Ekonomi: 65 miljoner överskott och barnomsorgslokal på Södermalm

[Tertialrapport 1 2026 Södermalms stadsdelsnämnd.pdf] Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 1(77) Tertialrapport Tertial 1 2026 för Södermalms stadsdelsnämnd Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till tertialrapport 1, inklusive bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen och stadens revisorer. 2. Nämnden begär budgetjustering av investeringsmedel om 0,4 mnkr för upprustning av lokal för att bedriva OB- verksamhet. 3. Nämnden begär återlämnande av klimatinvesteringsmedel om -1,5 mnkr avseende investering i Tantolunden. 4. Nämnden godkänner förvaltningens anmälan om deltagande i Kvalitetsutmärkelsen 2026. 5. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till ändrade förväntade resultat under mål 3.7: Förskoleverksamheterna och fritidsgården har inlett arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar om HBTQI respektive alla former av rasism. Kerstin Andersson Stadsdelsdirektör Södermalms stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: SÖD 2026/281 Handläggare Till Josefin Lokvist Södermalms stadsdelsnämnd Telefon: 08-50812197 20 maj 2026 Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 2(77) Sammanfattning Ärendet redovisas i förvaltningens tjänsteutlåtande. Förvaltningen gör bedömningen att kommunfullmäktiges tre inriktningsmål kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att femton av sexton mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålen bedöms uppfyllas helt och ett delvis och samtliga 21 nämndmål bedöms uppfyllas helt. Tertialrapport 1 med helårsprognos visar på ett överskott om 65 mnkr före och efter resultatöverföringar. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 3(77) Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...........................................................................................................5 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ..........................................................8 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ..........................................................................................................................................8 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ..................................................................8 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ............................................................................12 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ..................................................................................................................17 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ......................................................................................................24 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................29 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................32 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................34 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................36 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .....................................................................................................38 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................39 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................39 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................42 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................46 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................47 Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 4(77) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................53 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......56 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................61 Uppföljning av ekonomi .........................................................................................................66 Uppföljning av driftbudget ...............................................................................................................66 Resultatenheter .................................................................................................................................73 Investeringar .....................................................................................................................................73 Budgetjusteringar ..............................................................................................................................76 Bilagor Bilaga 01: SDN 12 Bilaga 02: Ekonomisk uppföljning Bilaga 03: Ansökan om budgetjusteringar för särskilda ändamål Bilaga 04: Åtgärdsplan lokal samverkansöverenskommelse Bilaga 05: Miljö- och klimatplan 2026 Bilaga 06: Verksamhetsuppföljning Maria ungdomsklubb och Kreativt center 2026 Bilaga 07: Patientsäkerhetsberättelse 2025 Södermalms dagverksamheter Bilaga 08: Patientsäkerhetsberättelse 2025 Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet och samtliga sju särskilda boenden i egen regi Bilaga 09: Södermalm slutrapport klimatinvestering Tantolunden Bilaga 10: Plan för upphandling Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 5(77) Sammanfattande analys Nämndens prioriterade arbete Stadsdelsnämndens prioriterade arbete under år 2026 pågår utifrån följande utgångspunkter: Stärka den lokala demokratin Genom den omfattande hanteringen av medborgarförslag och genomförandet av medborgardialoger med invånare, civilsamhälle och det lokala näringslivet stärks lokaldemokratin. 13 av 36 inkomna medborgarförslag har lämnats till förvaltningen för beredning och två förslag har hanterats som synpunkter av förvaltningen. Hittills har nämnden fattat beslut om sex medborgarförslag som ska genomföras. Under tertial 1 har förvaltningen verkställt två medborgarförslag. Södermalms stadsdelsområde finns många aktiva föreningar som tar emot föreningsbidrag och kompletterar förvaltningens kärnverksamhet. Nämnden beslutade i december 2025 att för första gången fördela föreningsbidrag för miljö- och klimatarbete år 2026. Fem föreningar har fått dela på 400 000 kronor. I början av året utlyste nämnden ett föreningsbidrag för sommaraktiviteter och tio föreningar har fått dela på 950 000 kronor för aktiviteter för barn och unga i hela stadsdelsområdet och för aktiviteter för alla åldrar i Tantolunden. Ungdomsrådet har bidragit med förslag på åtgärder och aktiviteter i arbetet med ”Grönt stråk Södermalm” vid Södra station. Flera av de förslag som ungdomsrådet lämnade till trafikkontoret kommer att genomföras i det fortsatta arbetet. Förvaltningen har börjat ett arbete för att bidra till ökat valdeltagande genom att på olika sätt sprida kunskap om rösträtt, planera aktiviteter och eventuellt samverka med lokala aktörer. Demokratiambassadörer kommer finnas inom sociala avdelningens och äldreomsorgens verksamheter. En demokrativecka vid boden i ”Sommar i Tanto” är under planering och kommer involvera aktiviteter tillsammans med verksamheter, nämnden och dess råd. Alla besökare är välkomna men särskilda aktiviteter riktas mot äldre, barn och unga och personer med funktionsnedsättningar. Ett intensifierat klimat- och miljöarbete Förvaltningen arbetar vidare enligt stadens miljöprogram och klimathandlingsplan med fokus på energieffektivisering, minskat matsvinn och klimatsmarta livsmedel. Insatser för att inspirera invånare till minskad miljöpåverkan fortsätter. I samband med tertialrapport 1 har Södermalms lokala miljö- och klimatplan reviderats. Andelen inköpta ekologiska livsmedel inom förvaltningen totalt uppgår till 71,2 procent för perioden januari till mars. Prognosen för helåret är att årsmålet om 72 procent kommer att uppnås. Förvaltningen har börjat planera genomförande av miljö- och klimatinsatser i parkmiljön såsom trädplantering, dagvattenåtgärder, anläggande av växtbäddar med biokol samt återvinning av material i parkerna. Ett planeringsarbete har börjat inför kommande insatser som ska säkerställa framkomliga och trafiksäkra gång- och cykelbanor. Planerade tillgänglighetsinsatser i Fatbursparken och vid utegymmet i Drakenbergsparken har genomförts. En god arbetsgivare Ett systematiskt arbete bedrivs för att vara en attraktiv och föredömlig arbetsgivare. Heltid är norm vid nyanställningar och andelen timanställda ska minska genom arbete med att skapa hållbara scheman. Nya chefer stärks genom introduktionssatsningen "Chefens första år" för att snabbt komma in i stadens arbetsgivarroll. Arbetet med den nya chefsstrukturen följs upp Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 6(77) och anpassas efter varje avdelnings behov. Andelen tillsvidareanställda heltidsanställningar inom förvaltningen uppgår under tertial 1 till 89 procent vilket är i linje med föregående år. Andelen arbetade timmar av timavlönad personal på förvaltningen totalt är vid mätperioden i mars 14,6 procent vilket är en minskning jämfört med samma mätperiod föregående år då utfallet var 15,9 procent. Bedömning av måluppfyllelse Södermalms stadsdelsförvaltning bedömer att kommunfullmäktiges tre inriktningsmål kommer att uppfyllas helt under året. Nedan sammanfattas på vilket sätt nämnden bidrar till att uppfylla fullmäktiges mål. Fokus i tertialrapport 1 är rapportera uppnådda resultat, eventuella avvikelser samt exempel på väsentliga uppdrag/aktiviteter som påbörjats under perioden. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Förvaltningen bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att samtliga fem mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms uppfyllas helt. Nedan redovisas ett urval av arbete som pågår för att bidra till måluppfyllelsen: • Införandet av samverkansformen SSPF (samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid) har påbörjats inom pilotområdet. Rekrytering av SSPF-koordinator pågår. • Arbetet med att skapa en väg in till socialtjänsten har påbörjats och förvaltningen erbjuder sedan 1 mars insatser utan behovsprövning enligt beslut i social- respektive äldrenämnden. Inom pilotområdet testas nya arbetssätt, bland annat teambaserat arbete, drop-in och tillgänglighet på andra platser. • Förskolan Norrskenet har tillsvidareanställt en förskollärare med kulturell kompetens inom den samiska kulturen. • Förvaltningen planerar och förbereder övertagandet av driften av stadens verksamhet för barnomsorg på obekväm arbetstid tillsammans med Kungsholmens stadsdelsförvaltning. • En medarbetare inom pilotområdet har fått uppdraget som skolsocionom för att samordna arbetet med insatser kopplat till skolsociala team/den skolsociala stödkedjan och utveckla arbetet tillsammans med utbildningsförvaltningen. • Sedan 1 mars erbjuder Relationsvåldscentrum Innerstaden (RVCI) samtalsstöd, både individuellt och i grupp, till personer som har utsatts för eller utövat våld i nära relation samt hedersrelaterat våld och förtryck, utan behovsprövning. För att kunna erbjuda fler unga stöd har åldersgränsen sänkts till 15 år. • Arbetet mot ofrivillig ensamhet bland äldre utvecklas i nära samverkan med målgruppen. Planering pågår inför att Tellus fritidscenter flyttar ut sin verksamhet till "Sommar i Tanto" under perioden juni-augusti där hälsofrämjande aktiviteter kommer att erbjudas. Utifrån ett medborgarförslag har nämnden i mars beslutat om en ny träffpunkt för seniorer i Hammarby Sjöstad som planeras öppna under 2026. • Projektet med biståndshandläggare på sjukhus pågår. Som ett nästa steg planeras en kortare testperiod i maj (1–2 veckor), där biståndshandläggare finns på plats på akutmottagningen för att pröva arbetssättet i mindre skala. Planering pågår också för Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 7(77) att biståndshandläggare ska finnas på vårdcentraler inom stadsdelsområdet för att informera äldre om insatser som exempelvis trygghetslarm och stöd i hemmet. Planen är att börja i liten skala med en eller två vårdcentraler och därefter successivt utöka. • Arbetet har börjat med att utvidga badet i Tantolunden genom att anlägga en flytbrygga i form av en sandstrand. Förvaltningen har även fortsatt utredningen kring möjligheten att anlägga ett bad vid Årstaviken, i höjd med Eriksdalslundens koloniområde. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Förvaltningen bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att samtliga fyra mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms uppfyllas helt. Sammanfattning av arbete som pågår för att bidra till måluppfyllelsen redovisas ovan under "Nämndens prioriterade arbete - Ett intensifierat klimat- och miljöarbete". Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Förvaltningen bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att sex av sju mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms uppfyllas helt och ett delvis. Nedan redovisas ett urval av arbete som pågår för att bidra till måluppfyllelsen: • Hittills har 1 304 platser för feriejobb erbjudits ungdomar (sportlov och sommarlov). • Dialog har inletts med co-working hubben Metropole (Gamestreet 1), Dataspelbranschen samt Stockholm Business Region kring aktivering av Magnus Ladulåsgatan. Tanken är att ge gatan en genuin och kreativ karaktär med hjälp från de bolag som utvecklar dataspel i området och bidra till att gatan känns trygg. • Stärkt beredskap inför en eventuell kris, exempelvis genom utökat lager av livsmedel med extra lång hållbarhet och säkerställande av dricksvattenförsörjning. • Rekrytering av en projektledare för att leda övergången till parkdrift i egen regi pågår. • Fortsatt fokus på trygghetsskapande arbete inom de områden som klassas som öppna drogscener; västra och centrala Södermalm, Mariakvarteren och Södra station. Bland annat genomförs platsaktivering i Tanto, på Medborgarplatsen, i Björns trädgård och i Fatbursparken/Johan Roman Helmichs park. Vid södra Station pågår ett intensivt arbete med att utforma både omedelbara åtgärder och långsiktiga lösningar, exempelvis fördubblas antalet fältassistenter för att öka närvaron i område. Vidare genomförs trygghetsskapande åtgärder i stadsmiljön, bland annat vid Maria Prästgårdsgata och Bergsunds strand. Vid Södra station pågår ett intensivt arbete med att utforma både omedelbara åtgärder och långsiktiga lösningar, exempelvis fördubblas tillfälligt antalet fältassistenter för att öka närvaron i området. Platsaktivering planeras också inom Slussenområdet under sommaren, fokus är Södermalmstorg. • Införandet av sociala insatsgrupper (SIG) har påbörjats och fokus är att utforma strukturen för uppdraget. Rekrytering av SIG-samordnare pågår. • Fortsatt fokus på att motverka välfärdsbrott inom områdena hemtjänst inom äldreomsorg, personlig assistens, HVB-hem och felaktiga utbetalningar (FUT) inom Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 8(77) ekonomiskt bistånd. Arbete utifrån direktiven för samtliga nämnder Hur nämnden arbetar utifrån direktiven beskrivs under relevanta mål för verksamhetsområdet. Långsiktigt hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd Arbetet beskrivs främst under mål 3.1, 3.3, 3.4, 3.5 och 3.6. En levande och hållbar stad Arbetet beskrivs främst under mål 2.1-2.4, 3.1, 3.2, 3.4, 3.5 och 3.7. En trygg och säker stad som håller samman Arbetet beskrivs främst under mål 1.1-1.5 och 3.2-3.7. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att samtliga fem mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms uppfyllas helt. Hur nämnden bidrar till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att samtliga KF-indikatorer prognostiseras att uppnås helt, att KF-aktiviteterna kommer att genomföras och att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas helt. Utöver ovanstående baserar förvaltningen sin bedömning på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2026 löper på utan större avvikelser. Förebyggande arbete för att ge barn och ungdomar möjlighet till en trygg uppväxt med jämlika villkor Nätverket för barns rättigheter och hälsa har under våren genomfört en träff. Fokus var nya socialtjänstlagen och nyheter kring vilket stöd man kan få som barn och familj. Även information om misstanke om barn som far illa togs upp. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 9(77) Föräldrastödsprogrammet Alla Barn i Centrum (ABC) har genomförts, en grupp för barn i åldern 0-2 år och två grupper för barn i åldern 3-7 år. Det finns ett fortsatt intresse från föräldrar att delta i detta program och det finns föräldrar i kö som väntar på att få en plats. Genom att införa samverkansformen SSPF (samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid) förstärks och utvecklas det förebyggande arbetet för att förhindra att unga dras in i kriminalitet. Förvaltningen har under tertial 1 haft fokus på att ta fram en struktur för SSPF inom pilotområdet. Rekrytering av SSPF-koordinator pågår. Förvaltningens utbildare i metoden MHFA (Första hjälpen till psykisk hälsa) arbetar för att utveckla och öka förutsättningarna inom verksamheterna att upptäcka barn och unga med psykisk ohälsa. En utbildning kommer att genomföras under maj månad för medarbetare från fält- och fritidsverksamhet. Omställningsarbete utifrån nya socialtjänstlagen Förvaltningen är sedan årsskiftet ett av stadens fyra pilotområden som har skapats för att anpassa verksamheten för att bättre kunna möta de förändringar som den nya socialtjänstlagen innebär. Arbetet med att skapa en väg in till socialtjänsten har börjat och förvaltningen erbjuder sedan 1 mars insatser utan behovsprövning enligt beslut i social- respektive äldrenämnden. I början av året gjordes en tillfällig omorganisation där mottagningarna för ekonomiskt bistånd, barn och ungdom samt vuxen flyttades från respektive verksamhetsområde till pilotområdet. För att stärka möjligheterna att erbjuda tidigt och förebyggande stöd har även preventionsenheten och relationsvåldsteamet integrerats i pilotområdet. Dessutom har delar av äldreomsorgen, såsom äldrelots, äldrekurator, anhörigstödjare och biståndsbedömare, överförts till pilotområdet för att säkerställa att alla invånare får tillgång till det stöd de behöver i ett tidigt skede. Inom pilotområdet testas nya arbetssätt, bland annat teambaserat arbete, drop-in och tillgänglighet på andra platser. Det teambaserade arbetet har påbörjats med ett fokus på personer som är i eller riskerar att hamna i hemlöshet. Området planerar för att påbörja drop- in-verksamhet på förvaltningskontoret och har även börjat testa att vara tillgängliga på andra platser. Barn och ungdomars aktiviteter är inkluderande och attraktiva Förvaltningen har i samarbete med Södergården och Fryshuset planerat för två olika dagkollon för unga HBTQI-personer under sommaren. Dessa kommer drivas av de civila aktörerna Södergården och Fryshuset. Från och med 2026 har förvaltningen tecknat ett IOP-avtal (Idéburet offentligt partnerskap) med Södergården gällande bland annat drift av fritidsbiblioteket. I mars genomfördes en cykelfixarfest i Björns trädgård där volontärer bland annat visade besökarna hur man lagar punktering, justerar sadeln och fixar styret. Förvaltningen ser över möjligheten att utveckla detta koncept till andra platser inom stadsdelsområdet. Södermalms ungdomsråd har genomfört två träffar under tertial 1 där fokus har varit stadsmiljö och aktiviteter i utemiljö för barn och ungdomar. Ungdomsrådet har genomfört en workshop med trafikkontoret gällande ”Grönt stråk Södermalm” vid Södra station och bidragit med förslag på åtgärder och aktiviteter som kan bidra till ökad trivsel och trygghet i Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 10(77) området. Flera av de förslag som ungdomsrådet lämnade till trafikkontoret kommer att genomföras i det fortsatta arbetet. I enlighet med parkleksstrategin har antalet ledarledda aktiviteter ökat i parklekarna och även kvalitén vad gäller planering, förberedelser, genomförande och uppföljning. Att besökarna vet vad som händer i parklekarna och att det finns en regelbundenhet kring aktiviteterna gör att fler besökare deltar. Ledarledda aktiviteter sker främst utomhus med rörelse, skapande och lek. Ett förberedelsearbete har genomförts inför att två parklekar kommer prova att öppna upp för möjligheten att hyra lokalen för barnkalas på söndagar mellan klockan 10.00-18.00 från och med maj. Detta gäller för barn upp till 12 år tillsammans med vårdnadshavare. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till fritidsaktiviteter 56 % 72 % 70 % 2026 Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd 0,3 % 0,3 % 0,4 % 0,4 % 2,5 % Tertial 1 2026 Andelen nöjda besökare på stadens fritidsgårdar 94,87 % 90 % 90 % 2026 Antal vräkningar som berör barn 3 st 0 st Tas fram av nämnd 2026 Antalet besök på stadens fritidsgårdar 3 671 st 4 000 st Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna införa ett stadsgemensamt system för dokumentation och uppföljning inom stadens fritidsverksamheter i syfte att kvalitetssäkra verksamheterna 2026-01-01 2026-12-31 Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att stadens handlingsplaner implementeras och att fritidsgårdarna inleder arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.1.1 Alla barn och ungdomar på Södermalm ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 11(77) Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: - Förskolan och socialtjänsten fortsätter samverkan kring det förebyggande och främjande arbetet. - Arbetet med att stärka intern och extern samverkan mellan fritidsverksamheter, skola, förskola, socialtjänst och polis fortsätter. Fokus är det förebyggande arbetet för att nå barn, ungdomar och familjer i riskzon. - Fortsätta utveckla förebyggande och tidigt stöd inom den sociala barn- och ungdomsvården till mer, exempelvis genom utökat föräldrastödsprogram och föräldrarådgivning samt socialt uppsökande arbete. - Särskilt uppmärksamma barns behov när vuxna söker ekonomiskt bistånd. Barnkonsekvensanalyser genomförs alltid inför att beslut om bistånd ska fattas för att uppmärksamma konsekvenserna som ett beslut kan medföra för barnet. - Tillgängliggöra och nå fler ungdomar med olika funktionsnedsättningar och erbjuda aktiviteter med fokus på rörelse och hälsa i enlighet med stadens program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Aktiviteterna planeras utifrån ungdomarnas önskemål. - Fritidsverksamheterna arbetar aktivt för en meningsfull fritid för barn och ungdomar och för att nå de målgrupper som inte deltar i lika hög utsträckning. - Fritidsverksamheterna är en del av det trygghetsskapande arbetet och insatser för att öka medarbetarnas förmåga att upptäcka barn i riskzon för kriminalitet är prioriterat. - Parklekarna prioriterar uteverksamhet och fysisk aktivitet. - Genomföra föräldrastödsprogrammen ABC, iKomet samt Komet. - Ökad samverkan internt och externt med fokus på våldsprevention och övrigt preventivt arbete bidrar till att säkerställa barns rätt till en trygg uppväxt. - Familjerna på Södermalm erbjuds att söka sommarkolloverksamhet. Förväntat resultat - Samverkan mellan förskola och socialtjänst stärks så att barn och familjer i behov av samhällets stöd fångas upp tidigt. - Barn och ungdomar i riskzon uppmärksammas tidigt. - Andel utredningar av barn och unga i vilka skola/förskola vidtalas är i nivå med föregående år. - Andel barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd minskar. - Andel ungdomar med funktionsnedsättning, HBTQI+-personer och flickor som deltar i fritidsverksamheter ökar. - Barnen i parklekarna är med om organiserade fysiska aktiviteter utomhus. - Parkleken är en mötesplats med planerade och organiserade pedagogiska aktiviteter för barn och unga. - Föräldrastödsprogrammen ABC, iKomet och Komet erbjuds alla vårdnadshavare som söker. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 12(77) grundas på att förväntade resultat och indikatorerna prognostiseras att uppnås och att aktiviteterna kommer att genomföras. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel utredningar av barn och unga i vilka skola/förskola vidtalas 59 % 59 % 60 % 53 % 60 % 60 % Tertial 1 2026 Andel vårdnadshavare som upplever att deras barn känner sig tryggt på förskolan 94 % 94 % 94 % 93 % 93 % 2026 Preventionsindex mini - indexvärde för nämndens ANDTS- förebyggande arbete 77 75 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra utbildningstillfällen för medarbetare inom område barn och ungdom, fältverksamheten och fritidsgården i metoden Första hjälpen till psykisk hälsa under året (MHFA) 2026-01-01 2026-12-31 Sociala avdelningen utvecklar tillsammans med förskoleavdelningen digitala konsultationstillfällen där förskolepedagoger anonymt kan lyfta frågeställningar med socialtjänst samt förskoleavdelningens stödenhet och få råd om hur de kan lotsa en familj till rätt stöd 2026-01-01 2026-12-31 Öka samverkan mellan fritidsgården och ungdomsrådet och utveckla riktade insatser för att nå målgrupper som idag deltar i lägre utsträckning, exempelvis flickor 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att samtliga KF-indikatorer prognostiseras att uppnås helt, att KF-aktiviteten kommer att genomföras och att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas helt. Utöver ovanstående baserar förvaltningen sin bedömning på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2026 löper på utan större avvikelser. Språkutveckling Utifrån att förskolan Norrskenet har fått ett högre anslag än tidigare år har förskolan Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 13(77) tillsvidareanställt en förskollärare. Förskolläraren har kulturell kompetens inom den samiska kulturen. Förskolläraren kommer även att kompetensutvecklas i det sydsamiska språket. Förskoleområdena ser en ökad medvetenhet i arbetet med barns språkutveckling. Det syns exempelvis genom att pedagogerna gör avvägningar mellan stängda och öppna frågor i samtalet med barnen, att pedagogerna använder ett rikt ordförråd och att de genomför högläsning på ett språkmedvetet sätt. Förskoleområdena beskriver hur barns intresse för läsning, samtal, berättande och skriftspråk syns tydligt i dokumentationen på förskolorna. Ett förskoleområde har börjat att följa upp varje barns språkanvändning via individuella lärloggar som genomförs tre gånger per år. Genom att dokumentera barnets kommunikativa uttryck i lärloggarna under barnets hela förskoletid, synliggörs varje barns språkanvändning/kommunikation. Målet är att med stöd av de individuella lärloggarna utvärdera om förskolans arbetssätt leder till att varje barn utvecklar sin språkanvändning. Utbildningstillfällen om att förstå och arbeta med autism som riktar sig till pedagoger har anordnats av logopeder från Bamse språkförskola, som tidigare jobbat på autismcenter. Inskrivningsgrad och barns närvaro Förskolorna har generellt en hög inskrivningsgrad och en hög närvaro. Förskolorna har en närvaro på cirka 85 procent i snitt per dag och närvaron går ner något under loven. Utifrån att frånvaro i grundskolan är ett stort problem har förskolorna påbörjat ett närvarofrämjande arbete för att exempelvis stötta barn och vårdnadshavare genom att skapa goda rutiner för närvaro i förskolan. Förskolorna följer varje barns närvaro i systemet Tempus. Ser biträdande rektor en oroande frånvaro tar de kontakt med vårdnadshavarna. Förvaltningen har använt sig av stadens ramberättelse för de kommunala förskolorna i den informationsfolder om Södermalms kommunala förskola som skickades ut i april till alla hushåll med barn i åldern 0-5 år. Syftet är att alla vårdnadshavare ska öka sin kunskap om den kommunala förskolan. Planering pågår inför en förskolefest med syfte att synliggöra och marknadsföra den kommunala förskolan, med inspiration från äldreomsorgens seniorfestival. Trygg övergång förskola skola Den lokala handlingsplanen för övergång från förskola till förskoleklass har uppdaterats av en arbetsgrupp med representanter från både förskola och skola. I handlingsplanen ingår de kommunala verksamheterna medan de fristående kan välja att delta eller ha egna rutiner för övergången. Ett samverkansmöte har genomförts mellan förskola och skola där det diskuterades vad en bra övergång innebär, innehållet i övergångsblanketten och vad som lämnas över till skolan. Både fristående och kommunala förskolor och skolor var inbjudna. Hållbar utveckling Utifrån arbetet med konceptet ”Gröna gårdar” ska förskolan Tullstugans gård utvecklas och upprustas under sommaren. I samband med detta kommer lekvärdesriktlinjerna implementeras. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 14(77) Kvaliteten i förskolan höjs genom verksamhetsnära uppföljningar Förskoleavdelningen har börjat med kvalitetsdialoger som ska stärka styrningen, skapa en gemensam analys av verksamhetens kvalitet och tydliggöra roller och ansvar i enlighet med skollagen och förskolans läroplan. Dialogerna har haft betydelse för att konkretisera det pedagogiska ledarskapet och de visar på hur viktigt det är med kollegialt och kollektivt lärande tillsammans. Det finns ett fortsatt behov av dialog kring det pedagogiska ledarskapet. Resultatet från förskoleundersökningen visar att vårdnadshavarna i stadsdelsområdet är mer nöjda 2026 (93 procent) jämfört med år 2025 (91 procent) både generellt och specifikt när det gäller förskolorna i kommunal regi. Det kan även jämföras med stadens resultat på 90 procent 2026. Vårdnadshavarnas nöjdhet har ökat på samtliga frågor i undersökningen i jämförelse med 2025. Skolverket och SPSM (specialpedagogiska skolmyndigheten) har under året genomfört kvalitetsdialoger inom samtliga elva stadsdelsförvaltningar. Inför dialogen på Södermalms stadsdelsförvaltning valdes fokusområden utifrån skolverkets och SPSM´s ”Faktorer för framgångsrik skolutveckling”. Förvaltningen valde att särskilt belysa förtroendefullt klimat, kompetent ledarskap samt tydlig roll- och ansvarsfördelning vilket har koppling till den genomförda ledarskapssatsningen för rektorer, biträdande rektorer samt stöd- och utvecklingsenheten. I dialogen lyftes även behovet av att stärka styrkedjan genom ökad samsyn kring viktiga resultat, gemensam uppföljning och analys samt en tydlig organisatorisk struktur. Detta bedöms viktigt för att insatserna ska få effekt för barnen och medarbetarna. Öppna förskolan Köhandläggare har besökt öppna förskolan och informerat om hur handläggningen går till och vilka frågor köhandläggare kan svara på. Detta är ett led i att sprida information om förskolans verksamhet och att öka andelen inskrivna barn. Program för öppen förskola implementeras i verksamheten i syfte att säkerställa likvärdig kvalitet och att leva upp till programmet. Biträdande rektorer och pedagoger har besökt öppna förskolans babygrupp för att möta vårdnadshavare som ännu inte har sökt plats på förskola åt sitt barn. Där har de berättat om hur förskolan jobbar, hur introduktionen går till samt informerar om familjevisningar, var de kommunala förskolor finns och vad de har att erbjuda. Barnomsorg på obekväm arbetstid Förvaltningen planerar och förbereder övertagandet av driften av stadens verksamhet för barnomsorg på obekväm arbetstid tillsammans med Kungsholmens stadsdelsförvaltning. Demografiska förändringar Åtgärder görs löpande för att anpassa antalet förskolor och förskoleplatser utifrån prognostiserat barnunderlag. Stadsdelsnämnden fattade beslut i mars om att stänga förskolan Tantogården från och med 6 juli 2026. Alla barn från förskolan har kunnat erbjudas ny plats på förskolorna Eriksdalvillan och Lyckan. Vårdnadshavarna har även haft möjlighet att ställa sitt barn i kö till annan förskola. Förvaltningens viljeinriktning är att lokalen byggs om och används till gruppbostad och socialförvaltningen utreder frågan. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 15(77) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel legitimerade förskollärare av totalt antal anställda (årsarbetare) 39,4 % 3,2 % 36,1 % 40 % 39,5 % 39,5 % Ökning Tertial 1 2026 Analys Utfallet fördelat på kön redovisar andel män och kvinnor av total andel legitimerad förskollärare. Det är få män som jobbar i förskolan och så ser det ut i hela landet. Det är ett fåtal män som utbildar sig till förskollärare. Antal barn per anställd i förskolan (årsarbetare) 5,1 st 4,7 st 4,7 st 4,7 st 4,7 st Tertial 1 2026 Antal barn per grupp 15,5 barn/avd. 14,6 barn/avd. 14,9 st 14,9 st 14,9 st Tertial 1 2026 Antal barn per legitimerad förskollärare 14,3 st 13,5 st 14,5 st 14,5 st Minskni ng Tertial 1 2026 Inskrivningsgrad i förskola 97,9 % 96,2 % 96 % Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna kartlägga och analysera närvaron i förskolan, på stadsövergripande nivå samt per stadsdelsnämndsområde 2026-01-01 2026-04-30 Avvikelse Analys Analys från förskolenämnden: Utmaningar har identifierats i processen kopplat till GDPR-regler. Detta hanteras i samråd med leverantören Tempus och stadsdelsförvaltningar och innebär att redovisning av kartläggning och analys av närvarostatistiken i förskola kommer ske delvis i juni och delvis under hösten 2026. Nämndmål: 1.2.1. Barnen leker, lär och utvecklas i förskolan Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: - Erbjuda en förskola där barnen är trygga och där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. - Skapa miljöer där barnen uppmuntras att använda språket på olika sätt samt har tillgång till böcker, bilder, bokstäver, tecken och symboler. - Interna kompetensutvecklingsinsatser genomförs för att stärka förskollärarnas och barnskötarnas kunskaper kring barns språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt. - Utveckla innehållet i förskolebiblioteken med olika typer av barnlitteratur. - Vidareutveckla arbetet med revitalisering av språken och den kulturella identiteten i finska förskolan och förskolan Norrskenet (samiska och meänkieli). - Förskolorna vidareutvecklar, tillsammans med barnen, arbetet kring hållbar utveckling. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 16(77) - Undervisningen i förskolan följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå rektorsnivå och undervisningsnivå för att nå en likvärdig förskola med kvalitet. - De pedagogiska lärmiljöerna utvecklas så att de blir en tydlig del av undervisningen. - Samarbetet mellan förskola och skola ska också utvecklas för att i högre grad främja att utveckling av verksamheten stärks, i syfte att ytterligare förstärka förskolans skolförberedande uppdrag. - Förskolan i kommunal regi ska vara ett attraktivt val för vårdnadshavarna. - Ledningen för förskolan säkerställer att det finns en rutin för att följa när barn erbjuds plats eller slutar på förskolan. - Öppna förskolan sprider kunskap om förskolans verksamhet och uppdrag samt informerar om vikten av att delta i förskolan. - Rektor har ett ansvar enligt skollagen att leda och samordna det pedagogiska arbetet vilket bland annat betyder att rektor har ansvaret att läroplanens mål uppfylls. Förväntat resultat - Kvaliteten i förskolan höjs genom verksamhetsnära uppföljningar såsom organiserad reflektion, resultatdialoger, verksamhetsbesök/kvalitetsdialoger och kvalitetsuppföljningar. - Alla barngrupper har en legitimerad förskollärare som ansvarar för och leder undervisningen. - De pedagogiska lärmiljöerna är tillgängliga, estetiska, tydliga och erbjuder en variation av material. - Pedagogisk dokumentation används som en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att synliggöra, fördjupa, utvärdera, analysera och utveckla undervisningen. - Barn med behov av språkfrämjande insatser uppmärksammas tidigt. - Pedagogerna använder ett varierat och rikt språk, vilket gör att barnens ordförråd, kommunikation och förståelse ökar. - Kunskapen om barns språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt i verksamheten har höjts. - Barn med de nationella minoritetsspråken finska, samiska och meänkieli får stärkt kulturell identitet och språkkompetens. - Övergången till skola är planerad och strukturerad där ansvarsfördelning mellan förskola, skola och vårdnadshavare är tydlig. - Antalet inskrivna barn och barn i kö till den kommunala förskolan har ökat. - Barn som har låg närvaro i förskolan uppmärksammas tidigt. - Öppna förskolans pedagoger ska ha god kännedom om förskolan och förskolans uppdrag och ge vårdnadshavare som besöker öppna förskolan information om vikten av deltagande i förskolan. - Öppna förskolan bidrar till att vårdnadshavarna söker förskola. - Rektor säkerställer att förskolans arbete vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat och indikatorerna prognostiseras att uppnås och att Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 17(77) aktiviteterna kommer att genomföras. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel nöjda vårdnadshavare avseende utveckling och lärande 87 % 89 % 88 % 86 % 86 % 2026 Andel vårdnadshavare som upplever att barnets språkliga förmåga utvecklas i förskolan (använder fler ord, ställer frågor och uttrycker tankar) 93 % 93 % 92 % 90 % 90 % 2026 Andel vårdnadshavare som är nöjda med sitt barns förskola 93 % 93 % 93 % 91 % 91 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra kompetensutvecklande insatser för ett språkutvecklande arbetssätt 2026-01-01 2026-12-31 Implementera det ramverk för pedagogisk utvecklingstid som tagits fram av förskolenämnden 2026-01-01 2026-12-31 Stärka förskollärarnas pedagogiska ledarskap 2026-01-01 2026-12-31 Analys Aktiviteten gäller även rektorerna. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att tio av elva KF-indikatorer prognostiseras att uppnås helt och en uppnås delvis, att KF-aktiviteterna kommer att genomföras och att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas helt. Utöver ovanstående baserar förvaltningen sin bedömning på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2026 löper på utan större avvikelser. Alla barn och unga ska ha lika goda uppväxtvillkor Den reviderade rutinen för samordnad individuell plan (SIP) antogs av BUS-styrgrupp (Kommunerna i Stockholms län och Region Stockholm har sedan 2001 en gemensam Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 18(77) överenskommelse gällande samverkan kring barn i behov av särskilt stöd) i november 2025. Under våren har socialtjänsten och regionen gemensamt erbjudit återkommande digitala konsultationstillfällen till förskolor och skolor för att höja kunskapsnivån och tidigare kunna identifiera barn med problematisk frånvaro och behov av samordning. Samverkan skola, förskola, socialtjänst, fritidsverksamhet och polis En medarbetare inom pilotområdet har fått uppdraget som skolsocionom för att samordna arbetet med insatser kopplat till skolsociala team/den skolsociala stödkedjan och utveckla arbetet tillsammans med utbildningsförvaltningen. Verksamheterna inom pilotområdet samverkar kring tjänstens utformning och rollbeskrivning. Ett prioriterat område är att stärka samverkan med mödra- och barnavårdscentraler (BVC). Arbetet har börjat och förvaltningen deltar på samverkansmöten för att utveckla gemensamma aktiviteter ute på BVC. Våldsförebyggande arbete Från och med 1 juli 2026 kommer Relationsvåldscentrum Innerstaden (RVCI), tillsammans med stadens övriga tre Relationsvåldscentrum (RVC) att organisatoriskt höra till socialnämnden. Under våren har förvaltningen arbetat tillsammans med socialförvaltningen och berörda stadsdelsförvaltningar för att övergången ska ske så smidigt som möjligt med fokus på att säkerställa att våldsutsatta och våldsutövare får det stöd de behöver. Arbetsgrupper med representanter från stadsdelsförvaltningarna har tillsatts och arbetet genomföras i nära dialog med HR och IT. Sedan 1 mars erbjuder RVCI samtalsstöd, både individuellt och i grupp, till personer som har utsatts för eller utövat våld i nära relation samt hedersrelaterat våld och förtryck, utan behovsprövning. För att kunna erbjuda fler unga stöd har åldersgränsen sänkts till 15 år. RVCI samverkar med övriga RVC och Stödcentrum för unga brottsutsatta för att fånga upp den nya målgruppen och ge lämpligt stöd. Sociala avdelningen har infört en arbetsgrupp för att fortsätta utveckla samverkansprocesser och arbetssätt utifrån stadens Bryt upp-program – sammanhållet stöd för våldsutsatta. Utvecklat stöd till unga som utsätts för våld i nära relation och insatser till unga våldsutövare är inkluderat i detta arbete. Målen är att den reviderade rutinen för att systematiskt fråga barn om våldsutsatthet ska vara känd och tillämpas samt att 95 procent av barnen som placeras på skyddat boende ska ha en fungerande skolgång inom en vecka. Tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antalet brukare som nyttjat erbjudandet om gratis friskvårdskort har ökat jämfört med samma period föregående år, från 26 brukare till 44 brukare. Verksamheterna bedömer att friskvårdskortet ger positiva effekter på brukarnas känsla av gemenskap även om det inte mäts i siffror. För att fler av brukarna in om grupp och servicebostäder ska lockas till fysisk aktivitet fortsätter arbetet med "Hälsa i beställningar" i form av individuella mål i beställningarna till utförarna. Målet kring hälsa utgår från brukarens egna resurser och kan vara allt ifrån att ta en promenad till affären till att simma eller gå på gym. Förvaltningens grupp- och servicebostäder har gemensamt börjat planera för att utveckla aktiviteter för äldre personer som bor i grupp- och servicebostad som inte längre har tillgång Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 19(77) till daglig verksamhet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och unga som åter blir föremål för anmälan/ansökan efter avslutad utredning 27,2 % 28 % 26,4 % 27,1 % 23 % 23 % 23 % Tertial 1 2026 Andel brukare inom omsorgen för personer med funktionsnedsättni ng som inte upplever diskriminering 86 % 81 % Tas fram av nämnd 2026 Andel brukare inom socialpsykiatrin som inte upplever diskriminering 63 % 91 % Tas fram av nämnd 2026 Analys Förvaltningen ser utmaningar med att nå årsmålet baserat på tidigare års utfall, men förhoppningen är ändå att de insatser som görs under året kommer ha en positiv inverkan på utfallet. Bland annat har förvaltningen påbörjat en dialog med stadens centrala brukarstödjare för att gemensamt se över hela processen kring brukarundersökningarna och hur verksamheterna och brukarna kan stärkas både vad gäller kunskaper kring diskriminering men också för att involvera olika stödfunktioner för ett bättre stöd när det gäller själva genomförandet av undersökningen. Berörda verksamheter kommer stärka upp sitt metodstöd för medarbetare och vid regelbundna gemensamma träffar diskutera bemötandefrågor samt diskriminering som område samt hur detta kan yttra sig, tas om hand och förebyggas. Andel brukare som är nöjd med sin insats (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) 88 % 88 % 85 % 2026 Andel familjehemsplacer ade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan 62,5 % 66,67 % 57,14 % 65 % 65 % 76 % 76 % Tertial 1 2026 Analys Årsmålet prognostiseras att nås delvis. Majoriteten av de placerade barnen har stora utmaningar och har många gånger inte haft en fungerande skolgång vid placeringen. Detta påverkar barnens möjligheter under en längre period att nå målen i skolan. I samband med överväganden följs skolgång och resultat upp och åtgärder för att förbättra skolresultat upprättas. Bland annat ges i vissa fall konkret stöd i form av läxhjälp i skolarbetet. En större andel pojkar än flickor når kunskapsmålen i kärnämnena. En av anledningarna till detta är att fler ärenden med flickor avslutats i familjevården och nya flickor har tillkommit vilka har de utmaningar som nämns ovan. Andel institutionsplacerad e barn som når målen i svenska/svenska 66,67 % 50 % 100 % 33,33 % 65 % 65 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 20(77) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan Analys Det är svårt att göra en djupare analys av skillnader i utfall mellan könen då det är så få placerade barn som ingår i underlaget, endast två pojkar och en flicka. En av de två placerade pojkarna samt den placerade flickan har uppnått målen i skolan. Andel personer med funktionsnedsättni ng som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) 91 % 90 % 90 % 2026 Andel personer med funktionsnedsättni ng som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) 86 % 83 % 83 % 2026 Andel personer som själva upplever att de får en förbättrad situation av insatserna de fått från socialtjänsten (vuxna missbruk, socialpsykiatri, våld i nära relation) 96,15 % 85 % 85 % 2026 Andel utredningar av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkoppling 73,03 % 78,31 % 68,42 % 73,47 % 70 % 70 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Analys Utfallet i tertial 1 visar att det är fler pojkar än flickor som varit delaktiga och fått återkoppling. Verksamhetens analys av utredningar avslutade under 2025 visar att enskilda samtal är vanligare med flickor, medan samtal med pojkar oftare sker i närvaro av vårdnadshavare. En möjlig hypotes är att skillnader i utförandet av samtalen påverkar i vilken utsträckning samtal med barnet faktiskt genomförs. Enskilda samtal med barn förutsätter ofta mer planering, samtycke från vårdnadshavare samt att barnet känner sig tryggt att delta på egen hand. Detta kan innebära att sådana samtal i högre grad skjuts upp eller inte blir av. Samtal där vårdnadshavare deltar kan vara enklare att genomföra inom ramen för redan planerade möten med familjen. I dessa sammanhang kan barnet ges utrymme att komma till tals utan att ett separat samtal behöver planeras. Eftersom pojkar i högre grad deltagit i denna typ av samtal kan det medföra att de oftare får möjlighet att uttrycka sig under utredningen. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 21(77) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Brukarens upplevelse av trygghet med personalen- LSS- boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) 77 % 80 % Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med socialnämnden införa SSPF och SIG i de fall de inte redan gjort det 2026-01-01 2026-12-31 Stadsdelsnämnderna ska utöka antalet socionomer som arbetar i och med skolor, inom SST/den skolsociala stödkedjan 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.3.1. Barn och vuxna lever ett självständigt liv i en fungerande vardag Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: - I samtliga ärenden ska det av dokumentationen framgå att barnperspektivet och barnets rättigheter beaktats. Inför beslut ska barns perspektiv dokumenteras och barnkonsekvensanalyser genomföras. - Stärka arbetet med trygga placeringar för barn och ungdomar. Öka kvaliteten inom familjevården genom att stärka arbetet med utredningar och uppföljningar. - Fortsätta stärka samverkan mellan socialtjänst, vårdnadshavare, förskola, skola, fritidsverksamhet och lokalpolis med flera för att tidigt upptäcka och motverka en negativ utveckling när det gäller bland annat psykisk ohälsa, kriminalitet och skolfrånvaro hos barn och ungdomar. Förstärka samverkan med skolan gällande enskilda barn med särskilt fokus på placerade barns skolgång. - Tillämpa kunskapsbaserade insatser vilket ökar förutsättningen för att brukare kan leva ett självständigt liv. - Fortsätta utveckla samverkan och insatser med andra aktörer och huvudmän för vuxna personer med samsjuklighet. Förväntat resultat - Barn och vårdnadshavare i kontakt med socialtjänstens verksamheter får stöd och hjälp till en gynnsam utveckling och en ökande självständighet. - Vuxna i behov av kontakt med socialtjänstens verksamheter erbjuds stöd och service av god kvalitet. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 22(77) Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås och att aktiviteterna kommer att genomföras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Samarbetet mellan utbildningsförvaltningen, förskola och socialtjänst – Förskolan och skolan som skyddsfaktor, barns rätt till utbildning – fortsätter och utgår från det gemensamma uppdraget att främja närvaro i förskola och skola och för att tidigt fånga upp orosignaler 2026-01-01 2026-12-31 Utveckla den skolsociala stödkedjan tillsammans med utbildningsförvaltningen genom de skolsociala teamen 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.3.2. Barn och vuxna med funktionsnedsättning tar del av stöd och service på lika villkor som andra Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: - Öka brukares delaktighet genom att utforma insatser tillsammans med den enskilde utifrån behov och önskemål. - Fortsätta arbetet för att säkerställa barnperspektivet och barns delaktighet i handläggningen samt skapa förutsättningar för barns rätt till information. - Fortsätta utveckla och implementera digitala stöd och erbjuda stöd i användandet av dessa i syfte att öka den enskildes delaktighet och självständighet. - Utveckla och erbjuda mer arbetsinriktad daglig verksamhet för att möjliggöra och underlätta individens övergång till sysselsättning/arbete eller praktik och studier på den ordinarie arbetsmarknaden. - Utveckla former för att erbjuda aktiviteter eller dagverksamhet för personer som bor i grupp- och servicebostad som inte längre har tillgång till daglig verksamhet. - Fortsätta arbetet med hälsofrämjande insatser samt kunskapsspridning kring dessa, exempelvis nå ut med information om friskvårdskort på stadens simhallar på ett mer effektivt sätt. Förväntat resultat - Den enskildes delaktighet i utformandet av sin insats ökar. - Den enskildes fysiska och psykiska hälsa förbättras. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat och indikatorn prognostiseras att uppnås och att aktiviteterna kommer att genomföras. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 23(77) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal brukare inom grupp- och servicebostäder som nyttjar stadens erbjudande om gratis friskvårdskort på stadens simhallar 64 st 70 st 2026 Analys Hittills har 44 brukare nyttjat erbjudandet om gratis årskort vilket är en ökning jämfört med samma period föregående år då motsvarande siffra var 26. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Aktivitetshuset genomför brukardialoger med syfte att utveckla verksamhetens innehåll och kunna erbjuda aktiviteter även till målgruppen inom LSS 2026-01-01 2026-12-31 Utveckla former för att erbjuda aktiviteter eller dagverksamhet för personer som bor i grupp- och servicebostad som inte längre har tillgång till daglig verksamhet 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.3.3. Barn och vuxna utsätts inte för våld Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: - Med utgångspunkt i programmet för våld i nära relation utveckla det uppsökande och förebyggande arbetet utifrån risk- och skyddsbedömningar. Särskilt utsatta grupper som barn, äldre och personer med funktionsnedsättning eller beroendeproblematik får anpassat stöd utifrån sina förutsättningar. - Fortsätta utveckla arbetssätt för att nå fler våldsutsatta barn och vuxna samt våldsutövare och erbjuda stöd och behandling i samarbete med Norra Innerstaden och Kungsholmens stadsdelsförvaltningar, Polisens grupp för brott i nära relation (BIN) samt City-polisen. - Utveckla samverkansprocesser och arbetssätt som anges i stadens Bryt upp-program – sammanhållet stöd för våldsutsatta. Stödet till unga som utsätts för våld i nära relation och insatser till unga våldsutövare utvecklas och inkluderas i detta arbete. - Utveckla metoder för att säkerställa att barn som är medföljare till vårdnadshavare i skyddat boende får skolgång och eventuella stödinsatser. Förväntat resultat - Barn och vuxna utsatta för våld i nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck får stöd och skydd utifrån sina behov. - Våldsutövare motiveras att ta emot insatser för att bryta sitt beteende och uppnå en långsiktig förändring. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 24(77) Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat och indikatorerna prognostiseras att uppnås och att aktiviteterna kommer att genomföras. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel våldsutsatta där målet med insats från RVC uppnåtts 81 % 40 % 2026 Andel våldsutövare där målet med insats från RVC uppnåtts 72 % 36 % 2026 Antal våldsutövare i en nära relation eller i en hederskontext som har kontakt med RVC 34 st 12 st 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Fortsätta implementera utbildningsprogrammet Viktig Intressant Person (VIP) i fler verksamheter inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2026-01-01 2026-12-31 Utveckla nya samverkansprocesser och arbetssätt som anges i stadens framtaget Bryt upp-program – sammanhållet stöd för våldsutsatta. Stödet till unga som utsätts för våld i nära relation och insatser till unga våldsutövare ska utvecklas och inkluderas i detta arbete 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att sex av sju KF-indikatorer prognostiseras att uppnås helt och en uppnås delvis samt att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas helt. Utöver ovanstående baserar förvaltningen sin bedömning på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2026 löper på utan större avvikelser. En personcentrerad vård och omsorg Personcentrerad vård och omsorg handlar om att se den enskilde, anpassa insatser efter personens behov och önskemål samt, vid behov och med samtycke, även ge stöd till anhöriga. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 25(77) Samarbetet med Äldre direkt utvecklas vidare för att säkerställa att både enskilda och anhöriga snabbt och smidigt kan komma i kontakt med ansvarig biståndshandläggare vid behov. Under tertial 1 har ett möte genomförts där förslag och idéer kring hur tillgängligheten kan förbättras har diskuterats. Det har även tydliggjorts i vilka situationer e-postadress kan lämnas ut som en kompletterande kontaktväg. Ett arbete har därutöver inletts för att systematiskt följa upp tillgängligheten och samtidigt en översyn av ytterligare stärkande åtgärder. Med stöd av statistik från Äldre Direkt planeras uppföljning av hur många dagar det tar innan handläggaren kontaktar den enskilde samt hur många kontaktförsök som görs. Detta möjliggör jämförelser över tid. Förvaltningen har följt upp och utvärderat hur införandet av ramtid i hemtjänsten fungerar i praktiken. Rutinerna för hur beslut och beställningar utformas har reviderats för att säkerställa att de följer riktlinjerna för ramtid. Ramtid är implementerat med god följsamhet, beslut och beställningar följer riktlinjerna och hemtjänstkunden får en mer sammanhållen, trygg och förutsägbar hemtjänst. Förvaltningen arbetar systematiskt för att öka personalkontinuiteten i hemtjänsten, säkerställa att besöken sker på överenskommen tid och att insatserna utförs på ett likvärdigt sätt – oavsett vilken medarbetare som besöker den äldre. Rekryteringen av ytterligare en chefstjänst pågår för att stärka det nära ledarskapet och bidra till en mer hållbar och robust organisation. Förvaltningen slutför under våren Silviahemscertifieringen av Södertjänst och Hornstulls servicehus samt myndighetsutövningen. En Silviahemscertifiering innebär att samtliga medarbetare genomgått en grundläggande utbildning i demenskunskap. En demenskoordinator har anställts för att stärka och samordna det fortsatta arbetet med både Silviahemscertifieringen och utbildningsmodellen Stjärnmärkt – framtagen av Svenskt Demenscentrum. Hälsofrämjande och förebyggande insatser I linje med nya socialtjänstlagen utvecklar förvaltningen arbetet mot ofrivillig ensamhet bland äldre, i nära samverkan med målgruppen. Planering pågår inför att Tellus fritidscenter flyttar ut sin verksamhet till "Sommar i Tanto" under perioden juni-augusti. Hälsofrämjande aktiviteter kommer erbjudas såsom exempelvis gympa, tennis, allsång och parkour. Utifrån ett medborgarförslag har nämnden i mars beslutat om en ny träffpunkt för seniorer i Hammarby Sjöstad som planeras öppna under 2026. Projektet Behovsindelad dagverksamhet, som syftat till att skapa tydligare och mer rättssäkra processer, har avslutats. I samverkan med myndighetsutövningen har dagverksamheten utvecklat rutiner för bedömning och beställning och förtydligat gränsdragningar mellan olika aktörer. Tydligare information och riktade insatser har gjort att rätt målgrupp tar del av dagverksamheten, vilket stärker kvaliteten ur ett personcentrerat perspektiv. Som stöd i arbetet har även mallar för observation av gästernas funktionsförmågor tagits fram och implementerats. En tätare dialog mellan verksamheten och biståndshandläggarna har dessutom förbättrat möjligheten att tidigt uppmärksamma förändrade behov hos individen. Arbetet med att utveckla stödet till äldre i utsatta situationer och motverka våld i nära relationer fortsätter. Utifrån projektet Bryt upp har en gemensam överenskommelse och handlingsplan tagits fram och arbetet fortsätter nu med fokus på implementering och Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 26(77) uppföljning av det nya arbetssättet. Processen har under tertial 1 kartlagts och ett skattningsverktyg har genomförts för att följa arbetet på övergripande nivå. Resultatet kommer att analyseras i juni. Arbetet med att tydliggöra ansvarsfördelningen för enhetschefer pågår. Vård- och omsorgsboendena och dagverksamheterna i egen regi implementerar och följer upp det nya mat- och måltidskonceptet. Arbetssättet "Hemlagat", som är en del i måltidskonceptet, är nu infört på alla vård- och omsorgsboenden. Informationsmaterial om värmeböljor skickas ut årligen i maj. Nytt för i år är information om var förvaltningen erbjuder lokaler för värmevila/svalka. Inventering pågår för lämpliga lokaler för värmevila/svalka under höga temperaturer/värmebölja. Samverkan för en jämlik tillgång till vård och omsorg Projektet med biståndshandläggare på sjukhus pågår, men är ännu inte permanent. En styrgrupp och projektorganisation har föreslagits, och arbetet fortsätter nu med att färdigställa och fastställa arbetssättet. När arbetssättet är klart kommer det att lämnas till Södersjukhusets juridiska funktion för en bedömning av sekretess och andra juridiska förutsättningar. Som ett nästa steg planeras också en kortare testperiod i maj (1–2 veckor), där biståndshandläggare finns på plats på akutmottagningen för att pröva arbetssättet i mindre skala. Äldreomsorgens myndighetsutövning har en samverkansöverenskommelse med samtliga vårdcentraler som är verksamma inom stadsdelsområdet. Planen är att biståndshandläggare ska finnas på vårdcentralerna för att informera äldre om tidiga och förebyggande insatser som exempelvis trygghetslarm och stöd i hemmet. Fyra vårdcentraler har visat intresse för samarbete och just nu kartläggs deras behov, lämpliga arbetssätt och nästa steg. Planen är att börja i liten skala med en eller två vårdcentraler, testa arbetssättet och därefter successivt utöka. I dagsläget finns en äldrelots placerad på Ersta vårdcentral en halvdag i månaden. Förvaltningen deltar i utvecklingen av arbetssättet Tryggt mottagande i hemmet, som ska ge den enskilde en trygg och hållbar övergång till hemmet efter sjukhusvistelse eller korttidsboende. Arbetet följer äldreförvaltningens handlingsplan för Tryggt mottagande. Under tertial 1 har teamet förstärkts med ytterligare en medarbetare under en sexmånaders prövoperiod. Därefter kommer arbetssättet att utvärderas och beslut fattas om den fortsatta organiseringen. En hållbar och resurseffektiv äldreomsorg För att stärka medarbetares kunskaper i svenska fortsätter förvaltningen arbetet med en digital språkutbildning i yrkessvenska. Utbildningen erbjuds via en mobilapp och riktar sig till undersköterskor och vårdbiträden. Satsningen utgår från det nya språkkravet inom äldreomsorgen, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 (proposition 2025/26:93). Förvaltningen fortsätter att utveckla nya arbetssätt och använda välfärdsteknik för att förbättra omsorgen och öka tryggheten för äldre och en it-samordnare har nu anställts. Rollen kompletterar den digitala verksamhetsutvecklaren och ska säkerställa att it-stödet fungerar effektivt och möter verksamhetens behov. Satsningen med digital tillsyn på Nytorgsgården är pågående. Den nya trygghetsskapande tekniken driftsattes i februari, och preliminära resultat visar att effektmålen i stor utsträckning uppnås. Detta inkluderar ökad trygghet för de boende, Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 27(77) minskad störning samt bättre förutsättningar för personalen att ge rätt insats i rätt tid. Införandet bidrar också till förbättrad överblick och effektivare resursanvändning. Arbetet fortsätter med uppföljning och fördjupad effektmätning som underlag för ett eventuellt breddinförande. Projektet beräknas vara slutfört under året. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel nöjda omsorgstagare 77 % 83 % 83 % 2026 Andel nöjda omsorgstagare i dagverksamhet 91 % 93 % 93 % 2026 Andel omsorgstagare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i hemtjänsten 84 % 88 % 87 % 2026 Andel omsorgstagare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs på vård- och omsorgsboende 81 % 80 % 80 % 2026 Andel sjuksköterskor inom särskilda boenden 6,6 % 7 % Tas fram av nämnd 2026 Andel äldre personer som vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsatser 61 % 69 % 69 % 2026 Antal personal en hemtjänsttagare med minst två besök om dagen möter under en 14- dagarsperiod 12,5 st 10 st Max 10 person er 2026 Analys Prognosen baseras på tidigare års utfall vilka inte nått upp till målsättningen om 10 personer. Resultatet som redovisades i verksamhetsberättelsen 2025 visade på 12,5 personer, vilket är en marginell försämring resultat jämfört med år 2024 (12,33 personer). Förvaltningens hemtjänst i egen regi hade ett resultat på 12,1 personer och stadsdelsområdets privata utförare hade ett resultat på 12,7 personer. Stadens resultat uppgick till 12,7. Enheterna arbetar kontinuerligt för att förbättra sina kontinuitetssiffror genom att effektivisera sin planering, arbeta med områdesindelning och arbetslag med det övergripande målet att kunna erbjuda trygga insatser med hög kvalitet för brukarna. Stadsdelsområdet har ett stort antal utförare med varierande storlek i antal brukare och geografiskt område vilket ger olika förutsättningar i förbättringsarbetet. Förvaltningens bedömning är att målet om max 10 personer är svårt att nå för samtliga utförare. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 28(77) Nämndmål: 1.4.1. Södermalm är ett bra stadsdelsområde att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: - Genom att utveckla verksamheternas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete med fokus på verksamheternas kärnprocess och genom att göra egenkontroller ökar kvaliteten i verksamheterna och i de enskildas insatser. - Genom att stärka arbetsprocesserna och utveckla det systematiska patientsäkerhetsarbetet inom hälso- och sjukvård med individens behov i fokus ökar patientsäkerheten. - Fortsatt utveckling av uppsökande arbete genom exempelvis systematisk uppföljning och samordning av äldrelotsen, anhörigkonsulenten, bolots, äldrekuratorer och andra uppsökande yrkeskategoriers uppdrag. - Fortsatt utveckling av teambaserat arbetssätt där olika professioners kompetens tas tillvara och på så sätt ska ge bästa möjliga effekt för den enskilde. - Genomförande av lokala handlingsplaner utifrån stadens reviderade program för stöd till anhöriga med fokus på medskapande och delaktighet. - Arbetsplatsnära och verksamhetsförlagda utbildningar med fokus på språk, kommunikation, psykisk hälsa, demens, hälso- och sjukvård samt välfärdsteknik genomförs för att öka medarbetarnas kompetens och öka kvaliteten i verksamheterna. - Nöjdheten med maten och måltidsmiljön på förvaltningens vård- och omsorgsboenden ökar genom implementering och uppföljning av det nya mat- och måltidskonceptet som innefattar arbetssättet Hemlagat. - Stärka samverkan och samhandläggningen med sociala avdelningen gällande äldre med komplexa behov. - Stärka samverkan med Region Stockholm med fokus på att identifiera glapp i samverkan och hur samverkan kan följas upp på lokal nivå. - Genomföra och följa upp den lokala digitaliseringsplanen med tydligt fokus på ökning av den enskildes trygghet, delaktighet och självständighet, förbättrad arbetsmiljö och bättre användning av medarbetarnas kompetens samt en ökad resurseffektivitet för att hantera utmaningarna som äldreomsorgen står inför. Förväntat resultat - Äldre får information om vilket stöd som finns vid behov av äldreomsorg. - Andelen nöjda omsorgstagare inom äldreomsorgen ökar. - Andelen omsorgstagare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs ökar. - Anhöriga är nöjda med det stöd de får. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås och att aktiviteterna kommer att Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 29(77) genomföras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra en seniorfestival på Medborgarplatsen 2026-01-01 2026-12-31 Upplysa och tillgängliggöra information till äldre om möjligheten att söka bostadstillägg från Pensionsmyndigheten 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att samtliga KF-indikatorer prognostiseras att uppnås helt, att KF-aktiviteten kommer att genomföras och att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas helt. Utöver ovanstående baserar förvaltningen sin bedömning på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2026 löper på utan större avvikelser. Attraktiva och inkluderande aktiviteter Södermalms stadsdelsnämnd beslutade i december 2025 om att avsätta medel för att för första gången fördela föreningsbidrag för miljö- och klimatarbete år 2026, vilket resulterade i elva inkomna ansökningar. Fem av föreningarna har fått dela på 400 000 kronor. I början av året utlyste nämnden ett föreningsbidrag för sommaraktiviteter, vilket resulterade i tio inkomna ansökningar. De tio föreningarna har fått dela på 950 000 kronor för aktiviteter för barn och unga i hela stadsdelsområdet och för aktiviteter för alla åldrar i Tantolunden. Arbetet med ”Sommar i Tanto” och ”Sommar på Medis” har startat upp. Det planeras för ett antal kultur- och fritidsaktiviteter utomhus för alla åldrar. Ett samarbete har påbörjats med några av föreningarna som beviljats medel för sommaraktiviteter. Under sommaren kommer tolv ferieungdomar att erbjudas sommarjobb som musiker och spela på gator och torg inom stadsdelsområdet. Planering pågår inför detta. Utifrån mottagna investeringsmedel har arbetet börjat med att utvidga badet i Tantolunden genom att anlägga en flytbrygga i form av en sandstrand. Förvaltningen har även fortsatt utredningen kring möjligheten att anlägga ett bad vid Årstaviken, i höjd med Eriksdalslundens koloniområde, detta genom att vatten- och sedimentprover beställts. Planeringen inför att ersätta den äldsta av de två bastuflottarna vid Tanto strandbad börjat. I verksamhetsplanen anges att den nya bastuflotten vid Tanto strandbad ska leasas. Förvaltningen har kommit fram till att det blir dyrare men också otydligt vem som ansvarar för skötsel och underhåll av anläggningen vid ett leasingförhållande. Av den anledningen kommer förvaltningen istället att upphandla en ny bastuflotte under året. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 30(77) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och ungdomar som deltar i idrottsaktiviteter på fritiden 87 % 85 % 77 % 2026 Andel barn och ungdomar som deltar i kulturaktiviteter på fritiden 47 % 58 % 58 % 2026 Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till idrottsaktiviteter 87 % 78 % 78 % 2026 Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till kulturaktiviteter på fritiden 73 % 79 % 79 % 2026 Andel ungdomar som deltar i föreningsliv 64 % 68 % 67 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Trafiknämnden ska i samarbete med Stockholms Hamn AB och berörda stadsdelsnämnder fortsätta identifiera lämpliga platser att avskaffa badförbudet på och möjliggöra bad på tryggt och säkert sätt på fler platser, bland annat västra delen av Söder Mälarstrand och del av Norr Mälarstrand. En omdisponering av yta från stillaliggande fartyg till brygga och bad ska omfattas och vid behov hitta alternativa placeringar för fartyg 2026-01-01 2026-06-30 Nämndmål: 1.5.1. Nämndens kultur-, idrotts- och föreningsliv är tillgängligt, attraktivt och inkluderande Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: - Satsning på att utveckla olika typer av målgruppsanpassade aktiviteter utifrån behov som finns hos stadsdelsområdets invånare. Aktiviteterna genomförs där så är möjligt i samverkan med nämndens lokala råd samt civila samhällets organisationer. - Att i samverkan med föreningslivet och övriga civilsamhället erbjuda aktiviteter för seniorer som bidrar till ett jämställt deltagande som lockar oavsett kön eller könsöverskridande uttryck. - Att i samverkan med föreningslivet och övriga civilsamhället erbjuda anpassade och Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 31(77) inkluderande aktiviteter till barn och ungdomar med funktionsnedsättning och HBTQI+- ungdomar. - Kultursamordnaren samordnar fortsatt flera olika interna och externa nätverk. - Förskolorna, parklekarna, öppna förskolan och äldreomsorgsverksamhet nyttjar kulturförvaltningens Kulanpremie för att ta del av kulturupplevelser. - Förskolorna och parklekarna har kulturombud som möts i ett gemensamt kulturnätverk, drivs av stadsdelsförvaltningens kultursamordnare. - Boende på förvaltningens grupp- och servicebostäder får stöd i att ha en rik fritid och att kunna delta i hälsofrämjande aktiviteter utifrån sina intressen. Förväntat resultat - Invånare i alla åldrar, med särskilt prioritering på barn och ungdomar, upplever och skapar en mångfald av kulturuttryck. - Föreningsstödet fördelas till föreningar som uppfyller stadens demokrativillkor och förstärker förvaltningens kärnverksamheter inom socialtjänst, äldreomsorg, förskola, fritidsverksamhet, trygghetsarbete samt miljö och klimat. - Andelen bokningar genom Kulan ökar. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås och att aktiviteterna kommer att genomföras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Anlägga en ny grillplats i parkmiljö 2026-01-01 2026-12-31 Barnen i förskolan erbjuds minst en professionell kulturaktivitet per termin 2026-01-01 2026-12-31 Parklekarna Drakenberg och Stora Blecktornsparken i samverkan med barnen på Södermalms kommunala förskolor sätter i samband med Nobel Week Lights upp belysning i parklekarna 2026-01-01 2026-12-31 Trivselregler sätts upp i anslutning till bollplaner där behov finns 2026-01-01 2026-12-31 Utifrån dialog med ungdomsrådet ta fram förslag för utvecklat utbud för äldre barn och ungdomar i utomhusmiljön 2026-01-01 2026-12-31 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att samtliga fyra mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms uppfyllas helt. Hur nämnden bidrar till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 32(77) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att tre av fyra KF-indikatorer prognostiseras att uppnås helt och en uppnås delvis samt att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas helt. Utöver ovanstående baserar förvaltningen sin bedömning på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2026 löper på utan större avvikelser. Minskad klimatpåverkan Inför kommande lagkrav 2027 på fastighetsnära insamling av förpackningsavfall, arbetar förvaltningen nu med att få till så bra lösningar som möjligt för verksamheterna så alla fraktioner finns att sortera. Vissa fastigheter dras med platsbrist, avsaknad av soprum/tillgång till miljörum. En utförlig inventering utförs och ett samarbete med avtalad entreprenör för förpackningsavfall har inletts. Verksamheterna använder många förbrukningsartiklar i plast och prognosen är att årsmålet inte kommer att uppnås helt. Arbetet med minskad användning av dessa artiklar behöver växlas upp under året genom kunskapshöjande insatser för att skapa hållbara förhållningssätt. I samband med tertialrapport 1 har Södermalms lokala miljö- och klimatplan uppdateras utefter miljöprogrammet och nämndens verksamhetsplan (se bilaga 05). Miljö- och klimatåtgärder i parkmiljö Förvaltningen har börjat planera genomförande av miljö- och klimatinsatser i parkmiljön såsom trädplantering, dagvattenåtgärder, anläggande av växtbäddar med biokol samt återvinning av material i parkerna. Nämnden har beviljats önskad ombudgetering av klimatinvesteringsmedel från 2025 som avser åtgärder för att komma tillrätta med översvämningsproblematiken vid Ekermans gränd i Tantolunden. Planerad insats kommer inte att kunna genomföras på grund av brist på projektledarresurser. Mer information om projektet beskrivs i investeringsavsnittet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel upphandlingar som bidrar till cirkularitet 0 83 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter 59,28 ton 47,5 ton 525 ton 2026 Analys Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 33(77) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Eftersom den totala vikten av inköpta förbrukningsartiklar i plast har varierat de senaste åren samt att 2023 var det år som låg till grund för målvärdet 2030 så kommer förvaltningen ha svårt att nå årets mål om 47,5 ton. Utfallet för inköpta förbrukningsartiklar under perioden januari till mars uppgår till cirka 26 ton. Totala utfall årligen hittills: 2023: 51,26 ton, 2024: 67,31 ton, 2025: 59,28 ton. Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel 1,6 kg CO2 per kg livsmedel 1,4 kg CO2 per kg livsmed el 1,5 kg CO2 per kg livsmed el 2026 Köpt energi i stadens organisation 2,97 GWh 2,98 GWh 1 675 GWh 2026 Nämndmål: 2.1.1. Nämndens verksamheter är energieffektiva och resurssmarta med en låg klimatpåverkan Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: - Förebygga, återanvända, sortera och återvinna avfall samt inspirera medarbetare, verksamheternas målgrupper och invånare att göra detsamma. - Åtgärder i linje med Klimathandlingsplan 2024–2030 - För ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040. Exempelvis anläggande av växtbäddar med biokol för utvalda parkträd, perennplanteringar och buskage. - Åtgärder i linje med handlingsplan för klimatanpassning av Stockholms stad 2022–2025. Exempelvis omhändertagande av dagvatten, skyfallsåtgärder i parkmiljö och plantering av träd. - Förvaltningen genomför kompetenshöjande insatser kring bland annat ekologiska livsmedel, matsvinn, CO2 ekvivalenter och vegetariska måltider. Förväntat resultat - Verksamhetens energiförbrukning minskar. - Verksamheternas matsvinn minskar genom aktiva åtgärder. - Medarbetare och verksamheternas målgruppers kunskap om återbruk, avfallshantering, ekologiska livsmedel, matsvinn och vegetariska måltider höjs. -Verksamheter som använder förbrukningsartiklar i plast kartlägger och minskar sitt användande av dessa produkter. - Ökad andel växtbäddar med biokol i stadsdelsområdet vilka bättre omhändertar dagvatten, vitalisera växtmaterialet samt tjänar som koldioxidfällor. - Stadsdelsområdet omfattas av fler ytor som bättre kan omhänderta större regnmängder och skyfall. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 34(77) Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås och att aktiviteterna kommer att genomföras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Anordna en dag för hållbarhet i samtliga verksamheter 2026-01-01 2026-12-31 Fortsätta kartlägga vilka åtgärder som har genomförts och vilka som planeras inom hållbar äldreomsorg 2026-01-01 2026-12-31 I samverkan med trafikkontoret identifiera platser i parker med skyfallsproblematik för att planera åtgärder 2026-01-01 2026-12-31 Utreda möjligheter att erbjuda platser inomhus för loppmarknad vintertid för att främja en cirkulär ekonomi 2026-01-01 2026-12-31 Verksamheter som använder förbrukningsartiklar i plast ska kartlägga sin förbrukning med hjälp av stadens uppföljningsverktyg ”Plastkollen” och vidtar åtgärder för att minska sin användning 2026-01-01 2026-12-31 Verksamheter som hanterar livsmedel genomför kompetensutveckling om hur de på olika sätt kan minska klimatpåverkan 2026-01-01 2026-12-31 Verksamheter som serverar mat fortsätter mäta matsvinn och arbetar med aktiva åtgärder i syfte att minska det 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att KF-indikatorn prognostiseras att uppnås helt, att KF-aktiviteten kommer att genomföras och att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas helt. Utöver ovanstående baserar förvaltningen sin bedömning på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2026 löper på utan större avvikelser. Åtgärder för ökad biologisk mångfald Nämnden har beviljats drift- och investeringsmedel, vilka söktes i samband med verksamhetsplanen, som kan bidra till ökad biologisk mångfald utifrån de stadsdelsvisa åtgärdsförslagen för biologisk mångfald. Planering inför kommande insatser har börjat och några insatser har genomförts, exempelvis har mulmholkar i Tantolunden och fjärilsholkar i Sjöstadsparterren satts upp. Allmänheten erbjuds guidning kring genomförda insatser för ökad biologisk mångfald i stadsdelsområdet. I verksamhetsplanen anges att fagning ska genomföras inom naturreservaten på Årsta holmar och i Sickla Park. Insatsen kommer dock inte att genomföras under året då förvaltningen bedömt att det kostar för mycket i förhållande till vilken nytta det gör. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 35(77) Ekologiska livsmedel Andelen inköpta ekologiska livsmedel inom förvaltningen totalt uppgår till 71,2 procent för perioden januari till mars. Prognosen för helåret är att årsmålet om 72 procent kommer att uppnås. Förvaltningen har fortfarande högst utfall i jämförelse med övriga stadsdelsnämnder. Verksamheternas förutsättningar för att köpa ekologiska måltider och livsmedel skiljer sig åt då exempelvis utbudet av ekologiska varor som uppfyller nutritionskrav och variation för äldre är begränsat. Mycket mat inom äldreomsorgen lagas med halvfabrikat och utbudet av upphandlade ekologiska halvfabrikat är begränsat. De verksamheter som lagar mat från grunden har ett mycket bättre utgångsläge att nå nämndmålet. Det specifika årsmålet för förskolorna är minst 84 procent. Verksamheter inom äldreomsorgen och sociala avdelningen har ett årsmål på minst 62 procent. Verksamheterna får månadsvisa lägesuppdateringar gällande ekologiska inköp för att regelbundet få information om hur verksamheterna ligger till. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor 71 % 72 % 70 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska fortsätta öka andelen höggräs vid ytor som inte används för rekreation. Detta genom att i första hand anlägga ängsmark, i andra hand genom att minska antalet klipptillfällen i stor omfattning, i syfte att skapa sammanhängande ängsstråk, öka biologisk mångfald och minska driftkostnader för klippning 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 2.2.1 Den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna inom nämndens verksamheter utvecklas Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: - Anlägga boplatser för exempelvis fåglar, bin, fjärilar, fladdermöss, vedlevande insekter samt grodor med syftet att stimulera den biologiska mångfalden i staden. - Komplettering och nyplantering av växter, med blommor och bär, på utvalda platser som lockar till sig pollinatörer. - Anlägga fler ängsytor som bidrar till ökad biologisk mångfald. - Utplacering av växtmaterial i form av ris och trädgrenar på utvalda platser samt låta nedfallna träd och trädgrenar ligga kvar i vattnet med syftet att skapa en miljö där fiskar kan ta skydd och föröka sig. - Friställning av ekar i områden där eksambandet behöver förstärkas vilket gynnar den biologiska mångfalden. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 36(77) - Genomföra skötselinsatser utifrån framtagna fördjupade skötselplaner för naturreservaten på Årsta holmar och i Sickla Park. - Kartläggning och bekämpning av invasiva arter i samarbete med arbetsmarknadsnämnden och med hjälp av sommararbetande ungdomar. - Stadsodlingen i Pålsundsparken utvidgas och möjligheten att få till en ny stadsodling i Tjurbergsparken utreds. Förväntat resultat - Fler boplatser för i första hand fladdermöss men även för bin, fjärilar, fåglar, vedlevande insekter samt grodor har skapats i parkerna. - Fler planteringar har kompletterats eller anlagts med växter som lockar till sig pollinatörer. - Fler gräsytor har omvandlats till ängsytor. - Andel inköpta ekologiska livsmedel ökar. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat och indikatorerna prognostiseras att uppnås och att aktiviteterna kommer att genomföras. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel inköpta ekologiska livsmedel i förskolan 84,6 % 84 % 2026 Andel inköpta ekologiska livsmedel inom sociala avdelningens utförarverksamhet 51,5 % 62 % 2026 Andel inköpta ekologiska livsmedel inom äldreomsorgens utförarverksamhet 58,5 % 62 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Anlägga 300 kvadratmeter ny ängsyta 2026-01-01 2026-12-31 Utföra guidning för allmänheten kring genomförda insatser för ökad biologisk mångfald i stadsdelsområdet 2026-01-01 2026-08-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 37(77) Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas helt. Utöver ovanstående baserar förvaltningen sin bedömning på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2026 löper på utan större avvikelser. Framkomliga och trafiksäkra gång- och cykelbanor Ett planeringsarbete har börjat inför kommande insatser som ska säkerställa framkomliga och trafiksäkra gång- och cykelbanor. Planerade tillgänglighetsinsatser i Fatbursparken och vid utegymmet i Drakenbergsparken har genomförts. Det planerade bakbordet till sandlådan i Fatbursparken, som syftade till att öka tillgängligheten för lek, har inte anlagts på grund av att sandlådan är en del av ett konstverk. Ett bakbord vid sandlådan skulle påverka konstverkets uttryck i allt för stor omfattning. För att öka tillgängligheten till sandlådan kommer däremot grusytan runt sandlådan justeras så att en rullstol enklare kan komma fram till sandlådan. Nämndmål: 2.3.1. Nämndens verksamheter bidrar till ökad framkomlighet och minskade utsläpp Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: -Renovering av slitna gång- och cykelvägar på flera platser i stadsdelsområdets parker. -Tillgänglighetsåtgärder utifrån genomförd tillgänglighetsvandring i Fatbursparken och vid utegymmet i Drakenbergsparken under 2025 samt genomförande av nya tillgänglighetsvandringar 2026. -Fortsatt renovering av trappor i parkmiljö som är i stort behov av underhåll. Förväntat resultat - Fler gång- och cykelvägar samt trappor har renoverats och därmed har tillgängligheten i stadsdelsområdets parker ökat. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att det förväntade resultatet kommer att uppnås och att samtliga aktiviteter kommer att genomföras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Föra dialog med Stockholms Hamn AB och trafikkontoret kring möjligheten för invånare och besökare att kunna promenera genom Masthamnen 2026-01-01 2026-12-31 Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 38(77) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra en enkätundersökning riktad till äldre med frågor som rör tillgänglighet i parkerna 2026-01-01 2026-12-31 Genomföra tillgänglighetsåtgärder i Fatbursparken och vid utegymmet i Drakenbergsparken utifrån genomförd tillgänglighetsvandring 2025 2026-01-01 2026-12-31 I samarbete med trafiknämnden utreda möjligheten att inrätta en cykelpark i någon av stadsdelsområdets parkmiljöer. Cykelparken ska ge barn och vuxna möjlighet att lära sig cykla, träna trafikregler och utveckla sin motorik 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att KF-indikatorn prognostiseras att uppnås helt och att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas helt. Utöver ovanstående baserar förvaltningen sin bedömning på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2026 löper på utan större avvikelser. Förvaltningen har börjat arbetet som syftar till att bidra till giftfria miljöer och rent vatten, exempelvis genom att tillämpa Byggvarubedömningen vid större investeringsprojekt, att verka för ett propellerförbud mellan Årsta holmar och Södermalm samt minska antalet gäss vid strandbaden. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel avslutade bygg- och anläggningsentrepr enader där varor miljöbedömts och loggats i Byggvarubedömni ngen 50 % 100 % 100 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Nämndmål: 2.4.1 Nämndens verksamheter bidrar till giftfria miljöer och rent vatten Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: - Använda kemikaliehanteringssystemet, Chemsoft, för att ha koll och fasa ut skadliga kemikalier som inte ska används inom nämndens verksamheter. - Tillsammans med idrottsförvaltningen och miljöförvaltningen arbeta för att ett Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 39(77) propellerförbud införs mellan Årsta holmar och Södermalm. - Byggvarubedömningen tillämpas vid investeringsprojekt över 2,0 mnkr i parkmiljöer. Förväntat resultat - Andel skadliga kemikalier minskar eller ersätts med mer lämpade produkter. - Förutsättningarna för fiskföryngring kring Årsta holmar har utvecklats. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås och att aktiviteterna kommer att genomföras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolorna använder webbutbildningen "Kemikaliesmart förskola" för att höja kompetensen och medvetenheten 2026-01-01 2026-12-31 Verksamheter uppdaterar sitt kemikalieinnehav i Chemsoft och arbetar för att fasa ut kemikalier med utfasning- och prioriterade riskminskningsämnen 2026-01-01 2026-12-31 Vid byggmöten sker uppföljning av att anläggningsentreprenören vid investeringsprojekt över 2,0 mnkr miljöbedömt ingående varor och loggat dessa i Byggvarubedömningen 2026-01-01 2026-12-31 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att sex av sju mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms uppfyllas helt och ett delvis. Hur nämnden bidrar till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att samtliga KF-indikatorer prognostiseras att uppnås helt, att KF-aktiviteten kommer att genomföras och att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas helt. Utöver ovanstående baserar förvaltningen sin bedömning på att arbetet med de prioriterade Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 40(77) områdena i verksamhetsplan 2026 löper på utan större avvikelser. Stark och hållbar budget En stark och hållbar ekonomi lägger grunden för en jämlik välfärd. Verksamheterna följs upp och anpassas kontinuerligt för att rymmas inom fastställd budgetram för att invånarna ska få största möjliga nytta för skattepengarna. Tertialrapport 1 visar på ett överskott om 65 mnkr före och efter resultatöverföringar. Resultatenheterna har en ingående resultatfond om 38,9 mnkr från år 2025 och beräknas överföra fondmedel om 38,9 mnkr till 2027. Äldreomsorg prognostiserar ett överskott om 43,0 mnkr och övrig verksamhet ett överskott om 22,0 mnkr. Övriga verksamheter prognostiserar en budget i balans. Äldreomsorgens överskott beror främst på prognostiserat lägre antal insatser under året inom hemtjänst och färre placeringar på vård- och omsorgsboenden än budgeterat för. Överskottet beror även på att förvaltningens egna hemtjänstverksamhet fortsätter ta större andel av den totala biståndsbedömda omsorgsverksamheten. Fler utförda insatser inom befintliga ekonomiska ramar i den egna regin bidrar till ett mer effektivt utnyttjande av förvaltningens budget. Stadens kvalitetsutmärkelse Förvaltningens anmäler förskoleområde 4 att delta med ett bidrag till stadens kvalitetsutmärkelse 2026. Nytorgets förskolor, Östra Söders förskolor, Maria förskolor och Barnängens förskolor ingår i förskoleområde 4. Kvalitetsutmärkelsen ska stimulera och uppmuntra systematiskt kvalitetsarbete samt en långsiktigt hållbar utveckling i stadens verksamheter. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringa r 98 % 98,1 % 100 % 100 % Tertial 1 2026 Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringa r 98 % 98,1 % 100 % 100 % Tertial 1 2026 Nämndens prognossäkerhet T2 -1 % +/-1 % +/- 1 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Trafiknämnden ska i samarbete med berörda stadsdelsnämnder utreda Tegelbackens och Katarinaparkens lämplighet som kommuncentrala parker 2026-01-01 2026-06-30 Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 41(77) Nämndmål: 3.1.1. Nämndens verksamheter drivs inom givna ekonomiska ramar och uppfyller samtidigt verksamhetens mål Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: - Nämndens ekonomi är långsiktigt hållbar. En budget i balans skapar trygghet och kontinuitet. Verksamheterna följs upp och anpassas kontinuerligt så att de ryms inom fastställd budgetram för att invånarna ska få största möjliga nytta för skattepengarna. - Prognossäkerheten är central i arbetet med att nå en budget i balans. Enheternas budgetar följs regelbundet upp genom kontakter mellan enhetschef, avdelningschef och controller där åtgärder vidtas vid behov. Vid befarat budgetöverskridande vidtas åtgärder för att undvika obalans i budget. - Förvaltningen ser kontinuerligt över lokaler utifrån befolkningsförändringar för att hitta interna lösningar mellan verksamheter. Förvaltningen kommer att föra dialog med stadsdelsområdets hemgårdar om att hyra ut lokaler till fler föreningar. - En första version av Söderpilen (förvaltningsövergripande kvalitetsledningssystem) publiceras. - Innovativa arbetssätt testas eller införs. Inför eventuellt införande av större strategiska innovations- och digitaliseringsprojekt samråder förvaltningen med kommunstyrelsen för att säkerställa att utvecklingen inte medför kostnadspåverkan på stadens övriga verksamheter. Förväntat resultat - Verksamheten ryms inom tilldelad budget. - Prognossäkerheten är god. - Verksamhetens mål uppfylls. - Effektiv lokalförsörjning. - Söderpilen är publicerad och fler processer och rutiner läggs in löpande. Söderpilen implementeras successivt i verksamheterna och går över från projekt till förvaltning. - Innovativa arbetssätt av hög kvalitet som leder till att verksamheternas mål uppfylls har effektiviserats och testats. - Goda förutsättningar att hantera information på ett säkert och effektivt sätt. - Chefer och roller med nyckelposition har ökat sina kunskaper om stadens metodstöd för IT- förvaltning och utveckling (PM3). - Ökat förutsättningarna för säker användning, och föreslagit nya arbetssätt, för generativ AI. - Införandet av säker digital kommunikation (SDK) har utretts och förberetts. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås och att aktiviteterna kommer att genomföras. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 42(77) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Digital mognadsmätning 2026-01-01 2026-12-31 Fler processer och rutiner läggs in i Söderpilen 2026-01-01 2026-12-31 Fortsätta införandet av IT-förvaltning och utveckling (PM3) i organisationens styrning 2026-01-01 2026-12-31 Ta fram och implementera styrdokument kring generativ AI 2026-01-01 2026-12-31 Utreda och förbereda införande och anslutning till Säker digital kommunikation (SDK) 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att samtliga KF-indikatorer prognostiseras att uppnås helt och att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas helt. Utöver ovanstående baserar förvaltningen sin bedömning på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2026 löper på utan större avvikelser. Individuella och evidensbaserade insatser för ett hållbart arbetsliv För att underlätta långtidsarbetslösa personers återinträde på arbetsmarknaden fortsätter förvaltningen samarbetet med arbetsförmedlingen och samordningsförbundet, "Stockholmskraft”. Förvaltningen har utsett en särskild handläggare för arbetet inom "Stockholmskraft" för att säkerställa stöd till den enskilde i processen. Feriejobb Hittills har det inkommit 2 060 ansökningar om feriejobb, 1 030 flickor och 1 030 pojkar, viket är en ökning jämfört med samma period föregående år (1 631). De feriearbetande ungdomarna deltar bland annat i att ordna aktiviteter för barn inom förskolan, i aktiviteter för brukare med funktionsnedsättning och inom äldreomsorgen samt genomför insatser i stadsmiljön och i samarbete med föreningslivet. I år kommer även tolv ferieungdomar att erbjudas sommarjobb som musiker och spela på gator och torg inom stadsdelsområdet. Planering pågår inför detta. Södermalms näringslivsarbete Samverkan kopplat till näringslivet Förvaltningen fortsätter att delta i aktiviteten ”Effektiv samverkan för trygghet”. Aktörer som ingår i denna samverkan är bland annat förvaltningens trygghetssamordnare, trafikkontoret, lokalpolis, fastighetsägare och företagare. Fokus är trygga och välfungerande platser att driva företag inom stadsdelsområdet. Områden som prioriteras är västra Södermalm och centrala Södermalm men även Slussen har identifierats som ett nytt område som behöver ingå i denna samverkan. Förvaltningen håller på att inventera vilka aktörer som bör bjudas in. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 43(77) Förvaltningen har initierat dialog med co-working hubben Metropole (Gamestreet 1), Dataspelbranschen samt Stockholm Business Region kring aktivering av Magnus Ladulåsgatan. Tanken är att ge gatan en genuin och kreativ karaktär med hjälp från de bolag som utvecklar dataspel i området och bidra till att gatan känns trygg. Nästa steg blir att involvera trafikkontoret, polisen och stadsmiljö samt säkerställa finansiering. Involvera näringslivet i utvecklingen av parkytor Förvaltningen bedömer att medborgardialoger, inför parkupprustningsprojekt, där företagare uppmanas att inkomma med synpunkter utifrån en näringsidkares perspektiv inte är aktuella under året då kommande projekt inte kommer att påverka näringslivet. Ge god service till näringsidkare i samband med ansökan om markupplåtelser När ansökningar om markupplåtelse från näringsidkare handläggs tillmötesgår förvaltningen önskemålen där det är möjligt. I de fall där ansökan om markupplåtelse inte är möjlig att godkänna lämnas vägledande information så att näringsidkaren kan lämna alternativa förslag. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen 0,37 % 0,68 % 0,33 % 0,38 % 0,8 % 0,8 % 1,5 % Tertial 1 2026 Analys Ensamstående män utan barn utgör den största gruppen biståndsmottagare inom stadsdelsområdet, vilket ligger i linje med tidigare könsfördelning och nationell statistik. Överrepresentationen kan delvis förklaras av arbetsmarknadshinder kopplade till psykisk ohälsa och social utsatthet. Andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare 0,35 % 0,46 % 0,23 % 0,34 % 0,4 % 0,4 % 1,0 % Tertial 1 2026 Analys Ensamstående män utan barn utgör den största gruppen biståndsmottagare inom stadsdelsområdet, vilket ligger i linje med tidigare könsfördelning och nationell statistik. Överrepresentationen kan delvis förklaras av arbetsmarknadshinder kopplade till psykisk ohälsa och social utsatthet. Antal tillhandahållna platser för feriejobb 1 304 st 1 430 st 1 334 1 175 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 1 2026 Analys Hittills har 1 304 platser för feriejobb erbjudits (sportlov och sommarlov). Prognosen för helåret inkluderar även platser som kommer att erbjudas under höstlovet. Antal tillhandahållna platser för Stockholmsjobb 25 st 25 st 25 25 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 1 2026 Antal tillhandahållna praktikplatser för högskolestuderand e samt platser för 160 st 208 st 294 st 248 st Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 44(77) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period verksamhetsförlag d utbildning Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi 23 st 8 st 15 st 1 238 st 1 175 st 1 175 st 11 500 st Tertial 1 2026 Analys Utfallet i tertial 1 avser anställda ungdomar under sportlovet. Inför sommarlovet pågår arbetet med att matcha inkomna ansökningar med arbetsplatser. Nämndmål: 3.2.1 Inom Södermalms stadsdelsområde klarar invånare sin egen försörjning Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: - Utifrån den enskildes behov och förutsättningar erbjuda individuellt utformade insatser för att den enskilde ska bli självförsörjande, ha ett stadigvarande boende och leva ett självständigt liv. - Vidareutveckla samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen (Jobbtorg), Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att underlätta och påskynda långtidsarbetslösas etablering på arbetsmarknaden. - Utveckla förebyggande arbetssätt för att säkerställa att den enskilde får rätt utbetalningar i rätt tid. - Erbjuda ungdomar tydliga och meningsfulla feriejobb, ungdomar med funktionsnedsättning prioriteras särskilt. - Samhällsvägledning med fokus på bostadsvägledning och fortsatt samverkan med Jobbtorg och Arbetsförmedlingen med syftet att stärka den enskildes möjlighet att närma sig arbetsmarknaden. Förväntat resultat - Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen är i nivå med föregående år. - Antalet ungdomar mellan 16-19 år som får arbetslivserfarenhet genom feriejobb inom förvaltningen är i nivå med föregående år. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås och att aktiviteterna kommer att genomföras. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 45(77) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse I samverkan med SHIS fortsätta utveckla arbetssätt och metoder för att identifiera brukare som kan matchas in i någon av tillgängliga boendeformer 2026-01-01 2026-12-31 Inom sociala avdelningen centralisera all administration kring feriehandläggning för att bättre hantera ökat antal ferieungdomar 2026-01-01 2026-12-31 Utveckla arbetet för att säkerställa kvalitativa arbetsuppgifter för feriearbetande ungdomar och ge förutsättningar för handledarna att ge stöd, bland annat genom att öka antalet handledare och öka kunskap och kompetens hos handledarna 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.2.2 Det är tryggt och säkert att vara företagare i Södermalms stadsdelsområde Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: - Samverkan med aktörer inom stadsdelsområdets nöjesliv, lokalpolis och andra relevanta aktörer såsom trafikkontoret i arbetet med trygghetsskapande, brottsförebyggande och trivselskapande åtgärder i syfte att öka tryggheten för både aktörer och besökare. - Tillsammans med lokalpolisen genomföra regelbundna möten med hotell inom stadsdelsområdet i syfte att minska hotellrelaterad brottslighet och för att öka tryggheten för hotellens anställda och gäster. - Stadsmiljöverksamhetens arbete med renhållning och parkskötsel är en central del i att skapa en attraktiv stadsmiljö och goda förutsättningar för näringslivet. Under året tillför förvaltningen blomsterutsmyckning vid flera platser i stadsmiljön inom ramen för stadens blomsterprogram. - I samband med tillsyn i stadsmiljön stämmer förvaltningen av upptäckta etableringar som förvaltningen inte fått kännedom om med trafikkontorets tillståndsavdelning. Åtgärden säkerställer att näringsidkare med tillstånd kan verka under rättvisa och lagenliga villkor. Förväntat resultat - Hotellaktörer som förvaltningen har kontakt med upplever att de har god kännedom om nya brottstrender och om hur brottslighet som narkotika och prostitution kan förebyggas på hotellen. - Aktörer inom nöjesetablissemanget som deltar i samverkan med stad och polis förstår sitt ansvar och känner sig delaktiga. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 46(77) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att samtliga KF-indikatorer prognostiseras att uppnås helt, att KF-aktiviteterna kommer att genomföras och att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas helt. Utöver ovanstående baserar förvaltningen sin bedömning på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2026 löper på utan större avvikelser. Motverka hemlöshet Under tertial 1 har inga barnfamiljer vräkts, placerats på akutboenden eller fått bo på hotell/vandrarhem. För att förebygga vräkningar och osäkra boendeförhållanden har förvaltningens boendeteam och vräkningsförebyggare fortsatt sitt samarbete med övriga verksamheter kring särskilt utsatta målgrupper och individer. Förvaltningen har gemensam budget- och skuldrådgivning med Norra innerstaden och Kungsholmen. Eftersom antalet personer som söker rådgivning ökar har verksamheten förstärkts med ytterligare en rådgivare. Särskilda bostäder för ökad social hållbarhet I september 2026 öppnar förvaltningen Persikan som är en grupp- och servicebostad enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel avhysningar som kunnat avvärjas efter inkommet meddelande till förvaltningen från hyresvärden 97,02 % 95,53 % 94 % 94 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Antal barnfamiljer som beviljats tillfälligt boende på hotell/vandrarhem 2 0 Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samråd med arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, utbildningsnämnden, Södermalms stadsdelsnämnd, SISAB och andra berörda nämnder och bolag i staden ta ett helhetsgrepp om utvecklingen av platsen kring Åsö gymnasium 2026-01-01 2026-12-31 Trafiknämnden ska i samarbete med stadsbyggnadsnämnden och Södermalms stadsdelsnämnd ta fram en plan för ett sammanhållet 2026-01-01 2026-08-31 Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 47(77) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse levande, grönt och tryggt stråk mellan Södra station och Björns trädgård. Uppdraget ska också innehålla ett förslag på gestaltning av Medborgarplatsen Nämndmål: 3.3.1 Vuxna och barnfamiljer har ett tryggt och hållbart boende Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: - Barnfamiljer, personer med funktionsnedsättning, våldsutsatta och äldre i osäkra boendeförhållanden är särskilt utsatta grupper som prioriteras inom förvaltningen och erbjuds stöd till mer långsiktiga och hållbara boendelösningar. - Förvaltningens boendeteam och dess vräkningsförebyggare fortsätter arbeta uppsökande, förebygga bostadslöshet och samarbeta med övriga verksamheter inom förvaltningen. Den som riskerar sitt hyreskontrakt erbjuds budget- och skuldrådgivning samt stöd eller insatser som behövs för att kunna komma till rätta med sin situation. Boendeteamet fortsätter utveckla samverkan avseende de olika boendeformerna som SHIS Bostäder erbjuder. - Samverkan kring äldre som är hemlösa eller riskerar hemlöshet utvecklas inom förvaltningen för att säkerställa långsiktiga lösningar och insatser. Förväntat resultat - Antalet vuxna i behov av akuta boendelösningar minskar. - Barnfamiljer placeras inte på akutboenden eller vandrarhem. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås och att aktiviteten kommer att genomföras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utveckla det förebyggande arbetet med budget- och skuldrådgivning inom ramen för omställningsarbetet med nya socialtjänstlagen 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls delvis Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas delvis under året. Bedömningen grundas på att tre av åtta KF-indikatorer prognostiseras att uppnås helt, fyra uppnås delvis och en uppnås inte, att KF-aktiviteterna Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 48(77) kommer att genomföras och att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas helt. Utöver ovanstående baserar förvaltningen sin bedömning på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2026 löper på utan större avvikelser. Kompetensförsörjning Verksamheterna arbetar med aktiviteterna i kompetensförsörjningsplanen för år 2025-2027. Inom äldreomsorgen är fokus att hantera de kommande stora pensionsavgångarna. Det har bland annat gjorts en stor kompetenskartläggning under 2025 som analyseras under våren. En rekryteringskonsult har anställts för att avlasta chefer inom äldreomsorgen genom att ansvara för hela eller delar av rekryteringsprocessen. Detta möjliggör en snabb och kvalitetssäkrad volymrekrytering inför sommaren. Insatsen ger cheferna mer tid att fokusera på den dagliga driften, medarbetarna och en trygg bemanning. Inom sociala avdelningen ligger fokus på att ge medarbetare och ledning den kompetens som krävs enligt nya socialtjänstlagen, exempel på aktiviteter som genomförs är dialogmöten och mentorskap. Inom förskoleavdelningen är fokus bland annat att medarbetare som inte har barnskötarutbildning genomgår stadens uppdragsutbildning. Utbildning kring förändringsledning och psykologisk trygghet för rektorer och biträdande rektorer genomförs under våren. Organisering för ett hållbart arbetsliv Nedan sammanfattas förvaltningens arbete så här långt med organisering av hållbart arbetsliv utifrån riktlinjerna för chefsstruktur om 30 medarbetare per chef. Äldreomsorgsavdelningen Drygt hälften av äldreomsorgens chefer har fler än 30 medarbetare. Av dessa ligger de flesta chefer inom spannet 35-40 medarbetare. Förvaltningen ser att det är särskilt utmanande för personalintensiva verksamheter inom områdena vård- och omsorgsboende och hemtjänst att minska antalet medarbetare per chef utan att påverka de ekonomiska förutsättningarna alltför mycket. Under tertial 1 har en utökning av enhetschef skett inom Södermalms dagverksamheter. Sociala avdelningen Inom individ- och familjeomsorg ligger antalet anställda per chef sedan tidigare inom riktlinjerna. Inom utförarverksamhetens organisation finns det fortsatt utmaningar med att sänka antalet medarbetare, tillsvidare och timvikarier, per chef. Två av totalt tretton chefer har mer än 30 medarbetare, dessa har 33 respektive 35 medarbetare. Förskoleavdelningen Mer än två tredjedelar av förskoleavdelningens chefer har fler än 30 medarbetare. Av dessa ligger de flesta chefer inom spannet 35-41 medarbetare. En vikarieorganisation har startats upp för att minska andelen timavlönade anställda per chef. Det sviktande barnunderlaget leder till ett behov att löpande se över förskolans organisation. Politisk verksamhet och gemensam administration Andelen medarbetare per chef ligger i dagsläget inom riktlinjen om 30 medarbetare per chef. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 49(77) En kommande omorganisation från 1 september 2026 kommer förändra andelen medarbetare per chef inom området. Omorganisationen har tagit hänsyn till riktlinjen om 30 medarbetare per chef. Förvaltningen samlat Förvaltningen kommer fortsätta arbetet under 2026 med intention att nå riktlinjen om 30 medarbetare per chef inom alla verksamheter genom att exempelvis minska antalet timanställda. Attraktiv och föredömlig arbetsgivare Medarbetarenkätens Attraktivt Medarbetskaps Index - AMI - blev 80 i år och resultatet ligger på samma nivå som föregående år. Det är ett högt och bra värde men som inte riktigt når upp till årsmålet på 82. Inför årets uppföljning av medarbetarenkäten har HR och IT tagit fram ett uppdaterat stödmaterial till förvaltningens chefer. Andelen tillsvidareanställda heltidsanställningar inom förvaltningen uppgår under tertial 1 till 89 procent vilket är i linje med föregående år. Ambitionen är att nå målet om 90 procent tack vare de insatser som görs på området. Andelen arbetade timmar av timavlönad personal på förvaltningen totalt är vid mätperioden i mars 14,6 procent vilket är en minskning jämfört med samma mätperiod föregående år då utfallet var 15,9 procent. Prognosen för året är att siffran kommer bibehållas eller minska tack vare de insatser som görs på området. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Det systematiska arbetsmiljöarbetet pågår som planerat under året. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeinde x 80 80 82 82 2026 Analys Förvaltningens AMI uppnår inte årsmålet på 82. Resultatet ligger på samma nivå som föregående år. Förvaltningens resultat ligger i nivå med stadens och övriga stadsdelsförvaltningars AMI. Andel heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställnin gar inom omsorg om funktionsnedsatta 81 % 90 % 90 % 2026 Analys Utfallet i tertial 1 är 82 procent. Medarbetare som idag arbetar deltid, och erbjuds öka tjänstgöringsgrad till heltid, har historiskt avböjt rätten till heltid. Andelen heltidsanställningar går de senaste två åren uppåt inom de verksamheter som sedan tidigare har funnits inom Stockholms stad. Prognosen för helåret är 85 procent. Andel heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställnin gar inom äldreomsorgen 84 % 90 % 90 % 2026 Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 50(77) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Analys Utfallet i tertial 1 är 84 procent. I arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare och kunna rekrytera medarbetare med hög kompetens har förvaltningen sett över möjligheten att exempelvis kunna erbjuda rak arbetstidsvecka inom hemtjänsten. Detta innebär att arbetspass som ligger på kvällar och helger inte kan utgöra heltidsanställningar. Prognosen för helåret är 85 procent. Andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom förskolan 4,3 % 4,7 % 4 % 4 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng 19 % 19,2 % 16 % 15 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Analys Verksamheterna arbetar fortsatt aktivt med att få ned andelen arbetade timmar av timavlönad personal. Jämfört med tertial 1 2025 har andelen minskat med drygt två procentenheter. Ett gott exempel på arbete för att minska antalet timanställda är ett internt resursteam och att en samverkansgrupp skapats där utvecklingen följs och konstruktiva aktiviteter tas fram för att lösa situationen mer långsiktigt. Andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom äldreomsorg 21,6 % 22 % 20 % 15 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Analys Det finns fortfarande utmaningar i att nå målet om andelen arbetade timmar av timavlönad personal inom äldreomsorgen. Jämfört med tertial 1 2025 minskar andelen med drygt en procentenhet. Resursteam och nya grundscheman har bidragit till sänkningen. Utmaningar finns dock fortfarande kring växande organisation i form av fler brukare. Detta har delvis bidragit till ökad andel arbetade timmar av timavlönad personal för att täcka vakanta pass. Sjukfrånvaro 6,6 % 5,4 % 6,9 % 6,7 % 7,1 % 7,1 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Analys Sjukfrånvaron är något högre hos kvinnor än hos män inom förvaltningen, vilket speglar situationen i Stockholms stad i övrigt och i samhället i stort. Förvaltningen fortsätter att rikta särskild uppmärksamhet mot att minska sjukfrånvaron hos kvinnor, genom att de insatser som genomförs, exempelvis tidiga rehabiliteringsinsatser, hälsosamtal och det systematiska arbetsmiljöarbetet, även har ett könsperspektiv. Sjukfrånvaro dag 1-14 2,8 % 2,7 % 2,8 % 2,8 % 2,9 % 2,9 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 51(77) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna införa arbetsskor inom förskolan för att främja personalens arbetsmiljö och friskfaktorer 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.4.1 Chefer har hög kompetens och förståelse för sitt uppdrag och medarbetarna ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: - Fortsätta arbetet med att utveckla förvaltningens kompetensförsörjnings plan för 2025-2027 genom att tydligare koppla planen till andra övergripande HR-processer, exempelvis lönebildning och rekrytering. - Implementera struktur för chefens första år avseende introduktion och utbildningar för chefer. - Arbeta med uppföljning av den nya chefsstrukturen. Förväntat resultat - Verksamheterna utvecklas genom medarbetarnas engagemang och nytänkande. - Medarbetare trivs i sitt arbete och väljer att stanna kvar i förvaltningen. - All rekrytering sker kompetensbaserat. - Kärnverksamheterna har rätt bemanning för sitt uppdrag. - Ledarskapet och medarbetarskapet stärks genom att verksamheterna fortsätter arbetet med att uppnå inriktningen i stadens nya chefsstruktur. - Ledarskapet stärks genom en tydlig struktur för introduktion och kompetensutveckling. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås och att aktiviteterna kommer att genomföras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Implementera en förvaltningsgemensam struktur för chefens första år avseende introduktion och obligatoriska utbildningar 2026-01-01 2026-03-31 Skapa en struktur för de som leder utan att vara chefer 2026-03-01 2026-12-31 Utveckla arbetet med personalstatistik 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.4.2 I förvaltningen råder en god och hälsofrämjande arbetsmiljö med goda arbetsvillkor Uppfylls helt Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 52(77) Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: - Att arbeta för heltid som norm för att minska andelen timanställda genom att bland annat se över scheman och genom att utveckla och använda resursteam. - Att arbeta aktivt, enligt Stockholms stads rehabiliteringsprocess med förebyggande och efterhjälpande åtgärder i syfte att sänka kort och lång sjukfrånvaro. - Att arbeta aktivt mot diskriminering och för mänskliga rättigheter genom t ex utbildningar för medarbetare och chefer. - Säkerställa att en god kunskapsnivå om arbetsmiljöfrågor finns i hela organisationen. - Att arbeta förebyggande och stödjande när medarbetare utsätts för hot och våld. Förväntat resultat - Minst 90 procent av alla medarbetare har en tillsvidareanställning på heltid. - Andelen arbetade timmar av timavlönad personal, i förhållande till samtliga arbetade timmar i förvaltningens verksamheter, minskar genom att utveckla resursteam. - Fortsätta upprätthålla en fortsatt låg sjukfrånvaro, i jämförelse med staden, som leder till en god och hälsofrämjande arbetsmiljö och en tillfredställande personalrörlighet. - Medarbetare upplever en god och hälsosam arbetsmiljö som är fri från diskriminering, kränkande särbehandling, sexuella trakasserier samt repressalier. - Medarbetare upplever en hälsofrämjande och trygg arbetsmiljö kring hot och våld, både genom förebyggande insatser och genom att stödjande insatser sätts in snabbt när hot och våld har förekommit. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås och att aktiviteterna kommer att genomföras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbeta systematisk med att följa upp upprepad korttidsfrånvaro och följa Stockholms stads process för arbetslivsinriktad rehabilitering 2026-01-01 2026-12-31 Fortsätta arbete med att förbättra arbetssituationen för förskollärare och barnskötare enligt stadens och förvaltningens handlingsplan 2026-01-01 2026-12-31 Fortsätta arbetet med att förbättra arbetssituationen för socialsekreterare och biståndshandläggare enligt stadens handlingsplan 2026-01-01 2026-12-31 I samråd med socialnämnden samordna införandet av arbetsskor för personal inom socialpsykiatri samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2026-01-01 2026-12-31 Prova avkodad rekrytering i mindre skala 2026-01-01 2026-12-31 Skapa en grundläggande struktur för arbetet med friskfaktorer 2026-02-01 2026-05-31 Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 53(77) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att samtliga KF-indikatorer prognostiseras att uppnås helt och att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas helt. Utöver ovanstående baserar förvaltningen sin bedömning på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2026 löper på utan större avvikelser. Risk- och sårbarhetsanalys samt civil beredskap Förvaltningen har utökat sitt lager av livsmedel med extra lång hållbarhet och fortsätter att införskaffa produkter för en robustare beredskap. Vidare har det skett avsevärda framsteg gällande elkraftsförsörjning och dricksvattenförsörjning för att säkerställa tillgång under kris. Förvaltningen har även genomfört en krisövning i april. Beredskap och rådighet Nämnden har i mars beslutat att delar av förvaltningens parkdrift ska ske i egen regi, planerad start är hösten 2028. Parkskötseln kommer utföras av egna resurser med undantag av vinterväghållning och klippning av stora gräsytor samt helg- och jourarbete. Rekrytering av en projektledare för att leda övergången till egen regi pågår. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elektroniska inköp 71 % 75 % 75 % 2026 Andel prioriterade avtal där uppföljning genomförts 100 % 100 % 95 % 2026 Andel upphandlingar som innehåller krav på arbetsrättsliga villkor 100 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Nämndmål: 3.5.1 Hög beredskap och stark rådighet råder i nämndens verksamheter Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: Insatser för att öka verksamhetens civila beredskap: - Södermalms fyra trygghetspunkter hålls ständigt beredda så att förvaltningen vid behov kan Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 54(77) verka för att invånare får tillgång till kommunikation, värme, vatten och vila. - Förvaltningen har ett kontinuitetsarbete som minimerar risken för att stadsdelsområdets samhällsviktiga verksamheter påverkas negativt i händelse av en oönskad och omfattande kris. Framtagande av beredskapslager och i övrigt vilka behov som framkommer i det inledande arbetet med RSA. - Förvaltningen står väl rustade inför en situation av höjd beredskap där det finns en bred förståelse och en känsla av ansvar inför den uppgift som skulle följa på en höjd beredskap. - Förvaltningens krisorganisation övar så att förvaltningen och dess verksamheter står bättre rustade inför eventuellt hastigt uppkomna händelser som sker inom stadsdelsområdet. Insatser som prioriteras rörande informationssäkerhet: - Fortsätta att strukturera och systematisera informationssäkerhetsarbetet. - Föra in processkartläggning av det systematiska informationssäkerhetsarbetet i förvaltningens ledningssystem med tillhörande styr- och stöddokument. - Informationsklassningar genomförs kontinuerligt och följs upp regelbundet. Förvaltningen prioriterar att informationsklassa informationsmängder som behandlas/kommer att behandlas i digitala system eller verktyg. - Genomföra lokala utbildningstillfällen om informationssäkerhet inkl. dataskydd. - Förvaltningens lokala incidenthanteringsrutin vidareutvecklas i nödvändiga delar, exempelvis kopplat till nya cybersäkerhetslagen. Insatser för att stärka uppföljning och kontroll av externa leverantörer: - Förvaltningen genomför löpande utbildning av behöriga beställare för att säkerställa att inköp sker genom e-handelssystemet och en högre avtalstrohet och kostnadseffektivitet. - Förvaltningen genomför löpande uppföljning och kontroller av upphandlade leverantörers seriositet. - Förvaltningen utvecklar uppföljningen av kvalitet inom entreprenader och prioriterade avtal. - Förvaltningen satsar särskilt på uppföljning av hemtjänst inom äldreomsorgen, HVB-hem och personlig assistans samt felaktiga utbetalningar. - Förvaltningen ingår i stadens arbetsgrupp mot välfärdsbrott inom hemtjänsten, samt stadens kategoriteam för lokalvård. Förväntat resultat - Stadsdelsområdets trygghetspunkter kan tas i drift omgående vid behov. - Södermalms invånare har god kännedom om stadsdelsområdets trygghetspunkter samt vad man kan förvänta sig av dessa. - Förvaltningens kontinuitetsplaner är väl kända av behöriga chefer och andra som förväntas kunna agera i händelse av uppkommen, oförutsedd störning. - Krisorganisation och krigsorganisation övas och är väl känd hos de som förväntas agera i händelse av någon av dessa aktiveras. - Det finns kunskap och förmåga inom måltidsberedskap i samarbete med andra. - Det finns viss drift av centralt omsättningslager för medicinskt skydds- och förbrukningsmateriel, livsmedel samt vissa förbrukningsmateriel i samarbete med andra. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 55(77) - Produktionskök i egen regi är i drift. - Förvaltningen har god rådighet över verksamhetslokaler genom tillräckligt stor andel egen regi i stadsdelsnämndsområdet. Förvaltningen kan därmed säkerställa invånarnas behov i händelse av uppkommen, oförutsedd störning. - Prioriterade avtal följs upp. - Andel elektroniska inköp ökar. - Förutsättningarna att uppnå kraven på skydd av information har förbättrats genom systematiskt informationssäkerhetsarbete samt genom implementering av nya cybersäkerhetslagen. - Processkartläggningen av det systematiska informationssäkerhetsarbetet är infört i Söderpilen med tillhörande styr- och stöddokument. - Informationssäkerhets- och personuppgiftsincidenter rapporteras och hanteras på korrekt sätt samt anmäls i förekommande fall till tillsynsmyndighet i tid. - Hanteringen av informationssäkerhetsincidenter ska ske i enlighet med nya cybersäkerhetslagen. - Utsedda roller inom det systematiska informationssäkerhetsarbetet revideras löpande inom rimlig tid. De som har rollerna förstår vad de har för uppdrag och i de större kärnverksamheterna är de i största möjliga mån samlade på respektive utvecklingsenhet. - Fler personuppgiftsregistreringar har registrerats och förteckningarna uppdateras regelbundet. - Behovet av kompletterande skyddsåtgärder för personer med skyddad identitet har utretts och analyserats i samverkan med övriga berörda funktioner inom förvaltningen och staden. - Medarbetare, chefer och ledning har ökat sina kunskaper om informationssäkerhet inkl. dataskydd. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås och att aktiviteterna kommer att genomföras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Implementera tillämpningen av nya cybersäkerhetslagen inom förvaltningen 2026-01-01 2026-12-31 Införa ny rutin för incidenthantering kopplat till nya cybersäkerhetslagen 2026-01-01 2026-12-31 Utreda och analysera vilka kompletterande skyddsåtgärder förvaltningen bör vidta för att stärka skyddet för personer med skyddad identitet 2026-01-01 2026-12-31 Utveckla internkontroll för att säkerställa att åtgärder har genomförts i handlingsplanerna från informationsklassningarna 2026-01-01 2026-12-31 Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 56(77) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att tre av fyra KF-indikatorer prognostiseras att uppnås helt och en uppnås delvis, att KF-aktiviteten kommer att genomföras och att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas helt. Utöver ovanstående baserar förvaltningen sin bedömning på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2026 löper på utan större avvikelser. Lokala samverkansöverenskommelsen mellan stadsdelsområdet, utbildningsförvaltningen, trafikkontoret och Polisen Otrygga och brottsutsatta platser Inom stadsdelsområdet finns sedan tidigare tre områden som klassas som öppna drogscener, västra Södermalm, centrala Södermalm och Mariakvarteren. Enligt Polismyndighetens kartläggning av öppna drogscener i region Stockholm 2026 har samtliga dessa områden minskat i omfång men ett nytt område har tillkommit, Södra station. På västra Södermalm har arbetet med ”Sommar i Tanto” startat upp. Det planeras för ett antal kultur- och fritidsaktiviteter utomhus för alla åldrar. I sommar kommer förvaltningens egna verksamheter i högre utsträckning vara med och utveckla utbudet och påverka innehållet. Ett samarbete har också påbörjats med några av föreningarna som beviljats medel för sommaraktiviteter. Arbetet med genomförandet av trygghetsskapande insatser vid Bergsunds strand har fortsatt. På centrala Södermalm pågår planering av "Sommar på Medis" och ett antal kultur- och fritidsaktiviteter kommer att genomföras för alla åldrar. Förvaltningen och Stockholms stadsmission har ett pågående samarbete för att göra Johan Helmich Romans park till en tryggare och trevligare plats. Internationella kvinnodagen den 8 mars firades tillsammans med BoKlara som är ett akut- och jourboende för hemlösa kvinnor på Högbergsgatan som drivs av Stadsmissionen. Till hösten planeras för ytterligare aktiviteter i parken. Nämnden har fått trygghetsinvesteringsmedel för parken Droskan och Björns trädgård vilket redovisas närmare i investeringsavsnittet. När det gäller Mariakvarteren utvecklas samarbetet med Region Stockholm, bland annat har en trygghetsvandring genomförts i området med syfte att skapa en gemensam bild av de missbruksrelaterade problemen. Förvaltningen har lyft fram önskemål till regionen om en kontaktperson som samordnar arbetet gällande gemensamma trygghetsfrågor. Projekteringsarbetet inför en kommande upprustning av parkstråket vid Maria Prästgårdsgata pågår. För att vända utvecklingen vid Södra station arbetar förvaltningen både med omedelbara åtgärder och långsiktiga lösningar, exempelvis fördubblas tillfälligt antalet fältassistenter för Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 57(77) att öka närvaron i området. Dialog förs med polisen om utökad kameraövervakning och förvaltningen kommer att bjuda in invånare och lokalt näringsliv till möten. Inom Slussenområdet ska platsaktivering genomföras under sommaren med olika aktiviteter, fokus är Södermalmstorg i syfte att förstärka och utveckla platsens identitet. Förvaltningen har påbörjat planering i dialog med bland annat lokala aktörer, stadsmuseet och kulturfestivalen. Unga i riskzon för destruktivt beteende Genom att införa samverkansformen SSPF (samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid) förstärks och utvecklas det förebyggande arbetet för att förhindra att unga dras in i kriminalitet. Förvaltningen har under tertial 1 haft fokus på att ta fram en struktur för SSPF inom pilotområdet. Förvaltningen har också påbörjat införandet av sociala insatsgrupper (SIG) och har fokus på att utforma strukturen för uppdraget. Eftersom införandet av SIG förutsätter aktivt deltagande av polis har förvaltningen dialog med Södermalmspolisen för att utveckla arbetet gemensamt. Rekrytering av SSPF-koordinator och SIG-samordnare pågår. Systemhotande brottslighet Förvaltningen har gått med i stadens satsning ”team välfärdsbrott”. Det nuvarande uppdraget är att kartlägga olika arbetssätt i staden och förvaltningens berörda funktioner har hittills fått besvara en enkät. Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer Förvaltningen har gått med i stadens satsning ”team välfärdsbrott”. Det nuvarande uppdraget är att kartlägga olika arbetssätt i staden och hittills har berörda funktioner inom förvaltningen fått besvara en enkät för ändamålet. Samverkan för ökad trygghet Inom ramen för ”Effektiv samverkan för trygghet” prioriteras västra Södermalm och centrala Södermalm men även Slussen har identifierats som ett nytt område som behöver ingå i denna samverkan. Förvaltningen håller på att inventera vilka aktörer som bör bjudas in. Förvaltningen har inlett dialog med SHIS Bostäder och lokalpolisen för att stärka samverkan och gemensamt utveckla området Magnus Ladulåsgatan. Bakgrunden är den upplevda otryggheten kopplad till missbruksrelaterad problematik i området. För att öka samverkan och dialog kring trygghetsfrågor med personer som bor eller vistas inom stadsdelsområdet genomför förvaltningen tillsammans med lokalpolisen medborgarmöten på olika platser inom stadsdelsområdet. Första mötet är inplanerat under maj månad. Förvaltningens fördjupade trygghetsmätning genomförs under maj månad inom västra Södermalm, centrala Södermalm, Hammarby Sjöstad och Slussenområdet. I år kommer mätningen att kompletteras med intervjufrågor på plats inom samma områden. Välfärdsbrott Prioriteringarna gällande välfärdsbrott 2026 är hemtjänst inom äldreomsorg, personlig assistens, HVB-hem och felaktiga utbetalningar (FUT) inom ekonomiskt bistånd. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 58(77) När det gäller hemtjänst inom äldreomsorgen har arbetet vidareutvecklats och resurserna utökats från 1,5 till 2 tjänster vilket möjliggjort fler fördjupade granskningar. Inom ramen för detta arbete har underlag begärts in från tre privata hemtjänstutförare, där flera felaktigheter har identifierats. I ett fall har bristerna varit så omfattande att äldreförvaltningen har begärt återbetalning gentemot samtliga berörda stadsdelsförvaltningar. För övriga utförare pågår fortsatt dialog och granskning i samverkan med äldreförvaltningen. En checklista för vad biståndshandläggare ska vara observanta på vid upptäckt av brister hos utförare har också införts brett i verksamheten, efter att tidigare ha testats i en pilotgrupp. Förvaltningen ingår i det stadsövergripande arbetet för att stärka arbetet mot välfärdsbrott och oseriösa aktörer inom områdena HVB-hem och personlig assistans. En central samordningsfunktion för placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorg, både ramavtal och individuella avtal, inrättas inom socialnämnden under året. Detta medför kännedom om leverantörer och möjliggör likvärdiga kontroller inför placeringar. När det gäller personlig assistans fortsätter kontroller av underlag för antal fakturerade timmar och sjuklönekostnader. När det gäller felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd visar förvaltningens kartläggning att förfalskning av underlag, exempelvis bankutdrag, ökat. Verksamheterna kommer därför att stärka upp arbetet ännu mer och har tagit fram en processkarta för att kunna arbeta systematisk mot välfärdsbrott. Renhållning och skötsel av parkerna På grund av bristande personella resurser för handledning av ferieungdomar kommer planerade insatser där skräpmätningar och kommunikationsinsatser kring källsortering i parkerna, med hjälp av ferieungdomarna, inte genomföras. Förvaltningen planerar däremot att under året genomföra riktade kommunikationsinsatser kring nedskräpning i parkerna. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel stockholmare som upplever trygghet i den stadsdel där man bor 88 % 84 % 80 % 2026 Andel stockholmare som upplever trygghet på kvällen i det område där de bor 84 % 84 % 2026 Stockholmarnas nöjdhet med renhållning och städning 67 % 73 % 73 % 2026 Analys Vid mätningen av indikatorn 2025 var 67 procent nöjda med renhållning och städning vilket är en ökning med 8 procentenheter jämfört med utfallet 2024. En ökad nöjdhet under innevarande år med 6 procentenheter för att nå målsättningen helt bedömer förvaltningen inte vara realistiskt. Då denna indikator mäter nöjdhet för alla ytor i stadsmiljön, bland annat gatumark som trafiknämnden ansvarar för, har nämnden endast begränsad möjlighet att kunna påverka utfallet. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 59(77) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Stockholmarnas nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområden 71 % 73 % 73 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Södermalms stadsdelsnämnd och AB Svenska Bostäder ska utreda möjligheten att omvandla parkeringsplatserna vid fastigheten Malongen till en förlängd del av Nytorgsparken 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.6.1 Invånare är trygga och säkra i Södermalms stadsdelsområde Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: - Genomföra olika insatser och åtgärder inom de fem prioriterade områden som ingår i den lokala samverkansöverenskommelsen mellan förvaltningen, utbildningsförvaltningen, trafikkontoret och lokalpolisområde Södermalm. - Fortsätta arbetet med trygghetsskapande insatser inom de områden som klassas som öppen drogscen för att problematiken i området ska upphöra alternativt få minskad negativ effekt på brottsligheten. - Fortsätta arbetet inom trygghet och prevention mot ungdomar genom att utveckla det socialt uppsökande arbetet i stadsmiljön kopplat till särskilda händelser som exempelvis skolavslutning och Valborgsmässoafton. Situationsanpassat uppsökande arbete prioriteras genom att rikta resurser när polisen har särskilda insatser i ett område eller då situationen på en skola kräver åtgärder på gruppnivå. - Genom deltagande i aktiviteten ”Effektiv samverkan för trygghet” regelbundet initiera och genomföra åtgärder för att öka tryggheten och minska brottsligheten inom västra Södermalm och centrala Södermalm. - Fortsätta arbetet med platssamverkan och tillsammans med andra aktörer som polis, lokala näringslivet och trafikkontoret jobba praktiskt med trygghetsskapande, brottsförebyggande och trivselskapande åtgärder runt prioriterade platser inom stadsdelsområdet. Dessa platser är västra Södermalm, centrala Södermalm och Slussenområdet. - Fortsätta att utveckla platsaktiveringen inom prioriterade områden tillsammans med trafikkontoret och kulturförvaltningen samt såväl privata företag som representanter från civilsamhället. - Fortsätta arbetet med att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet inom hemtjänst, personlig assistans, HVB-hem och ekonomiskt bistånd samt inom ramen för arbetet med intern kontroll. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 60(77) Förväntat resultat - Andelen invånare som upplever att stadsdelsområdet är tryggt ökar. - Förvaltningens insatser bidrar till att förutsättningar för brottslighet minskar. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås och att aktiviteterna kommer att genomföras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Berörda medarbetare och samtliga chefer inom förvaltningen har genomfört stadens grundutbildning om våldsbejakande extremism 2026-01-01 2026-12-31 Berörda medarbetare och samtliga chefer inom förvaltningen har genomfört stadens utbildning om välfärdsbrott 2026-01-01 2026-12-31 Genomföra platsspecifika trygghetsmätningar vid västra Södermalm, centrala Södermalm, Hammarby Sjöstad och Slussen 2026-01-01 2026-12-31 Stärka och utveckla det förebyggande arbetet för att förhindra att unga dras in i kriminalitet genom att införa metoden SSPF (samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid) 2026-01-01 2026-12-31 Utveckla dialogen samt skapa en ökad förståelse för upplevd otrygghet hos medborgarna genom att genomföra medborgarmöten kopplat till Södermalms olika områden såsom västra Södermalm, centrala Södermalm, östra Södermalm, Hammarby sjöstad och Gamla stan 2026-01-01 2026-12-31 Utveckla och möjliggöra tillgång till sociala insatsgrupper (SIG) utifrån målgruppens behov 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.6.2 Södermalms parker är trygga, levande och välskötta Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: - Utbyte av trasiga skräpkorgar och tillföra fler i områden där det råder brist. Skräpkorgarna är kapacitetsstarka och utformade för att hindra skadedjur och fåglar att komma åt avfallet. - Renovering av slitna gräs- och grusytor samt återplantering av växtmaterial i parkerna fortsätter. För att öka upplevelsen av välskötta parker är det viktigt att gräs- och grusytor samt planteringar i stadsdelsområdets parker underhålls. - I samband med parkupprustningar utgår förvaltningen från Parkplan Södermalms målbild för hur respektive park bör utvecklas för att bli inkluderande offentliga rum och mötesplatser för många olika målgrupper. Förväntat resultat - Andelen invånare som är nöjda med skötsel och städning av park och grönområden inom stadsdelsområdet ökar. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 61(77) Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntat resultat prognostiseras att uppnås och att aktiviteten kommer att genomföras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utplacering av källsorteringskärl i parkerna 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att KF-indikatorn prognostiseras att uppnås helt, att KF-aktiviteterna kommer att genomföras och att underliggande nämndmål bedöms uppfyllas helt. Utöver ovanstående baserar förvaltningen sin bedömning på att arbetet med de prioriterade områdena i verksamhetsplan 2026 löper på utan större avvikelser. Kunskap och information Utveckling av stöd och arbetssätt utifrån programmet för mänskliga rättigheter (MR) och i linje med kvalitetsprogrammet fortsätter. Kärnverksamheterna har tagit fram en plan för vilka verksamheter, när under planperioden fram till 2030, och i vilken takt som de två diplomeringar inom HBTQI respektive arbete mot rasism ska genomföras och vilken av diplomeringarna som är mest prioriterad för aktuell verksamhet. Diplomering HBTQI Hösten 2026 börjar majoriteten av förskolorna som inte redan är certifierade genom RFSL att diplomera sig utifrån stadens utbildning. Övriga börjar diplomering 2027. När de nämnda verksamheterna är klara har samtliga kommunala förskolor och fritidsverksamheter inom stadsdelsområdet diplomerat sig i HBTQI. Verksamheter inom förvaltningen som tidigare har certifierat/diplomerat sig inom HBTQ kommer göra stadens diplomutbildning när respektive certifiering/diplomering går ut. Inom äldreomsorgen har Hornstulls servicehus och Södertjänst gått stadens webbaserade LHBTQ- utbildning. Övriga verksamheter som riktar sig mot invånare kommer antingen genomföra relevanta delar av diplomutbildningen som de kan göra utan att genomföra full diplomering och/eller andra utbildningar på området, som till exempel nämnda LHBTQ-utbildning för äldreomsorgen eller Socialstyrelsen utbildningar Arbeta för jämlik äldreomsorg för hbtqi- personer och Hbtqi och normer i socialtjänsten. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 62(77) Diplomering Arbete mot rasism Fritidsgården Duvnäs och förskolorna Nicolaigården, Timmermansgården och Kastanjen kommer börja diplomera sig i arbetet mot rasism hösten 2026 och resterande förskolor, parklekar och öppna förskolor börjar under 2027. De kommunövergripande specialförskolorna Bamse och Reimers kommer börja diplomera sig under 2028. När de nämnda verksamheterna är klara har samtliga kommunala förskolor och fritidsverksamheter inom stadsdelsområdet diplomerat sig i arbete mot rasism. Övriga verksamheter som riktar sig mot invånare kommer antingen genomföra relevanta delar av diplomutbildningen som de kan göra utan att genomföra full diplomering och/eller andra utbildningar, som till exempel utbildning och metodstöd från till exempel Forum för levande historia. Jämställdhet Ett exempel på aktivitet mot målet genomförd under tertial 1 inom jämställdhetsområdet är att förvaltningen uppmärksammade den internationella kvinnodagen i Johan Helmich Romans park tillsammans med Stockholms stadsmissions verksamhet för kvinnor i hemlöshet. Det var inom det pågående samarbetet för att göra Johan Helmich Romans park till en tryggare och trevligare plats. Barns rättigheter Ett av sociala avdelningens barnombud, har deltagit i en referensgrupp med Unicef samt genomfört en workshop tillsammans med Unicef, om ett nytt stödmaterial för barnkonsekvensanalyser. Syftet är att stärka arbetet med barnets bästa och bidra till mer genomarbetade analyser i socialtjänsten. Välfärd och service Förskolan Norrskenet har tillsvidareanställt en förskollärare med kulturell kompetens inom den samiska kulturen. Förvaltningen har på olika sätt uppmärksammat samernas nationaldag den 6 februari. Exempelvis hade två av parklekarna olika aktiviteter såsom samisk kåta, lekar och musik, tipspromenad och information om samisk kultur. Flera förskolor åkte till Skansen och deltog i de aktiviteter som erbjöds. Dagverksamheterna uppmärksammade dagen med bland annat quiz och samisk musik. Förvaltningen har på olika sätt uppmärksammat sverigefinnarnas dag den 24 februari. Exempelvis pyntade parklekarna och öppna förskolan med finska flaggor, det lästes finska barnböcker och pysslades. I dagverksamheterna gympade seniorerna till finsk musik och hade sångstund. På finska förskolan pratade man om olikheter och likheter mellan den finska och svenska flaggan Den internationella romadagen, romernas nationaldag den 8 april, uppmärksammades i parklekarna genom möjligheten att ta del av information om romsk kultur, traditioner och språk. Det gick även att lyssna på romsk musik och bläddra i romska böcker i parklekens bokhörna. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 63(77) Delaktighet och inflytande Förvaltningen har börjat arbetet med demokratiambassadörer. Målet är att bidra till ökat valdeltagande genom att på olika sätt sprida kunskap om rösträtt, planera aktiviteter och eventuellt samverka med lokala aktörer. Demokratiambassadörer kommer finnas inom sociala avdelningens och äldreomsorgens verksamheter, de kommer erbjudas nätverk och utbildning inom uppdraget. I samarbete med platsaktivering kommer förvaltningen att genomföra en demokrativecka vid boden i ”Sommar i Tanto” och involvera aktiviteter tillsammans med vissa verksamheter, nämnden och dess råd. Under den planerade demokrativeckan kommer förvaltningen bland annat ge information till medborgare om hur lokal demokrati kan gå till i praktiken och vilka olika tillvägagångssätt som finns. Exempelvis kommer förvaltningen informera om vad som definierar ett medborgarförslag, vilka områden de kan röra och vem som kan lämna dessa. Det kommer även att ges information om hur man lämnar in synpunkter och klagomål eller hur en medborgardialog kan gå till. Under veckan kommer eventuellt externa aktörer och samverkanspartners också bidra med aktiviteter. Förhoppningen är att demokrativeckan också kan bidra till ett ökat förtroende för förvaltningen. Södermalms ungdomsråd har genomfört två träffar under tertial 1 där fokus har varit stadsmiljö och aktiviteter i utemiljö för barn och ungdomar. Ungdomsrådet har genomfört en workshop med trafikkontoret gällande ”Grönt stråk Södermalm” vid Södra station och bidragit med förslag på åtgärder och aktiviteter som kan bidra till ökad trivsel och trygghet i området. Flera av de förslag som ungdomsrådet lämnade till trafikkontoret kommer att genomföras i det fortsatta arbetet. Under tertial 1 har 13 av 36 inkomna medborgarförslag lämnats till förvaltningen för beredning och två förslag har hanterats som synpunkter av förvaltningen. Hittills har nämnden fattat beslut om sex medborgarförslag som ska genomföras. Det är bland annat att under 2026 öppna en träffpunkt för seniorer i Hammarby sjöstad, anlägga mindre isbana i Luma-området i Hammarby Sjöstad och att utveckla platsen vid minnesmärket över Stockholms stads sista skeppsvarv som fanns vid Londonviadukten. Under tertial 1 har förvaltningen verkställt två medborgarförslag vilka handlar om att förvaltningen har breddat Norra Bysistäppans uppfart genom att ha friställt ett räcke från överhängande buskar och har anlagt en isbana i Bröderna Hedlunds park i Hammarby sjöstad. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel med förtroende för stadsdelsförvaltnin gen i det område där man bor 38 % 41 % 41 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att stadens handlingsplaner implementeras och att förskoleverksamheterna inleder arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar 2026-01-01 2026-12-31 Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 64(77) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Södermalms stadsdelsnämnd ska i samarbete med kulturnämnden och socialnämnden genomföra ett pilotprojekt för dagkollo för unga hbtqi-personer 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.7.1 Nämndens verksamheter är öppna, jämställda och demokratiska Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: - Förvaltningen utvecklar arbetet med mänskliga rättigheter genom att implementera stadens nya program för mänskliga rättigheter och tillhörande handlingsplaner. - I de uppföljningar där skillnader i resultat mellan kvinnor och män, flickor och pojkar finns ska det tydligt framgå om skillnaderna är motiverade eller omotiverade. Vid omotiverade skillnader vidtas åtgärder. - Förvaltningens pensionärsråd och råd för funktionshinderfrågor är involverade i beslut som påverkar deras vardag som till exempel engageras i dialog i planeringsprocesser och stadsutvecklingsarbete. - Barn och unga har medbestämmande i frågor som rör deras vardag i enlighet med FN:s barnkonvention. Barnets bästa är avgörande även när beslut och andra åtgärder rör föräldern som till exempel vård- eller behandlingsinsatser. Hänsyn tas till barnets ålder och mognad. - Förvaltningens ungdomsråd har möjlighet att påverka aktiviteter och till förvaltningen lyfta deras prioriterade områden och har en vigd budget för att ordna evenemang som ligger i ungdomars intresse. - I alla ärenden till nämnden genomförs jämställdhetsanalyser och barnrättsanalyser där så är relevant. - Involvera och föra dialog med stockholmare, med särskilt fokus på grupper som inte brukar komma till tals, i beslut som påverkar deras vardag genom exempelvis medborgardialoger eller i skede inom planeringsprocesser och stadsutveckling. - Genomföra insatser för ökat valdeltagandet i de allmänna valen bland röstberättigade personer som är aktuella i förvaltningens verksamheter. Förväntat resultat - Höjd kunskap om mänskliga rättigheter inom förvaltningen och genomförda aktiviteter i MR-programmets tillhörande handlingsplaner. - Information om nationella minoriteters rättigheter sprids och uppmärksammandet av högtidsdagar kommuniceras i förvaltningens kanaler. - Verksamheterna synliggör och främjar regelbundet nationella minoriteters språk och kultur. - Barns rättigheter och ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i beslutsfattande, planering och utförande av verksamhet. - Invånarna i stadsdelsområdet har en variation av möjligheter att vara delaktiga, komma med förslag och föra dialog med förvaltningen, till exempel om utveckling av närområdet, tillgänglighetsfrågor och trygghetsatsningar. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 65(77) - Förskoleverksamheterna och fritidsgården har inlett arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar om HBTQI. - Förskoleverksamheterna och fritidsgården har inlett arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar om alla former av rasism. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat prognostiseras att uppnås och att aktiviteterna kommer att genomföras. Förvaltningen föreslår en justering av de förväntade resultaten som i VP 2026 löd ”Majoriteten av medarbetarna har genomfört stadens e-utbildningar om HBTQI respektive alla former av rasism” till att ”Förskoleverksamheterna och fritidsgården har inlett arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar om HBTQI respektive alla former av rasism”. Detta beror på att diplomeringarna behöver ske i grupp för respektive verksamhet och tar över åtta timmar att genomföra plus eget arbete/reflektion mellan varje modul. Detta kräver noggrann planering och vikarier då minst 75 procent av medarbetarna ska delta för att diplomeringen ska bli giltig. Verksamheterna har fram till 2030 på sig att genomföra diplomeringarna. Denna ambition är i linje med prioritering i kommunfullmäktiges budget 2026. Förvaltningen har för avsikt att på andra sätt öka kompetensen om arbete mot rasism och HBTQI för de verksamheter som inte har möjlighet att diplomera sig, exempelvis genom att informera om alternativa utbildningar och tipsa om vilka relevanta delar av diplomutbildningarna som de kan göra utan att genomföra full diplomering. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Föreläsningar för chefer på tema antirasism, till exempel vithetsnorm och minoritetsstress 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen utvecklar Norrskenets verksamhet och samverkar med berörda parter, såsom medarbetare och vårdnadshavare men även föreningarna och andra samarbetspartners och stärker barnen i de nationella minoritetsspråken och den kulturella identiteten 2026-01-01 2026-12-31 Medarbetarna genomför stadens e-utbildning om alla former av rasism 2026-01-01 2026-12-31 Avvikelse Analys Aktiviteten utgår då det framkommit att för att diplomutbildningarna ska ge bäst effekt och vara görligt så genomförs dessa i grupp för aktuella verksamheter, inte individuellt. Förskoleverksamheterna och fritidsgården har tagit fram en plan för vilka och i vilken takt diplomutbildningen ska genomföras under planperioden fram till 2030. Medarbetarna genomför stadens e-utbildning om HBTQI 2026-01-01 2026-12-31 Avvikelse Analys Aktiviteten utgår då det framkommit att för att diplomutbildningarna ska ge bäst effekt och vara görligt så genomförs dessa i grupp för aktuella verksamheter, inte individuellt. Förskoleverksamheterna och fritidsgården har tagit fram en plan för vilka och i vilken takt diplomutbildningen ska genomföras under planperioden fram till 2030. Se över möjligheten för öppen verksamhet riktat mot HBTQI inom äldreomsorgen 2026-01-01 2026-12-31 Utbud av utbildningar och aktiviteter inom MR-området som verksamheterna ska och kan genomföra sammanställs och tillgängliggörs samlat 2026-01-01 2026-12-31 Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 66(77) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utvärdera och revidera den förvaltningsövergripande handlingsplanen för arbetet med barns rättigheter 2026-01-01 2026-12-31 Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget Mnkr Budget Begärda budgetjusteringa r Prestations- och omslutnings- förändringar Prognos Avvikelse Anslag för nämndens verksamhet (netto) 3 204,3 10,7 -5,2 3 144,8 65,0 Kostnader (+) 3 775,8 10,7 -3,8 3 717,7 65,0 Intäkter (-) -571,5 0,0 -1,4 -572,9 0,0 Prognos/Avvikelse före resultatdispositioner 65,0 Resultatenheternas överskott från 2025(+) 38,9 Resultatenheternas överskott till 2027 (-) -38,9 Prognos/Avvikelse efter resultatdispositioner 65,0 Tertialrapporten visar på ett överskott om 65,0 mnkr före och efter resultatöverföring. Äldreomsorg prognostiserar ett överskott om 43,0 mnkr och övrig verksamhet ett överskott om 22,0 mnkr. Övriga verksamheter prognostiserar en budget i balans. Den mest svårbedömda kostnadsutvecklingen är behovet av försörjningsstöd och behovet av platser inom vård- och omsorgsboende som förväntas öka under året. Mnkr Budget Begärda budget- justeringar Prestationsförä ndringar Prognos (före resultat- överföringar) Prognos (efter resultat- överföringar) Avvikelse Nämnd och administration 101,8 0,0 0,0 101,8 101,8 0,0 Individ- och familjeomsorg 290,0 0,0 0,0 290,0 290,0 0,0 varav barn och ungdom 149,2 0,0 0,0 149,2 149,2 0,0 varav vuxna 74,5 0,0 0,0 74,5 74,5 0,0 varav socialpsykiatri 66,3 0,0 0,0 66,3 66,3 0,0 varav nyanlända 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Arbetsmarknadsåtgä rder 35,9 0,0 0,0 35,9 84,6 0,0 Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 67(77) Ekonomiskt bistånd 84,0 0,0 0,0 84,0 24,2 0,0 varav handläggare 28,0 0,0 0,0 28,0 7,3 0,0 Stadsmiljö- verksamhet 84,6 0,0 0,0 84,6 455,0 0,0 Avskrivningar 24,2 0,0 0,0 24,2 1 431,6 0,0 Internräntor 7,3 0,0 0,0 7,3 589,8 0,0 Förskole- verksamhet 466,6 7,2 -18,8 455,0 40,6 0,0 Äldreomsorg 1 474,6 0,0 0,0 1431,6 1431,6 43,0 Stöd och service till personer med funktions- nedsättning 576,2 0,0 13,6 589,8 589,8 0,0 Barn, kultur och fritid 37,1 3,5 0,0 40,6 40,6 0,0 Övrig verksamhet 22,0 0,0 0,0 0,0 0,0 22,0 Totalt 3 204,3 10,7 -5,2 3 144,8 3 144,8 65,0 Nämnd- och förvaltningsadministration Mnkr, netto Budget 2026 Begärda budgetjusteringar Prognos 2026 Avvikelse Intäkter -2,0 0,0 -2,0 0,0 Kostnader 103,8 0,0 103,8 0,0 Netto 101,8 0,0 101,8 0,0 Verksamhetsområdet nämnd- och förvaltningsadministration prognostiserar en budget i balans. Individ- och familjeomsorg Mnkr, netto Budget 2026 Begärda budgetjusteringar Prognos 2026 Avvikelse Intäkter -28,4 0,0 -28,4 0,0 Kostnader 318,4 0,0 318,4 0,0 Netto 290,0 0,0 290,0 0,0 Verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg prognostiserar en budget i balans. Verksamhetsområdet barn och ungdom har haft höga kostnader för ett antal placeringar på SIS och HVB. Detta vägs upp av minskade personalkostnader och statsbidrag. Kostnaderna för placeringarna inom beroende och socialpsykiatri följer i stort sätt budgeterad nivå. Däremot prognostiserar boendestödet i egen regi ett underskott. Enheten har svårt att få verksamheten att rymmas inom det nuvarande ersättningsystemet. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 68(77) Arbetsmarknadsåtgärder Mnkr, netto Budget 2026 Begärda budgetjusteringar Prognos 2026 Avvikelse Intäkter -7,4 0,0 -7,4 0,0 Kostnader 43,3 0,0 43,3 0,0 Netto 35,9 0,0 35,9 0,0 Verksamhetsområdet arbetsmarknadsåtgärder prognostiserar en budget i balans. Nämnden budgeterade för 1 175 feriearbetare under 2026, men förvaltningen har hittills erbjudit 1 304 ungdomar feriearbete. Ekonomiskt bistånd Mnkr, netto Budget 2026 Begärda budgetjusteringar Prognos 2026 Avvikelse Intäkter -2,0 0,0 -2,0 0,0 Kostnader 86,0 0,0 86,0 0,0 Netto 84,0 0,0 84,0 0,0 Verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd prognostiserar en budget i balans. Antal hushåll för perioden januari till februari blev 428 vilket är 2 färre än den budgeterade nivån på 430 hushåll. Information om kostnadsutvecklingen av ekonomiskt bistånd finns i bilaga. Antal bidragshushåll Antal personer Budget 2026 T1 Snitt jan -feb Prognos helår 2026 Bidragshushåll 430 428 430 Stadsmiljöverksamhet Mnkr, netto Budget 2026 Begärda budgetjusteringar Prognos 2026 Avvikelse Intäkter -1,1 0,0 -1,1 0,0 Stadsmiljökostnader 85,7 0,0 85,7 0,0 Kapitaltjänstkostnader 31,5 0,0 31,5 0,0 Netto 116,1 0,0 116,1 0,0 Verksamhetsområdet stadsmiljö prognostiserar en budget i balans. Tack vare nämndens goda ekonomi har nämnden medvetet tilldelat stadsmiljö en rymlig budget för satsningar på eftersatt underhåll. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 69(77) Förskoleverksamhet Mnkr, netto Budget 2026 Beräknade budgetjusteringar/pr estationsförändringa r Prognos 2026 Avvikelse Intäkter -64,1 -1,4 -65,5 0,0 Kostnader 530,7 -10,2 520,5 0,0 Netto 466,6 -11,6 455,0 0,0 Resultatöverföring från 2025 23,9 Resultatöverföring till 2027 -23,9 Netto efter resultatdispositioner 0,0 Verksamhetsområdet förskola prognostiserar en budget i balans före och efter resultatöverföring. Den största delen av budgeten inom verksamhetsområdet är prestationsrelaterat. Det vill säga att staden gör en avläsning varje månad hur många barn som är inskrivna i förskolan. Varje förskolebarn genererar en budgettilldelning. Detta innebär att nämndens slutliga budget först kan fastställas i samband med bokslutet 2026. Prestationsförändringarna beräknas uppgå till -18,8 mnkr för år 2026. Förvaltningen har i verksamhetsplanen för 2026 tagit hänsyn till denna förändring. Liksom tidigare år kommer nämnden erhålla kompensation för hög hyra vilket år 2026 beräknas till 7,2 mnkr. Resultatenheterna prognostiserar en oförändrad resultatfond. Antal inskrivna barn (inklusive Kommunövergripande verksamhet (KÖV)) Budget 2026 Inskrivning april 2026 Prognos snitt 2026 Avvikelse 1-3 år 1 103 1 051 1 173 +70 4-5 år 1 534 1 537 1 333 -202 Allmän förskola 0 0 0 0 Familjedaghem 0 0 0 0 Totalt antal barn 2 637 2 589 2 506 -132 Antalet inskrivna barn inklusive KÖV var i mars 2 589 barn vilket är 78 barn färre jämfört med mars 2025. Det totala antalet inskrivna barn i förskolan beräknas bli 132 barn färre än budgeterat år 2026. Efterfrågan av förskoleplatser är ojämnt fördelad under året. Under våren är efterfrågan större vilket förklarar skillnaden mellan det inskrivna barnantalet i april och det budgeterade antalet för hela året. Barnomsorgsgarantin förväntas uppfyllas under året. I bilaga redovisas antalet inskrivna förskolebarn i den kommunala verksamheten. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 70(77) Äldreomsorg Mnkr, netto Budget 2026 Beräknade budgetjusteringar Prognos 2026 Avvikelse Intäkter -399,2 0,0 -399,2 0,0 Kostnader 1 873,8 0,0 1 830,8 43,0 Netto 1 474,6 0,0 1 431,6 43,0 Resultatöverföring från 2025 0,0 Resultatöverföring till 2027 0,0 Netto efter resultatdispositioner 43,0 Verksamhetsområdet äldreomsorg prognostiserar ett överskott om 43,0 mnkr. Budget år 2026 är beräknad på 870 personer inom vård- och omsorgsboende. Antal boende under mars var 830 personer, vilket är en ökning med 36 personer jämfört mot mars 2025. Bedömningen sett över året är att det blir ett genomsnitt om 850 personer på vård- och omsorgboende vilket förklarar den största delen av överskottet. Korttidsboende har under perioden haft en medelbeläggning på 30 personer, jämfört mot budgeterat antal om 40 personer. Antal personer med hemtjänst i ordinärt boende var i mars 2 394 personer. Budgeterat antal personer är 2 450 vilket också förklarar det prognostiserade överskottet. Södermalms egna verksamheter inom hemtjänst fortsätter ta större andelar av den totala biståndsbedömda omsorgsverksamheten. Fler utförda insatser inom befintliga ekonomiska ramar i den egna regin bidrar också till ett mer effektivt utnyttjande av förvaltningens budget. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 71(77) Antalet personer med hemtjänst på servicehus var under mars 56 personer. Budget är beräknad på 75 personer vilket innebär ett överskott. Antal personer i Södermalms dagverksamheter var under mars 241 personer. Budgeterat antal är 240 personer. Dagverksamhet är en kostnadseffektiv insats och bidrar till minskade kostnader inom andra biståndsbedömda beslut inom äldreomsorgen. Äldreomsorgens resultatenheter prognostiserar en oförändrad resultatfond. I bilaga visas antalet personer placerade i vård- och omsorgsboende samt antal personer med hemtjänst i ordinärt boende. Insatser för äldre Budget 2026 T1 Snitt jan – mar Prognos 2026 Avvikelse Antal personer i vård- och omsorgsboende 870 834 850 -20 Varav korttidsboende 40 30 35 -5 Månadsinsatser hemtjänst ordinärt boende 2 450 2 388 2 425 -25 Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 72(77) Budget 2026 T1 Snitt jan – mar Prognos 2026 Avvikelse Antal personer med hemtjänst i servicehus 75 57 65 -10 Antal personer med dagverksamhet 240 241 240 0 Prestationerna motsvarar den ekonomiska prognosen. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Mnkr, netto Budget 2026 Beräknade budgetjusteringar/pr estationsförändringa r Prognos 2026 Avvikelse Intäkter -62,5 0,0 -62,5 0,0 Kostnader 638,7 13,6 652,3 0,0 Netto 576,2 13,6 589,8 0,0 Resultatöverföring från 2025 14,6 Resultatöverföring till 2027 -14,6 Netto efter resultatdispositioner 0,0 Verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning prognostiserar en budget i balans. Den största delen av budgeten inom verksamhetsområdet är prestationsrelaterad där staden gör en avläsning vår och höst av hur många personer som har insatser enligt LSS. Varje person med LSS-insats genererar en budgettilldelning som vid vårens avläsning har utökat budgeten med 13,6 mnkr. Nämndens slutgiltiga budget kan således fastställas först efter höstavläsningen i tertialrapport 2. Resultatenheten Utförarenhet FUNK överförde ett överskott om 14,6 mnkr från år 2025 till år 2026. Resultatenheten prognostiserar en oförändrad resultatfond. I mars öppnade nämnden ett nytt LSS-boende med tre servicelägenheter i kvarteret Persikan. Servicebostäderna är integrerade i en befintlig verksamhet. I höst planerar nämnden att öppna en ny gruppbostad inom LSS med sex platser. Även denna i kvarteret Persikan. Barn, kultur och fritid Mnkr, netto Budget 2026 Begärda budgetjusteringar Prognos 2026 Avvikelse Intäkter -4,8 0,0 -4,8 0,0 Kostnader 41,9 3,5 45,4 0,0 Netto 37,1 3,5 40,6 0,0 Resultatöverföring från 2024 0,3 Resultatöverföring till 2026 -0,3 Netto efter resultatdispositioner 0,0 Verksamheten barn, kultur och fritid prognostiserar en budget i balans både före och efter Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 73(77) resultatöverföring. Begärda budgetjusteringar avser fondmedel för sommarkollo om 2,7 mnkr och 0,8 mnkr för sommarlovsaktiviteter. Övrig verksamhet Mnkr, netto Budget 2026 Begärda budgetjusteringar Prognos 2026 Avvikelse Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader 22,0 0,0 0,0 22,0 Netto 22,0 0,0 0,0 22,0 Verksamhetsområdet övrig verksamhet prognostiserar ett överskott om 22,0 mnkr. Under övrig verksamhet finns avsatta medel för oförutsedda kostnader. Resultatenheter Resultatenhetens namn Resultat- enhetens bruttobudget 2026 Resultatöver- föring från 2025 Överskott (-) Underskott (+) Resultat 2026 Överskott (-) Underskott (+) Resultat- överföring till 2027 Överskott (+) Underskott (-) Förskolor Område 1 83 600 -7 966 0 7 966 Område 2 84 700 -2 927 0 2 927 Område 3 98 000 -5 969 0 5 969 Område 4 110 100 -7 087 0 7 087 Barn, kultur och fritid Södermalms parklekar 13 600 -346 0 346 Stöd och service till personer med funktionshinder Utförarenhet FUNK 180 000 -14 634 0 14 634 Äldreomsorg Södermalms Dagverksamheter 14 333 0 0 0 Område hemtjänst 123 378 0 0 0 Kulltorps vård- och omsorgsboende 67 062 0 0 0 Magdalenagårdens vård- och omsorgsboende 59 264 0 0 0 Bergsunds vård- och omsorgsboende 106 690 0 0 0 Summa resultatenheter 940 727,0 -38 929,0 0,0 38 929,0 Resultatenheterna överförde 38,9 mnkr till 2026 och prognostiserar en oförändrad resultatfond. Investeringar Parkinvesteringar Stadsdelsnämnden har för år 2026 tilldelats 7,5 mnkr av kommunfullmäktige för Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 74(77) parkinvesteringar. Vidare har nämnden beviljats önskad ombudgetering om 1,0 mnkr från 2025 avseende upprustningsprojektet av Tantolundens lekplats. Fördelning mellan projekt redovisas nedan. Ansgarieparken (5,0 mnkr) För att slutföra upprustningen av parken pågår anläggning av nya planteringsytor och plantering av nya träd. Tantolundens lekplats (3,5 mnkr) Den avslutande etappen av upprustningen av lekplatsen har inletts genom bland annat nytt lekplatsstaket och ny lekutrustning. Upprustningen planeras bli klar till sommaren 2026. Investeringar med nycklade medel (15,3 mnkr) Stadsdelsnämnden har tilldelats 15,3 mnkr för mindre parkinvesteringar och reinvesteringar. Under tertial 1 har bland annat planering inför kommande underhållsinsatser på lekplatserna genomförts. Vidare har planering inför kommande insatser att åtgärda dagvattenproblemen nedanför Hammarbybacken inletts samt bygghandlingar färdigställts för anläggande av nya växtbäddar till de två träden som ska ersätta de fällda almarna i parken Droskan. Klimatinvesteringar (3,7 mnkr) Nämnden har beviljats 3,7 mnkr av sökta 6,2 mnkr för klimatinvesteringar som ansöktes i samband med verksamhetsplan 2026. Av dessa avser 1,2 mnkr inköp av ellastbil. Nämnden har däremot inte beviljats de medel som ansöktes för parken Droskan (återställa krontäckningsgraden samt bättre omhänderta dagvattnet). Planering för genomförande av följande projekt har inletts: • Ansgarieparken: Åtgärder som ska fördröja och lokalt omhänderta dagvatten genom bland annat nedsänkta planteringsytor och plantering av nya träd (1,5 mnkr). • Källsorteringskärl: Inköp och utplacering av källsorteringskärl i välbesökta parker vilket kommer att bidra till mindre utsläpp av koldioxid då material kan återvinnas (1,0 mnkr). En slutrapport av utförda klimatinvesteringsinsatser i Tantolunden, som genomfördes 2025, hittas i bilaga till tertialrapport 1. Nämnden begär återlämnande av klimatinvesteringsmedel om 1,5 mnkr för projekt, se under budgetjusteringar. Trygghetsinvesteringar (14,2 mnkr) Nämnden har för år 2026 beviljats 5,1 mnkr för trygghetsskapande åtgärder som söktes i samband med tertialrapport 2 under 2024. Vidare har nämnden fått 8,4 mnkr för trygghetsskapande åtgärder som söktes i samband med verksamhetsplan 2026. Därutöver har nämnden beviljats begärd ombudgetering om 0,7 mnkr från år 2025 avseende trygghetsinsatsen vid Maria Prästgårdsgata. Bergsunds strand (2,6 mnkr) Upprustningen av området kring boulebanan har inletts genom att platser tillförs nya bänkar, stolar och bord, ny linspänd belysning, nya planteringar samt en dricksvattenfontän. Även sittplatsen i strandparkens norra del kommer att rustas med nya bänkar och ny belysning. Insatser för att färdigställa gångbryggan pågår och den beräknas bli klar till sommaren. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 75(77) Maria Prästgårdsgata (3,2 mnkr) Projekteringsarbetet inför en kommande upprustning av parkstråket har fortsatt. Upprustningen av stråket kommer att börja under 2028 efter att Stockholm Vatten och Avfall avslutat sitt projekt vid platsen. Droskan (3,9 mnkr) Parken ska rustas med fokus på ökad trygghet och stärkt slitagetålighet. Under tertial 1 har projektering av förenklade bygghandlingar slutförts samt fältarbete för en kompletterande markmiljöundersökning genomförts. Parken ligger inom ett fornlämningsområde (Stockholms stadslager, L2015:7789) och i april skickades ansökan till Länsstyrelsen om ingrepp i fornlämning. Länsstyrelsens bedömer att handläggningstid för ärendet uppgår till fem till sex månader vilket kan innebära förseningar i projektet. Björns trädgård (4,5 mnkr) Planering inför kommande insats som ska göra lekplatsen attraktivare och därmed kunna öka besöksflödet till parken har börjat. Planerad insats samordnas med fastighetskontorets arbete med att renovera tätskiktet till Katarinagaraget som ligger under lekplatsen. Stockholm vid vattnet (2,6 mnkr) Nämnden har beviljats 2,6 mnkr av sökta 6,0 mnkr för åtgärder som syftar till att öka vistelsevärden på platser vid vattnet som ansöktes i samband med verksamhetsplan 2026. Planering för genomförande av följande projekt har inletts: • Förlängning av Tanto strandbad med en flytande solbrygga. Bryggan planeras bli cirka 30 meter lång och 11 meter bred och ha två landgångar, varav den ena är tillgänglig för rullstolar. I anslutning till bryggan kommer flytande växtbäddar att tillföras för att gynna fiskar, insekter och fågelliv. Biologisk mångfald (1,9 mnkr) Nämnden har beviljats 1,9 mnkr i investeringsmedel, som ansöktes i samband med verksamhetsplan 2026, och som kan bidra till ökad biologisk mångfald. Planering för genomförande av följande insatser har inletts: • Anläggande av ängsytor. • Utplacering av fler boplatser för exempelvis bin (utplacering av mulmholkar i Tantolunden samt fjärilsholkar i Sjöstadsparterren har genomförts). • Plantering av buskar och träd med ätbara bär och frukter. • Instängsling av utplanterade ekplantor i områden där eksambandet behöver förstärkas. • Garantiskötsel av nyplanterade växter i dagvattenanläggningen vid Lugnets Terrass. • Friställning av ekar. Trädvård och trädplantering (3,3 mnkr) Stadsdelsnämnden har tilldelats 3,3 mnkr i investeringsmedel som ska användas till förstärkning av stadsdelsnämndens arbete med träd. Planering för att ersätta döda träd med hjälp av tilldelade investeringsmedel har påbörjats. Träd kommer bland annat att planteras i Tantolunden, Drakenbergsparken, Högalidsparken, Tjurbergsparken, Sjöstadsparterren, Vitabergsparken och i Stora Blecktornsparken. Mikroskog kommer bland annat att planteras Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 76(77) på Barnängsgatan nära Färgargårdstorget, vid Katarina Bangatas södra del samt i Stora Blecktornsparken. Övriga investeringsmedel (Sickla udde) Nämnden har beviljats 3,6 mnkr i investeringsmedel, som ansöktes i samband med verksamhetsplan 2026, som ska användas till detaljprojektering av kommande insats att åtgärda marksättningar av parkmark vid Sickla udde i Hammarby Sjöstad. Vidare har nämnden beviljats önskad ombudgetering av medel från 2025 om 8,2 mnkr som inte förbrukades under 2025. Detaljprojektering har inletts där marksonderingar av området påbörjats. Vidare har en provgropsundersökning planerats in för att få in underlag på hur situationen kring äldre fyllningsmassor ser ut i området. Marksonderingsundersökningen har utförts till häften och denna visar att fyllnadsmaterialet inte tillåter utförandet av vald metod för att stoppa pågående marksättningen vid platsen (KC/MC-metoden - Förstärkning med kalkcementpelare/multicem & uppfyllnad). Utredning pågår för fastställande av resultaten av marksonderingen. Maskiner och inventarier (6,8 mnkr) Nämnden tilldelades 5,1 mnkr för maskiner och inventarier i KF-budget 2026. I verksamhetsplan 2026 sökte och beviljades nämnden budgetjusteringar om 1,7 mnkr. Mnkr Budget 2026 Begärda budgetjusteringar Prognos 2026 Avvikelse Parkinvesteringar 8,5 0,0 8,5 0,0 Nycklade medel stadsmiljö 15,3 0,0 15,3 0,0 varav reinvesteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Klimatinvesteringar 5,2 -1,5 3,7 0,0 Trygghetsinvesteringar 14,2 0,0 14,2 0,0 Övriga investeringsmedel 19,6 0,0 19,6 0,0 Maskiner & inventarier 6,8 0,0 6,8 0,0 Totalt investeringar 69,6 -1,5 68,1 0,0 Budgetjusteringar Budgetjusteringar investeringar Mnkr OB-verksamhet på Södermalm 0,4 Klimatinvesteringar -1,5 Totalt budgetjusteringar -1,1 OB-verksamhet (0,4 mnkr) Nämnden ansöker om budgetjustering om 0,4 mnkr för upprustning av lokal för att kunna bedriva OB-verksamhet. Investeringskostnader avser främst brandåtgärder och nytt möblemang och vitvaror. Södermalms stadsdelsnämnd, Tertialrapport 77(77) Klimatinvesteringar (-1,5 mnkr) Nämnden begär återlämnande av klimatinvesteringsmedel enligt nedan: • Minskade investeringsutgifter för klimatinvesteringsinsatsen vid Ekermans Gränd i Tantolunden. Nämnden begärde i samband med verksamhetsberättelsen 2025 ombudgetering om 1,5 mnkr avseende klimatinvesteringen i Tantolunden till 2026. Nämnden har beviljats denna ombudgetering men på grund av att förvaltningen saknar projektledarresurser kan projektet inte genomföras som planerat. Utifrån detta begär nämnden återlämnande av medel om 1,5 mnkr för 2026. Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Kerstin Andersson, Stadsdelsdirektör 2026-05-07 --- [Bilaga 01 - Sdn12.pdf] Bilaga 01 SDN 12 Stadsdelsnämnd Södermalm Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad resultatöverföring resultat- resultat- (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring till 2027 enheternas överföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 % bruttobudget % 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) MAX 10 % 2026 MAX 5 % tkr Underskott (+) Underskott (-) 1 2 3 4 5 6 Förskolor 0 0,0% 0 0,0% Område 1 83 600 4 180 -7 966 0 7 966 9,5% 8 360 0,0% Område 2 84 700 4 235 -2 927 0 2 927 3,5% 8 470 0,0% Område 3 98 000 4 900 -5 969 0 5 969 6,1% 9 800 0,0% Område 4 110 100 5 505 -7 087 0 7 087 6,4% 11 010 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Barn, kultur och fritid 0 0,0% 0 0,0% Södermalms parklekar 13 600 680 -346 0 346 2,5% 1 360 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Stöd och service till personer med funktionshinder 0 0,0% 0 0,0% Utförarenhet FUNK 180 000 9 000 -14 634 0 14 634 8,1% 18 000 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Äldreomsorg 0 0,0% 0 0,0% Södermalms Dagverksamheter 14 333 717 0 0 0 0,0% 1 433 0,0% Område hemtjänst 123 378 6 169 0 0 0 0,0% 12 338 0,0% Kulltorps vård- och omsorgsboende 67 062 3 353 0 0 0 0,0% 6 706 0,0% Magdalenagårdens vård- och omsorgsboende 59 264 2 963 0 0 0 0,0% 5 926 0,0% Bergsunds vård- och omsorgsboende 106 690 5 335 0 0 0 0,0% 10 669 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Summa resultatenheter 940 727 -38 929 0 38 929 94 073 2026-04-30 16:47 Resultatenheter Stadsdelsnämnd Södermalm Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april 2025 2026 Investeringsutgifter (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) Utfall Utfall Budget Budget S:a Prognos VP 2026 S:a Prognos VP 2026 S:a Prognos t.o.m. 2026 2026 justering avvik 2026 2027 avvik 2027 2028 avvik 2028 Genomf. Avvik Prognos 2025 NY beslut Investeringsprojekt (Specificerad redovisning per projekt under underrubrik) Parkinvesteringar Ansgarieparken 4,5 0,0 5,0 0,0 5,0 0,0 0,0 9,5 9,5 Tantolundens lekplats 1,0 2,1 3,5 0,0 3,5 0,0 0,0 4,5 4,5 Droskan 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 4,0 0,0 4,0 1,0 0,0 1,0 5,5 5,5 Nytorget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,0 0,0 5,0 10,5 10,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nycklade medel stadsmiljö Nycklade investeringsmedel 15,5 -2,0 15,3 0,0 15,3 15,3 0,0 15,3 15,3 0,0 15,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Klimatinvesteringar Ansgarieparken 0,0 0,0 1,5 0,0 1,5 0,0 0,0 0,0 Källsortering 0,0 0,0 1,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 Tantolunden 1,5 0,0 1,5 -1,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Lastbil 0,0 0,0 1,2 0,0 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Trygghetsinvesteringar Bergsunds strand 2,8 0,1 2,6 0,0 2,6 0,0 0,0 0,0 Maria Prästgårdsgata 1,1 0,0 3,2 0,0 3,2 0,0 0,0 0,0 Droskan 0,0 0,0 3,9 0,0 3,9 0,0 0,0 0,0 Björns trädgård 0,0 0,0 4,5 0,0 4,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga investeringsmedel Stockholm vid vattnet 0,0 0,0 2,6 0,0 2,6 0,0 0,0 0,0 Biologisk mångfald 3,8 0,0 1,9 0,0 1,9 0,0 0,0 0,0 Trädvård och trädplantering 0,0 0,0 3,3 0,0 3,3 0,0 0,0 0,0 Sickla udde (markeroderingar) 3,0 0,0 11,8 0,0 11,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa investeringsprojekt 33,7 0,2 62,8 -1,5 0,0 61,3 19,3 0,0 19,3 21,3 0,0 21,3 30,0 30,0 0,0 Maskiner & inventarier 0,6 6,8 0,0 6,8 0,0 0,0 0,0 SUMMA TOTALT 33,7 0,8 69,6 -1,5 0,0 68,1 19,3 0,0 19,3 21,3 0,0 21,3 30,0 30,0 0,0 2027 2028 Totalt projektet 2026-04-30 16:47 Investeringar Summa parkinvesteringar 6,0 2,1 8,5 0,0 0,0 8,5 4,0 0,0 4,0 6,0 0,0 6,0 30,0 30,0 0,0 Summa nycklade medel stadsmiljö 15,5 -2,0 15,3 0,0 0,0 15,3 15,3 0,0 15,3 15,3 0,0 15,3 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa klimatinvesteringar 1,5 0,0 5,2 -1,5 0,0 3,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa trygghetsinvesteringar 3,9 0,1 14,2 0,0 0,0 14,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga investeringsmedel 6,8 0,0 19,6 0,0 0,0 19,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1 Investeringsnetto t.o.m. 2025 2 Utfall innevarande år. För tertialrapport 1 (1 jan-30 april), för tertialrapport 2 (1 jan-31 aug), för verksamhetsberättelse (1 jan-31 dec). 3 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026, se bilaga 3. "VP (verksamhetsplanen) utgift 2026” inkluderar även eventuella ombudgeteringar i VB (verksamhetsberättelsen) och budgetjusteringar som KF beslutat om. 4 Nämndens begärda budgetjusteringar i aktuellt ärende. 6, 9 och 12 Nämndens prognos. 7,10 Nämndens plan 2027-2028 i verksamhetsplan 2026, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026 inklusive av KF beslutade justeringar, se bilaga 3. 13 Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges utgiften enligt inriktningsbeslutet. 14 Avvikelse jämfört med totalt beslutad utgift. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. 2026-04-30 16:47 Investeringar Fliken är frivillig att använda. Tabellerna nedan överensstämmer med de i ärendet i ILS och kan användas för att underlätta arbetet. Endast celler med vit bakgrund ska fyllas i. Celler med brun bakgrund har formler. Celler med grå bakgrund ska inte fyllas i. Se anvisningar för respektive tabell i ILS. Anslag för nämndens verksamhet (netto) 3 204,3 10,7 -5,2 3 144,8 65,0 Kostnader (+) 3 775,8 10,7 -3,8 3 717,7 65,0 Intäkter (-) -571,5 0,0 -1,4 -572,9 0,0 Prognos/avvikelse före resultatdispositioner 65,0 Resultatenheternas överskott från 2025 (+) 38,9 Resultatenheternas överskott till 2027 (-) -38,9 Prognos/avvikelse efter resultatdispositioner 65,0  Mnkr Netto Budget Begärda budgetjusteringar Prestationsförändringar Prognos före resultat- överföringar Prognos efter resultat- överföringar Avvikelse Nämnd och administration 101,8 0,0 0,0 101,8 101,8 0,0 Individ- och familjeomsorg 290,0 0,0 0,0 290,0 290,0 0,0 varav barn och ungdom 149,2 0,0 0,0 149,2 149,2 0,0 varav vuxen 74,5 0,0 0,0 74,5 74,5 0,0 varav socialpsykiatri 66,3 0,0 0,0 66,3 66,3 0,0 varav nyanlända 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Stadsmiljöverksamhet 84,6 0,0 0,0 84,6 84,6 0,0 Avskrivningar 24,2 0,0 0,0 24,2 24,2 0,0 Internräntor 7,3 0,0 0,0 7,3 7,3 0,0 Förskoleverksamhet 466,6 7,2 -18,8 455,0 455,0 0,0 Äldreomsorg 1 474,6 0,0 0,0 1 431,6 1 431,6 43,0 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 576,2 0,0 13,6 589,8 589,8 0,0 Barn, kultur och fritid 37,1 3,5 0,0 40,6 40,6 0,0 Arbetsmarknadsåtgärder 35,9 0,0 0,0 35,9 35,9 0,0 Ekonomiskt bistånd 84,0 0,0 0,0 84,0 84,0 0,0 varav handläggare 28,0 0,0 0,0 28,0 28,0 0,0 Övrig verksamhet 22,0 0,0 0,0 0,0 0,0 22,0 Totalt 3 204,3 10,7 -5,2 3 144,8 3 144,8 65,0 Avvikelse Mnkr Budget Begärda budgetjusteringar Prestations- och omslutningsförändringar Prognos Resultatenhetens namn Resultat-enhetens bruttobudget 2026 Resultatöverföring från 2025 Överskott (-) Underskott (+) Beräknat resultat 2026 Överskott (-) Underskott (+) Beräknad resultat- överföring till 2027 Överskott (+) Underskott (-) Förskolor Område 1 83 600,0 -7 966,0 0,0 7 966,0 Område 2 84 700,0 -2 927,0 0,0 2 927,0 Område 3 98 000,0 -5 969,0 0,0 5 969,0 Område 4 110 100,0 -7 087,0 0,0 7 087,0 Barn, kultur och fritid Södermalms parklekar 13 600,0 -346,0 0,0 346,0 Stöd och service till personer med funktionshinder Utförarenhet FUNK 180 000,0 -14 634,0 0,0 14 634,0 Äldreomsorg Södermalms Dagverksamheter 14 333,0 0,0 0,0 0,0 Område hemtjänst 123 378,0 0,0 0,0 0,0 Kulltorps vård- och omsorgsboende 67 062,0 0,0 0,0 0,0 Magdalenagårdens vård- och omsorgsboende 59 264,0 0,0 0,0 0,0 Bergsunds vård- och omsorgsboende 106 690,0 0,0 0,0 0,0 Summa resultatenheter 940 727,0 -38 929,0 0,0 38 929,0 Mnkr, netto Budget Begärda budgetjusteringar Prognos Avvikelse Parkinvesteringar 8,5 0,0 8,5 0,0 Nycklade medel stadsmiljö 15,3 0,0 15,3 0,0 varav reinvesteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Klimatinvesteringar 5,2 -1,5 3,7 0,0 Trygghetsinvesteringar 14,2 0,0 14,2 0,0 Övriga investeringsmedel 19,6 0,0 19,6 0,0 Maskiner & inventarier 6,8 0,0 6,8 0,0 Totalt 69,6 -1,5 68,1 0,0 --- [Bilaga 02 - Ekonomisk uppföljning.pdf] Bilaga 02 Ekonomisk uppföljning SÖDERMALMS STADSDELSNÄMND Nettokostnader (mnkr) per verksamhet Budget inkl prest förändr Utfall netto Avvikelse april Avvikelse bokslut 2025 Nämnd och förvaltningsadm. 101,8 101,8 0,0 -1,2 Individ- och familjeomsorg 290,0 290,0 0,0 3,9 Ekonomiskt bistånd 84,0 84,0 0,0 3,3 Arbetsmarknadsåtgärder 35,9 35,9 0,0 -0,6 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 589,8 589,8 0,0 2,1 Äldreomsorg 1 474,6 1 431,6 43,0 52,1 Stadsmiljöverksamhet 116,1 116,1 0,0 -17,5 Barn, kultur och fritid 40,6 40,6 0,0 -0,1 Förskola 455,0 455,0 0,0 -0,6 Övrig verksamhet 22,0 0,0 22,0 18,0 TOTALT ÅRETS RESULTAT 3 209,8 3 144,8 65,0 59,4 Resultatdispositioner Ingående resultatfond -38,9 37,8 Utgående resultatfond 38,9 -38,9 RESULTAT EFTER FONDÖVERFÖRINGAR 65,0 58,2 Ekonomiskt bistånd 2024-2026 Bilaga 1 Kostnad, tkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Helår År 2024 4 342 4 339 4 460 4 191 5 019 3 902 5 276 4 181 4 590 4 803 4 577 4 844 54 524 År 2025 4 613 4 737 4 868 4 431 4 751 4 521 4 828 4 208 4 474 4 718 4 531 4 964 55 644 År 2026 4 575 4 680 5 238 4 771 19 264 Antal hushåll jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Helår År 2024 398 402 411 410 418 424 413 421 422 429 433 435 418 År 2025 429 449 444 429 424 422 415 419 402 407 428 419 424 År 2026 426 428 430 Budget 2026 - 4 817 tkr per månad 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kostnad för ekonomiskt bistånd per månad 2024-2026 År 2024 År 2025 År 2026 370 380 390 400 410 420 430 440 450 460 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Antal hushåll med ekonomiskt bistånd per månad 2024-2026 År 2024 År 2025 År 2026 Antal personer placerade i vård och omsorgsboende 2024-2026 Bilaga 2 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel Antal 2024 780 783 785 787 797 789 798 795 802 808 802 797 794 Antal 2025 795 787 794 805 809 812 822 817 825 831 830 847 815 Antal 2026 830 841 830 834 870 Antal personer med hemtjänst i ordinärt boende 2024-2026 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel Antal 2024 2 241 2 250 2 249 2 253 2 252 2 274 2 264 2 272 2 291 2 292 2 305 2 323 2 272 Antal 2025 2 341 2 347 2 340 2 346 2 332 2 323 2 328 2 324 2 353 2 332 2 340 2 358 2 339 Antal 2026 2 377 2 392 2 394 2 388 Varav i kommunal regi 597 616 627 613 Kommunal andel 25% 26% 26% 26% Budget 2026 690 710 730 750 770 790 810 830 850 870 2024Jan 2024Mar 2024Maj 2024Jul 2024Sep 2024Nov 2025Jan 2025Mar 2025Maj 2025Jul 2025Sep 2025Nov 2026Jan 2026Mar Antal personer Inskrivning kommunal förskoleverksamhet Bilaga 3 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Snitt Budget År 2024 2 563 2 595 2 612 2 659 2 655 2 626 2 511 2 426 2 447 2 462 2 472 2 460 2 541 2 505 År 2025 2 594 2 614 2 637 2 667 2 661 2 606 2 495 2 406 2 418 2 428 2 426 2 415 2 531 2 505 År 2026 2 534 2 540 2 575 2 589 2 560 2 505 Andel kommunala 48,3% 48,1% 48,3% 48,2% 48,2% 1 500 1 700 1 900 2 100 2 300 2 500 2 700 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec År 2024 År 2025 År 2026 Bilaga 4 Sjukfrånvaro Södermalms SDF 2024-2026 Total sjukfrånvaro (helår 2024 = 6,86 %, helår 2025 = 6,67 %, Rullande 12 = 6,61 % ) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2026 7,10 8,13 6,9 2025 7,54 8,44 7,8 7,0 6,5 5,9 5,1 5,40 6,63 6,98 7,02 6,55 2024 7,32 7,80 7,1 6,9 6,4 5,6 5,41 6,11 7,32 7,69 7,33 6,86 2023 8,30 8,80 8,8 7,8 7,2 6,9 5,28 6,25 7,41 6,83 8,38 7,83 2022 13,22 10,39 8,7 8,3 8,2 7,8 6,97 7,77 8,94 8,52 8,90 9,75 2021 7,63 8,30 9,9 8,8 8,1 7,0 5,82 6,75 9,25 8,52 9,02 9,49 2020 7,56 8,56 14,18 ### ### 8,52 6,28 6,69 9,23 8,56 ### 9,21 2019 7,54 8,43 7,80 7,28 6,96 6,59 5,89 6,47 7,97 8,59 7,79 7,37 2018 8,82 9,65 8,78 7,31 6,75 6,63 5,53 6,15 7,51 7,65 7,94 7,54 Varav korttidssjukfrånvaro (helår 2024 = 2,75 %, helår 2025 = 2,82 %, Rullande 12 = 2,76 %) SD Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2026 3,37 4,05 2,77 2025 3,35 3,97 3,94 2,75 2,6 2,2 1,6 2,23 2,96 3,11 3,08 2,68 2024 3,05 3,62 3,24 2,98 2,4 2,0 1,70 2,45 3,35 3,46 3,38 2,63 2023 3,34 3,91 3,78 2,98 2,5 2,4 1,40 2,50 3,57 3,15 4,42 4,42 2022 7,21 4,54 3,38 3,07 3,1 2,8 1,84 2,47 3,60 3,49 3,87 4,51 2021 3,27 3,95 5,02 3,64 2,87 2,31 1,37 2,49 4,3 3,62 3,92 4,17 2020 2,55 3,55 8,28 6,07 3,94 2,77 1,48 2,45 5,10 4,17 5,88 3,67 2019 2,57 3,92 3,03 2,71 2,51 2,04 1,26 1,92 3,24 3,09 3,00 2,39 2018 3,34 4,14 3,53 2,74 2,08 2,05 1,14 2,22 3,30 2,89 3,09 2,57 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Sjukfrånvaro totalt Södermalm 2024 2025 2026 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Sjukfrånvaro Södermalm Varav korttids dag 1-14 2024 2025 2026 Bilaga 4 Sjukfrånvaro Södermalms SDF Jämfört med staden Total sjukfrånvaro Varav korttidssjukfrånvaro --- [Bilaga 03 - Anökan om budgetjusteringar för särskilda ändamål.pdf] Bilaga 03 Ansökan om budgetjusteringar för särskilda ändamål Sammanställning nämndens ansökningar Budgetjusteringar för investeringsåtgärder Fliknamn Projektnamn Belopp Övriga ansökningar investering Övertagande av OB-verksamhet förskola 0,4 Nämndens totalt ansökta budgetjusteringar för investeringsåtgärder 0,4 Övriga ansökningar Övertagande av OB-verksamhet förskola Ansökan om budgetjustering i samband med: Tertialrapport 1 Nämnd Södermalm stadsdelsnämnd Kontaktperson: Andreas Augustsson Epost: andreas.augustsson@stockholm.se Telefon: 0850812050 1. Information om åtgärd 1.1 Namn på projektet/åtgärden/enheten Övertagande av OB-verksamhet förskola 1.2 Hyresvärd (om det avser investering i fastighet) SISAB 1.3 Beskrivning av åtgärd Brandåtgärder i lokal, installation av vitvaror samt övriga inventarier och möblemang. 1.4 Åtgärdens syfte Bedriva OB-verksamhet på Södermalm 1.5 Åtgärdens tidplan 2026 2. Ansökt belopp 2.1 Totalt belopp för denna ansökan: 0,4 mnkr Brandåtgärder enligt SISABs brandkonsult 150 000 Vitvaror, bla. kyl, frys, spis, mikrovågsugn, fläkt samt eventuellt duschkabin. 100 000 Möbler, ytterligare inventerier. 100 000 2.2 Beskrivning av åtgärdens budget Upprustning av befintlig lokal för att starta upp OB-verksamhet. Innebär investeringskostnader som leder till ökade kapitalkostander för stadsdelsnämnden. 3. Eventuella övriga upplysningar --- [Bilaga 04 - Åtgärdsplan lokal samverkansöverenskommelse.pdf] Bilaga 04 Åtgärdsplan lokal samverkansöverenskommelse Sida 1 (1) Åtgärdsplan lokal samverkansöverenskommelse Stockholms stad och Polisregion Stockholm tecknade den 4 november 2019 en övergripande samverkansöverenskommelse. Under 2023 har överenskommelsen inklusive prioriterade samverkansområden reviderats. Den reviderade samverkansöverenskommelsen beslutades av kommunfullmäktige i december 2023 och gäller från den 1 januari 2024 och tillsvidare. Den övergripande samverkansöverenskommelsen ligger till grund för lokala samverkansöverenskommelser mellan Stockholms stads olika förvaltningar och bolag samt lokalpolisområdena. Inom ramen för den lokala samverkansöverenskommelsen tas en gemensam lägesbild fram. Den omfattar Södermalms stadsdelsförvaltning, Lokalpolisområde Södermalm, Utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning samt Trafikkontoret och ligger till grund för prioritering av gemensamma insatser och åtgärder. Södermalms arbetsgrupper inom samtliga fem prioriterade samverkansområden: • Unga i riskzon för destruktivt beteende • Otrygga och brottsutsatta platser • Systemhotande brottslighet • Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer • Kriminella miljöer och livsstilar. Ordförande i respektive arbetsgrupp ansvarar för åtgärdsplanerna. Åtgärdsplan 2026 Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete anger att alla kommuner ska ta fram en lägesbild över brottsligheten i kommunen. I lagen anges även att en åtgärdsplan ska tas fram för att förebygga brott. Med lägesbilden som underlag, och utifrån genomförd orsaksanalys, arbetas åtgärder för att förebygga brott fram. Åtgärdsplanen är strukturerad utifrån de fem prioriterade samverkansområdena i den centrala samverkanöverenskommelsen mellan staden och Polisregion Stockholm. Det finns en flik per prioriterat samverkansområde. Har stadsdelsförvaltningen och lokalpolisområdet enats om ytterligare samverkansområden så anges de även här. Infoga i så fall en ny flik, en mall på en sådan flik finns under punkt 6. Längst till höger bland flikarna finns en analysflik som anger antalet problemområden, identifierade orsaker och åtgärder under respektive prioriterat område. I åtgärdsplanen beskrivs det operativa arbetet som ska genomföras inom respektive prioriteratsamverkansområde. För att lyckas med att ta fram åtgärder som påverkar de identifierade utmaningarna, krävs att en väl genomförd analys av möjliga orsaker till problemet och konkreta mål finns. Utgå från er lägesbild och orsaksanalys för att formulera åtgärder. Åtgärdsplanen förtydligar om det är en punktinsats eller en del av ordinarie arbete. Insatserna specificeras med en kortfattad beskrivning av vad som ska göras, hur det ska utföras, vilka som är ansvariga och tidsplan. Åtgärderna som anges kan både vara sådana som genomförs i samverkan med polisen och på egen hand i den egna organisationen. Sortera i möjligaste mån i vilken ordning olika åtgärder ska genomföras. Börja med det som ger omedelbar effekt och bygg på med åtgärder som tar längre tid. Koppla operativa mål till respektive åtgärd. Arbeta med SMART:a mål (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta). Kolumnen gällande uppföljning fylls inte i vid upprättandet av åtgärdsplan men anges redan nu för att underlätta vid uppföljningen i slutet av året. I arbetet med lägesbild och åtgärdsplaner ska Strategin för att minska risken för att barn, unga och unga vuxna dras in i kriminalitet samt arbetet mot våldsbejakande extremism integreras. Åtgärdsplanen ska beslutas av den lokala styrgruppen och skickas till stadsövergripande beredningsgrupp. För stadens del ska åtgärdsplaner även beslutas av stadsdelsnämnderna och lämnas in i samband med tertialrapport 1. Ta gärna stöd av BRÅ:s material: Välj åtgärder som påverkar orsakerna - Brottsförebyggande rådet (bra.se) bra.se/erfarenhetsbank Unga i riskzon för destruktivt beteende Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller utmaning här Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Samverkan kring ungdomar i riskzon upplevs ibland svårförståelig och långsam mellan samverkanspartners, en anledning kan vara att de olika samverkansparterna pratar i olika termer. Det saknas i vissa fall en samsyn på respektive organisations åtgärder och när de ska användas. Även vilka insatser vi kopplar till de olika åtgärderna. Utveckla arbetet med risktrappan så vi kan få en samsyn på åtgärderna hos skola, socialtjänst och polis. Vid samtal och diskussioner kring unga som individer används risktrappan som en gemensam nomenklatur och bedömning av åtgärder. Under 2026 alternativt tills det bedöms vara implementerat i linjearbetet. Införandeansvariga kommunpoliser i de olika forum som finns som är kopplat till ungdomar. Internt i respektive organisation pågår arbete för hur man ska använda och implementera modellen, hos socialtjänst är det områdescheferna för 1:a och 2:a linjen som är ansvariga. På skola är rektor Katarina Norra skola ansvarig. Kvalitén på polisens SOL 19§ anmälningar skiftar, vilket kan påverka effekten anmälan eftersträvar. Det finns ett löpande utbildningsbehov hos polisen, när det kommer till att hantera ungdomar, samt hur man skriver SoL19§- anmälningar Samverkan mellan socialtjänst och polis för att utbilda genomföreläsningar poliser i ungdomsarbete (omfattar även Sol19§). Målet att samtlig yttre personal ska ha en god kunskap kring SoL 19§ och arbetet mellan socialtjänsten och polis gällande unga. 2 gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten, alt vid efterfrågan. Socialsekreterare hos polis och polis planerar in gemensamt. Ansvar kommunpolis och ungdomsansvarig polis. Föräldraansvaret upplevs ibland skifta i kvalité och förmåga vilket som skulle kunna förklaras att föräldrars kunskap kring områden som rör ungdomar i riskzon för destruktivt beteende är lågt. Det finns en efterfrågan hos föräldrar och anhöriga, kring trender, kunskap om narkotika samt hot spots. Föräldramöten i storforum (gemensamt för flera skolor). Kommunala och friskolor inbjudna, på både grund och gymnasienivå. Tillse att föräldramöte bedrivs och på så sätt ökar vårdnadshavares kunskap om aktuella problem. 2 gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten Gemensam aktivitet mellan skola, socialtjänst och polis. Kommunpolis och preventionssamordnare, ansvarar för att dessa äger rum. Informationsflödet mellan skola och polis behöver ökas för att identifiera och nå fler unga i riskzon. Skola och polis upplever att fysiska besök på skola underlättar kommunikation och bidrar till bättre informationsdelning. Fysiska besök av polis på skola. För att korta kommunikationsvägar och skapa relationer. Tillse att skolbesök bedrivs av polisen och skolorna i samverkan. Kommunala grundskolor ska få besök 2dgr/veckan av Områdespolis på skola. Områdespolis skola samt gruppchef ansvarar för att genomföra besök och skolan för att ta emot. Polisen upplever att det finns ett behov av att lättare kunna sprida information som rör ungdomar, till vårdnadshavare. Det finns svårigheter för polisen att nå ut brett till föräldrar med information rörande ungdomar som bor och vistas på Södermalm. Skola hjälper polisen att dela information på skolans plattformar. Grundskolan, genom grundskolesamordnare och SDF, genom preventionssamordnare tillser att polisen, vid behov, kan nå ut till skolor och vårdnadshavare med information. Vid behov Kommunpoliser och Södermalmspolisens driftcenter, grundskole-samordnare och preventionssamordnare. Narkotika hanteras kontinuerligt på stadens grundskolor. Narkotikabruk och innehav av narkotika är ett känt faktum hos delar av ungdomar som vistas på Södermalm och Södermalms skolor. Hundsök med hjälp av narkotikahund kommer att äga rum på utvald(a) skola(- or). I syfte att upptäcka och förebygga narkotikabrott. Genomföra hundsök på skolor. 2 ggr per år Ansvariga ungdomspoliser och gemene skolas rektor. Skolan upplever ibland att de saknar tillräcklig kunskap eller information kopplat till polisens och socialtjänsten verksamhet för att själva kunna bedriva bättre arbete kring ungdomar i risk. Det finns en efterfrågan hos rektorerna att samverka med polis och socialtjänst för att förbättra deras och organisationernas lägesbild och förutsättningar för effektivare arbete och samhandling. Socialtjänst och polis bjuds in till rektorsmöte. Ska ske med kontinuitet och vid behov. Läggas fram som förslag till grundskole-samordnaren Målet är en delaktighet med regelbundenhet. Fördjupa kunskap hos rektorerna som kultur- och informationsbärare. 1 gång/termin. Socialtjänst och polis (efter behov) bjuds in till rektorsmöte. Ska ske med kontinuitet. Läggs fram som förslag till grundskole-samordnaren. Polis, skola, socialtjänst. Prevention har uppmärksammat en lucka i informationsdelningen organisationer mellan i det operativa. Detta kan förbättras för att få ett bättre gemensamt arbete mot ungdomar i riskzon. Den operativa kommunikationen mellan prevention och övriga samverkanspartners upplevs ha minskat. Nätverksmöte som sker på skola för att nå alla organisationer. Skola, fältare, polis, socialtjänst m.m. Undersöka om nätverksmöte på skola är en lösning. Enhetschef prevention 1:a linjens socialtjänst sammanfattar ett förslag för vidare behandling. Enhetschef prevention 1:a linjens socialtjänst Ökad andel unga brottsoffer som inte anmäler brott som de har utsatts för Behövs undersökas vidare, men kan bero på mycket, såsom samhällets utveckling, kultur i ungdomskretsar, kunskapsbrist m.m. Ska processas vidare och förhoppningsvis utvecklas. Fler unga brottsoffer anmäler att de har utsatts för brott 2026 Alla deltagare i arbetsgruppen utifrån respektive uppdrag Alla samverkanspartners i SÖK:en ser ett behov av att nå fler barn genom tidig upptäckt. Att komma in i en destruktiv utveckling i ett tidigt skede. Det är svårt att upptäcka barn i ett tidigt riskskede. Utveckla en fungerande SSPF- organisation för att stödja ungdomar i risk i ett så tidigt skede som möjligt. Påbörja arbetet med en SSPF- organisation under 2026. SDF kommer anställa en SSPF-koordinator under 2026. 2026 Enhetschef prevention 1:a linjens socialtjänst Samverkan kring ungdomar i riskzon upplevs ibland svårförståelig och långsam mellan samverkanspartners, en anledning kan vara att de olika samverkansparterna pratar i olika termer. Behov av att nå fler barn genom tidig upptäckt och att det saknas i vissa fall en samsyn på respektive organisations åtgärder och när de ska användas. Även vilka insatser vi kopplar till de olika åtgärderna. Styrgruppen har beslutat om att "Risktrappan" på sikt ska införas inom stadsdelsområdet, i förvaltningen, hos polisen och i skolan. Arbetsgruppen Unga i riskzon för destruktivt beteende ansvarar för att ta fram förslag till implementeringsplan inför styrgruppens möte och workshop 22 maj Planen ska innehålla tidsatta och konkreta aktiviteter för en framgångsrik implementering. Styrgruppen fattar beslut om införande och implementering i maj 2026. Förslag till implementeringsplan är framtagen Klart till 22 maj Arbetsgruppen unga i riskzon för destruktivt beteende Otrygga och brottsutsatta platser Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller utmaning här Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Södermalms har tre öppna drogscener, där vuxna med ett långt gånget blandmissbruk utgör en central målgrupp. Problematiken handlar om sådant som både kan uppfattas som följder av missbruk; stölder, våld och ordningsstörningar, men också ren otrygghetsproblematik; att bevittna missbruk, att möta missbrukare på daglig basis, samt at se rester av missbruk, såsom nålar, folie och annat. Samtliga åtgärder har bäring på dessa problem och särskilt fokus är det på de öppna drogscenerna; västra och centrala Södermalm. Orsakerna till problemet är månghövdat, som kan beskrivas genom kultur och historia, tidigare fattade beslut i att centralisera och samordna beroendevården. Marknadsplatser för försäljning av narkotika, som uppstått som en konsekvens av tidigare fattade beslut. Låg grad av sysselsättning för en stor grupp individer med samsjuklighet kopplat till missbruk och psykisk sjukdom. En synkning av arbetet på dessa platser, där polis och stad kan hitta områden där samhandling kan ske. Titta på återkommande frågor, såsom; Vad behöver samplaneras? Kunskapsspridning. Använda sekretesslagstiftning mer offensivt, tillämpa bäst valda arbetssätt inom respektive myndighet/förvaltning, men med målsättningen att samhandla i större utsträckning. Avstämning på årsbasis 20261231 Polisen, Trafikkontoret, Stadsdelsförvaltningen Södermalm är en attraktiv plats för såväl utdelning av mat, kläder och annat, till behövande, som för att sälja mat och alkohol till en stor publik/kundkrets. Detta ställer krav på att polisen och staden har en samsyn i hur processen kring tillståndsgivning ser ut, men också utveckla denna, så att vi få till bra flöden, men också kan begränsa flöden, när så behövs. Det finns många målgrupper som ska nås och inte sällan skapar detta problem kopplat till ordning och säkerhet. Förbättra arbetet kring strategisk tillståndsgivning, både vad gäller att aktivera en plats, men även för att tillse att aktörer som riskerar att försämra trygghet, hänvisas till annan plats. Från polisiärt håll, mer strategisk tillståndsgivning. Från stadens håll - kunna hänvisa aktörer till platser där behov av aktivering/upplåtelse finns 20261231 Polisen, Trafikkontoret, Stadsdelsförvaltningen Förflyttningseffekter och nya uppkomna platser där det uppstår otrygghet och stök. Ett offensivt arbetssätt från polis, i kombination med ny lagstiftning och andra åtgärder, gör att utmanande och problematiska platser kan uppstå och försvinna. Det är viktigt att polisen och staden är snabbfotade och har förmågan att hantera nya platser som uppfattas som otrygga. Workshops kring utsatta platser, med aktörer från andrar förvaltningar och bolag, men som har bäring på en viss plats. Vilka platser som ska/bör analyseras, fastställs på kommande möte 20261231 Polisen, Trafikkontoret, Stadsdelsförvaltningen Slussen kommer att färdigställas inom några år, men redan det här året kommer några delar att färdigställas, där det finns en del utmaningar att hitta lösningar på, för att undvika att platsen blir otrygg. Slussen kommer ha stora flöden av människor, stora ytor för sammankomster, det kommer att vara krogtätt och det kommer at finnas flertalet dygnet runt öppna innemiljöer. Således stora framtida påfrestningar på platsen, som behöver omhändertas. Inleda en samverkan utifrån ett trygghetsperspektiv. Belysa sådant som går/bör åtgärdas. Gemensam samverkanslokal i Slussenområdet. Publica work shop. Alkoholförbud. 2026-2027 Stadsdelsförvaltningen, Polis och Trafikkontoret 15 april 2026 offentliggjordes Södra stationsområdet som Öppen drogscen. Dels påverkan av övriga ÖDS men ny problematik kring inresta unga vuxna som säljer narkotika på platsen. Södra station erbjuder en snabb och in- och utfartsväg med närhet till kollektivtrafik, som pendeltåg och tunnelbana, vilket kan vara orsak till att problematiken uppstår just här. Platssamverkan mellan aktörer på platsen tillsammans med parter i SÖK (Trafikkontoret, SDF och polis) Ny uppstartad platssamverkan inom det geografiska området. Mål är att tillsammans angripa problematiken i området. Maj 2026, med möjlighet till utökning baserat på behov. Trygghetssamordnare, stadsdelsförvaltning Medborgardialog, riktad mot den nya öppna drogscenen. Medborgare välkomnas att inkomma med frågor och oro kring till polis och stadsdelsförvaltning. Maj 2026, med möjlighet till utökning baserat på behov. Trygghetssamordnare stadsdelsförvaltningen tillsammans med polisen Uppfräschning av platsen med bakgrund till Broken window teorin. Genom att städa området, åtgärda fel och brister i stadsmiljön skapa en miljö som upplevs både som trevligare och tryggare. Genom att ha operativa insatser i området uppmärksamma vad vi som samverkande parter kan städa och åtgärda. Syftet är snabbare och enklare åtgärder för att skapa en visuell effekt. 2026-12-31 Stadsmiljöenheten, stadsdelsförvaltningen samt Trafikkontoret. Systemhotade brottslighet Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller utmaning här Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Otillåten påverkan Brukare/klienter/anhöriga är missnöjda med myndighets-utövning. Det handlar om människor som känner press, maktlöshet, desperation eller lider av psykisk ohälsa. Otillåten påverkan uppstår i form av trakasserier, hot, våld, skadegörelse eller korruption. Med stöd av strateger från SLK öka förutsättningarna i arbetet mot otillåten påverkan. Tillsammans med utvalda medarbetare och chefer genomföra en fördjupad analys av IA-anmälningar från 2021-2025. Ökad kunskap om och inrapportering av otillåten påverkan. Konkreta åtgärder att förebygga och hantera problematiken i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förmöte i slutet av maj. Genomförande av analys med utvalda medarbetare och chefer hösten 2026. Verksamhetsutvecklare, säkerhetssamordnare, trygghetssamordnare, huvudskyddsombud samt HSO. Chef och medarbetare går igenom och analyserar IA-anmälningar över tid om otillåten påverkan på enheten/ verksamheten. Chef dokumenterar i ILS. IA-anmälningarna är analyserade och kända av medarbetarna. Det finns en rutin på enheten/ verksamheten för återkoppling av IA och otillåten påverkan. Under 2026 Ansvarig chef (områdeschef/ enhetschef) Beroende på hur otillåten påverkan utövas på enheten/verksamheten utarbetas ett gemensamt förhållningssätt för att bemöta de olika situationerna. Verksamhetsspecifika förhållningssätt mot otillåten påverkan är framtagna Under 2026 Ansvarig chef (områdeschef/ enhetschef) Avtal och avtalsuppföljning Välfärdsbrott förekommer i okänd omfattning Ta fram en förvaltningsövergripande rutin för inköp, avtal- och avtalsuppföljning. Ökad kunskap om välfärdsbrott Under 2026 Upphandlare, säkerhetssamordnare, trygghetssamordnare, samordnare vuxen samt verksamhetsutvecklare. Kontrollera leverantörer mot upphandlade databaser som Kapitel 13 och TIC. TIC är en plattform som visar företagsprofiler med AI- driven riskbedömning, ägarstrukturer och finansiell historik, https://tic.io/sv/. Köpta och avtalade tjänster är granskade. Under 2026. Säkerhetssamordnare och upphandlare. Genomföra en pilotstudie på ekonomiskt bistånd under 2026 genom att två gånger under året granska de bolag/ vandrarhem som används inom ramen för individavtal vid tillfälliga placeringar av område Vuxen, sociala avdelningen. Kontroll av soliditet hos de företag/bolag som används vid bistånd för tillfälligt boende Granskning sker i maj och oktober. Säkerhetssamordnare och enhetschef ekonomiskt bistånd. Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller utmaning här Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer - Äldre Problemområde bedrägeribrott mot äldre Bedrägerier mot äldre drabbar många äldre, både som har insats från stadsdelsförvaltningen och som inte har insats. En orsak kan vara bristande kunskap och information hos de äldre själva, deras anhöriga, samt hos de personer som arbetar nära äldremålgruppen inom exempelvis hemtjänst eller VoB. Information till personer med insats: Kvartalsutskick av information till stadsdelens befintliga kunder: 4 kvartalsbrev varje år skickas ut (vår, sommar, höst och vinter). I minst två av dem skickas info om bedrägeribrott I två kvartalsutskick med information skickas info om bedrägeribrott med. Återkommande under året. Avdelningen för äldreomsorg (kontakt äldrelots, sdf). För uppdaterad information ansvarar polisen (lokal samordnare volontärer). Information till personer med insats från annan aktör än sdf: stadsdelen delar relevant material till privata utförare av hemtjänst. Stadsdelen delar aktuellt informationsmaterial med andra hemtjänst- eller VoB-aktörer. Ej planerat - löpande när polisen lämnat uppdaterat material. Avdelningen för äldreomsorg (sdf). För uppdaterad information ansvarar polisen. Kunskapshöjning till medarbetare inom stadsdelens äldreomsorg, för att öka förmågan att sprida kunskap till de äldre samt att upptäcka tecken på brott. Polisen erbjuder utbildning till stadsdelens hemtjänstmedarbetare vid minst ett tillfälle. Ej planerat men datum finns föreslagna. Sdf (områdeschef Södertjänst) ansvarar för att möjliggöra för medarbetarna att utbildas (tid, plats etc). Polisen ansvarar för att hålla i utbildningen (via ansvarig lokal samordnare volontärer). Informationsspridning till äldre som inte har insats inom stadsdelens verksamheter: Med avgiftsbrevet som går ut till alla som har insats hemtjänst medskickas broschyr om bedrägerier (en gång/år, utskick januari 2026). Stadsdelen delar aktuellt informationsmaterial med äldre som inte har insats från sdf genom brevutskick vid ett tillfälle. Januari, 2026 Äldrelots, sdf. Informationsspridning till äldre (både som har eller inte har insats): Annons eller artiklar om bedrägerier mot äldre i förvaltningens tidning till seniorer 75+ boende på Södermalm, ”Söderseniorerna”, inkl information/kontakt polisen. Information om bedrägeribrott mot äldre sprids genom tidningen "Söderseniorerna" vid minst ett tillfälle under året. VT 2026. Avdelningen för äldreomsorg (områdescheferna Södertjänst och ÄO stab sdf) ansvarar för att ta fram och publicera innehåll samt kontakta polis (kommunpolis , polis lokal samordnare volontärer) för input, polisen ansvarar för att granska innehållet och bidra med information. Informationsspridning till äldre (både som har eller inte har insats): Vid planerade tillfällen ska polisen ha uppsökande informationsinsatser runt Södermalms Gallerior för att prata med äldre och dela ut broschyrer, målsättning att sdf kan delta vid sådana tillfällen. Planera informationskanal så att sdf vet att uppsökande insats kommer att ske och kan delta. Polisen har uppsökande informationsinsats vid 6 tillfällen. Mål att stadsdelen medverkar vid majoritet av dessa. Återkommande under året. Avstämning sdf/polis sker minst en gång/månad. Polis lokal samordnare volontärer och äldrelots sdf ansvarar primärt för den gemensamma planeringen. Polis lokal samordnare volontärer och äldrelots närvarar. Informationsspridning till äldre som besöker stadsdelens verksamheter: Riktade informationstillfällen/föreläsningar från polis till brukare (och anhöriga) hos eller tillsammans med sdf, genomförs primärt öppna träffpunkter. Polisen har riktade informationstillfällen i/tillsammans med stadsdelens verksamheter vid 10 tillfällen under året. Återkommande under året. Stadsdelen (enhetschefer inom ÄO) ansvarar för att möjliggöra att polisen kan komma på besök och sprider information om detta i förhand för att fler ska delta. Polisen (lokal samordnare volontärer) ansvarar för innehåll och upplägg. Informationsspridning till äldre (både som har eller inte har insats): Stadsdelens arrangerar seniordagar och polisen besöker dessa. Stadsdelen arrangerar seniordagar och bjuder in polisen, polisen medverkar. Ett tillfälle under året. Vid planerade seniordagar. Sdf (ÄO) arrangerar seniordagar och bjuder in polisen (genom polis lokal samordnare volontärer), polisen medverkar. Informationsspridning till äldre (både som har eller inte har insats): Dela informationsfolder vid andra uppsökande insatser såsom när sdf delar ut broddar till målgruppen. Vid flera tillfällen under året ska stadsdelen dela ut informationsmaterial till målgruppen äldre. Återkommande under året. Avstämning sdf/polis sker minst en gång/månad. Äldrelots (sdf). Polis ansvarar för uppdaterat material. Informationsspridning till äldre (både som har eller inte har insats): Södermalmspolisen och sdf fortsätter att informera i sociala medier samt informationsskärmar i verksamheter (med utskickat material från polisen som underlag). Vid flera tillfällen under året ska stadsdelen dela information i sociala medier. Vid 12 tillfällen, en gång i månaden under året ska polisen dela information i sociala medier. Återkommande under året (månatligen för polisen). Polis (lokal samordnare volontärer) samordnar och sdf (områdeschef ÄO stab). Informationsspridning till målgruppen anhöriga: Undersöka olika möjligheter. Sträva efter kontaktyta och möjlighet att sprida information till anhörigmålgruppen, bjuda till föreläsning, eventuellt digitalt? Kontakta anhörigstödjare för att sprida information? Eventuellt kommunikationsplanering och målgruppsanalys tillsammans med kommunikatör. Bjuda anhöriga till föreläsning? Kontakta anhörigstödjare för att sprida information (information om brott mot äldre för vidare spridning eller information om planerade informationsinsatser). Ej planerat. Kontakt med anhörigstöd tas under våren 2026. Sdf (områdeschef Södertjänst) ansvarar för kontakt med anhörig- stödjare, polis för eventuell utbildningsinsats tillsammans med sdf. Sdf ansvarar för eventuell kontakt med kommunikatör. Problemområde våld i nära relation äldre Våld i nära relationer påverkar målgruppen äldre i hög grad, och kan ofta vara ett dolt problem. Polisen vill tillsammans med sdf sprida information till målgruppen äldre kring våld i nära relation och vilka rättigheter man har samt vilket stöd man kan få. Polisen lyfter frågan om VINR i de sammanhang där man möter målgruppen äldre tillsammans med sdf (uppsökande eller riktade insatser). Eventuellt tar polisen fram ett separat informationsmaterial som bearbetas tillsammans med sdf. Inom sdf ses rutiner och kunskapshöjning för medarbetare över inom område VINR. Kopplingar till SÖK SUB VINR tas med i beräkning i detta arbete. Återkommande under året. Eventuellt också i samband med seniordagar. Polis och sdf som deltar i arbetsgruppen. Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer - Våld i nära relationer Problemområde våld i nära relation (VINR) som påverkar barn och unga. Våld i nära relationer påverkar barn och unga i hög grad. Barn och unga kan leva i familje- /närståenderelationer där våld pågår/pågått. Unga kan också själva vara i partnerrelationer eller liknande där våld pågår. För att förebygga detta samt öka chansen att man synliggör eller lämnar en relation med våldsinslag/ upphör att använda våld eller möjliggörs stöd önskar vi sprida information och kunskap. Denna information kan vara riktad till särskilda skolor/ ungdomsgrupper / personalgrupper. Kunskapshöjning/ informationsspridning till målgruppen barn och unga genom skolbesök. Polis besöker kommunala grund- eller gymnasieskolor för informationsinsats under sluta- slå-veckorna, uppsökande skolbesök kommuniceras i förväg till socialtjänsten, som ser om det finns möjlighet att närvara på vald skola vid insatsen. Kontinuerligt men med särskilt fokus under sluta slå-veckorna under vår och höst. Polisen Barnahus och kommunpolis LPO ansvarar för att planera besök med skolan samt meddela datum och plats till sdf (enhetschef prevention 1:a linjen och enhetschefer för mottag barn och unga samt utredning BoU barn, ansvarar för att försöka möjliggöra närvaro vid den uppsökande insatsen. Kunskapshöjning/ informationsspridning till målgruppen skolpersonal genom skolbesök. Polis besöker kommunala grund- eller gymnasieskolor för informationsinsats under sluta- slå-veckorna, uppsökande skolbesök kommuniceras i förväg till socialtjänsten, som ser om det finns möjlighet att närvara på vald skola vid insatsen. Kontinuerligt men med särskilt fokus under sluta slå-veckorna under vår och höst. Polisen Barnahus och kommunpolis LPO ansvarar för att planera besök med skolan samt meddela datum och plats till sdf (enhetschef prevention 1:a linjen och enhetschefer för mottag barn och unga samt utredning barn och unga) ansvarar för att försöka möjliggöra närvaro vid den uppsökande insatsen. Föreläsning/kunskapshöjning skola. UT1 har poliser från Barnahus som föreläser. Områdespolisens (Lpo Södermalm) uppdrag innefattar inte att föreläsa på skolor. Lpo Södermalm har en skolpolis i området, skolornas kontaktperson. Arbetsbelastning påverkar möjlighet att genomföra sådana uppdrag. Bernadottegymnasiet, Ekenskolan (under temavecka) planeras: Flertal klasser vid några dagar. Mål att socialtjänsten är på skolan vid/efter föreläsning för att sprida info om stöd och kunna fånga upp situationer. Polisen (operativ kommunikation) dela datum med socialtjänst. Polis ha med sig information om vad socialtjänsten har för stöd att erbjuda. Skolan tillse att elevhälsa finns närvarande. Föreläsningar genomförs på minst två skolor (Bernadottegymnasiet och Ekenskolan) och socialtjänsten närvarar i mesta möjliga mån. Våren 2026, eventuellt återkommande hösten 2026. Polis Barnahus planerar insatsen tillsammans med skolorna (rektorer) och undersöka möjlighet att Lpo Södermalm närvarar. Barnahus/polis har med sig information om vad socialtjänsten har för stöd att erbjuda. Skolan tillser att elevhälsa finns närvarande vid föreläsningstillfällen. Polis Barnahus informerar arbetsgruppen om datum i god tid och sdf ansvarar för att försöka möjliggöra närvaro från sociala avdelningen. Undersöka möjlighet till ökad gemensam kunskap inom socialtjänst, polis och skola kring omfattning av och spridning av VINR, genom en lokal kartläggning: ex. jämföra statistik från RVT, BoU, UMO, skola och polis för att identifiera särskilda geografiska eller målgruppsanknutna faktorer (såsom ålder) som ger kunskap om var eller till vem vi kan rikta insats eller vilka insatser som saknas. Oklart hur mycket relevant statistik som finns inom varje organisation, och vad den skulle kunna ge. Verksamheter som deltar i arbetsgruppen undersöker vilken typ av statistik/ fakta/ undersökningar eller analysresultat som finns inom respektive område och hur de skulle kunna bidra till gemensam kunskap. Våren 2026. Polis Barnahus och kommunpolis LPO, enhetschefer BoU barn och RelationsVåldsTeam, RelationsVåldsCentrum Innerstaden, RVCI, enhetschef ungdoms-mottagning/prevention 1:a linjen, skola (rektor Mariaskolan). Sprida informations-/utbildningsmaterial som kan delas vid uppsökande arbete på skolor samt ligga till grund för utbildningar skolelever/skolpersonal/andra. Material finns på Polismuseets hemsida (riktade till elever och till skolpersonal). Finns också lärarledda moduler som skolan själv kan använda på temat). Komplettera material med lokalt tillägg om stöd. Skolan sprider materialet till skolpersonal och uppmanar att använda det och/eller uppmärksamma sluta-slå-veckorna. Polis och socialtjänst se över gemensamt lokalt material som kan delas vid uppsökande insats på skolor i stadsdelen eller ligga till grund för utbildning skolelever/skolpersonal/andra. Våren 2026. Socialtjänst ansvarar för att ta fram kompletterande info (samordnas av områdeschef utförare SoL). Polis Barnahus ansvarar för att göra lokala tillägg i material och sprida det. Skolan (genom rektor Mariaskolan och övriga rektorer) ansvarar för att dela material med skolpersonal och uppmana till att använda det och/eller uppmärksamma sluta-slå-veckorna i de kommunala skolorna. Möjliggöra kunskapshöjning till elevhälsa och/eller skolledare. RVCI har tidigare träffat skolkuratorer och gett information/kunskapshöjning om VINR. Erbjuder skolorna detta även framåt. Utbildningsförvaltningen kan ta kontakt med RVCI. RVCI har material om hur man påverkas av våld, som skolan kan ta del av, inkl. föreläsningsupplägg. Skolan (Katrin) undersöker möjlighet att göra detta med rektorsgruppen. En arbetsgrupp inom skola tackar ja till att genomföra en utbildningsinsats Frågan tas till rektorsgruppen under våren. Skolan (rektor Mariaskolan) ansvarar för att lyfta frågan, enhetschef RelationsVåldsCentrum Innerstaden, RVCI ansvarar för eventuell informationsdelning/ föreläsning. Problemområde våld i nära relation vuxna Våld i nära relation är ett samhällsproblem och orsakar stort lidande för personer som utsätts för våld i nära relation, vilket påverkar flera livsområden. Socialsekreterare hos polis åker tillsammans med polis i våldsärenden under sluta-slå-vecka, uppsökande erbjudande om informationssamtal. Fler våldsutsatta och våldsutövare erbjuds och tar emot information om stöd från socialsekreterare hos polis. Sluta slå-veckorna under vår och höst. Socialsekreterare hos polis RelationsVåldsTeam, RVT samt enhetschefer RVT och RelationsVåldsCentrum Innerstaden, RVCI samt polis Brott I Närarelataion (BIN). Kriminella miljöer och livsstilar Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller utmaning här Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Våldsbejakande extremism (förebyggande aktivitet): Förvaltningens personal rapporterar inte in VBE ärenden/händelser med avidentifierad blankett. Chefer bedömer att kunskapsnivån är låg Kunskapsbehov hos chefer och medarbetare på SDF om VBE och om stadens utbildning och rutiner Besöka ledningsgrupper på förvaltningen, område Barn & ungdom Sprida kunskap om: lägesbild, rutiner och var mer kunskap kan inhämtas Under 2026 Preventions- samordnare sdf Våldsbejakande extremism (förebyggande aktivitet): Förvaltningens personal rapporterar inte in VBE ärenden/händelser med avidentifierad blankett. Chefer bedömer att kunskapsnivån är låg Kunskapsbehov hos chefer och medarbetare på SDF om VBE och om stadens utbildning och rutiner Besöka ledningsgrupper på förvaltningen, pilot första linjen Sprida kunskap om: lägesbild, rutiner och var mer kunskap kan inhämtas Under 2026 Preventions- samordnare sdf Våldsbejakande extremism (förebyggande aktivitet): Förvaltningens personal rapporterar inte in VBE ärenden/händelser med avidentifierad blankett. Chefer bedömer att kunskapsnivån är låg Kunskapsbehov hos chefer och medarbetare på SDF om VBE och om stadens utbildning och rutiner Besöka ledningsgrupper på förvaltningen, område Vuxen Sprida kunskap om: lägesbild, rutiner och var mer kunskap kan inhämtas 19-mar-26 Preventions- samordnare sdf Våldsbejakande extremism (förebyggande aktivitet): Förvaltningens personal rapporterar inte in VBE ärenden/händelser med avidentifierad blankett. Chefer bedömer att kunskapsnivån är låg Kunskapsbehov hos chefer och medarbetare på SDF om VBE och om stadens utbildning och rutiner Förvaltningsövergripande arbetsgrupp på SDF Sprida kunskap om: lägesbild, rutiner och var mer kunskap kan inhämtas Arbetsgruppen träffas 2 ggr/verksamhetsår, datum ej satta Preventions- samordnare sdf Våldsbejakande extremism (förebyggande aktivitet): Förvaltningens personal rapporterar inte in VBE ärenden/händelser med avidentifierad blankett. Chefer bedömer att kunskapsnivån är låg Kunskapsbehov hos medarbetare på Barn och ungdom, det är där det är flest ärenden Socialsekreterare hos polis bjuds in till CVE:s årliga konferens Sprida kunskap 25-26/5 Preventions- samordnare sdf Sammanställning över prioriterade områden Prioriterat område Antal problem Antal identifierade orsaker Antal åtgärder Unga i riskzon för destruktivt beteende 11 11 11 Otrygga och brottsutsatta platser 5 5 7 Systemhotade brottslighet 2 2 6 Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer 6 4 19 Kriminella miljöer och livsstilar 5 5 5 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Unga i riskzon för destruktivt beteende Otrygga och brottsutsatta platser Systemhotade brottslighet Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer Kriminella miljöer och livsstilar Sammanställning av åtgärdsplan Antal problem Antal identifierade orsaker Antal åtgärder --- [Bilaga 05 - Miljö- och klimatplan 2026.pdf] Bilaga 05 Miljö- och klimatplan 2026-2030 Södermalm stockholm.se Miljö- och klimatplan 2026 Uppdaterad april 2026 Miljö- och klimatplan 2026-2030 3 (17) Innehåll Södermalms miljö- och klimatplan ......................................................... 4 Inledning ..................................................................................................... 4 Miljöprogram 2030...................................................................................... 4 Miljöpåverkan och rådighet ........................................................................ 4 Målgrupp och genomförande ..................................................................... 5 1. En rättvis och inkluderande omställning .......................................... 5 2. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck ......................................... 6 3. Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem .................................... 10 4. Ett klimatanpassat Stockholm ........................................................ 11 5. Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm ..................................... 13 6. Ett giftfritt Stockholm ...................................................................... 15 7. Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö ............................... 16 Miljö- och klimatplan 2026-2030 4 (17) Södermalms miljö- och klimatplan Inledning Stockholms stad beslutade hösten 2024 om nytt miljöprogram och ny klimathandlingsplan med giltighetstid till 2030. Utöver klimathandlingsplanen finns ett flertal andra handlingsplaner som beskriver hur miljöprogrammets olika mål ska nås. Södermalms miljö- och klimatplan är ett förvaltningsövergripande dokument, där mål som formulerats inom Stockholms stads miljöprogram 2030 samt Klimathandlingsplan 2030 implementeras i förvaltningens miljöarbete. Planen är anpassad för förvaltningens verksamheter och fokus ligger på de mål och delmål som berör nämndens verksamheter. Syftet är samla det som är relevant för förvaltningen, sett till lokala förhållanden och vad förvaltningen har rådighet över i samarbete med lokala aktörer. Aktiviteter och indikatorer i verksamhetsplanen ligger bland annat som ”Exempel på åtgärd” under delmålen. Miljöprogram 2030 Miljöprogrammet slår fast mål inom de områden där utmaningarna för Stockholm och stadens påverkan på de lokala och globala miljö- och klimatproblemen bedöms som störst. Inom dessa områden är åtgärder nödvändiga för att säkra livsmiljön för nuvarande och kommande generationer. Dokumentet innehåller 7 mål och 18 delmål. Målen i miljöprogrammet är 1. En rättvis och inkluderande omställning 2. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck 3. Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem 4. Ett klimatanpassat Stockholm 5. Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm 6. Ett giftfritt Stockholm 7. Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö Miljöpåverkan och rådighet Inom flera av förvaltningens enheter sker aktiviteter varje dag som har konsekvenser för miljön; transporter, energiförbrukning, upphandling av varor och tjänster, inköp, resursförbrukning och avfallshantering. Inom enheterna finns möjligheter att konkret minska förvaltningens totala miljöpåverkan. Dessutom finns miljöpåverkan som är knutna till mer strategiskt och långsiktigt arbete som rör ställningstaganden och beslut i olika ärenden som förvaltningen handlägger och genomför. Detta kan exempelvis vara Miljö- och klimatplan 2026-2030 5 (17) aktuellt i remissvar, i dialog och samverkan med andra förvaltningar vid utbyggnads- och exploateringsprojekt i stadsdelsområdet samt i arbetet med investeringar och drift och underhåll av parker och naturområden. Centralt för miljö- och klimatplanen är att miljömedvetenhet ska integreras i alla verksamheter. Rådigheten ser emellertid olika ut för förvaltningens alla verksamheter. Målgrupp och genomförande Södermalms lokala miljö- och klimatplan riktar sig till funktioner som är involverade i verksamhetsplanering på förvaltnings- eller enhetsnivå, till exempel chefer och utredare. Alla chefer är ansvariga för att skapa goda förutsättningar för miljö- och klimatarbetet på enheterna, ta vara på och utveckla personalens kompetens och engagemang i miljö- och klimatfrågor samt driva arbetet framåt med stöd av miljösamordnaren på förvaltningen. Miljö- och klimatplanen ska fungera som ett dokument som förvaltningens alla verksamheter ska arbeta efter och som enheterna kan utgå ifrån när de formulerar åtaganden och arbetssätt i deras lokala verksamhetsplaner. Utfallet för de uppsatta aktiviteterna och indikatorerna i verksamhetsplanen redovisas i samband med tertialrapporter och i verksamhetsberättelsen i stadens integrerade system för ledning och styrning (ILS). Nedan presenteras de sju målen med underliggande delmål. 1. En rättvis och inkluderande omställning Stockholm ska vara en stad som tar ansvar för att kraftigt minska det globala klimatavtrycket. Alla i staden ska ha möjlighet att leva hållbart och vara med i omställningen. Omställningen till ett hållbart samhälle ska ske rättvist och inkludera alla oavsett förmåga och livssituation. I Stockholm finns tydliga skillnader i livsvillkor och ur ett rättviseperspektiv krävs hänsyn till människors olika förutsättningar och behov. Särskild hänsyn ska tas till de mest utsatta. 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning Delmålet innebär att stadens verksamheter utformas så att omställningen till ett mer hållbart och resurseffektivt samhälle tar hänsyn till rättviseperspektivet. De som har störst påverkan på klimat och miljö behöver också bidra mest till omställningen, samtidigt som sårbara grupper i staden behöver värnas. En rättvis omställning stärker jämlikheten. Vid inköp behöver staden ta ett ökat ansvar för samtliga led i leveranskedjorna. Det innebär att ställa krav på bland annat skäliga Miljö- och klimatplan 2026-2030 6 (17) arbetsvillkor, rättvis och etisk handel och främjande av lika rättigheter och möjligheter. För att kunna uppnå målen är det även viktigt att följa upp de krav som ställs. Exempel på åtgärd • Kompetensutveckla stadens medarbetare inom inköp, upphandling och avtalsuppföljning för att bidra till klimat- och miljömålen för att stärka rättviseperspektivet. 1.2 Stockholmarna är delaktiga i omställningen Delmålet innebär att alla ska ges möjlighet att delta i och bidra till omställningen. Staden behöver säkerställa att alla samhällsgrupper har möjlighet till delaktighet och inflytande i en hållbar utveckling. Exempel på åtgärder • Stärka kunskaperna om miljö och klimat i förskolan, inom äldreomsorgen och sociala samt hos medborgare. • Utveckla former för kommunikation och dialog om miljö- och klimatfrågor för att involvera fler invånare och civilsamhälle, bland annat på platser där åtgärder genomförts. • Anordna en dag för hållbarhet i samtliga verksamheter Förvaltningens nuläge och plan för året Förvaltningens upphandlare har sett till att det genomfördes en utbildning vid flera tillfällen för medarbetare för att lära sig grunderna i att beställa rätt i ekonomi- och inköpssystemet Agresso. I utbildningen togs även tips upp angående hur man och vad man ska tänka på för att hitta rätt produkter i systemet vid beställning av tex ekologiska produkter. Förvaltningen planerar att som förr om åren tillägna en dag för hållbarhet i verksamheterna. Där verksamheterna själva får planera sina aktiviteter inför denna dag. Detta är ett sätt att engagera medarbetare och brukare i miljö- och klimatarbetet. Förvaltningen kommer under året anställa en till klimat- och miljösamordnare så att teamet även kan arbeta mer utåt mot medborgare och involvera föreningar och företag i närområdet. När denna position är tillsatt kan ett mer detaljerat arbete planeras för vad som ska utföras. 2. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck Städer spelar en viktig roll i klimatomställningen och Stockholm ska vara en förebild för en rättvis och snabb omställning. Stockholm ska bli fossilfritt och klimatpositivt genom kraftigt minskade Miljö- och klimatplan 2026-2030 7 (17) utsläpp och ökad koldioxidlagring. Både de utsläpp som sker i Stockholm, och de som sker i omvärlden till följd av konsumtionen, ska minska avsevärt. 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och Fossilfritt 2040 Delmålet innebär en snabb omställning av Stockholms energi- användning så att all fossil energi fasas ut. Utsläppen av växthusgaser inom Stockholms geografiska område ska minska kraftigt, samtidigt som återtaget av koldioxid från atmosfären ska öka markant. Fossil energi ska fasas ut inom stadens geografiska gränser senast 2040. Stockholm som geografiskt område ska dessutom vara klimatpositivt redan år 2030. Det innebär att de negativa utsläppen måste vara större än de kvarvarande utsläppen inom kommungränsen. Exempel på åtgärder • Förbättra möjligheterna för förvaltningens verksamheter att sortera alla fraktioner inför kommande lagkrav för fastighetsnära insamling av förpackningsavfall 2027. • Källsortering införs på flertalet populära platser i stadsdelens parker. • Framtagande av en ny trädvårdsplan. Förbereda framtagande av klimatinvesteringsansökningar till VP 2027. 2.2 Minskad klimatpåverkan från transportsektorn Delmålet innebär en omställning av transportsektorn som inkluderar flera aspekter, däribland tekniska lösningar och beteendeförändringar. Drygt hälften av kvarvarande växthusgasutsläpp i Stockholm kommer från transportsektorn. Utsläppen från transportsektorn ska minska med 80 procent till 2030 (jämfört med 2010). Exempel på åtgärder • Förvaltningen kan underhålla och utveckla gång- och cykelstråk, följa stadens resepolicy och verka för effektiva transporter. • Medarbetare inom förvaltningen går, reser kollektivt, med tåg, cykel eller elbil inom tjänsten. • I samarbete med trafiknämnden utreda möjligheten att inrätta en cykelpark i någon av stadsdelsområdets parkmiljöer. Cykelparken ska ge barn och vuxna möjlighet att lära sig cykla, träna trafikregler och utveckla sin motorik. Miljö- och klimatplan 2026-2030 8 (17) 2.3 En fossilfri organisation 2030 Delmålet innebär att användningen av fossila bränslen ska fasas ut ur stadens egen och upphandlade verksamhet, exempelvis bränslen till uppvärmning, transporter och arbetsmaskiner. Exempel på åtgärder • Fasa ut resterande användning av fossila drivmedel i stadens egna fordon samt i alla upphandlingar ställa krav på eldrift för fordon och när det är möjligt för arbetsmaskiner i första hand och i andra hand biodrivmedel. 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion Delmålet innebär att Stockholms konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp ska halveras till 2030 jämfört med 2019. Delmålet omfattar både den offentliga konsumtionen från stadens inköp och invånarnas konsumtion och omfattar även de utsläpp som sker utanför Stockholms geografiska område Exempel på åtgärder • Minska klimatpåverkan från konsumtion genom beteendeförändringar i stadens verksamheter samt genom krav på minskad klimatpåverkan från stadens inköp. • Genomföra åtgärder för att minska klimatpåverkan från nybyggnation och renoveringar, exempelvis genom återbruk, att undvika rivning, samt att använda trämaterial. 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat Delmålet innebär att påskynda omställningen av hur stadens måltider upphandlas, menyplaneras, köps in och följs upp för att kraftigt minska dess negativa klimatpåverkan. Delmålet bidrar även till stärkt biologisk mångfald, folkhälsa samt tryggad livsmedelsförsörjning. Staden ska även skapa förutsättningar för stockholmarna att äta god, hälsosam och klimatsmart mat. Exempel på åtgärder • Minska klimatpåverkan från stadens inköp av livsmedel och måltider genom att bland annat öka andelen vegetabilier. • Verksamheter som serverar mat fortsätter mäta matsvinn och arbetar med aktiva åtgärder i syfte att minska det • Framtagande av metodik och stöd till verksamheter för att kunna arbeta systematiskt med minskat matsvinn. • Verksamheter som hanterar livsmedel genomför kompetensutveckling om hur de på olika sätt kan minska klimatpåverkan • Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel ska inte överstiga 1,4kg CO2e per kg livsmedel. Statistik skickas ut löpande till enheterna. Miljö- och klimatplan 2026-2030 9 (17) Förvaltningens nuläge och plan för året Arbetet med Hållbar äldreomsorg fortsätter genom att verksamheterna följer upp arbetet och ser över vilka nya åtgärder de kan ta sig an för att göra ett mindre klimatavtryck. Verksamheterna fortsätter även arbetet med att minska matsvinnet och att se över möjligheterna att ersätta vissa engångsmaterial, exempelvis hygienunderlägg till sängar och möbler med flergångshygienunderlägg. Nämndens verksamheter arbetar aktivt med att minska matens klimatpåverkan, bland annat genom att mäta mängden matsvinn med målet att det ska minska. De verksamheter som mäter matsvinn fortsätter med detta arbete för att minska matens klimatpåverkan. Förvaltningen ser till att vid om- och nybyggnationer se över installation av energisnåla vitvaror och belysningar i förhyrda lokaler. Angående aktiviteten ”Stadsdelsnämnderna ska ta fram handlingsplaner för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030” så ser det ut som följande: Nuläge: Stadsmiljöenheten deltar på regelbundna nätverksträffar kring elsparksmaskiner och elfordon. För att öka kompetensen till framtida upphandlingar i ett led att övergå till en mer elektrifierad maskinpark. En uppföljningsmall har tagits fram för redovisning av resor i tjänsten för upphandlade konsulter för att följa upp avtalets krav om successivt minskade fossila utsläpp vid resor. I samband med upphandling av nya entreprenadavtal för verksamheten ställs stadsgemensamma utsläppskrav. Planer framåt: I mars fattade stadsdelsnämnden beslut om att förvaltningen ska gå över till parkdrift i egen regi. En helt ny organisation ska startas upp. Innan start av egen regi kommer parkskötseln behöva upphandlas under ett mellanår. Kvarvarande entreprenad såsom vinterväghållning viss renhållning och gräsklippning av stora gräsytor behöver handlas upp. Stadsgemensamma utsläppskrav ska användas i alla nya upphandlingar. Befintligt avtal kring elektrifierat båttrafik till Årsta holmar kvarstår. Långsiktig planering 2028-2031: Parkdrift utförs i egen regi, och stadsmiljöverksamheten har etablerade rutiner för omvärldsbevakning och samverkan mellan förvaltningar inom området. Miljö- och klimatplan 2026-2030 10 (17) 3. Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem Naturen i staden fyller flera funktioner och bidrar till en hållbar, motståndskraftig och attraktiv stad. De arter som finns naturligt i staden ska finnas i livskraftiga populationer i väl fungerande ekosystem på land och i vatten. Staden ska ha en positiv påverkan på biologisk mångfald, både lokalt och i omvärlden. Områden med höga naturvärden ska värnas, livsmiljöer ska restaureras och den blågröna infrastrukturen ska stärkas. Stadsutvecklingen ska bidra till att stärka och skydda den biologiska mångfalden, öka förutsättningarna för ekosystemtjänster och förbättra vattenkvaliteten. 3.1 Stärkt biologisk mångfald och blågrön infrastruktur Delmålet innebär att staden bibehåller, skyddar, stärker och utvecklar funktioner och värden för goda sammanhängande livsmiljöer för växter och djur i Stockholm samtidigt som staden växer. Fler biotoper ska restaureras och vid ianspråktagande av grön mark ska ekologiska kompensations- och förstärkningsåtgärder användas för att områdesvis stärka den grönblå infrastrukturen. Exempel på åtgärder • Stärka förutsättningarna för prioriterade arter och miljöer genom skötsel, restaurering och förstärkningsåtgärder. • Utveckla stadens arbete med mångfunktionella lösningar och ekosystemtjänster. • Brukaravtalen ska innehålla regler kring ökad biologisk mångfald. • Tillgängliggör information för invånarna om den biologiska mångfalden och hur den kan främjas. • Förvaltningen anlägger 300 kvadratmeter ny ängsyta. • Förvaltningen utför guidning för allmänheten kring genomförda insatser för ökad biologisk mångfald i stadsdelsområdet 3.2 Förbättrad vattenkvalitet och stärkta livsmiljöer Delmålet innebär att stadens vattenförekomster på sikt ska uppnå god ekologisk och kemisk status enligt EU:s vattendirektiv. Exempel på åtgärder • Öka genomförandet av åtgärder i den befintliga miljön enligt de lokala åtgärdsprogrammen för vattenförekomster. • Identifiera områden som är lämpliga för att skapa nya livsmiljöer för vattenlevande organismer. Miljö- och klimatplan 2026-2030 11 (17) 3.3 Staden bidrar till stärkt biologisk mångfald i omvärlden Delmålet innebär att de varor och tjänster som staden köper in i större utsträckning är ekologiskt hållbart producerade. Fram till 2030 ska andelen ekologiska livsmedel till stadens verksamheter vara minst 70 % (KF-årsmål 2026). Stadsdelsnämndens mål för 2026 är 72%. Förvaltningen ska också sträva efter en ökad andel närodlade livsmedel. Förvaltningens nuläge och plan för året Skötselinsatser utifrån framtagna fördjupade skötselplaner för naturreservaten på Årsta holmar och i Sickla Park har planerats, exempelvis ängsslåtter. I Sickla Park har trädvårdsinsatsser utförts och död ved lämnas på lämpliga platser i parken. Förvaltningens servicegrupp har tillverkat nya odlingslådor till bland annat stadsodlingen i Jakob Mommas Park. Förvaltningens stadsmiljöverksamhet och förskoleverksamhet samarbetar kring odling på förskolorna, bland annat har förskolorna fått en lista på lämpliga växtval och erhållit blomsterfrön som barnen ska så i odlingslådorna. Andelen inköpta ekologiska livsmedel inom förvaltningen ligger högt. Kommunfullmäktiges indikator har ett årsmål på 70 procent, förvaltningens årsmål ligger på 72 procent. De olika verksamhetsområdena har egna satta årsmål då alla har olika förutsättningar och målen ska vara rimliga och stimulera fortsatt ökning. - Förskola 84 procent - Äldreomsorg 62 procent - Social omsorg 62 procent Träd bidrar till att filtrera luften från partiklar, utjämnar temperaturskillnader vid exempelvis värmeböljor och omhändertar dagvatten. Träden bidrar även till att binda koldioxid i luften. Genom plantering av nya träd bidrar nämnden till stadens arbete med koldioxidlagring samt till att uppfylla det stadsövergripande trädmålet. 4. Ett klimatanpassat Stockholm Klimatet förändras och det påverkar oss både i Stockholm och globalt. Det för med sig förändrade väderförhållanden, höjda havsvattennivåer och otillräcklig livsmedelsförsörjning som kan komma att ha stor påverkan på livet i staden. Utöver arbetet med att minska stadens klimatpåverkan behöver staden också möta effekterna av de klimatförändringar som sker för att Stockholm ska vara en hållbar stad med en god livsmiljö. Staden ska i arbetet med Miljö- och klimatplan 2026-2030 12 (17) klimatanpassning särskilt ta hänsyn till sårbara grupper och rättviseperspektivet. 4.1 En stadsmiljö mer anpassad till ett förändrat klimat Delmålet innebär att stadsmiljö, infrastruktur och byggnader anpassas för att bättre hantera klimatförändringarnas konsekvenser. Genom fysiska åtgärder, mer grönska och förbättrade samverkansstrukturer rustas staden för att möta de risker som finns idag och framöver. Krontäckningsgraden på stadens gator och torg ska öka. För att åstadkomma en mer resilient stad behöver ett klimatanpassningsperspektiv som syftar till att stärka relevanta ekosystemtjänster finnas med i utformningen av parker, grönytor, gator, skolgårdar, innergårdar och torg. För att klara av att rymma fysiska åtgärder på begränsade ytor behöver åtgärderna dessutom ofta kunna fylla flera funktioner. Ambitionen ska vara att så långt som möjligt skapa kostnadseffektiva mångfunktionella lösningar som ger en rad nyttor även under de långa perioder då staden inte drabbas av extrema väderhändelser. Stadens övergripande trädmål innebär att varje träd som behöver fällas ska ersättas av två träd som planteras i närområdet. Målet gäller alla gator, torg och parker i hela staden. Stadens krontäckningsgrad ska öka. I de områden där människor riskerar att drabbas av värmeeffekter är målet att krontäckningsgraden ska öka till minst 30 procent. Exempel på åtgärder • Genomföra temperatursänkande åtgärder på och i anslutning till stadens byggnader för att säkerställa en god inomhusmiljö med prioritet för sårbara grupper. • Skapa multifunktionella lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten vid skyfall och öka den befintliga stadsmiljön med mer grönska och vegetation. • Trädplantering prioriteras på platser där värmeöar finns och där barn och äldre vistas • Vid fällning av ett träd återplanteras två nya träd • Förse förskolor och äldreomsorgens utemiljöer med solskydd 4.2 Stärkt motståndskraft vid extremväder Delmålet innebär att staden genom riskkartläggning och olika typer av åtgärder stärker förmågan att skydda och se till att viktiga funktioner kan upprätthållas och kritiska verksamheter fortgå även vid extrema väderhändelser. Delmålet innebär att stadens nämnder och bolag arbetar vidare med verksamhetsanpassning och har Miljö- och klimatplan 2026-2030 13 (17) rutiner och åtgärder på plats för att bedriva samhällsviktig verksamhet även under extrema väderhändelser. Exempel på åtgärder • Påbörja ett analysarbete tillsammans med trafikkontoret kring behovet av att klimatanpassa allmän platsmark. • Utreda behovet av och möjligheterna för att erbjuda svala platser i händelse av värmebölja. Förvaltningens nuläge och plan för året I samband med parkinvesteringar görs bedömning av hur dagvattenhantering och eventuella skyfallssåtgärder kan omhändertas. 2026 genomförs åtgärder för att bättre omhänderta dagvatten/skyfall på platser där det råder problem med erosion eller framkomlighetsproblem, exempelvis i Tantolunden. Genom att på olika platser tillföra nya växtbäddar för parkträd, perennplanteringar och buskage som innehåller biokol, bidrar nämnden till att bättre omhänderta dagvatten, vitalisera växtmaterialet samt minska koldioxidhalten i atmosfären eftersom biokolet tjänar som koldioxidfälla. 5. Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm Jordens resurser är begränsade och för att bli en hållbar stad behöver resurser användas på ett bättre och mer effektivt sätt. Stockholms stad ska driva på omställningen genom den egna verksamheten och efterfråga och använda resurseffektiva och cirkulära lösningar. För att nå målet behövs insatser från såväl staden som stockholmarna, civilsamhället, näringslivet och akademin. Målet är centralt för att nå flera andra mål i miljöprogrammet. Dagens linjära ekonomi med hög resursanvändning, stora mängder avfall och negativ miljöpåverkan, behöver omformas till en cirkulär ekonomi med en effektiv användning av resurser inom de planetära gränserna. I Stockholms stads cirkulära omställning är följande flöden särskilt prioriterade: bygg- och anläggningsmaterial inklusive massor, plast, livsmedel, batterier och fordon, elektronik och IT-utrustning, möbler och inventarier, textil, energi och vatten. 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning Delmålet innebär en minskad användning av resurser, mer hållbara och cirkulära val av produkter och tjänster samt återbruk. Staden ska uppnå en hållbar konsumtion i den egna organisationen och underlätta för boende och verksamma i Stockholm att göra resurseffektiva val. Stadens upphandlingar ska bidra till cirkularitet. Stadens användning av energi och vatten ska fortsätta att minska. Miljö- och klimatplan 2026-2030 14 (17) Delmålet innefattar att skapa beteenden som främjar cirkularitet och effektiv användning av redan befintliga resurser, exempelvis genom att minska användningen av plast, minimera matsvinn och svinn och överanvändning av dricksvatten, dela inventarier, fordon, lokaler och fastigheter samt öka nyttjandegraden av varor. Exempel på åtgärder • Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter ska minska. • Fortsätta kartlägga vilka åtgärder som har genomförts och vilka som planeras inom hållbar äldreomsorg. • Förvaltningen ska arbeta för att andelen upphandlingar som bidrar till cirkularitet ökar. • Ta fram konkreta exempel på krav att ställa i upphandlingar för att uppnå minskad materialanvändning. • Verka för utökade möjligheter för stockholmarna att hyra, byta, dela eller låna genom att fortsätta driva Fritidsbiblioteket. • I samarbete med Trafikkontoret och Norra Innerstadens stadsdelsförvaltning ska möjligheten undersökas att anlägga vattenkiosker (upphämtningsställen för sjövatten) som kan samnyttjas för att vattna träd och planteringar med sjövatten. 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Delmålet innebär ökad material- och resursåtervinning och att resurserna cirkulerar istället för att gå till förbränning. Minst 80 procent av tillgängligt matavfall ska gå till biologisk behandling, och mängden restavfall som går till avfallsförbränning med energiutvinning ska minska med 20 procent. Exempel på åtgärder • Öka kunskapen om och utveckla möjligheterna till avfallsminimering, återanvändning och källsortering i stadens verksamheter. • Öka lokal återanvändning av schaktmassor i bygg- och anläggningsprojekt. • Arbeta för minskad nedskräpning från såväl privatpersoner som verksamheter. • Nya och kompletterande källsorteringskärl installeras i vissa parker. Förvaltningens nuläge och plan för året Förvaltningens verksamheter ska i första hand vid införskaffning eller avyttring av inventarier använda stadens återbrukstjänst, Stocket. Miljö- och klimatplan 2026-2030 15 (17) Andelen förbrukningsartiklar i plast ska minska i förvaltningens verksamheter. Varje månad skickas inköpsstatistik ut till enheterna i ett led att uppmärksamma samt synliggöra hur mycket deras enhet köper in. En utmaning kommer dock bli att förvaltningen tar hem fler verksamheter i egen regi inom exempelvis lokalvård, stadsmiljö och matlagning som genererar större användning av plastartiklar i helhet. Vid fällning av träd och vid upprustning av parkmiljöer återvinns material då det är möjligt. Trävirke kan exempelvis omvandlas till sittmöbler och sten kan användas till andra upprustningsprojekt. Sand som byts ut på lekplatser kan exempelvis användas till anläggning av äng eller faunadepå för sandlevande bin. Ris kan användas som faunadepå och som skydd för insekter och andra smådjur. 6. Ett giftfritt Stockholm Samtidigt som många kemikalier har viktiga funktioner, till exempel sådana som används i läkemedel, har de vissa egenskaper som kan skada miljön och människors hälsa. Därför är det viktigt att staden minskar användningen av skadliga ämnen och höjer kunskapen om var de finns. Riskerna med att utsättas för skadliga ämnen är inte jämnt fördelad över befolkningen. Vissa utsätts för mer skadliga ämnen genom sitt arbete, boende eller andra aktiviteter och exempelvis barn, unga och gravida är mer känsliga. Staden behöver därför prioritera sitt arbete med att minska exponering för de grupper som är extra utsatta. 6.1 Minskad användning och spridning av skadliga ämnen Delmålet innebär att staden både ska minska den egna användningen och verka för ökad medvetenhet om skadliga ämnen bland stockholmare och näringsliv. Det främsta sättet att minska utsläppen av skadliga ämnen är att minska användningen. Inköp är ett effektivt verktyg för att minska mängden skadliga ämnen i stadens verksamheter. För att ställa relevanta krav och göra medvetna val vid inköp krävs kunskap om varors innehåll. Exempel på åtgärder • Ställa och följa upp relevanta och enhetliga kemikaliekrav vid upphandling samt välja miljömärkta varor vid inköp. • Platsgjutet gummi i offentlig miljö ska stegvis fasas ut. Vid anläggning av nya ytor samt uppgradering av befintliga ytor ska miljövänliga, biologiskt nedbrytbara material vara norm. Miljö- och klimatplan 2026-2030 16 (17) • Vidareutveckla uppföljningen av de kemikaliekrav som ställts vid inköp och entreprenader genom stickprovskontroll, revision, platsbesök och analyser. • Stadsmiljöenheten använder Byggvarubedömningen i byggprojekt. • Förvaltningens verksamheter uppdaterar och registrerar sina kemikalieinnehav i systemet Chemsoft och arbetar aktivt att fasa ut kemikalier med riskminsknings- och utfasningsämnen. 6.2 Renare mark och sediment Delmålet innebär att staden ökar sin kunskap om och arbetar för ett Stockholm med en renare mark och sediment. Exempel på åtgärder • Se över inventering och klassificering av potentiellt förorenade områden samt möjlig finansiering av åtgärder. • Utreda och åtgärda förorenade områden som innebär en exponering och risk för människors hälsa och miljön, till exempel genom att bidra till att stadens yt- och grundvatten inte följer miljökvalitetsnormer för vatten. Förvaltningens nuläge och plan för året Förskolan använder vägledningen för kemikaliesmart förskola där kemiska risker framgår som kan förekomma i förskolornas miljö. Det kan till exempel handla om mjukplastleksaker som saknar CE- märkning och elektronik såsom gamla mobiltelefoner. Åtgärderna i vägledningen används av förskolorna i syfte att minska eventuella skadliga ämnen. Det material som inhandlas till förskolorna är kemikaliesmart och hållbart. Alla verksamheter i förvaltningen som innehar kemikalier använder kemikaliehanteringssystemet, Chemsoft, som säkerställer att skadliga kemikalier inte används. Produkter som innehåller utfasningsämnen fasas ut. I samband med investeringsprojekt tillämpas Byggvarubedömningen med syftet att exempelvis minska användandet av produkter i projekten som innehåller skadliga kemikalier. 7. Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö Stockholmarna ska inte utsättas för hälsorisker som kommer av skadliga nivåer av buller eller luftföroreningar. Luften i Stockholm ska vara ren och Stockholms ljudmiljö ska vara god och främja trivsel och rekreation. Trafiken är den största källan till Miljö- och klimatplan 2026-2030 17 (17) luftföroreningar och buller i Stockholm. Därför måste den negativa miljöpåverkan från trafiken minska. 7.1 Trafikens påverkan på luftkvaliteten minskar Delmålet innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa och djur, växter och kulturvärden inte skadas. Exempel på åtgärder • Fortsätta arbete med dammbindande åtgärder för att minska partikelhalterna. • Skapa incitament för människor att välja kollektivtrafik, cykel eller gång istället för bil. 7.2 Förbättrad ljudmiljö Delmålet innebär att människor inte ska utsättas för skadliga ljudnivåer och att infrastruktur och bostäder ska lokaliseras och utformas med hänsyn till människors hälsa. Staden kan också bidra till att förbättra upplevelsen av ljudnivån med hjälp av grönska. En grönare stad bidrar till en bättre ljudmiljö. Exempel på åtgärder • Tillämpa gröna lösningar för en förbättrad ljudmiljö, exempelvis sedumtak, gröna väggar, ersätta hårdgjorda ytor med gräs, buskar eller ängsväxter. Förvaltningens nuläge och plan för året Träd bidrar till att filtrera luften från partiklar, utjämnar temperaturskillnader vid exempelvis värmeböljor och omhändertar dagvatten. Träden bidrar även till att binda koldioxid i luften. Genom plantering av nya träd bidrar nämnden till stadens arbete med koldioxidlagring samt till att uppfylla det stadsövergripande trädmålet. --- [Bilaga 06 - Verksamhetsuppföljning Maria ungdomsklubb och Kreativt center 2026.pdf] Södermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Dnr 249-2016-1.2.1. Sida 0 (7) 2017-01-09 Sociala avdelningen Södermalms stadsdelsförvaltning Sociala avdelningen stockholm.se Bilaga 06 Verksamhetsuppföljning Entreprenader, T1 2026 Maria ungdomsklubb – Stiftelsen Fryshuset samt Kreativt center – Studieförbundet Sensus Tjänsteutlåtande Dnr Sida 1 (7) Innehåll Uppföljning av de entreprenaddrivna verksamheterna Maria ungdomsklubb samt Kreativt center ................................................. 2 Uppföljningsmetod ....................................................................... 2 Avtalsuppföljning ..................................................................... 2 Årsredovisning/verksamhetsberättelse...................................... 2 Resultat av fritidsenkäten .......................................................... 2 Ekonomisk seriositet ................................................................. 2 Verksamhetsbesök och återkoppling ........................................ 3 Resultat av uppföljning 2026 ............................................................ 3 Maria ungdomsklubb .................................................................... 3 Förvaltningens samlade bedömning ......................................... 3 Resultat av uppföljning ............................................................. 4 Genomgång av årsredovisning .................................................. 5 Genomgång av resultat av fritidsenkäten .................................. 5 Ekonomisk seriositet ................................................................. 5 Kreativt center ............................................................................... 6 Förvaltningens samlade bedömning ......................................... 6 Resultat av uppföljning ............................................................. 6 Genomgång av årsredovisning .................................................. 7 Ekonomisk seriositet ................................................................. 7 Tjänsteutlåtande Dnr Sida 2 (7) Uppföljning av de entreprenaddrivna verksamheterna Maria ungdomsklubb samt Kreativt center Förvaltningen följer årligen upp samtliga verksamheter som drivs på entreprenad för att säkerställa att de drivs i enlighet med gällande avtal, lagstiftning och aktuella föreskrifter. Stadsdelsnämnden kan därigenom regelbundet få en samlad bedömning av verksamheternas innehåll och kvalitetsarbete. I denna rapport presenteras resultatet från verksamhetsuppföljningar avseende Maria ungdomsklubb och Kreativt center som genomfördes under våren 2026. Uppföljningsmetod Verksamhetsuppföljningen har innefattat följande moment: Avtalsuppföljning Stadsdelsförvaltningen har ställt frågor samt begärt underlag av verksamheterna utifrån respektive avtalspunkter. Förvaltningen har särskilt fokuserat på frågor avseende verksamheternas utbud av aktiviteter, arbete med deltagarinflytande, jämställdhet samt samverkan med externa aktörer. Förvaltningen har även utformat en enkät till utföraren där frågorna fokuserar på hur verksamheten säkerställer att de uppfyller sina åtaganden om mervärden. Enkäten har besvarats av verksamhetsansvariga. Årsredovisning/verksamhetsberättelse Förvaltningen har tagit del av verksamheternas årsredovisningar och verksamhetsberättelser för 2025. Resultat av fritidsenkäten Vid uppföljning av Maria ungdomsklubb har förvaltningen gått igenom resultatet av Stockholms stads fritidsenkät för 2025. Ekonomisk seriositet Förvaltningen har gått igenom underlag gällande verksamheterna för att kontrollera ekonomisk seriositet samt att verksamheterna har Tjänsteutlåtande Dnr Sida 3 (7) aktuella försäkringar. Både stiftelsen Fryshuset och Sensus studieförbund är idéburna organisationer och har därmed redovisat sina stadgar, protokoll som visar vilka personer som ingår i styrelsen samt vem som är firmatecknare. Verksamhetsbesök och återkoppling Förvaltningen har besökt de två verksamheterna för uppföljning tillsammans med verksamhetsansvariga. Vid besöken har verksamheterna fått besvara frågor kring verksamheterna, dess innehåll och arbetssätt samt efterlevnad av avtal. Vidare har förvaltningen under besöket fört en dialog med verksamheterna avseende deras pågående utvecklingsarbete och planering framåt. Förvaltningen har även besökt Maria ungdomsklubb under en vardagskväll för att ta del av verksamhetens arbete i praktiken, lokalens utformning och den utrustning och material som tillhandahålls för att genomföra utbudet av aktiviteter. Efter uppföljningen, inklusive genomgång av insamlat underlag, har förvaltningen skriftligt återkopplat resultat och bedömning till verksamheterna. Resultat av uppföljning 2026 Maria ungdomsklubb Maria ungdomsklubb är en fritidsgårdsverksamhet inom Södermalms stadsdelsförvaltning som drivs på entreprenad av Stiftelsen Fryshuset sedan 2016-01-01. Nuvarande avtal gäller från och med 2022-01-01 och fyra år framåt, med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. Avtalet är förlängt till och med 2027-12-31 och kan inte förlängas ytterligare. Maria ungdomsklubb ligger i lokaler i Mariaskolan. Förvaltningens samlade bedömning Förvaltningens samlade bedömning är att stiftelsen Fryshuset driver verksamheten Maria ungdomsklubb i enlighet med upprättat avtal. Verksamheten bedöms uppfylla åtaganden om mervärden de förbundit sig till under avtalsperioden. Utvecklingsområden som framkommit bedöms inte påverka efterlevnad av avtal. Maria ungdomsklubb bedöms vara en välfungerande verksamhet och en viktig mötesplats för ungdomar. Stiftelsen Fryshuset visar på Tjänsteutlåtande Dnr Sida 4 (7) ett högt engagemang för målgruppen genom att möta ungdomarnas olika behov och ge dem förutsättningar för social samvaro, utveckling, återhämtning samt delaktighet och inflytande. Resultat av uppföljning I resultatet från fritidsenkäten framgår att Fryshuset bedriver en verksamhet som präglas av hög trivsel och känsla av trygghet. Utföraren erbjuder en bredd av aktiviteter utifrån ungdomarnas intressen och önskemål och erbjuder flera forum för delaktighet både i planerings- och utförarstadiet. Som exempel utförs löpande gårdsråd som dokumenteras och sedan finns tillgänglig i verksamheten för alla besökare. Utföraren arbetar normmedveten och inkluderande genom att möta alla ungdomar med respekt och genom att ta tillvara på idéer, förslag och synpunkter som uttrycks. I de fall ungdomar uttrycker önskemål om verksamheter med annan inriktning hjälper personal till att informera och lotsa vidare till andra verksamheter. Verksamheten arbetar även med att vara förebilder kopplat till aktiviteter för att locka underrepresenterade grupper, genom att exempelvis ha kvinnlig personal i aktiviteter där man vill locka fler tjejer. Under 2025 har en större procent tjejer besökt verksamheten. Personal erbjuds kontinuerlig kompetensutveckling genom utbildningsdagar och föreläsningar. Under 2025 har personal bland annat gått första hjälpen i akut psykisk hälsa MHFA och utbildning om ungas demokrati och inflytande. Verksamheten kontrollerar utdrag ur belastningsregistret för all personal på Maria Ungdomsklubb vid anställning. Utvecklingsområden som identifieras vid verksamhetsuppföljning är bland annat behov av förtydligande av rutiner kring miljöarbetet, samt upprättande av rutin för inrymning. Utifrån avtal och uppsatta mål, samt lågt antal orosanmälningar ska verksamheten fortsätta arbeta med kompetenshöjande insatser för personal kopplat till risk- och skyddsfaktorer samt tillvägagångssätt vid misstanke om oro för barn. Ett annat utvecklingsområde är att förtydliga information till deltagarna efter genomförda gårdsråd och hur de kan gå tillväga för att lämna synpunkter och klagomål. Sammantaget bedöms verksamheten ha en stabil grund med tydliga kvalitativa styrkor, och utvecklingsområdena bedöms vara hanterbara och inriktade på att ytterligare professionalisera och framtidssäkra verksamheten. Tjänsteutlåtande Dnr Sida 5 (7) Genomgång av årsredovisning Verksamheten har lämnat in årsredovisning och verksamhetsberättelse för år 2025. Genomgång av resultat av fritidsenkäten Fritidsenkäten 2025 har besvarats av 98 ungdomar på Maria ungdomsklubb vilket innebär en ökning med 30 % från föregående år. Enkäten har besvarats av tjejer, killar och personer med annan könsidentitet. 50 % av de svarande uppger att de bor inom Södermalms stadsdelsområde. 98 % av de svarande uppger att de oftast eller alltid är nöjda med aktiviteterna på Maria ungdomsklubb. 90 % av ungdomarna svarar att de oftast eller alltid får vara med och påverka vilka aktiviteter de kan göra på Maria ungdomsklubb. 98 % av ungdomarna svarar att de oftast eller alltid känner sig trygga på Maria ungdomsklubb. Sammantaget har Maria ungdomsklubb ett bra resultat på fritidsenkäten. Verksamheten har beskrivit hur de arbetar kontinuerligt med utvecklande av aktiviteter samt bemötande av ungdomarna utifrån resultatet. Ekonomisk seriositet En kreditupplysning har genomförts via Upplysningscentralen (UC). Upplysningen visar att det inte finns några betalningsanmärkningar. Intyg från Skatteverket visar på att stiftelsen har beslutade skatter och sociala avgifter. Kopia på försäkringsbevis styrker att stiftelsen har tecknad ansvarsförsäkring som motsvarar angivna krav i avtal. Stiftelsen Fryshuset har redovisat årsredovisning, sina stadgar, protokoll som visar vilka personer som ingår i styrelsen samt vem som är firmatecknare. Information har också inhämtats utan anmärkning via den digitala tjänsten Kapitel 13 1. 1 Kapitel 13 är en digital tjänst som tillhandahåller information om organisationer och dess företrädare förekommer i en rättsdatabas som innehåller komplett rättsdata från alla Sveriges domstolar (allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar) och dokument från fler än 600 olika myndigheter. Tjänsten är begränsad till att endast redovisa de brott som är angivna i LOU kapitel 13 och enbart de domar som vunnit laga kraft de senaste 5 åren från söktillfället. (www.kapitel13.se, 2026-03-31) Tjänsteutlåtande Dnr Sida 6 (7) Kreativt center Kreativt center är en öppen kommunövergripande verksamhet inom Södermalms stadsdelsförvaltning. Verksamhetens målgrupp är personer med synnedsättning bosatta i Stockholms stad. Sensus Studieförbund driver verksamheten på entreprenad sedan 2000-07- 01. Nuvarande avtal gäller från och med 2022-10-01 och två år framåt, med möjlighet till förlängning om ett plus ett år. Avtalet är förlängt till och med 2026-09-30 och kan inte förlängas ytterligare. Kreativt center har huvudsakligen sin verksamhet i Sensus lokaler i Medborgarhuset i Stockholm. Förvaltningens samlade bedömning Förvaltningens samlade bedömning är att Sensus studieförbund driver Kreativt center utifrån upprättat avtal samt uppfyller sina åtaganden om mervärden. De utvecklingsområden som framkommit bedöms inte påverka efterlevnad av avtal. Förvaltningen bedömer att verksamheten fyller en viktig funktion genom att erbjuda aktiviteter som ökar deltagandet i samhällslivet för målgruppen. Verksamheten utgör en naturlig och öppen mötesplats för en grupp vars behov inte alltid möts i övriga samhällsaktiviteter. Verksamheten har besvarat enkäter och inkommit med de handlingar som efterfrågats samt finns reglerat i avtalet. Resultat av uppföljning Vid uppföljningen framkommer, utifrån verksamhetsansvarigas redogörelse, att Kreativt center bedriver en välfungerande verksamhet med hög kvalitet i bemötandet, stark delaktighet och ett uppskattat aktivitetsutbud. Deltagarantalet har ökat under 2025, vilket tyder på en positiv utveckling och ett stärkt genomslag. Enkätsvar samt löpande dialog visar på hög nöjdhet och att verksamheten upplevs som trygg och inkluderande för målgruppen. De utvecklingsområden som identifierats handlar i huvudsak inte om brister i verksamhetens innehåll eller genomförande, utan om att ytterligare stärka struktur, systematik och långsiktig hållbarhet. Det gäller särskilt arbetet med att formulera och följa upp mätbara mål, utveckla statistikuttag och analys, samt att fördjupa samverkan för att nå en bredare målgrupp. Tjänsteutlåtande Dnr Sida 7 (7) Vidare finns behov av att möta en åldrande deltagargrupp genom kompetensutveckling kring kognitiv svikt samt att fortsatt arbeta strategiskt för en mer jämn köns- och åldersfördelning. Sammantaget bedöms verksamheten ha en stabil grund med tydliga kvalitativa styrkor, och utvecklingsområdena bedöms vara hanterbara och inriktade på att ytterligare professionalisera och framtidssäkra verksamheten. Genomgång av årsredovisning Förvaltningen har tagit del av Kreativt centers årsredovisning/årsberättelse samt Sensus studieförbunds årsrapport för 2025. Ekonomisk seriositet En kreditupplysning har genomförts via Upplysningscentralen (UC). Upplysningen visar att det inte finns några betalningsanmärkningar. Intyg från Skatteverket visar på att stiftelsen har beslutade skatter och sociala avgifter. Kopia på försäkringsbevis styrker att stiftelsen har tecknad ansvarsförsäkring som motsvarar angivna krav i avtal. Sensus studieförbund har redovisat årsredovisning, sina stadgar, protokoll som visar vilka personer som ingår i styrelsen samt vem som är firmatecknare. Information har också inhämtats utan anmärkning via den digitala tjänsten Kapitel 13. --- [Bilaga 07 - Patientsäkerhetsberättelse 2025 Södermalms dagverksamheter.pdf] Södermalms dagverksamheter, Patientsäkerhetsberättelse 0(14) Bilaga 07 Patientsäkerhetsberättelse 2025 Södermalms dagverksamheter Södermalms dagverksamheter, Patientsäkerhetsberättelse 1(14) Patientsäkerhetsberättelse 2025 för Södermalms dagverksamheter Södermalms dagverksamheter, Patientsäkerhetsberättelse 2(14) Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................... 3 Sammanfattning ....................................................................................................................... 3 Grundläggande förutsättningar för säker vård ..................................................................... 4 Engagerad ledning och tydlig styrning .............................................................................................. 4 Övergripande mål och strategier .................................................................................................. 5 Organisation och ansvar ............................................................................................................... 5 En god säkerhetskultur ...................................................................................................................... 8 Adekvat kunskap och kompetens ...................................................................................................... 8 Patienten som medskapare ................................................................................................................ 9 Agera för säker vård ................................................................................................................ 9 Egenkontroll ...................................................................................................................................... 9 Öka kunskap om inträffade vårdskador ........................................................................................... 10 Tillförlitliga och säkra system och processer ...................................................................................11 Säker vård här och nu ...................................................................................................................... 12 Riskhantering ............................................................................................................................. 12 Stärka analys, lärande och utveckling ............................................................................................. 12 Avvikelser ................................................................................................................................... 13 Klagomål och synpunkter ........................................................................................................... 13 Öka riskmedvetenhet och beredskap ............................................................................................... 13 Mål, strategier och utmaningar för kommande år .............................................................. 14 Södermalms dagverksamheter, Patientsäkerhetsberättelse 3(14) Inledning PSL 2010:659, SOSFS 2011:9 7 kap. 3 Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar samt att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år, finnas tillgänglig för den som vill ta del av del av den och den bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet. Källa: Socialstyrelsen ”Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020–2024” Sammanfattning Södermalms dagverksamheters mål är att bedriva hälso- och sjukvård av god kvalitet och hög patientsäkerhet. Dagverksamheterna Grindstugan, Guldägget, Magda och Pärlan är för äldre med demenssjukdom. Skånegatan har dagverksamhet med social inriktning. Verksamheterna Södermalms dagverksamheter, Patientsäkerhetsberättelse 4(14) kräver ett biståndsbeslut och är till för personer över 65 år som bor i ordinärt boende. Tillsammans finns det 88 platser varje dag, varav 20 platser är för social dagverksamhet på Skånegatan. På Skånegatan och Magda dagverksamhet sköts hälso- och sjukvårdsinsatser av personal från Nytorgsgården vård- och omsorgsboende. På Grindstugan, Guldägget och Pärlan ansvarar personal från Katarinagården vård- och omsorgsboende för hälso- och sjukvården. Områdeschef har gått igenom samtliga lokala hälso- och sjukvårdsrutiner och gjort uppdateringar där det har behövts. Baspersonal har genomgått utbildningar i: • Basal hygien • Hjärt- och lungräddning • Demens • Personcentrerad vård och omsorg • Fingermetoden Resultatet av egenkontroll av loggkontroller visar att ingen obehörig varit inne i journalsystemet. Resultatet av egenkontroll av hälso- och sjukvårdsdokumentation visar att den sker i V odok 2.0. En fallavvikelse har förkommit på Skånegatan. Lärdomar som spridits efter analys av riskhantering samt granskning av uppdaterad Uppdragsbeskrivning för dagverksamheter i egen regi är att säkerställa tillgång till arbetsterapeut och fysioterapeut under tid som dagverksamheten är öppen. För att säkerställa att insatser ges av god kvalitet och i enlighet med gästs biståndsbeslut har enheten tillsammans med Södermalms stadsdelsförvaltnings beställarenhet tagit fram nya rutiner gällande uppstart av dagverksamhet, innehåll i beställning och avslutsprocess. Som en del i uppdraget att biståndshandläggare ska kontaktas när gästs behov förändras i den grad att biståndsbeslutet behöver ses över har enheten tagit fram ett eget underlag Observation av gästs funktionsförmåga. Underlaget används av för att konkret kunna beskriva vilket/vilka behov som förändrats. Grundläggande förutsättningar för säker vård Nedan beskrivs mål och strategier, organisation och struktur för arbetet med att minska antalet vårdskador. För att kunna nå den nationella visionen ”God och säker vård – överallt och alltid” och det nationella målet ”ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada”, har fyra grundläggande förutsättningar identifierats i den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Engagerad ledning och tydlig styrning En grundläggande förutsättning för en säker vård är en engagerad och kompetent ledning och tydlig styrning av hälso- och sjukvården på alla nivåer. Södermalms dagverksamheter, Patientsäkerhetsberättelse 5(14) Övergripande mål och strategier PSL 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1-3 § Dagverksamheternas mål är att bedriva hälso- och sjukvård av god kvalitet med hög patientsäkerhet. Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården och att den vård som ges uppfyller kraven på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagens definition. Verksamhetens strategier är att följa hälso- och sjukvårdens kvalitet och patientsäkerhet genom att: • Genomföra egenkontroll av hälso- och sjukvårdsdokumentation. • Genomföra egenkontroll av rengöring och funktionskontroll av medicintekniska hjälpmedel. • Genomföra egenkontroll av utbildning i basal hygien och självskattning basal hygien. • Uppdatera inventarielistor för medicintekniska hjälpmedel. • Upprätta och utveckla kompetens genom att personal deltar i utbildning kring basal hygien, demenssjukdomar, personcentrerad vård och omsorg, brandskyddsarbete och hjärtlungräddning. • Genomgång av hälso- och sjukvårdsrutiner på APT och teammöten. • Hälso- och sjukvårdsrutiner uppdateras årligen och oftare vid behov. • Genomföra riskanalyser av bemanning, smittförebyggande åtgärder, strömavbrott och sjuksköterskans tillgänglighet. • Genomföra analys och vidta åtgärder utifrån gjorda egenkontroller. • Utreda, analysera och följa upp rapporterade hälso- och sjukvårdsavvikelser. Organisation och ansvar PSL 2010:659, 3 kap. 1 § och 9 §, SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 1 Vårdgivaren har det yttersta ansvaret för att det bedrivs ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att man aktivt arbetar förebyggande för att förhindra vårdskador. Nämndens ansvar Stockholms stad har uppdragit till Södermalms stadsdelsnämnd att utgöra vårdgivare enligt hälso- och sjukvårdslagen[1] för de verksamheter som bedrivs i egenregi i stadsdelen. Södermalms dagverksamheter, Patientsäkerhetsberättelse 6(14) Nämnden har det övergripande ansvaret för att den hälso- och sjukvård som erbjuds inom ansvarsområdet uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav på god vård. Vårdgivaren ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Verksamhetschefs ansvar (enligt hälso- och sjukvårdslagen) Kravet att verksamhetschef ska finnas ”där hälso- och sjukvård bedrivs” är reglerad i lag och förordning [2]. Verksamhetschef har det övergripande ansvaret för att vård och omsorg och ska tillgodose patienters behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Verksamhetschef ansvarar även för att utreda händelser i verksamheten som har medfört eller har kunnat medföra en vårdskada. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) funktion är reglerad i lag och förordning[3] och innebär att MAS ska ansvara för att patienter får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens område. Medicinskt ansvarig för rehabilitering Den medicinskt ansvarige för rehabilitering (MAR) har jämförbart uppdrag med MAS inom området rehabilitering. Både MAS och MAR har delegation från nämnden att göra en anmälan enligt Lex Maria till Inspektion för vård och omsorg (IVO) om händelser som medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Avdelningschef Avdelningschef har ett ansvar över avdelningen för äldreomsorg i stadsdelen och säkerställer ytterst att kvaliteten för god vård och omsorg uppfylls och att gällande riktlinjer och rutiner följs på områdesnivå samt ger underlag till verksamhetschef enligt HSL, områdeschef och enhetschef för övergripande uppföljning. Områdeschef Områdeschef för dagverksamheterna egen regi är även verksamhetschef enligt HSL och har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården samt omsorgen. Chef ansvarar för att uppdatera rutiner, se till att alla medarbetare har adekvat kunskap och att alla nyanställda får introduktion för att utföra de uppdragen utifrån krav som ställs på verksamheten. Enhetschef Enhetschef för hälso- och sjukvården anställd på Katarinagårdens vård- och omsorgsboende är chef över och har personalansvar för legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen som gör hälso- och sjukvårdsinsatser på Guldäggets-, Grindstugans- och Pärlans dagverksamhet. Enhetschef för hälso- och sjukvården anställd på Nytorgsgårdens vård- och omsorgsboende är chef över och har personalansvar för legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen som gör hälso- och sjukvårdsinsatser på Skånegatans- och Magda dagverksamhet. Samverkan sker mellan områdeschef för dagverksamheterna och enhetschefer för att säkerställa att uppdragen utifrån krav som ställs på verksamheten uppfylls. Södermalms dagverksamheter, Patientsäkerhetsberättelse 7(14) Medarbetare All hälso- och sjukvårdspersonal ska medverka till en hög patientsäkerhet och har i sitt yrkesutövande skyldighet att följa lagar, regler och rutiner som finns upprättade i verksamheten. [1] Hälso- och sjukvårdslag (2017:3) [2] Enligt HSL (2017:30) 3 kap. 2 §, ska det, där det bedrivs vård, finnas någon som ansvarar för verksamheten (verksamhetschef). Verksamhetschef ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) 4 kap. 1-5 §§ [3] Enligt HSL (2017:30) 11 kap. 4 §. Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) 4 kap. 6 §. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS 2011:9 4 kap. 6 § och 7 kap. 2 § p 3 Verksamheterna har samverkat med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal anställd av Nytorgsgårdens vård- och omsorgsboende samt Katarinagårdens vård- och omsorgsboende. Samverkan har även skett med primärvården, gästens anhöriga, ansvarig biståndshandläggare samt gästens hemtjänst. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 § Information är värdefullt och behöver skyddas efter behov. Ett bra informationssäkerhetsarbete är en förutsättning för effektiv och korrekt informationshantering. Det skydd vi har att tillgå för att skydda informationen är: • Digitala/tekniska skydd: stadens it-system nås via trådlöst nätverk via arbetsgivarens datorer. Citrix-lösning med två faktors inloggning, detta för att öka säkerheten för uppkoppling och generellt skydd av data. • Fysiska skydd: verksamheterna har ett systematiskt brandskyddsarbete som följs upp och analyseras, gästers pappersjournaler förvaras i brandklassade låsbara arkivskåp. • Administrativa skydd: styrande och stödjande dokument • Mänskligt skydd: kunskap om hur information får hanteras kommuniceras vid olika mötesforum och mail. Loggkontroller av hälso- och sjukvårdsdokumentation • Loggkontroller i V odok 2.0 har utförts av områdeschef. • Egenkontroller av hälso- och sjukvårdsdokumentation i V odok 2.0 har utförts av områdeschef. Södermalms dagverksamheter, Patientsäkerhetsberättelse 8(14) En god säkerhetskultur En grundläggande förutsättning för en säker vård är en god säkerhetskultur. Organisationen ger då förutsättningar för en kultur som främjar säkerhet. Baspersonal informerar sjuksköterska och lämnar ifylld avvikelseblankett för registrering i V odok 2.0. Avvikelser utreds i samråd med enhetschef för hälso- och sjukvårdspersonal. Sjuksköterska informerar vid behov gästens husläkarmottagning/vårdcentral. Vid allvarliga avvikelser (risk för vårdskada/missförhållande) informeras områdeschef omgående. MAS informeras muntligt av områdesschef vid risk för allvarlig vårdskada/vårdskada. Områdeschef för dagverksamheterna hanterar avvikelser och fallrapporter i V odok 2.0 senast den 10:e i månaden efter. När avvikelse måste kompletteras meddelar områdeschef den som registrerat avvikelsen/fallrapporten via V odok 2.0 meddelandefunktion. Enhetschef för hälso- och sjukvården, områdesschef för dagverksamheterna, hälso- och sjukvårdspersonal och baspersonal på förekommande dagverksamhet diskuterar gemensamt orsaker och åtgärder i syfte att utveckla vården samt minimera att upprepningar inte sker. MAS och MAR ansvarar för att stänga avvikelser när dessa är färdighanterade. Adekvat kunskap och kompetens En grundläggande förutsättning för en säker vård är att det finns tillräckligt med personal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. För att säkerställa att baspersonal har grundläggande förutsättningar för en säker vård har utbildning skett inom: • Basal hygien • Hjärt- och lungräddning • Demens • Personcentrerad vård och omsorg • Fingermetoden Södermalms dagverksamheter, Patientsäkerhetsberättelse 9(14) Patienten som medskapare En grundläggande förutsättning för en säker vård är patientens och de närståendes delaktighet. Vården blir säkrare om patienten är välinformerad, deltar aktivt i sin vård och ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Att patienten bemöts med respekt skapar tillit och förtroende. PSL 2010:659 3 kap. 4 § Verksamheterna erbjuder patienter och anhöriga möte om hälso- och sjukvårdsinsatser om behov uppstår. Baspersonal arbetare utifrån äldreomsorgens värdegrund gällande bemötande och delaktighet och Stockholms stads program för anhöriga. Vid nybesök till verksamheterna är nästan alltid anhöriga med. Verksamheterna använder Instagram för att visa vad deras närstående gjort på dagverksamheten. Anhörigträff och sociala aktiviteter tillsammans med närstående erbjuds två gånger/år. Uppföljning av insatsen dagverksamhet sker var 3:e månad i samverkan med gäst. Uppföljningssamtal med anhöriga sker var 3:e månad eller oftare vid behov. Samverkan sker med stadsdelens anhörigkonsulent för att informera anhöriga om stödjande insatser. Agera för säker vård Ett fortlöpande förbättringsarbete, som bygger på lärande och utveckling, till exempel en förbättringsmodell, är en viktig grund för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. Egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 § Under året har dagverksamheterna, i samarbete med kvalitets- och utvecklingsenheten, gjort ett gediget arbete med att utveckla digitala egenkontroller i ILS samt ta fram tillhörande checklistor. Arbetssättet kommer att implementeras under 2026 och förväntas stärka det systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Södermalms dagverksamheter, Patientsäkerhetsberättelse 10(14) För vissa egenkontroller gällande hälso- och sjukvården finns det idagsläget inga framtagna digitala egenkontroller i systemet vilket identifierats som ett prioriterat utvecklingsområde under året. Egenkontroller som utförs på dagverksamheterna som berör patientsäkerheten är: • Hälso- och sjukvårdsdokumentation Varje månad, verksamhetschef HSL, V odok 2.0 • Loggkontroller hälso- och sjukvårdsdokumentation Varje månad, verksamhetschef HSL, V odok 2.0 • Avvikelser hälso- och sjukvård Varje månad, verksamhetschef HSL, avvikelsemodul V odok 2.0 • Utbildning basala hygienrutiner En gång/år, medarbetare, individuell kompetensplan, ILS • Självskattning basala hygienrutiner Två gånger/år, medarbetare, individuell kompetensplan, ILS • Observation basala hygienrutiner En gång/år/verksamhet, kvalitetssamordnare, ILS • Funktionskontroll lyftselar Vid varje användning, medarbetare, signeringslista • Funktionskontroll och rengöring medicintekniska produkter Varje månad, medarbetare, signeringslista, ILS • Funktionskontroll medicintekniska produkter Årsvis eller oftare vid behov, behörig fackman, ILS Öka kunskap om inträffade vårdskador Genom identifiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om vad som drabbar patienterna när resultatet av vården inte blivit det som avsetts. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning av åtgärder och prioritering av insatser. SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § • Hälso- och sjukvårdsrutiner har gåtts igenom på verksamhetsmöten. • Rutin gällande ansvarsfördelning hälso- och sjukvårdsinsatser på Guldäggets Södermalms dagverksamheter, Patientsäkerhetsberättelse 11(14) dagverksamhet, Grindstugans dagverksamhet, Magda dagverksamhet och Pärlans har setts över. • All tillsvidareanställd, 21 st, personal och tio intermittent anställda har genomfört utbildning och självskattning av basal hygien. Utbildning sker vid nyanställning och en gång/år. Självskattning basal hygien sker två gånger/år. Dokumentation görs i egenkontrollplan. • All tillsvidareanställd personal har fortbildats i hjärt- och lungräddning. Dokumentation görs i kompetensplanen. • All tillsvidareanställd personal och intermittent anställda har fortbildats i demenskunskaper, personcentrerad vård och omsorg samt Fingermetoden. Dokumentation görs i kompetensplanen. • Verksamheterna är stjärnmärkta enligt Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell för personcentrerad omvårdnad och all personal har genomgått utbildning i demens. Fokusområde har varit anhörigstöd där vi ökat dialogen med anhöriga och infört avslutssamtal. Inom nollvision har vi arbetat med kommunikation med anhöriga, följsamhet till verksamhetsrutiner och infört daglig reflektion. Tillförlitliga och säkra system och processer Genom att inkludera systematiskt patientsäkerhetsarbete som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen kan både de reaktiva och proaktiva perspektiven på patientsäkerhet bejakas. Genom att minska oönskade variationer stärks patientsäkerheten. Identifierade områden som är relevanta att höja kompetensen kring är: • Rehabiliterande arbetssätt • Kognitiva sjukdomar För att öka kompetensen och fokusera än mer på bibehållande av gästernas funktionsförmåga kommer vi under nästa år knyta arbetsterapeut närmare verksamheten och utveckla arbetssätt, rutiner och se över ansvarsfördelningen. Verksamheterna kommer införa kvalitetsråd där teamarbete kring gäster kommer ske. Underlag som kommer användas är eget framtaget material Observation av gästens funktionsförmåga. Verksamheterna är stjärnmärkta enligt utbildningsmodell som tagits fram av Demenscentrum. Detta bidrar till att löpande ge personalen kunskap och verktyg för att kunna utveckla personcentrerad omsorg. Utbildning av nyanställda sker kontinuerligt. Södermalms dagverksamheter, Patientsäkerhetsberättelse 12(14) Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid. Riskhantering SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Dagverksamheterna arbetar för att hantera risker för vårdskador genom att: • Systematisk hantering av avvikelser, klagomål och synpunkter • Riskanalyser beträffande smittförebyggande åtgärder, strömavbrott, extremt väder, förflyttningsteknik, funktionskontroll av selar, bemanning, inte får tag på sjuksköterska, hissproblem och vattenläcka. Riskanalyserna uppdateras vid behov dock minst en gång per år. Inför sommaren • Lokal rutin finns för vad som ska göras om sjuksköterska inte är tillgänglig • Lokal rutin finns för att säkerställa att gäster får tillräckligt med vätska under varma sommardagar Stärka analys, lärande och utveckling Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. Södermalms dagverksamheter, Patientsäkerhetsberättelse 13(14) Avvikelser PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 Skånegatans dagverksamhet har haft en avvikelse gällande fall. Fallolyckan har inte medfört vårdskada. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Information om möjligheten att lämna förslag, klagomål eller synpunkter finns väl synligt i verksamheten. Möjligheten att lämna muntliga eller skriftliga synpunkter och klagomål delges gäster och eventuella anhöriga vid välkomstsamtalet. Om gästen tycker det är krångligt att använda blanketten ”Tyck till” hjälper personalen till. Synpunkterna ska omgående lämnas till områdeschef som senast dagen efter mottagandet skickar till registratorn på Virkesvägen för att diarieföras via soder@stockholm.se En kopia sparas på enheten. Registrator ankomststämplar och diarieför ärendet, behåller originalet samt lämnar en kopia till kvalitets- och utvecklingsenheten för handläggning.Ska ärendet handläggas på berörd enhet skickar verksamhetsutvecklare ärendet till områdeschef som utreder ärendet.Inom 14 dagar sammanställer områdeschef ett svar till den enskilde där också vidtagna och/eller planerade åtgärder redovisas.Vid beröm ska ett tackkort skrivas, är det en synpunkt eller ett klagomål ska detta skriftligen bemötas på ett professionellt sätt samt åtgärda anledningen till synpunkten eller klagomålet.En kopia sparas hos områdeschef.Svaret skickas direkt till den som framfört klagomål/synpunkt. Områdeschef ansvarar för att en kopia skannas till registraturen via soder@stockholm.se och med kopia till kvalitets- och utvecklingsenheten. Inkomna synpunkter, förslag och klagomål tas upp på enhetens verksamhetsmöte för att kvalitetsutveckla verksamheten. Alla medarbetare ska få kännedom om inkomna synpunkter, förslag och klagomål. Områdeschefen sammanställer och analyserar de synpunkter, beröm eller klagomål som inkommit under verksamhetsåret. Analyserna utmynnar i förslag på förbättringsåtgärder inom verksamheten. Redovisning av inkomna klagomål, synpunkter och beröm sker i tertialrapporter och verksamhetsberättelse. Under året har: • Guldäggets dagverksamhet mottagit ett klagomål gällande bristande tillsyn vid utevistelse. Vi har sett över rutiner vid utevistelse och infört att alla verksamheter tar kort på sina gäster. • Magda dagverksamhet mottagit beröm gällande bemötande och verksamhetsinnehåll. Öka riskmedvetenhet och beredskap Alla delar av vården behöver planera för en hälso- och sjukvård som flexibelt kan anpassas till kortsiktigt eller långsiktigt förändrade förhållanden med bibehållen funktionalitet, även under oväntade förhållanden. I patientsäkerhetssammanhang beskrivs detta som resiliens. Södermalms dagverksamheter, Patientsäkerhetsberättelse 14(14) Verksamheterna kommer fortsätta sitt strukturerade arbetssätt kring basal hygien genom självskattning och utbildning. Att knyta en arbetsterapeut till verksamheter kommer säkerställa en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Vi kommer också att införa kvalitetsråd där medarbetare, chef och kvalitetssamordnare diskuterar gäster där förändrat behov uppstått och där biståndshandläggare behöver kontaktas. Om behov av att ge delegerad medicin till gäst uppstår i verksamheterna kommer baspersonalen genomgå delegeringsutbildning. Mål, strategier och utmaningar för kommande år Under år 2026 kommer verksamheterna: • Implementera framtagna egenkontroller i ILS. • Tillsammans med MAS, MAR samt kvalitets- och utvecklingsenheten ta fram digitala egenkontroller för de delar av hälso- och sjukvården som saknas. • Fortsatt arbeta med att höja kunskapen i basal hygien. Detta kommer ske genom självskattning och webutbildning via vårdgivarguiden samt årlig observation. • Fortsatt arbete med att stötta anhöriga och egenkontroll för uppföljningssamtal med anhöriga kommer implementeras. • Fortsatt arbete med stjärnmärkt demensomsorg där vi kommer satsa på kvalitetsråd samt levnadsberättelser. • Implementera nytt under Observartion av gästs funktionsförmåga. • För att nå en än mer personcentrerad omvårdnad kommer vi i samverkan med stadsdelens beställarenhet och Äldrecentrum fortsatt driva projekt ”Behovsindelad dagverksamhet”. Detta i syfte att utreda hur staden kan arbeta och erbjuda dagverksamhet utifrån den äldres behov och inte enbart utifrån kognitiva sjukdom/svikt. • Studieresa till Malmö för att få inspiration om hur de arbetar med dagverksamhet för olika målgrupper. --- [Bilaga 08 - Patientsäkerhetsberättelse 2025 Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet och samtliga sju särskilda boenden i egen regi.pdf] Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 0(116) Bilaga 08 Patientsäkerhetsberättelse 2025 Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet och samtliga sju särskilda boenden i egen regi Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 1(116) Patientsäkerhetsberättelse 2025 för Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet och samtliga sju särskilda boenden i egen regi Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 2(116) Sammanfattning Denna patientsäkerhetsberättelse (PSB) innehåller en gemensam del som beskriver de grund- läggande förutsättningarna utifrån Agera för säker vård. De fem prioriterade områdena samt en inledande sammanfattning redovisas separat för varje verksamhet. I denna PSB ingår: • MAS och MAR inledande PSB • Bergsund vård- och omsorgsboende • Hornskroken vård- och omsorgsboende • Hornstulls servicehus • Katarinagården vård- och omsorgsboende • Kulltorp vård- och omsorgsboende • Magdalenagården vård- och omsorgsboende • Nytorgsgården vård- och omsorgsboende Avdelning Äldreomsorg bedriver hälso- och sjukvård inom särskilt boende för äldre, för per- soner med somatisk sjukdom och personer med demenssjukdom. Det övergripande patientsä- kerhetsarbetet har haft fokus på att utveckla strukturer, arbetssätt och uppföljning för att minska risker i vården. Fokus har legat på läkemedelssäkerhet, dokumentation, teamarbete, riskförebyggande arbetssätt samt uppföljning. Arbetet med att utveckla ledningssystem, patientsäkerhetskultur och kompetensförsörjning har påbörjats och fortsätter kommande år. Processkartläggning och uppbyggnad av ett ledningssystem har inletts för att tydliggöra ansvar, arbetssätt och uppföljning. Åtgärder har genomförts för att stärka läkemedelshanteringen genom utbildning, reviderade rutiner och förbättrad uppföljning. Teamarbete har utvecklats genom strukturerade teammöten och stärkt samverkan mellan yrkesgrupper. Egenkontroll, journalgranskning och uppföljning har vidareutvecklats för att ge bättre underlag för analys och förbättringsarbete. Kompetenshöjande insatser har genomförts inom läkemedelshantering, dokumentation och hygien. Arbetet har bidragit till ökad struktur i patientsäkerhetsarbetet. Uppföljningar visar variation mellan verksamheter men även förbättringar inom vissa områden, bland annat palliativ vård och genomförande av riskbedömningar. Analys av avvikelser och utredningar har bidragit till ökad kunskap om riskområden och legat till grund för åtgärder, särskilt inom läkemedelssäkerhet, fallprevention, dokumentation och informationsöverföring. Arbetet med att utveckla det systematiska patientsäkerhetsarbetet fortsätter. Prioriterade områden är lokal handlingsplan för patientsäkerhet, fortsatt utveckling av säkerhetskultur, förbättrad dokumentation och uppföljning, stärkt läkemedelshantering och delegeringsprocess samt ökad systematik i egenkontroll och riskanalyser och användning av kvalitetsregister i det systematiska förbättringsarbetet. Även kompetensförsörjning, teamarbete och förebyggande arbetssätt behöver vidareutvecklas. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 3(116) Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................................................... 2 Inledning ................................................................................................................................... 7 Grundläggande förutsättningar för säker vård ..................................................................... 8 Engagerad ledning och tydlig styrning .............................................................................................. 8 Övergripande mål och strategier .................................................................................................. 8 Organisation och ansvar ............................................................................................................... 9 En god säkerhetskultur .................................................................................................................... 12 Adekvat kunskap och kompetens .................................................................................................... 13 Patienten som medskapare .............................................................................................................. 15 Agera för säker vård .............................................................................................................. 16 Egenkontroll .................................................................................................................................... 16 Öka kunskap om inträffade vårdskador ........................................................................................... 18 Tillförlitliga och säkra system och processer .................................................................................. 20 Säker vård här och nu ...................................................................................................................... 22 Riskhantering ............................................................................................................................. 23 Stärka analys, lärande och utveckling ............................................................................................. 24 Avvikelser ................................................................................................................................... 29 Klagomål och synpunkter ........................................................................................................... 31 Öka riskmedvetenhet och beredskap ............................................................................................... 31 Mål, strategier och utmaningar för kommande år .............................................................. 33 Bergsunds vård- och omsorgsboende (VoB-område 3) ....................................................... 35 Agera för säker vård .............................................................................................................. 35 Öka kunskap om inträffade vårdskador ........................................................................................... 36 Tillförlitliga och säkra system och processer .................................................................................. 37 Säker vård här och nu ...................................................................................................................... 38 Riskhantering ............................................................................................................................. 39 Stärka analys, lärande och utveckling ............................................................................................. 40 Klagomål och synpunkter ........................................................................................................... 43 Öka riskmedvetenhet och beredskap ............................................................................................... 44 Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 4(116) Mål, strategier och utmaningar för kommande år .............................................................. 45 Hornskrokens vård- och omsorgsboende (VoB-område 2) ................................................ 46 Agera för säker vård .............................................................................................................. 47 Öka kunskap om inträffade vårdskador ........................................................................................... 47 Tillförlitliga och säkra system och processer .................................................................................. 48 Säker vård här och nu ...................................................................................................................... 50 Riskhantering ............................................................................................................................. 52 Stärka analys, lärande och utveckling ............................................................................................. 53 Avvikelser ................................................................................................................................... 56 Klagomål och synpunkter ........................................................................................................... 57 Öka riskmedvetenhet och beredskap ............................................................................................... 57 Mål, strategier och utmaningar för kommande år .............................................................. 58 Hornstulls servicehus ............................................................................................................. 59 Agera för säker vård .............................................................................................................. 59 Öka kunskap om inträffade vårdskador ........................................................................................... 59 Tillförlitliga och säkra system och processer .................................................................................. 61 Säker vård här och nu ...................................................................................................................... 63 Riskhantering ............................................................................................................................. 64 Stärka analys, lärande och utveckling ............................................................................................. 65 Avvikelser ................................................................................................................................... 68 Klagomål och synpunkter ........................................................................................................... 69 Öka riskmedvetenhet och beredskap ............................................................................................... 69 Mål, strategier och utmaningar för kommande år .............................................................. 70 Katarinagårdens vård- och omsorgsboende, VoB-område 1 ............................................. 72 Agera för säker vård .............................................................................................................. 73 Öka kunskap om inträffade vårdskador ........................................................................................... 73 Tillförlitliga och säkra system och processer .................................................................................. 74 Säker vård här och nu ...................................................................................................................... 75 Stärka analys, lärande och utveckling ............................................................................................. 76 Avvikelser ................................................................................................................................... 80 Klagomål och synpunkter ........................................................................................................... 81 Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 5(116) Öka riskmedvetenhet och beredskap ............................................................................................... 81 Mål, strategier och utmaningar för kommande år .............................................................. 82 Kulltorps vård- och omsorgsboende (VoB-område 1) ........................................................ 84 Sammanfattning ..................................................................................................................... 84 Agera för säker vård .............................................................................................................. 84 Öka kunskap om inträffade vårdskador ........................................................................................... 84 Tillförlitliga och säkra system och processer .................................................................................. 85 Säker vård här och nu ...................................................................................................................... 86 Riskhantering ............................................................................................................................. 87 Stärka analys, lärande och utveckling ............................................................................................. 87 Avvikelser ................................................................................................................................... 90 Klagomål och synpunkter ........................................................................................................... 90 Öka riskmedvetenhet och beredskap ............................................................................................... 91 Mål, strategier och utmaningar för kommande år .............................................................. 91 Magdalenagårdens vård- och omsorgsboende (VoB-område 2) ........................................ 93 Agera för säker vård .............................................................................................................. 94 Öka kunskap om inträffade vårdskador ........................................................................................... 94 Tillförlitliga och säkra system och processer .................................................................................. 95 Säker vård här och nu ...................................................................................................................... 96 Riskhantering ............................................................................................................................. 97 Stärka analys, lärande och utveckling ............................................................................................. 98 Avvikelser ................................................................................................................................. 101 Klagomål och synpunkter ......................................................................................................... 102 Öka riskmedvetenhet och beredskap ............................................................................................. 102 Mål, strategier och utmaningar för kommande år ............................................................ 103 Nytorgsgårdens vård- och omsorgsboende (VoB-område 2) ............................................ 105 Adekvat kunskap och kompetens .................................................................................................. 106 Patienten som medskapare ............................................................................................................ 106 Agera för säker vård ............................................................................................................ 107 Öka kunskap om inträffade vårdskador ......................................................................................... 108 Tillförlitliga och säkra system och processer ................................................................................ 108 Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 6(116) Säker vård här och nu .................................................................................................................... 109 Riskhantering ............................................................................................................................110 Stärka analys, lärande och utveckling ............................................................................................ 111 Avvikelser ..................................................................................................................................113 Klagomål och synpunkter ..........................................................................................................114 Öka riskmedvetenhet och beredskap ..............................................................................................115 Mål, strategier och utmaningar för kommande år ............................................................. 115 Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 7(116) Inledning Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar samt att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år, finnas tillgänglig för den som vill ta del av del av den och den bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet. Källa: Socialstyrelsen ”Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020–2024” Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 8(116) Grundläggande förutsättningar för säker vård Nedan beskrivs mål och strategier, organisation och struktur för arbetet med att minska antalet vårdskador. För att kunna nå den nationella visionen ”God och säker vård – överallt och alltid” och det nationella målet ”ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada”, har fyra grundläggande förutsättningar identifierats i den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Engagerad ledning och tydlig styrning En grundläggande förutsättning för en säker vård är en engagerad och kompetent ledning och tydlig styrning av hälso- och sjukvården på alla nivåer. Övergripande mål och strategier PSL 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1-3 § Framtagning av handlingsplan för ökad patientsäkerhet utifrån Agera för säker vård pågår i förvaltningen. Möten med styrgrupp (avdelningschef äldreomsorg, områdeschefer, MAS, MAR) har genomförts en gång i månaden där både patientsäkerhet och verksamhetsfrågor rörande hälso- och sjukvård har avhandlats. Enhetschefer inklusive verksamhetschef HSL arbetar med patientsäkerhet utifrån sitt ansvar och skapar förutsättningar för patientsäker vård genom att skapa en god arbetsmiljö samt lärande organisationer. Avdelningen påbörjade under 2025 en uppbyggnad av ett nytt ledningssystem, inkluderat processer och därtill kopplade rutiner och dokument för en säker vård och omsorg. Samtliga dokument kommer så mycket som möjligt gälla samtliga särskilda boende inom förvaltningen. Kopplat till detta tas det fram egenkontroller, där man sett att det behövs för att säkra vården där det finns risker. Detta kommer att resultera i säkrare processer och att hälso och sjukvården lättare kan se vilken del av en process som behöver utvecklas för att minska risken för vårdskador. • För att stärka läkemedelshanteringen och minska antalet läkemedelsavvikelser- tydliggöra delegeringsprocessen, vilka moment behövs i delegeringsprocessen, ta fram Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 9(116) checklistor för varje moment, där även uppföljning av delegering tydliggörs. • I samband med framtagande av huvudprocesser för hälso- och sjukvård identifiera riskområden och koppla ihop med egenkontroller. • Utveckla innehåll och agenda för kvalitetsråd så att alla yrkesgruppers delaktighet i analys och utredning ökar, liksom förbättringsarbeten på olika nivåer i verksamheterna. • Jobba vidare med analys och jämförelser vid punktprevalensmätning som görs 2 gånger om året. Där statistik visar på högt utfall jämfört med stadsdelens snitt eller nationella siffror från tex svenska HALT initiera förbättringsarbete som tydligt syftar till att minska risker och vårdskador som ex trycksår, undernäring och vårdrelaterade infektioner. • Dokumentation; säkerställa att aktuella riskbedömningar och hälsoplaner är samordnade samt kopplade till relevanta och aktiva åtgärder, med tydlig dokumenterad uppföljning och vid behov justering av insatser. • Ta fram övergripande utbildnings och kompetensutvecklingsplan för legitimerad personal och omvårdnadspersonal. • SKR analysverktyg - systematiskt patientsäkerhetsarbete. Analys slutförd höst 2025. Tydlig nulägesbild på utvecklingsområden finns som grund till handlingsplan för patientsäkerhet. • Lokal patientsäkerhetsplan utifrån Socialstyrelsens nationella handlingsplan. Förarbete har gjorts under året för att under våren 2026 ta fram lokal handlingsplan för patientsäkerhet, med mål att vara färdigställt till höst 2026. Organisation och ansvar PSL 2010:659, 3 kap. 1 § och 9 §, SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 1 Huvudman och vårdgivare Stockholm Stad är huvudman för den kommunala hälso- och sjukvård som bedrivs inom kommunen. Södermalms stadsdelsnämnd är vårdgivare för de verksamheter som bedrivs i egen regi i stadsförvaltningens geografiska område. Vårdgivarens ansvar för patientsäkerheten omfattar att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) uppfylls. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) MAS och MAR ansvarar för att patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarområde. I uppdraget ingår att bedöma om en händelse inneburit risk för allvarlig eller allvarlig vårdskada och besluta om anmälan till IVO enligt delegationsordning. Verksamhetschef Varje verksamhet har en legitimerad enhetschef som också är verksamhetschef enligt 4 kap 2 § hälso- och sjukvårdslagen. Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för ledning Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 10(116) och planering av patientsäkerhetsarbetet i verksamheten och ansvarar för att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. I ansvaret ingår att utreda de händelser i verksamheten som har medfört eller kunde ha medfört en vårdskada. Enhetschefen ansvarar för att verksamhetens rutiner och riktlinjer är kända inom sin enhet. De ska säkerställa att ny personal får adekvat introduktion för att utföra uppdragen och har den kompetens som behövs med hänsyn till de krav som ställs på verksamheten. Enhetschefen är också är ansvarig för avvikelsehanteringen på sin enhet samt för teamsamverkan. Båda dessa ansvarsområden är centrala för en säker vård. Verksamhetschefen har också ansvar för att upprätthålla en god säkerhetskultur i det dagliga arbetet i kombination med en god arbetsmiljö som främjar patientsäkerhet. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Består av sjuksköterskor, fysioterapeuter samt arbetsterapeuter. Hälso- och sjukvårdspersonal har ett yrkesansvar enligt patientsäkerhetslagen och ska bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls samt följa beslutade processer. De ansvarar för att rapportera avvikelser och risker och tillsammans med enhetschef utreda händelser samt ge förslag på åtgärder. De ansvarar för risk- och preventionsbedömningar för varje enskild patient och fungerar som arbetsledare utifrån sin profession i verksamheten. Omvårdnadspersonal Ansvarar för personligt delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter samt för att följa rutiner och givna ordinationer. De ansvarar för patientsäkerhetsarbetet genom att utveckla och säkra kvaliteten i det dagliga arbetet och rapportera eventuella risker och avvikelser. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS 2011:9 4 kap. 6 § och 7 kap. 2 § p 3 Stockholms stad har en samlad överenskommelse mellan kommun och region. Syftet med överenskommelsen är att skapa goda förutsättningar till att den enskilde får en sammanhållen kvalitativ och individanpassad vård och omsorg utifrån sina behov. Överenskommelsen gäller för SÄBO i egenregi och entreprenad. Samverkan och processer som bidrar till att förebygga att patienter drabbas av vårdskada sker genom: • Läkartillgänglighet och läkemedelsgenomgångar: Capio och Familjeläkarna i Saltsjöbaden ansvarar på uppdrag av regionen för läkarinsatser på Södermalms vård- och omsorgsboende. Fasta läkare med god kontinuitet besöker enheten varje vecka samt vid behov. Regelbundna samverkansmöten hålls med verksamheten två gånger per år. Läkemedelsgenomgång för den enskilde patienten genomförs minst en gång per år i samverkan med sjuksköterska. Två gånger om året sker också avtalsuppföljning, där rutiner och eventuella avvikelser lyfts. • Säker läkemedelshantering: Apoteket AB, genomför årligen apoteksinspektioner av läkemedelshanteringen. Samtliga verksamheter i egen regi har under året kvalitetsgranskats av farmaceut/kvalitetsgranskare. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 11(116) • God följsamhet till basala hygienrutiner: säkerställs genom samverkan med Vårdhygien, som bistår verksamheterna med rådgivning och stöd i kvalitetsarbetet. De anordnar också utbildning inom hygienområdet för personal. • Munhälsovård: Munhälsovård erbjuds genom Region Stockholms tandvårdsstöd till berättigade personer inom vård- och omsorgsboenden. Genom en etablerad samverkansmodell mellan region och kommun säkerställs munhälsobedömning och nödvändig tandvård till den enskilde. Samverkansavtalet innehåller också att de ska hålla i munvårdsutbildning till vård- och omsorgspersonal. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens enhet för tandvård genomför årliga samverkansmöten med kommunernas kontaktpersoner för tandvårdsfrågor. • Palliativ vård: Samverkan sker med Palliativt kunskapscentrum (PKC), som samfinansieras av Region Stockholm och kommunerna i Stockholms län. PKC erbjuder utbildningar inom palliativ vård för olika målgrupper, vilket stärker teamarbete, vårdkvalitet och arbetsmiljö. • Vårdkedja korttidsboende: Under året har fortsatt arbete med samverkansmöten i vårdkedjan mellan korttidsverksamhet och primärvårdsrehabilitering pågått, med fokus på att säkerställa en sömlös och säker vårdövergång vid in- och utskrivning till ordinärt boende eller särskilt boende. • Biståndshandläggningsprocessen: Under året har samverkan initierats mellan MAS, MAR, stadsdelens vård- och omsorgsboenden, korttidsverksamhet och biståndsbedömning, särskilt kopplat till beställnings- och inflyttningsprocessen. Syftet är att belysa utmaningar i patientsäkerheten, särskilt i samband med snabba och oplanerade inflyttningar där risken för vårdskador är förhöjd. • Samverkan i geografisk samordningsansvarig GSA: detta är fortsatt ett utvecklingsområde för att driva frågor kring samsyn gällande rapportering i vårdens övergångar mellan region och kommun från ordinärt boende till särskilt boende. Här finns utmaningar i att samverka kring god och nära vård. • Samverkan utifrån processen stöd till egenvård: Under 2025 påbörjades en kartläggning i stöd till egenvård och användning av egenvårdsintyget. Processkartläggning är påbörjad tillsammans med primärvårdsrehab, biståndshandläggare och hemtjänst. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 § Det är verksamhetschefen enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som ansvarar för att säkerställa att personalen har rätt åtkomstbehörighet för sina arbetsuppgifter genom att tilldela, förändra och avsluta/ta bort behörigheter för legitimerad personal. Verksamhetschefen ansvarar även för egenkontroll av åtkomsten till patientuppgifter genom regelbundna och systematiska loggkontroller, dels av legitimerad personal, dels av patientjournalerna i sin verksamhet. Inga intrång eller incidenter avseende patientjournaler har rapporterats under 2025. Samtliga medarbetare genomgår årligen två obligatoriska webbutbildningar inom Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 12(116) informationssäkerhet och dataskydd. Verksamheten hanterar patientuppgifter kontinuerligt i det dagliga arbetet, vilket ställer höga krav på de digitala system och tjänster som används. Samtliga system inom hälso och sjukvård informationssäkerhetsklassas inom stadsdelen. Under 2025 genomfördes en särskild satsning med fokus på tillgång till hälso- och sjukvårdsdokumentation för legitimerad personal. För att säkerställa åtkomst till sammanhållen journal via NPÖ samt aktuella läkemedelsordinationer i systemet Pascal utbildades administratörer vid fyra verksamheter i att utfärda reserv-SITHS-kort. Åtgärden har bidragit till att även timanställd och inhyrd personal, samt personal som tillfälligt saknar ordinarie SITHS-kort, kan få nödvändig systemåtkomst och därmed upprätthålla en säker och kontinuerlig vård. Under 2025 genomfördes journalgranskning inom ramen för egenkontroll genom stickprovsgranskning i alla verksamheter. Granskningen identifierade gemensamma utvecklingsområden som vi kommer att arbeta med under 2026. Arbetet inriktas på att säkerställa att aktuella riskbedömningar och hälsoplaner i hälso- och sjukvårdsjournalen är samordnade samt kopplade till relevanta och aktiva åtgärder, med tydlig dokumenterad uppföljning. Under våren 2025 genomfördes också en variant av journalgranskningen med syftet att säkerställa att nystartade journaler innehåller det som krävs för att uppnå en säker och ändamålsenlig vård. En god säkerhetskultur En grundläggande förutsättning för en säker vård är en god säkerhetskultur. Organisationen ger då förutsättningar för en kultur som främjar säkerhet. En grundläggande förutsättning för en säker vård är en god säkerhetskultur, där organisationen skapar förutsättningar för ett öppet, lärande och systematiskt säkerhetsarbete. Inom avdelning Äldreomsorg finns behov av att ytterligare stärka och systematisera arbetet med patientsäkerhetskultur. Under året har arbetet därför inriktats på att lägga grunden för ett mer sammanhållet och strukturerat arbetssätt, inklusive framtagande av en gemensam struktur samt en påbörjad handlingsplan för ökad patientsäkerhet. Ett mer omfattande utvecklingsarbete kommer att initieras kommande år med målet att skapa en långsiktig och hållbar utveckling av patientsäkerhetskulturen. På verksamhetsnivå genomförs flera viktiga insatser, och avvikelser samt händelser lyfts regelbundet i kvalitetsråd som en del av det lärande och förbättrande arbetet. Vi ser en tydlig ökning av rapporteringen av händelser, vilket indikerar en stärkt medvetenhet om ansvar och delaktighet samt ett aktivt arbete med att förbättra verksamheten utifrån identifierade risker Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 13(116) och händelser. För att ytterligare stärka säkerhetskulturen behöver mötesstrukturen utvecklas så att patientsäkerhetsfrågor ges tillräckligt utrymme och tydligare integreras i det dagliga arbetet. Under kommande år kommer vi på övergripande nivå i stadsdelen att vidareutveckla kvalitetsrådens uppdrag, innehåll och mötesstruktur. Ett viktigt fokus är att öka delaktigheten från samtliga yrkesgrupper, stärka det gemensamma lärandet och säkerställa att erfarenheter omsätts i konkreta förbättringar i verksamheten. På detta sätt stärks förutsättningarna att identifiera bakomliggande orsaker, särskilt på systemnivå, samt att formulera, genomföra och följa upp förbättringsåtgärder på såväl enhets- som verksamhetsnivå. Arbetet syftar även till att stärka en kultur där medarbetare känner trygghet i att rapportera risker, avvikelser och misstag. Rapportering ska ses som en förutsättning för att identifiera risker, förstå bakomliggande orsaker och genomföra förbättringar. Arbetet med att utveckla patientsäkerhetskulturen kommer att följas upp kontinuerligt genom återkommande dialog, analys och strukturerad uppföljning med stöd av HSE-frågor (Hållbart Säkerhetsengagemang). HSE är ett verktyg som möjliggör en systematisk och återkommande uppföljning av medarbetares upplevelse av säkerhetsengagemang, delaktighet och förutsättningar att arbeta säkert, samt i vilken utsträckning patientsäkerhet och arbetsmiljö integreras i det dagliga arbetet. Genom en regelbunden och långsiktig uppföljning skapas förutsättningar att följa utvecklingen av patientsäkerhetskulturen över tid och säkerställa att genomförda åtgärder får avsedd effekt. Det fortsatta arbetet fokuserar på att stärka ledarskapet, främja en öppen och tillitsfull dialog där risker och förbättringsbehov kan lyftas samt att systematiskt följa upp genomförda åtgärder och deras effekter. Under året har vi i utredningar av vårdskador haft särskilt fokus på att stödja verksamhetschefer i händelse- och orsaksanalys för att identifiera åtgärder på systemnivå. Under 2026 planerar vi att påbörja införandet av Gröna korset som en del av vårt systematiska patientsäkerhetsarbete i den dagliga rapporteringen i verksamheterna. Gröna korset är en strukturerad metod för daglig visuell uppföljning av vårdrelaterade risker och avvikelser, med syfte att tidigt identifiera, synliggöra och förebygga vårdskador samt säkerställa att viktig information inte går förlorad. Genom införandet av Gröna korset förväntar vi oss ökad medvetenhet om patientsäkerhetsrisker, förbättrad kommunikation i teamet samt ett mer proaktivt arbetssätt. MAS och MAR fortsätter att följa upp verksamheternas riskanalyser inom patientsäkerhetsområdet samt stödja utvecklingen av ett mer systematiskt, förebyggande och lärande arbetssätt genom kvalitetsråden. Adekvat kunskap och kompetens En grundläggande förutsättning för en säker vård är att det finns tillräckligt med personal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 14(116) Arbetet med att säkerställa adekvat kunskap och kompetens bedrivs i dag främst på enhetsnivå. För att skapa en mer enhetlig och systematisk kompetensförsörjning finns behov av att ta fram en förvaltningsövergripande kompetensutvecklingsplan för samtliga professioner inom äldreomsorgen. Syftet är att stärka kvaliteten i vården, öka patientsäkerheten och säkerställa att medarbetarna har rätt kompetens utifrån verksamhetens behov. Uppföljningen av kvalitetsindikatorer har under året utvecklats och systematiserats, och förbättringsåtgärder har initierats utifrån analyserade resultat. Delegerad personal har genomgått platsförlagd utbildning i läkemedelshantering med extern föreläsare. Inskrivningsprocessen till särskilt boende för äldre har setts över och förstärkts genom framtagande av checklistor samt revidering av rutiner i syfte att öka patientsäkerheten och skapa en mer strukturerad process. En struktur för teamarbete har tagits fram med tillhörande checklista och agenda, och schemaläggningen har anpassats för att förbättra förutsättningarna för teamarbete. Teammöten genomförs minst två gånger per år kring varje boende, där arbetsterapeut, fysioterapeut, sjuksköterska och omvårdnadspersonal gemensamt följer upp vård och omvårdnad med särskilt fokus på preventiva insatser. För att stärka den personcentrerade vården har två Stjärnmärkta verksamheter fått ytterligare kunskapshöjning genom workshop i kvalitetsregistret SveDem, med fördjupning i hur registret kan användas i det systematiska utvecklingsarbetet. För att höja kunskapen inom trycksårsprevention hos legitimerad personal har verksamheterna även fått tillgång till webbutbildningar via avtalad leverantör. Nätverksträffar för arbetsterapeuter och fysioterapeuter på Södermalm har genomförts vid fyra tillfällen under 2025. Där har HSL-dokumentation, användning av det digitala signeringssystemet Appva för rehab, fallronder, skyddsåtgärder samt arbete med medicintekniska produkter, serviceavtal och inköpsrutiner diskuterats. Nätverksträffarna för sjuksköterskor har fokuserat på patientsäkerhet, kvalitet och samsyn i arbetssätt inom SÄBO. Delegeringsprocessen och läkemedelshantering har varit centrala områden, med behov av tydligare struktur, gemensamt arbetssätt och stärkt uppföljning. Kommande regeländringar från 2026 har uppmärksammats. Dokumentation och journalföring har diskuterats i syfte att stärka kvalitet och följsamhet till lagstiftning. Även resultat från PPM-mätningar, avvikelsehantering och Palliativregistret har analyserats för att identifiera utvecklingsområden. Nätverken har sammantaget bidragit till erfarenhetsutbyte, ökad samsyn och fortsatt Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 15(116) utveckling av det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Patienten som medskapare En grundläggande förutsättning för en säker vård är patientens och de närståendes delaktighet. Vården blir säkrare om patienten är välinformerad, deltar aktivt i sin vård och ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Att patienten bemöts med respekt skapar tillit och förtroende. PSL 2010:659 3 kap. 4 § Inom avdelning Äldreomsorg finns ett identifierat behov av att vidareutveckla arbetet med patienten som medskapare. I nuläget bedrivs insatser för att stärka patientens delaktighet på både individ- och enhetsnivå, men i varierande omfattning. För att uppnå en mer enhetlig, likvärdig och systematisk tillämpning behöver en förvaltningsövergripande struktur tas fram som tydliggör hur patienters och närståendes erfarenheter tas tillvara i det dagliga arbetet samt i verksamheternas förbättringsarbete. Detta har identifierats som ett utvecklingsområde i den kommande handlingsplanen. På längre sikt avser förvaltningen att mer systematiskt ta tillvara patienters och närståendes erfarenheter och synpunkter i patientsäkerhetsarbetet genom flera kompletterande arbetssätt, i syfte att stärka lärande, förebygga vårdskador och utveckla vård och omsorg. Information om möjligheten att lämna synpunkter och klagomål, kontaktuppgifter till Patientnämnden, information om IVO:s uppdrag samt patientförsäkring tillhandahålls vid inflytt. Inkomna synpunkter och klagomål hanteras och följs upp i verksamheten och utgör ett underlag för lärande och förbättring. Vid utredningar av händelser inhämtas patientens och/eller närståendes synpunkter. När utredningen är avslutad kontaktas patient och närstående för att delges information om resultatet av utredningen samt de åtgärder som vidtagits. Vid händelser som leder till allvarlig vårdskada informeras patienten och, när det är aktuellt, även närstående om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtas. Vid välkomstsamtal och årlig omvårdnadsplanering bjuds patient och ofta även närstående in att delta aktivt i planeringen av vård och omsorg. Vård och omvårdnad planeras utifrån patientens behov, prioriteringar och önskemål. Teamet kommer överens om behandlande och förebyggande insatser inom vård och omsorg, inklusive preventiva åtgärder. Dokumentation sker i social dokumentation, genomförandeplan och hälso- och sjukvårdsjournal. I det förebyggande arbetet ges information om kvalitetsregistren Senior alert, BPSD-registret Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 16(116) och i vissa anslutna verksamheter även SveDem. Information ges om hur vårdgivare, patient och närstående tillsammans kan förebygga fall, undernäring, trycksår, ohälsa i munnen och vårdrelaterade infektioner. Boråd och anhörigträffar genomförs regelbundet i samtliga verksamheter och utgör forum för dialog, delaktighet och gemensam utveckling av verksamheten. Agera för säker vård Ett fortlöpande förbättringsarbete, som bygger på lärande och utveckling, till exempel en förbättringsmodell, är en viktig grund för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. Egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 § Syftet med egenkontroll är att skapa förutsättningar för ett systematiskt förbättrings- och patientsäkerhetsarbete. Genom egenkontrollen inhämtas information om verksamhetens resultat, vilka analyseras och utvärderas. Målet är att varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården samt att den vård som ges uppfyller kraven på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen. Egenkontrollen bidrar även till att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Den pågående processkartläggningen utgör grunden för utvecklingen av strukturerade egenkontroller, där egenkontroller systematiskt läggs in i de delar av processerna där specifika risker har identifierats. Arbetet sker i samverkan med framtagandet av den lokala handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Sammantaget bedöms dessa delar bidra till förbättrad uppföljning, ökad kvalitet och ett mer systematiskt förbättringsarbete. Utvecklingen av strukturerade egenkontroller fortskrider och sker i samverkan med framtagandet av den lokala handlingsplanen för ökad patientsäkerhet samt med pågående processkartläggning. Sammantaget bedöms dessa delar bidra till förbättrad uppföljning, ökad kvalitet och ett mer systematiskt förbättringsarbete. Under året och föregående år har MAS och MAR följt upp ett antal indikatorer och genomfört egenkontroller för att samlat analysera kvaliteten i hälso- och sjukvården inom stadsdelens särskilda boenden, både i egen regi och hos entreprenörer. Syftet har varit att identifiera utvecklingsområden samt behov av stöd eller riktade insatser för att säkerställa en god och säker vård. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 17(116) Egenkontroll Omfattning Uppstart Redovisning Basala hygienrutiner och klädregler (BHK) 2 ggr/år Pågående Sammanställd rapport/PSB Punktprevalensmätning (PPM) av hälso- och sjukvårdsindikatorer 2 ggr/år Pågående Sammanställd rapport/PSB Svenska HALT (mätning av vårdrelaterade infektioner) 1 ggr/år HT 2026 Senior Alert/PSB Vårdhygienisk egenkontroll 1 ggr/år Pågående Internkontroll Journalgranskning av hälso- och sjukvårdsjournal 2 ggr/år Pågående Sammanställd rapport/PSB QUSTA (Quality uppföljning säkerhet, tillsyn och ansvar) 1 gång vartannat år Pågående Sammanställd rapport/PSB Rapport från kvalitetsregistret Senior Alert 2 ggr/år HT 2026 Internkontroll/PSB Rapport från kvalitetsregister Palliativregistret 4 ggr/år HT 2026 Internkontroll/ PSB Rapport från kvalitetsregister BPSD 2 ggr/år HT 2026 Internkontroll/ PSB Avvikelser 2 ggr/år + 12 ggr/år Pågående + HT 2026 Sammanställd rapport/PSB Patients klagomål och synpunkter 2 ggr/år + 12 ggr/år Pågående + HT 2026 Sammanställd rapport/PSB Granskning delegeringar 2 ggr/år HT2026 Internkontroll/PSB Extern läkemedelsgranskning 1 ggr/år Pågående Rapport/PSB Narkotikakontroll 12 ggr/år Pågående Internkontroll/Extern LM granskning Loggkontroll NPÖ 6 ggr/år Pågående Internkontroll/PSB Loggkontroll Hälso- och sjukvårdsjournal 12 ggr/år Pågående Internkontroll/PSB Egenkontroll MTP 1-2 ggr/år Pågående Internkontroll/PSB Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 18(116) Öka kunskap om inträffade vårdskador Genom identifiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om vad som drabbar patienterna när resultatet av vården inte blivit det som avsetts. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning av åtgärder och prioritering av insatser. SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § Avvikelsehantering är en integrerad del av verksamheternas strukturerade patientsäkerhetsarbete och syftar till att identifiera områden där kompetens, rutiner och arbetssätt behöver stärkas för att säkerställa en trygg och säker vård. Under året har avvikelser, risker och inträffade vårdskador följts upp genom strukturerad avvikelsehantering, fördjupade utredningar och analys av bakomliggande orsaker. Arbetet har bidragit till ökad kunskap om inträffade vårdskador samt om risker och brister, och har utgjort underlag för riktade förbättringsåtgärder. Under 2025 har totalt 12 fördjupade utredningar genomförts av händelser där vårdskada inträffat eller där det funnits risk för vårdskada. Samtliga fördjupade utredningar med tillhörande handlingsplan diarieförs. Fyra händelser har anmälts enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Tre ärenden har avslutats där IVO bedömt att vårdgivaren har fullgjort sin skyldighet att utreda och anmäla händelserna samt att analyser och åtgärder varit rimliga och adekvata. Ett ärende är fortfarande under handläggning. Utredningarna visar att bakomliggande orsaker främst är kopplade till organisatoriska och systemrelaterade faktorer, såsom: kommunikation och informationsöverföring följsamhet till rutiner och dokumentation läkemedelssäkerhet och delegering samverkan och ansvarsfördelning systematik i uppföljning och lärande av avvikelser Analysen visar särskilt att läkemedelssäkerhet, inklusive hantering av narkotikaklassade läkemedel, är ett område där ytterligare förstärkt systematik och kontroll behövs. Rutinerna för hantering av narkotikaklassade läkemedel har därför stärkts genom tydligare och mer systematiska kontrollmoment. Löpande kontroll och signering av förbrukningsjournal genomförs regelbundet för att säkerställa korrekt saldo och spårbarhet. Ansvarsfördelningen Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 19(116) vid beställning har förtydligats och rutinen omfattar dubbelkontroll vid mottagande, dokumenterad kvittens samt säker förvaring enligt gällande föreskrifter. Utifrån de fördjupade utredningarna gällande fall, medicintekniska produkter, fördröjd vård och behandling samt brister i dokumentation vid inflytt har verksamheterna genomfört flera riktade förbättringsåtgärder för att stärka patientsäkerheten och kvaliteten i vården. Fall Fallrutinerna har setts över och tydliggjorts för att säkerställa ett enhetligt arbetssätt. Det har förtydligats att teammöte ska initieras vid upprepade fall för att möjliggöra strukturerad analys och förebyggande åtgärder. Rutinerna för användning av rörelselarm har också reviderats för att säkerställa korrekt och individanpassad användning. Medicintekniska produkter För att minska risken för felhantering har en checklista införts vid introduktion av ny omvårdnadspersonal, där utbildning i hjälpmedels- och medicinteknisk utrustningshantering ingår som obligatoriskt moment. Detta syftar till att säkerställa kompetens och trygg användning av utrustningen. Fördröjd vård och behandling En ny checklista för överrapportering mellan arbetspass har införts för att förbättra informationsöverföringen och minska risken för att åtgärder fördröjs. Användningen av SBAR som strukturerad kommunikationsmodell i rapportering har implementerats och förstärkts för att skapa tydlighet och minska risken för missförstånd. Brister i dokumentation och planering vid inflytt Rutinerna för arbetsmoment och dokumentation vid inflytt har förtydligats. Checklistor används för att säkerställa att planering genomförs, att alla arbetsmoment utförs samt att nödvändig information dokumenteras korrekt och i rätt tid. Detta bidrar till ökad kontinuitet och trygghet i den fortsatta vården. De genomförda utredningarna bidrar till ökad kunskap om verksamhetens riskområden och visar samtidigt att fortsatt utveckling krävs för att minska risken för vårdskador. Analysen visar behov av att ytterligare stärka kvaliteten i utredningarna samt att fördjupa den gemensamma förståelsen för avvikelsehantering och rapportering i organisationen. De identifierade orsaksområdena tydliggör särskilt vikten av ökad systematik i samverkan, informationsöverföring och uppföljning kring den enskildes vård. Behovet av en mer strukturerad form för teamarbete och regelbundna riskbedömningar har framkommit i flera utredningar, vilket har bidragit till att rutinen för teammöten har setts över och utvecklats. Dessa åtgärder syftar till att stärka det förebyggande arbetet och minska risken för vårdskador. Genomförda åtgärder följs upp inom ramen för verksamhetens egenkontroll, kvalitetsråd och journalgranskning. Lärdomar från utredningarna återkopplas systematiskt i organisationen för att stärka det förebyggande arbetet och förhindra upprepning av inträffade händelser. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 20(116) Tillförlitliga och säkra system och processer Genom att inkludera systematiskt patientsäkerhetsarbete som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen kan både de reaktiva och proaktiva perspektiven på patientsäkerhet bejakas. Genom att minska oönskade variationer stärks patientsäkerheten. För att stärka tillförlitliga och säkra processer har verksamheten under 2025 fortsatt att integrera det systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet i den ordinarie verksamhetsutvecklingen. Ett mer strukturerat arbetssätt med tydlig ansvarsfördelning och systematisk uppföljning har prioriterats för att minska oönskade variationer och öka patientsäkerheten. Som en del i detta arbete har processkartläggning påbörjats inför införandet av ett digitalt ledningssystem. Målet är att samla och tillgängliggöra verksamhetens processer och rutiner i en gemensam struktur som stärker följsamhet, uppföljning och intern kontroll Inom ramen för detta arbete har en processbeskrivning för avvikelsehantering tagits fram. Syftet är att klargöra roller, ansvar och arbetsgång i såväl hantering som utredning av avvikelser, vilket stärker analys, lärande och en enhetlig tillämpning i organisationen. Införandet av ett digitalt rondsystem har utvidgats till ytterligare två vård- och omsorgsboenden för att säkerställa informationssäkerhet, effektiv kommunikation och god samverkan mellan yrkesgrupper. Fem av stadsdelens sju särskilda boenden använder därmed systemet, vilket bidrar till en mer strukturerad informationsöverföring och en mer sammanhållen vårdprocess. Systemet används i nuläget för kommunikation mellan SÄBO och läkarorganisationen. Under 2026 planeras en utvidgning där plattformen även införs för kommunikation mellan SÄBO och den externa sjuksköterskejouren, som ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser under kvällar och nätter. Syftet är att säkerställa en sammanhållen informationsöverföring över dygnet och ytterligare stärka kontinuitet och patientsäkerhet. Ett aktivt och systematiskt användande av det digitala signerings- och uppföljningssystemet APPV A utgör ett viktigt stöd i den dagliga läkemedelshanteringen. Genom kontinuerlig uppföljning av signeringar kan avvikelser och risker identifieras tidigt, vilket möjliggör snabba åtgärder och bidrar till en mer tillförlitlig process. Systemet används även som stöd vid hantering och uppföljning av delegeringar, vilket stärker kontrollen, tydliggör ansvar och bidrar till att säkerställa att delegerade arbetsuppgifter utförs med rätt kompetens. Inför 2026 har behov identifierats av att ytterligare förtydliga delegeringsprocessen genom revidering av rutin och framtagande av checklistor för olika delar av processen. Arbetet är Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 21(116) kopplat till ny reglering av delegering inom läkemedelshantering samt till resultat från årlig granskning som visat behov av stärkt kompetens i tolkning av läkemedelslistor och ökad följsamhet till gällande rutiner. Åtgärderna syftar till att göra processen mer robust och minska sårbarheten i läkemedelshanteringen. Följsamhet till processer och rutiner följs upp genom egenkontroll, journalgranskning och analys av avvikelser. Identifierade förbättringsområden omsätts i reviderade rutiner och handlingsplaner. Sammantaget bedöms genomförda och planerade åtgärder bidra till mer enhetliga arbetssätt, stärkt intern kontroll och ökad tillförlitlighet i vårdens processer. Parallellt med detta påbörjades uppstarten av ett nytt digitalt system för inventering av medicintekniska produkter. Systemet samlar uppdaterad produktinformation, bruksanvisningar och säkerhetsuppdateringar på ett ställe, vilket skapar ett mer strukturerat och tryggt arbetssätt. Produkten informationsklassades och färdigställdes hösten 2025. Planering av uppstart genom en pilotverksamhet på Södermalm inleddes under slutet av året. Ett strukturerat arbetssätt för spridning av säkerhetsmeddelanden avseende medicintekniska produkter infördes under året. MAR distribuerar informationsutskick och samtliga säkerhetsmeddelanden dokumenteras och sparas på stadsdelens gemensamma samarbetsyta för att säkerställa tillgänglighet, spårbarhet och lärande över tid. Trots dessa strukturella förbättringar har utmaningar uppstått i samarbetet med det upphandlade företaget sedan det nya avtalet för service och besiktning av medicintekniska produkter trädde i kraft. Beställda åtgärder har inte utförts inom avtalad tid, vilket har medfört att arbetsterapeuter och fysioterapeuter behövt lägga betydande tid på att följa upp ärenden, efterfråga utförda insatser och upprätta vitesbegäran. Detta har inte enbart inneburit en ökad administrativ belastning utan även medfört patientsäkerhetsrisker, då nödvändig service och besiktning inte genomförts i rätt tid. Som en del av förskrivningsprocessen reviderades stadens rutinmall för medicintekniska produkter under året. Samtidigt togs en ny blankett fram för chefer att använda gentemot legitimerad personal, avseende bedömning av formell och reell kompetens kopplad till förskrivningsrätt för hjälpmedel och förbrukningsartiklar. Rutiner kopplade till fall har också reviderats. Det finns nu en rutin för fall och fallskador, en rutin för bedömningsstöd vid fall samt en rutin för dokumentation i samband med fallhändelser. Rutinerna har även kommunicerats till den joursjuksköterskeverksamhet som stadsdelen har avtal med. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 22(116) Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid. Under 2025 har riktade satsningar genomförts på övergripande nivå inom stadsdelens äldreomsorg i syfte att stärka säker vård i det dagliga arbetet och möjliggöra tidig identifiering och hantering av risker. Rutin och checklista för teammöten har reviderats och teammöten har schemalagts i verksamheterna för att säkerställa att varje boende erbjuds minst två teammöten per år. Teammöten är ett strukturerat samarbete mellan olika yrkesgrupper med syfte att tidigt identifiera risker, samordna insatser och vidta förebyggande åtgärder för en trygg, säker och personcentrerad vård. Första teammöte genomförs inom 14 dagar efter inflyttning och därefter minst var sjätte månad eller vid behov. För att minska risker kopplade till informationsöverföring har en checklista för rapport mellan arbetspass införts. Den bidrar till en mer strukturerad och enhetlig informationsöverföring mellan arbetspass och yrkesgrupper och fungerar som ett komplement till dokumentationen. Kompetenshöjande insatser har genomförts genom utbildning i läkemedelshantering för delegerad omvårdnadspersonal, med fokus på att tolka läkemedelslistor och identifiera risker i läkemedelsadministrationen. Under året genomfördes även en särskild satsning för att säkerställa kontinuerlig tillgång till hälso- och sjukvårdsdokumentation. Organisering och behörigheter sågs över och administratörer vid fyra särskilda boenden utbildades för att kunna utfärda reserv-SITHS-kort. Detta säkerställer att legitimerad personal, inklusive vikarier, har tillgång till NPÖ och Pascal, vilket är en förutsättning för säker vård i det dagliga arbetet. Inom stadsdelen har ett behov identifierats av ett mer konkret och enhetligt arbetssätt för att fånga risker i det dagliga arbetet och stärka lärandet i närtid. Under 2026 planeras därför en prövning av metoden Gröna korset på stadsdelens särskilda boenden för äldre. Syftet är att undersöka om metoden kan utgöra ett stöd för verksamheterna i att systematiskt identifiera, synliggöra och hantera risker samt oförutsedda händelser i vardagen och därigenom bidra till en trygg och säker vård. I syfte att stärka patientsäkerheten vid inflyttning har en checklista för rapport från annan vårdenhet införts för legitimerad personal. I anslutning till denna har även en rutin för strukturerad bedömning av vårdbehov tagits fram. Rutinen syftar till att säkerställa en Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 23(116) samordnad process där legitimerad personal, i samverkan med enhetschef och vid behov även boendets läkare, bedömer vilken kompetens och vilka insatser som krävs inför mottagandet av nyinflyttad boende. Genom denna planering kan inflyttningsdagen vid behov anpassas så att berörd personal ges möjlighet till nödvändig utbildning eller uppdatering inom aktuella hälso- och sjukvårdsinsatser. Bedömningen omfattar även förberedelse av relevanta hjälpmedel och medicintekniskt material. Arbetssättet bidrar till att skapa förutsättningar för en trygg och säker vård redan från inflyttningstillfället. Riskhantering SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Vårdgivare ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivare uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen Verksamheten har under året genomfört riskanalyser inför storhelger och andra identifierade riskperioder. Utvärdering av genomförda riskanalyser visar att nuvarande mall behöver utvecklas för att i högre grad stödja verksamheterna i att systematiskt identifiera, analysera och förebygga olika typer av risksituationer. En revidering av mallen planeras för att tydligare inkludera bedömning av bemanning, kompetens, vårdtyngd, kommunikationsvägar samt ansvarsfördelning. I samband med detta har behov identifierats av att revidera och förtydliga rutin för arbetsledning dygnet runt. Ansvarsfördelningen mellan olika yrkesgrupper behöver klargöras, särskilt under tider då chef inte är i tjänst. Syftet är att säkerställa tydliga beslutsvägar, stärka handlingsberedskapen och minska risken för otydlighet i situationer som kan påverka patientsäkerheten. Riskhantering kopplad till delegering och läkemedelshantering har aktualiserats genom ny föreskrift som trädde i kraft den 1 januari innevarande år. Föreskriften tydliggör vårdgivarens ansvar att genomföra riskanalyser relaterade till läkemedelshanteringen samt att säkerställa att det finns rätt kompetens, bemanning och kända rutiner i verksamheten. Detta innebär att rutiner för läkemedelshantering behöver anpassas till verksamhetens karaktär och kontinuerligt följas upp och utvärderas. Verksamhetens arbetssätt avseende riskanalys inom läkemedelshantering behöver därför stärkas och tydliggöras i rutin- och vägledningsdokument för att säkerställa en enhetlig och systematisk tillämpning. Som en del av det förebyggande arbetet har även en övergripande riskbedömning och handlingsplan för krisberedskap tagits fram. Planen omfattar scenarier såsom långvariga driftstopp, uteblivna leveranser av läkemedel samt brist på förbrukningsartiklar. Handlingsplanen ska vara ett aktivt stöd i verksamheten och bidra till att säkerställa kontinuitet och patientsäkerhet även vid störningar i ordinarie drift. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 24(116) Planerade åtgärder och uppföljning kommande år • Revidera och implementera förbättrad mall för riskanalys inför identifierade riskperioder, inklusive stöd för strukturerad bedömning av bemanning, kompetens, vårdtyngd och ansvarsfördelning. • Revidera och tydliggöra rutin för arbetsledning dygnet runt samt säkerställa att den är känd och tillämpas i verksamheten. • Stärka arbetssättet för riskanalys inom läkemedelshantering genom uppdaterade rutiner och vägledningsdokument samt riktade informations- och utbildningsinsatser. • Säkerställa att krisberedskapsplanen implementeras, övas och följs upp regelbundet i verksamheterna. Stärka analys, lärande och utveckling Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. Hälso- och sjukvårdsdokumentation En förutsättning för en säker vård är en tillförlitlig och strukturerad hälso- och sjukvårdsdokumentation. Journalen ska spegla patientens hälsotillstånd, bedömningar, planerade och genomförda åtgärder samt uppföljning, och vara sammanhållen, tydlig och möjlig att följa över tid. Egenkontroll av hälso- och sjukvårdsdokumentationen genomförs två gånger per år i samtliga verksamheter. Resultaten analyseras lokalt och sammanställs på övergripande nivå. MAS och MAR genomför vid behov stickprovsgranskningar. Förvaltningens dietister har under året genomfört riktad journalgranskning inom nutrition för att säkerställa kvalitet i dokumentation och uppföljning. Analys av egenkontrollerna visar att utvecklingsbehov främst rör tydligare kartläggning av patientens hälsotillstånd, en sammanhållen röd tråd genom vårdprocessen samt mer konsekvent och strukturerad dokumentation. Behov har även identifierats av förbättrad uppföljning och utvärdering av hälsoplaner, ökad samstämmighet mellan riskbedömningar, hälsoplaner och genomförandeplaner samt tydligare dokumentation av personfaktorer och palliativa överväganden. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 25(116) För att stärka kvaliteten i dokumentationen har åtgärder vidtagits i form av gemensamma journalgranskningar som lärandemoment, utbildning och handledning i dokumentationssystemet, stöd i strukturerad dokumentation samt regelbunden uppföljning av att planer och bedömningar hålls aktuella. Det övergripande målet är en enhetlig, strukturerad och rättssäker dokumentation som stödjer kontinuitet, uppföljning och en säker vård för varje patient. Punktprevalensmätning (PPM) av kvalitetsindikatorer Punktprevalensmätning (PPM) är en återkommande mätning som genomförs vid ett specifikt tillfälle för att följa upp kvaliteten i hälso- och sjukvården. PPM-mätningen omfattar områdena blåsdysfunktion, skyddsåtgärder samt vårdprevention (trycksår, nutrition, munhälsa och fall). Mätningen genomförs två gånger per år och resultaten hämtas från verksamheternas dokumentation. Syftet är att ge en aktuell bild av kvalitet och patientsäkerhet samt skapa underlag för analys, uppföljning, jämförelser och systematiskt förbättringsarbete. Resultaten används av respektive verksamhet för att identifiera utvecklingsområden och vid behov ta fram riktade åtgärder. De ligger även till grund för mål och förbättringsinsatser på övergripande nivå inom stadsdelen. Under 2025 har frågorna i mätningen vidareutvecklats för att ge en tydligare bild av förbättringsområden och möjliggöra nationella jämförelser via Svenska HALT. Särskilt fokus har under året varit kvarliggande kateter, trycksår samt förekomst av dysfagi. Resultaten varierar mellan verksamheterna. Sammanvägt resultat för Södermalm (egen regi och entreprenader) i höstens mätning visar: • Förekomst av trycksår: 7 % (jämfört med Svenska HALT 4,9 %) • Kvarliggande kateter: 10 % (jämfört med Svenska HALT 10,4 %) • Dysfagi: 13 % (tydlig nationell jämförelse saknas) Andelen personer med kvarliggande kateter varierar mellan enheterna, även om genomsnittet i stadsdelen ligger i nivå med Svenska HALT. Under året har riktade insatser genomförts på de boenden som överstigit 10 %. Verksamheterna har genomfört kartläggning genom journalgranskning och i samverkan med läkarorganisationen arbetat för tydligare indikation samt, i många fall, en plan för avveckling. Detta arbete fortsätter som en del av det förebyggande patientsäkerhetsarbetet. Trycksår är fortsatt ett prioriterat förbättringsområde inför 2026. Insatser behöver säkerställa att personer med identifierad risk har en aktuell hälsoplan med förebyggande åtgärder samt att uppföljning sker systematiskt. Fokus ligger på tidig riskidentifiering, förebyggande arbetssätt och stärkt följsamhet till planerade åtgärder. Inom området dysfagi finns ett behov av fördjupad samverkan med logoped. Resultaten tyder på en underdiagnostisering, samtidigt som det finns behov av ökad kompetens kring förebyggande åtgärder, anpassningar och omhändertagande. För att stärka det systematiska arbetet planeras införandet av ett nytt screeninginstrument för dysfagi. Instrumentet möjliggör att undersköterskor, efter genomförd utbildning, kan genomföra screening i verksamheten. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 26(116) Syftet är att skapa bättre förutsättningar för tidig och strukturerad identifiering av personer med risk för dysfagi. Ett tidigare upptäckande förväntas bidra till snabbare och mer ändamålsenliga insatser, minska risken för komplikationer samt stärka patientsäkerheten och kvaliteten i vården. Arbetet med PPM bidrar till lärande genom att resultaten analyseras på verksamhets- och stadsdelsnivå, följs över tid och omsätts i konkreta förbättringsåtgärder. Identifierade utvecklingsområden ligger till grund för prioriteringar, kompetensinsatser och uppföljning inom ramen för det systematiska patientsäkerhetsarbetet under 2026. Fallpreventionsveckan Under vecka 40 uppmärksammades det fallförebyggande arbetet på samtliga särskilda boenden på Södermalm. Broschyren ”Tips att förhindra fallolyckor” delades ut i verksamheternas entréer. Arbetsterapeut och fysioterapeut genomförde dagliga korta balans- och styrketräningspass med övningar från Socialstyrelsens Balansera mera, uppresningar enligt OPEN samt material från det digitala träningsverktyget Exorlive. Enhetschefer informerade i veckobrev till boende och anhöriga och uppmuntrade besökare att ta del av informationen. Appen Säkra steg spreds i verksamheterna via QR-kod. På patientnivå säkerställdes att samtliga hade en aktuell fallriskbedömning enligt Downton, att förebyggande åtgärder var dokumenterade samt att läkemedelsgenomgångar var uppdaterade. Fallpreventionsveckan kommer att vidareutvecklas under 2026. Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering Samtliga verksamheter i egen regi har under året genomgått extern kvalitetsgranskning av farmaceut/kvalitetsgranskare från Apoteket AB i syfte att säkerställa en trygg och säker läkemedelshantering samt hög följsamhet till gällande rutiner och föreskrifter. Granskningen visade att läkemedelshanteringen i huvudsak fungerar väl, men identifierade ett gemensamt utvecklingsområde där delegerad personal i flera verksamheter hade svårigheter att tolka och läsa läkemedelslistor, vilket kan innebära en risk för fel i hanteringen. Som en omedelbar åtgärd genomfördes under 2025, i samverkan med Apoteket, fördjupad utbildning för delegerad personal inom läkemedelshantering, läkemedelslistor, riskmedvetenhet och avvikelsehantering. Under 2026 kommer delegeringsrutiner och checklistor att revideras för att stärka utbildning och säkerställa kompetens i att läsa och förstå läkemedelslistor. Effekten av åtgärderna följs upp genom kommande kvalitetsgranskningar, egenkontroller och analys av avvikelser kopplade till läkemedelshantering. Vårdhygien och följsamhet till basala hygienrutiner Under året har observationer av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHKR) genomförts vid två tillfällen, vår och höst. Resultaten visar att följsamheten överlag är god, men att det finns utvecklingsområden. Särskilt gäller detta handdesinfektion före arbetsmoment, konsekvent användning av skyddsförkläde vid behov samt förtydligande kring Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 27(116) gällande riktlinjer för användning av ringar, klockor och nagellack. Verksamheterna har under året genomfört vårdhygienisk egenkontroll, vilket numera ersätter tidigare hygienrond enligt nytt arbetssätt från Vårdhygien i Region Stockholm. Egenkontrollerna har identifierat behov av tydligare rutiner för handhavande och underhåll av disk- och spoldesinfektorer. I de verksamheter där diskdesinfektor saknas har rutinerna för rengöring av flergångsinstrument förtydligats i enlighet med Vårdhygienens rekommendationer. Flera verksamheter har även valt att övergå till användning av engångsinstrument i stället för flergångsinstrument, som en del i att minska smittspridningsrisk och stärka patientsäkerheten. Kvalitetsregister Senior Alert Senior Alert är ett av Sveriges cirka 100 nationella kvalitetsregister och ett verktyg för att stödja vårdprevention, prevention för äldre personer som riskerar att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla ohälsa i munnen eller har problem med blåsdysfunktion. Med hjälp av Senior Alert kommer den äldres perspektiv och teamets roll i fokus. Sammanställningen från Senior alert visar att enheterna i hög grad genomför riskbedömningar samt identifierar bakomliggande orsaker och upprättar åtgärdsplaner inom områdena trycksår, undernäring, fall och munhälsa. Detta bidrar till ett strukturerat och systematiskt preventivt arbetssätt. Ett gemensamt utvecklingsområde är genomförande och uppföljning av planerade åtgärder, där variationer mellan enheterna innebär risk att identifierade risker inte fullt ut förebyggs. Fallrisk, risk för undernäring och risk för ohälsa i munnen är vanligt förekommande och kräver fortsatt prioriterat förebyggande arbete. För att stärka det systematiska preventiva arbetet med ökad följsamhet i genomförande och uppföljning av åtgärder kommer vi under 2026 att på övergripande nivå att ta fram egenkontroll för verksamheten. Egenkontrollen av arbetet i Senior alert ska säkerställa ett systematiskt och förebyggande arbetssätt. Riskbedömningar ska genomföras vid inflyttning, vid förändrat hälsotillstånd samt återkommande enligt fastställda rutiner. Identifierade risker ska leda till individuellt anpassade förebyggande åtgärder som dokumenteras, följs upp och revideras vid behov. Verksamheten prioriterar genomförandet av förebyggande åtgärder då dessa bedöms ge störst nytta för den enskilde. Samtidigt ska riskbedömningarna hålla god kvalitet och utgöra en stabil grund för det fortsatta arbetet. Resultat och följsamhet ska följas upp på verksamhetsnivå och användas i det systematiska kvalitetsarbetet Svenska palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister där vårdpersonal rapporterar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är att förbättra vården oberoende av dödsplats, ålder, kön eller diagnos. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 28(116) Redovisas i procent. Indikator Svenskt Palliativregister Resultat 2025 Målvärde 2025 Resultat 2024 Vårdplan 91 100 79,8 Dok. Brytpunktssamtal 82,1 98 77,5 Ordinerad injektion stark opioid vid smärtgenombrott vid behov 91 98 85,4 Ordinerad injektion ångestdämpande vid behov 92,3 98 86,5 Smärtskattats sista levnadsveckan 80,8 100 62,9 Dokumenterad munhälsobedömning sista levnadsveckan 70,5 90 61,8 Utan trycksår (kat. 2-4) 88,5 90 88,8 Mänsklig närvaro i dödsögonblicket 83,3 90 76,4 Symtomskattats sista levnadsveckan 57,7 100 55,1 Efterlevandesamtal 85,9 90 67,4 Antal registrerade dödsfall 78 89 Resultaten för året visar en tydlig förbättring inom flera indikatorer jämfört med föregående år, särskilt avseende smärtskattning, individuell vårdplan, andel erbjudna efterlevandesamtal samt läkarbeslut om palliativ vård. Flera områden närmar sig uppsatta målvärden men når dem ännu inte fullt ut. Uppföljningen visar överlag god följsamhet till flera kvalitetsindikatorer. Lägst måluppfyllelse ses inom symtomskattning och smärtskattning under sista levnadsveckan, dokumentation av brytpunktssamtal samt munhälsobedömning. Symtomskattning genomförs till viss del, men arbetet är inte systematiskt och dokumentationen är inte alltid tydlig i journalen. Bristande systematik innebär en risk att symtom och lidande inte uppmärksammas och lindras i tid. Även munhälsobedömning under sista levnadsveckan behöver stärkas, då brister kan orsaka obehag och försämrad livskvalitet. Vidare finns utvecklingsbehov avseende dokumenterat brytpunktssamtal, mänsklig närvaro i dödsögonblicket samt säkerställande av erbjudande om efterlevandesamtal. Verksamheten kommer att stärka rutiner och följsamhet kring symtom- och smärtskattning, inklusive planering för implementering av ett strukturerat symtomskattningsinstrument. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 29(116) Arbetet med munhälsobedömning och dokumentation av brytpunktssamtal kommer att utvecklas ytterligare. Arbetssätt för att möjliggöra mänsklig närvaro i livets slutskede samt säkerställa att efterlevandesamtal erbjuds kommer att vidareutvecklas. Resultaten följs regelbundet inom ramen för verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Mänsklig närvaro vid dödsögonblicket ligger fortsatt under önskad nivå, medan förekomsten av trycksår är stabil. Antalet registrerade dödsfall har minskat, vilket kan påverka jämförbarheten över tid. Sammantaget ses en positiv utveckling under året, men fortsatt fokus krävs på systematisk symtomskattning, implementering av strukturerat skattningsinstrument samt tydlig dokumentation i livets slutskede ur ett patientsäkerhets- och kvalitetsperspektiv. Avvikelser PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 30(116) Under 2025 har Södermalms särskilda boenden haft en fortsatt ökning av rapporterade avvikelser jämfört med tidigare år. Totalt registrerades 1 570 avvikelser, vilket innebär en ökning med 25 % jämfört med 2024. Ökningen av avvikelser från 2023 och framåt beror till stor dela på att två boenden (totalt 176 platser) gick över till egen regi. Fördelning per kategori 2025. Av de totalt 1 570 avvikelserna fördelades de enligt följande: • Fall: 1 060 (67,5 %) • Läkemedel: 347 (22,1 %) • Specifik omvårdnad: 98 (6,2 %) • Vårdkedjan: 47 (3,0 %) • Specifik rehabilitering: 11 (0,7 %) • Trycksår: 6 (0,4 %) • Vårdrelaterad infektion: 1 (0,1 %) Fall och läkemedelsavvikelser utgör tillsammans närmare 90 % av samtliga rapporterade händelser och är därmed verksamhetens mest betydande riskområden. Identifierade trender gällande fall är att de har ökat och ökningen mellan 2024 och 2025 uppgår till 23 %. Fall är det dominerande patientsäkerhetsområdet och står för mer än två tredjedelar av samtliga avvikelser. Läkemedelsavvikelser har ökat markant de senaste tre åren: Ökningen mellan 2024 och 2025 uppgår till 28 %. Denna utveckling är särskilt angelägen då läkemedelsavvikelser kan medföra allvarliga konsekvenser även vid relativt låg frekvens. Specifik omvårdnad och vårdkedjerelaterade avvikelser uppvisar en tydlig relativ ökning. Detta kan indikera behov av stärkt struktur kring omvårdnadsprocesser, informationsöverföring och ansvarsfördelning vid övergångar i vården. Under året har vi arbetat aktivt med följande förbättringsområden i verksamheterna: Fall Arbetet med fallrisk har förstärkts genom att minst var 6`månad göra en ny fallriskbedömning. Vid identifierad fallrisk har verksamheten upprättat hälsoplaner och kopplade åtgärder. Inträffade fall har regelbundet gåtts igenom i team och på kvalitetsråd för att analysera orsaker, identifiera mönster och vidta förebyggande åtgärder. Läkemedel Vi har stärkt följsamheten till rutiner för dubbelkontroller i samband med läkemedelshantering. Vidare har vi genomfört fördjupade analyser av typen av läkemedelsfel för att kunna rikta rätt åtgärder. Riktade utbildningsinsatser har genomförts för att öka kunskap och minska risken för avvikelser. Vårdkedja och omvårdnad Arbetet har även omfattat standardisering av överrapportering för att säkerställa en trygg och sammanhållen vårdkedja med ny rutin och checklista. Vi har tydliggjort ansvarsfördelningen i övergångar mellan olika vårdinstanser. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 31(116) Följande områden kommer fortsatt prioriteras: 1. Fallprevention – hög volym och stigande trend. 2. Läkemedelssäkerhet – tydlig ökning och potentiellt hög konsekvensgrad. 3. Vårdkedja och informationsöverföring – ökande antal avvikelser tyder på strukturella brister. 4. Omvårdnadsprocesser – behov av fördjupad analys av bakomliggande orsaker. Eftersom flera kategorier ökar samtidigt bedöms det finnas ett behov av att analysera Organisatoriska faktorer såsom bemanning, vårdtyngd, introduktion av ny personal samt följsamhet till rutiner. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 De flesta klagomål rörande patientsäkerhet hanteras direkt i verksamheterna enligt gällande rutiner och ska diarieföras. Under året inkom ett ärende via Patientnämnden. Ärendet har utretts och besvarats inom föreskriven tid i enlighet med gällande rutin och praxis. Utredningen visade inga brister som medfört allvarlig vårdskada. Inkomna klagomål och synpunkter används som en del av verksamhetens systematiska patientsäkerhetsarbete. Genom analys av ärendet har eventuella riskområden uppmärksammats och vid behov hanterats inom ramen för verksamhetens förbättringsarbete i syfte att förebygga vårdskador och stärka kvaliteten i vården. Under kommande år kommer MAS och MAR lyfta denna fråga, vilken behöver tas med i ett större sammanhang för att tidigt identifiera eventuella brister som kan leda till risker och vårdskador. Synpunkter och klagomål är ofta ett tidigt tecken på att något behöver förbättras för att undvika avvikelser. Öka riskmedvetenhet och beredskap Alla delar av vården behöver planera för en hälso- och sjukvård som flexibelt kan anpassas till kortsiktigt eller långsiktigt förändrade förhållanden med bibehållen funktionalitet, även under oväntade förhållanden. I patientsäkerhetssammanhang beskrivs detta som resiliens. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 32(116) För att stärka riskmedvetenhet och beredskap bedrivs ett systematiskt och strukturerat arbete på ledningsnivå med fokus på att identifiera, analysera och hantera risker som kan påverka patientsäkerheten vid såväl förutsedda som oförutsedda händelser. Verksamheternas ledning genomför årligen risk- och sårbarhetsanalyser, bland annat kopplade till störningar i verksamheten. Analyserna ligger till grund för handlingsplaner som följs upp genom planerade åtgärder och aktiviteter. Verksamheten har kontinuitets- och avbrottsplaner med tydliga driftsstoppsrutiner för situationer då exempelvis journalsystem eller telefoni inte fungerar, vilket stärker förmågan att upprätthålla en säker vård även vid störningar. Behovet av vård och omsorg hos personer som flyttar in på vård- och äldreboenden har ökat, och allt fler har behov av mer avancerad vård. Detta har medfört ett ökat fokus på riskanalyser kopplade till kompetensförsörjning hos såväl legitimerad personal som omvårdnadspersonal. Riktade utbildningsinsatser planeras och genomförs fortlöpande i syfte att säkerställa beredskap, rätt kompetens och en patientsäker vård över tid. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser har under året kompletterats genom att Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering deltagit i beredskapskonferens i syfte att öka kunskapen inför det regelverk som trätt i kraft 2026. Under kommande år avser verksamheten att fördjupa samverkan med säkerhetssamordnare, för att på så vis mer samordnat kunna förebygga, hantera och följa upp risker som kan påverka patientsäkerheten. För att följa med i utvecklingen och lära oss tillsammans inom stadsdelen så kommer fler delta på 2026 års beredskapskonferens. Som en del av arbetet med att ytterligare stärka riskmedvetenheten behöver verksamheterna fördjupa kunskap och ansvar för att genomföra strukturerade riskanalyser i samband med delegering. I det nya regelverket om delegering av läkemedelshantering tydliggörs vårdgivarens ansvar inom detta område. Bedömningen omfattar personalens kompetens och erfarenhet, arbetsmiljö, bemanning samt arbetsuppgiftens komplexitet. Systematisk uppföljning av delegeringar bidrar till en säker delegeringsprocess och minskad risk för vårdskador. Riskbedömningar ska även genomföras vid organisationsförändringar, inför införande av nya arbetssätt samt vid förändringar i patientgruppernas vårdbehov. Detta möjliggör tidig identifiering av risker kopplade till exempelvis kompetens, arbetssätt, ansvarsfördelning och resursbehov, och ligger till grund för planering av förebyggande åtgärder. Särskilt fokus riktas mot risker kopplade till bemanning. Vid perioder med lägre bemanning genomförs löpande riskbedömningar för att säkerställa att patienter får sina läkemedel i rätt tid, även i situationer där legitimerad personal inte finns på plats utan är tillgänglig via sjuksköterskejour. Vid behov vidtas förebyggande åtgärder såsom prioritering, omfördelning av resurser och förstärkt planering. För att säkerställa en trygg och säker vård finns en strukturerad plan för introduktion av ny personal, där kompetens, kunskap om rutiner och arbetssätt samt förståelse för patientsäkerhetsarbetet ingår. Vid behov ges även stöd till verksamheter med hög personalomsättning genom handledning, kompetensstöd och förstärkt uppföljning. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 33(116) Mål, strategier och utmaningar för kommande år Patientsäkerhetsarbetet 2026 utgår från den nationella visionen om god och säker vård samt från genomförd nulägesanalys. Arbetet inriktas mot ett mer systematiskt, förebyggande och analysdrivet förhållningssätt för att minska risken för vårdskador och stärka kvaliteten i hälso- och sjukvården inom särskilt boende. Målet är att stärka organisationens robusthet, minska sårbarhet och skapa en mer enhetlig och förebyggande patientsäkerhetskultur där identifierade risker leder till konkreta och uppföljda förbättringar. Vården ska vara trygg, säker och personcentrerad för varje patient. Systematik, analys och uppföljning Samtliga verksamheter ska genomföra egenkontroller enligt internkontrollplan. Identifierade brister ska leda till åtgärd och strukturerad uppföljning. Kvalitetsråd ska genomföras i alla verksamheter och avvikelser analyseras systematiskt för att öka kunskapen om bakomliggande orsaker och stärka det förebyggande arbetet. Avvikelsehanteringen vidareutvecklas för att möjliggöra ett mer analysdrivet och lärande arbetssätt. Lokal handlingsplan för patientsäkerhet färdigställs och implementeras under året. Riskanalyser kopplade till bemanning och delegering ska stärkas. Ett identifierat utvecklingsområde är att ta fram en tydlig rutin för ansvar och hantering av behörighetstilldelning i verksamhetens olika system. Det finns även behov av en användarvänlig checklista för samtliga system som används inom äldreomsorgen. Detta är en viktig förutsättning för att säkerställa att medarbetare har rätt behörigheter för sitt uppdrag och därigenom kan bedriva ett patientsäkert arbete. Läkemedelshantering Reviderad delegeringsrutin ska vara implementerad och samtliga delegeringar följas upp. Riskanalys kopplad till läkemedelshantering ska genomföras i alla verksamheter i syfte att minska läkemedelsrelaterade avvikelser. Kompetensinsatser inom läkemedelshantering prioriteras under året. Dokumentation och palliativ vård En tydlig röd tråd mellan riskbedömning, åtgärd och uppföljning ska kunna påvisas i journal. Strukturerad symtomskattning i palliativ vård ska användas systematiskt. Patientens och närståendes delaktighet ska stärkas genom systematisk uppföljning av vårdplanering, brytpunktssamtal och efterlevandesamtal. Vårdprevention Andelen patienter med trycksår ska minska. Patienter med identifierad risk ska ha dokumenterad och uppföljd åtgärdsplan. Arbetet med fallprevention ska vara en integrerad del av patientsäkerhetsarbetet redan vid Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 34(116) inflytt. Utifrån identifierad risk ska åtgärder genomföras på individ- och gruppnivå. Uppföljning sker genom punktprevalensmätningar (PPM) under året. Resultat från PPM och kvalitetsregister ska analyseras och omsättas i förbättringsåtgärder. Arbetet med att systematiskt använda samtliga kvalitetsregister i förbättringsarbetet ska stärkas och utvecklas under 2026. Medicintekniska produkter Implementering av digital inventarieförteckning breddinförs i samtliga verksamheter efter utvärdering av genomförd pilot. Kompetensförsörjning En övergripande utbildningsplan för samtliga yrkesgrupper inom SÄBO ska tas fram och ligga till grund för en långsiktig och enhetlig kompetensförsörjning. Kompetensinsatser prioriteras inom läkemedelshantering, avancerad vård, fallprevention, bedömning vid akut försämring, dysfagi och palliativ vård. Arbetet under året fokuserar sammantaget på att stärka läkemedelssäkerhet, vårdprevention, dokumentationskvalitet och analys av avvikelser. Risker ska identifieras tidigt och omsättas i konkreta och uppföljda åtgärder. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 35(116) Bergsunds vård- och omsorgsboende (VoB-område 3) Sammanfattning Bergsunds vård- och omsorgsboende har totalt 123 platser, boendet är Södermalms största. Boendet har totalt 8 avdelningar med 15–16 boende per avdelning fördelade på två hus. En avdelning med 16 platser är för boende med demenssjukdom och övriga är somatiska avdelningar. Verksamheten har sjuksköterska dygnet runt, 2 arbetsterapeuter och 2 fysioterapeuter, 3 aktivitetscoacher (deltid), vaktmästare och administratörer. En större schemaförändring genomfördes i slutet av året som tog mycket tid och kraft av alla yrkeskategorier. Ett stort arbete lades ned på att genomföra det så bra som möjligt, arbetslag på avdelningarna byttes även ut för att försöka sprida kompetenser över våningsplanen. Förändringen skapade en del oro hos personal som även påverkade anhöriga och boende till viss del. I samband med schemaförändringen implementerades ett arbetssätt med arbetskort för att förbättra möjligheten till uppföljning av ansvarsområden och förenkla ansvarsfördelningen i grupperna. Fokus har varit på teamarbete och följsamhet till rutiner. Omvårdnadsansvariga sjuksköterskor arbetar på varje våningsplan och ett naturligt arbetslag blir med de sjuksköterskor som arbetar på samma hus, under 2025 blev även rehabgruppen ansvarsfördelade till ett hus, detta har stärkt teamarbetet och närheten till teamet för de boende och baspersonal. En kvalitetsutvecklare har anställts och verksamheten har förbättrade möjligheter till uppföljningar och analyser av händelser och åtgärder i verksamheten. Verksamheten påbörjade utbildningsinsatser i säker läkemedelshantering samt planering av omvårdnads och bemötande utbildning av all personal. Agera för säker vård Ett fortlöpande förbättringsarbete, som bygger på lärande och utveckling, till exempel en förbättringsmodell, är en viktig grund för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 36(116) Öka kunskap om inträffade vårdskador Genom identifiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om vad som drabbar patienterna när resultatet av vården inte blivit det som avsetts. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning av åtgärder och prioritering av insatser. SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § Verksamheten har under året haft fördjupad utredning gällande bristande följsamheter till hygienrutiner, bemötande, fördröjd vårdinsats, lång svarstid på larm och brister i informationsöverföring mellan vårdpersonal, läkemedelshantering och brister i omläggning av sår. Utredningen kring läkemedelshantering rapporterades som en Lex Maria och skickades till IVO. Bristande följsamhet till processer och rutiner bedöms ha varit en bidragande orsak till det inträffade, då det skapat sårbarhet i informationskedjan och försvårat en trygg, säker och sammanhållen vård och omsorg. Verksamheten har identifierat förbättringsområden utifrån fördjupad utredning där fokus ligger på engagemang, följsamhet till rutiner och att svara på boendes behov. Följsamheten till verksamhetens rutiner behöver följas upp på ett mer systematiskt sätt. Arbete med nya egenkontroll mallar påbörjades och kommer implementeras under 2026. I den nya egenkontrollmallarna ingår bla uppdaterade checklistor för hygien och larmkontroller. Arbetsledarrollen för omvårdnadsansvarig sjuksköterska lyfts i verksamheten. Ett nytt arbetssätt med arbetskort för omvårdnadspersonal har implementerats för att säkerställa att arbetsfördelning och ansvarsområden blir tydligare. Ett samarbete med stadsdelens kvalitetsavdelning påbörjades och utbildningsinsatser i omvårdnad, bemötande och kommunikation togs fram och påbörjas för all personal under 2026. Verksamheten har rutiner för att hantera när en allvarlig avvikelse har inträffat som lett till vårdskada eller en risk för vårdskada har upptäckts. Verksamheten tar hjälp av stadsdelens Lex Sarah team för utredningar av händelse rörande SoL och av MAS/MAR gällande utredningar enligt HSL. I den utredningen som skickades till IVO gällande läkemedelshantering identifierades flera förbättringsområden som beskrevs i en handlingsplan. Kopplat till den handlingsplanen hölls bla utbildning av förvaltningens kvalitetsutvecklare för sjuksköterskor i APPV A, lokalt samverkansmöte hölls 2 ggr med ansvarig läkare, läkemedelsgenomgångar hålls regelbundet Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 37(116) och gemensam genomgång av läkemedelsrutinen. Verksamheten hade utökade kontroller av narkotikaräkning under våren och sommaren och översyn av vidbehovs ordinerade läkemedel gjordes. Avvikelser och utredningar tas upp på APT, kvalitetsråd samt diskuteras i övriga relevanta mötesforum såsom avdelningsmöte hos de det berör, HSLmöten och sjuksköterskemöten. Syftet är att sprida kunskapen och medvetenheten kring det inträffade och de bakomliggande orsakerna för att förhindra att händelser upprepas. Tillförlitliga och säkra system och processer Genom att inkludera systematiskt patientsäkerhetsarbete som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen kan både de reaktiva och proaktiva perspektiven på patientsäkerhet bejakas. Genom att minska oönskade variationer stärks patientsäkerheten. Verksamheten har under året arbetat strukturerat med att utveckla system, arbetssätt och vårdmiljö för att stärka patientsäkerheten. Arbetet har utgått från analys av avvikelser, synpunkter, egenkontroller och uppföljningar för att identifiera risker och förbättringsområden. Strukturer och uppföljning Verksamheten arbetar systematiskt med avvikelse- och synpunktshantering samt regelbundna egenkontroller. Uppföljning av delegeringar genomförs kontinuerligt av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Extern läkemedelsgranskning genomförs årligen. Verksamheten har identifierat förbättringsområden kopplat till följsamhet till rutiner och processer, vilket i vissa fall har lett till revidering av befintliga rutiner. Nya arbetssätt har initierats, bland annat utökade egenkontroller, arbetskort samt förtydligade arbetsuppgifter och ansvarsområden. Implementeringen fortsätter under 2026. Säker läkemedelshantering Fokus har legat på att stärka strukturen kring läkemedelshantering. Fokus på det digitala signeringssystemet APPV A genomfördes under första halvåret 2025 med goda resultat. Under senare delen av året påverkades följsamheten av schemaförändringar och personalomflyttningar, vilket har identifierats som ett prioriterat förbättringsområde inför kommande år. Läkemedelsrum har organiserats för att stödja säkra arbetsprocesser och minska risken för fel. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 38(116) Vårdhygien och smittförebyggande arbete Basala hygienrutiner följs upp genom egenkontroller två gånger per år. Samtliga medarbetare ska genomföra webbutbildning två gånger årligen, vilket är ett identifierat förbättringsområde att säkerställa följsamhet till. Rutiner för personalens arbetskläder och tvätt har reviderats för att stärka hygien och minska smittspridning. Teamarbete och personcentrerade processer Ett tydligt fokus har legat på att stärka teamarbetet. Följsamheten till teammöten två gånger per år och boende har ökat, vilket bidrar till bättre samordning och säkrare vård. Verksamheten arbetar med välkomstsamtal, vårdplaneringar och teammöten för att inkludera den boende i vården och stärka den personcentrerade processen. Medicinsk samverkan och vårdprocesser Läkarinsatser genomförs med rond två gånger per vecka. Årlig läkemedelsgenomgång sker i samverkan mellan läkare och sjuksköterska och digital rondplattform används som stöd i processen. Samverkan med MAS och beställarenheten har stärkts under året när behov uppstått. Rehabiliterande och förebyggande arbetssätt Rehaborganisationen har förtydligats genom att arbetsterapeut och fysioterapeut ansvarar för varsitt hus, vilket stärker teamets kontinuitet och uppföljning. Gruppinsatser såsom sittgymnastik och balansträning har införts, med anpassade aktiviteter för demensavdelning. Riskbedömningar genomförs vid inflytt och minst var 6 månad avseende fall, trycksår, nutrition och munhälsa samt ADL-bedömningar, vilket stärker det förebyggande patientsäkerhetsarbetet. Kompetens och lärande kopplat till patientsäkerhet Utbildningsinsatser har kopplats till identifierade förbättringsområden. Utbildning i säker läkemedelshantering har genomförts under 2025 och fortsätter 2026. Utbildning i handledning och basal omvårdnad planeras att påbörjas under 2026. Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 39(116) Verksamhetens identifierade förbättringsområde med följsamhet till rutiner är fokusområdet framåt. Implementering av arbetssätt och rutiner behöver fortsätta för att säkerställa en god och likvärdig vård över hela verksamheten. Verksamheten arbetar med ett närvarande ledarskap och öppen och tydlig kommunikation där avvikelser och händelser kan tas upp i nära anslutning för att skapa bättre förutsättningar för att arbetssätt och rutiner följs och arbetas med likadant på alla våningsplan och inom alla yrkeskategorier. Det finns en risk i verksamheten för underrapportering av avvikelser. Rutinen och nyttan av att avvikelserapportera, lyfts på APT och avdelningsmöten. Personal påminns och uppmuntras att rapportera händelser i verksamheten. Delegeringar i verksamheten har varit fokusområde och rutinen har reviderats. Apoteket har haft utbildningar i säker läkemedelshantering för personalen. Teamarbetet har setts över och "ansvarshus" har getts till både Rehabgruppen och aktivitetsansvariga för att stärka teamarbetet i gruppen. Syftet är att skapa en personcentrerad vård och minska risken för brister i informationsöverföring mellan yrkesgrupper. Checklistor används vid inflytt, introduktion och avslut för att säkerställa följsamheten till de olika delarna i respektive process. Riskhantering SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Verksamheten arbetar kontinuerligt med riskbedömningar. På verksamhetsnivå utförs riskbedömningar och handlingsplaner utifrån extrema väderlekar sommar och vinter, personalförsörjning inför längre storhelger och semestertider, tillgång till digitala system samt rutiner vid driftstopp av dessa, delegeringar hos baspersonal vid frånvaro och tillgång till legitimerad personal i verksamheten. Riskbedömningar görs även inför större omorganisationer och förändringar i verksamheten. Verksamheten har 2025 identifierat risker främst gällande personalförsörjning gällande utbildade undersköterskor. Vid längre frånvaro av fast personal, tex sommarsemester finns en utmaning att täcka behovet. Under 2026 kommer verksamheten få hjälp av en central rekryterare för att avlasta och hjälpa verksamheten nå ut och rekrytera till sommaren. Verksamheten arbetar även med riskbedömningar på boendenivå för att identifiera risker och säkerställa en patientsäker vård. De riskbedömningar som systematiskt utförs vid inflytt samt minst 2 ggr/år är fall, nutrition, trycksår och munhälsa. Hälsoplaner kopplas till de identifierade riskerna med åtgärder och uppföljningar. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 40(116) Verksamheten har vid dokumentationsgranskningar identifierat dokumentationen i häsloplaner som ett förbättringsområde. HSL teamet tittar tillsammans på hälsoplaner och undervisar varandra i dokumentation samt fått avsatt tid för genomgång av journaler som ett led i att säkerställa en god journalföring. I kvalitetsrådet går kvalitetsombud igenom rapporterade avvikelser, analyserar trender och bakomliggande orsaker. Under 2025 identifierade verksamheten ett behov att strukturera upp dessa möten bättre framöver och ett arbeta startades upp med tydligare agenda kring avvikelsehantering. En risk för underrapportering har uppmärksammats och personal uppmuntras på rapporter, APT och avdelningsmöten att rapportera in händelser. Ett sätt att fånga upp risker trots underrapportering är ett närvarande ledarskap. Enhetschefer är synliga på avdelningarna och har under 2025 deltagit i rapporter samt planering och strukturering av arbete på avdelningarna. På detta sätt kan mycket fångas upp informellt via diskussioner och observation. Stärka analys, lärande och utveckling Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. Verksamheten använder sig av kvalitetsregister i patientsäkerhetsarbetet. Kvalitetsregistret Senior Alert används i det förebyggande arbetet och riskbedömningarna ligger till grund för att sätta in rätt åtgärder kring den boende. Uppföljningen av riskbedömningarna samt tillhörande hälsoplaner bidrar till en ökad säkerhet och att förebygga vårdskador. I teamarbetet används riskbedömningarna som underlag för diskussion och framtagande av åtgärder, på detta sätt involveras alla yrkeskategorier samt, där det är möjligt, även vårdtagaren själv. Indikator Senior Alert Resultat 2025 Resultat 2025 Resultat 2024 Resultat 2024 Område Åtgärdsplan vid risk% Utförd åtgärd vid risk % Åtgärdsplan vid risk % Utförd åtgärd vid risk % Trycksår 99% 86% 96% 86% Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 41(116) Indikator Senior Alert Resultat 2025 Resultat 2025 Resultat 2024 Resultat 2024 Undernäring 99% 86% 96% 86% Fall 100% 85% 97% 86% Munhälsa 99% 79% 94% 72% Resultaten från Senior Alert har ökat något 2025 från redan ganska höga nivåer 2024. Utförda åtgärder vid åtgärdsplan bör ligga på samma nivå men ligger något lägre. Sjuksköterskorna är vana att arbeta med registret och eftersom det ligger till grund för exempelvis teammöten så är arbetet i registret en naturlig del av det systematiska arbetet. Det palliativa registret är ett kvalitetsregister verksamheten använder för att få fram statisk för att se hur vi lever upp till en god palliativ vård. Efter dödsfallet svarar sjuksköterskan på frågor som resulterar i statisk och data kan analyseras på verksamheten, dels på individnivå men även på verksamheten för att se trender. Indikator svenska palliativregistret Resultat 2025 Målvärde 2025 Resultat 2024 Vårdplan 82,40% 100 88,50% Dok. Brytpunktssamtal 76,50% 98 61,50% Ordinerad injektion stark opioid vid smärtgenombrott vid behov 76,50% 98 80,80% Ordinerad injektion ångestdämpande vid behov 82,40% 98 84,60% Smärtskattats sista levnadsveckan 76,50% 100 73,10% Dokumenterad munhälsobedömning sista levnadsveckan 64,70% 90 65,40% Utan trycksår (kategori 2-4) 76,50% 90 80,80% Mänsklig närvaro i dödsögonblicket 88,20% 90 84,60% Verksamheten ligger under målvärdet i samtliga kategorier 2025 och 2024. Munhälsobedömning under sista levnadsveckan ligger lägst under båda åren. Brytpunktssamtal, smärtskattning och mänsklig närvaro har ökat något under 2025. Verksamheten har tagit upp den palliativa vårdplanen på sjuksköterskemöte för att öka kompetensen kring dokumentationen kring den palliativa vården. Gemensam dokumentation och diskussion kring vårdplanen har skett i grupp med undervisning av kollegor. Under året har verksamheten haft en stor andel inflytt av boende av akut slag. Verksamheten planerar ett Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 42(116) fokus på palliativ vård under 2026 tillsammans med läkaren. Riskanalyser som görs på verksamhetsnivå analyseras i efterhand för att upptäcka brister eller utmaningar inom de olika områdena. Lärdomar från dessa analyser hjälper oss med förändrade arbetssätt eller förändrat fokus hjälper oss att kunna sätta in rätt åtgärder. Ett exempel är den centrala rekryteraren som verksamheten kommer prova inför semestrar 2026 då kompetensförsörjningen visade sig vara en risk under 2025. De verksamhetsövergripande riskanalyserna görs tillsammans med den eller de yrkesgrupper det berör för att öka delaktighet och kunskap hos medarbetare om de risker som finns samt ta tillvara på de kunskaper som de olika yrkesgrupperna besitter. Verksamheten har en avdelning för personer med demensdiagnos. Avdelningen arbetar i team med BPSD registreringar. Syftet är att säkerställa en god vård och omsorg för personer med demenssjukdom och att säkerställa ett arbetssätt där vi minskar förekomsten och allvarlighetsgraden av BPSD. Verksamheten planerar in att Stjärnmärkas under 2026. Verksamheten har en läkemedelsgranskning årligen av apoteket. En handlingsplan tas fram efter synpunkter och bidrar till en förbättrad läkemedelshantering och att eventuella brister uppmärksammas. Genomgång av läkemedels avvikelser inom HSLgruppen görs för att lyfta att vi arbetar enligt rutin och likadant då detta var en av synpunkterna i granskningen 2025. HSL dokumentationen granskas efter mall från MAS och MAR 2ggr årligen. Resultatet analyseras och en åtgärdsplan tas fram. Verksamheten har identifierat brister gällande främst hälsoplaner och uppföljningar men även under sökord kopplade till status. Vid uppföljning av tidigare åtgärdsplaner och insatta åtgärder så beslutades att sjuksköterskegruppen sitter gemensamt med dokumentation av valda journaler med utmaningar för att både se, utföra och diskutera dokumentationen samtidigt. Basala hygienrutiner följs upp 2ggr/årligen. Förbättring av uppföljning till webutbildning gällande basa hygien har identifierats och kommer följas upp under 2026. Central tvätt i verksamheten infördes för tvätt av arbetskläder samt uppfräschning av omklädningsrum och tvättstuga. Avvikelser PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 Verksamheten ser en risk för underrapportering av händelser. Uppmuntran till att rapportera och dialog kring vad det innebär - förbättring av verksamheten, sker på APT och avdelningsmöten. En viss ökning har skett mellan 2024 (237) och 2025 (276) men arbetet behöver fortsätta. Verksamheten hade redan 2024 identifierat kvalitetsmötena som ett förbättringsområde, detta arbeta påbörjades under 2025 men behöver fortsätta under 2026. Allvarligare händelser eller händelser som ökar tas upp på avdelningarna samt APT för återkoppling och lärdomar kring vad som hänt. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 43(116) Avvikelser Jan-december 2025 Jan-december 2024 Fall 197 179 Trycksår 2 2 Läkemedel 46 45 Specifik omvårdnad 20 9 Specifik rehabilitering 6 0 Vårdkedjan 5 2 Ökningen i antal inrapporterade avvikelser är marginell, till vissa delar skulle det kunna förklaras med att beläggningen också är högre under 2025 än 2024 så det är osäkert att säga att det är en ökning. Verksamheten ser risker med att det är en underrapportering av avvikelser, främst kan det baseras på de mycket få läkemedelsavvikelserna i förhållande till antal boende. verksamheten kommer fortsätta arbetet med att uppmuntra till att avvikelser rapporteras samt syftet med detta. Verksamheten arbetar med detta dels på avdelningarna men också på APT. Mönstret skiljer sig åt och specifik omvårdnad rapporteras i högre grad 2025 än 2024, detta skulle kunna förklaras med en ökad förståelse för rapportering av händelser då den kategorin står för händelser kopplade mer mot brister i utförande, detta rapporterades i mindre grad 2024. Även specifik rehabilitering har ökat från 0st 2024 till 6st 2025, detta är en klar förbättring och står för att rehabgruppen rapporterar in avvikelser när ordinationer blir felaktigt utförda. Alla anmälare i denna kategori är rehabpersonal. Verksamheten har också haft ett stort fokus på långa svartstider gällande larm. Detta område är underrapporterat men uppmärksammas vid rapporter och närvaro av arbetsledande sjuksköterskor och enhetschefer. Rutinen har uppdaterats under 2025 och arbetet kommer fortsätta under 2026 med tätare egenkontroller. Vid allvarliga händelser och risk för vårdskada tar verksamheten hjälp av Mas och MAR för fördjupade utredningar. Sjuksköterska i tjänst som tar emot händelsen signalerar enligt rutin till enhetschef direkt vid allvarliga händelser. Löpande läggs avvikelser in i V odoks avvikelsemodul. Avvikelserna sammanställs och gås igenom på kvalitetsmöte. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Verksamheten strävar efter att ha en god och nära kommunikation med boende och anhöriga för att fånga upp synpunkter tidigt. Synpunkter kommer därför ofta fram informellt under samtal eller via mail direkt. Många av synpunkterna handlar om att vi brister i följsamhet till våra rutiner. Det handlar Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 44(116) främst om brister i hygien, städ, bristande engagemang och långa svarstider på larm. Ett ärende kom in via patientnämnden, även den gällande långa svarstider på larm och bristande följsamhet till rutiner kopplade till omvårdnad. Verksamheten har till följd av detta uppdaterat sin larmrutin, påbörjat ett arbete kring uppföljning av larmens svarstider, planerat in bemötandeutbildning och utbildning för läkemedelshantering för personalen. Verksamheten har även sett över och förändrat vårt teamarbete på organisatorisk nivå för att stärka teamarbetet samt börjat arbeta med arbetskort för förbättrade möjligheter till uppföljning. I flera fall beskrivs också att man i stort är nöjd med insatserna som ges. Typ av synpunkt Inkommet via esmaker/registraturet (st) Inkommet på annat sätt (st) Beröm 3 Idé 0 Klagomål 32 Öka riskmedvetenhet och beredskap Alla delar av vården behöver planera för en hälso- och sjukvård som flexibelt kan anpassas till kortsiktigt eller långsiktigt förändrade förhållanden med bibehållen funktionalitet, även under oväntade förhållanden. I patientsäkerhetssammanhang beskrivs detta som resiliens. Verksamheten har en uppdaterad krisrutin gällande oväntade händelser, hur man ska agera och kontaktuppgifter. Rutinerna finns i Verktyget digitalt samt utskrivet i en krispärm på avdelningarna. Verksamheten har ett krisförråd med mat för en vecka samt filter och övrigt som kan behövas, en inventering påbörjades 2025 för att se över vad som behöver kompletteras. verksamheten har en relativt god tillgång till läkemedel pga vår storlek. Verksamheten har köpt in ett eget lager med skyddsutrustning och förbrukningsmaterial. Färdiga lådor för exempelvis smitta och behov av kohortvård finns förberedda i förråd. Krisrutinen gås igenom enligt årshjulet för APT i verksamheten. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 45(116) Mål, strategier och utmaningar för kommande år Under 2026 kommer vi fortsätta arbeta med de identifierade området följsamhet till rutiner. Verksamheten behöver fortsätta arbeta med implementeringen av rutiner och arbetskort på avdelningarna. Under 2025 togs en hel del nya arbetssätt fram och utbildningsinsatser planerades för att gå hand i hand. Detta arbete fortsätter under 2026. Äldreomsorgens vårdlärare har tagit fram en utbildning i omvårdnad där även bemötande och kommunikation ingår, utbildningen kommer hållas på plats på Bergsund under hela våren. Verksamheten kommer fortsätta med utbildningar i säker läkemedelshantering. Teamarbetet har förstärkts och viss omorganisation skedde som har fallit väl ut och vi kommer 2026 fortsätta utveckla det med den kvalitetsutvecklare som anställdes i slutet av 2025 samt med aktivitetscoacherna. Under 2026 kommer verksamheten få en egen dietist och teamarbetet kommer fortsätta utvecklas även där. Under det större förändringar som verksamheten genomfört under 2025 på verksamhetsnivå med arbetssätt, schemaförändringar och rotation av medarbetare har en ökad oro och synpunkter från anhöriga setts. Detta behöver verksamheten ta till sig och ökade informations/anhörigträffar planeras inför 2026 för att fånga upp synpunkter och oro hos boende och anhöriga. Det ökade andelen utförda teammöten tillsammans med den boende och i vissa fall anhöriga behöver fortsätta. Verksamheten har identifierat en ökad förfrågan om platser för boende i behov av mer specialiserad vård. En diskussion har påbörjats 2025 om hur en kompetensutveckling av både HSL samt baspersonal skulle se ut för att tillgodose det ökade behovet. Under 2026 planeras arbetet med att Stjärnmärka verksamheten påbörjas. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 46(116) Hornskrokens vård- och omsorgsboende (VoB-område 2) Sammanfattning Hornskrokens vård- och omsorgsboende är ett särskilt boende för personer över 65 år med kognitiv sjukdom och omfattar 53 permanenta platser. I verksamheten ingår även Pensionat Hornskroken med fyra korttidsplatser med inriktning på avlastning för anhöriga. Verksamheten är stjärnmärkt och bedriver personcentrerad vård och omsorg i enlighet med nationella riktlinjer för demensvård. Under 2025 har verksamheten haft ett tydligt fokus på att stärka det systematiska patientsäkerhetsarbetet i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) samt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Efter övergången till Stockholm stad har lokala rutiner reviderats och anpassats för att säkerställa följsamhet till gällande lagstiftning, föreskrifter och stadens riktlinjer. Arbetet har präglats av att tydliggöra ansvarsfördelning, stärka uppföljningsstrukturer samt säkerställa att arbetssätt är kända och implementerade i hela verksamheten. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädkoder har följts upp kontinuerligt i syfte att förebygga vårdrelaterade infektioner och minska risken för vårdskador. Under året har digital läkemedelssignering (Appva) införts, vilket har stärkt spårbarheten och säkerheten i läkemedelshanteringen. Medarbetare med delegering har genomgått utbildning i läkemedelshantering i samverkan med Apoteket, vilket har bidragit till ökad kunskap och tydligare ansvar i delegeringsprocessen. Det förebyggande arbetet har bedrivits genom tvärprofessionell samverkan och strukturerade egenkontroller. Risker har identifierats och följts upp inom ramen för verksamhetens kvalitetsråd och avvikelsehantering. Genom analys av rapporterade händelser har det dock framkommit att avvikelsesystemet inte utnyttjas fullt ut. Underrapportering förekommer och det finns behov av att stärka personalens kunskap och trygghet i att skriva avvikelser. Vidare behöver uppföljning och återkoppling utvecklas för att säkerställa att rapporterade händelser leder till systematiska förbättringsåtgärder. Verksamheten har därför identifierat utveckling av en mer öppen och lärande avvikelsekultur som ett prioriterat förbättringsområde. Även följsamhet till rutinen att kontakta legitimerad personal vid förändrat hälsotillstånd och vid fall behöver säkerställas ytterligare. Under 2025 har Hornskrokens vård och omsorgsboende fortsatt arbetet med att förbättra vården i livets slutskede. Samtidigt behöver vi fortsätta stärka dokumentationen av vårdplaner, smärtskattning och munhälsobedömningar för att nå målvärdena och säkerställa en fullständig och värdig vård för alla patienter. Inför 2026 kommer fokus att ligga på att befästa ledningssystemets strukturer, stärka Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 47(116) avvikelsehanteringen genom utbildning och förbättrad uppföljning, samt vidareutveckla den palliativa vården i enlighet med verksamhetens stjärnmärkning. Målsättningen är att ytterligare minska risken för vårdskador och säkerställa en trygg, säker och personcentrerad vård med hög kvalitet. Agera för säker vård Ett fortlöpande förbättringsarbete, som bygger på lärande och utveckling, till exempel en förbättringsmodell, är en viktig grund för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. Öka kunskap om inträffade vårdskador Genom identifiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om vad som drabbar patienterna när resultatet av vården inte blivit det som avsetts. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning av åtgärder och prioritering av insatser. SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § I enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659), HSLF-FS 2017:40 samt SOSFS 2011:9 utreds händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada genom strukturerad analys i verksamheten, vid behov i samverkan med MAS/MAR. Syftet med utredningarna är att identifiera bakomliggande orsaker, bedöma om vårdskada uppstått samt vidta åtgärder för att förebygga upprepning. Under 2025 har tre fördjupade utredningar genomförts. Ingen händelse har bedömts som allvarlig vårdskada och ingen Lex Maria-anmälan har gjorts. Samtliga fördjupade utredningar har avsett fallhändelser. En utredning avsåg ett fall där analysen visade behov av organisatoriska åtgärder. Åtgärder som vidtogs var justering av Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 48(116) schemaläggning, ökad kontinuitet genom tillsättning av ordinarie personal samt riktade kompetensutvecklingsinsatser inom dokumentation, rapportering, förflyttningskunskap och hjälpmedelshantering. En utredning avsåg fall från mobil lyft. Analysen identifierade brister i introduktion och praktisk kunskap kring användning av hjälpmedel. Verksamheten har därefter säkerställt att samtliga medarbetare får strukturerad introduktion med checklista, samt erbjudit utbildning i förflyttning och hjälpmedel. Information och lärdomar har även återkopplats på APT för att stärka det gemensamma lärandet. Den tredje utredningen avsåg ytterligare en fallhändelse där brister i informationsöverföring vid överrapportering identifierades som en bidragande orsak. Som åtgärd har en checklista för överrapportering tagits fram, rutiner för trygghetslarm och rörelselarm har tydliggjorts samt förflyttningsutbildning erbjudits. Den samlade analysen visar att fall utgör det mest framträdande riskområdet i verksamheten. Utredningarna visar att händelserna i huvudsak har upptäckts och hanterats i nära anslutning till inträffandet, men att bakomliggande orsaker ofta är kopplade till kommunikation, informationsöverföring, följsamhet till rutiner samt kompetens i förflyttning och hjälpmedelshantering. Något mönster av allvarliga vårdskador har inte identifierats, men analysen visar behov av fortsatt förebyggande arbete för att minska fallrisk och stärka säkerhetskulturen. Identifierade riskområden är främst fall, brister i informationsöverföring samt behov av stärkt kompetens i användning av hjälpmedel. Prioriterade insatser framåt är fortsatt utbildning i säker förflyttning, förbättrad introduktion för nyanställda, stärkt uppföljning av att rutiner följs samt utveckling av teamkommunikation. Arbetet integreras i verksamhetens ledningssystem och följs upp i kvalitetsråd och egenkontroll. Sammanfattningsvis bedöms vården på Hornskroken ha varit säker under året, utan konstaterade allvarliga vårdskador. Utredningar av avvikelser och klagomål har samtidigt bidragit till ökad kunskap om bakomliggande orsaker och gett underlag för riktade förbättringsåtgärder, med syfte att ytterligare minska risken för vårdskador. Enheten arbetar aktivt med risker kopplade till fall och förebyggande åtgärder. Säkerhetsstopp införs vid alla lyft och dubbelbemanning används alltid vid förflyttning med lyft. Vid infektion hos boende ökar tillsynen för att minska fallrisk. Rörelselarm ska hanteras korrekt och handenheter bäras av omvårdnadspersonalen dygnet runt. Verksamheten har identifierat behov av förbättringar inom smärtskattning och dokumentation i BPSD samt symptomlindring. Dessutom är tidig vårdplanering vid palliativ vård viktig, även om patienten inte befinner sig i livets slutskede, för att skapa trygghet och säkerhet i vården. Genom dessa åtgärder och det kontinuerliga säkerhetsarbetet stärker Hornskroken patientsäkerheten och tryggheten för de boende i det dagliga arbetet. Tillförlitliga och säkra system och processer Genom att inkludera systematiskt patientsäkerhetsarbete som en naturlig del av Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 49(116) verksamhetsutvecklingen kan både de reaktiva och proaktiva perspektiven på patientsäkerhet bejakas. Genom att minska oönskade variationer stärks patientsäkerheten. Under 2025 har verksamheten arbetat systematiskt för att säkerställa hög patientsäkerhet och minska risker för vårdskador. Processer och arbetssätt har kontinuerligt utvärderats för att säkerställa tillförlitlighet och förbättringsmöjligheter. Basala hygienrutiner och klädregler följs upp genom två årliga observationer. Resultaten diskuteras på APT och används som underlag för handledning och förbättringar, vilket bidrar till att arbetsprocesserna blir mer tillförlitliga och att risken för vårdrelaterade infektioner minskar. Läkemedelshantering har stärkts genom årliga läkemedelsgenomgångar för samtliga boende, där sjuksköterska och läkare tillsammans går igenom ordinationer. Under 2025 implementerades digital läkemedelssignering via Appva, vilket ökar säkerheten och minskar risken för felmedicinering. Extern läkemedelsgranskning från Apoteket genomförs en gång per år, och egenkontroll av delegeringar sker kontinuerligt. Teamarbete och proaktiv riskhantering är centralt i verksamheten. I teammöten analyseras fallrisker, trycksår, undernäring och beteendeproblematik utifrån Senior Alert. Fallprevention har gett mycket goda resultat och arbetet sker förebyggande med tydliga rutiner. Även förebyggande insatser mot undernäring har utvecklats, med uppdaterade riskbedömningar och anpassad kost samt näringsberikning. Resultaten från blåsdysfunktionsundersökningen hösten 2025 visar att alla boende utretts inom sex månader och andelen kvarliggande katetrar är lägre än riksgenomsnittet (HALT), vilket visar på hög tillförlitlighet i processerna kring blåsdysfunktion. Samtidigt har antalet skyddsåtgärder ökat, vilket identifierats som ett område att följa och analysera, kopplat till att boende blir äldre och sjukdomen försämras. Trycksårsprevention har minskat risken kraftigt, men identifiering av risker och dokumentation behöver fortsatt utvecklas för att förebygga vårdskador. Det finns även behov av förbättrad dokumentation av avvikelser i både hälso- och sjukvårdsjournalen samt den sociala journalen, för att säkerställa kontinuitet i vården. Sammanfattningsvis har 2025 präglats av ett proaktivt arbete med digitala verktyg, teamarbete och systematiska processer. Genom uppföljning, riskbedömningar, utbildning och förbättring av rutiner har verksamheten stärkt patientsäkerheten och minskat risker för vårdskador. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 50(116) Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid. Varje arbetspass inleds med daglig planering där omvårdnadspersonalen gemensamt går igenom de boendes aktuella behov, förändringar i hälsotillstånd, risker och planerade insatser. Detta skapar en gemensam lägesbild och ger förutsättningar för att prioritera rätt insatser under dagen med sjuksköterskan närvarande. Förändringar rapporteras omgående till ansvarig sjuksköterska för bedömning och vidare åtgärd. Utifrån analyser av tidigare avvikelser har verksamheten stärkt strukturen för överrapportering mellan arbetspass. En checklista används vid varje överrapportering för att säkerställa att information om risker, avvikelser, läkemedelsförändringar, planerade åtgärder och särskilda observationspunkter alltid överförs systematiskt. Detta har minskat risken för informationsbortfall och ökat kontinuiteten i vården. Vid bemanning säkerställs att det alltid finns personal med giltig delegering för aktuella hälso- och sjukvårdsuppgifter. Ingen medarbetare utför delegerade insatser utan att delegeringen är aktuell och uppföljd enligt rutin. Enheten har gruppledare som delvis arbetar i omvårdnaden och som har delegering, vilket skapar flexibilitet och möjlighet att snabbt stötta upp vid behov. Schemaläggning sker med hänsyn till vårdtyngd, kompetens och erfarenhet. Under 2025 har verksamheten genomfört en schemaförändring samt omfördelat kompetens i hela verksamheten för att säkerställa jämn kvalitet och stärkt patientsäkerhet. Samtliga vakanta rader har tillsatts med tillsvidareanställd personal och andelen timanställda har minskats, vilket har ökat kontinuiteten och tryggheten för de boende. I början av 2025 övergick verksamheten till sjuksköterskepatrull, vilket har tydliggjort ansvarsfördelningen och säkerställt tillgänglig sjuksköterskekompetens dygnet runt. Läkemedelshanteringen sker i Appva, där administrering signeras i direkt anslutning till genomförd insats. Signeringar följs upp dagligen och eventuella avvikelser hanteras omgående i dialog med ansvarig sjuksköterska och enhetschef. Detta säkerställer spårbarhet och minskar risken för felmedicinering eller utebliven. Verksamheten är Stjärnmärkt, vilket innebär ett strukturerat och personcentrerat arbetssätt inom demensvården. För att upprätthålla kvaliteten säkerställs årligen att minst 80 procent av Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 51(116) medarbetarna genomgår utbildning inom ramen för Stjärnmärkningen. Detta bidrar till ökad kunskap, gemensamt förhållningssätt och stärkt kompetens i bemötande, observation och omvårdnad av personer med kognitiv svikt. Den kontinuerliga kompetensutvecklingen är en viktig del i att förebygga vårdskador och skapa trygghet för de boende. Riskbedömningar avseende fall, trycksår och nutrition genomförs fortlöpande och uppdateras vid behov. Minst två gånger om året enligt rutin ska riskbedömningar följas upp och uppdateras. Förebyggande åtgärder sätts in utan dröjsmål vid identifierad risk. Avvikelser rapporteras löpande och analyseras i verksamheten. Identifierade brister leder till konkreta förbättringsåtgärder som implementeras i det dagliga arbetet. Verksamheten har idag fyra boende från Stockholms kranskommuner. Enligt överenskommelse har dessa boende ett separat individavtal. En utmaning är att dessa individer inte registreras i verksamhetens digitala system där den övriga dokumentationen sker i social journal. Patientjournal finns, men omvårdnadspersonalen behöver enligt socialtjänstlagen dokumentera insatser på papper. Det finns brister i följsamhet till rutin och uppföljning, och socialjournalen och hälso- och sjukvårdsjournalen samverkar inte fullt ut. Detta skapar utmaningar för patientsäkerheten, då viktig information om vård och omsorg riskerar att bli fragmenterad och svår att överblicka. Verksamheten ser behov av åtgärder för att säkerställa att dokumentationen blir korrekt, samordnad och följer gällande rutiner, för att minimera risker och upprätthålla en trygg och säker vård för alla boende. Sammanfattningsvis bedöms vården på Hornskroken vara säker idag. Säkerheten upprätthålls genom daglig planering, strukturerad överrapportering med checklista, säker bemanning med delegerad personal, noggrann läkemedelshantering i Appva, aktiv avvikelsehantering samt kontinuerlig kompetensutveckling inom ramen för Stjärnmärkningen. Patientsäkerhetsarbetet är en integrerad del av varje arbetspass och varje beslut som fattas i verksamheten. Inför 2026 har verksamheten identifierat konkreta förbättringsområden utifrån genomförda avvikelseanalyser. Ett prioriterat område är att säkerställa att samtliga avvikelseblanketter fylls i fullständigt och med tillräcklig och relevant information. Kvaliteten i dokumentationen behöver stärkas, både i V odok och Parasol, så att händelseförlopp, orsaksanalys och vidtagna åtgärder tydligt framgår. En förbättrad dokumentation skapar bättre förutsättningar för analys, lärande och förebyggande åtgärder. Verksamheten behöver även arbeta vidare med rutiner kring rörelselarm, dess placering och hantering. Det ska vara tydligt var larm är placerade, hur de används och hur uppföljning sker. I detta arbete ingår också att säkerställa att handenheter alltid bärs av omvårdnadspersonal under arbetspasset och inte lämnas utan tillsyn, då detta kan innebära fördröjd responstid vid larm. Analys av avvikelser visar vidare behov av att förstärka följsamheten till rutiner vid förflyttningar. Verksamheten behöver säkerställa att säkerhetsstopp genomförs vid samtliga lyft samt att dubbelbemanning alltid används vid förflyttning med personlyft. Detta är avgörande för att förebygga fall, klämrisk och belastningsskador samt för att skydda både boende och personal. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 52(116) Genom att tydligt arbeta vidare med dessa identifierade förbättringsområden under 2026 stärker Hornskroken den operativa patientsäkerheten ytterligare och skapar ännu bättre förutsättningar för en trygg och säker vård i det dagliga arbetet. Riskhantering SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Hornskroken bedriver ett systematiskt riskhanteringsarbete i enlighet med SOSFS 2011:9 (5 kap. 1 § och 7 kap. 2 § p. 4). Risker för vårdskador identifieras, analyseras och åtgärdas både på individ- och verksamhetsnivå, med fokus på att förebygga att händelser leder till vårdskada. Risker uppmärksammas dagligen genom observationer i omvårdnadsarbetet, rapportering i avvikelsehanteringssystemet samt genom dialog i teamet. Inrapporterade risker och avvikelser analyseras löpande av ledning och legitimerad personal. Bedömning görs om händelsen kan inträffa igen och vilka åtgärder som krävs för att minska sannolikhet och konsekvens. Åtgärder kan exempelvis vara förändrade arbetssätt, förtydligade rutiner, kompetensinsatser eller anpassad bemanning. Riskanalyser på verksamhetsnivå genomförs inför perioder med känd ökad sårbarhet, såsom sommarsemestrar och större helger. Då analyseras särskilt risker kopplade till bemanning, delegeringar, kontinuitet, tillgång till sjuksköterska samt åtkomst till digitala system samt vårdhygien. Även risker vid exempelvis värmebölja eller ökad vårdtyngd beaktas i planeringen. Avvikelser och identifierade risker följs upp i kvalitetsråd, HSL-möten och arbetsplatsträffar. Dessa forum fungerar som lärande mötesplatser där händelser analyseras gemensamt och förebyggande åtgärder beslutas. Ett konkret exempel är införandet av checklista vid överrapportering samt förstärkt följsamhet till rutiner kring lyft och dubbelbemanning, vilket beslutats efter analys av återkommande avvikelser. Ledningens närvaro i det dagliga arbetet är en viktig del av riskhanteringen. Genom dialog med personal och kontinuerlig uppföljning fångas tidiga signaler upp, även sådana som inte alltid formellt rapporteras. Detta möjliggör snabba korrigerande åtgärder. Verksamhetens samlade analys visar att de flesta risker uppstår i samband med brister i kommunikation, överrapportering eller följsamhet till befintliga rutiner snarare än avsaknad av rutiner. Viktiga lärdomar är därför betydelsen av strukturerad informationsöverföring, tydlig ansvarsfördelning och kontinuitet i personalgruppen. Analysen visar även att kvaliteten i dokumentationen är avgörande för att kunna göra tillräckligt djupa orsaksanalyser. Förbättrad och mer fullständig dokumentation i V odok och Parasol är därför ett prioriterat utvecklingsområde. Sammanfattningsvis har Hornskroken ett aktivt och integrerat riskhanteringsarbete där identifierade risker leder till konkreta åtgärder i verksamheten. Fokus ligger på att tidigt upptäcka svagheter i system och arbetssätt samt att omsätta lärdomar i praktisk handling för Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 53(116) att förebygga vårdskador. Verksamheten har under 2025 genomfört en organisationsförändring. Förändring avser schema och placering av personal samt hälso- sjukvårdspersonal och övergång till sjuksköterskepatrull. I samband med införande av detta har verksamheten satsat på kompetensutveckling av befintlig personal i SBAR och NEWS. Samtlig personal har idag relevant utbildning i SBAR och NEWS samt vet hur de ska rapportera vidare. Verksamheten har efter riskbedömning och inför genomförande av organisationsförändring implementerat hygienlåda, palliativ låda och akutlåda. Verksamheten har också säkrat upp akutkuvert om boende har behov av annan vårdnivå. Verksamheten har en uppdaterad krispärm som ska följas vid kris. Verksamheten kan kontakta övrig vård- och omsorgsboende vid behov av arbetsledning kvällar/helger och nätter. Stärka analys, lärande och utveckling Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. Kvalitetsregister Senior Alert Senior Alert är ett av Sveriges cirka 100 nationella kvalitetsregister och ett verktyg för att stödja vårdprevention, prevention för äldre personer som riskerar att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla ohälsa i munnen och/eller har problem med blåsdysfunktion. Med hjälp av Senior Alert kommer den äldres perspektiv och teamets roll i fokus. Enheten har tidigare inte skrivit risk gällande trycksår i Senior Alert 2024 därmed visar resultatet på en ökning. Indikator Senior Alert Resultat 2025 Målvärde 2025 Resultat 2024 Område Åtgärdsplan vid risk% Utförd åtgärd vid risk % Åtgärdsplan vid risk % Utförd åtgärd vid risk % Åtgärdsplan vid risk % Utförd åtgärd vid risk % Trycksår 100 92 100 100 100 56 Undernäring 100 83 100 100 99 62 Fall 100 78 100 90 100 43 Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 54(116) Indikator Senior Alert Resultat 2025 Målvärde 2025 Resultat 2024 Munhälsa 100 70 100 80 100 28 Analys kvalitetsregister Senior Alert: Enheten har tidigare inte skrivit risk gällande trycksår i Senior alert 2024 därmed visar resultatet på en ökning vilket vi inte kan dra en slutsats av. Fall har ökat och kan bero på bakomliggande sjukdomar och läkemedel. Resultatet i jämförelse med 2024 blir svårt att analysera då en månad saknas. Analys visar på att enheten gör riskbedömningar i tid. Analysen visar på en förbättring kring att skriva åtgärdsplan vid risk. Inga riskbedömningar är äldre än sex månader, andelen med risk för undernäring är oförändrat och positivt är att andelen med undernäring enligt MNA minskat från 17% till 10. En bidragande orsak är att cirka hälften av de boende har en specialanpassad kost utifrån logoped - bedömning. Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister där vårdpersonal rapporterar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är att förbättra vården oberoende av dödsplats, ålder, kön eller diagnos. Redovisas i procent enligt spindeldiagrammet Indikator svenska palliativregistret Resultat 2025 Målvärde 2025 Resultat 2024 Vårdplan 74,4 100 Dok. Brytpunktssamtal 82,1 98 63 Ordinerad injektion stark opioid vid smärtgenombrott vid behov 95,9 98 75 Ordinerad injektion ångestdämpande vid behov 95,6 98 75 Smärtskattats sista levnadsveckan 71,6 100 75 Dokumenterad munhälsobedömning sista levnadsveckan 64,5 90 63 Utan trycksår (kategori 2-4) 86,1 90 100 Mänsklig närvaro i dödsögonblicket 83,7 90 63 Analys: Analys visar att vi uppfyller den palliativa standarden vad gäller vården. Målvärdena är höga och vi ser en förbättring i jämförelse med föregående år. Vi kan inte dra några slutsatser vad gäller trycksår. Vad gäller smärtskattning så behöver verksamheten bli bättre och använda Abby pain scale vid smärtskattning.Verksamheten kommer att arbeta med att ha en tidig vårdplan vad gäller palliativ vård enligt nya nationella riktlinjer. Verksamheten har ett prioriterad område år 2026 att rapportera avvikelser kring trycksår. Verksamheten har 100% riskbedömning kring fall. Det är väldigt bra. Bedömning enligt Roag är 100% för munhälsa. BPSD - Verksamheten är stjärnmärkt och har flertal BPSD administratörer. Verksamheten arbetar aktivt med BPSD. Det vi ser och kan arbeta vidare med 2026 är att registrera alla boende i BPSD. Resultatet visar på att verksamheten har väldigt liten mängd av lugnande läkemedel detta är någonting verksamheten kommer fortsatt arbeta med att bibehålla. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 55(116) SveDem används för att systematiskt följa upp personer med demenssjukdom och för att stödja teamets arbete med individanpassad vård. Det vi ser kring SveDem är att arbeta mer personcentrerad och använda oss av levnadsberättelsen i det dagliga samt att ha en tidig palliativ vårdplan för att involvera anhöriga i processen. Delegering - läkemedelshantering, uppföljning (observation, APPVA) sker enligt delegeringsrutiner med uppföljning av signering och observation i APPVa. Enheten genomför regelbundna interna läkemedelsgranskningar. PPM-resultat analyseras och åtgärder implementeras vid behov, till exempel justering av läkemedelsordinationer eller kompetenshöjande insatser. Hornskroken har 100% som mål i Appva och resultat 2025 visar på att enheten når upp till målet på flertal våningar. PPM-resultat och analys och åtgärder Görs enligt rutin. Resultat och analys görs tillsammans med HSL-teamet. Hornskroken ligger bra till. Alla boende har en basal utredning yngre än sex månader. Andelen kvarliggande katetrar är lägre än riket. Aktiv toalett assistans används och stödjer målet att bevara kontinens så långt som möjligt. Andelen skyddsåtgärder har ökat och analys visar på att de boende blir sämre i sin sjukdom. Samtycke finns ordinerat. Verksamheten arbetar aktivt utifrån nollvision. Extern läkemedelsgranskning Kvalitetsgranskningen av läkemedelshanteringen på Hornskroken bygger på Socialstyrelsens föreskrifter HSLF-FS 2017:37 och syftar till att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet i hela läkemedelsprocessen. Granskningen omfattade genomgång av föregående rapport, översyn av lokal rutin, diskussion om praktiskt arbete, kontroll av läkemedelsförråd och patientskåp samt förbrukningsjournaler för narkotika. Resultatet visar att rutinerna generellt är väl implementerade och att förvaring, dokumentation och delegering fungerar enligt föreskrifterna. Stickprov på narkotika och patientbundna skåp visade inga anmärkningar, och journalföring följer gällande krav. Samtidigt identifierades områden för förbättring, bland annat tydligare beskrivning av tillförsel och kassation av narkotika, dokumentation av delegeringsuppföljning i APPVa, uppdatering av läkemedels- och signeringslistor samt rutiner för städning och rengöring av personbundna skåp. Åtgärder har planerats med ansvariga och tidsplaner för att säkerställa implementering. Analysen visar att verksamheten kontinuerligt arbetar med läkemedelshantering som en del av sitt kvalitetssäkringsarbete och att identifierade förbättringsområden tydligt följs upp för att minimera risker och säkerställa korrekt, trygg och säker läkemedelshantering för de boende. Dokumentation - granskning av hälso- och sjukvårdsjournal Analysen visar att vårdprocessen kan följas i dokumentationen, vi behöver dock bli bättre på att dokumentera om patientens personfaktorer för att kunna arbeta personcentrerat och göra patienten mer delaktig i sin vård. Vi behöver också bli bättre på att följa upp och utvärdera hälsoplanerna. Teamarbetet framgår i journalerna, det syns bland annat genom att de olika teammedlemmarna har kopplade åtgärder till hälsoplaner. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 56(116) All HSL-personal har erbjudits och uppmanats att delta i workshops om dokumentation i V odok under hösten 2025. Avvikelser PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 Verksamheten arbetar med ett öppet och lärande klimat kring händelser. Enhetschefer uppmuntrar till händelserapporter, för att ta lärdom av händelser och undvika att dessa uppstår igen genom att se över eventuella risker som finns eller uppdatera våra rutiner. Händelserna utreds, sammanställs, analyseras och återkopplas. Verksamheten för statistik över händelserna och kategoriserar dem under olika rubriker. Händelserna följs upp kontinuerligt och sammanställning görs till kvalitetsråd. På våningsmöten och teammöten kan specifika händelser lyftas för dialog. Avvikelse enligt PSL Jan-december 2025 Feb-december 2024 Fall 96 74 Trycksår 10 0 Läkemedel 31 19 Specifik omvårdnad 11 4 Specifik rehabilitering 3 2 Vårdkedjan 2 0 Analys: År 2024 fanns det totalt 113 registrerade avvikelser i V odok. Under år 2025 registrerades totalt 153 avvikelser i avvikelsemodulen. Vad gäller 2024 gick verksamheten över till Stockholm Stad 1 februari därmed saknas resultat för januari månad för år 2024. Under året har vi sett en ökning utav registrering av samtliga avvikelser, vilket kan ses som en ökad öppenhet kring händelserapportering. Verksamheten på Hornskroken strävar efter att arbeta med ett öppet och lärande klimat kring händelser. Enhetschefer uppmuntrar personalen att rapportera avvikelser för att kunna analysera dem, ta lärdom och vidta åtgärder som förebygger att liknande händelser uppstår igen. Rapporteringen används även för att identifiera eventuella risker i arbetssätt eller rutiner och för att uppdatera dessa vid behov. Alla händelser utreds, sammanställs och analyseras, och återkoppling sker till berörd personal men behöver förbättras. Under 2025 registrerades totalt 153 avvikelser i V odok, jämfört med 113 för 2024 (feb–december). Fördelningen visar 96 fall, 10 trycksår, 31 läkemedelsavvikelser, 11 specifika omvårdnadsavvikelser, 3 specifika rehabiliteringsavvikelser och 2 vårdkedjeavvikelser. Ökningen i registrering av avvikelser kan tolkas som en förbättrad öppenhet och medvetenhet kring händelserapportering. Analysen av avvikelser visar vissa tydliga trender och mönster. Fall dominerar avvikelsebilden och är ofta kopplade till underliggande sjukdom, läkemedelsbehandling eller Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 57(116) behov av ökad tillsyn. Trycksårsregistreringar har ökat, vilket beror på förbättrad dokumentation och fokus på riskbedömning i Senior Alert. Läkemedelsavvikelser analyseras med särskilt fokus på signering, delegering och uppföljning i APPVa. Avvikelser inom specifik omvårdnad och rehabilitering har lett till förtydligade rutiner och kompetensinsatser i teamet. Sammantaget visar analysen att Hornskroken arbetar strukturerat med att identifiera risker, följa upp händelser och vidta åtgärder. Lärdomar från avvikelser har lett till flera förbättringsområden, bland annat ökad noggrannhet vid förflyttningar, säkerhetsstopp vid lyft, dubbelbemanning vid förflyttning med lyft, korrekt hantering av rörelselarm och handenheter, samt förbättrad smärtskattning och dokumentation i BPSD. Genom detta lärande och kontinuerliga förbättringsarbete stärks patientsäkerheten i det dagliga arbetet. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Under 2025 har Hornskroken systematiskt diariefört och hanterat alla synpunkter och klagomål som inkommit. Samtliga ärenden har utretts omgående, återkopplats till berörda parter och följts upp för att säkerställa att åtgärder genomförs och att lärdomar sprids i verksamheten. Under året har enheten mottagit sju synpunkter och klagomål. Dessa rörde bland annat en organisationsförändring gällande schema och omfördelning av omvårdnadspersonal för att öka kompetensen i huset, stark belysning längs korridoren på flera våningsplan, bemötande från personal, förekomst av röklukt, samt inredningsförslag och förbättringar i samband med inköp av nya varor och beröm för aktiviteter. Regelbundna månadsbrev till anhöriga/närstående har genomförts på ett strukturerat sätt för att förbättra information och transparens om verksamhetens aktiviteter och förändringar. Ärenden som rör miljö, såsom stark belysning, röklukt och inredning i samband med nya inköp, har åtgärdats genom tekniska justeringar, anpassning av inredning och rutiner för underhåll och placering. Bemötandeärenden har diskuterats i team- och personalmöten för att stärka samsyn och följsamhet till verksamhetens värdegrund. Verksamheten har enligt årshjul för APT arbetat med personalpolicyn och tydliggjort ansvar. Analysen visar att många synpunkter kan kopplas till informationsöverföring, bemanning, miljö och följsamhet till rutiner. Genom de vidtagna åtgärderna och spridning av lärdomar i personalgruppen har verksamheten stärkt patientsäkerheten, förbättrat kommunikationen med anhöriga/närstående och ökat tryggheten för de boende. Öka riskmedvetenhet och beredskap Alla delar av vården behöver planera för en hälso- och sjukvård som flexibelt kan anpassas till kortsiktigt eller långsiktigt förändrade förhållanden med bibehållen funktionalitet, även under oväntade förhållanden. I patientsäkerhetssammanhang beskrivs detta som resiliens. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 58(116) Verksamheten har en känd krisrutin samt krisförråd med mat för en vecka. Verksamheten har förbrukningsmaterial för oväntade händelser tex smitta. Krislådor med exempelvis extra lampor, radio, värmefiltar m.m. finns i angivet utrymmet. Mål, strategier och utmaningar för kommande år Under 2026 fortsätter Hornskroken arbetet enligt Stjärnmärkt, med målet att minst 80 % av medarbetarna ska vara utbildade och att nyanställda erbjuds introduktion. Reflektionstillfällen enligt Stjärnmärkt kommer återupptas för att stärka teamarbete, delaktighet och patientsäkerhet. Verksamheten kommer vidareutveckla teammöten och öka registrering i kvalitetsregister som Senior Alert och Svenska Palliativregistret. En särskild fokus ligger på tidig vårdplanering enligt nya nationella riktlinjer för palliativ vård, så att vårdplaner upprättas i tidigt skede och inte endast vid livets slut. Samtliga ombudsroller, framförallt palliativa ombud, ska ses över, och kvalitetsrådet kommer fortsätta genomföras en gång per månad för lärande och uppföljning. Hornskroken deltar även aktivt i nätverk med andra vård- och omsorgsboenden på Södermalm för erfarenhetsutbyte, utveckling av rutiner och ökad patientsäkerhet. Prioriterade områden är fortsatt personcentrerad vård med fokus på den äldres behov och önskemål, hälsofrämjande och förebyggande insatser mot fall, undernäring och trycksår, systematisk samverkan med anhöriga och hälso- och sjukvård samt hållbar och resurseffektiv äldreomsorg med heltid som norm, välfärdsteknik och kompetensutveckling. Målen följs upp genom utbildningsgrad, genomförda reflektionstillfällen, registrering i kvalitetsregister, antal upprättade vårdplaner i tidigt skede samt återkoppling i kvalitetsråd och teammöten. Dessa insatser syftar till att ytterligare stärka kvalitet, trygghet och patientsäkerhet för de boende under 2026. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 59(116) Hornstulls servicehus Sammanfattning Verksamheten bedriver hälso- och sjukvård i servicehus med 88 lägenheter för äldre personer med somatiska sjukdomar. Hälso- och sjukvårdsinsatser utförs av sjuksköterskor, arbetsterapeut och fysioterapeut i samverkan med omsorgspersonal och ansvarig läkarorganisation. Patientsäkerhetsarbetet under 2025 har utgått från analys av 2024 års resultat, där utvecklingsområden identifierades inom dokumentationskvalitet, läkemedelshantering och uppföljning av delegeringar. Under året har fokus legat på att stärka signeringsuppföljning i Appva, genomföra strukturerade teammöten, förbättra kvalitet på dokumentation, utveckla delegeringsuppföljning samt fördjupa analys av avvikelser och risker. Två händelser har utretts enligt Lex Maria och bedömts som allvarliga vårdskador. Utredningarna har visat brister i dokumentation, informationsöverföring och ansvarsfördelning. Rutiner har reviderats och uppföljning har förstärkts. Riskbedömningar enligt Senior Alert har genomförts systematiskt och arbetet med palliativ vård har följts genom registrering i Svenska palliativregistret. Läkemedelssäkerheten har stärkts genom loggkontroller, extern läkemedelsgranskning och uppföljning av delegeringar. Verksamheten bedöms ha en fungerande struktur för att identifiera och hantera risker. Utvecklingsbehov kvarstår inom följsamhet av rutiner, systematisk analys och förebyggande arbete, vilket prioriteras kommande år. Agera för säker vård Ett fortlöpande förbättringsarbete, som bygger på lärande och utveckling, till exempel en förbättringsmodell, är en viktig grund för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. Öka kunskap om inträffade vårdskador Genom identifiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om vad som drabbar patienterna när resultatet av vården inte blivit det som avsetts. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning av åtgärder och prioritering av insatser. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 60(116) SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § Genom identifiering, utredning och analys av händelser som medfört eller kunnat medföra vårdskada ökar verksamhetens kunskap om bakomliggande orsaker och riskfaktorer. Denna kunskap används för att prioritera åtgärder och stärka patientsäkerheten i det systematiska kvalitetsarbetet. Under perioden har två händelser utretts fördjupat i samverkan med MAS som underlag för bedömning enligt Lex Maria. Ingen av händelserna har bedömts som inträffad allvarlig vårdskada, men en har bedömts som risk för allvarlig vårdskada och en som risk för betydande vårdskada. Den första händelsen avsåg stöld och manipulation av narkotikaklassade läkemedel. Upprepade rapporter om saknade doser ledde till fördjupad kontroll där det konstaterades att apodospåsar manipulerats och att ordinerat läkemedel ersatts med okänt preparat. Utredningen omfattade journalgenomgång, loggkontroll av SALTO-systemet, genomgång av delegeringar samt intervjuer med berörd personal. Händelsen innebar risk för att patienten inte erhållit ordinerad behandling samt riskerat att få i sig främmande läkemedel. Analysen visade brister i behörighetsstyrning till läkemedelsskåp, otillräcklig spårbarhet av huvudnyckel, avsaknad av tydlig eskaleringsrutin vid upprepade läkemedelsavvikelser samt behov av förstärkt uppföljning av delegerad läkemedelsadministration. Den andra händelsen avsåg fördröjd diagnostik och behandling av bröstcancer. En knöl i bröstet uppmärksammades men dokumenterades inte i HSL-journal och rapporterades inte vidare till läkare. Först flera månader senare uppmärksammades att remiss inte skickats. Utredningen visade bristande dokumentation, otydlig ansvarsfördelning mellan sjuksköterskor samt avsaknad av strukturerad överrapportering och systematisk uppföljning i team. Händelsen bedömdes ha medfört risk för betydande vårdskada genom fördröjd diagnos och behandling. Samlad analys visar att händelserna upptäcktes, men att det i båda fallen funnits tidigare signaler som inte eskalerats i tid. Ett mönster som identifierats är brister i struktur och uppföljning snarare än i medicinsk bedömning. Riskområden som framkommit är dokumentationskvalitet, tydlighet i ansvarsfördelning, systematik i överrapportering, behörighetsstyrning till läkemedelsskåp samt uppföljning av upprepade avvikelser. Utifrån utredningarna har prioriterade insatser genomförts. För läkemedelshantering har rutiner införts för månatlig kontroll av SALTO-behörigheter kopplat till giltig delegering, förbättrad spårbarhet av huvudnyckel samt tydlig eskaleringsrutin vid upprepade Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 61(116) läkemedelsavvikelser. Observation vid delegeringsuppföljning har förstärkts. För att förebygga fördröjd behandling har uppdragsbeskrivning för sjuksköterska förtydligats, strukturerade teammöten införts två gånger per år per patient, journalgranskning genomförs regelbundet och checklista för morgonrapport har implementerats för att säkerställa att nytillkomna symtom dokumenteras och följs upp. Kunskapen om inträffade vårdskador sprids genom genomgång av händelser i sjuksköterskegrupp, arbetsplatsträffar och ledningsforum. Händelserna används som lärande exempel med fokus på systemförbättring. Uppföljning av handlingsplaner sker strukturerat och dokumenteras i verksamhetens ledningssystem. Genom detta arbetssätt stärks verksamhetens förmåga att identifiera risker i tid, analysera bakomliggande orsaker och vidta åtgärder som minskar risken för upprepning. Tillförlitliga och säkra system och processer Genom att inkludera systematiskt patientsäkerhetsarbete som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen kan både de reaktiva och proaktiva perspektiven på patientsäkerhet bejakas. Genom att minska oönskade variationer stärks patientsäkerheten. Under 2025 har Hornstulls servicehus fortsatt att integrera det systematiska patientsäkerhetsarbetet som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen. Arbetet har haft både ett proaktivt och reaktivt perspektiv med fokus på att stärka följsamheten till rutiner och säkerställa tillförlitliga arbetsprocesser inom hälso- och sjukvården. Identifierade utvecklingsområden har framför allt rört dokumentation, läkemedelshantering, informationsöverföring och strukturerad uppföljning. Strukturerad kommunikation har varit ett prioriterat område. Under året har verksamheten arbetat med att stärka användningen av SBAR som stöd vid rapportering och medicinsk kommunikation. Syftet har varit att minska risken för informationsbortfall och öka tydligheten i medicinska bedömningar och åtgärder. Uppföljning har skett i sjuksköterskemöten och arbetsplatsträffar för att säkerställa att verktyget används konsekvent. Det digitala rondsystemet används i samverkan med ansvarig läkarorganisation för att strukturera medicinska frågeställningar och ansvarsfördelning inför och efter rond. Genom att systematiskt dokumentera aktuella bedömningar, planerade åtgärder och uppföljning har tillförlitligheten i informationsöverföringen stärkts och risken för uteblivna åtgärder minskat. Det multiprofessionella teamarbetet mellan sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 62(116) omsorgspersonal har utvecklats under året. Regelbundna teammöten genomförs där varje boende genomlyses strukturerat, inklusive uppföljning av riskbedömningar enligt Senior Alert. Genom ökad samsyn kring vårdplaner och prioriteringar har variation i arbetssätt minskat och kontinuiteten stärkts. Vid inflyttning används en reviderad checklista för att säkerställa att riskbedömningar genomförs, läkemedelsordinationer kontrolleras och vårdplan upprättas utan dröjsmål. Processen har minskat risken för att viktiga bedömningar försenas i samband med vårdövergångar. Fallprevention har varit ett prioriterat område. Riskbedömningar genomförs systematiskt och individuella åtgärdsplaner upprättas och följs upp i team. Efter inträffade fall genomförs analys av bakomliggande orsaker. Arbetssättet har stärkt den förebyggande insatsen och ökat riskmedvetenheten i verksamheten. För att minska risken för informationsförlust mellan arbetspass har en strukturerad överrapporteringsmodell införts. Förändringar i hälsotillstånd, pågående behandlingar och planerade åtgärder följs upp och dokumenteras systematiskt. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler har följts genom egenkontroller, observationer och återkoppling i verksamheten. Utbildningsinsatser har genomförts och resultaten har analyserats i ledningsforum. Arbetet syftar till att minska risken för vårdrelaterade infektioner och säkerställa en god hygienstandard. Inom läkemedelsområdet har regelbundna läkemedelsgenomgångar genomförts i samverkan med ansvarig läkare. Uppföljning av delegeringar och observation av läkemedelsadministration har förstärkts. Rutiner för kontroll av behörigheter till läkemedelsskåp har skärpts och månatlig genomgång av åtkomst sker. Dessa åtgärder har genomförts för att stärka säkerheten och minska risken för felaktig hantering. Medicintekniska produkter har inventerats och funktionskontrollerats under året. Ansvarsfördelning har tydliggjorts och dokumentationen har kvalitetssäkrats för att minska risken för felanvändning. Den palliativa processen har kvalitetssäkrats genom strukturerade brytpunktssamtal, symtomskattning och säkerställd ordination av vid-behovs-läkemedel. Uppföljning sker via Svenska palliativregistret och i teammöten. Det hälsoförebyggande arbetet bedrivs systematiskt inom områdena fall, trycksår, nutrition, munhälsa och inkontinens. Riskbedömningar och åtgärder dokumenteras och följs upp regelbundet. Den fysiska vårdmiljön har också setts över med fokus på fallrisk, belysning och hjälpmedel för att skapa en trygg och säker miljö. Sammanfattningsvis bedöms arbetsprocesserna vara tillförlitliga men fortsatt utvecklingsarbete krävs för att ytterligare stärka dokumentationskvalitet, systematisk uppföljning och konsekvent användning av fastställda rutiner. Arbetet under 2025 har tydliggjort vikten av strukturerade arbetssätt och kontinuerlig uppföljning för att säkerställa en säker vård för de boende på Hornstulls servicehus. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 63(116) Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid. Hornstulls servicehus har under 2025 identifierat ett antal områden som är särskilt relevanta för verksamhetens patientsäkerhetsarbete. Dessa rör framför allt kontinuitet i bemanning, läkemedelshantering, vårdprevention samt strukturerad kommunikation och riskhantering. Ett prioriterat område har varit bemanning och kontinuitet. Inhyrd personal har endast använts under sommaren för att säkerställa bemanning och följsamhet till rutiner. Den ökade kontinuiteten har minskat risken för informationsbrister, otydlig ansvarsfördelning och avvikelser kopplade till bristande lokalkännedom. Läkemedelshantering är ett fortsatt prioriterat riskområde. Den reviderade delegeringsprocessen har tydliggjort kompetenskrav, språkliga förutsättningar och krav på praktisk observation vid delegering. Uppföljning sker systematiskt och syftar till att säkerställa säker läkemedelsadministration. Regelbunden dialog förs med ansvarig läkare kring läkemedelsgenomgångar för att minska risken för polyfarmaci och läkemedelsrelaterade problem. Inom vårdprevention arbetar verksamheten strukturerat med riskbedömningar avseende fall, trycksår, nutrition och munhälsa. Risker identifieras tidigt och åtgärdsplaner upprättas och följs upp i team. Detta förebyggande arbete är centralt för att minska vårdskador och för att säkerställa att förändringar i hälsotillstånd uppmärksammas i tid. Strukturerad kommunikation har identifierats som en viktig säkerhetsfaktor. Implementeringen av SBAR har fortsatt under året för att stärka tydlighet vid överrapportering och kontakt med läkare. Patientsäkerhetsfrågor integreras i det dagliga arbetet genom strukturerade överrapporteringar, rondarbete, teammöten och arbetsplatsträffar. Ett öppet rapporteringsklimat uppmuntras och avvikelser används som underlag för analys och förbättring. Verksamheten har inte haft utlokaliserade patienter eller överbeläggningar, då boendeformen inte medger detta. Leveransproblem av läkemedel eller medicintekniska produkter har inte utgjort något återkommande riskområde under året, men rutiner finns för att hantera restnoterade läkemedel i samverkan med ansvarig läkare och apotek. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 64(116) Ett identifierat utvecklingsområde är att det systematiska arbetet med dokumenterade riskanalyser ännu inte är fullt implementerat. För att ytterligare stärka det förebyggande perspektivet planeras ett mer strukturerat arbetssätt för riskanalys kopplat till förändringar i organisation, arbetssätt eller bemanning. Är vården säker idag? Sammantaget bedöms vården vid Hornstulls servicehus vara säker. Kontinuiteten i bemanning har stärkts, strukturerad kommunikation har utvecklats och uppföljningen av läkemedelshantering och preventiva riskbedömningar har systematiserats. Samtidigt kvarstår behov av fortsatt utveckling av strukturerade riskanalyser för att ytterligare förstärka det proaktiva arbetet. Verksamheten arbetar aktivt med att utveckla ett lärande arbetssätt där identifierade risker omsätts i konkreta förbättringsåtgärder. Detta skapar förutsättningar för en stabil och successivt mer robust patientsäkerhetskultur. Riskhantering SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Riskhantering i det dagliga arbetet Riskidentifiering är en del av det dagliga arbetet och sker kontinuerligt i samband med överrapporteringar, rond, teammöten och direkt patientarbete. Förändringar i hälsotillstånd, avvikelser i läkemedelshantering eller brister i informationsöverföring uppmärksammas och hanteras skyndsamt. Ett öppet rapporteringsklimat uppmuntras och samtliga medarbetare förväntas rapportera risker och avvikelser i avvikelsehanteringssystemet. Avvikelser analyseras på individ- och systemnivå. Fokus ligger inte enbart på det inträffade utan även på bakomliggande orsaker såsom arbetsbelastning, otydlig ansvarsfördelning, kommunikationsbrister eller avsaknad av rutiner. Resultatet återkopplas i team och på arbetsplatsträffar för att säkerställa gemensamt lärande. Strukturerade verktyg för riskhantering Verksamheten använder flera kompletterande metoder för att identifiera och analysera risker: • Avvikelsehanteringssystemet utgör grunden för systematisk uppföljning av inträffade händelser och risker. • Riskanalyser genomförs vid behov, exempelvis inför förändringar i arbetssätt, organisation eller bemanning. • Vid mer komplexa händelser används ett fördjupat analysarbete med fokus på hur olika faktorer samverkat i processen, inspirerat av systembaserade analysmodeller såsom FRAM där samspelet mellan organisation, arbetsprocesser och mänskliga faktorer beaktas. Under 2025 har verksamheten påbörjat ett mer strukturerat införande av framåtsyftande riskanalyser för att i högre grad identifiera sårbarheter innan avvikelser uppstår. Chefens och ledningens roll Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 65(116) Ledningen har en aktiv roll i riskhanteringen genom kontinuerlig dialog med medarbetare, närvaro i verksamheten och strukturerad uppföljning av avvikelser. Riskbedömning beaktas vid planering av bemanning och resursfördelning. Risker som identifieras i det dagliga arbetet lyfts till ledningsnivå när de bedöms ha organisatorisk betydelse eller kräva strukturella åtgärder. Samlad analys och viktiga lärdomar Den samlade analysen visar att de flesta risker uppstår i övergångar – mellan arbetspass, mellan professioner eller vid förändringar i hälsotillstånd. Lärdomar från årets arbete visar att: • Strukturerad kommunikation minskar risken för informationsbortfall. • Kontinuitet i personalgruppen minskar variation i arbetssätt och ökar möjligheten till tidig upptäckt av risker. • Tydlig ansvarsfördelning och fast professionsanknytning per hus stärker den medicinska uppföljningen. • Systematisk uppföljning av mindre avvikelser förebygger allvarligare händelser. Erfarenheterna visar även att när risker analyseras ur ett systemperspektiv snarare än individperspektiv ökar kvaliteten i förbättringsåtgärderna. Framåtblick Under kommande år kommer Hornstulls servicehus att vidareutveckla arbetet med strukturerade riskanalyser och stärka kopplingen mellan identifierade risker, beslutade åtgärder och uppföljning av effekt. Målet är att ytterligare fördjupa det förebyggande arbetet och skapa en ännu mer robust och lärande patientsäkerhetskultur. Stärka analys, lärande och utveckling Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 66(116) Senior Alert Indikator Senior Alert Resultat 2025 Målvärde 2025 Resultat 2024 Område Åtgärdsplan vid risk% Utförd åtgärd vid risk % Åtgärdsplan vid risk % Utförd åtgärd vid risk % Åtgärdsplan vid risk % Utförd åtgärd vid risk % Trycksår 100 100 100 100 91 23 Undernäring 100 100 100 100 88 29 Fall 100 50 100 100 97 35 Munhälsa 100 76 100 100 63 30 Arbetet med Senior Alert vid Hornstulls servicehus har under 2025 blivit mer strukturerat, systematiskt och integrerat i det dagliga arbetet. Riskbedömningar genomförs konsekvent och åtgärdsplaner upprättas i samtliga identifierade riskområden. Det visar att verksamheten har etablerat en fungerande struktur för att tidigt identifiera risker och skapa en gemensam plan i teamet. Senior Alert fungerar därmed som ett aktivt styr- och förbättringsverktyg snarare än enbart ett registreringsinstrument. Inom trycksår och undernäring syns ett tydligt genomslag i hela processen – från riskidentifiering till genomförd och uppföljd åtgärd. Detta indikerar att områden med tydliga medicinska och omvårdnadsrelaterade rutiner, där ansvarsfördelningen är klar och uppföljningen naturligt integrerad i arbetet, har nått en hög och stabil kvalitet. Munhälsa visar också en tydlig förbättring, vilket tyder på ökad medvetenhet om betydelsen av förebyggande omvårdnadsinsatser. Samtidigt finns fortsatt variation i genomförandet, vilket visar att området är mer beroende av kontinuitet i det dagliga arbetet och att åtgärder behöver följas upp mer systematiskt för att nå full effekt. Fallprevention är det tydligaste utvecklingsområdet. Riskbedömningar och planering genomförs konsekvent, men genomförandet av åtgärder når inte samma nivå. Detta visar på ett glapp mellan planering och praktiskt utförande. Fallförebyggande arbete är komplext och påverkas av flera faktorer: den boendes självständighet, kognitiv svikt, dagsform, följsamhet till hjälpmedel samt behov av samverkan mellan omvårdnad och rehabilitering. Åtgärderna är ofta beroende av kontinuitet och gemensam samsyn i arbetsgruppen, vilket gör dem mer sårbara för variation i arbetssätt och uppföljning. Analysen pekar därför på att nästa utvecklingssteg inte handlar om att förbättra riskbedömningarna, utan om att stärka genomförandekraften. För fallprevention innebär detta tydligare ansvarsfördelning, tätare uppföljning vid förändrad risk, fördjupad teamanalys vid upprepade fall samt en starkare koppling mellan Senior Alert, genomförandeplan och det dagliga omvårdnadsarbetet. Det handlar också om att öka den boendes delaktighet i de åtgärder som påverkar självständighet och integritet. Den samlade bedömningen är att Senior Alert nu är väl förankrat i verksamheten och används aktivt i kvalitetsarbetet. För 2026 behöver fokus ligga på att minska variation i genomförandet, särskilt inom fallprevention och munhälsa, samt säkerställa att varje identifierad risk leder till en konkret, genomförd och systematiskt utvärderad åtgärd. Genom stärkt uppföljning, tydligare ansvar och fortsatt teamarbete kan det förebyggande arbetet hålla en jämn och hög kvalitet i samtliga delar av verksamheten. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 67(116) Palliativregistret Indikator svenska palliativregistret Resultat 2025 Målvärde 2025 Resultat 2024 Vårdplan 100 100 67 Dok. Brytpunktssamtal 98 100 34 Ordinerad injektion stark opioid vid smärtgenombrott vid behov 98 100 67 Ordinerad injektion ångestdämpande vid behov 98 100 67 Smärtskattats sista levnadsveckan 100 50 100 Dokumenterad munhälsobedömning sista levnadsveckan 90 50 67 Utan trycksår (kategori 2-4) 90 100 67 Mänsklig närvaro i dödsögonblicket 90 100 67 Analys: Resultaten visar att den palliativa vården vid Hornstulls servicehus har stärkts tydligt under 2025 och nu präglas av större struktur, framförhållning och medicinsk beredskap än tidigare. Arbetet har gått från att vara mer händelsestyrt till att bli systematiskt och planerat, där vårdens inriktning klargörs tidigt och följs upp kontinuerligt.En viktig utveckling är att den personcentrerade dimensionen har förstärkts. Samtal om vårdens mål genomförs i högre grad och dokumenteras, vilket skapar trygghet för både den boende och närstående samt tydlighet i teamets arbete. Den medicinska beredskapen är också mer robust, vilket minskar risken för bristande symtomlindring och onödigt lidande i livets slut.Det förebyggande arbetet har fått genomslag även i den sena palliativa fasen. Förbättringar inom trycksårsprevention och munhälsa visar att omvårdnadsperspektivet är integrerat och inte nedprioriteras i livets slutskede.Samtidigt synliggör analysen att den största utmaningen framåt inte handlar om kunskap eller struktur, utan om att nå full konsekvens i genomförandet i samtliga fall. Det gäller särskilt områden som rör omvårdnadsåtgärder och närvaro i dödsögonblicket, där ambitionen är att skapa likvärdig kvalitet oavsett situation.Sammanfattningsvis visar resultaten att Hornstulls servicehus har tagit ett tydligt kvalitetssteg inom den palliativa vården. Arbetet är mer systematiskt, mer teamförankrat och mer personcentrerat, vilket stärker värdighet, trygghet och patientsäkerhet i livets slutskede. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 68(116) Avvikelser PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 Avvikelse enligt PSL Jan-december 2025 Jan-december 2024 Fall 268 205 Trycksår 1 2 Läkemedel 30 31 Specifik omvårdnad 1 1 Specifik rehabilitering 1 0 Vårdkedjan 3 1 Avvikelsebilden för 2025 visar att fall fortsatt är den dominerande händelsetypen och har ökat jämfört med föregående år. Ökningen bedöms delvis bero på förbättrad rapporteringskultur, där även mindre händelser dokumenteras. Analysen visar att fallen oftast sker i den boendes lägenhet i samband med vardagsaktiviteter och är kopplade till nedsatt balans, kognitiv svikt, varierande dagsform och vilja till självständighet. Det framkommer också att vissa individer står för en återkommande andel av fallen, vilket tydliggör behovet av fördjupad individuell analys och tätare uppföljning av förebyggande åtgärder. Läkemedelsavvikelser ligger på en stabil nivå och rör främst utebliven dos, tidpunkt eller signering. Bakomliggande orsaker är oftast arbetsbelastning eller brister i informationsöverföring mellan arbetspass. Detta visar att strukturen i läkemedelshanteringen fungerar men att följsamhet och kommunikation behöver upprätthållas kontinuerligt. Avvikelser inom trycksår och övriga områden är få, vilket tyder på att det förebyggande arbetet där är stabilt. Enstaka händelser visar dock att övergångar mellan arbetspass är en sårbar punkt där tydligare och mer strukturerad rapportering kan minska risken för missförstånd eller uteblivna insatser. Den samlade bedömningen är att verksamheten har en fungerande rapporteringskultur och god förmåga att identifiera risker. Utvecklingsområden inför kommande år är fördjupad och individanpassad fallprevention, stärkt uppföljning av beslutade åtgärder samt förbättrad och mer konsekvent rapportering mellan olika arbetspass för att säkerställa kontinuitet och patientsäkerhet. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 69(116) Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Typ av synpunkt Inkommet via esmaker/registraturet (st) Inkommet på annat sätt (st) Beröm 0 10 Idé 0 10 Klagomål 6 13 Totalt har 39 synpunkter och klagomål inkommit under året. Majoriteten av klagomålen har inkommit direkt till verksamheten, vilket tyder på att närstående och boende i första hand vänder sig lokalt för dialog och lösning. Enstaka ärenden har inkommit via registratur. Under perioden har inga ärenden lett till tillsynsåtgärd från IVO, men verksamheten hanterar samtliga ärenden enligt samma strukturerade rutin oavsett ingång. Analysen visar att orsakerna ofta är kopplade till arbetsbelastning, otydlighet i prioritering eller brister i kommunikation snarare än medicinska felbedömningar. Det framkommer också att upplevelsen av bristande information kan förstärka oro, även när insatsen i sak varit korrekt utförd. Mönstret bekräftar tidigare identifierat riskområde kring kommunikation och övergångar i arbetspass. Det tydliggör vikten av tydlig återkoppling till boende och närstående, särskilt vid förändringar eller förseningar. Samtidigt visar antalet inkomna idéer och beröm att det finns en grundläggande tillit till verksamheten och en vilja till dialog och förbättring. Öka riskmedvetenhet och beredskap Alla delar av vården behöver planera för en hälso- och sjukvård som flexibelt kan anpassas till kortsiktigt eller långsiktigt förändrade förhållanden med bibehållen funktionalitet, även under oväntade förhållanden. I patientsäkerhetssammanhang beskrivs detta som resiliens. Hornstulls servicehus bedriver ett aktivt och strukturerat arbete för att stärka riskmedvetenhet och beredskap i verksamheten. Alla delar av hälso- och sjukvården behöver planera för att kunna upprätthålla funktionalitet även vid kortsiktiga eller långsiktiga förändringar, såsom personalbortfall, smittspridning, leveransstörningar eller samhällskriser. I Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 70(116) patientsäkerhetssammanhang beskrivs denna förmåga som resiliens – förmågan att anpassa sig, upprätthålla kärnverksamhet och fortsätta leverera säker vård under varierande och oväntade förhållanden. Under 2025 har Hornstulls servicehus fortsatt att utveckla sin organisatoriska beredskap. Verksamheten är planerad för att kunna arbeta flexibelt vid störningar utan att äventyra patientsäkerheten. Krispärmar och tydliga handlingsplaner finns tillgängliga och uppdateras regelbundet. Krislådor, matförråd, triangiakök, vevradio, nödfiltar och reservkraftaggregat finns på plats och kontrolleras löpande. Krisorganisationen är känd i verksamheten och roller och ansvar är tydliggjorda. Övningar och genomgångar genomförs regelbundet för att säkerställa att både medarbetare och chefer är förtrogna med sina uppdrag vid en krissituation. Detta stärker handlingsberedskapen och minskar risken för osäkerhet vid oväntade händelser. Informationssäkerheten är en integrerad del av beredskapsarbetet. Klassning av informationsmängder, utbildning i informationssäkerhet samt uppdaterade rutiner för incidenthantering bidrar till att skydda känsliga personuppgifter och säkerställa tillgång till korrekt information även vid tekniska störningar. Extern uppföljning av leverantörer och elektroniska inköp bidrar till att säkerställa leveranssäkerhet, kvalitet och kostnadseffektivitet. Detta minskar sårbarheten vid exempelvis leveransproblem av läkemedel eller medicintekniska produkter. Kunskap och kompetens inom beredskap upprätthålls genom teammöten, verksamhetsnära utbildningar och reflektion över inträffade händelser. Erfarenheter från avvikelser och störningar dokumenteras och används för att justera rutiner och stärka organisationens motståndskraft. Den samlade bedömningen är att Hornstulls servicehus har en väl fungerande och systematiskt uppbyggd beredskap. Genom tydliga strukturer, kontinuerlig träning och lärande av erfarenheter stärks verksamhetens resiliens, vilket bidrar till trygghet för de boende och en stabil patientsäkerhet även under förändrade eller oväntade förhållanden. Mål, strategier och utmaningar för kommande år Mål och strategier för 2026 Utifrån den samlade analysen av 2025 – inklusive resultat i Senior Alert och Svenska Palliativregistret, avvikelser enligt PSL samt inkomna klagomål och synpunkter – är den övergripande inriktningen för 2026 att stärka genomförandekraften i patientsäkerhetsarbetet och minska variation i det dagliga arbetet. Verksamheten har under året utvecklat stabila strukturer för riskbedömning, vårdplanering, medicinsk beredskap och avvikelsehantering. Nästa steg är att säkerställa att alla identifierade risker konsekvent leder till genomförda, dokumenterade och systematiskt uppföljda åtgärder. Analysen visar att fall fortsatt är den största patientsäkerhetsutmaningen. Riskerna är ofta kopplade till komplexa individuella faktorer såsom nedsatt balans, kognitiv svikt, varierande dagsform och vilja till självständighet. Samtidigt finns ett behov av att minska gapet mellan Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 71(116) planerade och faktiskt genomförda fallförebyggande åtgärder. Så ska vi arbeta med fallprevention 2026 Arbetet med fallprevention ska under 2026 fördjupas och tydligare integreras i det dagliga omvårdnadsarbetet genom: • Tätare och mer individanpassad uppföljning vid ny eller förändrad fallrisk. • Fördjupad analys vid upprepade fall, där teamet gemensamt identifierar bakomliggande orsaker och justerar åtgärder. • Tydlig ansvarsfördelning för varje beslutad åtgärd samt tidsatt uppföljning. • Stärkt samverkan mellan omvårdnadspersonal, sjuksköterska och rehabpersonal för att säkerställa att hjälpmedel, träning och tillsyn används och följs upp. • Förbättrad rapportering mellan arbetspass, så att aktuell riskbild och pågående åtgärder är kända av all personal. • Ökad delaktighet för den boende, där åtgärder planeras i dialog för att skapa motivation och följsamhet. Målet är att varje identifierad fallrisk ska leda till en konkret, genomförd och utvärderad åtgärd, samt att antalet upprepade fall ska minska. Utöver fallprevention kommer verksamheten fortsatt utveckla det förebyggande arbetet inom nutrition, trycksår och läkemedelssäkerhet. Strukturerade kommunikationsverktyg såsom SBAR ska användas konsekvent för att stärka informationsöverföring mellan arbetspass. Avvikelser och klagomål ska fortsatt analyseras systematiskt och användas aktivt i förbättringsarbetet. Egenkontroll sker genom regelbunden uppföljning av kvalitetsregister, journalgranskningar, analys av avvikelser samt återkoppling i kvalitetsråd och på APT. Kontinuitetsplaner och ansvarsfördelning ska följas upp för att säkerställa organisatorisk stabilitet. Sammanfattningsvis går Hornstulls servicehus in i 2026 med en stabil grund och tydlig utvecklingsinriktning. Fokus ligger på att omsätta analys till konkret handling, särskilt inom fallprevention, stärka uppföljningen av beslutade åtgärder och skapa en ännu mer sammanhållen, trygg och säker verksamhet. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 72(116) Katarinagårdens vård- och omsorgsboende, VoB-område 1 Sammanfattning Katarinagården är ett vård- och omsorgsboende i stadens regi med totalt 55 lägenheter, fördelade på tre avdelningar med sammanlagt 33 platser med inriktning mot personer med somatisk sjukdom samt två avdelningar med totalt 22 platser för personer med demenssjukdom. Verksamheten har i uppdrag att erbjuda en trygg, säker och personcentrerad vård och omsorg med hög kvalitet, där den enskildes behov och förutsättningar står i centrum. Under 2025 har verksamheten fortsatt sitt systematiska arbete för att stärka patientsäkerheten. Målsättningen har varit att ytterligare öka följsamheten till rutiner och riktlinjer, stärka medarbetarnas kompetens, förbättra informationsöverföringen mellan professioner samt säkerställa kontinuitet och trygghet för de boende. För att uppnå detta har samtliga medarbetare genomgått Siviahemscertifiering i tre steg, vilket har stärkt det personcentrerade arbetssättet och bidragit till en gemensam värdegrund. Den digitala plattformen Verktyget med rutiner har implementerats med uppdaterade lokala hälso- och sjukvårdsrutiner samt omsorgsrutiner för att säkerställa enkel tillgång och ökad följsamhet. Arbetet i det digitala signeringssystemet APPV A har vidareutvecklats och omfattar nu även rehabiliteringsinsatser. Funktionen ”Att göra-listan” i V odok har införts för att öka kontinuitet och tydlighet i uppföljningen av hälso- och sjukvårdsinsatser. För att ytterligare stärka säkerheten i läkemedelshanteringen har digitala läkemedelsskåp installerats i samtliga lägenheter samt i läkemedelsrum. Under året har även en digital rondstruktur via Collabodoc införts i samverkan med Familjeläkarna. Detta har skapat en mer strukturerad informationsöverföring, tydligare ansvarsfördelning och förbättrad dokumentation, vilket har minskat risken för missförstånd och uteblivna åtgärder. Inom hemtjänsten har ett projekt med utbildningsplattformen Lingio påbörjats i syfte att stärka yrkessvenska och kommunikativ kompetens, vilket bidrar till ökad kvalitet och säkerhet i mötet med brukare. Verksamheten har under året också säkerställt god kontinuitet genom tillgång till stadigvarande vikarier samt genom ett aktivt arbete med tidig uppföljning av sjukfrånvaro. I samverkan med förvaltningens kvalitets och utvecklingsenhet har kunskapsnivån stärkts inom samtliga personalkategorier. Resultatet av årets insatser är ökad följsamhet till rutiner och riktlinjer, förbättrad informationsöverföring, stärkt kompetens i personcentrerat arbetssätt samt ökad säkerhet och spårbarhet i läkemedelshanteringen. Sammantaget har detta bidragit till ökad trygghet, kvalitet och kontinuitet för de boende. Inför kommande år behöver verksamheten fortsätta utveckla den systematiska uppföljningen av avvikelser, fördjupa det tvärprofessionella samarbetet samt ytterligare stärka kompetensen inom demensvård och kommunikation. Genom ett långsiktigt och strukturerat förbättringsarbete fortsätter verksamheten att utveckla kvaliteten och säkerställa en hög patientsäkerhet. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 73(116) Agera för säker vård Ett fortlöpande förbättringsarbete, som bygger på lärande och utveckling, till exempel en förbättringsmodell, är en viktig grund för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. Öka kunskap om inträffade vårdskador Genom identifiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om vad som drabbar patienterna när resultatet av vården inte blivit det som avsetts. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning av åtgärder och prioritering av insatser. SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § Under 2025 har en händelse på Katarinagården lett till att en Lex Maria-rapport upprättades. En boende med infektion på foten fick inte full uppföljning enligt ordination, och anhörig tog därför boende till akutmottagning på egen hand. Utredningen visade brister i bedömning, dokumentation och kommunikation med anhörig, vilket innebar risk för vårdskada. Under samma period inkom fyra Lex Sarah-rapporter till enheten. I två av fallen bedömdes missförhållande ha förelegat, medan ett ärende fortfarande är under utredning. De huvudsakliga bristerna har varit kopplade till bemötande och dokumentation. Som åtgärder har enheten reviderat och implementerat rutiner och arbetssätt för hela verksamheten, förstärkt det personcentrerade arbetssättet och använt händelserna som lärande exempel vid arbetsplatsträffar, våningsplansmöten och enskilda samtal med berörda medarbetare. Kvalitetsarbetet har dessutom förstärkts genom tillsättandet av en ny kvalitetssamordnare. Sammantaget har dessa åtgärder bidragit till förbättrad dokumentation, tydligare Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 74(116) ansvarsfördelning, bättre bemötande och ökad trygghet och säkerhet för de boende. Verksamheten fortsätter att fokusera på systematisk uppföljning, förbättrad kommunikation och personcentrerad vård för att förebygga att liknande situationer upprepas. Tillförlitliga och säkra system och processer Genom att inkludera systematiskt patientsäkerhetsarbete som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen kan både de reaktiva och proaktiva perspektiven på patientsäkerhet bejakas. Genom att minska oönskade variationer stärks patientsäkerheten. Under 2025 har verksamheten fortsatt att integrera det systematiska patientsäkerhetsarbetet som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen. Arbetet har haft både ett proaktivt och reaktivt perspektiv med fokus på att stärka följsamhet till rutiner och säkerställa en trygg och säker vård för de boende. Verksamheten upplever att verksamhetsnära utbildningar, reflektionsmöten och tvärprofessionella forum har ökat medarbetarnas kunskap, riskmedvetenhet och förståelse för hur arbetsprocesser och system påverkar patientsäkerheten. Genom uppföljning av avvikelser, egenkontroller och dialog i teamen har behov av att ytterligare utveckla och kvalitetssäkra befintliga processer identifierats, vilket har lett till att ett strukturerat förbättringsarbete har påbörjats. Arbetet har successivt implementerats inom utvalda områden med målsättning att stärka följsamheten till rutiner och därigenom reducera risken för vårdskador. Verksamheten har under året identifierat behovet av ett mer strukturerat kommunikationsverktyg för att säkerställa informationsöverföring och patientsäkerhet, vilket har lett till att implementeringen av SBAR har påbörjats. Genom regelbunden uppföljning på arbetsplatsträffar och teammöten har syftet varit att öka tydlighet och minska risken för informationsbortfall i medicinska bedömningar och åtgärder. Den digitala rondplattformen Collabodoc har också tagits i bruk i samverkan med Familjeläkarna, vilket har förbättrat strukturerad informationsöverföring, dokumentation och tydlig ansvarsfördelning mellan professioner, samtidigt som risken för missförstånd eller uteblivna åtgärder har minskat. Det multiprofessionella teamarbetet mellan sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och omsorgspersonal har stärkts under året. Regelbundna teammöten har haft fokus på riskbedömningar, avvikelser, förebyggande åtgärder och uppföljning. Genom gemensamma genomgångar har samsynen kring vårdplaner och prioriteringar ökat, vilket har minskat variation i arbetssätt och stärkt kontinuiteten för de boende. En reviderad checklista vid inflytt har implementerats för att säkerställa att riskbedömningar, läkemedelsordinationer, individuell Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 75(116) vårdplan och information från tidigare vårdgivare genomförs i tid, vilket har minskat risken för att viktiga bedömningar fördröjs eller uteblir. Fallprevention har fortsatt vara ett prioriterat område, med systematiska riskbedömningar, individuella åtgärdsplaner, teamgenomgångar efter inträffade fall samt analys av bakomliggande orsaker. Arbetet har ökat riskmedvetenheten och möjliggjort tidiga insatser. För att minska risken för informationsförlust mellan arbetspass har en strukturerad överrapporteringschecklista implementerats, vilket säkerställer korrekt överföring av förändringar i hälsotillstånd, pågående behandlingar och planerade åtgärder. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler har stärkts genom upprepade utbildningsinsatser, egenkontroller, observationer och återkoppling på arbetsplatsträffar, vilket har minskat risken för vårdrelaterade infektioner. Arbetet med medicintekniska produkter har omfattat inventering, funktionskontroller och utbildning, med tydlig ansvarsfördelning och dokumentation som minskar risken för felanvändning. Regelbundna läkemedelsgenomgångar i samverkan med ansvarig läkare har bidragit till säkrare läkemedelsbehandling genom minskad polyfarmaci, identifiering av brister och förebyggande av biverkningar. Den palliativa vården har kvalitetssäkrats genom strukturerade brytpunktssamtal, symtomskattning och säkerställd ordination av vid-behovs-läkemedel, där teamet haft gemensamma reflektionstillfällen för att stärka kompetens och trygghet. Hälsoförebyggande arbete och preventionsprocesser har fortsatt med systematiska insatser inom områdena fall, trycksår, undernäring, munhälsa och inkontinens, med regelbunden uppföljning och dokumentation. Den fysiska vårdmiljön har ses över med fokus på fallrisker, belysning, hjälpmedelsplacering och en lugn och strukturerad miljö för personer med kognitiv svikt, vilket skapar förutsättningar för säker vård. För att säkerställa kontinuitet och god vård har intern och extern kommunikation stärkts genom strukturerad dokumentation, regelbunden dialog med närstående, tydliga kontaktvägar med läkare och andra vårdgivare samt uppföljning av avvikelser och återkoppling i organisationen. Genom detta arbete har risken för missförstånd och brister i vårdkedjan minskat, vilket bidrar till en tryggare och säkrare vård för alla boende. Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 76(116) Under 2025 har verksamheten fortsatt att arbeta systematiskt med riskhantering för att förebygga vårdskador och säkerställa trygg vård för de boende. Riskbedömning och identifiering av potentiella problem är en integrerad del av det dagliga arbetet och sker på flera nivåer. I det dagliga arbetet används strukturerade rutiner som stöd för riskhantering, vilket möjliggör snabb identifiering av avvikelser, risker och behov av omedelbara åtgärder. Medarbetare uppmuntras att dela observationer och reflektioner kring potentiella risker för att öka säkerheten i vårdmiljön. Ledningen fångar upp signaler om risker genom observationer, avvikelserapportering, direkt dialog med personal samt i mötesplatformer. Regelbundna observationer i verksamheten samt återkommande dialoger säkerställer att risker uppmärksammas tidigt och kan hanteras förebyggande. Riskbedömning är även en naturlig del av ledningens dagliga arbete och beaktas vid planering, bemanning och prioriteringar. Vid exempelvis schemaläggning och resursfördelning vägs kända risker in, såsom kompetensbehov, erfarenhet hos personalen och de boendes specifika vårdbehov. Detta bidrar till att verksamheten kan förebygga situationer som kan äventyra patientsäkerheten. Identifierade risker leder alltid till konkreta åtgärder. Avvikelser dokumenteras, analyseras och följs upp i team och vid APT. Åtgärder kan omfatta uppdatering av rutiner, utbildning, anpassning av bemanning eller individuella insatser för de boende. Erfarenheter och lärdomar från identifierade risker sprids till hela organisationen, vilket säkerställer ett kontinuerligt lärande och förbättrar den systematiska riskhanteringen. Under 2025 har verksamheten även påbörjat arbetet med att systematiskt införa riskanalyser som ett kompletterande verktyg för att identifiera risker innan de leder till avvikelser. Detta arbete kommer att vidareutvecklas under kommande år för att fullt ut nyttja potentialen i förebyggande riskhantering. Stärka analys, lärande och utveckling Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. Under 2025 har verksamheten intensifierat arbetet med systematisk analys och lärande utifrån Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 77(116) flera källor: Riskanalyser genomfördes vid kritiska perioder, såsom sommar, jul och nyår, samt vid smittorisker och schemaförändringar. Resultaten har identifierat områden där bemanning och rutiner behöver anpassas för att minska risker och säkerställa kontinuitet. Åtgärder har inkluderat planering av förstärkningar vid hög belastning och utbildning i smittskyddsrutiner. Uppföljning sker via teammöten och APT, där avvikelser och riskobservationer diskuteras. Kvalitetsregister har använts systematiskt för att följa upp vården. Senior Alert och Svenska Palliativregistret har kartlagts, vilket har identifierat utvecklingsområden kring riskbedömningar, förebyggande åtgärder och uppföljning. Senior Alert används nu mer strukturerat med fokus på den äldres perspektiv och teamets ansvar, och arbetet har lett till ökad medvetenhet kring risker som behöver åtgärdas. Tätheten i registreringen har ökat jämfört med 2024, och resultaten används nu aktivt i handlingsplaner. Under 2025 har verksamheten fortsatt att arbeta strukturerat med kvalitetsregistret BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) som en del av det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Arbetet med BPSD har bidragit till ett mer personcentrerat och förebyggande förhållningssätt i omhändertagandet av personer med kognitiv svikt. Genom regelbundna kartläggningar, skattningar och uppföljningar har teamet identifierat bakomliggande orsaker till beteendemässiga och psykiska symtom och kunnat planera individuellt anpassade åtgärder. Målet har varit att implementera ett strukturerat arbetssätt som stärker den tvärprofessionella samverkan mellan sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och omsorgspersonal. Genom gemensamma genomgångar och uppföljningar har samsynen avseende bemötande, miljöanpassning och omvårdnadsåtgärder förbättrats, vilket har bidragit till minskad oro, färre akuta situationer samt ett minskat behov av begränsande åtgärder. Uppföljningar i BPSD- registret har möjliggjort systematisk analys av effekten av insatta åtgärder och har därigenom främjat kontinuerligt lärande och utvecklingsarbete i organisationen. Trots de positiva resultaten finns fortsatt förbättringspotential, och arbetet med att uppnå full implementering av ett tvärprofessionellt arbetssätt pågår kontinuerligt. Journalgranskningar har genomförts löpande under året som en del av egenkontrollen. Granskningarna har fokuserat på dokumentationens kvalitet, följsamhet till genomförda riskbedömningar, vårdplaner, uppföljningar samt läkemedelsordinationer. Analysen visar att dokumentationen överlag håller god kvalitet och att kopplingen mellan riskbedömning och planerade åtgärder har stärkts jämfört med föregående år. Samtidigt har brister identifierats i genomförandeplaner och i social dokumentation, vilket har lett till att arbetet med att upprätta adekvata genomförandeplaner och säkerställa konsekvent följsamhet i socialjournalen fortsätter. Resultatet av journalgranskningarna och uppföljningarna i BPSD-registret har återkopplats vid teammöten och arbetsplatsträffar, vilket har ökat medvetenheten om dokumentationens betydelse för patientsäkerheten samt möjliggjort identifiering av förbättringsområden. Arbetet har resulterat i revidering av rutiner samt ett fortsatt fokus på utbildningsinsatser och kvalitetssäkring av dokumentationen. Verksamheten fortsätter målmedvetet att utveckla dessa Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 78(116) områden för att ytterligare stärka patientsäkerheten och säkerställa hög kvalitet i vården för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. BHKR – basala hygienrutiner och klädregler har följts upp genom observationer och egenkontroller. Resultaten har bidragit till att förstärka rutiner och utbildning inom hygien, vilket minskar risk för vårdrelaterade infektioner. Delegering och läkemedelshantering har analyserats genom observationer och uppföljning via APPV A. Den förnyade delegeringsprocessen har ökat personalens kunskap och säkerställt korrekt läkemedelsanvändning. Uppföljning visar att kunskap och följsamhet till rutiner har förbättrats, vilket minskar risken för läkemedelsrelaterade vårdskador. PPM-resultat och medicintekniska produkter har granskats, vilket identifierat behov av kompletterande utbildning och rutinförbättringar för att säkerställa korrekt användning och säkerhet. Narkotikakontroller, extern läkemedelsgranskning och dokumentationsgranskning har genomförts kontinuerligt. Resultaten har lett till åtgärder såsom uppdatering av rutiner, utbildning och systemförbättringar. Uppföljning sker via teammöten och dokumentationskontroller. Sammanfattningsvis har resultaten från analyserna bidragit till ökat lärande och identifierat konkreta förbättringsområden. För 2025 har åtgärderna fokuserat på: Stärkt struktur och användning av Senior Alert och Palliativregistret för att säkerställa riskuppföljning Ökad medvetenhet kring risker i vardagen via egenkontroller och observationer. Förbättrad läkemedelssäkerhet genom delegering, uppföljning och utbildning. Förstärkta rutiner kring hygien, dokumentation och användning av medicintekniska produkter. Uppföljning av vidtagna åtgärder sker kontinuerligt i team och vid APT, och lärdomar sprids genom interna forum. Detta arbete stärker den systematiska förmågan att förebygga vårdskador och utveckla verksamheten med fokus på säkerhet, kvalitet och hållbarhet. Kvalitetsregister Senior Alert Senior Alert är ett av Sveriges cirka 100 nationella kvalitetsregister och ett verktyg för att stödja vårdprevention, prevention för äldre personer som riskerar att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla ohälsa i munnen och/eller har problem med blåsdysfunktion. Med hjälp av Senior Alert kommer den äldres perspektiv och teamets roll i fokus. Indikator Senior Alert Resultat 2025 Målvärde 2025 Resultat 2024 Område Åtgärdsplan vid risk% Utförd åtgärd vid risk % Åtgärdsplan vid risk % Utförd åtgärd vid risk % Åtgärdsplan vid risk % Utförd åtgärd vid risk % Trycksår 97 96 100 100 89 56 Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 79(116) Indikator Senior Alert Resultat 2025 Målvärde 2025 Resultat 2024 Undernäring 98 87 100 97 97 60 Fall 98 89 100 95 96 59 Munhälsa 97 89 100 95 95 55 Analys kvalitetsregister Senior Alert:Under 2025 har verksamheten fortsatt att utveckla och stärka sitt systematiska patientsäkerhetsarbete med stöd av kvalitetsregistret Senior Alert. Resultaten visar en tydlig förbättring i utförda åtgärder inom samtliga riskområden, vilket speglar ett mer enhetligt arbetssätt med riskbedömningar, planering och uppföljning integrerat i det dagliga arbetet. Jämförelse mellan 2024 och 2025 visar en tydlig positiv utveckling och ökad kvalitet i vården.Trots dessa förbättringar identifieras fortsatt behov av utveckling. Under 2026 planeras följande insatser för att ytterligare stärka patientsäkerheten: ökad genomförandegrad av planerade åtgärder genom tätare uppföljning och förbättrad dokumentation, uppmuntran till och möjliggörande av utbildning för ökad kompetens i användning av Senior Alert, fortsatt fokus på nutrition med måltidsobservationer, viktuppföljning och individanpassade nutritionsplaner, samt säkerställande av att riskbedömningar görs inom 14 dagar efter inflyttning och vid förändrat hälsotillstånd. Teamarbetet kommer även att utvecklas för att stärka helhetsperspektivet kring varje individs behov, med uppdaterade rutiner för uppföljning och dokumentation av förändringar. Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister där vårdpersonal rapporterar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är att förbättra vården oberoende av dödsplats, ålder, kön eller diagnos. Indikator svenska palliativregistret Resultat 2025 Målvärde 2025 Resultat 2024 Vårdplan 74,4% 100% 71,7% Dok. Brytpunktssamtal 82,2% 98% 81,9% Ordinerad injektion stark opioid vid smärtgenombrott vid behov 95,6% 98% 95,9% Ordinerad injektion ångestdämpande vid behov 95,6% 98% 95,4% Smärtskattats sista levnadsveckan 71,6% 100% 68,9% Dokumenterad munhälsobedömning sista levnadsveckan 56,7% 100% 62,2% Utan trycksår (kategori 2–4) 86,1% 90% 68,5% Mänsklig närvaro i dödsögonblicket 83,75 90% 83,6% Analys: Verksamheten uppvisar en stabil och hög kvalitet när det gäller ordination av palliativa läkemedel, inklusive smärt- och ångestdämpande injektioner. Det finns också en tydlig förbättring inom förebyggande och behandlande åtgärder för trycksår i livets slutskede, vilket visar att det förebyggande arbetet fungerar väl.Samtidigt finns områden där verksamheten behöver fortsätta utvecklas och förbättras. Smärtskattning i livets slutskede, dokumenterad munhälsobedömning och vårdplanering är indikatorer som visar på förbättringspotential. Resultatet visar en positiv ökning för vårdplanering, men det ligger fortfarande under målvärdet. Cirka en fjärdedel av patienterna saknar dokumenterad individuell vårdplanering i livets slut, vilket gör det viktigt att säkerställa att vårdplanering upprättas i samband med brytpunktsamtal. En checklista vid övergång till sent palliativ fas kan bidra till att säkerställa att detta blir gjort.Verksamheten har infört nya rutiner kopplade till Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 80(116) Indikator svenska palliativregistret Resultat 2025 Målvärde 2025 Resultat 2024 palliativ vård och använder nu IPOS-blanketter som stöd. Dessa hjälper till att säkerställa att alla boende får den vård och omvårdnad som de behöver i livets slutskede. Brytpunktsamtal genomförs i hög grad och dokumenteras, men det finns utrymme för förbättring genom ökad fokus på dokumentation och uppföljning av dessa samtal. Avvikelser PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 Hantering av avvikelserapporter Verksamheten har en tydlig rutin för hantering av avvikelser. Samtliga avvikelser lämnas i avsedd brevlåda utanför sjuksköterskeexpeditionen för att säkerställa att de tas om hand på ett korrekt sätt. Tjänstgörande sjuksköterska ansvarar för att registrera HSL-avvikelser i V odok, medan SOL-avvikelser lämnas i brevlådan utanför administrationen. Allvarliga händelser och avvikelser rapporteras alltid omedelbart till tjänstgörande enhetschef via telefon. Vid enhetschefens frånvaro kontaktas områdeschef, och händelser som inträffar utanför kontorstid eller under helger rapporteras till samtliga i ledningen. Genom denna rutin säkerställs att avvikelser hanteras snabbt, dokumenteras korrekt och följs upp på ett strukturerat sätt, vilket bidrar till förbättrad patientsäkerhet och kontinuerligt lärande inom verksamheten. Avvikelse enligt PSL Jan-december 2025 Jan-december 2024 Fall 144 131 Trycksår 0 2 Läkemedel 54 71 Specifik omvårdnad 12 14 Specifik rehabilitering 0 0 Vårdkedjan 18 15 Analys: Under perioden januari–december 2025 har verksamheten registrerat avvikelser inom flera områden, inklusive fall, trycksår, läkemedel, specifik omvårdnad, specifik rehabilitering och vårdkedjan. Jämfört med 2024 har antalet fall ökat från 131 till 144, medan antalet trycksår har minskat från 2 till 0. Avvikelser inom läkemedel har minskat från 71 till 54, och avvikelser inom specifik omvårdnad har minskat något från 14 till 12. Inga avvikelser har rapporterats inom specifik rehabilitering under båda åren. Avvikelser inom vårdkedjan har ökat från 15 till 18.En närmare genomgång visar att de flesta fall inträffar vid förflyttning eller vid aktiviteter i gemensamma utrymmen, vilket indikerar behov av fortsatt fokus på fallprevention och riskbedömning. De minskade avvikelserna inom trycksår och läkemedel visar på en förbättrad följsamhet till rutiner och ett mer systematiskt arbete med riskbedömningar, dokumentation och uppföljning. Avvikelser inom vårdkedjan tyder på behov av förbättrad kommunikation och informationsöverföring mellan olika professioner och skift. Utifrån den samlade analysen identifieras följande risk- och förbättringsområden: fortsatt utveckling av fallprevention, ökad uppföljning och genomförandegrad av planerade åtgärder inom Senior Alert, förbättrad dokumentation och överrapportering i vårdkedjan, samt kontinuerlig kompetensutveckling för att stärka säkerheten inom läkemedelshantering och omvårdnad. Trenderna visar att systematiskt arbete med rutiner, teamreflektioner och digitala verktyg, såsom Collabodoc och SBAR, bidrar till ökad patientsäkerhet och minskad risk för vårdskador, men att fokus måste kvarstå på att förebygga upprepade incidenter. Sammanfattningsvis visar avvikelsestatistiken att verksamheten gör framsteg inom flera områden, men att det Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 81(116) Avvikelse enligt PSL Jan-december 2025 Jan-december 2024 finns behov av fortsatt utveckling och systematiskt förbättringsarbete för att minska riskerna och säkerställa hög kvalitet och trygghet för de boende. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Det beröm som inkommer till enheten handlar i huvudsak om uppskattning för god omvårdnad samt palliativ vård. Goda exempel och positiv återkoppling uppmärksammas och lyfts i olika forum, såsom arbetsplatsträffar (APT), kvalitetsråd och genom veckobrev, i syfte att stärka engagemang och lärande i verksamheten. De klagomål och synpunkter som inkommer rör främst brister i kommunikationen. Dessa tas kontinuerligt upp och diskuteras i verksamheten för att identifiera förbättringsområden och vidta åtgärder. Ett identifierat utvecklingsområde är att ytterligare stärka reflektionsstunderna, vilka har implementerats på enheten i samband med Silviahemscertifieringen, som ett forum för gemensam reflektion och lärande kring bemötande och kommunikation. Flera klagomål och synpunkter bedöms kunna förebyggas genom en mer kontinuerlig och strukturerad dialog med den äldre och dennes närstående. Det har även inkommit klagomål som rör bemötande samt upplevelsen av att larm inte besvaras tillräckligt skyndsamt. Dessa synpunkter följs upp inom verksamheten och används som underlag för förbättringsarbete, med fokus på tillgänglighet, bemötande och trygghet för de boende. Under nästkommande år är ett av våra utvecklingsområden att mer systematiskt hantera synpunkter/klagomål och beröm samt diareföra dessa. Typ av synpunkt Inkommet via esmaker/registraturet (st) Inkommet på annat sätt (st) Beröm 3 37 Idé 0 Klagomål 27 Öka riskmedvetenhet och beredskap Alla delar av vården behöver planera för en hälso- och sjukvård som flexibelt kan anpassas till kortsiktigt eller långsiktigt förändrade förhållanden med bibehållen funktionalitet, även under oväntade förhållanden. I patientsäkerhetssammanhang beskrivs detta som resiliens. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 82(116) Under 2025 har enheten fortsatt arbetet med att stärka riskmedvetenhet och beredskap för att säkerställa trygg och säker vård även vid kriser och störningar. Verksamheten planeras för att fungera flexibelt under förändrade eller oväntade förhållanden, vilket i patientsäkerhetssammanhang beskrivs som resiliens. Krispärmar, krislådor, matförråd, triangiakök, vevradioapparater, nödfiltar och reservkraftaggregat finns tillgängliga och kompletteras vid behov. Tillgång till basmediciner vid trygghetspunkter säkerställs, med tydlig ansvarsfördelning där endast sjuksköterska administrerar mediciner till de boende som har behov. Beredskapen omfattar även personalplanering med gemensamma scheman vid högtider och tydliga rutiner vid frånvaro. Rutiner för specialkost och koordinering via gemensam kalender har reviderats för att säkerställa kvalitet och samordning. Krisorganisationen övas regelbundet, och medarbetare samt chefer är väl förtrogna med sina uppdrag. Informationssäkerheten stärks kontinuerligt genom klassning av informationsmängder, utbildningar, dokumentation i ledningssystem och uppdaterade incidenthanteringsrutiner. Extern uppföljning av leverantörer och elektroniska inköp säkerställer leverans, kvalitet och kostnadseffektivitet. Kunskap och kompetens i beredskap upprätthålls genom träning, simuleringar, teammöten och verksamhetsnära utbildningar. Erfarenheter från avvikelser dokumenteras och används för lärande och förbättring av rutiner. Sammantaget visar detta att enheten har hög beredskap, stark rådighet och ett systematiskt arbetssätt som bidrar till patientsäkerhet och trygghet för de boende. Mål, strategier och utmaningar för kommande år Utifrån analysen av 2025 är målsättningen för 2026 att ytterligare stärka patientsäkerheten och kvaliteten i vården genom ett systematiskt förbättringsarbete, ökad riskmedvetenhet och utveckling av medarbetarnas kompetens. De främsta utmaningarna består i att bibehålla och öka följsamheten till rutiner, säkerställa kontinuitet och kommunikation i vårdkedjan, förebygga fall och andra vårdskador samt att upprätthålla hög beredskap vid oförutsedda händelser och störningar. För att möta dessa utmaningar planeras 2026 åtgärder som syftar till att öka genomförandegraden och uppföljningen av planerade åtgärder genom fortsatt utveckling av Senior Alert-arbetet med tätare uppföljning och förbättrad dokumentation för att säkerställa att riskbedömningar och åtgärder genomförs enligt plan. Kompetensförstärkning genom utbildning inom riskhantering, nutrition, personcentrerad vård och dokumentation prioriteras, och reflektionsmöten samt teamträffar fortsätter för att stärka tvärprofessionellt lärande och Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 83(116) samsyn. Kommunikation och dokumentation ska förbättras genom fortsatt användning och kvalitetssäkring av strukturerade verktyg såsom SBAR och digitala rondsystem, vilket minskar risken för informationsbortfall, tydliggör ansvarsfördelning och stärker kvaliteten i vårdkedjan. Fall- och riskprevention fortsätter att vara ett prioriterat område, där systematiska riskbedömningar, teamgenomgångar och uppföljning av åtgärder bidrar till att förebygga fall, trycksår, undernäring och läkemedelsrelaterade problem. Beredskapen och resiliensen i verksamheten stärks genom att kontinuitetsplaner, krispärmar, reservkraft och basmediciner hålls uppdaterade och tillgängliga, samtidigt som övningar, simuleringar och träning säkerställer kunskap och handlingsförmåga vid oförutsedda händelser. Genom dessa insatser är ambitionen att ytterligare öka tryggheten, kvaliteten och patientsäkerheten för de boende samt skapa en flexibel och resilient verksamhet som kan upprätthålla hög funktion och säker vård även under förändrade och oförutsedda förhållanden. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 84(116) Kulltorps vård- och omsorgsboende (VoB-område 1) Sammanfattning Kulltorps vård- och omsorgsboende för personer över 65 år med både somatisk-, demens- och korttidsvård med totalt 70 platser. Under år 2025 har verksamheten påbörjat en omfattande renovering, som kommer slutföras under våren 2026. Detta möjliggör förbättrad följsamhet till basala hygienrutiner och mer ändamålsenliga utrymmen både för patienter samt vårdpersonal. Samtidigt har detta medfört ständiga förändringar för både medarbetare och boende, vilket har krävt temporära lösningar och flexibla arbetssätt. Verksamheten blev i mars 2025 Silviahemscertifierad och under året har implementeringen av detta viktiga arbete fortsatt och fortsätter 2026. Vår ambition är att de fyra hörnstenarna (kommunikation, symtomkontroll, anhörigstöd och teamarbete) ska vara implementerade i våra rutiner och arbetssätt i alla led. Verksamheten har under året arbetat med förbättringsområden inom särskilt teamarbete och kommunikation. Under året har en ny modell för teamarbete börjat användas och kommer även 2026 vara ett pågående förbättringsarbete. Kommunikation finns med som ständigt förbättringsarbete, både gällande interna och externa ytor. Säker läkemedelshantering och delegering har under 2025 haft ett särskilt fokusområde, med nytt kunskapsstöd digitalt från Apoteket AB samt fysiska utbildningstillfällen från Apoteket AB. För fortsatt utveckling av verksamheten har en kvalitetssamordnare anställts och en specialistsjuksköterska har påbörjat utbildning till Silviasjuksköterska. Agera för säker vård Ett fortlöpande förbättringsarbete, som bygger på lärande och utveckling, till exempel en förbättringsmodell, är en viktig grund för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. Öka kunskap om inträffade vårdskador Genom identifiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om vad som drabbar patienterna när resultatet av vården inte blivit det som avsetts. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning av åtgärder och prioritering av insatser. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 85(116) Under året har fördjupade utredningar gjorts gällande fall, fördröjd vårdåtgärd, dokumentation samt läkemedelsavvikelse. För att öka kunskapen och förhindra att liknande händelser inträffar igen, kommuniceras dessa på kvalitetsråd, våningsmöten och HSL-möten. Prioriterade insatser utifrån fördjupade utredningar: fortsatt arbete med teamarbetet, kommunikation, dokumentation samt delegering och uppföljning. Exempelvis workshops i dokumentation enligt HSL, fortbildning med Apoteket AB gällande läkemedelshantering, fortsatt utvecklingen av teamarbetet och rutinerna kring teamarbetet. När en allvarlig avvikelse har inträffat och lett till vårdskada eller risk för vårdskada, har verksamheten en rutin för hur detta ska hanteras. Tjänstgörande sjuksköterska ska så fort som möjligt rapportera avvikelsen till enhetschef och MAS/MAR. Enhetschef samt kvalitetssamordnare påbörjar en utredning om händelsen samt konsekvenser av den. Enhetschef och MAS/MAR håller en dialog kring utredningen. Syftet med alla utredningar är att hitta den bakomliggande orsaken till den negativa händelsen och hitta åtgärder för att den inte ska upprepas. I utredningen ingår att enhetschef och kvalitetssamordnare har en muntlig dialog med de inblandade medarbetarna om avvikelsen om vad de tror är orsaken till det inträffade. Om information saknas i V odoks avvikelsemodul, kompletterar enhetschef och kvalitetssamordnare detta efter samtal med berörda medarbetare. MAS och MAR tar ställning till ev. Lex Maria-utredning. Tillförlitliga och säkra system och processer Genom att inkludera systematiskt patientsäkerhetsarbete som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen kan både de reaktiva och proaktiva perspektiven på patientsäkerhet bejakas. Genom att minska oönskade variationer stärks patientsäkerheten. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 86(116) Verksamheten upplever att verksamhetsnära utbildningar och reflektioner ökar kunskap och förståelse för arbetsprocesser och system. Basala hygienrutiner diskuteras på kvalitetsråd och våningsmöten samt följs upp med egenkontroll två gånger per år. Samtliga medarbetare genomför webbutbildning 2 gånger per år. Under året har verksamhetens klädregler förbättras med cirkulationstvätt och uppdatering av omklädningsrum. Verksamheten har en uppdaterad inventarieförteckning gällande medicintekniska produkter samt en plan för uppdatering av medicintekniska produkter. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska och verksamhetens läkare gör en årlig läkemedelsgenomgång för alla listade boende. För att förbättra kontinuitet och uppföljning, trots frånvaro eller liknande, har vi sett ett behov av digitalt rondstöd. Utbildning och implementering av detta under december 2025-januari 2026. Även intern och extern kommunikation har varit fokusområde under 2025. Verksamheten arbetar med implementering av Silviahemscertifieringen, vilket medför ett ökat arbete kring teamarbete, kommunikation, anhörigstöd och symtomkontroll. Modellen för teamarbete har reviderats och implementering påbörjats under 2025 - samverkan med beställarenhet samt hemrehab för en sömlös övergång från korttids till patients hem. Hälsoförebyggande arbete i samarbete med verksamhetens aktivitetsansvarige med daglig sittgymnastik/rörelseträning. Årlig läkemedelsgenomgång görs enligt rutin med Familjeläkarna. Under året har verksamheten renoverats och vårdmiljön har förbättrats med exempelvis nytt läkemedelsrum med kylaggregat och läkemedelsskåp. Verksamheten har även sett över möbler i gemensamma utrymmen, för att bättra motsvara det behov som våra boende har. Köken har försetts med rostfria bänkar och vagnar, för att möjliggöra rengöring. Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 87(116) Arbetet med resursteam både för legitimerad personal samt omvårdnadspersonal fortsätter i verksamheten. Verksamheten ser utmaningar gällande kontinuitet vid plötslig frånvaro hos legitimerad personal, trots utökad grundbemanning. Händelser och risker i det dagliga arbetet rapporteras kontinuerligt. Ständigt arbete med ett öppet klimat kring händelserapportering. Verksamheten arbetar aktivt med en öppen kultur runt händelserapportering, för att minimera tystnadskultur och öka kontinuerligt lärande och förbättringsarbete. Verksamheten pratar om händelser som inträffade, istället för att fokusera på vem som gjorde vad. Förnyad delegeringsprocess under året har gett samtliga medarbetare en ökad kunskap om läkemedelsbehandling och uppföljningsrutin för delegering har reviderats. Gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte sker kontinuerligt i verksamheten genom kompletterande team med varierande yrkesroll och erfarenhetsnivå. Organisatoriskt sker detta vid kvalitetsråd, APT, våningsmöten och teammöten samt rapporter. Vid introduktion för nyanställda används en checklista, för att säkerställa att alla nyanställda får samma information. Riskhantering Riskanalyser på verksamhetsnivå görs fortlöpande inför sommarperioder samt jul- och nyårshelgerna för att säkerställa patientsäkerheten bl.a. vad gäller kontinuitet bland hälso- och sjukvårdspersonal, delegerad baspersonal samt tillgång till digitala system för vikarier. Även risker i samband med eventuell värmebölja under sommaren beaktades. Verksamheten ser ett behov av att utöver att göra dessa på verksamhetsnivå, också samverka med övriga vob- enheter i stadsdelen. Verksamhetens månatliga kvalitetsråd, HSL-möten samt våningsmöten är ett lärande i organisationen för att säkerställa att den vård- och omsorg som ges är god och säker, samt för att negativa händelser som inträffat inte upprepas så att en vårdskada uppstår. Detta innebär att verksamheten gör en bedömning om händelsen kan hända igen och hur arbetet ska bedrivas för att den inte ska hända igen. Ett närvarande ledarskap kan ge tidiga signaler kring risker i det dagliga arbetet, även om dessa inte rapporteras formellt. Verksamheten har ett resursteam för att bättre kunna hantera den varierande vårdtygnden samt för att täcka korttidsfrånvaro. Resursteamet har skapat en bättre kontinuitet i verksamheten, men vi ser ett behov av ytterligare åtgärder för att använda resurserna på bästa möjliga sätt. Stärka analys, lärande och utveckling Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 88(116) Kvalitetsregister Senior Alert Senior Alert är ett av Sveriges cirka 100 nationella kvalitetsregister och ett verktyg för att stödja vårdprevention, prevention för äldre personer som riskerar att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla ohälsa i munnen och/eller har problem med blåsdysfunktion. Med hjälp av Senior Alert kommer den äldres perspektiv och teamets roll i fokus. Indikator Senior Alert Resultat 2025 Målvärde 2025 Resultat 2024 Område Åtgärdsplan vid risk% Utförd åtgärd vid risk % Åtgärdsplan vid risk % Utförd åtgärd vid risk % Åtgärdsplan vid risk % Utförd åtgärd vid risk % Trycksår 93 57 100 100 94 63 Undernäring 92 65 100 100 94 73 Fall 94 57 100 100 93 69 Munhälsa 96 38 100 100 96 56 Analys kvalitetsregister Senior Alert: Under 2025 har verksamhetens resultat i Senior Alert minskat något, vilket vi kan se som en följd utav personalomsättning och renovering. Inför 2026 har verksamheten sett över ett nytt arbetssätt.Ett pågående arbete med teammöte och fallrond, kommer bidra till förbättring kring åtgärder och uppföljning. Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister där vårdpersonal rapporterar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är att förbättra vården oberoende av dödsplats, ålder, kön eller diagnos. Redovisas i procent enligt spindeldiagrammet Indikator svenska palliativregistret Resultat 2025 Målvärde 2025 Resultat 2024 Vårdplan 90 100 75 Dok. Brytpunktssamtal 69 98 63 Ordinerad injektion stark opioid vid smärtgenombrott vid behov 90 98 75 Ordinerad injektion ångestdämpande vid behov 90 98 75 Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 89(116) Indikator svenska palliativregistret Resultat 2025 Målvärde 2025 Resultat 2024 Smärtskattats sista levnadsveckan 84 100 75 Dokumenterad munhälsobedömning sista levnadsveckan 79 90 63 Utan trycksår (kategori 2-4) 95 90 100 Mänsklig närvaro i dödsögonblicket 90 90 63 Analys: Vi ser ett förbättrat resultat under 2025 vilket vi aktivt kommer arbeta vidare med för att förbättra och bibehålla. Satsningen på Silviacertifieringen och palliativa ombud samt specialistsjuksköterskor tror vi kan vara en bidragande faktor. Riskanalyser (sommar/jul och nyår, smitta) Görs inför sommarperioden och jul- och nyårshelgerna. Riskanalyserna görs tillsammans med hela HSL-teamet, vilket gör medarbetarnas delaktighet och kunskap om riskerna och eventuella åtgärdsplaner. För att ytterligare säkerställa att riskerna minimeras vid exempelvis långa semesterperioder, så ser vi ett behov av att göra riskanalyserna tillsammans med övriga enheter. BHKR Görs enligt rutin, analyseras och resultatet lyfts på kvalitetsråd, våningsmöten och HSL- möten. Vi ser att klädrutinerna har förbättrats nämnvärt, sen cirkulationstvätt i verksamheten har setts över. Kontinuerligt lyft frågan på kvalitetsråd och våningsmöten hur vi kan förbättra våra rutiner och hur vi kollegialt kan påminna och lära varandra. Delegering - läkemedelshantering, uppföljning (observation, APPVA) Pågående arbete med utbildningsinsatser och tydligare rutin för uppföljning gällande delegering. PPM-resultat och analys och åtgärder Görs enligt rutin. Resultat och analys görs tillsammans med HSL-teamet. Vi ser brister kring riskbedömning, åtgärd och uppföljning. MTP resultatkontroll Besiktningar görs enligt rutin. Vid behov görs reparationer eller kassation av MTP. Narkotikakontroll - granskning Narkotikakontroller görs enligt rutin och vid avvikande kontroller görs utredning och uppföljning. Ökad spårbarhet med Salto-lås. Dokumentation - granskning av hälso- och sjukvårdsjournal Dokumentationsgranskningar görs regelbundet två gånger per år och åtgärder följs upp enligt Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 90(116) handlingsplan. Verksamheten har två sjuksköterskor som är dokumentationshandledare som stöttar sina kollegor vid behov. Avvikelser Verksamheten arbetar med ett öppet och lärande klimat kring händelser. Enhetschefer uppmuntrar till händelserapporter, för att ta lärdom av händelser och undvika att dessa uppstår igen genom att se över eventuella risker som finns eller uppdatera våra rutiner. Händelserna utreds, sammanställs, analyseras och återkopplas. Verksamheten för statistik över händelserna och kategoriserar dem under olika rubriker. Händelserna följs upp kontinuerligt och sammanställning görs till kvalitetsråd. På våningsmöten och teammöten kan specifika händelser lyftas för dialog. En öppen och tillåtande händelserapporteringskultur eftersträvas, där fokus ligger på lärande och förbättring snarare än på skuld Avvikelse enligt PSL Jan-december 2025 Jan-december 2024 Fall 236 182 Trycksår 2 1 Läkemedel 75 71 Specifik omvårdnad 40 38 Specifik rehabilitering 4 16 Vårdkedjan 8 10 Analys: År 2024 fanns det totalt 319 registrerade avvikelser i V odok. Under år 2025 registrerades totalt 366 avvikelser i avvikelsemodulen. Under året har vi sett en ökning utav registrering av fall, vilket både kan ses som en ökad öppenhet kring händelserapportering men även som att en generell ökning av fall. Verksamhetens renovering har under året medfört buller och ökad oro, vilket kan vara en förklaring till ökningen av fall. Verksamheten ser ändå att det finns en begriplighet kring hantering av dessa. Dels är det ingen subjektiv bedömning och personal har kunskap om avvikelseprocessen kring fall. Under utredning av fallavvikelserna har vi kunnat identifiera ett behov av att utveckla arbetet med riskbedömningar, teamarbete och uppföljning. Detta är ett pågående arbete, som fortsätter under 2026. Avvikelser kring vårdkedja handlar oftast om brister i överrapportering till korttidsboende, ofta gällande läkemedelslistor och läkemedel för tre dagar. Klagomål och synpunkter Alla klagomål och synpunkter hanteras omgående. Ärenden utreds, återkopplas och följs upp. Under året har vi sett att de flesta klagomål och synpunkter kunde undvikas genom förbättring av kommunikation, vilket stämmer överens med tidigare analys gällande klagomål och synpunkter. Vidare kan verksamheten se att kontinuerligt anhörigstöd och information kunde förhindra många klagomål, vilket kommer vara ett förbättringsområde under 2026. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 91(116) Verksamheten ser klagomål och synpunkter som en viktig del i det kontinuerliga förbättringsarbetet. Genom att ta emot och följa upp synpunkter från boende, närstående och personal skapas goda förutsättningar för att utveckla verksamheten och höja kvaliteten. Alla klagomål och förbättringsförslag tas på allvar och hanteras skyndsamt enligt fastställda rutiner. Synpunkter dokumenteras, analyseras och följs upp för att identifiera eventuella brister och behov av förändringar. Vid behov vidtas åtgärder och dessa följs upp för att säkerställa att önskad förbättring uppnås. Verksamheten strävar efter ett öppet och tillåtande klimat där det är enkelt att framföra synpunkter. Detta bidrar till ökad delaktighet, trygghet och en verksamhet som ständigt utvecklas. Verksamheten redovisar sina klagomål och synpunkter kontinuerligt under året i T1, T2 och VB. Öka riskmedvetenhet och beredskap Alla delar av vården behöver planera för en hälso- och sjukvård som flexibelt kan anpassas till kortsiktigt eller långsiktigt förändrade förhållanden med bibehållen funktionalitet, även under oväntade förhållanden. I patientsäkerhetssammanhang beskrivs detta som resiliens. I verksamheten finns en känd krisrutin gällande diverse oväntade händelser och hur man agerar vid dessa. Uppdaterad krispärm finns på en känd plats i verksamheten samt digitalt i Verktyget. Alla lokala rutiner finns utskrivna i händelse av strömavbrott. Verksamheten har ett krisförråd med mat för en vecka samt ett större läkemedelsförråd p.g.a. korttidsboendet. Vattendunkar finns på varje våningsplan i angivet förråd. Verksamheten har ett eget lager med skyddsutrustning och förbrukningsmaterial som kontinuerligt används och förnyas. Krislådor med exempelvis extra lampor, radio, värmefiltar m.m. finns i angivet utrymmet. Mål, strategier och utmaningar för kommande år Under 2026 kommer vi fortsätta arbeta med Silviahemscertifieringen, för att detta ska genomsyra hela verksamheten. Vi ser att teamarbete, kommunikation och anhörigstöd fortsättningsvis är viktiga delar för att vidareutveckla vår enhet. Det förebyggande arbetet med exempelvis kost och fysisk aktivitet kommer också vara en Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 92(116) viktig del i det ständiga utvecklingsarbetet. Under året kommer verksamheten få en egen dietist och en utökning av arbetsterapeut för att kunna tillgodose detta. Med tanke på stora pensionsavgångar ser vi också ett riktat fokus gällande kompetensutveckling av befintliga medarbetare. Vidare har vi även sett en utmaning kring akut frånvaro av legitimerad personal, vilket leder till ytterligare åtgärder inom denna yrkeskategori. Vi deltar aktivt i nätverk med andra verksamheter för att utbyta erfarenheter, utveckla rutiner och säkerställa hög patientsäkerhet samt kvalitet i vården. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 93(116) Magdalenagårdens vård- och omsorgsboende (VoB- område 2) Sammanfattning Magdalenagården är ett vård- och omsorgsboende i stadens regi med totalt 66 lägenheter, fördelade på 6 avdelningar med sammanlagt 24 platser med inriktning mot personer med somatisk sjukdom samt 4 avdelningar med totalt 42 platser för personer med demenssjukdom. Verksamheten har i uppdrag att erbjuda en trygg, säker och personcentrerad vård och omsorg med hög kvalitet, där den enskildes behov och förutsättningar står i centrum. Under 2025 har verksamheten fortsatt sitt systematiska arbete för att stärka patientsäkerheten. Målsättningen har varit att ytterligare öka följsamheten till rutiner och riktlinjer, stärka medarbetarnas kompetens, förbättra informationsöverföringen mellan professioner samt säkerställa kontinuitet och trygghet för de boende. För att uppnå detta har samtliga medarbetare genomgått utbildningen Stjärnmärkning våren - 26, där personcentrerad vård är det centrala, implementeringen pågår. Magdalenagården har arbetat med att hålla i och säkerställa att medarbetare har följsamhet för de basala hygienrutinerna och nogsamt följt de aktuella riktlinjerna, som uppdaterats regelbundet. All personal har genomgått förflyttningsutbildning och lyftutbildning med fysioterapeut och arbetsterapeut för att säkerställa en god och säker förflyttning. Enheten har under året arbetat med att identifiera prioriterade områden med rutiner och riktlinjer. Vi har under året fortsatt med en ökad likställighet på alla våra vård- och omsorgsboenden. Att rutiner och riktlinjer är samma på alla vård-och omsorgsboenden är något som utvecklingsenheten, MAS, MAR och verksamheten har arbetat med och kommer att fortsatta med under 2026. Arbetet med det digitala signeringssystemet Appva har fortsatt under året där personalen signerar läkemedel samt insatser ordinerade av rehab. Verksamheten använder delegeringsmodul från Apoteket för att höja nivån kring delegeringarna. Under året har enheten haft flertalet verksamhetsförlagda utbildningar för att höja kunskapen och kompetensen hos medarbetarna. Förutom förflyttningsutbildning med fysioterapeut och arbetsterapeut har enhetens personal fortsatt utbildningen "Första hjälpen psykisk hälsa-äldre" för att vara bättre rustade för att se signaler av psykisk ohälsa hos våra äldre. Vi har även haft den åriga utbildningen om Munhälsa med OralCare. Ett fåtal personal har gått instruktörsutbildning i HLR för att i senare skede utbilda vidare på plats i verksamheten. Inför kommande år behöver verksamheten fortsätta utveckla den systematiska uppföljningen av avvikelser, fördjupa det tvärprofessionella samarbetet samt ytterligare stärka kompetensen inom demensvård och kommunikation. Genom ett långsiktigt och strukturerat förbättringsarbete fortsätter verksamheten att utveckla kvaliteten och säkerställa en hög patientsäkerhet. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 94(116) Agera för säker vård Ett fortlöpande förbättringsarbete, som bygger på lärande och utveckling, till exempel en förbättringsmodell, är en viktig grund för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. Öka kunskap om inträffade vårdskador Genom identifiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om vad som drabbar patienterna när resultatet av vården inte blivit det som avsetts. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning av åtgärder och prioritering av insatser. SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § Under 2025 har fördjupade utredningar genomförts i verksamheten varav en av dessa utredningar bedömdes som risk för allvarlig vårdskada och utreddes vidare enligt lex Maria samt anmäldes till IVO. De fördjupade utredningarna som gjorts handlade om palliativ vård, sväljningssvårigheter och anpassad kost, dokumentation vid inflyttning samt trycksår. Utredningen gällande palliativ vård visar en bristfällig dokumentation i journalföring i V odok. Kommunikation och dokumentation över alla professionsgränser samt brist i följsamhet av lokala rutiner. Verksamheten behöver bli bättre att arbeta i team kring palliativ vård, tydlighet ger trygghet. Verksamheten har infört nya rapportchecklistor för att säkerställa att rätt information kommuniceras. Verksamheten satsar 2026 på utbildningar och insatser via Palliativt kunskapscentrum (PKC) samt utveckla det lokala arbetet med palliativa ombuden på enheten. Rutin i teamarbetet tas upp i kvalitetsråd månadsvis. Utredning sväljningssvårigheter och anpassad kost visar en okunskap gällande sväljningssvårighet, samt kommunikations brist mellan olika yrkeskategorier. Tydlighet saknades vid rapporteringar mellan olika yrkeskategorier, SBAR-NEWS. Utbildning för ökad Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 95(116) kunskap om dysfagi är planerad till våren -26, utbildningen är riktad för sjuksköterskor som senare handleder de övriga medarbetarna. Kontakt med logoped och dietist kommer fördjupas. Bristfällig dokumentation vid inflytt är en av utredningarna i verksamheten. Vikten att dokumentation sker enligt rutin har nya checklistor tagits i användning. Alla yrkeskategorier använder sin egen checklista vid inflytt för att säkerställa en god och säker vård från den första dagen man flyttar till Magdalenagården. Fördröjning av beställning av behandlande luftmadrass orsakar trycksår. Utredningen visar bristfällig kontroll över boendes hälsotillstånd. Verksamheten har köpt in egna förebyggande madrasser för att snabbt kunna byta ut vid behov, vid ev. risk för trycksår och i väntan av en behandlande luftmadrass. Som åtgärder har verksamheten använt händelserna som lärandeexempel vid arbetsplatsträffar, våningsplansmöten och enskilda samtal med berörda medarbetare. Under 2025 har vi även haft ökade HSL-möten, en gång per vecka, för att gå igenom rutiner och checklistor och HSL-uppdragsbeskrivningar för respektive yrkeskategori. Tillförlitliga och säkra system och processer Genom att inkludera systematiskt patientsäkerhetsarbete som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen kan både de reaktiva och proaktiva perspektiven på patientsäkerhet bejakas. Genom att minska oönskade variationer stärks patientsäkerheten. Arbetet med APPV A signeringssystem visar överlag goda resultat. Målet under året har varit 95 % signering i tid. Resultatet har varierat mellan 85–98 %. Uppföljning sker dagligen, och avvikelser återkopplas direkt i verksamheten. För att ytterligare stärka kvaliteten behöver vi utveckla vår användning av systemet och bättre ta tillvara dess funktioner. Planerade utbildningar och genomgångar genomförs under våren 2026. Verksamheten har identifierat brister i kommunikation och rapportering mellan olika yrkeskategorier, både internt i boendet och externt, exempelvis vid utskrivning från sjukhus eller överrapportering från andra vårdgivare. För att säkerställa att korrekt och relevant information överförs har SBAR-NEWS implementerats, liksom en checklista för överrapportering. Nästa steg är att säkerställa följsamhet till arbetssättet genom uppföljning Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 96(116) och återkoppling, i syfte att minska risken för informationsförlust och felaktiga beslut. Arbetet med BPSD-registreringar fortsätter. Delar av personalgruppen har genomgått utbildning till BPSD-administratörer. HSL-personalen på Magdalenagården har hittills varit drivande i arbetet, men målet är att stärka det multiprofessionella teamets delaktighet. Det är viktigt att hela teamet har kännedom om och följer de bemötande- och kommunikationsplaner samt omvårdnadsåtgärder som beslutas gemensamt. Följsamhet och uppföljning av åtgärdsplaner är ett fortsatt utvecklingsområde. Användningen av resultat från svenska palliativregistret är ett utvecklingsområde inom den palliativa vården på Magdalenagården. Genom strukturerade brytpunktssamtal, regelbunden symtomskattning samt säkerställd ordination av vid-behovs-läkemedel kvalitetssäkrar vi vården i livets slutskede. Varje våningsplan har ett palliativt ombud som deltar i verksamhetsnära utbildningar och sprider kunskap vidare i arbetsgruppen. Det multiprofessionella samarbetet mellan sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och omsorgspersonal ska fortsätta stärkas. Basala hygienrutiner är en stående punkt på kvalitetsråd, arbetsplatsträffar och våningsplansmöten samt lyfts i veckobrev. Följsamhet följs upp genom egenkontroller två gånger per år. Samtliga medarbetare genomför webbutbildning 1–2 gånger per år och diplom återkopplas till närmaste chef. Varje våningsplan har ett hygienombud som deltar i verksamhetsnära utbildningar och stödjer implementering i det dagliga arbetet. Under hösten 2025 genomfördes en granskning av verksamhetens förebyggande arbete mot fallskador av revisorer från Stockholms stad. Resultatet visade att teamet arbetar i enlighet med uppdragsbeskrivning och gällande fallpreventionsrutin. Arbetet följs kontinuerligt upp för att säkerställa att det systematiska förbättringsarbetet fortlöper och bidrar till en trygg och säker vård för de boende. Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid. Händelser och risker i det dagliga arbetet rapporteras kontinuerligt. Verksamheten arbetar aktivt för att upprätthålla ett öppet och tillåtande klimat kring avvikelser och riskrapportering. Medarbetare uppmuntras att dela observationer och reflektioner kring potentiella risker i syfte Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 97(116) att stärka säkerheten i vårdmiljön. Identifierade risker leder till konkreta åtgärder utan dröjsmål. Riskbedömning är en integrerad del av ledningens dagliga arbete och beaktas vid planering och prioritering. Vid schemaläggning och resursfördelning vägs kända riskfaktorer in, såsom kompetensbehov, personalens erfarenhet och de boendes individuella vårdbehov. Detta bidrar till att förebygga situationer som kan äventyra patientsäkerheten och möjliggör en trygg och säker vård i det dagliga arbetet. Avvikelser dokumenteras, analyseras och följs upp i team samt vid arbetsplatsträffar. Åtgärder kan exempelvis omfatta revidering av rutiner, riktade utbildningsinsatser eller anpassning av bemanning och arbetssätt. Erfarenheter och lärdomar från inträffade händelser sprids i organisationen, vilket bidrar till ett kontinuerligt lärande och en stärkt systematisk riskhantering. Under året har delegeringsprocessen förnyats, vilket har stärkt medarbetarnas kunskap om läkemedelshantering. Den uppdaterade processen tydliggör kraven på både teoretisk kunskap och språklig förmåga för att säkerställa en trygg och säker läkemedelshantering. Inför semesterperioder genomgår vikarier introduktion och utbildning inom relevanta områden utifrån yrkesprofession. Checklistor används för att säkerställa att nödvändiga kunskaper och färdigheter är uppnådda innan självständigt arbete utförs. Inför förändringar i verksamheten genomförs risk- och konsekvensanalyser för att säkerställa att patientsäkerhetsmålen fortsatt kan upprätthållas och att god och säker vård. Riskhantering SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Inför årets semesterperioder har verksamheten genomfört riskanalyser och planerat åtgärder för att säkerställa att väsentliga processer inom vård och omsorg kan upprätthållas. Uppföljning av den senaste riskanalysen samt rapporterade avvikelser visar dock att bemanningsplaneringen under vissa perioder har påverkats av oförutsedda händelser. Detta har medfört situationer där patientsäkerheten riskerat att påverkas. Analysen visar att riskhanteringen behöver vara särskilt framåtsyftande inför kända riskperioder såsom semester och storhelger. Den riskanalys som genomfördes inför jul- och nyårshelgen tydliggör vikten av att tidigt identifiera faktorer som kan påverka vårdtyngd, bemanning och kompetensbehov. En central del av riskhanteringen rör kompetens- och bemanningsplanering. Verksamhetens erfarenheter visar att tillgången till delegerad personal är avgörande för att säkerställa att samtliga boende får sina läkemedel i rätt tid. Det behöver därför fortlöpande göras strukturerade bedömningar av om nuvarande kompetensnivå är tillräcklig eller om det finns behov av ökad sjuksköterskenärvaro. Riskbedömningar bör systematiskt inkludera analys av vårdtyngd, planerad och oplanerad frånvaro samt andra samtidiga händelser som kan påverka arbetsbelastningen. Riskanalysen lyfter även betydelsen av ett närvarande och aktivt ledarskap under riskfyllda perioder. Chefens närvaro i verksamheten skapar bättre förutsättningar att tidigt Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 98(116) uppmärksamma förändringar i vårdtyngd och behov av förstärkta resurser. En identifierad utvecklingspunkt är att ytterligare stärka kommunikationen mellan medarbetare och verksamhetschef, så att avvikelser, oro eller signaler om ökad belastning fångas upp i tid. Ett aktivt och lyhört ledarskap – där dialog förs kontinuerligt och frågor ställs proaktivt – är en viktig förebyggande åtgärd inom det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Sammanfattningsvis visar analysen att verksamheten har grundläggande strukturer för riskhantering, men att fortsatt utveckling krävs avseende framförhållning, bemanningsstrategier, kommunikation och ledningens närvaro under riskperioder. Genom att integrera dessa delar i det löpande förbättringsarbetet stärks förutsättningarna för en trygg och säker vård för de boende. Stärka analys, lärande och utveckling Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. Enhetschefen för HSL följer kontinuerligt upp hur statistiken för registreringar i nationella kvalitetsregister ser ut i vårdenheten; vård- och omsorgsboendet (utifrån att samtycke för registrerade personer finns). Registreringar under Senior Alert, registreringar i det palliativa registret, BPSD-register, SVEDEM (Stjärnmärkning). Våra boende och närstående uppmuntras att lämna synpunkter vid behov samt delta i den årliga Brukarundersökningen av Socialstyrelsen. Resultat från Brukarundersökningar behandlas vid arbetsplatsträffar. Resultat från 2025 visar att våra boende och närstående uppskattar sig nöjda med vården och omsorgen hos oss på Magdalenagården. Analys av kvalitetsregister – Senior Alert Genomgången visar att Senior Alert i nuläget inte används fullt ut som ett systematiskt stöd i det förebyggande arbetet. Alla boende är inte registrerade och arbetssättet varierar mellan avdelningarna. Andelen utförda och uppföljda åtgärder vid identifierad risk är låg, vilket tyder på bristande koppling mellan riskbedömning, åtgärdsplan och uppföljning. Slutsatsen är att registret behöver reimplementeras i verksamheten. Samtliga legitimerade medarbetare ska genomgå basutbildningen och arbetet ska struktureras så att alla boende registreras, risker kopplas till tydliga åtgärder och uppföljning sker systematiskt i team. Detta är en förutsättning för att stärka det förebyggande arbetet och minska risken för vårdskador. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 99(116) Analys – Palliativ vård 2025 Resultaten visar att verksamheten har en stabil grund i den palliativa vården med fungerande strukturer kring läkarbeslut, vårdplanering, symtomlindring samt omvårdnadsinsatser. Smärtskattning, trycksårsprevention och närvaro i livets slut visar på god medicinsk beredskap. Det tydligaste utvecklingsområdet är dokumenterade brytpunktssamtal, där resultatet är lågt. Även symtomskattning och munhälsobedömning under sista levnadsveckan behöver stärkas för att säkerställa en mer systematisk uppföljning. Av 23 avlidna har 8 registrerats i palliativregistret, vilket begränsar analysens tillförlitlighet. Registreringsgraden behöver därför öka och bli en självklar del av rutinen efter varje dödsfall. Sammanfattningsvis behöver verksamheten stärka registrering, dokumentationsföljsamhet och struktur kring samtal och uppföljning för att säkerställa en jämlik och kvalitetssäkrad palliativ vård Kvalitetsindikator Målvärde Resultat Läkarbeslut palliativ vård 100,0 87,5 Vårdplan 100,0 87,5 Dok. brytpunktssamtal 98,0 50,0 Ord. inj stark opioid vidsmärtgenombrott 98,0 87,5 Ord. inj ångestdämpandevid behov 98,0 87,5 Smärtskattats sista levnadsveckan 100,0 87,5 Symtomskattats sista levnadsveckan 100,0 75,0 Dok. munhälsobedömningsista levnadsveckan 90,0 75,0 Utan trycksår (kategori 2–4) 90,0 87,5 Mänsklig närvaro i dödsögonblicket 90,0 87,5 Efterlevandesamtal 90,0 87,5 Analys – PPM-mätning PPM (punktprevalensmätning) ger en ögonblicksbild av förekomst av bland annat urinkateter, trycksår, undernäring och skyddsåtgärder och används som underlag för förbättringsarbete. Andelen boende med urinkateter har ökat från 11 % till 12 %, vilket ligger över nationellt snitt (10,4 %). Detta indikerar behov av stärkt uppföljning och tydlig medicinsk indikation i samverkan med läkare och sjukhus, särskilt vid in- och utskrivning. Andelen trycksår ligger i nivå med nationellt snitt (ca 4,9 % enligt HALT), men utmaningen är att säkerställa att riskbedömningar genomförs minst var sjätte månad och att förebyggande åtgärder, såsom tryckavlastande madrass och nutritionsinsatser, sätts in i tid. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 100(116) Andelen undernäring och risk för undernäring har ökat sedan våren. Utfallet påverkas sannolikt av att få riskbedömningar genomförts. Detta pekar på bristande systematik snarare än enbart förändrat hälsoläge. Identifiering av dysfagi och tydliga åtgärdsplaner behöver prioriteras, särskilt med hänsyn till tidigare allvarlig avvikelse kopplad till utebliven logopedbedömning. Verksamheten behöver fortsatt arbeta för minskade skyddsåtgärder. En låg andel är viktig för att värna självbestämmande och minska risker. Samtliga skyddsåtgärder ska ha dokumenterat samtycke. Ökad vårdtyngd hos nyinflyttade kan delvis påverka utfallet, men förebyggande och individanpassat arbete ska vara utgångspunkten. Sammanfattningsvis visar PPM-mätningen behov av ökad följsamhet till riskbedömningar, tydligare koppling mellan identifierad risk och åtgärd samt mer systematisk uppföljning för att stärka det förebyggande patientsäkerhetsarbetet. Basala hygienrutiner och klädregler (BHKR) Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler är en grundförutsättning för att förebygga vårdrelaterade infektioner och säkerställa en trygg vårdmiljö. Arbetet följs upp genom egenkontroller två gånger per år samt kontinuerlig dialog i kvalitetsråd, arbetsplatsträffar och våningsplansmöten. Samtliga medarbetare genomför regelbundet webbutbildning, och hygienombud på varje våningsplan stödjer implementering och kunskapsspridning i det dagliga arbetet. Fortsatt fokus ligger på att stärka följsamheten i praktiskt utförande och att omsätta kunskap i konsekvent beteende i det patientnära arbetet. Årlig granskning av läkemedelshantering Den årliga kvalitetsgranskningen av läkemedelshanteringen har genomförts i enlighet med HSLF-FS 2017:37 och utgör en del av verksamhetens systematiska kvalitetssäkring. Granskningen visar att det i huvudsak finns fungerande strukturer för läkemedelshantering, men att flera områden behöver tydliggöras och följas upp för att stärka patientsäkerheten. Förbättringsbehov har identifierats avseende uppdatering av lokal rutin så att den överensstämmer med praktiskt arbetssätt, särskilt kring narkotikakontroller och förvaring av läkemedel. Uppföljning och dokumentation av delegerade arbetsuppgifter behöver stärkas, liksom säkerställande av att läkemedelslistor och signeringslistor överensstämmer. Vid stickprov noterades brister i narkotikahanteringen, bland annat saknade kontroller och en differens i personbundet skåp. Rutin för kontroll av tillförsel av narkotika behöver därför förtydligas. Även beredskap vid driftstopp i digital signeringslista samt temperaturkontroll i läkemedelskyl behöver säkras. Sammanfattningsvis visar granskningen behov av ökad systematik, tydligare rutiner och stärkt uppföljning, särskilt inom narkotikahantering och delegering, för att säkerställa en trygg och säker läkemedelshantering. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 101(116) Avvikelser PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 Verksamheten arbetar med ett öppet och lärande klimat kring händelser. Enhetschefer uppmuntrar till händelserapporter, för att ta lärdom av händelser och undvika att dessa uppstår igen genom att se över eventuella risker som finns eller uppdatera våra rutiner. Händelserna utreds, sammanställs, analyseras och återkopplas. Verksamheten för statistik över händelserna och kategoriserar dem under olika rubriker. Händelserna följs upp kontinuerligt och sammanställning görs till kvalitetsråd. På våningsmöten och teammöten kan specifika händelser lyftas för dialog. Kvalitetsregister har använts systematiskt för att följa upp vården. Senior Alert och Svenska Palliativregistret har kartlagts, vilket har identifierat utvecklingsområden kring riskbedömningar, förebyggande åtgärder och uppföljning. Registreringar i Senior Alert är en utvecklingsområde som vi fokuserar 2026. År 2025 finns det nedan registrerade avvikelser i V odok. Avvikelse enligt PSL Jan-december 2025 Jan-december 2024 Fall 99 79 Trycksår 2 1 Läkemedel 62 28 Specifik omvårdnad 9 8 Specifik rehabilitering 0 0 Vårdkedjan 7 2 Analys av avvikelser 2025 Antalet rapporterade avvikelser har ökat under 2025 jämfört med föregående år, särskilt inom fall (99 jämfört med 79) och läkemedel (62 jämfört med 28). Ökningen bedöms delvis bero på förbättrad rapporteringskultur, då vikten av att skriva avvikelser har lyfts återkommande i kvalitetsråd och HSL-möten. En mer aktiv rapportering ger ett bättre underlag för analys och förbättring. Fall är fortsatt den största avvikelsekategorin. De flesta fall sker vid egen förflyttning och det förekommer att samma person faller upprepade gånger, vilket indikerar behov av ytterligare individanpassade och förebyggande åtgärder. Under året har fallförebyggande arbete prioriterats och en extern revision har bekräftat att verksamheten arbetar enligt gällande rutiner. Läkarorganisationen har återupptagit fallronder en gång per månad, vilket stärker det medicinska stödet i analys och åtgärd. Läkemedelsavvikelserna rör främst utebliven dos och i vissa fall dubbel dos. Orsakerna är ofta kopplade till brister i överlämning och arbetsfördelning, vilket har lett till reviderad rutin vid skiftbyten. Ökningen kan även ses som en effekt av förbättrad rapporteringsbenägenhet hos både sjuksköterskor och omsorgspersonal. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 102(116) Avvikelser inom specifik omvårdnad visar på brister i rutinföljsamhet och kommunikation, särskilt kring inkontinensskydd och KAD-hantering. Trycksårsavvikelserna har varit få men rör försenad upptäckt och bristfällig dokumentation, vilket pekar på behov av stärkt systematik i riskbedömning och uppföljning. Avvikelser kopplade till vårdkedjan avser främst bristande dokumentation. Sammanfattningsvis visar avvikelsestatistiken både en förbättrad rapporteringskultur och behov av fortsatt systematiskt förbättringsarbete. Särskilt fokus framåt är att minska återkommande fall, stärka säker läkemedelshantering samt förbättra kommunikation och dokumentationsföljsamhet för att ytterligare öka tryggheten för de boende. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Enheten har haft sex synpunkter och klagomål. Ett är ett samlings ärende som avslutats. De klagomål och synpunkter som inkommer rör främst brister i kommunikationen och bemötande samt missnöjdhet. Beröm kan vara i form av blommor, tårta eller ett tack kort till personalen för den goda vårdtiden. Vi går genom alla klagomål och synpunkter i kvalitetsråd och APT, i lärande syfte. Verksamheten ska bli bättre på att diarieföra alla klagomål och synpunkter. Det är viktigt att den enskilde och närstående får tydlig och återkommande information om möjligheten att lämna synpunkter och klagomål på vår verksamhet, eftersom detta är en central del av vårt systematiska kvalitetsarbete. Blanketten för synpunkter och klagomål ska därför alltid erbjudas enligt gällande rutin. För att säkerställa att rutinen efterlevs kommer enheten att se över arbetssättet, göra blanketten mer synlig samt säkerställa att information om synpunkts- och klagomålshantering ges i närståendebrev, vid närståendeträffar och i samband med inflyttning. Enhetschefer arbetar med att hantera synpunkter och klagomål skyndsamt, målet är att skapa en god kontakt och förtroende med närstående och boende. Öka riskmedvetenhet och beredskap Alla delar av vården behöver planera för en hälso- och sjukvård som flexibelt kan anpassas till kortsiktigt eller långsiktigt förändrade förhållanden med bibehållen funktionalitet, även under oväntade förhållanden. I patientsäkerhetssammanhang beskrivs detta som resiliens. Rutin finns kring kris som samtliga medarbetare bör känna till. Detta ska gås genom vid Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 103(116) introduktionen av nya medarbetare inom varje profession, professionsspecifikt. I krisrutiner beskrivs hur vi ska agera vid olika oväntade händelser. Verksamheten använder ett digitalt system Verktyget där samtliga verksamhetsrutiner ska finnas tillgängliga och uppdaterade för alla medarbetare. Rutiner planeras fortlöpande tas upp och medvetandegöras på månadsvisa arbetsplatsträffar. En konkret åtgärd för krisberedskap är inköp av ett befintligt matförråd, innehåll som ska räcka för alla boende för en veckas tid. Krispärmar, triangiakök, vevradioapparater, nödfiltar, inkontinensskydd och vattendunkar finns tillgängliga i förrådet och kompletteras vid behov. Ansvar för förrådet är delat för 2 personer i verksamheten. Tillgång till basmediciner vid trygghetspunkter säkerställs, med tydlig ansvarsfördelning där endast sjuksköterska administrerar mediciner till de boende som har behov. Erfarenheter från avvikelser dokumenteras och används för lärande och förbättring av rutiner. Sammantaget visar detta att enheten har hög beredskap och ett systematiskt arbetssätt som bidrar till patientsäkerhet och trygghet för de boende. Mål, strategier och utmaningar för kommande år Utifrån analysen av 2025 är målsättningen för 2026 att stärka patientsäkerheten genom ökad systematik, förbättrad dokumentation och fördjupad kompetens i teamet. Som mindre verksamhet prioriteras ett begränsat antal utvecklingsområden som är möjliga att följa upp regelbundet i HSL-möten och kvalitetsråd. Under 2026 genomförs Stjärnmärkning, vilket innebär ett utvecklat arbetssätt med fokus på personcentrerad omvårdnad, reflektion i team, stärkt anhörigstöd och tydligare gemensamt ansvar kring den boende. Medarbetare genomgår reflektionsutbildning och implementering sker under våren. Målet är att arbetssättet ska vara etablerat och integrerat i det dagliga arbetet före årets slut. Kommunikation och dokumentation ska förbättras genom konsekvent användning av SBAR- NEWS och checklistor samt genom regelbundna tvärprofessionella teammöten där den boendes behov, risker och åtgärdsplaner följs upp minst årligen eller vid förändrat tillstånd. Resultat från kvalitetsregister såsom Senior Alert, SveDem, BPSD och Palliativregistret ska registreras mer systematiskt och följas upp månadsvis i HSL-möten. Målet är att samtliga boende ska vara riskbedömda och att identifierade risker alltid kopplas till dokumenterad åtgärd och uppföljning. Säker läkemedelshantering är fortsatt prioriterad. Månatliga narkotikakontroller ska genomföras och dokumenteras enligt rutin, och kompetensen i det digitala signeringssystemet Appva ska säkerställas genom utbildning och uppföljning. Delegeringar ska följas upp strukturerat under året. Kompetensutveckling inom palliativ vård, förflyttningskunskap och hjälpmedelshantering genomförs enligt plan, med särskilt fokus på att öka registrering och systematik i den palliativa vården. En viktig utmaning är att som mindre verksamhet upprätthålla stabilitet och kvalitet med Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 104(116) begränsade resurser. Fokus under året är därför att konsolidera och fördjupa befintliga arbetssätt snarare än att bredda utvecklingsområdena. Målet är att skapa en trygg, sammanhållen och hållbar verksamhet där risker identifieras tidigt och åtgärdas systematiskt. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 105(116) Nytorgsgårdens vård- och omsorgsboende (VoB-område 2) Sammanfattning Under 2025 har verksamheten på Nytorgsgården, inom Södermalms stadsdelsförvaltning, präglats av ett målmedvetet arbete med att stärka ledning, struktur och systematik i det samlade patientsäkerhetsarbetet. En period med tillförordnade chefer har påverkat kontinuitet och uppföljning, vilket medfört behov av att tydliggöra ansvarsfördelning och säkerställa efterlevnad av gällande lagstiftning, föreskrifter och lokala riktlinjer. Under hösten tillträdde områdeschef som enhetschef med uppdrag att skapa stabilitet och långsiktighet i verksamhetens styrning. Nytorgsgården är ett vård- och omsorgsboende för personer över 65 år med kognitiv sjukdom/demenssjukdom. Verksamheten omfattade vid årets början 31 lägenheter och har under året utökats med sex lägenheter. Boendet består nu av totalt 37 lägenheter fördelade på fyra boendegrupper. Utökningen har genomförts parallellt med arbetet att säkerställa att kvalitet och patientsäkerhet upprätthålls i samtliga delar av verksamheten. Det förebyggande arbetet har bedrivits genom strukturerade riskbedömningar i Senior Alert för de boende som lämnat samtycke. Riskbedömningarna genomförs i tvärprofessionella teammöten med sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och omvårdnadspersonal. Identifierade risker avseende fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen ligger till grund för beslut om förebyggande åtgärder. Verksamheten har även registrerat i Svenska Palliativregistret som en del av kvalitetsuppföljningen av vård i livets slutskede. Under året har behov identifierats av att ytterligare stärka kopplingen mellan genomförda riskbedömningar och implementerade åtgärder. Ett utvecklingsområde är att säkerställa en tydlig dokumentation och uppföljning av beslutade insatser så att dessa blir kända för samtliga yrkeskategorier och integreras i det dagliga omvårdnadsarbetet. Detta arbete är en del av den pågående strukturuppbyggnaden inom det systematiska kvalitetsarbetet. Kompetensutvecklingsinsatser har genomförts med fokus på säker förflyttning från golv. Arbetsterapeut och fysioterapeut har hållit återkommande utbildningstillfällen med både teoretiska och praktiska moment. Insatserna syftar till att stärka personalens kompetens, minska risken för vårdskador i samband med fall samt bidra till en trygg och säker vårdmiljö för både boende och personal. Avvikelser har följts upp och analyserats inom ramen för det systematiska förbättringsarbetet. Genomgång av rapporterade avvikelser under 2025 visar att ingen allvarlig vårdskada har identifierats. Arbetet med att utveckla en lärande avvikelsekultur och säkerställa återkoppling till medarbetare är en fortsatt prioriterad del av patientsäkerhetsarbetet. Sammanfattningsvis har 2025 inneburit ett omfattande arbete med att skapa stabilitet, stärka ledningsstrukturen och utveckla en mer sammanhållen och systematisk styrning av patientsäkerhetsarbetet. Fokus inför 2026 är att befästa de etablerade strukturerna, Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 106(116) Adekvat kunskap och kompetens En grundläggande förutsättning för en säker vård är att det finns tillräckligt med personal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. En grundläggande förutsättning för en säker vård på Nytorgsgården är att personalen har adekvat kompetens och goda förutsättningar att utföra sitt arbete. Verksamheten arbetar systematiskt för att säkerställa att både legitimerad personal och omsorgspersonal har rätt yrkeskompetens, erfarenhet och kontinuerlig fortbildning. Kompetensutveckling och fortbildning sker på flera nivåer och omfattar bland annat: • Tvärprofessionell utbildning i säker förflyttning, fallprevention, basal hygien, läkemedelshantering och proaktiv vårdplanering • Introduktion och handledning för ny personal, inklusive studerande och timanställda, för att snabbt integrera dem i verksamhetens rutiner och arbetsflöden • Specialkompetens från dietister, vårdpedagog och rehabiliteringspersonal som ger stöd till övrig personal och säkerställer evidensbaserad vård • Systemförståelse och kunskap om förbättringsarbete, där personalen deltar i avvikelseanalys, teammöten och implementering av nya rutiner Vid schemaläggning och bemanning tas hänsyn till personalens kompetens, erfarenhet och arbetsbelastning för att säkerställa en trygg och säker vård. Detta innebär att varje team har rätt mix av yrkesgrupper och erfarenhet för att kunna möta boendes individuella behov. Genom kontinuerlig kompetensutveckling, systematisk handledning och multiprofessionellt samarbete stärker Nytorgsgården personalens förmåga att arbeta säkert, förebygga vårdskador och bidra till ett kontinuerligt förbättringsarbete inom verksamheten. Patienten som medskapare En grundläggande förutsättning för en säker vård är patientens och de närståendes delaktighet. Vården blir säkrare om patienten är välinformerad, deltar aktivt i sin vård och ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Att patienten bemöts med respekt skapar tillit och förtroende. PSL 2010:659 3 kap. 4 § Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 107(116) Inflyttning, vårdplanering och delaktighet På Nytorgsgården genomförs alltid inflyttningssamtal/välkomstsamtal när en ny boende flyttar in. Vid dessa möten deltar kontaktpersoner, rehabiliteringspersonal, sjuksköterska och ibland kvalitetssamordnare. Syftet är att etablera en tydlig överenskommelse om samverkan under vården och omsorgen. Närstående bjuds aktivt in för att delta och bidra med sin kunskap om den boende. Årligen planeras återkommande vårdplaneringsmöten, och vid behov hålls uppföljningssamtal utöver den löpande dialogen med kontaktperson, HSL-personal och övrig omsorgspersonal. Särskilt fokus läggs på att uppmärksamma individuella behov hos boende med kognitiv sjukdom/demenssjukdom. Vid behov deltar Nytorgsgårdens deltar även PAL i samtalet. Målet är att säkerställa kontinuitet och att vården planeras utifrån den boendes behov. I samband med inflytt tilldelas varje boende en kontaktperson (KP) och en vice kontaktperson (vice KP) som ansvarar för att stödja den boende i vardagen och fungera som kontakt till närstående. Kontaktpersonen upprättar levnadsberättelse och genomförandeplan inom två veckor från inflyttningen. Levnadsberättelsen dokumenterar den boendes bakgrund, vanor, intressen och behov, vilket skapar en helhetsbild och möjliggör individanpassad omsorg. Genomförandeplanen beskriver hur den dagliga omsorgen ska genomföras utifrån den boendes behov, önskemål och förmågor, samt hur säkerhet och välbefinnande ska säkerställas. Dessa dokument följs upp regelbundet och justeras vid behov i samråd med boende, närstående och övrig personal, vilket stärker delaktighet och trygghet i vården. Verksamheten arbetar systematiskt med insamling och hantering av synpunkter, klagomål och avvikelser. Närstående och boende uppmuntras att framföra synpunkter så snart behov uppstår. Alla rapporter och avvikelser följs upp, åtgärdas och återkopplas i dialog med boende och/eller närstående. Resultaten sammanställs månadsvis och dokumenteras i årets patientsäkerhetsberättelse vilket skapar transparens och möjliggör kontinuerliga förbättringar av vården. Agera för säker vård Ett fortlöpande förbättringsarbete, som bygger på lärande och utveckling, till exempel en förbättringsmodell, är en viktig grund för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 108(116) Öka kunskap om inträffade vårdskador Genom identifiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om vad som drabbar patienterna när resultatet av vården inte blivit det som avsetts. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning av åtgärder och prioritering av insatser. SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § En grundläggande förutsättning för en säker vård på Nytorgsgården är en god säkerhetskultur, där organisationen skapar förutsättningar för lärande, öppenhet och systematiskt förbättringsarbete. Verksamheten har aktivt arbetat för att motverka syndabockskultur och främja systemtänkande i hanteringen av händelser och avvikelser. Synpunkter även negativa ses som en möjlighet att förbättra verksamheten och medarbetarna uppmuntras att rapportera avvikelser även när det gäller egna avvikelser. Tillförlitliga och säkra system och processer Genom att inkludera systematiskt patientsäkerhetsarbete som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen kan både de reaktiva och proaktiva perspektiven på patientsäkerhet bejakas. Genom att minska oönskade variationer stärks patientsäkerheten. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 109(116) På Nytorgsgården säkerställs tillförlitliga arbetsprocesser och system genom kontinuerliga observationer, dokumentation och reflektion. Följsamhet till basala hygienrutiner mäts regelbundet, och resultaten diskuteras öppet med personalen för att skapa lärande och förbättring i det dagliga arbetet. Denna metod främjar en kultur där säkerhet och kvalitet ständigt prioriteras. Årliga läkemedelsgenomgångar genomförs i samarbete med läkare, där Patientansvarig Läkare (PAL) tillsammans med sjuksköterska planerar och följer upp medicinering, provtagningar och symtomskattningar. En aktuell medicinlista är alltid tillgänglig för både vårdpersonal och läkare, vilket säkerställer korrekt och säker läkemedelshantering. I de multiprofessionella teammötena analyseras och diskuteras risker som kan påverka patienternas säkerhet, såsom fall, undernäring, trycksår och beteendeproblematik. Riskerna identifieras gemensamt, och handlingsplaner utvecklas för att arbeta förebyggande och proaktivt. Genom att lyfta fram goda exempel och framgångsrika strategier motiveras personalen att upprätthålla hög patientsäkerhet och ett professionellt arbetssätt. Systemen och rutinerna på Nytorgsgården, inklusive dokumentation i Senior Alert och registrering i svenska palliativa registret, gör det möjligt att följa upp åtgärder och resultat över tid. Detta ger en robust grund för kvalitetssäkring, lärande och kontinuerlig förbättring av vården. Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 110(116) Vid inflytt till Nytorgsgården genomförs strukturerade riskbedömningar för att säkerställa en trygg och individanpassad vård. Bedömningarna omfattar bland annat fallrisk, nutrition, trycksårsrisk, munhälsa, behov av skyddsåtgärder samt eventuella arbetsmiljörisker. Identifierade risker leder till individuella åtgärdsplaner som dokumenteras och följs upp i teamet, vilket skapar förutsättningar för ett proaktivt och förebyggande arbetssätt. Utöver detta genomförs riktade riskanalyser vid särskilda situationer, såsom värmebölja, smittspridning, utåtagerande beteende, avvikande från verksamheten, självskadebeteende samt vid egenvårdsbedömningar. Riskbedömningar registreras i Senior Alert och följs upp vid tvärprofessionella teammöten där åtgärder justeras utifrån den boendes aktuella behov. Avvikelsehanteringen är ett prioriterat område. Rapporterade händelser analyseras i team och vid uppföljningsmöten för att identifiera bakomliggande orsaker och vidta förebyggande åtgärder. Arbetet syftar till att stärka kopplingen mellan inträffad händelse, analys och konkret förbättring i det dagliga arbetet. För att förebygga vårdskador arbetar verksamheten kontinuerligt med: kompetensutveckling inom basala hygienrutiner, säker förflyttning och fallprevention användning av medicintekniska hjälpmedel för att förebygga trycksår digitala läkemedelsskåp för ökad säkerhet i läkemedelshanteringen individanpassade insatser tillsammans med dietist och vårdpedagog handledning där sjuksköterska stödjer omsorgspersonal i arbetet med personer med kognitiv svikt Det multiprofessionella teamarbetet är en central del i att omsätta riskbedömningar till praktisk handling. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och omsorgspersonal samverkar i planering, utbildning och uppföljning för att säkerställa att åtgärder genomförs och utvärderas kontinuerligt. Genom strukturerade riskbedömningar, aktiv avvikelsehantering och ett nära teamarbete skapas förutsättningar för att upprätthålla en trygg och säker vård i det dagliga arbetet. Riskhantering SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 På Nytorgsgården hanteras avvikelser och rapporterade händelser systematiskt för att säkerställa kontinuerlig förbättring av vårdkvalitet och patientsäkerhet. Avvikelser följs upp både på teammöten och vid kvalitetsråd där personalen ges möjlighet att analysera och diskutera orsakerna till de rapporteradehändelserna. Om brister eller potentiella risker identifieras under uppföljningen vidtas åtgärder direkt. Detta kan innebära omedelbara åtgärder på lokal nivå eller att en mer omfattande handlingsplan upprättas för att hantera problemet. Handlingsplanen följs sedan upp och utvärderas regelbundet av ledningsgruppen, för att säkerställa att åtgärderna är effektiva och att återkommande problem förebyggs. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 111(116) Denna systematiska och proaktiva metod bidrar till en förbättringskultur där fokus ligger på att skapa en trygg och säker vårdmiljö för alla boende. Erfarenheter från avvikelser används också för att förbättra rutiner, kompetensutveckling och samverkan mellanolika yrkesgrupper. Stärka analys, lärande och utveckling Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. Svenska Palliativregistret Nytorgsgården deltar i svenska palliativregistret, ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att förbättra vården i livets slutskede oavsett diagnos och vårdgivare. Genom registreringen följer verksamheten kvaliteten i den palliativa vården, identifierar förbättringsområden och säkerställer att vården är personcentrerad och kunskapsbaserad. Resultaten visar mycket god måluppfyllelse inom flera centrala medicinska och strukturella delar av den palliativa vården. Läkarbeslut om palliativ vård, dokumenterade brytpunktssamtal samt ordination av vid-behovs-läkemedel för smärta och ångest uppnår målvärdena. Detta tyder på en tydlig struktur kring vårdens inriktning och en god beredskap för symtomlindring i livets slutskede. Samtidigt framträder tydliga utvecklingsområden i den löpande uppföljningen under sista levnadsveckan. Smärtskattning genomförs inte konsekvent, och symtomskattning samt dokumenterad munhälsobedömning visar låga resultat. Detta indikerar brister i systematik och dokumentationsföljsamhet i den mest vårdintensiva fasen. Även indikatorer kopplade till trycksårsförekomst, närvaro i dödsögonblicket och efterlevandesamtal ligger något under målvärdena och behöver följas upp. Sammanfattningsvis visar analysen att den palliativa vården har en stark struktur kring beslut och planering, men att verksamheten behöver stärka den kontinuerliga bedömningen, dokumentationen och uppföljningen under sista levnadsveckan för att säkerställa en fullt ut jämlik och systematisk vård. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 112(116) Kvalitetsindikator Målvärde Resultat Läkarbeslut palliativ vård 100,0 100,0 Vårdplan 100,0 85,7 Dok. brytpunktssamtal 98,0 100,0 Ord. inj stark opioid vidsmärtgenombrott 98,0 100,0 Ord. inj ångestdämpandevid behov 98,0 100,0 Smärtskattats sista levnadsveckan 100,0 71,4 Symtomskattats sista levnadsveckan 100,0 28,6 Dok. munhälsobedömningsista levnadsveckan 90,0 42,9 Utan trycksår (kategori 2–4) 90,0 85,7 Mänsklig närvaro i dödsögonblicket 90,0 85,7 Efterlevandesamtal 90,0 85,7 Nattfasta Arbetet med nattfastan på Nytorgsgården är personcentrerat och genomförs minst två gånger per år. Varje boendes önskemål och självbestämmande respekteras, vilket ibland innebär att nattfastan kan överskrida rekommenderade tider. För de som väljer att inte inta nattmål finns vårdplaner som säkerställer adekvat energiintag under övriga tider på dygnet. Genomsnittlig nattfasta ligger på cirka 9–9,5 timmar och inga fall av ofrivilligt lång nattfasta har rapporterats under året. Avvikelser och förbättringsarbete Nytorgsgården behöver utveckla arbetet med att skriva fler avvikelser för att säkerställa hög patientsäkerhet. • Fallavvikelser: Majoriteten av fall involverar boende med kognitiva nedsättningar. Förebyggande åtgärder som fysioterapeuters och arbetsterapeuters handledning, användning av hjälpmedel och proaktiv rapportering har gjort att antalet fallavvikelser inte varit så hög under 2025, • Läkemedelsavvikelser: genom att analysera signeringssystemet Appva har vi kunnat konstatera att det förekommer en del avvikelser. Dessa avvikelser består i främst på glömda signeringar, registreringar av vid behovsläkemedel och tillfälliga brister i tillgången på mediciner. Ett stort arbete kommer att läggas under 2026 där fokus kommer ligga på läkemedelshanteringen. • Utredning och återkoppling: Alla avvikelser analyseras noggrant. Systematiskt förbättringsarbete stödfunktioner såsom kvalitetssamordnare, verksamhetsutvecklare, vårdpedagog kommer att lägga mycket arbete på att följt upp läkemedelshantering, fallförebyggande åtgärder och hygienrutiner på Nytorgsgården. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 113(116) Läkemedelsgenomgångar Det är läkarens ansvar att erbjuda läkemedelsgenomgångar till alla boende vid inflyttning, och därefter minst en gång per år. Tillsammans med läkaren upprättar sjuksköterskan en plan för när dessa genomgångar ska genomföras och ansvarar för att kontroller, provtagningar och symtomskattningar utförs enligt fastställda rutiner. Resultaten av läkemedelsgenomgångarna utvärderas kvartalsvis tillsammans med den patientansvariga läkaren (PAL). Basala hygienrutiner På Nytorgsgården behöver följsamheten till basala hygienrutiner utvecklas. Självskattningar och observationer visar att verksamheten behöver tydlighet kring ansvarsfördelningen för uppföljning och efterlevnad, exempelvis när det gäller handdesinfektion före användning av skyddshandskar. Avvikelser PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 Verksamheten på strävar kontinuerligt efter att säkerställa hög patientsäkerhet så att både boende och deras närstående kan känna sig trygga i vården. Vård- och omsorgspersonalen arbetar metodiskt för att minimera risken för vårdskador och arbetet med att förbättra hanteringen av avvikelser utvecklas ständigt. Under 2025 har följande avvikelser rapporterats: • Fall: 59 • Läkemedel: 51 • Specifik omvårdnad: 5 • Specifik rehabilitering: 2 • Trycksår: 0 • Vårdkedjan: 8 • Vårdrelaterade infektioner: 0 Den största kategorin av avvikelser utgörs av fall och läkemedel. Totalt rapporterades 59 fallavvikelser där flera berör personer med kognitiva nedsättningar. De flesta fall är kopplade till några få boende Läkemedelsavvikelserna är 51 stycken och orsakas ofta av glömda signeringar, missade registreringar av vidbehovsläkemedel samt problem med tillgång till ordinerade läkemedel. Ett viktigt säkerhetsarbete pågår för att minska dessa avvikelser, bland annat genom utbildning, digitala läkemedelssystem och kontinuerlig uppföljning av medicinhantering. Stödfunktionerna i verksamheten tillsammans med tf. enhetschef har sedan i höstas spelat en stor roll i att implementera rutiner och säkerställa tydliga ansvarsområden för alla yrkesgrupper. Detta arbete har lett till en snabbare och mer effektiv hantering av avvikelser samt förbättrad patientsäkerhet och kvalitet i vården. Övriga avvikelser, såsom vårdkedjan och specifik omvårdnad eller rehabilitering, hanteras Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 114(116) noggrant med individuella åtgärdsplaner för att förebygga framtida risker. Genom regelbundna granskningar och uppföljningar fortsätter Nytorgsgården arbetet med att analysera orsaker och vidta nödvändiga åtgärder för att minimera risken för vårdskador och säkerställa en trygg vårdmiljö. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Inkomna synpunkter och klagomål från boende och deras närstående utgör viktiga återkopplingsmekanismer för att förbättra vårdkvaliteten och patienternas upplevelse av vården. På Nytorgsgården analyseras dessa noggrant av det berörda teamet, som bedömer vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra vården. Genom att samla in och utvärdera feedback identifieras områden där rutiner, kommunikation eller stödinsatser kan förbättras. Föreslagna åtgärder kan exempelvis omfatta implementering av nya rutiner eller protokoll, förstärkt kompetensutveckling för personalen eller förbättrad information och dialog med boende och närstående. När åtgärderna är genomförda återkopplas resultaten till de berörda parterna, inklusive patienter och närstående. Denna transparens och öppna dialog visar på Nytorgsgårdens engagemang för att lyssna på och agera på feedback, vilket främjar förtroende, respekt och samarbete inom vården. Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 115(116) Öka riskmedvetenhet och beredskap Alla delar av vården behöver planera för en hälso- och sjukvård som flexibelt kan anpassas till kortsiktigt eller långsiktigt förändrade förhållanden med bibehållen funktionalitet, även under oväntade förhållanden. I patientsäkerhetssammanhang beskrivs detta som resiliens. I verksamheten finns en känd krisrutin gällande olika oväntade händelser och agerande. Verksamheten har ett krisförråd med mat för en vecka. Risk och konsekvensanalys finns för boendet hur vi ska agera vid oväntade händelser. Rutin finns för driftstopp avseende journalföring samt rutin för strömavbrott. Mål, strategier och utmaningar för kommande år En säker och personcentrerad vård förutsätter tydlig styrning, stabil ledning och välfungerande samverkan. Under 2025 har Nytorgsgården stärkt strukturer, tydliggjort ansvar och skapat organisatorisk stabilitet. Detta arbete utgör grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet under 2026. Målet för kommande år är att ytterligare stärka kvalitet, patientsäkerhet och samordning i hälso- och sjukvården genom tydliga arbetssätt, systematisk uppföljning och nära samverkan med våra vårdpartners. Samverkan med ansvarig läkarorganisation säkerställs genom regelbundna ronder och löpande medicinsk dialog, vilket ger förutsättningar för snabb bedömning och kontinuitet i vården. Deltagande i lokala nätverk med andra vård- och omsorgsboenden bidrar till erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling av arbetssätt. Ett prioriterat område under 2026 är att vidareutveckla och kvalitetssäkra hälso- och sjukvårdsdokumentationen för att säkerställa struktur, spårbarhet och följsamhet till beslutade åtgärder. Ytterligare ett prioriterat utvecklingsområde under kommande år är att stärka avvikelserapporteringen. Analys visar att det finns en differens mellan inträffade händelser och det som faktiskt rapporteras i avvikelsesystemet. För att säkerställa ett tillförlitligt underlag för analys och förbättring behöver rapporteringsbenägenheten öka. Fortsatta fokusområden under året är: stärkt följsamhet till basala hygienrutiner tydlig ansvarsfördelning inom HSL Äldreomsorgens kvalitets- och utvecklingsenhet, Patientsäkerhetsberättelse 116(116) implementering och uppföljning av SBAR som kommunikationsverktyg kompetensutveckling för ombudsfunktioner systematisk uppföljning av delegeringar implementering av nytt digitalt trygghetslarm utveckling av BPSD-arbetet reflektionsgrupper kopplade till Silviacertifiering En strategiskt viktig fråga under 2026–2027 är den planerade ombyggnationen och utökningen av verksamheten. Utökningen av antalet platser innebär förändrade flöden, omflyttningar av boende samt anpassning av personalresurser. För att säkerställa fortsatt god och säker vård kommer risk- och konsekvensanalyser att genomföras löpande, med särskilt fokus på patientsäkerhet, kompetensförsörjning och kontinuitet. Sammanfattningsvis är målet att under kommande år konsolidera befintliga strukturer, stärka det multiprofessionella samarbetet och säkerställa att verksamhetens tillväxt sker med bibehållen kvalitet och hög patientsäkerhet. --- [Bilaga 09 - Södermalm slutrapport klimatinvestering Tantolunden.pdf] Bilaga 6 Slutrapport för Klimatinvesteringar Sida 0 (8) [2026-04-16] Lilla Ratten stockholm.se Bilaga 09 Södermalm slutrapport klimatinvestering Tantolunden Slutrapport Sida 1 (8) Slutrapport för klimatåtgärder Skyfalls- och dagvattenåtgärder i Tantolunden. Slutrapport Namn på projekt: Skyfalls- och dagvattenåtgärder i Tantolunden. Sökande Nämnd: Kontaktperson: Södermalms stadsdelsnämnd Esther Östin Epost: Telefon: esther.ostin@stockholm.se 08-508 12 880 Datum för inlämnade av slutrapport 2026-04-16 Slutrapport Sida 2 (8) Slutrapport för klimatåtgärder Innehåll 1 Beskrivning av projektet 3 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte 3 1.2 Bakgrund 3 1.3 Beskrivning av åtgärden 3 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte 6 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation 6 1.3.3 Avgränsning 6 2 Resultat 6 2.1 Uppfyllelse av projektmålen 6 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt 7 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling 7 3 Ekonomi 8 3.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel 8 3.2 Påverkan på driftkostnader 8 4 Övriga erfarenheter 8 Slutrapport Sida 3 (8) Slutrapport för klimatåtgärder 1 Beskrivning av projektet 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte Ange vilket syfte som var viktigast för åtgärden. ☐ Minskade klimatpåverkande växthusgasutsläppen ☒ En höjd beredskap för klimatförändringar ☐ Minskad energianvändning 1.2 Bakgrund I samband med verksamhetsplanen för Södermalms stadsdelsnämnd 2025 ansökte nämnden om klimatinvesteringsmedel för att åtgärda översvämningsproblematik vid två platser i Tantolunden, vid Tantolundsvägen/Årstavikens strandpromenad samt vid Ekermans gränd och en plats norr om parkeringsytan mot Ringvägen 18. Åtgärderna, som finns angivna i framtagen utredning kring dagvatten i Tantolunden, syftar till att omhänderta och fördröja dagvatten och vatten som uppstår vid skyfall vid aktuella platser. 1.3 Beskrivning av åtgärden Åtgärda översvämningsproblematiken vid Tantolundsvägen/Årstavikens strandpromenad (åtgärdspunkt 8 i framtagen dagvattenutredning för Tantolunden): - Befintlig dagvattenledning har ersatts och fyra nya dagvattenbrunnar har anlagts (se karta och bilder nedan). - Det planerade fördröjningsmagasin under mark i den övre delen av koloniområdet (Södra Tantolunden) har inte kunnat anläggas på grund av att det visades sig finnas berg och ledningar vid platsen där vattenmagasinet var tänkt att placeras. Området vid Tantolundsvägen/Årstavikens strandpromenad där befintlig dagvattenledning ersatts och fyra nya dagvattenbrunnar anlagts. Kartan är hämtad från DPMap. Slutrapport Sida 4 (8) Slutrapport för klimatåtgärder Asfalterad del av Tantolundsvägen där den nya dagvattenledningen ligger. Foto: Södermalms stadsdelsförvaltning. En av de fyra nya dagbrunnarna vid Årstavikens strandpromenad, nedanför Tantolundsvägen. Foto: Södermalms stadsdelsförvaltning. Slutrapport Sida 5 (8) Slutrapport för klimatåtgärder Åtgärda översvämningsproblematiken vid Ekermans gränd och en plats norr om parkeringsytan mot Ringvägen 20 (åtgärdspunkt 1 och åtgärdspunkt 2 i dagvattenutredningen för Tantolunden). - Vid platsen norr om parkeringsytan ut mot Ringvägen har en regnbädd anlagts (se karta och bilder nedan). Regnbäddens placering i Tantolunden är markerad med ett rött kryss. Öster om platsen går Ringvägen och norr om platsen går Zinkens Väg. Kartan är hämtad från DPMap. Regnbädd norr om parkeringsytan ut mot Ringvägen. Foto: Södermalms stadsdelsförvaltning. - Den planerade insatsen vid Ekermans gränd har inte kunnat genomföras då det saknats förutsättningar att kunna omvandla en del av parkeringsplatsen mot Ringvägen till en grönyta som kan ta emot regnvatten från den sydöstra delen av parken. Förhandlingar med Slutrapport Sida 6 (8) Slutrapport för klimatåtgärder trafikkontoret som råder över ytan har inletts men någon överenskommelse har inte nåtts ännu. Stadsdelsnämnden begärde i samband med verksamhetsberättelsen 2025 ombudgetering av 1,5 mnkr av tilldelade medel för att kunna användas under 2026. Nämnden har beviljats denna ombudgetering men på grund av att förvaltningen saknar projektledarresurser kan projektet inte genomföras som planerat. Utifrån detta begär nämnden återlämnande av medel om 1,5 mnkr för 2026. Förvaltningen planerar att åtgärda denna plats i ett senare läge efter det att bostadsmodulerna längs med Ringvägen tagits bort från platsen. Det finns enligt förvaltningen större möjligheter att kunna åtgärda dagvattenproblematiken i området när dessa moduler är borttagna. 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte Syftet med projektet har varit att omhänderta och fördröja dagvatten och vatten som uppstår vid skyfall vid de två aktuella platserna i Tantolunden. 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation Stadsmiljöenheten vid Södermalms stadsdelsförvaltning. Anläggning har skett med hjälp av upphandlad entreprenör. 1.3.3 Avgränsning Projektet har omfattat de två beskrivna platserna, Tantolundsvägen/Årstavikens strandpromenad och en plats norr om parkeringsytan vid Ringvägen 20. . 2 Resultat 2.1 Uppfyllelse av projektmålen Utsläppsfaktor: Ej aktuellt i detta projekt. och/eller Uppnådd effekt av klimatanpassningsåtgärd 1. Tantolundsvägen/Årstavikens strandpromenad Genom att befintlig dagvattenledning ersatts och fyra nya dagvattenbrunnar anlagts vid Tantolundsvägen har problematiken med översvämning, vid kraftigare regn nedanför Tantolundsvägen, minskat påtagligt. Förutom att framkomligheten förbättrats i området i samband med nederbörd innebär åtgärden också att framtida skador på parkanläggningarna mildras vid större regnmängder. Slutrapport Sida 7 (8) Slutrapport för klimatåtgärder 2. Regnbädden norr om par keringsytan mot Ringvägen 20 Den anlagda regnbädden vid platsen innebär att dagvatten på ett effektivare sätt omhändertas vid platsen vilket främst bidrar till att minska skadorna på parkanläggningarna vid platsen i samband med större nederbördsmängder. och om relevant Övriga effekter (andra miljöeffekter, påverkan på arbetsmiljö, positiva hälsoeffekter, uppkomna vinster, synergier, lärdomar för framtiden m.m.) Åtgärderna kommer, förutom att omhänderta stora dagvattenmängder, även öka den biologiska mångfalden, förbättra tillgängligheten samt skapa en attraktivare och tryggare stadsmiljö. 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt Genom att befintlig dagvattenledning ersatts och fyra nya dagvattenbrunnar anlagts vid Tantolundsvägen samt att en ny regnbädda anlagts vid Ringvägen 20 har ovannämnda platser rustats för att klara ökade nederbördsmängder och därmed bidra till att minska risken för översvämning. 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling I det fallet att det skulle vara möjligt att kunna anlägga ett fördröjningsmagasin i den övre delen av koloniområdet (Södra Tantolunden) skulle vatten kunna lagras för användning under längre torrperioder vilket skulle innebär ett nytt sätt att arbeta på. Planerad insats var inte möjlig att genomföra men förvaltningen kommer att ta med sig denna lösning i andra projekt. Ett nytt arbetssätt som tillämpats i samband med anläggandet av regnbädden vid Ringvägen 20 var att provgropar togs för att säkerställa att regnbädden hade anlagts rätt och passade för platsen. En lärdom för förvaltningen var att en växtbäddsspecialist bör anlitas i anläggningsfasen som kan beräkna att tillräcklig mängd dagvatten hamnar i växtbädden så att den inte torkar. År Aktiviteter 2025 Genomförande av ovan beskrivna insatser. Slutrapport Sida 8 (8) Slutrapport för klimatåtgärder 3 Ekonomi 3.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel Åtgärdens initiala budget 4,4 mnkr Åtgärdens totala investering 4,4 mnkr Varav ev. extern nationell medfinansiering 0 mnkr Varav ev. extern övrig medfinansiering (t.ex. EU) 0 mnkr Beviljat belopp från CM4 klimatinvesteringsmedel 4,4 mnkr Åtgärdens totala investering, utfall 1,5 mnkr Driftkostnadspåverkan (+ - ) Minskad på sikt Tantolundsvägen/Årstaviken Budget: 2,5 mnkr. Utfall: 1,1 mnkr (2025) Ringvägen 20 Budget: 1,9 mnkr. Utfall: 0,4 mnkr (2025) Totalt utfall: + 2,9 mnkr vilket beror på att det planerade fördröjningsmagasinet i den övre delen av koloniområdet (Södra Tantolunden) inte kunde anläggas på grund av rådande markförhållanden samt att den planerade grönytan vid Ekermans Gränd inte kunde anläggas på grund av att ytan i nuläget är låst för annan användning. 3.2 Påverkan på driftkostnader Genomförda insatser förväntas minska driftkostnaderna på sikt eftersom skador på parkanläggningar i samband med kraftigare regn kommer att begränsas. 4 Övriga erfarenheter - --- [Bilaga 10 - Plan för upphandling.pdf] Bilaga 10 Plan för upphandling Bilaga - Plan för Upphandling 2026-2028 Kontaktuppgift uppgiftslämnaren, mailadress och telefonnummer Kontaktuppgift inköpsansvarig, namn, mailadress och telefonnummer Kategorifamilj Kategoriklass Beskrivning Planerad start av upphandling Avtalsperiod inkl förlängningsoptioner Värde mnkr Ansvarig nämnd Kontaktuppgift 1016-Drift och underhåll Park, gata, parkering Markarbete Parkinvesteringar Södermalm Q1 2026 2026-11-01-2028-10-31 (1+1 år) 200 Södermalms stadsdelsnämnd Funktion SD12 upphandling <funktionsbrevlada.sd12.upphandling@stockholm.se> 1010 - Lokal & FM Tvättjänst Tvättjänst inom avdelningen för äldreomsorg på Södermalms Stadsdelsförvaltning Q1 2027 2028-01-31-2031-12-31 7 Södermalms stadsdelsnämnd Funktion SD12 upphandling <funktionsbrevlada.sd12.upphandling@stockholm.se> 1027 - Tekniska konsulter Tekniska konsulter Konsulttjänster byggledning Q2 2026 2027-03-01-2029-02-28 (1+1 år) 20 Södermalms stadsdelsnämnd Funktion SD12 upphandling <funktionsbrevlada.sd12.upphandling@stockholm.se> 1026 - Vård & omsorg Trygghetslarm Trygghetslarm äldreomsorg Q3 2025 2026-11-01-2028-10-31 (1+1 år) 7 Södermalms stadsdelsnämnd Funktion SD12 upphandling <funktionsbrevlada.sd12.upphandling@stockholm.se> 1013 - Externa tjänster Bemanningskonsulter Sjuksköterskejouren Q3 2026 2027-06-01-2029-05-31 (1+1 år) 6 Södermalms stadsdelsnämnd Funktion SD12 upphandling <funktionsbrevlada.sd12.upphandling@stockholm.se> 1026 - Vård & omsorg Dagverksamhet Fritidsverksamhet Maria Ungdomsklubb (MUK) Q2 2026 2028-01-01 tom 2031-12- 31 (1+1) 13 Södermalms stadsdelsnämnd Funktion SD12 upphandling <funktionsbrevlada.sd12.upphandling@stockholm.se> 1016- Drift och underhåll Park, gata, parkering Parkdrift för Södermalms stadsdelsförvaltning, område Väst. Q4 2026 2027-10-01-2029-09-30. (2+3 år) 50 Södermalms stadsdelsnämnd Funktion SD12 upphandling <funktionsbrevlada.sd12.upphandling@stockholm.se> 1016-Drift och underhåll Park, gata, parkering Parkdrift för Södermalms stadsdelsförvaltning, område Öst. Q4 2026 2027-10-01-2029-09-30. (2+3 år) 50 Södermalms stadsdelsnämnd Funktion SD12 upphandling <funktionsbrevlada.sd12.upphandling@stockholm.se> Sara Cherment, sara.cherment@stockholm.se Snorre Berglund, snorre.berglund@stockholm.se