Syvabs ekonomiska sårbarhet: Granskning och rekommendationer

[14_Övriga anmälningsärenden.pdf] 2026-04-28 Dnr: 25SVOA15 1 (2) VD-stab Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB Övriga anmälningsärenden FÖRSLAG TILL BESLUT Styrelsen föreslås besluta att godkänna anmälan. Christian Rockberger Verkställande direktör Lisbeth Gatenborg Stabschef VD stab Bilaga: Granskning av Syvabs finansiella sårbarhet, mars 2026 ÄRENDE För styrelsens kännedom anmäls nedanstående remissvar gällande: • Remiss av Handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030, SSAB 2026/2 • Remiss av Naturvårdsverkets delredovisning om genomförandet av EUs förordning om förpackningar och förpackningsavfall, SSAB 2025/237 • Remiss av Motion om att använda arbetstunnlar i Nya Östbergatunneln som skyddsrum, SSAB 2025/231 • Remiss Synpunkter om Spårväg Syd Flemingsberg till Skärholmen, SSAB 2026/45 • Remiss av Betänkandet En kortare instanskedja för mark- och miljöärenden (SOU 2025:122) För styrelsens kännedom anmäls nedanstående protokoll: • Råd för funktionshinderfrågor 25-02-11, 25-05-22, 26-02-12 För styrelsens kännedom anmäls nedanstående rapport: • Granskning av Syvabs finansiella sårbarhet, mars 2026, se bilag För styrelsens kännedom anmäls nedanstående valärende • Avsägelser och fyllnadsval, Valärende i Kommunfullmäktige 2026-05-04 Handlingarna finns tillgängliga i sin helhet hos styrelsens sekreterare. SLUT Granskning av ekonomisk sår- barhet mars 2026 Syvab Granskning av Syvabs finansiella sårbarhet mars 2026 Syvab 1 = Sammanfattning ........................................................................................................................................ 2 Svar på revisionsfrågor ........................................................................................................................... 2 Rekommendationer ................................................................................................................................ 3 1 Inledning ........................................................................................................................................ 5 1.1 Syfte och revisionsfrågor .......................................................................................................... 6 1.2 Avgränsning och metod ............................................................................................................ 6 1.3 Revisionskriterier ..................................................................................................................... 6 1.4 Operationaliserade revisionskriterier – ekonomisk styrning och skuldförvaltning ........................... 7 2 Styrning, roller och ansvarsfördelning .............................................................................................. 8 2.1 Styrning och ledningsfunktioner ................................................................................................ 8 2.2 Ägarkommunernas styrning ...................................................................................................... 8 2.2.1 Bolagsordning ...................................................................................................................... 8 2.2.2 Ägardirektiv ......................................................................................................................... 9 2.2.3 Aktieägaravtal ..................................................................................................................... 9 2.3 Styrelsens sammansättning och arbete .................................................................................... 10 2.4 Roll och ansvarsfördelning mellan kommun som ägare och företagsrepresentanter ..................... 10 2.5 Finansiell styrning .................................................................................................................. 10 3 Bolagets intäkts och kostnadsprognoser ......................................................................................... 12 3.1 Befolkningsutvecklingen i ägarkommunerna ............................................................................. 12 3.2 Intäkter , kostnader och finansiering ......................................................................................... 13 3.2.1 Internt regelverk för bolagets finansiering ........................................................................... 13 3.2.2 Avgiftsutveckling ............................................................................................................... 13 3.2.3 Övriga intäkter ................................................................................................................... 15 3.2.4 Fördelning av kostnadsökningar på skattekollektiv respektive VA kollektiv .............................. 15 3.3 Avskrivningar i bolaget ........................................................................................................... 16 3.4 Finansiell utveckling ............................................................................................................... 16 3.4.1 Årsredovisning 2024 .......................................................................................................... 16 3.4.2 Finansiell riskrapport .......................................................................................................... 17 3.4.3 Utveckling över tid ............................................................................................................. 18 4 Analys av soliditet och finansiell motståndskraft ............................................................................. 20 4.1 Ägartillskott 2023 .................................................................................................................. 20 4.2 Utveckling av bolagets soliditet................................................................................................ 21 4.3 Metod för stresstester – scenario och räntekänslighetsanalyser .................................................. 22 5 Sammanfattande iakttagelser ........................................................................................................ 24 Bilaga 1 – Källförteckning ......................................................................................................................... 27 Bilaga 2 – Revisionskriterier ...................................................................................................................... 28 Bolagsordning ...................................................................................................................................... 28 Ägardirektiv ......................................................................................................................................... 28 Aktieägaravtal mellan Botkyrka kommun, Nykvarns kommun, Salems kommun, Stockholm Vatten AB och Telge AB 28 Bilaga 3 Handbok i kommunal skuldförvaltning........................................................................................... 29 Bilaga 4 Illustration av VA taxan i olika kommuner i Stockholms län ............................................................. 31 Innehållsförteckning 2 Granskning av finansiell sårbarhet Sammanfattning Denna granskning har genomförts mot bakgrund av Syvab AB:s omfattande investering ar, förändrade ägarstruktur och ökade finansiella risker. Särskilt har granskningen fokuserat på bolagets finansiering, avgiftsutveckling och soliditet som en konsekvens av investeringen Nya Krav Himmerfjärdsverket (NKH) och avledningen av delar av Stockholms avloppsvatten. Granskningen visar att Syvab bedriver sin verksamhet i enlighet med gällande styrdoku- ment, lagstiftning och självkostnadsprincip. Bolaget har ett etablerat ramverk för finansiell styrning, skuldförvaltning och riskhantering . Styrelsen får uppföljning genom ekonomiska rapporter och finansiella riskrapporter. Efter det aktieägartillskott som genomfördes 2023 har bolagets soliditet stärkts, men den är fortsatt låg i förhållande till branschjämförelser och i relation till bolagets höga skuldsättning och investeringsvolym. Samtidigt visar granskningen att den långsiktiga ekonomiska planeringen i begränsad ut- sträckning är anpassad till den förändrade ägarstrukturen och de betydande volymföränd- ringar som följer av Stockholms avledning av Eolshällsvolymerna. Prognoser, scenarioana- lyser och känslighetsanalyser genomförs, men dessa används främst för att säkerställa ef- terlevnad av finanspolicyn snarare än som ett strategiskt beslutsunderlag för styrelse och ägare. Det saknas i vissa avseenden dokumenterade analyser som kopplar samman föränd- rade förutsättningar med effekter på resultat, soliditet, avgiftsutrymme och riskfördelning mellan ägarna. Sammantaget bedöms Syvabs ekonomiska sårbarhet vara förhöjd. Ekonomin är formellt hållbar eftersom ökade kostnader kan hanteras genom höjda avgifter, men den långsiktiga motståndskraften begränsas av låg soliditet, hög skuldsättning och ett ökat beroende a v stabila finansierings - och ägarförhållanden. Granskningen pekar på behov av fördjupad scenarioplanering, tydligare mål för konsolidering och stärkt samordning mellan ägarkom- munerna för att minska den långsiktiga ekonomiska sårbarheten. Sammantaget bedöms Syvabs ekonomiska styrning vara ändamålsenlig i ett kortare per- spektiv, men otillräckligt utvecklad för att fullt ut hantera de långsiktiga risker som följer av förändrad ägarstruktur, volymförändringar och fortsatt hög investeringsnivå. Svar på revisionsfrågor Revisionsfråga Bedömning Är planer för ägartillskott i bolaget rimliga utifrån ekonomin i bolaget? Ja, i nuläget bedöms planerna vara rimliga. Aktieägartillskottet 2023 har stärkt bolagets soliditet och skapat ett visst handlingsut- rymme. Samtidigt är soliditeten fortsatt låg och bolaget planerar inte för ytterligare ägar- tillskott, vilket innebär att den långsiktiga fi- nansiella motståndskraften i huvudsak vilar på avgiftsfinansieringen. Är planerna för att konsolidera ekonomin i bolaget rimliga? Delvis. Konsolideringen bygger främst på framtida avgiftsutveckling inom ramen för självkostnadsprincipen. Det saknas en tydlig långsiktig målbild för önskad soliditet och eko- nomisk buffert i relation till bolagets riskexpo- nering och investeringsnivå. 3 Granskning av finansiell sårbarhet a. Är bolagets intäktsprognoser och kostnads- prognoser rimliga utifrån befolkningsut- veckling och taxeutveckling? b. Har stresstester genomförts? I huvudsak ja. Prognoserna baseras på befolk- nings- och volymantaganden från ägarkom- munerna och inkluderar volymbortfallet till följd av Stockholms avledning av Eolshällsvo- lymerna. Samtidigt bygger prognoserna i hög grad på huvudscenarier och innefattar endast i begränsad utsträckning systematiska känslig- hetsanalyser . Ja, men i begränsad omfattning. Scenario- och räntekänslighetsanalyser genomförs som en del av skuldförvaltningen och för att säker- ställa efterlevnad av finanspolicyn. Däremot saknas dokumenterade stresstester som ana- lyserar kombinerade effekter på resultat, soli- ditet och framtida taxeutrymme vid mer nega- tiva utfall. Finns etablerade fora för dialog mellan ägarkom- munerna beträffande ekonomin i bolaget? a. Är roll - och ansvarsfördelningen tydlig mellan ägarkommunerna och bolaget? Ja, formella forum finns genom ägargrupp och tekniska samverkansgrupper . Dessa är dock i huvudsak inriktade på projekt - och tekniska frågor . Den strukturerade och dokumenterade dialogen om bolagets långsiktiga ekonomiska utveckling, finansiering och riskfördelning be- döms vara begränsad. Ja, den formella roll- och ansvarsfördelningen är tydligt reglerad i bolagsordning, ägardirek- tiv och aktieägaravtal. Samtidigt kan den prak- tiska samordningen kring långsiktig ekono- misk planering och riskhantering utvecklas yt- terligare. Rekommendationer Utifrån granskningens iakttagelser rekommenderar vi VD och styrelsen i Syvab att: • Utveckla den långsiktiga ekonomiska styrningen genom att ta fram en tydlig målbild för bolagets önskade soliditet och ekonomiska buffertnivå i relation till bolagets risk- exponering, skuldsättning och investeringsnivå. • Stärka scenarioplaneringen genom att regelbundet genomföra och dokumentera scenario- och stresstester som analyserar kombinerade effekter av ränteföränd- ringar , volymförändringar och investeringskostnader på resultat, soliditet och fram- tida avgiftsutrymme. 4 Granskning av finansiell sårbarhet • Syvab kan ges i uppdrag att i viss mån förfina sina befintliga analyser i syfte att bättre stödja ägarkommunerna, exempelvis genom att tydligare belysa hur föränd- rade volymer och avgiftsutveckling påverkar respektive kommun som underlag för deras ekonomiska planering. • Stärka den strukturerade dialogen med ägarkommunerna genom att utveckla forum och arbetssätt för regelbunden och dokumenterad dialog om bolagets långsiktiga ekonomiska utveckling, finansiering och riskfördelning, utöver projekt- och tekniskt inriktade frågor . • Säkerställa löpande uppföljning av den förändrade ägarstrukturen , inklusive hur minskad ägarandel och förändrade borgensåtaganden påverkar bolagets finansiella risker , upplåningsförutsättningar och långsiktiga handlingsutrymme. 5 Granskning av finansiell sårbarhet 1 Inledning Den kommunala vatten- och avloppsverksamheten utgör en samhällskritisk funktion och fi- nansieras i Sverige i huvudsak genom avgifter enligt självkostnadsprincipen i lagen om all- männa vattentjänster . Det innebär att de avgifter som tas ut av abonnenterna ska täcka de faktiska kostnaderna för att bygga, driva och underhålla anläggningarna, men inte generera vinst. Utrymmet för skattefinansiering är begränsat och används endast undantagsvis, bland annat mot bakgrund av krav på kostnadstäckning enligt EU:s vattendirektiv. I praktiken inne- bär detta att VA‑verksamheten fungerar som ett avgiftsfinansierat monopol, där den ekono- miska hållbarheten är starkt beroende av långsiktig planering, stabila volymer och väl fun- gerande ekonomisk styrning. Vidare påverkar både statlig styrning och skärpta miljökrav taxans utveckling. Kommuner har historiskt fokuserat mer på utbyggnad än på underhåll, vilket bidragit till en investeringsskuld inom VA-området. Dessutom är vägledningen kring vattentjänstplaner otillräcklig, och tillsynen har främst handlat om kapacitetskrav snarare än underhåll. Samtidigt driver nya miljökrav – till exempel avancerad rening av läkemedelsrester – på behovet av tekniska investeringar som ytterligare höjer kostnaderna. Sammantaget in- nebär detta att VA‑taxans nivå formas av en komplex kombination av lokala förutsättningar , historiska investeringar , planeringsförmåga och externa krav. 1 Syvab är ett gemensamt kommunalt bolag med ansvar för rening av avloppsvatten för flera ägarkommuner . Bolaget står inför betydande ekonomiska utmaningar till följd av omfattande investeringsbehov, förändrade miljökrav och en ägarstruktur i förändring. Utmaningar för Syvab är det pågående investeringsprojektet vid Himmerfjärdsverket , projektet Nya Krav Himmerfjärdsverket (NKH), samt beslutet att Stockholms stad på sikt ska avleda delar (de så kallade Eolshällsvolymerna) av sitt avloppsvatten till annat reningsverk. Dessa förändringar påverkar bolagets intäktsbas, kostnadsstruktur och finansiella riskexponering, och kan i för- längningen få konsekvenser för avgiftsnivåerna i de kvarvarande ägarkommunerna. Bolaget ägs av de tre kommunerna Botkyrka, Nykvarn och Salem som har 20 aktier vardera, samt Telge AB (Södertälje kommun) som har 20 aktier och Stockholm Vatten AB (Stockholms stad) som har 40 aktier . Styrelsen består av representanter från samtliga ägare. Stockholm Vatten aviserade redan i ägardirektivet från 2018 att delar av Stockholms avloppsvatten ska avledas till Henriksdals reningsverk. Efter ett par förseningar är avledningen planerad till 1 januari 2028. Samtidigt finns det planer för att Ekerö kommun och Trosa kommun kommer gå in som delägare i bolaget. Bolagets intäkter kommer också minska eftersom produktion av fordonsgas kommer att övergå till elproduktion, vilket i sin tur kommer att minska drifts- kostnaderna. Mot denna bakgrund samt den fördjupade granskning som revisorerna genomförde 2024 av NKH projektet finns det skäl att granska Syvabs ekonomiska sårbarhet, med fokus på hur bolaget och dess ägare hanterar långsiktiga finansiella risker , planerar för förändrade förut- sättningar och säkerställer en hållbar finansiering inom ramen för självkostnadsprincipen. 1 Källa: Riksrevisionens granskningsrapport RiR 2025:2 – Tillgången till kommunalt vatten och avlopp 6 Granskning av finansiell sårbarhet 1.1 Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma i vilken utsträckning den ändrade ägarstrukturen har tagits omhand i de beaktats i bolagets styrning, planering och ekonomiska prognoser . Som en bakgrund till granskningen görs en genomgång och analys av soliditeten i bolaget. Följande revisionsfrågor ska besvaras i granskningen: 1. Är planer för ägartillskott i bolaget rimliga utifrån ekonomin i bolaget? 2. Är planerna för att konsolidera ekonomin i bolaget rimliga? a. Är bolagets intäktsprognoser och kostnadsprognoser rimliga utifrån befolk- ningsutveckling och taxeutveckling? b. Har stresstester genomförts? 3. Finns etablerade fora för dialog mellan ägarkommunerna beträffande ekonomin i bo- laget? a. Är roll- och ansvarsfördelningen tydlig mellan ägarkommunerna och bolaget? 1.2 Avgränsning och metod Granskningen omfattar de funktioner som är ansvariga för styrningen av Syvab, det vill säga ledningen i bolaget samt styrelsen för bolaget som består av representanter för respektive ägarkommun/bolag. Granskningen har genomförts genom intervjuer med berörda tjänste- personer inom bolaget och ägarkommunerna samt dokumentstudier, se vidare bilaga Bilaga 1 – Källförteckning. 1.3 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångs- punkt för analys, bedömningar och slutsatser . I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av:  Bolagsordning  Ägardirektiv  Aktieägaravtal  Bolagsinterna policies  Lagen om allmänna vattentjänster (LAV 2006:412) anger att kommuner har skyl- digheten att säkerställa att vattenförsörjning och avloppshantering ordnas på ett sätt som skyddar människors hälsa och miljön. Lagen innehåller också två centrala principer: ► Självkostnadsprincipen: Innebär att priset för vattentjänster ska motsvara de totala kostnaderna för att producera och tillhandahålla tjänsten. Detta inklude- rar såväl direkta kostnader som material och arbetskraft, som indirekta kostna- der såsom administration, underhåll och avskrivningar . 7 Granskning av finansiell sårbarhet ► Nyttoprincipen: Innebär att prissättningen ska återspegla värdet eller nyttan som konsumenten erhåller .  Bästa praxis för styrning och förvaltning av kommunala bolag 1.4 Operationaliserade revisionskriterier – ekonomisk styrning och skuldförvalt- ning Bästa praxis för skuldförvaltning En välavvägd skuldförvaltning är en viktig del i att säkerställa att bolaget har förutsättningar att utveckla sin verksamhet för att över tiden, bli bättre och effektivare. Kommuninvest 2 har tagit fram en Handbok i skuldförvaltning för kommunsektorn. Av denna framgår olika viktiga aspekter för kommuner och kommunala bolag att beakta kring skulder och derivat. Bland punkterna återfinns:  Kommuner behöver tidigt bedöma räntekänslighet  Analys av olika risker, exempelvis finansieringsrisk och ränterisk, för lån och derivat  Tydliga ställningstagande gällande kapital- och räntebindning  Derivat bör användas restriktivt  Analys av olika scenarier är väsentligt För en mer fördjupad redogörelse för handbokens innehåll och dess tillämpning i denna granskning, se bilaga 2. Bästa praxis för ekonomisk styrning SKR har publicerat vägledningar kring ägarstyrning i kommunala bolag. Eftersom förslaget är baserat på evidens från flera kommuner ser vi det som ett lämpligt ramverk att bedöma utifrån. SKR menar att när styrningen fungerar väl måste den byggas upp utifrån tre funda- ment:  Ägaridén  Företagspolicy  Planerings- och uppföljningssystemet Grundläggande är att man inom kommunen klarar ut vad man vill med sitt engagemang i den verksamhet som drivs i företagsform, dvs ägaridén. Av central betydelse är också att man inom kommunen på ett medvetet sätt tar ställning till den roll - och ansvarsfördelning som ska råda mellan kommunen som ägare och företagens representanter . För att bli framgångs- rik måste denna tydliggöras i en företagspolicy. I Syvabs fall blir denna del mer komplex på grund av ägarstrukturen. Det tredje fundamentet vid sidan av ägaridén och företagspolicyn är planerings- och uppföljningssystemet som innefattar koordinering mellan ägarna. I bolagets ägardirektiv beskrivs bolagets övergripande inriktning och syfte. Närmare beskriv- ning av ägardirektivets innehåll framgår av avsnitt 2.2.2 Ägardirektiv. 2 Kommuninvest är en medlemsorganisation bestående av svenska kommuner och regioner som har till upp- drag att bidra till finansiering av investeringar inom kommunsektorn. 8 Granskning av finansiell sårbarhet 2 Styrning, roller och ansvarsfördelning I detta avsnitt beskrivs styrningen av Syvab. 2.1 Styrning och ledningsfunktioner Syvab är organiserat enligt neda nstående figur . I ledningsgruppen ingår VD, samt avdel- ningschefer Figur 1: SYVAB:s organisationsstruktur Källa: Syvab Av bolagets VD-instruktion 3 framgår VD:s ansvarsområden och uppgifter . Bolagets VD ska bland annat inom ramen för ansvaret för den löpande förvaltningen i enlighet med bolagets finanspolicy handha bolagets likvida medel samt skuldförvaltning. VD ska även tillställa sty- relsen förslag till resultat- och investeringsbudget. 2.2 Ägarkommunernas styrning Ägarkommunernas styrning av Syvab sker till största del genom bolagets ägardirektiv, bo- lagsordning samt aktieägaravtal. 2.2.1 Bolagsordning Bolagsordning Syvab AB 4 beskriver bolagets verksamhet och ändamål. Av bolagsordningen framgår att det kommunala ändamålet med bolaget är att verka för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling genom att driva ändamålsenlig insamling och rening av avloppsvatten inom ägarkommunerna. Syftet med verksamheten är genomföra rening av avloppsvatten 3 Beslutad av bolagets styrelse 2026-06-12 4 Antagen vid bolagsstämman 2023-06-08 9 Granskning av finansiell sårbarhet som delägarna i egenskap av huvudmän enligt VA-lagstiftningen är skyldiga att vidta. Bola- get ska enligt bolagsordningen inte ha till syfte att bereda vinst åt ägarna. 2.2.2 Ägardirektiv Av bolagets ägardirektiv framgår 25 olika punkter för bolagets arbete. Bland dessa är föl- jande särskilt relevanta för denna granskning: 1 Syvabs verksamhet ska finansieras genom bland annat taxebundna avgifter och upp- låning med kommunal borgen från ägarna. Bolagets upplåning bör ske �till förmånlig- aste villkor . Syvab ska se över möjligheterna till gröna lån. 2 För rening av avloppsvatten ska självkostnad gälla för ägarna. Kostnaderna ska för- delas i enlighet med vardera ägares nyttjandegrad. För att få ett jämnare avgiftsuttag ska beräkningarna baseras på nyttjandet de tre senaste åren. 4 Syvab ska utveckla sin verksamhet för att, över ti�den, bli bättre och effektivare. 14 Syvab ska årligen utarbeta och till ägarna överlämna en investeringsplan över de kommande fem åren. Planen ska utgöra ägarnas underlag för borgens- och låneram. Planen ska vara ägarna �tillhanda senast 30 oktober . 16 Den ekonomiska utvecklingen av projektet ”NKH” ska halvårsvis redovisas för ägarna. 18 För att möjliggöra samordning med ägarnas strategiska planeringsprocesser ska Syvab informera ägarna om bolagets affärsplan. 19 Syvabs styrelse ska årligen besluta om följande policyer: - Finanspolicy - Riskpolicy - Hållbarhetspolicy - Kommunikationspolicy - Attestreglemente - Utöver dessa policyer ska Syvab ha styrande dokument med avseende på: - Upphandling - Resor och representationer - Mandat och befogenheter Där så är möjligt ska Syvab samordna det interna ramverket med ägarna. 21 Syvab ska årligen ta fram en bolagsstyrningsrapport som kan ligga till grund för ägar- nas uppsiktsplikt. 2.2.3 Aktieägaravtal Ägarkommunerna ingick december 2018 ett nytt Aktieägaravtal avseende Syvab. Avtalet reglerar hur olika aspekter av bolagets verksamhet ska bedrivas och hur bolaget ska förval- tas. 10 Granskning av finansiell sårbarhet 2.3 Styrelsens sammansättning och arbete Bolagets styrelse består av politiska representanter från bolagets ägarkommuner . Styrelsen består av åtta ledamöter och åtta suppleanter samt två arbetstagarrepresentanter . Styrelsen har under 2025 haft fyra styrelsemöten: Av protokoll för dessa möten framgår att styrelsen under 2025 bland annat har:  Tagit del av ekonomirapporter  Tagit del av rapporter om status i NKH-projektet  Tagit del av verksamhetsrapporter inklusive rapporter avseende finansiell risk  Beslutat om verksamhetsplan och budget  Beslutat om styrande dokument, bland annat finanspolicy, riskpolicy och hållbarhets- policy Styrelsens arbetsformer regleras i bolagets aktieägaravtal, bolagsordning samt styrelsens egen arbetsordning. 2.4 Roll och ansvarsfördelning mellan kommun som ägare och företagsrepresen- tanter Av aktieägaravtalet framgår att ägarna ska bilda en ägargrupp med en ägarrepresentant från varje ägare. Gruppen ska ha till uppgift att tillse att avledningen av delar av Stockholm Vattens volymer och dess konsekvenser i förhållande till NKH hanteras på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Ägargruppen har dock beslutsmandat i frågor som rör bolaget och dess verksamhet. Ägargruppen består av representanter för ägarkommunerna och har enligt uppgift under 2024 och 2025 fokuserat på arbete med anslutning av Trosa kommun och Ekerö kommun samt Stockholm Vattens avkoppling av Eolshällsvolymerna. Vidare framgår av aktieägaravtalet att bolaget också ska ha en teknisk samverkansgrupp. Denna ska tillsättas av ägargruppen och syfta till samverkan kring avledningen av Eols- hällsvolymerna samt idrifttagande av NKH. Gruppen ska samordna sitt arbete med den pro- jektgrupp som tillsätts för de projekten. Enligt uppgift har gruppen vid granskningstillfället breddats till att arbeta med båda avledningen av Eolshällsvolymerna och anslutningen av Ekerö och Trosa, med olika medlemmar utifrån vilken fråga som hanteras. 2.5 Finansiell styrning Av bolagets Finanspolicy 5 framgår att VD ansvarar för bolagets skuldförvaltning och att sty- relsen därför uppdrar åt VD att för företagets räkning nyupplåna utifrån styrelsens beslutade låneram och borgenstäckning av respektive ägarkommun. VD uppdras även att besluta om omsättning av befintliga lån. Vidare framgår riskregler för bolagets skuldportfölj. Enligt dessa ska bolaget i möjligaste mån utifrån marknadsförutsättningar ha en förfallostruktur där maximalt 50 procent av lå- 5 Beslutad av styrelsen 2025-06-12 11 Granskning av finansiell sårbarhet nat kapital förfaller till betalning inom ett år . Endast lån i svenska kronor är tillåtet och ett lån får maximalt vara tio år . Bolagets ränterisk, uttryckt som genomsnittlig räntebindnings- tid, får variera inom intervallet 2–4 år . Maximalt 65 procent av räntebindningen får förfalla till omsättning inom ett år . Bolaget ska enligt policyn i normalfallet låna av ägarkommunernas medlemsföretag Kommu- ninvest, i annat fall av svensk bank. För alla lån lämnar ägarna kommunal borgen som säker- het för lånen. I syfte att kunna förändra ränterisken får Syvab använda sig av avtal för rän- tederivat. Tillåtna avtal omfattar instrumenten ränteswapar samt räntetak och räntegolv. Av policyn framgår därutöver att Syvab har ett avtal med Södertälje kommuns Internbanks- funktion om finansiell rådgivning. Syvab har i anslutning till detta avtal utfärdat en fullmakt för Internbankens medarbetare om rådgivning inom finansiering och finansiell riskhantering för att för Syvabs räkning kunna genomföra samt firmateckna finansiella affärstransaktioner som ryms inom finanspolicyn. Internbanken bedriver den löpande skuldförvaltningen i sam- råd med Syvabs företagsledning. Samråd sker genom löpande arbetsmöten där Internban- ken och företrädare för Syvab tillsammans kommer fram till vilka taktiska affärsbeslut som ska fattas i enlighet med finanspolicyn. Internbanken ansvarar för att kalla till arbetsmöten och att protokollföra dessa möten. Det är också internbanken som enligt avtal månadsvis ska leverera en finansiell riskrapport till Syvabs företagsledning. Riskrapporten ska dels beskriva efterlevnaden av riskreglerna, dels fördelningen av borgensengagemanget mellan ägarna. Av aktieägaravtalet för bolaget framgår ytterligare struktur för den finansiella styrningen av bolaget. Avtalets parter , dvs. ägarna, ska fram till 2025-12-31 eller den senare dag då av- ledning av Eolshällsvolymerna från Stockholms Vatten sker , i proportion till sitt nyttjande av Himmerfjärdsverket, svara för bolagets finansiering av nuvarande anläggning och övriga för driften nödvändiga investeringar genom borgen för bolagets lån. Stockholm Vatten ska lämna borgen till dess att avledningen är slutligt verkställd. Nyinvesteringen i NKH ska fram till 2025-12-31 eller senare dag då avledning av Stockholms Vatten sker finansieras av ägarna genom borgen för bolagets lån enligt de principer som beskrivs ovan. Efter att avledningen av Stockholms Vatten har genomförts ska Stockholms borgensåtagan- den omfördelas i proportion till den volym avloppsvatten Stockholm avleder i förhållande till totalt av ägarkommunernas avloppsvatten. 12 Granskning av finansiell sårbarhet 3 Bolagets intäkts och kostnadsprognoser I detta avsnitt presenteras bolagets historiska resultat, historiska prognoser och nuvarande prognoser för avgiftsutvecklingen. 3.1 Befolkningsutvecklingen i ägarkommunerna SCB prognosticerar följande befolkningsutveckling i medlemskommunerna, undantaget Stockholms stad: KOMMUN 2025 6 2026 2027 2028 2029 2030 BOTKYRKA 96 747 96 425 96 701 96 897 97 279 97 578 SÖDERTÄLJE 102 781 104 090 104 585 105 082 105 585 106 096 NYKVARN 12 396 12 494 12 576 12 678 12 775 12 870 SALEM 17 345 17 509 17 522 17 536 17 552 17 571 TOTALT 229 269 230 518 231 384 232 193 233 191 234 115 Av tabellen framgår att SCB prognosticerar en befolkningsökning på cirka två procent för ägarkommunerna undantaget Stockholm mellan 2025 och 2030, vilket kan jämföras med avgiftsutvecklingen som presenteras i avsnitt 3.2.2. I diagrammet nedan presenteras prognosen för befolkningsutvecklingen i kommunerna, med index befolkning 2025 = 100: 6 Befolkning per november 2025 97 98 99 100 101 102 103 104 105 2025 2026 2027 2028 2029 2030 SCB:s befolkningspronos (index 2025=100) Botkyrka Södertälje Nykvarn Salem Totalt 13 Granskning av finansiell sårbarhet I arbetet med att prognosticera kostnads- och avgiftsökningar utgår bolaget från bland annat befolkningsprognoser som tillhandahålls av ägarkommunerna. 3.2 Intäkter, kostnader och finansiering Avsnittet beskriver hur intäkter och kostnader fördelas mellan ägarkommuner och finan- sieras genom avgifter och ägartillskott 3.2.1 Internt regelverk för bolagets finansiering Syvab finansieras via avgifter. 7 Storleken bestäms genom upprättande av budget som bo- lagets styrelse godkänner. Fördelningen av avgiften görs utifrån respektive ägarkommuns genomsnittsflöde till verket under de tre föregående åren. Resultatet ska planeras så nära noll som möjligt. Över- och underskott ska i första hand regleras med över- eller underav- skrivningar alternativt periodiseringsfond i andra hand disposition av vinst eller förlust mot fritt eget kapital. Vid uppkommen förlust ska det egna kapitalet återställas inom de tre kommande åren. I tredje hand ska över- eller underskott regleras med ökad eller mins- kad avgift till kommunerna. Avgifter ska sättas på en sådan nivå att verksamheten kan be- drivas med långsiktighet och utan avkall på driftsäkerhet. 3.2.2 Avgiftsutveckling Bolagets styrelse beslutar årligen om anslutningsavgifter. Anslutningsavgift täcker spill- vatten med hushållskaraktär. Dessa avgifter utgör merparten av bolagets intäkter, cirka 97 procent per budget för år 2025. Fördelning av anslutningsavgifter mellan kommunerna I tabellen nedan beskrivs anslutningsavgiften per kommun från 2023 till 2026 Kommun 2023 2024 2025 2026 Botkyrka 57 832 73 561 82 476 90 195 Salem 7 310 9 122 10 722 12 138 Nykvarn 4 793 6 245 7 101 7 906 Södertälje 67 682 88 071 103 991 119 182 Stockholm 102 051 129 122 150 750 169 849 Summa 239 668 306 121 355 040 399 270 7 Affärsplan 2025 Beslutad av styrelsen 2025-06-12 14 Granskning av finansiell sårbarhet Prognoser för avgiftsutveckling över tid I tabellerna nedan presenteras de prognoser som bolaget under 2023, 2024 och 2025 har gjort för avgiftsutvecklingen över tid. Prognos från 2023 Årtal Avlopps mängd Mm3 Liter per dygn (tu- sental) Kapital- kostnad Driftkost- nad tkr Övriga in- täkter tkr Anslut- ningsavgift Tkr Kost- nad per m3 2024 45,2 124 144 166 186 640 24 685 306 121 6,77 2025 46 126 182 052 180 339 7 956 354 435 7,71 2026 27,1 74 188 849 183 938 8 115 364 671 13,46 2027 27,6 76 204 208 177 532 8 277 373 463 13,52 2028 28,1 77 204 896 181 083 8 277 377 702 13,44 2029 28,6 78 205 096 184 705 8 443 381 358 13,34 Prognos från 2024 Årtal Avlopps mängd Mm3 Liter per dygn (tu- sental) Kapital- kostnad Driftkost- nad tkr Övriga in- täkter tkr Anslut- nings- avgift Tkr Kost- nad per m3 2025 46 126 172 888 190 516 8 364 355 040 7,71 2026 46,5 127 210 475 194 326 5 531 399 270 8,58 2027 47,3 130 232 971 198 213 5 642 425 542 9 2028 36,4 100 233 550 192 177 5 755 419 972 11,52 2029 40,1 110 229 326 196 021 5 755 419 592 10,47 2030 40,8 112 230 228 199 941 5 870 424 299 10,41 Prognos från 2025 Årtal Avlopps mängd Mm3 Liter per dygn (tu- sental) Kapital- kostnad Driftkost- nad tkr Övriga in- täkter tkr Anslut- ningsav- gift Tkr Kost- nad per m3 2026 46,5 127 217 529 189 210 7 469 399 270 8,58 2027 47,3 130 232 971 198 213 5 642 425 542 9 2028 36,4 100 228 452 192 177 5 755 414 874 11,38 2029 40,1 110 229 272 196 021 5 870 419 423 10,47 2030 40,9 112 230 174 199 941 5 987 424 128 10,41 2031 41,4 114 230 160 203 940 6 107 427 993 10,33 Av alla tre prognoser framgår att bolaget förväntas ha en ökad kostnad per kubikmeter de närmaste åren, med en betydande ökning från det år då avledningen av Eolshällsvolymerna genomförs. Detta avspeglas också i en minskad volym. I prognosen från 2025 prognosticeras en minskning i den totala mängden avloppsvatten på drygt 10 miljoner kubikmeter , vilket är en minskning på nästan 25 procent. Anslutning av Trosa och Ekerö kommer dock därefter 15 Granskning av finansiell sårbarhet vilket bidrar med en ökning på cirka fem miljoner m 3, sammantaget leder detta till en minskning i volymen. Samtidigt prognosticeras inte en motsvarande minskning i intäkter från anslutningsavgift, denna prognosticeras endast minska med drygt tre procent mellan 2027 och 2028. Av intervjuer framkommer att de årliga höjningarna för konsument de senaste åren har varit 15–20 procent, till stor del till följd av ökade räntekostnader. Den totala höjningen av avgiften jämfört med före investeringen i NKH kommer vara uppåt 300 procent. Avgiften till Syvab motsvarar upp till en tredjedel av den totala kostnaden för VA i respektive kommun. Intervjuade inom ägarkommunerna lyfter att den långsiktiga prognosen för anslutningsav- gift som bolaget presenterar till ägarkommunerna inte är nedbruten per kommun utan end- ast avser bolaget som helhet. Detta skapar ett merarbete för kommuner na, eftersom de själva behöver dela upp bolagets prognos till ett estimat för den egna kommunen. Intervju- ade inom bolaget menar dock att detta inte är möjligt för bolaget att presentera. 3.2.3 Övriga intäkter Utöver intäkter från anslutningsavgifter har bolaget för 2025 även budgeterade intäkter från:  Industriavloppstaxa (3 500 tkr)  Vinst avyttring anläggningstillgång (2 750 tkr)  Övriga rörelseintäkter (4 864 tkr) Industriavloppstaxan infördes 2024 och syftar till att ta betalt för den extra kostnad som förorenat industriavloppsvatten förorsakar Syvab. 3.2.4 Fördelning av kostnadsökningar på skattekollektiv respektive VA kollektiv Som tidigare konstaterat är priset för vattentjänster , däribland avlopp, reglerat i lag. Priset ska utifrån självkostnadsprincipen motsvara de totala kostnaderna för att producera och till- handahålla tjänsten. Detta inkluderar såväl direkta kostnader som material och arbetskraft, som indirekta kostnader såsom administration, underhåll och avskrivningar . Därutöver ska, utifrån nyttoprincipen, prissättningen återspegla värdet eller nyttan som konsumenten er- håller . Bolaget har därmed endast begränsade möjligheter att hantera kostnadsökningar på andra sätt än att höja priset för tjänsten, dvs. avgiften. Av bolagets aktieägaravtal framgår att ägarna ska till bolaget årligen erlägga anslutningsav- gifter avsedda att täcka bolagets kostnader . Avgifterna ska vara på en sådan nivå att verk- samheten kan bedrivas med långsiktighet och utan avkall på driftsäkerheten. Avgifterna ska, med vissa undantag, erläggas av ägarna i förhållande till den mängd avloppsvatten som mottas i Himmerfjärdsverket från respektive ägare. Vidare framgår att om Stockholm Vatten inte genomför avledningen av Eolshällsvolymerna ska Stockholm Vatten kompensera bolaget och övriga parter för samtliga merkostnader som därvid uppkommer. 16 Granskning av finansiell sårbarhet 3.3 Avskrivningar i bolaget Av bolagets årsredovisning för 2024 framgår en beskrivning av bolagets hantering av av- skrivningar . Materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över tillgångarnas bedöma nyttjandeperiod förutom Mark och Pågående arbeten som inte skrivs av. Tillgångarna skrivs av enligt följande schema Byggnader och mark Antal år Mark Skrivs ej av Markanläggningar 20–50 Konst Skrivs ej av Reningsverk 20–50 Tunnlar 100 Ledningar 33 Byggnader/bostäder 20–50 Maskinell utrustning 5–15 Inventarier Övriga inventarier 5–10 Av aktieägaravtal från december 2018 framgår att bolagets anläggning vid tillfället för att avtalet ingicks ska anpassas till den nya driftsituation som uppstår genom Stockholm Vattens avledning av Eolshällsvolymerna till Henriksdals reningsverk samt investeringen i NKH. Detta ska enligt avtalet ske genom att tillgångar som ej längre behövs för verksamheten avyttras eller utrangeras senast då avledning sker . Anpassning enligt detta ska ske genom att bola- gets anläggningstillgångar skrivs av enligt följande principer: i. De delar av anläggningen som ej behövs efter avledningen ska skrivas av fullt ut per 2025-12-31 och avskrivningarna ska fördelas jämnt över tid från den dag då avtalet träder i kraft eller senare dag då det konstateras att viss del av anläggningen ej behövs efter avledningen ii. De delar av NKH samt övriga investeringar i den befintliga anläggningen som tas i bruk före 2025-12-31 ska skrivas av enligt bolagets principer för jämförbara anläggningstill- gångar 3.4 Finansiell utveckling 3.4.1 Årsredovisning 2024 Av årsredovisningen för 2024 framgår att bolaget vid slutet av 2024 hade en soliditet på 2,13 procent. Bolaget hade för året ränteintäkter på 48 788 tkr och räntekostnader och liknande resultatposter på 107 132 tkr . Vid utgången av 2023 låg ränteintäkterna på 1 627 tkr och räntekostnaderna på 48 729. 17 Granskning av finansiell sårbarhet 3.4.2 Finansiell riskrapport Av Finansiell riskrapport 2025-10-31 8 framgår följande omständigheter: Kapitalbindning Antal år SEK Andel av total skuld 0–1 år 584 600 000 26,0 % 1–2 år 1 439 900 000 64,1 % 2–3 år 222 500 000 9,9 % Totalt 2 247 000 000 100,0 % Vidare uppges att den genomsnittliga kapitalbindningstiden är 1,3 år . Räntebindning Antal år SEK Andel av total skuld 0–1 år 731 000 000 32,5 % 1–2 år 360 000 000 16,0 % 2–3 år 196 000 000 8,7 % 3–4 år 260 000 000 11,6 % 4–5 år 200 000 000 8,9 % 5–6 år 300 000 000 13,4 % 6–7 år 200 000 000 8,9 % Totalt 2 247 000 000 100,0 % För den totala portföljen framgår en genomsnittlig ränta på 2,61 procent och räntebindning på 2,64 år . Dessa siffror ligger inom de begränsningar som anges av finanspolicyn. I rapporten framgår även en prognos för räntekostnader fram till 2032. Enligt denna förvän- tas bolagets räntekostnader inklusive derivat öka från drygt 60 mnkr år 2025 till över 80 mnkr år 2032. I rapporten presenteras även aktuella borgensramar för bolaget: 8 Beslutad av styrelsen 2025-12-09 18 Granskning av finansiell sårbarhet Borgensramar (kr) Kommun Borgensram Utnyttjad borgensram Botkyrka kommun 687 150 000 614 700 000 Södertälje kommun 705 250 000 662 100 000 Nykvarns kommun 65 250 000 65 100 000 Stockholms stad 862 800 000 821 400 000 Salems kommun 133 250 000 113 700 000 Totalt 2 453 700 000 2 277 000 000 3.4.3 Utveckling över tid I tabellen nedan presenteras hur bolagets intäkter , kostnader samt anslutningsavgifter har utvecklats mellan 2020 och 2026. Avgifter, intäkter och kostnader 2020–2025 (kr) År Kostnader Räntekostnader Intäkter Avgift total Avgift/m3 2020 172 265 620 8 390 946 177 169 383 166 200 000 4,11 2021 176 207 085 9 204 055 184 606 700 174 320 000 4,20 2022 200 071 658 19 467 709 211 415 238 198 360 000 5,22 2023 218 430 710 53 151 776 270 669 468 239 668 000 5,95 2024 252 209 000 112 210 000 331 730 000 306 121 000 7,65 2025 Ej tillgängligt Ej tillgängligt Ej tillgängligt 355 040 000 9,19 Tabellen nedan presenterar bolagets prognos för avgiftsutvecklingen fram till 2026 per 2019-10-17. Prognos för avgifter per 2019-10-17 (kr) År Avgift total Avgift/m3 2020 166 200 000 3,78 2021 182 500 000 3,83 19 Granskning av finansiell sårbarhet 2022 189 500 000 3,91 2023 196 500 000 3,99 2024 227 000 000 4,52 2025 227 500 000 4,46 2026 227 000 000 4,37 En jämförelse av tabellerna ovan visar på bland annat att avgiften per kubikmeter har ökat snabbare än vad som bolaget prognosticerade vid slutet av 2019. För 2025 uppgår avgiften till 9,19 kronor per kubikmeter , att jämföra med det prognosticerade värdet på 4,46 kronor per kubikmeter . Samtidigt har också bolagets kostnader ökat under tidsperioden, främst till följd av ökade räntekostnader, vilket är till följd av nya krav som verksamheten som krävt om- och utbyggnad. Intervjuade påtalar även att vattenvolymen inte har ökat i det omfattning som prognosticerades 2019. 20 Granskning av finansiell sårbarhet 4 Analys av soliditet och finansiell motståndskraft I detta avsnitt analyserar vi bolagets finansiella bärkraft med utgångspunkt i det ägartill- skott som skedde 2023. 4.1 Ägartillskott 2023 Av bolagets årsredovisning för 2024 framgår att bolaget har ett erhållet aktieägartillskott inom fritt eget kapital på 39,967 mkr. Detta kommer från ett aktieägartillskott som lämnades 2023. I beslutet från 2023 -01-23 beslutar styrelsen att tillföra bolaget ett ovillkorat ak- tieägartillskott på totalt 40 mnkr fördelat per samtliga 120 aktier i bolaget och rekommen- dera aktieägarna att ingå ett avtal om aktieägartillskott med Syvab. Därutöver beslutade styrelsen att ge bolaget i uppdrag att upphandla en oberoende utredning om långsiktigt mål för det egna kapitalet samt förslag till nytt aktieägaravtal med syfte att bolaget kan gå med vinst. Någon utredning har inte genomförts. Intervjuade uppger att utredningen inte har ge- nomförts än på grund av att nya ägare ska tillkomma och att frågan inte behöver hantera akut. Enligt uppgift ska frågan återupptas när ägarstrukturen är mer permanent. I bakgrunden till beslutet om ägartillskottet beskrivs att bolaget har en soliditet som uppgår till 0,01 procent, att bolagets f ria egna kapital uppgår till 14 432 kronor och det bundna egna kapitalet till 140 tkr kronor . Genom att tillföra bolaget ett aktieägartillskott ökas det egna kapitalet och det blir möjligt att på ett enklare sätt balansera ett sämre årsresultat än att upprätta en kontrollbalansräkning eller tilläggsfakturera en högra avgift till ägarna. Där- utöver görs en jämförelse av bolagets soli ditet med andra bolag inom samma bransch. Av denna framgår följande omständigheter vid tiden för beslutet om aktieägartillskott: Bolag Soliditet Gryab 9 % Käppalaförbundet 7,8 % Stockholm Vatten AB 2,8 % Roslagsvatten 8,7 % Syvab 0,01 % Ett aktieägartillskott på 40 mnkr anges motsvara två månaders drift av verksamheten och innebära en ökning av Syvabs soliditet till 2,4 procent. Detta anges i bakgrunden till beslutet vara en rimlig nivå för att styrelsen ska hinna agera innan det egna kapitalet är förbrukat. Därutöver uppges att för att det fria egna kapitalet ska kunna öka genom att bolaget gene- rerar vinst i framtiden krävs att ägardirektivet ändras. Fördelningen av aktieägartillskottet görs utifrån antal aktier enligt nedan: 21 Granskning av finansiell sårbarhet Ägare Antal aktier Fördelning aktieägartillskott Stockholm 40 13 333 333 kr Södertälje 20 6 666 667 kr Botkyrka 20 6 666 667 kr Salem 20 6 666 667 kr Nykvarn 20 6 666 667 kr Totalt 120 40 000 000 kr Intervjuade uppger att bolaget inte planerar för några ytterligare ägartillskott framöver . In- tervjuade menar istället att det är viktigt att verksamheten även framgent finansieras utifrån självkostnadsprincipen. Efter ägartillskottet 2023 kan Syvabs soliditet i nuläget betraktas som stabil och understöds av återkommande positiva resultat samt en långsiktigt trygg intäktsbas från ägarkommu- nerna. Samtidigt präglas balansräkningen av en hög investeringsnivå och en ökande ränte- bärande skuld, främst kopplad till genomförandet av NKH-projektet. Riskanalyserna visar att finansieringen sker inom ramen för fastställd finanspolicy och att ränte - och kapitalbind- ningen är kontrollerad, men också att bolaget befinner sig i ett kapitalintensivt skede med ökad känslighet för förändringar i finansieringsförutsättningarna. En minskning av Stockholm Vattens ägarandel påverkar inte soliditeten direkt, men kan på sikt få betydelse genom förändrad riskbedömning hos kreditgivare och eventuella justeringar i borgens- och finansieringsstrukturen. I ett läge med hög skuldsättning oc h fortsatt stora investeringar kan detta innebära ökad finansiell känslighet och i förlängningen påverka möj- ligheten att stärka det egna kapitalet. Sammantaget bedöms soliditeten vara hanterbar men tydligt beroende av en stabil ägarstruktur och långsiktigt förutsägbara finansieringsvillkor . 4.2 Utveckling av bolagets soliditet Bolagets soliditet påverkas i första hand av utvecklingen i eget kapital i relation till balans- omslutningen samt av omfattningen av den räntebärande skuldsättningen. Av de ekono- miska rapporterna från 2025 framgår att bolaget löpande redovisar positiva resultat, men att dessa i huvudsak används för att finansiera en kapitalintensiv verksamhet med mycket stora pågående investeringar , framför allt kopplade till NKH projektet. Den räntebärande skulden har successivt ökat under året, från cirka 2 150 mnkr till 2 247 mnkr , till följd av nyupplåning för att finansiera investeringar och pågående projekt. Låne- portföljen följer fastställd finanspolicy och både kapitalbindning och räntebindning hålls inom beslutade begräsningar. 22 Granskning av finansiell sårbarhet Soliditeten i bolaget stärks i grunden av positiva rörelseresultat, den långsiktigt stabila in- täktsbasen från ägarkommunerna samt möjligheten att ackumulera överavskrivningar och eget kapital över tid . Samtidigt pressas soliditeten av den höga investeringsvolymen, den ökade skuldsättningen vilket i sin tur innebär att utrymmet att använda resultat till förstärk- ning av eget kapital är begränsat eftersom kassaflöden i hög grad binds upp i investeringar. Bolagets finansiella riskrapporter för 2025 visar att bolagets huvudsakliga risker är kopp- lade till finansieringsrisk och ränterisk, snarare än till operativ risk eller likviditetsrisk. Kapi- talbindningstiden har successivt blivit kortare under året (från cirka 1,8 år till cirka 1,3 år), vilket innebär tätare refinansieringsbehov. Ur soliditetssynpunkt är detta centralt, eftersom bolagets finansiella styrka inte enbart bedöms utifrån balansräkningen utan även utifrån ägarstödets stabilitet, vilket i praktiken påverkar kreditvillkor och upplåningsförmåga. Intervjuade menar att riskerna är hanterbara eftersom det är så kort tid kvar av NKH pro- jektet. Samtidigt utgör betalningarna till Syvab en relativt stor del av komm unernas totala kostnader för VA, ca en tredjedel av Botkyrkas totala kostnad för VA exempelvis. Samtidigt kan vi notera att även om soliditeten förstärkts genom ägartillskottet 2023 är soliditeten fortfarande på en låg nivå, även jämfört med andra bolag inom branschen, se avsnitt nedan. 4.3 Metod för stresstester – scenario och räntekänslighetsanalyser Kommuninvest lyfter i sin handbok för kommunal skuldförvaltning vikten av att genomföra scenario- och räntekänslighetsanalyser . Syvab arbetar med scenarioanalyser som ett led i den finansiella styrningen av bolaget. Ut- gångspunkten för analyserna är den befintliga skuldportföljens struktur , det prognostiserade upplåningsbehovet samt antaganden om marknadsräntornas utveckling. I dessa analyser be- aktas såväl räntekostnader som ränteintäkter , vilka sammantaget redovisas som kapitalkost- nader i bolagets ekonomiska uppföljning. Bedömningar av framtida räntenivåer baseras på externa prognoser , främst Riksbankens ränteprognoser , vilka integreras i bolagets egna kalkyler för kapitalkostnadens utveckling. Dessa antaganden ligger till grund för beräkningar av pris per kubikmeter i sam band med budget och flerårsprognoser , som i dagsläget sträcker sig cirka sju år framåt. Räntekänslig- het följs genom löpande uppföljning av räntebindningstid och exponering mot korta mark- nadsräntor , där en betydande del av upplåningen är kopplad till Stibor 3 månader . För att hantera denna exponering används räntederivat i syfte att styra räntebindningen och be- gränsa ränterisken. Scenarioanalyserna genomförs i samverkan med Södertälje kommuns internbanksfunktion. I detta arbete analyseras hur förändringar i ränteläge och portföljstruktur påverkar bolagets kapitalkostnader , riskexponering och efterlevnad av finanspolicyn. Analyserna innehåller olika räntekostnadsscenarier. Enligt bolaget används dessa analyser även för att identifiera och hantera oönskade risksituationer , vilket av bolaget beskrivs som ett sätt att genomföra stresstester av skuldportföljen. 23 Granskning av finansiell sårbarhet Uppföljning av skuldförvaltningen sker månadsvis genom finansiella riskrapporter som till- ställs bolagsledningen och styrelsen. I rapporteringen framgår om portföljen avviker från de riskramar och bindningstider som anges i styrelsens direktiv och finanspolicy. Vid behov vid- tas åtgärder för att återföra portföljen inom beslutade ramar . Mot denna bakgrund är det väsentligt att ägarkommunerna löpande bevakar bolagets finan- siella utveckling. Den höga skuldsättningen, den kortare kapitalbindningstiden och den be- gränsade möjligheten att stärka det egna kapitalet genom resultat innebär att förändringar i finansieringsförutsättningar snabbt kan få genomslag på bolagets ekonomi. Eftersom kost- naderna för Syvab utgör en betydande andel av ägarkommunernas totala VA -kostnader är det särskilt viktigt att ägarna har god insyn i bolagets riskexponering och säkerställer att styrning, finansiering och avgiftsutveckling är långsiktigt hållbara. 24 Granskning av finansiell sårbarhet 5 Sammanfattande iakttagelser Skuldförvaltning och finansiell risk Syvab har ett etablerat policyramverk för finansiering, kapital- och räntebindning samt an- vändning av derivat. Den löpande skuldförvaltningen sker i samverkan med internbanks- funktionen. Samtidigt saknas dokumenterade analyser av bolagets räntekänslighet kopplat till resultat, soliditet och taxeutrymme. Givet den stora ökningen av räntekostnaderna är detta en post som blivit mer och mer väsentlig i styrningen av Syvab. Ekonomisk styrning och ägarstyrning Ägardirektiv, bolagsordning och aktieägaravtal ger en tydlig formell styrning av bolaget. Sty- relsen behandlar regelbundet ekonomi- och riskrapporter . Samtidigt kan konstateras att den långsiktiga ekonomiska styrningen i vissa avseenden kan vidareutvecklas för att i högre grad spegla den förändrade ägarstrukturen och de kommande volymförändringarna. Enligt bola- get har dessa förändringar varit kända under lång tid och beaktats i såväl investeringar som långsiktig planering. Planeringen har därmed anpassats till den förändrade ägastrukturen i exempelvis att NKH- projektet har utformats utifrån den minskande volymen, men planering och uppföljning sker huvudsakligen på bolagsnivå, i linje med bolagets uppdrag, Konsekvenser för enskilda ägar- kommuner hanteras i huvudsak inom respektive kommuns ekonomiska planering. Prognoser , scenarioanalyser och känslighetsanalyser kopplas i begränsad utsträckning till effekter på soliditet, avgiftsutrymme och riskfördelning mellan ägarna. Därmed saknas en gemensam, dokumenterad ägaranalys av hur den förändrade ägarstrukturen påverkar bola- gets långsiktiga finansiella mål och konsolideringsstrategi. Scenarioanalyser - räntekänslighetsanalyser och stresstester Granskningen visar att scenarioanalyserna i första hand används som ett underlag för att säkerställa att skuldportföljen ligger inom de ramar som anges i finanspolicyn, exempelvis avseende ränte- och kapitalbindning. Samtidigt kan konstateras att scenarioanalyserna i begränsad utsträckning är dokumente- rade och att de inte systematiskt kopplas till bolagets resultat, soliditet eller framtida taxeut- rymme. De analyser som genomförs kan ses som stresstester av skuldportföljen, men dessa tar i huvudsak sikte på efterlevnad av finanspolicyn snarare än på bolagets långsiktiga eko- nomiska motståndskraft vid mer omfattande negativa utfall, såsom kombinerade effekter av ränteuppgång, volymförändringar och ökade investeringskostnad er . Att analyser sker uti- från policys beslutade av styrelsen är en rimlig grund, men visar också på vikten av att sty- relsen är medveten om olika handlingsalternativ och risker i samband med beslut om interna regelverk. Vidare framgår att styrelsen regelbundet informeras om skuldportföljens utveckling genom finansiella riskrapporter . Däremot framkommer inga tydliga exempel på att strukturerade scenario- eller känslighetsanalyser används som ett aktivt beslutsunderlag i strategiska frå- 25 Granskning av finansiell sårbarhet gor , såsom fastställande av långsiktiga ekonomiska mål, konsolideringsstrategi eller bedöm- ning av framtida avgiftsutveckling. Sammantaget bedöms Syvabs scenarioanalyser och räntekänslighetsanalyser främst fylla en viktig funktion för den operativa finansiella riskkontrollen. Detta är i linje med bolagets styrmodell och behov av att säkerställa stabilitet och efterlevnad av finanspolicyn. Samti- digt kan analysernas användning som strategiskt beslutsunderlag för långsiktiga övervä- ganden utvecklas ytterligare. Analyserna används idag i begränsad utsträckning som un- derlag för styrelsens mer långsiktiga strategiska överväganden, exempelvis avseende mål för soliditet, konsolidering och framtida handlingsutrymme. Bolagets intäkts och kostnadsprognoser Bolagets intäkts- och kostnadsprognoser baseras på befolknings- och volymantaganden från ägarkommunerna samt beslutade investeringsplaner . Prognoserna är detaljerade men byg- ger i hög grad på enskilda huvudscenarier . Det saknas analyser av osäkerhet, altern ativa utvecklingsbanor och känslighet för avvikelser i volymer , räntor och investeringstakt. Konsolidering och eget kapital Bolaget har en mycket låg soliditet samtidigt som skuldsättningen är hög och investerings- behoven betydande. Strategin för konsolidering bygger främst på framtida taxeutveckling inom ramen för självkostnadsprincipen. Det saknas en tydlig långsiktig målbild för önskad soliditet och ekonomisk buffertnivå i relation till bolagets riskexponering. Befolkningsprognoser och konsolidering av bolaget Bolaget har under en längre tid återkommande genomfört prognoser över avgiftsutveckl- ingen och presenterat dessa för styrelsen och ägarkommunerna. Av granskningen framgår att prognosen som bolaget genomförde i slutet av 2019 gällande avgiftsnivå för 2026 avvi- ker betydligt mot det faktiska utfallet för 2026. Avgiften per kubikmeter år 2026 är ungefär dubbelt så hög som den 2019 prognosticerades att bli. Den omvärldsutveckling som har skett sedan 2019 med högre ränteläge och periodvis högre inflation va r svår att förutse 2019, vilket är en förklaring till avvikelsen. Samtidigt visar detta också på vikten av att pla- nering sker utifrån olika scenarier. Framgent visar bolagets prognoser på att avgiften kommer öka betydligt snabbar än befolk- ningen i ägarkommunerna till följd av fortsatt ökade kostnader . En betydande del av kost- nadsökningarna är till följd av beslut som fattades en längre tid tillbaka under annorlunda omständigheter avseende ränte- och omvärldsläget, samt nya krav på reningsverksamheten. Forum för samverkan/dialog mellan ägarkommuner Aktieägaravtalet reglerar former för ägargrupp och teknisk samverkan. Dessa forum är i första hand inriktade på specifika projekt och tekniska frågor . Den strukturerade och doku- menterade dialogen mellan ägarna om bolagets långsiktiga ekonomiska utveckling, finansie- ring och riskfördelning bedöms vara begränsad. 26 Granskning av finansiell sårbarhet Samlad bedömning Sammantaget bedöms Syvabs ekonomiska sårbarhet vara förhöjd. Ekonomin i bolaget är hållbar såtillvida att ökade kostnader alltid kan hanteras med höjda avgifter . Bolaget verkar dock i en kontext med höga lånekostnader för gjorda investeringar, låg soliditet och bety- dande finansiella risker , samtidigt som ägarstruktur och volymförutsättningar förändras. Bolaget har inkluderat den minskade volymen på nästan 25 procent från SVOA:s avledning i sin långsiktiga planering för utvecklingen av avgifter . Volymbortfallet kompenseras delvis av anslutning av Ekerö och Trosa, vilket innebär att den slutliga minskningen blir mindre betyd- ligt mindre än 25 procent. Samtidigt förblir kostnader och totala intäkter näst-intill oföränd- rade. Detta innebär att avgiften kommer behöva höjas för att kompensera för volymbortfal- let. Således har den förändrade ägarstrukturen omhändertagits i bolagets långsiktiga plane- ring. Samtidigt som det finns en långsiktig lösning för att hantera de förändrade omständigheter som bolaget står inför gör vi bedömningen att det finns förbättringsområden för att stärka den långsiktiga planeringen. Även om formella styrdokument och processer finns, bedöms behovet av fördjupad analys, stärkt scenarioplanering och ökad samordning mellan ägarna som väsentligt för att minska den långsiktiga ekonomiska sårbarheten. Stockholm den 20 mars 2026 Christina Sand Certifierad kommunal yrkesrevisor Projektledare Daniel Larsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Projektmedarbetare Mikael Johansson Director Specialist och kvalitets- säkrare 27 Granskning av finansiell sårbarhet Bilaga 1 – Källförteckning Intervjuade funktioner  Ekonomichef/ekonomicontroller  Representanter för ägarkommuner (VA chef, controller) Salem, Nykvarn, samt Bot- kyrka Skriftliga frågor har besvarats av representanter för Telge AB Dokument  Aktieägaravtal  Bolagsordning  Ägardirektivet  Årsredovisning 2023 och 2024  Affärsplan 2025  Finanspolicy  Uppföljning av NKH till styrelsen 2025  Verksamhetsplan och budget 2025 och 2026  Finansiella riskrapporter 2025  Beslut och prognoser för anslutningsavgifter Bilaga 2 – Revisionskriterier Bolagsordning Bolagsordningen är antagen vid bolagsstämman den 12 oktober 1964 och senast reviderad den 8 juni 2023. Styrelsen har sitt säte i Botkyrka kommun. Enligt bolagsordningen ska b olaget äga och driva ett för aktieägarna gemensamt renings- verk för avloppsvatten nedströms Skanssundet med anläggningar för anslutning av lokala avloppsnät inom Botkyrka, Huddinge, Nykvarn, Salem, Stockholm och Södertälje kommuner , förvalta fast egendom, samt idka därmed förenlig verksamhet. Det kommunala ändamålet är att verka för en långsiktig hållbar samhällsutveckling genom att driva ändamålsenlig in- samling och rening av avloppsvatten inom ägarkommunerna. Syftet med verksamheten är att genomföra rening av avloppsvatten som delägarna i egenskap av huvudmän enligt VA - lagstiftningen är skyldiga att vidta. Bolaget ska inte ha till syfte att bereda vinst åt aktieägarna. Bolaget ska i tillämpliga delar följa de kommunalrättsliga principerna i kommunallagens andra kapitel. Ägardirektiv Bolaget styrelse och verkställande direktör har att följa utfärdade direktiv, såvida dessa inte strider mot bolagsordningen, mot tvingande bestämmelser i lag eller annan författning, ex- empelvis aktiebolagslagen och offentlighets- och sekretesslagen, eller strider mot bolagets- intressen. Ägardirektiven är ett komplement till bolagsordningen och ska årligen ses över av ägarna och vid behov uppdateras. Av ägardirektivet för Syvab AB framgår att Syvab kring säkerhet ska arbeta aktivt och sys- tematiskt med arbetsmiljöfrågor och i detta arbete verka för att inga personskador uppstår i eller som en konsekvens av verksamheten och att redan befintliga arbetsmiljöcerifikat vid- makthålls. Syvab ska aktivt söka en ökad samordning med ägarna med sy fte at skapa en effektivare organisation när det ur ekonomisk synpunkt är fördelak tigt. Syvab utgör en del av ägarkommunernas verksamhet. Utöver lag och förfat tning regleras Syvabs verksamhet av styrdokument/direktiv som utfärdas av ägarna. Aktieägaravtal mellan Botkyrka kommun, Nykvarns kommun, Salems kommun, Stockholm Vatten AB och Telge AB Aktieägaravtalet (slutlig version från den 5 december 2018) anger riktlinjer för bolagets verksamhet och för parternas inbördes rättigheter och skyldigheter . Bolaget bildades vid bo- lagsstämma den 12 oktober 1964. Parterna driver genom bolaget ett gemensamt renings- verk för avloppsvatten med tillhörande tunnel- och ledningssystem samt pumpstationer vid Himmerfjärden (”Himmerfjärdsverket”) nedströms Skanssundet med anläggningar för an- slutning av lokala avloppsnät inom Botkyrka. Botkyrka kommun, Nykvarns kommun, Salems kommun och Telge AB äger 20 aktier vardera och Stockholm Stad och Huddinge kommun äger genom Stockholm Vatten 40 aktier. Bilaga 3 Handbok i kommunal skuldförvaltning Nedan följer en sammanfattning av några av de viktigaste Kommuninvests handbok för kom- munal skuldförvaltning 1. Utgå från helheten – skuldförvaltning är inte frikopplat. Skuldförvaltningen ska alltid kopplas till:  kommunens ekonomistyrning  finansiella mål för resultat, soliditet och investeringar  bedömning av skuldnivåer på lång sikt En ohållbar ekonomi kan aldrig ”räddas” med smart skuldförvaltning – strukturen måste bygga på rimliga resultat- och skuldmål. 2. Räntekänslighet – den enskilt viktigaste analysen Kommunen behöver tidigt bedöma:  hur ökad ränta påverkar resultatet  vilken räntekostnad som är högst acceptabel i ett stressat scenario  hur snabbt ökade räntor slår igenom beroende på portföljens räntebindning En hög räntekänslighet → längre räntebindning och lägre risk. En låg räntekänslighet → kan motivera kortare räntebindning och lägre kostnad. 3. Riskerna som måste hanteras – både för lån och derivat Fyra huvudrisker behöver alltid beaktas:  Finansieringsrisk – Risken att det blir dyrt eller svårt att låna vid refinansiering. Krä- ver spridning av förfall och god likviditetsplanering.  Ränterisk – Risken att räntekostnader ökar vid ränteuppgång. Hanteras genom rän- tebindning och eventuellt ränteswappar  Motpartsrisk – Uppstår när derivat (t.ex. ränteswappar) används. Kommuner måste förstå derivatens funktion, prissättning och risker – samt sätta begränsningar .  Valutarisk – Uppstår vid upplåning i annan valuta och kan elimineras med valutaderi- vat – men derivat ger i sin tur motpartsrisk. De flesta kommuner väljer att helt und- vika valutarisk. 4. Kapital- och räntebindning – portföljens fundament Kommunen behöver tydliga målnivåer för: kapitalbindning och räntebindning. Båda indikatorerna måste kompletteras med krav på spridd förfallostruktur , så att inte stora belopp förfaller samtidigt. 5. Derivat – vad kommunen särskilt måste tänka på Utifrån handboken:  Derivat ska endast användas i säkringssyfte , inte för spekulation. Ränteswappar är vanligast.  Swappar måste matcha underliggande lån. Samma räntebas och löptid för att undvika oönskad risk.  Användning kräver kompetens. Kommunen måste ha god kunskap om funktion, pris- sättning och risker innan derivat används.  Motpartsrisk uppst år alltid . Därför begränsar många kommuner derivatanvänd- ningen eller avstår helt.  6. Scenarioanalyser – avgörande för långsiktig styrning Kommunen behöver simulera hur portföljen påverkas vid exempelvis +100 punkters ränte- uppgång, förändrad investeringsnivå och andra ekonomiska stressfaktorer. Syftet är att sä- kerställa att portföljen klarar kommunens lägsta godtagbara resultatnivå. 7. Kortsiktigt vs långsiktigt – vad krävs? På kort sikt behöver kommunen: • ha god likviditetsplanering • säkerställa att förfall är spridda • undvika plötsliga kostnadsökningar via för kort räntebindning • ha kontroll på motpartsrisken vid derivat På lång sikt behöver kommunen: • sätta mål för resultat, soliditet och skuldnivåer • definiera önskad räntekänslighet och risknivå • bygga en balanserad portfölj med kostnad/risk-avvägning • analysera investeringstrender och framtida upplåningsbehov • löpande uppdatera kalkylerna (minst årligen) • 8. Checklistan i handboken lyfter särskilt frågor som måste ställas Exempel: • Har alla risker (ränte-, finansierings-, motparts-, valuta-) beaktats? • Hur ser likviditet och investeringsplaner ut? • Hur känslig är kalkylen för förändrade antaganden? • Går intäkter att justera snabbt nog vid ökade räntekostnader? Bilaga 4 Illustration av VA taxan i olika kommuner i Stockholms län (EY bearbetning av data från Svenskt vatten)