Socialtjänstrapport 2025: Ökande behov av socialt stöd i Stockholm

Socialtjänstrapporten för 2025 ger en samlad bild av nuläget och utvecklingen inom Stockholms stads socialtjänst. Rapporten, som är den sjuttonde i sitt slag, utgör ett viktigt underlag för att främja likabehandling och kvalitet inom stadens socialtjänst och riktar sig till medarbetare, politiker, invånare och media.Under 2025 noterades flera centrala trender inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Inom ekonomiskt bistånd ökade antalet hushåll som uppbar bistånd, samtidigt som långvarigt och mycket långvarigt biståndsbehov kvarstod för en stor andel av mottagarna. Antalet nya rådsökande inom budget- och skuldrådgivning ökade markant.För barn och unga planade den tidigare ökningen av orosanmälningar ut, men våld, vanvård eller försummelse kvarstod som en vanlig orsak till utredningar. Inom familjerätten fortsatte antalet informationssamtal att öka, medan antalet godkända avtal om vårdnad, boende och umgänge minskade.När det gäller våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck ökade antalet män och kvinnor som sökte stöd, medan antalet placerade på skyddat boende minskade. Inom området skadligt bruk och beroende minskade antalet personer aktuella för utredning eller insats, men antalet LVM-anmälningar ökade.Hemlösheten bland barnfamiljer med socialtjänstkontakt minskade, men antalet barn som berördes av avhysningar ökade. Inom socialpsykiatrin ökade antalet personer aktuella för insatser, där boendestöd fortsatt var den vanligaste insatsen. För personer med funktionsnedsättning ökade antalet som fick insatser enligt LSS och/eller SoL, medan färre personer fick kommunalt bostadstillägg (KBF).Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporten och överlämnar ärendet för kännedom till stadsdelsnämnderna. [Tjänsteutlåtande - Socialtjänstrapport 2025.pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Storforsplan 36 Box 44 123 21 Farsta Växel 08-50825000 Fax socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Sida 1 (3) Socialtjänstrapport 2025 En beskrivning av socialtjänsten i Stockholms stad Förvaltningens förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens Socialtjänstrapport 2025. 2. Ärendet överlämnas för kännedom till stadsdelsnämnderna. Sammanfattning Socialtjänstrapporten för 2025 ger en samlad bild av nuläget och utvecklingen inom Stockholms stads socialtjänst. Rapporten, som är den sjuttonde i sitt slag, utgör ett viktigt underlag för att främja likabehandling och kvalitet inom stadens socialtjänst och riktar sig till medarbetare, politiker, invånare och media. Under 2025 noterades flera centrala trender inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Inom ekonomiskt bistånd ökade antalet hushåll som uppbar bistånd, samtidigt som långvarigt och mycket långvarigt biståndsbehov kvarstod för en stor andel av mottagarna. Antalet nya rådsökande inom budget- och skuldrådgivning ökade markant. För barn och unga planade den tidigare ökningen av orosanmälningar ut, men våld, vanvård eller försummelse kvarstod som en vanlig orsak till utredningar. Inom familjerätten fortsatte antalet informationssamtal att öka, medan antalet godkända avtal om vårdnad, boende och umgänge minskade. När det gäller våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck ökade antalet män och kvinnor som sökte stöd, medan antalet placerade på skyddat boende minskade. Inom området skadligt bruk och beroende minskade antalet personer aktuella för utredning eller insats, men antalet LVM-anmälningar ökade. Hemlösheten bland barnfamiljer med socialtjänstkontakt minskade, men antalet barn som berördes av avhysningar ökade. Inom socialpsykiatrin ökade antalet personer aktuella för insatser, där boendestöd fortsatt var den vanligaste insatsen. För personer med funktionsnedsättning ökade antalet som fick insatser enligt LSS och/eller SoL, medan färre personer fick kommunalt bostadstillägg (KBF). Handläggare Elina Saxelin Telefon: 08-50825030 Till Socialnämnden 2026-05-19 Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/59 2026-05-05 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/59 Sida 2 (3) Socialtjänstrapport 2025 - En beskrivning av socialtjänsten i Stockholms stad Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporten och överlämnar ärendet för kännedom till stadsdelsnämnderna. Bakgrund I socialnämndens uppdrag ingår att årligen redogöra för och analysera utvecklingen inom nämndens verksamhetsområde i en rapport. Ärendet Socialnämnden har det övergripande och samordnande ansvaret för socialtjänsten i Stockholms stad. Det innebär bland annat att nämnden ska säkerställa att verksamheten bedrivs med utgångspunkt i likställighet, rättssäkerhet och hög kvalitet för stadens invånare. Årets upplaga är den sjuttonde socialtjänstrapporten i sitt slag. Rapporten ger en samlad bild av socialtjänstens nuläge och utveckling över tid. Den är ett viktigt underlag för att främja likabehandling inom stadens socialtjänst och riktar sig främst till medarbetare inom socialtjänsten och stadsledningskontoret, politiker samt invånare och media. Arbetssätt Förvaltningen har samlat in och bearbetat statistik samt annan relevant information från stadens socialtjänst, inom följande verksamhetsområden: ekonomiskt bistånd, barn och unga, familjerätt, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, skadligt bruk och beroende, hemlöshet, socialpsykiatri samt funktionsnedsättning. Uppgifterna är i huvudsak hämtade från stadens verksamhetssystem. För att underlätta jämförelser över tid och mellan olika stadsdelsområden har rapporten i stort sett samma struktur som tidigare upplagor. Resultat Nedan följer ett urval av de resultat som redogörs för i rapporten inom varje verksamhetsområde. För att ta del av samtliga resultat, se bilaga 1. Socialtjänstrapport 2025. Ekonomiskt bistånd Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd ökade något under 2025. Hälften av de vuxna mottagarna hade ett långvarigt behov. Antalet nya ärenden inom budget- och skuldrådgivning ökade. Barn och Unga Den tidigare ökningen av orosanmälningar planade ut under 2025. Av de utredningar som inleddes gällde en tredjedel oro för våld, vanvård eller försummelse. Tjänsteutlåtande Dnr SOF 2026/59 Sida 3 (3) Socialtjänstrapport 2025 - En beskrivning av socialtjänsten i Stockholms stad Familjerätt Informationssamtalen ökade, medan antalet godkända avtal om vårdnad, boende och umgänge minskade. Antalet medgivandeutredningar för internationella adoptioner fortsatte att vara lågt. Våld in nära relation Fler personer sökte stöd för våld i nära relation under året. Antalet personer på skyddat boende minskade. Skadligt bruk och beroende Antalet personer aktuella för utredning eller insats minskade, medan antalet LVM-anmälningar ökade. Majoriteten av de aktuella personerna hade behovsprövade boende- eller institutionsplaceringar. Hemlöshet Antalet barnfamiljer med osäkra boendeförhållanden minskade. Beslut om akut logi enligt Tak över huvudet-garantin har minskat sedan 2022. Socialpsykiatri Antalet personer aktuella för insatser ökade. Det gjorde även deltagandet i sysselsättningsverksamheter och antalet personer med boendestöd. Funktionsnedsättning Antalet personer som fick insatser enligt LSS och/eller SoL ökade. Även antalet personer som hade kvar insatsen daglig verksamhet efter uppnådd pensionsålder ökade för första gången på fem år. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för strategi och utveckling. Förvaltningsgruppen har behandlat ärendet den 13 maj och funktionshinderrådet har haft möjlighet att behandla ärendet den 12 maj. Förvaltningens synpunkter och förslag Socialförvaltningen föreslår att nämnden godkänner bifogad rapport om socialtjänsten i Stockholms stad år 2025 och att ärendet överlämnas för kännedom till stadsdelsnämnderna. Veronica Carstorp Wolgast Lina Blombergsson Socialdirektör Avdelningschef Socialförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 1. Socialtjänstrapport 2025 --- [Bilaga - Socialtja¨nstrapport 2025.pdf] Socialtjänst- rapport 2025 En beskrivning av socialtjänsten i Stockholms stad Socialtjänst- rapport 2025 Socialtjänstrapport 2025 En beskrivning av socialtjänsten i Stockholms stad 2 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 3 4 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Socialtjänstrapport 2025 Maj 2026 Diarienummer: SOF 2026/59 Utgivare: Socialförvaltningen Socialtjänstrapport 2025 finns i en tryckt fullversion samt i fristående digitala kapitel som är tillgänglighetsanpassade Fotograf/bildbyrå Omslag: Mostphoto Sid 2-3: Unsplash/Torben Mielke Johnér: Kapitel 1, 2, 3, 5, 6, 7 , 9 Maskot: Kapitel 4, 8 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 5 • Andelen barn i hushåll med ekonomiskt bistånd i befolkningen har successivt minskat under de senaste tio åren, från 4,7 procent 2015 till 2,9 procent 2025. Andelen och antalet barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd skiljer sig dock påtagligt mellan de olika stadsdelsnämnderna från 0,5 till 7,2 procent. • Anmälningar om oro för barn och unga har planat ut efter den ökning som noterats efter att stadens digitala tjänst för orosanmälningar om barn infördes 2023. Våld, vanvård eller försummelse var den bakomliggande oron i 34 procent av utredningar som inleddes gällande ett barn, förseelse eller annan brottslighet utgjorde 5 procent. • Behovet av insatser hos Relationsvåldscentrum har ökat med 12 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som är i behov av insatser fortsätter att stiga, samtidigt som även andelen män som söker stöd från socialtjänsten på grund av våld i nära relationer har ökat. • Det totala antalet personer som fick insatser enligt LSS och/eller SoL har ökat från föregående år och antalet personer som hade kvar insatsen daglig verksamhet efter uppnådd pensionsålder ökade för första gången på fem år. Foto: Nanushka Yeaman Stockholm ska vara en stad för alla. Socialnämnden ska genom sin samordnande och övergripande roll bidra till att stadens invånare får rättssäkra, likvärdiga och tillgängliga insatser. Alla stockholmare som är i behov av insatser från samhället ska få det. Hela socialtjänsten och funktionshinderomsorgen i staden ska i sitt arbete bidra till att Stockholm är en demokratisk, öppen, jämställd och jämlik stad – en trygg och välkomnande stad i en ibland orolig värld. Årets socialtjänstrapport, som avser verksamhetsåret 2025, är den sjuttonde rapporten som socialnämnden sammanställer. Rapporten innehåller statistik och andra relevanta uppgifter som samlats in från Stockholms stads socialtjänst inom följande verksamhetsområden; ekonomiskt bistånd, barn och unga, familjerätten, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, skadligt bruk och beroende, hemlöshet, socialpsykiatri och funktionsnedsättning. Syftet med rapporten är att genom statistik beskriva situationen inom stadens socialtjänstverksamhet samt att följa förändringar och utveckling över tid inom de olika verksamhetsområdena. Stockholms stads socialtjänst strävar alltid efter utveckling för att ännu bättre kunna möta invånarnas behov, den statistik som återfinns i socialtjänstrapporten utgör ett viktigt underlag för att utveckla framtidens socialtjänstinsatser. I rapporten presenteras lägesförändringar och riktningar inom de olika verksamhetsområdena. I årets rapport presenteras flera förändringar och trender, här följer ett urval: Förord Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 6 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Innehåll 1. Demografi 2. Ekonomiskt bistånd Sammanfattning ....................................................................................................................................................................................................................................................................14 Om statistiken ................................................................................................................................................................................................................................................................................14 Befolkningsutveckling ............................................................................................................................................................................................................................................15 Förväntad livslängd vid födseln .....................................................................................................................................................................................................17 Utbildningsnivå bland invånare 25–64 år ........................................................................................................................................................19 Medelinkomst per kön och åldersgrupp 2024 ...................................................................................................................................... 20 Personer aktuella inom socialtjänsten 2025 ...........................................................................................................................................22 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................................................................................................................26 Om statistiken ...............................................................................................................................................................................................................................................................................27 Insatser, biståndets omfattning och utformning ........................................................................................................................27 Biståndsbehov över tid27 Skillnader av biståndsbehov mellan stadsdelsnämnder 28 Biståndshushåll 29 Biståndshushållens storlek 31 Barn i familjer med ekonomiskt bistånd 31 Skillnader mellan kön 32 Hushållstyper 33 Åldersfördelning 35 Försörjningshinder 35 Biståndstider 37 Hushåll med mycket långvarigt biståndsbehov 40 Kostnader för ekonomiskt bistånd 40 Biståndets ändamål 43 Medelbidrag45 Avslutade ärenden 45 Budget- och skuldrådgivning ...........................................................................................................................................................................47 Insatser, biståndets omfattning och utformning ........................................................................................................................47 Antal rådsökande 47 Skillnader i kön och ålder 49 Pågående ärenden per månad 49 Skuldrådgivning 50 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 7 3. Barn och unga Sammanfattning ....................................................................................................................................................................................................................................................................52 Om statistiken ................................................................................................................................................................................................................................................................................52 Anmälningar, utredningar och öppenvårdsinsatser ...........................................................................................................53 Anmälningar och inledda utredningar 53 Ansökan om stöd 63 Utredningstider 64 Andel anmälningar som leder till utredning och insats 66 Öppenvårdsinsatser 69 Behovsprövade öppenvårdsinsatser 70 Mellantvång 71 Heldygnsvård ....................................................................................................................................................................................................................................................................................72 Placeringsformer 73 Särskilda ungdomshem (§ 12-hem) 73 Hem för vård eller boende (HVB) 73 Behandlingsfamilj 73 Familjehem och jourhem 73 Skyddat boende 74 Stödboende 74 Vårdnadsöverflyttningar 76 Ensamkommande barn och unga 77 Tvångsvård av barn och unga 78 Unga lagöverträdare ...................................................................................................................................................................................................................................................81 Yttranden 81 Ungdomsvård 82 Särskilt kvalificerad kontaktperson (SKKP) 82 Ungdomstjänst 82 Ungdomsövervakning 84 Sluten ungdomsvård 84 8 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 5. Våld i nära relationer 4. Familjerätt Sammanfattning .................................................................................................................................................................................................................................................................. 86 Om statistiken ..............................................................................................................................................................................................................................................................................86 Utredning inom familjerätten ..........................................................................................................................................................................................................86 Faderskap och föräldraskap 86 Talerätt i faderskaps- och föräldraskapsmål 87 Adoption .......................................................................................................................................................................................................................................................................................................88 Internationella adoptioner 88 Nationella adoptioner 89 Vårdnad, boende och umgänge .................................................................................................................................................................................................. 90 Samarbetssamtal 90 Avtal om vårdnad, boende och umgänge 92 Informationssamtal 94 Upplysningar 94 Utredningar om vårdnad, boende och umgänge 96 Umgängesstöd 97 Sammanfattning .............................................................................................................................................................................................................................................................100 Om statistiken .........................................................................................................................................................................................................................................................................100 Utredningar, insatser och insatsernas utformning .......................................................................................................... 101 Utredningar RVT 101 Stöd till våldsutsatta och våldsutövande vuxna .....................................................................................................................103 Relationsvåldscentrum (RVC) 103 Biståndsbedömd insats hos RVC 103 Råd- och stödsamtal till våldsutsatta personer 105 Stöd till våldsutövande personer 105 Mikamottagningen och prostitution och människohandels-teamet (POM) 106 Origo, resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld 106 Skyddat boende och jourlägenhet 108 Placeringar på skyddat boende 108 Placering vid Kriscentrum skyddat boende – egen regi 109 Jourlägenhet 109 Andra boendeformer 110 SHIS Mellanbo 110 Förtur i bostadskön 113 Brukardelaktighet ........................................................................................................................................................................................................................................................114 Resultatindikator om förbättrad situation 114 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 9 6. Skadligt bruk och beroende 7. Hemlöshet Sammanfattning ................................................................................................................................................................................................................................................................116 Om statistiken ............................................................................................................................................................................................................................................................................116 Insatser, omfattning och utformning ........................................................................................................................................................................117 Köns- och åldersfördelning 117 Anledning till inledd kontakt med socialtjänsten 119 Statistik om målgruppen från hälso– och sjukvården 120 Stadsövergripande insatser 121 Öppna insatser med behovsprövning 122 Förändring mot tidigare rapporters redovisning av statistiken i detta avsnitt 122 Beviljade öppna insatser med behovsprövning 122 Olika insatsformer 124 Öppenvård 124 Case manager 124 Boendestöd 125 Sociala insatsgrupper (SIG) 126 Boendeinsatser och frivillig institutionsvård med behovsprövning 126 Förändring mot tidigare rapporters redovisning av statistiken i detta avsnitt 127 Sammantaget för olika boendeformer och frivillig institutionsvård 130 Olika boendeformer 130 Frivillig institutionsvård 131 Behandlingshem 131 Stöd- och omvårdnadsboende med HVB-tillstånd 132 Stöd- och omvårdnadsboende utan HVB-tillstånd 132 Sammanfattning frivillig institutionsvård 132 Boende- och vårddygn 133 Anmälningar enligt LVM och inledda eller kopplade utredningar enligt LVM och SoL 133 Vård enligt LVM 135 Brukardelaktighet .........................................................................................................................................................................................................................................................136 Resultat indikator om förbättrad situation 136 Sammanfattning ...............................................................................................................................................................................................................................................................138 Om statistiken ...........................................................................................................................................................................................................................................................................138 Insatser, biståndets omfattning och utformning ....................................................................................................................139 Kartläggning av barnfamiljer med socialtjänstkontakt som lever under osäkra boendeförhållanden 139 Vräkningsförebyggande arbete 141 Avhysningar där barn är berörda i Stockholms stad 142 Tak över huvudet-garantin 143 Försöks- och träningslägenheter 144 SHIS Bostäder 149 EU-medborgare som lever i social eller ekonomisk utsatthet 151 10 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 9. Funktionsnedsättning 8. Socialpsykiatri Sammanfattning ...............................................................................................................................................................................................................................................................154 Om statistiken ...........................................................................................................................................................................................................................................................................154 Insatser, biståndets omfattning och utformning ....................................................................................................................155 Sysselsättning 156 Särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta arbete eller studier enligt 4 kap 2 § SoL 158 Boendestöd 158 Hemtjänst 160 Boendeformer 161 Hem för vård och boende och hem för viss annan heldygnsvård 162 Stödboende 162 Boende med stöd – SHIS 164 Bostad med särskilt stöd 164 Försöks- och träningslägenheter 165 Förmedling av boenden 166 Resultatindikator om förbättrad situation 166 Sammanfattning ..............................................................................................................................................................................................................................................................168 Om statistiken ..........................................................................................................................................................................................................................................................................168 Insatser, biståndets omfattning och utformning ...................................................................................................................168 Insatser enligt LSS 172 Personkrets enligt LSS 172 Verkställda beslut enligt LSS 172 Personlig assistans 173 Bostad med särskild service för vuxna 175 Daglig verksamhet 177 Antal verkställda beslut enligt LSS per stadsdelsnämnd 177 Insatser enligt SoL 178 Verkställda beslut enligt SoL 178 Boendestöd 179 Antal verkställda beslut per stadsdelsnämnd 181 Insatser som kan ges antingen enligt LSS eller SoL inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning 181 Ledsagarservice och ledsagning 181 Avlösarservice och avlösning 182 Beslut och domar avseende ledsagning och ledsagarservice samt kon - taktperson 183 Beslut och domar i enskilda ärenden 183 Beslut och domar avseende ledsagning och ledsagarservice uppdelat per funktionsnedsättning 184 Beslut och domar avseende kontaktperson uppdelat per funktionsnedsätt - ning 185 Kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning 186 Valfrihetsystem ...................................................................................................................................................................................................................................................................187 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 11 Förkortningar BBIC Barns behov i centrum BMM Barnmorskemottagning (tidigare MVC – mödravårdscentral) BoU Barn- och ungdomsenheterna BRÅ Brottsförebyggande rådet BSTF Brief Strategic Family Therapy, Kort strategisk familjeterapi BUP Barn- och ungdomspsykiatri BVC Barnavårdscentral EBO Egenbosatt asylsökande eller nyanländ EU Europeiska unionen FB Föräldrabalken (1949:381) FL Förvaltningslag (2017:900) FN Förenta nationerna FoT Försöks- och träningslägenhet FUT Felaktiga utbetalningar GDPR The General Data Protection Regulation HFD Högsta förvaltningsdomstolen HSL Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) HVB Hem för vård eller boende HVH Hem för viss annan heldygnsvård IFO Individ- och familjeomsorgen ILS Integrerat ledningssystem IOP Idéburet offentligt partnerskap IPS Individual placement and support i.u Inga uppgifter IVO Inspektionen för vård och omsorg KBF Kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning KBT Kognitiv beteendeterapi KCK Kriscentrum-Kruton LMA Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande mfl LOV Lag (2008:962) om valfrihetssystem LPBSB Lag (2024:79) om placering av barn i skyddat boende LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSU Lag (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård LUL Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare 12 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVU Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga MI Motiverande samtal (motivational interviewing) MFoF Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd MNKR Miljoner kronor Mv Medelvärde MVP Mentorer i våldsprevention OSL Offentlighet- och sekretesslagen (2009:400) POM Prostitution och människohandel PRIO Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa PUT Permanent uppehållstillstånd RKA Rådet för kommunala analyser RVC Relationsvåldscentrum RVT Relationsvåldsteam RÅ Regeringsrättens årsbok SFB Socialförsäkringsbalk (2010:110) SHIS Stiftelsen hotellhem i Stockholm SIP Samordnad individuell plan SiS Statens institutionsstyrelse SkolL Skollag (2010:800) SKKP Särskilt kvalificerad kontaktperson SKR Sveriges kommuner och regioner SLK Stadsledningskontoret SoL Socialtjänstlagen (2025:400) STIS Stärkt tidigt stöd i samverkan TKR Tusen kronor TUT Tillfälligt uppehållstillstånd TÖG Tak över huvudet-garanti UNHCR The office of the United Nations High Commissioner for Refugees VINR Våld i nära relation Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 13 Demografi Socialtjänstrapport 2025 1 Demografi 1. Demografi 14 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Demografi Sammanfattning • Stockholms stad hade nästan en miljon invånare 2025, med en ökande andel äldre och färre barn. Detta påverkar socialtjänstens behov av insatser för olika åldersgrupper. • Utbildningsnivå och inkomster varierar kraftigt, med upp till 75 procent eftergymnasial utbildning i innerstaden och betydligt lägre i vissa förorter. Inkomstskillnaderna mellan stadsdelar är särskilt stora för män. • Kvinnors förväntade livslängd fortsatte att stiga (86,8 år), medan männens stagnerade (83,2 år). Skillnaderna mellan stadsdelar är tydliga, med upp till fyra års variation. • Nästan fem procent av invånarna var aktuella inom socialtjänsten 2025. Flest personer var aktuella inom barn och unga (14 237) och ekonomiskt bistånd (12 827). Många hade behov av stöd inom flera områden samtidigt. Om statistiken I det inledande kapitlet behandlas Stockholms stads demografi och socioekonomi samt ett urval av bestämningsfaktorer för hälsa. Urvalet har gjorts utifrån faktorer som på något sätt påverkar socialtjänstens utveckling samt uppgifter som kan bidra till ökade möjligheter att analysera de enskilda verksamhetsområdenas utveckling. Därtill redovisas övergripande statistik om socialtjänstens brukare, utifrån samtliga verksamhetsområden. Uppgifterna som redovisas är stadens befolkningsantal, utbildningsnivåer, medelinkomst, in- och utflyttningsstatistik, personer som varit aktuella inom socialtjänsten i Stockholms stad under 2025 samt parvisa kombinationer av personer aktuella för utredning inom två olika verksamhetsområden. Vidare redovisas uppgifter om förväntad medellivslängd vid födseln, självskattad hälsa, riskkonsumtion av alkohol, gymnasiebehörighet samt upplevd tillgång till emotionellt respektive praktiskt stöd. Källor till statistiken är stadens verksamhetssystem sociala system, områdesdatasystem (ODS). Statistiken redovisas per stadsdelsnämnd respektive hela staden. Värt att notera är att den sammanlagda summan för stadsdelsnämnderna inte kan räknas ihop till den totala summan för hela staden. Detta beror på att det finns restförda personer i staden. Det är personer som saknar adress och som redovisas som en restpost på totalen i hela staden. I restposten återfinns personer med skyddad adress, personer som är i utlandstjänst för offentliga och privata arbetsgivare eller av annan anledning saknar känd hemvist. Dessa personer har tidigare fördelats på stadsdelsnämnderna men ingår nu enbart i summan för hela staden. Under 2025 har en omorganisering skett i staden vilket påverkar benämningen av vissa verksamheter. I rapporten används de nu aktuella benämningarna nedan: • Område hemlöshet (tidigare enheten för hemlösa) • Område social beredskap (tidigare Stockholms stads socialjour) • Område nyanlända (tidigare Intro Stockholm) Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 15 Demografi Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder har bildat Järva stadsdelsnämnd samt Norrmalm och Östermalm stadsdelsnämnder har bildat Norra innerstaden stadsdelsnämnd. Båda sedan juli 2023. Siffror före 2023 är därför sammanlagda. Befolkningsutveckling Befolkningsantalet i Stockholms stad har stadigt ökat sedan 1980-talet. År 2025 hade Stockholms stad en befolkning på totalt 999 236 personer som bestod av 50,6 procent kvinnor och 49,4 procent män. Trots den totala tillväxten, minskar andelen barn och unga medan andelen äldre ökar. Figur 1:1 visar befolknings utvecklingen sedan 1976 fram till 2025. Figur 1:1 Stockholms stads befolkningsutveckling, totalt antal, 1976–2025 Källa: Områdesdatasystem (ODS)  0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 19761978198019821984198619881990199219941996199820002002200420062008201020122014201620182020202220242026 Definition: Definitiv befolkning 31 december respektive år, från SCB  Tabell 1:1 visar antalet födda respektive antalet döda per 1 000 invånare samt in- respektive utflyttningar i staden mellan 2015 och 2025. Sammanställningen visar att det under 2025 föddes fler barn per 1 000 invånare (11,3) än antal personer som dog per 1 000 invånare (6,0). Samtidigt var antal inflyttningar färre (67,5) än antal utflyttningar (69,3) per 1 000 invånare. Trots att den totala folkmängden fortsätter att öka, drivs tillväxten inte längre av barnafödande eller inflyttning utan av att fler lever allt längre. Även om antal födda överskrider antal döda per 1 000 invånare så har födelsetalen minskat årligen över lång tid och har nått en ny lägsta nivå år 2025. 16 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 1:1 Demografiska händelser 2015–2025 Källa: SCB och Sweco År Födda Döda Samtliga inflyttningar Samtliga utflyttningar 2015 15,1 7,3 76,0 71,4 2016 14,9 7,2 74,0 68,7 2017 14,2 6,8 77,9 70,4 2018 13,6 6,7 76,4 70,4 2019 13,4 6,5 74,8 69,8 2020 13,3 7,5 71,9 76,6 2021 13,5 6,3 74,8 79,9 2022 11,9 6,3 73,5 73,9 2023 11,7 6,2 69,2 70,8 2024 11,5 5,9 72,5 71,4 2025 11,4 6,0 67,5 69,3 Tabell 1:2 visar befolkningsförändringar per åldersgrupp mellan 2014 och 2025. De äldsta åldersgrupperna (65+ år) har haft den högsta och mest stabila tillväx ten. Sedan 2019 har antalet barn och unga (0–17 år) samt unga vuxna (21–29 år) minskat, medan andelen äldre har ökat. Den mellersta gruppen 30–44 år har hållit sig relativt stabil fram till och med 2025 då gruppen såg sin första minskning på 0,6 procent under den aktuella tidsperioden. Tabell 1:2 Befolkningsantal per åldersgrupp 2014–2025 Källa: Områdesdatasystem (ODS)  År 2025 var antalet inflyttningar det lägsta på tio år med 67,5 inflyttade per 1 000 invånare 67,5 År 0-17 år 18-20 år 21-29 år 30-44 år 45-64 år 65+ år Totalt 2014 178 271 26 866 135 711 226 226 213 529 131 386 911 989 2015 182 010 25 909 136 365 228 435 216 716 134 081 923 516 2016 185 323 25 569 136 311 231 127 220 730 136 559 935 619 2017 188 828 25 844 136 495 234 438 224 314 139 842 949 761 2018 191 678 26 774 134 823 238 127 227 672 143 080 962 154 2019 194 220 27 308 132 724 241 836 231 719 146 266 974 073 2020 193 894 27 079 129 226 243 344 233 738 148 270 975 551 2021 192 847 27 454 127 146 244 320 235 445 151 558 978 770 2022 191 016 28 509 125 088 247 759 237 172 155 204 984 748 2023 189 727 29 283 122 612 249 126 239 437 158 758 988 943 2024 188 314 30 386 121 980 249 475 242 540 162 879 995 574 2025 185 941 31 112 121 556 247 980 245 651 166 996 999 236 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 17 Demografi Tabell 1:3 visar befolkningsantal per åldersgrupp och stadsdelsnämnd under 2025. Befolkningsantalet varierar från 38 683 invånare till 155 616 invånare mellan stadsdelsnämnderna. En knapp femtedel (19 procent) av befolkningen utgörs av barn (0–17 år) och 65 procent utgör befolkning i arbetsför ålder (18–64 år). Den äldre befolkningen utgör 17 procent av stadens totala befolkning. Tabell 1:3 Befolkningsantal och andel samt åldersfördelning per stadsdelsnämnd, 2025 Källa: Områdesdatasystem (ODS)  Definition: Definitiv befolkning 31 december respektive år, från SCB  Förväntad livslängd vid födseln Den förväntade livslängden vid födseln är ett mått på hur länge nyfödda förväntas leva om dödsriskerna i alla åldrar förblir oförändrade. Måttet används för att följa hälsoutvecklingen över tid och mellan olika grupper.1 I figur 1:2 visas utvecklingen av den förväntade livslängden vid födsel per kön för perioden 2003–2025. Den förväntade livslängden vid födseln har ökat stadigt över tid för båda könen och skillnaden mellan könen har minskat från 5,1 år (2003) till 3,3 år (2024). År 2025 var första gången sedan pandemin som skillnaden mellan könen ökade från 3,3 år till 3,6 år till fördel för kvinnor. Skill naderna ökade i och med att den förväntade livslängden hölls oförändrad för män (83,2 år) under 2025, medan ökningen fortsatte för kvinnor med 0,3 år (86,8 år). 1 World Bank Group. 2026. Life expectancy at birth, total (years). Källa: Glossary | DataBank Stads - delsnämnd Totalt 0-17 år 18-20 år 21-29 år 30-44 år 45-64 år 65+ år Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Järva 96 974 100% 21 490 22% 4 014 4% 14 058 14% 22 160 23% 22 621 23% 12 631 13% Hässelby- Vällingby 76 401 100% 16 942 22% 2 939 4% 7 576 10% 18 033 24% 18 963 25% 11 948 16% Bromma 82 863 100% 17 013 21% 2 869 3% 8 621 10% 19 893 24% 20 940 25% 13 527 16% Kungs- holmen 71 235 100% 9 981 14% 1 527 2% 9 939 14% 18 466 26% 17 771 25% 13 551 19% Norra Inner- staden 155 616 100% 22 869 15% 4 079 3% 25 917 17% 37 100 24% 35 078 23% 30 573 20% Söder- malm 129 966 100% 19 188 15% 3 525 3% 14 177 11% 29 434 23% 35 769 28% 27 873 21% Enskede- Årsta- Vantör 105 899 100% 21 154 20% 3 363 3% 11 848 11% 29 509 28% 25 709 24% 14 316 14% Skarp- näck 46 520 100% 9 150 20% 1 447 3% 4 714 10% 11 988 26% 11 882 26% 7 339 16% Farsta 62 335 100% 12 893 21% 2 010 3% 6 375 10% 15 335 25% 15 278 25% 10 444 17% Häger- sten- Älvsjö 129 094 100% 26 529 21% 3 762 3% 13 192 10% 35 507 28% 31 182 24% 18 922 15% Skär- holmen 38 683 100% 8 241 21% 1 499 4% 4 654 12% 9 312 24% 9 364 24% 5 613 15% Rest- förda 3 650 100% 491 13% 78 2% 485 13% 1 243 34% 1 094 30% 259 7% Totalt i staden 999 236 100% 185 941 19% 31 112 3% 121 556 12% 247 980 25% 245 651 25% 166 996 17% 18 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 1:2 Förväntad medellivslängd från födsel per kön, 2003–2025 Källa: Data från områdesdatasystem (ODS) med beräkning av Sweco  72 74 76 78 80 82 84 86 88 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Kvinnor Män Modellen att beräkna medellivslängden skiljer sig något från SCB:s modell vilket gör att uppgifterna för hela staden kan skilja något från SCB:s officiella statistik  I figur 1:3 visas den förväntade livslängden per kön och stadsdelsnämnd. För kvinnor varierar den förväntade livslängden vid födseln mellan 84,5 år till 88,5 år beroende på stadsdelsnämnd. Motsvarande spann för män var som lägst 80,8 år och som högst 84,6 år. Skillnaden mellan könen inom stadsdelsnämnderna varierade mellan två år och drygt fem år. Figur 1:3 Förväntad medellivslängd från födsel per kön och stadsdelsnämnd, år 2025 Källa: Data från områdesdatasystem (ODS) med beräkning av Sweco  76 78 80 82 84 86 88 90 Järva Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö Skärholmen Totalt i staden Kvinnor Män Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 19 Demografi Utbildningsnivå bland invånare 25–64 år Under år 2024 hade 26 procent och 64 procent av invånarna i åldrarna 25–64 år i staden gymnasial respektive eftergymnasial utbildning. 2 Andelen med förgymnasial utbildning var i snitt sju procent för staden som helhet men varierade mellan tre till 18 procent per stadsdelsnämnd. Tabell 1:4 visar andelen av befolkningen i åldrarna 25–64 år utifrån högsta utbildningsnivå år 2024. För innerstadens stadsdelsnämnder låg andelen med eftergymnasial utbildning högst i staden med ett spann mellan 72 och 75 procent. Högre variation förekom i närförorterna där sex stadsdelsnämnder hade en majoritet (50 till 69 procent) av invånare mellan 25–64 år med eftergymnasial utbildning respektive två stadsdelsnämnder med drygt 40 procent. Tabell 1:4 Andel av befolkningen 25–64 år per SDN, efter högsta utbildningsnivå 2024 Källa: SCB Stadsdelsnämnd Förgymnasial utbildning (%) Gymnasie- utbildning (%) Eftergymnasial- utbildning (%) Uppgift saknas (%) Järva 18% 33% 41% 8% Hässelby-Vällingby 11% 35% 50% 5% Bromma 4% 24% 69% 3% Kungsholmen 3% 20% 75% 2% Norra Innerstaden 3% 19% 75% 4% Södermalm 4% 22% 72% 2% Enskede-Årsta-Vantör 8% 30% 59% 4% Skarpnäck 6% 24% 68% 2% Farsta 9% 33% 55% 2% Hägersten-Älvsjö 5% 24% 69% 2% Skärholmen 15% 34% 42% 8% Totalt i staden 7% 26% 64% 4% 2 Statistiken avser 2024 eftersom uppgifter för 2025 inte var tillgängliga när rapporten sammanställdes. Andelen personer 25–64 år med eftergymnasial utbildning var 64 procent i staden som helhet 20 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Medelinkomst per kön och åldersgrupp 2024 Figur 1:4 visar medelinkomsten år 2024, för kvinnor och män i olika åldersgrupper samt den procentuella inkomstskillnaden mellan könen. 3 Skillnaden var som lägst i den yngsta åldersgruppen 20 till 29 år (9,5 procent) och som störst bland äldre (70+ år) där den passerade 40 procent. Jämfört mot föregående år har skillnaderna i medelinkomst minskat i framförallt den yngsta och den äldsta gruppen med en halv respektive en hel procent. Figur 1:4 Medelinkomst per kön och åldersgrupp* samt procentuell skillnad i inkomst mellan kön per åldersgrupp i Stockholms stad år 2024 Källa: Områdesdatasystem (ODS)  *inklusive personer utan inkomst 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70+ år Kvinnor Män Skillnad i inkomst i procent (%) Tabell 1:5a respektive tabell 1:5b visar årlig medelinkomst för kvinnor respektive män per stadsdelsnämnd under perioden 2022 till 2024. 4 För kvinnor var medelinkomsten i staden 421 384 kronor under 2024 men varierade med 229 602 kronor mellan stadsdelsnämnderna. Det innebär att en kvinna i stadsdelsnämnden med högst medelinkomst tjänade 83 procent mer än en kvinna i stadsdelsnämnden med lägst medelinkomst. Denna relativa skillnad i medel inkomst har ökat från föregående år då motsvarande andel var 80 respektive 79 procent år 2022 och 2023. Jämfört med den sammanräknade förvärvs inkomsten för kvinnor i landet år 2024 (366 900 kr) har staden flera stadsdelsnämnder som ligger långt mer än 30 procent över rikssnittet. 5 Samtidigt finns andra stadsdelsnämnder som ligger mer än 20 procent under rikssnittet. 3 Statistiken avser 2024 eftersom uppgifter för 2025 inte var tillgängliga när rapporten sammanställdes. 4 Statistiken avser 2024 eftersom uppgifter för 2025 inte var tillgängliga när rapporten sammanställdes. 5 Statistiska centralbyrån (SCB) (2026) Inkomster för personer i Sverige 2024. Länk: Inkomster för personer i Sverige Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 21 Demografi Tabell 1:5a Medelinkomst kvinnor, 2022–2024, 20 år och äldre Källa: Områdesdatasystem (ODS)  Tabell 1:5b Medelinkomst män, 2022–2024, 20 år och äldre Källa: Områdesdatasystem (ODS)  Stadsdelsnämnd Medelinkomst 2022 Medelinkomst 2023 Medelinkomst 2024 Skillnad 2023-2024 (kr) Skillnad 2022-2024 (%) Järva 259 646 271 171 279 495 8 324 3,2% Hässelby-Vällingby 319 618 334 675 347 050 12 375 3,9% Bromma 442 110 463 325 485 164 21 839 4,9% Kungsholmen 459 489 483 301 507 790 24 489 5,3% Norra Innerstaden 460 624 481 730 501 894 20 164 4,4% Södermalm 424 972 444 916 460 070 15 155 3,6% Enskede-Årsta- Vantör 349 416 368 088 380 753 12 665 3,6% Skarpnäck 360 450 375 944 392 017 16 073 4,5% Farsta 331 740 348 485 360 873 12 388 3,7% Hägersten-Älvsjö 397 348 417 884 434 746 16 862 4,2% Skärholmen 255 537 269 556 278 188 8 632 3,4% Totalt i staden 387 231 405 720 421 384 15 663 4,0% Stadsdelsnämnd Medelinkomst 2022 Medelinkomst 2023 Medelinkomst 2024 Skillnad 2023-2024 (kr) Skillnad 2022-2024 (%) Järva 327 788 341 169 352 861 11 692 3,6% Hässelby-Vällingby 401 562 418 545 431 627 13 083 3,3% Bromma 613 127 630 788 650 727 19 939 3,3% Kungsholmen 614 507 638 924 672 321 33 397 5,4% Norra Innerstaden 681 290 703 671 737 752 34 080 5,0% Södermalm 520 783 540 050 564 222 24 172 4,6% Enskede-Årsta- Vantör 421 470 442 243 458 162 15 918 3,8% Skarpnäck 413 980 431 185 446 390 15 206 3,7% Farsta 390 600 410 547 424 920 14 373 3,7% Hägersten-Älvsjö 485 428 507 777 528 851 21 073 4,3% Skärholmen 300 442 316 961 323 917 6 957 2,3% Totalt i staden 497 198 515 866 536 831 20 965 4,2% 22 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 För män var medelinkomsten i staden 536 831 kronor under 2024 vilket motsvarar en ökning på 20 965 kronor jämfört med 2023. Medelinkomsten för män varierade med 413 835 kronor mellan stadsdelsnämnderna under 2024 vilket innebär att en man i stadsdelsnämnden med högst medelinkomst tjänade knappt 128 procent mer än en man i stadsdelsnämnden med lägst medelinkomst under samma år. Sett över tid är detta den högsta relativa skillnaden i medel - inkomst under de senaste tre åren och jämfört med kvinnor ligger den 45 procentenheter högre vilket visar på de betydande inkomstskillnaderna som råder för män boende i olika stadsdelsnämnder. Den sammanräknade förvärvsinkomsten för män i landet år 2024 var 438 900 kronor. 6 I staden förekommer flera stadsdelsnämnder med en medelinkomst som ligger mellan 40 och 70 procent högre än rikssnittet. Samtidigt förekommer stadsdelsnämnder som ligger drygt 25 procent lägre än rikssnittet. Personer aktuella inom socialtjänsten 2025 Tabell 1:6 visar antalet unika personer som varit aktuella för utredning eller insats inom socialtjänsten under 2025, uppdelat på stadsdelsnämnd och verksamhetsområde. Observera att definitionen av ”aktuella” har utvidgats jämfört med tidigare år, vilket påverkar jämförbarheten. Föregående års statistik utgår ifrån unika personer aktuella för insats och bygger på en grövre indelning av områden. Tabell 1:6 Antal individer per stadsdelsförvaltning som varit aktuella inom socialtjänsten under 2025. * För ekonomiskt bistånd redovisas det antal individer som erhållit ekonomiskt bistånd under år 2025 ** För Funktionsnedsättning och Socialpsykiatri avses antalet individer som har haft insats någon gång under året med verksamhetskod 6XXX respektive 19XX  Den övriga redovisningen avser antalet individer med pågående utredning under 2025 för respektive utredningstyp 6 Statistiska centralbyrån (SCB) (2026) Inkomster för personer i Sverige 2024. Länk: Inkomster för personer i Sverige Stads- dels- nämnd/ enhet Totalt (unika personer) Barn/ ungdom Ekonomiskt bistånd* Familje- rätt Funktions - nedsättning** Social- psykiatri** Vuxen: Skadligt bruk/ Beroende Vuxen: Våld i nära relation Vuxen: Övriga vuxna Järva 7 356 2 295 2 691 762 1 493 606 445 205 216 Hässelby- Vällingby 5 135 1 880 1 403 464 1 155 578 228 194 110 Bromma 2 773 858 580 294 754 338 170 178 9 Kungs- holmen 1 608 418 278 233 472 221 121 65 20 Norra Innerstaden 3 535 1 189 480 545 874 474 198 181 67 Södermalm 3 783 1 062 667 417 1 143 438 371 277 45 Enskede- Årsta- Vantör 5 815 1 988 1 490 636 1 238 705 363 277 187 Skarpnäck 2 215 530 570 238 711 305 159 120 29 Farsta 3 688 1 076 1 017 313 1 085 415 264 171 49 Hägersten- Älvsjö 5 527 1 984 1 160 577 1 417 645 332 250 48 Skärholmen 3 245 1 072 1 004 270 730 307 256 138 46 Övriga enheter 1 781 19 1 488 0 81 203 401 9 74 Totalt i staden (netto**) 45 695 14 237 12 827 4 662 10 989 5 141 3 290 2 018 895 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 23 Demografi För samtliga verksamhetsområden redovisas antal unika personer aktuella för utredning, förutom för ekonomiskt bistånd där istället antal unika personer som erhållit ekonomiskt bistånd redovisas. De två nedersta raderna i tabellen redogör för aktuella personer på två olika sätt. Den översta raden (summa SDN) summerar antal unika personer som varit aktuella i verksamhetsområdet per stadsdelsnämnd under året. Den nedre raden (netto) visar antal unika personer per verksamhetsområde för hela staden, det vill säga att om en person varit aktuell inom verksamhetsområdet i fler än en stadsdelsnämnd under året så räknas personen bara en gång. Flest personer var aktuella inom verksamhetsområde barn och unga (14 237 personer) följt av ekonomiskt bistånd (12 827 personer) respektive funktionsnedsättning (10 989 personer). När antal aktuella sätts i relation till befolkningsstorlek tycks knappt 5 procent av befolkningen eller nästan var tjugonde invånare i staden ha varit aktuella inom socialtjänsten under 2025. För barn och unga är motsvarande andel nästan 7 procent av alla personer 0–20 år i staden. Variationen i andel aktuella per stadsdelsnämnd sträcker sig från 2 procent som lägst till 8 procent som högst.7 Tabell 1:7 Antal individer som varit aktuella inom socialtjänsten under 2025 i parvisa kombinationer av verksamhetsområden. I tabell 1:7 visas alla aktuella inom ett visst verksamhetsområde och antal aktuella personer som också varit aktuella i ett annat verksamhetsområde. 8 Till exempel kan man utläsa på översta raden och i första kolumnen (Barn och unga) att 14 237 barn och unga har varit aktuella för utredning. Utav dessa har 168 barn och unga också varit aktuella inom ekonomiskt bistånd, 901 av dessa har varit aktuella inom familjerätt och så vidare. Det blir tydligt att av de 3 290 personerna som var aktuella inom skadligt bruk och beroende var 1 983 av dessa även aktuella inom ekonomiskt bistånd. Av de 5 141 aktuella personerna för socialpsykiatri var 1 583 av dessa även aktuella för ekonomiskt bistånd. Antalen som redovisas i tabell 1:8 kan skilja sig något mot antal som redovisas i de övriga kapitlen till följd av olika bearbetning på individnivå. 7 Andelen aktuella är uppskattad genom att jämföra antal aktuella med den befolkningsstatistik som redovisas i tabell 1:3. 8 För verksamhetsområde Ekonomiskt bistånd avses personer som erhållit bistånd under 2025, för Funktionsnedsättning och Socialpsykiatri avses personer som erhållit insats under 2025. För övriga verksamhetsområden avses personer som varit aktuella för utredning. Verksamhets- område Barn/ ungdom Ekonomiskt bistånd Familje- rätt Funktions- nedsättning Social- psykiatri Vuxen: Skadligt bruk/ Beroende Vuxen: Våld i nära relation Vuxen: Övriga vuxna Barn/ ungdom 14 237 168 901 511 25 44 26 55 Ekonomiskt bistånd 168 12 827 142 1 118 1 583 1 983 465 346 Familje- rätt 901 142 4 662 59 36 25 225 7 Funktions- nedsättning 511 1 118 59 10 989 662 266 118 44 Social- psykiatri 25 1 583 36 662 5 141 313 152 75 Vuxen: Skadligt bruk/ Beroende 44 1 983 25 266 313 3 290 104 81 Vuxen: Våld i nära relation 26 465 225 118 152 104 2 018 18 Vuxen: Övriga vuxna 55 346 7 44 75 81 18 895 24 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 1:8 Andel personer inom ett område som även varit aktuella inom ett annat område under 2025 I tabell 1:8 visas andel personer inom ett verksamhetsområde som även varit aktuell inom ett annat verksamhetsområde under 2025. Tabellen visar att det är en genomgående hög andel inom majoriteten av verksamhetsområden som också är aktuella inom ekonomiskt bistånd. Andelen aktuella inom familjerätt respektive inom barn och unga, som också är aktuella inom andra verksamhetsområden kan se genomgående låga ut vilket kan förklaras med att dokumentationen helt eller delvis sker på barnets personnummer och blir således inte jämförbart med övriga verksamhetsområden i tabellen. Trots detta är drygt 19 procent av aktuella inom familjerätt också aktuella inom barn och unga. Det vill säga att andelen barn som var aktuella inom båda dessa verksamhets områden hade varit ännu högre om aktuella vuxna personer exkluderats ur en sådan jämförande analys. Tabellen visar att endast 5 procent av aktuella inom skadligt bruk och beroende också är aktuella inom våld i nära relation trots kännedom om hög våldsutsatthet för kvinnor i denna målgrupp. En faktor som delvis förklarar den oväntat låga andelen är att statistiken inkluderar både män och kvinnor. Verksamhets- område Barn/ ungdom Ekonomiskt bistånd Familje- rätt Funktions- nedsättning Social- psykiatri Vuxen: Skadligt bruk/ Beroende Vuxen: Våld i nära relation Vuxen: Övriga vuxna Barn/ ungdom 87,8% 1,2% 6,3% 3,6% 0,2% 0,3% 0,2% 0,4% Ekonomiskt bistånd 1,3% 48,2% 1,1% 8,7% 12,3% 15,5% 3,6% 2,7% Familje- rätt 19,3% 3,0% 70,1% 1,3% 0,8% 0,5% 4,8% 0,2% Funktions- nedsättning 4,7% 10,2% 0,5% 74,7% 6,0% 2,4% 1,1% 0,4% Social- psykiatri 0,5% 30,8% 0,7% 12,9% 44,6% 6,1% 3,0% 1,5% Vuxen: Skadligt bruk/ Beroende 1,3% 60,3% 0,8% 8,1% 9,5% 14% 3% 2% Vuxen: Våld i nära relation 1,3% 23,0% 11,1% 5,8% 7,5% 5,2% 45,1% 0,9% Vuxen: Övriga vuxna 6,1% 38,7% 0,8% 4,9% 8,4% 9,1% 2,0% 30,1% Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 25 Ekonomiskt bistånd 2 Ekonomiskt bistånd 2. Ekonomiskt bistånd Socialtjänstrapport 2025 26 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Ekonomiskt bistånd Sammanfattning • Under 2025 fick 1,8 procent av befolkningen i Stockholms stad någon gång under året ekonomiskt bistånd, vilket motsvarar 18 230 personer (vuxna och barn). • Antalet hushåll som uppbar ekonomiskt bistånd någon gång under året var 12 025 hushåll. Det var 197 fler hushåll jämfört med året innan. • Hushållstypen ensamstående man utan barn representerade 46 procent av biståndshushållen och ensamstående kvinnor utan barn utgjorde 29 procent. Den tredje vanligaste hushållstypen var ensamstående kvinna med barn, vilken motsvarar 14 procent. • Under 2025 fanns 5 400 barn i hushåll med ekonomiskt bistånd, vilket motsvarar 2,9 procent av befolkningen 0–17 år. Jämfört med år 2024 har antalet barn minskat med 98 barn. • Av samtliga vuxna personer som uppbar ekonomiskt bistånd under 2025 hade 47 procent försörjningshindret arbetslöshet, 22 procent hade nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och 21 procent hade sociala eller medicinska skäl. • Under 2025 hade 50 procent av de vuxna biståndsmottagarna ett lång varigt behov av ekonomiskt bistånd och 24 procent hade ett mycket långvarigt biståndsbehov. • År 2025 uppgick kostnaderna för utbetalat ekonomiskt bistånd till strax över en miljard kronor, vilket var en ökning med knappt 54 miljoner kronor eller fem procent i jämförelse med föregående år. • Kostnaden för ekonomiskt bistånd till tillfälligt boende har successivt minskat sedan 2018, minskningen motsvarar 60 procent. • Ekonomiskt bistånd för tillfällig boendelösning beviljades till 1 581 hushåll, vilket var 313 hushåll färre än året innan. • Under 2025 aktualiserades 2 735 nya rådsökande inom stadens budget- och skuldrådgivning. Det var en ökning med 389 fler nya rådsökande (+16,6 procent) jämfört med året innan. • Stadens budget- och skuldrådgivning hjälpte till att skicka in 1 076 ansökningar om skuldsanering under 2025. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 27 Ekonomiskt bistånd av befolkningen i Stockholm fick ekonomiskt bistånd någon gång under 2025 1,8% Om statistiken Källan till den redovisade statistiken om ekonomiskt bistånd är stadens verksamhetssystem sociala system. Källan till den redovisade statistiken om budget- och skuldrådgivning är verksamheten Boss+, manuell statistik samt Kronofogden. I redovisad statistik prickas antal under fyra för att förhindra röjandet av personuppgifter. För att kunna redovisa totaler tillämpas också sekundärprickning vilket innebär att ytterligare en rad prickas för att förhindra baklängesräkning och därmed minska risken för röjandet av personuppgifter. Detta kan innebära att resultat för en verksamhet eller stadsdelsnämnd utelämnas trots att antalen ligger högt över fyra. Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag (2025:400), SoL, i kraft och hänvisningar till paragrafer i kapitlet görs utifrån den nya lagstiftningen. Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder har bildat Järva stadsdelsnämnd samt Norrmalm och Östermalm stadsdelsnämnder har bildat Norra innerstadens stadsdelsnämnd. Båda sedan juli 2023. Siffror före 2023 är därför sammanlagda. Under 2025 har en omorganisering skett i staden vilket påverkar benämningen av vissa verksamheter. I rapporten används de nu aktuella benämningarna nedan: • Område hemlöshet (tidigare enheten för hemlösa) • Område social beredskap (tidigare Stockholms stads socialjour) • Område nyanlända (tidigare Intro Stockholm) Insatser, biståndets omfattning och utformning Biståndsbehov över tid Andelen personer av befolkningen som uppbär ekonomiskt bistånd är fortsatt låg och oförändrad sedan året innan. Under år 2025 uppbar 1,8 procent av befolkningen i Stockholms stad någon gång under året ekonomiskt bistånd, vilket motsvarar 18 230 personer (vuxna och barn). Jämfört med 2024 är det 62 personer fler som uppburit bistånd under året. Vuxna manliga bistånds mottagare är den grupp som har ökat, medan vuxna kvinnliga bistånds mottagare samt barn i biståndshushåll har minskat. Sett ur ett tioårsperspektiv har både andelen personer i befolkningen och antalet personer som uppbär ekonomiskt bistånd minskat. Sedan 2015 har andelen i befolkningen som uppbär ekonomiskt bistånd minskat från 2,7 procent till 1,8 procent. Antalet personer som uppbär ekonomiskt bistånd har under perioden minskat med 6 825 personer, vilket motsvarar en minskning på 27 procent. Diagrammet som följer visar utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Stockholms stad i förhållande till befolkningen under de senaste tio åren (se figur 2:1). 28 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 2:1 Andel i befolkningen i Stockholms stad, vuxna och barn, som fått ekonomiskt bistånd någon gång under året, 2015–2025 Källa: Sociala system  1,5% 1,8% 2,0% 2,3% 2,5% 2,8% 3,0% 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Definition: Antal unika biståndstagare, vuxna och barn i hushållen, som fått ekonomiskt bistånd någon gång under året i Stockholms stad i relation till befolkningen i staden (medelbefolkning av definitiv uppgift för 2024 från SCB och prel uppgift för 2025 från EPS/Beslutsstöd )  Skillnader av biståndsbehov mellan stadsdelsnämnder Befolkningens behov av ekonomiskt bistånd fördelar sig olika över staden och är avhängig befolkningssammansättningen i respektive stadsdelsnämnd. Andelen av befolkningen som någon gång under året 2025 fått ekonomiskt bistånd har en relativt stor spridning i stadens olika stadsdelsnämnder med 4,4 procent som högst och 0,4 procent som lägst. Genomgående visar sig skillnader mellan innerstads- och ytterstadsområden där befolkningen i de senare har ett större behov av ekonomiskt bistånd. Diagrammet som följer visar en jämförelse av andel i befolkningen i respektive stadsdelsnämnd som någon gång under år 2025 haft ekonomiskt bistånd (se figur 2:2). Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 29 Ekonomiskt bistånd Figur 2:2 Andel av befolkningen i Stockholms stad, vuxna och barn, som fått ekonomiskt bistånd någon gång under året fördelat på stadsdelsnämnd, 2025 Källa: Sociala system  4,4 2,7 1,0 0,5 0,4 0,6 2,1 1,7 2,3 1,3 4,0 0% 1% 2% 3% 4% 5% Järva Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö Skärholmen Definition: Antal unika biståndstagare, vuxna och barn i hushållen, som fått ekonomiskt bistånd någon gång under året i Stockholms stad, per den sdn de senast under året fick bistånd, i relation till befolkningen i respektive sdn (medelbefolkning av definitiv uppgift för 2024 från SCB och prel uppgift för 2025 från EPS/Beslutsstöd )  Biståndshushåll Den som är gift eller sambo ansöker om ekonomiskt bistånd tillsammans med sin partner. Bådas sammanräknade inkomster och utgifter ligger till grund för bedömningen av biståndsbehovet. Av denna anledning redovisas inte enbart personer utan även hushållens behov av ekonomiskt bistånd. Ett hushåll kan bestå av en ensamstående individ med eller utan barn, eller ett par med eller utan barn. År 2025 var det 12 025 hushåll som någon gång under året uppbar ekonomiskt bistånd i staden. Det var 197 fler hushåll jämfört med året innan, detta mot svarar en ökning med 1,7 procent. Biståndshushållen ökade till antalet i åtta av de elva stadsdelsnämnderna under 2025. Diagrammet som följer visar antal hushåll per nämnd de senaste tre åren. Hushållen redovisas utifrån den nämnd där hushållet senast under året uppbar ekonomiskt bistånd (se figur 2:3). 30 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 2:3 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd per nämnd, 2023–2025 Källa: Sociala system  2 470 1 183 507 244 426 647 1 403 536 857 1 065 792 700 210 528 2 516 1 206 513 256 463 649 1 337 555 871 1 113 839 707 242 561 2 452 1 301 545 273 469 660 1 385 542 969 1 095 903 765 216 450 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 Järva Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö Skärholmen Socialnämnden, Område hemlöshet Socialnämnden, Dödsbosektionen Socialnämnden, Område nyanlända 2023 2024 2025 Definition: Antal unika biståndshushåll, ekonomisk samhörighet, som fått ekonomiskt bistånd någon gång under året i Stockholms stad, per den SDN de senast under året fick bistånd  Biståndshushållen ökade till antalet i åtta av de elva stadsdels nämnderna under 2025 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 31 Ekonomiskt bistånd Biståndshushållens storlek Under 2025 var den genomsnittliga storleken på biståndshushållen 1,5 personer. Sett över tid har den genomsnittliga storleken på de hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd varit relativt oförändrad. Under åren 2011 till 2022 var den genomsnittliga hushållsstorleken i staden 1,7 personer. En minskning skedde under 2023 till 1,6 personer följt av ytterligare en minskning under 2024, till 1,5 personer. Den genomsnittliga storleken på biståndshushållen skiljer sig något mellan stadsdelsnämnderna från 1,7 personer till 1,2 personer. Tabell 2:1 visar genomsnittlig hushållsstorlek fördelat per stadsdelsnämnd under 2025. Tabell 2:1 Genomsnittlig hushållsstorlek per nämnd, 2025 Källa: Sociala system  Definition: Antal unika biståndstagare, vuxna och barn, i relation till antal unika biståndshushåll per SDN, per den senaste SDN hushållet fick bistånd  Barn i familjer med ekonomiskt bistånd Under 2025 fanns 5 400 barn i hushåll med ekonomiskt bistånd. Jämfört med år 2024 har antalet barn minskat med 98 barn. Antalet barn som ingår i hushåll med ekonomiskt bistånd har successivt minskat under de senaste tio åren. Sedan 2015 har antalet minskat med 3 110 barn, vilket motsvarar 37 procent färre barn. Andelen barn i hushåll med ekonomiskt bistånd i befolkningen har också successivt minskat under de senaste tio åren, från 4,7 procent 2015 till 2,9 procent 2025. Andelen och antalet barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd skiljer sig påtagligt mellan de olika stadsdelsnämnderna. I en stadsdelsnämnd lever 7,2 procent av samtliga barn i familjer med ekonomiskt bistånd samtidigt som den stadsdelsnämnd med lägst andel barn i befolkningen i familjer med ekonomiskt bistånd endast uppgår till 0,5 procent. (se figur 2:4). Nämnd Antal personer Järva 1,7 Hässelby-Vällingby 1,6 Bromma 1,6 Kungsholmen 1,2 Norra Innerstaden 1,3 Södermalm 1,2 Enskede-Årsta-Vantör 1,6 Skarpnäck 1,5 Farsta 1,5 Hägersten-Älvsjö 1,5 Skärholmen 1,7 Socialnämnden, område hemlöshet 1,0 Socialnämnden, dödsbosektionen 1,0 Socialnämnden, område nyanlända 1,7 Totalt i staden 1,5 Andelen barn i hushåll med ekonomiskt bistånd i befolkningen har successivt minskat under de senaste åren, från 4,7 procent 2015 till 2,9 procent 2025 32 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 2:4 Andel i befolkningen 0–17 år som ingår i hushåll som någon gång under året har uppburit ekonomiskt bistånd, per stadsdelsnämnd, 2025 Källa: Sociala system  7,2 4,0 1,7 0,5 0,6 0,6 3,5 2,6 3,1 1,8 6,3 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 Järva Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö Skärholmen Skillnader mellan kön Sett över tid har män uppburit ekonomiskt bistånd i något högre utsträckning än kvinnor. Under 2025 var 47 procent av de vuxna biståndstagarna kvinnor och 53 procent var män. Jämfört med året innan har könsfördelningen förändrats på så sätt att andelen män har ökat med en procentenhet. Följande diagram visar utvecklingen de senaste tio åren vad gäller fördelningen mellan kvinnor och män i behov av ekonomiskt bistånd (se figur 2:5). Figur 2:5 Andel kvinnliga och manliga vuxna biståndsmottagare, 2015–2025 Källa: Sociala system  40% 42% 44% 46% 48% 50% 52% 54% 56% 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Män Kvinnor Definition: Andel män respektive kvinnor av antalet unika vuxna biståndstagare i de unika hushållen som någon gång under året fått ekonomiskt bistånd, dödsbon ej inräknat  Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 33 Ekonomiskt bistånd Hushållstyper Den vanligaste hushållstypen som ansöker om ekonomiskt bistånd är i likhet med tidigare år ensamstående man utan barn, följt av ensamstående kvinna utan barn. Hushållstypen ensamstående man utan barn representerade 46 procent av biståndshushållen under 2025 medan ensamstående kvinnor utan barn utgjorde 29 procent av biståndshushållen. Den tredje vanligaste hushållstypen var ensamstående kvinna med barn, vilken motsvarar 14 procent. Den hushållstyp som är i minst behov av ekonomiskt bistånd är hushållstypen par utan barn som utgör endast två procent av samtliga hushåll. I figur 2:6 visas fördelningen av antal hushåll inom respektive hushållstyp. Figur 2:6 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd efter hushållstyp, 2025 Källa: Sociala system  Definition: Uppgift som handläggaren registrerar i Sociala system enligt ovan kategorisering  3 462 1 642 5 535 371 248 556 211 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående kvinna med barn Ensamstående man utan barn Ensamstående man med barn Par utan barn Par med barn Dödsbo 34 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 De flesta hushåll som någon gång under 2025 uppbar ekonomiskt bistånd var hushållstyper utan barn, 9 456 hushåll, jämfört med 2 569 hushåll med barn. I jämförelse med 2024 var antalet hushåll utan barn 200 fler under 2025, medan antalet hushåll med barn var ungefär detsamma som året innan. Hushåll utan barn, både ensamstående och par, utgör 79 procent av samtliga hushåll. I samtliga stadsdelsnämnder och även vid socialnämndens område nyanlända är hushåll utan barn den mest förekommande hushållstypen bland de bistånds sökande hushållen (se figur 2:7). Figur 2:7 Antal hushåll som uppburit ekonomiskt bistånd med barn respektive eller utan barn, per nämnd, 2025 Källa: Sociala system  1 784 981 416 245 394 587 1 031 432 757 849 690 310 668 320 129 28 75 73 354 110 212 246 213 140 0 500 1 000 1 500 2 000 Järva Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö Skärholmen Socialnämnden, område nyanlända Hushåll utan barn Hushåll med barn Definition: Biståndshushåll med hushållstyp utan barn respektive biståndshushåll med hushållstyp utan barn satt i relation till varandra  Dödsbon exkluderade  Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 35 Ekonomiskt bistånd Av de hushåll med barn som någon gång under året 2025 uppbar ekonomiskt bistånd var det vanligast att hushållet bestod av ett till två barn, 72 procent. Ungefär 14 procent av barnhushållen hade fyra eller fler barn, detta motsvarar 370 hushåll och 1 783 barn. Åldersfördelning Den största åldersgruppen av vuxna biståndsmottagare som uppbar ekonomiskt bistånd någon gång under året 2025 var gruppen 40–64 år. Totalt 6 994 personer återfanns inom denna åldersgrupp vilket motsvarar knappt 55 procent av de vuxna biståndsmottagarna. Den näst största gruppen var personer i åldrarna 30–39 år, 2 843 personer vilket motsvarar 22 procent. Unga vuxna i åldrarna 18–24 år som betraktas som vuxna med eget hushåll, var den tredje största gruppen, 1 060 personer vilket motsvarar åtta procent. Jämfört med 2024 har antalet personer minskat i åldersgrupperna 18–24 år och 25–29 år medan det har ökat något i de äldre åldersgrupperna. Det finns vissa skillnader när det gäller fördelningen av andelen biståndsmottagare baserat på ålder och kön. I åldersgruppen 25–29 år återfinns den största skillnaden mellan kön och behov av ekonomiskt bistånd under 2025. Av de män och kvinnor som var i åldern 25–29 år var 37 procent kvinnor och 63 procent män. Försörjningshinder Ett försörjningshinder registreras för varje individ som ansöker om ekonomiskt bistånd och skälet till att individen inte kan försörja sig på egen hand anges. Av de försörjningshinder som finns i socialtjänstens verksamhetssystem är följande tre kategorier de mest förekommande: arbetslöshet, sjukdom och sociala eller medicinska skäl. En biståndsmottagare kan ha ett eller flera olika försörjningshinder under året. Resultatet som presenteras avser det försörjningshinder som varit mest förekommande under året för varje biståndsmottagare. Den som är arbetsför och oförhindrad att söka arbete tillhör kategorin arbetslösa. Inom gruppen som kodas som arbetslösa finns stora variationer vad gäller hur nära arbetsmarknaden en individ befinner sig. Inom gruppen finns både personer som har annan ersättning för sin försörjning, såsom exempelvis arbetslöshetskassa, men även personer som helt saknar annan ersättning än ekonomiskt bistånd. Kategorin arbetslösa innefattar även nyanlända som väntar på att påbörja etableringsprogrammet samt de som redan deltar i etablerings- programmet men som inte helt kan försörja sig på etableringsersättningen. Under 2025 var det 47 procent av samtliga vuxna biståndsmottagare som hade detta försörjningshinder. Andelen arbetslösa var det samma jämfört med året innan, dock var det en ökning med 82 personer. Den grupp som på grund av sjukdom har behov av ekonomiskt bistånd består framförallt av sjukskrivna personer som har ett läkarintyg med en styrkt tillfälligt nedsatt arbetsförmåga, men som antingen inte har kvalificerat sig för sjukpenning eller har en så pass låg sjukpenning att de inte kan försörja sig enbart på denna. Gruppen består även av personer som bedömts ha en varaktigt nedsatt arbetsförmåga och som har beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan men som inte helt klarar sin egen försörjning och därmed behöver kompletterande ekonomiskt bistånd. Detta försörjningshinder är det näst vanligaste försörjningshindret och utgör 22 procent av alla vuxna biståndssökande. Andelen är en procentenhet lägre jämfört med året innan vilket motsvarar en minskning med 53 personer. hade under 2025 försörjningshindret arbetslöshet 22 procent hade försörjningshindret nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och 21 procent hade sociala eller medicinska skäl 47% 36 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Personer som av socialtjänsten bedöms att de av sociala eller medicinska skäl är förhindrade att söka arbete har ofta återkommande behov av insatser från andra delar av socialtjänsten eller från hälso- och sjukvården. Skälen kan exempelvis vara ett pågående skadligt bruk eller beroende, psykisk ohälsa eller att individen befinner sig i en akut krissituation. Andelen med socialmedicinska skäl utgör 21 procent, vilket är samma andel som föregående år men en ökning med 31 personer. I figur 2:8 presenteras andel och fördelning av de tre kategorierna av försörjningshinder vid stadsdelsnämnderna samt socialnämndens område hemlöshet. Figur 2:8 Andel vuxna biståndmottagare fördelat på de tre vanligaste kategorierna av försörjningshinder per stadsdelsnämnd, 2025 Källa: Sociala system  50,6 48,0 49,3 34,9 42,1 34,6 43,4 44,0 37,5 45,1 53,0 43,8 18,5 15,9 19,1 31,7 25,6 27,7 21,9 26,8 21,2 19,8 18,0 16,3 18,9 21,5 17,6 20,9 21,3 26,8 22,6 18,1 27,3 21,8 13,0 34,3 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Järva Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö Skärholmen Socialnämnden, område hemlöshet Arbetslös Sjuk Sociala/medicinska skäl Definition 2  De vuxna redovisade på den f -hindergrupp de vanligast hade under året: Som Arbetslös, Sjuk eller Sociala/medicinska/ i relation till alla vuxna  Fördelningen mellan kvinnor och män avseende olika försörjningshinder skiljer sig något. Likt tidigare år har män i högre grad än kvinnor arbetslöshet som försörjningshinder medan kvinnor i högre grad än män erhåller ekonomiskt bistånd till följd av sjukdom. Det försörjningshinder som har den största könsskillnaden är sociala eller medicinska skäl där 37 procent med detta försörjningshinder utgörs av kvinnor och 63 procent utgörs av män. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 37 Ekonomiskt bistånd Biståndstider År 2025 fick hushållen, likt föregående år, i genomsnitt ekonomiskt bistånd i 7,7 månader under en tolvmånadersperiod. (se figur 2:9). Figur 2:9 Genomsnittlig biståndstid (månad/ år) 2015–2025 Källa: Sociala system  6,6 6,8 7,0 7,2 7,4 7,6 7,8 8,0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Definition: Det genomsnittliga antalet månader samtliga unika biståndshushåll som fått ekonomiskt bistånd under året  Under 2025 hade 50 procent av de vuxna biståndsmottagarna ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd.1 Det är en ökning med ungefär två procentenheter jämfört med föregående år. Andel biståndsmottagare med långvarigt biståndsbehov skiljer sig åt mellan nämnderna. Figur 2:10 visar hur andelen biståndsmottagare med ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd fördelar sig per nämnd. 1 Med långvarigt behov avses tio månader eller mer under en tolvmånadersperiod. 38 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 2:10 Andel vuxna personer med långvarigt biståndsbehov, per nämnd, 2025 Källa: Sociala system  56,6 52,8 44,5 45,3 41,9 48,4 53,1 50,7 51,0 52,2 50,2 35,9 39,6 50,4 0% 20% 40% 60% Järva Hässelby- Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede- Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten- Älvsjö Skärholmen Socialnämnden, område hemlöshet Socialnämnden, område nyanlända Totalt i staden Biståndstiderna skiljer sig åt mellan olika hushållstyper. Den vanligaste hushållstypen som uppbär ekonomiskt bistånd är, som tidigare nämnts, ensamstående män utan barn. Näst vanligast är ensamstående kvinnor utan barn. Biståndstiderna mellan dessa två grupper skiljer sig åt på så sätt att ensam stående kvinnor utan barn har en längre genomsnittlig biståndstid på 8,1 månader jämfört med ensamstående män utan barn som har 7,4 månader i genomsnittlig biståndstid (se figur 2:11). Under 2025 hade 50 procent av de vuxna biståndsmottagarna ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 39 Ekonomiskt bistånd Figur 2:11 Genomsnittlig biståndstid (mån/ år) för hushållstyper utan barn per nämnd, 2025 Källa: Sociala system  7,5 7,6 6,9 7,6 7,3 7,7 7,6 7,8 7,6 7,6 6,9 6,7 7,5 7,4 8,7 8,5 7,1 7,2 7,3 7,5 8,3 8,1 8,4 8,1 8,2 7,5 7,2 8,1 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 Järva Hässelby- Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede- Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten- Älvsjö Skärholmen Socialnämnden, område hemlöshet Socialnämnden, område nyanlända Totalt i staden Ensamstående man utan barn Ensamstående kvinna utan barn Definition: Det genomsnittliga antalet månader under året biståndshushåll med hushållstyp man utan barn respektive kvinna utan barn (korrigerad hushållstyp) har fått ekonomiskt bistånd  40 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Hushåll med mycket långvarigt biståndsbehov Under år 2025 var det 2 821 hushåll som hade ett mycket långvarigt behov av ekonomiskt bistånd under 46–90 månader, vilket motsvarar 3 088 vuxna personer. Detta var något färre både till antal hushåll och antal vuxna personer jämfört med året innan. Sett över en femårsperiod har antalet hushåll med mycket långvarigt biståndsbehov varit relativt oförändrat. Sedan år 2020 har antalet biståndshushåll med mycket långvarigt behov minskat med 128 hushåll. I takt med att biståndsmottagande i staden som helhet har minskat över tid har dock andelen med mycket långvarigt behov av bistånd ökat något de senaste åren, från 21 procent under 2020 till 24 procent under 2025. Gruppen med ett mycket långvarigt behov av bistånd skiljer sig åt från den totala gruppen biståndsmottagare i några avseenden. Skillnader syns bland annat i försörjningshinder. I gruppen hushåll med mycket långvarigt biståndsbehov är det vanligare med sjukdom och sociala eller medicinska skäl som försörjningshinder jämfört med samtliga biståndshushåll. Andelen med arbetslöshetsrelaterade försörjningshinder är samtidigt lägre bland de hushåll som har ett mycket långvarigt biståndsbehov. Av de hushåll som under 2025 hade ett mycket långvarigt biståndsbehov hade 39 procent sjukdomsrelaterade försörjningshinder, 30 procent hade försörjningshinder av sociala eller medicinska skäl och 27 procent hade ett arbetslöshetsrelaterat försörjningshinder. Andra skillnader i gruppen relaterat till samtliga biståndshushåll återfinns i hushållstyper. Andelen ensamstående kvinnor utan barn är högre i gruppen med mycket långvarigt biståndsbehov jämfört med samtliga hushåll. Av de hushåll som hade ett mycket långvarigt biståndsbehov var 37 procent ensamstående kvinnor utan barn jämfört med 29 procent för samtliga biståndshushåll. Andelen hushåll med barn är något lägre i gruppen med mycket långvarigt biståndsbehov jämfört med samtliga biståndshushåll. Under 2025 var det 547 hushåll med barn som hade ett mycket långvarigt biståndsbehov vilket motsvarar 19 procent, jämfört med 21 procent hushåll med barn av samtliga biståndshushåll. Kostnader för ekonomiskt bistånd År 2025 uppgick kostnaderna för utbetalat ekonomiskt bistånd i Stockholms stad till strax över en miljard kronor, vilket var en ökning med knappt 54 miljoner kronor eller fem procent i jämförelse med föregående år (se figur 2:12). Under 2025 uppgick stadens kostnader för utbetalat ekonomiskt bistånd till strax över en miljard kronor Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 41 Ekonomiskt bistånd Figur 2:12 Kostnader för ekonomiskt bistånd (tkr) 2015–2025 Källa: Sociala system  850 000 900 000 950 000 1 000 000 1 050 000 1 100 000 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Definition: Den totala årskostnaden för ekonomiskt bistånd, försörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd, som utbetalats till de unika biståndshushållen i staden  Summan inkluderar mellan 0,01 och 0,02 % ersättning enligt LMA  Kostnaderna för utbetalat ekonomiskt bistånd ökade vid samtliga stadsdelsnämnder utom en under 2025. I figur 2:13 presenteras kostnaderna för utbetalt bistånd under de tre senaste åren fördelat per stadsdelsnämnd. 42 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 2:13 Kostnader för ekonomiskt bistånd (tkr) fördelat per nämnd, 2023–2025 Källa: Sociala system  228 091 101 142 39 902 19 165 32 756 50 438 133 108 44 948 73 911 86 502 65 651 44 141 3 079 33 286 249 865 112 896 46 315 21 216 37 663 54 933 130 193 45 151 83 465 100 571 71 439 48 651 4 161 25 313 251 718 127 314 45 429 22 306 38 171 55 410 134 703 50 164 91 894 104 005 85 792 51 882 3 682 23 246 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 Järva Hässelby- Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede- Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö Skärholmen Socialnämnden, område hemlöshet Socialnämnden, dödsbosektionen Socialnämnden, område nyanlända 2023 2024 2025 Definition: Den summerade totala årskostnaden för ekonomiskt bistånd för de unika hushåll som fick sitt senaste ekonomiskt bistånd utbetalat på resp SDN  Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 43 Ekonomiskt bistånd Biståndets ändamål Ekonomiskt bistånd består av två delar: försörjningsstöd och bistånd till levnadskostnader i övrigt. Av den totala kostnaden för ekonomiskt bistånd i staden avsåg 90 procent försörjningsstöd och 10 procent bistånd till levnadskostnader i övrigt. Ett biståndsändamål som årligen följs upp i rapporten är det bistånd som betalas ut för tillfälliga boendelösningar i form av akutboende och vandrarhems- liknande boenden för de personer eller familjer som saknar egen bostad. Det var 1 581 hushåll som någon gång under året 2025 beviljades ekonomiskt bistånd för tillfällig boendelösning vilket var 313 hushåll färre än året innan. År 2025 låg kostnaden för ekonomiskt bistånd till tillfälligt boende på drygt 34 miljoner kronor jämfört med 52 miljoner kronor föregående år. Sedan 2018 har kostnaderna för tillfälligt boende successivt sjunkit för varje år. Den totala minskningen sedan 2018 i kostnader för ekonomiskt bistånd till tillfälligt boende motsvarar 60 procent. Diagrammet som följer visar kostnaderna för ekonomiskt bistånd till akutboende och vandrarhemsliknande boenden de senaste tio åren (se figur 2:14). Figur 2:14 Kostnader för akutboende och vandrarhemsliknande boende (mnkr), 2015–2025 Källa: Sociala system  0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Definition: Summering av årskostnaden för ändamål 27 (härbärge), ändamål 28 (vandrarhem tom nov 2020), ändamål 29 (hotellkostnad tom nov 2020) och ändamål 46 ( boendekostnad på vandrarhemsliknande boende from dec 2020) 44 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Kostnaderna för tillfälligt boende varierar mellan stadsdelsnämnder och social nämndens område hemlöshet samt över tid. 2 Jämfört med 2024 har kostnaderna för tillfälligt boende under 2025 minskat i nio av elva stadsdelsnämnder. Socialnämndens område hemlöshet har en ökning av kostnader för tillfälligt boende. I figur 2:15 visas kostnaderna per nämnd de senaste tre åren. Figur 2:15 Kostnader för akutboende och vandrarhemsliknande boende fördelat per nämnd, 2023–2025 Källa: Sociala system  11 693 629 4 271 844 1 356 438 1 632 285 2 002 316 1 380 637 9 953 695 2 628 711 1 990 285 4 860 844 5 748 898 8 676 809 13 469 196 5 924 555 904 273 1 196 083 2 021 635 1 774 618 6 915 274 2 082 892 1 349 534 5 870 272 3 419 596 6 911 916 4 424 411 5 337 830 1 397 911 344 636 1 139 154 807 675 3 633 034 1 718 407 2 092 871 4 510 762 1 585 795 7 244 204 0 3000 000 6000 000 9000 000 12000 000 15000 000 Järva Hässelby- Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede- Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten- Älvsjö Skärholmen Socialnämnden, område hemlöshet 2023 2024 2025 Definition: Summering av årskostnaden för ändamål 27 (härbärge), ändamål 28 (vandrarhem tom nov 2020), ändamål 29 (hotellkostnad tom nov 2020) och ändamål 46 (boendekostnad på vandrarhemsliknande boende from dec 2020)  2 Avser ändamål 27 (boendekostnad på akutboende) och ändamål 46 (boendekostnad på vandrarhemsliknande boende). var medelbidraget under 2025 11 662 kr Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 45 Ekonomiskt bistånd Under år 2025 var det totalt 120 barnfamiljer bestående av 251 enskilda barn som beviljades ekonomiskt bistånd för tillfälliga boendelösningar. Det var en minskning med 15 barnfamiljer och 21 barn jämfört med föregående år. Sedan år 2020 har antal hushåll samt antal barn som beviljats bistånd för tillfälligt boende mer än halverats. I tabell 2:2 visas antalet barnfamiljer som saknar stadigvarande bostad och som beviljats ekonomiskt bistånd till vandrarhemsliknande boenden någon gång under året, fördelat per stadsdelsområde under de senaste tre åren. Tabell 2:2 Antal hushåll med barn som beviljats ekonomiskt bistånd för tillfälligt boende på hotell eller vandrarhem per stadsdelsnämnd, 2023–2025 Källa: Sociala system  Nämnd 2023 2024 2025 Västerort* 79 49 63 Innerstad** 12 14 10 Söderort*** 87 71 47 * Västerort avser stadsdelsnämnderna Järva, Hässelby-Vällingby och Bromma  ** Innerstad avser stadsdelsnämnderna Kungsholmen, Norra Innerstaden och Södermalm  *** Söderort avser stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck, Farsta, Hägersten- Älvsjö och Skärholmen  Definition: Antal unika biståndshushåll med bistånd till tillfälligt boende (ändamål 46) någon gång under året Medelbidrag Under år 2025 var medelbidraget 11 662 kronor per månad och hushåll, vilket var en ökning med 2,5 procent jämfört med år 2024 då medelbidraget var 11 383 kronor per månad och hushåll. Avslutade ärenden Totalt avslutades 3 259 biståndshushåll under året 2025 vilket motsvarar 27 procent av antalet biståndshushåll som fick ekonomiskt bistånd någon gång under året. Antalet ärenden som avslutades var något fler under 2025 jämfört med året innan. Av tabell 2:3 framgår att den vanligaste avslutsorsaken under 2025 var likt föregående år att individen började arbeta. Andelen ärenden som avslutades med denna orsak var 23 procent jämfört med 22 procent året innan. Andelen ärenden som avslutades på grund av att individen börjat studera ökade från 6 procent till 7 procent. Andelen ärenden som avslutats med anledning av att individen beviljats sjukersättning, aktivitetsersättning, a-kassa, pension eller någon annan typ av ersättning från socialförsäkringssystemet var 16 procent under 2025. Jämfört med året innan har andelen ärenden som avslutats av detta skäl minskat med 3 procentenheter. 46 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 2:3 Antal avslutade biståndshushåll under 2025, efter avslutsorsak Källa: Sociala system  Avslutsorsak Antal Börjat arbeta 755 Börjat studera 214 Beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning 170 Beviljats pension eller äldreförsörjningsstöd 191 Beviljats A-kassa, Alfa-kassa eller aktivitetsstöd 47 Beviljats annan ersättning 108 Engångsansökan 289 Intro Stockholm - Beviljats etableringsersättning 7 Intro Stockholm - Ärendeansvar övergår till stadsdel 17 Intro Stockholm - Etableringsperiod avslutad 16 Kriminalvård 48 Avliden 44 Okänt 242 Registrering av ny samhörighet 10 Avslag 34 Felaktig registrering 5 Stadigvarande boende 30 Flyttat till annan stadsdel 89 Flyttat till annan kommun 338 Flyttat till annat land 34 Kontakten avbruten 301 Återtagen ansökan 18 Övrigt 252 Totalt i staden 3 259 *Antal under 4 redovisas inte i tabellen  Samtliga avslutsorsaker redovisas i totalen  Definition: Biståndshushåll (bistånd någon gång under året) med registrerad avslutsorsak under året och som inte återkommit (beviljats bistånd) efter avslutet, senare under året  Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 47 Ekonomiskt bistånd Budget- och skuldrådgivning Insatser, biståndets omfattning och utformning Budget- och skuldrådgivningen är en obligatorisk verksamhet för kommunen som regleras i 13 kap. 2 § SoL. Rådgivningens främsta uppgift är att bidra till att förebygga skuldproblem och hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sin situation. Stödet som ges ska syfta till att hjälpa rådsökande att kunna klara sin ekonomiska situation på egen hand. Antal rådsökande Under året 2025 registrerades 2 735 personer som nya rådsökande i ärendehanteringssystemet Boss+ vilket framgår av figur 2:16. Det var en ökning med 389 fler nya rådsökande (+16,6 procent) jämfört med året innan. Figur 2:16 Antal nya rådsökande hos budget- och skuldrådgivningen i Stockholms stad, 2021–2025 Källa: Boss+ 2548 2182 2242 2346 2735 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 2021 2022 2023 2024 2025 Siffrorna i figur 2:16 som visar antal nya rådsökande åren 2021 till 2023 avser det totala antalet nya rådsökande som är folkbokförda i Stockholms stad och som är registrerade i Boss+. Det innebär inte per automatik att de har fått stöd av budget- och skuldrådgivningen inom Stockholms stad, även om det är det 48 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 mest troliga. Siffrorna för 2024 och 2025 i figur 2:16 är däremot inrapporterade från respektive stadsdelsnämnd vilket innebär att det med säkerhet går att säga att dessa avser individer som har fått stöd från Stockholms stads budget- och skuldrådgivning. Majoriteten av stadsdelsnämnderna hade ett ökat antal nya rådsökande under året 2025 jämfört med året tidigare. Figur 2:17 visar hur nya rådsökande är fördelade över staden. Figur 2:17 Antal nya rådsökande fördelat per nämnd i Stockholms stad, 2025 Källa: Sociala system  365 283 156 460 366 118 214 283 383 107 0 100 200 300 400 500 Järva Hässelby- Vällingby Bromma Innerstaden* Enskede- Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö Skärholmen Socialnämnden, område hemlöshet *Avser stadsdelsnämnderna Kungsholmen, Norra innerstaden och Södermalm En rådsökande som uttryckligen inte längre har behov av eller önskar kontakt med budget- och skuldrådgivningen eller som inte har sökt kontakt de senaste tre månaderna avslutas i Boss+. Under år 2025 avslutades 2 492 ärenden, inflödet av nya ärenden under året är därmed större än utflödet. Om en rådsökande efter avslut återupptar kontakten igen registreras personen som ett återaktiverat ärende och inte som ett nytt ärende. Under 2025 återaktiverades 404 ärenden och redovisas därmed inte bland de nya rådsökandena som återfinns i figur 2:16 och 2:17. Här saknas även nya rådsökande som har skyddade personuppgifter. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 49 Ekonomiskt bistånd Skillnader i kön och ålder Av de nya rådsökande med Stockholms stad som registrerad hemkommun var ungefär 41 procent kvinnor och 58 procent män under 2025.3 Könsfördelningen följer samma mönster som tidigare år där något fler män jämfört med kvinnor sökt stöd hos budget- och skuldrådgivare. Majoriteten av nya rådsökande befann sig i åldersgruppen 45–54 år tätt följt av gruppen 35–44 år. I figur 2:18 visas andelen nya rådsökande fördelat på olika åldersgrupper under de tre senaste åren. Figur 2:18 Andel nya rådsökande fördelat på olika åldersgrupper, 2023–2025 Källa: Boss+ 1,8 12,0 24,7 24,4 19,9 12,2 3,5 2,6 14,1 25,2 23,5 20,0 10,3 3,1 2,3 13,1 23,6 25,6 19,2 12,1 4,1 0 5 10 15 20 25 30 18-25 år 26-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-75 år 75 år- 2023 2024 2025 Pågående ärenden per månad I figur 2:19 redogörs för medelvärdet för antal ärenden per månad med stöd från en budget- och skuldrådgivare fördelat på stadsdelsnämnderna och socialnämnden. 3 En procent har registrerats med okänd könstillhörighet i Boss+. 50 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 2:19 Antal pågående ärenden per månad 2025, medelvärde fördelat per nämnd Källa: Sociala system  327,3 224,9 153,6 519,4 311,3 243,3 214,5 341,8 341,4 101,3 0 200 400 600 Järva Hässelby- Vällingby Bromma Innerstaden* Enskede- Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten- Älvsjö Skärholmen Socialnämnden, område hemlöshet Definition: Den totala årskostnaden för ekonomiskt bistånd, försörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd, som utbetalats till de unika biståndshushållen i staden  Summan inkluderar mellan 0,01 och 0,02 % ersättning enligt LMA  Skuldrådgivning Skuldrådgivning är den vanligaste råd- och stödinsatsen inom Stockholms stads budget- och skuldrådgivning. Många skuldrådgivningsärenden mynnar ut i en ansökan om skuldsanering hos Kronofogden. Under 2025 ansökte 2 687 invånare i Stockholms stad om skuldsanering. Av ärendehanteringssystemet Boss+ framgår att stadens budget- och skuldrådgivare i 1 076 fall hjälpte till att skicka in ansökan om skuldsanering under året 2025. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 51 Barn och unga 3 Barn och unga 3. Barn och unga Socialtjänstrapport 2025 52 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Barn och unga Sammanfattning • Den tidigare ökningen av orosanmälningar gällande barn planade ut under 2025. • Under året berördes 4,6 procent av alla barn och unga mellan 0–20 år i Stockholms stad av en utredning inom socialtjänstens myndighetsut övande barn- och ungdomsvård. • Våld, vanvård eller försummelse var den bakomliggande oron i 34 procent av utredningar som inleddes gällande ett barn. • Förseelse eller annan brottslighet utgjorde 5 procent av den bakom liggande oron till att en utredning gällande ett barn inleddes. • Antalet barn och unga som någon gång under året avtjänat en påföljd enligt Lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU) ökade med 14 barn och ungdomar från föregående år. Om statistiken Statistiken som redovisas i detta kapitel är hämtad från stadens verksamhetssystem sociala system, nyckeltal inrapporterade till SLK från stadsdelsförvaltningarna, Område öppenvård, Migrationsverket, Statistiska centralbyrån (SCB), Brottsförebyggande rådet (BRÅ), frivården, Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning (NUSO) samt Statens institutionsstyrelse.1 Statistiken i kapitlet avser barn i åldrarna 0–17 år och i vissa fall unga upp till 21 år. I statistiken som redovisas avses barnet eller den unges ålder vid årets slut. Från och med 2025 inkluderas enbart barn 0–17 år i vissa tabeller vilket förklarar att alla tabeller inte är helt jämförbara med tidigare års socialtjänst rapporter då barn och unga redovisades i åldersspannet 0–20 år. Vid hänvisning till befolkningsmängd avses medelbefolkning under året. I redovisad statistik prickas antal under fyra för att förhindra röjandet av personuppgifter. För att kunna redovisa totaler tillämpas också sekundärprickning vilket innebär att ytterligare en rad prickas för att förhindra baklänges räkning och därmed minska risken för röjandet av personuppgifter. Detta kan innebära att resultat för en verksamhet eller stadsdelsnämnd utelämnas trots att antalen ligger högt över fyra. Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag (2025:400), SoL, i kraft och hänvisningar till paragrafer i kapitlet görs utifrån den nya lagstiftningen. Den statistik som presenteras är sammanslagen från den gamla och den nya socialtjänstlagen. Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder har bildat Järva stadsdelsnämnd samt Norrmalm och Östermalm stadsdelsnämnder har bildat Norra innerstadens stadsdelsnämnd. Båda sedan juli 2023. Siffror före 2023 är därför sammanlagda. Under 2025 har en omorganisering skett i staden vilket påverkar benämningen av vissa verksamheter. I rapporten används den aktuella benämningen nedan: • Område öppenvård (tidigare Framtid Stockholm). 1 Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning (NUSO) är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som genomförs av FoU Välfärd Värmland vid Karlstads universitet i samverkan SKR. Under 2024 följde Stockholms stad upp de barnavårdsutredningar som avslutats mellan den 1 oktober 2023 och den 31 mars 2024. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 53 Barn och unga Anmälningar, utredningar och öppenvårdsinsatser Anmälningar och inledda utredningar Ett ärende kan aktualiseras hos socialtjänsten genom anmälan, ansökan eller att information kommer in på annat sätt. 2 Information till socialtjänstens om att ett barn kan behöva stöd eller skydd kommer främst genom anmälningar från andra myndigheter och aktörer samt från privatpersoner. Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter (exempelvis förskola, skola, polismyndigheten, hälso- och sjukvård och tandvård) är skyldiga enligt SoL att genast anmäla till socialnämnden om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa.3 Om socialnämnden får information om något som skulle kunna leda till en åtgärd, ska nämnden genast inleda en utredning. 4 När det gäller unga personer, det vill säga den som fyllt 18 men inte 21 år, finns inte någon generell skyldighet att anmäla oro. Socialnämndens möjligheter att inleda en utredning skiljer sig också åt beroende på om det gäller ett barn 0–17 år eller en ung person mellan 18–20 år. För barn som kan vara i behov av skydd eller stöd har socialnämnden ett långtgående utredningsansvar och kan inleda och genomföra en utredning oberoende av vårdnadshavarens eller barnets inställning. När det gäller en ung person kan socialnämnden i regel inte inleda någon utredning eller vidta några åtgärder om den unge inte vill ha någon hjälp. Det finns dock situationer när socialtjänsten måste agera oberoende om den unge samtycker eller inte. Så är fallet om den unge behöver vårdas enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) eller enligt Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Ansökningar från enskilda om stöd från socialtjänsten ska alltid resultera i en utredning där behovet bedöms och är därför inte medräknade i tabell 3:1. Ansökningar redovisas i tabellerna 3:8 och 3:9. 2 Med information på annat sätt menas att ett ärende kan inkomma enligt SoL som inte är ansökan eller anmälan, exempelvis genom begärande om yttrande, meddelande från en myndighet eller socialtjänstens egna iakttagelser. 3 19 kap. 1 § SoL. 4 14 kap. 2 § SoL. 54 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 3:1a Antal inkomna anmälningar för barn 0–17 år totalt och uppdelat på kön, samt antal och andel inledda utredningar 2016–2025 Källa: Sociala system  År Antal inkomna anmälningar Flickor Pojkar Antal som hanteras i en utredning* Andel som hanteras i en utredning* (%) 2016 21 240 9 534 11 706 11 695 55 2017 25 305 11 150 14 155 13 569 54 2018 27 395 12 420 14 975 15 709 57 2019 30 703 13 955 16 748 17 725 58 2020 33 514 15 175 18 339 19 439 58 2021 33 984 15 791 18 193 20 285 60 2022 34 800 15 923 18 877 20 281 58 2023 38 070 17 470 20 600 22 499 59 2024 40 598 19 270 21 328 23 922 59 2025 41 100 19 040 22 060 23 583 57 *Anmälningar som hanterats inom ramen för utredning antingen genom att ny utredning inletts eller genom att anmälan kopplats till (tillförts) en pågående utredning  Under 2025 kom totalt 41 100 anmälningar om oro för barn in till stadens social tjänst. Detta är ungefär lika många som föregående år då det kom in 40 598 anmälningar. Detta visar på att den tidigare ökning från år till år som vi sett vad gäller inkomna orosanmälningar för barn har planat ut under 2025. Tabell 3:1b Antal inkomna anmälningar för unga 18–20 år totalt och uppdelat på kön, samt antal och andel inledda utredningar 2016–2025 Källa: Sociala system  År Antal inkomna anmälningar Kvinnor Män Antal som hanteras i en utredning* Andel som hanteras i en utredning* (%) 2016 979 348 631 448 46 2017 1 245 386 859 672 54 2018 1 283 476 807 671 52 2019 1 349 503 846 706 52 2020 1 589 607 982 903 57 2021 1 605 670 935 876 55 2022 1 708 725 983 946 55 2023 1 867 689 1 178 1 089 58 2024 2 159 945 1 214 1 260 58 2025 2 368 884 1 484 1 323 56 *Anmälningar som hanterats inom ramen för utredning antingen genom att ny utredning inletts eller genom att anmälan kopplats till (tillförts) en pågående utredning  När det gäller unga personer som vid årets slut fyllt 18 men inte 21 år har det under 2025 kommit in 2 368 anmälningar om oro. Detta är en ökning med 209 anmälningar sedan föregående år. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 55 Barn och unga I figur 3:1 redovisas andel inkomna orosanmälningar i förhållande till befolkningsmängd för barn 0–17 år. Det förekommer ofta flera anmälningar för samma person, siffrorna motsvarar därmed inte andelen personer där det kommit in en orosanmälan. Det framgår dock att ökningen av orosanmälningar de senaste tio åren inte enbart handlar om ökad befolkningsmängd under perioden. Figur 3:1 Andel inkomna anmälningar i relation till befolkning för barn 0–17 år 2016–2025 Källa: Sociala system  0 5 10 15 20 25 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Andel av befolkningen*(%) *Avser medelbefolkning i åldersgruppen  Antalet 0–17 åringar som bor i Stockholms stad har minskat något under 2025. Figuren visar att även om antal orosanmälningar inte ökat totalt sett för 0–17 åringar så har de ökat något i relation till befolkningsmängden. Tabell 3:2 Andel inkomna anmälningar uppdelat per stadsdelsnämnd och åldersgrupp 2025 Källa: Sociala system  Stadsdelsnämnd 0–5 år (%) 6–12 år (%) 13–17 år (%) 18–20 år (%) Samtliga (totalt antal) Järva 17 35 41 7 5 961 Hässelby-Vällingby 18 35 44 3 5 720 Bromma 15 37 40 7 3 024 Kungsholmen 21 29 47 3 1 524 Norra Innerstaden 19 34 43 4 3 793 Södermalm 15 36 45 4 3 354 Enskede-Årsta-Vantör 15 35 45 5 5 569 Skarpnäck 17 34 44 5 1 657 Farsta 16 33 45 5 4 173 Hägersten-Älvsjö 16 33 44 7 5 635 Skärholmen 17 30 46 7 3 058 Totalt i staden 17 34 44 5 43 468 56 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Den vanligaste åldersgruppen som orosanmälningar gäller är barn 13–17 år följt av barn 6–12 år. För de yngsta barnen 0–5 år görs anmälningar i betydligt lägre utsträckning än för andra barn. Det är totalt sett i Stockholms stad störst befolkningsmängd i åldersgruppen 6–12 år (71 355) följt av 0–5 åringarna (57 595) och 13–17 åringarna (53 103).5 Värt att notera är att den lagstiftade anmälningsplikten endast gäller barn, därav är det förväntat att antalet anmälningar för unga personer 18–20 år är betydligt lägre än för barn 0–17 år. I figur 3:2 redovisas andelen anmälningar från de vanligaste uppgiftslämnarna för år 2023 till 2025. Figur 3:2 Andel inkomna anmälningar för barn 0–17 år per kategori uppgiftslämnare och år 2023–2025 Källa: Sociala system  22,9 1,0 2,5 17,0 10,7 25,5 0,4 7,3 12,6 21,9 1,0 2,5 16,9 11,1 24,7 0,5 7,3 14,1 21,3 0,8 2,3 16,0 12,0 26,3 0,4 7,6 13,4 0 10 20 30 Hälso-/sjukvård BMM/BVC Förskola Skola Socialtjänst Polis Migrationsverket Privatperson Övriga 2023 (%) 2024 (%) 2025 (%) Figur 3:2 visar att de tre vanligaste uppgiftslämnarna; polismyndigheten, hälso- och sjukvården och skolan tillsammans stod för cirka 64 procent av alla anmälningar om oro för barn till socialtjänsten i Stockholms stad under 2025. Överlag är det relativt oförändrat vad gäller andel anmälningar från de olika uppgiftslämnarna. En viss skillnad finns gällande skolan och hälso- och sjukvårdens anmälningar, vilka har minskat något i andel medan polismyndigheten och socialtjänstens egna anmälningar har ökat. Under 2025, liksom under de senaste åren, kom flest anmälningar från polismyndigheten. Antalet orosanmälningar från polismyndigheten var 10 810 under 2025, vilket är oförändrat från föregående år (10 846). Även från förskolan har antalet anmälningar i stort sett varit oförändrat jämfört med föregående år. När det gäller skolan har antalet anmälningar sjunkit från 7 068 under 2024 till 6 575 under 2025. Av figur 3:2 framgår att anmälningsskyldiga som kan upptäcka omsorgsbrister bland de yngsta barnen, exempelvis personal på förskola, barnavårdscentraler (BVC) eller barnmorskemottagningar (BMM) endast stått för en liten andel, cirka tre procent, av anmälningarna till socialtjänsten under de senaste åren. 5 Medelbefolkning under året enligt SCB. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 57 Barn och unga I september 2023 införde Stockholms stad möjligheten att göra en digital anmälan vid oro för barn. Digital orosanmälan kan göras både av tjänsteperson och privatperson. Användandet av digital orosanmälan har ökat varje år sedan möjligheten infördes. Under 2025 kom 15 107 av orosanmälningarna in via den digitala tjänsten vilket motsvarar cirka 37 procent av det totala antalet oros - anmälningar för barn. Föregående år kom cirka 30 procent av oros anmäl- ningarna in digitalt. Skolan var den myndighet som gjorde flest av sina anmälningar via den digitala tjänsten, ca 81 procent, följt av förskolan som använde tjänsten vid 78 procent av sina anmälningar. I tabell 3:3a och 3:3b redovisas antalet anmälningar som kommit in totalt och per stadsdelsnämnd samt hur stort antal av dessa som hanterats i en utredning. När en utredning pågår samtidigt som en eller flera nya anmälningar kommer in kan dessa kopplas till den pågående utredningen utan att något nytt beslut fattas om att inleda en utredning. En utredning kan alltså omfatta flera anmälningar om oro. Tabell 3:3a Antal anmälningar per stadsdelsnämnd för barn 0–17 år uppdelat på kön samt antal av dessa som hanteras i en utredning 2025 Källa: Sociala system  *Avser medelbefolkningen under året i åldersgruppen  Totalen inkluderar restförda som ej redovisas per sdn i tabellen  **Antal anmälningar som hanterats inom ramen för utredning genom att en ny utredning inletts eller genom att anmälan kopplats till en pågående utredning  ***Antal utredningar som inletts av de anmälningar som avsåg barn som inte redan omfattades av en pågående utredning  Stadsdelsnämnd Antal invånare 0–17* Antal anmälningar Flickor Pojkar Antal anmälningar som hanteras i en utredning** Antal nya utredningar*** Järva 20 769 5 538 2 581 2 957 3 048 1 123 Hässelby- Vällingby 16 536 5 560 2 501 3 059 3 612 1 092 Bromma 16 729 2 801 1 260 1 541 1 486 403 Kungsholmen 9 806 1 476 656 820 703 201 Norra Innerstaden 22 466 3 641 1 737 1 904 2 199 695 Södermalm 18 902 3 204 1 580 1 624 1 593 499 Enskede-Årsta- Vantör 20 674 5 265 2 436 2 829 3 298 1 166 Skarpnäck 8 946 1 572 732 840 706 224 Farsta 12 616 3 945 1 813 2 132 1 969 550 Hägersten- Älvsjö 26 101 5 249 2 488 2 761 3 140 1 080 Skärholmen 7 999 2 849 1 256 1 593 1 829 583 Totalt i staden 182 052 41 100 19 040 22 060 23 583 7 616 58 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 3:3b Antal anmälningar per stadsdelsnämnd för unga 18–20 år samt antal av dessa som hanteras i en utredning, totalt samt fördelat på kön, 2025 Källa: Sociala system  *Avser medelbefolkningen under året i åldersgruppen  Totalen inkluderar restförda som ej redovisas per sdn i tabellen  **Antal anmälningar som hanterats inom ramen för utredning genom att en ny utredning inletts eller genom att anmälan kopplats till en pågående utredning  ***Antal utredningar som inletts av de anmälningar som avsåg unga som inte redan omfattades av en pågående utredning  Det är stora skillnader mellan antal anmälningar som mottogs i de olika stadsdelsnämnderna under 2025. Socialstyrelsens kartläggning av anmälningar avseende oro för barn visar att antal anmälningar per barn är väsentligt högre i kommuner där befolkningen har låga inkomster och svag arbetsmarknads - anknytning jämfört med kommuner med högre socioekonomisk status. 6 Som framgår av tabellerna 3:3 gäller sambandet även i Stockholms stad där det kom in betydligt färre anmälningar till stadsdelsnämnderna i innerstaden jämfört med i ytterstaden trots liknande invånarantal. Anmälningspliktiga tjänstepersoner är skyldiga att göra en orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Det innebär i praktiken att en anmälan inte alltid är detsamma som att ett barn faktiskt far illa. Vid anmälningar om oro för ett barn ska socialtjänsten göra en förhandsbedömning, det vill säga bedöma om en utredning ska inledas eller inte. Under 2025 resulterade 7 616 anmälningar för barn och 262 anmälningar för unga i ett beslut om att inleda en ny utredning.7 Totalt för barn och unga är detta en minskning med 500 beslut jämfört med föregående år. Det var ungefär lika många orosanmälningar under 2025 jämfört med 2024 som kopplades till en redan pågående utredning. Under 2025 kom det in cirka 1 000 fler anmälningar som ledde till ett beslut om att inte inleda utredning jämfört med 6 Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa 2021. Uppföljning och analys av utvecklingen. Socialstyrelsen; november 2022. 7 Samma barn kan ha utretts flera gånger under året. Siffran motsvarar därför inte antalet barn som utreddes 2025. Stadsdelsnämnd Antal invånare 18–20 år* Antal anmälningar Kvinnor Män Antal anmälningar som hanteras i en utredning** Antal nya utredningar*** Järva 3 932 423 145 278 255 50 Hässelby- Vällingby 2 941 160 65 95 85 26 Bromma 2 918 223 79 144 149 12 Kungsholmen 1 487 48 15 33 16 3 Norra Innerstaden 3 917 152 57 95 86 24 Södermalm 3 504 150 45 105 68 15 Enskede-Årsta- Vantör 3 362 304 127 177 169 32 Skarpnäck 1 450 85 48 37 39 8 Farsta 2 015 228 100 128 137 25 Hägersten- Älvsjö 3 813 386 123 263 215 42 Skärholmen 1 491 209 80 129 104 25 Totalt i staden 30 909 2 368 884 1 484 1 323 262 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 59 Barn och unga 2024. Det fanns könsskillnader inom både gruppen barn och gruppen unga. För unga personer var könsskillnaderna stora, det kom in betydligt fler anmälningar för män än för kvinnor. Det var även en större andel av anmälningarna för män som hanterades i en utredning (58 procent) än för kvinnor (52 procent). Figur 3:3 visar andelen utredningar som inleddes totalt i staden och i respektive stadsdelsnämnd under 2025. Figur 3:3 Andel inledda utredningar per stadsdelsnämnd 2025 Källa: Sociala system  Andelen av de anmälningarna som kom in och hanterades i en utredning varierade mellan 45 till 65 procent i olika stadsdelsnämnder. Dessa skillnader förekom även mellan stadsdelsnämnder med liknande socioekonomiska förhållanden. Se vidare i tabell 3:5 och 3:6 om vilken problematik som lett till att utredning inletts i respektive stadsdelsnämnd. Totalt i staden var andelen anmälningar för barn och unga som hanterades i en utredning, antingen genom att anmälan kopplades till en pågående utredning eller genom att en ny utredning inleddes, drygt 57 procent under 2025 vilket var lägre än föregående år då motsvarande siffra var 59 procent. Under 2025 ledde 30 procent av de anmälningar som avsåg barn 0–17 år, som inte redan var aktuella i en utredning, till att en utredning inleddes. Socialstyrelsens nationella kartläggning visar att av de anmälningar som togs emot i Sverige under 2021 gällande barn 0–17 år, hanterades 55 procent i en utredning. Av de anmälningar som under 2021 avsåg barn i landet som inte redan var aktuella i en pågående utredning ledde 29 procent till att en utredning inleddes.8 När det gäller anmälningar för unga personer 18–20 år är det vanligast att de hanteras i en redan pågående utredning. Det är mindre vanligt att en ny utredning inleds för denna åldersgrupp. 9 8 Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa 2021. Uppföljning och analys av utvecklingen. Socialstyrelsen; november 2022. 9 Se inledning under denna rubrik gällande socialtjänsten olika lagstadgade möjligheter att utreda olika åldersgrupper av barn och unga. I Stockholm stad 2025 hanterades 57 procent av alla orosanmälningar för barn i en utredning, antingen genom att en ny utredning inleddes eller genom att anmälan tillfördes en redan pågående utredning 0 10 20 30 40 50 60 70 80 0–17 18–20 ​ 0–17 18–20 ​​ 0–17 18–20 ​​​ 0–17 18–20 ​​​​ 0–17 18–20 ​​​​​ 0–17 18–20 ​​​​​​ 0–17 18–20 ​​​​​​​ 0–17 18–20 ​​​​​​​​ 0–17 18–20 ​​​​​​​​​ 0–17 18–20 ​​​​​​​​​​ 0–17 18–20 ​​​​​​​​​​​ 0–17 18–20 ​ Järva ​ ​​Hässelby-V. ​​ ​​​ Bromma ​​​ ​​​​Kungsholmen ​​​​ ​​​​​Norra Inner. ​​​​​ ​​​​​​Södermalm ​​​​​​ ​​​​​​​Enskede-Å-V. ​​​​​​​ ​​​​​​​​Skarpnäck ​​​​​​​​ ​​​​​​​​​ Farsta ​​​​​​​​​ ​​​​​​​​​​Hägersten-Ä. ​​​​​​​​​​ ​​​​​​​​​​​Skärholmen ​​​​​​​​​​​ ​​​​​​​​​​​​ Totalt Andel anmälningar som omfattats av en utredning antingen genom att en ny utredning inletts eller genom att anmälan kopplats till en pågående utredning. Andel utredningar som inletts av de anmälningar som avsåg barn som inte redan omfattades av en pågående utredning. 60 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 3:4 Andel unika barn och unga där anmälan lett till utredning i relation till befolkningen uppdelat på åldersgrupp och stadsdelsnämnd 2025 Källa: Sociala system och SCB  Stadsdelsnämnd 0–5 år (%) 6–12 år (%) 13–17 år (%) 18–20 år (%) Samtliga (%) Järva 4,3 6,8 8,8 2,7 6,1 Hässelby-Vällingby 6,4 7,8 9,6 1,6 7,0 Bromma 1,9 3,5 4,0 1,0 2,9 Kungsholmen 1,9 2,5 3,6 0,6 2,3 Norra Innerstaden 2,0 4,4 4,9 0,9 3,2 Södermalm 1,9 3,9 4,5 0,8 3,0 Enskede-Årsta-Vantör 3,8 6,7 9,6 2,1 6,0 Skarpnäck 2,0 3,3 4,8 1,0 3,0 Farsta 3,0 5,3 8,2 2,3 5,1 Hägersten-Älvsjö 3,1 5,1 6,9 2,2 4,6 Skärholmen 6,6 8,1 11,9 3,4 8,0 Totalt i staden 3,1 5,3 6,9 1,7 4,6 Tabell 3:4 visar att 4,6 procent av alla barn och unga 0–20 år i Stockholms stad har varit aktuella för utredning hos socialtjänsten under 2025. Barn 0–5 år har i betydligt lägre utsträckning omfattats av en utredning än barn i andra åldersgrupper men med en stor skillnad mellan stadsdelsnämnderna med ett spann mellan 1,9 till 6,6 procent. För barn som är 6–12 år har andelen som utreds i staden minskat med en procentenhet sedan 2024. Andelen för 13–17 åringarna har däremot ökat något från 6,2 till 6,9 procent. Av stadens unga i åldern 18–20 år omfattades 1,7 procent av en utredning under 2025, vilket är samma andel som föregående år. För åldersgruppen 18–20 år skiljer sig socialtjänstens lagstadgade möjlighet att inleda utredning jämfört med när det gäller minderåriga. Tabell 3:4 synliggör skillnaderna mellan stadsdelsnämnderna när det gäller andel unika barn som 2025 omfattades av en utredning hos socialtjänsten. I innerstadens stadsdelsnämnder berördes mellan 2–3 procent av alla barn och unga 0–20 år av en utredning medan cirka 6–8 procent av alla barn och unga i samma åldersgrupp berördes i ytterstadens stadsdelsnämnder. Figur 3:4 visar var ifrån orosanmälan kommer för de barn och unga där utredning inleddes under 2025. Under 2025 berördes 4,6 procent av alla barn och unga mellan 0–20 år i Stockholms stad av en utredning inom den myndighetsutövande sociala barn- och ungdomsvården Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 61 Barn och unga Figur 3:4 Uppgiftslämnare vid inledda utredningar* för barn 0–17 år 2025 Källa: Sociala system  H äl s o - /sj ukvå r d 1 8 , 4 % B MM/ B V C 0 , 7 % F örsk o l a 2 , 6 % S k o l a 1 8 , 1 % S o cia l tj äns t 1 2 , 3% Polis 2 7 , 5% M igr a tions- ver k et 0 , 2 % Pr iv a tper s o n 8 , 4 % Öv r iga 11,7 % *Avser anmälningar som lett till att en ny utredning inletts eller kopplats till en pågående utredning  Polismyndigheten är den vanligaste uppgiftslämnaren sett till de anmälningar som lett till att en utredning inletts. När en utredning inleds eller en anmälan kopplas till en pågående utredning är det i drygt 27 procent polismyndigheten som har gjort orosanmälan. Andra vanliga uppgiftslämnare i de fall där en utredning inletts är hälso- och sjukvård och skola. Tillsammans är polismyndigheten, skola och hälso- och sjukvården uppgiftslämnare för cirka 64 procent av de anmälningar som lett till att en utredning inletts. Se figur 3:2. Tabell 3:5 Anmälningsorsak som lett till utredning** utifrån problematik hos föräldrar uppdelat per stadsdelsnämnd för barn 0–17 år 2025 Källa: Sociala system  *Antal under 4 redovisas ej  **Inklusive anmälningar kopplade till pågående utredning  ***Övrigt avser misstanke om sexuella övergrepp mot barn, psykisk ohälsa/funktionshinder, funktionsnedsättning, kriminalitet, annat skäl  Problematik hos förälder eller vårdnadshavare Stadsdels - nämnd Fysiska övergrepp mot barnet Psykiska övergrepp mot barnet Vanvård/ försummelse Våld inom familjen/ närstående Relations- konflikt inom familjen Alkohol-/ Drog - missbruk Heders - relaterad problematik Övrigt*** Järva 238 62 308 497 171 217 40 235 Hässelby- Vällingby 172 81 301 449 267 308 35 312 Bromma 94 64 123 227 188 213 15 217 Kungsholmen 52 17 54 58 61 72 * 44 Norra Innerstaden 146 105 163 331 345 311 0 222 Södermalm 84 41 85 194 241 157 0 160 Enskede- Årsta-Vantör 137 83 415 508 257 415 50 371 Skarpnäck 65 28 94 75 66 95 * 106 Farsta 135 74 155 272 174 294 9 231 Hägersten- Älvsjö 193 112 365 374 315 333 6 301 Skärholmen 121 30 143 209 129 200 18 120 Totalt i staden 1 437 697 2 206 3 194 2 214 2 615 178 2 319 62 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 3:5 visar anmälningsorsak enbart när en anmälan har lett till att en utredning inletts utifrån problematik hos förälder eller vårdnadshavare. I en anmälan om oro kan det i vissa fall finnas flera anmälningsorsaker. När en anmälan kommer in till socialtjänsten är det den som registrerar anmälan i verksamhetssystemet som tolkar innehållet och definierar anmälningsorsak. När en utredning inleds för ett barn är den vanligaste bakomliggande oron som beskrivs i anmälan någon form av våld i familjen.10 Det är en bakomliggande orsak i cirka 7 800 utredningar, vilket motsvarar 34 procent av samtliga utredningar (avser vårdnadshavarnas problematik och barnets egna svårigheter) vilket är samma andel som föregående år.11 Tabell 3:6 Anmälningsorsak som lett till utredning** utifrån problematik hos föräldrar uppdelat per stadsdelsnämnd för barn 0–17 år 2025 Källa: Sociala system  * Inklusive anmälningar kopplade till pågående utredning  Tabell 3:6 visar anmälningsorsak när en anmälan lett till att utredning inletts i de fall anmälan handlat om egna svårigheter hos barnet. I en anmälan om oro kan det i vissa fall finnas flera anmälningsorsaker. Tabellen anger inte samtliga anmälningar som kommit in i respektive stadsdelsnämnd utan enbart de anmälningar som lett till att en utredning inletts. Beteendeproblem är den vanligaste anmälningsorsaken när utredning inleds inom kategorin egna svårigheter hos barnet. Psykisk ohälsa och skolsociala problem har minskat som bakomliggande oro vid utredning de senaste åren, i övrigt är det relativt oförändrat. Förseelse eller annan brottslighet är bakomliggande oro till att 1 284 utredningar avseende barn inletts vilket motsvarar 5 procent av samtliga utredningar (vårdnadshavarnas problematik och egna svårigheter hos barnet) vilket är samma andel som föregående år. 10 Det är betydligt vanligare att den bakomliggande anmälningsorsaken när en utredning inleds är problematik hos föräldrar eller vårdnadshavarna (65 procent) än barnets egna svårigheter (35 procent). 10 Enligt Socialstyrelsens definition av våld mot barn avses alla former av fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld, upplevt våld samt vanvård eller försummelse. 11 Statistiken kan påverkas av att det i vissa fall saknas ifylld anmälningsorsak i verksamhetssystemet. När en utredning inleds för ett barn är den bakomliggande oron i 34% våld, vanvård eller försummelse i familjen Egna svårigheter hos barnet Stadsdelsnämnd Skolsociala problem Beteendeproblem Förseelse/Annan brottslighet Alkohol-/ Narkotikamissbruk Psykisk ohälsa Övrigt Järva 157 285 106 104 77 30 Hässelby- Vällingby 191 333 118 142 140 41 Bromma 75 129 67 58 103 10 Kungsholmen 31 56 53 37 49 5 Norra Innerstaden 83 198 115 130 155 17 Södermalm 109 148 91 92 131 25 Enskede-Årsta- Vantör 196 443 236 161 188 39 Skarpnäck 39 80 50 64 86 25 Farsta 138 295 182 203 125 21 Hägersten- Älvsjö 135 329 190 178 210 55 Skärholmen 118 280 76 65 74 26 Totalt i staden 1 272 2 576 1 284 1 234 1 338 294 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 63 Barn och unga Tabell 3:7 Antal anmälningar för barn och unga 0–20 år uppdelat på antal dagar till beslut 2025 Källa: Sociala system  Vid en anmälan om oro för ett barn eller en ung person ska socialtjänsten efter en omedelbar skyddsbedömning fatta beslut om att inleda eller inte inleda en utredning. Ett sådant beslut ska fattas skyndsamt och senast 14 dagar från det att anmälan tagits emot. I vissa undantagsfall kan det finnas giltiga skäl att denna tidsgräns förlängs och orsaken ska framgå tydligt av den skriftliga dokumentationen. Det kommer in många orosanmälningar för barn och unga där det redan pågår en utredning, dessa kopplas då till den befintliga utredningen. I tabell 3:7 redovisas samtliga anmälningar för barn och unga 0–20 år som kommit in till staden under 2025 samt hur lång tid det tagit att fatta beslut om en utredning ska inledas eller inte. Tidsförloppet är uppdelat i olika intervall, från 1–3 dagar till mer än 60 dagar. Under 2025 kom 43 468 anmälningar in gällande barn och unga 0–20 år till Stockholms stad och majoriteten av dessa behandlades inom 14 dagar. För 7 810 anmälningar tog det mellan 15 och 21 dagar att fatta beslut och för 2 483 anmälningar tog det mellan 22 och 30 dagar att fatta beslut. Vidare fattades beslut i 1 397 anmälningar när det gått mellan 31 och 60 dagar och i 251 anmälningar fattades beslut efter mer än 60 dagar. De 58 anmälningar som återfinns i raden Ej färdigbehandlad info är de anmälningar som kommit in under året och där det fortfarande saknas ett beslut vid tidpunkten för statistikuttaget. 12 Ansökan om stöd En ansökan om stöd kan göras av ett barns vårdnadshavare eller av barnet självt efter att barnet fyllt 15 år. Från och med den 1 juli 2023 har socialtjänsten också möjlighet att bevilja vissa öppna insatser, till exempel kontaktperson samt särskilt kvalificerad kontaktperson, till barn som fyllt 12 år utan vårdnads - havares samtycke. Barnet själv måste samtycka till insatsen. En ansökan kan vara muntlig eller skriftlig och socialtjänsten ska som huvudregel inleda utredning när en person ansöker om stöd. Ibland kan det vara otydligt om en person ansökt eller ej och i dessa situationer är det socialtjänstens ansvar att ta reda på om avsikten varit att göra en ansökan eller inte. När en ansökan kommer in i en redan pågående utredning kopplas den, liksom anmälningar, till den befintliga utredningen. 12 Information till tabellen togs ut från sociala system den 7 februari 2026. För de anmälningar där beslut inte fattats när filen togs ut har dagar beräknats från datum för inkommen anmälan, vilket kan vara från 1 januari – 31 december, till den 5 februari 2026. Antal dagar till beslut 2025 Process 1–3 dagar 4–14 dagar 15–21 dagar 22–30 dagar 31–60 dagar 60+ dagar Totalt Utredning inledd 3 285 3 191 1 010 276 111 5 7 878 Kopplad information 9 805 5 030 1 263 423 392 115 17 028 Beslut inte inleda utredning 1 329 8 887 5 537 1 784 873 94 18 504 Ej färdig- behandlad info 21 37 58 Totalt i staden 14 419 17 108 7 810 2 483 1 397 251 43 468 64 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 3:8 Antal ansökningar totalt samt uppdelat på åldersgrupp och kön 2025 Källa: Sociala system  Ålder Flickor Pojkar Totalt 0–5 år 34 50 84 6–12 år 133 169 302 13–17 år 194 147 341 18–20 år 145 151 296 Totalt i staden 506 517 1 023 Under 2025 kom 1 023 ansökningar in gällande barn och unga 0–20 år. Av de ansökningar som kom in under 2025 noteras bara en marginell skillnad mellan flickor och pojkar. 506 ansökningar gällde flickor och 517 ansökningar gällde pojkar. Tabell 3:9 Antal ansökningar för barn och unga 0–20 år totalt samt uppdelat på kön och stadsdelsnämnd 2025 Källa: Sociala system  Stadsdelar Flickor Pojkar Totalt Järva 79 62 141 Hässelby-Vällingby 65 81 146 Bromma 40 35 75 Kungsholmen 14 13 27 Norra Innerstaden 24 41 65 Södermalm 53 51 104 Enskede-Årsta- Vantör 54 51 105 Skarpnäck 21 33 54 Farsta 40 41 81 Hägersten-Älvsjö 70 66 136 Skärholmen 46 43 89 Totalt i staden 506 517 1 023 Skillnaderna mellan stadsdelsnämnderna vad gäller antalet ansökningar följer i stort sett samma mönster som för anmälningar. Det vill säga att det kommer in fler ansökningar i ytterstadens stadsdelsnämnder jämfört med innerstadens stadsdelsnämnder. Utredningstider Utredningar för barn ska genomföras skyndsamt och slutföras inom fyra månader, om det inte finns särskilda skäl att fatta beslut om förlängd utredningstid. Det är viktigt ur flera aspekter att utredningar avseende barns behov av stöd och skydd slutförs inom de lagstadgade fyra månaderna. Ett utdraget utredningsförfarande minskar rättssäkerheten för den enskilde och kan samtidigt orsaka ett minskat förtroende för socialtjänsten. En fördröjd utredning kan även leda till att insatser som barnet bedöms vara i behov av försenas. Det är möjligt att påbörja insatser under utredningstiden om barnet, den unge eller vårdnadshavarna efterfrågar det och om socialtjänsten bedömer att behov finns. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 65 Barn och unga Tabell 3:10 Andel utredningar för barn 0 –17 år som pågått mer än 4 månader samt andel av dessa med beslut om förlängning 2023–2025 Källa: Sociala system  *Antal under 4 redovisas ej  **Tabellen avser utredningar med startdatum under perioden 1 januari till och med 30 juni och kan inte användas för helårsanalys  I första kolumnen i tabell 3:10 visas hur stor andel av samtliga utredningar som inletts under perioden 1 januari till 30 juni 2023–2025 och som pågått längre än fyra månader. Kolumnen är uppdelad per stadsdelsnämnd. Tabellens andra kolumn visar i hur stor andel av dessa utredningar beslut om förlängd utredningstid fattats. Kolumnen är uppdelad per stadsdelsnämnd. I staden totalt har drygt 40 procent av alla utredningar som inleddes under första halvåret 2025 pågått längre tid än fyra månader. I 7 procent av utredningarna har beslut om förlängd utredningstid fattats. Siffrorna för 2025 är högre jämfört med både 2023 och 2024, vilket innebär att fler utredningar inte har genomförts inom den lagstadgade utredningstiden. Stadsdelsnämnd Andel utredningar som pågått mer än fyra månader Därav med förlängningsbeslut, andel (%) 2023 2024 2025 2023 2024 2025 Järva 31 29 36 17 17 7 Hässelby- Vällingby 29 18 37 37 30 20 Bromma 21 14 19 16 41 13 Kungsholmen 49 38 55 * 11 9 Norra Innerstaden 29 44 41 11 9 11 Södermalm 57 40 57 4 9 5 Enskede-Årsta- Vantör 33 36 40 6 4 4 Skarpnäck 22 27 35 18 * 10 Farsta 33 45 51 5 * * Hägersten- Älvsjö 50 40 45 9 4 5 Skärholmen 51 52 56 13 11 2 Totalt i staden 36 34 42 13 10 7 66 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Andel anmälningar som leder till utredning och insats Tabell 3:11a Andel anmälningar som leder till utredning och insats för barn 0–17 år 2025* Källa: Sociala system  *Avser anmälningar inkomna under perioden 1 januari – 30 juni 2025  **Gäller anmälningar som avser barn som inte redan omfattades av en pågående utredning  Tabell 3:11a visar antalet inkomna orosanmälningar för barn 0–17 år mellan 1 januari och 30 juni 2025 samt hur många av dessa där utredning inletts och beslut om insats har fattats. Tabell 3:11b visar samma sak för unga 18–20 år. Det varierar mellan stadsdelsnämnderna avseende hur stor andel av de anmälningarna som kommit in resulterar i att utredning inleds. Se även tabell 3:3a. Vad gäller barn 0–17 år är genomsnittet för staden att utredning inleds i 32 procent av anmälningarna och av dessa utredningar är det sedan 29 procent som leder till ett beslut om insats. Dessa siffror är i princip desamma som föregående år. Värt att notera är att socialtjänsten i en del ärenden kan bedöma att ett barn eller en ung person är i behov av insats, men om vårdnadshavare eller den unge själv, om hen är över 15 år, inte samtycker finns det i de flesta fall ingen möjlighet att besluta om insatser. Forskningsstudien NUSO visar att socialtjänsten i 43 procent av utredningarna bedömer att det finns behov av stöd.13 I cirka 31 procent av utredningarna saknas samtycke till insats från en eller båda vårdnadshavare. 13 Resultat från NUSO Stockholms stad 2024. Stadsdelsnämnd Antal inkomna anmälningar exkl kopplade** Varav antal inledda utredningar Varav andel inledda utredningar (%) Antal beslutade insatser av de inledda utredningarna Andel beslutade insatser av de inledda utredningarna (%) Järva 1 669 542 32 173 32 Hässelby-Vällingby 1 636 593 36 169 28 Bromma 856 218 25 75 34 Kungsholmen 471 104 22 24 23 Norra innerstaden 1 023 363 35 99 27 Södermalm 1 023 245 24 74 30 Enskede-Årsta- Vantör 1 550 606 39 137 23 Skarpnäck 540 112 21 46 41 Farsta 1 286 286 22 80 28 Hägersten-Älvsjö 1 609 575 36 161 28 Skärholmen 713 264 37 79 30 Totalt i staden 12 376 3 908 32 1 117 29 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 67 Barn och unga Tabell 3:11b Flödesschema: Andel anmälningar som leder till utredning och insats för unga 18–20 år 2025** Källa: Sociala system  *Antal under 4 redovisas ej  **Avser anmälningar inkomna under perioden 1 januari – 30 juni 2025  ***Gäller anmälningar som avser barn som inte redan omfattades av en pågående utredning  Även vad gäller unga personer 18–20 år varierar det mellan stadsdelsnämnderna beträffande hur stor andel av de anmälningarna som kommer in resulterar i att utredning inleds. Snittet för hela staden är 22 procent och av dessa utredningar beviljas sedan insats i 32 procent. Socialtjänstens möjlighet att inleda en utredning skiljer sig åt beroende på om det gäller ett barn eller en ung person 18–20 år. När det gäller en ung person kan socialtjänsten som regel inte inleda utredning eller vidta åtgärder om den unge inte vill ha någon hjälp. Det finns dock situationer när socialtjänsten måste agera oberoende av samtycke, så är fallet om den unge behöver vårdas enligt LVU eller enligt LVM. Stadelsnämnd Antal inkomna orosanmälningar exkl kopplade*** Varav antal inledda utredningar Varav andel inledda utredningar (%) Antal beslutade insatser av de inledda utredningarna Andel beslutade insatser av de inledda utredningarna (%) Järva 139 34 24 17 50 Hässelby-Vällingby 74 21 28 * * Bromma 47 9 19 * * Kungsholmen 22 * * * * Norra innerstaden 64 19 30 5 26 Södermalm 66 10 15 * * EnskedeÅrsta- Vantör 114 23 20 6 26 Skarpnäck 40 * * * * Farsta 72 17 24 9 53 Hägersten-Älvsjö 144 32 22 11 34 Skärholmen 69 15 22 4 27 Totalt i staden 851 189 22 60 32 68 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 3:12a Barn som åter utreds inom ett år efter avslutad utredning utan beslut om insats* Källa: Sociala system  Stadsdelsnämnd Antal barn som avslutats efter utredning utan insatsbeslut Antal barn som utreds igen inom ett år Andel barn som utreds igen inom ett år (%) Järva 901 180 20 Hässelby-Vällingby 754 199 26 Bromma 316 52 16 Kungsholmen 149 29 19 Norra innerstaden 473 97 21 Södermalm 425 121 28 Enskede-Årsta- Vantör 948 220 23 Skarpnäck 258 41 16 Farsta 427 94 22 Hägersten-Älvsjö 915 219 24 Skärholmen 410 91 22 Hela staden 5976 1343 22 *Tabellen avser antal unika personer, 0–17 år, som hade ett avslutat BoU- ärende under perioden 1 december 2023 – 30 november 2024 och hur många av dessa som återaktualiserades inom 12 månader efter avslutat ärende  Tabell 3:12a visar i första kolumnen antal barn som avslutats efter utredning av socialtjänsten utan att beslut om insats har fattats under perioden 1 december 2023 till 30 november 2024. Att beslut om insats inte har fattats kan dels bero på att bedömning gjorts att det inte finns ett behov hos barnet och dels att barnet eller deras vårdnadshavare erbjudits men inte samtyckt till insats. Forskningsstudien NUSO visar att socialtjänsten i 52 procent av utredningarna bedömer att det inte finns behov av stöd.14 15 Nästa kolumn visar hur många av de barn som avslutats efter utredning utan beslut om insats och som åter blivit aktuella för utredning under det efterföljande året. Den sista kolumnen redovisar hur stor andel de barnen utgör. För att exemplifiera med Järva: 901 barn som enbart genomgått en utredning (utan beslutad insats) avslutades under ovan nämnda tidsperiod. Av dessa återkom 180 till socialtjänsten för ny utredning inom ett år. Detta innebär att 20 procent av de barn som avslutades utan ett insatsbeslut utreddes på nytt inom 12 månader. 14 Resultat från NUSO Stockholms stad 2024. 15 I 5 procent av utredningarna gick det inte att utläsa av beslutsunderlagen. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 69 Barn och unga Tabell 3:12b Barn som om åter utreds inom ett år efter avslutad insats* Källa: Sociala system  Stadsdelsnämnd Antal barn som avslutat insats Antal barn som utreds igen inom ett år Andel barn som utreds igen inom ett år (%) Järva 405 103 25 Hässelby-Vällingby 267 83 31 Bromma 152 21 14 Kungsholmen 52 16 31 Norra innerstaden 219 56 26 Södermalm 196 47 24 Enskede-Årsta- Vantör 266 74 28 Skarpnäck 106 18 17 Farsta 180 45 25 Hägersten-Älvsjö 314 79 25 Skärholmen 166 34 20 Hela staden 2323 576 25 *Tabellen avser antal unika personer, 0–17 år, som hade ett avslutat BoU- ärende under perioden 1 december 2023 – 30 november 2024 och hur många av dessa som återaktualiserades inom 12 månader efter avslutat ärende  Tabell 3:12b visar i första kolumnen antalet barn som under perioden den 1 december 2023 till 30 november 2024 avslutat en tidigare beslutad insats. Den andra kolumnen visar hur många av dessa barn som åter blivit aktuella för utredning under det efterföljande året. Den sista kolumnen visar hur stor andel de barn som åter blir aktuella för utredning utgör. För att exemplifiera med Järva: 405 barn som haft någon form av insatsbeslut avslutades under perioden. Av dessa återkom 103 till socialtjänsten för ny utredning inom ett år efter det att insatsen avslutats. Detta innebär att 25 procent av barnen utreddes på nytt inom 12 månader. Andelen barn som inom ett år åter blir aktuella för utredning är något högre för barn med tidigare insatsbeslut än för barn som enbart utretts. En förklaring till detta kan vara att de barn som beviljats insats har större och mer komplexa behov än de barn som enbart genomgått utredning. Av denna statistik framgår inte hur många av de barn som fått beslut om insats som fullföljt insatsen. Öppenvårdsinsatser I Stockholms stad erbjuds ett flertal öppenvårdsinsatser, främst av stadens stadsdelsnämnder, men också av socialnämnden, som bedriver vissa upp - sökande, rådgivande och stödjande verksamheter. Flera av stadens insatser kan ges utan föregående individuell behovsprövning, till exempel kuratorssamtal och samtalsgrupper vid stadens ungdomsmottagningar samt insatser från stödcentrum. Föräldraskapsstöd, råd- och stödsamtal, olika stödgruppsverksamheter som riktar sig till barn, unga och deras föräldrar är fler exempel på sådana insatser. Behovsprövade insatser verkställs oftast vid respektive stadsdelsnämnds egen öppenvård, alternativt vid socialnämndens tillhandahållna öppenvård. Exempel på sådana insatser är strukturerade öppenvårdsprogram, personligt stöd, kontaktperson eller kontaktfamilj, Särskilt kvalificerad kontaktperson, Brief Strategic Family Therapy (BSFT) med flera.16 16 Brief Strategic Family Therapy (kort strategisk familjeterapi) är en manualbaserad metod för familjer med barn och unga som har missbruks- och beteendeproblem. Metoden är lik systemisk eller strukturell familjeterapi. 70 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Behovsprövade öppenvårdsinsatser Figur 3:5 Antal beslutade öppenvårdsinsatser för barn och unga 0–19 år 2023–2025 Källa: Sociala system  2 571 2 976 2 563 2 812 2 582 2 818 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 2023 2023 2024 2024 2025 2025 En jämförelse med föregående år visar att antalet beslut om öppenvårdsinsatser som beviljats barn och unga i stort sett är oförändrat sedan 2024. 2025 beviljades 2 582 öppenvårdsinaster till flickor och 2 818 öppenvårdsinaster till pojkar. Strukturerade öppenvårdsinsatser är den typ av insats som oftast beviljas i staden och familjebehandling är troligen den mest förekommande insatsen i denna kategori. Totalt berördes 3 642 barn och unga i någon form av strukturerad öppenvårdsinsats under 2025. Av dessa var 1 874 pojkar och 1 768 flickor. Det är en liten ökning jämfört med de föregående åren. Antal barn och unga som 2025 beviljades insatsen personligt stöd var 301 personer. Jämfört med 2024 är det en minskning med 27 procent och jämfört med 2023 en minskning på 38 procent. Minskningen beror sannolikt på att fler barn och unga tar emot strukturerade öppenvårdsinsatser. Antalet barn och unga som beviljats kontaktfamilj eller kontaktperson har ökat från 740 barn år 2024 till 761 barn år 2025. Ökningen går främst att härleda till flickor som ökat med drygt 5 procent, bland pojkar är det 0,5 procent fler som beviljats kontaktfamilj eller kontaktperson jämfört med 2024. År 2025 beviljades insatsen BSFT till 89 barn. Det är 20 barn fler än år 2024. Av de barn som beviljades BSFT 2025 var 48 pojkar och 41 flickor. Under 2025 beviljades 94 barn samtalsstöd på något av stadens relationsvåldscenter. Det är 14 fler än 2024.17 17 Barnsamtal vid något av stadens relationsvåldscenter innefattar antingen Trappansamtal eller här-och-nu-samtal (båda modeller för krissamtal med barn som upplevt våld i sin familj). Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 71 Barn och unga Tabell 3:13 Antal beslutade öppenvårdinsatser för barn och unga 0–19 år 2025 Källa: Sociala system  Stadsdelsnämnd Egen regi Köpta Järva 896 49 Hässelby-Vällingby 589 43 Bromma 329 42 Kungsholmen 166 23 Norra Innerstaden 370 64 Södermalm 383 80 Enskede-Årsta-Vantör 572 44 Skarpnäck 203 * Farsta 380 * Hägersten-Älvsjö 733 27 Skärholmen 356 33 Totalt i staden 4 977 423 *Antal under 4 redovisas ej  Tabell 3:13 visar antalet beviljade öppenvårdsinsatser sorterat på stadsdelsnämnd samt om insatserna beviljats i stadens egen regi eller om de har köpts från privata leverantörer. Av tabellen framgår att 4 977 öppenvårdsinsatser beviljats antingen i stadsdelsnämndernas eller i socialnämndens regi och att 423 insatser köpts från privata leverantörer. Sammanlagt blir detta 5 400 insatser vilket är en marginell ökning på under 0,5 procent jämfört med föregående år. Mellantvång Mellantvång enligt 22 § LVU är ett lagrum som ger socialtjänsten möjlighet att bevilja insatser utan samtycke från den unga eller hens vårdnadshavare. Lagrummet skapades för att verka förebyggande och nå de barn och unga som inte samtycker till insatser enligt SoL, men som inte heller bedöms uppfylla kriterierna för vård enligt LVU. Möjligheten till mellantvång är tänkt att öka den unges motivation att förändra sin livssituation och sluta begå brott samt att förebygga behov av placering. Under vare sig 2024 eller 2025 fattades några beslut i staden om mellantvång enligt 22 § LVU. 72 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Heldygnsvård Tabell 3:14 Antal barn och unga 0-19 år som någon gång under året varit place- rade i heldygnsvård fördelat på stadsdelsnämnd och placeringsform 2025 Källa: Nyckeltal inrapporterade till SLK från stadsdelsförvaltningarnas enheter för barn och unga  *Antal under 4 redovisas ej  ** Denna kolumn avser både barn som placerats tillsammans med en vårdnadshavare samt barn och unga som placerats själv  Ensamkommande barn ingår inte i tabellen  Under 2025 har cirka 2 000 barn och unga varit placerade utanför det egna hemmet med stöd av SoL, LVU samt Lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende (LPBSB) vilket är ungefär samma antal personer som 2024. I uppgifterna ingår såväl barn och unga som varit placerade under hela året som de som varit placerade under kortare perioder. Det vill säga både nytillkomna placeringar och placeringar som pågått sedan många år. Samma barn kan återfinnas i olika placeringsformer och räknas flera gånger. I denna tabell ingår inte ensamkommande barn och unga, de återfinns i tabell 3:17. Inom placeringsformerna jourhem, HVB och SiS särskilda ungdomshem har antalet placerade barn och unga minskat under 2025. Den största minskningen avser jourhem där 85 färre barn och unga placerats och HVB där placeringarna minskat med 50 barn och unga. Samtidigt har antalet placeringar i behandlingsfamilj ökat med 24 barn och unga och placering i familjehem med 16 barn och unga. Stockholms stad har under de senaste åren aktivt arbetat med att placera barn och unga i behandlingsfamiljer istället för HVB. Stadsdelsnämnd SiS särskilda ungdomshem HVB Jourhem Familjehem Skyddat boende** Stödboende Behandlingsfamilj Järva 23 64 195 142 48 26 60 Hässelby- Vällingby 6 26 87 104 36 11 12 Bromma * 16 28 43 4 9 * Kungsholmen * * 15 21 * 4 * Norra Innerstaden 4 11 18 22 * 8 4 Södermalm * * 23 36 16 9 5 Enskede-Årsta- Vantör 4 31 100 85 32 30 11 Skarpnäck * 11 25 16 7 4 * Farsta 16 26 59 33 13 24 27 Hägersten- Älvsjö 14 26 94 52 17 31 11 Skärholmen 9 18 87 50 8 14 * Totalt i staden 84 239 731 604 184 170 140 Stockholms stad har under de senaste åren aktivt arbetat med att placera barn och unga i behandlingsfamiljer istället för HVB vilket har fått genomslag 2025 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 73 Barn och unga Placeringsformer Nedan beskrivs placeringsformer inom barn och ungas verksamhetsområde. Särskilda ungdomshem (§ 12-hem) För vård av barn och unga som på grund av eget beteende enligt 3 § LVU behöver stå under särskilt noggrann tillsyn finns det särskilda ungdomshem. Statens institutionsstyrelse (SiS) ansvarar för de särskilda ungdomshemmen. Under 2025 var 86 barn och unga från Stockholms stad placerade på ett särskilt ungdomshem. Motsvarande antal under 2024 var 100. Siffrorna inkluderar ensamkommande barn och unga. Hem för vård eller boende (HVB) Med hem för vård eller boende avses ett hem som tar emot enskilda barn och unga för vård eller behandling i förening med boende. Antalet placerade barn och unga från Stockholms stad på HVB uppgick år 2025 till 250 personer. Motsvarande antal under 2024 var 305. Siffrorna inkluderar ensamkommande barn och unga. Behandlingsfamilj Vårdformen behandlingsfamilj bygger på den manualbaserade amerikanska behandlingsinsatsen Treatment Foster Care Oregon (TFCO). Insatsen rekommenderas av Socialstyrelsen i kunskapsstödet Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott för barn 6–17 år. 18 I Sverige är vårdföretaget Humana licensägare i TFCO-metoden. Stockholms stad har även upphandlat företag som erbjuder liknande förstärkt familjehemsplacering, så kallade behandlingsfamiljer, för barn och unga med allvarliga beteendeproblem. Insatsen används som ett alternativ till placering på institution där barn och unga i åldern 12 – 17 år med allvarliga beteendeproblem istället placeras i ett förstärkt familjehem. Ett behandlingsteam arbetar tillsammans med familjehemsföräldrarna, barnet eller den unga, den biologiska familjen och med skolan. Under året var 140 barn och unga placerade i behandlingsfamilj. Motsvarade antal under 2024 var 116. Forskning visar att TFCO kan leda till färre dagar på låst avdelning, minska substansbruk av narkotika och förbättra den psykiska hälsan för placerade barn och unga med normbrytande beteende. 19 Under året placerades inget ensamkommande barn i behandlingsfamilj. Familjehem och jourhem Familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialtjänsten tar emot barn för stadigvarande vård, omsorg och uppfostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Ett familjehem kan vara ett hem inom barnets sociala nätverk eller ett hem där familjehemsföräldrarna inte känner barnet sedan tidigare. Alla familjehem ska utredas och godkännas av socialtjänsten. Under 2025 var 646 barn och unga familjehemsplacerade av Stockholms stad, jämfört med 640 barn och unga under 2024. Av de 646 barn och unga som under 2025 var placerade i familjehem var 94 nya placeringar. Siffrorna inkluderar ensamkommande barn och unga. Jourhem är ett enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård, omsorg och uppfostran på uppdrag av socialnämnden. Hemmet ska vara utrett av socialtjänsten och placeringen får pågå i högst två månader efter avslutad utredning om det inte finns särskilda skäl för barnet att vårdas längre i jourhemmet. 18 Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott. Kunskapsstöd med rekommendationer för socialtjänstens arbete med barn 6–17 år. Socialstyrelsen, november 2021. 19 SBU 2026. 74 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Under 2025 var 761 barn och unga från Stockholms stad placerade i jourhem. Året innan var antalet barn och unga placerade i jourhem 862. Siffrorna inkluderar ensamkommande barn och unga. Skyddat boende Skyddat boende är en insats för personer som behöver stöd och skydd på grund av hot, våld eller andra övergrepp. Från och med den 1 april 2024 ska barn som följer med en vårdnadshavare till ett sådant boende utredas och beviljas insatsen genom ett individuellt beslut. För placering med stöd av SoL krävs samtycke från båda vårdnadshavarna samt, om barnet har fyllt 15 år, även från barnet. Om samtycke saknas från den vårdnadshavare som barnet inte placeras tillsammans med, kan stadsdelsnämnden efter ansökan hos förvaltningsrätten besluta om placering enligt LPBSB. Före den 1 april 2024 gjordes ingen individuell behovsprövning för medföljande barn och därmed fattades inget placeringsbeslut. Sedan den 1 april 2024 är skyddat boende tillståndspliktigt. Det finns två former av tillståndspliktig verksamhet för våldsutsatta barn och vuxna, dels skyddat boende och dels HVB med inriktning skyddat boende. Under 2025 var totalt 184 barn och unga placerade på skyddat boende. Under 2024 var 194 barn och unga placerade på skyddat boende. Under 2025 har antalet vuxna som placeras på skyddat boende minskat med 42 personer, se kapitel fem Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck för statistik. Detta innebär att antal barn per vuxen i skyddat boende har ökat under motsvarande period. Stödboende Med stödboende avses verksamhet som tar emot enskilda i åldern 16 till 20 år i ett eget boende med individanpassat stöd. Syftet med placeringsformen är att, under trygga former, träna och förbereda den unge för ett självständigt boende och vuxenliv. Stadsdelsnämnderna har under 2025 placerat 183 barn och unga i stödboende. Under 2024 placerades 215 barn och unga i stödboende. Siffrorna inkluderar ensamkommande barn och unga. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 75 Barn och unga Figur 3:6 Antal unika barn och unga 0–19 år placerade i heldygnsvård under perioden 2016–2025 Källa: Nyckeltal inrapporterade till SLK från stadsdelsförvaltningarnas enheter för barn och unga  *Behandlingsfamilj har registrerats som insats sedan 2022  Figur 3:6 visar utvecklingen gällande placeringar av unika barn och unga i heldygnsvård under den senaste tioårsperioden. I diagrammets siffror ingår även ensamkommande barn och unga. Det höga antalet placeringar under åren 2015 – 2018 bedöms ha sin grund i den stora ökningen av antalet ensamkommande barn till Sverige under dessa år. Därefter har antalet ensamkommande barn som kommit till Sverige minskat. Placeringsformen behandlingsfamilj har redovisats i socialtjänstrapporten sedan 2022. 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 SiS särskilda ungdomshem HVB Jourhem Familjehem Stödboende Behandlingsfamilj* 76 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 3:15 Antal vårddygn för barn och unga 0–19 år som varit placerade i heldygnsvård fördelat på stadsdelsnämnd och placeringsform 2025 Källa: Nyckeltal inrapporterade till SLK från stadsdelsförvaltningarnas enheter för barn och unga  Ensamkommande barn ingår inte i tabellen  Totalt har antalet vårddygn ökat jämfört med föregående år. Antalet vårddygn för barn och unga, fördelat på stadsdelsnämnd och placeringsform kan jämföras med antalet barn och unga i tabell 3:14. Antalet placeringar och vårddygn inom placeringsformerna jourhem och HVB har minskat jämfört med föregående år. Samtidigt har antalet vårddygn och antalet placeringar ökat inom placeringsformerna familjehem och behandlingsfamiljer. Vårdnadsöverflyttningar Efter två års placering i samma familjehem ska socialtjänsten särskilt överväga om det finns skäl att ansöka hos tingsrätten om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna enligt 6 kap. 8 § Föräldrabalk (1949:381). Därefter ska frågan om vårdnadsöverflyttning övervägas årligen. Den 1 januari 2025 trädde lagändringar i kraft som bland annat rör vårdnadsöverflyttningar. Syftet med lagändringen är att stärka barns skydd och trygghet, särskilt i situationer där barn kan riskera att fara illa, och att ge en tydligare rättslig grund för när vårdnad kan flyttas från föräldrar till nya vårdnadshavare. Vid en vårdnadsöverflyttning förordnas familjehemsföräldrarna som särskilt förordnade vårdnadshavare för barnet. Antalet verkställda beslut om vårdnads - överflyttning i Stockholms stad har under de senaste tio åren varierat mellan 14 och 47 överflyttningar per år. Det högsta antalet genomfördes 2024 och det lägsta 2020. År 2024 verkställdes 47 vårdnadsöverflyttningar jämfört med 43 under 2025. Stadelsnämnd SiS särskilda ungdomshem HVB Jourhem Familjehem Skyddat boende Stödboende Behandlingsfamilj Järva 2 616 6 034 31 100 40 499 3 880 4 459 11472 Hässelby- Vällingby 841 2 131 13 793 32 167 3 057 1 470 1386 Bromma 253 1 448 4 546 14 358 180 1 156 197 Kungsholmen 215 524 1 680 3 427 113 897 275 Norra innerstaden 614 778 2 579 6 042 62 1 243 1169 Södermalm 291 715 4 225 9 659 789 2 448 612 Enskede-Årsta- Vantör 748 4 977 19 455 25 378 1 627 6 310 933 Skarpnäck 129 1 515 4 961 5 328 471 1 194 265 Farsta 2 305 2 713 9 802 8 731 1 012 3 015 4879 Hägersten- Älvsjö 2 292 4 126 16 481 12 971 704 5 132 1449 Skärholmen 894 3 216 15 860 13 782 481 2 186 276 Totalt i staden 11 198 28 177 124 482 172 342 12 376 29 510 22 913 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 77 Barn och unga Ensamkommande barn och unga Med ensamkommande barn avses en person under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skild från båda sina föräldrar eller annan laglig ställföreträdare. 20 Ensamkommande unga är personer som har kommit till Sverige som ensamkommande barn och som har fyllt 18 men ännu inte 21 år. Socialtjänstens ansvar motsvarar i huvudsak det som gäller för andra barn med behov av stöd. Ensamkommande barn kan ansöka om asyl eller tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet vid ankomsten till Sverige. 21 De kan även överföras till Sverige som kvotflyktingar vilket innebär att de beviljats uppehållstillstånd före sin ankomst.22 Antalet ensamkommande barn som sökt skydd i Sverige har minskat successivt sedan 2015, med undantag för 2022. Under 2022 togs 1 518 ensamkommande barn och unga emot i Sverige, vilket var nästan tre gånger så många som under 2021. Ökningen var huvudsakligen en följd av Rysslands invasion av Ukraina. Under 2025 tog Sverige emot totalt 437 ensamkommande barn vilket var en minskning med 60 barn från föregående år. 23 Av dessa ansökte 272 barn från Ukraina om skydd i Sverige, jämfört med 214 barn under 2024. Ytterligare 20 barn var kvotflyktingar, medan de resterande 145 barn var asylsökande. De flesta ensamkommande barn från Ukraina som sökt skydd i Sverige har kommit tillsammans med en medsökande eller medföljande vuxen och har i hög grad anvisats utifrån anknytning. Tabell 3:16 Antal årligen nytillkomna ensamkommande barn totalt samt uppdelat på asylsökande, massflyktingar och kvotflyktingar Källa: Migrationsverket  År Asylsökande Massflyktingar Kvotflyktingar Totalt antal anvisningar 2022 25 105 5 135 2023 16 25 0 41 2024 13 27 0 40 2025 10 17 0 27 Under 2025 anvisades totalt 27 ensamkommande barn till Stockholms stad, en minskning med 13 barn jämfört med föregående år. Av dessa var 17 barn från Ukraina som sökt skydd enligt massflyktsdirektivet och 10 barn var asyl - sökande. Inga kvotflyktingar anvisades till staden, vilket var oförändrat från året innan. Samtidigt som antalet nytillkomna ensamkommande barn har minskat successivt har många av dem som tidigare tillhörde målgruppen blivit myndiga och därmed avslutats inom socialtjänstens verksamhetsområde barn och unga. Det totala antalet aktuella ensamkommande barn och unga har därför minskat från år till år. 20 Med att en vuxen person har trätt i förälders ställe avses enligt förarbetena att personen i fråga på grund av lagen eller sedvanan i den stat där barnet senast hade sin hemvist har ställning som vårdnadshavare för barnet (Socialstyrelsen 2020). 21 Direktiv som ger EU-länder tillfälligt skydd vid massflyktingströmmar, gäller i upp till ett år med möjlighet till förlängning. 22 Utvalda utifrån flyktingstatus enligt FN:s kriterier. 23 Källa: Migrationsverket. Stockholms stad anvisades totalt 27 ensamkommande barn under 2025 Av dessa var 17 barn från Ukraina och 10 barn var asylsökande Inget ensamkommande barn var kvotflykting 27 78 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 3:17 Antal ensamkommande barn och unga per placeringsform 2023–2025 Källa: Sociala system  Placeringsformer 2023 2024 2025 Asyl/ massflyktingar TUT/PUT Asyl TUT/PUT** Asyl TUT/PUT** Jourhem 34 26 30 16 26 4 Familjehem 14 53 11 41 9 33 Stödboende 5 45 4 25 * 11 HVB 13 9 10 6 8 * SiS särskilda ungdomshem 0 * 0 * 0 * *Antal under 4 redovisas ej  **Från 1 juli 2024 kan många av massflyktingarna folkbokföra sig och har då registrerats i Sociala system som TUT/PUT *** - =Ingen uppgift, behandlingsfamilj har från och med 2024 haft en verksamhetskod för ensamkommande barn och unga  För ensamkommande barn och unga som har permanent uppehållstillstånd (PUT) eller tillfälligt uppehållstillstånd (TUT) är familjehem fortsatt den vanligaste placeringsformen. Av de placerade barnen med uppehållstillstånd är 62 procent placerade i familjehem och 21 procent i stödboenden. Få av de barn och unga som har uppehållstillstånd var under 2025 placerade på HVB eller på SiS ungdomshem. Bland ensamkommande asylsökande barn och unga var jourhem den vanligaste placeringsformen. Samma barn kan under året ha varit placerat i olika placeringsformer vilket kan påverka statistiken. Tvångsvård av barn och unga LVU är en skyddslagstiftning som reglerar tvångsvård av barn och unga under 21 år och syftar till att samhället ska kunna fullgöra sina skyldigheter att till - godose barns och ungas behov av skydd, stöd och behandling. LVU är ett komplement till SoL när nödvändig vård inte kan genomföras med samtycke från barnet/den unga och dennes vårdnadshavare. Vård enligt LVU kan beslutas på grund av missförhållanden i barnets hem med stöd av 2 § eller på grund av den unges eget beteende med stöd av 3 § LVU. Tabell 3:18 Antal barn och unga med beslut enligt LVU under åren 2023–2025 Källa: Sociala system  Ålder 2023 2024 2025 0-11 år 276 307 291 12-17 år 357 330 314 18-20 år 124 137 144 Totalt i staden 757 774 749 Totalt har 749 barn och unga omfattats av någon form av beslut enligt LVU under 2025. I siffran ingår barn och unga som varit placerade enligt LVU under hela året såväl som barn och unga som varit placerade enligt LVU några ensta - ka dagar. Vidare ingår barn och unga som placerats enligt LVU under året såväl som barn och unga som varit placerade enligt LVU sedan många år tillbaka. Motsvarande antal 2024 var 774 barn och unga. Andelen flickor och pojkar med beslut enligt LVU har varit relativt konstant under de senaste åren, drygt 40 procent flickor och cirka 60 procent pojkar. Under 2024 skedde en mindre Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 79 Barn och unga förändring då andelen flickor med beslut enligt LVU ökade till drygt 44 procent, medan andelen pojkar minskade till drygt 55 procent. 2025 låg siffrorna kvar på ungefär samma nivå som 2024 med 43 procent flickor och 57 procent pojkar. Tabell 3:19 Antal beslut enligt LVU under åren 2023–2025 Källa: Sociala system  Beslutsgrund LVU 2023 2024 2025 Ansökan: Miljö (2§) 169 159 115 Ansökan: Eget beteende (3§) 80 96 76 Ansökan 2§ + 3§ 23 21 16 Omedelbart omhändertagande (6§) 258 267 223 Placering (11§) 598 645 577 Upphörande (21§) 186 187 216 Umgängesbegränsning (14§ 1p) 99 92 104 Hemlighållande av vistelseort (14§ 2p) 64 64 52 Flyttningsförbud (24-31§§) 34 8 0 Förebyggande insatser (22§) 4 0 0 Provtagning inför umgänge (32 a §) 4 4 * Provtagning inför upphörande (32 b §) 0 0 0 Uppföljning av avslutad vård (21 b §) 24 31 47 Beslut om utreseförbud enligt 31 § a - i ** - 15 39 *Antal under 4 redovisas ej  ** - = ingen uppgift, beslut om utreseförbud har varit möjligt att registrera i sociala system före maj 2024 Samtliga beslut som redovisas i tabell 3:19 avser de 749 barn och unga som redovisas i tabell 3:18. Besluten i tabell 3:19 avser antalet unika barn per tabellrad. Som exempel har 39 unika barn omfattats av beslut om utreseförbud enligt 31 § LVU. För varje av dessa barn kan flera beslut ha fattats. Antalet placerade barn och unga som vårdas med stöd av 2 § LVU (på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller annat förhållande i hemmet) har minskat sedan föregående år. Även antalet barn och unga som vårdas med stöd av 3 § LVU (där den unge genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande beteende utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas) har minskat. Antalet omedelbara omhändertaganden enligt 6 § LVU fortsätter att minska, under 2025 omhändertogs 223 barn och unga omedelbart. Motsvarande siffra 2024 var 267. Ansökningar om beslut om omedelbart omhändertagande var vanligare för pojkar än för flickor. Totalt avsåg 123 ansökningar pojkar och 100 flickor. Flest beslut togs i åldersgruppen 15 till 17 år där antalet uppgick till 67. Lägst antal beslut avsåg åldersgruppen 18 till 20 år där antalet uppgick till 28. Under 2025 gjordes 115 ansökningar om vård på grund av missförhållanden i hemmet, 59 avsåg flickor och 56 pojkar. Under 2024 uppgick motsvarande antal till 159 ansökningar, varav 92 avsåg flickor och 67 pojkar. 80 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Ansökningar om vård på grund av den unges eget beteende var under 2025 betydligt vanligare för pojkar än för flickor. Totalt gjordes 57 ansökningar för pojkar och 19 för flickor. Under 2024 uppgick motsvarande antal till 96 ansökningar, varav 75 avsåg pojkar och 21 flickor. Under 2025 gjordes ansökningar om vård med hänvisning till både missförhållanden i hemmet och den unges eget beteende gällande 6 flickor och 10 pojkar. Detta innebär en minskning av antalet barn och unga jämfört med föregående år. Tabell 3:20 Antal barn med beslut enligt LPBSB 2024–2025 Källa: Sociala system  Ålder 2024* 2025 0–11 år 45 40 12–17 år 5 7 Totalt i staden 50 47 *avser perioden 1 april–31 december 2024 Under året har 47 barn omfattats av någon form av beslut enligt denna lag. Under 1 april till 31 december 2024 omfattades 50 barn av beslut enligt lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende (LPBSB). 24 Värt att notera är att detta inte är samma antal barn som haft en placering på skyddat boende då ytterligare placeringar sker med vårdnadshavarnas samtycke enligt SoL. Tabell 3:21 Antal beslut enligt LPBSB 2024–2025 Källa: Sociala system  Beslutsgrund LPBSB 2024** 2025 Ansökan till FR (3 kap 1 §) 14 21 Omedelbart beslut (4 kap 1 §) 50 43 Placering (5 kap 1 §) 47 43 Omedelbart upphörande (4 kap 8 §) 25 13 Omedelbart hemlighållande/ umgängesbegränsning (5 kap 5 §) 14 * Hemlighållande vistelseort (5 kap 4 § 1 st p 1) 34 39 Umgängesbegränsning (5 kap 4 § 1 st p 2) 35 37 Avvisa framställning (5 kap 7 §) 0 0 Avvisa framställning (7 kap 2 §) 0 0 Insats upphör (7 kap 1 §) 15 24 Övriga beslut enligt LPBSB 15 12 *Antal under 4 redovisas ej  **Avser perioden 1 april – 31 december 2024 Samtliga beslut som redovisas i tabell 3:21 avser de 47 barn som redovisas i tabell 3:20. Besluten i tabell 3:21 avser antalet unika barn per tabellrad. Som exempel har 43 unika barn omfattats av omedelbart beslut enligt 4 kap 1 §. För varje barn kan flera beslut ha fattats. 24 Lagen trädde i kraft 1 april 2024. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 81 Barn och unga Beslut enligt LPBSB kan bara fattas om samtycke saknas från den vårdnads - havare som barnet inte är placerad tillsammans med. När samtycke finns fattas beslut om placering i skyddat boende enligt SoL. Dessa beslut finns inte med i ovanstående tabell. Flest barn har omfattats av beslut om att omedelbart bevilja insatser enligt 4 kap. 1§. Totalt har för 14 barn beslutats att ansöka om insats enligt 3 kap 1 § LPBSB hos förvaltningsrätten. Detta kan tyda på att staden har haft många korta placeringar om maximalt sex veckor eller att placeringarna har fortsatt med samtycke enligt SoL efter det omedelbara beslutet enligt LPBSB. Unga lagöverträdare Lagföringsbeslut gällande barn och unga 15–20 år utgör 18 procent av alla lagföringsbeslut, trots att åldersgruppen endast utgör åtta procent av den straffbara befolkningen. Den vanligaste brottstypen vad gäller unga misstänkta är någon form av narkotikabrott. Brott mot person stod för 35 procent av brottsmisstankarna medan misstanke för stöld stod för 17 procent. 25 Yttranden I tabell 3:22 redovisas antalet beslut om att lämna yttranden enligt Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL). Det är Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten eller tingsrätten, som fattar beslut om att inhämta yttrande från socialnämnden när ett barn är misstänkt för brott. Yttranden enligt LuL är mindre utredningar där socialtjänsten ska yttra sig om den unges levnadsförhållanden och hälsa samt tidigare kriminalitet och eventuella vårdbehov. Yttrandet lämnas därefter till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten och utgör ett viktigt underlag i barnets rättsliga process. Eftersom yttranden lämnas när ett barn är misstänkt för brott används antalet yttranden som en indikator på graden av ungdomsbrottslighet i en stadsdelsnämnd. Tabell 3:22 Antal beslut om att lämna yttrande enligt LUL fördelat på stadsdelsnämnd under åren 2023–2025 Källa: Sociala system  Stadsdelsnämnd 2023 2024 2025 Järva 193 133 105 Hässelby-Vällingby 85 58 71 Bromma 46 30 48 Kungsholmen 14 22 25 Norra Innerstaden 35 36 29 Södermalm 58 48 46 Enskede-Årsta-Vantör 133 88 90 Skarpnäck 28 35 17 Farsta 51 62 56 Hägersten-Älvsjö 49 66 83 Skärholmen 37 36 46 Totalt i staden 729 614 616 Jämfört med år 2023 skrevs färre yttranden i staden år 2025 men jämfört med 2024 är nivån i princip densamma. Det skrivs fler yttranden i ytterstadens stadsdelsnämnder än i innerstadens stadsdelsnämnder vilket sannolikt beror på att ungdomsbrottsligheten tenderar 25 www.bra.se . 82 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 att vara högre i socioekonomiskt utsatta områden. Unga personer i ytterstadsområden är, jämfört med unga i innerstadsområden, mer exponerade för riskfaktorer och löper därmed högre risk att dras in i kriminalitet. Dessa risk - faktorer ser olika ut och verkar både på strukturell och på individuell nivå. Bland det mest framträdande riskfaktorerna är att ha föräldrar med låg grad av arbetsmarknadsanknytning, att själv misslyckas i skolan och att växa upp i ett konfliktfyllt hem.26 Risken för att utveckla en kriminell identitet är också större om det i ens när - område finns tillgång till vapen och narkotika och om ens vänner tillhör kriminella grupperingar. Ungdomsvård Den som är under 21 år kan dömas till ungdomsvård istället för andra påföljder om hen har ett särskilt behov av vård enligt SoL eller LVU. Ungdomsvård är framförallt avsedd för ungdomar 15–17 år. Påföljden preciseras i varje enskilt fall i ett ungdomskontrakt om vården ges enligt SoL och i en vårdplan om vården ges med stöd av LVU. Påföljden kan innebära allt från att lämna urinprov under en bestämd tid till en placering på HVB eller på ett av SiS särskilda ungdomshem. Särskilt kvalificerad kontaktperson (SKKP) SKKP är en insats som tillhandahålls centralt i staden via Område öppenvård. Barn och unga kan dömas till SKKP inom ramen för ungdomsvård. Insatsen preciseras då i ett ungdomskontrakt. SKKP kan också ges på frivillig väg och som mellantvång med stöd av 22 § LVU. Under år 2025 tog 87 unga personer del av insatsen SKKP jämfört med 84 personer 2024. Av de som tog del av insatsen var 77 procent pojkar och 23 procent flickor. Jämfört med år 2024 är andelarna ungefär lika stora. SKKP kan dels ges som rättslig påföljd inom ramen för ett ungdomskontrakt men också beviljas som individuellt behovsprövad öppenvårdsinsats. Av de pojkar som tog del av SKKP dömdes 34 till insatsen och 32 genomförde den frivilligt efter en individuell behovsprövning. Antalet flickor som dömts respektive genomfört insatsen frivilligt är för få för att redovisas uppdelade. Ett fåtal av de personer som beviljats SKKP har inte tagit del av hela insatsen utan endast genomfört behandlingsprogrammet Repulse. 27 Medelåldern för de flickor som tagit del av SKKP var strax under 16 år och för pojkarna var strax under 17 år. Ungdomstjänst Ungdomstjänst är en påföljd för unga lagöverträdare och en obligatorisk uppgift för kommunerna att tillhandahålla. Ungdomstjänst är tänkt som ett påföljdsalternativ i stället för böter eller fängelsestraff för barn och unga i åldern 15–21 år som begått brott men som saknar eller enbart har ett begränsat vårdbehov. 26 Brå (2023) Socioekonomisk bakgrund och brott: En kunskapsöversikt. 27 Repulse är en strukturerad metod som tar sin utgångspunkt i ett kognitivt förhållningssätt, social inlärningsteori och utvecklingspsykologiska kunskaper om barns utveckling och mognad. Metoden genomförs i en samtalsserie av individuella samtal med psykoedukativa inslag i kombination med social färdighetsträning ( www.socialstyrelsen.se ). Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 83 Barn och unga Den som dömts till ungdomstjänst avtjänar sitt straff genom att arbeta mellan 20 och 150 timmar. Arbetet är oavlönat, sker exempelvis i en förening eller inom en ideell organisation och är oftast förlagt så att det inte inverkar negativt på barnets eller den ungas skolgång. Under 2025 var 129 barn och unga inskrivna vid Stockholms ungdomstjänst någon gång under året, vilket är en ökning jämfört med både 2024 och 2023. Dessa 129 barn och unga hade sammanlagt fått 164 domar med påföljden ungdomstjänst. Av de barn och unga inskrivna vid Stockholms ungdomstjänst 2025 var 19 flickor och 110 pojkar. Figur 3:7 Antal barn och unga inskrivna vid Stockholms ungdomstjänst 2023–2025 Källa: Stockholms ungdomstjänst  108 101 129 0 20 40 60 80 100 120 140 2023 2024 2025 84 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Ungdomsövervakning Ungdomsövervakning är en påföljd som trädde i kraft i januari 2021 och som bland annat innefattar hemarrest under helger samt att följa givna regler om var den unge får vistas eller inte får vistas. Detta kontrolleras med elektronisk övervakning (fotboja). Påföljdens målgrupp är i huvudsak unga personer mellan 15–17 år som antingen begått allvarliga brott eller som dömts för upprepad brottslighet. Kriminalvården (frivården) är ansvarig huvudman för att beslut om ungdoms - övervakning verkställs och påföljden ska genomföras i nära samverkan med socialtjänsten. Tidigare år har frivården tillhandahållit statistik avseende det totala antalet barn och unga från Stockholms stad som någon gång under året avtjänat påföljden ungdomsövervakning. För år 2025 har inte jämförbara siffror tillhandahållits utan frivården har redovisat ett medeltal vilket visar att varje månad har 13 barn och unga från Stockholm stad avtjänat påföljden ungdomsövervakning. Sluten ungdomsvård Barn som begår allvarliga brott när de är i åldern 15–17 år blir oftast dömda till sluten ungdomsvård (LSU) i stället för fängelse. Sluten ungdomsvård avtjänas på egna avdelningar inom SiS särskilda ungdomshem och villkorlig frigivning tillämpas inte. Detta innebär att ett barn som döms till LSU är frihetsberövad under hela strafftiden. Minimitiden för LSU är fjorton dagar och maxtiden fyra år. År 2025 avtjänade sammanlagt 45 barn och unga från Stockholms stad en påföljd enligt LSU någon gång under året, av dessa var 22 nya placeringar. Detta är en ökning jämfört med både 2022 och 2023 då fem respektive tretton barn och unga avtjänade en påföljd enligt LSU. Även i jämförelse med 2024 då 31 barn och unga avtjänade en påföljd enligt LSU är det en markant ökning. Ökningen av domar enligt LSU kan bero på rekrytering av minderåriga inom den organiserade brottsligheten. De barn som döms för de allra grövsta brotten döms också till längre påföljder enligt LSU varför dessa återkommer i statistiken över åren. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 85 Familjerätten 4 Familjerätten 4. Familjerätt Socialtjänstrapport 2025 86 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Familjerätten Sammanfattning • Antalet informationssamtal har fortsatt öka, från 2023 till 2025 ökade antalet samtal med cirka 14 procent. • Antalet medgivandeutredningar för internationella adoptioner fortsätter vara lågt med en halvering av antal utredningar under en tioårsperiod. • Antal avtal som socialnämnden godkänner gällande vårdnad, boende och umgänge är det lägsta antalet sedan 2020. • År 2025 fastställdes 44 faderskap och föräldraskap i domstol, vilket är bland det lägsta antalet på tio år. • Antalet faderskap och föräldraskapsbekräftelser fortsätter att minska. Om statistiken Statistiken som avser familjerätten har hämtats från stadens sociala system samt egenrapporterade uppgifter från stadsdelsnämndernas sju familjerätter. Statistik gällande internationell adoption har hämtats från Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF). I redovisad statistik prickas antal under fyra för att förhindra röjandet av personuppgifter. För att kunna redovisa totaler tillämpas också sekundärprickning vilket innebär att ytterligare en rad prickas för att förhindra baklänges räkning och därmed minska risken för röjandet av personuppgifter. Detta kan innebära att resultat för en verksamhet eller stadsdelsnämnd utelämnas trots att antalen ligger högt över fyra. Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag (2025:400), SoL, i kraft och hänvisningar till paragrafer i kapitlet görs utifrån den nya lagstiftningen. Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder har bildat Järva stadsdelsnämnd samt Norrmalm och Östermalm stadsdelsnämnder har bildat Norra innerstadens stadsdelsnämnd. Båda sedan juli 2023. Siffror före 2023 är därför sammanlagda. Idag finns det sju familjerätter i staden. Familjerätt Nordväst där Bromma och Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnder ingår. Familjerätt Sydost som består av stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Skarpnäck samt Familjerätt Sydväst som består av Hägersten-Älvsjö och Skärholmen stadsdelsnämnder. Därtill finns familjerätt i stadsdelsnämnderna Järva, Norra innerstaden, Södermalm samt Kungsholmen. Utredning inom familjerätten Faderskap och föräldraskap Enligt svensk lag gäller föräldraskapspresumtion, vilket innebär att den maka eller make som är gift med modern anses vara förälder till barnet. Gifta föräldrar behöver alltså inte fastställa faderskap eller föräldraskap men för ogifta föräldrar måste däremot föräldraskapet fastställas. Detta kan sedan den 1 januari 2022 göras via Skatteverkets e-tjänst inom 14 dagar efter barnets födelse. De föräldrar som inte bekräftar faderskap eller föräldraskap via Skatteverkets e-tjänst behöver göra detta hos familjerätten. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 87 Familjerätten Figur 4:1 Antal födda barn i Stockholms stad, bekräftelser av faderskap och föräldraskap samt antal anmälningar om gemensam vårdnad 2023–2025* Källa: Sociala system samt Statistiska centralbyrån  11553 11430 11438 1286 1233 1030994 818 799 0 1500 3000 4500 6000 7500 9000 10500 12000 2023 2024 2025 Antal födda barn i Stockholms stad Totalt antal bekräftelser av faderskap och föräldraskap på familjerätten Varav antal som anmält gemensam vårdnad *Inklusive moderskap  I figur 4:1 redovisas för år 2025 antalet barn födda i Stockholms stad, antalet barn för vilka faderskap och föräldraskap har fastställts genom bekräftelse hos stadens familjerätter samt antal anmälningar om gemensam vårdnad. Under 2025 föddes 11 438 barn i Stockholms stad, av dessa bekräftades 1 030 faderskap och föräldraskap hos stadens familjerätter. Av det totala antalet fastställda faderskap och föräldraskap anmälde 799 föräldrar gemensam vårdnad om barnet, vilket motsvarar cirka 78 procent. Detta innebär en förändring jämfört med 2024 då antalet faderskaps- och föräldraskapsbekräftelser uppgick till 1 233 och 818 föräldrar anmälde gemensam vårdnad, vilket motsvarar 66 procent. År 2023 bekräftades 1 286 faderskap och föräldraskap hos familjerätten och 994 föräldrar anmälde gemensam vårdnad, vilket motsvarar 77 procent. Att antalet bekräftelser av faderskap och föräldraskap hos stadens familjerätter har minskat kan ha att göra med att fler föräldrar bekräftar faderskap och föräldraskap via Skatteverkets e-tjänst och ett minskat födelsetal i Stockholms stad. Talerätt i faderskaps- och föräldraskapsmål Faderskap och föräldraskap kan behöva fastställas eller hävas i domstol när fel fader eller förälder är fastställd genom föräldraskapspresumtion. Familjerätten har i uppgift att föra barnets talan i de fall familjerätten är skyldig att utreda och, om möjligt, fastställa faderskapet eller föräldraskapet för ett barn. fick faderskap eller föräldraskap fastställt genom bekräftelse hos stadens familjerätter 2025 1 030 barn 88 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 4:2 visar att antalet faderskap eller föräldraskap som fastställts i domstol har varierat över tid. Statistiken visar en tydlig nedåtgående trend från 95 till 44 fall som fastställts genom domstolsbeslut under perioden 2016–2025. Möjligtvis förklaras minskningen med att färre barn har fötts i situationer där faderskapet är oklart eller ifrågasatt vilket gör att behovet av rättsliga prövningar har minskat. Figur 4:2 Antal barn för vilka faderskap och föräldraskap fastställs genom dom 2016–2025 Källa: Sociala system  0 20 40 60 80 100 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Adoption I Sverige har familjerätten ansvar för att utreda önskemål om adoption, det gäller både internationella och nationella adoptioner. Internationella adoptioner Vid internationella adoptioner förmedlas kontakt med givarlandet genom en av MFoF:s auktoriserade adoptionsorganisationer. Utredningar vid internationell adoption kallas för medgivandeutredningar vilket innebär att den som vill adoptera ett barn med hemvist utomlands måste ha familjerättens medgivande innan barnet lämnar sitt hemvistland. I figur 4:3 visas att antalet genomförda medgivandeutredningar har minskat marginellt från 19 till 18 utredningar från 2024 jämfört med 2025. Faderskap och föräldraskap som fastställts genom dom har minskat med över hälften de senaste tio åren Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 89 Familjerätten Figur 4:3 Antal medgivandeutredningar i samband med adoption 2016–2025 Källa: Sociala system  41 49 57 24 18 23 28 16 19 18 0 10 20 30 40 50 60 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Trenden de senaste åren är att internationella adoptioner minskar. Detta gäller inte bara i Stockholms stad utan även i Sveriges övriga kommuner, liksom i världen. Enligt nationell statistik från MFoF kom i början av 2000-talet cirka 1 000 barn per år till Sverige genom de auktoriserade adoptionsorganisationerna medan motsvarande antal under 2025 var 50 barn.1 Den långsiktiga minskningen av internationella adoptioner förklaras främst av att fler länder prioriterar nationella adoptioner och fosterfamiljer. Vissa ursprungsländer har även begränsat eller stoppat adoptioner av etiska och juridiska skäl efter uppgifter om oegentligheter så som att barn stulits från de biologiska föräldrarna. 2 Andra förklaringar som sannolikt bidragit till det minskade antalet barn som lämnas för adoption är förbättrade levnadsvillkor, ökad tillgång till preventivmedel och förändrade attityder till ensamstående föräldrar. I Sverige väljer även ett ökat antal assisterad befruktning eller surrogatarrangemang utomlands.3 Nationella adoptioner Den som vill adoptera ett barn inom Sverige behöver göra en ansökan om adoption hos tingsrätten som också fattar beslut i frågan. Tingsrätten ger i sin tur familjerätten i uppdrag att göra en adoptionsutredning som sedan utgör underlag för rättens beslut. 1 För att läsa mer, gå in på MFoF (mfof.se) och sök på statistik internationella adoptioner . 2 För att läsa mer se, Sveriges internationella adoptionsverksamhet, Lärdomar och vägen framåt , SOU 2025:61. 3 För att läsa mer, gå in på MFoF (mfof.se) och sök på Handbok - Att utreda och fastställa faderskap eller föräldraskap, kap. 9. År 2025 genomfördes 18 medgivandeutredningar i staden, vilket är en minskning med över hälften jämfört med för tio år sedan 90 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 4:4 Antal barn i adoptionsutredningar avseende nationella adoptioner 2016–2025 Källa: Sociala system  0 20 40 60 80 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Figur 4:4 redovisar antalet barn i adoptionsutredningar avseende nationella adoptioner. De nationella adoptionerna är idag betydligt fler än de internationella adoptionerna. 4 I nationella adoptioner ingår närståendeadoptioner som inkluderar adoptioner kopplade till surrogatarrangemang, assisterad befruktning utomlands och adoption av en makes/makas/sambos barn eller barn som adopteras av familjehemsföräldrar. År 2025 genomfördes totalt 55 nationella adoptioner varav 46 var närståendeadoptioner. Statistiken visar att nationella adoptioner minskade markant 2022, men därefter har antalet ökat något igen. Under pandemiåren 2020–2022 begränsades möjligheterna att genomgå assisterad befruktning och surrogatarrangemang utomlands vilket sannolikt bidrog till att antalet nationella adoptioner då minskade. Vårdnad, boende och umgänge Om föräldrar inte kan komma överens i frågor som rör deras gemensamma barns vårdnad, boende eller umgänge har de möjlighet att vända sig till domstol som kan fatta beslut om dessa frågor i föräldrarnas ställe. Samarbetssamtal Föräldrar i Stockholms stad som har svårt att komma överens om vårdnad, boende eller umgänge, rekommenderas att ta hjälp av familjerätten vid den stadsdelsnämnd där barnet är folkbokfört eller hos stadens familjerådgivning för att försöka lösa tvisten. Föräldrar kan ta egna initiativ till att söka samarbetssamtal, men de kan också genomföras på uppdrag av domstol i samband med rättslig tvist rörande vårdnad, boende och umgänge. Följande tabell 4:1 visar antal barn vars föräldrar deltog i samarbetssamtal per stadsdelsnämnd samt hur många av dessa som initierats genom tingsrättsbeslut. 4 För att läsa mer, gå in på Statistiska centralbyrån (scb.se) och sök på adoptioner 2000–2024 . förekommer i adoptions- utredningar över nationella adoptioner 2025 55 barn Antalet barn vars föräldrar deltog i samarbetssamtal minskade 2025 jämfört med föregående år Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 91 Familjerätten Tabell 4:1 Antal barn vars föräldrar deltog i samarbetssamtal per stadsdelsnämnd samt hur många av dessa som initierats genom tingsrättsbeslut 2023–2025 Källa: Egenrapporterade uppgifter från stadsdelsnämderna och socialnämden  *Antal under 4 redovisas ej  **Familjerådgivningen utför inte samarbetssamtal på uppdrag av domstol ***Uppgift saknas från Kungsholmen stadsdelsnämnd avseende år 2024  Antal barn i staden vars föräldrar var aktuella för samarbetssamtal år 2025 var 1 835. Antal samarbetssamtal som initierats genom tingsrättsbeslut år 2025 var 55 vilket är en ökning från föregående års 47 samtal. Det finns ett tydligt samband mellan stadsdelsområdets befolkningsstorlek och antal barn vars föräldrar deltog i samarbetssamtal. Områden med en större befolkning har generellt fler ärenden, sambandet är dock inte proportionellt eftersom vissa områden har färre ärenden än vad deras befolkningsandel antyder, medan andra har fler än vad som kan förklaras enbart av folkmängden. Även åldersstrukturen har betydelse, eftersom samarbetssamtal rör föräldrar i områden med en större andel barn och unga.5 Samtidigt visar jämförelsen att en hög andel barn och unga inte automatiskt innebär fler samarbetssamtal, vilket tyder på att demografiska faktorer inte ensamt kan förklara variationerna. Att det totala antalet barn vars föräldrar deltog i samarbetssamtal minskar trots en relativt stabil befolkning, kan bero på lokala arbetssätt eller hur aktivt insatsen erbjuds. Familjerådgivningen Stockholms stad redovisar att 73 färre barn hade föräldrar som deltog i frivilliga samarbetssamtal under 2025 jämfört med 2024, vilket motsvarar en minskning med cirka tio procent. I figur 4:5 som följer redovisas antal barn vars föräldrar deltagit i frivilliga eller domstolsinitierade samarbetssamtal de senaste tio åren. 5 Se tabell 1:4, kapitel 1, Demografi Stadsdelsnämnd 2023 2024 2025 Antal barn vars föräldrar deltog i samarbetessamtal varav initierade genom tingsrätts- beslut Antal barn vars föräldrar deltog i samarbetessamtal varav initierade genom tingsrättsbeslut Antal barn vars föräldrar deltog i samarbetessamtal varav initierade genom tingsrättsbeslut Järva 106 0 120 * 126 14 Hässelby-Vällingby 109 * 104 6 91 * Bromma 80 * 86 6 112 * Kungsholmen 86 5 0*** * 143 * Norra Innerstaden 108 6 90 * 90 11 Södermalm 172 4 185 * 172 * Enskede-Årsta-Vantör 113 8 113 7 98 * Skarpnäck 55 * 51 * 24 * Farsta 76 5 70 6 48 4 Hägersten-Älvsjö 245 6 288 * 233 8 Skärholmen 59 6 51 7 54 * Familje rådgivningen** 855 - 717 - 644 - Totalt i staden 2 064 47 1 875 47 1 835 55 92 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 4:5 Antal barn vars föräldrar deltagit i samarbetssamtal 2016–2025 Källa: Egenrapporterade uppgifter från stadsdelsnämderna och socialnämden  0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 A B C Totalt antal Varav frivilliga Varav initierade av domstol *Uppgift saknas från Kungsholmen avseende år 2024  Avtal om vårdnad, boende och umgänge Familjerätten är skyldig att ge föräldrar hjälp med att träffa juridiskt bindande avtal om vårdnad, boende eller umgänge inklusive fördelning av eventuella resekostnader vid umgänge med barnet. Föräldrar ansöker själva hos familjerätten om att få upprätta ett avtal. Innan ett avtal godkänns av familjerätten ska en utredning genomföras för att säkerställa att avtalet är till barnets bästa. Tabell 4:2 Antal inkomna ansökningar om avtal avseende vårdnad, boende eller umgänge 2025 Källa: Egenrapporterade uppgifter från stadsdelsnämderna  Stadsdelsnämnd 2024 2025 Järva 36 45 Hässelby-Vällingby 26 38 Bromma 25 22 Kungsholmen 25 12 Norra Innerstaden 15 20 Södermalm 15 15 Enskede-Årsta-Vantör 32 33 Skarpnäck 8 12 Farsta 24 21 Hägersten-Älvsjö 40 25 Skärholmen 22 24 Totalt i staden 268 267 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 93 Familjerätten Tabell 4:2 visar antal inkomna ansökningar om att få hjälp med att ingå juridiskt bindande avtal om vårdnad, boende eller umgänge. Under 2025 kom totalt 267 ansökningar om avtal rörande vårdnad, boende eller umgänge in till stadsdelsnämnderna. Antalet ansökningar är i stort sett samma till antalet som året innan men med variationer mellan stadsdelsnämnderna. I vissa stadsdelsnämnder ökade antalet ansökningar och i andra minskade antalet. Tabell 4:3 Antal avtal om vårdnad, boende eller umgänge som socialnämnden godkänt** Källa: Sociala system  Stadsdelsnämnd 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Järva 28 44 33 36 25 30 Hässelby-Vällingby 16 17 29 27 15 30 Bromma * * 16 14 17 21 Kungsholmen 6 7 14 14 * * Norra Innerstaden 16 8 * 14 12 9 Södermalm 11 8 6 26 21 13 Enskede-Årsta-Vantör 24 16 26 12 19 13 Skarpnäck 10 20 38 * * * Farsta 13 * * 9 13 9 Hägersten-Älvsjö * 27 24 10 17 13 Skärholmen 29 20 46 * 14 12 Totalt i staden 170 187 252 167 165 155 *Antal under 4 redovisas ej för att det inte ska vara möjligt att räkna fram känslliga uppgifter med hjälp av andra värden kan ytterligare observationer med låga värden ha markerats vid behov **Flera avtal kan gälla samma barn  Tabell 4:3 visar antal avtal som godkänts mellan föräldrar under perioden 2020–2025 uppdelat per stadsdelsnämnd. Flera avtal kan gälla samma barn. År 2020 godkände familjerätterna i Stockholms stad 170 avtal om vårdnad, boende och umgänge, under 2021 ökade antalet till 187 avtal och kulminerade 2022 då antalet avtal steg till 252. Antalet godkända avtal under 2022 innebar en ökning med 35 procent från året innan och utgör den högsta nivån under den studerade perioden. Under 2023 sjönk antalet igen till 167 godkända avtal vilket innebär en nedgång med cirka 34 procent. Under åren 2024 och 2025 fortsatte antalet att minska något till 165 respektive 155 avtal. Trenden visar därmed en stabilisering på en nivå som är jämförbar med antal avtal som godkändes under åren före toppåret 2022. Av de 267 inkomna ansökningarna 2025 godkände familjerätten 155 avtal. Att alla avtal inte godkänns av familjerätten beror oftast på att båda föräldrar inte är tillräckligt överens i frågan om vårdnad, boende eller umgänge för att ingå juridiskt bindande avtal. Föräldrar som inte är överens erbjuds som regel samarbetssamtal för att kunna nå en överenskommelse. Antal avtal om vårdnad boende och umgänge är det lägsta på fem år 94 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Informationssamtal Informationssamtal är ett samtal som erbjuds av stadens familjerätter till en eller båda föräldrarna inför en eventuell tvist i domstol. För den förälder som driver en tvist är det obligatoriskt att delta i ett sådant samtal. Syftet är att ge föräldrar information om processen och om vilket stöd som finns, samt att uppmuntra till lösningar i samförstånd kring frågor om vårdnad, boende och umgänge. I följande tabell 4:4 redovisas antal föräldrar som deltagit i informationssamtal om vårdnad, boende och umgänge, uppdelat per stadsdelsnämnd och år. År 2025 deltog totalt 1 086 föräldrar i informationssamtal i stadens olika stadsdelar, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år och en ökning med 13 procent sedan 2023. Deltagandet är dock ojämnt fördelat mellan nämnderna och variationerna kan delvis förklaras av skillnader i befolkningsstorlek och åldersstruktur, men inte helt. Vissa stadsdelsnämnder med både stora och medelstora barn- och ungdomsbefolkningar uppvisar höga deltagartal i relation till sin målgrupp medan andra stadsdelsnämnder med ett högt antal unga invånare har ett relativt lågt deltagande. Även stadsdelsnämnder med färre barn och unga kan ha högt deltagande i informationssamtal. Den största observerade ökningen av informationssamtal motsvarar 68 procent från 2024 till 2025 i en stadsdelsnämnd. Tabell 4:4 Antal föräldrar som deltagit i informationssamtal Källa: Sociala system  Stadsdelsnämnd 2024 2025 Järva 148 176 Hässelby-Vällingby 148 111 Bromma 78 63 Kungsholmen 42 34 Norra Innerstaden 88 148 Södermalm 73 83 Enskede-Årsta-Vantör 134 142 Skarpnäck 46 48 Farsta 83 80 Hägersten-Älvsjö 172 147 Skärholmen 64 54 Totalt i staden 1 076 1 086 *Egenrapporterad data från stadsdelsförvaltningarna  Upplysningar Om föräldrar som inte kan komma överens om vårdnad, boende eller umgänge väljer att gå till rättslig tvist har domstolen en skyldighet att se till att frågan vid behov utreds innan den avgörs av domstolen. Som ett första steg i processen ska socialtjänstens familjerätt ges tillfälle att lämna upplysningar till tingsrätten. Om familjerätten har tillgång till uppgifter som kan vara av betydelse för domstolens huvudförhandling i målet ska familjerätten upplysa domstolen om detta. föräldrar i informations samtal hos familjerätten i Stockholms stad vilket är det högsta antalet sedan inträdet av lagen (2021:530) om informationssamtal år 2022 1 086 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 95 Familjerätten Tabell 4:5 Antal barn som var aktuella i upplysningar per stadsdelsnämnd 2023–2025 Källa: Sociala system  Stadsdelsnämnd 2024 2025 Jämförelse 2024–2025 Järva 114 131 -17 Hässelby-Vällingby 95 92 3 Bromma 57 50 7 Kungsholmen 28 27 1 Norra Innerstaden 77 79 -2 Södermalm 56 64 -8 Enskede-Årsta-Vantör 100 80 20 Skarpnäck 21 27 -6 Farsta 51 38 13 Hägersten-Älvsjö 77 72 5 Skärholmen 32 28 4 Totalt i staden 708 688 20 Tabell 4:5 visar antal barn som familjerätterna i staden lämnade upplysningar om relaterat till domstolsförhandlingar om vårdnad, boende eller umgänge uppdelat per stadsdelsnämnd och år. 688 barn var aktuella i upplysningar under 2025, vilket kan jämföras med 708 barn år 2024. Figur 4:6 Antal barn som var aktuella i upplysningar 2020–2025 Källa: Sociala system  996 934 735 651 708 688 0 200 400 600 800 1000 1200 2020 2021 2022 2023 2024 2025 var aktuella i upplysningar under 2025 688 barn 96 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 4:6 visar antalet barn som var aktuella i upplysningar 2020–2025. Antalet uppgick till 996 barn år 2020 och därefter minskade antalet successivt till 2023 då antalet uppgick till 651 barn. År 2024 skedde en ökning till 708 barn, följt av en mindre nedgång till 688 antal barn år 2025. De två sista åren visar därmed en stabilisering på en lägre nivå än i början av perioden. Sammantaget visar utvecklingen en tydlig nedåtgående trend mellan 2020 och 2023 följt av en viss återhämtning och stabilisering under 2024–2025. Utredningar om vårdnad, boende och umgänge Om tvisten kvarstår är nästa steg i processen att domstolen beslutar att familjerätten ska genomföra en utredning på uppdrag av domstolen. Uppdraget om sådan utredning ges till familjerätten i den stadsdelsnämnd där barnet är folkbokfört. Av tabell 4:6 framgår att 401 barn var aktuella i utredningar om vårdnad, boende och umgänge 2025, vilket är en minskning med 26 barn jämfört med 2024. Tabell 4:6 Antal barn aktuella i utredningar om vårdnad, boende och umgänge 2024–2025 Källa: Sociala system  Stadsdelsnämnd 2024 2025 Järva 69 79 Hässelby-Vällingby 61 51 Bromma 46 22 Kungsholmen 25 22 Norra Innerstaden 39 51 Södermalm 34 24 Enskede-Årsta-Vantör 43 45 Skarpnäck 19 23 Farsta 33 22 Hägersten-Älvsjö 41 37 Skärholmen 17 25 Totalt i staden 427 401 Antal barn i upplysningar var 688, jämfört med föregående år, vilket är en liten minskning (se tabell 4:5). Antalet informationssamtal har, som redogörs i tabell 4:4, ökat marginellt. Att informationssamtalen ökar något och antal barn i upplysningar och utredningar minskar kan indikera en förskjutning i likhet med lagens syfte, att informationssamtalen ska verka förebyggande för att undvika rättslig tvist i frågor om vårdnad, boende och umgänge. För att avgöra om detta är en långsiktig trend krävs dock analys över flera år samt beaktande av externa faktorer såsom befolkningsutveckling. Figur 4:7 nedan visar antal barn som var aktuella i utredningar om vårdnad, boende och umgänge de senaste tio åren. Antalet barn i upplysningar och utredningar minskade totalt i staden 2025 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 97 Familjerätten Figur 4:7 Antal barn som varit aktuella i utredningar om vårdnad, boende och umgänge 2016–2025 Källa: Sociala system  0 200 400 600 800 1000 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Umgängesstöd Ett beslut om umgängesstöd från domstolen innebär att barn och umgängesförälder umgås i närvaro av en umgängesstödperson utsedd av familjerätten. Det är bara en domstol som kan besluta om umgänge med umgängesstöd, familjerätten ska verkställa domstolens beslut om umgängesstöd. Tabell 4:7 visar antal barn i beslut om umgängesstöd som familjerätten verkställt uppdelat per stadsdelsnämnd. Samma barn kan vara aktuellt i flera beslut om umgängesstöd under samma år. Under 2025 verkställde stadens familjerätter 127 beslut om umgängesstöd. Under 2025 verkställdes 127 beslut om umgängesstöd från domstolen av stadens familjerätter 98 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 4:7 Antal barn i beslut om umgängesstöd som socialnämnden verkställt** Källa: Egenrapporterade uppgifter från stadsdelsnämderna  Stadsdelsnämnd 2025 Järva 34 Hässelby-Vällingby 14 Bromma * Kungsholmen 12 Norra Innerstaden 7 Södermalm 8 Enskede-Årsta-Vantör 17 Skarpnäck * Farsta 8 Hägersten-Älvsjö 10 Skärholmen 10 Totalt i staden 127 *Antal under 4 redovisas ej för att det inte ska vara möjligt att räkna fram känsliga uppgifter med hjälp av andra värden kan ytterligare observationer med låga värden ha markerats vid behov  **Samma barn kan vara aktuellt flera av dessa beslut  I figur 4:8 nedan visas antalet verkställda beslut om umgängesstöd de senaste tio åren, vilket har varierat över tid. År 2016 var antalet barn som berördes av beslut om umgängesstöd 223 jämfört med 2025 då 127 barn berördes av beslut om umgängesstöd. Det är tingsrätten som fattar beslut om umgängesstöd och Stockholms stads statisk följer den nationella statistiken för antal verkställda beslut om umgängesstöd med en uppåtgående trend mellan åren 2017–2021. Därefter minskade antalet beslut under 2022–2023 för att stagnera något under de senaste årens mätningar.6 Figur 4:8 Antal beslut om umgängesstöd 2016–2025* Källa: Egenrapporterade uppgifter från stadsdelsnämderna  223 150 184 188 205 195 120 88 110 127 0 50 100 150 200 250 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 *Samma barn kan vara aktuellt i flera av dessa beslut  6 För att läsa mer, gå in på MFoF (mfof.se) och sök på officiell statistik för familjerätt. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 99 Våld i nära relationer Socialtjänstrapport 2025 5. Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck 5 Våld i nära relationer 100 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck Sammanfattning • Ärendeantalet hos relationsvåldsteamen (RVT) har under året ökat med 4 procent från 1 935 personer år 2024 till 2 018 personer. • 46 procent av totala mängden utredningsärenden vid RVT är kvinnor i åldern 30–44 år. • Antal placerade personer på skyddat boende har minskat under 2025 med 41 personer. • Beviljade insatser med behovsprövning hos relationsvåldscentrum (RVC) har ökat med 12 procent från föregående år. • Av de 155 personer som hade registrerad samtalskontakt vid RVC utifrån våldsutövande beteende var 131 personer identifierade som män. Om statistiken Den statistik som redovisas i detta kapitel är hämtad från stadens verksamhetssystem sociala system, berörda utförarverksamheter samt SHIS Bostäder och Bostadsförmedlingen AB. Statistik hämtad från sociala system redovisar antal unika personer aktuella för utredning eller insats inom stadens relationsvåldsteam (RVT) under 2025. Sociala system tillhandahåller data baserat på juridiskt kön för verksamhetsområdet våld i nära relation. Det saknas systemstöd för att dokumentera om en person är våldsutsatt eller är utövande av våld eller mer specifik kategori av våld som förekommer. Egenrapporterade uppgifter från RVC är hämtade från Socialstyrelsens uppföljningsverktyg SU.reg. Vid egenrapporterade uppgifter finns flera osäkerhetsfaktorer, data bör tolkas med stor försiktighet. I redovisad statistik prickas antal under fyra för att förhindra röjandet av personuppgifter. För att kunna redovisa totaler tillämpas också sekundärprickning vilket innebär att ytterligare en rad prickas för att förhindra baklänges räkning och därmed minska risken för röjandet av personuppgifter. Detta kan innebära att resultat för en verksamhet eller stadsdelsnämnd utelämnas trots att antalen ligger högt över fyra. Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag (2025:400), SoL, i kraft och hänvisningar till paragrafer i kapitlet görs utifrån den nya lagstiftningen. Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder har bildat Järva stadsdelsnämnd samt Norrmalm och Östermalm stadsdelsnämnder har bildat Norra innerstadens stadsdelsnämnd. Båda sedan juli 2023. Siffror före 2023 är därför sammanlagda. Under 2025 har en omorganisering skett i staden vilket påverkar benämningen av vissa verksamheter. I rapporten används den aktuella benämningen nedan: • Område hemlöshet (tidigare enheten för hemlösa) Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 101 Våld i nära relationer Utredningar, insatser och insatsernas utformning Personer över 18 år som är utsatta för eller utsätter närstående för våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld och förtryck kan ansöka om insatser hos stadens RVT som finns i samtliga stadsdelsnämnder och inom socialnämndens område hemlöshet. Ärenden som rör barn som är direkt utsatta för våld inom familjen eller som upplever våld mot en förälder, tas emot av enheten för barn och unga i den stadsdelsnämnd de bor. Statistik över detta finns i kapitel 3 Barn och unga. Utredningar RVT Under 2025 var 2 018 personer aktuella för utredning eller insats vid stadens RVT. Tabell 5:1 redovisar antalet unika utredningsärenden vid RVT, uppdelat på kön och nämnd aktuella under perioden 2023-2025. Tabell 5:1 Antal aktuella ärenden uppdelat på kön, 2023–2025 Källa: Sociala system  * Antal under 4 redovisas ej  ** För att inte kunna räkna ut antalet vid den prickade nämnden, görs en sekundärprickning  *** För staden netto summeras antal unika individer i staden  Det vill säga, om en individ förekommer flera gånger i olika nämnder är denna endast räknad en gång  Antalet personer vid RVT har ökat med 4 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor har ökat stadigt över åren och fortsätter att öka. Under 2025 ökade antalet kvinnor som ansökte om insats med 69 och antalet män ökade med 14 jämfört med föregående år. Figur 5:1 illustrerar hur könsfördelningen ser ut mellan kvinnor och män. Fördelningen mellan könen 2025 är densamma som tidigare år, 87 procent kvinnor och 13 procent män. var aktuella för utredning eller insats på grund av våld i nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck 2 018 personer Nämnd 2023 2024 2025 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Järva 176 20 196 186 16 202 186 19 205 Hässelby- Vällingby 143 23 166 175 25 200 174 20 194 Bromma 151 16 167 150 15 165 162 16 178 Kungsholmen 56 8 64 50 14 64 ** ** 65 Norra Innerstaden 141 15 156 135 20 155 159 22 181 Södermalm 231 46 277 242 45 287 238 39 277 Enskede-Årsta- Vantör 225 32 257 236 33 269 249 28 277 Skarpnäck 89 14 103 99 12 111 102 18 120 Farsta 116 10 126 135 12 147 153 18 171 Hägersten- Älvsjö 195 56 251 197 54 251 196 54 250 Skärholmen 90 22 112 104 18 122 114 24 138 Område hemlöshet 9 0 9 12 0 12 * * 9 Totalt i staden*** 1 583 257 1 840 1 679 256 1 935 1 748 270 2 018 102 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 5:1 Hur ser könsfördelningen ut? Källa: Sociala system  87% 13% Kvinnor Män Figur 5:2 illustrerar åldersfördelningen uppdelat på kön och ålder. Det är förhållandevis jämnt fördelat mellan könen för de olika ålderskategorierna. Kvinnor i åldern 30-44 år är den största gruppen hos RVT och står för 46 procent av ärenden, kvinnor i åldern 45-65 utgör nästan 25 procent. Män i åldersgruppen 30–44 år motsvarar 7 procent av det totala antalet ärenden. Figur 5:2 Åldersfördelningen för aktuella ärenden RVT 2025, uppdelat på kön Källa: Sociala system  45 238 936 479 508 32 134 84 12 0 200 400 600 800 1 000 18-20 år 21-29 år 30-44 år 45-64 år Över 65 år Kvinnor Män Äldre personers utsatthet för våld i nära relation kan vara högre än statistiken visar, vilket kan bero på att personer över 65 år inte söker hjälp från RVT för våldsutsatthet.1 För 2025 har det dock skett en ökning av antal personer över 65 år som är aktuella vid RVT. Antalet unga vuxna hos RVT ökar igen, främst i åldern 18–20 år, efter att ha minskat under flera år. Ökningen stämmer överens med forskning som visar att unga (16–24 år) är mer utsatta för våld i nära relationer än äldre.2 1 Våld mot äldre | Jämställdhetsmyndigheten 2 Våld i ungas parrelationer. Brottsförebyggande rådet. Rapport 2021:15. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 103 Våld i nära relationer Stöd till våldsutsatta och våldsutövande vuxna Relationsvåldscentrum (RVC) Vägen till stöd hos RVC är genom egen kontakt, med möjlighet till fem råd- och stödsamtal eller stödsamtal som biståndsbedömd insats från RVT. 3 4 Insatser till våldsutsatta och våldsutövande personer kan erbjudas individuellt eller i grupp. RVC erbjuder även stödsamtal som biståndsbedömd insats till minderåriga barn där minst en vårdnadshavare har en pågående insats på RVC. Statistik över detta finns i kapitel 3. Biståndsbedömd insats hos RVC Tabell 5:2 visar antal unika personer som har beviljats biståndsbedömd insats vid RVC under de senaste tre åren. Insatserna avser både stöd till våldsutsatta och våldsutövande personer, uppdelat på kön för respektive stadsdelsnämnd. Tabell 5:2 Antal unika personer som beviljats samtalsstöd på RVC, uppdelat på kön och nämnd 2023–2025 Källa: Sociala system  * Antal under 4 redovisas ej  ** För att inte kunna räkna ut antalet vid den prickade nämnden, görs en sekundärprickning  *** För staden netto summeras antal unika individer i staden  Dvs, om en individ förekommer flera gånger i olika nämnder är denna endast räknad en gång  Under 2025 beviljades 1 386 unika personer biståndsbedömd insats hos RVC vilket var en ökning med 149 personer jämfört med 2024. Figur 5:3 visar antal insatsbeslut vid RVC under 2023–2025, uppdelat på kön vid respektive RVC. Flera insatsbeslut kan avse en och samma person. En person kan också i undantagsfall förekomma flera gånger om personen fått insats vid ett eller fler RVC. 3 Staden har fyra regionala verksamheter med följande upptagningsområden. RVC Väst: Bromma, Hässelby- Vällingby & Järva. RVC Innerstaden: Kungsholmen, Norra innerstaden och Södermalm. RVC Sydost: Enskede-Årsta-Vantör, Farsta & Skarpnäck. RVC Sydväst: Hägersten-Älvsjö & Skärholmen. 4 Under 2026 när socialtjänstrapport 2025 publiceras är detta ändrat i och med insatser utan behovsprövning som innebär upp till 15 samtal. Fler unga personer i åldern 18–20 år har sökt stöd och insats från RVT under 2025 Nämnd 2023 2024 2025 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Järva 81 11 92 94 12 106 94 14 108 Hässelby- Vällingby 81 15 96 102 15 117 108 12 120 Bromma 78 4 82 81 7 88 114 9 123 Kungsholmen 34 6 40 33 7 40 36 7 43 Norra Innerstaden 96 9 105 82 13 95 103 18 121 Södermalm 150 32 182 170 34 204 191 28 219 Enskede-Årsta- Vantör 137 19 156 165 18 183 173 19 192 Skarpnäck 47 5 52 62 5 67 69 10 79 Farsta 69 6 75 83 9 92 107 13 120 Hägersten- Älvsjö 133 44 177 135 47 182 153 45 198 Skärholmen 45 6 51 54 9 63 72 16 88 Område hemlöshet * * * * * * * * * Totalt i staden*** 951 157 1 108 1 061 176 1 237 1 196 190 1 386 104 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 5:3 Antalet insatsbeslut, fördelat mellan kön och respektive RVC, 2023–2025 Källa: Sociala system  232 29 286 49 259 30 192 51 280 35 302 57 360 35 215 66 307 34 337 51 417 47 245 69 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Väst Innerstaden Sydost Sydväst 2023 2024 2025 * En person kan förekomma på flera RVC på grund av att personen av säkerhetsskäl behöver gå på annat RVC än det hen tillhör eller så flyttar personen till annan stadsdelsförvaltning  Den tydligaste ökningen av personer som beviljats insats kan ses hos RVC Sydost, där antalet personer har ökat från 395 till 464. En bidragande orsak till ökningen är ”Lotsprojektet på RVC Sydost” som syftar till att erbjuda praktiskt och väg ledande stöd till personer som utsatts för våld i nära relationer. 5 Under 2025 togs 91 uppdrag emot, 87 kvinnor och 4 män. Figur 5:4 visar utvecklingen av beviljade insatser under 2023–2025 för stadens fyra RVC. Figuren visar en stadig ökning av ärenden som syns tydligast inom RVC Sydost (40 procent) med pågående Lotsprojekt som en del av förklaringen. RVC Väst (26 procent) och RVC Sydväst (27 procent) har ökat med jämn fördelning samtidigt som RVC Innerstad ökat med 12 procent. 5 Projektmedel var beviljat för perioden 2023–2025 och avslutades vid årsskiftet. Projektets övergripande syfte var att skapa ett bredare utbud av stöd via RVC så att fler våldsutsatta brukar får tillgång till stöd av god kvalitet för att minska konsekvenser av våldet och möjliggöra ett liv fritt från våld. Det är fortsatt en stadig ökning av personer som fått biståndsbedömda insatser vid stadens RVC Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 105 Våld i nära relationer Figur 5:4 Ärendeutveckling för biståndsbedömda insatser till RVC under åren 2023–2025 Källa: Sociala system  200 250 300 350 400 450 500 2023 2024 2025 Väst Innerstaden Sydost Sydväst *En person kan förekomma på flera RVC om personen av säkerhetsskäl behöver gå till annat RVC eller på grund av flytt till annan stadsdelsförvaltning  Råd- och stödsamtal till våldsutsatta personer Figur 5:5 visar antalet våldsutsatta personer, uppdelat efter kön, som har registrerats för råd- och stödsamtal på respektive RVC. Av statistiken framgår inte hur många av dessa personer som senare har ansökt om en biståndsbedömd insats via RVT. Uppgifterna är baserade på RVC:s egenrapporterade data i SU.reg. Det bör tas i beaktan att flera RVC rapporterar bortfall i statistikregistrering om ärenden är råd- och stödsamtal och, eller biståndsbedömd insats. Figur 5:5 Antal personer, fördelat på kön, som registrerats för råd- och stöd samtal utifrån våldsutsatthet under 2023–2025 Källa: Egenrapporterad data från RVC  40 5 86 10 60 11 86 19 46 9 82 19 43 6 88 31 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Väst Innerstaden Sydost Sydväst 2024 2025 Stöd till våldsutövande personer Uppgifter om stöd till våldsutövande personer är hämtad från SU.reg och avser registrerade personer som har haft kontakt med RVC, både för råd- och stödsamtal eller för biståndsbedömd insats från RVT. Under 2025 var det 155 personer som hade registrerad samtalskontakt vid RVC på grund av vålds - utövande beteende. Av dessa var 131 personer identifierade som män, vilket är en ökning med 20 personer från 2024. 106 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 5:3 Antal våldsutövarande personer, RVC 2023–2025 Källa: Egenrapporterad data från RVC  RVC Kvinnor Män Totalt Väst 32 22 38 Innerstaden 18 20 38 Sydost 29 15 10 Sydväst 21 72 69 Totalt 100 129 155 Mikamottagningen och prostitution och människohandels-teamet (POM) 6 Mikamottagningen, verksamma i Stockholms län, erbjuder stödjande samtal och praktiskt stöd till personer som har erfarenhet av sex mot ersättning, sexuellt självskadebeteende eller är utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Under 2025 har 141 personer haft kontakt med Mikamottagningen. Av dessa var drygt hälften, 85 personer, hemmahörande i Stockholms stad. De flesta som sökt stöd identifierar sig som kvinnor (91 %). En mindre andel är män (5 %) eller transpersoner och icke-binära (3 %). Ungefär var fjärde person (24 %) har barn under 18 år. I det uppsökande arbetet mötte socialtjänsten under året 222 personer som lever i prostitution. Bland dessa fanns 27 olika nationaliteter, de flesta var vuxna men färre än 4 personer var under 18 år.7 De flesta i gruppen var kvinnor (199), följt av transpersoner (13) och män (10). Ungefär var tredje person (72 totalt) tackade ja till att ta emot någon form av stöd. Uppsökande socialsekreterarna har haft samtal med 302 personer som delgivits misstanke om köp av sexuell handling eller försök till köp av sexuell handling. Av dessa var 128 personer hemmahörande i Stockholms stad. Majoriteten var myndiga män med en medelåldern på ca 36 år, 12 personer var mellan 18–20 år. Under 2025 var det 211 personer (70 procent) som tackade ja till stöd från KAST eller motsvarande insats.8 Origo, resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld Origo drivs tillsammans med Polisen, Region Stockholm och övriga kommuner i länet. Till Origo kan personer (13–26 år) som lever i en hederskontext vända sig för stöd och hjälp. Under året sökte 134 nya personer samtalsstöd hos Origo. Av dessa var 40 personer hemmahörande i Stockholms stad, medan 37 personer inte uppgett hemvist. Utöver dessa har ytterligare 34 personer kontaktat verksamheten via funktionen ”Fråga Origo”.9 Tabell 5:4 visar antalet personer, uppdelat på stadsdelsnämnd som under 2023–2025 vänt sig till Origo. 6 POM-teamet är uppsökande handläggare vid enheten mot prostitution och människohandel, en del av enheten för stöd och skydd vid socialförvaltningens avdelning för socialt stöd. 7 För minderåriga personer som utsatts för sexuell exploatering upprättas orosanmälan till barn och ungdomsenhet 8 Mottagningen för köp av sexuella handlingar (KAST). 9 FrågaOrigo är en anonym e-tjänst som Origo resurscentrum tillhandahåller. Bland våldsutsatta personer inom RVC är kvinnor tydligt över representerade medan majoriteten av vålds utövande personer är män Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 107 Våld i nära relationer Tabell 5:4 Antal personer (13–26 år) som tagit kontakt med Origo, 2023–2025 Källa: Egenrapporterade från Origo  Nämnd Kvinnor Män Totalt Järva 16 20 9 Hässelby-Vällingby 9 7 * Bromma 4 * * Kungsholmen 0 0 * Norra Innerstaden * * * Södermalm 7 * * Enskede-Årsta-Vantör 9 7 9 Skarpnäck 0 * 4 Farsta 7 5 * Hägersten-Älvsjö 6 7 * Skärholmen * 8 4 Totalt i staden 62 63 40 * Antal under 4 redovisas ej  Av de 134 nya personerna som varit i kontakt med Origo identifierade sig 21 personer som pojkar och män. Färre än 4 personer identifierar sig som icke- binära. Genomsnittlig ålder var 21 år vilket är en minskning från 2024 då den genomsnittliga åldern var 22 år. Totalt har Origo under året erbjudit 741 stöd- och rådgivningssamtal till unga, vilket är färre samtal än under 2024, då antalet samtal var 934. 10 Fördelning av konsultationer från stadsdelsnämnderna framgår i tabell 5:5. Tabell 5:5 Antal konsultationssamtal till yrkesverksamma, 2023–2025 Källa: Egenrapporterade från Origo  Nämnd 2023 2024 2025 Järva 30 21 26 Hässelby-Vällingby 23 11 15 Bromma 9 12 8 Kungsholmen * * 9 Norra Innerstaden 9 * 8 Södermalm 7 5 * Enskede-Årsta-Vantör 8 12 12 Skarpnäck * * 4 Farsta 11 9 10 Hägersten-Älvsjö 10 8 10 Skärholmen 11 11 13 Socialnämnden * 4 * Totalt i staden 130 98 118 * Antal under 4 redovisas ej  10 Yrkesverksamma är Polismyndigheten, socialtjänst, skola, Region Stockholm och ideella organisationer. 108 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Skyddat boende och jourlägenhet Från och med 2024 hämtas statistiken direkt från stadens sociala system. Det beror på att barn som följer med en förälder till ett skyddat boende numera får ett eget, personligt beslut om stöd (sedan 1 april 2024).11 Socialnämnden har ansvaret för att barnen får den hjälp och det stöd de behöver, vilket dokumenteras i systemet. Antalet placerade barn i skyddat boende redovisas i kapitel 3 Barn och unga. Placeringar på skyddat boende I tabell 5:6 redovisas antal beslut om placering i skyddat boende samt antal personer som placerats. De två måtten skiljer sig åt då en person kan ha fått en insats beviljad vid flera tillfällen under ett år. Antalet beslut om placering är därför fler än antalet personer. Av uppgifterna redovisas inte om placering skett i skyddat boende i stadens regi eller hos annan utförare. Tabell 5:6 Antal beslut om placering och unika personer i skyddat boende, uppdelat på kön, 2023–2025 Källa: Sociala system  * Antal under 4 redovisas ej  ** Sekundär prickas för att inte antalet i någon sekretessmarkerad cell ska gå att räkna ut  Det totala antalet beslut om placeringar till följd av våld i nära relation eller hedersrelaterat våld under 2025 var 284 för kvinnor och 14 för män. Antalet personer som blivit beviljade skyddat boende under 2025 var 220 kvinnor och 13 män. Under 2024 placerades 259 kvinnor och 15 män i skyddat boende. Det innebär en minskning under 2025 med 41 personer. 53 procent av alla personer är i ålderskategorin 30–44 år och 26 procent är i åldern 18–29 år medan gruppen 45–64 år utgör 18 procent. 11 Lag (2024:79) om placering av barn i skyddat boende. Nämnd 2023 kvinnor 2023 män 2024 kvinnor 2024 män 2025 kvinnor 2025 män Placeringar Personer Placer- ingar Personer Placer- ingar Personer Placer- ingar Personer Placer- ingar Personer Placer- ingar Personer Järva 87 63 * * 81 58 4 4 81 58 * * Hässelby- Vällingby 47 37 5 * 51 42 4 4 40 34 * * Bromma 23 18 * * 12 10 0 0 8 ** 0 0 Kungsholmen 8 8 * * 4 * 0 0 * * 0 0 Norra Innerstaden 14 11 0 0 13 11 0 0 14 13 0 0 Södermalm 36 24 * * 26 20 * * 24 16 * * Enskede-Årsta- Vantör 44 35 0 0 47 40 * * 40 33 * * Skarpnäck 12 11 0 0 18 14 * * 13 10 4 * Farsta 22 16 0 0 23 20 0 0 27 21 0 0 Hägersten- Älvsjö 21 17 * * 18 13 6 4 16 15 * * Skärholmen 24 18 5 * 25 24 0 0 15 9 * * Område hemlöshet 0 0 0 0 7 ** * * ** * 0 0 Totalt i staden 338 258 17 13 325 259 17 15 284 219 14 13 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 109 Våld i nära relationer Placering vid Kriscentrum skyddat boende – egen regi Den verksamhet som erbjuder skyddat boende i stadens regi är Kriscentrum skyddat boende. Verksamheten erbjuder skydd och stöd till våldsutsatta kvinnor med eller utan barn.12 Kriscentrum tillhandahåller därutöver två separata skyddslägenheter som även kan ta emot män. Figur 5:6 visar antalet våldsutsatta kvinnor med eller utan minderåriga barn på Kriscentrum över en treårsperiod. Under perioden 2023-2025 har antalet personer som är inskrivna på Kriscentrum minskat med 21 personer. Under 2025 fanns det 43 kvinnor med barn inskrivna, vilket är en liten ökning från året innan då antalet var 39 kvinnor med barn. Samtidigt har det totala antalet barn på Kriscentrum stadigt minskat under de senaste åren. Den grupp som har förändrats mest är kvinnor utan barn. Under 2025 var det 41 kvinnor på Kriscentrum, vilket är en minskning jämfört med året innan då det var 58 kvinnor. Figur 5:6 Antal placerade våldsutsatta kvinnor med eller utan minderåriga barn samt antal barn på Kriscentrum skyddat boende, 2023–2025 Källa: Egenrapporterad data från Kriscentrum skyddat boende  48 44 78 58 39 72 41 43 65 0 15 30 45 60 75 90 Kvinnor utan barn Kvinnor med barn Barn 2023 2024 2025 Utöver Kriscentrum skyddat boende tillhandahåller staden boende för socialt utsatta kvinnor via stödboendet Syrenen och akutboendet Hvilan. Majoriteten av kvinnorna är utsatta för våld i nära relation eller annan form av våld, tillsammans med andra sociala behov. Jourlägenhet Det har skett en marginell ökning av antal personer placerade i jourlägenhet, se tabell 5:7. Det varierar hur många jourlägenheter stadsdelarna tillhandahåller till målgruppen, och vissa har inga alls. Det är en anledning till att antalet personer och placeringar skiljer sig åt mellan olika delar av staden. Kön redovisas inte för varje stadsdel, eftersom det är så få män eller personer med annan könsidentitet som fått placering. När det gäller ålder är hälften av alla placerade personer mellan 30 och 44 år. En fjärdedel är unga vuxna mellan 18 och 29 år. 12 Tidigare Kriscentrum – Kruton (KCK) 110 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 5:7 Antal beslut om placering och unika personer i jourlägenhet, 2023–2025 Källa: Sociala system  Nämnd 2023 2024 2025 Place- ringar Personer Place- ringar Personer Place- ringar Personer Järva 0 0 0 0 0 0 Hässelby-Vällingby 7 7 10 10 12 10 Bromma 11 9 11 7 11 8 Kungsholmen ** ** * * * * Norra Innerstaden * * 0 0 * * Södermalm 9 9 ** ** ** ** Enskede-Årsta- Vantör 26 24 30 30 32 31 Skarpnäck 0 0 0 0 0 0 Farsta 0 0 0 0 0 0 Hägersten-Älvsjö 0 0 0 0 0 0 Skärholmen 0 0 0 0 0 0 Område hemlöshet 0 0 0 0 0 0 Totalt i staden 59 55 62 57 67 59 * Antal under 4 redovisas ej  ** Sekundär prickas för att inte antalet i någon sekretessmarkerad cell ska gå att räkna ut  Andra boendeformer SHIS Mellanbo SHIS Bostäder (SHIS) är en av Stockholms stads bostadssociala resurser. Mellanbo är den boendeform inom SHIS som riktar sig specifikt till våldsutsatta personer, med eller utan barn. En placering av socialtjänsten i boendeformen Mellanbo inkluderar boendestöd från SHIS. Boendestödjarna har särskild kompetens om våld i nära relation och att möta målgruppens behov. Majoriteten personer som beviljats boende med stöd under 2025 med SHIS Mellanbo är kvinnor utsatta för våld i nära relation. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 111 Våld i nära relationer Tabell 5:8 Antal vuxna och barn boende i SHIS Mellanbo på grund av vålds utsatthet, per stadsdelsnämnd och uppdelat per kön, 2023 till och med 2025 Källa: SHIS bostäder  Tabellen visar antalet boende i Mellanbo respektive år  En del personer som bodde där 2025 kan ha flyttat in 2024 eller tidigare, tabellen visar alltså inte antal unika personer  *Antal under 4 redovisas ej  ** Sekundärprickas för att inte antalet i någon sekretessmarkerad cell ska gå att räkna ut  Antalet personer som bor på SHIS Mellanbo har minskat något, från 42 personer föregående år till 38 personer under 2025. Även antalet barn har blivit färre, från 48 barn till 34 barn. i genomsnitt bor det fortfarande tre barn i varje hushåll. När det gäller män är de väldigt få, de senaste åren har färre än 4 män beviljats boende på SHIS Mellanbo. Under 2025 var den genomsnittliga boendetiden på SHIS Mellanbo tio månader, vilket är två månader längre än året innan. Totalt 22 personer flyttade ut från boendet under året, de flesta av dem vidare till en så kallad genomgångsbostad.13 13 För att kvalificeras för genomgångsbostad ska personen uppvisa att boendet fungerar utan störningar eller sena/uteblivna hyresbetalningar. Processen kan påbörjas tidigast efter sex månaders boendetid vid Mellanbo. I kapitel 7 Hemlöshet beskrivs SHIS olika boendeformer närmare. Nämnd 2023 2024 2025 2025 Antal barnKvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Järva 35 * 35 26 0 26 24 0 24 28 Hässelby-Vällingby * 0 * 4 0 4 * 0 * ** Bromma * 0 * * 0 * 0 0 0 0 Kungsholmen 0 0 0 0 0 0 * 0 0 0 Norra Innerstaden * * * 0 0 0 7 0 7 * Södermalm 7 0 7 6 * 6 * * * * Enskede-Årsta-Vantör * 0 * 0 0 0 * 0 * 0 Skarpnäck * 0 * 0 0 0 * 0 * 0 Farsta 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Hägersten-Älvsjö 0 0 0 * 0 * * 0 0 0 Skärholmen 0 0 0 * 0 * * 0 * * Område hemlöshet * 0 * * 0 * 0 0 0 0 Totalt i staden 55 * 55 42 * 42 38 * 38 34 112 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 5:7 Antal och andel beslut om förtur vid Bostadsförmedlingen, fördelat på kategori av särskilda skäl, år 2025 Källa: Bostadsförmedlingen AB  78% 83% 86% 90% 97% 95% 100% 100% 100% 22% 17% 14% 10% 3% 5% 0% 0% 0% 0% 50% 100% V ål d i n är a r e l a t i o n e r (t o t . 88) Öv r i g a f y s i s k a f un k t i o n s h i n d e r (t o t . 1 0 7 ) Öv r i g a h o t (t o t . 3 6 ) Allv a r lig s ju k d o m (t o t . 41 ) Ba r n me d f y s i s k t /ps y k . f un k t i o n s h i n d e r (t o t . 7 6 ) Ka t e g o r i s a k n a s (t o t . 22) Pe n s i onä r me d f y s i s k t f un k t i o n s h i n d e r (t o t . 1 20 ) Ps y k i s k a f un k t i o n s h i n d e r (t o t . 99) Öv r i g a s o ci a l a s k äl (t o t . 21 5) Av s l a g Bi f a l l Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 113 Våld i nära relationer Figur 5:8 Antalet ansökningar om förtur lägenhet till Bostadsförmedlingen AB utifrån våldsutsatthet och antalet bifall, för år 2023–2025 Källa: Bostadsförmedlingen AB  101 12 12% 67 15 22% 89 19 21% 0 20 40 60 80 100 120 Antal ansökningar kategori våld i nära relation Antal personer som fått bifall Andel bifall 2023 2024 2025 Förtur i bostadskön Den som är utsatt för våld i en nära relation, eller hedersrelaterat våld och förtryck, kan få förtur i Stockholms kommunala bostadskö. För att tilldelas förtur måste även övriga krav som ställs vara uppfyllda. 14 Under 2025 var våld i nära relationer den vanligaste orsaken till att en person fick förtur följt av orsaken fysisk funktionsnedsättning. Figur 5.7 visar beslut om förtur fördelat på särskilda skäl. Statistiken i figur 5:8 är inhämtad från Bostadsförmedlingen Stockholm AB. Bostadsförmedlingen tog emot 903 ansökningar under 2025 och fattade beslut i 805 av ärenden. Fler personer har under 2025 sökt förtur på grund av våld i nära relationer jämfört med föregående år, antalet ökade från 67 till 89 ansökningar. Av dessa fick 20 personer beslut om bifall på sin ansökan, likt föregående år fick totalt sett ungefär var femte person, 22 procent sin ansökan om förtur beviljad. 14 Läs mer i Bostadsförmedlingens riktlinjer för förtursverksamhet: riktlinjer-for-fortursverksamheten-2024-09-26.pdf 114 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Brukardelaktighet Tabell 5:9 Andel personer inom vuxen/våld i nära relation som upplever att de får en förbättrad situation av insatsen/insatserna de fått från socialtjänsten 2025 Källa: Enkätundersökning till brukare inom vuxen/våld i nära relation under april och maj månad av indikator ”Andel personer som själv upplever att de får en förbättrad situation av insatsen/ insatserna de fått från socialtjänsten”, 2025  Nämnd Indikator Antal svar Järva * * Hässelby-Vällingby 100 4 Bromma 87 13 Kungsholmen 75 6 Norra Innerstaden 93 13 Södermalm 100 20 Enskede-Årsta-Vantör 86 12 Skarpnäck 100 11 Farsta * * Hägersten-Älvsjö 100 13 Skärholmen 100 10 Socialnämnden, område hemlöshet * * Totalt i staden 92 117 *Antal under 4 redovisas ej  Resultatindikator om förbättrad situation Resultaten i tabell 5:9 bygger på svar från 117 personer som varit utsatta för våld i nära relationer. Av dessa var 107 kvinnor och 8 män. 92 procent uppgav att deras situation förbättrats efter en eller flera insatser från socialtjänsten. Det finns dock en skillnad mellan könen: bland kvinnor uppgav 93 procent en förbättrad situation medan 75 procent av männen uppgav motsvarande. Tolkning av resultaten bör göras med stor försiktighet givet det låga antalet respondenter. upplevde att de fått en förbättrad situation av insatsen eller insatserna de fått från social tjänsten 92 % Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 115 Skadligt bruk och beroende 6 Skadligt bruk och beroende 6. Skadligt bruk och beroende Socialtjänstrapport 2025 116 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Skadligt bruk och beroende Sammanfattning • Antalet personer aktuella för utredning eller insats minskade jämfört med föregående år, medan fördelningen mellan könen har varit relativt stabil över tid. • Den vanligaste anledningen till aktualisering på socialtjänstens vuxenheter var egen ansökan följt av orosanmälan och LVM-anmälan. • Den mest förekommande öppna insatsen med behovsprövning var öppenvård. • Mer än hälften av alla personer som var aktuella under året hade en eller flera behovsprövade boende- eller institutionsplaceringar. • Antalet LVM-anmälningar ökade jämfört med föregående år, de flesta anmälningarna kom från beroendevården. Om statistiken Den statistik som redovisas i detta kapitel är hämtad från stadens verksamhetssystem sociala system, avdelningen för socialt stöd inom socialnämnden, Beroendecentrum Stockholm och Statens institutionsstyrelse (SiS). Den statistik som är hämtad från sociala system redovisar antal unika personer, 18 år och äldre, som varit aktuella för utredning eller insats inom stadens vuxenenheter under hela 2025. Statistiken omfattar personer med skadligt bruk och beroende av alkohol, narkotika och andra substanser samt spel om pengar. I redovisad statistik prickas antal under fyra för att förhindra röjandet av personuppgifter. För att kunna redovisa totaler tillämpas också sekundärprickning vilket innebär att ytterligare en rad prickas för att förhindra baklänges räkning och därmed minska risken för röjandet av personuppgifter. Detta kan innebära att resultat för en verksamhet eller stadsdelsnämnd utelämnas trots att antalen ligger högt över fyra. Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag (2025:400), SoL, i kraft och hänvisningar till paragrafer i kapitlet görs utifrån den nya lagstiftningen . Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder har bildat Järva stadsdelsnämnd samt Norrmalm och Östermalm stadsdelsnämnder har bildat Norra innerstadens stadsdelsnämnd. Båda sedan juli 2023. Siffror före 2023 är därför sammanlagda. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 117 Skadligt bruk och beroende Insatser, omfattning och utformning Merparten av stadens vuxenenheter handlägger ärenden för personer med skadligt bruk och beroende som är 20 år och uppåt, men det förekommer även att vissa stadsdelsnämnder handlägger ärenden från 18 år. Köns- och åldersfördelning Under 2025 var 3 308 personer aktuella för utredning eller insats inom stadsdelsnämnderna och socialnämndens område hemlöshet kopplat till skadligt bruk och beroende, vilket framgår av tabell 6:1 och figur 6:1. Under åren 2021 till 2022 minskade antalet aktuella personer, medan det mellan åren 2022 till 2024 skedde en större ökning. Antalet aktuella personer 2025 har minskat med 60 personer (cirka 2 procent) sedan 2024. Antalet aktuella personer i respektive stadsdelsnämnd och socialnämndens område hemlöshet de senaste fem åren visar på små variationer bland verksamheterna mellan åren, vilket tyder på ett relativt jämt in- och utflöde av personer. Tabell 6:1 Antal unika personer aktuella för utredning eller insats, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/beroende, 2021–2025, fördelat per nämnd och totalt Källa: Sociala system  Nämnd 2021 2022 2023 2024 2025 Järva* 505 461 460 479 445 Hässelby-Vällingby 209 192 216 249 228 Bromma 156 132 153 148 170 Kungsholmen 130 122 121 122 121 Norra Innerstaden** 244 209 227 207 198 Södermalm 379 347 353 383 371 Enskede-Årsta-Vantör 337 345 352 374 363 Skarpnäck 175 165 163 182 159 Farsta 243 228 244 256 264 Hägersten-Älvsjö 330 311 315 329 332 Skärholmen 253 256 244 245 256 Socialnämnden, område hemlöshet 391 415 409 394 401 Totalt i staden*** 3 352 3 183 3 257 3 368 3 308 *Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta stadsdelsnämnder har bildat Järva stadsdelsnämnd sedan juli 2023 Siffror för 2021–2022 är därför sammanslagna  **Norrmalm och Östermalm stadsdelsnämnder har bildat Norra Innerstadens stadsdelsnämnd sedan juli 2023  Siffror för 2021–2022 är därför sammanslagna  ***Staden brutto= summa av stadsdelsområdena där en person kan ha varit aktuell på mer ett ett stadsdelsområden under året  personer var aktuella för utredning eller insats kopplat till skadligt bruk och beroende 3 308 118 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 6:1 Antal unika personer aktuella för utredning eller insats, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/beroende, 2021–2025 Källa: Sociala system  0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 2021 2022 2023 2024 2025 Tabell 6:2 Antal unika personer aktuella för utredning eller insats, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/beroende, 2021–2025, fördelat på kön Källa: Sociala system  Av de 3 308 personerna som var aktuella för utredning eller insatser kopplat till skadligt bruk och beroende var 819 kvinnor (25 procent) och 2 489 män (75 procent) vilket framgår av tabell 6:2. Jämfört med 2024 har det skett en minskning av andelen kvinnor med en procentenhet medan andelen män ökat med en procentenhet. Män utgör en tydlig majoritet av målgruppen i staden och fördelningen mellan könen har varit relativt stabil under de senaste åren med små procentuella förskjutningar. Skillnaden mellan kvinnor och män ligger i linje med nationell statistik.1 1 Socialstyrelsen. Statistik om insatser till vuxna personer med skadligt bruk och beroende 2024. Artikelnummer: 2025-5-9580. Publicerad: 2025-05-22. Kön 2021 2022 2023 2024 2025 Antal Andel %) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Kvinnor 834 25 804 25 834 26 864 26 819 25 Män 2 518 75 2 379 75 2 423 74 2 504 74 2 489 75 Totalt i staden 3 352 100 3 183 100 3 257 100 3 368 100 3 308 100 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 119 Skadligt bruk och beroende Tabell 6:3 Åldersfördelning bland unika personer aktuella för utredning eller insats, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/beroende 2025 fördelat på kön Källa: Sociala system  Ålder Kvinnor Män Totalt 18–20 år 15 46 61 21–24 år 56 125 181 25–34 år 167 561 728 35–49 år 305 850 1 155 50–64 år 210 707 917 65+ år 66 200 266 Totalt i staden 819 2 489 3 308 Tabell 6:3 innehåller en ny åldersfördelning med fler åldersgrupper i jämförelse mot föregående års rapport. Av tabellen framgår att aktuella personer på stadsdelsnämnderna och socialnämndens område hemlöshet under 2025 var högst i åldrarna 35–49 år, följt av åldersgruppen 50–64 år. Resultaten är i linje med 2024 års rapport där jämförbara siffror återfanns i åldersspannet som då redo visades på 30–64 år. Högst antal kvinnor (37 procent) återfinns i åldersgruppen 35–49 år följt av 26 procent i åldersgruppen 50–64 år. För männen är det ungefär 34 procent som återfinns i åldersgruppen 35–49 år följt av 28 procent i åldersgruppen 50–64 år. I den tredje största ålderskategorin 25–34 år är det procentuellt något färre kvinnor (20 procent) medan männen utgör 23 procent i åldersgruppen. I åldersgruppen 65 år och äldre utgör kvinnor respektive män 8 procent vardera. För denna åldersgrupp är det vanligast att personer har kontakt med stadens vuxenenheter upp till 78 års ålder, det förekommer dock ett fåtal personer över 80 år som är aktuella för utredning eller insats för skadligt bruk och beroende, även om det rör sig om ett fåtal personer. Anledning till inledd kontakt med socialtjänsten Ingången till stadens vuxenenheter kan ske på olika sätt. Aktualisering kan antingen ske via kontakt med en mottagningsenhet eller via internt samarbete inom socialtjänsten från andra enheter. I stadens sociala system går det att aktualisera personer från inkommande information utifrån rubrikerna: • Ansökan • LVM-anmälan2 • Orosanmälan 3 • LOB4 • Begäran om yttrande 5 2 Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. LVM-anmälan inkommer främst från hälso- och sjukvården. 3 Orosanmälningar kan inkomma från allmänheten såsom anhöriga eller hyresvärd. 4 LOB står för Lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. och ger polis eller ordnings vakt rätt att omhänderta personer som är så pass berusade av alkohol eller andra medel att de inte kan ta hand om sig själva, eller utgör en fara för sig själva eller andra. 5 Begäran om yttranden kan komma från rättsväsendet eller Transportstyrelsen och socialtjänsten har då en skyldighet att yttra sig avseende den enskildes kriminalitet eller nykter- och drogfrihet i förhållande till ansökningar om körkortstillstånd eller vid prövningar av återkallelse av körkort. 120 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Denna tabell är ny för årets rapport varför det inte går att jämföra resultatet med tidigare år. Tabell 6:4 Antal nya ärenden och aktualiseringsorsak under 2025, fördelat på nämnd och kön Samtliga är registrerade med underutredningstyp skadligt bruk/beroende förutom LOB som även innehåller underutredningstyp övriga vuxna Källa: Sociala system  Nämnd Kvinnor Män Ansökan LVM- Anmälan Oros- anmälan LOB Begäran om yttrande Järva 23 41 26 14 23 * * Hässelby- Vällingby 8 53 4 9 15 33 Bromma 19 43 5 25 14 18 Kungs- holmen 8 23 7 10 12 * * Norra Innerstaden 16 61 41 18 15 * * Södermalm 22 85 33 24 36 * * Enskede- Årsta-Vantör 24 57 25 27 18 11 Skarpnäck 5 31 22 9 * * Farsta 20 60 55 8 9 8 Hägersten- Älvsjö 19 29 7 18 * * Skärholmen 12 59 24 8 * * 28 Social- nämnden, område hemlöshet 14 83 88 6 * * Totalt i staden 190 625 337 176 177 5 120 Tabell 6:4 visar antalet nya unika personer, uppdelat på kön och orsak till deras aktualisering på socialtjänstens vuxenenheter under 2025. Av tabellen framgår att det totalt aktualiserades 815 nya personer under 2025, varav 23 procent var kvinnor och 77 procent var män. Den vanligaste anledningen till aktualisering är egen ansökan (41 procent), följt av orosanmälan (22 procent) och LVM-anmälan (22 procent). Av tabellen framgår det att det finns skillnader mellan stadsdelsnämnderna och socialnämndens område hemlöshet när det kommer till aktualiseringsorsak. Av de totalt 815 personer som aktualiserades som nya ärenden under 2025 var det 39 procent av kvinnorna och 42 procent av männen som aktualiserades utifrån egen ansökan. En mindre skillnad kan ses mellan kvinnor och män avseende orosanmälan, där något fler män aktualiserats via orosanmälan istället för LVM-anmälan medan det är något vanligare för kvinnor att aktualiseras via LVM-anmälan i förhållande till orosanmälan. Andelen kvinnor respektive män och aktualiseringsorsak ligger i övrigt i proportion till populationen som helhet, med undantag för begäran om yttrande där endast 11 procent av de som aktualiserades av denna orsak var kvinnor. Statistik om målgruppen från hälso– och sjukvården Beroendecentrum Stockholm är Region Stockholms beroendevård och har Stockholms län som upptagningsområde. Beroendecentrum Stockholm ansvarar för all akut- och heldygnsvård inom beroendevården i Stockholm och erbjuder även specialiserad beroendevård inom öppna former för personer som nya personer aktualiserades under 2025, varav 23 procent var kvinnor och 77 procent män 815 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 121 Skadligt bruk och beroende har problem med alkohol, narkotika, läkemedel eller spel om pengar. Utöver Beroendecentrum Stockholm finns det i Stockholm beroendevårdsmottagningar i privat regi, i detta kapitel redovisas enbart siffror från Beroendecentrum Stockholm. Figur 6:2 Besökarantal Beroendecentrum Stockholm 2021–2025, redovisat per kön och totalt Källa: Beroendecentrum Stockholm  0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 2021 2022 2023 2024 2025 Kvinnor Män TotaltA B C Av figur 6:2 framgår att Beroendecentrum Stockholm haft ett besökarantal av unika patienter på ungefär samma nivåer mellan åren 2021–2025, med en ökning mellan åren 2021 till 2023 och en minskning mellan åren 2023 till 2025. Under 2025 hade Beroendecentrum Stockholm ett besökarantal på totalt 24 495 personer. Könsfördelningen är 8 302 kvinnor (34 procent) och 16 193 män (66 procent), en förskjutning med en procentenhet i jämförelse mot föregående år, där andelen kvinnor ökat. Under 2025 kom Beroendecentrum Stockholm i kontakt med en något högre andel kvinnor än stadens socialtjänst, 34 procent i jämförelse mot stadens 25 procent. Beroendecentrum Stockholm har även ett avsevärt högre besökarantal än antalet aktuella personer med skadligt bruk och beroende i staden, vilket kan sättas i relation till att upptagningsområdet avser hela Stockholms län. Hur trenderna gällande antalet aktuella personer inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten hör ihop är svårt att uttala sig om. Det kan vara att personer med skadligt bruk och beroende väljer att vända sig till hälso- och sjukvården i första hand medan socialtjänsten utgör samhällets yttersta skyddsnät. Stadsövergripande insatser Socialnämnden har en stadsövergripande behandlingsenhet som erbjuder stödjande och rådgivande samtal för invånare i staden från 20 år som har, eller riskerar, skadligt bruk eller beroende av alkohol, narkotika eller spel om pengar. Behandlingsenheten tar även emot anhöriga och erbjuder par- och familjesamtal.6 Under 2025 bistod behandlingsenheten 65 par och familjer med icke behovsprövade insatser kopplat till skadligt bruk och beroende av alkohol och narkotika. Det är en ökning jämfört mot föregående år. För 56 av de 65 par och familjer som fick icke behovsprövade insatser under året avslutades insatserna under 2025. Behandlingsenheten har under året inte genomfört några insatser till par eller familjer kopplat till problematiskt spel om pengar. 6 Läs mer på: Rådgivning vid skadligt bruk eller beroende av alkohol, narkotika eller spel om pengar - Stockholms stad 122 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Antal personer som hade individuella kontakter och icke behovsprövade insatser för problem med alkohol och narkotika var 386, varav 360 av dessa personer avslutades under året. Detta är en ny siffra för årets rapport varför inga jämförelser kan göras mot föregående år. Totalt 35 personer var beviljade individuellt behovsprövade insatser för problematiskt spel om pengar, varav 27 personer även avslutades under året. Detta är en ökning mot föregående år. Öppna insatser med behovsprövning I avsnittet redovisas statistik om öppna insatser med behovsprövning. 7 Öppna insatser med behovsprövning kan beviljas som enstaka insatser men även parallellt eller i kombination med exempelvis boendeinsatser med behovsprövning. I staden ser det olika ut kring huruvida nämnden har en egen eller regionalt delad öppenvård, tillgång till ett eget boendestöd, case managers eller sociala insatsgrupper (SIG).8 9 För de nämnder som saknar egna öppna insatser kan det bli aktuellt att avropa genom externt upphandlade utförare eller köpa insatsen inom stadens verksamheter. Förändring mot tidigare rapporters redovisning av statistiken i detta avsnitt I statistiken nedan redovisas öppna insatser med behovsprövning i egen eller extern regi. Tabell 6:5 är modifierad mot tidigare års socialtjänstrapport och visar vilken form av insats den enskilde beviljats, i jämförelse mot tidigare då insatserna redovisades samlat under benämningen öppna insatser med behovsprövning. Tabell 6:6 innehåller en ny ålderskategorisering för att bättre överensstämma mot övriga kapitel. Tabellerna går således inte att jämföra mot föregående år. Figur 6:3 är ny och har tagits fram för att kunna redovisa antal SIG vuxen - insatser i staden då personer som vill lämna en kriminell livsstil är en växande målgrupp. SIG-statistiken redovisas separat från de övriga öppna insatserna och ingår således inte i den sammantagna statistiken för övriga öppna insatser med behovsprövning. Öppna insatser utan behovsprövning som endast erbjuds av en del nämnder återspeglas inte i statistiken. Beviljade öppna insatser med behovsprövning Under 2025 var det sammanlagt 1 312 unika personer som beviljades öppna insatser med behovsprövning, vilket framgår av tabell 6:5. Av tabell 6:6 framgår en total på 1 485, vilket innebär att vissa individer har haft flera parallella insatser under året. Av dessa personer är 432 kvinnor (29 procent) och 1 053 män (71 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor med öppna insatser med behovsprövning 53 procent och andelen män 42 procent. I tabell 6:6 framgår att flest personer som mottagit någon form av öppen insats med behovsprövning under 2025 återfinns i åldersgruppen 35–49 år. Flest kvinnor återfinns i åldersgruppen 35–49 år följt av åldersgruppen 50–64 år, vilket är detsamma som för männen. Då tabell 6:5 och 6:6 innehåller fler insatskategorier och nya åldersindelningar än föregående år går det inte att göra jämförelse mot tidigare års rapporter. 7 Att en insats är öppen innebär att den utförs medan personen bor kvar hemma eller i ett mer självständigt boende ordnat av socialtjänsten. 8 En Case manager fungerar som en länk för personer med komplexa behov, oftast med samsjuklighet i form av skadligt bruk och beroende och samtidig psykisk ohälsa, genom att samordna insatser från socialtjänst, hälso- och sjukvård samt andra aktörer. 9 SIG (sociala insatsgrupper) stöttar personer med hög risk för att begå brott att lämna en kriminell livsstil. Här samverkar i grunden socialtjänst och polis. unika personer beviljades insatser med behovs prövning i form av öppenvård, kontakt person, boendestöd eller case manager 1 312 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 123 Skadligt bruk och beroende Tabell 6:5 Antal personer med öppna insatser med behovsprövning, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/beroende, 2025, fördelat per nämnd och insatstyp Individer 18 år och äldre Källa: Sociala system  *Antal under 4 redovisas ej  **I Summa sdn kan en person endast ingå en gång per sdn men hen kan finnas i mer än ett stadsdelsområde  ***I summa staden förekommer en individ endast 1 gång  Tabell 6:6 Antal personer med öppna insatser med behovsprövning, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/beroende, 2025, fördelat på ålder och kön Källa: Sociala system  Ålder Kvinnor Män Totalt 18–20 år * * 9 21–24 år * * 58 25–34 år 88 221 309 35–49 år 171 371 542 50–64 år 125 353 478 65+ år 22 67 89 Totalt i staden** 432 1 053 1 485 *Antal under 4 redovisas ej  **I totalt i staden förekommer en individ endast 1 gång per insats  Nämnd Öppenvård Kontakt- person Boende- stöd Case manager Antal unika personer med öppna insatser med behovsprövning Järva 159 * 52 18 204 Hässelby-Vällingby 45 7 4 10 60 Bromma 6 0 0 18 24 Kungsholmen 18 0 53 5 70 Norra Innerstaden 58 0 10 12 76 Södermalm 144 0 14 89 204 Enskede-Årsta- Vantör 155 * * 18 170 Skarpnäck 32 * 26 27 83 Farsta 61 0 50 13 108 Hägersten-Älvsjö 118 0 53 33 180 Skärholmen 7 0 38 70 81 Socialnämnden, område hemlöshet 11 * * 44 54 Summa sdn** 814 9 305 357 1 314 Summa staden*** 814 9 305 356 1 312 124 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Olika insatsformer De vanligaste öppna insatserna med behovsprövning för målgruppen är: • Öppenvård • Case manager • Boendestöd Endast 9 personer (cirka 1 procent) har erhållit insatsen kontaktperson under året, varav det främst är en stadsdelsnämnd som använder sig av den insatsen. 10 Det är generellt stora skillnader i hur öppna insatser med behovsprövning används inom stadsdelsnämnderna och socialnämndens område hemlöshet. Samtidigt bör statistiken sättas i relation till antal aktuella personer vid respektive nämnd. Öppenvård Öppenvårdsbehandling kan ske individuellt eller i grupp utifrån olika behandlingsmetoder för olika former av substansberoende eller skadligt bruk och beroende av spel om pengar. För att kunna delta i behandling är ett eget boende eller en boendeinsats via socialtjänsten ofta en förutsättning. 11 Öppenvårdsbehandling utgör den vanligaste insatsen och har beviljats 814 personer under 2025, vilket framgår av tabell 6:5. Av dessa är 229 kvinnor (28 procent) och 585 män (72 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor 28 procent och andelen män 24 procent som har öppenvård som insats, vilket visar på att det är en något vanligare insats för kvinnor än män. Case manager Case management är ett samlingsnamn för flera typer av modeller där syftet är att samordna vård- och stödåtgärder och se till att den enskilde får tillgång till adekvat vård och stöd. De olika modellerna skiljer sig åt när det gäller intensiteten i kontakten, graden av samordning och roll i de behandlande och rehabiliterande insatserna. Insatsen används främst för personer med omfattande samsjuklighet avseende skadligt bruk och beroende och samtidig psykisk ohälsa. I tabell 6:5 framgår att case manager är den näst vanligaste insatsen och har beviljats för sammanlagt 357 personer, varav 119 kvinnor (33 procent) och 238 män (67 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är det 15 procent av kvinnorna och 10 procent av männen som har insatsen beviljad. Case manager är således mer förekommande som insats för kvinnor än män, vilket kan tyda på en mer förekommande samsjuklighet bland de kvinnor som socialtjänsten kommer i kontakt med. 10 Enligt 13 kap. 7 § SoL kan socialnämnden utse en särskild person (kontaktperson) med uppgift att hjälpa den enskilde och personens närmaste i personliga angelägenheter om den enskilde begär eller samtycker till det. 11 Socialstyrelsen (2019), Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende- Stöd för styrning och ledning. Art. nr. 2019-1-16, s. 9. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 125 Skadligt bruk och beroende Boendestöd Boendestöd är inte begränsat till insatser i hemmet, utan omfattar också annat som kan bidra till personens utveckling och förmåga att klara vardagslivet, till exempel genom att bistå i kontakten med andra myndigheter, hjälp att hantera vardagsekonomi med mera. Boendestödet ska vara flexibelt och kunna utformas efter den enskildes behov. Boendestöd kan utgöra en isolerad insats men kan även, utifrån den enskildes behov, kombineras med andra insatser såsom till exempel öppenvårdsbehandling. Tabell 6:5 visar att boendestöd är den tredje vanligaste insatsen och att den har beviljats för 305 personer, varav 79 kvinnor (26 procent) och 226 män (74 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 har tio procent av kvinnorna och nio procent av männen haft boendestöd som insats. Figur 6:3 Antal SIG vuxeninsatser, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/beroende alternativt övriga vuxna, 2025, fördelat per nämnd som har SIG Källa: Sociala system  0 0 0 4 9 4 10 27 56 18 21 0 9 0 14 123 0 50 100 Järva Hässelby- Vällingby Enskede- Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten- Älvsjö Skärholmen Totalt i staden Skadligt bruk och beroende Övriga vuxna *Antal under 4 redovisas ej  126 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Sociala insatsgrupper (SIG) Under 2025 fanns SIG som insats i stadsdelsnämnderna Järva, Hässelby- Vällingby, Enskede Årsta Vantör, Skarpnäck, Farsta, Hägersten-Älvsjö och Skärholmen. Övriga stadsdelsnämnder har vid behov möjlighet att verkställa SIG-insats via annan stadsdelsnämnd eller bevilja snarlika insatser via externa utförare. Stadens SIG vuxenverksamheter är olika organiserade inom socialtjänsten. Insatsen SIG vuxen redovisas i figur 6:3 och bygger på både statistik för insatser registrerade med underutredningstyp skadligt bruk och beroende och övriga vuxna. I sociala system är det även möjligt att registrera SIG-insatsen med underutredningstyp barn och ungdom, varför statistiken enbart avser personer 20 år och äldre. SIG vuxeninsatser erbjuds vuxna personer som vill lämna en kriminell livsstil och det kan skilja sig markant i om den enskilde har ett skadligt bruk eller beroende som dominerande problematik, eller som en bieffekt av kriminaliteten. Av figur 6:3 framkommer att det är vanligast att registrera insatsen under övriga vuxna, vilket kan tolkas som att det är kriminaliteten som är huvudproblematiken för den stora delen av målgruppen, medan det för 18 procent av de som beviljats SIG vuxeninsats funnits orsak att registrera insatsen med underutredningstyp skadligt bruk och beroende . Den vanligaste åldersgruppen för insatsen är 25–34 år, följt av 21–24 år, där medianåldern för gruppen är 23 år. Majoriteten av de som beviljas insatsen är män, även om det förekommer att kvinnor beviljas SIG-vuxeninsats. Boendeinsatser och frivillig institutionsvård med behovsprövning Personer med ett skadligt bruk och beroende kan ha olika insatsbehov när det gäller boende och frivillig institutionsvård. För vissa har livssituationen lett till förlust av bostad, för andra har den varit ett hinder att över huvud taget komma in på bostadsmarknaden. Somliga kan tillfälligt behöva placering på olika boendeformer eller behandlingshem för att få ett mer omfattande stöd till återhämtning, för att sedan kunna flytta hem eller vidare till ett mer självständigt boende inom socialtjänstens försorg. Stadens egna boenden såväl som upphandlade alternativ består av olika typer av boendeformer, både med krav på drogfrihet och utan krav på drogfrihet utifrån ett skadereducerande perspektiv. Boendena har olika grader av personalstöd och består av både kollektiva boendeformer, korridorsboenden och enskilda lägenheter inom allmännyttans bestånd. Utöver de boenden som finns att tillgå inom socialnämndens försorg upphandlar staden stöd- och omvårdnadsboenden och HVB-hem genom privata utförare.12 12 Hem för vård eller boende. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 127 Skadligt bruk och beroende I statistiken nedan ingår de olika boendeformerna: • Träningsboende • Vård i familjehem • Stöd- och omvårdnadsboende i familjehem • Skyddat boende vuxna • Akutboende • Vandrarhemsboende • Hotellboende • Försöks-, tränings- och jourlägenhet • Andra boendeformer • Bostad Först • Avhopparverksamhet I statistiken nedan ingår frivillig institutionsvård: • Stöd- och omvårdnadsboende (ej HVB) • Stöd- och omvårdnadsboende (HVB) • Behandlingshem Stadens egna boenden återfinns i kategorin stöd- och omvårdnadsboende (ej HVB). Förändring mot tidigare rapporters redovisning av statistiken i detta avsnitt I tidigare socialtjänstrapport har statistik redovisats sammantaget för de olika boendeformerna stöd- och omvårdnadsboende (ej HVB), träningsboende, skyddat boende vuxna, akutboende, stöd- och omvårdnadsboende i familjehem, vandrarhemsboende, hotellboende, försöks-, tränings-, och jourlägenheter, Bostad Först och andra boendeformer. Nytt för årets rapport är att statistiken redovisas uppdelat för de olika boendeformerna med skillnad att stöd- och omvårdnadsboende (ej HVB) enbart redovisas under frivillig institutionsvård och att boendeformerna vård i familje hem och avhopparverksamhet har tillkommit. Det är därmed inte möjligt att genomföra jämförelser mot tidigare år. I likhet med tidigare år redovisas statistik för frivillig institutionsvård uppdelat, varpå jämförelser mot tidigare år är möjligt. 128 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tidigare tabell som redovisat antal insatser med behovsprövning till personer 21 år och äldre där samtliga ovanstående boendeformer och frivillig institutionsvård har återfunnits, har utgått i årets rapport i och med att denna nya tabell tagits fram. Vidare är inte jämförelser mot tidigare år möjlig i och med att den nya tabellen innehåller statistik för personer 18 år och äldre. Tabell 6:7a Antal personer med boende-, familjehems- och institutionsinsatser med behovsprövning, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/ beroende, 2025, fördelat per nämnd och kategori Källa: Sociala system  *Antal under 4 redovisas ej  **I Summa sdn kan en person endast ingå en gång per sdn men hen kan finnas i mer än ett stadsdelsområde  ***I summa staden förekommer en individ endast 1 gång  Nämnd Stöd- och omvårdnads- boende (ej HVB) Stöd- och omvårdnads- boende (HVB) Behandlings- hem Tränings- boende Vård i familjehem Stöd och omvårdnads- boende i familje- hem Järva 150 9 17 0 0 0 Hässelby- Vällingby 62 * 9 8 0 * Bromma 60 * * 0 0 0 Kungsholmen 46 * 4 0 0 0 Norra Innerstaden 77 4 5 0 0 * Södermalm 141 6 7 0 0 * Enskede-Årsta- Vantör 137 * 4 0 0 * Skarpnäck 45 * 0 0 0 * Farsta 107 * * 0 0 * Hägersten- Älvsjö 101 4 13 * 0 * Skärholmen 84 * * * 0 0 Social- nämnden, område hemlöshet 188 0 * 0 0 0 Summa sdn** 1 198 34 67 12 0 9 Summa staden*** 1 198 34 67 12 0 9 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 129 Skadligt bruk och beroende Nämnd Skyddat boende vuxna Akut- boende Vandrar- hems- boende Hotell- boende Försöks-, tränings- och jour- lägenhet Andra boende- former Bostad Först Av- hoppar- verk- samhet Antal unika personer med boende-, familje- hems- och institutions- insatser med behovs- prövning Järva * * 0 0 57 55 15 0 236 Hässelby- Vällingby * * 0 0 22 17 10 0 103 Bromma 0 16 0 0 19 21 * 0 89 Kungsholmen * 11 0 0 20 4 * 0 65 Norra Innerstaden * 27 0 0 15 41 8 0 127 Södermalm * 37 0 0 39 42 7 0 196 Enskede- Årsta-Vantör 0 50 0 0 80 27 6 0 210 Skarpnäck 0 17 0 0 10 29 5 0 83 Farsta * 39 0 0 21 56 6 0 158 Hägersten- Älvsjö 0 52 0 0 54 13 10 * 178 Skärholmen 0 26 0 0 47 14 5 * 133 Social- nämnden, område hemlöshet * 162 0 0 66 156 * 5 356 Summa sdn** 6 442 0 0 450 475 79 8 1 934 Summa staden*** 6 441 0 0 450 475 79 8 1 933 Tabell 6:7b Antal personer med boende-, familjehems- och institutionsinsatser med behovsprövning, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/ beroende, 2025, fördelat per nämnd och kategori Källa: Sociala system  *Antal under 4 redovisas ej  **I Summa sdn kan en person endast ingå en gång per sdn men hen kan finnas i mer än ett stadsdelsområde  ***I summa staden förekommer en individ endast 1 gång  130 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 6:8 Antal personer med boende-, familjehems- och institutionsinsatser med behovsprövning, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/ beroende, 2025, fördelat på ålder och kön Källa: Sociala system  Ålder Kvinnor Män Totalt 18–20 år 6 14 20 21–24 år 52 86 138 25–34 år 138 421 559 35–49 år 287 769 1 056 50–64 år 170 657 827 65+ år 39 141 180 Totalt i staden** 692 2 088 2 780 *Antal under 4 redovisas ej  **I totalt i staden förekommer en individ endast 1 gång per insats  Sammantaget för olika boendeformer och frivillig institutionsvård Av tabell 6:7 framgår att 1 933 unika personer beviljats en eller flera boende- eller institutionsinsatser under 2025. Av dessa personer är 484 kvinnor (25 procent) och 1 449 män (75 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor med boende- eller institutionsinsatser 59 procent och andelen män 58 procent. Det är således en högre andel kvinnor och män som beviljats boende- eller institutionsinsatser än öppna insatser med behovsprövning (se tabell 6:5). Totalt rör det sig om 2 780 insatser, varav 692 insatser har beviljats kvinnor och 2 088 insatser har beviljats av män. Sett till samtliga boende- och institutionsinsatser är den vanligaste förekommande insatsen stöd- och omvårdnadsboende (ej HVB) följt av andra boendeformer, försöks- tränings- och jourlägenhet samt akutboende. I tabell 6:8 framgår att flest personer som mottagit boende-, familjehems- och institutionsinsatser under 2025 återfinns i åldersgruppen 35–49 år (38 procent). Flest kvinnor återfinns i åldersgruppen 35–49 år (41 procent) följt av åldersgruppen 50–64 år (25 procent), vilket är samma åldersgrupper för männen med 37 respektive 31 procent. Olika boendeformer Av tabell 6:7 framgår att 1 481 personer beviljats olika boendeformer under 2025. Av dessa personer är 345 kvinnor (23 procent) och 1 136 män (77 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor som haft olika boendeformer 42 procent och andelen män 46 procent. De fyra vanligaste boendeformerna är: • Andra boendeformer där könsfördelningen är 93 kvinnor (20 procent) och 382 män (70 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor som haft andra boendeformer 11 procent och andelen män 15 procent. Totalt återfinns flest personer i åldersgruppen 35–49 år (180 personer) följt av åldersgruppen 50–64 år (165 personer). Flest kvinnor återfinns i unika personer beviljades en eller flera behovs prövade boende- eller institutions insatser 1 933 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 131 Skadligt bruk och beroende åldersgruppen 35–49 år tätt följt av åldersgruppen 50–64 år, vilket är detsamma som för männen. • Försöks-, tränings-, och jourlägenhet där könsfördelningen är 115 kvinnor (26 procent) och 335 män (74 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor som haft försöks-, tränings-, och jourlägenhet 14 procent och andelen män 13 procent. Totalt återfinns flest personer i åldersgruppen 35–49 år (176 personer) följt av åldersgruppen 50–64 år (147 personer). Flest kvinnor återfinns i åldersgruppen 35–49 år, medan flest män återfinns i åldersgruppen 35–49 år tätt följt av åldersgruppen 50–64 år. • Akutboende där könsfördelningen är 103 kvinnor (23 procent) och 339 män (77 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor som haft akutboende 13 procent och andelen män 14 procent. Totalt återfinns flest personer i åldersgruppen 35–49 år (196 personer). Flest kvinnor återfinns i åldersgruppen 35–49 år, vilket är detsamma som för männen. • Bostad Först där könsfördelningen är 21 kvinnor (27 procent) och 58 män (73 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor som haft Bostad Först tre procent och andelen män två procent. Totalt återfinns flest personer i åldersgruppen 50–64 år (41 personer). Flest kvinnor återfinns i åldersgruppen 50–64 år tätt följt av åldersgrupperna 25–34 år och 35–49 år, medan flest män återfinns i åldersgruppen 50–64 år. Frivillig institutionsvård Av tabell 6:7 framgår att 1 299 personer beviljats frivillig institutionsvård under 2025. Av dessa personer är 347 kvinnor (27 procent) och 952 män (73 procent). Jämfört med 2024 rör det sig om en ökning med 160 personer. Könsfördelningen är ungefär densamma som under 2024, med en ökning på två procentenheter för kvinnor och en motsvarande minskning för män. Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor som haft frivillig institutionsvård 42 procent och andelen män 38 procent. Nedan följer jämförelser avseende personer som beviljats frivillig institutionsvård i form av behandlingshem, stöd- och omvårdnadsboende med HVB-tillstånd respektive stöd- och omvårdnadsboenden utan HVB-tillstånd. Behandlingshem I tabell 6:7 framgår att 67 personer beviljats behandlingshem under 2025. Av dessa personer är 28 kvinnor (42 procent) och 39 män (58 procent). Jämfört med 2024 rör det sig om en minskning med 24 personer. Andelen kvinnor som placerats på behandlingshem har ökat med sju procentenheter medan andelen män minskat med motsvarande, jämfört med 2024. Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor som haft behandlingshem 3 procent och andelen män 2 procent. 132 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Totalt återfinns flest personer i åldersgruppen 35–49 år (22 personer) tätt följt av åldersgruppen 25–34 år (20 personer). Flest kvinnor återfinns i åldersgruppen 35–49 år, medan flest män återfinns i åldersgruppen 25–34 år. Under 2024 återfanns totalt flest personer i åldersgruppen 25–34 år. Stöd- och omvårdnadsboende med HVB-tillstånd Av tabell 6:7 framgår att 34 personer beviljats stöd- och omvårdnadsboende med HVB-tillstånd under 2025. Av dessa personer är 13 kvinnor (38 procent) och 21 män (62 procent). Jämfört med 2024 rör det sig om en minskning med 10 personer. Andelen kvinnor som placerats på stöd- och omvårdnadsboende med HVB-tillstånd har ökat med sex procentenheter medan andelen män har minskat med motsvarande, jämfört med 2024. Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor som haft stöd- och omvårdnadsboende med HVB-tillstånd två procent och andelen män en procent. Totalt återfinns flest personer i åldersgruppen 35–49 år (13 personer) följt av åldersgruppen 25–34 år (8 personer). Flest kvinnor återfinns i åldersgruppen 35–49 år, medan flest män återfinns i åldersgruppen 35–49 år tätt följt av åldersgruppen 25–34 år. Under 2024 återfanns totalt flest personer i åldersgruppen 35–49 år följt av 25–34 år samt 50–64 år. Stöd- och omvårdnadsboende utan HVB-tillstånd I tabell 6:7 framgår att 1 198 personer beviljats stöd- och omvårdnadsboende utan HVB-tillstånd under 2025. Av dessa personer är 306 kvinnor (26 procent) och 892 män (74 procent). Jämfört med 2024 rör det sig om en ökning med 194 personer. Andelen kvinnor har ökat med två procentenheter medan andelen män har minskat med motsvarande, jämfört med 2024. Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor som haft stöd- och omvårdnadsboende utan HVB-tillstånd 37 procent och andelen män 36 procent. Totalt återfinns flest personer i åldersgruppen 35–49 år (431 personer) följt av åldersgruppen 50–64 år (329 personer). Flest kvinnor respektive män återfinns i åldersgruppen 35–49 år, vilket var detsamma som under 2024. Sammanfattning frivillig institutionsvård Sammanfattningsvis har fler personer beviljats frivillig institutionsvård under 2025 jämfört med 2024. Det finns dock skillnader mellan de olika insatserna, där det skett en minskning avseende placeringar på behandlingshem och stöd- och omvårdnadsboende med HVB-tillstånd, medan det skett en ökning av placeringar på stöd- och omvårdnadsboende utan HVB-tillstånd. Även könsskillnader kan noteras där placeringar av kvinnor ökat på samtliga insatser medan placeringar av män minskat med motsvarande. Antalet personer som beviljats stöd- och omvårdnadsboende utan HVB-tillstånd har ökat, medan antalet personer som beviljats behandlingshem och stöd- och omvårdnadsboende med HVB-tillstånd har minskat Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 133 Skadligt bruk och beroende Antalet boendedygn och vårddygn visar att den genomsnittliga placeringstiden är ungefär fem månader Boende- och vårddygn Tabell 6:9 Antal personer som beviljats boende och antal beviljade boendedygn, registrerade med underutredningstyp skadligt bruk/beroende, 2018–2025 Källa: Sociala system  År Antal personer Antal boendedygn 2018 1 052 174 675 2019 1 192 198 805 2020 1 231 190 482 2021 1 280 201 650 2022 1 388 219 572 2023 1 469 230 856 2024 1 467 235 401 2025 1 461 238 359 Tabell 6:9 redovisar statistik för ovan beskrivna olika boendeformer samt stöd- och omvårdnadsboende utan HVB-tillstånd . Av tabellen framgår att 1 461 personer beviljats sammanlagt 238 359 boendedygn under 2025. Jämfört med 2024 rör det sig om en minskning med 6 personer, men en ökning med 2 958 boendedygn. Det genomsnittliga antalet boendedygn per person var 163 dygn, vilket motsvarar ungefär fem månader. Tabell 6:10 Antal personer som beviljats frivillig institutionsvård och antal beviljade vårddygn, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/ beroende, 2023–2025 Källa: Sociala system  År Antal personer Antal vårddygn 2023 1 239 173 991 2024 1 274 179 919 2025 1 246 176 190 Tabell 6:10 redovisar statistik för ovan beskriven frivillig institutionsvård . På grund av ändringar i underlaget för statistiken kan årets siffror avvika från tidigare års redovisningar. Av tabellen framgår att 1 246 personer beviljats sammanlagt 176 190 vårddygn. Jämfört med 2024 rör det sig om en minskning med 28 personer och 3 729 vårddygn. Det genomsnittliga antalet boendedygn per person var 141 dygn, vilket motsvarar ungefär fem månader. Anmälningar enligt LVM och inledda eller kopplade utredningar enligt LVM och SoL Nytt för årets rapport är att statistik för inkomna anmälningar och inledda utredningar enligt LVM redovisas i samma tabell. Detta till skillnad mot tidigare rapporter där statistiken redovisats uppdelad i två olika tabeller. Nytt för årets rapport är även att denna tabell visar inledda utredningar enligt socialtjänstlagen, SoL, samt om anmälningarna kopplats till pågående utredning 134 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 enligt LVM. Sociala system möjliggör inte statistikuttag gällande anmälningar kopplade till pågående utredningar enligt SoL, varpå den statistiken inte går att redovisa. Nytt för årets rapport är även att det lagts till en tabell som visar könsfördelning och åldersgrupper för de personer som det kommit in LVM-anmälningar på. Tabell 6:11 Antal inkomna anmälningar enligt LVM och inledda eller kopplade utredningar enligt LVM och SoL 2025, fördelat per nämnd Källa: Sociala system  Nämnd Totalt inkomna anmälningar enligt LVM* Inledd utredning enligt LVM** Inledd utredning enligt SoL** Kopplad till pågående utredning enligt LVM* Järva 124 13 9 93 Hässelby- Vällingby 104 12 11 59 Bromma 90 31 18 37 Kungsholmen 47 13 5 26 Norra Innerstaden 97 17 14 35 Södermalm 120 19 31 43 Enskede- Årsta-Vantör 212 5 * 115 Skarpnäck 44 6 * 11 Farsta 116 9 28 66 Hägersten- Älvsjö 129 16 23 70 Skärholmen 64 7 24 43 Social- nämnden, område hemlöshet 150 14 75 124 Totalt i staden 1 297 162 243 722 **Underlagsfil: Inkommande information  **Underlagsfil: Övrigt beslut  Tabell 6:12 Inkomna anmälningar enligt LVM 2025, fördelat på ålder och kön Källa: Sociala system  Ålder Kvinnor Män Totalt 18–20 år 7 7 14 21–24 år 27 42 69 25–34 år 76 162 238 35–49 år 145 282 427 50–64 år 93 243 336 65+ år 47 166 213 Totalt i staden 395 902 1 297 I tabell 6:11 framgår det att det registrerades 1 297 LVM-anmälningar i sociala system under 2025. Jämfört med 2024 rör det sig om en ökning med 143 anmälningar. Av de anmälningarna som kommit in avser 395 kvinnor (30 procent) och 902 män (70 procent), vilket framgår av tabell 6:12. Jämfört med 2024 rör det sig om en ökning med 2 procentenheter för kvinnor och Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 135 Skadligt bruk och beroende Under 2025 registrerades 1 297 LVM-anmälningar i sociala system, vilket är en ökning mot föregående år motsvarande minskning för män. Tabell 6:12 visar att flest LVM-anmälningar kommit in gällande kvinnor och män i åldersgruppen 35–49 år (33 procent). Flest LVM-anmälningar har lämnats av beroendevård (475 stycken) följt av läkare (303 stycken), polis (201 stycken), akutsjukvård (148 stycken) och psykiatrin (114 stycken). Av tabell 6:11 framgår att 162 utredningar inletts enligt LVM i sociala system.13 De inledda LVM-utredningarna avser 55 kvinnor (34 procent) och 107 män (66 procent). Jämfört med 2024 rör det sig om en minskning med 33 inledda LVM-utredningar. I tabell 6:11 framgår att 243 utredningar inletts enligt SoL. Utredningarna avser 70 kvinnor (29 procent) och 173 män (71 procent). Slutligen framgår av tabell 6:11 att 722 anmälningar kopplats till pågående utredningar enligt LVM och avser 189 kvinnor (26 procent) och 533 män (74 procent). Vård enligt LVM Figur 6:4 Antal intagningar i LVM-vård 2024–2025, redovisat per kön och totalt Källa: Statens institutionsstyrelse (SiS)  14 23 37 8 22 30 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män Totalt 2024* 2025 *SiS har korrigerat statistiken för 2024, med två till intagningsbeslut, varav en kvinna och en man  I figur 6:4 framgår att totalt 30 nya personer var intagna för vård enligt LVM inom SiS-institutioner, så kallade LVM-hem, under 2025. Av dessa var 8 kvinnor (27 procent) och 22 män (73 procent). Av de 30 intagningarna har 24 skett genom omedelbart omhändertagande enligt 13 § LVM, fem genom vård enligt 4 § LVM och en enligt 11 kap.14 15 1 § SoL. Av de 24 intagningarna enligt 13 § LVM har tolv gått över till vård enligt 4 § LVM. Sammantaget har således 17 nya personer vårdats enligt 4 § LVM under 2025. 13 Enligt 7 § LVM ska socialnämnden inleda utredning, när den genom anmälan enligt 6 § LVM eller på något annat sätt har fått kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård. 14 Enligt 13 § LVM får socialnämnden besluta att en missbrukare omedelbart ska omhändertas, om det är sannolikt att missbrukaren kan beredas vård med stöd av denna lag, och rättens beslut om vård inte kan avvaktas på grund av att missbrukaren kan antas få sitt hälsotillstånd allvarligt försämrat, om han eller hon inte får omedelbar vård, eller på grund av att det finns en överhängande risk för att missbrukaren till följd av sitt tillstånd kommer att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. 15 Enligt 4 § LVM ska tvångsvård beslutas om någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, och vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller på något annat sätt, och han eller hon till följd av missbruket utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. 136 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 upplevde att de fått en förbättrad situation av insatsen eller insatserna de fått från social tjänsten 88 % Jämfört med 2024 har antalet personer som sammantaget vårdats enligt 4 § LVM minskat med 8 personer. En något högre procentuell förskjutning har även skett mellan könen för det totala antalet personer som var intagna för vård, där andelen kvinnor minskat med elva procentenheter och en motsvarande ökning skett av andelen män. Mellan åren 2023–2024 var förskjutningen mellan könen den motsatta. Brukardelaktighet Tabell 6:13 Andel personer inom vuxen/skadligt bruk och beroende som upplever att de får en förbättrad situation av insatsen/insatserna de fått från socialtjänsten 2025 Källa: Enkätundersökning till brukare inom vuxen/skadligt bruk och beroende under april och maj månad av indikator ”Andel personer som själv upplever att de får en förbättrad situation av insatsen/insatserna de fått från socialtjänsten”, 2025  Nämnd Indikator Antal svar Järva 100 18 Hässelby-Vällingby 83 12 Bromma 100 11 Kungsholmen 80 25 Norra Innerstaden 92 37 Södermalm 93 27 Enskede-Årsta-Vantör 86 44 Skarpnäck 92 13 Farsta 100 15 Hägersten-Älvsjö 81 27 Skärholmen 76 29 Socialnämnden, område hemlöshet 82 22 Totalt i staden 88 281 Resultat indikator om förbättrad situation Av tabell 6:13 framgår att resultatet för indikatorn vuxen/skadligt bruk och beroende bygger på svar från 281 respondenter. Av dessa är 82 kvinnor (29 procent) och 197 män (70 procent). Vidare visar tabellen att 88 procent upplever att de fått en förbättrad situation av insatsen eller insatserna de fått från socialtjänsten. Jämfört med 2024 är det en ökning med tre procentenheter. När resultatet delas upp efter kön finns vissa skillnader där indikatorn för kvinnor är 78 och för män 91. Antalet respondenter per nämnd är i en del fall så litet att tolkning av dessa resultat bör göras med försiktighet. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 137 Hemlöshet 7 Hemlöshet 7. Hemlöshet Socialtjänstrapport 2025 138 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Hemlöshet Sammanfattning • Barnfamiljer med socialtjänstkontakt i Stockholms stad som lever under osäkra boendeförhållanden minskade med 139 barnfamiljer (36 procent) jämfört med föregående kartläggning 2023. • I Stockholms stad påverkades 34 barn av en verkställd avhysning, vilket var en ökning jämfört med 2024 då 21 barn berördes. • Antal beslut av socialjouren om logi enligt Tak över huvudet-garantin (TÖG) har minskat sedan år 2022. • Totalt pågick 991 insatser i form av försöks-, tränings- och jourlägenheter per den sista december 2025. • Antal förfrågningar från nämnder till SHIS Bostäder ökade med 63 stycken jämfört med 2024 och utgjorde det högsta antalet förfrågningar sedan år 2022. Om statistiken Hemlöshet är inte ett eget verksamhetsområde inom stadens socialtjänst vilket innebär begränsningar avseende statistik som går att hämta ut från stadens verksamhetssystem sociala system. Av den anledningen har statistiken i detta kapitel inhämtats manuellt från verksamheter, socialnämndens egna kartläggningar och i förekommande fall från andra myndigheter och bolag. Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder har bildat Järva stadsdelsnämnd samt Norrmalm och Östermalm stadsdelsnämnder har bildat Norra innerstaden stadsdelsnämnd. Båda sedan juli 2023. Siffror för 2021 och 2022 är därför sammanlagda. I redovisad statistik prickas antal under fyra för att förhindra röjandet av personuppgifter. För att kunna redovisa totaler tillämpas också sekundärprickning vilket innebär att ytterligare en rad prickas för att förhindra baklängesräkning och därmed minska risken för röjandet av personuppgifter. Detta kan innebära att resultat för en verksamhet eller stadsdelsnämnd utelämnas trots att antalen ligger högt över fyra. Under 2025 har en omorganisering skett i staden vilket påverkar benämningen av vissa verksamheter. I rapporten används de aktuella benämningarna nedan: • Område hemlöshet (tidigare enheten för hemlösa) • Område boende vuxna (tidigare boendeenheten) • Område social beredskap (tidigare Stockholms stads socialjour) Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 139 Hemlöshet Insatser, biståndets omfattning och utformning Kartläggning av barnfamiljer med socialtjänstkontakt som lever under osäkra boendeförhållanden Socialnämnden har sedan 2004 vartannat år genomfört kartläggningar av barnfamiljer som saknar stadigvarande bostad och har kontakt med någon av stadens enheter inom socialtjänstens myndighetsutövande verksamheter. Den senaste kartläggningen genomfördes i april 2025. 1 Definitionen av barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden skiljer sig från stadens definition av hemlöshet. Barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden definieras enligt följande: ”Familjer (par eller ensamstående) med hemmavarande barn under 18 år som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande andrahands- eller inneboendekontrakt och därför är hänvisade till tillfälliga boendealternativ. Dessutom familjer med barn som vistas på institutioner, i familjehem eller annan vårdinrättning och inte har någon ordnad bostad vid utskrivning”. Enligt stadens definition av hemlöshet räknas inte boende i försökslägenhet, Bostad Först eller inom SHIS Bostäder som en hemlöshetssituation. I kartläggningen av barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden omfattas dock barnfamiljer som bor i försökslägenhet, Bostad Först-lägenhet eller inom SHIS. Anledningen till att en bredare definition används i kartläggningar av barnfamiljer som lever i osäkra boendeförhållanden är att boendelösningar som SHIS Bostäder och försökslägenheter inte är permanenta, samtidigt som de berör barn. Figur 7:1 Antal barn och barnfamiljer som befinner sig i osäkra boendeförhållanden åren 2015–2025 Källa: Socialförvaltningens kartläggning av barnfamiljer som befinner sig i osäkra boendeförhållanden  0 200 400 600 800 1000 1200 2015 2017 2019 2021 2023 2025 Antal familjer Antal barn 1 Rapport - Barnfamiljer med socialtjänstkontakt i Stockholms stad som lever under osäkra boendeförhållanden 140 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Antal barn och barnfamiljer som befinner sig i osäkra boendeförhållanden år 2015 till och med 2025. Figur 7:1 visar resultatet från kartläggningarna sedan 2015. Sedan 2021 års kartläggning av barnfamiljer med socialtjänstkontakt som lever under osäkra boendeförhållanden omfattas även nyanlända som anvisats till staden enligt Bosättningslagen (2016:38) av kartläggningen. Totalt 248 barnfamiljer med socialtjänstkontakt som lever i osäkra boendeförhållanden rapporterades in till 2025 års kartläggning. Det är en minskning med 139 barnfamiljer och motsvarande 36 procent jämfört med föregående kartläggning 2023. Majoriteten, 60 procent, av samtliga hushåll som rapporterats in utgörs av en ensamstående kvinna med barn. Figur 7:2 Kartlagda barnfamiljer i boendeformer av mer stadigvarande karaktär åren 2017–2025 Andel procent Källa: Socialförvaltningens kartläggning av barnfamiljer som befinner sig i osäkra boendeförhållanden  43 60 71 65 71 0 10 20 30 40 50 60 70 80 2017 2019 2021 2023 2025 * Siffran för 2025 avser samtliga kartlagda barnfamiljer, till skillnad från tidigare år då siffran endast avser barnfamiljer som ej uppgavs vara nyanlända  Figur 7:2 visar att majoriteten (71 procent) av de inrapporterade barnfamiljerna bodde i boendeformer av mer stadigvarande karaktär. barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden rapporterades in 2025 248 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 141 Hemlöshet Tabell 7:1 Huvudsaklig orsak till nuvarande boendesituation Antal och andel Källa: Socialförvaltningens kartläggning av barnfamiljer som befinner sig i osäkra boendeförhållanden  Huvudsaklig orsak till nuvarande boendesituation Antal Andel (%) Inneboendekontrakt upphört 12 5% Andrahandskontrakt upphört 29 12% Anknytning som kommit till flykting som saknat boende 10 4% Separation/skilsmässa 9 4% Våld i nära relation 61 25% Oplanerad inflyttning till staden 5 2% EBO (eget boende under asyltiden) som inte lett till eget boende * * Lämnat/tackat nej till boende på annan ort * * Avhyst från förstahandskontrakt i Stockholms stad 9 4% Avhyst från försöks/träningslägenhet * * Tidsbegränsat kontrakt under etablering 48 19% Kort kötid i bostadskön 58 23% Total 248 100% *Antal under 4 redovisas ej  Tabell 7:1 redovisar olika skäl till varför barnfamiljerna lever under osäkra boendeförhållanden. Våld i nära relation uppges vara den vanligaste anledningen till att familjerna befinner sig i en osäker boendesituation (25 procent). I 2023 års kartläggning var våld i nära relation orsak till nuvarande boendesituation för 27 procent av hushållen och i 2021 års kartläggning 31 procent. Den näst vanligaste orsaken är kort tid i bostadskön följt av tidsbegränsat kontrakt under etableringstiden. Vräkningsförebyggande arbete Kronofogden rapporterade in 503 registrerade ansökningar om avhysning för personer med tillhörighet i Stockholms stad år 2025 varav 254 (50 procent) verkställdes, vilket framgår av tabell 7:2. Det var 30 stycken fler verkställda avhysningar jämfört med 2024. Motsvarande siffror för hela landet var 7 907 registrerade ansökningar och 3 330 (42 procent) verkställda avhysningar. Det innebär att personer med till- hörighet i Stockholms stad stod för åtta procent av Sveriges samtliga verkställda avhysningar under året, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med 2024. 142 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 7:2 Antal verkställda avhysningar i Stockholms stad år 2021–2025 Källa: Kronofogden  Avhysningar 2021 2022 2023 2024 2025 Antal verkställda avhysningar 197 197 237 224 254 Avhysningar där barn är berörda i Stockholms stad Sedan 2008 tar Kronofogden fram statistik över antal verkställda avhysningar där barn berörs. Från och med 2025 har Kronofogden infört ett nytt sätt att registrera barn i samband med avhysning. Tidigare angavs om barnet bodde permanent, växelvis eller hade umgänge på adressen. Från 2025 och framåt utgår statistiken istället från folkbokföringsuppgifter om barnet är skrivet på adressen eller inte. I hela landet påverkades totalt 824 barn (447 avhysningar) av en verkställd avhysning under 2025. I Stockholms stad påverkades 34 barn (18 avhysningar) av en verkställd avhysning, vilket framgår av figur 7:3. Det motsvarar 4 procent av alla barn som berörts av en verkställd avhysning i hela landet. Andelen kan jämföras med Göteborgs stad där 82 barn (motsvarande 10 procent) berördes av en verkställd avhysning samt Malmö stad där 55 barn (motsvarande 7 procent) berördes av verkställd avhysning. Stadens andel av vräkningar som berörde barn är en procentenhet högre än 2024 och till antalet fler än 2024, då 21 barn berördes av en verkställd avhysning. Figur 7:3 Antal berörda barn i verkställda beslut om avhysning i Stockholms stad åren 2015–2025 Källa: Kronofogden  0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 I Stockholms stad påverkades 34 barn av en verkställd avhysning Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 143 Hemlöshet Tak över huvudet-garantin Tak över huvudet-garantin har funnits i Stockholms stad sedan 1999 och innebär att kommuninvånare i Stockholms stad som lever i akut hemlöshet alltid ska kunna erbjudas tak över huvudet. På dagtid ansvarar nämnderna för att upprätthålla garantin. Under kvällar och helger hanteras garantin av stadens område social beredskap. Tabell 7:3 Antal beslut om TÖG åren 2022 till 2025, fördelade per nämnd samt totalt Källa: Egenrapporterade uppgifter  Nämnd 2022 2023 2024 2025* Järva 531 506 420 489 Hässelby-Vällingby 185 147 149 185 Bromma 158 167 106 91 Kungsholmen 44 42 38 32 Norra innerstaden 105 91 49 82 Södermalm 229 205 152 170 Enskede-Årsta-Vantör 263 275 215 235 Skarpnäck 159 174 150 75 Farsta 179 215 160 130 Hägersten-Älvsjö 307 239 119 116 Skärholmen 115 77 195 338 Socialnämnden område hemlöshet 1 598 1 365 1 081 879 Totalt i staden 3 873 3 503 2 834 2 822 *Fram till och med 2024 rapporterades de logibeslut som fattats av hemlöshetsjouren som TÖG-beslut  2025 integrerades hemlöshetsjouren i område social beredskap  Från och med 2025 rapporteras samtliga beviljade logibeslut som TÖG-beslut  Antal beslut om TÖG fattade av område social beredskap fördelade per SDN/ SOF samt totalt år 2022 till och med 2025. Tabell 7:3 visar antalet beslut om TÖG fattade av område social beredskap åren 2022 till 2025 fördelade per stadsdelsnämnd respektive socialnämndens område hemlöshet. Flera beslut kan röra samma individ. Tabellen visar alltså inte antalet unika individer som beviljats logi enligt TÖG. Under 2025 fattade område social beredskap 14 stycken färre beslut avseende TÖG jämfört med år 2024. Antalet beslut om TÖG har minskat avsevärt sedan år 2022 då det fattades 1 051 fler beslut om TÖG jämfört med år 2025. Av det totala antalet fattade beslut under 2025 avsåg 24 procent kvinnor medan 76 procent av besluten avsåg män. om TÖG fattades av område social beredskap under 2025 2 822 beslut 144 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Försöks- och träningslägenheter Insatserna försöks- respektive träningslägenhet är resurser avsedda för personer som behöver stöd från socialtjänsten för att kunna få, klara av och behålla ett eget boende och som på egen hand inte blir godkända som förstahandshyresgäster. Handläggning av insatserna regleras i riktlinjer för handläggning av försöks-, tränings- och Bostad Först-lägenheter. 2 Insatsen Bostad Först innebär ett försökslägenhetskontrakt samt tillgång till en case manager som både samordnar och ger stödinsatser. Bostad Först riktar sig till personer med psykiatrisk problematik och skadligt bruk och beroende som långvarigt levt i hemlöshet och syftar till att ge denna målgrupp möjlighet till förbättrad livskvalitet genom ökad boendestabilitet. Antal försöks- och träningslägenheter (fortsättningsvis kallade FoT-lägenheter eller FoT-insatser) som Bostadsförmedlingen i Stockholm ska förmedla beslutas i Stockholms stads budget varje år. Målen för perioden 2021 till 2025 var 600 lägenheter per år, varav 150 lägenheter var avsedda som genomgångsbostäder via SHIS för målgruppen barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden. Tabell 7:4 Antal av Bostadsförmedlingen förmedlade försöks- och tränings- lägenheter, Bostad Först-lägenheter samt genomgångsbostäder via SHIS åren 2021 till 2025 Källa: Bostadsförmedlingen i Stockholm AB  Typ av lägenhet 2021 2022 2023 2024 2025 Försöks- och träningslägenhet 320 336 318 311 352 Bostad Först-lägenhet 49 40 45 50 64 Genomgångsbostad SHIS 11 47 44 73 25 Totalt i staden 380 423 407 434 441 Antal av Bostadsförmedlingen förmedlade försöks- och träningslägenheter, Bostad Först-lägenheter samt genomgångsbostäder via SHIS år 2021 till och med 2025. Tabell 7:4 visar antal förmedlade lägenheter totalt samt fördelade per boendeformerna försöks- och träningslägenhet, Bostad Först-lägenhet respektive SHIS genomgångsbostad perioden 2021 till och med 2025. Under 2025 förmedlades totalt 441 lägenheter, vilket var en ökning med 7 lägenheter jämfört med 2024. Utöver de 25 lägenheter som förmedlats som genomgångsbostäder för barnfamiljer via SHIS så fick ytterligare 108 barnfamiljer under 2025 en genomgångsbostad i någon av SHIS anläggningar. 2 Riktlinjer för handläggning av försöks-, tränings- och Bostad Först-lägenheter Under 2025 förmedlades totalt 441 lägenheter Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 145 Hemlöshet Tabell 7:5 Antal av Bostadsförmedlingen förmedlade försöks- och tränings- lägenheter, Bostad Först-lägenheter samt genomgångsbostäder via SHIS år 2025 fördelade per ansökande nämnd/övriga, samt totalt Källa: Bostadsförmedlingen i Stockholm AB  Nämnd/organisation Antal Järva 38 Hässelby-Vällingby 16 Bromma 13 Kungsholmen 7 Norra innerstaden 13 Södermalm 33 Enskede-Årsta-Vantör 85 Skarpnäck 17 Farsta 10 Hägersten-Älvsjö 30 Skärholmen 24 Socialnämnden område boende vuxna 122 SHIS - genomgångsbostad för barnfamilj 25 Övriga (ideella organisationer) 8 Total 441 Antal av Bostadsförmedlingen förmedlade försöks- och träningslägenheter, Bostad Först-lägenheter samt genomgångsbostäder via SHIS år 2025 fördelade per rekvirerande stadsdelsnämnd, övriga, samt totalt. Tabell 7:5 visar antal av Bostadsförmedlingen förmedlade försöks- och träningslägenheter, Bostad Först-lägenheter samt genomgångsbostäder via SHIS år 2025 fördelade per rekvirerande stadsdelsnämnd och övriga aktörer samt totalt för staden. Flest antal lägenheter, 122 stycken, förmedlades till socialnämndens verksamhet vid område boende vuxna, följt av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd som tog emot 85 lägenheter. Lägst antal lägenheter togs emot av Kungsholmens stadsdelsnämnd, 7 stycken, respektive ideella organisationer som tog emot 8 lägenheter. Skillnader mellan nämnder kan förstås mot bakgrund av geografisk storlek samt antal personer som lever i hemlöshet i respektive nämnds förvaltningsområde. 146 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 7:6 Antal förmedlade FoT-lägenheter i kommunen 2025, fördelade per det stadsdelsområde inom vilka de är belägna samt totalt Källa: Bostadsförmedlingen i Stockholm AB  Nämnd/organisation Antal Järva 32 Hässelby-Vällingby 46 Bromma 30 Kungsholmen 6 Norra innerstaden 0 Södermalm 7 Enskede-Årsta-Vantör 71 Skarpnäck 52 Farsta 97 Hägersten-Älvsjö 71 Skärholmen 29 Total 441 Antal förmedlade FoT-lägenheter i kommunen 2025, fördelade per det stadsdelsområde inom vilka de är belägna samt totalt. Tabell 7:6 visar inom vilka geografiska stadsdelsområden FoT-lägenheter har förmedlats under 2025. Tabellen visar att högst antal lägenheter, 97 stycken, under 2025 återfanns inom Farsta stadsdelsnämnds förvaltningsområde. Antalet motsvarar 22 procent av samtliga förmedlade FoT-lägenheter. Inom stadsdelsområdena Enskede-Årsta-Vantör respektive Hägersten-Älvsjö förmedlades 71 lägenheter per stadsdelsområde. Detta innebär att 54 procent av samtliga förmedlade FoT under 2025 var belägna inom stadsdelsnämnderna Farsta, Enskede-Årsta-Vantör samt Hägersten-Älvsjö. Vid jämförelse med tabell 7:5 framgår att det finns en diskrepans mellan de antal lägenheter som dessa tre stadsdelsnämnder själva ansökte om från Bostadsförmedlingen och de antal lägenheter som förmedlades inom deras förvaltningsområden. Farsta stadsdelsnämnd ansökte om 10 lägenheter medan totalt 97 lägenheter förmedlades inom deras stadsdelsområde. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ansökte om 30 lägenheter medan totalt 71 lägenheter förmedlades inom deras stadsdelsområde. För Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd var förhållandet det motsatta då de själva ansökte om 85 lägenheter varav 71 stycken förmedlades inom deras förvaltningsområde. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 147 Hemlöshet Att fler eller färre lägenheter än vad en stadsdelsnämnd själva ansökt om förmedlas inom dess förvaltningsområde kan bero på flera saker. Det är möjligt för en stadsdelsnämnd att ansöka om lägenheter i annat stadsdelsområde i de fall det bedöms olämpligt för en person att få FoT-lägenhet i den stadsdel som beviljar insatsen. Vad gäller socialnämndens verksamhet vid område boende vuxna så saknar socialnämnden ett tillhörande geografiskt förvaltningsområde, varför samtliga FoT-insatser verkställs inom andra nämnders förvaltningsområden. En aspekt som också påverkar är hyresnivåer. Bostadsbolagens bestånd av lägenheter som faller inom ramen för Försäkringskassans norm för godtagbara boendekostnader återfinns i högre utsträckning inom vissa geografiska områden. Tabell 7:7 Antal pågående FoT-insatser i kommunen per den sista december 2025, fördelade per nämnd samt totalt Källa: Egenrapporterade uppgifter  SDN/SON Träning Försök Jour Järva 60 41 0 Hässelby-Vällingby 44 23 6 Bromma 26 11 * Kungsholmen 13 11 0 Norra innerstaden 12 19 * Södermalm 50 26 * Enskede-Årsta-Vantör 78 54 24 Skarpnäck 29 11 * Farsta 15 16 0 Hägersten-Älvsjö 52 39 * Skärholmen 56 23 0 Socialnämnden område boende vuxna 28 212 0 Total 463 486 42 *Antal under 4 redovisas ej  Antal pågående insatser i form av försöks-, tränings- samt jourlägenheter i kommunen per den sista december 2025, fördelade per nämnd samt totalt. Tabell 7:7 visar antal pågående FoT-insatser i staden den sista december 2025, fördelade per nämnd samt totalt i staden. Att antal pågående FoT-insatser överstiger antal förmedlade FoT-lägenheter beror på att insatserna kan pågå i flera år. Den sista december 2025 pågick totalt 991 FoT-insatser. 148 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Andelen kvinnor med insatsen försökslägenhet var 35 procent, medan andelen män var 65 procent. Fördelningen av insatsen träningslägenhet var likadan som den i insatsen försökslägenhet, 34 procent av de som hade insatsen var kvinnor medan 66 procent var män. I insatsen jourlägenhet såg könsfördelningen annorlunda ut, där utgjorde kvinnor 69 procent av de personer som i december månad hade insatsen medan män utgjorde 31 procent. Insatsen jourlägenhet används främst för målgrupperna våldsutsatta eller barnfamiljer i behov av ett kortvarigt boende för att lösa en akut situation. Antal personer i FoT-lägenheter överensstämmer inte alltid med antal lägenheter, vilket beror på att en del personer är sammanboende. Det finns alltså marginellt fler personer som har insatsen än det finns aktiva FoT-kontrakt per nämnd. Av de 212 försökslägenheter som socialnämndens område boende vuxna rapporterade in avsåg 141 lägenheter insatsen Bostad Först, vilket var en ökning med 2 lägenheter jämfört med motsvarande period 2024 då 139 lägenheter avsåg insatsen. Andelen kvinnor med insatsen Bostad Först var 30 procent, medan andelen män med insatsen var 70 procent. Tabell 7:8 Antal försökslägenheter som övergått till eget kontrakt, per nämnd samt totalt under år 2021 till och med 2025 Källa: Egenrapporterade uppgifter  SDN/SON 2021 2022 2023 2024 2025 Järva 15 13 10 10 11 Hässelby-Vällingby 6 6 8 14 10 Bromma 6 * 6 4 5 Kungsholmen 4 * * * * Norra innerstaden 7 14 * 5 0 Södermalm 4 7 6 9 4 Enskede-Årsta-Vantör 27 17 12 6 12 Skarpnäck 10 8 6 * * Farsta 4 9 6 * * Hägersten-Älvsjö 18 17 19 16 12 Skärholmen 10 7 4 4 9 Socialnämnden område boende vuxna 14 8 24 19 26 Totalt 125 110 107 91 98 *Antal under 4 redovisas ej  Antal försökslägenheter som övergått till eget kontrakt, per stadsdelsnämnd/ socialnämnden, samt totalt under år 2021 till och med 2025. Målsättningen med insatsen försökslägenhet är att den enskilde efter en försöksperiod ska kunna bli godkänd som förstahandshyresgäst. Av tabell 7:8 framgår att 98 lägenheter under 2025 övergick från försöks- till förstahandskontrakt. Resultatet är i linje med det från 2024, då 91 lägenheter övergick till förstahandskontrakt. Antal lägenheter som övergått till förstahandskontrakt har successivt minskat sedan 2021 då 125 försökslägenheter övergick till förstahandskontrakt. i form av försöks-, tränings- och jour- lägenheter pågick den 31 december 2025 991 insatser Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 149 Hemlöshet SHIS Bostäder SHIS Bostäder (hädanefter kallade SHIS) är en av Stockholms stads bostads - sociala resurser. SHIS tillhandahåller socialtjänsten i Stockholms stad genomgångsbostäder med eller utan kompletterande biståndsbedömd insats, vilket möjliggör för socialtjänsten att remittera hushåll som inte uppfyller kriterierna för rätt till bistånd enligt SoL till bostadsanskaffning. För att få en bostad via SHIS krävs en remiss från en stadsdelsnämnd eller socialnämndens område hemlöshet. Grundkraven är att den sökande ska vara folkbokförd i Stockholms stad, vara aktuell inom stadens socialtjänst samt ha uppehållstillstånd. De olika boendeformer som SHIS tillhandahåller är: • Avtalat boende för ungdom, vuxen och familj • Boende med stöd för unga vuxna, vuxna och personer med erfarenhet av relationsvåld (Mellanbo). Tabell 7:9 Antal förfrågningar till SHIS per nämnd åren 2022–2025 Källa: SHIS Bostäder  Nämnd 2022 2023 2024 2025 Järva 101 117 128 114 Hässelby-Vällingby 58 67 73 94 Bromma 28 27 35 31 Kungsholmen 23 14 12 17 Norra innerstaden 52 33 47 36 Södermalm 52 60 47 37 Enskede-Årsta-Vantör 70 59 41 71 Skarpnäck 21 24 27 34 Farsta 53 72 78 73 Hägersten-Älvsjö 57 52 59 52 Skärholmen 53 29 23 56 Socialnämnden område hemlöshet 87 117 92 110 Totalt i staden 655 671 662 725 Antal förfrågningar till SHIS per stadsdelsnämnd och socialnämndens område hemlöshet år 2022 till och med 2025. Tabell 7:9 visar antal förfrågningar som har gjorts till SHIS per stadsdelsnämnd och socialnämndens område under åren 2022 till 2025. Av tabellen framgår att förfrågningarna har ökat under 2025 jämfört med tidigare år. 150 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 7:10 Antal förfrågningar Avtalat boende per nämnd, år 2025 Källa: SHIS Bostäder  Nämnd Avtalat boende familjer Avtalat boende vuxna Avtalat boende ungdomar Järva 22 31 14 Hässelby-Vällingby 18 36 15 Bromma 2 4 2 Kungsholmen 2 10 2 Norra innerstaden 2 8 5 Södermalm 3 4 2 Enskede-Årsta-Vantör 13 27 10 Skarpnäck 9 8 5 Farsta 10 14 14 Hägersten-Älvsjö 10 7 13 Skärholmen 10 18 12 Socialnämnden område hemlöshet 0 17 1 Totalt i staden 101 184 95 Av tabell 7:10 framgår antal förfrågningar per nämnd under 2025 avseende boendeformen avtalat boende på SHIS. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd stod för det största antalet förfrågningar (69) inom boendeformen avtalat boende, tätt följt av Järva stadsdelsnämnd med 67 förfrågningar. Lägst antal förfrågningar gjorde Bromma stadsdelsnämnd, som stod för 8 förfrågningar under 2025. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 151 Hemlöshet Tabell 7:11 Antal förfrågningar Boende med stöd per nämnd, år 2025 Källa: SHIS Bostäder Nämnd Boende med stöd vuxna Boende med stöd unga Mellanbo Järva 7 17 23 Hässelby-Vällingby 11 12 2 Bromma 16 7 0 Kungsholmen 1 1 1 Norra innerstaden 8 3 10 Södermalm 21 7 0 Enskede-Årsta-Vantör 16 4 1 Skarpnäck 9 0 3 Farsta 29 4 2 Hägersten-Älvsjö 16 6 0 Skärholmen 7 9 0 Socialnämnden område hemlöshet 88 2 2 Totalt i staden 229 72 44 Tabell 7:11 visar antal förfrågningar per nämnd under 2025 avseende boendeformen boende med stöd på SHIS. Socialnämndens område hemlöshet stod för det största antalet förfrågningar avseende boende med stöd (93), lägst antal förfrågningar gjordes av Kungsholmens stadsdelsnämnd (3). Järva stadsdelsnämnd stod för flest förfrågningar (23) avseende boende för personer med erfarenhet av relationsvåld (Mellanbo). EU-medborgare som lever i social eller ekonomisk utsatthet Begreppet avser utländska EU-medborgare och tredjelandsmedborgare med permanent uppehållstillstånd i annat EU-land, som lever i fattigdom, hemlöshet och/eller arbetslöshet i Stockholm och inte uppfyller villkoren för uppehållsrätt. Då de inte uppfyller villkoren för uppehållsrätt är de endast berättigade akut bistånd som syftar till att avvärja nödsituationer. Målgruppen omfattas inte av stadens program för att motverka hemlöshet. Sedan 1 maj 2017 ingår socialnämnden i ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med fem frivilliga organisationer som tillhandahåller stöd för målgruppen i form av natthärbärgen och dagverksamheter. 152 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 7:12 Antal besök i dagverksamheter inom IOP för utsatta EU-medborgare åren 2021 till 2025, fördelade per kön samt totalt Källa: Egenrapporterade uppgifter  År Antal besök kvinnor Antal besök män Totalt i staden 2021 13066 47570 60636 2022 18611 46241 64852 2023 24349 51473 75822 2024 26550 48168 74718 2025 20288 42834 63122 Tabell 7:12 visar antal besök i dagverksamheter inom IOP åren 2021 till 2025, fördelade på kön samt totalt. Flera besök kan ha gjorts av samma individ, tabellen visar alltså inte antalet unika individer som besökt verksamheterna. Mellan 2024 och 2025 minskade det totala antalet besök i dagverksamheter med 11 569 stycken. Besök som kvinnor gjorde minskade från 26 550 år 2024 till 20 288 år 2025, medan besök av män minskade från 48 168 år 2024 till 42 834 år 2025. Besök av kvinnor utgjorde år 2025 drygt 32 procent av det totala antalet besök i dagverksamheter, medan besök av män utgjorde knappt 68 procent. Tabell 7:13 Antal övernattningar i nattverksamheter inom IOP för utsatta EU-medborgare åren 2021 till 2025, fördelade per kön samt totalt Källa: Egenrapporterade uppgifter  År Antal nätter kvinnor Antal nätter män Totalt i staden 2021 8869 15913 24782 2022 9446 16564 26010 2023 9471 18218 27689 2024 6083 14558 20641 2025 6761 13210 19971 Tabell 7:13 visar antal övernattningar i nattverksamheter inom IOP åren 2021 till 2025, fördelade på kön samt totalt. Flera övernattningar kan ha gjorts av samma individ, tabellen visar alltså inte antalet unika individer som övernattat i verksamheterna. Det totala antalet övernattningar minskade med 670 stycken mellan år 2024 och 2025. Under 2025 stod män för 66 procent av övernattningarna medan kvinnor stod för 34 procent. Det är en ökning av andelen övernattningar som gjorts av kvinnor jämfört med 2024 då kvinnor stod för 30 procent av det totala antalet övernattningar medan män stod för 70 procent. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 153 Socialpsykiatri 8 Socialpsykatri 8. Socialpsykiatri Socialtjänstrapport 2025 154 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Socialpsykiatri Sammanfattning • Personer aktuella för insatser inom socialpsykiatrin har ökat med 2 procent (85 personer) sedan föregående år. • I genomsnitt deltog personer med biståndsbedömd sysselsättning i sin sysselsättningsverksamhet 14 timmar per månad under 2025. Detta är en ökning mot föregående år då motsvarande genomsnittliga deltagande var 12 timmar per månad. • Boendestöd är fortsatt den vanligaste insatsen inom socialpsykiatrin. Under 2025 var det 3 146 personer som hade boendestöd, vilket motsvarar 70 procent av målgruppen. Antal personer med boendestöd har ökat med 110 personer från föregående år. • Under det gångna året har det skett en ökning av antalet personer i bostad med särskilt stöd medan antalet personer i stödboende, HVB och försöks- eller träningslägenhet har minskat. Om statistiken Statistiken som avser insatserna sysselsättning, boendestöd samt de olika boende formerna har inhämtats från stadens verksamhetssystem sociala system. Statistiken som avser särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta arbete eller studier enligt 4 kap. 2 § Socialtjänstlagen (SoL) är inhämtad från arbetsmarknadsförvaltningen. Statistiken som redovisar indikatorn andel personer som själv upplever att de får en förbättrad situation av insatsen/ insatserna de fått från socialtjänsten är inhämtad via enkätsvar från stadsdelsnämndernas socialpsykiatriska enheter. Statistiken som avser förmedling av socialpsykiatriska stödboenden och bostad med särskild service enligt SoL är inhämtat från socialnämndens enhet för bedömning och förmedling. I redovisad statistik prickas antal under fyra för att förhindra röjandet av personuppgifter. För att kunna redovisa totaler tillämpas också sekundärprickning vilket innebär att ytterligare en rad prickas för att förhindra baklänges räkning och därmed minska risken för röjandet av personuppgifter. Detta kan innebära att resultat för en verksamhet eller stadsdelsnämnd utelämnas trots att antalen ligger högt över fyra. Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag (2025:400), SoL, i kraft och hänvisningar till paragrafer i kapitlet görs utifrån den nya lagstiftningen. Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder har bildat Järva stadsdelsnämnd samt Norrmalm och Östermalm stadsdelsnämnder har bildat Norra innerstadens stadsdelsnämnd. Båda sedan juli 2023. Siffror före 2023 är därför sammanlagda. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 155 Socialpsykiatri Insatser, biståndets omfattning och utformning Målgruppen för socialpsykiatrin inom Stockholms stad består av personer som är i åldern 20 till 64 år och har en psykisk funktionsnedsättning. När personen fyller 65 år övergår ansvaret för handläggning av insatser till äldreomsorgen, redovisningen i kapitlet är därför avgränsad till personer som är i åldern 20 till och med 64 år. Tabell 8:1 Antal och andel personer mellan 20 till 64 år per nämnd som är aktuella inom socialpsykatrin, samt uppdelat på kvinnor och män, 2025** Källa: Sociala System  Nämnd Totalt Antal Andel (%) Andel (%) Kvinnor Andel (%) Män Järva 547 12 50 50 Hässelby-Vällingby 519 12 53 47 Bromma 291 6 60 40 Kungsholmen 190 4 56 44 Norra innerstaden 421 9 56 44 Södermalm 372 8 51 49 Enskede-Årsta- Vantör 636 14 55 45 Skarpnäck 263 6 57 43 Farsta 376 8 59 41 Hägersten-Älvsjö 548 12 58 42 Skärholmen 262 6 49 51 Enheten för hemlösa* 170 4 19 81 Totalt i staden 4 512 100 53 47 *De personer som har kontakt med socialförvaltningens Område hemlöshet är medräknade i den totala andelen personer  **En person kan finnas med i fler än en stadsdelsnämnd, men totalen visar antal unika personer  Tabellen ovan visar antal personer, uppdelat på kvinnor, män och stadsdelsnämnd som under 2025 har haft en insats från socialpsykiatrin, vilket totalt avsåg 4 512 personer. Det är en ökning med 85 personer sedan föregående år, då motsvarande antal var 4 427 personer. Antalet har ökat med 18 kvinnor och 67 män jämfört med föregående år, vilket har gjort könsfördelningen något jämnare. personer mellan 20 till 64 år hade en insats via socialpsykiatrin under 2025 4 512 156 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 8:2 Antal personer mellan 20 till 64 år med behovsprövad insats inom socialpsykiatrin, uppdelat på åldersgrupp och kön, 2025 Källa: Sociala System  Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt 20–24 år 110 91 201 25–34 år 395 380 775 35–44 år 539 524 1 063 45–54 år 624 497 1 121 55–64 år 738 614 1 352 Totalt i staden 2 406 2 106 4 512 Av de personer som var aktuella inom socialpsykiatrin 2025 var cirka 53 procent kvinnor och 47 procent män. Trenden de senaste åren har varit att fler kvinnor än män erhåller socialpsykiatriska insatser. De personer som hade socialpsykiatriska insatser under 2025 befann sig främst i den övre delen av åldersspannet för målgruppen. Andelen personer mellan 20 och 24 år var cirka 4 procent. Andelen mellan 25 och 44 år var 40 procent. Av personerna som hade en insats inom socialpsykiatrin 2024 var 55 procent mellan 45 och 64 år gamla. Sysselsättning Sysselsättning som insats kan ha flera olika syften för enskilda individer. Det övergripande syftet är att på ett eller annat sätt främja den enskilde i dennes individuella återhämtningsprocess. Sysselsättning kan beviljas i syfte att bryta isolering, tillgodose den enskildes behov av social samvaro och meningsfull vardag samt främja den enskildes delaktighet i samhället. Sysselsättning kan också ha ett tydligt arbetsförberedande syfte för personer som har en målsättning att närma sig och på sikt etablera sig på arbetsmarknaden. Tabell 8:3 Antal personer mellan 20 till 64 år med behovsprövad sysselsättning inom valfrihetssystemet, uppdelat på kön och åldersgrupp, 2025 Källa: Sociala System  Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt 20–24 år 14 14 28 25–34 år 60 97 157 35–44 år 101 147 248 45–54 år 142 118 260 55–64 år 208 128 336 Totalt i staden 525 504 1 029 Totalt hade 1 029 personer biståndsbedömd sysselsättning inom socialpsykiatrins valfrihetssystem under 2025, vilket motsvarar nästan 23 procent av målgruppen. Antalet personer med biståndsbedömd sysselsättning har minskat marginellt från föregående år. Av dessa 1 029 personer var 51 procent kvinnor och 49 procent män. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 157 Socialpsykiatri Majoriteten av personerna med biståndsbedömd sysselsättning under 2025 var mellan 55 och 64 år. Antalet deltagare har ökat i åldersgruppen 45 till 54 år samt i åldersgruppen 55 till 64 år. En möjlig förklaring är att denna åldersgrupp oftare har varaktig sjukersättning och beviljas sysselsättning för att få möjlighet att delta i ett socialt sammanhang. Den yngre målgruppen får sannolikt arbetsmarknadsinsatser i större utsträckning via exempelvis Arbetsförmed - lingen istället för att beviljas sysselsättning inom socialpsykiatrin. Vid bedömningen tas hänsyn till om behovet kan tillgodoses på annat sätt och om andra möjligheter till sysselsättning redan har prövats. Exempelvis hänvisas personer med försörjningsstöd i första hand till stadens Jobbtorg, som är en del av stadens arbetsmarknadsverksamhet. Tabell 8:4 Genomsnittligt antal beviljade sysselsättningstimmar per månad samt fördelning över tidsintervall per nämnd för personer 20–64 år med behovs prövad sysselsättning inom valfrihetssystemet 2025** Källa: Sociala System  *Antal under 4 redovisas ej  **Genomsnittligt antal sysselsättningstimmar per månad är närvarorapporterat av utföraren  En och samma person kan ha sysselsättning i mer än en stadsdelsnämnd under året  I tabell 8:4 redovisas endast beslut där utföraren är ansluten till stadens val frihetssystem. Detta system innebär att brukaren själv väljer en utförare inom valfrihetssystemet, antingen en privat aktör som upphandlats eller en utförare i stadens egen regi. Utöver dessa finns även sysselsättningsbeslut där beställaren har ingått individuella avtal med utföraren. I genomsnitt deltog personer med biståndsbedömd sysselsättning i sin sysselsättningsverksamhet 14 timmar per månad under 2025. Jämfört med föregående år är det fler beviljade sysselssättningstimmar per månad. Män deltog i sysselsättning i något större omfattning per månad än kvinnor, 14 timmar per månad respektive 13 timmar per månad. Nämnd Total Sysselsättning h/m (Mv) Järva 17 Hässelby-Vällingby 12 Bromma 11 Kungsholmen 14 Norra innerstaden 13 Södermalm 16 Enskede-Årsta-Vantör 15 Skarpnäck 8 Farsta 13 Hägersten-Älvsjö 14 Skärholmen 12 Enheten för hemlösa 13 Totalt i staden 14 158 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 8:5 Fördelning över tidsintervall per nämnd för personer 20 till 64 år med behovsprövad sysselsättning inom valfrihetssystemet, 2025** Källa: Sociala System  Nämnd Tidsintervall 1–12 h/v Tidsintervall 10–24 h/v Tidsintervall 22–40 h/v Järva 85 * * Hässelby-Vällingby 91 9 0 Bromma 94 6 0 Kungsholmen 100 0 0 Norra innerstaden 97 3 0 Södermalm 96 * * Enskede-Årsta-Vantör 95 5 0 Skarpnäck 96 * * Farsta 94 * * Hägersten-Älvsjö 93 7 0 Skärholmen 90 * * Enheten för hemlösa 97 * * Totalt i staden 93 6 0 *Antal under fyra redovisas ej  ** En och samma person kan ha sysselsättning i mer än en stadsdelsnämnd under året  I tabell 8:5 redovisas fördelningen över tidsintervaller i sysselsättnings - deltagande. Ett fåtal individer befinner sig i tidsintervallet 22–40 timmar per vecka. Observera att siffran noll är avrundad, vilket kan innebära att det eventuellt finns en liten andel personer som har insats i detta tidsintervall trots att det i tabellen är redovisat som noll. Syftet med intervallerna är främst att stärka rättssäkerheten för den enskilde och därmed specificera omfattningen på biståndet i beslut och beställning. Tidsintervallerna överlappar varandra för att den enskilde ska kunna ha ett flexibelt deltagande och själv kunna välja hur mycket hen vill gå utan att direkt behöva ett nytt biståndsbeslut. Vill den enskilde utöka sitt deltagande över intervallgränserna krävs det en ny bedömning och ett nytt biståndsbeslut. Särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta arbete eller studier enligt 4 kap. 2 § SoL Sedan den 1 juli 2023 kräver deltagande i arbetsmarknadsförvaltningens IPS-verksamhet Alfa ett biståndsbeslut enligt 11 kap. 4 § SoL, efter att kommunfullmäktige fattade beslut om att införa särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta arbete eller studier. Under 2025 har totalt 184 personer beviljats särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta arbete eller studier inom socialpsykiatrin, av dessa var 87 män och 97 kvinnor. Majoriteten av deltagarna var mellan 30 och 39 år. Boendestöd Boendestöd är den vanligaste insatsen inom socialpsykiatrin. Antal personer 20 till 64 år med boendestöd inom valfrihetssystemet, uppdelat på kön och åldersgrupp redovisas i tabell 8:5. Under 2025 hade 3 146 personer boendestöd, vilket motsvarar 70 procent av målgruppen. Antalet personer med boendestöd har ökat med 110 individer jämfört med föregående år. Ökningen under 2025 kan delvis förklaras av att fler personer beviljats kompletterande boendestöd i SHIS Boende med stöd, vilket har ökat med 72 personer. timmar per månad avser det genomsnittliga del- tagandet i sysselsättning inom socialpsykiatrin 14 timmar Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 159 Socialpsykiatri Ökningen kan också bero på att fler personer bor i boendeformen avtalat boende inom SHIS. Denna boendeform är inte biståndsbedömd och kan därför inte redovisas i statistiken, men kombineras ofta med boendestöd. Av personerna med boendestöd under 2025 var 59 procent kvinnor och 41 procent män. Boendestöd är vanligast i åldersgrupperna 45–54 år och 55–64 år. Det är fortsatt relativt ovanligt med boendestöd i de yngre åldersgrupperna. Tabell 8:6 Antal personer mellan 20–64 år med boendestöd inom valfrihets systemet, uppdelat på kön och åldersgrupp, 2025 Källa: Sociala System  Åldersgrupp Kvinnor Män Staden totalt 20–24 år 86 61 147 25–34 år 325 232 557 35–44 år 439 335 774 45–54 år 493 309 802 55–64 år 512 354 866 Totalt i staden 1 855 1 291 3 146 Boendestöd beviljas i antal timmar per månad och ersättning utgår till utförare per timme. Det finns tre olika tidsintervaller som kan beviljas: 1–7 timmar, 8–18 timmar och 19 timmar och uppåt. Andel personer mellan 20–64 år med boendestöd inom valfrihetssystemet per månad, fördelat på tidsintervallet redovisas i tabell 8:7. Tabell 8:7 Andel personer mellan 20–64 år med boendestöd inom valfrihets systemet per nämnd, fördelat på tidsintervallet, 2025* Källa: Sociala System  Nämnd Tidsintervall 1–7 timmar (%) >7 timmar (%) Järva 69 31 Hässelby-Vällingby 79 21 Bromma 59 41 Kungsholmen 75 25 Norra innerstaden 52 48 Södermalm 71 29 Enskede-Årsta-Vantör 69 31 Skarpnäck 58 42 Farsta 62 38 Hägersten-Älvsjö 58 42 Skärholmen 78 22 Enheten för hemlösa 67 33 Totalt i staden 66 34 *Antal under 4 redovisas ej  160 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Majoriteten av de personer som beviljats boendestöd har en omfattning på 1–7 timmars boendestöd per månad. Antal boendestödstimmar inom valfrihets systemet per månad och nämnd i genomsnitt, totalt och uppdelat på kvinnor och män framgår i tabell 8:8. Tabell 8:8 Antal boendestödstimmar inom valfrihetssystemet per månad och nämnd i genomsnitt, totalt och uppdelat på kön, 2025 Källa: Sociala System  Nämnd Boendestöd h/m (mv) Kvinnor Män Totalt Järva 7 6 6 Hässelby-Vällingby 6 6 6 Bromma 7 6 7 Kungsholmen 6 6 6 Norra innerstaden 9 8 8 Södermalm 7 7 7 Enskede-Årsta-Vantör 7 6 6 Skarpnäck 7 7 7 Farsta 8 6 7 Hägersten-Älvsjö 8 7 8 Skärholmen 6 5 6 Enheten för hemlösa 8 4 5 Totalt i staden 7 7 7 Det genomsnittliga antalet beviljade boendestödstimmar per månad är 7 timmar och fördelar sig jämnt mellan kvinnor och män. Det är av vikt att poängtera att personer med boendestöd även kan ha andra samtidigt pågående insatser vilket kan påverka bedömningen av omfattning av timmar. Hemtjänst Hemtjänst är en insats som syftar till att ge stöd och hjälp i det dagliga livet för personer som på grund av ålder, funktionsnedsättning eller sjukdom har svårt att klara sig själva i hemmet. Hemtjänst kan omfatta praktisk hjälp, såsom städning, tvätt och inköp, samt personlig omvårdnad, exempelvis hjälp med hygien, påklädning och måltider. Utförandet av hemtjänst kan ske av kommunala eller privata utförare. Verksamheten regleras av gällande lagstiftning, inklusive krav på kvalitet, säkerhet och bemötande. boendestöd beviljas i snitt per person och månad 7 timmar Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 161 Socialpsykiatri Tabell 8:9 Antal personer mellan 20–64 år med hemtjänst, uppdelat på kön och åldersgrupp, 2025 Källa: Sociala System  Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt 20–24 år 0 0 0 25–34 år 6 6 12 35–44 år 17 10 27 45–54 år 38 27 65 55–64 år 132 89 221 Totalt i staden 193 132 325 *Antal under 4 redovisas ej  Tabell 8:9 visar antalet personer som beviljats hemtjänst, uppdelat efter kön och ålder. Under 2025 hade totalt 325 personer inom socialpsykiatrin hemtjänst, vilket motsvarar cirka 7 procent av målgruppen. Det är en mindre ökning sedan föregående år. Den största andelen av de beviljade insatserna avsåg personer i åldersgruppen 55 till 64 år. Av de 325 individerna med hemtjänst var 60 procent kvinnor och 40 procent män. Boendeformer I 8 kap. 10 § SoL framgår att socialnämnden ska medverka till att människor som av psykiska skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får bo på ett sätt som är anpassat efter deras individuella behov av särskilt stöd. Dessutom ska kommunen inrätta bostäder med särskilt stöd för dem som till följd av sådana svårigheter behöver ett sådant boende. Inom socialpsykiatrin i staden finns relativt många personer som är i behov av en boendeinsats till följd av de svårigheter som funktionsnedsättningen medför. Dessa boendeformer har olika karaktär och beskrivs i detta avsnitt. Genomgående för boendeinsatser är att fler män än kvinnor beviljas insats i form av boende. Kvinnor beviljas istället insatser som ges i eller i anslutning till hemmet, exempelvis boendestöd, samt insatser som sysselsättning. Sammanfattningsvis har det under det gångna året skett en ökning av antalet personer i bostad med särskilt stöd medan antalet personer i stödboende, HVB och försöks- eller träningslägenhet har minskat. Antalet personer som bor i SHIS boende med stöd har även ökat kraftigt. Detta beror troligtvis på en justering i stadens sociala system 2024 med följden att besluten i större utsträckning kunde registrerades under korrekt kategori för 2025. Tidigare registrerades dessa beslut bland annat som stödboende. Antal personer i respektive boendeform redovisas i tabell 8:10. 162 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 8:10 Antal personer 20–64 år boende i respektive boendeform inom socialpsykiatrin 2023–2025 Källa: Sociala System  Boendeformer 2023 2024 2025 HVB 146 142 120 Stödboende 403 426 395 Bostad med särskild service SoL och LSS 168 168 185 Försöks-/träningslägenheter 381 372 325 SHIS boende med stöd 33 105 Hem för vård och boende och hem för viss annan heldygnsvård Hem för vård och boende (HVB) och hem för viss annan heldygnsvård (HVH) är tillfälliga boendeformer som drivs i privat regi och som staden upphandlar via ramavtal. Syftet är att komplettera de boenden som erbjuds inom valfrihetssystemet då platstillgången är underdimensionerad. Under 2025 bodde 120 personer mellan 20–64 år på HVB eller HVH, vilket är en minskning med 22 personer från föregående år. Av de som bodde på HVB och HVH 2025 var 29 procent kvinnor och 71 procent män. Av de boende var 38 procent mellan 55 och 64 år. Stödboende Stödboende är en boendeform inom stadens valfrihetssystem. Det är ett mellanboende för personer som för närvarande inte klarar av att bo i egen lägenhet. Stöd ges på dagtid men inte på natten. Det finns även många stödboenden som inte ingår i valfrihetssystemet och dessa erbjuder varierande mycket stöd. Under 2025 hade 395 personer mellan 20 och 64 år insatsen stödboende. Det är en minskning med 31 personer jämfört med föregående år, varav 10 var män och 21 var kvinnor. Av de som bodde på stödboende var 28 procent kvinnor och 72 procent män. Av de 395 personerna var 30 procent mellan 55 och 64 år. Åldersgruppen 20–24 år utgjorde 5 procent. I tabell 8:11 redovisas antal personer som bodde på stödboende, uppdelat på kön och åldersgrupp. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 163 Socialpsykiatri Tabell 8:11 Antal personer mellan 20–64 år på stödboende inom socialpsykiatrin, uppdelat på kön och åldersgrupp, 2025 Källa: Sociala System  Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt 20–24 år 6 15 21 25–34 år 17 52 69 35–44 år 28 71 99 45–54 år 26 63 89 55–64 år 35 82 117 Totalt i staden 112 283 395 Antalet stödboendeplaceringar är relativt jämnt fördelade mellan nämnderna. Av de som hade insatsen stödboende under 2025 bodde 204 personer på ett boende inom valfrihetssystemet och 192 personer på ett annat slags stödboende. Antalet personer som fått insatsen stödboende har minskat på boenden som inte ingår i valfrihetssystemet. Dessa är till exempel socialnämndens boenden för personer som befinner sig i en process ur hemlöshet. Förändringen innebär att majoriteten av alla personer med insats numera har ett stödboende inom valfrihetssystemet. 164 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 8:12 Antal personer mellan 20–64 år per nämnd som har insatsen stödboende, uppdelat på antal personer inom och utanför valfrihetssystemet, 2025 Källa: Sociala System  Nämnd Stödboende inom valfrihets systemet Stödboende, ej inom valfrihets systemet Järva 27 13 Hässelby-Vällingby 22 11 Bromma 8 10 Kungsholmen 10 4 Norra innerstaden 26 12 Södermalm 19 16 Enskede-Årsta-Vantör 16 7 Skarpnäck 19 11 Farsta 15 16 Hägersten-Älvsjö 12 14 Skärholmen 10 6 Enheten för hemlösa 20 72 Totalt i staden 204 192 Boende med stöd – SHIS Under 2024 särskildes SHIS boendeform Boende med stöd från övriga stöd boenden i verksamhetssystemet. Denna boendeform är avsedd för personer som på grund av psykisk eller fysisk ohälsa, eller andra skäl, behöver ett boende där personal från SHIS erbjuder stödinsatser. Under 2025 hade 105 personer inom socialpsykiatrin tillgång till denna insats, jämfört med 33 personer år 2024. Ökningen beror till viss del på att en del beslut registrerats om från stödboende till SHIS Boende med stöd. Antalet personer är relativt jämnt fördelad över åldrar men betydligt vanligare bland män än bland kvinnor, 78 män jämfört med 27 kvinnor. Bostad med särskilt stöd Bostad med särskilt stöd är en permanent boendeform inom stadens valfrihetssystem där stöd erbjuds dygnet runt. Under 2025 bodde 185 personer mellan 18–64 år i en bostad med särskilt stöd (både enligt SoL och LSS) vilket är en ökning med 17 personer jämfört med 2024. Av dessa var 36 procent kvinnor och 64 procent var män. Den över vägande delen, 49 procent, var i åldern 55–64 år. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 165 Socialpsykiatri Eftersom utbudet av bostäder med särskilt stöd inom valfrihetssystemet inte motsvarar stadens behov behöver nämnderna köpa platser på andra boenden. Under 2025 verkställdes 55 beslut utanför valfrihetssystemet, vilket motsvarar 30 procent av samtliga beslut om bostad med särskilt stöd. Bostad med särskilt stöd är en permanent boendeform, vilket innebär att personer bor kvar även efter 65-årsdagen. Hur många de är redovisas inte i denna rapport då ärendehandläggningen övergår till äldreomsorgen då en person fyller 65 år. Försöks- och träningslägenheter Försöks- och träningslägenheter är en resurs för personer som behöver stöd från socialtjänsten för att få, klara av och behålla ett eget boende. Svårigheterna kan till exempel vara en följd av psykisk funktionsnedsättning. Insatsen kombineras alltid med boendestöd. Under 2025 hade 325 personer insatsen försöks- eller träningslägenhet via socialpsykiatrin, vilket är en minskning med 47 personer jämfört med före gående år. Andelen kvinnor som bodde i försöks eller träningslägenhet under 2025 utgjorde 44 procent och andelen män utgjorde 56 procent. Antal personer med insatsen försöks- och träningslägenhet uppdelat på kön redovisas i tabell 8:12. I de övriga boendeinsatserna ökar andelen individer med stigande ålder. När det gäller försöks- och träningslägenheter är gruppen mellan 25–34 år störst i förhållande till andra åldersgrupper. Tabell 8:13 Antal personer mellan 20–64 år med insatsen försöks- eller träningslägenhet inom socialpsykiatrin, uppdelat på kön och åldersgrupp 2025 Källa: Sociala System  Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt 20–24 år 13 5 18 25–34 år 48 38 86 35–44 år 33 50 83 45–54 år 16 44 60 55–64 år 34 44 78 Totalt i staden 144 181 325 166 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Förmedling av boenden I slutet av 2025 fanns 18 stödboenden inom valfrihetssystemet, 3 drevs i privat regi, 1 på entreprenad och övriga i stadens regi. I slutet av året fanns 12 boenden med särskilt stöd inom Stockholms stads valfrihetssystem varav 11 drevs i stadens regi och ett på entreprenad. Boenden inom valfrihetssystemet förmedlas centralt genom socialnämnden. Antalet personer som köar till bostad med särskilt stöd har minskat under det senaste året. I slutet av 2025 stod 66 personer i kö jämfört med 81 personer ett år tidigare. Antalet förmedlade lägenheter ökade från 12 förmedlingar 2024 till 32 förmedlingar 2025. En förklaring är att ett nytt boende med 13 platser öppnade i Järva stadsdelsnämnd under 2025. När det gäller stödboende stod 49 personer i kö under slutet av 2025, vilket är en minskning med 16 personer jämfört med samma tidpunkt år 2024. Under 2025 förmedlades 63 lägenheter till personer som stöd i kö till stödboenden, vilket signalerar att omsättningen är relativt hög. Inom stödboende tillkom det 15 nya lägenheter under 2025 då en privat utförare utökat sitt bestånd. Resultatindikator om förbättrad situation Indikatorn för socialpsykiatrin i hela staden är 79, vilket betyder att 79 procent av de personer som träffat sin handläggare för uppföljning under april och maj 2025 tycker att insatserna från socialtjänsten har förbättrat deras situation. När resultatet delas upp efter kön syns en skillnad. Indikatorn för kvinnor är 85 och för män 73. Resultaten per stadsdelsnämnd redovisas i tabell 8:13. Antalet respondenter är i en del fall litet varför tolkning av dessa resultat bör göras med försiktighet. Tabell 8:14 Andel personer som själv upplever att de får en förbättrad situation av insatsen/insatserna de fått från socialtjänsten 2025 Källa: Enkätundersökning till brukare inom socialpsykiatrin under april och maj månad av indikator “Andel personer som själv upplever att de får en förbättrad situation av insatsen/ insatserna de fått från socialtjänsten”, 2025 * Nämnd Socialpsykiatri Indikator Socialpsykiatri Antal svar Järva 78 23 Hässelby-Vällingby 87 47 Bromma 81 27 Kungsholmen 85 20 Norra Innerstaden 82 45 Södermalm 100 5 Enskede-Årsta-Vantör 79 14 Skarpnäck 58 12 Farsta 71 17 Hägersten-Älvsjö 87 23 Skärholmen * * Socialnämnden, område hemlöshet 50 14 Totalt i staden 79 248 *Antal under 4 personer redovisas ej  Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 167 Funktionsnedsättning 9 Funktionsnedsättning 9. Funktionsnedsättning Socialtjänstrapport 2025 168 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Funktionsnedsättning Sammanfattning • Det totala antalet personer som fick insatser enligt LSS och/eller SoL har ökat från föregående år. • Antalet personer som hade kvar insatsen daglig verksamhet efter uppnådd pensionsålder ökade för första gången på fem år. • Färre personer fick kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning (KBF) jämfört med föregående år, men den totala utbetalda summan var högre. Om statistiken Insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), (LSS) ges inom verksamhetsområdena funktionsnedsättning, socialpsykiatri och äldreomsorg. I detta kapitel redovisas alla LSS-insatser som ges i Stockholms stad oavsett ålder eller verksamhetsområde. Insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) som redovisas i detta kapitel avser endast insatser för personer med funktionsnedsättning i åldern 0–64 år. Personer med psykisk funktionsnedsättning betraktas som en egen målgrupp i staden. Insatser enligt SoL för denna målgrupp redovisas i kapitel 8 som avser socialpsykiatri. Majoriteten av statistiken i detta kapitel utgår från mätdatumet första oktober 2025 då Socialstyrelsen gör sin insamling och sammanställning av nationell LSS-statistik. Så långt det är möjligt används Stockholms stads underlag till Socialstyrelsens LSS-statistik. Där andra villkor för redovisad statistik gäller, anges detta för respektive tabell. Insatser, biståndets omfattning och utformning Under 2025 hade 5 208 personer stöd enligt LSS. Det är 224 fler än året innan. Totalt fick 2 737 personer bistånd enligt SoL. Det är en ökning med 180 personer jämfört med föregående år. År 2025 hade 779 personer insatser enligt båda lagrummen. Det är 40 färre än året innan. Sammantaget fick 364 fler personer insatser enligt LSS och/eller SoL jämfört med året innan. I december 2025 hade 1 069 personer beslut om assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken (2010:110), (SFB) från Försäkringskassan. Det är 19 fler än året innan. Kommunen betalar för de första 20 assistanstimmarna per vecka för varje person som har sådan ersättning. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 169 Funktionsnedsättning Tabell 9:1 visar hur många kvinnor och män som fått insatser enligt respektive lagrum de senaste tre åren. Fördelningen mellan könen år 2025 är ungefär densamma som året innan. Fler män än kvinnor fick insatser enligt LSS och SFB. När det gäller insatser enligt SoL var skillnaden mindre, men något fler kvinnor än män fick sådana insatser. Tabell 9:1 Antal personer med insats enligt LSS, SoL respektive SFB per lagrum, samt fördelning mellan kvinnor och män, 2023–2025 Källa: Sociala system  *Avser nettovärdet, det vill säga individer med insats enligt endast LSS, endast SoL, eller både LSS och SoL **Källa Försäkringskassan, december 2025  Under 2025 fick 5 208 personer i Stockholms stad insatser enligt LSS och 2 737 personer fick insatser enligt SoL. Det var 779 personer som fick insatser enligt både LSS och SoL. Antalet personer varierar mellan nämnderna. Socialnämnden hade minst antal personer med beviljade insatser. Inom socialnämnden handlar det om två verksamheter: Enheten bedömning och förmedling samt Området hemlöshet. I alla nämnder förutom två ökade antalet personer som fick insatser enligt LSS jämfört med föregående år. Däremot minskade antalet personer som fick insatser enligt SoL eller både LSS och SoL i de flesta nämnder. I tabell 9:2 redovisas fördelningen av ärenden utifrån respektive lagstiftning fördelat på kön och nämnd för 2025. personer erhöll insatser under 2025, varav 5 208 enligt LSS, 2 737 enligt SoL och 779 enligt både LSS och SoL 8 724 Lagrum 2023 2024 2025 Kvinnor (%) Män (%) Antal totalt Kvinnor (%) Män (%) Antal totalt Kvinnor (%) Män (%) Antal totalt LSS* 39 61 4 874 39 61 4 984 39 61 5 208 S o L* 55 45 2 514 54 46 2 557 55 45 2 737 Både LSS och SoL* 48 52 744 49 51 819 48 52 779 SFB** 43 57 1 053 42 58 1 050 43 57 1 069 170 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 9:2 Antal personer med insats enligt LSS och SoL per nämnd, samt fördelning mellan kvinnor och män, 2025 Källa: Sociala system  *Avser nettovärdet, det vill säga individer med insats enligt endast LSS, SoL, eller både LSS och SoL Uppgiften går ej att beräkna  Den största andelen av de som fick insatser enligt LSS, 46 procent, var mellan 30–64 år. Minst andel, 7 procent, var 65 år eller äldre. I alla åldersgrupper var det fler pojkar och män än flickor och kvinnor som fick stöd enligt LSS, vilket framgår av figur 9:1. En förklaring kan vara att vissa diagnoser är vanligare hos män, till exempel intellektuell funktionsnedsättning och autism. Dessa diagnoser är kopplade till personkretsen i LSS (grupp 1) och därmed också rätten till stöd enligt LSS. 1 1 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Lägesrapport 2024 – Socialstyrelsen Nämnd LSS* SoL* Både LSS & SoL* Kvinnor (%) Män (%) Antal totalt Kvinnor (%) Män (%) Antal totalt Kvinnor (%) Män (%) Antal totalt Järva 39 61 686 53 47 318 41 59 73 Hässelby-Vällingby 33 67 537 56 44 277 56 44 108 Bromma 41 59 333 59 41 192 51 49 57 Kungsholmen 35 65 213 64 36 126 58 42 33 Norra Innerstaden 43 57 425 50 50 202 40 60 55 Södermalm 40 60 523 55 45 324 48 52 56 Enskede-Årsta- Vantör 42 58 626 52 48 294 51 49 95 Skarpnäck 39 61 309 55 45 187 51 49 63 Farsta 41 59 440 57 43 301 50 50 101 Hägersten-Älvsjö 40 60 735 56 44 307 45 55 86 Skärholmen 36 64 351 59 41 179 35 65 52 Socialnämnden 33 67 30 13 87 30 . . 0 Totalt i staden 39 61 5 208 55 45 2 737 48 52 779 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 171 Funktionsnedsättning Figur 9:1 Andel (%) personer med insats enligt LSS, fördelat på åldersgrupp och kön, 2025 Källa: Sociala system  2 8 7 2 0 3 4 0 6 1 3 1 0 26 4 6 0 8 2 1 1 8 4 6 7 1 00 0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % 1 0 0 % 0 - 1 2 år 1 3 - 2 1 år 2 2 - 2 9 år 3 0 - 6 4 år 6 5 + år T o t a l t i s t a d e n K v i nno r / F l i c ko r Män / Po jka r T o t a l t i s t a d e n När det gäller insatser enligt SoL är det ungefär lika många kvinnor som män som får stöd, men det finns vissa skillnader. Fler kvinnor än män fick stöd i åldrarna 22–29 år och 30–64 år. Den största skillnaden mellan könen fanns i åldersgruppen 30–64 år, precis som de senaste åren. Insatser enligt SoL ges främst till vuxna med funktionsnedsättning. En möjlig förklaring är att barn med funktionsnedsättning, som har behov av insatser från socialtjänsten, ofta omfattas av LSS och därför får stöd enligt den lagen i stället. Av figur 9:2 framgår att de flesta som fick insatser enligt SoL var mellan 30 och 64 år (86 procent). Endast 2 procent var 65 år eller äldre. Anledningen är att personer som fyller 65 år och behöver insatser enligt SoL oftast överförs till äldreomsorgen. De få ärenden som finns kvar inom området funktionsnedsättning gäller troligen personer som ännu inte har hunnit föras över till äldreomsorgen. 172 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 9:2 Andel (%) personer med insats enligt SoL, fördelat på åldersgrupp och kön, 2025 Källa: Sociala system  0 1 5 4 6 1 5 3 0 1 4 4 0 1 4 7 0 3 9 86 2 1 00 0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % 1 0 0 % 0 - 1 2 år 1 3 - 2 1 år 2 2 - 2 9 år 3 0 - 6 4 år 6 5 + år T o t a l t i s t a d e n K v i nno r / F l i c ko r Män / Po jka r T o t a l t i s t a d e n Insatser enligt LSS I Stockholms stad handläggs ansökningar om insatser enligt LSS i de elva stadsdelsnämnderna och av socialnämnden. Med socialnämnden menas här Enheten bedömning och förmedling. LSS har tio definierade insatser av vilka hälso- och sjukvården ansvarar för den första insatsen (rådgivning och annat personligt stöd) och socialtjänsten för de nio övriga insatserna. Personkrets enligt LSS Stöd enligt LSS ges till personer som tillhör någon av lagens tre personkretsar och som har behov av lagens insatser som inte är ordnat på annat sätt. LSS är en rättighetslag som ska säkerställa goda levnadsvillkor för den enskilde, medan SoL är en ramlag som ska säkerställa skäliga levnads förhållanden. Om en person kan få samma insats enligt både LSS och SoL ska information ges om möjligheten att söka stödet enligt LSS. LSS tar inte bort de rättigheter som en person kan ha enligt andra lagar, till exempel SoL eller hälso- och sjukvårdslagen. Verkställda beslut enligt LSS Antalet verkställda LSS-beslut har ökat jämfört med förra året. År 2024 var det 8 267 beslut och år 2025 var det 8 463 beslut.2 Det är en ökning med 196 beslut. Samtidigt har antalet verkställda beslut minskat inom fem av nio insatser. Den största ökningen finns inom daglig verksamhet, som har ökat med 190 verkställda beslut jämfört med förra året. Den näst största ökningen gäller bostad med särskild service för vuxna, som har ökat med 41 verkställda beslut. Det är också dessa två insatser som har flest verkställda beslut. Daglig verksamhet hade 3 507 beslut och bostad med särskild service för vuxna hade 1 856 beslut. 2 Verkställda beslut innebär att ett fattat beslut om insats genomförs. Beslut enligt SoL/LSS ska verkställas inom 3 månader. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 173 Funktionsnedsättning Korttidsvistelse och ledsagarservice är de två insatser som minskade mest, även om minskningen är liten. Korttidsvistelse minskade med 17 verkställda beslut och ledsagarservice minskade med 11 verkställda beslut jämfört med förra året. Efter tre år med färre beslut ökade antalet verkställda beslut år 2025 för bostad med särskild service för barn och ungdomar. Ökningen var liten, från 61 till 64 beslut, alltså tre fler än året innan. Fördelningen mellan könen var ojämn när det gäller verkställda LSS-beslut. Fler pojkar och män än flickor och kvinnor hade verkställda beslut inom samtliga insatser. Precis som tidigare år var skillnaderna mellan könen minst för kontaktperson och personlig assistans, och störst för avlösarservice och bostad med särskild service för barn och ungdomar. Tabell 9:3 visar antal verkställda beslut enligt LSS uppdelat på insats och kön, oavsett ålder. En person kan ha beslut om flera insatser samtidigt. Tabell 9:3 Antal verkställda beslut enligt LSS per insats totalt och uppdelat på kön, 2023–2025 Källa: Sociala system  *Barn och unga definieras som personer upp till och med 23 år  Personlig assistans Med personlig assistans enligt LSS avses ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med ett eller flera grundläggande behov så som andning, personlig hygien och måltider. År 2025 hade 175 vuxna personer beslut om personlig assistans. Det var 13 färre än året innan. Antalet vuxna med beslut om personlig assistans varierade mellan stadsdelsnämnderna, från fem till 47 personer. Precis som tidigare år fick kvinnor i genomsnitt fler assistanstimmar per månad än män. Kvinnor fick i snitt 196 timmar per månad, medan män fick 190 timmar, vilket framgår av tabell 9:4. Pojkar och män hade fler verkställda beslut än flickor och kvinnor inom samtliga LSS-insatser år 2025 Insats 2023 2024 2025 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Personlig assistans 121 137 258 127 132 259 119 137 256 Ledsagarservice 302 402 704 325 403 728 316 401 717 Kontaktperson 221 242 463 230 249 479 227 259 486 Avlösarservice 131 356 487 112 323 435 107 321 428 Korttidsvistelse 246 397 643 239 397 636 242 377 619 Korttidstillsyn 162 331 493 170 367 537 185 345 530 Bostad med särskild service för barn/ ungdomar* 23 55 78 17 44 61 19 45 64 Bostad med särskild service för vuxna 719 1 035 1 754 750 1 065 1 815 756 1 100 1 856 Daglig verksamhet 1 318 1 826 3 144 1 413 1 904 3 317 1 491 2 016 3 507 Totalt i staden 3 243 4 781 8 024 3 383 4 884 8 267 3 462 5 001 8 463 174 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 9:4 Antal vuxna personer med beslut om personlig assistans enligt LSS per stadsdelsnämnd samt genomsnittligt antal beviljade timmar uppdelat på kön, 2023–2025 Källa: Sociala system  * Antal under 4 redovisas ej  Uppgiften går ej att beräkna  År 2025 hade 81 barn och ungdomar beslut om personlig assistans. Det var 10 fler än året innan. Antalet varierade mellan stadsdelsnämnderna, från 0 till 16 personer. Av tabell 9:5 framgår att flickor fick i genomsnitt fler timmar per månad än pojkar under 2025. De senaste åren har det varierat mellan flickor och pojkar vem som fått flest timmar. År 2025 var skillnaden större än tidigare år – den var 25 timmar. Stadsdelsnämnd 2023 2024 2025 Genomsnittligt antal beviljade timmar Antal personer Genomsnittligt antal beviljade timmar Antal personer Genomsnittligt antal beviljade timmar Antal personer Kvinnor (Mv) Män (Mv) Totalt Kvinnor (Mv) Män (Mv) Totalt Kvinnor (Mv) Män (Mv) Totalt Järva 198 184 43 180 150 49 172 143 47 Hässelby-Vällingby 101 139 11 122 143 10 88 166 8 Bromma 199 62 7 183 430 8 216 . 5 Kungsholmen 258 200 6 368 282 6 227 157 6 Norra Innerstaden 186 212 13 196 229 15 231 214 18 Södermalm 312 252 15 281 244 20 291 237 16 Enskede-Årsta- Vantör 274 223 26 193 218 24 190 236 26 Skarpnäck 198 137 11 220 139 8 215 142 8 Farsta 157 84 10 176 145 6 176 135 6 Hägersten-Älvsjö 129 240 17 138 260 18 143 242 16 Skärholmen 139 262 18 228 233 24 161 202 19 Totalt i staden 211 195 177 205 201 188 196 190 175 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 175 Funktionsnedsättning Tabell 9:5 Antal barn/ungdomar** med beslut om personlig assistans enligt LSS per stadsdelsnämnd samt genomsnittligt antal beviljade timmar per månad uppdelat på kön, 2023–2025 Källa: Sociala system  * Antal under 4 redovisas ej  **Barn och ungdomar definieras som personer upp till och med 17 år  Uppgifft saknas och går inte att beräkna  Bostad med särskild service för vuxna Bostad med särskild service enligt LSS verkställs i gruppbostad eller service - bostad. Gruppbostad är till för personer med så pass omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. En servicebostad består av fullvärdiga lägenheter som är geografiskt samlade i samma bostadsområde. Dygnet-runt-stöd med en fast personalgrupp finns och den enskilde ska erbjudas stöd i den egna lägenheten utifrån sitt behov. Behovet av bostad med särskild service har inte kunnat tillgodoses inom stadens befintliga verksamheter under flera års tid. Långa byggprocesser och svårighet att matcha behov med utbyggnadstakt är några förklaringar. För att snabbare tillgodose behovet av bostäder med särskild service och minska beroendet av nyproduktion pågår även ett aktivt arbete med att möjliggöra ombyggnads projekt i befintliga fastigheter. Sedan förra året har antalet personer som bor i bostad med särskild service för vuxna ökat med 41. Totalt bor nu 1 856 vuxna i en sådan bostad. De flesta har fått sitt boende i en verksamhet inom stadens valfrihetssystem. Eftersom staden inte kan möta hela behovet måste stadsdelsnämnderna ibland teckna individuella avtal med privata aktörer utanför valfrihetssystemet. Socialförvaltningen ser inom en tioårsperiod en brist på grupp- och servicebostäder enligt LSS för personer med särskilda behov. Det kan till exempel gälla bostäder för personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism som också har andra diagnoser, personer med förvärvad hjärnskada eller yngre personer med demens. Stadsdelsnämnderna ser utmaningar i att målgruppen som bor på bostad med särskild service blir allt äldre Stadsdelsnämnd 2023 2024 2025 Genomsnittligt antal beviljade timmar per månad Antal personer Genomsnittligt antal beviljade timmar per månad Antal personer Genomsnittligt antal beviljade timmar per månad Antal personer Flickor (Mv) Pojkar (Mv) Totalt Flickor (Mv) Pojkar (Mv) Totalt Flickor (Mv) Pojkar (Mv) Totalt Järva 89 98 11 118 84 16 167 112 16 Hässelby-Vällingby 33 76 4 80 64 5 148 142 7 Bromma 185 87 6 214 87 5 183 127 6 Kungsholmen 94 190 * . . * . . 0 Norra Innerstaden 255 186 9 257 171 8 294 187 5 Södermalm 167 165 5 344 247 * 389 296 8 Enskede-Årsta- Vantör 127 136 10 181 76 6 235 87 4 Skarpnäck . 45 * 130 121 * 138 70 5 Farsta 172 154 7 95 161 7 171 144 6 Hägersten-Älvsjö 161 227 11 223 164 9 201 174 12 Skärholmen 287 239 15 102 377 9 88 156 12 Totalt i staden 174 167 81 156 157 71 183 158 81 176 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 9:6 beskriver fördelningen av antal verkställda beslut om bostad med särskild service enligt LSS uppdelat på typ av bostad samt fördelning mellan könen. De flesta besluten, 68 procent, gällde gruppbostad. Precis som tidigare år var det fler män än kvinnor som hade verkställda beslut om bostad med särskild service, både i gruppbostad och servicebostad. Tabell 9:6 Antal personer som bor på bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, uppdelat på typ av bostad samt kvinnor och män, 2025 Källa: Sociala system  Typ av bostad Andel kvinnor (%) Andel män (%) Totalt antal Gruppbostad 41 59 1 256 Servicebostad 41 59 589 Uppgift saknas 27 73 11 Totalt i staden 41 59 1 856 I Stockholms stad får personer som bor i bostad med särskild service enligt LSS bo kvar där även efter att de har nått pensionsåldern. De förs alltså inte över till äldreomsorgen. År 2025 fanns, vilket framgår av tabell 9:7, totalt 165 personer som var 69 år eller äldre och hade denna typ av bostad. Av dem var 68 kvinnor och 97 män. Det är två fler än året innan. Alla nämnder hade personer i denna grupp, och antalet varierade mellan 6 och 25 personer. Tabell 9:7 Antal personer från 69 år med verkställt beslut om bostad med särskild service (LSS) uppdelat på nämnd och kön, 2025 Källa: Sociala system  Nämnd Kvinnor Män Totalt Järva 13 12 25 Hässelby-Vällingby 6 13 19 Bromma * * 7 Kungsholmen * * 8 Norra Innerstaden 4 8 12 Södermalm 6 14 20 Enskede-Årsta-Vantör * * 10 Skarpnäck 7 9 16 Farsta * * 6 Hägersten-Älvsjö 10 12 22 Skärholmen * * 8 Socialnämnden 5 7 12 Totalt i staden 68 97 165 * Antal under 4 redovisas ej  Merparten av besluten om bostad med särskild service verkställs i gruppbostad Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 177 Funktionsnedsättning Daglig verksamhet Insatsen daglig verksamhet har som syfte att bidra till den personliga utvecklingen och främja delaktighet i samhället. Den som omfattas av LSS personkrets 1 eller 2 och är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig har rätt till daglig verksamhet. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i en dom 2014 fastställt att yrkesverksam ålder i bestämmelsen om daglig verksamhet motsvarar förvärvsarbete fram till normal pensionsålder, vilket enligt HFD motsvarar tiden för rätt att kvarstå i anställning. 3 Från 1 januari 2023 höjdes rätten att kvarstå i anställning till 69 år. Tabell 9:8 visar att 3 507 personer hade daglig verksamhet år 2025. Av dessa var 43 procent kvinnor och 57 procent män. Daglig verksamhet är vanligast bland personer i åldern 25–34 år, där 1 140 personer ingick. År 2025 hade också 49 personer i åldern 15–19 år daglig verksamhet. Tabell 9:8 Antal personer med daglig verksamhet enligt LSS, fördelat på åldersgrupp och kön, 2025 Källa: Sociala system  Åldersgrupp Kvinnor/ Flickor Män/ Pojkar Totalt i staden 15–19 år 22 27 49 20–24 år 221 312 533 25–34 år 474 666 1 140 35–44 år 328 471 799 45–54 år 234 260 494 55–64 år 160 220 380 65–68 år 46 52 98 69+ år 6 8 14 Totalt i staden 1 491 2 016 3 507 I Stockholms stad är utgångspunkten att daglig verksamhet inte beviljas efter att den enskilde uppnått den normala pensionsåldern. Personer som uppnått pensionsålder kan dock, efter en individuell bedömning som görs av den aktuella stadsdelsnämnden, fortsatt beviljas daglig verksamhet om det krävs för att motverka passivisering och isolering. År 2025 var det 14 personer som hade kvar insatsen daglig verksamhet när de hade fyllt 69 år. Det är fler än året innan, då var det färre än fyra. Antal verkställda beslut enligt LSS per stadsdelsnämnd Tabell 9:9 visar hur antalet verkställda beslut för insatserna personlig assistans, daglig verksamhet, avlösarservice, bostad med särskild service, kontaktperson och ledsagarservice är fördelade per 10 000 invånare och stadsdelsnämnd. Daglig verksamhet är den insats som har högst antal verkställda beslut per 10 000 invånare i samtliga stadsdelsnämnder. Personlig assistans är den insats som totalt sett har lägst antal verkställda beslut per 10 000 invånare, tätt följd av insatserna avlösarservice och kontaktperson. 3 HFD 2014 ref 41 178 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 9:9 Antal verkställda beslut enligt LSS per 10 000 invånare efter stadsdelsnämnd, 2025 Källa: Sociala System och SCB  Insatser enligt SoL I Stockholms stad handläggs ansökningar om insatser enligt SoL av de elva stadsdelsnämnderna och av socialnämnden. Med socialnämnden menas här gruppen för bedömning och förmedling samt område hemlöshet. Inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning beviljas bland annat insatserna avlösning, boendestöd, bostad med särskild service, dagverksamhet, hemtjänst, kontaktperson, korttidsvistelse för barn och unga, korttidsboende vuxna, ledsagning och trygghetslarm enligt SoL. Verkställda beslut enligt SoL Under det senaste året ökade antalet verkställda beslut enligt SoL med 221 beslut. Antalet gick från 4 284 beslut år 2024 till 4 505 beslut år 2025. Flest verkställda beslut gällde boendestöd (1 764 beslut) och hemtjänst (1 310 beslut). Minst verkställda beslut gällde korttidsvistelse barn och unga (6 beslut) och dagverksamhet (12 beslut). Av de tio insatserna ökade hälften i antal beslut. För de insatser som minskade var minskningen liten, förutom för korttidsvistelse för barn och unga, som minskade med 40 procent. Den insats som ökade mest var korttidsboende för vuxna, med 14 procent ökning. Till skillnad från verkställda beslut enligt LSS, där män hade flest beslut, hade kvinnor flest verkställda beslut inom de flesta insatserna enligt SoL. Noterbart är att inom alla tre boendeinsatser hade fler män än kvinnor beslut om insatsen. I tabell 9:10 redovisas antal verkställda beslut enligt SoL per insats, totalt och uppdelat på kön. En person kan ha beslut om flera insatser samtidigt. Kvinnor hade fler verkställda beslut än män inom merparten av insatserna enligt SoL Stadsdels- nämnd Personlig assistans Daglig verksamhet Avlösar- service Bostad med särskild service Kontakt- person Ledsagar- service Järva 7 45 6 22 3 11 Hässelby- Vällingby 2 52 4 20 9 9 Bromma 1 33 2 17 3 2 Kungsholmen 1 24 2 15 2 3 Norra Innerstaden 1 18 2 14 3 3 Södermalm 2 26 3 17 4 5 Enskede-Årsta- Vantör 3 40 4 20 8 8 Skarpnäck 3 47 4 24 8 12 Farsta 2 49 8 26 7 12 Hägersten- Älvsjö 2 33 8 20 4 10 Skärholmen 8 57 8 29 12 16 Totalt i staden 3 35 4 19 5 7 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 179 Funktionsnedsättning Tabell 9:10 Antal verkställda beslut enligt SoL per insats, totalt och uppdelat på kön, 2023–2025 Källa: Sociala System  *Antal under 4 redovisas ej  **Barn och unga definieras som personer upp till och med 17 år  Boendestöd Boendestöd är en social och praktisk stödinsats som syftar till att stärka den enskildes förmåga att hantera sitt vardagsliv både inom och utanför det egna hemmet. Boendestöd kan exempelvis beviljas till personer med psykisk, neuropsykiatrisk, intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning som har behov av stöd för att upprätthålla och/eller utveckla resurser och färdigheter. Antalet verkställda beslut om boendestöd har ökat i staden de senaste åren. Detta stämmer överens med nationell statistik från Socialstyrelsens lägesrapport 2025.4 Tabell 9:11 visar att 1 757 personer hade boendestöd år 2025, vilket motsvarar 20 procent av målgruppen. Av dessa var 52 procent kvinnor och 48 procent män. Boendestöd var vanligast i åldersspannet 35–44 år. 4 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Lägesrapport 2025 – Socialstyrelsen Insats 2023 2024 2025 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Avlösning 9 7 16 7 14 21 10 9 19 Boendestöd 769 755 1 524 814 776 1 590 910 854 1 764 Bostad med särskild service 35 29 64 31 30 61 27 40 67 Dagverksamhet * * 13 * * 14 6 6 12 Hemtjänst 710 534 1 244 717 577 1 294 738 572 1 310 Kontaktperson 35 16 51 45 18 63 37 21 58 Korttidsvistelse barn/unga** * * 10 * * 10 0 6 6 Korttidsboende vuxna 18 17 35 6 22 28 8 24 32 Ledsagning 182 146 328 191 150 341 217 161 378 Trygghetslarm 459 375 834 481 381 862 471 388 859 Totalt i staden 2 226 1 893 4 119 2 300 1 984 4 284 2 424 2 081 4 505 180 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Boendestöd var vanligast i åldersspannet 35–44 år Tabell 9:11 Antal personer med boendestöd totalt, fördelat på åldersgrupp och kön, 2023–2025 *Antal under 4 redovisas ej  Tabell 9:12 visar att det finns vissa skillnader mellan nämnderna i hur många timmar boendestöd som ges per månad. I genomsnitt ligger det mellan 7 och 10 timmar. Fördelningen mellan kvinnor och män i staden är nästan jämn. Kvinnor fick i genomsnitt 9 timmar per månad och män 8 timmar. Tidigare år fick både kvinnor och män i genomsnitt 9 timmar per månad. Tabell 9:12 Antal boendestödstimmar totalt, per månad och stadsdelsnämnd i genomsnitt, totalt och uppdelat på kvinnor och män, 2023–2025 Källa: Sociala System  Insats 2023 2024 2025 Kvinnor/ Flickor Män/ Pojkar Totalt i staden Kvinnor/ Flickor Män/ Pojkar Totalt i staden Kvinnor/ Flickor Män/ Pojkar Totalt i staden 15–19 år * * 9 7 10 17 7 7 14 20–24 år * * 121 76 59 135 82 63 145 25–34 år 184 186 370 188 189 377 222 203 425 35–44 år 205 189 394 206 194 400 234 232 466 45–54 år 164 151 315 181 153 334 182 173 355 55–64 år 148 160 308 154 168 322 180 172 352 Totalt i staden 767 750 1 517 812 773 1 585 907 850 1 757 Stadsdels- nämnd 2023 2024 2025 Boendestöd timmar/månad (medelvärde) Boendestöd timmar/månad (medelvärde) Boendestöd timmar/månad (medelvärde) Kvinnor (mv) Män (mv) Totalt (mv) Kvinnor (mv) Män (mv) Totalt (mv) Kvinnor (mv) Män (mv) Totalt (mv) Järva 7 7 7 7 7 7 8 7 7 Hässelby- Vällingby 7 7 7 7 7 7 7 7 7 Bromma 9 8 9 8 7 8 7 7 7 Kungsholmen 10 10 10 9 8 8 8 8 8 Norra innerstaden 10 9 10 10 9 10 10 8 9 Södermalm 9 8 8 8 7 7 8 8 8 Enskede-Årsta- Vantör 10 10 10 10 10 10 10 10 10 Skarpnäck 10 10 10 11 10 10 10 9 10 Farsta 12 11 12 10 10 10 10 9 10 Hägersten- Älvsjö 10 10 10 9 9 9 8 9 8 Skärholmen 11 10 10 11 10 10 9 9 9 Totalt i staden 9 9 9 9 9 9 9 8 9 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 181 Funktionsnedsättning Antal verkställda beslut per stadsdelsnämnd Tabell 9:13 visar hur antalet verkställda beslut för insatserna boendestöd, hemtjänst, trygghetslarm, ledsagning samt bostad med särskild service är fördelade per 10 000 invånare och stadsdelsnämnd. Boendestöd är den insats som totalt sett har högst antal verkställda beslut per 10 000 invånare. Lägst antal verkställda beslut har insatsen bostad med särskild service. Tabell 9:13 Antal verkställda beslut enligt SoL per 10 000 invånare efter stadsdelsnämnd, 2025 Källa: Sociala System och SCB  Stadsdelsnämnd Boende- stöd Hem- tjänst Trygghets- larm Led- sagning Bostad med särskild service Järva 18 21 12 5 0 Hässelby- Vällingby 29 16 12 4 1 Bromma 17 10 5 1 1 Kungsholmen 10 11 5 2 1 Norra innerstaden 8 6 4 1 1 Södermalm 12 12 8 6 1 Enskede-Årsta- Vantör 18 13 12 4 0 Skarpnäck 33 17 13 5 0 Farsta 37 19 12 10 1 Hägersten- Älvsjö 17 10 7 1 1 Skärholmen 29 23 17 8 1 Totalt i staden 18 13 9 4 1 Insatser som kan ges antingen enligt LSS eller SoL inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning Ledsagarservice och ledsagning Ledsagning är en insats som syftar till att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i samhällslivet. Insatsen beviljas antingen enligt LSS (ledsagarservice) eller enligt SoL (ledsagning). I Stockholms stads riktlinjer beskrivs vad insatsen kan innehålla utifrån den enskildes behov och önskemål. Ledsagarservice och ledsagning beviljas i antal timmar per månad. Stadens inriktning är att bedömningen ska vara densamma oavsett om ledsagning ges enligt SoL eller ledsagarservice enligt LSS. Tabell 9:14 visar att 717 personer fick ledsagarservice enligt LSS och 378 personer fick ledsagning enligt SoL under 2025. Antalet personer som fick insatsen varierade mellan nämnderna. För ledsagarservice enligt LSS var antalet mellan 18 till 124 personer. För ledsagning enligt SoL var antalet mellan 7 till 82 personer. Det genomsnittliga antalet beviljade timmar per månad är nästan oförändrat jämfört med föregående år, både för ledsagarservice enligt LSS och ledsagning enligt SoL. Men för ledsagning enligt SoL har genomsnittet minskat från 12 till 11 timmar per månad för både kvinnor och män. 182 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 9:14 Antal personer med beslut om ledsagarservice enligt LSS och ledsagning enligt SoL per stadsdelsnämnd, samt genomsnittligt antal beviljade timmar uppdelat på kön, 2025 Källa: Sociala System samt uppgifter till Socialstyrelsen (LSS)  Stadsdels- nämnd LSS SoL Antal timmar Antal personer Antal timmar Antal personer Kvinnor (Mv) Män (Mv) Totalt Kvinnor (Mv) Män (Mv) Totalt Järva 10 12 107 9 10 45 Hässelby- Vällingby 10 12 69 10 10 29 Bromma 16 12 18 10 19 7 Kungsholmen 11 12 18 15 15 17 Norra Innerstaden 17 16 44 15 12 15 Södermalm 12 12 62 10 9 82 Enskede-Årsta- Vantör 12 11 88 11 10 47 Skarpnäck 14 12 55 12 13 24 Farsta 12 12 72 13 13 64 Hägersten- Älvsjö 11 11 124 12 13 17 Skärholmen 12 11 60 9 13 31 Totalt i staden 12 12 717 11 11 378 *Antal under 4 redovisas ej  Avlösarservice och avlösning Avlösning innebär att en person tillfälligt tar över omvårdnaden av en person så att anhöriga eller andra närstående kan få avlastning. Insatsen kan beviljas enligt LSS (avlösarservice) eller enligt SoL (avlösning). Insatsen ska anpassas efter den enskildes behov och önskemål och med stor flexibilitet. Insatsen beviljas som ett visst antal timmar per månad. Avlösning enligt SoL kan ges till barn och ungdomar som har ett stort behov av omvårdnad och tillsyn men som inte tillhör LSS personkrets. Insatsen kan också ges till vuxna personer som får vård och hjälp av anhöriga i hemmet. År 2025 fick fler personer avlösning enligt LSS (428 personer) än enligt SoL (19 personer). Antalet personer med insatsen enligt LSS minskade med 7 personer från år 2024 till 2025. Antalet med insatsen enligt SoL minskade med 2 personer under samma period. Kvinnor och män fick i genomsnitt lika många timmar avlösarservice enligt LSS per månad, 11 timmar vardera. För avlösning enligt SoL minskade det genomsnittliga antalet timmar för kvinnor men ökade för män. År 2025 fick kvinnor i genomsnitt 20 timmar per månad (26 timmar år 2024) och män tolv timmar per månad (11 timmar år 2024). Antalet personer som fick insatsen enligt LSS eller SoL varierade mellan nämnderna, se tabell 9:15. Antalet personer som fick avlösarservice eller avlösning år 2025 minskade med nio jämfört med 2024 9 personer Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 183 Funktionsnedsättning Tabell 9:15 Antal personer med beslut om ledsagarservice enligt LSS och ledsagning enligt SoL per stadsdelsnämnd, samt genomsnittligt antal beviljade timmar uppdelat på kön, 2025 Källa: Sociala System samt uppgifter till Socialstyrelsen (LSS)  Stadsdels- nämnd LSS SoL Antal timmar Antal personer Antal timmar Antal personer Kvinnor (Mv) Män (Mv) Totalt Kvinnor (Mv) Män (Mv) Totalt Järva 9 11 61 8 . * Hässelby- Vällingby 10 11 34 6 20 * Bromma 8 7 17 . . 0 Kungsholmen 11 13 15 . . 0 Norra Innerstaden 11 15 29 16 12 * Södermalm 13 13 36 56 11 4 Enskede-Årsta- Vantör 11 11 37 8 . * Skarpnäck 11 11 18 . . 0 Farsta 14 12 49 15 8 * Hägersten- Älvsjö 13 11 100 8 9 5 Skärholmen 13 11 32 . 16 * Totalt i staden 11 11 428 20 12 19 *Antal under 4 redovisas ej  Värden som ej går att beräkna redovisas med en punkt  Beslut och domar avseende ledsagning och ledsagarservice samt kontaktperson Socialnämnden har under 2025, tillsammans med stadsdelsnämnderna, samlat och följt statistik över antal ansökningar, beslut och avslag avseende ledsagning, ledsagarservice och biträde av kontaktperson i syfte att säkerställa likställigheten. Beslut och domar i enskilda ärenden Totalt fick staden in 1 430 ansökningar, varav 909 avsåg ansökningar om ledsagning och ledsagarservice och 521 avsåg kontaktperson. 48 procent av ansökningarna gjordes av kvinnor och 52 procent av män. Den totala andelen avslag för ledsagning, ledsagarservice och kontaktperson minskade från 10 procent år 2024 till 9 procent år 2025. Andelen avslag för ansökningar om kontaktperson ökade från 16 till 18 procent jämfört med året innan. Ansökningar om kontaktperson fick också oftare avslag än ansökningar om ledsagning och ledsagarservice. Tabell 9:16 visar det totala antalet beslut som fattades i Stockholms stad under 2025 om ledsagning, ledsagarservice och kontaktperson. Tabellen visar både hur många beslut som fattades för varje insats och hur många som blev bifall, delavslag eller avslag. För insatsen kontaktperson ingick inte delavslag i datainsamlingen. Det beror dels på att delavslag i sådana ärenden bedöms vara ovanliga, dels på att ansökningarnas utformning var svår att standardisera. Andelen domar som går emot stadens beslut är få, endast fyra stycken 184 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 9:16 Beslut och domar i enskilda ärenden, per insats, 2025 Källa: Stadsdelsnämnderna  Beslut och domar 2025 Ledsagning/ ledsagarservice Kontaktperson Totalt Antal beslut 909 521 1430 – varav bifall 699 425 1124 – varav delavslag 183 0 183 – varav avslag 27 96 123 Andel delavslag (%) 20% 0% 13% Andel (%) avslag 3% 18% 9% Domar som meddelats * * 17 Domar mot stadens beslut * * 4 *Antal under 4 redovisas ej  Beslut och domar avseende ledsagning och ledsagarservice uppdelat per funktionsnedsättning De flesta ansökningar om ledsagning och ledsagarservice gjordes av personer vars huvudsakliga funktionsnedsättning bedömdes vara intellektuell funktionsnedsättning eller autism. Dessa grupper stod för 35 respektive 24 procent av ansökningarna. Personer med dövblindhet stod för den lägsta andelen ansökningar. Hur ofta en ansökan om ledsagning och ledsagarservice beviljades varierade mellan olika funktionsnedsättningar, vilket visas i tabell 9:17. Andelen bifall låg mellan 72 och 89 procent. Personer med demens fick oftast bifall, med 89 procent. Personer med synskada fick bifall i lägst utsträckning, 72 procent. Det var dock en ökning från 68 procent året innan. Samtidigt fick personer med synskada och dövblindhet flest ledsagartimmar, precis som året innan. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 185 Funktionsnedsättning Tabell 9:17 Beslut och domar i enskilda ärenden avseende ledsagarservice/ledsagning, per funktionsnedsättning, 2025 Källa: Stadsdelsnämnderna  Beslut och domar avseende kontaktperson uppdelat per funktionsnedsättning När det gäller ansökningar om kontaktperson var personer med autism den grupp som ansökte om insatsen i högst omfattning. De stod för 60 procent av ansökningarna. Ingen person med demens ansökte om insatsen kontaktperson. Det var också få personer med synskada och dövblindhet som ansökte om insatsen kontaktperson. Tabell 9:18 visar att hur ofta en ansökan om kontaktperson beviljades varierade mellan olika funktionsnedsättningar. Personer med autism och personer med fysiska funktionsnedsättningar fick bifall i 86 procent av fallen. Av de grupper där antal redovisas var det personer med neurologiska sjukdomar som fick bifall i lägst utsträckning, med 67 procent. Beslut och domar 2025 Intellektuell funktions- ned- sättning Autism Fysiska funktions- ned- sättningar Neuro- logiska sjuk- domar Demens Syn- skada Döv- blindhet Annan Antal beslut 318 219 175 55 18 89 9 26 – varav bifall 230 169 146 44 16 64 7 23 – varav delavslag 81 39 23 8 * 25 * * – varav avslag 7 11 6 * 0 0 0 0 186 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 9:18 Beslut och domar i enskilda ärenden avseende kontaktperson, per funktionsnedsättning, 2025 *Antal under 4 redovisas ej  Kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning I Stockholms stad finns ett kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning (KBF). Bidraget är ett stöd från staden och fungerar som ett komplement till bostadsbidrag och bostadstillägg från Försäkringskassan. Syftet är att göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att få en bostad som passar deras behov. Tabell 9:19 visar att totalt 522 personer fick KBF under 2025. Antalet personer som får bidraget har minskat flera år i rad, det senaste året minskade det med 40 personer. Antalet mottagare varierade mellan stadsdelsnämnderna, från 15 till 98 personer. Av dem som fick bidraget var 46 procent kvinnor och 54 procent män. Tabell 9:19 Antal personer med kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättningar (KBF) per stadsdelsnämnd, totalt samt uppdelat på kön, 2025 Källa: Sociala System  Stadsdelsnämnd Kvinnor Män Totalt Järva 13 23 36 Hässelby-Vällingby 13 9 22 Bromma 14 22 36 Kungsholmen 26 31 57 Norra Innerstaden 51 47 98 Södermalm 34 38 72 Enskede-Årsta-Vantör 17 25 42 Skarpnäck 9 6 15 Farsta 15 20 35 Hägersten-Älvsjö 40 50 90 Skärholmen 8 11 19 Totalt i staden 240 282 522 Tabell 9:20 visar att stadens kostnader för KBF var totalt 8 854 478 kronor år 2025. Det är en ökning med 566 813 kronor jämfört med året innan. Samtidigt minskade antalet personer som får bidraget med 40. Under 2025 var den genomsnittliga kostnaden för KBF 16 963 kronor per person och år, vilket motsvarar 1 414 kronor per månad. personer beviljades KBF år 2025, en minskning med 40 personer jämfört med år 2024 522 Beslut och domar 2025 Intellektuell funktions- ned- sättning Autism Fysiska funktions- nedsätt- ningar Neuro- logiska sjukdomar Demens Syn- skada Döv- blindhet Annan Antal beslut 143 314 14 6 0 * * 42 – varav bifall 123 254 12 4 0 * 0 31 – varav delavslag 0 0 0 0 0 0 0 0 – varav avslag 20 60 * * 0 0 * 11 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 187 Funktionsnedsättning Stadsdelsnämnderna kan söka ersättning från kommunfullmäktige för sina kostnader för KBF. Detta gäller för alla typer av boenden, både befintliga och nybyggda. Tabell 9:20 Antal kronor i kostnad för kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning (KBF) per stadsdelsnämnd, 2023–2025 Källa: Stadsledningskontoret  Stadsdelsnämnd 2023 2024 2025 Järva 320 161 244 489 197 133 Hässelby-Vällingby 227 287 231 497 218 565 Bromma 567 274 500 115 530 286 Kungsholmen 728 982 607 920 536 314 Norra Innerstaden 2 705 218 2 241 301 2 440 533 Södermalm 1 723 466 1 734 012 1 865 897 Enskede-Årsta-Vantör 596 271 543 179 650 067 Skarpnäck 193 813 176 157 158 958 Farsta 424 495 464 830 465 704 Hägersten-Älvsjö 1 430 658 1 444 377 1 669 786 Skärholmen 149 518 102 788 124 235 Totalt i staden 9 067 143 8 290 665 8 857 478 Valfrihetsystem Stockholms stad tillämpar valfrihet enligt lagen om valfrihetssystem vilket ger den enskilde möjlighet att välja vilken utförare som ska utföra vissa insatser enligt SoL och LSS. De verksamheter som ingår i valfrihetssystemet är utförare i stadens egen regi, upphandlade entreprenader samt de som ansökt om och slutit avtal med staden Verksamheterna presenteras på stadens hemsida, under fliken stöd vid funktionsnedsättning. Här kan den enskilde få information om verksamheternas innehåll vilket sedan kan vara till hjälp vid valet av utförare. Tabellen 9:21 visar antal verksamheter anslutna till valfrihetssystemet uppdelat per insats. Tabell 9:21 Antal verksamheter med LOV-avtal per insats, 2023–2025 Källa: Enheten för upphandling och föreningsstöd, socialförvaltningen  Insats 2023 2024 2025 Ledsagar-/avlösarservice (SoL & LSS) 75 75 72 Korttidshem 36 32 37 Korttidstillsyn 9 9 9 Bostad med särskild service för barn och unga 6 4 4 Bostad med särskild service vuxna 6 6 9 Daglig verksamhet 168 170 178 Totalt i staden 300 296 309 Uppgifter i tabellen är hämtade från tidigare socialtjänstrapporter åren 2023–2025  188 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Sedan flera år tillbaka är daglig verksamhet den insats där antalet verksamheter har ökat mest, åtta nya verksamheter har gått med i stadens valfrihetssystem under 2025. För insatsen bostad med särskild service för vuxna finns sammantaget nio privata utförarverksamheter, vilket innebär en ökning med tre utförarverksamheter jämfört med året innan. Staden arbetar aktivt med att kartlägga behovet, samordna och planera för att möjliggöra fler platser i bostäder med särskild service samt verka för att fler utförare ska sluta avtal med staden. I tabell 9:22 redovisas antal verkställda beslut för vuxna fördelat per insats och regiform. Individuella avtal förekommer i stor utsträckning för insatsen bostad med särskild service enligt LSS för vuxna. Ett individuellt avtal innebär att stadsdelsnämnden behövt verkställa insatsen hos en verksamhet som inte är med i stadens valfrihetssystem. Andelen beslut inom insatsen som verkställs med individuella avtal har ökat under året med 1 procent, och ligger i likhet med förra året på 27 procent. Sett till antal individuella avtal så handlar det om en ökning med 6 avtal. Tabell 9:22 Antal och andel verkställda beslut för vuxna per insats (LSS och SoL), uppdelat på regi samt kvinnor och män, 2025 Källa: Sociala System  *Antal under 4 redovisas ej  Justerat totalt antal för korttidvistelse  Andelen baseras på justerad total **Daglig verksamhet kan beviljas från 16 år  Individuella avtal förekommer i stor utsträckning inom insatsen bostad med särskild service enligt LSS för vuxna Regi Kön Ledsagning (SoL/ Ledsagarservice (LSS) Avlösning (SoL)/ Avlösarservice (LSS) Korttidsvistelse (LSS) Bostad med särskild service (LSS) Daglig verksamhet (LSS)** Antal Total (%) Antal Total (%) Antal Total (%) Antal Total (%) Antal Total (%) Egen regi Kvinnor 95 * 26 435 404 Män 94 23 * 26 30 38 579 55 458 25 Entreprenad Kvinnor * * 5 129 62 Män * * * * 10 10 155 15 72 4 Privat regi (LOV) Kvinnor 308 7 32 23 958 Män 281 72 18 66 29 41 30 3 1 306 65 Individuella avtal Kvinnor * * * 166 57 Män * 0 * * * * 332 27 172 7 Intraprenad Kvinnor * * * * * Män * * * * * * * * * * Uppgift saknas 32 4 * 8 16 11 7 0 18 1 Totalt i staden 814 100 38 100 148 100 1 856 100 3 507 100 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 189 Funktionsnedsättning I tabell 9:23 redovisas verkställda beslut för insatser som riktar sig till barn och unga. Flest individuella avtal förekommer för insatsen bostad med särskild service för barn och unga, där 53 beslut vilket motsvarar 83 procent av besluten verkställs med individuellt avtal. Andelen individuella avtal inom insatsen bostad med särskild service enligt LSS för barn och ungdomar ökade under år 2025 med en procentenhet. Bostad med särskild service för barn och unga är den enda LSS-insatsen i valfrihetssystemet där staden inte driver någon verksamhet i egen regi. Tabell 9:23 Antal och andel verkställda beslut för barn/ungdomar per insats (LSS & SoL), uppdelat på regi samt flickor och pojkar, 2025 Källa: Sociala System  *Antal under 4 redovisas ej  Justerat totalt antal för Bostad med särskild service; andelen baseras på justerad total  **Korttidstillsyn kan beviljas för 12–23 år  ***Bostad med särskild service kan beviljas upp till 23 år  Det förekommer flest individuella avtal för insatsen bostad med särskild service för barn och unga Regi Kön Avlösning (SoL)/ Avlösarservice (LSS) Korttidsvistelse (LSS) Korttidstillsyn (LSS)** Bostad med särskild service (LSS)*** Antal Total (%) Antal Total (%) Antal Total (%) Antal Total (%) Egen regi Flickor 23 28 111 * Pojkar 83 26 24 11 168 53 * * Entreprenad Flickor * * * * Pojkar * * * * * * * * Privat regi (LOV) Flickor 78 115 46 * Pojkar 215 72 244 76 96 27 * 17 Individuella avtal Flickor * 7 26 16 Pojkar * 0 8 3 77 19 37 83 Intraprenad Flickor * * * * Pojkar * * * * * * * * Uppgift saknas 8 2 45 10 6 1 * * Totalt i staden 409 100 471 100 530 100 64 100 av besluten för insatsen bostad med särskild service för barn och unga verkställs med individuellt avtal 83 % 190 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Stockholms stads webbplats: start.stockholm