtande Dnr 2021-02493, Stadsbyggnadskontoret Stockholms stad daterat 2021-12-10 • Situationsplan med baskarta Bremen 1+3 i dwg-format daterad 2025-11-12 erhållen av beställaren • Bremen 1 mötesunderlag 2025-11-13 förhandskopia 2025-11-07, upprättad av Koponen Stenqvist • Bremen 3 mötesunderlag 2025-10-17, upprättad av Koponen Stenqvist • Upptagning av störda jordprover och installation av grundvattenrör för miljöanalys utfört i januari år 2023 av Structor Geoteknik Stockholm AB/Structor Miljöbyrån Stockholm AB, se fältrapport bilaga 6 Äldre material, bilaga 3, redovisar sannolikt marknivåer i höjdsystem RH00 och nya nivåer redovisas i höjdsystem RH2000. 4. MARKFÖRHÅLLANDEN 4.1. Topografi och vegetation Området kring befintliga byggnader utgörs i huvudsak av hårdgjorda ytor. Grönytor förekommer i väster inom Bremen 3. Marknivåerna kring befintliga byggnader varierar mellan ca +9,2 till +10,1 i längs Tegeluddsvägen och ca +2,6 till +2,9 inom norra delen av området. 4.2. Jord och berg Enligt huskarteringskort för hela kvarteret Bremen, se bilaga 1, utgörs området av lera och morän ovan berg. ”Berget som i sydväst går i dagen faller mot nordöst och ligger där 7-8 m under källargolvsnivån.” Fyllning förekommer i varierande mäktighet inom hela området. Utförd provtagning för miljöanalys med jordartsbenämningar framgår av bilaga 6 Fältrapport, utförda markundersökningar. Bremen 1 utgörs enligt byggnadsgeologiska kartan i huvudsak av lera. I den södra/sydöstra delen utgörs området av morän och ytnära berg. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 K:\G22124 Bremen, Tegeluddsvägen\G\Dokument\G22124 Utrednings PM Geoteknik rev 2025-12-15.docx Utrednings PM Geoteknik – Markförhållanden och grundläggning Bremen 1 och Bremen 3 G22124 2023-04-18 Reviderad 2025-12-15 s 10 (17) Bremen 3 utgörs enligt byggnadsgeologiska kartan av lera. Enligt utförd markteknisk undersökning, bilaga 6, förekommer ca 2-3 m fyllning i området närmast Lidingövägen ovan lera i den norra delen. Området söder om Bremen 3, i Tegeluddsvägen, utgörs av ca 2 m fyllning ovan ca 1-2 m lera på ca 1-3 m morän på berg. Bergöverytan varierar mellan ca +2,5 och +5. Se bilaga 2. Lerdjupet ökar sannolikt år norr. Se tolkade jordlagerföljder från SGUs Geologiska karta i figur 4 nedan. Planerade byggnader med Stockholm stads byggnadsgeologiska karta redovisas på plan G-18.1-001. Figur 4. SGUs kartvisare med jordarter 1:25 000 – 1:100 000, hämtad 2025-12-15 på https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html. Grårandigt=Fyllning, Gulrandigt=Lera-silt, tidvis under vatten, Rött=Berg Planerade byggnader i grönt enligt underlag från beställaren daterad 2025-11-12. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 K:\G22124 Bremen, Tegeluddsvägen\G\Dokument\G22124 Utrednings PM Geoteknik rev 2025-12-15.docx Utrednings PM Geoteknik – Markförhållanden och grundläggning Bremen 1 och Bremen 3 G22124 2023-04-18 Reviderad 2025-12-15 s 11 (17) 4.3. Yt- och grundvattenförhållanden Tre nya grundvattenrör installerades inom utredningsområdet i samband med miljötekniska markundersökningar 2023-01-18 – 2023-01-20. Grundvattenrören är benämnda GV1, GV2 och GV4 och är installerade med spetsen i moränen i det undre grundvattenmagasinet. Grundvattenrören har lodats vid ett tillfälle. Ett äldre grundvattenrör benämnt BEFGVR har även lodats inom området. Grundvattenröret är inte inmätt, en ungefärlig marknivå har antagits. Placering av grundvattenrören framgår av ritning G-18.1-001. Uppmätta lodningar framgår av tabell 1 nedan. Tabell 1. Grundvattenrörslodningar Grundvattenrör Datum Markyta (möh) Trycknivå (möh) Djup under markytan (m) GV1 2023-01-23 +2,8 +1,4 1,4 GV2 2023-01-23 +3,7 +0,9 1,8 GV4 2023-01-23 +11,2 +7,0 4,2 BEFGV 2023-01-23 ca +9,7 ca +1,7 (torr) 8,0 B088GVR 2015-12-16 2016-02-17 +9,1 +5,6 - +5,8 3,3 – 3,5 Det finns ett undre grundvattenmagasin norr om Tegeluddsvägen i moränen under leran med uppmätta trycknivåer i GV1, GV2 och BEFGV som varierar mellan +0,9 - +1,7. Ett övre grundvattenmagasin finns sannolikt i fyllningen närmast Värtahamnen och Lilla Värtan i nordöst. Grundvattennivån varierar sannolikt med Lilla Värtans nivå. Saltsjön är belägen i anslutning till Lilla Värtan. Medelvattenståndet för Saltsjön under en 10-årsperiod (2012 augusti – 2022 augusti) ligger på nivån +0,332. Min- respektive maxvärdet under denna period ligger på nivåerna -0,75 respektive +0,95. Väster om utredningsområdet, på västra sidan om Lidingövägen, är grundvattnets trycknivå i grundvattenrör B088GVR, installerat i det undre grundvattenmagasinet uppmätt till +5,6 - +5,8 (2015-2016). Se bilaga 2 och plan G-18.1-001. 4.4. Ras- och skredrisk Stabilitetsförhållandena är gynnsamma i befintliga förhållanden då området är relativt plant inom lerområdet runt Bremen 1-4. Väster om Smedsbacken 25 sluttar marken brant men utgörs av fastmark och ytnära berg. Längs Bremen 3 intill Lidingövägen sluttar marken ner mot norr, se figur 5-6 nedan. Höjdskillnader hanteras med stödmurar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 K:\G22124 Bremen, Tegeluddsvägen\G\Dokument\G22124 Utrednings PM Geoteknik rev 2025-12-15.docx Utrednings PM Geoteknik – Markförhållanden och grundläggning Bremen 1 och Bremen 3 G22124 2023-04-18 Reviderad 2025-12-15 s 12 (17) Figur 5. Bremen 3 med Lidingövägen till vänster i bild, foto taget 2022-08-23 Figur 6. Bremen 3 taget från norr med Lidingövägen till höger i bild, foto hämtat från google.se/maps 2022-08-29 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 K:\G22124 Bremen, Tegeluddsvägen\G\Dokument\G22124 Utrednings PM Geoteknik rev 2025-12-15.docx Utrednings PM Geoteknik – Markförhållanden och grundläggning Bremen 1 och Bremen 3 G22124 2023-04-18 Reviderad 2025-12-15 s 13 (17) 4.5. Förväntad påverkan av klimatförändringar Med ett förändrat klimat förväntas framförallt ökade nederbördsmängder vilket bl.a. kan leda till stigande grundvattennivåer och tidvis ökade flöden i ytvattendrag. Inom planområdet förekommer inte några ytvattendrag. Eventuellt höjda grundvattennivåer innebär främst en påverkan inför framtida val av golvnivåer och på vilken nivå det går att anlägga källare utan risk för grundvattenpåverkan. Genom fortsatt kontroll av grundvattennivåer i området erhålls bra underlag för val av dimensionerande grundvattenytor inför planerad grundläggning av nya byggnader. Höga vattenstånd och översvämningar kan leda till ökande portryck i leran vilket generellt kan försämra stabiliteten i områden med lera. Då planområdet är relativt plant där det förekommer lerjordar förväntas inte några förhöjda skredrisker till följd av klimatpåverkan. 4.6. Markföroreningar Inom planområdet och dess närhet finns det observationer enligt länsstyrelsen av potentiellt förorenad mark.2 En miljöteknisk markundersökning har utförts i januari år 2023, resultatet redovisas i ”Miljöteknisk undersökning av mark, grundvatten och porgas - Bremen 1-4, Smedsbacken 25 m fl” och i fältrapport bilaga 4. 4.7. Markradon och gammastrålning Någon markradonundersökning har inte utförts i detta skede. Vid en försiktig bedömning baserat på kartunderlag från SGU, figur 7, bör marken inom planområdet tills vidare klassificeras som normal- till högradonmark. Figur 7. Översiktlig kartering av gammastrålning- uran enligt SGU:s kartvisare, hämtad 2022-08-29. Området markerat med svart. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 K:\G22124 Bremen, Tegeluddsvägen\G\Dokument\G22124 Utrednings PM Geoteknik rev 2025-12-15.docx Utrednings PM Geoteknik – Markförhållanden och grundläggning Bremen 1 och Bremen 3 G22124 2023-04-18 Reviderad 2025-12-15 s 14 (17) 5. MARK- OCH GRUNDLÄGGNINGSARBETEN 5.1. Grundläggning För grundläggning på befintliga byggnader erfordras grundförstärkning. Hur befintlig grundläggning är utförd behöver säkerställas inför projektering och påbyggnader. Planerad byggnad inom Bremen 1 blir grundlagd ovan befintlig byggnad/garage. För planerad byggnad inom Bremen 3 blir den västra och södra delarna av byggnaden grundlagd på befintlig mark. Grundläggning med pålar kan erfordras i den södra delen. Länsstyrelsen3 anser att ny bebyggelse av betydande vikt behöver placeras ovan nivån +2,7 m enligt ”Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län – med hänsyn till risken för översvämning”. Vattentäta grundkonstruktioner ska utföras minst till nivån +2,7 norr om Tegeluddsvägen. Grundvattennivån ligger sannolikt högre inom den västra delen av utredningsområdet vid Bremen 3. Grundläggning av planerade byggnader ska utföras med hänsyn till markvibrationer och stomljud från tunnelbanan, Värtabanan och tung vägtrafik. Genomförande av planerade byggnader bedöms kunna utföras utan skadlig påverkan på Värtabanan/riksintresset. 5.2. Schakt- och fyllningsarbeten Bergschakt erfordras sannolikt för nya byggnader inom Bremen 3. Påförd last inom område med lera där höjning av marknivåer planeras eller för grundläggning av lätta konstruktioner kan erfordra markförstärkningsåtgärder av stabilitets- och sättningsskäl. Spont kan erfordras av utrymmes- eller stabilitetsskäl mot befintliga gator och spår samt för att minimera hantering av eventuellt inträngande grundvatten, beroende på planerade schaktdjup. Schakter under nivån +1,5 norr om Tegeluddsvägen ska utföras inom tätspont för att inte påverka befintliga grundvattennivåer. 5.3. Skydd mot markradon Planerade byggnader ska tills vidare uppföras radonsäkert. Så kallade radonslangar rekommenderas att placeras under bottenplattor i syfte att användas om för höga inomhushalter erhålls vid besiktning/kontrollmätning. 5.4. LOD (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten) Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) genom perkolation till grundvattenmagasinet är möjlig i zonen med morän/fyllning på berg. Delar av området Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 K:\G22124 Bremen, Tegeluddsvägen\G\Dokument\G22124 Utrednings PM Geoteknik rev 2025-12-15.docx Utrednings PM Geoteknik – Markförhållanden och grundläggning Bremen 1 och Bremen 3 G22124 2023-04-18 Reviderad 2025-12-15 s 15 (17) utgörs av lera och täta jordlager vilket medför att fördröjning av dagvattnet bör ske i fördröjningsmagasin innan det leds vidare till dagvattennätet i enighet med huvudman. Dagvattnet från planområdet går idag till Lilla Värtan. 6. TEXT TILL DETALJPLANEKARTA Vattentäta konstruktioner ska utföras minst till nivån +2,7. Risken för ras och skred ska beaktas vid ändrad topografi inom område med lera. 7. OMGIVNINGSPÅVERKAN I samband med sprängning, schaktning, packning och pålning i området kommer buller, markvibrationer och markrörelser att alstras. En riskanalys för dessa arbeten med hänsyn till omgivande befintliga byggnader, anläggningar, ledningar och verksamheter bör tas fram i god tid innan arbetena påbörjas. Syftet med riskanalysen är att: • Med ledning av de vibrationsalstrande arbetets omfattning, markförhållanden och omgivningarna ange de vibrationsalstrande arbetets riskområde för respektive delområde • Inventera och redovisa konstruktioner och verksamheter inom riskområden som kan beröras av det vibrationsalstrande arbetet • Redovisa högsta tillåtna vibrationsvärden från det vibrationsalstrande arbetet på byggnader och verksamheter i syfte att minimera risken för skador på egendom och utrustningar tillhörande beställaren eller 3:e man • Redovisa övriga restriktioner för det vibrationsalstrande arbetet • Föreslå ett kontroll- och åtgärdsprogram Sprängningsarbeten inom 50 m från SLs anläggning erfordrar dessutom avtal med SL och upprättande av en arbetsplan för sprängningsarbetena. För sprängning intill Värtabanan behöver kontakt med Trafikverket tas och en arbetsberedning tas fram avseende hur arbetet bedrivs för att inte skada Trafikverkets anläggning. Bergschakt bedöms bli aktuell ca 20 m från närmaste järvägsspår. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 K:\G22124 Bremen, Tegeluddsvägen\G\Dokument\G22124 Utrednings PM Geoteknik rev 2025-12-15.docx Utrednings PM Geoteknik – Markförhållanden och grundläggning Bremen 1 och Bremen 3 G22124 2023-04-18 Reviderad 2025-12-15 s 16 (17) 8. FÖRSLAG PÅ KOMPLETTERANDE UTREDNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR FÖR FORTSATT PROJEKTERING • Geohydrologiska undersökningar med lodning i nya och befintliga grundvattenrör som underlag till dimensionerande grundvattennivåer • Geotekniska fältundersökningar för bedömning av bergnivåer, jordlagerföljder och lerans egenskaper och bestämning av grundläggningsmetod/metoder • Markradonundersökning • Utredningsarbete: stabilitet, sättningar, grundläggningsmetoder, spont m.m. • Dialog med SL och Trafikverket inför projektering och byggnation av planerade byggnader • Utredning stomljud/vibrationer, förutsättningar för grundläggning • Utredning grundförstärkning av befintliga byggnader. Hur befintlig grundläggning är utförd behöver säkerställas inför projektering och påbyggnader. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 K:\G22124 Bremen, Tegeluddsvägen\G\Dokument\G22124 Utrednings PM Geoteknik rev 2025-12-15.docx Utrednings PM Geoteknik – Markförhållanden och grundläggning Bremen 1 och Bremen 3 G22124 2023-04-18 Reviderad 2025-12-15 s 17 (17) REFERENSER 1Startpromemoria för planläggning av del av fastigheterna Smedsbacken och Bremen mm i stadsdelen Ladugårdsgärdet (kontor, hotell, centrumändamål, cirka 300 bostäder) Tjänsteutlåtande Dnr 2021-02493, Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen, Stockholms stad 2Stockholms Hamnar. Vattennivå, -flöden & vindar. https://www.stockholmshamnar.se/stockholm/vattenniva--floden--vindar/ Hämtad 2022-08-27 för Vattennivåer vid Hammarbyslussen Saltsjön 3Länsstyrelsen. Fakta 2015:4. Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län – med hänsyn till risken för översvämning. 4Plan dnr 2023-04410 Stockholm den 4 april 2025 omfattande Bremen 1 och Bremen 3 (kontor, centrumändamål och ca 160 bostäder del av ursprunglig startpromemoria Dnr 2021-02493). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 +f11 Byggnadsår l,<:{,;6.............. Kartblad Jordgrund: Grundläggning: Grundföretärknm : Ö.K. källar olv: SHttning: Skada: Anm.: Planermgsläge: Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 www.bjerking.se Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 K A R T U N D E R L A G Situationsplan, kv Bremen2 { ritningsnummer A00:01) Upprättad av TengbomsArkitektkontor AB och daterad 1988-01-14 Nybyggnadskarta över kv Bremen2 inom stadsdelen Ladugårdsgårdet i Stockholm upprättad den 20 januari1988av GöranGraner, StockholmsStadsbyggnadskontor F Ö R K L A R I N G A R Se bifogade SGF:sbeteckningsblad1-4 S T O C K H O L M KV B R E M E N2 PLANERADK0NTORSBYGGNAD GEOTEKNISKUNDERSÖKNING PLAN Arbetsnummer Ritningsnummer 8 1520 1 5 G1 0 1 AB Jacobson & Widmark 181 83 Lidingö Telefon 08-7312000 Ritad konstruerad av Handläggs av P-O Nordin Reg Ant Registreringenavser Sign Datum Obs! Denna ritning lår ej användas för beställning eller utförande utan att här ovanför vara försedd med texten"Arbetsritning" +220 + 0 (+5,40) +5,40 11 I 45 46 sroc··.. MS S T A D S B Y G G : , J A J : K O M T O R V t 1 1 1 1 1 1 T 94 87 4 J 61 21 71 18 31 19 51 10 F E 49 59 69 15 68 B 3735 36 53 60 66 55 67 39 D 65 20 30 42 43 32 H 72 52 54 1 -t-440 SIAE I 70 +4 00 +2,40 L. 73 SAD5PAM +9,20 SkARMAK L ----i +3,40 L 5 6 (+ 573) I BEf.B E R G R U H KV B E E A E N 1 Ci 56 571 83]! B4l K +895 __ EEF1NE&RIEAG 1Fe +s L - - - 1 4 1 2 %4 25 26 I 27 28. 29 J&W r kad godkänd av Datum /AC 1988-02-08 1 9 8 8-02- 15 SKALA1:400 Reg Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 Ritad konstruerad av Handläggs av . PLAN,M A R KO C HB E R G N I V A E RSKALA 1:400.E . 1 P-0 Nordin skad godkänd av Datum Arbetsnummer Ritningsnummer 1988-02-08 81520 1 5 G201 K A R T U N D E R L A G Situationsplankv Bremen2 (ritningsnr.A00:01) Upprättad av TengbomsArkitektkontor AB och daterad1988-01-14 Nybyggnadskartaöver kv Bremen2 inomstadsdelenLadugårdsgärdetI Stockholmupprättad den 20 januari1988av GöranGraner, StockholmsStadsbyggnadskontor F Ö R K L A R I N G A R S T O C K H O L M KV B R E M E N2 PLANERADK O N T O R S B Y G G N A D G E O T E K N I S KU T R E D N I N G Bedömdabergnivåkurvor + höjd till vänster om punkt representerar marknivåoch +höjd till höger representerar bergnivåi s a m m apunkt. 1 J (+5,40) +5,40 + 1 42 V +8.3 2,5 BYGGNADSGRANSJL €V BEEMEN4 F A E + 1 3 +.70:+9.1 Obs! Denna ritning får ej användas för beställning eller utförande utan att här ovanför vara försedd med texten "Arbetsritning" AB Jacobson & Widmark 181 83 Lidingö Telefon 08- 731 2000 1 1 1 . . 1 1 T ti t t ,1 +2. 2.0 0.9 0.9 - t +t6 -2.6 +9.7 +2.3 N +4.2% 11 2.4 2. +5.3• +7.7• +2 -1 -3 S A E + 4 00 +2.i.,-2.0 L +5.2- 1 . 0 -t4,40 +7.4 +4.0 +2,00 +8.4 • +5.2 +6.4• -0.4 1 . 6+ 6 5• +4.9%-0.6 - LASTKA3 +6.5%-0.9 +25 +1.6 + 9,20 SkARMTAK. +9.2i + 9 . 7 % +3,40 + +2 1i i 07 +384+0.4 * +8,85 +3.9-0.9 + 3 . 7• +- 5 9 " +5.4 (+573) (+769) -2 +3.9 +0,5 +4.0«+0.4 -2.3" +2.4.-0.6 + 5 . 14+1.9+5.20 -0.8 +SJ.-15 + 5 . 3• - t 3 +S.t.-0.4 + 5 . 1.-0.9 +5.2.-0.8 + 5 . 1+0.5 +5.2+0.2 + 5 . 3 -0.9 J I I S E F .B E R G R U H M TEGE1UDDS A G E N 9.4• + .9 +94'•+2.1 + 9 . L •+2. 2 . 4 +1.7 5,076+4.6 2V.AMSTEPAA (+6,5) +5,00 435"-09+ 5 3 - 1 1 +55-0.4 . •5:,1 5: • , 2 8 . 243.8 0.2 ,45.02.3 29 2 09 ( 2 3 . 0 2$2..4.2 + 6 . 32.5 6.3+1.9 +6.3+1.3 :!:0- i . a s . , , 2 . 1 2 +24 J&W 3 2 a 1 + s 2 • . 0 4) 5 2 . - . 4 + s 2 • - 0 4 / s 2 , - 2 %53 soo -02- 15 Sign Datum < Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 10 11 S T O C K H O L M KV BREMEN2 PLANERADKONTORSBYGGNAO GEOTEKNISKUNDERSÖKNING SEKTIONERA-A, B-B, C-C + 7 . 50s/0.20m B E F . B Y G G N A D B E F . B Y G G N A D B E F . B Y G G N A D F Ö R K L A R I N G A R SERITN.G 1 0 1 Obs! Denna ritning får ej användas för beställning eller utförande utan att här ovanför vara försedd med texten "Arbetsritning" AB Jacobson & Widmark 181 83 Lidingö Telefon 08-7312000 Ritad konstruerad av E . I Handläggs av P-0 Nordin H:1:100 SKALA L:1:100 Ritningsnummer G102 0 0 +5 ±0 -5 +5 ±0 -5 +5 ±0 . . . . . 4 A a + + + 0 0 0 0 0 0 / f l / I f 18 2116 1917 3 31 1514 Jb Jb JbJb JbJb 28 292724 26 3223 22 3330 13 2Ö 3 5.2 Jb µ 2.3 ±0 -5 +5 +5 +5 -5 + 3.5 + 5.1 + 2.4 + 3.9 + 2.4 + 3.8 SOs/0.20m SOs/0.20m 50s/0.20m SOs/0.20m 50s/0.20m Jb + 3.1 JO + 4.3 50s/0.20m Jb + 2.4Jb + 2.3 Jb + 5.1 Jb + 2.3 Jb + 5.1 KAJ+ rv3.55 Jb + 2.3 Jb + 5.2 KAJ+~ 3.55 Jb 5.1+ Jb + 5.2 Jb 5.3 Jb + 5 . 1 Jb + 2.3 Jb + 5.0 Jb 4.0 Jb+ 2.4 Jb + 3.9 Jb 4.9 O 50s/0.20m 0 5(6/0.20m Jb + 2.4 0 50s/0.20m Jb + 2.3 0 50s/0.20m 0 50s/0.20m 0 50s/0.20m 0 50s/0.20m 0 50s/0.20m 0 50s/0.20m 0 50s/0.20m 3 0 50s/0.20m 0 50s/0.20m 0 50s/0.20m 0 50s/0.20m 0 SOs/0.20m O 50s/0.20m 0 50s/0.20m 0 50s/0.20m O 50s/0.20m 0 50s/0.20m 0 50s/ 0.20m 0 SOs/0.20m 0 SOs/0.20 Jb 3.7 Jb 2.4 S E K T I O NB- B S E K T I O NA - A -5 S E K T I O NC- C J/JJ -5 86 LÄGESEPLAN Rf + 2.3 GW+1.3 88.02.02 - 3.2 MS 1 s 8 3-02- 15 0 5 10 Sign I Datum J&W Grans@d godkänd av Datum -& 0///MC 1988-02-08 Arbetsnummer 8 1520 1 5 < V V V Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 B E F .BYGGNAD KAJ+ ....355 S E K T I O ND- D 36 + 2.3 0 50s/0.20m 38 0 50s./0.20m +5 ±0 34 35 37 39 0 0 0 0 0 50s/0.20m 50s/0.20m 50s/0.20m 50s/0.20m Jb 5.1 40 41 42 44 Jb 5.2 Jb+ 5.2 Jb 5.2 Jb,, 5.2 Jb 5.3 Jb 0 Jb a 50s/0.20m 50s/0.20m Jb + 2.3 Jb + 2.3 Jb +2.4 0 50s/0.20m +S +O -5 -5 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 BEf. B Y G G N A D +5 ±0 -5 0 0 0 0 0 0 0 7 Jb Jb Jb • / / I ' • 3.55 2.4 a 50s/0.20m + 2.4 50s/0.20m + 5.3 50s/0.20m 50s/0.20m 50s/0.20m 50s/0.20m 50s/0.20m Jb + 2.4 Jb + 5 . 1 Jb + 2.5 Sti + 5.0 Jb + 5.2 Jb + 5.3Jb + 5.3Jb 5.2+ 0 50s/0.20m S E K T I O NE- E 0 +5 ±0 -5 < 56 57 58 59 60 61 62 B E F . B Y G G N A D +S Jb + 6.3 . . 0 0 50s/0.20m 50s/0.20m 0 50s/0.020m Jb 6.3 Jb + 6.3 Jb + 6.4 Jb + 6.4 Jb + 6.5 KAJ+~3.55 J 0 50s/0.20m 0 50s/0.20m +5 ±0 STADSu1uu,;Aw.;,_ 1988-02- 15 Dnr 4 1 - 4 o z - 2 S E K T I O NF- F F Ö R K L A R I N G A R SERITN.G 1 0 1-5 -5 0 Sign Datum S T O C K H O L M KV B R E M E N2 PLANERADKONTORSBYGGNAD GEOTEKNISKUNDERSÖKNING SEKTIONER0-0, E-E,F-F Obs! Denna ritning får ej användas för beställning eller utförande utan att här ovanför vara försedd med texten "Arbetsritning" · AB Jacobson & Widmark 181 83 Lidingö Telefon 08-7312000 Ritad konstruerad av E Handläggs av P-0 Nordin H=1:100 sKALA L=1:400 0 5 10 J&W Granskad godkänd av Datum Arbetsnummer 8 1520 1 5 Ritningsnummer G103 V V V Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 B E F . B Y G G N A D KAJ+"' 355 S E K T I O NG- G 63 Jb+ 2.4 +S 64 65 66 67 Jb + 6.3 Jb 6.4 Jb + 6.5 Sti 5.9 :!:O 0 50s/0.20m .. 0 50s/0.20m +5 ±0 0 50s/0.20m -5 -5 68 69 B E F . B Y G G N A D +5 KAJ 355 j . + Jb Jb7.4 50s/0.20m +5 0 50s/0.20m ±0 < S E K T I O NH- H BEf. S E K T I O N1-1 C: 0 0 C: 0 5 10 V J&W AB Jacobson & Widmark 181 83 Lidingö Telefon 08-7312000 Handläggs av P-0 Nordin skad godkänd av 1988-02-08 •D n r 1 - 4 0 2 - 2c F Ö R K L A R I N G A R SER I T N .G 1 0 1 Registreringen avser Obs! Denna ritning får ej användas för beställning eller utförande utan att här ovanför vara försedd med texten "Arbetsritning" S T O C K H O L M KV B R E M E N2 PLANERADKONTORSBYGGNAD GEOTEKNISKUNDERSÖKNING SEKTIONERG-G,H-H, 1-1 Ritningsnummer G104 -5 72 -5 +5 ±0 70 355 Jb+ 2.3 711 0 7 71 Jb 2.5 50s/0.20m 3 Jb 8.3 0 0s/0.20", 0 5Qs/Q.20m +5 ±0 -5 -5 H=1:100 SKALA L:1:100 Arbetsnummer 8 1520 1 5 Reg Ant Sign Datum Ritad konstruerad av l'Gr Datum V V Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 S E K T I O NJ- J 73 74 + 1 0 +5 Jb + 8.4 s'os/0.20m +10 +5 :!:O 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 S E K T I O NK- K Jb+ 9.7 V 00 50s/0.20m Jb + 9.7 V 0 50s/0.20m Jb + 9.7 0 50s/0.20m 9.6 0 50s/0.20m +10 +5 :!:0 1 IL 0 IL 0 0 0 0 0 .JU.JU 7 50s/0.20m 50s/0.20m 50s/0.20m 50s/0.20m 50s/0.20m 50s/0.20m Jb + 9.3 Jb + 9.3 Jb + 9.7 Jb 9.6 Jb + 1 0 +5 0 50s/0.20m S T C C - . : ·.MS S T A D S 3 Y G G : ! A > " K g # m 3 1 S 8 3-02- 15 F Ö R K L A R I N G A R SER J T N .G 1 0 1 S T O C K H O L M KV B R E M E N2 PLANERADKONTORSBYGGNAD GEOTEKNISKUNDERSÖKNING H:1:100 SEKTIONERJ-J, K-K SKALA L:1:100 Obs! Denna ritning får ej användas för beställning eller utförande utan att här ovanför vara försedd med texten "Arbetsritning" AB Jacobson & Widmark 181 83 Lidingö Telefon 08-7312000 Ritad konstruerad av E.I Handläggs av P-0 Nordin 0 5 10 I Sign I Datum J&W skad godkänd av Datum 1988-02-08 Arbetsnummer 81520 1 5 Ritningsnummer G105 V V V Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 + 1 0 +5 ±0 -5 + 1 0 +5 ±0 -10 + 1 0 +5 ±0 -5 S E K T I O NL - L S E K T I O NM- M S E K T I O NN-N 86 L A G ESEPLAN GW+13 88.02.02 T O M T G R Ä N S 7/ T O M T G R Ä N S V 12 L A G ES£PLAN T O M T G R Ä N S L G R O V S C H A K T AA G R O V S C H A K T LAGESf PLAN 29 t LAG£Sf PLAN LAG£SEPLAN G R O V S C H A K T 63 -·LÄGESEP L A N 65 2.0 G R O V S C H A K T V 70 LÅG€SEPLAN G R O V S C H A K T -5 AB Jacobson & Widmark 181 83 Lidingö Telefon 08-7312000 Ritad konstruerad av E.l -02-08 _ T O M T G R Ä N S +10 +5 ±0 -5 T O M T G R Ä N S + 1 0 +5 ±0 -5 T O M T G R Ä N S + 1 0 +5 MS ST t o u -02- 15 ' Dnr 8 ? - 4 o z - ±0 J Datum Obs! Denna ritning får ej användas för beställning eller utförande utan att här ovanför vara försedd med texten "Arbetsritning" S T O C K H O L M KV B R E M E N2 PLANERADK O N T O R S B Y G G N A D G E O T E K N I S KU T R E D N I N G S E K T I O N E RL-L, M-M,N-N Aitningsnummer G202 Handläggs av P-0 Nordin 1 6110 816858 75 84 Sign Arbetsnummer SKALA L='l:200 81520 1 5 J&W Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 Bremen 1 – 4, Smedsbacken 25 Fältrapport 2023-02-24 BILAGA 4 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 STRUCTOR GEOTEKNIK STOCKHOLM AB Solnavägen 4, 113 65 Stockholm Telefon: 08-545 556 30 www.structor.se, Instagram, Facebook, LinkedIn Organisationsnummer: 556959-1117 Uppdrag Beställare: Handelsbanken Fastigheter AB AP-Fondens fastighets nr 12 KB (Vasakronan) Humstad Stadsutveckling AB, (Humlegården) SBB Bremen3 Fastighets A Uppdragsnamn: Bremen 1 – 4, Smedsbacken 25 Uppdragsnummer: G22124 Plats: Ladugårdsgärdet, Stockholm Datum för undersökningar: 18 – 20 januari 2023 Organisation Handläggare: Fredrik Rask Kontaktperson beställare: Louis Sellgren Uppdragsledare: Malin Lund Ansvarig fältgeotekniker: Henrik Nordén Miljötekniker: Veronica Nord, Isabell Persson Interngranskare: Anna Grahn Geotekniska instrument Borrbandvagn: Geotech 505 Övriga instrument: - Bilagor • Bilaga 1; Kalibreringsprotokoll borrbandvagn Geotech 505DD nr 531 • Bilaga 2; Fältanteckningar, Miljötekniska provtagningar Ritningar G-17-1-001 Planritning Markteknisk undersökning G-17-2-001 Enstaka undersökningspunkter Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 K:\G22124 Bremen, Tegeluddsvägen\G\Fältarbeten\Fältarbeten resultat\Fält\Fältrapport Bremen.docx Bremen 1 – 4, Smedsbacken 25 G22124 2023-02-24 s 3 (5) GEOTEKNISKT UNDERSÖKNINGSPROGRAM Undersökningsprogram upprättat av Structor Geoteknik Stockholm AB, Malin Lund Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Veronica Nord Syfte med undersökningarna Miljötekniska undersökningar för nya flerbostadshus som underlag till detaljplan. Tabell 1. Sammanställning planerade undersökningar Metod Antal Anmärkning Skr 13 Handgrävning 3 Gvr 3 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Tabell 2. Utförda undersökningar BorrID Metod Datum Anmärkning Signatur 23SMBP1 Slb, Skr 18/1-23 HNN 23SMBP2 Handgrävd 18/1-23 HNN 23SMBP3 Handgrävd 18/1-23 Handgrävd pga. slänt, ledning vid 0,3 m djup. HNN 23SMBP4 Slb, Skr 18/1-23 HNN 23SMBP5 Slb, Skr 18/1-23 HNN 23SMBP6 Slb, Skr 18/1-23 HNN 23SMBP8 Slb, Skr 19/1-23 HNN 23SMBP9 Slb, Skr 19/1-23 HNN 23SMBP10 Handgrävd 19/1-23 HNN 23SMBP11 Slb, Skr 19/1-23 HNN 23SMBP12 Slb, Skr 19/1-23 HNN 23SMBP13 Slb, Skr 20/1-23 HNN 23SMBP14 Slb, Skr 20/1-23 HNN 23SMBP15 Slb, Skr 20/1-23 HNN 23SMBP16 Slb, Skr 20/1-23 HNN 23SMBP17 Slb, Skr 20/1-23 HNN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 K:\G22124 Bremen, Tegeluddsvägen\G\Fältarbeten\Fältarbeten resultat\Fält\Fältrapport Bremen.docx Bremen 1 – 4, Smedsbacken 25 G22124 2023-02-24 s 4 (5) Tabell 3. Installerade grundvattenrör GrundvattenrörID Typ Uppstick Spetsdjup Funktionskontroll Avläsning GW GV1 PEH m. filter 0 2,32 Nej 1,44 m.u.rt GV2 PEH m. filter 0,23 3,77 Nej 3,08 m.u.rt GV4 1" tvättat stålrör 0,5 6,5 Ja, K = 3 cm/s 4,75 m.u.rt Tabell 4. Befintliga grundvattenrör GrundvattenrörID Typ Uppstick Spetsdjup Funktionskontroll Avläsning GW BEFGVR 1" stålrör 1,2 6,8 Nej Torrt 8 m.u.rt Autografdata, rådata och lagringsplats Filnamnet på data är detsamma som BorrID, se Tabell 2 3, och 4.. Provning utan bergnivå: BorrID.SND Provtagning: BorrID.PRV Grundvatten och portrycksinstallationer: GrundvattenrörID.GVR Autografdata och rådata är sparade på länkar angivna nedan: Lagringsplats autografdata: K:\G22124 BREMEN, TEGELUDDSVÄGEN\G\AUTOGRAF Lagringsplats rådata: K:\G22124 Bremen, Tegeluddsvägen\G\Fältarbeten\Fältarbeten resultat\Fält Tabell 5. Planering och redovisning Metod Standard eller annat styrande dokument Fältplanering och utförande SS-EN 1997–2, SGF Rapport 1:2013 samt SS-EN ISO 22475-1 Beteckningssystem SGF/BGS beteckningssystem 2001:2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 K:\G22124 Bremen, Tegeluddsvägen\G\Fältarbeten\Fältarbeten resultat\Fält\Fältrapport Bremen.docx Bremen 1 – 4, Smedsbacken 25 G22124 2023-02-24 s 5 (5) Tabell 6. Antal utförda undersökningar fördelat på metod Metod Antal Standard eller annat styrande dokument Provtagning Kategori B 13 SS-EN ISO 22475–1:2006 Kategori C 3 SS-EN ISO 22475–1:2006 Grund- och porvattensobservationer Öppna system 3 SS-EN ISO 22475–1:2006 Övriga (ej Europastandarder) Slb 13 SGF Metodblad 2006-10-01 KVALITETSINFORMATION OCH OBSERVATIONER Avvikelser från styrande dokument samt observationer som kan ha påverkat undersökningens resultat. Tabell 7. Ståldimension, kronstorlek och annan information Metod Stål-/krondimension/spolmedium/instrument Anmärkning Slb 44 mm geostänger/Rund spets Skr 44 mm stål/70 mm Skr Tabell 8. Kvalitetsinformation och observationer Avser borrID Metod Datum Information BEFGVR GVR Rör är ej inmätt, ungefärligt läge framgår på planritning G-17-1-001. Funktionskontroll ej utförd. ÖVRIG INFORMATION Structor Geoteknik Stockholm AB Malin Lund Fredrik Rask Uppdragsledare Handläggare Anna Grahn Interngranskare Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 Testprotokoll Maskin: Geotech 505FM Serienr: 17531 2017 Maskintimmar: 1308 Maskinägare: Structor Henrik Norden Testad detalj – utrustning: Givarkalibrering Resultat enhet logg Uppmätt Djup: cm 100 100 Rotationshastighet: RPM 60 60 Rotationstryck: Bar 45 45 Hammartryck: Bar OK OK Tryckkraft givare: kg 0 0 Konst: 1.1 100 100 250 250 550 535 750 735 1020 1000 1550 1500 Halvvarv: Varv 10 10 Viktsondering: kg 0 0 Konst: 1.1 25 25 50 50 75 75 100 100 Anmärkning: Stockholm 2019-09-20 Micael Blitz Geofound Bilaga 1 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 Bilaga 2 Fältanteckningar Punkt Nivå (m u my) Jordart Anmärkning Laboratorieanalys 23SMBP1 0,0-1,0 F/gr,leSa inslag av tegel MS-1, Oj-21a, Oj-2a 1,0-2,0 F/grSa inslag av tegel MS-1, Oj-21a 2,0-3,0 F/grSa stopp mot troligt block ingen analys 23SMBP2 0,0-0,5 F/mugrSa handgrävd MS-1, Oj-21a 23SMBP3 0,0-0,3 F/mu,grSa handgrävd pga slänt, ledning vid 0,3 MS-1, Oj-21a 23SMBP4 0,0-1,0 F/saGr MS-1, Oj-21a 1,0-1,5 F/saGr oljedoft, stopp vid 1,5m MS-1, Oj-21a 23SMBP5 - GV1 0,0-0,6 F/saGr MS-1, Oj-21a, Oj-2a 0,6-1,0 F/saGr frigolit vid 0,6m MS-1, Oj-21a, Oj-2a 1,0-2,0 F/saGr MS-1, Oj-21a 2,0-3,0 F/saGr grvyta vid 2m ingen analys 3,0-4,0 saGr/Le mjuk lera blandad med material ovan ingen analys 23SMBP6 0,0-1,0 F/grSa MS-1, Oj-21a 1,0-1,6 F/grSa MS-1, Oj-21a 1,6-3,0 Let ingen analys 23SMBP7 utgick - 23SMBP8 0,0-0,6 F/grSa MS-1, Oj-21a 0,6-1,0 Let Stopp mot berg el. block MS-1, Oj-21a 23SMBP9 - GV2 0,0-1,0 F/mu,grSa MS-1, Oj-21a 1,0-2,0 saMn MS-1, Oj-21a 2,0-3,0 saMn grundvattenyta vid 2,5m ingen analys 3,0-3,8 siMn stopp på 3,8 inget prov 23SMBP10 0,0-0,5 MS-1, Oj-21a 23SMBP11 - GV3 0,0-1,0 F/mu,le,grSa GV3 utgick pga inget vatten MS-1, Oj-21a 1,0-1,5 F/le,grSa MS-1, Oj-21a 1,5-2,0 F/le,grSa Tegel och kakel MS-1, Oj-21a, Oj-2a 2,0-3,0 Mn ingen analys 3,0-4,0 Mn skruv fastnade nästan inget prov 23SMBP12 0,0-1,0 F/mu,grSa MS-1, Oj-21a 1,0-2,0 F/grSa MS-1, Oj-21a 2,0-3,0 Let ingen analys 23SMBP13 0,0-1,0 F/le,grSa ignet material på borr 0,0-0,5 MS-1, Oj-21a 1,0-1,6 F/le,grSa tegel MS-1, Oj-21a 1,6-2,0 siLet ingen analys 2,0-2,5 siLet inget prov 23SMBP14 - GV4 0,0-1,0 F/grSa MS-1, Oj-21a 1,0-1,6 F/le,grSa MS-1, Oj-21a, Oj-2a 1,6-2,0 Let ingen analys 2,6-4,0 Let 4,0-5,0 Le 5,0-6,0 sa,siMn 23SMBP15 0,0-1,0 F/leSa MS-1, Oj-21a 1,0-1,5 sa,siMn stopp mot berg eller block MS-1, Oj-21a 23SMBP16 0,0-0,6 F/grSa Stopp mot berg eller block MS-1, Oj-21a 23SMBP17 0,0-0,6 F/leSa stopp mot berg eller block MS-1, Oj-21a, Oj-2a Structor Miljöbyrån Stockholm AB Uppdragsnamn: Miljöteknisk Markundersökning - Tegeluddsvägen Uppdragsnr: 22189 Provtagning av jord, 2023-01-18 tom 2023-01-20 Datum: 2023-01-24 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 1 2 2 3 4 1 4 1:11 6 1:8 1:8 1:8 1:8 1:9 1:9 1:29 1:30 1:31 1:32 1 1:34 1 1:39 2 3 4 5 6 7 8 7 10 2 3 4 8 9 10 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 25 25 31 1 2 1 2 4 1 3 4 5 5 9 35 2 3 3 4 2 11 36 8 9 NORRMALM 5:1 S:34 S:34 1 1 2 1 1 1 2 Furusundsgatan Lidingövägen Lidingövägen Lidingövägen Livryttarstigen Midskogsgränd Norra Länken Sandhamnsgatan adronstigen Smedsbacksgatan Södra Hamnvägen Tegeluddsvägen Troppstigen Värtans Stationsväg Värtavägen Hjorthagsavfarten Hjorthagspåfarten Hjorthagsrampen Hjorthagsmotet Hjorthagsvägen Hjorthagsvägen STARKSTRÖMMEN BADMINTONHALLEN BITSEN STABEN FALKONETTEN TRÄNGEN NEW YORK VATTENTORNET ORDONNANSEN RIO SMEDSBACKEN FODERMARSKEN BREMEN VALPARAISO 44 1A Finlandsparken SMEDSBACKEN 25, BREMEN 1-4 STOCKHOLM STAD Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 SMEDSBACKEN 25, BREMEN 1-4 STOCKHOLM STAD Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 BREMEN 1 OCH BREMEN 3 STOCKHOLM STAD Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-15, Dnr 2023-04410 --- [Miljöteknisk undersökning av mark grundvatten och porgas.pdf] STRUCTOR MILJÖBYRÅN STOCKHOLM AB Solnavägen 4, 113 65 Stockholm Telefon: 08-545 556 30 www.structor.se, Instagram, Facebook, LinkedIn Organisationsnummer: 556655-7137 https://structorab.sharepoint.com/sites/StructorMiljbyrnStockholmAB/Delade dokument/Anbud och uppdrag/1. Uppdrag/2025/25166_FO_Kompl Dp Kv Bremen 1-3 - Vasakronan/3. Projektredovisning/Miljöteknisk undersökning av mark grundvatten och porgas - Bremen 1 mfl - Structor 2026-02-09.docx Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188/25166 Rev 2026-03-24, sid 1 (20) Vasakronan Louis Sellgren PM Miljöteknisk mark-, luft- och grundvattenundersökning inför planändring - fastigheterna Bremen 1 m fl, Stockholms stad SAMMANFATTNING Jord, porluft och grundvatten har undersökts inför ändring av detaljplan gällande för fastigheterna Bremen 1 m fl, Stockholm stad. Resultaten visar att det ställvis förekommer förhöjda föroreningshalter i fyllnadsmassorna inom undersökt område. Föroreningarna utgörs framför allt av metaller och tjärämnen (PAH). Något förhöjda halter metaller och förhöjd halt PFAS (4, 11 samt 21) har noterats i grundvattenprover från området. Klorerade kolväten och/eller bensinprodukter (BTEX) som är flyktiga och cancerogena har påträffats i låga halter i planområdet i porgas. Proverna är tagna utomhus intill fasadliv vid byggnader inom området. Vid beräkning av utspädning till inomhusluft underskrider halterna aktuella jämförvärden och riktvärden. Baserat på detta bedöms uppmätta porgashalter inte leda till förhöjda halter inomhus i befintliga byggnader, d v s hälsorisk pga. detta bedöms som låg. De föroreningarna i jord som påträffats bedöms som lättåtkomliga genom schaktsanering, dvs. att förorenade fyllnadsmassor omhändertas och transporteras till godkänd mottagningsstation. Föroreningarna (framför allt PFAS4, 11 samt 21) i grundvattnet bedöms inte utgöra en särskild hälsorisk för människor eller miljö inom planområdet förutsatt att grundvatten ej uttas som dricksvatten eller används för bevattning av grödor. Då området är anslutet till kommunalt vatten bedöms detta dock ej utgöra en risk. Genomförd riskbedömning, enligt Naturvårdsverkets riskbedömningsmodell och jämförelse med platsspecifika riktvärden (Storstadsspecifika riktvärden Stockholm 2019) för förorenade områden, visar att markföroreningarna inte utgör en särskild risk avseende människor och miljö inom planområdet efter schaktåtgärder, d v s förutsatt att förorenade fyllnadsmassor omhändertas och transporteras till godkänd mottagningsstation. Föroreningarna som påträffats bedöms som lättåtkomliga. Riskbedömningen visar även att föroreningarna i grundvattnet inte bedöms utgöra en särskild hälsorisk för människor eller miljö inom planområdet förutsatt att dricksvatten erhålls från det kommunala ledningsnätet. Genomförd åtgärdsutredning visar att åtgärder för föroreningar i mark kan hanteras inför nyproduktion (s k saneringsschakt) i de punkter där förhöjda halter påträffats. Slutsatsen baseras främst på typ av förorening och förekomst i fyllnadsmassor inom ett bedömt avgränsat delområde. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188 Sid 2 (20) För grundvattenföroreningarna finns ingen lämplig eller väl beprövad fungerande åtgärdsmetod annat än fortsatt övervakning före, under och efter genomförd exploatering, där syftet med övervakningen främst går ut på att kunna visa att exploatering av planområdet inte försämrar omgivningens grundvattensammansättning m a p samma föroreningar som nu påträffats inom planområdet. Haltbidrag och belastning till/på ytvatten från förorenad mark via spridning och transport av förorenat grundvatten bedöms som låg enligt genomförd riskbedömning/modellberäkning. MKN för ytvatten (Östersjön) bedöms inte överskridas pga. föroreningsspridning från förorenad mark/förorenat grundvatten inom planområdet. Bidraget till MKN bedöms som lågt. I samband med rivning av byggnader blir marken mer åtkomlig för kontroll och uppföljning av föroreningar i mark och grundvatten under byggnad. För att avgöra om risk för hälsa och säkerhet eller risk för olyckor, översvämning eller erosion är tolerabel måste risken analyseras och bedömas enligt PBL. Baserat på detta ställs följande frågeställningar i samband med genomförda utredningar inför planändring:  Kan föreslagen detaljplaneändring antas/genomföras utan att förhöjda miljö- och hälsorisker m a p föroreningar i mark, grundvatten och luft föreligger? Den samlade bedömningen är att svaret är ja baserat på nu utförda miljöutredningar.  Medför utredningarnas omfattning och resultat, tillsammans med aktuellt kunskapsläge om fastigheten/planområdet att kommunen/byggherren/fastighetsägaren har uppfyllt utredningskraven/riskvärderingar avseende miljö- och hälsorisker enligt PBL och Miljöbalken – dvs är det säkerställt att marken är lämpligt för avsedd markanvändning enligt detaljplaneförslaget? Den samlade bedömningen är att svaret är ja baserat på nu utförda miljöutredningar, och att de åtgärder avs. markföroreningar som krävs är tydligt mängdbara och ekonomiskt genomförbara (dvs schaktåtgärder i stort). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188 Sid 3 (20) 1 INLEDNING Structor Miljöbyrån Stockholm AB har på uppdrag av Handelsbanken Fastigheter AB, Vasakronan AB, Samhällsbyggnadsbolaget AB och Humlegården Fastigheter AB utfört en miljöteknisk undersökning inom fastigheterna Bremen 1 m fl. inför planändring. Under detaljplaneprocessen har området delats upp i två etapper och detaljplaner, där denna utredning har tittat på helheten som den såg ut i april 2023. Den del som brutits ur från tidigare planprocess har ett nytt diarienummer, dnr 2023-04410, detaljplan för Bremen 1 m.fl. Nuvarande miljöteknisk utredning används för den nya detaljplanen Bremen 1 m.fl, även om utredningen inkluderar ett större markområde än enbart planområdet. Området används idag för kontor och industri och parkering. Se översikt av planområde i figur 1 och fig 2 nedan samt provtagningspunkter i bilaga 1a-c. Fig 1. Översikt fastigheter och fastighetsbeteckningar. Detaljplanen syftar till att möjliggöra en omdaning av den aktuella delen kring Tegeluddsvägen, från industri- och verksamhetsområde till stadsmiljö med fler kontorsarbetsplatser, bostäder, hotell och centrumändamål. Cirka 300 bostäder planeras i planområdet. Ny kvartersstruktur för området visas i figur 2 nedan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188 Sid 4 (20) Fig 2. Situationsplan – Bremen 1 och 3 (källa: Underlag till samråd Bremen 1 och 3, situationsplan upprättad av Kaponen Stenqvist 2025-11-13). I denna utredning redovisas resultat från utförd provtagning av mark, grundvatten och porgas m a p misstänkt förekommande föroreningar/ämnen baserat på historisk markanvändning. Syftet med genomförd undersökning är att klargöra eventuella risker med koppling till föroreningar i mark och grundvatten inom området för att uppfylla kraven på markanvändning vid ändrad detaljplan. I yttrande från Miljöförvaltningen i Stockholm - Underlag för miljö- och hälsofrågor för förstudie för Smedsbacken 25 m.m. i stadsdelen Ladugårdsgärdet, Dp 2021-02493 redovisas översiktligt synpunkter rörande förorenad mark som behöver belysas/undersökas. Dessa synpunkter/aspekter är ev. spridningsrisker kopplade till klorerade lösningsmedel och andra flyktiga ämnen till och från aktuellt område behöver riskbedömas och redovisas, samt att ett helhetsgrepp för hela detaljplaneområde behöver tas gällande föroreningssituationen och de risker som föroreningar kan medföra m a p ändrad detaljplan. I redovisad utredningsomfattning (föreliggande rapport) har Miljöförvaltningens synpunkter beaktats gällande avsnittet markföroreningar. Bremen 3 Bremen 1 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188 Sid 5 (20) 2 PBL – FÖRORENAD MARK - ASPEKTER ATT BEAKTA Nedan redovisas ett urval av stycken och kapitel från Boverkets kunskapsbank ang. PBL, planändring och förorenad mark ( bl. a avsnitt: Planbestämmelser/administrativa bestämmelser/villkor för lov). Avsnitten behandlar aspekter i form av krav för att åtgärder skall kunna villkoras (dvs att de uppfylls först efter antagen detaljplan, inför planerad nyproduktion och exploatering). Ibland är ett område, som är aktuellt för planläggning, inte lämpligt för det avsedda ändamålet vid den tidpunkt som detaljplanen upprättas. Med vissa åtgärder kan dock området göras lämpligt för ändamålet. De åtgärder som behöver göras kan ofta vara omfattande och kostsamma. För att det ska vara motiverat att lägga ner dessa kostnader kan det vara nödvändigt att först anta en detaljplan som ger marken ett ökat värde genom sina byggrätter. Då kan en planbestämmelse användas, med villkor att bygglov för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss åtgärd har vidtagits. I vissa fall kan det dessutom vara mer ekonomiskt och praktiskt att vidta åtgärden först efter det att bygglov getts och i anslutning till att startbesked lämnas. Då kan en planbestämmelse användas med villkor att startbesked inte får ges för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning förrän en viss åtgärd har vidtagits. De villkorade åtgärderna ska vara så preciserade och effektbeskrivna att det är tydligt att de är genomförbara och att det är möjligt för den enskilde fastighetsägaren att förutsäga vilka fysiska åtgärder som krävs När det gäller villkor rörande markföroreningar behöver det göras analyser om markföroreningarnas omfattning och innehåll redan vid planläggningen. Detta för att det ska gå att bedöma om tomten efter ett avhjälpande är lämplig att bebygga En detaljplan ska vara inriktad på genomförande av föreslagen bebyggelse. De rättigheter som planen medger får därför villkoras endast i mycket begränsad omfattning. Vet kommunen inte vilka åtgärder som krävs för att marken ska bli lämplig kan inte villkor användas. Det ska vara utrett redan i planskedet att åtgärden går att genomföra och att åtgärden gör marken ändamålsenlig. Detta krävs för att inte kommunen ska införa planbestämmelser som kan medföra att en byggrätt inte kan utnyttjas. För att avgöra om en risk för hälsa och säkerhet eller risk för olyckor, översvämning eller erosion är tolerabel måste risken analyseras och bedömas enligt PBL. Baserat på detta ställs följande frågeställningar i samband med genomförda utredningar inför planändring:  Kan föreslagen detaljplaneändring antas/genomföras utan att förhöjda miljö- och hälsorisker m a p föroreningar i mark och grundvatten föreligger?  Medför utredningarnas omfattning och resultat, tillsammans med aktuellt kunskapsläge om fastigheten/planområdet, att kommunen/byggherren/fastighetsägaren har uppfyllt utredningskraven/riskvärderingar avseende miljö- och hälsorisker enligt PBL och Miljöbalken – dvs är det säkerställt att marken är lämpligt för avsedd markanvändning enligt detaljplaneförslaget? Eftersom byggnader förekommer inom planområdet har tex mark under byggnader inte kunnat utredas m a p eventuellt föroreningsinnehåll. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188 Sid 6 (20) 3 OMRÅDE, TOPOGRAFI, GEOLOGI OCH GRUNDVATTEN Området kring befintliga byggnader utgörs i huvudsak av hårdgjorda ytor. Grönytor förekommer i väster inom Bremen 3. Marknivåerna kring befintliga byggnader varierar mellan ca +9,2 till +10,1 i längs Tegeluddsvägen och ca +2,6 till +2,9 inom norra delen av området. Enligt SGU’s jordartskarta utgörs jordlager i området norr om Tegeluddsvägen i huvudsak av lera och morän ovan berg. Fyllning förekommer i varierande mäktighet inom hela området. Se tolkade jordlagerföljder från SGUs Geologiska karta i figur 3 nedan. Bremen 1 utgörs enligt byggnadsgeologiska kartan i huvudsak av lera. I den södra/sydöstra delen utgörs området av morän och ytnära berg. Bremen 3 utgörs enligt byggnadsgeologiska kartan av lera. Enligt utförd markteknisk undersökning, förekommer ca 2-3 m fyllning i området närmast Lidingövägen ovan lera i den norra delen. Området söder om Bremen 3, i Tegeluddsvägen, utgörs av ca 2 m fyllning ovan ca 1-2 m lera på ca 1-3 m morän på berg. Bergöverytan varierar mellan ca +2,5 och +5. Enligt utrednings PM Geoteknik -Markförhållanden och grundläggning (Structor Geoteknik 2022-09-23) finns ett undre grundvattenmagasin i moränen under leran. Väster om utrednings- området på västra sidan om Lidingövägen, är grundvattnets trycknivå i det undre grundvattenmagasinet uppmätt till +5,6 - +5,8 (2015-2016). Ett övre grundvattenmagasin finns sannolikt i fyllningen närmast Värtahamnen och Lilla Värtan i nordöst. Grundvattennivån varierar sannolikt med Lilla Värtans nivå. Enligt fältanteckningar påträffades grundvatten i tre punkter (23SMBP5-GV1, 23SMBP9-GV2 samt 23SMBP1-GV4) på en nivå varierande mellan ca 1,4-4,3 meter under markytan. Strömningsriktningar för grundvatten bedöms i huvudsak var mot öst mot Lilla Värtan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188 Sid 7 (20) Fig 3. SGUs kartvisare med jordarter 1:25 000 – 1:100 000, hämtad 2025-12-15 på https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html.Grårandigt=Fyllning, Gulrandigt=Lera- silt, tidvis under vatten, Rött=Berg Planerade byggnader i grönt enligt underlag från beställaren daterad 2025-11-12. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188 Sid 8 (20) 4 MARKANVÄNDNING 4.1 Historisk markanvändning Fastigheterna består i nuläget till större del av bebyggd mark och asfalterade/hårdgjorda ytor (se fig. 4). I äldre detaljplaner är fastigheterna noterade som byggnadskvarter/kontor. Vid granskning av historiska flygfoton daterade 1960 (fig. 5) kan ses viss verksamhet/exploatering på fastigheterna norr om Tegeluddsvägen innan år 1960, dock har inga större byggnader uppförts under denna period utan fastigheterna har använts för upplag och liknande, vissa utfyllnader av mark finns. Inga tecken på mer omfattande industriella verksamheter kan ses. Området söder om Tegeluddsvägen(Smedsbacken 25 m.fl.) är ej exploaterat. Baserat på historiska flygfoton daterade ca 1975 (se fig. 6) har byggnader uppförts norr och söder om Tegeluddsvägen. Bremen 2 och 4 är ännu ej bebyggda, inom Bremen 2 kan ses ett större parkeringsområde och Bremen 4 utgörs vid tidpunkten av parkeringsytor respektive parkmark. Fig 4. Flygbild nutid, fastighetsgränser markerade med gula linjer (källa: lantmäteriet) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188 Sid 9 (20) Fig 5. Flygbild 1960 (källa: lantmäteriet) Fig 6. Flygbild 1975 (källa: lantmäteriet) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188 Sid 10 (20) 5 FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING 5.1 Tidigare utredningar och historisk verksamhet 5.1.1 Generellt om miljötekniska utredningar inom planområdet Utredning och provtagning av jord, grundvatten och porgas har genomförts under januari 2023. Fältarbeten har utförts av Structor med underleverantörer i form av ackrediterade analyslaboratorier och inmätning av provpunkter. Provtagning av jord har genomförts med skruvborr på borrbandvagn. Grundvattenrör har installerats och provtagits avseende föroreningar (kemikalier). Porgasmätning genom pumpad provtagning har utförts med kalibrerad pump och adsorbentrör. Prover har hanterats enligt rutiner angivna från ackrediterade laboratorier, och baserat på hänvisningar i fälthandböcker från bl. a SGF och Naturvårdsverket. Personalen som utfört provtagning och hantering av provmaterial har haft erforderlig utbildningsnivå, kompetens och erfarenhet från miljötekniska utredningar. Analyserade parametrar/ämnesgrupper är:  Tungmetaller (bly, koppar, kvicksilver, kadmium mfl)  Olja (alifatiska kolväten)  Bensin (BTEX)  Tjärämnen (PAH)  Klorerade lösningsmedel inkl. nedbrytningsprodukter  Släckvätskeämnen/brandskum (PFAS). 5.1.2 Tidigare utredningar och saneringar inom planområdet Nedan redovisas tidigare utredningar, som även varit underlag för nu genomförd utredning och bedömning och planering av denna utredning:  En miljöteknisk markundersökning har utförts inom området för vilket drivmedelsanläggning/bilverkstad och åkeri inom fastigheten Bremen 3 (Tyrens, 2006). Undersökningen har omfattade jordprovtagning i fem punkter och grundvatten- provtagning i en punkt. Provpunkterna placerades i anslutning till f.d. pumpar och cisterner. Analysresultaten för jordproverna visade generellt låga halter av föroreningar - under riktvärde för känslig mark (KM) undantaget ett jordprov med PAH under riktvärde för mindre känslig mark (MKM). Grundvattenprovet visade låga halter av oljeämnen (alifater, aromater, BTEX, MTBE). PAH påträffades med haltnivå något över riktvärden. Konstaterade föroreningar av PAH bedömdes härstamma från fyllningsjorden. Halten PAH i grundvattnet bedömdes inte utgöra någon risk eftersom vattnet inte planerades användas till dricksvatten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188 Sid 11 (20) Vidare framgår av rapporten att cisternerna låg under jord. Bensinstationen lades ned någon gång på 1980-talet och cisternerna tömdes, rengjordes, plastades invändigt och sandfylldes. Pumparna skall ha varit placerade strax väster om rampens högsta punkt och cisternerna låg i anslutning till pumparna. Cisterner kan således finnas kvar i mark men skall enligt uppgifter vara sanerade.  PCB i mjukfogar på fasader inom Bremen 3 har sanerats enligt handlingar från Miljöförvaltningens diarium. Sanering skall ha utförts år 2014 och ärendet är avslutat. 5.2 Historisk verksamhet - MIFO Inom aktuellt område finns idag verksamheter med i huvudsak kontor. I figur 4 redovisas de fastigheter som misstänks vara förorenade av nedlagda eller pågående industriella verksamheter och som kan ha gett upphov till föroreningar (enligt uppgifter från länsstyrelsens register över misstänkt förorenade områden). Sammanfattningsvis utgörs tidigare och aktuella verksamheter av grafiska industri och bilverkstäder/drivmedelsanläggning. Nedan redovisas det underlag som finns i länsstyrelsens register (MIFO) över misstänkt förorenade områden inom och i närheten av planområdet. De fastigheter som berörs inom planområdet är främst Bremen 3 och Smedsbacken 25. Uppgifter om fastigheterna är hämtade från länsstyrelsens underlag. Figur 4. Identifierade riskobjekt enligt MIFO inom planområdet och dess närområde(Källa webbgis, Lst.) Smedsbacken 25 Bremen 3 New York 2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188 Sid 12 (20) Baserat på identifierade riskobjekt enligt fig. 4 ovan kan ses att några identifierade (ej riskklassade) objekt finns inom eller i närheten av planområdet. Nedan görs en kort summering av resp. objekt baserat på länsstyrelsens mifo-underlag. Kv. Bremen 3 Inom fastigheten har bedrivits bensinstation (AB Svenska Shell) med driftstart ca 1961 och driftslut under 1980-talet. Tyréns AB utförde på uppdrag av SPIMFAB en undersökning av förekomsten av eventuella markföroreningar från den nedlagda bensinstationen vilket redovisas i avsnitt 5.2 ovan. Kv Smedsbacken 25 Inom fastigheten har bedrivits grafisk verksamhet av företaget Arkitekt-Kopia AB med adress Värtavägen 73, verksamheten anges som ljuskopieringsanstalt. Ljuskopieringsanstalter har förbrukat ammoniak men anses ha utgjort en av de mindre miljöbelastande grenarna inom grafisk industri. Objektet prioriterades därmed inte vid länsstyrelsens inventering av den grafiska branschen. Järnvägsområdet norr om fastigheterna (ej inom planområdet) Notering finns i underlag från detaljplanehandlingar om oljeförorenade massor inom järnvägsområdet som löper norr om fastigheterna. Enligt länsstyrelsens underlag anges att delåtgärd är vidtagen. Kv New York 2 (ej inom planområdet) Inom fastigheten har bedrivits grafisk verksamhet. Objektet har endast identifierats och därmed inte prioriterats vid länsstyrelsens inventering av den grafiska branschen Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188 Sid 13 (20) 5.3 Miljöteknisk undersökning 5.3.1 Bedömningsgrunder Nedan redovisas de bedömningsgrunder och riktvärden som tillämpas på erhållna provsvar och analysresultat. Jord Miljö- och hälsorisker bedöms i den här rapporten m a p Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för förorenade områden, dvs generella riktvärden för jord och tillgängliga jämförelsevärden för grundvatten tillämpas. Haltnivåer av föroreningar i jord jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för olika markanvändningar (rapport 5976 med uppdaterade riktvärden juli 2016). Beteckningarna är KM ”känslig markanvändning” vilket motsvarar odlingsbar mark och bostadsmark. MKM ”mindre känslig markanvändning” motsvarar krav för t ex industri och kontorsmark. Dessa riktvärden används som mottagningskriterier vid deponering av överskottmassor. Jämförelse görs även mot nivåer för mindre än ringa risk (MRR - Naturvårdsverket, 2010. Handbok 2010:1. Återvinning av avfall i anläggningsarbeten) vilket är av intresse vid masshantering. Vidare har en jämförelse mot Stockholmstads storstadsspecifika riktvärden (Flerbostadshus med källare 0-1m och Djupare jord bostadskvarter, förskola, skola med källare >1m) gjorts för att belysa halter mot beräknade riktvärden. Halterna har beräknats med naturvårdsverkets beräkningsverktyg och togs fram av Stockholmstads miljöförvaltning 2019. Jämförelse har inte skett mot ev. platsspecifika riktvärden framtagna inom Stora Projekt – Norra Djurgårdsstaden, Gasverksområdet, Norra 2 m.fl. i nuläget, då det är oklart ifall dessa gäller eller förväntas gälla även för nu aktuellt planområde. Grundvatten I Sverige saknas specifika riktvärden för förorenat grundvatten i anslutning till förorenade områden. I denna rapport används följande bedömningsgrunder:  Livsmedelsverkets dricksvattennorm (SLV 2001:30).  SGU:s bedömningsgrunden för grundvatten har använts för att klassa grundvattnet baserat på halter av metaller. (SGU Rapport 2013:01)  Holländska Target value och Intervention value” för grundvatten, Target value motsvarar ett opåverkat grundvatten och intervention innebär att vattnet är allvarligt förorenat.  SPI Rekommendation, Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. SPI/SPIMFAB april 2011.  SGI Preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen (PFAS) i mark och grundvatten (SGI Publikation 21, utgiven 2015). Porgas Det saknas nationella riktvärden för enskilda ämnen i porluft i jord. Halterna i markens porluft jämförs därför med hälsobaserade riktvärden, se bilaga 2d. Värden för RfC (avser den maximala koncentrationen i luft av ett ämne som personer ska kunna exponeras för under en hel livstid utan någon negativ hälsoeffekt) och RISKinh (anger en lågrisknivå, vilket i Sverige är satt till ett extra cancerfall per 100 000 personer exponerade under en hel livstid) är hämtade från Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188 Sid 14 (20) Naturvårdsverkets vägledning för riktvärden för förorenad mark1. Människor exponeras för föroreningar även på annat sätt än via förorenad mark, till exempel via livsmedel, dricksvatten och luft. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för generella riktvärden antas en utspädningsfaktor på 1:10000 och avser normaltäta jordar. I verkligheten varierar sannolikt utspädningsfaktorn med flera tiopotenser beroende på bl.a. typ av förorening, avståndet till föroreningen, advektion, diffusion, jordens täthet och fuktighet, byggnadens konstruktion, luftomsättning mm (SGI, 2010). 5.3.2 Miljöteknisk undersökning - Resultat Nedan redovisas resultaten från utförd provtagning och laboratorieanalyser med en jämförelse mot tillämpliga bedömningsgrunder. Fullständiga analysresultat och jämförelse med bedömningsgrunder redovisas i bilaga 2a-2d. Fullständiga analysrapporter redovisas i bilaga 4. Fältnoteringar Fyllnadsmaterial påträffades i samtliga punkter med en varierande mäktighet från 0,5 till 3m. Fyllnadsmaterialet underlagrades i de flesta fall av naturlig lera vilken underlagrades av en sandig morän. I provpunkt 23SMBP4 noterades en oljelukt vid 1-1,5m, i provpunkt 23SMBP5 noterades frigolit vid 0,6m och i flera prover inom arbetsområdet noterades spår av tegel i fyllnadsmaterial. Provtagningspunkternas placering presenteras i bilaga 1a-1b. Fältprotokoll för jord presenteras i bilaga 3a. Grundvatten har undersökts i 3 av 4 planerade punkter inom planområdet. En punkt utgick då grundvatten/blöta massor ej noterades vid jordprovtagning. PEH-rör installerades i två punkter där det var tekniskt möjligt och metallrör installerades i den tredje punkten (pga. större installationsdjup). Vatten påträffades för analys i samtliga installerade rör. Rörens placeringar framgår av bilaga 1a och fältprotokoll för grundvatten presenteras i bilaga 3b. Porgas har provtagits med pumpad provtagning i sju punkter utomhus intill fasader inom planområdet, se bilaga 1b för placering i plan. För mätningen användes förkalibrerad utrustning från Eurofins Pegasus lab. Med hjälp av en slägga bankades perforerade metallspjut ned till cirka 0,7-1 meters djup. Glipan mellan spjut och mark tätades. Två kolfilterrör seriekopplades med hjälp av slangar mellan markspjut och pump. Spjuten är perforerade i spetsen och ansluter via en luftkanal mot slanganslutning vid markytan. Provtagningen skedde genom att porluften pumpades genom spjutet och genom kolfilterrören. Flödet för pumpen var förbestämt och pumpningen pågick under ca 120 minuter per provpunkt. Uppmätta halter i jord Totalt har 29 jordprover analyserats inom planområdet och i jämförelse med naturvårdsverkets generella riktvärden visar resultaten (se bilaga 2a) att i 13 prover på fyllnadsmassor förekommer föroreningar med halter i nivå med eller något överskridande riktvärde för KM. I en punkt (23SMBP4 1,0–1,5m) förekommer halter överskridande riktvärdet för MKM med avseende på krom samt nickel. Övriga 15 st. jordprover underskrider riktvärdet för KM. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188 Sid 15 (20) I jämförelse med Stockholm stads storstadsspecifika riktvärden (se bilaga 2b) visar resultaten att endast tre punkter (23SMBP1, 23SMBP4 samt 23SMBP13) överskrider riktvärdet för flerbostadshus med källare (ytlig jord, 0-1m). Resterande 26 prover underskrider applicerade riktvärden. Uppmätta halter i grundvatten Resultaten (se bilaga 2c) visar att grundvattnet inom planområdet till viss del överskrider SGUs bedömningsgrunder för grundvatten med avseende på nickel (måttlig halt) och zink (hög halt). I metallröret uppmättes hög halt alifater >C16-C35. Detta bedöms dock härstamma från restförorening från skärvätskor på metallröret och ej från grundvatten då inga halter uppmättes i jordprov i samma punkt. Även den förhöjda zinkhalten kan härröra från metallröret. I samtliga grundvattenprov uppmättes PFAS4, 11 och 21 överskridande Livsmedelsverkets åtgärdsgräns för dricksvatten. Inga spår av klorerade lösningsmedel noterades i grundvattenproverna. Uppmätta halter i porgas Provpunkterna har placerats intill fasad till lokaler där människor vistas tillfälligt alternativt under kontorstid. Syftet med provpunkternas placering är främst att identifiera potentiell gasfas av flyktiga föroreningar från jord och grundvatten under byggnader, samt rester från ev. historisk hantering av lösningsmedel mm. Resultaten från luftprovtagningen ger ett underlag och input till fördjupad riskbedömning, dels för personer som i nuläget vistas i byggnaderna, dels som underlag avseende behov av ev. gastäta konstruktioner/åtgärdsbehov avseende jord/grundvatten under befintliga byggnader inför nyproduktion. Resultaten (se bilaga 2d) från nu genomförd porgasprovtagning visar att analyserade föroreningar ej förekommer i förhöjda halter. Spår av klorerade kolväten (Cis-1,2-dikloreten) förekommer i två prover, dock under s k lågrisknivåer (RfC-värden). Utöver klorerade kolväten påträffas spår av bensin i form av BTEX-komponenter, även dessa haltnivåer ligger dock under s k lågrisknivåer (RfC-värden). Notera att analysresultat gäller för porgas och inte för inomhusluft. En utspädningsfaktor om ca 1/10 000 tillämpas i den generella riktvärdesmodellen för gasinträngning för ämnen i porgas till inomhusmiljön, vilket medför att en skyddsmarginal mot exponering inomhus för flyktiga ämnen föreligger om ca 10 000 ggr eftersom uppmätta halter i porgas redan i nuläget underskrider lågrisknivåer för inomhusluft. 5.4 Fördjupad riskbedömning 5.4.1 Jord Eftersom uppmätta halter i jord i stort underskrider storstadsspecifika riktvärden för bostadsmark genomförs ingen särskild fördjupad riskbedömning för förorenad mark. De föroreningar som påträffats i fyllnadsmassor åtgärdas med schaktsanering, och förekomsten av föroreningar i mark bedöms inte begränsa eller påverka omgivningen vid ex etappvis exploatering av planområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188 Sid 16 (20) 5.4.2 Grundvatten och ytvatten Eftersom föroreningshalterna i grundvatten överlag är låga genomförs ingen fördjupad riskbedömning för förorenat grundvatten. Detta baseras framförallt på att inga flyktiga ämnen (BTEX eller klorerade kolväten) eller förhöjda halter av tungmetaller påträffats. Vid tillämpning av generella riktvärdesmodellens utspädningsfaktor för spridning av grundvatten till ytvatten framgår att haltbidraget från planområdets grundvatten till ytvattenrecipienten inte medför att miljökvalitetsnormer överskrids. I tabell 1a har ett urval av ämnen redovisats för grundvatten, halt i recipient efter utspädning (1/4 000) samt jämförelse med miljökvalitetsnormer för ytvatten. Det statistiska underlaget är tre grundvattenrör (dvs 3 analyser per ämne). I tabell 1b har belastning på ytvattenrecipienten beräknats som en årlig infiltration om 350 mm över hela planområdet, och att allt vatten bildar nytt grundvatten/markvatten, vilket sedan för med sig föroreningar från planområdet till ytvattenrecipienten. Infiltrationsvolymen beräknas enligt 57000 kvm x 0,35 m, vilket blir ca 20 000 kbm/år. Beräkningen är ett worst case då dagvattensystem och hårdgjorda ytor i praktiken medför att allt regnvatten inte infiltrerar och bildar nytt grundvatten. I praktiken kommer heller inte alla ämnen i grundvattnet att transporteras till ytvattenrecipienten, även om detta är fallet i nuvarande modell. Tabell 1a. Beräknade halter i ytvatten – spridning från grundvattenmagasinet - Utsp 1/4000. Grundvatten Beräknade halter Halt i ytvatten baserat på maxhalt Halt i ytvatten baserat på Min-halt Halt i ytvatten baserat på medelhalt Ytvattenkriterier, MKN, ytvatten, marin/kust Ämne Max Min Medel ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l PFAS-11 0,2 0,1 0,1 0,00004 0,00002 0,00003 0,09 Ni 8 2 5 0,002 0,0006 0,001 Finns ej Zn 261 2 88 0,07 0,001 0,02 1,1 Tabell 1b. Beräknad belastning via infiltration av regnvatten – Spridning till ytvattenrecipient via grundvattentransport – Urval av föroreningar. Grundvatten (övre magasinet) Beräknade halter Beräknad belastning baserat på maxhalt Beräknad belastning baserat på minhalt Beräknad belastning baserat på medelhalt Ämne Max Min Medel ug/l ug/l ug/l g/år g/år g/år PFAS-11 0,2 0,1 0,1 0,0008 0,0005 0,0006 Ni 8 2 5 0,04 0,01 0,02 Zn 261 2 88 1,3 0,01 0,4 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188 Sid 17 (20) 6 ÅTGÄRDSUTREDNING 6.1 Åtgärdsmål Övergripande åtgärdsmål för planområdet är att:  marken skall vara lämplig och ändamålsenlig i enlighet med detaljplanen. Detta kan uppfyllas genom urschaktning av markföroreningar överskridande generella riktvärden för bostadsmark (alternativt överskridande platsspecifika riktvärden för bostadsmark).  grundvatten inom planområdet skall inte utgöra en källa till omfattande föroreningsspridning till omgivande grundvatten och/eller ytvatten så att miljökvalitetsnormer för ytvatten överskrids.  minimerad belastning avs. föroreningar från jord och vatten på ytvattenrecipienten så att miljökvalitetsnormer för ytvatten inte överskrids. Detta kan uppnås genom lokal rening av dagvatten innan utsläpp till recipienten (dagvattenutredning ej klar i nuläget). 6.2 Åtgärder för förorenad jord Påträffade föroreningar i jord är vanligt förekommande och åtgärdas generellt sett med sedvanlig schaktsanering. Den markvolym som baserat på genomförda provtagningar och analyser överskrider bostadsmark (KM) uppskattas till ca totalt ca 17 000 kvm med ett schaktdjup om ca 1 m i snitt pga. tunt jordtäcke och berg i dagen inom planområdet. Detta ger en teoretisk åtgärdsvolym om 17 000 kbm. Befintliga byggnader inom planområdet upptar ca 40 000 kvm markyta inklusive underbyggda delar (källare och kulvert) inom planområdet. Berg i dagen på Smedsbacken S:34 har inkluderats i area för byggnad då utbyggnation ej planeras inom området enligt tillgänglig situationsplan. Fördelningen blir översiktligt, baserat på erhållna analyssvar:  Ca 10000 kbm KM-massor  Ca 500 kbm MKM-massor Med ett antagande om en återställningskostnad om ca 600 kr/kbm för KM-MKM och 1500 kr/kbm för MKM-FA (inkl. deponi, schakt, transport, återfyllnad), erhålls en riskkostnad inkl. återställning om:  KM-MKM – ca 6,0 mkr.  MKM-FA – ca 0,75 mkr. Eftersom marken under befintliga byggnader inte kunnat undersökas tillkommer tillsvidare en riskvolym om ca 17 000 kvm byggnadsfotavtryck, dvs. hälften av nuvarande befintliga byggnaders markarea (exkl. berg i dagen) då endast en del av nuvarande byggnader planerar att rivas i samband med planarbete. Byggnaderna är redan urschaktade för källare och ytterligare schaktdjup efter rivning antas till ca 0,5 m. Detta ger en tillkommande riskvolym om ca 4250 kbm, ifall marken under byggnaderna är förenad med halter överskridande planerad markanvändning i ungefär samma utsträckning som provtaget område kring byggnader. Enligt samma antagande om föroreningsnivå antas kostnaderna till 600 kr/kbm inkl. deponi, schakt, transport, återfyllnad, vilket ger en riskkostnad om ytterligare ca 2,6 mkr. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188 Sid 18 (20) Total åtgärdskostnad, inkl. riskkostnad för åtgärder under befintliga byggnader, blir enligt ovan ca 9,35 mkr (6,0 + 0,75 + 2,6 mkr). Utslaget per total planområdesarea (markarea) om ca 57 000 kvm blir kostnaden ca 165 kr/kvm planarea som en extra riskkostnad pga. förorenad jord. Jämfört med markpriser och andra produktionskostnader är den samlade bedömningen att merkostnader för schakthantering av föreningar i jord inte är så pass fördyrande att planerad produktion inte kan genomföras pga. markföroreningar. Notera att summorna anges exkl. moms och exkl. ev. projekterings- och entreprenadomkostnader. Notera även att åtgärdskostnaderna sannolikt blir lägre än dessa 8 mkr om åtgärder anpassas till planerad grundläggningsproduktion, anläggning av gator mm, baserat på nu känd föroreningssituation och dagens prisläge för förorenade områden. Anledningen är dels att schakt- och transportkostnader läggs på produktionen (ej sanering) och att återfyllning ej behövs. I dessa fall utgör markåtgärder pga. föroreningar som mest omhändertagande kostnader (deponi/återvinning). Även s k rena massor har en kvittblivningskostnad i samband med anläggningsarbeten vilket ytterligare minskar den faktiska saneringskostnaden i teorin. I praktiken genomförs sannolikt de flesta schaktåtgärder avseende förorenad mark inför planerad produktion, vilket innebär att återställningskostnaderna minskar avsevärt då schakt, transport mm kan tillföras produktionskostnaderna, då detta genomförs oavsett om marken är förorenad eller ej. De schaktåtgärder som kommer genomföras inom resp. kvartersmark för grundläggning mm kommer även att medföra en förbättrad markmiljö lokalt då äldre delvis förorenade fyllnadsmassor omhändertas inför/inom produktionen/exploateringen rent byggtekniskt. Vidare är bedömningen att om jämförelse mot Stockholm stads storstadsspecifika riktvärden genomförs på kvarvarande jord efter schaktsanering i samband med grundläggningsschakt, behövs ingen ytterligare åtgärd gällande förorenad jord. 6.3 Åtgärder för grundvatten I nuläget förekommer endast bedömt låga halter av föroreningar i grundvatten så när som på ett fåtal ämnen där framför allt PFAS4, 11 samt 21 noteras (se bilaga 2c). Det finns in nuläget inget särskilt bedömt behov av åtgärder i grundvatten, baserat på erhållna analyssvar och tillgängliga åtgärdsmetoder (halterna bedöms vara för låga för tillgängliga metoder). 6.4 Åtgärder för minskad belastning på ytvatten Baserat på nuvarande undersökningsresultat bedöms inget särskilt åtgärdsbehov föreligga för att minska påverkan på ytvatten via spridning och belastning av förorenad mark och förorenat grundvatten. Dagvattenhantering och minskning av spridning av föroreningar via ytavrinning från gatumark mm hanteras i separat utredning (se dagvattenutredning). I den här utredningen beaktas enbart spridning från s k föroreningar inom temat förorenade områden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188 Sid 19 (20) 7 SLUTSATS OCH REKOMMENDATION Området som helhet bedöms baserat på denna utredning vara tillräckligt undersökt avs. föroreningar i jord och vatten inför planändring. Hänsyn har även tagits till tidigare utförd markundersökning inom området med avseende på historisk drivmedelsstation. Tidigare markundersökningar inom arbetsområdet påvisade generellt låga halter av förorening i jord. Markområdet för tidigare bensinstation används idag för parkering. Resultaten från nu utförd undersökning inom arbetsområdet påvisar att halter i fyllnadsmassor, ställvis överskrider det aktuella riktvärdet för framtida markanvändning, dvs. det generella riktvärdet för KM med avseende på metaller och att PAH-H och i en punkt även överskrider riktvärdet för MKM. Påträffade föroreningar i jord är vanligt förekommande och åtgärdas generellt sett med sedvanlig schaktsanering. Då byggnader med pågående verksamheter förekommer inom planområdet har tex jord och grundvatten under byggnader inte kunnat utredas m a p ev. föroreningsinnehåll. Vidare provtagning för klassning av massor bedöms bli aktuell i samband med entreprenad för de områden där nuvarande byggnader rivs. I nuläget förekommer bedömt låga halter av metall och oljeföroreningar i grundvatten så när som på hög halt zink och alifater (>C16-C35) vilka bedöms härröra från metallröret och ej från kringliggande jord då dessa föroreningar ej noterades i jordprov från samma provtagningspunkt. Dock överskrider halten PFAS4, 11 och 21 aktuella riktvärden i samtliga provpunkter och med avseende på detta kommer rening av länshållningsvatten bli aktuellt vid eventuell grundläggningsschakt och entreprenad (se bilaga 2c). Luftprovtagning har genomförts m a p flyktiga organiska ämnen (BTEX, klorerade kolväten mfl) intill fasad i sju punkter kring nuvarande byggnader. Resultaten visar att analyserade föroreningar (BTEX, klorerade kolväten mfl) förekommer men att vid beräknad utspädning till inomhusluft är halterna låga och underskridande tillgängliga jämförvärden med marginal. Den begränsning som framförallt framgår som viktig är att begränsa uttag av grundvatten för dricksvattenändamål och för bevattning med nuvarande föroreningar i grundvattenmagasinet. Grundvattenförekomsten är ej heller klassad som en dricksvattentäkt och kapaciteten för ev. uttag har ej bedömts. Kommunalt vatten till området bedöms lösa och minimera riskaspekter med ev. uttag av grundvatten lokalt. Haltbidrag och belastning till/på ytvatten från förorenad mark via spridning och transport av förorenat grundvatten bedöms som låg enligt genomförd riskbedömning/modellberäkning. MKN för ytvatten (Östersjön) bedöms inte överskridas pga. föroreningsspridning från förorenad mark/förorenat grundvatten inom planområdet. Bidraget till MKN bedöms som lågt. När planområdet är fullt utbyggt är bedömningen att särskilda miljö- och hälsorisker med ev. kvarlämnade föroreningar i jord och framför allt djupare grundvatten inte föreligger. I enlighet med Miljöbalken kap 10 § 11 ska tillsynsmyndigheten i kommunen upplysas om de påträffade föroreningarna, även om påträffade halter i nuläget bedöms som naturliga bakgrundshalter. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Miljöteknisk undersökning inför planändring Uppdragsnummer 22188 Sid 20 (20) Likaså ska en anmälan om efterbehandling lämnas in till Miljö- och bygglovsförvaltningen, senast sex veckor innan eventuella markarbeten påbörjas inom förorenat område, även om halterna bedöms vara naturligt förekommande. För att avgöra om en risk för hälsa och säkerhet eller risk för olyckor, översvämning eller erosion är tolerabel måste risken analyseras och bedömas enligt PBL. Baserat på detta ställs följande frågeställningar i samband med genomförda utredningar inför planändring:  Kan föreslagen detaljplaneändring antas/genomföras utan att förhöjda miljö- och hälsorisker m a p föroreningar i mark, grundvatten och luft föreligger? Den samlade bedömningen är att svaret är ja baserat på nu utförda miljöutredningar.  Medför utredningarnas omfattning och resultat, tillsammans med aktuellt kunskapsläge om fastigheten/planområdet att kommunen/byggherren/fastighetsägaren har uppfyllt utredningskraven/riskvärderingar avseende miljö- och hälsorisker enligt PBL och Miljöbalken – dvs är det säkerställt att marken är lämpligt för avsedd markanvändning enligt detaljplaneförslaget? Den samlade bedömningen är att svaret är ja baserat på nu utförda miljöutredningar, och att de åtgärder avs. markföroreningar som krävs är tydligt mängdbara och ekonomiskt genomförbara (dvs schaktåtgärder i stort). Structor Miljöbyrån Stockholm AB Veronica Nord Stefan Sohlström Mikael Eriksson Bilagor Bilaga 1a - Provtagningspunkter jord & grundvatten, Naturvårdsverkets generella riktvärden Bilaga 1b – Provtagningspunkter jord, Storstadsspecifika riktvärden Bilaga 1b - Provtagningspunkter porgas Bilaga 2a – Analysresultat jord, Naturvårdsverkets generella riktvärden Bilaga 2b – Analysresultat jord, Storstadsspecifika riktvärden Bilaga 2c – Analysresultat grundvatten Bilaga 2d – Analysresultat porgas Bilaga 3a – Fältprotokoll jord Bilaga 3b – Fältprotokoll grundvatten Bilaga 4 – Analysprotokoll (jord, vatten, luft) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 --- [Bilaga 1a - Provtagningsplan jord NV.pdf] Bilaga 1a Underskrider mindre än ringa risk, <MRR Överskrider mindre än ringa risk, underskrider bostadsmark, >MRR, <KM Överskrider bostadsmark, underskrider industrimark, >KM, <MKM Överskrider industrimark, >MKM N Provtagningsplan A B r e m e n 1- 4, Smedsbacken 25 och S:34, Stockholms stad generella riktvärden (2016). Provpunkt 23SMBP7 utgick pga ledningar. GV3 utgick pga inget grundvatten noterat vid MMU Tegeluddsvägen Uppdragsnummer: 22188 Datum: 23-02-24 3 NEW YORK 16 s:34 15 Teckenförklaring, provtagningspunkter jord. 1 2 2 5 8 31 12 13 235 19 17 20 GV2 BP15 MBPS TTI GV4 1:32 SMBP7 1:34 23SMBP8 provtagning av jord. 23SMBP10 .23$MBP17 2J$MBP14 1.23SMBP12 23SMBP11- GV3 M I L J Ö B Y R Å N SMEDSBACKEN SlruclOf Provtagning utförd januari, 2023. Halter i jord jämförda mot Naturvårdsverkets Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 --- [Bilaga 1b - Provtagningsplan jord Storstadsspecifika.pdf] Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 --- [Bilaga 1c - Provtagningsplan porgas.pdf] Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 --- [Bilaga 2a - Analysresultat jord.pdf] Bilaga 2a Förklaring Överskrider MRR (gäller masshantering) Överskrider KM (bostadsanvändning enl. generella riktvärden) Överskrider MKM (industri/kontorsmark enl. generella riktvärden) Överskrider riktvärden för FA (farligt avfall enl. Avfall Sverige) Provtagningsdatum Provpunkt 23SMBP1 23SMBP1 23SMBP2 23SMBP3 23SMBP4 23SMBP4 23SMBP5 GV1 23SMBP5 GV1 23SMBP5 GV1 23SMBP6 23SMBP6 23SMBP8 23SMBP8 23SMBP9 GV2 23SMBP9 GV2 23SMBP10 Nivå 0,0-1,0 1,0-2,0 0,0-0,5 0,0-0,3 0,0-1,0 1,0-1,5 0,0-0,6 0,6-1,0 1,0-2,0 0,0-1,0 1,0-1,6 0,0-0,6 0,6-1,0 0,0-1,0 1,0-2,0 0,0-0,5 Torrsubstans vid 105°C 86,1 93,7 81,5 90,2 92 85,3 94,2 95,9 90,9 93,4 89,3 84,6 77,8 81,7 89,3 86,2 Jordart Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Lera Fyll Morän Fyll MRR KM MKM FA Oljekolväten bensen <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 - 0,012 0,04 1 000 toluen <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 - 10 40 1 000 etylbensen <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 - 10 50 1 000 xylen <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 - 10 50 1 000 alifater >C5-C8 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 25 150 1 000 alifater >C8-C10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 - 25 120 1 000 alifater >C10-C12 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 - 100 500 1 000 alifater >C12-C16 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 - 100 500 10 000 alifater >C16-C35 <20 <20 <20 <20 23 21 34 <20 <20 118 <20 97 <20 <20 <20 <20 - 100 1000 10 000 aromater >C8-C10 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 - 10 50 1 000 aromater >C10-C16 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 - 3 15 1 000 aromater >C16-C35 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 1,8 4,5 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 - 10 30 1 000 Tjärämnen PAH, summa 16 <1,5 1,6 <1,5 <1,5 12,2 18,6 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 - - - - PAH, summa cancerogena 0,33 0,88 0,27 <0,28 5,79 8,09 <0,28 <0,28 <0,28 <0,28 <0,28 0,09 <0,28 <0,28 <0,28 0,65 - - - - PAH, summa övriga 0,33 0,77 0,25 <0,45 6,44 10,5 <0,45 <0,45 <0,45 <0,45 <0,45 0,1 <0,45 <0,45 <0,45 0,65 - - - - PAH, summa L <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 0,15 0,47 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 0,6 3 15 1 000 PAH, summa M 0,33 0,66 0,25 <0,25 5,51 9,13 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 0,1 <0,25 <0,25 <0,25 0,65 2 3,5 20 1 000 PAH, summa H 0,33 0,99 0,27 <0,33 6,57 8,96 <0,33 <0,33 <0,33 <0,33 <0,33 0,09 <0,33 <0,33 <0,33 0,65 0,5 1 10 50 Metaller As 4,72 3,19 5,21 3,39 9,01 2,2 2,4 2,46 2,57 3,74 5,57 2,84 6,43 2,89 1,78 5,04 10 10 25 1 000 Ba 99,2 56,9 104 79,8 156 118 51,5 56,5 57 44,9 43 56,6 105 23,3 12,3 74,4 200 300 50 000 Cd 0,447 0,168 0,222 <0,1 0,208 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 0,142 0,112 0,114 0,176 <0,1 <0,1 0,154 0,2 0,8 12 1 000 Co 7,91 4,56 9,18 5,95 15,3 19,2 10,5 10,7 8,44 10,9 6,12 6,57 15,3 2,83 1,51 8,51 - 15 35 1 000 Cr 33,8 19 40,4 28 64 175 54,7 57,5 45,1 27 24,6 31,2 53,5 10,1 5,5 34 40 80 150 1 000 Cu 43,1 17,4 25,1 26,2 35,6 83,1 23,8 23 21,8 24,1 14,9 19,7 27,5 5,82 3,85 23,8 40 80 200 2 500 Hg 0,211 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 0,10 0,25 2,50 50 Ni 18 9 22 46,20 42,50 162,00 47,10 39,20 31 9 13 16 33 5 3 20 35 40 120 1 000 Pb 175 26,9 37,6 19,6 32,3 8,9 7,97 8 9,22 9,16 8,86 18,2 20,7 5,16 2,97 21,5 20 50 180 2 500 V 40 24,2 53,8 29,3 78,8 74,3 57,5 61,3 47,4 46,7 33 41,2 72,3 17,7 12,3 46,8 - 100 200 10 000 Zn 308 114 114 46,4 325 62,1 57,5 59,6 60,4 51,5 52,1 67,7 102 20 10 80,6 120 250 500 2 500 PCB PCB 28 mg/kg TS <0,0020 - - - - - <0,0020 <0,0020 <0,0020 - - - - - - <0.0020 - - - PCB 52 mg/kg TS <0,0020 - - - - - <0,0020 <0,0020 <0,0020 - - - - - - <0.0020 - - - PCB 101 mg/kg TS <0,0020 - - - - - <0,0020 <0,0020 <0,0020 - - - - - - <0.0020 - - - PCB 118 mg/kg TS <0,0020 - - - - - <0,0020 <0,0020 <0,0020 - - - - - - <0.0020 - - - PCB 153 mg/kg TS <0,0020 - - - - - <0,0020 <0,0020 <0,0020 - - - - - - <0.0020 - - - PCB 138 mg/kg TS <0,0020 - - - - - <0,0020 <0,0020 <0,0020 - - - - - - <0.0020 - - - PCB 180 mg/kg TS <0,0020 - - - - - <0,0020 <0,0020 <0,0020 - - - - - - <0.0020 - - - PCB, summa 7 mg/kg TS <0,0070 - - - - - <0,0070 <0,0070 <0,0070 - - - - - - <0.0070 0,008 0,2 - Samtliga halter redovisas i mg/kg TS 2023-01-18 tom. 2023-10-20 Structor Miljöbyrån Stockholm AB Uppdragsnamn: MMU - Tegeluddsvägen Uppdragsnr: 22189 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Bilaga 2a Förklaring Överskrider MRR (gäller masshantering) Överskrider KM (bostadsanvändning enl. generella riktvärden) Överskrider MKM (industri/kontorsmark enl. generella riktvärden) Överskrider riktvärden för FA (farligt avfall enl. Avfall Sverige) Provpunkt 23SMBP11 23SMBP11 23SMBP11 23SMBP12 23SMBP12 23SMBP13 23SMBP13 23SMBP14 GV4 23SMBP14 GV4 23SMBP15 23SMBP15 23SMBP16 23SMBP17 Nivå 0,0-1,0 1,0-1,5 1,5-2,0 0,0-1,0 1,0-2,0 0,0-1,0 1,0-1,6 0,0-1,0 1,0-1,6 0,0-1,0 1,0-1,5 0,0-0,6 0,0-0,6 Torrsubstans vid 105°C 80,6 89 90,2 91,2 92,7 87,7 91 83,3 77,4 86,7 90,5 79,4 95,1 Jordart Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Lera Fyll Fyll MRR KM MKM FA Oljekolväten bensen <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 - 0,012 0,04 1 000 toluen <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 - 10 40 1 000 etylbensen <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 - 10 50 1 000 xylen <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 - 10 50 1 000 alifater >C5-C8 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 25 150 1 000 alifater >C8-C10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 - 25 120 1 000 alifater >C10-C12 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 - 100 500 1 000 alifater >C12-C16 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 - 100 500 10 000 alifater >C16-C35 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 216 - 100 1000 10 000 aromater >C8-C10 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 - 10 50 1 000 aromater >C10-C16 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 - 3 15 1 000 aromater >C16-C35 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 - 10 30 1 000 Tjärämnen PAH, summa 16 <1,5 2,5 <1,5 <1,5 <1,5 7 2,3 <1,5 1,7 2,2 <1,5 <1,5 <1,5 - - - - PAH, summa cancerogena 0,53 1,66 <0,28 <0,28 0,25 3,09 1,14 0,4 0,86 1,11 <0,28 <0,28 <0,28 - - - - PAH, summa övriga 0,54 0,85 <0,45 <0,45 0,42 3,93 1,13 0,34 0,84 1,04 <0,45 <0,45 0,1 - - - - PAH, summa L <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 0,22 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 0,6 3 15 1 000 PAH, summa M 0,54 0,69 <0,25 <0,25 0,42 3,33 0,98 0,34 0,73 0,89 <0,25 <0,25 0,1 2 3,5 20 1 000 PAH, summa H 0,53 1,82 <0,33 <0,33 0,25 3,47 1,29 0,4 0,97 1,26 <0,33 <0,33 <0,33 0,5 1 10 50 Metaller As 4,98 5,23 4,29 2,09 4,32 5,36 9,05 5,24 7,84 4,3 2,35 5,9 3,34 10 10 25 1 000 Ba 81,8 72,2 60,4 33,5 52,4 71,8 75,6 96,2 110 79,5 20,4 78,7 157 200 300 50 000 Cd 0,156 0,14 0,11 <0,1 0,152 0,134 0,178 0,146 0,302 0,245 <0,1 0,146 0,112 0,2 0,8 12 1 000 Co 9,46 9,48 7,37 5,69 6,8 9,17 10,3 9,13 8,94 7,45 2,67 8,66 11,7 - 15 35 1 000 Cr 38,5 38,1 32,5 24,6 34,3 38,3 49,9 38,4 34,6 30,7 10,9 34,1 146 40 80 150 1 000 Cu 25,2 25,9 26 19,8 28,2 27 35,5 25,4 35,8 27,9 7,04 22,6 29,4 40 80 200 2 500 Hg <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 0,314 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 0,10 0,25 2,50 50 Ni 26 22 22 18 20 25 30 24 21 19 5 20 32 35 40 120 1 000 Pb 19 31,2 36,2 9,28 23,2 21,5 23,1 28,2 77,2 38,9 4,73 15,1 13,1 20 50 180 2 500 V 48 49 44,7 27,8 38,7 45,4 48,9 49 45,7 41 17,3 43,1 94,5 - 100 200 10 000 Zn 85,6 85,5 71,1 50 113 97,7 90,5 104 158 112 19,2 85 69,4 120 250 500 2 500 PCB PCB 28 - - - <0,0020 - - - - - <0,0020 - - - <0.0020 - - - PCB 52 - - - <0,0020 - - - - - <0,0020 - - - <0.0020 - - - PCB 101 - - - <0,0020 - - - - - <0,0020 - - - <0.0020 - - - PCB 118 - - - <0,0020 - - - - - <0,0020 - - - <0.0020 - - - PCB 153 - - - <0,0020 - - - - - <0,0020 - - - <0.0020 - - - PCB 138 - - - <0,0020 - - - - - <0,0020 - - - <0.0020 - - - PCB 180 - - - <0,0020 - - - - - <0,0020 - - - <0.0020 - - - PCB, summa 7 - - - <0,0070 - - - - - <0,0070 - - - <0.0070 0,008 0,2 - Samtliga halter redovisas i mg/kg TS Mindre än ringa risk Naturvårdsverket Generella riktvärden Avfall Sverige farligt avfall Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 --- [Bilaga 2b - Analysresultat jord Storstadsspecifika.pdf] Bilaga 2b Provtagningsdatum Provpunkt 23SMBP1 23SMBP1 23SMBP2 23SMBP3 23SMBP4 23SMBP4 23SMBP5 GV1 23SMBP5 GV1 23SMBP5 GV1 23SMBP6 23SMBP6 23SMBP8 23SMBP8 23SMBP9 GV2 23SMBP9 GV2 23SMBP10 Nivå 0,0-1,0 1,0-2,0 0,0-0,5 0,0-0,3 0,0-1,0 1,0-1,5 0,0-0,6 0,6-1,0 1,0-2,0 0,0-1,0 1,0-1,6 0,0-0,6 0,6-1,0 0,0-1,0 1,0-2,0 0,0-0,5 Torrsubstans vid 105°C 86,1 93,7 81,5 90,2 92 85,3 94,2 95,9 90,9 93,4 89,3 84,6 77,8 81,7 89,3 86,2 Jordart Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Lera Fyll Morän Fyll Oljekolväten bensen <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 0,2 0,4 toluen <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 50 50 etylbensen <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 50 150 xylen <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 50 100 alifater >C5-C8 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 100 250 alifater >C8-C10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 70 300 alifater >C10-C12 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 500 1000 alifater >C12-C16 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 500 1000 alifater >C16-C35 <20 <20 <20 <20 23 21 34 <20 <20 118 <20 97 <20 <20 <20 <20 1000 2500 aromater >C8-C10 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 50 250 aromater >C10-C16 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 15 75 aromater >C16-C35 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 1,8 4,5 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 40 70 Tjärämnen PAH, summa 16 <1,5 1,6 <1,5 <1,5 12,2 18,6 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 <1,5 - - PAH, summa cancerogena 0,33 0,88 0,27 <0,28 5,79 8,09 <0,28 <0,28 <0,28 <0,28 <0,28 0,09 <0,28 <0,28 <0,28 0,65 - - PAH, summa övriga 0,33 0,77 0,25 <0,45 6,44 10,5 <0,45 <0,45 <0,45 <0,45 <0,45 0,1 <0,45 <0,45 <0,45 0,65 - - PAH, summa L <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 0,15 0,47 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 15 75 PAH, summa M 0,33 0,66 0,25 <0,25 5,51 9,13 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 0,1 <0,25 <0,25 <0,25 0,65 10 10 PAH, summa H 0,33 0,99 0,27 <0,33 6,57 8,96 <0,33 <0,33 <0,33 <0,33 <0,33 0,09 <0,33 <0,33 <0,33 0,65 2,5 25 Metaller As 4,72 3,19 5,21 3,39 9,01 2,2 2,4 2,46 2,57 3,74 5,57 2,84 6,43 2,89 1,78 5,04 10 50 Ba 99,2 56,9 104 79,8 156 118 51,5 56,5 57 44,9 43 56,6 105 23,3 12,3 74,4 300 1500 Cd 0,447 0,168 0,222 <0,1 0,208 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 0,142 0,112 0,114 0,176 <0,1 <0,1 0,154 2,5 15 Co 7,91 4,56 9,18 5,95 15,3 19,2 10,5 10,7 8,44 10,9 6,12 6,57 15,3 2,83 1,51 8,51 35 175 Cr 33,8 19 40,4 28 64 175 54,7 57,5 45,1 27 24,6 31,2 53,5 10,1 5,5 34 150 1500 Cu 43,1 17,4 25,1 26,2 35,6 83,1 23,8 23 21,8 24,1 14,9 19,7 27,5 5,82 3,85 23,8 200 2000 Hg 0,211 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 0,7 6 Ni 18 9 22 46 43 162 47 39,20 31 9 13 16 33 5 3 20 120 1000 Pb 175 26,9 37,6 19,6 32,3 8,9 7,97 8 9,22 9,16 8,86 18,2 20,7 5,16 2,97 21,5 120 600 V 40 24,2 53,8 29,3 78,8 74,3 57,5 61,3 47,4 46,7 33 41,2 72,3 17,7 12,3 46,8 - - Zn 308 114 114 46,4 325 62,1 57,5 59,6 60,4 51,5 52,1 67,7 102 20 10 80,6 500 2500 PCB - PCB 28 mg/kg TS <0,0020 - - - - - <0,0020 <0,0020 <0,0020 - - - - - - - - PCB 52 mg/kg TS <0,0020 - - - - - <0,0020 <0,0020 <0,0020 - - - - - - - - PCB 101 mg/kg TS <0,0020 - - - - - <0,0020 <0,0020 <0,0020 - - - - - - - - PCB 118 mg/kg TS <0,0020 - - - - - <0,0020 <0,0020 <0,0020 - - - - - - - - PCB 153 mg/kg TS <0,0020 - - - - - <0,0020 <0,0020 <0,0020 - - - - - - - - PCB 138 mg/kg TS <0,0020 - - - - - <0,0020 <0,0020 <0,0020 - - - - - - - - PCB 180 mg/kg TS <0,0020 - - - - - <0,0020 <0,0020 <0,0020 - - - - - - - - PCB, summa 7 mg/kg TS <0,0070 - - - - - <0,0070 <0,0070 <0,0070 - - - - - - 0,018 0,2 Samtliga halter redovisas i mg/kg TS 2023-01-18 tom. 2023-10-20 Storstadsspecifika riktvärden för Stockholm, 2019 Flerbostadshus med källare Djupare jord bostadskvarter, förskola, skola källare Structor Miljöbyrån Stockholm AB Uppdragsnamn: MMU - Tegeluddsvägen Uppdragsnr: 22189 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Bilaga 2b Provpunkt 23SMBP11 23SMBP11 23SMBP11 23SMBP12 23SMBP12 23SMBP13 23SMBP13 23SMBP14 GV4 23SMBP14 GV4 23SMBP15 23SMBP15 23SMBP16 23SMBP17 Nivå 0,0-1,0 1,0-1,5 1,5-2,0 0,0-1,0 1,0-2,0 0,0-1,0 1,0-1,6 0,0-1,0 1,0-1,6 0,0-1,0 1,0-1,5 0,0-0,6 0,0-0,6 Torrsubstans vid 105°C 80,6 89 90,2 91,2 92,7 87,7 91 83,3 77,4 86,7 90,5 79,4 95,1 Jordart Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Fyll Lera Fyll Fyll Oljekolväten bensen <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 0,2 0,4 toluen <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 50 50 etylbensen <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 50 150 xylen <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 50 100 alifater >C5-C8 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 100 250 alifater >C8-C10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 70 300 alifater >C10-C12 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 500 1000 alifater >C12-C16 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 500 1000 alifater >C16-C35 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 216 1000 2500 aromater >C8-C10 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 50 250 aromater >C10-C16 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 15 75 aromater >C16-C35 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 40 70 Tjärämnen PAH, summa 16 <1,5 2,5 <1,5 <1,5 <1,5 7 2,3 <1,5 1,7 2,2 <1,5 <1,5 <1,5 - - PAH, summa cancerogena 0,53 1,66 <0,28 <0,28 0,25 3,09 1,14 0,4 0,86 1,11 <0,28 <0,28 <0,28 - - PAH, summa övriga 0,54 0,85 <0,45 <0,45 0,42 3,93 1,13 0,34 0,84 1,04 <0,45 <0,45 0,1 - - PAH, summa L <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 0,22 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 15 75 PAH, summa M 0,54 0,69 <0,25 <0,25 0,42 3,33 0,98 0,34 0,73 0,89 <0,25 <0,25 0,1 10 10 PAH, summa H 0,53 1,82 <0,33 <0,33 0,25 3,47 1,29 0,4 0,97 1,26 <0,33 <0,33 <0,33 2,5 25 Metaller As 4,98 5,23 4,29 2,09 4,32 5,36 9,05 5,24 7,84 4,3 2,35 5,9 3,34 10 50 Ba 81,8 72,2 60,4 33,5 52,4 71,8 75,6 96,2 110 79,5 20,4 78,7 157 300 1500 Cd 0,156 0,14 0,11 <0,1 0,152 0,134 0,178 0,146 0,302 0,245 <0,1 0,146 0,112 2,5 15 Co 9,46 9,48 7,37 5,69 6,8 9,17 10,3 9,13 8,94 7,45 2,67 8,66 11,7 35 175 Cr 38,5 38,1 32,5 24,6 34,3 38,3 49,9 38,4 34,6 30,7 10,9 34,1 146 150 1500 Cu 25,2 25,9 26 19,8 28,2 27 35,5 25,4 35,8 27,9 7,04 22,6 29,4 200 2000 Hg <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 0,314 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 0,7 6 Ni 26 22 22 18 20 25 30 24 21 19 5 20 32 120 1000 Pb 19 31,2 36,2 9,28 23,2 21,5 23,1 28,2 77,2 38,9 4,73 15,1 13,1 120 600 V 48 49 44,7 27,8 38,7 45,4 48,9 49 45,7 41 17,3 43,1 94,5 - - Zn 85,6 85,5 71,1 50 113 97,7 90,5 104 158 112 19,2 85 69,4 500 2500 PCB - PCB 28 - - - <0,0020 - - - - - <0,0020 - - - - - PCB 52 - - - <0,0020 - - - - - <0,0020 - - - - - PCB 101 - - - <0,0020 - - - - - <0,0020 - - - - - PCB 118 - - - <0,0020 - - - - - <0,0020 - - - - - PCB 153 - - - <0,0020 - - - - - <0,0020 - - - - - PCB 138 - - - <0,0020 - - - - - <0,0020 - - - - - PCB 180 - - - <0,0020 - - - - - <0,0020 - - - - - PCB, summa 7 - - - <0,0070 - - - - - <0,0070 - - - 0,018 0,2 Samtliga halter redovisas i mg/kg TS Flerbostadshus med källare Djupare jord bostadskvarter, förskola, skola källare 2023-01-18 tom. 2023-10-20 Storstadsspecifika riktvärden för Stockholm, 2019 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 --- [Bilaga 2c - Analysresultat grundvatten.pdf] Bilaga 2c Provtagningsdatum Provpunkt Enhet 23SMBP5-GV1 23SMBP9-GV2 23SMBP14-GV4 SPI-RV dricksvatten (b) SPI-RV ångor i byggnader (b) Holländska riktvärden (a) Uppmätt grundvattennivå 1 Mycket låg 2 Låg 3 Måttlig 4 Hög 5 Mycket hög SLVFS 2001:30 Preliminärt riktvärde Åtgärdsgräns dricksvatten Metaller Arsenik μg/l 1,98 0,653 <0,5 <1 1-2 2-5 5-10 >10 10 Barium μg/l 23 18 29 - - - - - - Kadmium μg/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,1 0,1-0,5 0,5-1 1-5 >5 5 Kobolt μg/l 0,245 1,13 0,17 - - - - - - Krom μg/l <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 0,5-5 5-10 10-50 >50 50 Koppar μg/l 1,41 3,7 9,54 < 20 20-200 200-1000 1000-2000 >2000 2 Molybden μg/l 16,8 18,6 6,82 - - - - - - Nickel μg/l 2,25 4,49 8,19 <0,5 0,5-2 2-10 10-20 >20 20 Bly μg/l <0,2 <0,2 <0,2 <0,5 0,5-1 1-2 2-10 >10 10 Zink μg/l <2 <2 261 <5 5-10 10-100 100-1000 >1000 - Vanadin μg/l 1 0,206 0,0684 - - - - - - Kvicksilver μg/l <0,02 <0,02 <0,02 <0,005 0,005-0,01 0,01-0,05 0,05-1 >1 1 Alifater, Aromater alifater >C5-C8 μg/l <10 <10 <10 - 100 3000 - alifater >C8-C10 μg/l <10 <10 <13 - 100 100 - alifater >C10-C12 μg/l <10 <10 <13 - 100 25 - alifater >C12-C16 μg/l <10 <10 <13 - 100 - - alifater >C16-C35 μg/l <20 <20 2210*** - 100 - - aromater >C8-C10 μg/l <1,0 <1,0 <1,3 - 70 800 - aromater >C10-C16 μg/l <1,0 <1,0 <1,3 - 10 10000 - aromater >C16-35 μg/l <1,0 <1,0 <1,3 - 2 25000 - BTEX Bensen μg/l <0,2 <0,2 <0,2 1 0,5 50 - Tolulen μg/l <0,2 <0,2 <0,2 - 40 7000 - Etylbensen μg/l <0,2 <0,2 <0,2 - 30 6000 - Xylen μg/l <0,2 <0,2 <0,2 - 250 3000 - Tjärämnen naftalen μg/l <0,030 <0,030 <0,030 - - - - acenaftylen μg/l <0,010 <0,010 <0,013 - - - - acenaften μg/l <0,010 <0,010 <0,013 - - - - fluoren μg/l <0,010 <0,010 <0,013 - - - - fenantren μg/l <0,010 <0,010 0,038 - - - - antracen μg/l <0,010 <0,010 <0,013 - - - - fluoranten μg/l <0,010 <0,010 <0,013 - - - - pyren μg/l <0,010 <0,010 <0,013 - - - - bens(a)antracen μg/l <0,010 <0,010 <0,013 - - - - krysen μg/l <0,010 <0,010 <0,013 - - - - bens(b)fluoranten μg/l <0,010 <0,010 <0,013 - - - - bens(k)fluoranten μg/l <0,010 <0,010 <0,013 - - - - bens(a)pyren μg/l <0,010 <0,010 <0,013 0,01 - - - dibenso(ah)antracen μg/l <0,010 <0,010 <0,013 - - - - benso(ghi)perylen μg/l <0,010 <0,010 <0,013 - - - - indeno(123cd)pyren μg/l <0,010 <0,010 <0,013 - - - - PAH, summa 16 μg/l <0,180 <0,180 <0,225 - - - - PAH, summa cancerogena μg/l <0,035 <0,035 <0,046 0,2 - - - PAH, summa övriga μg/l <0,055 <0,055 0,038 10 - - - PAH, summa L μg/l <0,025 <0,025 <0,028 - 10 2000 - PAH, summa M μg/l <0,025 <0,025 0,038 - 2 10 - PAH, summa H μg/l <0,040 <0,040 <0,052 - 0,05 300 - Klorerade kolväten diklormetan μg/l <0,1 <0,1 <0,1 - - - - 1,1-dikloretan μg/l <0,1 <0,1 <0,1 - - - - 1,2-dikloretan μg/l <0,1 <0,1 <0,1 - - - - trans-1,2-dikloreten μg/l <0,1 <0,1 <0,1 - - - - cis-1,2-dikloreten (DCE) μg/l <0,1 <0,1 <0,1 - - - - 1,2-diklorpropan μg/l <0,1 <0,1 <0,1 - - - 20 (0,01)** triklormetan μg/l <0,1 <0,1 <0,1 - - - - tetraklormetan μg/l <0,1 <0,1 <0,1 - - - - 1,1,1-trikloretan μg/l <0,1 <0,1 <0,1 - - - - 1,1,2-trikloretan μg/l <0,1 <0,1 <0,1 - - - - trikloreten (TCE) μg/l <0,1 <0,1 <0,1 - - - - tetrakloreten (PCE) μg/l <0,1 <0,1 <0,1 10* - - 500 (24) vinylklorid (VC) μg/l <0,1 <0,1 <0,1 10* - - 40 (0,01) 1,1-dikloreten μg/l <0,1 <0,1 <0,1 0,5 - - 5 (0,01) PFAS PFOS μg/l 0,0403 0,00511 0,0227 0,045 PFAS4 μg/l 0,123 0,058 0,042 0,004 PFAS11 μg/l 0,156 0,0977 0,101 0,09 PFAS21 μg/l 0,156 0,102 0,101 0,1 (-) data saknas *Gränsvärdet gäller summan av parametrarna. **Riktvärdet avser summan av cis- och trans 1,2-dikloreten *** Halten bedöms härröra från skärvätskor i grundvattenrör i metall och ej från grundvatten. a) Holländska miljöministeriets miljökvalitetsstandrad (EQS). Högsta tillåtna konc (MPC) för individuella PAH och pesticider i ytvatten och sediment. b) SPI rekommendation - Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar 2023-01-20 SGU bedömningsgrunder för grundvatten Livsmedelsverket dricksvatten SGI Livsmedels- verket Structor Miljöbyrån Stockholm AB Uppdragsnamn: MMU - Tegeluddsvägen Uppdragsnr: 22188 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 --- [Bilaga 2d - Analysresultat porgas.pdf] Tegeluddsvägen Provtagning av flyktiga organiska kolväten i porgas under byggnad Bilaga 2d Projektnr: 22188 2023-02-24 Luftprovtagning - porgas Tabell 1 (halter i ug/kbm) Riktvärden för inomhusluft, se beräkning i tabell 2 Lokal (rumsnummer) 23SMPOR1 23SMPOR2 23SMPOR3 23SMPOR4 23SMPOR5 23SMPOR6 23SMPOR7 Referens- koncentration i luft, RfC (1) Riskbaserad acceptabel koncentrat, RISK (inh) (1) Arbetsmiljöverket ngv (AFS 2015:7) Luktröskelvärde (2) Prov Vid fasad Vid fasad Vid fasad Vid fasad Vid fasad Vid fasad Vid fasad Pegasus provbeteckning 177-2023-01261461 177-2023-01261462 177-2023-01261463 177-2023-01261464 177-2023-01261465 177-2023-01261466 177-2023-01261467 Provtagningsdatum 2023-01-25 2023-01-25 2023-01-25 2023-01-25 2023-01-25 2023-01-25 2023-01-25 Provtagningsmetod Pumpad (0,1 l/min) Pumpad (0,1 l/min) Pumpad (0,1 l/min) Pumpad (0,1 l/min) Pumpad (0,1 l/min) Pumpad (0,1 l/min) Pumpad (0,1 l/min) Starttid 11:15 13:32 11:50 11:33 09:37 08:52 09:15 Mättid (min) 121 121 120 127 122 128 124 Volym (l) 11,6 11,6 11,9 12,6 12,1 12,3 12,3 Klorerade lösningsmedel 1,1-dikloreten < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 - - - - trans-1,2-dikloreten < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 - - - - cis-1,2-dikloreten 2,4 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 - - - - triklormetan < 0,9 < 0,9 < 0,8 < 0,8 < 0,8 < 0,8 < 0,8 - 0,14 - - 1,2-dikloretan < 0,4 < 0,09 < 0,08 < 0,08 < 0,08 < 0,08 < 0,08 - 0,0036 - - 1,1,1-trikloretan < 0,9 < 0,9 < 0,8 < 0,8 < 0,8 < 0,8 < 0,8 0,8 - - tetraklormetan < 0,9 < 0,9 < 0,8 < 0,8 < 0,8 < 0,8 < 0,8 - - - - trikloreten < 0,9 < 0,9 < 0,8 < 0,8 < 0,8 < 0,8 < 0,8 - 0,0230 - - tetrakloreten < 0,9 < 0,9 < 0,8 < 0,8 < 0,8 < 0,8 < 0,8 0,2 - - Vinylklorid < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 < 0,3 Alifater n-hexan e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a 90 - fraktion >C6-C7 e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a - - - - n-heptan e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a 6 - 800 - fraktion >C7-C8 e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a - - - - n-oktan e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a 6 - 900 - fraktion >C8-C9 e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a - - - - n-nonan e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a 1 - 800 - fraktion >C9-C10 e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a - - - - n-dekan e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a 1 - 350 - fraktion >C6-C10 < 400 < 400 < 400 1700 < 400 < 400 < 400 - - - fraktion >C10-C11 e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a - - - - n-undekan e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a 1 - 350 - fraktion >C11-C12 e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a - - - - n-dodekan e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a 1 - 350 - fraktion >C12-C13 e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a - - - - fraktion >C10-C25 < 400 3400 < 400 < 400 < 400 < 400 < 400 - - - - 1 - - Aromater bensen < 0,4 0,47 2,1 < 0,4 < 0,4 1,5 < 0,4 - 0,0017 1,5 1,2 toluen < 4 < 4 < 4 < 4 < 4 < 4 < 4 0,26 - 192 9,4 etylbensen < 0,9 < 0,9 < 0,8 < 0,8 < 0,8 < 0,8 < 0,8 0,770 - 220 - m,p-xylen < 0,9 1,2 < 0,8 < 0,8 < 0,8 1,1 < 0,8 - - - 0,25 o-xylen < 0,9 < 0,9 < 0,8 < 0,8 < 0,8 < 0,8 < 0,8 - - - 0,25 xylener, summa # 1,2 # # # 1,1 # 0,100 221 - 1) NV, RAPPORT 5976 2) Standardiserade lukttrösklar givna som minimumkoncentrationer (Devos, et al. 1990) riktvärden för inomhusluft Beräknad halt i inomhusluft enligt Naturvårdsverkets spridningsmodell för flyktiga ämnen i porgas under byggnad Beräkningen baseras på en utspädning mellan porgas under grundplatta och inomhusluft med en faktor 1/10000 pga betongplattans täthet och lokal/bostad med normal luftomsättning Tabell 2 (halter i ug/kbm) Lokal (rumsnummer) 23SMPOR1 23SMPOR2 23SMPOR3 23SMPOR4 23SMPOR5 23SMPOR6 23SMPOR7 Referens- koncentration i luft, RfC (1) Riskbaserad acceptabel koncentrat, RISK (inh) (1) Arbetsmiljöverket ngv (AFS 2015:7) Luktröskelvärde (2) Prov Pegasus provbeteckning Beräknad halt i inomhusluft Beräknad halt i inomhusluft Beräknad halt i inomhusluft Beräknad halt i inomhusluft Beräknad halt i inomhusluft Beräknad halt i inomhusluft Beräknad halt i inomhusluft Provtagningsdatum Utsp.fakt 1/10000 Utsp.fakt 1/10000 Utsp.fakt 1/10000 Utsp.fakt 1/10000 Utsp.fakt 1/10000 Utsp.fakt 1/10000 Utsp.fakt 1/10000 Provtagningsmetod NV riskbed.modell NV riskbed.modell NV riskbed.modell NV riskbed.modell NV riskbed.modell NV riskbed.modell NV riskbed.modell Starttid 11:15 13:32 11:50 11:33 09:37 08:52 09:15 Mättid (min) 121 121 120 127 122 128 124 Volym (l) 11,616 11,616 11,88 12,573 12,078 12,288 12,276 Klorerade lösningsmedel 1,1-dikloreten 0,00003 0,00003 0,00003 0,00003 0,00003 0,00003 0,00003 - - - - trans-1,2-dikloreten 0,00003 0,00003 0,00003 0,00003 0,00003 0,00003 0,00003 - - - - cis-1,2-dikloreten 0,00024 0,00003 0,00003 0,00003 0,00003 0,00003 0,00003 - - - - triklormetan 0,00009 0,00009 0,00008 0,00008 0,00008 0,00008 0,00008 - 140 - - 1,2-dikloretan 0,00004 0,000009 0,000008 0,000008 0,000008 0,000008 0,000008 - 3,6 - - 1,1,1-trikloretan 0,00009 0,00009 0,00008 0,00008 0,00008 0,00008 0,00008 800 - - - tetraklormetan 0,00009 0,00009 0,00008 0,00008 0,00008 0,00008 0,00008 - - - - trikloreten 0,00009 0,00009 0,00008 0,00008 0,00008 0,00008 0,00008 - 23 - - tetrakloreten 0,00009 0,00009 0,00008 0,00008 0,00008 0,00008 0,00008 200 - - - Vinylklorid 0,00003 0,00003 0,00003 0,00003 0,00003 0,00003 0,00003 - - - - Alifater n-hexan - - - - - - - - - 90000 - fraktion >C6-C7 - - - - - - - - - - n-heptan - - - - - - - 6000 - 800000 - fraktion >C7-C8 - - - - - - - - - - n-oktan - - - - - - - 6000 - 900000 - fraktion >C8-C9 - - - - - - - - - - n-nonan - - - - - - - 1000 - 800000 - fraktion >C9-C10 - - - - - - - - - - n-dekan - - - - - - - 1000 - 350000 - fraktion >C6-C10 0,04 0,04 0,04 0,17 0,04 0,04 0,04 - - - fraktion >C10-C11 - - - - - - - - - n-undekan - - - - - - - 1000 - 350000 - fraktion >C11-C12 - - - - - - - - - - n-dodekan - - - - - - - 1000 - 350000 - fraktion >C12-C13 - - - - - - - - - - - fraktion >C10-C25 0,04 0,34 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 - - - - Aromater bensen 0,00004 0,000047 0,00021 0,00004 0,00004 0,00015 0,00004 - 1,7 1500 1200 toluen 0,0004 0,0004 0,0004 0,0004 0,0004 0,0004 0,0004 260 - 192000 9400 etylbensen 0,00009 0,00009 0,00008 0,00008 0,00008 0,00008 0,00008 770 - 220000 - m,p-xylen 0,00009 0,00012 0,00008 0,00008 0,00008 0,00011 0,00008 - - - 250 o-xylen 0,00009 0,00009 0,00008 0,00008 0,00008 0,00008 0,00008 - - - 250 xylener, summa # 0,00012 # # # 0,00011 # 100 - 221000 - Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 --- [Bilaga 3a - Fältanteckningar jord.pdf] Bilaga 3a Fältanteckningar Punkt Nivå (m u my) Jordart Anmärkning Laboratorieanalys 23SMBP1 0,0-1,0 F/gr,leSa inslag av tegel MS-1, Oj-21a, Oj-2a 1,0-2,0 F/grSa inslag av tegel MS-1, Oj-21a 2,0-3,0 F/grSa stopp mot troligt block ingen analys 23SMBP2 0,0-0,5 F/mugrSa handgrävd MS-1, Oj-21a 23SMBP3 0,0-0,3 F/mu,grSa handgrävd pga slänt, ledning vid 0,3 MS-1, Oj-21a 23SMBP4 0,0-1,0 F/saGr MS-1, Oj-21a 1,0-1,5 F/saGr oljedoft, stopp vid 1,5m MS-1, Oj-21a 23SMBP5 - GV1 0,0-0,6 F/saGr MS-1, Oj-21a, Oj-2a 0,6-1,0 F/saGr frigolit vid 0,6m MS-1, Oj-21a, Oj-2a 1,0-2,0 F/saGr MS-1, Oj-21a 2,0-3,0 F/saGr grvyta vid 2m ingen analys 3,0-4,0 saGr/Le mjuk lera blandad med material ovan ingen analys 23SMBP6 0,0-1,0 F/grSa MS-1, Oj-21a 1,0-1,6 F/grSa MS-1, Oj-21a 1,6-3,0 Let ingen analys 23SMBP7 utgick - 23SMBP8 0,0-0,6 F/grSa MS-1, Oj-21a 0,6-1,0 Let Stopp mot berg el. block MS-1, Oj-21a 23SMBP9 - GV2 0,0-1,0 F/mu,grSa MS-1, Oj-21a 1,0-2,0 saMn MS-1, Oj-21a 2,0-3,0 saMn grundvattenyta vid 2,5m ingen analys 3,0-3,8 siMn stopp på 3,8 inget prov 23SMBP10 0,0-0,5 F/mu,leSa MS-1, Oj-21a 23SMBP11 - GV3 0,0-1,0 F/mu,le,grSa GV3 utgick pga inget vatten MS-1, Oj-21a 1,0-1,5 F/le,grSa MS-1, Oj-21a 1,5-2,0 F/le,grSa Tegel och kakel MS-1, Oj-21a, Oj-2a 2,0-3,0 Mn ingen analys 3,0-4,0 Mn skruv fastnade nästan inget prov 23SMBP12 0,0-1,0 F/mu,grSa MS-1, Oj-21a 1,0-2,0 F/grSa MS-1, Oj-21a 2,0-3,0 Let ingen analys 23SMBP13 0,0-1,0 F/le,grSa ignet material på borr 0,0-0,5 MS-1, Oj-21a 1,0-1,6 F/le,grSa tegel MS-1, Oj-21a 1,6-2,0 siLet ingen analys 2,0-2,5 siLet inget prov 23SMBP14 - GV4 0,0-1,0 F/grSa MS-1, Oj-21a 1,0-1,6 F/le,grSa MS-1, Oj-21a, Oj-2a 1,6-2,0 Let ingen analys 2,6-4,0 Let 4,0-5,0 Le 5,0-6,0 sa,siMn 23SMBP15 0,0-1,0 F/leSa MS-1, Oj-21a 1,0-1,5 sa,siMn stopp mot berg eller block MS-1, Oj-21a 23SMBP16 0,0-0,6 F/grSa Stopp mot berg eller block MS-1, Oj-21a 23SMBP17 0,0-0,6 F/leSa stopp mot berg eller block MS-1, Oj-21a, Oj-2a Structor Miljöbyrån Stockholm AB Uppdragsnamn: Miljöteknisk Markundersökning - Tegeluddsvägen Uppdragsnr: 22189 Provtagning av jord, 2023-01-18 tom 2023-01-20 Datum: 2023-02-24 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 --- [Bilaga 3b - Fältanteckningar grundvatten.pdf] Structor Miljöbyrån Stockholm AB Bilaga 3b Miljöteknisk markundersökning - Tegeluddsvägen Provtagning av grundvatten 2022-01-20 Uppdrag 22189 Fältnoteringar vid grundvattenprovtagning Provpunkt Rörtyp RÖK till botten (m) RÖK till mark (m) RÖK till GV-nivå (m) GV-nivå (m u my) Kommentar vid provtagning Analyser (paket ALS) 23SMBP5 - GV1 PEH 3,0 0,67 2,11 1,44 Lerigt vid omsättning, därefter klart vatten Metaller, klorerade alifater, PAH, olja, PFAS11 (V-3a, OV6b, OV-21a, OV-34aq). 23SMBP9 - GV2 PEH 4,0 0,2 3,09 2,89 Klart vatten vid omsättning, lågt flöde Metaller, klorerade alifater, PAH, olja, PFAS11 (V-3a, OV6b, OV-21a, OV-34aq). 23SMBP11 - GV3 utgick - - - - inget grundvatten i borrhål - 23SMBP14 - GV4 metall 6,0 0,42 4,74 4,32 Klart vatten vid omsättning, lågt flöde Metaller, klorerade alifater, PAH, olja, PFAS11 (V-3a, OV6b, OV-21a, OV-34aq). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 --- [Bilaga 4 - Analysprotokoll.pdf] N SR, NO Analyscertifikat Ordernummer : ST2302051 Sida 1 av 60: Structor Miljöbyrån Stockholm AB TegeluddsvägenProjektKund : : Veronica Nord BeställningsnummerKontaktperson ----: : Solnavägen 4Adress Veronica NordProvtagare: : 113 65 Stockholm Provtagningspunkt ----: Ankomstdatum, proverSverige 2023-01-23 15:00: E-post veronica.nord@structor.se 2023-01-25Analys påbörjad: : ----Telefon Utfärdad 2023-01-27 15:43: : C-O-C-nummer (eller Orderblankett-num mer) ---- Antal ankomna prover 29: : HL2020SE-STR-MIB0002 (OF191368-1)Offertnummer 29Antal analyserade prover: : Generell kommentar Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultatet gäller endast materialet såsom det har mottagits, identifierats och testats. Laboratoriet tar inget ansvar för information i denna rapport som har lämnats av kunden, eller resultat som kan ha påverkats av sådan information. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se vår webbplats www.alsglobal.se Signatur Position Niels-Kristian Terkildsen Laboratoriechef : :Laboratorium ALS Scandinavia AB hemsida www.alsglobal.se : :Adress E-postRinkebyvägen 19C info.ta@alsglobal.com :Telefon182 36 Danderyd +46 8 5277 5200 Sverige Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 2 av 60 Analysresultat 23SMBP1 0,0-1,0ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-001 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5004.72 STMS-1± 1.03 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0099.2 STMS-1± 18.4 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.447 STMS-1± 0.116 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1007.91 STMS-1± 1.47 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20033.8 STMS-1± 6.22 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30043.1 STMS-1± 7.95 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.2000.211 STMS-1± 0.205 Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20017.9 STMS-1± 3.33 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.00175 STMS-1± 32.2 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20040.0 STMS-1± 7.35 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.00308 STMS-1± 56.5 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.17 STOJ-21A± 0.09 pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.16 STOJ-21A± 0.08 bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.11 STOJ-21A± 0.06 krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.12 STOJ-21A± 0.06 bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.10 STOJ-21A± 0.06 dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.280.33 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 3 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.450.33 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.250.33 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.330.33 * STOJ-21A---- Polyklorerade bifenyler (PCB) PCB 28 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 52 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 101 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 118 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 153 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 138 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 180 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- Summa PCB 7 OJ-2amg/kg TS 0.0070<0.0070 * STOJ-2A---- Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0086.1 STMS-1± 5.17 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 4 av 60 23SMBP1 1,0-2,0ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-002 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5003.19 STMS-1± 0.748 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0056.9 STMS-1± 10.7 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.168 STMS-1± 0.066 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1004.56 STMS-1± 0.863 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20019.0 STMS-1± 3.54 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30017.4 STMS-1± 3.26 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.2009.49 STMS-1± 1.80 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.0026.9 STMS-1± 5.24 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20024.2 STMS-1± 4.47 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.00114 STMS-1± 21.0 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.13 STOJ-21A± 0.07 antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.30 STOJ-21A± 0.12 pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.23 STOJ-21A± 0.10 bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.16 STOJ-21A± 0.08 krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.18 STOJ-21A± 0.08 bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.21 STOJ-21A± 0.09 bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.08 STOJ-21A± 0.05 bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.16 STOJ-21A± 0.08 dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.11 STOJ-21A± 0.07 indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.09 STOJ-21A± 0.05 summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.51.6 STOJ-21A± 0.9 summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.280.88 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.450.77 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.250.66 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.330.99 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 5 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0093.7 STMS-1± 5.62 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 6 av 60 23SMBP2 0,0-0,5ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-003 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5005.21 STMS-1± 1.12 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.00104 STMS-1± 19.4 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.222 STMS-1± 0.076 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1009.18 STMS-1± 1.71 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20040.4 STMS-1± 7.44 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30025.1 STMS-1± 4.68 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20021.5 STMS-1± 3.98 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.0037.6 STMS-1± 7.19 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20053.8 STMS-1± 9.86 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.00114 STMS-1± 21.1 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.13 STOJ-21A± 0.07 pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.12 STOJ-21A± 0.07 bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.08 STOJ-21A± 0.05 bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.10 STOJ-21A± 0.06 bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.09 STOJ-21A± 0.05 dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.280.27 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.450.25 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.250.25 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.330.27 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 7 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0081.5 STTS105± 4.89 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 8 av 60 23SMBP3 0,0-0,3ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-004 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5003.39 STMS-1± 0.785 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0079.8 STMS-1± 14.9 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.100<0.1 STMS-1---- Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1005.95 STMS-1± 1.12 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20028.0 STMS-1± 5.18 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30026.2 STMS-1± 4.87 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20046.2 STMS-1± 8.48 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.0019.6 STMS-1± 3.90 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20029.3 STMS-1± 5.41 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0046.4 STMS-1± 8.79 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.28<0.28 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.45<0.45 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.25<0.25 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.33<0.33 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 9 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0090.2 STTS105± 5.41 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 10 av 60 23SMBP4 0,0-1,0ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-005 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5009.01 STMS-1± 1.81 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.00156 STMS-1± 28.7 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.208 STMS-1± 0.073 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.10015.3 STMS-1± 2.81 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20064.0 STMS-1± 11.7 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30035.6 STMS-1± 6.58 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20042.5 STMS-1± 7.82 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.0032.3 STMS-1± 6.22 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20078.8 STMS-1± 14.4 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.00325 STMS-1± 59.6 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 2023 STOJ-21A± 14 Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.01.8 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.01.8 STOJ-21A± 0.9 BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.15 STOJ-21A± 0.08 fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.12 STOJ-21A± 0.07 fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.101.08 STOJ-21A± 0.36 antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.40 STOJ-21A± 0.15 fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.102.05 STOJ-21A± 0.66 pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.101.86 STOJ-21A± 0.60 bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.081.07 STOJ-21A± 0.35 krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.081.08 STOJ-21A± 0.35 bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.081.20 STOJ-21A± 0.39 bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.51 STOJ-21A± 0.18 bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.081.22 STOJ-21A± 0.40 dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.14 STOJ-21A± 0.07 bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.78 STOJ-21A± 0.27 indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.57 STOJ-21A± 0.20 summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.512.2 STOJ-21A± 4.1 summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.285.79 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.456.44 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.150.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.255.51 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.336.57 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 11 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0092.0 STTS105± 5.52 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 12 av 60 23SMBP4 1,0-1,5ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-006 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5002.20 STMS-1± 0.570 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.00118 STMS-1± 21.8 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.100<0.1 STMS-1---- Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.10019.2 STMS-1± 3.53 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.200175 STMS-1± 32.0 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30083.1 STMS-1± 15.2 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.200162 STMS-1± 29.5 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.008.90 STMS-1± 1.96 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20074.3 STMS-1± 13.6 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0062.1 STMS-1± 11.6 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 2021 STOJ-21A± 13 Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.03.2 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.01.3 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.04.5 STOJ-21A± 1.7 BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.47 STOJ-21A± 0.18 fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.26 STOJ-21A± 0.11 fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.101.16 STOJ-21A± 0.39 antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.48 STOJ-21A± 0.18 fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.103.96 STOJ-21A± 1.24 pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.103.27 STOJ-21A± 1.03 bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.081.77 STOJ-21A± 0.56 krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.081.55 STOJ-21A± 0.50 bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.081.63 STOJ-21A± 0.52 bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.66 STOJ-21A± 0.23 bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.081.61 STOJ-21A± 0.52 dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.19 STOJ-21A± 0.08 bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.87 STOJ-21A± 0.30 indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.68 STOJ-21A± 0.23 summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.518.6 STOJ-21A± 6.1 summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.288.09 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.4510.5 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.150.47 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.259.13 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.338.96 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 13 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0085.3 STTS105± 5.12 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 14 av 60 23SMBP5 0,0-0,6ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-007 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5002.40 STMS-1± 0.606 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0051.5 STMS-1± 9.72 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.100<0.1 STMS-1---- Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.10010.5 STMS-1± 1.95 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20054.7 STMS-1± 10.0 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30023.8 STMS-1± 4.43 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20047.1 STMS-1± 8.65 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.007.97 STMS-1± 1.79 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20057.5 STMS-1± 10.5 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0057.5 STMS-1± 10.8 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 2034 STOJ-21A± 17 Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.28<0.28 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.45<0.45 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.25<0.25 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.33<0.33 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 15 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Polyklorerade bifenyler (PCB) PCB 28 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 52 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 101 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 118 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 153 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 138 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 180 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- Summa PCB 7 OJ-2amg/kg TS 0.0070<0.0070 * STOJ-2A---- Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0094.2 STTS105± 5.65 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 16 av 60 23SMBP5 0,6-1,0ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-008 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5002.46 STMS-1± 0.615 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0056.5 STMS-1± 10.6 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.100<0.1 STMS-1---- Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.10010.7 STMS-1± 1.98 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20057.5 STMS-1± 10.5 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30023.0 STMS-1± 4.28 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20039.2 STMS-1± 7.21 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.008.00 STMS-1± 1.79 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20061.3 STMS-1± 11.2 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0059.6 STMS-1± 11.2 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.28<0.28 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.45<0.45 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.25<0.25 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.33<0.33 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 17 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Polyklorerade bifenyler (PCB) PCB 28 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 52 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 101 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 118 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 153 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 138 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 180 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- Summa PCB 7 OJ-2amg/kg TS 0.0070<0.0070 * STOJ-2A---- Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0095.9 STTS105± 5.76 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 18 av 60 23SMBP5 1,0-2,0ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-009 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5002.57 STMS-1± 0.636 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0057.0 STMS-1± 10.7 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.100<0.1 STMS-1---- Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1008.44 STMS-1± 1.57 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20045.1 STMS-1± 8.28 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30021.8 STMS-1± 4.07 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20030.5 STMS-1± 5.63 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.009.22 STMS-1± 2.02 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20047.4 STMS-1± 8.70 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0060.4 STMS-1± 11.3 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.28<0.28 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.45<0.45 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.25<0.25 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.33<0.33 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 19 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Polyklorerade bifenyler (PCB) PCB 28 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 52 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 101 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 118 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 153 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 138 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 180 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- Summa PCB 7 OJ-2amg/kg TS 0.0070<0.0070 * STOJ-2A---- Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0090.9 STTS105± 5.46 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 20 av 60 23SMBP6 0,0-1,0ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-010 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5003.74 STMS-1± 0.849 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0044.9 STMS-1± 8.52 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.142 STMS-1± 0.062 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.10010.9 STMS-1± 2.02 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20027.0 STMS-1± 4.99 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30024.1 STMS-1± 4.50 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.2008.98 STMS-1± 1.70 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.009.16 STMS-1± 2.00 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20046.7 STMS-1± 8.58 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0051.5 STMS-1± 9.72 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20118 STOJ-21A± 42 Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.28<0.28 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.45<0.45 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.25<0.25 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.33<0.33 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 21 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0093.4 STTS105± 5.60 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 22 av 60 23SMBP6 1,0-1,6ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-011 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5005.57 STMS-1± 1.18 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0043.1 STMS-1± 8.19 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.112 STMS-1± 0.057 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1006.12 STMS-1± 1.15 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20024.6 STMS-1± 4.54 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30014.9 STMS-1± 2.81 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20013.3 STMS-1± 2.50 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.008.86 STMS-1± 1.95 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20033.0 STMS-1± 6.08 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0052.1 STMS-1± 9.83 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.28<0.28 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.45<0.45 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.25<0.25 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.33<0.33 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 23 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0089.3 STTS105± 5.36 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 24 av 60 23SMBP8 0,0-0,6ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-012 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5002.84 STMS-1± 0.686 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0056.6 STMS-1± 10.6 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.114 STMS-1± 0.057 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1006.57 STMS-1± 1.23 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20031.2 STMS-1± 5.76 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30019.7 STMS-1± 3.69 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20015.9 STMS-1± 2.97 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.0018.2 STMS-1± 3.66 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20041.2 STMS-1± 7.58 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0067.7 STMS-1± 12.7 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 2097 STOJ-21A± 36 Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.10 STOJ-21A± 0.06 bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.09 STOJ-21A± 0.05 bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.280.09 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.450.10 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.250.10 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.330.09 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 25 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0084.6 STTS105± 5.07 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 26 av 60 23SMBP8 0,6-1,0ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-013 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5006.43 STMS-1± 1.34 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.00105 STMS-1± 19.5 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.176 STMS-1± 0.068 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.10015.3 STMS-1± 2.82 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20053.5 STMS-1± 9.82 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30027.5 STMS-1± 5.11 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20033.4 STMS-1± 6.16 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.0020.7 STMS-1± 4.10 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20072.3 STMS-1± 13.2 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.00102 STMS-1± 19.0 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.28<0.28 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.45<0.45 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.25<0.25 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.33<0.33 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 27 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0077.8 STTS105± 4.67 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 28 av 60 23SMBP9-GV2 0,0-1,0ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-014 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5002.89 STMS-1± 0.694 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0023.3 STMS-1± 4.58 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.100<0.1 STMS-1---- Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1002.83 STMS-1± 0.549 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20010.1 STMS-1± 1.90 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.3005.82 STMS-1± 1.16 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.2005.05 STMS-1± 0.987 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.005.16 STMS-1± 1.28 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20017.7 STMS-1± 3.29 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0020.0 STMS-1± 3.98 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.28<0.28 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.45<0.45 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.25<0.25 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.33<0.33 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 29 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0081.7 STTS105± 4.90 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 30 av 60 23SMBP9-GV2 1,0-2,0ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-015 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5001.78 STMS-1± 0.492 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0012.3 STMS-1± 2.57 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.100<0.1 STMS-1---- Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1001.51 STMS-1± 0.309 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.2005.50 STMS-1± 1.07 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.3003.85 STMS-1± 0.802 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.2002.73 STMS-1± 0.565 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.002.97 STMS-1± 0.88 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20012.3 STMS-1± 2.30 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0010.0 STMS-1± 2.16 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.28<0.28 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.45<0.45 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.25<0.25 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.33<0.33 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 31 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0089.3 STTS105± 5.36 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 32 av 60 23SMBP10 0,0-0,5ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-016 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5005.04 STMS-1± 1.08 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0074.4 STMS-1± 13.9 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.154 STMS-1± 0.064 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1008.51 STMS-1± 1.58 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20034.0 STMS-1± 6.27 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30023.8 STMS-1± 4.44 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20019.7 STMS-1± 3.66 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.0021.5 STMS-1± 4.25 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20046.8 STMS-1± 8.59 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0080.6 STMS-1± 15.0 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.13 STOJ-21A± 0.07 antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.28 STOJ-21A± 0.12 pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.24 STOJ-21A± 0.11 bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.16 STOJ-21A± 0.07 krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.16 STOJ-21A± 0.08 bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.18 STOJ-21A± 0.08 bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.15 STOJ-21A± 0.07 dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.280.65 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.450.65 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.250.65 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.330.65 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 33 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0086.2 STTS105± 5.17 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 34 av 60 23SMBP11 0,0-1,0ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-017 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5004.98 STMS-1± 1.07 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0081.8 STMS-1± 15.2 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.156 STMS-1± 0.064 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1009.46 STMS-1± 1.76 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20038.5 STMS-1± 7.09 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30025.2 STMS-1± 4.69 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20025.8 STMS-1± 4.77 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.0019.0 STMS-1± 3.79 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20048.0 STMS-1± 8.82 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0085.6 STMS-1± 15.9 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.11 STOJ-21A± 0.07 antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.24 STOJ-21A± 0.10 pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.19 STOJ-21A± 0.09 bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.12 STOJ-21A± 0.06 krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.14 STOJ-21A± 0.07 bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.15 STOJ-21A± 0.07 bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.12 STOJ-21A± 0.06 dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.280.53 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.450.54 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.250.54 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.330.53 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 35 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0080.6 STTS105± 4.83 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 36 av 60 23SMBP11 1,0-1,5ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-018 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5005.23 STMS-1± 1.12 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0072.2 STMS-1± 13.5 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.140 STMS-1± 0.062 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1009.48 STMS-1± 1.76 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20038.1 STMS-1± 7.01 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30025.9 STMS-1± 4.82 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20021.6 STMS-1± 4.01 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.0031.2 STMS-1± 6.02 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20049.0 STMS-1± 9.00 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0085.5 STMS-1± 15.9 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.35 STOJ-21A± 0.14 pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.34 STOJ-21A± 0.14 bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.31 STOJ-21A± 0.12 krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.38 STOJ-21A± 0.14 bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.37 STOJ-21A± 0.14 bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.16 STOJ-21A± 0.08 bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.31 STOJ-21A± 0.12 dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.16 STOJ-21A± 0.08 indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.13 STOJ-21A± 0.07 summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.52.5 STOJ-21A± 1.2 summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.281.66 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.450.85 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.250.69 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.331.82 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 37 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0089.0 STTS105± 5.34 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 38 av 60 23SMBP11 1,5-2,0ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-019 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5004.29 STMS-1± 0.949 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0060.4 STMS-1± 11.3 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.110 STMS-1± 0.057 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1007.37 STMS-1± 1.38 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20032.5 STMS-1± 6.00 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30026.0 STMS-1± 4.84 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20022.1 STMS-1± 4.09 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.0036.2 STMS-1± 6.93 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20044.7 STMS-1± 8.21 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0071.1 STMS-1± 13.3 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.28<0.28 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.45<0.45 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.25<0.25 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.33<0.33 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 39 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Polyklorerade bifenyler (PCB) PCB 28 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 52 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 101 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 118 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 153 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 138 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 180 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- Summa PCB 7 OJ-2amg/kg TS 0.0070<0.0070 * STOJ-2A---- Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0090.2 STTS105± 5.41 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 40 av 60 23SMBP12 0,0-1,0ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-020 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5002.09 STMS-1± 0.548 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0033.5 STMS-1± 6.43 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.100<0.1 STMS-1---- Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1005.69 STMS-1± 1.07 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20024.6 STMS-1± 4.54 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30019.8 STMS-1± 3.70 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20017.7 STMS-1± 3.29 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.009.28 STMS-1± 2.02 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20027.8 STMS-1± 5.12 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0050.0 STMS-1± 9.44 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.28<0.28 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.45<0.45 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.25<0.25 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.33<0.33 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 41 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0091.2 STTS105± 5.47 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 42 av 60 23SMBP12 1,0-2,0ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-021 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5004.32 STMS-1± 0.954 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0052.4 STMS-1± 9.88 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.152 STMS-1± 0.063 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1006.80 STMS-1± 1.27 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20034.3 STMS-1± 6.32 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30028.2 STMS-1± 5.25 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20019.6 STMS-1± 3.63 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.0023.2 STMS-1± 4.57 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20038.7 STMS-1± 7.11 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.00113 STMS-1± 21.0 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.11 STOJ-21A± 0.07 antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.17 STOJ-21A± 0.09 pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.14 STOJ-21A± 0.08 bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.08 STOJ-21A± 0.05 bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.09 STOJ-21A± 0.05 bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.08 STOJ-21A± 0.05 dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.280.25 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.450.42 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.250.42 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.330.25 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 43 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0092.7 STTS105± 5.56 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 44 av 60 23SMBP13 0,0-1,0ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-022 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5005.36 STMS-1± 1.14 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0071.8 STMS-1± 13.4 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.134 STMS-1± 0.060 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1009.17 STMS-1± 1.70 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20038.3 STMS-1± 7.05 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30027.0 STMS-1± 5.01 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20024.8 STMS-1± 4.58 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.0021.5 STMS-1± 4.25 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20045.4 STMS-1± 8.33 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0097.7 STMS-1± 18.1 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.11 STOJ-21A± 0.07 acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.11 STOJ-21A± 0.07 fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.81 STOJ-21A± 0.28 antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.31 STOJ-21A± 0.13 fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.101.19 STOJ-21A± 0.40 pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.101.02 STOJ-21A± 0.34 bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.61 STOJ-21A± 0.21 krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.61 STOJ-21A± 0.21 bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.66 STOJ-21A± 0.23 bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.29 STOJ-21A± 0.12 bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.64 STOJ-21A± 0.22 dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.38 STOJ-21A± 0.15 indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.28 STOJ-21A± 0.11 summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.57.0 STOJ-21A± 2.6 summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.283.09 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.453.93 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.150.22 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.253.33 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.333.47 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 45 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0087.7 STTS105± 5.26 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 46 av 60 23SMBP13 1,0-1,4ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-023 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5009.05 STMS-1± 1.82 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0075.6 STMS-1± 14.1 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.178 STMS-1± 0.068 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.10010.3 STMS-1± 1.91 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20049.9 STMS-1± 9.16 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30035.5 STMS-1± 6.56 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20029.6 STMS-1± 5.46 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.0023.1 STMS-1± 4.54 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20048.9 STMS-1± 8.97 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0090.5 STMS-1± 16.8 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.23 STOJ-21A± 0.10 antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.40 STOJ-21A± 0.16 pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.35 STOJ-21A± 0.14 bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.22 STOJ-21A± 0.09 krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.22 STOJ-21A± 0.09 bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.24 STOJ-21A± 0.10 bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.11 STOJ-21A± 0.06 bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.24 STOJ-21A± 0.10 dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.15 STOJ-21A± 0.08 indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.11 STOJ-21A± 0.06 summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.52.3 STOJ-21A± 1.1 summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.281.14 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.451.13 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.250.98 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.331.29 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 47 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0091.0 STTS105± 5.46 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 48 av 60 23SMBP14-GV4 0,0-1,0ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-024 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5005.24 STMS-1± 1.12 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0096.2 STMS-1± 17.9 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.146 STMS-1± 0.062 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1009.13 STMS-1± 1.70 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20038.4 STMS-1± 7.06 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30025.4 STMS-1± 4.72 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20023.7 STMS-1± 4.38 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.0028.2 STMS-1± 5.47 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20049.0 STMS-1± 9.00 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.00104 STMS-1± 19.2 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.19 STOJ-21A± 0.09 pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.15 STOJ-21A± 0.08 bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.08 STOJ-21A± 0.05 krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.10 STOJ-21A± 0.06 bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.12 STOJ-21A± 0.06 bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.10 STOJ-21A± 0.06 dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.280.40 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.450.34 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.250.34 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.330.40 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 49 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0083.3 STTS105± 5.00 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 50 av 60 23SMBP14-GV4 1,0-1,6ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-025 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5007.84 STMS-1± 1.60 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.00110 STMS-1± 20.5 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.302 STMS-1± 0.090 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1008.94 STMS-1± 1.66 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20034.6 STMS-1± 6.36 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30035.8 STMS-1± 6.62 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.2000.314 STMS-1± 0.224 Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20020.5 STMS-1± 3.80 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.0077.2 STMS-1± 14.4 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20045.7 STMS-1± 8.39 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.00158 STMS-1± 29.2 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.13 STOJ-21A± 0.07 antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.33 STOJ-21A± 0.13 pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.27 STOJ-21A± 0.12 bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.14 STOJ-21A± 0.07 krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.19 STOJ-21A± 0.08 bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.20 STOJ-21A± 0.09 bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.08 STOJ-21A± 0.05 bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.16 STOJ-21A± 0.07 dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.11 STOJ-21A± 0.07 indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.09 STOJ-21A± 0.05 summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.51.7 STOJ-21A± 0.9 summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.280.86 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.450.84 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.250.73 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.330.97 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 51 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Polyklorerade bifenyler (PCB) PCB 28 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 52 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 101 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 118 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 153 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 138 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 180 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- Summa PCB 7 OJ-2amg/kg TS 0.0070<0.0070 * STOJ-2A---- Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0077.4 STTS105± 4.65 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 52 av 60 23SMBP15 0,0-1,0ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-026 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5004.30 STMS-1± 0.950 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0079.5 STMS-1± 14.8 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.245 STMS-1± 0.080 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1007.45 STMS-1± 1.39 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20030.7 STMS-1± 5.67 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30027.9 STMS-1± 5.18 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20019.1 STMS-1± 3.54 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.0038.9 STMS-1± 7.42 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20041.0 STMS-1± 7.54 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.00112 STMS-1± 20.7 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.19 STOJ-21A± 0.09 antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.37 STOJ-21A± 0.15 pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.33 STOJ-21A± 0.13 bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.19 STOJ-21A± 0.08 krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.21 STOJ-21A± 0.09 bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.28 STOJ-21A± 0.11 bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.09 STOJ-21A± 0.05 bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.23 STOJ-21A± 0.10 dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.15 STOJ-21A± 0.08 indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.080.11 STOJ-21A± 0.06 summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.52.2 STOJ-21A± 1.1 summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.281.11 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.451.04 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.250.89 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.331.26 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 53 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0086.7 STTS105± 5.20 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 54 av 60 23SMBP15 1,0-1,5ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-027 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5002.35 STMS-1± 0.595 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0020.4 STMS-1± 4.06 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.100<0.1 STMS-1---- Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1002.67 STMS-1± 0.521 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20010.9 STMS-1± 2.06 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.3007.04 STMS-1± 1.38 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.2005.10 STMS-1± 0.997 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.004.73 STMS-1± 1.20 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20017.3 STMS-1± 3.21 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0019.2 STMS-1± 3.82 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.28<0.28 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.45<0.45 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.25<0.25 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.33<0.33 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 55 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0090.5 STTS105± 5.43 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 56 av 60 23SMBP16 0,0-0,6ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-028 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5005.90 STMS-1± 1.24 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.0078.7 STMS-1± 14.7 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.146 STMS-1± 0.062 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.1008.66 STMS-1± 1.61 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.20034.1 STMS-1± 6.28 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30022.6 STMS-1± 4.22 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20019.5 STMS-1± 3.62 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.0015.1 STMS-1± 3.09 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20043.1 STMS-1± 7.93 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0085.0 STMS-1± 15.8 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.28<0.28 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.45<0.45 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.25<0.25 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.33<0.33 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 57 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0079.4 STTS105± 4.77 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 58 av 60 23SMBP17 0,0-0,6ProvbeteckningMatris: JORD Laboratoriets provnummer ST2302051-029 ej specificeradProvtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Metaller och grundämnen As, arsenik MS-1mg/kg TS 0.5003.34 STMS-1± 0.776 Ba, barium MS-1mg/kg TS 1.00157 STMS-1± 28.9 Cd, kadmium MS-1mg/kg TS 0.1000.112 STMS-1± 0.057 Co, kobolt MS-1mg/kg TS 0.10011.7 STMS-1± 2.17 Cr, krom MS-1mg/kg TS 0.200146 STMS-1± 26.6 Cu, koppar MS-1mg/kg TS 0.30029.4 STMS-1± 5.46 Hg, kvicksilver MS-1mg/kg TS 0.200<0.2 STMS-1---- Ni, nickel MS-1mg/kg TS 0.20032.0 STMS-1± 5.90 Pb, bly MS-1mg/kg TS 1.0013.1 STMS-1± 2.72 V, vanadin MS-1mg/kg TS 0.20094.5 STMS-1± 17.3 Zn, zink MS-1mg/kg TS 1.0069.4 STMS-1± 13.0 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 10<10 STOJ-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20<20 STOJ-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OJ-21mg/kg TS 30<30 * STOJ-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 20216 STOJ-21A± 72 Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 * STOJ-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.0<1.0 STOJ-21A---- BTEX bensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.010<0.010 STOJ-21A---- toluen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- etylbensen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- m,p-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- o-xylen HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 STOJ-21A---- summa xylener HS-OJ-21mg/kg TS 0.050<0.050 * STOJ-21A---- summa TEX HS-OJ-21mg/kg TS 0.100<0.100 * STOJ-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaftylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- acenaften SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fenantren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.100.10 STOJ-21A± 0.06 bens(a)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- krysen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(b)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(k)fluoranten SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(a)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- dibens(a,h)antracen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.10<0.10 STOJ-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.08<0.08 STOJ-21A---- summa PAH 16 SVOC-OJ-21mg/kg TS 1.5<1.5 STOJ-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.28<0.28 * STOJ-21A---- summa övriga PAH SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.450.10 * STOJ-21A---- summa PAH L SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.15<0.15 * STOJ-21A---- summa PAH M SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.250.10 * STOJ-21A---- summa PAH H SVOC-OJ-21mg/kg TS 0.33<0.33 * STOJ-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 59 av 60 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Polyklorerade bifenyler (PCB) PCB 28 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 52 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 101 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 118 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 153 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 138 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- PCB 180 OJ-2amg/kg TS 0.0020<0.0020 STOJ-2A---- Summa PCB 7 OJ-2amg/kg TS 0.0070<0.0070 * STOJ-2A---- Fysikaliska parametrar torrsubstans vid 105°C TS-105% 1.0095.1 STTS105± 5.70 Metodsammanfattningar Analysmetoder Metod Mätningen utförs med headspace GC-MS enligt referens EPA Method 5021a rev. 2 update V; och SPIMFAB.HS-OJ-21 Bestämning av metaller i fasta prover. Torkning/siktning enligt SS-ISO 11464:2006 utg. 2 utförd före analys. Uppslutning enligt SS 028150:1993 utg. 2 på värmeblock med 7 M HNO3. Analys enligt SS EN ISO 17294-2:2016 utg. 2 mod. med ICP-SFMS. MS-1 Bestämning av polyklorerade bifenyler, PCB7 Mätning utförs med GC-MS enligt metod baserad på SS-EN 17322:2020 utg1. OJ-2a Summa alifater >C5-C16 beräknad från HS-OJ-21 och SVOC-OJ-21.SVOC-/HS-OJ-21* Bestämning av alifatfraktioner och aromatfraktioner Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH (16 föreningar enligt EPA) Summa metylpyrener/metylfluorantener och summa metylkrysener/metylbens(a)antracener. GC-MS enligt SIS/TK 535 N012 som är baserad på SPIMFABs kvalitetsmanual. PAH cancerogena utgörs av bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, dibens(ah)antracen och indeno(123cd)pyren. Summa PAH L: naftalen, acenaften och acenaftylen. Summa PAH M: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren. Summa PAH H: bens(a)antracen, krysen, bens (b)fluoranten, bens (k)fluoranten, bens (a)pyren, indeno (1,2,3-c,d)pyren, dibens(a,h)antracen och bens(g,h,i)perylen. SVOC-OJ-21 Bestämning av torrsubstans (TS) enligt SS-EN 15934:2012 utg 1.TS-105 Beredningsmetoder Metod Enligt ISO 11464:2006 utg. 2PP-TORKNING* Nyckel: LOR = Den rapporteringsgräns (LOR) som anges är standard för respektive parameter i metoden. Rapporteringsgränsen kan påverkas vid t.ex. spädning p.g.a. matrisstörningar, begränsad provmängd eller låg torrsubstanshalt. MU = Mätosäkerhet * = Asterisk efter resultatet visar på ej ackrediterat test, gäller både egna lab och underleverantör Mätosäkerhet: Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Evaluation of measurement data- Guide to the expression of uncertainty in measurement", JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet anges endast för detekterade ämnen med halter över rapporteringsgränsen. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302051 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 60 av 60 Utförande laboratorium (teknisk enhet inom ALS Scandinavia eller anlitat laboratorium (underleverantör)). Utf. ST Analys utförd av ALS Scandinavia AB, Rinkebyvägen 19C Danderyd Sverige 182 36 Ackrediterad av: SWEDAC Ackrediteringsnummer: 2030, ISO/IEC 17025 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 N SR, NO Analyscertifikat Ordernummer : ST2302046 Sida 1 av 11: Structor Miljöbyrån Stockholm AB TegeluddsvägenProjektKund : : Veronica Nord BeställningsnummerKontaktperson ----: : Solnavägen 4Adress Veronica NordProvtagare: : 113 65 Stockholm Provtagningspunkt ----: Ankomstdatum, proverSverige 2023-01-23 15:00: E-post veronica.nord@structor.se 2023-01-25Analys påbörjad: : ----Telefon Utfärdad 2023-02-03 15:41: : C-O-C-nummer (eller Orderblankett-num mer) ---- Antal ankomna prover 3: : HL2020SE-STR-MIB0002 (OF191368-1)Offertnummer 3Antal analyserade prover: : Generell kommentar Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultatet gäller endast materialet såsom det har mottagits, identifierats och testats. Laboratoriet tar inget ansvar för information i denna rapport som har lämnats av kunden, eller resultat som kan ha påverkats av sådan information. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se vår webbplats www.alsglobal.se Orderkommentar - Signatur Position Niels-Kristian Terkildsen Laboratoriechef : :Laboratorium ALS Scandinavia AB hemsida www.alsglobal.se : :Adress E-postRinkebyvägen 19C info.ta@alsglobal.com :Telefon182 36 Danderyd +46 8 5277 5200 Sverige Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302046 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 2 av 11 Analysresultat 23SMBP5-GV1ProvbeteckningMatris: VATTEN Laboratoriets provnummer ST2302046-001 2023-01-20Provtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Provberedning Filtrering W-PP-filt- -Ja LEPP-FILTR045---- Metaller och grundämnen Al, aluminium W-SFMS-5Dµg/L 2.016.2 LEV-3a± 5.8 As, arsenik W-SFMS-5Dµg/L 0.501.98 LEV-3a± 0.27 Ba, barium W-SFMS-5Dµg/L 0.2023.0 LEV-3a± 2.9 Ca, kalcium W-AES-1Bmg/L 0.258.1 LEV-3a± 7.2 Cd, kadmium W-SFMS-5Dµg/L 0.05<0.05 LEV-3a---- Co, kobolt W-SFMS-5Dµg/L 0.0500.245 LEV-3a± 0.104 Cr, krom W-SFMS-5Dµg/L 0.50<0.5 LEV-3a---- Cu, koppar W-SFMS-5Dµg/L 1.01.41 LEV-3a± 0.26 Fe, järn W-SFMS-5Dmg/L 0.0040<0.004 LEV-3a---- Hg, kvicksilver W-AFS-17V3aµg/L 0.02<0.02 LEV-3a---- K, kalium W-AES-1Bmg/L 0.514.0 LEV-3a± 1.7 Mg, magnesium W-AES-1Bmg/L 0.096.63 LEV-3a± 0.78 Mn, mangan W-SFMS-5Dµg/L 0.207.92 LEV-3a± 1.20 Mo, molybden W-SFMS-5Dµg/L 0.5016.8 LEV-3a± 2.3 Na, natrium W-AES-1Bmg/L 0.258.8 LEV-3a± 7.1 Ni, nickel W-SFMS-5Dµg/L 0.502.25 LEV-3a± 0.43 Pb, bly W-SFMS-5Dµg/L 0.20<0.2 LEV-3a---- V, vanadin W-SFMS-5Dµg/L 0.0501.00 LEV-3a± 0.15 Zn, zink W-SFMS-5Dµg/L 2.0<2 LEV-3a---- Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OV-21µg/L 10<10 STOV-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OV-21µg/L 10<10 STOV-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OV-21µg/L 10<10 STOV-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OV-21µg/L 10<10 STOV-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OV-21µg/L 20<20 * STOV-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OV-21µg/L 20<20 STOV-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OV-21µg/L 1.0<1.0 STOV-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OV-21µg/L 1.0<1.0 STOV-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OV-21µg/L 1.0<1.0 * STOV-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OV-21µg/L 1.0<1.0 * STOV-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OV-21µg/L 1.0<1.0 STOV-21A---- BTEX bensen HS-OV-21µg/L 0.2<0.2 STOV-21A---- toluen HS-OV-21µg/L 0.2<0.2 STOV-21A---- etylbensen HS-OV-21µg/L 0.2<0.2 STOV-21A---- m,p-xylen HS-OV-21µg/L 0.2<0.2 STOV-21A---- o-xylen HS-OV-21µg/L 0.2<0.2 STOV-21A---- summa xylener HS-OV-21µg/L 0.2<0.2 * STOV-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OV-21µg/L 0.030<0.030 STOV-21A---- acenaftylen SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- acenaften SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- fluoren SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- fenantren SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- antracen SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- fluoranten SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- pyren SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- bens(a)antracen SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302046 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 3 av 11 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt krysen SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- bens(b)fluoranten SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- bens(k)fluoranten SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- bens(a)pyren SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- dibens(a,h)antracen SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- summa PAH 16 SVOC-OV-21µg/L 0.090<0.180 * STOV-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OV-21µg/L 0.035<0.035 * STOV-21A---- summa övriga PAH SVOC-OV-21µg/L 0.055<0.055 * STOV-21A---- summa PAH L SVOC-OV-21µg/L 0.025<0.025 * STOV-21A---- summa PAH M SVOC-OV-21µg/L 0.030<0.025 * STOV-21A---- summa PAH H SVOC-OV-21µg/L 0.040<0.040 * STOV-21A---- Perfluorerade ämnen perfluorbutansyra (PFBA) W-PFCLMS03µg/L 0.0020<0.0080 PROV-34aQ---- perfluoropentansyra (PFPeA) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.0151 PROV-34aQ± 0.006 perfluorhexansyra (PFHxA) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.00737 PROV-34aQ± 0.003 perfluoroheptansyra (PFHpA) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.00728 PROV-34aQ± 0.003 perfluoroktansyra (PFOA) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.0748 PROV-34aQ± 0.03 perfluorononansyra (PFNA) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.00132 PROV-34aQ± 0.0005 perfluorodekansyra (PFDA) W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- perfluorbutansulfonsyra (PFBS) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.00350 PROV-34aQ± 0.001 perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.00631 PROV-34aQ± 0.002 perfluoroktansulfonsyra (PFOS) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.0403 PROV-34aQ± 0.02 6:2 FTS fluortelomersulfonat W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- summa PFAS 11 W-PFCLMS03µg/L 0.002500.156 PROV-34aQ± 0.06 summa PFAS 4 W-PFCLMS03µg/L 0.000600.123 PROV-34aQ± 0.05 perfluorundekansyra (PFUnDA) W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- perfluorododekansyra (PFDoDA) W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- PFTrDA perfluortridekansyra W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- PFPeS perfluorpentansulfonsyra W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- perfluoroheptansulfonsyra (PFHpS) W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- PFNS perfluornonansulfonsyra W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- perfluorodekan sulfonsyra (PFDS) W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- perfluorundekansulfonsyra (PFUnDS) W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- PFDoDS perfluordodekansulfonsyra W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- PFTrDS perfluortridekansulfonsyra W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- summa PFAS 20 (2020/2184) W-PFCLMS03µg/L 0.004550.156 PROV-34aQ± 0.06 summa PFAS 21 W-PFCLMS03µg/L 0.004700.156 PROV-34aQ± 0.06 4:2 FTS fluortelomersulfonat W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- 8:2 FTS fluortelomersulfonat W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- perfluoroktan-sulfonamid (FOSA) W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- N-metylperfluoroktansulfonamid (MeFOSA) W-PFCLMS03µg/L 0.0020<0.0080 PROV-34aQ---- N-etylperfluoroktansulfonamid (EtFOSA) W-PFCLMS03µg/L 0.0020<0.0080 PROV-34aQ---- N-metylperfluoroktansulfonamidetanol (MeFOSE) W-PFCLMS03µg/L 0.0020<0.0080 PROV-34aQ---- N-etylperfluoroktansulfonamidetanol (EtFOSE) W-PFCLMS03µg/L 0.0020<0.0080 PROV-34aQ---- FOSAA perfluoroktansulfonamidättiksyra W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- N-metylperfluoroktansulfonamidättiksyra (MeFOSAA) W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- N-etylperfluoroktansulfonamidättiksyra (EtFOSAA) W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- 7H-perfluorheptansyra (HPFHpA) W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- PF37DMOA perfluor-3,7-dimetyloktansyra W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- PFTeDA perfluortetradekansyra W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- Halogenerade volatila organiska föreningar diklormetan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- 1,1-dikloretan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- 1,2-dikloretan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- trans-1,2-dikloreten HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- cis-1,2-dikloreten HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- 1,2-diklorpropan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- kloroform HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302046 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 4 av 11 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Halogenerade volatila organiska föreningar - Fortsatt tetraklormetan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- 1,1,1-trikloretan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- 1,1,2-trikloretan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- trikloreten HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- tetrakloreten HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- vinylklorid HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- 1,1-dikloreten HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302046 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 5 av 11 23SMBP9-GV2ProvbeteckningMatris: VATTEN Laboratoriets provnummer ST2302046-002 2023-01-20Provtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Provberedning Filtrering W-PP-filt- -Ja LEPP-FILTR045---- Metaller och grundämnen Al, aluminium W-SFMS-5Dµg/L 2.05.48 LEV-3a± 5.48 As, arsenik W-SFMS-5Dµg/L 0.500.653 LEV-3a± 0.140 Ba, barium W-SFMS-5Dµg/L 0.2018.0 LEV-3a± 2.3 Ca, kalcium W-AES-1Bmg/L 0.291.1 LEV-3a± 11.3 Cd, kadmium W-SFMS-5Dµg/L 0.05<0.05 LEV-3a---- Co, kobolt W-SFMS-5Dµg/L 0.0501.13 LEV-3a± 0.19 Cr, krom W-SFMS-5Dµg/L 0.50<0.5 LEV-3a---- Cu, koppar W-SFMS-5Dµg/L 1.03.70 LEV-3a± 0.52 Fe, järn W-SFMS-5Dmg/L 0.0040<0.004 LEV-3a---- Hg, kvicksilver W-AFS-17V3aµg/L 0.02<0.02 LEV-3a---- K, kalium W-AES-1Bmg/L 0.56.19 LEV-3a± 0.75 Mg, magnesium W-AES-1Bmg/L 0.095.46 LEV-3a± 0.64 Mn, mangan W-SFMS-5Dµg/L 0.20101 LEV-3a± 14 Mo, molybden W-SFMS-5Dµg/L 0.5018.6 LEV-3a± 2.6 Na, natrium W-AES-1Bmg/L 0.27.75 LEV-3a± 0.93 Ni, nickel W-SFMS-5Dµg/L 0.504.49 LEV-3a± 0.67 Pb, bly W-SFMS-5Dµg/L 0.20<0.2 LEV-3a---- V, vanadin W-SFMS-5Dµg/L 0.0500.206 LEV-3a± 0.044 Zn, zink W-SFMS-5Dµg/L 2.0<2 LEV-3a---- Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OV-21µg/L 10<10 STOV-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OV-21µg/L 10<10 STOV-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OV-21µg/L 10<10 STOV-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OV-21µg/L 10<10 STOV-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OV-21µg/L 20<20 * STOV-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OV-21µg/L 20<20 STOV-21A---- Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OV-21µg/L 1.0<1.0 STOV-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OV-21µg/L 1.0<1.0 STOV-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OV-21µg/L 1.0<1.0 * STOV-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OV-21µg/L 1.0<1.0 * STOV-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OV-21µg/L 1.0<1.0 STOV-21A---- BTEX bensen HS-OV-21µg/L 0.2<0.2 STOV-21A---- toluen HS-OV-21µg/L 0.2<0.2 STOV-21A---- etylbensen HS-OV-21µg/L 0.2<0.2 STOV-21A---- m,p-xylen HS-OV-21µg/L 0.2<0.2 STOV-21A---- o-xylen HS-OV-21µg/L 0.2<0.2 STOV-21A---- summa xylener HS-OV-21µg/L 0.2<0.2 * STOV-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OV-21µg/L 0.030<0.030 STOV-21A---- acenaftylen SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- acenaften SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- fluoren SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- fenantren SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- antracen SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- fluoranten SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- pyren SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- bens(a)antracen SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- krysen SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- bens(b)fluoranten SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- bens(k)fluoranten SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- bens(a)pyren SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302046 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 6 av 11 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt dibens(a,h)antracen SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.010 STOV-21A---- summa PAH 16 SVOC-OV-21µg/L 0.090<0.180 * STOV-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OV-21µg/L 0.035<0.035 * STOV-21A---- summa övriga PAH SVOC-OV-21µg/L 0.055<0.055 * STOV-21A---- summa PAH L SVOC-OV-21µg/L 0.025<0.025 * STOV-21A---- summa PAH M SVOC-OV-21µg/L 0.030<0.025 * STOV-21A---- summa PAH H SVOC-OV-21µg/L 0.040<0.040 * STOV-21A---- Perfluorerade ämnen perfluorbutansyra (PFBA) W-PFCLMS03µg/L 0.0020<0.0080 PROV-34aQ---- perfluoropentansyra (PFPeA) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.00384 PROV-34aQ± 0.002 perfluorhexansyra (PFHxA) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.00629 PROV-34aQ± 0.002 perfluoroheptansyra (PFHpA) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.00372 PROV-34aQ± 0.001 perfluoroktansyra (PFOA) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.00455 PROV-34aQ± 0.002 perfluorononansyra (PFNA) W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- perfluorodekansyra (PFDA) W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- perfluorbutansulfonsyra (PFBS) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.0259 PROV-34aQ± 0.01 perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.0483 PROV-34aQ± 0.02 perfluoroktansulfonsyra (PFOS) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.00511 PROV-34aQ± 0.002 6:2 FTS fluortelomersulfonat W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- summa PFAS 11 W-PFCLMS03µg/L 0.002500.0977 PROV-34aQ± 0.04 summa PFAS 4 W-PFCLMS03µg/L 0.000600.0580 PROV-34aQ± 0.02 perfluorundekansyra (PFUnDA) W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- perfluorododekansyra (PFDoDA) W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- PFTrDA perfluortridekansyra W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- PFPeS perfluorpentansulfonsyra W-PFCLMS03µg/L 0.000300.00389 PROV-34aQ± 0.002 perfluoroheptansulfonsyra (PFHpS) W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- PFNS perfluornonansulfonsyra W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- perfluorodekan sulfonsyra (PFDS) W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- perfluorundekansulfonsyra (PFUnDS) W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- PFDoDS perfluordodekansulfonsyra W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- PFTrDS perfluortridekansulfonsyra W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- summa PFAS 20 (2020/2184) W-PFCLMS03µg/L 0.004550.102 PROV-34aQ± 0.04 summa PFAS 21 W-PFCLMS03µg/L 0.004700.102 PROV-34aQ± 0.04 4:2 FTS fluortelomersulfonat W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- 8:2 FTS fluortelomersulfonat W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- perfluoroktan-sulfonamid (FOSA) W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- N-metylperfluoroktansulfonamid (MeFOSA) W-PFCLMS03µg/L 0.0020<0.0080 PROV-34aQ---- N-etylperfluoroktansulfonamid (EtFOSA) W-PFCLMS03µg/L 0.0020<0.0080 PROV-34aQ---- N-metylperfluoroktansulfonamidetanol (MeFOSE) W-PFCLMS03µg/L 0.0020<0.0080 PROV-34aQ---- N-etylperfluoroktansulfonamidetanol (EtFOSE) W-PFCLMS03µg/L 0.0020<0.0080 PROV-34aQ---- FOSAA perfluoroktansulfonamidättiksyra W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- N-metylperfluoroktansulfonamidättiksyra (MeFOSAA) W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- N-etylperfluoroktansulfonamidättiksyra (EtFOSAA) W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- 7H-perfluorheptansyra (HPFHpA) W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- PF37DMOA perfluor-3,7-dimetyloktansyra W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- PFTeDA perfluortetradekansyra W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- Halogenerade volatila organiska föreningar diklormetan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- 1,1-dikloretan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- 1,2-dikloretan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- trans-1,2-dikloreten HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- cis-1,2-dikloreten HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- 1,2-diklorpropan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- kloroform HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- tetraklormetan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- 1,1,1-trikloretan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- 1,1,2-trikloretan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- trikloreten HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302046 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 7 av 11 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Halogenerade volatila organiska föreningar - Fortsatt tetrakloreten HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- vinylklorid HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- 1,1-dikloreten HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302046 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 8 av 11 23SMBP14-GV4ProvbeteckningMatris: VATTEN Laboratoriets provnummer ST2302046-003 2023-01-20Provtagningsdatum / tid Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Provberedning Filtrering W-PP-filt- -Ja LEPP-FILTR045---- Metaller och grundämnen Al, aluminium W-SFMS-5Dµg/L 2.0<2 LEV-3a---- As, arsenik W-SFMS-5Dµg/L 0.50<0.5 LEV-3a---- Ba, barium W-SFMS-5Dµg/L 0.2029.0 LEV-3a± 3.7 Ca, kalcium W-AES-1Bmg/L 0.2109 LEV-3a± 14 Cd, kadmium W-SFMS-5Dµg/L 0.05<0.05 LEV-3a---- Co, kobolt W-SFMS-5Dµg/L 0.0500.170 LEV-3a± 0.101 Cr, krom W-SFMS-5Dµg/L 0.50<0.5 LEV-3a---- Cu, koppar W-SFMS-5Dµg/L 1.09.54 LEV-3a± 1.27 Fe, järn W-SFMS-5Dmg/L 0.0040<0.004 LEV-3a---- Hg, kvicksilver W-AFS-17V3aµg/L 0.02<0.02 LEV-3a---- K, kalium W-AES-1Bmg/L 0.510.0 LEV-3a± 1.2 Mg, magnesium W-AES-1Bmg/L 0.0910.2 LEV-3a± 1.2 Mn, mangan W-SFMS-5Dµg/L 0.2099.0 LEV-3a± 13.6 Mo, molybden W-SFMS-5Dµg/L 0.506.82 LEV-3a± 1.01 Na, natrium W-AES-1Bmg/L 0.2127 LEV-3a± 15 Ni, nickel W-SFMS-5Dµg/L 0.508.19 LEV-3a± 1.13 Pb, bly W-SFMS-5Dµg/L 0.20<0.2 LEV-3a---- V, vanadin W-SFMS-5Dµg/L 0.0500.0684 LEV-3a± 0.0344 Zn, zink W-SFMS-5Dµg/L 2.0261 LEV-3a± 38 Alifatiska föreningar alifater >C5-C8 HS-OV-21µg/L 10<10 STOV-21A---- alifater >C8-C10 SVOC-OV-21µg/L 10<13 STOV-21A---- alifater >C10-C12 SVOC-OV-21µg/L 10<13 STOV-21A---- alifater >C12-C16 SVOC-OV-21µg/L 10<13 STOV-21A---- alifater >C5-C16 SVOC-/HS-OV-21µg/L 20<24 * STOV-21A---- alifater >C16-C35 SVOC-OV-21µg/L 202210 STOV-21A± 712 Aromatiska föreningar aromater >C8-C10 SVOC-OV-21µg/L 1.0<1.3 STOV-21A---- aromater >C10-C16 SVOC-OV-21µg/L 1.0<1.3 STOV-21A---- metylpyrener/metylfluorantener SVOC-OV-21µg/L 1.0<1.3 * STOV-21A---- metylkrysener/metylbens(a)antracener SVOC-OV-21µg/L 1.0<1.3 * STOV-21A---- aromater >C16-C35 SVOC-OV-21µg/L 1.0<1.3 STOV-21A---- BTEX bensen HS-OV-21µg/L 0.2<0.2 STOV-21A---- toluen HS-OV-21µg/L 0.2<0.2 STOV-21A---- etylbensen HS-OV-21µg/L 0.2<0.2 STOV-21A---- m,p-xylen HS-OV-21µg/L 0.2<0.2 STOV-21A---- o-xylen HS-OV-21µg/L 0.2<0.2 STOV-21A---- summa xylener HS-OV-21µg/L 0.2<0.2 * STOV-21A---- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) naftalen SVOC-OV-21µg/L 0.030<0.030 STOV-21A---- acenaftylen SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.013 STOV-21A---- acenaften SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.013 STOV-21A---- fluoren SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.013 STOV-21A---- fenantren SVOC-OV-21µg/L 0.0100.038 STOV-21A± 0.014 antracen SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.013 STOV-21A---- fluoranten SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.013 STOV-21A---- pyren SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.013 STOV-21A---- bens(a)antracen SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.013 STOV-21A---- krysen SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.013 STOV-21A---- bens(b)fluoranten SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.013 STOV-21A---- bens(k)fluoranten SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.013 STOV-21A---- bens(a)pyren SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.013 STOV-21A---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302046 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 9 av 11 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt dibens(a,h)antracen SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.013 STOV-21A---- bens(g,h,i)perylen SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.013 STOV-21A---- indeno(1,2,3,cd)pyren SVOC-OV-21µg/L 0.010<0.013 STOV-21A---- summa PAH 16 SVOC-OV-21µg/L 0.090<0.225 * STOV-21A---- summa cancerogena PAH SVOC-OV-21µg/L 0.035<0.046 * STOV-21A---- summa övriga PAH SVOC-OV-21µg/L 0.0550.038 * STOV-21A---- summa PAH L SVOC-OV-21µg/L 0.025<0.028 * STOV-21A---- summa PAH M SVOC-OV-21µg/L 0.0300.038 * STOV-21A---- summa PAH H SVOC-OV-21µg/L 0.040<0.052 * STOV-21A---- Perfluorerade ämnen perfluorbutansyra (PFBA) W-PFCLMS03µg/L 0.00200.0119 PROV-34aQ± 0.005 perfluoropentansyra (PFPeA) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.0144 PROV-34aQ± 0.006 perfluorhexansyra (PFHxA) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.00936 PROV-34aQ± 0.004 perfluoroheptansyra (PFHpA) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.00467 PROV-34aQ± 0.002 perfluoroktansyra (PFOA) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.0131 PROV-34aQ± 0.005 perfluorononansyra (PFNA) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.00402 PROV-34aQ± 0.002 perfluorodekansyra (PFDA) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.00764 PROV-34aQ± 0.003 perfluorbutansulfonsyra (PFBS) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.0115 PROV-34aQ± 0.004 perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.00219 PROV-34aQ± 0.0009 perfluoroktansulfonsyra (PFOS) W-PFCLMS03µg/L 0.000300.0227 PROV-34aQ± 0.009 6:2 FTS fluortelomersulfonat W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- summa PFAS 11 W-PFCLMS03µg/L 0.002500.101 PROV-34aQ± 0.04 summa PFAS 4 W-PFCLMS03µg/L 0.000600.0420 PROV-34aQ± 0.02 perfluorundekansyra (PFUnDA) W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- perfluorododekansyra (PFDoDA) W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- PFTrDA perfluortridekansyra W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- PFPeS perfluorpentansulfonsyra W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- perfluoroheptansulfonsyra (PFHpS) W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- PFNS perfluornonansulfonsyra W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- perfluorodekan sulfonsyra (PFDS) W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- perfluorundekansulfonsyra (PFUnDS) W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- PFDoDS perfluordodekansulfonsyra W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- PFTrDS perfluortridekansulfonsyra W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- summa PFAS 20 (2020/2184) W-PFCLMS03µg/L 0.004550.101 PROV-34aQ± 0.04 summa PFAS 21 W-PFCLMS03µg/L 0.004700.101 PROV-34aQ± 0.04 4:2 FTS fluortelomersulfonat W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- 8:2 FTS fluortelomersulfonat W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- perfluoroktan-sulfonamid (FOSA) W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- N-metylperfluoroktansulfonamid (MeFOSA) W-PFCLMS03µg/L 0.0020<0.0080 PROV-34aQ---- N-etylperfluoroktansulfonamid (EtFOSA) W-PFCLMS03µg/L 0.0020<0.0080 PROV-34aQ---- N-metylperfluoroktansulfonamidetanol (MeFOSE) W-PFCLMS03µg/L 0.0020<0.0080 PROV-34aQ---- N-etylperfluoroktansulfonamidetanol (EtFOSE) W-PFCLMS03µg/L 0.0020<0.0080 PROV-34aQ---- FOSAA perfluoroktansulfonamidättiksyra W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- N-metylperfluoroktansulfonamidättiksyra (MeFOSAA) W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- N-etylperfluoroktansulfonamidättiksyra (EtFOSAA) W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- 7H-perfluorheptansyra (HPFHpA) W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- PF37DMOA perfluor-3,7-dimetyloktansyra W-PFCLMS03µg/L 0.0010<0.0040 PROV-34aQ---- PFTeDA perfluortetradekansyra W-PFCLMS03µg/L 0.00030<0.00120 PROV-34aQ---- Halogenerade volatila organiska föreningar diklormetan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- 1,1-dikloretan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- 1,2-dikloretan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- trans-1,2-dikloreten HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- cis-1,2-dikloreten HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- 1,2-diklorpropan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- kloroform HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- tetraklormetan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- 1,1,1-trikloretan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- 1,1,2-trikloretan HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- trikloreten HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302046 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 10 av 11 Parameter Resultat MU Enhet LOR Analyspaket Metod Utf. Halogenerade volatila organiska föreningar - Fortsatt tetrakloreten HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- vinylklorid HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- 1,1-dikloreten HS-OV-6bµg/L 0.1<0.1 STOV-6B---- Metodsammanfattningar Analysmetoder Metod Analys av metaller i f örorenat vatten med ICP -AES enligt SS -EN ISO 11885:2009 och US EPA Method 200.7:1994. Analys utan föregående uppslutning. Provet är surgjort med 1 ml HNO3 (suprapur) per 100 ml före analys. W-AES-1B Analys av kvicksilver (Hg) i f örorenat vatten med AFS enligt SS -EN ISO 17852:2008. Analys utan f öregående uppslutning . Provet är surgjort med 1 ml HNO3 (suprapur) per 100 ml före analys. W-AFS-17V3a Filtrering med 0.45µm filter (SE-SOP-0259, SS-EN ISO 5667-3:2018).W-PP-filt Analys av metaller i f örorenat vatten med ICP -SFMS enligt SS -EN ISO 17294-2:2016 och US EPA Method 200.8:1994. Analys utan föregående uppslutning. Provet är surgjort med 1 ml HNO3 (suprapur) per 100 ml före analys. W-SFMS-5D Bestämning av perfluorerade ämnen enligt metod baserad på US EPA 537 och CSN P CEN/TS 15968. PFOS, PFHxS och PFOSA; Summan grenade och linjära rapporteras. Mätning utförs med LC-MS-MS. Provet homogeniseras innan upparbetning. Om extraktet inneh åller partiklar, filtreras det innan det injiceras i instrumentet . PFAS, summa 11 består av PFBA, PFPeA, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFNA, PFDA, PFBS, PFHxS, PFOS och 6:2 FTS. Resultat som är ”mindre än” (<) ingår inte i summeringen. Resultat "mindre än" (<) betyder ej detekterbart för PFAS summa 11. W-PFCLMS02 Bestämning av perfluorerade ämnen med l åg rapporteringsgr äns. enligt metod baserad på US EPA 537 och CSN P CEN /TS 15968. PFOS, PFHxS och PFOSA; Summan grenade och linjära rapporteras. Mätning utförs med LC-MS-MS. Provet homogeniseras innan upparbetning. Om extraktet inneh åller partiklar, filtreras det innan det injiceras i instrumentet . PFAS, summa 11 består av PFBA, PFPeA, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFNA, PFDA, PFBS, PFHxS, PFOS och 6:2 FTS. Resultat som är ”mindre än” (<) ingår inte i summeringen. Resultat "mindre än" (<) betyder ej detekterbart för PFAS summa 11. W-PFCLMS03 Mätningen utförs med headspace GC-MS, enligt EPA Metod 5021a rev 2 update V.HS-OV-21 Bestämning av klorerade alifater (låg LOR) i vatten med HS-GC-MS enligt SS-EN ISO 10301:1997HS-OV-6b Summa alifater >C5-C16 beräknad från HS-OJ-21 och SVOC-OJ-21.SVOC-/HS-OV-21* Bestämning av alifatfraktioner och aromatfraktioner Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH (16 föreningar enligt EPA) Summa metylpyrener/metylfluorantener och summa metylkrysener/metylbens(a)antracener. GC-MS TK535 N 012 som är baserade på SPIMFABs kvalitetsmanual. PAH cancerogena utgörs av bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, dibens(ah)antracen och indeno(123cd)pyren. Summa PAH L: naftalen, acenaften och acenaftylen. Summa PAH M: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren. Summa PAH H: bens(a)antracen, krysen, bens (b)fluoranten, bens (k)fluoranten, bens (a)pyren, indeno (1,2,3-c,d)pyren, dibens(a,h)antracen och bens(g,h,i)perylen. SVOC-OV-21 Nyckel: LOR = Den rapporteringsgräns (LOR) som anges är standard för respektive parameter i metoden. Rapporteringsgränsen kan påverkas vid t.ex. spädning p.g.a. matrisstörningar, begränsad provmängd eller låg torrsubstanshalt. MU = Mätosäkerhet * = Asterisk efter resultatet visar på ej ackrediterat test, gäller både egna lab och underleverantör Mätosäkerhet: Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Evaluation of measurement data- Guide to the expression of uncertainty in measurement", JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet anges endast för detekterade ämnen med halter över rapporteringsgränsen. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Sida Ordernummer Kund ST2302046 Structor Miljöbyrån Stockholm AB: : : 11 av 11 Utförande laboratorium (teknisk enhet inom ALS Scandinavia eller anlitat laboratorium (underleverantör)). Utf. LE Analys utförd av ALS Scandinavia AB, Aurorum 10 Luleå Sverige 977 75 Ackrediterad av: SWEDAC Ackrediteringsnummer: 2030, ISO/IEC 17025 PR Analys utförd av ALS Czech Republic s.r.o Prag, Na Harfe 336/9 Prag Tjeckien 190 00 Ackrediterad av: CAI Ackrediteringsnummer: 1163, CSN EN ISO/IEC 17025:2018 ST Analys utförd av ALS Scandinavia AB, Rinkebyvägen 19C Danderyd Sverige 182 36 Ackrediterad av: SWEDAC Ackrediteringsnummer: 2030, ISO/IEC 17025 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Provsvar till Structor Miljöbyrån Stockholm AB Faktura Fack 2148, FE 1042 751 75 UPPSALA Structor Miljöbyrån Stockholm AB Stefan Sohlström Solnavägen 4 113 65 STOCKHOLM Faktura till Denna rapport med bilagor får endast återges i sin helhet om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER Tegeluddsvägen, StockholmObjekt # Provnummer (7 st) 177-2023-01261461 - 177-2023-01261467 Ansvarig provtagare # Veronica Nord Provtagningsdatum # 2023-01-25 Ankomst till laboratoriet 2023-01-26 Analysdatum 2023-01-26 Analysansvarig Eurofins Pegasuslab AB Uppdragsnummer EUSEUP-00152408 Resultat i denna rapport avser endast de prover som analyserats. Sid 1 av 11Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager 2023-02-09 Rapportkod: AR-23-LU-001512-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Provnr Provmärkning Luftvolym¹ 177-2023-01261461 23SMPOR1 12 liter 177-2023-01261462 23SMPOR2 12 liter Substans 177-2023-01261461 177-2023-01261462 Enhet Metod Mätosäkerhet (%) Ort Bensen < 0.005 0.0055 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Toluen < 0.05 < 0.05 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Etylbensen < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen o-Xylen < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen m/p-Xylen < 0.01 0.014 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Summa Xylen # 0.014 µg/rör GC-MS ±0 Vejen >C6-C10 < 5 < 5 µg/rör GC-FID ±30 Vejen >C10-C25 < 5 40 µg/rör GC-FID ±20 Vejen C6-C25 Sum # 40 µg/rör GC-FID ±20 Vejen C9-aromater < 0.03 < 0.03 µg/rör GC-MS ±20 Vejen C10-aromater < 0.03 0.031 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Kloroform < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen 1,1,1-Trikloretan < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Tetraklormetan < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±30 Vejen Trikloretylen < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Tetrakloreten < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Vinylklorid < 0.004 < 0.004 µg/rör GC-MS ±30 Vejen 1,1-Dikloreten < 0.004 < 0.004 µg/rör GC-MS ±30 Vejen trans-1,2-Dikloreten < 0.004 < 0.004 µg/rör GC-MS ±20 Vejen cis-1,2-Dikloreten 0.028 < 0.004 µg/rör GC-MS ±20 Vejen 1,1-Dikloretan < 0.004 < 0.004 µg/rör GC-MS ±20 Vejen 1,2-Dikloretan < 0.005 < 0.001 µg/rör GC-MS ±30 Vejen Kloretan < 0.03 < 0.03 µg/rör GC-MS ±30 Vejen Bensen < 0.4 0.47 **µg/m³ Beräkning Vejen Toluen < 4 < 4 **µg/m³ Beräkning Vejen Etylbensen < 0.9 < 0.9 **µg/m³ Beräkning Vejen o-Xylen < 0.9 < 0.9 **µg/m³ Beräkning Vejen m/p-Xylen < 0.9 1.2 **µg/m³ Beräkning Vejen Objekt: Tegeluddsvägen, Stockholm 177-2023-01261461 BTEX+TVOC+C9-C10 aromater+klor.lösn.medel+klor.nedb. (*CA) Analysresultat Sid 2 av 11Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager 2023-02-09 Rapportkod: AR-23-LU-001512-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Substans 177-2023-01261461 177-2023-01261462 Enhet Metod Mätosäkerhet (%) Ort Summa Xylen # 1.2 **µg/m³ Beräkning Vejen >C6-C10 < 400 < 400 **µg/m³ Beräkning Vejen >C10-C25 < 400 3400 **µg/m³ Beräkning Vejen C6-C25 Sum # 3400 **µg/m³ Beräkning Vejen C9-aromater < 3 < 3 **µg/m³ Beräkning Vejen C10-aromater < 3 2.7 **µg/m³ Beräkning Vejen Kloroform < 0.9 < 0.9 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,1,1-Trikloretan < 0.9 < 0.9 **µg/m³ Beräkning Vejen Tetraklormetan < 0.9 < 0.9 **µg/m³ Beräkning Vejen Trikloretylen < 0.9 < 0.9 **µg/m³ Beräkning Vejen Tetrakloreten < 0.9 < 0.9 **µg/m³ Beräkning Vejen Vinylklorid < 0.3 < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,1-Dikloreten < 0.3 < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen trans-1,2-Dikloreten < 0.3 < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen cis-1,2-Dikloreten 2.4 < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,1-Dikloretan < 0.3 < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,2-Dikloretan < 0.4 < 0.09 **µg/m³ Beräkning Vejen Kloretan < 3 < 3 **µg/m³ Beräkning Vejen Ackrediterad enligt DS EN ISO/IEC 17025 DANAK 168 ¹ : Resultat beräknat från kunduppgift # : Ingen parameter påvisad. ** : Omfattas ej av ackrediteringen. < : Mindre än > : Större än i.m.: Icke mätbar Sid 3 av 11Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager 2023-02-09 Rapportkod: AR-23-LU-001512-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Provnr Provmärkning Luftvolym¹ 177-2023-01261463 23SMPOR3 12 liter 177-2023-01261464 23SMPOR4 13 liter Substans 177-2023-01261463 177-2023-01261464 Enhet Metod Mätosäkerhet (%) Ort Bensen 0.025 < 0.005 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Toluen < 0.05 < 0.05 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Etylbensen < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen o-Xylen < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen m/p-Xylen < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Summa Xylen # # µg/rör GC-MS ±0 Vejen >C6-C10 < 5 22 µg/rör GC-FID ±30 Vejen >C10-C25 < 5 < 5 µg/rör GC-FID ±20 Vejen C6-C25 Sum # 22 µg/rör GC-FID ±20 Vejen C9-aromater < 0.03 < 0.2 µg/rör GC-MS ±20 Vejen C10-aromater < 0.03 0.12 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Kloroform < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen 1,1,1-Trikloretan < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Tetraklormetan < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±30 Vejen Trikloretylen < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Tetrakloreten < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Vinylklorid < 0.004 < 0.004 µg/rör GC-MS ±30 Vejen 1,1-Dikloreten < 0.004 < 0.004 µg/rör GC-MS ±30 Vejen trans-1,2-Dikloreten < 0.004 < 0.004 µg/rör GC-MS ±20 Vejen cis-1,2-Dikloreten < 0.004 < 0.004 µg/rör GC-MS ±20 Vejen 1,1-Dikloretan < 0.004 < 0.004 µg/rör GC-MS ±20 Vejen 1,2-Dikloretan < 0.001 < 0.001 µg/rör GC-MS ±30 Vejen Kloretan < 0.03 < 0.03 µg/rör GC-MS ±30 Vejen Bensen 2.1 < 0.4 **µg/m³ Beräkning Vejen Toluen < 4 < 4 **µg/m³ Beräkning Vejen Etylbensen < 0.8 < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen o-Xylen < 0.8 < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen m/p-Xylen < 0.8 < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen Summa Xylen # # **µg/m³ Beräkning Vejen >C6-C10 < 400 1700 **µg/m³ Beräkning Vejen >C10-C25 < 400 < 400 **µg/m³ Beräkning Vejen Objekt: Tegeluddsvägen, Stockholm 177-2023-01261463 BTEX+TVOC+C9-C10 aromater+klor.lösn.medel+klor.nedb. (*CA) Analysresultat Sid 4 av 11Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager 2023-02-09 Rapportkod: AR-23-LU-001512-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Substans 177-2023-01261463 177-2023-01261464 Enhet Metod Mätosäkerhet (%) Ort C6-C25 Sum # 1700 **µg/m³ Beräkning Vejen C9-aromater < 3 < 20 **µg/m³ Beräkning Vejen C10-aromater < 3 9.5 **µg/m³ Beräkning Vejen Kloroform < 0.8 < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,1,1-Trikloretan < 0.8 < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen Tetraklormetan < 0.8 < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen Trikloretylen < 0.8 < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen Tetrakloreten < 0.8 < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen Vinylklorid < 0.3 < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,1-Dikloreten < 0.3 < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen trans-1,2-Dikloreten < 0.3 < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen cis-1,2-Dikloreten < 0.3 < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,1-Dikloretan < 0.3 < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,2-Dikloretan < 0.08 < 0.08 **µg/m³ Beräkning Vejen Kloretan < 3 < 2 **µg/m³ Beräkning Vejen Ackrediterad enligt DS EN ISO/IEC 17025 DANAK 168 ¹ : Resultat beräknat från kunduppgift # : Ingen parameter påvisad. ** : Omfattas ej av ackrediteringen. < : Mindre än > : Större än i.m.: Icke mätbar Sid 5 av 11Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager 2023-02-09 Rapportkod: AR-23-LU-001512-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Provnr Provmärkning Luftvolym¹ 177-2023-01261465 23SMPOR5 12 liter 177-2023-01261466 23SMPOR6 12 liter Substans 177-2023-01261465 177-2023-01261466 Enhet Metod Mätosäkerhet (%) Ort Bensen < 0.005 0.018 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Toluen < 0.05 < 0.05 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Etylbensen < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen o-Xylen < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen m/p-Xylen < 0.01 0.014 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Summa Xylen # 0.014 µg/rör GC-MS ±0 Vejen >C6-C10 < 5 < 5 µg/rör GC-FID ±30 Vejen >C10-C25 < 5 < 5 µg/rör GC-FID ±20 Vejen C6-C25 Sum # # µg/rör GC-FID ±20 Vejen C9-aromater < 0.03 < 0.03 µg/rör GC-MS ±20 Vejen C10-aromater < 0.03 < 0.03 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Kloroform < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen 1,1,1-Trikloretan < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Tetraklormetan < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±30 Vejen Trikloretylen < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Tetrakloreten < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Vinylklorid < 0.004 < 0.004 µg/rör GC-MS ±30 Vejen 1,1-Dikloreten < 0.004 < 0.004 µg/rör GC-MS ±30 Vejen trans-1,2-Dikloreten < 0.004 < 0.004 µg/rör GC-MS ±20 Vejen cis-1,2-Dikloreten < 0.004 < 0.004 µg/rör GC-MS ±20 Vejen 1,1-Dikloretan < 0.004 < 0.004 µg/rör GC-MS ±20 Vejen 1,2-Dikloretan < 0.001 < 0.001 µg/rör GC-MS ±30 Vejen Kloretan < 0.03 < 0.03 µg/rör GC-MS ±30 Vejen Bensen < 0.4 1.5 **µg/m³ Beräkning Vejen Toluen < 4 < 4 **µg/m³ Beräkning Vejen Etylbensen < 0.8 < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen o-Xylen < 0.8 < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen m/p-Xylen < 0.8 1.1 **µg/m³ Beräkning Vejen Summa Xylen # 1.1 **µg/m³ Beräkning Vejen >C6-C10 < 400 < 400 **µg/m³ Beräkning Vejen >C10-C25 < 400 < 400 **µg/m³ Beräkning Vejen Objekt: Tegeluddsvägen, Stockholm 177-2023-01261465 BTEX+TVOC+C9-C10 aromater+klor.lösn.medel+klor.nedb. (*CA) Analysresultat Sid 6 av 11Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager 2023-02-09 Rapportkod: AR-23-LU-001512-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Substans 177-2023-01261465 177-2023-01261466 Enhet Metod Mätosäkerhet (%) Ort C6-C25 Sum # # **µg/m³ Beräkning Vejen C9-aromater < 2 < 2 **µg/m³ Beräkning Vejen C10-aromater < 2 < 2 **µg/m³ Beräkning Vejen Kloroform < 0.8 < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,1,1-Trikloretan < 0.8 < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen Tetraklormetan < 0.8 < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen Trikloretylen < 0.8 < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen Tetrakloreten < 0.8 < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen Vinylklorid < 0.3 < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,1-Dikloreten < 0.3 < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen trans-1,2-Dikloreten < 0.3 < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen cis-1,2-Dikloreten < 0.3 < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,1-Dikloretan < 0.3 < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,2-Dikloretan < 0.08 < 0.08 **µg/m³ Beräkning Vejen Kloretan < 2 < 2 **µg/m³ Beräkning Vejen Ackrediterad enligt DS EN ISO/IEC 17025 DANAK 168 ¹ : Resultat beräknat från kunduppgift # : Ingen parameter påvisad. ** : Omfattas ej av ackrediteringen. < : Mindre än > : Större än i.m.: Icke mätbar Sid 7 av 11Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager 2023-02-09 Rapportkod: AR-23-LU-001512-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Provnr Provmärkning Luftvolym¹ 177-2023-01261467 23SMPOR7 12 liter Objekt: Tegeluddsvägen, Stockholm 177-2023-01261467 BTEX+TVOC+C9-C10 aromater+klor.lösn.medel+klor.nedb. (*CA) Analysresultat Substans 177-2023-01261467 Enhet Metod Mätosäkerhet (%) Ort Bensen < 0.005 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Toluen < 0.05 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Etylbensen < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen o-Xylen < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen m/p-Xylen < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Summa Xylen # µg/rör GC-MS ±0 Vejen >C6-C10 < 5 µg/rör GC-FID ±30 Vejen >C10-C25 < 5 µg/rör GC-FID ±20 Vejen C6-C25 Sum # µg/rör GC-FID ±20 Vejen C9-aromater < 0.03 µg/rör GC-MS ±20 Vejen C10-aromater < 0.03 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Kloroform < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen 1,1,1-Trikloretan < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Tetraklormetan < 0.01 µg/rör GC-MS ±30 Vejen Trikloretylen < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Tetrakloreten < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Vinylklorid < 0.004 µg/rör GC-MS ±30 Vejen 1,1-Dikloreten < 0.004 µg/rör GC-MS ±30 Vejen trans-1,2-Dikloreten < 0.004 µg/rör GC-MS ±20 Vejen cis-1,2-Dikloreten < 0.004 µg/rör GC-MS ±20 Vejen 1,1-Dikloretan < 0.004 µg/rör GC-MS ±20 Vejen 1,2-Dikloretan < 0.001 µg/rör GC-MS ±30 Vejen Kloretan < 0.03 µg/rör GC-MS ±30 Vejen Bensen < 0.4 **µg/m³ Beräkning Vejen Toluen < 4 **µg/m³ Beräkning Vejen Etylbensen < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen o-Xylen < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen m/p-Xylen < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen Summa Xylen # **µg/m³ Beräkning Vejen >C6-C10 < 400 **µg/m³ Beräkning Vejen >C10-C25 < 400 **µg/m³ Beräkning Vejen Sid 8 av 11Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager 2023-02-09 Rapportkod: AR-23-LU-001512-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 Ackrediterad enligt DS EN ISO/IEC 17025 DANAK 168 ¹ : Resultat beräknat från kunduppgift # : Ingen parameter påvisad. ** : Omfattas ej av ackrediteringen. < : Mindre än > : Större än i.m.: Icke mätbar Substans 177-2023-01261467 Enhet Metod Mätosäkerhet (%) Ort C6-C25 Sum # **µg/m³ Beräkning Vejen C9-aromater < 2 **µg/m³ Beräkning Vejen C10-aromater < 2 **µg/m³ Beräkning Vejen Kloroform < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,1,1-Trikloretan < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen Tetraklormetan < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen Trikloretylen < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen Tetrakloreten < 0.8 **µg/m³ Beräkning Vejen Vinylklorid < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,1-Dikloreten < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen trans-1,2-Dikloreten < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen cis-1,2-Dikloreten < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,1-Dikloretan < 0.3 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,2-Dikloretan < 0.08 **µg/m³ Beräkning Vejen Kloretan < 2 **µg/m³ Beräkning Vejen Sid 9 av 11Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager 2023-02-09 Rapportkod: AR-23-LU-001512-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 177-2023-01261461. 23SMPOR1. Detektionsgränsen är höjd för 1,2-dikloretan på grund av interferens. Summan xylen består av summan resultat från etylbensen, m+p-xylen samt o-xylen. 177-2023-01261462. 23SMPOR2. Summan xylen består av summan resultat från etylbensen, m+p-xylen samt o-xylen. 177-2023-01261463. 23SMPOR3. Summan xylen består av summan resultat från etylbensen, m+p-xylen samt o-xylen. 177-2023-01261464. 23SMPOR4. Detektionsgränsen är höjd för C9-aromater på grund av interferens. Summan xylen består av summan resultat från etylbensen, m+p-xylen samt o-xylen. 177-2023-01261465. 23SMPOR5. Summan xylen består av summan resultat från etylbensen, m+p-xylen samt o-xylen. 177-2023-01261466. 23SMPOR6. Summan xylen består av summan resultat från etylbensen, m+p-xylen samt o-xylen. 177-2023-01261467. 23SMPOR7. Summan xylen består av summan resultat från etylbensen, m+p-xylen samt o-xylen. Provkommentarer Objekt: Tegeluddsvägen, Stockholm Sid 10 av 11Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager 2023-02-09 Rapportkod: AR-23-LU-001512-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410 ANSVAR Eurofins Pegasuslab AB ansvarar för provets hantering från ankomsten till laboratoriet till dess att provsvaret är klart, skickat till kund och arkiverat. Eurofins Pegasuslab AB ansvarar inte för provets hantering vid provtagning och transport till laboratoriet. # Kunduppgift/baseras på uppgift från kund *CA = Eurofins Miljø A/S, Vejen Sid 11 av 11Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager 2023-02-09 Rapportkod: AR-23-LU-001512-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-09, Dnr 2023-04410